Beredningskedjan
- behandlas i Bet. 2022/23:FiU30 Årsredovisning för staten 2022
Årsredovisning för staten 2022
2023-04-17 · 456 sidor, varav 452 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 452 av 456 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 2022/23:101, Årsredovisning för staten 2022
Dokumentets text
opaginerad Regeringens skrivelse 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse 2022/23:101
Årsredovisning för staten 2022
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 13 april 2023
Ulf Kristersson
Niklas Wykman (Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2022. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultat- räkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.
Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.
1
s. 3 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Innehållsförteckning
Sammanfattning .........................................................................................................................
5
Inledning
...................................................................................................................................
12
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen....................................................................
15
1.1
Den offentliga sektorns finansiella sparande ..................................................
15
1.2
Utgiftstaket för 2022 ...........................................................................................
17
2 Utfallet för statens budget..............................................................................................
23
2.1
Saldot i statens budget 2022...............................................................................
23
2.2
Ändringar i statens budget 2022........................................................................
26
2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska
faciliteten för återhämtning och resiliens.........................................................
32
2.4
Inkomster i statens budget 2022 .......................................................................
35
2.5
Utgifter i statens budget 2022............................................................................
56
2.6
Förändring av anslagsbehållningar....................................................................
70
2.7
Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................................
72
2.8
Kassamässig korrigering .....................................................................................
79
2.9
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .....................................
81
2.10
Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ...............................
85
3 Utfall per utgiftsområde .................................................................................................
89
3.1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................................
89
3.2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning............................
93
3.3
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .......................................................
98
3.4
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................................
99
3.5
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ....................................................
102
3.6
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap..............................
103
3.7
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.........................................................
107
3.8
Utgiftsområde 8 Migration...............................................................................
111
3.9
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ...........................
114
3.10
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning.........................................................................................
119
3.11
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .................................
123
3.12
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn....................
125
3.13
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering .....
128
3.14
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv...........................................
130
3.15
Utgiftsområde 15 Studiestöd ...........................................................................
136
3.16
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.............................
138
3.17
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid..........................
142
3.18
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik....................................................................
147
3.19
Utgiftsområde 19 Regional utveckling ...........................................................
151
3.20
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...........................................
153
3.21
Utgiftsområde 21 Energi ..................................................................................
156
3.22
Utgiftsområde 22 Kommunikationer .............................................................
159
3.23
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ....................
165
3.24
Utgiftsområde 24 Näringsliv............................................................................
169
3.25
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ......................................
175
3.26
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. .....................................................
177
3.27
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen....................................
180
4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..........................................
183
4.1
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...........................................
183
4.2
Resultaträkning...................................................................................................
198
2
s. 4 7.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
4.3
Balansräkning .....................................................................................................
202
4.4
Finansieringsanalys ............................................................................................
205
4.5
Noter....................................................................................................................
208
5
Utvecklingen av statsskulden.......................................................................................
293
5.1
Definition av statsskulden................................................................................
293
5.2
Statsskuldens fördelning och löptid................................................................
294
5.3
Statsskuldens kostnader....................................................................................
298
6
Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning................................
301
6.1
Statliga garantier.................................................................................................
301
6.2
Statlig utlåning med kreditrisk .........................................................................
315
6.3
Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.........
322
7
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.....................................
327
7.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska
statsförvaltningen...............................................................................................
327
7.2
Redovisning av samtliga EU-medel................................................................
332
7.3
Räkenskapssammanställning av EU-medel ...................................................
334
7.4
Ansvariga myndigheters bedömningar...........................................................
340
7.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande
av EU-medel.......................................................................................................
346
Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens budget
Bilaga 2
Specifikation av utgifter i statens budget
Bilaga 3
Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen
i statens budget
Bilaga 4
Beställningsbemyndiganden
Bilaga 5
Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
Bilaga 6
Tabellsamling
Bilaga 7
Statliga myndigheter
Bilaga 8
Ordlista
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2023
3
s. 5 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2022
Den offentliga sektorns finansiella sparande 2022 uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 förbättrades det finansiella sparandet med 42 miljarder kronor.
Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,3 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 164 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 86 miljarder kronor jämfört med 2021.
Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 27 miljarder kronor. Jämfört med 2021 försämrades resultatet med 63 miljarder kronor.
Statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till 1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Som andel av BNP minskade statsskulden från 21,0 procent 2021 till 17,4 procent 2022.
I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2022 jämfört med 2021.
Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
Procent av
Procent av
2022
BNP 1
2021
BNP 2
Den offentliga sektorns finansiella
sparande
44
0,7
1
0,0
Statens budgetsaldo
164
2,8
78
1,4
Utgiftstak
1 634
27,6
1 695
31,0
Takbegränsade utgifter
1 559
26,3
1 551
28,4
Statens nettoförmögenhet
113
1,9
117
2,1
Statsskuld
1 031
17,4
1 145
21,0
Årets överskott i resultaträkningen
27
0,5
90
1,6
Utlåning 3
323
5,5
375
6,9
Garantiåtaganden 4
2 657
44,8
2 413
44,2
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1 Preliminär BNP för 2022 uppgår till 5 926 miljarder kronor (löpande priser).
2 Reviderad BNP för 2021 uppgår till 5 462 miljarder kronor (löpande priser).
3 Inklusive utlåning till Riksbanken.
4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.
5
s. 6 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Tabell 0.2
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
2022
2021
Inkomster
2 848
2 646
Skatter och avgifter
2 459
2 331
Övriga inkomster
389
315
Utgifter
2 804
2 645
Finansiellt sparande
44
1
varav staten
2
-39
varav ålderspensionssystemet
19
6
varav kommunala sektorn
22
34
Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av
BNP
0,2
-0,1
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Den offentliga sektorn redovisade 2022 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 ökade det finansiella sparandet med ca 42 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Förstärkningen mellan 2021 och 2022 förklaras till stor del av den höga inflationen som innebar att produktionsskatter växte kraftigt. Även kapitalinkomsterna ökade kraftigt mellan åren.
Regeringen bedömer att det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger strax under målnivån 2022. Denna avvikelse är dock motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19.
Utgiftstaket för staten
Tabell 0.3
Utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
2022
2021
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå
1 502
1 430
Tekniska justeringar
2
6
Reella justeringar
130
259
Utgiftstak, slutligt fastställt
1 634
1 695
Takbegränsade utgifter
1 559
1 551
Budgeteringsmarginal
75
144
Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter
4,8
9,3
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2022 uppgick till 1 634 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgifts- taket till 1 559 miljarder kronor, dvs. 75 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.
6
s. 7 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfallet för statens budget
Tabell 0.4 Utfallet för statens budget
Miljarder kronor
Statens budget 1 2022
2022
2021
Totala inkomster
1 190
1 286
1 191
Statens skatteinkomster
1 220
1 308
1 235
Övriga inkomster
-31
-22
-44
Totala utgifter m.m.
1 137
1 123
1 113
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor
m.m.
1 191
1 211
1 216
Statsskuldsräntor m.m.
12
27
-1
Förändring av anslagsbehållningar
-7
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-60
-111
-97
Kassamässig korrigering
0
-5
-4
Budgetsaldo
53
164
78
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2021.
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 190 miljarder kronor. Utfallet blev 1 286 miljarder kronor, vilket var 97 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 88 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatte- inkomsterna beror främst på högre inkomster från mervärdesskatt till följd av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion. Det beror också på högre intäkter från arbetsgivaravgifter, då lönesumman ökade mer än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2022.
Utgifterna i statens budget uppgick till 1 123 miljarder kronor. Det var 14 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 87 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 101 miljarder kronor (8,3 procent) lägre.
Budgetsaldot visade för 2022 ett överskott på 164 miljarder kronor, vilket var en förbättring med 86 miljarder kronor jämfört med 2021.
7
s. 8 Resultaträkning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Resultaträkning
Tabell 0.5
Resultaträkning
Miljarder kronor
2022
2021
Intäkter
Skatteintäkter
1 599
1 505
Övriga intäkter
150
136
Summa intäkter
1 749
1 641
Kostnader
Transfereringar m.m.
-1 345
-1 341
Statens egen verksamhet
-356
-315
Summa kostnader
-1 701
-1 656
Resultat från andelar i hel- och delägda
företag
20
98
Finansiella intäkter och kostnader, netto
-41
7
Årets överskott
27
90
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Resultaträkningen för 2022 visade ett överskott om 27 miljarder kronor, vilket var 63 miljarder kronor lägre än 2021 då överskottet uppgick till 90 miljarder kronor.
Skatteintäkterna ökade med 94 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 14 miljarder kronor.
Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 345 miljarder kronor, vilket var en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021.
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 356 miljarder kronor vilket var en ökning med 41 miljarder kronor jämfört med 2021.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 20 miljarder kronor, en minskning med nära 78 miljarder kronor jämfört med 2021.
Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -41 miljarder kronor, en minskning med 47 miljarder kronor jämfört med 2021. Nettokostnaden för stats- skulden och Övriga finansiella kostnader ökade kraftigt medan Övriga finansiella intäkter minskade något jämfört med 2021.
8
s. 9 Balansräkning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Balansräkning
Tabell 0.6
Balansräkning
Miljarder kronor
2022-12-31
2021-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
13
12
Materiella anläggningstillgångar
766
710
Finansiella anläggningstillgångar
564
627
Utlåning
323
375
Varulager m.m.
3
3
Fordringar
180
152
Periodavgränsningsposter
306
322
Kortfristiga placeringar
37
16
Kassa och bank
9
7
Summa tillgångar
2 200
2 225
Kapital och skulder
Nettoförmögenhet
113
117
Fonder
216
224
Avsättningar
376
371
Statsskulden
1 031
1 145
Skulder m.m.
347
263
Periodavgränsningsposter
117
106
Summa kapital och skulder
2 200
2 225
Garantiförbindelser
7
7
Övriga ansvarsförbindelser
87
107
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 113 miljarder kronor vid utgången av 2022. I förhållande till 2021 minskade nettoförmögenheten med 4 miljarder kronor.
Den konsoliderade statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till
1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Lån i svenska kronor minskade med 85 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 29 miljarder kronor.
9
s. 10 Statliga garantier Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Statliga garantier
Tabell 0.7
Statliga garantier
Miljarder kronor
2022-12-31
2021-12-31
Insättningsgarantin
2 131
1 917
Investerarskyddet
Kreditgarantier
305
291
Garantier om tillförsel av kapital
216
198
Pensionsgarantier
6
7
Totalt
2 657
2 413
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
De statliga garantiåtagandena ökade med 244 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgick till 2 657 miljarder kronor vid utgången av 2022. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,8 procent.
Insättningsgarantin uppgick till 2 131 miljarder kronor, vilket var en ökning med 213 miljarder kronor jämfört med 2021.
Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 305 miljarder kronor, vilket var ökning med 14 miljarder kronor i förhållande till 2021. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 216 miljarder kronor, vilket var en ökning med
18 miljarder kronor jämfört med 2021.
Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.
Statlig utlåning
Tabell 0.8
Statlig utlåning
Miljarder kronor
Lån
2022-12-31
2021-12-31
CSN:s utlåning
238
228
Lån till Riksbanken
76
127
Övriga lån
9
20
Summa
323
375
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Statens utlåning uppgick till 323 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån och utlåningen till Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning.
10
s. 11 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)
Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)
Miljarder kronor
2022
2021
Betalningar till EU
48
52
Betalningar från EU
16
15
Nettoflöde från statens budget
till EU
33
38
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Sveriges avgift till EU uppgick till 48 miljarder kronor, vilket var en minskning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021. Merparten av minskningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev lägre. Bidragen från EU uppgick till ca 16 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till
33 miljarder kronor, vilket var en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med 2021.
.
11
s. 12 Inledning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Inledning
Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Årsredovisningen för staten 2022 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.
Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensions- systemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2022 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2022 i resultat- och balansräkningarna, finansierings- analys och noter med utfallet för 2021.
Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2022 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2022, dels med utfallet för 2021.
Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2023/01072).
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.
12
s. 13 Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.
Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.
Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse
Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.
Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).
Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.
En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.
Riksrevisionens årliga revision
Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2022
Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2022.
För 2022 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tretton myndigheter: Arbetsförmedlingen, Boverket, Försvarsmakten, Institutet för mänskliga rättigheter, Konstnärsnämnden, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för psykologiskt försvar, Nationalmuseum, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design och Tillväxtverket.
13
s. 14 Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.
Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.
I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisions- berättelsen.
De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2018–2022. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.
Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2018–2022
2018
2019
2020
2021
2022
Summa
20
9
12
10
13
14
s. 15 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet 2022
Den offentliga sektorn redovisade 2022 ett finansiellt sparande som uppgick till
ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 förstärktes det finansiella sparandet med ca 42 miljarder kronor eller ca 0,7 procent av BNP (se tabell 1.1) . I prognosen till budgetpropositionen för 2022 beräknades ett underskott på
37 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 70 miljarder kronor högre än prognostiserat. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att inkomster från skatter blev högre än beräknat. Flertalet skatteslag ökade i större utsträckning än beräknat. En anledning är den höga inflationen som framför allt medförde att skatt på konsumtion underskattades i budgetpropositionen för 2022. Även utdelningar från statliga bolag blev högre än förväntat. Likaså blev övriga inkomster högre än beräknat, detta rör dock kapitalförslitningen som bruttoförs både på inkomst- och utgiftssidan och är neutral för det finansiella sparandet.
Förstärkningen av de offentliga finanserna i förhållande till beräkningarna i budget- propositionen rör samtliga sektorer, och blev störst i kommunsektorn. Detta beror bl.a. på att kapacitetsbegränsningar inom sektorn höll tillbaka utgifterna medan skatte- inkomsterna blev högre än beräknat.
Inkomster från skatter och avgifter samt kapital förstärkte även ålderspensions- systemets finanser i högre utsträckning än beräknat.
I staten blev det finansiella sparandet likaså högre än beräknat. Samtidigt som inkomsterna från skatter samt utdelningar från bolag blev högre än beräknat, ökade dock också utgifter mer än väntat. Den största avvikelsen rör transfereringar som beror dels på tillkommande ändringsbudgetar, dels på omklassificeringen av flaskhals- intäkter från näringslivet till staten. Även räntebetalningarna ökade oväntat mycket till följd av den högre räntenivån. Sammantaget togs avvikelserna för inkomster i stor utsträckning ut av att också utgifterna ökade.
Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor om annat inte anges
BP 2022
Utfall 2022
Utfall - BP22
Utfall 2021
Inkomster
2 697
2 848
151
2 646
Skatter och avgifter
2 359
2 459
100
2 331
Kapitalinkomster
83
104
21
66
Övriga inkomster
255
285
30
249
Utgifter
2 734
2 804
71
2 645
Transfereringar
953
988
35
962
Konsumtion
1 471
1 486
15
1 409
Räntor 1
25
40
15
21
Investeringar m.m. 2
284
290
5
253
Finansiellt sparande
-37
44
80
1
procent av BNP
-0,7
0,7
1,4
0,0
Stat
-21
2
23
-39
15
s. 16 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Ålderspensionssystem
9
19
11
6
Kommunsektorn
-24
22
47
34
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1 Inklusive kapital avkastning på pensionsrätter.
2 Inklusive ofördelade utgifter.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
De förändringar som tillkommit på ändringsbudgetar för att stärka Sverige och stötta Ukraina beräknas ha medfört att den offentliga sektorns inkomster blev något lägre än beräknat i budgetpropositionen för 2022. För utgifterna beräknas motsvarande förändringar vara betydligt större (se tabell 1.2) . Den redovisningsmässiga revideringen av de stöd som betalats ut för att kompensera hushåll för höga elavgifter medförde avvikelser på 17,5 miljarder kronor både på inkomst- och utgiftssidan. Med dessa utgiftshöjande händelser beaktat blev utfallet för utgifterna lägre. Detta beror dels på att anvisade medel inom t.ex. migrationsområdet inte utnyttjades fullt ut, dels på att utgifter inom bl.a. arbetsmarknadsområdet blev lägre än förväntat (se avsnitt 2 och 3).
Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2022, offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor
Ändrings-
Elstöd, NR
Utfall - totalt
BP22
budget 2022
redovisning 1
Utfall 2022
anvisat 2022
Utfall 2021
Inkomster
2 697
-6
18
2 848
139
2 646
Utgifter
2 734
77
18
2 804
-24
2 645
Finansiellt sparande
-37
-83
0
44
-163
1
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Bl.a. innebär lån och åtgärder som innebär betalningsförskjutningar över tiden skillnader i redovisningarna.
1 Enligt direktiv från Eurostat ska de stöd som betalats ut för att kompensera för de höga flaskhalsintäkterna redovisas som skatter resp. transfereringar till och från staten. Detta i sig medför att inkomster och utgifter brutto ökar i motsvarande grad och är neutrala för det finansiella sparandet.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Likaså innebär kapacitetsbegränsningar i kommuner och regioner att utbetalda statsbidrag inte bedöms ha använts fullt ut, vilket bidrog till att det finansiella sparandet i offentlig sektor blev högre än beräknat.
Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.
Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2022
För att mildra lågkonjunkturen och för att begränsa smittspridningen av sjukdomen covid- 19 bedrev regeringen 2022 en expansiv finanspolitik. Regeringen bedömde i 2022 års budgetproposition att det förelåg en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse var motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Bedömningen av avvikelsen
16
s. 17 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
baseras på det strukturella sparandet, dvs. ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det strukturella sparandet har sedan dess reviderats upp, men både det strukturella sparandet 2022 och det bakåt- blickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2015–2022 bedöms ligga strax under målnivån 2022 (se tabell 1.3) . Ramverket anger dock uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en avvikelse från överskottsmålet kan politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket.
Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP om annat ej anges
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Finansiellt sparande
0,0
1,0
1,4
0,8
0,6
-2,8
0,0
0,7
Varav staten
0,1
1,4
1,6
1,3
1,3
-2,8
-0,7
0,0
Varav ålderspensions-
0,2
0,1
0,0
0,1
0,1
-0,2
0,1
0,3
systemet
Varav kommunala sektorn
-0,4
-0,6
-0,2
-0,7
-0,9
0,2
0,6
0,4
Bakåtblickande
-0,4
-0,6
-0,3
-0,2
0,0
-0,3
-0,1
0,2
åttaårssnitt
Strukturellt sparande 1
-0,7
0,1
0,2
-0,1
0,1
-0,9
-0,1
0,0
BNP-gap 2
0,9
0,7
1,3
1,2
1,2
-3,0
0,3
1,3
1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 9.2 i 2023 års ekonomiska vårproposition. Till följd av den mycket höga inflationen har regeringen även valt att justera priseffekten vid beräkningen av BNP-gap. Engångseffekter för 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2015–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.
2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
1.2 Utgiftstaket för 2022
Tabell 1.4
Utgiftstaket
Miljarder kronor
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå
1 093
1 103
1 123
1 167
1 210
1 332
1 392
1 471
1 430
1 502
Tekniska justeringar
2
4
2
7
12
5
10
10
6
2
Reella justeringar 1
0
0
33
41
52
0
-51
262
259
130
Utgiftstak, slutligt fastställt
1 095
1 107
1 158
1 215
1 274
1 337
1 351
1 743
1 695
1 634
Takbegränsade utgifter
1 067
1 096
1 135
1 184
1 229
1 282
1 308
1 501
1 551
1 559
Budgeteringsmarginal
28
11
23
31
45
55
43
242
144
75
Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter
2,6
1,0
2,0
2,6
3,6
4,3
3,3
16,1
9,3
4,8
Anm.: För 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2012 Årsredovisningen för staten 2017. Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med
250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna
17
s. 18 Utfallet för de takbegränsade utgifterna Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2013). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.
Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2022 med 130 miljarder kronor med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av covid-19 förde med sig.
De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.
Utfallet för de takbegränsade utgifterna
Enligt utfallet för statens budget 2022 uppgick de takbegränsade utgifterna till
1 559 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 75 miljarder kronor (se tabell 1.5) .
Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2022
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
Statens
Ändrings-
statens
totalt
budget
budget
Utfall
budget
anvisat
Utfall
2022
2022
2022
2022
2022
2021
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.
1 184 352
76 714 1 210 805
26 453
-50 261 1 216 046
Ålderspensionssystemet vid
sidan av budgeten
346 152
347 902
1 750
1 750
334 564
Takbegränsade utgifter
1 530 504
76 714 1 558 707
28 202
-48 512 1 550 609
Marginal till utgiftstaket
103 496
75 293
144 391
Utgiftstak
1 634 000
1 634 000
1 695 000
De takbegränsade utgifterna blev 28 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2022. Det är i första hand utgifterna på vissa utgiftsområden som blivit högre till följd av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av
covid- 19, insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion samt stöd för att mildra effekterna av de höga elpriserna. Utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget uppgick till 348 miljarder kronor, vilket var ca
2 miljarder kronor högre än enligt beräkningen i budgetpropositionen för 2022. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.
18
s. 19 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå
Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2022 fastställdes av riksdagen i december 2019 till 1 502 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.
Tabell 1.6
Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå
Miljarder kronor
2022
Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2020
1 502
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021
Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år
2,23
Reglering kommunalekonomisk utjämning: ökade möjligheter till avsättningar till
periodiseringsfond
-0,17
Reglering kommunalekonomisk utjämning: justering förmånsvärden för
personbilar
-0,32
Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2021
Åtgärder med anledning av covid-19
130
Ny nivå i budgetpropositionen för 2021
1 634
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2022
Reglering kommunalekonomisk utjämning: skattelättnad för cykelförmån
0,04
Ny nivå i budgetpropositionen för 2022
1 634
Slutligt utgiftstak
1 634
Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor.
Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.
Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2022 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6) . Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Framför allt har en höjning av det särskilda grundavdraget för personer över 65 år, benämnt sänkt skatt för personer över 65 år i tabell 1.6, lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har medfört en teknisk justering av utgiftstaket.
Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2022 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Ändringen motiverades av hanteringen av de ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19. Förslaget lämnades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De finanspolitiskt motiverade ändringarna innebar sammantaget en höjning av utgiftstakets nivå för 2022 med 130 miljarder kronor.
19
s. 20 Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2022 fastställdes Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2022 fastställdes
Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas förändringen av budgeteringsmarginalen för 2022 från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2022 i november 2019. Förändringen är uppdelad på ett antal kategorier baserat på motsvarande redovisning för 2022 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2022 fastställdes. Uppdelningen på de olika kategorierna i baseras på egna beräkningar.
Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2022 till utfallet för 2022
Miljarder kronor
2022
Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes 1
93,4
Reformer
-197,9
Reviderad pris- och löneomräkning
2,9
Övriga makroekonomiska förändringar
3,3
Volymförändringar
4,2
Övrigt 2
39,4
Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå
130,0
Total förändring av budgeteringsmarginalen
-18,1
Budgeteringsmarginal i utfallet för 2022
75,3
Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter.
1 Bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:69.
2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar.
När riksdagen ursprungligen fastställde utgiftstakets nivå för 2022 uppgick budgeteringsmarginalen till 93,4 miljarder kronor. I utfallet för 2022 uppgick marginalen till 75,3 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 18,5 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2022 fastställdes. Det inkluderar den finanspolitiskt motiverade ändringen av utgiftstakets nivå.
Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya reformer för 197,9 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Budgeterings- marginalen har blivit motsvarande mindre. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. Dessa består delvis av ändringar i statens budget under 2022 som en följd av pandemin. Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i Budget- propositionen för 2023. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020–2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd till handelsbolag och evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet blivit betydande.
20
s. 21 Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2022 fastställdes Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen. Se vidare Budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, avsnitt 6.4).
Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har sammantaget medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 3,3 miljarder kronor större. En förklaring är att bedömningen av antalet personer som uppbar A-kassa 2022 successivt har reviderats ner. Utfallet 2022 var ca 67 000 personer, mätt som helårsekvivalenter, vilket är 14 procent lägre än beräkningen för 2022 i Budgetpropositionen för 2020. Nedrevidering har skett trots att arbetslösheten för 2022 under samma period reviderats upp. Orsaken är att sammansättningen av ersättningstagare inom arbetsmarknadsområdet har förändrats så att en lägre andel är berättigade till A-kassa. Ytterligare en förklaring är att budgeterade volymer i olika arbetsmarknadspolitiska program och insatser under perioden inte realiserats. Skillnaden mellan budgeterad volym och utfall redovisas här som en effekt av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Sammantaget har detta bidragit till att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev ca 8 miljarder kronor lägre än bedömningen som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaketför 2022 fastställdes i statens budget för 2020. Samtidigt motverkas de lägre utgifterna inom arbetsmarknads- området delvis av att utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit högre. Det beror på att bedömningen av inkomstindex för 2022 successivt har reviderats upp sedan bedömningen i Budgetpropositionen för 2020 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes.
Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 4,2 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfererings- systemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev sammantaget ca 5 miljarder kronor lägre 2022 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar än vad som bedömdes för 2022 i Budgetpropositionen för 2020. Det förklaras bl.a. av att antalet ersatta föräldra- penningdagar 2022 uppgick till ca 48,6 miljoner, vilket är ca 15 procent mindre än vad som bedömdes i Budgetpropositionen för 2020. Vidare blev utgifterna inom utgifts- område 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering sammantaget
ca 3 miljarder kronor lägre 2022 än vad som ursprungligen bedömdes för 2022. Det beror på att genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna får schablonersättning för uppgick till 26 400, vilket är 41 procent färre än vad beräkningen i Budget- propositionen för 2020 baserades på. Samtidigt har utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blivit högre för 2022 än vad som bedömdes i Budgetpropositionen för 2020 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Det beror bl.a. på att antalet ersatta dagar i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning uppgick till 52,6 miljoner vilket var 10 procent fler än den ursprungliga bedömningen. För antalet personer inom sjuk- och aktivitetsersättningen var motsvarande skillnad 9 procent fler.
Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan följa av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeterings- marginalen blivit 39,4 miljarder kronor större. Utfallet för 2022 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2022. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs i avsnitt 2 och 3. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är 4 Rättsväsendet, 7 Internationellt
21
s. 22 Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2022 fastställdes Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv.
22
s. 23 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2 Utfallet för statens budget
I avsnitt 2 och 3 redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.
Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.
Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.
Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2022.
En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget.
2.1 Saldot i statens budget 2022
Saldot i statens budget blev 164 miljarder kronor 2022 (tabell 2.1) och statens låne- behov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 53 miljarder kronor. Saldot blev därmed 111 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 97 miljarder kronor högre och utgifterna blev 14 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för statens budget 2022 påverkades i hög grad av bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion. Dessutom påverkades utgifterna av åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid- 19. Att utgifterna blev lägre än beräknat beror på att inlåningen från Affärsverket svenska kraftnät ökade med 58 miljarder kronor, då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Denna post ingick inte i beräkningen av utgifterna i statens budget.
Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2022
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
Ändrings-
Utfall
statens
budget
budget
2022
budget
Totala inkomster
1 189 513
1 286 133
96 619
Statens skatteinkomster
1 220 316
1 308 121
87 806
Övriga inkomster
-30 803
-21 989
8 814
Totala utgifter m.m.
1 136 720
87 214
1 122 503
-14 217
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.
1 190 965
76 714
1 210 805
19 840
23
s. 24 Statens skatteinkomster blev 88 miljarder kronor högre än beräknat Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfall -
Statens
Ändrings-
Utfall
statens
budget
budget
2022
budget
Statsskuldsräntor m.m.
12 155
10 500
27 155
15 000
Förändring av anslagsbehållningar
-6 681
6 681
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-60 090
-110 926
-50 835
Kassamässig korrigering
371
-4 532
-4 903
Budgetsaldo
52 793
163 630
110 836
Statens skatteinkomster blev 88 miljarder kronor högre än beräknat
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 190 miljarder kronor. Utfallet blev 1 286 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 88 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror främst på högre intäkter från mervärdesskatt till följd av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion. Det beror också på högre intäkter från arbetsgivaravgifter, då lönesumman ökade mer än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2022. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, har påverkat inkomsterna i statens budget positivt med 35 miljarder kronor, vilket är drygt 29 miljarder kronor högre än beräknat. Övriga inkomster blev knappt 9 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2022. Det beror främst på att inkomsterna av statens aktier, dvs. utdelningarna från statligt ägda bolag, blev 22 miljarder kronor högre än beräknat. Däremot blev bidragen från EU drygt 12 miljarder kronor lägre än beräknat.
I tabell 2.2 redovisas de utgifter som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2022
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
Ändrings-
statens
Utgiftsområde
budget
budget
Utfall
budget
4
Rättsväsendet
62 919
130
61 496
-1 423
5
Internationell samverkan
2 235
1 206
3 381
1 146
6
Försvar och samhällets krisberedskap
76 571
4 481
83 541
6 970
7
Internationellt bistånd
51 940
-4 852
46 196
-5 744
8
Migration
8 541
10 300
11 730
3 188
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
113 309
8 106
118 165
4 856
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
97 428
19 107
114 340
16 912
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
42 161
4 190
46 341
4 179
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
99 847
2 423
101 067
1 220
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
93 221
51
78 376
-14 845
15
Studiestöd
27 801
100
25 479
-2 323
16
Utbildning och universitetsforskning
95 384
89
92 965
-2 419
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
18 500
1 709
19 733
1 234
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
5 769
4 295
7 713
1 944
19
Regional utveckling
4 742
0
3 357
-1 385
21
Energi
3 255
9 063
11 862
8 608
22
Kommunikationer
76 965
1 479
72 878
-4 087
24
s. 25 Utgifterna blev 14 miljarder kronor lägre än budgeterat Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfall -
Statens
Ändrings-
statens
Utgiftsområde
budget
budget
Utfall
budget
24
Näringsliv
9 255
7 085
10 274
1 019
26
Statsskuldsräntor m.m.
12 155
10 500
27 155
15 000
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-60 090
-110 926
-50 835
Kassamässig korrigering
371
-4 532
-4 903
Övriga utgifter
294 441
7 754
301 912
7 471
Summa utgifter m.m. i statens budget
1 136 720
87 214
1 122 503
-14 217
Utgifterna blev 14 miljarder kronor lägre än budgeterat
Utgifterna i statens budget uppgick till 1 123 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 101 miljarder kronor (8,3 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 12 av de
27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 7 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, som redovisas på utgiftssidan i statens budget, blev 51 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten.
Utfallet för statens budget 2022 jämfört med 2021
I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2022 och 2021. Utfallet för statens budget visar för 2022 ett överskott på 164 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 78 miljarder kronor för 2021. Överskottet i statens budget var därmed 86 miljarder kronor högre 2022 jämfört med 2021.
Tabell 2.3
Utfallet för statens budget 2022–2021
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Skillnad mot
2022
2021
2021
Totala inkomster
1 286 133
1 191 286
94 846
Statens skatteinkomster
1 308 121
1 235 074
73 048
Övriga inkomster
-21 989
-43 788
21 799
Totala utgifter m.m.
1 122 503
1 113 436
9 066
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.
1 210 805
1 216 046
-5 240
Statsskuldsräntor m.m.
27 155
-1 298
28 453
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-110 926
-96 965
-13 961
Kassamässig korrigering
-4 532
-4 346
-186
Budgetsaldo
163 630
77 850
85 780
Statens inkomster ökade med 95 miljarder kronor
Statens skatteinkomster ökade med 73 miljarder kronor och övriga inkomster med 22 miljarder kronor.
Ökningen förklaras främst av högre intäkter från mervärdesskatt och är främst en effekt av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion under 2022 samtidigt som även konsumtionsvolymen ökade något. Intäkterna från arbetsgivaravgifter ökade med 39 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman beräknas ha ökat med
6,4 procent jämfört med 2021. En stor del av ökningen förklaras även av periodiseringseffekter som påverkat skillnaden mellan åren positivt med 20 miljarder kronor.
25
s. 26 2.2 Ändringar i statens budget 2022 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Ökningen av övriga inkomster beror främst på högre utdelningar av statens aktier som ökade med 29 miljarder kronor. Det beror framför allt på utdelningen från Vattenfall AB som uppgick till 23 miljarder kronor. Den högre utdelningen förklaras av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin.
Utgifterna ökade med knappt 1 procent
Utgifterna i statens budget ökade med 9 miljarder kronor (0,8 procent) mellan 2021 och 2022. Att utgifterna ökade så lite beror till stor del på att Affärsverket svenska kraftnäts inlåning ökade med 41 miljarder kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar, vilket minskar utgifterna i statens budget.
Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2021 och 2022.
Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2022–2021
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Skillnad mot
Utgiftsområde
2022
2021
2021
4
Rättsväsendet
61 496
57 168
4 329
6
Försvar och samhällets krisberedskap
83 541
70 518
13 023
8
Migration
11 730
8 224
3 505
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
118 165
137 967
-19 803
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
46 341
38 016
8 325
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
78 376
91 947
-13 571
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
19 733
22 683
-2 950
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
7 713
5 188
2 525
20
Allmän miljö- och naturvård
21 511
16 725
4 787
21
Energi
11 862
3 395
8 468
24
Näringsliv
10 274
30 407
-20 133
25
Allmänna bidrag till kommuner
157 022
153 235
3 787
26
Statsskuldsräntor m.m.
27 155
-1 298
28 453
27
Avgiften till Europeiska unionen
48 240
52 262
-4 022
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-110 926
-96 965
-13 961
Övriga utgifter
530 269
523 966
6 304
Summa utgifter m.m. i statens budget
1 122 503
1 113 436
9 066
2.2 Ändringar i statens budget 2022
Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen under 2022. Till stor del innehåller ändringsbudgetarna bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands invasion. Under första delen av året innehöll ändringsbudgetarna även åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.
Beslut om ändringar i statens budget 2022
Tabell 2.5 visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2022. Efter tabellen kommenteras de största förändringarna i ändringsbudgetarna.
26
s. 27 2.2 Ändringar i statens budget 2022 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 87 214 miljoner kronor i ändringsbudget under 2022. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 15 986 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 37 190 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2022. Dessutom har riksdagen beslutat om ökade kreditgarantiramar med 250 000 miljoner kronor och 181,7 miljoner euro. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 008 miljoner kronor vilket minskar statens tillgångar med samma belopp.
Tabell 2.5 Ändringar i Statens budget 2022
Miljoner kronor
Beställnings-
Kredit-
Riksdagsbeslut
Proposition/betänkande
Beteckning
Utgifter
Inkomster
bemyndiganden
garantiramar Övrigt
2022-02-02
Extra ändringsbudget för
Prop. 2021/22:86, bet.
2022 – Ersättningar på
2021/22:FiU16, rskr.
sjukförsäkringsområdet, stöd
2021/22:137–142
till företag, medel för testning
och smittspårning samt
andra åtgärder med
anledning av coronaviruset
18 405
2022-02-02
Extra ändringsbudget för
Prop. 2021/22:89, bet.
2022 – Fler åtgärder på
2021/22:FiU16, rskr.
skatteområdet med
2021/22:137–142
anledning av coronaviruset
-11 250
2022-02-02
Ökade medel till
Bet. 2021/22:FiU16,
kultursektorn
rskr. 2021/22:169
820
2022-02-24
Extra ändringsbudget för
Prop. 2021/22:113,
2022 – Slopad karenstid för
bet. 2021/22:FiU44,
stöd vid korttidsarbete,
rskr. 2021/22:169–173
förstärkt evenemangsstöd
och andra åtgärder med
anledning av coronaviruset
samt kompensation till
hushållen för höga elpriser
10 291
2022-02-28
Ändringar i statens budget
Bet. 2021/22:FiU40,
för 2022 – Ekonomiskt stöd
rskr. 2021/22:174–175
och utrustning till Ukraina
914
2022-03-17
Extra ändringsbudget för
Prop. 2021/22:152,
2022 – Garanti till
bet. 2021/22:FiU45,
Internationella
rskr.2021/22:190
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken för lån till
Ukraina
EUR 44,7
2022-03-24
Ändringar i statens budget
Bet. 2021/22:FiU46,
för 2022 – Stöd till Ukraina
rskr. 2021/22:204
med efterfrågad
försvarsmateriel
205
2022-04-07
Extra ändringsbudget för
Prop. 2021/22:199,
2022 – Åtgärder för att
bet. 2021/22:FiU47,
stärka rikets militära försvar
rskr. 2021/22:226–228
och kompensation till
hushållen för höga elpriser
2 919
21 900
2022-04-27
Extra ändringsbudget för
Prop. 2021/22:221,
2022 – Tillfälligt sänkt skatt
bet. 2021/22:FiU39,
på bensin och diesel samt
rskr. 2021/22:248–250
hantering av överskott av
vaccindoser
-3 900
2022-06-21
Extra ändringsbudget för
Prop. 2021/22:252,
2022 – Stöd till jordbruket
bet. 2021/22:FiU48,
och fiskerinäringen samt
rskr. 2021/22:436–439
kompensation för höga
energipriser
2 370
94
27
s. 28 2.2 Ändringar i statens budget 2022 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Beställnings-
Kredit-
Riksdagsbeslut
Proposition/betänkande
Beteckning
Utgifter
Inkomster
bemyndiganden
garantiramar
Övrigt
2022-06-21
Extra ändringsbudget för
Prop. 2021/22:258,
2022 – Åtgärder i samband
bet.2021/22:FiU48,
med rekapitalisering av SAS
rskr. 2021/22:436–439
AB
1 500
2022-06-21
Investeringsstöd och
Bet. 2021/22:FiU48,
energieffektivisering av
rskr. 2021/22:436
flerbostadshus m.m.
4 291
2022-06-22
Extra ändringsbudget för
Prop. 2021/22:269,
2022 – Vårändringsbudget
bet. 2021/22:FiU49,
för 2022 och stöd till Ukraina
rskr. 2021/22:459–470
32 018
-440
13 278
2022-06-22
Ökade medel till anskaffning
Bet. 2021/22:FiU49,
av materiel och anläggningar
rskr. 2021/22:459
1 000
2022-06-22
Extra ändringsbudget för
Prop. 2021/22:270,
2022 – Retroaktivt sänkt
bet. 2021/22:FiU50,
skatt på diesel inom jord-,
rskr. 2021/22:471
skogs- och vattenbruk
-490
2022-09-05
Ändringar i statens budget
Bet. 2021/22:FiU51,
för 2022 – Statliga
rskr. 2021/22:472
kreditgarantier för lån till
elproducenter
250 000
2022-11-17
Ändringar i statens budget
Bet. 2022/23:FiU27,
för 2022 – Försvarsmateriel
rskr. 2022/23:14
till Ukraina
3 008
2022-12-14
Höständringsbudget för
Prop. 2022/23:2, bet.
2022
2022/23:FiU11, rskr.
2022/23:52-59
12 482
2 013
EUR 137
70
Summa
87 214
-15 986
37 190
Åtgärder med anledning av coronaviruset
Den 2 februari anvisade riksdagen ytterligare 6 153 miljoner kronor inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg framför allt till riktade statsbidrag för testning och smittspårning med anledning av spridningen av covid- 19. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisade riksdagen ytterligare 8 775 miljoner kronor för främst ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 2 850 miljoner kronor, varav 2 000 miljoner kronor för omställningsstöd och 600 miljoner kronor för stöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag samt 250 miljoner kronor till evenemangsstöd.
Utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med att betala skatt och mervärdesskatt
Den 2 februari beslutade riksdagen även bl.a. om förändringar av regelverket om s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av dels avdragen preliminär skatt, dels mervärdes- skatt. Förslaget om utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt beräknades minska redovisningen mot inkomsttitel 1931 Anstånd med 10 800 miljoner kronor.
Ytterligare medel till kultursektorn med anledning av skärpta restriktioner
Den 2 februari beslutade riksdagen dessutom, enligt ett förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa ytterligare 820 miljoner kronor inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för att mildra de ekonomiska konsekven- serna och möjliggöra verksamhet pga. skärpta restriktioner med anledning av spridningen av covid-19.
28
s. 29 1:27 Evenemangsstöd . Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Kompensation för höga elpriser och förstärkt evenemangsstöd
Den 24 februari anvisade riksdagen ytterligare 7 500 miljoner kronor inom anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 1 750 miljoner kronor inom anslaget
1:27 Evenemangsstöd .
Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina
Den 28 februari beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan ytterligare 500 miljoner kronor för ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor. Dessutom anvisades anslaget 1:3 Anskaffning av materiel inom utgiftsområde
6 Försvar och samhällets krisberedskap ytterligare 414 miljoner kronor för att återanskaffa materiel i form av pansarskott, hjälmar och skyddsvästar samt dygnsportioner av hållbara livsmedel som skänkts till Ukraina.
Garanti till IBRD för lån till Ukraina
Den 17 mars godkände riksdagen garantiavtalet med Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) och bemyndigade regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till banken som uppgår till högst 44,7 miljoner euro plus ränta för bankens kompletterande lån till Ukraina.
Pansarskott och minröjningsmateriel till Ukraina
Den 24 mars beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina. Det handlade om upp till 5 000 pansarskott och fältarbetsmateriel inom området minröjning, som skulle kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 205 miljoner kronor. Därför anvisade riksdagen anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med ytterligare 205 miljoner kronor för att återanskaffa skänkt materiel.
Medel till rikets militära försvar och kompensation för höga elpriser
Den 7 april anvisade riksdagen ytterligare 1 999 miljoner kronor inom utgiftsområde
6 Försvar och samhällets krisberedskap för att stärka Sveriges försvarsförmåga genom en snabbare upprustning av det militära försvaret. Dessutom höjdes beställningsbemyndigandena inom utgiftsområdet med 21 900 miljoner kronor. Anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi anvisades ytterligare 920 miljoner kronor för att kompensera hushåll med hög elförbrukning under mars 2022.
Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel
Den 27 april beslutade riksdagen att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 1 krona och 5 öre fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 2022. Därmed beräknades statens inkomster minska med 3 900 miljoner kronor.
Stöd till jordbruket och fiskerinäringen
Den 21 juni anvisade riksdagen ytterligare 1 770 miljoner kronor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för stöd till jordbrukare och fiskare som har drabbats av höjda priser på insatsvaror. Det ökade stödet påverkar även beräk-
29
s. 30 1:27 Evenemangsstöd . Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
ningen av inkomster som redovisas på inkomsttitel 6111 Gårdsstöd där inkomsterna beräknades öka med 94 miljoner kronor.
Rekapitalisering av SAS
Den 21 juni anvisade riksdagen även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv ytterligare 1 500 miljoner kronor för att regeringen skulle kunna konvertera svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar i konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway– Sweden till nya aktier i SAS AB.
Investeringsstöd och energieffektivisering i flerbostadshus
Den 21 juni beslutade riksdagen dessutom, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa ytterligare 4 291 miljoner kronor inom utgiftsområde
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för investeringsstöd och energieffektivisering i flerbostadshus m.m.
Vårändringsbudgeten för 2022
Regeringen lämnade propositionen Vårändringsbudget för 2022 till riksdagen den 19 april 2022 (prop. 2021/22:99). Den 15 juni avslog riksdagen finansutskottets förslag till beslut om propositionen. Beslutet om avslag var en följd av att finansutskottet inte tog in ett kompromissförslag om pensioner i utskottets förslag. Regeringen lämnade den 17 juni propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina. I och med riksdagens beslut om propositionen den 22 juni anvisade riksdagen ytterligare totalt 32 018 miljoner kronor, vilket medförde ändringar för 89 anslag inom 23 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel:
– Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration anvisades ytterligare 9 800 miljoner kronor. Rysslands invasion av Ukraina och EU:s aktivering av rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet) innebär att ett stort antal personer söker och förväntas söka skydd i Sverige.
– Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 736 miljoner kronor framför allt för att staten ska kunna ersätta regionerna för vaccinationer mot covid-19 om en fjärde dos blir rekommendation för hela befolkningen.
– Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare 5 800 miljoner kronor eftersom sjuklönekostnaderna blev högre än vad som tidigare hade beräknats.
– Anslaget 1:1 Garantipension vid ålderdom inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022.
– Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn anvisades ytterligare 1 140 miljoner kronor eftersom utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev betydligt högre än vad som tidigare beräknats som en följd av hög smittspridning av bl.a. covid- 19.
30
s. 31 1:27 Evenemangsstöd . Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
– Anslaget 1:8 Klimatbonus inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anvisades ytterligare 3 900 miljoner kronor eftersom försäljningen av framför allt elbilar ökade snabbare än förväntat.
I vårändringsbudgeten beslutade också riksdagen om tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord- skogs- och vattenbruk under perioden 1 juli 2022–30 juni 2023, vilket medförde att inkomsterna från energiskatt och koldioxidskatt på oljeprodukter beräknades minska med totalt 440 miljoner kronor.
Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställnings- bemyndiganden med totalt 13 278 miljoner kronor. Av detta belopp höjdes beställ- ningsbemyndigandet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer med 7 400 miljoner kronor. Beställningsbe- myndigandet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökades med 2 997 miljoner kronor.
Försvarsmateriel till Ukraina
Den 22 juni beslutade riksdagen också, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ytterligare 1 000 miljoner kronor för att säkra mer försvarsmateriel som stöd till Ukraina då landet efterfrågar fortsatt stöd med försvarsmateriel i form av vapen och övrig personlig utrustning.
Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord- skogs- och vattenbruksverksamheter
Den 22 juni beslutade riksdagen även om retroaktivt sänkt skatt på diesel som förbrukats i arbetsmaskiner m.m. inom jord- skogs- och vattenbruksverksamheter fr.o.m. den 1 januari 2022. Det beräknades minska statens inkomster från energiskatt och koldioxidskatt på oljeprodukter med totalt 490 miljoner kronor.
Kreditgarantier för lån till elproducenter
Den 5 september beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 250 000 miljoner kronor för lån till i första hand elproducenter, men vid behov även andra aktörer på elderivatmarknaden.
Försvarsmateriel till Ukraina
Den 17 november beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att under 2022 skänka försvarsmateriel i form av luftförsvarssystem, inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning, inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät till Ukraina. Den aktuella försvarsmaterielen behövs för statens verksamhet, men bedöms tillfälligt kunna avvaras som stöd till Ukraina. Värdet av den aktuella försvarsmaterielen uppgår till 3 008 miljoner kronor och minskar statens tillgångar med motsvarande belopp.
Höständringsbudget för 2022
Den 14 december beslutade riksdagen om höständringsbudgeten för 2022. I den budgeten anvisade riksdagen ytterligare 12 482 miljoner kronor vilket påverkade totalt
31
s. 32 2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
21 anslag inom 13 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel:
– Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområdet 26 Statsskuldsräntor m.m. anvisades ytterligare 10 500 miljoner kronor. Det beror framför allt på högre kurs- och valutaförluster än tidigare beräknat, bl.a. till följd av en försvagad svensk kronkurs gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom beräknades överkurser vid emissioner bli lägre till följd av högre marknadsräntor.
– Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare
4 500 miljoner kronor bl.a. för att utgifterna för sjukpenning förväntades bli högre än tidigare beräknat.
– Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskades i stället med 4 852 miljoner kronor.
Totalt höjdes sju beställningsbemyndiganden i höständringsbudgeten. Den största ökningen är på 1 000 miljoner kronor och rör anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet inom utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning.
I höständringsbudgeten godkände riksdagen även avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigade regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina som uppgår till högst 137 miljoner euro.
Riksdagen bemyndigade också regeringen att ge Kungliga Dramatiska teatern AB en ny låneram för investeringar med 70 miljoner kronor.
En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringar som påverkar anslagen i statens budget 2022.
2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens
Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026.
Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för genomförandet av åtgärderna och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtnings- facilitet kommer att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts. Sverige ska skicka in en första betalningsansökan hösten 2023 som kommer att omfatta åtgärder som genomförts 2020, 2021 och 2022. I tabellen nedan visas utfallet för de poster i statens budget som kan utgöra underlag för Sveriges ansökan om medel från RRF givet att målen i återhämtningsplanen uppfylls. Utfallet för genomförda åtgärder för
32
s. 33 2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2020 är inte särredovisade i statens budget, därför visar tabellen endast utfallet för de åtgärder som genomförts under 2021 och 2022. År 2022 uppgick utgifterna för åtgärderna till 6 582 miljoner kronor. De ackumulerade utgifterna för 2021 och 2022 uppgår till totalt 15 891 miljoner kronor.
Tabell 2.6 RRF-poster i statens budget 2021 – 2022
Miljoner kronor
Utgifter
Utgifter
UO
Anslag/Anslagspost/Delpost
Anslag/Anslagspost/Delpostnamn
2021
2022
Ackumulerat
9
4:5 ap.5
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldreområdet/Äldreomsorgslyftet RRF
2 781
-1 262
1 519
16
1:17 ap.2
Statligt stöd till vuxenutbildning /
Statligt stöd till vuxenutbildning RRF
374
435
809
16
1:19 ap.3
Statligt stöd till
yrkeshögskoleutbildning / Statligt stöd
för yrkeshögskoleutbildning m.m. RRF
307
346
653
16
2:3 ap.1 dp.2
Uppsala universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
70
80
150
16
2:5 ap.1 dp.2
Lunds universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
65
69
134
16
2:7 ap.1 dp.2
Göteborgs universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
62
75
137
16
2:9 ap.1 dp.2
Stockholms universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
56
67
122
16
2:11 ap.1 dp.2
Umeå universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
42
50
92
16
2:13 ap.1 dp.2
Linköpings universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
31
38
69
16
2:15 ap.1 dp.2
Karolinska institutet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
25
25
50
16
2:17 ap.1 dp.2
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
62
64
126
16
2:19 ap.1 dp.2
Luleå tekniska universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
16
20
35
16
2:21 ap.1 dp.2
Karlstads universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
25
33
58
16
2:23 ap.1 dp.2
Linnéuniversitetet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
31
36
68
16
2:25 ap.1 dp.2
Örebro universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
23
23
47
16
2:27 ap.1 dp.2
Mittuniversitetet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
15
16
31
16
2:29 ap.1 dp.2
Malmö universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
29
34
64
16
2:31 ap.1 dp.2
Mälardalens universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
23
26
49
33
s. 34 2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utgifter
Utgifter
UO
Anslag/Anslagspost/Delpost
Anslag/Anslagspost/Delpostnamn
2021
2022
Ackumulerat
16
2:33 ap.1 dp.2
Blekinge tekniska högskola: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
9
10
18
16
2:35 ap.1 dp.2
Stockholms konstnärliga högskola:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå / Takbelopp /
Takbelopp RRF
1
1
3
16
2:37 ap.1 dp.2
Gymnastik- och idrottshögskolan:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå / Takbelopp /
Takbelopp RRF
4
6
10
16
2:39 ap.1 dp.2
Högskolan i Borås: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
19
19
38
16
2:41 ap.1 dp.2
Högskolan Dalarna: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
13
17
30
16
2:43 ap.1 dp.2
Högskolan i Gävle: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
16
19
35
16
2:45 ap.1 dp.2
Högskolan i Halmstad: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
14
15
30
16
2:47 ap.1 dp.2
Högskolan Kristianstad: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
13
15
28
16
2:49 ap.1 dp.2
Högskolan i Skövde: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
14
15
29
16
2:51 ap.1 dp.2
Högskolan Väst: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
15
15
31
16
2:53 ap.1 dp.2
Konstfack: Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå / Takbelopp /
Takbelopp RRF
4
4
8
16
2:55 ap.1 dp.2
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
0
0
1
16
2:57 ap.1 dp.2
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå / Takbelopp /
Takbelopp RRF
2
3
5
16
2:59 ap.1 dp.2
Södertörns högskola: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå /
Takbelopp / Takbelopp RRF
12
14
26
16
2:63 ap.1 dp.3
Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet / Chalmers Tekniska
Högskola AB / Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå RRF
39
40
79
16
2:63 ap.3 dp.3
Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet / Stiftelsen
Högskolan i Jönköping / Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå RRF
20
21
41
18
1:7 ap.4
Energieffektivisering av flerbostadshus
/ Energieffektivisering och renovering
av flerbostadshus RRF
40
265
305
18
1:8 ap.2
Investeringsstöd för anordnande av
hyresbostäder och bostäder för
studerande / Investeringsstöd för
anordnade av hyresbostäder och
bostäder för studerande RRF
1 100
1 100
34
s. 35 2.4 Inkomster i statens budget 2022 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utgifter
Utgifter
UO
Anslag/Anslagspost/Delpost
Anslag/Anslagspost/Delpostnamn
2021
2022
Ackumulerat
20
1:14 ap.3
Skydd av värdefull natur / Skydd
värdefull natur - till NV - RRF
1 100
850
1 950
20
1:16 ap.2
Klimatinvesteringar / Stöd till
klimatinvesteringar - RRF
1 838
2 404
4 242
20
1:19 ap.1
Industriklivet / Industriklivet RRF
230
498
727
20
1:19 ap.2
Industriklivet / Minusutsläpp RRF
36
64
101
22
1:2 ap.2 dp.2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur /
Vidmakthållande järnväg / Drift,
underhåll och trafikledning på järnväg
RRF
377
432
809
22
2:5 ap.6
Driftsäker och tillgänglig elektronisk
kommunikation / Stöd för
bredbandsutbyggnad RRF
1 400
500
1 900
22
2:7 ap.1
Digital förvaltning /
Förvaltningsgemensam digital
infrastruktur RRF
55
79
134
Summa
9 309
6 582
15 891
2.4 Inkomster i statens budget 2022
I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2022 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.
Prognosförutsättningar
Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2022 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 18,2 miljarder kronor, medan ändrings- budgetar för 2022 innehöll reformer som minskade skatteintäkterna med 5,9 miljarder kronor, se tabell 2.7.
Tabell 2.7 Skattereformer 2022 i statens budget för 2022 och i ändringsbudgetar för 2022
Miljarder kronor
Skatteintäkter som påverkats av beslut
SB 2022
ÄB 2022 1
Totalt
Skatt på arbete
-15,30
-0,06
-15,36
Skatt på kapital
0,55
0,00
0,55
Skatt på konsumtion och insatsvaror
-3,41
-4,83
-8,24
Övriga skatter
-0,07
-0,98
-1,05
Summa skattebeslut
-18,24
-5,87
-24,11
1 Se bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget.
Skatteintäkterna har minskat till följd av de regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2022. I huvudsak avser det intäkter från skatt på arbete som bedöms ha minskat med 15 miljarder kronor, vilket bl.a. beror på höjt jobbskatteavdrag för
35
s. 36 Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
låg- och medelinkomsttagare, höjt grundavdrag för pensionärer och en förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms ha minskat med 8 miljarder kronor och beror främst på beslut om sänkt skatten på drivmedel, dels i den ursprungliga budgeten för 2022, dels i ändringsbudget under 2022. Regeländringarna beräknas sammantaget ha minskat skatteintäkterna med 24 miljarder kronor 2022.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.8 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2022.
En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent, vilket är 2,0 procentenheter högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2022.
Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni-juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så ökar även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med
9,4 procent, vilket är 3,0 procentenheter högre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2022. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar intäkterna från mervärdeskatt.
Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2022 blev 2,9 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2022. Även det förklaras främst av prisökningarna under 2022, justerat för prisökningarna blev dock utfallet
0,9 procentenheter lägre.
Tabell 2.8 Makroekonomiska förutsättningar och antaganden i utfallet för statens budget 2022 jämfört med budgetpropositionen för 2022
Procentuell utveckling om inget annat anges
2022
BNP, marknadspris 1
8,4
Differens jämfört med budgeten
för 2022
2,9
Arbetade timmar 2
2,4
Differens jämfört med budgeten
för 2022
-0,3
Timlön 3
3,9
Differens jämfört med budgeten
för 2022
2,3
Utbetald lönesumma,
skatteunderlag
6,4
Differens jämfört med budgeten
för 2022
2,0
Arbetslöshet 4
7,5
Differens jämfört med budgeten
för 2022
-0,2
Hushållens konsumtionsutgifter 1
9,4
Differens jämfört med budgeten
för 2022
3,0
36
s. 37 Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022
Kommunal medelutdebitering 5
32,2
Differens jämfört med budgeten
för 2022
-0,1
Statslåneränta 5
1,4
Differens jämfört med budgeten
för 2022
0,9
KPI juni-juni
8,7
Differens jämfört med budgeten
för 2022
7,3
Inkomstbasbelopp 6
71,0
Differens jämfört med budgeten
för 2022
0,6
Prisbasbelopp 6
48,3
Differens jämfört med budgeten
för 2022
0,0
Inkomstindex
194,2
Differens jämfört med budgeten
för 2022
1,8
Skiktgräns 7
540,7
Differens jämfört med budgeten
för 2022
0,0
1 Löpande priser, procentuell förändring.
2 Kalenderkorrigerat, anställda.
3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.
4 Arbetslöshet 15–74 år.
5 Medelvärde under året, procent.
6 Statslåneräntan per den 30 november.
7 Tusental kronor.
8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.
Bedömningar om utfallet för 2022
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2022 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.
I tabell 2.9 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.
Tabell 2.9 Tidpunkter för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2022
1100
Direkta skatter på arbete
1110
Inkomstskatter
Jan 2024
1120
Allmän pensionsavgift
Dec 2023
1140
Skattereduktioner
Dec 2023
1200
Indirekta skatter på arbete
1210
Arbetsgivaravgifter, 1218
Aug 2023
1240
Egenavgifter
Dec 2023
1270
Särskild löneskatt, 1274
Dec 2023
1280
Nedsättningar, 1283–1284
Feb 2024
1300
Skatt på kapital
37
s. 38 Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2022 och 2021 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
1310
Skatt på kapital, hushåll
Dec 2023
1320
Skatt på företagsvinster
Dec 2023
1340
Avkastningsskatt, 1341–1342
Dec 2023
1350
Fastighetsskatt
Dec 2023
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410
Mervärdesskatt, 1411
Sep 2023
1431
Skatt på elektrisk kraft
Mar 2023
1600
Restförda och övriga skatter
1620
Övriga skatter, hushåll
Apr 2024
1630
Övriga skatter, företag
Apr 2024
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810
Skatter till andra sektorer
Dec 2023
1900
Periodiseringar
1910
Uppbördsförskjutningar
Apr 2024
1920
Betalningsförskjutningar
Dec 2023
Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2022 och 2021
I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2022 och 2021.
Tabell 2.10 Statens skatteintäkter och skatteinkomster
Miljarder kronor
Skillnad
Skillnad
mot
mot
Prognos/
Prognos/
statens
statens
utfall
utfall
budget
budget
2022
2021
2022
2021
1100
Direkta skatter på arbete
716,0
694,3
18,9
25,2
1200
Indirekta skatter på arbete
673,2
634,7
17,0
22,8
1300
Skatt på kapital
349,0
355,9
32,2
108,9
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
692,9
651,0
23,6
39,9
1500
Skatt på import
9,3
7,3
2,3
0,7
1600
Restförda och övriga skatter
10,9
-5,0
-3,4
-20,6
1700
Avgående poster, skatter till EU
-9,3
-7,3
-2,3
-0,7
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
-1 168,4
-1 110,5
-30,0
-32,9
Statens skatteintäkter
1 273,5
1 220,4
58,3
143,4
1900
Periodiseringar
34,6
14,6
29,5
-40,7
1000
Statens skatteinkomster
1 308,1
1 235,1
87,8
102,7
Statens skatteintäkter 5 procent högre än väntat
Statens skatteintäkter uppgick till 1 273,5 miljarder kronor 2022, vilket är
58,3 miljarder kronor (4,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budgeten.
Jämfört med 2021 ökade intäkterna med 53,1 miljarder kronor (4,3 procent). Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 41,9 miljarder kronor. Ökningen förklaras framför allt av kraftiga prisökningar på hushållens konsumtion samtidigt som konsumtionen ökade något under 2022. Intäkterna från indirekta skatter på arbete ökade med 38,5 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent jämfört med 2021.
38
s. 39 Statens skatteinkomster 2022 blev 87,8 miljarder kronor (7,2 procent) högre än beräknat i statens budget. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Statens skatteinkomster högre än budgeterat för 2022
Statens skatteinkomster 2022 blev 87,8 miljarder kronor (7,2 procent) högre än beräknat i statens budget.
Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev 34,6 miljarder kronor och har påverkat inkomsterna i statens budget positivt. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är
29,5 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga.
Uppbördsförskjutningen för 2022 blev positiv och uppgick till 52,6 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2022 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2022. Uppbördsförskjutningen är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter.
Betalningsförskjutningen dvs. skillnaden mellan betalad skatt och förväntad slutlig skatt som förskjutits mellan år, blev omvänt negativ och uppgick -14,5 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen för företag och hushåll uppgick till -43,1 miljarder kronor vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2022. Betalningsförskjutningen för kommuner och regioner blev omvänt positiv och uppgick till 28,0 miljarder kronor. Det beror på att lönesumman blev högre än när de kommunala uppräkningsfaktorerna fastställdes. Det innebar att de kommunala skatteintäkterna blev högre än vad staten betalat ut i förskott till kommuner och regioner under 2022.
För 2022 blev statens skatteinkomster 73,0 miljarder kronor (5,9 procent) högre än för 2021. Periodiseringarna blev 20,0 miljarder kronor högre. Uppbördsförskjutningarna blev 78,1 miljarder kronor högre (positiv) medan betalningsförskjutningarna blev 55,2 miljarder kronor lägre (negativ). Anstånden ökade med 3,0 miljarder kronor (negativt).
Skatt på arbete
Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.
Tabell 2.11 Skatt på arbete
Miljarder kronor
Skillnad
Skillnad
mot
mot
Prognos/
Prognos/
statens
statens
utfall
utfall
budget
budget
2022
2021
2022
2021
1100
Direkta skatter på arbete
716,0
694,3
18,9
25,2
1110
Inkomstskatter
905,1
862,8
25,2
29,9
1111
Statlig inkomstskatt
58,9
56,3
4,3
6,5
1115
Kommunal inkomstskatt
846,2
806,4
20,9
23,3
1120
Allmän pensionsavgift
145,6
137,3
3,6
3,5
1130
Artistskatt
0,0
0,0
0,0
0,0
1140–1160
Skattereduktioner
-334,7
-305,8
-9,9
-8,1
39
s. 40 För inkomståret 2022 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Skillnad
Skillnad
mot
mot
Prognos/
Prognos/
statens
statens
utfall
utfall
budget
budget
2022
2021
2022
2021
1200
Indirekta skatter på arbete
673,2
634,7
17,0
22,8
1210
Arbetsgivaravgifter
669,4
630,0
18,7
24,3
1240
Egenavgifter
11,8
11,5
-2,2
-2,0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
-46,4
-43,2
-1,8
-1,5
1270
Särskild löneskatt
55,1
51,9
0,6
3,2
1280
Nedsättningar
-17,4
-16,0
1,6
-1,3
1290
Tjänstegruppliv
0,6
0,6
0,0
0,0
Skatt på arbete
1 389,2
1 329,1
35,9
48,0
Intäkter från skatt på arbete ökade mer än beräknat 2022
Skatt på arbete uppgick till 1 389,2 miljarder kronor, vilket är 35,9 miljarder kronor (2,7 procent) högre än i beräkningen till statens budget och 60,1 miljarder kronor
(4,5 procent) högre än 2021. Lönesumman beräknas ha ökat mer än vad som antogs i statens budget, 6,4 procent i stället för 4,4 procent.
För inkomståret 2022 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till
716,0 miljarder kronor. Det är 18,9 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till
58,9 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 4,3 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till
846,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 20,9 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 9,9 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 3,6 miljarder kronor högre och jobbskatteavdragen 2,4 miljarder kronor högre eftersom lönesumman utvecklades bättre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Skatte- reduktionen för installation av grön teknik blev 2,5 miljarder kronor högre än beräknat. Antalet hushåll som investerat i bl.a. solceller har ökat kraftigt under 2022, vilket främst beror på de kraftigt stigande elpriserna.
Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 673,2 miljarder kronor, vilket är 17,0 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 669,4 miljarder kronor för inkomståret 2022. Det är 18,7 miljarder kronor högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mer än beräknat.
Intäkterna från skatt på arbete ökade jämfört med 2021
Jämfört med 2021 blev intäkterna från skatt på arbete 60,2 miljarder kronor
(4,5 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 21,7 miljarder kronor
(3,1 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 39,7 miljarder kronor
(4,9 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 6,4 procent. Timlönen ökade med 3,9 procent och antalet arbetade timmar med 2,4 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt ökade med 2,6 miljarder kronor.
Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 28,9 miljarder kronor jämfört med 2021. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdragen som har ökat. Det beror i huvudsak beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete men även på att jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomst- tagare samt att det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år höjdes 2022. Husavdragen uppgår till 19,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder
40
s. 41 För inkomståret 2022 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
kronor jämfört med 2021. Skattereduktionen för installation av grön teknik ökade med 1,6 miljarder kronor och Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning med 2,5 miljarder kronor. Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning stärktes inför 2022, vilket förklarar hela ökningen.
Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga 2022
Indirekta skatter på arbete ökade med 38,5 miljarder kronor (6,1 procent) jämfört med 2021. Arbetsgivaravgifterna ökade med 39,4 miljarder kronor, vilket beror på att löne- summan ökat med 6,4 procent jämfört med 2021. Nedsättningarna av arbetsgivar- avgifter ökade med 1,3 miljarder kronor. Det beror bl.a. på en förstärkning av de tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under perioden juni, juli och augusti 2022.
Skatt på kapital
Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.
Tabell 2.12 Skatt på kapital
Miljarder kronor
Skillnad mot
Skillnad mot
Prognos/utfall
Prognos/utfall
statens budget
statens budget
2022
2021
2022
2021
1310
Skatt på kapital, hushåll
87,4
104,6
1,4
44,1
1320
Skatt på företagsvinster
181,7
183,6
14,8
58,0
1330
Kupongskatt
12,3
9,4
6,6
2,9
1340
Avkastningsskatt
8,0
6,7
0,5
1,0
1350
Fastighetskatt
37,5
36,1
1,6
0,7
1360
Stämpelskatt
15,8
15,5
1,0
2,3
1390
Riskskatt för kreditinstitut
6,3
6,3
1300
Skatt på kapital
349,0
355,9
32,2
108,9
Intäkter från skatt på kapital högre än beräknat men lägre än 2021
Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 349,0 miljarder kronor 2022. Det är 32,2 miljarder kronor (10,2 procent) högre än i statens budget för 2022.
Skatt på hushållens kapitalinkomster blev 1,4 miljarder kronor (1,6 procent) högre och intäkterna från skatt på företagsvinster 14,8 miljarder kronor (8,9 procent) högre än beräknat. Intäkterna från Riskskatt för kreditinstitut beräknas uppgå till 6,3 miljarder kronor. Skillnaden mot statens budget i tabellen beror på att intäkten för riskskatten redovisades under inkomstgrupp 1320 Företagsvinster i budgetpropositionen för 2022 och beräknades uppgå till 6,3 miljarder kronor.
Intäkterna från kupongskatt blev 6,6 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror på att utdelningarna blev högre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget. Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands.
Jämfört med 2021 blev intäkterna från skatt på kapital 6,9 miljarder kronor
(1,9 procent) lägre. Till följd av nedgången på värdepappersmarknaden och i bostadspriser minskade intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster med 17,2 miljarder kronor (16,4 procent). Intäkterna från skatt på utdelningsinkomster, som till största delen baseras på resultatet för 2021, har dock ökat jämfört med föregående år.
41
s. 42 41,9 miljarder kronor (6,4 procent). Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha minskat med 1,8 miljarder kronor. Minskningen beror på en tillfällig skattereduktion för investeringar och inventarie- inköp 1 som beräknas uppgå till 5,5 miljarder kronor. Åt motsatt håll går intäkterna från nya riskskatten för 2022, som beräknas uppgå till 6,3 miljarder kronor.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mer- värdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.
Tabell 2.13 Skatt på konsumtion och insatsvaror
Miljarder kronor
Skillnad mot
Skillnad mot
Prognos/utfall
Prognos/utfall
statens budget
statens budget
2022
2021
2022
2021
1410
Mervärdesskatt
559,7
511,0
33,1
40,8
1420
Skatt på alkohol och tobak
29,7
28,7
1,2
0,8
1430
Energiskatt
44,7
53,8
-9,4
0,8
1440
Koldioxidskatt
21,2
21,9
-0,7
0,6
1450–
Övriga skatter på energi och
1460
miljö
8,1
5,4
0,9
-3,7
1470
Skatt på vägtrafik
22,5
22,5
-0,9
-1,2
1480
Övriga skatter
6,9
7,6
-0,7
1,9
1400
Skatt på konsumtion och
insatsvaror
692,9
651,0
23,6
39,9
Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 692,9 miljarder kronor, vilket är 23,6 miljarder kronor (3,5 procent) högre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2021 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med
41,9 miljarder kronor (6,4 procent).
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på samman- sättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.
Högre intäkter från mervärdesskatt till följd av prisökningarna under 2022
Intäkterna av mervärdesskatt uppgick till 559,7 miljarder kronor, vilket är
33,1 miljarder kronor (6,3 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror framför allt på de kraftiga prisökningarna under 2022. Hushållens konsumtions- utgifter ökade med 9,4 procent, vilket är 3,0 procentenheter högre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2022.
Jämfört med 2021 blev intäkterna från mervärdesskatt 48,7 miljarder kronor
(9,5 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 23,2 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade
1 Lag (2021:931) om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021. Skattereduktionen tillgodoräknas vid fastställande av skatten för det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022.
42
s. 43 (8,8 procent). Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
med 13,0 miljarder kronor. Enbart intäkterna från mervärdesskatt på el och fjärrvärme beräknas ha ökat med 5,2 miljarder kronor (20,6 procent) och är en direkt följd av högre priser under 2022. Intäkterna från mervärdesskatt på investeringar ökade med 7,3 miljarder kronor under 2022, varav intäkterna från mervärdesskatt på bostadsinvesteringar ökade med 4,5 miljarder kronor.
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.
Skatt på alkohol och tobak
Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 29,7 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor (4,3 procent) högre än beräknat i budgeten och 1,1 miljarder kronor (3,7 procent) högre än 2021.
Intäkterna från skatt på tobak blev 0,8 miljarder kronor (6,6 procent) högre än budget och ökade med 1,1 miljard kronor (9,1 procent) jämfört med 2021. Under 2022 fattades beslut om att skatten på tobak skulle höjas från och med den 1 januari 2023, vilket medförde kraftigt ökade inköp av tobak i december 2022.
Tabell 2.14 Skatt på alkohol och tobak
Miljarder kronor
Skillnad mot
Skillnad mot
statens
statens
Prognos/utfall
Prognos/utfall
budget
budget
2022
2021
2022
2021
1421
Skatt på tobak
12,8
11,7
0,8
-0,8
1422
Skatt på etylalkohol
5,5
5,6
0,2
1,1
1423
Skatt på vin
6,4
6,5
-0,1
0,3
1424
Skatt på mellanklassprodukter
0,1
0,1
0,0
0,0
1425
Skatt på öl
4,6
4,5
0,1
0,1
1426
Privatinförsel av alkohol och tobak
0,0
0,0
0,0
0,0
1427
Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter
0,4
0,2
0,2
0,1
1420
Skatt på alkohol och tobak
29,7
28,7
1,2
0,8
Skatt på energi och miljö
Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 74,0 miljarder kronor och blev därmed 9,2 miljarder kronor (11,1 procent) lägre än budgeterat. Jämfört med 2021 minskade intäkterna från skatt på energi och miljö med 7,1 miljarder kronor
(8,8 procent).
Minskad elförbrukning och sänkt skatt på bensin och diesel 2022
Intäkterna från energiskatt på bensin- och oljeprodukter blev 4,9 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel med
1 krona och 5 öre fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 2022. Jämfört med 2021 minskade intäkterna med 6,9 miljarder kronor. Det beror dels på den tillfälligt sänkta skatten i ändringsbudget, dels på att skatten på bensin och diesel sänktes i statens budget för 2022
43
s. 44 Jämfört med 2021 blev intäkterna av skatt på vägtrafik i stort sett oförändrade. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev 4,0 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget och 2,2 miljarder kronor lägre än 2021. Under 2022 har elförbruk- ningen minskat med 5 procent, vilket dels beror på de höga elpriserna som fått hushållen att spara el, dels på att medeltemperaturen var högre än 2021.
Tabell 2.15 Skatt på energi och miljö
Miljarder kronor
Skillnad mot
Skillnad mot
Prognos/utfall
Prognos/utfall
statens budget
statens budget
2022
2021
2022
2021
1430
Energiskatt
44,7
53,8
-9,4
0,8
1431
Skatt på elektrisk kraft
25,0
27,2
-4,0
0,2
1432
Energiskatt bensin
9,3
11,5
-1,7
0,0
1433
Energiskatt oljeprodukter
10,2
14,9
-3,3
0,5
1434
Energiskatt övrigt
0,2
0,2
-0,5
0,0
1440
Koldioxidskatt
21,2
21,9
-0,7
0,6
1441
Koldioxidskatt bensin
7,2
7,3
-0,7
-0,1
1442
Koldioxidskatt oljeprodukter
13,7
14,3
-0,2
0,5
1443
Koldioxidskatt övrigt
0,3
0,4
0,1
0,2
1450–1460 Övriga skatter på energi och
miljö
8,1
5,4
0,9
-3,7
1451
Svavelskatt
0,0
0,0
0,0
0,0
1453
Särskild skatt mot försurning
0,1
0,1
0,0
0,0
1454
Skatt på bekämpningsmedel
0,1
0,1
0,0
0,0
1456
Avfallsskatt
0,3
0,3
0,1
0,1
1457
Avgifter till
Kemikalieinspektionen
0,0
0,0
0,0
0,0
1458
Övriga skatter
-0,1
0,3
-0,2
0,2
1459
Intäkter från EU:s handel
med utsläppsrätter
3,5
1,1
0,8
-0,4
1461
Kemikalieskatt
1,6
1,8
-0,1
-0,1
1462
Skatt på flygresor
1,1
0,5
0,4
-1,3
1463
Skatt på avfallsförbränning
0,6
0,5
0,1
-0,1
1464
Skatt på plastbärkassar
0,5
0,4
0,1
-0,1
1465
Intäkter från handel med
elcertifikat
0,3
0,4
-0,4
-2,0
Skatt på energi och miljö
74,0
81,1
-9,2
-2,3
Kraftig ökning av antalet flygresenärer 2022
Intäkterna från skatt på flygresor blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och beror på att antalet flygresenärer blev högre än väntat. Jämfört med 2021 har intäkterna från flygskatt ökat med 0,7 miljarder kronor. Flygresandet har ökat med 224 procent eller drygt 8,2 miljoner avgående resenärer under 2022 och börjar nu närma sig nivåerna före covid-19.
Skatt på vägtrafik
I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till
22,5 miljarder kronor och blev därmed 0,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat.
Jämfört med 2021 blev intäkterna av skatt på vägtrafik i stort sett oförändrade.
44
s. 45 Restförda och övriga skatter uppgick till 10,9 miljarder kronor för 2022, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Övriga skatter
Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 6,9 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende verksamhetsåret 2021 väntas uppgå till 2,0 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat.
Jämfört med 2021 är intäkterna från övriga skatter 0,7 miljarder kronor lägre 2022. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB minskade med 0,9 miljarder kronor.
Skatt på import
Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 9,3 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på högre priser på import men även på att importen ökat under 2022. Jämfört med 2021 ökade intäkterna från skatt på import med 2,0 miljarder kronor (27,1 procent). De största ökningarna är inom varuområdena fisk, kläder och skor samt elektriska maskiner.
Restförda och övriga skatter
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder.
Tabell 2.16 Restförda och övriga skatter
Miljarder kronor
Skillnad mot
Skillnad mot
Prognos/utfall
Prognos/utfall
statens budget
statens budget
2022
2021
2022
2021
1610
Restförda skatter
-13,7
-16,1
-7,7
-10,8
1620
Övriga skatter, hushåll
7,7
-0,6
2,6
-6,8
1630
Övriga skatter företag
0,9
-3,4
1,4
-3,4
1640
Intäkter som förs till fonder
6,6
6,0
0,6
0,4
1650
Avgifter till public service
9,3
9,1
-0,2
0,1
1600
Restförda och övriga skatter
10,9
-4,9
-3,4
-20,6
Restförda och övriga skatter uppgick till 10,9 miljarder kronor för 2022, vilket är
3,4 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev -13,7 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är -7,7 miljarder kronor och beror på att befarade uppbördsförluster, framför allt för mervärdesskatt, blev högre än beräknat. Skatteverket har i dessa fall påfört företag mervärdesskatt men samtidigt restfört motsvarande belopp.
Jämfört med 2021 bedöms intäkterna öka med 15,8 miljarder kronor 2021. Befarade uppbördsförluster, främst för mervärdesskatt, har minskat med 2,5 miljarder kronor och övriga skatter, hushåll och företag, har ökat med 12,5 miljarder kronor. År 2021 minskade omprövningar av skattebeslut från tidigare år intäkterna med 5,0 miljarder kronor, medan de under 2022 ökade intäkterna med 2,3 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 7,3 miljarder kronor. Företagens anstånd med skatt minskade 2022, vilket ökat skatteintäkterna med 3,3 miljarder kronor.
Avgående poster och periodiseringar
I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.
45
s. 46 Restförda och övriga skatter uppgick till 10,9 miljarder kronor för 2022, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder.
I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.
Tabell 2.17 Avgående poster och periodiseringar
Miljarder kronor
Skillnad
Skillnad
mot
mot
Prognos/
Prognos/
statens
statens
utfall
utfall
budget
budget
2022
2021
2022
2021
1700
Avgående poster, skatter till EU
-9,3
-7,3
-2,3
-0,7
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
-1 168,4
-1 110,5
-30,0
-32,9
1811
Kommunala skatter
-867,6
-827,1
-21,8
-24,2
1812
Avgifter till AP-fonder
-300,9
-283,5
-8,2
-8,7
1900
Periodiseringar
34,6
14,6
29,5
-40,7
1910
Uppbördsförskjutningar
52,6
-25,6
56,8
-37,4
1920
Betalningsförskjutningar
-14,5
40,7
-10,6
33,2
1930
Anstånd
-3,5
-0,5
-16,8
-36,5
Avgående poster och periodiseringar
-1 143,2
-1 103,2
-2,9
-74,3
Avgående poster, skatter till andra sektorer
Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 168,4 miljarder kronor. Det är 30,0 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget och
57,9 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 2,0 procentenheter högre än beräknat i statens budget för 2022. Skillnaden mot 2021 förklaras av den starka utvecklingen av lönesumman, 6,4 procent under 2022.
Periodiseringar
Periodiseringarna för 2022 beräknas uppgå till 34,6 miljarder kronor, och har påverkat inkomsterna i statens budget positivt. I statens budget för 2022 beräknades periodiseringarna uppgå till 5,1 miljarder kronor. Skillnaden är 29,5 miljarder kronor.
Uppbördsförskjutningen för 2022 blev positiv och uppgick till 52,6 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2022 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2022. Skillnaden mot statens budget är 56,8 miljarder kronor.
Betalningsförskjutningen blev negativ och uppgick till 14,5 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen för företag och hushåll uppgick till -43,1 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2022. Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade slutliga kommunalskatten, blev 28,0 miljarder kronor. Orsaken är att lönesumman har ökat mer än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2022. Skillnaden mot betalningsförskjutningen i statens budget är -10,6 miljarder kronor.
Anstånden beräknas uppgå till -3,5 miljoner kronor, vilket 16,8 miljarder kronor lägre än vad som antogs i budgeten. Det beror främst på att en lägre andel av de tillfälliga
46
s. 47 3,0 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
anstånd med att betala in skatt och som beviljades under 2020, har betalats in till skattekonto under 2022. Det beror bl.a. på att riksdagen under våren 2022 beslutade om att företag kunde förlänga anståndstiden till maximalt tre år, i stället för två år som gällde tidigare.
För 2022 blev periodiseringarna 20,0 miljarder kronor högre än för 2021. Uppbörds- förskjutningarna blev 78,1 miljarder kronor högre (positiv) medan betalningsför- skjutningarna blev 55,2 miljarder kronor lägre (negativ). Anstånden ökade med
3,0 miljarder kronor.
Behållningarna på skattekonto minskade 2022
Hushåll, men framför allt företag gör av olika skäl inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar s.k. över- insättningar, vilket påverkar statens skatteinkomster positivt. När dessa överinsättningar tas ut från skattekonto påverkas skatteinkomsterna negativt. För 2022 bedöms bolagens överinsättning på skattekonto ha minskat med 10 miljarder kronor, och har därmed påverkat statens skatteinkomster för 2022 negativt med samma belopp. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekonto. Överinsättningarna utgör en del av Skatteverkets redovisade överskott på skattekonto.
Tabell 2.18 Saldot på skattekontot
Miljarder kronor
2018
2019
2020
2021
2022
Behållning på skattekontot
61
56
56
76
66
Påverkan på statens inkomster och
budgetsaldot
10
-5
0
20
-10
Källa: Ekonomistyrningsverket och Skatteverket
Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2022 uppgick till -21 989 miljoner kronor och blev därmed 8 814 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 21 799 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.
Tabell 2.19 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
statens
budget
Utfall
budget
Utfall
2022
2022
2022
2021
2000
Inkomster av statens verksamhet
44 456
71 949
27 493
43 280
3000
Inkomster av försåld egendom
5 000
941
-4 059
23
4000
Återbetalning av lån
529
1 380
851
1 060
5000
Kalkylmässiga inkomster
18 038
18 164
126
17 795
6000
Bidrag m.m. från EU
27 787
15 620
-12 166
14 609
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-126 613
-130 043
-3 430
-120 555
Övriga inkomster
-30 803
-21 989
8 814
-43 788
47
s. 48 Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 71 949 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Inkomster av statens verksamhet
Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.
Tabell 2.20 Inkomster av statens verksamhet, översikt
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
statens
budget
Utfall
budget
Utfall
2022
2022
2022
2021
2100
Rörelseöverskott
2 854
4 733
1 879
7 449
2200
Överskott av statens fastighetsförvaltning
501
263
-238
325
2300
Ränteinkomster
2 056
3 267
1 211
2 571
2400
Inkomster av statens aktier
24 000
46 207
22 207
17 577
2500
Offentligrättsliga avgifter
11 854
12 225
370
11 600
2600
Försäljningsinkomster
70
56
-14
69
2700
Böter m.m.
1 507
1 830
323
1 593
2800
Övriga inkomster av statens verksamhet
1 613
3 368
1 755
2 096
2000
Inkomster av statens verksamhet
44 456
71 949
27 493
43 280
Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 71 949 miljoner kronor, vilket är
27 493 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 28 669 miljoner kronor (66,2 procent) högre.
Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget men lägre än föregående år
Rörelseöverskotten uppgick till 4 733 miljoner kronor, vilket är 1 879 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet dock
2 716 miljoner kronor (36,5 procent) lägre.
Tabell 2.21 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
statens
budget
Utfall
budget
Utfall
2022
2022
2022
2021
2114
Luftfartsverkets inlevererade överskott
0
0
2116
Affärsverket svenska Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig
skatt
363
348
-15
404
2118
Sjöfartsverkets inlevererade överskott
0
0
2124
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
86
69
-17
113
2126
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
0
0
2127
Inlevererat överskott från övriga myndigheter
406
417
11
132
2131
Riksbankens inlevererade överskott
2 000
3 900
1 900
6 800
2100
Rörelseöverskott
2 854
4 733
1 879
7 449
Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 3 900 miljoner kronor, vilket är
2 900 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat som för de senaste fem åren, 2017 till 2021, uppgick till 4 834 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket kan ha stora effekter på genomsnittet. Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 348 miljoner kronor. Det är 55 procent av årets
48
s. 49 Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 71 949 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
resultat för koncernen 2021. Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 369 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor (179,7 procent) högre än 2021.
Överskott av statens fastighetsförvaltning blev lägre än beräknat i statens budget
Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 263 miljoner kronor, vilket är 238 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 61 miljoner kronor lägre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av Fysikhuset vid Albano i Stockholm.
Kostnadsränta på skattekontot högre än 2021
Ränteinkomster uppgick till 3 267 miljoner kronor. Det är 1 211 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 696 miljoner kronor (27,1 procent) högre än föregående år.
Tabell 2.22 Ränteinkomster
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
statens
budget
Utfall
budget
Utfall
2022
2022
2022
2021
2320
Räntor på näringslån
0
0
0
0
2340
Räntor på studielån
21
19
-2
32
2390
Övriga ränteinkomster
2 035
3 249
1 213
2 539
2300
Ränteinkomster
2 056
3 267
1 211
2 571
I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 3 108 miljoner kronor, vilket är 695 miljoner kronor (28,8 procent) högre än 2021. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 659 miljoner kronor högre.
Staten erhöll 46 207 miljoner kronor i aktieutdelning 2022
Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 46 207 miljoner kronor, vilket är 28 630 miljoner kronor (162,9 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på utdelningen från Vattenfall AB som uppgick till 23 414 miljoner kronor. Den högre utdelningen förklaras av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin.
Tabell 2.23 Aktieutdelning m.m. 2022 och 2021
Miljoner kronor
Utfall 2022
Utfall 2021 Skillnad mot 2021
Akademiska hus AB
2 484
2 142
342
AB Svensk Bilprovning
71
58
13
Apoteket
449
0
449
Eurofima
1
1
0
Jernhusen AB
390
169
221
Lernia
36
0
36
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
12 430
5 850
6 580
Metria (bolaget såldes i april 2022)
8
0
8
Nordiska investeringsbanken NIB
146
0
146
SBAB Bank
832
0
832
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
0
14
-14
49
s. 50 Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 3 368 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfall 2022
Utfall 2021 Skillnad mot 2021
Specialfastigheter Sverige AB
634
604
30
Sveaskog Holding AB
1 300
850
450
AB Svensk Exportkredit
414
290
124
Svevia AB
236
251
-15
Sweden House AB
0
2
-2
Telia Company AB
3 310
3 230
80
Teracom Group AB
52
66
-14
Vasallen AB
0
50
-50
Vattenfall AB
23 414
4 000
19 414
Totalt
46 207
17 577
28 630
Utdelningen från LKAB blev 12 430 miljoner kronor, vilket motsvarar 77 procent av årets resultat för bolaget. SBAB Bank delade ut 832 miljoner kronor. Under 2021 gav inte bolaget någon utdelning.
Inkomster från offentligrättsliga avgifter blev högre än 2021
Offentligrättsliga avgifter uppgick till 12 225 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet
624 miljoner kronor (5,4 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på högre avgifter för vägtrafikområdet, exempelvis för fordonsregistrering och registerhållning, som uppgick till 1 307 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (14,0 procent) högre än 2021. Ökningen beror på att nybilsförsäljningen blev högre än föregående år. Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 830 miljoner kronor, vilket är 323 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 237 miljoner kronor (14,9 procent) högre än 2021, vilket beror på ett fåtal större sanktionsavgifter under 2022. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen.
Återbetalning av statsbidrag
Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 3 368 miljoner kronor, vilket är
1 755 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 559 miljoner kronor (26,7 procent) högre. Det förklaras bl.a. av Skolverkets återkrav av statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning, bidragens omfattning har ökat senaste åren vilket har lett till större återkrav. Det beror också på att Länsstyrelsen i Örebro län har återbetalat 316 miljoner kronor av de medel som de erhållit med anledning av pandemin, i enlighet med regleringsbrev 2022.
Inkomster av försåld egendom
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.
Tabell 2.24 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
statens
budget
Utfall
budget
Utfall
2022
2022
2022
2021
3000
Inkomster av försåld egendom
5 000
941
-4 059
23
50
s. 51 Inkomster av försåld egendom uppgick till 941 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Högre inkomster av försåld egendom jämfört med 2021
Inkomster av försåld egendom uppgick till 941 miljoner kronor, vilket är
4 059 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor.
Jämfört med föregående år blev inkomsterna 918 miljoner kronor högre. Skillnaden beror till största delen på att staten under året sålde Metria AB till Sikri Holding. Inkomsterna som redovisades efter försäljningen uppgick till 713 miljoner kronor, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Dessutom redovisade Sveriges lantbruksuniversitet 202 miljoner kronor efter försäljning av fastigheten Gotland Follingbo Hallfrede samt den sista delen av fastigheten Ultuna 2:1.
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen normalt är återbetalning av studielån.
Tabell 2.25 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
statens
budget
Utfall
budget
Utfall
2022
2022
2022
2021
4100
Återbetalning av näringslån
0
0
0
0
4300
Återbetalning av studielån
298
271
-27
407
4500
Återbetalning av övriga lån
231
1 109
878
653
4000
Återbetalning av lån
529
1 380
851
1 060
Återbetalning av kapitaltillskott efter klagan till Europeiska kommissionen
Återbetalning av lån uppgick till 1 380 miljoner kronor, vilket är 851 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet
319 miljoner kronor (30,1 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 27 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 136 miljoner kronor lägre än 2021. Förändringen mellan åren beror främst på att amorteringarna för återkrav har minskat på grund av att fribeloppet slopades under 2020 med anledning av covid-19. Återbetalning av övriga lån blev 878 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror på att Swedavia AB har återbetalat
879 miljoner kronor av kapitaltillskottet från staten. Totalt uppgick kapitaltillskottet till 2 500 miljoner kronor och betalades ut med anledning av covid-19. Efter en klagan till Europeiska kommissionen, som granskat det genomförda kapitaltillskottet, bedömde regeringen att 1 621 miljoner kronor kunde godkännas av Europeiska kommissionen, enligt EU:s gällande statsstödsregler. Jämfört med föregående år blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 455 miljoner kronor (69,7 procent) högre.
Återbetalning av övriga lån avser också hemutrustningslån som uppgick till
111 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor lägre än föregående år. Från den 1 januari 2022 går det inte längre att ansöka om hemutrustningslån. Befintliga lån regleras allteftersom.
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.
51
s. 52 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tabell 2.26 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
statens
budget
Utfall
budget
Utfall
2022
2022
2022
2021
5100
Avskrivningar och amorteringar
0
0
5200
Statliga pensionsavgifter
18 038
18 164
126
17 795
5000
Kalkylmässiga inkomster
18 038
18 164
126
17 795
De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2021
Statliga pensionsavgifter uppgick till 18 164 miljoner kronor, vilket är 126 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 14 739 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensions- kostnader uppgick till 3 473 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev de statliga pensionsavgifterna 369 miljoner kronor (2,1 procent) högre. Det beror främst på att ett större antal premier för anställda har betalats ut och större retroaktiva premier.
Bidrag m.m. från EU
Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde
14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde
22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Tabell 2.27 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
statens
budget
Utfall
budget
Utfall
2022
2022
2022
2021
6100
Bidrag från EU:s jordbruksfonder
11 146
10 584
-562
10 160
6200
Bidrag från EU till fiskenäringen
294
151
-143
97
6300
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden
2 200
1 430
-770
1 185
6400
Bidrag från Europeiska socialfonden
2 771
1 284
-1 487
1 245
6500
Bidrag till transeuropeiska nätverk
150
794
644
506
6600
Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning
och resiliens
10 513
-10 513
6900
Övriga bidrag från EU
713
1 376
663
1 416
6000
Bidrag m.m. från EU
27 787
15 620
-12 166
14 609
Inkomsterna uppgick till 15 620 miljoner kronor, vilket är 12 166 miljoner kronor (43,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2021 blev inkomsterna 1 011 miljoner kronor (6,9 procent) högre.
Inga bidrag från RRF påverkar jämförelsen mot budget med 10,5 miljarder kronor
Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 10 513 miljoner kronor i statens budget för 2022. Det finns inget utfall för RRF under 2022. RRF utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU som löper fram till utgången av 2026 och medlemsstater som ansöker
52
s. 53 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges återhämtningsplan innehåller en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som genomförs under perioden 2020–2026. Sverige ska skicka in en första betalningsansökan hösten 2023 som kommer att omfatta åtgärder som genomförts 2020–2022.
Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat
Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden blev 770 miljoner kronor respektive 1 487 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre utfallen beror främst på att flera EU-finansierade projekt inte fortskridit som beräknat framför allt med anledning av den fortsatta spridningen av covid-19 i början av året. De lägre utfallen i både regionala och sociala fonden för den nya programperioden 2021– 2027 uppgick sammantaget till 272 miljoner kronor, vilket är 553 miljoner kronor lägre jämfört med statens budget. Det beror främst på att programperioden fortfarande är i uppstartsfasen.
Tabell 2.28 Bidrag från EU:s jordbruksfonder
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
statens
budget
Utfall
budget
Utfall
2022
2022
2022
2021
6110
Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket
7 061
7 485
424
6 851
6111
Gårdsstöd
6 897
7 022
125
7 101
6113
Övriga interventioner
160
146
-14
131
6119
Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för
jordbruket
4
317
313
-382
6120
Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen
4 085
3 099
-985
3 310
6124
Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007 - 2013
-1
0
0
-1
6125
Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014 - 2020
4 085
3 100
-985
3 311
6100
Bidrag från EU:s jordbruksfonder
11 146
10 584
-562
10 160
Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev lägre än budget men högre än 2021
Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 584 miljoner kronor, vilket är 562 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 424 miljoner kronor (4,2 procent) högre.
Bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 424 miljoner kronor högre än beräknat och 635 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror främst på att de övriga bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev
313 miljoner kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas framför allt de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruks- fonder (garanti och landsbygd). Att utfallet blev högre beror på valutakursvinster som uppstått vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU. Valutakursvinsterna uppgick till 311 miljoner kronor under 2022, vilket är en skillnad på 699 miljoner kronor jämfört med föregående år då det i stället var valutakursförluster på
388 miljoner kronor. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev däremot 985 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.
Bidragen till transeuropeiska nätverk högre än 2021
Bidragen till transeuropeiska nätverk (TEN) uppgick till 794 miljoner kronor, vilket är 644 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade bidragen med 289 miljoner kronor, framför allt för högre medfinansiering från EU för fordonsutrustning kopplade till det EU-gemensamma signalsystemet
53
s. 54 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Europeiska systemet för trafikledning på järnvägsområdet (ERTMS) samt järnvägsprojektet Västlänken.
Övriga bidrag från EU blev 40 miljoner kronor (2,8 procent) lägre än föregående år. Det beror framför allt på att bidragen från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) blev 763 miljoner kronor lägre samtidigt som bidrag om 781 miljoner kronor betalades ut för första gången från Brexitjusteringsreserven. Reserven syftar till att ge ekonomiskt stöd för att motverka negativa konsekvenser av Storbritanniens utträde ur EU. Sveriges tilldelning beräknas uppgå till 137 miljoner euro utan krav på nationell medfinansiering och årets bidrag är de första som betalats ut av EU.
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem
Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för kostnader enligt lagen 1993:387 om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service och fr.o.m. 2020 elcertifikat.
Tabell 2.29 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Miljoner kronor
Utfall -
Statens
statens
budget
Utfall
budget
Utfall
2022
2022
2022
2021
7100
Tillkommande skatter
11 669
14 255
2 587
11 835
7110
EU-skatter
6 950
9 362
2 412
7 119
7112
Tullmedel
6 950
9 362
2 412
7 119
7113
Jordbrukstullar och sockeravgifter
0
0
0
0
7120
Kommunala utjämningsavgifter
4 718
4 893
175
4 717
7121
Utjämningsavgift för LSS-kostnader
4 718
4 893
175
4 717
7200
Avräkningar
-138 281
-144 298
-6 017
-132 390
7210
Intäkter som förs till fonder
-6 042
-6 612
-570
-5 984
7220
Kompensation för mervärdesskatt
-121 760
-127 322
-5 563
-116 269
7221
Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter
-40 009
-45 936
-5 927
-40 929
7222
Kompensation för mervärdesskatt, kommuner
-81 750
-81 387
364
-75 340
7230
Övriga avräkningar
-10 479
-10 363
116
-10 137
7231
Avgifter till public service
-9 813
-10 091
-278
-9 712
7232
Intäkter från handel med elcertifikat
-666
-272
394
-425
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet
-126 613
-130 043
-3 430
-120 555
I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -126 613 miljoner kronor. Utfallet blev -130 043 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -3 430 miljoner kronor. Avräknad kompensation för mervärdesskatt, statliga myndigheter blev 5 927 miljoner kronor högre, vilket beror på att myndigheternas konsumtionsutgifter, främst till följd av prisökningar, ökade mer än beräknat.
Jämfört med 2021 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med
9 488 miljoner kronor. Kompensationen till kommuner och statliga myndigheter för mervärdesskatt ökade med 6 047 miljoner kronor respektive 5 007 miljoner kronor. De kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 4,5 procent och de statliga med 8,2 procent under 2022.
54
s. 55 Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt
Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisnings- principer för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräken- skaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräken- skaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
(ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatte- intäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna.
En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i national- räkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.
Tabell 2.30 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2020–2022
Miljoner kronor
2022
2021
2020
Statens skatteintäkter enligt Statens budget
1 273 522
1 220 437
1 079 305
Flaskhalsintäkter
17 500
-
-
Utdelat överskott från Svenska spel
-
-
-1 577
Olika definitioner av sektorerna
304 692
278 629
269 572
Övrigt (t.ex. avrundning)
0
0
-278
Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna
1 595 714
1 499 066
1 347 022
Totala skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna
2 468 793
2 338 319
2 138 432
Källor: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.
Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatte- intäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med princip- förändringarna.
För 2020 finns en skillnad på 1 577 miljoner kronor avseende redovisningen av utdelat överskott från Svenska Spel AB. På grund av spridningen av covid-19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas i stället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020 och redovisas i sin helhet som en intäkt under 2020 i utfallet för statens budget. I nationalräkenskaperna har den beräknade utdelningen redovisats på respektive år dvs. 2019 och 2020.
För 2022 finns en skillnad på 17 500 miljoner kronor. EU:s statistikmyndighet Eurostat har ställt upp riktlinjer för att harmonisera redovisningen av olika typer av elstöd i EU. De har beslutat att överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll under 2023 ska redovisas som en skatt och en transferering till hushållen i nationalräkenskaperna
55
s. 56 I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
under 2022. I statens budget redovisas flaskhalsintäkterna som en del av Affärsverket svenska kraftnäts konto i Riksgäldskontoret, vilket minskat Riksgäldskontorets nettoutlåning och påverkat saldot i statens budget positivt med samma belopp under 2022. Utbetalningen av elstöd till hushållen under 2023 görs av Försäkringskassan, vilket ökar Riksgäldskontorets nettoutlåning och minskar saldot på statens budget.
Denna skillnad på 17 500 miljoner kronor finns även mellan utfallet för statens budget i årsredovisning för staten 2022 och utfallet för 2022 i 2023 års ekonomiska vårproposition. Det beror på att redovisningen i den ekonomiska vårpropositionen följer nationalräkenskaperna vad gäller redovisning av statens skatteintäkter.
Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning
Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en prognos, som kommer att slutligt fastställas först ca ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitivt i april andra året efter inkomståret kommer resultat- räkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2020 och 2021 påverkar därför resultatet för staten 2022. Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget.
I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner.
För 2022 finns två ytterligare skillnader. Även i statens resultaträkning redovisas överskott från flaskhalsintäkter som uppstått till följd av höga elpriser, och som betalas ut som stöd till hushåll under 2023, som skatt med motsvarande transferering till hushållen 2022. Beloppet uppgår till 17,5 miljarder kronor. Lantmäteriet redovisar från och med 2022 upplupna intäkter för stämpelskatt. Skillnaden mellan den redovisade stämpelskatten i statens budget och den periodiserade skatteintäkten i resultaträkningen uppgick till 623 miljoner kronor 2022.
Tabell 2.31 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning 2020–2022
Miljoner kronor
2022
2021
2020
Statens skatteintäkter i Statens budget
1 273 522
1 220 437
1 079 305
Skatter hänförliga till tidigare år
9 742
17 572
4 833
Avgränsningsskillnader
388 225
363 223
343 919
Elimineringar
-91 062
-84 162
-79 660
Flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät
17 500
-
-
Stämpelskatt, periodisering
623
-
-
Justering för reviderad skatteprognos
-
-12 245
-16 086
Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen
1 598 550
1 504 824
1 332 310
Källor: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.
2.5 Utgifter i statens budget 2022
Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.
56
s. 57 Utgifterna i statens budget uppgick till 1 122 503 miljoner kronor. Det är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.
I tabell 2.32 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.
Utgifterna påverkades av bidrag till Ukraina och åtgärder med anledning av covid-19
Utgifterna i statens budget 2022 påverkades av bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion. Dessutom påverkades utgifterna av åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Den 1 april 2022 upphörde covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (204:168). Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen 2022. En kompletterande redovisning med anledning av detta finns i avsnitt 3 Ändringar i statens budget 2022 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2022.
Utgifterna blev 101 miljarder kronor lägre än totalt anvisat
Utgifterna i statens budget uppgick till 1 122 503 miljoner kronor. Det är
14 217 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 101 431 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom 12 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För sju av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.
Tabell 2.32 Utgifter i statens budget 2022
Miljoner kronor
Utfall -
Ändrings-
statens
Utfall - totalt
Utgiftsområde
Statens budget
budget
Totalt anvisat
Utfall
budget
anvisat
1
Rikets styrelse
17 238
367
17 605
17 575
337
-30
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
17 971
14
17 985
17 340
-631
-645
3
Skatt, tull och exekution
12 830
102
12 932
12 841
11
-91
4
Rättsväsendet
62 919
130
63 049
61 496
-1 423
-1 553
5
Internationell samverkan
2 235
1 206
3 441
3 381
1 146
-60
6
Försvar och samhällets krisberedskap
76 571
4 481
81 052
83 541
6 970
2 489
7
Internationellt bistånd
51 940
-4 852
47 088
46 196
-5 744
-892
8
Migration
8 541
10 300
18 841
11 730
3 188
-7 112
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
113 309
8 106
121 415
118 165
4 856
-3 250
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
97 428
19 107
116 535
114 340
16 912
-2 195
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
42 161
4 190
46 351
46 341
4 179
-11
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
99 847
2 423
102 269
101 067
1 220
-1 202
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
6 152
30
6 182
5 447
-704
-734
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
93 221
51
93 272
78 376
-14 845
-14 896
15
Studiestöd
27 801
100
27 901
25 479
-2 323
-2 423
16
Utbildning och universitetsforskning
95 384
89
95 473
92 965
-2 419
-2 508
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
18 500
1 709
20 208
19 733
1 234
-475
57
s. 58 Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 61 496 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfall -
Ändrings-
statens
Utfall - totalt
Utgiftsområde
Statens budget
budget
Totalt anvisat
Utfall
budget
anvisat
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
5 769
4 295
10 064
7 713
1 944
-2 351
19
Regional utveckling
4 742
0
4 742
3 357
-1 385
-1 385
20
Allmän miljö- och naturvård
20 952
3 847
24 799
21 511
560
-3 287
21
Energi
3 255
9 063
12 318
11 862
8 608
-455
22
Kommunikationer
76 965
1 479
78 444
72 878
-4 087
-5 566
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
21 645
2 794
24 439
21 935
290
-2 504
24
Näringsliv
9 255
7 085
16 340
10 274
1 019
-6 066
25
Allmänna bidrag till kommuner
156 498
600
157 098
157 022
524
-76
26
Statsskuldsräntor m.m.
12 155
10 500
22 655
27 155
15 000
4 500
27
Avgiften till Europeiska unionen
47 837
47 837
48 240
403
403
Förändring av anslagsbehållningar
-6 681
-6 681
6 681
6 681
Summa
1 196 439
87 214
1 283 653
1 237 960
41 521
-45 693
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-60 090
-60 090
-110 926
-50 835
-50 835
Kassamässig korrigering
371
371
-4 532
-4 903
-4 903
Summa utgifter m.m. i statens budget
1 136 720
87 214
1 223 934
1 122 503
-14 217
-101 431
Högre personalomsättning medför lägre utgifter för Rättsväsendet
Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 61 496 miljoner kronor, vilket är
1 423 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter för Polismyndigheten inom it-området och även pga. att de prioriterat rekrytering till passverksamheten vilket medförde långa ledtider för rekrytering av annan kompetens. En annan orsak är att Kriminalvården har haft hög personalomsättning och svårt att ersätta personal som slutat.
Ekonomiskt stöd till Ukrainas väpnade styrkor
Utfallet för utgiftsområde 5 Internationell samverkan blev 3 381 miljoner kronor, vilket är 1 146 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men
60 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre än den ursprungliga budgeten beror framför allt på att Sverige har lämnat stöd till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiskt bidrag till den Ukrainska centralbankens fond.
Försvarets materielverk (FMV) tidigarelade arbete för att stärka den svenska försvarsförmågan
Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 83 541 miljoner kronor, vilket är 6 970 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 489 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror främst på att Försvarets materielverk (FMV) har tidigarelagt arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan enligt Försvarsbeslut 2020. Men också på att det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap i det svenska försvaret. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och utrustning.
Internationellt bistånd minskades då Sverige tog emot flyktingar från
Ukraina
Utfallet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick till 46 196 miljoner kronor, vilket är 5 744 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Till följd av
58
s. 59 Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Rysslands invasion av Ukraina blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmot- tagande som avräknas biståndsramen betydligt högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten. För att finansiera detta minskade riksdagen i ändringsbudget anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 4 838 miljoner kronor.
Flyktingar från Ukraina medförde högre utgifter för migration
Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 11 730 miljoner kronor, vilket är 3 188 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget, men
7 112 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre beror på att det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagnings- system blev 32 200 fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG).
Covid-19 gav högre utgifter för testning och vacciner
Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till
118 165 miljoner kronor, vilket är 4 865 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget, men 3 250 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utgifterna blev högre än beräknat beror framför allt på att utgifterna för testning för covid-19 blev högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Även utgifterna för covid-19- vaccin blev högre än beräknat i statens budget.
Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 11 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten
Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning uppgick till 114 340 miljoner kronor, vilket är 16 912 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 19 107 miljoner kronor. Ersättningen för höga sjuklönekostnader uppgick till 11 751 miljoner kronor, vilket är 11 469 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men
1 456 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att riksdagen beslutade att återinföra ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala under perioden december 2021 till mars 2022 samt slopat krav för läkarintyg under perioden januari– mars med anledning av spridningen av covid-19.
Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m . blev 46 175 miljoner kronor, vilket är 5 170 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget . Det beror på att antalet sjukpenningdagar blev högre. Riksdagen beslutade att återinföra vissa tillfälliga åtgärder på grund av spridningen av covid-19. Bland annat ersättning för karensavdrag, karensdagar till egenföretagare och ersättning för riskgrupper.
Höjd grundnivå för garantipension fr.o.m. augusti
Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utfallet 4 179 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades totalt 4 190 miljoner kronor. Det beror framför allt på att riksdagen beslutade att höja grundnivån för garanti- pension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022.
Utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning högre än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev
101 067 miljoner kronor, vilket är 1 220 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, men 1 202 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisats. Det beror främst på hög smittspridning av bl.a. covid-19 som medförde att utgifterna för tillfällig
59
s. 60 Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än beräknat. Utgifterna för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev lägre än anvisat då vårdbidragen upphörde i snabbare takt än beräknat.
Lägre utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv än beräknat
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 78 376 miljoner kronor, vilket är 14 845 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på utvecklingen på arbetsmarknaden som medfört ett lägre antal arbetslösa jämfört med vad som beräknades i statens budget. Antalet arbetslösa minskade med 14,2 procent mellan 2021 och 2022.
Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 25 479 miljoner kronor, vilket är
2 323 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 918 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget eftersom färre än beräknat studerade med studiemedel.
Satsningar inom utbildningsområdet används inte i den utsträckning som beräknats
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utfallet till 92 965 miljoner kronor, vilket är 2 419 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att olika satsningar inte genomförts i den omfattning som beräknats i statens budget.
Stöd i ändringsbudget med anledning av covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina
Utgifterna för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 19 733 miljoner kronor, vilket är 1 234 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 475 miljoner kronor lägre än som totalt var anvisat. Det beror främst på att Sveriges Riksidrottsförbund fått högre bidrag för att underlätta uppstart och ökat deltagande i idrottsverksamhet efter pandemin. Det beror också på att kultursektorn har fått olika stöd för att mildra de negativa konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19. De tillfälliga stöden betalades framför allt ut till aktörer verksamma inom musik och scenkonst, men även till konstnärer.
Inom utgiftsområdet har även bidrag betalats ut till vissa organisationer, bl.a. Sveriges Stadsmissioner, som arbetar med mottagande av människor från Ukraina som söker skydd i Sverige.
Högre utgifter för stöd till anordnande av bostäder
Inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev utfallet 7 713 miljoner kronor, vilket är 1 944 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten men 2 351 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 5 247 miljoner kronor, vilket är 1 197 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 917 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att många nya ansökningar lämnades in under slutet av 2021, då möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus upphörde den 31 december 2021. Det innebar att behovet av anslag för att betala ut stöd blev större än ursprungligen beräknat. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare
3 114 miljoner kronor i ändringsbudget.
60
s. 61 Utfallet för utgiftsområde 19 Regional utveckling blev 3 357 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Förseningar i EU-finansierade program medförde lägre utgifter
Utfallet för utgiftsområde 19 Regional utveckling blev 3 357 miljoner kronor, vilket är
1 385 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställnin g perioden 2021– 2027 blev 1 miljon kronor vilket är 649 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att EU-kommissionen fattade beslut om programmen senare än beräknat. Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 582 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror delvis på att programstarten för Fonden för en rättvis omställning försenats. Det beror också på att utgifterna för stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden blev lägre än beräknat.
Utgifterna för elpriskompensation blev nästan 9 miljarder kronor
Utfallet för utgiftsområde 21 Energi blev 11 862 miljoner kronor, vilket är
8 608 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades totalt ytterligare 9 063 miljoner kronor. Med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022 anvisade riksdagen anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser 8 970 miljoner kronor i ändringsbudget, för att kompensera hushåll med hög elförbrukning. Utfallet för elpriskompensationen blev 8 915 miljoner kronor.
Utgifterna för Kommunikationer blev lägre än beräknat
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 72 878 miljoner kronor, vilket är 4 087 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och
5 566 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för investeringar och andra åtgärder för att utveckla statens transportsystem blev 2 652 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att vissa projekt har senarelagts.
Utgifterna för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturen blev 1 296 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 038 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på senareläggningar på grund av resursbrist kopplat till personal, maskiner och material.
Utökade stödpaket till följd av smittspridningen av covid-19
Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 10 274 miljoner kronor, vilket är 1 019 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men
6 066 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre än anvisat i statens budget beror främst på att riksdagen i ändringsbudget beslutade om det nya anslaget 1:24 Omställningsstöd i statens budget till följd av utökade stödperioder med anledningen av smittspridningen av covid-19. Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 475 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget.
Utgifterna för räntor på statsskulden blev 15 miljarder kronor högre än beräknat
Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 27 088 miljoner kronor, vilket är 15 088 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 10 500 miljoner kronor i ändringsbudget då den svenska kronan försvagades gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom blev marknads- räntorna högre, vilket medförde högre ränteutgifter än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Utfallet blev 4 588 miljoner kronor högre än totalt anvisat belopp på 22 500 miljoner kronor. Regeringen har med stöd av 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) beslutat att anslaget får överskridas för att fullgöra statens betalningsåtaganden.
61
s. 62 61 477 miljoner kronor under 2022, vilket är 477 miljoner kronor mer än vad som beräknades i statens budget. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfallet för nettoutlåningen blev 51 miljarder kronor lägre än beräknat
Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -110 926 miljoner kronor. I statens budget beräknades nettoutlåningen bli -60 090 miljoner kronor, vilket innebär att utfallet blev 50 836 miljoner kronor lägre än beräknat. Affärsverket svenska kraftnät ökade sina behållningar i Riksgäldskontoret på grund av att kapacitetsavgifterna ökade kraftigt. Med anledning av detta minskade nettoutlåningen med 58 004 miljoner kronor. I budgeten saknades denna post. Lånen till Riksbanken minskade med
61 477 miljoner kronor under 2022, vilket är 477 miljoner kronor mer än vad som beräknades i statens budget.
Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget
Utgifterna i statens budget blev 14,2 miljarder kronor lägre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor
m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.33 och kommenteras därefter.
Tabell 2.33 Skillnaden mellan utfall och budget för 2022
Miljarder kronor
Totalt
Volymer 3
Makro 4
Beslut
Övrigt 5
Utgiftsområden, exklusive räntor 1
26,5
8,8
-13,4
59,0
-27,9
Statsskuldsräntor m.m.
15,0
0,0
15,0
0,0
0,0
Riksgäldskontorets nettoutlåning 2
-55,7
0,0
0,0
0,0
-55,7
Budgetens utgifter m.m.
-14,2
8,8
1,6
59,0
-83,6
1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.
3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen.
4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar.
5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.
Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem
Utgifterna blev 8,8 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det handlar bl.a. om att antalet sjukpenningdagar var 9 procent fler och antalet personer med sjukersättning 3 procent fler 2022 än vad som beräknades i statens budget för 2022. Vidare var det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG).
Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen
Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 1,6 miljarder kronor högre än i statens budget.
Utgifterna inom budgetens utgiftsområden, exklusive utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m., blev 13,4 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd
62
s. 63 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget). Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
av ändrade makro-ekonomiska förutsättningar. Den viktigaste förklaringen är att utvecklingen på arbetsmarknaden medförde att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev lägre än vad som ursprungligen beräknades.
Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 15,0 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att marknads- räntorna och inflationen blev betydligt högre. Dessutom blev kronans växelkurs svagare mot både den amerikanska dollarn och euron, vilket också bidrar till att förklara att utgifterna för statsskuldsräntor blev högre än väntat.
Tabell 2.34 Makroekonomiska förutsättningar
SB 2022
Utfall 2022
Utfall-SB 2022
Utfall 2021
Procentuell förändring från föregående år:
BNP (fp)
3,5
2,6
-0,9
5,4
KPI (årsgenomsnitt)
1,4
8,4
7,0
2,2
Antal sysselsatta, 15–74 år
1,7
2,7
1,0
0,9
Nivåer:
Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften
7,7
7,5
-0,2
8,8
SEK/Euro, årsgenomsnitt
10,1
10,6
0,5
10,1
SEK/USD, årsgenomsnitt
8,3
10,1
1,8
8,6
6 månaders statsskuldväxel, slutkurs
-0,2
2,6
2,8
-0,2
5-årig statsobligation, slutkurs
0,2
2,5
2,3
0,1
Anm.: fp=fasta priser, SB=Statens budget (se Budgetpropositionen för 2022 för de makroekonomiska förutsättningarna som ligger till grund för statens budget 2022).
Skillnader till följd av beslut
De totala utgifterna blev 59,0 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.2 Ändringar i statens budget 2022 och bilaga
3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget).
Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i Budgetpropositionen för 2023. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020–2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd till handelsbolag och evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet blivit betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen, se vidare Budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, avsnitt 6.4).
Skillnader till följd av övriga orsaker
Av övriga orsaker blev utgifterna 83,6 miljarder kronor lägre än i statens budget.
63
s. 64 4 Rättsväsendet, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 27,9 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande tio utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker:
4 Rättsväsendet, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv,
16 Utbildning och universitetsforskning, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt
24 Näringsliv. I avsnitt 3 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.
Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive den kassamässiga korrigeringen) blev 55,7 miljarder kronor lägre än i statens budget. Affärsverket svenska kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret ökade med 58,0 miljarder kronor på grund av höga kapacitetsavgifter. Detta minskade nettoutlåningen med motsvarande belopp. Posten var inte prognostiserad i budgeten.
Utfallet för statens budget 2022 jämfört med 2021
Tabell 2.35 Utfallet för statens budget för 2021–2022
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Skillnad mot
Utgiftsområde
2022
2021
2021
1
Rikets styrelse
17 575
16 392
1 184
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
17 340
16 921
420
3
Skatt, tull och exekution
12 841
12 534
307
4
Rättsväsendet
61 496
57 168
4 329
5
Internationell samverkan
3 381
1 782
1 599
6
Försvar och samhällets krisberedskap
83 541
70 518
13 023
7
Internationellt bistånd
46 196
47 463
-1 268
8
Migration
11 730
8 224
3 505
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
118 165
137 967
-19 803
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
114 340
113 051
1 289
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
46 341
38 016
8 325
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
101 067
101 068
0
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
5 447
6 212
-765
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
78 376
91 947
-13 571
15
Studiestöd
25 479
26 588
-1 109
16
Utbildning och universitetsforskning
92 965
91 350
1 615
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
19 733
22 683
-2 950
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
7 713
5 188
2 525
19
Regional utveckling
3 357
3 224
133
20
Allmän miljö- och naturvård
21 511
16 725
4 787
21
Energi
11 862
3 395
8 468
22
Kommunikationer
72 878
72 097
780
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
21 935
19 630
2 305
24
Näringsliv
10 274
30 407
-20 133
25
Allmänna bidrag till kommuner
157 022
153 235
3 787
26
Statsskuldsräntor m.m.
27 155
-1 298
28 453
27
Avgiften till Europeiska unionen
48 240
52 262
-4 022
64
s. 65 4 Rättsväsendet, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfall
Utfall
Skillnad mot
Utgiftsområde
2022
2021
2021
Summa
1 237 960
1 214 747
23 213
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-110 926
-96 965
-13 961
Kassamässig korrigering
-4 532
-4 346
-186
Summa utgifter m.m. i statens budget
1 122 503
1 113 436
9 066
Utgifterna i statens budget ökade med 9 066 miljoner kronor (0,8 procent) mellan 2021 och 2022. Utgifterna för statsskuldsräntor ökade mest, med 28 453 miljoner kronor.
Fler anställda vid polisen och kriminalvården
Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 4 329 miljoner kronor (7,6 procent) högre än 2021. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade. Det beror till stor del på att antal anställda ökade, men också på en särskild satsning med att höja polislöner för att öka polisyrkets attraktivitet.
Utökat försvar medför högre utgifter
Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev
13 023 miljoner kronor (18,5 procent) högre än föregående år. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap, vilket inneburit högre utgifter. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och skyddsutrustning.
Mottagande av flyktingar från Ukraina medför högre utgifter
Inom utgiftsområde 8 Migration ökade utgifterna med 3 505 miljoner kronor
(42,6 procent). Det är utgifter kopplade till att Sverige har tagit emot flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG) som medförde ökade utgifter.
Utgifterna med anledning av covid-19 minskade
Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 19 803 miljoner kronor (14,4 procent). Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre än 2021. Det är framför allt åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, t.ex. statsbidrag till kommuner och regioner samt provtagning, smittspårning och utbrottshantering, som blev lägre än 2021.
Ökade utgifter för garantipension och bostadstillägg till pensionärer
Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökade utgifterna med
8 325 miljoner kronor (21,9 procent). Det beror på att riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022. Höjningen av grundnivån medför högre utgifter. Samtidigt höjdes även bostadstillägget till pensionärer.
Utgifter för arbetslösa minskade
Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 13 571 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än 2021. Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklings- ersättning minskade med 10 783 miljoner kronor (23,7 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15–74 år minskade med 69 300 personer
65
s. 66 4 Rättsväsendet, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
(14,2 procent) mellan 2021 och 2022. Även antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 23 200 personer
(14,1 procent). Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program minskade med
4 286 miljoner kronor (37,5 procent). Det beror bl.a. på att extratjänsterna fasades ut. Dessutom minskade kostnaderna för matchningstjänster och arbetsmark- nadsutbildning då antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program var lägre jämfört med föregående år. I motsatt riktning verkade att utgifterna för lönegaranti- ersättning blev 450 miljoner kronor högre än 2021. Det beror på att antalet anställda som är berörda av konkurser ökade. Även utgifterna för nystarsjobb blev högre, vilket beror på fler personer med nystartsjobb och att ersättningsnivåerna för nystartsjobb har höjts.
Lägre krisstöd med anledning av covid-19
Utfallet för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid blev
2 950 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än 2021. Utfallet för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete , 10:1 Filmstöd och 13:1 Stöd till idrotten blev sammantaget 3 025 miljoner kronor lägre. Det beror i huvudsak på att regeringens tillfälliga krisstöd till kultur- och idrottssektorn med anledning av spridningen av covid-19 blev lägre jämfört med föregående år.
Högre utgifter för stöd till energieffektivisering och anordnande av bostäder
Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ökade med 2 525 miljoner kronor (48,7 procent). Det beror på att möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus samt investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande upphörde den 31 december 2021. Det fick till följd att många nya ansökningar om stöd lämnades in under slutet av 2021. Utbetalningarna av stödet gjordes 2022.
Nytt stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon längs större vägar
Utfallet för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 4 787 miljoner kronor (28,6 procent) högre än 2021. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, ökade med 2 095 miljoner kronor
(43,6 procent). Det beror på att antalet bilar som är berättigade till bonusen ökade. Utfallet för det nya anslaget 1:23 Laddinfrastruktur som finansierar utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar blev 555 miljoner kronor. Utgifterna för satsningen Klimatklivet ökade med
472 miljoner kronor (23,3 procent). Klimatklivet är ett investeringsstöd som t.ex. används till laddstationer för laddfordon. Utfallet för anslaget 1:17 Klimatpremier uppgick till 562 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor högre än 2021. Anslaget finansierar bl.a. en elbusspremie som betalas ut till aktörer inom kollektivtrafiken som köper en elbuss.
Kompensation till hushåll för höga elpriser
Inom utgiftsområde 21 Energi blev utgifterna 8 468 miljoner kronor högre än 2021. Det beror på att staten kompenserade hushållen, med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022, med totalt 8 915 miljoner kronor. Den högsta ersättningen ett hushåll kunde få var 2 000 kronor per månad för perioden december 2021 till mars 2022.
66
s. 67 Indragningar Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Lägre utgifter för omställningsstöd och stöd till korttidsarbete
Inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskade utgifterna med 20 133 miljoner kronor (66,2 procent). Det beror främst på minskade utgifter för omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete.
Något högre bidrag till kommuner och regioner
Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med
3 787 miljoner kronor (2,5 procent). Den kommunalekonomiska utjämningen innebar att kommunerna fick 1 869 miljoner (1,8 procent) högre bidrag och regionerna fick 843 miljoner kronor (2,0 procent) mer än 2021.
Högre utgifter för statsskuldsräntor
Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 28 453 miljoner kronor högre än 2021. Räntorna blev 15 830 miljoner kronor högre och valutakursförlusterna 11 664 miljoner kronor högre än 2021.
EU-avgiften minskade med 4 miljarder
Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev utgifterna 4 022 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att den BNI-baserade avgiften blev 6 329 miljoner kronor (16,2 procent) lägre eftersom EU fattade färre beslut om ändringsbudgetar än 2021.
Stora förändringar inom nettoutlåningen
För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Posten utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskade med 13 961 miljoner kronor (14,4 procent). Inom posten är det både ökningar och minskningar där den största förändringen är Affärsverket svenska kraftnäts inlåning som ökade med 40 654 miljoner kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar.
Indragningar
Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2022 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 115 207 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2021. Indragningarna som gjordes 2022 beror till stor del av medel som anvisades med anledning av spridningen av covid-19 inte förbrukades 2021.
Indragningarna är 32 174 miljoner kronor lägre än 2021. De 71 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 98 procent av totalbeloppet under 2022.
I tabell 2.36 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
Tabell 2.36 Indragningar 2022
Miljoner kronor
UO
Anslag
Anslagsnamn
Indragning
2
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
396
2
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
131
3
1:1
Skatteverket
179
67
s. 68 Indragningar Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
UO
Anslag
Anslagsnamn
Indragning
5
1:1
Avgifter till internationella organisationer
161
6
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
246
8
1:1
Migrationsverket
294
8
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
276
8
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
178
8
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
172
9
1:4
Tandvårdsförmåner
511
9
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
377
9
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
125
9
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
341
9
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
777
10
1:3
Merkostnadsersättning och handikappersättning
103
10
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
231
10
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
5 371
12
1:1
Barnbidrag
291
12
1:2
Föräldraförsäkring
733
12
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
1 416
12
1:8
Bostadsbidrag
721
13
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
1 519
13
1:3
Hemutrustningslån
113
14
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
7 278
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
942
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
1 276
14
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
696
14
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
2 070
14
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
1 595
14
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
329
15
1:2
Studiemedel
1 659
15
1:3
Avsättning för kreditförluster
201
15
1:7
Studiestartsstöd
122
16
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
417
16
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
273
16
1:13
Bidrag till lärarlöner
628
16
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
446
16
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
106
16
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
227
18
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
225
19
1:1
Regionala utvecklingsåtgärder
277
19
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020
540
19
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis
omställning perioden 2021–2027
150
20
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
495
20
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
153
20
1:16
Klimatinvesteringar
289
20
1:17
Klimatpremier
145
20
1:19
Industriklivet
485
20
1:20
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
101
21
1:5
Infrastruktur för elektrifierade transporter
403
68
s. 69 De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
UO
Anslag
Anslagsnamn
Indragning
22
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
2 352
22
1:7
Trafikavtal
133
22
1:15
Sjöfartsstöd
448
22
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
182
22
1:19
Lån till körkort
107
23
1:2
Insatser för skogsbruket
110
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
284
23
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1 737
23
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
1 836
23
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
2021–2027
120
24
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag
1 401
24
1:22
Stöd vid korttidsarbete
10 349
24
1:23
(2021)
Stöd till enskilda näringsidkare
11 654
24
1:24
(2021)
Omställningsstöd
29 969
24
1:25
(2021)
Researrangörslån
565
24
1:26
(2021)
Stöd till handelsbolag
2 153
24
1:27
(2021)
Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag
7 995
24
1:28
(2021)
Evenemangsstöd
2 778
25
1:4
Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner
250
26
1:1
Räntor på statsskulden
1 398
27
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
149
Övriga indragningar
3 047
Summa
115 207
De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande
Den största indragningen, som uppgick till 29 969 miljoner kronor, avsåg omställningsstöd. Den näst största indragningen gjordes av stöd till enskilda näringsidkare och uppgick till 11 654 miljoner kronor. Indragningen av stöd vid korttidsarbete uppgick till 10 349 miljoner kronor. Tillsammans står dessa indragningar för 45 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2021.
Överskridanden
Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2022.
69
s. 70 15 december 2022 att ap.1 Statens utgifter för studiemedelsräntor fick överskridas med Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tabell 2.37 Medgivna överskridanden 2022
Miljoner kronor
Utnyttjat
Medgivet
medgivet
UO
Anslag
Anslagsnamn
överskridande
överskridande
15
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
5
5
Summa
5
5
I statens budget anvisades 19 miljoner kronor för anslaget 1:4 Statens utgifter för studie- medelsräntor inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Det totala utfallet för anslaget blev
23 miljoner kronor. Anslaget består av två anslagsposter (ap), ap.1 Statens utgifter för studiemedelsräntor med en anslagskredit på 1,9 miljoner kronor och ap.2 Statens utgifter för räntor på återkrav som saknar anslagskredit. Regeringen medgav i beslut den
15 december 2022 att ap.1 Statens utgifter för studiemedelsräntor fick överskridas med
5 miljoner kronor (U2022/03917). Utfallet för den anslagsposten blev 19 miljoner kronor. Anslagspostens hela anslagskredit på 1,9 miljoner kronor utnyttjades och 4,9 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.
2.6 Förändring av anslagsbehållningar
Tabell 2.38 Förändring av anslagsbehållningar 2018–2022
Miljoner kronor
2018
2019
2020
2021
2022
Ingående ramöverföringsbelopp
(UO 1–27 exkl. UO 26)
47 708
33 056
24 933
169 861
144 537
Anvisat i statens budget
989 160
1 005 057
1 032 731
1 165 657
1 190 965
Ändringsbudget
15 611
6 099
304 437
162 382
76 714
Utnyttjade medgivna överskridanden
31
0
0
0
5
Indragningar
-44 529
-28 573
-20 772
-137 317
-113 744
Utfall
974 924
990 706
1 171 467
1 216 046
1 210 805
Utgående ramöverföringsbelopp
(UO 1–27 exkl. UO 26)
33 056
24 933
169 861
144 537
87 673
Förändring av anslagsbehållningar
(UO 1–27 exkl. UO 26)
-14 652
-8 123
144 928
-25 324
-56 865
Förändring av anslagsbehållningar
(UO 26)
-5 842
2 888
7 118
-8 600
-5 963
Förändring av anslagsbehållningar
(UO 1 - 27)
-20 494
-5 235
152 046
-33 924
-62 828
Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.
Ramanslag kan både sparas och överskridas
Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -6 681 miljoner kronor i budgeten för 2022. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna men i stället minskade anslagsbehållningarna med 62 828 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Anslagsbehållningarna blev höga
70
s. 71 Anslagsbehållningarna under utgiftstaket minskade med 57 miljarder kronor Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022, vilket bl.a. beror på att arbetslösheten blev lägre än beräknat. Även utgifterna för mottagande av flyktingar från Ukraina enligt massflyktsdirektivet blev lägre än beräknat. Dessutom utnyttjades inte medel för vaccination och testning av covid- 19 i den omfattning som beräknades. Anslagsbehållningarna 2020 och 2021 var väldigt höga på grund av att flera åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 inte utnyttjades i den omfattning som budgeterades. Detta medförde stora variationer i Förändring av anslagsbehållningar.
Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. minska med 68 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade i stället med 5 963 miljoner kronor, från 1 464 miljoner kronor vid början av året till -4 500 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.
Anslagsbehållningarna under utgiftstaket minskade med 57 miljarder kronor
Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2022 från
144 537 miljoner kronor vid ingången av året till 87 673 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 56 865 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 6 613 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 63 478 miljoner kronor.
Indragningarna minskade med nästan 24 miljarder kronor
Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till
113 744 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 23 573 miljoner kronor jämfört med 2021.
I tabell 2.16 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över
1 000 miljoner kronor under något av åren 2018–2022.
Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 15 miljarder kronor
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår anslagsbehållningarna till totalt 15 130 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 8 496 miljoner kronor.
Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2022 har anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Anslagskrediten uppgick till 1 227 miljoner kronor.
Tabell 2.39 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor
Miljoner kronor
UO
Anslag
Anslagsnamn
2018
2019
2020
2021
2022
4
1:1
Polismyndigheten
1 021
301
49
58
580
6
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
139
-343
817
883
-1 005
8
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
684
509
1 447
276
6 924
9
1:4
Tandvårdsförmåner
-159
-31
1 075
511
190
9
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
199
216
12 428
6 440
7 437
9
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldreområdet
68
298
85
4 158
2 910
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
1 265
-304
6 624
-1 174
-275
71
s. 72 2.7 Riksgäldskontorets nettoutlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
UO
Anslag
Anslagsnamn
2018
2019
2020
2021
2022
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
1 104
-165
-630
-902
-1 227
10
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
3
2
3 364
5 371
1 456
12
1:2
Föräldraförsäkring
-22
-183
2 382
733
-372
12
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
192
500
714
1 416
669
13
1:2
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
3 630
1 213
1 459
1 519
518
14
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
-491
-604
3 260
7 278
8 496
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
879
733
3 465
942
2 034
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
969
-211
1 064
1 276
1 776
14
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
220
-153
1 215
2 070
31
14
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd
för yrkesintroduktionsanställningar
230
332
1 554
1 595
1 661
15
1:2
Studiemedel
2 519
1 651
1 410
1 659
2 012
18
1:8
Investeringsstöd för anordnande av
hyresbostäder och bostäder för
studerande
1 774
573
22
88
1 917
20
1:16
Klimatinvesteringar
106
939
1 877
289
257
20
1:17
Klimatpremier
50
1
63
145
1 039
21
1:7
Energiteknik
111
1 632
73
987
1 354
22
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
3 261
4 362
4 360
7 695
8 052
22
1:2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
-578
-572
1 169
2 384
4 397
22
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 045
132
50
154
52
23
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
764
654
445
1 737
642
23
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder
för landsbygdens miljö och struktur
349
-270
226
1 836
1 116
24
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag
2
1
1 379
1 401
1 501
24
1:22
Stöd vid korttidsarbete
59 770
15 884
6 316
24
1:27
Evenemangsstöd
1 957
24
1:23
(2021)
Stöd till enskilda näringsidkare
3 161
11 804
150
24
1:24
(2021)
Omställningsstöd
40 323
34 469
4 940
24
1:26
(2021)
Stöd till handelsbolag
2 173
20
24
1:27
Tillfälligt stöd för hyreskostnader för
(2021)
vissa företag
3 650
8 021
19
24
1:28
(2021)
Evenemangsstöd
2 928
125
27
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
4 551
3 230
-2 519
-930
-1 483
2.7 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala föränd- ringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.
72
s. 73 Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tabell 2.40 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2022
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall
SB 1 2022
Utfall 2022
SB 2022
2021
Premiepensionsavgifter, inbetalning
-49 666
-49 666
-46 706
Premiepensionsmedel, utbetalning
47 585
47 585
45 384
Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK
-4 367
-4 367
-4 595
Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS
-179
-179
-82
Myndigheters räntekonton (se separat tabell)
0
2 519
2 519
-22 151
CSN, studielån
10 000
10 476
476
11 810
CSN, kreditreserv
-1 224
-1 224
-1 280
CSN, servicekonto för räntebetalningar
-12
-12
-23
Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar
1 000
2 055
1 055
731
Kärnavfallsfonden
6 557
6 557
-7 030
Stabilitetsfonden (se separat tabell)
-298
-298
7
Resolutionsreserven (se separat tabell)
-4 000
-4 310
-310
-3 664
Insättningsgarantifonden
1 749
1 749
-3 394
Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv
-749
-749
-200
Trafikverket, samhällsinvesteringar väg och järnväg
4 000
5 807
1 807
6 276
Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter
3 299
3 299
1 796
Transportstyrelsen, rörelsekapital
-6
-6
1 434
Folkhälsomyndigheten, beredskapslager och
förskottsbetalningar
1 544
1 544
886
Exportkreditnämnden
0
-2 168
-2 168
-3 448
Public Service konto
-1 242
-1 242
-1 038
Försvarets materielverk
653
653
2 831
Försvarsmakten
4
4
-1 042
Statliga bolag m.m.
Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB
180
180
250
AB Svensk exportkredit
-10 000
-10 000
0
Scandinavian Airlines System (SAS)
1 500
1 500
Övriga statliga bolag m.m.
-21
-21
30
Affärsverk
Affärsverket Svenska kraftnät
-58 004
-58 004
-17 350
Luftfartsverket
51
51
-135
Sjöfartsverket
-4
-4
Övrigt
Lån till Riksbanken
-61 000
-61 477
-477
-56 897
Övrigt, netto
-90
-1 177
-1 086
635
Summa
-60 090
-110 926
-50 835
-96 965
1 Endast vissa delposter är specificerade.
Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -110 926 miljoner kronor under 2022, vilket är 50 835 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 13 961 miljoner kronor lägre än föregående år. I tabell 2.40 specificeras nettoutlåningens största poster.
Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen
Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 49 666 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 47 585 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga
73
s. 74 Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade med nästan 3 miljarder kronor Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 6 448 miljoner kronor 2022. År 2021 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 5 917 miljoner kronor.
I samband med att personer byter fonder i premiepensionssystemet uppstår en tidsförskjutning mellan köp och försäljning av fondandelar inom premiepensions- systemet. Pensionsmyndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret för handel med fondandelar, vilket minskade nettoutlåningen med 179 miljoner kronor 2022. År 2021 minskade nettoutlåningen med 82 miljoner kronor med anledning av detta.
Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade med nästan 3 miljarder kronor
Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton minskade 2022 med 2 519 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.41 redovisas de största förändringarna.
Tabell 2.41 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton
Miljoner kronor
Utfall 2022
Utfall 2021
Fortifikationsverket
-246
570
Försvarsmakten
194
2 091
Försäkringskassan
-271
243
Göteborgs universitet
27
572
Karolinska institutet
302
691
Kriminalvården
531
-278
Kronofogdemyndigheten
-27
341
Kungliga tekniska högskolan
-61
372
Kärnavfallsfonden
-138
118
Linköpings universitet
162
374
Livsmedelsverket
-120
-100
Luleå tekniska universitet
-16
163
Lunds universitet
-43
743
Migrationsverket
-444
414
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
140
386
Pensionsmyndigheten
217
123
Polismyndigheten
1 203
745
Regeringskansliet
-257
169
Skatteverket
59
197
Statens fastighetsverk
-8
-802
Sveriges lantbruksuniversitet
147
319
Tillväxtverket
27
235
Trafikverket
-3 410
8 857
Transportstyrelsen
-218
947
Umeå universitet
7
316
Uppsala universitet
-345
549
Övriga räntekonton
69
3 796
Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters
räntekonton
-2 519
22 151
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning
2 519
-22 151
74
s. 75 Studielånen m.m. blev nästan 1 miljard kronor högre än i budgeten Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Studielånen m.m. blev nästan 1 miljard kronor högre än i budgeten
Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2022 med 10 476 miljoner kronor.
CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 224 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret som används för att betala faktiska kreditförluster på lån i Riksgäldskontoret.
CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto minskade nettoutlåningen med 12 miljoner kronor 2022. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.
Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 9 239 miljoner kronor, vilket är 761 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgeten.
Investeringslånen ökade mer än beräknat
Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggnings- tillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade 2022 med 2 055 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 1 055 miljoner kronor lägre än utfallet.
Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret
Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkrafts- bolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker.
År 2022 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 6 557 miljoner kronor. Under 2021 ökade fonden i stället sina placeringar tillfälligt med
7 030 miljoner kronor, vilket därmed minskade årets nettoutlåning, en skillnad på 13 587 miljoner kronor.
Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsreservens konton ökade
Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för
75
s. 76 Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2022 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 4 310 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 3 891 miljoner kronor.
I tabell 2.42 och tabell 2.43 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2021 och 2022. Under 2022 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 298 miljoner kronor till 40 210 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 54 924 miljoner kronor i slutet av året. Behåll- ningen ökade med 4 310 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 4 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 310 miljoner kronor mer än beräknat för resolutionsreserven.
Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016.
Tabell 2.42 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Typ av transaktion
Utfall 2022
Utfall 2021
Ingående balans på kontot
39 912
39 919
Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m.
307
0
Administrativa kostnader m.m.
-9
-7
Utgående balans på kontot
40 210
39 912
Summa kontoförändring
298
-7
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning
-298
7
Tabell 2.43 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Typ av transaktion
Utfall 2022
Utfall 2021
Ingående balans på kontot
50 614
46 949
Resolutionsavgifter
3 891
3 664
Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m.
419
0
Utgående balans på kontot
54 924
50 614
Summa kontoförändring
4 310
3 664
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning
-4 310
-3 664
Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret
Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret minskade med
1 749 miljoner kronor 2022. År 2021 ökade i stället behållningarna med 3 394 miljoner kronor, en skillnad på 5 149 miljoner kronor mellan åren.
Statens engagemang i Saab-konkursen avslutades
Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 749 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. År 2021 ökade reserven med 200 miljoner kronor, en skillnad på 549 miljoner kronor. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten. År 2022 ökade garantireservens behållning med 686 miljoner kronor i och med att statens engagemang i Saab-konkursen avslutades. I samband med Saab Automobile AB:s konkurs 2011 övertog staten ägandet i Saab Automobile
76
s. 77 Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Parts AB, nuvarande Orio AB för att skydda värdet på statens fordran. Orio AB såldes under 2022 och därmed tillföll 507 miljoner kronor Riksgäldskontorets garantireserv. Staten fick även en slututdelning från Saab-konkursen på 179 miljoner kronor, vilket också tillföll garantireserven.
Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat
Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 5 807 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 807 miljoner kronor mer än beräknat.
Inköp av covid-19-vaccin ökar nettoutlåningen
Under 2022 har Folkhälsomyndighetens lån i Riksgäldskontoret ökat med
1 544 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. Folkhälsomyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för beredskapslager och förskottsbetalningar. Ökningen beror på att Folkhälsomyndigheten köpt in covid-19-vaccin.
Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret
Exportkreditnämndens (EKN) placeringar i Riksgäldskontoret ökade med
1 008 miljoner kronor 2022, vilket minskade nettoutlåningen. Samtidigt minskade EKN:s valutakoncernkonton, vilket minskade nettoutlåningen med 1 160 miljoner kronor. Sammantaget minskade EKN nettoutlåningen med 2 168 miljoner kronor 2022. År 2021 minskade nettoutlåningen med 3 448 miljoner kronor med anledning av EKN, vilket är 1 280 miljoner kronor mer än 2022.
Public service-kontot minskar nettoutlåningen
Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift som ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den nya avgiften tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattnings- bar förvärvsinkomst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs sedan över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 1 242 miljoner kronor 2022, vilket minskar nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgår till 3 395 miljoner kronor vid slutet av 2022.
Ny finansieringsmodell för försvaret påverkar nettoutlåningen
Under en övergångsperiod ska försvaret gå över till en ny finansiell styrmodell. Det berör både Försvarsmakten och Försvarets materielverk och påverkar deras lån i Riksgäldskontoret. Under 2022 ökade Försvarets materielverks lån i Riksgäldskontoret med 653 miljoner kronor samtidigt som Försvarsmaktens lån ökade med 4 miljoner kronor. Tillsammans ökade dessa två myndigheters lån nettoutlåningen med
657 miljoner kronor. Under 2021 ökade dessa två myndigheters lån tillsammans nettoutlåningen med 1 789 miljoner kronor, vilket är 1 132 miljoner kronor mer än 2022.
Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen
I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Denna utlåning ökade med 180 miljoner kronor till 5 670 miljoner kronor.
77
s. 78 AB Svensk Exportkredit återbetalade lånet i Riksgäldskontoret Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
AB Svensk Exportkredit återbetalade lånet i Riksgäldskontoret
I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRR- systemet (Commercial Interest Reference Rate).
CIRR innebär att ett exportföretags kunder kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRR- systemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första och hittills enda gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, t.ex. i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av spridningen av covid-19. AB Svensk Exportkredit betalade tillbaka lånet i Riksgäldskontoret i mars 2022, vilket minskade nettoutlåningen med 10 000 miljoner kronor.
Utlåning till SAS
I februari lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark--Norway--Sweden (SAS). Det ökar netto- utlåningen. Riksdagen anvisade även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag
1 500 miljoner kronor som skulle kunna finansiera att lånet skulle kunna konverteras till nya aktier i SAS. Det skulle betyda att Riksgäldskontorets kreditreserv inte skulle belastats med eventuell förlust kopplat till lånet. Lånet konverterades inte 2022.
Affärsverket svenska kraftnäts insättningar av kapacitetsavgifter minskar nettoutlåningen
Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar.
Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Under 2022 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 58 004 miljoner kronor och nettoutlåningen minskade med samma belopp. År 2021 ökade behållningarna 17 350 miljoner kronor. Att behållningarna ökar så mycket beror på att kapacitetsavgifterna har ökat kraftigt. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 78 510 miljoner kronor vid utgången av 2022. Affärsverkets ökade behållningar minskade nettoutlåningen med 40 654 miljoner kronor mer under 2022 än 2021. Det påverkar saldot i statens budget positivt.
Det är riksdagen som sätter ramarna för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar.
Riksbanken har återbetalat 61 miljarder kronor 2022
Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter
78
s. 79 2.8 Kassamässig korrigering Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån. Från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen senast ska betalas. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. Under 2022 förföll lån motsvarande 18 699 miljoner kronor i februari, i mars 20 501 miljoner kronor och i oktober 22 277 miljoner kronor. Det innebär att Riksbanken har återbetalat sammanlagt 61 477 miljoner kronor under 2022. Det minskar nettoutlåningen.
I statens budget beräknades lånen till Riksbanken minska med 61 000 miljoner kronor, en skillnad 477 miljoner kronor. Under 2021 minskade lånen med 56 897 miljoner kronor. När nettoutlåningen minskar påverkar det saldot i statens budget positivt. Riksbankens återbetalningar minskade nettoutlåningen med 4 580 miljoner kronor mer 2022 än 2021.
Den totala vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till 63 700 miljoner kronor den 31 december 2022.
2.8 Kassamässig korrigering
Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.
Tabell 2.44
Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Utfall-
SB 2022
2022
2021
SB 2022
EU-avgiftsbetalningar
-2 008
-2 321
-2 008
Trafikverkets räntekonto/anslag
-100
3 590
-100
Försvarsmaktens räntekonto/anslag
-2 187
167
-2 187
Räntor på statsskulden
-94
-87
-94
Myndigheten för press, radio och tv: Lokalradioavgifter
163
163
163
PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare
210
-2 114
210
Ersättning för höga sjuklönekostnader, krediteringar skattekonto
44
-1 797
44
Övrigt
-560
-1 947
-560
Summa
371
-4 532
-4 346
4 903
För 2022 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen -4 532 miljoner kronor.
I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor.
Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering
Betalningen av Sveriges avgift till EU medför en kassamässig korrigering eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl
79
s. 80 Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.
Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2022 en negativ kassamässig korrigering på 2 008 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2021 medförde betalningen av EU-avgiften en negativ kassamässig korrigering på 2 321 miljoner kronor.
Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde
Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en negativ kassamässig korrigering på 100 miljoner kronor 2022. Det betyder att Trafikverket redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2021 var i stället korrigeringsposten positiv med
3 590 miljoner kronor.
Även Försvarsmakten har redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde negativ och uppgick till 2 187 miljoner kronor 2022. År 2021 var i stället korrigeringsposten positiv med 167 miljoner kronor.
Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering
En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -94 miljoner kronor för 2022.
Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel
Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassa- mässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser.
Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med
1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år.
Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel
Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2022 gav detta upphov till en kassamässig korrigeringspost på 210 miljoner kronor.
I januari 2019 betalade telekomföretag 2 525 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 700 MHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 14 december 2018– 31
80
s. 81 Ersättning för höga sjuklönekostnader medför kassamässig korrigering Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
december 2040. Post- och telestyrelsen (PTS) har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser.
I februari 2021 betalade telekomföretag 2 317 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i
3,5 GHz och 2,3 GHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 25 januari 2021– 31 december 2045. PTS har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser. Tillsammans med andra periodiseringar som PTS har gjort påverkades den kassamässiga korrigeringen negativt med 2 114 miljoner kronor 2021.
Ersättning för höga sjuklönekostnader medför kassamässig korrigering
Med anledning av spridningen av covid-19 införde riksdag och regering tillfälliga regler som innebar att alla arbetsgivare fick ersättning för hela eller delar av sjuklönekostnaden som de redovisade i arbetsgivardeklarationen under vissa perioder under åren 2020–2022. Ersättningen lämnades genom att arbetsgivarnas skattekonton krediterades. Krediteringen redovisas på inkomsttitel 9693 Stöd, krediteringar på skattekonto . Redovisningen mot anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader gjordes månaden efter företagens skattekonton krediteras. Skillnaden mellan det belopp som redovisats mot anslaget och den ersättning för höga sjuklönekostnader som krediterats företagens skattekonton påverkar den kassamässiga korrigeringen. År 2022 blev den kassamässiga korrigeringsposten 44 miljoner kronor. År 2021 blev korrigeringen i stället negativ med 1 797 miljoner kronor.
Övriga korrigeringar
Posten Övrigt, som uppgick till -560 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket och Försvarsmakten. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.
Jämförelse med föregående år
Den kassamässiga korrigeringen blev -4 532 miljoner kronor 2022, vilket kan jämföras med -4 346 miljoner kronor 2021. Det är en skillnad på 186 miljoner kronor.
2.9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket
Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till
81
s. 82 Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.
Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten
Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.
Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik
För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018.
Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad
Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanserings- mekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomst- utvecklingen i Sverige.
När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräk- ningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i social- försäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex.
Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år.
Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad
När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under
1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars.
Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018
Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntades med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex.
Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1,
82
s. 83 Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2020 och 2021 beräknades till Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning.
En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett.
De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018 och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna indexeras med inkomstindex i stället för balansindex.
Inkomstindex för 2022 beräknades till 194,19. Det innebär en indexökning med 4,1 procent jämfört med 2021 års indextal 186,52. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2020 och 2021.
Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2020 och 2021 beräknades till
4,1 procent. Därför räknas inkomstindex för 2022 upp med 4,1 procent jämfört med inkomstindex för 2021.
De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent.
Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP fonderna till pensionärerna
Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensions- avgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP- fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.
Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen
Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.
AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter
AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.
83
s. 84 Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.45. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader.
Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader.
Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat
Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2022 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 346 152 miljoner kronor.
Tabell 2.45 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
statens
budget
budget
Utfall
budget
Procent
Utfall
2022
2022
2022
2022
2021
AP-fonderna, pensionsutgifter
342 996
345 035
2 039
0,6
331 545
Administrationsutgifter
3 156
2 866
-290
-9,2
3 018
varav
Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter
1 007
943
AP - fonderna, rörelsens kostnader
1 115
1 055
AP - fonderna, provisionskostnader
487
569
AP - fonderna, prestationsbaserade avgifter
257
451
346 152
347 902
1 750
0,5
334 564
Utfallet uppgick till 347 902 miljoner kronor och är därmed 1 750 miljoner kronor (0,5 procent) högre än beräknat.
Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 345 035 miljoner kronor, vilket är 2 039 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 201 551 miljoner kronor och tilläggspension med
143 483 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 0,5 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.
Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 866 miljoner kronor, vilket är 290 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 007 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första–Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2022 den 9 december 2021 [S2021/04105]).
Pensionerna räknades upp med 2,5 procent
För 2022 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 2,5 procent. Jämfört med 2021 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten
13 338 miljoner kronor (4,0 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP- fonderna ökade med 13 490 miljoner kronor (4,1 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än uppräkningen av pensionerna beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.
84
s. 85 2.10 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
I december 2022 hade 2 277 949 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 28 488 personer jämfört med december 2021.
2.10 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget
Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhälls- ekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, se fördelningen i diagram 8.1 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade.
Diagram 2.1 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade
Transfereringar 67,7 %
Konsumtion 24,7 %
Investeringar 4,2 %
Räntor 2,2 %
Övrigt finansiellt 1,2 %
Tabell 2.46 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2021–2022
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Realekonomisk art
Utfall 2022
Utfall 2021
2021–2022
2021–2022
Transfereringar
838 547
864 943
-26 395
-3,1
varav till
Hushållssektorn
358 768
349 356
9 411
2,7
Kommunala sektorn
281 416
300 260
-18 844
-6,3
Företagssektorn
73 996
88 397
-14 402
-16,3
Ålderspensionssystemet
25 681
25 790
-109
-0,4
Statliga ideella organisationer
7 295
7 172
123
1,7
Internationell verksamhet
91 392
93 967
-2 574
-2,7
– varav till EU-institutioner
48 240
52 262
-4 022
-7,7
Konsumtionsutgifter
305 626
291 744
13 882
4,8
varav
Löner inklusive sociala avgifter
173 980
169 302
4 678
2,8
Omkostnader för konsumtion
94 830
85 361
9 469
11,1
Lokaler
23 204
22 091
1 113
5,0
Sociala naturaförmåner
13 611
14 991
-1 379
-9,2
Investeringsverksamhet
51 630
46 638
4 992
10,7
85
s. 86 Transfereringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Procentuell
Förändring
förändring
Realekonomisk art
Utfall 2022
Utfall 2021
2021–2022
2021–2022
Räntor
27 256
-1 020
28 276
-2 771,4
– varav räntor på statsskulden
27 088
-1 388
28 475
-2 051,8
Finansiella transaktioner
14 901
12 443
2 458
19,8
Summa utgiftsområden
1 237 960
1 214 747
23 213
1,9
Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.
Transfereringar
Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.
Transfereringarna uppgick till 838 547 miljoner kronor, vilket motsvarar 67,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2022.
Hushållssektorn fick 42,8 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 358 768 miljoner kronor, vilket är en ökning med
9 411 miljoner kronor (2,7 procent) jämfört med 2021. Det beror bl.a. på att
8 682 miljoner kronor har betalats till hushållssektorn som kompensation för höga elpriser.
Transfereringarna till kommunsektorn uppgick till 281 416 miljoner kronor, vilket är en minskning med 18 844 miljoner kronor (6,3 procent) jämfört med 2021. Det beror främst på minskade bidrag till kommuner och regioner för hantering av konsekvenserna av covid-19.
Företagssektorn fick 8,8 procent av de totala transfereringarna 2022. Transferering- arna till företagssektorn blev 73 996 miljoner kronor, vilket är 14 402 miljoner kronor (16,3 procent) lägre jämfört med 2021. Det beror i första hand på minskade bidrag till företag för hantering av konsekvenserna av covid-19.
Av de totala transfereringarna 2022 gick 91 392 miljoner kronor (10,9 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet minskade med 2 574 miljoner kronor (2,7 procent) jämfört med 2021. Det beror främst på en lägre EU-avgift.
Konsumtionsutgifter
Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknads– utbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2022 till
86
s. 87 Investeringsverksamhet Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
305 626 miljoner kronor, vilket motsvarar 24,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.
Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 56,9 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 4 678 miljoner kronor (2,8 procent) jämfört med 2021. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården.
Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 94 830 miljoner kronor, vilket är en ökning med 9 469 miljoner kronor (11,1 procent) jämfört med 2021. De ökade utgifterna för konsumtion avser främst anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Investeringsverksamhet
Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 51 630 miljoner kronor vilket är en ökning med 4 992 miljoner kronor (10,7 procent) jämfört med 2021. Ökningen avser främst anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Räntor och finansiella transaktioner
I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 27 256 miljoner kronor vilket är 28 276 miljoner kronor högre jämfört med 2021. Det beror framför allt på utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Ränteutgifterna för anslaget ökade med 28 475 miljoner kronor vilket huvudsakligen förklaras av högre marknadsräntor och en svagare kurs för den svenska kronan jämfört med 2021.
Utgifterna för finansiella transaktioner uppgick till 14 901 miljoner kronor vilket är en ökning med 2 458 miljoner kronor (19,8 procent) jämfört med 2021. Det förklaras till betydande del av högre kostnader för destruerat vaccin mot covid-19. Destruktionen gäller vaccin som har passerat utgångsdatum eller av annan anledning inte längre kan användas.
87
s. 89 3 Utfall per utgiftsområde Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
3 Utfall per utgiftsområde
I detta avsnitt presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.
Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag var utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än
50 procent.
För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2022 med utfallet 2021. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3.
Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2022 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2022 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.
Vidare redovisas i detta avsnitt Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevision och regeringens åtgärder med anledning av detta samt vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. En sammanställning av regeringen under året slutbehandlade effektivitetsrapporter finns i bilaga 5.
3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.
89
s. 90 Anslag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Anslag
Tabell 3.1
UO 1 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
149
38
187
38
25,5
178
2:1
Riksdagens ledamöter och partier
m.m.
981
994
13
1,3
918
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
985
938
-47
-4,7
894
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
120
60
251
131
108,8
91
2:5
Riksrevisionen
356
352
-3
-0,9
332
4:1
Regeringskansliet m.m.
8 481
8 551
70
0,8
8 112
5:1
Länsstyrelserna m.m.
3 493
262
3 647
154
4,4
4 042
6:1
Allmänna val och demokrati
705
691
-14
-2,0
110
6:2
Justitiekanslern
56
67
11
19,8
57
6:4
Valmyndigheten
27
10
37
10
35,2
20
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
208
179
-29
-14,0
116
7:2
Åtgärder för den nationella
minoriteten romer
16
15
0
-1,2
1
8:1
Mediestöd
1 056
1 081
26
2,4
994
Övriga anslag
607
-3
586
-20
-3,4
526
Summa
17 238
367
17 575
337
2,0
16 392
Utfallet uppgick till 17 575 miljoner kronor och blev därmed 337 miljoner kronor
(2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 367 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 184 miljoner kronor (7,2 procent) högre.
Intäktsbortfall medför högre utgifter än anvisat för Kungliga slottsstaten
Utfallet för anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten uppgick till 187 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (25,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 38 miljoner kronor till följd av intäkts- bortfall från besöksverksamheten vid de kungliga slotten, med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19 i början av året. Antalet besökare ökade med 500 procent till 1 miljon besök jämfört med 2021. För 2019 uppgick antalet besökare till 1,7 miljoner.
Förvärv av fastighet ledde till högre utgifter än anvisat och föregående år
Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag uppgick till 251 miljoner kronor. Det är 131 miljoner kronor (108,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 159 miljoner kronor (174,6 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 60 miljoner kronor med anledning av förvärvet av fastigheten Cephalus 11. Förvärvet uppgick till 116 miljoner kronor.
Högre utgifter för länsstyrelserna jämfört med budget
Utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m . uppgick till 3 647 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor (4,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.
I ändringsbudget anvisades ytterligare 262 miljoner kronor främst för att bistå regioner med att genomföra vaccinationer mot covid-19, men också för att samordna arbetet
90
s. 91 103 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
kring lägesbilder från länen till regeringen, till följd av Rysslands invasion av Ukraina och dess påverkan på det svenska samhället. Dessa utgifter blev sammantaget
103 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten.
Valmyndighetens utfall blev högre jämfört med budget och 2021
Utfallet för anslaget 6:4 Valmyndigheten uppgick till 37 miljoner kronor. Det är
10 miljoner kronor (35,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och
17 miljoner kronor (86,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 10 miljoner kronor bl.a. för att stärka Valmyndighetens bemanning och för stödjande insatser till regionala och lokala valmyndigheter. Att utgifterna blev högre beror på högre utgifter i samband med valåret 2022, bl.a. för webbutbildningar för röstmottagare och rösträknare.
Högre utgifter för Regeringskansliet
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet blev 8 551 miljoner kronor, vilket är
439 miljoner kronor (5,4 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre utgifter för löner då antalet årsarbetskrafter ökat mot bakgrund av bl.a. Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd första halvåret 2023 och på ersättningar som betalats ut till avgående politiskt anställda med anledning av regeringsskiftet. Antalet årsarbetskrafter uppgår till 4 674, en ökning med 73 årsarbetskrafter
(1,6 procent) jämfört med 2021.
Lägre pandemirelaterade utgifter för länsstyrelserna jämfört med 2021
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m.
395 miljoner kronor (9,8 procent) lägre. Det beror framför allt på lägre utgifter för handläggning av omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag som gällde fr.o.m. augusti 2020 t.o.m. februari 2022 med anledning av covid- 19. Dessutom återbetalades 270 miljoner kronor som redovisats mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster , som avser medel som betalades ut under 2020–2021 för handläggning av omsättningsstöden men som inte använts.
Utgifterna blev också lägre till följd av de uppgifter som länsstyrelserna haft med anledning av den tillfälliga pandemilagen, lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av covid-19, som gällde fr.o.m. den 10 januari 2021 t.o.m. den 31 mars 2022, vilket förklarar skillnaden mot föregående år.
Allmänna val 2022 ledde till högre utgifter än föregående år
Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 691 miljoner kronor, vilket är 580 miljoner kronor (525,8 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre utgifter för utbetalda statsbidrag till kommuner för medverkan vid 2022 års allmänna val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. De högre utgifterna består också av Valmyndighetens utgifter i samband med förberedelser och genomförande av val samt it-system.
Åtgärder för nationella minoriteter blev högre än föregående år
Utfallet för anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter blev 179 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (53,6 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på att statsbidrag med syfte att stärka minoritetsspråken blev högre än 2021. Bland bidragsmottagarna finns bl.a. Folkbildningsrådet som fick 9 miljoner kronor. Dessutom blev bidragen för revitaliseringsinsatser enligt förordningen (2010:21) om
91
s. 92 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
statsbidrag för insatser till stöd för de nationella minoritetsspråken 7 miljoner kronor högre jämfört med 2021.
Högre utgifter för åtgärder för den nationella minoriteten romer jämfört med 2021
Utfallet för anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer blev 15 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (944,5 procent) högre än föregående år. Det beror främst på att utgifterna för att samordna, följa upp och genomföra insatser inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering blev 11 miljoner kronor högre, varav 9 miljoner kronor har betalats ut enligt förordningen (2022:259) om statsbidrag till kommuner för att främja romsk inkludering.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.2 UO 1 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
6:5
Stöd till politiska partier
169
126
8:1
Mediestöd
150
78
Summa
319
204
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
319 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 204 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 115 miljoner kronor.
Låneramar
Tabell 3.3
UO 1 Låneramar
Miljoner kronor
Låneramar
Låneram
Lån 2022-12-31
Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i
verksamheten
130
105
Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar
2 200
1 723
Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i
verksamheten
20
10
Summa
2 350
1 838
Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 330 miljoner kronor för Riksdags- förvaltningen och 20 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2022 var 1 838 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för mänskliga rättigheter har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Institutet för mänskliga rättigheter har i årsredovisningen på sidan 37 redovisat skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till de vikarierande direktörerna med ett för lågt belopp om 655 tusen kronor. Korrekta skattepliktiga ersättningar och andra
92
s. 93 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
förmåner till de vikarierande direktörerna uppgår till totalt 1 775 tusen kronor. Redovisade ersättningar och andra förmåner är därmed inte redovisade enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Sametinget
Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Sametinget redovisar personalens sjukfrånvaro 2022 med en för låg procentsats på sidan 54 i årsredovisningen. Den faktiska sjukfrånvaron på myndigheten är mer än dubbelt så hög mot vad som anges i årsredovisningen. Redovisad sjukfrånvaro är därmed inte i enlighet med 7 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:25 Miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling – på rätt väg men långt kvar
Riksrevisionen har granskat statens arbete för att uppnå en miljömässigt hållbar statlig upphandling.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling (skr. 2022/23:81) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finans- förvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.
Anslag
Tabell 3.4
UO 2 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:2
Kammarkollegiet
115
4
113
-1
-1,2
82
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
14 094
13 819
-275
-1,9
13 711
1:7
Konjunkturinstitutet
68
3
69
1
2,2
67
1:8
Ekonomistyrningsverket
210
201
-9
-4,5
178
1:9
Statistiska centralbyrån
593
-1
582
-11
-1,9
580
1:10
Bidragsfastigheter
330
330
0
0,0
341
1:11
Finansinspektionen
734
2
688
-45
-6,2
645
1:12
Riksgäldskontoret
339
6
345
6
1,9
332
1:14
Vissa garanti- och
medlemsavgifter
290
5
-285
-98,4
3
1:15
Statens servicecenter
882
-1
882
-1
-0,1
704
Övriga anslag
317
306
-10
-3,3
277
Summa
17 971
14
17 340
-631
-3,5
16 921
93
s. 94 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfallet uppgick till 17 340 miljoner kronor, vilket är 631 miljoner kronor
(3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 420 miljoner kronor (2,5 procent) högre.
Statliga tjänstepensioner blev lägre än budget
Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 13 819 miljoner kronor, vilket är 275 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att utgifter för ålderspensioner kopplade till tjänstepensionsavtalen PA 03/PA 16 blev lägre än beräknat.
Finansinspektionens utfall blev lägre än budgeterat
Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 688 miljoner kronor, vilket är
45 miljoner kronor (6,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.
I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 miljoner kronor för nya uppgifter i samband med ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Det lägre utfallet beror framför allt på en hög vakansgrad till följd av att myndigheten haft svårt att rekrytera och behålla viss specialistkompetens.
Små infrianden av garantier förklarar skillnaden mot budget
Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 5 miljoner kronor. Det är 285 miljoner kronor (98,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Garantiåtaganden avser Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE). Garantiåtaganden motsvarande 2 miljoner kronor har infriats från EIB:s garantifond under året, vilket förklarar skillnaden mot anvisat i statens budget. För delen för SURE har inga infrianden gjorts.
Kammarkollegiets utgifter blev högre än föregående år
Utfallet för anslaget 1:2 Kammarkollegiet blev 113 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor (37,7 procent) högre jämfört med 2021. Det beror i huvudsak på att utgifterna för att bygga upp verksamheten av en ny offentlig omställningsorganisation blev
30 miljoner kronor högre än föregående år. Kammarkollegiet har fr.o.m. den
1 oktober 2022 börjat handlägga omställnings- och kompetensstöd samt yttrande till CSN för omställningsstudiestöd. Upphandlingen av tjänsterna har dock överprövats, vilket innebär att de inte kan erbjudas förrän den rättsliga processen är avslutad.
Högre infrianden av garantier jämfört med föregående år
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 2 miljoner kronor (82,0 procent) högre. Garantiåtaganden motsvarande 0,4 miljoner kronor infriades från EIB:s garantifond under 2021, vilket förklarar skillnaden mellan åren.
Statens servicecenters utfall blev drygt 25 procent högre än 2021
Utfallet för anslaget 1:15 Statens servicecenter blev 882 miljoner kronor, vilket är
178 miljoner kronor (25,2 procent) högre jämfört med föregående år. Under 2022 har 11 nya servicekontor öppnats, vilket har medfört högre utgifter jämfört med 2021. Antalet servicekontor uppgår till 129 i slutet av 2022.
94
s. 95 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.5 UO 2 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:10
Bidragsfastigheter
100
12
1:16
Finansmarknadsforskning
180
142
Summa
280
154
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 280 miljoner kronor. Totalt har 154 miljoner kronor utnyttjats 2022.
Utlåning
Tabell 3.6 UO 2 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2022-12-31
Riksbanken¹
Obegränsad
75 755
Summa
75 755
Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. ¹ Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 75 755 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.
Garantier
Tabell 3.7
UO 2 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
Utestående
Utfärdade garantier
åtaganden
åtaganden
inklusive bundna
Garantier
Garantiram
2022-12-31
utländsk valuta
utfästelser
Insättningsgarantin¹
Obegränsad
2 130 502
2 130 502
Garanti till insättare i utländska
instituts filialer i Sverige²
Obegränsad
Investerarskyddet³
Obegränsad
Garantikapital i Europeiska
investeringsbanken (EIB) ⁴
EUR 7825
87 084
EUR 7 825
87 084
Garantikapital i Nordiska
investeringsbanken (NIB)
EUR 2600
28 937
EUR 2 600
28 937
Garantikapital i Europeiska
utvecklingsbanken (EBRD) ⁵
EUR 542
6 027
EUR 542
6 027
Garantikapital i Europarådets
utvecklingsbank (CEB) ⁶
EUR 124
1 377
EUR 124
1 377
Pensionsgaranti (inkl. efterborgen)
Akademiska Hus ⁷
Obegränsad
49
49
Stabilitetsfonden garantiram
750 000
Resolutionsreserven garantiram
200 000
Garantikapital Asiatiska banken för
infrastrukturinvesteringar (AIIB) 8
USD 504
5 260
USD 504
5 260
Garanti till Europeiska unionen för
SURE
EUR 849
9 288
EUR 835
9 288
95
s. 96 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utestående
Utestående
Utfärdade garantier
åtaganden
åtaganden
inklusive bundna
Garantier
Garantiram
2022-12-31
utländsk valuta
utfästelser
Garanti till EIB:s garantifond för stöd
till i första hand företag i
ekonomiska svårigheter orsakade
av utbrottet av covid-19
EUR 863
2 426
EUR 218
2 426
Garanti till Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken
EUR 45
497
EUR 45
497
Garanti till Europeiska unionen för
makrofinansiellt stöd till Ukraina
EUR 137
Kreditgarantier för lån till
elproducenter
250 000
0
0
Summa
2 271 447
2 271 447
¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2022. ² Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.
³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §).
⁴ prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148.
⁵ prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. ⁶ prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.
⁷ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014.
8 prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311.
Låneramar för samhällsinvesteringar
Tabell 3.8
UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar
Miljoner kronor
Låneram för samhällsinvesteringar
Låneram
Lån 2022-12-31
Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter
15 200
12 674
Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och
lokaler
26 500
20 725
Summa
41 700
33 399
Riksdagen har beslutat om låneramar på 41 700 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2022 var 33 399 miljoner kronor.
Övriga kontokrediter
Tabell 3.9
UO 2 Övriga kontokrediter
Miljoner kronor
Övriga kontokrediter
Kredit
Utnyttjad kredit 2022-12-31
Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av
nya myndigheter
250
0
Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i
pensionshanteringen
100
39
Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga
försäkringssystemet
100
0
Resolutionsreserven
100 000
0
Stabilitetsfonden
50 000
0
Summa
150 450
39
Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.
96
s. 97 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:2 Räkna med mindre – den årliga omräkningen av myndigheternas anslag
Riksrevisionen har granskat den årliga pris- och löneomräkningen av myndigheternas anslag för förvaltningsutgifter.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag (skr. 2021/22:241) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU12, rskr. 2022/23:117).
RiR 2022:15 På skakig grund – beslutsunderlag inför stora reformer
Riksrevisionen har granskat beslutsunderlaget till 25 stora reformförslag och kommit fram till att de alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och välanalyserat.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om beslutsunderlag inför stora reformer (skr. 2022/23:25) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU28, rskr. 2022/23:139).
RiR 2022:16 Regeringens underlag till riksdagen under pandemin – extra ändringsbudgetar 2020 och 2021
Riksrevisionen har granskat om regeringen hanterade och utformade de extra ändringsbudgetarna under 2020 och 2021 på ett ändamålsenligt sätt.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens underlag till riksdagen under pandemin (skr. 2022/23:29) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU29, rskr. 2022/23:140).
RiR 2022:26 Trakasserier, hot och våld – förebyggande insatser och hantering vid statliga myndigheter
Riksrevisionen har granskat myndigheternas och regeringens arbete med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om åtgärder med anledning av trakasserier, hot och våld vid statliga myndigheter (skr. 2022/23:86) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
97
s. 98 3.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
RiR 2022:28 Skynda långsamt – de statliga servicekontoren i ny regi
Riksrevisionen har granskat om den lokala statliga servicekontorsorganisationen i Statens servicecenters (SSC) regi är ändamålsenlig och effektiv för att tillgängliggöra statlig service med hög kvalitet i hela landet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren i ny regi (skr. 2022/23:113) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
3.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område.
Anslag
Tabell 3.10 UO 3 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Skatteverket
8 203
102
8 249
46
0,6
8 173
1:2
Tullverket
2 482
2 469
-12
-0,5
2 276
1:3
Kronofogdemyndigheten
2 145
2 123
-23
-1,1
2 085
Summa
12 830
102
12 841
11
0,1
12 534
Utfallet uppgick till 12 841 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2021 blev utgifterna 307 miljoner kronor (2,4 procent) högre.
Skatteverkets utgifter blev något högre än anvisat
Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 249 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (0,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.
I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 102 miljoner kronor, framför allt med anledning av fler ärenden om stöd vid korttidsarbete enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete pga. tillfälligt slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete. Jämfört med 2021 blev utfallet 76 miljoner kronor (0,9 procent) högre.
Tullverkets utgifter blev 8,5 procent högre jämfört med 2021
Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 469 miljoner kronor, vilket är
194 miljoner kronor (8,5 procent) högre jämfört med 2021. Det beror framför allt på ökat antal anställda som medför högre lönekostnader, bl.a. för att kunna hantera ökade varuflöden. Antalet årsarbetskrafter ökade vid Tullverket med 63 årsarbets- krafter (3,0 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 146.
98
s. 99 3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.
Anslag
Tabell 3.11 UO 4 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Polismyndigheten
33 836
2
33 313
-523
-1,5
30 978
1:2
Säkerhetspolisen
1 878
20
1 939
61
3,2
1 731
1:3
Åklagarmyndigheten
2 022
51
2 007
-15
-0,8
1 831
1:4
Ekobrottsmyndigheten
856
831
-25
-2,9
779
1:5
Sveriges Domstolar
6 683
1
6 769
86
1,3
6 463
1:6
Kriminalvården
12 362
1
11 940
-423
-3,4
10 612
1:8
Rättsmedicinalverket
553
551
-1
-0,3
499
1:10
Ersättning för skador på grund
av brott
201
118
-83
-41,4
105
1:11
Rättsliga biträden m.m.
3 916
3 526
-390
-10,0
3 669
1:12
Kostnader för vissa
skaderegleringar m.m.
40
55
89
49
122,7
73
1:17
Från EU-budgeten finansierade
insatser avseende EU:s inre
säkerhet, gränsförvaltning och
visering
227
79
-148
-65,3
102
Övriga anslag
345
336
-10
-2,8
324
Summa
62 919
130
61 496
-1 423
-2,3
57 168
Utfallet uppgick till 61 496 miljoner kronor och blev därmed 1 423 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 4 329 miljoner kronor (7,6 procent) högre.
Polismyndighetens utgifter blev lägre än anvisat
Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 33 313 miljoner kronor, vilket är 523 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Den främsta förklaringen till det lägre utfallet är att utgifter inom
IT- området föll ut sent och i stället kommer belasta anslaget påföljande år. Vidare prioriterade Polismyndigheten rekryteringar till passverksamheten, vilket medförde långa ledtider för rekrytering av annan kompetens. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 2 miljoner kronor för tillkommande uppgifter med anledning av en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar.
Åklagarmyndigheten fick medel i ändringsbudget för grova och svårutredda brott
Utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten blev 2 007 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.
I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 51 miljoner kronor för att
99
s. 100 3,0 procent jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
hantera ärenden avseende grova och svårutredda brott samt tillkommande uppgifter med anledning av en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Bland de särskilt resurskrävande ärendena finns bl.a. mord och dråp som har ökat med
3,0 procent jämfört med 2021.
Under 2022 har inflödet av inkomna brottsmisstankar minskat med 9,0 procent jämfört med föregående år och uppgick till 390 012. Utveckling av inflödet varierar inom de olika brottsgrupperna. Inkomna brottsmisstankar har minskat för alla brottsgrupper förutom brott mot frihet och frid som ökat med 2,3 procent jämfört med 2021. Det förklaras av den nya brottsrubriceringen barnfridsbrott som infördes den 1 juli 2021. Barnfridsbrottet syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vålds- och sexualbrott mellan närstående.
Lägre utgifter för Kriminalvården än anvisat
Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 11 940 miljoner kronor, vilket är
423 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev lägre än anvisat beror framför allt på att myndigheten haft svårt att rekrytera personal i den omfattning som planerats. Kriminalvården har dessutom haft förseningar i vissa byggprojekt för att öka platskapaciteten, vilket medförde lägre utgifter än beräknat. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 miljon kronor för nya uppgifter med anledning av ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar.
Ersättning för skador på grund av brott blev lägre än anvisat
Utfallet för anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott blev 118 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (41,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att ersättningarna styrs av ärendeslag med ersättningsnivåer som varierar i de enskilda fallen. Dessutom hann inte den lagändring i skadeståndslagen som trädde i kraft den 1 juli 2022, få genomslag under året pga. tidpunkten för ikraftträdande och handläggningstider. Lagändringen gäller i huvudsak högre ersättningsbelopp för kränkning.
Utgifterna för rättsliga biträden blev lägre än anvisat
Utfallet för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev 3 526 miljoner kronor, vilket är
390 miljoner kronor (10,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att den debiterade tiden för offentliga försvarare har minskat och att även antalet förordnanden har minskat.
Utgifterna för skaderegleringar blev högre jämfört med budget och 2021
Utfallet för anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m . blev 89 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (122,7 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Jämfört med föregående år blev utfallet 16 miljoner kronor (21,9 procent) högre. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 55 miljoner kronor med anledning av att antalet skaderegleringsärenden har ökat, främst för ersättningar vid frihetsberövande. Utgifterna för ersättningar vid frihetsberövande blev 24 miljoner kronor högre än föregående år.
Lägre utgifter för Fonden för inre säkerhet jämfört med budget
Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 79 miljoner kronor, vilket är 148 miljoner kronor
100
s. 101 Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Polismyndigheten Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
(65,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att en utlysning av projektmedel inom programperioden 2021–2027 flyttades fram.
Utgifterna för Polismyndigheten blev högre än föregående år
Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Polismyndigheten
2 335 miljoner kronor (7,5 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda jämfört med 2021. Personalkostnaderna blev också högre pga. en särskild satsning med att höja polislöner för att öka polisyrkets attraktivitet, vilken uppgick till 400 miljoner kronor. Sammantaget ökade antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten med 518
(1,6 procent) jämfört med föregående år. Poliser ökade med 819 och civilanställda minskade med 301. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 32 546.
Antalet unika sökande till polisutbildningen uppgick till 28 274 personer, vilket är
4 736 (20,1 procent) fler än 2021. Totalt påbörjade 1 406 personer grundutbildningen till polisman, vilket är en minskning med 196 personer (12,2 procent) jämfört med 2021. Det innebär att 68,9 procent av de 2 040 utbildningsplatserna fylldes under 2022, vilket är 9,6 procent färre än föregående år. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som riktar sig till funktioner där det finns ett verksamhetsmässigt behov av att komplettera specialistkompetens med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 215 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 140 personer (186,7 procent) jämfört med 2021.
Åklagarmyndighetens utgifter blev knappt 10 procent högre än 2021
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten 176 miljoner kronor (9,6 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda. Antalet årsarbetskrafter vid Åklagarmyndigheten ökade med 97 (6,7 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 546.
Utgifterna för Kriminalvården blev högre än föregående år
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården 1 327 miljoner kronor (12,5 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda och en utökad platskapacitet.
Kriminalvården har utökat platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Beläggningen uppgick till 96 procent i både häkte och anstalt, vilket är 2 procent högre än 2021. Under 2022 fanns i genomsnitt 2 622 platser på Sveriges häkten, vilket är en ökning med i genomsnitt 140 platser. Motsvarande siffra på landets anstalter var
5 342, vilket är 229 platser fler än föregående år. Medelbeläggningen i häkte uppgick till 2 527 intagna. Det är 204 fler intagna än 2021. Medelbeläggningen i anstalt uppgick till 5 119 intagna. Det är en ökning med 301 intagna jämfört med 2021.
Under 2022 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 1 140 personer (10,2 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 12 265.
101
s. 102 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.12 UO 4 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser
avseende EU:s inre säkerhet och visering
347
194
Summa
347
194
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på
347 miljoner kronor. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 194 miljoner kronor. Den huvudsakliga förklaringen till att antalet åtaganden blev lägre än planerat är att en utlysning av projektmedel inom den nya programperioden 2021– 2027 flyttades fram till 2023.
3.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överens- kommelser med andra stater och internationella organisationer.
Anslag
Tabell 3.13 UO 5 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Avgifter till internationella
organisationer
1 534
124
1 630
96
6,3
1 151
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande
verksamhet
182
1 078
1 242
1 060
582,9
143
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda
utomlands samt diverse kostnader
för rättsväsendet
5
-6
-11
-225,1
6
1:5
Inspektionen för strategiska
produkter
52
4
55
3
5,9
50
Övriga anslag
463
460
-2
-0,5
432
Summa
2 235
1 206
3 381
1 146
51,3
1 782
Utfallet uppgick till 3 381miljoner kronor, vilket är 1 146 miljoner kronor
(51,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 1 599 miljoner kronor (89,7 procent) högre.
Högre utfall till följd av Rysslands invasion av Ukraina
Utfallet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet uppgick till
1 242 miljoner kronor, vilket är 1 060 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Riksdagen ökade i ett utskottsinitiativ samt i en ändringsbudget anslaget med sammantaget 1 078 miljoner kronor för stöd till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbankens fond. Det förklarar också varför utfallet ökade med 1 099 miljoner kronor jämfört med 2021.
102
s. 103 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Kronans försvagning medförde högre avgifter till internationella organisationer
Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.
Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 630 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. På grund av att den svenska kronan blev svagare gentemot den amerikanska dollarn blev Sveriges avgifter högre än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i ändringsbudget anslaget med sammanlagt 124 miljoner kronor.
Jämfört med 2021 blev utgifterna 479 miljoner kronor högre. Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer ökade med 446 miljoner kronor, då 2022 var ett år då medlemsländerna betalade relativt sett mest.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.14 UO 5 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
50
9
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
176
161
Summa
226
170
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 226 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 170 miljoner kronor.
3.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.
103
s. 104 Anslag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Anslag
Tabell 3.15 UO 6 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Förbandsverksamhet och
beredskap
44 208
427
46 522
2 315
5,2
41 845
1:2
Försvarsmaktens insatser
internationellt
1 477
60
1 323
-153
-10,4
1 212
1:3
Anskaffning av materiel och
anläggningar
19 802
3 423
24 345
4 543
22,9
17 700
1:8
Försvarets radioanstalt
1 552
30
1 592
41
2,6
1 352
1:11
Försvarets materielverk
2 104
2 160
56
2,6
1 898
2:1
Kustbevakningen
1 440
1 432
-8
-0,6
1 338
2:2
Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra
naturolyckor
522
-2
236
-286
-54,9
25
2:3
Ersättning för räddningstjänst
m.m.
28
10
33
6
20,9
18
2:4
Krisberedskap
1 274
336
1 554
280
22,0
1 282
2:5
Ersättning till SOS Alarm
Sverige AB för alarmeringstjänst
enligt avtal
402
25
427
25
6,2
397
2:6
Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap
1 429
150
1 594
165
11,6
1 492
2:8
Myndigheten för psykologiskt
försvar
103
10
111
8
7,6
Övriga anslag
2 232
12
2 211
-20
-0,9
1 960
Summa
76 571
4 481
83 541
6 970
9,1
70 518
Utfallet uppgick till 83 541 miljoner kronor och blev därmed 6 970 miljoner kronor (9,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 4 481 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 13 023 miljoner kronor (18,5 procent) högre.
Stärkt försvarsförmåga med anledning av försämrat säkerhetsläge i omvärlden
Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 46 522 miljoner kronor, vilket är 2 315 miljoner kronor (5,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisandes ytterligare 427 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev utfallet 4 678 miljoner kronor (11,2 procent) högre. Det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap. Bland annat övervakning av svenskt territorium, skydd av verksamhet och samövningar med internationella samarbetspartners. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Under 2022 har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen och ammunition. Dessutom har svenska instruktörer genomfört militär grundutbildning av ukrainska medborgare.
Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 323 miljoner kronor, vilket är 153 miljoner kronor (10,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. En förklaring till detta är att den operativa verksamheten inom
104
s. 105 Anslag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
MINUSMA i Mali avslutades tidigare än beräknat, vilket medfört lägre kostnader för personal och materiel inom insatsen.
Utfallet för anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till 24 345 miljoner kronor, vilket är 4 543 miljoner kronor (22,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Försvarets materielverk (FMV) har tidigarelagt arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan enligt Försvarsbeslut 2020. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 6 645 miljoner kronor högre än 2021. Under 2022 har bl.a. slutleverans av artilleripjäsen ARCHER, återanskaffning av pansarvärnsrobot
57 (NLAW) och uppgraderingar av JAS 39 Gripen skett. Även leverans av Torped 47 har påbörjats.
Utfallet för anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor uppgick till 236 miljoner kronor, vilket är 286 miljoner kronor (54,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget omfattar bidrag till kommuner och länsstyrelser. Långa beslutsprocesser hos kommunerna som söker bidrag har medfört att flera ansökningar inte betalades ut under 2022.
Stärkt civilt försvar under 2022
Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 554 miljoner kronor, vilket är
280 miljoner kronor (22,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde anvisades anslaget i ändringsbudget ytterligare 336 miljoner kronor, varav 91 miljoner kronor anvisades för upprustning av befintliga stora befolkningsskyddsrum och för ljudsändare av utomhusvarningssystem. De extra anslagsmedlen för befolkningsskyddsrum har inte utnyttjats till fullo, vilket i sin tur förklaras av långa ledtider i leveranser. Jämfört med 2021 blev utgifterna för anslaget 273 miljoner kronor (21,3 procent) högre.
Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgick till
1 594 miljoner kronor, vilket är 165 miljoner kronor (11,6 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 150 miljoner kronor för åtgärder för att bl.a. stärka det civila försvaret. Det högre utfallet beror på finansiering av verksamhet avseende beredskap och indirekta kostnader för att genomföra internationella insatser. Jämfört med föregående år blev utfallet 102 miljoner kronor (6,8 procent) högre.
Den 1 januari 2022 inrättades Myndigheten för psykologiskt försvar. Utfallet för anslaget 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar blev 111 miljoner kronor, vilket är
8 miljoner kronor (7,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror på att myndigheten genomförde en informationskampanj i syfte att öka allmänhetens förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan på grund av det försämrade säkerhetsläget. I ändringsbudget anvisades därför ytterligare 10 miljoner kronor.
Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod
Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Implementering av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt
105
s. 106 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 sker redovisning helt enligt den nya modellen.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.16 UO 6 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
33 003
29 248
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
112 897
84 121
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och
andra naturolyckor
480
164
2:4
Krisberedskap
1 900
702
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
90
82
Summa
148 370
114 317
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
148 370 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 114 317 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 34 053 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar .
För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 3 755 miljoner kronor. Skillnaden beror på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning till följd av bl.a. kapacitetsbrister inom industrin och omprioriteringar.
För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 28 776 miljoner kronor. Försvarets materielverk har bemyndigande för huvuddelen av anslaget och underskridandet av bemyndigandet beror bl.a. på svårigheter att teckna kontrakt med industrin.
För anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 1 198 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på att överenskommelser avseende bidrag till kommuner och regioner som planerats till 2022 i stället har ingåtts i början av 2023.
Låneramar för samhällsinvesteringar
Tabell 3.17 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar
Miljoner kronor
Låneram för samhällsinvesteringar
Låneram
Lån 2022-12-31
Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps verksamhet
1 300
1 186
Summa
1 300
1 186
Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 186 miljoner kronor vid utgången av 2022.
106
s. 107 Övriga kontokrediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Övriga kontokrediter
Tabell 3.18 UO 6 Övriga kontokrediter
Miljoner kronor
Övriga kontokrediter
Kredit
Utnyttjad kredit 2022-12-31
Försvarets materielverks behov av rörelsekapital
50 500
12 076
Krig, krigsfara eller andra utomordentliga
förhållanden
40 000
0
Summa
90 500
12 076
Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 90 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2022 uppgick till 12 076 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Försvarsmakten
Försvarsmakten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Försvarsmakten har ingått åtaganden om 1 909 miljoner kronor för tilldelad bemyndiganderam för utgiftsområde 6, anslag 1:3, anslagspost 2 Anskaffning av materiel och anläggningar. Åtaganden ingår inte i bemyndiganderedovisningen för anslaget. Myndigheten har överskridit bemyndiganderamen för anslaget med
129 miljoner kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).
Myndigheten för psykologiskt försvar
Myndigheten för psykologiskt försvar har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Myndigheten för psykologiskt försvar har överskridit ramen för Beställnings- bemyndigandet för utgiftsområde 6, anslag 2:4, anslagspost 3 Krisberedskap. Bemyndiganderamen uppgår till 30 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 34 020 tusen kronor. Myndigheten har dessutom ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för samma anslag. Åtaganden efter slutåret 2026 uppgår till 2 200 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:19 Expansion utan prioritet – personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän
Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens arbete med att rekrytera och behålla kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K).
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (skr. 2022/23:37) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete .
107
s. 108 Anslag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Anslag
Tabell 3.19 UO 7 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Biståndsverksamhet
49 985
-4 838
44 231
-5 754
-11,5
45 655
1:2
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida)
1 652
-14
1 657
5
0,3
1 547
Övriga anslag
302
308
5
1,7
262
Summa
51 940
-4 852
46 196
-5 744
-11,1
47 463
Utfallet blev 46 196 miljoner kronor, vilket är 5 744 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet
1 268 miljoner kronor (2,7 procent) lägre.
Högre kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande medförde lägre utgifter för biståndsverksamheten
Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 44 231 miljoner kronor, vilket är 5 754 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Enligt biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde
14 Arbetsmarknad och arbetsliv klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmottagande som avräknas biståndsramen betydligt högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2022. För att finansiera detta minskade riksdagen i ändringsbudget anslaget för biståndsverksamhet med
4 838 miljoner kronor. Det förklarar också varför utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 1 424 miljoner kronor lägre än 2021.
Höjd biståndsram för 2022
Biståndsramen för 2022 budgeterades till 57 390 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade BNI enligt ENS 2010 och är 5 110 miljoner kronor högre än biståndsramen för 2021. Eftersom kostnaderna för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande väntades bli högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2022 beslutade riksdagen om ändringar inom biståndsramen i ändringsbudget. Det innebar att den del av biståndsramen som avser utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskade med sammanlagt 4 852 miljoner kronor.
Rapportering av bistånd till OECD-DAC
Det slutliga biståndsutfallet för 2021 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 50 897 miljoner kronor, vilket motsvarade
0,91 procent av BNI. Det preliminära utfallet för biståndsramen 2022 uppgår till 55 144 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,90 procent av preliminär BNI. Det preliminära utfallet för 2022 understiger biståndsbudgeten för 2022 och beror framför allt på att biståndsutfallet för 2022 avseende mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande blev lägre än beräknat.
108
s. 109 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tabell 3.20 Utfall för bistånd 2013–2022
Miljoner kronor
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Totalt utbetalt bistånd
37 954
42 756
59 758
41 873
47 549
52 151
49 215
58 469
50 897
55 144
Totalt bistånd i procent av BNI 1
1,01
1,09
1,4
0,94
1,02
1,07
0,96
1,14
0,91
0,90
1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.
Under 2022 deponerades nya skuldsedlar till ett värde av 4 666 miljoner kronor, vilka ingick i utfallet till OECD/DAC, medan utbetalningar på tidigare lagda skuldsedlar uppgick till 5 442 miljoner kronor, vilka inte ingick i utfallet till OECD/DAC. De nya deponerade skuldsedlarna avsåg bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf), Internationella utvecklingsfonden och Internationella jordbruksutvecklingsfonden. Utbetalningarna på tidigare lagda skuldsedlar avsåg bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden, Internationella utvecklingsfonden och Internationella jordbruksutvecklingsfonden, Asiatiska utvecklingsfonden, Gröna klimatfonden och Globala miljöfonden.
Tabell 3.21 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande utgiftsområde 8 Migration 2022
Anslag
Utfall, totalt
Procent
Utfall, bistånd
1:1 Migrationsverket
520
64%
332
1:2 Ersättningar och boendekostnader
5055
64%
3 222
varav kost och logi
3 187
64%
2 031
varav undervisning
582
64%
371
varav vård
911
64%
580
varav övrigt stöd för tillfälligt uppehälle
375
64%
239
1:5 Rättsliga biträden m.m. vid
domstolsprövning
113
3%
3
1:6 Offentligt biträde i
utlämningsärenden
198
9%
18
Källa: Migrationsverket.
Biståndsutfallet för 2021 som rapporterades till OECD/DAC för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 754 miljoner kronor, varav
500 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 254 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utfallet för 2022 för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 3 885 miljoner kronor, varav
3 575 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 311 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.22 UO 7 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:1
Biståndsverksamhet
115 000
99 120
Summa
115 000
99 120
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 115 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 99 120 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden uppgick till 15 880 miljoner kronor.
109
s. 110 Garantier Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utestående åtaganden uppgick till 98 625 miljoner kronor, varav 35 410 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala och internationella organisationer och fonder.
De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, Afrika, Asien och Hållbar utveckling. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Dessutom gjordes justeringar av utbetalningstakten under året som har krävt omställningar under året och har påverkat arbetet med nya beredningar samt förlängningar. Detta har resulterat i att Sida har använt en lägre andel av det tilldelade bemyndigandet.
Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och AfDf om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 2,8 miljarder kronor. Av detta avser 1,0 miljarder kronor IDA (från 2034 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).
Garantier
Tabell 3.23 UO 7 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade
Utestående
Utestående
garantier
åtaganden
åtaganden
inklusive bundna
Garantier
Garantiram
2022-12-31
utländsk valuta
utfästelser
Garantikapital, Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken (IBRD)¹
USD 3891
27 011
USD 2 588
27 011
Garantikapital i Afrikanska
utvecklingsbanken (AfDB) 2
UA 2913
29 821
UA 2 139
29 821
Garantikapital i Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB) 3
USD 538
5 618
USD 538
5 618
Garantikapital i Asiatiska
utvecklingsbanken (AsDB) 4
SDR 343
4 784
SDR 343
4 784
Garantier inom biståndsverksamheten
18 000
8 826
9 482
EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och
Cotonou-avtalet 5
EUR 152
952
EUR 86
952
Garantikapital Multilaterala
investeringsorganet MIGA 6
USD 16
169
USD 16
169
Summa
77 181
77 837
¹ Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435.
2 Prop. 2019/20, bet 2019/20:UU2, rskr 2019/20:104.
3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.
4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.
5 Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41.
6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR.
Källa: Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2022 (för SDR 23 december 2022) USD = 10,4371 EUR = 11,1283 CHF = 11,2914 SDR = 13,9407.
110
s. 111 Övriga kontokrediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Övriga kontokrediter
Tabell 3.24 UO 7 Övriga kontokrediter
Miljoner kronor
Övriga kontokrediter
Kredit
Utnyttjad kredit 2022-12-31
Krediter för garantiverksamheten¹
Obegränsad
0
Summa
0
¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:9 Vem, hur och varför – Sidas val av samarbetspartner och biståndsform
Riksrevisionen har granskat Sidas val av samarbetspartner och biståndsform.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas val av samarbetspartner och biståndsform (skr. 2022/23:16) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
3.8 Utgiftsområde 8 Migration
Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.
Anslag
Tabell 3.25 UO 8 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Migrationsverket
4 318
4 438
120
2,8
4 090
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
2 190
9 800
5 066
2 876
131,3
2 604
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
720
697
-23
-3,2
795
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid
domstolsprövning i utlänningsmål
205
113
-92
-44,9
146
1:6
Offentligt biträde i
utlänningsärenden
250
198
-51
-20,6
184
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
327
190
-138
-42,1
152
1:9
Tillfälligt stöd till kommuner med
anledning av kriget i Ukraina
500
500
500
Övriga anslag
531
528
-4
-0,7
253
Summa
8 541
10 300
11 730
3 188
37,3
8 224
Utfallet uppgick till 11 730 miljoner kronor och är därmed 3 188 miljoner kronor (37,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 3 505 miljoner kronor (42,6 procent) högre.
111
s. 112 Högre utgifter till följd av Rysslands krig mot Ukraina Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Högre utgifter till följd av Rysslands krig mot Ukraina
Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 066 miljoner kronor. Det är 2 876 miljoner kronor (131,3 procent) högre än i statens budget. Orsaken är att det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagnings- system blev 32 195 fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv. För att finansiera de högre utgifterna anvisade därför riksdagen i ändringsbudget anslaget ytterligare
9 800 miljoner kronor. Mottagandet av flyktingar från Ukraina förklarar även varför utgifterna ökade med 2 462 miljoner kronor (94,5 procent) jämfört med 2021. Det genomsnittliga antalet inskrivna i mottagningssystemet ökade med totalt 24 530 mellan 2021 och 2022.
Av samma skäl blev utfallet för anslaget 1:1 Migrationsverket 120 miljoner kronor högre än anvisat och 348 miljoner kronor högre än 2021. Under det första halvåret 2022 rekryterade Migrationsverket ett stort antal nya medarbetare på grund av ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet, varför kostnaderna för personal ökade med
276 miljoner kronor. Antalet anställda under året var i genomsnitt 5 773, en ökning med knappt 7 procent. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter ökade med
9 procent jämfört med 2021.
Tabell 3.26 Asylsökande m.m. 2022
2022 1
2021
Förändring
Förändring %
Antal asylärenden, förstagångsansökningar 2
14 816
11 480
5 258
29
varav män (inkl. pojkar)
9 674
7 237
2 437
34
varav kvinnor (inkl. flickor)
5 142
4 243
899
21
varav ensamkommande barn och unga
620
507
113
22
varav pojkar
487
380
107
28
varav flickor
133
127
6
5
Genomsnittlig handläggningstid i dagar,
förstagångsansökningar
174
258
-84
-33
Förlängningsansökningar
29 910
27 876
2 034
7
Avgjorda asylärenden, förstagångsansökningar
13 178
12 813
365
3
Varav bifall
4 876
4 100
776
19
Bifallsandel
37%
32%
Beviljade uppehållstillstånd
142 179
95 163
47 016
49
varav asyl
9 056
11 443
-2 387
-21
varav massflyktsdirektiv 2001/55/EG 3
47 566
varav anhöriga till asylsökande
2 604
4 142
-1 538
-37
varav arbetsmarknad
27 279
25 077
2 202
9
varav anhöriga, arbetsmarknad
14 117
14 140
-23
0
varav övriga
13 708
12 948
760
6
varav anhöriga, övriga
27 849
27 413
436
2
Inskrivna i Migrationsverkets
mottagningssystem
62 108
24 490
37 618
154
varav medborgare i Ukraina
39 982
582
39 400
6 770
anläggningsboende (ABO)
8 380
8 658
-278
-3
eget boende (EBO)
37 618
13 866
23 752
171
övrigt boende
16 110
1 966
14 144
719
Genomsnittligt inskrivna under året
51 295
26 765
24 530
92
112
s. 113 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
1 Sammanställningen över 2022 och 2021 utgår från situationen den sista december respektive år.
2 Tabellen inkluderar inte asylansökningar från medborgare i Ukraina inkomna efter den 24 februari 2022.
3 Medborgare som uppfyller kraven för att få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv behöver inte ansöka om asyl i ordinarie process.
Källa: Migrationsverket.
Behovet av rättsliga biträden vid domstolsprövning mindre än väntat
Utgifterna för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål blev 92 miljoner kronor (44,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet asylärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 33 miljoner kronor
(22,6 procent), vilket beror på att antalet inkomna och avgjorda mål vid migrationsdomstolarna minskat.
Behovet av offentligt biträde i utlänningsärenden mindre än beräknat
Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 51 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat.
Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 138 miljoner kronor (42,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet avvisade blev lägre än beräknat.
Något fler och dyrare utresor för avvisade 2022
Jämfört med 2021 ökade utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade med 38 miljoner kronor (24,7 procent). Det beror på att antalet avvisade ökade med
2 procent och kostnaden per avvisad med 25 procent.
Jämfört med 2021 ökade utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden med 14 miljoner kronor (7,6 procent). Orsaken var ett ökat behov av offentligt biträde i ärenden om verkställighetshinder och att genomsnittskostnaden per förordnande var högre jämfört med 2021.
Tillfälligt stöd till kommunerna för flyktingmottagande
Riksdagen beslutade i ändringsbudget om att föra upp ett nytt anslag på statens budget, 1:9 Tillfälligt stöd till kommunerna med anledning av kriget i Ukraina , vilket förklarar skillnaden mot statens ursprungliga budget med 500 miljoner kronor.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.27 UO 8 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
950
540
Summa
950
540
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 950 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 540 miljoner kronor.
113
s. 114 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:14 Lämpligt biträde med rätt ersättning – hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden
Riksrevisionen har granskat hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om offentliga biträden i migrationsärenden (skr. 2022/23:24) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU12, rskr. 2022/23:142).
RiR 2022:21 Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrations processen – kontroller och uppföljning
Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrations ärenden – kontroller och uppföljning (skr. 2022/23:63) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed färdigbehandlad.
RiR 2022:5 I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål
Riksrevisionen har granskat om migrationsdomstolarnas hantering av asylmål är effektiv samt om Domstolsverket och regeringen har gett domstolarna förutsättningar för en effektiv verksamhet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål (skr. 2021/22:282) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU8, rskr, 2022/23:44).
3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktions- hinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.
Anslag
Tabell 3.28 UO 9 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Socialstyrelsen
765
2
754
-11
-1,5
770
1:4
Tandvårdsförmåner
7 062
6 872
-190
-2,7
6 784
114
s. 115 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
33 444
32 887
-557
-1,7
31 839
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
25 369
8 005
32 000
6 631
26,1
53 283
2:1
Folkhälsomyndigheten
511
104
591
79
15,5
599
2:2
Insatser för vaccinberedskap
121
91
-29
-24,3
91
4:2
Vissa statsbidrag inom
funktionshindersområdet
786
700
-85
-10,9
755
4:3
Bilstöd till personer med
funktionsnedsättning
263
147
-116
-44,1
138
4:4
Kostnader för statlig
assistansersättning
25 043
24 099
-944
-3,8
24 135
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldreområdet
8 960
9 432
472
5,3
9 187
4:7
Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m.
669
524
-145
-21,7
703
Övriga anslag
10 315
-5
10 068
-247
-2,4
9 683
Summa
113 309
8 106
118 165
4 856
4,3
137 967
Utfallet uppgick till 118 165 miljoner kronor och blev därmed 4 856 miljoner kronor (4,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 106 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 19 803 miljoner kronor (14,4 procent) lägre.
Fortsatt lägre besöksfrekvens inom tandvården
Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 6 872 miljoner kronor, vilket är 190 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet besök var färre under de perioder då spridningen av covid-19 var hög. Under 2022 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 8837 064, en minskning med 42 336 beslut (0,5 procent) jämfört med året innan. Under 2019, innan pandemin, uppgick antalet beslut om tandvårdsstöd till 9 532 643.
Fortsatt smittspridning gav högre utgifter än beräknat
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 32 000 miljoner kronor, vilket är 6 631 miljoner kronor (26,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 005 miljoner kronor, varav
4 900 miljoner kronor på grund av den fortsatta spridningen av covid-19 under första halvan av 2022. Dessutom anvisades 2 000 miljoner kronor för att ge i ersättning till regionerna för vaccinering av en fjärde dos mot covid-19.
Utfallet för anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten uppgick till 591 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor (15,5 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 104 miljoner kronor för fortsatt hantering av spridningen av covid-19 som skedde i början av 2022.
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat
Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 147 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor (44,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Dock har ökningen uteblivit och därför blev utfallet lägre än beräknat.
115
s. 116 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utgifter för assistansersättning lägre än beräknat
Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 099 miljoner kronor. Det är 944 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror i huvudsak på att antalet utbetalda timmar blev lägre än antalet på förhand beviljade timmar. Jämfört med föregående år blev utfallet 36 miljoner kronor
(0,1 procent) lägre. För 2022 var schablonbeloppet 319,70 kronor per timme, vilket är en ökning med 1,5 procent jämfört med året innan. Sedan 2015 har beloppet räknats upp med 1,5 procent med undantag för 2021 då beloppet räknades upp med
3,5 procent. Det högsta möjliga timbeloppet var 358,06 kronor och det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2022 var 322,72 kronor. Under 2022 hade 7 729 män och 6 345 kvinnor assistansersättning, totalt 14 074 personer. Det är en minskning med 1,8 procent jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 9 432 miljoner kronor, vilket är 472 miljoner kronor (5,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 524 miljoner kronor, vilket är 145 miljoner kronor (21,7 procent) lägre än anvisat i staten budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 179 miljoner kronor lägre, vilket i huvudsak beror på det tillfälliga stöd för lovaktiviteter som betalades ut under 2021. Under 2022 har inget sådant stöd betalats ut.
Högre utgifter för läkemedel
Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 32 887 miljoner kronor, vilket är 1 048 miljoner kronor (3,3 procent) högre än föregående år. I december 2021 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överens- kommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2022. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre. En ökad användning av nya läkemedel vid diabetes (icke-insuliner) är också en förklaring till varför kostnaderna ökat. Ett annat område är blodförtunnande läkemedel. Användningen ökar för att minska risken för stroke vid förmaksflimmer. Även kostnaderna för läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar fortsatte att öka.
Avslutade åtgärder med anledning av covid-19 gav lägre utgifter jämfört med föregående år
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre.
I tabell 3.29 Bidrag till folkhälsa och sjukvård specificeras de största åtgärderna som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19 och även de största övriga posterna inom anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård .
Tabell 3.29 Bidrag för folkhälsa och sjukvård
Miljoner kronor
SB 2022
ÄB 2022
Utfall 2022
Utfall 2021
Professionssatsningen
897
870
863
Personalsatsning
2 000
1 999
1 913
Beredskapsläkemedel
3 659
20
4 076
2 965
Civilt försvar - hälso- och sjukvård
633
-1
771
218
Förlossningsvård och kvinnors hälsa
1 500
1 490
1 489
116
s. 117 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
SB 2022
ÄB 2022
Utfall 2022
Utfall 2021
Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården
3 300
3 125
3 254
Statsbidrag till följd av sjukdomen covid-19
39
11 379
Smittspårning och utbrottshantering
270
600
Testning för covid-19
1 730
4 900
6 370
2 231
Provtagning, smittspårning och utbrottshantering
11 845
Uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård
6 000
6 000
6 000
Vaccinationer covid-19
2 100
800
2 496
5 658
Antigentester
466
Åtgärder för en bättre cancervård
525
517
519
Övrigt
2 755
2 286
3 710
4 483
Summa anslag bidrag till folkhälsa och sjukvård
25 369
8 005
32 000
53 283
Utfallet för anslaget blev 32 000 miljoner kronor, vilket är 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre än 2021. Utgifterna för beredskapsläkemedel uppgick till
4 076 miljoner kronor, vilket är 1 111 miljoner kronor högre än 2021. Ökningen beror till betydande del på högre kostnader för destruerat vaccin mot covid- 19, destruktionen gäller vaccin som har passerat utgångsdatum eller av annan anledning inte längre kan användas. Inom ramen för åtgärden Civilt försvar - hälso- och sjukvård har ett ingående överföringsbelopp om 225 miljoner kronor nyttjats.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.30 UO 9 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
116
0
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldreområdet
4 305
939
6:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och
välfärd: Forskning
2 300
1 357
Summa
6 721
2 297
2:2
Insatser för vaccinberedskap
(2021)
156
Totalt
2 453
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på
6 721 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 297 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 424 miljoner kronor.
Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget
2:2 Insatser för vaccinberedskap . De utestående åtaganden uppgår till 156 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.
117
s. 118 Låneramar för samhällsinvesteringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Låneramar för samhällsinvesteringar
Tabell 3.31 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar
Miljoner kronor
Låneram för samhällsinvesteringar
Låneram
Lån 2022-12-31
Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens
verksamhet
2 000
654
Beredskapsinvesteringar inom ramen för
Folkhälsomyndighetens verksamhet
21 000
2 491
Summa
23 000
3 145
Riksdagen har beslutat om låneramar på 23 000 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 3 145 miljoner kronor vid utgången av 2022.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har inte återrapporterat sitt fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering, vilket är ett krav i regleringsbrevet för budgetåret 2022. Årsredovisningen saknar även, i väsentliga delar, bedömningar och analyser av myndighetens resultat och dess utveckling. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att årsredovisningen inte är upprättad i enlighet med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:10 Statens insatser för att säkraskyddsutrustning – krishantering till ett högt pris
Riksrevisionen har granskat statens insatser för att säkra tillgången på personlig skyddsutrustning till regioner och kommuner under coronapandemin.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för att säkra tillgången på personlig skyddsutrustning under coronapandemin (skr. 2022/23:19) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SoU7, rskr. 2022/23:124).
RiR 2022:11 Statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel
Riksrevisionen har granskat statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel (skr. 2022/23:12) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SoU6, rskr. 2022/23:123).
118
s. 119 3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikapp- ersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.
Anslag
Tabell 3.32 UO 10 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Sjukpenning och rehabilitering
m.m.
41 005
6 100
46 175
5 170
12,6
42 619
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar
m.m.
41 706
42 032
325
0,8
40 745
1:3
Merkostnadsersättning och
handikappersättning
1 351
1 305
-46
-3,4
1 252
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2 252
2 209
-43
-1,9
2 380
1:5
Ersättning inom det statliga
personskadeskyddet
37
34
-3
-7,3
37
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1 492
1 293
-198
-13,3
2 211
1:7
Ersättning för höga
sjuklönekostnader
282
12 925
11 751
11 469
4 067,0
14 479
2:1
Försäkringskassan
9 231
82
9 471
240
2,6
9 262
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
72
70
-3
-3,7
67
Summa
97 428
19 107
114 340
16 912
17,4
113 051
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 114 340 miljoner kronor och blev därmed
16 912 miljoner kronor (17,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 1 289 miljoner kronor (1,1 procent) högre.
Högre utgifter än beräknat för sjukpenning och rehabilitering
Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 46 175 miljoner kronor, vilket är 5 170 miljoner kronor (12,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget . Det beror på att antalet sjukpenningdagar blev högre än beräknat och olika regeländringar. I statens I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 51,5 miljoner. Utfallet blev 57,8 miljoner nettodagar, vilket är 12,2 procent högre än beräknat. Det beror bl.a. på ett ökat antal sjukfall med psykiatriska diagnoser och ökad varaktighet för sjukfallen. Dessutom beslutade riksdagen att återinföra vissa tillfälliga åtgärder på grund av spridningen av covid- 19. Bland annat ersättning för karensavdrag, karensdagar till egenföretagare och ersättning för riskgrupper.
I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 6 100 miljoner kronor, huvudsakligen pga. att sjukpenningdagarna ökat mer än beräknat samt återinförandet av vissa tillfälliga åtgärder i samband med covid-19.
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 1 293 miljoner kronor, vilket är 198 miljoner kronor (13,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd,
119
s. 120 3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt försäkringsmedicinska utredningar blev lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 11 751 miljoner kronor, vilket är 11 469 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på spridningen av covid-19 och att riksdagen därför beslutade att återinföra ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala under perioden december 2021 till mars 2022 samt slopat krav för läkarintyg under perioden januari– mars. Totalt anvisade riksdagen anslaget ytterligare 12 925 miljoner kronor i ändringsbudget.
Anslaget 2:1 Försäkringskassan anvisades ytterligare 82 miljoner kronor i ändringsbudget, främst för ökade administrationskostnader till följd av återinförande av bl.a. ersättning för karensavdrag samt kostnader för att möjliggöra utbetalningar av högkostnadsskydd till elkunder.
Tabell 3.33 Statistik över sjukpenning och sjukfall
Förändring
2022
2021
procent
Antal personer som fick sjukpenning i december månad
219 422
209 975
4,5
varav kvinnor
142 509
136 364
4,5
varav män
76 913
73 611
4,5
varav kvinnor med sjukpenning på normalnivå
88 779
88 930
-0,2
varav män med sjukpenning på normalnivå
49 237
49 173
0,1
varav kvinnor med sjukpenning på fortsättningsnivå
49 615
43 542
13,9
varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå
24 512
21 493
14,0
Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari
till oktober
44 000
46 000
-4,3
varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent
63
62
varav startade sjukfall gällande män, procent
37
38
Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner
dagar)
57,8
54,4
6,1
Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser,
procent, november månad
46,4
46,3
Källa: Försäkringskassan.
Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 209 975 personer i december 2021 till 219 422 personer i december 2022. Ökningen var 4,5 procent för både kvinnor och män. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå minskade med 87 (0,1 procent). Vidare ökade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 9 092 (14,0 procent).
Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2022 uppgick till 64,9 procent, vilket är på samma nivå som i december 2021. Andelen män var 35,1 procent.
Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 44 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2022, vilket är en minskning med 4,3 procent jämfört med samma period föregående år.
Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser ökade från 46,3 procent i november 2021 till 46,4 procent i november 2022.
Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till
1,0 procent, jämfört med 1,9 procent föregående år. Andelen avslag för män minskade från 1,8 procent 2021 till 1,2 procent år 2022. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,9 procent 2022, vilket ska jämföras med 1,9 procent föregående år.
120
s. 121 3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Andelen avslag under pågående sjukfall minskade från 3,2 procent 2021 till
2,4 procent 2022. Det är en följd av en ökad andel avslutade sjukfall pga. att individen själv anser sig vara arbetsför. Andelen avslag för män minskade från 3,3 procent 2021 till 2,5 procent 2022. För kvinnor minskade andelen avslag från 3,2 procent 2021 till 2,3 procent under 2022.
Utgifterna för sjukpenning ökade jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 3 556 miljoner kronor (8,3 procent) högre än 2021. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev
57,8 miljoner, vilket är en ökning med 6,1 procent från 2021. Det beror bland annat på ett ökat antal ersatta nettodagar till följd av regeländringar vid bedömning av arbetsförmåga. Vidare har utgifterna ökat på grund av att inkomsttaket vid beräkning av sjukpenning- grundande inkomst höjts från 8 till 10 prisbasbelopp från och med 1 januari 2022.
Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m . blev 42 032 miljoner kronor, vilket är 1 287 miljoner kronor (3,2 procent) högre än 2021. Det beror främst på höjda ersättningsnivåer. Från och med 1 januari 2022 har garantinivåerna för hel sjukersättning och aktivitetsersättning höjts med 0,25 prisbasbelopp. Från samma tidpunkt gäller även höjda ersättningsnivåer för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Utgifterna påverkas också av att prisbasbeloppet har höjts från 47 600 kronor 2021 till
48 300 kronor 2022. Dessutom infördes nya regler i september 2022 för sjukersättning till personer mellan 60 och 64 år, vilka har bidragit till högre utgifter.
Försäkrade personer åldrarna i 19–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2022 till 212 411 (123 298 kvinnor och 89 113 män), vilket är en minskning med 9 601 personer (4,3 procent) jämfört med december 2021. Minskningen beror på att antalet personer som lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 är högre än antalet nybeviljade sjukersättningar. Under 2022 blev 6 819 personer (3 709 kvinnor och 3 110 män) nybeviljade sjukersättning.
Det är en ökning med 1 386 personer (25,5 procent) jämfört med 2021. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 50,3 procent (53,5 procent för kvinnor och
46,7 procent för män) under 2022. För 2021 uppgick andelen avslag till 56,7 procent
(59,9 procent för kvinnor och 53,0 procent för män) 2 . Den höga andelen avslag beror till stor del på det restriktiva regelverket.
Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2022 uppgick antalet personer med aktivitets- ersättning till 29 661, vilket är en ökning med 714 personer (2,5 procent) jämfört med december 2021. Under 2021 har 7 534 personer (3 643 kvinnor och 3 891 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 821 personer (12,2 procent) fler än 2021. Under 2022 avslogs 2 280 ansökningar om aktivitetsersättning, vilket är en minskning med 22,0 procent jämfört med föregående år.
I december 2022 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 242 072 personer. Det är en minskning med 3,5 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 136 967 personer, vilket är en minskning med 4,1 procent jämfört med december 2021.
2 Uppgifterna för 2021 har reviderats pga. efterregistreringar samt ändrad metod för att ta fram statistiken.
121
s. 122 Övriga kontokrediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 105 105 personer, vilket är en minskning med 2,7 procent jämfört med december 2021.
Tabell 3.34 Ohälsomått
2022
2021
Ohälsotalet
22,0
22,0
varav kvinnor
26,4
26,4
varav män
17,8
17,8
Sjukpenningtalet
9,7
9,2
varav kvinnor
12,7
12,0
varav män
6,9
6,6
Källa: Försäkringskassan.
Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar. I december 2022 var ohälsotalet 22,0 dagar per försäkrad, vilket är på samma nivå som i december 2021. Det har dock skett förändringar inom ohälsotalet där aktivitets- och sjukersättningsdelen av ohälsotalet har minskat medan sjukpenningdelen har ökat jämfört med 2021. Ohälsotalet för såväl kvinnor som män är oförändrat jämfört med december 2021.
Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2022 var sjukpenningtalet 9,7 dagar, vilket är en ökning med 0,5 dagar sedan december 2021. Ökningen förklaras till stor del av regeländringar, bland annat regler vid bedömning av arbetsförmåga. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,7) än män (6,9).
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 917 miljoner kronor (41,5 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att riktade statsbidrag till hälso- och sjukvården har upphört från och med 2022.
Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 2 728 miljoner kronor (18,8 procent) lägre än föregående år. Det beror bland annat på förändringar av utbetalningstidpunkter och ersättningsnivåer. Under året utbetalades ersättning på ordinarie nivå avseende två månader och tillfälligt höjd ersättning avseende fyra månader. Under 2021 utbetalades ersättning på ordinarie nivå avseende tre månader och tillfälligt höjd ersättning avseende tio månader.
Övriga kontokrediter
Tabell 3.35 UO 10 Övriga kontokrediter
Miljoner kronor
Övriga kontokrediter
Kredit
Utnyttjad kredit 2022-12-31
Försäkringskassans behov av likviditet i
utbetalning av ersättning för vård i andra länder
170
141
Summa
170
141
Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2022 uppgick till 141 miljoner kronor.
122
s. 123 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:6 Digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen
Riksrevisionen har granskat om kontrollfunktionen i sjukskrivningsprocessen fungerar effektivt mot bakgrund av de förändringar inom hälso- och sjukvården som framväxten av digitala läkarbesök och inhyrda läkare inneburit.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen (skr. 2021/22:266) redovisat vilka åtgärder som redan pågår hos Socialstyrelsen och som adresserar det som Riksrevisionen rekommenderar regeringen i granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU7, rskr. 2022/23:43).
3.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd samt inkomstpensionstillägg) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Området omfattar även myndigheten Pensionsmyndigheten. Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.9.
Anslag
Tabell 3.36 UO 11 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Garantipension till ålderspension
13 416
3 684
17 387
3 971
29,6
14 044
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
8 835
8 923
88
1,0
9 360
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
11 836
398
11 899
63
0,5
10 595
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1 252
-57
1 209
-43
-3,4
1 204
1:5
Inkomstpensionstillägg
6 121
6 133
12
0,2
2 035
2:1
Pensionsmyndigheten
700
165
788
88
12,6
778
Summa
42 161
4 190
46 341
4 179
9,9
38 016
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 46 341 miljoner kronor och blev därmed
4 179 miljoner kronor (9,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna med 8 325 miljoner kronor (21,9 procent).
Utgifterna för garantipension högre än budget och föregående år
Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 17 387 miljoner kronor, vilket är 3 971 miljoner kronor (29,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 3 343 miljoner kronor (23,8 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m.
den 1 augusti 2022. Höjningen av grundnivån medförde att fler ålderspensionärer fick garantipension och att de genomsnittliga utbetalningarna blev högre.
123
s. 124 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Ungefär 1 006 400 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2022, vilket är
ca 317 500 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 21 600 kronor per år 2022, vilket är en ökning med 1 200 kronor jämfört med 2021. Totalt 74 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 26 procent är män.
Utgifterna för bostadstillägg blev högre än budget och föregående år
Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 11 899 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor (0,5 procent) högre än anvisat i statens budget och 1 304 miljoner kronor (12,3 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 398 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja bostadstillägget fr.o.m. den 1 augusti 2022.
Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick i december 2022 till ungefär 296 600 personer, vilket är ca 1 600 personer fler än i december 2021. För 2022 var det genomsnittliga årsbeloppet 39 800 kronor, vilket är en ökning med 4 200 kronor jämfört med 2021.
Pensionsmyndigheten anvisades 165 miljoner kronor i ändringsbudget
Utgifterna för anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten blev 788 miljoner kronor, vilket är
88 miljoner kronor (12,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 165 miljoner kronor i samband med höjningarna av garantipensionen och bostadstillägget höjdes, eftersom höjningarna medför ökade administrationsutgifter för Pensionsmyndigheten.
Jämfört med 2021 blev utgifterna 10 miljoner kronor (1,3 procent) högre.
Färre får änkepension
Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 8 923 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änke- pensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2021 och 2022 minskade antalet med
ca 11 400 personer, till ca 196 800 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.
Utgifter för äldreförsörjningsstöd ökade något
De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 209 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (0,4 procent) högre än föregående år. I augusti höjdes garantipensionen och bostadstillägget vilket sänkte antalet förmånstagare med äldreförsörjningsstöd. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd minskade med 11,2 procent jämfört med 2021 och uppgick till ca 23 800 personer i december 2022. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 1,7 procent och uppgick till 47 600 kronor 2022. Fram till juli ökade antalet personer med äldreförsörjningsstöd, vilket beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garanti- pension efter att ha bott i Sverige i tio år då det för dessa krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. Högre boendekostnader ger också högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.
124
s. 125 Övriga kontokrediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utgifterna för inkomstpensionstillägget blev 4 miljarder kronor högre än föregående år
Utfallet för anslaget 1:5 Inkomstpensionstillägg blev 6 133 miljoner kronor, vilket är
4 099 miljoner kronor (201,4 procent) högre än 2021. Den nya förmånen inkomst- pensionstillägg betalades ut för första gången i september 2021, vilket innebär att förmånen betalades ut under 4 månader 2021. Antalet personer med inkomst- pensionstillägg uppgick till 1 260 300 i december 2022, av dessa var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Det genomsnittliga årsbeloppet var 4 900 kronor.
Övriga kontokrediter
Tabell 3.37 UO 11 Övriga kontokrediter
Miljoner kronor
Övriga kontokrediter
Kredit
Utnyttjad kredit 2022-12-31
Pensionsmyndighetens behov av likviditet i
handeln med fondandelar
11 000
2 117
Summa
11 000
2 117
Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på
11 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 2 117 miljoner kronor vid utgången av 2022.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Pensionsmyndigheten
Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande.
Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.
3.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.
Anslag
Tabell 3.38 UO 12 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Barnbidrag
33 426
33 306
-120
-0,4
33 390
1:2
Föräldraförsäkring
45 031
1 910
47 313
2 282
5,1
46 919
1:3
Underhållsstöd
2 838
2 726
-113
-4,0
2 692
1:4
Adoptionsbidrag
15
8
-7
-45,2
9
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1 030
1 038
8
0,7
1 018
125
s. 126 Övriga kontokrediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
4 752
4 083
-669
-14,1
3 951
1:7
Pensionsrätt för barnår
8 467
8 467
0
0,0
8 071
1:8
Bostadsbidrag
4 286
513
4 126
-160
-3,7
5 019
Summa
99 847
2 423
101 067
1 220
1,2
101 068
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 101 067 miljoner kronor. Det är 1 220 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 miljon kronor lägre.
Högre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat
Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 47 313 miljoner kronor, vilket är
2 282 miljoner kronor (5,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på hög smittspridning av bl.a. covid-19 som medförde att utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 569 miljoner kronor vilket är 1 296 miljoner kronor
(15,7 procent) högre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 9,4 miljoner, vilket är 1,4 miljoner dagar (17,5 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. Utgifterna för graviditetspenning blev 1 188 miljoner kronor, vilket är 526 miljoner kronor (79,4 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades.
Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 1 910 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än vad som ursprungligen beräknats.
Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 8 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (45,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag blev lägre än beräknat. År 2022 genomfördes 98 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 118 adoptioner. Utfallet blev 1 miljon kronor (6,9 procent) lägre än 2021.
Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 4 083 miljoner kronor, vilket är 669 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för omvårdnadsbidrag blev 539 miljoner kronor (12,8 procent) lägre än beräknat. Från och med den 1 januari 2019 ersätter omvårdnadsbidrag den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Beslut om vårdbidrag enligt äldre bestämmelser kommer dock att fortsätta gälla under en övergångsperiod. Under året har vårdbidragen upphört i snabbare takt än vad som tidigare beräknats. Utgifterna för vårdbidrag blev 130 miljoner kronor (74,7 procent) lägre än beräknat.
Utgifter för bostadsbidrag blev lägre än beräknat och jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 126 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 893 miljoner kronor (17,8 procent) lägre. Det beror främst på att antalet mottagare av bostadsbidrag och medelersättningen har minskat mer än vad som beräknades i statens budget och jämfört med föregående år.
126
s. 127 juli– december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 463 miljoner kronor. Det är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Antalet hushåll som fick bostadsbidrag uppgick till 190 955 vilket är en minskning med 9,4 procent jämfört med 2021. Huvuddelen av bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer. Antalet barnhushåll med bostadsbidrag uppgick till 153 855, vilket är en minskning med 8,7 procent från föregående år.
Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 513 miljoner kronor i ändringsbudget för finansiering av ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer under perioden
juli– december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 463 miljoner kronor. Det är
77 miljoner kronor lägre jämfört med 2021 då utgifterna för tillfälligt tilläggsbidrag under perioden juli–december uppgick till 540 miljoner kronor.
Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med föregående år
Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 33 306 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än 2021. Barnbidrag betalas ut automatiskt till föräldrar som bor och har barn i Sverige. Som huvudregel betalas barnbidrag ut fram till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Under 2022 har antalet födda barn minskat samtidigt som antalet 16-åringar ökat, vilket medför att färre personer får barnbidrag.
Högre utgifter för föräldraförsäkring jämfört med föregående år
Jämfört med 2021 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 394 miljoner kronor (0,8 procent) högre . Det beror främst på ökade utgifter för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Ökningen motverkades delvis av lägre utgifter för graviditetspenning samt statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning.
Utgifterna för föräldrapenning blev 32 461 miljoner kronor, vilket är 693 miljoner kronor (2,2 procent) högre än 2021. Det förklaras av att den genomsnittliga ersättningen blev högre. Uttaget av dagar på lägstanivå och grundnivå minskade medan uttaget av dagar med inkomstrelaterad ersättning ökade jämfört med 2021. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick totalt till 48,9 miljoner, vilket är 1,4 miljoner dagar (2,8 procent) färre än 2021.
Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 569 miljoner kronor, vilket är
341 miljoner kronor (3,7 procent) högre än föregående år. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 9,4 miljoner, vilket är 1,7 procent högre jämfört med 2021. Ökningen förklaras av hög smittspridning av bland annat covid-19.
Utgifterna för graviditetspenning blev 408 miljoner kronor (25,6 procent) lägre än 2021. Antalet utbetalda nettodagar med graviditetspenning uppgick till 1,8 miljoner under 2022, vilket är en minskning med 27,2 procent jämfört med föregående år . Det beror på att fler gravida ansökte för längre perioder på grund av covid-19 under 2021.
Under 2022 tog män ut 30,3 procent av föräldrapenningdagarna, vilket ska jämföras med 29,6 procent föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 39,1 procent av dagarna vilket är en minskning från en andel på
39,7 procent 2021.
Utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 132 miljoner kronor
(3,4 procent) högre jämfört med 2021. Utgifterna för omvårdnadsbidrag ökade med
1 023 miljoner kronor (38,7 procent). Antalet barn vars föräldrar har fått omvårdnads- bidrag uppgick till i genomsnitt 71 911 per månad, vilket är en ökning med
54,9 procent jämfört med 2021. Utgiftsökningen motverkades delvis av att utgifterna för vårdbidrag minskade med 799 miljoner kronor (94,8 procent). Antalet barn vars föräldrar har fått vårdbidrag uppgick till i genomsnitt 820 per månad, vilket är en minskning med 94,7 procent från föregående år.
127
s. 128 3.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 8 467 miljoner kronor, vilket är 396 miljoner kronor (4,9 procent) högre än 2021. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det högre utfallet förklaras huvudsakligen av ett högre regleringsbelopp jämfört med 2021.
3.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot segregation och jämställdhetspolitik.
Anslag
Tabell 3.39 UO13 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Etableringsåtgärder
142
30
170
28
19,8
162
1:2
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
4 516
3 998
-518
-11,5
4 676
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
640
489
-151
-23,6
502
4:1
Åtgärder mot segregation
500
-11
435
-65
-13,0
499
4:2
Delegationen mot segregation
18
11
22
4
19,4
22
Övriga anslag
335
333
-2
-0,5
351
Summa
6 152
30
5 447
-704
-11,5
6 212
Utgifterna uppgick till 5 447 miljoner kronor och är därmed 704 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 765 miljoner kronor (12,3 procent).
Antalet kommunmottagna lägre än beräknat
Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 998 miljoner kronor, vilket är 518 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framför allt på att utgifterna för ersättningar till kommunerna för ensamkommande barn och unga blev lägre eftersom det genomsnittliga antalet individer som kommunerna fick ersättning för blev 30 procent färre än vad som antogs i statens budget.
Jämfört med 2021 minskade utgifterna för ersättningar till kommuner och regioner med 678 miljoner kronor (14,5 procent). Utgifterna för schablonersättningarna för mottagande av nyanlända samt ersättningarna för ensamkommande barn och unga minskade med 425 miljoner kronor respektive 333 miljoner kronor. Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade med 14 procent mellan 2021 och 2022. Enbart det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 56 procent.
128
s. 129 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tabell 3.40 Kommunmottagna 2022 m.m.
2022 1
2021 2
Förändring
Förändring %
Antal kommunmottagna
11 721
13 548
-1 827
-13
varav kvinnor
5 884
6 780
-896
-13
varav män
5 837
6 768
-931
-14
andel kvinnor
50,2%
50,0%
andel män
49,8%
50,0%
Antal kommunmottagna under 18 år
4 961
6 004
-1 043
-17
varav pojkar
2 608
3 166
-558
-18
varav flickor
2 353
2 838
-485
-17
andel pojkar
52,6%
52,7%
andel flickor
47,4%
47,3%
Antal ensamkommande barn och
unga
739
606
133
22
varav pojkar
591
428
163
38
varav flickor
148
178
-30
-17
andel pojkar
80,0%
70,6%
andel flickor
20,0%
29,4%
Totalt antal mottagna de senaste 24
månaderna som kommunerna får
December
December
ersättning för. 3
2022
2021
Förändring
Förändring %
Totalt antal mottagna
24 876
26 585
-1 709
-5
varav ensamkommande
1 322
2 169
-847
-39
Genomsnitt för respektive år
25 713
29 920
-4 207
-14
varav ensamkommande
1 474
3 324
-1 850
-56
1 Sammanställningen över 2022 och 2021 utgår från situationen den sista december respektive år.
2 Statistiken från 2021 har uppdaterats jämfört med ÅRS 2022.
3 Vissa ersättningar rör även personer som tagits emot tidigare än de senaste 24 månaderna. Källa: Migrationsverket.
Lägre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder
Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 489 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (23,6 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Större delen av avvikelsen beror på att vissa åtgärder krävde mindre finansiering än planerat. En annan orsak är att återbetalningar från oförbrukade medel från tidigare års uppdrag till myndigheter minskat utfallet.
Ökat behov av insatser till följd av kriget i Ukraina
Utfallet för anslaget 1:1 Etableringsåtgärder uppgick till 170 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (19,8 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Orsaken var högre utgifter för lokala insatser till följd av mottagande av flyktingar från Ukraina. Riksdagen anvisade därför ytterligare 30 miljoner kronor i ändringsbudget.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.41 UO 13 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism
m.m.
39
39
129
s. 130 3.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
150
99
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
28
28
4:1
Åtgärder mot segregation
300
4
Summa
517
170
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
517 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 170 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 347 miljoner kronor. Skillnaden är till stor del hänförlig till anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation . Detta förklaras främst av att Delegationen mot segregation under 2022 haft uppdrag att förbereda för avveckling senast den 31 december 2022 och inte fattat några nya beslut om statsbidrag.
3.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.
Anslag
Tabell 3.42 UO 14 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader
7 810
51
7 874
63
0,8
7 740
1:2
Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
43 138
34 642
-8 496
-19,7
45 425
1:3
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
9 172
7 138
-2 034
-22,2
11 425
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20 684
18 908
-1 776
-8,6
19 205
1:6
Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 2014–2020
2 546
2 165
-381
-15,0
1 300
1:7
Europeiska socialfonden plus
m.m. för perioden 2021–2027
225
-225
-100,0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
1 310
1 279
-31
-2,3
830
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb
och stöd för
yrkesintroduktionsanställningar
5 663
4 002
-1 661
-29,3
3 399
1:14
Etableringsersättning till vissa
nyanlända invandrare
1 196
1 011
-185
-15,5
1 347
1:15
Omställnings- och
kompetensstöd genom den
offentliga
omställningsorganisationen
75
-75
-100,0
130
s. 131 3.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
2:1
Arbetsmiljöverket
788
758
-30
-3,8
696
Övriga anslag
615
601
-14
-2,4
581
Summa
93 221
51
78 376
-14 845
-15,9
91 947
Utfallet uppgick till 78 376 miljoner kronor, vilket är 14 845 miljoner kronor
(15,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 13 571 miljoner kronor (14,8 procent) lägre.
Utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgick till
7 874 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 51 miljoner kronor, huvudsakligen för Arbetsförmedlingens kostnader i samband med införandet av etableringsjobb.
Antalet arbetslösa minskade med 14,2 procent från föregående år
Tabell 3.43 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån.
Tabell 3.43 Arbetslöshet
2022
2022
2022
2022
2021
2021
2021
2021
Antal
Antal
personer
Procent
Kvinnor
Män
personer
Procent
Kvinnor
Män
Antal arbetslösa, 15–74 år
419 500
211 500
208 000
488 800
238 800
250 000
varav heltidsstuderande
151 000
36,0
81 800
69 200
167 000
34,2
89 200
77 800
varav personer med
utomnordiskt ursprung
201 700
48,1
105 300
96 400
235 900
48,3
123 200
112 700
varav långtidsarbetslösa
141 800
33,8
65 700
76 100
165 100
33,8
76 600
88 500
varav långtidsarbetslösa
personer med utomnordiskt
ursprung
91 600
21,8
47 400
44 200
100 000
20,5
52 200
47 800
varav ungdomar,15–24 år
144 400
34,4
74 400
69 900
153 900
31,5
72 900
81 000
Arbetslösa som andel av
arbetskraften, 15–74 år
7,5
8,0
7,0
8,8
9,1
8,5
Arbetslösa ungdomar
som andel av samtliga
ungdomar i arbetskraften,
15–24 år
21,7
23,5
20,1
24,8
24,2
25,4
Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2022 respektive 2021. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15–74 år minskade enligt AKU med
69 300 personer (14,2 procent) mellan 2021 och 2022. Antalet kvinnor minskade med 27 300 (11,4 procent) och antalet män minskade med 42 000 (16,8 procent). Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande minskade med 16 000 personer (9,6 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor minskade med 8,3 procent och antalet män med 11,1 procent.
Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 23 300 personer (14,1 procent). Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung minskade med 34 200 personer (14,5 procent). Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2022 till 48,1 procent av samtliga
131
s. 132 2,1 procent. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
arbetslösa, vilket kan jämföras med 48,3 procent föregående år. Andelen personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet ökade från 20,5 procent 2021 till 21,8 procent 2022.
Ungdomar i åldern 15–24 år utgjorde 34,4 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 9 500 personer (6,2 procent) mellan åren, varav antalet män minskade med 13,7 procent. Däremot ökade antalet kvinnor med
2,1 procent.
Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen minskade med 16,4 procent från föregående år
Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till 342 356 personer per månad vilket är en minskning med 16,4 procent jämfört med 2021 . Begreppet inskrivna arbetslösa omfattar öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmark- nadspolitiska program. Som öppet arbetslösa räknas de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Antalet öppet arbetslösa uppgick under 2022 till i genomsnitt 160 051 personer per månad vilket är en minskning med 19,3 procent jämfört med 2021. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program uppgick till i genomsnitt 182 305 personer per månad vilket är en minskning med 13,6 procent jämfört med 2021.
Tabell 3.44 visar statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 53,3 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2022, vilket är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med föregående år. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program uppgick till i genomsnitt 182 305 personer per månad, vilket är en minskning med 13,6 procent jämfört med 2021.
Tabell 3.44 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
2022
2022
2022
2021
2021
2021
Antal
Antal
personer
Kvinnor
Män
personer
Kvinnor
Män
Sökande i program totalt med
aktivitetsstöd/etableringsersättning
182 305
92 067
90 238
211 089
103 590
107 499
varav utrikesfödda
112 260
59 913
52 347
127 624
65 694
61 931
Därav jobb- och
utvecklingsgarantin
124 606
63 145
61 461
128 001
63 040
64 961
varav utrikesfödda
79 893
43 290
36 603
81 538
42 396
39 141
Därav förberedande insatser
28 279
15 338
12 941
38 913
20 590
18 323
varav utrikesfödda
14 054
7 529
6 525
20 391
10 856
9 535
Därav etableringsprogrammet
10 649
5 959
4 690
13 609
7 928
5 681
varav utrikesfödda
10 275
5 758
4 517
13 537
7 888
5 649
Därav jobbgaranti för ungdomar
13 405
5 491
7 914
21 513
8 522
12 991
varav utrikesfödda
5 727
2 393
3 334
8 672
3 281
5 391
Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnittligt antal deltagare per månad under 2021 respektive 2022 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd minskade med 12,0 procent jämfört med 2021. Minskningen gäller främst deltagare i förberedande insatser, etableringsprogrammet samt jobbgaranti för ungdomar.
Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 68,4 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program
132
s. 133 2,1 procent. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
med aktivitetsstöd. Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb- och utvecklings- garantin minskade med 2,7 procent jämfört med 2021. Det förklaras av en förbättrad arbetsmarknad samt att Arbetsförmedlingen har prioriterat arbetet med långtidsarbetslösa.
Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 28 279 personer per månad, vilket är en minskning med 27,3 procent jämfört med föregående år. Det beror bland annat på ett minskat inflöde av nya arbetslösa.
I etableringsprogrammet deltog i genomsnitt 10 649 personer per månad, vilket är en minskning med 21,7 procent jämfört med 2021. Minskningen beror bl.a. på de senaste årens utveckling av beviljade uppehållstillstånd på de grunder som ger rätt att delta i etableringsprogrammet.
Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar uppgick i genomsnitt till 13 405 personer per månad, vilket är en minskning med 37,7 procent jämfört med 2021. Det beror på att arbetsmarknaden har förbättrats i branscher där många unga arbetar såsom besöksnäringen, restaurangbranschen samt handeln.
Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med budget
Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev
7 138 miljoner kronor, vilket är 2 034 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare utanför ramprogrammen samt kostnaden per deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin blev lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 908 miljoner kronor, vilket är 1 776 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för lönebidragsanställningar än beräknat.
Det förklaras bland annat av att antalet inskrivna personer med en registrerad funktionsnedsättning har minskat. Dessutom har antalet anställda arbetsförmedlare och beslutshandläggare vid Arbetsförmedlingen varit lägre än planerat vilket har begränsat myndighetens kapacitet att bereda och besluta om lönebidragsanställningar.
Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev
2 165 miljoner kronor, vilket är 381 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Medelsförbrukningen i de beviljade projekten blev lägre än beräknat. Det beror till stor del på spridningen av covid-19 och svårigheter att upparbeta kostnader i projekten.
I statens budget anvisades 225 miljoner kronor till anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027 . Det blev inte något utfall för anslaget då programmet startade senare än beräknat. Under året beviljades dock ansökningar till ett belopp om 1 320 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktions- anställningar blev 4 002 miljoner kronor, vilket är 1 661 miljoner kronor (29,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för nystartsjobb blev lägre än vad som beräknades i statens budget. Utgifterna för nystartsjobb beräknades till 5 320 miljoner kronor. Utfallet blev 3 978 miljoner kronor, vilket är
1 342 miljoner kronor (25,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att antalet nystartsjobb blev lägre än beräknat.
Dessutom har starten av etableringsjobb fördröjts och inga anvisningar till etableringsjobb skedde under 2022. Etableringsjobb är en ny modell för
133
s. 134 2,1 procent. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala ersättning till arbetsgivare. Utgifterna för etableringsjobb beräknades komma att uppgå till 325 miljoner kronor. Det blev dock inget utfall under 2022, detta då anställningen kräver särskilda kollektivavtal om etableringsjobb vilket inte fanns på plats under 2022.
I statens budget anvisades anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 75 miljoner kronor. Det offentligt grundläggande omställnings och kompetensstödet riktar sig till arbetstagare som via sin arbetsgivare inte omfattas av kollektivavtal. En offentlig omställningsorganisation, hos Kammarkollegiet, har inrättats för att tillhandahålla det offentliga stödet. Det blev dock inget utfall för anslaget vilket beror på att beslut för enskilda om offentligt grundläggande stöd inte har kunnat fattas med anledning av att upphandlingen av stödet överklagades.
Lägre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd jämfört med budget och föregående år
Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till
34 642 miljoner kronor, vilket är 8 496 miljoner kronor (19,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 10 783 miljoner kronor (23,7 procent) lägre. Det beror på utvecklingen på arbetsmarknaden som medfört ett lägre antal arbetslösa jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget.
Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 14 356 miljoner kronor, vilket är 5 655 miljoner kronor (28,3 procent) lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning med 6 875 miljoner kronor (32,4 procent) Antalet utbetalda ersättningsdagar under 2022 blev 17,5 miljoner vilket är en minskning med 33,5 procent jämfört med 2021.
Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 16 459 miljoner kronor, vilket är 2 841 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 3 042 miljoner kronor (15,6 procent). Under 2022 fick
242 352 personer aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, vilket är en minskning med 18,7 procent från föregående år. Det beror på färre deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd jämfört med vad som beräknades i statens budget och föregående år.
Utfallet för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev
1 011 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner kronor (15,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 336 miljoner kronor (24,9 procent) lägre. Det beror på att antalet deltagare i etableringsuppdraget blivit färre än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år. Under 2022 fick 18 880 personer etableringsersättning, vilket är en minskning med 26,4 procent jämfört med 2021.
Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev
7 138 miljoner kronor, vilket är 4 286 miljoner kronor (37,5 procent) lägre jämfört med 2021 . Det beror delvis på att extratjänsterna fasades ut. Från och med 1 januari fattade Arbetsförmedlingen inga nya beslut om extratjänster och inga pågående beslut förlängdes. Dessutom minskade kostnaderna för matchningstjänster och arbetsmark- nadsutbildning då antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program var lägre jämfört med föregående år.
134
s. 135 Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev
865 miljoner kronor (66,6 procent) högre jämfört med 2021. Det beror på högre utgifter för React-EU som är ett initiativ från EU för att motverka ekonomiska konsekvenser av spridningen av covid-19. Medlen ska användas för att komplettera och förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken.
Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 1 279 miljoner kronor, vilket är 450 miljoner kronor (54,2 procent) högre jämfört med 2021. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner jämfört med före- gående år. Antalet anställda som är berörda av konkurser uppgick till totalt 16 159 personer under 2022 vilket är en ökning med 52,5 procent jämfört med föregående år. Lönegaranti kan även betalas ut när en arbetsgivare har beviljats företags- rekonstruktion. Antalet anställda som är berörda av offentliga ackord, ett särskilt förfarande vid företagsrekonstruktion, uppgick till 5 827 personer, vilket är en ökning med 42,2 procent jämfört med 2021.
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 602 miljoner kronor (17,7 procent) högre . Det beror huvud- sakligen på fler personer med nystartsjobb och att ersättningsnivåerna för nystartsjobb har höjts. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 58 680 under 2022, vilket är en ökning med 10,7 procent från 2021.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.45 UO 14 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
6 650
5 098
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
14 000
14 926
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2014–2020
2 463
2 270
1:7
Europeiska socialfonden plus m.m. för
perioden 2021–2027
1 700
1 320
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering
9
7
1:15
Omställnings- och kompetensstöd genom
den offentliga omställningsorganisationen
146
0
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
20
20
Summa
24 988
23 640
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
24 988 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 23 640 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
1 348 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser . Detta förklaras främst av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blivit lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2022. Skillnaden för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus
m.m. för perioden 2021–2027 beror på förseningar av starten av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+. För anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen beror skillnaden på att införandet av stödet i form av upphandlade tjänster fördröjts på grund av överklaganden av upphandlingen.
135
s. 136 Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Bemyndigandet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. har överskridits med
926 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att det funnits brister i uppföljningssystemet.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Arbetsförmedlingen har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet för utgifts- område 14, anslag 1:4, anslagspost 1 Lönebidrag m.m. Bemyndiganderamen uppgår till 14 000 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 14 926 000 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:4 Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete.
Riksrevisionen har granskat den statliga lönegarantin och har i granskningsrapporten lämnat vissa rekommendationer till regeringen och Domstolsverket.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin (skr. 2021/22:285) redovisat bedömningar och åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:AU4, rskr. 2022/23:21).
3.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärende- hantering inom Överklagandenämnden för studiestöd hör till utgiftsområdet.
Anslag
Tabell 3.46 UO 15 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings
statens
budget
Ansla
budget
-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
g
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Studiehjälp
4 440
4 323
-117
-2,6
4 345
1:2
Studiemedel
19 741
94
17 823
-1 918
-9,7
18 856
1:3
Avsättning för kreditförluster
2 001
6
1 840
-161
-8,0
1 863
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
19
23
4
19,8
102
1:7
Studiestartsstöd
400
315
-85
-21,2
420
1:8
Centrala studiestödsnämnden
1 090
1 062
-28
-2,6
913
Övriga anslag
110
93
-18
-16,2
89
Summa
27 801
100
25 479
-2 323
-8,4
26 588
136
s. 137 Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfallet uppgick till 25 479 miljoner kronor och blev därmed 2 323 miljoner kronor (8,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 100 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 109 miljoner kronor (4,2 procent) lägre.
Utfallet för utgiftsområdet har till stor del påverkats av regelförändringar till följd av åtgärder och effekter av covid-19. Bland annat slopades inkomstprövningen, det s.k. fribeloppet. I juli 2022 återinfördes fribeloppet. Det innebär att det återigen finns en gräns för hur hög inkomst man får ha samtidigt som man studerar utan att studie- medlet påverkas. Under 2022 fick 550 500 personer studiemedel, vilket är
38 200 personer färre än 2021. Under 2019, innan pandemin, fick 502 864 personer studiemedel.
Färre studerande och återinfört fribelopp under 2022
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 17 823 miljoner kronor och blev därmed 1 918 miljoner kronor (9,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 033 miljoner kronor (5,5 procent) lägre. Studiebidragen blev 658 miljoner kronor lägre, vilket beror på färre antal studerande. I ändringsbudget anvisades ytterligare 94 miljoner kronor, framför allt för förlängningen av det slopade fribeloppet för studiemedel under första halvan av 2022. Utfallet för de generella bidragen blev 1 079 miljoner kronor lägre än anvisat på grund av en minskad arbetslöshet och det återinförda fribeloppet. Utfallet för det högre bidraget, som främst betalas ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller
3- årig gymnasieutbildning, blev 521 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget vilket också beror på att arbetslösheten blev lägre 2022.
Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster blev 1 840 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror både på att avsättningsprocenten för förväntade förluster minskade under 2022 och att färre lån betalats ut under året på grund av att fribeloppet återinfördes och att arbetslösheten blev lägre. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 6 miljoner kronor.
Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat
Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 85 miljoner kronor (21,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa villkor.
Jämfört med föregående år blev utgifterna 104 miljoner kronor (24,9 procent) lägre. År 2022 betalades studiestartstöd ut till 6 100 personer, vilket är en minskning med 1 800 personer.
Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 23 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (19,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget har två anslagsposter. Regeringen medgav att Centrala studiemedelsnämnden (CSN) fick överskrida anslagsposten 1 Statens utgifter för studiemedelsräntor med 5 miljoner kronor. CSN utnyttjade hela anslagskrediten på 1,9 miljoner kronor och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 4,9 miljoner kronor.
137
s. 138 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.47 UO 15 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
4
1
Summa
4
1
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor.
Utlåning
Tabell 3.48 UO 15 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2022-12-31
Lånefinansierade studielån
Obegränsad
260 615
Låneram för CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för
studielån)
264 500
261 814
Anm.: Tabellen omfattar studielån finansierade med upplåning i Riksgäldskontoret.
CSN:s lånefordran för lånefinansierade studielån enligt lagen (1999: 1395) om studiestöd uppgick till 260 615 miljoner kronor vid utgången av 2022. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 261 814 miljoner kronor vid utgången av 2022.
3.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.
Anslag
Tabell 3.49 UO 16 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings
statens
budget
Ansla
budget
-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
g
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Statens skolverk
1 367
1
1 220
-147
-10,8
1 152
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
4 654
4 513
-141
-3,0
4 499
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i
gymnasieskolan
260
230
-30
-11,5
236
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom
skolväsendet, m.m.
201
30
207
6
3,1
206
1:9
Bidrag till svensk undervisning i
utlandet
112
100
-12
-10,5
92
1:10
Fortbildning av lärare och
förskolepersonal
841
600
-241
-28,6
476
138
s. 139 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings
statens
budget
Ansla
budget
-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
g
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:13
Bidrag till lärarlöner
4 875
4 196
-679
-13,9
4 247
1:16
Bidrag till vissa studier
18
10
-8
-42,9
8
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
5 417
-300
4 952
-466
-8,6
4 361
1:19
Statligt stöd till
yrkeshögskoleutbildning
3 815
43
3 787
-28
-0,7
3 580
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
2 039
2 039
0
0,0
2 043
2:4
Uppsala universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
2 368
2 368
0
0,0
2 335
2:5
Lunds universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
2 356
2 356
0
0,0
2 347
2:6
Lunds universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
2 433
2 433
0
0,0
2 407
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
2 387
2 387
0
0,0
2 376
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
1 744
1 744
0
0,0
1 725
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
1 970
1 907
-63
-3,2
2 000
2:10
Stockholms universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
1 779
1 779
0
0,0
1 760
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
804
781
-24
-2,9
776
2:16
Karolinska institutet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
1 750
1 750
0
0,0
1 731
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå
1 360
1 160
-200
-14,7
1 393
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning
och utbildning på forskarnivå
1 844
1 844
0
0,0
1 834
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor
951
15
767
-184
-19,3
1 302
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation
7 029
300
7 393
364
5,2
7 206
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1 227
1 210
-17
-1,4
1 086
Övriga anslag
41 786
41 236
-550
-1,3
40 171
Summa
95 384
89
92 965
-2 419
-2,5
91 350
Utfallet uppgick till 92 965 miljoner kronor och blev 2 419 miljoner kronor
(2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 89 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 615 miljoner kronor (1,8 procent) högre.
För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.
Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag för utveckling av skolväsendet
Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 141 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att statsbidraget för undervisning under skollov, medel för insatsen
139
s. 140 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Samverkan för bästa skola och medel för försöksverksamhet med branschskolor inte nyttjades i den utsträckning som beräknats.
Låg nyttjandegrad av statsbidrag för fortbildning och bidrag till lärarlöner
Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 600 miljoner kronor, vilket är 241 miljoner kronor (28,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för fortbildning av förskollärare i förskoleklass blev lägre än beräknat. Även utgifterna för insatser för att förbereda professionsprogrammen och för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk blev lägre. Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 196 miljoner kronor, vilket är 679 miljoner kronor (13,9 procent) lägre än vad om anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen inte använder den bidragsram de tilldelats eller bara använder den delvis för satsningarna Karriärsteg för lärare och Lärarlönelyftet.
Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning uppgick till 4 952 miljoner kronor, vilket är 466 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än statens budget. I ändringsbudget överfördes 300 miljoner kronor från anslaget till anslag 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS). Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation uppgick till
7 393 miljoner kronor, vilket är 364 miljoner kronor (5,2 procent) högre än anvisat i statens budget.
Anslagsökningar gav högre utfall jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 767 miljoner kronor, vilket är 184 miljoner kronor (19,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 535 miljoner kronor lägre. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 15 miljoner kronor för att kunna genomföra högskoleprovet vid två tillfällen under våren 2022 eftersom antalet plaster var begränsade med anledning av spridningen av covid-19.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.50 UO 16 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
2 023
1 763
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i
gymnasieskolan
36
32
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet, m.m.
2 825
2 025
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
547
522
1:12
Praktiknära skolforskning
73
72
1:13
Bidrag till lärarlöner
2 426
2 426
1:15
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och
kunskapsutveckling
7 658
6 658
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
3 744
3 707
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
9 700
9 079
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation
24 500
21 527
140
s. 141 Garantier Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
organisationer
2 365
2 209
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
5 200
4 568
4:1
Internationella program
168
90
Summa
61 265
54 678
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
61 265 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 54 678 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 587 miljoner kronor och hänför sig i stor utsträckning till anslaget
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation där skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden uppgår till 2 973 miljoner kronor. För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden bl.a. på att satsningar från den forskningspolitiska propositionen har intecknats på en lägre nivå än vad som ursprungligen planerades. För anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. beror skillnaden på att en del av bemyndigandet villkorades för att invänta riksdagens beslut om användningen av medlen. För anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling beror skillnaden på en ändrad anslagsnivå.
Garantier
Tabell 3.51 UO 16 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade garantier
Utestående åtaganden
inklusive bundna
Garantier
Garantiram
2022-12-31
utfästelser
Pensionsgaranti (inkl. efterborgen)
Chalmers Tekniska Högskola AB¹
Obegränsad
283
283
Kreditgarantier för överbryggningslån till
ESS ERIC (2021)²
600
600
600
Kreditgarantier för överbryggningslån till
ESS ERIC (2020)³
600
600
600
Summa
1 483
1 483
¹ I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016.
² Gäller som längst t.o.m. 2030. Löper parallellt med tidigare ram till 2025. ³ Gäller t.o.m. 2025.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:17 Skolpengen – effektivitet och konsekvenser
Riksrevisionen har granskat om regelverket för skolpeng till fristående skolor bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:UbU12, rskr. 2022/23:149).
141
s. 142 3.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
RiR 2022:22 Statens insatser för likvärdig betygsättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov
Riksrevisionen har granskat statens insatser för likvärdig betygssättning.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov
(skr. 2022/23:60) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2022:23 Skolverkets statistikuppdrag – information, uppföljning och utvärdering
Riksrevisionen har granskat Statens skolverks uppdrag att tillhandhålla statistik på skolområdet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skolverkets statistikuppdrag (skr. 2022/23:76) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
3.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.
Anslag
Tabell 3.52 UO 17 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings
statens
budget
budget
-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
1 451
650
1 669
218
15,1
3 238
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1 682
40
1 720
38
2,3
1 781
2:1
Bidrag till vissa
scenkonstinstitutioner
1 122
10
1 132
10
0,8
1 137
5:2
Ersättningar och bidrag till
konstnärer
600
200
805
205
34,2
879
10:1
Filmstöd
608
20
628
20
3,3
949
12:2
Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet
291
50
339
48
16,6
288
12:3
Särskilda insatser inom
ungdomspolitiken
22
22
0
-1,8
2
13:1
Stöd till idrotten
2 367
420
2 787
420
17,7
3 922
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
60
111
59
112,2
101
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
98
98
0
0,0
48
13:5
Insatser för den ideella sektorn
49
180
226
177
362,9
208
14:1
Bidrag till folkbildningen
4 830
4 829
0
0,0
4 770
14:3
Särskilda insatser inom
folkbildningen
60
50
110
50
83,3
100
Övriga anslag
5 269
29
5 258
-11
-0,2
5 261
Summa
18 500
1 709
19 733
1 234
6,7
22 683
142
s. 143 Utfallet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet blev Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfallet uppgick till 19 733 miljoner kronor och blev 1 234 miljoner kronor (6,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 2 950 miljoner kronor (13,0 procent).
Högre utgifter för kulturverksamhet än anvisat
Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete blev 1 669 miljoner kronor, vilket är 218 miljoner kronor (15,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 650 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av de restriktioner och allmänna råd som fanns i början av året pga. spridningen av covid-19. Det tillfälliga stödet betalades framför allt ut till aktörer verksamma inom musik och scenkonst.
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet uppgick till 1 720 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (2,3 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor för att möjliggöra kulturverksamhet med anledning av spridningen av covid- 19. Under året har samtliga regioner i landet fått tillfälliga bidrag till sina regionala konst- och kulturverksamheter enligt kultursamverkansmodellen. De tre regionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne fick störst andel av de totala bidragen.
Utfallet för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer uppgick till 805 miljoner kronor, vilket är 205 miljoner kronor (34,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 200 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för konstnärer med anledning av spridningen av covid-19, vilket förklarar skillnaden mot budget. Konstnärsnämnden delade ut krisstipendier på 170 miljoner kronor till yrkesverksamma konstnärer. Dessutom fick Sveriges författarfond 30 miljoner kronor för att stödja författare och andra litterära upphovsmän.
Något högre stöd till filmbranschen än anvisat
Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 628 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (3,3 procent) högre än anvisat. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 20 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av de restriktioner och allmänna råd som medfört intäktsbortfall för biografer och andra aktörer inom filmbranschen. Stiftelsen Svenska Filminstitutet fick 480 miljoner kronor i filmstöd under året, vilket är 20 miljoner kronor högre än beräknat. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har i uppdrag att fördela ut krisstöd enligt förordningen (2016:989) om statsbidrag till film till aktörer inom filmproduktion samt distribution och visning av film.
Högre utgifter för ungdomsverksamhet jämfört med budget och 2021
Utfallet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet blev
339 miljoner kronor. Det är 48 miljoner kronor (16,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 51 miljoner kronor (17,9 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för insatser för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna för många barn- och ungdomsorganisationers verksamhet med anledning av restriktionerna som fanns i början av året pga. spridningen av covid-19. Det beror framför allt på att utgifterna för stöd till ideella organisationernas arbete för barn och ungdomar på lokal nivå blev
31 miljoner kronor högre än budget och 34 miljoner kronor högre än föregående år. Dessutom blev utgifterna för stöd till barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet 17 miljoner kronor högre än budget och föregående år. Stöden har
143
s. 144 betalats ut enligt förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
betalats ut enligt förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer.
Stöd till idrotten fick 420 miljoner kronor i ändringsbudget
Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 2 787 miljoner kronor. Det är 420 miljoner kronor (17,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 420 miljoner kronor. Att utfallet blev högre beror i sin helhet på att Sveriges Riksidrottsförbund fått högre bidrag för att underlätta uppstart och ökat deltagande i idrottsverksamhet efter pandemin.
Högre bidrag till allmänna samlingslokaler än budgeterat
Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler uppgick till 111 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor (112,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 60 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet trots restriktioner som fanns i början av året pga. spridningen av covid-19. Att utfallet blev högre beror på att utgifterna för det tillfälliga organisationsbidraget till föreningar med allmänna samlingslokaler blev 60 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Bidragen har betalats ut enligt förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler.
Högre utgifter än anvisat för stöd till den ideella sektorn
Utfallet för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn uppgick till 226 miljoner kronor, vilket är 177 miljoner kronor (362,9 procent) högre än anvisat i statens budget.
I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 180 miljoner kronor för att stödja humanitära insatser med anledning av Rysslands invasion av Ukraina samt stöd till organisationer som bedriver verksamhet riktade till personer i socialt särskilt utsatta situationer som blivit särskilt drabbade till följd av spridningen av covid- 19. Att utfallet blev högre beror på att stöden för insatser för människor från Ukraina som söker skydd i Sverige blev 100 miljoner kronor högre än anvisat. Bidragen har främst betalats ut enligt förordningen (2022:1212) om statsbidrag till vissa organisationer som arbetar med mottagande av människor från Ukraina som söker skydd i Sverige till bl.a. Sveriges Stadsmissioner. Stöd har även betalats ut enligt förordningen (2022:145) om statsbidrag med anledning av spridningen av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer. Utfallet blev 80 miljoner kronor högre än anvisat. Bland stödmottagarna finns t.ex. Svenska Röda Korset och Sveriges Stadsmissioner.
Högre utgifter för särskilda insatser inom folkbildningen än anvisat
Utfallet för anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen uppgick till 110 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (83,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 50 miljoner kronor bl.a. för att stärka kunskaper i svenska för personer från Ukraina som sökt skydd i Sverige sedan Rysslands invasion av landet. Att utfallet blev högre beror framför allt på utbetalningar av stöd enligt förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Stödet har betalats ut till Folkbildningsrådet som i sin tur har uppdrag att fördela ut statsbidrag till landets studieförbund. Dessa utbetalningar blev 48 miljoner kronor högre än riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten.
144
s. 145 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Lägre krisstöd med anledning av covid-19 än föregående år
Utfallet för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete , 10:1 Filmstöd samt 13:1 Stöd till idrotten blev sammantaget
3 025 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på att regeringens tillfälliga krisstöd till kultur- och idrottssektorn med anledning av sprid- ningen av covid-19 blev lägre jämfört med föregående år. Den 1 april 2022 upphörde covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.53 UO 17 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och
samarbete
125
110
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
11
8
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
30
0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål
183
170
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
40
32
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
20
20
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
196
153
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
90
77
12:2
Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet
212
0
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
40
35
13:4
Bidrag till riksdagspartiers
kvinnoorganisationer
15
15
14:2
Bidrag till tolkutbildning
120
99
Summa
1 082
720
3:5
Insatser för den ideella sektorn
(2021)
19
Totalt
738
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
1 082 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 720 miljoner kronor, vilket är 362 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Avvikelsen för bemyndigandet för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet beror på att Statens kulturråd valde att avvakta redovisningen av regeringsuppdraget om kultursamverkansmodellen den 1 oktober 2022. Uppdraget innebar en uppföljning av tidsbegränsade bidrag till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse
2017– 2021. Avvikelsen för bemyndigandet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet beror på att åtagandena som normalt ingås i slutet av året ingicks i stället i början av 2023.
Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick det till 19 miljoner kronor.
145
s. 146 Utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utlåning
Tabell 3.54 UO 17 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2022-12-31
Kungliga Operan AB
126
96
Kungliga Dramatiska teatern AB
70
70
Nordiska museet
52
47
Tekniska museet
40
38
Summa
288
252
Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 288 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2022 var 252 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Konstnärsnämnden
Konstnärsnämnden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Konstnärsnämnden redovisar ett för lågt utestående åtaganden i redovisningen av beställningsbemyndigande för utgiftsområde 17, anslag 5:2, anslagspost
1 Visningsersättning samt bidrag åt bild- och formkonstnärer . Åtaganden som inte redovisas uppgår till 12 600 tusen kronor. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Nationalmuseum
Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Nationalmuseum har inte återrapporterat en plan för att över tid upprätthålla ekonomisk balans i den avgiftsbelagda verksamheten Försäljning av varor i årsredovisningen, vilket är ett krav i regleringsbrevet för budgetåret 2022. Avsaknad av sådan plan är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Riksantikvarieämbetet har utan ett beställningsbemyndigande för 2022 fattat beslut om att betala ut bidrag från anslag under utgiftsområde 17 anslag 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet , anslagspost 10 Riksantikvarieämbetet med
18 646 tusen kronor. Myndigheten har därmed överskridit sina befogenheter genom att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).
146
s. 147 Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Statens centrum för arkitektur och design
Statens centrum för arkitektur och design har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Statens centrum för arkitektur och design har i årsredovisningen en avvikelse på
122 procent mellan lånet i Riksgäldskontoret och värdet på anläggningstillgångarna. Anläggningstillgångarnas bokförda värde uppgår till 5 800 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 2 610 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).
Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision
RiR 2022:7 Operation Rädda branschen – statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin
Riksrevisionen har granskat om regeringen och de bidragsgivande organisationerna har utformat och fördelat de granskade krisstöden på ett i huvudsak ändamålsenligt och effektivt sätt.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin (skr. 2021/22:283) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:KrU4, rskr. 2022/23:30).
RiR 2022:20 Statsbidraget till studieförbunden – kontroll och uppföljning
Riksrevisionen har granskat kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden (Skr. 2022/23:50) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
3.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.
Anslag
Tabell 3.55 UO 18 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändring
statens
budget
budget
s-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:2
Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag
13
1
-12
-92,9
4
147
s. 148 Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändring
statens
budget
budget
s-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att
ordna bostad
43
2
-41
-96,5
2
1:4
Boverket
316
2
328
11
3,6
330
1:6
Lantmäteriet
689
1
699
10
1,4
671
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
309
1 177
1 105
796
257,6
80
1:8
Investeringsstöd för anordnande av
hyresbostäder och bostäder för
studerande
4 050
3 114
5 247
1 197
29,6
3 712
Övriga anslag
350
1
333
-17
-4,9
389
Summa
5 769
4 295
7 713
1 944
33,7
5 188
Utfallet uppgick till 7 713 miljoner kronor, vilket är 1 944 miljoner kronor
(33,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna med 2 525 miljoner kronor (48,7 procent).
Bidrag till kommuner för hyresgarantier blev lägre än beräknat
Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 2 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (96,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 88 garantier till
11 kommuner, jämfört med 89 garantier till 13 kommuner för 2021.
Anslaget 1:4 Boverket anvisades ytterligare 2 miljoner kronor i ändringsbudget för Boverkets administrativa kostnader i samband med ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive handelsbolag (se anslagen 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv).
Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 699 miljoner kronor. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 1 miljon kronor för utökning av Lantmäteriets uppgifter gällande samhällets krisberedskap och det civila försvaret.
Lägre utgifter för omstrukturering av kommunala bostadsföretag jämfört med budget och föregående år
Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (92,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 3 miljoner kronor (77,5 procent) lägre. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd kom in under 2022 och att det inte skedde några utbetalningar för infriande av tidigare åtaganden. Vid årets slut återstod ett tidigare ingånget avtal med en kommun och det utestående åtagandet uppgick till knappt 5 miljoner kronor.
Högre utgifter för stöd till energieffektivisering och anordnande av bostäder jämfört med budget och föregående år
Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 1 105 miljoner kronor, vilket är 796 miljoner kronor (257,6 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 025 miljoner kronor högre. Genom
148
s. 149 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
riksdagens beslut om statens budget för 2022 stoppades möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus efter den 31 december 2021. Det fick till följd att många nya ansökningar lämnades in under slutet av 2021. Behovet av anslag för att betala ut stöd för ansökningar som inkommit före 31 december 2021 blev större än ursprungligen beräknat och riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 1 177 miljoner kronor i ändringsbudget.
Utfallet blev 381 miljoner kronor (25,6 procent) lägre än totalt anvisat belopp om
1 486 miljoner kronor. Det beror på förseningar i genomförandet av beviljade projekt.
Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 5 247 miljoner kronor, vilket är 1 197 miljoner kronor (29,6 procent) högre än ursprungligen beräknat i statens budget. Utfallet blev 1 535 miljoner kronor (41,3 procent) högre jämfört med 2021. Genom riksdagens beslut om statens budget för 2022 stoppades möjligheten att ansöka om stöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande efter den 31 december 2021. Det fick till följd att många nya ansökningar lämnades in under slutet av 2021. Behovet av anslag för att betala ut stöd för ansökningar som inkommit före 31 december 2021 blev större än ursprungligen beräknat och riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare
3 114 miljoner kronor i ändringsbudget.
Utfallet blev 1 917 miljoner kronor (26,8 procent) lägre än totalt anvisat belopp om 7 164 miljoner kronor. Det beror på att tilldelat beställningsbemyndigande har begränsat länsstyrelsernas möjligheter att bevilja ytterligare stöd. Tilldelat beställnings- bemyndigande för anslaget uppgick till 9 300 miljoner kronor varav 70 miljoner kronor (0,8 procent) var outnyttjat vid årets slut. Vid utgången av 2022 fanns
371 färdighandlagda ärenden till ett belopp om ca. 7 300 miljoner kronor, där länsstyrelserna inte kunnat fatta beslut om beviljande.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.56 UO 18 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:2
Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag
13
5
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
1 815
1 144
1:8
Investeringsstöd för anordnande av
hyresbostäder och bostäder för studerande
9 300
9 230
2:4
Åtgärder på konsumentområdet
20
18
Summa
11 147
10 397
1:7
Energieffektivisering och renovering av
(2018)
flerbostadshus och utomhusmiljöer
54
Totalt
10 451
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
11 147 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 10 397 miljoner kronor. Avvikelsen för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus beror på att inga ansökningar inkom till följd av avveckling av stödet.
Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick det till 54 miljoner kronor.
149
s. 150 Garantier Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Garantier
Tabell 3.57 UO 18 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
Utfärdade garantier
åtaganden
inklusive bundna
Garantier
Garantiram
2022-12-31
utfästelser
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder
m.m.
8 000
5 553
5 896
Summa
8 000
5 553
5 896
Övriga kontokrediter
Tabell 3.58 UO 18 Övriga kontokrediter
Miljoner kronor
Övriga kontokrediter
Kredit
Utnyttjad kredit 2022-12-31
Krediter för garantiverksamheten¹
Obegränsad
0
Summa
0
¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Boverket
Boverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Boverket har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställnings- bemyndigandet för:
– utgiftsområde 9, anslag 4:5, anslagspost 7 Investeringsstöd till hyresbostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden
– utgiftsområde 9, anslag 4:5, anslagspost 10 Investeringsstöd äldreområdet
– utgiftsområde 18, anslag 1:8, anslagspost 3 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2025 uppgår totalt till 295 990 tusen kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:3 Fastighetsbildningen i Sverige – handläggningstider, avgifter och reformbehov .
Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige i syfte att ta reda på om de är effektiva.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om fastighetsbildningen (skr. 2021/22:265) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
150
s. 151 3.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:CU4, rskr. 2022/23:38).
RiR 2022:13 Konsumentverkets tillsyn av marknadsföring och avtalsvillkor.
Riksrevisionen har granskat om Konsumentverket bedriver tillsyn av näringsidkares marknadsföring och avtalsvillkor på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Konsumentverkets tillsyn av marknadsföring och avtalsvillkor (skr. 2022/23:22) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
3.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning.
Anslag
Tabell 3.59 UO 19 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändring
statens
budget
budget
s-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Regionala utvecklingsåtgärder
2 061
-77
1 582
-479
-23,2
1 531
1:2
Transportbidrag
431
77
510
79
18,3
415
1:3
Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2014–
2020
1 600
1 264
-336
-21,0
1 278
1:4
Europeiska regionala
utvecklingsfonden och Fonden för en
rättvis omställning perioden
2021– 2027
650
1
-649
-99,8
Summa
4 742
0
3 357
-1 385
-29,2
3 224
Utfallet uppgick till 3 357 miljoner kronor, vilket är 1 385 miljoner kronor
(29,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 133 miljoner kronor (4,1 procent) högre.
Lägre utgifter än beräknat för regionala utvecklingsåtgärder
Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 582 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror delvis på att programstarten för Fonden för en rättvis omställning försenats. Det beror också på att utgifterna för stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygds- områden blev lägre än beräknat. Anslaget minskades med 77 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en ökning av anslaget 1:2 Transportbidrag .
Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 blev
1 264 miljoner kronor, vilket är 336 miljoner kronor (21,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att projekten, till följd av spridningen av covid-19, inte har rekvirerat medel från fonden i den takt som beräknats.
151
s. 152 Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 77 miljoner kronor i ändringsbudget. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 blev 1 miljon kronor, vilket är 649 miljoner kronor (99,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att kommissionen fattade beslut om programmen senare än beräknat.
Högre utgifter för transportbidrag jämfört med budget och föregående år
Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 510 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor (18,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 95 miljoner kronor (23,0 procent) högre. Det beror bl.a. på högre utgifter för godstransporter än förväntat.
Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 77 miljoner kronor i ändringsbudget.
Utgifterna för regionala utvecklingsåtgärder blev högre än föregående år
Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 51 miljoner kronor
(3,3 procent) högre jämfört med 2021. Det beror främst på att anslaget fr.o.m. 2022 även finansierar utgifter för ersättningar till regioner och Gotlands kommun för de uppgifter om regionalt utvecklingsarbete, enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar, som dessa övertagit från länsstyrelserna.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.60 UO 19 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
3 000
2 146
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden
perioden 2014–2020
1 700
1 698
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden och
Fonden för en rättvis omställning perioden
2021–2027
2 300
547
Summa
7 000
4 392
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
7 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 392 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
2 608 miljoner kronor.
Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför begränsade möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.
För anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 har nivån på nya åtaganden blivit lägre på grund av att kommissionen fattat beslut om godkännande av programmen senare än beräknat.
152
s. 153 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:8 Den regionala utvecklingspolitiken – svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande
Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (skr. 2022/23:5) redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktats till regeringen i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:NU8, rskr. 2022/23:122).
3.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande bl.a. vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).
Anslag
Tabell 3.61 UO 20 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings
statens
budget
Ansla
budget
-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
g
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Naturvårdsverket
645
1
656
11
1,7
603
1:3
Åtgärder för värdefull natur
2 064
-3
2 038
-26
-1,3
1 916
1:4
Sanering och återställning av
förorenade områden
1 167
-11
735
-433
-37,1
652
1:8
Klimatbonus
3 510
3 900
6 905
3 395
96,7
4 810
1:10
Klimatanpassning
140
124
-16
-11,6
108
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1 580
1 528
-51
-3,2
1 348
1:12
Insatser för internationella
klimatinvesteringar
154
84
-70
-45,5
97
1:14
Skydd av värdefull natur
1 721
1 720
-1
0,0
1 670
1:16
Klimatinvesteringar
2 755
2 498
-257
-9,3
2 026
1:17
Klimatpremier
1 601
562
-1 039
-64,9
125
1:18
Stöd för gröna och trygga samhällen
200
157
-43
-21,6
149
1:19
Industriklivet
909
604
-305
-33,6
266
1:20
Åtgärder för ras- och skredsäkring
längs Göta älv
215
50
-165
-76,8
74
1:22
Kompetenslyft för klimatomställningen
100
18
-83
-82,5
1:23
Laddinfrastruktur
600
555
-45
-7,5
1:24
Biogasstöd
500
-50
216
-284
-56,7
Övriga anslag
3 092
10
3 063
-29
-0,9
2 882
Summa
20 952
3 847
21 511
560
2,7
16 725
153
s. 154 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 21 511 miljoner kronor och blev därmed 560 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.
I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 847 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 4 787 miljoner kronor (28,6 procent) högre.
Spridningen av covid-19 fortsatte påverka saneringsarbete och anslaget för sanering
Utfallet för anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till
735 miljoner kronor, vilket är 433 miljoner kronor (37,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Med anledning av spridningen av covid-19 har bl.a. länsstyrelser och kommuner behövt omprioritera sin verksamhet och flera projekt försenats eller skjutits upp på grund av resursbrist, vilket också har gett effekter på arbetet 2022. En genomförd statsstödsgranskning från EU har också påverkat medelsanvändningen på anslaget under 2022, eftersom Naturvårdsverket under en period inte kunde fatta nya beslut om stöd innan vissa åtgärder var vidtagna.
Klimatbonusen upphörde 8 november 2022 – utestående premier om maximalt 3,5 miljarder kronor
Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 6 905 miljoner kronor. Det är 3 395 miljoner kronor (96,7 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 3 900 miljoner kronor eftersom antalet bilar som var berättigade till bonusen blev fler än beräknat, det ledde också till att utgifterna blev
2 095 miljoner kronor (43,6 procent) högre än föregående år. Under året utbetalades bonuspremier för 147 323 fordon, vilket är 24 092 fordon fler än 2021.Klimatbonusen ingår i det s.k. bonus–malus-systemet som infördes den 1 juni 2018. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt.
Utfallet för anslag 1:16 Klimatinvesteringar blev 2 498 miljoner kronor, vilket är
257 miljoner kronor (9,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utbetalningarna till nya och befintliga åtgärder blev lägre än beräknat.
Förseningar i produktionen av elbussar gav lägre utgifter än beräknat
Anslaget 1:17 Klimatpremier finansierar b.la det statliga stödet elbusspremie som betalas ut till aktörer inom kollektivtrafiken som köper en elbuss. Utfallet för anslaget uppgick till 562 miljoner kronor. Det är 1 039 miljoner kronor (64,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror främst på leveransproblem av fordonskomponenter, vilket har lett till långa leveranstider för elbussar, vilket i sin tur lett till färre ansökningar.
Färre ansökningar av bidrag gav lägre utgifter än beräknat
Utfallet för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 604 miljoner kronor. Det är
305 miljoner kronor (33,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre beror på att söktrycket varit lägre än beräknat och att projekt är i uppstartsfasen.
Utfallet för anslaget 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till
50 miljoner kronor, vilket är 165 miljoner kronor (76,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på färre ansökningar av bidrag. Anledningen är bl.a. att vissa kommuner har inväntat förordningen om ändring (2022:1599) av förordningen (2018:213) om bidrag för skredsäkring vid Göta älv och att vissa kommuner har saknat bemanning att leda planerade åtgärdsprojekt.
154
s. 155 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfallet för det nya anslaget 1:24 Biogasstöd uppgick till 216 miljoner kronor, vilket är 284 miljoner kronor (56,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror på att ansökt belopp blev lägre än beräknat. Syftet med stödet är att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft. Biogasstödet finansierades tidigare med anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket inom utgiftsområde
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Klimatinvesteringarna högre jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 472 miljoner kronor (23,3 procent) högre jämfört med 2021. Totalt beviljades 970 av 2 034 ansökningar inom Klimatklivet, vilket är 247 fler än föregående år. Av de inkomna ansökningarna avser de flesta laddstationer och energikonvertering. Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet.
Utfallet för anslag 1:17 Klimatpremier blev 437 miljoner kronor (348,4 procent) högre jämfört med föregående år. Klimatpremier är ett marknadsintroduktionsstöd för fordon med låga utsläpp av växthusgaser. Jämfört med 2021 har antalet fordon som mottagit stöd ökat från 186 till 578 vilket motsvarar en ökning på 311 procent.
Utgifterna för det nya anslaget 1:23 Laddinfrastruktur uppgick till 555 miljoner kronor. Anslaget finansierar utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.62 UO 20 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:2
Miljöövervakning m.m.
150
44
1:3
Åtgärder för värdefull natur
600
472
1:4
Sanering och återställning av förorenade
områden
2 065
626
1:5
Miljöforskning
102
84
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
620
416
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
400
109
1:13
Internationellt miljösamarbete
9
0
1:14
Skydd av värdefull natur
100
16
1:16
Klimatinvesteringar
6 175
6 158
1:17
Klimatpremier
850
436
1:19
Industriklivet
4 500
1 023
1:20
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta
älv
215
68
1:21
Driftstöd för bio-CCS
36 000
0
1:23
Laddinfrastruktur
1 000
863
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
2 000
1 766
Summa
54 786
12 081
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
54 786 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 12 081 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
155
s. 156 Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
42 705 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på anslaget 1:21 Driftstöd för bio-CCS där inga åtaganden ingåtts än, vilket beror på att verksamheten ännu inte har kommit i gång.
Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till
1 439 miljoner kronor och beror delvis på att länsstyrelserna fortsatt prioriterat arbetet med åtgärder relaterade till covid-19 varför antalet ansökningar om sanering blev lägre.
Skillnaden för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar uppgick till 291 miljoner kronor och beror på de nya regelverken, vilka medför behov av kapacitetsuppbyggnad bl.a. avseende ny politik, nya processer och institutioner nationellt i utvecklingsländer. Det får som konsekvens att det tar längre tid innan avtal kan färdigställas.
För anslaget 1:13 Internationellt miljösamarbete har det inte ingåtts några åtaganden, vilket beror på uteblivna insatser bl.a. till följd av avslutat kärntekniskt samarbetet med Ryssland.
Skillnaden för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 3 477 miljoner kronor, vilket beror på förseningar för flera större ansökningar.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Naturvårdsverket har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 20, anslag 1:5, anslagspost
1 Miljöforskning . Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2025 uppgår till 8 641 tusen kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:12 Statens insatser mot invasiva främmande arter
Riksrevisionen har granskat om regeringens, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens samt länsstyrelsernas insatser mot invasiva främmande arter har varit effektiva.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser mot invasiva främmande arter (skr. 2022/23:23) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RIR 2022:29 Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön
Riksrevisionen har granskat om de statliga insatserna för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön är effektiva.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (skr. 2022/23:111) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
3.21 Utgiftsområde 21 Energi
Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjnings-
156
s. 157 Anslag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
trygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.
Anslag
Tabell 3.63 UO 21 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Statens energimyndighet
419
2
433
13
3,2
352
1:2
Insatser för energieffektivisering
18
10
25
7
39,8
24
1:4
Energiforskning
1 433
1 470
37
2,6
1 482
1:6
Energimarknadsinspektionen
184
1
186
2
1,0
151
1:7
Energiteknik
578
210
-368
-63,7
809
1:8
Elberedskap
361
80
379
18
5,1
285
1:9
Avgifter till internationella organisationer
25
22
-3
-13,7
24
1:10
Energi- och klimatomställning på lokal
och regional nivå m.m.
140
127
-13
-9,1
134
1:12
Kompensation för höga elpriser
8 970
8 915
8 915
Övriga anslag
97
96
-1
-1,0
134
Summa
3 255
9 063
11 862
8 608
264,4
3 395
Utfallet uppgick till 11 862 miljoner kronor och blev därmed 8 608 miljoner kronor (264,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 9 063 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna
8 468 miljoner kronor (249,4 procent) högre.
Färre beviljade ansökningar om solcellsstöd
Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till 210 miljoner kronor. Det är
368 miljoner kronor (63,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att färre ansökningar om solcellsstöd har beviljats. Det är länsstyrelserna som betalar ut stödet till slutmottagarna. Jämfört med föregående år blev utfallet
599 miljoner kronor lägre, vilket beror på att möjligheten att ansöka om solcellsstöd upphörde 2020. I stället är det sedan 2021 möjligt, för privatpersoner, att få en skattereduktion för grön teknik.
Fokus på elförsörjningen på grund av förändrat säkerhetsläge
Utfallet för anslag 1:8 Elberedskap uppgick till 379 miljoner kronor, vilket är
18 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I enlighet med ändringsbudget under året anvisades anslaget 80 miljoner kronor för en ökad tillgång till reservkraft och reservmaterial på grund av en ökad risk för störningar i energiförsörjningen i Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.
Kompensation till hushåll för höga elpriser
Anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser uppfördes i statens budget i februari 2022 med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022. Anslaget anvisades 8 970 miljoner kronor i ändringsbudget för att kompensera hushåll med hög elförbrukning. Utfallet blev 8 915 miljoner kronor. Den högsta ersättningen
157
s. 158 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
ett hushåll kunde få var 2 000 kronor per månad för perioden december 2021 till mars 2022. Kompensationen betalades ut av Kammarkollegiet till elnätsföretagen som sedan överförde den till hushållen genom reducering av fakturabeloppen.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.64 UO 21 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:3
Insatser för fossilfri elproduktion
35
6
1:4
Energiforskning
3 300
2 336
1:8
Elberedskap
2 000
1 058
1:10
Lokal och regional kapacitetsutveckling för
klimat- och energiomställning
260
104
Summa
5 595
3 504
1:7
Energiteknik
(2021)
1 044
1:9
Avgifter till internationella organisationer
(2021)
14
Totalt
4 561
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
5 595 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 504 miljoner kronor.
Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
2 091 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:4 Energiforskning . och 1:8 Elberedskap . Det beror på att det för dessa två anslag finns behov av ett stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, som exempelvis storskaliga demonstrationsanläggningar kopplat till energiforskning och långa kontrakt som syftar till elberedskapshöjande åtgärder.
Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 1 058 miljoner kronor.
Utlåning
Tabell 3.65 UO 21 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2022-12-31
Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska
kraftnät förvaltar statens aktier
550
248
Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen
700
94
Summa
1 250
342
Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 250 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2022 var 342 miljoner kronor.
158
s. 159 Låneramar för samhällsinvesteringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Låneramar för samhällsinvesteringar
Tabell 3.66 UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar
Miljoner kronor
Låneram för samhällsinvesteringar
Låneram
Lån 2022-12-31
Affärsverket svenska kraftnäts lån i och utanför
Riksgäldskontoret
1 650
0
Summa
1 650
0
Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 650 miljoner kronor.
Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2022 var intäkterna från kapacitetsavgifter fortsatt höga och därför fanns inget behov av upplåning. Utestående lån för 2022.
3.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.
Anslag
Tabell 3.67 UO 22 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändring
statens
budget
Ansla
budget
s-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
g
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
31 930
57
29 277
-2 652
-8,3
27 381
1:2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
30 402
742
29 106
-1 296
-4,3
28 864
1:3
Trafikverket
1 426
1 441
15
1,0
1 360
1:6
Ersättning avseende icke statliga
flygplatser
129
129
256
127
98,4
295
1:7
Trafikavtal
1 038
200
1 081
43
4,1
925
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk
690
260
825
135
19,6
638
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 943
2 045
101
5,2
2 135
1:12
Transportstyrelsen
2 367
2 298
-70
-2,9
2 187
1:14
Trängselskatt i Göteborg
1 025
993
-32
-3,2
1 001
1:15
Sjöfartsstöd
1 550
1 331
-219
-14,1
1 182
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
299
177
-122
-40,7
122
1:18
Bidrag för upprätthållande av
kollektivtrafik
1 000
1 000
0
0,0
3 074
1:19
Lån till körkort
151
34
-117
-77,4
44
1:21
Obemannad luftfart
8
5
5
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för
personer med funktionsnedsättning
136
111
-26
-18,7
126
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk
kommunikation
1 561
77
1 636
75
4,8
1 778
2:7
Digital förvaltning
196
163
-33
-17,0
66
Övriga anslag
1 120
6
1 100
-20
-1,8
919
Summa
76 965
1 479
72 878
-4 087
-5,3
72 097
159
s. 160 Låneramar för samhällsinvesteringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfallet uppgick till 72 878 miljoner kronor och blev därmed 4 087 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 479 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 780 miljoner kronor (1,1 procent) högre.
Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar.
Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag.
Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.
Senareläggning av projekt och miljökompensation för godstransporter på järnväg
Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till
29 277 miljoner kronor, vilket är 2 652 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på senareläggningar av olika projekt. I ändrings- budget anvisades anslaget 57 miljoner kronor varav 30 miljoner kronor anvisades för att stärka det civila försvaret genom ytterligare uppgifter för Trafikverket inom samordning och ledning i frågor om transportinfrastrukturen, vilket är en konsekvens av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde.
Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev
29 106 miljoner kronor, vilket är 1 296 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på senareläggningar av projekt bl.a. på grund av resursbrist kopplat till personal, maskiner och material. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 742 miljoner kronor. Av dessa avsåg 697 miljoner kronor utökad miljökompensaton för företag som tillhandahåller godstransporter på järnväg. Under året har Trafikverket betalat ut 807 miljoner kronor i miljökompensation. Resterande 72 miljoner kronor anvisades för tillgången till b.la drivmedel, bandvagnar och reservbroar på grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde.
Utfallet för anslag 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser uppgick till 256 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor (98,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 129 miljoner kronor och ändamålet med anslaget utvidgades för att användas för ersättning för flyglinjer som inte upphandlas av staten.
Utfallet för anslag 1:7 Trafikavtal uppgick till 1 081 miljoner kronor, vilket är
43 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 200 miljoner kronor för bränslepriskompensation mellan Trafikverket och Destination Gotland AB. Dessa medel har inte förbrukats till fullo under året.
TEN-bidrag
Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transport-
160
s. 161 Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 331 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
nätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk . Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transport- infrastruktur. Utfallet för anslaget blev 825 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (19,6 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 260 miljoner kronor eftersom beloppet som belastar anslaget blev högre än beräknat. De största bidragen avsåg bidrag till fordonsägare för fordonsutrustning, ERTMS, som uppgick till 201 miljoner kronor och hamnbanan i Göteborg som uppgick till 127 miljoner kronor.
Lägre sjöfartsstöd än beräknat
Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 331 miljoner kronor, vilket är
219 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än anvisat i statens budget och beror på lägre fartygstrafik än beräknat. Utfallet för anslaget 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst uppgick till 177 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (40,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror på att projekt, investeringar och andra åtgärder delvis försenats på grund av resursbrist och förändrad planering.
Utfallet för anslag 1:19 Lån till körkort uppgick till 34 miljoner kronor, vilket är
117 miljoner kronor (77,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på färre personer än beräknat ansökt om körkortslån. Under 2022 ansökte 8 400 personer om körkortslån, en minskning med 26 procent jämfört med året innan.
Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökar jämfört med 2021
I tabell 3.68 och tabell 3.69 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med utfallet för motsvarande anslag föregående år.
Tabell 3.68 Utveckling av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
2022
2021
Investeringar i regional plan
2 566
2 628
Räntor och återbetalning av lån för järnvägar
1 347
1 389
Räntor och återbetalning av lån för vägar
271
274
Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet
549
515
Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan
14 109
13 222
Större väginvesteringar enligt nationell plan
4 124
3 942
Sjöfartsinvesteringar
396
Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar
3 339
2 918
Planering, stöd och myndighetsutövning
1 300
1 222
Övrigt
1 276
1 271
Summa anslag, utveckling av statens transportinfrastruktur
29 277
27 381
Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev
29 277 miljoner kronor, vilket är 1 897 miljoner kronor (6,9 procent) högre än 2021. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018-2029. Dessa utgifter uppgick till 14 109 miljoner kronor, en ökning med
887 miljoner kronor (6,7 procent).
161
s. 162 Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 331 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Som exempel på namngivna objekt som ingår i den nationella planen och som öppnat för trafik under 2022 kan nämnas:
1
E14 Sundsvall–Bålberget
2
E18 Statlig följdinvestering, Arninge hållplats
3
Väg 642/678 Färjelägen Tynningöfärjan
4
Väg 226 Huddingevägen, oskyddade trafikanter
5
Hallsberg–Degerön, dubbelspår, etapp 1
6
Väg 25 Boasjön–Annerstad
7
Åstorp–Teckomatorp, etapp 2 och 3 och Marieholmsbanan
Utgifterna för anskaffning och utveckling inom järnvägsinvesteringar blev
887 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Motsvarande utgifter inom väginvesteringar blev 183 miljoner kronor högre. Ett projekt med större förändring är Förbifart Stockholm, som haft en högre produktion än beräknat under året. Samtidigt har flera projekt senarelagts, vilket innebär att den totala ökningen jämfört med 2021 blev mindre än beräknat.
Tabell 3.69 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
2022
2021
Drift och underhåll av vägar
13 351
12 741
Bärighet och tjälsäkring av vägar
1 486
1 501
Bidrag för drift av enskild väg
1 307
1 260
Drift, underhåll och trafikledning på järnväg
12 231
12 678
Forskning och innovation
300
306
Övrigt
432
377
Summa anslag, vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
29 106
28 864
Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev
29 106 miljoner kronor. Det är 242 miljoner kronor (0,8 procent) högre jämfört med föregående år. Utgifterna för vidmakthållande väg blev 641 miljoner kronor
(4,1 procent) högre och uppgick till 16 143 miljoner kronor. Samtidigt blev utgifterna för vidmakthållande järnväg 392 miljoner kronor (3,0 procent) lägre.
Lägre bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik uppgick till 1 000 miljoner kronor, vilket är 2 074 miljoner kronor (67,5 procent) lägre än föregående år. För 2022 beslutade riksdagen att minska budgeten för anslaget med 2 000 miljoner kronor. Anslaget finansierar bidrag till regionala kollektivtrafikmyndigheter för minskade biljettintäkter med anledning av spridningen av covid-19. Den 1 april 2022 upphörde covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen.
162
s. 163 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.70 UO 22 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
115 900
101 163
1:2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
35 800
29 829
1:7
Trafikavtal
4 000
2 427
1:11
Trängselskatt i Stockholm
52 500
51 157
1:14
Trängselskatt i Göteborg
12 200
10 563
1:19
Lån till körkort
300
38
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för
personer med funktionsnedsättning
300
163
2:3
Grundläggande betaltjänster
45
32
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk
kommunikation
540
282
Summa
221 585
195 654
1:16 (2021)
Internationell tågtrafik
282
Totalt
195 936
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
221 585 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 195 654 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
25 931 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur , 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och 1:7 Trafikavtal .
För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 14 737 miljoner kronor. Det beror bl.a. på senareläggningar av projekt för trimning och effektivisering där kontrakt tecknats senare år än planerat. För järnvägsinvesteringar har flera större kontrakt som skulle ha tecknats 2022 förskjutits till 2023.
För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur är skillnaden
5 971 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att åtgärder för bärighet och tjälsäkring har senarelagts.
För anslaget 1:7 Trafikavtal är skillnaden 1 573 miljoner kronor. Det beror på att jämfört med planerat tecknades inga nya kontrakt under 2022.
För anslaget 1:19 Lån till körkort uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 262 miljoner kronor. Det beror på den låga efterfrågan av detta lån.
Utlåning
Tabell 3.71 UO 22 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2022-12-31
A-train AB¹
1 000
783
SVEDAB AB²
5 830
5 670
Summa
6 830
6 453
163
s. 164 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. ¹ Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.
² Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser, exklusive räntor och mervärdesskatt.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 830 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2022 var 6 453 miljoner kronor.
Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB (SVEDAB), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2022 till 5 670 miljoner kronor. Enligt Svedab AB uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 2 004 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2020. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 3 400 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 186 miljoner kronor i 2009 års priser.
Garantier
Tabell 3.72 UO 22 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade
garantier
Utestående
Utestående
inklusive
åtaganden
åtaganden
bundna
Garantier
Garantiram
2022-12-31
utländsk valuta
utfästelser
Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets
upplåning¹
Obegränsad
8 467
8 467
Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan
Infrastructure AB²
1 668
1 668
Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB³
5 503
5 503
Pensionsgaranti Posten AB (inkl. Posten
Logistik AB, Posten Meddelande AB) ⁴
Obegränsad
4 833
4 833
Garantikapital Eurofima ⁵
CHF 42
470
CHF 42
470
Kreditgarantier för lån till flygföretag ⁶
5 000
146
146
Kreditgaranti Eurofima 7
CHF 52
587
CHF 52
587
Summa
21 674
21 674
¹ Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. ² Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.
³ Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.
⁴ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2016.
5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33
600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.
6 Prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188.
7 Prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116 och 26 § i Eurofimas statuter.
Källa: Valutakurs från Riksbanken per den 30 december 2022, CHF = 11,2914.
Låneramar för samhällsinvesteringar
Tabell 3.73 UO 22 Låneramar för samhällsinvesteringar
Miljoner kronor
Låneram för samhällsinvesteringar
Låneram
Lån 2022-12-31
Vissa infrastrukturprojekt
57 926
54 344
Sjöfartsverkets lån i eller utanför Riksgäldskontoret
100
0
Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret
1 500
0
Summa
59 526
54 344
164
s. 165 Övriga kontokrediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 59 526 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2022 var 54 344 miljoner kronor.
Övriga kontokrediter
Tabell 3.74 UO 22 Övriga kontokrediter
Miljoner kronor
Övriga kontokrediter
Kredit
Utnyttjad kredit 2022-12-31
Krediter för garantiverksamheten¹
Obegränsad
0
Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för
transfereringar
1 600
1 429
Summa
1 429
¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:24 Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering
Riksrevisionen har granskat Transportstyrelsens tillsyn.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn (skr. 2022/23:68) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2022:27 Kvalitetsavgifter och regressrätt – statens insatser för att motverka tågförseningar
Riksrevisionen har granskat om de två styrmedlen kvalitetsavgifter och regressrätt effektivt bidrar till att minska tågförseningar.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt (skr. 2022/23:96) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
3.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning.
165
s. 166 Anslag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Anslag
Tabell 3.75 UO 23 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändring
statens
budget
budget
s-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:2
Insatser för skogsbruket
706
542
-164
-23,2
662
1:6
Bekämpning av smittsamma
djursjukdomar
183
84
229
46
25,1
484
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
53
48
-5
-8,7
32
1:10
Gårdsstöd m.m.
6 982
563
7 438
456
6,5
6 946
1:11
Intervention för jordbruksprodukter
m.m.
167
101
-66
-39,3
129
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
36
40
49
13
35,6
12
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
204
-5
176
-28
-13,8
174
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
3 783
1 936
5 077
1 294
34,2
3 195
1:18
Från EU-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
4 088
94
3 066
-1 022
-25,0
2 705
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
42
50
25
-17
-40,6
251
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
126
10
136
10
7,8
120
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2 135
2 135
0
0,0
2 170
1:26
Nedsättning av slakteriavgifter
73
9
64
-9
-12,2
102
1:27
Åtgärder för beredskap inom
livsmedels- och dricksvattenområdet
15
10
15
0
-1,2
25
Övriga anslag
3 050
3
2 832
-218
-7,1
2 624
Summa
21 645
2 794
21 935
290
1,3
19 630
Utfallet uppgick till 21 935 miljoner kronor, vilket är 290 miljoner kronor
(1,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 2 305 miljoner kronor (11,7 procent).
Statens ersättningsskyldighet till skogsägare blev lägre än budget och 2021
Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket uppgick till 542 miljoner kronor, vilket är 164 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 120 miljoner kronor (18,1 procent) lägre.
Under 2020 fastslog Mark- och miljödomstolen flera domar om skogsägares rätt till intrångsersättning. Tidigare hade skogsägarna nekats tillstånd att avverka fjällnära skog på grund av höga naturvärden. Kostnaderna för intrångsersättning uppgick till
186 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor lägre än 2021. Det beror i huvudsak på att ersättningarna för 2022 har omfattat mindre areal, vilket medförde lägre ersättningsbelopp per ärende jämfört med statens budget och föregående år.
Högre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än anvisat
Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 229 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (25,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 84 miljoner kronor, framför allt för att kontrollera de sällskapsdjur som flyktingarna från Ukraina har med
166
s. 167 Anslag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
sig. Kontrollerna genomförs för att säkerställa en tillfredsställande säkerhetsnivå för människors och djurs hälsa i samband med förflyttningen. Under 2022 fattades beslut i ca 1 500 ärenden gällande villkor för hantering av sällskapsdjur från Ukraina. Det förklarar varför utgifterna blev högre.
Högre utgifter för gårdsstödet jämfört med budget och föregående år
Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. uppgick till 7 438 miljoner kronor. Det är
456 miljoner kronor (6,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 493 miljoner kronor (7,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 563 miljoner kronor till följd av fler utbetalningar, men även på grund av att den svenska kronan försvagades mot euron, vilket förklarar skillnaden mot budget och föregående år.
Lägre interventionsutgifter än anvisat och 2021
Utfallet för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m . uppgick till 101 miljoner kronor, vilket är 66 miljoner kronor (39,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 27 miljoner kronor
(21,2 procent) lägre. Det beror framför allt på att handläggningstiden för skolmjölks- stöden har ökat och utbetalda stöd skedde i en lägre omfattning än beräknat. Både kommunala och fristående skolor kan ansöka om skolmjölksstödet som syftar till att ge elever möjlighet att dricka mjölk i skolan. Ansökningar om skolmjölksstödet baseras fr.o.m. den 1 augusti 2022 på faktisk kvantitet av dryckesmjölk. Tidigare baserades ansökningarna på s.k. fördelningsnycklar.
Tillfälligt stöd till yrkesfisket medför högre utgifter än anvisat och 2021
Utfallet för anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk blev 49 miljoner kronor. Det är 13 miljoner kronor (35,6 procent) högre än anvisat i statens budget och 37 miljoner kronor (307,5 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor som ett tillfälligt ekonomiskt stöd till yrkesfisket som drabbats av höga drivmedelspriser. Det är i enlighet med Europeiska kommissionens meddelande om tillfällig krisram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina. Utgifterna för det tillfälliga stödet uppgick till 29 miljoner kronor, vilket förklarar skillnaden jämfört med budget och föregående år.
Tillfälligt stöd till lantbrukare medför högre utgifter än anvisat och 2021
Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till
5 077 miljoner kronor. Det är 1 294 miljoner kronor (34,2 procent) högre än anvisat i statens budget och 1 882 miljoner kronor (58,9 procent) högre än föregående år.
I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 936 miljoner kronor, främst för ett tillfälligt ekonomiskt stöd till lantbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror under året med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Det högre utfallet består i huvudsak av utgifter för det tillfälliga stödet som betalats ut enligt förordningen (2022:1365) om statligt stöd för ökade kostnader i jordbrukssektorn.
Lägre utgifter för landsbygdsprogrammet än anvisat
Utfallet för 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 3 066 miljoner kronor, vilket är 1 022 miljoner kronor (25,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 94 miljoner kronor motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror och utfallet för detta uppgick till 93 miljoner kronor.
167
s. 168 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Det lägre utfallet jämfört med budget beror i huvudsak på att utgifterna för landsbygdsprogrammet blev lägre än beräknat eftersom landsbygdsprogrammet 2014– 2020 har förlängts med två år, vilket innebär att utbetalningar kan ske t.o.m. 2025 och bidragit till det låga utnyttjandet under året.
Biogasstödet har bytt utgiftsområde under 2022
Utfallet för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket blev 25 miljoner kronor. Det är 17 miljoner kronor (40,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 226 miljoner kronor (90,0 procent) lägre. I ändrings- budget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för stöd till metangas- reducering genom en metangasreduceringspremie. Utgifterna för stödet uppgick till 51 miljoner kronor.
Utfallet för stöd till produktion av biogas som ska användas som biodrivmedel blev -45 miljoner kronor. Det negativa utfallet beror på återbetalningar av biogasstöd som betalades ut för 2020 och 2021. Återbetalningarna har gjorts av de stödmottagare som inte producerade biogas i den omfattning som de fått stöd för och var därmed inte berättigade till stödet. Utgifterna för motsvarande stöd till produktion av biogas redovisas fr.o.m. 2022 mot anslaget 1:24 Biogasstöd inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård vars utfall blev 216 miljoner kronor. Det påverkar jämförelsen både mot budget och föregående år.
Utgifterna för att bekämpa smittsamma djursjukdomar blev lägre än 2021
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 254 miljoner kronor (52,6 procent) lägre. Det beror framför allt på att det var väsentligt färre besättningar som drabbades av fågelinfluensa jämfört med 2021, vilket ledde till att utgifter i samband med hanteringen av och ersättningar till djurägare för fågelinfluensa blev lägre. Även antalet salmonellaärenden bland grisar blev färre, vilket också bidrog till att utgifterna blev lägre än 2021.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.76 UO 23 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:2
Insatser för skogsbruket
100
46
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
110
50
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
13
11
1:13
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för
fiske och vattenbruk
101
95
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
47
28
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2 138
1 799
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
2 629
2 584
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning
1 600
1 204
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–
2027
76
0
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för
fiske och vattenbruk 2021–2027
205
0
Summa
7 018
5 817
168
s. 169 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
7 018 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 817 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
1 201 miljoner kronor.
Utestående åtaganden på bemyndigandet för anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning har påverkats av att projekt inom EU:s nya ramprogram Horisont Europa har långa planeringstider till utlysning och projektstart.
Anslagen 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 och 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 avser finansieringen av det sjuåriga nationella programmet för genomförandet av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021–2027. Programmet godkändes av Europeiska kommissionen den 4 augusti 2022 men öppnades först den 1 december 2022. Myndigheten hann därmed inte fatta några beslut om stöd under 2022, varför bemyndigandena inte har nyttjats.
3.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, samt utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.
Anslag
Tabell 3.77 UO 24 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings
statens
budget
budget
-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:2
Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling
3 540
3 510
-31
-0,9
3 568
1:3
Institutens strategiska
kompetensmedel
997
997
0
0,0
1 069
1:4
Tillväxtverket
664
270
931
267
40,3
961
1:5
Näringslivsutveckling
816
730
-86
-10,6
729
1:16
Omstrukturering och
genomlysning av statligt ägda
företag
19
17
26
7
38,8
15
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda
47
företag
1
1 976
476
475
500,0
1:19
Finansiering av
rättegångskostnader
18
-18
100,0
0
1:22
Stöd vid korttidsarbete
365
124
-292
-657
-180,0
7 837
1:23
Brexitjusteringsreserven
386
2
-384
-99,6
1:24
Omställningsstöd
2 000
1 391
1 391
1:25
Omsättningsstöd till enskilda
näringsidkare
520
276
276
1:26
Omsättningsstöd till handelsbolag
80
41
41
1:27
Evenemangsstöd
2 000
43
43
2:3
Exportfrämjande verksamhet
361
50
406
45
12,5
337
2:7
AB Svensk Exportkredits
statsstödda exportkreditgivning
100
47
147
47
46,8
95
169
s. 170 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings
statens
budget
budget
-budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:23
Stöd till enskilda näringsidkare
(2021)
0
2 057
1:24
Omställningsstöd
(2021)
-440
-440
9 932
1:25
Researrangörslån
(2021)
0
113
1:26
Stöd till handelsbolag
(2021)
0
364
1:27
Tillfälligt stöd för hyreskostnader
(2021)
för vissa företag
7
7
1 259
1:28
Evenemangsstöd
(2021)
25
25
72
Övriga anslag
1 988
1
1 998
10
0,5
1 999
Summa
9 255
7 085
10 274
1 019
11,0
30 407
Utfallet uppgick till 10 274 miljoner kronor, vilket är 1 019 miljoner kronor
(11,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 20 133 miljoner kronor (66,2 procent) lägre.
Högre utgifter för Tillväxtverket jämfört med ursprunglig beräkning
Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 931 miljoner kronor, vilket är 267 miljoner kronor (40,3 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Det beror främst på att Tillväxtverkets kostnader för administration av stöd vid korttidsarbete blev högre än beräknat. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 270 miljoner kronor i ändringsbudget för Tillväxtverkets handläggning av ärenden om stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.
Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 730 miljoner kronor, vilket är
86 miljoner kronor (10,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter än beräknat för insatser för näringslivsutveckling vid Statens energimyndighet respektive Tillväxtverket.
Utfallet för anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag blev 26 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (38,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 17 miljoner kronor för genomlysning av Apotek Produktion & Laboratorier AB samt för att täcka beräknade ökade utgifter för extern rådgivning.
Det blev inte något utfall för anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader . I statens budget anvisades 18 miljoner kronor. Anslaget ska finansiera Konkurrensverkets rättegångskostnader för mål och ärenden där myndigheten för talan eller som avser överklagande av myndighetens beslut. Utfallet på anslaget beror på utfallet av de processer som avgjorts i domstol. Anslaget behöver inte utnyttjas om Konkurrens- verket vinner framgång i domstol och utgifterna kan därför variera betydligt mellan olika år.
Utfallet för det nya anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven blev 2 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor (99,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Anslaget ska användas för stöd till verksamheter som bedriver handel med Storbritannien samt statliga myndigheter som fått ökade kostnader på grund av Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen. Utfallet blev lägre än beräknat då verksamheten har varit i ett
170
s. 171 Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev -292 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
uppbyggnadsskede. Under året har tio beslut fattats men inga utbetalningar av stöd ägde rum. Därför har endast förvaltningskostnader belastat anslaget 2022.
Utgifterna för kapitalinsatser blev högre än ursprungligt beräknat och föregående år
Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 476 miljoner kronor, vilket är 475 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet blev 476 miljoner kronor högre jämfört med 2021. Utfallet avser i sin helhet kapital- tillskott till Svenska rymdaktiebolaget. Svenska rymdaktiebolaget är helägt av staten och har i uppdrag att bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning.
I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 476 miljoner kronor för omställning av Svenska rymdaktiebolagets verksamhet i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet (prop. 2021/22:99, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:66).
I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 500 miljoner kronor för konvertering av statens lånefordringar respektive hybridinstrument i SAS AB (publ) till aktier. Konverteringen är en del av bolagets plan för att stärka sin finansiella ställning. Det blev inte någon konvertering under 2022 och därför utnyttjades inte de medel som anvisats för detta.
Lägre utfall för stöd vid korttidsarbete än beräknat och föregående år
Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev -292 miljoner kronor, vilket är
657 miljoner kronor lägre än de 365 miljoner kronor som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 8 129 miljoner kronor lägre. Det negativa utfallet beror på att återbetalningar samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd blev högre än årets utbetalda stöd. Tillväxtverket beslutade om 12 739 återkrav motsvarande
3 542 miljoner kronor.
Anslaget anvisades ytterligare 124 miljoner kronor i ändringsbudget då kostnaderna beräknades öka pga. tillfälligt slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete. Det innebär bl.a. att en arbetsgivare som tidigare har fått stöd åter ges möjlighet att ansöka om stöd vid korttidsarbete.
Utgifter för stöd till följd av spridningen av covid-19 blev lägre jämfört med anvisat belopp och föregående år
På grund av smittspridningen av covid-19 beslutade riksdagen i ändringsbudget att utöka stödperioderna för vissa stöd som införts tidigare år. Det medförde att fyra nya anslag fördes upp i statens budget: 1:24 Omställningsstöd, 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare, 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag och 1:27 Evenemangsstöd. Utgifter för de utökade stödperioderna redovisas på de nya anslagen. Utgifter för motsvarande stöd för tidigare stödperioder redovisas i förekommande fall på de äldre anslagen
1:24 (2021) Omställningsstöd, 1:23 (2021) Stöd till enskilda näringsidkare, 1:26 (2021) Stöd till handelsbolag och 1:28 (2021) Evenemangsstöd. I analysen kommenteras utfallet för dessa äldre anslag i anslutning till motsvarande nya anslag.
Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:24 Omställnings- stöd i statens budget på grund av utökade stödperioder för omställningsstödet. Omställningsstödet kunde sökas av företag vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Anslaget anvisades 2 000 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med februari 2022 samt en eventuell utökning av stödet även för mars 2022. Utfallet blev 1 391 miljoner kronor, vilket är 609 miljoner kronor (30,5 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror på att företag inte har ansökt om stöd i den omfattning som
171
s. 172 Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev -292 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
beräknades. Under 2022 inkom totalt 8 273 ansökningar, vilket är en minskning med 84,1 procent jämfört med föregående år.
Utfallet för det äldre anslaget 1:24 (2021) Omställningsstöd blev -440 miljoner kronor, vilket är 10 371 miljoner kronor lägre jämfört med 2021. Utfallet är negativt vilket förklaras av inbetalda återkrav.
Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare på grund av utökade stödperioder för omsättningsstödet till enskilda näringsidkare. Stödet kunde sökas av enskilda näringsidkare vars netto- omsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid- 19. Anslaget anvisades 520 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med februari 2022 samt en eventuell utökning av stödet även för mars 2022. Utfallet blev 276 miljoner kronor, vilket är 244 miljoner kronor (46,9 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror främst på att enskilda näringsidkare inte har ansökt om stöd i den omfattning som beräknades. Totalt inkom 6 229 ansökningar om stöd vilket är en minskning med 78,8 procent jämfört med 2021.
Det blev inte något utfall för det äldre anslaget 1:23 (2021) Stöd till enskilda näringsidkare, vilket är 2 057 miljoner kronor lägre jämfört med 2021.
Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag på statens budget på grund av utökade stödperioder för omsättnings- stödet till handelsbolag. Stödet kunde sökas av handelsbolag, inklusive kommandit- bolag, som har minst en fysisk delägare när bolagets nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Anslaget anvisades 80 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med februari 2022 samt en eventuell utökning av stödet även för mars 2022. Utfallet blev 41 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (48,7 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror främst på att handelsbolag inte har ansökt om stöd i den omfattning som beräknades. Totalt inkom 550 ansökningar om stöd vilket är en minskning med 75,2 procent jämfört med 2021.
Det blev inte något utfall för det äldre anslaget 1:26 (2021) Stöd till handelsbolag, vilket är 364 miljoner kronor lägre jämfört med 2021.
Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:27 Evenemangsstöd på statens budget på grund av utökade stödperioder för evenemangsstödet. Stödet kunde sökas av arrangörer som hade planerat för evenemang vilka senare inte gick att genomföra till följd av restriktioner på grund av covid-19. Anslaget fick även användas för utgifter för stöd till underleverantörer till en sådan arrangör. Anslaget anvisades totalt 2 000 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med juni 2022. Utfallet blev 43 miljoner kronor, vilket är
1 957 miljoner kronor (97,9 procent) lägre än totalt anvisat belopp. Det beror på att arrangörer och underleverantörer till dessa inte har ansökt om evenemangsstöd i den omfattning som beräknades. Under 2022 inkom totalt 426 ansökningar och det totalt ansökta beloppet uppgick till 85 miljoner kronor. Föregående år inkom totalt 320 ansökningar och det totalt ansökta beloppet uppgick till 115 miljoner kronor.
Utfallet för det äldre anslaget 1:28 (2021) Evenemangsstöd blev 25 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (65,2 procent) lägre jämfört med 2021. Utfallet avser stödperioder till och med 2021.
172
s. 173 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Högre utgifter för exportfrämjande verksamhet jämfört med budget och föregående år
Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 406 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor (12,5 procent) högre än anvisat i statens budget. Utfallet blev
69 miljoner kronor (20,5 procent) högre jämfört med 2021. Det beror främst på högre kostnader än beräknat för avveckling av den svenska paviljongen vid världsutställ- ningen Expo2020 i Dubai. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 50 miljoner kronor i ändringsbudget.
Utfallet för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning blev
147 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (46,8 procent) högre än vad som riksdagen anvisade i statens budget. Utfallet blev 52 miljoner kronor (54,3 procent) högre jämfört med 2021. Anslaget används för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuella underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Underskottet i CIRR-systemet år 2021 blev högre än föregående år och vad som beräknades i statens budget. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 47 miljoner kronor i ändringsbudget.
Lägre utgifter för researrangörslån jämfört med föregående år
Det blev inte något utfall för anslaget 1:25 (2021) Researrangörslån, vilket är 113 miljoner kronor lägre jämfört med 2021. Det beror på att denna utlåningsform har upphört. Efter den 31 augusti 2021 har det inte varit möjligt att ansöka om researrangörslån.
Utfallet för anslaget 1:27 (2021) Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag blev
7 miljoner kronor, vilket är 1 252 miljoner kronor (99,4 procent) lägre jämfört med 2021. Det beror på att stödet har upphört. Det har inte varit möjligt att ansöka om stöd efter den 30 september 2021. Utfallet avser beviljade ansökningar från 2021 då det inkom 14 824 ansökningar om stöd.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.78 UO 24 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling
3 694
3 424
1:5
Näringslivsutveckling
421
72
1:9
Geovetenskaplig forskning
5
5
1:14
Konkurrensforskning
9
9
1:23
Brexitjusteringsreserven
153
1
Summa
4 282
3 512
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
4 282 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 512 miljoner kronor.
För anslaget 1:5 Näringslivsutveckling uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 349 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på att beslut om IPCEI vätgas, elektromobilitet och verksamhetsbidrag till näringslivsfrämjande aktörer inte fattats i planerad omfattning.
För anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 152 miljoner kronor. Differensen beror i
173
s. 174 Utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
huvudsak på att verksamheten kom i gång sent på året och endast ett fåtal ansökningar hunnit beviljas.
Utlåning
Tabell 3.79 UO 24 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2022-12-31
Civila flygutvecklingsprojekt¹
1 110
37
AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet
med statsstödda exportkrediter
175 000
0
SAS-koncernen
1 500
1 500
Summa
177 610
1 537
Anm. Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret.
¹ Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 177 610 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2022 var 1 537 miljoner kronor.
Garantier
Tabell 3.80 UO 24 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade garantier
Utestående åtaganden
inklusive bundna
Garantier
Garantiram
2022-12-31
utfästelser
Exportkreditgarantier
475 000
276 736
306 990
Gröna kreditgarantier
50 000
1 040
2 400
Investeringsgarantier
10 000
0
0
Grundfondsförbindelse Svenska
skeppshypotekskassan¹
350
350
350
Grundfondsförbindelse Fonden för den
mindre skeppsfarten²
55
55
55
Pensionsgaranti Sveaskog AB³
Obegränsad
361
361
Pensionsgaranti Vattenfall AB³
Obegränsad
850
850
Pensionsgaranti Nordea AB (inkl. Postgirot)³
Obegränsad
88
88
Pensionsgaranti Svenska Skogsplantor³
Obegränsad
Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska
Forskningsinsitut³
Obegränsad
13
13
Pensionsgaranti Teracom³
Obegränsad
1
1
Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB³
Obegränsad
3
3
Kreditgarantier för lån till företag 4
50 000
567
567
Kreditgaranti för att säkra tillgången av
råvaror
3 000
0
0
Summa
280 064
311 678
174
s. 175 Övriga kontokrediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
¹ Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.
² Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273.
³ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden den 31 december 2015.
4 Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr, 2020/21:175–181.
Övriga kontokrediter
Tabell 3.81 UO 24 Övriga kontokrediter
Miljoner kronor
Övriga kontokrediter
Kredit
Utnyttjad kredit 2022-12-31
Krediter för garantiverksamheten¹
Obegränsad
0
Summa
0
¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Tillväxtverket
Tillväxtverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Tillväxtverket har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 19, anslag 1:3, anslagspost 2 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014– 2020. Bemyndiganderamen uppgår till 1 700 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 1 702 088 tusen kronor. Överskridandet framgår inte av årsredovisningen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:18 Statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter
Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna för att stimulera investeringar i datorhallar.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga insatser för att stimulera investeringar i datorhallar (skr. 2022/23:36) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:NU11, rskr 2022/23:136).
3.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet omfattar hälften av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 2).
175
s. 176 Anslag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Anslag
Tabell 3.82 UO 25 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
151 223
151 223
0
0,0
148 511
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-
kostnader
4 718
175
4 893
175
3,7
4 717
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska
organisationer
7
7
0
0,0
7
1:4
Tillfälligt stöd till enskilda
kommuner och regioner
250
125
299
49
19,8
1:5
Medel till befolkningsmässigt
mindre kommuner
300
300
0
0,0
1:6
Tillfälligt stöd för ökade
kostnader för finansiering
300
300
300
Summa
156 498
600
157 022
524
0,3
153 235
Utfallet uppgick till 157 022 miljoner kronor och blev därmed 524 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna med 3 787 miljoner kronor (2,5 procent).
Tillskott till kommuner och regioner
Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och regioner. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004: 881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 151 223 miljoner kronor, vilket är 2 711 miljoner kronor högre än 2021. Bidragen till kommunerna uppgick till 107 272 miljoner kronor, vilket är en ökning med
1 869 miljoner kronor (1,8 procent). Bidragen till regionerna uppgick till
43 951 miljoner kronor, en ökning med 843 miljoner kronor (2,0 procent).
Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Utgifterna för anslaget uppgick till 4 893 miljoner kronor, vilket är 175 miljoner kronor (3,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 175 miljoner kronor på grund av att kostnaderna bedömdes överstiga den ursprungliga anslagsnivån.
Tillfälliga stöd till enskilda kommuner och regioner
Utfallet för anslag 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner uppgick till
299 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (19,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Statsbidrag ges för kommunala åtgärder för en ekonomi i balans. För att kunna betala ut medel i samband med beslut tillfördes anslaget ytterligare 125 miljoner kronor i enlighet med ändringsbudget. Detta är en tidigareläggning och anslaget kommer att minskas med motsvarande under kommande två år.
176
s. 177 Beställningsbemyndigande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Anslaget 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner uppgick till 300 miljoner kronor och är nytt för 2022. Stödet fördelas till de 70 kommuner som får störst bidrag per invånare från det kommunala utjämningssystemet eller har färre än 9 000 invånare, totalt 88 kommuner.
Den 1 januari 2022 började den nya lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut att gälla. Det innebär att kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. Kommuninvest omfattades av den nya skatten, men under 2022 beslutade riksdagen att Kommuninvest inte bör omfattas av riskskatten fr.o.m. 2023. I ändringsbudget beslutade riksdagen att kompensera kommuner för de ökade kostnaderna som riskskatten medförde för 2022. Därför uppfördes anslaget 1:6 Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering i statens budget (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459). Ersättningen uppgick till 300 miljoner kronor och belastade anslaget.
Beställningsbemyndigande
Tabell 3.83 UO 25 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2022-12-31
1:4
Tillfälligt stöd till enskilda kommuner
och regioner
500
299
Summa
500
299
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
500 miljoner kronor. Under året har åtaganden om 299 miljoner kronor ingåtts. Skillnaden beror på att det beslutande organet hos Kammarkollegiet inte har beviljat mer medel då de inkomna ansökningarna inte levt upp till de krav som ställts på kommunerna för att få medel beviljat.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2022:1 Statens finansiering av kommunerna – fördelningen av den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag
Riksrevisionen har granskat om fördelningen av intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag mellan kommunerna är förenlig med målet om likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och konstaterar att fördelningen i hög utsträckning överensstämmer med målet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens finansiering av kommunerna (skr. 2021/22:248) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU13, rskr. 2022/23:15).
3.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen
177
s. 178 Anslag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.
Anslag
Tabell 3.84 UO 26 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Räntor på statsskulden
12 000
10 500
27 088
15 088
125,7
-1 388
1:2
Oförutsedda utgifter
10
3
-7
-68,4
1
1:3
Riksgäldskontorets
provisionsutgifter
145
64
-81
-55,7
88
Summa
12 155
10 500
27 155
15 000
123,4
-1 298
Utfallet för utgiftsområdet blev 27 155 miljoner kronor, vilket är 15 000 miljoner kronor (123,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 28 453 miljoner kronor högre än 2021.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet.
Anslaget påverkas inte av myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget netto- redovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning.
Ränteutgifterna blev högre än beräknat och föregående år
Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 27 088 miljoner kronor, vilket är
15 088 miljoner kronor högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 28 475 miljoner kronor högre. Det beror främst på svagare kronkurs och högre marknadsräntor jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Högre marknadsräntor påverkade räntebetalningarna, främst genom lägre inkomster av överkurser när Riksgäldskontoret emitterade obligationer. Kronförsvagningen medförde högre valutakursförluster på den del av statsskulden som är exponerad mot utländska valutor.
Vid förfall av realobligationer betalar Riksgälden ut inflationskompensation till investerarna för den inflation som varit sedan utgivandet. Riksgälden betalade ut 2 897 miljoner kronor i inflationskompensation för en realobligation som förföll. Kompensationen blev högre än beräknat då inflationen blev högre än vad som beräknades. Något motsvarande förfall ägde inte rum under 2021.
Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 10 500 miljoner kronor i ändringsbudget då den svenska kronkursen försvagades gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom blev marknadsräntorna högre, vilket medförde högre ränteutgifter än vad som ursprungligen beräknades.
178
s. 179 I statens budget beräknades valutakursförlusterna, netto komma att uppgå till Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utfallet blev 4 588 miljoner kronor högre än totalt anvisat belopp på 22 500 miljoner kronor. Regeringen har med stöd av 3 kap. 9 § budgetlagen beslutat att anslaget får överskridas för att fullgöra statens betalningsåtaganden.
Tabell 3.85 Räntor på statsskulden 2018–2022, fördelning på anslagets komponenter
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall-SB
2018
2019
2020
2021
SB 2022
2022
2022
Räntor på lån i svenska kronor
15 871
22 023
23 043
8 537
14 500
15 000
500
Räntor på lån i utländsk valuta 1
3 105
3 532
2 103
1 063
-500
751
1 251
Över- (-)/underkurser (+) vid
emission
-4 409
-8 324
-10 404
-11 978
-8 000
-2 299
5 701
Summa räntor
14 567
17 231
14 742
-2 378
6 000
13 452
7 452
Räntor på in- och utlåning 1
-5 149
-5 233
-3 618
-1 988
-1 500
864
2 364
Valutakursförluster (+) /
valutakursvinster (-)
765
5 666
2 380
661
2 500
12 325
9 825
Kursförluster (+)/-vinster (-)
3 353
4 461
5 960
2 317
5 000
447
-4 553
Summa ränteutgifter
13 536
22 126
19 463
-1 388
12 000
27 088
15 088
1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (1 088 miljoner kronor 2022) är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning.
I statens budget beräknades räntor på lån i svenska kronor att uppgå till 14 500 miljoner kronor. Utfallet blev 15 000 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än beräknat.
Inkomster av överkurser vid emission beräknades uppgå till 8 000 miljoner kronor i statens budget. Utfallet för inkomster av överkurser blev 2 299 miljoner kronor, dvs.
5 701 miljoner kronor lägre än beräknat. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst.
I statens budget beräknades valutakursförlusterna, netto komma att uppgå till
2 500 miljoner kronor. Utfallet blev 12 325 miljoner kronor vilket är 9 825 miljoner kronor högre än beräknat. Genomsnittskursen för kronan blev svagare mot både euro och dollar jämfört med vad som beräknades i statens budget (se tabell 3.86) .
I statens budget beräknades kursförlusterna uppgå till 5 000 miljoner kronor netto. Utfallet blev en nettoförlust på 447 miljoner kronor, vilket är 4 553 miljoner kronor lägre än beräknat belopp. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.
Tabell 3.86 visar att genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar blev högre 2022 än vad som antogs i statens budget. Kronkursen mot euro, dollar och KIX-index blev svagare än beräknat.
Tabell 3.86 Räntor och valutakurser 2018–2022 årsgenomsnitt
Utfall 2018
Utfall 2019
Utfall 2020
Utfall 2021
SB 2022
Utfall 2022
Ränta 5 år %
0,08
-0,36
-0,29
-0,04
0,05
1,59
Ränta 6 mån %
-0,68
-0,42
-0,15
-0,18
-0,15
0,90
KIX-index 1
117,6
122,1
118,5
114,3
113,9
121,1
Växelkurs SEK per euro
10,26
10,59
10,49
10,14
10,13
10,63
Växelkurs SEK per USD
8,69
9,46
9,20
8,58
8,32
10,12
179
s. 180 Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 24 miljoner kronor Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
1 Växelkurs, KIX (kronindex) är ett valutakursindex som beräknas och uppdateras av Riksbanken.
Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än beräknat
Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 64 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner kronor (55,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt.
Oförutsedda utgifter
Utfallet för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter blev 3 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (68,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 2 miljoner kronor högre. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag.
Regeringen beslutade att utbetala så kallad ex gratia-ersättning om sammanlagt 2 miljoner kronor till två personer vars rättigheter enligt Europakonventionen åsidosatts i samband med en polisutredning. Ex gratia-ersättning innebär att ersätt- ningsbeslutet grundas på praxis och inte på någon lagbestämmelse. Finansiering har skett genom indragning på anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Vidare har ersättningar fastställda genom förliknings- avtal om sammanlagt 1 miljon kronor utbetalats. Förlikningsavtalen har träffats med anledning av Högsta domstolens dom den 23 april 2014 (mål nr T 5628–12) som fastställt att staten är ersättningsskyldig för den ekonomiska förlust som kan ha uppkommit till följd av de fiskeförbud som infördes i förordningen (FIFS1997: 12) om fiske i Torne älvs fiskeområde, med tillhörande ändringsförordningar t.o.m. år 2010. Utgifterna har finansierats genom en indragning på anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Lägre provisionsutgifter jämfört med 2021
Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 24 miljoner kronor
(27,2 procent) lägre än 2021. Det beror i huvudsak på lägre utgifter för försäljnings- provisioner. Under 2022 gav Riksgäldskontoret inte ut något lån via syndikering, dvs. att myndigheten anlitar en grupp av banker som genomför försäljningen. Under 2021 såldes en 50-årig obligation via syndikering.
Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2022 med 111 600 miljoner kronor (9,3 procent) till 1 092 665 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till
163 630 miljoner kronor. Att skuldminskningen under året var mindre än storleken på budgetöverskottet beror bl.a. på att det finns transaktioner som påverkar värdet av statsskulden men inte saldot i statens budget. Skuldminskningen blev mindre än budgetöverskottet pga. omvärderingseffekter till följd av hög inflation och en svagare krona.
3.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram.
180
s. 181 Anslag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet.
Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av tullintäkter, mervärdesskattebas och medlemsstaternas bruttonational- inkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.
Anslag
Tabell 3.87 UO 27 Anslag
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
statens
Statens
Ändrings-
statens
budget
budget
budget
Utfall
budget
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2022
2022
2022
2022
2022
2021
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
47 837
48 240
403
0,8
52 262
Summa
47 837
48 240
403
0,8
52 262
Avgiften till EU i nivå med budget
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 48 240 miljoner kronor och blev därmed
403 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. EU:s egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter till EU, består av fyra delar. Dessa är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI), icke-materialåtervunnen plast, tullar och mervärdesskatt. Det högre utfallet beror i huvudsak på att utfallet för avgiften som baseras på inkomster från tullar blev 1 747 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget, eftersom de faktiska inkomsterna från tullar blev högre än beräknat. Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften blev 499 miljoner kronor högre, då mervärdesskattebasen blev högre än beräknat.
Utfallet för den del av avgiften som baseras på BNI blev däremot 1 739 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. De BNI-baserade medlen som EU tar ut är en restpost i EU:s budget så att det totala uttaget som EU gör täcker EU- budgetens finansieringsbehov. Att BNI-avgiften blev lägre än beräknat beror framför allt på att medlemsstaternas ekonomier har återhämtat sig från de ekonomiska konsekvenserna till följd av pandemin i högre grad än vad som beräknades i statens budget. Det innebär bl.a. att Sveriges avgiftsnivå justeras i förhållande till de andra medlemsstaternas BNI. Utfallet för avgiften baserad på icke materialåtervunnen plast blev dessutom 104 miljoner kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten.
Avgiften till EU minskade med drygt 4 miljarder kronor 2022
Jämfört med 2021 minskade avgiften till EU med 4 022 miljoner kronor (7,7 procent), vilket i huvudsak beror på att den BNI-baserade avgiften blev 6 329 miljoner kronor (16,2 procent) lägre. Det beror främst på att EU fattade fler beslut om ändringsbudgetar under 2021 med anledning av pandemin än under 2022, vilket påverkar Sveriges avgiftsnivå. Jämförelsen mellan åren påverkas dessutom av rabatten på BNI-avgiften, den svagare kronkursen och ändrad tidpunkt för justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter. För 2022 uppgick rabatten på BNI-avgiften till drygt 8 300 miljoner kronor, vilket är 400 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. EU:s justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter t.o.m. 2019 som gjordes under föregående år uppgick till 1 700 miljoner kronor. Motsvarande
181
s. 182 EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter t.o.m. 2020 kommer att uppgå till drygt 950 miljoner kronor men tidpunkten för inbetalningen flyttades fram ungefär ett år och skedde i stället under mars 2023. Sammantaget innebär rabatten och den ändrade tidpunkten för justeringen att utfallet för BNI-avgiften blev ca 2 100 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.
Avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev 982 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än föregående år.
Avgiften som baseras på inkomster från tullar uppgick till 6 828 miljoner kronor, vilket är 1 526 miljoner kronor (28,8 procent) högre än för 2021. Det beror framför allt på att inkomsterna från tullar blev högre under 2022 jämfört med 2021, i huvudsak pga. den allmänna prisökningen till följd av inflation. Importen från Norge, Kina, USA och Storbritannien står för nästan 70 procent av det totala importvärdet.
Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 7 741 miljoner kronor. Det är 827 miljoner kronor (12,0 procent) högre än föregående år, vilket beror på att mervärdesskattebasen blev högre än 2021. Den Europeiska kommissionen reviderade upp sin prognos från 2021 för den svenska mervärdesskattebaserade avgiften under 2022 eftersom Sveriges ekonomi återhämtat sig från pandemins ekonomiska konsekvenser i högre grad än vad Europeiska kommissionen beräknat för under 2021.
EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov.
Nettoflödet till EU minskade med drygt 5 miljarder kronor
Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU), blev
32 619 miljoner kronor. Det är en minskning med 5 033 miljoner kronor jämfört med 2021. Det beror till största delen på lägre BNI-baserad avgift jämfört med 2021.
182
s. 183 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning
Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker.
De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.
Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av de metoder som anges nedan under rubrikerna Värderingsprinciper, Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om metoderna inte har bedömts vara oväsentliga.
Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i inter- nationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.
Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredo- visningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovis- ningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredo- visning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.
Avgränsningar av redovisningsenheten
Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning.
183
s. 184 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.
Konsolidering
Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Konsolidering innebär att myndig- heternas resultat- och balansräkningar slås samman efter det att interna mellan- havanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. I konsolideringsarbetet ingår även andra moment som påverkar årsredovisningen som helhet. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.
En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilagan Statliga myndigheter.
Gemensam brytdag
Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter.
Värderingsprinciper
Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.
Skatter
Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är utfallet från den årliga beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.
Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.
184
s. 185 I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga beskattningen men där den löpande debiteringen under året kan avse olika beskattningsår. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter inklusive skattereduktioner.
När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.
Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten.
Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall.
För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultat- räkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.
I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.
Transfereringar
Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år.
Anläggningstillgångar och avskrivningstider
Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.
Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig.
Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar,
185
s. 186 I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning.
Avskrivningstider tillämpas inom följande intervall:
Tabell 4.1
Avskrivningstider
Anläggningstillgång
Avskrivningstid
Immateriella anläggningstillgångar
3–5 år
Statliga väganläggningar
10–95 år
Statliga järnvägsanläggningar
25–110 år
Byggnader
10–50 år, för vissa komponenter 75 år. En
myndighet har upp till 150 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet
3–25 år
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
3–5
år
Beredskapstillgångar, stridsfordon, fartyg,
flygplan och helikoptrar
15–25
år
Beredskapstillgångar, modifiering av materiel
10
år
Beredskapstillgångar, övriga
beredskapsinventarier
3–10
år
Beredskapsinventarier, beredskapsvaror
Ingen, omsätts normalt i löpande verksamhet
Finansiella garantiavtal
Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas.
När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador.
Förändring av avsättningar för garantier och garantifordringar under garantins löptid redovisas under not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skade- ersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande av en garanti är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten.
Värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag
Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substans- värdering. Förenklad substansvärdering innebär att tillgångarnas bokförda värde reduceras med skuldernas bokförda värde. Substansvärdet blir därmed detsamma som företagets bokförda egna kapital enligt balansräkningens ekvation.
Finansiella instrument och utlåning
Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värde- stegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller eget- kapital-instrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde.
Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Räntebärande värdepapper (obligationer och utlåning m.m.) tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar redovisas under balansposten Utlåning och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Ränta som inte betalas av låntagare under året ökar statens lånefordringar (räntan kapitaliseras).
186
s. 187 Värdering av ansvarsförbindelser Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Se vidare Statsskulden samt CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar, under rubriken Kommentarer till särskilda poster längre ned i kapitlet.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet.
Värdering av ansvarsförbindelser
Inom linjen i balansräkningen redovisar myndigheter de ansvarsförbindelser de har. Bedömningen av belopp för ansvarsförbindelser kan vara mycket svår och i not till ansvarsförbindelserna beskriver myndigheterna hur stora svårigheterna är. I många fall anger man ett beloppsintervall inom vilket man bedömer att ansvarsförbindelsen ligger. I årsredovisningen för staten tillämpas försiktighetsprincipen för värdering av beloppet vilket betyder att det alltid är det högsta värdet som tas upp som ansvarsförbindelse.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.
Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultat- räkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt).
Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.
För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.
Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i grunden i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Vissa skillnader som rör avgränsning och periodisering berörs ovan i avsnittet Skatter. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis som medel för finansiering av bidrag – intäkt av bidrag – eller finansiell intäkt. Det kan även vara fråga om medel som ingen myndighet tar upp, men som tas upp i modellen för periodiserade skatteintäkter i årsredovisningen för staten.
Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.
187
s. 188 Värdering av ansvarsförbindelser Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Ändrade redovisningsprinciper m.m.
Fortsatt arbete med metoden för skattefordringar
Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoderna för periodisering i resultaträkningen och beräkning av upplupna och förutbetalda skatteintäkter i balansräkningen.
Regeringen beslutade den 22 december 2022 om en förordning (2022:1872) om högkostnadsskydd för elkunder som är konsumenter. I årsredovisningen för staten redovisas för 2022 ett lämnat bidrag till hushåll på 17,5 miljarder kronor, (not 4) och ett motsvarande belopp redovisas som skatt (not 1) såsom det även hanteras i nationalräkenskaperna. Flaskhalsintäkter påverkar nettoutlåningen i statens budget. Se vidare Kommentarer till särskilda poster nedan samt tabellen Förklaringsposter i rapporten Utfallet för statens budget 2022, som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning.
Den periodisering som Lantmäteriet gör av stämpelskatt beaktas från och med 2022 i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten. Lantmäteriet har under året utvecklat en modell för att beräkna detta periodiserade utfall. Posten ingår i utfallet av Skatteintäkter i årsredovisningen för staten, not 1 i resultaträkningen samt som upplupna skatter, not 38 i balansräkningen. I statens budget och i national- räkenskaperna hanteras stämpelskatten däremot kassamässigt. Se även tabell 2.30 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning.
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, före- kommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.
För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar.
Exportkreditnämnden har tagit fram nya redovisningsprinciper för att periodisera den administrativa delen av garantiavgiften. I resultaträkningen påverkas förändring av avsättningar för ej intjänade administrativa intäkter, övriga ränteintäkter och orealiserade kursförluster. I balansräkningen påverkas periodens resultat, avsättning för ej intjänade administrativa avgifter och övriga fordringar. Jämförelsetal för 2021 har räknats om och påverkar föregående års resultat negativt med 172 miljoner kronor.
Kriminalvården har ändrat redovisningsprincip för datorer. Dessa har tidigare kostnadsförts men för att få en jämnare kostnadsfördelning har en förändring skett från 2022. I samband med att gränsen för anskaffningsvärdet vid tillgångsredovisning av anläggningstillgångar höjdes med 5 000 kronor till lägst 25 000 kronor från 2022 gjordes även ett undantag för viss datorutrustning som ska definieras som anläggningstillgångar oavsett anskaffningsvärde med en avskrivningstid på tre år. Kriminalvården har även förändrat redovisningsprincip för medel till klienter, från kontoklass 5, övriga driftkostnader till kontoklass 7, transfereringar. Jämförelsetal för 2021 har räknats om.
Från och med 2022 redovisar Migrationsverket ersättningar gällande logi och kost enligt 15 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. i kontoklass 3 som
188
s. 189 Det innebär att jämförelsetalet för årets överskott 2021 påverkats på följande sätt: Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
intäkt av avgift och andra ersättningar i stället för som tidigare, kostnadsreducering i kontoklass fem. Jämförelsetal har räknats om. Migrationsverket redovisar i och med införandet av massflyktsdirektivet 2022, tillfälliga boenden med heltäckande tjänst under övriga driftkostnader som inköp av tjänst. Jämförelsetal har inte räknats om på grund av svårigheter att beräkna beloppet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ändrat principen för redovisning av viss avgiftsbelagd verksamhet till att redovisas under intäkter av bidrag i stället för som tidigare under intäkter av avgifter och andra ersättningar samt årets kapitalförändring i resultaträkningen samt som upplupna bidragsintäkter och oförbrukade bidrag i balansräkningen i stället för som tidigare övriga upplupna intäkter, övriga förutbetalda intäkter samt kapitalförändring. Jämförelsetal har inte omräknats då beloppen inte är väsentliga i årsredovisning för staten.
Andra justeringar av jämförelsetal
De förändringar av jämförelsetal i resultaträkningen som har gjorts vid upprättandet av Årsredovisningen för staten 2022 som innebär omklassificering mellan poster samt förändringar som ökar kostnader och intäkter lika mycket, innebär inga förändringar av jämförelsetal som påverkar det tidigare redovisade överskottet för 2021.
Det innebär att jämförelsetalet för årets överskott 2021 påverkats på följande sätt:
Tabell 4.2
Justering av jämförelsetal 2021
Miljoner kronor
-
Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2021
89 829
Förändrad princip för att periodisera den administrativa delen av garantiavgiften hos
Exportkreditnämnden (EKN)
-172
Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för
staten 2022
89 657
Undantag från generella principer
Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.
Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.
Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång.
Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här.
Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.
189
s. 190 Det innebär att jämförelsetalet för årets överskott 2021 påverkats på följande sätt: Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Kommentarer till särskilda poster
Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.
Statsskulden
Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premie- pensionssystemet och de skulder som kan uppstå i Insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvalt- ningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet.
Riksgäldskontoret redovisar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer.
I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden.
Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas
Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i national- räkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter.
I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt.
Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas
I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensions- systemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder.
I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premie- pensionssystemet av från skatteintäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i de totala skatteintäkterna, men inte i statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.
I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts.
190
s. 191 Det innebär att jämförelsetalet för årets överskott 2021 påverkats på följande sätt: Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Överföringar till och från pensionssystemet
AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.
Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensions- fonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som ett bidrag från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag
(se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar).
Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt
Den statliga tjänstepensionsavsättningen som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen redovisas exklusive särskild löneskatt eftersom särskild löneskatt är en skuld som staten har till sig själv.
Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsavsättning följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och omfattar därmed inte delpensionsavsättningar eftersom de avser ersättningar under pågående anställning.
I den redovisade avsättningen ingår en liten del (ca 3 procent) pensionsavsättningar till anställda som inte är anställda i de myndigheter som konsolideras. Dessa utomstatliga premier och motsvarande kostnader redovisas som bidrag till staten respektive utbetalda transfereringar. Premier från de konsoliderade myndigheterna elimineras i årsredovisningen för staten medan kostnaderna för de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader.
Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Den statliga tjänstepensionsavsättningen redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Även Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer redovisningsprincipen om att redovisa försäkringsteknisk omvärdering av pensionsavsättningen direkt mot myndighetskapitalet (eget kapital för affärsverken).
Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden:
191
s. 192 Det innebär att jämförelsetalet för årets överskott 2021 påverkats på följande sätt: Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
– Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggande- grunder. Per den 31 december 2022 är bruttoräntan -1,5 procent (-1,4 procent).
– Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,01 procent (0,10 procent) av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,40 procent (0,75 procent) för att täcka kostnader för framtida utbetalningar.
– Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de avsättningarna.
– Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 22,0 år respektive 23,7 år.
CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar
Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar lånefordringar efter beaktande av reserveringar för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna reserveringar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.
Beräkningen av reserveringen för förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper:
– förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar
– förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning
– förväntade förluster på grund av framtida dödsfall.
Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren.
Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar, lånevillkor och skuldens storlek. Det görs därutöver en generell nedskrivning för förväntade låneförluster under studietiden.
Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.
Den individuella beräkningen för varje låntagare kompletteras också med en generell reservering för låneförluster avseende de låntagare som fortfarande befinner sig i studier eller har varit återbetalningsskyldig kortare tid än tre år. Den generella reserveringen utgår från den individuella beräkningen. Risken att framtidens återbetalningsskyldiga kommer att missköta sina betalningar eller nyttja trygghetsreglerna förutsätts vara lika stor som den är bland dagens återbetalningsskyldiga.
Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret
Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. (Se vidare not 5 och 42.)
192
s. 193 4 Transfereringar). Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret
Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter (se vidare not 5 och 42.)
Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet
Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar de totala inkomsterna på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.
Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.
Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not
4 Transfereringar).
Upplupna skatteintäkter
Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för aktuellt inkomstår och de preliminära skatter som redovisats t.o.m. december månad.
Posten beräknas genom att de skatter som löpande har debiterats och avser det aktuella inkomståret dras från de skatteintäkter som ska redovisas för det aktuella inkomståret. Det innebär att skatteintäkter som debiteras under januari till och med december är slutligt utfall medan redovisningen av andra skatter till viss del bygger på prognoser. Utfallet för de skatter som fastställs vid den årliga beskattningen är klart i november året efter inkomståret. Det definitiva utfallet för skatterna på statens budget är klart i april andra året efter inkomståret. Den upplupna intäkten ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not 38 Övriga upplupna intäkter.
Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran/skuld i förhållande till skattskyldiga.
Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen
Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappers- innehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av högre eller lägre avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret.
I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen
193
s. 194 – period för avläsning av elförbrukning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balans- räkningen elimineras däremot det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten.
Redovisning av elstöd i årsredovisningen för staten 2022
I årsredovisningen för staten används benämningen kapacitetsavgifter för inbetalade avgifter från elbolagen och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Benämningen flaskhalsintäkter används för intäkter för att finansiera statens kostnader för lämnat elstöd.
Regeringen beslutade den 22 december 2022 om en förordning (2022:1872) om högkostnadsskydd för elkunder som är konsumenter. Förordningen reglerar att elstöd kommer att betalas ut till elslutskunder i elområde 3 och i elområde 4. Avstämnings- tidpunkten är den 17 november 2022, dvs. att de elkunder som hade ett elavtal vid denna tidpunkt kommer att ha rätt till elstöd på 0,5 kronor i elområde 3 och
0,79 kronor i elområde 4. Elstödet till hushåll betalas ut av Försäkringskassan på uppdrag av Affärsverket svenska kraftnät. Bidragsmottagarna behöver inte lämna någon ansökan eller kompletterande uppgifter till Försäkringskassan eller Affärsverket svenska kraftnät för att få elstödet utbetalt.
Elstödet, som baseras på kostnader för perioden oktober 2021 till och med september 2022, påverkar årsredovisningen för staten 2022. I årsredovisningen för staten redo- visas för 2022 ett lämnat bidrag till hushåll på 17,5 miljarder kronor (not 4) och ett motsvarande belopp redovisas som skatt (not 1) såsom det hanteras i national- räkenskaperna. I avvaktan på utbetalning 2023 har beloppet i årsredovisningen för staten minskat den långfristiga skulden (not 48) och i stället bokats som en upplupen kostnad, (not 53).
Ställningstagandet att redovisa elstödet till hushåll för perioden oktober 2021 till september 2022 i årsredovisning för staten 2022 utgår från att samtliga nedanstående rekvisit har inträffat före den 31 december 2022:
– period för avläsning av elförbrukning
– avstämningstidpunkt för vem som stödet ska betalas ut till
– regeringsbeslut om högkostnadsskydd där förutsättningarna regleras.
I resultaträkningen brukar en kostnad för transfereringar normalt redovisas när bidraget betalas ut. Det finns dock ett krav att periodisera transfereringar i samband med att årsredovisningen upprättas om bidraget är hänförbart till ett annat år än när det betalas ut, vilket regleras i ESV:s allmänna råd till 4 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Om regeringen under 2023 beslutar om ytterligare elstöd till hushåll eller företag innan årsredovisningen för staten lämnas kommer dessa stöd inte att redovisas som kostnader eller intäkter för 2022. Den ekonomiska händelsen anses då inträffa när regeringen beslutar om elstöd och reglerar förutsättningarna för att få stödet.
Affärsverket svenska kraftnät redovisar idag inbetalade kapacitetsavgifter som inte har förbrukats som förutbetalda intäkter under Långfristiga skulder. I takt med att kapacitetsavgifterna förbrukas redovisas en intäkt i resultaträkningen. En intäkt redovisas i takt med att kostnader uppkommer i verksamheten som får finansieras av kapacitetsavgifter. Flaskhalsintäkten kommer att vara densamma som kostnader för
194
s. 195 Denna redovisning avser den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
lämnat elstöd, vilket innebär att det inte kommer att uppstå någon resultateffekt i resultaträkningen. Inbetalade kapacitetsavgifter som redovisas under posten Långfristiga skulder minskar i takt med att intäkter tas upp i resultaträkningen. Affärsverket svenska kraftnät kommer som tidigare år även att använda kapacitets- avgifter för att finansiera åtgärder för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Dessa intäkter kommer som tidigare att redovisas under Intäkter av avgifter och andra ersättningar.
Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet
Denna redovisning avser den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet
(2013– 2020). De totala utsläppen består av utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och under ansvarsfördelningsbeslutet (ESD). Regeringen avser att annullera de utsläppminskningsenheter som Sverige har tilldelats för 2020 och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU. Annulleringen bedöms kunna genomföras 2023, i linje med ansvarsfördelnings- beslutets fullgörandeprocess vid tidpunkten för avräkning av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod.
Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimatprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN.
Under 2022 genomfördes ingen annullering av förvärvade utsläppsminskningsenheter. Vid årsskiftet 2022/2023 var Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter förvärvade genom Sveriges program för internationella klimatinsatser 5 340 982 ton koldioxidekvivalenter.
Redovisningsprinciper för statens budget
Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om budgeten.
Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.
Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.
Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner.
Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgälds- kontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in-
195
s. 196 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.
Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget
Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget.
Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.
Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Vid redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget förekommer både redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter och för några utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt.
I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.
Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.
Tabell 4.3 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget
-
Resultaträkningen
Statens budget
Skatt
Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel
Avgifter av tillfällig natur eller mindre omfattning
Intäkt Intäkt/betalning
Intäkt
Intäkt
Intäkt Kostnadsreduktion på anslag
Övriga avgifter
Intäkt
Ingen påverkan på anslag
eller inkomsttitlar
Erhållna bidrag som används i
Intäkt
Ingen påverkan på anslag
verksamheten
eller inkomsttitlar
Transfereringar (lämnade bidrag m.m.)
Kostnad
Utbetalning
Avsättningar för framtida förpliktelser
Kostnad
Kostnad/utgift
Löner, varor och tjänster
Kostnad
Kostnad
Andel av företagsvinst/förlust
Intäkt/kostnad enligt
Inkomst vid utdelning
kapitalandelsmetoden
Orealiserad valutavinst/förlust och
Intäkt/kostnad
Ingen påverkan på anslag
upplupen ränta
eller inkomsttitlar
Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.
196
s. 197 Tilläggsupplysningar Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.
En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter redovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget, förutom garantipensionerna.
Tilläggsupplysningar
Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet
I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket för att mildra covid-19-pandemins effekter. Paketet, som kallas Next Generation EU, omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag till medlemsstaterna. Huvudparten, 672,5 miljarder euro, kommer att kanaliseras genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Medlemsstaterna ansöker om medel genom nationella återhämtnings- planer som beskriver de reformer och offentliga investeringar de avser genomföra.
Regeringen fattade 27 maj 2021 beslut om Sveriges återhämtningsplan som utgör ansökan om finansiellt stöd i form av bidrag från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Regeringen beslutade 23 september och 20 oktober 2021 samt
24 februari 2022 om revideringar av denna plan. EU-kommissionen har därefter granskat planen och lämnade 29 mars 2022 ett positivt förslag till rådets genom- förandebeslut. Sveriges återhämtningsplan beslutades av rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) 4 maj 2022. Finansieringsavtalet mellan EU-kommissionen och Sverige slöts den 15 december 2022.
Det ekonomiska bidrag som finns tillgängligt för Sverige utifrån den svenska återhämtningsplanen, uppgår preliminärt till ca 3,18 miljarder euro över fem år (vilket inte inkluderar medel avseende REPowerEU eller överföring från brexitjusteringsreserven). Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 20 procent till den digitala omställningen.
Sverige avser att under hösten 2023 lämna in ansökan om ersättning för åren 2020, 2021 och 2022. Tidpunkten för utbetalning till Sverige liksom beloppets storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2022 osäker varför ingen redovisning av intäkt eller förväntad intäkt kan göras.
Ny riksbankslag från 1 januari 2023
Den 23 november 2022 fattade riksdagen beslut om en ny riksbankslag. Lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank trädde i kraft den 1 januari 2023. Den nya lagen innebär bl.a. bestämmelser om storleken på Riksbankens eget kapital, vilket innefattar att om Riksbankens eget kapital sjunker under 1/3 av målnivån (60 miljarder kronor) ska Riksbanken göra en framställning till Riksdagen om kapitaltillskott.
Eftersom Riksbanken i årsredovisningen för 2022 redovisar en större förlust kommer posten Eget kapital att bli negativt när riksdagen beslutat om Riksbankens förlust- disposition för 2022. Efter Riksbankens förlust och den förlustdisposition som riksdagen ska besluta om under 2023, faller det egna kapitalet under en tredjedel av målnivån. Riksbanken behöver därmed göra en framställning för att återställa det egna kapitalet senast i samband med årsredovisningen för 2023, som är det första året den
197
s. 198 4.2 Resultaträkning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
nya lagen gäller. Hur stort belopp en sådan framställning kommer att omfatta beror på flera faktorer som till stor del kan avgöras först i samband med att framställningen bereds. Någon sådan framställning av Riksbanken har vid upprättandet av årsredovisning för staten 2022 inte lämnats till Riksdagen varför statens andel av Riksbankens grundfond om 1 miljard kronor är oförändrad på balansdagen, se not 26.
4.2 Resultaträkning
27 miljarder kronor i överskott
Resultaträkningen för 2022 visade ett överskott om 27 miljarder kronor. Det är 63 miljarder kronor lägre än 2021 då överskottet uppgick till 90 miljarder kronor.
Skatteintäkterna uppgick till knappt 1 599 miljarder kronor vilket var en ökning med 94 miljarder kronor. Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med
20 miljarder kronor och uppgick till 89 miljarder kronor medan intäkter av bidrag minskade något.
Kostnaderna för transfereringar uppgick till 1 353 miljarder kronor, vilket var en ökning med 22 miljarder kronor jämfört med 2021. Transfereringar till hushåll ökade med 44 miljarder kronor och medan transfereringar till företag, kommuner och utlandet minskade med totalt 22 miljarder kronor.
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 356 miljarder kronor vilket var en ökning med 41 miljarder kronor jämfört med 2021.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 20 miljarder kronor, en minskning med nära 78 miljarder kronor jämfört med 2021.
Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -41 miljarder kronor, en minskning med 47 miljarder kronor jämfört med 2021. Nettokostnaden för statsskulden och Övriga finansiella kostnader ökade kraftigt medan Övriga finansiella intäkter minskade något jämfört med 2021.
Tabell 4.4
Konsoliderad resultaträkning
Miljoner kronor
-
Not
2022
2021
Intäkter
-
-
-
Skatteintäkter
1
1 598 550
1 504 824
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2
89 009
68 588
Intäkter av bidrag
3
61 478
67 754
Summa intäkter
-
1 749 037
1 641 166
Kostnader
-
-
-
Transfereringar m.m.
-
-
-
Transfereringar till hushåll
4
-773 230
-729 201
Transfereringar till företag
4
-93 100
-103 659
Transfereringar till kommuner
4
-394 392
-403 460
Transfereringar till utlandet
4
-92 244
-94 426
Avsättning till/upplösning av fonder
5
7 646
-10 231
Summa transfereringar m.m.
-
-1 345 320
-1 340 977
Statens egen verksamhet
-
-
-
Kostnader för personal
6
-155 769
-146 658
Kostnader för lokaler
7
-24 771
-22 911
Vissa garanti- och kreditkostnader
8
-5 591
-122
198
s. 199 Intäkter Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
-
Not
2022
2021
Övriga driftkostnader
9
-138 006
-114 233
Avskrivningar och nedskrivningar
10
-31 722
-30 979
Summa statens egen verksamhet
-
-355 859
-314 903
Summa kostnader
-
-1 701 179
-1 655 880
Saldo före resultat från andelar och finansiella poster
-
47 858
-14 714
Resultat från andelar i hel- och delägda företag
11
19 642
97 607
Finansiella intäkter och kostnader
-
-
-
Nettokostnad för statsskulden
12
-31 805
-7 647
Övriga finansiella intäkter
13
16 649
18 945
Övriga finansiella kostnader
14
-25 461
-4 534
Summa finansiella poster
-
-40 617
6 764
Årets över- eller underskott
-
26 883
89 657
Intäkter
Statens intäkter ökade med 108 miljarder kronor
Statens intäkter ökade med 108 miljarder kronor till 1 749 miljarder kronor. Statens skatteintäkter motsvarar 91 procent av verksamhetsintäkterna och uppgick till
1 599 miljarder kronor, en ökning med 94 miljarder kronor (6 procent) jämfört med 2021. Det kan jämföras med utvecklingstakten föregående år då ökningen var hela 173 miljarder kronor (13 procent) jämfört med 2020. Den lägre utvecklingstakten av statens skatteintäkter förklaras i allt väsentligt av en svag utveckling av hushållens kapitalvinster samt skattesänkningar.
Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppvisade en ökning med 20 miljarder kronor och uppgick till 89 miljarder kronor. Det är främst intäkter av avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter till Affärsverket svenska kraftnät, som ökade med 13 miljarder kronor. Det beror på det högre elpriset jämfört med föregående år.
Intäkter av bidrag minskade med 6 miljarder kronor och uppgick till 61 miljarder kronor 2022. Nettoöverföringen från AP-fonderna uppgick till drygt 17 miljarder kronor, en minskning med 12 miljarder kronor medan återflödet från EU- budgeten ökade med knappt 5 miljarder kronor.
Diagram 4.1
Statens intäkter
Finansiella intäkter
Intäkter av bidrag
1%
3%
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar Skatteintäkter 5%
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Finansiella intäkter
Intäkter av bidrag
Skatteintäkter 91%
Anm.: Av statens totala intäkter (inklusive finansiella intäkter), 1 766 miljarder kronor utgjorde 91 procent skatteintäkter, intäkter av avgifter och andra ersättningar 5 procent, intäkter av bidrag 3 procent och finansiella intäkter 1 procent.
199
s. 200 Kostnader Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Kostnader
Kostnaderna ökade med 45 miljarder kronor
De totala kostnaderna för transfereringar m.m. och statens egen verksamhet ökade med 45 miljarder kronor och uppgick till 1 701 miljarder kronor. Det betyder sammantaget att saldot i statens verksamhet före resultat från andelar och finansiella poster uppvisade ett positivt resultat om 48 miljarder kronor jämfört med 2021 då saldot var negativt, 15 miljarder kronor.
Kostnader för totala transfereringar ökade med totalt 22 miljarder kronor till
1 353 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll ökade med 44 miljarder kronor och uppgick till 773 miljarder kronor. Ökningen förklaras dels av den kompensation för höga elpriser till hushåll som beslutades om för första gången under 2022, och som uppgick till totalt 26 miljarder kronor, dels av olika ersättningar inom social- försäkringsområdet och arbetsmarknadsområdet som förändrades. Ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 13 miljarder kronor, framför allt på grund av att antalet pensionärer med inkomstgrundad pension ökade. Premiepensionerna ökade med 6 miljarder kronor, vilket främst beror på att de nytillkomna pensionärerna har en större andel av det nya pensionssystemet. Sjukpenningkostnaderna ökade med
3 miljarder kronor, där en bidragande orsak till ökningen var att inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjdes från 1 januari 2022. Kostnaderna för arbetsmarknad och arbetsliv minskade däremot med sammantaget 12 miljarder kronor. Transfereringar till företag och kommuner minskade sammantaget med
20 miljarder kronor till 487 miljarder kronor. Det avser i huvudsak en minskning av olika former av stöd för att minska effekterna av pandemin som infördes under 2020 och 2021. Transfereringar till utlandet minskade något, vilket gäller avgifter till den Europeiska unionen.
Avsättning till statens fonder minskade med 18 miljarder kronor och var negativa med knappt 8 miljarder kronor, dvs. fondernas värde minskade.
Kostnader för statens egen verksamhet ökade totalt med 41 miljarder kronor till
356 miljarder kronor. Övriga driftkostnader ökade mest, med 24 miljarder kronor och uppgick till 138 miljarder kronor. Det förklaras delvis av ökade driftkostnader för varor och tjänster hos Affärsverket svenska kraftnät med 13 miljarder kronor som till stor del beror på det högre elpriset jämfört med föregående år, men även av ökade kostnader, ca
6 miljarder kronor, för beredskapsvaror och tjänster hos Försvarsmakten och Försvarets materielverk som beror på det förändrade säkerhetsläget. Kostnader för personal ökade med 9 miljarder kronor och uppgick till 156 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med drygt 6 miljarder kronor och statens pensionskostnader ökade med 3 miljarder kronor. Statens lokalkostnader uppgick till
25 miljarder kronor vilket var en ökning med 2 miljarder kronor. Kostnaderna för vissa garanti- och kreditkostnader ökade markant med drygt 5 miljarder kronor till knappt
6 miljarder kronor. Ökningen beror främst på värdeförändringar på oreglerade skador och regressfordringar.
200
s. 201 Resultatet från andelar i hel- och delägda företag minskade Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Diagram 4.2
Kostnader för
Statens kostnader
Nettokostnad för statsskulden och
Övriga finansiella kostnader
statens egen verksamhet 20%
3%
Transfereringar m.m. 77%
Transfereringar m.m.
Kostnader för statens egen verksamhet
Nettokostnad för statsskulden och Övriga finansiella kostnader
Anm.: Av statens totala kostnader (inklusive finansiella kostnader), 1 758 miljarder kronor utgjorde 77 procent transfereringar m.m. (till hushåll, företag, kommuner, utlandet och avsättning till fonder). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 20 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 3 procent.
Diagram 4.3
Transfereringar
Transfereringar
Transfereringar
till utlandet
till kommuner
7%
29%
Transfereringar till hushåll
Transfereringar till företag
Transfereringar till
kommuner
Transfereringar till utlandet
Transfereringar
Transfereringar
till hushåll
till företag
57%
7%
Resultatet från andelar i hel- och delägda företag minskade
Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 20 miljarder kronor vilket motsvarar en minskning med 78 miljarder kronor jämfört med 2021. Det var främst resultatandelarna från Vattenfall AB som minskade med 48 miljarder kronor, Telia Company AB som minskade med 11 miljarder kronor och LKAB samt Akademiska hus AB med en minskning om ca 8 miljarder kronor vardera.
Summa finansiella poster minskade statens överskott
Summa finansiella poster minskade statens överskott med 41 miljarder kronor, vilket kan jämföras med föregående år då summa finansiella poster bidrog positivt till statens överskott. Det var Nettokostnaden för statsskulden som ökade med 24 miljarder kronor och uppgick till 32 miljarder kronor. Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor ökade med 14 miljarder kronor liksom realiserade valutakursförändringar som ökade med 11 miljarder kronor. Även Övriga finansiella kostnader ökade, med 21 miljarder kronor, och uppgick till 25 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden uppvisade orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument som ökade kostnaderna med 10 miljarder kronor liksom även Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden (EKN) som redovisade
201
s. 202 4.3 Balansräkning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
värdeförändringar om 5 respektive 3 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter minskade med 2 miljarder kronor och uppgick till 17 miljarder kronor.
4.3 Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2022.
Tabell 4.5
Konsoliderad balansräkning
Miljoner kronor
Not
2022-12-31
2021-12-31
TILLGÅNGAR
-
-
-
Anläggningstillgångar
-
-
-
Immateriella anläggningstillgångar
-
-
-
Balanserade utgifter för utveckling
15
10 085
9 429
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
16
2 530
2 757
Summa immateriella anläggningstillgångar
-
12 615
12 186
Materiella anläggningstillgångar
-
-
-
Statliga väganläggningar
18
146 421
146 527
Statliga järnvägsanläggningar
19
180 421
172 357
Byggnader, mark och annan fast egendom
20
55 727
50 156
Förbättringsutgifter på annans fastighet
21
7 551
7 441
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
22
49 501
46 086
Pågående nyanläggningar
23
167 792
148 345
Beredskapstillgångar
24
153 554
134 324
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
25
4 850
4 997
Summa materiella anläggningstillgångar
-
765 817
710 233
Finansiella anläggningstillgångar
-
-
-
Andelar i hel- och delägda företag
26
487 935
551 852
Andra långfristiga värdepappersinnehav
27
62 686
62 754
Långfristiga fordringar
28
13 223
12 772
Summa finansiella anläggningstillgångar
-
563 844
627 378
Summa anläggningstillgångar
-
1 342 276
1 349 797
Utlåning
29
323 068
375 481
Varulager m.m.
-
-
-
Varulager och förråd
30
2 554
2 659
Pågående arbeten
31
437
451
Fastigheter
32
181
154
Förskott till leverantörer
33
93
61
Summa varulager m.m.
-
3 265
3 325
Fordringar
-
-
-
Kundfordringar
34
6 944
5 518
Övriga kortfristiga fordringar
35
173 457
146 349
Summa fordringar
-
180 401
151 867
Periodavgränsningsposter
-
-
-
Förutbetalda kostnader
36
12 967
9 274
Upplupna bidragsintäkter
37
4 175
4 034
Övriga upplupna intäkter
38
288 426
308 739
Summa periodavgränsningsposter
-
305 568
322 047
Kortfristiga placeringar
-
-
-
202
s. 203 Nettoförmögenheten minskade något Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Not 2022-12-31
2021-12-31
Värdepapper och andelar
39
36 774
15 953
Summa kortfristiga placeringar
-
36 774
15 953
Kassa och bank
40
8 643
6 879
SUMMA TILLGÅNGAR
-
2 199 995
2 225 349
KAPITAL OCH SKULDER
Not 2022-12-31
2021-12-31
Nettoförmögenhet
41
112 522
116 698
Fonder
42
216 119
223 765
Avsättningar
-
-
-
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
43
352 809
350 710
Avsättningar för garantier
44
15 738
12 238
Avsättningar för avhjälpande av miljöskador
45
3 591
3 902
Övriga avsättningar
46
4 274
3 900
Summa avsättningar
-
376 412
370 750
Statsskulden
-
-
-
Lån i svenska kronor
-
831 530
916 424
Lån i utländsk valuta
-
199 391
228 086
Summa statsskulden
47
1 030 921
1 144 510
Skulder m.m.
-
-
-
Långfristiga skulder
48
81 537
38 926
Leverantörsskulder
49
32 875
30 131
Övriga kortfristiga skulder
50
228 392
190 578
Depositioner
51
4 061
3 665
Förskott från uppdragsgivare och kunder
52
210
184
Summa skulder m.m.
-
347 075
263 484
Periodavgränsningsposter
-
-
-
Upplupna kostnader
53
47 246
28 321
Oförbrukade bidrag
54
16 155
14 310
Övriga förutbetalda intäkter
55
53 545
63 511
Summa periodavgränsningsposter
-
116 946
106 142
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
-
2 199 995
2 225 349
Garantiförbindelser
56
7 171
6 667
Övriga ansvarsförbindelser
57
87 334
106 877
Nettoförmögenheten minskade något
Vid utgången av 2022 uppgick statens nettoförmögenhet (skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, motsvarande eget kapital i ett företag), till 113 miljarder kronor. Det är en minskning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021 då den uppgick till 117 miljarder kronor.
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan beskrivas på följande sätt:
Tabell 4.6 Nettoförmögenhetens förändring enligt balansräkningen
Miljarder kronor
-
Minskning av tillgångar
-25
Minskning av fonder
8
Ökning av avsättningar
-6
Minskning av statsskulden
113
Ökning av övriga skulder
-94
203
s. 204 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Miljarder kronor
-
Summa
-4
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Tabell 4.7
Nettoförmögenhetens förändring
Miljarder kronor
-
Årets överskott enligt resultaträkningen
27
Värdeförändring av aktier och andelar
-37
Utjämningspost värdering av inomstatliga värdepapper
7
Saldo vid beräkning skatteperiodiseringar
-1
Summa
-4
Tillgångar
Värdet av de Materiella anläggningstillgångarna ökade med 56 miljarder kronor och uppgick vid årsskiftet till 766 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av Trafikverkets stora investeringar i väg- och järnvägsprojekt samt Försvarsmaktens nyanskaffning av militära beredskapsinventarier som innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS 39E och den nya generationens ubåt samt anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd.
Värdet av Finansiella anläggningstillgångar uppvisar en kraftig minskning om
63 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 564 miljarder kronor. Minskningen förklaras i allt väsentligt av att värdet av andelar i företag med bestämmande statligt inflytande i posten Andelar i hel- och delägda företag, minskade med 60 miljarder kronor och värdet av andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med 4 miljarder kronor. Det är främst Vattenfall AB:s andelsvärde som minskade med
70 miljarder kronor medan andelsvärdet i LKAB, Sveaskog Holding AB och Akademiska hus AB ökade med sammantaget 11 miljarder kronor.
Statens utlåningsfordringar uppgick till 323 miljarder kronor vilket är en minskning med 52 miljarder kronor. Det bokförda värdet på studielån har ökat med 10 miljarder kronor jämfört med 2021 medan Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken minskade med 51 miljarder kronor jämfört med föregående år och till Svensk Exportkredit med 10 miljarder kronor.
Övriga kortfristiga fordringar ökade med 27 miljarder kronor till 173 miljarder kronor . Skatteverkets fordringar på skattekonton har ökat med 8 miljarder kronor där en stor del gäller anstånd för företagens inbetalningar, medan de kortsiktiga effekterna av Riksgäldskontorets fordringar kopplat till affärsdagsredovisningen i statsskuldsförvaltningen har ökat med nära 19 miljarder kronor.
Upplupna skatteintäkter i posten Övriga upplupna intäkter minskade med 23 miljarder kronor och uppgick till 278 miljarder kronor. Det är i allt väsentligt upplupna skatteintäkter från fysiska personer som har förändrats jämfört med 2021.
Värdepapper och andelar ökade med 21 miljarder kronor till 37 miljarder kronor. Det är främst Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen som har ökat med 15 miljarder kronor men även repor som har ökat med 5 miljarder kronor 2022.
Kapital och skulder
Värdet av de statliga fonderna minskade med knappt 8 miljarder kronor jämfört med 2021, och uppgick vid årets slut till 216 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden och
204
s. 205 Den konsoliderade statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Insättningsgarantifonden minskade med 10 miljarder kronor respektive 2 miljarder kronor medan Resolutionsreserven ökade med 4 miljarder kronor.
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökade marginellt med 2 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 353 miljarder kronor.
Den konsoliderade statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till
1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Lån i svenska kronor minskade med 85 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 29 miljarder kronor. Återbetalningen av lån till Riksbanken bidrog till att minska lånebehovet vid sidan av resultaträkningens överskott. Statsskulden är nu den lägsta som staten redovisat sedan myndigheterna 1993/94 blev skyldiga att lämna en årsredovisning på bokföringsmässiga grunder och det därmed blev möjligt att konsolidera och sammanställa en årsredovisning med resultat- och balansräkning för staten.
Affärsverket svenska kraftnäts skulder utgör 99 procent av posten långfristiga skulder. De består av inbetalade avgifter från elbolag s.k. kapacitetsavgifter och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts kostnader för att reducera kapacitets- brister i transmissionsnätet. De uppgår till 81 miljarder kronor vid årets slut vilken är en ökning med 43 miljarder kronor. Det har under 2022 liksom förra året, varit ett mycket högt inflöde av kapacitetsavgifter.
Övriga kortfristiga skulder ökade med 38 miljarder kronor till 228 miljarder kronor. Det förklaras av skuld för skatter som ska regleras till kommuner, regioner och trossamfund med 27 miljarder kronor. Även effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning har ökat medan överskotten på skattekonton har minskat.
Upplupna kostnader uppgår till 47 miljarder kronor vilket är en ökning med
19 miljarder kronor. Den avser i huvudsak upplupna kostnader hos Affärsverket svenska kraftnät för elstöd i hushållssektorn som uppgår till knappt 18 miljarder kronor.
4.4 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen förklarar statens kassaflöde
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisnings- systemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
Tabell 4.8
Finansieringsanalys
Miljoner kronor
Not
2022
2021
Statens verksamhet
Skatter
58
1 603 444
1 476 466
Avgifter och andra ersättningar
59
132 451
87 528
Intäkter av bidrag
61 479
67 754
Summa justerade intäkter
1 797 374
1 631 748
Transfereringar
60
-1 354 337
-1 331 015
Statens egen verksamhet
61
-312 670
-281 966
205
s. 206 Den konsoliderade statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Not
2022
2021
Summa justerade kostnader
-1 667 007
-1 612 976
Justeringar till betalningar
62
84 319
73 698
Saldo statens verksamhet
214 686
92 467
Investeringar
63
Finansiella investeringar
-1 524
-959
Materiella investeringar
-88 890
-75 493
Immateriella investeringar
-3 532
-3 614
Summa investeringsutgifter
-93 946
-80 066
Försäljning av anläggningstillgångar
1 405
4 232
Summa investeringsverksamhet
-92 541
-75 834
Utlåning
64
Nyutlåning
-26 409
-26 154
Amorteringar
86 171
72 304
Summa utlåning
59 762
46 151
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens upplåning
65
-33 471
-5 212
Övrigt finansiellt netto
66
3 736
11 052
Justeringar till betalningar
67
-29 997
16 820
Summa finansiella aktiviteter
-59 732
22 660
Summa
122 175
85 443
Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden
-113 589
-73 230
Orealiserade valutakursförändringar
-8 586
-12 213
Summa
-122 175
-85 443
Statens verksamhet gav positivt kassaflöde
Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 215 miljarder kronor, 122 miljarder kronor högre än föregående år. Kassaflödet från intäkter var knappt 166 miljarder kronor högre, främst för att inbetalningar som rör skatter ökade med 127 miljarder kronor. Utbetalningarna ökade med 54 miljarder kronor varav transfereringar ökade med
23 miljarder kronor och statens egen verksamhet med 31 miljarder kronor. Förändringarna av fordringar och skulder under posten justeringar till betalningar påverkade kassaflödet positivt med 84 miljarder kronor netto, vilket var 11 miljarder kronor högre än föregående år. Det beror främst på att skulderna har ökat med 104 miljarder kronor.
Ökade investeringar och lägre försäljning
Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 93 miljarder kronor, jämfört med 76 miljarder kronor föregående år . Årets investeringar uppgick till
94 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i materiella anläggningstillgångar har ökat med drygt 13 miljarder kronor och uppgår till 89 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst finansiella anläggningstillgångar uppgick till drygt 1 miljard kronor.
Statens nyutlåning och amorteringarna ökade
Summa nettoutlåning gav ett positivt kassaflöde med 60 miljarder kronor, vilket var 14 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Statens nyutlåning uppgick till
206
s. 207 Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt kassaflöde med Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
26 miljarder kronor, varav nära 25 miljarder kronor är CSN:s nyutlåning. Riksgäldskontorets nyutlåning uppgick till knappt 2 miljarder kronor, vilket var drygt 1 miljard kronor högre jämfört med 2021. Amorteringarna av lån uppgick till
86 miljarder kronor, vilket var 14 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Det beror främst på att Riksbanken gjorde stora amorteringar till Riksgäldskontoret på sina lån i euro och amerikanska dollar under 2022, men även att Svensk Exportkredit amorterade 10 miljarder kronor.
Kassaflödet från finansiella aktiviteter försämrades
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt kassaflöde med
60 miljarder kronor, vilket är 82 miljarder kronor lägre än föregående år. Det negativa kassaflödet beror främst på ökningar av kortfristiga placeringar i statsskuldsförvalt- ningen med 20 miljarder kronor, samt att räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor ökade med 14 miljarder kronor.
Statens nettoupplåning ökade
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för orealiserade valutakursförändringar. Statens nettoupplåning var 37 miljarder kronor högre än föregående år, vilket innebär att staten har gjort en nettoökning av sina lån. Statsskulden minskade med 114 miljarder kronor, men vid beräkning av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksamheten vilket påverkar skulden utan att medföra några betalningar. Denna justering var knappt 9 miljarder kronor för 2022.
Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget
I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.
Tabell 4.9 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2022
Miljoner kronor
Resultaträkningens överskott
26 883
Justeringar för poster som ej medför betalningar
22 651
Justeringar för förändringar av fordringar och skulder
59 216
Övriga transaktioner som påverkar betalningar
13 425
Finansieringsanalysens saldo
122 175
Justeringar hänförbara till statsskulden
41 455
varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar
20 458
varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning samt
övriga poster
20 997
Statens budgetsaldo
163 630
Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till knappt 23 miljarder kronor och ger en positiv påverkan på kassaflödet. I detta ingår kostnader för avskrivningar och nedskrivningar med 33 miljarder kronor och
207
s. 208 Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
avsättningar och fondering på 2 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med knappt 20 miljarder kronor. Orealiserade valutakursförändringar och marknads- värdesförändringar på värdepapper om totalt 9 miljarder kronor har försämrat resultatet utan att påverka betalningar.
Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en positiv påverkan på kassaflödet med 59 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av nettoföränd- ringar av fordringar och skulder för skatter på knappt 5 miljarder kronor som påverkat kassaflödet positivt. Nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till finansiella aktiviteter har försämrat kassaflödet hänförbart till statsskulden med
30 miljarder kronor. Övriga förändringar av fordringar och skulder har påverkat kassaflödet positivt med knappt 84 miljarder kronor. Det är främst ökningar av förutbetalda kapacitetsavgifter hos Affärsverket svenska kraftnät (se not 48).
Övriga transaktioner som påverkar betalningar gav ett utflöde av likvida medel på drygt 13 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet positivt med 60 miljarder kronor och utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med drygt
46 miljarder kronor. Nettoinvesteringar med hänsyn till sålda anläggningstillgångar påverkade kassaflödet negativt med 93 miljarder kronor.
Justeringar som är hänförliga till statsskulden
Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt
122 miljarder kronor, vilket är drygt 41 miljarder kronor lägre än saldot i statens budget som var 164 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar.
Riksgäldskontoret har ökat sina kortfristiga placeringar med drygt 20 miljarder kronor, vilket har förbättrat statens budgetsaldo utan att påverkat statsskulden. Skillnaden i övrigt beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning, förändringar av myndigheters innehav av statspapper, över- och underkurser på kortfristiga placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget uppgick till 21 miljarder kronor.
4.5
Noter
Noter till resultaträkningen
Not 1 Skatteintäkter
Tabell 4.10
Skatteintäkter
Miljoner kronor
2022
2021
Direkta skatter på arbete
Statlig inkomstskatt
58 901
56 316
Kommunal inkomstskatt
846 153
806 447
Allmän pensionsavgift
145 645
137 337
Skattereduktioner m.m.
-334 657
-305 764
Summa direkta skatter på arbete
716 042
694 336
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter
652 067
613 987
208
s. 209 Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022
2021
Särskild löneskatt, egenavgifter m.m.
67 536
63 973
Avgifter till premiepensionssystemet
-46 398
-43 215
Summa indirekta skatter på arbete
673 205
634 746
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll
87 413
104 604
Skatt på företagsvinster
181 739
183 582
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
37 501
36 084
Övriga skatter på kapital
42 360
31 618
Summa skatt på kapital
349 012
355 889
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
559 678
510 997
varav kommunmoms
81 387
75 340
Skatt på alkohol och tobak
29 750
28 697
Skatt på energi och miljö
74 001
81 143
Skatt på vägtrafik
22 527
22 549
Skatt på spel
6 287
6 928
Skatt på import
9 329
7 339
Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror
607
649
Summa skatt på konsumtion och insatsvaror
702 179
658 301
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter
-13 654
-16 127
Övriga skatter
8 560
-3 957
Intäkter som förs till fonder
6 612
5 984
Avgifter till public service
9 341
9 149
Summa restförda och övriga skatter
10 859
-4 951
Totala skatteintäkter enligt statens budget
2 451 297
2 338 320
Avgår: Kommunala skatter
-867 592
-827 074
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension)
-300 855
-283 471
Avgår: EU-skatter
-9 329
-7 339
Statens skatteintäkter enligt statens budget
1 273 522
1 220 437
Justering till totala skatteintäkter enligt ÅRS 2021
-14 438
Totala skatteintäkter enligt årsredovisningen
2 451 297
2 323 882
Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2021
-13 195
Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen
1 273 522
1 207 242
Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2021
12 245
18 589
varav 2020
-2 503
-1 017
Avgifter till ålderspensionssystemet
300 855
283 471
Avgifter till premiepensionssystemet
46 398
43 215
EU-skatter
9 329
7 339
Kommunala utjämningsavgifter LSS
4 893
4 717
Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift
26 751
24 481
Elimineringar m.m.
Eliminering av statliga myndigheters avräknade mervärdesskatt
-45 936
-40 929
Eliminering av statens arbetsgivaravgifter
-40 353
-38 504
Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader
-4 584
-4 502
Eliminering av myndigheters skatter m.m.
-190
-226
209
s. 210 Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022
2021
Summa total före justering
1 580 427
1 503 875
Justering till belopp enligt ÅRS 2021
-
950
Flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät
17 500
-
Stämpelskatt, periodisering
623
-
Summa
1 598 550
1 504 824
Skatteintäkterna ökade med 94 miljarder kronor
Statens skatteintäkter såsom de avgränsas i resultaträkningen ökade med 94 miljarder kronor (6 procent) jämfört med 2021. Det kan jämföras med en ökning av skatte- intäkterna på 173 miljarder kronor 2021 jämfört med 2020. Den lägre utvecklingstakten av statens skatteintäkter förklaras i allt väsentligt av en svag utveckling av hushållens kapitalvinster samt skattesänkningar.
Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår fastställs först i samband med de årliga skattebesluten, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisning för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 och 1 procent av de slutliga skatteintäkterna.
Den övergripande analysen utgår från ”Totala skatteintäkter enligt statens budget” som beräknas till 2 451 miljarder kronor för 2022 och som ska jämföras med
2 338 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2021 (se mer om skatteintäkterna 2021 nedan). Det innebär en ökning med 113 miljarder kronor. Statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter ökade med 72 miljarder kronor medan den kommunala sektorns intäkter, inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 41 miljarder kronor. Förändringen av statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter 2022 förklaras främst av en stark utveckling av intäkterna från indirekt skatt på arbete och mervärdesskatt.
Direkt skatt på arbete ökade med 22 miljarder kronor
De direkta skatterna på arbete, nettot av inkomstskatter, allmän pensionsavgift och skattereduktioner, ökade med 22 miljarder kronor jämfört med 2021. Den viktigaste skattebasen för inkomstskatten är utbetalda löner, som ökade med 6,4 procent 2022 jämfört med 5,8 procent året innan. Kommunsektorns skatteintäkter ökade med
40 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 8 miljarder kronor. Skattereduktionerna ökade med 29 miljarder kronor vilket främst förklaras av reduktionerna för allmän pensionsavgift och jobbskatteavdragen, vilket beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete. Under 2022 höjdes såväl jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare som grundavdraget för pensionärer. Även skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärktes under 2022. Sammantaget innebar besluten skattesänkningar om 14 miljarder kronor varav 3 miljarder kronor påverkade kommunsektorns inkomstskatter. Sammantaget är effekten av regeländringarna neutral för kommunerna eftersom de får kompensation via det generella statsbidraget. .
De indirekta skatterna på arbete ökade med 38 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6,0 procent. Det är dock en lägre ökningstakt jämfört med 2021, vilket främst beror på att en stor del av de tillfälligt sänkta arbetsgivar- och egenföretagaravgifterna som infördes 2020 för att mildra effekterna av pandemin upphörde att gälla 2021,
210
s. 211 Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
vilket medförde att intäkterna ökade kraftigt 2021. De totala nedsättningarna uppgick till 17 miljarder kronor 2022.
De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan.
Hushållens kapitalskatter minskade med 17 miljarder kronor
Hushållens kapitalskatter uppgick till 87 miljarder kronor vilket är 17 miljarder kronor lägre jämfört med 2021. Intäkterna minskade med 13 miljarder kronor medan skattereduktionerna ökade med 4 miljarder kronor. De lägre skatteintäkterna förklaras framför allt av att hushållens kapitalvinster minskat. Jämfört med året innan minskade vinsterna från försäljning av bostäder och värdepapper med 66 miljarder kronor. Både hushållens utdelningar och ränteutgifter ökade med 17 miljarder kronor.
Företagens inkomstskatt minskade med 2 miljarder kronor
Skatt på företagsvinster minskade med 2 miljarder kronor eller 1 procent jämfört med en ökning om 10 procent 2021. De lägre skatteintäkterna beror på en tillfällig skattereduktion för investeringar i inventarier.
Riskskatten för kreditinstitut som infördes 2022 beräknas uppgå till drygt 6 miljarder kronor. Skattesatsen är 5 procent 2022 och beskattningsunderlaget utgörs av summan av kreditinstitutens skulder vid beskattningsårets utgång.
Prisökningar gav högre intäkter från mervärdesskatt
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 44 miljarder kronor jämfört med
51 miljarder kronor året innan. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 49 miljarder kronor, vilket är ett par miljarder kronor högre än ökningen året före. Ökningen är till stor del en effekt av prisförändringar på hushållens konsumtionsutgifter snarare än ökad volym.
I intäkterna från mervärdesskatt, 560 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 46 miljarder kronor. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.
Intäkter av skatt på alkohol och tobak uppgick till 30 miljarder kronor
Intäkterna av skatt på alkohol och tobak ökade med 1,1 miljarder kronor och uppgick till 30 miljarder kronor.
Lägre intäkter från skatt på energi och miljö
Intäkterna av skatt på energi och miljö minskade totalt med 7,1 miljarder kronor, vilket främst beror på tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel till följd av ökade drivmedelspriser 3 . Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter och intäkter från skatt på flygresor ökade däremot, sammantaget med ungefär 3,0 miljarder kronor. Flygresandet har ökat både 2022 och 2021 men är fortfarande inte i nivå med flygresandet före pandemin.
Skatt på import ökade med 2 miljarder kronor
Intäkterna från skatt på import uppgick till 9,3 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket är en ökning med 2,0 miljarder kronor. De största ökningarna är inom varuområdena fisk, kläder och skor samt elektriska maskiner. Värdet av importen har
3 Riksdagsbeslut 27 april 2022, Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser. Riksdagsbeslut 22 juni, Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina samt Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.
211
s. 212 Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
ökat både till följd av ökad handel efter nedgång under pandemin men framför allt till följd av ökade priser.
Beviljade anstånd ökade övriga skatteintäkter
Restförda skatter minskade med 2,5 miljarder kronor jämfört med 2021. Restförda skatter är obetalda skatteskulder som lämnas till Kronofogdemyndigheten för indriv- ning. Hushållens restförda skatter ökade med 0,7 miljarder kronor medan företagens minskade med 3,2 miljarder kronor. Övriga skatter ökade med 12,5 miljarder kronor varav hushållens ökade med 8,2 miljarder kronor och företagens med 4,3 miljarder kronor. Ökningen av intäkter av hushållens Övriga skatter är främst en följd av att skatteintäkterna var låga 2021. Hushållen begärde under 2021 omprövningar av tidigare redovisade kapitalvinster och begärde i stället uppskov med skatten då räntan på uppskovsbelopp slopades från och med inkomstår 2021, vilket minskade intäkter av Övriga skatter 2021. Företagens övriga skatter ökade främst till följd av beviljade s.k. tillfälliga anstånd med avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt enligt lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.
Flaskhalsintäkter ökade statens intäkter med 17,5 miljarder kronor
I årsredovisningen för staten redovisas överskott från s.k. flaskhalsintäkter som upp- stått till följd av höga elpriser, och som betalas ut som stöd till hushåll under 2023, som skatt med motsvarande transferering till hushållen 2022. Flaskhalsintäkterna uppgick till 17,5 miljarder kronor vid utgången av 2022. Detta skiljer statens resultaträkning från statens budget. Dessutom görs en periodisering av stämpelskatt som inte görs i statens budget. Se mer information i avsnittet Redovisningsprinciper.
Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt
Kommunsektorns del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och kommunal fastighetsavgift, ökade med 41 miljarder kronor medan ålderspensionssystemets avgifter ökade med 17 miljarder kronor. Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Kommunernas skatter betalar staten ut dels som förskott, baserat på en prognos för skatteunderlaget för aktuellt år samt innevarande års aktuella skattesatser, dels som slutreglering, dvs. skillnaden mellan den (slutliga) skatten som fastställs genom det årliga skattebeslutet och det förskott som staten betalat ut. Eftersom lönesumman och därmed skatteintäkterna ökade under 2022 är den beräknade slutliga skatten
21 miljarder kronor högre än vad som hittills betalats ut till kommunsektorn.
I årsredovisningen för staten återfinns återstående belopp att reglera i not 55 Övriga förutbetalda intäkter.
Arbetsgivaravgifter för statligt anställda har eliminerats
Skatteverket sköter uppbörden av skatter till övervägande del och de redovisas både i statens resultaträkning och i statens budget. Staten betalar ut de skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensionssystemet löpande för att sedan slut- reglera dem när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomst- sidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.
212
s. 213 Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och regioner på sammanlagt 27 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 81 miljarder kronor för kommuner och regioner som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 108 miljarder kronor högre än i statens budget för 2022.
Skatteintäkterna 2021 blev högre än tidigare beräknat
Skatteintäkterna 2021 blev 14 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2021 års skatt som gjordes våren 2022 (raden Justering till totala skatteintäkter enligt ÅRS 2021 i tabellen). Direkta skatter på arbete blev 5 miljarder kronor högre.
Intäkterna av skatt på kapital blev 16 miljarder kronor högre än vid beräkningen våren 2022. Hushållens skatt på kapital blev 4 miljarder kronor lägre och skatt på företagsvinster blev 20 miljarder kronor högre. Skillnaderna mot tidigare beräkning avser alltså främst kapitalinkomster som inte preliminärbeskattas, till exempel vinster vid försäljning av bostäder eller värdepapper samt bolagsskatter där preliminärskatten baseras på bolagens slutliga skatt två år bakåt i tiden.
I kolumnen för jämförelsetalen från 2021 redovisas för varje skatteslag utfall efter det att beskattningen av 2021 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2021 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. En justeringsrad, ”Justering till totala skatteintäkter enligt ÅRS 2021”, har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2021. Skillnaden uppkommer som följd av att jämförelsetalet i resultaträkningen (summa skatter) inte ändras, men för uppgifterna om enskilda skatteslag används de aktuella uppgifterna efter beslutsprocess och andra händelser.
Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Tabell 4.11 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2022
2021
Offentligrättslig verksamhet
Trafikverket
3 066
1 444
Transportstyrelsen
2 437
1 912
Kronofogdemyndigheten
1 574
1 474
Polismyndigheten
1 420
800
Lantmäteriet
1 027
1 143
Finansinspektionen
851
802
Läkemedelsverket
807
680
Affärsverk
Sjöfartsverket
1 927
1 671
Luftfartsverket
1 794
1 632
Övriga myndigheter
5 240
4 893
213
s. 214 Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022
2021
Summa offentligrättslig verksamhet
20 143
16 451
Uppdragsverksamhet
Trafikverket
4 057
3 631
Statens institutionsstyrelse
2 256
2 074
Exportkreditnämnden
2 251
2 236
Försvarets materielverk
1 746
1 559
Pensionsmyndigheten
1 058
1 064
Affärsverk
Svenska kraftnät
32 741
19 415
Luftfartsverket
234
208
Sjöfartsverket
153
239
Övriga myndigheter
10 714
9 934
Summa uppdragsverksamhet
55 210
40 360
Andra ersättningar
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
4 600
4 487
Folkhälsomyndigheten
2 823
2 563
Statens skolverk
1 484
956
Polismyndigheten
1 069
1 134
Affärsverk
Svenska kraftnät
98
45
Sjöfartsverket
4
21
Övriga myndigheter
3 578
2 571
Summa andra ersättningar
13 656
11 777
Summa
89 009
68 588
Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade
Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 20 421 miljoner kronor. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 3 692 miljoner kronor och utgör ca 23 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade med 14 850 miljoner kronor och utgör 62 procent av posten. Andra ersättningar ökade med 1 879 miljoner kronor och utgör ca 15 procent av posten.
Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet.
Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller betungande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda.
Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191).
Andra ersättningar är ersättningar som inte betraktas som avgifter eller bidrag.
Offentligrättsliga avgifter ökade
Totalt redovisar omkring 115 myndigheter offentligrättsliga avgifter, i en mängd olika verksamheter.
De största förändringarna av de offentligrättsliga avgifterna jämfört med föregående år rör Trafikverket, Transportstyrelsen och Polismyndigheten.
214
s. 215 Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Trafikverket tar framför allt ut banavgifter och provavgifter för körkort. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Trafikverkets avgifter har ökat med 1 622 miljoner kronor.
Det beror främst på att intäkterna för banavgifterna 2021 påverkades av en retroaktiv sänkning av banavgifterna. Regeringen beslutade om denna sänkning för perioden mars 2020–september 2021.
Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafik- området för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustnings- kostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafiklednings- tjänst och undervägsverksamhet (flygtrafiktjänst en route). Intäkterna har ökat med 525 miljoner kronor och avser framför allt en ökning inom luftfartsområdet och specifikt säkerhetskontroller där intäkterna har ökat med 308 miljoner kronor med anledning av ökat antal passagerare och en höjning av avgiften. Inom vägtrafik- området har intäkterna ökat med 163 miljoner kronor. Det är främst intäkterna för vägtrafikregistret (VTR) som har ökat med anledning av att avgiften höjdes med 10 kronor år 2022.
Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Kronofogdemyndighetens avgifter har ökat med 100 miljoner kronor, vilket beror på ett ökat inflöde av mål jämfört med 2021.
Polismyndighetens offentligrättsliga avgifter består till största delen av passavgifter, avgifter för utfärdande av nationella id-kort och ansökningsavgifter för tillstånd. Andra avgifter är delgivningsavgifter, avgifter för kopior och avskrifter, polisbevak- ning av transporter, flyttning av fordon och konstaterade kundförluster gällande uppbördfordringar. Intäkter från avgifterna har ökat med 620 miljoner kronor, vilket främst beror på att intäkterna av pass och nationella id-kort har ökat med 616 miljoner kronor. Antalet sålda pass uppgår till ca 2 575 000, vilket är en ökning med ca
1 245 000 (94 procent). Antalet sålda nationella id-kort uppgår till ca 1 025 000, vilket är en ökning med ca 665 000 (185 procent). Intäktsökningen gällande pass och nationella id-kort förklaras av att de restriktioner som infördes under pandemin togs bort i februari 2022 och i kombination med att många medborgare valt att inte förnya sina pass under pandemin blev antalet utfärdade handlingar omfattande. Även det faktum att regeringen fattade beslut om sänkt avgift för nationellt id-kort i maj medförde att antalet sålda id-kort ökade markant.
Lantmäteriet redovisar avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditions- avgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Avgiftsintäkterna har minskat med 116 miljoner kronor. Intäktsminskningen inom förrättningsverksamheten kommer framför allt från avgiftssänkningar och en minskad debitering till följd av högre korttidsfrånvaro och ökad personalomsättning.
Läkemedelsverkets offentligrättsliga avgifter består av ansöknings- och årsavgifter. Dessa avgifter har ökat med 127 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det beror främst på en ökning av årsavgifter på grund av nya avgifter enligt förordningen om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel (SFS 2010:1167).
Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Sjöfartsverkets avgifter har ökat med 256 miljoner kronor, vilket beror på höjda avgifter för farleds- och lotsavgifter och ökade volymer. Farledsavgiften höjdes med 9,1 procent och lotsavgiften med 10 procent den 1 januari 2022.
215
s. 216 Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter består av undervägs- och terminalavgifter via det EU-baserade avgiftssystemet för flygtrafiktjänst och utgör en del av luftfarts- intäkterna som Luftfartsverket erhåller som ersättning för tillhandahållande av flygtrafiktjänst. Luftfartsverkets avgifter har ökat med 162 miljoner kronor, vilket förklaras av ökade trafiknivåer jämfört med de två tidigare pandemiåren. Luftfarts- intäkterna för den lokala flygtrafiktjänsten har också ökat något tack vare ökat öppethållande på flygplatserna.
Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade
Totalt redovisar omkring 177 myndigheter avgifter för uppdragsverksamhet.
Det är framför allt Affärsverket svenska kraftnät som visar ökade intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet.
Trafikverkets uppdragsverksamhet består huvudsakligen av försäljning av järnvägs- materiel till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. I samband med investeringar i statliga vägar och järnvägar utför även Trafikverket uppdrag på andras anläggningar, i första hand åt kommuner. Intäkter av avgifter i Trafikverkets uppdragsverksamhet ökade med
426 miljoner kronor. Det beror främst på en ökad omsättning inom materialförsörj- ningen av järnvägsmateriel och ökade priser för el.
Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen ut vårdavgifter för ungdomsvård. Intäkterna ökade med 182 miljoner kronor, vilket beror på högre avgiftstaxa och ökad efterfrågan.
Försvarets materielverks intäkter av uppdragsverksamhet består i huvudsak av fakturering av levererade tjänster och materiel. Intäkterna ökade med 187 miljoner kronor, vilket till största delen beror på ökade intäkter avseende ett exportåtagande inom flygområdet.
Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter. Intäkterna ökade kraftigt med 13,3 miljarder kronor, vilket främst beror på det högre elpriset jämfört med föregående år. Även årets inflöde av kapacitetsavgifter ökade kraftigt och uppgick till 26 miljarder kronor jämfört med år 2021, då de uppgick till 2 miljarder kronor.
Intäkter av andra ersättningar ökade
Totalt redovisar omkring 170 myndigheter intäkter av andra ersättningar.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Folkhälsomyndigheten och Statens skolverk visar stora förändringar av intäkter av andra ersättningar.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter av andra ersättningar är finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar. Ökningen med 113 miljoner kronor beror på att finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna var något högre 2022 än 2021. Detta berodde framför allt på att den genomsnittliga dagpenningen har ökat. Samtidigt var medlemsantalen i arbetslöshetskassorna något lägre.
Folkhälsomyndighetens intäkter av andra ersättningar består huvudsakligen av vidarefakturerade läkemedel, testmateriel och analyser. Ökningen med 260 miljoner kronor beror på vidareförsäljning av vaccin mot covid-19.
Statens skolverks andra ersättningar är främst återbetalda statsbidrag. Ökningen med 528 miljoner kronor beror på ökade återkrav av statsbidrag med 522 miljoner kronor och intäkter på nationella prov med 6 miljoner kronor.
216
s. 217 Not 3 Intäkter av bidrag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Not 3 Intäkter av bidrag
Tabell 4.12 Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
2022
2021
AP-fondsmedel
17 488
29 268
EU-bidrag
EU-bidrag med delat förvaltningsansvar
Statens jordbruksverk
Garantifonden för jordbruket EGFJ
7 973
6 975
Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU
3 489
2 717
Havs- och fiskerifonden EHFF
178
150
Regionala utvecklingsfonden ERUF 1
15
12
Socialfonden ESF 2
13
17
Summa Statens jordbruksverk
11 668
9 871
Regionala utvecklingsfonden ERUF, Tillväxtverket 1
1 510
1 352
Brexitjusteringsfonden, BAR
616
0
Socialfonden ESF, Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige 2
1 954
1 147
Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt FEAD,
Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige
1
9
Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF, Migrationsverket
394
386
Fonden för inre säkerhet ISF, Polismyndigheten
76
102
Instrument för gränsförvaltning och visering, BMVI
2
0
Interregionala bidrag (Interreg)
296
289
Andra EU-bidrag
Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket
825
470
Universitet och högskolor
1 518
1 363
Övriga myndigheter
1 777
1 093
Summa EU-bidrag
20 637
16 082
Övriga bidrag
Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU)
10 858
10 241
Försäkringskassan
assistansersättning
4 423
4 400
underhållsstöd
1 227
1 157
Kärnavfallsfonden
2 093
2 191
Trafikverket (exklusive bidrag från EU)
1 774
1 530
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU)
2 978
2 885
Summa
61 478
67 754
1 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 525 miljoner kronor.
2 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 967 miljoner kronor.
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har minskat med 6,3 miljarder kronor under 2022 jämfört med föregående år.
AP-fondsmedel
Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning.
217
s. 218 Not 3 Intäkter av bidrag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
För 2022 uppgick nettobidraget till 17,5 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonden ökade med 13,5 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonden för att finansiera pensionerna ökade med 25,3 miljarder kronor.
Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonden minskade med 11,8 miljarder kronor.
Intäkter av EU-bidrag
Intäkter av EU-bidrag visar på återflödet från EU-budgeten som för 2022 ökade med 4,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av bidrag från jordbruksfonderna med 1,8 miljarder kronor och 1,4 miljarder kronor bestående av summan av Socialfonden och Brexitjusteringsfonden.
Övriga bidrag
En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade.
Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga.
Kärnavfallsfonden redovisar avgifter från reaktorinnehavarna som ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.
Trafikverket redovisar bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur.
Not 4 Transfereringar
Tabell 4.13 Transfereringar
Miljoner kronor
2022
2021
Transfereringar till hushåll
773 230
729 201
Transfereringar till företag
93 100
103 659
Transfereringar till kommuner och regioner
394 392
403 460
Transfereringar till utlandet
92 244
94 426
Summa
1 352 966
1 330 746
Transfereringar till hushåll
Ålderspensioner vid sidan av statens budget
345 037
331 559
Premiepensioner
23 478
17 837
Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner)
45 526
37 218
Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning
88 536
83 942
Assistansersättning m.m.
28 522
28 662
Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Försäkringskassan och
Pensionsmyndigheten
89 360
89 363
Arbetsmarknad och arbetsliv inkl. aktivitetsstöd
30 815
40 732
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingen
3 801
5 549
Övrigt arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
2 394
2 007
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet
1 327
799
Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden
20 056
20 178
Kompensation för höga elpriser Kammarkollegiet, Svenska kraftnät
26 415
0
Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet
4 939
4 870
218
s. 219 Not 3 Intäkter av bidrag Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022
2021
Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer),
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
4 209
4 463
Migrationsverket
442
376
Integration, Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare,
Arbetsförmedlingen
1 011
1 347
Särskilda insatser inom folkbildningen, Kammarkollegiet
106
97
Statens tjänstepensionsverk, pensionskostnader ej statligt anställda
471
436
Klimatbonus. Transportstyrelsen
6 905
4 810
Nettoöverföring till premiepensionssystemet
26 087
28 840
Övriga transfereringar till hushåll
23 793
26 117
Summa Transfereringar till hushåll
773 230
729 201
Transfereringar till företag
Stöd för korttidsarbete, Tillväxtverket
1 355
7 787
Lönebidrag till Samhall, Kammarkollegiet, Arbetsförmedlingen
14 502
14 486
Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen
41
210
Anställningsstöd, inklusive kostnader för höga sjuklönekostnader
Skatteverket
14 056
23 505
Omsättningsstöd, Boverket
0
2 421
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk
13 472
12 791
Bidrag till public servicebolagen
8 909
8 735
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare,
Kammarkollegiet
3 394
3 363
Investeringsstöd m.m., Boverket
8 606
8 429
Forskning och utveckling m.m., Verket för innovationssystem
2 292
2 246
Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden
2 673
2 759
Regionala tillväxtåtgärder m.m., länsstyrelserna
234
193
Elcertifikat
272
414
Miljöpolitik, Naturvårdsverket
3 065
2 450
Energiforskning m.m., Statens energimyndighet
2 521
1 214
Trafikupphandling, Trängselskatt m.m. Trafikverket
5 408
2 128
Kultur, Statens kulturråd
1 208
2 345
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Myndigheten för yrkeshögskolan
2 578
2 327
Presstöd, Myndigheten för radio och tv, Presstödsnämnden
1 070
1 009
Kommunikationer, Post och telestyrelsen
1 329
1 559
Transportstyrelsen
917
704
Övriga transfereringar till företag
5 197
2 585
Summa Transfereringar till företag
93 100
103 659
Transfereringar till kommuner och regioner
Kommun-och regionmoms, Skatteverket
81 387
75 340
Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket
4 893
4 717
Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och regioner, Skatteverket
177 973
172 992
Migration och integration, till kommuner och regioner. Inkl. periodiseringar.
Migrationsverket
7 837
6 072
Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet
32 875
31 839
Bidrag till folkhälsa och sjukvård Kammarkollegiet, Socialstyrelsen,
Folkhälsomyndigheten
23 227
47 484
Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan
1 619
1 725
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
2 398
2 687
Utbildning och universitetsforskning Statens skolverk
22 777
21 319
Ersättning för höga sjuklönekostnader
4 046
4 379
219
s. 220 Transfereringar till hushåll Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022
2021
Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan
559
1 425
Transportpolitik, Trafikverket
2 629
6 353
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
378
552
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen
8 484
7 759
Bidrag till kultur, Statens kulturråd
2 075
2 117
Övriga transfereringar till kommuner
21 235
16 702
Summa Transfereringar till kommuner och regioner
394 392
403 460
Transfereringar till utlandet
Avgiften till Europeiska unionen
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet
31 261
38 100
Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket
7 741
6 914
Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast, Naturvårdsverket
982
1 027
Tullavgift, Tullverket
6 828
5 302
Summa Avgiften till Europeiska unionen
46 812
51 344
Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
36 826
37 274
Dagersättning till asylsökande m.m., Migrationsverket
649
355
Övriga transfereringar till utlandet
7 956
5 453
Summa Transfereringar till utlandet
92 244
94 426
Summa
1 352 966
1 330 746
Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare och kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. I huvudsak betalas transfereringarna från anslag på statens budget.
Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Noten specificeras utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.
Transfereringar till hushåll omfattar bl.a. stöd som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt assistansersättning m.fl. stöd till personer med funktionsnedsättning.
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 22 miljarder kronor mellan 2021 och 2022.
Transfereringar till hushåll
Transfereringarna till hushåll ökade med 44 miljarder kronor under 2022. De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (12,9 procent 2022) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat.
220
s. 221 Kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning ökade med 4,6 miljarder kronor till 89 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 26 miljarder kronor 2022, vilket var 2,8 miljarder kronor lägre än 2021 (se nedan). Överföringarna till och från
AP- fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som för närvarande är en överföring från AP-fonderna redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag.
Högre pensioner
Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 13 miljarder kronor. För 2022 har inkomst- och tilläggspensionerna räknats upp med 2,5 procent. Att pensionsutgifterna ökade berodde framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökade men även på att Riksdagen beslutade i juni 2022 om att höja garantipensionen och bostadstillägget. Lagändringarna trädde i kraft i augusti och resulterade i att över en miljon pensionärer fick höjd pension.
I december 2022 fick 2 277 949 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket var 28 488 personer fler än i december 2021.
Premiepensionerna ökade med 6 miljarder kronor eller 31,6 procent. Det främsta skälet till utbetalningsökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension.
Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, ökade totalt med 8,3 miljarder kronor. Garantipension till ålderspension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg till pensionärer ökade tillsammans med 8,7 miljarder kronor. Ökningen berodde på regeländringar som trädde i kraft under 2022. Efterlevande- pensioner till vuxna minskade med 0,4 miljarder kronor under 2022. Änkepension utgör över 90 procent av de totala utgifterna för efterlevandepension till vuxna. Utgifterna minskar till följd av att änkepensionen är under avveckling.
Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning
Kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning ökade med 4,6 miljarder kronor till 89 miljarder kronor.
Sjukpenningkostnaderna ökade med 3 miljarder kronor till 42 miljarder kronor. Ökningen förklaras av att inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst har höjts från 8 till 10 prisbasbelopp från och med 1 januari 2022 samt av tidigare regeländringar kring bedömningen vid dag 180 som gör att beståndet ökade.
Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. För december var sjukpenningtalet 9,74 dagar vilket var en minskning med 5,5 procent jämfört med december 2021.
Sjukpenningtalet för kvinnor i december 2022 var 82,2 procent högre än sjukpenning- talet för män. I december 2021 var sjukpenningtalet för kvinnor 81,4 procent högre än sjukpenningtalet för män.
Aktivitets- och sjukersättningen ökade med 1,5 miljarder kronor (3,9 procent) till
37 miljarder kronor. Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19–65 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Under 2022 minskade antalet personer med sjukersättning med ca 9 600 och uppgick i december 2022 till strax över 212 000. Trots att antal förmånstagare minskade under året ökade utgifterna. Största delen kan förklaras av att garantiersättningen höjdes med 0,25 prisbasbelopp i januari 2022. Även nya regler som infördes i september 2022 för sjukersättning för personer som är mellan 60 och 64 år har påverkat utgifterna under 2022.
221
s. 222 Kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning ökade med 4,6 miljarder kronor till 89 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Antalet personer som fick ersättningen i december ökade med ca 700 personer.
Statlig assistansersättning
Kostnaderna för assistansersättning inkluderar även den andel av kostnaden för assistansersättning som finansieras av kommunerna. Utgifterna på 28 miljarder kronor var närmast oförändrade jämför med föregående år.
Rekordmånga lediga jobb under 2022
I slutet av december var 336 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det var en minskning med drygt 34 000 personer eller 9 procent jämfört med december 2021. Arbetslösheten uppgick till 6,6 procent jämfört med 7,2 procent motsvarande period 2021. Trots stigande energipriser, inflation och geopolitisk oro har arbetsmarknaden varit motståndskraftig. I genomsnitt var 342 000 personer inskrivna som arbetslösa år 2022, vilket kan jämföras med ett snitt på 409 000 personer år 2021. Samtidigt har antalet lediga jobb i Platsbanken varit rekordhögt, även om antalet minskade under hösten. I snitt publicerades 168 000 nya lediga jobb per månad, jämfört med 112 000 året innan uppger Arbetsförmedlingen. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade 2022.
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd från Försäkringskassan minskade med 10 miljarder kronor för helåret 2022. Utgifterna har varit lägre på grund av bl.a. minskad arbetslöshet efter pandemin.
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade med 1,7 miljarder kronor. Antal personer inskrivna med introduktionsjobb och extratjänster minskade med 7 416 personer eller 50 procent jämfört med 2021. Det var inom kategori för extratjänster som minskningen var högst med 96 procent. Extratjänsterna ska enligt regeringsbeslut fasas ut och Arbetsförmedlingen får inte fatta beslut om anvisning till särskilt anställningsstöd i form av extratjänst från och med den 1 januari 2022.
Lönegarantiersättning ökade
Antal konkurser ökade under året och det förklarar att utbetalningar från anslaget Bidrag till lönegarantiersättning ökade med 0,5 miljarder kronor mellan åren.
Kompensation till hushållen för höga elpriser
Med anledning av de exceptionellt höga elpriserna, införde regeringen en elpriskompensation till hushåll i hela Sverige för elkostnader. Kammarkollegiet betalade ut 8,9 miljarder kronor från det nya anslaget Kompensation för höga elpriser under 2022. Utbetalningarna gick till elbolagen som i sin tur ersatte hushållen.
Även i Europa har energipriserna till följd av den ekonomiska återhämtningen efter pandemin och därefter den ryska invasionen av Ukraina stigit till ovanligt höga nivåer. För att stödja elkunderna ekonomiskt och för att mildra effekterna av de höga elpriserna har EU infört en tillfällig möjlighet att använda kapacitetsavgifterna eller flaskhalsintäkterna för ekonomiska utbetalningar till elkunderna. Regeringen införde fyra olika stöd. Det första stödet avser hushåll i mellersta och södra Sverige (elprisområde 3 och 4) för perioden 1 oktober 2021–30 september 2022, och omfattar ca 4,3 miljoner hushåll. Beloppet uppgår till 17,5 miljarder kronor enligt
222
s. 223 Kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning ökade med 4,6 miljarder kronor till 89 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
regeringsbeslut den 22 december 2022. Utbetalningarna har genomförts under första kvartalet 2023.
Klimatbonus ökade för att därefter upphöra
Utbetalningar av klimatbonus till elbilsköpare uppgick till 6,9 miljarder kronor 2022 vilket var en ökning med 2 miljarder kronor. Ökningen förklarades av att antal klimatbonusfordon tagna i trafik ökade jämfört med 2021. Regeringen fattade beslut om att klimatbonusen skulle avskaffas och att en elbil behövde vara beställd senast den 8 november 2022 för att vara berättigad till bonus.
26 miljarder kronor till premiepensionssystemet
Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).
Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (23 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner.
Transfereringar till företag minskade
Transfereringar till företag minskade med 11 miljarder kronor. En bidragande förklaring var minskade utgifter för stöd relaterade till covid-19. Stöd vid korttidsarbete minskade med 6 miljarder kronor och uppgick till 1,4 miljarder kronor. Anställningsstöd, inklusive kostnader för höga sjuklönekostnader minskade med
9 miljarder kronor och uppgick till 14 miljarder kronor Omställningsstödet för företag som fått minskad omsättning till följd av pandemin gick inte längre att ansöka vilket förklarar minskningen med 2 miljarder kronor mellan åren.
Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med 0,7 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade med 0,3 miljarder kronor.
Public service-avgift
Public service-avgift tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service-kontot förvaltas av Kammarkollegiet och används för att tilldela medel till programföretagen genom transfereringar. Bidragen uppgick till 9 miljarder kronor under 2022 vilket var en ökning med 0,2 miljarder kronor.
Allmän miljö- och naturvård
Naturvårdsverket stöd inom miljöpolitik ökade med 0,6 miljarder kronor. Det är utbetalningar för anslaget Klimatinvesteringar som stod för ökningen i sin helhet. Bidraget används till åtgärder som minskar de klimatpåverkande utsläppen, exempelvis genom Klimatklivet.
Stödet från Statens Energimyndighet ökade med 1,3 miljarder kronor. Ökningen återfanns inom anslagen Industriklivet, Laddinfrastruktur och Biogasstöd. De två sistnämnda är nya satsningar som syftar möjliggöra utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon och stöd till produktion av biogas som uppgraderas till biometan. Stödet är ett driftstöd för främjande av energi från förnybara energikällor och lämnas i enlighet med artikel 43 i Europeiska kommissionens allmänna gruppundantagsförordning.
223
s. 224 Transfereringarna till kommuner minskade totalt med 9 miljarder kronor eller Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Kommunikationer
Bidragen från Trafikverket för kommunikationer ökade med 3 miljarder kronor. De anslagen som ökade mest under 2022 var Trängselskatt i Stockholm och Utveckling av statens transportinfrastruktur. Bidrag till privata och kommunala företag avser projektering av ny tunnelbana i Stockholm, drift av flygplatser, färjeleder, tåg och busstrafik, inlandsbanan och bidrag för utveckling av elvägar samt bidrag kopplat till miljögarantin inom järnväg och luftfart.
Stöd till kultur
Statens kulturråds anslag Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete minskade med 1 miljard kronor mellan åren. Under 2021 betalades stödet ut med anledning av covid-19, motsvarade stöd upphörde under 2022.
Transfereringar till kommuner minskade
Transfereringarna till kommuner minskade totalt med 9 miljarder kronor eller
2 procent. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 11 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Utgifterna för kommunersättning för flyktingmottagande ökade.
Migrationsverkets bidrag till kommuner och regioner ökade med 1,8 miljarder kronor. Ökningen beror på de nya ersättningstyperna av lämnade bidrag till kommuner avseende massflyktdirektivet. Även Utbetalningar av schablonersättning för sjukvård till regionerna ökade vilket till stor del beror på massflyktdirektivet. EU:s medlems- stater har aktiverat massflyktdirektivet. Det innebär att ukrainska medborgare som lämnat Ukraina efter den ryska invasionen kan få omedelbart skydd i Sverige genom tidsbegränsade uppehållstillstånd. Från och med den 1 april 2022 omfattas skyddssökande från Ukraina av samma regelverk som asylsökande gällande tillgång till hälso- och sjukvård.
Läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1 miljard kronor. Utgifterna avser statens bidrag till regionerna för läkemedelsförmånernas kostnader. Varje år under- tecknar staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en ny överenskommelse och bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Utfallet i december avser bidragen för läkemedelsförmånerna för oktober 2022.
Bidrag till hälso- och sjukvården minskade
Regionerna fick 23 miljarder kronor för bidrag till folkhälsa och sjukvård vilket var en minskning med 24 miljarder kronor mellan åren. Minskningen berodde framför allt på tillfälliga statsbidrag till följd av sjukdomen covid-19 som regionerna fick under 2021, vilket förklarar minskningen under 2022.
Ersättning för höga sjuklönekostnader
Kommuner och regioner fick 4,0 miljarder kronor i ersättning för höga sjuklöne- kostnader under 2022 vilket var en minskning med 0,4 miljarder kronor.
Satsningar inom skolområdet
Kommunerna fick 5,8 miljarder kronor under 2022 för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor mellan åren. Bidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskole- klass och grundskolan. Bidragen från anslagen statligt stöd för vuxenutbildning och
224
s. 225 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade tillsammans med 1,2 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade tillsammans med 1,2 miljarder kronor.
Trafikverkets bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik minskade med 3,7 miljarder kronor och uppgick till 2,6 miljarder kronor. Minskningen är en effekt av covid- 19 . Stödet sänktes från 3 till 2 miljarder kronor. Sänkningen av bidragen var olika mellan regionerna, men de största var Stockholm med -0,8 Västra Götaland med -0,4 och Skåne med -0,3 miljarder kronor.
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökade med 0,7 miljarder kronor. Det förklaras av Äldreomsorgslyftet och stöd för att minska andelen timanställningar inom äldreomsorgen. Ny och befintlig personal ges möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid.
Avgiften till Europeiska unionen
Bland transfereringar till utlandet minskade avgiften till EU med 4,5 miljarder kronor och uppgick till 47 miljarder kronor. Den BNI-baserade avgiften minskade med
6,8 miljarder kronor. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad. Minskningen berodde på Sveriges reduktion av den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för perioden 2021–2027. Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till knappt 8 miljarder kronor under 2022. Det var knappt 1 miljard kronor högre än 2021. Tullavgiften ökade med 1,5 miljarder kronor.
Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskade med 0,4 miljarder kronor.
Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning gäller både ersättningar och bostadskostnader och ersättningar till asylsökande. Även ersättningar för utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar ökade med 0,3 miljarder kronor mellan åren.
Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder
Tabell 4.14 Avsättning till/upplösning av fonder
Miljoner kronor
2022
2021
Kärnavfallsfonden
-9 665
5 063
Resolutionsreserven
4 311
3 664
Insättningsgarantifonden
-2 478
1 436
Stabilitetsfonden
298
-8
Övriga fonder
-112
76
Summa
-7 646
10 231
Avsättning till fonder i staten avser främst Resolutionsreserven och Insättnings- garantifonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret, samt Kärnavfallsfonden.
Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs nu resolutionsavgifter och avkastning på fonderade medel. Fonden har ökat med 4 311 miljoner kronor, varav 3 891 miljoner kronor avser resolutionsavgifter. Resterande belopp avser ränteintäkter kopplade till resolutionsreserven. Ingen avkastning redovisades 2022 eftersom räntan har varit noll.
225
s. 226 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade tillsammans med 1,2 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Det verkliga värdet av Kärnavfallsfonden minskade under år 2022 med 9 665 miljoner kronor till 72 873 miljoner kronor Minskningen beror framför allt på att de orealiserade värdeförändringarna varit negativa under 2022 medan de var positiva 2021.
Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Avsättningarna till fonden minskade från 1 436
till -2 478 miljoner kronor till följd av negativa marknadsvärdeförändringar. Insättningsgarantiavgifterna ökade marginellt.
Stabilitetsfonden bildades 2008 med 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Fonden har ökat med 298 miljoner kronor till 40 209 miljoner kronor under 2022. De tidigare stabilitetsavgifterna har upphört efter bildandet av resolutionsreserven (se not 42).
Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och det gäller därmed även avsättningar till och upplösning av dessa fonder. Mer information om vilka fonder som redovisas av statliga myndigheter finns i not 42.
Not 6 Kostnader för personal
Tabell 4.15 Kostnader för personal
Miljoner kronor
2022
2021
Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
Polismyndigheten
21 441
20 468
Försvarsmakten
15 386
14 503
Kriminalvården
7 115
6 318
Trafikverket
7 072
6 880
Försäkringskassan
6 980
6 795
Arbetsförmedlingen
5 923
5 923
Skatteverket
5 841
5 820
Lunds universitet
5 299
5 237
Regeringskansliet
4 752
4 561
Uppsala universitet
4 673
4 521
Domstolsverket
4 571
4 514
Göteborgs universitet
3 893
3 837
Stockholms universitet
3 420
3 434
Karolinska institutet
3 326
3 248
Migrationsverket
2 894
2 618
Kungl. Tekniska högskolan
2 800
2 780
Umeå universitet
2 672
2 577
Linköpings universitet
2 470
2 406
Statens institutionsstyrelse
2 377
2 228
Sveriges lantbruksuniversitet
2 153
2 124
Försvarets materielverk
1 685
1 566
Tullverket
1 465
1 382
Transportstyrelsen
1 301
1 229
Linnéuniversitetet
1 291
1 248
Åklagarmyndigheten
1 284
1 194
Lantmäteriet
1 214
1 227
Kronofogdemyndigheten
1 140
1 130
Affärsverk
226
s. 227 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade tillsammans med 1,2 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022
2021
Luftfartsverket
1 138
1 056
Sjöfartsverket
1 136
1 112
Svenska kraftnät
571
489
Övriga myndigheter
42 589
40 855
Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
169 872
163 280
Eliminering av arbetsgivaravgifter
-40 348
-38 861
Summa lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter
129 524
124 419
Pensionskostnader
Polismyndigheten
3 285
3 075
Försvarsmakten
3 192
3 012
Trafikverket
1 203
1 196
Regeringskansliet
992
968
Domstolsverket
956
933
Lunds universitet
908
912
Försäkringskassan
859
839
Skatteverket
832
827
Uppsala universitet
816
789
Arbetsförmedlingen
795
810
Göteborgs universitet
690
678
Kriminalvården
681
623
Riksdagsförvaltningen
653
355
Stockholms universitet
583
586
Karolinska institutet
574
567
Kungl. Tekniska högskolan
481
484
Umeå universitet
480
476
Linköpings universitet
458
451
Migrationsverket
370
365
Sveriges lantbruksuniversitet
323
322
Affärsverk
Luftfartsverket
597
500
Sjöfartsverket
201
207
Svenska kraftnät
188
153
Övriga myndigheter
8 847
8 531
Statens tjänstepensioner
Utbetalda pensioner
11 244
11 095
Förändring av försäkringstekniska avsättningar
1 820
-100
Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m.
-20 232
-19 827
Summa pensionskostnader
21 796
18 827
Övriga personalkostnader
Samtliga myndigheter
4 449
3 412
Summa Övriga personalkostnader
4 449
3 412
Summa
155 769
146 658
Under 2022 ökade statens kostnader för personal med 9,1 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 6,2 procent jämfört med 2021. Lönekostnader, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,0 procent och pensionskostnaderna ökade med 15,8 procent.
227
s. 228 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade tillsammans med 1,2 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Lönekostnaderna ökade med 4,0 procent
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 6,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2022 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2021. De arbetsgivaravgifter, löneskatter med mera som myndigheterna betalar in utgör statsinterna transaktioner och elimineras därför i sin helhet i statens resultaträkning.
Polismyndighetens lönekostnader ökade med 4,8 procent jämfört med föregående år. Ökningen är huvudsakligen ett resultat av en ökning av antalet anställda samt ökade kostnader för övertid på grund av riksdagsval och en hög efterfrågan av pass.
Lönekostnaderna hos Försvarsmakten ökade med 6,1 procent jämfört med 2021. Ökningen beror huvudsakligen på att myndigheten under året har bedrivit ett omfattande rekryteringsarbete av personal inom framför allt de kontinuerligt tjänstgörande personalkategorierna.
Kriminalvårdens lönekostnader ökade med 12,6 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av den årliga lönerevisionen, men också av en ökning av antalet anställda för att möta den ökade klientvolymen. Trots att myndigheten rekryterade fler medarbetare under 2022 jämfört med 2021 är rekryteringsbehovet inom de flesta verksamhetsgrenar fortfarande stort, vilket har inneburit ökade kostnader för bl.a. övertidsersättning.
För första gången sedan 2017 ökade Migrationsverkets lönekostnader. Jämfört med 2021 ökade lönekostnaderna med 10,5 procent. Ökningen förklaras främst av att myndigheten under året har rekryterat ett stort antal medarbetare för att hantera alla ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet.
Lönekostnaderna hos Försvarets materielverk (FMV) ökade med 7,6 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror till stor del på att myndigheten har rekryterat nya medarbetare för att kunna realisera kommande produktionsökningar.
Åklagarmyndigheten är en myndighet under tillväxt och hade under 2021 en rekord- hög rekryteringstakt. Även om rekryteringen av anställda har avtagit något under 2022 så har lönekostnaderna ökat med 7,5 procent jämfört med 2021. Förutom ett ökat antal anställda, beror de ökade lönekostnaderna på den årliga lönerevisionen.
För att möta framtida uppdrag har Affärsverket svenska kraftnät ett fortsatt stort behov av att anställa fler medarbetare. Under 2022 har antalet anställda hos affärs- verket ökat med nära 20 procent, vilket har medfört att lönekostnaderna ökade med 16,8 procent jämfört med föregående år.
Pensionskostnaderna ökade med 15,8 procent
Pensionskostnaderna i staten består huvudsakligen av förändringen av den avsättning för förmånsbestämda tjänstepensioner som Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar, men också av kostnader för pensionspremier som myndigheterna betalar avseende anställda födda från och med 1988.
Förändringen av pensionsavsättningen som SPV redovisar beräknas utifrån årets ingående saldo. Avsättningen ökar sedan till följd av årets intjänande och minskar med årets utbetalningar. Utöver dessa delar påverkas avsättningen även av ett flertal andra faktorer, såsom exempelvis förändrade beräkningsgrunder, indexering, utfall av antaganden om livslängd med mera. Mer detaljerad beskrivning av dessa faktorer återfinns i not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
228
s. 229 0,63 procent. Ökningen av årets pensionskostnader beror också på ökade kostnader för de premiebestämda pensionerna. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Statens totala pensionskostnader ökade med 3,0 miljarder kronor jämfört med 2021, vilket motsvarar en ökning på 15,8 procent. Förändringen beror huvudsakligen på att indexeringen av utbetalda pensioner och fribrev, till följd av förändrat prisbasbelopp, har påverkat avsättningen med ett högre belopp än föregående år. Prisbasbeloppet för 2022 har höjts med 1,47 procent vilket kan jämföras med ökningen för 2021 på
0,63 procent. Ökningen av årets pensionskostnader beror också på ökade kostnader för de premiebestämda pensionerna.
Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 1,3 miljarder kronor jämfört med 2021. Av förändringen har 1,8 miljarder kronor redovisats som en del av årets resultat medan 0,5 miljarder kronor har redovisats i balansräkningen som en ökning av nettoförmögenheten.
Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Årets förändring av Riksdagsförvaltningens och de tre affärsverkens pensionsavsättningar uppgår till sammanlagt 0,7 miljarder kronor
(0,5 miljarder kronor). Förändringen har i allt väsentligt redovisats som en del av årets resultat. En mindre del av förändringen, som beror på ändrade försäkringstekniska beräkningsgrunder, har dock redovisats som en ökning av myndighetskapitalet hos Riksdagsförvaltningen och det egna kapitalet hos affärsverken.
Myndigheternas pensionskostnader består till övervägande del av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, vilket utöver premien till SPV för anställda födda före 1988 även innefattar premier för kompletterande ålderspension (Kåpan Tjänste) och för den valbara premien (individuell ålderspension). Storleken på pensionspremierna för de förmånsbestämda tjänstepensionerna bestäms utifrån åldersfördelning samt löneläge för de anställda vid respektive myndighet. Det statliga pensionsavtalet PA 16 innebär att anställda födda från och med 1988 i princip har helt premiebestämda tjänstepensioner. Dessa tjänstepensioner ingår därmed inte som en del av avsättningen för förmånsbestämda pensioner hos SPV.
Under 2022 har myndigheternas pensionspremier, i likhet med föregående år, höjts. Höjningen förklaras huvudsakligen av de fortsatt låga räntenivåerna. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV. Den delen av pensionskostnaderna har därför eliminerats i statens resultaträkning. Däremot finns det särskilda organisationer, som inte är myndigheter, som ansvarar för den kompletterande och den individuella ålderspensionen samt för premierna enligt PA 16 för sina egna organisationer. Dessa premier hanteras utanför den statliga redovisningsorganisationen och elimineras därför inte. Samma hantering gäller för de myndigheter som i vissa fall gör egna pensionsavsättningar, exempelvis avsättning för delpensioner. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras därmed inte.
Övriga personalkostnader ökade med 30,4 procent
Övriga personalkostnader består bl.a. av kostnader för personalutbildning, konferenser och traktamenten. Under 2022 ökade övriga personalkostnader med 30,4 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av myndigheter- nas återgång efter pandemin, med fler resor, konferenser och utbildningar som följd.
Tabell 4.16 Antal årsarbetskrafter
Myndighet
2022
2021
Polismyndigheten
32 546
32 028
Försvarsmakten
23 374
23 096
Försäkringskassan
12 889
12 468
229
s. 230 0,63 procent. Ökningen av årets pensionskostnader beror också på ökade kostnader för de premiebestämda pensionerna. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Myndighet
2022
2021
Kriminalvården
12 265
11 125
Arbetsförmedlingen
10 832
10 240
Skatteverket
9 270
9 456
Trafikverket
9 101
8 973
Lunds universitet
7 485
7 380
Uppsala universitet
6 709
6 582
Domstolsverket
6 140
6 166
Göteborgs universitet
5 541
5 529
Karolinska institutet
4 867
4 787
Stockholms universitet
4 838
4 940
Migrationsverket
4 820
4 421
Regeringskansliet
4 674
4 601
Kungl. Tekniska högskolan
4 026
4 051
Umeå universitet
3 832
3 704
Statens institutionsstyrelse
3 806
3 712
Linköpings universitet
3 513
3 527
Sveriges lantbruksuniversitet
3 193
3 193
Tullverket
2 146
2 083
Lantmäteriet
2 101
2 138
Försvarets materielverk
2 088
1 955
Kronofogdemyndigheten
2 014
2 051
Transportstyrelsen
1 918
1 887
Linnéuniversitetet
1 811
1 906
Malmö universitet
1 659
1 630
Statens jordbruksverk
1 589
1 549
Åklagarmyndigheten
1 546
1 449
Luleå tekniska universitet
1 521
1 476
Pensionsmyndigheten
1 506
1 488
Statens servicecenter
1 408
1 313
Örebro universitet
1 366
1 412
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1 236
1 222
Karlstads universitet
1 149
1 123
Specialpedagogiska skolmyndigheten
1 110
1 098
Skogsstyrelsen
1 087
1 161
Centrala studiestödsnämnden
1 068
980
Mälardalens universitet
1 028
985
Affärsverk
Sjöfartsverket
1 215
1 199
Luftfartsverket
1 009
964
Svenska kraftnät
980
821
Övriga myndigheter
41 155
40 529
Totalt
247 431
242 398
Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår beräknat i antal heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som en anställd. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska däremot ingå när antalet årsarbetskrafter beräknas. Den arbetstid som ska ingå i beräkningen är den tid som myndigheten betalat ut lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till
230
s. 231 0,63 procent. Ökningen av årets pensionskostnader beror också på ökade kostnader för de premiebestämda pensionerna. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
heltidstjänster innebär att personal som är deltidsanställd ingår i summan av antalet årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör.
Uppgifterna i tabellen ovan bygger på de uppgifter som myndigheterna rapporterat in i statens informationssystem Hermes. Under 2022 ökade det totala antalet årsarbets- krafter i staten med 5 033 stycken, vilket motsvarar en ökning med 2,1 procent jämfört med föregående år.
Polismyndighetens årsarbetskrafter ökade med totalt 518 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 1,6 procent. Antalet poliser ökade med 819 stycken medan antalet civilanställda minskade med 301 stycken.
Hos Kriminalvården ökade antalet årsarbetskrafter med totalt 1 140 stycken jämfört med 2021, vilket motsvarar en ökning på 10,2 procent. Ökningen omfattar hela organisationen, men procentuellt är det inom frivården och administration som ökningen är som störst. Inom frivården beror ökningen främst på den nya lagstiftningen om intensivövervakning med elektronisk kontroll samt ett ökat antal klienter med den nya påföljden ungdomsövervakning. Inom administration beror ökningen bl.a. på regionalt placerade operativa resurser inom rekrytering, utbildning, bemanning och it.
Arbetsförmedlingens årsarbetskrafter ökade med 592 stycken under 2022, vilket motsvarar en ökning på 5,8 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av ett omfattande rekryteringsarbete som pågått under året, främst i syfte att anställa arbetsförmedlare och beslutshandläggare, där resursbehovet var som störst.
Hos Migrationsverket ökade antalet årsarbetskrafter med 399 stycken jämfört med föregående år. Ökningen motsvarar 9,0 procent och är en direkt konsekvens av att myndigheten har rekryterat ett stort antal medarbetare på grund av den stora ökningen av ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet.
Antalet årsarbetskrafter vid Försvarets materielverk (FMV) har under 2022 ökat med 133 stycken, vilket motsvarar en ökning på 6,8 procent i jämförelse med föregående år. Ökningen har till största del skett inom den verksamhet som FMV genomför på uppdrag av Försvarsmakten och följer den övergripande planeringen av FMV:s tillväxt. Syftet med ökningen är att myndigheten ska kunna realisera kommande produktionsökningar.
Åklagarmyndighetens årsarbetskrafter har under 2022 ökat med 97 stycken jämfört med föregående år. Ökningen motsvarar 6,7 procent och är en del av arbetet med att uppnå myndighetens övergripande mål om en ändamålsenlig bemanning med god arbetsmiljö och bra arbetsförutsättningar. Myndighetens höga rekryteringstakt 2021 har under 2022 planat ut något, främst i syfte att säkerställa en ekonomiskt och verksamhetsmässigt hållbar kompetensförsörjning.
Hos Statens servicecenter har antalet årsarbetskrafter ökat med 95 stycken jämfört med 2021, vilket motsvarar en ökning på 7,2 procent. Ökningen förklaras i allt väsentligt av att fler och fler servicekontor har öppnats.
Skogsstyrelsens årsarbetskrafter har minskat med 74 stycken jämfört med föregående år. Minskningen motsvarar -6,4 procent och förklaras till stor del av den under året påbörjade avvecklingen av arbetsmarknadsåtgärden Naturnära jobb.
Årsarbetskrafterna hos Centrala studiestödsnämnden ökade med 9,0 procent under 2022, vilket motsvarar en ökning på 88 stycken jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på att myndigheten har anställt fler medarbetare som ska administrera och utveckla systemstödet för det nya omställningsstudiestödet.
231
s. 232 Polismyndighetens kostnader för lokaler ökade med 236 miljoner kronor eller Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Hos Affärsverket svenska kraftnät ökade antalet årsarbetskrafter med 159 stycken jämfört med föregående, vilket motsvarar en ökning på 19,4 procent. Ökningen är ett resultat av den rekryteringssatsning som påbörjades redan under 2021 i syfte att möta affärsverkets framtida uppdrag.
Not 7 Kostnader för lokaler
Tabell 4.17 Kostnader för lokaler
Miljoner kronor
2022
2021
Försvarsmakten
3 460
2 989
Polismyndigheten
3 190
2 954
Kriminalvården
1 855
1 701
Regeringskansliet
1 728
1 601
Lunds universitet
1 212
1 104
Domstolsverket
1 078
1 005
Karolinska institutet
1 008
964
Kungl. Tekniska högskolan
987
973
Stockholms universitet
896
883
Uppsala universitet
879
826
Migrationsverket
843
805
Göteborgs universitet
693
654
Fortifikationsverket
658
489
Försäkringskassan
655
619
Linköpings universitet
578
553
Arbetsförmedlingen
563
555
Skatteverket
554
559
Trafikverket
543
506
Affärsverk
Sjöfartsverket
68
59
Svenska kraftnät
68
58
Luftfartsverket
43
33
Övriga myndigheter
9 087
8 519
Eliminering av inomstatliga lokalkostnader
-5 875
-5 498
Summa
24 771
22 911
Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.
Försvarsmaktens lokalkostnader ökade med 471 miljoner kronor eller 16 procent. Det beror på ett ökat hyresbestånd till följd av fler förband än tidigare år.
Polismyndighetens kostnader för lokaler ökade med 236 miljoner kronor eller
8 procent. Det beror i huvudsak på utökade lokalytor, indexuppräkning samt den nya fastighetstaxeringen. Därtill kommer fortsatt höga priser för el.
Kriminalvårdens kostnader för lokaler ökade med 154 miljoner kronor eller 9 procent. Under 2021 tecknades ett antal avtal som fick helårseffekt 2022. Även 2022 tecknades nya avtal varav de flesta var hyresavtal med utökad yta. Dessa avtal stod för en ökning
232
s. 233 Polismyndighetens kostnader för lokaler ökade med 236 miljoner kronor eller Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
med ca 93 miljoner kronor. Ökningen av el, vatten och värme stod för 42 miljoner kronor.
Kostnaderna för lokaler på Regeringskansliet ökade med 127 miljoner kronor. Det beror bl.a. på ett nytt avtal 2022 avseende utökade ytor i Stockholm. Vid utlandsmyndigheterna har vissa verksamhetsförändringar bidragit till ökade lokalkostnader. Även lokalförstärkning med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU har påverkat det högre utfallet. I övrigt beror ökningen på den årliga prisuppräk- ningen av hyresavtalen samt valutakurseffekter avseende inhyrda fastigheter vid utlandsmyndigheterna.
Lunds universitets kostnader för lokaler har ökat med 108 miljoner kronor eller
10 procent. Det beror i huvudsak på en högre indexering, räntebaserad hyressättning för Max IV Laboratory i Lund, Clinical Research Centre (CRC) i Malmö och Arkivcentrum som har lett till högre hyreskostnader i takt med att räntorna har stigit. Kostnaden för el har också stigit kraftigt, men även en kraftig höjning av fjärrvärme och gas har bidragit till högre lokalkostnader.
Fortifikationsverkets lokalkostnader har ökat med 169 miljoner kronor. Det beror bl.a. på tillkommande förhyrningar i Stockholm, nya avtal i samband med nyetablering i Sollefteå, Östersund, Falun och Kristinehamn samt tillkommande avtal i Halmstad (elevbostäder). Det har också skett ändringar av avtal och indexuppräkningar.
Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader
Tabell 4.18 Vissa garanti- och kreditkostnader
Miljoner kronor
2022
2021
Utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader 1
1 491
801
Återvunna förluster för skadeersättningar 1
-889
-468
Värdeförändringar skadeersättningar och regressfordringar 1
3 639
-211
Reserveringar för låneförluster
1 350
0
Summa vissa garanti- och kreditkostnader
5 591
122
Specifikation vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet
Exportkreditnämnden
4 270
300
Riksgäldskontoret
1 321
-177
Boverket
0
-1
Summa vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet
5 591
122
1 Med beaktande av återförsäkringar.
Under posten Vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner.
I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och att de kan variera mellan år och alltså vara jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna, värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar samt reserveringar för låneförluster.
Vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 5 591 miljoner kronor, vilket var en ökning med 5 469 miljoner kronor jämfört med 2021. Ökningen beror främst på värdeförändringar på oreglerade skador och regressfordringar som uppgick till
233
s. 234 Polismyndighetens kostnader för lokaler ökade med 236 miljoner kronor eller Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
3 639 miljoner kronor, vilket var en försämring med 3 850 miljoner kronor jämfört med 2021.
Utbetalade skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader uppgick till
1 491 miljoner kronor, vilket var en ökning med 690 miljoner kronor jämfört med 2021.
Återvunna förluster som minskade garanti- och kreditkostnader uppgick till 889 miljoner kronor, vilket var en ökning med 421 miljoner kronor jämfört med 2021.
Under året har Riksgäldskontoret gjort en reservering för låneförluster på lån till SAS med 1 350 miljoner kronor.
Kostnaderna för EKN uppgick till 4 270 miljoner kronor, vilket var en ökning med 3 970 miljoner kronor jämfört med 2021. Det beror främst på att förändringar av oreglerade skador och regressfordringar ökade med 4 314 miljoner kronor jämfört med 2021. Risken för garantiförluster ökade i bl.a. utestående garantier för export till Ryssland, Ghana och Etiopien. Utbetalade skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader har ökat från 799 miljoner kronor 2021 till 898 miljoner kronor 2022. De största skadeutbetalningar avsåg Equador, Kuba och Indien. Årets återvunna förluster för tidigare skadeutbetalningar har ökat med 443 miljoner kronor jämfört med 2021, vilket har minskat garantikostnaderna.
Kostnaderna för Riksgäldskontoret uppgick till 1 321 miljoner kronor, vilket var
1 498 miljoner kronor mer än 2021. Ökningen förklaras främst av reserveringar för låneförluster på lån till SAS med 1 350 miljoner kronor (se not 29 Utlåning).
Not 9 Övriga driftkostnader
Tabell 4.19 Övriga driftkostnader
Miljoner kronor
2022
2021
Övriga driftkostnader – tjänster
Trafikverket
55 579
52 237
Försvarsmakten
18 871
18 443
Försvarets materielverk
5 382
5 347
Polismyndigheten
3 582
3 388
Naturvårdsverket
2 328
2 051
Folkhälsomyndigheten
1 468
4 787
Övriga myndigheter
43 268
39 923
Summa tjänster
130 478
126 176
Övriga driftkostnader – varor
Försvarets materielverk
20 800
17 716
Trafikverket
6 437
5 188
Försvarsmakten
5 376
3 508
Folkhälsomyndigheten
4 836
2 621
Polismyndigheten
1 913
1 250
Övriga myndigheter
7 801
6 519
Summa varor
47 163
36 802
Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster
Svenska kraftnät
30 012
16 688
Sjöfartsverket
1 499
1 231
Luftfartsverket
424
452
Summa affärsverk, övrig drift – varor och tjänster
31 935
18 371
234
s. 235 Polismyndighetens kostnader för lokaler ökade med 236 miljoner kronor eller Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022
2021
Övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m.
Försvarsmakten
4 599
4 060
Trafikverket
813
710
Naturvårdsverket
625
-
Kriminalvården
321
290
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
282
231
Polismyndigheten
262
116
Affärsverk
Svenska kraftnät
656
510
Luftfartsverket
104
91
Sjöfartsverket
79
79
Övriga myndigheter
3 179
2 276
Summa övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m.
10 920
8 363
Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi
Trafikverket
-40 615
-36 729
Myndigheter i försvarssektorn
-20 846
-17 993
Affärsverk
Sjöfartsverket
-94
-421
Luftfartsverket
-1
-2
Övriga myndigheter
-2 611
-3 474
Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi
-64 167
-58 619
Eliminering av inomstatliga transaktioner
-18 323
-16 860
Summa
138 006
114 233
Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje delavsnitt i tabellen och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 23 773 miljoner kronor eller 21 procent jämfört med föregående år.
Tabellen ovan är uppdelad på kostnader för tjänster respektive varor för de myndig- heter där detta är möjligt, reparationer och övrigt samt aktivering av anläggningstill- gångar i egen regi. Med aktivering menas att inköpta varor eller tjänster tas upp som tillgångar i balansräkningen, vilket reducerar den totala kostnaden. Genom denna uppdelning kan man för respektive myndighet se hur kostnaderna fördelar sig på respektive del för de myndigheter som har störst driftkostnader. Här kommenteras sedan totalbeloppet för några av dessa myndigheter.
Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga drift- kostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Trafikverkets kostnader för varor och tjänster har ökat med 4 694 miljoner kronor. Under året har Trafikverket aktiverat 3 886 miljoner kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Aktiveringarna gäller väg- och järnvägsanläggningar. Dessa kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Detta medförde att de totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 808 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Försvarsmaktens totala driftkostnader ökade med 2 835 miljoner kronor. Ökningen utgörs bl.a. av att beredskapsvaror har ökat och då främst drivmedel och livsmedel.
235
s. 236 Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor och tjänster ökade med Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Även materielnära tjänster har ökat beroende på det förändrade säkerhetsläget som medfört ökade kostnader för tjänster kopplat till Försvarsmaktens materiel.
Försvarets materielverks driftkostnader ökade med 3 119 miljoner kronor. De ökade driftkostnaderna beror huvudsakligen på en ökning av kostnader för varor och materiel som hänför sig på tillväxt inom materielområdena Armé och Flyg.
Folkhälsomyndighetens driftkostnader minskade med 1 104 miljoner kronor. De minskade kostnaderna hänför sig i huvudsak till storskalig testning av covid-19 år 2021. Åt motsatt håll verkade reaförlusterna som avser destruerat vaccin.
Polismyndighetens driftkostnader ökade med 857 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det förklaras bl.a. av att kostnaden för drivmedel och reparation av motorfordon har ökat. Reparation och underhåll av inventarier har ökat på grund av myndighetens pågående tillväxt och ökade digitalisering. Kostnader för resor, representation, information m.m. har ökat främst på grund av att reserestriktionerna, som fanns under pandemin, har upphört. Även inköp av varor har ökat, då stora inköp av kommunikations- och it-utrustning har gjorts under året. Kostnaden för förbrukningsmaterial har ökat. Det beror på fortsatt stora inköp på grund av osäkra leveranskedjor till följd av oroligheter i omvärlden.
Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor och tjänster ökade med
13 324 miljoner kronor. Den stora ökningen beror till stor del på det högre elpriset jämfört med föregående år.
Naturvårdsverkets totala driftkostnader ökade med 902 miljoner kronor och är främst hänförlig till högre kostnader för intrångsersättningar varav 625 miljoner kronor under Reparationer avser intrångsersättning enligt Mark- och miljödomstolens dom till en markägare till följd av utökning av Natura 2000-områden.
Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 2 853 miljoner kronor mer jämfört med föregående år.
Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar
Tabell 4.20 Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner kronor
2022
2021
Trafikverket
12 631
12 390
Försvarsmakten
6 145
6 068
Polismyndigheten
1 316
1 202
Fortifikationsverket
1 148
1 235
Statens fastighetsverk
606
583
Försäkringskassan
569
655
Lunds universitet
525
511
Kriminalvården
466
421
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
330
347
Affärsverk
Svenska kraftnät
1 337
1 016
Luftfartsverket
258
192
Sjöfartsverket
195
183
Övriga myndigheter
6 196
6 176
Summa
31 722
30 979
236
s. 237 Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor och tjänster ökade med Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar.
Trafikverkets ökning avseende av- och nedskrivningar gäller främst väg- och järnvägsanläggningar samt immateriella anläggningstillgångar.
Svenska kraftnäts avskrivningar ökade avseende maskiner och inventarier samt på grund av nedskrivning av pågående anläggningar.
Polismyndighetens avskrivningar har ökat på grund av investeringar i bl.a. transportmedel och datorer.
Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag
Tabell 4.21 Resultat från andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
2022
2021
Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
15 072
22 603
Akademiska Hus AB
5 490
13 790
SBAB Bank AB
2 081
2 081
Sveaskog Holding AB
1 979
1 494
Jernhusen AB
1 639
1 628
AB Svensk Exportkredit
1 166
1 034
Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB)
596
383
Apoteket AB
402
356
SJ AB
314
-965
Svevia AB
301
326
Swedfund International AB
254
220
Infranord AB
81
61
Samhall AB
56
367
AB Svensk Bilprovning
55
79
Teracom Group AB
49
87
Green Cargo AB
43
400
RISE Research Institutes of Sweden AB
39
-14
Lernia AB
30
119
Arlandabanan Infrastructure AB
19
16
Apotek Produktion & Laboratorier AB
4
17
Voksenåsen A/S
1
4
Kungliga Operan AB
1
25
VisitSweden AB
1
-3
AB Göta Kanalbolag
0
0
Metria AB 1
0
27
Miljömärkning Sverige AB
-2
3
Kungliga Dramatiska Teatern AB
-4
5
PostNord AB
-15
1 206
Svenska Spel AB
-21
-500
Statens Bostadsomvandling AB
-43
-15
Saminvest AB
-58
212
Almi Företagspartner AB
-79
218
Specialfastigheter Sverige AB
-143
2 999
Systembolaget AB
-184
-95
237
s. 238 Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor och tjänster ökade med Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022
2021
Svenska Rymdaktiebolaget
-404
-23
Swedavia AB
-709
-1 182
Vattenfall AB
-1 102
46 828
Summa Kammarkollegiet
26 909
93 791
Affärsverk
Svenska kraftnät – Svenska Kraftnät Gasturbiner AB
30
13
Sjöfartsverket – Sjöfartsverket Holding AB
0
0
Luftfartsverket – LFV Holding AB
-111
27
Övriga myndigheter
16
39
Summa resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
26 844
93 870
Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
Nordiska Investeringsbanken NIB
325
563
SOS Alarm Sverige
5
-16
Sweden House
0
2
SAS
-1 536
-1 422
Telia Company AB
-6 002
4 611
Affärsverk
Svenska kraftnät - TSO Holding AS m.fl.
7
-1
Summa resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
-7 201
3 737
Resultat från andelar i hel- och delägda företag - totalt
Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
26 844
93 870
Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
-7 201
3 737
Summa
19 642
97 607
Anm.: Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
1 Metria AB såldes 2022-04-01.
Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos företagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårs- bokslut använts. Resultatandelarna har minskat med 78 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgår sammanlagt till 20 miljarder kronor för 2022. Mer än hälften av försämringen gäller Vattenfall AB.
Vattenfalls resultat blev 48 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år och blev negativt för 2022. Det försämrade resultatet beror till stor del på orealiserade marknadsvärdesförändringar för energiderivat avseende framtida elproduktion som uppgick till -24,3 miljarder kronor. Moderbolaget har även belastats med ökade åtaganden om 8,9 miljarder kronor för framtida avveckling av Ringhals och Forsmark till följd av ökade avsättningar samt den negativa utvecklingen av tillgodohavandet i den svenska Kärnavfallsfonden.
Resultatet för LKAB blev 7,5 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Förändringen förklaras främst av höga kostnader för avsättning för samhälls- omvandling, ökad bergförstärkning och underhållsåtgärder, produktionsstörningar samt inflation.
Akademiska Hus AB redovisade ett resultat på 5,5 miljarder kronor vilket var en minskning med 8,3 miljarder kronor jämfört med 2021. Minskningen förklaras främst av värdeförändringen avseende förvaltningsfastigheter som uppgick till 1,1 miljarder kronor. Värdeförändringen föregående år var 12,5 miljarder kronor. Resultat före värdeförändringar och skatt uppgick till 4,5 miljarder kronor och förklaras huvudsakligen av ett ökat driftöverskott.
238
s. 239 Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor och tjänster ökade med Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Specialfastigheter Sverige AB redovisade ett minskat resultat med 3,1 miljarder kronor jämfört med förgående år vilket främst beror på negativa orealiserade värdeföränd- ringar på förvaltningsfastigheter.
SJ AB:s resultat för 2022 ökade med 1,3 miljarder kronor till 0,3 miljarder kronor. Den ökningen förklaras främst av att resandet ökade med 47 procent jämfört med samma period föregående år. Rörelseresultatet påverkades även negativt av nedskrivning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar till följd av förändrad bedömning av nyttoeffekten och till följd av ändrad bedömning avseende vissa tidigare aktiverade kostnader hänförliga till delar av SJ:s nya biljettförsäljningssystem som är molnbaserat.
Svenska Spel AB redovisade ett resultat på 2 miljarder kronor för 2022 som var oförändrat jämfört med föregående år. I årsredovisningen för staten omförs den del av resultatet som betraktas som utdelning till skatteintäkt i stället för resultat från andelar. För 2022 omfördes 2 miljarder kronor till skatt. Följaktligen minskade resultatandelarna från 2 miljarder kronor till -21 miljoner kronor och det totala egna kapitalet från 1 till 0,5 miljarder kronor (se not 26).
Resultatet för Postnord AB minskade till följd av lägre paket- och brevvolymer än förväntat samt ökade kostnader drivet av omvärldsfaktorer.
Telia Company AB redovisade en resultatandel som var 10,6 miljarder kronor lägre jämfört med 2021. Förändringen förklaras främst av ej kassaflödespåverkande ned- skrivningar om totalt -19, 8 miljarder kronor för bolaget som helhet, varav svenska statens andel är 39,5 procent.
SAS redovisade en resultatandel på -1,5 miljarder kronor för 2021 och 2022. Resultatet blev 0,1 miljarder kronor lägre jämfört med 2021 och 2022.
Not 12 Nettokostnad för statsskulden
Tabell 4.22 Nettokostnad för statsskulden
Miljoner kronor
2022
2021
Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor
5 575
7 409
Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta
735
644
Summa ränteintäkter
6 310
8 053
Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor
-36 136
-21 717
Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta
-1 276
-1 369
Summa räntekostnader
-37 412
-23 086
Realiserade valutakursförändringar (netto)
-11 703
-383
Orealiserade valutakursförändringar (netto)
1 666
-2 435
Över-/underkurs vid emission (netto)
9 845
12 610
Realiserade kursförändringar (netto)
-447
-2 317
Provisioner till banker m.fl.
-64
-89
Nettokostnad för förvaltning av statsskulden
-31 805
-7 647
Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder.
Hög inflation, svagare krona och stigande marknadsräntor bidrog till att räntekost- naderna på statsskulden ökade. Under 2022 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 31 805 miljarder
239
s. 240 Under året har innehavet i det statliga bolaget Metria sålts och genererat en realisationsvinst om 616 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 24,2 miljarder kronor från föregående år trots att skulden har minskat. Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor ökade med 14,4 miljarder kronor och realiserade valutakursförluster ökade med 11,3 miljarder kronor. Ränteintäkter har minskat med 1,7 miljarder kronor jämfört med 2021. Effekterna av över- eller underkurser vid emission liksom orealiserade valutakursförändringar förändrades åt motsatt håll och begränsade den sammanlagda kostnadsökningen något.
Not 13 Övriga finansiella intäkter
Tabell 4.23 Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Exportkreditnämnden
6 731
2 603
Riksbankens inlevererade överskott
3 900
6 800
Skatteverket
3 109
2 413
Kärnavfallsfonden
1 232
2 805
Centrala studiestödsnämnden
62
192
Statens Fastighetsverk
4
3
Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument
Kärnavfallsfonden
-
3 289
Havs- och vattenmyndigheten, Göteborgs universitet,
Karolinska institutet, Kammarkollegiet m.fl.
6
127
Affärsverk
Luftfartsverket
25
5
Sjöfartsverket
19
19
Svenska kraftnät
14
9
Övriga myndigheter
931
680
Realisationsvinst avyttring Metria
616
-
Summa
16 649
18 945
Övriga finansiella intäkter minskade med 2 296 miljoner kronor jämfört med 2021 främst på grund av att Riksbankens inlevererade överskott och orealiserade värdeförändringar hos Kärnavfallsfonden minskade, medan intäkterna hos Exportkreditnämnden ökade.
Exportkreditnämndens (EKN) redovisar som finansiella intäkter både ränteintäkter och orealiserade och realiserade valutakursdifferenser netto. Intäkterna ökade med 4 128 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av valutakursförändringar och ändringar av diskonteringsräntan. Det finns ett samband mellan förändringen av finansiella intäkter och kostnader genom att valutakurs- förändringar och nuvärdesberäkningar på skadefordringar och åtaganden påverkar både tillgångar och skulder i garantiverksamheten.
Skatteverkets finansiella intäkter är främst räntor i skattekontosystemet, vilka ökade med 696 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella intäkter både ränteintäkter och realiserade värdeförändringar netto. Intäkterna har minskat med sammanlagt 4 862 miljoner kronor jämfört med föregående år främst på grund av att orealiserade värde- förändringar fanns med i beloppet föregående år (se not 14).
Under året har innehavet i det statliga bolaget Metria sålts och genererat en realisationsvinst om 616 miljoner kronor.
240
s. 241 Under året har innehavet i det statliga bolaget Metria sålts och genererat en realisationsvinst om 616 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Not 14 Övriga finansiella kostnader
Tabell 4.24 Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Exportkreditnämnden
5 773
2 619
Kärnavfallsfonden
844
443
Riksgäldskontoret
8
966
Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument
Kärnavfallsfonden
10 547
-
Riksgäldskontoret
5 290
254
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Karolinska institutet m.fl.
335
58
Kammarkollegiet
38
0
Affärsverk
Luftfartsverket
2
4
Sjöfartsverket
0
1
Svenska kraftnät
9
1
Övriga myndigheter
370
196
SAS hybridobligationer
2 250
-
Aktivering av finansiella kostnader
-5
-8
Summa
25 461
4 534
Övriga finansiella kostnader ökade med 20 927 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Exportkreditnämndens (EKN) redovisar som finansiella intäkter både ränteintäkter och orealiserade och realiserade valutakursdifferenser netto. Kostnaderna ökade med 3 154 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av valutakursförändringar och ändringar av diskonteringsräntan. Det finns ett samband mellan förändringen av finansiella intäkter och kostnader (jfr not 13).
Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella kostnader både räntekostnader och värdeförändringar. De finansiella kostnaderna exklusive orealiserade värdeföränd- ringar, vilka främst omfattar kostnader för ränteterminer och realisationsförluster, var 844 miljoner kronor, medan de orealiserade värdeförändringarna på finansiella instrument uppgick till 10 547 miljoner kronor (föregående år en intäkt, se not 13).
Riksgäldskontorets intäkter i form av värdeförändringar på finansiella instrument ökade med netto 4 078 miljoner kronor jämfört med föregående år. De orealiserade värdeförändringarna ökade kraftigt till 5 290 miljoner kronor, medan de realiserade värdeförändringarna minskade.
I årsredovisningen för staten har värdet av SAS hybridobligationer skrivits ned med 90 procent motsvarande 2 250 miljoner kronor i enlighet med Riksgäldskontorets bedömning. Se not 27.
Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen.
241
s. 242 Noter till balansräkningen Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Noter till balansräkningen
Not 15 Balanserade utgifter för utveckling
Tabell 4.25 Balanserade utgifter för utveckling
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
34 546
32 499
Årets anskaffningsutgifter
641
776
Årets utgifter, egen utveckling
2 245
1 989
Utrangering/försäljning
-789
-822
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
36 643
34 442
Ingående ackumulerade avskrivningar
-25 012
-23 630
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-2 296
-2 156
Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning
750
773
Utgående ackumulerade avskrivningar
-26 558
-25 013
Summa
10 085
9 429
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Trafikverket
1 396
1 209
Försäkringskassan
1 306
1 245
Polismyndigheten
699
685
Skatteverket
692
657
Kronofogdemyndigheten
433
449
Pensionsmyndigheten
375
377
Transportstyrelsen
349
324
Centrala studiestödsnämnden
306
256
Arbetsförmedlingen
290
233
E-hälsomyndigheten
264
300
Tullverket
243
204
Försvarets materielverk
230
240
Migrationsverket
227
274
Statens jordbruksverk
194
153
Umeå universitet
169
152
Lantmäteriet
168
184
Läkemedelsverket
162
119
Affärsverk
Svenska kraftnät
390
255
Sjöfartsverket
85
59
Övriga myndigheter
2 107
2 054
Summa
10 085
9 429
I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. De största tillgångarna finns hos Trafikverket, Försäkringskassan och Polismyndigheten.
Trafikverkets ökning av balanserade utgifter för utveckling beror främst på projekt MPK (Marknadsanpassad Planering av Kapacitet) av järnväg.
242
s. 243 Luftfartsverket immateriella anläggningstillgångar består av investeringar i flygtrafikledningssystemet Topsky. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Försäkringskassans balanserade utgifter för utveckling består till största delen av it- stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar och utvecklar även vissa it-system för Pensionsmyndighetens räkning.
Polismyndighetens större projekt år 2022 avseende balanserade utgifter för utveckling är Durtvå, ett it-stöd inom underrättelse samt vidareutveckling av registerutdragstjänst. Anpassningen medför att medborgare kan begära registerutdrag via polisen.se.
Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Tabell 4.26 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
6 806
6 489
Årets anskaffningsutgifter
623
717
Årets utgifter, egen utveckling
23
133
Utrangering/försäljning
-645
-346
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
6 807
6 993
Ingående ackumulerade avskrivningar
-4 187
-4 013
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-684
-545
Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning
594
322
Utgående ackumulerade avskrivningar
-4 277
-4 236
Summa
2 530
2 757
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
365
402
Polismyndigheten
179
143
Trafikverket
74
117
Skatteverket
52
16
Affärsverk
Svenska kraftnät
755
894
Luftfartsverket
588
616
Sjöfartsverket
17
20
Övriga myndigheter
500
549
Summa
2 530
2 757
Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten minskade med 227 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Affärsverket svenska kraftnäts immateriella anläggningstillgångar består av mark- rättigheter, nyttjanderättigheter för optoförbindelser samt licenser. Investeringarna i it-system avser främst systemlösningar som behövs i det framtida kraftsystemet och för att uppfylla de europeiska nätkoderna.
Luftfartsverket immateriella anläggningstillgångar består av investeringar i flygtrafikledningssystemet Topsky.
243
s. 244 Luftfartsverket immateriella anläggningstillgångar består av investeringar i flygtrafikledningssystemet Topsky. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har rättigheter och andra immateriella tillgångar som främst avser investeringar i det nationella radio- kommunikationssystemet Rakel.
Polismyndighetens rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar har ökat med 25 procent sedan föregående år. Ökningen beror bl.a. på nytt licensavtal för nätverk och brandvägg (WAN), it-arbetsplats (Microsoft licenser) och licenser för ärendehanteringssystem.
Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Posten saknar utfall för 2022 och 2021. Posten och noten framgår därför inte i balansräkningen.
Not 18 Statliga väganläggningar
Tabell 4.27 Statliga väganläggningar
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
265 236
255 882
Årets anskaffning
12
9
Överföringar från Pågående nyanläggningar
6 275
9 346
Utrangering/försäljning
-2
-2
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
271 521
265 235
Ingående ackumulerade avskrivningar
-118 708
-112 490
Årets avskrivningar
-6 392
-6 218
Utgående ackumulerade avskrivningar
-125 100
-118 708
Summa
146 421
146 527
Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år.
De största färdigställda projekten år 2022 är E20 Tollered–Alingsås, E20 förbi Skara, E18 Arninge (bytespunkt/resecentrum/station), E-län riksväg 35 Åtvidaberg–Linköping (delen Bankekind–Vårdsberg), Kvicksund–Västjädra samt E4 Norrtull–Kista.
Not 19 Statliga järnvägsanläggningar
Tabell 4.28 Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
261 060
252 793
Årets anskaffning
16
54
Överföringar från pågående nyanläggningar
13 681
8 219
Utrangering/försäljning
-26
-6
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
274 731
261 060
Ingående ackumulerade avskrivningar
-88 703
-83 109
Årets avskrivningar
-5 617
-5 594
Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning
10
-
Utgående ackumulerade avskrivningar
-94 310
-88 703
Summa
180 421
172 357
244
s. 245 Cirka 20 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Trafikverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentie- rade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år på järnvägsanläggningar.
De största färdigställda projekten år 2022 är Getingmidjan (Stockholm C–Stockholms södra, reinvestering bl.a. Strömbroarna), Hallsberg–Degerön (dubbelspårsfunktion för godsstråket genom Hallsberg), Borås–Varberg (spår och växelbyte, ommålningar broar), Dingersjö (förlängd mötesstation och ombyggnad E4), Händelö (kombiterminal) samt Åstorp–Teckomatorp (Pågatågstrafik).
Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom
Tabell 4.29 Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
84 483
79 424
Årets anskaffningsutgifter
3 569
1 573
Årets utgifter, egen utveckling
1
1
Överföringar från Pågående nyanläggningar
4 241
3 678
Utrangering/försäljning
-898
-194
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
91 396
84 482
Ingående ackumulerade avskrivningar
-34 396
-32 396
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-2 175
-2 151
Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning
828
144
Utgående ackumulerade avskrivningar
-35 743
-34 403
Ingående ackumulerade uppskrivningar
76
77
Minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning
-2
0
Utgående ackumulerade uppskrivningar
74
77
Summa
55 727
50 156
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerade avskrivningar skiljer sig något från utgående balans, beroende på omklassificeringar.
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Fortifikationsverket
18 424
14 585
Statens fastighetsverk
16 650
16 651
Naturvårdsverket
12 311
12 243
Riksdagsförvaltningen
2 518
1 173
Affärsverk
Svenska kraftnät
1 876
1 784
Luftfartsverket
1 279
1 206
Sjöfartsverket
776
690
Övriga myndigheter
1 893
1 824
Summa
55 727
50 156
Cirka 20 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassificerade som statliga byggnadsminnen. Fortifikationsverkets bokförda värde ökade bl.a. på grund av två stora förvärv, Solna Ulriksdal 2:1 och Sollentuna Helenelund 7:1 samt Solna Skogskarlen 3.
245
s. 246 Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Större delen av fastigheterna som Statens fastighetsverk förvaltar tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och vissa markområden.
Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Många markområden är bokförda till ett värde som är långt under marknadsvärdet.
Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna.
Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet
Tabell 4.30 Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
18 127
17 274
Årets anskaffningsutgifter
1 509
1 528
Årets utgifter, egen utveckling
16
11
Utrangering/försäljning
-571
-680
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
19 081
18 133
Ingående ackumulerade avskrivningar
-10 688
-9 985
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-1 397
-1 374
Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning
555
667
Utgående ackumulerade avskrivningar
-11 530
-10 692
Summa
7 551
7 441
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Polismyndigheten
1 731
1 618
Regeringskansliet
898
861
Kriminalvården
382
337
Domstolsverket
360
346
Göteborgs universitet
298
209
Kungl. Tekniska högskolan
286
300
Försvarsmakten
266
335
Försvarets materielverk
260
247
Stockholms universitet
237
292
Malmö universitet
221
192
Lunds universitet
217
187
Karolinska institutet
206
215
Uppsala universitet
190
200
Sveriges lantbruksuniversitet
177
182
Umeå universitet
149
158
Migrationsverket
117
149
Affärsverk
Luftfartsverket
18
20
Övriga myndigheter
1 537
1 593
Summa
7 551
7 441
246
s. 247 Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp.
Polismyndighetens förbättringsutgifter på annans fastighet i år består bl.a. av investeringsprojekt som rör lokalförsörjning och lokalanpassningar och är kopplat till polisens fortsatta tillväxt och säkerhetshöjande åtgärder.
Regeringskansliets förbättringsutgifter på annans fastighet i år är bl.a. relaterat till icke färdigställda kontorslokaler i Stockholm och en följd av omstrukturering av utlandsmyndigheter.
Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Tabell 4.31 Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
119 321
109 687
Årets anskaffningsutgifter
5 895
5 142
Årets utgifter, egen utveckling
59
29
Överföringar från Pågående nyanläggningar
4 646
7 156
Utrangering/försäljning
-3 679
-2 704
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
126 242
119 310
Ingående ackumulerade avskrivningar
-73 229
-68 982
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-7 119
-6 824
Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning
3 607
2 582
Utgående ackumulerade avskrivningar
-76 741
-73 224
Summa
49 501
46 086
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Polismyndigheten
2 423
2 222
Kustbevakningen
1 864
2 009
Försvarsmakten
1 513
1 680
Lunds universitet
1 403
1 344
Kriminalvården
1 268
955
Trafikverket
1 257
1 215
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1 042
1 073
Moderna Museet
890
850
Karolinska institutet
871
1 032
Sveriges lantbruksuniversitet
722
764
Göteborgs universitet
689
634
Stockholms universitet
661
600
Affärsverk
Svenska kraftnät
23 779
21 350
Sjöfartsverket
1 089
1 165
Luftfartsverket
12
9
Övriga myndigheter
10 018
9 184
247
s. 248 Årets investeringar som redovisas som pågående nyanläggningar uppgår totalt till 48,7 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022-12-31 2021-12-31
Summa
49 501
46 086
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transportmedel är exempel på tillgångar som myndigheterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.
Affärsverket svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoanläggningar samt tele- och informationssystem.
Årets investeringar för Polismyndigheten uppgår till 207 miljoner kronor. Ökningen består till stor del av investering i datorer och kringutrustning samt fordon.
Kriminalvårdens investeringar har ökat år 2022 delvis till följd av ändrad redovisningsprincip för datorer som tidigare kostnadsförts, men även på grund av större köp av videoutrustning. Investeringar i säkerhet och fordon har också ökat.
De största överföringarna från pågående nyanläggningar till Maskiner, inventarier, installationer m.m. finns hos Affärsverket svenska kraftnät, Polismyndigheten, Lunds universitet och Trafikverket. Affärsverket svenska kraftnät står för 74 procent av överfört belopp. De största nyinvesteringarna finns hos Kriminalvården, Polismyndigheten, Lunds universitet och Försvarsmakten.
Not 23 Pågående nyanläggningar
Tabell 4.32 Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor
2022-12-31 2021-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
148 344
132 937
Årets anskaffningsutgifter
8 128
7 910
Årets utgifter, egen utveckling
40 561
36 639
Överföringar från Pågående nyanläggningar
-29 048
-28 919
Utrangering/försäljning
-8
-3
Årets nedskrivningar
-185
-219
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
167 792
148 345
Summa
167 792
148 345
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2022-12-31 2021-12-31
Trafikverket
150 432
130 630
Fortifikationsverket
3 307
3 327
Statens fastighetsverk
2 898
2 691
Affärsverk
Svenska kraftnät
5 646
5 867
Sjöfartsverket
2 825
2 422
Luftfartsverket
418
338
Övriga myndigheter
2 266
3 070
Summa
167 792
148 345
Årets investeringar som redovisas som pågående nyanläggningar uppgår totalt till 48,7 miljarder kronor.
248
s. 249 Not 24 Beredskapstillgångar Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Trafikverkets investeringar uppgår till 40,2 miljarder kronor, varav investeringar i järnväg står för 24 miljarder kronor och väg 15,8 miljarder kronor. De största järnvägsprojekten är Västsvenska paketet järnväg och Tomteboda–Kallhäll (ökad kapacitet). De största vägprojekten är E4 Förbifart Stockholm och Västsvenska paketet väg.
Under 2022 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 20,2 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång, varav järnvägsanläggningar stod för 13,7 miljarder kronor och väg för 6,3 miljarder kronor. De största färdigställda järnvägsprojekten är Getingmidjan B43 (Stockholm C–Stockholms södra, reinvestering bl.a. Strömbroarna),
Hallsberg– Degerön, (dubbelspårsfunktion för godsstråket genom Hallsberg) samt Borås - Varberg, (spår och växelbyte, ommålningar broar). De största färdigställda vägprojekten är E20 Tollered–Alingsås, E20 Förbi Skara samt E18 Arninge (bytespunkt/resecentrum/station).
Affärsverket svenska kraftnäts största pågående projekt är transmissionsnätsprojekt. Ett exempel är ”Auro Line” som syftar till att förstärka nätet mellan Sverige och Finland.
Not 24 Beredskapstillgångar
Tabell 4.33 Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier
229 155
210 233
Förändring IB på grund av omklassificering
-1 359
-236
Årets anskaffning
26 522
20 156
Utrangering/försäljning
-4 869
-998
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier
249 449
229 155
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager
31 757
30 815
Förändring IB på grund av omklassificering
1 386
684
Årets anskaffning
2 750
1 142
Årets övriga förändring
-425
-884
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager
35 468
31 757
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapstillgångar
284 917
260 912
Ingående ackumulerade avskrivningar
-126 589
-120 823
Förändring IB på grund av omklassificering
4
-
Årets avskrivningar/nedskrivningar
-5 849
-5 791
Utrangering/försäljning
1 071
26
Utgående ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier)
-131 363
-126 588
Summa
153 554
134 324
Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.
Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap och som delar in sina beredskapstillgångar i beredskapsinventarier och beredskapsvaror.
Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 118,1 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel uppgår till 35,5 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 150,1 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad.
249
s. 250 Under denna post redovisas förskott som lämnats vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 21,1 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 5,6 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS 39E och nya generationens ubåt samt anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd.
Nyanskaffning av civila beredskapsinventarier uppgår till 5,4 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 0,2 miljarder kronor. Anskaffningen består främst av Folkhälsomyndighetens investeringar relaterat till covid-19-vaccin.
Beredskapsvarulagrets värde ökade med 3,7 miljarder kronor under året och beror bl.a. på ökad anskaffning av ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel. Ökningen beror även på ökad anskaffning av drivmedel samt att drivmedel klassats om från verksamhetsvara till beredskapstillgång.
Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Tabell 4.34 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Försvarets materielverk
4 025
4 045
Trafikverket
672
930
Kustbevakningen
110
0
Övriga myndigheter
43
22
Summa
4 850
4 997
Under denna post redovisas förskott som lämnats vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.
Försvarets materielverk har förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 158 miljoner kronor och förskotten till utländska leverantörer uppgår till 3 867 miljoner kronor.
Trafikverkets förskott avser byggande av väg- och järnvägsanläggningar. Större förskott hos myndigheten finns i projekten Södertälje Sluss och kanal, Norrbotniabanan Umeå– Dåva (ny järnväg), Förbifart Stockholm samt Olskroken (ombyggnad till planskilda järnvägsspår).
Kustbevakningens förskott avser varor till projektet nya övervakningsfartyg i 320- serien.
Not 26 Andelar i hel- och delägda företag
Tabell 4.35 Andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
444 726
504 578
Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
42 209
46 274
Riksbankens grundfond
1 000
1 000
Summa
487 935
551 852
Tabell 4.36 Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
Miljoner kronor
Statens
2022-12-31 2021-12-31 ägarandel
Vattenfall AB
110 473
180 710
100 %
250
s. 251 Under denna post redovisas förskott som lämnats vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Statens
2022-12-31
2021-12-31
ägarandel
Luossavaara-Kiirunavaara ,LKAB
71 280
67 532
100 %
Sveaskog Holding AB
66 192
62 516
100 %
Akademiska Hus AB
65 353
62 101
100 %
AB Svensk Exportkredit
21 575
20 808
100 %
Specialfastigheter Sverige AB
14 027
14 804
100 %
Swedavia AB
7 621
8 527
100 %
Almi Företagspartner AB
11 054
11 071
100 %
Jernhusen AB
10 719
9 437
100 %
Swedfund International AB
8 768
7 314
100 %
Apoteket AB
8 428
7 559
100 %
SBAB Bank AB
14 149
20 645
100 %
PostNord AB
8 340
5 542
61 %
Saminvest AB
6 096
6 154
100 %
Teracom Group AB
3 761
3 758
100 %
SJ AB
3 049
2 715
100 %
Samhall AB
2 051
1 995
100 %
Svevia AB
1 696
1 613
100 %
Systembolaget AB
1 668
1 699
100 %
Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB )
1 625
1 018
100 %
Statens Bostadsomvandling AB
929
972
100 %
Infranord AB
906
814
100 %
RISE Research Institutes of Sweden Holding AB
815
750
100 %
Green Cargo AB
731
644
100 %
Svenska Spel AB
530
994
100 %
Svenska Rymdaktiebolaget
494
398
100 %
Lernia AB
475
433
100 %
Apotek Produktion & Laboratorier AB
306
303
100 %
AB Svensk Bilprovning
160
176
100 %
Kungliga Operan AB
85
84
100 %
Arlandabanan Infrastructure AB
66
47
100 %
AB Göta Kanalbolag
40
40
100 %
Kungliga Dramatiska Teatern AB
27
32
100 %
VisitSweden AB
20
19
100 %
Miljömärkning Sverige AB
18
20
100 %
Voksenåsen AB
11
10
100 %
Metria AB
0
106
0 %
Affärsverk
Luftfartsverket - LFV Holding AB
293
379
100 %
Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB
299
267
100 %
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB
4
10
100 %
Övriga andelar
591
562
-
Summa
444 726
504 578
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslutet använts.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande minskade med 59,9 miljarder kronor jämfört med föregående år och uppgick till 444,7 miljarder kronor.
251
s. 252 Under denna post redovisas förskott som lämnats vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Vattenfall AB:s andelsvärde minskade med 70 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på -1,1 miljarder kronor som minskat med årets utdelning på
23 miljarder kronor. Minskningen förklaras också av poster redovisade direkt mot eget kapital såsom resultat av kassaflödes- och valutasäkringar på -94,7 miljarder kronor, omräkningsdifferenser på 13,7 miljarder kronor, effekten av ägarförändringen i koncernföretaget på 2,3 miljarder kronor, positiv effekt avseende inkomstskatter på 22 miljarder kronor, positiv effekt av omvärdering av pensionsskulden på
12,9 miljarder kronor och övriga poster på 0,4 miljarder kronor.
LKAB:s andelsvärde ökade med 3,7 miljarder kronor, vilket främst förklaras av nettot av årets vinst på 15,1 miljarder kronor och årets utdelning på 12,4 miljarder kronor samt av poster redovisade direkt mot eget kapital på 1,1 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 3,7 miljarder kronor. Förändringen förklaras dels av årets resultat på 2 miljarder kronor minskat med utdelning till staten på 1,3 miljarder kronor och av en positiv värdeförändring på marktillgångar som redovisats direkt mot eget kapital netto 3 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Akademiska Hus AB ökade med 3,3 miljarder kronor, vilket bland annat beror på årets resultat om 5,5 miljarder kronor minskat med utdelning på 2,5 miljarder kronor.
Postnord AB ökade i värde med 2,8 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av poster redovisade direkt mot eget kapital såsom effekt av omvärdering av pensionsskuld.
Jernhusen AB ökade i värde med 1,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 1,6 miljarder kronor
Andelsvärdet för Swedfund International AB ökade med 1,5 miljarder kronor till följd av ett kapitaltillskott på 1,2 miljarder kronor och årets resultat på 0,25 miljarder kronor.
Andelsvärdet för SBAB Bank AB minskade med 6,5 miljarder kronor. Minskningen förklaras dels av årets resultat på 2 miljarder kronor samt -7,5 miljarder kronor hänförligt till ränterelaterade värdeförändringar på derivat som redovisades direkt mot eget kapital.
Svenska Spel AB redovisade ett eget kapital som uppgick till 2,5 miljarder kronor vid årsskiftet. I årsredovisningen för staten redovisas 2 miljarder kronor av dessa som upplupen skatteintäkt. Andelsvärdet för Svenska Spel AB uppgår därmed till resterande 0,5 miljarder kronor för 2022.
Metria AB har sålts under 2022.
Tabell 4.37 Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
Miljoner kronor
Statens
2022-12-31
2021-12-31
ägarandel
Telia Company AB
26 338
31 873
41,0 %
Nordiska Investeringsbanken (NIB)
15 485
14 149
34,6 %
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
160
156
50,0 %
Sweden House
14
11
36,0 %
SAS
0
0
21,8 %
Affärsverk
Svenska kraftnät – TSO Holding AS m.fl.
212
85
Summa
42 209
46 274
252
s. 253 Under denna post redovisas förskott som lämnats vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med 4,1 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgick till 42,2 miljarder kronor.
Andelsvärdet i Telia Company AB minskade med 5,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen förklaras till stor del av andelen av årets resultat som uppgår till -6 miljarder kronor. Till staten betald utdelning uppgår till 3,3 miljarder kronor. Övriga poster som har redovisats direkt mot eget kapital uppgår till
3,8 miljarder kronor och består främst av positiva valutakursdifferenser, omvärdering av pensionsskulden och förändring av innehav i bolag utan bestämmande inflytande. Marknadsvärdet på statens innehav var 43 miljarder kronor per 31 december 2022.
Nordiska Investeringsbanken ökade med 1,3 miljarder kronor. Periodens resultatandel uppgick till 0,3 miljarder kronor och därtill har övriga poster på 1,2 miljarder kronor redovisats direkt mot eget kapital.
Statens ägarandelar i SAS inkluderar hybridobligationer som redovisas under posten Andra långfristiga värdepappersinnehav. SAS eget kapital, exklusive hybridobligat- ioner, var negativt i årsbokslutet 2021/2022. Följaktligen anges statens andelar i SAS som noll. Marknadsvärdet på statens innehav var 0,7 miljarder kronor per 31 december 2022.
Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav
Tabell 4.38 Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Kärnavfallsfonden
Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder
25 646
29 301
Bostadsobligationer
25 995
19 857
Summa Kärnavfallsfonden
51 641
49 158
Investerings- och utvecklingsbanker, Kammarkollegiet och Sida
Europeiska investeringsbanken EIB
3 856
3 856
Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD
1 399
1 246
Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB
1 107
1 107
Europeiska utvecklingsbanken EBRD
1 040
1 040
Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB
1 065
930
Internationella finansbolaget, IFC
436
436
Interamerikanska utvecklingsbanken IDB
147
147
Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB
136
136
Interamerikanska investeringsbolaget,IIC
115
110
Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA
22
22
Europarådets utvecklingsbank CEB
7
7
Summa investerings- och utvecklingsbanker 1
9 330
9 037
Kammarkollegiet, övrigt
Hybridobligationer, SAS
250
2 500
Orio AB (Saab Automobile Parts AB)
0
471
Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m.
216
251
Summa Kammarkollegiet, övrigt
466
3 222
Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer
356
398
Övriga myndigheter
894
939
Summa
62 686
62 754
1 Regeringen tar vartannat år fram skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker. I skrivelsen redovisas inbetalt kapital för
253
s. 254 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat till aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel samt till en mindre del av valutakursförändringar.
Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder och bostadsobligationer (säkerställda obligationer). Kärnavfallsfondens placeringsmodell innebär att förvaltningen är uppdelad i två portföljer. I den s.k. långsiktiga portföljen kan fonden placera i svenska och utländska företagsobligationer och aktier. Den andra portföljen, den s.k. basportföljen, består främst av statsobligationer som elimineras i Årsredovisning för staten samt bostadsobligationer. För 2022 uppgick statsobligationerna som eliminerades till
18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021.
Kärnavfallsfondens finansiella instrument värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och värdeökning. Avkastningen på totalnivå har varit positiv både för 2022 och den senaste femårsperioden.
Den orealiserade värdeförändringen uppgick till 367 miljoner kronor per balansdagen, vilket är en minskning med 8 591 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Under året har Sida redovisat kapital- tillskott till utvecklingsbanker med 292 miljoner kronor. Kammarkollegiet har inte gjort någon utbetalning av kapitaltillskott till investerings- eller utvecklingsbankerna under 2022.
I årsredovisningen för staten har anskaffningsvärdet av SAS hybridobligationer skrivits ned med 90 procent i enlighet med Riksgäldskontorets bedömning, liksom värdet av statens lånefordringar på SAS har skrivits ned med 90 procent.
Kammarkollegiets övriga värdepapper är främst de andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium och räntekonsortium som innehas av fonder som Kammarkollegiet redovisar.
Not 28 Långfristiga fordringar
Tabell 4.39 Långfristiga fordringar
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Exportkreditnämnden
Fordringar efterskottspremier garantiavgifter
3 508
4 871
Skadefordringar
1 890
1 918
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar
2 441
290
Summa Exportkreditnämnden
7 839
7 079
Affärsverk
Luftfartsverket
3 473
3 552
Svenska kraftnät
539
618
Sjöfartsverket
115
112
Övriga myndigheter
1 257
1 411
Summa
13 223
12 772
254
s. 255 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Långfristiga fordringar uppgick till 13 223 miljoner kronor vilket är 451 miljoner kronor högre än föregående år.
Exportkreditnämndens (EKN) fordringar ökade med 760 miljoner kronor och uppgick till totalt 7 839 miljoner kronor. Fordringarna för efterskottspremier minskade med
1 363 miljoner kronor, och avser till helt övervägande del garantier för export av JAS Gripen till Brasilien. EKN värderar sina skadefordringar till 1 890 miljoner kronor, vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna, som nominellt uppgår till 15 158 miljoner kronor. EKN kan minska riskerna genom att teckna återförsäkringar. EKN:s nettofordringar hänförbara till återförsäkringsavtal uppgår till 2 441 miljoner kronor i slutet av 2022, vilket är en ökning med 2 151 miljoner kronor jämfört med 2021. Det beror främst på valutakursförändringar.
Trafikverkets fordringar har minskat till 423 miljoner kronor. De utgörs av en deposition som Trafikverket har hos Nasdaq, som säkerhet för elderivathandel. Under 2022 har marknadspriserna på elterminerna ökat i jämförelse med inköpspriserna, vilket har gjort att depositionen har minskat. Sida:s fordringar gäller garantiverksam- heten och uppgår till 331 miljoner kronor, varav största delen är skadefordringar.
I posten ingår även fordringar mot Miga som är en organisation inom Världsbanken.
Riksgäldskontorets regressfordringar minskade med 174 miljoner kronor och uppgick till 12 miljoner kronor som en följd av en värdereglering av fordran på Saab Automobil AB i konkurs. Konkursen har slutförts under året och därmed finns inte längre den fordran kvar.
Göteborgs universitets fordringar uppgår till 67 miljoner kronor och avser placering av donationsmedel i Akademiska Hus AB.
Luftfartsverkets (LFV) fordringar har minskat med 79 miljoner kronor till 3 473 miljoner kronor. LFV:s intäkter för en route och terminal Arlanda styrs av EU-regelverk som innebär riskdelning mellan LFV och flygbolagen. Vissa kostnadsökningar hänförliga till s.k. okontrollerbara förändringar finansieras också via det EU-gemensamma avgiftssystemet. För Sveriges del utgör förändringar i pensionsskuld en sådan. LFV:s åtaganden rörande pensionsavsättningar bidrar med 31 miljoner kronor till minskningen.
Affärsverket svenska kraftnäts fordringar uppgår till 539 miljoner kronor och består bl.a. av lånefordringar på dotter- och intresseföretag. Posten inkluderar också långfristiga förutbetalda kostnader som avser lämnade investeringsbidrag.
Sjöfartsverkets fordringar uppgår till 115 miljoner kronor, vilket är en ökning med
3 miljoner kronor. Ökningen är hänförlig till en långfristig fordran på Eurocontrol, det europeiska avgiftssystemet för flygtrafiktjänst. Posten inkluderar också kapitalförsäkringar för pensioner för vissa lotsar.
Not 29 Utlåning
Tabell 4.40 Utlåning
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Centrala studiestödsnämnden
Studielån, utlånat belopp
261 244
250 950
Reserveringar för låneförluster, studielån
-24 006
-23 411
Bokfört värde, studielån
237 238
227 539
Hemutrustningslån, utlånat belopp
864
1 000
Reserveringar för låneförluster, hemutrustningslån
-639
-682
Bokfört värde, hemutrustningslån
225
318
255
s. 256 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022-12-31
2021-12-31
Körkortslån, utlånat belopp
164
151
Reserveringar för låneförluster, körkortslån
-63
-54
Bokfört värde, körkortslån
101
97
Övriga lån (skuldsaneringslån och äldre lån), utlånat belopp
361
376
Reserveringar för låneförluster, övriga lån
-342
-356
Bokfört värde, övriga lån
19
20
Summa Centrala studiestödsnämnden
237 583
227 974
Riksgäldskontoret
Riksbanken
75 755
126 979
Svensk Exportkredit
0
10 000
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
5 670
5 490
SAS Scandinavian Airlines System, utlånat belopp
1 500
0
Reserveringar för låneförluster, SAS
-1 350
Bokfört värde, SAS
150
0
Premiepensionssystemet
2 247
3 302
A-Train AB
783
804
Kungliga Operan
96
103
Kungliga Dramatiska Teatern
70
50
Övriga
122
137
Summa Riksgäldskontoret
84 893
146 865
Trafikverket
191
164
Statens energimyndighet, utlånat belopp
414
469
Reserveringar för låneförluster, Statens energimyndighet
-244
-307
Bokfört värde, Statens energimyndighet
170
162
Kammarkollegiet
101
111
Affärsverk
Svenska kraftnät
94
161
Övriga myndigheter
36
44
Summa
323 068
375 481
Statens fordringar i utlåningsverksamhet uppgick efter reservering för låneförluster till 323,1 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket var en minskning med 52,4 miljarder kronor jämfört med 2021.
CSN:s lånefordringar uppgår till 237,6 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster, vilket innebar att fordran ökade netto med 9,6 miljarder kronor jämfört med 2021. Lånefordringarna är uppdelade på Studielån, Hemutrustningslån, Körkortslån och Övriga lån. I tabellen redovisas utlånat belopp, reserveringar och bokfört värde för respektive lån.
Totalt utlånat belopp för studielån var 261,2 miljarder kronor och reserveringar för förväntade låneförluster var 24,0 miljarder kronor 2022. CSN delar upp studielån i lånefordringar och lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet där lånevillkoren är mer förmånliga. Totalt är reserveringar för låneförlusterna på studielån drygt 9 procent av utlånat belopp 2022. För lån med villkorad återbetalningsskyldighet beräknas förlusten vara 41 procent (totalt 9,5 miljarder kronor). Det bokförda värdet på studielån har ökat med 9,7 miljarder kronor jämfört med 2021. Nyutlåningen och amorteringar uppgår till 24,6 respektive 13,4 miljarder kronor 2022. Reserveringar för låneförluster har ökat med 0,6 miljarder kronor, jämfört med 2021. Hemutrustningslån är lån till utländska medborgare, främst flyktingar, som genom dessa lån ges möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. Hemutrustningslån har
256
s. 257 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
upphört fr.o.m. 2021 och innebär att nya lån inte längre får beviljas. Det bokförda värdet på hemutrustningslån var 0,2 miljarder kronor, jämfört med 0,3 miljarder kronor 2021. Totalt är reserveringar för låneförlusterna på hemutrustningslån
74 procent av utlånat belopp 2022.
Riksgäldskontorets lånefordringar uppgick till 84,9 miljarder kronor, vilket var
62,0 miljarder kronor lägre än 2021. Utlåningen var främst till Riksbanken och statliga bolag. Lånen till Riksbanken som är i dollar och euro minskade med 51,2 miljarder kronor jämfört med 2021. Riksbanken har amorterat lån på totalt 6,5 miljarder dollar under året. Utestående lån till Riksbanken har även påverkats av att både dollar och euro under året har ökat i värde i förhållande till den svenska kronan. Svensk Exportkredit har under året återbetalat hela sitt lån till Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret betalade ut 1,5 miljarder kronor i lån till SAS 2022. Lånet till SAS har skrivits ned med 90 procent för förväntade låneförluster. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen har Riksgäldskontoret även lånat ut medel till det statliga bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Det lånet har ökat något jämfört med föregående år. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Utlånat belopp till premiepensionssystemet för att tillgodose behovet av likviditet vid handel med fondandelar har minskat med 1,1 miljarder kronor jämfört med 2021.
Statens energimyndighets lånefordringar avser villkorslån, tillväxtlån och utvecklings- kapital/royaltylån till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering.
Affärsverket svenska kraftnäts lånefordringar avser lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet.
I posten Övriga myndigheter ingår bl.a. Kammarkollegiet med lånefordringar som avser lån till researrangörer, och Trafikverkets stödlån till leverantörer av flygtrafiktjänst. Vidare ingår Tillväxtverket och några länsstyrelser.
Not 30 Varulager och förråd
Tabell 4.41 Varulager och förråd
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Trafikverket
1 363
1 196
Polismyndigheten
336
257
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
202
155
Försvarets materielverk
158
143
Försvarsmakten
94
572
Affärsverk
Sjöfartsverket
73
59
Övriga myndigheter
328
277
Summa
2 554
2 659
Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Minskningen av varulagervärdet beror främst på att Försvarsmakten har klassificerat om drivmedel till beredskapsvaror som ingår i posten Beredskapstillgångar.
Trafikverkets varulager och förråd består i huvudsak av material för underhåll, reparation och byggnation av järnvägsanläggningar.
257
s. 258 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Polismyndighetens varulager innehåller huvudsakligen vapen och ammunition samt beklädnad.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps varulager består huvudsakligen av ett nytt lager som tillkommit under 2022 (RescEU shelter), ett medicinskt lager (EU Equipment) och ett internationellt lager (bistånd). En avveckling har påbörjats av EU:s strategiska lager för civila krishanteringsinsatser (Strategic Warehouse).
Vaulager och förråd hos Försvarets materielverk består främst av reservdelar till målrobotsystem.
Försvarsmaktens varulager och förråd består av trycksaker och drivmedel som används till Försvarsmaktens fordon.
Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst reservdelar till räddnings- helikoptrar och drivmedel.
Not 31 Pågående arbeten
Tabell 4.42 Pågående arbeten
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Lantmäteriet
220
245
Försvarets materielverk
206
196
Övriga myndigheter
11
10
Summa
437
451
Pågående arbeten hos Lantmäteriet består i huvudsak av fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Posten hos Lantmäteriet minskade med 25 miljoner kronor jämfört med föregående år och beror främst på slutfakturering under året av omarronderingsprojektet Västra Leksand.
Pågående arbeten hos Försvarets materielverk består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Större uppdrag består av upparbetade kostnader för försäljning av ubåtar till Singapore.
Not 32 Fastigheter
Tabell 4.43 Fastigheter
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Länsstyrelsen i Dalarnas län
158
135
Länsstyrelsen i Värmlands län
22
17
Övriga myndigheter
1
2
Summa
181
154
Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderings- områden i den s.k. Jordfonden, där byggnadsprojekt pågår eller är planerade. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen samt främja bosättning och sysselsättning i glesbygd.
Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter.
258
s. 259 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Not 33 Förskott till leverantörer
Tabell 4.44 Förskott till leverantörer
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Trafikverket
64
58
Fortifikationsverket
27
0
Affärsverk
Sjöfartsverket
2
2
Övriga myndigheter
1
1
Summa
93
61
Endast några få myndigheter redovisar förskott till leverantörer.
Not 34 Kundfordringar
Tabell 4.45 Kundfordringar
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Trafikverket
1 401
662
Livsmedelsverket
601
495
Statens institutionsstyrelse
313
270
Transportstyrelsen
251
262
Karolinska institutet
223
212
Lantmäteriet
146
111
Försvarsmakten
139
142
Läkemedelsverket
104
95
Affärsverk
Svenska kraftnät
2 148
1 473
Sjöfartsverket
196
298
Luftfartsverket
30
28
Övriga myndigheter
1 392
1 470
Summa
6 944
5 518
Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär.
Jämfört med föregående år har posten ökat med 1 426 miljoner kronor. Trafikverkets kundfordringar uppgår till 1 401 miljoner kronor vilket är en ökning med 739 miljoner kronor. Ökningen förklaras av att det under 2022 inte har gjorts någon kreditering av kunder med trafikeringsavtal som gjordes 2021 med anledning av covid- 19. Livsmedelsverkets kundfordringar har ökat med 106 miljoner kronor, vilket främst förklaras av att fakturerade kontrollavgifter från 2017 till och med 2022 har över- klagats. Affärsverket svenska kraftnäts kundfordringar har ökat med 675 miljoner kronor. Förändringarna hos övriga myndigheter är av mer begränsad omfattning.
Not 35 Övriga kortfristiga fordringar
Tabell 4.46 Övriga kortfristiga fordringar
Miljoner kronor
2022-12-31 2021-12-31
Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket)
87 987
79 796
259
s. 260 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022-12-31
2021-12-31
Fordringar public service-avgift (beräknat belopp)
1 030
-
Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år
Skatt till kommuner och regioner (Skatteverket)
-
7 251
Trossamfund och begravningsavgifter
-
-308
Summa Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år
-
6 943
Riksgäldskontoret
Affärsdagsredovisning
50 882
32 170
CSA-avtal
3 287
1 181
OMX-säkerheter
1 908
679
Övrigt
68
78
Summa Riksgäldskontoret
56 145
34 108
Statens jordbruksverk
10 016
9 010
Försäkringskassan
4 840
4 514
E-hälsomyndigheten
2 626
2 604
Kärnavfallsfonden
1 897
259
Transportstyrelsen
1 571
1 804
Affärsverk
Luftfartsverket
714
309
Sjöfartsverket
52
51
Svenska kraftnät
49
244
Övriga myndigheter
6 530
6 707
Summa
173 457
146 349
Övriga kortfristiga fordringar uppgick till 173 miljarder kronor vilket är en ökning med 27 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med drygt 8 miljarder kronor till
88 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordringarna avseende beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms har ökat med ungefär 4 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 34 miljarder kronor. Anstånden ges till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av covid-19.
Slutavräkning av public service-avgiften varierar mellan åren. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras den slutliga avgiften mot den preliminära som betalades ut under inkomståret. Ett beräknat belopp för slutreglering avseende åren 2021 och 2022 uppgår till 1 miljard kronor vid utgången av 2022.
Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära utbetalningar som Skatteverket har gjort. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskotts- utbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2020 var vid utgången av 2021 en fordran. Slutavräkningen avseende 2021 resulterade dock i en skuld på 27 miljarder kronor vid utgången av 2022 (se not 50 Övriga kortfristiga skulder).
Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade med nära 19 miljarder kronor. Fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs.
260
s. 261 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Statens jordbruksverk har bl.a. fordringar relaterade till EU:s garantifond för jordbruket samt EU:s landsbygdsfond 2014–2022.
Försäkringskassans kortfristiga fordringar har ökat något, vilket framför allt förklaras av ökade återkravsfordringar.
E-hälsomyndighetens kortfristiga fordringar avser framför allt fordringar på regionerna inom ramen för distribution av läkemedelsförmånen.
Kärnavfallsfondens övriga kortfristiga fordringar uppgick till knappt 2 miljarder kronor 2022. Förändringen mellan åren beror främst på säkerheter, till följd av att Kärnavfallsfonden har orealiserade förluster för ränteswappar. (Se not 50 Övriga kortfristiga skulder.)
Transportstyrelsens fordringar har minskat något jämfört med föregående år. Föränd- ringen avser det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS) och är i förlängningen en effekt av förändringar i efterfrågan på luftfart till följd av pandemi och restriktioner mellan 2021 och 2022.
Not 36 Förutbetalda kostnader
Tabell 4.47 Förutbetalda kostnader
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Kammarkollegiet
1 444
15
Polismyndigheten
1 279
1 076
Riksgäldskontoret
- underkurser, upplåning i svenska kronor
679
185
- underkurser, upplåning i utländsk valuta
7
53
- övrigt
24
26
Summa Riksgäldskontoret
710
264
Kriminalvården
589
474
Försäkringskassan
555
414
Trafikverket
550
420
Försvarsmakten
536
300
Domstolsverket
334
293
Skatteverket
330
265
Lunds universitet
323
296
Regeringskansliet
300
170
Kungl. Tekniska högskolan
295
254
Uppsala universitet
293
246
Migrationsverket
290
184
Karolinska institutet
275
234
Arbetsförmedlingen
271
248
Affärsverk
Svenska kraftnät
92
81
Luftfartsverket
47
41
Sjöfartsverket
40
39
Övriga myndigheter
4 413
3 960
Summa
12 967
9 274
En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet
261
s. 262 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster.
Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande år. Förutbetalda hyreskostnader uppgår totalt till 5 251 miljoner kronor, dvs. omkring 40 procent av det totala beloppet.
Polismyndigheten redovisar förutbetalda hyreskostnader på 676 miljoner kronor. Kriminalvårdens förutbetalda hyreskostnader uppgår till 452 miljoner kronor. Lunds universitets förutbetalda hyreskostnader uppgår till 263 miljoner kronor.
Kammarkollegiet redovisar förutbetalda kostnader exklusive hyreskostnader på 1 436 miljoner kronor. Ökningen beror på att posten EU-avgift GNI/BNI avgiftsreducering avseende 2022 har ökat med 1 429 miljoner kronor. Polismyndigheten redovisar förutbetalda it-kostnader på 549 miljoner kronor vilket är en ökning med 122 miljoner kronor från föregående år.
Hos Riksgäldskontoret uppstår underkurser när myndigheten emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad, vilken periodiseras över lånets löptid. För 2022 är underkurserna högre än 2021 för upplåning i svensk valuta. För upplåning i utländsk valuta är underkurserna lägre än föregående år.
Not 37 Upplupna bidragsintäkter
Tabell 4.48 Upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Trafikverket
627
649
Lunds universitet
420
424
Kungl. Tekniska högskolan
414
457
Karolinska institutet
390
401
Stockholms universitet
370
290
Uppsala universitet
365
319
Göteborgs universitet
318
276
Linköpings universitet
222
213
Umeå universitet
134
149
Sveriges lantbruksuniversitet
132
131
Övriga myndigheter
783
724
Summa
4 175
4 034
Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten.
Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten gäller främst pågående forskningsprojekt.
Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen medfinansieras av kommuner.
262
s. 263 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Not 38 Övriga upplupna intäkter
Tabell 4.49 Övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Upplupna skatteintäkter
277 603
300 540
Upplupna intäkter Lantmäteriet (främst stämpelskatt)
742
2
Riksgäldskontoret
Upplupna ränteintäkter, statsskulden i svenska kronor
408
688
Upplupna ränteintäkter, statsskulden i utländsk valuta
75
18
Övriga upplupna intäkter
321
512
Summa Riksgäldskontoret
804
1 218
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
1 684
953
Försäkringskassan
713
629
Trafikverket
707
625
Kärnavfallsfonden
671
746
Affärsverk
Svenska kraftnät
3 262
1 982
Sjöfartsverket
199
50
Luftfartsverket
171
163
Övriga myndigheter
1 870
1 831
Summa
288 426
308 739
Upplupna skatteintäkter enligt tabellen nedan utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats till och med december månad. Förskotterade skatter som avser kommande år räknas av.
Specifikation av upplupna skatteintäkter
Tabell 4.50 Specifikation av upplupna skatteintäkter
Miljoner kronor
Upplupen intäkt
som kvarstår
Upplupen intäkt
efter uppbörden
Upplupen intäkt
Förändring
Skattskyldig/skatteslag
2022-12-31
i januari 2023
2021-12-31 2022/2021
Belopp
Andel
Belopp
Belopp
Belopp
Fysiska personers skatter
121 577
44
47 802
149 942
-28 365
Juridiska personers skatter
27 527
10
6 401
21 563
5 964
Arbetsgivaravgifter m.m.
58 212
21
713
55 257
2 955
Mervärdesskatt
86 380
31
50 970
80 937
5 443
Övriga skatter
17 687
6
7 048
20 216
-2 530
Förskottsdebiteringar F-skatt
-15 028
-5
-17 828
-13 549
-1 479
Förskott utsläppsrätter
-2 272
-1
-2 272
-2 726
454
Elimineringar m.m.
-16 481
-6
-16 481
-11 099
-5 382
Totalt upplupna skatteintäkter
277 603
100
76 354
300 540
-22 937
De upplupna skatteintäkterna vid utgången av 2022 uppgår till 278 miljarder kronor, vilket är en minskning med 23 miljarder kronor jämfört med 2021. De enskilt största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter. Det är också i allt väsentligt upplupna intäkter från fysiska personer som har förändrats jämfört med 2021.
263
s. 264 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Större delen av de upplupna intäkterna förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari 2023, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna avseende 2022 till 76 miljarder kronor.
Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investeringssparkonto och fastighetsavgifter. För mervärdesskatten förklaras den kvarvarande upplupna intäkten till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter uppbörden i februari har den upplupna intäkten avseende mervärdesskatt minskat till 9 miljarder kronor.
Fysiska personers inkomstskatter ökade med 6 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen 2021, vilket är en svag ökning jämfört med förändringen mellan
2021 och 2020. Det beror framför allt på att hushållens kapitalvinster är betydligt lägre jämfört med föregående år men också på skattesänkningar, bl.a. i form av höjt jobbskatteavdrag. De upplupna intäkterna har minskat med 28 miljarder kronor.
Juridiska personers inkomstskatter har ökat med nästan 29 miljarder kronor medan de upplupna intäkterna ökade med knappt 6 miljarder kronor.
Över tid varierar de upplupna intäkterna mest för fysiska och juridiska personer. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna i grunden baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden, även om företagen kan ändra sin debiterade preliminärskatt löpande under året.
Arbetsgivaravgifterna har ökat med drygt 38 miljarder kronor jämfört med årsredo- visningen 2021, vilket är en svag ökning jämfört med förändringen året innan. Det beror på att nedsättningarna av arbetsgivaravgifterna var högre 2020 jämfört med 2021. Exklusive nedsättningar ökade arbetsgivaravgifterna något mer 2022 jämfört med 2021. De upplupna intäkterna avseende arbetsgivaravgifter är däremot på ungefär samma nivå som förra året och har ökat med knappt 3 miljarder kronor.
Intäkterna från mervärdesskatt har ökat med 46 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen för 2021, medan de upplupna intäkterna har ökat med drygt 5 miljarder kronor.
Vid jämförelse mellan den skatteperiodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2021 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett mindre skillnadsbelopp som för 2022 uppgår till 0,8 miljarder kronor och som även påverkar nettoförmögenheten. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt.
Resterande övriga upplupna intäkter
Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Övriga upplupna intäkter innehåller till största delen upplupna ränteintäkter på utlåning till Riksbanken. Till följd av att Riksbanken beslutade att själv finansiera valutareserven slutade Riksgäldskontoret låna
264
s. 265 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
i utländsk valuta för 2021, . Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta uppgick i slutet av 2022 till 76 miljarder kronor, vilket är en minskning med 51 miljarder kronor jämfört med 2021.
Rådet för europeiska socialfonden i Sverige har upplupna intäkter för EU-medel från EU:s fonder, främst Socialfonden. De upplupna intäkterna har ökat jämfört med föregående år. Det beror främst på att Socialfonden har utökats med bl.a. området React-EU, som syftar till att motverka negativa ekonomiska konsekvenser till följd av sjukdomen covid-19.
Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för internationell vård av pensionärer samt upplupna ränteintäkter avseende återkrav.
Trafikverket redovisar upplupna intäkter bl.a. för elförsäljning och investeringsprojekt.
Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i huvudsak upplupna avgifter som reaktorinnehavarna betalar i efterskott. Resterande del är upplupna ränteintäkter på placeringar.
Affärsverket svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna nätintäkter, upplupna intäkter från systemansvariga samt periodiserade kapacitetsavgifter. Det är framför allt upplupna intäkter för transmissionsnät som ökat jämfört med 2021.
Not 39 Värdepapper och andelar
Tabell 4.51 Värdepapper och andelar
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Riksgäldskontoret
33 239
12 760
Försäkringskassan
944
1 005
Pensionsmyndigheten
257
313
Affärsverk
Luftfartsverket
2 335
1 875
Övriga myndigheter
0
0
Summa
36 774
15 953
Riksgäldskontoret gör kortfristiga placeringar av överskott i statsskuldsförvaltningen. Dessa uppgick vid årsskiftet till drygt 15 miljarder kronor mot 0 föregående år. En annan del av Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. Reporna har ökat med 5,1 miljarder kronor och uppgår till 17,9 miljarder kronor 2022.
Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden.
Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen.
Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som Värdepapper och andelar.
265
s. 266 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Not 40 Kassa och bank
Tabell 4.52 Kassa och bank
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Trafikverket
647
340
Kärnavfallsfonden
419
104
Försäkringskassan
343
411
Regeringskansliet
271
217
Skatteverket
251
513
Länsstyrelsen i Norrbottens län
239
152
E-hälsomyndigheten
233
67
Tillväxtverket
221
103
Länsstyrelsen i Västerbottens län
208
189
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
204
262
Affärsverk
Svenska kraftnät
1 551
627
Luftfartsverket
1 514
2 071
Sjöfartsverket
1 077
645
Övriga myndigheter
1 465
1 176
Summa
8 643
6 879
Posten Kassa och bank består i allt väsentligt av bankmedel på konton utanför det statliga betalningssystemet. Den har ökat med 1 764 miljoner kronor. Affärsverken står tillsammans för 48 procent av posten vilket motsvarar 4 142 miljoner kronor.
Affärsverket svenska kraftnät har den största andelen och den har ökat med
924 miljoner kronor. Av de övriga myndigheterna har Trafikverkets högst belopp med 647 miljoner kronor vilket är en ökning med 307 miljoner kronor.
Not 41 Nettoförmögenheten
Tabell 4.53 Nettoförmögenheten
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Uppskrivningskapital
53
53
Donationskapital
1 359
1 302
Resultatandelar i hel- och delägda företag
383 166
364 321
Balanserad kapitalförändring
-298 938
-338 634
Årets över-/underskott enligt resultaträkningen
26 883
89 657
Summa
112 522
116 698
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv netto- förmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över- eller underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Utgående balansen från 2021 uppgick till 116,7 miljarder kronor. Under 2022 minskade nettoförmögenheten med 4,2 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 112,5 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.
266
s. 267 Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Ändringar av utgående balansen 2021
För att få jämförbarhet mellan åren ändras i vissa fall den utgående balansen från föregående år. Detta gäller främst vid införande av nya redovisningsprinciper.
Exportkreditnämnden har ändrat redovisningsprinciper för periodisering av den administrativa delen av garantiavgiften. Jämförelsetalen 2021 har justerats med 172 miljoner kronor.
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet är oförändrat jämfört med föregående år. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar.
Donationskapital
Donationskapitalet har ökat med 57 miljoner kronor under året. Ökningen består till största delen av donationer av konst och likvida medel till Nationalmuseet och Moderna museet.
Resultatandelar i hel- och delägda företag
Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på företagens egna kapital enligt årsbokslut. Ökningen på 18,8 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar
(98,6 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2022 (-46,6 miljarder kronor) och övriga förändringar av eget kapital i företagen (-37,4 miljarder kronor). Övriga förändringar på 3,9 miljarder kronor inkluderar Kammarkollegiets omvärdering av andelar 2020 som har flyttats från resultatandelar i hel- och delägda företag till balanserad kapitalförändring (4,2 miljarder kronor).
Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,4 miljarder kronor).
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen ökade med 39,7 miljarder kronor under året. Utdelningar från hel- och delägda företag enligt föregående stycke har ökat denna delpost med motsvarande belopp (46,6 miljarder kronor).
Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (- 0,4 miljarder kronor).
Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 7,6 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalökning.
Vid beräkningen av skatteperiodiseringar uppstår ett skillnadsbelopp som inte kan fördelas på olika skatteslag och som förs till balanserad kapitalförändring. Beloppet uppgår till -0,8 miljarder kronor för 2022.
Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring.
267
s. 268 Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tabell 4.54 Nettoförmögenhetens förändring
Miljoner kronor
Upp-
Resultatandelar i
Balanserad
Årets
skrivnings-
Donations-
hel och delägda
kapital-
under-
Miljoner kronor
kapital
kapital
företag
förändring
/överskott
Summa
Utgående balans 2021
53
1 302
364 321
-338 634
89 829
116 870
Ändrade redovisningsprinciper Exportkreditnämnden
-172
-172
Ingående balans 2022
53
1 302
364 321
-338 634
89 657
116 698
Föregående års kapitalförändring
98 589
-8 932
-89 657
0
Utdelning från hel- och delägda företag
-46 581
46 581
0
Förändring av eget kapital hos hel- och delägda
företag
-37 423
-37 423
Omföring av resultatandel från Systembolaget AB
redovisad som skatteintäkt
376
-376
0
Utjämningspost vid eliminering av statspapper
7 586
7 586
Eliminering av inomstatliga balansposter avseende
mervärdesskatt
-1 053
-1 053
Saldo vid beräkning av skatteperiodiseringar
-760
-760
Förändrad avsättning till tjänstepensioner
563
563
Saldo inomstatlig betalningsavräkning
87
87
Övriga förändringar
57
3 884
-4 000
-59
Årets över-/underskott
26 883
26 883
Summa årets förändring
0
57
18 845
39 696
-62 774
-4 176
Utgående balans
53
1 359
383 166
-298 938
26 883
112 522
I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2021 och 2020 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s förmögenhetsberäkningar finns ännu inte framställda för 2022 och jämförelsen görs därför mellan 2021 och 2020.
Tabell 4.55 Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och nationalräkenskaperna
Miljarder kronor
2021-12-31
2020-12-31
Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS
117
-27
Avgående poster ur nettoförmögenheten
Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen
169
161
Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar
-68
-46
Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden
25
25
Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer
Uppvärdering av aktier till marknadsvärde
250
266
Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av
anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering
av forskning och utveckling
1362
1085
Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till
marknadsvärde
-82
-62
Riksbankens egna kapital utöver grundfond
154
146
Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld
92
89
Värdepapper hos Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden,
Östersjöstiftelsen m.fl.
64
60
Övrigt
-214
-104
Statens förmögenhet enligt NR-principer
1 869
1 593
Källa: SCB, ESV.
268
s. 269 Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2021 på Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2021 på
117 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2023 års ekonomiska vårproposition på 1 869 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 752 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.
Skillnader beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 78 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för att aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsammans med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp.
Not 42 Fonder
Tabell 4.56 Fonder
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Kärnavfallsfonden
72 873
82 538
Resolutionsreserven, Riksgäldskontoret
54 924
50 613
Insättningsgarantifonden, Riksgäldskontoret
45 367
47 845
Stabilitetsfonden, Riksgäldskontoret
40 209
39 911
Trafiklivräntefonden, Försäkringskassan
973
1 075
Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten m.m.
508
499
Bygdemedel m.m., länsstyrelser
442
419
Försäkringskassans övriga fonder
245
273
Batterifonden, Naturvårdsverket
170
168
Övriga
408
424
Summa
216 119
223 765
Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.
Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.
Det verkliga värdet av kärnavfallsfonden minskade under år 2022 med 9 665 miljoner kronor till 72 873 miljoner kronor. Minskningen avser främst orealiserade värdeförändringar. Fondmedlen har historiskt varit placerade i statsobligationer och reala placeringar, men sedan många år även i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut, och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Efter
269
s. 270 Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2021 på Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
utvidgning av placeringsmandatet har sedan 2018 även något som benämns en långsiktig portfölj med större risk börjat byggas upp, med företagsobligationer, aktier och andelar i värdepappersfonder, vid sidan av den tidigare s.k. basportföljen.
Vid utgången av år 2022 uppgick tillgångarna i basportföljen till strax över 46 miljarder kronor Sammantaget uppgick kärnavfallsfondens avkastning till -10,73 procent under 2022. I allt väsentligt förklaras förvaltningsresultatet av avkastningen i den långsiktiga portföljen som uppgick till -14,20 procent vilket motsvarar -26,50 procent real avkastning. Den reala avkastningen uppgick därmed till -21,15 procent.
Riksgäldskontoret förvaltar tre stora fonder inom ramen för krishantering inom det finansiella systemet. Ramverket för krishantering ska säkerställa att den finansiella sektorn står för de direkta kostnaderna för finansiella kriser. Om ett instituts egna resurser inte räcker till finns medel avsatta i förväg som staten kan använda om den finansiella stabiliteten är hotad. Medlen har finansierats genom avgifter och är uppdelade på resolutionsreserven, insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden.
Resolutionsreserven har vuxit under 2022 och är nu den största av de fonder som redovisas av Riksgäldskontoret. Sedan 2016 gäller lagstiftning som innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. Resolutionsreserven bildades 2016 för detta ändamål och tillfördes då 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden. Den har därefter tillförts resolutionsavgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas så länge Resolutionsreservens behållning är lägre än 3 procent av de berörda institutens sammanlagda garanterade insättningar. I slutet av 2022 uppgick reserven till 54,9 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 2,7 procent av de garanterade insättningarna.
Insättningsgarantifonden har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiften används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättnings- garantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Fonden uppgick vid utgången av 2022 till 45,4 miljarder kronor. Insättningsgarantin totalt uppgår till 2 131 miljarder kronor (se not 56).
Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes den 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten var tidigare att fonden genom avgifter och avkastning skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP. Stabilitetsavgiften har tagits bort efter införandet av resolutionsreserven, men fonden finns kvar och kan användas för stödåtgärder i vissa fall.
Försäkringskassan redovisar några fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och övriga fonder vid Försäkringskassan är Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden.
Kammarkollegiets fonder avser främst kollegiets försäkringsverksamhet och Kulturfonden för Sverige och Finland, men även Viltvårdsfonden.
Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med den övervägande delen hos länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län.
270
s. 271 Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2021 på Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och har byggts upp av miljöavgifter på batterier. Sedan den 1 januari 2009 är det producentansvar för batterier och fonderna tar inte längre in några avgifter. Återstående medel används till batteriforskning.
Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsofferfonden.
Not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Tabell 4.57 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Statens tjänstepensionsverk
334 609
333 333
Riksdagsförvaltningen
5 881
5 555
Försvarsmakten
311
244
Regeringskansliet
75
65
Polismyndigheten
38
35
Umeå universitet
25
24
Lunds universitet
23
23
Trafikverket
18
18
Affärsverk
Luftfartsverket
7 594
7 285
Sjöfartsverket
2 726
2 725
Svenska kraftnät
1 297
1 208
Övriga myndigheter
212
195
Summa
352 809
350 710
Statens pensionsåtagande vid SPV
Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och redovisar avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna betalar premier för. Tillsammans utgör dessa merparten av statens pensionsåtagande. Undantagna från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.
Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 1,3 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgår 2022 till 334,6 miljarder kronor.
Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet
Tabell 4.58 Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Ingående skuld
332 715
332 854
Justering av ingående skuld
-126
-48
Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta
5 451
0
Ändrade beräkningsgrunder, övrigt
-5 968
0
Grundränta, brutto
-5 062
-4 703
Grundränta, frigjorda driftkostnader
-36
-333
271
s. 272 (0,63 procent) jämfört med föregående år vilket har ökat avsättningen med 4,8 miljarder kronor (2,1 miljarder kronor). Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022-12-31
2021-12-31
Indexering
4 790
2 068
Utfall av antaganden om livslängd
44
30
Nya och tillfälliga sjukpensioner
200
72
Förändrad avsättning för premiebefrielse med mera
49
32
Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner
146
132
Nyintjänande
13 066
13 276
Förändring av antastbar förmån
-119
-58
Nya temporära efterlevandepensioner
75
98
Utbetald pension
-10 914
-10 692
Utbetalning, frigjorda driftkostnader
-46
-83
Aktualisering
-205
-176
Övrigt
-125
246
Summa utgående skuld 1
333 935
332 715
1 Till detta tillkommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 674 miljoner kronor (618 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 43.
Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta i tabellen ovan visar den effekt på avsättningen som uppstår när bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Under 2022 minskade räntan i beräkningsgrunderna från -1,4 till -1,5 procent. Till följd av ränteförändringen ökade avsättningen med
5,5 miljarder kronor. Ökningen ingår som en del i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen. För 2021 fanns ingen motsvarande förändring, då bruttoräntan var oförändrad mellan 2020 och 2021.
Ändrade beräkningsgrunder, övrigt visar den effekt på avsättningen som uppstår när annat än bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Under 2022 minskade belastningarna för driftkostnader i beräkningsgrunderna vilket medförde att avsättningen minskade med 6,0 miljarder kronor. Även denna förändring inkluderas i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen. För 2021 fanns ingen motsvarande förändring och därmed heller ingen påverkan på avsättningen.
Den redovisningsprincip som staten tillämpar för försäkringstekniska omvärderingar är en anpassning till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Principen innebär att den totala resultateffekten av dessa försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). För 2022 uppgår således den totala försäkringstekniska omvärderingen till -0,5 miljarder kronor, vilken har redovisats som en ökning av nettoförmögenheten.
Grundränta, brutto visar den framräkning av pensionsavsättningen som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta. Under 2022 har räntan minskat till -1,5 procent (-1,4 procent), vilket leder till att avsättningen minskar med 5,1 miljarder kronor (4,7 miljarder kronor).
Indexering består av omräkningen av utbetalade pensioner och fribrev med hänsyn till förändrat prisbasbelopp. För 2022 har prisbasbeloppet höjts med 1,47 procent
(0,63 procent) jämfört med föregående år vilket har ökat avsättningen med 4,8 miljarder kronor (2,1 miljarder kronor).
Nyintjänande omfattar den förändring av avsättningen som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till pension. För 2022 har effekten av nyintjänande inneburit en ökning av avsättningen med 13,1 miljarder kronor (13,3 miljarder kronor).
272
s. 273 (0,63 procent) jämfört med föregående år vilket har ökat avsättningen med 4,8 miljarder kronor (2,1 miljarder kronor). Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Utbetald pension motsvarar den minskning av avsättningen som årets utbetalningar medför. Årets utbetalningar uppgår till 10,9 miljarder kronor (10,7 miljarder kronor).
Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Förutom statens pensionsåtagande hos SPV redovisar även Riksdagsförvaltningen avsättning för pensioner och inkomstgarantier samt avsättning för omställningsstöd till aktiva och avgångna ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer precis som SPV den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att Riksdagsförvaltningen redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot myndighetskapitalet i stället för som en del av årets resultat.
Under 2022 har Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning ökat med 5,9 procent, vilket motsvarar 0,3 miljarder kronor (0,1 miljarder kronor). Ökningen har i allt väsentligt redovisats som en del av årets resultat. Bruttoräntan som används i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna har minskat med -0,1 procent jämfört med föregående år, vilket har resulterat i att en mindre del av den totala förändringen av avsättningen utgör en försäkringsteknisk omvärdering och har därmed redovisats som en ökning av myndighetskapitalet. Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning för 2022 uppgår till 5,9 miljarder kronor (5,6 miljarder kronor). Av dessa utgör 0,7 miljarder kronor (0,5 miljarder kronor) inkomstgarantier och omställningsstöd. Den totala pensionsavsättningen består till 63 procent (57 procent) av avsättningar som avser avgångna ledamöter och resterande del avser avsättningar till aktiva ledamöter.
Även Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät använder i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och tillämpar även den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att även affärsverken redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot eget kapital. Affärsverkens sammanlagda pensionsavsättning har under 2022 ökat med totalt 0,4 miljarder kronor (0,4 miljarder kronor). Av dessa står Luftfartsverket för
0,3 miljarder kronor (0,3 miljarder kronor). Förändringen av avsättningen har i huvudsak redovisats som en pensionskostnad i respektive affärsverk. Till följd av ränteförändringen i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna omfattas dock den totala förändringen även av en mindre del som utgör en försäkringsteknisk omvärdering. Denna del har redovisats som en ökning av affärsverkens egna kapital.
Not 44 Avsättningar för garantier
Tabell 4.59 Avsättningar för garantier
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Avsättningar för garantier
Risker som kan finansieras av garantiavgifter
7 928
9 981
Kvardröjande risker
616
989
Oreglerade skador
7 194
1 268
Summa avsättningar för garantier
15 738
12 238
Specifikation avsättningar för garantier per myndighet
Exportkreditnämnden
14 196
10 581
Riksgäldskontoret
809
1 090
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
630
439
Boverket
103
128
Summa avsättningar för garantier per myndighet
15 738
12 238
273
s. 274 (0,63 procent) jämfört med föregående år vilket har ökat avsättningen med 4,8 miljarder kronor (2,1 miljarder kronor). Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Under posten avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 56 Garantiförbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs.
Avsättningar för garantier är uppdelat på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och förväntade skadeersättningar (oreglerade skador).
Avsättningar för garantier var 15,7 miljarder kronor, jämfört med 12,2 miljarder kronor 2021. Det innebär att avsättningar för garantier ökade med 3,5 miljarder kronor jämfört med 2021. Den främsta orsaken är att Oreglerade skador har ökat från 1,3 miljarder kronor 2021 till 7,2 miljarder kronor 2022. Risker som kan finansieras av garantiavgifter och Kvardröjande risker minskade med 2,1 miljarder kronor respektive 0,4 miljarder kronor jämfört med 2021.
Det är Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier.
EKN har 91 procent av statens garantiengagemang och redovisar 90 procent av statens avsättningar för garantier. Vid utgången av 2022 hade EKN garantier i 140 länder och garantiengagemanget var i slutet av året 276,7 miljarder kronor, jämfört med
266,3 miljarder kronor 2021. EKN:s engagemang är koncentrat till ett fåtal länder och branscher. De fem störst länderna motsvarade 68 procent av garantiengagemanget. Avsättningar för garantier uppgick till 14,2 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3,6 miljarder kronor jämfört med 2021. Under 2022 har risknivån ökat i flera länder och oreglerade skador var 7,0 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5,8 miljarder kronor jämfört med 2021. Avsättningar som kan finansieras av garantiavgifter minskade från 8,9 miljarder kronor till 6,8 miljarder kronor 2022.
Riksgäldskontorets garantiengagemang var i slutet av året 18,9 miljarder kronor, jämfört med 20,0 miljarder kronor 2021. Avsättningar för garantier uppgick till
0,8 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2021. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2022 var nästan hela beloppet hänförbara till avgifter som kan finansieras av garantiavgifter.
Sidas garantiengagemang var i slutet av året 9,8 miljarder kronor, jämfört med
7,6 miljarder kronor 2021. Avsättningar för garantier uppgick till 0,6 miljarder kronor, vilket var en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2021. Ökningen kan främst härledas till att oreglerade skador ökade med 0,2 miljarder kronor 2022. Av Sidas avsättningar för garantier 2022 var 0,2 miljarder kronor hänförbara till kvardröjande risker som inte kan finansieras av garantiavgifter.
Boverkets garantiengagemang var i slutet av året 5,6 miljarder kronor, jämfört med
4,4 miljarder kronor 2021. Avsättningar för garantier uppgick till 0,1 miljarder kronor, vilket var en liten minskning jämfört med 2021. Av Boverkets avsättningar för garantier 2021 var hela beloppet hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter.
Not 45 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador
Tabell 4.60 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador
Miljoner kronor
2022-12-31 2021-12-31
Försvarsmakten
274
s. 275 (0,63 procent) jämfört med föregående år vilket har ökat avsättningen med 4,8 miljarder kronor (2,1 miljarder kronor). Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022-12-31
2021-12-31
Pågående rättsliga tvister miljöärenden
682
692
Drivmedel och olja
516
535
Ammunitionsrester
319
322
Deponier och vrak
111
111
Övrigt, avhjälpande verksamhet
206
206
Summa Försvarsmakten
1 834
1 866
Trafikverket
Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag
494
763
Impregneringsplatser
224
321
Bangårdar och stationsområden
167
206
Övrigt
167
164
Summa Trafikverket
1 052
1 454
Affärsverk
Svenska kraftnät
672
515
Sjöfartsverket
2
2
Övriga myndigheter
31
65
Summa
3 591
3 902
Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken.
Posten består i huvudsak av Försvarsmaktens och Trafikverkets avsättningar. Affärsverket svenska kraftnäts avsättning avser framtida utgifter för sanering av kreosot- eller saltimpregnerade fundament.
Not 46 Övriga avsättningar
Tabell 4.61 Övriga avsättningar
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Försvarsmakten
861
881
Naturvårdsverket
677
32
Pensionsmyndigheten
267
320
Trafikverket
225
255
Regeringskansliet
197
154
Polismyndigheten
130
145
Försäkringskassan
117
110
Skogsstyrelsen
112
60
Migrationsverket
98
146
Fortifikationsverket
86
20
Arbetsförmedlingen
78
79
Göteborgs universitet
76
67
Affärsverk
Svenska kraftnät
40
38
Luftfartsverket
36
40
Övriga myndigheter
1 274
1 553
Summa
4 274
3 900
275
s. 276 (0,63 procent) jämfört med föregående år vilket har ökat avsättningen med 4,8 miljarder kronor (2,1 miljarder kronor). Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation.
Försvarsmakten har bl.a. avsättningar för avveckling och återställande av materiel.
Naturvårdsverkets avsättning avser intrångsersättning enligt Mark- och miljödomstolens dom till en markägare till följd av utökning av Natura 2000-områden. Avsättningen har tagits upp till nominellt belopp, någon indexuppräkning har alltså inte skett.
Pensionsmyndigheten har en avsättning för frivillig pensionsförsäkring som är en verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar.
Trafikverkets avsättningar avser främst skadestånd och regress och avsättningar enligt kollektivavtal.
Not 47 Statsskulden
Tabell 4.62 Statsskulden
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Lån i svenska kronor
Nominella statsobligationer
593 666
655 983
Real skuld i svenska kronor
212 263
206 690
Statsskuldväxlar
65 000
107 483
Likviditetsförvaltningsinstrument
122 171
81 215
Gröna obligationer
20 000
20 000
Säkerheter i svenska kronor
-
989
Valutaderivat
-119 826
-96 181
Summa lån i svenska kronor
893 274
976 179
Eliminering, myndigheters innehav av statspapper
-61 744
-59 755
Lån i svenska kronor totalt
831 530
916 424
Lån i utländsk valuta
Obligationer m.m. i utländsk valuta
76 318
127 370
Valutaderivat
123 044
100 715
Säkerheter i utländsk valuta
29
1
Summa lån i utländsk valuta
199 391
228 086
Summa
1 030 921
1 144 510
I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna.
I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.
Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 18,5 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 43,2 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation.
276
s. 277 (0,63 procent) jämfört med föregående år vilket har ökat avsättningen med 4,8 miljarder kronor (2,1 miljarder kronor). Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Med överskott i statens budget för andra året i rad fortsatte statsskulden att minska. Det betyder att Riksgäldskontoret, sett över året, bara lånade för att ersätta tidigare tagna lån som förföll. Statens budgetsaldo visade ett överskott på 164 miljarder kronor för 2022. Statsskulden har minskat med 113,6 miljarder kronor totalt jämfört med 2021. Utöver statens budgetsaldo påverkas statsskulden också av andra faktorer som inflationskompensation och valutakurseffekter, samt förvaltningstillgångar. Att skuldminskningen blev mindre än budgetöverskottet 2022 beror på omvärderings- effekter till följd av både hög inflation och en svagare krona. Sambanden mellan statsskuldens förändring och statens budgetsaldo beskrivs närmare i tabell 4.7 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2022.
Lån i form av nominella statsobligationer svarar för den största minskningen med 62,3 miljarder kronor. Statsskuldsväxlar har minskat med 42,5 miljarder kronor och obligationer m.m. i utländsk valuta har minskat med 51,1 miljarder kronor. Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. Likviditetsförvaltningsinstrument har ökat med 40,9 miljarder kronor.
Not 48 Långfristiga skulder
Tabell 4.63 Långfristiga skulder
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Trafikverket
437
710
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
112
103
Transportstyrelsen
36
62
Riksgäldskontoret
6
46
Affärsverk
Svenska kraftnät
80 840
37 886
Luftfartsverket
103
117
Övriga myndigheter
3
2
Summa
81 537
38 926
Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett fåtal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten.
Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse till Svensk-danska broförbindelsen AB med 167 miljoner kronor och därutöver innehållna garantibelopp på 270 miljoner kronor.
Rådet för europeiska socialfonden redovisar en skuld på 112 miljoner kronor till EU- kommissionen som uppstod vid räkenskapsåret 2018/2019 och regleras vid programmets slut.
Transportstyrelsens långfristiga skulder består främst av skulder till Eurocontrol, en europeisk organisation som arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhetsfrågor. Skulden till Eurocontrol uppgår till 36 miljoner kronor.
Affärsverket svenska kraftnäts långfristiga skulder på 80 840 miljoner kronor består av aktiverade kapacitetsavgifter, vilka uppkommer som en följd av överföringsbegräns- ningar i stamnätet och används till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet. Ökningen av kapacitets- avgifterna uppgår till 42 954 miljoner kronor och förklaras av att det varit ett mycket högt inflöde under 2022.
277
s. 278 (0,63 procent) jämfört med föregående år vilket har ökat avsättningen med 4,8 miljarder kronor (2,1 miljarder kronor). Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Luftfartsverkets långfristiga skulder uppgår till 103 miljoner kronor och består främst av en skuld på 65 miljoner kronor till Eurocontrol.
Not 49 Leverantörsskulder
Tabell 4.64 Leverantörsskulder
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Trafikverket
9 350
10 829
Försvarsmakten
4 352
3 269
Försvarets materielverk
4 248
2 777
Polismyndigheten
1 395
815
Fortifikationsverket
801
619
Arbetsförmedlingen
782
328
Folkhälsomyndigheten
763
1 271
Kriminalvården
637
396
Statens fastighetsverk
513
522
Affärsverk
Svenska kraftnät
1 517
1 814
Luftfartsverket
139
156
Sjöfartsverket
116
105
Övriga myndigheter
8 262
7 232
Summa
32 875
30 131
Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Posten uppgår till 32,9 miljarder kronor vilket är en ökning från föregående år med 2,8 miljarder kronor.
Trafikverket redovisar leverantörsskulder om 9,4 miljarder kronor vilket är en minskning med 1,5 miljarder kronor. Försvarsmaktens leverantörsskulder uppgår till 4,4 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,1 miljarder kronor. Försvarets materielverks leverantörsskulder uppgår till 4,2 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,5 miljarder kronor. Förklaringen till ökningen är statens satsningar inom försvarsområdet. Affärsverket svenska kraftnät redovisar 1,5 miljarder kronor vilket är en minskning med 0,3 miljarder kronor. Det förklaras av olika projekts betalplaner, vilka kan variera mellan åren.
Not 50 Övriga kortfristiga skulder
Tabell 4.65 Övriga kortfristiga skulder
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Skatteverket
Kontoöverskott, skattekonto
91 567
109 703
Övrigt, Skatteverket
458
641
Summa Skatteverket
92 025
110 344
Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år
26 996
-
Riksgäldskontoret
Affärsdagsredovisning
50 689
32 273
Skuld till premiepensionssystemet
26 882
21 184
EU-avgifter
7 557
5 548
278
s. 279 Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022-12-31
2021-12-31
Övrigt, Riksgäldskontoret
162
177
Summa Riksgäldskontoret
85 290
59 182
Pensionsmyndigheten
7 217
6 695
Försäkringskassan
3 576
3 665
E-hälsomyndigheten
2 864
2 677
Kärnavfallsfonden
2 196
412
Affärsverk
Svenska kraftnät
338
149
Luftfartsverket
284
436
Sjöfartsverket
29
24
Övriga myndigheter
7 577
6 994
Summa
228 392
190 578
Posten Övriga kortfristiga skulder uppgick till drygt 228 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket är ca 38 miljarder kronor högre än föregående år.
Den största delen av Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2023. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit verkställas per balansdagen. Förändringar av kontoöverskott på skattekonto hos Skatteverket motsvarar en minskning på ungefär 18 miljarder kronor.
Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära utbetalningar som Skatteverket har gjort till kommuner och regioner. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskotts- utbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slut- avräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2021 resulterade i en skuld på 27 miljarder kronor vid utgången av 2022. Motsvarande slutavräkning avseende 2020 var vid utgången av 2021 en fordran.
Effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning var drygt 18 miljarder kronor högre 2022 än föregående år. Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovis- ningen. Motsvarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av värdepapper, se not 35 Övriga kortfristiga fordringar.
Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.
Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU- kommissionens aktuella likviditetsbehov.
Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner.
Skulderna hos Försäkringskassan består främst av innehållen skatt på sjukpenning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner.
279
s. 280 Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
E-hälsomyndighetens övriga skulder består till största delen av en skuld till apoteksaktörer avseende den läkemedelsförmån som E-hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer.
Kärnavfallsfondens redovisade skuld uppgick till drygt 2 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket är knappt 2 miljarder kronor högre än 2021. Förändringen av skulden beror främst på värdereglering relaterad till swappar. (Se även not 35 Övriga kortfristiga fordringar.)
Not 51 Depositioner
Tabell 4.66 Depositioner
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Kronofogdemyndigheten
2 105
2 162
Tullverket
575
490
Kammarkollegiet
465
173
Polismyndigheten
388
330
Länsstyrelserna
380
369
Övriga myndigheter
148
141
Summa
4 061
3 665
Den största delen av depositioner består av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten inom verksamheterna verkställighet och indrivning respektive skuldsanering. Tullverkets depositioner avser ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden och liknande kontanta säkerheter i uppbördsverksamheten. Länsstyrelsernas depositioner består främst av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Av länsstyrelsernas depositioner finns 62 procent hos Länsstyrelsen i Stockholms län.
Not 52 Förskott från uppdragsgivare och kund
Tabell 4.67 Förskott från uppdragsgivare och kund
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Kemikalieinspektionen
29
28
Patent- och registreringsverket
19
19
Bolagsverket
18
21
Högskolan i Gävle
14
15
Högskolan Dalarna
11
8
Affärsverk
Svenska kraftnät
116
60
Övriga myndigheter
3
34
Summa
210
184
Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller forsknings- och utvecklingsprojekt. Projekten pågår under en längre tid och när arbetet inte har avslutats eller projektet slutavräknats redovisas medlen som ett förskott från uppdragsgivare och kund. Förskott från kunder kan även avse förskott i samband med pågående försäljning.
Affärsverket svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom opto- verksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden
280
s. 281 Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
varierar mellan 15 och 25 år. Affärsverket svenska kraftnät redovisar intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls.
Not 53 Upplupna kostnader
Tabell 4.68 Upplupna kostnader
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Riksgäldskontoret
4 633
6 552
Trafikverket
3 713
3 465
Försvarsmakten
3 110
2 541
Polismyndigheten
2 732
2 568
Försvarets materielverk
2 336
1 754
Migrationsverket
1 700
1 542
Försäkringskassan
1 146
1 101
Affärsverk
Svenska kraftnät
21 313
2 188
Sjöfartsverket
228
41
Luftfartsverket
182
132
Övriga myndigheter
6 154
6 437
Summa
47 246
28 321
Upplupna kostnader uppgår till 47 246 miljoner kronor vilket är en ökning med
18 925 miljoner kronor. Den främsta orsaken till ökningen är att Affärsverket svenska kraftnät redovisar upplupna kostnader för elstöd i hushållssektorn i elområde 3 och 4, vilka uppgår till 17 500 miljoner kronor. Resterande upplupna kostnader i staten har till stor del med statsskuldsförvaltningen att göra, men redovisas i övrigt för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som levererats men faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Upplupna kostnader består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redovisas av de flesta myndigheter.
Riksgäldskontorets upplupna kostnader består av räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalts.
Trafikverkets största delposter avser markinlösen samt investeringar och underhåll i järnväg och väg med 3 412 respektive 688 miljoner kronor. Semesterlöneskuld och andra personalrelaterade kostnader utgör 688 miljoner kronor.
Försvarsmaktens och Polismyndighetens största delposter avser ledighetsskuld och upplupna semester- och löneskulder. Försvarets materielverks post avser till största delen av interimsskulder till leverantörer. Migrationsverkets upplupna kostnader består till största del av kostnader för placering av barn, ersättning för ensamkommande barn och schablonersättningar.
Not 54 Oförbrukade bidrag
Tabell 4.69 Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Lunds universitet
2 526
2 395
Karolinska institutet
2 252
2 168
281
s. 282 Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022-12-31
2021-12-31
Göteborgs universitet
1 594
1 585
Uppsala universitet
1 047
1 014
Kungl. Tekniska högskolan
694
600
Stockholms universitet
577
540
Universitets- och högskolerådet
468
462
Sveriges lantbruksuniversitet
451
394
Linköpings universitet
443
358
Umeå universitet
375
358
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
256
10
Tillväxtverket
218
91
Affärsverk
Svenska kraftnät
2 583
1 934
Sjöfartsverket
158
71
Övriga myndigheter
2 513
2 330
Summa
16 155
14 310
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.
I första hand universitet och högskolor redovisar oförbrukade bidragsmedel, främst för finansiering av olika forskningsprojekt. Lunds universitet och Karolinska institutet är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke statliga finansiärer.
Utomstaliga bidrag för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ökat med 246 miljoner kronor. Ökningen är hänförlig till en stor förskottsbetalning från EU vad avser ett nytt uppdrag lagerhållning åt EU, RescEU shelter. Uppdraget har getts Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med anledning av händelserna i Ukraina.
Affärsverket svenska kraftnäts utomstatliga bidrag har ökat med 649 miljoner kronor. Det beror på att beloppet för investeringsbidrag fluktuerar över tid.
Tabell 4.70 Totalt oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Universitet och högskolor
23 713
22 630
varav inomstatligt
12 408
11 918
varav utomstatligt
11 305
10 712
Länsstyrelser
2 115
2 398
varav inomstatliga
1 754
2 148
varav utomstatliga
361
250
Övriga
8 558
7 259
varav inomstatliga
4 069
3 911
varav utomstatliga
4 489
3 348
Totala inomstatliga 1
18 231
17 977
Totala utomstatliga
16 155
14 310
Summa
34 386
32 287
1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 3 302 miljoner kronor (2 095 miljoner kronor föregående år) som är hänförligt till public servicebolag.
Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som
282
s. 283 Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten.
De totala oförbrukade bidragen ökade med 2 099 miljoner kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 1 845 miljoner kronor och de inomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 254 miljoner kronor.
Högskolesektorn står för 58 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag, vilket är i linje med utfallet föregående år. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel.
Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2022. Beloppet uppgick till 2 116 miljoner kronor vilket var 17 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor på
ca12 400 miljoner kronor. Uppsala universitet och Karolinska institutet redovisar båda ca 13 procent av detta totala belopp.
Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 2 424 miljoner kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt som finansieras med bidrag från Trafikverket. De oförbrukade bidragen har ökat med 397 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket beror på att projekt ”Södertälje” har ökat som är en följd av att flera entreprenader har dragit igång under året. Projekt drivs i ojämn takt och utfall kan skilja sig väsentligt mellan åren.
Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Beloppet har minskat kraftigt hos länsstyrelserna. Den största minskningen på 210 miljoner kronor återfinns hos Länsstyrelsen i Stockholms län och beror främst på att det omsättningsbaserade stödet och lokalhyresstödet till företagare med anledning av covid-19 har minskat.
Oförbrukade inomstatliga bidrag
Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till drygt 18 miljarder kronor.
Tabell 4.71 Oförbrukade inomstatliga bidrag
Miljoner kronor
Mer än 3
Förväntad förbrukningstakt inomstatliga
Inom 3
månader
Mer än 1
Mer än 3
oförbrukade bidrag
Totalt
månader
till 1 år
år till 3 år
år
Inomstatliga oförbrukade bidrag (med
förbrukningstakt)
15 647
7 019
9 319
2 223
443
varav universitet och högskolor
12 408
2 873
7 833
1 505
197
varav länsstyrelser
1 754
501
761
410
81
varav övriga
1 485
344
669
307
165
Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt)
2 584
Totala inomstatliga oförbrukade bidrag 1
18 231
1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 3 302 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag
I tabellen ovan visas hur 86 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt.
283
s. 284 Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Not 55 Övriga förutbetalda intäkter
Tabell 4.72 Övriga förutbetalda intäkter
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Reglering av skatter till andra sektorer för aktuellt år
20 982
24 787
Riksgäldskontoret
20 804
27 388
Post- och telestyrelsen
4 234
4 444
Försvarets materielverk
3 315
3 071
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
978
603
Affärsverk
Sjöfartsverket
24
12
Luftfartsverket
19
20
Svenska kraftnät
18
16
Övriga myndigheter
3 172
3 169
Summa
53 545
63 511
Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster som uppkommer i statsskulds- förvaltningen och poster som hänger ihop med modellen för periodisering av skatteintäkter. Förutbetalda intäkter i övrigt uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts.
Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år omfattar förutbetalda intäkter som avser kommuner och trossamfund. För 2022 beräknas 21,0 miljarder kronor komma att regleras till kommuner och trossamfund.
Den näst största posten gäller överkurser som uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Efter justering för andra myndigheters innehav har posten minskat med 6,6 miljarder kronor jämfört med föregående år och uppgår till 20,8 miljarder kronor. Riksgäldskontorets förutbetalda intäkter innehåller även underkurser och förutbetalda avgifter.
Post- och telestyrelsen har auktionsintäkter som periodiseras utifrån den tidsperiod som respektive spektrumutrymme nyttjas. Förutbetalda intäkter avseende auktioner uppgick vid årsskiftet till drygt 4,2 miljarder kronor vilket är en liten minskning jämfört med föregående år.
Försvarets materielverk redovisar förutbetalda intäkter som rör pågående arbeten för andra än Försvarsmaktens räkning.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar förutbetalda intäkter till ett värde om nära 1 miljard kronor. Knappt 0,6 miljarder kronor avser programförskott för Socialfonden för programperioden 2014–2020.
Not 56 Garantiförbindelser
Tabell 4.73 Garantiförbindelser
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Svensk-Danska Broförbindelsen AB, Trafikverket
5 503
4 943
Arlandabanan Infrastructure AB, Trafikverket
1 668
1 724
Summa
7 171
6 667
284
s. 285 Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. Trafikverket redovisar också långfristiga skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser på 0,4 miljarder kronor, se även not 48.
Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Avsättningar för garantier uppgick till sammanlagt 15,7 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommenteras i viss mån i not 44, avsättningar för garantier.
Förutom garantiförbindelser görs inte heller avsättningar för insättningsgarantin, investerarskyddet eller garantikapital.
I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs.
I samband med pandemin ställde Exportkreditnämnden ut rörelsekreditgarantier för stora företag. Denna tillfälliga åtgärd upphörde den 30 juni 2021, men garantier finns utestående. Vid utgången av 2022 uppgick garantiengagemanget till 27,7 miljarder kronor. Riksgäldskontoret ställer ut garantier under den s.k. Företagsakuten, där staten tar risken vid utlåning till ekonomiskt påverkade företag. Utestående garantier uppgår till 0,6 miljarder kronor vid utgången av 2022. Utöver det förvaltar Riksgäldskontoret bl.a. statens åtagande gällande EU:s sysselsättningsfond SURE. Utestående åtagande för SURE uppgår till 9,3 miljarder kronor.
Tabell 4.74 Garantiåtaganden totalt
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Garantier för vilka avsättningar görs
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret
405
405
Exportgarantier m.m.
Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden
276 736
266 330
U-kreditgarantier, Sida
430
425
Fristående krediter, Sida
8 396
6 210
Kreditgarantier
Infrastruktur, Riksgäldskontoret
8 613
9 606
Internationella åtaganden, Riksgäldskontoret
1 787
1 712
Internationella åtaganden, Sida
952
941
Bostadskrediter, Boverket
5 553
4 376
Övrigt, Riksgäldskontoret
0
6
Garantier till företag
567
1 274
Gröna garantier
1 040
Övriga garantier
Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret
6 481
7 039
Summa Garantier för vilka avsättningar görs
310 960
298 324
Garantier för vilka avsättningar inte görs
Insättningsgarantin och investerarskyddet
2 130 502
1 917 375
Garantier om tillförsel av kapital
285
s. 286 Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022-12-31 2021-12-31
Garantikapital
196 558
182 961
Garanti till Europeiska unionen för SURE
9 288
7 779
Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag
2 426
194
Garanti till IBRD
497
Garantiförbindelser
7 171
6 667
Summa Garantier för vilka avsättningar inte görs
2 346 442
2 114 976
Garantiåtaganden totalt
2 657 402
2 413 300
Not 57 Övriga ansvarsförbindelser
Tabell 4.75 Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador
Trafikverket
25 135
25 011
Försvarsmakten
6 000
6 000
Sveriges geologiska undersökning
567
517
Naturvårdsverket
104
104
Affärsverk
Svenska kraftnät
15 000
15 000
Sjöfartsverket
44
44
Övriga myndigheter
88
86
Summa ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador
46 938
46 762
Andra övriga ansvarsförbindelser
Riksgäldskontoret
18 252
18 965
Justitiekanslern
6 790
24 750
Naturvårdsverket
3 736
6 212
Riksantikvarieämbetet
3 847
1 881
Kriminalvården
3 775
5 625
Statens jordbruksverk
2 237
928
Fortifikationsverket
481
280
Affärsverk
Luftfartsverket
51
51
Övriga myndigheter
1 227
1 423
Summa andra övriga ansvarsförbindelser
40 396
60 115
Summa
87 334
106 877
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser.
Trafikverket redovisar flera åtaganden. Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Vägverket, Banverket och Statens järnvägar. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar.
286
s. 287 Noter till finansieringsanalyser Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Försvarsmaktens post består bl.a. av framtida åtaganden för avhjälpande av miljö- skador för förorenade områden som har uppkommit på grund av Försvarsmaktens verksamhet.
Affärsverket svenska kraftnäts framtida åtagande för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten. Impregnerade slipersfundament med tillhörande stag tas upp vid avslutad verksamhet.
Riksgäldskontorets åtagande består av utfärdade skuldbevis till International Developement Association (IDA), International Bank for Reconstruction and Development (IBRDGEF) och andra internationella finansieringsinstitutioner.
Justitiekanslern har i uppdrag från regeringen att företräda staten med anledning av bl.a. anspråk på skadestånd. Minskningen med 18 miljarder kronor mellan åren förklaras av ändrad bedömning av ett anspråk. Staten har tillbakavisat kravet i mars 2020 och käranden har därefter inte återkommit i fråga om de avser gå vidare med sitt anspråk.
Övriga ansvarsförbindelser hos Naturvårdsverket består i huvudsak av en markägares anspråk på ersättning som en följd av utökning av Natura 2000-områden. Skadan uppskattas till 3,4 miljarder kronor.
Noter till finansieringsanalyser
Not 58 Skatter
Tabell 4.76 Skatter
Miljoner kronor
2022
2021
Enligt resultaträkningen
1 598 550
1 504 824
Tillkommer/avgår
Förändring av fordringar och skulder
4 894
-28 358
Summa
1 603 444
1 476 466
Statens betalningar från skatter ökade med 127 miljarder kronor jämfört med före- gående år. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen ökade med 94 miljarder kronor, se not 1. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt, se not 38. Betalningarna beräknas vara 5 miljarder kronor högre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Beloppet är en nettoeffekt av de förändringar av fordringar och skulder som rör skatter.
Not 59 Avgifter och andra ersättningar
Tabell 4.77 Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2022
2021
Enligt resultaträkningen
89 009
68 761
Avsättning för garantier
-2 426
1 384
Tillkommer: utdelningar och kapitaljustering
46 205
17 525
Avgår: realisationsvinster
-337
-142
Summa
132 451
87 528
Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar ökade med 45 miljarder kronor . Det beror dels på att intäkter från avgifter och andra ersättningar är drygt
287
s. 288 Utbetalningarna av transfereringar ökade med 23 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till hushåll. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
20 miljarder kronor högre än föregående år varav avgifter för uppdragsverksamhet stod för den högst ökningen med knappt 15 miljarder kronor, se not 2, dels för att intäkter från utdelningar och kapitaljusteringar är knappt 29 miljarder kronor högre än föregående år.
Avgifter och andra ersättningar justeras med delen av förändringen av avsättningar för garantier som redovisas som intäkter, eftersom förändring av avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar.
I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar på statens aktier i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt s.k. förenklad substansvärdering och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. De största ökningarna gäller Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Vattenfall AB, som även var de bolag som gav högst utdelningar.
Not 60 Transfereringar
Tabell 4.78 Transfereringar
Miljoner kronor
2022
2021
Enligt resultaträkningen
1 345 320
1 340 956
Avgår
Avsättningar till fonder
7 646
-10 232
Omvärdering och avskrivning av lån, CSN m.fl.
1 371
291
Summa
1 354 337
1 331 015
Utbetalningarna av transfereringar ökade med 23 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till hushåll.
Förändring av fonder innebär inget kassaflöde. Årets nettoförändring av fonder är negativ beroende på att Kärnavfallsfonden minskat eftersom marknadsvärdet på dess tillgångar har minskat. Utöver resultaträkningens transfereringar har kassaflödet därför påverkats positivt av årets förändring av fonder.
Not 61 Statens egen verksamhet
Tabell 4.79 Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
2022
2021
Enligt resultaträkningen
355 859
314 925
Avgår
Avskrivningar
-31 722
-30 979
Avsättningar
-8 088
-1 878
Nedskrivning av lån till SAS
-1 350
-
Realisationsförluster
-2 029
-103
Summa
312 670
281 966
Utbetalningarna från statens egen verksamhet ökade med 31 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna enligt resultaträkningen på grund av att kostnader för avskrivningar och avsättningar inte medför några betalningar. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid
288
s. 289 Utbetalningarna av transfereringar ökade med 23 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till hushåll. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
försäljning av tillgångar som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.
Not 62 Justeringar till betalningar
Tabell 4.80 Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2022
2021
Förändring av långfristiga fordringar
-451
-340
Förändring av omsättningstillgångar
-17 385
8 940
Förändring av kassa och bank
-1 765
-130
Förändring av skulder
103 920
65 229
Summa
84 319
73 698
Justeringar till betalningar för statens verksamhet förbättrade kassaflödet med sammantaget 84 miljarder kronor, jämfört med 74 miljarder kronor föregående år.
Förändringen av omsättningstillgångarna påverkade kassaflödet negativt med 17 miljarder kronor.
Förändring av skulder påverkade betalningsflödet positivt med 104 miljarder kronor. Det avser framför allt ökning av skulder för aktiverade kapacitetsavgifter hos Affärsverket svenska kraftnät och skulder knutna till Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning.
Den del av förändring av fordringar och skulder som avser skatter redovisas under not 58, poster och förändring av vissa poster som tillhör statsskuldsförvaltningen redovisas under not 67.
Not 63 Investeringar
Tabell 4.81 Investeringar
Miljoner kronor
2022
2021
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper
1 524
959
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar
29 271
21 296
Väganläggningar
15 856
14 852
Järnvägsanläggningar
23 970
21 313
Maskiner och inventarier
5 954
5 171
Fastigheter och markanläggningar
3 570
1 574
Övriga investeringar
10 269
11 287
Summa materiella investeringar
88 890
75 493
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.
3 532
3 614
Total summa
93 946
80 066
Investeringar uppgick till 94 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år.
De finansiella investeringarna uppgick till knappt 2 miljarder kronor. Beloppet för 2022 består främst av kapitaltillskott till Swedfund International. Investeringar i materiella
289
s. 290 Utbetalningarna av transfereringar ökade med 23 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till hushåll. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
anläggningstillgångar uppgick till 89 miljarder kronor vilket är 14 miljarder kronor mer än föregående år. Det beror främst på att investeringar i beredskapstillgångar ökade med 8 miljarder kronor. Investeringar inom försvarsområdet uppgick till drygt 21 miljarder kronor, som innefattar bl.a. anskaffning av JAS 39E. Nyanskaffning av civila bered- skapsinventarier bestod främst av Folkhälsomyndighetens investeringar relaterat till covid-19-vaccin. Därutöver ökade beredskapsvarulagrets värde som bl.a. beror på ökad anskaffning av ammunition, reserv- och beklädnadsmaterial.
Investeringar i väganläggningar ökade med 1 miljard kronor och investeringar i järnvägsanläggningar ökade med knappt 3 miljarder kronor, se not 18, 19 och 23.
Investeringar i maskiner och inventarier har i princip varit oförändrade jämfört med föregående år, se not 22 och 20. Investeringar i fastigheter och markanläggningar ökade med knappt 2 miljarder kronor.
Övriga investeringar ökade med 1 miljard kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar, se not 21, 23 och 25.
Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt 3 miljarder kronor, liksom föregående år, se not 15 och 16.
Not 64 Utlåning
Tabell 4.82 Utlåning
Miljoner kronor
2022
2021
Nyutlåning
Centrala studiestödsnämnden
24 685
25 540
Riksgäldskontoret
1 686
317
Övriga myndigheter
38
297
Summa nyutlåning
26 409
26 154
Amorteringar
Centrala studiestödsnämnden
13 568
13 185
Riksgäldskontoret
72 562
59 094
Övriga myndigheter
41
25
Summa amorteringar
86 171
72 304
CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till ca 25 miljarder kronor, vilket är knappt 1 miljard kronor lägre än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till knappt 14 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets största nyutlåning under året var utlåning till SAS om 1,5 miljarder kronor. Amorteringarna uppgick till knappt 73 miljarder kronor, varav den största delen bestod av att Riksbanken amorterat drygt 61 miljarder kronor på lån i euro och dollar. Utöver det har Svensk Exportkredit amorterat 10 miljarder kronor.
Not 65 Finansiellt netto för statens upplåning
Tabell 4.83 Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor
2022
2021
Ränteintäkter
6 310
8 053
Räntekostnader
-37 412
-23 086
290
s. 291 Utbetalningarna av transfereringar ökade med 23 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till hushåll. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022
2021
Övriga poster, netto
-703
7 386
Tillkommer/avgår
Orealiserade valutadifferenser
-1 666
2 435
Summa
-33 471
-5 212
Det finansiella netto som är hänförbart till statens upplåning gav ett negativt kassa- flöde med 33 miljarder kronor, jämfört med ett negativt kassaflöde med 5 miljarder kronor föregående år. Ökningen beror främst på ökade räntekostnader i statsskuldsförvaltningen, se not 12.
Not 66 Övrigt finansiellt netto
Tabell 4.84 Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor
2022
2021
Finansiella intäkter enligt resultaträkningen
16 649
18 940
Finansiella kostnader enligt resultaträkningen
-25 461
-4 530
Marknadsvärdesförändringar
10 914
-3 358
Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav
2 250
-
Reavinst vid försäljning av hel- och delägda bolag
-616
-
Summa
3 736
11 052
Övrigt finansiellt netto har påverkat kassaflödet positivt med 4 miljarder kronor vilket är 7 miljarder kronor lägre än föregående år. Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen, se not 13 och 14.
Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av värdepapper eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggnings- tillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna.
Not 67 Justeringar till betalningar
Tabell 4.85 Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2022
2021
Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning
-35
847
Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning
-9 208
-524
Förändring i fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning
-296
-5 354
Förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen
-20 458
21 851
Summa
-29 997
16 820
Justeringar till betalningar har försämrat kassaflödet och därmed ökat statsskulden med 30 miljarder kronor, jämfört med en minskning på 17miljarder kronor förgående år. Det beror främst på nettot av förändringar i kortfristiga placeringar i statsskulds- förvaltningen, vilket minskade kassaflödet med 20 miljarder kronor. Förgående år minskade statsskulden med 22 miljarder kronor till följd av förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen.
Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte även stats-
291
s. 292 Utbetalningarna av transfereringar ökade med 23 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till hushåll. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
skulden. Förändringar av dessa tillgångar och skulder har försämrat kassaflödet med 9 miljarder kronor, främst i form av förutbetalda intäkter minskat.
292
s. 293 5 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
5 Utvecklingen av statsskulden
Statens budget visade ett överskott på 164 miljarder kronor 2022. Det innebär att budgetsaldot förbättrades med 86 miljarder kronor jämfört med 2021, då budgeten visade ett överskott på 78 miljarder kronor. Statens nettolånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.
Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 145 miljarder kronor 2021 till
1 031 miljarder kronor 2022, dvs. med 114 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden minskade var budgetöverskottet.
Med överskott i statens budget behövde Riksgäldskontoret sett över året bara låna för att ersätta tidigare tagna lån som förföll. Det fick till följd att Riksgäldskontoret drog ned på emissionsvolymerna i samtliga skuldinstrument (statspapper).
Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden.
Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i balansräkningen i årsredovisningen för staten uppgick till 61,7 miljarder kronor 2022 (se tabell 5.1) . Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var endast 43 miljoner kronor. Pensions- myndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte vid beräkning av den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 61,7 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten.
Myndigheternas innehav av svenska statspapper ökade från 59,8 miljarder kronor
2021 till 61,7 miljarder kronor 2022. Insättningsgarantifondens innehav av statspapper ökade med 4,5 miljarder kronor och Kärnavfallsfondens innehav minskade med
2,5 miljarder kronor från 2021 till 2022.
Tabell 5.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2022
Miljarder kronor
Insättnings-
garantifonden
Kärnavfallsfonden
Övriga myndigheter
Elimineras i ÅRS
Nominella statsobligationer
43,2
5,7
0,0
49,0
Reala statsobligationer
12,8
12,8
Totalt
43,2
18,5
0,0
61,7
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
5.1 Definition av statsskulden
Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för reala statsobligationer (realobligationer). Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som
293
s. 294 5.2 Statsskuldens fördelning och löptid Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Riksgäldskontoret ingår för att styra sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den
30 december 2022, årets sista bankdag.
Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/ 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder i Insättningsgarantifonden som kan uppstå. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.
5.2 Statsskuldens fördelning och löptid
Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden under beaktande av risk. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.
Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för 2017–2021 lämnades i april 2022 (skr. 2021/22:104).
Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen
Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid statsskulden ska styras mot.
Riktlinjer för sammansättning av statsskulden
– Andelen real kronskuld ska långsiktigt vara 20 procent av statsskulden.
– Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska vara oförändrad.
– Resterande del ska bestå av nominell kronskuld.
Regeringen har inte gjort några ändringar i riktlinjerna jämfört med 2021.
Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att inom givna mandat fatta beslut om ränte- och valutapositioner i utländsk valuta. Positionerna tas med derivatinstrument på likvida marknader.
Emissionsvolymerna anpassas för att styra andelen realskuld mot det långsiktiga riktvärdet om 20 procent av statsskulden. Vid ingången av 2022 låg realandelen nära riktvärdet på 20 procent. Under året ökade den gradvis och låg något över riktvärdet under den senare delen av 2022. Marknaden för realobligationer är relativt liten och likviditeten är sämre än för nominella statsobligationer. Därmed är det svårt att göra stora förändringar i upplåningen utan att kostnaden ökar. Den stigande inflationen bidrog till en rekordstor merkostnad för realobligationerna.
Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska vara oförändrad enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas. Valutaexponeringen var i stort oförändrad 2022 jämfört med 2021. Regeringen
294
s. 295 Riktlinjer för statsskuldens löptid Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
beslutade att valutaexponeringen ska minska 2023 och att den ska anta riktvärdet noll från och med 2027. Beslutet grundar sig på en analys att valutaexponeringen medför högre risk utan att minska kostnaden över tid.
Riktlinjer för statsskuldens löptid
De senaste åren har styrningen av statsskuldens löptid gått mot att bli mer övergripande. I riktlinjerna för 2020 beslutades att de tidigare separata löptidmålen för kronskuld respektive valutaskuld skulle slås ihop till ett gemensamt löptidsmål för hela stats- skulden. Enligt regeringens riktlinjer skulle löptiden för statsskulden 2022 vara 3,5– 6 år.
Historiskt har det över tid varit billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Den förväntade besparingen av att låna i korta löptider har emellertid minskat de senaste åren. Mot den bakgrunden har statsskuldens löptid successivt förlängts.
Statsskuldens löptid påverkar både kostnaden och risken. Riktvärdet för löptiden bestäms genom att väga nyttan av att minimera kostnaden (ha en kort löptid) mot nyttan av att ha en låg ränteomsättningsrisk (ha en lång löptid).
Även om löptiden på en övergripande nivå styrs genom riktlinjer, fastställs fortfarande styrintervall för respektive skuldslag i Riksgäldskontorets finans- och riskpolicy.
De senaste årens utveckling mot en mer övergripande styrning av löptiden har medfört att Riksgäldskontoret haft god flexibilitet att snabbt anpassa de separata styrintervallerna och upplåningen för respektive skuldslag.
Förväntningen inför 2022 var att löptiden skulle ligga nära intervallets mittpunkt. Men eftersom utfallen för statens budgetsaldo var starkare än prognostiserat minskade Riksgäldskontoret den kortfristiga upplåningen, vilket bidrog till att löptiden på statsskulden förlängdes och låg i den övre delen av riktvärdesintervallet. Under ett par veckor i slutet av 2022 låg löptiden i den nominella kronskulden marginellt över riktvärdesintervallet. Detta förklarades huvudsakligen av att löptiden vanligtvis är högre än sitt årliga genomsnitt vid denna tidpunkt på året på grund av säsongvariationer i skuldens storlek. Under 2022 bidrog dessutom att räntorna på statsobligationer med längre löptid var lägre än de som låg till grund för låneplaneringen.
Löptiden för realskulden låg under 2022 inom riktvärdesintervallet, men minskade gradvis under året. Det beror främst på att den återstående löptiden i den befintliga realskulden minskar när tiden passerar. Även stigande marknadsräntor bidrog till att minska löptiden.
Utveckling av marknadsräntor och svenska kronan
Utvecklingen på de finansiella marknaderna under året påverkades framför allt av den höga inflationen och att penningpolitiken stramades åt i snabb takt världen över. Efter en lång period av låga räntor och stora tillgångsköp bidrog centralbankernas nödvändiga omsvängning till turbulens och stora osäkerheter på de finansiella marknaderna. Marknadsräntorna steg och ränteskillnaden mellan mer och mindre riskfyllda tillgångar ökade. På valutamarknaden var volatiliteten hög.
Den genomsnittliga emissionsräntan på nominella statsobligationer under året var 1,42 procent 2022, jämfört med 0,14 procent 2021. Ökningen beror på att marknadsräntorna steg. Den tioåriga statsobligationsräntan i Sverige landade på
2,4 procent i slutet av året, den högsta sedan 2014. Kortare räntor steg förhållandevis mer än långa räntor under året, vilket gjorde att avkastningskurvan blev flackare. Den tyska tioåriga statsobligationsräntan nådde under hösten den högsta nivån på 11 år och steg mer än den svenska. Det innebär att skillnaden mellan den svenska och den tyska
295
s. 296 Statsskuldens sammansättning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
tioåriga statsobligationsräntan minskade. Även i USA steg tioårsräntan mer än i Sverige och var som högst 4,3 procent i oktober 2022. Den slutade året på 3,9 procent.
För realobligationer minskade den genomsnittliga räntan i auktionerna från -1,6 procent 2021 till -0,9 procent 2022. Den genomsnittliga räntan för statsskuldsväxlar ökade till 0,7 procent jämfört med föregående år då räntan uppgick till cirka -0,2 procent.
Den svenska kronan försvagades mot flera valutor sett över året och kursen var volatil. Försvagningen var störst mot den amerikanska dollarn som handlades till 10,42 mot dollarn i slutet av 2022, jämfört med 9,04 ett år tidigare. Mot euron försvagades kronan från 10,23 till 11,12 under 2022.
Statsskuldens sammansättning
Andelarna nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. Andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i tabell 5.2, då riktlinjernas andelar beräknas på den okonsoliderade skulden inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar.
Tabell 5.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning
Miljarder kronor
2018
2019
2020
2021
2022
Nominella lån i svenska kronor
629
593
779
723
632
varav nominella lån i svenska kronor,
okonsoliderat
680
639
829
769
681
varav statliga myndigheters innehav
-51
-46
-50
-46
-49
Reala lån i svenska kronor
198
180
165
194
200
varav reala lån i svenska kronor,
okonsoliderat
212
192
178
207
213
varav statliga myndigheters innehav
-14
-13
-13
-13
-13
Nominella lån i utländsk valuta
371
281
274
228
199
Summa konsoliderad statsskuld
1 197
1 054
1 218
1 145
1 031
Den konsoliderade statsskulden minskade med 114 miljarder kronor 2022 jämfört med 2021. De nominella lånen i svenska kronor var 632 miljarder kronor 2022, vilket var en minskning med 91 miljarder kronor jämfört med 2021. Den reala lånestocken uppgick till 200 miljarder kronor 2022, vilket var en ökning med 6 miljarder kronor jämfört med 2021. Under 2022 motsvarade Riksbankens innehav av statspapper i genomsnitt omkring en tredjedel av statsskulden.
Valutaskulden uppgick till 199 miljarder kronor i slutet av året, vilket var en minskning med 29 miljarder kronor jämfört med 2021. Valutaskulden består dels av lån i utländsk valuta, dels av Riksgäldskontorets derivat. Riksgäldskontorets valutaskuld genom derivat uppstår genom att myndigheten ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta.
Sedan 2009 har Riksgäldskontoret tagit upp lån i utländsk valuta för att finansiera vidareutlåning till Riksbanken. Riksgäldskontoret slutade 2021 att låna i utländsk valuta för Riksbankens räkning till följd av att Riksbanken beslutade att själv finansiera valutareserven. Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta minskade därmed och uppgick i slutet av 2022 till 76 miljarder kronor, jämfört med 51 miljarder kronor 2021.
296
s. 297 41 miljarder kronor jämfört med 2021. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tabell 5.3
Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
2018
2019
2020
2021
2022
Nominella statsobligationer
587
524
523
610
545
Gröna obligationer
0
0
20
20
20
Statsskuldväxlar
20
20
173
107
65
Likviditetsförvaltningsinstrument
94
105
136
81
122
Säkerheter i svenska kronor
4
3
3
1
0
Privatmarknadslån
5
3
3
0
0
Valutaderivat i svenska kronor
-82
-61
-79
-96
-120
Nominella lån i svenska kronor
629
593
779
723
632
Den nominella skulden i svenska kronor var 632 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket var 91 miljarder kronor lägre än 2021. De nominella statsobligationerna minskade med 65 miljarder kronor jämfört med 2021. Utlåningen i gröna obligationer var 20 miljarder kronor, vilket var oförändrat jämfört med 2021. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 65 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket var 42 miljarder kronor lägre än 2021. Likviditetsförvaltningsinstrument ökade med
41 miljarder kronor jämfört med 2021.
I nominella lån i svenska kronor ingick tidigare även privatmarknadslån. Upplåningen på privatmarknaden avslutades 2021.
Statens upplåning fördelat på skuldinstrument
Riksgäldskontoret lånar för statens räkning dels för att täcka underskott i statens budget, dels för att refinansiera lån som förfaller. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller, uppgick till 209 miljarder kronor 2022, jämfört med 279 miljarder kronor 2021 (se tabell 5.4) .
Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut räntebärande värdepapper (skuldinstrument). Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen sker i realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare av statspapper var i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner.
Tabell 5.4 Upplåning fördelat på olika marknader och skuldinstrument
Miljarder kronor
2018
2019
2020
2021
2022
Penningmarknad, upplåning
70
101
305
176
154
Kapitalmarknad upplåning
128
57
176
103
55
Nominella statsobligationer
32
30
100
83
46
Realobligationer
9
8
13
21
9
Gröna obligationer
0
0
20
0
0
Obligationer i utländsk valuta
88
19
43
0
0
statens egen del
0
0
0
0
0
vidareutlåning till Riksbanken
88
19
43
0
0
Summa upplåning
198
158
481
279
209
På penningmarknaden är upplåningen kortfristig, t.ex. genom att Riksgäldskontoret använder statsskuldväxlar och olika likviditetsförvaltningsinstrument med kort löptid.
297
s. 298 Positionstagning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
På kapitalmarknaden är upplåningen långfristig, främst genom emissioner av obligationer med längre löptid. Under 2022 var upplåningen i nominella stats- obligationer 46 miljarder kronor, jämfört med 83 miljarder kronor 2021. År 2018 och 2019 var den årliga emissionsvolymen av nominella statsobligationer nere på cirka
30 miljarder kronor för att 2020 öka till 100 miljarder kronor. Under 2022 minskade emissionerna av realobligationer till 9 miljarder kronor, jämfört med 21 miljarder kronor 2021. Riksgäldskontoret gjorde inga emissioner av gröna obligationer eller obligationer i utländsk valuta under 2021 eller 2022.
Positionstagning
Riksgäldskontoret tar positioner för att minska statens kostnader och risker baserat på bedömningar om den framtida ränte- och växelkursutvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat i utländsk valuta som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valuta- och räntepositioner. Räntepositioner får dock endast tas i utländsk valuta. En vinst i positionerna minskar statens räntekostnader med samma belopp.
För 2022 uppvisade den löpande positionstagningen en vinst på 95 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Av det riskmandat som regeringen tilldelat Riksgäldskontoret i riktlinjebeslutet utnyttjades bara en mindre del under året. Resultatet för Riksgäldskontorets totala positionstagning varierar mellan åren och utvärderas därför i femårsperioder. År 2018–2022 var det genomsnittliga resultatet 30 miljoner kronor per år, inklusive kostnader för den externa förvaltning som upphörde 2018.
I maj 2018 beslutade Riksgäldskontoret att ta en position för en starkare krona i syfte att sänka kostnaden för statsskulden. Under 2022 fattades beslut om att stänga positionen. Resultatet blev en vinst på 3 miljoner kronor.
5.3 Statsskuldens kostnader
Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m. på statens budget uppgick till 27,1 miljarder kronor 2022 jämfört med minus 1,3 miljarder kronor 2021. Utfallet på anslaget blev 4,6 miljarder kronor högre än anvisade medel som uppgick till 22,5 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är nettot av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten.
Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva stats- skuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden.
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 5.5 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen, avsnitt 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys).
Tabell 5.5
Statsskuldens kostnader
Miljarder kronor
2018
2019
2020
2021
2022
Räntekostnader på lån i svenska kronor
29,8
26,5
21,6
21,8
36,2
298
s. 299 Positionstagning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2018
2019
2020
2021
2022
Räntekostnader på lån i utländsk valuta
4,8
4,9
2,6
1,4
1,3
Realiserade valutakursförändringar
0,8
5,6
2,3
0,4
11,7
Realiserade kursförändringar
3,4
4,5
6,0
2,3
0,4
Orealiserade valutakursförändringar
11,9
-0,8
-26,3
11,9
10,3
Över- /underkurs vid emission m.m.
-11,3
-10,8
-11,2
-12,6
-9,8
Summa kostnader
39,3
29,8
-5,0
25,2
50,1
Ränteintäkter i upplåningsverksamheten
-14,5
-14,9
-10,4
-8,1
-6,3
Nettokostnader efter intäkter,
exklusive skuldskötselåtgärder
24,8
14,9
-15,4
17,1
43,8
Orealiserade valutakursförändringar
hänförbara till skuldskötselinstrument och
vidareutlåning
-5,0
-1,4
20,2
-9,5
-11,9
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder
19,9
13,6
4,8
7,6
31,8
Enligt resultaträkningen för 2022 uppgick nettokostnaden för statsskulden
(räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 31,8 miljarder kronor, vilket var en ökning med 24,2 miljarder kronor jämfört med 2021. De främsta orsakerna till att nettokostnaden för statsskulden försämrades 2022 var högre inflationsomvärdering för den reala kronskulden och valutakursförluster i den del av skulden som är exponerad mot utländsk valuta.
Realiserade valutakursförändringar påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser, eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursförändringarna blev en valutakursförlust på 11,7 miljarder kronor 2022, vilket var en ökning med 11,3 miljarder kronor jämfört med 2021.
Nettokostnaden för realiserade kursförändringar var 0,4 miljarder kronor 2022, vilket var en minskning med 1,9 miljarder kronor jämfört med 2021. Kursförändringar upp- står när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.
Valutakursförändringen är uppdelad på en orealiserad valutakursvinst på drygt
11,9 miljarder kronor hänförbar till skuldskötselinstrument och vidareutlåning samt en orealiserad valutakursförlust på knappt 10,3 miljarder kronor för övrig statsskulds- förvaltning. De totala orealiserade valutakursförändringarna minskade nettokostnaden för statsskulden med 1,7 miljarder kronor 2022, vilket var en förbättring med
4,1 miljarder kronor jämfört med 2021.
Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 9,8 miljarder kronor 2022.
Skillnaden 2022 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 4,7 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att olika principer används för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser ingår i resultaträkningens nettokostnad. För 2021 var motsvarande skillnad 8,9 miljarder kronor. Både 2022 och 2021 var nettokostnaden högre än utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden.
299
s. 301 6 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
6 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
6.1 Statliga garantier
Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk.
Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bland annat att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garanti- och utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlånings- modellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt.
Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning.
Mot bakgrund av kriget i Ukraina och efterföljande sanktioner mot Ryssland kom prisutvecklingen samt volatiliteten på elmarknaden att öka kraftigt under året. Riksdag och regering beslutade om att Riksgäldskontoret skulle ställa ut statliga kreditgarantier för lån till elproducenter, knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing AB, om sammanlagt högst 250 miljarder kronor. Kreditgarantiprogrammet utnyttjades inte under året. Därutöver fick Sida i uppdrag att förvalta svenska statens garanti om
45 miljoner euro plus ränta till Internationella återuppbyggnads- och utvecklings- banken (IBRD) för dess kompletterande lån till Ukraina. Vidare ska Sida förvalta svenska statens garantiåtagande om högst 137 miljoner euro till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina.
Riksdag och regering har också höjt garantiramen till 50 miljarder kronor gällande Riksgäldskontorets möjlighet att bevilja statliga kreditgarantier för gröna investeringar, vilka ska bidra till att miljö- och klimatpolitiska mål uppnås. Även Exportkredit- nämnden kan ställa ut kreditgarantier för att finansiera klimatomställning.
En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
301
s. 302 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Garantiportföljens sammansättning
Statens garantiportfölj ökade med cirka 244 miljarder kronor under 2022 och uppgick vid årsskiftet till 2 657 miljarder kronor, jämfört med 2 413 miljarder kronor 2021. Näst efter insättningsgarantin (2 131 miljarder kronor per den31 december 2021) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (305 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (216 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till cirka
6,5 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 33 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består i huvudsak av exportkreditgarantier.
I tabell 6.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not 56 till balansräkningen.
Tabell 6.1 Statliga garantier och bundna garantiutfästelser 2022-12-31
Miljoner kronor
Under året
Under året
Utgifts-
Utfärdade
Utfärdade
utfärdade
utfärdade
Bundna garanti-
Bundna garanti-
område
Typ av garanti
garantier 2022
garantier 2021
garantier 2022
garantier 2021
utfästelser 2022
utfästelser 2021
2
Insättningsgarantin 1
2 130 502
1 917 375
2
Investerarskyddet 2
Kreditgarantier
304 572
290 880
69 509
89 493
32 613
30 566
24
Exportkreditgarantier 3
276 736
266 331
64 816
83 964
30 254
30 208
7
U-kreditgarantier
430
425
7
Fristående garantier 4
8 396
6 210
2 049
1 830
656
358
22
Infrastruktur
8 613
9 606
180
18
Bostadskrediter
5 553
4 376
1 107
2 858
343
2, 7, 16,
22
Internationella åtaganden
3 236
2 651
497
600
24
Gröna garantier
1 040
1 040
1 360
24
Garantier till företag
567
1 274
61
6
Övrigt
6
Garantier om tillförsel av
kapital
215 848
198 005
405
599
22
Kapitaltäckningsgarantier 5
7 171
6 667
24
Grundfondsförbindelser
405
405
405
405
2, 7, 22
Garantikapital 6
196 558
182 961
2
Garanti till Europeiska
unionen för SURE
9 288
7 779
2
Garanti till EIB:s garantifond
för stöd till företag
2 426
194
194
2, 16,
22, 24
Pensionsgarantier 7
6 481
7 039
Totalt
2 657 402
2 413 299
69 914
90 092
32 613
30 566
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2021.
2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier. I beloppet ingår EKN:s tillfälliga lösning med rörelsekreditgarantier till stora företag om 28 miljarder kronor.
4 I garantiåtagandet för fristående garantier ingår inte längre åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis.
5 Det finns två kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket.
6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima.
7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2021.
302
s. 303 Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 6.1. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investerings- bankens garantifond för stöd till företag samt Europeiska unionens sysselsättnings- fond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency) hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima samt två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Svenska statens garanti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina förvaltas av Sida.
Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 6.1.
Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2018–2022
Miljoner kronor
3 000 000
2 500 000
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
0
2018
2019
2020
2021
2022
Övriga garantier
Insättningsgarantin
Källa: Riksgäldskontoret.
Av riksdagen beslutade garantiramar
I tabell 6.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 6.1 och tabell 6.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1, men inte i tabell 6.2.
För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till olika program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier.
Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE.
Riksdagen har beslutat om en ram på 475 miljarder kronor för EKN:s garantigivning avseende exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier samt en garantiram om 3 miljarder kronor gällande kreditgarantier för att säkra tillgången av råvaror.
Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 18 miljarder kronor för 2022 jämfört med 17 miljarder kronor
303
s. 304 Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 6.1. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2021. Sida förvaltar även svenska statens åtaganden om garanti på 45 miljoner euro till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garanti om högst 137 miljoner euro till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina.
Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2022.
Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2022-12-31
Miljoner kronor
Beslutade
Beslutade
Utfärdade
Utfärdade
Utfärdade garantier
Utfärdade garantier
garantiramar
garantiramar
garantier
garantier
inklusive bundna
inklusive bundna
Utgiftsområde
2022
2021
2022
2021
utfästelser 2022
utfästelser 2021
Riksgäldskontoret
2
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
Obegränsad
2 130 502
1 917 375
2 130 502
1 917 375
Garantier till insättare i
utländska instituts filialer i
2
Sverige 2
Obegränsad
Obegränsad
2
Investerarskyddet 3
Obegränsad
Obegränsad
Garantier till kreditinstitut,
2
Stabilitetsfonden 4
750 000
750 000
Garantier till företag i
resolution,
2
Resolutionsreserven 5
200 000
200 000
Kreditgaranti, Öresundsbro
22
Konsortiets upplåning
Obegränsad
Obegränsad
8 467
9 426
8 467
9 426
Kreditgaranti, European
Spallation Source ERIC
16
(ESS)
600
600
600
600
600
600
Kreditgaranti, European
Spallation Source ERIC
16
(ESS)
600
600
600
600
600
600
2,16, 22, 24
Pensionsgarantier
Obegränsad
Obegränsad
6 481
7 039
6 481
7 039
Kreditgaranti, Stiftelsen
Gällöfsta
6
Utbildningscentrum
0
24
0
6
0
6
22
Kreditgaranti, Eurofima
CHF 52
CHF 52
587
512
587
512
22
Kreditgaranti, Flygföretag
5 000
5 000
146
180
146
180
Kreditgaranti, Statligt
24
garantiprogram till företag
50 000
50 000
567
1 274
567
1 274
Kreditgaranti, Gröna
24
garantier
50 000
10 000
1 040
0
2 400
0
Kreditgaranti,
21
Elproducenter
250 000
Grundfondsförbindelse,
Svenska
24
Skeppshypotekskassan
350
350
350
350
350
350
Grundfondsförbindelse,
Fonden för den mindre
24
skeppsfarten
55
55
55
55
55
55
Garantikapital, Europeiska
2
investeringsbanken (EIB)
EUR 7 825
EUR 7 825
87 084
80 030
87 084
80 030
Garantikapital, Europeiska
2
utvecklingsbanken (EBRD)
EUR 542
EUR 542
6 027
5 539
6 027
5 539
Garantikapital,
Europarådets
2
utvecklingsbank (CEB)
EUR 124
EUR 124
1 377
1 265
1 377
1 265
Garantikapital, Nordiska
2
investeringsbanken (NIB)
EUR 2 600
EUR 2 600
28 937
26 593
28 937
26 593
304
s. 305 Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 6.1. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Beslutade
Beslutade
Utfärdade
Utfärdade
Utfärdade garantier
Utfärdade garantier
garantiramar
garantiramar
garantier
garantier
inklusive bundna
inklusive bundna
Utgiftsområde
2022
2021
2022
2021
utfästelser 2022
utfästelser 2021
Garantikapital, Asiatiska
banken för
infrastrukturinvesteringar
2
(AIIB)
USD 504
USD 504
5 260
4 558
5 260
4 558
Garantikapital,
Internationella
återuppbyggnads- och
7
utvecklingsbanken (IBRD)
USD 3 891
USD 3 891
27 011
22 378
27 011
22 378
Garantikapital, Multilaterala
investeringsorganet
7
(MIGA)
USD 16
USD 16
169
147
169
147
Garantikapital, Afrikanska
7
utvecklingsbanken (AfDB)
UA 2 913
UA 2 913
29 821
32 795
29 821
32 795
Garantikapital, Asiatiska
7
utvecklingsbanken (AsDB)
SDR 343
SDR 343
4 784
4 378
4 784
4 378
Garantikapital,
Interamerikanska
7
utvecklingsbanken (IDB)
USD 538
USD 538
5 618
4 868
5 618
4 868
22
Garantikapital, Eurofima
CHF 42
CHF 42
470
410
470
410
Garanti till Europeiska
2
unionen för SURE
EUR 849
EUR 849
9 288
7 779
9 288
7 779
Garanti till EIB:s
garantifond för stöd till
företag i ekonomiska
2
svårigheter
EUR 863
EUR 863
2 426
194
2 426
194
EKN
24
Exportkreditgarantier 6
475 000
500 000
276 736
266 331
306 990
296 539
24
Investeringsgarantier
10 000
10 000
0
0
0
0
Kreditgaranti för att säkra
24
tillgången av råvaror
3 000
Sida
Totalram
18 000
17 000
7
därav u-kreditgarantier
430
425
430
425
7
därav fristående garantier
8 396
6 210
9 052
6 568
Kreditgarantier, Europeiska
7
investeringsbanken,
EUR 152
EUR 152
952
938
952
938
långivning inom ramen för
Lomé IV Bis och Cotonou-
avtalet
Garanti till Internationella
återuppbyggnads- och
2
utvecklingsbanken (IBRD)
EUR 45
497
497
Garanti till Europeiska
unionen för
makrofinansiellt stöd till
2
Ukraina
EUR 137
Boverket
Kreditgarantier för ny- och
18
ombyggnad av bostäder 7
8 000
8 000
5 553
4 376
5 896
4 376
Summa
2 650 231
2 406 632
2 682 844
2 437 198
305
s. 306 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 6.1 och 6.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2.
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2021.
2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.
3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges.
4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kronor.
5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst
200 miljarder kronor.
6 I EKN:s åtagande ingår den temporära rörelsekreditgarantin för stora företag om 28 miljarder kronor.
7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.
De olika garantityperna
I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen.
Insättningsgarantin
Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution.
Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 1 050 000 kronor per insättare och institut. Beloppet i svenska kronor justeras vart femte år om avvikelsen för att motsvara 100 000 euro är för stor, vilket fastställts i enlighet med EU-direktiv. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, till exempel försäljning av bostad.
Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet.
De garanterade insättningarna uppgick till 2 131 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per den 31 december 2021, vilket är en ökning med 213 miljarder kronor jämfört med föregående år. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten med hänsyn till risk.
Inga händelser inträffade under 2022 som utlöste insättningsgarantin.
Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin.
Investerarskyddet
Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, till exempel därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grov vårdslöshet eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut.
306
s. 307 Inga ersättningsfall inträffade under året. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.
Inga ersättningsfall inträffade under året.
Kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.
Exportkreditgarantier
EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. EKN fick under året ytterligare ett uppdrag att utfärda kreditgarantier för att på så sätt säkerställa tillgången av råvaror till svenska företag.
Det har varit fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier och utestående garantivolym uppgick till 277 miljarder kronor vid årsskiftet, inklusive den tillfälliga rörelsekreditgarantin på 28 miljarder kronor för stora företag. EKN utfärdade under året nya bundna utfästelser för 30 miljarder kronor och garantier för 65 miljarder kronor. Utfästelserna ökade något jämfört med 2021 medan garantigivningen minskade med 19 miljarder kronor. Årets garantigivning dominerades av garantier för finansiering av telekom samt kraftprojekt. Varken ramen för investeringsgarantier eller garantin för att säkra råvaror utnyttjades under året.
Engagemangen i form av exportgarantier, var fördelade på 140 länder. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där USA utgör den största koncentrationen, följt av Brasilien. Av det totala engagemanget hänförs 68 procent till affärer till de fem största länderna.
Efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) var fortsatt hög och förklaras framför allt av stora investeringar inom telekom, kraft och transport. Utställda garantier uppgick till 26,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 21 procent jämfört med året innan. Även garantigivningen till Afrika var på höga nivåer och uppgick till 11,7 miljarder kronor.
Utbetalningarna för infriade åtaganden uppgick till 0,9 miljarder kronor för 2022, vilket kan jämföras med 0,8 miljarder kronor året innan. En stor del av årets infrianden avsåg affärer till Ecuador, Armenien, Indien och Kuba.
U-kreditgarantier
En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes, fram till och med den 1 juni 2009, ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor.
Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till drygt 0,4 miljarder kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete.
307
s. 308 Inga ersättningsfall inträffade under året. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Fristående garantier
Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2022 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 9 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om drygt 8 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 0,7 miljarder kronor.
Infrastruktur
Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 8,5 miljarder kronor jämfört med 9,4 miljarder kronor året innan.
Den granskning som inleddes av Europeiska kommissionen 2014, huruvida det svenska garantiåtagandet till Öresundsbro Konsortiet är förenligt med EU:s statsstödsregler eller inte, är ännu inte beslutad.
Under våren 2020 gav regeringen i uppdrag till Riksgäldskontoret att genomföra ett garantiprogram till förmån för flygföretag om högst 5 miljarder kronor mot bakgrund av pandemins påverkan på flygbranschen. Garantiprogrammet stängde per årsskiftet 2020 för nytecknande. Riksgäldskontorets kreditgaranti till förmån för Braathens Regional Airways AB uppgick till 146 miljoner kronor per årsskiftet.
Bostadskreditgarantier
Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket.
Den totala garantistocken omfattade 126 garantier och uppgick vid årsskiftet till 5,6 miljarder kronor. Det är främst kreditgarantier under byggtid som ställts ut.
Internationella åtaganden
De internationella åtagandena ökade under året från 2,7 miljarder kronor till
3,2 miljarder kronor. Under året har en garanti om 45 miljoner euro ställts ut till IBRD för ett kompletterande lån till Ukraina med syfte att bibehålla genomförda reformer samt möta landets akuta likviditetsbehov. Garantin förvaltas av Sida.
Garantiåtagandet gällande EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou- avtalet uppgick till närmare 1 miljard kronor.
Vidare ingick Riksgäldskontoret 2016 respektive 2021 garantiåtagande till förmån för forskningsanläggningen European Spallation Source ERIC (ESS) om sammanlagt 1,2 miljarder kronor för konstruktion, initial drift och färdigställande.
Garantiprogram till företag
Till följd av pandemins negativa effekter på svensk ekonomi beslutade regeringen den 26 mars 2020 att uppdra till Riksgäldskontoret att genomföra ett statligt garantiprogram för utlåning till i första hand små och medelstora företag. Garantiprogrammet stängde för nyteckning den 30 september 2021. Utestående garantiåtagande uppgick till 567 miljoner kronor vid årsskiftet.
308
s. 309 Riksgäldskontoret har under året beviljat en garanti för Preem AB:s lån hos Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Kreditgarantier för gröna investeringar
Riksgäldskontoret har under året beviljat en garanti för Preem AB:s lån hos
AB Svensk Exportkredit under kreditgarantiprogrammet för gröna investeringar. Finansieringen ska användas till ombyggnation av Preems anläggning i Lysekil för att möjliggöra produktion av diesel baserad på förnybar råvara. Det garanterade beloppet uppgick till cirka 1 miljard kronor per årsskiftet.
Garantier om tillförsel av kapital
Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.
Kapitaltäckningsgarantier
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.
Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet, Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2022 om 1,7 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 5,5 miljarder kronor för Svedab.
Grundfondsförbindelser
En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.
Garantikapital
Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner (Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar, Interamerikanska utvecklingsbanken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Eurofima samt Världsbanksgruppen [IBRD och MIGA]). Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.
Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 197 miljarder kronor vid utgången av 2022 jämfört med 183 miljarder kronor året innan.
Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.
309
s. 310 Garantier till Europeiska investeringsbanken och EU:s sysselsättningsfond SURE Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Garantier till Europeiska investeringsbanken och EU:s sysselsättningsfond SURE
Till följd av pandemins negativa påverkan på ekonomin fick Riksgäldskontoret under 2020 i uppdrag att förvalta svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro. Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens garantifond uppgick till 2,4 miljarder kronor vid slutet av året medan utestående belopp för SURE var
9,3 miljarder kronor.
Pensionsgarantier
I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden.
Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en så kallad efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen.
Pensionsåtagandena uppgick till 6,5 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2021. Av dessa var 4,5 miljarder kronor försäkrade hos PRI. Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket.
Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj
De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.
Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten.
I tabell 6.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. Av tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden.
Tabell 6.3 Avsättning för garantiförluster 2022-12-31
Miljoner kronor
Avsättningar i
Avsättningar i
relation till
relation till
Utfärdade
Utfärdade
Avsättningar
Avsättningar
utfärdade
utfärdade
garantier
garantier
för garanti-
för garanti-
garantier
garantier
Myndighet
2022
2021
förluster 2022
förluster 2021
2022
2021
Riksgäldskontoret 1
18 893
20 043
809
1 090
4,3%
5,4%
EKN 2
276 736
266 331
14 197
10 581
5,1%
4,0%
Sida 3
9 778
7 573
630
438
6,4%
5,8%
Boverket
5 553
4 376
103
128
1,9%
2,9%
Summa
310 960
298 323
15 738
12 238
5,1%
4,1%
310
s. 311 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Anm.: Exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet och garantikapital m.fl.
1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.
2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 2 475 miljoner kronor från 14 197 miljoner kronor till 11 722 miljoner kronor.
3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou- avtalet. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier.
De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, ökade under 2022 från 12 miljarder kronor till
16 miljarder kronor. Riksgäldskontoret och Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade under året medan EKN:s och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m.
Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen
De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte har gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som ansvarsförbindelser.
Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, till exempel insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten.
Tillgångar i garantiverksamheten
Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier.
Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar
De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i skuldförbindelser utfärdade av staten, som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret.
Placeringarna utgör den så kallade insättningsgarantifonden, vilken hade ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 45,4 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,1 procent av de garanterade insättningarna per 31 december 2021 om 2 131 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om 0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (omarbetning). För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.
311
s. 312 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Konton i Riksgäldskontoret
En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar.
Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.
Regressfordringar
Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till närmare 17 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 2,1 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier.
Tabell 6.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2022-12-31
Miljoner kronor
Värde-
Värde-
pappers-
pappers-
innehav
innehav
och
och
Konton
Konton
övriga
övriga
hos
hos
Övriga
Övriga
Regress-
Regress-
Ännu inte
Ännu inte
likvida
likvida
Riksgäld
Riksgälds
garanti-
garanti-
fordringar
fordringar
fakturerade
fakturerade
tillgångar
tillgångar
skontoret
kontoret
tillgångar
tillgångar
(netto)
(netto)
avgifter
avgifter
Totalt
Totalt
Myndighet
2022
2021
2022
2021
2022
2021
2022
2021
2022
2021
2022
2021
Riksgälds-
kontoret,
insättnings
garantin 1
41 684
42 447
3 345
5 087
45 029
47 534
Riksgälds-
kontoret
471
1 429
706
12
186
1 441
1 363
EKN 2
24 015
23 075
8 983
7 740
1
3
1 890
1 918
3 560
4 929
38 449
37 665
Sida
235
301
2 437
2 154
2
4
176
173
112
113
2 962
2 746
Boverket
2 436
2 376
4
6
8
5
2 447
2 388
Summa
65 934
66 294
18 630
18 064
3
7
2 081
2 283
3 680
5 048
90 329
91 696
1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde.
2 Av utestående värdepappersinnehav är 24 015 miljoner kronor placerade i Riksgälden.
Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten
För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter.
Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.1. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE ochgaranti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats.
312
s. 313 Flöden i garantiverksamheten Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tabell 6.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2022-12-31
Miljoner kronor
Utfärdade
Utfärdade
Avsättningar för
Avsättningar för
Garanti-
Garanti-
garantier
garantier
garantiförluster
garantiförluster
tillgångar enligt
tillgångar enligt
Myndighet
2022
2021
2022
2021
tabell 6.4 1 2022
tabell 6.4 1 2021
Riksgälds-
kontoret
18 893
20 043
809
1 090
1 441
1 363
EKN 2
276 736
266 331
14 197
10 581
38 449
37 665
Sida 3
9 778
7 573
630
438
2 962
2 746
Boverket
5 553
4 376
103
128
2 447
2 388
Summa
310 960
298 323
15 738
12 238
45 299
44 162
1 Summan 45 299 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 6.4 exkl. insättningsgarantins tillgångar på 45 029 miljoner kronor.
2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 2 475 miljoner kronor från 14 197 miljoner kronor till 11 722 miljoner kronor.
3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou- avtalet. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier.
Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5) . EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet.
Under 2022 ökade garantitillgångarna, vilket även avsättningarna för garantiförluster gjorde. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna.
Flöden i garantiverksamheten
Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden.
Tabell 6.6 Flöden i garantiverksamheten under 2022
Miljoner kronor
Avgifter för
Avgifter för
garanti-
garanti-
Avgifter
Avgifter
Åter-
Åter-
Skade-
Skade-
förluster
förluster
övriga
övriga
vinningar
vinningar
utbetalning
utbetalning
Summa
Summa
Myndighet
2022
2021
2022
2021
2022
2021
2022
2021
2022
2021
Riksgäldskontoret,
insättningsgarantin
2 077
1 791
2 077
1 791
Riksgäldskontoret,
övriga garantier
22
48
688
142
-6
-2
704
188
EKN 1
2 003
3 847
779
364
-884
-785
1 898
3 426
Sida
158
124
68
0
-34
-5
192
119
Boverket
40
63
3
3
0
0
43
66
Summa
2 223
4 083
2 077
1 791
1538
509
-924
-792
4 913
5 591
Anm.: Avgifterna avser fakturerade avgifter.
1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå.
Avgifter
Under 2022 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 4,3 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna.
Återvinningar
Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 1,5 miljarder kronor.
Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framför
313
s. 314 allt betalningar från Chile, Ecuador, Saudiarabien och Qatar. Inbetalningar om Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
allt betalningar från Chile, Ecuador, Saudiarabien och Qatar. Inbetalningar om
0,7 miljarder kronor har även inkommit till följd av slututdelning i Saab Automobile AB:s konkurs samt statens försäljning av Orio AB, tidigare Saab Automobile Parts AB.
Skadeutbetalningar
Skadeutbetalningarna var på en något högre nivå än föregående år och infriade garantier uppgick till 0,9 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier.
Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet
Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 4,9 miljarder kronor 2022.
Statliga anslag i garantiverksamheten
I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, kapitaltäckningsgarantier, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garantin till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garantin till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina.
Under 2022 utbetalades 70 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. I tabell 6.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Utfall om drygt 2 miljoner kronor har belastat anslag för Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och avsåg infrianden samt administrativa avgifter.
Tabell 6.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2022
Miljoner kronor
Utgifts-
Utfall
Utfall
område
Anslag
Myndighet
Garantiåtagande
2022
2021
1:14 Vissa garanti-
Riksgälds-
Garantier till EIB:s garantifond
2
och medlemsavgifter
kontoret
samt till EU för SURE
2,4
0,4
Afrika, Strategiskt inriktade bidrag
samt reformsamarbete med
1:1 Bistånds-
Östeuropa, Västra Balkan och
7
verksamhet
Sida
Turkiet.
67,1
97,8
1:1 Utveckling av
statens transportinfra-
22
struktur
Trafikverket
Arlandabanan Infrastructure AB
Summa
69,5
98,2
Totalt har 406 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2022 jämfört med 157 miljoner kronor året innan, se tabell 6.8.
314
s. 315 Tillbakablick på de senaste fem åren Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tabell 6.8 Redovisning av inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2022
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Myndighet
Utfall 2022
Utfall 2021
2124
Inlevererat överskott av garantiverksamhet
Riksgäldskontoret
14,1
3,7
2127
Inlevererat överskott Exportkreditnämnden
EKN
368,8
131,9
2127
Inlevererat överskott Sida
Sida
0,0
0,0
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
Riksgäldskontoret
23,6
21,4
Summa
406,4
157,0
Tillbakablick på de senaste fem åren
De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 22 miljoner kronor och 98 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,3 och 5,9 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden.
Skadeutbetalningarna har de senaste åren legat på en nivå runt 1,4 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren varit stabila och det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns. Under 2022 ökade dock återvinningarna till följd av återvunna exportgarantier, slututdelning i Saab Automobile AB:s konkurs samt statens försäljning av Orio AB, tidigare Saab Automobile Parts AB.
Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2018–2022
Miljoner kronor
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0 -1000 -2000 -3000
2018
2019
2020
2021
2022
Skadeutbetalningar
Avgifter
Subventioner
Återvinningar
Flödessaldo
Källa: Riksgäldskontoret.
6.2 Statlig utlåning med kreditrisk
Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån.
Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret.
315
s. 316 Utlåningsportföljens sammansättning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, det vill säga en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna.
Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Utlåningsmodellen har tillämpats sedan 2014.
Utlåningsportföljens sammansättning
Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, det vill säga lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2022 till 272 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 269 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 3 miljarder kronor via anslag.
Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 262 miljarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 864 miljoner kronor samt körkortslån, inklusive skuldsanering, om 167 miljoner kronor.
Riksgäldskontorets utlåning på 8,2 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt och flygindustrin. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till drygt 1 miljard kronor inom bistånd samt till paketreseföretag, småföretag, jordbruk, fiske med flera.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 27 miljarder kronor eller 10 procent av utlånat belopp. CSN:s utlåning stod för 25 miljarder kronor eller 93 procent av reserveringarna.
Tabell 6.9 Statens utlåning med kreditrisk 2022-12-31
Miljoner kronor
Låne-
Låne-
Reserv-
Reserv-
fordran
fordran
eringar
eringar
efter
efter
Låne-
Låne-
för låne-
för låne-
reserv-
reserv-
Låne-
Låne-
Utgifts-
Utlånings-
Utlånings-
fordran
fordran
förluster
förluster
ering
ering
löften
löften
område
Myndighet/ändamål
ram 2022
ram 2021
2022
2021
2022
2021
2022
2021
2022
2021
15
CSN, studielån
264 500
252 000
260 615
250 184
23 609
22 957
237 005
227 227
22
Riksgäldskontoret,
A-Train AB
(Arlandabanan)
1 000
1 000
783
804
783
804
22
Riksgäldskontoret,
Svedab AB 1
3 361
3 361
5 670
5 490
5 670
5 490
24
Riksgäldskontoret,
Svensk Exportkredit
175 000
200 000
0
10 000
0
10 000
24
Riksgäldskontoret,
Flygutvecklingsprojekt
1 110
1 110
37
55
37
55
Riksgäldskontoret,
SAS
1 500
1 500
1 500
0
1 350
150
17
Riksgäldskontoret,
Nordiska museet
52
52
47
51
47
51
17
Riksgäldskontoret,
Kungliga Operan
126
126
96
103
96
103
316
s. 317 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Låne-
Låne-
Reserv-
Reserv-
fordran
fordran
eringar
eringar
efter
efter
Låne-
Låne-
för låne-
för låne-
reserv-
reserv-
Låne-
Låne-
Utgifts-
Utlånings-
Utlånings-
fordran
fordran
förluster
förluster
ering
ering
löften
löften
område
Myndighet/ändamål
ram 2022
ram 2021
2022
2021
2022
2021
2022
2021
2022
2021
17
Riksgäldskontoret,
Kungliga Dramatiska
teatern
70
70
70
50
70
50
20
17
Riksgäldskontoret,
Stiftelsen Tekniska
museet
40
30
38
30
38
30
Delsumma
268 856
266 767
24 959
22 957
243 897
243 810
0
20
Anslagsfinansierad
utlåning
15
CSN,
hemutrustningslån
864
1 000
639
682
225
318
15
CSN, studielån
629
766
396
454
233
312
22
CSN, körkortslån
164
151
64
54
101
97
15
CSN, övrigt
362
377
342
356
20
21
7
Sida, biståndskrediter
0
0
0
0
0
0
7
Sida, villkorslån
276
276
276
276
0
0
19
Tillväxtverket,
lokaliseringslån m.m.
103
106
74
69
30
37
6
11
21
Energimyndigheten,
villkorslån
414
469
244
307
170
162
Länsstyrelserna,
lantbrukslån m.m.
15
15
8
8
7
7
22
Trafikverket,
flygplatstjänster
191
164
0
0
191
164
61
24
Kammarkollegiet,
paketreseföretag
112
111
11
0
101
111
Delsumma
3 130
3 436
2 053
2 206
1 077
1 230
6
72
Övrig utlåning
21
Affärsverket Svenska
Kraftnät,
nätförstärkningslån 2
700
700
94
161
0
0
94
161
477
223
Delsumma
94
161
0
0
94
161
477
223
Summa
272 080
270 363
27 013
25 163
245 067
245 200
483
314
Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas.
Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 75 755 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.
1 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exkl. kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt.
2 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter.
Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend. Årets utlåning efter reservering om 245 miljarder kronor ligger emellertid i paritet med föregående års utlåning. Den främsta förklaringen är att lånet på
10 miljarder kronor till AB Svensk Exportkredit återbetalades under året.
317
s. 318 I tabell 6.9 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust 2018 – 2022
Miljoner kronor
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2018
2019
2020
2021
2022
CSN
Riksgälden
Övriga
Källa: Riksgäldskontoret.
I tabell 6.9 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori.
Tabell 6.10 CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning efter lånekategori 2022-12-31
Miljoner kronor
Myndighet respektive
Reserveringar för
Reserveringar för
Lånefordran efter
Lånefordran efter
lånekategori
Lånefordran 2022
Lånefordran 2021
låneförluster 2022
låneförluster 2021
reservering 2022
reservering 2021
CSN
Lånefordringar
238 641
225 316
14 728
13 718
223 913
211 598
Lånefordringar med
villkorad
återbetalningsskyldighet
23 993
27 162
10 322
10 785
13 671
16 377
Delsumma
262 635
252 478
25 050
24 503
237 584
227 975
Riksgäldskontoret
Lånefordringar
7 422
15 724
1 350
0
6 072
15 724
Lånefordringar med
villkorad
återbetalningsskyldighet
Utvecklingskapital och
royalty
820
859
0
0
820
859
Delsumma
8 241
16 583
1 350
0
6 891
16 583
Summa
270 876
269 061
26 400
24 503
244 476
244 558
De olika lånen med kreditrisk
Studielån
Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,7 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans närmare
262 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 24 miljarder kronor, vilket motsvarade 9 procent av det utlånade beloppet.
CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier:
318
s. 319 I tabell 6.9 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
– lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget och där låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget.
– lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds- kontoret.
CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.
När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer, det vill säga när förlusten är konstaterad, medan förluster avseende lån från och med den 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet med utlåningsmodellen.
Hemutrustningslån
CSN beviljade fram till och med 2021 lån till utländska medborgare för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 0,9 miljarder kronor varav 0,6 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust.
Hemutrustningslånen finansierades till och med 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:3 Hemutrustningslån under Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel
2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån .
Lån till infrastrukturprojekt
För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,5 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.
Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB
Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,7 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för.
A-Train AB
Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2022 uppgick till 21 miljoner kronor och totalt har royalty om 217 miljoner kronor betalats till staten.
319
s. 320 Lån till exportfinansiering Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Lån till exportfinansiering
Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen uppgår till 175 miljarder kronor, där högst 13 miljarder kronor avser kommersiell exportfinansiering och 162 miljarder kronor ska användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen var inte utnyttjad vid årsskiftet.
Lån till flygindustrin
Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnader för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer. Royaltylånen uppgick i slutet av 2022 till
37 miljoner kronor, jämfört med 55 miljoner kronor ett år tidigare. Minskningen beror på inbetald royalty och subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något reserveringsbehov i utlåningen.
Låneram till SAS
Regeringen uppdrog, efter bemyndigande från riksdagen, åt Riksgäldskontoret att under 2021 ställa ut och förvalta en låneram om högst 1 500 miljoner kronor till konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden (SAS) på grund av den påverkan covid-19-pandemin hade på ekonomin. I början av 2022 tog SAS upp lån om 1 500 miljoner kronor under låneramen. Under sommaren kom SAS att ansöka om rekonstruktion under Chapter 11 i USA och som en försiktighetsåtgärd skrev Riksgäldskontoret ned lånefordran med 90 procent.
Lån till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Stiftelsen Nordiska Museet och Stiftelsen Tekniska museet.
Riksgäldskontoret har tidigare fått i uppdrag av regeringen att ställa ut låneramar till Kungliga Operan AB om 126 miljoner kronor, Kungliga Dramatiska teatern AB om 70 miljoner kronor och Stiftelsen Nordiska museet om 52 miljoner kronor. Under året har Riksgäldskontoret fått uppdrag att utöka låneramen till Stiftelsen Tekniska museet om högst 40 miljoner kronor.
Övriga lån med kreditrisk
Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet, Trafikverket samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till drygt 1 miljard kronor 2022, vilket är ungefär samma nivå som året innan. Av utlånat belopp 2022 bedömdes 0,6 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 55 procent av beloppet.
Trafikverket har till följd av smittspridningen av covid-19 fått i uppdrag att ställa ut lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga flygplatser för intäktsbortfall för de delar av flygtrafiktjänsten som vanligtvis finansieras via den svenska undervägsavgiften. Vid årsskiftet var 191 miljoner kronor utlånade.
Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.
320
s. 321 Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver
För de engagemang som hanteras enligt den svenska garanti- och utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver.
Studielån som ställts ut efter 2013 hanteras i enlighet med utlåningsmodellen genom att anslagsmedel motsvarande reserveringar för låneförluster förs till en reserv. Totalt 161 miljarder kronor av CSN:s utlåning 2014–2022 innefattas av utlåningsmodellen.
För Riksgäldskontorets utlåning har reserveringar om 1,35 miljarder kronor gjorts under 2022.
För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell
6.11. Jämförelsen pekar på att placerade medel i kreditreserverna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster gällande CSN. Riksgäldskontoret däremot visar ett underskott för 2022 till följd av nedskrivning av lånet till SAS. Det kan dock tilläggas att regeringen fick rätt att disponera anslag som kunde användas för konvertering av statens utestående lånefordringar till nya aktier i SAS. Detta skulle medföra att Riksgäldens kreditriskreserv inte skulle belastats med en eventuell förlust kopplat till lånet. Ingen konvertering av lånet till aktier gjordes under året.
Tabell 6.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i
utlåningsverksamheten 2022-12-31
Miljoner kronor
Reserveringar för
Reserveringar för
Medel placerade i
Medel placerade i
Myndighet
låneförluster 2022
låneförluster 2021
kreditreserver 2022
kreditreserver 2021
CSN
8 182
7 004
10 736
9 512
Riksgäldskontoret
1 350
0
604
579
Summa
9 532
7 004
11 340
10 090
För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bland annat kreditförluster för dessa lån, se tabell 6.12.
Tabell 6.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2022
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Anslag
Myndighet
Utfall 2022
Utfall 2021
13
1:3 Hemutrustningslån
CSN
3,4
33,2
15
1:3 Avsättning för kreditförluster
CSN
1 829,4
1 849,4
15
1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor
CSN
18,6
102,0
19
1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting
Tillväxtverket
0,0
0,0
19
1:1 24:18 Jämtlands läns landsting
Tillväxtverket
0,0
0,0
19
1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län
Tillväxtverket
0,0
0,0
21
1:4 Forskning, utveckling och innovation
Energimyndigheten
0,0
0,0
22
1:6 Lån avseende regional flygtrafiktjänst
Trafikverket
26,5
164,0
22
1:19 Lån till körkort
CSN
34,2
44,4
24
1:5 Näringslivsutveckling
Riksgäldskontoret
4,0
4,0
24
1:25 Researrangörslån
Kammarkollegiet
0,0
112,5
Summa
1 916,1
2 309,6
Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 6.13.
321
s. 322 6.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tabell 6.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2022
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Myndighet
Utfall 2022
Utfall 2021
2124
Inlevererat överskott av garantiverksamhet
Riksgäldskontoret
54,8
109,5
2342
Ränteinkomst allmänna studielån
CSN
0,5
0,2
2394
Ränteinkomster Lån för studielån i
Riksgälden
CSN
76,8
-
2394
Övriga ränteinkomster hemutrustningslån
CSN
13,5
17,6
2394
Övriga ränteinkomster körkortslån
CSN
1,4
1,6
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
Tillväxtverket
0,0
0,1
4312
Återbetalning allmänna studielån
CSN
0,1
0,1
4313
Återbetalning av studiemedel
CSN
105,4
128,4
4526
Återbetalning av hemutrustningslån
CSN
111,5
147,5
4526
Återbetalning av körkortslån
CSN
20,6
14,2
4526
Amortering biståndskrediter
SIDA
0,0
0,0
4526
Återbetalning övriga lån
Energimyndigheten
35,7
11,3
Summa
420,3
430,5
6.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier
Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det av intresse att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster.
Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (förordningen [2007:1447] med instruktion för Riksgäldskontoret). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den så kallade ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin.
Riksgälden bedömer att risken är måttlig för stora förluster i den så kallade ordinarie portföljen. Det är en något högre risknivå jämfört med föregående år. Den höjda risknivån förklaras främst av en ökad andel engagemang med hög eller mycket hög kreditrisk. Kriget i Ukraina och det försämrade säkerhetsläget i Europa innebär en ökad osäkerhet kring den makroekonomiska utvecklingen. Risken för stora förluster för insättningsgarantin bedöms ligga kvar på samma måttliga nivå som förra året.
Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten ”Statens garantier och utlåning – en riskanalys” som lämnades till regeringen den 15 mars 2023 (dnr Fi2023/01076).
Den ordinarie portföljen
I riskanalysen definierar Riksgäldskontoret stora förluster som ett scenario där förlusterna skulle uppgå till minst 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör
322
s. 323 Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
stora belopp. I riskanalysen analyseras fem identifierade riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 6.14.
Tabell 6.14 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater 2022-12-31
Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala: låg, måttlig, väsentlig och hög
Riskfaktor
Risk för stora förluster 2022
Risk för stora förluster 2021
Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk
utveckling
Måttlig
Låg
Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden)
Låg
Låg
Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller
låntagare
Låg
Låg
Branschkoncentrationer
Låg
Låg
Geografisk koncentration
Låg
Låg
Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling
Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i den ekonomiska utvecklingen, så kallad odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång.
Stora förluster kan även uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den ger förhöjda förluster i övriga delar av portföljen, Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig även för detta.
Namnkoncentrationer
Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning.
Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de 15 enskilt största utgör cirka 72 procent av portföljens storlek. Risken bedöms dock som låg för stora förluster med anledning av detta. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av garantier med minimal till begränsad kreditrisk.
Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta
Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig, på andra garanti- eller låntagare, ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern.
Risken för fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg eftersom portföljen endast innehåller ett fåtal engagemang med sådana kopplingar.
Branschkoncentrationer
Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om
323
s. 324 Geografiska koncentrationer Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen.
Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju högre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft.
Avseende garantier och lån till företag finns en relativt god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot telekomoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen bedöms som stabil med en begränsad sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Under de senaste åren har den geografiska fördelningen skiftat mot mer mogna marknader med en låg landrisk, främst OECD- länder. Det har lett till att den genomsnittliga kreditvärdigheten i branschkoncentrationen mot teleoperatörer har förbättrats.
Geografiska koncentrationer
Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas ofta simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan till exempel vara konjunkturutvecklingen, förändringar i valutor och räntor eller en försämrad säkerhetspolitisk situation som påverkar ekonomin negativt. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som innebär kluster av förluster.
Den ordinarie portföljen är till 39 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 80 procent avser CSN:s studielån till låntagare bosatta i Sverige. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 2,5 miljarder kronor under analysens tidshorisont baserat på hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt.
En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp.
Kriget i Ukraina, och det förändrade säkerhetsläget i Europa, har föranlett en fördjupad analys av statens garantier och utlåning med exponering mot Ukraina, Ryssland och Belarus. Totalt uppgick denna exponering vid årsskiftet till omkring
30 garantier med en sammanlagd volym om cirka 4,1 miljarder kronor, varav drygt 3,2 miljarder kronor kan infrias inom analysens tidshorisont. Den enskilt största garantin kan som högst infrias med 1,9 miljarder kronor de närmsta fem åren. Utöver denna garanti finns en handfull garantier med en volym mellan 100–300 miljoner kronor. Resterande engagemang är små. Utifrån hur kriget utvecklas behöver dess konsekvenser fortsatt analyseras i kommande riskanalyser.
Insättningsgarantin
Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin.
324
s. 325 Geografiska koncentrationer Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs eller likvidation alternativt i form av resolution.
Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett så kallat direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen.
Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, så kallad skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Det sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifondens bidrag i resolution är dock begränsat till 34,1 miljarder kronor per institut.
Direkta infrianden
Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. För att stora förluster ska uppstå i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs att ett av de största instituten i denna kategori, eller flertalet institut, fallerar.
Insättningsgarantins bidrag i resolution
Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten.
325
s. 327 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
I detta avsnitt lämnar regeringen ett nationellt intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet redogörs även för Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU, inklusive medel som tas emot direkt av svenska myndigheter från kommissionen. Dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet.
Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten.
7.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen
Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar, samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar.
Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.
Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU- program till förvaltande myndigheter, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har inom dessa ramar långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.
Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel
Regeringens nationella intygande för 2022 innehåller den årliga räkenskapssamman- ställningen över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrätten.
I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaper som ligger till
327
s. 328 Ramverket för intern styrning och kontroll Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens och Ekonomistyrningsverkets (ESV) granskningar. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande.
Regeringens bedömning syftar till att tillförsäkra riksdagen insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
Ramverket för intern styrning och kontroll
En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomi- administrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.
Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar:
– myndighetsförordningen (2007:515)
– internrevisionsförordningen (2006:1228)
– förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll
– förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.
Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. I enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll ansvarar myndighetsledningen för att det finns en process för intern styrning och kontroll vid myndigheten som fungerar på ett betryggande sätt. Processen för intern styrning och kontroll ska även förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande.
328
s. 329 Omfattningen av regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Omfattningen av regeringens nationella intygande
Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från
EU- budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten. EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) omfattas inte heller av delad förvaltning. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande.
Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För den delade förvaltningen har regeringen utsett totalt åtta myndigheter att förvalta medlen. 4 De förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget.
Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram, är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna.
Intygandet för 2022 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från
– Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)
– Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
– Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
– Europeiska socialfonden (ESF)
– Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
– Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF)
– Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)
– Fonden för inre säkerhet (ISF)
– Fonden för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI)
– Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)
– Fonden för en rättvis omställning (FRO)
– Brexitjusteringsreserven (BAR).
Nedan följer en kort beskrivning av fonderna samt vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga för respektive fond.
Europeiska garantifonden för jordbruket
EGFJ finansierar direktstöd till jordbrukare och marknadsåtgärder i syfte att stabilisera marknaden för jordbruksprodukter. Finansieringen av dessa åtgärder kommer nästan uteslutande från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering. En mindre andel av fonden går till stöd till biodlingssektorn, som kompletteras av nationell medfinansiering.
4 Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens samt Västerbottens län, Migrationsverket, Polismyndigheten, Statens jordbruksverk, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket.
329
s. 330 Omfattningen av regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet och ackrediterat utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ.
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
EJFLU finansierar insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Jordbruksverket är förvaltande myndighet och ackrediterat utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
ERUF finansierar åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Fonden finansierar åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete, samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF. Samtliga myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel. ESV är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige.
Europeiska socialfonden
ESF finansierar åtgärder som syftar till att främja sysselsättningen och social delaktighet. Åtgärderna i det nationella socialfondsprogrammet och delar av programmet Lokalt ledd utveckling finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för det nationella socialfondsprogrammet och har därmed ansvar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även attesterande myndighet. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via ERUF och ESF är Jordbruksverket förvaltande myndighet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet för programmen som ESF finansierar.
Europeiska havs- och fiskerifonden
EHFF finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som delar av EU:s havspolitik. Åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Jordbruksverket är förvaltande myndighet för havs- och fiskeriprogrammet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.
330
s. 331 i havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden
EHFVF ger stöd till utveckling av innovativa projekt som säkerställer att akvatiska och maritima resurser används på ett hållbart sätt. Fonden bidrar till att uppnå ett hållbart fiske och vattenbruk samt till att bevara havets biologiska resurser. Åtgärderna
i havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Jordbruksverket är förvaltande myndighet för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
AMIF syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.
Fonden för inre säkerhet
ISF finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.
Fonden för gränsförvaltning och viseringspolitik
BMVI ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU genom insatser som vidareutvecklar en europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och insatser som skyddar den fria rörligheten för personer inom EU. Instrumentet bidrar till EU:s strategiska mål för en integrerad gränsförvaltning samt till utvecklingen av den gemensamma viseringspolitiken.
Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.
Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt
FEAD syftar till att minska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Svenska ESF-rådet är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
Fonden för en rättvis omställning
FRO ska fokusera på de industrier och regioner som har störst koldioxidutsläpp i landet och ska även tackla de socioekonomiska utmaningarna som följer av en omställning. Medlen ska användas till investeringar i ny klimatsmart och resurseffektiv
331
s. 332 7.2 Redovisning av samtliga EU-medel Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
teknik i föreslagna regioner, de utpekade industrierna och dess värdekedjor. Tillväxtverket är förvaltande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
Brexitjusteringsreserven
BAR ska bidra till att motverka negativa ekonomiska och sociala konsekvenser i de EU-länder och branscher som är värst drabbade av det brittiska utträdet ur EU. Svenska ESF-rådet är förvaltande myndighet. ESV är revisionsmyndighet.
7.2 Redovisning av samtliga EU-medel
I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2022. Utöver utfallet för 2022 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Kassamässig redovisning innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar sker vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen avser. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU-bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.
Avgiften till EU
EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska vara i balans och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgjordes under 2022 huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställdes enligt regelverket i rådets beslut 2020/2053/EU, Euratom av den 14 december 2020 om systemet för egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består av fyra delar.
Den första delen är tullavgiften som består av handelstullar som tas ut enligt den då gällande gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillföll EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.
Den andra delen av avgiften är den mervärdesskattebaserade avgiften, som beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdes- skattebas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna.
Den tredje delen av EU-avgiften baseras på icke-materialåtervunnen plast. Den infördes den 1 januari 2021 och beräknas enligt en enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kilogram plastförpackningar som inte återvinns.
Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas sammanlagda BNI-avgifter räknas som en restpost och storleken fastställdes för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserade. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknades som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcktes av de övriga egna medlen.
332
s. 333 Redovisningen i och vid sidan om statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Nedsättningen av BNI-baserade avgiften uppgick till drygt 8 300 miljoner kronor för 2022, vilket är drygt 400 miljoner kronor högre än 2021. Nedsättningen är en följd av Sveriges reduktion på den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för programperioden 2021–2027.
Redovisningen i och vid sidan om statens budget
Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, t.ex.
– faktisk uppbörd av tullar och importavgifter
– revideringar av baser för mervärdesskatt
– revideringar av medlemsstaternas BNI
– utfallet av EU-budgeten för tidigare år
– ändringsbudgetar på unionsnivå.
Avgiften till EU i nivå med budget
Sveriges avgift till EU uppgick 2022 till 48 240 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 403 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad riksdagen hade anvisat i statens budget. Jämfört med 2021 minskade avgiften till EU med 4 022 miljoner kronor
(7,7 procent) 2022. Merparten av minskningen beror på att den BNI-baserade avgiften har blivit lägre.
Kostnaden för Sveriges EU-avgift i resultaträkningen uppgick till 46 812 miljoner kronor 2022. Det var 1 428 miljoner kronor lägre än det kassamässiga utfallet. Det beror framför allt på Sveriges reduktion av den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för programperioden 2021–2027.
Återflödet från EU ökade marginellt
Betalningarna från EU ökade med 1 011 miljoner kronor 2022, jämfört med 2021. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. I tabell 7.1 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan
EU- budgeten och den svenska statens budget under perioden 2018–2022.
Uppgifterna i tabell 7.1 ger inte en fullständig bild av effekterna på statens budget av EU- medlemskapet. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste man ta hänsyn till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde
14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
333
s. 334 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Tabell 7.1 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor
Förändring
2018
2019
2020
2021
2022
2022–2021
Tullavgift
5 079
5 483
5 074
5 302
6 828
1 526
Mervärdesskattebaserad avgift
3 097
3 181
3 203
6 914
7 741
827
BNI-baserad avgift
26 784
29 019
38 915
39 018
32 689
-6 329
Avgift baserad på icke materialåtervunnen
plast
-
-
-
1 027
982
-46
Summa betalningar till EU¹
34 960
37 683
47 193
52 262
48 240
-4 022
Bidrag från Europeiska garantifonden för
jordbruket
6 962
7 435
7 289
6 851
7 485
635
Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen
1 924
2 356
3 467
3 310
3 099
-211
Bidrag från Europeiska havs- och
fiskerifonden
237
143
64
97
151
54
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden
1 557
792
1 449
1 185
1 430
246
Bidrag från Europeiska socialfonden
1 312
1 123
1 009
1 245
1 284
39
Bidrag till transeuropeiska nätverk
104
114
318
506
794
289
Övriga bidrag från EU
272
594
610
1 416
1 376
-40
Summa bidrag m.m.²
12 367
12 557
14 206
14 609
15 620
1 011
Nettoflöde från statens budget till EU
22 593
25 126
32 987
37 652
32 619
-5 033
¹ Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen.
² Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.
Redovisning i resultaträkningen
I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.
Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2022 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot
3 296 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen.
7.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel
Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2022 omfattar de fleråriga budgetramarna för 2014–2020 och 2021–2027. Enstaka transaktioner för programperioden 2007–2013 kommenteras under respektive tabell.
Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen
Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Medfinansiering ingår inte.
Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. ESV har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och
334
s. 335 Resultaträkning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas nedan.
I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker. Men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de.
Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran.
Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida.
Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU-bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker.
Resultaträkning
Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna använts.
Tabell 7.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020
Miljoner kronor
2022
2021
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
3 489
2 718
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
179
150
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)
-
6 975
Europeiska socialfonden (ESF)
1 967
1 164
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
1 368
1 286
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)
97
386
Fonden för inre säkerhet (ISF)
76
102
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)
1
9
Interreg Nord
115
106
Interreg Norra Periferin och Arktis
63
64
Interreg Botnia-Atlantica
55
56
Interreg Sverige-Norge
52
53
Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak
11
10
Summa intäkter av bidrag från EU mm.
7 471
13 079
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
-176
-189
Kostnader för lokaler
-9
-9
Driftkostnader
-86
-110
Summa verksamhetens kostnader
-270
-308
Lämnade bidrag
335
s. 336 Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
2022
2021
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
-2 881
-2 564
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
-159
-145
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)
-
-7 081
Europeiska socialfonden (ESF)
-1 981
-1 105
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
-1 232
-1 257
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)
-88
-91
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)
-1
-9
Fonden för inre säkerhet (ISF)
1
-21
Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak
-232
-210
Interreg Nord
-105
-96
Interreg Norra Periferin och Arktis
-58
-60
Interreg Botnia-Atlantica
-53
-55
Interreg Sverige-Norge
-48
-50
Summa lämnade bidrag
-6 838
-12 743
Summa kostnader
-7 109
-13 050
Nettokostnad/intäkt
363
28
Tabell 7.3
Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2021–2027
Miljoner kronor
2022
2021
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)
7 973
-
Brexitjusteringsreserven (BAR)
616
-
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)
297
-
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
157
-
Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI)
2
0
Fonden för inre säkerhet (ISF)
1
0
Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF)
-1
0
Summa intäkter av bidrag från EU mm.
9 046
1
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
-47
0
Kostnader för lokaler
-7
0
Driftkostnader
-33
-1
Summa verksamhetens kostnader
-86
-1
Lämnade bidrag
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)
-7 641
-
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)
-214
-
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
-1
-
Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak
-4
-
Summa lämnade bidrag
-7 860
0
Summa kostnader
-7 947
-1
Nettokostnad/intäkt
1 100
0
Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade
Intäkterna från EU ökade totalt med 3 437 miljoner kronor under 2022. Jämfört med 2021 har intäkter från programperioden 2014–2020 minskat med 5 607 miljoner kronor. Intäkterna från programperioden 2021–2027 ökade däremot med sammanlagt 9 044 miljoner kronor.
336
s. 337 Balansräkning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten ökade
De totala kostnaderna för lämnade bidrag som har finansierats med EU-medel ökade med 1 956 miljoner kronor för båda programperioder under 2022, jämfört med 2021. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från jordbruksfonderna från programperioden 2020–2014 minskade med 6 748 miljoner kronor medan bidrag från programperioden 2021–2027 ökade med 7 641 miljoner kronor.
Svenska ESF-rådet har redovisat en ökning av lämnade bidrag på 876 miljoner kronor från programperioden 2014–2020 jämfört med 2021. Migrationsverket redovisade en ökning på 214 miljoner kronor från programperioden 2021–2027 jämfört med 2021.
Balansräkning
Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten.
Tabell 7.4
Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Tillgångar
Kortfristiga fordringar
2 559
8 980
Upplupna intäkter
1 970
1 230
Summa tillgångar
4 530
10 210
Kapital
2 526
7 958
Avsättningar
20
212
Skulder
Kortfristiga skulder
-
163
Långfristiga skulder
112
103
Upplupna kostnader
91
315
Oförbrukade bidrag
239
137
Förutbetalda intäkter
1 542
1 321
Summa kapital och skulder
4 530
10 210
Tabell 7.5
Balansräkning för fleråriga budgetramen 2021–2027
Miljoner kronor
2022-12-31
2021-12-31
Tillgångar
Kortfristiga fordringar
7 416
0
Upplupna intäkter
112
1
Summa tillgångar
7 527
1
Kapital
6 908
1
Avsättningar
12
0
Skulder
Upplupna kostnader
169
0
Oförbrukade bidrag
77
0
Förutbetalda intäkter
360
0
Summa kapital och skulder
7 527
1
Tillgångarna består av fordringar på EU
Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2022.
337
s. 338 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Skulderna består främst av förutbetalda intäkter
Förutbetalda intäkter för programperioderna 2014–2020 och 2021–2027 redovisades av Jordbruksverket och Svenska ESF-rådet.
Jordbruksverkets ökning av förutbetalda intäkter beror på att växelkursen för euro har stigit. Svenska ESF-rådets förändring i förutbetalda intäkter avser programförskott för programperioden 2021–2027 för fonderna ESF+ och BAR.
Svenska ESF-rådet redovisade en långfristig skuld för programperioden 2014–2020 som uppstod vid räkenskapsavslutet 2018/2019 och regleras först efter programavslutet. Ökningen av årets skuld beror på valutakursomräkning.
Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning
I Tabell 7.6 redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget.
Tabell 7.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014–2020 (exkl. TEN-bidrag)¹
Tusental kronor
Ackumulerat för
UO/Anslag
Utfall 2022
Utfall 2021
programperioden
4 1:17
Från EU-budgeten finansierade
insatser avseende EU:s inre säkerhet
75 633
101 618
474 741
8 1:8
Från EU-budgeten finansierade
insatser för asylsökande och flyktingar
406 550
120 886
1 118 066
9 4:7
Fonden för europeiskt bistånd till dem
som har det sämst ställt 2014–2020
889
9 176
64 270
14 1:6
Europeiska socialfonden m.m. för
perioden 2014–2020
1 994 413
1 111 767
7 345 150
19 1:3
Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2014–
2020
1 263 667
1 278 056
8 058 101
23 1:10
Gårdsstöd m.m.
7 438 088
6 945 563
61 812 903
23 1:11
Intervention för jordbruksprodukter
m.m.
101 436
128 703
1 127 750
23 1:13
Från EU-budgeten finansierade
stödåtgärder för fiske och vattenbruk
177 073
152 069
957 028
23 1:18
Från EU-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
3 066 368
2 704 513
20 119 835
Summa anslag
-
14 524 116
12 552 350
101 077 843
Inkomsttitlar²
-
-
-
-
6111
Gårdsstöd
7 022 002
7 101 250
60 376 581
6113
Övriga interventioner
146 119
131 465
1 115 026
6115
Djurbidrag
-
-
336
6119
Övriga bidrag från Europeiska
garantifonden för jordbruket
317 171
-382 125
549 432
6125
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014–2020
3 099 561
3 310 559
18 762 322
6214
Bidrag från Europeiska havs- och
fiskerifonden 2014–2020
138 556
97 054
791 520
6314
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2014–2020
1 273 100
1 184 646
8 016 534
6414
Bidrag från Europeiska socialfonden
2014–2020
1 169 664
1 245 406
6 743 369
338
s. 339 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Ackumulerat för
UO/Anslag
Utfall 2022
Utfall 2021
programperioden
6911
Övriga bidrag från EU
518 959
1 336 635
4 699 839
Summa
inkomsttitlar³
13 685 133
14 024 890
101 054 958
Saldo
746 127
-1 472 539
-69 971
¹ Under 2022 har 794 miljoner kronor från fonden för ett sammanlänkat Europa utbetalats till Trafikverket för finansiering av projekt inom de Transeuropeiska transportnätverken (TEN). TEN-medel redovisas inte i tabellen eftersom dessa medel är undantagna från bruttoredovisning på statens budget.
² Under 2022 har 0,5 miljoner kronor återbetalats från inkomsttitel 6124 till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013.
³ Övriga bidrag från EU/Statistik med 5 miljoner kronor ingår inte i tabellen.
Tabell 7.7 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2021–2027 (exkl. TEN-bidrag)
Tusental kronor
Ackumulerat för
UO/Anslag
Utfall 2022
Utfall 2021
programperioden
4 1:17
Från EU-budgeten finansierade insatser
avseende EU:s inre säkerhet
3 187
783
3 970
19 1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden
och Fonden för en rättvis omställning
2021–2027
983
-
983
Summa anslag
4 170
783
4 953
Inkomsttitlar
6215
Bidrag från Europeiska havs – och
fiskerifonden 2021–2027
12 390
-
12 390
6315
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2021–2027
157 340
-
157 340
6415
Bidrag från Europeiska socialfonden
2021–2027
114 824
-
114 824
6911
Övriga bidrag från EU
852 034
-
852 034
Summa
inkomsttitlar
1 136 588
0
1 136 588
Saldo
-1 132 418
783
-1 131 635
EU-finansierade bidrag på statens budget ökade
Totalt ökade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 1 879 miljoner kronor från programperioden 2014–2020 och med 3 387 miljoner kronor från programperioden 2021–2027. Dessa utgifter består till största delen av jordbruksstöd, som ökade med 759 miljoner kronor jämfört med 2021.
Inkomsterna på statens budget ökade
Inkomster av EU-medel på statens budget från programperioden 2014–2020 minskade med ca 340 miljoner kronor men ökade från programperioden 2021–2027 med 1 137 miljoner kronor jämfört med 2021. Inkomster från AMIF ökade med
763 miljoner kronor totalt medan inkomsterna från ESF minskade med 76 miljoner kronor från programperioden 2014–2020 jämfört med 2021 och ökade med
115 miljoner kronor från programperioden 2021–2027. Inkomster från BAR redovisades med 781 miljoner kronor från programperioden 2021–2027.
Inkomsterna från jordbruksfonderna ökade dock med 465 miljoner kronor från programperioden 2014–2020 och med 12 miljoner kronor från programperioden 2021–2027 jämfört med 2021. Inkomster från ERUF ökade med 88 miljoner kronor från programperioden 20214–2020 och 157 miljoner kronor från programperioden 2021–2027.
339
s. 340 7.4 Ansvariga myndigheters bedömningar Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
7.4 Ansvariga myndigheters bedömningar
I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2022. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2023 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2022.
I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder.
Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll
Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och Lokalt ledd utveckling
Jordbruksverkets styrelses sammanfattande bedömning är att myndighetens system för intern styrning och kontroll under 2022 har på ett systematiskt sätt uppmärksammat och hanterat risker i verksamheten samt identifierat brister i systemet. Ingen identifierad brist bedöms vara av den graden att den är väsentlig för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet.
I årsredovisningen för 2022 bedömer Jordbruksverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2022. Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2022 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms ha varit betryggande.
Europeiska socialfonden, Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt och Brexitjusteringsreserven
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar att årsredovisningen för 2022 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2022 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande.
340
s. 341 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Fonden för inre säkerhet och Fonden för gränsförvaltning och viseringspolitik
Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2022 att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Rikspolischefen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser. Myndigheten har under del av året haft brist avseende myndighetens förmåga att rekrytera för att i tid möta verksamhetens behov av kompetensförsörjning samt brist avseende myndighetens förmåga att inom skälig tid tillhandahålla resehandlingar. Bristerna har dock inte påverkat EU-medelshanteringen.
Fonden för en rättvis omställning
I årsredovisningen för 2022 bedömer Tillväxtverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2022. Tillväxtverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar
Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna.
Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta
– att uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta
– att utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna
– att de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige. Inga förvaltningsförklaringar har upprättats för 2022 för BAR, FRO, BMVI och EHFVF eftersom utbetalningar från fonderna inte har genomförts under 2022.
Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen
Direktören för det utbetalande organet vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013 5 där det framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande
5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008.
341
s. 342 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med unionsreglerna.
ESV har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och EJFLU för räkenskapsåret 2022, och bedömt om det utbetalande organets interna kontrollrutiner har fungerat tillfredställande. ESV har utfört sin revision i enlighet med förordning (EU)
nr 908/2014 6 . ESV anser att räkenskaperna för EGFJ och EJFLU är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av det utbetalande organets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Europeiska havs- och fiskerifonden samt programmet för lokalt ledd utveckling
Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för EHFF och för LLU med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltnings- förklaringar i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 7 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 8 att fondernas räkenskaper är rättvisande och att de utgifter i räkenskaperna för vilka utbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. ESV anser att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande utom avseende administrativa kontroller av projekt inom EHFF och har därför lämnat en reservation. ESV anser dock att reservationens inverkan är begränsad.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte står i strid med vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Generaldirektören för Tillväxtverket har undertecknat förvaltningsförklaringar för tio operativa program, för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet:
6 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med beaktande av utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet.
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.
8 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.
342
s. 343 – Nationellt regionalfondsprogram Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
– Nationellt regionalfondsprogram
– Mellersta Norrland
– Norra Mellansverige
– Skåne-Blekinge
– Småland och Öarna
– Stockholm
– Västsverige
– Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete)
– Östra Mellansverige
– Övre Norrland.
Undertecknandet görs i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de territoriella samarbetsprogrammen, Sverige-Norge, Nord, Botnia-Atlantica och Norra periferin och Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som nationellt regionalfondsprogram och programmen inom ramen för territoriellt samarbete med undantag för Öresund-Kattegatt-Skagerrak där ESV har lämnat en reservation eftersom ESV anser att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande utom avseende administrativa kontroller av projekt. ESV anser dock att reservationens inverkan är begränsad.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.
Europeiska socialfonden
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
ESV:s bedömning är att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 ger en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta, samt att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
343
s. 344 – Nationellt regionalfondsprogram Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 9 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
ESV bedömer att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 532/2014 10 ger en rättvisande bild, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts är lagliga och korrekta, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 11 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna.
I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontroll- system som används fungerar tillfredsställande.
ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet.
Fonden för inre säkerhet
Chefen för gruppen för EU-fonder vid Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna.
I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande.
ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet.
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.
10 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 532/2014 av den 13 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering.
344
s. 345 Uppskattad felnivå i EU-programmen 2018–2022 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Uppskattad felnivå i EU-programmen 2018–2022
I tabell 7.8 redovisas ESV:s uppskattning av den finansiella felnivån för de svenska programmen med delad förvaltning. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den ansvariga myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigade. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling.
I sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar ESV årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas inom delad förvaltning. ESV:s årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen.
Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar för perioderna 2018/2019–2021/2022 avser årliga redovisningar som hör till den fleråriga budgetramen 2014–2020. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som ESV identifierat i sitt revisionsarbete.
Tabell 7.8
Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen (2018–2022)
Procent
Fond
Program
2021/22
2020/21
2019/20
2018/19
Europeiska socialfonden
(ESF)
Nationellt program
0,04
0,06
0,38 2
1,89
ESF och ERUF
Lokalt Ledd Utveckling
inom ESF och ERUF
0,34
0,34
2,41
0,00
Fonden för europeiskt
bistånd till dem som har
det sämst ställt (FEAD)
Nationellt program
1,16
0
0,13
3,35
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
(ERUF)
Nationella program 1–9
0,04
1,91 3
0,77
0,07
Botnia Atlantica
0,03
0,94
0,01
0,29
Nord
0,86
0,43
1,40
0,17
Sverige Norge
0,35
0,13
0,91
0,00
Öresund Kattegatt
Skagerak
3,9
0,26
0,24
0,20
Norra Periferin och Arktis
0,36
0,27
0,01
0,02
Europeiska havs- och
fiskerifonden (EHFF)
Nationellt program
4,14
0
1,63 2
0,47
Asyl- migrations- och
integrationsfonden
(AMIF)
Nationellt program
0
0,76
0,03
0,01
Fonden för inre säkerhet
(ISF)
Nationellt program
1,03
0,07
5,09 2
0,09
Europeiska
garantifonden för
jordbruket (EGFJ)
IAKS 1
0,35
0,11
0,25
0,10
ej IAKS
3,83
345
s. 346 Skr. 2022/23:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Fond
Program
2021/22
2020/21
2019/20
2018/19
Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling
(EJFLU)
IAKS
0,37
0,51
0,58
2,45 3
ej IAKS
0,13
1,79 4
1,40
0,06
1 Den uppskattade felnivån avser hela garantifonden för redovisningsperioder fram till och med 2020/2021 eftersom andelen medel inom ej IAKS var av mindre omfattning under dessa perioder.
2 I jämförelse med ÅR 2021: För EHFF och ESF redovisningsperioden 2019/20 har felnivån höjts eftersom Europeiska kommissionen identifierar fel som ESV gjort en annan bedömning av.
3 I jämförelse med ÅR 2021: För EJFLU redovisningsperioden 2020/21 har felnivån sänkts efter dialog med Europeiska kommissionen.
4 I jämförelse med ÅR 2020: För EJFLU ej IAKS redovisningsperioden 2020/21 har felnivån justerats efter dialog med Europeiska kommissionen.
Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.
Alla myndigheter som förvaltar EU-medel har fått en standardutformad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2022 förutom Tillväxtverket. Det innebär att Riksrevisionen för de myndigheter som har fått en standardutformad revisionsberättelse bedömt att årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning per den 31 december 2022 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. Anledningen till Riksrevisionens reservation i revisionsberättelsen för Tillväxtverket framgår av avsnitt 3.24.
7.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel
Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden.
Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper. Samtliga myndigheter har bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande för de delar som avser EU- medelshantering. Rikspolischefen bedömer att det har funnits brister i den
346
s. 347 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
interna styrningen och kontrollen på Polismyndigheten under den period som årsredovisningen avser. Bristerna har dock inte påverkat EU-medelshanteringen.
Riksrevisionens granskning visar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har en tillförlitlig och korrekt årsredovisning, rättvisande räkenskaper samt att myndigheterna följer regler och beslut. Riksrevisionens har dock lämnat en reservation i revisionsberättelsen för Tillväxtverket.
Regeringens nationella intygande
Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av dokumenten som nämns i avsnitt 7.5.
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
347
s. 1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 1
Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens budget
1
s. 2 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens budget för budgetåren 2020–2022 med 2022 års inkomststruktur
Tusentals kronor
Statens budget
Utfall/Prognos
Skillnad mot
Utfall/Prognos
Utfall
Inkomsttitel
2022
2022
statens budget
2021
2020
1000
Statens skatteinkomster
1 220 315 824
1 308 121 494
87 805 670
1 235 073 974
1 037 365 495
Skatt på arbete
1 353 325 890
1 389 247 113
35 921 223
1 329 081 486
1 250 497 786
1100
Direkta skatter på arbete
697 144 626
716 042 032
18 897 406
694 335 918
668 744 446
1110
Inkomstskatter
879 862 564
905 054 596
25 192 032
862 762 796
816 428 762
1111
Statlig inkomstskatt
54 616 724
58 901 456
4 284 732
56 316 243
50 347 161
1115
Kommunal inkomstskatt
825 245 840
846 153 140
20 907 300
806 446 554
766 081 601
1120
Allmän pensionsavgift
142 033 175
145 644 513
3 611 338
137 337 381
131 043 643
1121
Allmän pensionsavgift
142 033 175
145 644 513
3 611 338
137 337 381
131 043 643
1130
Artistskatt
0
0
0
0
1131
Artistskatt
0
0
0
0
1140–1160
Skattereduktioner
-324 751 113
-334 657 077
-9 905 964
-305 764 260
-278 727 958
1141
Allmän pensionsavgift
-141 969 545
-145 612 305
-3 642 760
-137 309 240
-131 015 052
1144
Fastighetsavgift
-388 746
-540 661
-151 915
-494 459
-437 114
1151
Sjöinkomst
-50 735
-39 044
11 691
-39 044
-42 781
1153
Jobbskatteavdrag
-144 255 728
-146 664 309
-2 408 581
-131 752 383
-128 129 012
1154
Husavdrag
-19 562 983
-19 182 439
380 544
-18 911 709
-16 766 399
1155
Gåvor till ideell verksamhet
-112 000
-707 791
-595 791
-404 452
-373 267
1156
Övriga skattereduktioner
-5 078 336
-5 784 611
-706 275
-5 076 133
-1 964 332
1157
Skattereduktion för boende i vissa
glest befolkade områden
-1 340 887
-1 348 720
-7 833
-1 348 720
1158
Skattereduktion sjuk- och
aktivitetsersättning
-3 044 027
-2 912 692
131 335
-428 804
1159
Skattereduktion för förnybar el
-100 346
-250 455
-150 109
-238 529
0
1161
Skattereduktion för installation av
grön teknik
-198 000
-2 720 800
-2 522 800
-1 103 323
1162
Skattereduktion för förvärvsinkomst
-8 649 780
-8 893 251
-243 471
-8 657 464
1200
Indirekta skatter på arbete
656 181 264
673 205 081
17 023 817
634 745 568
581 753 340
1210
Arbetsgivaravgifter
650 683 006
669 425 837
18 742 831
630 004 534
594 853 027
1211
Sjukförsäkringsavgift
70 291 091
73 102 944
2 811 853
68 834 197
62 065 996
1212
Föräldraförsäkringsavgift
51 480 799
53 537 245
2 056 446
50 411 284
45 448 797
1213
Arbetsskadeavgift
3 960 061
4 118 173
158 112
3 877 735
3 495 993
1214
Ålderspensionsavgift
214 450 401
221 389 137
6 938 736
207 882 979
196 427 949
1215
Efterlevandepensionsavgift
11 880 184
12 358 534
478 350
11 636 406
10 492 897
1216
Arbetsmarknadsavgift
51 662 374
51 320 102
-342 272
48 300 453
44 078 339
1217
Allmän löneavgift
230 212 571
238 598 651
8 386 080
224 620 695
202 490 089
1218
Ofördelade avgifter
0
-568 812
-568 812
191 364
-460 072
1219
Nedsatta avgifter
16 745 525
15 569 864
-1 175 661
14 249 422
30 813 039
1240
Egenavgifter
13 916 853
11 766 795
-2 150 058
11 527 529
11 726 701
1241
Sjukförsäkringsavgift
541 851
138 603
-403 248
184 493
59 421
1242
Föräldraförsäkringsavgift
912 726
528 063
-384 663
567 962
279 191
1243
Arbetsskadeavgift
84 482
30 052
-54 430
53 866
28 823
1244
Ålderspensionsavgift, netto
5 096 042
4 672 536
-423 506
4 505 854
4 580 390
1245
Efterlevandepensionsavgift
253 685
221 892
-31 793
167 464
90 813
1246
Arbetsmarknadsavgift
42 177
0
-42 177
1 401
66
2
s. 3 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 1
Statens budget
Utfall/Prognos
Skillnad mot
Utfall/Prognos
Utfall
Inkomsttitel
2022
2022
statens budget
2021
2020
1247
Allmän löneavgift
4 783 011
4 386 692
-396 319
4 278 459
2 564 341
1248
Ofördelade avgifter
0
0
0
0
0
1249
Nedsatta avgifter
2 202 879
1 788 957
-413 922
1 768 031
4 123 655
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
-44 640 084
-46 397 887
-1 757 803
-43 214 767
-41 327 961
1261
Avgifter till premiepensionssystemet
-44 640 084
-46 397 887
-1 757 803
-43 214 767
-41 327 961
1270
Särskild löneskatt
54 580 049
55 136 834
556 785
51 865 114
50 836 446
1271
Pensionskostnader, företag
48 608 687
49 333 542
724 855
46 356 348
45 210 961
1272
Pensionskostnader, staten
4 642 011
4 605 544
-36 467
4 497 963
4 395 856
1273
Förvärvsinkomster
589 782
518 584
-71 198
345 868
539 315
1274
Egenföretagare
739 569
679 163
-60 406
664 936
690 315
1275
Övrigt
0
0
0
0
1280
Nedsättningar
-18 948 405
-17 358 821
1 589 584
-16 017 453
-34 936 695
1282
Arbetsgivaravgifter
-16 745 526
-15 569 864
1 175 662
-14 249 422
-30 813 039
1283
Egenavgifter, generell nedsättning
-2 128 525
-1 724 913
403 612
-1 704 481
-4 080 248
1284
Egenavgifter, regional nedsättning
-74 354
-64 043
10 311
-63 550
-43 407
1290
Tjänstegruppliv
589 845
632 323
42 478
580 610
601 822
1291
Tjänstegruppliv
589 845
632 323
42 478
580 610
601 822
1300
Skatt på kapital
316 791 321
349 011 979
32 220 658
355 888 756
271 762 362
1310
Skatt på kapital, hushåll
86 042 613
87 412 539
1 369 926
104 604 420
65 974 717
1311
Skatt på kapital
110 804 941
112 371 751
1 566 810
125 730 617
87 094 600
1312
Skattereduktion kapital
-24 774 345
-25 018 106
-243 761
-20 978 408
-21 163 019
1313
Expansionsmedelsskatt
12 017
58 894
46 877
-147 789
43 136
1320
Skatt på företagsvinster
166 904 235
181 738 906
14 834 671
183 582 347
149 309 602
1321
Skatt på företagsvinster
168 306 369
187 245 239
18 938 870
183 588 680
149 313 562
1322
Skattereduktioner
-1 402 134
-5 506 333
-4 104 199
-6 333
-3 960
1330
Kupongskatt
5 759 753
12 339 989
6 580 236
9 369 012
3 555 403
1331
Kupongskatt
5 759 753
12 339 989
6 580 236
9 369 012
3 555 403
1340
Avkastningsskatt
7 423 010
7 960 493
537 483
6 724 328
5 643 615
1341
Avkastningsskatt hushåll
176 531
264 613
88 082
264 613
200 018
1342
Avkastningsskatt företag
7 145 780
7 558 695
412 915
6 354 800
5 342 897
1343
Avkastningsskatt på individuellt
pensionssparande
100 699
137 184
36 485
104 915
100 699
1350
Fastighetskatt
35 927 402
37 500 975
1 573 573
36 083 749
34 557 844
1351
Fastighetsskatt hushåll
786 868
746 695
-40 173
729 813
688 515
1352
Fastighetsskatt företag
14 213 842
14 779 086
565 244
14 197 881
14 049 815
1353
Kommunal fastighetsavgift hushåll
16 652 538
17 367 005
714 467
16 807 340
15 697 768
1354
Kommunal fastighetsavgift företag
4 274 154
4 608 189
334 035
4 348 715
4 121 746
1360
Stämpelskatt
14 734 308
15 759 077
1 024 769
15 524 899
12 721 181
1361
Stämpelskatt
14 734 308
15 759 077
1 024 769
15 524 899
12 721 181
1390
Riskskatt för kreditinstitut
6 300 000
6 300 000
1391
Riskskatt för kreditinstitut
6 300 000
6 300 000
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
669 290 954
692 850 228
23 559 274
650 962 664
604 463 827
1410
Mervärdesskatt
526 583 803
559 677 557
33 093 754
510 997 428
467 879 495
1411
Mervärdesskatt
526 583 803
559 677 557
33 093 754
510 997 428
467 879 495
1420
Skatt på alkohol och tobak
28 519 640
29 749 674
1 230 034
28 697 062
28 190 792
1421
Skatt på tobak
11 992 724
12 779 801
787 077
11 711 784
11 797 981
3
s. 4 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 1
Statens budget
Utfall/Prognos
Skillnad mot
Utfall/Prognos
Utfall
Inkomsttitel
2022
2022
statens budget
2021
2020
1422
Skatt på etylalkohol
5 289 614
5 513 103
223 489
5 607 941
5 243 471
1423
Skatt på vin
6 471 140
6 368 109
-103 031
6 501 381
6 407 070
1424
Skatt på mellanklassprodukter
143 194
127 356
-15 838
133 861
144 641
1425
Skatt på öl
4 432 699
4 582 520
149 821
4 545 854
4 477 474
1426
Privatinförsel av alkohol och tobak
6 362
832
-5 530
689
6 249
1427
Skatt på vissa nikotinhaltiga
produkter
183 907
377 954
194 047
195 552
113 907
1430
Energiskatt
54 048 051
44 668 001
-9 380 050
53 795 454
52 616 701
1431
Skatt på elektrisk kraft
28 969 092
24 978 717
-3 990 375
27 183 156
27 157 173
1432
Energiskatt bensin
10 928 581
9 254 238
-1 674 343
11 479 719
11 191 524
1433
Energiskatt oljeprodukter
13 482 526
10 222 674
-3 259 852
14 914 512
14 162 439
1434
Energiskatt övrigt
667 852
212 372
-455 480
218 067
105 564
1440
Koldioxidskatt
21 954 815
21 229 191
-725 624
21 920 452
20 387 376
1441
Koldioxidskatt bensin
7 881 952
7 198 344
-683 608
7 282 559
7 096 009
1442
Koldioxidskatt oljeprodukter
13 913 270
13 746 797
-166 473
14 264 128
13 136 290
1443
Koldioxidskatt övrigt
159 593
284 050
124 457
373 765
155 077
1450–1460
Övriga skatter på energi och miljö
7 223 481
8 103 947
880 466
5 426 646
6 066 529
1451
Svavelskatt
9 811
18 059
8 248
10 046
1 591
1452
Skatt på råtallolja
0
0
0
0
1453
Särskild skatt mot försurning
63 163
59 462
-3 701
63 231
63 163
1454
Skatt på bekämpningsmedel
142 738
134 719
-8 019
136 692
129 468
1455
Skatt på termisk effekt i
kärnkraftsreaktorer
0
0
0
1456
Avfallsskatt
202 452
310 981
108 529
298 131
211 369
1457
Avgifter till Kemikalieinspektionen
51 617
48 874
-2 743
49 773
49 613
1458
Övriga skatter
179 247
-55 827
-235 074
279 697
315 264
1459
Intäkter från EU:s handel med
utsläppsrätter
2 676 266
3 464 000
787 734
1 079 000
1 574 000
1461
Kemikalieskatt
1 683 010
1 614 325
-68 685
1 752 740
1 629 374
1462
Skatt på flygresor
699 177
1 120 148
420 971
465 123
495 096
1463
Skatt på avfallsförbränning
450 000
599 730
149 730
469 945
247 926
1464
Skatt på plastbärkassar
400 000
517 476
117 476
397 268
221 665
1465
Intäkter från handel med elcertifikat
666 000
272 000
-394 000
425 000
1 128 000
1470
Skatt på vägtrafik
23 400 368
22 527 014
-873 354
22 549 201
21 581 245
1471
Fordonsskatt
16 102 315
15 506 479
-595 836
15 590 437
14 679 272
1472
Vägavgifter
1 309 830
1 333 692
23 862
1 302 445
1 258 968
1473
Trängselskatt
3 110 000
2 877 234
-232 766
2 855 961
2 849 901
1474
Skatt på trafikförsäkringspremier
2 878 223
2 809 608
-68 615
2 800 357
2 793 104
1480
Övriga skatter
7 560 796
6 894 844
-665 952
7 576 421
7 741 689
1481
Systembolaget AB:s överskott
252 815
407 302
154 487
375 687
471 250
1482
Inlevererat överskott från Svenska
Spel AB
2 889 000
2 016 000
-873 000
2 900 000
3 200 000
1483
Skatt på spel
4 261 981
4 271 346
9 365
4 027 774
3 776 735
1484
Lotteriskatt
0
0
0
1485
Spelavgifter
57 000
61 900
4 900
68 475
82 203
1486
Skatt på annonser och reklam
0
28 276
28 276
102 653
114 212
1488
Lokalradioavgifter
0
0
0
1489
Avgifter avseende Myndigheten för
radio och tv
0
0
0
4
s. 5 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 1
Statens budget
Utfall/Prognos
Skillnad mot
Utfall/Prognos
Utfall
Inkomsttitel
2022
2022
statens budget
2021
2020
1491
Avgifter för telekommunikation
100 000
110 021
10 021
101 833
97 288
1500
Skatt på import
6 990 812
9 328 667
2 337 855
7 338 547
6 211 564
1511
Tullmedel
6 990 812
9 328 667
2 337 855
7 338 547
6 211 565
1512
Sockeravgifter
0
0
0
0
-1
1600
Restförda och övriga skatter
14 227 748
10 859 390
-3 368 358
-4 951 432
7 080 449
1610
Restförda skatter
-5 955 961
-13 654 199
-7 698 238
-16 126 670
-10 042 473
1611
Restförda skatter, hushåll
-843 568
-2 358 080
-1 514 512
-1 615 892
-843 568
1612
Restförda skatter, företag
-5 112 393
-11 296 119
-6 183 726
-14 510 778
-9 198 905
1620
Övriga skatter, hushåll
5 084 756
7 651 606
2 566 850
-585 669
4 527 053
1621
Omprövningar aktuellt
beskattningsår
-422 187
-200 000
222 187
-200 000
-345 005
1622
Omprövningar äldre beskattningsår
613 040
2 342 426
1 729 386
-4 979 664
2 730 350
1623
Anstånd
500 000
922 503
422 503
36 393
-1 330 068
1624
Övriga skatter
4 095 363
4 229 649
134 286
4 200 574
3 138 448
1625
Skattetillägg
150 663
180 208
29 545
180 208
161 824
1626
Förseningsavgifter
147 877
176 820
28 943
176 820
171 503
1630
Övriga skatter företag
-467 678
908 779
1 376 457
-3 371 486
-2 601 215
1631
Omprövningar aktuellt
beskattningsår
-1 579 138
-1 000 000
579 138
-1 000 000
-2 608 109
1632
Omprövningar äldre beskattningsår
0
-4 182 356
-4 182 356
-4 453 068
-2 745 585
1633
Anstånd
-500 000
3 147 747
3 647 747
-148 675
286 021
1634
Övriga skatter
-10 000
6 512
16 512
-29 926
425 953
1635
Skattetillägg
1 149 337
2 505 836
1 356 499
1 848 926
1 828 609
1636
Förseningsavgifter
472 123
431 041
-41 082
411 257
211 895
1640
Intäkter som förs till fonder
6 042 111
6 612 427
570 316
5 983 703
5 828 569
1641
Insättningsgarantiavgifter
1 807 916
2 076 598
268 682
1 791 535
1 772 293
1644
Batteriavgifter
1 335
1 702
367
1 897
1 330
1645
Kväveoxidavgifter
603 860
642 730
38 870
526 208
601 451
1647
Resolutionsavgifter
3 629 000
3 891 397
262 397
3 664 063
3 453 495
1650
Avgifter till public service
9 524 520
9 340 777
-183 743
9 148 690
9 368 515
1651
Avgifter till public service
9 524 520
9 340 777
-183 743
9 148 690
9 368 515
Totala skatteintäkter
2 360 626 725
2 451 297 377
90 670 652
2 338 320 022
2 140 015 988
1700
Avgående poster, skatter till EU
-6 990 812
-9 328 667
-2 337 855
-7 338 547
-6 211 564
1710
EU-skatter
-6 990 812
-9 328 667
-2 337 855
-7 338 547
-6 211 564
1711
EU-skatter
-6 990 812
-9 328 667
-2 337 855
-7 338 547
-6 211 564
Offentliga sektorns skatteintäkter
2 353 635 913
2 441 968 710
88 332 797
2 330 981 475
2 133 804 424
1800
Avgående poster, skatter till andra
sektorer
-1 138 444 113
-1 168 447 206
-30 003 093
-1 110 544 835
-1 054 499 512
1810
Skatter till andra sektorer
-1 138 444 113
-1 168 447 206
-30 003 093
-1 110 544 835
-1 054 499 512
1811
Kommunala skatter
-845 752 830
-867 592 176
-21 839 346
-827 073 561
-785 407 465
1812
Avgifter till AP-fonder
-292 691 283
-300 855 030
-8 163 747
-283 471 273
-269 092 047
Statens skatteintäkter
1 215 191 800
1 273 521 504
58 329 704
1 220 436 640
1 079 304 911
1900
Periodiseringar
5 124 024
34 599 989
29 475 965
14 637 334
-41 939 416
5
s. 6 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 1
Statens budget
Utfall/Prognos
Skillnad mot
Utfall/Prognos
Utfall
Inkomsttitel
2022
2022
statens budget
2021
2020
1910
Uppbördsförskjutningar
-4 255 633
52 586 789
56 842 422
-25 560 599
4 900 226
1911
Uppbördsförskjutningar
-4 255 633
52 586 789
56 842 422
-25 560 599
4 900 226
1920
Betalningsförskjutningar
-3 920 343
-14 475 142
-10 554 799
40 685 583
-17 106 594
1921
Kommuner och regioner
6 151 844
27 959 147
21 807 303
36 411 595
-6 988 239
1922
Ålderspensionssystemet
-1 921 539
-546 965
1 374 574
7 264 564
-1 072 411
1923
Företag och hushåll
-8 090 067
-43 095 281
-35 005 214
-3 737 182
-8 663 902
1924
Kyrkosamfund
-101 135
1 241 322
1 342 457
526 582
-354 347
1925
EU
40 554
-33 365
-73 919
220 024
-27 695
1930
Anstånd
13 300 000
-3 511 658
-16 811 658
-487 650
-29 733 049
1931
Anstånd
13 300 000
-3 511 658
-16 811 658
-487 650
-29 733 049
2000
Inkomster av statens verksamhet
44 456 316
71 948 910
27 492 594
43 279 835
46 127 826
2100
Rörelseöverskott
2 854 316
4 733 398
1 879 082
7 449 048
6 357 901
2110
Affärsverkens inlevererade överskott
363 000
348 000
-15 000
404 000
382 000
2114
Luftfartsverkets inlevererade
överskott
0
0
2116
Affärsverket Svenska Kraftnäts
inlevererade utdelning och
inleverans av motsvarighet till statlig
skatt
363 000
348 000
-15 000
404 000
382 000
2118
Sjöfartsverkets inlevererade
överskott
0
0
2120
Övriga myndigheters inlevererade
överskott
491 316
485 398
-5 918
245 048
675 901
2124
Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
85 519
68 887
-16 633
113 198
78 039
2126
Inlevererat överskott av statsstödd
exportkredit
0
0
2127
Inlevererat överskott från övriga
myndigheter
405 796
416 512
10 715
131 850
597 862
2130
Riksbankens inlevererade överskott
2 000 000
3 900 000
1 900 000
6 800 000
5 300 000
2131
Riksbankens inlevererade överskott
2 000 000
3 900 000
1 900 000
6 800 000
5 300 000
2200
Överskott av statens
fastighetsförvaltning
501 000
263 396
-237 604
324 778
230 642
2210
Överskott av fastighetsförvaltning
501 000
263 396
-237 604
324 778
230 642
2215
Inlevererat överskott av statens
fastighetsförvaltning
501 000
263 396
-237 604
324 778
230 642
2300
Ränteinkomster
2 056 380
3 267 299
1 210 919
2 571 402
2 307 423
2314
Ränteinkomster på lån till
fiskerinäringen
0
13
13
2320
Räntor på näringslån
0
231
231
10
5
2322
Räntor på övriga näringslån
0
217
217
1
2323
Räntor på övriga näringslån
0
0
2324
Ränteinkomster på lokaliseringslån
0
0
8
5
2340
Räntor på studielån
21 000
18 521
-2 479
32 123
30 799
2342
Ränteinkomster på allmänna
studielån
21 000
18 521
-2 479
32 123
30 799
2390
Övriga ränteinkomster
2 035 380
3 248 548
1 213 168
2 539 270
2 276 620
6
s. 7 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 1
Statens budget
Utfall/Prognos
Skillnad mot
Utfall/Prognos
Utfall
Inkomsttitel
2022
2022
statens budget
2021
2020
2391
Ränteinkomster på markförvärv för
jordbrukets rationalisering
0
0
2
2394
Övriga ränteinkomster
35 070
140 120
105 050
125 912
47 007
2397
Räntor på skattekonton m.m., netto
2 000 310
3 108 427
1 108 117
2 413 356
2 229 613
2400
Inkomster av statens aktier
24 000 000
46 206 632
22 206 632
17 576 530
17 925 182
2410
Inkomster av statens aktier
24 000 000
46 206 632
22 206 632
17 576 530
17 925 182
2411
Inkomster av statens aktier
24 000 000
46 206 632
22 206 632
17 576 530
17 925 182
2500
Offentligrättsliga avgifter
11 854 332
12 224 551
370 219
11 600 248
11 201 881
2511
Expeditions- och ansökningsavgifter
1 024 443
1 173 129
148 686
1 038 663
987 680
2525
Finansieringsavgift från
arbetslöshetskassor
4 333 729
4 600 189
266 461
4 487 444
4 161 195
2527
Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltillverkning
38 500
39 551
1 051
38 538
37 217
2528
Avgifter vid bergsstaten
18 300
11 857
-6 443
17 226
22 712
2529
Avgifter vid patent- och
registreringsväsendet
436 500
462 986
26 486
411 600
423 327
2531
Avgifter för registrering i förenings-
m.fl. register
2 394
2 381
-13
2 384
2 331
2532
Avgifter vid
kronofogdemyndigheterna
1 659 500
1 584 457
-75 043
1 484 352
1 531 788
2534
Avgifter vid Transportstyrelsen
1 592 000
1 584 798
-7 202
1 405 154
1 392 007
2537
Miljöskyddsavgift
340 000
248 334
-91 666
291 650
314 130
2548
Avgifter för Finansinspektionens
verksamhet
683 000
721 859
38 859
678 040
663 475
2551
Avgifter från kärnkraftverken
319 000
315 391
-3 609
315 583
284 717
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
515 000
516 526
1 526
507 597
481 256
2553
Registreringsavgift till
Fastighetsmäklarinspektionen
30 100
30 467
367
31 035
24 625
2558
Avgifter för årlig revision
152 065
164 115
12 051
152 105
146 929
2559
Avgifter för etikprövning av forskning
28 432
29 114
682
30 456
30 987
2561
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter
19 169
24 656
5 487
21 392
21 642
2562
CSN-avgifter
662 200
714 738
52 538
687 030
675 862
2600
Försäljningsinkomster
70 000
55 838
-14 162
68 870
73 636
2624
Inkomster av uppbörd av
felparkeringsavgifter
70 000
55 838
-14 162
68 870
73 636
2627
Offentlig lagring, försäljningsintäkter
0
0
2700
Böter m.m.
1 507 288
1 830 261
322 973
1 593 203
6 494 376
2711
Restavgifter och dröjsmålsavgifter
86 500
81 674
-4 826
89 192
85 724
2712
Bötesmedel
1 210 000
1 438 704
228 704
1 288 563
6 196 382
2713
Vattenföroreningsavgifter m.m.
0
2 571
2 571
-609
14 480
2714
Sanktionsavgifter m.m.
156 866
283 052
126 185
199 628
163 906
2717
Kontrollavgifter vid särskild
skattekontroll
53 922
24 261
-29 661
16 429
33 884
2800
Övriga inkomster av statens
verksamhet
1 613 000
3 367 534
1 754 534
2 095 755
1 536 785
2811
Övriga inkomster av statens
verksamhet
1 613 000
3 367 534
1 754 534
2 095 755
1 536 785
7
s. 8 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 1
Statens budget
Utfall/Prognos
Skillnad mot
Utfall/Prognos
Utfall
Inkomsttitel
2022
2022
statens budget
2021
2020
3000
Inkomster av försåld egendom
5 000 000
941 222
-4 058 778
23 300
839 983
3100
Inkomster av försålda byggnader och
maskiner
0
2 009
2 009
260
3120
Statliga myndigheters inkomster av
försålda byggnader och maskiner
0
2 009
2 009
260
3125
Fortifikationsverkets försäljning av
fastigheter
0
2 009
2 009
260
3200
Övriga inkomster av markförsäljning
0
0
3211
Övriga inkomster av markförsäljning
0
0
3300
Övriga inkomster av försåld
egendom
5 000 000
939 213
-4 060 787
23 300
839 723
3311
Inkomster av statens gruvegendom
0
0
3312
Övriga inkomster av försåld egendom
5 000 000
939 213
-4 060 787
23 300
839 723
4000
Återbetalning av lån
528 834
1 379 542
850 708
1 060 166
650 092
4100
Återbetalning av näringslån
90
24
-66
71
69
4120
Återbetalning av jordbrukslån
0
4
4
4123
Återbetalning av lån till
fiskerinäringen
0
4
4
4130
Återbetalning av övriga näringslån
90
20
-70
71
69
4131
Återbetalning av vattenkraftslån
0
0
4136
Återbetalning av övriga näringslån
0
20
20
4137
Återbetalning av övriga näringslån,
Statens jordbruksverk
0
0
4138
Återbetalning av tidigare infriade
statliga garantier
0
0
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
90
-90
71
69
4300
Återbetalning av studielån
298 052
270 875
-27 177
406 751
418 336
4312
Återbetalning av allmänna studielån
52
121
68
60
20
4313
Återbetalning av studiemedel
298 000
270 755
-27 245
406 691
418 316
4500
Återbetalning av övriga lån
230 692
1 108 643
877 951
653 344
231 687
4525
Återbetalning av lån för svenska FN-
styrkor
36 701
60 010
23 309
78 321
40 447
4526
Återbetalning av övriga lån
193 991
1 048 632
854 641
575 023
191 240
5000
Kalkylmässiga inkomster
18 038 000
18 163 631
125 631
17 794 811
16 223 641
5100
Avskrivningar och amorteringar
0
0
5120
Avskrivningar på fastigheter
0
0
5121
Amortering på statskapital
0
0
5200
Statliga pensionsavgifter
18 038 000
18 163 631
125 631
17 794 811
16 223 641
5211
Statliga pensionsavgifter
18 038 000
18 163 631
125 631
17 794 811
16 223 641
6000
Bidrag m.m. från EU
27 786 900
15 620 495
-12 166 405
14 609 323
14 206 058
6100
Bidrag från EU:s jordbruksfonder
11 145 900
10 584 364
-561 536
10 160 202
10 756 431
6110
Bidrag från Europeiska garantifonden
för jordbruket
7 061 400
7 485 292
423 892
6 850 590
7 289 032
8
s. 9 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 1
Statens budget
Utfall/Prognos
Skillnad mot
Utfall/Prognos
Utfall
Inkomsttitel
2022
2022
statens budget
2021
2020
6111
Gårdsstöd
6 897 000
7 022 002
125 002
7 101 250
7 288 280
6113
Övriga interventioner
160 000
146 119
-13 881
131 465
116 363
6114
Exportbidrag
0
0
6115
Djurbidrag
0
0
6116
Offentlig lagring
0
0
6119
Övriga bidrag från Europeiska
garantifonden för jordbruket
4 400
317 171
312 771
-382 125
-115 610
6120
Bidrag från EU till
landsbygdsutvecklingen
4 084 500
3 099 072
-985 428
3 309 612
3 467 399
6124
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007–2013
-500
-489
11
-946
-807
6125
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014–2020
4 085 000
3 099 561
-985 439
3 310 559
3 468 206
6126
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2021–2027
0
0
6200
Bidrag från EU till fiskenäringen
294 000
150 946
-143 054
97 054
64 183
6213
Bidrag från Europeiska fiskefonden
2007–2013
-39 047
6214
Bidrag från Europeiska havs- och
fiskerifonden 2014–2020
174 000
138 556
-35 444
97 054
103 230
6215
Bidrag från Europeiska havs- och
fiskerifonden 2021–2027
120 000
12 390
-107 610
6300
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden
2 200 000
1 430 441
-769 559
1 184 646
1 449 104
6314
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2014–2020
1 600 000
1 273 100
-326 900
1 184 646
1 449 104
6315
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2021–2027
600 000
157 340
-442 660
6400
Bidrag från Europeiska socialfonden
2 771 000
1 284 488
-1 486 512
1 245 406
1 008 869
6414
Bidrag från Europeiska socialfonden
2014–2020
2 546 000
1 169 664
-1 376 336
1 245 406
1 008 869
6415
Bidrag från Europeiska socialfonden
2021–2027
225 000
114 824
-110 176
6500
Bidrag till transeuropeiska nätverk
150 000
794 242
644 242
505 637
317 951
6511
Bidrag till transeuropeiska nätverk
150 000
794 242
644 242
505 637
317 951
6600
Bidrag från Europeiska faciliteten för
återhämtning och resiliens
10 513 000
-10 513 000
6611
Bidrag från Europeiska faciliteten för
återhämtning och resiliens
10 513 000
-10 513 000
6900
Övriga bidrag från EU
713 000
1 376 014
663 014
1 416 379
609 519
6911
Övriga bidrag från EU
713 000
1 376 014
663 014
1 416 379
609 519
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet
-126 612 641
-130 042 774
-3 430 133
-120 554 949
-116 892 083
7100
Tillkommande skatter
11 668 566
14 255 118
2 586 553
11 835 034
10 901 497
7110
EU-skatter
6 950 258
9 362 032
2 411 774
7 118 524
6 239 259
9
s. 10 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 1
Statens budget
Utfall/Prognos
Skillnad mot
Utfall/Prognos
Utfall
Inkomsttitel
2022
2022
statens budget
2021
2020
7112
Tullmedel
6 950 258
9 362 032
2 411 773
7 118 524
6 238 257
7113
Jordbrukstullar och sockeravgifter
-1
0
1
0
1 002
7114
Avgifter till EU:s
omstruktureringsfond för
sockersektorn
7120
Kommunala utjämningsavgifter
4 718 308
4 893 087
174 779
4 716 511
4 662 238
7121
Utjämningsavgift för LSS-kostnader
4 718 308
4 893 087
174 779
4 716 511
4 662 238
7200
Avräkningar
-138 281 206
-144 297 892
-6 016 686
-132 389 983
-127 793 580
7210
Intäkter som förs till fonder
-6 042 111
-6 612 427
-570 316
-5 983 703
-5 828 569
7211
Intäkter som förs till fonder
-6 042 111
-6 612 427
-570 316
-5 983 703
-5 828 569
7220
Kompensation för mervärdesskatt
-121 759 704
-127 322 447
-5 562 742
-116 268 869
-111 600 782
7221
Avräknad mervärdesskatt, statliga
myndigheter
-40 009 252
-45 935 768
-5 926 516
-40 929 063
-36 691 552
7222
Kompensation för mervärdesskatt,
kommuner
-81 750 453
-81 386 679
363 774
-75 339 807
-74 909 230
7230
Övriga avräkningar
-10 479 391
-10 363 019
116 372
-10 137 410
-10 364 228
7231
Avgifter till public service
-9 813 391
-10 091 019
-277 628
-9 712 410
-9 236 228
7232
Intäkter från handel med elcertifikat
-666 000
-272 000
394 000
-425 000
-1 128 000
8000
Utgifter som redovisas som
krediteringar på skattekonto
Summa
1 189 513 233
1 286 132 520
96 619 286
1 191 286 462
998 521 012
10
s. 1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Bilaga 2
Specifikation av utgifter i statens budget
1
s. 2 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2022
Tusentals kronor
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
UO 1
Rikets styrelse
1 174 827
17 238 338
367 000
-95 448
18 684 717
17 575 472
337 134
-29 866
-1 109 245
-1 600 294
491 049
1 109 245
1
Statschefen
149 157
38 000
187 157
187 157
38 000
0
0
0
0
0
1:1
Kungliga hov- och
slottsstaten
149 157
38 000
187 157
187 157
38 000
0
0
0
0
0
2
Riksdagen samt Riksdagens
ombudsmän
297 557
2 565 279
60 000
-12 424
2 910 412
2 656 240
90 961
30 961
-254 172
-331 129
76 957
254 172
2:1
Riksdagens ledamöter och
partier m.m.
106 283
981 205
1 087 488
993 848
12 643
12 643
-93 640
-123 076
29 436
93 640
2:2
Riksdagens förvaltnings-
anslag
62 969
984 675
1 047 644
938 059
-46 616
-46 616
-109 585
-139 125
29 540
109 585
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
72 258
120 000
60 000
252 258
250 569
130 569
70 569
-1 690
-5 290
3 600
1 690
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
18 424
123 577
-12 424
129 577
121 302
-2 275
-2 275
-8 275
-11 982
3 707
8 275
2:5
Riksrevisionen
37 622
355 822
393 444
352 462
-3 360
-3 360
-40 983
-51 657
10 674
40 983
3
Sametinget och
samepolitiken
2 239
61 800
-2 500
-429
61 111
62 691
891
3 391
1 581
-273
1 854
-1 581
3:1
Sametinget
2 239
61 800
-2 500
-429
61 111
62 691
891
3 391
1 581
-273
1 854
-1 581
4
Regeringskansliet m.m.
685 224
8 481 101
-48 100
9 118 225
8 550 649
69 548
69 548
-567 576
-820 809
253 233
567 576
4:1
Regeringskansliet m.m.
685 224
8 481 101
-48 100
9 118 225
8 550 649
69 548
69 548
-567 576
-820 809
253 233
567 576
5
Länsstyrelserna
111 359
3 493 121
261 500
-12 959
3 853 021
3 647 036
153 915
-107 585
-205 985
-316 318
110 333
205 985
5:1
Länsstyrelserna m.m.
111 359
3 493 121
261 500
-12 959
3 853 021
3 647 036
153 915
-107 585
-205 985
-316 318
110 333
205 985
2
s. 3 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
6
Demokratipolitik och
mänskliga rättigheter
42 793
1 131 858
10 000
-16 226
1 168 425
1 122 873
-8 985
-18 985
-45 553
-63 553
18 000
45 553
6:1
Allmänna val och demokrati
11 951
705 140
-11 951
705 140
690 784
-14 356
-14 356
-14 356
-16 356
2 000
14 356
6:2
Justitiekanslern
22 561
55 726
-268
78 019
66 746
11 020
11 020
-11 273
-12 944
1 671
11 273
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
5 306
124 792
-1 653
128 444
134 429
9 637
9 637
5 984
-959
6 943
-5 984
6:4
Valmyndigheten
1 730
27 000
10 000
-1 108
37 622
36 504
9 504
-496
-1 118
-1 928
810
1 118
6:5
Stöd till politiska partier
1 245
169 200
-1 245
169 200
167 819
-1 381
-1 381
-1 381
-6 457
5 076
1 381
6:6
Institutet för mänskliga
rättigheter
50 000
50 000
26 591
-23 409
-23 409
-23 409
-24 909
1 500
23 409
7
Nationella minoriteter
1 391
223 271
-1 391
223 271
194 085
-29 186
-29 186
-29 186
-29 186
0
29 186
7:1
Åtgärder för nationella
minoriteter
1 357
207 771
-1 357
207 771
178 765
-29 006
-29 006
-29 006
-29 006
0
29 006
7:2
Åtgärder för den nationella
minoriteten romer
33
15 500
-33
15 500
15 320
-180
-180
-180
-180
0
180
8
Medier
29 711
1 101 201
1 130 912
1 125 347
24 146
24 146
-5 565
-35 539
29 974
5 565
8:1
Mediestöd
31 396
1 055 519
1 086 915
1 081 327
25 808
25 808
-5 588
-34 192
28 604
5 588
8:2
Myndigheten för press, radio
och tv
-1 684
45 682
43 998
44 020
-1 662
-1 662
23
-1 347
1 370
-23
9 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-
arbetet
4 553
31 550
-3 920
32 183
29 394
-2 156
-2 156
-2 789
-3 487
698
2 789
9:1
Svenska institutet för
europapolitiska studier samt
EU-information
4 553
31 550
-3 920
32 183
29 394
-2 156
-2 156
-2 789
-3 487
698
2 789
3
s. 4 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
UO 2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
672 080
17 971 183
13 750
-614 771
18 042 242
17 340 429
-630 754
-644 504
-701 813
-1 516 895
815 082
701 813
1:1
Statskontoret
7 486
104 034
-4 413
107 108
102 454
-1 580
-1 580
-4 654
-7 526
2 872
4 654
1:2
Kammarkollegiet
10 691
114 574
4 250
-7 968
121 547
113 240
-1 334
-5 584
-8 307
-11 744
3 437
8 307
1:3
Finansinspektionens avgifter
till EU:s tillsynsmyndigheter
1 844
25 150
-1 844
25 150
20 697
-4 453
-4 453
-4 453
-5 710
1 257
4 453
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
1 243
1 693
-1 243
1 693
1 157
-536
-536
-536
-543
7
536
1:5
Statliga tjänstepensioner
m.m.
395 845
14 094 000
-395 845
14 094 000
13 819 296
-274 704
-274 704
-274 704
-979 404
704 700
274 704
1:6
Finanspolitiska rådet
314
10 936
11 250
10 689
-247
-247
-561
-889
328
561
1:7
Konjunkturinstitutet
1 680
67 682
3 000
72 362
69 152
1 470
-1 530
-3 210
-5 240
2 030
3 210
1:8
Ekonomistyrningsverket
23 885
210 340
-17 931
216 294
200 905
-9 435
-9 435
-15 389
-25 460
10 071
15 389
1:9
Statistiska centralbyrån
9 781
592 901
-1 000
601 682
581 563
-11 338
-10 338
-20 120
-37 907
17 787
20 120
1:10
Bidragsfastigheter
1
330 000
-1
330 000
330 000
0
0
0
0
0
0
1:11
Finansinspektionen
4 255
733 787
2 000
-535
739 507
688 365
-45 422
-47 422
-51 142
-73 155
22 013
51 142
1:12
Riksgäldskontoret
7 265
338 983
6 000
-331
351 917
345 267
6 284
284
-6 650
-16 819
10 169
6 650
1:13
Bokföringsnämnden
2 921
13 907
-2 508
14 320
13 733
-174
-174
-588
-1 005
417
588
1:14
Vissa garanti- och
medlemsavgifter
130 507
290 116
-130 507
290 116
4 747
-285 369
-285 369
-285 369
-294 072
8 703
285 369
1:15
Statens servicecenter
74 328
882 068
-500
-51 597
904 299
881 551
-517
-17
-22 748
-49 210
26 462
22 748
1:16
Finansmarknadsforskning
47
49 933
-47
49 933
49 883
-50
-50
-50
-1 547
1 497
50
1:17
Upphandlingsmyndigheten
-16
111 079
111 063
107 728
-3 351
-3 351
-3 334
-6 666
3 332
3 334
UO 3
Skatt, tull och exekution
531 109
12 829 734
102 000
-179 231
13 283 612
12 840 662
10 928
-91 072
-442 951
-824 841
381 890
442 951
1:1
Skatteverket
429 850
8 202 898
102 000
-179 231
8 555 518
8 248 743
45 845
-56 155
-306 774
-552 860
246 086
306 774
4
s. 5 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:2
Tullverket
63 678
2 481 672
2 545 350
2 469 344
-12 328
-12 328
-76 006
-147 456
71 450
76 006
1:3
Kronofogdemyndigheten
37 581
2 145 164
2 182 745
2 122 574
-22 590
-22 590
-60 171
-124 525
64 354
60 171
UO 4
Rättsväsendet
410 412
62 918 986
130 000
-102 290
63 357 108
61 496 257
-1 422 729
-1 552 729
-1 860 851
-3 999 476
2 138 625
1 860 851
1:1
Polismyndigheten
57 608
33 835 967
2 000
-2 317
33 893 258
33 313 212
-522 755
-524 755
-580 046
-1 595 092
1 015 046
580 046
1:2
Säkerhetspolisen
59 269
1 878 382
20 000
-7 073
1 950 577
1 939 074
60 692
40 692
-11 503
-66 354
54 851
11 503
1:3
Åklagarmyndigheten
16 594
2 022 249
51 000
2 089 843
2 006 751
-15 498
-66 498
-83 092
-143 759
60 667
83 092
1:4
Ekobrottsmyndigheten
6 978
855 674
862 652
830 852
-24 822
-24 822
-31 800
-57 470
25 670
31 800
1:5
Sveriges Domstolar
196 033
6 682 674
1 000
-1 907
6 877 800
6 768 864
86 190
85 190
-108 937
-309 417
200 480
108 937
1:6
Kriminalvården
-111 623
12 362 399
1 000
12 251 776
11 939 512
-422 887
-423 887
-312 263
-677 134
364 871
312 263
1:7
Brottsförebyggande rådet
4 054
177 371
181 425
172 892
-4 479
-4 479
-8 533
-13 854
5 321
8 533
1:8
Rättsmedicinalverket
15 116
552 653
567 769
551 230
-1 423
-1 423
-16 539
-33 118
16 579
16 539
1:9
Brottsoffermyndigheten
1 809
43 962
-502
45 269
43 823
-139
-139
-1 446
-2 764
1 318
1 446
1:10
Ersättning för skador på
grund av brott
16 675
200 953
-16 675
200 953
117 684
-83 269
-83 269
-83 269
-83 269
0
83 269
1:11
Rättsliga biträden m.m.
-27 020
3 915 857
3 888 837
3 525 642
-390 215
-390 215
-363 195
-754 780
391 585
363 195
1:12
Kostnader för vissa
skaderegleringar m.m.
21 959
39 987
55 000
-23 959
92 987
89 055
49 068
-5 932
-3 932
-5 131
1 199
3 932
1:13
Avgifter till vissa
internationella
sammanslutningar
4 269
19 174
-4 269
19 174
17 540
-1 634
-1 634
-1 634
-1 634
1 634
1:14
Bidrag till lokalt brottsföre-
byggande arbete
5 778
70 157
-5 778
70 157
69 241
-916
-916
-916
-916
0
916
1:15
Säkerhets- och integritets-
skyddsnämnden
434
24 804
25 238
22 302
-2 502
-2 502
-2 936
-3 680
744
2 936
5
s. 6 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:16
Domarnämnden
883
9 823
-593
10 112
9 764
-59
-59
-349
-643
294
349
1:17
Från EU-budgeten
finansierade insatser
avseende EU:s inre säkerhet,
gränsförvaltning och visering
141 599
226 900
-39 217
329 282
78 820
-148 080
-148 080
-250 461
-250 461
250 461
UO 5
Internationell samverkan
215 222
2 235 117
1 205 732
-205 853
3 450 217
3 381 135
1 146 018
-59 714
-69 082
-163 473
94 391
69 082
1:1
Avgifter till internationella
organisationer
160 971
1 533 554
124 032
-161 071
1 657 486
1 629 851
96 297
-27 735
-27 635
-108 812
81 177
27 635
1:2
Freds- och säkerhets-
främjande verksamhet
28 459
181 848
1 077 700
-23 500
1 264 507
1 241 808
1 059 960
-17 740
-22 699
-26 145
3 446
22 699
1:3
Nordiskt samarbete
1 012
13 595
-1 012
13 595
12 836
-759
-759
-759
-783
24
759
1:4
Ekonomiskt bistånd till
enskilda utomlands samt
diverse kostnader för rätts-
väsendet
4 201
4 826
-4 201
4 826
-6 037
-10 863
-10 863
-10 863
-10 991
128
10 863
1:5
Inspektionen för strategiska
produkter
596
52 040
4 000
56 636
55 122
3 082
-918
-1 514
-6 718
5 204
1 514
1:6
Forskning, utredningar och
andra insatser rörande
säkerhetspolitik, nedrustning
och icke-spridning
2 295
79 358
-2 295
79 358
74 910
-4 448
-4 448
-4 448
-4 448
0
4 448
1:7
Bidrag till Stockholms
internationella freds-
forskningsinstitut (SIPRI)
28 402
28 402
28 402
0
0
0
0
0
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska
institutet (UI)
19 175
19 175
19 175
0
0
0
0
0
1:9
Svenska institutet
4 199
131 629
-286
135 542
136 116
4 487
4 487
574
-3 374
3 948
-574
6
s. 7 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:10
Information om Sverige i
utlandet
1 144
15 475
-1 144
15 475
15 105
-370
-370
-370
-834
464
370
1:11
Samarbete inom
Östersjöregionen
12 345
175 215
-12 345
175 215
173 847
-1 368
-1 368
-1 368
-1 368
0
1 368
UO 6
Försvar och samhällets
krisberedskap
1 753 396
76 570 799
4 480 800
-406 866
82 398 129
83 540 958
6 970 159
2 489 359
1 142 829
-6 151 390
7 294 219
-1 142 829
1
Försvar
1 602 417
70 841 326
3 939 800
-376 607
76 006 936
77 608 125
6 766 799
2 826 999
1 601 189
-5 532 923
7 134 112
-1 601 189
1:1
Förbandsverksamhet och
beredskap
882 653
44 207 502
427 300
45 517 455
46 522 481
2 314 979
1 887 679
1 005 026
-3 349 279
4 354 305
-1 005 026
1:2
Försvarsmaktens insatser
internationellt
289 673
1 476 513
60 000
-245 676
1 580 510
1 323 390
-153 123
-213 123
-257 120
-303 215
46 095
257 120
1:3
Anskaffning av materiel och
anläggningar
180 759
19 802 213
3 422 500
23 405 472
24 345 348
4 543 135
1 120 635
939 876
-1 382 595
2 322 471
-939 876
1:4
Forskning och
teknikutveckling
-5 602
831 905
826 303
822 057
-9 848
-9 848
-4 246
-29 203
24 957
4 246
1:5
Statens inspektion för
försvarsunderrättelse-
verksamheten
1 442
11 463
-1 101
11 804
9 875
-1 588
-1 588
-1 928
-2 271
343
1 928
1:6
Totalförsvarets plikt- och
prövningsverk
19 371
333 842
-10 504
342 709
320 415
-13 427
-13 427
-22 294
-32 309
10 015
22 294
1:7
Officersutbildning m.m.
8 467
262 289
-943
269 813
251 850
-10 439
-10 439
-17 963
-25 831
7 868
17 963
1:8
Försvarets radioanstalt
104 339
1 551 762
30 000
-61 808
1 624 293
1 592 381
40 619
10 619
-31 912
-190 088
158 176
31 912
1:9
Totalförsvarets
forskningsinstitut
8 394
241 697
-2 579
247 512
245 409
3 712
3 712
-2 103
-9 353
7 250
2 103
1:10
Nämnder m.m.
81
6 986
-81
6 986
6 850
-136
-136
-136
-136
0
136
1:11
Försvarets materielverk
112 655
2 104 280
-53 915
2 163 020
2 159 858
55 578
55 578
-3 162
-205 468
202 306
3 162
7
s. 8 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:12
Försvarsunderrättelsedomstol
en
185
10 874
11 059
8 210
-2 664
-2 664
-2 849
-3 175
326
2 849
2
Samhällets krisberedskap
145 815
5 321 581
529 000
-30 161
5 966 235
5 514 833
193 252
-335 748
-451 402
-599 273
147 871
451 402
2:1
Kustbevakningen
37 833
1 440 048
1 477 881
1 431 653
-8 395
-8 395
-46 228
-89 429
43 201
46 228
2:2
Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra
naturolyckor
0
521 850
-2 000
519 850
235 536
-286 314
-284 314
-284 314
-284 314
0
284 314
2:3
Ersättning för räddningstjänst
m.m.
9 151
27 580
10 000
-9 151
37 580
33 340
5 760
-4 240
-4 240
-6 119
1 879
4 240
2:4
Krisberedskap
21 380
1 273 788
336 000
-8 437
1 622 731
1 554 152
280 364
-55 636
-68 578
-116 871
48 293
68 578
2:5
Ersättning till SOS Alarm
Sverige AB för alarmerings-
tjänst enligt avtal
401 671
25 000
426 671
426 671
25 000
0
0
0
0
2:6
Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskap
58 920
1 428 916
150 000
-12 573
1 625 263
1 593 998
165 082
15 082
-31 265
-78 632
47 367
31 265
2:7
Statens haverikommission
18 531
57 728
76 259
61 504
3 776
3 776
-14 755
-16 486
1 731
14 755
2:8
Myndigheten för psykologiskt
försvar
103 000
10 000
113 000
110 793
7 793
-2 207
-2 207
-5 597
3 390
2 207
2:9
Rakel Generation 2
67 000
67 000
67 186
186
186
186
-1 824
2 010
-186
3
Strålsäkerhet
5 165
407 892
12 000
-99
424 958
418 000
10 108
-1 892
-6 958
-19 194
12 236
6 958
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
5 165
407 892
12 000
-99
424 958
418 000
10 108
-1 892
-6 958
-19 194
12 236
6 958
UO 7
Internationellt bistånd
-40 806
51 939 762
-4 851 990
-122 249
46 924 717
46 195 566
-5 744 196
-892 206
-729 151
-2 091 711
1 362 560
729 151
1
Internationellt
utvecklingssamarbete
-40 806
51 939 762
-4 851 990
-122 249
46 924 717
46 195 566
-5 744 196
-892 206
-729 151
-2 091 711
1 362 560
729 151
8
s. 9 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:1
Biståndsverksamhet
-147 724
49 985 150
-4 838 216
-70 505
44 928 705
44 230 834
-5 754 316
-916 100
-697 871
-2 001 794
1 303 923
697 871
1:2
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida)
84 754
1 652 317
-13 774
-37 177
1 686 120
1 657 212
4 895
18 669
-28 908
-78 477
49 569
28 908
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
4 181
17 308
-3 666
17 824
13 195
-4 113
-4 113
-4 629
-5 148
519
4 629
1:4
Folke Bernadotteakademin
4 938
213 367
218 305
221 927
8 560
8 560
3 622
-2 779
6 401
-3 622
1:5
Riksrevisionen: Internationellt
utvecklingssamarbete
12 070
50 000
-10 570
51 500
50 911
911
911
-589
-2 089
1 500
589
1:6
Utvärdering av internationellt
bistånd
975
21 620
-331
22 264
21 487
-133
-133
-777
-1 425
648
777
UO 8
Migration
1 187 564
8 541 364
10 300 000
-1 031 804
18 997 124
11 729 526
3 188 162
-7 111 838
-7 267 598
-7 544 303
276 705
7 267 598
1:1
Migrationsverket
426 181
4 318 098
-293 555
4 450 724
4 438 207
120 109
120 109
-12 517
-139 509
126 992
12 517
1:2
Ersättningar och
bostadskostnader
275 812
2 190 000
9 800 000
-275 812
11 990 000
5 065 938
2 875 938
-6 924 062
-6 924 062
-7 033 562
109 500
6 924 062
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
11 188
123 013
-11 188
123 013
121 082
-1 931
-1 931
-1 931
-1 931
0
1 931
1:4
Domstolsprövning i
utlänningsmål
24 288
720 015
-1 154
743 149
696 942
-23 073
-23 073
-46 207
-67 807
21 600
46 207
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid
domstolsprövning i
utlänningsmål
80 974
204 800
-80 974
204 800
112 888
-91 912
-91 912
-91 912
-98 056
6 144
91 912
1:6
Offentligt biträde i
utlänningsärenden
177 745
249 786
-177 745
249 786
198 409
-51 377
-51 377
-51 377
-63 846
12 469
51 377
1:7
Utresor för avvisade och
utvisade
172 230
327 202
-172 230
327 202
189 510
-137 692
-137 692
-137 692
-137 692
0
137 692
1:8
Från EU-budgeten
finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
19 146
408 450
-19 146
408 450
406 550
-1 900
-1 900
-1 900
-1 900
0
1 900
9
s. 10 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:9
Tillfälligt stöd till kommuner
med anledning av kriget i
Ukraina
500 000
500 000
500 000
500 000
0
0
0
0
UO 9
Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
12 061 370
113 308 613
8 106 000
-2 475 071
131 000 913
118 164 575
4 855 962
-3 250 038
-12 836 338
-18 494 466
5 658 128
12 836 338
1
Hälso- och sjukvårdspolitik
7 195 149
73 626 841
8 007 000
-1 080 512
87 748 479
79 325 312
5 698 471
-2 308 529
-8 423 167
-12 713 843
4 290 676
8 423 167
1:1
Socialstyrelsen
55 261
765 160
2 000
-32 095
790 326
754 015
-11 145
-13 145
-36 311
-59 265
22 954
36 311
1:2
Statens beredning för
medicinsk och social
utvärdering
2 999
91 251
-287
93 964
87 683
-3 568
-3 568
-6 281
-9 018
2 737
6 281
1:3
Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket
5 426
160 340
-800
164 966
159 684
-656
-656
-5 282
-10 092
4 810
5 282
1:4
Tandvårdsförmåner
511 202
7 062 169
-511 202
7 062 169
6 871 904
-190 265
-190 265
-190 265
-542 948
352 683
190 265
1:5
Bidrag för
läkemedelsförmånerna
23 043
33 444 000
-23 043
33 444 000
32 886 601
-557 399
-557 399
-557 399
-1 393 499
836 100
557 399
1:6
Bidrag till folkhälsa och
sjukvård
6 439 946
25 368 886
8 005 000
-376 504
39 437 327
32 000 105
6 631 219
-1 373 781
-7 437 222
-10 451 222
3 014 000
7 437 222
1:7
Sjukvård i internationella
förhållanden
39 362
511 472
-39 362
511 472
515 245
3 773
3 773
3 773
-21 800
25 573
-3 773
1:8
Bidrag till psykiatri
83 965
2 162 893
-83 965
2 162 893
1 998 681
-164 212
-164 212
-164 212
-164 212
0
164 212
1:9
Läkemedelsverket
161 835
161 835
160 000
-1 835
-1 835
-1 835
-6 690
4 855
1 835
1:10
E-hälsomyndigheten
3 710
120 078
-128
123 660
120 063
-15
-15
-3 597
-7 199
3 602
3 597
1:11
Prestationsbundna insatser
för att korta vårdköerna
13 126
3 000 000
-13 126
3 000 000
2 989 250
-10 750
-10 750
-10 750
-10 750
10 750
1:12
Inspektionen för vård och
omsorg
17 109
778 757
795 866
782 081
3 324
3 324
-13 785
-37 147
23 362
13 785
10
s. 11 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
2
Folkhälsopolitik
114 828
874 469
99 000
-37 214
1 051 083
909 308
34 839
-64 161
-141 775
-158 267
16 492
141 775
2:1
Folkhälsomyndigheten
77 614
511 173
104 000
692 787
590 536
79 363
-24 637
-102 251
-117 344
15 093
102 251
2:2
Insatser för vaccinberedskap
29 808
120 500
-29 808
120 500
91 181
-29 319
-29 319
-29 319
-29 319
29 319
2:3
Bidrag till WHO
5 624
46 665
-5 000
-5 624
41 665
41 203
-5 462
-462
-462
-1 861
1 399
462
2:4
Insatser mot hiv/aids och
andra smittsamma sjukdomar
1 110
100 502
-1 110
100 502
98 160
-2 342
-2 342
-2 342
-2 342
2 342
2:5
Åtgärder avseende alkohol,
narkotika, dopning, tobak
samt spel
672
95 629
-672
95 629
88 228
-7 401
-7 401
-7 401
-7 401
0
7 401
3
Funktionshinderspolitik
-352
250 822
250 470
248 678
-2 144
-2 144
-1 792
-3 654
1 862
1 792
3:1
Myndigheten för delaktighet
-111
62 080
61 969
60 177
-1 903
-1 903
-1 792
-3 654
1 862
1 792
3:2
Bidrag till funktionshinders-
organisationer
-241
188 742
188 501
188 501
-241
-241
0
0
0
4
Politik för sociala tjänster
4 742 833
37 659 776
-1 345 271
41 057 338
36 792 354
-867 422
-867 422
-4 264 984
-5 588 449
1 323 465
4 264 984
4:1
Myndigheten för familjerätt
och föräldraskapsstöd
-498
32 548
32 050
32 248
-300
-300
197
-779
976
-197
4:2
Vissa statsbidrag inom
funktionshindersområdet
77 554
785 514
-77 554
785 514
700 064
-85 450
-85 450
-85 450
-85 450
0
85 450
4:3
Bilstöd till personer med
funktionsnedsättning
125 259
263 395
-125 259
263 395
147 350
-116 045
-116 045
-116 045
-129 214
13 169
116 045
4:4
Kostnader för statlig
assistansersättning
341 161
25 043 066
-341 161
25 043 066
24 098 752
-944 314
-944 314
-944 314
-2 196 467
1 252 153
944 314
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder
inom äldreområdet
4 158 401
8 960 490
-777 101
12 341 790
9 432 033
471 543
471 543
-2 909 757
-2 909 757
0
2 909 757
4:6
Statens institutionsstyrelse
15 626
1 867 518
1 883 144
1 818 192
-49 326
-49 326
-64 952
-120 977
56 025
64 952
11
s. 12 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
4:7
Bidrag till utveckling av
socialt arbete m.m.
22 234
669 151
-22 234
669 151
523 948
-145 203
-145 203
-145 203
-145 203
0
145 203
4:8
Myndigheten för vård- och
omsorgsanalys
3 096
38 094
-1 963
39 227
39 766
1 672
1 672
539
-603
1 142
-539
5
Barnrättspolitik
11 403
69 200
-12 073
68 530
65 819
-3 381
-3 381
-2 711
-3 519
808
2 711
5:1
Barnombudsmannen
-670
26 939
26 269
24 520
-2 419
-2 419
-1 749
-2 557
808
1 749
5:2
Barnets rättigheter
12 073
42 261
-12 073
42 261
41 298
-963
-963
-963
-963
0
963
6
Forskningspolitik
-2 492
827 505
825 013
823 105
-4 400
-4 400
-1 908
-26 733
24 825
1 908
6:1
Forskningsrådet för hälsa,
arbetsliv och välfärd:
Förvaltning
-344
41 002
40 658
39 465
-1 537
-1 537
-1 193
-2 423
1 230
1 193
6:2
Forskningsrådet för hälsa,
arbetsliv och välfärd:
Forskning
-2 148
786 503
784 355
783 639
-2 864
-2 864
-715
-24 310
23 595
715
UO 10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och funktions-
nedsättning
3 914 244
97 428 457
19 107 000
-5 782 014
114 667 688
114 340 170
16 911 713
-2 195 287
-327 517
-6 929 281
6 601 764
327 517
1
Ersättning vid sjukdom och
funktionsnedsättning
3 669 518
88 124 819
19 025 000
-5 777 340
105 041 998
104 799 126
16 674 307
-2 350 693
-242 872
-6 565 528
6 322 656
242 872
1:1
Sjukpenning och
rehabilitering m.m.
-1 173 639
41 005 070
6 100 000
-31 338
45 900 094
46 175 000
5 169 930
-930 070
274 906
-3 642 426
3 917 332
-274 906
1:2
Aktivitets- och sjuk-
ersättningar m.m.
-901 806
41 706 400
40 804 594
42 031 687
325 287
325 287
1 227 093
-633 377
1 860 470
-1 227 093
1:3
Merkostnadsersättning och
handikappersättning
103 257
1 351 000
-103 257
1 351 000
1 304 624
-46 376
-46 376
-46 376
-113 926
67 550
46 376
12
s. 13 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:4
Arbetsskadeersättningar
m.m.
41 167
2 252 000
-41 167
2 252 000
2 209 348
-42 652
-42 652
-42 652
-147 867
105 215
42 652
1:5
Ersättning inom det statliga
personskadeskyddet
-1 039
36 649
35 610
33 973
-2 676
-2 676
-1 637
-3 376
1 739
1 637
1:6
Bidrag för sjukskrivnings-
processen
231 002
1 491 700
-231 002
1 491 700
1 293 429
-198 271
-198 271
-198 271
-198 271
198 271
1:7
Ersättning för höga
sjuklönekostnader
5 370 577
282 000
12 925 000
-5 370 577
13 207 000
11 751 065
11 469 065
-1 455 935
-1 455 935
-1 826 285
370 350
1 455 935
2
Myndigheter
244 726
9 303 638
82 000
-4 674
9 625 690
9 541 045
237 407
155 407
-84 645
-363 753
279 108
84 645
2:1
Försäkringskassan
237 903
9 231 366
82 000
9 551 269
9 471 422
240 056
158 056
-79 847
-356 787
276 940
79 847
2:2
Inspektionen för
socialförsäkringen
6 823
72 272
-4 674
74 421
69 623
-2 649
-2 649
-4 798
-6 966
2 168
4 798
UO 11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
-353 607
42 161 128
4 190 000
-97 365
45 900 156
46 340 549
4 179 421
-10 579
440 392
-1 676 049
2 116 441
-440 392
1
Ersättning vid ålderdom
-343 165
41 460 900
4 025 000
-97 365
45 045 370
45 552 298
4 091 398
66 398
506 928
-1 588 507
2 095 435
-506 928
1:1
Garantipension till
ålderspension
97 365
13 416 400
3 684 000
-97 365
17 100 400
17 387 175
3 970 775
286 775
286 775
-384 045
670 820
-286 775
1:2
Efterlevandepensioner till
vuxna
-242 548
8 834 900
8 592 352
8 922 863
87 963
87 963
330 510
-111 235
441 745
-330 510
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
-86 230
11 836 400
398 000
12 148 170
11 899 492
63 092
-334 908
-248 678
-840 498
591 820
248 678
1:4
Äldreförsörjningsstöd
-66 941
1 252 200
-57 000
1 128 259
1 209 314
-42 886
14 114
81 055
-3 945
85 000
-81 055
1:5
Inkomstpensionstillägg
-44 811
6 121 000
6 076 189
6 133 455
12 455
12 455
57 267
-248 783
306 050
-57 267
2
Myndigheter
-10 442
700 228
165 000
854 786
788 250
88 022
-76 978
-66 536
-87 542
21 006
66 536
2:1
Pensionsmyndigheten
-10 442
700 228
165 000
854 786
788 250
88 022
-76 978
-66 536
-87 542
21 006
66 536
13
s. 14 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
UO 12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
3 055 821
99 846 770
2 422 641
-3 167 466
102 157 766
101 067 255
1 220 485
-1 202 156
-1 090 511
-5 782 636
4 692 125
1 090 511
1:1
Barnbidrag
290 610
33 426 477
-290 610
33 426 477
33 306 071
-120 406
-120 406
-120 406
-1 791 727
1 671 321
120 406
1:2
Föräldraförsäkring
733 479
45 031 247
1 909 641
-733 479
46 940 888
47 312 871
2 281 624
371 983
371 983
-2 021 623
2 393 606
-371 983
1:3
Underhållsstöd
-106 439
2 838 365
2 731 926
2 725 699
-112 666
-112 666
-6 227
-148 145
141 918
6 227
1:4
Adoptionsbidrag
6 085
14 784
-6 085
14 784
8 100
-6 684
-6 684
-6 684
-7 127
443
6 684
1:5
Barnpension och
efterlevandestöd
-5 207
1 029 900
1 024 693
1 037 584
7 684
7 684
12 890
-38 605
51 495
-12 890
1:6
Omvårdnadsbidrag och
vårdbidrag
1 416 013
4 752 293
-1 416 013
4 752 293
4 083 301
-668 992
-668 992
-668 992
-888 014
219 022
668 992
1:7
Pensionsrätt för barnår
8 467 300
8 467 300
8 467 300
0
0
0
0
0
1:8
Bostadsbidrag
721 278
4 286 404
513 000
-721 278
4 799 404
4 126 328
-160 076
-673 076
-673 076
-887 396
214 320
673 076
UO 13
Jämställdhet och
nyanlända invandrares
etablering
1 749 933
6 151 744
30 000
-1 721 762
6 209 915
5 447 336
-704 408
-734 408
-762 579
-997 564
234 985
762 579
1
Nyanlända invandrares
etablering
1 666 666
4 658 246
30 000
-1 641 666
4 713 246
4 171 620
-486 626
-516 626
-541 626
-770 454
228 828
541 626
1:1
Etableringsåtgärder
9 695
142 030
30 000
-9 695
172 030
170 115
28 085
-1 915
-1 915
-1 915
0
1 915
1:2
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
1 518 592
4 516 216
-1 518 592
4 516 216
3 998 150
-518 066
-518 066
-518 066
-741 876
223 810
518 066
1:3
Hemutrustningslån
138 379
0
-113 379
25 000
3 355
3 355
3 355
-21 645
-26 663
5 018
21 645
2
Diskriminering
10 467
230 600
-6 610
234 457
225 936
-4 664
-4 664
-8 521
-12 390
3 869
8 521
2:1
Diskriminerings-
ombudsmannen
7 242
129 681
-3 385
133 538
129 581
-100
-100
-3 957
-7 826
3 869
3 957
14
s. 15 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
2:2
Åtgärder mot diskriminering
och rasism m.m.
3 225
100 919
-3 225
100 919
96 355
-4 564
-4 564
-4 564
-4 564
0
4 564
3
Jämställdhet
75 110
744 482
-72 904
746 687
592 934
-151 548
-151 548
-153 754
-156 042
2 288
153 754
3:1
Särskilda jämställdhets-
åtgärder
71 733
640 039
-71 733
640 039
488 960
-151 079
-151 079
-151 079
-151 079
0
151 079
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
2 205
76 280
78 485
76 302
22
22
-2 183
-4 471
2 288
2 183
3:3
Bidrag för kvinnors
organisering
1 172
28 163
-1 172
28 163
27 671
-492
-492
-492
-492
492
4
Segregation
-2 309
518 416
0
-582
515 525
456 846
-61 570
-61 570
-58 678
-58 678
0
58 678
4:1
Åtgärder mot segregation
582
500 000
-10 500
-582
489 500
434 862
-65 138
-54 638
-54 638
-54 638
54 638
4:2
Delegationen mot
segregation
-2 891
18 416
10 500
26 025
21 984
3 568
-6 932
-4 041
-4 041
0
4 041
UO 14
Arbetsmarknad och
arbetsliv
14 485 441
93 220 726
51 000
-14 251 299
93 505 868
78 375 982
-14 844 744
-14 895 744
-15 129 886
-19 073 381
3 943 495
15 129 886
1
Arbetsmarknad
14 456 790
92 145 838
51 000
-14 235 693
92 417 936
77 341 852
-14 803 986
-14 854 986
-15 076 084
-18 991 673
3 915 589
15 076 084
1:1
Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader
218 052
7 810 253
51 000
8 079 305
7 873 674
63 421
12 421
-205 631
-441 468
235 837
205 631
1:2
Bidrag till arbetslöshets-
ersättning och aktivitetsstöd
7 278 043
43 137 597
-7 278 043
43 137 597
34 641 546
-8 496 051
-8 496 051
-8 496 051
-10 461 592
1 965 541
8 496 051
1:3
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
941 530
9 172 145
-941 530
9 172 145
7 138 389
-2 033 756
-2 033 756
-2 033 756
-2 486 975
453 219
2 033 756
1:4
Lönebidrag och Samhall
m.m.
1 276 235
20 684 009
-1 276 235
20 684 009
18 907 636
-1 776 373
-1 776 373
-1 776 373
-2 479 262
702 889
1 776 373
1:5
Rådet för Europeiska
socialfonden i Sverige
2 709
136 864
139 573
136 742
-122
-122
-2 831
-6 936
4 105
2 831
15
s. 16 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB) Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:6
Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 2014–2020
695 913
2 545 600
-695 913
2 545 600
2 164 662
-380 938
-380 938
-380 938
-508 218
127 280
380 938
1:7
Europeiska socialfonden plus
m.m. för perioden 2021–2027
50 000
225 000
-50 000
225 000
-225 000
-225 000
-225 000
-236 250
11 250
225 000
1:8
Institutet för arbetsmarknads-
och utbildningspolitisk
utvärdering
1 120
43 099
44 219
43 393
294
294
-825
-2 117
1 292
825
1:9
Inspektionen för arbets-
löshetsförsäkringen
-783
80 220
79 437
76 632
-3 588
-3 588
-2 805
-5 211
2 406
2 805
1:10
Bidrag till administration av
grundbeloppet
59 168
59 168
59 168
0
0
0
0
0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning
Nordkalotten
8 303
8 303
8 303
0
0
0
0
0
0
1:12
Bidrag till lönegaranti-
ersättning
2 070 341
1 310 000
-2 070 341
1 310 000
1 279 337
-30 663
-30 663
-30 663
-96 163
65 500
30 663
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb
och stöd för yrkes-
introduktionsanställningar
1 595 081
5 662 685
-1 595 081
5 662 685
4 001 665
-1 661 020
-1 661 020
-1 661 020
-1 943 746
282 726
1 661 020
1:14
Etableringsersättning till vissa
nyanlända invandrare
328 550
1 195 895
-328 550
1 195 895
1 010 703
-185 192
-185 192
-185 192
-244 986
59 794
185 192
1:15
Omställnings- och
kompetensstöd genom den
offentliga omställnings-
organisationen
75 000
75 000
0
-75 000
-75 000
-75 000
-78 750
3 750
75 000
2
Arbetsliv
28 650
1 074 888
-15 607
1 087 932
1 034 130
-40 758
-40 758
-53 802
-81 708
27 906
53 802
2:1
Arbetsmiljöverket
17 851
787 550
-8 418
796 983
757 858
-29 692
-29 692
-39 125
-62 751
23 626
39 125
2:2
Arbetsdomstolen
2 423
35 448
-1 398
36 473
31 062
-4 386
-4 386
-5 411
-6 474
1 063
5 411
16
s. 17 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
2:3
Internationella arbets-
organisationen (ILO)
3 007
33 722
-3 007
33 722
33 008
-714
-714
-714
-747
33
714
2:4
Medlingsinstitutet
1 547
56 720
58 267
56 018
-702
-702
-2 249
-3 950
1 701
2 249
2:5
Myndigheten för
arbetsmiljökunskap
2 543
49 448
-1 504
50 487
45 004
-4 444
-4 444
-5 483
-6 966
1 483
5 483
2:6
Regional skyddsombuds-
verksamhet
1 279
112 000
-1 279
112 000
111 179
-821
-821
-821
-821
821
UO 15
Studiestöd
2 073 102
27 801 485
100 000
-2 051 159
4 894
27 928 322
25 478 901
-2 322 584
-2 422 584
-2 449 421
-3 628 699
1 179 278
2 449 421
1:1
Studiehjälp
43 646
4 439 614
-43 646
4 439 614
4 322 773
-116 841
-116 841
-116 841
-338 821
221 980
116 841
1:2
Studiemedel
1 658 564
19 741 430
94 000
-1 658 564
19 835 430
17 823 083
-1 918 347
-2 012 347
-2 012 347
-2 809 840
797 493
2 012 347
1:3
Avsättning för kreditförluster
196 491
2 000 641
6 000
-201 491
2 001 641
1 840 133
-160 508
-166 508
-161 508
-261 540
100 032
161 508
1:4
Statens utgifter för studie-
medelsräntor
-1 997
18 845
4 894
21 742
22 582
3 737
3 737
840
-1 044
1 884
-840
1:5
Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid
viss föräldrautbildning i
teckenspråk
14 575
62 150
-14 575
62 150
48 537
-13 613
-13 613
-13 613
-16 719
3 106
13 613
1:6
Bidrag till vissa studiesociala
ändamål
1 119
31 000
-1 119
31 000
27 217
-3 783
-3 783
-3 783
-5 333
1 550
3 783
1:7
Studiestartsstöd
122 288
400 000
-122 288
400 000
315 366
-84 634
-84 634
-84 634
-104 634
20 000
84 634
1:8
Centrala
studiestödsnämnden
36 853
1 090 481
-8 426
1 118 908
1 062 410
-28 071
-28 071
-56 498
-89 212
32 714
56 498
1:9
Överklagandenämnden för
studiestöd
1 564
17 324
-1 051
17 837
16 800
-524
-524
-1 037
-1 556
519
1 037
UO 16
Utbildning och universitets-
forskning
2 944 148
95 384 445
89 000
-2 496 304
95 921 289
92 965 308
-2 419 137
-2 508 137
-2 955 981
-3 776 537
820 556
2 955 981
17
s. 18 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1
Barn-, ungdoms- och vuxen-
utbildning
2 077 433
34 194 734
-226 000
-2 000 768
34 045 399
32 352 743
-1 841 991
-1 615 991
-1 692 656
-1 968 736
276 080
1 692 656
1:1
Statens skolverk
38 400
1 367 338
1 000
-3 699
1 403 039
1 219 903
-147 435
-148 435
-183 137
-224 187
41 050
183 137
1:2
Statens skolinspektion
13 417
531 927
545 344
517 395
-14 532
-14 532
-27 949
-42 406
14 457
27 949
1:3
Specialpedagogiska
skolmyndigheten
23 467
783 592
-377
806 682
791 007
7 415
7 415
-15 675
-39 182
23 507
15 675
1:4
Sameskolstyrelsen
558
58 434
58 992
57 604
-830
-830
-1 388
-3 141
1 753
1 388
1:5
Utveckling av skolväsendet
och annan pedagogisk
verksamhet
417 365
4 653 693
-417 365
4 653 693
4 512 592
-141 101
-141 101
-141 101
-141 101
0
141 101
1:6
Statligt stöd till särskild
utbildning i gymnasieskolan
79 599
259 837
-79 599
259 837
229 871
-29 966
-29 966
-29 966
-29 966
0
29 966
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem
och annan pedagogisk
verksamhet, m.m.
7 062
4 303 000
-7 062
4 303 000
4 268 124
-34 876
-34 876
-34 876
-34 876
0
34 876
1:8
Bidrag till viss verksamhet
inom skolväsendet, m.m.
3 098
200 720
30 000
-3 098
230 720
206 873
6 153
-23 847
-23 847
-23 847
0
23 847
1:9
Bidrag till svensk
undervisning i utlandet
18 194
112 082
-18 194
112 082
100 279
-11 803
-11 803
-11 803
-11 803
0
11 803
1:10
Fortbildning av lärare och
förskolepersonal
273 229
840 526
-273 229
840 526
599 915
-240 611
-240 611
-240 611
-240 611
0
240 611
1:11
Skolforskningsinstitutet
1 532
25 450
-790
26 192
25 189
-261
-261
-1 003
-1 766
763
1 003
1:12
Praktiknära skolforskning
0
32 043
0
32 043
32 042
-1
-1
-1
-1
1
1:13
Bidrag till lärarlöner
627 962
4 875 000
-627 962
4 875 000
4 195 886
-679 114
-679 114
-679 114
-679 114
679 114
1:14
Särskilda insatser inom
skolområdet
242
203 418
-242
203 418
202 909
-509
-509
-509
-509
509
18
s. 19 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:15
Statligt stöd för stärkt
likvärdighet och
kunskapsutveckling
50 043
6 553 500
-50 043
6 553 500
6 502 027
-51 473
-51 473
-51 473
-51 473
51 473
1:16
Bidrag till vissa studier
9 683
17 525
-9 683
17 525
10 011
-7 514
-7 514
-7 514
-7 514
0
7 514
1:17
Statligt stöd till
vuxenutbildning
445 758
5 417 422
-300 000
-445 758
5 117 422
4 951 537
-465 885
-165 885
-165 885
-165 885
165 885
1:18
Myndigheten för
yrkeshögskolan
12 535
143 991
-8 379
148 147
142 724
-1 267
-1 267
-5 423
-9 742
4 319
5 423
1:19
Statligt stöd till
yrkeshögskoleutbildning
55 290
3 815 236
43 000
-55 290
3 858 236
3 786 854
-28 382
-71 382
-71 382
-261 613
190 231
71 382
2
Universitet och högskolor
881 307
51 327 228
15 000
-454 074
51 769 462
50 476 423
-850 805
-865 805
-1 293 038
-1 371 988
78 950
1 293 038
2:1
Universitetskanslersämbetet
7 557
171 751
-2 714
176 593
167 277
-4 474
-4 474
-9 316
-14 468
5 152
9 316
2:2
Universitets- och
högskolerådet
31 700
260 147
-24 399
267 448
260 584
437
437
-6 864
-14 668
7 804
6 864
2:3
Uppsala universitet:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
2 038 600
2 038 600
2 038 600
0
0
0
0
0
0
2:4
Uppsala universitet:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
2 368 441
2 368 441
2 368 441
0
0
0
0
0
0
2:5
Lunds universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad
nivå
2 355 647
2 355 647
2 355 647
0
0
0
0
0
0
2:6
Lunds universitet: Forskning
och utbildning på forskarnivå
2 432 733
2 432 733
2 432 733
0
0
0
0
0
19
s. 20 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB) Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
2:7
Göteborgs universitet:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
2 386 826
2 386 826
2 386 826
0
0
0
0
0
0
2:8
Göteborgs universitet:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 743 620
1 743 620
1 743 620
0
0
0
0
0
2:9
Stockholms universitet:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
89 400
1 969 944
2 059 344
1 907 092
-62 852
-62 852
-152 253
-152 253
0
152 253
2:10
Stockholms universitet:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 779 111
1 779 111
1 779 111
0
0
0
0
0
2:11
Umeå universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad
nivå
12 722
1 590 921
1 603 643
1 519 851
-71 070
-71 070
-83 792
-83 792
0
83 792
2:12
Umeå universitet: Forskning
och utbildning på forskarnivå
1 231 968
1 231 968
1 231 968
0
0
0
0
0
2:13
Linköpings universitet:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
266 085
1 748 520
-91 264
1 923 341
1 671 808
-76 712
-76 712
-251 533
-251 533
0
251 533
2:14
Linköpings universitet:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 067 162
1 067 162
1 067 162
0
0
0
0
0
2:15
Karolinska institutet:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
38 135
804 289
842 424
780 671
-23 618
-23 618
-61 753
-61 753
0
61 753
20
s. 21 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB) Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
2:16
Karolinska institutet:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 749 545
1 749 545
1 749 545
0
0
0
0
0
2:17
Kungl. Tekniska högskolan:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 359 892
1 359 892
1 159 963
-199 929
-199 929
-199 929
-199 929
0
199 929
2:18
Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 843 660
1 843 660
1 843 660
0
0
0
0
0
2:19
Luleå tekniska universitet:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
9 376
763 906
773 282
731 680
-32 226
-32 226
-41 602
-41 602
0
41 602
2:20
Luleå tekniska universitet:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
433 513
433 513
433 513
0
0
0
0
0
2:21
Karlstads universitet:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
768 995
768 995
768 995
0
0
0
0
0
0
2:22
Karlstads universitet:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
285 401
285 401
285 401
0
0
0
0
0
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning
på grundnivå och avancerad
nivå
1 202 655
1 202 655
1 202 655
0
0
0
0
0
0
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning
och utbildning på forskarnivå
390 389
390 389
390 389
0
0
0
0
0
21
s. 22 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB) Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
2:25
Örebro universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad
nivå
2 484
897 172
899 656
861 462
-35 710
-35 710
-38 194
-38 194
0
38 194
2:26
Örebro universitet: Forskning
och utbildning på forskarnivå
322 304
322 304
322 304
0
0
0
0
0
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning
på grundnivå och avancerad
nivå
636 012
636 012
636 012
0
0
0
0
0
0
2:28
Mittuniversitetet: Forskning
och utbildning på forskarnivå
287 390
287 390
287 390
0
0
0
0
0
2:29
Malmö universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad
nivå
23 812
1 071 023
1 094 835
1 012 150
-58 873
-58 873
-82 685
-82 685
0
82 685
2:30
Malmö universitet: Forskning
och utbildning på forskarnivå
300 160
300 160
300 160
0
0
0
0
0
2:31
Mälardalens universitet:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
693 913
693 913
693 913
0
0
0
0
0
0
2:32
Mälardalens universitet:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
282 626
282 626
282 626
0
0
0
0
0
2:33
Blekinge tekniska högskola:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
29 708
289 707
-206
319 209
270 110
-19 597
-19 597
-49 099
-49 099
0
49 099
2:34
Blekinge tekniska högskola:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
109 825
109 825
109 825
0
0
0
0
0
22
s. 23 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB) Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
2:35
Stockholms konstnärliga
högskola: Utbildning på
grundnivå och avancerad
nivå
216 661
216 661
216 661
0
0
0
0
0
0
2:36
Stockholms konstnärliga
högskola: Konstnärlig
forskning och utbildning på
forskarnivå
55 639
55 639
55 639
0
0
0
0
0
2:37
Gymnastik- och idrotts-
högskolan: Utbildning på
grundnivå och avancerad
nivå
123 864
123 864
123 864
0
0
0
0
0
0
2:38
Gymnastik- och idrotts-
högskolan: Forskning och
utbildning på forskarnivå
34 895
34 895
34 895
0
0
0
0
0
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning
på grundnivå och avancerad
nivå
571 955
571 955
571 955
0
0
0
0
0
0
2:40
Högskolan i Borås: Forskning
och utbildning på forskarnivå
106 082
106 082
106 082
0
0
0
0
0
2:41
Högskolan Dalarna:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
487 005
487 005
487 005
0
0
0
0
0
0
2:42
Högskolan Dalarna:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
109 431
109 431
109 431
0
0
0
0
0
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning
på grundnivå och avancerad
nivå
526 317
526 317
526 317
0
0
0
0
0
0
23
s. 24 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB) Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning
och utbildning på forskarnivå
116 196
116 196
116 196
0
0
0
0
0
2:45
Högskolan i Halmstad:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
454 910
454 910
454 910
0
0
0
0
0
0
2:46
Högskolan i Halmstad:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
103 157
103 157
103 157
0
0
0
0
0
2:47
Högskolan Kristianstad:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
456 948
456 948
456 948
0
0
0
0
0
0
2:48
Högskolan Kristianstad:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
99 395
99 395
99 395
0
0
0
0
0
2:49
Högskolan i Skövde:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
357 206
357 206
357 206
0
0
0
0
0
0
2:50
Högskolan i Skövde:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
66 586
66 586
66 586
0
0
0
0
0
2:51
Högskolan Väst: Utbildning
på grundnivå och avancerad
nivå
424 527
424 527
424 527
0
0
0
0
0
0
2:52
Högskolan Väst: Forskning
och utbildning på forskarnivå
93 697
93 697
93 697
0
0
0
0
0
2:53
Konstfack: Utbildning på
grundnivå och avancerad
nivå
181 683
181 683
181 683
0
0
0
0
0
0
24
s. 25 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB) Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
2:54
Konstfack: Konstnärlig
forskning och utbildning på
forskarnivå
22 222
22 222
22 222
0
0
0
0
0
2:55
Kungl. Konsthögskolan:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
70 193
70 193
70 193
0
0
0
0
0
0
2:56
Kungl. Konsthögskolan:
Konstnärlig forskning och
utbildning på forskarnivå
13 037
13 037
13 037
0
0
0
0
0
2:57
Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm: Utbildning på
grundnivå och avancerad
nivå
146 193
146 193
137 847
-8 346
-8 346
-8 346
-8 346
0
8 346
2:58
Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm: Konstnärlig
forskning och utbildning på
forskarnivå
22 357
22 357
22 357
0
0
0
0
0
2:59
Södertörns högskola:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
479 407
479 407
479 407
0
0
0
0
0
0
2:60
Södertörns högskola:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
125 467
125 467
125 467
0
0
0
0
0
2:61
Försvarshögskolan:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
39 626
39 626
39 626
0
0
0
0
0
2:62
Försvarshögskolan:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
24 275
24 275
24 275
0
0
0
0
0
25
s. 26 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
2:63
Enskilda utbildnings-
anordnare på högskole-
området
119 348
3 837 353
-106 178
3 850 523
3 777 543
-59 810
-59 810
-72 980
-111 353
38 373
72 980
2:64
Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor
248 620
950 902
15 000
-227 122
987 400
767 216
-183 686
-198 686
-220 185
-247 806
27 621
220 185
2:65
Särskilda medel till universitet
och högskolor
2 207
534 740
-2 038
534 909
520 551
-14 189
-14 189
-14 358
-14 358
0
14 358
2:66
Ersättningar för klinisk
utbildning och forskning
2 769 954
2 769 954
2 769 954
0
0
0
0
0
0
2:67
Särskilda bidrag inom
högskoleområdet
153
67 580
-153
67 580
67 432
-148
-148
-148
-148
0
148
3
Forskning
-50 910
9 679 685
300 000
-5 080
9 923 695
9 979 914
300 229
229
56 219
-407 369
463 588
-56 219
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning
och forskningsinformation
-71 606
7 028 846
300 000
7 257 240
7 392 824
363 978
63 978
135 584
-215 858
351 442
-135 584
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till
internationella organisationer
-6 536
420 061
413 525
414 064
-5 997
-5 997
539
-20 464
21 003
-539
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
-3 655
197 453
193 798
189 504
-7 949
-7 949
-4 294
-10 217
5 923
4 294
3:4
Rymdforskning och
rymdverksamhet
-16 760
1 227 356
1 210 596
1 209 925
-17 431
-17 431
-671
-62 038
61 367
671
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
552
46 152
46 704
45 279
-873
-873
-1 424
-2 808
1 384
1 424
3:6
Institutet för rymdfysik
-154
62 845
62 691
62 801
-44
-44
110
-1 775
1 885
-110
3:7
Kungl. biblioteket
9 456
422 655
432 111
425 410
2 755
2 755
-6 701
-19 380
12 679
6 701
3:8
Polarforskningssekretariatet
31 273
66 363
97 636
39 944
-26 419
-26 419
-57 692
-61 010
3 318
57 692
3:9
Sunet
-186
49 183
48 997
48 598
-585
-585
-399
-2 858
2 459
399
26
s. 27 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
3:10
Överklagandenämnden för
etikprövning
-81
5 409
5 328
5 068
-341
-341
-260
-422
162
260
3:11
Etikprövningsmyndigheten
3 657
51 207
-2 344
52 521
48 108
-3 099
-3 099
-4 412
-5 948
1 536
4 412
3:12
Nämnden för prövning av
oredlighet i forskning
2 098
8 350
-1 849
8 599
8 528
178
178
-71
-321
250
71
3:13
Särskilda utgifter för
forskningsändamål
270
88 995
-270
88 995
86 925
-2 070
-2 070
-2 070
-2 106
36
2 070
3:14
Gentekniknämnden
761
4 810
-618
4 953
2 934
-1 876
-1 876
-2 019
-2 163
144
2 019
4
Vissa gemensamma ändamål
36 317
182 798
-36 381
182 734
156 228
-26 570
-26 570
-26 506
-28 444
1 938
26 506
4:1
Internationella program
13 609
81 589
-13 609
81 589
69 631
-11 958
-11 958
-11 958
-11 958
0
11 958
4:2
Avgift till Unesco och
ICCROM
587
32 186
-587
32 186
31 644
-542
-542
-542
-2 151
1 609
542
4:3
Kostnader för Svenska
Unescorådet
-64
10 980
10 916
10 785
-195
-195
-132
-461
329
132
4:4
Utvecklingsarbete inom
områdena utbildning och
forskning
22 185
58 043
-22 185
58 043
44 168
-13 875
-13 875
-13 875
-13 875
0
13 875
UO 17
Kultur, medier,
trossamfund och fritid
138 218
18 499 593
1 708 510
-66 315
20 280 006
19 733 131
1 233 538
-474 972
-546 876
-779 528
232 652
546 876
1
Kulturområdesövergripande
verksamhet
67 707
3 479 424
690 000
-25 556
4 211 574
3 724 166
244 742
-445 258
-487 409
-585 376
97 967
487 409
1:1
Statens kulturråd
6 623
73 714
-4 610
75 727
69 030
-4 684
-4 684
-6 697
-8 908
2 211
6 697
1:2
Bidrag till allmän kulturverk-
samhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte
och samarbete
51 265
1 450 582
650 000
-11 265
2 140 582
1 669 029
218 447
-431 553
-471 553
-508 957
37 404
471 553
27
s. 28 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:3
Skapande skola
4 850
199 964
-4 850
199 964
193 442
-6 522
-6 522
-6 522
-12 520
5 998
6 522
1:4
Forsknings- och utvecklings-
insatser inom kulturområdet
-357
45 153
-24
44 771
45 362
209
209
591
-761
1 352
-591
1:5
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler
3 211
9 852
-3 211
9 852
9 247
-605
-605
-605
-605
0
605
1:6
Bidrag till regional
kulturverksamhet
1 035
1 681 723
40 000
-1 035
1 721 723
1 720 126
38 403
-1 597
-1 597
-52 046
50 449
1 597
1:7
Myndigheten för kulturanalys
1 080
18 436
-561
18 955
17 929
-507
-507
-1 026
-1 579
553
1 026
2
Teater, dans och musik
3 899
1 521 099
9 500
-386
1 534 112
1 533 150
12 051
2 551
-962
-12 930
11 968
962
2:1
Bidrag till vissa scenkonst-
institutioner
1 122 130
9 500
1 131 630
1 131 630
9 500
0
0
0
0
0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål
386
301 614
-386
301 614
301 317
-297
-297
-297
-9 345
9 048
297
2:3
Statens musikverk
3 513
97 355
100 868
100 203
2 848
2 848
-664
-3 584
2 920
664
3
Litteraturen, läsandet och
språket
14 900
406 460
-77
421 283
406 814
354
354
-14 469
-20 490
6 021
14 469
3:1
Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter
9 804
205 735
215 539
206 342
607
607
-9 196
-9 196
0
9 196
3:2
Myndigheten för tillgängliga
medier
2 886
128 474
131 360
128 254
-220
-220
-3 106
-6 960
3 854
3 106
3:3
Institutet för språk och
folkminnen
2 210
72 251
-77
74 385
72 218
-33
-33
-2 167
-4 334
2 167
2 167
4
Bildkonst, arkitektur, form och
design
5 187
126 899
-2 771
129 315
129 162
2 263
2 263
-153
-3 684
3 531
153
4:1
Statens konstråd
1 053
11 078
-723
11 408
11 662
584
584
253
-79
332
-253
28
s. 29 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
4:2
Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön
3 996
42 947
-1 958
44 985
44 625
1 678
1 678
-361
-1 649
1 288
361
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
49
11 805
-1
11 852
11 807
2
2
-45
-124
79
45
4:4
Bidrag till bild- och
formområdet
89
61 069
-89
61 069
61 069
0
0
0
-1 832
1 832
0
5
Konstnärernas villkor
7 075
623 274
200 000
-297
830 051
828 698
205 424
5 424
-1 353
-19 807
18 454
1 353
5:1
Konstnärsnämnden
677
23 444
24 121
23 473
29
29
-648
-1 351
703
648
5:2
Ersättningar och bidrag till
konstnärer
6 398
599 830
200 000
-297
805 930
805 225
205 395
5 395
-705
-18 456
17 751
705
6
Arkiv
-28 803
467 946
439 143
451 995
-15 951
-15 951
12 852
-1 186
14 038
-12 852
6:1
Riksarkivet
-28 803
467 946
439 143
451 995
-15 951
-15 951
12 852
-1 186
14 038
-12 852
7
Kulturmiljö
-4 112
1 030 426
-30
1 026 284
1 030 231
-195
-195
3 947
-12 925
16 872
-3 947
7:1
Riksantikvarieämbetet
-1 337
286 384
285 047
286 386
2
2
1 338
-7 253
8 591
-1 338
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
-2 776
276 042
-30
273 237
275 846
-196
-196
2 609
-5 672
8 281
-2 609
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460 000
460 000
460 000
0
0
0
0
0
0
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8 000
8 000
8 000
0
0
0
0
0
8
Museer och utställningar
43 321
1 869 801
20 500
-2 743
1 930 879
1 899 901
30 100
9 600
-30 978
-76 011
45 033
30 978
8:1
Centrala museer:
Myndigheter
37 911
1 451 114
-1 211
1 487 815
1 457 824
6 710
6 710
-29 991
-73 519
43 528
29 991
8:2
Centrala museer: Stiftelser
288 714
16 500
305 214
305 214
16 500
0
0
0
0
0
8:3
Bidrag till vissa museer
79 718
4 000
83 718
83 718
4 000
0
0
0
0
0
8:4
Forum för levande historia
5 329
50 175
-1 452
54 052
53 145
2 970
2 970
-907
-2 412
1 505
907
29
s. 30 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
8:5
Statliga utställningsgarantier
och inköp av vissa
kulturföremål
80
80
-80
80
-80
-80
-80
-80
0
80
9
Trossamfund
-7 531
98 246
8 510
99 225
98 948
702
-7 808
-277
-3 223
2 946
277
9:1
Myndigheten för stöd till
trossamfund
-278
16 327
16 049
16 349
22
22
299
-190
489
-299
9:2
Stöd till trossamfund
-7 254
81 919
8 510
83 175
82 599
680
-7 830
-577
-3 034
2 457
577
10
Film
608 444
20 000
628 444
628 444
20 000
0
0
0
0
0
10:1
Filmstöd
608 444
20 000
628 444
628 444
20 000
0
0
0
0
0
11
Medier
8 944
85 675
-8 269
86 350
79 208
-6 467
-6 467
-7 142
-7 866
724
7 142
11:1
Sändningar av TV Finland
9 721
9 721
9 721
0
0
0
0
0
0
11:2
Forskning och dokumentation
om medieutvecklingen
3 471
3 471
3 471
0
0
0
0
0
0
11:3
Avgift till Europeiska
audiovisuella observatoriet
61
483
-61
483
471
-12
-12
-12
-12
0
12
11:4
Statens medieråd
675
24 144
24 819
24 474
330
330
-345
-1 069
724
345
11:5
Stöd till taltidningar
8 208
47 856
-8 208
47 856
41 072
-6 784
-6 784
-6 784
-6 784
0
6 784
12
Ungdomspolitik
5 132
371 733
50 000
-3 583
423 282
419 603
47 870
-2 130
-3 679
-5 450
1 771
3 679
12:1
Myndigheten för ungdoms-
och civilsamhällesfrågor
1 615
59 053
-66
60 602
59 002
-51
-51
-1 600
-3 371
1 771
1 600
12:2
Bidrag till nationell och
internationell ungdoms-
verksamhet
3 126
290 680
50 000
-3 126
340 680
338 999
48 319
-1 681
-1 681
-1 681
0
1 681
12:3
Särskilda insatser inom
ungdomspolitiken
391
22 000
-391
22 000
21 602
-398
-398
-398
-398
0
398
30
s. 31 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
13
Politik för det civila samhället
15 326
2 580 518
660 000
-15 326
3 240 518
3 235 976
655 458
-4 542
-4 542
-7 675
3 133
4 542
13:1
Stöd till idrotten
181
2 366 811
420 000
-181
2 786 811
2 786 783
419 972
-28
-28
-228
200
28
13:2
Bidrag till allmänna
samlingslokaler
1 031
52 164
60 000
-1 031
112 164
110 702
58 538
-1 462
-1 462
-1 462
0
1 462
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
97 785
97 785
97 785
0
0
0
-2 933
2 933
0
13:4
Bidrag till riksdagspartiers
kvinnoorganisationer
0
15 000
0
15 000
15 000
0
0
0
0
0
13:5
Insatser för den ideella
sektorn
14 114
48 758
180 000
-14 114
228 758
225 706
176 948
-3 052
-3 052
-3 052
0
3 052
14
Folkbildning
7 277
5 152 272
50 000
-7 277
5 202 272
5 189 485
37 213
-12 787
-12 787
-20 660
7 873
12 787
14:1
Bidrag till folkbildningen
4 829 783
4 829 783
4 829 368
-415
-415
-415
-415
0
415
14:2
Bidrag till tolkutbildning
7 264
60 331
-7 264
60 331
47 967
-12 364
-12 364
-12 364
-14 173
1 809
12 364
14:3
Särskilda insatser inom
folkbildningen
60 000
50 000
110 000
110 000
50 000
0
0
0
0
0
14:4
Särskilt utbildningsstöd
13
202 158
-13
202 158
202 150
-8
-8
-8
-6 072
6 064
8
15
Tillsyn över spelmarknaden
-102
77 376
77 274
77 350
-26
-26
75
-2 246
2 321
-75
15:1
Spelinspektionen
-102
77 376
77 274
77 350
-26
-26
75
-2 246
2 321
-75
UO 18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt
konsumentpolitik
444 224
5 769 334
4 295 000
-405 953
10 102 605
7 713 334
1 944 000
-2 351 000
-2 389 271
-2 428 507
39 236
2 389 271
1
Samhällsplanering, bostads-
marknad, byggande och
lantmäteriverksamhet
423 291
5 497 094
4 295 000
-385 079
9 830 305
7 448 788
1 951 694
-2 343 306
-2 381 518
-2 413 126
31 608
2 381 518
1:1
Bostadspolitisk utveckling
5 516
20 600
-5 516
20 600
19 932
-668
-668
-668
-668
668
31
s. 32 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:2
Omstrukturering av
kommunala bostadsföretag
8 580
12 500
-8 580
12 500
884
-11 616
-11 616
-11 616
-11 616
11 616
1:3
Stöd för att underlätta för
enskilda att ordna bostad
40 955
43 000
-40 955
43 000
1 504
-41 496
-41 496
-41 496
-41 496
0
41 496
1:4
Boverket
32 416
316 330
2 000
-13 342
337 403
327 677
11 347
9 347
-9 726
-18 965
9 239
9 726
1:5
Statens geotekniska institut
5 430
56 847
1 000
-3 770
59 507
48 102
-8 745
-9 745
-11 405
-13 110
1 705
11 405
1:6
Lantmäteriet
17 478
688 817
1 000
707 295
698 622
9 805
8 805
-8 673
-29 337
20 664
8 673
1:7
Energieffektivisering av
flerbostadshus
225 279
309 000
1 177 000
-225 279
1 486 000
1 105 135
796 135
-380 865
-380 865
-380 865
0
380 865
1:8
Investeringsstöd för anord-
nande av hyresbostäder och
bostäder för studerande
87 637
4 050 000
3 114 000
-87 637
7 164 000
5 246 931
1 196 931
-1 917 069
-1 917 069
-1 917 069
0
1 917 069
2
Konsumentpolitik
869
272 240
-810
272 300
264 547
-7 693
-7 693
-7 753
-15 381
7 628
7 753
2:1
Konsumentverket
693
169 873
-553
170 013
161 181
-8 692
-8 692
-8 833
-13 929
5 096
8 833
2:2
Allmänna
reklamationsnämnden
-518
53 792
53 274
53 758
-34
-34
484
-1 129
1 613
-484
2:3
Fastighetsmäklarinspektionen
438
30 642
31 080
31 944
1 302
1 302
865
-54
919
-865
2:4
Åtgärder på
konsumentområdet
257
13 559
-257
13 559
13 290
-269
-269
-269
-269
0
269
2:5
Bidrag till miljömärkning av
produkter
4 374
4 374
4 374
0
0
0
0
0
Äldre anslag
20 064
-20 064
0
0
0
0
1:9
Bidrag till åtgärder mot radon
(2021)
i bostäder
1 626
-1 626
0
0
0
0
32
s. 33 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:10
Innovativt och hållbart
(2021)
byggande
18 439
-18 439
0
0
0
0
UO 19
Regional utveckling
968 347
4 741 801
0
-978 448
4 731 699
3 356 755
-1 385 046
-1 385 046
-1 374 945
-1 596 905
221 960
1 374 945
1:1
Regionala
utvecklingsåtgärder
266 528
2 060 937
-77 000
-276 630
1 973 835
1 582 265
-478 672
-401 672
-391 570
-485 795
94 225
391 570
1:2
Transportbidrag
11 350
430 864
77 000
-11 350
507 864
509 840
78 976
1 976
1 976
-13 259
15 235
-1 976
1:3
Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden
2014-2020
540 468
1 600 000
-540 468
1 600 000
1 263 667
-336 333
-336 333
-336 333
-416 333
80 000
336 333
1:4
Europeiska regionala ut-
vecklingsfonden och Fonden
för en rättvis omställning
perioden 2021-2027
150 000
650 000
-150 000
650 000
983
-649 017
-649 017
-649 017
-681 517
32 500
649 017
UO 20
Allmän miljö- och naturvård
1 876 474
20 951 580
3 847 000
-1 843 858
24 831 195
21 511 247
559 667
-3 287 333
-3 319 949
-3 805 302
485 353
3 319 949
1
Miljöpolitik
1 876 396
19 718 509
3 847 000
-1 843 858
23 598 046
20 275 497
556 988
-3 290 012
-3 322 549
-3 770 911
448 362
3 322 549
1:1
Naturvårdsverket
12 474
645 033
1 000
658 507
656 005
10 972
9 972
-2 501
-21 851
19 350
2 501
1:2
Miljöövervakning m.m.
21 351
513 714
-21 351
513 714
491 544
-22 170
-22 170
-22 170
-22 170
0
22 170
1:3
Åtgärder för värdefull natur
56 136
2 064 035
-3 000
-56 136
2 061 035
2 038 100
-25 935
-22 935
-22 935
-28 935
6 000
22 935
1:4
Sanering och återställning av
förorenade områden
494 546
1 167 318
-10 750
-494 546
1 156 568
734 602
-432 716
-421 966
-421 966
-431 466
9 500
421 966
1:5
Miljöforskning
792
96 825
-792
96 825
96 821
-4
-4
-4
-4
0
4
1:6
Kemikalieinspektionen
7 879
298 094
305 973
291 362
-6 732
-6 732
-14 611
-23 553
8 942
14 611
1:7
Avgifter till Internationella
organisationer
6 003
282 131
7 750
-6 003
289 881
292 548
10 417
2 667
2 667
-15 260
17 927
-2 667
1:8
Klimatbonus
418
3 510 000
3 900 000
-418
7 410 000
6 904 642
3 394 642
-505 358
-505 358
-856 358
351 000
505 358
33
s. 34 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:9
Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
4 610
298 143
2 000
304 753
296 122
-2 021
-4 021
-8 631
-17 575
8 944
8 631
1:10
Klimatanpassning
13 649
140 000
-13 649
140 000
123 799
-16 201
-16 201
-16 201
-17 641
1 440
16 201
1:11
Åtgärder för havs- och
vattenmiljö
57 115
1 579 565
-57 115
1 579 565
1 528 431
-51 134
-51 134
-51 134
-51 134
0
51 134
1:12
Insatser för internationella
klimatinvesteringar
153 105
154 100
-153 105
154 100
84 008
-70 092
-70 092
-70 092
-74 715
4 623
70 092
1:13
Internationellt miljösamarbete
6 386
47 400
-6 386
47 400
39 816
-7 584
-7 584
-7 584
-9 006
1 422
7 584
1:14
Skydd av värdefull natur
12 668
1 720 500
-12 668
1 720 500
1 719 751
-749
-749
-749
-10 749
10 000
749
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
7 790
307 151
-216
314 725
309 824
2 673
2 673
-4 901
-14 115
9 214
4 901
1:16
Klimatinvesteringar
289 283
2 755 000
-289 283
2 755 000
2 497 936
-257 064
-257 064
-257 064
-257 064
0
257 064
1:17
Klimatpremier
144 670
1 600 500
-144 670
1 600 500
561 950
-1 038 550
-1 038 550
-1 038 550
-1 038 550
0
1 038 550
1:18
Stöd för gröna och trygga
samhällen
1 334
200 000
-1 334
200 000
156 897
-43 103
-43 103
-43 103
-43 103
43 103
1:19
Industriklivet
484 893
909 000
-484 893
909 000
603 726
-305 274
-305 274
-305 274
-305 274
0
305 274
1:20
Åtgärder för ras- och
skredsäkring längs Göta älv
101 294
215 000
-101 294
215 000
49 777
-165 223
-165 223
-165 223
-165 223
165 223
1:21
Driftstöd för bio-CCS
15 000
15 000
8 999
-6 001
-6 001
-6 001
-6 001
6 001
1:22
Kompetenslyft för
klimatomställningen
100 000
100 000
17 500
-82 500
-82 500
-82 500
-82 500
82 500
1:23
Laddinfrastruktur
600 000
600 000
554 936
-45 064
-45 064
-45 064
-45 064
45 064
1:24
Biogasstöd
500 000
-50 000
450 000
216 400
-283 600
-233 600
-233 600
-233 600
233 600
2
Miljöforskning
78
1 233 071
1 233 149
1 235 750
2 679
2 679
2 601
-34 390
36 991
-2 601
34
s. 35 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
2:1
Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande
592
128 163
128 755
125 215
-2 948
-2 948
-3 540
-7 384
3 844
3 540
2:2
Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande:
Forskning
-514
1 104 908
1 104 394
1 110 535
5 627
5 627
6 141
-27 006
33 147
-6 141
UO 21
Energi
1 493 609
3 254 924
9 063 000
-497 812
13 313 721
11 862 433
8 607 509
-455 491
-1 451 288
-1 534 660
83 372
1 451 288
1:1
Statens energimyndighet
9 847
419 387
2 000
431 234
432 627
13 240
11 240
1 392
-11 189
12 581
-1 392
1:2
Insatser för
energieffektivisering
4 413
18 000
10 000
-4 413
28 000
25 167
7 167
-2 833
-2 833
-3 483
650
2 833
1:3
Insatser för fossilfri
elproduktion
147
25 000
-147
25 000
23 570
-1 430
-1 430
-1 430
-2 180
750
1 430
1:4
Energiforskning
33 428
1 432 723
-33 428
1 432 723
1 469 673
36 950
36 950
36 950
-4 598
41 548
-36 950
1:5
Infrastruktur för elektrifierade
transporter
402 895
0
-402 895
0
0
0
0
0
0
1:6
Energimarknadsinspektionen
4 362
184 294
1 000
189 656
186 210
1 916
916
-3 447
-8 975
5 528
3 447
1:7
Energiteknik
986 578
577 600
1 564 178
209 772
-367 828
-367 828
-1 354 406
-1 354 406
1 354 406
1:8
Elberedskap
38 577
361 000
80 000
-38 577
441 000
379 309
18 309
-61 691
-61 691
-75 191
13 500
61 691
1:9
Avgifter till internationella
organisationer
1 578
25 328
-1 578
25 328
21 862
-3 466
-3 466
-3 466
-4 044
578
3 466
1:10
Energi- och klimatomställning
på lokal och regional nivå
m.m.
5 819
140 000
-12 819
133 000
127 271
-12 729
-12 729
-5 729
-11 819
6 090
5 729
1:11
Elsäkerhetsverket
5 966
71 592
-3 957
73 601
72 056
464
464
-1 545
-3 692
2 147
1 545
35
s. 36 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:12
Kompensation för höga
elpriser
8 970 000
8 970 000
8 914 917
8 914 917
-55 083
-55 083
-55 083
55 083
UO 22
Kommunikationer
12 355 883
76 964 552
1 479 000
-3 503 816
87 295 619
72 877 547
-4 087 005
-5 566 005
-14 418 072
-21 004 310
6 586 238
14 418 072
1
Transportpolitik
11 416 908
74 693 861
1 396 000
-3 439 258
84 067 511
70 600 185
-4 093 676
-5 489 676
-13 467 326
-19 984 530
6 517 204
13 467 326
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
7 695 103
31 929 785
57 000
-2 352 436
37 329 452
29 277 412
-2 652 373
-2 709 373
-8 052 039
-11 245 015
3 192 976
8 052 039
1:2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
2 383 611
30 402 263
742 000
-24 839
33 503 035
29 106 079
-1 296 184
-2 038 184
-4 396 956
-7 437 181
3 040 225
4 396 956
1:3
Trafikverket
100 893
1 426 106
-58 333
1 468 667
1 440 782
14 676
14 676
-27 885
-70 668
42 783
27 885
1:4
Ersättning för sjöräddning
och fritidsbåtsändamål
369 108
369 108
369 108
0
0
0
0
0
1:5
Ersättning för viss kanal- och
slussinfrastruktur
146 184
146 184
146 184
0
0
0
0
0
1:6
Ersättning avseende icke
statliga flygplatser
68 958
128 813
129 000
-68 958
257 813
255 580
126 767
-2 233
-2 233
-3 233
1 000
2 233
1:7
Trafikavtal
132 639
1 038 000
200 000
-132 639
1 238 000
1 080 728
42 728
-157 272
-157 272
-261 072
103 800
157 272
1:8
Viss internationell
verksamhet
177
30 557
-177
30 557
30 396
-161
-161
-161
-161
161
1:9
Statens väg- och
transportforskningsinstitut
67
82 037
82 104
82 104
67
67
0
-2 461
2 461
0
1:10
Från EU-budgeten
finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk
-9 752
690 000
260 000
940 248
825 108
135 108
-124 892
-115 141
-115 141
0
115 141
1:11
Trängselskatt i Stockholm
153 511
1 943 400
2 096 911
2 044 585
101 185
101 185
-52 326
-59 396
7 070
52 326
1:12
Transportstyrelsen
110 135
2 367 233
-55 271
2 422 098
2 297 714
-69 519
-69 519
-124 383
-195 400
71 017
124 383
36
s. 37 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:13
Trafikanalys
7 357
69 709
-5 351
71 715
68 782
-927
-927
-2 933
-4 958
2 025
2 933
1:14
Trängselskatt i Göteborg
32 954
1 025 200
1 058 154
992 836
-32 364
-32 364
-65 317
-72 664
7 347
65 317
1:15
Sjöfartsstöd
447 914
1 550 000
-447 914
1 550 000
1 331 391
-218 609
-218 609
-218 609
-265 109
46 500
218 609
1:16
Internationell tågtrafik
4 019
45 000
-4 019
45 000
35 289
-9 711
-9 711
-9 711
-9 711
0
9 711
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
182 163
299 000
-182 163
299 000
177 340
-121 660
-121 660
-121 660
-121 660
0
121 660
1:18
Bidrag för upprätthållande av
kollektivtrafik
70
1 000 000
-70
1 000 000
1 000 000
0
0
0
0
0
1:19
Lån till körkort
107 086
151 466
-107 086
151 466
34 210
-117 256
-117 256
-117 256
-117 256
0
117 256
1:21
Obemannad luftfart
8 000
8 000
4 556
4 556
-3 444
-3 444
-3 444
3 444
2
Politiken för informations-
samhället
68 735
2 270 691
83 000
-64 558
2 357 869
2 277 362
6 671
-76 329
-80 507
-149 541
69 034
80 507
2:1
Post- och telestyrelsen
1 615
87 679
5 000
94 294
88 718
1 039
-3 961
-5 575
-8 205
2 630
5 575
2:2
Ersättning för särskilda
tjänster för personer med
funktionsnedsättning
10 305
136 278
-10 305
136 278
110 764
-25 514
-25 514
-25 514
-29 602
4 088
25 514
2:3
Grundläggande betaltjänster
5 244
28 037
-5 244
28 037
20 989
-7 048
-7 048
-7 048
-7 829
781
7 048
2:4
Informationsteknik och
telekommunikation
3 048
104 844
-3 048
104 844
101 085
-3 759
-3 759
-3 759
-3 759
3 759
2:5
Driftsäker och tillgänglig
elektronisk kommunikation
42 147
1 561 014
77 000
-43 824
1 636 336
1 635 956
74 942
-2 058
-380
-57 210
56 830
380
2:6
Myndigheten för digital
förvaltning
4 240
156 845
1 000
162 085
157 108
263
-737
-4 978
-9 683
4 705
4 978
2:7
Digital förvaltning
2 136
195 994
-2 136
195 994
162 742
-33 252
-33 252
-33 252
-33 252
0
33 252
Äldre anslag
870 240
870 240
0
0
0
-870 240
-870 240
870 240
37
s. 38 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:20
Tillskott till Luftfartsverket
(2020)
870 240
870 240
0
0
0
-870 240
-870 240
870 240
UO 23
Areella näringar, landsbygd
och livsmedel
4 255 689
21 644 754
2 794 124
-4 294 042
24 400 525
21 934 736
289 982
-2 504 142
-2 465 789
-3 630 952
1 165 163
2 465 789
1:1
Skogsstyrelsen
28 350
582 925
-12 324
598 951
582 413
-512
-512
-16 538
-33 695
17 157
16 538
1:2
Insatser för skogsbruket
109 943
706 073
-109 943
706 073
541 991
-164 082
-164 082
-164 082
-164 082
0
164 082
1:3
Statens veterinärmedicinska
anstalt
4 878
165 256
-42
170 093
165 108
-148
-148
-4 985
-9 942
4 957
4 985
1:4
Bidrag till veterinär
fältverksamhet
133 940
133 940
133 940
0
0
0
-4 018
4 018
0
1:5
Djurhälsovård och djur-
skyddsfrämjande åtgärder
-2
9 933
9 931
9 933
0
0
2
-295
297
-2
1:6
Bekämpning av smittsamma
djursjukdomar
66 106
183 349
84 000
-66 886
266 569
229 381
46 032
-37 968
-37 187
-55 521
18 334
37 187
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
20 770
52 778
-20 770
52 778
48 172
-4 606
-4 606
-4 606
-4 606
0
4 606
1:8
Statens jordbruksverk
-1 828
615 698
5 500
619 370
621 152
5 454
-46
1 782
-17 920
19 702
-1 782
1:9
Bekämpning av växt-
skadegörare
-165
15 000
14 835
14 434
-566
-566
-401
-851
450
401
1:10
Gårdsstöd m.m.
213 437
6 982 048
563 124
-283 817
7 474 792
7 438 088
456 040
-107 084
-36 705
-734 909
698 204
36 705
1:11
Intervention för jordbruks-
produkter m.m.
21 297
167 000
-21 297
167 000
101 436
-65 564
-65 564
-65 564
-82 264
16 700
65 564
1:12
Stödåtgärder för fiske och
vattenbruk
19 201
36 200
40 000
-20 364
75 037
49 103
12 903
-27 097
-25 934
-25 934
25 934
1:13
Från EU-budgeten
finansierade stödåtgärder för
fiske och vattenbruk
14 931
174 200
189 131
177 073
2 873
2 873
-12 058
-12 058
12 058
38
s. 39 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:14
Livsmedelsverket
5 887
344 398
-3 000
347 285
348 910
4 512
7 512
1 625
-8 706
10 331
-1 625
1:15
Konkurrenskraftig livsmedels-
sektor
19 862
204 160
-4 500
-19 862
199 660
175 895
-28 265
-23 765
-23 765
-25 535
1 770
23 765
1:16
Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.
-3 265
46 913
43 648
45 961
-952
-952
2 313
-970
3 283
-2 313
1:17
Åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur
1 736 689
3 783 297
1 935 671
-1 736 689
5 718 968
5 077 039
1 293 742
-641 929
-641 929
-784 368
142 439
641 929
1:18
Från EU-budgeten finansi-
erade åtgärder för lands-
bygdens miljö och struktur
1 836 263
4 088 310
94 329
-1 836 263
4 182 639
3 066 368
-1 021 942
-1 116 271
-1 116 271
-1 320 391
204 120
1 116 271
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket
-2 037
42 330
50 000
-384
89 908
25 163
-17 167
-67 167
-64 745
-66 014
1 269
64 745
1:20
Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.
-30
24 116
24 086
17 008
-7 108
-7 108
-7 079
-7 802
723
7 079
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
170
1 529
-170
1 529
1 529
0
0
0
0
0
0
1:22
Främjande av rennäringen
m.m.
1 162
125 915
10 000
-1 162
135 915
135 716
9 801
-199
-199
-199
199
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2 134 808
2 134 808
2 134 808
0
0
0
0
0
0
1:24
Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och sam-
hällsbyggande: Forskning
och samfinansierad forskning
4 776
713 664
-4 776
713 664
713 806
142
142
142
-21 267
21 409
-142
1:25
Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien
1 177
1 177
1 177
0
0
0
0
0
1:26
Nedsättning av
slakteriavgifter
5 317
73 237
9 000
-5 317
82 237
64 316
-8 921
-17 921
-17 921
-17 921
17 921
39
s. 40 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:27
Åtgärder för beredskap inom
livsmedels- och dricksvatten-
området
3 978
15 000
10 000
-3 978
25 000
14 817
-183
-10 183
-10 183
-10 183
10 183
1:28
Stödåtgärder för fiske och
vattenbruk 2021–2027
30 000
101 500
-30 000
101 500
-101 500
-101 500
-101 500
-101 500
101 500
1:29
Från EU-budgeten finansi-
erade stödåtgärder för fiske
och vattenbruk 2021–2027
120 000
120 000
-120 000
120 000
-120 000
-120 000
-120 000
-120 000
120 000
UO 24
Näringsliv
77 850 905
9 254 901
7 085 000
-66 953 105
27 237 701
10 273 837
1 018 936
-6 066 064
-16 963 864
-17 138 051
174 187
16 963 864
1
Näringspolitik
17 878 853
8 551 459
6 988 000
-11 828 361
21 589 951
9 889 510
1 338 051
-5 649 949
-11 700 441
-11 868 725
168 284
11 700 441
1:1
Verket för innovationssystem
2 806
279 816
282 622
279 556
-260
-260
-3 066
-11 460
8 394
3 066
1:2
Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling
-61 388
3 540 255
-1 556
3 477 311
3 509 550
-30 705
-30 705
32 239
-68 375
100 614
-32 239
1:3
Institutens strategiska
kompetensmedel
997 268
997 268
997 268
0
0
0
0
0
0
1:4
Tillväxtverket
192 784
663 677
270 000
1 126 461
930 888
267 211
-2 789
-195 573
-215 483
19 910
195 573
1:5
Näringslivsutveckling
400 253
815 942
-39 643
1 176 552
729 828
-86 114
-86 114
-446 724
-453 697
6 973
446 724
1:6
Myndigheten för tillväxt-
politiska utvärderingar och
analyser
3 417
67 146
-1 457
69 106
69 960
2 814
2 814
854
-1 160
2 014
-854
1:7
Turistfrämjande
124 613
124 613
124 613
0
0
0
0
0
0
1:8
Sveriges geologiska
undersökning
5 989
255 310
261 299
268 584
13 274
13 274
7 285
-374
7 659
-7 285
1:9
Geovetenskaplig forskning
5 923
5 923
5 923
0
0
0
0
0
0
1:10
Miljösäkring av oljelagrings-
anläggningar
3 021
14 000
-3 021
14 000
13 019
-981
-981
-981
-981
0
981
40
s. 41 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:11
Bolagsverket
1 192
65 542
1 000
-1 192
66 542
60 380
-5 162
-6 162
-6 162
-9 439
3 277
6 162
1:12
Bidrag till Kungl. Ingenjörs-
vetenskapsakademien
8 327
8 327
8 327
0
0
0
0
0
0
1:13
Konkurrensverket
6 431
169 438
-1 490
174 379
172 229
2 791
2 791
-2 150
-7 233
5 083
2 150
1:14
Konkurrensforskning
-17
10 804
10 787
10 988
184
184
201
-123
324
-201
1:15
Upprustning och drift av Göta
kanal
122 510
122 510
122 510
0
0
0
0
0
1:16
Omstrukturering och genom-
lysning av statligt ägda
företag
10 217
18 850
17 000
-10 217
35 850
26 168
7 318
-9 682
-9 682
-11 567
1 885
9 682
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda
företag
1 401 000
1 000
1 976 000
-1 401 000
1 977 000
476 000
475 000
-1 501 000
-1 501 000
-1 501 000
0
1 501 000
1:18
Avgifter till vissa inter-
nationella organisationer
1 778
16 860
-1 778
16 860
17 572
712
712
712
-468
1 180
-712
1:19
Finansiering av rättegångs-
kostnader
17 981
18 000
-17 981
18 000
-18 000
-18 000
-18 000
-18 900
900
18 000
1:20
Bidrag till företagsutveckling
och innovation
269 472
269 472
269 472
0
0
0
0
0
0
1:21
Patent- och
registreringsverket
9 363
335 706
345 069
336 531
825
825
-8 538
-18 609
10 071
8 538
1:22
Stöd vid korttidsarbete
15 884 027
365 000
124 000
-10 349 027
6 024 000
-291 888
-656 888
-780 888
-6 315 888
-6 315 888
0
6 315 888
1:23
Brexitjusteringsreserven
386 000
386 000
1 694
-384 306
-384 306
-384 306
-384 306
384 306
1:24
Omställningsstöd
2 000 000
2 000 000
1 390 693
1 390 693
-609 307
-609 307
-609 307
609 307
1:25
Omsättningsstöd till enskilda
näringsidkare
520 000
520 000
275 974
275 974
-244 026
-244 026
-244 026
244 026
41
s. 42 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:26
Omsättningsstöd till
handelsbolag
80 000
80 000
41 079
41 079
-38 921
-38 921
-38 921
38 921
1:27
Evenemangsstöd
2 000 000
2 000 000
42 590
42 590
-1 957 410
-1 957 410
-1 957 410
1 957 410
2
Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande
10 090
703 442
97 000
-10 482
800 050
791 619
88 177
-8 823
-8 432
-14 335
5 903
8 432
2:1
Styrelsen för ackreditering
och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet
2 866
25 956
-1 784
27 038
24 732
-1 224
-1 224
-2 306
-3 084
778
2 306
2:2
Kommerskollegium
5 290
91 494
-2 522
94 261
88 900
-2 594
-2 594
-5 361
-8 105
2 744
5 361
2:3
Exportfrämjande verksamhet
-1 639
361 367
50 000
-1 346
408 383
406 427
45 060
-4 940
-1 956
-2 286
330
1 956
2:4
Investeringsfrämjande
72 772
72 772
72 768
-4
-4
-4
-4
0
4
2:5
Avgifter till internationella
handelsorganisationer
-1 256
20 517
19 261
20 624
107
107
1 364
-687
2 051
-1 364
2:6
Bidrag till standardiseringen
31 336
31 336
31 336
0
0
0
0
0
0
2:7
AB Svensk Exportkredits
statsstödda exportkredit-
givning
4 830
100 000
47 000
-4 830
147 000
146 832
46 832
-168
-168
-168
168
Äldre anslag
59 961 962
-55 114 262
4 847 700
-407 291
-407 291
-407 291
-5 254 991
-5 254 991
0
5 254 991
1:23
Stöd till enskilda
(2021)
näringsidkare
11 804 336
-11 654 336
150 000
0
0
0
-150 000
-150 000
150 000
1:24
Omställningsstöd
(2021)
34 469 223
-29 969 223
4 500 000
-439 575
-439 575
-439 575
-4 939 575
-4 939 575
0
4 939 575
1:25
Researrangörslån
(2021)
566 468
-564 768
1 700
0
0
0
-1 700
-1 700
0
1 700
1:26
Stöd till handelsbolag
(2021)
2 173 344
-2 153 344
20 000
0
0
0
-20 000
-20 000
20 000
42
s. 43 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:27
Tillfälligt stöd för hyres-
(2021)
kostnader för vissa företag
8 020 690
-7 994 690
26 000
7 165
7 165
7 165
-18 835
-18 835
18 835
1:28
Evenemangsstöd
(2021)
2 927 901
-2 777 901
150 000
25 119
25 119
25 119
-124 881
-124 881
124 881
UO 25
Allmänna bidrag till
kommuner
250 044
156 498 194
599 732
-250 044
157 097 926
157 022 329
524 135
-75 597
-75 597
-261 261
185 664
75 597
1:1
Kommunalekonomisk
utjämning
0
151 222 689
151 222 689
151 222 689
0
0
0
-44 114
44 114
0
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-
kostnader
44
4 718 355
174 732
-44
4 893 087
4 893 087
174 732
0
0
-141 550
141 550
0
1:3
Bidrag till kommunal-
ekonomiska organisationer
7 150
7 150
7 150
0
0
0
0
0
0
1:4
Tillfälligt stöd till enskilda
kommuner och regioner
250 000
250 000
125 000
-250 000
375 000
299 403
49 403
-75 597
-75 597
-75 597
75 597
1:5
Medel till befolkningsmässigt
mindre kommuner
300 000
300 000
300 000
0
0
0
0
0
1:6
Tillfälligt stöd för ökade
kostnader för finansiering
300 000
300 000
300 000
300 000
0
0
0
0
UO 26
Statsskuldsräntor m.m.
1 463 627
12 155 200
10 500 000
-1 463 627
22 655 200
27 155 049
14 999 849
4 499 849
4 499 849
3 285 329
1 214 520
-4 499 849
1:1
Räntor på statsskulden
1 397 796
12 000 000
10 500 000
-1 397 796
22 500 000
27 087 510
15 087 510
4 587 510
4 587 510
3 387 510
1 200 000
-4 587 510
1:2
Oförutsedda utgifter
9 077
10 000
-9 077
10 000
3 163
-6 837
-6 837
-6 837
-6 837
0
6 837
1:3
Riksgäldskontorets
provisionsutgifter
56 754
145 200
-56 754
145 200
64 376
-80 824
-80 824
-80 824
-95 344
14 520
80 824
UO 27
Avgiften till Europeiska
unionen
-930 293
47 836 848
-149 463
46 757 092
48 239 731
402 883
402 883
1 482 639
-3 301 045
4 783 684
-1 482 639
43
s. 44 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 2
Ingående
Utnyttjade
Totalt tilldelade
Skillnad mot
ram-
Medgivna
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
Utgående ram-
överförings-
Statens budget
Ändrings-
överskridanden
(IB+SB+ÄB+
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
(SB)
budget (ÄB)
Indragning (ID)
(MÖ)
ID+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslagskredit
belopp
1:1
Avgiften till Europeiska
unionen
-930 293
47 836 848
-149 463
46 757 092
48 239 731
402 883
402 883
1 482 639
-3 301 045
4 783 684
-1 482 639
(A) Summa Utgiftsområden
(UO 1–27)
146 000 985
1 203 120 332
87 214 299
-115 207 438
4 894
1 321 133 071
1 237 960 207
34 839 875
-52 374 424
-83 172 864
-136 446 186
53 273 322
83 172 864
(B) Förändring av anslags-
behållningar exkl. UO 26
-6 612 805
-6 612 805
6 612 805
6 612 805
6 612 805
6 612 805
(C) Förändring av anslags-
behållningar UO 26
-68 400
-68 400
68 400
68 400
68 400
68 400
(D) Summa utgifter (A+B+C)
146 000 985
1 196 439 127
87 214 299
-115 207 438
4 894
1 314 451 866
1 237 960 207
41 521 080
-45 693 219
-76 491 659
-129 764 981
53 273 322
83 172 864
(E) Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.
(A+B-UO 26)
144 537 358
1 184 352 327
76 714 299
-113 743 811
4 894
1 291 865 066
1 210 805 159
26 452 832
-50 261 467
-81 059 908
-133 118 710
52 058 802
87 672 713
(F) Riksgäldskontorets
nettoutlåning
-60 090 130
-60 090 130
-110 925 593
-50 835 463
-50 835 463
-50 835 463
-50 835 463
(G) Kassamässig korrigering
370 837
370 837
-4 531 887
-4 902 724
-4 902 724
-4 902 724
-4 902 724
(H) Budgetens utgifter m.m.
(D+F+G)
146 000 985
1 136 719 834
87 214 299
-115 207 438
4 894
1 254 732 573
1 122 502 728
-14 217 106
-101 431 405
-132 229 846
-185 503 168
53 273 322
83 172 864
(I) Ålderspensionssystemet
vid sidan av budgeten
346 152 000
346 152 000
347 901 656
1 749 656
1 749 656
(J) Takbegränsade utgifter
(E+I)
1 530 504 327
76 714 299
1 607 218 626
1 558 706 815
28 202 488
-48 511 811
(K) Marginal till utgiftstaket
103 495 673
75 293 185
(L) Utgiftstak (J+K)
1 634 000 000
1 634 000 000
44
s. 1 Skr. 2022/23:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Bilaga 3
Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget
1
s. 2 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2022
Tusental kronor
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10 2021/22:FiU16 2021/22:FiU16 2021/22:FiU44 2021/22:FiU40 2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO
Anslag
Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14 Total summa
1
1:1
Kungliga hov-
och slotts-
staten
149 157
38 000
187 157
1
2:3
Riksdagens
fastighets-
anslag
120 000
60 000
180 000
1
3:1
Sametinget
61 800
-2 500
59 300
1
5:1
Länsstyrel-
serna m.m.
3 493 121
185 000
76 500
3 754 621
1
6:4
Valmyndig-
heten
27 000
10 000
37 000
2
1:2
Kammar-
kollegiet
114 574
4 250
118 824
2
1:7
Konjunktur-
institutet
67 682
3 000
70 682
2
1:9
Statistiska
centralbyrån
592 901
-1 000
591 901
2
1:11
Finans-
inspektionen
733 787
2 000
735 787
2
1:12
Riksgälds-
kontoret
338 983
6 000
344 983
2
1:15
Statens
servicecenter
882 068
-500
881 568
3
1:1
Skatteverket
8 202 898
20 000
80 000
2 000
8 304 898
2
s. 3 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10 2021/22:FiU16 2021/22:FiU16 2021/22:FiU44 2021/22:FiU40 2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO
Anslag
Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14
Total summa
4
1:1
Polismyn-
digheten
33 835 967
2 000
33 837 967
4
1:2
Säkerhets-
polisen
1 878 382
20 000
1 898 382
4
1:3
Åklagar-
myndigheten
2 022 249
1 000
50 000
2 073 249
4
1:5
Sveriges
Domstolar
6 682 674
1 000
6 683 674
4
1:6
Kriminal-
vården
12 362 399
1 000
12 363 399
4 1:12 Kostnader för vissa skade- regleringar
m.m.
39 987
55 000
94 987
5 1:1
Avgifter till
internationella
organisationer
1 533 554
90 000
34 032
1 657 586
5 1:2 Freds- och säkerhets- främjande
verksamhet
181 848
500 000
577 700
1 259 548
5
1:5
Inspektionen
för strategiska
produkter
52 040
4 000
56 040
6
1:1
Förbandsverk
samhet och
beredskap
44 207 502
20 000
310 000
97 300
44 634 802
3
s. 4 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10
2021/22:FiU16
2021/22:FiU16
2021/22:FiU44
2021/22:FiU40 2021/22:FiU46 2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48
2021/22:FiU49
2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO
Anslag
Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14
Total summa
6
1:2
Försvarsmakt
ens insatser
internationellt
1 476 513
60 000
1 536 513
6
1:3
Anskaffning
av materiel
och anlägg-
ningar
19 802 213
413 500
185 000
1 659 000
165 000
1 000 000
23 224 713
6
1:8
Försvarets
radioanstalt
1 551 762
30 000
1 581 762
6
2:2
Förebyggande
åtgärder mot
jordskred och
andra natur-
olyckor
521 850
-2 000
519 850
6
2:3
Ersättning för
räddnings-
tjänst m.m.
27 580
10 000
37 580
6
2:4
Krisbered-
skap
1 273 788
336 000
1 609 788
6 2:5 Ersättning till SOS Alarm
Sverige AB
för alarme-
ringstjänst
enligt avtal
401 671
25 000
426 671
4
s. 5 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10
2021/22:FiU16 2021/22:FiU16 2021/22:FiU44 2021/22:FiU40 2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO
Anslag
Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14
Total summa
6
2:6
Myndigheten
för samhälls-
skydd och
beredskap
1 428 916
20 000
130 000
1 578 916
6
2:8
Myndigheten
för psyko-
logiskt försvar
103 000
10 000
113 000
6
3:1
Strålsäker-
hetsmyndig-
heten
407 892
12 000
419 892
7
1:1
Bistånds-
verksamhet
49 985 150
13 774
-4 851 990
45 146 934
7 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete
(Sida)
1 652 317
-13 774
1 638 543
8
1:2
Ersättningar
och bostads-
kostnader
2 190 000
9 800 000
11 990 000
8
1:9
Tillfälligt stöd
till kommuner
med anled-
ning av kriget
i Ukraina
500 000
500 000
9
1:1
Social-
styrelsen
765 160
2 000
767 160
5
s. 6 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10
2021/22:FiU16
2021/22:FiU16
2021/22:FiU44
2021/22:FiU40
2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48
2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO Anslag Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14 Total summa
9 1:6 Bidrag till folkhälsa och
sjukvård
25 368 886
6 049 000
1 736 000
220 000
33 373 886
9
2:1
Folkhälso-
myndigheten
511 173
104 000
615 173
9
2:3
Bidrag till
WHO
46 665
-5 000
41 665
10
1:1
Sjukpenning
och rehabili-
tering m.m.
41 005 070
1 600 000
4 500 000
47 105 070
10
1:7
Ersättning för
höga sjuk-
lönekostnader
282 000
7 125 000
5 800 000
13 207 000
10
2:1
Försäkrings-
kassan
9 231 366
50 000
2 000
30 000
9 313 366
11
1:1
Garanti-
pension till
ålderspension
13 416 400
3 684 000
17 100 400
11
1:3
Bostads-
tillägg till
pensionärer
11 836 400
398 000
12 234 400
11
1:4
Äldreförsörj-
ningsstöd
1 252 200
-57 000
1 195 200
11
2:1
Pensions-
myndigheten
700 228
165 000
865 228
12
1:2
Föräldra-
försäkring
45 031 247
1 140 000
769 641
46 940 888
6
s. 7 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10 2021/22:FiU16 2021/22:FiU16 2021/22:FiU44 2021/22:FiU40 2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO
Anslag
Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14 Total summa
12
1:8
Bostadsbidrag
4 286 404
513 000
4 799 404
13
1:1
Etablerings-
åtgärder
142 030
30 000
172 030
13
4:1
Åtgärder mot
segregation
500 000
-10 500
489 500
13
4:2
Delegationen
mot
segregation
18 416
10 500
28 916
14
1:1
Arbetsförmedl
ingens
förvaltnings-
kostnader
7 810 253
51 000
7 861 253
15
1:2
Studiemedel
19 741 430
94 000
19 835 430
15
1:3
Avsättning för
kreditförluster
2 000 641
6 000
2 006 641
16
1:1
Statens
skolverk
1 367 338
1 000
1 368 338
16
1:8
Bidrag till viss
verksamhet
inom skolvä-
sendet, m.m.
200 720
30 000
230 720
16 1:17 Statligt stöd till vuxen-
utbildning
5 417 422
-300 000
5 117 422
7
s. 8 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10
2021/22:FiU16
2021/22:FiU16
2021/22:FiU44
2021/22:FiU40
2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48
2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO Anslag Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14 Total summa
16 1:19 Statligt stöd till yrkes- högskole-
utbildning
3 815 236
43 000
3 858 236
16
2:64
Särskilda
utgifter inom
universitet
och högskolor
950 902
15 000
965 902
16
3:1
Vetenskapsrå
det:
Forskning och
forsknings-
information
7 028 846
300 000
7 328 846
17
1:2
Bidrag till
allmän kultur-
verksamhet,
utveckling
samt inter-
nationellt
kulturutbyte
och sam-
arbete
1 450 582
119 500
530 500
2 100 582
17
1:6
Bidrag till
regional
kulturverk-
samhet
1 681 723
25 000
15 000
1 721 723
8
s. 9 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10
2021/22:FiU16 2021/22:FiU16 2021/22:FiU44 2021/22:FiU40 2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO
Anslag
Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14 Total summa
17
2:1
Bidrag till
vissa
scenkonst-
institutioner
1 122 130
5 000
4 500
1 131 630
17
5:2
Ersättningar
och bidrag till
konstnärer
599 830
200 000
799 830
17
8:2
Centrala
museer:
Stiftelser
288 714
16 500
305 214
17
8:3
Bidrag till
vissa museer
79 718
4 000
83 718
17
9:2
Stöd till
trossamfund
81 919
8 510
90 429
17
10:1
Filmstöd
608 444
10 000
10 000
628 444
17
12:2
Bidrag till
nationell och
internationell
ungdomsverk
samhet
290 680
50 000
340 680
17
13:1
Stöd till
idrotten
2 366 811
120 000
300 000
2 786 811
17 13:2 Bidrag till allmänna samlings-
lokaler
52 164
60 000
112 164
9
s. 10 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10
2021/22:FiU16
2021/22:FiU16
2021/22:FiU44
2021/22:FiU40
2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48
2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO Anslag Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14 Total summa
17 13:5 Insatser för den ideella
sektorn
48 758
80 000
100 000
228 758
17
14:3
Särskilda
insatser inom
folkbildningen
60 000
50 000
110 000
18
1:4
Boverket
316 330
2 000
318 330
18
1:5
Statens
geotekniska
institut
56 847
1 000
57 847
18
1:6
Lantmäteriet
688 817
1 000
689 817
18
1:7
Energieffekti-
visering av
flerbostads-
hus
309 000
1 177 000
1 486 000
18
1:8
Investeringsst
öd för
anordnande
av hyres-
bostäder och
bostäder för
studerande
4 050 000
3 114 000
7 164 000
19
1:1
Regionala
utvecklings-
åtgärder
2 060 937
-77 000
1 983 937
19
1:2
Transport-
bidrag
430 864
77 000
507 864
10
s. 11 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10 2021/22:FiU16 2021/22:FiU16 2021/22:FiU44 2021/22:FiU40 2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO
Anslag
Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14 Total summa
20
1:1
Naturvårds-
verket
645 033
1 000
646 033
20
1:3
Åtgärder för
värdefull natur
2 064 035
-3 000
2 061 035
20
1:4
Sanering och
återställning
av förorenade
områden
1 167 318
-10 750
1 156 568
20
1:7
Avgifter till
Internationella
organisationer
282 131
7 750
289 881
20
1:8
Klimatbonus
3 510 000
3 900 000
7 410 000
20
1:9
Sveriges
meteorolo-
giska och
hydrologiska
institut
298 143
2 000
300 143
20
1:24
Biogasstöd
500 000
-50 000
450 000
21
1:1
Statens
energi-
myndighet
419 387
2 000
421 387
21
1:2
Insatser för
energieffek-
tivisering
18 000
10 000
28 000
21
1:6
Energi-
marknads-
inspektionen
184 294
1 000
185 294
11
s. 12 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10
2021/22:FiU16
2021/22:FiU16
2021/22:FiU44
2021/22:FiU40
2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO
Anslag
Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14 Total summa
21
1:8
Elberedskap
361 000
80 000
441 000
21 1:12 Kompen- sation för
höga elpriser
7 500 000
920 000
550 000
8 970 000
22
1:1
Utveckling av
statens
transport-
infrastruktur
31 929 785
30 000
27 000
31 986 785
22
1:2
Vidmakt-
hållande av
statens
transport-
infrastruktur
30 402 263
769 000
-27 000
31 144 263
22
1:6
Ersättning
avseende
icke statliga
flygplatser
128 813
126 500
2 500
257 813
22
1:7
Trafikavtal
1 038 000
200 000
1 238 000
22 1:10 Från EU- budgeten finansierade
stöd till Trans-
europeiska
nätverk
690 000
260 000
950 000
22
1:21
Obemannad
luftfart
8 000
8 000
22
2:1
Post- och
telestyrelsen
87 679
5 000
92 679
12
s. 13 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10 2021/22:FiU16 2021/22:FiU16 2021/22:FiU44 2021/22:FiU40 2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO
Anslag
Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14
Total summa
22
2:5
Driftsäker och
tillgänglig
elektronisk
kommuni-
kation
1 561 014
77 000
1 638 014
22
2:6
Myndigheten
för digital
förvaltning
156 845
1 000
157 845
23
1:6
Bekämpning
av smitt-
samma djur-
sjukdomar
183 349
84 000
267 349
23
1:8
Statens
jordbruksverk
615 698
5 500
621 198
23
1:10
Gårdsstöd
m.m.
6 982 048
563 124
7 545 172
23
1:12
Stödåtgärder
för fiske och
vattenbruk
36 200
40 000
76 200
23
1:14
Livsmedels-
verket
344 398
-3 000
341 398
23
1:15
Konkurrens-
kraftig
livsmedels-
sektor
204 160
-4 500
199 660
13
s. 14 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10
2021/22:FiU16
2021/22:FiU16
2021/22:FiU44
2021/22:FiU40
2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48
2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO Anslag Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14 Total summa
23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
3 783 297
1 635 671
300 000
5 718 968
23 1:18 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
4 088 310
94 329
4 182 639
23 1:19 Miljöförbätt- rande åtgärder i
jordbruket
42 330
50 000
92 330
23
1:22
Främjande av
rennäringen
m.m.
125 915
10 000
135 915
23
1:26
Nedsättning
av slakteri-
avgifter
73 237
9 000
82 237
23 1:27 Åtgärder för beredskap inom livs- medels- och
dricksvatten-
området
15 000
10 000
25 000
24 1:4
Tillväxtverket
663 677
270 000
933 677
14
s. 15 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10
2021/22:FiU16 2021/22:FiU16 2021/22:FiU44 2021/22:FiU40 2021/22:FiU46
2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48 2021/22:FiU49 2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO
Anslag
Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14
Total summa
24
1:11
Bolagsverket
65 542
1 000
66 542
24
1:16
Omstrukture-
ring och ge-
nomlysning
av statligt
ägda företag
18 850
9 000
8 000
35 850
24
1:17
Kapital-
insatser i
statligt ägda
företag
1 000
1 500 000
476 000
1 977 000
24
1:22
Stöd vid
korttidsarbete
365 000
124 000
489 000
24
1:24
Omställnings-
stöd
2 000 000
2 000 000
24 1:25 Omsättnings- stöd till
enskilda
näringsidkare
520 000
520 000
24 1:26 Omsättnings- stöd till
handelsbolag
80 000
80 000
24
1:27
Evenemangs-
stöd
250 000
1 750 000
2 000 000
24
2:3
Export-
främjande
verksamhet
361 367
50 000
411 367
15
s. 16 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 3
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
Prop.
2021/22:1,
2021/22:86,
2021/22:113,
2021/22:199,
2021/22:252,
2021/22:258,
2021/22:269,
2022/23:2,
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
Bet.
bet.
bet.
bet.
Bet.
bet.
Bet.
bet.
2021/22:FiU10
2021/22:FiU16
2021/22:FiU16
2021/22:FiU44
2021/22:FiU40 2021/22:FiU46 2021/22:FiU47 2021/22:FiU48 2021/22:FiU48
2021/22:FiU48
2021/22:FiU49
2021/22:FiU49
2022/23:FiU11
UO
Anslag
Anslagsnamn
2021-12-16
2022-02-02
2022-02-02
2022-02-24
2022-02-28
2022-03-24
2022-04-07
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-21
2022-06-22
2022-06-22
2022-12-14
Total summa
24
2:7
AB Svensk
Exportkredits
statsstödda
exportkredit-
givning
100 000
47 000
147 000
25
1:2
Utjämnings-
bidrag för
LSS-
kostnader
4 718 355
174 732
4 893 087
25
1:4
Tillfälligt stöd
till enskilda
kommuner
och regioner
250 000
125 000
375 000
25
1:6
Tillfälligt stöd
för ökade
kostnader för
finansiering
300 000
300 000
26
1:1
Räntor på
statsskulden
12 000 000
10 500 000
22 500 000
Övriga anslag
674 864 933
674 864 933
Summa
1 203 120 332
18 405 000
820 000
10 290 500
913 500
205 000
2 919 000
2 370 000
1 500 000
4 291 000
32 018 260
1 000 000
12 482 039
1 290 334 631
16
s. 1 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 4
Bilaga 4
Beställningsbemyndiganden
1
s. 2 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 4
Beställningsbemyndiganden 2022
Tusental kronor
Utestående åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Anslagsnamn
Bemyndiganden
2022-12-31
1 Rikets styrelse
6:5
Stöd till politiska partier
169 200
125 557
8:1
Mediestöd
150 000
78 082
Totalt UO 1
319 200
203 639
2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
1:10
Bidragsfastigheter
100 000
11 752
1:16
Finansmarknadsforskning
180 000
141 838
Totalt UO 2
280 000
153 590
4 Rättsväsendet
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s
1:18
inre säkerhet och visering
347 000
194 045
Totalt UO 4
347 000
194 045
5 Internationell
samverkan
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
50 000
9 151
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
175 500
160 638
Totalt UO 5
225 500
169 789
6 Försvar och samhällets
krisberedskap
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
33 003 000
29 247 746
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
112 897 000
84 121 070
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
2:2
naturolyckor
480 000
164 034
2:4
Krisberedskap
1 900 000
701 829
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
90 000
82 176
Totalt UO 6
148 370 000
114 316 855
7 Internationellt bistånd
1:1
Biståndsverksamhet
115 000 000
99 119 826
Totalt UO 7
115 000 000
99 119 826
8 Migration
Från EU-budgeten finansierade insatser för
1:8
asylsökande och flyktingar
950 000
540 360
Totalt UO 8
950 000
540 360
9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
116 000
405
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
4 305 000
939 037
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
6:2
Forskning
2 300 000
1 357 199
2:2
(2021)
Insatser för vaccinberedskap
156 000
Totalt UO 9
6 721 000
2 452 641
13 Jämställdhet och
nyanlända invandrares
etablering
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
39 300
39 298
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
150 000
98 500
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
28 163
28 163
4:1
Åtgärder mot segregation
300 000
4 469
Totalt UO 13
517 463
170 430
2
s. 3 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 4
Utestående åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Anslagsnamn
Bemyndiganden
2022-12-31
14 Arbetsmarknad och
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
arbetsliv
1:3
insatser
6 650 000
5 098 136
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
14 000 000
14 926 135
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
1:6
2014–2020
2 463 000
2 269 910
Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden
1:7
2021–2027
1 700 000
1 319 800
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
1:8
utvärdering
9 000
6 511
Omställnings- och kompetensstöd genom den
1:15
offentliga omställningsorganisationen
146 400
0
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
20 000
19 597
Totalt UO 14
24 988 400
23 640 089
15 Studiestöd
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
4 000
891
Totalt UO 15
4 000
891
16 Utbildning och
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
universitetsforskning
1:5
verksamhet
2 022 500
1 763 238
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
36 000
32 121
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
1:7
verksamhet, m.m.
2 825 000
2 024 927
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
547 350
521 898
1:12
Praktiknära skolforskning
72 600
71 801
1:13
Bidrag till lärarlöner
2 426 000
2 425 905
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och
1:15
kunskapsutveckling
7 658 000
6 658 000
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
3 744 422
3 707 001
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
9 700 000
9 079 197
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
24 500 000
21 526 585
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
3:2
organisationer
2 365 100
2 209 400
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
5 200 000
4 567 766
4:1
Internationella program
168 000
90 412
Totalt UO 16
61 264 972
54 678 250
17 Kultur, medier,
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
trossamfund och fritid
1:2
internationellt kulturutbyte och samarbete
125 000
109 548
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
11 000
8 035
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
30 000
0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
183 000
170 126
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
40 000
32 310
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
20 000
20 000
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
196 000
153 435
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
90 000
76 915
Bidrag till nationell och internationell
12:2
ungdomsverksamhet
212 000
0
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
40 000
35 420
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15 000
15 000
14:2
Bidrag till tolkutbildning
120 000
99 088
3:5
(2021)
Insatser för den ideella sektorn
18 590
3
s. 4 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 4
Utestående åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Anslagsnamn
Bemyndiganden
2022-12-31
Totalt UO 17
1 082 000
738 467
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
12 500
4 700
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
1 815 000
1 143 852
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och
1:8
bostäder för studerande
9 300 000
9 230 195
2:4
Åtgärder på konsumentområdet
19 700
18 218
1:7
Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus
(2018)
och utomhusmiljöer
54 434
Totalt UO 18
11 147 200
10 451 399
19 Regional tillväxt
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
3 000 000
2 146 386
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
1:3
2014–2020
1 700 000
1 698 337
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden
1:4
för en rättvis omställning perioden 2021–2027
2 300 000
547 286
Totalt UO 19
7 000 000
4 392 009
20 Allmän miljö- och
naturvård
1:2
Miljöövervakning m.m.
150 000
43 735
1:3
Åtgärder för värdefull natur
600 000
471 544
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
2 065 000
626 249
1:5
Miljöforskning
102 000
84 254
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
620 000
416 069
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
400 000
109 182
1:13
Internationellt miljösamarbete
9 000
0
1:14
Skydd av värdefull natur
100 000
16 114
1:16
Klimatinvesteringar
6 175 000
6 157 579
1:17
Klimatpremier
850 000
436 198
1:19
Industriklivet
4 500 000
1 023 139
1:20
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
215 000
67 783
1:21
Driftstöd för bio-CCS
36 000 000
0
1:23
Laddinfrastruktur
1 000 000
863 237
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
2:2
samhällsbyggande: Forskning
2 000 000
1 765 787
Totalt UO 20
54 786 000
12 080 869
21 Energi
1:3
Insatser för fossilfri elproduktion
35 000
6 109
1:4
Energiforskning
3 300 000
2 335 882
1:8
Elberedskap
2 000 000
1 057 667
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och
1:10
energiomställning
260 000
104 112
1:7
(2021)
Energiteknik
1 043 515
1:9
(2021)
Avgifter till internationella organisationer
13 500
Totalt UO 21
5 595 000
4 560 785
22 Kommunikationer
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
115 900 000
101 162 862
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
35 800 000
29 828 863
4
s. 5 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 4
Utestående åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Anslagsnamn
Bemyndiganden
2022-12-31
1:7
Trafikavtal
4 000 000
2 426 690
1:11
Trängselskatt i Stockholm
52 500 000
51 157 326
1:14
Trängselskatt i Göteborg
12 200 000
10 563 226
1:19
Lån till körkort
300 000
37 660
Ersättning för särskilda tjänster för personer med
2:2
funktionsnedsättning
300 000
163 329
2:3
Grundläggande betaltjänster
45 000
32 182
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
540 000
281 950
1:16
(2021)
Internationell tågtrafik
282 000
Totalt UO 22
221 585 000
195 936 089
23 Areella näringar,
landsbygd och livsmedel
1:2
Insatser för skogsbruket
100 000
45 812
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
110 000
50 192
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
12 500
11 398
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske
1:13
och vattenbruk
101 000
94 567
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
47 000
27 594
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2 138 000
1 799 365
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
1:18
landsbygdens miljö och struktur
2 629 000
2 584 359
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
1:24
forskning
1 600 000
1 203 832
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
75 700
0
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske
1:29
och vattenbruk 2021–2027
205 000
0
Totalt UO 23
7 018 200
5 817 120
24 Näringsliv
Verket för innovationssystem: Forskning och
1:2
utveckling
3 694 000
3 424 169
1:5
Näringslivsutveckling
421 000
72 477
1:9
Geovetenskaplig forskning
5 000
4 580
1:14
Konkurrensforskning
9 250
9 217
1:23
Brexitjusteringsreserven
153 000
1 228
Totalt UO 24
4 282 250
3 511 671
25 Allmänna bidrag till
kommuner
1:4
Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner
500 000
299 403
Totalt UO 25
500 000
299 403
Totalt alla UO
671 983 185
533 428 216
varav äldre
bemyndiganden
1 568 039
5
opaginerad Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 5
Bilaga 5
Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
1
opaginerad Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 5
Slutbehandlade granskningsrapporter
Rapport nr
Namn
Skrivelse nr
2022:1
Statens finansiering av kommunerna – fördelningen av den kommunala fastighetsavgiften och
Skr. 2021/22:248
riktade statsbidrag
2022:2
Räkna med mindre – den årliga omräkningen av myndigheternas anslag
Skr. 2021/22:241
2022:3
Fastighetsbildningen i Sverige – handläggningstider, avgifter och reformbehov
Skr. 2021/22:265
2022:4
Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete
Skr. 2021/22:285
2022:5
I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål
Skr. 2021/22:282
2022:6
Digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen
Skr. 2021/22:266
2022:7
Operation Rädda branschen – statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin
Skr. 2021/22:283
2022:8
Den regionala utvecklingspolitiken – svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande
Skr. 2022/23:5
2022:9
Vem, hur och varför – Sidas val av samarbetspartner och biståndsform
Skr. 2022/23:16
2022:10
Statens insatser för att säkra skyddsutrustning – krishantering till ett högt pris
Skr. 2022/23:19
2022:11
Statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel
Skr. 2022/23:12
2022:12
Statens insatser mot invasiva främmande arter
Skr. 2022/23:23
2022:13
Konsumentverkets tillsyn av marknadsföring och avtalsvillkor
Skr. 2022/23:22
2022:14
Lämpligt biträde med rätt ersättning – hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden
Skr. 2022/23:24
2022:15
På skakig grund – beslutsunderlag inför stora reformer
Skr. 2022/23:25
2022:16
Regeringens underlag till riksdagen under pandemin − extra ändringsbudgetar 2020 och 2021
Skr. 2022/23:29
2022:17
Skolpengen – effektivitet och konsekvenser
Skr. 2022/23:44
2022:18
Statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter.
Skr. 2022/23:36
2022:19
Expansion utan prioritet – personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater
Skr. 2022/23:37
och sjömän
2022:20
Statsbidraget till studieförbunden – kontroll och uppföljning
Skr. 2022/23:50
2022:21
Spårbyte i migrationsprocessen – kontroller och uppföljning
Skr. 2022/23:63
2022:22
Statens insatser för likvärdig betygssättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov
Skr. 2022/23:60
2022:23
Skolverkets statistikuppdrag – information, uppföljning och utvärdering
Skr. 2022/23:76
2022:24
Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering
Skr. 2022/23:68
2022:25
Miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling – på rätt väg men långt kvar
Skr. 2022/23:81
2022:26
Trakasserier, hot och våld – förebyggande insatser och hantering vid statliga myndigheter
Skr. 2022/23:86
2022:27
Kvalitetsavgifter och regressrätt – statens insatser för att motverka tågförseningar
Skr. 2022/23:96
2022:28
Skynda långsamt – de statliga servicekontoren i ny regi
Skr. 2022/23:113
2022:29
Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön
Skr. 2022/23:111
2
s. 1 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Bilaga 6
Tabellsamling
1
s. 2 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Tabell 1
Utfallet för statens budget 2018–2022
Miljarder kronor
2018
2019
2020
2021
2022
Inkomster
1 072,1
1 055,5
998,5
1 191,3
1 286,1
Statens skatteinkomster
1 119,9
1 109,4
1 037,4
1 235,1
1 308,1
Övriga inkomster
-47,8
-53,9
-38,8
-43,8
-22,0
Utgifter m.m.
992,1
943,6
1 219,1
1 113,4
1 122,5
UO 1–25 och 27
974,9
990,7
1 171,5
1 216,0
1 210,8
Statsskuldsräntor m.m.
UO 26
13,6
22,2
19,6
-1,3
27,2
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
2,0
-66,9
21,3
-97,0
-110,9
Kassamässig
korrigering
1,6
-2,4
6,8
-4,3
-4,5
Budgetsaldo
80,0
111,9
-220,6
77,9
163,6
Tabell 2
Inkomster i statens budget 2018–2022
Miljarder kronor
Inkomstår
2018
2019
2020
2021
2022
Statens
skatteintäkter
1 101,1
1 122,1
1 079,3
1 220,4
1 273,5
Periodiseringar
18,9
-12,7
-41,9
14,6
34,6
Statens
skatteinkomster
1 119,9
1 109,4
1 037,4
1 235,1
1 308,1
Inkomster av statens
verksamhet
32,8
35,3
46,1
43,3
71,9
Inkomster av försåld
egendom
1,8
0
0,8
0,0
0,9
Återbetalning av lån
0,7
0,8
0,7
1,1
1,4
Kalkylmässiga
inkomster
12,2
14,2
16,2
17,8
18,2
Bidrag från EU
12,4
12,6
14,2
14,6
15,6
Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet
-107,7
-116,7
-116,9
-120,6
-130,0
Utgifter som ges som
krediteringar på
skattekontot
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Statens övriga
inkomster
-47,8
-53,9
-38,8
-43,8
-22,0
Inkomster i statens
budget
1 072,1
1 055,5
998,5
1191,3
1 286,1
2
s. 3 Skr. 2022/23:101 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Tabell 3
Den offentliga sektorns skatteintäkter 2018–2022
Miljarder kronor
Inkomstår
2018
2019
2020
2021
2022
Skatt på arbete
1 243,0
1 265,6
1 250,5
1 329,1
1 389,2
Direkta skatter
657,1
660,8
668,7
694,3
716,0
Kommunal skatt
726,2
748,2
766,1
806,4
846,2
Statlig skatt
60,4
56,3
50,3
56,3
58,9
Jobbskatteavdrag
-113,1
-126,8
-128,1
-131,8
-146,7
Husavdrag
-14,2
-15,3
-16,8
-18,9
-19,2
Övrigt
-2,2
-1,6
-2,8
-17,8
-23,2
Indirekta skatter
585,9
604,8
581,8
634,7
673,2
Arbetsgivaravgifter
566,5
588,6
594,9
630,0
669,4
Egenavgifter
11,8
11,1
11,7
11,5
11,8
Särskild löneskatt
49,2
49,4
50,8
51,9
55,1
Nedsättningar
-3,3
-3,7
-35,0
-16,0
-17,4
Tjänstegruppliv m.m.
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
Avgifter till premiepensionssystemet
-38,8
-41,1
-41,3
-43,2
-46,4
Skatt på kapital
261,4
282,2
271,8
355,9
349,0
Skatt på kapital, hushåll
69,3
69,6
66,0
104,6
87,4
Skatt på företagsvinster
132,9
153,4
149,3
183,6
181,7
Avkastningsskatt
5,4
5,3
5,6
6,7
8,0
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
33,2
34,4
34,6
36,1
37,5
Stämpelskatt
12,1
12,3
12,7
15,5
15,8
Kupongskatt m.m.
8,5
7,2
3,6
9,4
12,3
Skatt på konsumtion och
insatsvaror
579,5
592,7
604,5
651,0
692,9
Mervärdesskatt
446,8
461,3
467,9
511,0
559,7
Skatt på tobak
12,4
11,9
11,9
11,9
13,2
Skatt på etylalkohol
4,5
4,5
5,2
5,6
5,5
Skatt på vin m.m.
6,1
6,1
6,6
6,6
6,5
Skatt på öl
4,3
4,3
4,5
4,5
4,6
Energiskatt
52,4
52,2
52,6
53,8
44,7
Koldioxidskatt
23,0
22,2
20,4
21,9
21,2
Övriga skatter på energi och miljö
3,6
5,2
6,1
5,4
8,1
Skatt på vägtrafik
19,8
20,7
21,6
22,5
22,5
Övriga skatter
6,5
4,4
7,7
7,6
6,9
Skatt på import
6,5
6,9
6,2
7,3
9,3
Restförda och övriga skatter
18,1
15,1
7,1
-5,0
10,9
Restförda skatter
-4,7
-5,0
-10,0
-16,1
-13,7
Övriga skatter
22,9
21,0
17,1
11,2
24,5
Totala skatteintäkter
2 108,6
2 162,3
2 140,0
2 338,3
2 451,3
Avgår EU-skatter
-6,5
-6,9
-6,2
-7,3
-9,3
Offentliga sektorns skatteintäkter
2 102,1
2 155,3
2 133,8
2 331,0
2 442,0
Avgår kommunala skatter
-744,3
-766,8
-785,4
-827,1
-867,6
Avgår avgifter till
ålderspensionssystemet
-256,7
-266,5
-269,1
-283,5
-300,9
Statens skatteintäkter
1 101,1
1 122,1
1 079,3
1 220,4
1 273,5
3
s. 4 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Tabell 4
Utgifter i statens budget 2018–2022
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhörde i statens budget för 2022
Andel i procent av de takbegränsade utgifterna
Miljarder kronor
Utgiftsområde
2018
2019
2020
2021
2022
2018
2019
2020
2021
2022
1
Rikets styrelse
1,1
1,1
1,0
1,1
1,1
14,6
15,0
15,7
16,4
17,6
Samhällsekonomi och
2
finansförvaltning
1,2
1,3
1,1
1,1
1,1
15,7
16,6
17,0
16,9
17,3
3
Skatt, tull och exekution
0,9
0,9
0,8
0,8
0,8
11,4
11,5
12,1
12,5
12,8
4
Rättsväsendet
3,6
3,8
3,5
3,7
3,9
45,9
49,4
53,0
57,2
61,5
5
Internationell samverkan
0,1
0,2
0,1
0,1
0,2
1,9
2,3
2,1
1,8
3,4
Försvar och samhällets
6
krisberedskap
4,2
4,6
4,2
4,5
5,4
53,4
60,5
63,0
70,5
83,5
7
Internationellt bistånd
3,3
3,4
3,1
3,1
3,0
42,8
44,2
46,5
47,5
46,2
8
Migration
1,5
0,9
0,6
0,5
0,8
19,6
11,8
9,6
8,2
11,7
Hälsovård, sjukvård och social
9
omsorg
6,1
6,1
6,8
8,9
7,6
78,4
79,6
101,8
138,0
118,2
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
10
och funktionsnedsättning
7,8
7,5
7,9
7,3
7,3
99,7
97,9
117,9
113,1
114,3
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
2,7
2,6
2,4
2,5
3,0
34,8
34,5
36,7
38,0
46,3
Ekonomisk trygghet för familjer
12
och barn
7,4
7,4
6,7
6,5
6,5
95,2
97,3
99,9
101,1
101,1
Jämställdhet och nyanlända
13
invandrares etablering
1,3
1,0
0,6
0,4
0,3
17,3
13,4
8,5
6,2
5,4
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
6,1
5,9
5,8
5,9
5,0
78,8
77,0
87,2
91,9
78,4
15
Studiestöd
1,6
1,7
1,7
1,7
1,6
21,1
22,8
25,1
26,6
25,5
Utbildning och
16
universitetsforskning
5,9
6,0
5,5
5,9
6,0
76,0
78,5
83,0
91,4
93,0
Kultur, medier, trossamfund och
17
fritid
1,2
1,2
1,4
1,5
1,3
16,0
15,8
20,4
22,7
19,7
Samhällsplan., bostadsförsörjning
och byggande samt
18
konsumentpolitik
0,4
0,2
0,3
0,3
0,5
4,6
3,1
3,8
5,2
7,7
19
Regional utveckling
0,3
0,3
0,2
0,2
0,2
3,6
3,3
3,2
3,2
3,4
20
Allmän miljö- och naturvård
0,8
0,7
0,7
1,1
1,4
10,4
9,4
11,0
16,7
21,5
21
Energi
0,3
0,2
0,2
0,2
0,8
3,6
2,3
3,4
3,4
11,9
22
Kommunikationer
4,4
4,5
4,3
4,6
4,7
56,6
58,6
65,2
72,1
72,9
Areella näringar, landsbygd och
23
livsmedel
1,5
1,6
1,3
1,3
1,4
19,6
20,8
20,0
19,6
21,9
24
Näringsliv
0,6
0,6
4,0
2,0
0,7
7,5
7,3
60,4
30,4
10,3
25
Allmänna bidrag till kommuner
8,7
9,2
10,5
9,9
10,1
111,4
120,1
158,0
153,2
157,0
26
Statsskuldsräntor m.m.
13,6
22,2
19,6
-1,3
27,2
27
Avgiften till Europeiska unionen
2,7
2,9
3,1
3,4
3,1
35,0
37,7
47,2
52,3
48,2
Summa utgiftsområden
988,5
1012,9
1191,1
1214,7
1238,0
Ålderspensionssystemet vid sidan
av SB
24,0
24,3
21,9
21,6
22,3
307,4
317,6
329,4
334,6
347,9
Takbegränsade utgifter
100
100
100
100
100
1282,3
1308,3
1500,8
1550,6
1558,7
Budgeteringsmarginal
4,3
3,3
16,1
9,3
4,8
54,7
42,7
242,2
144,4
75,3
Utgiftstak för staten
1337
1351
1743
1695
1634
4
s. 5 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Tabell 5
Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2018–2022
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Realekonomisk art
Utfall 2022
Utfall 2021
Utfall 2020
Utfall 2019
Utfall 2018
2021–2022
2021–2022
Transfereringar
838 547
864 943
837 699
685 380
681 463
-26 395
-3,1
varav till
Hushållssektorn
358 768
349 356
342 315
316 298
312 446
9 411
2,7
Kommunala sektorn
281 416
300 260
271 763
211 204
213 273
-18 844
-6,3
Företagssektorn
73 996
88 397
102 839
51 165
52 773
-14 402
-16,3
Ålderspensions-systemet
25 681
25 790
24 999
21 675
22 557
-109
-0,4
Statliga ideella organisationer
7 295
7 172
6 441
6 080
6 183
123
1,7
Internationell verksamhet
91 392
93 967
89 343
78 957
74 232
-2 574
-2,7
varav till EU-institutioner
48 240
52 262
47 193
37 683
34 960
-4 022
-7,7
Konsumtionsutgifter
305 626
291 744
265 854
253 508
248 321
13 882
4,8
varav
Löner inklusive sociala avgifter
173 980
169 302
158 995
148 380
142 561
4 678
2,8
Omkostnader för konsumtion
94 830
85 361
73 319
72 626
72 994
9 469
11,1
Lokaler
23 204
22 091
21 257
20 076
19 269
1 113
5,0
Sociala naturaförmåner
13 611
14 991
12 283
12 425
13 499
-1 379
-9,2
Investeringsverksamhet
51 630
46 638
44 089
39 913
33 591
4 992
10,7
Räntor
27 256
-1 020
19 995
22 720
14 211
28 276
-2 771,4
varav
Räntor på statsskulden
27 088
-1 388
19 463
22 126
13 536
28 475
-2 051,8
Finansiella transaktioner
14 901
12 443
23 422
11 359
10 940
2 458
19,8
Summa utgiftsområden
1 237 960
1 214 747
1 191 059
1 012 879
988 527
23 213
1,9
Källa: Ekonomistyrningsverket.
5
s. 6 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Tabell 6 Realekonomisk fördelning – Utgiftsområden inom statens budget realekonomiskt fördelade för 2022
Miljoner kronor
Trans-
Konsumtions-
Investerings-
Finansiella
Utgiftsområde
fereringar
utgifter
verksamhet
Räntor
transaktioner
Total
1
Rikets styrelse
2 315
14 751
118
1
390
17 575
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
13 835
3 351
5
2
147
17 340
3
Skatt, tull och exekution
29
12 101
137
3
571
12 841
4
Rättsväsendet
545
57 992
763
18
2 178
61 496
5
Internationell samverkan
3 001
375
1
0
4
3 381
6
Försvar och samhällets krisberedskap
2 358
62 526
18 019
-54
692
83 541
7
Internationellt bistånd
42 312
3 856
11
-1
19
46 196
8
Migration
4 700
6 865
7
-1
158
11 730
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
102 636
13 351
28
25
2 124
118 165
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
103 859
9 681
11
9
114 340
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
45 552
698
34
0
57
46 341
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
101 067
0
0
101 067
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
4 856
579
1
0
11
5 447
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
63 511
14 547
8
-8
318
78 376
15
Studiestöd
23 067
1 069
1
24
1 319
25 479
16
Utbildning och universitetsforskning
37 571
53 128
357
-102
2 012
92 965
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
16 522
3 063
23
1
124
19 733
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
6 349
1 306
5
0
53
7 713
19
Regional utveckling
2 907
369
0
0
80
3 357
20
Allmän miljö- och naturvård
13 744
7 536
148
0
83
21 511
21
Energi
9 917
1 899
4
-1
43
11 862
22
Kommunikationer
10 570
27 719
31 908
240
2 440
72 878
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
16 183
5 366
33
12
341
21 935
24
Näringsliv
5 876
3 498
9
-2
893
10 274
25
Allmänna bidrag till kommuner
157 022
157 022
26
Statsskuldsräntor m.m.
3
27 088
64
27 155
27
Avgiften till Europeiska unionen
48 240
48 240
Summa
838 547
305 626
51 630
27 256
14 901
1 237 960
Källa: Ekonomistyrningsverket.
6
s. 7 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Tabell 7
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2018–2022
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
Utfall 2022
Utfall 2021
Utfall 2020
Utfall 2019
Utfall 2018
2021–2022
2021–2022
2
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
13 819
13 711
13 583
13 369
13 018
108
0,8
7
1:1
Biståndsverksamhet
4 284
4 539
4 528
4 196
4 398
-255
-5,6
9
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
467
444
125
35
126
23
5,2
9
4:4
Kostnader för statlig
assistansersättning
28 522
28 534
27 981
28 592
29 022
-12
0,0
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering
m.m.
42 535
39 478
38 786
34 657
34 307
3 057
7,7
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar
m.m.
38 106
36 687
38 117
39 341
40 499
1 419
3,9
11
1:1
Garantipension till
ålderspension
17 387
14 044
14 386
13 175
13 142
3 343
23,8
11
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
8 923
9 360
9 966
10 382
10 869
-437
-4,7
11
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
11 899
10 595
10 414
9 196
9 139
1 304
12,3
11
1:5
Inkomstpensionstillägg
6 133
2 035
4 099
201,4
12
1:1
Barnbidrag
33 306
33 389
33 326
33 175
31 722
-83
-0,2
12
1:2
Föräldraförsäkring
43 746
43 180
42 326
41 200
40 610
567
1,3
12
1:3
Underhållsstöd
2 726
2 692
2 636
2 700
2 593
34
1,3
12
1:6
Omvårdnadsbidrag och
vårdbidrag
3 759
3 550
3 617
3 633
3 742
209
5,9
12
1:8
Bostadsbidrag
4 126
5 019
5 284
4 606
4 574
-893
-17,8
14
1:2
Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
31 308
41 370
38 395
25 074
23 704
-10 062
-24,3
14
1:3
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
284
434
428
980
1 442
-151
-34,7
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
1 516
1 645
1 728
1 803
1 694
-129
-7,8
14
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
1 279
830
2 986
2 063
1 480
450
54,2
14
1:14
Etableringsersättning till vissa
nyanlända invandrare
1 011
1 347
2 288
3 563
4 925
-336
-24,9
15
1:1
Studiehjälp
4 318
4 340
4 269
4 237
4 030
-22
-0,5
15
1:2
Studiemedel
14 507
15 603
14 773
12 971
11 501
-1 096
-7,0
17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte
och samarbete
405
837
1 015
98
135
-433
-51,7
17
5:2
Ersättningar och bidrag till
konstnärer
734
830
423
411
398
-96
-11,5
17
10:1
Filmstöd
628
949
553
561
3
-321
-33,8
17
13:1
Stöd till idrotten
2 738
3 876
3 472
1 953
1 962
-1 138
-29,4
17
14:1
Bidrag till folkbildningen
4 829
4 769
4 461
4 298
4 358
60
1,3
20
1:8
Klimatbonus
6 905
4 810
2 078
1 280
2 095
43,6
20
1:19
(2019)
Elfordonspremie
-1
413
21
1:12
Kompensation för höga elpriser
8 682
8 682
24
1:22
Stöd vid korttidsarbete
76
446
838
-370
-83,0
Övriga anslag
19 809
20 013
19 533
18 749
18 640
-204
-1,0
Totalt
358 768
349 356
342 315
316 298
312 446
9 411
2,7
Källa: Ekonomistyrningsverket.
7
s. 8 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Tabell 8
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2018–2022
Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2022
2021
2020
2019
2018
2021–2022
2021–2022
1
6:1
Allmänna val och demokrati
297
7
3
238
207
290
4 467,7
6
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
13
7
8
123
237
6
89,5
8
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
3 201
1 654
2 315
3 277
9 006
1 548
93,6
8
Tillfälligt stöd till kommuner med
1:9
anledning av kriget i Ukraina
500
500
8
Tillfälligt stöd till kommuner för
1:9
ensamkommande unga asylsökande
(2019)
m fl.
195
396
9
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
32 887
31 851
30 041
28 428
27 067
1 036
3,3
9
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
26 595
47 826
24 531
8 338
7 347
-21 232
-44,4
9
1:8
Bidrag till psykiatri
1 631
1 731
1 784
1 839
1 491
-99
-5,7
9
Prestationsbundna insatser för att
1:11
korta vårdköerna
2 967
2 972
2 896
1 610
-5
-0,2
9
Kostnader för statlig
4:4
assistansersättning
-4 423
-4 400
-4 453
-4 417
-3 714
-24
0,5
9
Stimulansbidrag och åtgärder inom
4:5
äldreområdet
8 773
8 096
1 407
546
2 385
677
8,4
9
4:6
Statens institutionsstyrelse
423
211
423
9
Bidrag till utveckling av socialt arbete
4:7
m.m.
378
554
316
676
1 296
-177
-31,9
10
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
562
1 428
1 401
1 716
1 866
-866
-60,7
10
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
4 046
4 379
6 904
-334
-7,6
13
Kommunersättningar vid
1:2
flyktingmottagande
3 924
4 573
6 991
11 817
16 128
-648
-14,2
14
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska program och
1:3
insatser
1 875
3 712
2 279
2 684
3 544
-1 837
-49,5
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
2 255
2 347
2 412
2 550
2 306
-92
-3,9
14
Nystartsjobb, etableringsjobb och
stöd för
1:13
yrkesintroduktionsanställningar
703
548
707
418
668
155
28,3
16
Utveckling av skolväsendet och
1:5
annan pedagogisk verksamhet
3 665
3 635
2 111
1 944
2 356
30
0,8
16
Maxtaxa i förskola, fritidshem och
1:7
annan pedagogisk verksamhet, m.m.
4 268
3 657
3 707
4 353
4 257
611
16,7
16
1:11
(2020)
Fler anställda i lågstadiet
894
1 790
2 089
16
1:13
Bidrag till lärarlöner
3 470
3 531
3 418
3 343
3 379
-61
-1,7
16
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och
1:15
kunskapsutveckling
5 814
5 543
4 374
3 136
894
271
4,9
16
1:15
Upprustning av skollokaler och
(2018)
utemiljöer
627
16
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
4 927
4 358
3 101
2 205
2 126
569
13,1
16
Ersättningar för klinisk utbildning och
2:66
forskning
2 056
2 641
2 590
2 617
2 577
-585
-22,2
18
1:8
Stöd till kommuner för ökat
(2019)
bostadsbyggande
1 395
19
1:1
Regionala utvecklingsåtgärder
524
369
379
382
805
155
42,0
20
1:3
Åtgärder för värdefull natur
974
900
494
414
362
75
8,3
20
1:17
Klimatpremier
349
66
26
12
283
428,3
8
s. 9 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2022
2021
2020
2019
2018
2021–2022
2021–2022
22
Utveckling av statens
1:1
transportinfrastruktur 1
-8
942
642
1 041
1 146
-950
-100,9
22
1:11
Trängselskatt i Stockholm 1
45
934
107
639
598
-889
-95,2
22
Bidrag för upprätthållande av
1:18
kollektivtrafik
985
3 018
2 873
-2 034
-67,4
22
Driftsäker och tillgänglig elektronisk
2:5
kommunikation
270
181
53
19
17
89
48,9
25
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
151 223
148 511
120 809
110 539
99 808
2 711
1,8
25
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
4 893
4 717
4 662
4 506
4 094
177
3,7
25
Tillfälligt stöd till enskilda kommuner
1:4
och regioner
299
299
25
1:4
Stöd med anledning av
(2020)
flyktingsituationen
3 000
5 000
7 000
25
Medel till befolkningsmässigt mindre
1:5
kommuner
300
300
25
1:5
Stöd till kommunsektorn för att stärka
(2020)
välfärden
29 486
25
Tillfälligt stöd för ökade kostnader för
1:6
finansiering
300
300
Övriga anslag
10 458
9 973
9 309
9 211
9 499
485
4,9
Totalt
281 416
300 260
271 763
211 204
213 273
-18 844
-6,3
1 Minskningen jämfört med 2021 förklaras främst av att transfereringar från dessa anslag till regionägda bolag klassificeras som transfereringar till företag fr.o.m. 2022.
Källa: Ekonomistyrningsverket.
Tabell 9 Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2018–2022
Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2022
2021
Utfall 2020
2019
2018
2021–2022
2021–2022
1
8:1
Mediestöd
1 070
994
1 468
644
492
76
7,6
9
Stimulansbidrag och åtgärder inom
4:5
äldreområdet
542
983
494
451
361
-441
-44,8
10
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
7 467
9 952
10 094
1 090
954
-2 484
-25,0
14
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
1:3
program och insatser
934
1 688
1 211
1 195
1 582
-754
-44,7
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
14 489
14 474
14 150
14 551
13 356
15
0,1
14
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd
1:13
för yrkesintroduktionsanställningar
3 260
2 816
2 987
4 207
4 322
444
15,8
16
Statligt stöd till
1:19
yrkeshögskoleutbildning
2 518
2 267
1 826
1 401
1 255
251
11,1
16
Vetenskapsrådet: Forskning och
3:1
forskningsinformation
1 153
1 057
528
3
527
96
9,1
17
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
1:2
kulturutbyte och samarbete
856
2 016
1 162
94
102
-1 160
-57,5
17
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
737
18
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
1 065
69
53
23
400
995
1 437,0
18 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för
1:8
studerande
4 983
3 578
2 221
1 590
1 376
1 405
39,3
20
1:16
Klimatinvesteringar
2 342
1 841
756
482
1 504
501
27,2
20
1:17
Klimatpremier
209
58
106
53
38
151
261,8
20
1:19
Industriklivet
549
238
151
36
121
311
130,5
9
s. 10 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2022
2021
Utfall 2020
2019
2018
2021–2022
2021–2022
20
1:23
Laddinfrastruktur
528
528
20
1:24
Biogasstöd
204
204
21
1:7
Energiteknik
75
327
326
-147
501
-253
-77,2
22
Utveckling av statens
1:1
transportinfrastruktur 1
1 473
347
573
387
535
1 126
324,4
22
Vidmakthållande av statens
1:2
transportinfrastruktur
372
13
-473
-131
-186
360
2 858,1
22
Ersättning för sjöräddning och
1:4
fritidsbåtsändamål
369
188
188
188
188
181
96,0
22
1:11
Trängselskatt i Stockholm 1
1 506
-28
-4
-5
-6
1 534
-5 445,5
22
1:15
Sjöfartsstöd
1 331
1 182
1 227
1 564
1 432
149
12,6
22
Driftsäker och tillgänglig elektronisk
2:5
kommunikation
1 290
1 528
192
80
115
-237
-15,5
23
Bekämpning av smittsamma
1:6
djursjukdomar
150
372
95
68
82
-222
-59,6
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
7 438
6 945
7 188
7 361
7 392
493
7,1
23
Åtgärder för landsbygdens miljö och
1:17
struktur
4 616
2 823
2 765
4 228
3 809
1 792
63,5
23 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
1:18
struktur
2 968
2 593
3 623
2 990
2 044
375
14,5
23
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
9
233
152
162
329
-224
-95,9
24
Verket för innovationssystem:
1:2
Forskning och utveckling
1 878
1 889
1 656
1 627
1 591
-11
-0,6
24
Institutens strategiska
1:3
kompetensmedel
997
1 069
759
747
741
-72
-6,7
24
1:22
Stöd vid korttidsarbete
-379
7 092
33 865
-7 471
-105,3
24
1:23
(2021)
Stöd till enskilda näringsidkare
2 057
339
-2 057
-100,0
24
1:24
Omställningsstöd
1 391
1 391
24
1:24
(2021)
Omställningsstöd
-439
9 932
5 677
-10 371
-104,4
24
Omsättningsstöd till enskilda
1:25
näringsidkare
276
276
24
1:26
(2021)
Stöd till handelsbolag
364
-364
-100,0
24
1:27
Tillfälligt stöd för hyreskostnader för
(2021)
vissa företag
7
949
1 194
-942
-99,2
Övriga anslag
6 496
6 491
6 288
6 224
7 079
5
0,1
Totalt
73 996
88 397
102 839
51 165
52 773
-14 402
-16,3
1 Ökningen jämfört med 2021 förklaras främst av att transfereringar från dessa anslag till regionägda bolag klassificeras som transfereringar till företag fr.o.m. 2022. Tidigare år klassificerades sådana transfereringar som transfereringar till kommunsektorn.
Källa: Ekonomistyrningsverket.
Tabell 10 Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2018–2022
Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2022
2021
2020
2019
2018
2021–2022
2021–2022
1
4:1
Regeringskansliet m.m.
5 712
5 500
5 201
4 928
4 957
212
3,8
1
5:1
Länsstyrelserna m.m.
2 627
2 848
2 360
2 143
2 100
-222
-7,8
2
1:15
Statens servicecenter
460
394
380
428
6
65
16,6
3
1:1
Skatteverket
6 460
6 550
6 296
5 896
5 997
-90
-1,4
3
1:2
Tullverket
1 659
1 572
1 463
1 370
1 288
87
5,5
10
s. 11 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2022
2021
2020
2019
2018
2021–2022
2021–2022
4
1:1
Polismyndigheten
24 092
22 971
21 192
19 013
17 326
1 121
4,9
4
1:3
Åklagarmyndigheten
1 568
1 476
1 389
1 275
1 219
92
6,3
4
1:5
Sveriges Domstolar
4 977
4 826
4 583
4 384
4 270
151
3,1
4
1:6
Kriminalvården
7 765
6 928
6 195
5 810
5 734
836
12,1
6
1:1
Förbandsverksamhet och
beredskap
18 438
17 387
16 482
15 695
13 516
1 052
6,0
6
1:11
Försvarets materielverk
1 010
924
787
743
46
86
9,3
6
2:6
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
854
867
863
767
716
-13
-1,5
7
1:1
Biståndsverksamhet
1 320
1 735
1 115
1 046
863
-415
-23,9
8
1:1
Migrationsverket
3 176
2 921
3 118
3 233
3 577
255
8,7
9
1:1
Socialstyrelsen
494
513
523
444
449
-18
-3,6
9
1:6
Bidrag till folkhälsa och
sjukvård
918
408
1 311
253
131
511
125,3
9
2:1
Folkhälsomyndigheten
411
404
349
304
283
7
1,8
10
2:1
Försäkringskassan
7 042
6 893
6 718
6 305
6 215
149
2,2
14
1:1
Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader
5 765
5 754
5 281
5 450
6 208
11
0,2
14
1:3
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
1 250
1 625
16
2:3
Uppsala universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad
nivå
1 442
1 446
1 286
1 182
1 231
-4
-0,3
16 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
nivå
1 496
1 544
1 446
1 379
1 367
-48
-3,1
16
2:6
Lunds universitet: Forskning
och utbildning på forskarnivå
1 545
1 583
1 441
1 407
1 409
-39
-2,4
16
2:16
Karolinska institutet: Forskning
och utbildning på forskarnivå
880
963
812
671
666
-83
-8,6
16
2:17
Kungl. Tekniska högskolan:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
707
849
715
672
646
-142
-16,7
16
2:18
Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 125
1 164
1 070
945
922
-39
-3,4
16
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning
och forskningsinformation
3 972
3 915
3 570
3 478
3 378
58
1,5
19
1:3
Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden
2014–2020
167
184
215
32
31
-17
-9,2
22
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
2 610
2 565
2 337
2 057
1 811
45
1,8
22
1:2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
3 992
3 946
3 768
3 440
3 248
46
1,2
23
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
1 319
1 415
1 287
1 206
1 187
-97
-6,8
24
1:4
Tillväxtverket
567
512
274
197
190
55
10,8
Övriga anslag
59 409
58 344
55 163
50 978
49 946
1 065
1,8
Totalt
173 980
169 302
158 995
148 380
142 561
4 678
2,8
Källa: Ekonomistyrningsverket.
11
s. 12 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Tabell 11
Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2018–2022
Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring-
förändring-
Utgiftsområde
2022
2021
2020
2019
2018
2021–2022
2021–2022
1
Rikets styrelse
14 751
14 022
12 918
12 766
12 623
729
5,2
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
3 351
3 073
3 076
2 886
2 274
278
9,1
3
Skatt, tull och exekution
12 101
11 883
11 485
10 953
10 872
218
1,8
4
Rättsväsendet
57 992
54 326
50 422
46 795
43 860
3 667
6,7
5
Internationell samverkan
375
364
366
360
357
11
3,0
6
Försvar och samhällets krisberedskap
62 526
52 516
47 765
46 534
44 235
10 010
19,1
7
Internationellt bistånd
3 856
4 271
3 217
3 068
2 757
-415
-9,7
8
Migration
6 865
5 815
6 349
7 266
8 785
1 050
18,1
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
13 351
15 297
12 387
9 790
9 178
-1 945
-12,7
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
9 681
9 461
9 322
9 078
8 650
219
2,3
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
698
705
661
528
502
-7
-1,0
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
579
582
501
546
415
-3
-0,5
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
14 547
14 996
12 523
14 461
16 599
-449
-3,0
15
Studiestöd
1 069
921
939
905
892
148
16,1
16
Utbildning och universitetsforskning
53 128
52 799
49 753
46 650
45 972
329
0,6
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
3 063
3 030
2 978
2 744
2 693
33
1,1
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
1 306
1 324
1 270
1 252
1 187
-18
-1,3
19
Regional utveckling
369
397
447
204
132
-28
-7,1
20
Allmän miljö- och naturvård
7 536
7 005
5 795
5 534
5 884
530
7,6
21
Energi
1 899
1 516
1 464
1 462
1 394
383
25,3
22
Kommunikationer
27 719
28 363
24 522
22 582
21 821
-644
-2,3
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
5 366
5 392
4 860
4 581
4 789
-25
-0,5
24
Näringsliv
3 498
3 688
2 832
2 564
2 449
-190
-5,2
25
Allmänna bidrag till kommuner
1
1
26
Statsskuldsräntor m.m.
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
305 626
291 744
265 854
253 508
248 321
13 882
4,8
Källa: Ekonomistyrningsverket.
Tabell 12
Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2018–2022
Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2022
2021
2020
2019
2018
2021–2022 2021–2022
1
Rikets styrelse
2 315
1 988
2 407
1 810
1 636
327
16,4
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
13 835
13 728
13 588
13 391
13 092
107
0,8
3
Skatt, tull och exekution
29
34
24
27
51
-6
-16,6
4
Rättsväsendet
545
408
377
329
354
137
33,6
5
Internationell samverkan
3 001
1 413
1 699
1 972
1 531
1 589
112,5
6
Försvar och samhällets krisberedskap
2 358
1 434
1 460
1 575
1 496
923
64,4
7
Internationellt bistånd
42 312
43 161
42 646
41 153
39 973
-849
-2,0
8
Migration
4 700
2 189
2 991
4 329
10 556
2 511
114,7
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
102 636
122 369
89 149
69 714
69 156
-19 733
-16,1
12
s. 13 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2022
2021
2020
2019
2018
2021–2022
2021–2022
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
103 859
102 806
107 273
88 144
90 325
1 053
1,0
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
45 552
37 238
35 946
33 920
34 232
8 315
22,3
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
101 067
101 068
99 939
97 315
95 208
0
0,0
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
4 856
5 589
7 970
12 753
16 732
-733
-13,1
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
63 511
76 508
74 187
62 174
61 961
-12 997
-17,0
15
Studiestöd
23 067
24 148
22 555
20 456
18 748
-1 081
-4,5
16
Utbildning och universitetsforskning
37 571
36 466
31 206
29 842
28 132
1 104
3,0
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
16 522
19 458
17 300
12 963
13 196
-2 937
-15,1
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
6 349
3 820
2 470
1 758
3 389
2 529
66,2
19
Regional utveckling
2 907
2 778
2 669
3 027
3 044
129
4,7
20
Allmän miljö- och naturvård
13 744
9 411
4 937
3 627
4 210
4 333
46,0
21
Energi
9 917
1 804
1 881
766
2 105
8 112
449,7
22
Kommunikationer
10 570
11 206
8 319
6 125
6 307
-636
-5,7
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
16 183
13 903
14 786
15 787
14 678
2 280
16,4
24
Näringsliv
5 876
26 517
46 762
4 687
4 972
-20 642
-77,8
25
Allmänna bidrag till kommuner
157 022
153 235
157 964
120 051
111 408
3 787
2,5
26
Statsskuldsräntor m.m.
3
1
2
11
2
242,5
27
Avgiften till Europeiska unionen
48 240
52 262
47 193
37 683
34 960
-4 022
-7,7
Summa utgiftsområden
838 547
864 943
837 699
685 380
681 463
-26 395
-3,1
Källa: Ekonomistyrningsverket.
Tabell 13
Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2018–2022
Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2022
2021
2020
2019
2018
2021–2022
2021–2022
1
Rikets styrelse
118
-24
3
-1
32
142
-599,6
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
5
6
3
8
5
-1
-11,3
3
Skatt, tull och exekution
137
55
35
52
53
82
149,1
4
Rättsväsendet
763
438
463
554
278
325
74,2
5
Internationell samverkan
1
1
1
1
1
0
-26,6
6
Försvar och samhällets krisberedskap
18 019
15 612
12 850
11 364
6 603
2 407
15,4
7
Internationellt bistånd
11
9
9
6
5
1
15,6
8
Migration
7
7
7
9
25
0
5,5
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
28
24
21
22
19
4
19,1
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
11
11
7
15
8
0
-3,0
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34
31
8
7
3
3
9,1
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
1
2
1
1
1
-1
-60,2
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
8
4
12
5
4
3
73,5
15
Studiestöd
1
0
0
0
0
0
147,5
16
Utbildning och universitetsforskning
357
297
292
204
301
60
20,3
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
23
70
18
23
23
-48
-67,5
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
5
2
3
5
5
3
142,0
13
s. 14 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2022
2021
2020
2019
2018
2021–2022
2021–2022
19
Regional utveckling
0
0
0
0
0
0
-59,0
20
Allmän miljö- och naturvård
148
247
154
220
290
-99
-39,9
21
Energi
4
3
2
1
8
1
39,1
22
Kommunikationer
31 908
29 791
30 124
27 379
25 887
2 117
7,1
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
33
37
36
27
31
-4
-11,8
24
Näringsliv
9
14
39
11
9
-5
-33,2
25
Allmänna bidrag till kommuner
26
Statsskuldsräntor m.m.
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
51 630
46 638
44 089
39 913
33 591
4 992
10,7
Källa: Ekonomistyrningsverket.
Tabell 14
Realekonomisk fördelning – Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2018–2022
Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2022
2021
2020
2019
2018
2021–2022
2021–2022
1
Rikets styrelse
391
405
420
393
333
-14
-3,4
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
149
115
336
311
286
35
30,1
3
Skatt, tull och exekution
574
562
511
488
470
13
2,2
4
Rättsväsendet
2 196
1 996
1 761
1 701
1 441
200
10,0
5
Internationell samverkan
4
4
4
4
4
0
-5,1
6
Försvar och samhällets krisberedskap
638
955
954
1 040
1 094
-317
-33,2
7
Internationellt bistånd
17
22
653
14
78
-4
-20,5
8
Migration
157
214
232
243
257
-57
-26,5
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
2 149
279
217
65
65
1 870
671,3
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
790
773
1 297
635
698
17
2,2
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
57
42
37
31
34
15
34,3
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
0
0
0
0
0
0
-41,4
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
11
39
44
79
144
-28
-71,2
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
310
438
432
331
222
-128
-29,2
15
Studiestöd
1 342
1 519
1 565
1 454
1 479
-176
-11,6
16
Utbildning och universitetsforskning
1 910
1 788
1 712
1 836
1 601
121
6,8
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
125
124
120
99
97
1
0,6
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
53
42
36
37
34
11
26,5
19
Regional utveckling
81
48
67
85
400
32
66,6
20
Allmän miljö- och naturvård
83
62
64
65
55
21
34,9
21
Energi
43
72
52
45
56
-29
-40,4
22
Kommunikationer
2 680
2 737
2 202
2 518
2 578
-57
-2,1
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
353
299
338
389
99
55
18,3
24
Näringsliv
891
188
10 774
41
35
703
375,0
25
Allmänna bidrag till kommuner
26
Statsskuldsräntor m.m.
27 152
-1 299
19 590
22 174
13 591
28 451
-2 189,7
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
42 157
11 422
43 417
34 079
25 151
30 734
269,1
Källa: Ekonomistyrningsverket.
14
s. 15 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 6
Tabell 15
Antal statligt anställda 2018–2022 (kvinnor respektive män)
Antal 1
2018
2019
2020
2021
2022
Kvinnor
127 771
128 549
132 559
135 756
138 089
Män
114 308
115 028
118 272
121 170
123 969
Summa
242 079
243 577
250 831
256 926
262 058
1 Anställda med en omfattning på understigande 40 procent av heltid ingår inte. Källa: Arbetsgivarverket.
Tabell 16 Antal statligt anställda 2018–2022 fördelade på åldersgrupper och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning
Ålder och kön
2018
2019
2020
2021
2022
–34
57 929
58 300
60 966
62 150
63 360
Kvinnor
50,8
50,9
50,8
50,6
50
Män
49,2
49,1
49,2
49,4
50
35–44
64 732
64 470
65 662
66 859
67 951
Kvinnor
54,9
54,7
54,7
54,6
54,5
Män
45,1
45,3
45,3
45,4
45,5
45–54
65 238
66 131
67 552
68 803
69 381
Kvinnor
53,4
53,6
53,7
53,9
54,2
Män
46,6
46,4
46,3
46,1
45,8
55–
54 180
54 676
56 651
59 114
61 366
Kvinnor
51,5
51,5
51,8
51,9
51,8
Män
48,5
48,5
48,2
48,1
48,2
Summa
242 079
243 577
250 831
256 926
262 058
Källa: Arbetsgivarverket.
Tabell 17 Antal statligt anställda 2018–2022 fördelade på sektorer och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning
Sektorer och kön
2018
2019
2020
2021
2022
Affärsverk 1
10 979
11 647
12 460
12 858
13 168
Kvinnor
38,8
39,5
39,9
40,3
40,8
Män
61,2
60,5
60,1
59,7
59,2
Univeristet 2
60 411
61 535
62 787
63 681
64 230
Kvinnor
54,2
54,4
54,6
54,9
55,4
Män
45,8
45,6
45,4
45,1
44,6
Försvar 3
20 199
22 984
24 168
24 563
25 150
Kvinnor
17,3
18,8
20,6
21,4
22,4
Män
82,7
81,2
79,4
78,6
77,6
Övrig verksamhet 4
150 490
147 411
151 416
155 824
159 510
Kvinnor
58
58,4
58,3
58
57,4
Män
42
41,6
41,7
42
42,6
Summa
242 079
243 577
250 831
256 926
262 058
1 Affärsverk och infrastruktur.
2 Universitet och högskolor.
3 Försvarsmakten.
4 Omfattar bl.a. miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter.
Källa: Arbetsgivarverket.
15
s. 1 Skr. 2022/23:101 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 7
Bilaga 7
Statliga myndigheter
1
s. 2 Statliga myndigheter Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 7
Statliga myndigheter
De myndigheter som ingår i årsredovisningen för staten finns med i denna förteckning. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet.
Affärsverket svenska kraftnät
Allmänna reklamationsnämnden
Arbetsdomstolen
Arbetsförmedlingen
Arbetsgivarverket
Arbetsmiljöverket
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Bolagsverket
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
Centrala studiestödsnämnden
Delegationen mot segregation (myndigheten upphörde den 31 december 2022) Diskrimineringsombudsmannen
Domarnämnden
Domstolsverket
E-hälsomyndigheten
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Etikprövningsmyndigheten
Exportkreditnämnden
Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet
Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Fortifikationsverket
Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försvarsunderrättelsedomstolen Försäkringskassan
2
s. 3 Gymnastik- och idrottshögskolan Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 7
Gymnastik- och idrottshögskolan
Göteborgs universitet
Havs- och vattenmyndigheten
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan Väst
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Institutet för mänskliga rättigheter (myndigheten startade den 1 januari 2022) Institutet för rymdfysik
Institutet för språk och folkminnen Integritetsskyddsmyndigheten
Justitiekanslern
Jämställdhetsmyndigheten
Kammarkollegiet
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kriminalvården
Kronofogdemyndigheten
Kungl. Biblioteket
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kungl. Tekniska högskolan
Kungliga slottsstaten
Kustbevakningen
Kärnavfallsfonden
3
s. 4 Gymnastik- och idrottshögskolan Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 7
Lantmäteriet
Linköpings universitet
Linnéuniversitetet
Livsmedelsverket
Luftfartsverket, affärsverk
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Läkemedelsverket
Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen i Värmlands län
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Malmö universitet Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna museet
Myndigheten för arbetsmiljökunskap Myndigheten för delaktighet Myndigheten för digital förvaltning Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten för press, radio och tv
Myndigheten för psykologiskt försvar (myndigheten startade den 1 januari 2022) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Myndigheten för stöd till trossamfund Myndigheten för tillgängliga medier
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för yrkeshögskolan
Mälardalens universitet (myndigheten bytte namn den 1 januari 2022 från Mälardalens högskola)
4
s. 5 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 7
Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
Patent- och registreringsverket
Pensionsmyndigheten
Polarforskningssekretariatet
Polismyndigheten
Post- och telestyrelsen
Regeringskansliet Revisorsinspektionen Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret Riksrevisionen Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket
Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Skolforskningsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Spelinspektionen
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Statens centrum för arkitektur och design
Statens energimyndighet Statens fastighetsverk
Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens institutionsstyrelse
Statens jordbruksverk Statens konstråd Statens kulturråd
Statens maritima och transporthistoriska museer Statens medieråd
Statens museer för världskultur Statens musikverk
Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk
5
s. 6 Statskontoret Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 7
Statens tjänstepensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms konstnärliga högskola Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfattning) Södertörns högskola
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket
Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets plikt- och prövningsverk Trafikanalys
Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket
Umeå universitet
Universitets- och högskolerådet
Universitetskanslersämbetet
Upphandlingsmyndigheten
Uppsala universitet
Verket för innovationssystem
Vetenskapsrådet
Åklagarmyndigheten
Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd
6
s. 1 Statskontoret Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
Bilaga 8
Ordlista
1
s. 2 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
Ordlista
Anläggningstillgång
Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstillgång eller omsättningstillgång. Med stadigvarande bruk eller innehav avses tillgångar som innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.
Anskaffningsvärde
Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Anskaffningsvärdemetoden
En metod som används för att redovisa och värdera anläggningstillgångar i balansräkningen. Metoden innebär att en anläggningstillgång initialt tas upp till anskaffningsvärdet. Det bokförda värdet minskar sedan löpande under tillgångens nyttjandeperiod med avskrivningar och nedskrivningar. Se även Kapitalandelsmetoden.
Anslag
Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter. Samtliga anslag i statens budget är ramanslag. Se vidare Ramanslag.
Anslagsbehållningar
Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslags- behållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budget-propositionen och vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslagsbehållningar för de kommande åren. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.
Anslagskredit
Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se vidare Ramanslag.
Anslagssparande
Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare Ramanslag.
Ansvarsförbindelser
Befintliga förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbindelser
2
s. 3 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bl.a. i flera internationella redovisnings- rekommendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse. Ansvars- förbindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.
Avgift
Ersättning som betalas för en motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).
Avsättning
Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.
Balansräkning
Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.
Beredskapstillgång
Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.
Beställningsbemyndigande
Tillstånd som en statlig myndighet behöver för att få ingå ekonomiska åtaganden som kommer att belasta framtida anslag.
Bidrag
Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även Transferering.
Bokföringsmässiga grunder
Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.
Bokfört värde
Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.
Bruttonationalinkomst (BNI)
Summa av bruttonationalprodukten och faktorinkomster till och från utlandet, t.ex. löner, aktieutdelningar, räntor.
Bruttonationalprodukten (BNP)
Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
3
s. 4 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
Bruttoredovisning
Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de kvittas inte mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.
Budgeteringsmarginal
Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.
Budgetunderskott
Ett negativt saldo i statens budget som uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.
Budgetöverskott
Ett positivt saldo i statens budget som uppkommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare Statens budgetsaldo.
Derivatinstrument
Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).
Effektivitetsrevision
Riksrevisionens granskning av effektiviteten i den statliga verksamheten. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.
Eget kapital
Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.
Ekonomisk händelse
Alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärs-händelse som används i näringslivet.
Eliminering
Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning. I årsredovisningen för staten innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan
4
s. 5 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
myndigheter (även affärsverk) liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.
Elstöd
Elstöd är ersättning som betalas till de svenska elkonsumenterna för de höga elpriserna. Se även beskrivning av begreppen Kapacitetsavgifter och Flaskhalsintäkter.
Finansiell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt. Se även Anläggningstillgång.
Finansiellt sparande
Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräkenskapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Överskottsmål.
Finansieringsanalys
Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finansieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens nettoupplåning, har förändrats under året. Förändringen delas in i avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning.
Flaskhalsintäkter
Benämningen flaskhalsintäkter används i årsredovisning för staten för intäkter som används för att finansiera statens kostnader för lämnat elstöd.
Fordringar
Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.
Förenklad substansvärdering
Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substansvärdering. Metoden innebär att statens andel av företagens eget kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt förenklad substansvärdering.
Förutbetald intäkt
Inkomster från varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats till köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestationen utförs.
Förutbetald kostnad
Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år när prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg.
5
s. 6 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
God redovisningssed
Utgångspunkt för bokföring som finns uttryckt i lagar, förordningar, övriga regerings- beslut samt av Ekonomistyrningsverket utfärdade föreskrifter och allmänna råd och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser.
Immateriell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för datorprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även Anläggningstillgång.
Inbetalning
Ekonomisk händelse då pengar överförs från en ägare till en annan. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.
Indragning
Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).
Inkomst
En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka statens nettoförmögenhet. Begreppet används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.
Inkomsttitel
Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.
Inleverans
Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.
Interna mellanhavanden
Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I årsredovisningen för staten är interna mellanhavanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.
Intäkt
Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens netto- förmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.
Kapacitetsavgift
I årsredovisningen för staten används begreppet kapacitetsavgifter för inbetalade avgifter från elbolag och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts
6
s. 7 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan elområden i dagen-före-marknaden.
Kapitalandelsmetoden
En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas en investering initialt till sitt anskaffningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter med företagets vinster eller förluster, för att avspegla myndighetens andel av företaget. Se även Anskaffningsvärdemetoden.
Kassamässig redovisning mot statens budget
Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.
Kassamässig korrigering
Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken. När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till räntekontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.
Konsolidering
Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolidering i staten innebär att myndigheternas resultaträkningar och balansräkningar läggs samman, efter det att de interna mellanhavandena mellan myndigheter eliminerats.
Kostnad
Kostnad är en utgift som redovisas i den period den förbrukas, dvs. en periodiserad utgift.
Löptid
Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.
Medgivet överskridande
Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag. Se vidare Ramanslag.
Nationalräkenskaperna
Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhälls- ekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bland annat för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).
Nettoförmögenhet
Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.
7
s. 8 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
Nettokostnad för statsskulden
Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet.
Omsättning
Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.
Omsättningstillgång
Tillgång i balansräkningen avsedd att omsättas i verksamheten, antingen genom försäljning eller förbrukning. Omsättningstillgångar är oftast avsedda att innehas kortare än tre år.
Option
Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.
Periodavgränsningspost
Skuld- eller fordringspost som periodiserar utgifter eller inkomster till kostnader eller intäkter vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag.
Periodisering
Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).
Ramanslag
Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.
Realekonomisk fördelning
Fördelning av utgifter i konsumtion, investering, ränta och transferering. Syftet med den realekonomiska fördelningen är dels att ge underlag för nationalräkenskaperna, dels att bättre kunna analysera statens budget. De statliga inrapporteringskoderna (S-koderna) utgör basen för den realekonomiska fördelningen.
Redovisning mot anslag och inkomsttitlar
De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och inkomster har här en generell betydelse. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan avse kostnader och intäkter respektive utgifter och inkomster samt även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.
Resultaträkning
Del av årsredovisning som i sammandrag visar hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika poster och ett saldo av dessa. Saldot benämns årets överskott eller underskott och är inget mått på effektivitet eller måluppfyllelse.
8
s. 9 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
Revisionsberättelse med standardutformning
Revisionsberättelse med standardutformning lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt gällande regelverk och att årsredovisningen ger en rättvisande bild.
Revisionsberättelse med reservation
Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.
Revisionsberättelse med avvikande mening
Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), och som har en genomgripande påverkan på årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.
Revisionsberättelse med upplysning
Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom upplysningen lyfta fram viktig information som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på.
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.
Räkenskapsår
Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.
Rättvisande bild
Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild.
Rörelseresultat
Resultat i ett företag före finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatt.
Skuld
En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens konsoliderade balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt
9
s. 10 belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.
Skuldbytesavtal (eng. swaps)
Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden. Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron- och valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, t.ex. från fast till rörlig ränta. Se även Derivatinstrument.
Skuldskötselinstrument
Statsskulden mäts inklusive skuldskötselinstrument, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder i statsskuldsförvaltningen. Se vidare Derivatinstrument.
Statens budget
En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.
Statens budgetsaldo
Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden.
Statens lånebehov
Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.
Statens nettoupplåning
Statsskulden (exklusive orealiserade valutakursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även Finansieringsanalys.
Statliga affärsverk
Myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2022 fanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.
10
s. 11 belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
Statliga kreditgarantier
Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. Med det menas att borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.
Statsobligation
Ett räntebärande värdepapper som ges ut av Riksgäldskontoret. Räntan på statsobligationer är fast under hela löptiden och betalas ut en gång per år. Det finns nominella och reala statsobligationer. De reala statsobligationerna är skyddade mot inflation. De har en fast real ränta plus en ersättning för den faktiska inflationen under värdepapperets löptid.
Statsredovisningen
Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.
Statsskulden
Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar och likviditetsförvaltnings- instrument. Den utländska upplåningen sker huvudsakligen via skuldbytesavtal (kron- och valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsskulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, även av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.
Statsskuldsränta
Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt bokföringsmässiga grunder i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bland annat orealiserade räntor, valutaförändringar och kursdifferenser. Utgifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under utgiftstaket.
Statsskuldväxel
Räntebärande värdepapper med kort löptid som Riksgäldskontoret ger ut. Statsskuldväxeln har inga räntebetalningar under löptiden. Avkastningen är skillnaden mellan slutbetalning och det pris som statsskuldväxeln har köpts till. Normalt är löptiden tre, sex eller tolv månader.
Takbegränsade utgifter
Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1–27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.
11
s. 12 belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
Termin
Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.
Tilldelade medel
Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare Anslagsbehållningar.
Tillgång
En resurs som en myndighet eller staten har kontroll över till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.
Tillgängliga medel
Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet överskridande.
Transferering
Överföring av ekonomiska medel för statens räkning utan krav på motprestation men vanligen enligt vissa villkor. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkringsersättningar.
Underliggande saldo
Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.
Uppbörd
Betalning som en statlig myndighet mottar för statens räkning och överför till statens centralkonto utan att disponera. Uppbörd är till allra största delen skatter och ska redovisas mot en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomsttitel.
Upplupen intäkt
Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.
Upplupen kostnad
Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.
Utbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.
Utdelning
Den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna.
12
s. 13 Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
Utgift
Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.
Utgiftsområde
En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.
Utgiftsramar
Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambeslutsmodellen, vilket är en ”uppifrån- och nedmetod” för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.
Utgiftstak för staten
En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.
Utomstatliga transaktioner
Transaktioner mellan staten och en annan part som ligger utanför den beslutade avgränsningen av staten, t ex kommuner, privata företag, hushåll, statliga bolag och stiftelser eller utländska organisationer. Se även Interna mellanhavanden.
Valutareserv
De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.
Valutarisk
Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.
Årets över- eller underskott
Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.
Årlig revision
Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande.
Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.
13
s. 14 Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101 Bilaga 8
Återanskaffningsvärde
Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.
Ändringar i statens budget
Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.
Överskottsmål
Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.
14
opaginerad Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan. Kontrollera mot PDF
Skr. 2022/23:101
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2023
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari
Föredragande: statsrådet Wykman
Regeringen beslutar skrivelse 2022/23:101 Årsredovisning för staten 2022