Prop. 2022/23:17

Regeringens proposition 2022/23:17

Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt
Prop.

skatt på bränslen i viss värmeproduktion
2022/23:17

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 15 november 2022

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har kommit överens om att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt ska sänkas samt att beskattningen av bränsle inom viss värmeproduktion ska förändras.

I propositionen föreslås att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt under tre år sänks med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Priset på bensin och diesel vid pump bedöms därmed sänkas med en krona per liter inklusive mervärdesskatt. En mindre sänkning görs av skatten på s.k. lågbeskattad olja för att undvika konflikt med EU:s märkningsdirektiv.

I propositionen föreslås också att bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska befrias från koldioxidskatt.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

1

Prop. 2022/23:17 Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................
4

2
Lagtext ..............................................................................................
5

2.1
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi ....................................................................
5

2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (2022:166) om

ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ...............
17

2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om

ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling ......
22

3
Ärendet och dess beredning ............................................................
24

4
Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel ............................
24

4.1
Bakgrund och gällande rätt...............................................
24

4.2
Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel

samt vissa följdändringar..................................................
25

5
Ändrad bränslebeskattning inom bl.a. kraftvärmeproduktion.........
29

5.1
Bakgrund och gällande rätt...............................................
29

5.2
Slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärme- och

värmeverk inom EU ETS .................................................
30

6
Konsekvensanalys
...........................................................................
33

6.1
Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel..............
33

6.1.1
Syfte och alternativa lösningar ........................
33

6.1.2
Offentligfinansiella effekter ............................
34

6.1.3
Effekter för företagen ......................................
35

6.1.4
Effekter för enskilda och för den

ekonomiska jämställdheten .............................
36

6.1.5
Effekter för miljön...........................................
38

6.1.6
Effekter för myndigheter och domstolar..........
39

6.1.7
Förslagets förenlighet med EU-rätten..............
39

6.1.8
Övriga effekter ................................................
39

6.2
Slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärme-och

värmeverk inom EU ETS .................................................
39

6.2.1
Syfte och alternativa lösningar ........................
39

6.2.2
Offentligfinansiella effekter ............................
40

6.2.3
Effekter för företagen ......................................
40

6.2.4
Effekter för enskilda och offentlig sektor........
42

6.2.5
Effekter för miljön...........................................
42

6.2.6
Effekter för myndigheter och domstolar..........
43

6.2.7
Förslagets förenlighet med EU-rätten..............
43

6.2.8
Övriga effekter ................................................
44

7
Författningskommentar...................................................................
44

7.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi ..................................................................
44

7.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:166) om

ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ...............
45

2

Bilaga 1
Sammanfattning av promemorian Tillfälligt sänkt
Prop. 2022/23:17

skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss

värmeproduktion .............................................................
46

Bilaga 2
Promemorians lagförslag.................................................
47

Bilaga 3
Förteckning över remissinstanserna ................................
65

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 november

2022 ......................................................................................
66

3

Prop. 2022/23:17
1
Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:166) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

4

2
Lagtext
Prop. 2022/23:17

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi 1 dels att rubriken närmast efter 11 kap. 10 § ska utgå,

dels att 2 kap. 1 och 1 b §§ och 6 a kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap. 1 § 2

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

1.
2710 11 41,
Bensin som

2710 11 45
uppfyller krav

eller
för

2710 11 49

a) miljöklass 1

– motorbensin
3 kr 78 öre
2 kr 64 öre per
6 kr 42

per liter
liter
öre per

liter

– alkylatbensin
1 kr 71 öre
2 kr 64 öre per
4 kr 35

per liter
liter
öre per

liter

b) miljöklass 2
3 kr 82 öre
2 kr 64 öre per
6 kr 46

per liter
liter
öre per

liter

2.
2710 11 31,
Annan bensin
4 kr 72 öre
2 kr 64 öre per
7 kr 36

2710 11 51
än som avses
per liter
liter
öre per

eller
under 1 eller 7

liter

2710 11 59

3.
2710 19 21,
Eldningsolja,

2710 19 25,
dieselbrännolja,

2710 19 41–
fotogen, m.m.

2710 19 49
som

eller

2710 19 61–

2710 19 69

a) har försetts
921 kr per
3 490 kr per
4 411 kr

med märk- och
m 3
m 3
per m 3

1 Senaste lydelse av rubriken närmast efter 11 kap. 10 § 2004:1197.

2 Senaste lydelse 2022:295.
5

Prop. 2022/23:17

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

färgämnen eller

ger mindre än

85 volympro-

cent destillat

vid 350°C,

b) inte har för-

setts med

märk- och

färgämnen och

ger minst

85 volympro-

cent destillat

vid 350°C, till-

hörig

miljöklass 1
2 111 kr
2 292 kr per
4 403 kr

per m 3
m 3
per m 3

miljöklass 2
2 434 kr per
2 292 kr per
4 726 kr

m 3
m 3
per m 3

miljöklass 3
2 601 kr per
2 292 kr per
4 893 kr

eller inte tillhör
m 3
m 3
per m 3

någon

miljöklass

4.
2711 12 11–
Gasol m.m.

2711 19 00
som används

för

a) drift av
0 kr per
3 672 kr per
3 672 kr

motordrivet
1 000 kg
1 000 kg
per

fordon, fartyg

1 000 kg

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 184 kr per
3 672 kr per
4 856 kr

mål än som
1 000 kg
1 000 kg
per

avses under a

1 000 kg

5.
2711 11 00,
Naturgas som

2711 21 00
används för

a) drift av
0 kr per
2 613 kr per
2 613 kr

motordrivet
1 000 m 3
1 000 m 3
per

fordon, fartyg

1 000 m 3

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 018 kr per
2 613 kr per
3 631 kr

mål än som
1 000 m 3
1 000 m 3
per

avses under a

1 000 m 3

6.
2701, 2702
Kol och koks
701 kr per
3 037 kr per
3 738 kr

eller 2704

1 000 kg
1 000 kg
per

1 000 kg

7.
2710 11 31
Flygbensin
3 kr 82 öre
2 kr 64 öre per
6 kr 46

med en blyhalt
per liter
liter
öre per

om högst

liter

0,005 gram

per liter

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 samt 12 § 4 tas skatt ut med ett

belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för

bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 a och b och 12 § 5 tas skatt ut med ett

6

belopp som motsvarar

1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle Prop. 2022/23:17 enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

1.
2710 11 41,
Bensin som

2710 11 45
uppfyller krav

eller
för

2710 11 49

a) miljöklass 1

– motorbensin
3 kr 44 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 31

per liter
liter
öre per

liter

– alkylatbensin
1 kr 14 öre
2 kr 87 öre per
4 kr 01

per liter
liter
öre per

liter

b) miljöklass 2
3 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 35

per liter
liter
öre per

liter

2.
2710 11 31,
Annan bensin
4 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
7 kr 35

2710 11 51
än som avses
per liter
liter
öre per

eller
under 1 eller 7

liter

2710 11 59

3.
2710 19 21,
Eldningsolja,

2710 19 25,
dieselbrännolja,

2710 19 41–
fotogen, m.m.

2710 19 49
som

eller

2710 19 61–

2710 19 69

a) har försetts
279 kr per
3 793 kr per
4 072 kr

med märk- och
m 3
m 3
per m 3

färgämnen eller

ger mindre än

7

Prop. 2022/23:17

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

85 volympro-

cent destillat

vid 350°C,

b) inte har för-

setts med

märk- och

färgämnen och

ger minst

85 volympro-

cent destillat

vid 350°C, till-

hörig

miljöklass 1
1 582 kr
2 491 kr per
4 073 kr

per m 3
m 3
per m 3

miljöklass 2
1 940 kr per
2 491 kr per
4 431 kr

m 3
m 3
per m 3

miljöklass 3
2 125 kr per
2 491 kr per
4 616 kr

eller inte tillhör
m 3
m 3
per m 3

någon

miljöklass

4.
2711 12 11–
Gasol m.m.

2711 19 00
som används

för

a) drift av
0 kr per
3 991 kr per
3 991 kr

motordrivet
1 000 kg
1 000 kg
per

fordon, fartyg

1 000 kg

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 287 kr per
3 991 kr per
5 278 kr

mål än som
1 000 kg
1 000 kg
per

avses under a

1 000 kg

5.
2711 11 00,
Naturgas som

2711 21 00
används för

a) drift av
0 kr per
2 840 kr per
2 840 kr

motordrivet
1 000 m 3
1 000 m 3
per

fordon, fartyg

1 000 m 3

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 106 kr per
2 840 kr per
3 946 kr

mål än som
1 000 m 3
1 000 m 3
per

avses under a

1 000 m 3

6.
2701, 2702
Kol och koks
762 kr per
3 301 kr per
4 063 kr

eller 2704

1 000 kg
1 000 kg
per

1 000 kg

7.
2710 11 31
Flygbensin
3 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 35

med en blyhalt
per liter
liter
öre per

om högst

liter

0,005 gram

per liter

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 samt 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 a och b och 12 § 5 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

8

1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle Prop. 2022/23:17 enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 b § 3

För kalenderåret 2023 och efter-
För kalenderåret 2024 och efter-

följande kalenderår ska energiskatt
följande kalenderår ska energiskatt

och koldioxidskatt
betalas med
och koldioxidskatt
betalas med

belopp som motsvarar de i 1 § an-
belopp som motsvarar de i 1 § an-

givna skattebeloppen efter en årlig
givna skattebeloppen efter en årlig

omräkning enligt
andra stycket.
omräkning enligt
andra stycket.

Regeringen fastställer före novem-
Regeringen fastställer före novem-

ber månads utgång de omräknade
ber månads utgång de omräknade

skattebelopp som ska tas ut för
skattebelopp som ska tas ut för

påföljande kalenderår.
påföljande kalenderår.

För bränslen som avses i

1. 1 § första stycket 3 a samt 4–6 ska energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket,

2. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 ska

a) koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket, och

b) energiskatt betalas med belopp som motsvarar summan av de i 1 §

angivna energiskatte- och koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket med ett årligt tillägg av två procentenheter, med avdrag för det omräknade koldioxidskattebeloppet enligt a.

Med jämförelsetal avses det
Med jämförelsetal avses det

värde, uttryckt i procent, som anger
värde, uttryckt i procent, som anger

förhållandet mellan det allmänna
förhållandet mellan det allmänna

prisläget i juni månad året närmast
prisläget i juni månad året närmast

före det år beräkningen avser och
före det år beräkningen avser och

prisläget i juni 2021 .
prisläget i juni 2022 .

3 Senaste lydelse 2022:248.
9

Prop. 2022/23:17

10

Beloppen enligt andra stycket 1, 2 a och 2 b avrundas var för sig till hela kronor och ören.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 § 4

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

1. Förbrukning

a) för annat

100
100
100

ändamål än som

procent
procent
procent

motorbränsle eller

som bränsle för

uppvärmning

b) i metallurgiska

100
100
100

processer under

procent
procent
procent

förutsättning att

det ingående

materialet genom

uppvärmning i

ugnar förändras

kemiskt eller dess

inre fysikaliska

struktur förändras

eller bibehålls i

skänkar eller

liknande kärl

c) i annat fall än

100
100
100

som avses i a eller

procent
procent
procent

b, då bränslet i en

och samma

process används

både som bränsle

för uppvärmning

och för annat

ändamål än som

motorbränsle eller

bränsle för

uppvärmning

4 Senaste lydelse 2021:410.

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

2. Förbrukning i
Bensin,
100
100
100

tåg eller annat
bränsle
procent
procent
procent

spårbundet
som avses

färdmedel
i 2 kap. 1 §

första

stycket 3 b

3. Förbrukning i
Bensin,
100
100
100

skepp, när skeppet
bränsle
procent
procent
procent

inte används för
som avses

privat ändamål
i 2 kap. 1 §

första

stycket 3 b

4. Förbrukning i
Bensin,
100
100
100

båt för vilken
bränsle
procent
procent
procent

medgivande
som avses

lämnats enligt
i 2 kap. 1 §

2 kap. 9 § eller för
första

vilken fiskelicens
stycket 3 b

som inte är

begränsad till

fiske enbart i

enskilt vatten

meddelats enligt

fiskelagen

(1993:787), när

båten inte används

för privat ändamål

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när
Andra
100
100
100

luftfartyget inte
bränslen
procent
procent
procent

används för privat
än flyg-

ändamål
fotogen

(KN-nr

2710 19

21)

b) luftfartygs-
Andra
100
100
100

motorer i
bränslen
procent
procent
procent

provbädd eller
än

liknande
flygbensin

anordning
(KN-nr

2710 11

31) och

flyg-

fotogen

6. Förbrukning vid

100
100
100

framställning av

procent
procent
procent

Prop. 2022/23:17

11

Prop. 2022/23:17

12

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

energiprodukter

eller andra

produkter för vilka

skatteplikt har

inträtt för

tillverkaren

7. Förbrukning för
Bränsle
100
100
–

framställning av
som avses
procent
procent

skattepliktig
i 2 kap. 1 §

elektrisk kraft
första

stycket 3 b

8. Om skatte-
Bensin,
–
100
–

befrielse inte
råtallolja,

procent

följer av tidigare
bränsle

punkter, förbruk-
som avses

ning för annat
i 2 kap. 1 §

ändamål än drift
första

av motordrivna
stycket 3 b

fordon vid

tillverknings-

processen i

industriell

verksamhet i en

anläggning för

vilken utsläpps-

rätter ska över-

lämnas enligt 16 §

lagen (2020:1173)

om vissa utsläpp

av växthusgaser

9. Om skatte-

–
–
100

befrielse inte

procent

följer av tidigare

punkter, förbruk-

ning i sodapannor

eller i lutpannor

10. Förbrukning i

100
100
100

processer för

procent
procent
procent

framställning av

andra mineraliska

ämnen än metaller

under förutsätt-

ning att det

ingående

materialet genom

uppvärmning i

ugnar förändras

kemiskt eller dess

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse
Prop. 2022/23:17

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

inre fysikaliska

struktur förändras

11. Om skatte-
Råtallolja

befrielse inte
och

följer av tidigare
bränsle

punkter, förbruk-
som avses

ning för framställ-
i 2 kap. 1 §

ning av värme i en
första

anläggning för
stycket 3 b

vilken utsläpps-

rätter ska över-

lämnas enligt 16 §

lagen om vissa

utsläpp av

växthusgaser

a) i kraftvärme-

–
9 procent
–

produktion

b) i annan värme-

–
9 procent
–

produktion

Föreslagen lydelse

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål
Bränsle som
Befrielse
Befrielse
Befrielse

inte ger
från
från
från

befrielse
energiskatt
koldioxid-
svavelskatt

skatt

1. Förbrukning

a) för annat
100 procent
100 procent
100 procent

ändamål än som

motorbränsle eller

som bränsle för

uppvärmning

b) i metallurgiska
100 procent
100 procent
100 procent

processer under

förutsättning att det

ingående materialet

genom

uppvärmning i

ugnar förändras

kemiskt eller dess

inre fysikaliska

struktur förändras

13

Prop. 2022/23:17

14

Ändamål
Bränsle som
Befrielse
Befrielse
Befrielse

inte ger
från
från
från

befrielse
energiskatt
koldioxid-
svavelskatt

skatt

eller bibehålls i

skänkar eller

liknande kärl

c) i annat fall än

100 procent
100 procent
100 procent

som avses i a eller

b, då bränslet i en

och samma process

används både som

bränsle för

uppvärmning och

för annat ändamål

än som

motorbränsle eller

bränsle för

uppvärmning

2. Förbrukning i tåg
Bensin,
100 procent
100 procent
100 procent

eller annat
bränsle

spårbundet
som avses i

färdmedel
2 kap. 1 §

första

stycket 3 b

3. Förbrukning i
Bensin,
100 procent
100 procent
100 procent

skepp, när skeppet
bränsle

inte används för
som avses i

privat ändamål
2 kap. 1 §

första

stycket 3 b

4. Förbrukning i båt
Bensin,
100 procent
100 procent
100 procent

för vilken
bränsle

medgivande
som avses i

lämnats enligt
2 kap. 1 §

2 kap. 9 § eller för
första

vilken fiskelicens
stycket 3 b

som inte är

begränsad till fiske

enbart i enskilt

vatten meddelats

enligt fiskelagen

(1993:787), när

båten inte används

för privat ändamål

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när
Andra
100 procent
100 procent
100 procent

luftfartyget inte
bränslen än

används för privat
flyg-

ändamål
fotogen

(KN-nr

2710 19

21)

b) luftfartygs-
Andra
100 procent
100 procent
100 procent

motorer i provbädd
bränslen än

flygbensin

Ändamål
Bränsle som
Befrielse
Befrielse
Befrielse

inte ger
från
från
från

befrielse
energiskatt
koldioxid-
svavelskatt

skatt

eller liknande
(KN-nr

anordning
2710 11

31) och

flyg-

fotogen

6. Förbrukning vid

100 procent
100 procent
100 procent

framställning av

energiprodukter

eller andra

produkter för vilka

skatteplikt har

inträtt för

tillverkaren

7. Förbrukning för
Bränsle
100 procent
100 procent
–

framställning av
som avses i

skattepliktig
2 kap. 1 §

elektrisk kraft
första

stycket 3 b

8. Om skatte-
Bensin,
–
100 procent
–

befrielse inte följer
råtallolja,

av tidigare punkter,
bränsle

förbrukning för
som avses i

annat ändamål än
2 kap. 1 §

drift av motordrivna
första

fordon vid
stycket 3 b

tillverknings-

processen i

industriell

verksamhet i en

anläggning för

vilken utsläppsrätter

ska överlämnas

enligt 16 § lagen

(2020:1173) om

vissa utsläpp av

växthusgaser

9. Om skatte-

–
–
100 procent

befrielse inte följer

av tidigare punkter,

förbrukning i

sodapannor eller i

lutpannor

10. Förbrukning i

100 procent
100 procent
100 procent

processer för

framställning av

andra mineraliska

ämnen än metaller

under förutsättning

att det ingående

materialet genom

uppvärmning i

ugnar förändras

kemiskt eller dess

Prop. 2022/23:17

15

Prop. 2022/23:17
Ändamål

Bränsle som
Befrielse
Befrielse
Befrielse

inte ger
från

från
från

befrielse
energiskatt
koldioxid-
svavelskatt

skatt

inre fysikaliska

struktur förändras

11. Om skatte-

Råtallolja

befrielse inte följer
och bränsle

av tidigare punkter,
som avses i

förbrukning för

2 kap. 1 §

framställning av

första

värme i en

stycket 3 b

anläggning för

vilken utsläppsrätter

ska överlämnas

enligt 16 § lagen

om vissa utsläpp av

växthusgaser

a) i kraftvärme-

–

100 procent
–

produktion

b) i annan värme-

–

100 procent
–

produktion

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 § 5

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 8 medges befrielse

från energiskatten med ett belopp som motsvarar 100 procent av den

koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Om
råtallolja
förbrukas
för
Om
råtallolja
förbrukas för

ändamål som anges i 1 § 11, med-
ändamål som anges i 1 § 11, med-

ges befrielse
från
energiskatten
ges befrielse från
energiskatten

med
ett
belopp som motsvarar
med ett belopp som motsvarar

9 procent
av
den
koldioxidskatt
100 procent av den koldioxidskatt

som tas ut på bränsle enligt 2 kap.
som tas ut på bränsle enligt 2 kap.

1 § första stycket 3 a.

1 § första stycket 3 a.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

16
5 Senaste lydelse 2021:410.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:166) Prop. 2022/23:17 om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2022:166) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2022:166

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

1.
2710 11 41,
Bensin som

2710 11 45
uppfyller krav

eller
för

2710 11 49

a) miljöklass 1

– motorbensin
4 kr 13 öre
2 kr 61 öre per
6 kr 74

per liter
liter
öre per

liter

– alkylatbensin
2 kr 08 öre
2 kr 61 öre per
4 kr 69

per liter
liter
öre per

liter

b) miljöklass 2
4 kr 16 öre
2 kr 61 öre per
6 kr 77

per liter
liter
öre per

liter

2.
2710 11 31,
Annan bensin
5 kr 05 öre
2 kr 61 öre per
7 kr 66

2710 11 51
än som avses
per liter
liter
öre per

eller
under 1 eller 7

liter

2710 11 59

3.
2710 19 21,
Eldningsolja,

2710 19 25,
dieselbrännolja,

2710 19 41–
fotogen, m.m.

2710 19 49
som

eller

2710 19 61–

2710 19 69

a) har försetts
909 kr per
3 444 kr per
4 353 kr

med märk- och
m 3
m 3
per m 3

färgämnen eller

ger mindre än

85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst

85 volympro-

cent destillat
17

Prop. 2022/23:17

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

vid 350°C, till-

hörig

miljöklass 1
2 478 kr
2 262 kr per
4 740 kr

per m 3
m 3
per m 3

miljöklass 2
2 797 kr per
2 262 kr per
5 059 kr

m 3
m 3
per m 3

miljöklass 3
2 962 kr per
2 262 kr per
5 224 kr

eller inte tillhör
m 3
m 3
per m 3

någon

miljöklass

4.
2711 12 11–
Gasol m.m.

2711 19 00
som används

för

a) drift av
0 kr per
3 624 kr per
3 624 kr

motordrivet
1 000 kg
1 000 kg
per

fordon, fartyg

1 000 kg

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 168 kr per
3 624 kr per
4 792 kr

mål än som
1 000 kg
1 000 kg
per

avses under a

1 000 kg

5.
2711 11 00,
Naturgas som

2711 21 00
används för

a) drift av
0 kr per
2 579 kr per
2 579 kr

motordrivet
1 000 m 3
1 000 m 3
per

fordon, fartyg

1 000 m 3

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 005 kr per
2 579 kr per
3 584 kr

mål än som
1 000 m 3
1 000 m 3
per

avses under a

1 000 m 3

6.
2701, 2702
Kol och koks
692 kr per
2 997 kr per
3 689 kr

eller 2704

1 000 kg
1 000 kg
per

1 000 kg

7.
2710 11 31
Flygbensin
4 kr 16 öre
2 kr 61 öre per
6 kr 77

med en blyhalt
per liter
liter
öre per

om högst

liter

0,005 gram

per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

18

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det Prop. 2022/23:17 använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle

enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

1.
2710 11 41,
Bensin som

2710 11 45
uppfyller krav

eller
för

2710 11 49

a) miljöklass 1

– motorbensin
3 kr 44 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 31

per liter
liter
öre per

liter

– alkylatbensin
1 kr 14 öre
2 kr 87 öre per
4 kr 01

per liter
liter
öre per

liter

b) miljöklass 2
3 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 35

per liter
liter
öre per

liter

2.
2710 11 31,
Annan bensin
4 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
7 kr 35

2710 11 51
än som avses
per liter
liter
öre per

eller
under 1 eller 7

liter

2710 11 59

3.
2710 19 21,
Eldningsolja,

2710 19 25,
dieselbrännolja,

2710 19 41–
fotogen, m.m.

2710 19 49
som

eller

2710 19 61–

2710 19 69

a) har försetts
279 kr per
3 793 kr per
4 072 kr

med märk- och
m 3
m 3
per m 3

färgämnen eller

ger mindre än

85 volympro-

cent destillat

vid 350°C,

b) inte har för-

setts med

märk- och

färgämnen och

ger minst

85 volympro-
19

Prop. 2022/23:17

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

cent destillat

vid 350°C, till-

hörig

miljöklass 1
1 582 kr
2 491 kr per
4 073 kr

per m 3
m 3
per m 3

miljöklass 2
1 940 kr per
2 491 kr per
4 431 kr

m 3
m 3
per m 3

miljöklass 3
2 125 kr per
2 491 kr per
4 616 kr

eller inte tillhör
m 3
m 3
per m 3

någon

miljöklass

4.
2711 12 11–
Gasol m.m.

2711 19 00
som används

för

a) drift av
0 kr per
3 991 kr per
3 991 kr

motordrivet
1 000 kg
1 000 kg
per

fordon, fartyg

1 000 kg

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 287 kr per
3 991 kr per
5 278 kr

mål än som
1 000 kg
1 000 kg
per

avses under a

1 000 kg

5.
2711 11 00,
Naturgas som

2711 21 00
används för

a) drift av
0 kr per
2 840 kr per
2 840 kr

motordrivet
1 000 m 3
1 000 m 3
per

fordon, fartyg

1 000 m 3

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 106 kr per
2 840 kr per
3 946 kr

mål än som
1 000 m 3
1 000 m 3
per

avses under a

1 000 m 3

6.
2701, 2702
Kol och koks
762 kr per
3 301 kr per
4 063 kr

eller 2704

1 000 kg
1 000 kg
per

1 000 kg

7.
2710 11 31
Flygbensin
3 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 35

med en blyhalt
per liter
liter
öre per

om högst

liter

0,005 gram

per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

20

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det Prop. 2022/23:17 använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle

enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

21

Prop. 2022/23:17

22

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling i stället för lydelsen enligt lagen (2022:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2021/22:256
Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gärningar som rör införsel till eller utförsel från landet av varor. Har det i lag eller annan författning föreskrivits straff för den som bryter mot ett förbud mot eller villkor för att föra in eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i den

författningen om inget annat är föreskrivet.

I 19–22, 25 a–27, 29 a och 32 §§
I 19–22, 25 a–27, 29 a och 32 §§

finns
särskilda
bestämmelser
om
finns
särskilda
bestämmelser
om

befogenheter för
att
förhindra,
befogenheter
för
att
förhindra,

utreda och beivra brott enligt denna
utreda och beivra brott enligt denna

lag eller brott, som rör införsel till
lag eller brott, som rör införsel till

eller utförsel från landet av varor,
eller utförsel från landet av varor,

enligt någon av de författningar
enligt någon av de författningar

som nämns i tredje stycket.
som nämns i tredje stycket.

Befogenheterna
gäller
även
vid
Befogenheterna
gäller
även
vid

sådana brott enligt narkotika-
sådana brott enligt narkotika-

strafflagen
(1968:64),
vapenlagen
strafflagen
(1968:64),
vapenlagen

(1996:67)
och
lagen
(2010:1011)
(1996:67)
och
lagen
(2010:1011)

om
brandfarliga
och
explosiva
om
brandfarliga
och
explosiva

varor som avses i 12 § tredje
varor
som
avses
i
12 § tredje

stycket
samt
vid
sådana
stycket
samt
vid
sådana

terroristbrott som avses i 3 § 21
terroristbrott
enligt 4 §
terrorist-

jämförd med 2 § lagen (2003:148)
brottslagen (2022:666) som begås

om straff för terroristbrott .
genom smuggling, grov smuggling,

Befogenheten enligt 32 § att väcka
vapensmuggling,
grov
vapen-

åtal eller besluta om förverkande
smuggling,

synnerligen
grov

gäller dock inte vid brott enligt
vapensmuggling,
smuggling
av

narkotikastrafflagen,
vapenlagen,
explosiv vara, grov smuggling av

lagen
om
brandfarliga
och
explosiv vara
eller
synnerligen

explosiva varor eller lagen om
grov smuggling av explosiv vara

straff för terroristbrott .

eller försök till sådana brott .

Befogenheten enligt 32 § att väcka

åtal eller besluta om förverkande

gäller dock inte vid brott enligt

narkotikastrafflagen,
vapenlagen,

lagen
om

brandfarliga
och

explosiva varor eller terrorist-

brottslagen .

De författningar som avses i andra stycket är lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av

transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, tullagen (2016:253) samt lagen (2006:1329) om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff eller tortyr, m.m.

Bestämmelserna i 19–22, 25 a–26 a §§ samt 27 § första och tredje styckena, när det gäller kroppsvisitation, och bestämmelserna i 32 § gäller också vid brott som avses i 2–4 §§ skattebrottslagen (1971:69), om brottet rör underlåtenhet att lämna deklaration enligt 26 kap. 37 § första stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

Prop. 2022/23:17

23

Prop. 2022/23:17
3
Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Tillfälligt sänkt skatt på

drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion tagits fram.

I promemorian föreslås bl.a. att energiskatten på bensin och diesel sänks

med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt den 1 januari

2023 med gällande indexeringsregler. Priset på bensin och diesel vid pump

sänks därmed med en krona per liter inklusive mervärdesskatt. En mindre

sänkning görs av skatten på s.k. lågbeskattad olja för att undvika konflikt

med EU:s märkningsdirektiv.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 . Promemorians

lagförslag finns i bilaga 2 . Promemorian har remissbehandlats. En

förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena

finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Fi2022/02850).

Därutöver föreslås en ändring av rättelsekaraktär i lagen om straff för

smuggling. I regeringens proposition Leveranser av fartygsbränsle till

havs i vissa fall (prop. 2021/22:256) fanns ett förslag om ändring i den

lagen. Av förbiseende omfattade det ändringsförslaget inte en redan

genomförd lagändring (SFS 2022:672). Det nu aktuella ändringsförslaget

avser att åtgärda detta.

Lagrådet

Förslagen i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan

beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har

därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

4
Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och

diesel

4.1
Bakgrund och gällande rätt

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstruktu-

rering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och

elektricitet, kallat energiskattedirektivet, är ett unionsgemensamt ramverk

för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen

och el. På nationell nivå regleras skatter på bränslen och el i lagen

(1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Grundregeln i såväl

energiskattedirektivet som LSE är att bränslen och el ska beskattas. De

bränslen som omfattas av energiskattedirektivet beskattas vid användning

som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning.

Energiskatt och koldioxidskatt tas ut på drivmedel som bensin och

diesel. Skattesatserna på drivmedel framgår av 2 kap. 1 § LSE. Enligt

2 kap. 1 b § LSE ska regeringen årligen innan november månads utgång

fastställa det kommande kalenderårets omräknade energi- och koldioxid-

skattesatser. Hur skattesatserna ska omräknas framgår av LSE och de

omräknade skattebeloppen fastställs i förordning. Sedan 1994 sker omräk-

24
ningen av energisom koldioxidskattesatserna på bl.a. bensin och diesel

med förändringar i konsumentprisindex (KPI). För bensin och diesel beak- Prop. 2022/23:17 tas sedan den 1 januari 2016 även utvecklingen av bruttonationalprodukten

(BNP) genom ett schabloniserat tillägg vid omräkningen.

Under de senaste åren har drivmedelspriserna stigit, bl.a. som en följd av ett högre oljepris och en försvagad kronkurs. Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har också inflationen ökat. Sammantaget har detta fått konsekvenser för hushåll och företag som är beroende av transporter.

Riksdagen har under 2022 beslutat om både permanenta och tillfälliga sänkningar av energiskatten på bensin och diesel för att möta de höga drivmedelspriserna (jfr prop. 2021/22:84, bet. 2021/22:SkU19, prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39).

4.2 Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel samt vissa följdändringar

Regeringens förslag: De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för 2023 ska framgå av lagen om skatt på energi. Energiskatten på bensin och diesel ska sänkas med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler.

Den sammanlagda skatten på s.k. lågbeskattad olja sänks med 722 kronor per kubikmeter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler.

Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Energimarknadsinspektionen , Förvaltningsrätten

i Falun , Integritetsskyddsmyndigheten , Kommerskollegium, Konkurrensverket , Skatteverket, Statens jordbruksverk, Statskontoret och Svenska Taxiförbundet tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.

Flera remissinstanser, däribland Drivkraft Sverige , Företagarna, Näringslivets Transportråd , Lantbrukarnas riksförbund (LRF) , Mobility Sweden , Skattebetalarnas förening , Skogsindustrierna , Svenskt Näringsliv , Trafikanalys, Transportföretagen och Sveriges Åkeriföretag, tillstyrker förslaget men framför även andra synpunkter. Drivkraft Sverige, Företagarna, Näringslivets Transportråd, Skattebetalarnas förening, Skogsindustrierna, Svenskt Näringsliv, Transportföretagen och Sveriges Åkeriföretag anför bl.a. även att BNP-indexeringen ska tas bort permanent. Drivkraft Sverige anför därutöver att regeringen bör arbeta för att kunna differentiera drivmedelsskatterna inom reduktionsplikten genom att beskatta biodrivmedel lägre än fossila drivmedel. Transportföretagen anför att indexeringen inte skulle ha genomförts alls utan frysts för 2023– 2025 och att möjligheten att sätta ned energiskatten under energiskattedirektivets minimiskattenivåer borde användas. LRF anför bl.a. att skattesänkningen ska kombineras med en förlängning av den

tillfälliga utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt, som gäller

25

Prop. 2022/23:17
fram till och med den 30 juni 2023 på diesel som används i arbetsmaskiner

och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksverksamhet. Trafikanalys anför även att det är vanskligt att

besluta om en treårig skattesänkning eftersom ingen vet hur priset på

drivmedel kan förändras under dessa år. Mobility Sweden delar synen att

de höga drivmedelspriserna motiverar tillfällig stöttning till många företag

och privatpersoner, de beklagar dock att promemorian inte innehåller

motsvarande stöd till el och biodrivmedel i syfte att bibehålla

omställningstrycket i sektorn.

Konjunkturinstitutet anför att kraftigt höjda drivmedelspriser kan

medföra negativa effekter för företag och hushåll och det kan finnas

anledning att motverka dessa effekter genom t.ex. en tillfällig

skattesänkning men efterfrågar en motivering till varför just en likformig

sänkning är det bästa sättet att motverka negativa effekter av ökade

drivmedelspriser.

Hjelmco Oil AB avstyrker förslaget och lämnar därutöver synpunkten att

flygalkylatbensin ska beskattas på samma sätt som alkylatbensin under

vissa förutsättningar. Ekonomistyrningsverket och Energigas Sverige

avstyrker förslaget och förespråkar ett tillfälligt stöd som är mer riktat till

de som är i störst behov av stöd. Några remissinstanser, däribland

Energigas Sverige och Svenska bioenergiföreningen (Svebio) anser att

nedsättningens tillfälliga karaktär redan nu bör fastställas i lag.

Ekonomistyrningsverket saknar också en tydlig motivering varför

tidsbegränsningen är tre år. Naturvårdsverket , Svensk kollektivtrafik och

Statens energimyndighet avstyrker förslaget och anför att tidsbegränsade

stöd som stimulerar ökad användning av fossila bränslen motverkar de

långsiktiga styrsignaler som miljöpolitiken behöver ge och försvårar en

övergång till andra drivmedel som kan öka försörjningstryggheten. Statens

energimyndighet anför vidare att eftersom utbudet av diesel just nu är

begränsat kan prispåverkan från en skattesänkning på diesel motverkas om

efterfrågan på diesel samtidigt ökar samt dessutom förstärka befintliga

obalanser på marknaden. Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget och

anför därutöver att remisstiden varit för kort så att beredningskravet inte

kan anses vara uppfyllt.

Regelrådet , Sveriges Kommuner och Regioner, Tillväxtanalys och

Tillväxtverket avstår från att lämna synpunkter på förslaget.

Några remissinstanser har även synpunkter på konsekvensutredningen.

Skälen för regeringens förslag: Under de senaste åren har driv-

medelspriserna stigit, bl.a. som en följd av ett högre oljepris och en

försvagad kronkurs. I den rådande situationen med en extremt hög

osäkerhet och volatila priser, måste hänsyn kunna tas till förändringar i

Sveriges omvärld som ändrade oljepriser och konjunkturutveckling vilka

påverkar drivmedelspriserna i Sverige. Höga drivmedelspriser har

konsekvenser för hushåll och företag.

Enligt lagen om skatt på energi ska energi- och koldioxidskattesatserna

indexeras inför 2023. Indexomräkningen av skattesatserna för bensin och

diesel enligt gällande regler skulle leda till markant ökade drivmedels-

priser om inte sänkning sker av indexerade skattebelopp. För att möta de

höga drivmedelspriserna föreslås därför tillfälligt sänkt energiskatt på

bensin och diesel med 80 öre per liter under 2023–2025. Priset på bensin

26
och diesel vid pump sänks därmed med en krona per liter inklusive

mervärdesskatt. Sänkningen avses omfatta sådan bensin och diesel som avses i 2 kap. 1 § 1, 2, 3 b och 7 LSE, dvs. bensin, alkylatbensin, omärkt diesel samt flygbensin. Regeringen bedömer samtidigt att långsiktiga styrsignaler genom bl.a. koldioxidprissättning och energibeskattning är viktiga för att nå Sveriges långsiktiga ambitioner på klimat- och energiområdet. Det bedöms därför lämpligt att de föreslagna sänkningarna endast ska vara tillfälliga under tre år. Som beskrivits i finansplanen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4) kan nivån på drivmedelsskatter dock komma att förändras om prisläget motiverar det. Det finns alltså anledning att före budgetpropositionen för 2026 återkomma om hanteringen av denna återgång med 80 öre per liter av skattesatserna på bensin och diesel med följdändringar för lågbeskattad olja. Utifrån denna intention delar inte regeringen Naturvårdsverkets, Svensk kollektivtrafiks och Statens energimyndighets oro att förslaget i någon större omfattning ska motverka den långsiktiga styrsignalen. Regeringen delar däremot bedömningen att priset på diesel kan påverkas i lägre omfattning än den faktiska skatteförändringen på kort sikt om förändringen påverkar efterfrågan och utbudet är begränsat av andra yttre faktorer.

Flera remissinstanser, t.ex. Svenskt Näringsliv och Transportföretagen, anför att indexeringen borde ha förändrats för en längre period eller helt ha tagits bort. Regeringens sänkning är större än om enbart indexeringen hade pausats och syftar till att här och nu mildra effekterna av de höga drivmedelspriserna. Till skillnad från ett undantag från energiskattedirektivets minimiskattenivåer, som t.ex. Sveriges Åkerier och Transportföretagen förordat, kan även sänkningen tillämpas under hela 2023. Priset på drivmedel har ökat under de senaste åren och som Trafikanalys påpekar är det svårt att veta hur priset på drivmedel förändras över tid. Regeringen avser därför att även fortsättningsvis följa prisläget för bensin och diesel och bl.a. utifrån det samlat bedöma om nivån på drivmedelsskatterna är skälig. Av bl.a. denna anledning bedömer regeringen, till skillnad från bl.a. Energigas Sverige och Svebio, att det inte är lämpligt att redan nu lagfästa skattenivåerna vid återgången 2026.

Regeringen anser, liksom LRF, att den tillfälligt sänkta skatten på diesel i arbetsmaskiner inom jord-, skogs- och vattenbruk ska förlängas. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) aviserat en förlängning av den tillfälligt sänkta skatten på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk till den 31 december 2023. Regeringen kommer att återkomma under våren 2023 med ett sådant förslag.

Konjunkturinstitutet efterfrågar en motivering varför en likformig sänkning för alla är det bästa sättet att motverka negativa effekter av ökade drivmedelspriser. Utöver den generella skattesänkning som föreslås i denna proposition har regeringen, som framgår ovan, föreslagit och aviserat olika mer riktade stöd. Ytterligare en sådan åtgärd är att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs t.o.m. den 30 juni 2023. Regeringens sammantagna bedömning är således att såväl generella som riktade åtgärder är motiverade.

Att förändra beskattningen av flygalkylatbensin, som Hjelmco Oil AB efterfrågar, eller att begära ett undantag från kommissionen för att möjliggöra differentierad beskattning inom reduktionsplikten, som

Prop. 2022/23:17

27

Prop. 2022/23:17
Drivkraft Sverige efterfrågar, ryms inte inom ramen för detta

lagstiftningsärende och föreslås inte.

Skattebeloppen för drivmedel har under 2022 ändrats flera gånger. Efter

förslag i propositionen Sänkt energiskatt på bensin och diesel (prop.

2021/22:84) sänktes energiskatten på bensin och diesel med 40 öre per liter

så att priset vid pump sänktes med 50 öre per liter inklusive

mervärdesskatt. Förslaget föregicks av ett tillkännagivande från riksdagen

(bet. 2021/22:FiU1 punkt 2 d, rskr. 2021/22:46). Därefter har en tillfällig

ytterligare sänkning av energiskatten för bensin och diesel med 1 krona

och 5 öre per liter fr.o.m. den 1 maj 2022 t.o.m. den 30 september 2022

skett efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 –

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av

vaccindoser (prop. 2021/22:221). Båda dessa ändringar trädde i kraft den

1 maj 2022. Från och med den 1 oktober 2022 upphörde den tillfälliga

sänkningen och skattebeloppen återgick till de nivåer som föreslogs i prop.

2021/22:84.

De tidigare beskrivna skattesänkningarna på bensin och diesel som

används som drivmedel har medfört att s.k. lågbeskattad olja kommit att

beskattas högre än diesel miljöklass 1. Den nu föreslagna ändringen om

sänkt energiskatt på bensin och diesel med 80 öre per liter leder till att

denna effekt ytterligare förstärks. En justering av skattesatsen för s.k. låg-

beskattad olja är därför nödvändig. I den s.k. lågbeskattade oljan ingår bl.a.

oljeprodukter som försetts med märk- och färgämnen. Rådets direktiv

(95/60/EG) av den 27 november 1995 om märkning för

beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen (EU:s märknings-

direktiv) förutsätter att det är den lägst beskattade dieseln som ska förses

med märk- och färgämne. Syftet med märkningen är att visa vilka

produkter som inte har beskattats enligt den normala skattesats som är

tillämplig på dessa produkter när de är avsedda för andra ändamål än

fordonsdrift. Mot denna bakgrund föreslås att skatten för s.k. lågbeskattad

olja sänks med sammanlagt 722 kronor per kubikmeter jämfört med de

skattesatser som annars skulle gälla efter KPI-indexering. En sådan sänk-

ning medför att Sverige uppfyller kraven i EU:s märkningsdirektiv.

Eftersom råtallolja (KN-nr 3803 00 10) enligt 2 kap. 1 a § LSE ska

beskattas med energiskatt med en skattesats som motsvarar den samman-

lagda skatt som tas ut på bränsle enligt 1 § första stycket 3 a LSE (s.k.

lågbeskattad olja) innebär förslaget att skattesatsen för råtallolja också

ändras.

I normalfallet fastställer regeringen i en förordning det kommande

kalenderårets energi- och koldioxidskattesatser i enlighet med reglerna i

LSE. Regeringen kommer innan november månads utgång att utfärda en

förordning med indexerade skattesatser. Av lagtekniska skäl föreslås att

energi- och koldioxidskattesatserna för samtliga bränslen för 2023 anges i

2 kap. 1 § LSE. Det innebär att de förändringar som följer av den årliga

indexeringen, med beaktande av förslagen om tillfälligt sänkt skatt på

bensin, diesel och s.k. lågbeskattad olja, säkerställs genom detta förslag i

stället för genom förordningen. Eftersom tillämpliga skattesatser kommer

att framgå direkt av lag kommer förordningen således inte att tillämpas.

Vidare föreslås att årtalen i indexeringsreglerna i 2 kap. 1 b § förskjuts ett

år som en följdändring av att skattesatserna för 2023 anges direkt i 2 kap.

28
1 §.

Slutligen föreslås att rubriken ”Skattebefriad förbrukare” i 11 kap. tas Prop. 2022/23:17 bort då den saknar betydelse efter att bestämmelserna under rubriken togs

bort den 1 januari 2018.

Vissa remissinstanser, däribland Naturskyddsföreningen, anför att remisstiden varit för kort och att beredningskravet därmed inte kan anses uppfyllt. När det gäller frågan om beredningskravet i regeringsformen är uppfyllt kan regeringen konstatera följande. Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också inhämtas i den omfattning som behövs från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. Formerna för hur beredningskravet ska uppfyllas är inte närmare reglerat än så. Konstitutionsutskottet har i detta sammanhang uttalat att vissa omständigheter, som t.ex. tidsbrist efter ett val, kan tillåtas påverka beredningsförfarandet (se bl.a. betänkande 2006/07:KU20 och 2008/09:KU10). I det aktuella fallet är lagstiftningsärendet av enklare beskaffenhet. Det är vidare angeläget att den föreslagna lagstiftningen kan träda i kraft den

1 januari 2023 och regeringens bedömning är att beredningskravet är uppfyllt.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det innebär avseende förslaget i denna del att äldre bestämmelser är tillämpliga då skattskyldigheten inträtt före ikraftträdandet.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 2 kap. 1 och 1 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

5 Ändrad bränslebeskattning inom bl.a. kraftvärmeproduktion

5.1 Bakgrund och gällande rätt

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, kallat energiskattedirektivet, är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. På nationell nivå regleras skatter på bränslen och el i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som LSE är att bränslen och el ska beskattas. De bränslen som omfattas av energiskattedirektivet beskattas vid användning som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning. Direktivet innehåller dock även krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer samt möjligheter för medlemsstaterna att ge skattenedsättning eller fullständig skattebefrielse i andra situationer.

29

Prop. 2022/23:17 Koldioxidskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, kallat EU ETS, än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, tas sedan den 1 augusti 2019 ut med 91 procent av den normala koldioxidskattenivån. Samma nivå gäller även för bränslen för värmeproduktion i värmeverk inom EU ETS. Beskattningen av fossila bränslen i kraftvärme- och värmeverk blev då lika, från att varit högre i värmeverk. Med kraftvärmeproduktion avses samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, om den värme som uppkommer nyttiggörs och elverkningsgraden uppgår till minst 15 procent.

5.2 Slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS

Regeringens förslag: Bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska befrias från koldioxidskatt.

Råtallolja som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska också befrias från energiskatt med ett belopp som motsvarar den koldioxidskatt som tas ut på s.k. lågbeskattad olja.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Ekonomi-

styrningsverket , Energiföretagen Sverige , Energimarknadsinspektionen , Skattebetalarnas förening , Skogsindustrierna och Svenskt Näringsliv , tillstyrker förslaget. Svenskt Näringsliv och Skattebetalarnas förening anser bl.a. att en slopad koldioxidskatt är en rimlig och väl avvägd åtgärd eftersom aktuella anläggningar även omfattas av EU:s system med handel med utsläppsrättigheter. En svensk koldioxidskatt, utöver EU ETS, innebär dubbla styrmedel och dubbelprissättningen är inte samhällsekonomiskt motiverad. Energiföretagen Sverige anför att förslaget underlättar tillgängliggörandet av ytterligare elproduktionskapacitet under kommande vinter, särskilt i de två södra elområdena. Även Konjunkturinstitutet anför att koldioxidbeskattning av bränsle i kraftvärme- och värmeverk som omfattas av EU ETS utgör en dubbelreglering och att ett slopande av denna beskattning i grunden är effektivitetshöjande.

Statens energimyndighet tillstyrker delvis förslaget och anför att förslaget endast bör gälla de anläggningar som används för spetslastproduktion och som avlastar elsystemet när det är som mest ansträngt.

Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun , Integritetsskyddsmyndigheten , Kommerskollegium , Konkurrensverket , Skatteverket, Statens jordbruksverk och Statskontoret har inga synpunkter på förslaget.

30

Skatteverket har efterfrågat förtydligande av innebörden av den föreslagna övergångsbestämmelsen.

Några remissinstanser, däribland Energiföretagen Sverige och Tekniska verken i Linköping, tillstyrker förslaget men lämnar även synpunkter på ytterligare åtgärder som förslaget borde omfatta, t.ex. att biooljorna bör skattebefrias helt. Energigas Sverige tillstryker förslaget och tar utöver detta upp ett antal frågor som ligger utanför detta lagstiftningsärende.

Naturvårdsverket avstyrker förslaget och anser att förslaget försvårar Sveriges möjligheter att nå klimatmålen. Därutöver anför Naturvårdsverket att det inte finns skäl att av konkurrensneutralitet även låta förslaget omfatta befrielse från koldioxidskatt även för separat produktion av värme. Fastighetsägarna Sverige avstyrker förslaget och anför bl.a. att åtgärder enligt förslaget inte har efterfrågats av branschen. Svenska bioenergiföreningen (Svebio) avstyrker förslaget och anför liksom Fastighetsägarna Sverige att ett bättre förslag är att se över hur förnybara och fossilfria biooljor befrias från skatt. Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget och anför därutöver att remisstiden varit så kort så att beredningskravet inte kan anses vara uppfyllt.

Regelrådet , Sveriges Kommuner och Regioner , Tillväxtanalys och Tillväxtverket avstår från att lämna synpunkter på förslaget.

Några remissinstanser har även synpunkter på konsekvensutredningen. Skälen för regeringens förslag: Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden har kraftigt ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden. Svenska hushåll och företag står nu inför en

vinter med mycket högre elpriser än normalt.

Den situation som vi ser nu på den europeiska elmarknaden kräver långsiktiga åtgärder. Långsiktiga och förutsägbara spelregler är en förutsättning för att investeringar som möjliggör mer elproduktion från kraftvärmen ska komma till stånd. Det krävs åtgärder för att förbättra lönsamheten inom elproduktion i kraftvärmeverk.

Redan med gällande regler beskattas inte den del av bränslet som allokeras till produktion av skattepliktig el i kraftvärmeverk och därför bedöms inte förslaget ha någon direkt effekt på kostnaden för produktion av skattepliktig el i kraftvärmeverk. Förslaget leder dock till lägre kostnader för den samtidiga värmeproduktion som sker med fossila bränslen i kraftvärmeverk. Det innebär att lönsamheten i allmänhet förbättras för dessa anläggningar. Även om den kortsiktiga effekten på elproduktionen förväntas vara begränsad med anledning av förslaget, kan en relativt liten ökning av elproduktionen från kraftvärmeverk ändå leda till tydlig prispåverkan på grossistmarknaden för el eftersom utbudet tenderar vara priskänsligt när elprisnivåerna är jämförelsevis höga. En stor andel av kraftvärmekapaciteten finns dessutom i eller i omedelbar anslutning till storstadsområdena där effektsituationen överlag tenderar vara som mest ansträngd. En ökad elproduktionskapacitet i dessa områden kan därför minska risken för lokal effektbrist i storstadsområdena. På längre sikt kan förslaget möjliggöra ytterligare produktion av el, t.ex. genom att investeringar görs i nya eller befintliga kraftvärmeanläggningar.

Åtgärden att slopa koldioxidbeskattningen inom kraftvärmeverken bidrar därför till att förbättra förutsättningarna på den europeiska elmarknaden.

Prop. 2022/23:17

31

Prop. 2022/23:17
Åtgärden innebär också att kraftvärme- och värmeverk inte längre

omfattas av dubbla ekonomiska styrmedel avseende koldioxidutsläpp.

Svenska kraftvärme- och värmeanläggningar inom EU ETS omfattas i dag

både av 91 procent av koldioxidskatten och handeln med utsläppsrätter när

fossila bränslen används. Ur en samhällsekonomisk synvinkel anser

regeringen, i likhet med bl.a. Svenskt Näringsliv, att valet av styrmedel

bör utgå från att målet ska nås till lägsta möjliga kostnad för samhället. En

förutsättning för kostnadseffektiv styrning är att styrmedlet riktar sig mot

det grundproblem som ska åtgärdas. Detta gör sig särskilt gällande

beträffande miljöstyrning där principen om att ”förorenaren betalar” är en

central utgångspunkt. För att hantera klimatproblemet är alltså prissättning

av koldioxidutsläpp ett effektivt styrmedel. Ett slopande av koldioxid-

skatten för bränslen för värmeproduktion i kraftvärme- och värmeverk

inom EU ETS hindrar alltså inte en fortsatt effektiv koldioxidprissättning.

Vad Fastighetsägarna anför i den delen leder inte till någon annan

bedömning från regeringens sida. I fråga om koldioxidskatt på

skattepliktiga biooljor så omfattas även dessa av regeringens förslag. Att

ytterligare förändra beskattningen av skattepliktiga biooljor, som t.ex.

Energiföretagen, Svebio och Tekniska verken i Linköping efterfrågat,

ryms inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Statens energimyndighet anför att förslaget endast bör gälla för

anläggningar som används för spetslastproduktion och därigenom mer

specifikt inriktas mot de kraftvärmeanläggningar som kan bidra till att öka

försörjningstryggheten samtidigt som inlåsningar i fossilbaserad

produktion undviks. Regeringen bedömer att en sådan insnävning sanno-

likt kan vara problematisk ur ett konkurrens- och statsstödsperspektiv men

noterar samtidigt att effekterna för försörjningstryggheten kan uppnås

även genom en generellt verkande regeländring.

Ett slopande av koldioxidskatten för bränsle endast i kraftvärmeverk

skulle medföra att beskattningen av bränsle som används för att producera

värme i kraftvärme- och värmeverk skulle bli olika. För att behålla

konkurrensneutraliteten mellan olika typer av värmeproduktion samt för

att ha en mer enhetlig beskattning föreslås att även bränsle i värmeverk

ska befrias från koldioxidskatt. Naturvårdsverket anser i sitt remissvar att

övervägande skäl saknas för att också slopa koldioxidskatten för

värmeverk. I likhet med bl.a. Energiföretagen Sverige bedömer regeringen

att ett slopande av koldioxidskatten även för anläggningar med enbart

värmeproduktion också minskar risken för att värmeproduktion prioriteras

framför elproduktion i berörda verksamheter, vilket skapar förutsättningar

för att elproduktionskapacitet i kraftvärmeanläggningar i högre

utsträckning görs tillgänglig för elmarknaden.

I syfte att beskatta råtallolja på motsvarande sätt som övriga skatte-

pliktiga bränslen föreslås att även skattenivåerna för råtallolja justeras.

Vissa remissinstanser, däribland Naturskyddsföreningen, anför att

remisstiden varit för kort och att beredningskravet därmed inte kan anses

uppfyllt. När det gäller frågan om huruvida beredningskravet i

regeringsformen är uppfyllt kan regeringen konstatera följande. Vid

beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och

yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden

ska också inhämtas i den omfattning som behövs från kommuner. Även

32
sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges

möjlighet att yttra sig. Formerna för hur beredningskravet ska uppfyllas är Prop. 2022/23:17 inte närmare reglerat än så. Konstitutionsutskottet har i detta sammanhang

uttalat att vissa omständigheter, som t.ex. tidsbrist efter ett val, kan tillåtas påverka beredningsförfarandet (se bl.a. betänkande 2006/07:KU20 och 2008/09:KU10). I det aktuella fallet är lagstiftningsärendet av enklare beskaffenhet. Det är vidare angeläget att den föreslagna lagstiftningen kan träda i kraft den 1 januari 2023 och regeringens bedömning är att beredningskravet är uppfyllt.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Skatteverket har efterfrågat förtydligande av övergångsbestämmelsens innebörd. Övergångsbestämmelsen innebär avseende uppvärmningsbränslena att förbrukningen av ett bränsle ska ha skett före ikraftträdandet för att äldre bestämmelser ska vara tillämpliga.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 6 a kap. 1 och 2 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

6 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagens effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner.

6.1 Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel

6.1.1 Syfte och alternativa lösningar

Åtgärden syftar till att minska priset vid pump på bensin och diesel med

en krona per liter inklusive mervärdesskatt. Detta utifrån de skattesatser

som hade gällt från årsskiftet med gällande rätt. Förslaget i denna

proposition syftar alltså till att minska företagens och enskildas kostnader

för drivmedel. Propositionen innehåller även förslag om att sänka

energiskatten på s.k. lågbeskattad olja, för att säkerställa förenligheten

med märkningsdirektivet. Det föreslås inga förändringar för övriga fossila

bränslen som därmed räknas upp enligt gällande indexeringsregler med

inflationen mellan juni 2021 och juni 2022 som uppgick till 8,68 procent.

Ett alternativ vore att inte göra några förändringar av beskattningen på

bensin och diesel, vilket skulle innebära att priset vid pump blir högre än

med förslagen i denna proposition. Vad gäller beskattningen av märkt

dieselbränsle krävs en sänkning av skatten för att säkerställa förenligheten

med märkningsdirektivet som förutsätter att märkt diesel ska vara lägre

beskattad än omärkt diesel. Detta begränsar de alternativa lösningarna.

Enligt skrivelsen Redovisning av skatteutgifter 2022 (skr. 2021/22:98)
33

Prop. 2022/23:17 uppgår normen för energiskatt på uppvärmningsbränsle 2022 till 9,3 öre per kWh. Då förslaget innebär ett avsteg från normen genom att fossila bränslen för uppvärmningsändamål kommer att beskattas olika per energienhet uppstår en ny skatteutgift. Statens energimyndighet lyfter i sitt remissvar att de obalanser som råder på bränslemarknaderna kan göra att åtgärden påverkar priset på bensin respektive diesel olika mycket. Om åtgärden ökar efterfrågan på diesel där redan utbudet är begränsat av yttre faktorer kan priset påverkas i lägre omfattning än den faktiska skatteförändringen. Konsekvensanalysen utgår från att skatteförändringarna får fullt genomslag på bränslepriset. Det bedöms här vara ett rimligt antagande, men hur priset slutligt påverkas av skatteförändringar är samtidigt i grunden en empirisk fråga som beror på en rad olika faktorer. Regeringen delar därmed uppfattningen att den slutliga effekten på priset kan bli annorlunda än vad skatteförändringen statiskt skulle åstadkomma. Naturvårdsverket bedömer att promemorians förslag inte är kostnadseffektivt då förslaget innebär sänkta bränsleskatter för alla i stället för mer riktade nedsättningar till t.ex. jordbruket eller hushåll med mycket låga inkomster. Regeringens syfte med förslaget är dock att åstadkomma en generell prispåverkan på bensin och diesel, inte stötta vissa specifika grupper.

6.1.2 Offentligfinansiella effekter

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer samt utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Som utgångspunkt för att beräkna förslagets offentligfinansiella effekter görs antagandet att volymen bensin och diesel inte ändras till följd av förslaget. Den offentligfinansiella effekten uppgår därmed till de skatteintäkter som uteblir när skattesatsen sänks. Beräkningen görs utifrån prognostiserade volymer för 2023 från Energimyndighetens kortsiktsprognos. Beräkningen utgår vidare från att en inflation mellan juni 2021 och juni 2022 på 8,68 procent hade använts för att KPI-indexera skattesatserna på bensin och diesel.

En sänkt energiskatt på bensin och diesel samt en sänkning av skatten på lågbeskattad olja beräknas minska skatteintäkterna med 6,73 miljarder kronor år 2023 och 6,86 miljarder kronor per år för åren därefter. Av detta utgör den sänkta energiskatten på bensin och diesel ungefär 6,62 miljarder kronor och den sänkta skatten på lågbeskattad olja ca 0,11 miljarder kronor 2023. I Tabell 2.1 visas de offentligfinansiella effekterna av förslagen i denna proposition. Det bedöms även i propositionen att förändringen ska vara tillfällig under tre år. När förslag lämnas i enlighet med denna bedömning kommer även den varaktiga offentligfinansiella effekten att behöva omräknas i enlighet med detta.

34

Tabell 2.1
Offentligfinansiella effekter

Prop. 2022/23:17

Miljarder kronor, fasta priser och baser

Effekt från
Bruttoeffekt

Periodiserad nettoeffekt
Varaktig

effekt

2023
2023
2024
2025

2023–01–01
-6,84
-6,73
-6,86
-6,86
-6,86

Källa: Egna beräkningar

6.1.3 Effekter för företagen

Förslaget medför att energi- och koldioxidskatten på bensin, miljöklass 1 och diesel miljöklass 1 sammantaget blir 80 öre lägre per liter (en krona per liter inklusive mervärdesskatt) jämfört med om skattenivån med indexering skulle gällt 2023. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på drivmedel i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. Vidare innebär förslaget att energiskatten på lågbeskattad olja sänks från 921 kronor per kubikmeter till 279 kronor per kubikmeter. Detta innebär en faktisk sänkning med 722 kronor per kubikmeter jämfört med den energiskattesats som skulle gällt efter KPI-indexering av 2022 års skattesats. Den totala energi- och koldioxidskatten på lågbeskattad olja förändras sammantaget från 4 411 kronor per kubikmeter under 2022 till 4 072 kronor per kubikmeter 2023.

De allra flesta företag som berörs av förslaget påverkas genom ett förändrat pris på bensin och diesel. I Sverige förbrukas merparten av de totala volymerna av bensin och diesel inom transportsektorn. För diesel antas ca 73 procent användas av företag. Motsvarade antagande för bensin är att 18 procent används av företag. Av bruttoeffekten är det dessa andelar av den offentligfinansiella effekten som kommer företagen till godo. Övervältring väntas ske på företagens vinster och när nettoeffekten beräknas tas hänsyn till de ökade inbetalningarna av bolagsskatt. I Sverige förbrukas merparten av de totala volymerna av bensin och diesel inom transportsektorn. Huvudsakligen påverkas därför de näringssektorer som i hög grad är beroende av vägtransporter. De lägre skattenivåerna på diesel påverkar i första ledet åkerinäringen och därigenom även den industri och de näringar som i hög grad är beroende av vägtransporter. Förslaget bedöms även medföra viss kostnadsminskning för svenskt jord- och skogsbruk samt gruvindustri då förslaget innebär lägre skatt på diesel jämfört med den skattenivå som följer av den årliga indexeringen. Förslaget bedöms i stort sett inte påverka företagens administrativa kostnader vare sig på kort eller lång sikt. Förslaget bedöms inte medföra förändringar av några andra kostnader för företagen.

Den förändrade årskostnaden beror i det enskilda fallet på hur många fordon företaget brukar, hur långt fordonen framförs, vilket bränsle de drivs med och vilken drivmedelsförbrukning som fordonen har. Exempelvis blir nedan beskrivna kostnadsförändringar lägre om lastbilarna drivs av höginblandade biodrivmedel (som inte omfattas av skattesänkningen).

Ett åkeri som använder ett fjärrbilsekipage som framförs 12 000 mil om

35

Prop. 2022/23:17 året och förbrukar fyra liter diesel per mil får genom förslaget minskade kostnader på 38 400 kronor årligen under perioden 2023–2025 (0,80 kr∕l ⋅ 12 000 mil ⋅ 4 l∕mil = 38 400 kr). För en buss i stadstrafik som drivs på diesel och framförs 5 500 mil per år och drar ungefär fyra liter per mil förväntas kostnaderna till följd av förslaget minska med 17 600 kronor (0,80 kr∕l ⋅ 5 500 mil ⋅ 4 l∕mil = 17 600 kr) per år. Motsvarande kostnadsbesparing för en taxibil som kör 11 000 mil per år och förbrukar 0,5 liter diesel per mil uppgår till ca 4 400 kronor per år.

Skatteförändringarna bedöms inte påverka företagens administrativa kostnader vare sig på kort eller lång sikt och bedöms heller inte leda till några andra förändringar av kostnader för företagen. Koldioxidskatt och energiskatt på bensin och diesel tas ut enligt samma regelverk oavsett företagens storlek. Även återbetalning av energi- och koldioxidskatt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbrukssektorerna gäller för alla företag oavsett storlek, givet att kriterierna för återbetalningen är uppfyllda. Bedömningen är därför att det vid utformningen av förslaget inte är motiverat att särskild hänsyn tas till små företag.

Förslaget att sänka energiskatten på lågbeskattad olja påverkar företag som använder sådant bränsle och som inte är undantagna från energiskatt av andra anledningar. Primärt påverkar förslaget därför företag som producerar värme i kraftvärme- och värmeverk samt företag inom yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. I begränsad utsträckning kan det även påverka tillverkningsindustrin. Sådan bränsleförbrukning som har fullständig befrielse från energi- och koldioxidskatt, exempelvis i metallurgiska processer, mineralogiska processer och framställning av energiprodukter berörs dock inte av förslaget. I propositionen Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer (prop. 2020/21:97) redovisades en utförlig beskrivning av de företag inom olika sektorer som kunde påverkas av en slopad nedsättning. I stor utsträckning är det samma företag som kan påverkas av denna ändring, dock endast en mindre delmängd, nämligen de som använder lågbeskattad olja. Nästan 1 500 företag utanför EU ETS får i dag nedsatt nivå av energiskatten för uppvärmningsbränslen. Drygt 4 000 företag tar del av skattenedsättningen av uppvärmningsbränslen för jord- och skogsbruk.

6.1.4 Effekter för enskilda och för den ekonomiska jämställdheten

En sänkt energiskatt på bensin och diesel påverkar hushållen genom att priset minskar gentemot hur det annars skulle sett ut. Totalt bedöms den föreslagna justeringen av skattenivåerna innebära att priset på bensin och diesel inklusive mervärdesskatt för en enskild minskar med en krona öre per liter (0,8 kr∕l ⋅ 1,25). Justeringen av skatten på bensin påverkar fler hushåll direkt än justeringen av skatten på diesel. För en bilist som kör ungefär 1 500 mil per år innebär skatteändringen på bensin och diesel lägre kostnader med ca 900 kronor per år (0,80 kr∕l ⋅ 1,25 ⋅ 1 500 mil ⋅ 0,6 l∕mil) jämfört med om skattenivån som följer av den årliga indexeringen med avseende på BNP och KPI skulle gällt. Kostnadsbesparingen blir lägre med en kortare körsträcka eller om bilens förbrukning är lägre och vice

36 versa.

Effekten på hushåll skiljer sig beroende på vad det är för typ av hushåll, biltyp, samt i vilken grad hushållet är beroende av bilen. Det senare kan skilja mellan hushåll i glesbygd och hushåll i stadsregioner med god tillgång till kollektivtrafik. Förslaget bedöms sammantaget påverka boende på landsbygden mer än boende i storstadsregionerna. Detta baseras på att körsträckan per invånare ofta är högre i mer glesbebyggda län och att varor där kan behöva transporteras längre. Körsträckan per personbil är enligt Trafikanalys förvisso högst i Stockholms län men en lägre andel av hushållen där äger personbil och fler har möjlighet att använda alternativa transporter. Av de personbilar som ägs av fysiska personer står män som ägare till knappt två tredjedelar. Fordon registrerade på män körs också i genomsnitt något längre per år. Även om en del av kostnaderna sannolikt omfördelas inom hushållen bedöms ändå generellt förändringar i bränslebeskattningen påverka män mer än kvinnor. Förslaget bedöms därmed på marginalen ekonomiskt gynna män mer än kvinnor men inte i sådan omfattning att det nämnvärt påverkar den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

Som andel av hushållens ekonomiska standard är effekten av sänkta skatter på bensin, diesel och eldningsolja störst bland hushåll med låga inkomster och avtar sedan högre upp i inkomstfördelningen. Det största bidraget kommer i alla delar av inkomstfördelningen från sänkt skatt på bensin medan resten av ökningen kommer från sänkt dieselskatt. Naturvårdsverket påpekar dock i sitt remissvar att de minst bemedlade hushållen ofta saknar bil överhuvudtaget. Sänkt skatt på eldningsolja påverkar så pass få hushåll att den inte påverkar ett hushållens genomsnittliga ekonomiska standard.

Förslaget innebär också att skatten på flygbensin sänks med 80 öre per liter. Kostnadsminskningen kan uppgå till ca 30 kronor per flygtimme (0,80 kr∕l ⋅ 30 l∕tim ⋅ 1,25 = 30 kr∕tim).

Förslaget att sänka skatten på lågbeskattad olja gör det något mer fördelaktigt att värma upp bostäder och lokaler med sådana bränslen. De hushåll som direkt kan påverkas genom lägre uppvärmningskostnader är de som bor i småhus uppvärmda med villaolja. På marginalen kan det även genom övervältring på priserna innebära något lägre kostnad för fjärrvärme och fjärrkyla.

Användningen av eldningsolja som uppvärmningsbränsle har minskat över tid. För 30 år sedan utgjorde olja ca 40 procent av energin för uppvärmning använd i småhus, 2020 var motsvarande siffra ungefär 1 procent (Energimyndigheten, Energiläget i siffror 2022). Det finns i dag ca 23 000 småhus som helt eller delvis använder eldningsolja för sin uppvärmning. Förslaget innebär 903 kronor per kubikmeter lägre beskattning 2023 inklusive mervärdesskatt jämfört med om indexering skett enligt gällande regler (722 kr ⋅ 1,25). Vid en årlig förbrukning av 3,2 kubikmeter eldningsolja (förbrukning 161 kWh per m 2 och en uppvärmd yta på 200 m 2 , energiinnehåll 10 kWh per liter, Energistatistik för småhus 2021) innebär förslaget en kostnadsminskning på knappt 2 900 kronor per år (903 kr∕m 3 ⋅ 3,2 m 3 = 2 890 kr). Det finns också en viss användning av eldningsolja i flerbostadshus (0,4 procent av energianvändningen för uppvärmningen), huvudsakligen i äldre mindre privata hyresfastigheter.

Prop. 2022/23:17

37

Prop. 2022/23:17 Hur många lägenheter eller hur stor yta som värms med olja går dock inte att utläsa ur statistiken (Energistatistik för flerbostadshus, 2021).

6.1.5 Effekter för miljön

Förslaget att sänka energiskatten på bensin och diesel medför att energiskattens styrande effekt för bensin och diesel försvagas jämfört med nuvarande regler. Allt annat lika blir det billigare att köra fordon och arbetsmaskiner på bensin och diesel och andelen rörliga kostnader förknippade med brukande av fordon och arbetsmaskiner minskar. Detta bedöms öka koldioxidutsläppen. Sänkt energiskatt på bensin och diesel gör även användning av el samt höginblandade och rena biodrivmedel relativt sett dyrare och därmed mindre fördelaktigt vilket kan minska användningen och investeringar i sådana alternativ. Omställningen till minskade växthusgasutsläpp i transportsektorn och överflyttning till andra transportslag tenderar att minska och möjligheterna att nå klimatmålen kan minska något.

Det bör noteras att bensin och diesel inte enbart består av fossila bränslen utan även inblandade biodrivmedel. I och med den inblandning av biodrivmedel som sker inom ramen för reduktionsplikten blir utsläppseffekten lägre än vad som skulle vara fallet om den ökade drivmedelsvolymen bestod av ren fossil bensin och diesel. Naturvårdsverket anför att eventuell kompensation för högre bränslepriser bör utformas på ett sätt som inte motverkar möjligheten att uppnå åtaganden om minskade utsläpp växthusgaser eller av kväveoxider. Om förslaget hade varit en permanent sänkning av energiskatten på bensin och diesel hade koldioxidutsläppen på längre sikt förväntats öka med drygt 0,3 miljoner ton årligen givet de inblandningsnivåer som är beslutade för 2023 och drygt 0,4 miljoner ton årligen givet helt fossil bensin respektive diesel. Då intentionen är att skattesänkningen ska vara tillfällig och beteendeförändringar generellt får större genomslag på längre sikt blir utsläppsökningen mindre. Sammantaget bedöms därför effekten på koldioxidutsläppen bli begränsade på kort sikt och på lite längre sikt nära noll. Effekten på utsläppen av kväveoxider bedöms även den på sikt bli nära noll.

Att sänka skatten på lågbeskattad olja minskar incitamenten för att begränsa användningen, t.ex. genom att sänka temperaturen, energieffektivisera eller byta uppvärmningssätt. Förslaget kan därmed leda till ökade koldioxidutsläpp. Då få hushåll och företag berörs av förändringen bedöms dock effekten vara liten. Att många oljepannor bytts ut försvårar också en återgång till eldningsolja.

I dag är energiskatten för fossila uppvärmningsbränslen proportionell mot energiinnehållet. Åtgärden att sänka skatten på lågbeskattad olja gör att bl.a. eldningsolja får en lägre energiskatt per energienhet än övriga uppvärmningsbränslen. I den mån energiskatten ska verka dämpande på energianvändningen medför åtgärden därför att beskattningen blir mindre effektiv.

38

6.1.6
Effekter för myndigheter och domstolar
Prop. 2022/23:17

Förslaget innebär att Skatteverket behöver vidta vissa åtgärder för att tillgodose företagens informationsbehov. Det behövs dock troligen inte några informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar. Skatteverket har uppskattat att propositionens båda förslag medför engångskostnader uppgående till 800 000 kronor. Åtgärderna ingår i den anpassning som årligen görs på grund av förändrad lagstiftning och eventuellt tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

6.1.7 Förslagets förenlighet med EU-rätten

De i energiskattedirektivet föreskrivna minimiskattenivåerna påverkas inte av förslaget. Övriga direktivbestämmelser påverkas inte heller av förslaget. Förslaget innebär en mindre ändring av de nationella bestämmelserna om omräkning av vissa skattebelopp. Förslaget att sänka energiskatten på bensin och diesel under 2023 bedöms därför vara förenligt med direktivet. Reglerna om statligt stöd som följer av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt påverkas inte av förslaget. Förslaget innebär också en ändring av skattesatserna för s.k. lågbeskattad olja. Denna ändring görs för att uppfylla rådets direktiv 95/60/EG av den 27 november 1995 om märkning för beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen vilket föreskriver märkning av lågbeskattad diesel. Sammantaget bedöms förslaget därför vara förenligt med EU-rätten.

6.1.8 Övriga effekter

Förslaget är inte av sådan karaktär att det bedöms ha någon betydande långsiktig effekt på sysselsättning, arbetslöshet eller löner.

6.2 Slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS

6.2.1 Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget att slopa koldioxidskatten för bränslen som förbrukas

i kraftvärmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom

utsläppshandelssystemet är att förbättra lönsamhet inom elproduktion i

kraftvärmeverk för att stimulera ökad produktion. Syftet med att även

slopa koldioxidskatten i annan värmeproduktion är främst att bibehålla

konkurrensneutralitet mellan olika verksamheter och likabehandling inom

beskattningen.

Alternativet att inte slopa koldioxidskatten skulle innebära sämre

möjligheter att uppnå förbättrad lönsamhet inom elproduktion i kraft-

värmeverk och därmed svårare att få till ökad produktion.
39

Prop. 2022/23:17 I regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2021/22:98) redovisas koldioxidskatten på fossila bränslen för kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS som en skattesanktion, eftersom utsläppen av koldioxid från dessa verksamheter redan prissätts inom handelssystemet. Förslaget medför därmed att skattesanktionen avseende koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS avskaffas.

6.2.2 Offentligfinansiella effekter

Förslaget om slopad koldioxidskatt för bränsle som förbrukas i kraftvärme- och värmeverk beräknas minska skatteintäkterna med 0,10 miljarder kronor per år, varav 0,07 miljarder kronor avser kraftvärmeverk och 0,03 miljarder kronor avser värmeverk.

6.2.3
Effekter för företagen

Överlag har andelen fossila bränslen i värmeproduktionen minskat avse-

värt över tid, se t.ex. Energimyndighetens publikation Energiläget i siffror

2022. Enbart en mindre del av värmeproduktionen sker med fossila bräns-

len, ca 3 procent av tillförd energi 2020 bestod av fossila bränslen.

Volymmässigt är det eldningsolja och naturgas som står för den största

användningen av fossila bränslen i kraftvärmeverk, medan användningen

av kol praktiskt taget har upphört. I värmeverk är det eldningsolja som står

för nästan all användning av fossila bränslen. Även små mängder av

naturgas och gasol används. Råtallolja används praktiskt taget inte alls,

varken i kraftvärme- eller värmeverk.

Från och med den 1 januari 2021 avskaffades skattebefrielsen för

skattepliktiga biooljor för uppvärmningsändamål. Dessa biooljor omfattas

även av förslaget. Det finns dock ingen tillgänglig statistik om hur stor

användningen av skattepliktiga biooljor är i kraftvärme- och värmeverk

inom EU ETS. De skattepliktiga biooljorna bedöms endast användas i

mindre omfattning i kraftvärme- och värmeverk som omfattas av

utsläppshandelssystemet,

Omkring 200 företag inom värmesektorn levererar värme till fjärr-

värmenätet, varav flertalet är små företag. De största verksamheterna finns

i större städer, dvs. där det sammanlagda behovet av att få värme levererad

är som störst.

Skattekostnaderna minskar med ca 100 miljoner kronor per år för

företag som använder aktuella bränslen. Cirka 50 företag använder i dag

fossila bränslen inom värmesektorn i EU ETS, varav ca 20 företag använ-

der fossila bränslen i kraftvärmeverk. Berörda företags konkurrenssitua-

tion kan stärkas något. Företagen bedöms inte direkt och på kort sikt låta

den minskade skattekostnaden leda till lägre priser för sina kunder, utan

de minskade kostnaderna kan i första hand förstärka företagens resultat-

nivåer. Indirekt skulle dock priset på el och värme kunna påverkas.

Den del av bränslet som allokeras till produktion av skattepliktig el i

kraftvärmeverk beskattas inte, därför bedöms inte förslaget ha någon

direkt effekt på kostnaden för själva produktionen av el i kraftvärmeverk.

Förslaget
leder dock till lägre kostnader för den samtidiga

40
värmeproduktion som sker med berörda bränslen i kraftvärmeverk. Det

innebär att lönsamheten i allmänhet förbättras för dessa anläggningar. Det finns t.ex. oljeeldade kraftvärmeverk som i nuläget primärt används som backup i spetslastsituationer i fjärrvärmesystemen, eftersom dessa anläggningar tenderar vara relativt snabbstartade. Om dessa anläggningar inte längre påförs koldioxidskatt utan bara behöver utsläppsrätter för sina utsläpp av koldioxid förbättras den ekonomiska kalkylen i motsvarande utsträckning.

Energiföretagen Sverige och Tekniska verken i Linköping påpekar i sina remissvar att förslaget även minskar risken för att värmeproduktion prioriteras framför elproduktion i berörda verksamheter. Ett slopande av koldioxidskatten även för anläggningar med enbart värmeproduktion kan därigenom skapa förutsättningar för att elproduktionskapacitet i kraftvärmeanläggningar i högre utsträckning görs tillgänglig för elmarknaden.

Elproduktionskapaciteten för kraftvärme var 2 879 megawatt 2020. Energiföretagen Sverige bedömer att en ytterligare elproduktionskapacitet på mellan 500–1 000 megawatt sammantaget kan frigöras genom förbättrade förutsättningar för kraftvärmeverken. Här föreslagen åtgärd bedöms bidra till förutsättningar för att realisera åtminstone en viss del av denna ytterligare elproduktionskapacitet.

Genom att utbudskurvan sannolikt är relativt brant vid de elprisnivåer som har tenderat att dominera prissättningen av el på grossistmarknaden på senare tid, finns det förutsättningar för att även små förändringar på utbudssidan kan leda till märkbara effekter på elpriset. Det innebär att en relativt begränsad ökning av utbudet i vissa situationer kan ha stort genomslag i termer av lägre priser på grossistmarknaden för el. Även om den kortsiktiga effekten på elproduktionen som en följd av förslaget kan förväntas vara begränsad, kan därför prispåverkan under vissa förutsättningar ändå vara betydande. En stor andel av kraftvärmekapaciteten finns dessutom i eller i omedelbar anslutning till storstadsområdena där effektsituationen överlag tenderar vara som mest ansträngd. En ökad elproduktionskapacitet i dessa områden kan därför minska risken för lokal effektbrist i storstadsområdena. Så som Statens energimyndighet noterar kan förslaget därigenom bidra till att öka försörjningstrygghet och redan på kort sikt bidra till lägre elpriser i framför allt elområde 3 och 4. På längre sikt kan förslaget möjliggöra ytterligare produktion av el t.ex. genom investeringar görs i nya eller befintliga kraftvärmeanläggningar.

I den mån förslaget bidrar till sänkt elpris gynnas även företag som konsumerar el. Naturvårdsverket lyfter i sitt remissvar fram att det är oklart i vilken utsträckning föreslagna skattesänkningar leder till lägre slutkundspriser.

I och med att förslaget innebär en förändrad beskattning av bränslen som används för att producera värme är det primärt på värmemarknaden som övervältring sker på priset till slutkund, medan de förväntade effekterna på elpriserna uppstår indirekt på grossistmarknaden för el. På fjärrvärmemarknaden agerar fjärrvärmeföretagen i vad som kan anses vara lokala monopol. I viss utsträckning agerar företagen på en vidare marknad för uppvärmning varför det, på längre sikt, finns andra alternativ tillgängliga för kunderna som medför ett konkurrenstryck på fjärrvärmemarknaden. Men på åtminstone kort sikt kan det finnas

Prop. 2022/23:17

41

Prop. 2022/23:17 möjligheter för berörda aktörer att inte låta den föreslagna skattesänkningen få fullt genomslag på priset till slutkund.

Förslaget innebär, som Energiföretagen Sverige påpekar, att den skattemässiga behandlingen av bränslen som används för att framställa värme i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS blir lika som produktion av värme för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet inom EU ETS. Sådan värmeproduktion i industrin inom EU ETS har redan i dag full skattebefrielse från koldioxidskatt. Dessutom, såsom Skogsindustrierna och Energiföretagen Sverige konstaterar, medför förslaget att skattevillkoren utjämnas mellan kondenskraftverk och kraftvärmeverk inom EU ETS.

Enligt 9 kap. 5 § 3 LSE medges full skattebefrielse från koldioxidskatt vid leverans av värme och kyla för tillverkningsprocessen i viss industriell verksamhet som ingår i EU ETS. Då koldioxidskatten slopas för bränsleförbrukning i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS behöver berörda företag inte längre ansöka om nedsättning av koldioxidskatten vid leverans till tillverkningsprocessen i industrin inom EU ETS. Förslaget kan därmed bidra till något minskade administrativa kostnader.

6.2.4 Effekter för enskilda och offentlig sektor

Hushållen bedöms inte direkt beröras av förslaget. Indirekt och på lite längre sikt kan sänkta skatterelaterade kostnader för företagen inom värmesektorn även komma de hushåll till del vars uppvärmning av bostäder och varmvatten sker med fjärrvärme från kraftvärme- och värmeverk. I den mån förslaget bidrar till sänkt elpris gynnas även hushållen överlag.

De flesta kraftvärme- och värmeverk är kommunalt ägda (se prop. 2017/18:1, Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.19.4 s. 448). Sänkta skattekostnader innebär att lönsamheten, allt annat lika, för dessa verksamheter ökar. Schablonmässigt bedöms de lägre skattenivåer som förslaget medför för de kommunalt ägda företagen motsvara sänkta nettokostnader om ca 60 miljoner kronor per år.

6.2.5
Effekter för miljön

Utsläpp av koldioxid bidrar till den globala uppvärmningen. Det är därför

motiverat att genom styrmedel prissätta sådana utsläpp. Det kan ske

antingen genom en koldioxidskatt eller genom ett utsläppshandelssystem

som EU ETS. En dubbel prissättning är i normalfallet inte samhälls-

ekonomiskt motiverad då nationella åtgärder riktade mot anläggningar

som redan omfattas av ett utsläppshandelssystem inte leder till att de

samlade utsläppen av koldioxid minskar. I samband med att den s.k.

annulleringsmekanismen i marknadsstabiliseringsreserven infördes be-

dömdes det dock finnas ett visst utrymme för att snabbt verkande natio-

nella åtgärder skulle kunna bidra till att de totala utsläppen i EU ETS också

skulle minska. Det utrymmet bedömdes framför allt finnas under en

begränsad tidsperiod, fram till 2023, medan osäkerheter kvarstår om

effekten av annulleringsmekanismen därefter. Konjunkturinstitutet anför i

42
sitt remissvar att det är sannolikt att effekten finns även efter 2023, men

att det samtidigt råder stor osäkerhet om hur länge. Då förslaget i denna Prop. 2022/23:17 proposition innebär åtgärder som träder i kraft under 2023 är det osäkert

om en nationell prissättning på utsläpp av koldioxid från användning av fossila bränslen som används för att producera värme längre förväntas bidra till att påverka de totala utsläppen av koldioxid inom EU ETS i någon betydande omfattning. Att fortsatt ta ut koldioxidskatt på användningen av fossila bränslen för produktion av värme i kraftvärme- och värmeverk är därför svårt att motivera.

Samtidigt kan en slopad koldioxidskatt för fossila bränslen som används för att producera värme i kraftvärme- och värmeverk, allt annat lika, medföra att den fossila bränsleanvändningen och därmed koldioxidutsläppen i Sverige ökar. Det kan, i viss mån, försvåra att nå de nationella klimatmålen. Riksdagen har beslutat att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och att utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990. Skogsindustrierna bedömer i sitt remissvar att en ökning av de nationella utsläppen endast kommer att vara tillfällig. De anläggningar som berörs av förslaget omfattas dock av EU ETS varför utsläpp av koldioxid fortsatt kommer att prissättas med utsläppsrätter. Därmed kvarstår tydliga incitament för att långsiktigt minska användningen av fossila bränslen i berörda sektorer.

Förslagets effekter på utsläpp av växthusgaser är svårbedömda. Naturvårdsverket framhåller att stimulerad ökad produktion av

förbränningsbaserad energi kan motverka möjligheterna att klara Sveriges åtagande om minskade utsläpp av kväveoxider till 2030. Spetslastpannor gynnas även av förslaget vilket särskilt kan resultera i ökade utsläpp av kväveoxider, då dessa pannor genererar oftast högre utsläpp av luftföroreningar jämfört med en baslastpanna.

Förslagets effekter på utsläpp av kväveoxider är även dessa svårbedömda.

6.2.6 Effekter för myndigheter och domstolar

Förslaget innebär att Skatteverket behöver vidta vissa åtgärder för att tillgodose företagens informationsbehov. Det behövs dock troligen inte några informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar. Skatteverket har uppskattat att propositionens båda förslag medför engångskostnader uppgående till 800 000 kronor. Åtgärderna bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

6.2.7
Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med energiskattedirektivet. En befrielse

från koldioxidskatten kan dock utgöra ett statligt stöd som måste anmälas

till Europeiska kommissionen enligt gällande regler om statligt stöd. En

motsvarande tidigare skattebefrielse har ansetts kunna omfattas av kom-

missionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom
43

Prop. 2022/23:17 vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, kallad GBER. Förslaget bedöms därför vara förenligt även med EU:s statsstödsregler under förutsättning att en anmälan enligt GBER görs.

6.2.8 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller sysselsättningen.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2 kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidskattebelopp för vissa bränslen, däribland bensin och diesel.

Ändringen i första stycket innebär förändrade skattebelopp som gäller för dessa bränslen när skattskyldighet inträder.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

1 b §

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur skattebeloppen för energiskatt och koldioxidskatt årligen ska räknas om.

I första stycket ändras det år från och med vilket den årliga omräkningen ska göras till 2024. Ändringen innebär att en omräkning görs av skattebeloppen som anges i 1 § för kalenderåret 2024 och efterföljande kalenderår.

I tredje stycket ändras det basår som används vid beräkningen av förändringar av konsumentprisindex till 2022.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

6 a kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka ändamål som ger skattebefrielse, vilket bränsle som kan komma i fråga för skattebefrielse och hur stor skattebefrielsen är.

Ändringarna innebär att nedsättningen av koldioxidskatten utvidgas till att avse 100 procent.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

2 §

Paragrafen reglerar beskattning av råtallolja.

44

Ändringen i andra stycket innebär att för råtallolja som förbrukas för Prop. 2022/23:17 båda de ändamål som anges i 1 § 11 medges befrielse från energiskatten

med ett belopp som motsvarar 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:166) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2 kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidskattebelopp för vissa bränslen, däribland bensin och diesel.

Ändringen i första stycket innebär att skattebeloppen som framgår av lagförslag 2.1 gäller även efter ikraftträdandet av denna ändringslag.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

45

Prop. 2022/23:17 Bilaga 1

46

Sammanfattning av promemorian Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har kommit överens om att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt ska sänkas samt att beskattningen av bränsle inom viss värmeproduktion ska förändras. En promemoria med förslag om överenskomna lagändringar har därför tagits fram inom Finansdepartementet.

I promemorian föreslås att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt under tre år sänks med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Priset på bensin och diesel vid pump bedöms därmed sänkas med en krona per liter inklusive mervärdesskatt. En mindre sänkning görs av skatten på s.k. lågbeskattad olja för att undvika konflikt med EU:s märkningsdirektiv.

I promemorian föreslås också att bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska befrias från koldioxidskatt.

Förslagen medför ändringar i lagen om skatt på energi som föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Promemorians lagförslag

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 1 b §§ och 6 a kap. 1 och 2 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap. 1 § 1

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

1.
2710 11 41,
Bensin som

2710 11 45
uppfyller krav

eller
för

2710 11 49

a) miljöklass 1

– motorbensin
3 kr 78 öre
2 kr 64 öre per
6 kr 42

per liter
liter
öre per

liter

– alkylatbensin
1 kr 71 öre
2 kr 64 öre per
4 kr 35

per liter
liter
öre per

liter

b) miljöklass 2
3 kr 82 öre
2 kr 64 öre per
6 kr 46

per liter
liter
öre per

liter

2.
2710 11 31,
Annan bensin
4 kr 72 öre
2 kr 64 öre per
7 kr 36

2710 11 51
än som avses
per liter
liter
öre per

eller
under 1 eller 7

liter

2710 11 59

3.
2710 19 21,
Eldningsolja,

2710 19 25,
dieselbrännolja,

2710 19 41–
fotogen, m.m.

2710 19 49
som

eller

2710 19 61–

2710 19 69

a) har försetts
921 kr per
3 490 kr per
4 411 kr

med märk- och
m 3
m 3
per m 3

färgämnen eller

ger mindre än

85 volympro-

cent destillat

vid 350°C,

1 Senaste lydelse 2022:295.

47

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

b) inte har för-

setts med

märk- och

färgämnen och

ger minst

85 volympro-

cent destillat

vid 350°C, till-

hörig

miljöklass 1
2 111 kr
2 292 kr per
4 403 kr

per m 3
m 3
per m 3

miljöklass 2
2 434 kr per
2 292 kr per
4 726 kr

m 3
m 3
per m 3

miljöklass 3
2 601 kr per
2 292 kr per
4 893 kr

eller inte tillhör
m 3
m 3
per m 3

någon

miljöklass

4.
2711 12 11–
Gasol m.m.

2711 19 00
som används

för

a) drift av
0 kr per
3 672 kr per
3 672 kr

motordrivet
1 000 kg
1 000 kg
per

fordon, fartyg

1 000 kg

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 184 kr per
3 672 kr per
4 856 kr

mål än som
1 000 kg
1 000 kg
per

avses under a

1 000 kg

5.
2711 11 00,
Naturgas som

2711 21 00
används för

a) drift av
0 kr per
2 613 kr per
2 613 kr

motordrivet
1 000 m 3
1 000 m 3
per

fordon, fartyg

1 000 m 3

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 018 kr per
2 613 kr per
3 631 kr

mål än som
1 000 m 3
1 000 m 3
per

avses under a

1 000 m 3

6.
2701, 2702
Kol och koks
701 kr per
3 037 kr per
3 738 kr

eller 2704

1 000 kg
1 000 kg
per

1 000 kg

7.
2710 11 31
Flygbensin
3 kr 82 öre
2 kr 64 öre per
6 kr 46

med en blyhalt
per liter
liter
öre per

om högst

liter

0,005 gram

per liter

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 samt 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 a och b och 12 § 5 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

48

2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första
Prop. 2022/23:17

stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt
Bilaga 2

första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

1.
2710 11 41,
Bensin som

2710 11 45
uppfyller krav

eller
för

2710 11 49

a) miljöklass 1

– motorbensin
3 kr 44 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 31

per liter
liter
öre per

liter

– alkylatbensin
1 kr 14 öre
2 kr 87 öre per
4 kr 01

per liter
liter
öre per

liter

b) miljöklass 2
3 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 35

per liter
liter
öre per

liter

2.
2710 11 31,
Annan bensin
4 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
7 kr 35

2710 11 51
än som avses
per liter
liter
öre per

eller
under 1 eller 7

liter

2710 11 59

3.
2710 19 21,
Eldningsolja,

2710 19 25,
dieselbrännolja,

2710 19 41–
fotogen, m.m.

2710 19 49
som

eller

2710 19 61–

2710 19 69

a) har försetts
279 kr per
3 793 kr per
4 072 kr

med märk- och
m 3
m 3
per m 3

färgämnen eller

ger mindre än

85 volympro-

cent destillat

vid 350°C,

49

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

b) inte har för-

setts med

märk- och

färgämnen och

ger minst

85 volympro-

cent destillat

vid 350°C, till-

hörig

miljöklass 1
1 582 kr
2 491 kr per
4 073 kr

per m 3
m 3
per m 3

miljöklass 2
1 940 kr per
2 491 kr per
4 431 kr

m 3
m 3
per m 3

miljöklass 3
2 125 kr per
2 491 kr per
4 616 kr

eller inte tillhör
m 3
m 3
per m 3

någon

miljöklass

4.
2711 12 11–
Gasol m.m.

2711 19 00
som används

för

a) drift av
0 kr per
3 991 kr per
3 991 kr

motordrivet
1 000 kg
1 000 kg
per

fordon, fartyg

1 000 kg

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 287 kr per
3 991 kr per
5 278 kr

mål än som
1 000 kg
1 000 kg
per

avses under a

1 000 kg

5.
2711 11 00,
Naturgas som

2711 21 00
används för

a) drift av
0 kr per
2 840 kr per
2 840 kr

motordrivet
1 000 m 3
1 000 m 3
per

fordon, fartyg

1 000 m 3

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 106 kr per
2 840 kr per
3 946 kr

mål än som
1 000 m 3
1 000 m 3
per

avses under a

1 000 m 3

6.
2701, 2702
Kol och koks
762 kr per
3 301 kr per
4 063 kr

eller 2704

1 000 kg
1 000 kg
per

1 000 kg

7.
2710 11 31
Flygbensin
3 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 35

med en blyhalt
per liter
liter
öre per

om högst

liter

0,005 gram

per liter

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 samt 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 a och b och 12 § 5 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

50

2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första
Prop. 2022/23:17

stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt
Bilaga 2

första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Lydelse enligt SFS 2022:248
Föreslagen lydelse

1 b §

För kalenderåret 2023 och efter-
För kalenderåret 2024 och efter-

följande kalenderår ska energiskatt
följande kalenderår ska energiskatt

och koldioxidskatt betalas med
och koldioxidskatt
betalas med

belopp som motsvarar de i 1 § an-
belopp som motsvarar de i 1 § an-

givna skattebeloppen efter en årlig
givna skattebeloppen efter en årlig

omräkning enligt andra stycket.
omräkning enligt
andra stycket.

Regeringen fastställer före novem-
Regeringen fastställer före novem-

ber månads utgång de omräknade
ber månads utgång de omräknade

skattebelopp som ska tas ut för
skattebelopp som ska tas ut för

påföljande kalenderår.
påföljande kalenderår.

För bränslen som avses i

1. 1 § första stycket 3 a samt 4–6 ska energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket,

2. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 ska

a) koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket, och

b) energiskatt betalas med belopp som motsvarar summan av de i 1 § angivna energiskatte- och koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket med ett årligt tillägg av två procent-

enheter, med avdrag för det omräknade koldioxidskattebeloppet enligt a.

Med jämförelsetal avses det
Med jämförelsetal avses det

värde, uttryckt i procent, som anger
värde, uttryckt i procent, som anger

förhållandet mellan det allmänna
förhållandet mellan det allmänna

prisläget i juni månad året närmast
prisläget i juni månad året närmast

före det år beräkningen avser och
före det år beräkningen avser och

prisläget i juni 2021 .
prisläget i juni 2022 .

Beloppen enligt andra stycket 1, 2 a och 2 b avrundas var för sig till hela kronor och ören.

51

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 § 2

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

1. Förbrukning

a) för annat

100
100
100

ändamål än som

procent
procent
procent

motorbränsle eller

som bränsle för

uppvärmning

b) i metallurgiska

100
100
100

processer under

procent
procent
procent

förutsättning att

det ingående

materialet genom

uppvärmning i

ugnar förändras

kemiskt eller dess

inre fysikaliska

struktur förändras

eller bibehålls i

skänkar eller

liknande kärl

c) i annat fall än

100
100
100

som avses i a eller

procent
procent
procent

b, då bränslet i en

och samma

process används

både som bränsle

för uppvärmning

och för annat

ändamål än som

motorbränsle eller

bränsle för

uppvärmning

2. Förbrukning i
Bensin,
100
100
100

tåg eller annat
bränsle
procent
procent
procent

spårbundet
som avses

färdmedel
i 2 kap. 1 §

52
2 Senaste lydelse 2021:410.

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

första

stycket 3 b

3. Förbrukning i
Bensin,
100
100
100

skepp, när skeppet
bränsle
procent
procent
procent

inte används för
som avses

privat ändamål
i 2 kap. 1 §

första

stycket 3 b

4. Förbrukning i
Bensin,
100
100
100

båt för vilken
bränsle
procent
procent
procent

medgivande
som avses

lämnats enligt
i 2 kap. 1 §

2 kap. 9 § eller för
första

vilken fiskelicens
stycket 3 b

som inte är

begränsad till

fiske enbart i

enskilt vatten

meddelats enligt

fiskelagen

(1993:787), när

båten inte används

för privat ändamål

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när
Andra
100
100
100

luftfartyget inte
bränslen
procent
procent
procent

används för privat
än flyg-

ändamål
fotogen

(KN-nr

2710 19

21)

b) luftfartygs-
Andra
100
100
100

motorer i
bränslen
procent
procent
procent

provbädd eller
än

liknande
flygbensin

anordning
(KN-nr

2710 11

31) och

flyg-

fotogen

6. Förbrukning vid

100
100
100

framställning av

procent
procent
procent

energiprodukter

eller andra

produkter för vilka

skatteplikt har

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

53

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

54

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

inträtt för

tillverkaren

7. Förbrukning för
Bränsle
100
100
–

framställning av
som avses
procent
procent

skattepliktig
i 2 kap. 1 §

elektrisk kraft
första

stycket 3 b

8. Om skatte-
Bensin,
–
100
–

befrielse inte
råtallolja,

procent

följer av tidigare
bränsle

punkter, förbruk-
som avses

ning för annat
i 2 kap. 1 §

ändamål än drift
första

av motordrivna
stycket 3 b

fordon vid

tillverknings-

processen i

industriell

verksamhet i en

anläggning för

vilken utsläpps-

rätter ska över-

lämnas enligt 16 §

lagen (2020:1173)

om vissa utsläpp

av växthusgaser

9. Om skatte-

–
–
100

befrielse inte

procent

följer av tidigare

punkter, förbruk-

ning i sodapannor

eller i lutpannor

10. Förbrukning i

100
100
100

processer för

procent
procent
procent

framställning av

andra mineraliska

ämnen än metaller

under förutsätt-

ning att det

ingående

materialet genom

uppvärmning i

ugnar förändras

kemiskt eller dess

inre fysikaliska

struktur förändras

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

11. Om skatte-
Råtallolja

befrielse inte
och

följer av tidigare
bränsle

punkter, förbruk-
som avses

ning för framställ-
i 2 kap. 1 §

ning av värme i en
första

anläggning för
stycket 3 b

vilken utsläpps-

rätter ska över-

lämnas enligt 16 §

lagen om vissa

utsläpp av

växthusgaser

a) i kraftvärme-

–
9 procent
–

produktion

b) i annan värme-

–
9 procent
–

produktion

Föreslagen lydelse

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

1. Förbrukning

a) för annat

100
100
100

ändamål än som

procent
procent
procent

motorbränsle eller

som bränsle för

uppvärmning

b) i metallurgiska

100
100
100

processer under

procent
procent
procent

förutsättning att

det ingående

materialet genom

uppvärmning i

ugnar förändras

kemiskt eller dess

inre fysikaliska

struktur förändras

eller bibehålls i

55

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

56

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

skänkar eller

liknande kärl

c) i annat fall än

100
100
100

som avses i a eller

procent
procent
procent

b, då bränslet i en

och samma

process används

både som bränsle

för uppvärmning

och för annat

ändamål än som

motorbränsle eller

bränsle för

uppvärmning

2. Förbrukning i
Bensin,
100
100
100

tåg eller annat
bränsle
procent
procent
procent

spårbundet
som avses

färdmedel
i 2 kap. 1 §

första

stycket 3 b

3. Förbrukning i
Bensin,
100
100
100

skepp, när skeppet
bränsle
procent
procent
procent

inte används för
som avses

privat ändamål
i 2 kap. 1 §

första

stycket 3 b

4. Förbrukning i
Bensin,
100
100
100

båt för vilken
bränsle
procent
procent
procent

medgivande
som avses

lämnats enligt
i 2 kap. 1 §

2 kap. 9 § eller för
första

vilken fiskelicens
stycket 3 b

som inte är

begränsad till

fiske enbart i

enskilt vatten

meddelats enligt

fiskelagen

(1993:787), när

båten inte används

för privat ändamål

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när
Andra
100
100
100

luftfartyget inte
bränslen
procent
procent
procent

används för privat
än flyg-

ändamål
fotogen

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

(KN-nr

2710 19

21)

b) luftfartygs-
Andra
100
100
100

motorer i
bränslen
procent
procent
procent

provbädd eller
än

liknande
flygbensin

anordning
(KN-nr

2710 11

31) och

flyg-

fotogen

6. Förbrukning vid

100
100
100

framställning av

procent
procent
procent

energiprodukter

eller andra

produkter för vilka

skatteplikt har

inträtt för

tillverkaren

7. Förbrukning för
Bränsle
100
100
–

framställning av
som avses
procent
procent

skattepliktig
i 2 kap. 1 §

elektrisk kraft
första

stycket 3 b

8. Om skatte-
Bensin,
–
100
–

befrielse inte
råtallolja,

procent

följer av tidigare
bränsle

punkter, förbruk-
som avses

ning för annat
i 2 kap. 1 §

ändamål än drift
första

av motordrivna
stycket 3 b

fordon vid

tillverknings-

processen i

industriell

verksamhet i en

anläggning för

vilken utsläpps-

rätter ska över-

lämnas enligt 16 §

lagen (2020:1173)

om vissa utsläpp

av växthusgaser

9. Om skatte-

–
–
100

befrielse inte

procent

följer av tidigare

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

57

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

58

Ändamål
Bränsle
Befrielse
Befrielse
Befrielse

som inte
från
från
från

ger
energiskatt
koldioxid-
svavel-

befrielse

skatt
skatt

punkter, förbruk-

ning i sodapannor

eller i lutpannor

10. Förbrukning i

100
100
100

processer för

procent
procent
procent

framställning av

andra mineraliska

ämnen än metaller

under förutsätt-

ning att det

ingående

materialet genom

uppvärmning i

ugnar förändras

kemiskt eller dess

inre fysikaliska

struktur förändras

11. Om skatte-
Råtallolja

befrielse inte
och

följer av tidigare
bränsle

punkter, förbruk-
som avses

ning för framställ-
i 2 kap. 1 §

ning av värme i en
första

anläggning för
stycket 3 b

vilken utsläpps-

rätter ska över-

lämnas enligt 16 §

lagen om vissa

utsläpp av

växthusgaser

a) i kraftvärme-

–
100
–

produktion

procent

b) i annan värme-

–
100
–

produktion

procent

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 § 3

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 8 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Om råtallolja
förbrukas för
Om råtallolja
förbrukas för

ändamål som anges i 1 § 11, med-
ändamål som anges i 1 § 11, med-

ges befrielse från
energiskatten
ges befrielse från
energiskatten

3 Senaste lydelse 2021:410.

med ett
belopp
som motsvarar

9 procent
av den
koldioxidskatt

som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

med ett belopp som motsvarar Prop. 2022/23:17 100 procent av den koldioxidskatt Bilaga 2

som tas ut på bränsle enligt 2 kap.

1 § första stycket 3 a.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

59

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

60

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:166) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2022:166) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2022:166

2 kap. 1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

1.
2710 11 41,
Bensin som

2710 11 45
uppfyller krav

eller
för

2710 11 49

a) miljöklass 1

– motorbensin
4 kr 13 öre
2 kr 61 öre per
6 kr 74

per liter
liter
öre per

liter

– alkylatbensin
2 kr 08 öre
2 kr 61 öre per
4 kr 69

per liter
liter
öre per

liter

b) miljöklass 2
4 kr 16 öre
2 kr 61 öre per
6 kr 77

per liter
liter
öre per

liter

2.
2710 11 31,
Annan bensin
5 kr 05 öre
2 kr 61 öre per
7 kr 66

2710 11 51
än som avses
per liter
liter
öre per

eller
under 1 eller 7

liter

2710 11 59

3.
2710 19 21,
Eldningsolja,

2710 19 25,
dieselbrännolja,

2710 19 41–
fotogen, m.m.

2710 19 49
som

eller

2710 19 61–

2710 19 69

a) har försetts
909 kr per
3 444 kr per
4 353 kr

med märk- och
m 3
m 3
per m 3

färgämnen eller

ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst

85 volymprocent destillat

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

vid 350°C, till-

hörig

miljöklass 1
2 478 kr
2 262 kr per
4 740 kr

per m 3
m 3
per m 3

miljöklass 2
2 797 kr per
2 262 kr per
5 059 kr

m 3
m 3
per m 3

miljöklass 3
2 962 kr per
2 262 kr per
5 224 kr

eller inte tillhör
m 3
m 3
per m 3

någon

miljöklass

4.
2711 12 11–
Gasol m.m.

2711 19 00
som används

för

a) drift av
0 kr per
3 624 kr per
3 624 kr

motordrivet
1 000 kg
1 000 kg
per

fordon, fartyg

1 000 kg

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 168 kr per
3 624 kr per
4 792 kr

mål än som
1 000 kg
1 000 kg
per

avses under a

1 000 kg

5.
2711 11 00,
Naturgas som

2711 21 00
används för

a) drift av
0 kr per
2 579 kr per
2 579 kr

motordrivet
1 000 m 3
1 000 m 3
per

fordon, fartyg

1 000 m 3

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 005 kr per
2 579 kr per
3 584 kr

mål än som
1 000 m 3
1 000 m 3
per

avses under a

1 000 m 3

6.
2701, 2702
Kol och koks
692 kr per
2 997 kr per
3 689 kr

eller 2704

1 000 kg
1 000 kg
per

1 000 kg

7.
2710 11 31
Flygbensin
4 kr 16 öre
2 kr 61 öre per
6 kr 77

med en blyhalt
per liter
liter
öre per

om högst

liter

0,005 gram

per liter

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

61

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

62

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

1.
2710 11 41,
Bensin som

2710 11 45
uppfyller krav

eller
för

2710 11 49

a) miljöklass 1

– motorbensin
3 kr 44 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 31

per liter
liter
öre per

liter

– alkylatbensin
1 kr 14 öre
2 kr 87 öre per
4 kr 01

per liter
liter
öre per

liter

b) miljöklass 2
3 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 35

per liter
liter
öre per

liter

2.
2710 11 31,
Annan bensin
4 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
7 kr 35

2710 11 51
än som avses
per liter
liter
öre per

eller
under 1 eller 7

liter

2710 11 59

3.
2710 19 21,
Eldningsolja,

2710 19 25,
dieselbrännolja,

2710 19 41–
fotogen, m.m.

2710 19 49
som

eller

2710 19 61–

2710 19 69

a) har försetts
279 kr per
3 793 kr per
4 072 kr

med märk- och
m 3
m 3
per m 3

färgämnen eller

ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst

85 volympro-

KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp

Energiskatt
Koldioxidskatt
Summa

skatt

cent destillat

vid 350°C, till-

hörig

miljöklass 1
1 582 kr
2 491 kr per
4 073 kr

per m 3
m 3
per m 3

miljöklass 2
1 940 kr per
2 491 kr per
4 431 kr

m 3
m 3
per m 3

miljöklass 3
2 125 kr per
2 491 kr per
4 616 kr

eller inte tillhör
m 3
m 3
per m 3

någon

miljöklass

4.
2711 12 11–
Gasol m.m.

2711 19 00
som används

för

a) drift av
0 kr per
3 991 kr per
3 991 kr

motordrivet
1 000 kg
1 000 kg
per

fordon, fartyg

1 000 kg

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 287 kr per
3 991 kr per
5 278 kr

mål än som
1 000 kg
1 000 kg
per

avses under a

1 000 kg

5.
2711 11 00,
Naturgas som

2711 21 00
används för

a) drift av
0 kr per
2 840 kr per
2 840 kr

motordrivet
1 000 m 3
1 000 m 3
per

fordon, fartyg

1 000 m 3

eller luftfartyg

b) annat ända-
1 106 kr per
2 840 kr per
3 946 kr

mål än som
1 000 m 3
1 000 m 3
per

avses under a

1 000 m 3

6.
2701, 2702
Kol och koks
762 kr per
3 301 kr per
4 063 kr

eller 2704

1 000 kg
1 000 kg
per

1 000 kg

7.
2710 11 31
Flygbensin
3 kr 48 öre
2 kr 87 öre per
6 kr 35

med en blyhalt
per liter
liter
öre per

om högst

liter

0,005 gram

per liter

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

63

Prop. 2022/23:17 Bilaga 2

64

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2022/23:17 Bilaga 3

Efter remiss har yttrande över promemorian Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion kommit in från Drivkraft Sverige, Ekonomistyrningsverket, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, Integritetsskyddsmyndigheten, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Mobility Sweden, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Regelrådet, Skattebetalarnas förening, Skatteverket, Skogsentreprenörerna, Skogsindustrierna, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Statskontoret, Svensk Kollektivtrafik, Svenska bioenergiföreningen (Svebio), Svenska Taxiförbundet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Åkeriföretag, Tillväxtverket, Trafikanalys och Transportföretagen.

Följande remissinstanser har inte svarat. 2030-sekretariatet, Fossilfritt Sverige, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Jernkontoret, Maskinentreprenörerna och SKGS.

Därutöver har yttrande kommit in från Fastighetsägarna Sverige, Hjelmco Oil AB, Näringslivets Transportråd och Tekniska verken i Linköping.

65

Prop. 2022/23:17

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 november 2022

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden

Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson

Grönvall, Roswall, Forssell, Wykman, Brandberg, Carlson

Föredragande: statsrådet Svantesson

Regeringen beslutar proposition Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

66