Prop. 2022/23:75

Regeringens skrivelse 2022/23:75

Riksdagens skrivelser till regeringen

Skr.

– åtgärder under 2022

2022/23:75

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 9 mars 2023

Ulf Kristersson

Jessika Roswall (Statsrådsberedningen)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden

1 januari–31 december 2022. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar.

1

Skr. 2022/23:75

2

Innehållsförteckning

1

Inledning ...............................................................................................

3

2 Redovisning ..........................................................................................

4

2.1

Statsrådsberedningen .................................................................

4

2.2

Justitiedepartementet..................................................................

6

2.3

Utrikesdepartementet .............................................................

154

2.4

Försvarsdepartementet ...........................................................

164

2.5

Socialdepartementet ...............................................................

174

2.6

Finansdepartementet ..............................................................

258

2.7

Utbildningsdepartementet ......................................................

317

2.8

Klimat- och näringslivsdepartementet ...................................

345

2.9

Kulturdepartementet...............................................................

408

2.10

Arbetsmarknadsdepartementet .............................................

427

2.11

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.......................

438

3

Kronologiskt register ........................................................................

520

4.

Utskottsregister ................................................................................

540

Konstitutionsutskottet ...................................................................

540

Finansutskottet ..............................................................................

541

Skatteutskottet...............................................................................

545

Justitieutskottet .............................................................................

546

Utrikesutskottet .............................................................................

549

Försvarsutskottet ...........................................................................

550

Socialförsäkringsutskottet.............................................................

551

Socialutskottet...............................................................................

552

Kulturutskottet ..............................................................................

554

Utbildningsutskottet ......................................................................

555

Trafikutskottet...............................................................................

557

Miljö- och jordbruksutskottet........................................................

559

Näringsutskottet ............................................................................

561

Arbetsmarknadsutskottet...............................................................

563

Civilutskottet.................................................................................

564

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet..................................

566

5.

Regelbeståndet 2022 ........................................................................

567

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2023 .........

570

1 Inledning

Skr. 2022/23:75

Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).

Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2022. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redo- visningsperiodens utgång.

Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riks- dagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivel- sen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärende- grupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2023 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.

Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvud- avsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2020/21, 2021/22 och det nu pågående riksmötet 2022/23 fram till årsskiftet.

Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 126 från riksmötet 2021/22 till och med nr 109 från riksmötet 2022/23. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkänna- givanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskotts- betänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*).

Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4).

Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivel- serna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författ- ningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5).

3

Skr. 2022/23:75 Statsråds- beredningen

4

2 Redovisning

2.1 Statsrådsberedningen

Nyare riksmöten

Riksmötet 2021/22

1. Rskr. 2021/22:126

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Bet. 2021/22:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

2. Rskr. 2021/22:390

Granskningsbetänkande våren 2022

Bet. 2021/22:KU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

3. Rskr. 2021/22:391

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 Skr. 2021/22:75, bet. 2021/22:KU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 oktober 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

4. Rskr. 2021/22:395

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2021 Skr. 2021/22:103, bet. 2021/22:KU40

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 oktober 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

5. Rskr. 2021/22:400

Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Skr. 2021/22:115, bet. 2021/22:UU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 november 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Riksmötet 2022/23

6. Rskr. 2022/23:60

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2023 : Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1) och den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Statsråds- beredningen

5

Skr. 2022/23:75

2.2 Justitiedepartementet

Justitie-

departementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2014/15

1. Rskr. 2014/15:77

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22),

2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10), 2018/19:75 (Ju 5), 2019/20:75

(Ju 4), 2020/21:75 (Ju 3) och 2021/22:75 (Ju 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om fler lokala poliser *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en

redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala

poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades

denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte

hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet

skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296).

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)

meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.

Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen

myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i

hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick

Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen.

Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med

utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt

utvecklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande

information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på

olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner,

innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som

beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på

att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det

fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om

redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära

återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en

långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att

redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolis-

områdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal

närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur

resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med

fler poliser i yttre tjänst.

I regleringsbrevet för 2023 har regeringen närmare beslutat att

Polismyndigheten ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser

samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsföre-

byggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndig-

heten ska också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal,

dels som andel av det totala antalet poliser. Liknande återrapporterings-

6

krav har lämnats i tidigare års regleringsbrev. Vidare har regeringen gett

myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten.

Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten.

Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslags- höjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.

Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett antal år månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp.

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 avsnitt 2.7 s. 43–44). Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2014/15:138

Straffrättsliga frågor

Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9), 2019/20:75 (Ju 7), 2020/21:75 (Ju 6), 2020/21:75 (Ju 4) och 2021/22:75 (Ju 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet *: Riks- dagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärde-

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

7

Skr. 2022/23:75

bedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och

Justitie-

föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att

departementet

propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade

dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var

slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför

åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i

budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6).

Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om

straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i

uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som

ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens

direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens

allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den

24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i februari

2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2014/15:152

Polisfrågor

Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26),

2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11), 2019/20:75 (Ju 8), 2020/21:75

(Ju 7) och 2021/22:75 (Ju 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens

uppgifter (bet. 2014/15:JuU16

s. 13 f.) och därmed bifallit motion

2014/15:2986 yrkande 2. Den

1 december 2016 beslutade regeringen

propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att

säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för

8

att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihets- berövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014–2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbets- uppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (prop. 2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. I november 2019 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter (dir. 2019:89). En av de frågor som utretts är om ordningsvakter kan utföra ytterligare arbetsuppgifter för att frigöra resurser för Polismyndigheten.

Ett exempel på en arbetsuppgift som är särskilt resurskrävande för Polismyndigheten är enligt direktiven att transportera personer som frihetsberövats av ordningsvakter med stöd av t.ex. polislagen (1984:387) eller lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer. En mer ändamålsenlig användning av ordningsvakter kan även på ett generellt plan frigöra resurser för Polismyndigheten till andra mer prioriterade uppgifter. I utredningens betänkande (SOU 2021:38), som redovisades den 21 maj 2021, föreslås bl.a. att ordningsvakter ska kunna användas för fler ändamål och få utökade befogenheter, t.ex. när det gäller att transportera en omhändertagen person till sjukhus, tillnyktringsenhet eller polisstation. Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 lagrådsremissen En ny lag om ordningsvakter. Regeringen avser att under våren 2023 överlämna en proposition till riksdagen. För att ytterligare avlasta polisen från uppdrag att utföra transporter beslutade regeringen den 14 juli 2022 propositionen Arrestantvakter och transportuppdrag (prop. 2021/22:275). I propositionen föreslås ändringar i polislagen som bl.a. innebär att inhyrda arrestantvakter ska kunna utföra vissa transporter av frihetsberövade personer. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Därutöver har det genomförts arbete som syftar till att avlasta Polismyndigheten från vissa uppdrag av mer administrativ karaktär. Den 31 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Hittegods i kollektivtrafiken (prop. 2021/22:218). I propositionen föreslogs en ny hittegodslag för hittegods i kollektivtrafik som bl.a. innebär att den som tar om hand kvarglömd eller borttappad egendom ombord på kollektivtrafikfordon eller inom vissa anslutande områden, ska lämna egendomen till det berörda trafikföretaget. Den nya lagen innebär att Polismyndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022. I betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) föreslås att de tillstånd som Polismyndigheten lämnar för att verksamheter ska få bedriva hotell- och pensionatsrörelse ska ersättas med en anmälningsskyldighet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 januari 2022. Polismyndigheten inkom den 17 juni 2022 med en hemställan om översyn av lagen (1976:711) om omhändertagande av berusade personer. Hemställan bereds i Regeringskansliet. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad.

4. Rskr. 2014/15:153

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12), 2019/20:75 (Ju 9), 2020/21:75 (Ju 8) och 2021/22:75 (Ju 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet *: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

9

Skr. 2022/23:75

juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i

Justitie-

betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott

departementet

(SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen

Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop.

2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att

återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen

beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhälls-

skydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a.

omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas

senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

5. Rskr. 2015/16:36

Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för

utvinningsindustrin

Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30),

2017/18:75 (Ju 19), 2018/19:75 (Ju 13), 2019/20:75 (Ju 10), 2020/21:75

(Ju 9) och 2021/22:75 (Ju 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om

kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6

s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om före-

tagens

rapportering

om

hållbarhet

och

mångfaldspolicy

(prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Avsikten är att det ska behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). Regeringskansliet undersöker om förslagen i slutbetänkandet kan läggas till grund för lagstiftning så som de nu ser ut eller om de behöver uppdateras mot bakgrund av andra lagändringar och den tekniska utvecklingen. I detta syfte planerar Regeringskansliet att inhämta synpunkter på utredningens förslag. En proposition kan tidigast beslutas 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2015/16:106

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32), 2017/18:75 (Ju 21), 2018/19:75 (Ju 15), 2019/20:75 (Ju 12), 2020/21:75 (Ju 10) och 2021/22:75 (Ju 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om effektivare polis *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en effektivare polis (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men

inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat

10

(bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser. Polisverksamhet är personalintensiv. Därför är mer personal en central insats för att stärka och utveckla den polisiära verksamheten. I budgeten för 2023 tillförs Polismyndigheten ytterligare medel för att möjliggöra myndighetens fortsatta expansion mot 10 000 fler polisanställda 2024. Dessutom fortgår satsningen på ett tekniklyft för att åstadkomma en snabb och kraftig ökning av myndighetens tekniska förmåga. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa den fulla potentialen i digital bevissäkring och därigenom uppnå ökad lagföring, särskilt vad gäller den grövsta brottslig- heten.

Som tidigare redovisats har Polismyndigheten tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till och med 2024. Därtill har myndigheten vidtagit en rad åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. Personaltillväxten innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser blir väsentligt högre, vilket ger förutsättningar för att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. De civilanställda som har anställts under senare år har vidare inneburit en förstärkning av kärnverksamheten på olika områden. Sedan tidigare har regeringen redogjort för renodlingen av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och vissa djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. Brottsförebyggande rådet fick i juni 2021 i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten. I uppdraget ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt att analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024 samt slutredovisas senast den 27 mars 2026.

I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat en ny målstruktur som, tillsammans med återrapporteringskrav, har ett ökat fokus på effektivitet. Exempel på frågor som särskilt ska återrapporteras är verksamhetsanpassning av arbetstidsförläggning, administration för poliser i yttre tjänst, förmåga att utreda grova våldsbrott och återtagande av kriminellas brottsvinster. I regleringsbrevet finns också uppdrag att ta fram förslag på utvecklade resultatmått med tillhörande kvantitativa mål för den brottsutredande verksamheten, inklusive den forensiska verksamheten samt vid behov andra relevanta verksamhetsområden. Uppdraget ska redovisas senast den 16 augusti 2023. I samma regleringsbrev har regeringen också uppdragit åt Polismyndigheten att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten arbetar för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av tilldelade och beräknade resurstillskott. Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2023.

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 53–54), i

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

11

Skr. 2022/23:75

budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7

Justitie-

s. 38–39) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4

departementet

avsnitt 2.7 s. 44–45). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om

förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer

(bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt

som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade

redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle

kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I

budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)

meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

Polismyndigheten har tillförts ökade resurser för att myndigheten ska

kunna anställa mer personal i syfte att förstärka verksamheten, vilket också

har skett. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på

utredningsverksamheten. Särskilda medel har också tillförts för att bl.a.

öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, som är en viktig resurs

i utredningsverksamheten. Utöver nyanställningar arbetar Polismyndig-

heten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten

har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder

för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en

myndighetsgemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med

att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brotts-

plats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den

forensiska verksamheten.

Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv

beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen

(1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till

målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om

den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick

2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd

under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov

kan tillgodoses

genom digitaliseringens

möjligheter. Uppdraget

redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven

för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka

relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna

anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i

vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och

få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna

redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019.

För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att

stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet

gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget

redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades

för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4

avsnitt 2.6 s. 61). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i

uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via

Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021.

Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig-

hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20).

12

Riksrevisionens

slutsats var att det fanns

flera effektivitetsbrister i

Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen skulle omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisning lämnades i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2015/16:158

Åtgärder mot missbruk av svenska pass

Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42), skr. 2017/18:75 (Ju 24), skr. 2018/19:75 (Ju 19), skr. 2019/20:75 (Ju 14), skr. 2020/21:75 (Ju 12) och skr. 2021/22:75 (Ju 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass *: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8). Frågan har hanterats i återvändandeutredningen. Betänkandet Klarlagd identitet – om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlännings- kontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Den 18 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten (prop. 2020/21:159). I propositionen föreslår regeringen bl.a. att en ansökan om främlingspass ska avslås om det inom de senaste fem åren före ansökan har utfärdats tre sådana pass för utlänningen och det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan. Detta gäller dock inte för de fall som följer av EU-rätten. I propositionen föreslår regeringen också att främlingspass ska kunna återkallas t.ex. om innehavaren får en annan handling som gäller som pass, om inte särskilda skäl talar emot det. Det föreslås också att resedokument ska kunna återkallas om innehavaren upphör att vara flykting eller statslös. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2020/21:SfU24, rskr. 2020/21:299). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021.

Med anledning av förslagen i betänkandet har regeringen även beslutat förordningsändringar som bland annat innebär minskad giltighetstid för resedokument och främlingspass och att giltighetsområdet för ett främlingspass i vissa fall ska begränsas samt att ett uppehållstillståndskort som avser permanent uppehållstillstånd som huvudregel ska utfärdas med en giltighetstid om högst tre år. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i lämpligt sammanhang och då slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

13

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

14

8. Rskr. 2015/16:174

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20), 2019/20:75 (Ju 15), 2020/21:75 (Ju 13) och 2021/22:75 (Ju 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram* : Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behand- lingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Regeringen gjorde bedömningen att propositionens förslag därmed fick anses ligga mycket nära riksdagens tillkännagivande i den del det avser att det bör införas en skyldighet för dem som har begått viss brottslighet att delta i behandlingsprogram för att kunna komma i fråga för villkorlig frigivning. Regeringen ansåg därför att det inte behöver vidtas någon ytterligare åtgärd med anledning av denna del av tillkännagivandet. Den del av tillkännagivandet som innebär att en vägran att delta i behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjlighet till permission behandlades inte i det lagstiftningsprojektet och tillkännagivandet bedömdes därför inte slutbehandlat, se prop. 2020/21:18 s. 20. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den del av tillkännagivandet som avser permission. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2015/16:187

Hyresrätt m.m.

Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21), 2019/20:75 (Ju 16), 2020/21:75 (Ju 14) och 2021/22:75 (Ju 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även ett par närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget redovisades i april 2022 genom betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). Betänkandet har remissbehandlats. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandet ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2015/16:196

Straffrättsliga frågor

Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23), 2019/20:75 (Ju 17), 2020/21:75 (Ju 15) och 2021/22:75 (Ju 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om systematiska stölder* : Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

15

Skr. 2022/23:75

delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikations-

Justitie-

grund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Bered-

departementet

ningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom

Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se

över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56).

Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av

strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig

brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står

i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott.

Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1)

har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte

slutbehandlad.

11. Rskr. 2015/16:197

Polisfrågor

Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3,

2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103,

2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597,

2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet.

2015/16:JuU20

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55), 2017/18:75 (Ju 32),

2018/19:75 (Ju 24), 2019/20:75 (Ju 18), 2020/21:75 (Ju 16) och

2021/22:75 (Ju 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utredningen om att

renodla polisens verksamhet ska återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.)

och därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713

yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för

vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter.

Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att kravet på tillstånd

för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har

tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10) och har

därmed bifallit motionerna 2015/16:56,

2015/16:2101 yrkande 3,

2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103 samt delvis bifallit

motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597.

2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k.

bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om

tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om

kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende.

Departementspromemorian Tillstånd till

offentlig danstillställning

(Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. I

april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk

16

för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess

helhet. Förslagen har remitterats. Regeringen beslutade den 12 januari 2023 lagrådsremissen Avskaffat tillståndskrav för offentlig dans- tillställning. Regeringen avser att under våren 2023 överlämna en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2015/16:205

Vallagsfrågor

Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26), 2019/20:75 (Ju 19), 2020/21:75 (Ju 17) och 2021/22:75 (Ju 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande

3. Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 gav regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Kommittén överlämnade den 15 december 2021 sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96). I betänkandet redovisades resultatet av ett idé- och prototyparbete för utveckling av hjälpmedel till personer med synnedsättning. Kommittén lämnade förslag om att vidareutveckla de prototyper som presenterats, att alla kommuner ska kunna erbjuda förstoringshjälpmedel och belysningsförstärkning på alla röstmot- tagningsställen och att punkskrift som tillförs valsedeln av väljare vid röstning ska kunna avläsas och bedömas vid länsstyrelsens slutliga rösträkning. Regeringen gav den 19 maj 2022 Valmyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och färdigställa prototyper till hjälpmedel till personer med synnedsättning. Regeringen beslutade den 15 december 2022 att uppdraget ska upphöra. I beslutet anför regeringen att en kommande utredning om valsedelssystemet samt eventuella förändringar av valsedlarnas utformning bör avvaktas innan prototyper till hjälpmedel vidareutvecklas och färdigställs. Efter att uppdraget återkallades har ett möte hållits med representanter för Synskadades riksförbund, riksorganisationen Unga med synnedsättning och förbundet Sveriges dövblinda då bl.a. olika sätt att underlätta för personer med synnedsättning att rösta utan hjälp diskuterades. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

17

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

18

Riksmötet 2016/17

13. Rskr. 2016/17:45

Falska polisbilar

Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93), 2017/18:75 (Ju 35), 2018/19:75 (Ju 28), 2019/20:75 (Ju 20), 2020/21:75 (Ju 18) och 2021/22:75 (Ju 16).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om kriminalisering* : Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om förhindra fortsatt färd* : Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande

5. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffnings- medel *: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande

2. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel *: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkänna- givandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad.

14. Rskr. 2016/17:90 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), skr. 2017/18:75 (Ju 37), skr. 2018/19:75 (Ju 30), skr. 2019:20:75 (Ju 21), skr. 2020/21:75 (Ju 19) och skr. 2021/22:75 (Ju 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om lokalt förankrad polis *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.

Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentionerfick Statskontoret haft i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvecklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolis- områdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst.

Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndig- heten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten.

Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslags- höjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

19

Skr. 2022/23:75

I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten

Justitie-

ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda

departementet

totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och

ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också

redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av

det totala antalet poliser. Liknande återrapporteringskrav har lämnats i

tidigare års regleringsbrev. Vidare har regeringen gett myndigheten i

uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten

för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och

enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses

fördelas, i verksamheten. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i

budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s.

52–53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt

2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1

utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43-44). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det utskottet anför om fler områdespoliser och

kommunpoliser (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redo-

visades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att

regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att

tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21,

rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1

utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står

som öppen.

Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära

funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015.

Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brotts-

förebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen

och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med

kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och

besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i

anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom

sitt eget område.

I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag

att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i

målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i

lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan

verka på det sätt som är avsett har regeringen därefter angett i

regleringsbrev att Polismyndigheten ska redovisa i vilken utsträckning det

finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning

dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och

trygghetsskapande arbete.

I Polismyndighetens fördelning av resurser har utsatta områden varit

prioriterade och den personella resursen har ökat i dessa områden. I

regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att

redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta

områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle

också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver

i de utsatta områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver Polismyndig-

20

heten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de

utsatta områdena. Polismyndigheten använder medborgarlöften, med- borgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effek- tivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Med- borgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande betydelse för samverkan med kommunerna.

Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut- behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 54–55). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därför åter som öppen.

I de senaste årens regleringsbrev har Polismyndighetens fortsatt ålagts att redovisa antalet områdespoliser och kommunpoliser samt vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. I detta har ingått att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle myndigheten vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Vidare har regeringen gett myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten.

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 48-49). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). I regeringens skrivelse 2017/18:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsågs läggas till handlingarna. I sitt betänkande (2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser motsatte sig riksdagen inte regeringens hantering av denna punkt. Regeringen beslutade därefter den 21 februari 2019 att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna och redovisade detta i skrivelse 2018/19:75.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

21

Skr. 2022/23:75

Riksdagen har därefter i sitt betänkande (2018/19:KU21) ansett att

Justitie-

tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett

departementet

i skrivelse 2018/19:75. I regeringens skrivelse 2019/20:75 meddelade

regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen.

Den 24 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt

brott för hedersförtryck (prop. 2021/22:138) och den 1 juni 2022 trädde

lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt brott för hedersförtryck

infördes i brottsbalken. Brottet innebär att det är straffbart att begå vissa

brottsliga gärningar mot en person, om var och en av gärningarna utgjort

led i en upprepad kränkning av personens integritet och ett syfte med

gärningarna varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs,

släkts eller annan liknande grupps heder. Införandet av ett särskilt brott för

hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och uppklarade

brott samt misstänkta och lagförda personer finns respektive kommer att

finnas tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken.

I december 2020 beslutade regeringen att ett nationellt och

sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och

förtryck skulle inrättas vid Länsstyrelsen i Östergötland. I samband med

detta fick Länsstyrelsen i uppdrag att förbereda inrättandet av ett sådant

centrum. Den 1 oktober 2022 inrättades Nationellt centrum mot

hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland. Centret

ska, enligt dess instruktion, stödja kommuner och regioner i deras arbete

med att kartlägga förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck samt

regelbundet undersöka omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i

Sverige och utvecklingen av samhällets insatser på området.

Vetenskapsrådet fick 2021 i uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt

forskningsprogram om brottslighet som inkluderar bland annat

hedersrelaterat våld och förtryck. I augusti 2021, som komplement till det

nationella forskningsprogrammet, gavs Forte i uppdrag att kartlägga

forskning om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och

hedersrelaterat våld och förtyck i syfte att identifiera kunskapsluckor.

Uppdraget redovisades till regeringen den 15 februari 2022.

Vetenskapsrådet har fortsatt i uppdrag att ansvara för det nationella

forskningsprogrammet mot brottslighet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott* : Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott (bet.

2016/17:JuU1 s. 105). Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa

och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott

mot äldre. I redovisningen lyfts bl.a. fram inrättandet av polisens

nationella bedrägericenter (NBC) som syftar till att göra arbetet mot

bedrägerier mer effektivt och strukturerat och har bidragit till förbättringar

i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. Samtidigt beskriver

Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och

att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. Polismyndighetens

nationella bedrägericentrum arbetar därför också på olika sätt aktivt med

att förebygga bedrägerier genom kampanjer, informationsinsatser, externa

och interna utbildningar samt andra aktiviteter i samverkan med olika

aktörer. Myndigheten har även inlett en strukturerad samverkan med

banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeri-

området.

22

Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser i en rad budgetar för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. De ökade resurserna kommer inte minst komma utredningsverksamheten till del genom utökad kompetens och fler personer.

Under 2017 tillsattes en utredning för att se över frågan om bedrägerier som begås med falska eller stulna id-handlingar. Utredningen redovisade sina resultat i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14) där en ny lag föreslås om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation.

I brottsutredningar med ekonomisk koppling är Polismyndigheten beroende av information från bankerna. Ny lagstiftning som riksdagen beslutade om under 2018 innebär att bankernas svar till de brottsutredande myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital form från och med den 1 september 2019.

Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut- behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 59–60). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Enligt riksdagen kan tillkännagivandet inte anses slutbehandlat förrän de åtgärder som föreslås i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation är genomförda. Punkten står därför åter som öppen. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12, 44 och 49.

15. Rskr. 2016/17:133

Associationsrätt

Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 38), 2018/19:75 (Ju 31), 2019/20:75 (Ju 22), 2020/21:75 (Ju 20) och 2021/22:75 (Ju 18). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördel- ningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelse- ledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna i rådet och med Europa- parlamentet är nu avslutade och direktivet har antagits (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2381 av den 23 november 2022 om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag och därmed sammanhängande frågor). Sverige har motsatt sig förslaget. Punkten är slutbehandlad.

16. Rskr. 2016/17:211

Straffrättsliga frågor

Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

23

Skr. 2022/23:75

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36),

Justitie-

2019/20:75 (Ju 27), 2020/21:75 (Ju 24) och 2021/22:75 (Ju 20).

departementet

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande *: Riksdagen har ställt sig bakom det

som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta för

regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna

2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26. Regeringen

beslutade den 15 mars 2018 propositionen En ny sexualbrottslagstiftning

byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177). Den nya regleringen innebär att

straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp utvidgades på det sättet

att vissa gärningar som tidigare bedömdes som sexuellt ofredande

omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp, under

förutsättning att den sexuella handlingen når upp till den nivå som krävs

för bestämmelsernas tillämpning. Det kan handla om

s.k.

överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant

sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan

vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler,

konserter och liknande arrangemang. Ett annat exempel på fall som

tidigare straffades som sexuella ofredanden men som med den nya

regleringen omfattas av tillämpningsområdet för våldtäkt och sexuellt

övergrepp är situationer där den utsatte, som inte kan anses vara i en

särskilt utsatt situation, bemöter ett övergrepp med passivitet. Mot den

bakgrunden ansåg regeringen att det inte finns behov av att införa ett nytt

brott, grovt sexuellt ofredande. Riksdagen delade dock inte regeringens

uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet.

2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Punkten stod därför åter som öppen.

Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a.

se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt

brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i

betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43).

Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på

våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom

förslagen om grovt sexuellt ofredande ansåg regeringen att tillkänna-

givandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde

i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m. *: Riksdagen

har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för

blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16

s. 51 f.).

Riksdagen har därmed

bifallit motionerna 2016/17:865

yrkandena 7–9, 2016/17:1080 yrkandena 10–13, 2016/17:1535 yrkande 2,

2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1–3

och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443,

2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936,

2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivan-

det omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt

kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal

och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redo-

visades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den

4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt

24

skydd

för blåljusverksamhet

och myndighetsutövning

(prop.

2018/19:155). I propositionen föreslogs att sabotage mot blåljus- verksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brotts- bekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom förslaget. Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj 2020 kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingick också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren ska bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet ska redovisas samlat senast den 1 januari 2024 (dir. 2023:16). Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2016/17:272

Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott

Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41), 2019/20:75 (Ju 32), 2020/21:75 (Ju 27) och 2021/22:75 (Ju 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om upprepade stölder *: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang,

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

25

Skr. 2022/23:75

och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den

Justitie-

samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet.

departementet

2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion

2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i decem-

ber 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege-

ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts-

området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den

19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som

tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom

promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra

brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen

Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den

19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till

butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop.

2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var

delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifika-

tionsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld.

Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt

inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för

att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir.

2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar

av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig

brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står

i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott.

Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1)

har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte

slutbehandlad.

Riksmöte 2017/18

18. Rskr. 2017/18:34

Sjöfylleri

Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474,

2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576,

2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236,

2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575,

2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93), 2018/19:75 (Ju 45),

2019/20:75 (Ju 36), 2020/21:75 (Ju 31) och 2021/22:75 (Ju 24).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om sjöfylleri *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som ut-

skottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för

sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018

fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende

trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november

2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad

trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för

sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns

26

behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats

och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2017/18:65

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2,

bet. 2017/18:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47), 2019/20:75 (Ju 38), 2020/21:75 (Ju 33) och 2021/22:75 (Ju 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 2. Propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 900). Tillkänna- givandet redovisades som slutbehandlat i ovan nämnda proposition. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2017/18:92

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2017/18:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104), 2018/19:75 (Ju 48), 2019/20:75 (Ju 39), 2020/21:75 (Ju 34) och 2021/22:75 (Ju 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

27

Skr. 2022/23:75

om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet (bet.

Justitie-

2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen till en

departementet

sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och

synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens

intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera

ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i

september 2018. Med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten

fortsatt sitt utvcklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får

löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten

ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens

intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regle-

ringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll

dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen

informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i

regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika

former begära återrapportering om myndighetens arbete med att

åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta

har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser

på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en

stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att

redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro

i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst.

Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av

områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att

dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med

kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan

att tas i anspråk för annan verksamhet. Enligt regleringsbrevet för 2022

skulle myndigheten vidare redovisa antalet kommunpoliser per

polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda

totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripande-

verksamheten.

I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten

ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda

totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och

ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också

redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av

det totala antalet poliser. Vidare har regeringen gett myndigheten i

uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten

för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och

enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses

fördelas, i verksamheten.

Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till

och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört

med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016.

Polismyndigheten

har

haft

i

uppdrag

att

redovisa

hur

resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla

polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten.

28

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52–53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr.

4 avsnitt 2.7 s. 43–44). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott* :

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har har tillförts mer resurser i en rad budgetar för att utöka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Åtgärder för att både förstärka och utveckla polisverksamheten har bidragit i arbetet mot narkotikabrottsligheten.

Polismyndigheten har vidare haft i uppdrag att förstärka och utveckla bekämpningen av illegal handel med och produktion av narkotika, inklusive narkotikaklassade läkemedel. I uppdraget har ingått att utveckla åtgärderna för att minska förekomsten av narkotikahandel på offentliga platser, utveckla arbetsmetoderna och samverkan med andra berörda myndigheter för att öka upptäcktsrisken och lagföringen gällande illegal handel med narkotika samt analysera och vid behov föreslå åtgärder som kan vidtas för att ytterligare bekämpa den illegala handeln med narkotika. Uppdraget redovisades den 11 januari 2022. Av redovisningen framgår bl.a. att myndigheten har tagit fram en strategi för narkotikabekämpning, förstärkt narkotikautbildningen och förstärkt samverkan med andra myndigheter och inom EU-samarbetet. Det framgår också att Polismyndigheten har ambitionen att inrätta fler s.k. lokala fokusgrupper med särskild kompetens att arbeta uthålligt och systematiskt mot narkotika-, vapen- och våldsbrottslighet, vilket redan i dag finns i enskilda lokalpolisområden.

Under 2019 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) ett uppdrag att genomföra en studie av narkotikamarknader i Sverige, inbegripet illegal handel med narkotikaklassade läkemedel. I uppdraget ingick att Brå även skulle redovisa hur rättsväsendets och samhällets motåtgärder skulle kunna stärkas för att minska tillgången till narkotika. Uppdraget redovisades den 1 september 2021.

I maj 2020 tillsattes en utredning för att se över postlagens (2010:1045) bestämmelser om tystnadsplikt i syfte att underlätta de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att förhindra illegal handel via post med bl.a. narkotika. Uppdraget redovisades den 21 april 2021. Den 16 juni 2022 beslutades propositionen Åtgärder för att förhindra illegal handel via post (prop. 2021/22:259) med förslag att ändra postlagen. Syftet med förslagen var att begränsa tillgången till narkotika i samhället samt bekämpa kriminalitet och organiserad brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2023.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

s. 40–41) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

29

Skr. 2022/23:75

Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande

Justitie-

generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta

departementet

handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag

att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och

analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom

digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick

till följd att det i regleringsbreven för 2018 gavs i uppdrag till

rättsväsendets myndigheter att identifiera vilka relevanta meddelande-

flöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till den digitala

tjänsten Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken

utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och

få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna

redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019.

I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå

vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina

meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. För att inhämta mer

information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med

andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet fick myndigheten ett

uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovis-

ningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budget-

propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61).

Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig-

hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20).

Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i

Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades

en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av

Riksrevisionens rapport. Ett återrapporteringskrav om hur Polis-

myndigheten befäster de rutiner som finns för att säkerställa att

brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång

fanns i regleringsbrevet för 2022. Redovisningen lämnades i års-

redovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn* :

Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa

att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och

tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Regeringen

beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att

analysera om bestämmelserna om förhör med barn under 18 år som

misstänks för brott är ändamålsenliga samt ta ställning till om eventuella

författningsändringar även bör avse målsägande och vittnen i de fall det

lämnas förslag på ändringar i bestämmelser som även reglerar förhör med

målsägande eller vittnen samt utreda behovet av en ökad närvaro av

socialtjänsten vid inledande förhör med barn som misstänks för brott. En

lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att

återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. En utredare

har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och

bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir.

2021:29). I utredarens uppdrag ingick att lämna förslag på praktiska

åtgärder för ett stärkt barnrättsperspektiv i brottmålsprocessen, exempelvis

vad gäller bemötande av barnet, barnanpassad information och stöd till

barnet under processen, metodutveckling, erfarenhetsutbyte och andra

30

liknande åtgärder. Utredningen har överlämnats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 36, 73 och 74.

21. Rskr. 2017/18:123

Associationsrätt

Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107), 2018/19:75 (Ju 50), 2019/20:75 (Ju 41), 2020/21:75 (Ju 36) och 2021/22:75 (Ju 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om hållbarhetsrapportering *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). Ett nytt ändringsdirektiv antogs i december 2022. En utredning har i uppgift att föreslå hur ändringsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med att regeringen lämnar förslag på genomförandet. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2017/18:145

Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet

Prop. 2016/17:224, mot. 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57), 2019/20:75 (Ju 43), 2020/21:75 (Ju 37) och 2021/22:75 (Ju 30).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och därmed bifallit motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och

3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad.

23. Rskr. 2017/18:175

Unga lagöverträdare Bet. 2017/18:JuU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 64) och 2019/20:75 (Ju 44), 2020/21:75 (Ju 38) och 2021/22:75 (Ju 31).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

31

Skr. 2022/23:75

Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år *: Riksdagen har tillkännagett

Justitie-

för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn

departementet

under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan

genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Regeringen

beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att

utvärdera bestämmelserna om drogtester av barn under 15 år som

misstänks för brott och bedöma om de är ändamålsenligt utformade, och

lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms

nödvändiga för att säkerställa att drogtester kan genomföras i tillräcklig

omfattning (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs

tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning

att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr.

2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i

januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för

brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och

regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under

mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om snabbare lagföring *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör

återkomma med förslag på åtgärder för snabbare lagföring av brott som

begås av ungdomar (bet. 2017/18:JuU18 s. 28). En utredare har haft i

uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring

av brott, med särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott. Uppdraget

delredovisades i promemorian En snabbare lagföring – Försöksprojekt

med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Utifrån förslag i

promemorian inleddes en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i

brottmål i januari 2018. Uppdraget slutredovisades i april 2018 i

promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9). Där behandlas bl.a. frågan

om en snabbare lagföring för unga. I promemorian föreslås att det inom

ramen för den pågående försöksverksamheten införs en särskild

försöksverksamhet med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare.

Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 14 februari

2019 ett uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i

brottmål för unga lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten

bygger på utredningsåtgärder hos Polismyndigheten och på en ökad

samverkan mellan polisen och socialtjänsten. Brottsförebyggande rådet

redovisade den 1 april 2020 en utvärdering av försöksverksamheten. Den

sammanfattande slutsatsen är att försöket har fallit väl ut och att det finns

goda skäl att fortsätta med och även utvidga verksamheten. Regeringen

beslutade den 25 juni 2020 att förlänga försöksverksamheten för

lagöverträdare under 18 år. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att

ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av

snabbförfarandet (dir. 2020:6). Uppdraget skulle redovisas senast den

29 april 2021. Enligt tilläggsdirektiv beslutat den 4 februari 2021

förlängdes utredningstiden till den 15 juni 2021 (dir. 2021:6). Uppdraget

redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett

snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att

försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga

lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att

misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt.

32

Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september

2021. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt. Likaså skulle utredaren lämna förslag på de författ- ningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ung- domstjänst och i vilka situationer det i så fall bör vara möjligt samt lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 13 och 16.

24. Rskr. 2017/18:188

Socialtjänstfrågor

Mot. 2017/18:3191 yrkande 3, bet. 2017/18:SoU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 67), 2019/20:75 (Ju 46), 2020/21:75 (Ju 40) och 2021/22:75 (Ju 33).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar *: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

33

Skr. 2022/23:75

Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i

Justitie-

uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens

departementet

yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid

behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet

samt lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som

bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022

i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU

2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser

att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten

är inte slutbehandlad.

25. Rskr. 2017/18:213

Kommunala och regionala frågor

Mot. 2017/18:3576 yrkande 20, delvis mot. 2016/17:2659 yrkande 6 och

2017/18:3125, bet. 2017/18:KU33

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 74), skr. 2019/20:75 (Ju 49),

skr. 2020/21:75 (Ju 42) och skr. 2021/22:75 (Ju 34).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 17 om lokalt brottsförebyggande arbete* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kommunernas roll

i det brottsförebyggande arbetet (bet. 2017/18:KU33 s. 38 f.). Utskottet

anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad

uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvars-

områden. Regeringen fattade i november 2019 beslut om att ge en särskild

utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag om hur ett lagstadgat ansvar för

kommunerna att arbeta brottsförebyggande kan utformas. I juni 2021

överlämnade Utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar

betänkandet Kommuner mot brott (SOU 2021:49) till regeringen. Den 22

december 2022 beslutade regeringen propositionen Kommuners ansvar för

brottsförebyggande arbete (prop. 2022/23:43). Regeringen föreslår i den

att det införs en ny lag, lagen om kommuners ansvar för brottsföre-

byggande arbete. Enligt lagförslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild

över brottsligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet

av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Den föreslagna lagen innebär

också bl.a. att kommunerna ska ta visst ansvar för samordningen av det

lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion.

Finansiering till arbetet tillkom i budgetpropositionen för 2022 (prop.

2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.8 s. 29 och utg.omr. 4 avsnitt 2.9 s. 67, 74

och 75) och i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/2023:1 utg.omr. 4

avsnitt 3.10 s. 79 och 87). Lagen föreslås att träda i kraft den 1 juli 2023.

Punkten är slutbehandlad.

26. Rskr. 2017/18:229

Offentlig förvaltning

Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81), 2019/20:75 (Ju 52),

2020/21:75 (Ju 44) och 2021/22:75 (Ju 35).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

34

Punkt 8 om tjänstemannaansvar *: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänste- mannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Utredningen bedömde att straffbestämmelsen om tjänstefel inte bör ändras. Utredningen lämnde därför inte något förslag om ändring av straffbestämmelsen. Som framgår av Tidöavtalet är samarbetspartierna överens om att en särskild utredare ska få i uppdrag att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut. Arbetet med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

27. Rskr. 2017/18:240

Straffrättsliga frågor

Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84), 2019/20:75 (Ju 53), 2020/21:75 (Ju 45) och 2021/22:75 (Ju 36).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har där- med bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863,

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

35

Skr. 2022/23:75

2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766

Justitie-

yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en

departementet

utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafik-

brott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019

genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad

trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för

sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bl.a. att maximistraffet för

olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader

till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från

fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian

bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt

omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats

och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades

ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov

olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den

22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen

Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte

slutbehandlad.

28. Rskr. 2017/18:254

Polisfrågor

Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7,

2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89), 2019/20:75 (Ju 54),

2020/21:75 (Ju 46) och 2021/22:75 (Ju 37).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Krono-

fogdemyndigheten* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som

utskottet anför om åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan

Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten (bet. 2017/18:JuU13

s. 44 f.). Den 24 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Effektivare

verktyg i utsökningsförfarandet (prop. 2021/22:197). Genom den

bedömning som görs i propositionen slutbehandlades tillkännagivandet.

Punkten är slutbehandlad.

Punkt 18 om säkerhet på sjukhus *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att öka säkerheten på sjukhus (bet.

2017/18:JuU13 s. 48) och därmed bifallit motion 2017/18:3867 yrkande

11. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt

straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra

straffrättsliga frågor (dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att

överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i

behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan

uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda

(prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades

tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte

regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet.

2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen.

Den 2 februari 2022 redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på

36

brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner

(SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 18 maj 2022. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s.

41) att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 33 om tillgången till id-handlingar *: Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitets- handlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 33.

29. Rskr. 2017/18:289

Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskydds- lag

Prop. 2017/18:89, mot. 2017/18:3999, bet. 2017/18:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 102), 2019/20:75 (Ju 81), 2020/21:75 (Ju 49) och 2021/22:75 (Ju 39).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resurs- fördelning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 2. Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor (Ju 2017:08) har bl.a. haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad. I betänkandet (SOU 2018:82) föreslog utredningen en delvis ny tillsynsstruktur. I propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) föreslog regeringen ändringar för att tydliggöra tillsynsmyndigheternas ansvar. Regeringen bedömde att tillkännagivandet delvis tillgodosågs genom den föreslagna regleringen om tillsyn. Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021 (SFS 2021:952). Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bl.a. innebär en delvis ny tillsynsstruktur genom att ett antal myndigheter blir nya tillsynsmyndigheter, att vissa tillsynsmyndigheter får ändrade tillsynsområden samt att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska vara tillsynsmyndigheter för de allra mest skyddsvärda verksamheterna och utses till samordningsmyndigheter. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

37

Skr. 2022/23:75

i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

Justitie-

s. 41 och 42). Punkten är slutbehandlad.

departementet

Punkt 5 om säkerhetsskyddet i Regeringskansliet *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda om

säkerhetsskyddslagen i större

omfattning bör

gälla

för Regerings-

kansliet (bet. 2017/18:JuU21

s. 20 f.) och

därmed

bifallit motion

38

2017/18:3999 yrkande 3. Den 9 maj 2019 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att analysera regleringen om säkerhets- skydd i bl.a. Regeringskansliet och ta ställning till om det finns behov av att ytterligare bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) ska omfatta myndigheten (Ju 2019:B). Utredningen överlämnade sitt förslag den 13 maj 2020 genom promemorian Säkerhetsskyddsreglering för Regeringskansliet, utlands- myndigheterna och kommittéväsendet (Ds 2020:11). Den 23 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bland annat innebär att Regeringskansliet omfattas av fler be- stämmelser i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 42). Punkten är slutbehandlad.

30. Rskr. 2017/18:302

En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet

Prop. 2017/18:177, mot. 2017/18:4125 m.fl., bet. 2017/18:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 105), 2019/20:75 (Ju 59), 2020/21:75 (Ju 50) och 2021/22:75 (Ju 40).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om skärpt straff för våldtäkt m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år (bet. 2017/18:JuU29 s. 8 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:4125 och delvis bifallit motionerna 2017/18:170, 2017/18:1130, 2017/18:2986 yrkande 2, 2017/18:3438, 2017/18:3685 yrkande 18 och 2017/18:4115 yrkande 1. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om köp av sexuell handling av barn *: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från

fängelse i två år till fängelse i fyra år (bet. 2017/18:JuU29 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:278 yrkande 4 och delvis bifallit motionerna 2017/18:880 yrkande 16, 2017/18:2358 yrkande 2 och 2017/18:3867 yrkande 9. Den 11 juli 2019 beslutade regeringen proposi- tionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157) och föreslog bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skulle skärpas genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet när det gäller maximistraffet för köp av sexuell handling av barn var tillgodosett. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, där minimistraffet höjdes till sex månader, ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

31. Rskr. 2017/18:404

Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning

Prop. 2017/18:129, mot. 2017/18:4024 yrkande 1, bet. 2017/18:CU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 126), 2019/20:75 (Ju 64), 2020/21:75 (Ju 51) och 2021/22:75 (Ju 41).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 maj 2022. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. För närvarande bereds betänkandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

32. Rskr. 2018/19:73 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

39

Skr. 2022/23:75

Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2936 yrkande 12, bet. 2018/19:JuU1

Justitie-

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 148), 2019/20:75 (Ju 65),

departementet

2020/21:75 (Ju 52) och 2021/22:75 (Ju 42).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om fördubblad kränkningsersättning *: Riksdagen har tillkänna-

gett för regeringen det som utskottet anför om fördubblad kränknings-

ersättning till brottsoffer (bet. 2018/19:JuU1 s. 46). Regeringen redovisade

i budgetpropositionen för 2020 att regeringen avser att se över nivån på

kränkningsersättning till brottsoffer, att Brottsoffermyndighetens ersätt-

ningsanslag minskas tills vidare eftersom befintlig ersättningsnivå innebär

att anslaget inte tas i anspråk i sin helhet och att anslagsnivån återställs

från och med 2022 för att möjliggöra en översyn av nivån på kränknings-

ersättningen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8). Riksdagen har inte

haft några synpunkter på redovisningen och har bifallit regeringens förslag

till anslagsfördelning (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Regeringen

gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa

regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut

sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till

i vilken utsträckning nivåerna på kränkningsersättning bör höjas. Upp-

draget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brotts-

offer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Den 24 mars

2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt rätt till skadestånd för

brottsoffer (prop. 2021/22:198). Genom

förslagen i propositionen

bedömdes tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

33. Rskr. 2018/19:169

Processrättsliga frågor

Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5–7, 2018/19:933,

2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17–

19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861

yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13

och bet. 2018/19:JuU12

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73), 2020/21:75 (Ju 54) och

2021/22:75 (43).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 28 om vittnesskydd *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka

skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Utredningen om en stärkt

rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt

betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över

stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen

bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som

bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i

utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer

att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har

koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att

40

de regelverk som ger Polismyndigheten

förutsättningar att skydda

förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk.

Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Punkten är inte slutbehandlad.

34. Rskr. 2018/19:170

Unga lagöverträdare

Mot. 2018/19:2592 yrkande 12 och bet. 2018/19:JuU15

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 74), 2020/21:75 (Ju 55) och 2021/22:75 (Ju 44).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om bevistalan *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att systemet med bevistalan bör ses över (bet. 2018/19:JuU15 s. 17). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

35. Rskr. 2018/19:177

Utvisning på grund av brott

Mot. 2018/19:2819, 2018/19:2870, 2018/19:2921, 2018/19:1898 2018/19:2861, 2018/19:2469 2018/19:2765 och 2018/19:2596, bet. 2018/19:SfU16

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 75), 2020/21:75 (Ju 56) och 2021/22:75 (Ju 45).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 19 om att utvisning på grund av brott bör användas i fler fall *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över lagstiftningen och återkomma med förslag som möjliggör utvisning av icke svenska medborgare som begår brott i fler fall än i dag (bet. 2018/19:SfU16 s. 77–79). Regeringen tillsatte i april 2020 en utredning

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

41

Skr. 2022/23:75

som gjorde en översyn av lagstiftningen gällande utvisning på grund av

Justitie-

brott (dir. 2020:44). Utredningen redovisade sitt uppdrag i betänkandet

departementet

Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk (SOU 2021:61) den 30

juni 2021. Regeringen beslutade den 10 februari 2022 lagrådsremissen

Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk . Den 7 april 2022

beslutade regeringen propositionen Utvisning på grund av brott – ett skärpt

regelverk (prop. 2021/22:224). Genom förslagen i propositionen

bedömdes tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

36. Rskr. 2018/19:180

Familjerätt

Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17,

2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8,

2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59,

2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77), 2020/21:75 (Ju 58) och

2021/22:75 (Ju 46).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 26 om testamentsregister *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet.

2018/19:CU7 s. 86 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett

uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett

testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har

redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Det pågår ett

arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av

tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

37. Rskr. 2018/19:181

Straffrättsliga frågor

Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78), 2020/21:75 (Ju 59) och

2021/22:75 (Ju 47).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om översyn av straffskalorna för sexualbrott *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn av

straffskalorna för brott enligt 6 kap. brottsbalken i syfte att skärpa straffen

(bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en

särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten

i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan

behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir.

2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt

skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022

beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra

sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt

straff för ett flertal sexualbrott ansåg regeringen att tillkännagivandet var

tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den

1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

42

Punkt 13 om skärpt straff för våldtäkt *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden höjs till fängelse i tre år (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 14 om skärpt straff för sexuellt övergrepp *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att straffminimum för sexuellt övergrepp bör höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i minst sex månader (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt straff för sexuellt övergrepp ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 15 om grovt sexuellt ofredande *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag om grovt sexuellt ofredande (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om grovt sexuellt ofredande ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 42 om skärpt straff för övergrepp i rättssak *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2018/19:JuU11 s. 90 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186). Genom förslaget om skärpt straff för övergrepp i rättssak ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 48 om skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att straffen bör skärpas avsevärt för brott kopplade till kriminella

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

43

Skr. 2022/23:75

uppgörelser (bet. 2018/19:JuU11 s. 94 f.). Regeringen beslutade den

Justitie-

11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och

departementet

lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer

effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott

med kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti

2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella

nätverk (SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen

lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen

beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i

kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag är

tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat. Punkten är

slutbehandlad.

Punkt 52 om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra (bet. 2018/19:JuU11

s. 103 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare

i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen

som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir.

2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff

för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022

beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella

nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta

straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom

propositionens förslag om narkotikabrott är tillkännagivandet tillgodosett

och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 59 om preskription *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen

att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas

(bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020

propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn

(prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska

avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de

övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen

att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende

dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen

ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskrip-

tion är tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020. Den

10 september 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att

genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i

brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i

betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription

(SOU 2021:90). Utredningen föreslår bl.a. förlängda preskriptionstider för

allvarliga brott, såsom våldtäkt och grov våldtäkt. Betänkandet har

remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta

beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i

strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid

flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Under sommaren

2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid

44

flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Under sommaren 2021 tillsattes en

utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 59 och 64.

38. Rskr. 2018/19:191

Polisfrågor

Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81), 2020/21:75 (Ju 61) och 2021/22:75 (Ju 49).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 38 om färre godkända id-handlingar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID- kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 52 om kränkningsersättning till poliser *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränk- ningsersättning till poliser (bet. 2018/19:JuU10 s. 164 f.). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Den

24 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198). Genom förslagen i propositionen bedömdes tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

39. Rskr. 2018/19:192

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82), 2020/21:75 (Ju 62) och 2021/22:75 (Ju 50).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

45

Skr. 2022/23:75

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Justitie-

departementet

Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att

Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas (bet.

2018/19:JuU13 s. 11). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819

yrkande 28. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge

Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande

arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre

grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar

med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska

Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhänder-

tas i verksamheten. Kriminalvården lämnade en delredovisning den

15 september 2022. Av delredovisningen framgår att myndigheten har

identifierat att det finns möjligheter att utveckla det återfallsförebyggande

arbetet genom att anpassa insatserna i verkställighetsplaneringen i större

utsträckning till den dömdes förutsättningar och mottaglighet. Vidare ska

Kriminalvården arbeta med att förstärka både det externa och interna

samarbetet kring den dömde. Myndigheten ska slutredovisa uppdraget den

15 september 2023 och denna redovisning kommer att innehålla förslag på

utveckling inklusive utmaningar, hinder och möjligheter för att kunna

realisera förslagen.

Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag

om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna

genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och

behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter

som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande

ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven.

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i

uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder

för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir.

2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.

Den 2 januari 2022 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den

tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i

åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5,

rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes

ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet

vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med

återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 3 om nationellt exitprogram *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram

(bet. 2018/19:JuU13 s. 11 f.). Regeringen gav i december 2019

Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och

Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt

avhopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars

2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade

beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten,

Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att

vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet

46

(Ju2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2024.

Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, Justitie- utskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av Justitieutskottets ställningstagande.

Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredarens redovisning är någon förändring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare, som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och motivation, ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden. Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna. Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd, utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavs- utredaren lämnade ytterligare förslag, bl.a. om att Polismyndigheten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutions- styrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser.

I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändrings- uppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndig- heten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhoppar- verksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare. Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polis- myndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

47

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

48

Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig. Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och ansvarsområden. Övriga delar av det pågående myndighetsgemensamma uppdraget och uppdragstiden ligger fast. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripande- grad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 28.

40. Rskr. 2018/19:281

Fri- och rättigheter, m.m.

Mot. 2018/19:2819 yrkande 112, 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13, bet. 2018/19:KU27

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 100), 2020/21:75 (Ju 67) och 2021/22:75 (Ju 54).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om stärkt äganderätt *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27 s. 54–58). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 112 och delvis bifallit motionerna 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13. Regeringen har som ambition att tillsätta en utredning som får i uppdrag att överväga frågor som rör det grundlagsreglerade egendomsskyddet. Punkten är inte slutbehandlad.

41. Rskr. 2018/19:296

Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2 och bet. 2018/19:JuU27

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103), 2020/21:75 (Ju 68) och 2021/22:75 (Ju 55).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen C511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen (förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU- domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att direktivet 2002/58 om dataskydd i elektroniska kommunikationer är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Samtidigt fortsatte handläggningen av ett antal mål angående datalagring vid EU-domstolen. Regeringen har yttrat sig och deltagit vid muntlig förhandling i målen C- 793/19, C-794/19 och C-140/20, som gäller de tyska och irländska datalagringsregleringarna. Under november 2021 yttrade sig regeringen i ett mål som gäller den franska regleringen om en viss myndighets åtkomst till uppgift om innehavare av ip-adress (C-470/21). Under 2022 meddelade EU-domstolen avgöranden i flera mål som regeringen deltagit i (C-793/19, C-794/19 och C-140/20). Regeringen deltog vidare i ett flertal mål vid domstolen, genom ingivande av yttranden och deltagande vid muntlig förhandling (C-470/21, C-548/21 och C-241/22). Datalagringsutredningen skulle enligt ursprungsdirektiven redovisa sitt uppdrag i februari 2023, men ska efter beslut om förlängning redovisa senast i juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

42. Rskr. 2018/19:298 Vapenfrågor

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

49

Skr. 2022/23:75

Mot. 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande

Justitie-

15 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17,

departementet

2018/19:2890 yrkande 11, 12 och 14 , bet. 2018/19:JuU29

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105), 2020/21:75 (Ju 69) och

2021/22:75 (Ju 56).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen *: Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen-

lagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit motionerna

2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Den 12 maj 2022

gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över

vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i

regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av

vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023.

Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är

inte slutbehandlad.

Punkt 15 om tidsbegränsade licenser *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet.

2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606

yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772

yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i proposi-

tionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapen-

direktiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020.

Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet

är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står

därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild

utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till

vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden

från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget

avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den

10 november 2023. Regeringen avser att

besluta

tilläggsdirektiv till

utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om utökad vapengarderob *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet.

2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350,

2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137

yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att

biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapen-

lagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Ut-

redaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillstånds-

prövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remiss-

behandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har

en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram.

Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022.

Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se

över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras

i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av

50

vapenlagstiftningen ska redovisas senast

den 10

november 2023.

Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om införande av vapen till Sverige m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av reglerna för europeiskt skjutvapenpass (bet. 2018/19:JuU29 s. 44 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 12. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15, 20 och 25.

Riksmötet 2019/20

43. Rskr. 2019/20:36

Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling

Prop. 2018/19:157, mot. 2019/20:264 m.fl., bet. 2019/20:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 111), 2020/21:75 (Ju 71) och 2021/22:75 (Ju 58).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att höja straffminimum för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling från fängelse till fängelse i lägst sex månader (bet. 2019/20:JuU7 s. 5 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

44. Rskr. 2019/20:42

Brott mot förtroendevalda

Prop. 2018/19:154, mot. 2019/20:318 m.fl., bet. 2019/20:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 113), 2020/21:75 (Ju 72) och 2021/22:75 (Ju 59).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om ett mer heltäckande straffrättsligt skydd mot system- och demokratihotande brott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda frågan om ett förstärkt straffrättsligt skydd för yrkesgrupper som är särskilt betydelsefulla för det demokratiska

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

51

Skr. 2022/23:75

systemet (bet. 2019/20:JuU6 s. 5 f.). Den 14 maj 2020 beslutade

Justitie-

regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa

departementet

samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir.

2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det finns

behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot

någon som utövar sin yttrandefrihet. Uppdraget skulle redovisas senast

den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slut-

behandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att

tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21,

rskr.

2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv

som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget

redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott

mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU

2022:2). Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetproposi-

tionen för 2023 (se prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 44). Punkten

är slutbehandlad.

45. Rskr. 2019/20:43

Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighets-

utövning

Prop. 2018/19:155, mot. 2019/20:263 m.fl., bet. 2019/20:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114), 2020/21:75 (Ju 73) och

2021/22:75 (Ju 60).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens

personal *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och

Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd

som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna

2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020

beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd

för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor

(dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning

till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt

straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom

tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes

utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom

betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa

samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Frågan om straffrättsligt skydd

för Tullverkets och Kustbevakningens personal analyseras i Regerings-

kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett

utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner (bet.

2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté-

direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga

funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren

fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga

funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett

52

sådant skydd kan uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast

den

12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetproposi- tionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 44). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 7 om en särskild straffskärpningsgrund *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild straffskärpningsgrund för angrepp mot viktiga samhällsfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 2, 2019/20:300 yrkande 3, 2019/20:316 yrkande 1 och 2019/20:2728 yrkande 25. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 44). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren ska bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

53

Skr. 2022/23:75

förlängdes. Uppdraget i sin helhet ska redovisas samlat senast

den

Justitie-

1 januari 2024 (dir. 2023:16). Punkten är inte slutbehandlad.

departementet

Punkt 12 om kränkningsersättning till poliser *: Riksdagen har tillkänna-

gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till

kränkningsersättning för poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 19 f.). Regeringen

gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa

regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut

sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till

i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas.

Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till

brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Den

24 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt rätt till skadestånd

för brottsoffer (prop. 2021/22:198). Genom förslagen i propositionen

bedömdes tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

Punkt 13 om säkerhet på sjukhus *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att ökad säkerhet på sjukhus (bet.

2019/20:JuU8 s. 22 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna

2019/20:316 yrkande 2 och 2019/20:2728 yrkande 26. Den 14 maj 2020

beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd

för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor

(dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning

till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt

straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen

Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som

beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som

slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att

tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21,

rskr.

2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 2 februari 2022

54

redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 18 maj 2022. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 41) att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 8.

46. Rskr. 2019/20:146

Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet.

Skr. 2019/20:3, bet. 2019/20:JuU12

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 75) och 2021/22:75 (Ju 61). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om styrning, samordning och uppföljning av det myndighets- gemensamma arbetet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen på ett tydligare sätt än i dag ska säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet och att regeringen regelbundet ska följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten (bet. 2019/20:JuU12 s. 7 f.).

Efter beslut den 3 mars 2020 har de tolv myndigheter som sedan 2009 deltar i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet denna uppgift inskriven i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Avsikten med instruktionsändringen var att vidareutveckla, tydliggöra och konkretisera styrningen av arbetet. Genom instruktionsändringen fick dessutom samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag.

Den 25 juni 2020 fattades beslut om två uppdrag till de tolv myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet om att inrätta pilotprojekt som riktar sig mot dels näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet, dels felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Pilotprojektet om näringsverksamhet skulle bedrivas i eller i anslutning till något eller några av de utsatta områden som Polismyndigheten har pekat ut. Pilotprojektet mot felaktig folkbokföring skulle bedrivas i sådana områden där myndigheterna bedömer att sådan brottslighet är eller kan antas vara särskilt förekommande. Till pilotprojekten skulle de tolv myndigheterna identifiera ytterligare samarbetspartners där såväl myndigheter som kommuner kan bli involverade.

Uppdragen redovisades till den 1 oktober 2021. Av redovisningen framgår att uppdragen bl.a. resulterade i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till organiserad brottslighet. Pilotprojekten bidrog till att samordna myndigheternas arbete ytterligare genom att de tillsammans utvecklat sina kunskaper, metoder och arbetssätt för att komma åt organiserad brottslighet.

I februari 2022 beslutades att ytterligare stärka insatserna för att bekämpa arbetslivskriminalitet genom ett uppdrag till flera myndigheter om varaktig samverkan mot arbetslivskriminalitet (A2022/00333). I uppdraget ingår att Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Skatteverket ska påbörja inrättandet av regionala center mot arbetslivskriminalitet. Arbetet i centren ska utgå ifrån gemensamma fysiska kontor som samlokaliseras med de regionala underrättelsecenter som redan finns inom ramen för myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. Syftet med samlokaliseringen är att befintliga resurser ska nyttjas effektivt och samverkan mellan myndigheterna underlättas.

Lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet möjliggör att myndigheterna på ett effektivt sätt kan utbyta sekretessbelagda uppgifter med varandra och med vissa andra utpekade myndigheter för att effektivt kunna arbeta inom ramen för samverkan mot organiserad brottslighet. På begäran från berörda myndigheter har kretsen av vilka som omfattas av lagen vidgats genom åren. Kretsen myndigheter som omfattas av lagen utvidgades fr.o.m. den 1 maj 2022 med Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden och Inspektionen för vård och omsorg samt fr.o.m. den 20 juni 2022 med Fondtorgsnämnden.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

s. 42–43) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

55

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

56

47. Rskr. 2019/20:169

Hyresrätt m.m.

Mot. 2019/20:329 m.fl., bet. 2019/20:CU9

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 79) och 2021/22:75 (Ju 62). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om stärkt skydd för bostadsrättsinnehavare* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden (bet. 2019/20:CU9 s. 14 f.). Samband finns med tillkännagivandena i rskr. 2020/21:50. Våren 2022 beslutade regeringen propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171) med förslag som stärker konsumentskyddet på bostads- rättsmarknaden. Med de förslag som lämnades i propositionen ansåg regeringen riksdagens tillkännagivande som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

48. Rskr. 2019/20:177

Unga lagöverträdare

Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 81) och 2021/22:75 (Ju 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om målsägandebiträde vid brott som begåtts av ett barn under 15 år *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det ska införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör vara möjligt att förordna juridiskt biträde för målsäganden när en § 31-utredning inleds (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om ungdomsdomstolar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdoms- domstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.).

I ovan nämnda utredning (dir. 2019:103) gavs utredaren också i uppdrag att utreda förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har haft sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds

2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022.

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt kriminalitet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslogs att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlade bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslogs bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

57

Skr. 2022/23:75

regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid

Justitie-

allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde

departementet

regeringen att det inte fanns skäl att avskaffa straffrabatten vid återfall i

brott och att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen har

antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36).

Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Riksdagen delade dock

inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet.

2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen.

Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska

omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slut-

behandlad.

Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att

en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som

begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den

12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I

propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga

lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en

ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och

i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt

och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad.

Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade

den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en

översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare

under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget

ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att

ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som

föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.

Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 10, 14 och 16.

49. Rskr. 2019/20:178

Terrorism

Mot. 2019/20:553 yrkande 23, 2019/20:555 yrkande 22, 2019/20:3067

yrkandena 15 och 16, 2019/20:3366 yrkande 7, bet. 2019/20:JuU32

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 82) och 2021/22:75 (Ju 64).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om översyn av sekretesslagstiftningen *: Riksdagen har till-

kännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en

översyn av sekretesslagstiftningen för att dels säkerställa att Säkerhets-

polisen i tillräcklig omfattning har direktåtkomst till Migrationsverkets

asylsystem, dels öka möjligheterna till informationsutbyte mellan

myndigheter i syfte att förebygga och förhindra brott (bet. 2019/20:JuU32

s. 26 f.). Den 26 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ett

effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan

mot terrorism (prop. 2019/20:123). I propositionen föreslogs att Polis-

myndigheten skulle få förenklade och utökade möjligheter att lämna ut

58

uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga

terroristbrottslighet. Regeringen föreslog också att myndigheter inom socialtjänsten skulle få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande skulle i större utsträckning kunna ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har begåtts, men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Den 20 maj 2020 beslutade regeringen vidare om en ändring i utlänningsdataförordningen (2016:30) som medförde en utökad direktåtkomst till Migrationsverkets personuppgifter för Säkerhetspolisen. Genom ändringen fick Säkerhets- polisen medges direktåtkomst till sådana uppgifter hos Migrationsverket som myndigheten behöver bl.a. i sin brottsbekämpande verksamhet. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2020.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). I uppdraget ingår en översyn av möjligheter och behov till samverkan och informationsdelning mellan myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2023.

För att säkerställa att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor har tillgång till den information om enskilda personer och företag som de behöver för att fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet, fick vidare en bokstavsutredare i uppdrag att kartlägga möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshets- kassor (Fi2021/02442). I uppdraget ingick att utifrån översynen bedöma om det finns behov av ändrade regler för att få till stånd ett mer ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte och i så fall föreslå nödvändiga författningsändringar. Uppdraget redovisades i juni 2022 (Ds 2022:13). Remisstiden gick ut i november 2022. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om omhändertagande av återvändare *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram nationella riktlinjer för att hantera s.k. återvändare och också återkomma med förslag som säkerställer att återvändare kan kallas till förhör (bet. 2019/20:JuU32 s. 38 f.). I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan är involverade i våldsbejakande extremism har

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

59

Skr. 2022/23:75

Statens institutionsstyrelse utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd

Justitie-

för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och

departementet

missbruksvården (Ju2018/02957). Socialstyrelsen har tagit fram stöd för

socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller

redan är involverade i våldsbejakande extremism samt ett kunskapsstöd

till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien

och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Kriminalvården har utvecklat

vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete

med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid

själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det

förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663).

I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta

område beslutades den 19 december 2019 att ge Kriminalvården,

Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i

uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska

bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna

kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar

(Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1 mars 2021 (Ju2020/02903).

Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget att ta fram

ett nationellt avhopparprogram och de förslag som lämnades i rapporten

beslutades den 23 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminal-

vården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt

uppdrag. Myndigheterna ska enligt uppdraget förstärka och utveckla

arbetet med stöd till avhoppare från kriminella, våldsbejakande

extremistiska och hedersrelaterade miljöer i landet. Syftet är att skapa

långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få tillgång till

sådant stöd. Samma dag fick en bokstavsutredare i uppdrag att under ett år

bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag

(Ju2021/03348). Myndigheterna ska i arbetet med sitt uppdrag samverka

med utredaren. Myndigheterna ålades att delredovisa vidtagna och

planerade åtgärder senast den 2 maj 2022 och den 2 maj 2023, och

slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2024.

Vid ankomst till Sverige bedöms varje återvändare individuellt av

Säkerhetspolisen utifrån personens eventuella avsikt och förmåga att begå

terroristbrott eller grova våldsbrott, såväl vid återvändandet som efteråt.

Om det finns misstanke om brott inleds en förundersökning av antingen

Säkerhetspolisen, Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten, beroende

på brottsrubricering. Alla dessa myndigheter har en väl utvecklad

utredningsförmåga i de nu aktuella ärendetyperna. Individer som

misstänks för brott kan komma att anhållas direkt vid ankomst. Beslut om

att en person ska anhållas eller häktas fattas av åklagare respektive domstol

utifrån den lagstiftning som gäller i Sverige. En bedömning att det utifrån

denna lagstiftning inte finns grund att anhålla eller häkta en person innebär

inte med nödvändighet att det inte kvarstår några brottsmisstankar eller att

någon utredning inte längre pågår. Svensk domstol har en vidsträckt

behörighet att döma över såväl terrorismrelaterade brott som folkmord,

brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, även om brotten har begåtts

utomlands. Detta gäller oavsett var brotten har begåtts och vem som har

begått dem. Eftersom flera av brotten inte heller preskriberas är det vidare

möjligt att utreda och lagföra dem även om en lång tid förflutit.

60

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

s. 44-45) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

50. Rskr. 2019/20:233

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 91) och 2021/22:75 (Ju 65). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om brott mot äldre *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget ska redovisas senast den 24 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om barnahus *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56 f.). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahus- verksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

51. Rskr. 2019/20:235

Familjerätt

Mot. 2019/20:607 yrkande 25, delvis motion 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, delvis motion 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 93) och 2021/22:75 (Ju 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utländska polygama äktenskap *: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 23 mars 2021 propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslog regeringen bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften, Riks- dagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317). Punkten står därför åter som öppen. Frågan bereds inom Regeringskansliet, se vidare punkt Ju 83. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

61

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

62

52. Rskr. 2019/20:255

2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings- kontroll

Skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 95) och 2021/22:75 (Ju 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om en effektivare lag om särskild utlänningskontroll* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2019/20:JuU16 s. 10). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 9 december 2021 beslutat lagrådsremissen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden och därefter den 24 februari 2022 beslutat propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringens avsikt är att därutöver tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad.

53. Rskr. 2019/20:256

Polisfrågor

Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2–54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 96) och 2021/22:75 (Ju 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har

påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 4 om danstillstånd* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffande av danstillstånd (bet. 2019/20:JuU25 s. 32). En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstill- ställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remiss- behandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess helhet. Förslagen har remitterats. Regeringen beslutade den 12 januari 2023 lagrådsremissen Avskaffat tillståndskrav för offentlig danstillställning. Regeringen avser att under våren 2023 överlämna en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 37 om brott av s.k. djurrättsaktivister *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brottskoder och brott begångna av s.k. djurrättsaktivister (bet. 2019/20:JuU25 s. 103 f.). Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (prop. 2021/22:194). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4.

54. Rskr. 2019/20:258

Straffrättsliga frågor

Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 97) och 2021/22:75 (Ju 69). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om våldtäkt *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till fängelse i tre år (bet. 2019/20:JuU26 s. 31 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 15 om grov stöld *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Regeringen avser att under våren

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

63

Skr. 2022/23:75

2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över

Justitie-

straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad.

departementet

Punkt 24 om övergrepp i rättssak *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till

riksdagen med ett förslag om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet.

2019/20:JuU26 s. 56 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022

propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop.

2021/22:186). Genom förslaget om skärpt straff för övergrepp i rättssak

ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed

slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är

slutbehandlad.

Punkt 29 om vistelseförbud* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag

om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Regeringen beslutade den

30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en

minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga

som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den

29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 15 och 29.

55. Rskr. 2019/20:304

Vapenfrågor

Mot. 2019/20:542 yrkande 1, 2, 3 och 4, 2019/20:2220, 2019/20:2245,

2019/20:2668 yrkande 16, 17, 19, 20, 21 och 22, 2019/20:2774 yrkande

22 och 25, 2019/20:3191 yrkande 6, 2019/20:3257 yrkande 2, 15, 16 och

17, bet. 2019/20:JuU33

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 108) och 2021/22:75 (Ju 70).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden *: Riksdagen

har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra

prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet.

2019/20:JuU33 s. 19 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram

utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare hand-

läggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.).

Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och

utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens

regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav

om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har

utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom

vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en

särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta

ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de

tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir.

2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska

redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta

tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

64

Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen- lagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.).

Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om EU:s vapendirektiv *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillse att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv – genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss beslutades den 16 februari 2023. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om tidsbegränsade licenser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar

m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

65

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

66

vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapen- lagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av till- ståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av till- ståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 8, 10 och 12–14.

56. Rskr. 2019/20:312

Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång Prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 110) och 2021/22:75 (Ju 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om revidering av EU:s nya upphovsrättsdirektiv *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka inom ramen för EU- samarbetet för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras (bet. 2019/20:NU18 s. 11 f.). Regeringen har i rådets arbetsgrupp för upp- hovsrätt vid flera tillfällen lyft frågan om en revidering av direktivet, utan att få stöd för detta av EU-kommissionen eller andra medlemsstater. Direktivet har nu genomförts i svensk rätt och i en majoritet av medlemsstaterna. I direktivet anges att EU-kommissionen ska göra en översyn av direktivet tidigast den 7 juni 2026. Det saknas alltså förutsättningar för att få till stånd en revidering av direktivet och några ytterligare åtgärder planeras därför inte att vidtas. Punkten är inte slutbehandlad.

57. Rskr. 2019/20:332

Åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:UU18

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 117) och 2021/22:75 (Ju 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direkt- investeringar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen

snarast ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden, däribland återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen vad gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet samt snarast utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt enligt EU-förordningen (2019/452) om utländska direktinvesteringar (bet. 2019/20/UU18 s. 5). Regeringen beslutade den 24 september 2020 propositionen Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2020/21:13). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade vidare den 1 oktober 2020 förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar, varpå Inspektionen för strategiska produkter pekas ut som kontaktpunkt. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2020. Genom dessa åtgärder är tillkännagivandet delvis tillgodosett. Regeringen tillsatte den 22 augusti 2019 en utredning med syfte att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 1 november 2021 genom betänkandet Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

58. Rskr. 2019/20:333

Ungdomsövervakning

Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 118) och 2021/22:75 (Ju 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34 s. 17 f.). Regeringen behandlade frågan om åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

67

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

68

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

59. Rskr. 2020/21:29

Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord

Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 123) och 2021/22:75 (Ju 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Straffet för mord skärptes den 1 januari 2020. Regeringen avser att låta genomföra en utvärdering av lagstiftningens genomslag när tillräckligt lång tid har förflutit sedan regleringen trädde i kraft. Punkten är inte slutbehandlad.

60. Rskr. 2020/21:31

En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 125) och 2021/22:75 (Ju 75). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen- lagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av försök m.m. till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Analysarbete ska påbörjas under våren 2023.

Punkten är inte slutbehandlad.

61. Rskr. 2020/21:49

Direktåtkomst för Migrationsverket Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 131) och skr. 2021/22:75 (Ju 77).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförord- ningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Regeringen har i propositionen Skärpta

och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) meddelat en avsikt att återkomma till tillkännagivandet i ett annat sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

62. Rskr. 2020/21:50

Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter

Skr. 2019/20:171, bet. 2020/21:CU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 132) och 2021/22:75 (Ju 78). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om konsumentskyddet vid förseningar *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter (bet. 2020/21:CU2 s. 13 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Våren 2022 beslutade regeringen propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171) med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Med de förslag som lämnades i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om information till konsumenter och förtydligat ansvar för fastighetsmäklare m.fl. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som förbättrar informationen till konsumenterna och förtydligar ansvaret för fastighetsmäklare m.fl. (bet. 2020/21:CU2 s. 14 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Våren 2022 beslutade regeringen propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171) med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Med de förslag som lämnades i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

63. Rskr. 2020/21:57

Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 137) och 2021/22:75 (Ju 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet. 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till skade- stånd för brottsoffer (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Propositionen Stärkt rätt till

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

69

Skr. 2022/23:75

skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198) beslutades den 24 mars

Justitie-

2022. Riksdagen biföll den 31 maj 2022 propositionen (bet.

departementet

2021/22:CU20, rskr. 2021/22:326). Regeringen gav den 21 april 2022 en

särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att

minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir.

2022:31). Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisas senast

den 1 augusti 2023. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge

tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att

utredaren nu även har fått i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak,

lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda.

Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska nu redovisas senast den

1 januari 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

64. Rskr. 2020/21:79

Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av

säkerhetskänslig verksamhet

Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 140) och 2021/22:75 (Ju 80).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av

samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Den

1 november 2021 överlämnade Direktinvesteringsutredningen sitt

slutbetänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU

2021:87). I betänkandet föreslås att investeringar inom vissa skyddsvärda

områden ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet. Det

granskningsförfarande som föreslås har vissa likheter med den granskning

som avses i tillkännagivandet och innehåller även bestämmelser om

tidsbegränsning. Regeringen har därför avsett att återkomma till frågan i

samband med beredningen av Direktinvesteringsutredningens betänkande.

I samband med att arbetet med Direktinvesteringsutredningens betänkande

nu har kommit relativt långt har regeringen bedömt att det inte finns

förutsättningar att hantera frågan om tidsbegränsningar av handlägg-

ningstider i säkerhetsskyddslagen i samband med införandet av ett nytt

system för granskning av utländska direktinvesteringar. Inom

Regeringskansliet pågår en analys av om ytterligare åtgärder behöver

vidtas för att tillmötesgå tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om stöd och vägledning till verksamhetsutövare *: Riksdagen

har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre

möjligheter till stöd och vägledning till verksamhetsutövare (bet.

2020/21:JuU10 s. 14 f.). Den 20 maj 2021 beslutades propositionen Ett

starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194), i vilken

regeringen föreslog nya regler om samråd vid avtal och andra samarbeten

som innebär att en utomstående aktör kan få tillgång till särskilt känsliga

delar av en säkerhetskänslig verksamhet. Samrådsförfarandet innebär bl.a.

en möjlighet för verksamhetsutövare att föra en dialog med tillsyns-

myndigheten om hur en ett visst förfarande ska kunna genomföras.

Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr.

70

2021/22:19). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Den

28 oktober 2021 beslutade regeringen dessutom en ny säkerhets- skyddsförordning (SFS 2021:955) som innehåller krav på att tillsyns- myndigheterna inom sina respektive tillsynsområden ska ge vägledning om säkerhetsskydd, till skillnad från tidigare när bara de tillsyns- myndigheter som utövade tillsyn över enskilda verksamhetsutövare behövde ge sådant stöd. Vidare innebär den nya säkerhetsskydds- förordningen att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten utses till samordningsmyndigheter, bl.a. för att öka kompetensen hos övriga tillsynsmyndigheter och därigenom öka deras förmåga att vägleda verksamhetsutövare. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkänna- givandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 46). Punkten är slutbehandlad.

65. Rskr. 2020/21:166

En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder

Prop. 2020/21:18, bet. 2020/21:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 84). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om presumtionen för villkorlig frigivning* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna bör skärpas ytterligare så att presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och ersätts med ett system där större hänsyn tas till hur den intagne skött sig under verkställigheten av ett fängelsestraff (bet. 2020/21:JuU8 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

66. Rskr. 2020/21:167

Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Prop. 2020/21:42, bet. 2020/21:JuU11

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 85). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om genomförande på miniminivå *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv – genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss beslutades den 16 februari 2023. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

71

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

72

Punkt 4 om tidsbegränsade licenser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för automatvapen och enhandsvapen (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

67. Rskr. 2020/21:169

Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet

Prop. 2020/21:52, bet. 2020/21:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 87). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek (bet. 2020/21:JuU13 s. 7 f.). Den 3 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek (prop. 2021/22:108). I propositionen föreslås att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Riksdagen delade inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat genom propositionen och anförde att förslaget bygger på ordningen för tillträdesförbud till butiker och eftersom denna visat sig inte fungera i den utsträckning som var avsedd kan tillkännagivandet inte anses fullt ut tillgodosett (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Regeringen vidhöll sin uppfattning att tillkännagivandet ska anses slutbehandlat. Tillkännagivandet är formulerat så att regeringen ska återkomma med ett lagförslag om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek och motiverat av att det enligt riksdagen finns ett behov av att kunna besluta om tillträdesförbud till sådana platser. Någon ytterligare åtgärd efterfrågas inte i tillkännagivandet och det preciseras inte heller hur lagförslaget ska vara utformat. I prop. 2021/22:108 har föreslagits att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek och riksdagen har också bifallit propositionen (se bet. 2021/22:JuU18 och rskr. 2021/22:272). De åtgärder som efterfrågas i tillkännagivandet har alltså vidtagits. Tillkännagivandet förklarades därför slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 46 och 47). Punkten är slutbehandlad.

68. Rskr. 2020/21:185

Ökad ordning och säkerhet i frivården Prop. 2020/21:54, bet. 2020/21:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 89).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om förutsättningar för säkerhetskontroller i frivården *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerhetskontroller alltid ska kunna genomföras inom frivården (bet. 2020/21:JuU15 s. 5 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa hur den nya lagen om säkerhets- kontroll på frivårdskontor har tillämpats samt vilka erfarenheter myndig- heten har gjort av tillämpningen. Uppdraget har redovisats i Kriminalvårdens årsredovisning för 2022. Av redovisningen framgår bl.a. att lagen har tillämpats under mycket kort tid och att myndigheten därför kommer återkomma med ytterligare redovisning när lagen hunnit tillämpas ytterligare. Punkten är inte slutbehandlad.

69. Rskr. 2020/21:193

Hyresrätt m.m.

Mot. 2020/21:2689 m.fl., bet. 2020/21:CU7

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 90).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om främjande av ägarlägenheter m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter (bet. 2020/21:CU7 s. 64). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkänna- givande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägar- lägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om hyrköpssystem *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda ett hyrköpsystem (bet. 2020/21:CU7 s. 69). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

70. Rskr. 2020/21:194

Associationsrätt

Mot. 2020/21:3100 m.fl., bet. 2020/21:CU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 91).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

73

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

74

Punkt 2 om bolagsmålvakter *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av gällande lagstiftning för att motverka förekomsten av bolagsmålvakter (bet. 2020/21:CU8 s. 9). Tillkännagivandet innefattar även att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Regeringen har under december 2021 beslutat om kommittédirektiven Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att göra en sådan översyn som anges i tillkännagivandet. Uppdraget i den delen ska redovisas senast den 22 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

71. Rskr. 2020/21:220

2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Skr. 2020/21:69, bet. 2020/21:JuU19

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 94). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen inom tre månader bör tillsätta den utredning som enligt ett tidigare tillkännagivande ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2020/21:JuU19 s. 14). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 9 december 2021 beslutat lagrådsremissen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden och därefter den 24 februari 2022 beslutat propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringens avsikt är att därutöver tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad.

72. Rskr. 2020/21:223

Familjerätt

Mot. 2020/21:67 m.fl., bet. 2020/21:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 97).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehems- placeringar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2020/21:CU6 s. 36 f.). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnads- överflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Uppdraget har redovisats den 20 januari 2023 genom överlämnande av betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). Betänkandet remitterades den 7 februari 2023 och remisstiden går ut den 8 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om testamentsregister *: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2020/21:CU6 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testaments- register i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Det pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och Skatteverkets redovisning. Punkten är inte slutbehandlad.

73. Rskr. 2020/21:235

Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:JuU22

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 99). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om undanröjande av skyddstillsyn* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om vistelseförbud* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelseförbud (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redo- visas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

74. Rskr. 2020/21:240

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (100). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

75

Skr. 2022/23:75

Justitie-

Punkt 2 om brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygd* :

departementet

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att

utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden

(bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I samband med att regeringen 2017 gav

Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att utveckla det nationella stödet

och samordningen för brottsförebyggande arbete (Ju2017/01526) angavs

att det är centralt att insatserna anpassas efter att förutsättningarna för det

brottsförebyggande arbetet skiljer sig åt över landet. Vidare fick Brå i

regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att redovisa hur myndigheten har

arbetat med att ge särskilt anpassat kunskapsstöd till brottsförebyggande

arbete i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Sedan 2017

finns också uppgifter om bl.a. utsatthet för brott och otrygghet från

Nationella Trygghetsundersökningen på lokalpolisområdesnivå vilket ger

bättre analysmöjligheter utifrån den lokala kontexten.

En särskild utredare fick 2019 i uppdrag att utreda och lämna förslag om

hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande

arbete (dir. 2019:94). Av utredningsdirektiven framgår att utmaningar

relaterade till brott finns i hela samhället, såväl i glesbygd och mindre orter

som i storstadsområden. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag i juni

2021 (SOU 2021:49). Den 22 december 2022 beslutade regeringen

propositionen Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (prop.

2022/23:43). I propositionen föreslår regeringen att kommunernas ansvar

för brottsförebyggande arbete regleras i lag. Enligt den nya lagen ska

kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten och utifrån denna ta

ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan.

Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala

brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion. I

propositionen anges att eftersom det brottsförebyggande arbetet ska utgå

från de problem med brottslighet som finns lokalt och kommunens

förutsättningar i övrigt kommer även det lands- och glesbygdsspecifika

brottsförebyggande arbetet att utvecklas. Genom förslagen i propositionen

ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed

slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 14 om åtgärder för unga kriminella* : Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om att det förekommer en ny grupp

av unga vuxna på fängelserna i Sverige som innebär nya utmaningar för

Kriminalvården och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att, bl.a.

utifrån erfarenheter i andra länder, ta ett samlat grepp om denna grupp

individer och lämna förslag om såväl lämpliga brottsförebyggande

åtgärder som verkställighetens innehåll särskilt anpassat för denna grupp

(bet. 2020/21:JuU17 s. 18).

Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten

skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning

av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus

riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade

Kriminalvården regeringsuppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har

under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och

fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer.

Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i upp-

76

drag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732).

Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning (Ju2022/02872) som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Slutredovisning ska lämnas den 15 september 2023.

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.

Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande (Ju2021/04139). Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Regeringen beslutade samma dag att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216).

Den 1 januari 2022 började ny lagstiftning att gälla som bl.a. innebär att den dömdes ungdom inte ska beaktas särskilt vid straffmätningen (SFS 2021:1103), vilket bl.a. får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slutbehandlad.

75. Rskr. 2020/21:255

Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU39 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 103). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om översyn av regleringen om sluten ungdomsvård *: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU39 s. 9). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställig- heten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

76. Rskr. 2020/21:262

En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

77

Skr. 2022/23:75

Prop. 2020/21:73, bet. 2020/21:JuU14

Justitie-

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 104).

departementet

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om e-legitimationer *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om att även e-legitimationer ska kunna definieras

som betalningsverktyg (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Frågan analyseras i

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om brottsofferportal *: Riksdagen har ställt sig bakom det som

utskottet anför om att en brottsofferportal ska inrättas och tillkännagett

detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Brottsoffermyndigheten

har fått i uppdrag (Ju2022/01343) att utreda förutsättningarna för ett

kostnadseffektivt inrättande av en nationell s.k. brottsofferportal.

Uppdraget ska redovisas senast den 26 maj 2023. Punkten är inte

slutbehandlad.

77. Rskr. 2020/21:265

Ersättningsrätt och insolvensrätt

Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:CU10

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 105).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 13 om distansutmätning *: Riksdagen har tillkännagett för rege-

ringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till distans-

utmätning för Kronofogdemyndigheten (bet. 2020/21:CU10 s. 37 f.).

Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare

utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Den 24 mars 2022 beslutade

regeringen propositionen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet

(prop. 2021/22:197). Genom de förslag som lämnas i propositionen ansåg

regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

78. Rskr. 2020/21:266

Konsumenträtt

Mot. 2020/21:1617 m.fl., bet. 2020/21:CU12

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 106).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om telefonförsäljning av lotter och andra spel *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgning av

skriftlighetskravet vid telefonförsäljning till konsumenter (bet.

2020/21:CU12 s. 14 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild

utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet

vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att

omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i

oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid

telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 25 maj 2022. I Regeringskansliet pågår ett arbete

med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av

78

tillkännagivandet. För närvarande bereds betänkandet. Punkten är inte slutbehandlad.

79. Rskr. 2020/21:289

Processrättsliga frågor

Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 108).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 26 om utökade möjligheter till husrannsakan* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till husrannsakan (bet. 2020/21:JuU25 s. 57). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingår att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 ska utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 32 om ett system med kronvittnen* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett system med kronvittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 77 f.). Den 22 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186). I propositionen föreslås att den som medverkar i utredningen om någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 34 om vittnesskydd* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk.

Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

79

Skr. 2022/23:75

som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar

Justitie-

möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i

departementet

samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för

kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla

för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför

rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 36 om utvärdering av rätten till målsägandebiträde* : Riksdagen

har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering

av rätten till målsägandebiträde (bet.

2020/21:JuU25 s. 80).

Den

16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en

utvärdering av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett

målsägandebiträdes förordnande inte automatiskt kvarstår i överrätt (prop.

2017/18:86, bet. 2017/18:JuU24, rskr. 2017/18:288). Uppdraget gavs mot

bakgrund av tillkännagivandet. Domstolsverket skulle utvärdera om

lagändringen hade uppnått sitt syfte och andra eventuella konsekvenser av

lagändringen. Domstolsverket skulle under arbetets gång samråda med

Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund. Uppdraget skulle

redovisas till regeringen senast den 1 april 2022. Regeringen avsåg att

därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen.

Sedan uppragstiden förlängts redovisade Domstolsverket uppdraget den

11 maj 2022 (Ju2022/01692). Domstolsverkets utvärdering redovisades

och tillkännagivandet ansågs tillgodosett och slutbehandlat i

budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

s. 47). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 39 om konsekvenser vid utevaro* : Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om konsekvenser vid utevaro (bet.

2020/21:JuU25 s. 88 f.). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en

hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i

den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats och remisstiden går ut

den 13 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 44 om avtal om rättslig hjälp i brottmål *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges

rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2020/21:JuU25 s. 95 f.). Regeringen

har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs,

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten,

Ekobrottsmyndigheten

och

Domstolsverket, för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp

avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Frågan analyseras nu i

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 26, 34, 39 och 44.

80

80. Rskr. 2020/21:304

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU26

Tidigare redovisad se skr. 2021/22:75 (Ju 111)

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns skäl att utvärdera och vidareutveckla verkställighetsinnehållet, inte minst mot bakgrund av

den växande grupp unga vuxna som har ett stort våldskapital och ett lågt förtroende för samhället och dess myndigheter och som inte har något egentligt intresse av att lämna kriminaliteten bakom sig (bet. 2020/21:JuU26 s. 23).

Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade Kriminalvården uppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer. Regeringen beslutade den 24 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till avhoppare för att fler individer ska få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer (Ju2021/03331). En utredare fick samtidigt i uppdrag att bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med uppdraget (Ju2021/03348). Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas den 1 februari 2024. Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 29 september 2022 (Ju2021/03348). Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Slutredovisning ska lämnas den 15 september 2023.

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.

Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till för- bättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsföre- byggande. Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Regeringen beslutade samma dag att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet (Ju2021/04139). Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216).

Den 2 januari 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

81

Skr. 2022/23:75

ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet

Justitie-

vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfalls-

departementet

förebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slut-

behandlad.

Punkt 19 om nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella

övergrepp mot barn *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att

behandlingsprogrammen för sexualförbrytare mot barn behöver utvecklas

och intensifieras och att regeringen därför bör ge Kriminalvården i

uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga

program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler

(bet. 2020/21:JuU26 s. 39).

Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023

gett myndigheten i uppdrag att redovisa en sammanfattning av

forskningsläget avseende farmakologiskt och annan medicinsk behandling

för klienter som är dömda för sexualbrott. Myndigheten ska vidare

redovisa vilka insatser som kan erbjudas dessa klienter under

verkställigheten samt vilket utvecklingsarbete som bedrivs inom

myndigheten när det gäller målgruppen. I redovisningen ska särskilt fokus

riktas mot klienter som är dömda för sexualbrott mot barn.Kriminalvården

har sedan tidigare i uppdrag att tillsammans med Polismyndigheten

utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna avseende bl.a.

personer som har dömts för sexualbrott (Ju2021/04139). Syftet är bl.a. att

ge Kriminalvården ett bättre underlag för utformningen av verkställig-

heten och övervakningen av klienterna. Uppdraget ska redovisas senast

den 25 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 28 om fler anstaltsplatser *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om fler anstaltsplatser (bet.

2020/21:JuU26 s. 56).

Kriminalvården har vid tre tillfällen, i enlighet med uppdrag i myndig-

hetens regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021 och 2022, redovisat en

plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955 och

Ju2022/00818). Av den senast inlämnade utbyggnadsplanen framgår att

myndigheten planerar ett tillskott om cirka 4 700 platser under perioden.

Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett

myndigheten i uppdrag att den 1 mars 2023 inkomma med en uppdatering

av utbyggnadsplanen. Myndigheten har också i uppdrag att därutöver

beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt

och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet.

Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om att ta fram

en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133).

Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett

myndigheten i uppdrag att inkomma med en genomförandeplan för

kompetensförsörjningen för åren 2023–2032. Kriminalvårdens anslag har

stärkts kraftigt de senaste budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop.

2020/21:1). I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen att

Kriminalvårdens anslag skulle stärkas med ytterligare drygt 2,4 miljarder

kronor fr.o.m. 2025 i syfte att kunna fortsätta öka kapaciteten (prop.

2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.10 s. 76 ). Kriminalvårdens anslag har

stärkts sedan 2019 bl.a. i syfte att ge myndigheten förutsättningar att kunna

tillskapa fler tillfälliga och permanenta platser (prop. 2019/20:2, prop.

82

2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr.

2021/22:89). Antalet tillgängliga platser i Kriminalvården har ökat kontinuerligt de senaste åren. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 33 om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av verkställighet samt att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska bli möjligt i fler fall (bet. 2020/21:JuU26 s. 53). Punkten motsvarar punkt 24 bet. 2021/22:JuU25, rskr. 2021/22:246.

Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt.

Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet (SFS 2022:1459). Beredning av ytterligare lagändringar pågår inom Regeringskansliet.

I regleringsbrevet för 2021 fick Kriminalvården i uppdrag att redovisa åtgärder som syftar till att öka antalet överföranden och hur myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet, bland annat mot bakgrund av det skyndsamhetskrav som genom lagändring (SFS 2020:384) gäller sedan den 1 juli 2020. I regleringsbrevet för 2022 hade Kriminalvården i uppdrag att redovisa en rad statistiska uppgifter avseende handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet. Samtidigt fick Kriminalvården i uppdrag att informera Regeringskansliet när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder. I regleringsbrevet för budgetåret 2023 har regeringen gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta med denna redovisning. Härutöver har myndigheten fått i uppdrag att redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av straff- verkställighet samt vilka hinder myndigheten möter på området. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 19, 28 och 33.

81. Rskr. 2020/21:314

Barn som bevittnar brott

Prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 114)

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om höjd straffskala *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd straffskala för barnfridsbrott (bet. 2020/21:JuU35 s. 6). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbuds- lagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

83

Skr. 2022/23:75

straffskalan för barnfridsbrottet bör skärpas, särskilt när det gäller

Justitie-

minimistraffet, och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga

departementet

författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023.

Punkten är inte slutbehandlad.

82. Rskr. 2020/21:315

Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister

Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 115).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om kompetensfrågor *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om kompetensfrågor (bet.

2020/21:CU17 s. 45 och 47 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU

2022:71) som överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas

frågor om kompetenshöjande insatser. I Regeringskansliet pågår ett arbete

med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av till-

kännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om andra frågor om kvalitetssäkring och domstolens

beslutsunderlag *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som

utskottet anför om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i

övrigt (bet. 2020/21:CU17 s. 51 och 56 f.). I Regeringskansliet pågår ett

arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av

tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

83. Rskr. 2020/21:317

Förbud mot erkännande av utländska månggiften m.m.

Prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 116).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ventilen i fråga om månggiften* : Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om ventilen i fråga om månggiften

(bet. 2020/21:CU19 s. 15). Genom de lagändringar riksdagen antagit

gäller sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna mång-

giften som ingåtts enligt utländsk lag. Undantag från förbudet ska kunna

göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Ett arbete pågår i

Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med

anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

84. Rskr. 2020/21:320

Verkställighet av förvaltningsmyndighetens beslut om återkrav

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:CU25

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 119).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav (bet.

84

2020/21:CU25 s. 5). Enligt tillkännagivandet bör regeringen prioritera

beredningen av utredningsförslag som gäller verkställighet av förvalt- ningsmyndigheters beslut om återkrav och så snart som möjligt åter- komma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav. Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Den 31 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut (prop. 2021/22:206). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

85. Rskr. 2020/21:344

Straffrättsliga frågor

Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU24

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 122).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda kriminalisering av s.k. illegala vägspärrar (bet. 2020/21:JuU24 s. 20 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om skärpt straff för våldtäkt *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till fängelse i tre år (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om skärpta straff för sexualbrott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta straffskalor för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt straff för ett flertal sexualbrott ansåg regeringen att

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

85

Skr. 2022/23:75

tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagänd-

Justitie-

ringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

departementet

Punkt 9 om grovt sexuellt ofredande *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen att regeringen ska återkomma med ett förslag om en ny

brottsrubricering om grovt sexuellt ofredande (bet. 2020/21:JuU24 s.

30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare

skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning

när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a.

att se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt

brott bör införas Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett

förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april

2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra

sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om grovt

sexuellt ofredande ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett

och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti

2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 18 om skärpt straff för angrepp på jägare *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för

angrepp på jägare som bedriver eftersök och skyddsjakt (bet.

2020/21:JuU24 s. 46 f.). Den 17 mars 2022 beslutade regeringen

propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och

olaga intrång (prop. 2021/22:194). Genom förslagen i propositionen ansåg

regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 25 om hot och våld mot sjukvårdspersonal m.fl. *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt straffrättsligt

skydd för vård- och omsorgspersonal (bet. 2020/21:JuU24 s. 56 f.). Den

14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt

straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra

straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a.

överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i

behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan

uppnås. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet

En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhälls-

nyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 32 om skärpta straff m.m. för brott kopplade till grov organiserad

brottslighet* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska

återkomma till riksdagen med ett förslag om avsevärt skärpta straff för

brott som är kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2020/21:JuU24 s.

68 f.). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för

brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor.

Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff

för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023

propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop.

2022/23:53). Genom propositionens förslag är tillkännagivandet

tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 33 om rekrytering av barn *: Riksdagen har tillkänngagett för

regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som rekryterar

barn och

unga in i kriminalitet (bet. 2020/21:JuU24 s. 68 f.). Den

86

24 augusti

2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i

kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor. Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag är tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 38 om skärpt straff för överlåtelse av narkotika *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om skärpt straff för överlåtelse av narkotika och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU24 s. 77 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag om narkotikabrott är tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 39 om knivlagen* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för brott mot knivlagen (bet. 2020/21:JuU24 s. 79 f.). En promemoria som innehåller förslag som innebär en skärpt syn på allvarligare brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål remitterades den 17 maj 2021. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för knivbrott (prop. 2021/22:192). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 40 om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2020/21:JuU24 s. 81 f.). I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 45 om översyn av bestämmelserna om preskription* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av preskriptionsbestämmelserna (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

87

Skr. 2022/23:75

Punkt 46 om preskription av verkställighet av fängelsestraff *:

Justitie-

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

departementet

avskaffad påföljdspreskription (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen

beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att

genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i

brottsbalken (dir. 2020:91). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den

1 juli 2021 skulle utredaren, utöver vad som framgick av de ursprungliga

direktiven, särskilt överväga om reglerna om preskription av utdömda

fängelsestraff skulle avskaffas oberoende av strafflängd och, oavsett

ställningstagande i sak, lämna förslag om det (dir. 2021:52). Uppdraget

redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den

straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen

föreslår bland annat att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas.

Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den

fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår inom Regerings-

kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 49 om preskriptionstid för sexualbrott mot barn *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad

preskriptionstid för sexualbrott mot barn (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.).

Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i

uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om

preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i

december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen

om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat

generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har

remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta

beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 51 om förmildrande omständigheter *: Riksdagen har tillkänna-

gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av de s.k. billig-

hetsskälen i 29 kap. 5 § brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 98 f.).

Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska

få i uppdrag att se över bestämmelserna om billighetsskäl. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 54 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med

ett förslag om ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en

skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2020/21:JuU24 s. 103

f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna

om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick

i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som

ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens

direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens

allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den

24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i mars 2023.

Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 25, 40, 45, 46, 49, 51 och 54.

86. Rskr. 2020/21:345

88

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2020/21:2958 m.fl., bet. 2020/21:JuU27

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 123).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Polismyndigheten har enligt regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande bl.a. brott i parrelation och brott mot barn samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndig- heten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Regeringen har också efterfrågat en redovisning från Åklagar- myndigheten av hur det brottsutredande arbetet har utvecklats gällande brott i parrelation och brott mot barn. Detta görs i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2022. Myndigheterna lämnade sina redovisningar i årsredovisningarna för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om kartläggning av dödligt våld i nära relationer *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör tillsättas en kartläggning av dödligt våld i nära relationer. Av tillkännagivandet följer att många av de personer som mördas av närstående har varit i kontakt med polisen, socialtjänsten eller vården före mordet, att detta är en tydlig fingervisning om att de inte har fått den hjälp de har behövt och att utskottet därför anser att det bör tillsättas en utredning som tittar närmare på varför dessa hjälpsökande och sedermera våldsdödade har fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården (bet. 2020/21:Ju27 s. 27). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 9 avsnitt

6.3 s. 148) redogjorde regeringen för att enligt förordningen (2007:748) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall bedrivs utredningar enligt lagen (2007:606) med samma namn av Socialstyrelsen. Dessa utredningar är sektorsövergripande och rör inte endast social- tjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. I februari 2022 redovisade Socialstyrelsen resultatet av sådana utredningar 2018–2021 inbegripet den typ av uppgifter som riksdagen efterlyser. I budgetproposi- tionen för 2023 bedömde regeringen att tillkännagivandet genom insatserna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 19 om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott (bet. 2020/21:JuU27 s. 28). Den 3 november 2021 gavs en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras, och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag som innebär en sådan kriminalisering (dir. 2021:98).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

89

Skr. 2022/23:75

Efter att regeringen beslutat om tilläggsdirektiv den 24 november 2022 ska

Justitie-

uppdraget nu redovisas senast den 1 juli 2023. Punkten är inte

departementet

slutbehandlad.

Punkt 38 om barnahus* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 s. 72). En utredare

har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och

bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir.

2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksam-

heten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd

till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning.

Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och bereds i Regerings-

kansliet. Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet.

2021/22:JuU26 punkt 34). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 40 om effektivare hantering av ersättning till brottsoffer* :

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

effektivare hantering av ersättning till brottsoffer (bet. 2020/21:JuU27

s. 73 f.). I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka

åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är

inte slutbehandlad.

Punkt 45 om uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld,

gängkriminalitet och religiös extremism* : Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att kartlägga sambandet mellan

hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism (bet. 2020/21:JuU27

s. 80 f.). Brå har under 2021 och 2022 haft ett återrapporteringskrav om

att undersöka eventuella samband mellan våldsbejakande extremism och

hedersrelaterat våld och förtryck.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har, på uppdrag av Center mot

våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå, gjort en förstudie om

skärningspunkten mellan våldsbejakande islamistisk extremism och

hedersrelaterat våld och förtryck (FOI-rapport 5143). Rapporten har varit

en grund för det fortsatta arbetet inom CVE. Bland annat i form av

föreläsningar på temat gender och våldsbejakande extremism, bl.a. hos

Säkerhetspolisen och hos Skolinspektionen. Temat har även behandlats

inom CVE:s myndighetsnätverk. I december 2022 publicerade CVE, i

samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och forskare från Stockholms

universitet, en rapport som undersöker sambandet mellan maskulinitet,

våldsbejakande extremism och hedersförtryck (Gottzén 2022). Forsk-

ningsöversikten redogör för forskning kring maskulinitet och

våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och

våldsbejakande islamistisk extremism samt våldsbejakande misogyni,

vilket inkluderar grupperingar där kvinnohat är drivande i det politiska

våldet. Utöver rapporten har CVE publicerat en broschyr och två poddar

om ämnet, som tillsammans utgör ett kunskapspaket. I Regeringskansliet

pågår fortsatt ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas

med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 19, 38, 40 och 45.

87. Rskr. 2020/21:363

Terrorism

90

Mot. 2020/21:3030 m.fl., bet. 2020/21:JuU29

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 126).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om samverkan mellan myndigheter* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samverkan mellan myndigheter (bet. 2020/21:JuU29 s. 10 f.). Av tillkännagivandet följer att Polis- myndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska få ett tydligt uppdrag att löpande samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet samt att det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet ska göras mer effektivt genom att den nationella samverkan stärks, såväl nationellt som lokalt, mellan socialtjänst, skola, polis och andra relevanta myndigheter (bet. 2020/21:JuU29 s. 10).

Det ankommer på regeringen att följa hur samverkan mellan berörda myndigheter kontinuerligt utvecklas inom ramen för befintliga samarbetsforum. Som exempel kan nämnas Samverkansrådet mot terrorism som är ett samarbete mellan svenska myndigheter som syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka och hantera terrorism. Ett annat exempel på myndighetsöverskridande samverkan är Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT). Det är en permanent arbetsgrupp med personal från Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt (FRA) och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). NCT:s uppgift är att göra strategiska bedömningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen på kort och lång sikt. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har också ökat sitt samarbete och samverkan i arbetet med att begränsa tongivande aktörers handlingsfrihet. Samarbetet sker främst inom Redex som är namnet på den samverkansmodell som tillämpas i det förebyggande och reducerande arbetet inom våldsbejakande extremism. Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet (Brå) har ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå och arbetar aktivt med kommuner och med att ge stöd till yrkesverksamma.

I den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet ingår såväl Kronofogdemyndigheten som Tullverket. Inom ramen för satsningen genomförs också myndighetsgemensamma kontroller löpande. Under 2021 genomfördes också ändringar i smugglingslagen (2000:1225) som ger Tullverket möjlighet att ingripa och bistå Polismyndigheten vid misstanke om brott som Tullverket inte har befogenhet att utreda, t.ex. utförsel av misstänkt stöldgods, människohandel och brott mot knivlagen. Arbetet inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet har, enligt den årliga rapporteringen till regeringen, under 2021 bidragit till 448 utdömda fängelseår, vilket är det högsta antalet sedan satsningen inleddes.

Den 22 juni 2022 beslutades direktiv till en utredning om förbättrad säkerhet inom skolväsendet (dir. 2022:86). Utredaren ska lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. Våld i skolmiljö är ett brett problem och berör flera aktörer. Flera myndigheter och instanser har en roll och ett ansvar för att upptäcka, förebygga och förhindra att det begås brott inom skolväsendet. Utredaren ska därför bl.a. lämna förslag på en lämplig organisering av lokala eller regionala operativa samverkansorgan.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

91

Skr. 2022/23:75

Den 11 augusti 2022 beslutades ett uppdrag till Polismyndigheten,

Justitie-

Tullverket och Åklagarmyndigheten att stärka arbetet för att minska

departementet

tillgången till illegala vapen och motverka vapensmugglingen till Sverige

(Ju2022/02633). Polismyndigheten och Tullverket har startat ett

gemensamt nationellt skjutvapencenter, med vilket också Åklagar-

myndigheten samarbetar. Inom ramen för uppdraget ska myndigheterna

bl.a. redogöra för hur det myndighetsgemensamma arbetet för att minska

tillgången på illegala skjutvapen i Sverige kan utvecklas ytterligare.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

s. 47–48) gjorde regeringen bedömningen att befintligt myndighets-

gemensamt arbete och de samverkansforum som redan finns utgör en bra

utgångspunkt för fördjupade samarbeten och att några särskilda uppdrag i

nuläget inte är nödvändiga. Tillkännagivandet ansågs därmed

slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation* :

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma

till riksdagen med förslag på kriminalisering av deltagande i

terroristorganisationers verksamhet (bet. 2020/21:JuU29 s.

19 f.).

Regeringskansliet beslutade den 12 april 2021 att ge en utredare i uppdrag

att biträda Justitiedepartementet med att föreslå ett särskilt straffansvar för

deltagande i en terroristorganisation (Ju 2021:B). Uppdraget redovisades

den 12 april 2022. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen

beslutade den 2 februari 2023 lagrådsremissen En särskild straff-

bestämmelse för deltagande i en terroristorganisation. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 13 om sanktionsbestämmelser i säkerhetsskyddslagen *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska

återkomma till riksdagen med ett förslag om sanktionsavgifter kopplade

till säkerhetsskyddslagen (bet. 2020/21:JuU29 s. 33). Den 20 maj 2021

beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för Sveriges

säkerhet (prop. 2020/21:194) som innehåller förslag om sanktionsavgifter

för överträdelser av säkerhetsskyddslagen. Riksdagen har antagit

regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lagänd-

ringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna

åtgärder

redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetproposi-

tionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 48). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 22 om skärpta straff för terroristbrott* : Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till skärpta straff för terroristbrott (bet. 2020/21:JuU29 s. 45 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8 och 22.

88. Rskr. 2020/21:389

Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Mot. 2020/21:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU41 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 128) Skrivelsen är inte slutbehandlad.

92

Punkt 2 om renodling av polisens verksamhet* : Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens verksamhet (bet. 2020/21:JuU41 s. 15–16). Under rskr. 2014/15:152 (Ju

3) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om genomlysning av kapaciteten inom rättsväsendets myndig- heter m.fl . * : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred genomlysning av kapaciteten hos rättsväsendets myndigheter samt övriga myndigheter som samverkar med polisen (bet. 2020/21:JuU41 s. 18).

Genom riksdagens beslut om budget för 2023 ökar anslagen till rättsväsendets myndigheter med drygt 3 miljarder kronor, vilket innebär en kraftfull satsning på att utveckla hela rättsväsendets kapacitet och förmåga från 2023 och framåt. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om polisers anställningsvillkor* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förbättra polisernas anställningsvillkor (bet. 2020/21:JuU41 s. 25 f.). Polismyndighete har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att redovisa de särskilda åtgärder som i samråd med berörda parter har vidtagits för att öka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor. Av redovisningen ska också framgå hur de budgetförstärkande medlen använts till åtgärder för att göra Polismyndigheten än mer attraktiv som arbetsgivare i syfte att nå målet om 10 000 fler anställda till och med 2024. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022.

Villkoren för poliser anställda vid Polismyndigheten har förbättrats sedan 2015. Den genomsnittliga grundlönen har ökat, ingångslönen för nya poliser har också ökat, ersättningen för arbete på obekväm arbetstid har höjts och ersättningen för poliser som ingår i stora polisinsatser har ökat. Genom riksdagens beslut om budget för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89) anges, i regleringsbrev för 2022 och 2023, att Polismyndigheten ska använda minst 400 miljoner kronor för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om skyddet för polisers personuppgifter* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förstärka skyddet för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41 s. 32–

33) . Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget omfattar bl.a. att analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om offentlig- anställda och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna. Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren nu även har fått i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska nu redovisas senast den 1 januari 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

93

Skr. 2022/23:75

Punkt 7 om polisens tekniska inhämtningsförmåga* : Riksdagen har

Justitie-

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla

departementet

polisens tekniska inhämtningsförmåga (bet. 2020/21:JuU41 s. 33 f.). I

budgetpropositionen för 2022 föreslogs en satsning på att utveckla

Polismyndighetens tekniska förmåga genom en permanent anslagsökning

med 400 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr.

4 avsnitt 2.9.1 s. 58). Medlen ska bland annat användas för investeringar i

utvecklad förmåga att ta sig in i krypterad kommunikation, en satsning på

både fasta och kroppsburna kameror samt stärkt kapacitet inom

avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC) vid Polismyndigheten

för att snabbare än i dag hantera digitala bevis och dna. Utöver tillskottet i

budgetpropositionen beslutade riksdagen att engångsvis, för 2022 tillföra

ytterligare 300 miljoner kronor för att stärka polisens tekniska förmåga

(bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Dessutom beslutade riksdagen bl.a.

att öka anslaget till Polismyndigheten med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022

för att förstärka verksamheten vid NFC.

I regleringsbrevet för 2022 beslutades att Polismyndigheten ska redovisa

hur det ekonomiska tillskottet för att utveckla myndighetens tekniska

förmåga har använts i verksamheten och hur det bidrar till att utveckla den

tekniska förmågan i den brottsbekämpande verksamheten. Av redo-

visningen ska framgå vilka insatser som har genomförts och hur medlen

har fördelats under året. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur

kapaciteten har stärkts avseende förmåga att komma åt krypterad

information, i verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt

centrum och för ökad kamerabevakning. Redovisningen lämnades i

årsredovisningen för 2022.

I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten

ska redovisa hur tilldelade medel har använts och vilka resultat som har

uppnåtts. Av redovisningen ska också framgå hur resursförstärkningarna

fortsatt avses användas och vilka resultat som framledes kan förväntas.

Redovisningen ska lämnas i årsredovisningen för 2023. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 8 om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot

välfärdssystemen* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som

utskottet anför om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot

välfärdssystemen (bet. 2020/21:JuU41 s. 35 f.).

Sedan 2009 samverkar tolv myndigheter med underrättelser och

operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en

myndighetsgemensam satsning mot den organiserade brottsligheten.

Brottslighet kopplat till bedrägerier och till utnyttjande av och brott mot

välfärdsystemen är en viktig del av det myndighetsgemensamma arbetet.

I den inriktning som myndigheterna gemensamt beslutar framgår att

förebygga, förhindra samt upptäcka brott mot välfärdssystemet särskilt ska

beaktas. Till arbetet inom den myndighetsgemensamma satsningen har ett

antal så kallade närverksmyndigheter knutits. De nio nätverksmyndig-

heterna är Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden,

Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensions-

myndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Läns-

styrelsen i Stockholms län (som samordnar övriga länsstyrelser).

Nätverksmyndigheterna kan delta i den strategiska och operativa

94

samverkan inom de områden som de berörs av, exempelvis bedrägeribrott eller utnyttjande av och brott mot väldfärdssystemen.

Under 2021 fattades beslut om ett stort antal åtgärder för att stärka arbetet mot bl.a. bidrags- och skattefusk samt felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 avsnitt 2.3 s. 9) föreslogs följande mål: Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen är att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Riksdagen godkände målet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150). I propositionen föreslogs också att för 2021 sammanlagt tillföra 189 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen, Centrala studiestöds- nämnden, Ekonomistyrningsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndig- heten och Skatteverket för att intensifiera arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, motverka skattefusk och missbruk och upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen.

Den 17 juni 2021 beslutades förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt förordningen ska Ekonomistyrningsverket (ESV) bl.a. förse regeringen med underlag som möjliggör en samlad och effektiv styrning och uppföljning av arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. I enlighet med förordningen har ett råd inrättats för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen vid ESV.

För att stärka regeringens arbete med att motverka felaktiga ut- betalningar från välfärdsystemen, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet gavs den 20 juni 2021 ett uppdrag till en s.k. bokstavsutredare att utvärdera möjligheten till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02442). Uppdraget redovisades den 30 juni 2022. Promemorian har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) föreslogs att för 2022 sammanlagt tillföra 195 miljoner kronor till Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Inspektio- nen för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Finansinspek- tionen, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Spelinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen och Transportstyrelsen för myndigheternas arbete med att bl.a. motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, arbetslivskriminalitet, penningtvätt och finansiering av terrorism. I budgetpropositionen angavs också att en ny myndighet för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen bör bildas. Myndigheten ska inleda sin verksamhet under 2024.

Den 15 oktober 2021 gavs Skatteverket i uppdrag att utreda och vid behov lämna förslag på åtgärder som krävs för att göra det möjligt att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden (Fi2021/03377). Lönegarantin är den ersättning som anställda kan få när ett företag försätts i konkurs eller genomgår en rekonstruktion. Uppdraget redovisades i juni 2022.

Den 3 juni 2021 beslutades att en särskild utredare ska göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden,

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

95

Skr. 2022/23:75

Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). Syftet var att

Justitie-

säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering för att därigenom

departementet

minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i de ekonomiska

förmåner och stöd som hanteras av myndigheterna. Uppdraget ska

slutredovisas senast den 31 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–8.

89. Rskr. 2020/21:395

Polisfrågor

Mot. 2021/22:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU23

Tidigare redovisade skr. 2021/22:75 (Ju 129).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om beredskapspolis* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet.

2020/21:JuU23 s. 30 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

(MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av

personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kom-

muner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna

upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns

behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de

verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med

det civila försvaret. Uppdraget redovisades den 29 april 2022. Frågan

bereds i Regeringskansliet och behöver kopplas samman med det uppdrag

som MSB fick den 31 mars 2022 gällande ett uppdrag att bl.a. ta fram

underlag rörande det civila försvaret på längre sikt, dvs. för 2024 och

framåt (Ju2022/01209). I uppdraget framgår att MSB:s analys bör

användas som ett underlag för Försvarsberedningens kommande arbete,

vilket var en del av den överenskommelse som gjordes mellan dåvarande

regering och riksdagens partier den 16 mars 2022. MSB har genomfört

uppdraget med stöd av ett sjuttiotal myndigheter, däribland samtliga

beredskapsmyndigheter, och rapporteringen som har lämnats bygger på de

underlag som myndigheterna har inkommit med till MSB. En del i

redovisningen handlar om personalförsörjning. Personalförsörjning

handlar i detta sammanhang om att säkerställa att personal finns tillgänglig

inför och under höjd beredskap och krig med särskilt fokus på åtgärder

kopplade till civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer.

Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktnings-

propositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast

då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets

personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmedlingens roll i

systemet. Frågan kommmer övervägas inom ramen för det fortsatta arbetet

kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 20 om spårsäkringssatser vid sexualbrott* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hantering av

spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar (bet. 2020/21:JuU23 s. 46).

I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gavs myndigheten i uppdrag

att redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att

96

förbättra förmågan att utreda bl.a. våldtäkt samt hur hur myndigheten

följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

90. Rskr. 2020/21:396

Unga lagöverträdare

Mot. 2020/21:3294 yrkande 19, bet. 2020/21:JuU28

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 130).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om lättade sekretessregler *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att det ska införas en ny huvudregel i OSL som innebär att myndigheter ska dela alla relevanta uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse (bet. 2020/21:JuU28 s. 33). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov

– andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om kartläggning och analys av ungdomsrån* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en kartläggning och analys av ungdomsrån (bet. 2020/21:JuU28 s. 16 f.). Av tillkännagivandet följer att en sådan kartläggning bör undersöka brottslighetens karaktär, vilka som begår brotten, vilka som är brottsoffer och vad brotten får för konsekvenser för dem som drabbas. Av tillkännagivandet följer även att förekomsten av och orsaken till förnedrande behandling av brottsoffret i samband med rånen också bör granskas och analyseras inom ramen för kartläggningen (bet. 2020/21:JuU28 s. 33). Brottsförebyggande rådet har studerat ungdomsrån och publicerade den 15 december 2021 sin kartläggning. I rapporten redovisas bl.a. utvecklingen av rån mot unga personer under 18 år och vilka platser ungdomsrånen begås på. Rapporten redogör även för vilka som misstänks för respektive utsätts för rån, karaktären på brotten, motiven bakom ungdomsrånen och hur vanligt det är med förnedringsinslag. Studien beskriver även ungdomars erfarenheter och konsekvenser av att ha blivit utsatt för personrån. Ovanstående vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s.48). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

97

Skr. 2022/23:75

Punkt 14 om bevistalan* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

Justitie-

som utskottet anför om bevistalan (bet. 2020/21:JuU28 s. 41). Regeringen

departementet

beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att

se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författ-

ningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget

redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn

misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari

2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition

under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om jourdomstolar* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om jourdomstolar (bet. 2020/21:JuU28 s. 41 f.).

Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om

förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet

med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av

rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott.

Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan

stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades

i januari 2022. En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen

avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag

att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för

unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har sin grund i

de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9)

och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som

pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021

genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål

(SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett

snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut

och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt

18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari

2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett

snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022

beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop.

2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet.

2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den

1 januari 2023.

Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad

straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17).

Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt

för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga

konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör

särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut

den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till

lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna

trädde i kraft den 2 januari 2022.

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i

uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med

ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att

åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har

hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare,

98

tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt

kriminalitet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om snabbare lagföring* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om snabbare lagföring (bet. 2020/21:JuU28 s. 42). Utredningen om snabbare lagföring överlämnade den 17 juni 2021 betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 21 om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om skärpning av påföljden ungdomsövervakning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skärpning av påföljden ungdomsövervakning (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning och åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f. och s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 27 om begränsningar i möjligheten till permission *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om begränsningar i möjligheten till permission (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 28 om utslussning från sluten ungdomsvård *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utslussning från

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

99

Skr. 2022/23:75

sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade

Justitie-

den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en

departementet

översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare

under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget

ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 29 om ungdomshäkten och ungdomsfängelser *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ungdomshäkten

och ungdomsfängelser (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen har i

regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att uppdatera den

utbyggnadsplan som redovisades i mars 2020 och därefter i mars 2021.

Enligt myndighetens redovisningar framgår bl.a. att arbetet är komplext

och behöver ske utifrån en långsiktig inriktning och med flexibilitet att

möta variationer i klientinflödet att Kriminalvårdens planering primärt

utgår från verksamhetens samt behov. Kriminalvårdens anslag har de

senaste åren stärkts för kapacitetsutökning samt för att myndigheten ska

kunna upprätthålla en god säkerhet och verksamhet (prop. 2019/20:1,

prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89).

Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den som är

under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt

att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag

(prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244). Regeringen

har därför i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att

återrapportera vidtagna åtgärder för att minska isoleringen av intagna i

häkte, särskilt med beaktande av den nya lagstiftningen. Regeringen gav i

oktober 2020 Statens institutionsstyrelse i uppdrag att planera för

inrättandet av olika säkerhetsklasser inom myndighetens särskilda

ungdomshem och att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar

inom den slutna ungdomsvården där dömda högriskungdomar vårdas.

Vidare beslutade regeringen den 3 november 2021 att ge en särskild

utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande

påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar

(dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet

som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de

frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska

redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om nya ungdomspåföljder *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet.

2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en

utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser.

Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 14, 16, 21, 23 och 27–30.

91. Rskr. 2020/21:398

Vapenfrågor

Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU30

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 131).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden* : Riksdagen

100

har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny

tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2020/21:Ju30 s. 14 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om handläggning av vapenlicensärenden *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden. (bet. 2020/21:Ju30 s. 17 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapen- tillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om översyn av vapenlagstiftningen m.m.* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:Ju30 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om synnerliga skäl i vapenlagen* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats.

Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om licenshantering vid vapenbyte* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen- ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Till-

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

101

Skr. 2022/23:75

ståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har

Justitie-

remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i

departementet

uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka

ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från

riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende

en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november

2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om krav för vapenlicens *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om ett förtydligande av bestämmelserna

om tillstånd till vapeninnehav (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Den 12 maj

2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över

vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i

regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av

vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023.

Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är

inte slutbehandlad.

Punkt 13 om utökad vapengarderob *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att utöka den s.k. vapengarderoben

(bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda

Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens

område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni

2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av

vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med

anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria

med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats

och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav

regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över

vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i

regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av

vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023.

Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är

inte slutbehandlad.

Punkt 16 om europeiskt skjutvapenpass *: Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt genomföra en

översyn av bestämmelserna om europeiskt skjutvapenpass (bet.

2020/21:Ju30 s. 35 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild

utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till

vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden

från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget

avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10

november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till

utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om handel med vapen *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om en översyn av kraven för att få

bedriva handel med skjutvapen (bet. 2020/21:Ju30 s. 37 f.). Den 12 maj

2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över

vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i

102

regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om tillsyn av skjutbanor *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta utreda tillsynsansvaret för skjutbanor (bet. 2020/21:Ju30 s. 38 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5–10, 13 och 16–18.

92. Rskr. 2020/21:404

Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsunder- sökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion Prop. 2020/21:176, bet. 2020/21:CU16

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 133). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digi- tal bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse (bet. 2020/21:CU16 s. 18 f.). Genom de lagändringar som riksdagen antagit kan föräldraskap sedan den 1 januari 2022 under vissa förutsättningar bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. En sådan bekräftelse görs via en e-tjänst som Skatteverket tillhandahåller, och möjligheten finns under 14 dagarna efter barnets födelse. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får. Punkten är inte slutbehandlad.

93. Rskr. 2020/21:412

Ändrade regler i utlänningslagen

Prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 135). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2–9 om lagförslag : Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 765–772). Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 14 om återvändande *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande (bet. 2020/21:SfU28 s. 53 f.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71), som bl.a. innefattar ett uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Denna del av uppdraget ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 augusti 2023 (dir. 2022:16). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas och i så fall lämna förslag på lämplig tid samt överväga om och i så fall hur det kan säkerställas att personer som medverkar till ett återvändande inte drabbas

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

103

Skr. 2022/23:75

på ett oskäligt sätt av en förlängd preskriptionstid. Uppdraget ska

Justitie-

redovisas senast den 31 oktober 2023. Den 30 juni 2022 beslutade

departementet

regeringen också ett uppdrag till Migrationsverket, där myndigheten ska

redovisa hur särskilda boenden för asylsökande som fått avslag på sin

ansökan om uppehållstillstånd, så kallade återvändandecenter, skulle

kunna införas. Uppdraget redovisades i januari 2023. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 19 om motioner om krav på kunskaper i svenska och

samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om krav på kunskaper

i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd (bet.

2020/21:SfU28 s. 69 f.). Den 22 juni 2022 beslutade regeringen

kommittédirektiven Språk- och samhällskunskapskrav för permanent

uppehållstillstånd (dir. 2022:79). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå hur

språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska

utformas och kontrolleras på ett sätt som är ändamålsenligt, rättssäkert och

effektivt och att föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven.

Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2023. Regeringen delar

utskottets bedömning att krav på språk- och samhällskunskap för

permanent uppehållstillstånd bör införas och att sådana krav på sikt kan

förväntas leda till en förbättrad integration och att färre asylsökande väljer

att söka asyl just i Sverige. Regeringen anser vidare att det är viktigt att

kraven kan införas så snart som möjligt, men att det finns skäl att invänta

förslagen från den utredning som redan tillsatts. Eftersom den tidpunkt för

ikraftträdandet som anges i tillkännagivandet redan är passerad kommer

tillkännagivandet inte att kunna tillgodoses i den delen. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 27 om motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid

anknytning på grund av ålder *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid

anknytning på grund av ålder (bet. 2020/21:SfU28 s. 89 f.). I

Justitiedepartementet har ett utkast till lagrådsremiss upprättats som bl.a.

innehåller lagförslag enligt tillkännagivandet. Utkastet till lagrådsremiss

har remitterats och remisstiden löper ut den 31 mars 2023. Punkten är inte

slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 19 och 27.

94. Rskr. 2020/21:413

Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU29

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 136).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om testning vid verkställighet av beslut om avvisning eller

utvisning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

anför om möjlighet att testa en utlänning för att kunna verkställa ett beslut

om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022

beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka

återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning

104

till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person

för covid-19 och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar i syfte att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är i behov av ytterligare befogenheter i arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

95. Rskr. 2021/22:18

Nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål

Prop. 2020/21:216, bet. 2021/22:JuU2

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 139). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om husrannsakan i lägenhetsförråd m.m.* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om husrannsakan i enskilda lägenhetsförråd (bet. 2021/22:JuU2 s. 11). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingår att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 ska utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Punkten är inte slutbehandlad.

96. Rskr. 2021/22:36

Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet Prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 144). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om slopad straffrabatt för unga myndiga i ytterligare fall *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU5 s. 6 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

105

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

106

97. Rskr. 2021/22:37

Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Prop. 2020/21:209, bet. 2021/22:JuU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 145).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om vittnesattester* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att använda vittnesattester som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren ska bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa vittnesattester som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisas senast den 28 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om berättelser som lämnats utom rätta *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att åberopa berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren ska bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa tidiga förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisades senast den 28 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

98. Rskr. 2021/22:39

Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer Prop. 2020/21:217, bet. 2021/22:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 Ju147. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om straffet för grov fridskränkning* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (bet. 2021/22:JuU8 s. 22 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om straffskalorna för grov fridskränkning respektive grov kvinnofridskränkning bör skärpas och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om elektronisk övervakning av kontaktförbud* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om elektronisk övervakning av kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till behov, lämplighet och förutsättningar för att utöka

möjligheterna att förena samtliga former av kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning och om lämpligt lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om utökat geografiskt område för kontaktförbud* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilt utvidgat kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna användas oftare, även som en förstahandsåtgärd, och om det geografiska området för sådana kontaktförbud bör utvidgas, och oavsett ställningstagande i sak lämna nödvändiga författningsförslag som medger detta. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om översyn av lagen om kontaktförbud* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagen om kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 25). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att utvärdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud och ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och om möjligheterna till att meddela kontaktförbud bör utvidgas, och lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 10–12.

99. Rskr. 2021/22:114

Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Prop. 2021/22:52, bet. 2021/22:KU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju155)

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om biträde åt väljare *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om biträde åt väljare (bet. 2021/22:KU6 s. 23–25). Regeringen beslutade den 3 mars 2022 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Valmyndigheten och gav myndigheten i uppdrag att senast den 1 mars 2023 lämna en erfarenhetsrapport från 2022 års val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Enligt uppdraget ska rapporten bl.a. innefatta en enkätundersökning till kommunerna där deras erfarenheter av tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelsställ ska ingå. Genom beslut den 19 maj 2022 kompletterades uppdraget med att rapporten även ska innefatta en väljarundersökning rörande väljarnas erfarenheter av reformen. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

100. Rskr. 2021/22:144

Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta

Skr. 2021/22:57, bet. 2021/22:JuU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

107

Skr. 2022/23:75

Justitie-

Punkt 1 om Polismyndigheten information till brottsutsatta *: Riksdagen

departementet

har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra

Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (bet.

2020/21:JuU12 s. 5 f.). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s

brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i

förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a.

stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under

förundersökningen, t.ex. med information om

den

fortsatta

handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag

av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under

brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan

tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades

under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018

gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta

meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till

Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån

tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få

fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna

redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019.

För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att

stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet

gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget

redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades

för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr.

4 avsnitt 2.6 s. 61 och 62). I regleringsbrevet för 2020 fick

Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera

brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari

2021.

Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig-

hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20).

Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i

Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades

en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av

Riksrevisionens rapport. Enligt regleringsbrevet

för

2022 ska

108

Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen ska omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om skrivelsen : Den 31 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Punkten är slutbehandlad.

101. Rskr. 2021/22:148

Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare

Prop. 2021/22:46, bet. 2021/22:JuU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag : Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 132 och 136).

Punkt 2 om tillstånd att inneha ljuddämpare vid vapenbyte m.m .*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att den som gör sig av med ett vapen bör ha rätt att behålla tillhörande ljuddämpare (bet. 2021/22:JuU11 s. 5). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

102. Rskr. 2021/22:153

Att komma till Sverige som anhörig

Mot. 2021/22:4272 m.fl., bet. 2021/22:SfU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om identitetsfrågor* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet har anfört om identitetsfrågor (bet. 2021/22:SfU8 s. 13). Regeringen gav i regleringsbrevet för 2022 Migrationsverket i uppdrag att redovisa den de vidtagna åtgärder som myndigheten genomfört med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Migrationsverket har i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att de har utvecklat en stärkt ID-kontroll inom tillståndsområdet på Migrationsverket. De planerar att ha ett fortsatt utbyte med Norge och Nederländerna, särskilt avseende Norges arbete med ansiktsigenkänning och ID-sambandsmän och Nederländernas arbete med dokumentkontroll via artificiell intelligens. ID-sambandsmän har tillsatts på utvalda utlandsmyndigheter. En arbetsgrupp bestående av medarbetare från utlandsenheten, Migrationsverkets ID-enhet samt Migrationsverkets Digitaliserings- och Utvecklingsavdelning har arbetat med att säkerställa att utlandsmyndigheterna som handlägger migration samt enheterna i Sverige har tillgång till teknisk utrustning för granskning av pass och andra handlingar. Därtill har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående Uppvisande av pass i original i ärenden om uppehållstillstånd publicerats och införts. Avsikten är att tillkännagivandet kommer att behandlas i budgetproposition för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om rättslig kvalitet* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om rättslig kvalitet (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Migrationsverket har tagit fram en åtgärdsplan med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Som nämnts ovan har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående kontroll av passhandlingar i original införts vilket säkerställer den rättsliga kvaliteten i form av dokumentgranskning. Migrationsverket har därtill i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att det har genomförts en inventering av befintliga utbildningar och utbildningsmaterial för att säkerställa att detta motsvarar personalens behov av kompetensutveckling. Med utgångspunkt

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

109

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

110

i analysen har utbildningsmaterialet uppdaterats. De arbetar även med en plan för hur Migrationsverkets rättsavdelning kan bistå i form av

kvalitetsgranskning av utbildningsmaterial. Enhetschefer på Migrationsverket och ansvariga på utlandsmyndigheterna har fått i uppdrag att säkerställa att alla medarbetare som arbetar med anknytningsärenden har genomgått relevanta utbildningar och har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna på ett rättssäkert sätt utifrån framtagen kompetensutveckling. Avsikten är att tillkännagivandet kommer att behandlas i budgetproposition för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om informationsinhämtning* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om informationsinhämtning (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Riksdagens tillkännagivande är generellt gällande informationsutbyte mellan berörda myndigheter. Riksdagen anser inte att regeringen gått fram med något författningsförslag av betydelse gällande informationsutbyte. Migrationsverkets rättsenhet arbetar med att skriva en hemställan om förordningsändring avseende direktåtkomst till Skatteverkets beskattningsregister. Någon sådan har ännu inte inkommit till Regeringskansliet. Regeringen gav den 20 juni 2021 en utredare i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor, i syfte att säkerställa korrekta beslut om ersättningar från välfärdssystemet och för att mer effektivt samverka och kontrollera arbetsplatser i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Utredaren föreslog dock bland annat att en generell sekretessbrytande bestämmelse införs, en utökad uppgiftsskyldighet i vissa fall samt ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter (Ds 2022:13). Promemorian har remitterats och remisstiden löper ut den 24 november 2022. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

103. Rskr. 2021/22:158

Ersättningsrätt och insolvensrätt

Mot. 2021/22:2527 m.fl., bet. 2021/22:CU7

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om utmätningsförbudet i förhållande till brottsoffer *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utmätningsförbudet i förhållande till brottsoffer (bet. 2021/22:CU7 s. 16 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

104. Rskr. 2021/22:159

Associationsrätt

Mot. 2021/22:2020 m.fl. bet. 2021/22:CU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om företag som brottsverktyg *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen, när det pågående utredningsuppdraget om bolaget som brottsverktyg har redovisats, ska prioritera arbetet med

beredningen av förslagen och återkomma till riksdagen med lagförslag (bet. 2021/22:CU11 s. 9). Utredningen Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115) ska lämna sitt slutbetänkande senast den 22 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

105. Rskr. 2021/22:162

Återinförande av tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor

Prop. 2021/22:112, bet. 2021/22:CU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 121).

106. Rskr. 2021/22:164

Vissa frågor om sekretess när Justitiekanslern bevakar statens rätt Prop. 2021/22:68, bet. 2021/22:KU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 142 och 143).

107. Rskr. 2021/22:165

2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Skr. 2021/22:73, bet. 2021/22:JuU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll : Den 31 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om utredning om ytterligare åtgärder vid verkställighets- hinder* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 31 mars 2022 ska tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2021/22:JuU13 s. 8). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser de två tidigare tillkännagivandena. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändande- verksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringens avsikt är att därutöver tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

111

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

112

108. Rskr. 2021/22:166

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2020 Skr. 2021/22:79, bet. 2021/22:JuU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

109. Rskr. 2021/22:168

Medborgarskap

Mot. 2021/22:2551 m.fl., bet. 2021/22:SfU13

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om barns rättigheter i befrielseärenden *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om domstolsprövning av barns befrielse från medborgarskap (bet. 2021/22:SfU13 s. 6 f.). Regeringen avser att under 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

110. Rskr. 2021/22:195

Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem Prop. 2021/22:81, bet. 2021/22:SfU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 242–244).

111. Rskr. 2021/22:196

Utlänningar i Sverige utan tillstånd

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SfU16

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om åtgärder mot skuggsamhället* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot skuggsamhället (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Enligt utskottet bör regeringen återkomma med förslag i enlighet med vad utskottet anger i fråga om effektivare informationsutbyte mellan myndigheter, utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner, DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring, anmälningsplikt för asylsökande, boendeskyldighet och elektronisk övervakning, förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut samt fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirek- tiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). I uppdraget ingår bl.a. att överväga och ta ställning till om, och i så fall hur, informationsutbyte kan ske i större utsträckning och på ett mer ändamålsenligt sätt i syfte att stärka arbetet med verkställighet. Utredaren ska även ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas och i så fall lämna förslag på lämplig tid. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Det pågår ett arbete inom

Regeringskansliet med att analysera hur övriga frågor som omfattas av tillkännagivandet ska tas om hand. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Utskottet har anfört att den som vistas olovligen i landet inte ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och att det därför genom lagstiftning bör införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd i dessa situationer. Socialutskottet har yttrat sig över förslaget till initiativ i den del som gäller ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd och i yttrandet anfört bl.a. följande: Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är det yttersta skyddsnätet i det sociala trygghetssystemet och fyller en mycket viktig funktion i ett välfärdssamhälle. Det kan emellertid inte accepteras att personer som vistas olovligen i landet uppbär sådant bistånd. Den som vistas olovligen i landet ska enligt utskottets uppfattning inte ha rätt till ekonomiskt bistånd. Detta bör framgå av lag. Regeringen har den 14 juli 2022 gett en särskild utredare i uppdrag att analysera frågan om förbud för ekonomiskt stöd till utlänningar som olovligen visats i landet, och lämna förslag på åtgärder, inklusive nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:124). Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

112. Rskr. 2021/22:212

En ny konsumentköplag

Prop. 2021/22:85, bet. 2021/22:CU3

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag : Den 7 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 260–265).

Punkt 6 om köp av levande djur* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att köp av dyrare djur bör undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde (bet. 2021/22:CU3 s. 19 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

113. Rskr. 2021/22:216

Processrättsliga frågor

Mot 2021/22:2556 m.fl., bet. 2021/22:JuU24

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om kamerabevakning i sjukvården m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kamerabevakning i sjukvården (bet. 2021/22:JuU24 s. 23). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2021/22:2556 yrkande 18 och 2021/22:3579 yrkande 71 samt delvis bifallit motion 2021/22:1446 yrkande 1. Regeringen har som ambition att tillsätta en utredning som får i uppdrag att bl.a. överväga en förenkling av möjligheterna för sjukhus att kamerabevaka. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om tillståndsplikten för kommuner och regioner *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner (bet.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

113

Skr. 2022/23:75

2021/22:JuU24 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna

Justitie-

2021/22:1497, 2021/22:3965 yrkande 67, 2021/22:3974 yrkande 24 och

departementet

2021/22:4032 yrkande 36.2. Regeringen har som ambition att tillsätta en

utredning som får i uppdrag att bl.a. se över kravet på tillstånd till

kamerabevakning för kommuner och regioner. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 14 om att knyta tillstånd till hemliga tvångsmedel till en person* :

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att

ett tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk

kommunikation bör kunna knytas till person (bet. 2021/22:JuU24 s. 43).

Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om platskrav vid hemlig dataavläsning* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett tillstånd till

hemlig dataavläsning som gäller kameraövervaknings- eller rums-

avlyssningsuppgifter bör kunna knytas till en person (bet. 2021/22:JuU24

s. 43 och 44). Utredningen om utökade möjligheter att använda hemliga

tvångsmedel har i ett delbetänkande som överlämnades i april 2022 lämnat

förslag på en sådan reglering som riksdagen efterfrågar (SOU 2022:19).

Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är

inte slutbehandlad.

Punkt 22 om datalagring* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om datalagring (bet. 2021/22:JuU24 s. 44). I

augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a.

analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna

omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns

att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande

myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt

göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir.

2021:58). Datalagringsutredningen skulle enligt ursprungsdirektiven

redovisa sitt uppdrag i februari 2023, men ska efter beslut om förlängning

redovisa senast i juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om förundersökning* : Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att begränsa möjligheterna till

förundersökningsbegränsning,

direktavskrivning

och

åtalsunderlåtelse

(bet.

2021/22:JuU24 s. 49).

I januari 2022

beslutade

regeringen

tilläggsdirektiv till Flerbrottsutredningen som även fick i uppdrag att se

över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och

direktavskrivning (dir. 2022:1). I uppdraget ingick bl.a. att analysera om

regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag

på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga.

Uppdraget redovisades i januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff

för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Betänkandet remitterades i mars

2023. Remisstiden går ut den 5 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 29 om ett system med kronvittnen* : Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om att införa ett system med

kronvittnen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:JuU24

s. 70). Den 22 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En stärkt

rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186). I propositionen

föreslås att den som medverkar i utredningen om någon annans brott ska

kunna

få ett lindrigare straff. Justitieutskottet

har

angett att

114

tillkännagivandet får anses tillgodosett genom förslagen i propositionen (bet. 2021/22:JuU35 s. 30). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 31 om vittnesskydd *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU24 s. 58 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk.

Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 35 om konsekvenser vid utevaro* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång (bet. 2021/22:JuU24 s. 74). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats och remisstiden går ut den 13 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 36 om rätten till målsägandebiträde *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att utvärderingen av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte per automatik ska kvarstå i överrätt genomförs skyndsamt. Det är också angeläget att regeringen så snart som möjligt därefter vidtar åtgärder för att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt (bet. 2021/22:JuU24 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den aktuella lagändringen. Domstolsverket redovisade uppdraget den 11 maj 2022 (Ju2022/01692). Domstolsverkets utvärdering redovisades i budget- propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 47). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 42 om avtal om rättslig hjälp i brottmål *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2021/22:JuU24 s. 86). Regeringen

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

115

Skr. 2022/23:75

har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs,

Justitie-

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och

departementet

Domstolsverket, för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp

avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Frågan analyseras nu i

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 17, 22, 23, 31, 35, 36 och

42.

114. Rskr. 2021/22:220

Ett teknikneutralt krav på underskrift av regeringsbeslut

Prop. 2021/22:40, bet. 2021/22:KU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

För vidtagna åtgärder se redovisningen avseende rskr. 2022/23:25 (Jfr Ju

189).

115. Rskr. 2021/22:221

Föreningsfrihet och terroristorganisationer

Prop. 2021/22:42, bet. 2021/22:KU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

För vidtagna åtgärder se redovisningen avseende rskr. 2022/23:9 (Jfr Ju

181).

116. Rskr. 2021/22:222

Utlandsspioneri

Prop. 2021/22:55, bet. 2021/22:KU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit

(SFS 1517–1522).

117. Rskr: 2021/22:224

Riksrevisionens rapport om neddragningarna hos Migrationsverket

2017–2020.

Skr. 2021/22:82, bet. 2021/22:SfU15.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

118. Rskr. 2021/22:232

Ändringar i ersättningslagen

Framst. 2021/22:RS2, bet. 2021/22:KU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS

342 och 345–347).

116

119. Rskr. 2021/22:238

Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring Prop. 2021/22:134, bet. 2021/22:SfU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 303–305).

120. Rskr. 2021/22:240

Skärpta straff för grova trafikbrott

Mot. 2021/22:3502 m.fl., bet. 2021/22:JuU10

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skärpta straff för grova trafikbrott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpta straff för grova trafikbrott (bet. 2021/22:JuU10 s. 6 f.). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om eftersupning *: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förbud mot s.k. eftersupning och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:JuU10 s. 14 f.) Frågan analyseras i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

121. Rskr. 2021/22:243

Modernare regler för användningen av tvångsmedel

Prop. 2021/22:119, bet. 2021/22:JuU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 316–329).

122. Rskr. 2021/22:244

Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn

Mot. 2021/22:4414 m.fl., bet. 2020/21:JuU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn *: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). Polismyndighetens prioritering av bekämpningen av internetrelaterade sexualbrott mot barn framgår bland annat i Polismyndighetens strategiska verksamhetsplan 2020–2024 samt i den strategiska inriktningen för nationella operativa avdelningen.

För att underlätta utredningsarbetet har ett nationellt it-stöd för hantering av övergreppsmaterial implementerats i samtliga polisregioner under 2022. Ett it-stöd för automatiserad hantering av tips rörande internetrelaterade sexualbrott mot barn är under införande. Arbete pågår

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

117

Skr. 2022/23:75

också i myndigheten med att ta fram uppdaterade utbildningar på området.

Justitie-

Punkten är inte slutbehandlad.

departementet

Punkt 2 om barnahus *: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som

utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). En särskild

utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell

strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive

hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin

ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen

inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under

den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023

i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot

barn (SOU 2022:70) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är

inte slutbehandlad.

Punkt 3 om barnförhörsledare *: Riksdagen tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om barnförhörsledare (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.).

I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndighetens i uppdrag att redovisa

vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i

så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För

att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn

har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare

barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrotts-

utredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott

där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande,

vittne eller misstänkt. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om översyn av sekretesslagstiftningen* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av

sekretesslagstiftningen. Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild

utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med

brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar

brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och

kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov

– andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari

2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan

inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de

myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna

utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för

att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna

författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 5 om skrivelsen : Den 22 december 2022 beslutade regeringen att

skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1–4.

123. Rskr. 2021/22:245

Straffrättsliga frågor

Mot. 2021/22:3579 m.fl., bet. 2021/22:JuU23

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

118

Punkt 9 om skärpta straff för sexualbrott m.m. (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförts i reservationen om skärpta straff för sexualbrott (bet. 2021/22:JuU23 s. 102 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen föreslogs bl.a. att straffskalorna för flertalet sexualbrott ska skärpas. Genom förslagen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Då tillkänna- givandet beslutades i tiden efter propositionen kunde tillkännagivandet inte förklaras slutbehandlati propositionen. Tillkännagivandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 10 om skärpt straff för våldtäkt m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt straff för våldtäkt (bet. 2021/22:JuU23 s. 29 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen föreslogs bl.a. att straffet för våldtäkt ska skärpas. Genom förslaget ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Då tillkännagivandet beslutades i tiden efter propositionen kunde tillkännagivandet inte förklaras slutbehandlati propositionen. Tillkännagivandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 11 om grovt sexuellt ofredande *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om grovt sexuellt ofredande och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:JuU23 s. 29 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen lämnades bl.a. förslag om grovt sexuellt ofredande. Genom förslagen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Då tillkänna- givandet beslutades i tiden efter propositionen kunde tillkännagivandet inte förklaras slutbehandlati propositionen. Tillkännagivandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 13 om köp av sexuell handling av barn *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om köp av sexuell handling av barn (bet. 2021/22:JuU23 s. 29 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen föreslogs bl.a. att straffet för utnyttjande av barn genom köp av sexuellhandling ska skärpas. Genom förslaget ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett.

Då tillkännagivandet beslutades i tiden efter propositionen kunde till- kännagivandet inte förklaras slutbehandlat i propositionen. Tillkänna- givandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 21 om grov stöld *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt minimistraff för grov stöld (bet. 2021/22:JuU23 s. 40 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

119

Skr. 2022/23:75

Punkt 29 om straffrättsligt skydd för skolpersonal *: Riksdagen har

Justitie-

tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om straffrättsligt

departementet

skydd för skolpersonal (bet. 2021/22:JuU23 s. 48 f.). I maj 2020 beslutade

regeringen kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa

samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir.

2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till

vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt

straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget

redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott

mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU

2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj

2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om skärpta straff m.m. för brott kopplade till grov organiserad

brottslighet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

anfört om skärpta straff för grov organiserad brottslighet (bet.

2021/22:JuU23 s. 59 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en

särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till

ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv

straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med

kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021

överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk

(SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagråds-

remissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade

den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella

nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag bedömde

regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

Punkt 40 om narkotikabrott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anfört om strängare straff för narkotikaförsäljning (bet.

2021/22:JuU23 s. 59 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en

särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till

ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv

straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med

kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021

överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk

(SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagråds-

remissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade

den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella

nätverk (prop. 2022/23:53). Genom

propositionens

förslag

om

narkotikabrott bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett

och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 43 om översyn av bestämmelserna om preskription *: Riksdagen

har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av

bestämmelserna

om preskription

(bet.

2021/22:JuU23 s. 73

f.).

Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i

uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om

preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i

december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen

om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat

generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har

120

remitterats och

remisstiden gick ut

den

15 mars 2022.

Den fortsatta

beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 52 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2021/22:JuU23 s. 87 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 21, 29, 43 och 52.

124. Rskr. 2021/22:246

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2021/22:3779 m.fl., bet. 2021/22:JuU25

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om nationellt avhopparprogram *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt avhopparprogram (bet. 2021/22:JuU25). Regeringen gav i december 2019 Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt av- hopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2024. Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, Justitie- utskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, bet. 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av Justitieutskottets ställningstagande.

Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredaren är någon förändring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare - som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och motivation - ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

121

Skr. 2022/23:75

Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande

Justitie-

avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna.

departementet

Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som

innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga

bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande

rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren

uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa

tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och

myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt

utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för

arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det

stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd,

utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning.

Bokstavsutredaren lämnade även flera förslag, bl.a. om att Polismyndig-

heten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till

avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens

institutionsstyrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella

avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för

stödinsatser.

I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändrings-

uppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt

samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet

med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget

innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för

och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndig-

heten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhoppar-

verksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom

tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare.

Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i

myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller

mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polis-

myndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt

ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare.

Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska

komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig.

Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter

kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan

fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och

ansvarsområden. Övriga delar av det pågående myndighetsgemensamma

uppdraget och uppdragstiden ligger fast. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om påföljd och behandling för personer som begår

sexualbrott* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

anför om att Kriminalvården bör få i uppdrag att inventera forskning på

området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan

medicinsk behandling av pedofiler. Utskottet anför också att möjligheterna

att införa vård som påföljd vid sidan av fängelse bör utredas. I en utredning

om en utvidgad påföljdsbestämning vid sexualbrott mot barn bör det

övervägas i vilken utsträckning regler om tvångsvård ska vara tillämpliga

vid påföljdsbestämningen (bet. 2021/22:JuU25 s. 32).

Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023

122

gett myndigheten i uppdrag att redovisa en sammanfattning av

forskningsläget avseende farmakologiskt och annan medicinsk behandling för klienter som är dömda för sexualbrott. Myndigheten ska vidare redovisa vilka insatser som kan erbjudas dessa klienter under verkställigheten samt vilket utvecklingsarbete som bedrivs inom myndigheten när det gäller målgruppen. I redovisningen ska särskilt fokus riktas mot klienter som är dömda för sexualbrott mot barn. Redovisning ska lämnas i Kriminalvårdens årsredovisning den 22 februari 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om kriminalisering av rymningar* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av rymningar och avvikelser (bet. 2021/22:JuU25 s. 41). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om fler anstalts- och häktesplatser* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fler anstalts- och häktesplatser (bet. 2021/22:JuU25 s. 42).

Kriminalvården har vid tre tillfällen, i enlighet med uppdrag i myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021 och 2022, redovisat en plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955 och Ju2022/00818). Av den senast inlämnade utbyggnadsplanen framgår att myndigheten planerar ett tillskott om cirka 4 700 platser under perioden. Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att den 1 mars 2023 inkomma med en uppdatering av utbyggnadsplanen. Myndigheten har också i uppdrag att därutöver beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet. Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om att ta fram en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133). Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att inkomma med en genomförandeplan för kompetensförsörjningen för åren 2023–2032. Kriminalvårdens anslag har stärkts kraftigt de senaste budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1). I budgetpropositionen för 2023 före- slog regeringen att Kriminalvårdens anslag skulle stärkas med ytterligare drygt 2,4 miljarder kronor fr.o.m. 2025 i syfte att kunna fortsätta öka kapaciteten (prop. 2022/23:1 utg. omr. 4 avsnitt 3.10 s. 76). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om biträdande övervakare *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en total översyn av systemet med biträdande övervakare inom Kriminalvården (bet. 2021/22:JuU25 s. 43). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:3779 yrkande 36. Regeringen beslutade den 22 december 2022 att ge Kriminalvården ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2023 att redovisa hur myndigheten arbetar för att säkerställa att personer som förordnas som biträdande övervakare är lämpliga för uppgiften. Kriminalvården ska återrapportera sin redovisning i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om åtgärder för att öka antalet överföringar* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

123

Skr. 2022/23:75

prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av

Justitie-

verkställighet, att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet

departementet

överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser

till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa

samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är

överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska bli

möjligt i fler fall (bet. 2021/22:JuU25 s. 53). Tillkännagivandet motsvarar

tillkännagivandet om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda

utländska medborgare till deras respektive hemländer (bet. 2020/21:JuU26

punkt 33, rskr. 2020/21:304).

Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta

länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser

fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal

övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt.

Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en

förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet

(SFS 2022:1459). Beredning av ytterligare lagändringar pågår inom

Regeringskansliet.

I regleringsbrevet för budgetåret 2022 fick myndigheten i uppdrag att

två gånger per år redovisa en rad statistiska uppgifter avseende

handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet.

Samtidigt fick Kriminalvården i uppdrag att informera Regeringskansliet

när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med

ärendehanteringen i förhållande till specifika länder. I regleringsbrevet för

budgetåret 2023 har regeringen gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta

med denna redovisning. Uppdraget ska redovisas den 15 augusti 2023 och

den 15 februari 2024. Härutöver har myndigheten fått i uppdrag att i

årsredovisningen för 2023 redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att

ytterligare öka antalet överföranden av straffverkställighet samt vilka

hinder myndigheten möter på området. Punkten är inte slutbehandlad.

125. Rskr. 2021/22:251

Ett särskilt brott för hedersförtryck

Prop. 2021/22:138, bet. 2021/22:JuU17

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ett särskilt brott för hedersförtryck : Den 28 april 2022

utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 310).

Punkt 4 om preskription *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om preskription (bet. 2021/22:JuU17 s. 6 f.).

Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i

uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om

preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i

december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen

om preskription (SOU 2021:90). Utredningen har övervägt om

preskriptionsbestämmelserna för grov fridskränkning mot en person som

inte fyllt 18 år bör ändras och i det sammahanget även berört det vid den

tidpunkten föreslagna hedersbrottet. Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta beredningen av

124

utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

126. Rskr. 2021/22:252

Nya verktyg mot gängkriminaliteten

Mot 2021/22:1501 m.fl., bet. 2021/22:JuU44

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om beslag och förverkande av brottsvinster *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade möjligheter att förverka tillgångar från kriminella (bet. 2021/22:JuU44 s. 6). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om vistelseförbud* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa vistelseförbud (bet. 2021/22:JuU44 s. 20). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om effektivare användning av biometrisk information *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare användning av biometrisk information (bet. 2021/22:JuU44 s. 23 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om informationsutbyte mellan myndigheter* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre informationsutbyte mellan myndigheter (bet. 2021/22:JuU44 s. 29). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 4–6.

127. Rskr. 2021/22:257

Återkallelse av uppehållstillstånd som har meddelats av Regeringskansliet i vissa fall

Prop. 2021/22:121, bet. 2021/22:SfU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 456).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

125

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

126

128. Rskr. 2021/22:258

Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar Prop. 2021/22:122, bet. 2021/22:CU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 362 och 363).

129. Rskr. 2021/22:260

Hyresrätt m.m.

Mot. 2021/22:1710 m.fl., bet. 2021/22:CU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om främjande av ägarlägenheter m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja ägarlägenheter (bet. 2021/22:CU5 s. 35 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 22). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram berednings- underlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om hyrköpsystem m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hyrköpssystem (bet. 2021/22:CU5 s. 38 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör tillsätta en utredning med syfte att utreda ett hyrköpsystem. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 23). Justitie- departementet har tagit fram beredningsunderlag genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

130. Rskr. 2021/22:261

Familjerätt

Mot. 2021/22:2611 m.fl., bet. 2021/22:CU6

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad (bet. 2021/22:CU6 s. 21 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som

överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas frågor om kompetenshöjande insatser. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkänna- givandet (se även rskr. 2020/21:315 punkt 10). Punkten är inte slut- behandlad.

131. Rskr. 2021/22:270

Polisfrågor

Mot. 2021/22:2528 m.fl., bet. 2021/22:JuU22

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om antalet poliser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om antalet poliser (bet. 2020/21:JuU22 s. 22 f.). Regeringen har den 22 december 2022 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet om en polistäthet som åtminstone motsvarar genomsnittet i Europeiska unionen. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt samt vilka förutsättningar som måste finnas på plats för att nå målet så snart som möjligt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om forensisk verksamhet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om forensisk verksamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 27 f.). Den forensiska verksamheten har stor betydelse för rättsväsendets möjligheter att utreda och lagföra brott. I samband med polisens ombildning bedömde regering och riksdag att dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium skulle införlivas i den nya Polismyndigheten i syfte att stärka och utveckla en sammanhållen forensisk process, från brottsplats till laboratorium. Polismyndighetens forensiska process omfattar kriminaltekniskt fältarbete, arbete på forensiska stationer och it-brottscentrum samt laborativ forensik.

Nationellt forensiskt centrum (NFC) har processansvar för den forensiska processen och ägarskap för den laborativa verksamheten i myndigheten. Polismyndigheten och NFC har bedrivit ett kontinuerligt arbete för att effektivisera ärendehanteringen och förstärka den forensiska förmågan i myndigheten. NFC har byggt ut sin verksamhet till fler platser i landet och finns nu på tolv orter. I polisregionerna har forensiska stationer etablerats på 33 platser, som bemannas med kriminalteknisk kompetens.

Genom de senaste årens resursförstärkningar av Polismyndigheten har NFC kunnat utöka sin bemanning, vilket har varit nödvändigt för att möta den ökade efterfrågan på forensiska analyser. I budgeten för 2022 har det också gjorts en långsiktig satsning på att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga. Resurstillskottet inkluderar medel till NFC för en snabbare hantering av digitala bevis och dna.

Genom regleringsbrev följer regeringen hur Polismyndigheten arbetar för att säkerställa kapacitet och effektivitet i den forensiska processen. Därtill finns återrapporteringskrav som innebär att myndigheten ska redovisa hur tillskottet för att utveckla myndighetens tekniska förmåga har använts. Av redovisningen ska bl.a. framgå hur kapaciteten vid NFC har förstärkts.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

127

Skr. 2022/23:75

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

Justitie-

s. 49 och 50) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs

departementet

därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 13 om beredskapspolis *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet.

2020/21:JuU22 s. 27 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

(MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av

personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kom-

muner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna

upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns

behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de

verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med

det civila försvaret. Uppdraget redovisades den 29 april 2022. Frågan

bereds i Regeringskansliet och behöver kopplas samman med det uppdrag

som MSB fick den 31 mars 2022 gällande ett uppdrag att bl.a. ta fram

underlag rörande det civila försvaret på längre sikt, dvs. för 2024 och

framåt (Ju2022/01209). I uppdraget framgår att MSB:s analys bör

användas som ett underlag för Försvarsberedningens kommande arbete,

vilket var en del av den överenskommelse som gjordes mellan dåvarande

regering och riksdagens partier den 16 mars 2022.

MSB har genomfört uppdraget med stöd av ett sjuttiotal myndigheter,

däribland samtliga beredskapsmyndigheter, och rapporteringen som har

lämnats bygger på de underlag som myndigheterna har inkommit med till

MSB. En del i redovisningen handlar om personalförsörjning.

Personalförsörjning handlar i detta sammanhang om att säkerställa att

personal finns tillgänglig inför och under höjd beredskap och krig med

särskilt fokus på åtgärder kopplade till civilplikt och frivilliga

försvarsorganisationer.

Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktnings-

propositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast

då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets

personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmedlingens roll i

systemet. Frågan kommer övervägas inom ramen för det fortsatta arbetet

kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av

polisens arbetsuppgifter

(bet. 2021/22:JuU22

s. 47 f.).

Under

rskr.

2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för

att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en

analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om förhör av misstänkta för sexualbrott *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förhör av

misstänkta för sexualbrott (bet. 2020/21:JuU22 s. 49 f.). Polismyndigheten

har ett metodstöd med tillhörande checklistor som ska användas vid

utredningar av sexualbrott, Ett utvecklat bästa arbetssätt. I metodstödet

finns bl.a. avsnitt som behandlar förhör med misstänkt. Av metodstödet

framgår att personer som är misstänkta för sexualbrott ska höras

skyndsamt. Polismyndigheten arbetar för närvarande med att uppdatera

metodstödet för att det

i större utsträckning

ska beröra

förhör

med

128

misstänkta i sexualbrottsärenden. Användningen av metodstödet följs upp genom egenkontroller i samtliga polisområden.

I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 begärs en redovisning av hur Polismyndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Redovisning lämnades i års- redovisningen för 2022. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 50) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 27 om skydd av identitetsuppgifter* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skydd av identitetsuppgifter (bet. 2021/22:JuU22 s. 9 och 55 f.). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget omfattar bl.a. att analysera behovet av en minskad exponering av offentliganställdas namn och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som minskar kraven på användning av namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder samt att analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna. Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen gav den 2 februari 2023 tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren nu även har fått i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska nu redovisas senast den 1 januari 2024. Tillkännagivandet bedömdes tillgodosett och slutbehandlat i och med beslutet om tilläggsdirektiv. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 53 om ordningsvakter *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ordningsvakter (bet. 2021/22:JuU22 s. 13 och 95 f.). I november 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter. Ordnings- vaktsutredningen överlämnade i maj 2021 betänkandet En ny lag om ordningsvakter m.m. (SOU 2021:38). Betänkandet har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) föreslagit att Polismyndigheten tillförs medel för att ge myndigheten förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med de planerade lagändringarna. Regeringen har för avsikt att under våren 2023 överlämna en proposition om en ny lag om ordningsvakter till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 13, 20 och 53.

132. Rskr. 2021/22:272

Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek

Prop. 2021/22:108, bet. 2021/22:JuU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek : Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 406– 409).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

129

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

130

133. Rskr. 2021/22:273

Unga lagöverträdare

Mot. 2021/22:2508 m.fl., bet. 2021/22:JuU27

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om åtgärder mot ungdomsrånen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot ungdomsrånen (bet. 2021/22:JuU27 s.29 f.). Av tillkännagivandet framgår bland annat att utskottet efterfrågar en bredare utredning som tydligare analyserar orsaker till ökningen av ungdomsrånen.

I frågan om utskottets uttalande om en utredning som tydligare analyserar orsakerna till ökningen av ungdomsrån bör framhållas att Brå i december 2021 publicerade en kartläggning av ungdomsrån, vars fokus var den period då ungdomsrånen ökade (Brå 2021:19). Brå ger i studien en samlad bild av utvecklingen av ungdomsrån, brottens karaktär, vilka som misstänks och vilka som utsätts samt ungdomars erfarenheter av personrån. Myndigheten redovisar i studien vilka bakomliggande orsaker som finns till rånen. Brås studie visar att det som driver unga att råna framför allt är att få pengar, spänning och status vilket också framkommit i tidigare forskning på området (se Brå 2019:19 s. 80–82). Studien visar även att konflikter eller kränkningar kan vara bakomliggande motiv till att ungdomar rånar. Vidare konstaterar Brå att ökningen i både antalet anmälda brott och ungdomars självrapporterade utsatthet för rån under perioden 2015–2019 talar för att det i huvudsak handlar om en faktisk ökning av ungdomsrånen och inte en förändring i anmälnings- benägenheten. Brå konstaterar även att de anmälda ungdomsrånen liksom den självrapporterade utsattheten minskade 2020, men att det är osäkert om det är starten på en nedåtgående trend eller en tillfällig avvikelse till följd av covid 19-pandemin. Minskningarna har därefter fortsatt (se statistik från den Nationella trygghetsundersökningen respektive anmälda rån mot person under 18 år). Brås studie om ungdomsrån utgår från en bred ansats och baseras på tillgänglig statistik, intervjuer med gärningspersoner, brottutsatta och föräldrar till brottsutsatta samt en genomgång av drygt 700 förundersökningar.

Regeringen har i propostionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53) framfört att det mot bakgrund av den breda genomlysning av ungdomsrån som Brå gjort, och de svårigheter som finns med att göra en mer fördjupad analys av de bakomliggande orsakerna till förändringarna i antalet ungdomsrån, inte vore meningsfullt att ge Brå eller någon annan myndighet i uppdrag att ytterligare studera ökningen av ungdomsrån. Därutöver kan nämnas att Brå i regleringsbrevet för 2022 fick i uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning av svensk och internationell forskning om socioekonomiska faktorer och brott (Ju2022/04139). Brå har även i uppdrag att studera hur barn och unga involveras i kriminella nätverk (Ju2022/01405). Uppdragen redovisas senast den 1 mars 2023 respektive 1 november 2023. Denna del av tillkännagivandet redovisades i propostionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk och bedömdes därmed vara tillgodosedd (prop. 2022/23:53).

Av tillkännagivandet framgår vidare att minimistraffet för rån ska skärpas till fängelse ett år och sex månader. Denna del av tillkännagivandet har tillgodosetts genom förslag i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Enligt tillkännagivandet ska alla rån med förnedrande inslag bedömas som grova rån och leda till minst fem års fängelse. Den fortsatta hanteringen av denna del av tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om utredning av brott som begås av barn under 15 år* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utredning av brott som begås av barn under 15 år (bet. 2021/22:JuU27 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt. Likaså skulle utredaren lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om bevistalan* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bevistalan (bet. 2021/22:JuU27 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om straffrabatten för unga myndiga* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU27 s. 40 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om ansvar för sluten ungdomsvård* : Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om ansvaret för sluten ungdomsvård (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 11, 17 och 24.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

131

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

132

134. Rskr. 2021/22:275

Vapenfrågor

Mot. 2021/22:2509 m.fl., bet. 2021/22:JuU28

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om EU:s vapendirektiv (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om EU:s vapendirektiv. Enligt tillkännagivandet ska regeringen skyndsamt tillsätta en ny utredning som tar fram ett förslag som både uppfyller de krav som direktivet ställer och kan få stöd i riksdagen (bet. 2021/22:JuU28 s. 44). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv – genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss beslutades den 16 februari 2023. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2021/22:JuU28 s. 45). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ny tillståndsmyndighet för vapenärenden* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 15 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om handläggning av vapenlicensärenden* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 18 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tidsbegränsade licenser* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2021/22:JuU28 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om synnerliga skäl i vapenlagen* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2021/22:JuU28 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar

m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om licenshantering vid vapenbyte* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2021/22:JuU28 s. 26 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen- ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Till- ståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om krav för vapenlicens* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kraven för vapenlicens (bet. 2021/22:JuU28 s. 28 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om utökad vapengarderob* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökad vapengarderob (bet.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

133

Skr. 2022/23:75

2021/22:JuU28 s. 29 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda

Justitie-

Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens

departementet

område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni

2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av

vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med

anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria

med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats

och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav

regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över

vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i

regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av

vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023.

Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är

inte slutbehandlad.

Punkt 10 om europeiskt skjutvapenpass *: Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om europeiskt skjutvapenpass (bet.

2021/22:JuU28 s. 32 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild

utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till

vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden

från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget

avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den

10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till

utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om handel med vapen* : Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om handel med vapen (bet.

2021/22:JuU28 s. 34 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild

utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till

vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden

från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget

avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den

10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till

utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om tillsyn av skjutbanor *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om tillsyn av skjutbanor (bet.

2021/22:JuU28 s. 36 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram

utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om regelverket för vapensamlare* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regelverket för

vapensamlare (bet. 2021/22:JuU28 s. 42 f.). Den 12 maj 2022 gav

regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över

vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i

regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av

vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023.

Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är

inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1–12 och 17.

134

135. Rskr. 2021/22:283

Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten Prop. 2021/22:59, bet. 2022/23:KU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

För vidtagna åtgärder se riksdagens skrivelse 2022/23:10 (jfr Ju 182).

136. Rskr. 2021/22:285

Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter

Framst. 2021/22:RS5, bet. 2021/22:KU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 442–444).

137. Rskr. 2021/22:293

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2021/22:2561 m.fl., bet. 2021/22:JuU26

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om utredning vid dödligt våld i nära relationer *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utredning vid dödligt våld i nära relationer (bet. 2021/22:JuU26 s. 32 f.). I början av 2022 har Socialstyrelsen inkommit med en rapport utifrån deras permanenta uppdrag att bedriva utredningar enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om brott mot äldre *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brott mot äldre (bet. 2021/22:JuU26 s. 13 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget ska redovisas senast den 24 augusti 2023. Den 7 april 2022 gav regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att genomföra en informationskampanj till allmänhet och företag om informations- och cybersäkerhet (Ju2022/01292). Syftet med kampanjen har varit att öka medvetenheten och kunskapen om informations- och cybersäkerhet samt förstärka förmågan att skydda sig mot brott. MSB har överlämnat en skriftlig redovisning över uppdraget i december 2022. Därutöver arbetar Polismyndighetens nationella bedrägericentrum i brottsförebyggande syfte med informationsinsatser om bedrägerier. Insatserna görs för att öka kunskapen och medvetenheten, inte minst hos äldre personer, om hur man skyddar sig mot brott och manipulation samt ta bort känslan av skam som ofta finns hos dem som blivit utsatta. Information förmedlas via olika kanaler, såsom TV, radio och tidningar nationellt och lokalt, sociala medier och annonsplatser på nätet. Dessutom ges direkt information till olika föreningar, t.ex. pensionärsföreningarna PRO och SPF organisationer som ger stöd till brottsoffer, t.ex. Brottsofferjour samt en. Nationellt bedrägericentrum har i samarbete med

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

135

Skr. 2022/23:75

pensionärsföreningarna

och

Brottsofferjouren

utformat

ett

Justitie-

utbildningsmaterial, Försök inte lura mig, som särskilt riktar sig till äldre

departementet

i syfte att öka kunskapen om hur man kan skydda sig mot bedrägerier.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta

och deras närstående *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som

utskottet anför om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta

och deras närstående (bet. 2021/22:JuU26 s. 47). Frågan analyseras inom

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om barnahus *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet anför om vikten av att ta fram en nationell plan för

barnahusens verksamhet genom ytterligare ett tillkännagivande i frågan

(bet. 2021/22:JuU26 s. 69 f.). En utredare har haft i uppdrag att lämna

förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn,

inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget

ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas,

exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela

brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen

överlämnades den 18 januari 2023 och bereds i Regeringskansliet.

Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet.

2020/21:JuU27 punkt 38). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 43 om handläggningen av utredningar vid brott mot barn *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

handläggningen av utredningar vid brott mot barn (bet. 2021/22:JuU26 s.

70). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndigheten i uppdrag att

redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som

förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för

uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla

förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som

ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för

ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare

som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer

som målsägande, vittne eller misstänkt. En särskild utredare har haft i

uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att

förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och

förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett

helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet

med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste

tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet

En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU

2022:70) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 48 om statistik *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet anför om statistik om orsakerna som ligger till grund för

anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas,

kriminalstatistik som visar om brott mot barn begåtts inom familjen eller

av en annan omsorgsperson samt statistik gällande brott med hedersmotiv

(bet. 2021/22:JuU26 s. 78 f.).

Den 1 juni 2022 trädde lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt

brott för hedersförtryck infördes i brottsbalken. Införandet av ett särskilt

136

brott för hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och

uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer finns respektive kommer att finnas tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 16, 25, 34, 43 och 48.

138. Rskr. 2021/22:294

Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål Skr. 2021/22:109, bet. 2021/22:JuU19

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en översyn av regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Enligt tillkännagivandet bör dessutom ett nytt system för ersättningsanspråken införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering (bet. 2021/22:JuU19 s. 10).

Domstolsverket har på regeringens uppdrag analyserat varför ersätt- ningarna från anslaget 1:11 Rättsliga biträden har ökat. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2022 (Ju2021/03425). I slutredovisningen lämnar Domstolsverket förslag till olika åtgärder som kan övervägas för att öka kostnadskontrollen och minska kostnaderna för rättsliga biträden. Vissa åtgärder avser Domstolsverket att arbeta vidare med självständigt och vissa åtgärdsförslag har lämnats till regeringen för en bedömning av ett eventuellt genomförande. Domstolsverkets förslag bereds i Regerings- kansliet.

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett återrapporteringskrav i Sveriges Domstolars regleringsbrev för budgetår 2022. Återrapporte- ringskravet innebär att Domstolsverket ska redovisa de åtgärder myndig- heten vidtagit i syfte att skapa en bättre kostnadskontroll.

Regeringen beslutade den 24 november 2022 förordningsändringar som innebär att de allmänna domstolarna, Rättshjälpsmyndigheten och Rätts- hjälpsnämnden ska få tillgång till inkomstuppgifter från Skatteverkets beskattningsdatabas, se 8 m § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Det handlar bl.a. om uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av återbetalnings- skyldighet, avgift eller ersättning, t.ex. rättshjälpsavgift eller åter- betalningsskyldighet i brottmål för offentlig försvarare. Förordnings- ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Domstolsverket arbetar med att ta fram en föreskrift om en taxa (schablonersättning) i förordnandemål, dvs. mål där ett rättsligt biträde förordnas under förundersökningen men där förundersökningen inte leder till åtal. För att taxan ska kunna tillämpas på ett effektivt sätt har Domstolsverket föreslagit att det ska införas en uppgiftsskyldighet för åklagare och polis. Domstolsverkets förslag har remitterats. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

139. Rskr. 2021/22:305

Effektivare bevisupptagning inom EU

Prop. 2021/22:142, bet. 2021/22:JuU36

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

137

Skr. 2022/23:75 Skrivelsen är slutbehandlad. Justitie-

departementet Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 622–624).

140. Rskr. 2021/22:306

Skärpta straff för knivbrott

Prop. 2021/22:192, bet. 2021/22:JuU38

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 608).

141. Rskr. 2021/22:307

Ändringar i lagar som genomför internationella bestämmelser om radiologiska skador vid sjötransporter

Prop. 2021/22:117, bet. 2021/22:CU18 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 602–606).

142. Rskr. 2021/22:317

Bättre tillgång till finansiell information i brottsbekämpningen

Prop. 2021/22:127, bet. 2021/22:JuU39

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 613–619).

143. Rskr. 2021/22:318

Skärpt straff för gravfridsbrott

Prop. 2021/22:195, bet. 2021/22:JuU43

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skärpt straff för gravfridsbrott : Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 607).

Punkt 2 om straffskalan för grovt gravfridsbrott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om straffskalan för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt brott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9–10). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

138

144. Rskr. 2021/22:319

Sekretess för ljuddämpare

Prop. 2021/22:185, bet. 2021/22:JuU32

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 610).

145. Rskr. 2021/22:323

Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden

Prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ny förvarsgrund *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en ny förvarsgrund (bet. 2021/22:JuU30 s. 24). Tillkännagivandet bereds i Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad.

146. Rskr. 2021/22:324

En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning

Prop. 2021/22:133, bet. 2021/22:JuU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 666– 693).

147. Rskr. 2021/22:325

Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång Prop. 2021/22:194, bet. 2021/22:JuU40

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång : Den 8 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 661).

Punkt 5 om särskild brottskod och ökad kartläggning av djurrättsrelaterad brottslighet* : Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att dels vidta åtgärder för att förbättra det statistiska underlaget samt kunskapsunderlaget om brott begångna av djurrättsaktivister, dels säkerställas att landsbygdsbor och lantbrukare omfattas av de trygghetsundersökningar som genomförs på årlig basis av Brottsförebyggande rådet (bet. 2021/22:JuU40 s. 17). Tillkännagivandet motsvarar delar av ett tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2019/20:256 och bet. 2019/20:JuU25 s. 103 och skr. 2021/22:75 (Ju 53). I propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (prop. 2021/22:194) angavs bl.a. att någon klassificering utifrån motivet för brottet inte görs i brottskodsystemet och att systemet med brottskoder är utformat så att det skulle behöva införas en större mängd brottskoder för brott som utförs av djurrättsaktivister, vilket skulle

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

139

Skr. 2022/23:75

riskera att göra systemet svåröverblickbart och öka risken för felkodning

Justitie-

och kvalitetsbrister. Vidare angavs att systemet med brottskoder har

departementet

skapats och förvaltas av myndigheterna själva och att myndigheterna inte

har ansett att det finns skäl att införa särskilda brottskoder för brott

begångna av djurrättsaktivister. Genom förslagen i propositionen ansåg

regeringen det tidigare tillkännagivandet tillgodosett. Riksdagen antog

lagen den 31 maj 2022. I betänkandet avseende propositionen föreslog

utskottet det nu aktuella tillkännagivandet. Brottsförebyggande rådet

genomför årligen Nationella trygghetsundersökningen (NTU), i vilken ca

65 000 personer svarar på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro

för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med

rättsväsendet. Resultaten redovisas bl.a. uppdelat på boendeort, där

boende i mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner utgör en grupp.

Möjligheterna att öka kunskapen om djurrättsrelaterad brottslighet

analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl.* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt skydd för

eftersöksjägare m.fl., (bet. 2021/22:JuU40 s. 6 f.). Ärendet bereds i

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 6.

148. Rskr. 2021/22:326

Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer

Prop. 2021/22:198, bet. 2021/22:CU20

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag : Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen

de lagar riksdagen antagit (SFS 753–755).

Punkt 6 om utbetalning av skadestånd till brottsoffer* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare

utbetalning av skadestånd till brottsoffer (bet. 2021/22:CU20 s. 19 f.). Ett

arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som

bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte

slutbehandlad.

149. Rskr. 2021/22:327

Hittegods i kollektivtrafiken

Prop. 2021/22:218, bet. 2021/22:CU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS

798).

150. Rskr. 2021/22:328

Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet

Prop. 2021/22:197, bet. 2021/22:CU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 799).

140

151. Rskr. 2021/22:338

Nya regler om informationsutbyte om brottmålsdomar i EU Prop. 2021/22:172, bet. 2021/22:JuU37

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 733– 738).

152. Rskr. 2021/22:347

En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring

Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om strafflindring vid medverkan i utredningen av någon annans brott : Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 791 och 792).

Punkt 2 om rättens möjlighet att förelägga åklagaren att komplettera förundersökningen : Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 791).

Punkt 3 om övriga ändringar i rättegångsbalken och brottsbalken : Den

7 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 791 och 792).

Punkt 4 om skydd för vittnen : Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 793).

Punkt 11 om bindande erbjudande om straffreduktion* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det ska införas ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt som bistår de brottsbekämpande myndigheterna med värdefull information kan garanteras den straffreduktion som åklagaren erbjuder i utbyte mot samarbetet (bet. 2021/22:JuU35 s. 30). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om åklagarens förslag till strafflindring bör bli bindande för domstolen och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisas senast den 28 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om falska uppgifter under en förundersökning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Brottet bör t.ex. omfatta sådana situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under polisförhör eller på något annat sätt under en brottsutredning, lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget. (bet. 2021/22:JuU35 s. 35 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 11 och 15.

153. Rskr. 2021/22:351

Sekretess hos två kommissioner

Prop. 2021/22:235, bet. 2021/22:KU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

141

Skr. 2022/23:75 Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 874). Justitie-

departementet 154. Rskr. 2021/22:361

Utvecklingen på it-området när det gäller integritet och ny teknik

Skr. 2021/22:203, bet. 2021/22:KU43

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

155. Rskr. 2021/22:370

Tillfälligt omhändertagande av villkorligt frigivna och skyddstillsynsdömda

Prop. 2021/22:193, bet. 2021/22:JuU21 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 930-933).

156. Rskr. 2021/22:375

En ny lag om företagsrekonstruktion

Prop. 2021/22:215, bet. 2021/22:CU22

Skrivelsen är slutbehandlad

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 964–1000).

157. Rskr. 2021/22:376

Tryggare bostadsrätt

Mot. 2021/22:4520 m.fl., bet. 2021/22:CU24

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 b om andra föravtal än förhandsavtal *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 7 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivandet analyseras inom Justitiedepartementet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om lagförslaget om intygsgivares oberoende : Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1026).

Punkt 3 om lagförslagen i övrigt : Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1026–1030).

Punkt 4 om den framtida regleringen av förhandsavtal *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 13 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i

142

propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivan- det analyseras inom Justitiedepartementet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b och 4.

158. Rskr. 2021/22:378

Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål Prop. 2021/22:189, bet. 2021/22:CU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 948–954, 957 och 958).

159. Rskr. 2021/22:380

Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete

Prop. 2021/22:139, bet. 2021/22:KrU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 926).

160. Rskr. 2021/22:387

Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk

Prop. 2021/22:224, bet. 2021/22:SfU28

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om s kydd mot utvisning för brottsoffer : Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1015).

Punkt 3 om lagförslagen i övrigt : Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1015–1017).

Punkt 7 om återfallsbrottslighet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återfallsbrottslighet (bet. 2021/22:SfU28 s. 38). Regeringen avser att tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om inhibition *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inhibition (bet. 2021/22:SfU28 s. 39). Regeringen avser att tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om uppehållstillstånd på grund av anknytning efter brott mot familjemedlem *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återvändande för den som utvisats på grund av brott mot familjemedlem (bet. 2021/22:SfU28 s. 42). Regeringen avser att tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 7, 10 och 16.

161. Rskr. 2021/22:393

Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna Prop. 2021/22:232, bet. 2021/22:KU39

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

143

Skr. 2022/23:75

Justitie-

Den 15 december 2022 utfärdade regeringen förordning om Sveriges

departementet

främsta utmärkelser (SFS 1800). Bestämmelserna i förordningen om

allmänna flaggdagar ska ändras i linje med godkända riktlinjer inför

kommande tronskifte respektive kommande val till Europaparlamentet.

Skrivelsen bedöms därmed slutbehandlad.

162. Rskr. 2021/22:409

Riksrevisionens rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den

organiserade brottsligheten

Mot. 2021/22:4654 m.fl., bet. 2021/22:JuU45

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och

konstruktion* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som ut-

skottet anför om en översyn av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och

konstruktion (bet. 2021/22:JuU45 s. 12). Frågan bereds inom Regerings-

kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om direktåtkomst för Ekobrottsmyndigheten till vissa register* :

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

direktåtkomst för Ekobrottsmyndigheten till vissa register (bet.

2021/22:JuU45 s. 13). Den 1 juli 2022 trädde en ändring i lagen

(2020:272) om konto- och värdefackssystem i kraft. Ändringarna

möjliggör för underrättelseverksamheten vid Ekobrottsmyndigheten att få

del av uppgifter genom konto- och värdefackssystemen. Vidare gav

regeringen den 16 juni 2022 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta

ställning till om tillgången till uppgifter i penningtvättsregistret för

brottsbekämpande myndigheter bör utökas och lämna förslag till de

författningsändringar eller andra åtgärder som behövs (dir. 2022:76).

Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 4 om Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet* :

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet (bet. 2021/22:JuU45 s.

13). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–4.

163. Rskr. 2021/22:410

Kompletteringar till EU:s nya gräns- och kustbevakningsförordning och

förtydliganden i regler om unga lagöverträdare

Prop. 2021/22:227, bet. 2021/22:JuU47

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 augusti 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS

1057, 1062 och 1096).

164. Rskr. 2021/22:417

Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem

Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37

144

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården *: Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2021/22:418, se S 88.

165. Rskr. 2021/22:422

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025

Mot. 2021/22:4631 yrkande 19, bet. 2021/22:SoU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom inom kriminalvården *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom erbjuds och tillgängliggörs även inom kriminalvården (bet. 2021/22:SoU25 s. 62). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:4631 yrkande 19. Regeringen beslutade den 24 mars 2022 att ge särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken (dir. 2022:24). Avsikten är att denna fråga ska beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

166. Rskr. 2021/22:431

Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen

Prop. 2021/22:233, bet. 2021/22:JuU33

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1082 och 1083).

167. Rskr. 2021/22:433

Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar

Prop. 2021/22:231, bet. 2021/22:JuU41

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar : Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1043 och 1044).

Punkt 9 om grovt brott vid köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (bet. 2021/22:JuU41 s. 22 och 23). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

168. Rskr. 2021/22:434

Ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja Prop. 2021/22:196, bet. 2021/22:JuU42

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

145

Skr. 2022/23:75

Punkt 1 om ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja :

Justitie-

Den 29 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS

departementet

1097).

Punkt 2 om brottsoffers samtycke vid verkställighet med fotboja* :

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

samtycke som krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja i de

fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som

inte delar bostad eller som inte har en parrelation, t.ex. vid hedersrelaterade

brott (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Frågan analyseras inom

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om vistelseförbud m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att de områden som beläggs med

vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten kring ett

brottsoffers bostad (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Regeringen

beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt

samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som

bl.a. överväger ändringar inom ramen för påföljdssystemet som innebär

utökade eller nya möjligheter att besluta var en dömd person ska vistas

eller inte får vistas. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023.

Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

169. Rskr. 2021/22:435

Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Prop. 2021/22:250, bet. 2021/22:SfU31

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa

skyddsbehövande : Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar

riksdagen antagit (SFS 1006 och 1007).

Punkt 2 om flytt mellan kommuner *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om flytt mellan kommuner (bet.

2021/22:SfU31 s. 18). Enligt tillkännagivandet är det, vid övergången till

den nya regleringen, av yttersta vikt att de skyddsbehövande så långt det

är möjligt inte rycks upp från sin invanda miljö. Föreskrifterna bör därför

utformas så att det i det enskilda fallet i möjligaste mån kan undvikas att

enskilda ska behöva ryckas upp och flytta i onödan. Regeringen beslutade

den 22 juni 2022 förordningen (2022:1008) om anvisning av en kommun

som ska ordna boende för vissa utlänningar. Av förordningen framgår bl.a.

att Migrationsverket ska ta fram en beräkning av antalet anvisningar per

kommun (fördelningstal) och att Migrationsverket inom ramen för dessa

tal får besluta om att i det enskilda fallet anvisa en kommun som ska ordna

boendet. Enligt förordningen ska bl.a. utlänningar som har varit

ensamkommande barn ha förtur vid anvisningar när de fyller 18 år och en

sådan anvisning ska i första hand ske till den kommun som utlänningen

vistats i. Av förordningen framgår vidare att om det med hänsyn till

behovet av att kunna beakta barnets bästa finns synnerliga skäl, får

Migrationsverket revidera fördelningstalen till enskilda kommuner under

den aktuella perioden. Av uppgifter från Migrationsverket framgår att

146

utlänningar med tillfälligt skydd anvisades till den tidigare

vistelsekommunen i över hälften av fallen, och till en annan kommun i samma län i ca en fjärdedel av fallen, under de första månaderna (Ju2022/03734). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i lämpligt sammanhang och då slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ersättning till kommuner *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning till kommuner (bet. 2021/22:SfU31 s. 18–19). Regeringen beslutade den 22 juni 2022 förordning (2022:1009) om ändring i förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Genom ändringarna ges kommunerna rätt till ersättning för kostnader för anordnande av boenden. Ersättningen betalas ut genom schablonbelopp, där kommunerna ges såväl ersättning för kostnader för beredskap att tillhandahålla och avveckla boenden utifrån fördelningstalen, som ersättning för kostnader för boende för de utlänningar som sedan anvisas till kommunen. Kommunerna tillförsäkras således viss ersättning även om någon anvisning sedan inte skulle ske. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

170. Rskr. 2021/22:440

Immaterialrätt

Mot. 2021/22:2435 m.fl., bet. 2021/22:NU22

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om kostnader i mål om patent* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnader i mål om patent (bet. 2021/22:NU22 s. 3). I tillkännagivandet anges att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere (bet. 2021/22:NU22 s. 22). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

171. Rskr. 2021/22:445

Nya regler om föräldraskap i internationella situationer

Prop. 2021/22:188, bet. 2021/22:CU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1322–1324).

172. Rskr. 2021/22:447

Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut Prop. 2021/22:206, bet. 2021/22:CU30

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1320 och 1321).

173. Rskr. 2021/22:448

Grundlagsskadestånd – ett rättighetsskydd för enskilda

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

147

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

148

Prop. 2021/22:229, bet. 2021/22:CU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1368).

174. Rskr. 2021/22:454

Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU46

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda : Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1314).

Punkt 2 om kostnader med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bedömning av kostnaderna med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (bet. 2021/22:JuU46 s. 9). Den 25 augusti 2022 beslutade regeringen att ge Domstolsverket i uppdrag att redovisa Sveriges Domstolars kostnader med anledning av ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen. Uppdraget ska redovisas den 1 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

175. Rskr. 2021/22:455

En oberoende utredning av de s.k. påskupploppen

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:JuU51

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om en oberoende utredning av de s.k. påskupploppen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om de s.k. påskupploppen (bet. 2021/22:JuU51 s. 3). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

176. Rskr. 2021/22:456

Rättelse i rättegångsbalken

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:JuU52

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1215).

177. Rskr. 2021/22:460

Extra ändringsbudget för 2022 – vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag : Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av

regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Migrationsverket. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Justitiekanslern, Delegationen mot segregation, etableringsåtgärder inom utgiftsområde 13, anslag 2:5, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Myndigheten för psykologiskt försvar. Den 1 september 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kriminalvården. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2022/23

178. Rskr. 2022/23:3

Förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet Prop. 2021/22:273, bet. 2022/23:JuU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1459).

179. Rskr. 2022/23:6

Protokoll om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen

Prop. 2021/22:274, bet. 2022/23:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1475) och den 1 december 2022 beslutade regeringen att ratificera det protokoll om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen som riksdagen godkänt.

180. Rskr. 2022/23:8

2019 års riksdagsöversyn (vilande grundlagsförslag m.m.) Framst. 2020/21:RS5 punkt 5, bet. 2022/23:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1529–1531).

181. Rskr. 2022/23:9

Föreningsfrihet och terroristorganisationer

Prop. 2021/22:42, bet. 2021/22:KU13, bet. 2022/23:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1565).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

149

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

150

182. Rskr. 2022/23:10

Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlagsförslag m.m.)

Prop. 2021/22:59, bet. 2021/22: KU14, bet. 2022/23:KU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1524–1526).

183. Rskr. 2022/23:11

Utlandsspioneri (vilande grundlagsförslag m.m.)

Prop. 2021/22:55, bet. 2022/23:KU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1517–1522).

184. Rskr. 2022/23:13

En fortsatt anpassning till riksdagens pensionssystem till höjd pensionsålder m.m.

Framst. 2021/22:21:RS7, bet. 2022/23:KU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1563 och 1564).

185. Rskr. 2022/23:16

Snabbare lagföring av brott

Prop. 2021/22:279, bet. 2022/23:JuU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1532–1536).

186. Rskr. 2022/23:17

Arrestantvakter och transportuppdrag

Prop. 2021/22:275, bet. 2022/23:JuU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1596).

187. Rskr. 2022/23:22

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning (vilande grundlagsförslag)

Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3, bet. 2022/23:KU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1523).

188. Rskr. 2022/23:23

En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.) Prop. 2021/22:41, bet. 2021/22:KU15, bet. 2022/23:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1566, 1567, 1569 och 1579).

189. Rskr. 2022/23:25

Ett teknikneutralt krav på underskrift av regeringsbeslut (vilande grundlagsförslag)

Prop. 2021/22:42, bet. 2021/22:KU12, bet. 2022/23:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1600).

190. Rskr. 2022/23:28

Anmälan av föreskrifter om att ytterligare kategorier av fördrivna personer ska ges tillfälligt skydd

Skr. 2021/22:271, bet. 2022/23:SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

191. Rskr. 2022/23:36

Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister Prop. 2021/22:277, bet. 2022/23:CU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1657–1659).

192. Rskr. 2022/23:37

Bolags rörlighet över gränserna inom EU

Prop. 2021/22:286, bet. 2022/23:CU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1647–1656).

193. Rskr. 2022/23:41

Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Prop. 2021/22:278, bet. 2022/23:NU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

151

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

152

Den 8 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1712–1714).

194. Rskr. 2022/23:42

Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Prop. 2021/22:284, bet. 2022/23:SfU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1847).

195. Rskr. 2022/23:44

Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Skr. 2021/22:282, bet. 2022/23:SfU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

196. Rskr. 2022/23:53

Höständringsbudget för 2022

Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag : Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regle- ringsbrev för budgetåret 2022 avseende Polismyndigheten, Åklagar- myndigheten samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.

197. Rskr. 2022/23:61

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2023 : Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och anslag 6:3 Integritets- skyddsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

198. Rskr. 2022/23:74

Utgiftsområde 8 Migration

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SfU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 a) om statens budget inom utgiftsområde 8, a) anslagen för 2023 : Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden : Den 21 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.

199. Rskr. 2022/23:85

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2022:23:1, bet. 2022:23:JuU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 4, a) anslagen för 2023 och

b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrotts- myndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Brottsoffermyndigheten, Ersättning för skador på grund av brott, Rättsliga biträden m.m., Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., Avgifter till vissa internationella samman- slutningar, Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Domarnämnden samt Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om regeringens lagförslag om höjd avgift och utvidgad avgiftsskyldighet till brottsofferfonden . Den 22 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen beslutat (SFS 1867 och 1868).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

153

Skr. 2022/23:75 Utrikes- departementet

154

2.3 Utrikesdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2019/20

1. Rskr. 2019/20:104

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 19), skr. 2020/21:75 (UD 2) och skr. 2021/22:75 (UD 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden , 4: Den 12 mars 2020 och den 1 april 2021 beslutade regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken. Regeringen avser inte ikläda staten ytterligare betalningsansvar.

Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2024.

Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2019/20:123

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2019/20:1, mot. 2018/19:3115 yrkande 1, bet. 2019/20:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 22), skr. 2020/21:75 (UD 4) och skr. 2021/22:75 (UD 2).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målet och resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2019/20:NU1 s. 13–16) och därmed bifallit motionen 2018/19:3115 yrkande 1. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 24 s. 129–130) föreslog regeringen att målet för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande ska vara en fri, hållbar och rättvis internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Vidare redogjorde regeringen för arbetet med resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Arbetet med att utveckla resultatredovisningen har pågått parallellt med att ta fram ett förslag till ett nytt mål för området. Syftet med arbetet har varit att göra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag tydligare. För att tydliggöra sambanden och öka möjlig- heterna att följa resultat har området delats upp i delmål. Utvecklingen av resultatredovisningen är ett pågående arbete. Målsättningen är att resultatredovisningen efter en fortsatt dialog med näringsutskottet ska ge en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. Regeringen ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser ett mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Regeringen uppgav att

den avsåg att återkomma till riksdagen i den del som avser

Skr. 2022/23:75

resultatredovisningens utformning senast i budgetpropositionen för 2022.

Utrikes-

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 24 s. 77)

departementet

uppgav regeringen att utvecklingen av resultatredovisningen är ett

pågående arbete. Under en fortsatt dialog med näringsutskottet var

målsättningen att resultatredovisningen skulle ge en tydligare redogörelse

för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar

till områdets mål i stort. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1,

utg.omr. 24 s. 75) uppgav regeringen att texterna i resultatredovisningen

utvecklats ytterligare för att ännu tydligare redogöra för relationen mellan

insatser, resultat och mål på området. Regeringen ansåg därmed att även

det som utskottet anför om resultatredovisningens utformning är

tillgodosett och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är

slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

3. Rskr. 2020/21:133

Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2021–2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 22) och skr. 2021/22:75 (UD 3).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om Natooption *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natooption (bet. 2020/21:UFöU4 s. 17). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 5 s. 10) uppgav regeringen att regeringen den 16 maj 2022 beslutade att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

4. Rskr. 2020/21:134

Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2021–2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 23) och skr. 2021/22:75 (UD 4).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om Natooption *: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:133.

5. Rskr. 2020/21:160

Yttrandefrihet

Bet. 2020/21:UU7

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 5).

Skrivelsen är slutbehandlad.

155

Skr. 2022/23:75 Utrikes- departementet

156

Punkt 2 om oberoende undersökningskommission *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en oberoende undersökningskommission (bet. 2020/21:UU7 s. 9). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen att, med hänvisning till tillkännagivandet, tillsätta en kommitté i form av en kommission med uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlands- myndigheternas arbete med att uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai. Kommissionen överlämnade sitt betänkande till regeringen den 28 oktober 2022. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

6. Rskr. 2020/21:172

Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder

Skr. 2020/21:3, bet. 2020/21:NU11

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 6). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer (bet. 2020/21:NU11 s. 12–13). I regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Kommers- kollegium beslutade regeringen att Kommerskollegium skulle utveckla formerna för arbetet med näringslivet som målgrupp med beaktande av Riksrevisionens rekommendationer om Kommerskollegiums arbete med handelshinder. Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som hade eller planerades vidtas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 31 oktober 2022. Kommerskollegium skulle samtidigt även redovisa vilka övriga åtgärder som hade vidtagits och påbörjats för att hantera Riksrevisionens rekommendationer. Vid rapportering om Solvit- centret enligt 15 § förordningen (2012:990) med instruktion om Kommerskollegium skulle relevanta jämförelser göras med Europeiska kommissionens resultatrapportering i bedömningen av verksamheten. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 24 s. 85) uppgav regeringen att regeringen den 1 september 2022 beslutat en åtgärdsplan för att tillvarata Riksrevisionens rekommendationer till regeringen om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Med hänsyn till att såväl regeringen som Kommerskollegium redan har initierat ett stort antal åtgärder för att tillvarata Riksrevisionens rekommendationer ansåg regeringen att det i dagsläget inte finns behov av en närmare tidsplan för ytterligare åtgärder. Riksdagen har fått del av den beslutade åtgärdsplanen och en dialog förs med näringsutskottet om formerna för och behovet av ytterligare information. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

7. Rskr. 2020/21:252

Internationella försvarssamarbeten

Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges säkerhetspolitiska linje (bet. 2020/21:UFöU5 s. 7–9). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Sveriges säkerhetspolitiska linje förändras genom kommande Nato- medlemskap och en ny linje kan inte fastställas förrän Sverige blivit medlem. Frågan bereds inom Regeringskansliet och kommer att vara föremål för behandling inom ramen för den nu tillträdda Försvars- beredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

8. Rskr. 2020/21:253

Internationella försvarssamarbeten

Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje *: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:252.

9. Rskr. 2020/21:338

Nordiskt samarbete

Skr. 2020/21:90, bet. 2020/21:UU4

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor (reservation 6)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om behovet av ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör verka för ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor (bet. 2020/21:UU4 s. 29). Den 15 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Utrikesutskottet påpekade att regeringen i skr. 2021/22:75 inte hänvisat till tillkännagivandet (bet. 2021/22:UU5 s. 11–12). Eftersom riksdagens beslut innebar att ett tillkännagivande riktades till regeringen skulle ärendet inte ha skrivits av. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser behandla tillkännagivandet i den skrivelse om Nordiskt samarbete som ska lämnas till riksdagen våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2020/21:358

Verksamheten i Europeiska unionen under 2020

Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Utrikes- departementet

157

Skr. 2022/23:75

Punkt 4 om EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och

Utrikes-

brott mot de mänskliga rättigheterna *: Riksdagen har tillkännagett för

departementet

regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s

sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de

mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10 s. 33–34). Sverige har vid

flera tillfällen och på olika nivåer inom EU lyft frågan om sanktioner mot

korruption. Tillsammans med sex andra EU-länder ställde sig Sverige i

januari 2022 bakom ett brev till unionens höga representant för utrikes

frågor och säkerhetspolitik, Borrell och Frankrikes utrikesminister Le

Drian om behovet av att EU inför ytterligare en möjlighet att vidta

sanktioner mot allvarlig korruption utomlands. I juli 2022 publicerade

Europeiska utrikestjänsten (EEAS) ett icke-papper som berörde centrala

frågeställningar i förhållande till eventuella EU-sanktioner mot

korruption, såsom hur man kan definiera korruption samt vilka bevis som

skulle krävas i samband med listningar. En första diskussion hölls i

Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) den 25 augusti där

Sverige tillsammans med likasinnade uttryckte stöd för ett sådant verktyg.

Kusp-slutsatserna gav arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser

(Relex) i uppdrag att ge råd om användningen av sanktioner mot

korruption. Relex har tagit fram ett dokument med rekommendationer som

ska diskuteras i Kusp under januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga

rättigheter *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

anför om om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter

(bet. 2020/21:UU10 s. 34). Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet.

Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

11. Rskr. 2021/22:112

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:4012 yrkande 1 och 2021/22:4217

yrkande 1, bet. 2021/22:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 23).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om

ekonomiska åtaganden , 2: Behov av kapitaltillskott till Instrument in

Support of Trade Exchanges (Instex) har inte aktualiserats under 2022.

Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i

budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2021/22:174

Ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till

Ukraina

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU40

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2022, b och c) : Den 28 februari 2022

158

beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022

avseende anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5. Punkterna är slutbehandlade.

13. Rskr. 2021/22:187

Vissa säkerhetspolitiska frågor

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om den europeiska säkerhetsordningen* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om relationerna med Ryssland (bet. 2021/22:UU11 s. 17–19). Förutsättningarna för svensk politik gentemot Ryssland förändrades med den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Frågan om ett nytt svenskt förhållningssätt till Ryssland bereds inom Regeringskansliet och kommer att vara föremål för behandling inom ramen för den nu tillträdda Försvarsberedningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om Natooption *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natooption (bet. 2021/22:UU11 s. 16-17). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 5 s. 10) uppgav regeringen att regeringen den 16 maj 2022 beslutade att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 5 om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik (bet. 2021/22:UU11 s. 16–17). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Sveriges säkerhetspolitiska linje förändras genom kommande Nato- medlemskap och en ny linje kan inte fastställas förrän Sverige blivit medlem. Frågan bereds inom Regeringskansliet och kommer att vara föremål för behandling inom ramen för den nu tillträdda Försvarsbered- ningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (bet. 2021/22:UU11 s. 24–26). Sverige deltog som observatör vid det första statspartsmötet för konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW). Mötet ägde rum i Wien den 21–23 juni 2022. Vid statspartsmötet höll Sverige ett anförande i vilket regeringen bl.a. lyfte fram Sveriges engagemang för nedrustning och icke-spridning inom ramen för Icke-spridningsfördraget (NPT) samt upprepade sin syn på förbudskonventionen som man inte avsåg underteckna eller ratificera. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om utredning om Sveriges insats i Afghanistan* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om Sveriges insats i Afghanistan (bet. 2021/22:UU11 s. 27). Den 9 juni

Skr. 2022/23:75 Utrikes- departementet

159

Skr. 2022/23:75

2022 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt

Utrikes-

kommitté som ska utvärdera Sveriges engagemang i Afghanistan mellan

departementet

åren 2001–2021. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet är

tillgodosett och slutbehandlat. Uppdraget ska redovisas senast den 9 juni

2024. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 5 och 9.

14. Rskr. 2021/22:256

Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och

2021/22, bet. 2021/22:UU15

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om House of Sweden i Taipei *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att förstärka svensk närvaro genom

ett "House of Sweden" i Taipei (bet. 2021/22:UU15 s. 17). Frågan bereds

inom Regerinskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

15. Rskr. 2021/22:301

Värdlandsavtal mellan Sverige och Internationella vaccininstitutet

Prop. 2021/22:145, bet. 2021/22:SoU29

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS

609).

16. Rskr. 2021/22:333

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Skr. 2021/22:170, bet. 2021/22:UU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

17. Rskr. 2021/22:366

Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Skr. 2021/22:90, bet. 2021/22:UU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

18. Rskr. 2021/22:398

Strategisk exportkontroll 2021 – krigsmateriel och produkter med dubbla

användningsområden

Skr. 2021/22:114, bet. 2021/22:UU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

160

19. Rskr. 2021/22:399

Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden Prop. 2021/22:209, bet. 2021/22:UU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1074).

20. Rskr. 2021/22:414

Översyn av vissa bestämmelser om tullfrihet Prop. 2021/22:210, bet. 2021/22:SkU31 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1002).

21. Rskr. 2021/22:419

Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer

Skr. 2021/22:144, bet. 2021/22:UU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

22. Rskr. 2021/22:420

Värdlandsavtal mellan Sverige och Förenta nationernas barnfond Unicef Prop. 2021/22:212, bet. 2021/22:UU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1213).

23. Rskr. 2021/22:441

Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning – del 2 Prop. 2021/22:213, bet. 2021/22:NU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag : Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1107–1146).

24. Rskr. 2021/22:461

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, b) : Den 14 juli 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022

Skr. 2022/23:75 Utrikes- departementet

161

Skr. 2022/23:75

avseende Sida. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring

Utrikes-

av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagsposten 2:3 inom

departementet

utgiftsområde 24. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 7 : Regeringen beslutade den 14 juli 2022 att Sverige

ska delta i det gemensamma företaget EDCTP och uppdrog åt Sida att

företräda Sverige inom initiativet. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2022/23

25. Rskr. 2022/23:50

Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Prop. 2022/23:3, bet. 2022/23:UFöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för

budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten.

26. Rskr. 2022/23:54

Höständringsbudget för 2022

Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den

15 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för

budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 inom utgiftsområde 5 samt avseende

Inspektionen för strategiska produkter, Folke Bernadotteakademin och,

inom ramen för utgiftsområde 7, avseende Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är slutbehandlad.

27. Rskr. 2022/23:68

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2023 och b)

bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 21 december 2022

beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende

anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:6, 1:7, 1:8 och 1:11 inom utgiftsområde 5

samt avseende Inspektionen för strategiska produkter. Den 22 december

2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023

avseende anslag 1:10 inom utgiftsområde 5 samt avseende Svenska

institutet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).

Punkterna är slutbehandlade.

28. Rskr. 2022/23:94

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

162

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) anslagen för 2023 och

b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7 samt avseende Folke Bernadotteakademin, Nordiska Afrikainstitutet och Styrelsen för interna- tionellt utvecklingssamarbete. Punkterna är slutbehandlade.

29. Rskr. 2022/23:98

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a), anslagen för 2023 och d) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24 samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium och Styrelsen för ackredite- ring och teknisk kontroll. Punkterna är slutbehandlade.

Skr. 2022/23:75 Utrikes- departementet

163

Skr. 2022/23:75 Försvars- departementet

164

2.4 Försvarsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2016/17

1. Rskr. 2016/17:175

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6), skr. 2019/20:75 (Fö 6), skr. 2020/21:75 (Fö 4) och skr. 2021/22:75 (Fö 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.).

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats.

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Regeringen beslutade den 14 juli 2022 kommittédirektiv Kontroll vid överlåtelse och upplåtelse av egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret (dir. 2022:121). Utredaren ska, med beaktande av såväl remissutfallet av SOU 2019:34 som den utveckling som har skett när det gäller lagstiftningen i övrigt, analysera om och i så fall hur kommitténs förslag till kontrollsystem bör genomföras. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

2. Rskr. 2017/18:178

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10), skr. 2019/20:75 (Fö 10), skr. 2020/21:75 (Fö 6) och skr. 2021/22:75 (Fö 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52.

I linje med vad som aviserats i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) beslutade regeringen den 14 juli 2022 kommitté- direktiv om en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvars-

underrättelseverksamhet (dir. 2022:120). I översynen ingår bl.a. frågan om

Skr. 2022/23:75

rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Upp-

Försvars-

draget ska delredovisas senast den 1 september 2024 och slutredovisas

departementet

senast den 1 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2017/18:179

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11), skr. 2019/20:75 (Fö 11),

skr. 2020/21:75 (Fö 7) och skr. 2021/22:75 (Fö 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr.

2017/18:178.

Riksmötet 2018/19

4. Rskr. 2018/19:214

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Mot. 2018/19:2817 yrkande 1, 2018/19:2821 yrkande 5, 2018/19:2840

yrkande 9, bet. 2018/19:KU28

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 89), 2020/21:75 (Ju 64) och

2021/22:75 (Ju 52).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av den

centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett

nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen (bet.

2018/19:Ku28 s. 14 f.). Regeringen beslutade den 30 november 2021 om

vissa undantag från förordningen (1996:1515) med instruktion för

Regeringskansliet. Beslutet innebär att den särskilda chefstjänstemannen

för krishantering i Justitiedepartementet placeras i Statsrådsberedningen

samt att gruppen för strategisk samordning leds av en statssekreterare i

Statsrådsberedningen. Statsministern beslutade samma datum att den

statssekreterare som leder gruppen för strategisk samordning ska vara

statsministerns statssekreterare. Den 2 december 2021 beslutade

regeringen att statsministerns statssekreterare även ska vara ordförande i

krishanteringsrådet. Den 1 februari 2022 flyttades även kansliet för

krishantering från Justitiedepartementet till Statsrådsberedningen.

Regeringen utsåg den 10 november 2022 en nationell säkerhetsrådgivare

och lämnade samma dag säkerhetsrådgivaren i uppdrag att lämna förslag

till hur en funktion som ska stödja ett nationellt säkerhetsråd ska byggas

upp. Säkerhetsrådgivaren ska vara placerad direkt under statsministerns

statssekreterare och leda den nya funktionen.

Regeringen inrättade den 1 januari 2023 i Regeringskansliet ett

nationellt säkerhetsråd för informationsutbyte och strategisk samordning i

frågor som rör nationell säkerhet samt krishantering. Rådet leds av

statsministern och består förutom av statsministern, av justitieministern,

utrikesministern, försvarsministern, ministern för civilt försvar,

165

Skr. 2022/23:75

finansministern samt övriga partiledare som ingår i regeringen. Vid behov

Försvars-

ska även andra statsråd kunna delta i rådet.

departementet

Regeringen beslutade vissa ändringar i förordningen (1996:1515) med

instruktion för Regeringskansliet vilka trädde i kraft den 1 januari 2023.

Av instruktionens nya lydelse framgår att den nationella säkerhets-

rådgivaren biträder det nationella säkerhetsrådet och ansvarar för analys,

samordning och inriktning av frågor som rör nationell säkerhet. Den

nationella säkerhetsrådgivaren ska även leda gruppen för strategisk

samordning i frågor som rör nationell säkerhet.

Det pågår för närvarande en uppbyggnad av en funktion under den

nationella säkerhetsrådgivaren. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

5. Rskr. 2020/21:121

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 12) och skr. 2021/22:75 (Fö 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D : Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Export av stridsflygsystem är ett långsiktigt arbete och regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2020/21:135

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 148) och 2021/22:75 (Ju 83).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om civilplikt *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den moderna civilpliktens utformning. Enligt tillkännagivandet ska regeringen tillsätta en utredning som får i uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut (bet. 2020/21:FöU4 s. 35 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har på regeringens uppdrag i april 2022 översiktligt bedömt behovet av personal- förstärkningar inom myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv vid höjd beredskap och krig. Regeringen har den 12 januari 2023 gett myndigheten ett ytterligare uppdrag där de ska genomföra de åtgärder som behövs för att förbereda en aktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om mål för det civila försvaret *: Riksdagen godkände

regeringens förslag om det mål för det civila försvaret som skulle gälla

166

fr.o.m. 2021. Regeringen ansåg därmed att punkten var slutbehandlad. Försvarsutskottet har dock i ett yttrande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2020 (skr. 2020/21:75 samt skr. 2021/22:75) gjort en annan bedömning än regeringen av huruvida punkten avseende målet för det civila försvaret ska anses vara slutbehandlad. Utskottet har bl.a. anfört att riksdagen inte fått någon redovisning av vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av riksdagens beslut och att många åtgärder krävs för att öka möjligheten att följa upp och uttala sig om måluppfyllelse för det civila försvaret. I budgetpropositionen för 2023 (utgiftsområde 6 s. 85) konstaterar regeringen att riksdagen har beslutet om målet för det civila försvaret i enlighet med regeringens förslag och att regeringen i budgetpropositionen för 2023 redovisar en rad åtgärder under de utgifts- områden som behandlar frågor om det civila försvaret. Mot denna bakgrund ansåg regeringen i budgetpropositionen att punkten är slut- behandlad, men att arbetet med måluppfyllelse på området kontinuerligt kommer att utvecklas och redovisas för riksdagen. Punkten är slut- behandlad.

7. Rskr. 2020/21:136

Totalförsvaret 2021–2025

Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 13) och skr. 2021/22:75 (Fö 5). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 26 om en utökad grundorganisation : Regeringen beslutade den 17 juni 2021 om en ändring av förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Ändringen, som trädde i kraft den 1 september 2021, innebär att Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Dalregementet (I 13) i Falun och Västernorrlands regemente (I

21) i Sollefteå med utbildningsdetachement (Jämtlands fältjägarkår) i Östersundåterinrättas som egna organisationsenheter. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om en ändring av förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Ändringen, som trädde i kraft den 1 oktober 2022, innebär att Bergslagens artilleriregemente (A9) i Kristinehamn återinrättades som egen organisationsenhet. Punkten är slutbehandlad.

8. Rskr. 2020/21:195

Militära frågor och frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2020/21:3443, bet. 2020/21:FöU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om reservofficerares rätt till tjänstledighet* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reservofficerares rätt till tjänstledighet (bet. 2020/21:FöU8 s. 7). Ärendet bereds inom

Skr. 2022/23:75 Försvars- departementet

167

Skr. 2022/23:75 Försvars- departementet

168

Regeringskansliet. Ärendet beräknas kunna slutbehandlas tidigast under 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2020/21:390

Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU41 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten (bet. 2020/21:JuU41 s. 16 f.). Regeringen har i budget- propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.6.8) föreslagit att öka Försvarets radioanstalts anslag i syfte att ytterligare ge stöd till Polismyndighetens arbete med att bekämpa grov gräns- överskridande brottslighet. Riksdagen beslutade den 20 december 2022 om anslagsökning i budgetpropositionen för 2023. Regeringen beslutade den 21 december 2022 regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarets radioanstalt. Regeringen avser att informera riksdagen slutligt i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

10. Rskr. 2021/22:32

Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap Skr. 2021/22:6, bet. 2021/22:FöU3

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 142). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet att en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (bet. 2021/22:FöU3 s. 6 f). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2021/22:94

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 12).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m. :

– om bemyndigande till regeringen att för 2022 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Regeringen avslutade ärendet genom beslut den 19 januari 2023. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 4 om objektsramar för stridsflygs- och undervattensförmåga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

objektsramar (bet. 2021/22:FöU1 s. 52 f.). Objektsramar för stridsflygs- och undervattensförmåga för perioden 2023–2034 redovisades i budgetpropositionen för 2023. I budgetpropositionen bedömde regeringen därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2021/22:138

Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning

Prop. 2021/22:86, bet. 2021/22: FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkten 1 om ändringar i statens budget för 2022 :

b) Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den

17 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.

13. Rskr. 2021/22:175

Ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina, a : Den 28 februari 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form hjälmar, skyddsvästar, dygnsportioner av hållbara livsmedel och pansarskott till ett värde av 413 500 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina, b : Den 28 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrust- ning till Ukraina, c : Den 17 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad.

14. Rskr. 2021/22:181

Riksrevisionens rapport om att bygga nationell försvarsförmåga – statens arbete med att stärka arméstridskrafterna

Skr. 2021/22:63, bet. 2021/22:FöU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

15. Rskr. 2021/22:182

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2021/22:70, bet. 2021/22:FöU5

Skr. 2022/23:75 Försvars- departementet

169

Skr. 2022/23:75

Skrivelsen är slutbehandlad.

Försvars-

departementet

Den 15 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

16. Rskr. 2021/22:204

Ändringar i statens budget för 2022 – Stöd till Ukraina med efterfrågad

försvarsmateriel

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU46

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2022 – Stöd till Ukraina med efter-

frågad försvarsmateriel, a) : Den 25 mars 2022 beslutade regeringen att till

Ukraina skänka försvarsmateriel i form av fältarbetsmateriel inom

området minröjning och pansarskott till ett värde av 205 000 000 kronor.

Punkten är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2022 – Stöd till Ukraina med efter-

frågad försvarsmateriel, b) : Den 13 april 2022 beslutade regeringen om

ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten

samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad.

17. Rskr. 2021/22:218

Försvarsmaktens personal

Mot. 2021/22:450, bet. 2021/22: FöU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om medinflytande för totalförsvarspliktiga* : Riksdagen har till-

kännagett för regeringen det som utskottet anför om Pliktrådets oberoende

från Försvarsmakten (bet. 2021/22:FöU8 s. 17). Ärendet bereds inom

Regeringskansliet och inkluderar frågor om författningsändringar.

Ärendet beräknas kunna slutbehandlas tidigast under 2023. Punkten är inte

slutbehandlad.

18. Rskr. 2021/22:219

Militära frågor

Mot. 2021/22:199 yrkande 12, mot. 2021/22:3233 yrkandena 8 och 9 samt

delvis mot. 2021/22:1207, bet. 2021/22:FöU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om samexistens (reservation 7)*: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen ska vidta fler

åtgärder för att uppnå en god samexistens mellan försvarets intressen och

övriga samhällsintressen (bet. 2021/22:FöU9 s. 34 ) . Regeringen har

redovisat redan vidtagna åtgärder för att främja samexistens och bedömt

att det inte finns något behov av att ge Försvarsmakten ytterligare

uppgifter eller vidta några andra åtgärder. Regeringens ställningstagande

har redovisats och tillkännagivande ansetts slutbehandlat i budget-

170

propositionen för 2023 (se prop. 2021/22:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.3.11). Skr. 2022/23:75

Punkten är slutbehandlad. Försvars- departementet

19. Rskr. 2021/22:227

Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser, a) : Den 13 april 2022 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser, c) : Den 13 april 2022 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser, d) : Den 13 april 2022 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

20. Rskr. 2021/22:242

Riksrevisionens rapport om statens suicidpreventiva arbete.

Mot. 2021/22:4409 m.fl., bet. 2021/22:SoU23

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid (bet. 2021/22: SoU23 s.15). Regeringen avser återkomma med sin bedömning i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2021/22:298

Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Prop. 2021/22:246, bet. 2021/22:UU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 430–432).

22. Rskr. 2021/22:462

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till

Ukraina

171

Skr. 2022/23:75 Prop. 2021/22:269, utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU49

Försvars- Skrivelsen är slutbehandlad. departementet

Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden : Den 8 september 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap , a): Den 22 juni 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form av sjömålsrobot 17, pansarskott och automatgevär med ammunition till ett värde om 262 300 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap , b): Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form av pansarvärnsvapen, understödsvapen och minröjningsutrustning till ett värde om 500 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap , c): Den

1 september 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvars- materiel i form artilleriammunition till ett värde om 500 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2022/23

23. Rskr. 2022/23:14

Ändringar i statens budget för 2022 – Försvarsmateriel till Ukraina Utskottsinitiativ, bet. 2022/23:FiU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om försvarsmateriel till Ukraina : Den 18 november 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form av luftförsvars- system, kvalificerad ammunition, personterrängbilar, vinterutrustning, tiktmedel, kroppsskydd, tält och maskeringsnät till ett värde av 3 007 800 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.

24. Rskr. 2022/23:79

Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 6, a) Anslagen för 2023 : Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens haverikommission, och Myndig- heten för psykologiskt försvar) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden , 3 och 4: Regeringen har genom beslut den 22

december 2022 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och

172

beredskap för 2023 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt

Skr. 2022/23:75

riksdagens beslut. Regeringen har genom beslut den 22 december 2022 om

Försvars-

regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för

departementet

2023 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för

anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkten är slut-

behandlad.

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 6, c) Investeringsplaner , 3:

Regeringen har genom beslut den 22 december 2022 om regleringsbrev

för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2023 fastställt en

investeringsplan enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.

25. Rskr. 2022/23:80

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FöU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 a) om anslagen för 2023 : Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunder- rättelsedomstolen, Myndigheten för totalförsvarsanalys, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forsk- ningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden:

– om bemyndigande till regeringen att för 2023 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad.

– om bemyndigande till regeringen att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende För- svarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

– om bemyndigande till regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 c) om investeringsplaner: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om bemyndigande till regeringen att lokalisera Försvars- maktens logistik med ledning och stab i Arboga och besluta att organisationsenheten i samband med det byter namn till Försvarsmaktens logistikregemente. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 b och 4.

173

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

174

2.5 Socialdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2016/17

1. Rskr. 2016/17:144

Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen

Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15), skr. 2018/19:75 (S 9), skr. 2019/20:75 (S 4), skr. 2020/21:75 (S 3) och skr. 2021/22:75 (S 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen *: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillkalla en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Delegationen fick bl.a. i uppdrag att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetal- ningar och redovisa orsakerna. Enligt direktiven skulle delegationen pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Uppdraget slutredovisades den 12 december 2019 genom betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, avsnitt

2.3.3 s. 9, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150) föreslog regeringen ett åtgärdspaket för att motverka fusk och missbruk inom välfärdssystemen. Försäkringskassan får från och med 2021 medel för att intensifiera arbetet.

Genom förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, som trädde i kraft i juni 2021, säkerställs att Försäkringskassan och vissa andra myndigheter regelbundet ska genomföra omfattningsstudier. Ekonomistyrningsverket ska senast den 31 mars 2023 lämna en första samlad redovisning enligt förordningen. Regeringen avser därefter att återkomma till riksdagen i frågan. Målet är att kunna slutbehandla tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2016/17:156

Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10), skr. 2019/20:75 (S 5), skr. 2020/21:75 (S 4) och skr. 2021/22:75 (S 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt* : Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.).

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen tillkännagivandet om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet som slutbehandlat och gjorde bedömningen att tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare. Regeringen anförde i huvudsak att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna och är huvudmän för socialtjänstverksamhet och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Kvalitetskraven som regleras i författningar är desamma oavsett regi. Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. På grund av kommunernas lagstadgade skyldighet och yttersta ansvar att tillhandahålla välfärdstjänster föreligger inte samma behov av tillståndsprövning för kommunla verksamhet som för enskild verksamhet. Ett tillståndskrav på kommunal verksamhet skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF).

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) anförde regeringen att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska

överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) gjorde regeringen bedömningen att det inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och uppgav att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2016/17:225

Samhällets krisberedskap

Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 24), skr. 2018/19:75 (S 12), skr. 2019/20:75 (S 6), skr. 2020/21:75 (S 5) och skr. 2021/22:75 (S 4). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården *: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

175

Skr. 2022/23:75

belastning på samhällets vårdresurser och tillkännagett detta för

Social-

regeringen (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f.).

departementet

Regeringen beslutade i regleringsbrev för budgetåret 2018 att ge

Socialstyrelsen i uppdrag att analysera vilken kapacitet svensk sjukvård

har vid överbeläggningar eller akut personalbrist samt vilka konsekvenser

sådan resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse. Uppdraget

redovisades den 19 december 2018.

Regeringen beslutade den 8 augusti 2018 att ge en särskild utredare i

uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och

vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag

på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser

långsiktigt bör utvecklas (S 2018:09, dir. 2018:77). I uppdraget ingick att,

utifrån kartläggning och analys, utarbeta en nationell färdplan för hur

beredskapen inom hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas avseende

allvarliga händelser i fredstid. Regeringen har vid tre tillfällen beslutat om

tilläggsdirektiv till Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap.

Den 14 november 2019 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir.

2019:83) med uppdrag att utreda åtgärder för att förebygga och hantera

situationer med brist på hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel även

om det inte föreligger någon allvarlig händelse som påverkar

försörjningen. Bakgrunden var de allvarliga problem med material-

försörjningen som hade drabbat några regioner.

Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S 2018:09) lämnade

den 2 april 2020 delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret

– underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23). Delbetänkandet

utgjorde underlag för arbetet med regeringens försvarspolitiska

proposition Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30). Den 31 mars

2021

lämnade

utredningen

delbetänkandet

En

stärkt

försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19).

Delbetänkandet innehåller förslag för att säkerställa hälso- och

sjukvårdens försörjning av läkemedel och sjukvårdsmateriel i vardagen,

vid allvarliga händelser i fredstid och vid höjd beredskap och krig. Den

23 februari 2022 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Hälso- och

sjukvårdens beredskap – struktur för ökad förmåga (SOU 2022:6).

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram ett underlag för att

förstärka den nationella förmågan vid masskadehändelser (S2021/02921).

Socialstyrelsen redovisade

uppdraget

den

1 september

2022

med

rapporten Förstärkning av nationell förmåga vid masskadehändelser.

Regeringen har den 10 november 2022 gett Socialstyrelsen i uppdrag att

ta fram nyckeltalsberäkningar och dimensionerande målbilder för hälso-

och sjukvårdens planering för civilt försvar (S2022/04257). Regeringen

har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 6 s. 79 f.,

bet.

2022/23:FöU1,

rskr.

2022/23:75)

gjort bedömningen att

tillkännagivandet om en översyn är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

4. Rskr. 2016/17:254

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10

176

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13), skr. 2019/20:75 (S 7), skr. 2020/21:75 (S 6) och skr. 2021/22:75 (S 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården* : Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. I propositionen Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform, (prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22, rskr. 2021/22:225), behandlas betänkandets lagförslag om möjligheten att få tillgång till en fast läkarkontakt och få välja utförare i primärvården.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft ett tilläggsuppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i fråga om indelningen av öppen och sluten vård.

Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att dagens lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. Myndigheten konstaterar i sin sammantagna slutsats att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär.

En särskild utredare fick den 4 maj 2022 i uppdrag att utreda och ge förslag på hur småskalig hälso- och sjukvårdsverksamhet kan anslutas till offentligt finansierad öppen vård i syfte att skapa långsiktighet och bättre förutsättningar för regionerna att säkerställa tillgång till en jämlik vård i hela landet. Förslaget ska omfatta läkare med olika specialistkompetenser. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 15 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

177

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

178

5. Rskr. 2016/17:326

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14), skr. 2019/20:75 (S 8), skr. 2020/21:75 (S 7) och skr. 2021/22:75 (S 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017 att ge utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård ett tilläggsdirektiv (S 2017:01, dir. 2017:97). Tilläggsdirektivet innehöll ett uppdrag om att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv (dir. 2018:90) till utredningen beslutades av regeringen den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag låg också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen lämnade ett delbetänkande 2017. Ett ytterligare delbetänkande God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) lämnades den 1 juni 2018. I mars 2020 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. en lagreglerad skyldighet för regionen och kommunen att samverka kring primärvården. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet.

Regeringen har vidare i skrivelsen Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280) behandlat frågor som rör sjuka äldre. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 25 juni 2018.

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.7.5, s. 152) beslutade regeringen att avsätta 12 miljoner kronor per år under 2018–2020 till Sveriges Kommuner och Regioner för samverkan vid utskrivning från sjukhus. Regeringen avsatte även 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99 avsnitt 5.9 s. 59) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan.

Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning av förstudien gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den 16 april 2020 om ett nytt samlat uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra insatser för att stödja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Det nya

uppdraget ersatte uppdraget att stödja kommunal hälso- och sjukvård och kompletterar tidigare beslutade uppdrag att följa upp omställningen till god och nära vård. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2023.

Den 14 juni 2022 beslutade riksdagen om regeringens proposition Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177) med förslag till en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgs- dokumentation som ersätter patientdatalagens (2008:355) bestämmelser om sammanhållen journalföring, (bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen ger verksamheter inom socialtjänsten som avser äldre personer eller personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvården möjlighet att få tillgång till varandras vård- och omsorgsdokumentation genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2016/17:346

Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården

Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 38), skr. 2018/19:75 (S 15), skr. 2019/20:75 (S 9), skr. 2020/21:75 (S 8) och skr. 2021/22:75 (S 7). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om bortre tidsgräns* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre tidsgräns för nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen har behandlat tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) och gjort bedömningen att det inte är lämpligt att generellt införa en bortre gräns för samtliga nya riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården, bl.a. för att det i vissa fall inte finns några andra fungerande lösningar. Genom bedömningen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör utforma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att genom de uppföljningar och utvärderingar som olika myndigheter gör med anledning av de överenskommelser som slutits mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tillkännagivandet blivit tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om översyn* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att de nuvarande riktade statsbidragen utan slutår i dagsläget bör kvarstå i sin

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

179

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

180

befintliga form bl.a. med hänsyn till att vissa av bidragen endast går till vissa regioner och hanteras som riktade statsbidrag utan tidsgräns. I propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om systematisk process* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och konstaterat att regeringen i budgetprocessen måste förhålla sig till de lagar och regler som finns på det ekonomiadministrativa området och att varaktigheten på de riktade statsbidragen fastställs genom denna process. I propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om prestations- baserade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att de

prestationsbaserade riktade statsbidragen inom ramen för överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner har uppföljningsuppdrag kopplade till sig, de ska vara så ändamålsenliga och kostnadseffektiva som möjligt, bl.a. avseende antal och detaljeringsgrad. Utvärdering och analys av vilka styrmedel som är mest ändamålsenliga beroende på insatsens karaktär sker löpande. Regeringen gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

7. Rskr. 2017/18:86

Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17), skr. 2019/20:75 (S 10), skr. 2020/21:75 (S 9) och skr.2021/22:75 (S 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet. 2017/18:SoU5 s. 10). Regeringen beslutade den 21 december 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över styrningen inom funktionshinderspolitiken (S 2017:09, dir. 2017:133). I kommittédirek- tivet omnämndes riksdagens tillkännagivande. Den 7 maj 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23). Med anledning av betänkandet beslutade regeringen den 23 september 2021 en strategi för systematisk uppföljning av funktions- hinderspolitiken. Beslutet innebär att 28 myndigheter som omfattas av beslutet får i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken under 2021– 2031 utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop.

2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Resultaten av upp-

Skr. 2022/23:75

följningen ska årligen lämnas till

Regeringskansliet i respektive

Social-

myndighets årsredovisning.

departementet

Den 23 september 2021 gav regeringen även Myndigheten för

delaktighet i uppdrag att ge stöd till de myndigheter som omfattas av

beslutet om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinders-

politiken. Uppdraget ska pågå så länge som uppdraget till myndigheterna

pågår.

Av budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.3

s. 113) framgår att strategin omfattar hela funktionshinderspolitiken, såväl

generella insatser som individuella stöd. Tillkännagivandet är inte slut-

behandlat. Regeringen avser återkomma till riksdagen. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 12 om valfrihet *: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med

funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja

utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017

(bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.).

LSS-utredningen (S 2016:03) har haft i uppdrag att se över

assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2016:40).

Utredningens slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och

assistansersättningen

(SOU 2018:88)

har

remissbehandlats.

Ärendet

bereds inom Regeringskansliet.

Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att

analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan

organiseras i ett statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76). I uppdraget

ingick bl.a. att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig

assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens

regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade

utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig

assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. Punkten är inte

slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 12.

8. Rskr. 2017/18:121

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18),

skr. 2019/20:75 (S 11), skr. 2020/21:75 (S 10) och skr. 2021/22:75 (S 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell

tillståndsplikt* : Riksdagen har tillkännagett att

regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som

innebär att samma krav på tillstånd

som

gäller för enskilda

för att

yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den

181

Skr. 2022/23:75

sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center-

Social-

partiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61).

departementet

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1

utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte

framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och

redovisade att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg

dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de

redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123).

Punktenstår därför åter som öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka

eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet.

Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2017/18:176

En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården

Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 24), skr. 2019/20:75 (S 13),

skr. 2020/21:75 (S 12) och skr.2021/22:75 (S 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (bet.

2017/18:SoU18 s. 22). Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en

parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en

ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän

när det gäller sjukvården. Vad gäller ansvarsfördelningen mellan staten

och de nuvarande huvudmännen konstaterade regeringen i

budgetpropositionen för

2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt

3.5

s. 44) att en utredning om statens kontra läns och regioners ansvar nyligen

hade avslutats av den s.k. Indelningskommittén, som lämnade betänkandet

Myndighetsgemensam

indelning – samverkan på regional

nivå

(SOU 2018:10).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 36 och

37) angavs att regeringen bedömde att frågan behöver analyseras vidare i

ljuset av de nya situationer och de behov som uppstått under hanteringen

182

av covid-19.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 s. 45) angavs följande. För att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården bör Coronakommissionens slutsatser inväntas.

Coronakommissionen (S 2020:09) lämnade sitt andra delbetänkande den 29 oktober 2021 Sverige under pandemin del 1 (SOU 2021:89) och sitt slutbetänkande den 25 februari 2022 Sverige under pandemin del 2 (SOU 2022:10). Utredningen om ökade förutsättningar för hållbara investeringsprojekt i framtidens hälso- och sjukvård (S 2019:03) lämnade den 31 augusti 2021 sitt slutbetänkande Riksintressen i hälso- och sjukvården – stärkt statlig styrning för hållbar vårdinfrastruktur (SOU 2021:71). Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 48) angavs följande. Regeringen avser att tillsätta en utredning under

2023 med uppdrag att analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna

Skr. 2022/23:75

förslag beträffande möjligheten att långsiktigt införa ett delvis eller helt

Social-

statligt huvudmannaskap. Utredningen ska även beakta för- och nackdelar

departementet

med regionala organisationer baserade på exempelvis dagens sex

sjukvårdsregioner. Syftet är att hälso- och sjukvården ska ha bättre

förutsättningar att erbjuda en god och jämlik vård som utgår från

behovsprincipen. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2017/18:237

Landsbygdspolitik

Mot. 2017/18:3855 yrkande 21, bet. 2017/18:MJU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 23), 2019/20:75 (Ku 18),

2020/21:75 (Ku 13) och 2021/22:75 (Ku 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om föreningslivet på landsbygden* : Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om förenklingar i administrationen

av stöd till föreningslivet på landsbygden (bet. 2017/18:MJU18 s. 35).

Många av föreningslivets insatser på landsbygden har skett inom ramen

för Sveriges landsbygdsprogram 2014–2020 där det har pågått ett

kontinuerligt förenklingsarbete under hela programperioden. Regeringen

gav i november 2020 Statens jordbruksverk i uppdrag att utarbeta förslag

till åtgärder i den strategiska planen för den gemensamma

jordbrukspolitiken åren 2023–2027 (N2020/02625). I uppdraget ingick att

redovisa administrativa kostnader och konsekvenser för stödmottagare och

vilka överväganden som gjorts för att åstadkomma förenklingar. Statens

jordbruksverk redovisade i huvudsak uppdraget i december 2021. Den

16 december 2021 beslutade regeringen en strategisk plan för

genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023–

2027 som då även lämnades över till Europeiska kommissionen. Den

31 mars 2022 tog Sverige emot kommissionens observationsbrev med 262

observationer gällande den strategiska planen, vilket resulterade i att

justeringar har gjorts i fråga om vissa åtgärder. Regeringen beslutade den

22 september 2022 på nytt en strategisk plan för genomförandet av den

gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023–2027 (N2022/01849) som

innehöll revideringar. Totalt omfattar den strategiska planen drygt 60

miljarder kronor, där en del (45 miljarder kronor) utgör medel från EU och

en del (15 miljarder kronor) är svensk finansiering. Utöver dessa medel

satsas ca. 4,3 miljarder kronor på nationella insatser för jordbruket, miljön

och utvecklingen i Sveriges landsbygder under samma period.

Kommissionen godkände den strategiska planen den 28 oktober 2022

(N2022/01849). En tydlig förenkling inom den gemensamma

jordbrukspolitiken för föreningslivet på landsbygden är att metoden

Leader från 2023 finansieras enbart genom en fond, Europeiska

jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) i stället för genom

fyra olika fonder (EJFLU, Europeiska Havs- och fiskerifonden,

Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden).

Förändringen förväntas bidra till förenklingar för alla som berörs av

Leader, inbegripet föreningar på landsbygden. Regeringen har också

vidtagit en rad åtgärder i styrningen av Statens jordbruksverk som syftar

183

Skr. 2022/23:75

till att minska administrationen, korta handläggningstiderna och

Social-

effektivisera myndigheten. I det arbetet har bland annat

departementet

Ekonomistyrningsverket,

Statskontoret

och

Myndigheten

för

digitalisering bidragit.

Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna avslutas under

2023. Punkten är inte slutbehandlad.

184

11. Rskr. 2017/18:242

Civila samhället inklusive trossamfund

Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273, 2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735 yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24), 2019/20:75 (Ku 19), 2020/21:75 (Ku 14) och 2021/22:75 (Ku 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hedersrelaterade brott (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund (Ku 2016:01) betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande, om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats.

I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning (S 2017:06) betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70). I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats.

I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen (Ku 2018:01) betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35). I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att statliga bidrag går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden

konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inbegripet trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning.

I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrati- villkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar remissbehandlingen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats. Den 2 augusti 2022 lämnade regeringen propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civil- samhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet.

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2020, 2021 och 2022 utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat (Ku2021/00720) hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt myndighetens regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01929) utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2021 redovisat (Ku2022/00385) hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförord- ningarna. MUCF ska enligt myndighetens regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01930) återigen redovisa hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.6.1 s. 83) tillfördes medel till anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder som bl.a. har möjliggjort en permanentning av Länsstyrelsen i Östergötlands läns uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. I december 2020 gav regeringen Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid myndigheten (A2020/02708). Genom förordningen (2022:1345) om

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

185

Skr. 2022/23:75

nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, som trädde i kraft

Social-

den 1 oktober 2022, beslutade regeringen att det nationella centrumet ska

departementet

finnas vid Länsstyrelsen i Östergötlands län och om centrumets uppgifter.

Centrumet ska bl.a. stödja och bidra till ett strategiskt, förebyggande och

kunskapsbaserat arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck på nationell,

regional och lokal nivå. Ökningen av anslaget i budgetpropositionen för

2021 har även möjliggjort en permanentning av samtliga länsstyrelsers

uppdrag att inom sina län motverka bland annat hedersrelaterat våld och

förtryck.

Den 3 november 2021

beslutade

regeringen om

förordningen

(2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot

kvinnor som ska styra länsstyrelsernas arbete på området mäns våld mot

kvinnor långsiktigt. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1

utg.omr. 13 avsnitt 5.6 s. 66) har regeringen föreslagit att arbetet mot

hedersrelaterat våld och förtryck intensifieras genom en kraftigt förstärkt

långsiktig satsning. Det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och

förtryck förstärks permanent med 50 miljoner kronor

per år. Flera

myndigheter får förstärkta

uppdrag,

till exempel Länsstyrelsen i

Östergötlands län som får ett förstärkt uppdrag att stödja utvecklingen av regionala resurscentra för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck (A2022/01652). Även MUCF får ett förstärkt uppdrag (Ku2022/01930) om att genomföra informationsinsatser till yrkesverksamma och andra vuxna som möter unga nyanlända och unga asylsökande i sitt arbete eller inom ideella engagemang.

Under mandatperioden bör vidare skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck stärkas. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2017/18:260

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30), skr. 2019/20:75 (S 16), skr. 2020/21:75 (S 14) och skr. 2021/22:75 (S 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detalj- handelsmonopol *: Riksdagen har tillkännagett att regeringen, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f). Gårdsföräljningsutredningen (S 2020:15) har sett över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (dir. 2020:118). Utredningen skulle bland annat att göra en EU- rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Gårdsföräljningsutredningen redovisade sitt uppdrag den 8 december 2021 i betänkandet En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95). Betänkandet har remissbehandlats. Punkten är inte slutbehandlad.

186

13. Rskr. 2017/18:293

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34), skr. 2019/20:75 (S 17), skr. 2020/21:75 (S 15) och skr. 2021/22:75 (S 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 51) redovisade regeringen att regeringen under 2019 har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet.

Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att analysera förutsättningarna för ett primärvårdsregister, vilket också är en grundförutsättning för att kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar. Socialstyrelsen redovisade uppdraget till regeringen den 25 februari 2021 i rapporten Nationell insamling av registeruppgifter från primärvården. Rapporten innehåller förslag till hur uppgifter från primärvården kan komplettera patientregistret. Rapporten har remissbehandlats.

Regeringen har även gett E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett flertal uppdrag inom området för att skapa bättre förutsättningar för tillgängliggörande av hälsodata (bl.a. S2020/04093, S2021/00581 och S2021/00823). Uppdrag att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur (S2021/06170), Uppdrag att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) och Uppdrag att genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för bilddiagnostik (S2021/05259).

E-hälsomyndigheten lämnade den 1 juni 2022 en delredovisning och har den 1 februari 2023 lämnat en slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur för kvalitetsregister (S2021/06170). Socialstyrelsen slutredovisade uppdraget att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) den 1 oktober 2022. E-hälsomyndigheten har lämnat redovisningar av uppdraget att genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för bilddiagnostik (S2021/05259) och myndigheten har lämnat en slutrapport den 1 december 2022. E-hälsomyndigheten har också haft ett uppdrag att kartlägga, analysera och ge förslag på hur en

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

187

Skr. 2022/23:75

nationell listningstjänst ska kunna inrättas i statlig regi (S2022/01375) och

Social-

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att förbereda arbetet med att meddela

departementet

föreskrifter om listningstjänst för vårdval (S2022/01374). Båda dessa

uppdrag har redovisats i januari 2023. E-hälsomyndigheten har dessutom

uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem

kan utvecklas, organiseras och förvaltas (S2022/01372), som ska

slutredovisas senast den 31 augusti 2023. Regeringen anser att det finns

skäl att avvakta resultaten av uppdragen och avser att återkomma till

riksdagen därefter. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2017/18:329

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 39), skr. 2019/20:75 (S 19),

skr. 2020/21:75 (S 17) och skr. 2021/22:75 (S 14).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om retroaktiv utbetalning m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att skärpa regelverket för

efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27 s. 5 f.). Enligt tillkännagivandet bör

regeringen dels återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att

efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en

månad före ansökningstillfället, dels utreda om efterlevandestöd ska få

lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8)

lämnade regeringen förslag om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för

längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Genom förslaget

om begränsning till en månads retroaktivitet för efterlevandestöd ansåg

regeringen att tillkännagivandet i den del som avser retroaktiviteten var

tillgodosett (s. 28 f.).

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1,

utg.omr. 12 s. 21) att en arbetsgrupp i Socialdepartementet såg över

regelverket för efterlevandestöd för barn som är omhändertagna för vård

på eller boende i verksamhet som bekostas av det allmänna.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har haft i uppdrag att granska

hur socialförsäkringsförmåner påverkas när det allmänna placerar barn.

Uppdraget slutredovisades den 30 september 2021 i rapporten Placerade

barn och socialförsäkringen (rapport 2021:8). I delrapporten Placerade

barn och socialförsäkringen (rapport 2021:6) pekar ISF på brister i såväl

tillämpning som utformning av socialförsäkringsförmånernas regelverk

relaterat till placeringsprocessen, men dessa brister gäller främst andra

förmåner än efterlevandestödet. Regeringen har den 22 juni 2022 gett

Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stöd- och

informationsmaterial om hur socialförsäkringar påverkas när barn placeras

utanför det egna hemmet för att skapa bättre förutsättningar för

kommunernas arbete.

Regeringen har i propositionen Efterlevandestöd för barn som får vård

eller boende bekostat av det allmänna (prop. 2021/22:182,

bet. 2021/22:SfU27, rskr. 2021/22:385) redovisat tillkännagivandet som

188

slutbehandlat (s. 7). Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2020

bedömningen att lagförslagen i propositionen tillsammans med ändringen

Skr. 2022/23:75

av bestämmelserna om utbetalning av efterlevandestöd som trädde i kraft

Social-

den 1 januari 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) tillgodosåg

departementet

tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

15. Rskr. 2017/18:353

Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden

Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43), skr. 2019/20:75 (S 20),

skr. 2020/21:75 (S 18) och skr. 2021/22:75 (S 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om returrätten *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som

kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen

beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket i uppdrag att utreda

om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden

bör införas. Läkemedelsverket redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2021.

Av redovisningen framgår att myndigheten föreslår att även läkemedel

som kräver kyl- eller frysförvaring ska kunna omfattas av returrätten,

under vissa förutsättningar. För närvarande övervägs hur

Läkemedelsverkets rapport ska tas om hand. Det övervägs att ta fram en

kompletterande promemoria som ska remissbehandlas under andra

halvåret 2023. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen.

Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2017/18:354

Klassificering av nya psykoaktiva substanser

Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 44), skr. 2019/20:75 (S 21),

skr. 2020/21:75 (S 19) och skr. 2021/22:75 (S 16).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generisk klassificering *: Riksdagen

har tillkännagett för

regeringen att den bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder

som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya

psykoaktiva substanser (bet. 2017/18:SoU27

s. 5 f.). Narkotika-

utredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv

narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande

arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för

skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels-

och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår att

undersöka erfarenheter från länder som har infört systemet med generisk

klassificering av nya psykoaktiva substanser. Regeringen avser att

återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i samband

med budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2017/18:389

Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

189

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

190

Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49), skr. 2019/20:75 (A 11), skr. 2020/21:75 (A 6) och skr. 2021/22:75 (A 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Promemorian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23) har publicerats och den 14 november 2019 gav regeringen Barnombudsmannen ett uppdrag att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. Barnombudsmannen har därefter i myndighetens regleringsbrev för 2021, 2022 och 2023 fått fortsatt uppdrag att genomföra insatser utifrån bl.a. vägledningen. Uppdragen ska redovisas den 31 mars 2023 respektive den 1 mars 2024. Den 30 juni 2022 fick Statskontoret i uppdrag att följa upp och analysera kunskapslyftet för barnets rättigheter i statliga myndigheter, kommuner och regioner (S2022/03183). Mot bakgrund av resultatet ska Statskontoret lämna förslag på hur strukturen för ett långsiktigt kunskapsstöd till statliga myndigheter, kommuner och regioner i frågor som rör barnets rättigheter kan utvecklas. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 maj 2023 och slutredovisas senast den 15 oktober 2023. Barnkonventionsutredningen (S 2018:03), som har haft i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen, överlämnade sitt betänkande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) den 12 november 2020.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2024 när resultaten av pågående uppdrag har redovisats. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

18. Rskr. 2018/19:61

Ny lag om tobak och liknande produkter Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 63), skr. 2019/20:75 (S 24), skr. 2020/21:75 (S 22) och skr. 2021/22:75 (S 19).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om marknadsföring och handel, c)* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar (bet. 2018/19:SoU3 s. 15 f.). Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Reglering av alkoglass m.fl. produkter (prop. 2018/19:59, bet. 2018/19:SoU18, rskr. 2018/19:239). I propositionen anges bland annat följande. Enligt utskottet ska det vara tillåtet att visa bilder på

tobaksförpackningar på en webbsida för handel på internet, trots att det inte har utfärdats något utgivningsbevis. De formella kraven kring beredning av nya lagförslag innebär att regeringen inte hinner lämna några lagförslag till den 19 mars 2019. Regeringen avser i stället att återkomma till riksdagen gällande tillkännagivandet. Tillkännagivandet är alltså inte slutbehandlat. Vad gäller frågan om marknadsföring av tobaksvaror finns det anledning att tydliggöra att det även framöver är tillåtet att tillhandahålla tobaksvaror för försäljning på internet. Till följd av riksdagens beslut att behålla tobakslagens reglering kring marknadsföring är rättsläget kring vad som är tillåten marknadsföring på internet fortfarande oklart. Det får fram till att regeringen återkommit gällande tillkännagivandet ankomma på rättstillämpningen att pröva vilken typ av marknadsföring som är tillåten vid internetförsäljning av tobaksvaror (prop. s. 117).

Utredningen om översyn av vissa frågor på tobaksområdet (S 2020:02) har haft i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor på tobaksområdet (dir. 2020:9). I uppdraget ingick bl.a. att analysera de svenska reglerna om marknadsföring och sponsring av tobak, e-cigaretter och påfyllnings- behållare. Utredningen lämnade sitt betänkande Hårdare regler för nya nikotinprodukter (SOU 2021:22) den 29 mars 2021. I betänkandet föreslogs bland annat särskilda marknadsföringsbestämmelser för tobaksvaror, e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 31 mars 2022 propositionen Hårdare regler för nya nikotinprodukter (prop. 2021/22:200) och lämnade lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet samt omnumrering i lagtexten. Genom förslagen i propositionen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat (bet. 2021/22:SoU31, rskr. 2021/22:443).

Punkten är slutbehandlad.

19. Rskr. 2018/19:193

Frågor om psykisk ohälsa

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 35), skr. 2020/21:75 (S 27) och skr. 2021/22:75 (S 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m.* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 s. 32 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Regeringen bör efter det att översynen har gjorts utreda möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Därutöver bör regeringen enligt tillkännagivandet se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroende- sjukdom.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

191

Skr. 2022/23:75

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av

Social-

samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt

departementet

föreslagit hur vården kan förbättras. Uppdraget redovisades till regeringen

den 30 november 2019.

Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har haft i uppdrag att föreslå hur

samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan

säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form

av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande

tillstånd. Syftet med uppdraget var att analysera och lämna förslag på hur

samverkan för personer med samsjuklighet kan förbättras mellan

huvudmännen och mellan verksamheter med samma huvudman och se

över ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och lämna förslag på hur

ansvaret för personer med samsjuklighet kan samlas hos en huvudman.

Utredningen skulle också analysera för- och nackdelar med en gemensam

lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt lagen

(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) eller lagen

(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och om möjligt föreslå hur

frågan kan hanteras vidare.

Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen ett tilläggsdirektiv till

utredningen. Tilläggsuppdraget innefattade bland annat att utredaren

skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas

utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes

samtidigt.

I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutredningen uppdraget

enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet –

En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade

insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Betänkandet har

remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande Från delar

till helhet – Tvångsvård som en del av en sammanhållen och person-

centrerad vårdkedja (SOU 2023:5) lämnades den 31 januari 2023. Remiss-

behandling av betänkandet pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2018/19:233

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36), skr. 2020/21:75 (S 28) och

skr. 2021/22:75 (S 22).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården* :

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en

årlig rapport om konsekvenserna för akutsjukvården (bet. 2018/19:SoU8

s. 26 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen i lämpligt sammanhang

årligen till riksdagen rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården

vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens kon-

centration. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att löpande

rapportera om arbetet med omställningen av den högspecialiserade vården

och i det ingår att rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3

192

s. 22) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och

angav följande. Socialstyrelsen lämnade sin senaste lägesrapport den 8 december 2020. I rapporten beskrivs bl.a. hur flera perspektiv, däribland akutsjukvårdsperspektivet genomsyrar konsekvensanalyserna som görs löpande inför beslut om nationell högspecialiserad vård. Konsekvens- analysen görs tillsammans med beredningsgrupperna med professions- företrädarna som är knutna till arbetet med högspecialiserad vård. Socialstyrelsen presenterade sitt arbete för Socialutskottet 12 mars 2021. Socialstyrelsen fortsätter att följa frågan noggrant.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg) slutbehandlat tillkännagivandet genom att anföra följande. Socialstyrelsen har också påbörjat arbetet med att på systemnivå följa hur t.ex. universitets- och akutsjukvården påverkas av koncentrationen. En baslinjemätning som utgör grunden för framtida utvärderingar av bl.a. akutsjukvården genomfördes under 2022. Regeringen avser att i varje års resultat- redovisning i budgetpropositionen redogöra för eventuella konsekvenser för akutsjukvården. (Prop. s. 19). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 19 om vårdvalssystem – LOV *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård.

Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs- analys i uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

193

Skr. 2022/23:75

vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård,

Social-

eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt

departementet

starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för

ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt

slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt

möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för

patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22).

Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att

regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom

rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för

utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om vad som gäller när en person

får vård utanför sin egen region. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om valfrihet i slutenvården – patientlagen* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka

möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.).

Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och

omsorgsanalys i uppdrag att följa upp patientlagens (2014:821)

genomslag. Uppdraget innebar att myndigheten skulle analysera

patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de

valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers

möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har

inneburit för hälso- och sjukvården. I uppdraget ingick det även att

redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter,

huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka

patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten skulle

dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med

utgångspunkt i principen vård efter behov. Myndigheten redovisade den

27 oktober 2021 sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I

rapporten beskrivs bland annat att dagens lagstiftning i sig inte är

tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats

konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja

vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård,

eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt

starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för

ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt

slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt

möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för

patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22).

Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att

regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom

rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för

utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om vad som gäller när en person

får vård utanför sin egen region.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård

(S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med

uppdelningen i öppen och sluten vård (dir. 2017:97). Utredningen lämnade

sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso-

och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020.

194

Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 57 om gemensamma standarder *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra gemensamma nationella specifikationer, dvs. överenskommelser om hur standarder ska tillämpas i olika situationer för att underlätta informationsutbyte, inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. I uppdraget ingick att inrätta en funktion dit berörda målgrupper kan vända sig för att få information om vilka gemensamma specifikationer som finns samt vägledning i hur de kan tillämpas. E-hälsomyndigheten redovisade sitt uppdrag den 30 september 2021. Av redovisningen framgår bland annat att funktionen för att sammanställa och tillgängliggöra specifikationer nu är i drift och att en webbaserad tjänst har lanserats.

Förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten har ändrats för att formalisera myndighetens arbete med specifikationer. Enligt ändringen, som trädde i kraft den 2 januari 2022, ska myndigheten ansvara för att fastställa vilka e-hälsospecifikationer som ska vara nationella och gemensamma och tillgängliggöra information om dessa samt samordna och stödja berörda aktörers arbete med att ta fram och använda sådana specifikationer. Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktionsenliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutvecklare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika områden, för att underlätta för kommuner och regioner i deras arbete med att anpassa och utveckla sina informationssystem. Myndigheten hade också under 2020 i uppdrag att bistå Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i arbetet med att utveckla vårdförlopp. I uppdraget ingick bl.a. att identifiera och beskriva information som kan struktureras och uttryckas på ett enhetligt sätt och det framgår uttryckligen att myndigheten bör föra dialog med standardiseringsorganisationerna och samordna arbetet med det standardiseringsarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen redovisade uppdraget i mars 2021 i rapporten Bistå arbetet med att utveckla personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

Staten och SKR har sedan flera år årliga överenskommelser avseende nationella kvalitetsregister, inom vilka Nationella programmet för datainsamling, NPDi, är en del. Centralt för NPDi är användning av standarder både avseende informatik och teknik. Standardiseringsarbete pågår på många olika nivåer, och mycket görs inom EU. Bland annat har Europeiska kommissionens förslag till förordning om ett europeiskt hälsodatautrymme som lämnades i maj 2022 och andra pågående EU- initiativ stor påverkan på området. Inom ramen för Vision e-hälsa 2025 deltar bland annat E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Myndigheten för digital förvaltning, SKR, Statens institutionsstyrelse och Inera AB i en samverkansgrupp för standarder. Samverkansgruppen kommer under

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

195

Skr. 2022/23:75

2023 att redovisa ett första förslag till nationell strategi för enhetlig

Social-

tillämpning av internationella standarder inom e-hälsa. Punkten är inte

departementet

slutbehandlad.

Punkt 58 om översyn av patientdatalagen* : Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns

anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant

lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Utredningen om sammanhållen

information inom vård och omsorg (S 2019:01) har haft i uppdrag att

utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och

mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (dir. 2019:37). Utredningen

skulle bl.a. se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan

vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad

informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso-

och

sjukvården.

Den

18 januari 2021

lämnades

delbetänkandet

Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4). I

betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgs-

dokumentation och kvalitetsuppföljning. Delbetänkandets lagförslag

avseende sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation behandlades i

propositionen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop.

2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen

(2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i

kraft den 1 januari 2023 och innebär att vårdgivare får tillgång till

personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och

omsorgsgivare. Delbetänkandet i den del som avser kvalitetsuppföljning

bereds fortsatt inom Regeringskansliet.

Den 31 maj 2021 lämnade utredningen om sammanhållen information

inom vård och omsorg sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och

omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU

2021:39). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom

Regeringskansliet.

Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) tillsattes

den 12 maj 2022. I direktiven till utredningen (dir. 2022:41) anförs att det

finns skäl att se över gällande lagstiftning för att anpassa den till

teknikutvecklingen och samhällets digitala omställning och att lagstift-

ningen ska ses över för att undersöka vilka legala förutsättningar som

krävs för att kunna möjliggöra utveckling av mer individanpassad vård och

behandling. Utredningen ska, bl.a. analysera vilka möjligheter som finns

för sekundäranvändningen av hälsodata från flera individer för vård och

behandling av andra enskilda individer samt analysera möjligheterna till

sekundäranvändning av hälsodata från hälso- och sjukvården för vissa

andra närliggande ändamål, inklusive forskning, utveckling och

innovation. Utredningen ska även, om det behövs, lämna nödvändiga

författningsförslag för att utöka möjligheterna till sekundäranvändning av

hälsodata. Av direktiven till utredningen framgår också att det i

sammanhanget är av stor vikt att skyddet för den personliga integriteten

respekteras och att informationssäkerheten säkras. Uppdraget ska

redovisas senast den 23 september 2023.

Utredningen om hälsodata som nationellt intresse – en lagstiftning för

interoperabilitet tillsattes den 30 juni 2022 och ska analysera och föreslå

ändamålsenliga och samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som bedöms

196

vara

motiverade

för

att åstadkomma

en bättre

och säkrare

informationsförsörjning av hälsodata mellan system och aktörer (dir. Skr. 2022/23:75 2022:98). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att på samtliga områden Social-

lämna de författningsförslag som utredningen anser motiverade för att departementet åstadkomma bättre informationsförsörjning av hälsodata. Uppdraget ska

redovisas senast den 30 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 19, 20, 57 och 58.

Riksmötet 2019/20

21. Rskr. 2019/20:171

Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro Skr. 2019/20:50, bet. 2019/20:SfU13

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 30) och skr. 2021/22:75 (S 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om jämställd sjukfrånvaro *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen dels bör ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp läkarintygsskrivande, dels bör tillsätta en utredning i syfte att motverka osakliga könsskillnader i sjukfrånvaro (bet. 2019/20:SfU13 s. 6 f.).

I budgetpropositionen för 2022 redovisades vidtagna åtgärder för riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 31 f.). I propositionen anfördes följande. Regeringen har, i ett första steg, i regleringsbrevet för 2021 gett Försäkringskassan i uppdrag att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Försäkringskassan redovisade uppdraget den 29 juni 2021. Vid genomförandet av uppdraget har Försäkringskassan haft dialoger med Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården och deras gemensamma bild är att uppföljningar kan ge nytta inom samverkansarbetet.

Regeringen har därefter i myndigheternas regleringsbrev för 2022 lämnat fortsatta uppdrag till Försäkringskassan respektive Socialstyrelsen att skapa förutsättningar för uppföljningar av läkarintyg.

Uppdragen har genomförts i dialog med företrädare för hälso- och sjukvården. Myndigheterna redovisade uppdragen i oktober 2022. Deras slutsats är att det för närvarande inte finns någon möjlighet att följa upp läkarintyg på vårdgivarnivå. Myndigheternas utredning har visat att det system som initialt bedömdes kunna användas för ändamålet inte går att använda för att följa läkarintyg på vårdgivarnivå då varje region äger och driftar sina egna it-system.

Utredningen Sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering (S 2022:07, dir. 2022:64) ska slutredovisa sitt arbete senast den 1 mars 2024. Vidare ska Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden (S 2022:06, dir. 2022:63) slutredovisa sitt arbete senast den 7 juni 2023. Inspektionen för socialförsäkringen har fått ett uppdrag att analysera Försäkringskassans handläggning utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Uppdraget ska slutredovisas den 31 oktober 2024. Dessutom har Försäkringskassan i myndighetens regleringsbrev fått ett uppdrag att analysera skillnader i nyttjande av sjukförsäkringen, som ska slutredovisas den 1 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

197

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

198

22. Rskr. 2019/20:173

Folkhälsofrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 32) och skr. 2021/22:75 (S 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2019/20:SoU5 s. 21 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.3 s. 81) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett uppdrag att till- sammans med ett tjugotal berörda myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2020/06171). I arbetet ska bl.a. hbtq-personer särskilt lyftas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2023. Rege- ringen har också gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en kartläggning av ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa (S2021/01354). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2023.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut- behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smittskyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.).

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folk- hälsomyndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingår att peka ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin och lämna förslag på uppdateringar. Underlaget ska verka för att insatserna ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska situationen. Den nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande aktuell men det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en aktuell beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskapsläget om att välinställd hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan förra strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten ska redovisa uppdraget senast den 30 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 6.

23. Rskr. 2019/20:174

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 33) och skr. 2021/22:75 (S 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om utvärdering av narkotikapolitiken m.m.* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en nollvison när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av narkotikapolitiken (bet. 2019/20:SoU7 s. 22 f). I propositionen En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (prop. 2020/21:132 s. 65, bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375) behandlades tillkännagivandet och bedömdes slutbehandlat i den del som avser en nollvision för narkotikarelaterade dödsfall, genom att regeringen fastställde ett mål om en nollvision avseende dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar ska inkluderas i ANDTS-strategin. I propositionen anfördes att tillkännagivandet i denna del därmed skulle anses slutbehandlat (prop. 2020/21:132 s. 65, bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375).

Riksdagen har i tillkännagivandet vidare uppmanat regeringen att utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken. Regeringen angav i samma proposition att denna del av tillkännagivandet alltjämt bereds i Regeringskansliet och inte är slutbehandlad (prop. 2020/21:132 s. 65 f., bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375).

Riksdagen beslutade att avslå regeringens proposition och riktade ett tillkännagivande till regeringen om en ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375), se vidare rskr. 2020/21:375 punkt 2.

I mars 2022 överlämnade regeringen skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen bedömde i skrivelsen att den del av tillkännagivandet som avser en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall är tillgodosett samt att regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i sin helhet och att detta är inte slutbehandlat (skr. 2021/22:213 s. 66). Narkotikautredningen (S 2022:01) har fått i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). Punkten är inte slutbehandlad.

24. Rskr. 2019/20:275

Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 42) och skr. 2021/22:75 (S 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om digitalisering i vården *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digitalisering i vården (bet.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

199

Skr. 2022/23:75

2019/20:SoU11 s. 75 f.). Utredningen om samanhållen information inom

Social-

vård och omsorg (S 2019:019) har haft i uppdrag att utreda och lämna

departementet

förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och

hälso- och sjukvård

(dir. 2019:37). Utredningens

delbetänkande

Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4) berör delar

av tillkännagivandet. I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen

vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. I maj 2021

lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och

omsorgsuppgifter och

förenklad behörighetskontroll

inom vården

200

(SOU 2021:39). De båda betänkandena har remissbehandlats. Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att den del av tillkännagivandet har tillgodosetts som rör att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning mellan hälso- och sjukvård och vissa delar av socialtjänsten, och att tillkännagivnadet var slutbehandlat.

I fråga om den del av tillkännagivandet som avser patientens samtycke till att uppgifter om patienten görs tillgängliga för andra vårdgivare, har förslag till reglering lämnats i betänkandet Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). Ärendet bereds i Regeringskansliet.

Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) ska bl.a. analysera vilka möjligheter som, utifrån befintlig lagstiftning kring offentlighet och sekretess, tystnadsplikt samt dataskydd, finns för att möjliggöra sekundäranvändning av hälsodata från hälso- och sjukvården för ändamålen forskning, utvecklings- och innovationsverksamhet, undervisning på akademisk nivå samt statliga och regionala och kommunala myndigheters beslutsfattande. Analysen ska även innefatta en analys av den enskildes behov av skydd för den personliga integriteten. För att möjliggöra en sådan sekundäranvändning ska utredningen bedöma om det behövs författningsändringar och då särskilt redogöra för hur författningsförslagen förhåller sig till regleringar om offentlighet och sekretess, tystnadsplikt och dataskydd, och till den enskildes behov av skydd för den personliga integriteten. Uppdraget ska redovisas senast den 21 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

25. Rskr. 2019/20:291

Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SoU24

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 47) och skr. 2021/22:75 (S 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser (bet. 2019/20:SoU24 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 135 och 136) behandlade regeringen tillkännagivandet och anförde att tillkännagivandet innebär att regeringen ska skyndsamt bereda ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för

personer med en annan bosättningskommun och återkomma till riksdagen. Den lagändring som riksdagen anfört är komplicerad och förutsätter en grundlig juridisk analys. Givet att lagändringen skulle vara tillfällig och gälla under sommaren 2020 bedömer regeringen att detta inte är möjligt att hinna genomföra. Frågan om behovet av ändringar i socialtjänstlagen har varit aktuell under våren men de signaler regeringen hittills har fått tyder på att kommunerna själva har lyckats lösa detta genom dialog. Regeringen avser inte att gå riksdagen till mötes i denna fråga. I budgetpropositionen ansåg regeringen i och med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat.

I sitt yttrande över regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2020 (skr. 2020/21:75) anför socialutskottet att utskottet inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser ska bedömas som slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21 s. 105).

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt hur utbrottet av covid-19 påverkade tillämpningen av ansvarsbestämmelserna i 2 a kap. socialtjänstlagen (2001:453) vad gäller enskildas rätt till hemtjänstinsatser från vistelsekommun vid tillfällig semestervistelse och s.k. delårsboende.

Regeringen behandlade tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) och anförde att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen.

Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och avser återkomma i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

26. Rskr. 2019/20:309

Socialtjänst- och barnfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 49) och skr.2021/22:75 (S 29). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 22 om expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad först *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad Först (bet. 2019/20:SoU9 s. 39 f.). Den 26 november 2020 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att bl.a. analysera och ge förslag på åtgärder för att stödja kommunernas införande av, den i de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende, föreslagna insatsen Bostad först, i syfte att öka antalet inskrivna och öka följsamheten.

I september 2021 redovisade Socialstyrelsen uppdraget i rapporten Förebygga och motverka hemlöshet. Myndigheten föreslår bl.a. att ett flerårigt riktat statsbidrag till kommunerna för att utöka eller starta Bostad först-verksamheter och att regeringen utser en lämplig myndighet som får nationellt ansvar för metodstöd, utbildning och uppföljning av Bostad först.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

201

Skr. 2022/23:75

I juli 2022 beslutade regeringen en nationell hemlöshetsstrategi för

Social-

perioden 2022–2026. Inom ramen för strategin beslutade regeringen att ge

departementet

flera uppdrag till Socialstyrelsen och länsstyrelserna. Ett av uppdragen

innebär att Socialstyrelsen ska utgöra ett nationellt stöd vid

implementering av metoden Bostad först. I uppdraget ingår att samverka

och kontinuerligt inhämta kunskap och erfarenhet från Sveriges

Kommuner och Regioner (SKR), berörda delar av forskarsamhället,

civilsamhället, Sveriges Allmännytta och relevanta myndigheter.

Socialstyrelsen ska samverka med civilsamhällets organisationer samt

även fungera som ett nationellt nätverk för informations- och

erfarenhetsutbyte. I budgetpropositionen för 2023 ansåg regeringen att

tillkännagivandet genom detta uppdrag var tillgodosett och slutbehandlat

(prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 146). Punkten är slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

27. Rskr. 2020/21:61

Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform

Prop. 2019/220:164, bet. 2020/21:SoU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 58) och 2021/22:75 (S 30).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag *: Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag

(bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Utskottet anför i betänkandet att hälso-

främjande insatser bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag. Enligt

utskottet bör även rehabilitering ingå i primärvårdens grunduppdrag.

Avslutningsvis anser utskottet att primärvården bör få ansvar för

uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och

sjukvården. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma till

riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

I det nationella grunduppdraget för primärvården, som regleras i hälso-

och sjukvårdslagen (2017:30) och trädde i kraft den 1 juli 2021, ingår att

regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör primärvård

särskilt ska bl.a. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl

befolkningens behov som patientens individuella behov och förut-

sättningar. I propositionen Inriktning för nära och tillgänglig vård – en

primärvårdsreform (prop. 2019/20:164 s. 81, bet. 2020/21:SoU2, rskr.

2020/21:61) beskrivs arbetet med att genomföra Socialstyrelsens

nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna

omfattar levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol.

Den 9 juni 2022 beslutade regeringen propositionen Ökad kontroll i

hälso- och sjukvården (prop. 2021/22:260, bet. 2022/23:SoU5, rskr.

2022/23:116). I propositionen föreslås bl.a. att primärvårdens

grunduppdrag ska omfatta rehabiliterande insatser (avsnitt 7).

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5

s. 99), avsätter regeringen 145 miljoner kronor för hälsosamtal riktade till

äldre personer, genom vilka kommuner och regioner söker upp äldre

202

personer för att diskutera den enskildes livssituation.

Från och med 2024 beräknas 100 miljoner kronor avsättas årligen. I budgetpropositionen för 2023 avsätter regeringen 50 miljoner kronor 2023 och beräknar att avsätta 100 miljoner kronor 2024 samt 200 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2025 för att stödja kommuner och regioner för att stärka och vidareutveckla det förebyggande arbete för barn och unga genom t.ex. hembesöksprogram inom barnhälsovården (BVC). Punkten är inte slutbehandlad.

28. Rskr. 2020/21:80

Huvudmannaskap för personlig assistans Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU10

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 61) och skr. 2021/22:75 (S 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om huvudmannaskap för personlig assistans *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 151 f.) gjorde regeringen bedömningen att det mot bakgrund av frågans komplexitet inte är möjligt att presentera ett lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett för regeringen. Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör statligt huvudmannaskap för personlig assistans (dir. 2021:76). Utredningen skulle bl.a. lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2020/21:81

Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 62) och skr. 2021/22:75 (S 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.). År 2016 lämnade Folkhälsomyndigheten beslutsunderlaget Pneumokock- vaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndigheten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. När det särskilt gällde personer över 65 år gjorde myndigheten bedömningen att dessa personer inte skulle omfattas av vaccinationsprogrammet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Mot bakgrund av att det saknades underlag för att inkludera personer som är 75 år fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2021/02890) att uppdatera tidigare underlag och specifikt titta på denna grupp. Uppdraget redovisades den 8 april 2021 i beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som ett särskilt

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

203

Skr. 2022/23:75

vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. Myndigheten gör där

Social-

bedömningen att även personer som är 75 år bör omfattas av ett

departementet

vaccinationsprogram mot pneumokocker. Det underlaget som

myndigheten presenterade har remissbehandlats.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5

s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och

angav följande. Utifrån befintlig lagreglering

av nationella

vaccinationsprogram i smittskyddslagen (2004:168) samt de underlag som

Folkhälsomyndigheten presenterat så gör regeringen bedömningen att de

nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram

för pneumokockvaccin till personer i medicinska riskgrupper och personer

som är 75 år. Finansiering sker via det generella statsbidraget inom

utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner med 40 miljoner kronor

per år fr.o.m. 2022. Socialutskottet delade regeringens bedömning att

tillkännagivandet skulle anses slutbehandlat (bet. 2021/22:SoU1 s. 44,

rskr. 2021/22:123).

Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens

skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 (skr.

2021/22:75), att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom

de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:KU21, rskr.

2021/22:391).

204

Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2020/21:128

Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 68) och skr. 2021/22:75 (S 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflytt- ning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU5 s. 27 och 28). Regeringskansliet beslutade den 29 april 2020 att uppdra åt en utredare att utreda hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om vården enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ska upphöra (S 2020:A). I uppdraget ingick att utreda om det finns behov av att tidigarelägga socialnämndens skyldighet att överväga om vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 10 mars 2021 i promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 om propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör

– lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178), där bl.a. tiden för övervägande av vården ändras till att det ska göras senast efter det att barnet eller den unge varit placerad i samma familjehem i två år vilket tillkännagivandet även anger (s. 14). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om övervägande av vården *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av

vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35) anges, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder (s. 21). Utredningen om barn och unga i samhållets vård (S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet kan säkerställas (dir. 2021:84). Utredningen har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2023. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden (bet. 2020/21:SoU5 s. 31). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4.

31. Rskr. 2020/21:187

Frågor om placerade barn och unga

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 38).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ny LVU *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Beredningen av Utredningen om tvångsvård för barn och ungas (S 2012:07) slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) pågår fortfarande. Regeringen har avvaktat Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av vissa rättsliga frågor. En analys av vilka delar av slutbetänkandet som fortfarande är aktuella har genomförts. Planen är att omhänderta aktuella delar tillsammans med en redaktionell översyn av lagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om riktlinjer för övervägande av adoption *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för övervägande av adoption (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om vikten av trygghet och kontinuitet för barn i utsatta situationer – en översyn av regleringa i föräldrabalken (Ju 2021:11) har haft i uppdrag att se över reglerna i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Inom ramen för uppdraget skulle utredaren bl.a. överväga och bedöma om förutsättningarna för adoption bör justeras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och hur övriga intressen – inte minst rätten till privat- och familjeliv – samtidigt kan tillgodoses. Utredningen har den 20 december 2022 lämnat sitt slutbetänkande Tryggare hem för barn (SOU 2022:71).

I slutbetänkandet gör utredningen bedömningen att föräldrabalkens regler om adoption tillgodoser familjehemsplacerade barns behov av trygghet och stabilitet. Utredningen gör vidare bedömningen att socialnämnden inte ska åläggas någon skyldighet att överväga om

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

205

Skr. 2022/23:75

adoption i

vissa fall

(SOU

2022:71

s. 268 f.). Remissbehandling

av

Social-

betänkandet pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

departementet

Punkt 8 om omplacering av barn *: Riksdagen

har

tillkännagett

för

regeringen det som utskottet anför om omplacering av barn (bet.

2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhållets vård

(S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten

i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir.

2021:84). Utredningen ska bl.a. se över och föreslå åtgärder för hur

kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras utanför det egna

hemmet. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för

utredningen. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas

senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om drogtester *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet

anför

om

drogtester

(bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.).

Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Barnets bästa

när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178 s. 14,

bet. 2021/22:SoU33, rskr. 2021/22:322) och gjorde bedömningen att

förslagen i propositionen tillgodosåg tillkännagivandet om drogtester

(avsnitt 9) och att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är

slutbehandlad.

Punkt 13 om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet (bet.

2020/21:SoU19

s. 8 f.).

Regeringen

beslutade

den

17 mars

2022

propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat

(prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33, rskr. 2021/22:322). I

propositionen bedömer regeringen att tillkännagivandet har delvis tagits

omhand genom bestämmelsen om att socialnämnden ska följa upp

situationen för den som är under 18 år när vården enligt LVU upphör

(s. 14). Vad gäller tillkännagivandet i den del som avser socialnämndens

skyldighet till uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet

avvaktar regeringen Utredningen om barn och unga i samhällets vårds

(S 2021:06) betänkande som ska lämnas senast den 31 oktober 2023 (dir.

2021:84 och dir. 2023:13). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om skriftliga uppföljningar *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om skriftliga uppföljningar (bet.

2020/21:SoU19

s. 8 f.).

Regeringen

beslutade

den

22 mars

2022

propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat

(prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33, rskr. 2021/22:322). Regeringen

gjorde bedömingen att förslagen i propositionen tillgodosåg

tillkännagivandet om krav på dokumentation (avsnitt 8) och att

tillkännagivandet är slutbehandlat (s. 15). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 15

om

förlängd

familjehemsplacering *:

Riksdagen

har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd familjehemsplacering (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

206

Punkt 18 om nationellt register över familjehem *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt register över familjehem (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6, 8, 13, 15 och 18.

32. Rskr. 2020/21:191

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 39).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder (bet. 2020/21:SoU8 s. 8 f.). Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har under några år haft uppdrag att utveckla hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och att utreda möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Det senaste uppdraget till TLV, enligt vilket myndigheten ska utgå från de förslag som den har lämnat i tidgare uppdrag, gavs i juni 2022 och sträcker sig till september 2023.

Regeringen avvaktar redovisningen av uppdraget och kommer därefter ta ställning till den fortsatta hanteringen av ärendet. Punkten är inte slutbehandlad.

33. Rskr. 2020/21:210

Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU28

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 41). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om uppföljning och utvärdering *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen (bet. 2020/21:SoU28 s. 8 f.). Socialstyrelsen ska enligt myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2022 fördela statsbidrag till kommuner i syfte att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer. Regeringen har i regleringsbrevet beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, ställa krav på återbetalning av de medel som rekvirerats av kommunerna, men som inte använts till äldreomsorg.

Regeringen har vidare den 5 maj 2022 gett Socialstyrelsen i uppdrag att i enlighet med tillkännagivandet genomföra en uppföljning och utvärdering av det s.k. Äldreomsorgslyftet samt det årliga resurstillskottet på 4 miljarder kronor som kommunerna tilldelats via Socialstyrelsen sedan 2021. Utvärderingen ska redovisa hur kommunerna använt de extra medel

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

207

Skr. 2022/23:75

som tilldelats i enlighet med satsningarna och vilka resultat de gett.

Social-

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Regeringen behandlade

departementet

tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023, (prop. 2022/23:1

utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 124). Regeringen gjorde bedömningen att de

åtgärder som består i att fördela stadsbidrag, ställa krav på återbetalning

som medel inte använts för älderomsorgen, att följa upp och utvärdera

Älderomssorgslyftet och det årliga resurstillskottet tillgodoser

tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

34. Rskr. 2020/21:216

Äldrefrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 44).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om kunskapskrav i det svenska språket *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kunskapskrav i det

svenska språket (bet. 2020/21:SoU9 s. 30 f.). Regeringen tillsatte i

november 2019 en nationell samordnare med uppdrag att främja en hållbar

kompetensförsörjning inom kommunalt finansierad vård och omsorg. I

juni 2021 överlämnade den nationella samordnaren sitt betänkande Vilja

välja vård och omsorg – En hållbar kompetensförsörjning inom vård och

omsorg om äldre (SOU 2021:52) med rekommendationer främst riktade

till huvudmän och arbetsgivare. Samordnaren uppmärksammade bland

annat bristande språkkunskaper i svenska språket och menade att

arbetsgivarna bör ta ett större ansvar för att utbildningsnivån höjs i inom

vården och omsorgen. För att stödja den fortsatta utvecklingen av

äldreomsorgen föreslog samordnaren att regeringen skulle inrätta ett

nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg. Regeringen beslutade i

december 2021 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att föreslå hur ett sådant

nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg kan inrättas och organiseras

vid myndigheten. Kompetenscentrumet inrättades i augusti 2022. Den

7 april 2022 gav regeringen Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram ett stöd

för att underlätta för verksamheterna att bedöma vilka kunskaper i svenska

språket som personalen behöver för arbetsuppgifter inom den del av

äldreomsorgen som avser kommunernas socialtjänst. Genom stödet ska

verksamheterna få vägledning i bedömningen av om personalen har

tillräckliga kunskaper i det svenska språket för aktuella arbetsuppgifter.

Stödet ska vara frivilligt för verksamheterna att använda och är främst

tänkt att användas vid nyrekrytering av personal men ska också kunna

användas vid bedömning av om befintlig personal har behov av att stärka

sina kunskaper i det svenska språket. I budgetpropositionen för 2023

(prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 168) aviserar regeringen ett förslag om en

utredning om språkkrav.

Regeringen avser återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2024.

Punkten är inte slutbehandlad.

208

35. Rskr. 2020/21:237

Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU46 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset a): Den 27 maj 2021 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen följande uppdrag. Uppdrag att fördela statsbidrag till regionerna för utökad läkarkompetens i äldreomsorgen, fördela och betala ut prestationsbaserade medel i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre. Uppdrag att fördela och betala ut prestationsbaserade medel till kommuner som utökat bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden. Uppdrag att administrera och betala ut statsbidrag till kommunerna för att öka specialistundersköterske-kompetens om vård och omsorg om äldre och vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Uppdragen redovisades den 31 oktober 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

36. Rskr. 2020/21:241

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om nationellt kunskapscentrum och no entry-program *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av möjligheterna att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete samt ett no entry-program för unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 138) redogjorde regeringen för tillkännagivandet. Flera insatser har redan genomförts för att främja brottsförebyggande arbete med liknande syfte som tillkännagivandet. Exempelvis har Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd tagit fram en handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd (S2020/09554). Myndigheten har i uppdrag att under 2022–2023 genomföra handlingsplanen (S2020/09554). Vidare ska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering göra en systematisk översikt av brottsförebyggande insatser, med fokus på gängkriminalitet och för användning i socialtjänstens arbete med barn och unga upp till 30 år (S2022/03243). Socialstyrelsen har under perioden 2020–2022 stött huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Uppdraget omfattar även att vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer i det brottsförebyggande arbetet (S2019/05315) Regeringen ser behov av att ytterligare stärka socialtjänstens arbete inom ramen för det brottsförebyggande arbete och har i budgetpropositionen för

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

209

Skr. 2022/23:75

2023 avsatt 10 miljoner för ändamålet och beräknar därefter att avsätta

Social-

20 miljoner kronor årligen för att bland annat förmedla beprövade metoder

departementet

för att förebygga brott och hantera unga som begår eller är i riskzonen för

att begå brott. Regeringen avser att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta

en krissocialjour som ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet för att

motverka brottslighet som begås av unga personer. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 13 om fler socialarbetare utanför kontorstid *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler

socialarbetare och andra yrkeskategorier bör vara tillgängliga utanför

kontorstid och träffa unga (bet.

2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budget-

propositionen för 2021 aviserade regeringen en treårig satsning på sociala

insatser för barn och unga i utsatta områden 2021–2023 (prop.

2020/2021:1 utg.omr. 13 s. 94–96). Satsningen syftar till att komplettera

och förstärka kommuners verksamheter inom det brottsförebyggande

området, t.ex. genom fler fältarbetare eller motsvarande på kvällar och

helger. Regeringen gav Socialstyrelsen ett uppdrag att administrera och

fördela medel samt följa upp satsningen (A2020/02651, A2021/01981).

Uppdraget ska slutredovisas den 2 mars 2024. I enlighet med vad som

aviserats budgetpropositionen för 2023 har regeringen påbörjat ett arbete

för att ta fram satsningar på en 24-timmars garanti och en krissocialjour

(prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 169, bet. 2020/21:JuU17, rskr. 2020:21:241

samt Tidöavtalet s. 27). Den 24-timmarsgaranti som regeringen vill införa

innebär en skyldighet för socialtjänsten att inom 24 timmar efter att ett

barn gripits för ett brott, kalla föräldrarna till ett samtal så att socialtjänsten

ska kunna få föräldrarna att medverka till insatser till stöd för den unga.

Krissocialjouren ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet för att motverka

brottslighet som begås av unga personer. Föreslagna satsningar bereds i

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 12 och 13.

37. Rskr. 2020/21:245

Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU20

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 48).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om naloxonläkemedel *:

Riksdagen har

tillkännagett

för

regeringen det som utskottet anför om naloxonläkemedel (bet.

2020/21:SoU20 s. 15 f.). Utskottet anför i betänkandet att det bör utredas

om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot

opioidöverdoser samt att regeringen bör ge i uppdrag åt en lämplig

myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. I budgetpropositionen

för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 101) redogjorde

regeringen för tillkännagivandet och anförde att regeringen den 10 juni

2021 hade beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja ett ökat

tillgängliggörande av naloxon.

I Socialstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2022 förlängde

regeringen uppdraget att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av

210

naloxon. Socialstyrelsen ska lämna

delredovisningar

av uppdraget

till

Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2022 och den

Skr. 2022/23:75

31 mars 2023 samt en slutredovisning senast den 31 mars 2024.

Social-

Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en

departementet

fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt

narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som

innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö

till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I

utredningens uppdrag ingår att analysera om andra yrkesgrupper än hälso-

och sjukvårdspersonal, och i så fall vilka, ska kunna ge naloxon mot

opioidöverdoser samt vid behov lämna författningsförslag för hur det bör

regleras. Vidare ingår det i uppdraget att föreslå en modell för en

ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, vilken

även ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel

samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Regeringen avser att

återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är

inte slutbehandlad.

38. Rskr. 2020/21:246

Livmoderhalscancer

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU36

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 49).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om livmoderhalscancer *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet anför om livmoderhalscancer (bet. 2020/21:SoU36 s. 5 f.).

Enligt utskottet ska regeringen inom ramen för en ny uppdaterad nationell

cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning

i form av en handlingsplan för att inom fem–sju år totalt eliminera

livmoderhalscancer i Sverige.

Socialstyrelsen slutrapporterade den 1 juni 2022 regeringens uppdrag att

utveckla ett mer samordnat arbete om cancerscreening (dnr S2021/04605).

I uppraget ingick att följa regionernas åtgärder för att utrota liv-

moderhalscancer. I slutrapporten lyftes bl.a. fram att samtliga regioner

genomför eller planerar för att genomföra s.k. catch-up-vaccinering av

kvinnor födda mellan 1994–1999 som inte har erbjudits vaccin i skol-

vaccinationsprogrammet för att påskynda utrotningen. I samband med

riksdagens beslut om statens budget för 2022 tillfördes 25 miljoner kronor

för att utrota livmoderhalscancer. För 2023 ökas anslaget med

motsvarande belopp. För 2024 t.o.m. 2027 beräknas motsvarande nivå.

I statens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om

en jämlik och effektiv cancervård 2023 har regeringen avsatt 25 miljoner

kronor för att utrota livmoderhalscancer. Punkten är inte slutbehandlad.

39. Rskr. 2020/21:261

Vaccininköp och vaccinleveranser

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU37

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 52).

Skrivelsen är slutbehandlad.

211

Skr. 2022/23:75

Om vaccininköp och vaccinleveranser *: Riksdagen har tillkännagett för

Social-

regeringen det som utskottet anför om vaccininköp och vaccinleveranser

departementet

(bet. 2020/21:SoU37 s. 5 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska

pröva alla möjligheter för att se till att avtalade leveranser av vaccin mot

sjukdomen covid-19 genomförs och att nya avtal ingås där så är möjligt

oavsett om det är med stöd av EU, i samverkan med exempelvis nordiska

länder eller helt på egen hand. Regeringen bör också undersöka

möjligheterna till omfördelning av vaccin inom EU för att Sverige ska få

tillgång till ökade och snabbare leveranser. Regeringen har i

budgetpropositionen för 2023 behandlat tillkännagivandet (prop.

2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 94). Processer och arbete med att säkra

vaccininköp och leveranser pågår kontinuerligt. Sverige har i samverkan

med andra nordiska länder och genom omfördelning av vaccin inom EU

säkrat tillgången till vaccin från flera vaccintillverkare för att få tillgång

till ökade och snabbare leveranser. Sverige har deltagit i EU-gemensamma

upphandlingar från olika vaccinleverantörer. Regeringen gjorde i proposi-

tionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehand-

lat. Punkten är slutbehandlad.

40. Rskr. 2020/21:327

Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU16

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 57).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om smittskyddsläkare *:

Riksdagen

har

tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om smittskyddsläkare (bet.

2020/21:SoU16 s. 11 f.). Regeringen har den 2 september 2021 beslutat att

ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av smittskyddsenheternas

och smittskyddsläkarnas förutsättningar (S2021/06173). Uppdraget redo-

visades den 28 november 2022 och bereds nu inom Regeringskansliet.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om medicinskt ansvarig för rehabilitering *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om medicinskt

ansvarig för rehabilitering (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). Utredningen om

en äldreomsorgslag och stärkt

medicinsk

kompetens i kommuner

(S 2020:16) har i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag (dir. 2020:142).

Utredningen lämnade sitt betänkande Nästa steg, ökad kvalitet och

jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) till

regeringen den 28 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen

bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om vårdgaranti för

personer

med

beroendeproblem *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

vårdgaranti för personer med beroendeproblem

(bet. 2020/21:SoU16

s. 37 f.). Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en

212

fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår att föreslå vilka insatser som bör genomföras

för att få en god tillgänglighet till vård och stöd. I denna del ingår att analysera om en förstärkt vårdgaranti, som ger personer med beroendeproblematik rätt till vård och stöd betydligt snabbare än i dag, bör införas samt vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 12.

41. Rskr. 2020/21:348

Riksrevisionens rapport om granskning av statens styrning av äldre- omsorgen.

Skr. 2020/21:89, bet. 2020/21:SoU27 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 59). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om samordnade digitala system *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samordnade digitala system för journalföring och dokumentation (bet. 2020/21:SoU27 s. 5 f.). Enligt utskottet bör regeringen ta fram lagförslag för att säkerställa att personal inom äldreomsorgen får tillgång till samordnade digitala system för journalföring och dokumentation för de insatser en patient får utifrån såväl hälso- och sjukvårdslagen som socialtjänstlagen och återkomma till riksdagen (bet. 2020/21:SoU27 s. 14 och 15). Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Sammanhållen vård- och omsorgs- dokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381) och gjorde bedömningen att lagförslaget om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation tillgodosåg riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

42. Rskr. 2020/21:349

Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 60).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.).

Av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49) framgår att regeringen har inrättat det Nationella vårdkompetensrådet, och att regeringen fortsätter att avsätta närmare tre miljarder kronor för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.

Vidare framgår av samma proposition att regeringen gör en permanent satsning på vidareutbildning för sjuksköterskor som omfattar 400 miljoner kronor per år. Satsningen har en tillfällig förstärkning omfattande 100 miljoner kronor 2020–2023. Regeringen har vidare en pågående

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

213

Skr. 2022/23:75

satsning för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, däribland

Social-

karriärtjänster om 100 miljoner kronor per år.

departementet

Regeringen har den 23 september 2021 gett Socialstyrelsen i uppdrag

att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med

övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka

medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom

primärvården.

Uppdraget

har delredovisats

den 1 maj

2022 och

slutredovisats den 30 november 2022. Ärendet bereds i Regeringskansliet.

Den 7 juli 2022 beslutade den regeringen att ge Socialstyrelsen i

uppdrag att betala ut ytterligare 500 miljoner kronor till regionerna bl.a.

för att öka antalet vårdplatser (S2022/01057). Medlen ska användas för att

öka kapaciteten i vården genom att bl.a. anställa fler sjuksköterskor,

förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser inklusive

intensivvårdsplatser.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5

s. 48) anför regeringen att den avser att kartlägga och ta fram en nationell

strategi för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen

avsätter 2 miljarder kronor

2023 och har

beräknat att

det behövs

2 miljarder kronor 2024 respektive 2025 för att det totala antalet

vårdplatser ska öka i hela landet.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5

s. 49) anför regeringen att den avser att ta fram en nationell plan för att

förbättra kompetensförsörjningen. Av kartläggningen ska framgå vilka

insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra

personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen avsätter

3,2 miljarder kronor under 2023 och ca 1,2 miljarder kronor för 2024 och

2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med

kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.

Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska.

Regeringen avsätter 500 miljoner kronor 2023 och beräknar 400 miljoner

kronor årligen fr.o.m. 2024 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor.

Regeringen avsätter 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023 för att

möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 4 om administration i vården och omsorgen *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att minska

administrationen i vården och omsorgen (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.).

Ärendet bereds i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2023 (prop.

2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) anges att regeringen avser att ta

fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Av

kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal

som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen inom hälso- och

sjukvården. Regeringen avsätter 3,2 miljarder kronor under 2023 och cirka

1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och

kommuner

i deras arbete med kompetensutveckling och

kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Regeringen avser

återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2024.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av

förskrivningsrätt *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som

214

utskottet anför om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av

förskrivningsrätt (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har tidigare, i regleringsbrevet för budgetåret 2021, beslutat att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att inkomma med underlag som innehåller förslag vad gäller utvecklingen av myndighetens förebyggande tillsyn avseende patientsäkerhetsrisker inom hälso- och sjukvården. Uppdraget slut- redovisades den 1 december 2022 och resultatet av redovisningen analyseras för närvarande. Av Inspektionen för vård och omsorgs regleringsbrev för 2021 framgår även att myndigheten ska ha en väl fungerande datainfrastruktur som främjar en strategisk och effektiv tillsyns- och tillståndsverksamhet. Frågan bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4 och 5.

43. Rskr. 2020/21:368

Socialtjänst- och barnfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samarbetsmodell vid våldshändelser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbetsmodell vid våldshändelser (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Regeringen avser att under våren 2023 återkomma med ett förslag till insats för att främja den typ av samarbete vid våldshändelser som riksdagen efterlyser med finansiering av medel inom utgiftsområde 13, anslag 3:1 Särskilda jämställdhets- åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om kompetenskrav för socialtjänstens personal *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetenskrav för socialtjänstens personal (bet. 2020/21:SoU24 s. 35 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2020 ett uppdrag om kompetens- och kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården som har betydelse för tillkännagivandet. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2023. Genom den s.k. Yrkesresan som är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen och Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) kommer utbildningar för socialtjänstens personal att ges på tre olika nivåer utifrån yrkeserfarenhet. Området Barn och unga är först ut. Regeringen avser att därefter återkomma. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om handledarstöd och introduktionsutbildningar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handledarstöd och introduktionsutbildningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 36 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Myndigheten för vård och omsorgsanalys påtalade i sin rapport: 2019:7 Social kompetens behovet av strukturer för introduktion, fort- och vidareutbildning. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2020 ett uppdrag om kompetens- och kvalitets- utveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården med innehåll som

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

215

Skr. 2022/23:75

har betydelse för tillkännagivandet. Uppdraget ska slutredovisas den

Social-

31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

departementet

Punkt 13 om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barn-

utredningar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

anför om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar

(bet. 2020/21:SoU24 s. 37 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen

bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över frågan om

evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar. Statens

beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har fått i uppdrag

att bidra med stöd och handledning för att systematiskt söka, värdera och

använda kunskap inom socialtjänsten och den sociala barn- och

ungdomsvården. SBU ska inom ramen för uppdraget utbilda och sprida

kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar till strategiskt

viktiga målgrupper som stöd till fortsatt utveckling av ett kunskapsbaserat

arbete inom socialtjänsten. I uppdraget ingår också att sammanställa det

vetenskapliga underlaget avseende bedömningsmetoder för barn och

ungdomar som utreds inom socialtjänsten. Uppdraget redovisades den

25 februari 2022 (Redovisning av regeringsuppdrag om att utbilda och

sprida kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar inom

socialtjänsten och Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av

barn och unga inom socialtjänsten, 2022, SBU). Av redovisningen framgår

att det finns begränsat med systematiska översikter med låg eller måttlig

risk för bias, som utvärderar olika bedömningsmetoders psykometriska

egenskaper för barn och unga och som skulle kunna användas inom

socialtjänstens barn och ungdomsvård. Det framgår också av rapporten att

SBU ska genomföra omfattande aktiviteter för att sprida resultatet på ett

sätt som underlättar för socialtjänsten att ta till sig kunskapen och lära sig

mer om systematiska översikter. Genom uppdraget till SBU bedömde

regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9

s. 162) att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 15 om översyn av anhörigstödet *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om översyn av anhörigstödet (bet.

2020/21:SoU24 s. 44 f.). Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag, tagit

fram underlaget Anhöriga som vårdar eller stöder någon de står nära. I

uppdraget ingick att göra en analys av vad ett anhörigperspektiv innebär

för den anhöriga och för personalen, en kartläggning och analys av i vilken

utsträckning ett anhörigperspektiv finns med i tillämpningen av befintligt

regelverk samt en redovisning av eventuella brister.

Regeringen beslutade den 13 april 2022 om en nationell strategi för

anhöriga inom hälso- och sjukvård och omsorg. Syftet är att stärka

anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg samt att utifrån

bästa tillgängliga kunskap bidra till att stödet till anhöriga, som vårdar eller

stöder en närstående som är långvarig sjuk eller äldre eller har en

funktionsnedsättning, är tillgängligt och utformat efter behov. En

grundläggande princip för strategin är att anhörigas insatser och

delaktighet alltid ska bygga på frivillighet. Inom ramen för strategin har

Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram stöd för att stärka anhörig-

perspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg och att ta fram stöd till

kommunerna för ett mer individanpassat och likvärdigt stöd till anhöriga.

Uppdragen ska redovisas senast den 1 november 2023. Därutöver har

216

Socialstyrelsen fått i uppdrag att följa upp anhörigperspektivet och stödet

till anhöriga. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2023. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och regeringen bedömde att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 161). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 25 om sökbara orosanmälningar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sökbara orosanmälningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 69). Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag analyserat de rättsliga förutsättningarna för socialtjänstens behandling av personuppgifter vid anmälningar avseende barn som inte leder till utredning samt inkommit med författningsförslag i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara. Författningsförslagen i rapporten har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 27 om studier i fråga om våld m.m .*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om studier av förekomsten av hot om våld, våld och sexuella övergrepp mot placerade barn (bet. 2020/21:SoU24 s. 69 f.). Utredningen en uppväxt fri från våld (A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningen skulle bland annat föreslå åtgärder inom områdena förebyggande arbete mot våld mot barn samt upptäckt av våld mot barn. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 29 om placerade barns skolgång och hälsa *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns skolgång och hälsa (bet. 2020/21:SoU24 s. 70 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Statskontoret har nyligen redovisat ett regeringsuppdrag som bl.a. behandlar frågan om skolgången för barn som är placerade hos Statens institutionsstyrelse. Planen är att invänta betänkandet från Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) som har fått i uppdrag att se bredare på frågan inom familjehemsvården. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Först därefter bedöms det möjligt att ta ställning till om det finns behov av ytterligare åtgärder. Därutöver har Socialstyrelsen ett pågående uppdrag som syftar till att genomföra utvecklingsinsatser för att se till att placerade barn och unga får tillgång till god hälso- och sjukvård (S2020/07505). Uppdraget ska slutredovisas den 30 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 32 om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten (bet. 2020/21:SoU24 s. 71 f.). Socialstyrelsen och Statens skolverk har fått regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling (U2017/01236). För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Uppdraget ska slutredovisas den 16 juni 2023.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

217

Skr. 2022/23:75

Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2021–2024

Social-

genomföra utvecklingsinsatser för att långsiktigt stärka förutsättningarna

departementet

för att placerade barn och unga ska få tillgång till en god hälso- och

sjukvård och en obruten skolgång (S2020/07505). Uppdraget har delredo-

visats den 27 april 2021 och den 26 april 2022 och ska slutredovisas den

30 april 2024.

Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har i

uppdrag att se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka

när barn och unga placeras i familjehem, jourhem, stödboende och hem

för vård eller boende (HVB), inklusive Statens institutionsstyrelses

särskilda ungdomshem. I uppdraget ingår bl.a. att analysera vad som krävs

för att placerade barn och unga ska få en väl fungerande skolgång.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Regeringen avser att återkomma när båda uppdragen har slutredovisats

och utredningen har lämnat sitt betänkande. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn

och unga *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

anför om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och

unga (bet. 2020/21:SoU24 s. 93 f.). Utredningen En uppväxt fri från våld

(A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell

strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29).

Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri

från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot

barn (SOU 2022:70). Regeringen avser att ta ställning till vilka eventuella

ytterligare åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 40 om barnperspektiv på skyddade boenden *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnperspektiv på

skyddade boenden (bet. 2020/21:SoU24 s. 94 f.). Regeringen avser att

föreslå att det införs bestämmelser om skyddat boende som en ny

placeringsform enligt socialtjänstlagen (2001:453) med tillståndsplikt och

höjda kvalitetskrav. Regeringen avser även att i samband med det lägga

fram förslag för att stärka barnrättsperspektivet i verksamheten. Arbete

pågår med att ta fram en proposition utifrån förslagen som har lämnats i

dels Utredningen om ett stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat

boende (S 2016:08) betänkande Ett fönster av möjligheter – stärkt

barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112), dels

promemorian Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende –

förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och

skolgång (Ds 2020:16) och dels promemorian Utkast till lagrådsremiss Ett

fönster av möjligheter – Stärkta rättigheter för vuxna och barn i skyddat

boende (S2022/03649). Betänkandet och promemoriorna har

remissbehandlats och bedömningen är att en proposition kan lämnas till

riksdagen under 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 43 om nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttningar *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU24

s. 104). Socialstyrelsen har ett pågående uppdrag att under perioden 2020–

2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om

bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för

218

familjehemsplacerade barn. Uppdraget syftar bl.a. till att öka kunskapen

om nationella adoptioner, men även frågan om vårdnadsöverflyttning ingår i uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 6, 9, 25, 27, 29, 32, 34, 40 och 43.

44. Rskr. 2020/21:370

Internationella adoptioner

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU12

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 62).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om internationella adoptioner* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om internationella adoptioner (bet. 2020/21:SoU12 s. 12). Enligt utskottet bör regeringen snarast tillsätta en utredning med syftet att klarlägga hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige från 1900-talets mitt och fram till i dag.

Adoptionskommissionen (S 2021:08) har i uppdrag att kartlägga och analysera hur regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet har fungerat tillbaka i tiden fram till i dag (dir. 2021:95). Utredningen ska omfatta perioden från mitten av 1900-talet till nutid. Syftet med uppdraget är att klargöra förekomsten av

eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 7 november 2023. Tillkännagivandet har beaktats inom ramen för utredningen. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat i regeringens budget- proposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 150). Punkten är slutbehandlad.

45. Rskr. 2020/21:375

En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025

Prop. 2020/21:132, bet. 2020/21:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ett förslag till ny ANDTS-strategi *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25 s. 17 f.). Regeringen överlämnade i mars 2022 skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (skrivelsen s. 25 f.). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25, rskr. 2021/22:423 s. 24 f.). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

219

Skr. 2022/23:75

Punkt 3

om övergripande

mål *:

Riksdagen har

tillkännagett för

Social-

regeringen det som utskottet anför om ett förslag till nytt övergripande mål

departementet

som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och

nikotinprodukter kan orsaka (bet. 2020/21: SoU25 s. 18). Regeringen gav

i april 2022 Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning

för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och

tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters

skadeverkningar (S2022/01825). Uppdraget ska redovisas senast den

30 juni 2023. Därutöver har utredningen om lustgas och vissa frågor inom

alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14), som beslutades den 7 juli 2022,

fått i uppdrag att analysera konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges

internationella åtaganden och EU-rätten av en eventuell förändring av det

övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande

skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka, (dir.

2022:11). Uppdraget ska redovisas senast den

31 oktober 2023.

Uppdragen syftar till att inhämta beredningsunderlag för att kunna ta

ställning till ett ändrat övergripande mål. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4

om

vetenskaplig

riskbedömning

av

skadeverkningar *:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en

vetenskaplig riskbedömning av ANDT-produkters skadeverkningar (bet.

2020/21:SoU17

s. 18). Regeringen gav

i

april

2022

Folkhälso-

myndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och

social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap

om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825).

Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I regeringens skrivelse

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken

samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) bedömde regeringen

att detta svarade mot tillkännagivandet och ansåg därmed att

tillkännagivandet

var slutbehandlat (s. 6). Riksdagen ansåg dock, i

samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet

inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade

åtgärden (bet. 2021/22:SoU25, rskr. 2021/22:423, s. 24 f.). Punkten står

därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om kartläggning av beroendevård m.m .*: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning i syfte

att förbättra

beroendevården

(bet.

2020/21:SoU17

s. 53 f.).

Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, vilken även ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Därutöver har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att stödja genomförandet av ANDTS-strategin (S2021/03341). I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga insatser och att stärka uppföljningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

220

Punkt 28 om kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m .*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m. (bet. 2020/21:SoU17 s. 70 f.). Regeringen gav den 9 april 2021 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (S2021/03343). I uppdraget ingår att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 1 maj 2022. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 22 och 28.

46. Rskr. 2020/21:378

Frågor om tvångsvård

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU38

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om frågor om tvångsvård *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred översyn av tvångsvården (bet. 2020/21:SoU24 s. 23 f.). Regeringen avser att i ett första steg ta hand om det tidigare lämnade tillkännagivandet om ansvar för vård vid sam- sjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom

m.m. (bet. 2018/19:SoU15 punkt 18, rskr. 2018/19:193, se punkt S 21). Frågan samordnas med övrigt pågående lagstiftningsarbete som rör

lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har bl.a. haft i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT, och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen ett tilläggsdirektiv till utredningen. Tilläggsuppdraget innefattade bland annat att utredaren skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes samtidigt. I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutredningen uppdraget enligt de ursprunliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Delbetänkandet har remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5) överlämnade den 31 januari 2023. Remissbehandling pågår av slutbetänkandet.

Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor (S 2021:02) har haft i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (dir. 2021:36).

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

221

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

222

Utredningens slutbetänkande God tvångsvård – trygghet. Säkerhet och rättssäkerhet i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOU 2022:40) har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Flera lagändringar har genomförts i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och förslag till fler lagändringar bereds för att ytterligare stärka barnrättsperspektivet i lagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

47. Rskr. 2021/22:1

Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Prop. 2020/21:219, bet. 2021/22:SoU3 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om vaccinationstäckning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationstäckning (bet. 2021/22:SoU3 s. 15). Utskottet anser att det behövs ökade insatser på såväl statlig som regional nivå för att nå personer och grupper som ännu inte har vaccinerat sig. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av fördjupad information och ökad tillgänglighet till vaccination. Regeringen och SKR har presenterat en tilläggsöverenskommelse om insatser för ökad vaccinationstäckning. Utskottet ser positivt på överenskommelsen, men vill samtidigt framhålla vikten av en beredskap för att ytterligare åtgärder kan komma att behövas. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

I överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om vaccin mot covid-19 för 2022 är en viktig utgångspunkt att öka vaccinationstäckningen nationellt och mer specifikt i fråga om ovaccinerade personer och grupper. I regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten om att genomföra och redovisa arbetet med vaccin mot covid-19 (S2021/08239) ingår att myndigheten ska bistå regionerna i arbetet med att nå en högre vaccinationstäckning genom att förse regionerna med analysunderlag över vilka grupper i samhället där vaccinationstäckningen är lägre. Regeringen har också gett länsstyrelserna i uppdrag att i samarbete med regionerna bistå i arbetet att nå en högre vaccinationstäckning mot covid-19 (S2021/06455). I det arbetet ska länsstyrelserna särskilt rikta in sig på de grupper inom vilken vaccinationstäckningen är lägre. Regeringen har också gett Folkhälsomyndigheten, Läkemedelverket, Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap och Socialstyrelsen ett uppdrag att genomföra samordnade nationella informationsinsatser riktade främst till allmänheten om vaccination mot covid-19 (S2020/09553). Inom ramen för uppdraget ska myndigheterna särskilt beakta behovet av informationsinsatser riktade till de grupper där vaccinationstäckningen är låg. Regeringen gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att i mars 2022 genomföra en nationell temavecka för att få fler att vaccinera sig mot covid-19 (S2021/08237). Syftet var bland annat att nå så många som möjligt av de som ännu inte är vaccinerade. Punkten är inte slutbehandlad.

48. Rskr. 2021/22:29

Statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19

Prop. 2020/21:221, bet. 2021/22: SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om översyn av ersättning till barn *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av ersättning till barn (bet. 2021/22:SoU5 s. 11 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

49. Rskr. 2021/22:64

Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2020/21:215, bet. 2021/22:SoU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 77). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skrivelse till riksdagen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen senast den 19 april 2022 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse (bet. 2021/22:SoU6 s. 12). Enligt tillkännagivandet ska regeringen återkomma med en ny skrivelse om på vilket sätt bristerna vid Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem ska åtgärdas. Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelsen Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (skr. 2020/21:230) och i den slutbehandlade till- kännagivandet. I skrivelsen redogjorde regeringen för vilka fortsatta insatser som krävs för att vården inom Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem ska vara säker och för att de placerade ska få den vård och behandling som krävs. Regeringen ansåg därmed att tillkänna- givandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 6 om alternativa placeringsformer för flickor *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om alternativa placeringsformer för flickor (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 18).

Regeringens uppdrag till Statskontoret om Statens institutionsstyrelses förutsättningar att bedriva ändamålsenlig vård med särskilt fokus på vård av flickor redovisades den 31 mars 2022. Regeringen överväger att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som följer upp och analyserar hälso- och sjukvården och omsorgen ur ett patient- och brukarperspektiv, ett uppdrag att analysera och utreda möjligheten till alternativa placeringsformer som är särskilt anpassade till flickors behov. Resultatet av Statskontorets analys samt uppdraget att analysera och utreda möjligheten till alternativa placeringsformer som är särskilt anpassade till flickors behov, bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om avskiljningar (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att användningen av tvångsåtgärder ska upphöra (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 35 f.).

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

223

Skr. 2022/23:75

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att komma till rätta med

Social-

antalet avskiljningar på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda

departementet

ungdomshem och för att uppnå en trygg och säker boende- och arbetsmiljö

(skr. 2021/22:230). SiS har i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande

arbete, som har särskilt fokus på de barn och unga som har en hög risk att

bli föremål för fysiska ingripanden från medarbetare. Uppdraget har

delredovisats i februari 2023 och ska slutredovisas i mars 2024.

Regeringen har i SiS regleringsbrev för 2023 gett SiS ett antal

återrapporteringskrav avseende säkerhet och trygghet för såväl barn och

unga som personal, kompetens och kvalitet respektive dokumentation och

uppföljning. Myndigheten ska särskilt analysera utvecklingen av antalet

avskiljningar och övriga särskilda befogenheter de senaste tio åren.

Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social

utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att

utvärdera alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom SiS

verksamhet samt inom den psykiatriska tvångsvården och den

rättspsykiatriska vården. Uppdraget innebär en bred översyn av alternativa

metoder till fysiska tvångsåtgärder såsom avskiljningar, och är ett led i

regeringens arbete med att stärka rättssäkerheten för dem som vårdas med

tvång. SBU ska återrapportera förstudien senast den 5 maj 2023.

Redovisningen ska kunna ligga till grund för vidare regeringsuppdrag.

Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 10.

50. Rskr. 2021/22:123

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SoU1

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 82).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården* :

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om årlig

rapport om konsekvenser för akutsjukvården (bet. 2021/22:SoU1 s. 45).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1

utg.omr. 9 s. 18) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att

tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat genom att

konsekvenserna för akutsjukvården hädanefter kommer att redovisas i

varje års resultatredovisning i budgetpropositionen. Punkten är

slutbehandlad.

Punkt 4 om insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa* :

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2021/22:SoU1

s. 45).

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att stödja,

samordna och följa upp de hbtqi-strategiska myndigheternas arbete inom

ramen för regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett

sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och handlingsplanen för

hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Folkhälsomyndigheten

ska stödja de hbtqi-strategiska myndigheterna i deras arbete med att

224

integrera hbtqi-perspektivet i sin verksamhet och bistå myndigheterna med

att utveckla ett långsiktigt kunskapsbaserat arbete för att främja hbtqi- personers lika rättigheter och möjligheter. Folkhälsomyndigheten ska sammanställa och sprida kunskap om hbtqi-personers levnadsvillkor samt förmedla lärande exempel. Myndigheten ska senast den 1 mars 2025 lämna en samlad rapport om arbetet (A2021/01855).

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått ett uppdrag av regeringen att utreda unga hbtq-personers utsatthet för så kallad omvändelseterapi. Uppdraget har redovisats i rapporten, Unga hbtq- personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige (A2020/01669).

Regeringen har gett flera uppdrag till Folkhälsomyndigheten som syftar till att utveckla och stärka arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention, däribland uppdraget att inrätta en funktion för psykisk hälsa och suicidprevention vid myndigheten (S2020/05464). Funktionens roll är att vara att sprida kunskap om psykisk hälsa och suicid till allmänheten samt föra dialog med allmänheten inom området, däribland hbtqi-personer och organisationer som arbetar förbyggande och främjande för hbtqi-personers psykiska hälsa. Arbetet vid funktionen inleddes den 1 januari 2021.

Regeringen fördelar även årliga medel i verksamhetsbidrag till föreningar som arbetar med att främja psykisk hälsa förebygga psykisk ohälsa och suicid, däribland föreningar som arbetar med att främja psykisk hälsa förebygga psykisk ohälsa och suicid i hbtqi-gruppen. Under 2022 uppgår verksamhetsbidragen till 60 miljoner kronor.

Regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att under perioden 2020–2022 fördela projektbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete inom området suicidprevention inbegripet ideella organisationer som arbetar med suicidpreventiva insatser riktade till hbtqi- personer. Under 2022 uppgår projektbidragen till 13 miljoner kronor. Regeringen ingår också för statens räkning årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner inom området psykisk hälsa och suicid- prevention. Inom ramen för överenskommelsen för 2022 fördelas över 1,6 miljarder kronor till kommuner och regioner för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid och skapa förutsättningar för en god vård och omsorg, däribland riktat till hbtqi-personer.

Regeringen har även beslutat om inrättandet av ett tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa (prop. 2020/21:60, bet. 2020/21:UbU16, rskr. 2020/21:254). Forskningsprogrammet ska bl.a. inkludera barns och ungdomars psykiska hälsa, förebyggande och tidiga insatser vid psykisk ohälsa, suicidprevention samt samordnade insatser för personer med svår psykiatrisk problematik. Det handlar bl.a. om satsningar på intervention och införande av insatser för att främja psykisk hälsa i barn och ungdomsgruppen, att utveckla effektiva behandlingsmetoder för stressrelaterad psykisk ohälsa och utvärdera metoder för förebyggande och tidiga insatser på grupp- och befolkningsnivå, exempelvis i skolan, på arbetsplatser eller mot definierade målgrupper såsom hbtqi-personer. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 5 om generell tillståndsplikt* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt de

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

225

Skr. 2022/23:75

tillkännagivanden som lämnades under 2017 (bet. 2021/22:SoU1 s. 46).

Social-

Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas

departementet

med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 5.

51. Rskr. 2021/22:128

Fortsatt beredskap genom förlängd giltighet av covid-19-lagen och lagen

om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Prop. 2021/22:69, bet. 2021/22:SoU9

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om regeringens lagförslag: Den

20 januari 2022 utfärdade

regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 29–31).

Punkt 3 om lagarnas giltighetstid *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen att den ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som

innebär att lagarna ska fortsätta gälla endast till utgången av mars 2022

(bet. 2021/22:SuU9 s. 17). Regeringen lämnade lagförslag i propositionen

Upphävande av covid-19 lagen och lagen om tillfälliga

smittskyddsåtgärder (prop. 2021/22:137,

bet. 2021/22:SoU27, rskr.

2021/22:197) och bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett genom

lagförslagen och att tillkänagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är

slutbehandlad.

Punkt 9 om testning och smittspårning* : Riksdagen har tillkännagett för

regeringen att regeringen i lämpligt sammanhang senast under mars 2022 ska redovisa en uppföljning av resultaten av regionernas arbete med testning och smittspårning (bet. 2021/22:SoU9). Utskottet noterar och ser positivt på regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten om stöd till genomförande av överenskommelsen om nationell testning och smittspårning för covid-19 som ska slutredovisas den 31 mars 2023. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

52. Rskr. 2021/22:139

Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning

Prop. 2021/22:86, bet. 2021/22: FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkten 1 om ändringar i statens budget för 2022 :

b) Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag : Den 24 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan samt för berörda särskilda anslag. Punkten är slutbehandlad.

c) Om att bemyndiga regeringen att under 2022 besluta om att till andra stater eller internationella organisationer skänka överskott av skyddsutrustning, som inte behövs för att säkerställa det nationella behovet och som inte kan avräknas som bistånd : Den 24 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Socialstyrelsen. Punkten är slutbehandlad.

226

Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget : Den

3 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 74 och 75).

53. Rskr. 2021/22:150

Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av alkoholpolitiken *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av alkohol- politiken (bet. 2021/22:SoU10 s. 13 f.). Utskottet anser att regeringen bör genomföra en bred utvärdering av alkoholpolitiken. Enligt utskottet behövs en bred och gedigen utvärdering för att söka svar på hur effektiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget fungerar samt i vilken utsträckning de alkoholpolitiska målen nås. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om serveringstillstånd (reservation 7) * : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om serveringstillstånd (bet. 2021/22:SoU10 s. 34). I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om serveringstillstånd i alkohollagen i syfte att skapa ett enklare och mindre godtyckligt regelverk. Utskottet anser att ett slopande av dagens krav för att få ett serveringstillstånd som innebär att serveringsställen måste ha eget kök i anslutning till serveringslokalen bör utredas. Även kravet att tillhandahålla lagad eller tillredd mat bör ses över.

Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet och därtill närliggande frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). Syftet med uppdraget är att säkerställa en sammanhållen och systematisk reglering inom området för att uppnå en effektiv och rättssäker tillämpning till skydd för folkhälsan, med särskilt fokus på att uppnå en hög skyddsnivå för barn och unga. Utredningen har bl.a. i uppdrag att bedöma utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd samt överväga om kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas utan att göra avkall på skyddsintresset. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen, i den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken, bör låta analysera utfallet av insatser som i ett internationellt perspektiv har vidtagits i syfte att minska narkotikadödligheten (bet. 2021/22:SoU10 s. 25).

Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår att genomföra en analys av utfallet av insatser som i ett internationellt perspektiv har vidtagits i syfte att minska

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

227

Skr. 2022/23:75

narkotikadödligheten, i enlighet med riksdagens tillkännagivande.

Social-

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringen avser att

departementet

återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i samband

med budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.