Prop. 2022/23:93

Regeringens proposition 2022/23:93

Utökade möjligheter att besluta om undantag
Prop.

från lagen om upphandling på försvars- och
2022/23:93

säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges

väsentliga säkerhetsintressen

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 mars 2023

Ulf Kristersson

Pål Jonson (Försvarsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, som bland annat innebär följande:

• Försvarsmakten ska ha samma möjlighet som Försvarets materielverk att i vissa enskilda fall besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.

• Beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och

säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen ska höjas till 200 000 000 kronor.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2023.

1

Prop. 2022/23:93

2

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................
3

2
Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om

upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ...............................
4

3
Ärendet och dess beredning ..............................................................
7

4
Undantag vid upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen ....................
7

4.1
Förutsättningar för att besluta om undantag .......................
7

4.2
Utökade möjligheter för Försvarsmakten ...........................
8

4.3 Beloppsgränsen för Försvarsmakten och Försvarets

materielverk........................................................................
9

5
Vissa mindre justeringar av lagen om upphandling på

försvars- och säkerhetsområdet.......................................................
12

6
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................
12

7
Konsekvenser..................................................................................
13

8
Författningskommentar...................................................................
14

Bilaga 1
Sammanfattning av promemorian Utökade

möjligheter att besluta om undantag från lagen om

upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med

hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen ...........
16

Bilaga 2
Promemorians lagförslag..................................................
17

Bilaga 3
Förteckning över remissinstanserna .................................
20

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2023 .........
21

1
Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 2022/23:93

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

3

Prop. 2022/23:93
2
Förslag till lag om ändring i lagen

(2011:1029) om upphandling på

försvars- och säkerhetsområdet

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § och 7 kap. 1 och 17 §§ lagen

(2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

9 § 1

I fråga om upphandling som avser sådan tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel som omfattas av artikel 346.1 b i EUF-fördraget och där 7 eller 8 § eller 10 § första stycket 2–4 eller 10 inte är tillämpliga får regeringen i enskilda fall besluta om de undantag från bestämmelserna i denna lag som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges

väsentliga säkerhetsintressen.

Försvarets
materielverk
får
Försvarsmakten och Försvarets

besluta om sådana undantag som
materielverk får besluta om sådana

avses i första stycket om
undantag som avses i första stycket

upphandlingen

om upphandlingen

1. avser tillägg till en upphandling där regeringen tidigare beslutat om undantag med stöd av första stycket,

2. avser varor, tjänster eller byggentreprenader inom ramen för en av Sverige träffad internationell överenskommelse om mellanstatlig samverkan i fråga om försörjning av varor, tjänster eller byggentreprenader, eller

3. har ett värde som understiger
3. har ett värde som är högst

25 000 000 kronor.

200 000 000 kronor.

Försvarsmakten
och Försvarets
Försvarets
radioanstalt
får

radioanstalt får besluta om sådana
besluta om sådana undantag som

undantag som avses i första stycket
avses i första stycket om

om
upphandlingens
värde
upphandlingens
värde
är
högst

understiger 5 000 000 kronor.
5 000 000 kronor.

7 kap.

1 §

Tekniska specifikationer ska ingå
Tekniska specifikationer ska ingå

i
annonsen
om
upphandling,
i annonsen
om
upphandling,

förfrågningsunderlaget,
det
förfrågningsunderlaget,

det

beskrivande
dokumentet
eller de
beskrivande dokumentet
eller de

kompletterade
handlingarna.
kompletterande

handlingarna.

Specifikationerna
ska
vara
Specifikationerna
ska
vara

utformade på något av de sätt som
utformade på något av de sätt som

anges i 2 och 3 §§.

anges i 2 och 3 §§.

4
1 Senaste lydelse 2018:594.

17 §

En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden innehåller

1. certifiering eller dokumentation som visar i vilken utsträckning anbudsgivaren har förmåga att uppfylla sina skyldigheter i fråga om export, överföring och transitering av varor i samband med kontraktet,

2. uppgifter om eventuella begränsningar som exportkontroll eller säkerhetsarrangemang kan komma att medföra för den upphandlande myndigheten eller enheten i fråga om att sprida, överföra eller använda varorna och tjänsterna eller resultat av dessa varor och tjänster,

3. certifiering eller 3. certifiering eller dokumentation som visar att dokumentation som visar att

organisationen
och
lokaliseringen
organisationen
och
lokaliseringen

av anbudsgivarens
försörjnings-
av
anbudsgivarens
försörjnings-

kedja gör det möjligt för denne att
kedja gör det möjligt för

uppfylla

kraven
om
anbudsgivaren att uppfylla kraven

försörjningstrygghet
som
den
om
försörjningstrygghet som
den

upphandlande
myndigheten
eller
upphandlande
myndigheten
eller

enheten anger i annonsen om
enheten anger i annonsen om

upphandling,

förfrågnings-
upphandling,

förfrågnings-

underlaget,
det
beskrivande
underlaget,
det
beskrivande

dokumentet eller de kompletterade
dokumentet

eller
de

handlingarna,

kompletterande handlingarna,

4.
en
utfästelse
från

4.
en
utfästelse
från

anbudsgivaren om att se till att
anbudsgivaren om att se till att

eventuella

ändringar
i
eventuella

ändringar
i

försörjningskedjan
under
försörjningskedjan
under

genomförandet
av kontraktet
inte
genomförandet
av kontraktet
inte

kommer att skadligt inverka på
kommer att inverka skadligt på

uppfyllandet
av
kraven
om
uppfyllandet
av
kraven
om

försörjningstrygghet i annonsen om
försörjningstrygghet i annonsen om

upphandling,

förfrågnings-
upphandling,

förfrågnings-

underlaget,
det
beskrivande
underlaget,
det
beskrivande

dokumentet eller de kompletterade
dokumentet

eller
de

handlingarna,

kompletterande handlingarna,

5. en utfästelse från anbudsgivaren att, i enlighet med villkor som parterna ska komma överens om, upprätta eller upprätthålla den kapacitet som krävs för att tillmötesgå den upphandlande myndighetens eller enhetens eventuellt ökade behov till följd av en kris,

6. dokumentation i fråga om att tillgodose den upphandlande myndighetens eller enhetens ökade behov till följd av en kris,

7. en utfästelse från anbudsgivaren att utföra underhåll, modernisering och anpassningar av den utrustning som är föremål för upphandlingen,

8. en utfästelse från anbudsgivaren att i tid informera den upphandlande myndigheten eller enheten om varje förändring i anbudsgivarens organisation, försörjningskedja eller industriella strategi som kan påverka anbudsgivarens skyldigheter gentemot den upphandlande myndigheten eller enheten, eller

9.
en
utfästelse
från
9.
en
utfästelse
från

anbudsgivaren att, i enlighet med
anbudsgivaren att, i enlighet med

villkor
som
parterna ska
komma
villkor
som
parterna ska
komma

Prop. 2022/23:93

5

Prop. 2022/23:93
överens

om,
förse
den
överens

om,
förse
den

upphandlande
myndigheten
eller
upphandlande
myndigheten
eller

enheten med allt som behövs för
enheten med allt som behövs för

produktion

av

reservdelar,
produktion

av
reservdelar,

komponenter,
särskilda
tillbehör
komponenter,
särskilda tillbehör

och
särskild
testutrustning,
och
särskild
testutrustning,

inklusive
ritningar,
licenser
och
inklusive
ritningar,
licenser
och

instruktioner,
för den
händelse
instruktioner,
ifall
anbudsgivaren

anbudsgivaren
inte
längre
kan
inte längre kan tillhandahålla denna

tillhandahålla denna utrustning.
utrustning.

En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden även

innehåller annat för att visa att anbudsgivaren uppfyller kraven i fråga om

försörjningstrygghet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2023.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

6

3
Ärendet och dess beredning
Prop. 2022/23:93

Försvarsdepartementet har tagit fram promemorian Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen, med förslag om ändringar i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 .

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissvaren finns tillgängliga i Försvarsdepartementet (Fö2022/01624).

Lagrådet

Förslagen i denna proposition är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

4 Undantag vid upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen

4.1 Förutsättningar för att besluta om undantag

I 1 kap. 9 § lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och

säkerhetsområdet, förkortad LUFS, regleras en möjlighet att i enskilda fall

och under vissa förutsättningar göra de undantag från lagen som är

nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. I första

hand är det regeringens uppgift att besluta om sådana undantag. Under

vissa förutsättningar finns dock möjlighet för de upphandlande

myndigheter som anges i lagrummet att besluta om undantag.

Möjligheterna för de myndigheter som anges i den aktuella paragrafen

att besluta om sådana undantag skiljer sig åt. Gemensamt är dock att de

kan besluta om undantag om upphandlingens värde understiger vissa

beloppsgränser. För Försvarets materielverk är beloppsgränsen satt till

25 000 000 kronor och för Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt är

den i stället 5 000 000 kronor. Därutöver kan Försvarets materielverk även

besluta om undantag när upphandlingen antingen avser tillägg till en

upphandling där regeringen tidigare beslutat om undantag eller avser

varor, tjänster eller byggentreprenader inom ramen för en av Sverige

träffad internationell överenskommelse om mellanstatlig samverkan i

fråga om försörjning av varor, tjänster eller byggentreprenader.

Fram till 2019 var det Försvarets materielverk som, med vissa undantag,

upphandlade varor, tjänster och byggentreprenader till Försvarsmakten på

uppdrag av den senare myndigheten. Eftersom Försvarets materielverk

hade det övergripande ansvaret för upphandlingar inom materiel- och

logistikförsörjningen till Försvarsmakten har myndigheten även kunnat
7

Prop. 2022/23:93 besluta om undantag i väsentligt större utsträckning än Försvarsmakten. Från och med den 1 januari 2019 har dock Försvarsmakten fått ett utökat ansvar för upphandlingar till myndigheten.

4.2
Utökade möjligheter för Försvarsmakten

Regeringens förslag: Försvarsmakten ska ha samma möjlighet som

Försvarets materielverk att besluta om undantag från lagen om

upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till

Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.

Totalförsvarets forskningsinstitut anser att 1 kap. 9 § tredje stycket LUFS

bör ändras så att Totalförsvarets forskningsinstitut, i likhet med Försvarets

radioanstalt, omfattas av bestämmelsens möjlighet att besluta om sådana

undantag som avses i första stycket om upphandlingens värde är högst

5 000 000 kronor. Försvarets materielverk påpekar att lydelsen av 1 kap.

8 § tredje punkten LUFS, som rör undantag vid upphandling enligt

internationella regler, bör ändras på så sätt att ”sitt eget bruk” byts ut mot

”organisationens ändamål” för att den bestämmelsen ska stå i bättre

överensstämmelse med sitt syfte och ändamål.

Skälen för regeringens förslag: Försvarsmakten ansvarar sedan 2019

bland annat för upphandlingar av varor och tjänster inom det s.k.

vidmakthållandeområdet. Försvarsmakten har därigenom fått ansvaret för

ekonomiskt omfattande upphandlingar som dessutom kan röra det område

där undantag från LUFS med hänsyn till Sveriges väsentliga

säkerhetsintressen aktualiseras. Mot bakgrund av den ändrade

ansvarsfördelningen på upphandlingsområdet saknas det skäl att

fortsättningsvis låta Försvarsmaktens och Försvarets materielverks

möjligheter att besluta om aktuella undantag skilja sig åt. Försvarsmakten

bör därför ges samma möjligheter som Försvarets materielverk att besluta

om de undantag från LUFS som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges

väsentliga säkerhetsintressen.

Förslaget innebär att samma beloppsgräns kommer att gälla för när

Försvarets materielverk och Försvarsmakten får besluta om aktuella

undantag. Vidare innebär förslaget att Försvarsmakten, i likhet med

Försvarets materielverk, även kommer att kunna besluta om sådana

undantag om upphandlingen antingen avser tillägg till en upphandling där

regeringen tidigare beslutat om undantag eller avser varor, tjänster eller

byggentreprenader inom ramen för en av Sverige träffad internationell

överenskommelse om mellanstatlig samverkan i fråga om försörjning av

varor, tjänster eller byggentreprenader.

När det gäller Totalförsvarets forskningsinstituts synpunkt om behovet

av att möjliggöra för myndigheten att fatta beslut om undantag enligt

1 kap. 9 § tredje stycket LUFS saknas det beredningsunderlag att göra en

sådan ändring inom ramen för detta lagstiftningsärende. Regeringen kan

dock komma att återkomma till frågan. Även när det gäller Försvarets

8
materielverks förslag om en ändrad lydelse av 1 kap. 8 § tredje punkten

LUFS saknas förutsättningar att hantera synpunkten inom ramen för detta Prop. 2022/23:93 lagstiftningsarbete. Regeringen avser dock att återkomma till frågan.

4.3 Beloppsgränsen för Försvarsmakten och Försvarets materielverk

Regeringens förslag: Beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen ska höjas till 200 000 000 kronor.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna, däribland

Försvarets materielverk , Försvarsmakten , Kommerskollegium , Säkerhets-

och
försvarsföretagen ,
Totalförsvarets
forskningsinstitut
och

Upphandlingsmyndigheten , tillstyrker eller har inga synpunkter på

förslaget.

Försvarets
materielverk
och
Försvarsmakten
tillägger
att

Försvarsmakten vid ett antal tillfällen framfört att beloppsgränsen för när

myndigheten ska framställa om regeringens medgivande för

materielinvesteringar samt förberedelse för materielinvesteringar inom

anslaget 1:3 bör höjas samt att om denna beloppsgräns höjs bör även den

aktuella beloppsgränsen i LUFS höjas. Säkerhets- och försvarsföretagen

framhåller att det finns behov av att storleken på den aktuella

beloppsgränsen i LUFS justeras över tid. Flera remissinstanser, bland

andra Konkurrensverket , efterfrågar ett klargörande av vad som avses med

begreppet väsentliga säkerhetsintressen. Konkurrensverket framhåller att

det finns ett värde i att undantag från upphandlingslagstiftningen med

hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen prövas av regeringen

och att myndigheten har svårt att se att den nuvarande regleringen utgör

ett hinder mot säkerställandet av materielförsörjningen.

Skälen för regeringens förslag: Upphandlingar på försvars- och

säkerhetsområdet omfattas av EU:s regelverk inom upphandlingsområdet,

framför allt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av

den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa

kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande

myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om

ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG, här benämnt LUFS-

direktivet. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom LUFS.

Bestämmelsen i 1 kap. 9 § LUFS, som möjliggör undantag från

regelverket, genomför delvis artikel 2 i LUFS-direktivet enligt vilken

direktivet inte gäller för upphandlingar som omfattas av artikel 296 i

fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, som i sin tur

motsvaras av artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

(EUF-fördraget). Av den senare artikeln följer att varje medlemsstat får

vidta åtgärder som den anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga

säkerhetsintressen i fråga om tillverkning av eller handel med vapen,

ammunition
och krigsmateriel. Sådana åtgärder får
emellertid
inte
9

Prop. 2022/23:93
försämra konkurrensvillkoren på den gemensamma marknaden för varor

som inte är avsedda speciellt för militärändamål. Bestämmelsen i 346.1 b

får tillämpas på sådana varor som är upptagna i den förteckning över

vapen, ammunition och krigsmateriel som antogs av rådet i dess beslut

255/58 av den 15 april 1958.

Den i LUFS beslutade beloppsgränsen om 25 000 000 kronor som gäller

för Försvarets materielverks möjlighet att besluta om undantag har inte sitt

ursprung i någon bestämmelse i direktivet eller i övrigt i EU-rätten.

Beloppsgränsen har inte ändrats sedan den infördes 2008 i den numera

upphävda lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, här benämnd äldre

LOU. Genom den lagen genomförde Sverige Europaparlamentets och

rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av

förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och

tjänster.

Någon närmare motivering till att beloppsgränsen sattes till 25 000 000

kronor ges inte i förarbetena till äldre LOU (jfr prop. 2006/07:128 s. 142

och 440–441).

En rimlig utgångspunkt är att regeringen fortsatt ska besluta om

undantag i de fall anskaffningen avser stora materielsystem eller innefattar

betydande strategiska vägval. 25 000 000 kronor är i sammanhanget ett

lågt belopp. Regeringen har i propositionen Totalförsvaret 2021–2025,

mot bakgrund av det försämrade omvärldsläget, bedömt att det militära

försvaret fortsatt behöver stärkas och den operativa förmågan öka (prop.

2020/21:30 s. 98). Regeringen har meddelat att anslaget till det svenska

militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av

bruttonationalprodukten (BNP) så snart som möjligt, men senast 2026. Att

beakta är även att Sverige den 18 maj 2022 ansökte om medlemskap i

Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Enligt Natos riktlinje bör

minst 20 procent av försvarsbudgeten gå till materielinvesteringar. Ett

svenskt Natomedlemskap kommer att påverka Sveriges framtida förmåge-

och försvarsinriktning och medföra förändrade förutsättningar för

materielförsörjningen. Med hänsyn till dessa omständigheter och för att

säkerställa det militära försvarets behov av materiel bör det skapas

förutsättningar för att underlätta upphandlingsprocessen. Mot denna

bakgrund är det inte ändamålsenligt och effektivt att regeringen fortsatt

ska fatta beslut om undantag i en upphandling därför att upphandlingens

värde överstiger 25 000 000 kronor.

Ett bredare mandat till ansvariga myndigheter att besluta om sådana

undantag som är möjliga att göra enligt bestämmelserna i LUFS skulle

understödja syftet att underlätta upphandlingsprocessen. Regeringen gör

därmed en annan bedömning än Konkurrensverket i frågan om ifall den

nuvarande regleringen utgör ett hinder mot säkerställandet av

materielförsörjningen.

När den nu gällande beloppsgränsen infördes befann sig Sverige i

materielanskaffningshänseende i en annan situation än i dag. Regleringen

bör utformas på ett sådant sätt att den möjliggör effektiva processer och är

långsiktigt hållbar. För att detta ska uppnås föreslås att beloppsgränsen för

när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag

från LUFS ska bestämmas till 200 000 000 kronor. Det föreslagna

beloppet om 200 000 000 kronor baseras på generella överväganden kring

10
i vilken omfattning det är lämpligt att ge myndigheterna mandat att fatta

egna beslut om att tillämpa undantaget för att möjliggöra Prop. 2022/23:93 effektivitetsvinster och underlätta administrativ hantering för

upphandlingar samtidigt som regeringen förbehålls beslutsmandat för anskaffningar av mer strategisk betydelse. Som framhölls i promemorian kan det föreslagna beloppet jämföras med den beloppsgräns om 200 000 000 kronor som gäller för ekonomiska åtaganden för materielinvesteringar samt förberedelse för materielinvesteringar som Försvarsmakten ska framställa om regeringens medgivande för enligt myndighetens regleringsbrev för 2022. Det ska dock understrykas att beloppsgränserna är motiverade utifrån olika syften och att de inte per automatik bör överensstämma.

Vid en sammantagen bedömning får 200 000 000 kronor anses vara en lämplig beloppsgräns för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om aktuella undantag från LUFS.

Säkerhets- och försvarsföretagen framhåller att den föreslagna beloppsgränsen innebär att myndigheterna endast i undantagsfall ges möjlighet att besluta om undantag enligt lagrummet sett till troliga framtida materielinvesteringar samt att det finns behov av att beloppsgränsen räknas upp över tid. Regeringen anser att den i promemorian föreslagna beloppsgränsen utgör en markant höjning. Vare sig Försvarets materielverk eller Försvarsmakten har invänt mot den. Det har inte framkommit tillräckliga skäl att höja beloppsgränsen ytterligare. För att lagregeln ska vara enkel och tydlig bör det vara en enhetlig beloppsgräns som blir lätt att tillämpa.

Flera remissinstanser, bland andra Konkurrensverket och Säkerhets- och försvarsföretagen, påpekar i sina remissyttranden att begreppet väsentliga säkerhetsintressen inte tydligt definierats. Konkurrensverket ställer sig mot denna bakgrund tveksamt till om det är lämpligt att utöka möjligheterna att besluta om undantag från upphandlingsregelverket. Regeringen vill framhålla att förutsättningarna för Sverige att besluta om undantag inte utökas genom förslaget om en högre beloppsgräns. Det är endast för det fall undantag från LUFS är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen som en tillämpning av lagregeln är möjlig.

Begreppet väsentliga säkerhetsintressen är, som framgått ovan, ett autonomt EU-rättsligt begrepp och bestämmelsen i LUFS ska tolkas fördragskonformt. Som Konkurrensverket påpekar följer av EU-domstolens praxis att undantaget ska tolkas restriktivt. Det är upp till respektive medlemsstat att definiera sina väsentliga säkerhetsintressen samtidigt som det är den medlemsstat som tillämpar en undantagsartikel i fördraget som ska visa att åtgärden är tillåten, vilket innefattar att de undantag som görs är nödvändiga för att skydda väsentliga säkerhetsintressen. Att myndigheterna ges en beloppsmässigt större möjlighet att tillämpa undantaget medför inte att de rättsliga förutsättningarna för dess tillämpning utökas.

Vad som i försvarsmaterielhänseende utgör väsentliga säkerhetsintressen för Sverige är föränderligt över tid och är varken möjligt eller lämpligt att i förväg slå fast.

11

Prop. 2022/23:93
5
Vissa mindre justeringar av lagen om

upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Regeringens förslag: Vissa mindre redaktionella och språkliga ändringar ska göras i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens. I förhållande till promemorian föreslår regeringen vissa ytterligare språkliga ändringar.

Remissinstanserna uttalar sig inte särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Av 7 kap. 1 § LUFS, som rör tekniska specifikationer för upphandling, framgår att tekniska specifikationer ska ingå i annonsen om upphandling, förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet eller de kompletterade handlingarna. Bestämmelsen genomför artikel 18.1 i LUFS-direktivet, där det framgår att det som avses är kompletterande handlingar, och inte kompletterade handlingar. Lagtexten bör därför ändras på så sätt att ordet kompletterade byts ut mot kompletterande. Motsvarande ändring bör göras i 7 kap. 17 § LUFS.

Vidare bör tre mindre språkliga ändringar göras i 7 kap. 17 § LUFS. Enligt regeringens bedömning medför dessa ändringar ingen förändring av bestämmelsens innebörd.

6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna uttalar sig inte särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: De föreslagna ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Det föreslås därför att bestämmelserna träder i kraft den 1 juni 2023.

Äldre bestämmelser bör fortfarande gälla för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

12

7
Konsekvenser
Prop. 2022/23:93

Regeringens bedömning: Förslagen ger utrymme för Försvarsmakten och Försvarets materielverk att i större utsträckning få besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Den ändrade beslutsordningen innebär inga ökade kostnader.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inget att

invända mot bedömningen. Konkurrensverket framför att konsekvensutredningen är bristfällig och efterfrågar ett tydliggörande av konsekvenserna för företag inom försvarssektorn, påverkan på konkurrensen och riskerna för korruption.

Skälen för regeringens bedömning: Förslagen innebär att Försvarsmakten och Försvarets materielverk i större utsträckning kommer att få besluta om undantag från LUFS med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen och därmed att vissa avgöranden som i dagsläget kräver regeringens beslut i det särskilda fallet ska kunna beslutas av myndigheterna i stället. Genom delegationen till Försvarsmakten och

Försvarets materielverk effektiviseras och förenklas upphandlingsprocessen.

Den ändrade beslutsordningen medför i sig inga ökade kostnader. Ramarna för Försvarsmaktens respektive Försvarets materielverks upphandlingar följer av givna anslag. Förslagen bedöms inte innebära några ökade kostnader för det allmänna i övrigt.

Upphandlingar på försvars- och säkerhetsområdet har särskilda förutsättningar. Regeringen vill med anledning av Konkurrensverkets synpunkter framhålla att det sedan lång tid tillbaka har funnits ett fördragsmässigt undantag från upphandlingsrättsliga regler just när det gäller upphandling inom försvarsområdet. Genom möjligheten att besluta om undantag har medlemsstaternas intresse att kunna skydda sina legitima väsentliga säkerhetsintressen vid upphandling inom ramen för artikel 346 i EUF-fördraget getts företräde framför konkurrens inom försvarsupphandlingsområdet. Detta innebär inte att alla upphandlingar som i och för sig omfattas av tillämpningsområdet för artikel 346 helt eller delvis undantas från konkurrensutsättning eller upphandlingsförfarande. Förslagen innebär inte att någon ny möjlighet till undantag införs för de upphandlande myndigheterna som anges i lagrummet. Vilka konsekvenser som uppstår med anledning av ett konkret beslut med stöd av 1 kap. 9 § LUFS avgörs av innehållet i det aktuella beslutet. I sammanhanget kan även nämnas att branschorganisationerna SME-D och Säkerhets- och försvarsföretagen i sina remissyttranden inte anför särskilda synpunkter när det gäller förslagens konsekvenser för företag inom försvarssektorn.

Förslagen bedöms inte påverka den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag,

13

Prop. 2022/23:93 jämställdheten mellan kvinnor och män, eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.

Förslagen bedöms inte heller i övrigt medföra några konsekvenser av betydelse.

8 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

1 kap. 9 § I fråga om upphandling som avser sådan tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel som omfattas av artikel 346.1 b i EUF- fördraget och där 7 eller 8 § eller 10 § första stycket 2–4 eller 10 inte är tillämpliga får regeringen i enskilda fall besluta om de undantag från bestämmelserna i denna lag som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.

Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om sådana undantag som avses i första stycket om upphandlingen

1. avser tillägg till en upphandling där regeringen tidigare beslutat om undantag med stöd av första stycket,

2. avser varor, tjänster eller byggentreprenader inom ramen för en av Sverige träffad internationell överenskommelse om mellanstatlig samverkan i fråga om försörjning av varor, tjänster eller byggentreprenader, eller

3. har ett värde som är högst 200 000 000 kronor.

Försvarets radioanstalt får besluta om sådana undantag som avses i första stycket om upphandlingens värde är högst 5 000 000 kronor.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om möjlighet att göra undantag för upphandlingar som avses i artikel 346.1 b EUF-fördraget. Av första stycket framgår att sådana undantag kräver beslut av regeringen.

Av andra stycket framgår att Försvarets materielverk har rätt att för egen del besluta om vissa undantag som omfattas av 346.1 b EUF-fördraget. Ändringarna i andra stycket innebär att Försvarsmakten får samma möjligheter som Försvarets materielverk att för egen del får besluta om sådana undantag och att beloppsgränsen i tredje punkten höjs till 200 000 000 kronor.

Av tredje stycket framgår att Försvarets radioanstalt har rätt att för egen del besluta om undantag som omfattas av artikel 346.1 b EUF-fördraget. Ändringen är endast av redaktionell art.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.3.

7 kap. 1 § Tekniska specifikationer ska ingå i annonsen om upphandling, förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet eller de kompletterande handlingarna. Specifikationerna ska vara utformade på något av de sätt som anges i 2 och 3 §§.

Ändringen i paragrafen är endast av redaktionell art. Övervägandena finns i avsnitt 5.

14

7 kap. 17 § En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden Prop. 2022/23:93 innehåller

1. certifiering eller dokumentation som visar i vilken utsträckning anbudsgivaren har förmåga att uppfylla sina skyldigheter i fråga om export, överföring och transitering av varor i samband med kontraktet,

2. uppgifter om eventuella begränsningar som exportkontroll eller säkerhetsarrangemang kan komma att medföra för den upphandlande myndigheten eller enheten i fråga om att sprida, överföra eller använda varorna och tjänsterna eller resultat av dessa varor och tjänster,

3. certifiering eller dokumentation som visar att organisationen och lokaliseringen av anbudsgivarens försörjningskedja gör det möjligt för anbudsgivaren att uppfylla kraven om försörjningstrygghet som den upphandlande myndigheten eller enheten anger i annonsen om upphandling, förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet eller de kompletterande handlingarna,

4. en utfästelse från anbudsgivaren om att se till att eventuella ändringar i försörjningskedjan under genomförandet av kontraktet inte kommer att inverka skadligt på uppfyllandet av kraven om försörjningstrygghet i annonsen om upphandling, förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet eller de kompletterande handlingarna,

5. en utfästelse från anbudsgivaren att, i enlighet med villkor som parterna ska komma överens om, upprätta eller upprätthålla den kapacitet som krävs för att tillmötesgå den upphandlande myndighetens eller enhetens eventuellt ökade behov till följd av en kris,

6. dokumentation i fråga om att tillgodose den upphandlande myndighetens eller enhetens ökade behov till följd av en kris,

7. en utfästelse från anbudsgivaren att utföra underhåll, modernisering och anpassningar av den utrustning som är föremål för upphandlingen,

8. en utfästelse från anbudsgivaren att i tid informera den upphandlande myndigheten eller enheten om varje förändring i anbudsgivarens organisation, försörjningskedja eller industriella strategi som kan påverka anbudsgivarens skyldigheter gentemot den upphandlande myndigheten eller enheten, eller

9. en utfästelse från anbudsgivaren att, i enlighet med villkor som parterna ska komma överens om, förse den upphandlande myndigheten eller enheten med allt som behövs för produktion av reservdelar, komponenter, särskilda tillbehör och särskild testutrustning, inklusive ritningar, licenser och instruktioner, ifall anbudsgivaren inte längre kan tillhandahålla denna utrustning.

En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden även innehåller annat för att visa att anbudsgivaren uppfyller kraven i fråga om försörjningstrygghet.

I paragrafen har endast redaktionella och språkliga ändringar gjorts. Övervägandena finns i avsnitt 5.

15

Prop. 2022/23:93 Bilaga 1

16

Sammanfattning av promemorian Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen

Promemorian har tagits fram av Försvarsdepartementet. I promemorian lämnas förslag till ändringar i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Tidigare var det Försvarets materielverk som, med vissa undantag, upphandlade varor, tjänster och byggentreprenader till Försvarsmakten på uppdrag av den senare myndigheten. Från och med den 1 januari 2019 har Försvarsmakten fått ett utökat ansvar för upphandlingar till myndigheten. Mot bakgrund av den ändrade ansvarsfördelningen på upphandlingsområdet saknas det skäl att fortsättningsvis låta Försvarsmaktens och Försvarets materielverks möjligheter att besluta om de undantag från LUFS som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen skilja sig åt.

När beloppsgränsen i 1 kap. 9 § andra stycket LUFS infördes befann sig Sverige i materielanskaffningshänseende i en annan situation än i dagsläget. Enligt promemorian bör regleringen utformas på ett sådant sätt att den möjliggör effektiva processer och är långsiktigt hållbar. För att detta ska uppnås föreslås att beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får meddela undantag från LUFS i enlighet med förslaget bestäms till 200 000 000 kronor.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2023.

Promemorians lagförslag

Prop. 2022/23:93 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § och 7 kap. 1 och 17 §§ lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap. 9 § 1

I fråga om upphandling som avser sådan tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel som omfattas av artikel 346.1 b i EUF-fördraget och där 7 eller 8 § eller 10 § första stycket 2–4 eller 10 inte är tillämpliga får regeringen i enskilda fall besluta om de undantag från bestämmelserna i denna lag som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges

väsentliga säkerhetsintressen.

Försvarets
materielverk
får
Försvarsmakten och Försvarets

besluta om sådana undantag som
materielverk får besluta om sådana

avses i första stycket om
undantag som avses i första stycket

upphandlingen

om upphandlingen

1. avser tillägg till en upphandling där regeringen tidigare beslutat om undantag med stöd av första stycket,

2. avser varor, tjänster eller byggentreprenader inom ramen för en av Sverige träffad internationell överenskommelse om mellanstatlig samverkan i fråga om försörjning av varor, tjänster eller byggentreprenader, eller

3. har ett värde som understiger
3. har ett värde som är högst

25 000 000 kronor.

200 000 000 kronor.

Försvarsmakten och
Försvarets
Försvarets
radioanstalt
får

radioanstalt får besluta om sådana
besluta om sådana undantag som

undantag som avses i första stycket
avses i första stycket om

om
upphandlingens
värde
upphandlingens
värde är
högst

understiger 5 000 000 kronor.
5 000 000 kronor.

7 kap. 1 §

Tekniska specifikationer ska ingå
Tekniska specifikationer ska ingå

i annonsen om
upphandling,
i annonsen
om
upphandling,

förfrågningsunderlaget,
det
förfrågningsunderlaget,
det

beskrivande dokumentet
eller de
beskrivande
dokumentet
eller de

kompletterade
handlingarna.
kompletterande
handlingarna.

Specifikationerna
ska
vara
Specifikationerna
ska
vara

1 Senaste lydelse 2018:594.

17

Prop. 2022/23:93 Bilaga 2

18

utformade på något av de sätt som
utformade på något av de sätt som

anges i 2 och 3 §§.
anges i 2 och 3 §§.

17 §

En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden innehåller

1. certifiering eller dokumentation som visar i vilken utsträckning anbudsgivaren har förmåga att uppfylla sina skyldigheter i fråga om export, överföring och transitering av varor i samband med kontraktet,

2. uppgifter om eventuella begränsningar som exportkontroll eller säkerhetsarrangemang kan komma att medföra för den upphandlande myndigheten eller enheten i fråga om att sprida, överföra eller använda varorna och tjänsterna eller resultat av dessa varor och tjänster,

3. certifiering eller 3. certifiering eller dokumentation som visar att dokumentation som visar att

organisationen
och
lokaliseringen
organisationen
och
lokaliseringen

av

anbudsgivarens
av

anbudsgivarens

försörjningskedja gör
det möjligt
försörjningskedja gör
det
möjligt

för denne att uppfylla kraven om
för denne att uppfylla kraven om

försörjningstrygghet
som
den
försörjningstrygghet
som
den

upphandlande
myndigheten
eller
upphandlande
myndigheten
eller

enheten anger i annonsen om
enheten anger i annonsen om

upphandling,

upphandling,

förfrågningsunderlaget,

det
förfrågningsunderlaget,

det

beskrivande dokumentet eller de
beskrivande dokumentet
eller de

kompletterade handlingarna,

kompletterande handlingarna,

4.
en
utfästelse
från
4.
en
utfästelse

från

anbudsgivaren om att se till att
anbudsgivaren om att se till att

eventuella

ändringar
i
eventuella

ändringar
i

försörjningskedjan

under
försörjningskedjan

under

genomförandet
av
kontraktet inte
genomförandet
av
kontraktet
inte

kommer att skadligt inverka på
kommer att inverka skadligt på

uppfyllandet
av
kraven
om
uppfyllandet
av
kraven
om

försörjningstrygghet i annonsen om
försörjningstrygghet i annonsen om

upphandling,

upphandling,

förfrågningsunderlaget,

det
förfrågningsunderlaget,

det

beskrivande dokumentet eller de
beskrivande dokumentet
eller de

kompletterade handlingarna,

kompletterande handlingarna,

5. en utfästelse från anbudsgivaren att, i enlighet med villkor som parterna ska komma överens om, upprätta eller upprätthålla den kapacitet som krävs för att tillmötesgå den upphandlande myndighetens eller enhetens eventuellt ökade behov till följd av en kris,

6. dokumentation i fråga om att tillgodose den upphandlande myndighetens eller enhetens ökade behov till följd av en kris,

7. en utfästelse från anbudsgivaren att utföra underhåll, modernisering och anpassningar av den utrustning som är föremål för upphandlingen,

8. en utfästelse från anbudsgivaren att i tid informera den upphandlande myndigheten eller enheten om varje förändring i anbudsgivarens organisation, försörjningskedja eller industriella strategi som kan påverka anbudsgivarens skyldigheter gentemot den upphandlande myndigheten eller enheten, eller

9. en utfästelse från anbudsgivaren att, i enlighet med villkor som parterna ska komma överens om, förse den upphandlande myndigheten eller enheten med allt som behövs för produktion av reservdelar, komponenter, särskilda tillbehör och särskild testutrustning, inklusive ritningar, licenser och instruktioner, för den händelse anbudsgivaren inte längre kan tillhandahålla denna utrustning

En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden även innehåller annat för att visa att anbudsgivaren uppfyller kraven i fråga om försörjningstrygghet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2023.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

Prop. 2022/23:93 Bilaga 2

19

Prop. 2022/23:93 Bilaga 3

20

Förteckning över remissinstanserna

Remissvar har lämnats av Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Kommerskollegium, Konkurrensverket, SME-D, Säkerhets- och försvarsföretagen, Totalförsvarets forskningsinstitut och Upphandlingsmyndigheten.

Prop. 2022/23:93

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2023

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson

Föredragande: statsrådet Jonson

Regeringen beslutar proposition Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen

21