Prop. 2023/24:1

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Utgiftsområde 15

Studiestöd

1

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Utgiftsområde 15 – Studiestöd

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................
3

2
Utgiftsområde 15 Studiestöd ...........................................................................................
4

2.1
Utgiftsområdets omfattning.................................................................................
4

2.2
Utgiftsutveckling....................................................................................................
4

2.3
Mål för utgiftsområdet..........................................................................................
5

2.3.1
Nytt mål för utgiftsområdet...................................................................
5

2.4
Kort beskrivning av studiestödet ........................................................................
6

2.5
Kort beskrivning av lånesystemet .......................................................................
8

2.6
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.........................................
8

2.7
Resultatredovisning .............................................................................................
10

2.7.1
Studiestödets rekryterande effekt........................................................
11

2.7.2
Studiestödets utjämnande effekt .........................................................
15

2.7.3
Studiestödets effekt på samhällsekonomin .......................................
17

2.8
Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ...................................................
19

2.8.1
Studiestödets rekryterande effekt........................................................
19

2.8.2
Studiestödets utjämnande effekt .........................................................
20

2.8.3
Studiestödets effekt på samhällsekonomin .......................................
22

2.8.4
Sammanfattande kommentar över måluppfyllelsen.........................
23

2.9
Politikens inriktning ............................................................................................
23

2.10
Det högre bidraget till vissa studerande som läser vidare efter

introduktionsprogram i gymnasieskolan avvecklas ........................................
24

2.11
Budgetförslag........................................................................................................
25

2.11.1
1:1 Studiehjälp........................................................................................
25

2.11.2
1:2 Studiemedel......................................................................................
27

2.11.3
1:3 Omställningsstudiestöd..................................................................
28

2.11.4
1:4 Statens utgifter för räntor på studielån ........................................
29

2.11.5
1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk..........................................................
30

2.11.6
1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål .........................................
31

2.11.7
1:7 Studiestartsstöd................................................................................
32

2.11.8
1:8 Centrala studiestödsnämnden .......................................................
33

2.11.9
Lån i Riksgäldskontoret........................................................................
34

2.11.10
1:9 Överklagandenämnden för studiestöd.........................................
34

2

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen godkänner målet för utgiftsområdet (avsnitt 2.3).

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 292 000 000 000 kronor (avsnitt 2.11.9).

3. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt tabell 1.1.

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1
Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1 Studiehjälp

4 518 262

1:2 Studiemedel
20 207 017

1:3 Omställningsstudiestöd
2 836 000

1:4 Statens utgifter för räntor på studielån
1 307 129

1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk
62 150

1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27 000

1:7 Studiestartsstöd
400 000

1:8 Centrala studiestödsnämnden
1 168 916

1:9 Överklagandenämnden för studiestöd
18 696

Summa anslag inom utgiftsområdet
30 545 170

Tabell 1.2
Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor

Anslag

Beställningsbemyndigande
Tidsperiod

1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
4 000
2025

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet
4 000

3

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

2 Utgiftsområde 15 Studiestöd

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Miljoner kronor

Utfall 2022
Budget
Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat

2023 1
2023
2024
2025
2026

1:1 Studiehjälp
4 323
4 500
4 312
4 518
4 600
4 673

1:2 Studiemedel
17 823
19 986
18 425
20 207
20 423
20 733

1:3 Omställningsstudiestöd

1 360
650
2 836
4 877
7 339

1:4 Statens utgifter för räntor på studielån
23
737
651
1 307
2 298
2 971

1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss
49
62
50
62
62
62

föräldrautbildning i teckenspråk

1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27
27
27
27
27
27

1:7 Studiestartsstöd
315
400
300
400
400
400

1:8 Centrala studiestödsnämnden
1 062
1 081
1 137
1 169
1 163
1 171

1:9 Överklagandenämnden för studiestöd
17
18
19
19
19
20

Äldre anslag

2023 1:3 Avsättning för kreditförluster
1 840

Totalt för utgiftsområde 15 Studiestöd
25 479
28 171
25 570
30 545
33 869
37 396

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2
Förändringar av utgiftsramen 2024–2026 för utgiftsområde 15 Studiestöd

Miljoner kronor

2024
2025
2026

Anvisat 2023 1

27 912
27 912
27 912

Pris- och löneomräkning 2
38
82
111

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer
1 809
3 192
5 751

varav BP24 3

549
86
221

Makroekonomisk utveckling
2 308
4 597
5 632

Volymer

-1 002
-1 378
-1 611

Överföring till/från andra utgiftsområden

Övrigt

-520
-536
-400

Ny utgiftsram

30 545
33 869
37 396

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2023. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2025–2026 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

4

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Tabell 2.3
Utgiftsram 2024 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 15

Studiestöd

Miljoner kronor

2024

Transfereringar 1
28 019

Verksamhetsutgifter 2
2 526

Investeringar 3

1

Summa utgiftsram
30 545

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2022 samt kända förändringar av anslagens användning.

1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3 Mål för utgiftsområdet

Målen för utgiftsområdet är att studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken.

Målen för studiestödet slogs fast i samband med studiestödsreformen 2001, se propositionen Ett reformerat studiestödssystem (prop. 1999/2000:10,

bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000:96) och förtydligades i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:UbU2, rskr. 2015/2016:58).

2.3.1 Nytt mål för utgiftsområdet

Regeringens förslag: Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken. Studiestödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden.

Skälen för regeringens förslag

De övergripande målen för studiestödet slogs fast genom propositionen Ett reformerat studiestödssystem (prop. 1999/20:10). Det har sedan dess skett förändringar av systemet. Vissa stöd har försvunnit medan andra har kommit till. Det finns därför ett behov av att målen för utgiftsområdet förtydligas.

Det finns en nära och tydlig koppling mellan dagens rekryterande och utjämnande mål. Båda målen syftar till att studiestödet ska bidra till att personer som inte annars skulle ha påbörjat studier gör det. Det rekryterande målet är dock av mer generell karaktär, dvs. studiestödet bör vara utformat på ett sådant sätt att det rekryterar bredare grupper till studier. Det utjämnande målet har däremot definierats som att studiestödet ska vara selektivt rekryterande, dvs. att det bör vara utformat på ett sådant sätt att det i vissa fall specifikt riktar sig till att rekrytera särskilda grupper till studier.

Dagens studiestödssystem fungerar bra. Det är därför lämpligt att huvuddragen i studiestödssystemet ligger fast. Studiestödet ska alltså verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund, dvs. såväl unga som äldre, arbetslösa som anställda samt oavsett utbildningsbakgrund, kön och härkomst. Det ska vidare vara långsiktigt hållbart där vikten att principen om att studielånet betalas tillbaka fullt ut är rådande.

5

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Ambitionen ska fortsatt vara ett studiestöd som är enhetligt och överblickbart för den enskilde men samtidigt flexibelt så att framtida förändringar är möjliga.

För att förtydliga att det rekryterande målet ska gälla lika för alla föreslår regeringen att dagens rekryterande och utjämnande mål slås ihop till ett nytt mål som ska vara att studiestödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Genom det nya målet kommer redovisningen av utgiftsområdets resultat även att bli tydligare för riksdagen. I övrigt bör målen för studiestödet gälla såsom i dag.

2.4 Kort beskrivning av studiestödet

Studiehjälp

Studiehjälp består i huvudsak av studiebidrag som lämnas till heltidsstuderande i gymnasieskolan, extra tillägg som kan lämnas till studerande från inkomstsvaga hushåll och inackorderingstillägg som kan lämnas till vissa studerande på fristående skolor som måste bo inackorderade på skolorten. Studiebidrag lämnas med 1 250 kronor per månad under tio månader per år. Storleken på det extra tillägget är beroende av elevens och föräldrarnas sammanlagda inkomster och förmögenhet. Inackorderingstillägget lämnas med ett belopp som är beroende av avståndet mellan föräldrahemmet och skolan.

Bidrag till vissa elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan (Rg-bidrag)

Rg-bidrag lämnas för kostnader för mat, boende och hemresor vid viss gymnasieutbildning för döva och hörselskadade elever vid riksgymnasierna i Örebro samt till svårt rörelsehindrade elever i särskilt anpassad utbildning. Inom Rg-bidraget finns ett tilläggsbidrag som kan lämnas till elever som förutom Rg-bidrag får aktivitetsersättning och som därför inte har rätt till studiemedel.

Lärlingsersättning

Elever i gymnasial lärlingsutbildning kan få en kostnadsersättning, s.k. lärlingsersättning. Lärlingsersättning lämnas med 1 000 kronor per månad.

Studiemedel

Studerande som uppfyller vissa grundvillkor har rätt till studiemedel. Studiemedel består av studiebidrag och studielån. Totalbeloppet (bidrag och lån) per studiemånad uppgår till 13 056 kronor för heltidsstudier 2023. Det finns två olika nivåer på bidraget, en generell och en högre nivå. Den generella bidragsnivån utgör 30,3 procent av totalbeloppet medan den högre nivån utgör 67,1 procent. Studiemedel med den högre bidragsnivån kan lämnas för studier på grundläggande och gymnasial nivå till vuxna studerande som saknar sådan utbildning, men även under vissa förutsättningar till studerande under 25 år. Studiebidraget är skattefritt och pensionsgrundande. I vissa fall kan den studerande även få tilläggsbidrag, tilläggslån och merkostnadslån. Tilläggsbidraget lämnas till studerande med barn och utgör ett differentierat kompletterande stöd vars storlek är beroende på antalet barn. Tilläggslån kan lämnas till studerande över 25 år som har haft en viss arbetsinkomst före studiestarten. Lån kan även lämnas för vissa merkostnader som den studerande har i samband med sina studier.

6

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Studiestartsstöd

Studiestartsstödet består av bidrag utan inslag av lån och utgör ett komplement till studiemedelssystemet. Studerande med barn kan få ett tilläggsbidrag. Studiestartsstöd får lämnas med 10 803 kronor per studiemånad för heltidsstudier 2023 till den som har kort tidigare utbildning och ett stort behov av utbildning på grundläggande och gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Stödet får under vissa förutsättningar lämnas till den som är arbetssökande fr.o.m. det kalenderår den studerande fyller 25 år.

Omställningsstudiestöd

Sedan den 30 juni 2022 finns ett nytt omställningsstudiestöd. Syftet med det nya omställningsstudiestödet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet, som består av bidrag och lån, innebär att de allra flesta kan studera med minst 80 procent av lönen i upp till ett år.

Återbetalning av studielån

Det finns för närvarande fyra olika återbetalningssystem. I varje system finns det särskilda återbetalnings- och trygghetsregler som under vissa förutsättningar kan ge möjlighet till bl.a. nedsättning av årsbeloppet och avskrivning av studielån.

Bidrag vid viss föräldrautbildning i teckenspråk (s.k. TUFF- ersättning)

Föräldrar till barn som använder teckenspråk, och vissa personer som likställs med föräldrar, kan få ersättning när de deltar i utbildning i teckenspråk.

Studielitteratur till vissa högskolestuderande

Högskolestuderande som har en funktionsnedsättning i form av läsnedsättning kan få låna tillgänglighetsanpassad studielitteratur genom Myndigheten för tillgängliga medier.

Utländska medborgare

En studerande som inte är svensk medborgare kan under vissa förutsättningar få studiestöd för studier i Sverige. Det gäller utländska medborgare med permanent uppehållstillstånd i Sverige och utländska medborgare med uppehållsrätt som bedöms ha en varaktig anknytning till Sverige. Det gäller också i vissa fall utländska medborgare som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstånd. Vidare ska vissa utländska medborgare i studiestödshänseende jämställas med svenska medborgare. Det rör sig främst om migrerande arbetstagare och egenföretagare som är medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz och deras familjemedlemmar samt personer med permanent uppehållsrätt i Sverige. Tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta här och innehavare av s.k. EU- blåkort jämställs också med svenska medborgare vid studier i Sverige. När det gäller rätt till studiehjälp jämställs vissa familjemedlemmar till gästforskare respektive till innehavare av EU-blåkort med svenska medborgare.

7

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

2.5 Kort beskrivning av lånesystemet

Fyra olika system

Det finns för närvarande fyra olika lånesystem. De fyra olika återbetalningssystemen avser återbetalningspliktiga studiemedel tagna före 1989, studielån tagna under perioden 1 januari 1989–30 juni 2001, studielån tagna under perioden 1 juli 2001–

31 december 2021 och studielån tagna efter den 31 december 2021. Lån som har tagits för studier som påbörjats efter den 30 juni 2001 är ett s.k. annuitetslån. Det totala antalet låntagare i återbetalningssystemen uppgick 2021 till ca 1,65 miljoner. Låntagarnas skuld består av lån och kapitaliserade räntor samt administrativa avgifter. Låntagarnas totala skuld uppgick vid utgången av 2022 till 263 miljarder kronor.

Den 1 januari 2023 var den genomsnittliga skulden för alla låntagare 152 000 kronor. Den genomsnittliga skulden när det gäller annuitetslån utbetalda t.o.m. 2021 är

145 900 kronor för kvinnor och 140 600 kronor för män. Historiskt sett har män haft högre studieskulder än kvinnor, men sedan 2008 har kvinnor högre skulder på sina annuitetslån. Denna förändring beror troligtvis på att kvinnor i genomsnitt har studiemedel under en något längre tid än män samt på att män betalar av sina skulder i något snabbare takt än kvinnor.

Lån i Riksgäldskontoret

CSN finansierar sedan 1989 studielånen genom upplåning i Riksgäldskontoret. Sedan den 1 januari 2014 gäller budgetlagens (2011:203) bestämmelser om statlig utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret för all nyutlåning av studielån. Befintliga lån hanteras dock som tidigare med finansiering av konstaterad förlust.

Sedan den 1 januari 2023 gäller en ny modell för beräkning av räntan på studielån. Modellen innebär att räntan bestäms utifrån statens upplåningskostnad för studielånen med ett påslag som över tid motsvarar de beräknade framtida kreditförlusterna på studielån finansierade genom upplåning i Riksgäldskontoret och kreditförluster på återkrav hänförliga till sådana lån inklusive nyutlåning.

Amorteringar från låntagarna som motsvarar upplånade medel minskar CSN:s låneskuld i Riksgäldskontoret. De räntor som påförs låntagarna och som är obetalda vid årsskiftet kapitaliseras och ökar den enskildes skuld. Den del av den enskildes skuld som utgörs av kapitaliserade räntor lånas upp i Riksgäldskontoret. Samtliga amorteringar av kapitaliserade räntor från låntagare minskar låneskulden i Riksgäldskontoret.

CSN disponerar mottagna räntor från låntagarna för att finansiera räntan på studielånen i Riksgäldskontoret. Låntagarna betalar en nedsatt ränta på sina studielån och annuitetslån till CSN. Räntesatsen är 70 procent av räntan på studielån, vilken för 2023 är 0,65 procent. Den 30-procentiga nedsättningen av räntan finansieras genom medel på anslag.

2.6 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Det har under de senaste åren pågått en översyn av resultatredovisningen för utgiftsområdet. Denna har tidigare lett till att indikatorerna har reviderats och minskat i antal. I denna proposition föreslås att målen för utgiftsområdet moderniseras genom att bl.a. förtydliga att det rekryterande målet ska gälla lika för alla. Förslaget motiverar enligt regeringens bedömning ingen förändring av indikatorerna i årets resultatredovisning, eftersom det är 2022 års resultat som redovisas. Regeringen avser dock att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2025.

8

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

I årets redovisning är indikatorerna desamma som föregående år. Ambitionen är att redovisa indikatorerna i så långa tidsserier som möjligt och i de flesta fall är också tidsserierna ett år längre jämfört med förra årets resultatredovisning. Statistik över de indikatorer som redovisas kommer primärt från CSN:s databas med officiell statistik inom studiestödsområdet. Tidsseriernas början utgår därför i många fall från det startår som finns tillgängligt i databasen.

Det finns en nära koppling mellan det rekryterande och det utjämnande målet på så sätt att båda målen handlar om att studiestödet ska bidra till att personer som inte annars skulle ha påbörjat studier gör det. Det rekryterande målet är dock av mer generell karaktär, dvs. studiestödet bör vara utformat på ett sådant sätt att det rekryterar bredare grupper till studier, medan det utjämnande målet har definierats som att studiestödet ska vara selektivt rekryterande, dvs. det bör vara utformat på ett sådant sätt att det i vissa fall specifikt ska rekrytera särskilda grupper till studier. När det gäller att studiestödet ska ha en god effekt på samhällsekonomin över tid har fokus lagts på att den del av studiestödet som utgörs av lån ska återbetalas fullt ut.

De indikatorer som används för att mäta den rekryterande effekten är

– andel vuxna studerande på grundläggande och gymnasial nivå med studiemedel av det totala antalet studerande på dessa nivåer, även fördelat efter kön,

– andel studerande med studiemedel av det totala antalet studerande på eftergymnasial nivå, även fördelat efter kön,

– andelen studerande utomlands med studiemedel på gymnasial och eftergymnasial nivå av samtliga studerande med studiemedel på dessa nivåer, även fördelat efter kön,

– studiemedlens allmänna köpkraft i en jämförelse med konsumentprisindex,

– antal studerande som tog studielån i förhållande till antal studerande med studiebidrag (s.k. lånebenägenhet) på grundläggande, gymnasial och eftergymnasial nivå, även fördelat efter kön, och

– andel studerande med tilläggslån av det totala antalet studerande med studiemedel på grundläggande, gymnasial och eftergymnasial nivå.

De indikatorer som används för att mäta den utjämnande effekten är

– andel studerande med inackorderingstillägg och extra tillägg,

– antal vuxna studerande på grundläggande och gymnasial nivå med studiestartsstöd, även fördelat efter kön,

– andel studerande med den högre bidragsnivån av det totala antalet studerande med studiemedel på grundläggande och gymnasial nivå, och

– andelen studerande med tilläggsbidrag på grundläggande, gymnasial och eftergymnasial nivå av det totala antalet studerande med studiemedel på dessa nivåer.

De indikatorer som används för att mäta den goda effekten på samhällsekonomin är

– andel förväntade förluster, tidigare benämnda osäkra fordringar, av den totala studieskulden,

– andel inbetalt årsbelopp för samtliga låntagare, fördelat efter bosättning,

– andel av låntagarna som har beviljats nedsättning av årsbeloppet vid årets slut av samtliga återbetalningsskyldiga låntagare och totalt värde på nedsättningen,

– antal beviljade avskrivningsärenden fördelat på skäl och totalt avskrivet belopp, och

– total fordran på återbetalare bosatta utomlands, varav andel reserveringar för låneförluster, tidigare kallade osäkra fordringar.

9

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

2.7 Resultatredovisning

I avsnittet redovisas resultatet av statens insatser inom studiestödsverksamheten. Resultaten redovisas uppdelat på de olika målen för studiestödet och presenteras genomgående efter kön. Resultatredovisningen bygger huvudsakligen på resultat som avser 2022. Vissa resultat av det nya omställningsstudiestödet som avser det första kalenderhalvåret 2023 redovisas också.

Tabell 2.4 Antal studiestödstagare och utbetalda belopp

Miljoner kronor

2020

2021

2022

Kvinnor
Män

Kvinnor

Kvinnor
Män
Utb.

Antal
(%)
(%)
Antal
(%)
Män (%)
Antal
(%)
(%)
bidrag
Utb. lån

Studiehjälp
432 539
48
52
441 081
48
52
446 199
49
51
4 190

varav

– utland
1 154
63
37
1 121
63
37
1 099
64
36
12

Studiestartsstöd
5 856
68
32
7 873
69
31
6 074
73
27
293

Studiemedel
559 298

588 707

550 518

13 400
24 610

varav

– grundläggande nivå
32 188
63
37
32 710
65
35
27 629
70
30
604
217

– gymnasial nivå
146 847
56
44
155 306
58
42
131 598
61
39
2 978
2 722

– eftergymnasial nivå
394 207
60
40
416 632
60
40
400 083
60
40
9 306
19 720

– utlandsstudier
22 967
59
41
21 630
59
41
25 173
59
41
484
1 949

Bidrag till vissa med
313
44
56
305
44
56
289
44
56
35

funktionsnedsättning i

gymnasieskolan

Lärlingsersättning
18 765
39
61
20 445
39
61
21 600
39
61
128

Bidrag vid viss
98
61
39
91
62
38
121
55
45
0,5

föräldrautbildning i

teckenspråk

Tillgänglighets-
375 960
76
24
409 270
76
24
435 400
78
22

anpassad studie-

litteratur, antal lån 1

Totalt antal
1 016 869

1 058 502

1 018 272

studiestödstagare

1 Medräknas inte i det totala antalet studiestödstagare.

Källor: Centrala studiestödsnämnden, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Myndigheten för tillgängliga medier.

10

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

2.7.1 Studiestödets rekryterande effekt

Vuxna studerande på grundläggande, gymnasial och eftergymnasial nivå

Diagram 2.1 Andel vuxna studerande med studiemedel på grundläggande, gymnasial och eftergymnasial nivå av det totala antalet studerande

Procent

80

Kvinnor Män Totalt

60

40

20

0

13 14 15 16 17 18 19 19 20 21 22 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Grundläggande nivå
Gymnasial nivå
Eftergymnasial nivå

Anm.: Från och med 2022 används ny statistik som inte är jämförbar med tidigare års statistik.

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

Under 2022 fick ca 27 600 studerande studiemedel för studier på grundläggande nivå, vilket är ca 32 procent av det totala antalet studerande på den nivån. Av dessa var 92 procent utrikes födda, varav 69 procent kvinnor och 31 procent män. Antalet studerande med studiemedel på grundläggande nivå minskade med 16 procent jämfört med 2021. Andelen kvinnor med studiemedel på grundläggande nivå var 70 procent och andelen män 30 procent.

Antalet personer med studiemedel för studier på gymnasial nivå uppgick 2022 till ca 131 600, vilket är ca 40 procent av det totala antalet studerande på den nivån, se diagram 2.1. Av dessa var 43 procent utrikes födda, varav 65 procent kvinnor och 35 procent män. Antalet studerande med studiemedel på gymnasial nivå minskade med ca 15 procent jämfört med 2021. Andelen kvinnor med studiemedel på gymnasial nivå var 61 procent och andelen män 39 procent.

Under 2022 studerade ca 400 100 personer på eftergymnasial nivå i Sverige med studiemedel, vilket motsvarar ca 69 procent av det totala antalet studerande på den nivån. Av dessa var 17 procent utrikes födda, varav 60 procent kvinnor och

40 procent män. Antalet studerande med studiemedel på eftergymnasial nivå minskade med ca 4 procent jämfört med 2021. Andelen kvinnor med studiemedel på eftergymnasial nivå var 60 procent och andelen män 40 procent.

11

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Studerande med studiemedel för studier utomlands

Diagram 2.2 Antal studerande med studiemedel vid utlandsstudier på olika utbildningsnivåer

Antal

40 000

35 000 Kvinnor Män 30 000 25 000 20 000 15 000

10 000

5 000

-

14
15
16
17
18
19
20
21
22
14
15
16
17
18
19
20
21
22

Gymnasial nivå

Eftergymnasial nivå

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

Totalt uppgick antalet utlandsstuderande med studiemedel till 25 200 under 2022, vilket är en ökning med ca 4 200 personer jämfört med 2021. Av diagram 2.2 framgår att både antalet män och kvinnor ökade jämfört med föregående år. Könsfördelningen bland de utlands-studerande var oförändrad jämfört med 2021. Andelen kvinnor var 59 procent medan andelen män var 41 procent.

Antalet utlandsstuderande på gymnasial nivå med studiemedel uppgick 2022 till ca 1 700, vilket är en ökning med ca 220 personer jämfört med året innan. Antalet motsvarar ca 1 procent av samtliga studerande med studiemedel på gymnasial nivå, vilket var oförändrat jämfört med året innan. Av de utlandsstuderande på gymnasial nivå var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Antalet utlandsstuderande på eftergymnasial nivå med studiemedel har minskat de senaste åren men har nu vänt upp igen och uppgick 2022 till 24 300, vilket är en ökning med 4 000 personer jämfört med 2021. Av de utlandsstuderande på eftergymnasial nivå var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Cirka 6 procent av samtliga studerande med studiemedel studerade utomlands under 2022, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med året innan.

12

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Studiemedlens allmänna köpkraft i en jämförelse med konsumentprisindex (KPI)

Diagram 2.3 Jämförelse mellan utveckling av studiemedelsbeloppen och KPI

180

170

KPI
Bidrag

Totalbelopp

160

150

140

130

120

110

100

01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22

Källor: Centrala studiestödsnämnden och Statistiska centralbyrån.

En jämförelse med konsumentprisindex (KPI) visar att studiemedlens allmänna köpkraft har följt kostnadsutvecklingen väl under senare år. Köpkraften var under 2022 lägre än under föregående år, se diagram 2.3. Det beror på att KPI ökade mer än prisbasbeloppet.

Studerande med studielån respektive tilläggslån på grundläggande, gymnasial och eftergymnasial nivå

Av totalt ca 550 500 studiemedelstagare var det 409 100 som utöver studiebidrag sökte och beviljades studielån, s.k. lånebenägenhet. Det är en minskning av antalet låntagare med 5 procent jämfört med 2021.

Diagram 2.4 Studerandes lånebenägenhet fördelat på kön

Procent

84

82

80

Män

Kvinnor

Totalt

78

76

74

72

70

68

66

64

62

60

01

02

03

04

05

06

07

08

09
10

11

12

13
14

15

16

17

18

19

20

21

22

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

Lånebenägenheten för samtliga utbildningsnivåer var 74,3 procent under 2022, vilket är en ökning med 1,2 procentenheter jämfört med 2021 och med 7,2 procentenheter sedan 2011, när den var som lägst. Av diagram 2.4 framgår att män oftare tar studielån

13

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

jämfört med kvinnor. Under 2022 tog 77,2 procent av männen lån jämfört med 72,4 procent av kvinnorna.

Lånebenägenheten vid studier på grundläggande nivå var 38,1 procent under 2022, vilket är liten minskning jämfört med föregående år. Lånebenägenheten vid studier på gymnasial nivå minskade också jämfört med föregående år och uppgick till

55,6 procent. Lånebenägenheten bland de som studerar på eftergymnasial nivå ökade dock jämfört med 2021 och uppgick till 81,1 procent under 2021.

Tabell 2.5 Studerandes lånebenägenhet på olika utbildningsnivåer i Sverige

Andel av samtliga låntagare

2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022

Grundläggande

nivå
36,3
35,0
34,8
33,6
36,4
40,5
40,0
38,1

Kvinnor
31,1
30,2
29,9
29,2
29,3
32,2
33,9
34,6

Män
48,6
45,6
45,2
42,8
48,7
54,5
51,3
46,6

Gymnasial nivå
53,8
52,5
51,6
51,5
53,4
55,6
56,0
55,6

Kvinnor
52,6
51,3
50,0
49,9
50,4
51,0
51,7
51,7

Män
55,8
54,5
53,9
53,9
57,3
61,5
62,1
62,1

Eftergymnasial

nivå
74,3
76,5
77,4
78,7
80,0
79,6
80,0
81,1

Kvinnor
73,5
75,7
76,6
77,9
79,2
78,6
78,7
79,9

Män
75,5
77,6
78,4
79,8
81,0
80,9
81,8
82,8

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

Antalet studerande med tilläggslån under 2022 var 74 900, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med 2021. Antalet studerande med tilläggslån minskade dock procentuellt mindre än antalet studerande med studielån. Under 2022 ökade även andelen studiemedelstagare med tilläggslån med 1 procentenhet, se tabell 2.5. Det innebär att 14 procent av samtliga studiemedelstagare hade tilläggslån. Andelen studerande med tilläggslån totalt sett är något högre bland kvinnor än bland män.

Diagram 2.5 Andel studerande med tilläggslån på olika utbildningsnivåer

Procent

18

16

Kvinnor

Män

Totalt

14

12

10

8

6

4

2

0

14
15
16
17
18
19
20
21
22
14
15
16
17
18
19
20
21
22
14
15
16
17
18
19
20
21
22

Grundläggande nivå

Gymnasial nivå

Eftergymnasial nivå

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

14

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

2.7.2 Studiestödets utjämnande effekt

Unga studerande på gymnasial nivå

Diagram 2.6 Antal studerande med inackorderingstillägg och extra tillägg

Antal

35 000

30 000

Kvinnor Män

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

-

12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22

Inackorderingstillägg

Extra tillägg

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

Knappt 2 procent av de totalt 446 200 studerande med studiehjälp fick inackorderingstillägg under 2022 och denna andel är oförändrad jämförd med föregående år. Antalet studerande med inackorderingstillägg uppgick till 7 100 under 2022, vilket är en mindre ökning jämfört med 2020, se diagram 2.6. Kvinnor är överrepresenterade när det gäller att studera på en annan ort än hemorten.

Andelen som fick extra tillägg i förhållande till det totala antalet som fick studiehjälp understeg 2 procent 2022. Andelen minskade med ca 2 procentenheter jämfört med 2021. Under 2022 lämnades extra tillägg till 11 200 studerande, en minskning med 30 procent jämfört med föregående år. Andelen kvinnor som får extra tillägg var 44 procent och andelen män 56 procent.

Vuxna studerande på grundläggande, gymnasial nivå och eftergymnasial nivå

Diagram 2.7

Antal studerande med studiestartsstöd på grundläggande och

gymnasial nivå

Antal

9 000

8 000

Kvinnor

Män

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

-

2017

2018

2019
2020
2021
2022

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

15

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Under 2022 lämnades studiestartsstöd till 6 100 studerande, se diagram 2.7. Av dessa var 73 procent kvinnor och 27 procent män. Andelen kvinnor har ökat varje år sedan stödet infördes.

Antalet studerande på grundläggande nivå var ca 3 500 personer, vilket motsvarar 52 procent. Antalet studerande på gymnasial nivå var ca 4 600 personer, vilket motsvarar 76 procent. Det är därmed relativt vanligt att personer under samma period studerar på både grundläggande och gymnasial nivå. På grundläggande nivå var

79 procent av de studerande kvinnor och 21 procent män. Av de studerande på gymnasial nivå var 69 procent kvinnor och 31 procent män.

Andelen utländska medborgare med sådana uppehållstillstånd som ger rätt till svenskt studiestöd, uppgick till 52 procent av de studerande under 2022, vilket är en minskning med 9 procentenheter jämfört med 2021.

Många av dem som studerar med studiestartsstöd har barn och kan därmed få tilläggsbidrag. Under 2022 var det 67 procent av de studerande som fick tilläggsbidrag. En stor majoritet, 83 procent, var kvinnor.

Diagram 2.8 Andel studerande med den högre bidragsnivån på grundläggande och gymnasial nivå

Procent

80

70

Kvinnor

Män

Totalt

60

50

40

30

20

10

0

15
16
17
18
19
20
21
22
15
16
17
18
19
20
21
22

Grundläggande nivå

Gymnasial nivå

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

Den högre bidragsnivån inom studiemedlen riktar sig primärt till personer med stora utbildningsbehov. Det högre bidraget kan även lämnas till vissa ungdomar i åldern 20–24 år för studier på grundläggande eller gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola.

Under 2022 fick ca 27 600 studerande studiemedel för studier på grundläggande nivå. Av dessa studerande fick 61 procent studiemedel med den högre bidragsnivån, vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2021, se diagram 2.8.

Antalet personer med studiemedel för studier på gymnasial nivå uppgick 2022 till ca 131 600. Av dessa fick 32 procent studiemedel med den högre bidragsnivån, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

16

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Diagram 2.9 Andel studerande med tilläggsbidrag på olika utbildningsnivåer

Procent

70

Kvinnor

Män

Totalt

60

50

40

30

20

10

0

15
16
17
18
19
20
21
22
15
16
17
18
19
20
21
22
22
15
16
17
18
19
20
21
22

Grundläggande nivå

Gymnasial nivå

Eftergymnasial nivå

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

Under 2022 fick ca 115 000 studerande med studiemedel tilläggsbidrag för barn. Andelen studerande med tilläggsbidrag av samtliga studerande med studiemedel var 20 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2021. Som framgår av diagram 2.9 var

79 procent kvinnor och 21 procent män. Av de som studerade på grundläggande nivå under 2022 hade 52 procent tilläggsbidrag. Motsvarande andelar på gymnasial nivå och eftergymnasial nivå var 30 respektive 17 procent.

2.7.3 Studiestödets effekt på samhällsekonomin

Förväntade förluster

Det totala antalet låntagare i de fyra återbetalningssystemen uppgick till ca

1,73 miljoner vid utgången av 2022. Vilket återbetalningssystem en låntagare omfattas av beror på när studielånen togs. Av alla låntagare var 58 procent kvinnor och

42 procent män. Den totala studieskulden när det gäller studielån ökade med 10,3 miljarder kronor under 2022 till 263 miljarder kronor.

Av den totala studieskulden har CSN bedömt att 24,6 miljarder kronor utgörs av förväntade förluster som riskerar att skrivas av. Detta är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. CSN beräknar att 8 miljarder kronor av förlusterna beror på personer som missköter eller bedöms komma att missköta sina betalningar. Förluster som kan härledas till de trygghetsregler som finns för återbetalning beräknas uppgå till 13 miljarder kronor. Förluster som orsakas av beräknade framtida dödsfall bedöms uppgå till 3,2 miljarder kronor.

Den totala fordran på återkrav uppgick vid utgången av 2022 till 1,1 miljarder kronor, vilket är något lägre än 2021. CSN har bedömt att 56 procent av den totala fordran för återkrav behöver reserveras för framtida kreditförluster, vilket motsvarar

0,62 miljarder kronor. Männens andel av återkravsfordran var 58 procent, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2021.

Antalet låntagare som CSN saknade adresser till uppgick vid slutet av 2022 till ca 20 900, vilket är en ökning med ca 400 personer jämfört med 2021. Liksom föregående år motsvarar antalet 1 procent av samtliga låntagare. Andelen män utgör 65 procent. Den totala utestående fordran på dessa låntagare uppgick vid utgången av 2022 till 2,3 miljarder kronor, vilket är en mindre ökning jämfört med föregående år.

17

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Inbetalt årsbelopp

Tabell 2.6 Andel inbetalt av debiterat belopp under det första betalningsåret fördelat på bosättning

Andel av belopp efter nedsättningar (%)

Bosättning
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022

Sverige
93,6
93,8
93,8
92,2
94,0
94,3
94,4
94,4

Utomlands
70,3
71,3
71,2
72,2
75,2
78,2
80
80,9

Totalt
91,5
91,6
91,7
90,2
92,1
92,4
92,6
92,6

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

Inbetalningarna till CSN uppgick under 2022 till 14 miljarder kronor, inklusive räntor och avgifter. Kvinnor betalar in en högre andel av det debiterade årsbeloppet än män. Låntagare som CSN saknade adress till betalade in 3,7 procent av det debiterade årsbeloppet 2021.

Utlandsbosatta låntagare

Under 2022 var 68 300 låntagare bosatta utomlands, vilket är en mindre ökning jämfört med 2021. Av dessa var liksom föregående år 56 procent kvinnor och

44 procent män. Den totala fordran uppgick vid slutet av 2022 till 14,9 miljarder kronor, vilket är något högre än 2021. CSN har bedömt att 23 procent av den totala fordran för utlandsbosatta låntagare avser framtida kreditförluster.

Nedsättning av årsbeloppet

En person kan ansöka om att få det belopp som han eller hon ska betala tillbaka under året nedsatt. Det finns tre huvudsakliga skäl till att en återbetalare får nedsatt årsbelopp: låg inkomst, studier och synnerliga skäl. Vid utgången av 2022 hade 178 100 personer ett beslut om nedsättning, vilket är en minskning med

14 400 personer jämfört med 2021. Andelen uppgick till 12,5 procent av samtliga återbetalningsskyldiga låntagare.

Av alla låntagare som hade nedsättning av årsbeloppet för 2022 var liksom föregående år 61 procent kvinnor och 39 procent män. Det innebär att kvinnor var något överrepresenterade bland dem som fick nedsatt årsbelopp. Studier är den vanligaste orsaken till nedsättning bland både kvinnor och män, men det är en något högre andel av kvinnorna än av männen som har nedsättning med hänsyn till studier. Däremot är det ingen skillnad mellan könen när det gäller andelen låntagare som har nedsättning med hänsyn till inkomst eller synnerliga skäl.

Avskrivningar

Avskrivning av lån kan ske främst på grund av åldersregler, dödsfall, behörighetsgivande studier, sjukdom eller synnerliga skäl. Dessutom skriver CSN av skulder som vid ett årsskifte är 100 kronor eller lägre.

18

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Diagram 2.10 Antal beviljade avskrivningsärenden fördelat på skäl

Antal

2014

2015

2016

2017
2018

20 000

2019

2020

2021

2022

15 000

10 000

5 000

-

Ålder
Dödsfall
Beh.giv. studier
Syn. skäl
Små belopp

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

Under 2022 fick 27 800 låntagare sina skulder helt eller delvis avskrivna, vilket är en ökning med 39 procent jämfört med 2021. Antalet beviljade avskrivningsärenden uppgick till 29 300, se diagram 2.10.

Det totala avskrivna beloppet under 2022 var 858 miljoner kronor, vilket är en ökning med 28 procent jämfört med föregående år. Av de som fick avskrivning under 2021 var 59 procent kvinnor och 41 procent män.

2.8 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

2.8.1 Studiestödets rekryterande effekt

Minskat antal studerande med studiemedel i Sverige

Antalet studerande med studiemedel minskade under 2022, efter att ha varit rekordhögt 2021. Den stora ökningen av antalet studiemedelstagare de senaste åren kan bl.a. förklaras av covid-19-pandemin så minskningen var väntad. Majoriteten av de studerande med studiemedel är kvinnor. Det gäller för samtliga utbildningsnivåer, vilket speglar deltagandet i utbildning generellt (utg.omr. 16 avsnitt 2.5).

… medan antalet studerande med studiemedel för utlandsstudier ökar igen

Sverige har i jämförelse med de flesta andra länder ett generöst system för finansiering av studier utomlands. Efter en mångårig nedgång ses nu en ökning av studerande med studiemedel på gymnasial nivå och eftergymnasial nivå. Andelen studerande utomlands på dessa nivåer med studiemedel av det totala antalet studerande med studiemedel är dock oförändrad jämfört med föregående år.

Ökningen av antalet studerande stod i huvudsak de utbytesstuderande för. Den kan ses som en återgång till det mer normala och vara en effekt av att färre pandemirelaterade restriktioner ger större möjligheter till utbyten.

Andelen med studiemedel på samtliga nivåer

På grund av ny statistik går det inte att mäta måluppfyllelsen detta år.

19

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Lånebenägenheten ökar totalt sett …

Lånebenägenheten har fortsatt att öka totalt sett under 2022 och har ökat kontinuerligt sedan 2012. Lånebenägenheten från föregående år har ökat något för studiemedelstagare på eftergymnasial nivå. Lånebenägenheten har dock minskat något på grundläggande nivå och gymnasial nivå. Minskningen kan bero på att andelen studerande med det högre bidraget på dessa nivåer har ökat något vilket minskar behovet av studielån.

… och andelen med tilläggslån ökar på samtliga nivåer

Under 2022 ökade andelen studerande med tilläggslån på samtliga nivåer. Detta visar lånets värde för de studerande. Den höga inflationen, under framför allt hösten 2022, kan ha bidragit till utvecklingen och kan ha inneburit att fler tog tilläggslån.

Studiemedlens allmänna köpkraft något lägre

Studiemedlen är indexerade för att följa kostnadsutvecklingen i samhället. Studiemedlens allmänna köpkraft har följt kostnadsutvecklingen väl under senare år.

Jämfört med KPI var dock studiemedlens allmänna köpkraft under 2022 lägre än föregående år. Speciellt minskade köpkraften under hösten 2022. Köpkraften återgick till de värden som gällde under 2014. Den 1 januari 2023 räknades dock studiemedlen upp med närmare 9 procent och studiemedlen återgick därmed till den tidigare köpkraften. Utvecklingen var således tillfällig, förutsatt att inflationen sjunker under 2023.

Måluppfyllelse

Många personer väljer att påbörja studier i Sverige med studiemedel. Detta innebär att studiemedlen är attraktiva och rekryterande till studier. Studiemedlens allmänna köpkraft jämfört med KPI minskade dock något jämfört med föregående år men har ökat igen under första halvan av 2023. Lånebenägenheten har ökat totalt sett vilket visar att studiestödet är en betydelsefull inkomstkälla för de studerande. Att andelen med tilläggslån också ökat visar att fler personer med tidigare förvärvsinkomster rekryteras till studier. Andelen studerande utomlands med studiemedel av det totala antalet studerande ökade också jämfört med föregående år.

En samlad bedömning av de indikatorer som redovisas ovan är att måluppfyllelsen i fråga om studiestödets rekryterande effekt är oförändrad och fortsatt hög.

2.8.2 Studiestödets utjämnande effekt

Andelen med extra tillägg fortsätter att minska …

Antalet studerande som fick det extra tillägget inom studiehjälpen har tidigare ökat under flera år. Sedan 2018 har dock antalet minskat och under 2020 och 2021 minskade antalet dessutom kraftigt. En förklaring till minskningen är att många som kommit till Sverige som ensamkommande under 2015 och 2016 på grund av ålder inte längre kan få studiehjälp. Eftersom antalet studerande med studiehjälp samtidigt har ökat innebär det att även andelen som får extra tillägg i förhållande till det totala antalet som får studiehjälp minskade i förhållande till året innan.

… medan andelen med inackorderingstillägg är oförändrad

Inackorderingstillägg kan som regel lämnas till studerande i fristående gymnasieskolor, folkhögskolor och tidigare s.k. riksinternatskolor. Antalet studerande med inackorderingstillägg har varit relativt konstant de senaste åren precis som andelen

20

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

studerande med inackorderingstillägg. Andelen har varit densamma de senaste fem åren. Det är en högre andel kvinnor som får inackorderingstillägg, vilket beror på att kvinnor i större utsträckning är benägna att flytta för studier på gymnasial nivå än män.

Minskat antal studerande med studiestartsstöd

Studiestartsstödet syftar till att öka rekryteringen till studier bland personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Antalet studerande med studiestartsstöd minskade 2022 jämfört med föregående år. Minskningen skedde på både grundskole- och gymnasienivå och bland både kvinnor och män.

Ett nytt omställningsstudiestöd har börjat beviljats

Sedan den 1 januari 2023 beviljas det nya studiestödet omställningsstudiestöd. Efterfrågan på stödet har överskridit alla förväntningar vilket är positivt. Totalt har det för ansökningstillfälle 1 oktober 2022 och ansökningstillfälle 1 april 2023 kommit in 53 310 ansökningar t.o.m. vecka 25 och 2 594 personer har beviljats det nya stödet.

Högre andel studerande med det högre bidraget

Den högre bidragsnivån inom studiemedlen syftar framför allt till att rekrytera studerande med kort utbildningsbakgrund till studier. Andelen som fick det högre bidraget under 2022 ökade mest på grundskolenivå. Ökningen skedde bland både kvinnor och män men var större bland män. På gymnasienivå ökade också andelen något. Andelen ökade något bland kvinnor och minskade något bland män.

Högre andel med tilläggsbidrag

Inom studiemedlen och studiestartsstödet finns tilläggsbidraget till studerande med barn som syftar till att hjälpa barn i ekonomiskt utsatta familjer och underlätta för föräldrar att studera. Andelen studerande med tilläggsbidrag av det totala antalet studerande med studiemedel ökade jämfört med föregående år totalt sett. Ökningen skedde på samtliga utbildningsnivåer. Könsfördelningen bland dem som får tilläggsbidrag har bara förändrats marginellt under de år som tilläggsbidraget har funnits.

Många av dem som studerar med studiestartsstöd har barn och andelen med tilläggsbidrag är betydligt högre än inom studiemedlen. Under 2022 var den stora majoriteten av dem som fick tilläggsbidrag inom studiemedlen och studiestartsstödet kvinnor. Att kvinnliga föräldrar studerar i högre utsträckning än manliga är noterbart, vilket tyder på att tilläggsbidraget främst undanröjer hinder för kvinnliga föräldrar att studera.

Måluppfyllelse

Studiestödet ska ha en utjämnande effekt vilket innebär att det ska fungera selektivt rekryterande för särskilda grupper. Studiestartsstödet och det högre bidraget inom studiemedlen är exempel på delar inom studiestödet som ska fungera selektivt rekryterande.

Antalet studerande med studiestartsstöd minskade under 2022 och återgick till nivåer före covid-19-pandemin. Minskningen beror sannolikt på att villkoret för arbetslöshet efter pandemin justerats tillbaka till vad som gällde före pandemin.

Fler personer än föregående år har påbörjat studier med den högre bidragsnivån. Andelen studerande med det högre bidraget ökade mest på grundläggande nivå. En grupp som ofta anger att de inte skulle ha påbörjat studier utan studiemedel är

21

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

studerande med barn. Andelen studerande med tilläggsbidrag av det totala antalet studerande ökade totalt sett och den utjämnande effekten är därmed fortsatt hög för bidraget.

Sammantaget pekar resultatet från de indikatorer som redovisas ovan på att måluppfyllelsen i fråga om studiestödets utjämnande effekt är på en oförändrad nivå och därmed är fortsatt hög.

2.8.3 Studiestödets effekt på samhällsekonomin

Sedan 2014 har förväntade förluster i nyutlåning samt konstaterade förluster för utlåning före 2014 finansierats via anslag. Från och med den 1 januari 2023 gäller en ny modell för räntan på studielån som innebär att framtida kreditförluster i stället finansieras genom ett räntepåslag för samtliga låntagare. Den nya räntemodellen kommer sannolikt att påverka valet av indikatorer för att mäta måluppfyllelsen. Regeringen avser att återkomma om detta i budgetpropositionen för 2025.

Andelen förväntade förluster minskade

Den totala sammanlagda studieskulden ökade under 2022, vilket främst beror på att utbetalningarna av lån under året var större än inbetalningarna. Under 2022 har liksom föregående år de förväntade förlusterna när det gäller den totala studieskulden och den utestående fordran i fråga om återkrav av studiestöd minskat jämfört med föregående år. Det beror främst på att antalet låntagare med de äldre lånetyperna som slutbetalar sina lån eller uppnår åldern för rätt till avskrivning minskar. En annan orsak är att räntan som ligger till grund för beräkningen har sänkts, vilket också innebär att reserveringen minskar. De framtida kostnaderna varierar mycket mellan lånetyperna. Andelen förväntade förluster bedöms som högst för den äldsta lånetypen och som lägst för annuitetslån, vilket också var ett mål när det lånet infördes 2001.

Inbetalningsgraden ökade mest för bosatta utomlands

Det inbetalda beloppet för avgiftsåret 2022 ökade bland samtliga låntagare, dvs. låntagare bosatta både i Sverige och utomlands. Ökningen var som störst bland låntagare bosatta utomlands. Betalningsgraden för utlandsbosatta har ökat sedan 2016 och det bedöms till stor del bero på insatser från CSN för att öka betalningsgraden från denna grupp. Även om återbetalningsgraden bland låntagare bosatta utomlands har ökat under senare år så är den fortfarande väsentligt lägre jämfört med låntagare bosatta i Sverige.

Minskning av andelen som beviljas nedsättning

Andelen låntagare som får nedsättning av sitt årsbelopp minskade 2022 jämfört med föregående år. Det genomsnittliga värdet på de nedsättningar som beviljades var också mindre än föregående år. Att andelen låntagare med nedsättning och värdet på nedsättningarna minskar är positivt för samhällsekonomin och för låntagarna, eftersom det minskar risken för framtida låneavskrivningar och kostnader för låntagarna.

Värdet av avskrivningar ökade

Antalet beviljade avskrivningsärenden ökade kraftigt under 2022 och även värdet av det skuldbelopp som avskrevs ökade jämfört med 2021. Ökningen var väntad då CSN flyttade fram prövningen av avskrivning med hänsyn till behörighetsgivande studier under 2021 och att dessa avskrivningar i stället skedde under 2022.

22

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Att antalet låntagare som fick hela eller delar av sina lån avskrivna ökade är dock negativt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Men eftersom ökningen av det avskrivna beloppet nästan helt beror på den försenade prövningen av avskrivning vid behörighetsgivande studier, bedöms ökningen ha liten effekt på samhällsekonomin över tid.

Låntagare som saknar giltig adress ökar

CSN delar in återbetalningsskyldiga låntagare i grupperna bosatta i Sverige, bosatta utomlands och låntagare som saknar giltig adress.

Låntagare som saknar giltig adress betalar generellt sett in en lägre andel av det debiterade beloppet. Under 2022 ökade den totala fordran på låntagare som CSN saknar giltig adress till medan den andel av fordran som reserverats för framtida förluster har minskat från 32 procent till 31 procent, vilket kan anses ha en positiv effekt på samhällsekonomin.

Måluppfyllelse

Studiestödet ska ha en god effekt på samhällsekonomin över tid, vilket innebär att det är viktigt att den del av studiestödet som utgörs av lån återbetalas. Andelen inbetalt årsbelopp för samtliga låntagare har ökat och ökningen är som störst bland utomlands bosatta. Det betyder att studielån i allt högre utsträckning återbetalas fullt ut. Den totala fordran för utomlands bosatta har ökat, men det reserverade beloppet har minskat. Det indikerar att systemet fortsätter att bli mer samhällsekonomiskt hållbart i dessa avseenden. Antalet ärenden om avskrivning med hänsyn till behörighetsgivande studier är återigen på samma nivå som före pandemin.

Sammantaget tyder resultatet av de indikatorer som redovisas ovan på att studiestödets effekt på samhällsekonomin har förbättrats något jämfört med föregående år och är fortsatt god.

2.8.4 Sammanfattande kommentar över måluppfyllelsen

Antalet studerande med studiemedel i Sverige fortsätter ligga på en hög nivå. Studiemedlens allmänna köpkraft har dock minskat, men den rekryterande effekten bedöms vara oförändrad och fortsatt hög. Den utjämnande effekten är också fortsatt hög, vilket innebär att studiestödet i enlighet med målen i stor utsträckning utjämnar skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidrar till ökad social rättvisa. Studiestödets effekt på samhällsekonomin har också förbättrats något jämfört med föregående år. De redovisade indikatorerna visar därmed att måluppfyllelsen inom utgiftsområdet sammanvägt har ökat något och är fortsatt hög.

Ett mer övergripande mål är att studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken. Detta mål är svårare att mäta. Sammantaget visar dock ovanstående resultatanalys att studiestödet bidrar till ett högt deltagande i utbildning och att det är en viktig och välfungerande del av utbildningspolitiken.

2.9 Politikens inriktning

Studiestödet möjliggör studier

Det svenska studiestödet är, och ska fortsätta att vara, ett av världens mest generösa studiestödssystem. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar såväl för enskilda som för Sverige som nation att växa med kunskap och bidra till samhällets

23

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

utveckling. Studiestödet är grundläggande för en jämlik utbildning och ger alla oavsett bakgrund möjlighet att studera.

Flexibla och väl anpassade beloppsnivåer river hinder och möjliggör för människor att komplettera tidigare studier eller att studera vidare på en högre nivå. På så sätt slår studiestödssystemet vakt om ett bildningsideal samtidigt som det bidrar till att näringslivet försörjs med sådan kompetens som möter de krav dagens arbetsliv och konkurrens ställer.

Administrationen av det nya omställningsstudiestödet kräver mer resurser

Omställningen på arbetsmarknaden ska förbättras genom omställningsstudiestödet som finansierar studier som kan stärka vuxnas framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Därför finns fr.o.m. den 1 januari 2023 ett nytt omställningsstudiestöd som kompenserar för inkomstbortfall. Intresset för stödet är större än vad som tidigare beräknats, vilket är positivt. Administrationen av stödet är komplext och tidskrävande. För att CSN ska kunna hantera den stora ärendemängden behöver resurserna för detta tillfälligt öka.

Det högre studiebidraget blir effektivare

Studerande som läser vidare efter introduktionsprogram kan under vissa förutsättningar få det högre bidraget inom studiemedlen. Reformen kom till efter den stora ökningen av studerande på introduktionsprogrammen som följde av den stora ökningen av flyktingar under 2015. Syftet var att dessa studerande skulle motiveras att fortsätta sina studier på introduktionsprogrammet eller utan avbrott påbörja grundläggande eller gymnasiala studier inom kommunal vuxenutbildning eller motsvarande utbildning inom folkhögskola. Antalet studerande på introduktionsprogrammen har stadigt minskat de senaste fem åren, liksom antalet studiemedelstagare som läser vidare med det högre bidraget efter introduktionsprogram.

Det är viktigt att de statliga resurserna går till effektiva åtgärder. Volymförändringarna tillsammans med att den rekryterande effekten är låg tyder på att reformen inte är effektiv. Möjligheten till det högre bidraget för den berörda gruppen bör därför tas bort.

2.10 Det högre bidraget till vissa studerande som läser vidare efter introduktionsprogram i gymnasieskolan avvecklas

Ärendet och dess beredning

Bedömningen om avveckling av det högre bidraget till vissa studerande har beretts med CSN.

Regeringens bedömning: Den högre bidragsnivån inom studiemedlen bör inte längre lämnas till studerande i åldern 20–24 år som har studerat på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan.

Skälen för regeringens bedömning

Studiemedlen består av en bidragsdel och en lånedel. Det finns två bidragsnivåer, en generell och en högre nivå. Studiemedel med den generella bidragsnivån kan lämnas till alla studerande som är berättigade till studiemedel, oavsett utbildningsnivå.

24

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Studiemedel med den högre bidragsnivån lämnas i huvudsak till studerande med låg utbildningsbakgrund som läser på grundskole- eller gymnasienivå.

Den högre bidragsnivån får enligt studiestödslagen (1999:1395) lämnas till studerande fr.o.m. det kalenderår då den studerande fyller 25 år. Enligt lagen meddelar regeringen föreskrifter om att det högre bidraget även får lämnas till studerande som är yngre än 25 år och som har ett särskilt behov av ett sådant stöd.

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2018/19:1, utg.omr. 15 avsnitt 3.7.2) gjordes bedömningen att den högre bidragsnivån inom studiemedlen under vissa förutsättningar och inom ramen för anvisade medel bör få lämnas till studerande i åldern 20– 24 år som har studerat på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan och som därefter utan avbrott fortsätter studier på ett introduktionsprogram eller påbörjar studier på grundläggande eller gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning eller motsvarande utbildning i folkhögskola. Bedömningen motiverades bl.a. av det stora antalet barn och ungdomar som anlände till Sverige under 2015 och det ökade antalet elever som studerade på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan under läsåret 2016/17. Det ansågs bl.a. mot den bakgrunden att det fanns ett särskilt behov av att uppmuntra studerande som studerat på ett introduktionsprogram att direkt fortsätta sina studier inom vuxenutbildningen eller folkhögskola för att fullfölja sin gymnasiala utbildning. Sedan den 1 juli 2018 får därför det högre bidraget enligt 3 kap. 9 b § studiestödsförordningen (2000:655) lämnas till målgruppen.

Antalet studerande på introduktionsprogrammen har dock stadigt minskat de senaste fem åren, och så även antalet studiemedelstagare som läser vidare med det högre bidraget efter introduktionsprogram. Mycket tyder också på en begränsad rekryterande effekt för det högre bidraget för målgruppen. Enligt en rapport från CSN (Det högre bidraget till studerande från introduktionsprogram – En uppföljning av de första två åren, rapport 2020:8) anger en majoritet av de studerande från introduktionsprogram att de troligen hade fortsatt studera även om de inte hade fått studiemedel med den högre bidragsnivån. I jämförelse med andra grupper som fått samma fråga är andelen som skulle fortsatt studera utan studiemedel förhållandevis hög.

Regeringen anser att det är viktigt att de statliga resurserna går till effektiva åtgärder. Ett viktigt mål för studiestödet är också att det ska verka rekryterande och mot bakgrund av att den rekryterande effekten är så pass låg bör reformen därför avvecklas. Studiestödsförordningen bör ändras i enlighet med detta.

Att det högre bidraget ska avvecklas för den aktuella målgruppen kan påverka målet om en jämställd utbildning eftersom det är fler män än kvinnor i målgruppen. Studiestödssystemet är i sin utformning dock könsneutralt och ändringen kommer att gälla lika för kvinnor och män.

Statens budget påverkas genom minskade utgifter för studiemedel. De årliga utgifterna på anslag 1:2 Studiemedel inom utgiftsområde 15 Studiestöd kommer att minska med 150 miljoner kronor för 2024, 180 miljoner kronor för 2025 och därefter med

200 miljoner kronor årligen.

2.11 Budgetförslag

2.11.1 1:1 Studiehjälp

Tabell 2.7 Anslagsutveckling 1:1 Studiehjälp

Tusental kronor

2022
Utfall
4 322 773 Anslagssparande
116 841

25

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

2023
Anslag
4 499 895 1 Utgiftsprognos
4 311 744

2024
Förslag
4 518 262

2025
Beräknat
4 599 643

2026
Beräknat
4 673 362

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för studiehjälp i form av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Anslaget får användas för utgifter för ersättning till svenska elever utomlands för vissa resor. Anslaget får användas för utgifter för kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och annan lärlingsliknande utbildning.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.8 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:1 Studiehjälp

Tusental kronor

2024
2025
2026

Anvisat 2023 1
4 499 895
4 499 895
4 499 895

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

Makroekonomisk utveckling

Volymer
18 367
99 748
173 467

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
4 518 262
4 599 643
4 673 362

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Drygt 98 procent av de elever som avslutar grundskolans årskurs 9 påbörjar gymnasieskolan samma år. Andelen är ungefär lika stor för kvinnor som för män. Ytterligare ett antal påbörjar gymnasiestudier nästföljande år. Utgifterna för studiehjälp är därför främst beroende av utvecklingen av befolkningen i åldern 16–20 år. Befolkningsframskrivningar från Statistiska centralbyrån visar att antalet ungdomar i aktuella åldrar kommer att öka under hela prognosperioden.

Diagram 2.11 Folkmängd 16–20 år

Antal

340 000

330 000

320 000

310 000

300 000

290 000

280 000

270 000

260 000

250 000

2021
2022
2023
2024
2025
2026

Kvinnor

Män

Källa: Statistiska centralbyrån.

26

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Mot denna bakgrund bedöms utgifterna för studiebidraget, inackorderingstillägget och det extra tillägget öka med 18 367 000 kronor under 2024. Åren 2025 och 2026 beräknas utgifterna öka med 99 748 000 kronor respektive 173 467 000 kronor jämfört med vad som har anvisats för 2023.

Regeringen föreslår att 4 518 262 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Studiehjälp för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 4 599 643 000 kronor respektive

4 673 362 000 kronor.

2.11.2 1:2 Studiemedel

Tabell 2.9 Anslagsutveckling 1:2 Studiemedel

Tusental kronor

2022
Utfall
17 823 083
Anslagssparande
2 012 348

2023
Anslag
19 985 606 1
Utgiftsprognos
18 425 294

2024
Förslag
20 207 017 2

2025
Beräknat
20 423 315

2026
Beräknat
20 732 597

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Varav 3 624 994 tkr avser beräknad statlig ålderspensionsavgift för 2024 sedan hänsyn tagits till regleringsbeloppet för 2021 som uppgick till -454 028 tkr.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag enligt studiestödslagen (1999:1395). Anslaget får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift för studiebidrag enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Anslaget får användas för utgifter för retroaktiva utbetalningar av vissa former av studiestöd som upphört.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.10 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:2 Studiemedel

Tusental kronor

2024
2025
2026

Anvisat 2023 1
19 738 606
19 738 606
19 738 606

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer
1 758 054
3 124 262
5 705 582

varav BP24
500 559
34 167
207 187

– Det högre bidraget avvecklas för vissa studerande 20–24

år
-150 000
-180 000
-200 000

– Fler platser på regionalt yrkesvux
457 182

– Fortsatt utbyggnad av YH
149 421
149 421
334 323

– Tillskott till Sophiahemmet
2 970
2 970
2 970

– Utökad kortare KPU
792
1 584
1 584

– Fler basårsutbildningar
7 920
19 800
19 800

– Fler ingenjörsplatser inkl. avancerad nivå
32 274
40 392
48 510

Makroekonomisk utveckling
1 632 970
2 996 315
3 501 992

Volymer
-925 117
-1 378 400
-1 823 115

Överföring till/från andra anslag
-2 838 000
-4 882 000
-7 348 000

Övrigt
840 504
824 532
957 532

Förslag/beräknat anslag
20 207 017
20 423 315
20 732 597

27

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen gör i denna proposition bedömningen att möjligheten till det högre bidraget till vissa studerande som läser vidare efter introduktionsprogram i gymnasieskolan bör avvecklas. Anslaget minskas därför med 150 000 000 kronor 2024. För 2025 beräknas anslaget minska med 180 000 000 kronor och för 2026 beräknas anslaget minska med 200 000 000 kronor.

Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser på regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) vilket leder till ökad efterfrågan på studiemedel (se närmare utg.omr. 16 avsnitt 4.5.2). Anslaget ökas därför med 457 182 000 kronor 2024.

Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan vilket leder till ökad efterfrågan på studiemedel (se närmare utg.omr. 16 avsnitt 4.5.6). Anslaget ökas därför med 149 421 000 kronor 2024. För 2025 beräknas anslaget öka med 149 421 000 kronor och för 2026 beräknas anslaget öka med 334 323 000 kronor.

Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser inom universitet och högskola vilket leder till ökad efterfrågan på studiemedel (se närmare utg.omr. 16 avsnitt 5.1.3). Anslaget ökas därför med 43 956 000 kronor 2024. För 2025 beräknas anslaget öka med 64 746 000 kronor och för 2026 beräknas anslaget öka med 72 864 000 kronor.

Regeringen föreslår att 20 207 017 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Studiemedel för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 20 423 315 000 kronor respektive 20 732 597 000 kronor.

2.11.3 1:3 Omställningsstudiestöd

Tabell 2.11 Anslagsutveckling 1:3 Omställningsstudiestöd

Tusental kronor

2022
Utfall

Anslagssparande

2023
Anslag
1 360 000 1
Utgiftsprognos
650 000

2024
Förslag
2 836 000 2

2025
Beräknat
4 877 000

2026
Beräknat
7 339 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Varav 260 000 tkr avser beräknad statlig ålderspensionsavgift för 2024.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för omställningsstudiebidrag enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd. Anslaget får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift för omställningsstudiebidrag enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.12 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:3 Omställningsstudiestöd

Tusental kronor

2024 2025 2026

Anvisat 2023 1
1 360 000
1 360 000
1 360 000

28

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

2024
2025
2026

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

Makroekonomisk utveckling

Volymer

Överföring till/från andra anslag
2 836 000
4 877 000
7 339 000

Övrigt
-1 360 000
-1 360 000
-1 360 000

Förslag/beräknat anslag
2 836 000
4 877 000
7 339 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 2 836 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 4 877 000 000 kronor respektive 7 339 000 000 kronor.

2.11.4 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån

Tabell 2.13 Anslagsutveckling 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån

Tusental kronor

2022
Utfall
22 582
Anslagssparande
-840

2023
Anslag
736 890 1
Utgiftsprognos
650 664

2024
Förslag
1 307 129

2025
Beräknat
2 298 307

2026
Beräknat
2 970 714

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för statens utgifter avseende nedsättning av räntor på studielån, för ränteutgifter på lån för återkrav av studiemedel och för avgifter till Riksgäldskontoret för studielån upplånade efter 1988 enligt studiestödslagen (1973:349), studiestödslagen (1999:1395) och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.14 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån

Tusental kronor

2024
2025
2026

Anvisat 2023 1
734 890
734 890
734 890

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer
9 925
5 517
7 467

varav BP24
6 571
2 163
4 113

– Fler platser på regionalt yrkesvux
4 618

– Fortsatt utbyggnad av YH
1 509
1 509
3 377

– Tillskott till Sophiahemmet
30
30
30

– Utökad kortare KPU
8
16
16

– Fler basårsutbildningar
80
200
200

– Fler ingenjörsplatser inkl. avancerad nivå
326
408
490

Makroekonomisk utveckling
647 855
1 661 926
2 190 792

Volymer
-86 541
-108 026
29 565

Överföring till/från andra anslag
2 000
5 000
9 000

29

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

2024
2025
2026

Övrigt
-1 000
-1 000
-1 000

Förslag/beräknat anslag
1 307 129
2 298 307
2 970 714

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser på regionalt yrkesvux (se närmare utg.omr. 16 avsnitt 4.5.2) vilket leder till ökad efterfrågan på studiemedel. Anslaget ökas därför med 4 618 000 kronor 2024.

Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan (se närmare utg.omr. 16 avsnitt 4.5.6) vilket leder till ökad efterfrågan på studiemedel. Anslaget ökas därför med 1 509 000 kronor 2024. För 2025 beräknas anslaget öka med 1 509 000 kronor och för 2026 beräknas anslaget öka med 3 377 000 kronor.

Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser inom universitet och högskola (se närmare utg.omr. 16 avsnitt 5.1.3) vilket leder till ökad efterfrågan på studiemedel. Anslaget ökas därför med 417 000 kronor 2024. För 2025 beräknas anslaget öka med 627 000 kronor och för 2026 beräknas anslaget öka med 709 000 kronor.

Regeringen föreslår att 1 307 129 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till

2 298 307 000 kronor respektive 2 970 714 000 kronor.

2.11.5 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

Tusental kronor

2022
Utfall
48 537
Anslagssparande
13 612

2023
Anslag
62 150 1
Utgiftsprognos
49 523

2024
Förslag
62 150

2025
Beräknat
62 150

2026
Beräknat
62 150

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag).

Anslaget får även användas för utgifter för bidrag till kursdeltagare i teckenspråksutbildning för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk (TUFF).

Anslaget får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift för bidrag till kursdeltagare i TUFF- utbildning.

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till anordnare av TUFF-utbildning.

30

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.16 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

Tusental kronor

2024
2025
2026

Anvisat 2023 1
62 150
62 150
62 150

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
62 150
62 150
62 150

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 62 150 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 62 150 000 kronor årligen.

2.11.6 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Tabell 2.17 Anslagsutveckling 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Tusental kronor

2022
Utfall
27 217
Anslagssparande
3 783

2023
Anslag
27 000 1
Utgiftsprognos
27 000

2024
Förslag
27 000

2025
Beräknat
27 000

2026
Beräknat
27 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för produktion och distribution av kurslitteratur för högskolestuderande personer som har en funktionsnedsättning i form av läsnedsättning och för utvecklingsprojekt i syfte att effektivisera verksamheten.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.18 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Tusental kronor

2024
2025
2026

Anvisat 2023 1
27 000
27 000
27 000

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

Makroekonomisk utveckling

Volymer

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
27 000
27 000
27 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

31

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Regeringen föreslår att 27 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till

27 000 000 kronor årligen.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 kronor 2025.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för tillgängliga medier ansvarar för produktion av studielitteratur för högskolestuderande personer som har en funktionsnedsättning i form av läsnedsättning. Produktionen sker i form av beställningar under 2024 som innebär utgifter följande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 kronor 2025.

Tabell 2.19 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Tusental kronor

Utfall 2022
Prognos 2023
Förslag 2024
Beräknat 2025

Ingående åtaganden
273
891
1 000

Nya åtaganden
891
1 000
4 000

Infriade åtaganden
-273
-891
-1 000
-4 000

Utestående åtaganden
891
1 000
4 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
4 000
4 000
4 000

2.11.7 1:7 Studiestartsstöd

Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:7 Studiestartsstöd

Tusental kronor

2022
Utfall
315 366
Anslagssparande
84 634

2023
Anslag
400 000 1
Utgiftsprognos
300 000

2024
Förslag
400 000

2025
Beräknat
400 000

2026
Beräknat
400 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för studiestartsstöd och tilläggsbidrag.

Tabell 2.21 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:7 Studiestartsstöd

Tusental kronor

2024
2025
2026

Anvisat 2023 1
400 000
400 000
400 000

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

Makroekonomisk utveckling

Volymer

Överföring till/från andra anslag

32

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

2024 2025 2026

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
400 000
400 000
400 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 400 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Studiestartsstöd för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 400 000 000 kronor årligen.

2.11.8 1:8 Centrala studiestödsnämnden

Tabell 2.22 Anslagsutveckling 1:8 Centrala studiestödsnämnden

Tusental kronor

2022
Utfall
1 062 410
Anslagssparande
56 498

2023
Anslag
1 081 379 1
Utgiftsprognos
1 137 411

2024
Förslag
1 168 916

2025
Beräknat
1 162 524 2

2026
Beräknat
1 171 019 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 1 119 329 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 099 826 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Centrala studiestödsnämndens förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.23 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:8 Centrala studiestödsnämnden

Tusental kronor

2024
2025
2026

Anvisat 2023 1
1 071 379
1 071 379
1 071 379

Pris- och löneomräkning 2
37 924
80 732
109 730

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer
59 613
10 413
-10 090

varav BP24 3
41 808
50 308
9 908

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig revision
-1 421
-1 421
-1 421

– Ökade resurser för att handlägga OSS
50 000
50 000

– Inrättande av Utbetalningsmyndigheten
4 500
13 000
22 600

– Generell besparing i statsförvaltningen
-11 271
-11 271
-11 271

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
1 168 916
1 162 524
1 171 019

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2023. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2025–2026 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att ge CSN ekonomiska förutsättningar att klara av den stora ärendemängden vad gäller det nya omställningsstudiestödet föreslår regeringen att anslaget ökas med

50 000 000 kronor 2024. För 2025 beräknas anslaget öka med 50 000 000 kronor.

33

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel till Utbetalningsmyndigheten för att skapa rätt förutsättningar för myndigheten att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. För CSN:s arbete med att bl.a. leverera uppgifter till Utbetalningsmyndigheten och hantera underrättelser från Utbetalningsmyndigheten ökas anslaget med 4 500 000 kronor 2024. För 2025 beräknas anslaget öka med 13 000 000 kronor och för 2026 beräknas anslaget öka med

22 600 000 kronor.

Anslaget minskas med 11 271 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).

Regeringen föreslår att 1 168 916 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till

1 162 524 000 kronor respektive 1 071 019 000 kronor.

2.11.9 Lån i Riksgäldskontoret

Den samlade utestående skulden för studielån tagna mellan 1989 och 2022 i Riksgäldskontoret var ca 262 000 000 000 kronor vid utgången av 2022. Under 2023 bedöms nettoupplåningen bli 11 576 000 000 kronor. Beslut om återkravskapital, avskrivningar och konvertering av äldre lån till lån upptagna i Riksgäldskontoret bedöms uppgå till 140 000 000 kronor, 687 000 000 kronor respektive 800 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 292 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Den totala skulden för studielån i Riksgäldskontoret beräknas uppgå till ca 273 500 000 000 kronor vid utgången av 2023. Nettoupplåningen för 2024 beräknas till omkring 15 793 000 000 kronor, beslut om återkravskapital till 185 000 000 kronor, avskrivningar till 656 000 000 kronor och konvertering av äldre lån till lån upptagna i Riksgäldskontoret till ca 700 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 292 000 000 000 kronor.

Tabell 2.24 Ramar för statlig utlåning

Tusental kronor

Utgifts-

Ram
Utlåning
Ram
Förslag

område
Ändamål
2022 1
2022-12-31
2023 1
2024

15
Studielån
264 500 000
261 800 756
276 000 000
292 000 000

Summa
264 500 000
261 800 756
276 000 000
292 000 000

1 Ramar för 2022 och 2023 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.

2.11.10 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd

Tabell 2.25 Anslagsutveckling 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd

Tusental kronor

2022
Utfall
16 800
Anslagssparande
1 037

2023
Anslag
18 475 1
Utgiftsprognos
18 849

2024
Förslag
18 696

2025
Beräknat
19 283 2

2026
Beräknat
19 733 3

34

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 15

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 18 697 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 18 696 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Överklagandenämnden för studiestöds förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.26 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd

Tusental kronor

2024
2025
2026

Anvisat 2023 1
18 475
18 475
18 475

Pris- och löneomräkning 2
490
1 085
1 542

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer
-269
-277
-284

varav BP24 3
-269
-269
-269

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision
-79
-79
-79

– Generell besparing i statsförvaltningen
-190
-190
-190

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
18 696
19 283
19 733

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2023. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2025–2026 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 190 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).

Regeringen föreslår att 18 696 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget

till 19 283 000 kronor respektive 19 733 000 kronor.

35