Förarbete

Prop. 2023/24:1
Propositioner

Budgetpropositionen för 2024 - Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

2023-09-20 · 120 sidor, varav 117 med tryckt sidnummer

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
Sidnummer: 117 av 120 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 2023/24:1, Budgetpropositionen för 2024 - Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

s. 2 Utgiftsområde 1 – Rikets styrelse Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Utgiftsområde 1 – Rikets styrelse

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................

Lagförslag............................................................................................................................

2.1

Förslag till lag om ändring i brottsbalken ..........................................................

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på

tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

............ 8

2.3 Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) .........................

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för

film som ska visas offentligt ..............................................................................

2.5

Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253).............................................

3 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.....................................................................................

3.1

Utgiftsområdets omfattning...............................................................................

3.2

Utgiftsutveckling..................................................................................................

3.3

Mål för utgiftsområdet........................................................................................

3.3.1

Sametinget och samepolitiken .............................................................

3.3.2

Demokratipolitik och mänskliga rättigheter......................................

3.3.3

Nationella minoriteter...........................................................................

3.3.4

Medier......................................................................................................

3.4

Resultatredovisning .............................................................................................

3.5

Politikens inriktning ............................................................................................

3.6

Den årliga revisionens iakttagelser....................................................................

Statschefen........................................................................................................................

4.1

Budgetförslag........................................................................................................

4.1.1

1:1 Kungliga hov- och slottsstaten .....................................................

Riksdagsförvaltningen.....................................................................................................

5.1

Utgångspunkter för Riksdagsförvaltningens verksamhet..............................

5.1.1

Riksdagsförvaltningens uppgift ...........................................................

5.1.2

Riksdagsstyrelsens uppdrag till förvaltningen ...................................

5.2

Resultatredovisning .............................................................................................

5.3

Riksdagsstyrelsens bedömning av uppdragsuppfyllelsen ..............................

5.4

Budgetförslag........................................................................................................

5.4.1

2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ......................................

5.4.2

2.2 Riksdagens förvaltningsanslag.......................................................

5.4.3

2:3 Riksdagens fastighetsanslag ...........................................................

Riksdagens ombudsmän.................................................................................................

6.1

Uppdrag och övergripande mål.........................................................................

6.2

Resultatredovisning .............................................................................................

6.3

Riksdagens ombudsmäns (JO) bedömning av måluppfyllelse .....................

6.4

Budgetförslag........................................................................................................

6.4.1

2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) .......................................................

Riksrevisionen

..................................................................................................................

7.1

Riksrevisionen ......................................................................................................

7.2

Mål för Riksrevisionen........................................................................................

7.3

Resultatredovisning .............................................................................................

7.4

Budgetförslag........................................................................................................

7.4.1

2:5 Riksrevisionen..................................................................................

s. 3 Insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Sametinget och samepolitiken .......................................................................................

8.1

Mål för området ...................................................................................................

8.2

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................

8.3

Resultatredovisning .............................................................................................

8.3.1

Insatser för samiskt inflytande och delaktighet ................................

8.3.2

Insatser för utveckling av det samiska språkets användning

och ställning............................................................................................

8.3.3

Insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt

kulturliv ...................................................................................................

8.4

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ...................................................

8.5

Politikens inriktning ............................................................................................

8.6

Den årliga revisionens iakttagelser....................................................................

8.7

Budgetförslag........................................................................................................

8.7.1

3:1 Sametinget ........................................................................................

Regeringskansliet m.m. ...................................................................................................

9.1

Budgetförslag........................................................................................................

9.1.1

4:1 Regeringskansliet m.m....................................................................

Länsstyrelserna ................................................................................................................

10.1

Mål för området ...................................................................................................

10.2

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................

10.3

Resultatredovisning .............................................................................................

10.3.1

Sektorsövergripande, samordnande och samverkande arbete .......

10.3.2

Främjande av länets utveckling ...........................................................

10.3.3

Utveckling och utmaningar inom tillsynsarbetet ..............................

10.3.4

Tillkännagivande om bestämmelser vid ändring i

regionindelningen ..................................................................................

10.4

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ...................................................

10.5

Politikens inriktning ............................................................................................

10.6

Budgetförslag........................................................................................................

10.6.1

5:1 Länsstyrelserna m.m. ......................................................................

Demokratipolitik och mänskliga rättigheter................................................................

11.1

Mål för demokratipolitiken ................................................................................

11.2

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................

11.3

Resultatredovisning .............................................................................................

11.3.1

Allmänna val...........................................................................................

11.3.2

Stärkta möjligheter till deltagande och delaktighet mellan valen ...

11.3.3

En mer motståndskraftig demokrati ..................................................

11.3.4

Värna det demokratiska samtalet mot hot och hat ..........................

11.4

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ...................................................

11.5

Politikens inriktning ............................................................................................

11.5.1

Europaparlamentsval 2024 ..................................................................

11.5.2

Insatser för ett högt och jämnt valdeltagande...................................

11.5.3

Undersökning om förutsättningarna för enskildas

opinionsbildning ....................................................................................

11.5.4

Hågkomstresor och arbetet med att motverka antisemitism..........

11.6

Mål för mänskliga rättigheter .............................................................................

11.7

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................

11.8

Resultatredovisning .............................................................................................

11.8.1

Synpunkter och rekommendationer från internationella

granskningsorgan...................................................................................

11.8.2

Ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga

rättigheterna............................................................................................

s. 4 Ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

11.8.3

Ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom

det civila samhället och inom näringslivet.........................................

11.9

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ...................................................

11.10

Den årliga revisionens iakttagelser....................................................................

11.11

Politikens inriktning ............................................................................................

11.12

Budgetförslag........................................................................................................

11.12.1 6:1 Allmänna val och demokrati .........................................................

11.12.2 6:2 Justitiekanslern.................................................................................

11.12.3 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten ....................................................

100

11.12.4 6:4 Valmyndigheten.............................................................................

101

11.12.5 6:5 Stöd till politiska partier ...............................................................

102

11.12.6 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter.............................................

103

Nationella minoriteter...................................................................................................

105

12.1

Mål för området .................................................................................................

105

12.2

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.....................................

105

12.3

Resultatredovisning ...........................................................................................

105

12.3.1 Övergripande arbete inom politikområdet......................................

105

12.3.2

Diskriminering och utsatthet .............................................................

106

12.3.3

Inflytande och delaktighet..................................................................

107

12.3.4 Språk och kulturell identitet...............................................................

107

12.3.5

Romsk inkludering ..............................................................................

109

12.4

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen .................................................

110

12.5

Politikens inriktning ..........................................................................................

110

12.6

Budgetförslag......................................................................................................

111

12.6.1 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ............................................

111

12.6.2 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer........................

112

Medier..............................................................................................................................

113

13.1

Budgetförslag......................................................................................................

113

13.1.1

8:1 Mediestöd .......................................................................................

113

13.1.2

8:2 Mediemyndigheten........................................................................

114

13.1.3 Lagändringar till följd av namnbyte..................................................

116

14 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet .................................

117

14.1

Omfattning .........................................................................................................

117

14.2

Resultatredovisning ...........................................................................................

117

14.2.1 Resultat avseende Svenska institutet för europapolitiska studier 117

14.2.2

Resultat för EU-information .............................................................

118

14.3

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen .................................................

119

14.3.1 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för Svenska

institutet för europapolitiska studier.................................................

119

14.3.2 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för

EU-information ...................................................................................

120

14.4

Politikens inriktning ..........................................................................................

120

14.4.1 Svenska institutet för europapolitiska studier .................................

120

14.4.2 Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor..........................................

121

14.4.3 Rekrytering till EU:s institutioner .....................................................

121

14.5

Budgetförslag......................................................................................................

121

14.5.1 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-

information...........................................................................................

121

Bilaga 1

Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud

s. 5 1 Förslag till riksdagsbeslut Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i brottsbalken (avsnitt 2.1 och 13.1.3).

2. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (avsnitt 2.2 och 13.1.3).

3. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) (avsnitt 2.3 och 13.1.3).

4. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt (avsnitt 2.4 och 13.1.3).

5. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i tullagen (2016:253) (avsnitt 2.5 och 13.1.3).

6. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt tabell 1.1.

7. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Riksdagsstyrelsens förslag:

8. Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 140 000 000 kronor (avsnitt 5.4.2).

9. Riksdagen godkänner investeringsplanen för 2024–2026 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (avsnitt 5.4.3).

10. Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 200 000 000 kronor (avsnitt 5.4.3).

11. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, när det gäller anslag som står till Riksdagsförvaltningens disposition, enligt tabell 1.1.

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag:

12. Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2024 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet (avsnitt 6.4.1).

13. Riksdagen anvisar ett anslag för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för Riksdagens ombudsmän (JO) enligt tabell 1.1.

Riksrevisionens förslag:

14. Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 25 000 000 kronor (avsnitt 7.4.1).

15. Riksdagen anvisar ett anslag för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för Riksrevisionen enligt tabell 1.1.

s. 6 1 Förslag till riksdagsbeslut Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Tabell 1.1

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

162 821

2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

1 068 396

2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

1 037 024

2:3 Riksdagens fastighetsanslag

350 000

2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

130 367

2:5 Riksrevisionen

368 817

3:1 Sametinget

63 000

4:1 Regeringskansliet m.m.

9 450 059

5:1 Länsstyrelserna m.m.

3 867 590

6:1 Allmänna val och demokrati

664 640

6:2 Justitiekanslern

86 572

6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

180 976

6:4 Valmyndigheten

61 405

6:5 Stöd till politiska partier

169 200

6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

51 795

7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

207 771

7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer

20 000

8:1 Mediestöd

1 017 119

8:2 Mediemyndigheten

81 577

9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

31 234

Summa anslag inom utgiftsområdet

19 070 363

Tabell 1.2

Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor

Anslag

Beställningsbemyndigande

Tidsperiod

6:5 Stöd till politiska partier

169 200

2025

Summa

169 200

s. 7 2 Lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 10 d § brottsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 kap.

10 d § 1

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte till den som är under femton år lämnar ut en film, ett videogram eller en annan teknisk upptagning med rörliga bilder som innefattar ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär som återger våld eller hot om våld mot människor eller djur döms för otillåten utlämning av teknisk upptagning till böter eller

fängelse i högst sex månader.

Första stycket gäller inte filmer, video-

gram eller andra tekniska upptagningar

med rörliga bilder med samma innehåll

som en framställning som Statens medieråd

som en framställning som Mediemyndigheten

har godkänt för visning för någon ålders-

grupp av barn under femton år. Första

stycket gäller inte heller offentliga före-

visningar av rörliga bilder i filmer eller

videogram eller i en uppspelning ur en

databas.

Har en teknisk upptagning med rörliga

bilder försetts med ett intyg om att en

framställning med samma innehåll har

godkänts av Statens medieråd för visning för

godkänts av Mediemyndigheten för visning

någon åldersgrupp av barn under femton

för någon åldersgrupp av barn under

år, ska ansvar enligt första stycket inte

femton år, ska ansvar enligt första stycket

dömas ut. Detta gäller dock inte om

inte dömas ut. Detta gäller dock inte om

intyget var oriktigt och den som har

lämnat ut upptagningen har insett eller

borde ha insett det.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för filmer, videogram och andra tekniska upptagningar med rörliga bilder med samma innehåll som en framställning som Statens medieråd före ikraftträdandet har godkänt för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år. Detsamma gäller för tekniska upptagningar med rörliga bilder som före ikraftträdandet har försetts med ett intyg om att en framställning med samma innehåll har godkänts av Statens medieråd för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år.

1 Senaste lydelse 2010:1881.

s. 8 2 Lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets- förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden 1

dels att 3 kap. 3, 4, 13, 14, 17–19, 21–24 och 27 §§ och rubriken närmast före 3 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 3 kap. 1 § ska lyda ”Sändningar med tillstånd av regeringen samt sändningar av tv-program med tillstånd av Mediemyndigheten som meddelats för en längre tid än två veckor”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

Andra sändningar med tillstånd av

Myndigheten för press, radio och tv

Mediemyndigheten

3 § 2

Varje sammanslutning som avser att

sända ljudradio med stöd av 12 kap. radio-

och tv-lagen (2010:696) ska utse en

utgivare för programverksamheten. Det-

samma gäller innehavare av tillstånd till

sådana sändningar som anges i 4 kap. 13 §

och 11 kap. 1 § andra stycket radio- och

tv-lagen samt innehavare av tillstånd enligt

13 kap. samma lag. Sammanslutningen

eller tillståndshavaren ska till Myndigheten

eller tillståndshavaren ska till Medie-

för press, radio och tv anmäla vem som är

myndigheten anmäla vem som är utgivare.

utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska sammanslutningen eller tillståndshavaren omedelbart utse en ny utgivare. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket.

4 § 3

En ställföreträdare för utgivaren ska

vara godkänd av den sammanslutning som

har utsett utgivaren eller av den som

innehar tillståndet. Utgivaren ska till

Myndigheten för press, radio och tv anmäla vem

Mediemyndigheten anmäla vem som är

som är ställföreträdare.

ställföreträdare.

13 § 4

Den som utser en utgivare av andra

program i trådsändningar än som avses i

12 § ska anmäla vem som har utsetts till

Myndigheten för press, radio och tv .

Mediemyndigheten .

1 Lagen omtryckt 2002:911.

2 Senaste lydelse 2015:811.

3 Senaste lydelse 2015:811.

4 Senaste lydelse 2018:1913.

s. 9 2 Lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket.

14 § 5

En ställföreträdare för utgivaren ska

vara godkänd av den som har utsett

utgivaren. Utgivaren ska anmäla vem som

är ställföreträdare till Myndigheten för press,

är ställföreträdare till Mediemyndigheten .

radio och tv .

17 § 6

Beträffande program som direktsänds får den som ska utse utgivare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet själv ska svara för yttrandefrihetsbrott som han eller hon begår. Ett sådant beslut ska före sändningen meddelas de berörda och antecknas i ett särskilt register hos den som bedriver sändningsverksamheten. Anteckningen ska innehålla uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress för var och en som avses med beslutet. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan.

Ett utdrag ur registret ska genast

sändas till Myndigheten för press, radio och tv

sändas till Mediemyndigheten varje gång ett

varje gång ett beslut har antecknats i det.

beslut har antecknats i det.

18 § 7

Bestämmelserna i 12–15 §§ tillämpas

också när information tillhandahålls enligt

1 kap. 4 §

yttrandefrihetsgrundlagen

1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen

någon som avses i den paragrafens första

stycke 1 a–c. Den som bedriver sådan

verksamhet ska till Myndigheten för press,

verksamhet

ska

till

Mediemyndigheten

radio och tv anmäla vilket namn databasen

anmäla vilket namn databasen har. I fråga

har. I fråga om sådant tillhandahållande

om sådant tillhandahållande som avses i

som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c

1 kap. 4 § första stycket

2 a–c

yttrande-

yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet

frihetsgrundlagen

ska namnet

innehålla

databasens domännamn

eller

databasens domännamn eller motsvaran-

motsvarande uppgift. När ett sådant

de uppgift. När ett sådant programföretag

programföretag som har tillstånd enligt

som

har tillstånd

enligt

4 kap. 3 §

eller

4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket

11 kap. 1 §

första

stycket radio- och tv-

radio- och tv-lagen (2010:696) att sända

lagen (2010:696) att sända program också

program också tillhandahåller allmänheten

tillhandahåller allmänheten information ur

information ur en databas enligt 1 kap. 4 §

databas

enligt 1 kap. 4 §

yttrande-

yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för

frihetsgrundlagen, ska i stället för det som

det som anges i 1 § första stycket gälla

anges i 1 § första stycket gälla

– att utgivare ska utses för verksamheten, och

– att uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget.

19 § 8

Utgivningsbevis

enligt

1 kap. 5 §

Utgivningsbevis

enligt

1 kap. 5 §

yttrandefrihetsgrundlagen

utfärdas av

yttrandefrihetsgrundlagen

utfärdas av

5 Senaste lydelse 2015:811.

6 Senaste lydelse 2015:811.

7 Senaste lydelse 2018:1913.

8 Senaste lydelse 2018:1913.

s. 10 av den som bedriver verksamheten. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Myndigheten för press, radio och tv på ansökan

Mediemyndigheten på ansökan av den som

av den som bedriver verksamheten.

bedriver verksamheten.

En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort informationen tillhandahålls och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift.

Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskriv- ningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor

som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig uppdraget.

21 § 9

I god tid innan ett utgivningsbevis

upphör att gälla enligt 1 kap. 6 §

första

upphör

att

gälla enligt

1 kap. 6 §

första

stycket yttrandefrihetsgrundlagen

ska

stycket

yttrandefrihetsgrundlagen

ska

Myndigheten för press, radio och tv till den som

Mediemyndigheten till den som bedriver

bedriver verksamheten sända en påminn-

verksamheten sända en påminnelse om att

else om att bevisets giltighetstid är be-

bevisets giltighetstid är begränsad till tio år

gränsad till tio år och att beviset upphör

och att beviset upphör att gälla, om en

att gälla, om en ansökan om förnyelse av

ansökan om förnyelse av beviset inte har

beviset inte har kommit in till myndig-

kommit in till myndigheten före tioårs-

heten före tioårsperiodens utgång.

periodens utgång.

Beslut om att ett utgivningsbevis ska

anses ha upphört att gälla vid tioårs-

periodens utgång meddelas av Myndigheten

periodens

utgång

meddelas

för press, radio och tv .

Mediemyndigheten .

En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis enligt 1 kap. 6 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft.

22 § 10

Om de förhållanden som avses i 19 §

andra–fjärde styckena ändras, ska den som

bedriver verksamheten genast anmäla

detta till Myndigheten för press, radio och tv .

detta till Mediemyndigheten .

23 § 11

I 1 kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namnet på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk.

Beslut om återkallelse av utgivnings-

bevis meddelas av Myndigheten för press,

bevis meddelas av Mediemyndigheten . I ären-

radio och tv . I ärenden om återkallelse ska

den om återkallelse ska den som bedriver

den som bedriver verksamheten och ut-

9 Senaste lydelse 2018:1913.

10 Senaste lydelse 2015:811.

11 Senaste lydelse 2018:1913.

s. 11 av den som bedriver verksamheten. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

givaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt.

verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt.

24 § 12

Beslut av Myndigheten för press, radio och

Beslut av Mediemyndigheten i ärenden om

tv i ärenden om utgivningsbevis får

utgivningsbevis får överklagas hos allmän

överklagas hos allmän förvaltnings-

förvaltningsdomstol.

domstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

27 § 13

Myndigheten för press, radio och tv ska föra

Mediemyndigheten ska föra ett register

ett register

över verksamheter enligt

över verksamheter enligt 1 kap. 4 §

1 kap. 4 §

yttrandefrihetsgrundlagen.

yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får

Registret får innehålla uppgifter om

innehålla uppgifter om

1. databasens namn,

2. vem som bedriver verksamheten,

3. från vilken ort informationen tillhandahålls,

4. vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren,

5. en teknisk beskrivning av verksamheten, och

6. tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

12 Senaste lydelse 2015:811.

13 Senaste lydelse 2018:1913.

s. 12 2.3 Förslag till lag om ändring i radio- och tv- lagen (2010:696) Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

2.3 Förslag till lag om ändring i radio- och tv- lagen (2010:696)

Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och tv-lagen (2010:696)

dels att 2 kap. 2–4 §§, 4 kap. 3, 7 och 12–17 §§, 5 kap. 8, 11 och 12 §§, 8 kap. 5 §, 9 kap. 5–7 §§, 11 kap. 1 och 5 §§, 12 kap. 1, 3, 7 och 8 §§, 13 kap. 1, 2, 6, 9, 13, 15–20 och 24–32 §§, 14 kap. 7 §, 16 kap. 3, 5, 6 och 7–13 §§, 17 kap. 3 a, 7, 8 och 11–12 §§, 18 kap. 5 §, 19 kap. 1, 2 och 4 a §§, 20 kap. 1–3, 4 och 6 §§ och rubriken närmast före 16 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att punkt 7 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 § 1

Anmälan för registrering till Myndig-

Anmälan för registrering till Medie-

heten för press, radio och tv ska göras av den

myndigheten ska göras av den som

som

1. bedriver en sändningsverksamhet som det inte behövs tillstånd för enligt denna

lag,

2. tillhandahåller beställ-tv,

3. tillhandahåller beställradio som finansieras med public service-avgift enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst,

4. tillhandahåller en videodelningsplattform, eller

5. för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller upplåter satellitkapacitet (satellitentreprenör).

I anmälan ska följande anges:

1. namn, företagsnamn eller motsvarande,

2. ställföreträdare för juridisk person,

3. postadress, telefonnummer, e-postadress och webbplats, och

4. uppgift om den verksamhet som bedrivs.

Den som är anmälningsskyldig enligt första stycket och som tillhandahåller tv- sändning, beställ-tv eller en videodelningsplattform ska i anmälan även ange de omständigheter som medför att verksamheten omfattas av lagen enligt 1 kap. 3 § första stycket 1–4 eller 3 a §.

3 § 2

Myndigheten för press, radio och tv ska

Mediemyndigheten ska upprätta ett

upprätta ett register över dem som

1. har anmält sig enligt 2 § och vilkas verksamhet omfattas av denna lag, eller

2. har sådant tillstånd som avses i

4 kap. 3 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1 § eller

13 kap. 1 §.

Registret får föras med hjälp av automatisk databehandling. Det får bara innehålla sådana uppgifter som avses i 2 § andra och tredje styckena, 5 kap. 11 §, 14 kap. 7 § och 16 kap. 5–9 §§.

4 § 3

Den som är anmälningsskyldig enligt

2 § första stycket ska genast till Myndigheten

2 § första stycket ska genast till Medie-

för press, radio och tv anmäla när

myndigheten anmäla när förhållanden som

1 Senaste lydelse 2020:875.

2 Senaste lydelse 2020:875.

3 Senaste lydelse 2020:875.

s. 13 2.3 Förslag till lag om ändring i radio- och tv- lagen (2010:696) Kontrollera mot PDF

Ett tillstånd som ges av Mediemyndigheten får innebära rätt för ett programföretag att endast vidaresända programtjänster som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av ett annat programföretag. I ett sådant tillstånd får myndigheten besluta att 5–8 kap. inte ska tillämpas på sändningar med stöd av tillståndet.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

förhållanden som tidigare anmälts enligt 2 § andra och tredje styckena ändras.

tidigare anmälts enligt 2 § andra och tredje styckena ändras.

4 kap.

3 § 4

Regeringen ger tillstånd att sända tv

och sökbar text-tv om sändningsverksam-

heten finansieras med public service-

avgift enligt lagen (2018:1893) om finans-

iering av radio och tv i allmänhetens tjänst.

Myndigheten för press, radio och tv ger tillstånd

Mediemyndigheten ger tillstånd i övriga fall.

i övriga fall.

7 § 5

Ett tillstånd som ges av Myndigheten för press, radio och tv får innebära rätt för ett programföretag att endast vidaresända programtjänster som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av ett annat programföretag. I ett sådant tillstånd får myndigheten besluta att 5–8 kap. inte ska tillämpas på sändningar med stöd av tillståndet.

12 § 6

Ett tillstånd som har beviljats av regeringen att sända tv och sökbar text-tv ska gälla

i åtta år.

Ett tillstånd som har beviljats av

Ett tillstånd som har beviljats av Medie-

Myndigheten för press, radio och tv att sända tv

myndigheten att sända tv eller sökbar text-tv

eller sökbar text-tv ska gälla i åtta år. Om

ska gälla i åtta år. Om det finns särskilda

det finns särskilda skäl, får myndigheten

skäl, får myndigheten besluta att ett

besluta att ett tillstånd ska gälla för kortare

tillstånd ska gälla för kortare tid.

tid.

Giltighetstiden för tillståndsvillkor får vara kortare än tillståndstiden.

13 § 7

Föreskrifterna i 5 och 6 §§ behöver inte tillämpas om tillståndet att sända tv och sökbar text-tv gäller under en begränsad tid om högst två veckor.

Myndigheten för press, radio och tv får

Mediemyndigheten får besluta att 5–8 kap.

besluta att 5–8 kap. inte ska tillämpas på

inte ska tillämpas på sändningar som avses

sändningar som avses i första stycket.

i första stycket.

14 § 8

Innan beslut om tillstånd fattas ska den

sökande ges tillfälle att ta del av och yttra

sig över de villkor som regeringen eller

Myndigheten för press, radio och tv avser att

Mediemyndigheten avser att förena med

förena med tillståndet. Beslut om tillstånd

tillståndet. Beslut om tillstånd får inte

4 Senaste lydelse 2018:1895.

5 Senaste lydelse 2015:808.

6 Senaste lydelse 2022:460.

7 Senaste lydelse 2015:808.

8 Senaste lydelse 2015:808.

s. 14 2.3 Förslag till lag om ändring i radio- och tv- lagen (2010:696) Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

får inte innehålla andra programrelaterade

innehålla andra programrelaterade villkor

villkor än dem som den sökande har

än dem som den sökande har godtagit.

godtagit.

15 § 9

Ett tillstånd att sända tv och sökbar

text-tv får överlåtas om Myndigheten för

text-tv får överlåtas om Mediemyndigheten

press, radio och tv medger det. Sådant

medger det. Sådant medgivande får bara

medgivande får bara lämnas om

lämnas om

1. förvärvaren uppfyller förutsättningarna i 5 §,

2. överlåtelsen inte för med sig att ägarkoncentrationen bland dem som har tillstånd att sända tv och sökbar text-tv ökar i mer än begränsad omfattning, och

3. överlåtelsen inte medför en påtaglig minskning av mångfalden i utbudet av tillståndspliktiga programtjänster.

En överlåtelse som inte medges är utan verkan.

16 § 10

Den som förvärvar ett tillstånd övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter

enligt denna lag.

Om ett föreläggande enligt 17 kap. 11

och 13 §§ har meddelats mot den tidigare

innehavaren, gäller föreläggandet även

mot den nya innehavaren. Myndigheten för

mot den nya innehavaren. Mediemyndigheten

press, radio och tv ska i samband med att den

ska i samband med att den medger över-

medger överlåtelsen underrätta den nya

låtelsen underrätta den nya innehavaren

innehavaren om detta. Om den nya inne-

om detta. Om den nya innehavaren inte

havaren inte har underrättats gäller inte

har underrättats gäller inte föreläggandet.

föreläggandet. Ett vite som föreläggandet

Ett vite som föreläggandet har förenats

har förenats med gäller inte mot den nya

med gäller inte mot den nya innehavaren.

innehavaren.

17 § 11

Myndigheten för press, radio och tv får ta ut

Mediemyndigheten får ta ut en avgift av

en avgift av den som hos myndigheten

den som hos myndigheten ansöker om

ansöker om tillstånd att sända tv och

tillstånd att sända tv och sökbar text-tv

sökbar text-tv eller om medgivande till

eller om medgivande till överlåtelse av ett

överlåtelse av ett sådant tillstånd.

sådant tillstånd.

Avgiften ska motsvara myndighetens kostnader för handläggningen av ärendena.

5 kap. 8 § 12

Den som tillhandahåller beställ-tv ska se till att minst 30 procent av katalogen utgörs av program med europeiskt ursprung och att dessa program framhävs.

Skyldigheten enligt första stycket gäller inte leverantörer av tjänster med låg

omsättning eller liten publik.

Myndigheten för press, radio och tv får i

Mediemyndigheten får i enskilda fall

enskilda fall besluta om undantag från

besluta om undantag från skyldigheten om

skyldigheten om den på grund av tjänstens

den på grund av tjänstens utformning eller

utformning eller inriktning inte är motiv-

inriktning inte är motiverad eller praktiskt

erad eller praktiskt möjlig att uppfylla.

möjlig att uppfylla.

9 Senaste lydelse 2015:808.

10 Senaste lydelse 2015:808.

11 Senaste lydelse 2015:808.

12 Senaste lydelse 2020:875.

s. 15 2.3 Förslag till lag om ändring i radio- och tv- lagen (2010:696) Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

11 § 13

Den som sänder tv eller sökbar text-tv

enligt denna lag ska använda en sådan

beteckning för sina sändningar som har

godkänts av Myndigheten för press, radio och tv .

godkänts av Mediemyndigheten .

Beteckningen ska i tv-sändningar anges minst en gång varje sändningstimme eller, om detta inte är möjligt, mellan programmen. I sökbar text-tv ska beteckningen anges löpande.

12 § 14

En leverantör av medietjänster ska

utforma tjänsten på ett sådant sätt att den

blir tillgänglig för personer med funk-

tionsnedsättning genom textning, tolk-

ning, uppläst text eller liknande teknik.

Tillgängliggörandet ska ske i den om-

fattning som beslutas av regeringen, om

verksamheten finansieras med public

service-avgift enligt lagen (2018:1893) om

finansiering av radio och tv i allmänhetens

tjänst, och av Myndigheten för press, radio och

tjänst, och av Mediemyndigheten i övriga fall.

tv i övriga fall. Ett sådant beslut ska gälla

Ett sådant beslut ska gälla för en viss tid.

för en viss tid.

Vid bestämmande av hur och i vilken omfattning tjänsten ska göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning ska leverantörens finansiella förutsättningar och den tekniska utvecklingen av tillgänglighetstjänster beaktas.

Leverantören ska upprätta en handlingsplan för hur tillgängligheten till tjänsten ska öka. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som ska ingå i handlingsplanen.

8 kap. 5 § 15

Före och efter varje annonsering i tv-sändningar och i beställ-tv ska det förekomma en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från det övriga innehållet. Signaturen ska bestå av både ljud och bild. I sökbar text-tv, försäljningsprogram och vid annonsering med delad skärm ska signaturen alltid vara synlig. Den behöver dock

bara anges i bild.

I fråga om tv-sändningar som reger-

ingen lämnar tillstånd till får regeringen

bevilja undantag från skyldigheten enligt

första stycket och kravet på kortaste

annonstid enligt 2 §. Ett sådant undantag

får även beviljas av Myndigheten för press,

får även beviljas av Mediemyndigheten i fråga

radio och tv i fråga om sändningar som

om sändningar som myndigheten lämnar

myndigheten lämnar tillstånd till.

tillstånd till.

Bestämmelser om reklamidentifiering finns i 9 § marknadsföringslagen (2008:486).

13 Senaste lydelse 2015:808.

14 Senaste lydelse 2020:875.

15 Senaste lydelse 2015:808.

s. 16 2.3 Förslag till lag om ändring i radio- och tv- lagen (2010:696) Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

9 kap. 5 § 16

Den som äger eller på annat sätt

förfogar över ett elektroniskt kommunika-

tionsnät som används för överföring av

tv-sändningar till allmänheten genom tråd

och som minst 100 av de hushåll som är

anslutna till nätet använder som sitt

huvudsakliga medel att ta emot tv-sänd-

huvudsakliga medel att ta emot tv-

ningar ska, i varje kommun där han eller

sändningar ska, i varje kommun där han

hon förfogar över ett sådant nät,

eller hon förfogar över ett sådant nät,

kostnadsfritt tillhandahålla ett särskilt

bestämt utrymme för sändningar av tv-

program från en eller flera lokala kabel-

sändarorganisationer som har förordnats

av Myndigheten för press, radio och tv .

av Mediemyndigheten .

I nät där tv sänds med analog och digital teknik ska utrymme för sändningar av en lokal kabelsändarorganisation tillhandahållas med både analog och digital sändnings- teknik.

6 § 17

En lokal kabelsändarorganisation ska vara en sådan juridisk person som har bildats för att bedriva lokala kabelsändningar och som kan antas låta olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin verksamhet.

En lokal kabelsändarorganisation ska i sin sändningsverksamhet sträva efter vidast

möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet.

Myndigheten för press, radio och tv:s

Mediemyndighetens

förordnande

förordnande av lokala kabelsändar-

lokala kabelsändarorganisationer gäller i

organisationer gäller i högst tre år.

högst tre år.

7 § 18

Myndigheten för press, radio och tv får i

Mediemyndigheten får i enskilda fall

enskilda fall besluta om undantag från

besluta om undantag från skyldigheterna

skyldigheterna enligt 1–3 och 5 §§, om det

enligt 1–3 och 5 §§, om det finns särskilda

finns särskilda skäl till det.

skäl till det.

11 kap. 1 § 19

Tillstånd att sända ljudradio meddelas av regeringen om sändningsverksamheten finansieras med public service-avgift enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Regeringen meddelar också tillstånd att sända ljudradio till utlandet.

Regeringen får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar till

utlandet som sker med stöd av tillståndet.

Myndigheten för press, radio och tv får ge

Mediemyndigheten får ge tillstånd att

tillstånd att under en begränsad tid om

under en begränsad tid om högst två

högst två veckor sända ljudradio som inte

veckor sända ljudradio som inte är

är närradio eller kommersiell radio.

närradio eller kommersiell radio. Myndig-

Myndigheten får besluta att 14 och 15 kap.

heten får besluta att 14 och 15 kap. inte

inte ska tillämpas på sändningar som sker

ska tillämpas på sändningar som sker med

med stöd av tillståndet.

stöd av tillståndet.

16 Senaste lydelse 2015:808.

17 Senaste lydelse 2015:808.

18 Senaste lydelse 2015:808.

19 Senaste lydelse 2018:1895.

s. 17 Beslut om tillstånd får inte innehålla andra programrelaterade villkor än dem som den sökande har godtagit. Kontrollera mot PDF

Mediemyndigheten får besluta att en sändningstid inte får användas av någon annan under en tid av högst tre månader om en innehavare av ett tillstånd att sända närradio, som har fått ett föreläggande vid vite enligt denna lag, avstår sändningstid eller avsäger sig sitt sändningstillstånd.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Om det finns särskilda skäl, får regeringen ge tillstånd att sända ljudradio i lokala sändningar som inte uppfyller kraven för närradio eller kommersiell radio.

5 § 20

Innan beslut om tillstånd fattas ska den

sökande ges tillfälle att ta del av och yttra

sig över de villkor som regeringen eller

Myndigheten för press, radio och tv avser att

Mediemyndigheten avser att förena med

förena med tillståndet.

tillståndet.

Beslut om tillstånd får inte innehålla andra programrelaterade villkor än dem som den sökande har godtagit.

12 kap.

1 § 21

Myndigheten för press, radio och tv ger till-

Mediemyndigheten ger tillstånd att sända

stånd att sända närradio.

närradio.

3 § 22

Ett sändningsområde för närradio ska omfatta högst en kommun. Därvid bör det utanför storstadsområdena eftersträvas att sändningarna kan tas emot i hela

kommunen.

Myndigheten för press, radio och tv får

Mediemyndigheten får besluta om större

besluta om större sändningsområden än

sändningsområden än en kommun, om

en kommun, om det finns särskilda skäl.

det finns särskilda skäl.

7 § 23

Om tillståndshavarna inte kan enas om

fördelningen av sändningstid, bestämmer

Myndigheten för press, radio och tv sändnings-

Mediemyndigheten sändningstiderna. Det-

tiderna. Detsamma gäller om en tillstånds-

samma gäller om en tillståndshavare begär

havare begär att myndigheten ska fastställa

att myndigheten ska fastställa sändnings-

sändningsschemat i dess helhet.

schemat i dess helhet.

Den tillståndshavare som bedöms ha störst intresse av att sända vid en viss

tidpunkt ska ges förtur.

Myndigheten för press, radio och tv:s beslut

Mediemyndighetens beslut om sändnings-

om sändningstid gäller till dess att ett nytt

tid gäller till dess att ett nytt beslut fattas

beslut fattas av myndigheten eller att en

av myndigheten eller att en tillstånds-

tillståndshavare eller

närradioförening

havare eller närradioförening skriftligen

skriftligen underrättar

myndigheten om

underrättar myndigheten om att tillstånds-

att tillståndshavarna enats om en annan

havarna enats om en annan sändningstid.

sändningstid.

8 § 24

Myndigheten för press, radio och tv får besluta att en sändningstid inte får användas av någon annan under en tid av högst tre månader om en innehavare av ett tillstånd att sända närradio, som har fått ett föreläggande vid vite enligt denna lag,

20 Senaste lydelse 2015:808.

21 Senaste lydelse 2015:808.

22 Senaste lydelse 2015:808.

23 Senaste lydelse 2015:808.

24 Senaste lydelse 2015:808.

s. 18 Beslut om tillstånd får inte innehålla andra programrelaterade villkor än dem som den sökande har godtagit. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

avstår sändningstid eller avsäger sig sitt sändningstillstånd.

En sändare för närradio får inte användas för andra sändningar som det krävs tillstånd för enligt denna lag.

13 kap.

1 § 25

Tillstånd att sända kommersiell radio

ges av Myndigheten för press, radio och tv .

ges av Mediemyndigheten .

2 § 26

Myndigheten för press, radio och tv ska

Mediemyndigheten ska bestämma sänd-

bestämma sändningsområdenas omfatt-

ningsområdenas omfattning för analog

ning för analog kommersiell radio med

kommersiell radio med hänsyn till vad

hänsyn till vad som främjar konkurrens

som främjar konkurrens och mångfald på

och mångfald på hela radioområdet och

hela radioområdet och ger förutsättningar

ger förutsättningar för en livskraftig

för en livskraftig kommersiell radio.

kommersiell radio.

Myndigheten ska samråda med Post- och telestyrelsen i frågor om sändnings- områdenas omfattning.

Flera tillstånd kan ges för samma sändningsområde.

6 § 27

Myndigheten för press, radio och tv ska

Mediemyndigheten ska kungöra när ett

kungöra när ett utrymme att sända analog

utrymme att sända analog kommersiell

kommersiell radio blir ledigt. Myndig-

radio blir ledigt. Myndigheten ska ange

heten ska ange sista dag för att ansöka om

sista dag för att ansöka om tillståndet,

tillståndet, första dag då sändningar får

första dag då sändningar får bedrivas med

bedrivas med stöd av tillståndet och

stöd av tillståndet och sändningsområdets

sändningsområdets omfattning.

omfattning.

I en ansökan om tillstånd att sända analog kommersiell radio ska det belopp anges som den sökande är villig att betala i sändningsavgift. Sändningsavgiften ska anges som ett engångsbelopp för hela tillståndsperioden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ansökningsförfarandet och vad en ansökan ska innehålla.

9 § 28

Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio får förenas med villkor som avser skyldighet att

1. sända i en viss del av sändningsområdet eller så att en viss del av befolkningen inom området nås,

2. sända under en viss minsta tid,

3. använda en viss sändningsteknik och att samarbeta med andra tillståndshavare i tekniska frågor, och

4. använda en viss teknik för sådan inspelning som avses i 16 kap. 11 §.

Innan beslut om tillstånd fattas ska den

sökande ges tillfälle att ta del av och yttra

sig över de villkor som Myndigheten för press,

sig över de villkor som Mediemyndigheten

radio och tv avser att förena med tillståndet.

avser att förena med tillståndet.

25 Senaste lydelse 2015:808.

26 Senaste lydelse 2017:569.

27 Senaste lydelse 2015:808.

28 Senaste lydelse 2015:808.

s. 19 Beslut om tillstånd får inte innehålla andra programrelaterade villkor än dem som den sökande har godtagit. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

13 § 29

Sändningsavgift och ränta betalas

Sändningsavgift och

ränta betalas

genom insättning på ett särskilt konto som

Myndigheten för press, radio och tv anvisar.

Mediemyndigheten anvisar.

Betalning ska

Betalning ska anses ha fullgjorts den dag

anses ha fullgjorts den dag beloppet har

beloppet har bokförts på kontot.

bokförts på kontot.

15 § 30

För sådan avgift och ränta som nämns i 14 § tillämpas 59 kap. 13, 16, 17, 21, 26 och 27 §§ samt 70 kap. 1–4 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

Vid tillämpningen av första stycket ska

vad som sägs i skatteförfarandelagen om

Skatteverket i stället gälla Myndigheten för

Skatteverket i stället gälla Mediemyndigheten .

press, radio och tv .

16 § 31

Myndigheten för press, radio och tv beslutar

Mediemyndigheten beslutar om ansvar när

om ansvar när det gäller sändningsavgift

det gäller sändningsavgift för delägare i

för delägare

handelsbolag

enligt

handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen

2 kap. 20 §

lagen

(1980:1102)

(1980:1102) om handelsbolag och enkla

handelsbolag och enkla bolag.

bolag.

Om beslut enligt första stycket har fattats, ska vad som föreskrivs om tillstånds- havare gälla ansvarig delägare och vad som föreskrivs om sändningsavgift gälla för belopp som delägare är betalningsskyldig för.

17 § 32

Om det finns särskilda skäl, får

Myndigheten för press, radio och tv meddela

Mediemyndigheten meddela anstånd med

anstånd med betalning av sändningsavgift

betalning av sändningsavgift och ränta.

och ränta.

18 § 33

Ett tillstånd att sända analog kommer-

siell radio får överlåtas om Myndigheten för

siell radio får överlåtas om Medie-

press, radio och tv medger det. Sådant med-

myndigheten medger det. Sådant med-

givande får bara lämnas om förvärvaren

uppfyller kriterierna enligt 4 § andra

stycket och det inte finns skäl att anta att

överlåtelsen skulle inverka menligt på

konkurrensen i sändningsområdet.

En överlåtelse som inte medges är utan verkan.

19 § 34

Den som förvärvar ett tillstånd övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter

enligt denna lag för tiden efter beslutet om medgivande.

ett

föreläggande

enligt

ett

föreläggande

enligt

17 kap. 11 § 3 eller 8 har meddelats mot

den tidigare innehavaren, gäller före-

läggandet även mot den nya innehavaren.

Myndigheten

för

press, radio och tv

ska i

Mediemyndigheten

ska i samband

med att

29 Senaste lydelse 2015:808.

30 Senaste lydelse 2015:808.

31 Senaste lydelse 2015:808.

32 Senaste lydelse 2015:808.

33 Senaste lydelse 2017:569.

34 Senaste lydelse 2015:808.

s. 20 Beslut om tillstånd får inte innehålla andra programrelaterade villkor än dem som den sökande har godtagit. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

samband med att den medger överlåtelse underrätta den nya innehavaren om detta. Om innehavaren inte underrättas gäller inte föreläggandet. Ett vite som före- läggandet förenats med gäller inte mot den nya innehavaren.

den medger överlåtelse underrätta den nya innehavaren om detta. Om innehavaren inte underrättas gäller inte föreläggandet. Ett vite som föreläggandet förenats med gäller inte mot den nya innehavaren.

20 § 35

En tillståndshavare som överlåter sitt

tillstånd har inte rätt att återfå någon del

av den sändningsavgift som har betalats.

Detsamma gäller om ett tillstånd

1. återkallas på begäran av tillstånds-

havaren enligt 31 §,

2. upphör att gälla enligt 32 § till följd

av att tillståndshavaren försätts i konkurs,

träder i likvidation eller avlider, eller

3. återkallas av Myndigheten för press,

3. återkallas av Mediemyndigheten enligt

radio och tv enligt 18 kap. 5 §.

18 kap. 5 §.

24 § 36

Myndigheten för press, radio och tv ska

Mediemyndigheten ska meddela när ett

meddela när ett sändningsutrymme att

sändningsutrymme att sända digital kom-

sända digital kommersiell radio blir ledigt.

mersiell radio blir ledigt. Myndigheten ska

Myndigheten ska ange sista dag för att

ange sista dag för att ansöka om

ansöka om tillståndet, första dag då

tillståndet, första dag då sändningar får äga

sändningar får äga rum med stöd av

rum med stöd av tillståndet och sänd-

tillståndet och sändningsutrymmets om-

ningsutrymmets omfattning.

fattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ansökningsförfarandet och vad en ansökan ska innehålla.

25 § 37

Myndigheten för press, radio och tv får ta ut

Mediemyndigheten får ta ut en avgift av

en avgift av den som hos myndigheten

den som hos myndigheten ansöker om

ansöker om tillstånd att sända digital

tillstånd att sända digital kommersiell

kommersiell radio eller medgivande till

radio eller medgivande till överlåtelse av

överlåtelse av ett sådant tillstånd.

ett sådant tillstånd.

Avgiften ska motsvara myndighetens kostnader för handläggningen av ärendena.

26 § 38

Myndigheten för press, radio och tv ska vid

Mediemyndigheten ska vid fördelningen

fördelningen av tillstånd för digital

av tillstånd för digital kommersiell radio

kommersiell radio beakta att utrymmet för

beakta att utrymmet för sådana sändning-

sådana sändningar ska kunna tas i anspråk .

ar ska kunna tas i anspråk

1. för olika programtjänster så att sändningarna kommer att tillgodose olika intressen och smakriktningar,

2. för såväl nationella som lokala och regionala programtjänster, och

3. av flera av varandra oberoende programföretag.

35 Senaste lydelse 2015:808.

36 Senaste lydelse 2015:808.

37 Senaste lydelse 2015:808.

38 Senaste lydelse 2015:808.

s. 21 Beslut om tillstånd får inte innehålla andra programrelaterade villkor än dem som den sökande har godtagit. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

27 § 39

Utöver de villkor som anges i 9 § får ett tillstånd att sända digital kommersiell radio förenas med villkor som avser skyldighet att

1. sända ett mångsidigt programutbud,

2. utforma sändningarna på ett sådant sätt att dessa blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, och

3. inte förändra ägarförhållandena och inflytandet i det företag som innehar tillståndet mer än i begränsad omfattning.

Innan beslut om tillstånd fattas ska den

sökande ges tillfälle att ta del av och yttra

sig över de villkor som Myndigheten för press,

sig över de villkor som Mediemyndigheten

radio och tv avser att förena med tillståndet.

avser att förena med tillståndet. Ett beslut

Ett beslut om tillstånd får inte innehålla

om tillstånd får inte innehålla andra

andra programrelaterade villkor än dem

programrelaterade villkor än dem som den

som den sökande godtagit.

sökande godtagit.

28 § 40

Ett tillstånd att sända digital kommer-

siell radio får överlåtas om Myndigheten för

siell radio får överlåtas om Mediemyndig-

press, radio och tv medger det. Ett sådant

heten medger det. Ett sådant medgivande

medgivande får bara lämnas om

får bara lämnas om

1. förvärvaren uppfyller förutsättningarna i 23 §,

2. överlåtelsen inte för med sig att ägarkoncentrationen bland dem som har tillstånd att sända digital kommersiell radio ökar i mer än begränsad omfattning, och

3. överlåtelsen inte medför en påtaglig minskning av mångfalden i utbudet av tillståndspliktiga programtjänster.

En överlåtelse som inte medges är utan verkan.

29 § 41

Den som förvärvar ett tillstånd övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter

enligt denna lag för tiden efter beslutet om medgivande.

ett

föreläggande

enligt

ett

föreläggande

enligt

17 kap. 11 § 3 eller 8 har meddelats mot

den tidigare innehavaren, gäller före-

läggandet även mot den nya innehavaren.

Myndigheten för press, radio och tv ska i

Mediemyndigheten ska i samband med att

samband med att den medger överlåtelsen

den medger överlåtelsen underrätta den

underrätta den nya innehavaren om detta.

nya innehavaren om detta. Om den nya

Om den nya innehavaren inte underrättas

innehavaren inte underrättas gäller inte

gäller inte föreläggandet. Ett vite som

föreläggandet. Ett vite som föreläggandet

föreläggandet förenats med gäller inte mot

förenats med gäller inte mot den nya

den nya innehavaren.

innehavaren.

30 § 42

Ett tillstånd att sända kommersiell radio gäller i åtta år.

Om det finns särskilda skäl, får Myndig-

Om det finns särskilda skäl, får Medie-

heten för press, radio och tv besluta att ett

myndigheten besluta att ett tillstånd ska gälla

tillstånd ska gälla för kortare tid.

för kortare tid.

Giltighetstiden för tillståndsvillkor får vara kortare än tillståndstiden.

39 Senaste lydelse 2015:808.

40 Senaste lydelse 2015:808.

41 Senaste lydelse 2015:808.

42 Senaste lydelse 2015:809.

s. 22 Beslut om tillstånd får inte innehålla andra programrelaterade villkor än dem som den sökande har godtagit. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

31 § 43

Om en tillståndshavare begär att

tillståndet ska återkallas, ska tillståndet

anses ha upphört att gälla den dag en

sådan begäran kommit in till Myndigheten

sådan begäran kommit in till Medie-

för press, radio och tv eller den senare dag

myndigheten eller den senare dag som

som tillståndshavaren angett i sin begäran.

tillståndshavaren angett i sin begäran.

32 § 44

Försätts en tillståndshavare i konkurs eller träder tillståndshavaren i likvidation upphör tillståndet att gälla tre månader efter beslutet om konkurs respektive likvidation. Avlider en tillståndshavare upphör tillståndet att gälla tre månader efter

dödsfallet.

Har en begäran om medgivande till

överlåtelse av tillståndet kommit in till

Myndigheten för press, radio och tv innan

Mediemyndigheten innan tillståndet upphört

tillståndet upphört att gälla enligt första

att gälla enligt första stycket ska begäran

stycket ska begäran prövas.

prövas.

14 kap.

7 § 45

Den som sänder ljudradio enligt denna

lag ska använda en sådan beteckning för

sina sändningar som har godkänts av

Myndigheten för press, radio och tv . Beteck-

Mediemyndigheten . Beteckningen ska anges

ningen ska anges minst en gång varje

minst en gång varje sändningstimme eller,

sändningstimme eller, om detta inte är

om detta inte är möjligt, mellan pro-

möjligt, mellan programmen.

grammen.

16 kap.

Myndigheten för press, radio och tv:s tillsyn

Mediemyndighetens tillsyn

3 § 46

Myndigheten för press, radio och tv har

Mediemyndigheten har tillsyn över att

tillsyn över att programföretagen följer

programföretagen

följer

sådana

villkor

sådana villkor som har beslutats med stöd

som har beslutats med stöd av 4 kap. 9 §

av 4 kap. 9 § 1–4, 6–9, 16 och 17,

1–4, 6–9, 16 och

17, 11 kap. 3 §

andra

11 kap. 3 § andra stycket 1–3, 5–8, 16 och

stycket 1–3, 5–8,

och 17

samt

17 samt 13 kap. 9 § och 27 § första stycket

13 kap. 9 § och 27 § första stycket 3.

Myndigheten har även tillsyn när det gäller bestämmelserna om

1. exklusiva rättigheter i 5 kap. 9 §,

2. tillgänglighet i 5 kap. 12 § om beslutet har fattats av myndigheten, och

3. lämpliga åtgärder i 9 a kap. 1, 3 och 13 §§.

Därutöver har myndigheten tillsyn över att en sådan leverantör av medietjänster som anges i 2 kap. 1 § första stycket följer bestämmelsen om tillhandahållande av information i 2 kap. 1 § andra stycket 5.

43 Senaste lydelse 2015:808.

44 Senaste lydelse 2015:808.

45 Senaste lydelse 2015:808.

46 Senaste lydelse 2022:1669.

s. 23 Beslut om tillstånd får inte innehålla andra programrelaterade villkor än dem som den sökande har godtagit. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

5 § 47

Den som sänder tv ska redovisa till

Myndigheten för press, radio och tv hur stor

Mediemyndigheten hur stor andel av verk-

andel av verksamheten som utgjorts av

samheten som utgjorts av sådana program

sådana program som avses i 5 kap. 7 §

som avses i 5 kap. 7 § första stycket.

första stycket.

Myndigheten för press, radio och tv får i

Mediemyndigheten får i enskilda fall

enskilda fall besluta om undantag från

besluta om undantag från redovisnings-

redovisningsskyldigheten om det finns

skyldigheten om det finns särskilda skäl.

särskilda skäl.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om redovisningen.

6 § 48

Den som tillhandahåller beställ-tv ska

redovisa till Myndigheten för press, radio och tv

redovisa till Mediemyndigheten hur stor andel

hur stor andel av tjänstens katalog som

av tjänstens katalog som utgjorts av

utgjorts av program med europeiskt ur-

program med europeiskt ursprung och

sprung och hur dessa program har fram-

hur dessa program har framhävts enligt

hävts enligt 5 kap. 8 §.

5 kap. 8 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om redovisningen.

7 § 49

På begäran av Myndigheten för press, radio

På begäran av Mediemyndigheten ska den

och tv ska den som sänder tv över satellit

som sänder tv över satellit lämna upp-

lämna upplysningar om vem som äger

lysningar om vem som äger företaget och

företaget och hur verksamheten finans-

hur verksamheten finansieras.

ieras.

8 § 50

På begäran av Myndigheten för press, radio

På begäran av Mediemyndigheten ska en

och tv ska en satellitentreprenör lämna upp-

satellitentreprenör lämna upplysningar om

lysningar om vem som är uppdragsgivare,

vem som är uppdragsgivare, dennes

dennes adress, programtjänstens beteck-

adress, programtjänstens beteckning samt

ning samt om hur sändningen över satellit

om hur sändningen över satellit sker.

sker.

9 § 51

På begäran av Myndigheten för press, radio

På begäran av Mediemyndigheten eller

och tv eller Konsumentombudsmannen ska

Konsumentombudsmannen ska den som

den som bedriver verksamhet som är

bedriver verksamhet som är tillstånds-

tillståndspliktig enligt denna lag lämna

pliktig enligt denna lag lämna myndig-

myndigheterna de upplysningar och hand-

heterna de upplysningar och handlingar

lingar som behövs för kontrollen av att

som behövs för kontrollen av att verk-

verksamheten bedrivs i enlighet med lagen

samheten bedrivs i enlighet med lagen och

och de villkor och föreskrifter som har

de villkor och föreskrifter som har med-

meddelats med stöd av lagen.

delats med stöd av lagen.

47 Senaste lydelse 2020:875.

48 Senaste lydelse 2020:875.

49 Senaste lydelse 2015:808.

50 Senaste lydelse 2015:808.

51 Senaste lydelse 2015:808.

s. 24 9 a § 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

9 a § 52

På begäran av Myndigheten för press, radio

På begäran av Mediemyndigheten ska en

och tv ska en leverantör av en video-

leverantör av en videodelningsplattform

delningsplattform lämna de upplysningar

lämna de upplysningar som behövs för

som behövs för tillsynen.

tillsynen.

10 § 53

På begäran av Myndigheten för press, radio

På begäran av Mediemyndigheten den

och tv ska den som bedriver verksamhet

som bedriver verksamhet enligt denna lag

enligt denna lag lämna de upplysningar

lämna de upplysningar som behövs för

som behövs för bedömningen av

bedömningen av storleken på den

storleken på den särskilda avgiften enligt

särskilda avgiften enligt 17 kap. 6 §.

17 kap. 6 §.

11 § 54

Den som i enlighet med 5 kap. 3 §

lagen (1991:1559) med föreskrifter på

tryckfrihetsförordningens och yttrande-

frihetsgrundlagens områden har spelat in

ett program, ska på begäran av Myndigheten

ett program, ska på begäran av

för press, radio och tv eller Konsument-

Mediemyndigheten eller Konsumentombuds-

ombudsmannen utan kostnad lämna en

mannen utan kostnad lämna en sådan

sådan inspelning till myndigheten.

inspelning till myndigheten.

12 § 55

Den som har tillstånd att sända digital

kommersiell radio ska årligen till Myndig-

kommersiell radio ska årligen till Medie-

heten för press, radio och tv redovisa hur de

myndigheten redovisa hur de skyldigheter

skyldigheter som avses i 13 kap. 27 §

som avses i 13 kap. 27 § första stycket 1

första stycket 1 och 2 har uppfyllts.

och 2 har uppfyllts.

13 § 56

Den som har förvärvat den exklusiva

sändningsrätten till ett sådant evenemang

som anges i 5 kap. 9 § ska omedelbart

underrätta Myndigheten för press, radio och tv

underrätta Mediemyndigheten om det.

om det.

17 kap.

3 a § 57

Om en sådan leverantör av medie-

tjänster som anges i 2 kap. 1 § första

stycket inte lämnar den information som

anges i 2 kap. 1 § andra stycket 5, får

Myndigheten för press, radio och tv besluta om

Mediemyndigheten besluta om de före-

de förelägganden som behövs i enskilda

lägganden som behövs i enskilda fall för

fall för att bestämmelsen ska följas. Ett

att bestämmelsen ska följas. Ett beslut om

beslut om föreläggande får förenas med

föreläggande får förenas med vite.

vite.

52 Senaste lydelse 2020:875.

53 Senaste lydelse 2020:875.

54 Senaste lydelse 2015:808.

55 Senaste lydelse 2015:808.

56 Senaste lydelse 2015:808.

57 Senaste lydelse 2022:1669.

s. 25 Den särskilda avgiften enligt 5 eller Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

7 § 58

Den särskilda avgiften enligt 5 eller

5 a § ska betalas till Myndigheten för press,

5 a § ska betalas till Mediemyndigheten inom

radio och tv inom trettio dagar efter det att

trettio dagar efter det att beslutet fått laga

beslutet fått laga kraft.

kraft.

8 § 59

Om den särskilda avgiften inte betalas

inom den tid som anges i 7 §, ska

Myndigheten för press, radio och tv lämna

Mediemyndigheten lämna fordran på den

fordran på den obetalda avgiften för

obetalda avgiften för indrivning. Indriv-

indrivning. Indrivningen ska ske enligt

ningen ska ske enligt bestämmelserna i

bestämmelserna i lagen (1993:891) om

lagen (1993:891) om indrivning av statliga

indrivning av statliga fordringar m.m.

fordringar m.m.

11 § 60

Om de bestämmelser som räknas upp i denna paragraf eller beslut som fattats med stöd av bestämmelserna inte följs får de förelägganden som behövs i enskilda fall beslutas för att bestämmelserna eller besluten ska följas. Ett beslut om föreläggande

får förenas med vite. Detta gäller bestämmelser om

1. anmälningsskyldighet (2 kap. 2 och

4 §§),

2. varning (5 kap. 3 §),

3. tillståndsvillkor enligt 4 kap. 9 § 1–4,

6–9 och 16, 11 kap. 3 § andra stycket 1–3,

5–8 och 16 och 13 kap. 9 § 1–3,

4. beteckningar

(5 kap. 11 §

och

4. beteckningar

(5 kap. 11 §

och

14 kap. 7 §),

5. sändningsplikt

eller

skyldighet att

5. sändningsplikt

eller skyldighet

att

tillhandahålla kanal för lokala kabelsändar-

organisationer (9 kap. 1–3 och 5 §§),

6. närradiosändningars

innehåll

6. närradiosändningars

innehåll

(14 kap. 4 §),

7. skyldighet att lämna vissa upplys-

ningar till Myndigheten för press, radio och tv

ningar till Mediemyndigheten

(16 kap. 5–

(16 kap. 5–8 §§),

8 §§),

8. skyldighet

att lämna

upplysningar

8. skyldighet

att

lämna upplysningar

enligt 16 kap. 9 §,

9. skyldighet att lämna upplysningar till

Myndigheten för press,

radio

och

enligt

Mediemyndigheten enligt 16 kap. 10 §,

16 kap. 10 §,

10. skyldighet

att lämna

inspelning

10. skyldighet

att

lämna

inspelning

enligt 16 kap. 11 §, eller

11. skyldighet att årligen redovisa till

Mediemyndigheten enligt 16 kap. 12 §.

Myndigheten för press,

radio

och

enligt

Föreläggande enligt första stycket 2, 4,

16 kap. 12 §.

6, 8 eller 9 får beslutas av gransknings-

Föreläggande enligt första stycket 2, 4,

nämnden för radio och tv. Föreläggande

6, 8 eller 9 får beslutas av gransknings-

enligt första stycket 1, 3, 5, 7 eller 8–11 får

nämnden för radio och tv. Föreläggande

beslutas av Mediemyndigheten .

enligt första stycket 1, 3, 5, 7 eller 8–11 får

beslutas av Myndigheten för press, radio och tv .

58 Senaste lydelse 2020:875.

59 Senaste lydelse 2015:808.

60 Senaste lydelse 2020:875.

s. 26 Den särskilda avgiften enligt 5 eller Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Föreläggande enligt första stycket 8 eller 10 får även beslutas av Konsument- ombudsmannen.

11 a § 61

Myndigheten för press, radio och tv får

Mediemyndigheten får besluta om de

besluta om de förelägganden som behövs

förelägganden som behövs i enskilda fall

i enskilda fall för att en leverantör av en

för

att

leverantör

videodelningsplattform ska följa bestäm-

melserna om lämpliga åtgärder i 9 a kap. 1,

3 och 13 §§ och om att lämna upplys-

ningar enligt 16 kap. 9 a §.

12 § 62

Myndigheten för press, radio och tv får i ett

Mediemyndigheten får i ett föreläggande

föreläggande förbjuda tillståndshavare att

förbjuda tillståndshavare att

överträda

överträda beslut om sändningstid i när-

beslut om sändningstid i närradion som

radion som har fattats av myndigheten

har fattats av myndigheten eller att låta

eller att låta någon annan utnyttja till-

någon annan utnyttja tillståndshavarens

ståndshavarens sändningsrätt. Förelägg-

sändningsrätt. Föreläggandet

får förenas

andet får förenas med vite.

med vite.

18 kap.

5 § 63

Tillstånd att sända kommersiell radio får återkallas om

1. tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndets början,

2. tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor,

3. tillståndshavaren väsentligt brutit mot 14 kap. 2 §,

4. domstol har funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten, eller

5. ett tillståndsvillkor enligt 13 kap. 27 § första stycket 3 har åsidosatts på ett väsentligt sätt.

Förfogar en fysisk eller juridisk person,

utan tillåtelse från Myndigheten för press, radio

utan tillåtelse från Mediemyndigheten , över

och tv , över mer än ett tillstånd för analog

mer än ett tillstånd för analog kommersiell

kommersiell radio i ett sändningsområde,

radio i ett sändningsområde, och finns det

och finns det skäl att anta att förfogandet

skäl att anta att förfogandet kan inverka

kan inverka menligt på konkurrensen, får

menligt på konkurrensen, får det eller de

det eller de tillstånd återkallas som har

tillstånd återkallas som har lämnats efter

lämnats efter det första tillståndet.

det första tillståndet.

Har Myndigheten för press, radio och tv

Har Mediemyndigheten medgett över-

medgett överlåtelse trots att tillstånds-

låtelse trots att tillståndshavaren redan

havaren redan förfogar över tillstånd att

förfogar över tillstånd att sända analog

sända analog kommersiell radio i samma

kommersiell radio i samma sändnings-

sändningsområde, och finns det skäl att

område, och finns det skäl att anta att

anta att överlåtelsen kan inverka menligt

överlåtelsen kan inverka menligt på

på konkurrensen, får tillståndet återkallas

konkurrensen,

får tillståndet återkallas

endast om beslutet om överlåtelsen

grundats på felaktiga eller ofullständiga

uppgifter från tillståndshavaren. Åter-

uppgifter från

tillståndshavaren. Åter-

61 Senaste lydelse 2020:875.

62 Senaste lydelse 2015:808.

63 Senaste lydelse 2022:460.

s. 27 kallelsen ska då avse det eller de tillstånd som överlåtits. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

kallelsen ska då avse det eller de tillstånd som överlåtits.

Om staten, regioner eller kommuner innehar ett tillstånd att sända kommersiell radio på det sätt som anges i 13 kap. 4 § andra stycket ska Myndigheten för press, radio och tv återkalla det tillståndet.

kallelsen ska då avse det eller de tillstånd som överlåtits.

Om staten, regioner eller kommuner innehar ett tillstånd att sända kommersiell radio på det sätt som anges i 13 kap. 4 § andra stycket ska Mediemyndigheten återkalla det tillståndet.

19 kap.

1 § 64

Mål om återkallelse av tillstånd på grund av överträdelse av villkor som meddelats med stöd av 4 kap. 8 §, 9 § 10–12, 11 kap. 3 § första stycket eller andra stycket 9–12

och om överträdelse av 5 kap. 1, 2 och

4 §§ eller 14 kap. 1 § ska på talan av

Justitiekanslern prövas av allmän domstol.

I övriga fall prövas ärenden om

återkallelse av tillstånd av Myndigheten för

återkallelse av tillstånd av Mediemyndigheten .

press, radio och tv .

Ärenden om ändring av tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller tillstånd som meddelats av regeringen att sända ljudradio prövas av den som meddelat tillståndet.

2 § 65

Har tillståndet lämnats av regeringen, får en fråga om återkallelse prövas först efter anmälan av regeringen, om inte tillståndshavaren själv begärt att tillståndet ska

återkallas.

Har tillståndet lämnats av Myndigheten

Har tillståndet lämnats av Medie-

för press, radio och tv får en fråga om

myndigheten får en fråga om återkallelse tas

återkallelse tas upp

upp

1. på begäran av tillståndshavaren,

2. på eget initiativ av den som är behörig att pröva frågan, eller

3. efter anmälan av granskningsnämnden för radio och tv på grund av överträdelse av bestämmelse i denna lag eller av villkor för tillstånd som ska granskas av nämnden enligt 16 kap. 2 §.

En fråga om ändring av tillstånd får, förutom på begäran av tillståndshavaren, tas upp på eget initiativ av den som är behörig att pröva frågan.

Innan Myndigheten för press, radio och tv

Innan Mediemyndigheten fattar beslut i ett

fattar beslut i ett ärende om återkallelse på

ärende om återkallelse på grund av

grund av överträdelse av bestämmelse i

överträdelse av bestämmelse i denna lag

denna lag eller av villkor för tillstånd som

eller av villkor för tillstånd som ska

ska granskas av granskningsnämnden för

granskas av

granskningsnämnden

för

radio

och

tv enligt 16 kap. 2 §,

ska

radio

och

tv enligt 16 kap. 2 §,

ska

myndigheten begära ett yttrande från

nämnden. Tillståndet får återkallas endast

om nämnden finner att överträdelsen är

väsentlig.

4 a § 66

Frågor om särskild avgift enligt 17 kap.

5 a § prövas av granskningsnämnden för

radio och tv när ett beslut om tillgäng-

lighet

enligt

5 kap. 12 § har fattats

lighet

enligt

5 kap. 12 § har fattats

regeringen och av Myndigheten för press, radio

regeringen och av Mediemyndigheten i övriga

och tv i övriga fall.

fall.

64 Senaste lydelse 2015:808.

65 Senaste lydelse 2015:808.

66 Senaste lydelse 2020:875.

s. 28 kallelsen ska då avse det eller de tillstånd som överlåtits. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

En särskild avgift får inte beslutas senare än fem år från det att ett tillgängliggörande skulle ha skett. Ett beslut om avgift upphör att gälla om beslutet inte verkställts inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.

20 kap.

1 § 67

Beslut enligt denna lag av Myndigheten

Beslut enligt denna lag av Medie-

för press, radio och tv får överklagas hos

myndigheten får överklagas hos allmän

allmän förvaltningsdomstol, om det gäller

förvaltningsdomstol, om det gäller

1. tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller närradio,

2. fördelning av sändningstid i närradion,

3. ändring eller återkallelse av tillstånd, eller

4. beslut att inte medge överlåtelse av tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv. Beslut som avses i första stycket gäller omedelbart, om inte något annat bestäms.

2 § 68

Beslut av Myndigheten för press, radio och

Beslut av Mediemyndigheten om kom-

tv om kommersiell radio får överklagas

mersiell radio får överklagas hos allmän

hos allmän förvaltningsdomstol, om det

förvaltningsdomstol, om det gäller beslut

gäller beslut om att

om att

1. avslå en ansökan om tillstånd,

2. inte medge överlåtelse av ett tillstånd,

3. återkalla ett tillstånd, och

4. en delägare i handelsbolag ska anses som betalningsansvarig enligt 13 kap. 16 §. Mål om överklagande av beslut som avses i första stycket 1 och 3 ska handläggas

skyndsamt.

Beslut som avses i första stycket 2 och 3 gäller omedelbart, om inte något annat bestäms.

3 § 69

Följande beslut av Myndigheten för press,

Följande beslut av Mediemyndigheten för

radio och tv får överklagas hos allmän

press, radio och tv får överklagas hos

förvaltningsdomstol:

allmän förvaltningsdomstol:

1. beslut om beteckningar enligt 5 kap. 11 § och 14 kap. 7 §,

2. beslut enligt 5 kap. 12 § om tillgänglighet för personer med funktions- nedsättning,

3. förordnande av lokala kabelsändarorganisationer enligt 9 kap. 5 §,

4. beslut om återkallelse av ett förordnande enligt 18 kap. 6 §, och

5. beslut enligt 9 kap. 7 § om undantag från sändningsplikt och skyldighet att tillhandahålla sändningsutrymme för lokala kabelsändarorganisationer.

Beslut som anges i första stycket 2 och 3 gäller omedelbart, om inte något annat bestäms.

4 § 70

Beslut av Justitiekanslern, Myndigheten

Beslut av Justitiekanslern, Mediemyndig-

för press, radio och tv , granskningsnämnden

heten , granskningsnämnden för radio och

för radio och tv eller Konsumentombuds-

tv eller Konsumentombudsmannen om

mannen om förelägganden som har

förelägganden som har förenats med vite

förenats med vite enligt 17 kap. 3 a §, 10 §,

enligt 17 kap. 3 a §, 10 §, 11 § första

11 § första stycket, 12 och 13 a §§ får

stycket, 12 och 13 a §§ får överklagas till

överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

allmän förvaltningsdomstol.

67 Senaste lydelse 2015:808.

68 Senaste lydelse 2015:808.

69 Senaste lydelse 2015:808.

70 Senaste lydelse 2022:1669.

s. 29 kallelsen ska då avse det eller de tillstånd som överlåtits. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Förelägganden enligt 17 kap. 10 §, 11 § första stycket 3, 4, 6 och 8 och 12 § gäller omedelbart, om inte något annat bestäms.

6 § 71

Andra beslut av Justitiekanslern,

Myndigheten för press, radio och tv och

Mediemyndigheten och granskningsnämnden

granskningsnämnden för radio och tv än

för radio och tv än de som anges i 1–4 §§

de som anges i 1–4 §§ får inte överklagas.

får inte överklagas.

7 § 72

Den som sänder kommersiell radio och omfattas av punkten 6 ska betala avgift

a) enligt 15–17 §§ i den upphävda lokalradiolagen (1993:120), om tillståndet ursprungligen meddelades före den 1 juli 2001, eller

b) enligt 4 b § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och

radions område, om tillståndet ursprungligen meddelades efter den 1 juli 2001.

När Myndigheten för press, radio och tv tillämpar 17 § andra stycket i den upphävda lokalradiolagen i fråga om den avgift som avses i första stycket a , ska myndigheten för varje tillståndshavare göra en proportionell minskning av avgiften så att det totala avgiftsuttaget per år för samtliga tillstånd minskas med sammanlagt 12 miljoner kronor.

1. enligt 15–17 §§ i den upphävda lokalradiolagen (1993:120), om tillståndet ursprungligen meddelades före den 1 juli 2001, eller

2. enligt 4 b § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och

radions område, om tillståndet ursprungligen meddelades efter den 1 juli 2001.

När Mediemyndigheten tillämpar 17 § andra stycket i den upphävda lokalradiolagen i fråga om den avgift som avses i första stycket 1 , ska myndigheten för varje tillståndshavare göra en proportionell minskning av avgiften så att det totala avgiftsuttaget per år för samtliga

tillstånd minskas med sammanlagt 12 miljoner kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

71 Senaste lydelse 2020:875.

72 Senaste lydelse 2015:808.

s. 30 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt Kontrollera mot PDF

Mediemyndigheten beslutar om ålders- gränser.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt

Härigenom föreskrivs att 3, 5, 8, och 12 §§ lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Framställningen i en film som ska visas

för barn under femton år vid en allmän

sammankomst eller en offentlig till-

ställning ska vara godkänd av Statens

ställning

ska

vara

godkänd

medieråd .

Mediemyndigheten .

5 §

Framställningen i en film får inte godkännas för visning för barn under sju år, under elva år eller under femton år om den kan vara till skada för välbefinnandet för barn i den aktuella åldersgruppen.

Statens medieråd beslutar om ålders- gränser.

8 §

En framställning i en film som har lämnats in till Statens medieråd för beslut om åldersgräns ska återlämnas till den sökande i anslutning till att beslutet meddelas. Om framställningen har lämnats in elektroniskt, ska myndigheten i stället radera framställningen.

En framställning i en film som har lämnats in till Mediemyndigheten för beslut om åldersgräns ska återlämnas till den sökande i anslutning till att beslutet meddelas. Om framställningen har lämnats in elektroniskt, ska myndigheten i stället radera framställningen.

12 § 1

Statens medieråds beslut om ålders-

Mediemyndighetens beslut om ålders-

gränser får överklagas till allmän

förvaltningsdomstol. I övrigt får beslut

enligt denna lag inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

1 Senaste lydelse 2017:78.

s. 31 2.5 Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253) Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

2.5 Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § tullagen (2016:253) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

4 § 1

Tullverket ska på begäran tillhandahålla följande myndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor:

– Arbetsmiljöverket,

– Boverket,

– Elsäkerhetsverket,

– Folkhälsomyndigheten,

– Havs- och vattenmyndigheten,

– Kemikalieinspektionen,

– Kommerskollegium,

– Konsumentverket,

– Kronofogdemyndigheten,

– Livsmedelsverket,

– Läkemedelsverket,

– Myndigheten för press, radio och tv ,

– Mediemyndigheten ,

– Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

– Naturvårdsverket,

– Post- och telestyrelsen,

– Skatteverket,

– Skogsstyrelsen,

– Statens energimyndighet,

– Statens jordbruksverk,

– Statistiska centralbyrån,

– Strålsäkerhetsmyndigheten,

– Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll,

– Sveriges riksbank, och

– Transportstyrelsen

Tullverket ska på begäran tillhandahålla Inspektionen för strategiska produkter och Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör export av varor.

I lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet finns bestämmelser om Tullverkets behandling av uppgifter i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

1 Senaste lydelse 2022:1132.

opaginerad 3 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

3 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

3.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar avsnitten Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

Utfall

Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat

2022

2023 1

2023

2024

2025

2026

Statschefen

187

168

163

169

174

1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

187

168

163

169

174

Riksdagen och dess myndigheter

2 656

2 737

2 821

2 955

2 934

2 977

2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

994

1 004

1 065

1 068

1 041

1 052

2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

938

996

999

1 037

1 077

1 100

2:3 Riksdagens fastighetsanslag

251

250

242

350

300

2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

121

127

130

134

137

2:5 Riksrevisionen

352

359

387

369

380

388

Sametinget och samepolitiken

3:1 Sametinget

Regeringskansliet m.m.

8 551

9 584

9 695

9 450

9 822

10 100

4:1 Regeringskansliet m.m.

8 551

9 584

9 695

9 450

9 822

10 100

Länsstyrelserna

3 647

3 699

3 750

3 868

3 922

3 992

5:1 Länsstyrelserna m.m.

3 647

3 699

3 750

3 868

3 922

3 992

Demokratipolitik och mänskliga rättigheter

1 123

686

676

1 215

696

676

6:1 Allmänna val och demokrati

691

153

155

665

135

130

6:2 Justitiekanslern

6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

134

173

166

181

185

190

6:4 Valmyndigheten

6:5 Stöd till politiska partier

168

169

6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

Nationella minoriteter

194

228

226

228

127

7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

179

208

206

208

118

7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten

romer

Medier

1 125

1 059

1 051

1 099

1 076

1 060

8:1 Mediestöd

1 081

1 011

1 003

1 017

991

977

8:2 Mediemyndigheten

Sieps samt insatser för att stärka

delaktigheten i EU-arbetet

9:1 Svenska institutet för europapolitiska

studier samt EU-information

Totalt för utgiftsområde 01 Rikets styrelse

17 575

18 251

18 478

19 070

18 845

19 201

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

opaginerad Tabell 3.2 Förändringar av utgiftsramen 2024–2026 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Tabell 3.2 Förändringar av utgiftsramen 2024–2026 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

18 270

Pris- och löneomräkning 2

682

1 349

1 781

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

-794

-881

varav BP24 3

640

Överföring till/från andra utgiftsområden

Övrigt

-6

Ny utgiftsram

19 070

18 845

19 201

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2023. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2025–2026 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 3.3 Utgiftsram 2024 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

2024

Transfereringar 1

2 310

Verksamhetsutgifter 2

16 590

Investeringar 3

170

Summa utgiftsram

19 070

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2022 samt kända förändringar av anslagens användning.

1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

3.3 Mål för utgiftsområdet

Riksdagen har för utgiftsområdet beslutat om mål inom följande delområden.

3.3.1 Sametinget och samepolitiken

– Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2000/01:1 utg.omr. 23, bet. 2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86).

3.3.2 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter

– Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74).

– Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:59).

3.3.3 Nationella minoriteter

– Målet för politiken för nationella minoriteter är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83).

opaginerad 3.3.4 Medier Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

3.3.4 Medier

– Målen för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

3.4 Resultatredovisning

Resultat för utgiftsområdet redovisas på delområdesnivå (se respektive avsnitt).

För avsnittet Medier redovisas resultat samlat inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

För avsnittet Sametinget och samepolitiken redovisas resultat om rennäring och andra näringar inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

3.5 Politikens inriktning

Politikens inriktning för utgiftsområdet redovisas i förekommande fall på delområdesnivå (se respektive avsnitt).

För avsnittet Medier redovisas politikens inriktning samlat inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

3.6 Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser med reservationer för Institutet för mänskliga rättigheter (se avsnitt 11.10) och Sametinget (se avsnitt 8.6).

s. 37 4 Statschefen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

4 Statschefen

4.1 Budgetförslag

4.1.1 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Tabell 4.1 Anslagsutveckling 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Tusental kronor

2022

Utfall

187 157

Anslagssparande

2023

Anslag

167 903 1

Utgiftsprognos

167 903

2024

Förslag

162 821

2025

Beräknat

169 458 2

2026

Beräknat

173 815 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 162 797 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 162 790 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att täcka utgifter för statschefens officiella funktioner inklusive utgifter för kungafamiljen samt för Kungliga hovstatens och Kungliga slottsstatens förvaltningsutgifter.

Resultatredovisning

Kungliga hovstaten (Hovstaten) och Kungliga slottsstaten (Slottsstaten) har till uppgift att bistå statschefen och övriga medlemmar av kungafamiljen i deras officiella plikter. I uppgiften ingår även att vårda och att visa det kungliga kulturarvet.

Verksamheten inom Hovstaten

Kungens konstitutionella, statsceremoniella och officiella uppgifter utgör kärnan i Hovstatens årliga verksamhet. I dessa uppgifter ingår bl.a. öppnande av riksmötet, ordförandeskap i Utrikesnämnden, konseljer, audienser, statsbesök, officiella besök, representation samt möten med företrädare för den offentliga och den privata sektorn och med företrädare för det civila samhället. Kungen stöds i sitt uppdrag av kunga- familjen. Till Hovstaten hör Riksmarskalksämbetet, Hovmarskalksämbetet och Informationsavdelningen.

Av Kungliga hov- och slottsstatens verksamhetsberättelse för 2022 framgår att verk- samheten vid Hovstaten successivt kunde återgå till det normala, i takt med att pande- mins påverkan på samhället avtog. Den kungliga programverksamheten återupptogs och fler representativa uppdrag genomfördes i form av bl.a. resor och besök.

Under 2022 ackrediterades 35 utländska ambassadörer och sju avtackades vid avskeds- audienser. Under året genomfördes tre statsbesök, varav två inkommande och ett utgående. Antalet förfrågningar om kungligt deltagande i olika sammanhang ökade något jämfört med föregående år. Sammanlagt inkom knappt 1 800 förfrågningar 2022, vilket kan jämföras med drygt 1 600 förfrågningar 2021 och ca 1 500 förfråg- ningar 2020. Under 2022 genomförde kungen och kungafamiljen 978 programpunkt- er, vilket var en ökning med 66 programpunkter jämfört med 2021.

s. 38 11,8 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Verksamheten inom Slottsstaten

Slottsstatens verksamhet omfattar huvudsakligen vård och underhåll av det kungliga kulturarvet samt utställnings- och visningsverksamhet. Organisatoriskt ansvarar Ståthållarämbetet för den löpande skötseln och tillsynen av de elva kungliga slotten med tillhörande byggnader och parker. Husgerådskammaren med Bernadottebiblio- teket svarar för förvaltning, underhåll och vård av det statliga lösöret på de kungliga slotten. Till Ståthållarämbetet hör även Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som finan- sieras med de intäkter som förvaltningen av Kungliga Djurgården genererar.

I samarbete med Statens fastighetsverk bedrivs fortsatt ett flertal underhålls- och reno- veringsprojekt vid de kungliga slotten, bl.a. den omfattande renoveringen av Stockholms slotts fasader. Slottets besöksentré har under 2022 anpassats till högre säkerhetskrav. Vidare har andra investeringar i säkerhetshöjande åtgärder genomförts i syfte att utveckla en säker och effektiv it-miljö.

Efter de inledande månaderna 2022 kunde alla de kungliga besöksmålen åter öppnas efter att delvis ha varit stängda på grund av pandemin. Antalet besökare uppgick 2022 till över en miljon. Det var en markant ökning med ca 500 procent jämfört med 2020 och 2021, då antalet besökare uppgick till ca 175 000 respektive 195 000.

Hovstatens ekonomi

I enlighet med den överenskommelse som träffats mellan regeringen och Riks- marskalksämbetet, vars huvudsakliga innehåll återges nedan under Skälen för regeringens förslag, består den ekonomiska redovisningen av Hovstatens verksamhet av resultat- och balansinformation samt kommentarer i form av tilläggsupplysningar och noter. Redovisningen följer vedertagna principer som tillämpas för Slottsstaten. Riksmarskalksämbetet har därutöver åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget genom att fr.o.m. 2021 redogöra för hur anslaget fördelas till statschefen och till andra medlemmar av den kungliga familjen som utfört officiella uppdrag som åligger statschefen eller anknyter till statschefsämbetet (prop. 2021/22:232 s. 4).

De anslagsmedel som avsåg Hovstaten uppgick 2022 till 76,1 miljoner kronor. Medlen ska användas för att finansiera kostnader för representation, resor, transporter, personal m.m. samt levnadsomkostnader som är direkt kopplade till statschefens funktion. År 2022 utgjorde anslagsmedlen 86 procent av verksamhetens intäkter. Övriga intäkter, som framför allt utgörs av kostnadsersättningar för tjänster som utförs åt bl.a. Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning, uppgick till

11,8 miljoner kronor.

Hovstatens kostnader ökade från 84,4 miljoner kronor 2021 till 94,2 miljoner kronor 2022. Detta var främst en följd av högre personal- och driftskostnader.

Verksamhetsutfallet för Hovstaten blev negativt och uppgick till -6,3 miljoner kronor 2022. Det kan jämföras med 2021 då utfallet var positivt och uppgick till 1,3 miljoner kronor.

Slottsstatens ekonomi

Slottsstaten har som tidigare år lämnat en årsredovisning enligt gängse utformning. Slottsstatens verksamhet finansieras med anslag, hyres- och arrendeintäkter, intäkter från visningar av de kungliga slotten och intäkter från försäljning i slottsbodarna.

Som en följd av en ökad visningsverksamhet ökade även Slottsstatens intäkter från avgifter och andra ersättningar från 43,4 miljoner kronor 2021 till 92,2 miljoner kronor 2022. Av samma anledning ökade också verksamhetens kostnader från 162,9 miljoner kronor 2021 till 197,6 miljoner kronor 2022. Såväl kostnader för personal som övriga driftskostnader ökade.

s. 39 Regeringen följer utvecklingen inom Kungliga hov- och slottsstaten. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Verksamhetsutfallet för Slottsstaten blev positivt 2022 och uppgick till 7,2 miljoner kronor, vilket kan jämföras med ett negativt resultat om -13,4 miljoner kronor 2021.

Anställda inom Kungliga hov- och slottsstaten

Antalet anställda inom Kungliga hov- och slottsstaten ökade 2022 jämfört med 2021. Det berodde på att samtliga slott kunde hållas öppna i samma omfattning som före pandemin och att parkverksamheten återigen hade säsongsanställd personal. De visstidsanställda motsvarade 63 årsarbetskrafter, vilket är en ökning jämfört med 2021 då de motsvarade 42 årsarbetskrafter. Omräknat till heltid motsvarade de tillsvidare- anställda 271 årsarbetskrafter 2022, vilket var i princip samma nivå som föregående år.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

År 2020 och 2021 genomfördes Hovstatens och Slottsstatens verksamheter med begränsningar i omfattningen till följd av pandemin. År 2022 återgick Hovstaten och Slottsstaten till att genomföra aktiviteter i mer normal omfattning.

Hovstaten återupptog en omfattande programverksamhet. Antalet representativa uppdrag och programpunkter ökade jämfört med 2021. Under inledningen av 2022 genomfördes dock fortfarande många programpunkter digitalt. Som en följd av att fler aktiviteter genomfördes ökade kostnaderna och kapitalförändringen blev negativ. Efterfrågan på kungligt deltagande väntas vara hög även framöver.

Slottsstatens verksamhet bedrevs under mer normala omständigheter under större delen av 2022. Även om antalet besökare i visningsverksamheterna ökade jämfört med 2021 var de inte på samma nivåer som före pandemin. Entré- och visningsintäkterna var därmed inte i nivå med intäkterna före pandemin. Även för 2022 var det därför nödvändigt med tillfälliga statliga stödåtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna.

Regeringen följer utvecklingen inom Kungliga hov- och slottsstaten.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.2 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

167 903

Pris- och löneomräkning 2

6 227

13 342

18 007

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

-11 309

-11 787

-12 095

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

162 821

169 458

173 815

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Kungliga hov- och slottsstaten ska enligt överenskommelse med regeringen årligen lämna en berättelse över den samlade verksamheten (prop. 1996/97:1 utg.omr. 1 avsnitt 4). Verksamhetsberättelsen ligger till grund för regeringens bedömning av medelsbehovet. Av det totala anslaget tillförs Hovstaten 51 procent medan Slotts- staten tillförs 49 procent. Anslagsmedlen som avser Hovstaten disponeras av Kammarkollegiet och betalas ut engångsvis efter rekvisition till H.M. Konungens hovförvaltning. Anslagsmedel som avser Slottsstaten utbetalas månadsvis i lika stora delar. Anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten grundar sig på rela-

s. 40 Regeringen följer utvecklingen inom Kungliga hov- och slottsstaten. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

tionen mellan deras faktiska kostnader 1996. Kostnadsfördelningsnyckeln ska gälla långsiktigt och inte justeras till följd av smärre förändringar i organisationen eller verkliga kostnadsutfall.

Regeringen och Riksmarskalksämbetet har sedermera kommit överens om att större organisatoriska förändringar mellan dem ska redovisas i verksamhetsberättelsen för det budgetår då förändringen sker. Redovisningen ska utgöra en grund för en eventuell framtida ändring av anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten. Anslagets fördelning på de olika verksamhetsområdena ska dessutom bli föremål för en kontinuerlig diskussion mellan Riksmarskalksämbetet och Regeringskansliet (prop. 2005/06:1 utg.omr. 1 avsnitt 6).

Enligt tidigare överenskommelse har tyngdpunkten i verksamhetsberättelsen legat på en redovisning av hur tilldelade medel använts när det gäller Slottsstaten. Regeringen och Riksmarskalksämbetet enades dock 2013 om att den ekonomiska redogörelsen för Hovstaten ska utgöras av en uppställning som liknar den redogörelse som tidigare lämnats för Slottsstaten. Detta innebär att uppställningen ska bestå av resultat- och balansinformation samt kommentarer i form av tilläggsupplysningar och noter (prop. 2013/14:1 utg.omr. 1 avsnitt 4).

Av förarbetena till regeringsformen framgår att Hovstaten står utanför den statliga förvaltningsorganisationen (prop. 1973:90 s. 176). Den verksamhet som Hovstaten bedriver omfattas inte av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Hovstaten omfattas inte heller av anslagsförordningens (2011:223) bestämmelser om bl.a. prövning av anslagssparande och indragning av anslag, eller andra delar av det ekonomiadministrativa regelverket för myndigheter under regeringen.

Regeringen föreslår att 162 821 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 169 458 000 kronor respektive 173 815 000 kronor.

s. 41 5 Riksdagsförvaltningen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

5 Riksdagsförvaltningen

5.1 Utgångspunkter för Riksdagsförvaltningens verksamhet

Riksdagen har som det främsta demokratiska statsorganet konstitutionellt fastställda uppgifter i det svenska statsskicket. Riksdagen med dess ledamöter har som folkets främsta företrädare också en central roll i opinionsbildningen och en skyldighet att verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Riksdagen har även uppgifter som följer av internationella åtaganden och av medlemskapet i Europeiska unionen.

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning.

5.1.1 Riksdagsförvaltningens uppgift

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet. Förvaltningens verksamhet regleras i riksdagsordningen och i lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen samt i annan lagstiftning och i föreskrifter på riksdagsområdet.

Riksdagsförvaltningen har endast en verksamhetsgren: Stöd till den parlamentariska processen.

Riksdagsförvaltningen har till uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren, utskotten, EU-nämnden, ledamöterna och övriga riksdagsorgan får det stöd och den service de behöver. Förvaltningen ska också informera allmänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och förvaltningsuppgifter.

5.1.2 Riksdagsstyrelsens uppdrag till förvaltningen

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

– svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

– svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

– främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete

– vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

– vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.

Dessa uppdrag utgör grunden för de fem uppdragsområden som verksamheten bedrivs utifrån:

A. Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier

C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete

D. Vård och bevarande av byggnader och samlingar

E. Myndighet och arbetsgivare

Med utgångspunkt i uppdraget fastställer riksdagsstyrelsen en strategisk plan för Riksdagsförvaltningen varje valperiod. Den 14 december 2022 beslutade

s. 42 riksdagsstyrelsen om en strategisk plan för Riksdagsförvaltningen för perioden 2023– 2027 (dnr 663-2022/23). Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

riksdagsstyrelsen om en strategisk plan för Riksdagsförvaltningen för perioden 2023– 2027 (dnr 663-2022/23).

5.2 Resultatredovisning

Riksdagsförvaltningen har arbetat för att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete. Nedan följer en sammanfattning av Riksdagsförvaltningens resultat sedan januari 2022.

Riksdagsförvaltningen har

– givit kammare och utskott ett väl fungerande stöd. Utvecklingsarbetet har i allt väsentligt genomförts enligt plan. Arbetet med att utveckla de it-system som stöder den parlamentariska processen har fortsatt. I början av 2022 avslutades den krisledningsorganisation som har hanterat covid-19-pandemins påverkan på riksdagen och Riksdagsförvaltningen. Fokus inom beredskapsområdet har flyttats till att följa den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Förvaltningen har även arbetat vidare med att utveckla beredskapen för kriser, krig och krigsfara, och flera säkerhetsrelaterade övningar tillsammans med andra myndigheter har genomförts.

– givit ledamöter och partikanslier ett väl fungerande stöd och god service. Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har till största delen genomförts enligt plan. Som alltid efter ett riksdagsval har förvaltningen genomfört särskilda insatser för att introducera och stödja nya ledamöter i riksdagsuppdraget. Under 2022 beslutade riksdagen om ändringar i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Det har medfört ändringar i säkerhetsföreskriften och även tillägg och ändringar i flera instruktioner inom informationssäkerhets- och säkerhetsskyddsområdet. Förvaltningen har anpassat sina processer och rutiner efter de nya bestämmelserna. En ny säkerhetsskyddsanalys har tagits fram och en rad åtgärder har vidtagits för att stärka säkerhetsskyddet, bl.a. utbildningar, utveckling av särskilda it-miljöer och anpassning av lokaler. Under 2022 intensifierade förvaltningen också sitt arbete med förberedelser inför det svenska EU-ordförandeskapet och under det första halvåret 2023 har förvaltningen stött genomförandet av den parlamentariska dimensionen av ordförandeskapet.

– givit externa målgrupper möjlighet att få information och kunskap om riksdagens arbete och beslut. Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i huvudsak genomförts enligt plan. Arbetet med att slå samman riksdagens fyra webbplatser till en ny integrerad webbplats har fortsatt. Ett projekt för att utveckla en ny besöksverksamhet för årskurs 7–9 har startat. Syftet är att ersätta den nuvarande Demokrativerkstaden. Det fyra år långa demokratifirandet avslutades under 2022 och arbetet med det nya temat Sverige 500 år pågår, bl.a. har pedagogiskt material och en utställning tagits fram. Erfarenheterna från demokratijubileet har varit värdefulla i arbetet med det nya temat.

– vårdat och bevarat riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i allt väsentligt genomförts enligt plan. Ledamotshuset har färdigställts och inflyttningen skedde under våren och hösten 2022. Förberedelserna för renovering av Cephalus är igång och systemhandling beräknas starta i oktober 2023. Planeringen för en ny godsmottagning går enligt plan, liksom arbetet med ett nytt lokalt varuintag. Ett fokusområde har varit att ta fram dels nya rutiner för tilldelning av övernattningsbostäder, dels fastighetsspecifik information för alla övernattningsbostäder.

– varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Merparten av utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har genomförts men vissa delar som skulle genomförts 2022 fick skjutas upp till 2023. Planen för att anskaffa ett

s. 43 5.3 Riksdagsstyrelsens bedömning av uppdragsuppfyllelsen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

systemstöd för budget-, planerings- och uppföljningsprocessen är ett sådant exempel. En förstudie för en eventuell upphandling pågår. Under 2022 fokuserade arbetet på fortsatt utveckling av den styrmodell som ett framtida system är tänkt att stödja. Det uppdraget avslutades under 2022 och har resulterat i en ny struktur för Riksdagsförvaltningens strategiska plan och verksamhetsplan. Bland övriga utvecklingsaktiviteter kan nämnas att majoriteten av förvaltningens chefer har påbörjat ett individuellt ledarutvecklingsprogram och ledningsgrupper har påbörjat ledningsgruppsutveckling. Arbetet med en kompetensförsörjningsstrategi har återupptagits och fortsätter i enlighet med den nya strategiska planen för 2023–2027.

I tabellen nedan framgår Riksdagsförvaltningens intäkter, kostnader och transfereringar för verksamhetsgrenen Stöd till den parlamentariska processen.

Tabell 5.1 Intäkter, kostnader och transfereringar

Miljoner kronor

2020

2021

2022

Intäkter av anslag

1 520

1 551

1 700

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Summa intäkter

1 555

1 585

1 741

Kostnader

-1 756

- 1 719

-2 169

Verksamhetsutfall

-201

-134

-428

Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag

520

521

539

Transfereringar

-520

-521

-539

Totalt 1

-201

-134

-428

1 Alla belopp i tabellen redovisas i miljoner kronor. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. Från och med 2022 har uppställningsformen i tabellen ändrats och därmed också jämförelsetalen.

De totalt sett ökade kostnaderna jämfört med 2021 beror främst på ökade avsättningar för ledamöters pensioner och avgångsförmåner i resultaträkningen.

För en mer utförlig redogörelse hänvisas till Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2022 (2022/23:RS1) samt utskottens egna verksamhetsberättelser.

Konstitutionsutskottet kommer under hösten 2023 att behandla Riksdags- förvaltningens årsredovisning för 2022. Vid behandlingen av årsredovisningen för 2021 (bet. 2022/23:KU1) hade utskottet inget att invända och riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna.

5.3 Riksdagsstyrelsens bedömning av uppdragsuppfyllelsen

Sammanfattningsvis har Riksdagsförvaltningen genomfört sina uppdrag med ett tillfredsställande resultat.

I mitten av februari 2022 lyftes de restriktioner som infördes till följd av covid-19- pandemin. Riksdagen och Riksdagsförvaltningen började återgå till mer normala arbetsformer. Men den 24 februari inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Bara fyra dagar efter Rysslands invasion tog riksdagen beslutet att godkänna att regeringen skickar krigsmateriel till Ukraina. Ärendet behandlades rekordsnabbt och kom att följas av fortsatt intensiv parlamentarisk aktivitet, vilket även ställde höga krav på förvaltningen.

Parallellt med det löpande stödet till den parlamentariska processen och arbetet med riksdagsvalet har förvaltningens utvecklingsarbete till stora delar kunnat genomföras

s. 44 5.4 Budgetförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

som planerat. Förvaltningen har inte minst arbetat vidare med att utveckla beredskapen för kriser, krig och krigsfara, och flera säkerhetsrelaterade övningar tillsammans med andra myndigheter har genomförts.

Covid-19-pandemin har fått till följd att Riksdagsförvaltningen behövt ta fram nya riktlinjer för arbete på distans som bättre svarar mot förändrade arbetsformer med ett ökat inslag av hemarbete.

På försommaren 2022 återinvigdes det nyrenoverade ledamotshuset så att ledamöterna efter valet kunde flytta in i en modern och funktionell byggnad. Nästa etapp i den långsiktiga renoveringsplanen är fastigheten Cephalus.

Förvaltningen har arbetat intensivt med att förbereda för och stödja genomförandet av den parlamentariska dimensionen av det svenska EU-ordförandeskapet som pågått första halvåret 2023. Sverige firar 500 år som självständig nation 2023. Riksdagen uppmärksammar och högtidlighåller hur Sveriges styrelseskick har utvecklats, med tyngdpunkt på riksdagens roll.

Riksdagsförvaltningen ska fortsätta att skapa bästa möjliga förutsättningar för att stötta ledamöternas och riksdagens arbete. I slutet av 2022 färdigställde förvaltningen den strategiska planen för kommande valperiod. Säkerhet, digitalisering, det långsiktiga arbetet med Framtidens riksdagshus samt kompetensförsörjning är högt prioriterade områden även framgent.

5.4 Budgetförslag

5.4.1 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Tabell 5.2 Anslagsutveckling 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Tusental kronor

2022

Utfall

993 848

Anslagssparande

93 640

2023

Anslag

1 004 077 1

Utgiftsprognos

1 064 883

2024

Förslag

1 068 396

2025

Beräknat

1 041 434 2

2026

Beräknat

1 052 395 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 1 028 396 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 028 396 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för kostnader för

– ersättningar som riksdagens ledamöter enligt lag har rätt till inom ramen för sitt ledamotsuppdrag

– stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

– talmannens verksamhet, resor och representation

– utskottens utgående besök samt utrikes och inrikes resor och utfrågningar

– internationellt och interparlamentariskt samarbete samt bidrag till interparlamentariskt samarbete

– bidrag till föreningar i riksdagen

– bidrag till Stiftelsen Sveriges Nationaldag

– språkutbildning till riksdagens ledamöter

– klimatkompensation.

s. 45 Skälen för riksdagsstyrelsens förslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 5.3 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

1 004 077

Pris- och löneomräkning 2

10 646

23 511

34 326

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

53 673

13 846

13 992

varav BP24 3

68 504

28 504

– Stödet till politiska sekreterare

11 726

– Ändring av basstödet

16 778

– Förstärkning av anslaget

40 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

1 068 396

1 041 434

1 052 395

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Stödet till politiska sekreterare

Stödet till partigrupperna i riksdagen för politiska sekreterare till riksdagens ledamöter regleras i 3 kap. lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdags- ledamöternas arbete i riksdagen och riksdagsstyrelsens föreskrift (RFS 2016:6) om tillämpningen av lagen. Stödet är avsett att täcka kostnaderna för handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter och beräknas efter normen en politisk sekreterare per riksdagsledamot. Schablonbeloppet för stödet till politiska sekreterare räknas upp med ca 4,1 procent från nuvarande 68 300 kronor till 71 100 kronor fr.o.m. den 1 januari 2024. Det innebär att anslaget behöver ökas med 11 726 000 kronor fr.o.m. 2024.

Ändring av basstödet

Enligt lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen utgörs basstödet av grundbelopp (1 700 000 kronor) och tilläggsbelopp (57 000 kronor). En partigrupp som företräder ett regeringsparti har rätt till ett grundbelopp. Var och en av övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Basstödet har varit oförändrat sedan 2001.

Basstödet till partigrupperna föreslås, med hänvisning till höjningen av den allmänna kostnadsnivån sedan 2001, räknas upp med konsumentprisindex (KPI) med utgångspunkt i årsmedeltal från 2001 fram till och med 2022. En uppräkning av grundbeloppet på 1 700 000 kronor ger ett avrundat belopp på 2 400 000 kronor. En uppräkning av tilläggsbeloppet på 57 000 kronor ger ett avrundat belopp på

79 000 kronor.

Riksdagsstyrelsen avser att under kommande riksmöte återkomma till riksdagen med förslag till ändring av det basstöd (grundbelopp och tilläggsbelopp) som anges i 2 kap. 1 § lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Mot bakgrund av ovanstående behöver anslaget ökas med 16 778 000 kronor fr.o.m. 2024.

s. 46 Riksdagsstyrelsen återkommer eventuellt till riksdagen i nästa års budgetproposition om en ytterligare förstärkning. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Förstärkning av anslaget

Nivån på anslaget är svårberäknad, bl.a. är det svårt att bedöma hur stort behovet kommer bli av avgångsförmåner. Även omfattningen av framtida pensionsutbetalningar är svår att uppskatta. Kostnaderna för Riksdagsförvaltningen ökar normalt under ett valår och året därefter, för att sedan minska fram till nästa valår.

Den beräknade budgeten för 2024 visar på att behovet ligger över anslaget. För 2024 beräknas inte heller det upparbetade anslagssparandet kunna täcka budgetbehovet. På grund av detta ökas anslaget med 40 000 000 kronor för 2024.

Riksdagsstyrelsen återkommer eventuellt till riksdagen i nästa års budgetproposition om en ytterligare förstärkning.

Sammanfattning av riksdagsstyrelsens förslag

Riksdagsstyrelsen föreslår att 1 068 396 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 1 041 434 000 kronor respektive 1 052 395 000 kronor.

5.4.2 2.2 Riksdagens förvaltningsanslag

Tabell 5.4 Anslagsutveckling 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Tusental kronor

2022

Utfall

938 059

Anslagssparande

109 585

2023

Anslag

996 390 1

Utgiftsprognos

999 120

2024

Förslag

1 037 024

2025

Beräknat

1 077 183 2

2026

Beräknat

1 099 768 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 1 035 125 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 035 125 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksdagsförvaltningens förvaltningsutgifter, bidrag till föreningar i riksdagen och resebidrag till skolor. Anslaget får också användas för kostnader för stipendier till skolungdomar och kostnader för nämnder och riksdagsorgan enligt lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.

s. 47 Skälen för riksdagsstyrelsens förslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 5.5 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

996 390

Pris- och löneomräkning 2

35 716

77 651

100 170

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

4 918

3 142

3 208

varav BP24 3

20 437

21 587

– Säkerhet- och informations- och it-säkerhet

16 880

18 030

– Demokratins och riksdagens historia

2 400

– Visningsverksamhet

1 600

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision

-443

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

1 037 024

1 077 183

1 099 768

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Säkerhet och informations- och it-säkerhet

Riksdagsförvaltningen ska skydda och säkerställa det stöd som krävs för att upprätthålla den parlamentariska processen oavsett situation, även vid incidenter, i kris samt i krig och krigsfara. Riskerna för svensk säkerhet har ökat och hotbilden mot Sverige har blivit bredare och mer komplex.

Riksdagsförvaltningen har mot denna bakgrund höjt ambitionsnivån för den tekniska bevakningen och fysiska säkerheten, vilket medför högre kostnader. Utökade resurser krävs för att säkerställa den kontinuiteten genom bland annat säkerhetsgranskningar av it-system, övervakning av it-miljöer och förbättrad detekteringsförmåga. Därtill kommer kostnader för livscykelhantering av teknisk utrustning som används vid internationella resor.

Riksdagsförvaltningen utvecklar olika it-miljöer för att skapa förutsättningar för ett effektivt arbetssätt samtidigt som skyddet säkerställs av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetskänslig verksamhet. Flera verksamheter inom förvaltningen berörs, bl.a. de större renoveringsprojekten av riksdagens fastigheter. Det krävs resursförstärkning för att slutföra utvecklingsarbetet, sköta drift, underhåll och support. Se också avsnitt 5.4.3 under 2:3 Riksdagens fastighetsanslag . För ovanstående tillkommer investeringar.

Mot bakgrund av ovanstående ökas anslaget med 16 880 000 kronor för 2024. Från och med 2025 beräknas anslaget öka med 18 030 000 kronor. Det kan bli aktuellt för riksdagsstyrelsen att återkomma till riksdagen i säkerhet- och informations- och it- säkerhetsfrågor i nästa års budgetproposition.

Demokratins och riksdagens historia

Inom ramen för uppdraget att främja kunskap om riksdagen har de senaste åren en rad aktiviteter genomförts för att öka kunskapen om demokratin och riksdagens historia. För att den verksamhet som arbetats fram och etablerats under demokratijubileet samt Riksdagen under 500 år inte ska behöva avvecklas utan fortgå även de kommande åren behöver anslaget ökas.

s. 48 5.4.3 2:3 Riksdagens fastighetsanslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Anslaget ökas mot bakgrund av detta med 2 400 000 kronor 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp.

Visningsverksamhet

Riksdagsförvaltningen har under 2022 arbetat med en omställning av riksdagens visningsverksamhet. För att säkerställa att visningsverksamheten fortsatt kan erbjudas i samma omfattning som tidigare behövs en resursförstärkning. Mot bakgrund av detta ökas anslaget med 1 600 000 kronor fr.o.m. 2024.

Sammanfattning av riksdagsstyrelsens förslag

Enligt riksdagsstyrelsens överväganden ökas anslaget med 20 437 000 kronor 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget öka med 21 587 000 kronor respektive år.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär samtidigt att anslagsnivån minskas med 15 519 000 kronor 2024.

Riksdagsstyrelsen föreslår att 1 037 024 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 1 077 183 000 kronor respektive 1 099 768 000 kronor.

Låneram

Riksdagsstyrelsens förslag: Riksdagsförvaltningen bemyndigas att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst

140 000 000 kronor.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: För 2024 beräknas investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet uppgå till ca 50 000 000 kronor.

De investeringar som är planerade för 2024 gällande myndighetens verksamhet ryms inom nuvarande låneram.

5.4.3 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Tabell 5.6 Anslagsutveckling 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Tusental kronor

2022

Utfall

250 569

Anslagssparande

1 690

2023

Anslag

250 000 1

Utgiftsprognos

242 410

2024

Förslag

350 000

2025

Beräknat

300 000

2026

Beräknat

300 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för kostnader för särskilt beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens egna fastigheter och bostadsrätter. Det får också användas för kostnader för renoverings- och underhållsåtgärder, evakueringslokaler i samband med renoveringsarbeten, markskötsel och utemiljö, konst, fast inredning samt kostnader för it-system kopplade till denna verksamhet. Anslaget får även användas för att täcka kostnader för räntor och avskrivningar för ovanstående.

s. 49 5.4.3 2:3 Riksdagens fastighetsanslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Anslaget får också användas för kostnader för förvärv av mark för framtida byggnation av en extern godsmottagning samt för kostnader för fastighetsförvärv i samband med Framtidens riksdagshus.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 5.7 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

210 000

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

140 000

90 000

varav BP24

140 000

90 000

– Avskrivningar och räntekostnader

40 000

– Förstärkning av anslaget

50 000

– Projekt ny godsmottagning

50 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

350 000

300 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Riksdagsförvaltningen vårdar och bevarar riksdagens byggnader och samlingar. En övergripande långsiktig planering för att förvalta och utveckla fastigheterna som kallas Framtidens riksdagshus togs fram år 2020 och utgör grunden till de större fastighetsprojekten. Detta övergripande och strategiska program innehåller planeringen för kommande ombyggnader och utveckling av riksdagens fastigheter och beräknas pågå till 2040-talet. Varje fastighet har dessutom en fastställd underhållsplan som uppdateras löpande.

Politisk verksamhet flyttade in i det nyrenoverade ledamotshuset efter valet 2022. Näst på tur att renoveras är Cephalus. Som ett led i att säkra lokalbehovet kan det bli aktuellt med fastighetsförvärv framöver.

Det finns ett stort underhållsbehov i fastighetsbeståndet och omfattande renoveringsarbeten beräknas pågå framöver. Detta påverkar resursbehovet, kostnaderna för avskrivningar och räntor och medför på sikt behov av högre låneram. I väntan på att respektive fastighet ska totalrenoveras hanteras planerat underhåll inom varje byggnad. Övernattningsbostäderna renoveras enligt en underhållsplan, såväl byggnaderna som interiörerna. Som en följd av renoveringarna kommer även kostnaderna för evakueringslokaler fortsatt att vara höga.

Renoveringen av ledamotshuset, fastigheten Mars och Vulcanus 1, är klar. Det pågår ett antal löpande underhållsprojekt och verksamhetsanpassningar av riksdagens byggnader och lokaler, exempelvis renovering av lägenheter i fastigheten Ormsaltaren. Utöver det pågår planering inför lokala varuintag.

Avskrivningar och räntekostnader

Avskrivningskostnaderna beräknas öka något under år 2024, främst beroende på en nedskrivning i samband med projekt Cephalus. Räntekostnaderna i samband med lånet för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar har ökat. Riksdagsstyrelsen återkommer eventuellt till riksdagen.

Mot bakgrund av ovanstående ökas anslaget med 40 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

s. 50 5.4.3 2:3 Riksdagens fastighetsanslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Förstärkning av anslaget

Styrningen av och stöd till fastighetsprojekt inom Framtidens riksdagshus behöver utvecklas och förstärkas, vilket medför högre kostnader och ett utökat resursbehov. I detta ingår en byggnation av projekt- och projekteringskontor med säkert nätverk samt systemstöd, informationsteknik och stödfunktioner m.m. Funktioner kopplade till fastighetsutveckling och byggherrerollen, såsom ombudsrollen, lagbevakning, uppföljning och systemstöd, kan behöva bli mer omfattande. Ovanstående medför vissa anslagspåverkande kostnader även på förvaltningsanslaget.

Kostnaderna för planerat underhåll beräknas öka. Bland annat planeras ett antal underhållsåtgärder samt förstudier inför kommande projekt.

Riksdagsstyrelsen planerar att återkomma till riksdagen om ovanstående i nästa års budgetproposition.

Mot bakgrund av ovanstående ökas anslaget med 50 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

Projekt ny godsmottagning

Riksdagsstyrelsen fattade beslut om att starta programarbete för ny godsmottagning i maj 2020. Styrelsen beslutade i februari 2022 att undersöka ett förvärv i samband med detta.

Förvärv av mark planeras till 2024 och uppgår uppskattningsvis till ca

50 000 000 kronor. Enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) ska mark finansieras med anslag. Efter förvärv sker program och projektering inför byggnation av ny godsmottagning. En uppskattad investeringskostnad för projektet, inklusive förvärv av mark som ska finansieras med anslag, beräknas nu till ca 200 000 000 kronor. Byggnation av ny godsmottagning kan troligen påbörjas 2025.

På grund av ovanstående ökas anslaget med 50 000 000 kronor för 2024.

Renovering av fogar och fasader, riksbyggnaderna

Renoveringen av fogar och fasader gällande riksbyggnaderna fortsätter. Investeringen pågår under flera år och syftar till att bevara riksbyggnaderna och ska därmed anslagsfinansieras enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.

Projekt Cephalus

I maj 2022 beslutade riksdagsstyrelsen om start av systemhandling och detaljprojektering. Upphandling av projektörer gjordes 2022 och upphandling av entreprenör 2023. Projektörerna går igenom programhandlingen och förbereder inför start av systemhandling. Systemhandlingen beräknas starta i oktober 2023.

Innan programarbetet genomförts är den totala investeringskostnaden för projektet svår att uppskatta. En tidig uppskattning av slutkostnad för projektet från maj 2022 uppgick till ca 1 500 000 000 kronor. På grund av förseningar i projektet och att prisökningar har skett uppskattas det angivna beloppet att bli högre.

Produktionen beräknas starta under första kvartalet 2024, och pågå fram till och med 2028.

Trafikbegränsande åtgärder

Målet är att genom ett samverkansprojekt med andra berörda aktörer bl.a. åstadkomma en säker angöring till Mynttorget och Slottskajen med hinder som är enhetligt gestaltade.

s. 51 5.4.3 2:3 Riksdagens fastighetsanslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Förstudie och projektering har skett och nästa skede är produktion. Styrelsen godkände projektet i maj, och en ny beräkning visar att investeringskostnaden uppgår till 30 000 000 kronor. Produktionen beräknas påbörjas hösten 2023 och fortsätta under år 2024.

Sammanfattning av riksdagsstyrelsens förslag

Riksdagsstyrelsen föreslår att 350 000 000 kronor anvisas under 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 300 000 000 kronor för respektive år.

Investeringsplan

Riksdagsstyrelsens förslag: Investeringsplanen för 2024–2026 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag godkänns som riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (tabell 5.8).

Tabell 5.8 Investeringsplan för Riksdagsförvaltningen

Miljoner kronor

Summa

Utfall

Prognos

Budget

Beräknat

2024–

2022

2023

2024

2025

2026

Anskaffning och utveckling av nya

investeringar

116

203

Förvärv av Cephalus 11

116

Projekt ny godsmottagning

203

varav investeringar i

anläggningstillgångar

116

203

– byggnader, mark och annan fast

egendom

116

203

Finansiering av anskaffning och

utveckling

116

203

Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

116

Låneram för fastighetsinvesteringar (lån i

Riksgäldskontoret)

153

Vidmakthållande av befintliga

investeringar

203

129

261

462

424

1 147

Underhåll och renoveringsplan

102

262

Projekt ledamotshuset

163

Projekt Cephalus

140

350

840

Trafikbegränsade åtgärder

Fogar och fasader riksbyggnaderna

varav investeringar i

anläggningstillgångar

203

129

261

462

424

1 147

– byggnader, mark och annan fast

egendom

203

129

261

462

424

1 147

Finansiering vidmakthållande

203

129

261

462

424

1 147

Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Låneram för fastighetsinvesteringar (lån i

Riksgäldskontoret)

198

119

251

452

414

1 117

Totala utgifter för anskaffning,

utveckling och vidmakthållande av

investeringar

319

133

314

537

499

1 350

Totalt varav investeringar i

anläggningstillgångar

319

133

314

537

499

1 350

s. 52 5.4.3 2:3 Riksdagens fastighetsanslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Nivån på investeringar som föreslås för perioden 2024–2026 baserar sig på nuvarande beslutade och planerade underhålls- och renoveringsåtgärder av Riksdagsförvaltningens fastigheter.

Låneram

Riksdagsstyrelsens förslag: Riksdagsförvaltningen bemyndigas att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 200 000 000 kronor.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: De investeringar som är planerade för 2024 inryms inom nuvarande låneram. Därför föreslås ingen förändring av låneramen för 2024. Då renoveringarna av riksdagens fastigheter kommer att pågå under flera år kommer låneramen att behöva utökas framöver.

Tabell 5.9 Låneram för fastighetsinvesteringar

Tusental kronor

Beslutad

Begärd

Beräknad

Utgifts-

låneram

Skuld

låneram

amortering

nyupplåning

område

Myndighet

2022 1

2022-12-31

2023 1

2024

Riksdags-

förvaltningen

2 200 000

1 722 786

2 200 000

75 500

254 000

Summa

2 200 000

1 722 786

2 200 000

75 500

254 000

1 Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget.

s. 53 6 Riksdagens ombudsmän Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

6 Riksdagens ombudsmän

6.1 Uppdrag och övergripande mål

Riksdagens ombudsmäns (JO) uppgift är att utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Ombudsmännen ska särskilt se till att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet iakttar regeringsformens bud om saklighet och opartiskhet och att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter inte träds för när i den offentliga verksamheten. Ombudsmännen ska också verka för att brister i lagstiftningen avhjälps.

JO har vidare till uppgift att fullgöra de uppgifter som ankommer på ett nationellt besöksorgan (National Preventive Mechanism, NPM) enligt det fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Opcat).

Närmare bestämmelser om JO:s verksamhet finns i 13 kap. 6 § regeringsformen och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.

Ett övergripande syfte med verksamheten är att främja rättssäkerheten och höja den rättsliga kvalitetsnivån i myndighetsutövningen.

JO:s deltagande i internationellt samarbete syftar till att sprida idén om rättslig kontroll genom oberoende ombudsmannainstitutioner och till erfarenhetsutbyte.

6.2 Resultatredovisning

Resultatet av JO:s verksamhet redovisas i myndighetens årsredovisning, i den årliga ämbetsberättelsen, i den årliga Opcat-rapporten samt i temarapporter.

JO bedöms genom sin verksamhet ha bidragit till att främja rättssäkerheten och höja den rättsliga kvalitetsnivån i myndighetsutövningen. JO har belyst viktiga rättssäkerhetsaspekter i besvarandet av lagstiftningsremisser.

JO har under året fått in något färre klagomålsärenden än under 2021, men det totala antalet ligger fortfarande på en historiskt sett hög nivå. JO har under 2022 avgjort fler ärenden än under något tidigare år och har nu avsevärt lägre balanser än vid utgången av 2021.

Tyngdpunkten i verksamheten har fortsatt legat på hanteringen av de klagomålsärenden som kommit in. Efter pandemin, dvs. från och med våren 2022, har hela verksamheten återgått till det normala.

6.3 Riksdagens ombudsmäns (JO) bedömning av måluppfyllelse

JO har en i huvudsak mycket god måluppfyllelse när det gäller de övergripande målen för verksamheten. Under 2022 har, med något undantag, även de specifika verksamhetsmålen uppnåtts.

s. 54 6.4 Budgetförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

6.4 Budgetförslag

6.4.1 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

Tabell 6.1 Anslagsutveckling 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

Tusental kronor

2022

Utfall

121 302

Anslagssparande

8 275

2023

Anslag

127 126 1

Utgiftsprognos

127 126

2024

Förslag

130 367

2025

Beräknat

134 437 2

2026

Beräknat

137 136 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 130 367 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 130 367 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksdagens ombudsmäns (JO) förvaltningsutgifter och anskaffningar av anläggningstillgångar.

Skälen för Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag

Tabell 6.2 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

127 126

Pris- och löneomräkning 2

3 371

7 445

10 147

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

-130

-134

-137

varav BP24 3

-130

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision

-130

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

130 367

134 437

137 136

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

JO hade vid utgången av 2022 ett anslagssparande på 8 275 tkr. Anslagssparandet består till viss del av tidigare beviljade anslagsmedel för satsningar som vid senaste årsskiftet ännu inte hade genomförts. Det handlar bland annat om en ny plattform för den externa webben, som nu tagits i drift, och införande av ett e-arkiv, som alltjämt återstår att genomföra.

JO har anställt en ny chef för registratorer och sekreterare. JO planerar vidare att rekrytera ytterligare chefer inom tillsynen och att göra andra tillfälliga förstärkningar. JO planerar också för upphandling av nytt intranät och vissa andra it-investeringar. JO gör bedömningen att redan gjord chefsförstärkning samt planerade förstärkningar och satsningar ryms inom tilldelat anslag och anslagssparande. Det kan bli aktuellt att inför 2025 begära förstärkning av anslaget.

s. 55 6.4 Budgetförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Riksdagens ombudsmän föreslår att anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) anvisas 130 367 000 kronor för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 134 437 000 kronor respektive 137 136 000 kronor.

Anslagsfinansiering av anläggningstillgångar

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag: Riksdagens ombudsmän (JO) får för 2024 anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.

Skälen för Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag: Enligt 4 kap. lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska anläggningstillgångar – med vissa särskilt angivna undantag – finansieras med lån i Riksgäldskontoret, om inte riksdagen beslutar att finansiering ska ske på annat sätt. JO har hittills fått använda anslagsmedel för att finansiera sina anläggningstillgångar, bl.a. med hänsyn till att dessa investeringar normalt är av ringa omfattning. JO bedömer att denna ordning bör gälla även under 2024.

s. 57 7 Riksrevisionen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

7 Riksrevisionen

7.1 Riksrevisionen

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med huvudsaklig uppgift att granska genomförandet och resultatet av det statliga åtagandet, att statliga insatser är effektiva och att god ordning råder i den statliga redovisningen.

Riksrevisionen har även i uppdrag att företräda Sverige som det nationella revisions- organet samt att bedriva internationellt utvecklingssamarbete.

Närmare bestämmelser om Riksrevisionens verksamhet finns bl.a. i 13 kap. 7–9 §§ regeringsformen, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

7.2 Mål för Riksrevisionen

Riksrevisionens verksamhet ska främja en god förvaltning. Med detta avses att statens verksamhet ska bedrivas med hög effektivitet och enligt gällande regelverk, att den redovisas på ett tillförlitligt sätt samt att god hushållning av statens resurser iakttas.

Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete ska bidra till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder samt till stärkt revision inom multilaterala organisationer.

7.3 Resultatredovisning

Resultatet av Riksrevisionens verksamhet redovisas i myndighetens årsredovisning, i den årliga rapporten och i uppföljningsrapporten. Riksrevisionen rapporterar om resultatet av det internationella utvecklingssamarbetet till riksdagen vart fjärde år. En resultatrapport lämnades till riksdagen i oktober 2022.

Under 2022 slutförde Riksrevisionen granskningen av myndigheternas årsredovis- ningar för räkenskapsåret 2021. Totalt lämnades 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer som ingår i Riksrevisionens mandat, samtliga i tid. För räkenskapsåret 2021 fick 10 myndigheter eller organisationer en modifierad revisionsberättelse. Skälen till att myndigheterna fick en modifierad revisionsberättelse 2021 varierar. Det vanligaste skälet var att granskad myndighet hade lämnat in årsredovisningen för sent.

Under 2022 publicerades 29 effektivitetsrevisionsrapporter. De publicerade granskningsrapporterna är väl fördelade över riksdagens utskott. Riksrevisionen har genomfört granskningar inom samtliga utskottsområden förutom justitieutskottet, konstitutionsutskottet och skatteutskottet. Under 2022 genomfördes sex granskningar inom finansutskottets områden.

Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar två delar, dels internationell samverkan, dels internationellt utvecklingssamarbete. Covid-19-pandemin har påverkat verksamheten även under 2022, men Riksrevisionen har efter halvårsskiftet successivt kunnat återuppta aktiviteter på plats i Sveriges samarbetsländer. Riksrevisionen representerar Sverige i International Organisation of Supreme Audit (Intosai) och dess regionala organisation för Europa, European Organization of Supreme Audit Institutions (Eurosai). Syftet är att säkerställa en effektiv hantering av

s. 58 7.4 Budgetförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

offentliga resurser inom Europa och internationellt. Inom ramen för Eurosai har Riksrevisionen bland annat arrangerat konferensen Young Eurosai, YES.

På EU-nivå bidrar Riksrevisionen i Kontaktkommittén. Riksrevisionens ambition är att bidra till att Kontaktkommitténs arbete fungerar väl så att revisionen av EU- relaterad verksamhet stärks. Riksrevisionen har deltagit i Kontaktkommitténs arbete och i några av dess arbetsgrupper. Under 2022 tog Riksrevisionen över som ordförande i liaison officer-kretsen.

Riksrevisionen har granskats av nationella revisionsmyndigheten i Norge (Riksrevisjonen), och den brittiska motsvarigheten (National Audit Office). Riksrevisionen har förberett en kollegial granskning av USA:s högre revisionsorgan.

När det gäller det internationella utvecklingssamarbetet bedrev Riksrevisionen verksamhet i fem regionala och 13 bilaterala samarbetsprojekt under 2022.

Tabell 7.1

Verksamhetens nettokostnader 2022

Tusental kronor

Verksamhetsgren

Belopp

Årlig revision

174 092

Effektivitetsrevision

162 517

Internationell verksamhet

67 715

Summa

403 363

Anm.: Tabellen visar verksamhetens nettokostnader. Kostnader och lämnade bidrag (transfereringar) minus andra intäkter än av anslag.

7.4 Budgetförslag

7.4.1 2:5 Riksrevisionen

Tabell 7.2 Anslagsutveckling 2:5 Riksrevisionen

Tusental kronor

2022

Utfall

352 462

Anslagssparande

40 983

2023

Anslag

359 118 1

Utgiftsprognos

387 000

2024

Förslag

368 817

2025

Beräknat

380 460 2

2026

Beräknat

388 110 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 368 817 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 368 817 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksrevisionens förvaltningsutgifter utom för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete som finansieras inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

s. 59 Skälen för Riksrevisionens förslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Skälen för Riksrevisionens förslag

Tabell 7.3 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 2:5 Riksrevisionen

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

359 118

Pris- och löneomräkning 2

9 699

21 342

28 992

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

368 817

380 460

388 110

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Riksrevisionen bedömer att anvisat anslag det kommande året endast bör påverkas av pris- och löneomräkning.

Riksrevisionen föreslår att 368 817 000 kronor anvisas under anslaget 2:5 Riksrevisionen för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 380 460 000 kronor respektive 388 110 000 kronor.

Låneram

Riksrevisionens förslag: Riksrevisionen bemyndigas att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksam- heten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 25 000 000 kronor.

Skälen för Riksrevisionens förslag: Riksrevisionen är i en intensiv utvecklingsfas och behovet av investeringar är stort. Detta särskilt när det gäller myndighetens arbete att genom digitalisering modernisera och effektivisera verksamhetsprocesser.

Tabell 7.4 Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar

Tusental kronor

Utfall

Prognos

Budget

Beräknat

2022

2023

2024

2025

2026

Lån i Riksgäldskontoret

IB lån i Riksgäldskontoret

11 824

10 220

23 050

21 524

20 714

Nyupplåning

1 597

17 507

5 200

6 570

2 800

Amorteringar

-3 201

-4 677

-6 626

-7 480

-7 953

UB lån i Riksgäldskontoret

10 220

23 050

21 624

20 714

15 561

Beslutad/föreslagen låneram

30 000

25 000 1

25 000

Ränteutgifter

665

1 005

953

544

Summa av amorteringar och ränteutgifter

-3 280

-5 342

-7 631

-8 433

-8 497

Finansiering av räntor och avskrivningar

Anslag 2:5 Riksrevisionen

3 280

5 342

7 631

8 433

8 497

Summa finansiering

3 280

5 342

7 631

8 433

8 497

1 Riksrevisionen har till höständringsbudgeten för 2023 föreslagit (2023-04-27) att riksdagen bemyndigar Riksrevisionen, att för 2023, ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar avseende anläggningstillgångar till högst

25 000 000 kronor.

s. 60 Skälen för Riksrevisionens förslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den årliga revision som Riksrevisionen utför är avgiftsbelagd. Inkomsterna tillförs inkomsttitel 2558 Avgifter för årlig revision .

Tabell 7.5 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Riksrevisionen

Tusental kronor

Ack.

Verksam-

Kostnader

Ack.

resultat

hetens

som ska

resultat

Verksamhet

t.o.m.

Resultat

intäkter

täckas

Resultat

utgående

2022

2023

2024

Avgiftsbelagd verksamhet där

intäkterna inte disponeras av

myndigheten

Offentligrättslig verksamhet

varav avgifter för årlig revision,

inkomsttitel 2558

-5 809

88 000

-5 809

Avgiftsbelagd verksamhet där

avgifterna får disponeras av

myndigheten

Uppdragsverksamhet

varav internationella uppdrag

688

220

688

Den årliga revisionen ska t.o.m. revisionen av myndigheternas årsredovisning avseende 2023 vara avgiftsbelagd. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen.

Riksdagen sa den 22 februari 2023 ja till Riksrevisionens förslag som innebär att Riksrevisionen inte längre ska ta ut avgifter för den revision, alltså granskning, av årsredovisningar och delårsrapporter som utförs med stöd av lag (bet. 2022/23:KU14, rskr. 2022/23:127). Exempel på sådana årsredovisningar är de som görs för förvaltningsmyndigheter under regeringen. Lagändringen ska träda i kraft den

31 december 2023 och tillämpas första gången för revisioner som avser räkenskapsåret 2024.

Våren 2024 kommer slutfakturering att ske avseende revisionsår 2023, för den revision som bedrivits efter den 31 december 2023. Diskussioner pågår om hur det ackumulerade resultatet utgående 2024 ska hanteras.

Den internationella uppdragsverksamheten har avsett revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS). Intäkterna disponeras av Riksrevisionen.

Överskott avses fortsatt disponeras av Riksrevisionen för att kunna användas i samband med framtida uppdrag.

s. 61 Investeringsplan Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Investeringsplan

Tabell 7.6 Verksamhetsinvesteringar

Tusental kronor

Summa

Utfall

Prognos

Budget

Beräknat

2024–

2022

2023

2024

2025

2026

Immateriella investeringar

Balanserade utgifter för utveckling

1 016

11 520

5 100

2 600

2 000

9 700

Materiella investeringar

Förbättringsutgifter på annans fastighet

483

100

300

Maskiner, inventarier och installationer

m.m.

568

4 315

200

970

700

1 870

Övriga verksamhetsinvesteringar

700

Summa utgifter för investeringar

1 584

17 018

6 100

3 670

2 800

12 570

Finansiering

Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 §

kapitalförsörjningsförordningen)

1 584

17 018

6 100

3 670

2 800

12 570

Summa finansiering

1 584

17 018

6 100

3 670

2 800

12 570

s. 63 8 Sametinget och samepolitiken Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

8 Sametinget och samepolitiken

8.1 Mål för området

Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2000/01:1 utg.omr. 23 avsnitt 7.3, bet. 2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86).

8.2 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom Sametinget och samepolitiken utgår från följande bedömningsgrunder:

– insatser för samiskt inflytande och delaktighet

– insatser för utveckling av det samiska språkets användning och ställning

– insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv.

8.3 Resultatredovisning

Samepolitiken ingår i flera utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 13 Jämställdhet, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det samlade arbetet med mänskliga rättigheter redovisas i avsnitt 11.

8.3.1 Insatser för samiskt inflytande och delaktighet

Den 1 mars 2022 trädde lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket i kraft (prop. 2021/22:19, bet. 2021/22:KU4, rskr. 2021/22:133). Lagen innebär skyldigheter för regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter (och fr.o.m. den 1 mars 2024 även regioner och kommuner) att konsultera Sametinget innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även genomföras med en sameby eller en samisk organisation. Under 2022 inkom 110 konsultationsförfrågningar till Sametinget. Av dessa kom 46 från länsstyrelserna, 23 från Energimarknadsinspektionen, 15 från Skogsstyrelsen, 3 från Regeringskansliet samt 23 från övriga statliga förvaltningsmyndigheter. Konsultation inleddes i 29 fall.

Sametinget är remissinstans i ärenden med koppling till den samiska kulturen, inklusive språk, rennäringen och andra samiska intressen.

s. 64 8.3.2 Insatser för utveckling av det samiska språkets användning och ställning Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Diagram 8.1 Antal besvarade remisser av Sametinget 2013–2022

400

350

300

250

200

150

100

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

Besvarade remisser

Källa: Sametinget.

Samråd med samiska företrädare har genomförts om genomförandet av minoritetspolitiken (se avsnitt 12).

Sanningskommissionen för det samiska folket (dir. 2021:103) arbetar fortsatt med sitt uppdrag att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket. Under 2023 inledde kommissionen en serie samtalsmöten med det samiska samhället för att informera om sitt uppdrag och för att etablera kontakt med personer som vill lämna vittnesmål.

Sverige har under 2022 varit värd för flera möten inom ramen för det Nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor (NÄS) där bl.a. arbetet med att ta fram en Nordisk samekonvention fortsatt. NÄS består av delegationer från regeringskanslierna och sametingen i Sverige, Norge och Finland som behandlar gemensamma samiska frågor för utvecklingen av språk, kultur, näringar och samhällsliv. Vidare stod Sverige och Sametinget den 18 januari 2023 värd för minister-och sametingspresidentmötet mellan Norge, Finland och Sverige. Under mötet utbyttes och diskuterades erfarenheter mellan länderna och sametingen i frågor om Nordisk samekonvention, rasism mot samer, samiska språk, repatriering av samiska kvarlevor och klimatanpassning för samiska näringar. I anslutning till mötet delades Gollegiella (Nordiskt samiskt språkpris) ut.

Sverige har följt och aktivt deltagit i arbetet med att främja urfolks rättigheter internationellt, t.ex. i FN:s konferens om biologisk mångfald 2022, COP15, i Montreal, Kanada där parterna enades om ett globalt ramverk för biologisk mångfald som syftar till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030 och i FN:s Permanenta urfolksforums (UNPFII) 22:a session, som är ett högnivåmöte för världens urfolk och ett rådgivande organ underställt FN:s ekonomiska och sociala råd.

8.3.2 Insatser för utveckling av det samiska språkets användning och ställning

Regeringen stödjer Sámi Giellagáldu som är ett samarbetsorgan inrättat av sametingen i Sverige, Norge och Finland. Vid Sámi Giellagáldu bedrivs verksamhet som syftar till en harmoniserad språkutveckling över landsgränserna av de samiska språken.

Verksamheten finansieras gemensamt av Finland, Norge och Sverige. Den 28 april 2022 beslutades ett handlingsprogram för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken, däribland samiska (Ku2022/00886) och Samiskt språkcentrum har

s. 65 8.3.3 Insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

förstärkts (se mer i avsnitt 12.3.4). Utöver det har Sametinget genomfört ytterligare insatser för kunskapsinhämtning och dialog och aktiviteter för att stimulera till ökad samisk språkanvändning. En samisk språkvecka genomfördes i samarbete mellan sametingen i Sverige, Norge och Finland för fjärde året i rad. Under veckan genomfördes aktiviteter med syfte att främja det samiska språket, bl.a. genomfördes fem språkkvällar med totalt drygt 200 deltagare. Samiskt språkcentrum genomför sedan 2011 mentorprogram och i november 2022 startades nya program inom ume-, pite-, lule- och nordsamiska.

8.3.3 Insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv

Under 2022 fördelade Sametinget totalt 19,1 miljoner kronor till samisk kultur. Av dessa fördelades 14,2 miljoner kronor som verksamhetsbidrag med syftet att bidra till ett livskraftigt samiskt samhälle. Den största bidragstagaren av verksamhetsstöd var Giron Sámi Teáhter med 6 miljoner kronor. Övriga andra större mottagare av verksamhetsbidrag var Sámi Duodji (Sameslöjdstiftelsen) med 1,6 miljoner kronor och Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum med 1,4 miljoner kronor samt tidskriften Nourat som tilldelades 950 000 kronor i bidrag. Återstoden av verksamhetsbidraget, ca 30 procent, beviljades föreningar, organisationer samt kulturcentra och samegårdar för verksamhet med lokal förankring och för verksamhet som syftar till att bl.a. stärka den samiska kulturen och rennäringen.

År 2022 fördelades även 2,5 miljoner kronor i projektbidrag. Totalt beviljades 34 av de 88 ansökningar som inkommit, vilket motsvarar 39 procent. Det övergripande syftet för bidragen är att främja ett starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. Andelen kvinnor som beviljades projektbidrag var 61 procent. Under en treårsperiod har mest pengar fördelats till projekt inom kategorierna litteratur, musik samt kategorin övrigt dit festivaler, seminarier och utställningar räknas.

Slutligen fördelade Sametinget 2,4 miljoner kronor till återstart av samisk kultur efter pandemin. Medlen gick till 20 projekt inom framför allt duodji (samisk slöjd). Andelen beviljade projekt var 57 procent. Elva kvinnor och en man beviljades bidrag. Övriga beviljade bidrag gick till organisationer. Samiska kulturaktörer har 2022 även tilldelats särskilda återstartsmedel och riktade bidrag till nationella minoriteter som Statens kulturråd ansvarat för (se utg. omr.17 avsnitt 4.3).

Diagram 8.2 Bidrag till samisk kultur: antal inkomna och beviljade ansökningar

180

160

140

120

100

2017

2018

2019

2020

2021

2022

Inkomna ansökningar

Beviljade ansökningar

Anm.: Redovisningsprincipen har förändrats och därför skiljer sig siffrorna åt från föregående år.

Källa: Sametinget.

s. 66 8.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Samisk kultur fick under 2022 fortsatt internationell uppmärksamhet. Under året representerades den nordiska paviljongen på Venedigbiennalen enbart av samiska konstnärer. Den svensk-samiska konstnären Britta Marakatt-Labba representerades på biennalens huvudutställning.

8.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att de insatser som genomförts med statliga medel bidrar till uppfyllelse av målet för politikområdet men att flera utmaningar fortsatt kvarstår när det gäller att verka för en levande samisk kultur. (Rennäring och andra samiska näringar redovisas inom utg.omr. 23 avsnitt 2.6.5). Konsultationsordningen bedöms kunna främja det samiska folkets inflytande över sina angelägenheter.

8.5 Politikens inriktning

Den särskilda ställning som det samiska folket har som urfolk ska respekteras och efterlevnaden av de rättigheter som tillkommer dem ska säkerställas. Konsultationsordningen omfattar sedan ikraftträdandet 2022 regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter. Den 1 mars 2024 träder en lagändring i kraft. Den innebär att även kommuner och regioner omfattas av konsultationsordningen.

Sametinget har olika lagstadgade arbetsuppgifter vid val till Sametinget vilket sker vart fjärde år. Sametingets valnämnd ansvarar bl.a. för att upprätta röstlängd samt ordna vallokaler och valförrättare. Regeringen föreslår att medel tillförs för att förbereda genomförandet av 2025 års val till Sametinget.

Regeringen föreslår att medel tillförs för att stärka verksamheten vid Giron Sámi Teáhter och ge teatern bättre möjligheter att utveckla och bedriva sin rikstäckande verksamhet, se mer i utgiftsområde 17, avsnitt 3.

Regeringen följer det arbete som pågår i sanningskommissionen som ska kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket (dir. 2021:103).

8.6 Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för Sametinget lämnat ett uttalande med reservation. Av revisionsiakttagelsen framgår att Sametinget har redovisat personalens sjukfrånvaro 2022 med en för låg procentsats i årsredovisningen. Redovisad sjukfrånvaro är därmed inte i enlighet med 7 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Regeringen har följt upp frågan i dialog med myndigheten.

s. 67 8.7 Budgetförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

8.7 Budgetförslag

8.7.1 3:1 Sametinget

Tabell 8.1 Anslagsutveckling 3:1 Sametinget

Tusental kronor

2022

Utfall

62 691

Anslagssparande

-1 581

2023

Anslag

59 676 1

Utgiftsprognos

59 335

2024

Förslag

63 000

2025

Beräknat

65 788 2

2026

Beräknat

61 328 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 63 073 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 57 321 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Sametingets och Nationellt samiskt informationscentrums förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Samefonden.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 8.2 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 3:1 Sametinget

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

59 676

Pris- och löneomräkning 2

2 410

5 083

6 750

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

914

1 029

-5 098

varav BP24 3

914

4 914

-1 086

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision

-465

– Sametingsvalet

2 000

6 000

– Generell besparing i statsförvaltningen

-621

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

63 000

65 788

61 328

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 2 000 000 kronor för 2024 för att förbereda och genomföra val till Sametinget. Anslaget beräknas ökas med 6 000 000 kronor för 2025 för samma ändamål. Anslaget minskas med 621 000 kronor för 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).

Regeringen föreslår att 63 000 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Sametinget för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 65 788 000 kronor respektive

61 328 000 kronor.

s. 69 9 Regeringskansliet m.m. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

9 Regeringskansliet m.m.

9.1 Budgetförslag

9.1.1 4:1 Regeringskansliet m.m.

Tabell 9.1 Anslagsutveckling 4:1 Regeringskansliet m.m.

Tusental kronor

2022

Utfall

8 550 649

Anslagssparande

567 576

2023

Anslag

9 584 123 1

Utgiftsprognos

9 694 793

2024

Förslag

9 450 059

2025

Beräknat

9 821 974 2

2026

Beräknat

10 099 548 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 9 415 994 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 9 434 677 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Regeringskansliets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål (hyror, kapitalkostnader m.m.).

Mål

Regeringskansliet ska vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.

Skälen för regeringens förslag

Regeringskansliets verksamhet

I följande tabell redovisas viss resultatinformation för Regeringskansliet.

Tabell 9.2 Viss resultatinformation för Regeringskansliet

Antal (om inte annat anges)

2018

2019

2020

2021

2022

Tjänstgörande (inkl. tjänstgörande på politikeravtalet)

4 727

4 564

4 623

4 715

4 782

varav andel kvinnor/män

61/39

62/38

Tjänstgörande på politikeravtalet

203

181

204

193

167

varav andel kvinnor/män

51/49

50/50

51/49

50/50

Andel kvinnor/män tjänstgörande på chefsavtalet

54/46

53/47

54/46

53/47

55/45

Sjukfrånvaro (andel av arbetstid)

2,6

2,7

2,5

2,1

2,5

varav andel kvinnor/män

3,1/1,7

3,3/1,8

3,0/1,6

2,6/1,5

3,1/1,5

Diarieförda ärenden

58 493

53 827

64 882

59 793

50 919

Regeringsärenden

5 262

4 633

5 183

5 313

5 699

Propositioner och skrivelser

264

199

210

228

251

Författningsärenden

2 113

1 314

1 301

1 337

1 867

Kommitté- och tilläggsdirektiv

116

107

143

117

143

Regleringsbrev och ändringsbeslut

679

769

821

847

764

s. 70 9 Regeringskansliet m.m. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

2018

2019

2020

2021

2022

SOU-serien

104

Ds-serien

Interpellationssvar

310

433

422

673

386

Frågesvar till riksdagen

1 150

1 580

2 498

3 134

1 450

Brevsvar till enskilda

11 571

8 970

16 322

13 814

7 486

Resdagar i Sverige (med övernattning)

7 618

5 929

1 944

2 149

4 478

Resdagar utomlands (med övernattning)

34 391

32 847

6 999

7 599

23 767

Faktapromemorior till EU-nämnden

148

121

114

130

Registrerade internationella handlingar

14 950

16 424

13 152

13 914

16 037

Utlandsstationerade

605

593

548

559

590

varav andel kvinnor/män

56/44

55/45

54/46

Källa: Regeringskansliets årsböcker.

Regeringskansliet, kommittéerna och utlandsmyndigheterna hade i genomsnitt 4 782 tjänstgörande 2022 (exklusive lokalt anställda vid utlandsmyndigheterna). Av dessa var ca 3,5 procent tjänstgörande på politikeravtalet. Andelen kvinnor som tjänstgör i Regeringskansliet ökade något jämfört med 2021, vilket även gäller andelen kvinnor som tjänstgör på chefsavtalet. Bland tjänstgörande på politikeravtalet ökade andelen män något. Sjukfrånvaron är fortsatt låg i förhållande till staten i övrigt.

Arbetet med Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd första halvåret 2023 har genomförts. Regeringen redovisar det svenska EU-ordförandeskapet i en särskild skrivelse till riksdagen.

Ytterligare redovisning av Regeringskansliets arbete finns i Regeringskansliets årsbok för 2022 och på regeringen.se.

Utrikesrepresentationen

Sverige har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla självständiga stater i världen. Utrikesrepresentationen bestod per den 1 augusti 2023 av 107 utlandsmyndigheter

(91 beskickningar, 7 delegationer vid internationella organisationer, 9 karriärkonsulat) och 8 Stockholmsbaserade sändebud som täcker 31 länder. Vidare har Sverige cirka 320 honorärkonsulat.

Från den 1 januari 2000 till den 1 augusti 2023 har regeringen beslutat att öppna 27 beskickningar, 1 delegation och 7 karriärkonsulat. För samma period har regeringen beslutat att stänga 24 beskickningar och 7 karriärkonsulat.

s. 71 Anslagsförändringar Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Anslagsförändringar

Tabell 9.3 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 4:1 Regeringskansliet m.m.

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

9 584 123

Pris- och löneomräkning 2

480 533

914 481

1 189 799

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

-647 340

-670 378

-667 958

varav BP24 3

-98 141

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision

-2 986

– Generell besparing i statsförvaltningen

-95 155

Överföring till/från andra anslag

Övrigt 4

32 743

-6 252

-6 416

Förslag/beräknat anslag

9 450 059

9 821 974

10 099 548

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

4 Justeringar till följd av ändrade växelkurser och lokalkostnader utomlands.

Anslaget minskas med 95 155 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget kan det komma att behövas ytterligare säkerhetsinsatser i utrikesförvaltningen och i Regeringskansliet. Regeringen kommer att analysera behovet närmare och avser återkomma till riksdagen om det skulle finnas behov av ökning av anslaget för 2024.

Regeringen föreslår att 9 450 059 000 kronor anvisas under anslaget 4:1 Regerings- kansliet m.m. för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 9 821 974 000 kronor respektive 10 099 548 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.4 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Regeringskansliet

Tusental kronor

Ack.

Verksam

Kostnader

Ack.

resultat

hetens

som ska

resultat

t.o.m.

Resultat

intäkter

täckas

Resultat

utgående

Verksamhet

2022

2023

2024

Verksamheter där intäkterna inte

disponeras

245 000

Offentligrättslig verksamhet

245 000

varav expeditions- och

ansökningsavgifter m.m.

245 000

Verksamheter där intäkterna

disponeras och redovisas mot anslag

2 500

Uppdragsverksamhet

2 500

varav näringslivsfrämjande tjänster

2 500

Inkomsterna från expeditionsavgifter och ansökningsavgifter för viseringar m.m., som redovisas på inkomsttitel, beräknas till 245 000 000 kronor för 2024. Verksamheten utförs i huvudsak vid utlandsmyndigheterna.

s. 72 Anslagsförändringar Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Avgifterna för näringslivsfrämjande tjänster, vilka går utöver en utlandsmyndighets grundläggande uppdrag, beräknas till 2 500 000 kronor för 2024. Med näringslivs- främjande tjänster avses tjänster för främjande av svensk export och främjande av investeringar och turism i Sverige.

s. 73 10 Länsstyrelserna Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

10 Länsstyrelserna

10.1 Mål för området

Det saknas ett riksdagsbundet mål för området som helhet. I avsaknaden av ett sådant är regeringens mål för området att nationella mål ska få genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är den part som samlat företräder staten i länet.

10.2 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Varken resultatindikatorer eller bedömningsgrunder används i detta avsnitt. Länsstyrelserna har uppgifter som syftar till att uppfylla många nationella mål, fördelade på ett stort antal utgiftsområden. Flera av dessa mål är riksdagsbundna. Resultat inom de enskilda nationella målen redovisas under respektive utgiftsområde. De resultat som redovisas i detta avsnitt utgår från de uppgifter som länsstyrelserna har enligt 2 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion, närmare bestämt att arbeta sektorsövergripande, samordna olika samhällsintressen och inom sin verksamhet främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet samt att främja länets utveckling och ansvara för tillsyn .

10.3 Resultatredovisning

10.3.1 Sektorsövergripande, samordnande och samverkande arbete

Länsstyrelserna fortsatte under 2022 att inom ramen för sitt ansvarsområde samverka med och främja samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer i syfte att uppnå nationella mål inom en rad utgiftsområden. I frågor om exempelvis krishantering, totalförsvar, integration, jämställdhet, energi, klimat och miljö samt landsbygdsutveckling har länsstyrelserna utifrån ett statligt helhetsperspektiv samlat representanter från kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle i olika samverkansgrupper.

Under inledningen av 2022 präglades länsstyrelsernas arbete av spridningen av sjukdomen covid-19. Länsstyrelsernas gemensamma samordningskansli som sedan våren 2020 fördelat och samordnat information och uppdrag med anledning av pandemin avvecklades i mars 2022. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 innebar att regeringen gav länsstyrelserna flera uppdrag, bl.a. att regelbundet redovisa lägesbilder från länen och sammanställa nationella lägesbilder. Länsstyrelsernas sektorsövergripande och samordnade arbete kom därför under 2022 att inriktas på dessa uppdrag. Länsstyrelsernas gemensamma samordningskansli som inrättades den 1 mars 2022 med anledning av invasionen av Ukraina har samordnat genomförandet av regeringsuppdrag och information mellan nationella myndigheter och länsstyrelserna. Länsstyrelserna har genom samverkan med myndigheter, kommuner och regioner, bidragit i mottagandet av ett stort antal skyddsbehövande från Ukraina och i arbetet med energikrisen. Länsstyrelsernas arbete tillsammans med Försvarsmakten inom ramen för totalförsvaret intensifierades under 2022. Utöver operativ hantering, såsom stabsarbete, har kunskapshöjande åtgärder vidtagits, t.ex. genom utbildningar som bidragit till att bygga upp kommuners och regioners

s. 74 10.3.2 Främjande av länets utveckling Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

beredskap och förmåga till samverkan mellan civilt och militärt försvar. Arbetet med beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder inom totalförsvaret har fortsatt.

10.3.2 Främjande av länets utveckling

Länsstyrelsernas arbete med att främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet har under 2022 präglats av Rysslands invasion av Ukraina och dess följdeffekter i respektive län med särskilt fokus på migration och energi. Länsstyrelserna har bl.a. fört dialoger med företrädare för näringsliv och företag, i syfte att följa de ekonomiska effekterna i länen. Länsstyrelserna följde också upp utvecklingen av den statliga servicen och närvaron i länen.

Länsstyrelserna har samverkat och genomfört gemensamma insatser med andra statliga myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer i syfte att främja länets utveckling och hållbar tillväxt inom flera områden. Områden som länsstyrelserna har ägnat särskilt fokus på under året har varit civilt försvar och krisberedskap, energi och klimat, Agenda 2030, miljömålsarbete samt landsbygdsfrågor och livsmedels- försörjning.

Under 2022 har länsstyrelserna initierat och utvecklat samarbeten sinsemellan i strategiskt viktiga frågor för länens utveckling. Till exempel har ett samarbete initierats mellan länsstyrelserna i frågor om energiförsörjning och länsstyrelserna har till- sammans med Energimarknadsinspektionen och Lantmäteriet haft i uppdrag att utveckla arbetssätt och parallella processer för kortare ledtider för elnätsutbyggnad.

10.3.3 Utveckling och utmaningar inom tillsynsarbetet

Länsstyrelserna bedrev under 2022 tillsyn inom ett stort antal områden. Tillsynen omfattade bl.a. miljö, djurskydd, livsmedel och foder, jakt och fiske, rennäring, veterinärverksamhet, samhällsplanering, åtgärder mot penningtvätt, kulturmiljö och kommunernas arbete inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdet. Fram t.o.m. den 31 mars 2022 ansvarade länsstyrelsen även för tillsyn enligt lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19. Efter utvärdering har länsstyrelserna konstaterat att erfarenheter från arbetet med tillsynen under pandemin kan beaktas i arbetet med annan tillsyn, exempelvis användandet av mer distanstillsyn och digital tillsyn. Länsstyrelserna har även dragit slutsatsen att de har förmåga att med korta ledtider organisera och bedriva likartad tillsyn över landet.

Länsstyrelserna arbetar på flera sätt med att effektivisera tillsynsarbetet. Flera länsstyrelser arbetar tvärsektoriellt för att tillvarata effektiviseringspotential mellan verksamheter, exempelvis genom att samordna tillsynsbesök i fält som berör flera sakområden. Länsstyrelserna har arbetat vidare med uppdraget enligt regleringsbrevet för budgetåret 2022 att analysera och lämna förslag på hur tillsynsverksamheten kan bli mer effektiv och rättssäker. Inom uppdraget har flera förslag tagits fram som syftar till att stärka förutsättningarna för ytterligare samordning, uppföljning och effektivisering av tillsynsverksamheten.

Samtidigt finns det fortsatta utmaningar i länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Länsstyrelserna har inom vissa områden inte utfört tillsyn i den omfattning som förväntats. Till följd av pandemin har vissa kontroller skjutits på framtiden vilket hos några länsstyrelser gett upphov till ett ökat antal ärenden. Inom vissa områden har förutsättningarna att bedriva arbetet påverkats av hot, våld och trakasserier mot länsstyrelsernas personal, inte minst inom djurskyddsområdet.

s. 75 10.3.4 Tillkännagivande om bestämmelser vid ändring i regionindelningen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

10.3.4 Tillkännagivande om bestämmelser vid ändring i regionindelningen

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i region- indelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 punkt 1, rskr. 2019/20:48). I propositionen En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning (prop. 2018/19:162) har regeringen gjort bedömningen att bestämmelserna som gäller vid regionindelning inte bör vara helt identiska med de regler som gäller för kommunerna. Det skulle t.ex. kunna finnas starka skäl för en förändring av statens regionala myndighetsindelning som berör många regioner. I sådana situationer går det inte alltid att skapa konsensus om hur en indelning ska se ut, utan intresset av en fungerande helhetslösning bör ges företräde framför enskilda regioners uppfattning (samma prop. s. 438 och 439). Majoriteten av remissinstanserna delade eller hade inte några invändningar mot denna bedömning. Den bedömningen som regeringen gjorde i propositionen kvarstår. Samma argument gör sig även gällande vid genomförandet av större strukturreformer. En sådan reform kan bli aktuell inom ramen för Tidöavtalets samarbetsprojekt för hälso- och sjukvården. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det inte finns skäl att lämna förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Tillkännagivandet får därmed anses slutbehandlat.

10.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att länsstyrelserna under 2022 har bidragit till att nationella mål fått genomslag i länet genom att inom sina ansvarsområden ha arbetat sektors- övergripande och utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordnat olika samhälls- intressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelserna har genom samverkan med aktörer i sina respektive län skapat goda förutsättningar för ett utvecklat samarbete i aktuella frågor för att främja länens utveckling. Myndigheterna har genomfört insatser som främjar tillväxt, bl.a. genom uppdraget att utveckla arbetssätt och parallella processer för kortare ledtider för elnätsutbyggnad. Regeringen bedömer att länsstyrelserna i sitt arbete tagit hänsyn till regionala förhållanden och förut- sättningar.

På en övergripande nivå bedöms hanteringen av både pandemin och följderna av Rysslands invasion av Ukraina ha stärkt länsstyrelsernas lednings-, samverkans- och samordningsförmåga inom länen. Som högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet har länsstyrelserna en viktig roll.

Regeringen bedömer att de förslag som lämnats i syfte att effektivisera tillsyns- verksamheten kan bidra till en mer effektiv verksamhet, men konstaterar att arbetet behöver fortsätta att utvecklas för förbättrad effektivitet och enhetlighet.

10.5 Politikens inriktning

Länsstyrelserna säkerställer en statlig regional delaktighet i länens utveckling och har viktiga uppgifter i att verka för att nationella mål ska få genomslag på regional nivå, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Regeringen avser att fortsatt arbeta för att länsstyrelserna i sin verksamhet har förutsättningar att balansera olika samhällsintressen och därigenom bidra till tillväxt och en hållbar omställning i hela landet.

s. 76 10.3.4 Tillkännagivande om bestämmelser vid ändring i regionindelningen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

För att upprätthålla allmänhetens förtroende, förenkla för företag och främja tillväxt i hela landet behöver länsstyrelsernas myndighetsutövning vara såväl effektiv som smidig och enkel för den enskilda. För att motverka omotiverade regionala skillnader och utveckla förutsättningarna för en rättssäker myndighetsutövning, samt öka effektiviseringsvinsterna inom verksamheterna, behöver länsstyrelserna fortsatt arbeta för en ökad samverkan sinsemellan. Bland annat bör arbetet med att skapa en enhetlig tillsyns- och prövningsverksamhet fortsätta. Den statliga värdegrunden ger förut- sättningar för en effektiv och rättssäker statsförvaltning. Det är därför av vikt att länsstyrelserna fortsatt utvecklar sitt arbete för en god förvaltningskultur. Regeringen ser allvarligt på förekomsten av hot, våld och trakasserier mot statsanställda och avser därför att rikta fokus mot och noga följa utvecklingen i frågan.

Länsstyrelserna har en viktig roll i att inom myndighetens ansvarsområden samordna statliga myndigheters insatser och att inom sina verksamheter främja samverkan mellan aktörer på olika förvaltningsnivåer. Regeringen har uttalat att länsstyrelserna ska vara statens primära kontaktlänk gentemot kommunerna (prop. 2009/10:175

s. 78). Det är viktigt att länsstyrelsernas samverkan och dialog med kommuner och regioner är väl fungerande och ändamålsenlig. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera länsstyrelsernas förutsättningar för att hantera och stödja samverkan, dialog och informationsutbyte mellan staten och kommuner och regioner (dir. 2022:89). Regeringen avser att mot bakgrund av utredningens slutsatser överväga lämpliga åtgärder för att främja länsstyrelsernas förutsättningar i denna roll.

Inom det geografiska områdesansvaret för det civila försvaret bör länsstyrelserna fortsätta att utveckla samarbetet och dialogen med Försvarsmakten, beredskaps- myndigheterna samt kommuner och regioner, i syfte att förbättra förmågan inom totalförsvaret. Parallellt behöver förmågan hos respektive länsstyrelse utvecklas genom bl.a. beredskapsplanering och krigsorganisering.

Regeringen avser att med ledning av de kriterier som redovisades i budget- propositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.5) se över möjligheterna att koncentrera vissa verksamheter till ett färre antal länsstyrelser. Syftet är att skapa förutsättningar för en högre effektivitet, en mer rationell användning av ekonomiska och personella resurser samt en väl fungerande rättssäkerhet, samtidigt som hänsyn tas till myndigheternas behov av regional närhet. Regeringen bedömer att en sådan koncentration av verksamheter som huvudregel ska utgå från den geografiska struktur som följer av förordningen (2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning och av den nya strukturen för det civila försvaret. Koncentrationen av verksamheter kan därmed bidra till en högre grad av tydlighet och enhetlighet i statens regionala indelning. Regeringen kommer även att se över om länsstyrelsens breda uppdrag bör avgränsas och arbetsuppgifter renodlas mellan myndigheter.

Regeringens finansiering och styrning av länsstyrelserna ska kännetecknas av en helhetssyn. Vidare bör länsstyrelsernas samlade uppdrag och roll i förvaltningen vara tydliga. Prövning och omprövning av vilka uppgifter och uppdrag som länsstyrelserna ska ansvara för bör därför ske med vägledning av de principer som redovisades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5).

s. 77 10.6 Budgetförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

10.6 Budgetförslag

10.6.1 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tabell 10.1 Anslagsutveckling 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tusental kronor

2022

Utfall

3 647 036

Anslagssparande

205 986

2023

Anslag

3 698 938 1

Utgiftsprognos

3 750 366

2024

Förslag

3 867 590

2025

Beräknat

3 922 278 2

2026

Beräknat

3 992 186 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 3 791 307 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 3 769 901 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för de 21 länsstyrelsernas förvaltningsutgifter samt för ersättningar till regioner och Gotlands kommun för de uppgifter som dessa övertagit från länsstyrelserna. Anslaget får användas för regeringens behov av vissa mindre utvecklingsinsatser och visst europeiskt samarbete. Anslaget får även användas för utgifter för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i vissa av de territoriella programmen samt delfinansiering av förvaltningsorganisationen för Laponiatjuottjudus.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.2 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

3 760 438

Pris- och löneomräkning 2

119 489

255 435

350 946

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

-12 339

-93 595

-119 197

varav BP24 3

-3 839

– Myggbekämpning

2 400

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision

-12 224

– Avveckling av stöd för hållbart samhällsbyggande

-300

– Indragna medel för Havsmiljöproposition

-60 000

– Effektivare miljöprövning och kortare handläggningstider

60 000

– Effektivare miljötillsyn och tillsynsvägledning

40 000

– Satsning norra Sverige

5 000

– Generell besparing i statsförvaltningen

-38 715

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

3 867 590

3 922 278

3 992 186

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att begränsa massförekomst av översvämningsmyggor bör medel fördelas till Länsstyrelsen i Örebro län. Anslaget ökas därför med 2 400 000 kronor fr.o.m. 2024. Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

s. 78 10.6 Budgetförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

minskas med 3 000 000 kronor fr.o.m. 2024. Finansieringen är något större än tillskottet på anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m ., eftersom ett standardmässigt avdrag för flytt av medel till anslag som omfattas av pris- och löneomräkningen har tillämpats.

För att stärka kapaciteten hos länsstyrelserna i Norrbottens län och Västerbottens län att hantera målkonflikter som uppstår på grund av stora industrietableringar och expansioner ökas anslaget med 5 000 000 kronor för 2024. Länsstyrelsen i Norrbottens län respektive Länsstyrelsen i Västerbottens län tillförs vardera 2 500 000 kronor. För 2025 och 2026 beräknas anslaget öka med 5 000 000 kronor per år (se även utg.omr. 24 avsnitt 3.6).

I budgetpropositionen för 2022 aviserades en havsmiljöproposition (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.7.1, bet. 2021/22:KU1, rskr. 2021/22:67). Med anledning av detta anfördes att länsstyrelserna skulle komma att behöva en resursförstärkning för ytterligare insatser för havsmiljöarbetet fr.o.m. 2023. Anslaget beräknades därför öka med 60 000 000 kronor fr.o.m. 2023. Regeringen lämnade inte en sådan proposition 2023 och anslaget minskades därför med motsvarande belopp efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2023 (prop. 2022/23:99 utg.omr. 1, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254). De medel som avsatts för en havsmiljö- proposition dras in fr.o.m. 2024. Anslaget minskas med 60 000 000 kronor fr.o.m. 2024 för att delfinansiera satsningar på anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och anslaget 1:15 Havs- och vattenmyndigheten inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.

För att länsstyrelserna fortsatt ska bidra till en effektiv tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöbalken ökas anslaget med 60 000 000 kronor för arbetet med miljö- prövning och med 40 000 000 kronor för arbetet med miljötillsyn 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp (se även utg.omr. 20 avsnitt 3.22).

Stödet för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbottens och Väster- bottens län föreslås i denna proposition avvecklas för att finansiera andra reformer. Mot denna bakgrund bör länsstyrelsernas administrativa ersättning för att fördela stödet upphöra och anslaget minskas med 300 000 kronor per år 2024–2030.

Anslaget minskas med 38 715 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).

Regeringen föreslår att 3 867 590 000 kronor anvisas under anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m . för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 3 922 278 000 kronor respektive 3 992 186 000 kronor.

s. 79 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.3 Avgiftsfinansierad verksamhet vid länsstyrelserna

Tusental kronor

Ack.

Verksam-

Kostnader

Ack.

resultat

hetens

som ska

resultat

t.o.m.

Resultat

intäkter

täckas

Resultat

utgående

Verksamhet

2022 1

2023

2024

Verksamheter där intäkterna

inte disponeras

Offentligrättslig verksamhet

varav 2394 Övriga ränteinkomster

–

varav 2511 Expeditions- och

ansökningsavgifter

651

38 510

38 890

–

38 890

78 051

varav 2528 Avgifter vid bergsstaten

-23

–

-23

varav 2537 Miljöskyddsavgift

80 951

188 900

189 200

–

189 200

459 051

varav 2552 Övriga offentligrättsliga

avgifter

8 238

16 870

–

16 870

41 978

varav 2714 Sanktionsavgifter m.m.

62 998

62 870

62 670

–

62 670

188 538

varav 2811 Övriga inkomster av

statens verksamhet

469 813

24 087

1 110

–

1 110

495 010

varav 4136 Återbetalning av övriga

näringslån, Kammarkollegiet

–

Verksamheter där intäkterna

disponeras

Offentligrättslig verksamhet

varav registreringsavgifter för

jaktområden

-294

-86

2 766

2 854

-88

-468

varav djur och lantbruk (avgift för

extra kontroller m.m.)

-33 068

-1 743

11 506

13 416

-1 910

-36 721

varav delgivning

1 263

2 549

2 524

1 312

varav övrig offentligrättslig

verksamhet

12 617

-1 124

17 894

19 048

-1 154

10 339

Uppdragsverksamhet

103 509

-24 643

642 880

660 100

-17 220

61 646

1 Ackumulerat resultat för verksamheter där intäkterna inte disponeras avser intäkter från och med 2022. Källa: Länsstyrelserna.

De avgiftsintäkter som disponeras utgörs bl.a. av intäkter från avgifter inom djur- och lantbruksområdet, avgifter för delgivning och registreringsavgifter för jaktområden. Uppdragsverksamheten avser till största delen resurssamordningen med anledning av den länsstyrelsegemensamma it-enhet som är placerad vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län (se tabell 10.3).

s. 81 11 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

11 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter

11.1 Mål för demokratipolitiken

Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1, utg.omr. 1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74).

11.2 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom demokratipolitiken utgår från följande bedömningsgrunder:

– utvecklingen av valdeltagandet i det senaste allmänna valet,

– omfattningen av medborgerligt engagemang i demokratiska processer och intresset för att engagera sig i och påverka samhällets utveckling,

– förtroendet för demokratin i allmänhet och för demokratins institutioner, såsom regeringen, riksdagen och EU:s institutioner, och

– omfattning och konsekvenser av hot, våld och trakasserier mot centrala aktörer i det demokratiska samtalet, t.ex. förtroendevalda, journalister och opinionsbildare.

11.3 Resultatredovisning

11.3.1 Allmänna val

Valdeltagande i de allmänna valen 2022

Den 11 september 2022 genomfördes val till riksdagen, kommunfullmäktige och regionfullmäktige. Valdeltagandet i riksdagsvalet uppgick till 84,2 procent av de röstberättigade, vilket innebär en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2018 års val.

Insatser för ett högt och mer jämlikt valdeltagande

I arbetet för ett högre valdeltagande i de allmänna valen 2022 har flera åtgärder genomförts. Utgångspunkten har varit att öka medvetenheten om rösträttens betydelse samt intresset för, och deltagandet i, valet 2022. Insatserna har främst riktats mot grupper av röstberättigade med lågt deltagande i tidigare val, som unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning och mot områden med socioekonomiska utmaningar. I nedanstående avsnitt redovisas resultatet av de åtgärder som har genomförts. En fördjupad analys av valdeltagandet bland olika grupper av röstberättigade ingår i redovisningen.

Skolval 2022

I april 2023 redovisade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) uppdraget att genomföra skolval 2022 i samband med de nationella allmänna valen (Ku2023/00483). Skolvalet riktar sig till elever i gymnasieskolan och grundskolans årskurs 7–9, inklusive anpassad skola. Skolval ger elever en konkret upplevelse av

s. 82 11.3.2 Stärkta möjligheter till deltagande och delaktighet mellan valen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

röstningsförfarandet. Det är också ett tillfälle för skolorna att diskutera frågor om det demokratiska systemet och demokratins principer. 1 648 skolor, från 258 kommuner, anmälde sig och deltog i skolvalet. Totalt 600 910 elever hade möjlighet att rösta i skolval 2022. I utförandet av uppdraget valde MUCF att samarbeta med flera myndigheter och elevorganisationer. För första gången valde MUCF att redovisa röstningsresultatet för skolvalet 2022 i samband med en digital valvaka som sändes under skoltid. I syfte att skapa intresse för att arrangera och sprida information om skolval har MUCF anordnat digitala träffar och seminarier, deltagit på konferenser och tagit fram stödmaterial till lärare samt distribuerat informationsmaterial.

Stöd till organisationer och kommuner

MUCF har haft i uppdrag att fördela projektbidrag enligt förordningen (2020:26) om statsbidrag för åtgärder som stärker demokratin. I enlighet med förordningen har myndigheten prioriterat åtgärder som har förutsättningar att nå många individer, eller riktar sig mot delar av landet eller delar av befolkningen som har ett lågt valdeltagande eller låg delaktighet i demokratin i övrigt. Under 2022 mottog MUCF slutredovisningar av projekt från 13 organisationer. Projekten har bl.a. bestått av seminarier, föreläsningar, workshops och studiecirklar (S2023/01740).

Medel till riksdagspartierna för informationsinsatser

Under 2022 fördelades medel till riksdagspartierna för särskilda informationsinsatser inför de allmänna valen 2022 (Ku2021/02357). Avsikten med medlen är att ge partierna ökade möjligheter att nå ut till grupper av röstberättigade med lågt deltagande i tidigare allmänna val. Medlen har möjliggjort satsningar på bl.a. tolkning - material har översatts till flera olika språk - ungdomsförbund och digitala kampanjer, dörrknackning och torgmöten.

Webbplats med lättläst valinformation

Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har haft uppdraget att driva webbplatsen Alla väljare, www.allavaljare.se , med lättläst valinformation i samband med de allmänna valen 2022. På webbplatsen publicerades nyheter om svensk politik, information om det politiska systemet, de politiska partierna och arbetet i riksdagen samt information om hur det går till att rösta. Läsarna kunde också ställa frågor till partierna. På webbplatsen har även boken Dags att rösta funnits tillgänglig, med närmare 60 000 nedladdningar (Ku2023/00169).

Studie av valdeltagandet i de allmänna valen 2022

I maj 2023 redovisade Statistiska centralbyrån (SCB) uppdraget att genomföra en studie om valdeltagandet i de allmänna valen 2022 (Ku2023/00679). Deltagandet i de allmänna valen 2022 sjönk något från föregående val. SCB:s analyser visar att andelen röstande varierar mellan olika grupper i befolkningen.

11.3.2 Stärkta möjligheter till deltagande och delaktighet mellan valen

Befolkningens deltagande och delaktighet i demokratin har följts upp

För att öka kunskapen om hur demokratin mellan valen utvecklas har regeringen gett SOM-institutet vid Göteborgs universitet i uppdrag att redovisa indikatorer som följer utvecklingen över tid (Ku2023/00814). Redovisningen avseende 2022 visar att 65 procent av befolkningen i åldern 16–90 är mycket eller ganska intresserade av politik. Det politiska intresset i Sverige ligger därmed kvar på samma höga nivå som gällt sedan 2014. En större andel män än kvinnor uppger att de är intresserade av politik, 72 jämfört med 60 procent. Intresset för politik är också större i storstäderna än på landsbygden, 74 jämfört med 64 procent. Intresset för politik ökar med stigande ålder.

s. 83 11.3.2 Stärkta möjligheter till deltagande och delaktighet mellan valen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

I åldersgruppen 16–29 år är 55 procent intresserade av politik jämfört med 73 procent i åldersgruppen 65–85 år. Andelen som är intresserade av politik är också större bland personer med hög utbildning jämfört med personer med lägre utbildning och något större bland personer uppväxta i Sverige jämfört med personer uppväxta utanför landet.

Enligt rapporten anser vidare 30 procent av den vuxna befolkningen att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut på kommunal nivå och 28 procent på nationell nivå (tabell 11.1). 7 procent av befolkningen anser att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut som fattas på EU-nivå. Andelen som upplever att de kan påverka politiska beslut har ökat på samtliga nivåer sedan början av 00-talet. Andelen som anser att de har möjlighet att påverka politiska beslut är genomgående högre bland personer med hög utbildning jämfört med personer med låg utbildning. När det gäller politiska beslut på den nationella nivån är andelen som anser att de har möjlighet att påverka lägre bland personer bosatta på landsbygden än bland den övriga befolkningen. Andelen som ser positivt på sina möjligheter att påverka politiska beslut på EU-nivå är något högre bland personer uppväxta utanför Sverige än bland personer uppväxta i landet.

Tabell 11.1 Möjligheter att påverka politiska beslut i EU, Sverige och i den egna kommunen, 2000–2022

Andel i befolkningen (procent), 16–90 år, som svarar att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut

2000

2005

2010

2015

2018

2019

2020

2021

2022

Goda möjligheter påverka

Kvinnor

beslut i EU

Män

Totalt

Goda möjligheter påverka

Kvinnor

beslut i Sverige

Män

Totalt

Goda möjligheter påverka

Kvinnor

beslut i den egna kommunen

Män

Totalt

Källa: Göteborgs universitet, SOM-institutet 2023.

Insatser för stärkt deltagande och delaktighet

Länsstyrelsen i Jönköpings län har sedan 2020 kartlagt och analyserat regionala utmaningar mot demokratin och sammanställt länsstyrelsernas insatser på demokratiområdet. I redovisningen avseende 2022 framgår att många länsstyrelser särskilt lyfter demokratiutmaningar kopplade till ojämlikhet och klyftor i samhället samt till polarisering. Rapporten visar att 90 procent av länsstyrelserna har haft ett demokratifrämjande arbete i någon form under valåret 2022. Detta har vanligtvis genomförts inom ramen för den ordinarie verksamheten (Ku2023/00373).

MUCF har sedan 2020 haft i uppdrag att ta fram och sprida modeller för hur kommuner kan arbeta strategiskt och långsiktigt med att stärka ungas deltagande och delaktighet i demokratin. Inom ramen för uppdraget har myndigheten tecknat femåriga överenskommelser med sju kommuner och en region för att utveckla, testa och sprida modeller och verktyg för ungas delaktighet. Under 2022 har myndigheten låtit utföra en extern uppföljning av arbetet. MUCF har under året även genomfört nätverksträffar, medverkat på kunskapshöjande evenemang och spridit digitalt och tryckt material som stöd för arbete för ungas deltagande och delaktighet i demokratin (Ku2023/00472).

s. 84 11.3.3 En mer motståndskraftig demokrati Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Forum för levande historia har sedan 2021 haft i uppdrag att verka för att administrera och utveckla ett nationellt nätverk med statliga myndigheter och organisationer som genomför demokratistärkande insatser. Nätverket ska genom informationsdelning, erfarenhetsutbyte och koordinering bidra till att effektivisera arbetet med demokratistärkande insatser. I nätverket ingår 38 aktörer och under 2022 genomfördes 3 nätverksträffar (Ku2023/00264).

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har haft i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för trossamfundsledare och andra personer med uppdrag inom trossamfund i syfte att stärka samfundens kunskap och arbete med demokratiska principer, deltagande och delaktig. Särskilt fokus låg på kompetensutveckling för kvinnor inom trossamfunden.

Överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner på demokratiområdet

Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har ingått en överenskommelse om samverkan under åren 2020–2022 för en uthållig demokrati med stärkta förutsättningar för deltagande och delaktighet. Inom ramen för överenskommelsen har SKR genomfört 18 regionala och 1 nationell demokratikonferens riktade till kommuner och regioner. SKR har också utlyst en utmärkelse som tilldelades skolklasser i åk 7–9 i grundskolan och i gymnasieskolan som utarbetade kreativa förslag på hur demokratin kan stärkas och utvecklas. SKR har också tagit fram utbildningsmaterial för förtroendevalda i kommuner och regioner som syftar till att öka kunskapen om det demokratiska uppdraget. Utbildningen genomfördes under 2022 i 13 kommuner och i början av 2023 hade ytterligare 60 kommuner och regioner anmält sig för utbildning under 2023. Även insatser som syftar till att minska utsattheten för hot och hat bland förtroendevalda har genomförts (Ku2023/00069).

Det europeiska medborgarinitiativet för ökat medborgardeltagande

För att öka möjligheten till delaktighet på EU-nivå har EU-medborgare sedan 2012 möjlighet att genom ett s.k. medborgarinitiativ uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram lagförslag. Under 2022 har Valmyndigheten utfärdat intyg till tre medborgarinitiativ. Ett uppdaterat it-stöd har under slutet av 2022 möjliggjort för svenska medborgare att skriva under medborgarinitiativ med e-legitimation.

11.3.3 En mer motståndskraftig demokrati

Förtroendet för demokratin har följts upp

Av den uppföljning av demokratins utveckling som SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomfört på regeringens uppdrag avseende 2022 framgår att en majoritet, 77 procent, av befolkningen i åldern 16–90 år är ganska eller mycket nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. En något större andel kvinnor än män är nöjda med hur demokratin fungerar, 79 procent jämfört med 76 procent. Andelen som är nöjda är lägre bland personer bosatta på landsbygden och i mindre tätorter än bland personer bosatta i större tätorter och städer (Ku2023/00814).

Redovisningen från SOM-institutet visar vidare att andelen av befolkningen som har ett mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen uppgår till 42 procent, vilket innebär att förtroendet ligger kvar på en högre nivå än innan pandemin bröt ut (tabell 11.2). Andelen som har förtroende för riksdagen är större bland högutbildade personer än bland lågutbildade och större bland personer bosatta i storstäder än bland personer bosatta på landsbygden och i mindre tätorter. En något större andel kvinnor än män har förtroende för riksdagen.

s. 85 11.3.3 En mer motståndskraftig demokrati Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Andelen i befolkningen med förtroende för regeringen uppgår till 46 procent och andelen kvinnor med förtroende för regeringen är något högre än andelen män. Även i övrigt liknar skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper det som gäller förtroendet för riksdagen. Andelen i befolkningen som har förtroende för kommunstyrelserna är 28 procent.

En överväldigande majoritet av befolkningen, 94 procent, anser enligt SOM-institutets rapport att det aldrig är rätt att använda våld för att påverka det svenska samhället.

6 procent av befolkningen anser dock att det under vissa omständigheter kan vara rätt att ta till våld i syfte att påverka.

När det gäller synen på hur demokratin fungerar i EU finns en tydligt positiv utveckling över tid. Andelen i befolkningen som är mycket eller ganska nöjda uppgick 2022 till 66 procent vilket är den största andelen sedan mätningarna inleddes i slutet av 1990-talet. Andelen som är nöjda med hur demokratin i EU fungerar är högre bland kvinnor än bland män, 70 procent jämfört med 63 procent. Andelen i befolkningen under 2022 som har mycket eller ganska stort förtroende för Europeiska kommissionen var 33 procent och för Europaparlamentet 32 procent, vilket i båda fallen är den största andelen sedan mätningarna inleddes. Andelen med förtroende för de europeiska institutionerna är något större bland kvinnor än bland män.

Tabell 11.2 Förtroende för demokratiska institutioner 2000–2022

Andel i befolkningen (procent), 16–90 år, som svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende

2000

2005

2010

2015

2018

2019

2020

2021

2022

Kvinnor

Män

Riksdagen

Totalt

Kvinnor

Män

Regeringen

Totalt

Kvinnor

Män

Kommunstyrelserna

Totalt

Kvinnor

Europeiska

Män

kommissionen

Totalt

Källa: Göteborgs universitet, SOM-institutet 2023.

Insatser för en stärkt medie- och informationskunnighet

För att skapa goda förutsättningar för en stark och uthållig demokrati behöver medborgarna vara rustade med de kunskaper och förmågor som krävs för att aktivt kunna delta i den offentliga debatten. Statens medieråds arbete med medie- och informationskunnighet är en viktig del i att stärka medborgarnas förståelse för mediernas roll i samhället och för att själva kunna hitta, förstå och värdera information (utg.omr. 17 avsnitt 14.3).

Demokratisk medvetenhet bland EU:s medborgare har främjats

Sedan 2021 finns EU-programmet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (CERV), som bl.a. har till syfte att främja demokratisk delaktighet bland EU:s medborgare. Programmet ligger i linje med det svenska demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig. MUCF är svensk kontaktpunkt för programmet och har till uppgift att informera och ge stöd i ansökningsprocessen.

s. 86 11.3.3 En mer motståndskraftig demokrati Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Främja hågkomst av Förintelsen och motverka antisemitism, antiziganism och andra former av rasism

Sverige var under perioden 1 mars 2022–28 februari 2023 ordförande i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA). Under ordförandeskapet genomfördes två internationella plenarmöten, i Stockholm och Göteborg, samt ytterligare aktiviteter, däribland en internationell expertkonferens i Stockholm om folkmordet på romer under Förintelsen. Det svenska ordförandeskapet var ett av Sveriges åtaganden från Malmö internationella forum om hågkomst av Förintelsen och bekämpandet av antisemitism som Sverige var värd för under 2021.

Forum för levande historia har genomfört en rad insatser som syftar till att främja hågkomst av Förintelsen samt motverka antisemitism, antiziganism och andra former av rasism, bl.a. inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (utg.omr. 13 avsnitt 4.3.2) . Regeringen har också beslutat om ändring i förordningen (2007:1197) med instruktion för Forum för levande historia i enlighet med det förslag till inriktning för myndigheten som riksdagen godkänt (prop. 2022/23:1 utg.omr. 17, bet. 2022/23:KrU1, rskr. 2022/23:73). Genom beslutet har myndigheten bl.a. fått till uppgift att öka och fördjupa kunskaperna om antisemitism, antiziganism och andra former av rasism och intolerans med fokus på kopplingen mellan historien och samtiden (Ku2022/00436). Tillsammans med Statens skolverk ska myndigheten under 2022 och 2023 utveckla ett verktyg för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna. Syftet är också att motverka antisemitism och andra former av rasism. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2024 (U2021/02806). Regeringen har även förstärkt myndighetens uppdrag om kunskapshöjande insatser mot antisemitism, som genomförs i samverkan med Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet (A2023/00139).

För att stärka hågkomst av Förintelsen fördelade regeringen 6 miljoner kronor genom regeringsbeslut den 16 mars 2023 till projekt och uppdrag som rör hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Av dessa medel går 4,5 miljoner kronor till Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) (Ku2023/00117), 0,5 miljoner kronor till bolaget Voksenåsen (Ku2023/00053) och 1 miljon kronor till Forum för levande historia (Ku2023/00381). I juni invigdes även den första större utställningen vid Sveriges museum om Förintelsen i museets temporära lokaler på Torsgatan i Stockholm.

Värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck

Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck (bet. 2016/17:KU23 punkt 11, rskr. 2016/17:294). Av tillkännagivandet följer att regeringen som en del av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism bör överväga att genomföra ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck (bet. 2016/17:KU23 s. 74). Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande genomfört ett stort antal åtgärder på området.

Jämställdhetsmyndigheten inrättades 2018. Av förordningen (2017:937) med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten framgår att myndighetens uppgift bl.a. är att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för alla ändamål samt mot våld i samkönade relationer. Myndigheten ska också synliggöra och

s. 87 11.3.3 En mer motståndskraftig demokrati Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

motverka hedersrelaterat våld och förtryck med inriktning på nationell kunskapsutveckling och strategiska övergripande frågor.

Regeringen beslutade i april 2018 om ändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, som innebar ett förtydligande om skolans jämställdhetsuppdrag. I februari 2021 beslutades även ett förtydligande av jämställdhetsuppdraget i läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Regeringen beslutade i februari 2021 även om förstärkta skrivningar i läroplanerna, gällande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. De nya skrivningarna betonar bl.a. att undervisningen i detta kunskapsområde ska ske återkommande och bidra till att främja elevernas hälsa och välbefinnande samt stärka deras förmåga att göra medvetna och självständiga val. Förändringarna innehåller även nya skrivningar om skolans ansvar för att förebygga och motverka olika former av intolerans, våld och förtryck, t.ex. rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck. Förändringarna omfattar grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Förändringarna i läroplanerna började tillämpas från höstterminen 2022 (SKOLFS 2010:37, 2010:250, 2010:251, 2010:255, SKOLFS 2011:144, SKOLFS 2012:101 och SKOLFS 2013:148). Regeringen har vidare gett Skolinspektionen i uppdrag att granska skolans arbete med det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, inklusive att bland annat förebygga och bemöta rasism och hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget ska redovisas den 1 april 2025 (U2023/02133). Regeringen har också förstärkt Skolverkets uppdrag om systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck (A2023/00984).

Den 1 juli 2020 infördes bl.a. ett särskilt barnäktenskapsbrott och en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. I syfte att skydda barn som riskerar att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning infördes samtidigt ett utreseförbud i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den 1 juni 2022 infördes vidare ett särskilt brott för hedersförtryck. Brottet innebär att en särskild strängare straffskala införts för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

Utredningen om åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet tillsattes i november 2021 och har bl.a. fått i uppdrag att lämna förslag på hur en lagstiftning som kriminaliserar s.k. oskuldskontroller och oskuldsoperationer ska se ut och ta ställning till om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras. Uppdraget redovisades den 30 juni 2023.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen fick 2019 i uppdrag att gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper. Satsningen har förlängts fram till 2025 (S2019/01517 och A2021/02395, A2022/00842).

Länsstyrelsernas långvariga uppdrag att bedriva jämställdhetsarbete på regional nivå med fokus på att bl.a. förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck permanentades 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5 s. 80 f.) Regeringen har även beslutat om förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelserna har i uppdrag att fortsatt stödja utvecklingen av regionala resurscentrum där insatser för barn och vuxna som är utsatta, eller riskerar att utsättas, för hedersrelaterat våld och förtryck samlas (Fi2020/02647). Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck inrättades den 1 oktober 2022 vid Länsstyrelsen i Östergötlands län, genom förordningen (2022:1345) om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Centrumet ska bidra till

s. 88 11.3.4 Värna det demokratiska samtalet mot hot och hat Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

strategiskt, förebyggande och kunskapsbaserat arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck på nationell, regional och lokal nivå. Länsstyrelsen i Östergötlands län har under 2023 fått ett förstärkt uppdrag att stödja utvecklingen av regionala resurscentra för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.

Forum för levande historia har sedan ett antal år tillbaka i uppdrag att erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag, vilket även omfattar homo-, bi- och transfobi, till skolans personal och andra relevanta yrkesgrupper. Forum för levande historia är också fr.o.m. 2023 en av flera strategiska myndigheter med uppdrag att i sin verksamhet främja hbtqi- personers lika rättigheter och möjligheter.

Regeringen beslutade i januari 2021 om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen, som bl.a. innehåller fokusområdet Våld, diskriminering och andra kränkningar, kompletterar den befintliga strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och kraftsamlar arbetet med konkreta åtgärder för perioden 2020–2023 (A2021/00140). I juli 2020 gav regeringen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att kartlägga och sammanställa kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för s.k. omvändelseterapi (A2020/01669). MUCF har också ett pågående uppdrag att inhämta kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive utsatthet för s.k. omvändelseförsök. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2024 (A2020/01669). Migrationsverket införde 2021 på regeringens uppdrag en obligatorisk samhällsintroduktion för alla asylsökande där bl.a. hbtqi- frågor och hedersrelaterade brott tas upp. Under 2022 infördes en motsvarande digital samhällsintroduktion för personer som omfattas av massflyktsdirektivet.

Under 2022 avsatte regeringen 125 miljoner kronor för åtgärder mot hedersförtryck. Inom ramen för satsningen har Jämställdhetsmyndigheten fått i uppdrag att genomföra informationsinsatser i syfte att höja kunskapen om vilka konsekvenser våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan få i arbetslivet samt redogöra för vilka regelverk som aktualiseras (A2022/00389).

Regeringen har under åren 2021–2023 beviljat SKR 25 miljoner kronor per år för att utveckla kvinnofridsarbetet med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck genom att stärka och utveckla jämställhetsarbetet i kommuner och regioner (A2021/02264).

Regeringen har beslutat om ett nationellt våldsförebyggande program (A2022/00839). Inom ramen för programmet har regeringen bl.a. beslutat att inrätta ett nytt statsbidrag, vilket fördelas enligt förordningen (2022:722) om statsbidrag för visst våldsförebyggande arbete.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5 s. 66) framgår att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck intensifieras genom en förstärkt långsiktig satsning. Regeringen avser att fortsätta genomföra insatser mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck men anser mot bakgrund av genomförda åtgärder att tillkännagivandet är slutbehandlat.

11.3.4 Värna det demokratiska samtalet mot hot och hat

De insatser regeringen gör för att förebygga och hantera hot och hat i det offentliga samtalet etablerades genom handlingsplanen Till det fria ordets försvar (Ku2017/02388). Åtgärderna avser ökad kunskap, stöd till dem som utsätts samt ett stärkt rättsväsende.

s. 89 11.3.4 Värna det demokratiska samtalet mot hot och hat Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Hot och hat mot förtroendevalda

Brottsförebyggande rådet (Brå) har sedan 2012 genomfört Politikernas trygghets- undersökning (PTU) vartannat år. Under 2022 fick Brå fortsatt uppdrag att genomföra PTU för valåret 2022. Slutredovisningen ska lämnas till regeringen senast den 10 november 2023.

Regeringen har sedan 2016 beviljat SKR medel för att stödja och utveckla kommuners och regioners systematiska arbete med att förebygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda. Sedan 2016 har totalt 288 kommuner och 20 regioner tagit del av någon insats från projektet. Av redovisningen framgår att nästan 80 procent av kommunerna genomförde utbildningar för de förtroendevalda i början av 2022 och att det skett en utveckling i kommuner och regioner kring stödåtgärder under valåret. SKR har under 2022 genomfört flertalet utbildningsinsatser, erbjudit telefonstöd till medlemmar och genomfört webbinarium samt utarbetat det digitala verktyget Riskguiden för att arbeta förebyggande mot hot och hat med konflikt- och riskanalyser. Under 2022 har ett särskilt fokus varit på att belysa skillnader i hur hot och hat framställs och skillnader i de konsekvenser som finns mellan förtroendevalda kvinnor och förtroendevalda män. Bland annat har ett stödverktyg för hot och hat av sexistisk karaktär utarbetats, vilket publicerades våren 2023 (Ku2023/00387).

Förebygga hot och hat mot journalister

Linnéuniversitetet har sedan 2017 genom Medieinstitutet Fojo haft i uppdrag att stärka det förebyggande arbetet mot hat och hot mot journalister. En studie från 2021 framtagen av Lunds universitet och Högskolan i Halmstad om hot och hat mot journalister visar att 70 procent av de drygt 3 000 svarande uppgav att de utsatts för brottet förolämpning under de senaste tre åren medan 23 procent uppgav att de utsatts för olaga hot. Studien visar att en större andel kvinnor än män har utsatts för brotten ofredande och ofredande av sexuell karaktär, medan män oftare utsätts för brotten olaga hot och förtal. Det framkommer också att en större andel av journalisterna med utländsk bakgrund utsatts för hot- och hatrelaterade brott.

Sedan 2022 har uppdraget haft ett särskilt fokus på att stärka redaktioners kunskap om skillnader i de former av hot och hat som riktas mot kvinnliga respektive manliga journalister och att särskilt stärka redaktioners förmåga att hantera angrepp och ofredanden av sexuell karaktär. Informationsfilmer om hot och hat med särskilt fokus på kvinnliga journalister och journalister med utländsk bakgrund har tagits fram och visats på sociala medier, webbsidan och på nationella konferenser. Vidare har en podcast om hot och hat mot journalister lanserats och projektet Demokratiaktör tillsammans med SKR har fortsatt. Bland annat har samtal på lokal nivå hållits mellan SKR, Fojo och kommunföreträdare (Ku2023/00477).

Insatser på det rättsliga området för att värna det demokratiska samtalet

Polismyndigheten har ett pågående uppdrag att fortsatt utveckla och förbättra arbetet med att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin.

Den 1 augusti 2023 infördes bl.a. en ny straffskärpningsgrund för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik. Den nya straffskärpningsgrunden innebär att journalister får ett förstärkt straffrättsligt skydd.

s. 90 11.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

11.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Andelen röstande minskade i riksdagsvalet 2022 jämfört med 2018 års val. Samtidigt finns fortfarande stora skillnader i valdeltagandet mellan olika valdistrikt. Regeringen bedömer trots allt att de insatser som har genomförts för ett högt och mer jämlikt valdeltagande har aktualiserat valens och rösträttens betydelse. Detta bör ha bidragit till en vilja hos olika grupper av röstberättigade att rösta i 2022 års allmänna val.

Regeringen bedömer att de uppdrag som genomförts för att främja deltagande och delaktighet i demokratin mellan valen har varit ändamålsenliga. Överenskommelsen med SKR på demokratiområdet har bl.a. bidragit till att stärka kommuners och regioners arbete med att främja medborgerligt deltagande i demokratiska processer och till att öka förtroendevaldas kunskap om det demokratiska uppdraget.

Det huvudsakliga målet för Sveriges ordförandeskap i IHRA var att organisationen skulle stärkas och få ökat genomslag. Målsättningarna uppfylldes bl.a. genom att ordförandeskapet följde upp medlemsstaternas åtaganden från Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism från 2021 samt genom införandet av en ny finansieringsmodell för IHRA.

Regeringen bedömer att de insatser som genomförts för att värna det demokratiska samtalet mot hot och hat har bidragit till att uppfylla målen på området. Redovisningarna visar att utsattheten fortsatt är hög och att kunskapshöjande, stödjande och förebyggande insatser bidrar till att höja kunskapen om omfattning och konsekvenser av hot, hat och trakasserier som riktas mot förtroendevalda, journalister och andra personer i det demokratiska samtalet.

11.5 Politikens inriktning

11.5.1 Europaparlamentsval 2024

Val till Europaparlamentet kommer äga rum den 9 juni 2024. Regeringen föreslår att Valmyndigheten, länsstyrelserna och kommunerna tillförs medel för genomförandet av Europaparlamentsvalet 2024.

11.5.2 Insatser för ett högt och jämnt valdeltagande

Valdeltagandet sjönk något under föregående val och det finns fortfarande stora skillnader i deltagande mellan olika grupper i befolkningen och framför allt mellan olika valdistrikt. Det är därför viktigt att valdeltagandet ökar i de grupper som röstar i mindre utsträckning, såsom unga, utrikes födda, och personer med funktionsnedsättning. Det är också viktigt att valdeltagandet ökar i områden med socioekonomiska utmaningar, där valdeltagandet är särskilt lågt. Regeringen föreslår därför att medel tillförs inför valåret 2024 för att genomföra valdeltagarinsatser i syfte att främja valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2024. Regeringen föreslår bl.a. att medel tillförs för genomförande av skolval i samband med Europaparlamentsvalet.

11.5.3 Undersökning om förutsättningarna för enskildas opinionsbildning

Regeringen genomför en undersökning av hur det nya medielandskapet påverkar förutsättningarna för deltagande i det demokratiska samtalet. Undersökningen ska särskilt fokusera på frågor om transparens och enskildas ställning i förhållande till dominerande sociala plattformar.

s. 91 11.5.4 Hågkomstresor och arbetet med att motverka antisemitism Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

11.5.4 Hågkomstresor och arbetet med att motverka antisemitism

Hågkomstresor bidrar till att elever och skolpersonal får genomgå utbildningsinsatser och besöka Förintelsens minnesplatser i syfte att nå fördjupad kunskap om Förintelsen och om Nazitysklands förbrytelser mot judar, romer och andra grupper. Hågkomstresor kan också ge förståelse för de mekanismer som ligger bakom antisemitism och rasism historiskt och i dag. Att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen samt främja utbildning för att förebygga antisemitism och rasism är något Sverige åtagit sig vid Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen samt åtaganden som Sverige gjort inom IHRA. Regeringen föreslår därför att medel tillförs för hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

Regeringen föreslår även att medel tillförs Forum för levande historia för att öka kunskapen om antisemitiska attityder i Sverige samt om spridning av antisemitism på nätet, se vidare utg.omr 17 avsnitt 3.

11.6 Mål för mänskliga rättigheter

Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:62). Målet är sektorsövergripande och ska genomsyra all politik.

11.7 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Bedömningen av utvecklingen och redovisningen av resultat av arbetet med att uppnå målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter görs utifrån strukturen i strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) enligt nedan:

− ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna

− ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet

− ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället och inom näringslivet.

Resultatet redovisas utifrån bedömning av

− synpunkter och rekommendationer som Sverige får i internationella granskningar

− uppdragsredovisningar och utredningsbetänkanden

− andra rapporter och initiativ.

Dessa utgör viktiga underlag i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

11.8 Resultatredovisning

Resultaten redovisas med utgångspunkt i beslutade propositioner, kommittédirektiv, uppdrag och andra insatser. Redovisning sker också i förhållande till de 12,5 miljoner kronor som 2022 fanns på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för insatser för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Resultaten redovisas ibland kortfattat med en hänvisning till ett annat politikområde för närmare detaljer.

s. 92 11.8.1 Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

11.8.1 Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan

Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan är inte juridiskt bindande men ger en vägledning i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

I maj 2022 deltog Sverige i en dialog med expertkommittén för Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk angående Sveriges åttonde rapport och om hur Sverige följer språkstadgan. I april 2023 lämnade Europarådets ministerkommitté rekommendationer som rör b.la. att införa språk som diskrimineringsgrund, förbättra modersmålsundervisningen samt lärarförsörjningen för de nationella minoritets- språken. I mars 2023 deltog Sverige i en dialog med den rådgivande kommittén för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter angående Sveriges femte rapport och om hur Sverige följer ramkonventionen. Europarådets ministerkommitté väntas lämna rekommendationer under hösten 2023.

I januari 2023 lämnade Sverige in den kombinerade tjugofjärde och tjugofemte periodiska rapporten om hur Sverige följer FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering (CERD) till FN:s CERD-kommitté. Av rapporten framgår vilka åtgärder Sverige har vidtagit med anledning av de rekommendationer som kommittén lämnade efter dialog 2018. Ett exempel är inrättande av myndigheten Institutet för mänskliga rättigheter som fullgör de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i konventionen om rättigheter för personer med funktions- nedsättning och bl.a. även har i uppgift att följa, undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige.

Som en del i granskningen av Sveriges genomförande av barnkonventionen hölls en dialog mellan FN:s barnrättskommitté och Sverige den 16–17 januari 2023 i Genève. I mars 2023 lämnade kommittén sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Rekommendationerna omfattar ett flertal politikområden. Det finns t.ex. rekommendationer om våld mot barn, barns levnadsförhållanden, hälso- och sjukvård, utbildning, barn i migration och barn som misstänks för brott (utg.omr. 9 avsnitt 7).

11.8.2 Ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna

Stärkt rättsligt skydd

2020 års grundlagskommitté har i sitt slutbetänkande Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (SOU 2023:12) lämnat ett flertal författningsförslag i anledning av kommitténs uppdrag att utreda formerna för ändring av grundlag och behovet av att ytterligare stärka domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt. Kommittén anser att det formella skyddet för grundlagarna bör stärkas. Kommittén föreslår därför att det ska bli svårare att ändra grundlag. Det handlar bl.a. om att kvorumregler ska gälla vid samtliga beslut om grundlagsändringar och att ett krav på kvalificerad majoritet ska gälla när riksdagen slutligt antar en grundlagsändring. I syfte att skapa ett starkare och mer långsiktigt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende föreslår kommittén att frågor om domstolar och domare i större utsträckning regleras på grundlags- och lagnivå. Kommittén föreslår också att det i regeringsformens första kapitel införs en bestämmelse om att rättskipningen utövas av oberoende domstolar. Kommitténs författningsförslag berör annars alltifrån utnämning av ordinarie domare och domares avgångsskyldighet på grund av ålder till formerna för att utkräva ansvar av domare och tillsyn över domstolar och domare. Kommittén lämnar också förslag som syftar till att säkerställa att domstolarna och domarna får ett betydande inflytande när det gäller de frågor som är centrala för

s. 93 11.8.1 Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

oberoendet som t.ex. domstolsadministrationen. Kommitténs slutbetänkande har remitterats. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Regeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté (Ju 2023:05) för att utreda några frågor om det skydd för grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt regeringsformen (dir. 2023:83). Kommittén ska överväga om det skydd som gäller för rätten till medborgarskap, föreningsfriheten, näringsfriheten och egendomsskyddet bör ändras. Kommittén ska också utreda om helt nya grundläggande fri- och rättigheter – en rätt till abort, en rätt till domstolsprövning och ett generellt skydd mot diskriminering – bör läggas till i 2 kap. regeringsformen. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2024.

Regeringskansliet har utarbetat en promemoria Tilläggsprotokoll 16 till Europakonventionen – en möjlighet för de högsta domstolarna att begära rådgivande yttrande från Europadomstolen (Ds 2023:7). I promemorian övervägs möjligheten för Sverige att tillträda tilläggsprotokoll 16 till Europakonventionen för att de högsta domstolarna ska kunna begära rådgivande yttrande från Europadomstolen i principiella frågor om tolkningen och tillämpningen av konventionen. I promemorian görs bedömningen att en ratificering av tilläggsprotokollet skulle kunna öka Sveriges förmåga att garantera skyddet för mänskliga fri- och rättigheter på nationell nivå. I promemorian föreslås därför att tilläggsprotokollet ska gälla som svensk lag och att bl.a. Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ska få rätt att begära rådgivande yttrande från Europadomstolen. Promemorian har remitterats. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Sverige har under lång tid fått återkommande internationell och nationell kritik för sina häktningstider och restriktionsanvändning vid häktning. Kriminalvården påbörjade under 2021 en kartläggning för att hitta sätt att öka andelen intagna som får två timmar eller mer i isoleringsbrytande insatser, t.ex. genom vistelse med andra intagna, kontakter med anhöriga, personalledda aktiviteter eller besök av frivilligorganisationer. Kartläggningen beräknas bli klar under 2023.

Den 23 augusti överlämnades betänkandet Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen (SOU 2023:40) till regeringen. I uppdraget har bl.a. ingått att ta ställning till om Sverige bör ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomålsmekanism och analysera konsekvenserna av en eventuell ratificering (utg.omr. 9 avsnitt 7).

I juni 2022 beslutade riksdagen om förslagen i propositionerna Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214) och Stärkt rätt till personlig assistans vid egenvård (prop. 2021/22:244). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023 och innebär att rätten till personlig assistans stärks genom att nya bestämmelser förs in i LSS och socialförsäkringsbalken. Regeringens bedömning är att lagändringarna kommer att leda till att ca 2 000 fler får rätt till assistansersättning, varav ca 800 barn.

Stärkt institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna

Den 1 januari 2022 startade Institutet för mänskliga rättigheter sin verksamhet i Lund. Institutet ska bl.a. följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vilka minimikrav som ska gälla för en institution för mänskliga rättigheter följer av de s.k. Parisprinciperna som antogs av FN:s generalförsamling den 20 december 1993 (A/RES/48/134). Av Parisprinciperna

s. 94 11.8.1 Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

framgår bland annat att en institution ska ha ett så brett uppdrag som möjligt, uppdraget ska vara tydligt formulerat och slås fast i grundlag eller annan lagstiftning där även institutionens sammansättning och behörighet specificeras.

Institutet lämnade sin årliga rapport den 1 april 2023 i enlighet med lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter (A2023/01145). I årsrapporten 2023 lyfter institutet fram flera samhällsutmaningar som påverkar förutsättningarna för mänskliga rättigheter, internationellt och i Sverige. Nutidens stora utmaningar – som exempelvis klimatkrisen, geopolitiska konflikter, demokratins tillbakagång och tilltagande hot mot den personliga integriteten – påverkar enligt rapporten människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda, även nationellt.

I oktober 2022 beslutade institutets styrelse att skicka in en ansökan om medlemskap i det europeiska nätverket för nationella institut för mänskliga rättigheter (ENNHRI) och kort tid därefter blev institutet medlem. Medlemskapet är ett första steg i arbetet med en ansökan om A-status hos den globala alliansen för nationella institut för mänskliga rättigheter (GANHRI). I april 2023 ansökte institutet om ackreditering, A- status hos GANHRI. Samarbetsorganet GANHRI avgör om en institution tillräckligt väl uppfyller Parisprinciperna för att tilldelas medlemskap och så kallad A-status. Syftet med Parisprinciperna är att skapa förutsättningar för oberoende och effektiva nationella MR-institutioner och därigenom stärka deras ställning nationellt och internationellt. Ansökan kommer att leda till en prövning om institutet lever upp till Parisprinciperna.

Slutsatser om medborgligt utrymme och hbtqi-jämlikhet

Rådet för rättsliga och inrikes frågor antog i mars 2023 rådsslutsatser om det medborgerliga utrymmets roll vad gäller skydd och främjande av de grundläggande rättigheterna i EU. I slutsatserna konstateras att rapporten från EU:s byrå för grundläggande rättigheter om det medborgerliga utrymmet bevisar att civilsamhälles- organisationerna står inför utmaningar och därför har svårt att fullgöra sina viktiga roller när det gäller grundläggande rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen runt om i unionen. Medlemsstaterna uppmanas att skydda och främja en gynnsam miljö för civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare så att de kan bedriva sin verksamhet i linje med unionens värden utan omotiverat statligt ingripande, i enlighet med EU:s och internationella standarder. Vidare uppmanas medlemsstaterna att inrätta eller underlätta inrättandet av nationella människorättsinstitutioner i enlighet med Förenta nationernas Parisprinciper.

Efter förhandlingar i EU:s ministerråd utfärdade det svenska ordförandeskapet i juni 2023 ordförandeskapsslutsatser om hbti-personers säkerhet inom EU. Slutsatserna tar sin utgångspunkt i EU:s strategi för hbtqi-jämlikhet 2020–2025 med fokus på lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Slutsatserna belyser vikten av lika rättigheter för hbti-personer enligt EU-rätten och att mänskliga rättigheter respekteras och upprätthålls. Slutsatserna har ett särskilt fokus på rätten till frihet från våld, trakasserier och diskriminering.

Insatser för att höja kunskapen om mänskliga rättigheter

Uppsala universitet har fortsatt med uppdragsutbildningarna om mänskliga rättigheter för statligt anställda (Ku2017/00254, Ku2017/00961, Ku2021/02357). Sedan juni 2021 har Uppsala universitet även i uppdrag att vända sig till berörd personal i kommuner och regioner med utbildningsinsatserna (Ku2021/01552 [delvis], Ku2021/01558). Sammanlagt har ca 1 570 anställda från statliga myndigheter, kommuner och regioner nåtts av utbildningsinsatserna (A2023/00376). Av Statskontorets rapport Uppföljning av vissa insatser inom området mänskliga

s. 95 11.8.1 Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

rättigheter (A2022/01511) framgår bl.a. att utbildningarna som universitetet tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner erbjuder har störst potential att nå flest medarbetare i offentlig sektor. Dessa utbildningar skapar förutsättningar för samordning och systematik i arbetet med mänskliga rättigheter. Statskontorets uppföljning av vissa insatser inom området mänskliga rättigheter pekar på att det är angeläget att Uppsala universitet i ökad utsträckning utvecklar och anpassar sina utbildningar efter mottagarnas behov och skapar förutsättningar för att nå fler mottagare i offentlig sektor.

Forum för levande historia har i arbetet med att genomföra fortbildningsinsatser om olika former av rasism och likvärdigt bemötande för offentliganställda inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott bl.a. ställt högre krav på närvaro av chefer vid myndighetens fortbildningar. Fortbildnings- insatserna har nått goda resultat utifrån deltagarnas upplevelser av kunskapsinlärning och relevans för sitt arbete. Myndighetens utvärdering av insatserna visar bl.a. att ca 80 procent av deltagarna tror att fortbildningen kommer att leda till ytterligare aktiviteter på arbetsplatsen.

För att öka kunskapen och stärka kompetensen om barnkonventionen i kommuner, regioner och statliga myndigheter pågår sedan 2017 ett särskilt kunskapslyft för barnets rättigheter. Målet är att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen hos de offentliga aktörerna (utg.omr. 9 avsnitt 7).

Myndigheten för delaktighet fick under 2022 i uppdrag att mot bakgrund av de konsekvenser som uppstår för personer med funktionsnedsättning genom Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, erbjuda aktivt stöd i funktionshindersrelaterade frågor till relevanta aktörer såsom Folkhälsomyndigheten, Migrationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens skolverk, länsstyrelserna, samt andra berörda statliga myndigheter, kommuner och regioner. Uppdraget har genomförts i dialog med bland annat funktionshinders- organisationerna samt med Barnombudsmannen. Inom ramen för uppdraget har myndigheten erbjudit stöd till relevanta aktörer genom att samordna ett nationellt nätverk kring migration och funktionsnedsättning. Myndigheten har också tagit fram ett informationsmaterial kring stödinsatser och hjälpmedel samt aktörskartor för att tydliggöra roller och ansvarsområden i mottagningssystemet.

Myndigheten för delaktighet fick 2023 i uppdrag att genomföra kunskapshöjande åtgärder i syfte att öka kunskapen om den period då stora institutioner i statlig och kommunal regi ansågs vara det mest lämpliga sättet att bo och leva för personer med intellektuell funktionsnedsättning, med fokus på att belysa kunskap om vanvård och övergrepp (S2022/04810 [delvis]). Myndigheten ska genomföra uppdraget i dialog med Forum för levande historia och relevanta aktörer inom det civila samhället.

Integrering av mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet

Forum för levande historia har uppdraget att samordna och följa upp den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott och att erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag till skolans personal och andra relevanta yrkesgrupper och har redovisat 2022 års insatser på området (A2023/00576). Myndigheten genomför även en rad olika regeringsuppdrag för att motverka antisemitism, antiziganism och andra former av rasism, vilka ingår i de åtgärdsprogram mot olika former av rasism som regeringen beslutat (se vidare utg.omr. 13, avsnitt 4).

Länsstyrelsen i Dalarna har fortsatt sitt uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter (Ku2017/00707, Ku2017/00255,

s. 96 Regeringens arbete mot rasism och för hbtqi-personers lika rättigheter redovisas under utgiftsområde 13 avsnitt 4. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Ku2021/02357). Under 2022 har myndigheten fortsatt arbetet med att ta fram lägesbilder som används som underlag för att identifiera områden där det finns utmaningar inom mänskliga rättigheter. Det rättighetsbaserade arbetssättet har systematiskt utvecklats inom vissa områden. Samordning med andra närliggande uppdrag har varit en viktig komponent för att få genomslag för arbetet regionalt (A2023/00366). Av Statskontorets rapport Uppföljning av vissa insatser inom området mänskliga rättigheter (A2022/01511) framgår bl.a. att länsstyrelserna har kommit långt i arbetet med att höja sin egen kompetens om mänskliga rättigheter och att utveckla och anpassa sitt arbetssätt. Vidare framgår att länsstyrelserna har goda förutsättningar att överföra sin kompetens och erfarenhet till kommuner och regioner i större utsträckning än vad som sker idag men att länsstyrelserna samtidigt inte har haft tillräckliga resurser för att arbeta med externa insatser mot kommuner och regioner.

Sedan 2017 finns en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter (Ku2017/00256, Ku2017/01466). SKR har fortsatt arbetet för ökad kunskap om mänskliga rättigheter hos förtroendevalda och anställda i kommuner och regioner och för ökad integrering av mänskliga rättigheter i ordinarie processer (Ku2017/00256, Ku2017/01466, Ku2019/02002 [delvis], Ku2021/02357). SKR har bl.a. arbetat med att vidareutveckla och sprida den grundläggande webbutbildningen i mänskliga rättigheter. SKR har även fortsatt följa det lokala arbetet med samhällskontrakt med utgångpunkt i utvecklingsarbetet kring överenskommelser om demokrati, delaktighet, rättigheter och skyldigheter (A2022/01187). Av Statskontorets rapport Uppföljning av vissa insatser inom området mänskliga rättigheter (A2022/01511) framgår att SKR har byggt upp en god kapacitet för att själva fortsätta sitt inslagna arbete inom området.

Regeringens arbete mot rasism och för hbtqi-personers lika rättigheter redovisas under utgiftsområde 13 avsnitt 4.

11.8.3 Ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället och inom näringslivet

Dialog med det civila samhället angående hur Sverige följer internationella konventioner

Inför rapportering till och dialogmöten med internationella granskningsorgan hålls regelmässigt sakråd med civilsamhällesorganisationer. Barnrättsdelegationen är ett forum för dialog mellan regeringen och civilsamhällesorganisationer i Sverige.

Dialogen tar sin utgångspunkt i rekommendationer från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén).

Under 2022 hölls bl.a. sakråd inför överlämnande av rapporten till FN:s CERD- kommitté. I sakråden tas bl.a. de synpunkter och rekommendationer upp som Sverige fått från internationella granskningsorgan och de insatser som vidtagits med anledning av dessa.

I 2023 års högnivåmöte i Commission on the Status of Women (CSW67), även kallat FN:s kvinnokommission, ingick företrädare från åtta civilsamhällesorganisationer i den svenska delegationen.

Uppföljning av insatser inom ramen för hållbart företagande, företag och mänskliga rättigheter

Genomförandet av handlingsplanen för företagande och mänskliga rättigheter har fortsatt med informations- och kompetenshöjande insatser, bl.a. genom möten och aktiviteter med representanter för näringslivsorganisationer, företag och civilsamhället

s. 97 11.9 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

liksom svenska ambassader. Under 2022 och 2023 har bl.a. åtgärder vidtagits för att stärka den svenska nationella kontaktpunkten (NKP) för OECD:s riktlinjer för multinationella företag i enlighet med rekommendationer från OECD:s arbetsgrupp för ansvarsfullt företagande genom en frivillig granskning av NKP i december 2021. Sida har under 2022 bidragit till måluppfyllelsen och genomförandet i utvecklingssamarbetet, t.ex. genom att utöka en global insats kring mänskliga rättigheter i globala leverantörsled som ger särskilt stöd till Kenya och hjälper landet att implementera FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Ett projektbidrag har även getts till SHIFT för att belysa hur EU-kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD), genom hantering av risker avseende mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor kan bidra till en hållbar utveckling i inköps- och produktionsländer.

11.9 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Institutet för mänskliga rättigheter bidrar till det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter bl.a. genom att institutet utifrån ett helhetsperspektiv kan följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas.

Regeringen bedömer att institutet har en central roll för att uppfylla målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Insatser som har vidtagits inom ramen för strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter och insatser inom andra politikområden har bidragit till att uppfylla målet bl.a. genom ökade kunskaper om mänskliga rättigheter och fortsatt integrering av ett rättighetsbaserat arbetssätt inom offentlig verksamhet.

Samtidigt visar olika rapporter och granskningar från både internationella och nationella granskningsorgan att det krävs kontinuerligt arbete för att nå målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Det gäller bl.a. att säkerställa att lagstiftning och andra insatser är förenliga med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. De rapporter som tas fram inom ramen för kompetenshöjande insatser och insatser som syftar till att integrera mänskliga rättigheter i den offentliga verksamheten pekar på kontinuerligt behov av kompetenshöjande insatser om de mänskliga rättigheterna hos anställda i staten, kommuner och regioner.

Utifrån de redovisningar och rapporter som regeringen har tagit del av är bedömningen att det finns behov av mer sammanhållen styrning av de kunskapshöjande insatserna inom området mänskliga rättigheter. Regeringens sammanfattande bedömning är att de insatser som hittills vidtagits inom ramen för det samordnade och strukturerade arbetet med mänskliga rättigheter inte har varit tillräckliga.

11.10 Den årliga revisionens iakttagelser

Institutet för mänskliga rättigheter har fått en revisionsberättelse med reservation avseende myndighetens årsredovisning för 2022. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen att institutet i årsredovisningen redovisat skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till de vikarierande direktörerna med ett för lågt belopp om 655 000 kronor. Korrekta skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till de vikarierande direktörerna uppgår till totalt 1 775 000 kronor. Riksrevisionen bedömer att redovisade ersättningar och andra förmåner därmed inte är redovisade enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Institutet har i en skrivelse till regeringen redovisat vilka åtgärder

s. 98 11.11 Politikens inriktning Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

myndigheten har vidtagit eller avser att vidta med anledning av reservationen (A2023/00468). Regeringen har följt upp frågan vid den årliga myndighetsdialogen.

11.11 Politikens inriktning

En oroande utveckling globalt i fråga om respekten för mänskliga rättigheter har ytterligare aktualiserat behovet av robusta strukturer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Sverige är och ska fortsatt vara en förebild när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna. I rådsslutsatserna om tillämpningen av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna - det medborgerliga utrymmets roll vad gäller skydd och främjande av de grundläggande rättigheterna i EU - uppmanas medlemsstaterna att skydda och främja en gynnsam miljö för civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare. Institutet för mänskliga rättigheter spelar en central roll i arbetet genom att utifrån ett helhetsperspektiv följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige.

I syfte att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:62) behöver det systematiska, strukturerade och långsiktiga arbetet på nationell nivå fortsätta. Arbetet ska även fortsättningsvis, med utgångspunkt i strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29), genomsyra olika politikområden. De åtgärder som vidtas ska bl.a. bidra till att svensk lagstiftning utformas i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Insatserna innebär vidare ett samordnat och systematiskt arbete för mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet och kunskapshöjande insatser riktade mot statligt och kommunalt anställda. I det fortsatta arbetet kommer Statskontorets rapport Uppföljning av vissa insatser inom området mänskliga rättigheter (2022:13) att beaktas.

11.12 Budgetförslag

11.12.1 6:1 Allmänna val och demokrati

Tabell 11.3 Anslagsutveckling 6:1 Allmänna val och demokrati

Tusental kronor

2022

Utfall

690 784

Anslagssparande

14 357

2023

Anslag

152 740 1

Utgiftsprognos

154 679

2024

Förslag

664 640

2025

Beräknat

134 640

2026

Beräknat

129 840

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för val, åtgärder för att främja, förankra och försvara demokratin samt åtgärder för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Anslaget får användas för administrationskostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

s. 99 Skälen för regeringens förslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 11.4 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 6:1 Allmänna val och demokrati

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

149 840

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

514 800

-15 200

-30 000

varav BP24

510 000

36 000

– Genomförande av val till Europaparlamentet

454 000

– Valdeltagarinsatser

20 000

– Hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser

6 000

– Statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund

30 000

Överföring till/från andra anslag

10 000

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

664 640

134 640

129 840

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 454 000 000 kronor för 2024 för kostnader för genomförande av valet till Europaparlamentet. Av dessa medel avser 52 000 000 kronor länsstyrelsernas kostnader och 270 000 000 kronor avser kommunernas kostnader för Europaparlamentsvalet. Vidare ökas anslaget med 20 000 000 kronor för valdeltagarinsatser i syfte att främja valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2024. Anslaget ökas med 6 000 000 kronor årligen för 2024–2026 för hågkomstresor till Förintelsen minnesplatser. Anslaget ökas även med 30 000 000 kronor fr.o.m. 2024 för statsbidrag till säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund.

Regeringen föreslår att 664 640 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 134 640 000 kronor respektive 129 840 000 kronor.

11.12.2 6:2 Justitiekanslern

Tabell 11.5 Anslagsutveckling 6:2 Justitiekanslern

Tusental kronor

2022

Utfall

66 746

Anslagssparande

11 273

2023

Anslag

80 863 1

Utgiftsprognos

78 725

2024

Förslag

86 572

2025

Beräknat

89 775 2

2026

Beräknat

66 767 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 86 572 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 62 828 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Justitiekanslerns förvaltningsutgifter.

s. 100 Skälen för regeringens förslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 11.6 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 6:2 Justitiekanslern

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

80 863

Pris- och löneomräkning 2

2 616

5 705

7 850

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

3 093

3 207

-21 946

varav BP24 3

3 093

– Förstärkning av Justitiekanslern

3 200

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision

-107

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

86 572

89 775

66 767

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att stärka Justitiekanslerns kapacitet att möta den ökade komplexiteten och omfattningen i de rättegångar där Justitiekanslern företräder staten ökas anslaget med 3 200 000 kronor fr.o.m. 2024. Anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med 4 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

Till följd av avskaffad avgift för årlig revision minskas anslaget med 107 000 kronor fr.o.m. 2024.

Regeringen föreslår att 86 572 000 kronor anvisas under anslaget 6:2 Justitiekanslern för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 89 775 000 kronor respektive

66 767 000 kronor.

11.12.3 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

Tabell 11.7 Anslagsutveckling 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

Tusental kronor

2022

Utfall

134 429

Anslagssparande

-5 984

2023

Anslag

172 794 1

Utgiftsprognos

165 526

2024

Förslag

180 976

2025

Beräknat

185 350 2

2026

Beräknat

189 732 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 179 523 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 179 523 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Integritetsskyddsmyndighetens förvaltningsutgifter.

100

s. 101 11.12.4 6:4 Valmyndigheten Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 11.8 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 6:3

Integritetsskyddsmyndigheten

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

172 794

Pris- och löneomräkning 2

4 810

10 575

14 910

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

3 372

1 981

2 028

varav BP24 3

-828

– Tillstånd och tillsyn över inkassolagen

-600

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision

-228

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

180 976

185 350

189 732

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Från och med den 1 januari 2024 kommer Finansinspektionen överta Integritetsskyddsmyndighetens uppgifter avseende tillstånds- och tillsynsansvaret över inkassolagen. Anslaget minskas därför med 600 000 kronor fr.o.m. 2024. Anslaget 1:11 Finansinspektionen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ökas med motsvarande belopp.

Till följd av avskaffad avgift för årlig revision minskas anslaget med 228 000 kronor fr.o.m. 2024.

Regeringen föreslår att 180 976 000 kronor anvisas under anslaget

6:3 Integritetsskyddsmyndigheten för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 185 350 000 kronor respektive 189 732 000 kronor.

11.12.4 6:4 Valmyndigheten

Tabell 11.9 Anslagsutveckling 6:4 Valmyndigheten

Tusental kronor

2022

Utfall

36 504

Anslagssparande

1 118

2023

Anslag

60 164 1

Utgiftsprognos

60 802

2024

Förslag

61 405

2025

Beräknat

62 849 2

2026

Beräknat

64 194 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 61 404 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 61 404 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Valmyndighetens verksamhet.

101

s. 102 Skälen för regeringens förslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 11.10 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 6:4 Valmyndigheten

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

60 164

Pris- och löneomräkning 2

1 241

2 685

4 030

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

61 405

62 849

64 194

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 61 405 000 kronor anvisas under anslaget 6:4 Valmyndigheten för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 62 849 000 kronor respektive 64 194 000 kronor.

11.12.5 6:5 Stöd till politiska partier

Tabell 11.11 Anslagsutveckling 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor

2022

Utfall

167 819

Anslagssparande

1 381

2023

Anslag

169 200 1

Utgiftsprognos

169 200

2024

Förslag

169 200

2025

Beräknat

169 200

2026

Beräknat

169 200

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till politiska partier. Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd till politiskt parti som deltagit i val till riksdagen dels som ett partistöd, dels som ett kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som ett mandatbidrag.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 11.12 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

169 200

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

169 200

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

102

s. 103 11.12.6 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Regeringen föreslår att 169 200 000 kronor anvisas under anslaget 6:5 Stöd till politiska partier för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 169 200 000 kronor respektive 169 200 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 169 200 000 kronor 2025.

Skälen för regeringens förslag: När Riksdagsförvaltningen beslutar om bidrag till politiska partier medför det utgifter året efter budgetåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2024 för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

169 200 000 kronor 2025.

Tabell 11.13 Beställningsbemyndigande för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor

Utfall 2022

Prognos 2023

Förslag 2024

Beräknat 2025

Ingående åtaganden

125 966

125 557

169 200

Nya åtaganden

125 557

169 200

Infriade åtaganden

-125 966

-125 557

-169 200

Utestående åtaganden

125 557

169 200

Beslutat/föreslaget

bemyndigande

169 200

11.12.6 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

Tabell 11.14 Anslagsutveckling 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

Tusentals kronor

2022

Utfall

26 591

Anslagssparande

23 409

2023

Anslag

50 518 1

Utgiftsprognos

47 564

2024

Förslag

51 795

2025

Beräknat

54 463 2

2026

Beräknat

56 005 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 51 795 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 51 794 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Institutet för mänskliga rättigheters förvaltningsutgifter.

103

s. 104 Skälen för regeringens förslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 11.15 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

50 518

Pris- och löneomräkning 2

2 147

4 860

6 428

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

-870

-915

-941

varav BP24 3

-870

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision

-343

– Generell besparing i statsförvaltningen

-527

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

51 795

54 463

56 005

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 527 000 kronor för 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).

Regeringen föreslår att 51 795 000 kronor anvisas under anslaget 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till

54 463 000 kronor respektive 56 005 000 kronor.

104

s. 105 12 Nationella minoriteter Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

12 Nationella minoriteter

12.1 Mål för området

Målet för politikområdet är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83). De nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Målet ska följas upp inom följande delområden (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272):

– diskriminering och utsatthet

– inflytande och delaktighet

– språk och kulturell identitet.

Regeringens mål för strategin för romsk inkludering är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha lika möjligheter i livet som den som är icke-rom.

12.2 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom området nationella minoriteter utgår från följande indikatorer och bedömningsgrunder:

– kommuner och regioner som antagit mål och riktlinjer

– informations- och kunskapshöjande insatser

– arbete mot diskriminering och utsatthet

– andelen kommuner som uppger att nationella minoriteter haft inflytande över beslut

– språk- och kulturaktiviteter för och av de nationella minoriteterna

– elever som deltar i modersmålsundervisning

– antalet utbildningar som anordnats i minoritetsspråk eller om minoriteters kultur

– andelen kommuner som uppger att de tillhandahåller äldreomsorg på minoritetsspråk.

Resultatredovisningens struktur har ändrats för att tydligare visa utvecklingen på området i förhållande till de riksdagsbundna målen.

12.3 Resultatredovisning

12.3.1 Övergripande arbete inom politikområdet

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har i uppgift att följa upp lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) och publicerar årligen en rapport om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Av årets rapport, Minoritetspolitikens utveckling år 2022 (Ku2023/00485), som fortsättningsvis benämns Uppföljningsrapport 2022, framgår att myndigheterna under 2022–2024 särskilt fokuserar på tre utvecklingsprojekt: att främja inflytande och

105

s. 106 12.3.2 Diskriminering och utsatthet Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

delaktighet på kommunal, regional och statlig nivå, att ta fram ett kunskaps- och metodstöd riktat till kommuner och regioner kring arbete med diskriminering och utsatthet samt att stödja länsstyrelserna i landet.

Alla kommuner och regioner i landet är sedan 2019 enligt minoritetslagen skyldiga att anta mål och riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Jämfört med föregående år uppger en större andel av de svarande kommunerna och regionerna att de antagit sådana år 2022.

Diagram 12.1 Antal kommuner och regioner som antagit mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete 2022

Antal

2019

2020

2021

2022

Förvaltningsområde

Inte förvaltningsområde

Källa: Uppföljningsrapport 2022, Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget.

Informations- och kunskapshöjande insatser stärker medvetenheten om de nationella minoriteternas rättigheter

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget arbetar med en webbutbildning om minoritetslagen för att höja kunskapen om minoriteters rättigheter och minoritetsspråken. Utbildningen riktar sig till anställda i offentlig sektor. Under 2022 har drygt 400 personer, företrädelsevis kommunanställda, genomfört utbildningen.

12.3.2 Diskriminering och utsatthet

Personer som tillhör de nationella minoriteterna utsätts för såväl diskriminering som rasism och hatbrott. Av Uppföljningsrapport 2022 framgår även att mörkertalet kring diskriminering av personer som tillhör nationella minoriteter är stort. I regeringens samråd med företrädare för de nationella minoriteterna och i rapporter från myndigheter framkommer att flera minoritetsgrupper upplever en ökad utsatthet (Ku2022/01798). Utsatthet riskerar i förlängningen att leda till att personer som tillhör en minoritet inte vågar vara öppna med sin identitet eller prata sitt språk.

Regeringen har under 2023 tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för samverkan om förutsättningarna för den judiska minoriteten i Sverige. Arbetsgruppen ska samverka och föra dialog om frågor som rör trygghet och säkerhet och om förebyggande åtgärder samt insatser mot antisemitism och som stärker förutsättningarna för judiskt liv i Sverige. Gruppen har haft ett första möte under juni 2023 där säkerhetsfrågor diskuterades.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har analyserat förekomsten av diskriminering som har samband med flera diskrimineringsgrunder. DO konstaterar att kvinnor som

106

s. 107 12.3.3 Inflytande och delaktighet Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

tillhör en nationell minoritet kan vara extra utsatta när de bär synliga attribut, såsom romsk dräkt (En analys av diskriminering som har samband med flera diskriminerings- grunder, A2023/00371). Av Barnombudsmannens rapport om barns upplevelser av inflytande i minoritetspolitiken framgår att det finns judiska, romska och samiska barn som upplever att de utsätts för olika uttryck för rasism, vilket påverkar deras vilja att identifiera sig som nationell minoritet (Barns och ungas erfarenheter av delaktighet och inflytande i genomförandet av minoritetspolitiken, Ku2023/00328).

12.3.3 Inflytande och delaktighet

Av uppföljningsrapport 2022 framgår att möjligheterna till inflytande för de flesta minoritetsgrupperna har ökat på både kort och lång sikt. Andelen kommuner och regioner som uppger att minoriteterna påverkat beslut och inriktning har dock minskat inom flera sektorer. Särskilt tydligt är detta utanför förvaltningsområde där bara enstaka procent av de svarande uppger att inflytandet haft påverkan på beslut. På flera områden är det en betydande minskning sedan 2019.

Diagram 12.2 Andelen kommuner och regioner som uppger att minoriteters inflytande haft påverkan på beslut och inriktning 2022

Andel av svarande kommuner

100

Kultur och språk

Förskola

Skola

Äldreomsorg

Hälso- och

sjukvård

Förvaltningsområde

Inte förvaltningsområde

Källa: Uppföljningsrapport 2022, Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget.

Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har under 2022 haft särskilda uppdrag att undersöka och främja barns och ungas inflytande i minoritetspolitiken. Enligt Barnombudsmannen är bristen på kunskap om vilka rättigheter ett barn som tillhör en nationell minoritet har ett hinder för inflytande och delaktighet (Barns och ungas erfarenheter av delaktighet och inflytande i genomförandet av minoritetspolitiken, Ku2023/00328). MUCF har tagit fram och spridit ett vägledande material till förvaltningsmyndigheter om samråd med barn och unga (Vägledning för att ge barn och unga från nationella minoriteter inflytande Ku2022/00457). MUCF har även genomfört insatser för att stödja de nationella minoriteternas ungdomsförbund. Myndigheten bedömer att insatserna har bidragit till ett ökat engagemang bland och inflytande för de nationella minoriteternas ungdomsförbund (Ku2021/01889, Ku2021/02377 (delvis)).

12.3.4 Språk och kulturell identitet

Insatserna för att stärka minoritetsspråken och kultur för och av nationella minoriteter har ökat under året. Under 2022 har Institutet för språk och folkminnen utvecklat fyra nya språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. Språkcentrum har

107

s. 108 12.3.3 Inflytande och delaktighet Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

bidragit till kunskapsspridning om språken. Sametinget har under 2022 utvidgat Samiskt språkcentrums verksamhet till Kiruna och Jokkmokk. Under 2022 betalades totalt 13 miljoner kronor ut för revitalisering av minoritetsspråken, vilket är en ökning från 5,7 miljoner kronor 2021. Folkbildningsrådet har också fördelat bidrag som syftar till att stärka de nationella minoritetsspråken, bl.a. till projekt för språkutbildning och kulturutövning (Ku2023/00503, utg.omr. 17, avsnitt 17).

Utvecklingen på utbildningsområdet är positiv

Antalet elever som får modersmålsundervisning i något minoritetsspråk har totalt sett ökat under det senaste läsåret och uppgick för läsåret 2021/22 till 6 001 elever. Även andelen elever som deltar i undervisningen i förhållande till hur många som är berättigade till modersmålsundervisning har ökat det senaste läsåret. Andelen berättigade elever som läser minoritetsspråk är dock fortsatt ungefär 10 procent- enheter lägre än motsvarande elever som läser andra modersmål. Det förklaras enligt Skolverket bl.a. av lärarbrist och att informationen från huvudmännen brister.

Diagram 12.3 Antal elever som deltar i modersmålsundervisning på minoritetsspråk samt andelen av berättigade elever som deltar i undervisning i minoritetsspråk i förhållande till andra modersmål

Antal elever Andel av berättigade elever som deltar i undervisning

5 000

100

4 500

4 000

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

2018/19

2019/20

2020/21

2021/22

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani chib

Samiska

Minoritetsspråk

Andra modersmål

Källa: Uppföljningsrapport 2022, Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget samt Skolverket.

Antalet svarande kommuner som uppger att de erbjuder modersmålsundervisning i grundskola och gymnasieskola motsvarar förra året. Fler kommuner som ingår i ett förvaltningsområde uppger att de erbjuder modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk. Antalet kommuner som uppger att de erbjuder modersmålsstöd i förskola och förskoleklass har ökat något sedan förra året.

Antalet högskoleutbildningar med koppling till minoritetsspråken eller minoriteter varierar över terminerna. Kursutbudet höstterminen 2022 var högre än föregående år. Vanligast förekommande är utbildningar i finska eller finsk kultur, jiddisch eller judaistik och samiska eller samisk kultur. Varje termin antas ungefär 1 000 studenter till någon av utbildningarna.

108

s. 109 12.3.5 Romsk inkludering Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Diagram 12.4 Antal utbildningar som anordnats i minoritetsspråk eller om minoriteters kultur

Antal

120

100

HT2020

VT2021

HT2021

VT2022

HT2022

Finska, finsk kultur

Jiddisch, judaistik

Meänkieli

Romska, romsk kultur

Samiska, samisk kultur

Nationella minoriteter

Källa: Universitets- och högskolerådet.

Bestämmelser om äldreomsorgen har fått begränsat genomslag

Knappt en tredjedel av landets kommuner erbjuder äldreomsorg där hela eller en väsentlig del av servicen ges av personal som behärskar något av de nationella minoritetsspråken (Situationen för nationella minoriteter inom den kommunala äldreomsorgen 2021, Socialstyrelsen). Inom kommuner i förvaltningsområde är andelen högre, viket beror på att kommunernas skyldighet att erbjuda sådan äldreomsorg är mer långtgående.

När det gäller insatser för att äldre ska kunna upprätthålla sin kulturella identitet inom äldreomsorgen visar Socialstyrelsens undersökning från 2021 att det fortfarande är mycket få kommuner som lever upp till minoritetslagens bestämmelser. Inom förvaltningsområden är det endast 15 procent av kommunerna som erbjuder några sådana möjligheter och utanför förvaltningsområden är siffran 3 procent. En bidragande orsak kan vara att denna skyldighet för kommunerna infördes i minoritetslagen 2019 och därför inte ännu fått fullt genomslag i kommunerna. Socialstyrelsens kartläggning har lett till en ökad medvetenhet bland kommuner.

12.3.5 Romsk inkludering

Antalet insatser för romsk inkludering på statlig nivå har ökat under 2022. Under 2022 har Statens skolverk och Socialstyrelsen inlett ett arbete med att ta fram en ny utbildning för brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens som ska kunna arbeta i bl.a. förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Sju organisationer har beviljats ett nytt statsbidrag för att arbeta med hälsofrämjande åtgärder riktade till romer. Arbetsförmedlingen har under 2022 bl.a. tillämpat nya samrådsrutiner och publicerat fyra olika webbprogram på romani chib på myndighetens webbplats. I april 2023 öppnade det första romska biblioteket i Sverige. Det syftar till att stödja landets bibliotek är en del av Kungl. bibliotekets arbete med resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken (se utg.omr. 17, avsnitt 6).

Under 2022 har 13 kommuner tilldelats statsbidrag, bl.a. för kunskapshöjande insatser och för att anställa brobyggare. Sammantaget har dessa kommuner ungefär 3 miljoner invånare.

109

s. 110 12.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

12.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

De sammantagna insatserna under året har bidragit till att uppfylla målet för politikområdet och utvecklingen går i rätt riktning. Särskilt tydligt har förutsättningarna för måluppfyllelse avseende minoritetsspråkens bevarande ökat till följd av språkcentrumens verksamhet och de andra insatser som vidtagits av ett flertal myndigheter. Diskriminering och utsatthet är ett område som är komplext och svårt att mäta, delvis på grund av att det inte förs statistik utifrån minoritetstillhörighet. Det är dock oroande att personer från flera minoriteter upplever en ökad utsatthet eftersom det kan gå ut över viljan att vara öppen med sin identitet. Minoriteternas möjligheter till inflytande har fortsatt att öka men färre kommuner och regioner uppger att minoriteters inflytande har haft påverkan på beslut jämfört med 2019.

Gällande strategin för romsk inkludering är genomslaget fortfarande lågt på lokal, regional och nationell nivå. Statsbidraget till kommuner bedöms ha bidragit till att skapa bättre förutsättningar för måluppfyllelsen.

12.5 Politikens inriktning

Kunskapen om de nationella minoriteterna behöver stärkas och regeringen följer de kunskapshöjande insatser som pågår vid flera statliga myndigheter. Regeringen följer också arbetet i Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (dir. 2020:29) samt Sanningskommissionen för det samiska folket (dir.

2021:103).

Det allmänna har ett särskilt ansvar för att främja de nationella minoritetsspråken och arbetet involverar många aktörer. Regeringen fortsätter arbetet med att främja och bevara de nationella minoritetsspråken.

Varje person som tillhör en nationell minoritet i Sverige ska kunna vara öppen med sin identitet. Regeringen bedömer att förutsättningarna för att leva ett judiskt liv i Sverige behöver stärkas. Regeringens arbetsgrupp Samling för judiskt liv kommer att fortsätta samverka och föra dialog om frågor som rör trygghet och säkerhet, förebyggande åtgärder och insatser mot antisemitism samt förutsättningarna för judiskt liv i Sverige. I arbetsgruppen ingår bl.a. representanter från den judiska minoriteten. Regeringen följer också arbetet i utredningen om en nationell strategi för judiskt liv i Sverige (dir. 2022:78).

Strategin för romsk inkludering har nått halvvägs och arbete kvarstår för att nå målet, inte minst efter covid-19-pandemin. Regeringen fortsätter arbetet med att förverkliga strategin.

110

s. 111 12.6 Budgetförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

12.6 Budgetförslag

12.6.1 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Tabell 12.1 Anslagsutveckling 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Tusental kronor

2022

Utfall

178 765

Anslagssparande

29 006

2023

Anslag

207 771 1

Utgiftsprognos

206 173

2024

Förslag

207 771

2025

Beräknat

117 771

2026

Beräknat

117 771

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för de nationella minoriteterna enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen), språklagen (2009:600) samt Sveriges internationella åtaganden inom området. Anslaget får även användas för Länsstyrelsen i Stockholms läns och Sametingets utgifter för det nationella samordningsansvaret för minoritetspolitiken samt för uppföljning enligt minoritetslagen. Därutöver får anslaget användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och landsting inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska samt för utgifter för statsbidrag för verksamhet som främjar regeringens minoritetspolitik.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 12.2 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

207 771

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

-90 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

207 771

117 771

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 207 771 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 117 771 000 kronor respektive 117 771 000 kronor.

111

s. 112 12.6.2 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

12.6.2 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer

Tabell 12.3 Anslagsutveckling 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer

Tusental kronor

2022

Utfall

15 320

Anslagssparande

180

2023

Anslag

20 000 1

Utgiftsprognos

19 847

2024

Förslag

20 000

2025

Beräknat

9 500

2026

Beräknat

9 500

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utvecklingsarbete och samordning för att främja den nationella minoriteten romers rättigheter och livsvillkor. Anslaget får även användas för utgifter för utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för den nationella minoriteten romer samt för statsbidrag för att främja romsk inkludering.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 12.4 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

20 000

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

-10 500

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

20 000

9 500

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 20 000 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 9 500 000 kronor respektive 9 500 000 kronor.

112

s. 113 13 Medier Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

13 Medier

13.1 Budgetförslag

13.1.1 8:1 Mediestöd

Tabell 13.1 Anslagsutveckling 8:1 Mediestöd

Tusental kronor

2022

Utfall

1 081 327

Anslagssparande

5 588

2023

Anslag

1 010 519 1

Utgiftsprognos

1 002 741

2024

Förslag

1 017 119

2025

Beräknat

991 119

2026

Beräknat

977 119

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till presstöd och mediestöd.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 13.2 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 8:1 Mediestöd

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

1 010 519

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

6 600

-19 400

-33 400

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

1 017 119

991 119

977 119

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget minskas med 43 400 000 kronor för 2024 på grund av ett tidigare tillskott för att möjliggöra en fortsatt spridning av tryckta nyhetstidningar i områden där tidningsdistributionen påverkats av varannandagsutdelning av post. Anslaget beräknas av samma anledning minskas med 69 400 000 kronor för 2025 och 133 400 000 kronor fr.o.m. 2026.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär även att anslaget ökas med 50 000 000 kronor för 2024 vid införandet av ett nytt system för mediestöd. Vidare beräknas anslaget ökas med 50 000 000 kronor för 2025, 100 000 000 kronor för 2026, 150 000 000 kronor för 2027, 100 000 000 kronor för 2028 och

50 000 000 kronor fr.o.m. 2029 för samma ändamål.

Regeringen föreslår att 1 017 119 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Mediestöd för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 991 119 000 kronor respektive

977 119 000 kronor.

113

s. 114 13.1.2 8:2 Mediemyndigheten Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

13.1.2 8:2 Mediemyndigheten

Tabell 13.3 Anslagsutveckling 8:2 Mediemyndigheten

Tusental kronor

2022

Utfall

44 020

Anslagssparande

-23

2023

Anslag

48 174 1

Utgiftsprognos

47 780

2024

Förslag

81 577

2025

Beräknat

84 648 2

2026

Beräknat

83 207 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 81 280 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 78 245 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Mediemyndighetens förvaltningsutgifter samt utgifter för avveckling av Statens medieråd.

Ändring av myndighetens namn

Uppgifterna vid Statens medieråd ska inordnas i Myndigheten för press, radio och tv den 1 januari 2024. För att bättre spegla myndighetens utökade uppgifter och ansvarsområde ändras myndighetens namn därför den 1 januari 2024 till Mediemyndigheten.

Tabell 13.4 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 8:2 Mediemyndigheten

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

48 174

Pris- och löneomräkning 2

1 762

3 831

4 929

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

5 590

5 822

2 717

varav BP24 3

890

-110

– Kostnader inordnande av Statens medieråd

1 900

900

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision

-464

– Generell besparing i statsförvaltningen

-546

Överföring till/från andra anslag

26 051

26 822

27 388

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

81 577

84 648

83 207

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med

25 351 000 kronor fr.o.m. 2024 då Statens medieråds uppgifter överförs till och inordnas i Mediemyndigheten (i dag Myndigheten för press, radio och tv). Avvecklingen av Statens medieråd och inordnandet av myndighetens uppgifter i Mediemyndigheten bedöms leda till ett ökat antal anställda vid Mediemyndigheten. Vidare ökas anslaget med 1 900 000 kronor för 2024 och beräknas ökas med

1 900 000 kronor för 2025 och med 900 000 kronor för 2026 avseende kostnader för inordnandet av Statens medieråd i Mediemyndigheten. Anslaget ökas även med

700 000 kronor för 2024 och beräknas ökas med 420 000 kronor fr.o.m. 2025 för att

114

s. 115 83 207 000 kronor. Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

myndigheten fr.o.m. 2025 tar över uppgiften från Patent- och registreringsverket att registrera utgivningsbevis för periodiska skrifter. Anslaget 1:21 Patent- och registreringsverket (utg.omr.24) minskas med motsvarande belopp.

Anslaget minskas med 546 000 kronor för 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 4 700 000 kronor fr.o.m. 2024 för myndighetens ökade kostnader till följd av genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighet för produkter och tjänster.

Regeringen föreslår att 81 577 000 kronor anvisas under anslaget 8:2 Mediemyndigheten för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 84 648 000 kronor respektive

83 207 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 13.5 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Myndigheten för press, radio och tv (Mediemyndigheten fr.o.m. 2024)

Tusental kronor

Ack.

Kostnader

resultat

som ska

Ack.

t.o.m. år

Resultat år

Verksamhetens

täckas

Resultat år

Resultat

Verksamhet

2022

2023

intäkter 2024

2024

utgående år

Verksamhet där intäkterna

inte disponeras

Offentligrättslig verksamhet

varav avgifter för analog

kommersiell radio

(inkomsttitel 2811)

163 248

varav särskild avgift och

viten (inkomsttitel 2712 )

175

Verksamhet där intäkterna

disponeras och redovisas

mot anslag

Offentligrättslig verksamhet

varav avgifter för ansökan

om att sända tv och digital

kommersiell radio

200

-200

varav utgivningsbevis för

webbplatser m.m. 1

-1 896

-120

475

595

-120

-2 136

1 avser 35 procent av kostnaderna, eftersom det ekonomiska målet är 35 procents kostnadstäckning. Ackumulerat resultat är beräknat från år 2014.

Källa: Myndigheten för press, radio och tv:s årsredovisning.

Under hösten 2017 beslutade Myndigheten för press, radio och tv om tre nationella och 35 lokala eller regionala tillstånd att bedriva analog kommersiell radio fr.o.m. den 1 augusti 2018. Tillståndshavarna betalade sammanlagt ca 1 306 000 000 kronor engångsvis i förskott för hela tillståndsperioden (2018–2026). De inkomna avgifterna periodiseras i statsredovisningen med lika stora belopp under tillståndsperioden, ca 163 000 000 kronor årligen.

Myndigheten för press, radio och tv ansvarar för inkassering och eventuell indrivning av särskild avgift enligt radio- och tv-lagen (2010:696). Under 2022 inkasserades sammanlagt 175 000 kronor i särskilda avgifter.

115

s. 116 13.1.3 Lagändringar till följd av namnbyte Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

En utlysning av ytterligare tillstånd att sända digital kommersiell radio har gjorts under våren 2023. Cirka 500 000 kronor beräknas betalas in i ansökningsavgifter för nya tillstånd samt överlåtelser av tillstånd under året.

Myndigheten för press, radio och tv ansvarar för att utfärda utgivningsbevis för webbplatser m.m. Verksamheten är delvis avgiftsfinansierad. Under 2022 betalades 334 000 kronor in i ansökningsavgifter medan kostnaderna var 1 692 000 kronor. Målet att avgifterna ska täcka 35 procent av kostnaderna för verksamheten uppfylldes därmed inte under 2022, då avgifterna täckte ca 20 procent av kostnaderna.

13.1.3 Lagändringar till följd av namnbyte

Regeringens förslag: De lagar där namnen Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv förekommer ändras genom att namnen ersätts med Mediemyndigheten.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024.

Skälen för regeringens förslag: Statens medieråds uppgifter ska den 1 januari 2024 inordnas i Myndigheten för press, radio och tv. För att bättre spegla myndighetens utökade uppgifter och ansvarsområde ändras myndighetens namn därför den 1 januari 2024 till Mediemyndigheten.

De lagar där myndigheterna Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv nämns behöver därför ändras som en följd av namnbytet. Detta innebär ändringar i brottsbalken, lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, radio- och tv-lagen (2010:696), lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt och tullagen (2016:253).

Lagrådet

Ändringarna som föreslås innebär endast att hänvisningar till de gamla namnen på myndigheterna ersätts med hänvisningar till det nya namnet. Föreslagna ändringar, med undantag för ändringen i tullagen, omfattas av Lagrådets granskningsområde.

Förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över lagändringarna.

116

s. 117 13.1.3 Lagändringar till följd av namnbyte Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

14 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU- arbetet

14.1 Omfattning

Delområdet omfattar myndigheten Svenska institutet för europapolitiska studiers (Sieps) verksamhet samt informations- och kommunikationsinsatser som gäller samarbetet inom EU.

Tabell 14.1 Utgiftsutveckling inom Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet

Miljoner kronor

Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat

2022

2023 1

2023

2024

2025

2026

Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i

EU-arbetet

9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier

samt EU-information

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

14.2 Resultatredovisning

14.2.1 Resultat avseende Svenska institutet för europapolitiska studier

Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) ska bl.a. utarbeta forskningsbaserade analyser och annat underlag i frågor om utvecklingen av Europeiska unionen och Sveriges europapolitik och göra dessa tillgängliga för regeringen och övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen i Sverige. Sieps ska även bidra till en allsidig belysning av aktuella europapolitiska frågor och delta i internationellt forskningsutbyte. Myndigheten ska tillhandahålla utbildningar i ämnen som rör EU, som en del av kompetensförsörjningen i offentlig verksamhet. Myndigheten hade 13 årsarbetskrafter under 2022.

Analyser och spridning

Sieps gav under 2022 ut 39 publikationer (39 procent kvinnliga författare, 61 procent manliga författare) och arrangerade 60 öppna seminarier, webbseminarier och poddar (av podcasttalarna var 55 procent kvinnor och 45 procent män). Analysverksamheten fokuserade på kriget i Ukraina och dess konsekvenser, ofta i form av kortanalyser av krigets effekter för EU. Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd under första halvåret av 2023 var också ett dominerande tema. Andra ämnen var EU:s biståndspolitik, euron, den gröna given, tillämpning och utveckling av EU-rätten, EU:s krishantering och gränsbevakningsbyrån Frontex. Antalet nedladdningar av Sieps publikationer ökade och uppspelningen av podcasts mer än fördubblades, vilket sannolikt är ett resultat av att fler poddavsnitt publicerades och att en ny EU- utbildningspodcast lanserades. Sieps genomförde också fler seminarier och webbseminarier än tidigare år. Tillsammans med den ökade produktionen av poddavsnitt och anställningen av ytterligare en redaktör bidrog detta till ökade kostnader för spridning och tillgänglighet. Sieps deltar aktivt i ett internationellt

117

s. 118 14.2.2 Resultat för EU-information Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

forskningsutbyte och under 2022 anlitades 14 forskare verksamma utanför Sveriges gränser som författare av publikationer för Sieps. Flertalet medverkade också vid seminarier arrangerade av Sieps.

EU-relaterad kompetensförsörjning

Under 2022 utbildades 1 936 personer under 57 utbildningstillfällen. Sieps genomförde fler utbildningar och hade fler deltagare än något annat år sedan utbildningsverksamheten startade 2013. Könsfördelningen mellan deltagare var 66 procent kvinnor och 34 procent män och mellan föreläsare 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antal genomförda utbildningstillfällen och deltagare samt visningar av digitala utbildningar via webbplatsen ökade till de högsta nivåerna sedan verksamhetens start. De digitala utbildningarna på webbplatsen visades 9 126 gånger, vilket var en ökning med 60 procent jämfört med föregående år. I början av 2022 inrättade Sieps ett EU-nätverk för nationella myndigheter. Nätverket är en plattform för myndighetspersonal som arbetar med EU-frågor att mötas och diskutera aktuella frågor som rör EU. Under 2022 möttes nätverket fyra gånger och antalet medlemmar ökade från 47 i början av 2022 till 55 i slutet av året.

14.2.2 Resultat för EU-information

Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor

För att öka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige verkade regeringen för att skapa bättre förutsättningar för det civila samhället när det gäller utbildning och information. Arbetet syftade till att stärka delaktigheten i demokratins beslutsprocesser inklusive beslut som fattas på EU-nivå. Sieps genomförde utbildningar för tjänstemän och förtroendevalda på beställning av Regeringskansliet, statliga myndigheter, kommuner och regioner. Syftet med utbildningarna var att ge en god förståelse för EU-samarbetet, EU:s funktion och EU:s institutioner. Sieps lanserade en utbildningspodd inför Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd för att sprida kunskap om ordförandeskapet och myndigheternas roll.

Linnéuniversitetet tillhandahöll genom Medieinstitutet Fojo fortbildningar för yrkesverksamma journalister med fokus på EU-frågor. Under året fortsatte utvecklingen av websidan EU-kollen. EU-kollen redovisade tydliga och kortfattade sammanfattningar av aktuella EU-frågor som ett stöd till journalister. Universitetet fortsatte med utbildningar och distanskurser för journalister. En studieresa till Belgien och Nederländerna om EU-samarbeten inom polis- och rättsväsendet arrangerades för journalister. Inför Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd arrangerades ett seminarium om vad ordförandeskap i rådet innebär och medför.

Universitets- och högskolerådet (UHR) har i uppdrag att erbjuda lärare och skolledare utbildningar om EU. För att öka kunskapen och engagemanget för EU utbildades särskilda skolambassadörer. Under 2022 deltog närmare 120 lärare och skolledare i studieresor till Bryssel. UHR genomförde en nätverkskonferens för skolambassadörer med cirka 160 deltagare. I samband med Europadagen anordnades tävlingar där högstadie- och gymnasieklasser deltog genom att i text och bild redogöra för hur de uppmärksammade Europadagen.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) arbetade i Sverige med EU:s ungdomsdialog där unga inom hela unionen samlades för att prata om EU, t.ex. medverkade 292 deltagare i åtta s.k. demokrativerkstäder. MUCF fortsatte att utveckla webbutbildningen ”Prata EU” med 236 deltagare vilket underlättade spridningen av kunskap om EU till unga i skolan och på fritiden.

118

s. 119 14.3 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Under våren 2022 samrådde regeringen med det civila samhället, arbetsmarknadens parter och andra samhällsaktörer samt på regional och lokal nivå för att stärka dialogen och få kunskap och perspektiv om olika EU-frågor. Samråden skedde bl.a. genom fem s.k. EU-sakråd om den europeiska terminen och konferensen om Europas framtid.

Rekrytering till EU:s institutioner

Universitets- och högskolerådet (UHR) har i uppdrag att informera om möjligheter för arbete och praktik inom EU:s institutioner, byråer och organ. Under 2022 genomförde myndigheten bl.a. annonskampanjer och spelade in filmer med svenskar som är anställda i EU:s institutioner, byråer och organ. UHR startade ett EU-nätverk för karriärvägledare där 85 studie- och karriärvägledare från 27 svenska lärosäten är medlemmar. Av medlemmarna var 75 kvinnor och 9 var män. (För 1 person saknas uppgift om kön). Antalet svenska praktikanter vid EU:s institutioner, byråer och organ ökade från 53 till 69 personer. Könsfördelningen mellan praktikanterna var 51 kvinnor och 16 män. (För 2 personer saknas uppgift om kön.) UHR bistod Regeringskansliet i arbetet med att tillsammans med Europeiska kommissionen ta fram en nationell handlingsplan till stöd för att stärka den svenska närvaron i EU:s institutioner, byråer och organ.

14.3 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

14.3.1 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för Svenska institutet för europapolitiska studier

Analyser och spridning

Regeringen bedömer att Sieps verksamhet håller hög kvalitet och myndigheten har gjort viktiga insatser för att belysa för Sverige betydelsefulla politiska frågeställningar. Det ökade antalet publikationer och Sieps arbete med att sprida information om EU- ordförandeskapet har bidragit till en höjd kunskapsnivå om angelägna EU-frågor. Det är positivt att Sieps fortsätter att utveckla spridningen av och tillgängligheten till myndighetens analyser genom att utnyttja digitala format som poddar och webbseminarier. Arbetet med en ökad tillgänglighet och spridning syns i det positiva resultatet från 2022. Regeringen bedömer att det internationella forskningsutbyte som Sieps deltar i är betydelsefullt och bidrar till att öka förståelsen för de diskussioner om utvecklingen av EU-samarbetet som förs utanför Sveriges gränser.

EU-relaterad kompetensförsörjning

Sieps står för en viktig del av den EU-relaterade kompetensförsörjningen inom den offentliga sektorn. Sieps breda utbud av utbildningar har på ett bra sätt fångat upp det kunskapsbehov som finns på statlig, regional och kommunal nivå. Det är positivt att Sieps genomförde fler utbildningar och hade fler deltagare än något annat år sedan utbildningsverksamhetens start. Sieps nya utbildningspodd inför Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd har bidragit till att öka kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor. Sieps nyinrättade EU-nätverk är ett positivt komplement till kompetensförsörjningen inom den offentliga sektorn.

119

s. 120 14.3.2 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för EU- information Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

14.3.2 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för EU- information

Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor

Regeringen bedömer att de genomförda åtgärderna har bidragit till ökad kunskap om EU bland förtroendevalda och anställda inom kommuner och regioner samt journalister. Sieps utbildningar har stärkt kunskapen om EU-samarbetet bland tjänstemän och förtroendevalda inom kommuner, regioner och myndigheter. Genom det arbete som MUCF bedriver har kunskapen om EU höjts bland unga. Det är positivt att UHR arbetar med att stärka EU-perspektivet i den svenska undervisningen genom att utbilda lärare och skolledare till särskilda skolambassadörer. Regeringen bedömer att de utbildningssatsningar som Linnéuniversitetet erbjuder genom Medieinstitutet Fojo är viktiga för att utbilda journalister i EU-frågor, samt att arbetet med utvecklingen av websidan EU-kollen är betydelsefullt.

Rekrytering till EU:s institutioner

Sverige är fortsatt underrepresenterat i EU:s institutioner, byråer och organ och underskottet väntas öka då flera svenskar kommer att gå i pension under de närmaste åren. En viktig grund för att fler svenska medborgare ska se EU:s institutioner som en intressant arbetsplats är att nå ut med ändamålsenlig information till universitet och högskolor. Det inbegriper information om de ändrade förutsättningar för EU- rekrytering som följer av Europeiska kommissionens ändrade personalpolitik. Det är positivt att UHR har utvecklat spridningen av information om möjligheter till arbete och praktik med hjälp av digitala kanaler och nu når ut till flera intresserade. Det är viktigt att UHR fortsätter att utveckla och effektivisera verksamheten.

14.4 Politikens inriktning

EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Medlemskapet i EU är en förutsättning för hanteringen av gemensamma utmaningar som hoten mot säkerhet och klimat. Det stärker Sveriges röst i omvärlden och bidrar till jobb och ekonomisk utveckling. Den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina påverkar grunderna för EU- samarbetet och innebär en ny dynamik för EU:s utvidgning. Parallellt intensifieras diskussionen om formerna för EU:s framtida organisering, politiska inriktning och finansiering. Inom de närmaste åren står EU inför beslut som starkt kommer att påverka Sveriges utveckling som land och inflytande i EU. Behovet av att tidigt identifiera och analysera frågor som är centrala för denna utveckling samt ge råd om vägval kommer att fortsätta. För att fortsätta vara relevant är det viktigt att nära följa det EU-politiska analysarbete som bedrivs av andra analysinstitut i Europa. Medborgarnas delaktighet i EU-arbetet är också en viktig prioritering. Kunskapen om EU behöver öka och regeringen fäster stor vikt vid att det förs en bred diskussion i samhället, till exempel i skolan och bland förtroendevalda, om hur EU ska utvecklas framöver.

14.4.1 Svenska institutet för europapolitiska studier

Sieps bör fortsatt möta behovet av ökad kunskap inom statsförvaltningen och hos övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen när det gäller frågor på EU:s dagordning och frågor som är viktiga för EU-samarbetets långsiktiga utveckling. Sieps utbildningar ska bland annat rikta sig till förtroendevalda och anställda i kommuner och regioner. Det finns ett ökat behov av att bättre förstå utvecklingen i EU:s närområde och hur EU-samarbetet påverkas både inom enskilda politikområden och när det gäller formerna för EU:s framtida organisering, politiska inriktning och

120

s. 121 14.4.2 Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

finansiering. Detta är angeläget inte minst mot bakgrund av att frågan om en utvidgning av unionen har fått förnyad aktualitet. Sieps har en viktig uppgift i att möta detta analysbehov.

14.4.2 Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor

Det finns behov av fortsatt ökad kunskap så att medborgare kan vara delaktiga i vilka beslut som tas i EU-relaterade frågor. Regeringen prioriterar utbildningen Skolambassadör för EU, som tillhandahålls av Universitets- och högskolerådet. Det är en av de viktiga kunskapshöjande insatser som erbjuds lärare och skolledare. Regeringen vill stärka delaktigheten bland unga i frågor om EU och dess framtid med målsättning att effektivt nå ut till unga. Insatser ska göras för ökad kunskap för målgruppen yrkesverksamma journalister med målsättning att bättre förstå hur och var EU-beslut fattas. Även myndighetsledningar prioriteras som målgrupp. Utbildning som syftar till att stärka myndigheterna i deras roll i EU-arbetet är angeläget.

14.4.3 Rekrytering till EU:s institutioner

Sverige är underrepresenterat i EU:s institutioner särskilt på lägre nivåer och det är en prioritering för regeringen att öka nyrekryteringen av svenska medborgare. Regeringen avser att intensifiera arbetet för att fler svenskar söker till och blir anställda i EU:s institutioner. Unga som är intresserade av att praktisera eller arbeta inom EU:s institutioner är en viktig målgrupp för informationsinsatser. En översyn av regeringens arbete på området genomförs med målsättningen att föreslå effektiva åtgärder som ska bidra till att stärka den svenska representationen i EU:s institutioner, myndigheter och organ.

14.5 Budgetförslag

14.5.1 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

Tabell 14.2 Anslagsutveckling 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

Tusental kronor

2022

Utfall

29 394

Anslagssparande

2 789

2023

Anslag

31 310 1

Utgiftsprognos

31 766

2024

Förslag

31 234

2025

Beräknat

32 830 2

2026

Beräknat

33 755 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 31 227 tkr i 2024 års prisnivå.

3 Motsvarar 31 223 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för Svenska institutet för europapolitiska studier. Anslaget får användas för utbildnings- och kommunikationsinsatser på EU-området. Anslaget får användas för att medfinansiera medel från EU. Vidare får anslaget användas för att främja rekrytering av svenska medborgare till tjänster inom EU:s institutioner, byråer och organ.

121

s. 122 Skälen för regeringens förslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 14.3 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

Tusental kronor

2024

2025

2026

Anvisat 2023 1

31 310

Pris- och löneomräkning 2

1 464

3 129

4 097

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

-1 540

-1 609

-1 652

varav BP24 3

-442

– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision

-125

– Generell besparing i statsförvaltningen

-317

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

31 234

32 830

33 755

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 317 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).

Regeringen föreslår att 31 234 000 kronor anvisas under anslaget 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 32 830 000 kronor respektive 33 755 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Sieps har möjlighet att ta ut avgifter för utbildningsverksamhet som myndigheten bedriver.

Tabell 14.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Ack.

Resultat

Verksam-

Kostnader

Resultat

Ack.

resultat

2023

hetens

som ska

2024

resultat

t.o.m.

intäkter

täckas

utgående

2022

2024

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten

Uppdragsverksamhet

varav utbildningsverksamhet

–

1 500

–

Sieps får ta ut utgifter upp till full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten vid myndigheten samt disponera intäkterna i verksamheten.

122

s. 1 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1 Bilaga

Bilaga 1

Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud

Innehållsförteckning

1 Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud ............................

1.1

Utlandsmyndigheter ..............................................................................................

1.1.1

Beskickningar ...........................................................................................

1.1.2 Delegationer vid internationella organisationer..................................

1.1.3

Karriärkonsulat ........................................................................................

1.2

Stockholmsbaserade sändebud............................................................................

s. 2 1 Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Bilaga Utgiftsområde 1 Bilaga

1 Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud

Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud per den 1 augusti 2023.

1.1 Utlandsmyndigheter

Utlandsmyndigheter är beskickningar, delegationer vid internationella organisationer och karriärkonsulat.

En beskickning benämns ambassad eller legation. En delegation vid en internationell organisation benämns delegation eller representation. Ett karriärkonsulat är ett konsulat som leds av en utsänd tjänsteman. Sidoackrediteringar anges inom parentes.

1.1.1 Beskickningar

– Abu Dhabi (Kuwait, Manama)

– Abuja (Accra, Yaoundé)

– Addis Abeba (Djibouti)

– Alger

– Amman

– Ankara

– Astana

– Athen

– Bagdad

– Baku

– Bamako (Niamey, Nouakchott)

– Bangkok (Yangon, Phnom Penh, Vientiane)

– Beirut

– Belgrad (Podgorica)

– Berlin

– Bern (Vaduz)

– Bogotá D.C. (Caracas, Quito)

– Brasilia

– Budapest (Ljubljana)

– Buenos Aires (Asunción, Montevideo)

– Bukarest

– Canberra (Apia, Funafuti, Nuku`alofa, Suva, Honiara, Port Vila, Södra Tarawa, Yaren, Wellington)

– Chisinau

– Damaskus

– Dar es Salaam (Bujumbura)

– Dhaka

– Doha

– Dublin

– Guatemala (San Salvador, Tegucigalpa, San José, Managua, Panamà)

– Haag

– Hanoi

s. 3 1 Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 1 Bilaga

– Harare (Lilongwe, Port Louis)

– Havanna (Santo Domingo)

– Helsingfors

– Islamabad

– Jakarta (Dili, Port Moresby)

– Jerevan

– Kabul

– Kampala (Bangui, N’Djamena)

– Kairo

– Khartoum (Juba)

– Kiev

– Kigali

– Kinshasa (Brazzaville, Libreville, Malabo)

– Kuala Lumpur

– Köpenhamn

– La Paz

– Lissabon (Bissau, Praia, Sao Tomé)

– London

– Lusaka

– Madrid (Andorra la Vella)

– Manila

– Maputo (Antananarivo, Mbabane)

– Mexico

– Minsk

– Monrovia (Freetown)

– Moskva

– Nairobi (Moroni, Victoria)

– New Delhi (Colombo, Kathmandu, Thimphu, Malé)

– Nicosia

– Oslo

– Ottawa

– Ouagadougou

– Paris (Monaco)

– Peking (Ulan Bator)

– Prag

– Pretoria (Gaborone, Maseru, Windhoek)

– Pristina

– Pyongyang

– Rabat

– Reykjavik

– Riga

– Riyadh (Muscat, Sana'a)

– Rom (San Marino)

– Santiago de Chile (Lima)

– Sarajevo

– Seoul

– Singapore (Bandar Seri Bagawan)

– Skopje

– Tallinn

– Tbilisi

– Teheran

– Tel Aviv

s. 4 1.1.2 Delegationer vid internationella organisationer Kontrollera mot PDF

Prop. 2023/24:1 Bilaga Utgiftsområde 1 Bilaga

– Tirana

– Tokyo (Ngerulmud, Majuro, Palikir)

– Tunis (Tripoli)

– Vilnius

– Warszawa

– Washington

– Wien (Bratislava)

– Zagreb.

1.1.2 Delegationer vid internationella organisationer

– Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen, EU, i Bryssel

– Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna, FN, i New York

– Sveriges ständiga representation vid de internationella organisationerna i Genève

– Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, och Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, i Paris

– Sveriges ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg

– Sveriges ständiga delegation vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, i Wien

– Sveriges delegation vid Nato i Bryssel.

1.1.3 Karriärkonsulat

– Bryssel

– Hongkong

– Istanbul

– Jerusalem

– Mariehamn

– Mumbai

– New York

– S:t Petersburg

– Shanghai.

1.2 Stockholmsbaserade sändebud

Ett Stockholmsbaserat sändebud fullgör uppgifter som Sveriges beskickning i ett visst land:

– SBS Angola

– SBS Belgien och Luxemburg

– SBS Bulgarien

– SBS Centralasien (Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan)

– SBS Eritrea

– SBS Malta och Heliga Stolen

– SBS Karibien (Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Belize, Dominica, Grenada, Guyana, Haiti, Jamaica, St Kitts och Nevis, St Lucia, St Vincent och Grenadinerna, Surinam, Trinidad och Tobago,)

– SBS Västafrika (Benin, Elfenbenskusten, Gambia, Guinea, Senegal, Togo).