Prop. 2024/25:1

Utgiftsområde 21

Energi

1

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Utgiftsområde 21 – Energi

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................
3

2
Utgiftsområde 21 Energi ..................................................................................................
5

2.1
Utgiftsområdets omfattning.................................................................................
5

2.2
Utgiftsutveckling....................................................................................................
5

2.3
Skatteutgifter ..........................................................................................................
6

2.4
Mål för utgiftsområdet..........................................................................................
7

2.4.1
Riksdagsbundna mål ...............................................................................
7

2.4.2
Europeiska unionens mål .......................................................................
8

2.5
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder .........................................
9

2.6
Resultatredovisning .............................................................................................
10

2.6.1
Sveriges energisystem............................................................................
10

2.6.2
Utvecklingen för energipolitikens övergripande mål .......................
11

2.6.3
Mål till 2030 ............................................................................................
21

2.6.4
Mål om fossilfri elproduktion till 2040 ..............................................
23

2.6.5
Forskning ................................................................................................
25

2.7
Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ...................................................
27

2.8
Politikens inriktning ............................................................................................
29

2.9
Budgetförslag........................................................................................................
32

2.9.1
1:1 Statens energimyndighet ................................................................
32

2.9.2
1:2 Insatser för energieffektivisering ..................................................
35

2.9.3
1:3 Energiforskning...............................................................................
36

2.9.4
1:4 Energimarknadsinspektionen........................................................
37

2.9.5
1:5 Energiplanering ...............................................................................
39

2.9.6
1:6 Avgifter till internationella organisationer...................................
41

2.9.7
1:7 Elsäkerhetsverket ............................................................................
42

2.9.8
1:8 Laddinfrastruktur ............................................................................
43

2.9.9
1:9 Biogasstöd ........................................................................................
45

2.9.10
1:10 Energiberedskap............................................................................
46

2.9.11
1:11 Elberedskap ...................................................................................
47

2.10
Övriga förslag.......................................................................................................
49

2.10.1
Kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft................................
49

2.11
Affärsverket svenska kraftnät ............................................................................
50

2.11.1
Ekonomiskt resultat ..............................................................................
50

2.11.2
Investeringar i transmissionsnätet.......................................................
51

2.11.3
Förslag om Svenska kraftnäts verksamhet ........................................
52

2

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen fastställer avgiftsuttaget under 2025 för elberedskapsavgiften till högst 650 000 000 kronor (avsnitt 2.9.11).

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor (avsnitt 2.10.1).

3. Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2025–2027 som en riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (avsnitt 2.11.3).

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 2.11.3).

5. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt tabell 1.1.

6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1
Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1 Statens energimyndighet
585 557

1:2 Insatser för energieffektivisering
415 000

1:3 Energiforskning
1 647 723

1:4 Energimarknadsinspektionen
234 039

1:5 Energiplanering
790 000

1:6 Avgifter till internationella organisationer
33 328

1:7 Elsäkerhetsverket
79 650

1:8 Laddinfrastruktur
930 000

1:9 Biogasstöd

985 000

1:10 Energiberedskap
198 000

1:11 Elberedskap
733 000

Summa anslag inom utgiftsområdet
6 631 297

Tabell 1.2
Beställningsbemyndiganden, Energi

Tusental kronor

Anslag

Beställningsbemyndigande
Tidsperiod

1:3 Energiforskning
4 100 000
2026–2030

1:5 Energiplanering
1 200 000
2026–2030

1:8 Laddinfrastruktur
2 000 000
2026–2030

1:10 Energiberedskap
1 050 000
2026–2029

1:11 Elberedskap
2 000 000
2026–2040

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet
10 350 000

3

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

2 Utgiftsområde 21 Energi

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt elsäkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Elsäkerhetsverket och Oljekrisnämnden.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 21 Energi

Miljoner kronor

Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat

2023
2024 1
2024
2025
2026
2027

1:1 Statens energimyndighet
453
500
501
586
598
615

1:2 Insatser för energieffektivisering
129
418
350
415
27
23

1:3 Energiforskning
1 411
1 448
1 438
1 648
1 528
1 603

1:4 Energimarknadsinspektionen
209
214
216
234
235
241

1:5 Energiplanering

265
247
790
925
1 145

1:6 Avgifter till internationella organisationer
25
25
25
33
33
33

1:7 Elsäkerhetsverket
73
77
78
80
81
81

1:8 Laddinfrastruktur
914
995
973
930
605
1 155

1:9 Biogasstöd
378
933
698
985
1 035
1 085

1:10 Energiberedskap

54
54
198
398
651

1:11 Elberedskap
543
745
731
733
705
854

Äldreanslag

2023 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion
17

2023 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal

och regional nivå m.m.
133

2023 1:12 Gasprisstöd
139

Totalt för utgiftsområde 21 Energi
4 425
5 674
5 310
6 631
6 171
7 486

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

5

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2025–2027 för utgiftsområde 21 Energi

Miljoner kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
5 604
5 604
5 604

Pris- och löneomräkning 2
24
42
58

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
1 003
525
1 824

varav BP25 3
1 074
1 407
3 005

Överföring till/från andra utgiftsområden

Övrigt

Ny utgiftsram
6 631
6 171
7 486

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2025 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 21 Energi

Miljoner kronor

2025

Transfereringar 1
4 227

Verksamhetsutgifter 2
2 390

Investeringar 3
14

Summa utgiftsram
6 631

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2023 samt kända förändringar av anslagens användning.

1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.

2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3 Skatteutgifter

Vid sidan av stöd till företag och hushåll på budgetens utgiftssida finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en enhetlig beskattning s.k. skatteutgifter. Innebörden av en skatteutgift beskrivs i Förslag till statens budget, finansplan m.m., avsnittet om skattefrågor. Den samlade redovisningen finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2023/24:98). I det följande redovisas de skatteutgifter som är att hänföra till utgiftsområde 21 Energi.

Tabell 2.4
Skatteutgifter inom utgiftsområde 21 Energi

Miljoner kronor

2024
2025

Fastighetsskatt på elproduktionsenheter (B26)
-1 250
-1 260

Energiskatt på eldningsolja för uppvärmningsändamål (F10)
220
220

Energiskattebefrielse för biobränsle m.m. för uppvärmning (F11)
4 840
5 060

El som inte beskattas (F12)
-
-

Koldioxidskatt på fossila drivmedel och biodrivmedel inom reduktionsplikten (F20)
3 520
3 560

Koldioxidskatt på biooljor för uppvärmningsändamål (F22)
-
-

Koldioxidskatt för eldningsolja för uppvärmningsändamål (F23)
40
30

Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (G6)
400
400

Skattereduktion för installation av grön teknik (G8)
5 490
5 490

Anm.: Inom parentes anges den beteckning för respektive skatteutgift som används i regeringens skrivelse. Skatteutgifter som inte har beräknats anges med ”-”. Skatteutgifter som upphör eller har upphört anges med ”u”. Negativa belopp innebär att skatteutgiften är en s.k. skattesanktion.

Källa: Regeringens skrivelse 2023/24:98.

6

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

2.4 Mål för utgiftsområdet

2.4.1 Riksdagsbundna mål

Det övergripande målet för energipolitiken är att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Målet bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU och syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Därutöver har riksdagen beslutat om energipolitiska mål till 2030 och 2040:

– År 2030 ska Sverige ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005 (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411).

– Målet inom det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet ökar med 18 terawattimmar (TWh) nya elcertifikat till 2030 (prop. 2016/17:179, bet. 2016/17:NU20, rskr. 2016/17:330).

– Målet för elproduktionens sammansättning år 2040 är 100 procent fossilfri elproduktion (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254).

Riksdagen har den 29 maj 2024 beslutat om nya energipolitiska mål (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201:

– Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen.

– Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.

Resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2025 avser främst resultat som uppnåtts 2023 och görs i förhållande till de mål som då gällde för utgiftsområdet. Resultat för nya mål kommer att redovisas i kommande budgetpropositioner.

Det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet är att bidra till att uppfylla uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål (prop. 2016/17:66,

bet. 2016/17:NU9, rskr. 2016/17:164). Riksdagen har även konkretiserat tre delmål och angett att forskning och innovation på energiområdet ska

– bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, karaktäriserat av att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet,

– utveckla teknik och tjänster som kan kommersialiseras genom svenskt näringsliv och därmed bidra till hållbar tillväxt och energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader, och

– bidra till och dra nytta av internationellt samarbete på energiområdet (prop. 2012/13:21, bet. 2012/13:NU6, rskr. 2012/13:153).

7

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

2.4.2 Europeiska unionens mål

Sveriges energipolitik påverkas i hög utsträckning av EU:s mål och regelverk inom energiområdet. Inom det s.k. 55-procentspaketet har ett flertal av rättsakterna på energiområdet omarbetats under de senaste åren, som bl.a. medfört höjningar av målen för förnybar energi och energieffektivitet till 2030. I de s.k. nationella energi- och klimatplanerna rapporterar medlemsstaterna sina indikativa nationella bidrag till de övergripande EU-målen för förnybar energi och energieffektivisering.

Det bindande målet på EU-nivå för förnybar energi innebär att 42,5 procent av EU:s totala energianvändning senast 2030 ska vara förnybar och att medlemsländerna gemensamt ska sträva efter att uppnå en andel om 45 procent. Varje medlemsstat ska säkerställa att transportsektorn minskar växthusgasutsläppen med minst 14,5 procent till 2030, alternativt att minst 29 procent av energianvändningen inom transportsektorn har förnybart ursprung. I samma sektor ska 5,5 procent av energianvändningen komma från avancerade biobränslen, varav minst 1 procent ska komma från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung. Vidare ska medlemsstaterna sträva efter att höja andelen förnybart både vad gäller energi och insatsvaror i industrin till åtminstone 1,6 procent i genomsnitt under perioden 2021–2030. Dessutom ska 42 procent av vätgasen som används i industrin utgöras av förnybara bränslen av ickebiologiskt ursprung till 2030 och 60 procent till 2035.

Energieffektivitetsmålet på EU-nivå är bindande och uppgår till 11,7 procent minskad slutlig energianvändning 2030 jämfört med ett referensscenario som togs fram 2020. Det finns även ett årligt bindande nationellt energisparkrav som medlemsstaterna ska uppnå, som är att genomsnittligt spara 1,49 procent 2024–2030 med en stegvis höjning år för år. Medlemsstaterna ska säkerställa att den totala energianvändningen hos myndigheter minskar med minst 1,9 procent per år. Medlemsstaterna ska även årligen renovera minst 3 procent av vissa byggnader som ägs av myndigheter.

I syfte att öka investeringarna och binda samman EU:s elsystem har Europeiska rådet 2014 kommit överens om en sammanlänkningsgrad om 15 procent till 2030. Det innebär att varje medlemsstat ska ha motsvarande överföringskapacitet för el till grannländerna i procent av landets installerade elproduktionskapacitet.

8

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

2.5 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen och regeringens bedömning av måluppfyllelsen görs med utgångspunkt i de resultatindikatorer som anges i tabell 2.5 och tabell 2.6 nedan. Regeringen väger också in rapporter och analyser från bl.a. Energimyndigheten och Svenska kraftnät i sin redovisning och bedömning. Redovisningen avser främst 2023, men den officiella statistiken redovisar data från 2022 inom flera områden. För att spegla utvecklingen under 2023 redovisas därför i vissa fall andra tillgängliga data som komplement till den officiella statistiken.

Tabell 2.5 Det övergripande målet beslutat av riksdagen (energipolitikens tre pelare)

Mål
Indikatorer

Försörjningstrygghet
Elflödesbalans

Effektbalans

Antal kunder med elavbrott som överstiger 24 timmar

Konkurrenskraft
Energikostnadens andel av rörliga kostnader i industrin

Elpris

Transportsektorns energikostnader

Fossilgaspris

Ekologisk hållbarhet
Användning av fossila bränslen i förhållande till total energianvändning

Total energianvändning per sektor

Regeringen fortsätter att utveckla resultatredovisningen inom utgiftsområdet med utgångspunkt i de synpunkter som näringsutskottet lämnat i betänkandet 2023/24:NU3 samt den dialog som regeringen har med utskottet. Näringsutskottet har i betänkandet framfört att regeringen bör överväga att komplettera indikatorerna för pelaren ekologisk hållbarhet med ytterligare en indikator om den totala fossila energiförbrukningen. Regeringen noterar detta och avser att återkomma i frågan.

Tabell 2.6 Övriga riksdagsbundna mål

Dessa bidrar även till det övergripande målet

Mål
Indikator

Energieffektiviseringsmål till 2030
Energiintensitet jämfört med basåret 2005

Förnybar elproduktion inom den svensk-norska

Mål inom elcertifikatssystemet till 2030
elcertifikatmarknaden

Fossilfri elproduktion till 2040
Andel fossilfri elproduktion

Mål inom energiforskning
Samfinansiering inom energiforskningen

Antal publikationer och examina inom energiforskningen

Omsättningen i företag som fått stöd för affärsutveckling

Utvecklingen inom energiområdet påverkas inte bara av de statliga insatserna utan även av utvecklingen i omvärlden, vilket gör det svårt att härleda direkta effekter av vissa av insatserna. Exempelvis påverkas uppvärmningsbehovet av temperaturen under året, elproduktionen vid vattenkraftverk påverkas av nederbörd och priset på drivmedel påverkas av tillgången på den globala marknaden. Inom forsknings- och innovationsområdet kan det ofta ta lång tid innan effekter i samhället kan påvisas och det kan därmed vara svårt att knyta dem direkt till en specifik insats. Även åtgärder inom andra politikområden kan påverka utvecklingen inom energiområdet.

9

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

2.6 Resultatredovisning

2.6.1 Sveriges energisystem

Det svenska energisystemet baseras såväl på inhemska energikällor såsom biomassa, strömmande vatten, vind och sol som på import av kärnbränsle, fossila bränslen och biodrivmedel. Sveriges totala energibehov, i form av slutlig energianvändning, har varit förhållandevis oförändrat de senaste 50 åren trots omfattade befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt. Detta visar att energianvändningen har blivit mer effektiv. Däremot har det skett stora förändringar av vilka energislag som används, där framför allt bioenergi och el har ökat samtidigt som oljeanvändningen har minskat.

Diagram 2.1 Total slutlig energianvändning per energislag 1970–2022

TWh

450

400

350

300

250

200

150

100

50

0

1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020

El

Fjärrvärme

Biobränsle

Övriga bränslen

Natur- och stadsgas
Kol och koks

Petroleumprodukter

Anm.: Utrikes flyg inkluderas i posten petroleumprodukter t.o.m. 1989. Kol och koks inkluderar koks- och masugnsgas.

Källa: Energimyndigheten, Energiläget i siffror 2023.

Bioenergi utgör den enskilt största andelen av tillförd energi och används framför allt i pappers- och massaindustrin samt i fjärr- och kraftvärmen. Bioenergin har tillsammans med energiåtervinning av avfall och spillvärme också ersatt merparten av fossila bränslen i fjärr- och kraftvärmeproduktionen. På senare år har mer energieffektiva förbränningsmotorer, en ökande användning av biodrivmedel och en allt snabbare elektrifiering lett till en minskad användning av fossila bränslen.

El står i dag för ca en tredjedel av den slutliga energianvändningen i Sverige och Sveriges elanvändning per capita är bland den högsta i världen. Den största andelen el används inom sektorn bostäder, service m.m. följt av industrisektorn. Den höga andelen fossilfri el i energianvändningen är en viktig förklaring till att Sveriges koldioxidutsläpp räknat per capita varit betydligt lägre än motsvarande utsläpp i jämförbara länder sedan kärnkraften byggdes ut.

Elanvändningen har på årsbasis varit på en relativt jämn nivå under de senaste 30 åren men med den elektrifiering av bl.a. industrier och transporter som har påbörjats kommer elbehovet i Sverige att öka. Myndigheternas analyser visar på att elbehovet kan komma att öka från dagens nivå på omkring 140 TWh till 160–210 TWh 2030 och 200–340 TWh 2045, vilket innebär en ökning med 40–140 procent. Det stora spannet i utfall mellan olika scenarier beror framför allt på vilka antaganden som görs om industrins omställning.

10

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

2.6.2 Utvecklingen för energipolitikens övergripande mål

Försörjningstrygghet

Flödet av energi över Sveriges gränser

Under 2022 exporterade Sverige mer el än vad som importerades, se diagram 2.2 nedan. Den totala nettoexporten 2022 var 33,2 TWh. Detta är den s.k. elflödesbalansen, som är en indikator för att visa nationell produktion av el jämfört med användning sett över tid. Under 2023 var nettoexporten av el lägre och uppgick till 28,5 TWh.

Diagram 2.2 Elflödesbalansen 1990–2023

TWh

35

25

15

5

-5 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023

-15

-25

-35

Import/export TWh

Anm.: Negativt värde anger nettoexport.

Källa: Energimyndigheten, Energiläget i siffror 2023 och Energimyndighetens preliminära årssammanställning av elstatistik för 2023.

Sverige hade 2022 en självförsörjningsgrad för energi på 53 procent som har ökat svagt de senaste åren. Självförsörjningsgraden av el var 124 procent under 2022, vilket innebär att landets produktion översteg konsumtionen med 24 procent sett till hela året. Då Sverige är en del av en integrerad internationell marknad med väl fungerande handel är självförsörjningsgrad inte ett uttömmande mått på försörjningstrygghet. Exempelvis skulle Sveriges nettoexport av el på årsbasis kunna ses som ett mått på hög självförsörjningsgrad. Det kan dock vara missvisande utifrån ett försörjningstrygghetsperspektiv då den svenska marknaden trots det är beroende av import av el under vissa perioder, t.ex. vid höglastperioder under kalla vinterdagar då efterfrågan på el är särskilt stor. Sverige är beroende av import av gas. Sverige importerar all fossilgas som används i landet och ca hälften av den biogas som används.

Sveriges drivmedelsförsörjning är beroende av import

Den svenska användningen av råolja är till 100 procent beroende av import. Under 2022 importerades mest råolja från Norge (63 procent). Andelen råoljeimport från Ryssland uppgick 2021 till 8,2 procent och har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fasats ut genom frivilliga åtgärder och EU:s sanktioner mot Ryssland.

Sverige importerar även biodrivmedel, men den inhemska produktionen har ökat under en längre tid vilket förbättrar försörjningstryggheten. Den pågående elektrifieringen av transportsektorn har samma positiva effekt.

11

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Fortsatt försvagad effektbalans i det svenska elsystemet

Indikatorn effektbalans visar förhållandet mellan installerad effekt och effektbehovet den timme under året med högst elförbrukning, den s.k. topplasttimmen.

Effektbalansen i det svenska elsystemet har försämrats, bl.a. på grund av att ett antal kärnkraftsreaktorer har stängts. Detta har gjort att Sverige blir mer importberoende under höglastsituationer. Historiskt sett har den bedömda tillgängliga elproduktionskapaciteten under topplasttimmen legat nära det bedömda maximala effektbehovet vid en tioårsvinter. Som framgår av diagram 2.3 nedan har effektbalansen varit negativ de senaste åren, dvs. att bedömd tillgänglig elproduktionskapacitet är lägre än det bedömda maximala effektbehovet under en vinter med normala väderförhållanden, en s.k. normalvinter. Även om den installerade elproduktionskapaciteten har ökat så har den bedömda tillgängliga kapaciteten vid topplasttimmen minskat. Detta beror på att olika produktionsslag har olika hög tillgänglighet, dvs. hur stor del av den installerade effekten som väntas kunna producera vid topplasttimmen. Vindkraften har som exempel en lägre bedömd tillgänglighet vid topplasttimmen än andra kraftslag, såsom kärnkraften.

Diagram 2.3 Installerad elproduktionskapacitet och effektbehov i Sverige 2004– 2024

MW

50 000

40 000

30 000

20 000

Installerad elproduktionskapacitet

Bedömt maximalt effektbehov vid tioårsvinter

10 000 Bedömt maximalt effektbehov vid normalvinter Bedömd tillgänglig elproduktionskapacitet Maximalt uppmätt timeffektbehov

0

2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
2018
2020
2022

Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2024 (KN2024/01336)

I slutet av 2023 uppgick den totala installerade elproduktionskapaciteten till drygt 50 gigawatt (GW). Det var en ökning med 3,8 GW från 2022, till följd av ett ökat tillskott av vindkraft och solkraft.

Vintern 2023/24 var förhållandevis normal i Götaland men kall i Svealand och Norrland. Vintern var den kallaste sedan 2013. Topplasttimmen inträffade den 16 januari 2024. Temperaturen vid topplasttimmen var någon mildare än en normalvinter och den svenska elförbrukningen uppgick då till 25,2 gigawattimmar (GWh). Under topplasttimmen nettoimporterade Sverige 2,4 GWh/h. Detta är en minskning sedan året innan då Sverige under topplasttimmen importerade 3,3 GWh/h. Effektreserven försattes i förhöjd beredskap elva gånger och beordrades till att köras på minimieffekt fyra gånger, jämfört med sex respektive tre gånger föregående vintersäsong.

Gasanvändning

Gasanvändningen i Sverige ökade under 2023 med 13,3 procent jämfört med genomsnittet för tidigare år. Användningen ligger dock fortsatt på en lägre nivå, 10,07 TWh, än under 2021 (11,81 TWh). Den främsta orsaken antas vara de höga gaspriser som är en följd av Rysslands agerande i samband med den fullskaliga invasionen av

12

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Ukraina. Rådets förordning (EU) 2022/1369 av den 5 augusti 2022 om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas kan också ha påverkat svenska aktörers agerande. Av gasanvändningen under 2023 var 19,7 procent biogas.

I sydvästra Sverige finns ett transmissionsnät för gas där nästan all gas kommer från inmatningen från Danmark. Under 2023 uppgick tillförseln till ca 6 TWh gas som matades in på transmissionsnätet, varav ca 31 procent var biogas. Införseln av flytande fossilgas sker genom fartygstransport. Under 2023 importerades ca 4 TWh flytande fossilgas. I händelse av avbrott i leveranserna från Danmark kan Sverige försörja de ca 27 000 hushållskunder som är anslutna till transmissionsnätet för gas i 30 dagar under normala vinterförhållanden om övriga kunder, främst industrikunder, som finns anslutna till nätet kopplas bort från leveranser. Hushållskunder står för ungefär

2 procent av den årliga gasanvändningen.

Under våren 2024 togs det danska gasfältet Tyra i drift efter att ha renoverats sedan 2019. När produktionen når full volym blir Danmark självförsörjande på gas och exportör till övriga Europa, vilket även stärker den svenska försörjningstryggheten för gas.

Snabbare tillståndsprocesser för elnät

För att möjliggöra en ökad tillförsel av el behövs ett utbyggt och förstärkt elnät. Regelförändringar har genomförts för att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät (prop. 2023/24:88, bet. 2023/24:NU15, rskr. 2023/24:202. Ändringarna innebär bl.a. tydliggörande om vilka förutsättningar som ska gälla vid valet mellan att anlägga en luftledning eller en mark- eller sjökabel och tydliggörande av vissa av kraven för att få nätkoncession för linje. Ett beslut om nätkoncession för linje kommer också innebära automatiskt undantag från vissa bestämmelser i miljöbalken. Detta kommer i många fall att sänka de administrativa kostnaderna och minska handläggningstiden.

I regleringsbrevet för 2024 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att tillsammans med Lantmäteriet och länsstyrelserna fortsätta utveckla och genomföra metoder och arbetssätt för kortare ledtider vid prövning av nätkoncession.

Svenska kraftnät har vidtagit interna och externa åtgärder för att förkorta ledtiderna inom transmissionsnätsprojekt. Svenska kraftnät bedömer att åtgärderna kan bidra till att ledtiderna framöver kan förkortas från 14,5 till 8,5 år. Svenska kraftnät har under 2023 lämnat in 12 koncessionsansökningar jämfört mot tidigare 1–2 ansökningar årligen.

Energimarknadsinspektionen har fått medel för att förstärka tillståndsverksamheten (anslag 1:4 Energimarknadsinspektionen ). Under 2023 har Energimarknadsinspektionen beslutat i sammanlagt 113 ärenden, varav 84 beslut om ny nätkoncession för linje och 29 beslut om ändring av nätkoncession för linje. Detta är en kraftig ökning jämfört med 2022 då sammanlagt 73 beslut fattades. Handläggningstiderna har ökat något, till i genomsnitt 16,5 månader jämfört med 2022 (15,2 månader), men sjunkit i förhållande till 2021 (18 månader). Ändringarna i ellagen om ändring av befintliga nätkoncessioner (prop. 2020/21:188, bet. 2020/21:NU22, rskr. 2020/21:415) har medfört positiva effekter för handläggningstiderna. I ärenden som inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan var handläggningstiden i genomsnitt sex månader kortare.

Avbrott i elnäten

Indikatorn för antalet kunder med elavbrott som överstiger 24 timmar används som ett mått på försörjningstrygghet för kunderna i lokalnäten. Under 2022 drabbades 8 401 lokalnätskunder av minst ett avbrott över 24 timmar, se diagram 2.4 nedan.

13

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Motsvarande antal 2021 var 3 576 kunder. Fallande träd var den vanligaste orsaken till avbrott under 2022.

Under 2022 hade ca 92 procent av kunderna i lokalnäten tre eller färre avbrott. Andelen kunder med fyra eller fler avbrott per år har sedan 2019 haft en nedåtgående trend. Under 2022 hade ca 8 procent av kunderna i lokalnäten fyra eller fler avbrott (7 procent 2021). Kunder som hade tolv eller fler avbrott 2022 (0,3 procent av kunderna) ökade något jämfört med 2021.

Medelavbrottstiden uppgick under året till ca 76 minuter, vilket motsvarar en tillgänglighet på 99,986 procent. Under 2022 hade ca 55 procent av kunderna inte något avbrott alls (53 procent 2021). Energimarknadsinspektionen uppskattar att kundernas direkta kostnader för elavbrotten under 2022 var ca 1,27 miljarder kronor, vilket var ca 6,7 procent lägre än 2021.

Diagram 2.4 Antal kunder med minst ett sammanhängande avbrott längre än 24 timmar under perioden 2007–2022

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Antal kunder

Anm.: Vissa år präglades av stormar; 2007 (Per), 2011 (Dagmar) och 2019 (Alfrida), samt 2013 då ett flertal mindre stormar härjade i landet.

Källa: Energimarknadsinspektionen, Leveranssäkerhet i Sveriges elnät 2022 (Ei R2023:17).

På regionnätsnivå medförde avbrott att 4 173 megawatt (MW) respektive 2 256 megawattimmar (MWh) energi inte kunde levereras under 2022. Det är ovanligt med avbrott över 12 timmar i regionnätet men när de väl inträffar kan de orsaka relativt stor mängd icke levererad energi. Avbrott över 12 timmar stod för ca 8,6 procent av den icke-levererade energin 2022 (0,4 procent 2021). Avbrottsfrekvensen för långa oaviserade avbrott var 2022 det bästa året sedan 2007. Även avbrottstiden för långa oaviserade avbrott var en av de kortaste sedan 2006. Det finns inte något tydligt samband mellan större väderstörningar och leveranssäkerheten i regionnäten, vilket visar sig genom att varken avbrottsfrekvensen eller avbrottstiden avvek nämnvärt under 2007 och 2013 då större väderstörningar inträffade.

I transmissionsnätet var det 110 driftstörningar under 2023 (142 under 2022), varav 9 störningar ledde till avbrott som medförde att 52,5 MW respektive 187,3 MWh energi inte levererades. Det kan jämföras med 13 avbrott och 379,5 MW respektive 249,4 MWh som inte kunde levereras under 2022.

Möjlighet till reservuppvärmning

En indikation på hur väl hushållen kan klara en avbrottssituation är hur många som har en alternativ uppvärmning med fasta bränslen som energikälla. År 2022 hade närmare 800 000 småhus en sådan alternativ värmekälla, vilket motsvarar drygt en

14

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

tredjedel av alla småhus. Det är en liten ökning jämfört med förra året. Under perioden 2010–2016 låg nivåerna på ca 600 000–700 000 småhus. För flerbostadshus som främst använder fjärrvärme finns inte samma möjligheter till alternativ uppvärmning. Fjärrvärmeleveranserna är dock överlag av god kvalitet och långvariga avbrott är ovanliga.

Störningsfri el

Elsäkerhetsverket lanserade under 2023 en ny e-tjänst för att anmäla elanläggningar eller elprodukter som stör andra elanläggningar. Under 2023 har ett 40-tal ärenden anmälts via e-tjänsten. Det är för tidigt att peka ut några trender, men solcellsanläggningar är ett område som utmärker sig.

Varierande nivå av beredskap inom energisektorn

Regeringen gav våren 2023 i uppdrag åt Energimyndigheten att stödja genomförandet av stresstester inom energisektorn i enlighet med rådets rekommendation av den

8 december 2022 om en unionsomfattande samordnad strategi för att stärka den kritiska infrastrukturens motståndskraft (2023/C 20/01). Energimyndigheten konstaterar i sin slutredovisning att möjligheten att analysera resultaten och den totala förmågan inom sektorn är begränsad till följd av en låg svarsfrekvens och en bred spridning av svaren (KN2023/04435). Energimyndigheten bedömer att den låga svarsfrekvensen kan betraktas som ett resultat i sig, vilket indikerar att det i allmänhet råder en omognad inom branschen när det gäller den här typen av frågeställningar.

Svenska kraftnät har som elberedskapsmyndighet i september 2023 beslutat att elproducenter och eldistributörer ska upprätta beredskapsplaner. Senast den

30 september 2024 ska de som omfattas av beslutet ha upprättade och beslutade beredskapsplaner i sina organisationer. Syftet är att aktörerna ska förbereda sina respektive organisationer för att kunna verka vid höjd beredskap. Aktörerna kan också dra nytta av beredskapsplaneringen i sitt övriga beredskapsarbete för att hantera fredstida kriser och upprätthålla kontinuitet i sin verksamhet.

Svenska kraftnät har ersatt aktörer på nationell, regional och lokal nivå för elberedskapsåtgärder (anslag 1:11 Elberedskap ). Under 2023 beslutades bl.a. att Öresundsverket i Malmö ska återställas för att stå i beredskap för ödrift senast 2025. Genom ödriftförmåga kan lokal elproduktion försörja ett geografiskt avgränsat område med el, utan koppling till det omkringliggande elnätet.

Svenska kraftnät har kartlagt och analyserat klimatförändringarnas påverkan på dammsäkerheten (KN2023/03226). Svenska kraftnät har bl.a. tagit fram kunskapsunderlag och rekommendationer i syfte att stödja dammägares hantering av risker som följer av klimatförändringar.

Kompetensbehov för att ställa om energisystemet

Energimyndigheten har identifierat 35 bristyrken som särskilt viktiga för elektrifieringen, bl.a. ingenjörer, forskare, vindkrafttekniker och solcellsmontörer (KN2024/00468). Flera av bristyrkena präglas i dag av hög medelålder och stora könsskillnader med en majoritet av män bland de yrkesaktiva.

Även om andelen kvinnor bland energibolagens anställda har ökat något, från 30 procent 2021 till 32 procent 2022, är det fortsatt en lägre nivå jämfört med näringslivet (37 procent kvinnor 2022). Andelen kvinnor bland verkställande direktörer i energibolagen uppgår till 18 procent 2022, vilket är en ökning från 15 procent 2021.

Inom installationsbranschen är andelen kvinnor fortsatt exceptionellt låg. Av totalt ca 47 800 auktoriserade elinstallatörer vid årsskiftet 2023/24 var 0,6 procent kvinnor

15

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

(samma nivå som föregående år). Av de ca 1 200 personer som beviljades auktorisation 2023 som elinstallatör var 21 kvinnor. Av det totala antalet elinstallatörer, ca 11 600 personer, som har en s.k. fullständig auktorisation som ger behörighet att arbeta med alla typer av elinstallationsarbeten inom alla spänningsnivåer var medelåldern 65 år.

Förstärkning av arbetskraft vid kris och höjd beredskap

Regeringen aktiverade i januari 2024 delar av civilplikten (Fö2023/00553). Svenska kraftnät fick i oktober 2023 i uppdrag av regeringen att analysera behovet av civilplikt inom elförsörjningen och bl.a. föreslå åtgärder som behövs för att individer som redan har relevant kompetens ska kunna skrivas in för civilplikt inom elförsörjningen (KN2023/04096). Genom skyndsam aktivering av civilplikt inom elförsörjningen bedömer Svenska kraftnät att ca 1 000 personer kan skrivas in som civilpliktiga och tillföras totalförsvarsviktiga verksamheter inom elförsörjningen. Det innebär en viktig första förstärkning av den personella förmågan till elförsörjningen under höjd beredskap. De första utbildningarna av civilpliktiga beräknas kunna påbörjas under 2025 (KN2024/00754). Frivilliga har redan har hört av sig till Svenska kraftnät som överväger möjligheten att ta fram ett system för frivillig intresseanmälan till civilplikt inom elförsörjningen.

Drivmedelsförsörjningen inom landet bygger på transport med tankbil från

21 depåorter. Energimyndigheten har under 2023 tecknat avtal med Sveriges bilkårers riksförbund om rekrytering och utbildning av 100 frivilliga tankbilsförare inför kris och höjd beredskap under åren 2024–2027 (anslag 1:10 Energiberedskap ).

Konkurrenskraft

Energikostnadens andel av rörliga kostnader i industrin

Indikatorn visar hur stor andel av de rörliga kostnaderna som utgörs av energikostnader för den totala industrin och för ett urval av branscher. Den säger inget om hur stora de faktiska rörliga kostnaderna har varit för någon av branscherna eller för industrin totalt sett.

Energikostnadernas andel av den totala industrins rörliga kostnader ökade marginellt under 2022, se diagram 2.5 nedan. Sett till specifika branscher ökade energikostnadsandelen i järn-, stål- och metallverk samt i verkstadsindustrin. För baskemikalieindustrin, grafisk industri och massa-, pappers-, och pappersvaruindustri minskade energikostnadsandelen. Den större minskningen av energikostnadsandelen för baskemikalieindustrin under 2022 beror främst på att övriga rörliga kostnader ökade med drygt 30 procent jämfört med förra året.

Energikostnadsandelens utveckling beror både på energirelaterade faktorer som energianvändning, energimix och energipriser samt på kostnader som inte är relaterade till energi såsom lönekostnader och andra rörliga kostnadsposter. Det är också skillnader mellan industriföretag inom samma bransch. Vissa företag kan ha en större energikostnadsandel än branschgenomsnittet, exempelvis företag med elintensiva processer. För dessa företag kan energikostnaden ha en stor betydelse för konkurrenskraften. Samtidigt har vissa företag en lägre energikostnadsandel än det branschgenomsnitt som indikatorn visar.

16

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Diagram 2.5 Energikostnadernas andel i industrin 1983–2022

14%

12%

10%

8%

6%

4%

2%

0%

Baskemikalieindustri

Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri

Järn-, stål- och metallverk

Industrin, totalt

Verkstadsindustri

1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022

Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2024.

Lägre elpriser än föregående år

Elpriserna var betydligt lägre under 2023 jämfört med 2022, se diagram 2.6 nedan. Prisnedgången beror på flera faktorer, bl.a. lägre gaspriser, tillkommande produktion i Norden i form av kärnkraft och vindkraft samt en bra hydrologisk balans i Norden. Dessutom förbättrades tillgängligheten i den franska kärnkraften under 2023.

Under 2023 ökade antalet timmar med negativa priser i Sverige, övriga Norden och stora delar av övriga Europa. I Sverige var det under 2023 ca 370–430 timmar med negativa elpriser (beroende på elområde) jämfört med knappt 30 timmar under 2022. De negativa elpriserna beror bl.a. på ökade inslag av förnybara kraftslag med mycket låga marginalkostnader, såsom vind- och solkraft. Negativa elpriser inträffar främst under perioder då efterfrågan på el är låg under nätter och helger och då elproduktionen från förnybara kraftslag är hög.

Prisskillnaderna mellan de norra elområdena SE1 och SE2 och de södra elområdena SE3 och SE4 minskade under 2023 jämfört med 2022. De största prisskillnaderna under 2023 mellan de norra prisområdena (SE1 och SE2) och de södra prisområdena (SE3 och SE4) inträffade i februari respektive juni. Skillnaden mot SE3 var som störst i februari då det skiljde 3,05 kr/kWh till SE1 och SE2, medan skillnaden mot SE4 var som störst i juni då det skiljde 5,18 kr/kWh till SE1 och SE2. Detta kan jämföras med att den största prisskillnaden under 2022 var under augusti då det genomsnittliga elpriset i SE4 låg på 3,05 kronor per kWh och priset i SE1 låg på 0,18 kronor per kWh.

17

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Diagram 2.6 Elpris på spotmarknaden månadsmedelvärde per elområde 2013– 2023

Kronor/MWh

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023

SE1
SE2

SE3

SE4

Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2024.

Utbetalningar av elstöd

Som en åtgärd för att möta de exceptionellt höga elpriserna under 2022 betalades ca 43,5 miljarder kronor ut i elstöd under 2023. Totalt har ca 24,5 miljarder kronor betalats ut till hushållen och ca 18,2 miljarder kronor till näringsidkare och juridiska personer. Utbetalningar kommer att ske även under 2024, främst på grund av överklaganden. Energimyndigheten har även betalat ut elstöd till elintensiva företag på ca 0,8 miljarder kronor. Även för elstödet till elintensiva företag kommer utbetalningar att ske under 2024 på grund av överklaganden.

Transportsektorns energikostnader

Bensin, diesel och etanol (E85) blev billigare under 2023 jämfört med 2022. Etanolen kostade vid pump i genomsnitt 15,68 kr/l (17,5 kr/l 2022), bensinen 19,99 kr/l

(20,53 kr/l 2022) och dieseln 23,23 kr/l (24,45 kr/l 2022). Priset påverkas bl.a. av oljepriset, reduktionsplikten och nivån på energiskatten, koldioxidskatten och mervärdesskatten.

Att drivmedelspriserna sänktes under 2023 beror främst på betydligt lägre priser på råolja trots ökade bearbetningskostnader. Reduktionsplikten för 2023 var densamma som gällde 2022, dvs. 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Därefter har reduktionspliktens krav på minskade utsläpp av växthusgaser för bensin och diesel sänkts till 6 procent för 2024–2026 och reduktionsnivåerna för 2027–2030 har tagits bort (prop. 2023/24:28, bet. 2023/24:MJU5, rskr. 2023/24:62). Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2024.

Under 2023 utgjorde andelen energiskatt, koldioxidskatt och mervärdesskatt

52 procent av bensinpriset och 38 procent av priset på diesel vilket var något högre än 2022 då den var 50 procent för bensin och 36,5 procent för diesel. Skatten på bensin och diesel sänktes den 1 januari 2024 (prop. 2023/24:24, bet. 2023/24:SkU7, rskr. 2023/24:59).

Lägre fossilgaspriser än föregående år

Priserna på fossilgas sjönk under 2023 jämfört med 2022 och var mer stabila, även om de var relativt volatila jämfört med den historiska utvecklingen. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, situationen i Mellanöstern och andra geopolitiska och säkerhetspolitiska förhållanden har, å ena sidan, drivit upp priserna. Å andra sidan har den höga inflationen och relativt låg tillväxt i Kina, milt väder och ökad förnybar

18

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

kraftproduktion drivit ner priserna. Under hösten 2023 steg priserna tillfälligt till följd av händelseutvecklingen i Mellanöstern för att sedan sjunka till den lägsta nivån sedan sommaren 2021.

I mars 2023 införde regeringen ett gasprisstöd till hushåll anslutna till det västsvenska gasnätet för att stödja konsumenter till följd av höga gaspriser. Stödet var framåtsyftande men baserades på de anslutna hushållskundernas tidigare förbrukning. Berättigad ersättning låg på 79 öre/kWh, vilket bedömdes motsvara ersättningsnivån för elstödet i elområde 4. Totalt har 135 miljoner kronor betalats ut i ersättning till gaskunder anslutna till nätet, inklusive ersättning till gasnätsföretagen för administrativa kostnader för hantering av stödet.

Högre pris på fjärrvärme

Priset för fjärrvärme steg med i genomsnitt 7,8 procent 2023, jämfört med höjningar som i regel legat under 2 procent per år de senaste tio åren. Prisökningarna beror framför allt på ökade biobränslepriser till följd av störningar på energimarknaderna med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina samt hög inflation och ett högre ränteläge. Antalet ansökningar om medling hos Fjärrvärmenämnden har ökat från nivåer om enstaka ansökningar per år till närmare 1 000 ansökningar 2023.

Ekologisk hållbarhet

Det är svårt att med ett fåtal indikatorer fånga energisystemets komplexitet samt de många dimensionerna i ekologisk hållbarhet. Indikatorerna bör tolkas med försiktighet och ses tillsammans med indikatorerna för relevanta miljökvalitetsmål såsom Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Säker strålmiljö och Ett rikt växt- och djurliv (se utg.omr. 20 avsnitt 3 Miljöpolitik).

Näringsutskottet har i sitt betänkande 2023/24:NU3 framfört att regeringen bör överväga att komplettera indikatorerna för pelaren ekologisk hållbarhet med ytterligare en indikator om den totala fossila energiförbrukningen. Regeringen noterar detta och avser att återkomma i frågan

Andel fossilfri energi i energisystemet

Användningen av fossila bränslen i förhållande till total energianvändning inom olika sektorer visas nedan i diagram 2.7. Den procentuella ökningen av fossilfri energi har sedan 1980-talet varit störst inom fjärrvärmeproduktion, följt av jordbruk, skogsbruk och fiske. Även inom industrisektorn har det skett en betydande ökning av andelen fossilfri energi. Inom transportsektorn är andelen fossilfri energi fortfarande relativt låg men en betydande ökning har skett sedan mitten av 1980-talet. Under 2022 uppgick andelen till 30 procent i den svenska transportsektorn. Ökningen beror framför allt på en ökad reduktionsplikt samt en ökad användning av el jämfört med tidigare år.

19

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Diagram 2.7 Användning av fossila bränslen i förhållande till total energianvändning inom olika sektorer 1983–2022

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

1983
1986
1989
1992
1995
1998
2001
2004
2007
2010
2013
2016
2019
2022

Bostäder

Service

Jordbruk, skogsbruk, fiske

Bygg

Transporter

Industrin

Elproduktion

Fjärrvärmeproduktion

Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2024.

Den fossilfria andelen av energitillförseln har ökat, från 77 procent 2022 till

78 procent 2023. Jämfört med många andra länder har Sverige en hög andel fossilfri produktion i energisystemet på grund av att elproduktionen domineras av vattenkraft, kärnkraft och vindkraft samt att industrin och fjärrvärmeproduktionen använder en stor andel biobränslen.

Utbyggd laddinfrastruktur

Energimyndighetens program Regionala elektrifieringspiloter (anslag 1:8 Laddinfrastruktur ) stödjer utbyggnaden av laddinfrastruktur för tunga elfordon och tankinfrastruktur för vätgas till tunga vätgasfordon. Vid utgången av 2023 var 36 av de 140 laddningspooler som fick investeringsstöd 2022 färdigställda och driftsatta. Elva laddningspooler kommer inte att förverkligas på grund av problem som uppstått efter projektstart. En ny utlysning genomfördes under 2023 för investeringar i större laddningspooler utmed vägnät som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Av 206 inkomna ansökningar, med ett sökt stödbelopp på nära 1,3 miljarder kronor, har 96 ansökningar beviljats med ett sammantaget bidragsbelopp på

548 miljoner kronor och en total investeringsvolym på 930 miljoner kronor. Laddningspoolerna ska driftsättas senast under september 2025. De beviljade laddningspoolerna ger en täckning längs med TEN-T som innebär att Sverige är nära att uppfylla de avståndsberoende kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1804 av den 13 september 2023 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel (den s.k. AFIR-förordningen). Med medel från samma anslag stödjer Trafikverket utbyggnaden av laddinfrastruktur för lätta fordon på de platser längs de större vägarna där snabbladdare saknas. I början av 2024 var 60 snabbladdare i drift.

Under 2023 har Energimyndigheten integrerat laddoperatörers system med databasen Nobil vilket innebär att flertalet av Sveriges största laddoperatörer har ett automatiskt dataflöde med Nobil och att realtidsinformation om laddstationer kan skickas till navigationstjänster. Under 2023 anslöts 15 859 laddpunkter till Nobil och vid slutet av 2023 var totalt 33 562 laddpunkter anslutna.

20

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Regeringen gav i regleringsbrevet för 2024 Energimyndigheten i uppdrag att effektivisera och samordna insatser för att påskynda utbyggnaden av en ändamålsenlig och användarvänlig laddinfrastruktur.

Total energianvändning per sektor

Trenden under de senaste decennierna har varit en något minskande energianvändning inom sektorerna industri, inrikes transporter samt bostäder och service. Minskningen har skett inom alla sektorer och fördelningen mellan olika sektorer har inte förändrats nämnvärt, se diagram 2.8 nedan. Industrin står för ca 38 procent av den årliga energianvändningen, inrikes transporter för ca 22 procent och bostäder och service m.m. för resterande ca 39 procent.

Diagram 2.8 Total slutlig energianvändning per sektor fr.o.m. 1980

TWh

500

450

400

350

300

250

200

150

100

50

0 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022

Industri

Inrikes transporter

Bostäder och service m.m.

Anm.: Utrikes flyg inkluderas i posten inrikes transporter till och med 1989.

Källa: Energiläget i siffror 2023.

En ökad produktion av biogas

Under 2023 betalade Energimyndigheten ut 378 miljoner kronor i stöd för produktion av biogas som uppgraderas till biometan i gas- eller vätskeform (anslag 1:11 Biogasstöd ). Den totala produktionen uppskattas enligt ansökningarna för 2022 till 1,26 TWh. Som jämförelse var det faktiska utfallet för andra halvåret 2022 0,55 TWh (stödbelopp om 215 miljoner kronor) medan den uppskattade produktionen vid ansökan uppgick till 0,67 TWh (stödbelopp om 179 miljoner kronor).

2.6.3 Mål till 2030

Effektivare användning av energi

Energianvändning mäts i energiintensitet vilket är ett relativt mått som visar på tillförd energi i relation till BNP. Hur energiintensiteten utvecklas beror således på utvecklingen av BNP och av mängden tillförd energi. Detta kan i sin tur bero på flera faktorer som exempelvis energipriser, energieffektiviseringsåtgärder, strukturomvandlingar inom industrin, driften i kärnkraftverk, energilagring, digitaliseringens utveckling och utveckling av den svenska ekonomin och konjunkturen. Trenden är att BNP ökar mer än tillförd energi men också mer än energianvändningen. Under 2022 var energiintensiteten 38 procent lägre än 2005, se diagram 2.9 nedan. Jämfört med 2021 hade den minskat med 5 procentenheter. Minskningen beror främst på minskning av den normalårskorrigerade tillförda energin och ökning av BNP.

21

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Diagram 2.9 Normalårskorrigerad energiintensitet jämfört med 2005

Procent

50

40

30

20

10

0 -10 -20 -30 -40

-50 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021

Tillförd energi (temperaturkorrigerad) per BNP, basår 2005

Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2024.

Energimyndigheten gör vartannat år långsiktiga scenarier över energisystemet. I den senaste scenariorapporten från 2023 bedömer Energimyndigheten att energiintensiteten kommer att minska med 41–43 procent till 2030. I scenarierna har nya industrier tillkommit som inte fanns med i samma utsträckning som när målet beslutades eller i scenariorapporten från 2020 då minskningen bedömdes uppgå till 46–47 procent till 2030. Skillnaden beror på att den tillförda energin bedöms vara högre 2030 vilket ger en lägre minskning av energiintensiteten.

Förbättrade möjligheter till energieffektivisering av småhus

Den 3 juli 2023 trädde regeländringar i kraft om bidrag till energieffektivisering i el- eller gasuppvärmda småhus. Bidraget syftar till att minska el- och gasberoendet för de mest utsatta hushållen (anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering ). De vanligaste åtgärderna för vilka bidrag beviljats är installation av styrbara värmepumpar,

54 procent, och installation av vatten- eller luftburet värmedistributionssystem,

33 procent. Många hus är utrustade med olika kombinationer av uppvärmningsanordningar, vars skick kan variera. Svåra gränsdragningar kan därmed uppstå, vilket medförde att 58 procent av de inkomna ansökningarna avslogs 2023.

Energimyndigheten har vidareutvecklat informationskampanjen Husguiden för att ge vägledning till småhusägare om tekniska lösningar och beteendeförändringar som kan påverka energianvändningen på kort och lång sikt. Husguiden var under 2023 den femte mest besökta sidan på myndighetens hemsida.

Fortsatt efterfrågan på energi- och klimatrådgivning

Kommuner kan ansöka om medel från Energimyndigheten för att bedriva kommunal energi- och klimatrådgivning till hushåll och mindre företag. Genom rådgivningen uppfylls krav enligt flera EU-direktiv på att tillhandahålla sådan rådgivning.

Antalet inkommande rådgivningar minskade under 2023 jämfört med rekordåret 2022 men ligger fortfarande på en högre nivå än tidigare. Inkommande rådgivningar sker på initiativ av den rådsökande och enligt preliminär statistik genomfördes minst 19 000 sådana under året. Detta kan jämföras med 2022 och 2021 då det genomfördes 30 000 respektive 16 000 inkommande rådgivningar. För att ge kommunerna bättre förutsättningar att svara mot den ökade efterfrågan på rådgivning erbjöds kommunerna möjlighet att ansöka om förstärkt finansiering (dåvarande anslag 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå ).

22

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Energimyndigheten har upphandlat en fördjupad uppföljning av rådgivningens programperiod 2021–2023. Initiala observationer visar att det rådande energiläget bidrog till kraftigt ökat antal inkommande rådgivningar och ökat medialt intresse. Majoriteten av rådgivarna samarbetar med andra funktioner inom kommunen, såsom bygglovshandläggare, näringslivskontor, miljöinspektörer och kommunala budget- och skuldrådgivare. I regleringsbrevet för 2024 har myndigheten fått i uppdrag att analysera hur den kommunala energi- och klimatrådgivningen kan utvecklas och effektiviseras. Uppdraget slutredovisades i september 2024.

Ökad energieffektivitet i stora företag

Företag som har rapporterat in resultaten av sina energikartläggningar under perioden 2020–2023 har identifierat en besparingspotential om ca 5,1 TWh. Under samma period har företagen tagit beslut om att genomföra åtgärder motsvarande 1,7 TWh.

Fortsatt arbete för resurseffektiva produkter

Europeiska regler för ekodesign beräknas ha bidragit till energieffektivisering på mer än 1 000 TWh på EU-nivå fram till 2020 och de befintliga åtgärderna under ekodesign och energimärkning förväntas enligt Europeiska kommissionen ge en besparing på

1 500 TWh per år under perioden 2021–2030 inom EU. Nya produktförordningar har under 2023 tagits fram med krav för mobiler och surfplattor, standbyförbrukning, torktumlare och rumsvärmare.

Elcertifikatssystemet

Den 31 december 2021 infördes ett stopp för nya anläggningar i elcertifikatssystemet (prop. 2020/21:16, bet. 2020/21:NU6, rskr. 2020/21:44). Det innebär att anläggningar som tagits i drift efter detta datum inte är berättigade till elcertifikat. De 13 anläggningar som godkänts under 2023 är alltså sådana som tagits i drift före den 31 december 2021. De anläggningar som redan är godkända för elcertifikat fortsätter att få tilldelning av elcertifikat i 15 år eller fram till elcertifikatssystemets avslut 2035.

Under 2023 utfärdades svenska elcertifikat motsvarande 53 TWh, varav 33 TWh producerades i svenska anläggningar. Det är en minskning med 4 TWh jämfört med 2022, vilket beror på stoppregeln, naturliga utfasningar efter 15 års tilldelning och att producenter har valt att lämna elcertifikatssystemet.

2.6.4 Mål om fossilfri elproduktion till 2040

Andelen fossilfri elproduktion var 98,3 procent 2022, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2021. Jämfört med 2021 ökade under 2022 produktionen från vindkraft med 6 TWh och sol med 1 TWh medan produktionen minskade från vattenkraft med 4 TWh och kärnkraft med 1 TWh. Elproduktionen från fossila bränslen uppgick under 2022 till 3 TWh. Av denna bestod ca 1,5 TWh främst av den fossila andelen i avfall och torv. Resterande del bestod av kol inkl. koks- och masugnsgas, oljeprodukter och fossilgas. Den totala elproduktionen ökade med ca 2 TWh jämfört med 2021. Se diagram 2.10 nedan.

Av Energimyndighetens preliminära statistik framgår att vattenkraften fortsatt var det kraftslag som under 2023 producerade mest el, totalt ca 66 TWh, en minskning med ca 5 procent. Kärnkraften bidrog till en stor andel av Sveriges totala elproduktion med ca 47 TWh, en minskning med ca 7 procent. Konventionell värmekraft bidrog med ca 13 TWh, en minskning med ca 14 procent. Vindkraften producerade ca 34 TWh vilket är en ökning med ca 4 procent jämfört med 2022. Under året producerades mest el från vindkraften i februari och minst i augusti. Solkraften producerade

ca 3 TWh, en ökning på ca 58 procent.

23

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Diagram 2.10 Elproduktion fördelat på kraftslag 2006–2022

TWh

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Vattenkraft

Vindkraft

Kärnkraft

Industriell kraftvärme

Kraftvärme

Solkraft

Anm.: Produktion av el för egenanvändning ingår inte.

Källa: Energimyndigheten, Energiläget i siffror 2023.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att säkerställa utbyggnad av ny kärnkraft. Regeringen har bl.a. tillsatt en nationell kärnkraftssamordnare (dir. 2024:1) och en utredare för att bistå Finansdepartementet med att ta fram och lämna förslag på finansiering och riskdelning i nya kärnkraftsreaktorer (Fi2023/03276). Det pågår även förberedande arbete inom Regeringskansliet och Riksgäldskontoret för att kunna ställa ut statliga kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft (KN2023/04316). Regeringen har också ökat deltagandet i internationellt samarbete om kärnkraft, bl.a. inom ramen för FN:s klimatförhandlingar, EU:s s.k. kärnkraftsallians och genom att nå överenskommelser om utvecklat bilateralt samarbete med Frankrike och Storbritannien. Åtgärder har även vidtagits inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap avsnitt 6 och utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur avsnitt 3.

Vattenkraften har en viktig roll i det svenska elsystemet. Regeringen beslutade i januari 2023 att flytta fram den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in med 12 månader för samtliga prövningsgrupper för att medge tid för översyn och analys av behovet av ändringar av det nuvarande systemet för prövning, samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till. Svenska kraftnät har därefter, tillsammans med Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten, på uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av vilka konsekvenser prövningen kan få för elsystemet och en trygg elförsörjning. Kartläggningen visar på att omprövningen som den är utformad i dag får en oacceptabel påverkan på elsystemet (KN2023/04014). Pausen av omprövningen har förlängts flera gånger under 2024 för att Regeringskansliet ska hinna färdigställa åtgärdsförslag som bidrar till att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv och nödvändiga beslut ska fattas innan omprövningarna återupptas från den 1 juli 2025.

Vindkraften har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Kostnadsminskningar, elcertifikatssystemet och teknikutveckling har bidragit till den ökade utbyggnaden. Inom forskningsprogrammet Vindval, ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket, slutfördes de sista projekten under 2023. Myndigheterna bedömer att projekten har producerat ett gott underlag till framtida miljökonsekvensbeskrivningar samt planerings- och tillståndsprocesser för etablering av vindkraft.

24

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Utbyggnaden av nätanslutna solceller ökar snabbt i Sverige, men från en förhållandevis låg nivå. År 2023 var den installerade effekten knappt 4 000 MW, vilket är en ökning med 67 procent från föregående år. Vid slutet av 2023 fanns ca 252 000 elnätsanslutna solcellsanläggningar i Sverige, vilket är en ökning med ca 104 000 anläggningar eller motsvarande en ökning på 70 procent jämfört med antalet anläggningar ett år tidigare.

I genomsnitt matade 2,52 procent av hushållskunderna in el på nätet under 2022, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2021 (1,55 procent) och ca 18 gånger så hög andel som 2016 (0,14 procent).

För att investeringar i elproduktion, eldistribution och elanvändning ska gå i takt både geografiskt och tidsmässigt behövs en utvecklad energiplanering. Energimyndigheten har under 2023 inhämtat information från bl.a. kommuner, länsstyrelser och näringsliv för att kunna möta användarnas och samhällets behov vid en storskalig elektrifiering genom t.ex. vägledningar.

En ökad elektrifiering förväntas öka anspråken på mark för en rad olika användningsområden. Resultat framtagna i samband med Vindvalsprogrammet främjar även samexistens genom ett ökat kunskapsläge. Resultat i projekt om regionala analyser i Dalarnas och Värmlands län bidrar till att ge bättre förutsättningar för vindkraftsplanering genom ökad förutsägbarhet, bättre förankring och större medvetenhet om behovet att genomföra energiomställningen. Projektet har även inkluderat möjliga tillvägagångssätt för att omhänderta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i planeringsprocessen. Resultatet skapar lärdomar för andra län och till framtidens regionala planering.

2.6.5 Forskning

Energimyndigheten fördelar medel för forskning och innovation inom energiområdet. Medlen fördelas till sådan verksamhet som bidrar till de riksdagsbundna målen för energiforskningen. Arbetet genomförs inom nio temaområden: transport, industri, bebyggelse, elproduktion och elsystem, bioenergi, hållbart samhälle, affärsutveckling och kommersialisering, allmänna energisystemstudier samt tvärgående och övergripande områden. Samlat bildar de nio områdena en helhet för omställningen till ett fossilfritt energisystem då de olika områdena samverkar med varandra. I diagram

2.11 nedan visas fördelningen av anslaget 1:3 Energiforskning mellan dessa temaområden under 2023.

Diagram 2.11 Fördelning i procent av utbetalda medel per temaområde för 2023

Affärsutveckling och kommersialisering

Transportsystemet
5%
Allmänna

19%

energisystemstudier

8%

Tvärgående samt

Bioenergi

övergripande

15%

5%

Industri

7%

Byggnader i

Hållbart samhälle

energisystemet

7%

10%

Elproduktion och

elsystem

24%

Källa: Energimyndighetens årsredovisning 2023

25

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Under 2023 beslutade Energimyndigheten om bidrag till forskning och innovation om totalt 1 225 miljoner kronor. Av medlen gick 59 procent till universitet och högskolor och 23 procent till näringslivet. Institut och branschforskningsorganisationer fick

12 procent av medlen samt andra offentliga organ och internationella samarbetsorganisationer 6 procent. Fördelningen av medel ligger relativt konstant över tid.

Sammanlagt var det över 1 000 olika projekt som beviljades stöd under 2023. Inom Energimyndighetens forsknings- och innovationsprogram Framtidens elsystem genomfördes en ny utlysning under 2023 för projekt som bidrar till utvecklingen av fossilfri elproduktion för en hållbar elförsörjning. Totalt har ca 200 miljoner kronor avsatts, varav ca 100 miljoner kronor inom området kärnkraft.

Graden av samfinansiering är fortsatt hög

Graden av samfinansiering av forskning och innovation kan ses som en indikation på hur stor del av insatserna som riktas mot uppgifter som efterfrågas av näringsliv, samhälle och andra aktörer och därmed som en indikation på verksamhetens relevans. Forskningsinsatser vid universitet och högskolor beviljas vanligen stöd med full kostnadstäckning medan verksamheter som ligger närmare marknaden i högre utsträckning delfinansieras av stödmottagaren eller andra intressenter.

Tabell 2.7 nedan visar hur samfinansieringsgraden har utvecklats sedan 2014. Den långsiktiga trenden visar på en ökande andel samfinansiering.

Tabell 2.7 Samfinansieringsgrad av forskning, innovation och kommersialisering 2014–2023

Procent

2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023

Energimyndigheten
55
57
53
49
42
43
45
44
45
50

Övriga finansiärer
45
43
47
51
58
57
55
56
55
50

Källa: Energimyndighetens årsredovisning 2023.

Antal publicerade artiklar och examina

Energimyndigheten har sett över sin statistikinhämtning. Dataanalysen har förfinats och uppgifterna om antal publicerade artiklar och examina är därför inte jämförbara med föregående år. Under 2023 publicerades 405 vetenskapliga artiklar inom projekt med statlig finansiering. Antalet doktorander och seniora forskare som fick del av sin finansiering från anslaget 1:3 Energiforskning var 1 083 personer under 2023. Andelen kvinnor var 35 procent och andelen män var 65 procent. Antalet doktorsexamina som finansierades av Energimyndigheten under året var 33 stycken. Av dessa var 30 procent kvinnor och 70 procent män. Av de projekt som Energimyndigheten beviljat stöd till under 2023 hade 31 procent en kvinna som projektledare och 69 procent av projekten leddes av en man.

Viktigt stöd för affärsutveckling och kommersialisering

För att bedöma omsättningen i företag som fått stöd för affärsutveckling låter Energimyndigheten göra en årlig uppföljning av utvärderingen om stöd till affärsutveckling och kommersialisering från 2019. Den visar att företagens nettoomsättning ökade med 5 163 miljoner kronor under perioden 2020–2022 och att antalet anställda ökade med 1 716 personer under samma period. Ökningen beror till stor del på två företags kraftiga ökning av nettoomsättning och antal anställda under perioden.

Energimyndighetens program för kommersialisering av innovationer är en central del i uppfyllandet av myndighetens uppgift att främja kommersialisering av

26

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

forskningsresultat och spridning av nya produkter, processer och tjänster. Under 2023 genomfördes bl.a. en studie om hur myndigheten genom direkt och/eller indirekt stöd till finansmarknadens aktörer kan öka tillgången till privat riskkapital i tidiga skeden för små och medelstora företag och attrahera nya investerare till området. Studien påvisade ett stort behov av kapital i tidiga skeden och identifierade möjliga insatser som kan stimulera samfinansieringen i befintliga utlysningar och underlätta för investering av privat kapital i innovativa företag.

Insatserna bidrar till att bredda bilden

I oktober 2023 genomfördes en effektutvärdering av Energimyndighetens stöd till forskning och innovation inom temaområdet Allmänna energisystemstudier under perioden 2004–2018. Utvärderingen visade att Energimyndighetens arbete har varit viktigt för att bredda perspektiven på energisystemfrågor, i synnerhet det tvärvetenskapliga perspektivet. Forskningsmedlen har bidragit till utvecklingen av starka forskningsmiljöer, framför allt inom samhällsrelevant forskning, och möjliggjort deltagande i internationella forskningssamarbeten. Enligt utvärderingen har finansieringen på olika sätt fått effekter på utveckling av policy och styrmedel inom energi- och klimatpolitiken, bl.a. i utformningen av styrmedel nationellt och internationellt.

Internationella forsknings- och innovationssamarbeten

Sverige deltar i forsknings- och innovationssamarbeten inom energiområdet både inom EU och globalt. Genom spridning och nyttiggörande av kunskap och resultat stärks även det nationella arbetet. Forsknings- och innovationssamarbetet inom EU sker till stor del inom ramen för Horisont Europa och underliggande initiativ. I det underliggande initiativet Clean Energy Transition Partnerships utlysning hade Sverige flest medverkande och huvudsökande. Av de 45 projekt som beviljades stöd hade 17 projekt svenska deltagare. Energimyndigheten har under året även genomfört insatser för att öka kunskapen hos företag om möjligheten att söka stöd från EU:s innovationsfond.

2.7 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Utvecklingen mot det övergripande målet

Regeringen bedömer att försörjningstryggheten har utvecklats negativt de senaste åren. Sedan 2020 har effektbalansen i elsystemet försämrats, bl.a. på grund av nedläggning av kärnkraftsreaktorer samt otillräcklig överföringskapacitet i elnäten. Åtgärder för att minska tidsåtgången för elnätsutbyggnad har lett till att vissa ledtider förkortats jämfört med föregående år. Regeringen bedömer dock att ledtiderna fortfarande är för långa för att tillräckligt snabbt kunna möjliggöra den ökade tillförsel av el som krävs för energi- och klimatomställningen. Även om den totala installerade elproduktionskapaciteten har ökat över tid så har kapaciteten vid topplasttimmen samtidigt minskat, eftersom tillkommande elproduktion har en relativt sett lägre förväntad tillgänglighet. Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits bidrar till att bryta den negativa utvecklingen av måluppfyllelsen både på lång, medellång och kort sikt, exempelvis åtgärderna för att skapa förutsättningar för ny kärnkraft och insatserna för att utveckla energiplaneringen. Regeringen bedömer dock att vidtagna åtgärder inte är tillräckliga.

Arbetet med att stärka krisberedskap och civilt försvar inom energisektorn har fortsatt under året. Regeringen anser att arbetet behöver utvecklas ytterligare för att möta samhällets och totalförsvarets behov.

27

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Regeringen konstaterar att arbetskraft med rätt kompetens är en avgörande förutsättning för att kunna ställa om energisystemet. I energibranschen arbetar en övervägande andel män och inom vissa yrkesgrupper är medelåldern hög. Även vad gäller högre examen inom energisektorn är en övervägande majoritet män. Regeringen bedömer att ett sådant begränsat rekryteringsunderlag kan försvåra den nödvändiga kompetensförsörjningen för omställningen.

Regeringen bedömer att den senaste tidens ökade prisvolatilitet och osäkerhet i hur lång tid det tar att ansluta nya anläggningar till elsystemet påverkar investeringar och konkurrenskraft negativt. Det är därför angeläget att befintliga produktionsresurser och elnät kan nyttjas så effektivt som möjligt och att utbyggnaden av elsystemet framöver sker på ett kostnadseffektivt sätt så att den sammanlagda elkostnaden för kunderna kan hållas nere. Elstöden och gasprisstödet bedöms ha bidragit till att mildra effekterna av de mycket höga priserna på el och gas under 2021 och 2022. Regeringen bedömer att den pågående översynen av el- och gasnätsregleringen kan leda till ökad förutsägbarhet för såväl kunder som nätföretag.

Tillgången till laddinfrastruktur har förbättrats under 2023, både vad gäller antalet laddplatser och information om dess geografiska placering och tillgänglighet. Regeringen bedömer att den fortsatta elektrifieringen av fordonsflottan är viktig, eftersom användningen av fossilfri energi inom transportsektorn är relativt låg.

Den fossilfria andelen av energitillförseln ökar långsiktigt vilket bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Samtidigt kan all produktion, överföring och användning inom energisystemet påverka den ekologiska hållbarheten negativt. Regeringen bedömer att det är viktigt för utvecklingen av energisystemet att samtliga pelare i det övergripande energipolitiska målet balanseras. Regeringen har därför bl.a. pausat omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd för att ta fram åtgärder som bidrar till att säkerställa elsystemets förmåga.

Energieffektiviseringsmålet nås inte och behöver ses över

Regeringen anser att det nuvarande målet för energieffektivisering inte är anpassat för industrins gröna omställning genom elektrifiering eller till målet om 100 procent fossilfri elproduktion 2040. Regeringen har därför i propositionen Energipolitikens långsiktiga inriktning (prop. 2023/24:105 s. 56) aviserat att målet bör ses över i syfte att tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen. Regeringen bedömer att det nuvarande energieffektiviseringsmålet till 2030 med basår 2005 inte nås med befintliga styrmedel.

Målen inom elcertifikatssystemet är redan uppnådda

Målen inom det svensk-norska elcertifikatssystemet till 2030 uppnåddes redan 2021. De anläggningar som redan är godkända för elcertifikat fortsätter att få tilldelning av elcertifikat i 15 år eller fram till elcertifikatssystemets avslut 2035.

Hög andel fossilfri elproduktion

Regeringen bedömer att det är positivt att andelen fossilfri elproduktion är mycket hög i det svenska elsystemet. Den kraftiga utbyggnaden av elsystemet som bedöms behövas för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen ställer dock krav på att andelen fossilfri elproduktion är fortsatt hög.

28

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Insatser för forskning och innovation

Utvecklingen mot de riksdagsbundna målen för energiforskning visar på tillfredsställande resultat. Regeringen bedömer att graden av samfinansiering visar på att insatserna inom energiforskningen är fortsatt relevanta för näringsliv, samhälle och andra aktörer. Genom stöd till doktorander och seniora forskare byggs kunskap och kompetens som behövs för att möjliggöra omställningen till ett hållbart energisystem. Insatserna bedöms även bidra till framtagandet och nyttiggörandet av ny teknik och innovationer.

Regeringen anser att forskning inom kärnteknikområdet länge varit eftersatt i Sverige. Under året har insatserna inom området förstärkts men regeringen bedömer att den nationella kompetensen inom kärnkraft och relaterade strålsäkerhetsområden inte är tillräcklig.

2.8 Politikens inriktning

Inriktningen för energipolitiken har lagts om

Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. För att nå klimatmålen behöver Sverige ersätta de fossila bränslena med fossilfri energi. En långtgående elektrifiering av industrin och transportsektorn är nödvändig för att fasa ut den nuvarande användningen av fossila bränslen. För att möjliggöra detta är tillgången till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser avgörande.

Regeringen har lagt om energipolitiken för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt samt för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv omställning (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201). Riksdagen har fastställt två nya mål för planering och leveranssäkerhet som båda är centrala för att utbyggnaden av elsystemet ska kunna genomföras på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Elsystemet ska ha förutsättningar att möjliggöra elektrifieringen där behoven är som störst utan att leveranssäkerheten i elsystemet äventyras. Elproduktion och nät behöver byggas med rätt egenskaper, på rätt plats och i tid för att kunna möta efterfrågan på el. Förbättrad energiplanering kan även bidra till att minska behovet av nätinvesteringar till exempel genom överväganden kring var ny – särskilt planerbar – elproduktion bör förläggas. En förutsättning för att bygga ut elsystemet är därför en välutvecklad energiplanering.

Möta ett fördubblat elbehov

För att genomföra omläggningen av energipolitiken och de utmaningar som det ökande behovet av el medför behöver myndigheterna inom energiområdet få rätt förutsättningar för att bidra. Det har därför gjorts en översyn av hur myndigheternas uppgifter och ansvar kan utvecklas och förtydligas (KN2023/03329). Förslagen bereds i Regeringskansliet.

På flera platser i Sverige kan elsystemet inte möta den lokala efterfrågan på el vilket exempelvis hindrar stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Det försämrar möjligheten att attrahera ytterligare svenska och utländska investeringar. Det finns även platser där elsystemet är särskilt utsatt eftersom tillgången till närliggande elproduktion är begränsad i förhållande till den lokala efterfrågan. Detta är även en påtaglig brist sett ur ett totalförsvarsperspektiv. Nedläggningen av planerbar elproduktion har lett till ökad sårbarhet i det svenska elsystemet och en försämrad effektbalans. Regeringen bedömer för närvarande att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. Det ökade elbehovet väntas försämra

29

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

effektbalansen ytterligare. Investeringar i ytterligare elproduktion och investeringar som på annat sätt möjliggör att elsystemet nyttjas mer effektivt är därför helt centrala. Det är även viktigt med funktioner som på kort sikt möjliggör ökad överföringsförmåga och ökad förmåga att ansluta ny förbrukning. Gasturbiner kan exempelvis bidra med sådana funktioner. Vindkraftens väderberoende och höga andel av elproduktionen innebär att den i ökad utsträckning behöver bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. Elsystemets förmåga att möta det ökade elbehovet behöver stärkas i en snabbare takt än i dag. Regeringen föreslår därför att ett nytt investeringsstöd införs som syftar till att öka elsystemets förmågor regionalt och där behoven är som störst. Det kan handla om investeringar i elproduktion, energilager, energieffektivisering, flexibilitetstjänster eller andra systemtjänster som i dagsläget inte kommer till stånd på marknadsmässiga grunder. Det är även viktigt att identifiera var investeringarna i elsystemet behöver göras för att möjliggöra en robust, kostnadseffektiv och snabb elektrifiering.

Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion och regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag. Vindkraften kan på kort sikt stå för majoriteten av tillkommande elproduktion. För att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft bör fler åtgärder vidtas. Lokal acceptans är en viktig förutsättning för fortsatt utbyggnad av vindkraften. I syfte att öka incitamenten för kommunerna föreslår regeringen en satsning genom stöd till kommuner som påverkas av vindkraftsetableringar. Se vidare utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur för ytterligare åtgärder.

För att tillgodose framtidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet behövs ny kärnkraft. Mer planerbar elproduktion, såsom kärnkraft, behövs även för att möjliggöra fortsatt anslutning av väderberoende elproduktion över tid. Regeringen har redan vidtagit en rad avgörande åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft. Regeringens arbete går nu in i en mer intensiv fas. I november 2023 presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en färdplan för ny kärnkraft i Sverige med ytterligare åtgärder för att underlätta etablering av ny kärnkraft. Regeringen tillsatte den 4 januari 2024 en nationell samordnare som ska stödja regeringen i arbetet med att främja ny kärnkraft (dir. 2024:1). Samordnaren har i en första delrapport (KN2024/01352) föreslagit ytterligare åtgärder, bl.a. flera myndighetsuppdrag och etablering av en programorganisation. Arbete pågår inom Regeringskansliet med att analysera förslagen. Det kommer dock att krävas ytterligare arbete för att stärka förutsättningarna för ny kärnkraft. Regeringen föreslår därför att medel tillförs för detta syfte. Regeringen möjliggör för ny kärnkraft även genom insatser inom andra utgiftsområden, se utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap avsnitt 6 och utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur avsnitt 3.

Investeringar i kärnkraft förknippas med betydande finansiella åtaganden, bl.a. på grund av investeringarnas storlek och långa återbetalningstid. Förutsättningarna för marknadens aktörer att investera i ny kärnkraft bör förbättras så att fler reaktorer byggs. I syfte att skapa ekonomiska förutsättningar som lägger grunden för att investeringar i ny kärnkraft ska kunna genomföras har en utredare bistått Finansdepartementet med att ta fram och lämna förslag på modeller för finansiering och riskdelning för nya kärnkraftsreaktorer (Fi2023/03276). Förslaget skickades på remiss den 3 september 2024. Regeringen avser att återkomma skyndsamt om statliga stödformer och förutsättningar för att få ta del av stöd och i budgetpropositionen för 2026 om de finansiella befogenheterna. Regeringen avser att utreda hur investerare kan ges rätt till ersättning om politiska beslut tvingar fram avveckling av kärnkraftverk eller ändrar förutsättningarna för genomförda nyinvesteringar.

30

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Utöver riktade satsningar på kärnkraft bedömer regeringen att utformningen av elmarknaden behöver utvecklas för att ge långsiktiga förutsättningar för investeringar i framför allt elproduktion och flexibla resurser. I januari 2024 tillsatte därför regeringen en särskild utredare för att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras (dir. 2024:12). Utredningens kommande förslag förväntas utgöra en viktig grund för det fortsatta arbetet för att skapa en välfungerande elmarknad som bidrar till ett starkt och leveranssäkert elsystem.

Regeringen har beslutat om en samlad strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, se utgiftsområde 24 Näringsliv. Ett av strategins målområden är säkrad energiförsörjning. Regeringen bedömer att fossilfri vätgas kommer att utgöra en viktig del av Sveriges framtida energisystem. Regeringen har därför gett Svenska kraftnät i uppdrag att föreslå hur el- och vätgasinfrastruktur kan samplaneras samt redovisa en plan för utbyggnad av el- och vätgasinfrastruktur på transmissionsnivå under perioden 2024–2033 (KN2024/01431).

Transportsektorns klimatomställning medför ökad efterfrågan på fossilfri el med lokalt höga effektuttag. Elektrifieringen av tunga fordon börjar ta fart men det finns behov av att fortsatt investera i infrastrukturen för dessa för att möjliggöra en snabb omställning av transportsektorn i hela landet. Det handlar om investeringar både för att få en geografiskt ändamålsenlig täckning av transportstråken och för att kunna få tillräcklig effekt från elsystemet. Regeringen föreslår i denna proposition en förlängd och utökad satsning på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon.

För att uppnå det s.k. ESR-åtagandet till 2030 reformeras reduktionsplikten i grunden. För att göra reduktionsplikten mer teknikneutral och stimulera till fortsatt elektrifiering blir det möjligt att uppfylla reduktionsplikten även med el från publika laddstationer. Nivåerna för den nya reduktionsplikten höjs så att utsläppen enligt regeringens bedömning minskar tillräckligt mycket för att nå ESR-åtagandet. Vidare avser regeringen att föreslå att skatten på bensin och diesel sänks samtidigt som reduktionsnivåerna justeras upp den 1 juli 2025. Detta för att priset vid pump inte ska öka till följd av förslaget om ändrade reduktionsnivåer. Regeringen föreslår även en ökning av anslaget för stöd till produktion av biogas.

Behoven av investeringar i de svenska elnäten är mycket stora. En väl fungerande nätreglering är en förutsättning för att utvecklingen och utbyggnaden av el- och gasnäten ska vara samhällsekonomiskt effektiv. Energimarknadsinspektionen har en avgörande roll i att besluta om intäktsramar som tar till vara kundernas och nätföretagens intressen i utvecklingen och utbyggnaden av el- och naturgasnäten för att på bästa sätt kunna möta nuvarande och framtida utmaningar. Myndigheten har även en viktig roll för regelutveckling, kontroll och tillsyn av energimarknaderna. Energimarknadsinspektionen föreslås därför få förstärkta resurser.

Vara förberedd på störningar

Sveriges behov av en robust och pålitlig tillgång till energi ökar. Störningar i energiförsörjningen kan få omfattande konsekvenser för stora delar av samhället. En fungerande energiförsörjning är även central för att samhället ska fungera vid höjd beredskap och ytterst krig. Erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar tydligt vilka påfrestningar energiförsörjningen kan utsättas för och hur det drabbar hela samhället. Energisystemet behöver kunna leverera energi till samhället under såväl kris som höjd beredskap. Det medför behov av att utveckla och trygga energiförsörjningen, exempelvis genom att säkerställa att kritiska resurser finns att tillgå. Energianvändare behöver dock vara förberedda på avbrott och bristsituationer.

31

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Samhällets ökade beroende av energi, i kombination med allvarliga hot mot Sveriges säkerhet, har ökat behovet av att stärka samhällets förmåga att hantera störningar i energiförsörjningen. Det civila försvarets tio beredskapssektorer är samtliga beroende av att elförsörjningen fungerar. Regeringen föreslår därför att medel tillförs för att möta regeringens ambitionshöjning för det civila försvaret.

Framtidssäkra omställningen av energisystemet

Forskning och innovation är särskilt viktigt inom energiområdet. Det svenska energisystemet står inför en av de största utmaningarna i modern tid. Forskning och innovation på energiområdet bidrar till energisystemets omställning. De investeringar som krävs kommer till stor del att ske med befintlig teknik, men det kommer också att krävas nya innovativa lösningar såväl inom enskilda tekniker som på systemnivå. Under hösten 2024 avser regeringen att lägga fram en proposition om forskning och innovation på energiområdet, vilken kommer att ta sin utgångspunkt i regeringens omställning av energipolitiken. Propositionen kommer att omfatta nya övergripande mål och resultatmål i syfte att kraftsamla och tydliggöra fokus i det fortsatta arbetet utifrån regeringens omställning av energipolitiken.

Stärkta resurser till forskning och innovation inom energiområdet skapar möjlighet att knyta viktig forskning till Sverige, vilket bidrar till energisystemets omställning och i förlängningen till ökat välstånd, stärkt konkurrenskraft och fler arbetstillfällen. Ökade forsknings- och innovationsinsatser behövs inom flera områden bl.a. robusthet och resiliens, välfungerande energimarknader samt för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Därtill behöver nyttiggörande av forskning och innovation öka i samhället. Vidare behövs ökad forskning och innovation kring strategiskt viktiga tekniker som t.ex. kärnkraft, batterier och vätgas samt deras värdekedjor. Energiomställningen är en global fråga. Statliga satsningar på forskning och innovation ökar chanserna att knyta internationellt kapital till Sverige och ger svenska företag möjlighet att växa och vara konkurrenskraftiga. Regeringen föreslår därför en satsning för att möjliggöra denna inriktning. Inom kärnkraftsområdet föreslås även en utökad satsning på pilot- och demonstrationsprojekt.

2.9 Budgetförslag

2.9.1 1:1 Statens energimyndighet

Tabell 2.8 Anslagsutveckling 1:1 Statens energimyndighet

Tusental kronor

2023
Utfall
452 790
Anslagssparande
-1 213

2024
Anslag
500 405 1
Utgiftsprognos
500 630

2025
Förslag
585 557

2026
Beräknat
598 166 2

2027
Beräknat
615 370 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 585 557 tkr i 2025 års prisnivå.

3 Motsvarar 590 935 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens energimyndighets (Energimyndighetens) förvaltningsutgifter samt Fjärrvärmenämnden.

32

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.9 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:1 Statens energimyndighet

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
500 405
500 405
500 405

Pris- och löneomräkning 2
14 421
25 507
35 709

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
70 731
72 254
79 256

varav BP25 3
61 200
61 200
61 200

– Teknisk justering
59 200
59 200
59 200

– Tillsynsansvar för NIS2-direktivet
2 000
2 000
2 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
585 557
598 166
615 370

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Energimyndigheten disponerar och förvaltar ett flertal anslag som medför förvaltningsadministrativa utgifter för myndigheten. För en ökad transparens och för att bidra till en effektiv långsiktig planering bör så stor del som möjligt av dessa utgifter belasta myndighetens förvaltningsanslag. Därför föreslås en budgetmässig justering så att medel flyttas från berörda anslag till myndighetens förvaltningsanslag. Regeringen föreslår att anslaget 1:1 Statens energimyndighet ökar med 59 200 000 kronor från och med 2025 samtidigt som övriga berörda anslag föreslås minskas för att täcka myndighetens kostnader.

Regeringen avser att stärka tillsynen på energiområdet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen. Anslaget 1:1 Statens energimyndighet bör därför ökas med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2025.

Regeringen föreslår att 585 557 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Statens energimyndighet för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 598 166 000 kronor respektive 615 370 000 kronor.

33

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.10 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens energimyndighet

Tusentals kronor

Kostnader som

Ack. resultat

Verksamhetens
ska täckas

Verksamhet
t.o.m. 2023
Resultat 2024
intäkter 2025
2025
Resultat 2025

Verksamheter där

intäkterna inte disponeras

Offentligrättslig verksamhet

varav avgifter enligt

förordningen (2014:349) om

vissa kostnads-

nyttoanalyser på

energiområdet
0
12
12
0
12

varav

försörjningstrygghetsavgiften

enligt förordningen

(2008:1330) om vissa

avgifter på naturgasområdet
3 329
-1 900
3 100
5 000
-1 350

Verksamheter där

intäkterna disponeras

Offentligrättslig verksamhet

varav ansökningsavgifter

enligt 12 § Fjärrvärmelagen

(2008:263)
-3 913
-500
1 000
1 500
-490

varav avgifter enligt

förordningen (2020:1180)

om vissa utsläpp av

växthusgaser
-181
-200
150
350
-200

v arav avgifter enligt

förordningen (2011:1480)

om elcertifikat
2 583
-2 000
5 000
7 000
200

v arav avgifter enligt

förordningen (2010:853) om

ursprungsgarantier för el
11 603
-4 900
13 800
18 700
-4 000

Energimyndigheten disponerar avgifter enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser och förordningen (2020:1180) om vissa utsläpp av växthusgaser. Energimyndigheten disponerar vidare de avgifter som tas ut med stöd av 6 kap. 7 § lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat respektive lagen (2010:601) om ursprungsgarantier för el och förordningen (2010:853) om ursprungsgarantier för el och som ska täcka myndighetens kostnader för denna verksamhet. Myndigheten disponerar även ansökningsavgifter som tas ut enligt 12 § fjärrvärmelagen (2008:263). Ansökningsavgifterna ska bidra till finansieringen av Fjärrvärmenämndens verksamhet vid Energimyndigheten.

Tjänsteexporten omfattar dels projekt om beräkning av klimatnytta av satsningar på förnybar energi, dels projekt som drivs av FN-organet Unido om kapacitetsuppbyggnad kring ekodesign och energimärkning.

34

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

2.9.2 1:2 Insatser för energieffektivisering

Tabell 2.11 Anslagsutveckling 1:2 Insatser för energieffektivisering

Tusental kronor

2023
Utfall
128 685
Anslagssparande
268 315

2024
Anslag
418 000 1
Utgiftsprognos
349 647

2025
Förslag
415 000

2026
Beräknat
27 000

2027
Beräknat
23 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att utveckla och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden samt stöd till energieffektiv teknik. Anslaget får även användas för utgifter för insatser för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg och metoder samt utredningsinsatser. Anslaget får användas för utgifter för genomförandet av EU-rättsakter samt annat internationellt samarbete inom energieffektiviseringsområdet och därtill hörande metod-, utvecklings- och utredningsarbete. Anslaget får även användas för utgifter för utveckling av styrmedel för energi- och effekteffektivisering inklusive efterfrågeflexibilitet samt för insamling av ny och utveckling av befintlig energistatistik som kan användas i syfte att minska energianvändningen. Anslaget får också användas till investeringsstöd som leder till minskad energianvändning i lokaler och hos hushåll samt de administrativa utgifter som ett investeringsstöd medför.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.12 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:2 Insatser för energieffektivisering

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
418 000
418 000
418 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-3 000
-391 000
-395 000

varav BP25
-3 000
-3 000
-3 000

– Teknisk justering
-3 000
-3 000
-3 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
415 000
27 000
23 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 415 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 27 000 000 kronor respektive 23 000 000 kronor.

35

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

2.9.3 1:3 Energiforskning

Tabell 2.13 Anslagsutveckling 1:3 Energiforskning

Tusental kronor

2023
Utfall
1 411 323
Anslagssparande
-30 550

2024
Anslag
1 447 723 1
Utgiftsprognos
1 437 547

2025
Förslag
1 647 723

2026
Beräknat
1 527 723

2027
Beräknat
1 602 723

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter och statsbidrag för forsknings-, utvecklings-, demonstrations- och kommersialiseringsinsatser inom energiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främja utvecklingen av teknik som baserar sig på fossilfria energislag och effektiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskaleanläggningar.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.14 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:3 Energiforskning

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
1 447 723
1 447 723
1 447 723

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
200 000
80 000
155 000

varav BP25
180 000
155 000
230 000

– Teknisk justering
-20 000
-20 000
-20 000

– Energiforskning
100 000
175 000
250 000

– Stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom

kärnkraftsutveckling
100 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
1 647 723
1 527 723
1 602 723

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget bör öka med 200 000 000 kronor 2025, varav 100 000 000 kronor avses för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsutveckling. För 2026 och 2027 beräknas anslaget öka med 175 000 000 kronor respektive 250 000 000 kronor. Förslaget innebär en ökning av medel till forskning och innovation på energiområdet som bidrar till nya satsningar inom strategiska områden för ett fossilfritt energisystem.

Regeringen föreslår att 1 647 723 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Energiforskning för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 1 527 723 000 kronor respektive

1 602 723 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:3 Energiforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 100 000 000 kronor 2026–2030.

36

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Skälen för regeringens förslag: För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:3 Energiforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 100 000 000 kronor 2026–2030.

Tabell 2.15 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Energiforskning

Tusental kronor

Prognos

Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2023
2024
Förslag 2025
2026
2027
2028 – 2030

Ekonomiska

åtaganden vid årets

början
2 335 882
2 068 401
3 300 000

Nya ekonomiska

åtaganden
832 519
2 331 599
1 900 000

Utgifter mot anslag till

följd av ekonomiska

åtaganden
-1 100 000
-1 100 000
-1 100 000
-1 300 000
-1 300 000
-1 500 000

Ekonomiska

åtaganden vid årets

slut
2 068 401
3 300 000
4 100 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
3 300 000
3 300 000
4 100 000

2.9.4 1:4 Energimarknadsinspektionen

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:4 Energimarknadsinspektionen

Tusental kronor

2023
Utfall
209 164
Anslagssparande
3 684

2024
Anslag
213 848 1
Utgiftsprognos
216 078

2025
Förslag
234 039

2026
Beräknat
235 092 2

2027
Beräknat
240 645 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 230 123 tkr i 2025 års prisnivå.

3 Motsvarar 231 084 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Energimarknadsinspektionens förvaltningsutgifter.

37

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.17 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:4

Energimarknadsinspektionen

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
213 848
213 848
213 848

Pris- och löneomräkning 2
7 191
11 963
16 337

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
13 000
9 281
10 460

varav BP25 3
21 000
22 000
23 000

– Medel för ökad uppföljning och kontroll
20 000
20 000
20 000

– Civilt försvar
1 000
2 000
3 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
234 039
235 092
240 645

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Energimarknadsinspektionens utgifter bedöms öka för att kunna genomföra och efterleva nya regelverk för el- och gasnätregleringen som är förenliga med gällande EU-rätt. Vidare finns det behov att säkerställa resurser för att arbetet med bland annat regelutveckling, tillsyn, fjärrvärme, ökad uppföljning och kontroll ska kunna gå i takt med elektrifieringen och samhällets behov av en effektiv och leveranssäker energiförsörjning till rimliga kostnader. Anslaget bör därför öka med 20 000 000 kronor från och med 2025.

Anslaget bör öka med 1 000 000 kronor 2025 för att stärka myndigheten i dess roll som beredskapsmyndighet. För 2026 och 2027 ökar anslaget med 2 000 000 kronor respektive 3 000 000 kronor för samma ändamål.

Regeringen föreslår att 234 039 000 kronor anvisas under anslaget

1:4 Energimarknadsinspektionen för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 235 092 000 kronor respektive 240 645 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.18 Offentligrättslig verksamhet

Tusentals kronor

Kostnader som

Ack. resultat

Verksamhetens
ska täckas

Verksamhet
t.o.m. 2023
Resultat 2024
intäkter 2025
2025
Resultat 2025

Verksamheter där

intäkterna inte disponeras

Offentligrättslig verksamhet

varav avgifter enligt

förordningen (2008:1330)

om naturgasavgift
1 165
-750
4 250
4 650
-400

Verksamheter där

intäkterna disponeras

Offentligrättslig verksamhet
0
0
11 300
11 300
0

varav intäkter från

registerhållningsavgift
-
-
800
-
-

varav intäkter från

marknadsövervakningsavgift
-
-
10 500
-
-

38

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Energimarknadsinspektionen disponerar avgifter som tas ut i enlighet med förordningen (2014:1059) om vissa avgifter för registrering och tillsyn över handeln på grossistenergimarknaden. Energimarknadsinspektionen tar ut dels en avgift för registerhållning, dels en avgift för tillsyn och marknadsövervakning.

2.9.5 1:5 Energiplanering

Tabell 2.19 Anslagsutveckling 1:5 Energiplanering

Tusental kronor

2023
Utfall
Anslagssparande

2024
Anslag
265 000 1 Utgiftsprognos
247 335

2025
Förslag
790 000

2026
Beräknat
925 000

2027
Beräknat
1 145 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för arbetet med energiplanering, grön omställning, stimulera till utbyggnaden av vindkraft, investeringar som bidrar till planerings- och leveranssäkerhetsmål för elsystemet och därmed ökar försörjningstryggheten på nationell, regional och lokal nivå. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för att stärka kommunernas förmåga att bidra till ökad försörjningstrygghet på lokal nivå, stimulera till utbyggnad av vindkraft, kommunal energi- och klimatsrådgivning samt för myndigheternas administrativa utgifter kopplade till stöden. Anslaget får även användas för ekonomiska bidrag till investeringar som stärker den leveranssäkerheten eller ökar anslutningskapaciteten i elsystemet regionalt eller lokalt. Anslaget får även användas till myndigheters kostnader för särskilda insatser, uppgifter eller andra myndighetsgemensamma utvecklingsarbeten som syftar till kortare ledtider för tillståndsprövning.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.20 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:5 Energiplanering

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
265 000
265 000
265 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
525 000
660 000
880 000

varav BP25
480 000
615 000
835 000

– Investeringsstöd för att stärka leveranssäkerheten i

elsystemet
100 000
200 000
400 000

– Insatser för ny kärnkraft
30 000
35 000
25 000

– Planeringsansvar elsystemet
10 000
10 000
10 000

– Incitament till kommunerna för vindkraftsutbyggnad
340 000
370 000
400 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
790 000
925 000
1 145 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Många av de viktigaste vägvalen för utbyggnad av både elproduktion och elinfrastruktur sker på lokal och regional nivå. Det finns flera orsaker till att

39

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

systemnyttiga investeringar i elsystemet i dag inte blir av, bl.a. att de initiala kostnaderna kan vara omfattande medan framtida intäktsströmmar är svåra att bedöma i förhand. I syfte att minska riskerna införs ett nytt ekonomiskt investeringsstöd. Kostnadseffektivitet kan främjas av en längre planeringshorisont. Därför föreslås även ett förlängt och förstärkt beställningsbemyndigande till anslaget med möjlighet att ingå nya ekonomiska åtaganden till 2030. Anslaget föreslås öka med 100 000 000 kronor 2025 för att möjliggöra ett nytt ekonomiskt stöd till investeringar som bidrar till stärkt förmåga och minskad sårbarhet i de regionala energisystemen. För 2026 och 2027 föreslås anslaget öka med 200 000 000 kronor respektive

400 000 000 kronor för samma ändamål.

För att ta ett bredare grepp om samordningen av den långsiktiga planeringen av det nationella elsystemet föreslås anslaget öka med 10 000 000 kronor från och med 2025.

För att möjliggöra ny kärnkraft kommer flera riktade insatser att behöva göras. Regeringen avsätter därför medel för att effektivt kunna följa upp den nationella kärnkraftsamordnarens arbete samt arbetet med att få en riskdelningsmodell på plats. Anslaget föreslås öka med 30 000 000 kronor 2025 för särskilda insatser för kärnkraft. För 2026 och 2027 föreslås anslaget öka med 35 000 000 kronor respektive

25 000 000 kronor för samma ändamål.

För att öka kommunernas incitament att säga ja till ny vindkraft och kompensera de kommuner som redan låtit vindkraft byggas bör ett stöd till kommunerna inrättas som baseras på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar. Anslaget föreslås öka med 340 000 000 kronor 2025 för ekonomisk ersättning till kommuner vars omgivning påverkas av vindkraftsetableringar. För 2026 och 2027 föreslås anslaget öka med 370 000 000 kronor respektive 400 000 000 kronor för samma ändamål.

Regeringen föreslår att 790 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Energiplanering för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 925 000 000 kronor respektive 1 145 000 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:5 Energiplanering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2026–2030.

Skälen för regeringens förslag: För att möjliggöra planering av tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:5 Energiplanering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2026–2030.

40

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.21 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Energiplanering

Tusental kronor

Prognos

Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2023
2024
Förslag 2025
2026
2027
2028 – 2030

Ekonomiska

åtaganden vid årets

början
6 109
586
80 000

Nya ekonomiska

åtaganden

80 000
1 160 000

Utgifter mot anslag till

följd av ekonomiska

åtaganden
-5 523
-586
-40 000
-80 000
-150 000
-970 000

Ekonomiska

åtaganden vid årets

slut
586
80 000
1 200 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande

450 000
1 200 000

2.9.6 1:6 Avgifter till internationella organisationer

Tabell 2.22 Anslagsutveckling 1:6 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor

2023
Utfall
25 119
Anslagssparande
210

2024
Anslag
25 328 1
Utgiftsprognos
25 098

2025
Förslag
33 328

2026
Beräknat
33 328

2027
Beräknat
33 328

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.23 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:6 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
25 328
25 328
25 328

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
8 000
8 000
8 000

varav BP25
8 000
8 000
8 000

– Nya och utvecklade internationella samarbeten med

fokus på kärnkraftsområdet och Ukraina
8 000
8 000
8 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
33 328
33 328
33 328

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Sverige bör ges större möjligheter att delta i nya och utvecklade internationella samarbeten på energiområdet med fokus på kärnkraft och att stödja Ukraina. Anslaget bör öka med 8 000 000 kronor 2025 så att Sverige kan ta en aktiv roll i prioriterade

41

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

internationella energisamarbeten och tillsammans med andra likasinnade länder bidra till att påskynda energiomställningen globalt. För 2026 och 2027 ökar anslaget med 8 000 000 kronor för samma ändamål.

Regeringen föreslår att 33 328 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Avgifter till internationella organisationer för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 33 328 000 kronor respektive 33 328 000 kronor.

2.9.7 1:7 Elsäkerhetsverket

Tabell 2.24 Anslagsutveckling 1:7 Elsäkerhetsverket

Tusental kronor

2023
Utfall
73 081
Anslagssparande
1 891

2024
Anslag
77 016 1
Utgiftsprognos
78 348

2025
Förslag
79 650

2026
Beräknat
81 425 2

2027
Beräknat
80 758 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 79 650 tkr i 2025 års prisnivå.

3 Motsvarar 77 582 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Elsäkerhetsverkets förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.25 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:7 Elsäkerhetsverket

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
77 016
77 016
77 016

Pris- och löneomräkning 2
2 634
4 409
5 895

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

-2 153

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
79 650
81 425
80 758

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

Regeringen föreslår att 79 650 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Elsäkerhetsverket för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 81 425 000 kronor respektive

80 758 000 kronor.

42

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.26 Offentligrättslig verksamhet

Tusentals kronor

Ack. resultat

Verksamhetens
Kostnader som

Verksamhet
t.o.m. 2023
Resultat 2024
intäkter 2025
ska täckas 2025
Resultat 2025

Verksamheter där

intäkterna inte

disponeras

Offentligrättslig

verksamhet

varav

ansökningsavgifter

auktorisation

elinstallatörer
0
1 945
-
-
1 950

varav

nätövervakningsavgift
0
33 059
-
-
33 390

varav

elsäkerhetsavgift
1 672
-7 060
72 566
90 092
-17 526

varav

elberedskapsavgift
-327 152
-107 672
564 922
517 000
47 922

Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras i huvudsak med elsäkerhetsavgiften. Förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift innehåller bestämmelser om avgifter för att finansiera statliga åtgärder och verksamhet enligt elberedskapslagen (1997:288), verksamhet vid nätmyndigheten samt verksamhet vid Elsäkerhetsverket enligt elsäkerhetslagen (2016:732) och lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet. Dessa tre avgifter redovisas i tabell 2.26 ovan som intäkter till inkomsttitel, eftersom det är Elsäkerhetsverket som administrerar dessa avgifter. Av förordningen (1997:294) om elberedskap respektive elförordningen (2013:208) framgår att Affärsverket svenska kraftnät är elberedskapsmyndighet och Energimarknadsinspektionen är nätmyndighet. Elsäkerhetsverket tar även ut en avgift för auktorisation som elinstallatör samt ersättning för vissa kostnader i samband med Elsäkerhetsverkets marknadskontroll. Även dessa redovisas som intäkter till inkomsttitel.

2.9.8 1:8 Laddinfrastruktur

Tabell 2.27 Anslagsutveckling 1:8 Laddinfrastruktur

Tusental kronor

2023
Utfall
913 707
Anslagssparande
176 293

2024
Anslag
995 000 1
Utgiftsprognos
973 448

2025
Förslag
930 000

2026
Beräknat
605 000

2027
Beräknat
1 155 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för stöd till och investeringar i publika stationer för snabbladdning av elfordon för ökad tillgänglighet, redundans och kapacitetshöjning längs större vägar, stöd till publik laddning på allmän platsmark och infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom stationär laddning eller tankning samt för utbyggnad av infrastrukturen för ellastbilar i regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Stödet för att ställa om lastbilarna ska vara

43

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

teknikneutralt. Anslaget får användas till stöd för ladd- och tankstationer för el och vätgas inklusive i hamnar och på kajer, samt till utgifter för berörda myndigheters arbete kopplat till stöden. Anslaget får även användas för att infria ingångna åtaganden i fråga om anslag 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter inom utgiftsområde 21 Energi och anslaget 1:23 Laddinfrastruktur inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.28 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:8 Laddinfrastruktur

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
995 000
995 000
995 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-65 000
-390 000
160 000

varav BP25
-20 000
-20 000
530 000

– Teknisk justering
-20 000
-20 000
-20 000

– Laddinfrastruktur

550 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
930 000
605 000
1 155 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Elektrifieringen av tunga fordon har tagit fart men det finns fortsatt behov av investera i infrastrukturen för dessa transporter, för att möjliggöra en omställning av transportsektorn i hela landet och samtidigt kunna infria de åtaganden Sverige har enligt EU-förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen (AFIR) som innehåller bindande mål om geografisk täckning och kapacitet hos laddinfrastruktur och tankstationer för vätgas i landet. Regeringen föreslår en förlängd satsning på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon.

Regeringen föreslår att 930 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Laddinfrastruktur för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 605 000 000 kronor respektive

1 155 000 000 kronor.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2026–2030.

Skälen för regeringens förslag: För att möjliggöra planering av tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2026–2030.

44

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.29 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur

Tusental kronor

Prognos

Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2023
2024
Förslag 2025
2026
2027
2028 – 2030

Ekonomiska

åtaganden vid årets

början
863 237
580 524
2 000 000

Nya ekonomiska

åtaganden
230 524
1 969 476
900 000

Utgifter mot anslag till

följd av ekonomiska

åtaganden
-513 237
-550 000
-900 000
-500 000
-600 000
-900 000

Ekonomiska

åtaganden vid årets

slut
580 524
2 000 000
2 000 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
1 300 000
2 000 000
2 000 000

2.9.9 1:9 Biogasstöd

Tabell 2.30 Anslagsutveckling 1:9 Biogasstöd

Tusental kronor

2023
Utfall
378 435
Anslagssparande
271 565

2024
Anslag
933 000 1
Utgiftsprognos
697 555

2025
Förslag
985 000

2026
Beräknat
1 035 000

2027
Beräknat
1 085 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att stimulera utvecklingen av biogasproduktion. Anslaget får även användas för de administrativa utgifter som detta medför.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.31 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:9 Biogasstöd

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
933 000
933 000
933 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
52 000
102 000
152 000

varav BP25
85 000
135 000
385 000

– Teknisk justering
-15 000
-15 000
-15 000

– Stöd till produktion av biogas
100 000
150 000
400 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
985 000
1 035 000
1 085 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Utgifterna för stöd till biogas förväntas bli högre än tidigare beräknat. Anslaget bör därför öka med 100 000 000 kronor 2025. För 2026 och 2027 ökar anslaget med 150 000 000 kronor respektive 400 000 000 kronor av samma skäl.

45

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Regeringen föreslår att 985 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Biogasstöd för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 1 035 000 000 kronor respektive

1 085 000 000 kronor.

2.9.10 1:10 Energiberedskap

Tabell 2.32 Anslagsutveckling 1:10 Energiberedskap

Tusental kronor

2023
Utfall
Anslagssparande

2024
Anslag
54 000 1 Utgiftsprognos
53 639

2025
Förslag
198 000

2026
Beräknat
398 000

2027
Beräknat
651 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för Energimyndighetens utgifter för energiberedskapsåtgärder, och civilt försvar inom energisektorn. Anslaget får också användas för ersättning för solidaritetsgas som begärs enligt artikel 13 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningskostnader inom dessa områden.

Skälen för regeringens bedömning

Tabell 2.33 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:10 Energiberedskap

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
54 000
54 000
54 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
144 000
344 000
597 000

varav BP25
54 000
254 000
651 000

– Teknisk justering
-4 000
-4 000
-4 000

– Civilt försvar
58 000
258 000
655 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
198 000
398 000
651 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Beredskap inom energisektorn handlar om att skapa förutsättningar för en större robusthet och uthållighet i energiförsörjning, bättre förutsättningar för samhällsviktiga verksamheter att klara störningar i energiförsörjning, samt förutsättningar att kunna prioritera och ransonera energianvändning. Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Förberedelserna, beredskapen och förmågan inom hela totalförsvaret, både det militära och det civila försvaret, måste öka skyndsamt. Anslaget ökar med 58 000 000 kronor 2025 för civilt försvar. För

2026 och 2027 ökar anslaget med 258 000 000 kronor respektive 655 000 000 kronor. Anslaget bör öka med 780 000 000 kronor 2028 och 2029 och 730 000 000 kronor från 2030.

46

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Regeringen föreslår att 198 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Energiberedskap för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 398 000 000 kronor respektive 651 000 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:10 Energiberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 050 000 000 kronor 2026–2029.

Skälen för regeringens förslag: För att möjliggöra planering av tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:10 Energiberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 050 000 000 kronor 2026–2029.

Tabell 2.34 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Energiberedskap

Tusental kronor

Beräknat 2028

Prognos 2024
Förslag 2025
Beräknat 2026
Beräknat 2027
– 2029

Ekonomiska åtaganden

vid årets början

100 000

Nya ekonomiska

åtaganden
100 000
1 000 000

Utgifter mot anslag till

följd av ekonomiska

åtaganden

-50 000
-200 000
-500 000
-350 000

Ekonomiska åtaganden

vid årets slut
100 000
1 050 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
100 000
1 050 000

2.9.11 1:11 Elberedskap

Tabell 2.35 Anslagsutveckling 1:11 Elberedskap

Tusental kronor

2023
Utfall
542 896
Anslagssparande
-6 919

2024
Anslag
745 000 1
Utgiftsprognos
730 833

2025
Förslag
733 000

2026
Beräknat
705 000

2027
Beräknat
854 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för Affärsverket svenska kraftnäts utgifter för elberedskapsåtgärder, dammsäkerhet, tillsynsuppdrag enligt säkerhetsskyddslagen inom områdena elförsörjning och dammanläggningar, med undantag för kärnteknisk verksamhet, samt myndighetens arbete med totalförsvar och som beredskapsmyndighet. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningskostnader inom dessa områden.

47

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.36 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:11 Elberedskap

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
675 000
675 000
675 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
58 000
30 000
179 000

varav BP25
208 000
180 000
285 000

– Civilt försvar
208 000
180 000
285 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
733 000
705 000
854 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Samhällets ökade beroende av el, i kombination med allvarliga hot mot Sveriges säkerhet, har ökat behovet av att stärka elförsörjningens förmåga att hantera störningar, kriser och krig. Svenska kraftnät har som elberedskapsmyndighet i uppdrag att stärka elförsörjningens förmåga att motstå störningar vid kris och krig.

Förmågan till robust elförsörjning behöver byggas ut för att säkerställa uthållighet inom ett antal verksamheter och funktioner. Förmågan till ödrift av begränsade geografiska områden behöver fortsatt byggas ut för att säkerställa nödvändig försörjning av samhällsviktig verksamhet.

För att samhällsviktiga funktioner ska kunna fungera även vid höjd beredskap och ytterst krig krävs det att personalförsörjningen säkerställs. Regeringen beslutade i januari 2024 om aktivering av civilplikten inom elförsörjningsområdet för totalförsvarspliktiga som redan har relevant utbildning. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget och erfarenheterna från Ukraina har regeringen valt att inkludera elförsörjningen i ett särskilt snabbspår av civilplikten.

Anslaget bör öka med 208 000 000 kronor 2025 för civilt försvar och möjliggöra ett snabbspår av civilplikten. För 2026 och 2027 ökar anslaget med 180 000 000 kronor respektive 285 000 000 kronor för samma ändamål.

Regeringen föreslår att 733 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Elberedskap för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 705 000 000 kronor respektive

854 000 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:11 Elberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2026–2040.

Skälen för regeringens förslag: För att möjliggöra planering av tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:11 Elberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2026–2040.

48

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.37 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Elberedskap

Tusental kronor

Prognos

Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2023
2024
Förslag 2025
2026
2027
2028 – 2040

Ekonomiska

åtaganden vid årets

början
1 057 667
1 862 139
2 000 000

Nya ekonomiska

åtaganden
1 027 139
537 861
400 000

Utgifter mot anslag till

följd av ekonomiska

åtaganden
-222 667
-400 000
-400 000
-400 000
-400 000
-1 200 000

Ekonomiska

åtaganden vid årets

slut
1 862 139
2 000 000
2 000 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
2 000 000
2 000 000
2 000 000

Elberedskapsavgift

Regeringens förslag: Avgiftsuttaget under 2025 för elberedskapsavgiften, som tas ut i enlighet med elberedskapslagen för att finansiera beredskapsåtgärder som beslutas med stöd av lagen, fastställs till högst 650 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För åtgärder som genomförs enligt elberedskapslagen (1997:288) betalar den som innehar nätkoncession enligt ellagen (1997:857) en avgift. Åtgärderna, som finansieras från den del av anslaget

1:11 Elberedskap som disponeras av Svenska kraftnät för elberedskap, uppgår till motsvarande belopp som avgiftsuttaget över tid. Åtgärderna syftar till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället och att tillgodose elförsörjningen vid höjd elberedskap.

2.10 Övriga förslag

2.10.1 Kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Investeringar i kärnkraft är ekonomiskt mycket omfattande och kännetecknas av höga initiala finansieringskostnader, långa byggtider och en lång drifttid för att återhämta investeringskostnaderna. För investeringar av detta slag kan det därför vara avgörande att staten bär delar av risken för att investeringarna ska komma till stånd. Kreditgarantier för kärnkraft ska utformas i enlighet med budgetlagen (2011:203) och förordningen (2011:211) om utlåning och garantier, vilket innebär att en garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad. I övrigt bör dessa kreditgarantier utformas med mer generösa villkor än dagens system för kreditgarantier för gröna investeringar, men inom ramen för vad som är förenligt med EU:s statsstödsregler.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor. För 2026 beräknas garantiramen till 400 000 000 000 kronor och för 2027 till 400 000 000 000 kronor.

49

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.38 Ramar för statliga garantier

Tusental kronor

Utestående

Föreslagna

Utgifts-

Ram
åtaganden
Ram
garantiramar

område
Ändamål
2023 1
2023-12-31
2024 1
2025

21
Kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft

400 000 000
400 000 000

Summa

400 000 000
400 000 000

1 Ramar för 2023 och 2024 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.

2.11 Affärsverket svenska kraftnät

Svenska kraftnät är ett affärsverk där koncernen består av affärsverket, ett dotterföretag och sju intressentföretag i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Svenska kraftnäts huvudsakliga uppgift är att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Denna del av verksamheten finansieras av nät-, system- och kapacitetsavgifter (även kallat flaskhalsinkomster) och genom lån. Riksdagen fastställer bl.a. ett tak för belåningen och investeringsplanen. Nedan redovisas kortfattat Svenska kraftnäts ekonomiska resultat och genomförande av investeringar i transmissionsnätet.

2.11.1 Ekonomiskt resultat

Svenska kraftnäts resultat i koncernen uppgick till 498 miljoner kronor för 2023, vilket är 195 miljoner kronor lägre än 2022. Resultatet gav en räntabilitet på justerat eget kapital på 4,3 procent, vilket är lägre än 2022 då den var 6,1 procent. Räntabiliteten på justerat eget kapital uppgick i medeltal till 5,2 procent under 2014–2023. Räntabiliteten översteg därmed verkets långsiktiga mål om 4 procents räntabilitet på eget kapital, efter schablonmässigt avdrag för skatt, exklusive resultatandelar från avyttringar i intresseföretag, under en konjunkturcykel, se diagram 2.12 nedan. Vid beräkning av tariffnivån beaktas tidigare års resultat för att nå räntabilitetsmålet.

Diagram 2.12 Svenska kraftnäts räntabilitet 2015–2023

Procent

Källa: Svenska kraftnäts årsredovisningar för 2014–2023.

Under 2023 uppgick skuldsättningsgraden till -476,3 procent, vilket är högre än 2022 då den var -849,1 procent. Investeringar och reinvesteringar finansieras normalt med lån från Riksgäldskontoret. Den låga skuldsättningsgraden beror på att inflödet av flaskhalsinkomster, som är en finansieringskälla för investeringar, har varit högt och därför kunnat användas i stället för lån. Det har därför inte funnits behov av upplåning sedan utgången av 2020. Vid årsskiftet 2023/24 fanns ett överskott placerat

50

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

hos Riksgäldskontoret på 41 711 miljoner kronor, vilket är en minskning jämfört med föregående år då överskottet uppgick till 78 510 miljoner kronor. Ränteintäkterna ökade dock under 2023 till 1 948 miljoner kronor bl.a. på grund av höjningar av styrräntan. Under 2022 var motsvarande intäkter 540 miljoner kronor.

Inflödet av flaskhalsinkomster kan variera stort från år till år eftersom en mängd faktorer påverkar. De viktigaste faktorerna är tillgänglig överföringskapacitet i transmissionsnätet, temperatur, nederbörd, vind, kärnkraftens tillgänglighet, tillgänglighet på överföringsförbindelser och bränslepriser för kontinentens elproduktion. Flaskhalsinkomsterna för 2023 var betydligt lägre än för 2022. Huvuddelen av flaskhalsinkomsterna genererades av prisskillnader på överföring mellan elområden inom Sverige, varav överföringen mellan elområdena SE2 och SE3 (40 procent) och mellan elområdena SE3 och SE4 (27 procent) stod för majoriteten av inkomsterna. I jämförelse med 2022 har de lägre elpriserna och prisskillnaderna bidragit till lägre flaskhalsinkomster för 2023. Under 2023 har 26 700 miljoner kronor av flaskhalsinkomsterna använts för att finansiera elstöd till hushåll och företag. Svenska kraftnät har under 2023 fortsatt sitt arbete i syfte att öka den tillgängliga överföringskapaciteten i det befintliga elnätet, exempelvis genom mothandel och optimering av systemvärn, och att hålla nere transmissionsnätstariffen.

Svenska kraftnät arbetar med att öka affärsverkets inre effektivitet och har inom effektiviseringsprogrammet som följer ett 40-tal projekt och initiativ genomfört åtgärder under 2023 som ger effektiviseringseffekter motsvarande ca 300 miljoner kronor.

2.11.2 Investeringar i transmissionsnätet

Inför 2023 godkände riksdagen en investeringsplan om 6 350 miljoner kronor. Investeringsplanen utgör ett tak för de investeringar som Svenska kraftnät får genomföra. Under 2023 uppgick investeringarna till 5 239 miljoner kronor jämfört med 3 848 miljoner kronor 2022, se diagram 2.13 nedan.

Diagram 2.13 Svenska kraftnäts investeringar 2009–2023

Miljoner kr

Procent

6000

100

5000

90

80

4000

70

60

3000

50

2000

40

30

1000

20

10

0

0

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Av riksdagen fastställd investeringsplan Investeringar Utnyttjandegrad

Källa: Svenska kraftnäts årsredovisningar för 2009–2023.

Skillnaden mellan utfall och plan beror bl.a. på att metodiken för hantering av åtgärder avseende steg- och beröringsspänning har lett till senareläggningar och minskade investeringar under 2023 med ca 150 miljoner kronor jämfört med planerat. Under 2023 har också en del ledningsåtgärder senarelagts till kommande år, eftersom projekten är avbrottsberoende och avbrott inte kunnat ske i den omfattning som var

51

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

planerat. Dessutom har omfattningsförändringar i andra projekt skett som påverkat utfallet mot plan. Tillsammans svarar senarelagda åtgärder och omfattningsförändringar i åtgärder för ca 200 miljoner kronor. Förseningar i projektet Ekhyddan- Nybro-Hemsjö står för drygt 100 miljoner kronor av avvikelsen. Den huvudsakliga avvikelsen i förhållande till plan, ca 350 miljoner kronor, avser förseningar för tillkommande verksamhetsprojekt som inte har genomförts som planerat.

De största investeringarna under 2023 avseende transmissionsnätet gjordes i form av systemförstärkningar. Totalt uppgick systemförstärkningarna under 2023 till 2 142 miljoner kronor. Under 2022 var motsvarande belopp 1 966 miljoner kronor. Investeringar för att öka marknadsintegration och motverka flaskhalsar i elsystemet uppgick under 2023 till 635 miljoner kronor vilket är en ökning i jämförelse med 2022 då motsvarande belopp var 218 miljoner kronor. Transmissionsnätet har på flera håll snart uppnått sin tekniska livslängd. Under 2023 uppgick reinvesteringarna till 1 623 miljoner kronor, vilket är högre än 2022. Behovet av reinvesteringar kommer att fortsätta att vara högt även under de kommande åren. Övriga investeringar omfattar marknadsintegration, anslutning samt system för införande av nya marknadslösningar och operativa processer.

Under 2023 har 35 mil kraftledning projekterats och 10 mil kraftledning byggts.

2.11.3 Förslag om Svenska kraftnäts verksamhet

Investerings- och finansieringsplan för 2025–2027

Regeringens förslag: Investeringsplanen för elförsörjningen för 2025–2027 godkänns som riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (tabell 2.39) .

Skälen för regeringens bedömning: Svenska kraftnät har redovisat sitt förslag till investerings- och finansieringsplan för treårsperioden 2025–2027 som omfattar åtgärder i transmissionsnätet och utrustning för elektronisk kommunikation (KN2024/01148). De planerade investeringarna under perioden beräknas uppgå till

42 601 miljoner kronor, varav 10 319 miljoner kronor avser 2025. Regeringen föreslår att investeringsplanen för Svenska kraftnät godkänns som en riktlinje för affärsverkets investeringar.

52

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.39 Investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät

Miljoner kronor

Summa

Utfall
Prognos
Budget
Beräknat
Beräknat
2025–

2023
2024
2025
2026
2027
2027

Anskaffning och utveckling av nya

investeringar
3 368
4 487
6 214
8 404
12 123
26 741

Anslutning
201
269
708
1 143
1 722
3 574

Marknadsintegration
635
1 695
1 765
921
1 343
4 029

Systemförstärkning
2 008
1 804
2 720
5 115
7 862
15 697

Optofiberutbyggnad
0
10
10
10
10
30

Övriga investeringar
524
709
1 010
1 215
1 187
3 412

varav investeringar i

anläggningstillgångar
3 368
4 487
6 214
8 404
12 123
26 741

– maskiner och inventarier
2 079
2 706
3 732
3 992
7 391
15 115

– fastigheter och markanläggningar
764
1 071
1 472
3 197
3 546
8 215

– övriga investeringar
524
709
1 010
1 215
1 187
3 412

Finansiering av anskaffning och

utveckling
3 368
4 487
6 214
8 404
12 123
26 741

Bidrag/medfinansiering
398
1 168
1 851
3 961
2 715
8 527

Övrig finansiering
2 970
3 319
4 363
4 443
9 408
18 214

Vidmakthållande av befintliga

investeringar
1 871
3 013
4 186
5 746
6 977
16 909

Reinvestering ledningar och kablar
957
1 396
1 982
2 838
3 176
7 997

Reinvestering stationer
843
1 440
1 668
2 393
2 779
6 840

Reinvestering övriga
22
90
511
482
1 008
2 001

Reinvestering dotterbolag
50
87
25
33
13
71

varav investeringar i

anläggningstillgångar
1 871
3 013
4 186
5 746
6 977
16 909

– maskiner och inventarier
1 807
2 788
3 512
5 121
5 817
14 450

– fastigheter och markanläggningar
42
136
163
143
152
457

– övriga investeringar
22
90
511
482
1 008
2 001

Finansiering vidmakthållande
1 871
3 013
4 186
5 746
6 977
16 909

Egna medel
986
1 065
1 300
1 385
1 785
4 470

Bidrag/medfinansiering
45
30
25
30
35
90

Övrig finansiering
840
1 918
2 861
4 331
5 157
12 349

Totala utgifter för anskaffning,

utveckling och vidmakthållande av

investeringar
5 239
7 500
10 400
14 150
19 100
43 650

Totalt varav investeringar i

anläggningstillgångar
5 239
7 500
10 400
14 150
19 100
43 650

Anm.: Efter regeringens beslut att avslå Svenska kraftnäts ansökan om nätkoncession för Hansa Power Bridge bedöms anskaffning och utveckling av nya investeringar för marknadsintegration med tillhörande följdändringar minska för åren 2025 och framåt jämfört med redovisade belopp i tabellen.

Källa: Svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2025–2027 (KN 2024/01148).

Anskaffning och utveckling av nya investeringar

Investeringsprojekt som var för sig har en budget som överstiger 400 miljoner kronor ska underställas regeringen. I investeringsplanen ingår även projekt som har en beräknad utgift under 400 miljoner kronor men där osäkerheten i kalkylen är stor. I besluten för investering i ledningsprojekt ingår också tillhörande stationsåtgärder. Sedan den tidigare investeringsplanen har sammanlagt nio investeringar som överstiger 400 miljoner kronor tillkommit, varav tre avser anslutning, fem avser systemförstärkning och en avser reinvestering. Därutöver har projektet Hansa Power Bridge utgått med anledning av regeringens beslut i juni 2024 (KN2023/01290).

53

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Investeringsprojekt anslutning

Investeringsprojekt som avser anslutning syftar främst till att hantera ansökningar från andra nätägare om anslutning av större produktionsanläggningar, behov av ökade effektuttag och omstrukturering av befintligt nät. För närvarande finns ansökningar om anslutning av produktion fram till 2030 på ca 152 600 MW och ansökningar om ökat effektuttag på ca 32 400 MW. I tabell 2.40 nedan redovisas större anslutningsprojekt samt summan av anslutningsprojekt vars beräknade totala investering är lägre än 400 miljoner kronor och som är aktuella under perioden 2025–2027.

Tabell 2.40 Investeringsprojekt anslutning

Miljoner kronor

Total
Investering

Projektnamn
Typ av projekt
Syfte
investering
2025–2027

Åtgärdspaket
Förstärkning av
Tillgodose framtida

Malmfälten, etapp 1
transmissionsnätet
kapacitetsbehov
14 100
130

Åtgärdspaket
Förstärkning av
Tillgodose framtida

Malmfälten, etapp 2*
transmissionsnätet
kapacitetsbehov
3 952
355

Anslutning av ny

Hallsberg–Timmersdala
Ny 400 kV-ledning
industri
1 530
208

Nya 220 kV-ledningar

och ny 400/220 kV-
Tillgodose framtida

Östersundspaketet*
station
kapacitetsbehov
1 287
766

Porjusberget–
Ny 400 kV-ledning och
Etablering av ny

Naalojärvia
station
industri
1 148
596

Töreboda*
Ny 400 kV-station
Etablering av industri
426
230

Anslutning

Gäddtjärn
Ny 400 kV-station
landbaserad vindkraft
400
154

Anslutningsstation

Nordvära
Ny 400 kV-station
havsbaserad vindkraft
400
131

Investeringsprojekt

under 400 mnkr totalt

4 189
1 004

Summa investeringar

anslutningar

27 433
3 574

Anm.: * avser investeringar som tillkommit sedan föregående investeringsplan.

Källa: Svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2025–2027 (KN2024/01148).

Investeringsprojekt marknadsintegration

I tabell 2.41 nedan sammanställs pågående projekt som syftar till att öka eller bibehålla handelskapaciteten mellan de svenska elområdena och mellan Sverige och grannländerna.

54

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.41 Investeringsprojekt marknadsintegration

Miljoner kronor

Typ av

Total
Investering

Projektnamn
projekt
Syfte
investering
2025–2027

Ny 400 kV- Ökad överföringsförmåga

Aurora Line
ledning
till Finland
4 500
1 350

Ny 400 kV- Ökad överföringsförmåga i

Ekhyddan–Nybro–Hemsjö
ledning
södra Sverige
3 462
1 617

Investeringsprojekt under 400

mnkr totalt

141
13

Summa investeringar

marknadsintegration

8 103
2 980

Anm.: Efter regeringens beslut att avslå Svenska kraftnäts ansökan om nätkoncession för Hansa Power Bridge har anskaffning och utveckling av nya investeringar minskat för åren 2025 och framåt jämfört med tidigare plan. Totalbeloppet för 2025–2027 avviker därmed för marknadsintegration från Tabell 2.39 Investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät.

Källa: Svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2025–2027 (KN2024/01148).

Investeringsprojekt systemförstärkning

Systemförstärkningar omfattar i huvudsak de åtgärder som genomförs i transmissionsnätet för att öka kapaciteten inom ett område. Behoven av åtgärder uppstår när transmissionsnätet behöver anpassas för att t.ex. öka överföringen från ett område där flera större produktionsanläggningar ansluts eller för att kunna öka uttagen i t.ex. storstadsområden samt de åtgärder som har en stabiliserande påverkan på nätet. De investeringar över 400 miljoner kronor som planeras under 2025–2027 samt summan av projekt vars beräknade totala investering är lägre än 400 miljoner kronor redovisas i tabell 2.42 nedan.

55

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.42 Investeringsprojekt systemförstärkning

Miljoner kronor

Total
Investering

Projektnamn
Typ av projekt
investering
2025–2027

Uppgradering av nätet genom västra delen av

Storstockholm Väst
Stockholm
12 104
3 579

Uppgradering av nätet genom östra delen av

Stockholm Ström
Stockholm
9 935
1 803

Åtgärdspaket
Nio ingående projekt, ledningsförstärkningar

Norrlandskusten
och stationer
8 600
3 787

Gotlandsförbindelsen
Kabelförbindelse till Gotland
5 800
1 032

Glan–Ekhyddan
Ledningsförnyelse
3 094
0

Ekhyddan–Nybro
Ledningsförnyelse
2 292
36

Nybro–Hemsjö
Ledningsförnyelse
1 967
3

Timmersdala–

Stenkullen*
Ledningsförnyelse
1 690
40

Skogssäter–Ingelkärr
Ny 400 kV-ledning
1 428
436

Befintlig station byggs ut med nytt 400 kV-

Odensala
ställverk
863
364

Tovåsen, Gustafs
Seriekompensering
822
552

Hallsberg
Dynamisk shuntkompensering
781
634

Olingan och Gräsmark
SC-stationer
772
303

Gäddtjärn och Bäsna
Nya seriekondensatoranläggningar
699
497

Storfinnforsen–Midskog
Ledningsförnyelse
648
0

Helgbo och Snösjön
Seriekompensering
618
434

Hurva–Sege
Ledningsförnyelse
570
0

Långbjörn–

Storfinnforsen
Ny 400 kV-ledning
537
0

Installation av nya spänningsreglerande

Reaktorpaket*
komponenter i transmissionsnätet
491
401

Ekhyddan
Ny dynamisk kompenseringsanläggning
467
218

Lunna*
Ny 400 kV-station
410
272

Kättbo*
Ny seriekompenseringsstation
400
231

Anslutning av 400 kV-ledning och ny

Tuna
400/220kV-transformator
400
0

Ingelkärr–Stenkullen
Ny 400 kV-ledning
400
6

Vittersjö*
Ny seriekompenseringsstation
400
302

Lindbacka–Östansjö
Ny 400 kV-ledning
400
0

Investeringsprojekt

under 400 mnkr totalt

13 438
766

Summa investeringar

systemförstärkning

70 018
15 697

Anm.: * avser investeringar som tillkommit sedan föregående investeringsplan.

Källa: Svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2025–2027 (KN2024/01148).

Investeringsprojekt optofiber och övriga nyinvesteringar

Under de kommande åren planeras löpande förbättringar av kommunikationsnätet för att upprätthålla hög tillgänglighet och säkerhet. Antalet teknikbodar planeras även att utökas, vilket möjliggör fortsatt uthyrning av överkapacitet i kommunikationsnätet. Planerade investeringar inom optofiberutbyggnad beräknas uppgå till 30 miljoner kronor under perioden 2025–2027.

Svenska kraftnät behöver även investera i utveckling av digitala och automatiserade lösningar för hantering av anläggningar och kraftsystemet samt investera i fastigheter

56

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

och administrativa stödsystem. I tabell 2.43 nedan redovisas övriga nyinvesteringar som planeras under 2025–2027.

Tabell 2.43 Övriga nyinvesteringar

Miljoner kronor

Total
Investering

Projektnamn
investering
2025–2027

Lokalplan
1 834
1 191

NBM, nya system för införande av balanseringskoncept inkl.

marknadsintegration
1 504
503

Förnyat driftövervakningssystem (ROSE)
742
397

Skalskydd 2.0
400
164

Investeringsprojekt under 400 mnkr totalt
4 997
1 157

Summa investeringar nyinvesteringar
9 478
3 412

Källa: Svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2025–2027 (KN2024/01148).

Vidmakthållande av befintliga investeringar

Utgångspunkten för transmissionsnätets anläggningar är att de ska förnyas med hänsyn tagen till framtida behov. Många av de anläggningar som nu ska förnyas av åldersskäl kommer i framtiden att få en annan funktion och betydelse. Investeringar i de befintliga anläggningarna utreds och genomförs därför integrerat med Svenska kraftnäts nyinvesteringar. Resultatet blir ofta förnyade anläggningar med en helt annan omfattning och funktion. Investeringskostnaden blir följaktligen avsevärt högre än vid tidigare förnyelser som ofta genomfördes för att bibehålla anläggningarnas funktion.

De investeringar i ledningar, kablar och stationer över 400 miljoner kronor som planeras under 2025–2027 samt summan av projekt vars beräknade totala investering är lägre än 400 miljoner kronor redovisas i tabell 2.44 och tabell 2.45 nedan.

57

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.44 Reinvesteringar ledningar och kablar

Miljoner kronor

Total
Investering

Projektnamn
Typ av projekt
investering
2025–2027

Förnyelse och

systemförstärkning mellan

NordSyd
elområde SE2 och SE3
95 000
4 687

varav Midskog–Järpströmmen
Uppgradering 400 kV
1 918
44

varav Forsmo–Lasele–Långbjörn
Förnyelse 220 kV-ledning
785
30

varav Bräcke–Ånge
Förnyelse 220 kV-ledning
400
13

varav Stadsforsen–Hällsjö
Förnyelse 220 kV-ledning
400
14

varav Stadsforsen–Hammarstrand–

Krångede
Förnyelse 220 kV-ledning
400
131

Konti-Skan länken
Förnyelse
6 411
188

Borgvik–Skogssäter
Ledningsförnyelse
2 257
30

Hallsberg–Timmersdala
Ledningsförnyelse
1 410
30

Västkusten, Horred–Breared
Ledningsförnyelse
1 194
290

Västkusten, Stenkullen–Horred
Ledningsförnyelse
907
10

Västkusten, Kilanda–Stenkullen
Förnyelse
815
18

Västkusten, Skogssäter–Kilanda
Ledningsförnyelse
815
450

Västkusten, Breared–Söderåsen
Ledningsförnyelse
698
311

Västkusten, Söderåsen–Barsebäck
Ledningsförnyelse
507
38

Västkusten, Barsebäck–Sege
Ledningsförnyelse
400
0

Horndal–Avesta
Ledningsförnyelse
581
261

Underhåll och reinvestering

Revisionsprojekt Luftledningar Paket 3
av komponenter
400
37

Krångede–Horndal
Livstidsförlängning
400
56

Investeringsprojekt under 400 mnkr

totalt

11 231
1 357

Summa investeringar reinvesteringar

ledningar/kablar

126 929
7 997

Källa: Svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2025–2027 (KN2024/01148).

58

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.45
Reinvesteringar stationer

Miljoner kronor

Total
Investering

Projektnamn
Typ av projekt
investering
2025–2027

Stationsförnyelse och anslutning av

Rätan
vindkraft samt stationsflytt
687
42

Ligga
Stationsförnyelse
683
206

Kilforsen
Stationsförnyelse
631
373

Midskog
Stationsförnyelse och anslutning vindkraft
603
0

Letsi
Stationsförnyelse
597
446

Bäsna
Stationsförnyelse
545
569

Kolbotten
400 kV stationsförnyelse
523
280

Vargfors
Stationsförnyelse
515
353

Svartbyn
Stationsförnyelse
474
346

Grundfors
Stationsförnyelse och anslutning vindkraft
464
5

Messaure
Stationsförnyelse
408
110

Kimstad
Stationsförnyelse
403
294

Stornorrfors
Stationsförnyelse
400
235

Horndal
Stationsförnyelse
400
251

Breared
Stationsförnyelse
400
188

Harsprånget
Stationsförnyelse
400
0

Vietas
Stationsförnyelse
400
150

Investeringsprojekt under

400 mnkr totalt

7 019
2 993

Summa investeringar

anslutningar

15 552
6 840

Källa: Svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2025–2027 (KN2024/01148).

Det behöver även genomföras investeringar i Svenska kraftnäts ledningar och stationer för att stärka Sveriges fredstida krisberedskap och civila försvar. För att upprätthålla Svenska kraftnäts förmåga att motstå störningar samt klara hela skalan från kris till krig krävs bl.a. robusta byggnationer, reservkraft, säker lagerhållning av reservdelar och material samt utbildad reparations- och underhållspersonal. Investeringarna genomförs som ett åtgärdspaket med åtgärder kopplade till befintliga beredskapslager och reparationsberedskap för att stärka Svenska kraftnäts fredstida krisberedskap och civila försvar. Syftet med att genomföra detta som ett åtgärdspaket är att få en samlad hantering av alla utredningar kopplade till området samt att på ett skyndsamt sätt initiera åtgärderna. Investeringarna beräknas uppgå till ca 4 500 miljoner kronor, varav 1 374 miljoner kronor beräknas belasta perioden 2025–2027. Det finns dock vissa osäkerheter om investeringarnas omfattning, vilket kan påverka investeringsbeloppet.

59

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Finansiella befogenheter

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2025 låta Affärsverket svenska kraftnät ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret till ett sammanlagt belopp om högst 1 650 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att för 2025 låta Affärsverket svenska kraftnät placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret.

Regeringen bemyndigas att för 2025 besluta om delägarlån eller borgen om högst

500 000 000 kronor till förmån för bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier.

Regeringen bemyndigas att för 2025 bevilja lån till företag som bedriver nätverksamhet enligt ellagen som uppgår till högst 700 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att för 2025 besluta om förvärv och bildande av bolag som ska verka inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde intill ett belopp om 20 000 000 kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Bemyndigandet om att låta Svenska kraftnät ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en sammanlagd ram om 1 650 000 000 miljoner kronor ska främst täcka lånebehovet inom investeringsverksamheten. Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Svenska kraftnät placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret i enlighet med gällande ordning.

Bemyndigandet till regeringen att låta Svenska kraftnät ge lån till företag som bedriver nätverksamhet enligt ellagen (1997:857) ryms inom den sammanlagda ramen och syftar till att finansiera åtgärder, utom drift och underhåll, för att öka elnätens kapacitet för att underlätta anslutningar av anläggningar för produktion av förnybar el, om det finns särskilda skäl att anta att en sådan anslutning annars inte kommer äga rum. Regeringen kommer att kräva full ersättning för statens risk i samband med borgensteckning eller långivning.

Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att lämna delägarlån eller borgen till bolag där Svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett belopp om 500 000 000 kronor.

För 2025 föreslås att regeringen ska kunna besluta om förvärv av aktier eller bilda bolag intill ett belopp om 20 000 000 kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 000 000 kronor. Förvärv av aktier eller bildande av bolag ska ske inom ramen för Svenska kraftnäts verksamhetsområde.

Tabell 2.46 Låneram för samhällsinvesteringar

Tusental kronor

Beslutad

Beslutad
Begärd
Beräknad
Beräknad

Utgifts-

låneram
Skuld
låneram
låneram
amortering
nyupplåning

område
Myndighet
2023 1
2023-12-31
2024 1
2025
2025
2025

21
Affärsverket svenska

kraftnät

1 650 000
1 650 000

Summa

1 650 000
1 650 000

1 Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget.

60

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.47 Ramar för statlig utlåning

Tusental kronor

Utgifts-

Ram
Utlåning
Ram
Förslag

område
Ändamål
2023 1
2023-12-31
2024 1
2025

21
Delägarlån till bolag i vilka Affärsverket

Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier
600 000
266 833
550 000
500 000

21
Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet

enligt ellagen
700 000
54 684

700 000

Summa
600 700
321 517
550 000
1 200 000

1 Ramar för 2023 och 2024 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.

Avgiftsinkomster

Svenska kraftnät finansierar till största delen den löpande verksamheten med medel som kommer från de avgifter som transmissionsnätskunder och balansansvariga parter betalar. Dessutom används flaskhalsinkomster för att täcka ett antal kostnadsposter samt till tariffreducering. Svenska kraftnäts investeringar och reinvesteringar finansieras normalt genom lån från Riksgäldskontoret men på grund av det höga inflödet av flaskhalsinkomster kan dessa användas i stället för lån.

Den totala användningen av flaskhalsinkomster under perioden 2024–2027 beräknas uppgå till 31,5 miljarder kronor. Av dessa beräknas 16,5 miljarder kronor användas till kostnadsposter och tariffreduktion och 15 miljarder kronor till nätinvesteringar. Tariffreduktionen under perioden beräknas bli 8,5 miljarder kronor. De totala intäkterna från flaskhalsinkomster under perioden 2024–2027 beräknas uppgå till

20 miljarder kronor. Under perioden 2024–2027 planerar verket att finansiera ca 40 procent av de totala kostnaderna med intäkter från flaskhalsinkomster och tillhörande ränteintäkter.

Avgiftsinkomsterna prognostiseras för åren 2024–2027 i tabell 2.48 nedan.

Tabell 2.48 Avgiftsintäkter vid Svenska kraftnät

Miljoner kronor

Beräknat
Beräknat
Beräknat
Beräknat

Intäktspost
Utfall 2023
2024
2025
2026
2027

Transmissionsnät
1 631
4 535
3 945
3 757
4 085

Systemansvar
4 058
5 185
5 260
4 700
3 600

Telekom (externa telekomintäkter)
50
50
40
35
35

Källa: Svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2025–2027 (KN2024/01148).

Beräknade inleveranser från Svenska kraftnät

Under 2020 fattade regeringen beslut om att Svenska kraftnät ska uppnå en räntabilitet på justerat eget kapital, efter schablonmässigt avdrag för skatt, på 4 procent under en konjunkturcykel. Räntabiliteten ska vara exklusive realiserade resultat från avyttringar av intresseföretag. Svenska kraftnät ska även för varje verksamhetsår inleverera en utdelning inkluderande skattemotsvarighet inom spannet 40–70 procent av verksamhetsårets resultat till staten där mittenvärdet i intervallet ska vara utgångspunkten. Det beräknade resultatet samt utdelningen från Svenska kraftnät under budgetåren 2024–2027 redovisas i tabellen nedan. Nedan antas en utdelning om 55 procent av avkastningskravet.

61

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 21

Tabell 2.49 Beräknade inleveranser från Svenska kraftnät

Miljoner kronor

Utfall 2023
Beräknat 2024
Beräknat 2025
Beräknat 2026
Beräknat 2027

Årets resultat
498
490
505
520
535

Utdelning
381
274
270
278
286

Räntabilitet på

justerat eget kapital
4,3 %
4,0 %
4,0 %
4,0 %
4,0 %

Källa: Svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2025–2027 (KN2024/01148).

62