Prop. 2024/25:1

Utgiftsområde 23

Areella näringar, landsbygd och

livsmedel

1

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Utgiftsområde 23 – Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................
4

2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.....................................
7

2.1
Utgiftsområdets omfattning .................................................................................
7

2.2
Utgiftsutveckling....................................................................................................
7

2.3
Skatteutgifter ..........................................................................................................
9

2.4
Mål för utgiftsområdet..........................................................................................
9

2.5
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................
11

2.6
Resultatredovisning .............................................................................................
11

2.6.1
En sammanhållen landsbygdspolitik ..................................................
12

2.6.2 En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja...........................
17

2.6.3 Stärkt civilt försvar och krisberedskap inom livsmedels- och

dricksvattenförsörjningen.....................................................................
47

2.6.4
Skogens nyttor .......................................................................................
48

2.6.5
De samiska näringarna..........................................................................
54

2.7
Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ...................................................
55

2.7.1
En sammanhållen landsbygdspolitik ..................................................
55

2.7.2
En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja..........................
56

2.7.3 Stärkt civilt försvar och krisberedskap inom livsmedels- och

dricksvattenförsörjningen......................................................................
60

2.7.4
Skog .........................................................................................................
60

2.7.5
De samiska näringarna..........................................................................
61

2.8
Politikens inriktning ............................................................................................
62

2.8.1
En sammanhållen landsbygdspolitik ..................................................
62

2.8.2 En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja ..........................
63

2.8.3 Stärkt civilt försvar och krisberedskap inom livsmedels- och

dricksvattenförsörjning.........................................................................
65

2.8.4 Skogen som strategisk resurs för ett robust Sverige samt för

jobb och tillväxt .....................................................................................
66

2.8.5
De samiska näringarna..........................................................................
67

2.9
Budgetförslag........................................................................................................
67

2.9.1
1:1 Skogsstyrelsen..................................................................................
67

2.9.2
1:2 Insatser för skogsbruket.................................................................
69

2.9.3
1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt..............................................
71

2.9.4
1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet ..............................................
72

2.9.5
1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder.....................
73

2.9.6
1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar...............................
74

2.9.7
1:7 Ersättningar för viltskador m.m. ..................................................
75

2.9.8
1:8 Statens jordbruksverk.....................................................................
76

2.9.9
1:9 Bekämpning av växtskadegörare ..................................................
77

2.9.10
1:10 Gårdsstöd m.m..............................................................................
78

2.9.11
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m................................
79

2.9.12
1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma

jordbrukspolitiken 2023–2027.............................................................
80

2.9.13
1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma

jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 ....................................
82

2.9.14
1:14 Livsmedelsverket...........................................................................
84

2.9.15
1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ..........................................
86

2.9.16
1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.................
87

2.9.17
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur .........................
88

2

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.9.18 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur ..................................................................................
90

2.9.19 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket ....................................
91

2.9.20 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m...................................
92

2.9.21 1:21 Åtgärder på fjällägenheter............................................................
92

2.9.22 1:22 Främjande av rennäringen m.m..................................................
93

2.9.23
1:23 Sveriges lantbruksuniversitet.......................................................
94

2.9.24 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning.........
95

2.9.25 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien...............................
97

2.9.26
1:26 Slakterikontroll ..............................................................................
98

2.9.27 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och

dricksvattenområdet..............................................................................
99

2.9.28 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 ................
100

2.9.29 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske

och vattenbruk 2021–2027 ................................................................
102

3

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2025 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt tabell 1.1.

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1
Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1 Skogsstyrelsen
584 367

1:2 Insatser för skogsbruket
594 373

1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt
227 537

1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet
156 088

1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9 933

1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133 349

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.
67 778

1:8 Statens jordbruksverk
860 851

1:9 Bekämpning av växtskadegörare
21 000

1:10 Gårdsstöd m.m.
7 661 258

1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
169 000

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2 230 300

1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra

pelare 2023–2027
1 942 500

1:14 Livsmedelsverket
527 849

1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor
246 160

1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
57 413

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1 198 387

1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
773 062

1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
34 830

1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24 116

1:21 Åtgärder på fjällägenheter
1 529

1:22 Främjande av rennäringen m.m.
135 915

1:23 Sveriges lantbruksuniversitet
2 342 374

1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och

samfinansierad forskning
818 664

1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1 177

1:26 Slakterikontroll
165 137

1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
356 000

1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
96 857

1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
260 000

Summa anslag inom utgiftsområdet
21 697 804

4

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 1.2
Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor

Beställningsbemyndigan

Anslag

de
Tidsperiod

1:2 Insatser för skogsbruket
110 000
2026–2028

1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
80 000
2026–2027

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma

jordbrukspolitiken 2023–2027
3 200 000
2026–2029

1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma

jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
2 791 500
2026–2029

1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
1 600 000
2026–2031

1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och

dricksvattenområdet
1 200 000
2026–2028

1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
305 000
2026–2029

1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och

vattenbruk 2021–2027
340 000
2026–2029

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet
9 626 500

5

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel omfattar verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, landsbygd, livsmedel, djur, skog och jakt samt rennäring och andra samiska näringar. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning.

Myndigheter som verkar inom utgiftsområdet är Statens jordbruksverk (Jordbruksverket), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Centrala djurförsöksetiska nämnden, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och vissa verksamheter vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

Utfall 2023
Budget 2024 1
Prognos 2024
Förslag 2025
Beräknat 2026
Beräknat 2027

1:1 Skogsstyrelsen
557
545
535
584
617
614

1:2 Insatser för skogsbruket
477
594
563
594
594
594

1:3 Statens veterinärmedicinska

anstalt
183
192
192
228
240
251

1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet
116
124
124
156
159
163

1:5 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder
10
10
10
10
10
10

1:6 Bekämpning av smittsamma

djursjukdomar
463
557
523
133
133
133

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.
63
68
67
68
68
68

1:8 Statens jordbruksverk
759
744
759
861
915
929

1:9 Bekämpning av växtskadegörare
15
15
15
21
18
18

1:10 Gårdsstöd m.m.
6 573
9 641
9 028
7 661
7 498
7 340

1:11 Intervention för

jordbruksprodukter m.m.
144
159
159
169
170
170

1:12 Nationell medfinansiering till den

gemensamma jordbrukspolitiken

2023–2027
1 508
2 800
1 813
2 230
2 562
2 738

1:13 Finansiering från EU-budgeten

till den gemensamma

jordbrukspolitikens andra pelare

2023–2027
1 171
1 914
1 448
1 943
2 134
2 199

1:14 Livsmedelsverket
340
389
381
528
554
581

1:15 Konkurrenskraftig

livsmedelssektor
182
166
165
246
149
149

1:16 Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m.
52
58
53
57
57
57

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur
1 440
1 553
1 218
1 198
411
411

7

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Utfall 2023
Budget 2024 1
Prognos 2024
Förslag 2025
Beräknat 2026
Beräknat 2027

1:18 Från EU-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur
1 226
1 109
812
773

1:19 Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket
100
30
30
35
35
20

1:20 Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m.
18
21
21
24
24
24

1:21 Åtgärder på fjällägenheter
2
2
2
2
2
2

1:22 Främjande av rennäringen m.m.
117
136
135
136
136
136

1:23 Sveriges lantbruksuniversitet
2 160
2 240
2 240
2 342
2 398
2 447

1:24 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad

forskning
720
739
746
819
855
910

1:25 Bidrag till Skogs- och

lantbruksakademien
1
1
1
1
1
1

1:26 Slakterikontroll
66
180
171
165
169
172

1:27 Åtgärder för beredskap inom

livsmedels- och dricksvattenområdet
18
78
60
356
496
802

1:28 Stödåtgärder för fiske och

vattenbruk 2021–2027
7
164
33
97
159
142

1:29 Från EU-budgeten finansierade

stödåtgärder för fiske och vattenbruk

2021–2027
36
196
171
260
267
170

Äldreanslag

2023 1:12 Stödåtgärder för fiske och

vattenbruk
5

2023 1:13 Från EU-budgeten

finansierade stödåtgärder för fiske

och vattenbruk
72

Totalt för utgiftsområde 23 Areella

näringar, landsbygd och livsmedel
18 602
24 425
21 472
21 698
20 830
21 253

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2
Förändringar av utgiftsramen 2025–2027 för utgiftsområde 23 Areella

näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1

23 973
23 973
23 973

Pris- och löneomräkning 2
138
236
316

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-429
-1 235
-736

varav BP25 3

-2
1 055
1 728

Makroekonomisk utveckling
-535
-1 067
-1 224

Volymer

10
11
11

Överföring till/från andra utgiftsområden

Övrigt

-1 460
-1 088
-1 089

Ny utgiftsram

21 698
20 830
21 253

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

8

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.3 Utgiftsram 2025 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

2025

Transfereringar 1
14 881

Verksamhetsutgifter 2
6 784

Investeringar 3
33

Summa utgiftsram
21 698

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2023 samt kända förändringar av anslagens användning.

1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.

2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3 Skatteutgifter

Vid sidan av stöd till företag och hushåll på budgetens utgiftssida finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en enhetlig beskattning, s.k. skatteutgifter. Innebörden av skatteutgifter beskrivs i Förslag till statens budget, finansplan m.m., avsnittet om skattefrågor. Den samlade redovisningen finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2024 (skr. 2023/24:98). I tabell 2.4 redovisas de skatteutgifter som är att hänföra till utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

2024
2025

Uttag av bränsle från lantbruksenhet (B1)
140
150

Avverkningsrätt till skog (B2)
-
-

Anläggning av ny skog m.m. (B10)
200
210

Nedsatt energiskatt på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom

jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna (F9)
590
u

Nedsatt energiskatt på el inom jord-, skogs- och

vattenbruksnäringarna (F15)
670
690

Nedsatt koldioxidskatt på diesel till arbetsmaskiner och fartyg

inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna (F17)
990
780

Anm.: Inom parentes anges den beteckning för respektive skatteutgift som används i regeringens skrivelse. Skatteutgifter som inte har beräknats anges med ”-”. Skatteutgifter som upphör eller har upphört anges med ”u”.

Källa: Regeringens skrivelse 2023/24:98.

2.4 Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är följande:

– Insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart (prop. 2014/15:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.4, bet. 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88).

Inom utgiftsområdet finns även mål beslutade av riksdagen som gäller resultatområden en sammanhållen landsbygdspolitik, en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, skogspolitiken samt de samiska näringarna.

9

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Riksdagen har beslutat om ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål för miljöarbetet (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Resultatredovisningen av miljökvalitetsmålen i sin helhet finns inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. För arbetet inom utgiftsområdet är även det av riksdagen beslutade målet om Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt centralt (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154).

En sammanhållen landsbygdspolitik

Riksdagen har beslutat om det övergripande målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken (prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:NU19, rskr. 2017/18:360):

– En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet.

En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja

Riksdagen har genom beslut om livsmedelsstrategin beslutat om ett övergripande mål för livsmedelskedjan samt mål för tre strategiska områden – Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och Innovation (prop. 2016/17:104,

bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338). Det övergripande målet:

– En konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.

Stärkt civilt försvar och krisberedskap inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen

Riksdagen har beslutat om övergripande mål för totalförsvaret inklusive civilt försvar (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136). Livsmedels- och dricksvattenförsörjningen berörs av det civila försvarets mål om förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning, se utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, avsnitt 5.3.1.

Skog

Riksdagen har beslutat om två jämställda mål för skogspolitiken – ett produktionsmål och ett miljömål (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252 och prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244):

– Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.

– Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas.

10

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

De samiska näringarna

Det övergripande målet för samepolitiken (prop. 2000/01:1 utg.omr. 23 avsnitt 7.3, bet. 2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86):

– Att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

Samepolitiken omfattar flera utgiftsområden, bl.a. utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 16 Utbildning och universitetsforskning och 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Resultatredovisningen för samiska näringar görs i förhållande till den delen av målet som rör samiska näringar.

2.5 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Hur utgiftsområdets centrala indikatorer och andra bedömningsgrunder är kopplade till målen framgår av tabell 2.5. Indikatorerna och bedömningsgrunderna täcker inte alla verksamheter inom utgiftsområdet men bedöms ge tillräcklig information för att möjliggöra generella bedömningar av resultatet. I resultatredovisningen anges även kompletterande indikatorer och andra bedömningsgrunder där det är relevant. Indikatorerna och bedömningsgrunderna redovisas per kön när det finns data tillgänglig.

Tabell 2.5 Centrala indikatorer och andra bedömningsgrunder inom utgiftsområdet

Mål för utgifts- Insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla

området delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart.

Resultatområde
En sammanhållen
En konkurrenskraftig
Skog
De samiska

landsbygdspolitik
och hållbar

näringarna

livsmedelskedja

Indikatorer
- Inrikes flyttnetto och
- Nettomarginal i
- Tillväxt, avverkning
- Renbruks-

befolkning
livsmedelssektorn
och skogsbruks-
planernas

- Tillgång till fast
- Förädlingsvärde i
åtgärder
användning

bredband om minst
livsmedelssektorn
- Skog och vilt i

1 Gbit/s, eller fiber i
- Antal sysselsatta i
balans

absoluta närheten

livsmedelssektorn
- Skydd mot

- Tillgänglighet till

skadeinsekter m.m.

dagligvarubutik,

- Miljöhänsyn i

drivmedelsstation och

skogsbruket

grundskola

- Skydd och

bevarande av

skogsmark

- Skogsbrukets

klimatnytta

2.6 Resultatredovisning

Med utgångspunkt i målen för utgiftsområdet redovisas i det följande resultat för de fem resultatområdena En sammanhållen landsbygdspolitik, En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, Skog och De samiska näringarna, samt området Stärkt civilt försvar och krisberedskap inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen där resultatredovisningen görs i förhållande till det civila försvarets mål om förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning, se utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, avsnitt 5.3.1. I tabeller och diagram redovisas tioåriga tidsserier när det finns tillräckligt underlag. En årligen återkommande dialog avses som tidigare att föras

11

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

med miljö- och jordbruksutskottet om utvecklingen av resultatredovisningen. Resultatredovisningen kommer även fortsättningsvis att utvecklas i takt med politiken.

2.6.1 En sammanhållen landsbygdspolitik

Den sammanhållna landsbygdspolitiken är till sin karaktär sektorsövergripande och berör därmed många olika utgiftsområden. Insatser och statliga myndigheters verksamheter av betydelse för den sammanhållna landsbygdspolitikens mål finansieras dels av anslagen inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, dels genom andra utgiftsområden, se tabell 2.6. Dessutom finansieras insatserna av andra aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. En resultatredovisning av insatser inom andra utgiftsområden av betydelse för att uppnå målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken görs inom respektive utgiftsområde.

Tabell 2.6 Andra utgiftsområden och områden med mål som har beslutats av riksdagen som är av särskild betydelse för delmålen för den sammanhållna landsbygdspolitiken

Delmål
Utgiftsområden och områden med mål

UO14 Arbetsmarknadspolitik, UO16 Kommunal vuxenutbildning och

yrkeshögskola, UO19 Regional utveckling, UO21 Energipolitik, UO22

Transportpolitik, Politik för informationssamhället, UO24 Näringspolitik inkl.

Hållbar tillväxt
turismpolitik, Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande

UO6 Försvar och samhällets krisberedskap, UO18 Samhällsplanering,

bostadsmarknadsmarknad, byggande och konsumentpolitik, UO20 Miljöpolitik,

Cirkulär, biobaserad och fossilfri
Miljöforskning, UO23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, En

ekonomi samt hållbart nyttjande
konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, Skogspolitik, UO24 Näringspolitik

av naturresurser
inkl. turismpolitik, Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande

UO1 Demokratipolitik, UO4 Rättsväsendet, UO6 Försvar och samhällets

krisberedskap, UO9 Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, UO13

Integrationspolitik, Jämställdhetspolitik, UO16 Utbildning och universitetsforskning,

UO17 Kulturpolitik, Statliga kulturmiljöarbetet, Ungdomspolitik, Politik för det civila

samhället, Idrottspolitik, Friluftspolitik, Folkbildningspolitik, UO18

Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet, UO19

Attraktiva livsmiljöer i Sveriges
Regional utvecklingspolitik, UO22 Transportpolitik, Politik för

landsbygder
informationssamhället

För att följa upp politiken för en sammanhållen landsbygdspolitik finns tre centrala indikatorer, se tabell 2.5. För en utförligare beskrivning av de centrala indikatorerna, se budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/2021:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.1). Utöver de tre centrala indikatorerna görs årligen en kortare fördjupning kring ett eller flera ämnen av stor betydelse för utvecklingen i Sveriges gles- och landsbygder. Den årliga fördjupningen avser denna gång digital mognad i små landsbygdsföretag och tillgänglighet till vård i landsbygder. Uppföljningen av den sammanhållna landsbygdspolitiken bygger främst på Tillväxtverkets underlag för uppföljning av den sammanhållna landsbygdspolitiken (LI2024/01045) och Tillväxtverkets årsredovisning 2023 (KN2024/00476).

Trenden med förändrade flyttmönster i samband med pandemin har brutits

Den centrala indikatorn inrikes flyttnetto följer upp utvecklingen av boendeval och lokal attraktivitet. Utöver inrikes flyttnetto påverkas befolkningsutvecklingen i kommunerna av utrikes flyttnetto och födelsenetto. Under perioden 2013–2023 var det endast kommuntyperna täta blandade kommuner och tätortsnära landsbygdskommuner som hade positiva inrikes flyttnetton medan de var negativa för övriga kommuntyper, se tabell 2.7.

Åren under och efter covid 19-pandemin, 2020–2022, förändrades vissa mönster gällande inrikes flyttnetto (LI2024/01045). Storstadskommunerna hade ett negativt

12

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

inrikes flyttnetto medan de tätortsnära landsbygdskommunerna och de täta blandade kommunerna hade positiva inrikes flyttnetton.

Trenden 2020–2022 med negativt inrikes flyttnetto för storstadskommunerna bröts i och med att kommuntypen under 2023 hade ett positivt inrikes flyttnetto. Det fanns undantag, t.ex. Stockholms kommun hade fortfarande negativt inrikes flyttnetto. De täta blandade kommunerna hade fortfarande positivt inrikes flyttnetto även om det inte var lika stort som 2020–2022. De täta blandade kommuner som hade störst positivt inrikes flyttnetto under 2023 var Karlstad, Kungälv, Uppsala, Västerås och Örebro. Några täta blandade kommuner hade negativt inrikes flyttnetto, t.ex. Borlänge, Eskilstuna, Finspång och Sandviken.

Även trenden 2020–2022 med relativt stort positivt inrikes flyttnetto för de tätortsnära landsbygdskommunerna bröts 2023. Även med hänsyn till utrikes flyttnetto och födelsenetto hade kommuntypen en negativ befolkningsutveckling. Inom kommuntypen finns dock stora variationer där vissa kommuner vuxit kraftigt, mest i Norrtälje och Varberg, medan andra minskat kraftigt, mest i Emmaboda och Flen.

En trend under perioden 2020–2022 som däremot har förstärkts är det negativa flyttnettot för både glesa och mycket glesa landsbygdskommuner där många kommuner även 2023 hade en negativ befolkningsutveckling totalt. För de glesa landsbygdskommunerna hade endast sju av 54 kommuner ett positivt flyttnetto, t.ex. Hudiksvall och Örnsköldsvik. För de mycket glesa landsbygdskommunerna hade fyra av 15 kommuner, t.ex. Arvidsjaur och Malung-Sälen, ett positivt inrikes flyttnetto. För de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna har utvecklingen över lång tid varit negativ och de trenderna har fortsatt under perioden 2013–2023.

Balansen mellan kvinnor och mäns inrikes flyttningar 2013–2023 var jämn men samtidigt komplex. Detta avser speciellt landsbygdskommuner eftersom utvecklingen där påverkades av det stora flyktingmottagandet. Den tydligaste uppgången av andelen män var 2015–2016 (LI2024/01045). Generellt flyttade ungefär lika många kvinnor som män från landsbygdskommunerna perioden 2013–2023, medan andelen kvinnor som flyttade från de glesa blandade kommunerna var något högre innan och efter 2015–2016.

13

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.7 Inrikes flyttnetto 2013–2023 och befolkningsutveckling 2022–2023

Utveckling,
Utveckling,

Utveckling, inrikes
inrikes flyttnetto
inrikes flyttnetto
Befolkning 2023

flyttnetto 2013–2023
2013–2023,
2013–2023,

Kommuntyp (antal kommuner)
(utv. 2022/2023)
kvinnor
män
(utv. 2023)

Storstadskommuner
-31 823

3 455 759

(26 st.)
(-6 778/1 825)
-16 535
-15 288
(35 039)

Täta blandade kommuner
90 612

4 202 699

(87 st.)
(7 483/5 467)
45 599
45 013
(16 476)

Glesa blandade kommuner
-18 632

766 026

(29 st.)
(-642/-471)
-10 241
-8 391
(-67)

Tätortsnära landsbygdskommuner
12 825

1 261 429

(80 st.)
(2 669/-2 180)
6 104
6 721
(-2 462)

Glesa landsbygdskommuner
-45 899

794 797

(54 st.)
(-2 362/-4 136)
-21 274
-24 652
(-5 216)

Mycket glesa

landsbygdskommuner
-7 083

76 972

(15 st.)
(-370/-505)
-3 680
-3 403
(-807)

Anm.:

– Storstadskommuner definieras som kommuner där mindre än 20 procent av befolkningen bor i rurala områden och som tillsammans med angränsande kommuner har en samlad folkmängd på minst 500 000 invånare.

– Täta blandade kommuner definieras som kommuner där mindre än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden och där minst hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.

– Glesa blandade kommuner definieras som kommuner där mindre än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden och där mindre än hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.

– Tätortsnära landsbygdskommuner definieras som kommuner med minst 50 procent av befolkningen i rurala områden och minst hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.

– Glesa landsbygdskommuner definieras som kommuner där mer än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden och där mindre än hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.

– Mycket glesa landsbygdskommuner definieras som kommuner där hela befolkningen bor i rurala områden och har minst 90 minuters genomsnittlig resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.

Källa: Statistiska centralbyrån och Tillväxtverket.

Utbyggnaden av snabbt bredband sker över hela landet med störst ökning i landsbygdskommuner

Den centrala indikatorn tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten, visar att utbyggnaden av snabbt bredband har skett över hela landet, men att tillgången är fortsatt ojämnt fördelad mellan kommuntyper. Tillgången till snabbt bredband skiljer sig också mellan inom tätort och utanför tätort.

Nästan alla hushåll, 99,8 procent, i storstadskommunerna har tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten, medan motsvarande nivå i de mycket glesa landsbygdskommunerna är knappt 92 procent. Utvecklingen var dock positiv för samtliga kommuntyper mellan 2019 och 2023. Ökningen var störst i landsbygdskommunerna där tillgången nu är över 96 procent för de tätortsnära landsbygdskommunerna och de glesa landsbygdskommunerna, se tabell 2.8.

Över 99 procent av företagen i storstadskommunerna har tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten. Motsvarande nivå i de mycket glesa landsbygdskommunerna är 88 procent. Utvecklingen var dock positiv för företag i samtliga kommuntyper mellan 2019 och 2023.

Det finns fortfarande skillnader inom kommuntyperna. För tio landsbygdskommuner är andelen hushåll som har tillgång till 1 Gbit/s fortfarande under 90 procent och för två av dem, Arjeplog och Pajala under 85 procent. För tio landsbygdskommuner ligger tillgången till 1 Gbit/s fortfarande mellan 75–85 procent för företagen.

14

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

För mer information, se utgiftsområde 22 Kommunikationer, avsnitt 4.1.

Tabell 2.8 Tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten

Andelar
Andelar
Andelar
Andelar
Andelar

Kommuntyp

(medel) 2019
(medel) 2020
(medel) 2021
(medel) 2022
(medel) 2023

(antal kommuner)
Hushåll/Företag
Hushåll/Företag
Hushåll/Företag
Hushåll/Företag
Hushåll/Företag

Storstadskommuner

(26 st.)
97,3 / 94,7
98,0 / 96,0
98,5 / 96,5
99,1 / 97,7
99,8 / 99,2

Täta blandade

kommuner

(87 st.)
89,8 / 81,9
93,0 / 86,7
94,7 / 89,4
96,5 / 92,7
98,6 / 96,7

Glesa blandade

kommuner

(29 st.)
89,7 / 82,8
93,1 / 87,0
93,9 / 88,6
95,6 / 91,1
98,3 / 96,7

Tätortsnära

landsbygdskommuner

(80 st.)
82,3 / 75,1
87,1 / 80,4
91,0 / 86,4
93,6/ 89,3
97,0/ 94,9

Glesa

landsbygdskommuner

(54 st.)
81,7 / 76,2
86,8 / 81,6
89,9 / 85,7
92,0 / 87,8
96,5 / 94,1

Mycket glesa

landsbygdskommuner

(15 st.)
78,6 / 73,4
82,6 / 76,7
83,5 / 79,1
85,4 / 80,8
91,6 / 88,0

Källa: Post- och telestyrelsen samt Tillväxtverket.

Tillgänglighet till service har stabiliserats något i landsbygdskommuner

Den centrala indikatorn tillgänglighet till dagligvarubutik, drivmedelsstation och grundskola är mätt som avstånd i restid (minuter med bil), då det ger en bredare bild än enbart geografiskt avstånd. I år redovisas indikatorn genom restid i medel för 2013 respektive 2023. Tidigare redovisades indikatorn genom procentuell förändring vilket kunde ge sken av större förändringar som egentligen inte var så omfattande.

Under perioden 2013–2023 har tillgängligheten till dagligvarubutik stabiliserats efter att ha minskat under perioden innan, 2010–2013 (LI2024/01045). Detta gäller även landsbygdskommunerna där de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna endast har haft en marginell ökning av restid. Den relativt stabila situationen beror bl.a. på att det förekommit en viss ökning i antalet butiker.

Under perioden 2013–2023 har alla kommuntyper haft en positiv eller oförändrad utveckling vad gäller tillgänglighet till drivmedelsstation. Både tätortsnära landsbygdskommuner och glesa landsbygdskommuner uppvisade minskade avstånd till drivmedelsstation, medan mycket glesa landsbygdskommuner har haft oförändrat avstånd. Se vidare utgiftsområde 19 Regional utveckling, avsnitt 2.6.3.

I tabell 2.9 framgår att för grundskola har tillgängligheten minskat något under perioden 2013–2023 i samtliga kommuntyper utom storstadskommuner och de glesa blandade kommunerna. Mest ökade avstånden i mycket glesa landsbygdskommuner, om än måttligt.

15

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.9 Tillgänglighet till dagligvarubutik, drivmedelsstation och grundskola

Restid till
Restid till
Restid till

dagligvarubutik
drivmedelsstation
grundskola

2013 och 2023
2013 och 2023
2013 resp. 2023

(medelrestid i
(medelrestid i
(medelrestid i

Kommuntyp (antal kommuner)
minuter)
minuter)
minuter)

Storstadskommuner

(26 st.)
1,7 / 1,7
2,3 / 1,7
1,7 / 1,7

Täta blandade kommuner

(87 st.)
2,7 / 2,7
3,1 / 2,7
2,5 / 2,6

Glesa blandade kommuner

(29 st.)
2,9 / 3,0
3,1 / 2,9
2,7 / 2,7

Tätortsnära

landsbygdskommuner

(80 st.)
3,5 / 3,5
3,7 / 3,5
3,4 / 3,5

Glesa

landsbygdskommuner

(54 st.)
3,6 / 3,7
3,8 / 3,6
3,9 / 4,0

Mycket glesa

landsbygdskommuner

(15 st.)
5,0 / 5,1
5,0 / 5,0
6,3 / 6,6

Källa: Tillväxtverket.

Samarbetsprojekt för ökad digital mognad i små landsbygdsföretag

I landsbygdskommuner använde i genomsnitt 64 procent av de små och medelstora företagen it eller digitalisering i stor utsträckning 2023, jämfört med 68 procent för blandade kommuner och 72 procent för storstadskommuner. Se

utgiftsområde 19 Regional utveckling avsnitt 2.6.1.

Tre delåtgärder som finansieras av landsbygdsprogrammet syftar till att öka den digitala mognaden hos små företag i landsbygder under perioden 2021–2025. Delåtgärderna omfattar samarbetsprojekt mellan olika aktörer, rådgivning och coachning till små företag samt kunskapsspridning genom informations- och demonstrationsinsatser (KN2024/00476). Tillväxtverket har i april 2024 redovisat delåtgärden samarbetsprojekt mellan olika aktörer (LI2024/01045). Delåtgärden har enligt Tillväxtverket bidragit till en ökad samlad kunskap och lärande hos företagsfrämjande aktörer på lokal, regional och nationell nivå beträffande bl.a. utformning och kommunikation av stöd till små företag i landsbygder.

Utvecklade arbetssätt för en tillgänglig och nära vård i landsbygder

Invånare i mycket glesa landsbygdskommuner var 2023 mindre nöjda med tillgången till hälso- och sjukvård, t.ex. apotek och vårdcentral, inom rimligt avstånd från sin bostad än invånare i övriga kommuntyper (LI2024/01045). Av invånarna i mycket glesa landsbygdskommuner angav 76 procent att tillgången var bra eller mycket bra jämfört med mellan 81 och 83 procent för övriga landsbygdskommuner. För de blandade kommunerna var motsvarande nivå mellan 83 och 87 procent och över 90 procent för storstadskommuner.

För att bl.a. tillgodose befolkningens behov av en tillgänglig och nära vård oavsett var i landet man bor och för att invånare i alla delar av landet ska ha tillgång till en vård med ökad kontinuitet och delaktighet för patienterna tillförde regeringen i budgetpropositionen 2023 ett belopp på 300 miljoner kronor årligen för 2023 och 2024 till regionerna. Regeringen beräknade att öka anslaget med motsvarande belopp

16

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

för 2025 (prop. 2022/23:1 UO9). Medlen för 2023 och 2024 fördelades genom överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner.

Regeringen beviljade också i januari 2024 Norra sjukvårdsregionförbundet 16 miljoner kronor för det pågående projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv. Projektet består av 15 kommuner och fyra regioner i norra Sverige och har hittills, enligt Norra sjukvårdsregionförbundet, lett till bl.a. fördjupad samverkan mellan regioner och kommuner, utveckling av digitala arbetssätt i primärvården och specialiserade vården och gemensamma arbetssätt för tidiga samordnade insatser mellan skola, primärvård, socialtjänst och i vissa fall polis.

Lokalt ledd utveckling

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden har under 2023 tillämpats genom de fyra fonderna Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) vilket på olika sätt har bidragit till landsbygdsutveckling. Vad gäller sysselsättning inom lokalt ledd utveckling under åren 2014– 2023, så har landsbygdsprogrammet (Ejflu) bidragit till sysselsättning motsvarande

1 146 heltidsekvivalenter och 742 nya företag. Inom havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) har lokalt ledd utveckling bidragit till att skapa sysselsättning motsvarande 23 heltidsekvivalenter, 31 heltidsekvivalenter har bevarats och 19 nya företag har skapats. Regional- och socialfondsprogrammet (ERUF respektive ESF) för lokalt ledd utveckling har sammantaget preliminärt bidragit till sysselsättning motsvarande

1 284 heltidsekvivalenter och 794 nya företag.

Budgeten för alla fyra fonder inom lokalt ledd utveckling under åren 2014–2023 är totalt ca 2 742 miljoner kronor varav 142,4 miljoner kronor från ERUF,

135,0 miljoner kronor från ESF, 140,0 miljoner från EHFF och 2 325 miljoner kronor från Ejflu.

Inom lokalt ledd utveckling har det till och med april 2024 betalats ut 98 procent av ERUF, 99 procent av ESF, 93 procent av EHFF och 79 procent av EJFLU. Den lägre siffran för Ejflu beror på förlängningsåren. Totalt inom lokalt ledd utveckling för alla fyra fonderna har 81 procent betalats ut.

Havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) avslutades i maj 2024. Regional- och socialfondsprogrammet (ERUF respektive ESF) inom lokalt ledd utveckling slutredovisas i början av 2025. Landsbygdsprogrammet (Ejflu) har förlängts två år, alla utbetalningar ska vara genomförda senast 2025 och programmet ska slutredovisas 2026.

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden genomförs under 2023–2027 endast inom Ejflu.

2.6.2 En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av livsmedelssektorn bidrar till målet för utgiftsområdet, för livsmedelsstrategin och för de strategiska områdena har följande indikatorer för livsmedelskedjan bedömts som centrala:

– nettomarginal i livsmedelssektorn

– förädlingsvärde i livsmedelssektorn

– antal sysselsatta i livsmedelssektorn.

För att redovisa utvecklingen av det övergripande målet för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, i syfte att skapa

17

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

tillväxt och sysselsättning, redovisas nedan de tre centrala indikatorerna. Åtgärderna inom livsmedelsstrategin är av långsiktig karaktär och följs upp fortlöpande av Jordbruksverket, se Rapport 2024:3 Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, samt genom senast tillgängliga officiella statistik. Detta innebär en viss eftersläpning i redovisningen.

Utvecklingen av indikatorn nettomarginalen i livsmedelskedjan visar att restaurangledet var den del av livsmedelskedjan som drabbades hårdast av pandemin och efter en tillfällig förbättring under år 2021 sjönk nettomarginalen igen under år 2022. Under 2022 påverkade den ökade inflationen och prisökningarna både företagens kostnader och konsumenternas efterfrågan, vilket ledde till vikande lönsamhet. Primärproduktionen var det enda ledet i livsmedelskedjan vars nettomarginal ökade mellan 2021 och 2022. Primärproduktionen påverkades under 2022 av stora prisökningar för de insatsvaror som jordbruket använder. Samtidigt steg avräkningspriserna för viktiga jordbruksprodukter såsom spannmål och mjölk. Regeringen beslutade också ett krisstöd som började betalas ut under 2023 till lantbrukare som drabbats av den sommarens svåra torka och efterföljande nederbörd. Tillsammans med stora skördar blev det samlade resultatet en kraftig ökning i företagsinkomsten. Livsmedelsindustrins marginaler pressades av högre råvarukostnader och utmaningar i att höja priset på sina produkter.

Diagram 2.1 Nettomarginalen i livsmedelskedjan

Index 2016=100

150,00

140,00

130,00

120,00

110,00

100,00

90,00

80,00

Primärproduktion

Livsmedelsindustrin

70,00

Livsmedelshandel

Restaurang

60,00

Livsmedelskedjan

2016

2017
2018
2019

2020

2021
2022

Källa: Statistiska centralbyrån, Företagens Ekonomi, Jordbruksverket, Rapport 2024:3 Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin årsrapport 2024.

Indikatorn förädlingsvärde i livsmedelskedjans sektorer visar livsmedelssektorns bidrag till Sveriges BNP och förändringen speglar utvecklingen av omsättningen i de olika delarna av livsmedelskedjan. Det totala förädlingsvärdet i livsmedelskedjan uppgick till drygt 202 miljarder kronor år 2021, vilket är 4 procent högre jämfört med år 2016. Livsmedelskedjan hade en svagare tillväxt mellan åren 2016 och 2020

(4 procent) jämfört med det totala näringslivet (14 procent).

18

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Diagram 2.2 Förädlingsvärde i livsmedelskedjans sektorer

Miljoner kronor

250 000

primärproduktion

livsmedelsindustri

livsmedelshandeln

restaurang

200 000

150 000

100 000

50 000

2016
2017
2018
2019
2020
2021

Anm.: Fasta priser, basår 2016. Data för 2021 utgör senast tillgängliga data.

Källa: Statistiska centralbyrån, 2023.

Indikatorn sysselsatta i livsmedelskedjans sektorer ökade mellan 2021 och 2022. Mycket av ökningen återfinns inom restaurangledet som ökat både 2021 och 2022 efter en kraftig nedgång under pandemin. Inom handel med livsmedel ökade antalet sysselsatta 2022 jämfört med året tidigare och även inom livsmedels-och dryckesvarutillverkningen syns en mindre ökning. Antalet sysselsatta män inom primärproduktionen minskar något 2022 jämfört med 2021, medan antalet kvinnor ligger på samma nivå.

Tabell 2.10 Sysselsatta i livsmedelskedjans sektorer

Antal förvärvsarbetande

2015*
2020**
2021**
2022**
2021–2022

Primärproduktion
57 100
55 973
55 248
54 567
-1,2%

varav kvinnor
13 839
15 085
15 209
15 291
0,5%

varav män
43 261
40 888
40 039
39 276
-1,9%

Livsmedels- och

dryckestillverkning
53 068
53 960
54 584
54 813
0,4%

varav kvinnor
19 919
20 357
20 901
21 117
1,0%

varav män
33 149
33 603
33 683
33 696
0,0%

Handel med

livsmedel
124 274
139 199
141 781
143 913
1,5%

varav kvinnor
69 631
77 772
78 817
79 170
0,4%

varav män
54 643
61 427
62 964
64 743
2,8%

Restauranger
121 977
125 518
137 383
146 969
7,0%

varav kvinnor
58 366
57 631
64 300
69 595
8,2%

varav män
63 611
67 887
73 083
77 374
5,9%

Totalsumma
356 419
374 650
388 996
400 262
2,9%

Primärproduktionen omfattar jordbruk och fiske. Statistik för 2023 redovisas i slutet av 2024.

** Från och med 2020 baseras siffrorna på en ny statistikkälla, jämförelser med tidigare år måste göras med försiktighet.

Källa: Statistiska centralbyrån, (RAMS)*, (BAS)**.

19

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Regler och villkor

Målet för livsmedelsstrategins strategiska område Regler och villkor:

– Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.

De kompletterande indikatorerna som används för att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen på området har bidragit till målet för utgiftsområdet och det strategiska området presenteras i respektive avsnitt.

Konkurrenskraft i livsmedelskedjan

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av förenkling för företag i livsmedelskedjan bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikator:

– Andel företag i livsmedelskedjan som upplever att lagar och myndighetsregler utgör ett tillväxthinder för sitt företag.

Eftersom 41 procent av företagen i livsmedelssektorn anger lagar och myndighetsregler som det största tillväxthindret (Företagens villkor och verklighet 2023), har regeringen arbetat för att skapa bättre förutsättningar för företagen. Bland annat har regeringen gett flertalet myndigheter, som livsmedelskedjans företag är beroende av, i uppdrag i regleringsbrev att redovisa vad som gjorts för att underlätta för företagen att göra rätt och minimera den administrativa bördan.

Tillväxtverket har inom sitt samordningsuppdrag för livsmedelsstrategin (N2019/03240) identifierat vikten av att myndigheters bemötande och service är företagsanpassat och väl fungerande. De har därför tillsammans med flera andra strategiskt viktiga myndigheter för livsmedelskedjan utvecklat en myndighetsgemensam samverkansmodell, kallad One stop myndighetsshop, för att samlat guida och förenkla för innovativa företag inom matsektorn. Samverkansmodellen är ett gemensamt projekt för att skapa den regelförenkling som behövs för att forma framtidens livsmedelskedja. Genom samverkansmodellen får företagen en ingång och behöver inte hantera olika kontakter med olika myndigheter och minska risken för motstridiga budskap.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att se över kontrollorganisationen inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter för att förenkla för företag (dir. 2023:170) (se rubriken Insatser för en ökad likvärdighet i livsmedelskontrollen).

Regeringen har också tillsatt en särskild utredare som ska se över jordförvärvslagen (1979:230) och ta ställning till behovet av ändringar i lagen för att underlätta för företagsutveckling, kapitalförsörjning för investeringar och ägarskiften inom jordbruket (dir. 2023:157). Syftet med översynen är att förbättra förutsättningarna för aktivt brukande av jordbruksmarken och därigenom för sysselsättning och bosättning på landsbygden.

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av jordbruket bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:

– produktion av vissa jordbruksprodukter (tabell 2.11)

– svenska marknadsandelar (tabell 2.12)

– jordbruksmarkens utveckling (tabell 2.13)

20

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.11 Produktion av vissa jordbruksprodukter

Kvantitet i 1000 ton

2012
2019
2021
2022
2023*

Spannmål
5 070
6 149
4 965
5 823
4 239

Oljeväxter
334
386
344
427
316

Potatis
805
847
826
852
799

Sockerbetor
2 314
2 029
2 046
1892
1 688

Invägd mjölk
2 861
2 704
2 782
2 765
2 819

Griskött
233
240
253
254
243

Matfågel
118
164
183
176
176

Nötkött
122
150
136
135
138

Ägg
122
150
128
155
140

*Preliminära uppgifter för 2023 hämtas från Jordbruksverket återkommande redovisning av marknadsbalanserna. Källa: Jordbruksverket, 2024:3 Uppföljning och utvärdering – årsrapport 2023.

2023 års skörd av spannmål var 20 procent lägre än genomsnittet för de föregående fem åren. Ogynnsamt väder, med en torr försommar och stora nederbördsmängder på hösten, gav en låg skörd och dessutom dåligt kvalitetsutfall. Det ogynnsamma vädret har lett till dålig lönsamhet i växtodlingen 2023. Utöver det har yttre omständigheter såsom de stigande priserna på produktionsmedel till följd av kostnadskrisen och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påverkat producenternas kostnader och inkomster. Sammantaget har omständigheterna påverkat olika sektorer och enskilda företag olika. Produktionen av griskött minskade 2023. Produktionen av mjölk ökade för första gången på fyra år. Produktionen av ägg minskade med 10 procent, som en följd av utslaktning efter utbrott av salmonella.

Tabell 2.12 Svensk marknadsandel i vissa sektorer

Andel svensk produktion av konsumtion, värde över 1 betyder att produktionen överstiger konsumtionen

2012
2020
2021
2022
2023*

Morötter
0,91
0,96
0,97
0,94
0,92

Äpplen
0,20
0,25
0,28
0,28
0,97

Nötkött
0,51
0,61
0,58
0,56
0,58

Griskött
0,68
0,80
0,83
0,82
0,82

Matfågel
0,65
0,77
0,76
0,73
0,71

Ägg
0,91
0,98
0,89
1,01
0,95

Mjölkekvivalenter
0,78
0,70
0,73
0,72
0,75

Ost
0,56
0,41
0,42
0,39
0,39

Matpotatis
0,79
0,94
0,92
0,91
0,95

Spannmål
1,24
1,39
1,18
1,36
1,05

*preliminära uppgifter för 2023 hämtas från Jordbruksverket återkommande redovisning av marknadsbalanserna. Källa: Jordbruksverket, 2024:3 Uppföljning och utvärdering – årsrapport 2024.

Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen som produceras i Sverige. Marknadsandelarna för svenskproducerad mat ökade under 2023 för nötkött, mjölk och potatis. Exporten av spannmål minskade kraftigt som en följd av den dåliga skörden. Marknadsandelarna minskade även för ägg och matfågel. Prisökningar på livsmedel har påverkat konsumtionsmönstren.

21

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.13 Jordbruksmark i Sverige

Tusen hektar

2010
2014
2021
2022
2023

Åkermark
2 633
2 596
2 546
2 538
2 530

Betesmark
452
436
464
464
453

Källa: Jordbruksverket, Sveriges officiella statistik, statistikdatabasen.

Det är en förutsättning för ökad livsmedelsproduktion att företagen har tillgång till produktiva markresurser och att jordbruksmarkens bördighet behålls och utvecklas samt att det sker en anpassning till det förändrade klimatet. Den totala jordbruksmarksarealen var 2 982 816 hektar 2023 vilket är en minskning med 19 000 hektar jämfört med 2022 och en minskning med drygt 100 000 hektar jämfört med 2010. Jordbruksmarken består till 85 procent av åkermark och 15 procent av betesmark och slåtteräng.

Regeringen har fortsatt sitt arbete att vidareutveckla den nationella livsmedelsstrategin och detta arbete går under namnet Livsmedelsstrategin 2.0. Regeringen öppnade för inspel till arbetet i början av 2023 och det resulterade i över 1 000 förslag, som har analyserats och vidareutvecklats för att få effektiva och ändamålsenliga åtgärder som leder till stärkt konkurrenskraft, bättre lönsamhet och därmed ökad livsmedelsproduktion i Sverige. I april 2024 bjöd regeringen in ett hundratal aktörer i livsmedelskedjan för att redovisa det arbete som redan gjorts och hur en preliminär tidplan ser ut för arbetet framåt.

Den gemensamma jordbrukspolitiken

Den övergripande målsättningen med EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) är enligt art 39 i EUF-fördraget att höja produktiviteten inom jordbruket, tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, stabilisera marknaderna, trygga livsmedelsförsörjningen och tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. Åtgärderna inom GJP bidrar bl.a. till stärkta inkomster men bidrar även till flera miljömål och till utvecklingen på landsbygderna. Sedan 2023 ingår direktstöd med medel från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) samt areal- och djurbaserade stöd, projektstöd och investeringsstöd med medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 (den strategiska planen). För landsbygdsprogrammet 2014–2022 återstår endast utbetalningar av stöd och ersättningar som tidigare ansökts om, samt rapportering.

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av GJP bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används de kompletterande indikatorer som redovisas nedan i tabell 1.14, 1.15 och 1.16. Samtliga resultatindikatorer i GJP följs upp av Jordbruksverket. För fördjupad redovisning och analys av hur programmen fortskrider hänvisas till programmens respektive årsrapport och till Jordbruksverkets årsredovisning.

I landsbygdsprogrammet har det t.o.m. 2023 betalats ut 43,9 miljarder kronor, eller

91 procent av budgeten. Beslut om stöd har fattats för 98 procent av budgeten. Totalt sett kommer måluppfyllelsen att vara god för flertalet åtgärder i landsbygdsprogrammet. Målen för bl.a. stöd som bidrar till att skapa nya jobb, minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak, ungas företagande (startstöd) samt investeringar i jordbruk, har god måluppfyllelse. Mål som bedöms få låg måluppfyllelse gäller antal deltagare inom stöd till kompetensutveckling samt antal insatser inom miljöinvesteringarna. Intresset för ersättningarna har inte varit i linje med målen, som är högre satta än för motsvarande åtgärder under perioden 2014–2022. Dessutom har beviljade projekt varit större och därmed har färre projekt än förväntat beviljats inom

22

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

vissa stöd. Årets låga måluppfyllelse för de kompletterande indikatorerna andel som berörs av djurvälfärdsersättningar respektive åtagande för biologisk mångfald och landskap förklaras av att de stöd som ingår i hög grad nu är stängda.

Tabell 2.14 Kompletterande indikatorer för landsbygdsprogrammet 2014–2022

Programmets mål
Utfall t.o.m. 2023 Utfall t.o.m. 2023 i %

Antal deltagare på utbildningar
135 500
23 472
17,32

Andel av jordbruksföretag som fått

investeringsstöd
5,28%
4,73
89,68

Andel av jordbruksföretag som fått

startstöd
1,21%
1,12
92,65

Andel djurenheter som berörs av

djurvälfärdsersättningar
17,41%
0,79
4,54

Andel av jordbruksmark som omfattas

av åtagande som stödjer biologisk

mångfald eller landskap
19,18%
2,32
12,10

Investeringar i produktion av förnybar

energi (euro)
63 072 200
47 459 084
75,25

Anm.: Uppgifterna avser utbetalningar under perioden den 1 januari–31 december 2023.

Källa: Jordbruksverket.

Ansökningstrycket för de flesta areal- och djurbaserade stöden och ersättningarna inom den strategiska planen har varit enligt förväntan. Före årsskiftet hade Jordbruksverket betalat ut ca 6 320 miljoner kronor av direktstöden, vilket motsvarade nära 80 procent. I jämförelse med föregående år är det en minskning med cirka

900 miljoner. Differensen orsakas av att en del av direktstödet från kalenderår 2023 betalas ut i form av nya ettåriga miljöersättningar, där it-stödet för utbetalningsfunktionerna inte var färdigutvecklade förrän mars 2024. Dessa är nu utbetalade. Av de direktstöd som betalats ut till enskilda företag gick 11 procent till företag där ansökan var registrerad på en kvinna, vilket är en ökning med en procentenhet sedan förra årets resultatredovisning, och 89 procent till företag där ansökan var registrerad på en man. Utöver direktstöden har 3 115 miljoner kronor utbetalats för kalenderår 2023 i miljöersättningar, djurvälfärdsersättningar, kompensationsstöd och krisstöd till lantbrukare (per den 30 maj 2024).

Tabell 2.15 Kompletterande indikatorer för areal- och djurbaserade stöd i Sveriges strategiska plan för GJP 2023–2027

Mål för
Utfall för

kalenderår 2023
kalenderår 2023
Utfall i %

Andel djurenheter som berörs av

djurvälfärdsersättningar
17,35
17,88
103

Andel av jordbruksmark som

omfattas av stöd för biologisk

mångfald
27,77
25,85
93

Andel av jordbruksmark som

omfattas av stöd för kolinlagring

eller minskade utsläpp av koldioxid
17,19
15,75
92

Anm.: Uppgifterna avser ansökta värden för kalenderår 2023 med utbetalningar. Data från den 30 maj 2024.

Källa: Jordbruksverket

Projekt- och företagsstöden redovisas, för den strategiska planen, per räkenskapsår, vilket är perioden 16 oktober 2022–15 oktober 2023. För denna period har

18 miljoner kronor i projekt- och investeringsstöd utbetalats av Jordbruksverket. Måluppfyllelsen för resultatindikatorerna för projekt- och investeringsstöd ligger lägre än vad som planerats för, med undantag av stöd till leader och startstöd. Orsaken är långa handläggningstider, långa genomförandetider och, för vissa typer av investeringar, ett svagare intresse än förväntat under de inledande nio månaderna av

23

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

planens genomförande. Jordbruksverket arbetar med åtgärder för att korta handläggningstider och öka intresset för stöden kommande år.

Tabell 2.16 Kompletterande indikatorer för projekt- och företagsstöd i Sveriges strategiska plan för GJP 2023–2027

Mål 2023
Utfall 2023
Utfall i %

Antal deltagare i åtgärder för

kunskap och innovation
90
16
18

Andel av jordbruksföretag som fått

investeringsstöd för modernisering
0,25%
0
0

Antal jordbruksföretag som fått

startstöd och stöd till unga
10
19
190

Anm.: Uppgifterna avser utbetalningar för räkenskapsåret 16 okt 2022–15 okt 2023.

Källa: Jordbruksverket.

En ändring av planen genomfördes under hösten 2023 och ytterligare en under våren 2024. Ändringarna innehåller införandet av ett nytt stöd för förädling av jordbruksprodukter samt justeringar av vissa villkor och budgetposter. Därtill infördes en möjlighet att odla kvävefixerande grödor och fånggrödor på avsatta miljöytor, efter en regeländring som initierats av EU-kommissionen. En bokstavsutredare har tagit fram promemorian Sociala grundvillkor i den gemensamma jordbrukspolitiken (Ds 2024:5), som innehåller förslag för att Sverige ska leva upp till kraven om införande av sociala grundvillkor och administrativa sanktioner för överträdelse av sociala grundvillkor i GJP den 1 januari 2025.

Gott djurhälsoläge i djurhållningen

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen i animalieproduktionen bidrar till målen för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:

– försäljning av antibiotika till djur

– antibiotikaresistens i djurhållningen

– antalet utbrott av smittsamma djursjukdomar.

Jordbruksverket rapporterar årligen till regeringen om försäljning av läkemedel till djur. I början av 2023 upptäcktes ett bortfall i försäljningsstatistiken avseende läkemedel till djur för åren 2017–2022, bland annat för antibiotika. De inkompletta försäljningssiffrorna för antibiotika till djur har sedan korrigerats i Jordbruksverkets statistik samt efterrapporterats till Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Efterrapporteringen innebar en ringa ökning av Sveriges försäljningssiffror, men har inte påverkat Sveriges position som ett av de länder i Europa med lägst antibiotikaförbrukning till djur, vilket även framgår i EMA:s senaste rapport om försäljning av antibiotika till djur (ESVAC).

Jordbruksverkets rapport för 2023 visar att mellan 2007 och 2023 har försäljningen av antibiotika för behandling av djur minskat från 17,3 ton till ca 9,2 ton. Andelen penicillin (smalspektrum) används i hög utsträckning, medan användningen av bredspektrumantibiotika är liten. Det är positivt och indikerar en hög följsamhet till föreskrifter och riktlinjer om antibiotikaanvändning, samt ger bra förutsättningar för fortsatt låg förekomst av resistenta bakterier. Sverige är, jämfört med övriga länder i Europa som har jämförbar statistik, ett land med låg förbrukning av antibiotika och låg förekomst av antibiotikaresistenta bakterier.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett globalt avtal om antibiotikaanvändning (bet. 2021/22:MJU22 punkt 35, rskr. 2021/22:263). Av tillkännagivandet följer att Sverige behöver arbeta än mer aktivt på ett globalt plan för

24

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

att motverka antibiotikaresistens och för etablerandet av ett globalt avtal, regelverk eller liknande för att begränsa användningen av antibiotika (bet. 2021/22:MJU22

s. 109-110). I september 2024 ska ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens (AMR) äga rum i FN:s generalförsamling. En ny politisk deklaration väntas antas som ersättning för 2016-års deklaration och ambitionen är att konkreta mål ska fastställas. Det svenska arbetet leds av Sveriges AMR-ambassadör och en svensk handlingslinje och en inriktning för internationellt påverkansarbete inför detta möte har tagits fram. I andra internationella fora arbetas med inspel till framtagandet av denna deklaration. Till exempel har förhandlingar pågått inom ramen för WHO om ett globalt pandemifördrag och Sverige har varit drivande för att AMR ska ingå och att one health-principen, som innebär att hänsyn tas till människor, djur och den miljö de lever i, ska tillämpas. Sverige medverkar även i en global samverkansplattform om AMR som upprättats av de fyra kvadripartitorganisationerna (FN:s livsmedels och jordbruksorganisation [FAO], Världsorganisationen för djurhälsa [WOAH], Världshälsoorganisationen [WHO] och FN:s miljöprogram [UNEP]). Inom ramen för plattformen har rekommendationer tagits vars syfte är att uppmana FN:s medlemsländer att vid högnivåmötet i september ta krafttag kring AMR-frågorna och hantera dem utifrån one health-principen. Utöver dessa förhandlingar bidrar regeringen i flera andra fora på global, EU och nordisk nivå till ett effektivt och långsiktigt arbete mot utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens. En s.k. vängrupp har bildats för one health och AMR inom ramen för FAO med aktivt deltagande från Sverige. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd 2023 var antibiotikaresistens ett genomgående tema och flera aktiviteter med bäring på det globala AMR-arbetet genomfördes. Inom ramen för rådsarbetsgruppen för EU:s chefsveterinärer behandlades frågan om antibiotikaresistens vid tre tillfällen samt att ett särskilt möte arrangerades på temat one health om ett stärkt effektivt tvärsektoriellt samarbete för att hantera zoonotiska hälsohot med experter inom både folk- och djurhälsa. Sverige bidrog också till en skyndsam hantering och antagande av rådsrekommendationer om antibiotikaresistens. Inom ramen för samarbetet i Nordiska ministerrådet leder Sverige genom Jordbruksverket ett flerårigt kapacitetsbyggande projekt, Baltohop, kopplat till AMR i de baltiska länderna. Utredningen om en effektivisering och utveckling av Sveriges arbete för ansvarsfull och minskad antibiotikaanvändning i djurhållningen globalt lämnade sitt betänkande Friska djur behöver inte antibiotika – bättre verkan genom internationell påverkan (SOU 2022:43) till regeringen 2022. Utredningen konstaterade att Sverige redan i dag arbetar aktivt inom flera olika globala processer och att Sverige är ett land som i hög grad påverkar det globala arbetet. Utredningen bedömde dock att det finns utrymme för effektivisering och ytterligare insatser. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen anser mot bakgrund av de redovisade förhållandena och åtgärderna att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Övervakning av resistens i livsmedelskedjan sker i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1729 av den 17 november 2020 om övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens hos zoonotiska och kommensala bakterier och om upphävande av genomförandebeslut 2013/652/EU. I ett internationellt perspektiv har Sverige fortsatt en låg förekomst av resistens i djurhållningen. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har andelen tarmprover från svenska slaktkycklingar med E. coli som producerar ESBL (ett enzym som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen) minskat under senare år och sedan 2019 kan en stabilt låg nivå noteras.

25

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.17 Andel (procent) av slumpmässigt utvalda friska slaktkycklingar provtagna vid slakt som bär på ESBL-bildande E. coli

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Odling efter

anrikning

39
43
34
13
3
3
1
2
1

Direktodling
26
23
26

Källa: SVA.

Andelen E. coli från friska slaktkycklingar respektive slaktgrisar (provtagna vid slakt) som är känsliga för alla testade substanser redovisas i tabell 1.18. Provtagningen är utformad så att grisar respektive kycklingar provtas vartannat år. Andelen har varit stabil de senaste åren.

Tabell 2.18 Andel (procent) E. coli från friska slaktgrisar respektive slaktkycklingar som är känsliga för alla testade substanser (antibiotika)

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Slaktgris

68
71
71
64
73

Slaktkyckling
75
71
69
72

69

Källa: SVA.

Förebyggande insatser för god djurhälsa och ett gott smittskydd syftar till att ge en minskad förekomst av de djursjukdomar som kan innebära stora konsekvenser för både djurvälfärden och ekonomin. Dessutom blir effekten ett minskat behov av användning av antibiotika och därmed minskad risk för uppkomst och spridning av resistens.

Sverige har ett gott djurhälsoläge hos både vilda och tama djur även om det varje år förekommer vissa geografiskt avgränsade utbrott av smittsamma djursjukdomar. Många av de smittämnen som är vanliga i andra länder förekommer inte alls eller i mycket begränsad omfattning hos djur i Sverige. Under 2023 har 210 utredningar av allvarliga och smittsamma djursjukdomar (epizootier) i Sverige lett till provtagning (se tabell 1.19), varav epizootisk sjukdom har konstaterats i 7 fall.

Tabell 2.19 Antalet utredningar av epizootisjukdom som lett till provtagning samt antalet fall/besättningar där epizootisjukdom konstaterats

2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023

Utredningar av

epizootisjukdomar som

lett till provtagning
162
131
185
156
138
141
145
205
178
210

Fall/besättningar med

konstaterad

epizootisjukdom
9
4
22
9
5
3
5
29
6
7

Källa: SVA, årsredovisningar 2014–2023 samt egna beräkningar.

I början av 2023 konstaterades ett utbrott av salmonella på en stor värphönsanläggning. Infektion med denna salmonellatyp ger inte sjukdom hos djuren, men bakterierna kan finnas i äggen och då orsaka sjukdom hos människa. Efter de initiala fynden hos äggproducenten kunde återkommande fall påvisas på värphönsanläggningens packeri under vår och sommar 2023. Ett omfattande återkallande av ägg följdes av mer begränsade återkallanden under vårvintern innan beslut togs att samtliga ägg som producerades vid anläggningen skulle gå till värmebehandling. I september pausades produktionen av ägg helt vid anläggningen som därefter har totalsanerats. Samma bakteriestam har hittats på en anläggning med föräldradjur och det finns kopplingar till internationell handel genom den avelspyramid som präglar fjäderfäbranschen. I både Nederländerna och Belgien har utbrott av salmonella förekommit hos människor och djur. På svenskt initiativ har det under hösten förts samtal med EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet European Food Safety Authority

26

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

(EFSA), EU-kommissionen och ett par andra EU-länder för att dela information och öka samarbetet med smittspårning.

Den 6 september 2023 påvisades sjukdomen afrikansk svinpest (ASF) för första gången i Sverige hos vildsvin i Fagerstatrakten. Månaderna efter det arbetade berörda myndigheter med att förstå smittans utbredning, få kontroll på smittspridningen och bekämpa sjukdomen med målsättning att kunna visa att Sverige åter är fritt från sjukdomen. Bekämpningsarbetet och förberedelser för att förklara området fritt från smitta kommer att fortgå under stora delar av 2024. Myndigheternas bedömning är att inget vildsvin har dött av ASF i det smittade området sedan slutet av september 2023 och att ingen aktiv smittspridning har pågått sedan slutet av hösten 2023. De restriktioner som infördes i samband med utbrottet var omfattande och innebar konsekvenser för ett stort antal aktörer i området. Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 beslutades, till följd av dessa konsekvenser, att ge ett ytterligare stöd om sammanlagt 7 miljoner till Fagersta kommun och Norbergs kommun samt civilsamhället i dessa kommuner.

Ett utmanande år för länsstyrelsernas djurskyddskontrollverksamhet

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av länsstyrelsernas djurskyddskontroll bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:

– antalet kontrollinsatser som länsstyrelserna har genomfört,

– hur många rutinkontroller (i förväg planerade och riskbaserade kontroller) som har genomförts i förhållande till antalet klagomålskontroller.

Länsstyrelserna genomförde tillsammans totalt 16 186 kontrollinsatser under 2023, vilket är jämförbart med motsvarande antal de senaste åren. Utöver nämnda kontrollinsatser 2023 hanterades även 4 103 klagomålsärenden genom utskick av informationsbrev som inte är medräknade i antal kontrollinsatser.

Länsstyrelserna har vissa uppsatta mål för att följa upp att djurskyddskontrollen sker riskbaserat och i tillräcklig omfattning samt för att hantera det stora antalet klagomålsärenden från bl.a. allmänheten. Ett av dessa mål är att genomföra minst lika många i förväg planerade och riskbaserade kontroller (rutinkontroller) som klagomålskontroller. Sett till ett genomsnitt för hela landet har fler rutinkontroller än klagomålskontroller utförts samtliga år under 2016–2023 med undantag för 2018.

För att styra kontrollen mot den riskbaserade rutinkontrollen, som är en av huvuduppgifterna inom länsstyrelsernas djurskyddsverksamhet, har länsstyrelserna också som mål att minst 10 procent av kontrollobjekten som har livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år i den riskbaserade rutinkontrollen. Detta mål har under 2023 uppfyllts i några län men inte sett till ett genomsnitt för hela landet där 6,3 procent uppnåddes. Detta innebär i praktiken färre kontroller än en kontroll var tionde år för dessa kontrollobjekt. I jämförelse uppnåddes 6 procent år 2022, 4,7 procent år 2021 och 6,2 procent år 2020. Det är värt att nämna att även om 10-procentsmålet inte nås, riktar länsstyrelserna sina tillgängliga resurser så att fler rutinkontroller än klagomålskontroller utförs sett till landet i stort.

Verksamhetsåret 2023 har inneburit flera utmaningar för länsstyrelsernas djurskyddsverksamhet. Flera länsstyrelser har tagit emot ett ökat antal klagomål och många av dessa ärenden har krävt omfattande åtgärder från länsstyrelserna. Flera länsstyrelser prioriterar så hårt mellan de många klagomålsärendena att de ser en risk att missa allvarliga djurskyddsbrister. Länsstyrelserna upplever även en ökad hotbild mot verksamheten, vilket har medfört att myndigheterna behövt, och fortsatt kommer behöva, arbeta med att säkerställa en god och säker arbetsmiljö för personalen.

27

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Fortsatt arbete med att ersätta, begränsa och förfina användningen av försöksdjur

Under 2023 har Jordbruksverkets kompetenscentrum för 3R-frågor fortsatt arbetet med att samla, främja och sprida information om 3R, vilket handlar om att ersätta (replace), minska (reduce) och förfina (refine) användningen av djurförsök.

Kontrollmyndigheterna kontrollerade 2023 en något lägre andel livsmedels- och dricksvattenanläggningar i högsta riskklass jämfört med 2022 och 2021

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av myndigheternas livsmedels- och dricksvattenkontroll bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikator:

– andelen livsmedels- och dricksvattenanläggningar i högsta riskklass som har kontrollerats.

Andelen kontrollmyndigheter som kontrollerar minst 90 procent av livsmedels- och dricksvattenanläggningarna med högst risk var något lägre under 2023 än under 2022 och 2021.

Tabell 2.20 Andelen livsmedelsanläggningar i högsta riskklass som har kontrollerats av kontrollmyndigheterna

Andelen av
Andel
Andel
Andel
Andel
Andel
Andel
Andel
Andel
Andel
Andel

anläggningar
kontrollkontroll- kontrollkontroll- kontroll-
kontroll-
kontroll-
kontrollkontroll- kontroll-

i högsta
myndig-
myndig-
myndigmyndig- myndig-
myndig-
myndig-
myndigmyndig- myndig-

riskklass
heter
heter
heter
heter
heter
heter
heter
heter
heter
heter

som
(%)
(%)
(%)
(%)
(%)
(%)
(%)
(%)
(%)
(%)

kontrollerats
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023

0–50 %
4
4
7
5
5
3
8
6
1
4

51–90 %
21
19
16
17
17
17
29
14
16
17

91–100 %
74
77
77
78
78
80
63
80
82
79

Totalt
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100

Anm.: Värdena i tabellen är avrundade och summerar därför inte alltid till 100 procent. Det är viktigt att notera att inte alla kontrollmyndigheter har anläggningar i högsta riskklassen. År 2023 hade 245 kontrollmyndigheter livsmedelsanläggningar i högsta riskklassen.

Källa: Livsmedelsverkets årsredovisningar 2015–2023 samt kompletterande information från Livsmedelsverket.

Tabell 2.21 Andelen dricksvattenanläggningar i högsta riskklass som har kontrollerats av kontrollmyndigheterna

Andel
Andel
Andel
Andel
Andel

Andel
Andel
Andel
Andel

Andelen av
kontroll-
kontrollkontroll- kontrollkontroll-
Andel kontrollkontroll- kontrollkontroll-

anläggningarna
myndig-
myndigmyndig- myndigmyndig-
kontrollmyndig- myndigmyndig- myndig-

i högsta
heter
heter
heter
heter
heter
myndig-
heter
heter
heter
heter

riskklass som
(%)
(%)
(%)
(%)
(%)
heter (%)
(%)
(%)
(%)
(%)

kontrollerats
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023

0–50 %
18
23
26
24
20
15
27
20
16
18

51–90 %
0
2
0
3
1
0
3
1
1
1

91–100 %
82
75
74
73
79
85
70
79
83
81

Totalt
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100

Källa: Livsmedelsverkets årsredovisningar 2015–2023 samt kompletterande information från Livsmedelsverket.

Insatser för att förstärka kontrollen av foder och livsmedel i primärproduktionen har lett till en ökad riskbaserad kontroll på nationell nivå

Under 2023 kontrollerade länsstyrelserna 783 av de 1000 anläggningar som skulle kontrolleras enligt den nationella riskbaserade kontrollplaneringen som tagits fram gemensamt av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och länsstyrelserna., dvs.

78 procent. Andelen utförda planerade kontroller var något lägre än 2022 men högre än 2021 och 2020. Variationen i resultat är stor mellan enskilda länsstyrelser. Vissa länsstyrelser har utfört samtliga tilldelade kontroller medan andra bara utfört en dryg tredjedel. Totalt fick 2,1 procent av de registrerade primärproducenterna riskbaserad kontroll under 2023.

28

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Enligt länsstyrelserna kan den bristande måluppfyllelsen många gånger bero på att omfattningen på kontrollverksamheten är så liten att personalomsättning, rekryteringar eller sjukfrånvaro direkt orsakat bristande måluppfyllelse för hela kontrollmyndigheten. Andra anför att omprioriteringar har påverkat. I ett fall har även hot mot inspektörer medfört att myndigheten inte har kunnat utföra all sin planerade kontroll.

Tabell 2.22 Anläggningar i primärproduktion av livsmedel och foder med riskbaserad planerad kontroll

2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023

Antal anläggningar
34 678
34 679
35 800
37 212
38 563
37 456
38 033

Antal anläggningar

med riskbaserad

planerad kontroll
422
417
462
762
737
825
783

Andel

anläggningar med

riskbaserad

planerad kontroll

(%)
1,2
1,2
1,3
2,0
1,9
2,2
2,1

Källa: Livsmedelsverkets årsredovisning 2023 samt kompletterande information från Livsmedelsverket.

Insatser för en ökad likvärdighet i livsmedelskontrollen

I en utvärdering av effekterna av insatser för att öka likvärdigheten i kontrollen från december 2022 konstaterade Livsmedelsverket att flera utvecklingsåtgärder gett resultat men att de största resultaten för likvärdighet förväntas komma när efterhandsdebiteringen av livsmedelskontrollavgifterna tillämpas fullt ut under 2024. Livsmedelsverket konstaterade också att det största hindret mot ökad likvärdighet i livsmedelskontrollen är det faktum att vi har nästan 250 kommunala självständiga kontrollmyndigheter i ledet efter primärproduktionen och att många av dessa har färre än en årsarbetskraft som arbetar med livsmedelskontroll. Regeringen beslutade i december 2023 ge en särskild utredare i uppgift att se över hur offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan organiseras och finansieras inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter (dir. 2023:170). Utredaren ska också se över den djurskyddskontroll som utförs i nära anslutning till, eller i samband med, kontrollerna inom dessa områden. Syftet är att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan och skapa en mer effektiv kontrollstruktur som säkerställer likvärdiga konkurrensvillkor och förenklar för de företag som är verksamma inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter. Utredaren ska slutredovisa sitt arbete senast den 31 mars 2025.

Livsmedelsverket har genomfört en rad åtgärder i syfte att öka likvärdigheten i livsmedelskontrollen i hela landet. En ny riskklassningsmodell har införts som från 2024 förväntas leda till att kontroller blir mer riskbaserade och likriktade. Livsmedelsverket har även publicerat en handbok, som erbjuder stöd för kontrollmyndigheter i deras hantering av livsmedelskontrollen vid kris och höjd beredskap. En e-utbildning baserad på handboken har också tagits fram under året. Dessa åtgärder förväntas likrikta livsmedelskontrollen vid kris och höjd beredskap. Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har tagit fram en gemensam arbetsprocess för framtagande av operativa mål i den fleråriga nationella kontrollplanen vilket väntas leda till ökad likvärdighet. Utöver detta har utbildningar och konferenser hållits för att samordna kontrollen i landet och öka likvärdigheten.

Regeringen har från den 1 januari 2024 infört fasta avgifter per slaktat djur (tidigare benämnt EU:s minimiavgifter) för den offentliga kontrollen av slakterier och vilthanteringsanläggningar i syfte att underlätta för lantbrukare att skicka djur till slakterier utan långa transporter och alltför höga slaktkostnader. Fasta avgifter innebär

29

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

ett enklare och mer förutsägbart avgiftssystem för alla slakteriföretag samt transparens vad gäller företagens kostnader för kontrollen.

Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv

Regeringen överlämnade i oktober 2023 propositionen Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv (prop. 2023/24:30) till riksdagen. I propositionen föreslogs de lagändringar som behövdes för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning), EU:s nya dricksvattendirektiv, vilket har ersatt ett tidigare direktiv om dricksvatten. Riksdagen beslutade om de föreslagna lagändringarna den 31 januari 2024 och de trädde i kraft den 1 mars 2024. I mars 2024 beslutade regeringen även sex stycken förordningar: förordningen (2024:156) om riskbedömning avseende fastighetsinstallationer för dricksvatten, förordningen om ändring i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), förordningen om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338), förordningen om ändring i livsmedelsförordningen (2006:813), förordningen om ändring i förordningen (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn och förordningen om ändring i förordningen (2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen. Samtliga av de beslutade förordningarna syftar i likhet med lagändringarna som föreslogs i proposition 2023/24:30 till att genomföra EU:s nya dricksvattendirektiv i svensk rätt.

Fler konsumenter ska kunna äta vildsvinskött

För att underlätta avsättningen av vildsvinskött införde regeringen 2021 subventioner riktade till privatpersoner av kostnader för analyser av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Syftet är att med bibehållen livsmedelssäkerhet öka mängden vildsvinskött som konsumeras. Staten ersätter de ackrediterade laboratorierna för de analyser som utförs åt privatpersoner. Kostnaderna för subventionerade trikin- och cesium analyser uppgick år 2023 till 11,7 miljoner kronor vilket är ca 20 procent högre än föregående år, då kostnaderna uppgick till 9,8 miljoner kronor. Utfallet för kostnaderna för subventionerna är beroende av antal nedlagda vildsvin.

Regeringen har i propositionen Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten (prop. 2023/24:61), som beslutades den 21 december 2023, föreslagit ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ändringarna behövs för att det ska kunna införas en möjlighet för jägare att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. Lagändringarna innebär bland annat att de uppgifter om jägare som vill överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter, som behöver registreras hos länsstyrelserna under vissa förutsättningar, ska omfattas av sekretess. Riksdagen godkände propositionen och lagändringarna trädde i kraft den 15 april 2024.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17: MJU23 punkt 23, rskr. 2016/17:338). Livsmedelsverket redovisade 2019 ett uppdrag att analysera möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. Mot bakgrund av Livsmedelsverkets rapport beslutade regeringen 2020 om det s.k. vildsvinspaketet. Regeringen avsatte 13 miljoner kronor under 2020 och därefter beräknades 9 miljoner kronor avsättas årligen under 2021–2025. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2 s. 49) förstärkte regeringen vildsvinspaketet med ytterligare 20 miljoner kronor 2021–2025 och 2021 beslutade regeringen att införa subventioner av kostnader för analyser av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Subventionerna kommer jägare till del genom att de

30

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

ackrediterade laboratorierna ersätts för analyser som utförts åt jägare. Efter förslag i budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2. s. 52) förstärktes satsningen på subventioner med ytterligare 10 miljoner kronor för 2022– 2025 (bet. 2021/22:MJU2, rskr 2021/22:99). Vildsvinspaketet tillsammans med förstärkningarna i budgetpropositionerna för 2021 och 2022 ska bidra till att mer vildsvinskött når marknaden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som möjliggör för jägare att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter trädde i kraft den 15 april 2024. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Miljömässig hållbarhet i jordbruket

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av miljömässig hållbarhet i jordbruket bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:

– förändring i kväve- och fosforutnyttjande i den svenska jordbrukssektorn

– utsläpp av ammoniak från jordbrukssektorn

– förändringar i hälso- och miljörisker vid användning av växtskyddsmedel

– utsläpp av växthusgaser från jordbruket.

Växtnäringsbalansberäkningar för jordbruksmark (åker och betesmark) följs upp vart tredje år genom statistik från Statistiska centralbyrån. Inga nya statistiksiffror finns tillgängliga för denna indikator förrän i slutet av 2024. Siffror för denna indikator redovisas därför inte i årets budgetproposition. Enligt statistik från Naturvårdsverket uppgick jordbrukets utsläpp av ammoniak till 46 100 ton 2022, vilket är en obetydlig ökning jämfört med 2021.

I diagrammet nedan illustreras trender för hektardoser samt hälso- och miljörisker vid användningen av växtskyddsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling.

Diagram 2.3 Riskindex för växtskyddsmedel i Sverige åren 1998–2023 uppdelat i hälso- och miljöriskindex respektive hektardoser

Index, basår 1988

200

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022

Hektardoser
Miljörisker

Hälsorisker

Källa: Kemikalieinspektionen.

Antalet pollinerande insekter minskar, både på art- och individnivå såväl i Sverige som i andra delar av världen. En minskning av pollinerande insekter ger negativa konsekvenser för jordbruket, trädgårdsnäringen och den biologiska mångfalden. Värdet av honungsbinas pollinering uppskattas av Jordbruksverket till ca 315–

31

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

641 miljoner kronor. Den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel 2023–2027 främjar ett fortsatt arbete för skydd av människors hälsa, för miljön, minskade risker för pollinerare och andra nyttoinsekter samtidigt som utvecklingen och implementeringen av hållbara odlingssystem ska öka. Sverige har en betydligt lägre användning av växtskyddsmedel per hektar jämfört med de flesta länderna i Europa och resthalter från växtskyddsmedel i inhemskt producerade vegetabilier är mycket låga. I Sverige har flera växtskyddsmedel som bedömts som skadliga för pollinerande insekter förbjudits eller ytterligare minskat i användning de senaste tio åren.

Jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser uttryckt i koldioxidekvivalenter i Sverige var 6,5 miljoner ton 2022, vilket motsvarar ca 14 procent av Sveriges totala utsläpp. Det innebär att utsläppen i princip är oförändrade under de senaste 10 åren.

Jordbrukets utsläpp från arbetsmaskiner samt utsläpp och upptag från åkermark och betesmark redovisas i andra sektorer.

Karantänskadegörare är växtskadegörare som ska bekämpas och utrotas då de kan få oacceptabla miljömässiga och ekonomiska konsekvenser om de sprids. Relativt få fynd görs i kontrollen, vilket tyder på att inventeringen är effektiv och sundhetsläget bra. Sverige är dock det enda medlemsland i EU som saknar ett nationellt diagnoslaboratorium för växtskadegörare vilket bidrar till nuvarande situation med avsaknaden av tillräcklig diagnoskapacitet. Under 2023 har inventering fått avbrytas och svarstider för diagnosprov har varit långa. Medfinansiering för inventering och bekämpningsarbete från EU har också minskat och bedöms fortsätta vara på en låg nivå även de kommande åren.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen (bet. 2021/22:MJU25 punkt 3, rskr. 2021/22:336). Av tillkännagivandet följer att avgifterna bör utformas på ett sätt som inte hämmar svenska företags konkurrenskraft, och regeringen bör särskilt ta hänsyn till skillnader mellan olika medlemsstaters uttag av avgifter så att Sverige inte skiljer ut sig genom relativt högre avgifter (bet. 2021/22:MJU25 s. 42). Regeringen har gett Statens jordbruksverk i uppdrag att återrapportera hur myndigheten har säkerställt att avgifterna för offentlig kontroll återspeglar myndighetens kostnader enligt den nya växtskyddslagen (2022:725). Återrapportering av uppdraget har skett i årsredovisningen för Statens jordbruksverk 2023. Jordbruksverket ser över avgifterna och utför nya beräkningar inför varje år för att säkerställa rätt nivå på avgifterna. Uträkningarna baseras på antal timmar och kostnader för kontrollverksamheten. Översynen publiceras sedan så att kunder samt eventuellt andra intressenter kan se hur avgifterna har beräknats per kontrollområde. Med ovan redovisade åtgärder bedömer regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Insatser för att minska matsvinnet

Livsmedelsverket har tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket utvärderat det hittillsvarande arbetet inom Handlingsplanen Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn 2030. Utvärderingen visar att det tagits stora kliv inom området men myndigheterna konstaterar samtidigt att med nuvarande takt kommer bland annat etappmålen för minskat matsvinn till 2025 inte att nås. Naturvårdsverket redovisning av utveckling av livsmedelsavfall i Sverige visar att mängden livsmedelsavfall i hela livsmedelskedjan har minskat med 2 procent under perioden 2020–2022.

32

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Fiske och vattenbruk – stabil utveckling inom vattenbruket och insjöfisket medan utmaningar kvarstår inom fisket till havs

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av en hållbar förvaltning av fiskbestånden och en hållbar utveckling av fiskerinäringen, inklusive vattenbruket, bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:

– biologisk status för fiskbestånd

– svenska yrkesfiskets förädlingsvärde

– svenska vattenbrukets produktion.

Ett långsiktigt hållbart fiske är beroende av livskraftiga fiskbestånd och välmående hav och vatten. Flera faktorer bidrar därmed till den biologiska statusen för fiskbestånden. Utöver fiske har övergödning, miljögifter, klimatförändringar och ett ökat predationstryck från sälar och skarvar en bidragande påverkan. Se vidare avsnitt 2 i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.

I enlighet med den gemensamma fiskeripolitiken ska nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna ske på ett sådant sätt att fiskbeståndet återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning (MSY). MSY utgör det största årliga uttag ett fiskbestånd kan producera utan att beståndet minskar och är ett centralt mål i den gemensamma fiskeripolitiken (GFP). Detta uttag fastställs genom de årliga fiskemöjligheterna, inom ramen för GFP, i form av totalt tillåtna fångstmängder (Total Allowable Catch, TAC) och kvoter och därtill knutna regleringar.

Kommissionens årliga meddelande till Europaparlamentet och rådet, Hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2025, som innehåller bl.a. de utmaningar som finns och de framsteg som har gjorts på väg mot ett mer hållbart fiske presenterades den

7 juni 2024 (COM(2024) 235). Kommissionen konstaterar i sitt meddelande att framsteg görs för att uppnå målet om ett hållbart fiske i EU och att fisketrycket generellt minskar över tid samtidigt som biomassan i haven ökar. I Nordostatlanten fastställs majoriteten av fiskemöjligheterna enligt MSY. Detta gäller för samtliga av EU:s interna bestånd med undantag för de arter där den vetenskapliga rådgivningen har inneburit att inget fiske bör ske. För dessa bestånd fastställs låga kvotnivåer avsedda för oundvikliga bifångster i kombination med ytterligare bevarandeåtgärder. En majoritet av fiskemöjligheterna i Nordostatlanten delas med tredje länder. Även om konsultationerna har blivit mer komplexa och omfattande efter Brexit har de berörda kuststaterna fastställt fiskemöjligheter enligt MSY för de flesta gemensamt förvaltade arter. För ett fåtal kvoter har dessa länder dock inte kunnat enas om en fördelning vilket har lett till unilaterala fiskekvoter som överskrider hållbara nivåer. Kommissionen konstaterar att fisketrycket i Medelhavet och Svarta havet har sjunkit till historiskt låga nivåer men att ca. 20 procent av fisketrycket ligger över hållbara nivåer. KOM konstaterar även likt förra året att miljösituationen i Östersjön skiljer sig dramatiskt från situationen i andra havsområden, och att en mängd olika påfrestningar fortsätter att påverka fiskbestånden negativt. Det riktade fisket i Östersjön har därför behövt stoppas för fyra av 10 kvoterade arter. De resterande kvoterna i Östersjön fastställs enligt MSY och försiktighetsansatsen. Kommissionen konstaterar att den fleråriga planen för Östersjön innehåller många verktyg som främjar fiskbeståndens återhämtning, bland annat genom att stoppa det riktade fisket, sätta den totala tillåtna fångstmängden under de högsta rekommenderade nivåerna, freda under lekperioder och begränsa fritidsfisket. Men om inte medlemsstaterna tillämpar och genomför EU- lagstiftningen inom andra politikområden fullt ut kommer fiskbestånden, enligt KOM, inte att återhämta sig.

33

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Andra viktiga verktyg för att uppnå ett långsiktigt hållbart fiske är exempelvis medel i havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet som främjar en övergång till mer selektiva och skonsamma fiskeredskap. Arbetet fortsätter även med fiskeregleringar i marina skyddade områden, marina pilotområden för ekosystembaserad förvaltning samt fredningsområden för fisk i kustzonen. Havs- och vattenmyndigheten påtalar dock att effekter av klimatförändringarna börjar märkas i form av förändringar av marina näringsvävar och fiskpopulationers tillväxt och uppvandring.

Den 9 januari 2024 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2842 av den 22 november 2023 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1005/2008 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/1139, (EU) 2017/2403 och (EU) 2019/473 vad gäller fiskerikontroll, i kraft. Förordningen innehåller reviderade regler om fiskerikontroll och syftar bl.a. till att modernisera och förenkla reglerna för kontroll av fiskeverksamheten samt att säkerställa efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitiken. Regelverket innebär bland annat att alla fiskefartyg kommer att spåras geografiskt och att kravet på elektroniska rapportering av fångster utökas till alla fiskefartyg. REM-system (Remote Electronic Monitoring), dvs. system där fångsten ombord övervakas med kameror och sensorer, kommer att införas på fartyg med en total längd på 18 meter eller mer där en hög risk för olovliga utkast föreligger. Fritidsfiskare som fångar specifika känsliga arter kommer att registreras och rapportera sina fångster via ett elektroniskt system för att förbättra kunskapen om fångstuttaget. För att industrin och berörda myndigheter ska få möjlighet att anpassa sig till de nya kraven kommer majoriteten av de nya reglerna att börja tillämpas två eller fyra år efter ikraftträdandet av lagstiftningen. Nationellt har Havs- och vattenmyndigheten genomfört ett försök med REM-system. Försöket har bidragit till värdefull kunskap och erfarenhet inför det fortsatta arbetet med den nya kontrollförordningen. Kontrollsystemen avseende vägning av fångster och artsammansättning, särskilt osorterade fångster av framför allt sill och skarpsill för industriändamål, har fortsatt utvecklats liksom systemet för spårbarhet av fiskeriprodukter. Korrekt vägning per art är viktigt både för korrekt kvotavräkning och för vetenskapliga beståndsuppskattningar. Förändringarna i spårbarhetssystemet förväntas minska den administrativa bördan för berörda aktörer.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad i samtliga medlemsstater (bet. 2021/22:MJU17 punkt 10, rskr. 2021/22:189). Av tillkännagivandet följer att regeringen måste verka inom EU för att landningsskyldigheten genomförs och efterlevs i samtliga medlemsstater för att bevara fiskbestånden och säkerställa det svenska fiskets konkurrenskraft (bet. 2021/22:MJU17 s. 50). Den 30 maj 2018 lämnade EU-kommissionen ett förslag till nya regler när det gäller stora delar av EU:s gemensamma fiskerikontroll. Förhandlingarna med anledning av förslaget avslutades under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd det första halvåret 2023. Den 9 januari 2024 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2842 av den 22 november 2023 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1005/2008 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/1139, (EU) 2017/2403 och (EU) 2019/473 vad gäller fiskerikontroll, i kraft. I förordningen ingår bl.a. att REM- system (Remote Electronic Monitoring), dvs. system där fångsten ombord övervakas med kameror och sensorer, kommer att införas på fartyg med en total längd på

18 meter eller mer där en hög risk för olovliga utkast föreligger. I och med att den nya EU-förordningen trätt i kraft kommer samtliga medlemsstater genomföra förändringar av sin fiskerikontroll vilket bl.a. innebär en striktare övervakning av att landningsskyldigheten efterlevs. Ansvaret att kontrollera respektive medlemsstats

34

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

efterlevnad av regelverket åligger kommissionen. Nationellt har Fiske- och vattenbruksutredningen bl.a. i uppdrag att analysera och föreslå eventuella behov av ändringar i svensk lagstiftning till följd av det reviderade EU-regelverket för fiskerikontroll (dir. 2022:92). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den

29 november 2024. Regeringen anser att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

Tabell 2.23 Utvecklingen för svenskt yrkesfiske i havet respektive sötvatten – antal fartyg eller licenser, infiskad volym, infiskat värde och förädlingsvärde 2011–2021

2013
2014*
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022**

Totalt antal fartyg
1 092
1 103
1 080
1 053
981
957
925
874
869
835

(havet)

Totalt infiskad
177 902
172 276
202 856
198 086
221 755
215 123
178 142
171 067
153 394
139 029

volym (havet)

(ton)

Totalt infiskat
1 059
979
1 098
1 240
1 195
1 233
1 255
1 213
1 193
1 168

värde (havet)

(mnkr)

Totalt
521
450
576
631
608
592
591
624
615
525

förädlingsvärde

(havet) (mnkr)

Totalt antal
180
174
175
169
172
168 (274,
156
153
156
155

licenser

fartyg)

(sötvatten)

Totalt infiskad
1 348
1 598
1 351
1 642
1 640
1 506
1 671
1 571
1 671
1 658

volym (sötvatten)

(ton)

Totalt infiskat
78
83
99
87
109
116
111
107
137
166

värde (sötvatten)

(mnkr)

Anm.: Förädlingsvärde är infiskat värde minus insatsförbrukning, såsom fasta kostnader, rörliga kostnader, bränslekostnader och kostnader för reparation och underhåll.

*År 2014 infördes personlig fiskelicens för yrkesmässigt fiske i insjöarna tidigare hette det yrkesfiskelicens. ** Preliminära uppgifter.

Observera att definitionen av antal fartyg i havet har ändrats och inkluderar numera även de som fiskar med stöd av enskild rätt. Källa: Statistiska centralbyrån och Havs- och vattenmyndigheten.

Såväl antal fiskefartyg som infiskad volym fortsätter att minska inom det havsbaserade yrkesfisket där minskningen avseende infiskad volym inom det pelagiska och demersala segmentet motsvarar ca 7,9 procent respektive 4,6 procent. Den främsta anledningen till minskningen av infiskad volym är att beståndsstatusen inneburit minskade kvoter. Det infiskade värdet har dock inte samma trend utan ligger något mer stabilt liksom förädlingsvärdet som inte synes ha en tydlig trend. De som främst använder aktiva redskap står för den största delen av förädlingsvärdet och det största längdsegmentet, över 24 meter, står för ca 57 procent av förädlingsvärdet. Utvecklingen inom insjöfisket är mer stabil med en viss minskning av antal licenser medan infiskad volym och särskilt värde har haft en mer positiv utveckling under perioden.

Produktionen inom svenskt vattenbruk 2022 minskade jämfört med året innan. Den totala produktionen av matfisk och sättfisk skattas till knappt 10 400 ton, vilket innebär en minskning med 18 procent sedan 2021. Produktionen är nu tillbaka på ungefär samma nivåer som åren 2019 och 2020. Försäljningsvärdet fortsätter dock att öka. Produktionen av matfisk under 2022 skattas till 9 500 ton i beräknad hel färskvikt, vilket motsvarar en minskning med 20 procent eller 2 300 ton sedan året

35

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

innan. Regnbåge står fortsatt för största andelen av matfiskproduktionen och uppgår till 8 100 ton. Produktion av musslor (som hör till blötdjur och inte ingår i matfisken) uppgår till drygt 2 300 ton. Den totala sättfiskproduktionen skattas till drygt 850 ton, vilket innebär en knapp minskning med tio ton sedan föregående år. Precis som för matfiskproduktionen är det regnbåge som är den vanligaste arten. Regnbåge står för ungefär 55 procent av den totala produktionen av sättfisk. Antalet sysselsatta inom vattenbruket uppgår till 416 personer. Det innebär en minskning med 22 procent sedan året innan. Även andelen kvinnor har minskat. Utvecklingen inom svenskt vattenbruk t.o.m. 2022 redovisas i tabell 2.24. Jämfört med tidigare år har data kring antal odlingar tagits bort då odlingar med kombinationsverksamhet, dvs. både matfisk och sättfisk, kan ingå i båda kategorierna samt att även musslor ingår i matfisk.

Tabell 2.24 Produktion, försäljningsvärde och antal sysselsatta i vattenbruk 2015– 2022

2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022

Produktion (ton)

Matfisk
10 752
13 451
12 834
11 108
9 602
9 865
11 884
9 541

Sättfisk
1 073
861
924
731
918
828
866
856

Musslor
1 525
2 317
2 014
1 986
1 977
2 297
3 457
2 346

Försäljningsvärde

(mnkr löp. priser)

Matfisk,
344,6
487,0
521,0
520,6
395,6
404,3
541
634,8

matkräftor och

,9

blötdjur

Sättfisk och
78,9
67,5
83,9
62,7
79,3
74,5

72,1

sättkräftor

72,4

Antal sysselsatta
411
469
364
406
436
543
531
416

Kvinnor
75
85
63
95
99
138
126
77

Män
336
384
301
311
337
405
405
339

Källa: Jordbruksverket.

EU-finansierade program för havs-, fiskeri- och vattenbruksåtgärder bidrar till målet för utgiftsområdet genom bland annat ökad vattenbruksproduktion, miljöåtgärder och utveckling av innovationer

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 har bidragit till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer och bedömningsgrunder:

– resultatindikatorer som framgår av tabell 2.25

– utvärderingar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 avslutades den 15 maj 2024. Genom programmet har totalt 1 061 ansökningar beviljats stöd, vilket motsvarar ca

1 390 miljoner kronor. Målen för vattenbruksproduktion, projekt inom datainsamling och kontroll samt skyddade områden har nåtts. Vid programmets avslut är resultatet gällande förändrad areal skyddade områden 932 km². I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2) redovisades att programmet hade bidragit

36

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

till en förändrad areal skyddade områden motsvarande 57 km² och att ingen ytterligare förändring förväntades per den 10 augusti 2023. Anledning till den stora förändringen i resultat är en genomförd insats vars resultat tidigare hade förbisetts.

Övriga mål har inte uppnåtts. En förklaring till den låga uppfyllelsen av målet om minskning av oönskade fångster i ton, är att stödet i stor utsträckning har nyttjats av småskaliga fiskare vars totala fångst har en lägre volym är vad som förväntades när målet sattes. Minskningen är därför volymmässigt liten. Av resultaten från slutförda projekt framgår dock att berörda stödmottagares oönskade fångster har minskat med 90 procent.

Tabell 2.25 Indikatorer för havs- och fiskeriprogrammets genomförande 2014–2020

Indikatorer
Resultat från slutförda projekt
Mål

Förändring av oönskade fångster
841
-2 300

(ton)

Förändrad vattenbruksproduktion
14 677
3 975

(ton)

Antal projekt inom datainsamling
183
109

och kontroll

Antal genomförandeprojekt inom
192
300

lokalt ledd utveckling

Antal projekt inom saluföring och
89
94

beredning

Förändrad areal skyddade områden
932
700

(km²)

Källa: Jordbruksverket.

I syfte att redovisa resultat och bedöma hur havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 bidrar till målet för utgiftsområdet används följande indikatorer för resultatredovisning i budgetpropositionen:

– åtgärder som bidrar till god miljöstatus, inbegripet återställande av naturen, bevarande, skydd av ekosystem, biologisk mångfald, djurs hälsa och välbefinnande

– innovationer som möjliggjorts

– företag med högre omsättning

– införda eller förbättrade kontrollmetoder

– ny produktionskapacitet inom vattenbruk

– oönskad fångst inom fiske

– akvatiskt skräp som samlats in.

Programmet öppnades för ansökningar den 1 december 2022. Per den 12 augusti 2024 hade 596 ansökningar beviljats stöd, vilket motsvarar ca 766 miljoner kronor. Med stöd av uppgifter i ansökningarna av icke slutförda åtgärder redovisas en prognos om förväntade resultat i tabellen nedan. Eftersom programmet nyligen har startat finns ännu inte resultat från slutförda projekt för samtliga indikatorer. Det kan dock konstateras att målen om åtgärder som bidrar till god miljöstatus, innovationer, företag med högre omsättning och produktionskapacitet inom vattenbruket är på god väg att nås utifrån förväntade resultat av beviljade ansökningar.

Programmet har även per den 12 augusti 2024 bidragit till minskning av oönskade fångster inom fiske som motsvarar 5 ton, och att 38 ton akvatiskt skräp har samlats in. För dessa indikatorer finns inga uppsatta mål och resultaten presenteras därför inte i tabellen. Dessa uppgifter rapporteras inte till EU men samlas trots det in för att följa programmets bidrag inom dessa områden på nationell nivå.

37

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.26 Indikatorer för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammets genomförande 2021–2027

Indikatorer
Förväntade resultat utifrån
Resultat från slutförda projekt
Mål

beviljade ansökningar

Åtgärder som bidrar till god
1 566
418
480

miljöstatus, inbegripet återställande

av naturen, bevarande, skydd av

ekosystem, biologisk mångfald,

djurs hälsa och välbefinnande

Innovationer som möjliggjorts
49
2
15

Företag med högre omsättning
81
24
34

Införda eller förbättrade
27
23
60

kontrollmetoder

Ny produktionskapacitet inom
13 350
751
2 410

vattenbruk

Källa: Jordbruksverket.

Utvecklad jakt och viltförvaltning

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av jakt och viltförvaltning bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:

– viltstammarnas utveckling

– omfattning av viltskador

– antal viltolyckor i trafiken.

Arbetet inom ramen för Naturvårdsverkets reviderade strategi för svensk viltförvaltning för 2022–2029 har fortsatt. Strategin utgår från de tre övergripande perspektiven: bevarande av viltarter, brukande av viltet som resurs samt begränsning av skador och olägenheter av vilt. Flera nya föreskrifter har tagits fram som en del i att säkerställa tillgången på aktuella, relevanta och moderna föreskrifter för viltförvaltningens behov. Vidare har tolkningsstöd kopplat till blyhagelförbud vid våtmarker och rapportering vid viss skyddsjakt via mobilapp tagits fram. Arbetet bidrar till viltstrategins mål om en tydlig och förutsägbar viltförvaltning. Även nya vägledningar från Naturvårdsverket i olika frågor bidrar till detta mål. Under året har beskattningsmodeller tagits fram för bl.a. varg, lodjur och järv vilket bidrar till viltstrategins mål om en förvaltning baserad på vetenskaplig grund och kvalitetssäkrade metoder. Det samma gäller flera kunskapssammanställningar om fåglar, sälar och mindre däggdjur som tagits fram under 2023. En ny nationell förvaltningsplan för skarv har beslutats under 2023 och den nationella inventering av skarv som genomfördes indikerar att populationen ökat sedan den senaste nationella inventeringen 2012.

Rådjursstammen har ökat något de senaste åren även om förändringen kan variera lokalt. Det skiljer sig från älgstammen som är allmänt spridd men minskat kraftigt. Vildsvinsstammen minskar fortsatt nationellt och även lokalt på de flesta håll, även om det finns undantag. Det som också, förutom de nu tillåtna hjälpmedlen bildförstärkare och termiska sikten, möjligen kan vara en bidragande orsak till denna minskning är förekomsten av Salmonella Choleraesuis som påvisats i några områden. Dovviltet har under en lång tid ökat i numerär och långsamt spridit sig. Även om artens utbredning areellt sett är begränsad och den fortsatt saknas på många håll. Kronviltet ökar och sprider sig totalt sett men tenderar att minska i traditionella kärnområden. Samtliga län i Sverige utom Gotland och Norrbotten har nu områden med etablerad kronviltsstam och registrerade kronskötselområden. I Norrlandslänen fortsätter kronviltet att sprida sig och förekommer nu på fler platser om än i relativt sett låga tätheter.

38

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Medel från anslag 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. har betalats ut till samtliga län under året. Nyttjade medel uppgår till 56,8 miljoner kronor, vilket är en ökning från föregående år. Bidragen fördelas med närmare 50 procent till förebyggande åtgärder, drygt 30 procent till ersättning för skador och resterande till besiktning, administrationskostnader samt informations- och utbildningsinsatser. Vid en uppdelning utifrån om åtgärder/skadeersättning relaterar till tamboskap respektive gröda är fördelningen relativt jämn. Enligt Naturvårdsverket redovisning överstiger behoven som länsstyrelsernas redovisar tillgängliga medel.

Det totala antalet trafikolyckor med vilt inblandat samt där eftersök gjorts har ökat sedan 2022 (se tabell 2.27). Den totala kostnaden för eftersöksverksamheten är ca 110 miljoner kronor, bl.a. beroende på ökning av vissa viltarter och en ökad trafik.

Tabell 2.27 Antal hanterade viltolyckor i trafiken och antal djur som varit inblandad i viltolycka i väg- och järnvägstrafiken

Antal

Viltslag
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023

Dovhjort
2 537
2 546
2 918
3 267
3 244
4 695
5 388
5 788

Dovhjort*

5 594
6 016

Kronhjort
390
425
414
486
403
463
435
506

Kronhjort*

449
524

Rådjur
44 629
45 863
46 985
47 304
45 159
49 567
47 568
49 757

Rådjur*

48 360
50 718

Vildsvin
4 757
6 082
6 938
7 696
7 216
5 481
5 831
5 915

Vildsvin*

6 556
6 603

Älg
5 874
5 941
5 951
5 602
4 607
6 634
5 637
6 175

Älg*

5 819
6 438

Övrigt vilt
392
425
544
576
507
419
415
466

Övrigt vilt*

428
476

Totalt
58 579
61 282
63 750
64 931
61 136
67 564
65 582
68 999

Totalt*

67 521
71 185

* Antal djur som varit inblandad i viltolycka. Uppdelning av statistiken mellan antal hanterade viltolyckor i trafiken och antal djur som varit inblandad i trafikolyckor finns fr.o.m. 2022.

Källa: Nationella viltolycksrådet.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jakt- och viltvårdsuppdraget (bet. 2021/22:MJU16 punkt 4, rskr. 2021/22:178). Av tillkännagivandet följer att Svenska Jägareförbundet ska återfå ansvaret för det allmänna uppdraget och att en återgång ska ske i dialog med berörda intressenter inklusive EU-kommissionen (bet. 2021/22:MJU16 s. 17). Den 7 januari 2021 beslutade regeringen om ändringar avseende viltvårdsfonden genom ett uppdrag till Naturvårdsverket att ombesörja delar av det allmänna uppdraget, en förordning genom vilken ideella organisationer kan söka bidrag ur fonden samt en höjning av viltvårdsavgiften. Den 30 september 2021 beslutade regeringen att tilldela Svenska Jägareförbundet ett treårigt organisationsbidrag motsvarande 150 kronor per betald viltvårdsavgift (ca 43 miljoner kronor per år). Den 1 juli 2022 började de av Naturvårdsverket upphandlade avtalen att gälla och samtliga tecknades med Svenska Jägareförbundet. Regeringen beslutade vidare den 4 augusti 2022 en ändring av förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. Genom ändringen förtydligas att bidrag endast kan ges till organisationer som främjar jakt och annan viltvård. Regeringen beslutade även den 10 mars 2022 om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a. att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. Genom beslut den 17 maj 2023 ändrade regeringen Naturvårdsverkets pågående viltvårdsuppdrag. Ändringen bestod dels i att

39

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

slutredovisningen av uppdraget flyttades fram till den 31 december 2024, dels i att Naturvårdsverket skulle lämna en delredovisning som bl.a. skulle innehålla en bedömning av om det är förenligt med upphandlingsreglerna om någon eller några av viltvårdsåtgärderna i stället kan utföras av en ideell organisation utan ett föregående upphandlingsförfarande. Naturvårdsverket delredovisade uppdraget den 11 januari 2024. Sammanfattningsvis konstaterar Naturvårdsverket i delredovisningen att myndigheten inte ser några möjligheter att med befintlig upphandlingslagstiftning ändra vilka uppgifter som ingår i Naturvårdsverkets uppdrag om upphandling. Den 8 maj 2024 beslutade regeringen om en ändring i jaktförordningen (1987:905) som innebär att Naturvårdsverket tills vidare har möjlighet att upphandla åtgärder för att främja landets viltvård. Åtgärderna får avse uppföljning och övervakning av viltstammarna, syfta till att minska lidandet för trafikskadat vilt eller bidra till en adaptiv klövviltsförvaltning. Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag har således inte återförts till sin ursprungliga utformning. Regeringen beslutade vidare den 8 maj 2024 om organisationsbidrag till Svenska Jägareförbundets rikstäckande jakt- och viltvårdsverksamhet för åren 2025–2027 med motsvarande 155 kronor per erlagd viltvårdsavgift. Svenska Jägareförbundet får därmed fortsatt förtroende att leda delar av jakten och viltvården i landet. Regeringen anser mot bakgrund av det ovan redovisade och med beaktande av gällande bestämmelser om upphandling att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Konsument och marknad

Målet för livsmedelsstrategins strategiska område Konsument och marknad:

– Att konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader.

De kompletterande indikatorerna som används för att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen på området bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området redovisas under respektive avsnitt.

Konsumenter kan känna sig trygga med svenska livsmedel

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av livsmedelssäkerhet bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Konsument och marknad används följande kompletterande indikatorer:

– antalet utbrott av vissa zoonoser hos livsmedelsproducerande djur

– antalet fall av vissa livsmedelsburna zoonoser hos människor.

Indikatorerna används för att uppskatta hur vanligt det är att människor blir sjuka av livsmedel och relaterar till målet om att konsumenter ska ha ett högt förtroende för livsmedel.

I Sverige, liksom i EU, är infektion med campylobacter den mest rapporterade livsmedelsburna zoonosen hos människa. Hantering av rå kyckling och konsumtion av kyckling som inte har upphettats tillräckligt anses vara den viktigaste smittkällan. Förekomsten av campylobacter i slaktkyckling och hos människa är säsongsberoende och normalt högre under sommarhalvåret. Ökningen av inhemskt smittade humanfall föregås ofta av en ökning av andelen positiva fynd i kycklingflockar. Ett officiellt kontrollprogram för campylobacter drivs av Svensk fågel som huvudman och

40

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

finansieras till största delen av Jordbruksverket. Förekomsten av campylobacter i kycklingflockar är fortsatt relativt låg i ett internationellt perspektiv.

Tabell 2.28 Andelen kycklingflockar positiva för campylobacter

2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023

Andel

(procent)
11,5
11,6
15,4
10,7
8,7
4,6
4,6
5,3
4,7
4,6]

Källa: Jordbruksverket.

Under 2023 rapporterades fler fall av infektion med campylobacter, enterohemorragisk E.coli (ehec) och salmonella jämfört med de tre föregående åren. Trots ökningen var antalet fall av salmonella och campylobacter lägre än före pandemin. För campylobacter var det de utlandssmittade fallen som ökade jämfört med föregående år. Antalet listeriafall har varit mer stabilt sett till samma tidsperiod.

En bidragande orsak till att antalet fall av ehec fortsätter att öka är sannolikt en utveckling av diagnostiken vilket leder till att fler prover analyseras och att fler fall påvisas. Incidensen var högst bland barn i åldersgruppen noll till fyra år, både för smittade i Sverige och utomlands. Totalt 20 fall av den allvarliga komplikationen hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) rapporterades under 2023.

Antalet fall av listeria var i nivå med föregående år, majoriteten (95 procent) smittades i Sverige. Under 2023 ingick 15 listeriafall i ett utbrott med totalt 19 fall som pågått sedan 2022. Majoriteten av fallen uppgav att de ätit någon typ av vakuumförpackad lax, producerad av samma företag. Listeria kunde påvisas i både produkter och omgivningsprover i det aktuella företagets anläggning. Samma listeriavariant kunde i efterhand påvisas i laxråvara från ett slakteri i Norge som levererade till företaget. Lax var därmed den troliga smittkällan till utbrottet.

Vid årsskiftet 2022–2023 insjuknade totalt 82 personer i salmonella efter konsumtion av råa eller otillräckligt upphettade ägg och äggprodukter. Smittan berodde på ett stort utbrott av salmonella i produktionsmiljön hos en äggproducent. Utbrottet ledde till återkallanden av ägg från den aktuella äggproducenten och inget tyder på att någon ska ha blivit smittad efter det första återkallandet. Som en följd av smittan har tillgången på ägg för konsumenter varit påverkad under året. Internationell datadelning har kunnat visa att det finns ett samband mellan utbrottsstammen i det svenska utbrottet och ett omfattande utbrott med sjukdomsfall i flera andra europeiska länder under början av 2022 vilket också var kopplat till äggproduktion. Utredningsarbete fortgår i samverkan på EU-nivå med syftet att identifiera orsakerna till spridning av salmonella mellan värphönsflockar i olika länder.

41

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.29 Antalet fall av vissa livsmedelsburna zoonoser hos människor

Antal fall per 100 000 invånare, oavsett smittland

2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023

Campylobacter
85,04
93,18
110,27
104,82
79,48
64,81
33,04
38,75
49,09
53,5

45,5
46,8
46,7
46,8
44,6
44,8
43,1
44,3
45,9
44,8

Andel

kvinnor/män
54,4
53,1
53,2
53,1
55,3
55,1
56,8
55,3
54,0
55,2

Ehec
4,84
5,59
6,37
4,98
8,72
7,31
4,73
6,24
8,15
8,9

53,6
55,3
54,7
53,3
54,9
53,6
53,9
51,8
54,2
56,0

Andel

kvinnor/män
46,3
44,6
45,2
46,6
45,0
46,3
46,0
48,0
45,1
44,0

Listeria
1,28
0,89
0,68
0,80
0,87
1,09
0,85
1,02
1,19
1,2

52,8
47,7
52,9
55,5
51,6
56,6
45,4
45,7
53,6
42,8

Andel

kvinnor/män
47,2
52,2
47,0
44,4
48,3
43,3
54,5
54,2
45,6
57,2

Salmonella
22,68
23,32
22,47
22,53
19,94
19,29
7,96
9,03
10,81
12.4

48,6
49,9
48,4
48,8
47,1
50,7
48,5
52,4
50,8
49,9

Andel

kvinnor/män
51,3
50,0
51,5
51,0
52,8
49,2
51,4
47,0
48,4
50,1

Källa: Folkhälsomyndighetens statistik om anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar. Statistiken hämtas från en föränderlig databas och antalet fall kan därför justeras både uppåt och nedåt.

Produktionen av ekologiska livsmedel fortsätter minska

Även under 2023 fortsätter trenden nedåt för ekologisk odling. Under 2023 minskade den ekologiskt brukade jordbruksarealen med 47 100 hektar, vilket är en nedgång med ca 8 procent. Andelen ekologiskt odlad areal var 18,4 procent 2023. Även andelen inköp till storkök i offentlig sektor som bestod av ekologiska livsmedel har minskat något. 2023 var andelen ekologiskt 34,2 procent, vilket är en minskning med

2,8 procent jämfört med 2022.

Den totala försäljningen av ekologiska livsmedel är dock i stort sett oförändrad sedan 2022. Totalt såldes det under 2023 ekologiska livsmedel för 34,2 miljarder i Sverige, vilket utgjorde 7,8 procent av den totala försäljningen. Andelen ekologiskt minskade under 2023 med 0,5 procentenheter.

Samordningsfunktionen för ekologisk produktion, konsumtion och export vid Jordbruksverket som varit verksam sedan 2017, genomförde den elfte och sista utlysningen i januari 2023. Det beviljades stöd till fyra projekt på sammanlagt 1,3 miljoner kronor.

Livsmedelsexport

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av konkurrenskraften och livsmedelsexporten bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Konsument och marknad introduceras följande kompletterande indikator:

– exportandel i svensk livsmedelsindustri.

42

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.30 Exportandel i svensk livsmedelsindustri

År
Exportandel

2011
27 %

2012
28 %

2013
29 %

2014
29 %

2015
31 %

2016
31 %

2017
33 %

2018
34 %

2019
34 %

2020
35 %

2021
36 %

2022
36 %

Under 2023 ökade värdet av den totala exporten av livsmedels- och jordbruksprodukter, undantaget vidareexporten av norsk fisk, med 7 procent och uppgick därmed till nästan 79 miljarder kronor. Den kategori som ökade mest var kategorin Kaffe, te, kakao, kryddor och varor därav som ökade med 12 procent 2023 och exportvärdet uppgår till 8 miljarder kronor. De globala leverantörskedjorna har påverkats av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina men den svenska exporten har som helhet inte påverkats nämnvärt. Sveriges export- och investeringsråd har genomfört en rad främjandeaktiviteter inom ramen för livsmedelsexportprogrammet Try Swedish! som drivs på uppdrag av regeringen. Inom ramen för Try Swedish! har bland annat svenska samlingsmontrar för svenska livsmedelsföretag genomförts på en rad prioriterade marknader.

Livsmedelsverket och Jordbruksverket har i uppdrag att fortsatt utveckla arbetet med exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror i syfte att underlätta för ökad export. Under 2023 har arbetet för att öka den svenska exporten genom att få tillträde till nya marknader fortsatt. Regeringen har under året lyft fram svenska exportintressen inom ramen för EU:s förhandlingar. I samband med det svenska ordförandeskapet i EU genomfördes ett seminarium i Bryssel för att lyfta fram möjligheterna för ökad svensk livsmedelsexport och arbete har även pågått att öka andelen svensk mat på utlandsmyndigheterna tillsammans med branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

Team Sweden Livsmedel som leds av den nationella exportsamordnaren för livsmedelssektorn har fortsatt att vara ett aktivt forum för företag och intressenter att identifiera hur den svenska livsmedelsexporten ska öka, bl.a. samlades branschaktörer och andra intressenter för ett möte inom ramen för Team Sweden Livsmedel i oktober 2023. Under 2023 har det svensk-finska marknadsföringskonceptet Nordic Oats genomfört en rad främjandeaktiviteter som har letts av Business Sweden och Business Finland för att öka exporten av havreprodukter.

Sverige är en aktiv part i internationellt arbete

Det internationella arbetet inom utgiftsområdet omfattar bl.a. målsättningar om hållbara jordbruks-, skogsbruks- och fiskerinäringar, en öppnare handel liksom hållbara livsmedelssystem och globalt tryggad livsmedelsförsörjning. Utgångspunkten för arbetet är det av riksdagen beslutade målet om Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Delar av detta arbete redovisas nedan.

43

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och dess negativa effekter på globalt tryggad livsmedelsförsörjning har fortsatt att prägla det internationella arbetet även inom FAO. Sverige har under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 företrätt EU och dess medlemsstater vid FAO:s råd. Sverige har i den rollen bidragit till insatser inom FAO för att motverka anfallskrigets effekter. Sverige bidrog också till att färdigställa de frivilliga riktlinjerna för jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt i sammanhanget tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition. I ordföranderollen var Sverige medvärd för det femte mötet mellan Afrikanska unionens och EU:s jordbruksministrar som genomfördes den 30 juni 2023. Sverige anordnade även ett internationellt seminarium för att uppmärksamma den internationella världsvattendagen den 22 mars 2023. Detta med fokus på livsmedels- och vattentrygghet genom cirkularitet och samverkan. Ökad hunger och utmaningar för tryggad livsmedelsförsörjning var även ett tema för FN:s generalförsamlings möte i september 2023 där Sverige bidrog genom att utrikesministern stod medvärd för ett evenemang tillsammans med Zambia den 21 september.

Inom skogspartnerskapet Forest Climate Leader Partnership bidrog Sverige till ett gemensamt uttalande vid UNFCCC COP28 i Dubai om att främja åtgärder för låga utsläpp i byggande och ökad användning av trä från hållbart skogsbruk i den byggda miljön. Under det svenska EU-ordförandeskapet ledde Sverige EU-delegationen under FN:s skogsforums 18:e möte (UNFF18), liksom EU-delegationen under förhandlingarna i jordbruks- och skogsfrågor (AFOLU) under UNFCCC SB58 i Bonn.

Under 2023 har råvaruområdet i hög grad påverkats av den geopolitiska och klimatrelaterade utvecklingen, något som präglat handelsmönster och priser. I synnerhet har spannmål varit i fokus, men också andra råvaror har påverkats. Detta har ställt höga krav också på samarbetet inom EU på området. Sverige genomförde under EU-ordförandeskapet en workshop för övriga EU-medlemsstater, EU- kommissionen och rådssekretariatet för att utveckla EU:s arbete på råvaruområdet. Sverige ledde också arbetet med att utarbeta rådsslutsatser på råvaruområdet för att fastslå EU:s ambitioner och mål. Slutsatserna beslutades av rådet i juni 2023. Sverige var vidare ordförande för den administrativa kommittén i Internationella organisationen för tropiskt timmer (del av ICB – De internationella råvaruorganisationerna), som har en viktig roll bl.a. i hållbarhets- och markanvändningsfrågor som kopplar till livsmedelskedjan. Sverige fortsatte också som vice ordförande för det styrande rådet inom Gemensamma råvarufonden (CFC), som ordförande för dess exekutivkommitté fram till i april 2024, och som talesperson inom CFC för OECD-länderna. OECD:s Jordbrukskommitté arbetade under 2023 med uppföljningen av jordbruksministermötet 2022 och den då antagna ministerdeklaration som stakade ut vägen för det framtida arbetet med att bidra till att skynda på jordbrukets klimatomställning. Fokus under året var hållbar livsmedelsförsörjning - med hållbarhetens samtliga tre ben om miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter inkluderade, livsmedelssvinn, märkning och hållbara konsumentval. Andra viktiga arbetsområden var jordbruksstödens och handeln med jordbruksprodukters påverkan på klimatet.

EU ratificerade det WTO-avtal som förbjuder subventioner till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) liksom till fiske på överfiskade bestånd respektive till fiske på det fria havet som kom på plats i juni 2022.

Regionalt bidrog Sverige inom ramen för Nordiska ministerrådet till förbättrade omständigheter för institutionen Nordisk Genresurscenter. Sverige medverkade också aktivt inom det nordiska samarbetet i en rad projekt, bland annat om bioekonomi för

44

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

tillväxt på landsbygden. Sverige var under delar av 2023 även ordförande för EU:s strategi för Östersjöregionen (Östersjöstrategin).

Kunskap och innovation

Målet för det strategiska området Kunskap och innovation:

– Att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av kunskap och innovation bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Kunskap och innovation används följande kompletterande indikator:

– livsmedelssektorns forsknings- och utvecklingskostnader i procent av livsmedelssektorns omsättning.

Tabell 2.31 Livsmedelssektorns forsknings- och utvecklingskostnader i procent av livsmedelssektorns omsättning

Miljoner kronor

2019
2020
2021
2022

FoU utgifter
818
1090
827
710

FoU utgifter som

procent av

omsättningen
0,08
0,10
0,07
Saknas

Anm.: Siffran gäller för företag med fler än tio anställda och exkluderar primärproduktionen.

Källa: Rapport 2024:3 Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Formas bidrar till ny kunskap och nyttiggörande

Tidigare satsningar på forskarutbildning inom livsmedelsområdet har nu resulterat i 11 avlagda doktorsexamina. Forskningsagendan för livsmedelsforskning har uppdaterats med tydligare koppling mot konkurrenskraft. Formas har utlyst medel för centrumbildningar för ökad beredskap och konkurrenskraft i livsmedelssystemet.

Under 2023 betalade Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) ut totalt 718 miljoner kronor i forskningsstöd till forskning inom de areella näringarna. Till det nationella forskningsprogrammet för livsmedel avsattes

151 miljoner kronor. Den s.k. öppna utlysningen där forskarna själva bestämmer inriktningen är fortsatt Formas största utlysning. Resultatredovisning för Formas verksamhet lämnas även i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur, avsnitt 4.

God kvalitet vid Sveriges lantbruksuniversitet

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av utbildning och forskning bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Kunskap och innovation används följande kompletterande indikatorer och bedömningsgrunder:

– antal helårsstudenter

– antal sökande och registrerade

– prestationsgrad och examinationsfrekvens (antal examinerade individer)

– andel disputerade lärare

– vetenskaplig publicering

– externa medel.

Antalet helårsstudenter uppgick under 2023 till 4 207 (omkring 70 procent kvinnor och 30 procent män) vilket innebär en minskning med 186 helårsstudenter jämfört

45

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

med 2022. Av de 35 programmen på grundnivå hade tio en könsfördelning inom intervallet 40 till 60 procent. Inom forskarutbildningen är könsfördelningen jämnare, andelen män är 39 procent. SLU arbetar för förbättrad jämställdhet och lika villkor. En handlingsplan för breddad rekrytering och breddat deltagande fastställdes i december 2022 av SLU. Under 2023 har handlingsplanen förankrats och bakgrundsdata tagits fram för att kunna följa utvecklingen.

Utökningen av utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare har fortsatt enligt plan och byggs successivt ut. Hösten 2023 startade en ny version av veterinärutbildningen med utrymme för 145 nybörjarplatser, jämfört med tidigare 100. Programmet kommer att vara fullt utbyggt i alla årskurser 2028. Djursjukskötarprogrammet hade 115 nybörjarplatser hösten 2023, att jämföras med 80 platser innan utbyggnaden började. Programmet kommer att vara fullt utbyggt i alla klasser 2025.

Indikatorn (tabell 2.32) justeras från och med 2023 för ökad tydlighet så att antal registrerade anges, det vill säga de som tackar ja till ett antagningserbjudande.

Tabell 2.32 Sökande och registrerade till högskoleutbildning vid SLU

2019
2020
2021
2022
2023

Sökande

grundnivå
5848
6821
7602
6326
5285

Registrerade

grundnivå
1020
1097
1126
987
947

Andel

kvinnor/män
68/32
70/30
71/29
68/32
71/29

Sökande

avancerad nivå
5338
6169
5400
5016
4873

Registrerade

avancerad nivå
393
525
451
408
337

Andel

kvinnor/män
63/37
65/35
62/38
68/32
67/33

Källa: SLU, Årsredovisning 2023.

Prestationsgraden ligger på en hög nivå nationellt sett, se tabell 2.33.

Tabell 2.33 Prestationsgrad läsåren 2019–2023 vid SLU

Procent

2019
2020
2021
2022
2023

Kvinnor
89
87
87
88
90

Män
87
83
84
84
87

Totalt
88
86
86
87
89

Anm.: Tabellen redovisar totalprestationsgraden, där utresande utbytesstudenter som inte får någon helårsprestation (en student som under ett läsår uppnår 60 högskolepoäng) redovisad ingår. Sent inrapporterade resultat leder till att siffrorna för tidigare år justerats något uppåt.

Källa: SLU.

Antalet disputerade lärare är 1 109, en ökning jämfört med 2022 (45 procent kvinnor och 55 procent män).

Forskare vid SLU publicerade drygt 2 200 artiklar och kunskapsöversikter (reviews) under 2023. Ett mått på hög kvalitet är att 16 procent av alla artiklar som publiceras internationellt tillhör de 10 procent mest citerade i världen inom sina respektive ämnesområden. SLU rankas fyra globalt bland 451 universitet inom jord- och skogsbruk (QS World University Rankings) och på plats tolv av 500 listade universitet i ekologi (Shanghai ranking).

46

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Den externa finansieringen till SLU:s Fortlöpande miljöanalys kommer framför allt från statliga myndigheter och har minskat med 14 miljoner kronor. SLU:s Riksskogstaxeringen, som fyllde 100 år 2023, är en officiell statistik om de svenska skogarna som fortsatt tagit fram långa, väl förvaltade tidsserier av miljö- och naturresursdata.

Den externa finansieringen har under den senaste femårsperioden ökat med ca

200 miljoner kronor till 1,3 miljarder kronor. Av de totala intäkterna 2023 utgjorde den 56 procent. SLU är aktivt inom olika EU-program och 2023 pågick 92 EU- finansierade projekt med SLU-deltagande, vilket är en toppnotering. SLU medverkade på ett flertal sätt under Sveriges tid som ordförande i EU. SLU hade fortsatt fokus på samverkan med samhällets aktörer, både nationellt och internationellt.

2.6.3 Stärkt civilt försvar och krisberedskap inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen

Steg framåt för uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen och en tryggad dricksvattenförsörjning

Livsmedelsverket är sektorsansvarig myndighet och samordnar arbetet i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten. De övriga beredskapsmyndigheter som ingår i sektorn är Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Myndigheterna har under 2023 etablerat en gemensam struktur för arbetet i sektorn och identifierat frågor där det finns samordningsbehov, också med andra sektorer. Myndigheterna har även arbetat för att skapa samsyn kring planeringsinriktning för det civila försvaret framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Livsmedelsförsörjning

Den 31 januari 2024 presenterades betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) som föreslår en utvecklad inriktning för livsmedelsberedskapen inklusive styrmedel för näringslivets medverkan. Förslagen har remitterats under våren 2024.

Den 1 april 2024 redovisade Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA ett flertal uppdrag med koppling till uppbyggnaden av en robust livsmedelsförsörjning. Myndigheterna har bland annat analyserat risker och sårbarheter i livsmedelskedjan och kartlagt och analyserat företagens förmåga att leverera varor och tjänster under höjd beredskap. Ytterligare exempel är att myndigheterna gemensamt redovisat sitt arbete för att ta fram en metod för att mäta mängden mat som flödar i livsmedelssystemet samt att Jordbruksverket lämnat ett förslag om hur lagring av spannmål kan göras.

I regleringsbrevet för 2024 fick Jordbruksverket 20 miljoner kronor för att utveckla de förslag som har lämnats i redovisningen av uppdraget att lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskapen för primärproduktion av livsmedel i hela Sverige (LI2023/02680), så att ändamålsenlig rådgivning och investeringsstöd kan införas. Inledningsvis är fokus på kunskapsuppbyggnad, inklusive genomförande av en förstudie.

I regleringsbrevet fick Livsmedelsverket – tillsammans med Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter – i uppdrag att utreda och analysera behovet av och förutsättningar för att införa investeringsprogram för livsmedel (robusta livsmedelsbutiker), dricksvatten och avlopp.

47

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Dricksvatten

Livsmedelsverket har under året fortsatt arbetet med att utveckla stödet till kommunerna i frågor om dricksvattenförsörjning, bland annat inom ramen för den privat-offentliga samverkansgruppen för dricksvatten. Den nationella förmågan att hantera större händelser som påverkar tillgången på dricksvatten har förstärkts genom inköp av ytterligare utrustning av tankar till vattenkatastrofgruppen VAKA och flera regionala nödvattenövningar. Länsstyrelserna har fortsatt arbetet med att ge stöd i kommunernas arbete med kontinuitetsplanering för dricksvattenförsörjning under höjd beredskap. Länsstyrelserna har under året genomfört utbildningar för kommunerna, där Livsmedelsverket har bidragit med underlag.

Livsmedelsverket påbörjade under 2023 arbetet med att inrätta ett nationellt beredskapslaboratorium för mikrobiologiska dricksvattenanalyser. Livsmedelsverket har inom Forum för beredskapsdiagnostik tillsammans med andra myndigheter även inlett ett arbete att stärka totalförsvarsförmågan gällande analys av farliga ämnen i mat och vatten, bland annat genom gemensamma övningar, utvecklad analysförmåga och ökad robusthet i analyskedjan för prover.

En s.k. bokstavsutredare med uppdrag att analysera och lämna förslag på en författningsreglerad ordning som innebär att det ska vara möjligt för staten att vid en bristsituation styra fördelningen av kemikalier som används för rening av dricksvatten och avlopp tillsattes under hösten 2022. Uppdraget redovisades i mars 2023

(Ds 2023:9). Departementsskrivelsen har remitterats och beredning pågår inom Regeringskansliet. Under 2023 redovisade Livsmedelsverket även ett regeringsuppdrag som syftade till att kartlägga och analysera förutsättningar för och möjligheter till inhemsk produktion av fällningskemikalier från avfall och biprodukter. Uppdraget har ökat kunskapen om nuvarande och planerad inhemsk produktion av fällningskemikalier och fördjupat insikterna om sårbarheter och beroenden i olika försörjningskedjor.

2.6.4 Skogens nyttor

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen i skogen bidrar till målet för utgiftsområdet och skogspolitikens två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet, används följande centrala indikatorer:

– tillväxt, avverkning och skogsbruksåtgärder

– skog och vilt i balans

– skydd mot skadeinsekter m.m.

– miljöhänsyn i skogsbruket

– skydd och bevarande av skogsmark

– skogsbrukets klimatnytta.

Redovisning för Levande skogar finns i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur, avsnitt 3.17.

Ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk för jobb och hållbar tillväxt i hela landet

Det nationella skogsprogrammet med visionen ”Skogen det gröna guldet ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi” är en byggsten i genomförandet av den nationella skogspolitiken.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas (bet. 2021/22:MJU18 punkt 38, rskr. 2021/22:207). Av tillkännagivandet följer

48

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

att regeringen bör se över skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas, hur tillväxten i den brukade skogen kan öka ytterligare, hur innovationsarbetet inom det skogliga området kan främjas samt hur långsiktighet kan prägla aktuella regelverk (bet. 2021/22:MJU18 s.152–153).

Regeringen beslutade i början av 2024 kommittédirektivet En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16). En särskild utredare ska genomföra en översyn av den nationella skogspolitiken givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan. I uppdraget ingår även att ge förslag för en effektiv, enkel och väl fungerande tillsyn av skogsbruket och ett effektivare miljömålsarbete i skogen. Syftet är att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet. De jämställda skogspolitiska målen, miljömålet och produktionsmålet, ska ligga fast. Ett delbetänkande ska redovisas senast den

31 december 2024 och ett slutbetänkande senast den 31 augusti 2025. Regeringen bedömer att tillkännagivandet genom den nu beslutade utredningen är slutbehandlat.

Ett flertal regeringsuppdrag om skog har redovisats under 2023.

Skogsstyrelsen har bidragit till genomförandet av det nationella skogsprogrammet genom att bl.a. stötta pågående dialogprocesser och arbetet i länen. Flera länsstyrelser och organisationer har också bidragit till att uppfylla skogsprogrammets vision genom de regionala skogsprogrammen. Vidare har Skogsstyrelsen genomfört årskonferensen ”Vart är vi på väg?” för skogsprogrammet i samarbete med Mittuniversitetet. Konferensen fokuserade på ett antal aktuella frågeställningar och pågående samarbete inom EU som påverkar den nationella skogspolitiken. Skogsstyrelsen har också genomfört åtgärder för en mer jämställd skogsnäring.

Tillväxt, avverkning och skogsbruksåtgärder

Diagram 2.4 visar att den totala tillväxten av skogsbiomassa, inklusive tillväxt på mark undantagen från virkesproduktion, har ökat under flera decennier. Under perioden 2014–2022 uppgick den till i genomsnitt 120 miljoner m 3 sk (skogskubikmeter) per år (SLU Skogsdata 2024). Sedan ca 2015 har dock tillväxten minskat, vilket innebär att den totala volymen skogsbiomassa ökat i en långsammare takt jämfört med tidigare. Orsaken bedöms främst vara torra somrar. Dessutom har den naturliga avgången ökat under samma period, bl.a. beroende på ökade insektsangrepp. Diagram 2.4 visar även att den årliga tillväxten inte ökat lika mycket som den totala tillväxten. Skillnaden förklaras främst av att en ökande areal skogsmark successivt avsatts för naturvårdsändamål som en följd av den skogspolitik som infördes fr.o.m. 1994. På senare tid har dock både den totala tillväxten och den tillväxt som är tillgänglig för avverkning minskat. Huvuddelen av virkesförrådsuppbyggnaden sker idag på skogsmark undantagen från virkesproduktion. Tillväxt tillgänglig för avverkning beräknas som årlig tillväxt på virkesproduktionsmark med avdrag för naturlig avgång som inte har tillvaratagits, samt tillägg för tillväxt på andra ägoslag än skogsmark. Beräkningarna baseras på den faktiska arealen virkesproduktionsmark vid varje

givet år.

Bruttoavverkningen uppgick 2023 enligt Skogsstyrelsens preliminära beräkning till ca 89,6 miljoner m 3 sk. Det är en minskning med ca 6 procent jämfört med 2022. Arealen mark anmäld för slutavverkning indikerar att minskningen i bruttoavverkning fortsatt under inledningen av 2024. Den högsta hållbara avverkningsvolymen med

49

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

nuvarande förutsättningar bedöms uppgå till 95–100 miljoner m 3 sk per år (Skogsstyrelsen-SKA22).

Sågtimmer står i genomsnitt för ca 58 procent av skogsbrukets avverkningsintäkter (48 procent av volymen). Försäljning av sågtimmer till sågverken är därmed den främsta drivkraften för avverkning och investeringar i skogsbruk. Massaved står för ca 35 procent av intäkterna (43 procent av volymen) medan energived och avverkningsrester (grot) står för ungefär 6 procent. Restströmmar från skogsbruket och längs förädlingskedjan motsvarar ungefär halva avverkningsvolymen och tillvaratas till största delen som bioenergi, framför allt i massa- och pappersindustrin samt i kraftvärmeverk.

De sanktioner som införts sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har stor påverkan på såväl råvarusituationen i närområdet som regionala och globala marknader för skogsprodukter. Vad gäller råvarusituationen har konkurrensen i Östersjöområdet ökat kraftigt de senaste åren, främst driven av hög finsk efterfrågan för att ersätta tidigare råvaruförsörjning från Ryssland. Detta gäller inte minst marknaden för massaved. På trävarumarknaden har stora exportvolymer från Ryssland och Vitryssland ersatts av sågade trävaror från västeuropeiska producenter. Svensk produktion har dessutom gynnats av en svag valuta vilket inneburit en fortsatt hög efterfrågan på svenska sågade trävaror i Europa och på den globala marknaden, trots vikande konjunktur. De globala marknaderna för pappersmassa och papper har påverkats i betydligt mindre omfattning av minskat utbud från Ryssland.

Diagram 2.4 Bruttoavverkning jämfört med total tillväxt och tillväxt tillgänglig för avverkning

Miljoner m 3 sk

140

130

120

110

100 90

80

70

60

50

40

30

20

10 0

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022

Bruttoavverkning

Total tillväxt

Tillväxt tillgänglig för avverkning

Anm.: Bruttoavverkning inkluderar hela lämnade träd. Total tillväxt och tillväxt tillgänglig för avverkning redovisas i löpande femårsmedelvärden. Tillväxt i alla åldersklasser ingår. Tillväxt och avverkning på andra ägoslag än skogsmark ingår. Total tillväxt: Alla ägoslag förutom bebyggd mark. Inklusive fjäll fr.o.m. 2017.

Källa: Skogsstyrelsen, Riksskogstaxeringen samt SLU, Skogsdata 2023.

Under de fem senaste avverkningssäsongerna fram till våren 2023 föryngringsavverkades i genomsnitt ca 240 000 hektar årligen. Plantering är den vanligaste föryngringsformen med 87 procent, därefter följer naturlig föryngring med 7 procent, sådd 3 procent samt ingen åtgärd 2 procent. Andelen plantering har ökat stabilt sedan början av 2000-talet medan andelen naturlig föryngring har minskat, vilket även förklarar att volymen frö- och skärmträd är lägre än tidigare. 80 procent av de föryngringar som inventerades 2022–2023 uppfyllde krav enligt föreskrifter meddelade av Skogsstyrelsen, vilken är 4 procent lägre än föregående år. Tallplantor har sedan 2019 gått om granplantor som det vanligaste trädslaget vid föryngring och stod 2023

50

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

för 55 procent av de levererade plantorna. Södra Sverige har haft den största ökningen av andelen tallplantor. En positiv trend kan ses vid återbeskogning av den magra marken i Götaland, där andelen som föryngras med tall ökat från tidigare 45 till

51 procent.

Arealen som röjs har trendmässigt ökat varje år sedan mitten på 1990-talet. Fortfarande är emellertid arealen ungskog med bedömt omedelbart röjningsbehov omfattande.

Under 2023 inkom till Skogsstyrelsen 273 ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog, vilka omfattade totalt 14 062 hektar vilket är mer än en fördubbling i areal jämfört med 2022. Antalet ansökningar och den areal som ansökningarna omfattar är på en historiskt hög nivå. Under 2023 fattades beslut i 252 ärenden avseende ca 9 000 hektar. För nästan 1 000 hektar av dessa beslutades om tillstånd till avverkning och för närmare 8 000 hektar beslutades om avslag för avverkning. Då avslagen på tillståndsansökningarna också är på en historiskt hög nivå så avverkades det inte mer fjällnära skog nu än tidigare. Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring. Skogsstyrelsen har för 2023 beslutat om ersättning på ca 309 miljoner kronor för nekade tillståndsansökningar.

Skog och vilt i balans

Resultaten från älgskadeinventeringen visar på fortsatt stora skador, särskilt i södra Sverige där årsskadorna på tall 2023 var 14 procent i Götaland. I landet som helhet har nivån ökat från 10 till 11 procent, att jämföras med det av myndigheterna framtagna målet 5 procent för tolerabel skadesituation. En fortsatt trend är att vid mer än 90 procent av de inventerade ytorna har rönn, sälg, asp och ek svårt att växa upp till fullstora träd. För skogsbruket utgör viltbete den enskilt största skadeorsaken. Skogsbrukets direkta intäktsbortfall på grund av viltbete har av Skogsstyrelsen och skogsbruket beräknats till 1,6–1,7 miljarder kronor per år.

Förutom minskning av klövviltstammarnas storlek bidrar förbättrad ståndortsanpassning av skogsbruket med ökade fodermängder i skogen till att förbättra balansen mellan skog och vilt. Skogsstyrelsen arbetar sedan flera år med verksamheten ”Mera tall” för att öka tallföryngringar på marker där tall är mest lämpligt, vilket har lett till att andelen tallplantor har ökat.

Skydd mot skadeinsekter

Granbarkborre orsakar fortfarande stora skogsskador men under 2023 har skadorna halverats för andra året i rad. Tyngdpunkten i angreppen finns nu i och omkring Mälardalen. Totalt har drygt 34 miljoner m 3 sk (skogskubikmeter) dödats av granbarkborre efter att utbrottet startade år 2018, varav 2,4 miljoner m 3 sk under 2023. Skogsstyrelsen har tillsammans med berörda länsstyrelser på regeringens uppdrag genomfört en rad åtgärder för att bekämpa granbarkborre samt samverka med berörda intressenter. Skogsstyrelsens riskindexkartor underlättar lokalisering av skadad skog. Med hjälp av drönare och artificiell intelligens kan skador identifieras i ett tidigt stadium. Skogsstyrelsen samarbetar med SLU:s skogsskadecentrum för att övervaka granbarkborrarnas svärmning. På regeringens uppdrag har Naturvårdsverket 2023 utrett frågan om enskilda markägare bör kompenseras vid granbarkborreangrepp som kan ha spridit sig från formellt skyddade områden. Naturvårdsverket bedömer, med stöd av Skogsstyrelsen, att det inte är motiverat baserat på att det finns pågående domstolsprocesser som behandlar frågan om skadestånd, risken för uppkomsten av parallella kompensationssystem samt att det finns begränsade förutsättningar att utforma en ersättningsmodell som blir transparent och kostnadseffektiv.

51

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Miljöhänsyn i skogsbruket

I medeltal lämnas knappt 9 procent av den avverkningsanmälda arealen som miljöhänsyn vid föryngringsavverkning, Andelen miljöhänsyn varierar mycket mellan olika avverkningsobjekt. I norra Norrland var andelen lämnad hänsyn tio procent, i södra Norrland elva procent och i Svealand och Götaland cirka åtta respektive sju procent i medeltal. Skogsstyrelsen har presenterat resultat från den nya miljöhänsynsuppföljningen. På föryngringsavverkningar med någon form av strandlinje (hav, sjö eller vattendrag) har kantzoner lämnats som hänsyn på 71 procent av sträckan strandlinje. Medelbredden på dessa kantzoner är 11 meter på samtliga föryngringsavverkningar. Hos enskilda ägare är medelbredden ca 10 meter och hos övriga ägare ca 13 meter.

Den totala mängden död ved på produktiv skogsmark har ökat markant och uppgår idag till 252 miljoner m³, eller 10,8 m³ per hektar. Sedan Riksskogstaxeringen började inventera all död ved i mitten av 1990-talet har mängden död ved utanför formellt skyddade områden ökat med 68 procent. Norra Norrland som är den landsdel där mängden död ved endast ökat marginellt visar nu en ökande trend. Ökningen av mängden död ved beror på en ökad tillförsel av hård död ved genom att träd som dör av naturliga orsaker inte omhändertas samt att död ved, exempelvis i form av högstubbar, tillskapas vid avverkning. Mängden död ved i de formellt skyddade områdena är i genomsnitt drygt 28 m³ per hektar. Den totala volymen lämnad död ved vid föryngringsavverkning har legat ganska stabilt under perioden 2005–2013. Mängden död ved i skogslandskapet är ett etablerat nyckelmått för att bedöma förutsättningar för biologisk mångfald.

Inventeringar visar att ca elva procent av de kända kulturlämningarna i landet var skadade eller grovt skadade vid föryngringsavverkning, vilket är i nivå med de senaste årens inventeringar. Bland enskilda ägare har skadenivån minskat under de senaste åren medan nivån hos övriga ägare är i nivå med tidigare år. Markberedning är fortsatt den vanligaste orsaken till skada eller grov skada på dessa lämningar.

Skydd och bevarande av skogsmark

Statistiska centralbyrån redovisar årligen statistik för formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor och improduktiv skogsmark (tabell 2.34). För 2023 är 26,8 procent av skogsmarken undantagen skogsbruk för virkesproduktion vilket gynnar växt och djurliv. Med anledning av metodmässiga och juridiska skillnader mellan formerna ska dock en aggregering av siffrorna göras med försiktighet. Under 2023 var nybildandet av biotopskydd den lägsta sedan 1998. Eftersom ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog ökat betydligt har även intrångsersättningar till markägare som nekats tillstånd till avverkning i fjällnära skog ökat. Sammantaget har 16 700 hektar fjällnära skog under åren 2020 till 2023 nekats tillstånd för avverkning och ersättning betalats ut. Den arealen ingår inte i Statistiska centralbyrån sammanställning i tabell 2.34.

52

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.34 Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor och improduktiv skogsmark, dvs mark där det inte sker virkesproduktion 2023

Arealer i hektar, utan överlapp mellan

former
Andel av total skogsmark

Produktiv
Skogsmark
Produktiv
Skogsmark

skogsmark
totalt
skogsmark
totalt

Formellt skyddad

Skogsmark
1 405 800
2 476 800
6,1 %
9,2 %

Frivilliga

avsättningar
1 337 800
1 337 800
5,7 %
4,8 %

Hänsynsytor
529 600
529 600
2,3 %
1,9 %

Improduktiv

skogsmark
0
3 048 300
0,0 %
10,9 %

Källa: Statistiska centralbyrån, Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark 2023 MI 41 Rapport 2024:02.

Skogsbrukets klimatnytta

Det svenska skogsbruket bidrar till betydande klimatnytta, dels genom att skogsprodukter, restprodukter och avfall från skogsbruk och skogsindustri används som förnybara material och bioenergi och ersätter fossila alternativ, dels genom nettoupptag av koldioxid i skog, mark och träprodukter. Klimatvinster från skogsprodukter uppstår även vid en cirkulär hantering av dessa när de kan återvinnas. Närmare information om åtaganden som rör skogens klimatnytta lämnas i Klimatredovisningen i bilaga till volym 1.

Att bygga i trä kan ersätta fossilintensiva byggmaterial och möjliggör en industrialiserad byggprocess med lågt koldioxidavtryck. Andelen småhus i trä är sedan länge mycket hög, ca 90 procent. Andelen nyproducerade bostäder i flerbostadshus med stomme i trä dubblerades under perioden 2015–2021. År 2022 uppgick andelen till 14 procent. Detta är en minskning sedan 2021 då andelen var 18 procent (Statistiska centralbyrån).

Biobränslen från de gröna näringarna svarar i dagsläget för ca 39 procent av den svenska slutliga energianvändningen (biobränslen och biodrivmedel samt slutanvänd fjärrvärme och slutanvänd el som producerats av biobränsle). Av det kommer ca tre fjärdedelar från skogsbruket och skogsindustrins biprodukter. Total tillförd mängd biobränsle 2022 var 154 TWh, jämfört med 151 TWh 2021.

Naturvårdsverkets redovisning av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning visar att skog och skogsmark samt träprodukter, hade ett nettoupptag 2022 på drygt 47 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är i nivå med 2021 och omkring 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre än 1990. Historiskt sett ökade den totala tillväxten i den svenska skogen i motsvarande grad som bruttoavverkningen, varpå nettoupptaget varit relativt konstant, men nettoupptaget har minskat särskilt sedan 2017 eftersom skillnaden mellan total tillväxt och total avgång minskat. Redovisningen inkluderar upptag och utsläpp inom växande skog, mineraljord, torvmark, naturlig avgång, avverkning, massa- och träprodukter och biobränslen. Andra markkategorier redovisas samlat i Klimatredovisningen i bilaga till volym 1.

53

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.6.5 De samiska näringarna

För att redovisa och bedöma resultaten för utgiftsområdet med avseende på rennäringen används den centrala bedömningsgrunden:

– renbruksplanernas användning.

Vidare används följande kompletterande indikatorer:

– vinterrenhjordens antal

– årets slakt

– prisutveckling för renkött

– bedömning av rovdjursskador.

Det finns 33 fjällsamebyar och 10 skogssamebyar. Därutöver finns 8 koncessionssamebyar där renskötsel bedrivs med särskilt tillstånd. Därmed finns 51 samebyar i Sverige. All rennäring bygger på det fria naturbetet då renen är ett vandringsdjur. För att utveckla bilden av rennäringens markanvändning har Sametinget genomfört ytterligare insatser för att utveckla renbruksplanernas funktionalitet utifrån att data och samhällsplaneringsunderlag ska kunna nås genom digitala visnings- och nedladdningstjänster. Detta förväntas förbättra förutsättningarna för samverkan och öka förståelsen för samiska behov i samhällsplaneringen. Teknikutvecklingen ger samebyarna ökade förutsättningar att ge en helhetsbild av rennäringens markanvändning. Samtidigt har Sametinget bedrivet ett aktivt informations- och utbildningsarbete om samisk markanvändning och riksintresse för rennäringen i en mängd olika sammanhang.

Vinterrenhjordens storlek fortsätter att minska. Troliga orsaker är bl.a. betestillgång, rovdjursförekomst och ökat antal intrång av andra verksamheter i renbetesland. De s.k. kumulativa effekterna verkar ha en konsekvens. Säsongen 2014/15 och 2016/17 var hjorden över 254 000 renar, idag är den drygt 230 000 renar. Slaktuttaget fortsätter att minska både i antal renar och i kilogram medan medelpriset kr/kg fortsatt ökar.

Under vintern 2022/23 var det förhållandevis bra betesförhållanden och det s.k. katastrofskadeskyddet, dvs. bidrag till utfodring som erhålls när renens bete ”låses” av is eller extremt snödjup, uppgick till 4,3 miljoner kronor. Detta ska jämföras med

17 miljoner kronor föregående vinter och med 10,8 miljoner kronor året dess för innan. Ersättningen, som är svår att förutse beroende på klimatet, belastar anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m .

Ersättningen för rovdjursförekomst, vilken huvudsakligen baseras på rovdjursförekomst inom samebyns betesområde, ligger i paritet med tidigare år. Det bedöms fortsatt finnas väderberoende svårigheter med inventeringen, framför allt av järv. Därför pågår projekt med DNA-inventering av järv.

54

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.35 Statistik om rennäringens utveckling 2012/13–2022/23

2013/14
2014/15
2015/16
2016/17
2017/18
2018/19
2019/20
2020/21
2021/22
2022/23

Vinterrenhjord *

(antal djur)
254 200
250 364
248 139
254 247
248 702
241 013
240 419
234 623
235 958
230 427**

Slakt

(antal djur)
54 440
56 333
54 802
59 121
53 150
47 618
49 631
40 811
47 350
50 370

Medelpris per

kilogram

(kronor)
52,8
57,1
59,5
68,6
66,5
67,4
67,6
72
78,9
102,3

Pristillägg

(tkr)
17 095
17 768
16 362
18 806
16 381
14 825
15 175
12 504
14 442
17 076

Slaktvärde

(tkr)

(exkl. pristillägg)
74 491
83 312
80 291
107 366
90 641
81 767
85 509
73 975
92 487
135 788

Ersättning för

rovdjursförekomst*

(tkr)

(från anslag 1:22)
49 837
53 822
53 120
50 412
54 268
50 130
55 493
49 329
52 576
51 135

*Avser kalenderår 2011–2023.

** Preliminär. Källa: Sametinget.

2.7 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

2.7.1 En sammanhållen landsbygdspolitik

Regeringen bedömer att målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken delvis har uppnåtts genom insatser inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Även insatser inom andra utgiftsområden har bidragit. Därmed har insatserna sammantaget bidragit till en hållbar utveckling som stärker konkurrenskraften och robustheten samt gör det än mer attraktivt att bo, leva och verka i hela landet.

En rad olika faktorer påverkar utvecklingen i landsbygderna. De centrala indikatorerna pekar på en viss förbättring vad gäller tillgången till snabbt bredband och tillgängligheten till drivmedel samtidigt som tillgängligheten till dagligvaror har stabiliserats. Däremot visar indikatorn inrikes flyttnetto, som följer upp lokal attraktivitet och boendeval, att de förändrade flyttmönstren under pandemin, med positiva inrikes flyttnetton i många landsbygdskommuner, bröts under 2023. Det finns dock fortfarande skillnader mellan landsbygdskommunerna där vissa fortfarande har positiva inrikes flyttnetton. Det negativa inrikes flyttnettot i landsbygdskommuner försvårar möjligheterna att nå målet för landsbygdspolitiken.

Regeringen bedömer att bredbandsstödet via Europeiska regionala utvecklingsfonden, landsbygdsprogrammet och det nationella stödet via Post- och telestyrelsen har bidragit positivt till den högre utbyggnadstakten av snabbt bredband inte minst i landsbygdskommuner. Det finns dock fortsatt hushåll och företag som saknar en snabb bredbandsuppkoppling. Regeringen anser att tillgång till dagligvaror, drivmedel och grundskola är grundläggande förutsättningar för att företag ska kunna verka och för att människor ska kunna leva i hela landet. Det påverkar såväl attraktivitet som en robust och hållbar utveckling i landsbygderna. Regeringen konstaterar att nätet av dagligvarubutiker i gles- och landsbygder fortsatt ligger på en stabil nivå. Vidare bedömer regeringen att tillgängligheten till drivmedelsstationer i landsbygdskommunerna är god. Satsningarna på stöd till kommersiell service inom utgiftsområde 19 Regional utveckling och 23 Areella näringar, landsbygd och

55

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

livsmedel har därmed bidragit till att villkoren för att leva, bo och verka i hela landet har stärkts.

Regeringen bedömer att ökad digital mognad i småföretag i landsbygder är av betydelse för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i hela landet. Samarbetsprojekten mellan olika aktörer finansierade av landsbygdsprogrammet bedöms ha bidragit till detta. Vidare anser regeringen att utvecklade och digitala arbetssätt i bl.a. primärvården kan ha bidragit till en mer tillgänglig och nära vård i landsbygder, vilket satsningarna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg bedöms ha bidragit till.

2.7.2 En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja

Omvärldsförändringarna har fortsatt satt företag inom livsmedelskedjan under ekonomisk press genom stora kostnadsökningar på råvaror och insatsvaror. För primärproduktionen följdes goda skördar 2022 av ett år med betydligt sämre väderförhållanden under 2023 vilket påverkade både skördens nivå och kvalitet negativt. En hög inflation har lett till stigande räntor vilket lett till ökade kapitalkostnader, inte minst för jordbruksföretagen. Särskilt hårt riskerar detta att slå mot unga lantbrukare som ofta har högre belåning än äldre och etablerade lantbrukare, vilket försvårar generationsskiftet som svenskt lantbruk behöver.

Energi står för en betydande del av produktionskostnaderna för jordbruks- och fiskerisektorn, då många processer är energikrävande. Att energipriserna har fortsatt att ligga på en hög nivå under stora delar av år 2023 har därför varit av särskild betydelse för livsmedelskedjan

Dessutom har den svaga kronkursen bidragit till lägre lönsamhet i svensk livsmedelsproduktion, eftersom kostnaden för importerade insatsvaror blivit högre för alla led i livsmedelskedjan. Ökade kostnader i livsmedelsproduktionen leder till ökade livsmedelspriser för konsumenterna. Vikande köpkraft hos konsumenterna har under 2023 satt ytterligare press på svenska livsmedelsproducenter därför att möjligheterna att få täckning för ökade kostnader blivit sämre. Regeringen ser därför fortsatt behov av att vidareutveckla den nationella livsmedelsstrategin för att stärka lönsamhet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan.

Regler och villkor

Primärproduktionens utveckling

Regeringen konstaterar att produktionsvolymen och den svenska marknadsandelen har ökat för griskött och matfågel under perioden 2016–2022. Den svenska marknadsandelen har även ökat för nötkött.

Inom mejerisektorn syns dock en något lägre svensk mjölkinvägning under samma period och marknadsandelen för ost har sjunkit 2016–2022.

Spannmål har en fortsatt hög marknadsandel och skörden av spannmål under 2022/23 var både högre än föregående år och det senaste femårsgenomsnittet. Marknadsandelen för matpotatis ligger fortsatt stabilt på omkring 90 procent. På grund av utbrotten av fågelinfluensa 2021 sjönk den svenska produktionen av ägg, vilket resulterade i att marknadsandelen sjönk från 98 till 89 procent. Under 2022 återhämtade sig produktionen samtidigt som importen minskade och det fick den svenska marknadsandelen att stiga till 101 procent.

För vattenbruksprodukter var produktionsvolymen lägre 2022 jämfört med 2016. Insjöfisket var oförändrat i jämförelsen mellan de två åren. Även produktionsvolymen

56

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

för fisket gällande volym landad fisk, och för marint fiske visar på en statistiskt signifikant nedåtgående trend.

Antalet jordbruksföretag uppgår till 56 200 (juni 2023) och antalet sysselsatta inom jordbrukssektorn uppgår till 53 200 (2022). Arealen åkermark var 2 530 000 hektar och arealen betesmark uppgick till 453 000 hektar. Regeringen vill understryka att ökande livsmedelsproduktion är av stor vikt för att kunna säkerställa tillgång till livsmedel för befolkningen och därmed bidrar till att stärka förmågan i Sveriges civila försvar. Hållbar livsmedelsproduktion måste ses i ett brett perspektiv med hänsyn till vikten av ökad produktivitet, tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling i hela landet. När det gäller jordbruket bör hållbar jordbruksproduktion relateras till en rad olika aspekter såsom resurseffektivitet, produktivitet, anpassning till ett förändrat klimat och möjligheten att utveckla konkurrenskraftiga och lönsamma jordbruksföretag. Vidare kan hållbar jordbruksproduktion ge positiva bidrag i form av ekosystemtjänster, biologisk mångfald, giftfri miljö, god livsmiljö och rekreationsmöjligheter och bedömas med avseende på produktionens påverkan på miljön och klimatet i övrigt. Regeringen bedömer att det är svårt att mellan enskilda år dra några mer långtgående slutsatser vad gäller utvecklingen då exempelvis miljöpåverkan från jordbruket beror av många icke påverkbara faktorer såsom årsmån samt vad och hur mycket som produceras.

Den gemensamma jordbrukspolitiken

EU-programmen för den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara utformade för att bidra till uppfyllandet av målen för det strategiska området Regler och villkor i livsmedelsstrategin om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, samt till mål för landsbygdsutveckling, miljön och klimatet. För landsbygdsprogrammet är den övergripande bedömningen att det höga budgetutnyttjandet bidragit väl till målen, även om deltagandet i insatser för kompetensutveckling inte ser ut att nå målet vid nedstängningen av programmet 2025. När det gäller det första årets genomförande av den strategiska planen visar de kompletterande indikatorerna att de areal- och djurbaserade stöden i hög utsträckning har bidragit till uppsatta mål. Det finns dock uppgifter i den samlade redovisningen hos Jordbruksverket som indikerar avvikelser i vissa andra stöd som innebär att en översyn av planens utformning och målsättningar kan behöva göras under 2025. Även genomförandet av grundvillkoren kan förenklas. Bedömningen är att de insatser som görs för att öka intresset för vissa stöd samt öka handläggningskapaciteten på stödmyndigheterna kommer ha effekt på det kommande utnyttjandet av flera stöd.

En mer likvärdig kontroll av livsmedel och foder

Kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen har huvudsakligen utförts enligt den nationella kontrollplaneringen för primärproduktionen. Resultatet är i nivå med tidigare år. De flesta länsstyrelser har genomfört sin del av kontrollplaneringen men fortfarande har en tredjedel inte nått ända fram. Livsmedelskontrollen i ledet efter primärproduktion är generellt riskbaserad, väsentliga avvikelser upptäcks och åtgärder för att följa upp avvikelser vidtas. Samtidigt finns kvarvarande brister i ett mindre antal kontrollmyndigheter.

Regeringens införande av fasta avgifter per slaktat djur för den offentliga kontrollen av slakterier och vilthanteringsanläggningar bedöms medföra mer likvärdiga avgifter samt minska slaktkostnaderna för slakteriföretagen. Fasta avgifter bedöms medföra ett enklare och mer förutsägbart och likvärdigt avgiftssystem för alla slakteriföretag samt transparens vad gäller företagens kostnader för kontrollen.

57

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Fortsatt gott djurhälsoläge

Sverige har generellt ett gott djurhälsoläge hos både vilda och tama djur med få utbrott av smittsamma djursjukdomar. Förekomsten av antimikrobiell resistens hos livsmedelsproducerande djur är låg i ett internationellt perspektiv. Smittor i den omgivande miljön, såsom afrikansk svinpest, fågelinfluensa och salmonella utgör ett hot mot vårt goda djurhälsoläge med risk för sjukdomsutbrott inom djurhållningen. Strukturomvandlingen i lantbruket med färre och större besättningar innebär dessutom att konsekvenserna vid sjukdomsutbrott blir större, i form av stora kostnader och produktionsstörningar, vilket i sin tur kan påverka livsmedelsförsörjningen.

Tillgång till djursjukvård i hela landet dygnet runt är viktigt för att upprätthålla en god djurhälsa och ett gott djurskydd samt för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. Jordbruksverket, som har i uppdrag att säkerställa tillgången till veterinärer där privata alternativ saknas, måste ges förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag.

Länsstyrelsernas djurskyddskontrollverksamhet och Jordbruksverkets kompetenscentrum för 3R-frågor

Det råder en relativt jämn balans mellan den i förväg planerade och riskbaserade djurskyddskontrollen och den händelsestyrda djurskyddsverksamheten vilket tyder på att myndigheterna lyckas balansera den händelsesstyrda verksamheten på ett sådant sätt att länsstyrelserna även hinner arbeta med rutinmässiga kontroller. Det bedöms dock fortfarande vara en utmaning för länsstyrelserna att utföra rutinmässiga kontroller av kontrollobjekt med livsmedelsproducerande djur i tillräcklig omfattning. Det finns fortfarande stora skillnader i måluppfyllelse mellan olika länsstyrelser och skillnader i förutsättningar för, och effektiviteten i kontrollarbetet.

Regeringen bedömer att kompetenscentret för 3R-frågor fyller en viktig funktion och utgör även fortsättningsvis en plattform för att främja och samordna arbetet med att ersätta, begränsa och förfina djurförsök.

Fiskeripolitik och vattenbruk

Uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) är en förutsättning för att fisket ska kunna bedrivas hållbart både ur biologisk, social och ekonomisk synpunkt. Även om fisketrycket generellt minskar och lekbiomassan ökar finns det fortsatt flera bestånd där kvoterna inom EU inte fastställs på hållbara nivåer. Utvecklingen för svenskt yrkesfiske i havet visar en nedåtgående trend avseende infiskad volym och näringen möter flera utmaningar. Regeringen bedömer att förändringar i omvärlden, såsom brexit och statusen på havsmiljön och de marina ekosystemen på flera områden, fortsatt försvårar måluppfyllelse av de fiskepolitiska målen. Genomförandet av programmet för Europeiska havs- och fiskerifonden kan efter ca 2 år visa på goda prognoser att fastställda mål kan nås. Regeringens bedömning är också att de reviderade regelverket för EU:s fiskerikontroll kommer att bidra till en förbättrad regelefterlevnad samtidigt som det är avgörande för fiskets framtid att fiskemöjligheterna beslutas i enlighet med MSY.

Fortsatt utveckling av jakt- och viltförvaltning

Regeringen bedömer att viltförvaltningen har utvecklats och i viss mån skapar förutsättningar för en ekosystembaserad, adaptiv, och decentraliserad förvaltning. Det krävs dock en fortsatt utveckling av arbetet. Det krävs bl.a. ökad kunskap och ett arbete med förebyggande åtgärder för att minska och hantera uppkomna viltskador. Kostnaderna för viltskadorna är stora och kan ha en negativ inverkan på livsmedelsproduktion.

58

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Konsument och marknad

Livsmedelsindustrin och livsmedelsexport

Regeringen bedömer att satsningen på livsmedelsexport har bidragit till att stärka svensk handel då värdet av den totala exporten av livsmedels- och jordbruksprodukter ökade med 22 procent under 2022, undantaget vidareexporten av norsk fisk. Regeringen bedömer samtidigt att mervärden i svensk livsmedelsproduktion behöver framhävas och konkurrenskraften i svensk livsmedelsproduktion öka, inte minst med tanke på att exporten är en viktig drivkraft för att öka svensk livsmedelsproduktion.

Den låga risken för livsmedelsburen smitta och hälsoskadliga ämnen bidrar till ett högt förtroende för svenska livsmedel

Regeringen bedömer att målet att konsumenter ska ha ett högt förtroende för livsmedel är uppfyllt. Livsmedelsburna utbrott sker men tack vare god beredskap och förmåga att analysera smitta är det möjligt att vidta både korrigerande och förebyggande åtgärder.

De nationella provtagningsprogrammen för hälsoskadliga ämnen i livsmedel visar på en låg andel överskridanden. En låg förekomst av livsmedelsburna zoonoser hos livsmedelsproducerande djur och resultaten i de nationella provtagningsprogrammen förstärker bilden av att maten på den svenska marknaden är säker och att det finns goda förutsättningar för ett högt förtroende för svenska livsmedel.

Produktionen av ekologiska livsmedel fortsätter minska

Den nedåtgående trenden för ekologisk odling under de senaste åren fortsätter. Låga merpriser för ekologiska produkter till lantbrukarna leder till en minskad ekologisk odling. Den nedåtgående trenden inom den offentliga sektorn kan delvis förklaras av att de stigande inköpsvärdena påverkas starkt av prisökningar. I vissa kommuner och regioner har målen om ekologiska livsmedel också ersatts av mål för svenskt, närproducerat och lokalt oberoende av om det är ekologiskt eller inte. Vidare ser regeringen att ekologiska livsmedel fortsätter tappa andelar i dagligvaruhandeln. Det ekologiska sortimentet har i första hand pressats av den höga inflationen, vilken har lett till att livsmedelkedjor och konsumenter i ökad grad sökt efter billigare alternativ. Under slutet av 2023 började försäljningen av ekologiska livsmedel i handeln dock öka något (mätt i volym), vilket kan indikera att en vändning är på gång.

Restaurangnäringen

Rörelsemarginalen och avkastningen på eget kapital minskar i restaurangledet samtidigt som antalet företag i ledet ökar, vilket tyder på förväntningar om framtida lönsamhet.

Kunskap och innovation

Regeringen bedömer att de redovisade insatserna inom området har bidragit till att uppfylla det övergripande målet för utgiftsområdet och det strategiska målet Kunskap och innovation.

De indikatorer som valts för verksamheten vid SLU visar att universitetet bidrar till att uppfylla målen för utgiftsområdet. Regeringen konstaterar att SLU:s toppranking bland världens lantbruksuniversitet visar att den forskning, utbildning och miljöanalys som bedrivs har mycket goda förutsättningar att bidra till behovet av kunskapsbaserad utveckling. Antalet studenter vid SLU har minskat något i och med att volymen har anpassats till tillgängliga resurser. Den betydande utbyggnaden av platser för veterinärer och djursjukskötare fortgår enligt plan vilket regeringen bedömer på sikt ska underlätta tillgången till djurhälsovård. Antalet antagna doktorander har ökat något

59

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

vilket är positivt och bidrar till internationalisering och kompetensförsörjning i sektorn.

På flera forskningsfält som stödjer utvecklingen av bioekonomin är Sverige ledande internationellt sett. Vidare noteras att de satsningar på företagsnära forskarutbildning som nu resulterat i ett flertal doktorsexamina förväntas öka näringens forskningsmottaglighet på sikt. Det nationella forskningsprogrammet för livsmedel, med forskning i nära samarbete med näringen, bedöms bidra till ökat samarbete och samverkan.

Regeringen gör bedömningen att Formas utlysningar och satsningarna på kunskap, innovation och nyttiggörande utformats väl för att tillgodose behovet av forskning, innovation och ökad samverkan och därmed synergier mellan aktörer.

Sammantaget finns goda förutsättningar att bygga på när behovet av mer kunskap och höjd innovationstakt ökar, för att utveckla mindre sårbara samhällen och skapa grön omställning. Regeringen bedömer att kunskapsutveckling och innovation behövs generellt inom de areella näringarna och att det är en fördel att förstärka inkluderingen av samhällets aktörer i detta utvecklingsarbete.

2.7.3 Stärkt civilt försvar och krisberedskap inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen

Regeringen bedömer att det har skett en betydande utveckling i frågor om livsmedels- och dricksvattenberedskapen under året. Regeringen gör bedömningen att det därmed finns goda förutsättningar för förmågeutveckling inom sektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten kommande år.

Arbetet med att trygga en nödvändig försörjning av livsmedel och dricksvatten omfattar åtgärder i flera led hos en bredd av aktörer och är därför komplext. Eftersom det är företagen i livsmedelskedjans alla led som tillhandahåller livsmedel på marknaden är funktionaliteten i dessa företag helt avgörande för landets livsmedelsberedskap. Det finns också tydliga beroenden till andra sektorer att ta hänsyn till i arbetet. Myndigheternas nära dialog med näringslivet är därför en förutsättning för arbetet och avgörande för att kunna ta nästa steg i uppbyggnaden av livsmedels- och dricksvattenförsörjningen. Som ett led i detta behövs således en övergång från kunskapshöjande insatser till en fördjupad förmågeutveckling, som på systemnivå ökar robustheten i livsmedelskedjan. Förmågan att stå emot påfrestningar i händelse av kris och höjd beredskap förutsätter starka och lönsamma livsmedelsföretag i fredstid.

2.7.4 Skog

Efter flera år med historiskt höga avverkningsnivåer som en följd av hög efterfrågan på den svenska skogsindustrins produkter i kombination med omfattande avverkning av insektskadad skog minskade bruttoavverkningen under 2023. Samtidigt har årsringstillväxten för enskilda träd återhämtat sig sedan torr-året 2018 och insektsangreppen minskar. Sammantaget bedömer regeringen att bruttoavverkningen 2023 var något under den årliga tillväxten tillgänglig för avverkning. Industrins efterfrågan på skoglig biomassa ligger samtidigt kvar på en hög nivå vilket har lett till fortsatt stigande virkespriser under 2023 och inledningen av 2024.

Regeringen bedömer att Europeiska unionens gemensamma handelssanktioner mot Ryssland och Vitryssland är ett viktigt skäl till den fortsatt höga efterfrågan på nordiskt virke. Regeringen bedömer vidare att Sverige bidrar till den europeiska råvaruförsörjningen genom ett aktivt skogsbruk.

60

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Regeringens bedömning är att den miljöhänsyn som tas i samband med skogsbruksåtgärder bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar. Trots pågående miljöförbättringsinsatser tar det tid att se resultat i uppföljningen. De första resultaten från den nya hänsynsuppföljningen visar bl.a. att 29 procent av avverkningarna med en strandlinje saknar kantzon mot vatten. Det finns ett fortsatt behov av att utveckla hänsynen till natur- och kulturmiljövärden vid skogsbruk. Den totala resursanvändningen av den svenska skogen är fortfarande hög och områden som avverkas och avsätts för naturvård fortsätter att öka. Marginalen för att göra ytterligare naturvårdsavsättningar, hantera effekterna av större skogsskador och samtidigt bibehålla eller öka avverkningsnivån har minskat avsevärt. Ytterligare avsättningar för naturvårdsändamål kommer därför påverka framtida avverkningsmöjligheter och vice versa.

Regeringen bedömer att samarbete mellan skogsägare och myndigheter har bidragit till att motverka granbarkborrens spridning. Det utbrott som startade efter den torra sommaren 2018 har halverats för andra året i rad. Skogsbruket behöver klimatanpassas för att säkra skogens ekosystemtjänster som exempelvis produktion av virke, rekreation, förebyggande av ras och översvämningar samt bevarande av biologisk mångfald. Klimatanpassning behövs också för den svenska skogsnäringens framtida konkurrenskraft. Det kan till exempel handla om tidig gallring, stormsäkring genom inblandning av lövträd, ståndortsanpassning så att skogsskötseln följer förutsättningarna på respektive växtplats och nyttjande av förädlat plantmaterial anpassat för ett förändrat klimat.

Regeringen bedömer att den utredning som pågår inom Regeringskansliet om att utreda och föreslå författningsändringar om nationell fridlysning och en reglering i miljöbalken av rätten till ersättning när pågående markanvändning, såsom jord- och skogsbruk, avsevärt försvåras och ett ändamålsenligt marknyttjande inte får hindras, bidrar till ett värnande av äganderätten och förutsägbarhet för när nationell fridlysning inte ska få hindra att mark nyttjas på ett ändamålsenligt sätt, samtidigt som hänsyn tas till miljö- och naturvärden (KN2024/01639).

Ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara bedöms ge högsta långsiktiga klimatnytta. Förnybar råvara behövs för att ersätta fossilintensiva resurser såväl i Sverige som i andra länder via export. Det är osäkert om Sverige når sina EU-åtaganden om samlat ökat nettoupptag. Det är heller inte klarlagt i vilken utsträckning Sverige bidrar till internationella åtaganden om biologisk mångfald. För att öka skogens klimatnytta, såväl för substitution som för ökat nettoupptag, bedöms insatser för ökad tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi behövas. Det finns ytterligare stor potential att öka kolinbindning och andelen förnyelsebart material inom byggandet genom att tillvarata mer av skogsbrukets produkter, inklusive bi- och restprodukter till exempel isolering och träfiberskivor.

2.7.5 De samiska näringarna

Den minskade vinterhjordens storlek bedöms sannolikt bl.a. bero på bristen på betestillgång, rovdjursförekomst och ökat antal intrång av andra verksamheter i renbetesland. För att kunna verka för en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar bedömer regeringen att det finns behov av en bättre överblick över tillgången på för rennäringen lämpliga betesområden. Regeringen bedömer att utvecklingen av såväl renbruksplanerna som förvaltningsverktyget för att uppnår toleransnivån för skador inom rennäringen orsakade av stora rovdjur är av stor

61

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

betydelse och kan ge bättre förutsättningar för hantering av negativa effekter på renskötseln.

2.8 Politikens inriktning

2.8.1 En sammanhållen landsbygdspolitik

Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Villkoren för att bo, leva och verka i landsbygderna ska stärkas. Därför gör regeringen en översyn av den sammanhållna landsbygdspolitiken för att peka ut dess fortsatta inriktning.

Landsbygdernas förutsättningar skiljer sig åt i olika delar av landet. För att uppnå målet för en sammanhållen landsbygdspolitik behövs därför en bredd av olika insatser inom många utgiftsområden. Det ska finnas tillgång till vård, skola, omsorg och kultur i hela landet. Kompetensförsörjning och möjligheterna till kompetensutveckling ska främjas. Bostadsbyggandet behöver öka, inte minst genom förbättrad tillgång till byggbar mark och regelförenklingar. Strandskyddet för de areella näringarna ses över och regeringen avser att reformera strandskyddet med inriktningen att öka möjligheterna för bebyggelse nära vatten. Det ska finnas bättre förutsättningar för ett mångsidigt, konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv med god förmåga till förnyelse. De areella näringarnas konkurrenskraft behöver stärkas och produktionen inom näringarna öka på ett hållbart sätt. Tillgänglighet genom digital kommunikation och transportinfrastruktur är grundläggande för landsbygdernas utveckling. Utbyggnaden och underhållet av bredband, vägar, järnvägar och laddinfrastruktur är viktigt. Drivmedel till rimliga priser och ett stabilt energisystem behövs i hela Sverige. De som bor, lever och verkar i landsbygderna ska känna trygghet och ha förtroende för rättsväsendet. Polisens lokala närvaro ska öka i hela landet. Beredskapen för att hantera fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig ska stärkas. Genom att goda livsvillkor, jobb och försörjning värnas i hela landet kan individers och därigenom samhällets försvarsvilja och motståndskraft stärkas. Tillgång till kommersiell och offentlig service både i vardag, i fredstida kriser och vid höjd beredskap är av stor vikt för ett robust samhälle.

Regeringens utveckling och styrning av landsbygdspolitiken inom

utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ska vara samordnad med vissa insatser inom utgiftsområdena 4 Rättsväsendet, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer,

24 Näringsliv samt övriga berörda utgiftsområden. Insatserna inom områdena ska komplettera varandra och bidra till synergier. Insatserna ska även anpassas utifrån de lokala och regionala förutsättningarna. Kommunerna, regionerna, de statliga myndigheterna och det civila samhällets organisationer har viktiga roller för att uppnå målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken. Ett statsbidrag till det civila samhällets organisationer för att stärka deras förutsättningar att verka och göra insatser för en hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling föreslås inom utgiftsområde 19 Regional utveckling avsnitt 2.8.

I juli 2024 fick en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ska inriktas och utformas, med syfte att stärka möjligheterna att uppnå målen för dessa områden (dir. 2024:69). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2026.

62

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.8.2 En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja

Omvärldsförändringar och utmanande väderförhållanden satte ekonomisk press på livsmedelsföretagen under 2023 och staten har som svar på detta tagit fram krisstöd för att stötta delar av näringen som var särskilt utsatta. Det är ett tillvägagångssätt som inte är långsiktigt hållbart för att upprätthålla en trygg livsmedelsförsörjning. Regeringen arbetar därför med att förbättra och konkretisera livsmedelsstrategin så att konkurrenskraften och robustheten i hela livsmedelskedjan kan öka och därmed stärka försörjningsförmågan. Detta är särskilt viktigt för primärproduktionen, som är grunden för livsmedelskedjan.

Utgångspunkten i arbetet med livsmedelsstrategin är konsumenternas efterfrågan, såväl nationellt som på exportmarknaderna samt samhällets behov, med fokus på stärkt konkurrenskraft och ökad hållbar produktion. Arbetet ska ske genom regelförenklingar och förbättrade företagsvillkor för att stärka attraktiviteten i livsmedelskedjan, samt genom att stärka de grundläggande förmågorna inom forskning och innovation. För att uppnå en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige behöver konkurrensförutsättningarna stärkas för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav. Insatser ska också ske för att öka företagens robusthet och stärka försörjningsförmågan samt genom ökade exportfrämjande aktiviteter och ökat fokus på svensk kvalitet och gastronomi. Det är genom att Sverige har en god produktion av livsmedel i fredstid som vi skapar förutsättningar för att försörja oss själva i kris- och krigstid. Därför har livsmedelsproduktionen en plats i den kommande Totalförsvarspropositionen.

Livsmedelsstrategin 2.0 kommer att vara vägledande för åtgärder för att livsmedelsstrategins riksdagsbundna mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion ska kunna förverkligas. Regeringen har i detta arbete höga ambitioner för hela livsmedelskedjan inom samtliga hållbarhetsperspektiv: ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Svensk livsmedelsproduktion är redan i dag ett föredöme då produktionen är av hög kvalitet, med låg miljöpåverkan och stor hänsyn till djurens välfärd.

Regeringen planerar att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker där småskalig och hantverksmässig produktion gynnas samtidigt som Systembolaget Aktiebolags monopol värnas. Regeringen anser också att alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier bör sänkas, se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.21.

För att nå målet i livsmedelsstrategin om en ökad hållbar produktion krävs det även insatser som främjar generationsväxling, utveckling och nya investeringar i sektorn. Regeringen avser, genom en ändring av förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU-budgeten, justera den valutakurs som ska tillämpas för programperioden 2023–2027, från 9,30 till 10,50 kronor per euro. Syftet är att valutakursen ska komma närmare den faktiska kursen och på så sätt möjliggöra ett högre utnyttjande av EU- medlen. Detta innebär att budgeten för den strategiska planen förstärks för åren 2025–2027. Förstärkningen syftar till att öka jordbrukets konkurrenskraft och robusthet i hela landet och bidra till att livsmedelsstrategins mål nås. Ändringen av förordningen innebär även att havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet förstärks. Regeringen gör också under 2025 en särskild satsning på ett förstärkt investeringsstöd för konkurrenskraft inom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.

Regeringen föreslår att Statens jordbruksverks förvaltningsanslag ökas med anledning av krav från EU. Syftet med förstärkningen är bland annat att skapa förutsättningar att uppfylla EU:s krav för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.

63

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Regeringen inför från och med läsåret 2025/26 ett stöd till skolfrukt inom ramen för EU:s skolprogram för utdelning av mjölk, frukt och grönsaker. Ett skolfruktstöd ger barn möjlighet att lära sig mer om lantbruk och trädgårdsodling samt om vikten av hälsosamma matvanor för en god hälsa, vilket kan bidra till att målen för livsmedelsstrategin uppfylls.

För att uppnå en god växthälsa är det förebyggande arbetet med inventeringar för tidig upptäckt och en effektiv bekämpning av växtskadegörare centralt. Regeringen föreslår därför en satsning för att påbörja inrättandet av ett nationellt referenslaboratorium för diagnosticering av växtskadegörare på SVA.

Staten har ett ansvar för djurens hälso- och sjukvård. Den senaste tidens utveckling innebär stora förändringar och utmaningar, inte minst när det gäller att säkerställa tillgången till veterinär dygnet runt, i hela landet. För att säkerställa tillgången på veterinär service tillförs medel till Statens jordbruksverk.

Eftersom livskraftiga fiskbestånd är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt fiske, anser regeringen att det fortsatt är avgörande för det svenska yrkesfiskets framtid att åtgärder och beslut baseras på vetenskapliga råd, främst från Internationella havsforskningsrådet. Regeringen vill att svenska företag ska kunna utvecklas längs hela den blå värdekedjan, från fisket och vattenbruket via beredningsindustrin och samtliga förädlingssteg till marknad och konsument. I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156) pekar regeringen därför på betydelsen av ett helhetsperspektiv, Se även utg.omr.20. Regeringen avser att arbeta för att god miljöstatus i havsmiljön nås och upprätthålls samtidigt som havets resurser används hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Inom förvaltningen ska verktyg och åtgärder identifieras och genomföras för olika kuststräckors regionala behov och utmaningar för att stärka bestånden av stor rovfisk och ekosystemens resiliens. Regeringen vill se en bredare helhetssyn på förvaltningen av haven och ett effektivare åtgärdsarbete som inkluderar möjliggörande av allmän jakt på skarv och beståndsreglerande jakt på säl. Det är en förutsättning för regeringens målsättning att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. I och med ikraftträdandet av ett reviderat regelverk för EU:s fiskerikontroll kommer utvecklingen att modernisera och förenkla reglerna för kontroll av fiskeverksamheten samt att säkerställa efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitiken att fortsätta och förstärkas.

Regeringen anser att en regionaliserad viltförvaltning måste bygga på vetenskapliga underlag och fungera på ett sätt så att de människor och verksamheter som berörs uppfattar att den har legitimitet. Regeringen verkar för att minska vargstammen och att referensvärdet för gynnsam bevarandestatus ska vara i enlighet med riksdagens mål, bl.a. för att minska konflikterna med tamdjurshållningen. Regeringen verkar också för att öka incitamenten att bedriva vildsvinsjakt och utveckla åtgärder för att minska vildsvinsstammen, utifrån lokala och regionala behov.

Kunskap och innovation

Forskning, utbildning samt nyttiggörande och samverkan som leder till innovation inom utgiftsområdet är grundläggande för att stärka konkurrenskraft och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det är viktigt med samverkan mellan staten och näringslivet, inte minst i det innovationsfrämjande arbetet.

Forskningen inom SLU ligger i topp i världen på flera områden. SLU förväntas lämna viktiga bidrag till kompetensförsörjning, till nytta för ett stärkt näringsliv, grön omställning och en hållbar samhällsutveckling. Ett tillskott av medel kommer att

64

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

stabilisera driften av Universitetsdjursjukhuset (UDS) vid SLU. Satsningen kommer också att underlätta fortsatt europeisk ackreditering av svenska veterinärer.

För att begränsa skador från främmande och inhemska skadegörare och för att skapa mer resistenta skogsträd vill regeringen genomföra satsningar på skogträdsförädling, inklusive alm och ask, för ökad motståndskraft samt utveckla nödvändig infrastruktur, exempelvis ett screeningcenter för resistens mot skogsträdens skadegörare.

Forskning exempelvis inom bioekonomi, energi, klimatrelaterade frågor samt livsmedelsproduktion kan bidra till att öka både Sveriges konkurrenskraft och resiliens. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har en central roll i förverkligandet av regeringens forskningspolitik. För att skapa förutsättningar för en större produktion, högre förädlingsvärden samt en ökad resurseffektivitet i hela landet inom ramen för en växande cirkulär bioekonomi, behövs forsknings- och innovationsinsatser. Dessa bidrar även väsentligt till industrins konkurrenskraft, grön omställning och kompetensförsörjning. Cirkulär bioekonomi är grundläggande för Sveriges försörjningsförmåga och export. Livsmedelsforskning behövs för sektorns utveckling som helhet och för att nå livsmedelsstrategins mål. Investering i detta område möjliggör ökad konkurrenskraft, nya produkter och användningsområden, och därmed stärkt beredskap och säkerhet.

Regeringen föreslår en satsning på Formas forskningsanslag inom ramen för den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som kommer att presenteras under hösten 2024 (se även utg.omr. 16 och utg.omr. 20).

2.8.3 Stärkt civilt försvar och krisberedskap inom livsmedels- och dricksvattenförsörjning

Tillräcklig tillgång till livsmedel och dricksvatten är en grundförutsättning för människors liv och hälsa och för att samhället ska fungera i alla dess delar, även under kris och höjd beredskap. En robust livsmedelsförsörjning och ökad livsmedelsproduktion i fredstid är grundförutsättningar för en fungerande livsmedelsförsörjning i höjd beredskap och ytterst krig, och ger även bättre förutsättningar att hantera fredstida kriser bättre. För att det ska vara möjligt behövs lönsamma och konkurrenskraftiga företag, såväl i primärproduktion som i senare led, inklusive livsmedelsbutikerna, som är avgörande för att säkerställa att livsmedel når konsumenterna. Det finns även behov av att säkerställa tillgången till vissa strategiska varor, exempelvis genom lagerhållning.

I syfte att stärka den samlade förmågan inom totalförsvaret behöver arbetet med att återuppbygga det civila försvaret ytterligare intensifieras. Därför tillförs ytterligare medel för uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen och till åtgärder för att säkerställa tillgången till dricksvatten. För att säkerställa att hela befolkningen har tillgång till nödvändiga livsmedel i händelse av en allvarlig störning såsom fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig, krävs att robustheten i livsmedelskedjan ökar på systemnivå. Arbetet inom beredskapssektorn livsmedelsförsörjning- och dricksvatten behöver därför övergå från kunskapshöjande och förutsättningsskapande, till konkreta förmågehöjande åtgärder i hela livsmedelskedjan som leder till fördjupad förmågeutveckling för beredskapssektorn som helhet. I enlighet med Klimatanpassningsstrategin (skr. 2023/24:97) kommer regeringen verka för att en bedömning av klimatrisker fortsatt integreras i detta arbete. Därtill förstärks förvaltningsanslagen för bl.a. Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Sveriges veterinärmedicinska anstalt, för att ge myndigheterna de förutsättningar som behövs för att öka sin egen förmåga som beredskapsmyndigheter.

65

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.8.4 Skogen som strategisk resurs för ett robust Sverige samt för jobb och tillväxt

Den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Avvägningen mellan produktion och naturvård, som kommer till uttryck i skogsvårdslagen (1979:429), skapar en grund för det fortsatta genomförandet av skogspolitiken. Den ger även förutsättningar för skogsägarens fortsatta enskilda ägande och brukande av skogen och regeringen anser att principen om frihet under ansvar fungerar väl och är viktig att värna. Likväl som grunderna i skogspolitiken ligger fast har regeringen tillsatt en utredning i syfte att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik, givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU. Det finns ett behov av ytterligare samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som stärker incitament, investeringsvilja och näringsfriheten i skogsnäringen i syfte att öka den skogliga tillväxten och öka tillgången till hållbart producerad inhemsk biomassa, och som därmed skapar förutsättningar för att framöver upprätthålla balansen mellan de två jämställda skogspolitiska målen. De jämställda skogspolitiska målen, miljömålet och produktionsmålet, som togs fram i och med reformen 1993 ska ligga fast

(dir. 2024:16).

Skogen är en strategisk resurs för ett robust Sverige samt för jobb och tillväxt. Skogsnäringen står för ca 10 procent av Sveriges totala varuexport Skogen täcker två tredjedelar av Sverige och har betydelse för klimatet samt för vår gemensamma miljö och det svenska kulturarvet. Samtidigt som skogen brukas har virkesförrådet i skogarna fördubblats de senaste 100 åren och andelen skyddad skog ökat. Sammantaget är drygt en fjärdedel av den svenska skogsmarken undantagen från skogsbruk för virkesproduktion.

Det svenska skogsbruket är centralt för svenskt klimatarbete och tillgång till biomassa är av stor vikt för att möjliggöra omställningen till fossilfria material och bränslen. Den växande skogen är också avgörande för den biologiska mångfalden. Det finns idag inte någon samlad offentlig statistik för den samlade bioekonomin och bioekonomins substitutionsnytta. Regeringen bereder nu förslag från bioekonomiutredningens slutbetänkande En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84). Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmålen, samt till jobb och tillväxt i hela landet.

Ett flertal nya EU-rättsakter är under förhandling eller implementering och EU står inför en ny politisk mandatperiod som också kan påverka det svenska skogsbruket och den nationella skogspolitiken. Regeringen föreslår därför ökade medel till Skogsstyrelsen för implementering av ny EU-lagstiftning och ytterligare insatser i det fortsatta europeiska och internationella samarbetet. Mot samma bakgrund föreslås även en satsning på Riksskogstaxeringen. Regeringen föreslår vidare ökade medel till Skogsstyrelsen för handläggning och utredning av ärenden pga. rättsutvecklingen inom skogsvårdslagens och miljöbalkens tillämpning för skogsbruksåtgärder

Inriktningen för fortsatt arbete är att främja ett långsiktigt hållbart aktivt svenskt skogsbruk och en växande cirkulär bioekonomi med konkurrenskraftiga näringar. För regeringen är en hållbar bioekonomi, en långsiktigt ökad tillgång till hållbar biomassa, cirkulär ekonomi och klimatanpassning avgörande element i ett effektivt klimatarbete som bör främjas nationellt, inom EU och internationellt. Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. En mångfald av brukande av skogen är viktigt där en stark äganderätt och skogsägarnas egna drivkrafter är avgörande för att uppnå de jämställda målen i skogspolitiken. Frivilligt formellt skydd ska fortsatt

66

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

utgöra en grundläggande utgångspunkt och huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna vid skydd av skog.

De stora skillnaderna mellan skog i olika EU-länder gör att beslut bör fattas på en nivå där det går att ta hänsyn till nationella förutsättningar. Det nationella självbestämmandet över skogsfrågor ska värnas och detaljregleringar av skogsbruket undvikas. Regeringen avser även att bevaka EU-fördragets viktiga principer om subsidiaritet och proportionalitet. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer.

2.8.5 De samiska näringarna

För att upprätthålla en långsiktigt hållbar rennäring och stärka andra samiska näringars förutsättningar främjar regeringen samernas möjlighet till inflytande i frågor som särskilt berör samer och som påverkar samebyarna och nyttjandet av renskötselområden. En central fråga för rennäringen är att samexistens med rovdjuren sker inom ramen för den av riksdagen fastställda toleransnivån för skador på renar orsakade av stora rovdjur. Det är därför angeläget att arbetet med ett förvaltningsverktyg i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur fortskrider.

2.9 Budgetförslag

2.9.1 1:1 Skogsstyrelsen

Tabell 2.36 Anslagsutveckling 1:1 Skogsstyrelsen

Tusental kronor

2023
Utfall
557 218
Anslagssparande
-6 916

2024
Anslag
545 123 1
Utgiftsprognos
534 608

2025
Förslag
584 367

2026
Beräknat
616 948 2

2027
Beräknat
613 814 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 603 956 tkr i 2025 års prisnivå.

3 Motsvarar 589 532 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Skogsstyrelsens förvaltningsutgifter.

67

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.37 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:1 Skogsstyrelsen

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
545 123
545 123
545 123

Pris- och löneomräkning 2
15 883
27 961
38 983

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
23 360
43 863
29 707

varav BP25 3
44 800
64 800
49 800

– Höjning anslag 1:16 UO23
-200
-200
-200

– Avskogningsförordningen och andra EU- och

internationella frågor
20 000
40 000
30 000

– Rättsutvecklingen i skogspolitiken
25 000
25 000
20 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
584 367
616 948
613 814

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Anslaget ökas med 20 000 000 kronor 2025 för Skogsstyrelsens arbete med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 av den 31 maj 2023 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 (avskogningsförordningen) och andra EU- och internationella frågor. För 2026 beräknas anslaget öka med

40 000 000 kronor, för 2027 beräknas anslaget öka med 30 000 000 kronor, för 2028 beräknas anslaget öka med 17 000 000 kronor och för 2029 beräknas anslaget öka med 2 000 000 kronor.

Anslaget ökas med 25 000 000 kronor per år 2025–2026 för Skogsstyrelsens arbete med anledning av rättsutvecklingen inom skogspolitiken. För 2027 beräknas anslaget öka med 20 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att 584 367 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skogsstyrelsen för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 616 948 000 kronor respektive

613 814 000 kronor.

68

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.38 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Skogsstyrelsen

Tusental kronor

Ack.

Kostnader

Ack. resultat

resultat
Resultat
Verksamhetens
som ska
Resultat
utgående

Verksamhet
t.o.m. 2023
2024
intäkter 2025
täckas 2025
2025
2025

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten

Offentligrättslig

verksamhet
30
-5
470
475
-5
20

Uppdragsverksamhet

Skogliga tjänster
1 335
-1 3335
68 000
68 000
0
0

Arbetsmarknadsrelaterade

tjänster
-22 152
0
45 000
45 000
0
-22 152

Tjänsteexport
106
0
0
0
0
106

Summa

uppdragsverksamhet
-20 711
-1 335
113 000
113 500
0
-22 046

Källa: Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsens offentligrättsliga verksamhet utgörs av avgifter som tas ut för vissa ärenden enligt skogsvårdslagen (1979:429) och miljöbalken. Skogsstyrelsen bedriver uppdragsverksamhet som ska finansieras genom avgifter med full kostnadstäckning. Undantaget är vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Avgifterna får disponeras av Skogsstyrelsen.

2.9.2 1:2 Insatser för skogsbruket

Tabell 2.39 Anslagsutveckling 1:2 Insatser för skogsbruket

Tusental kronor

2023
Utfall
477 216
Anslagssparande
117 157

2024
Anslag
594 373 1
Utgiftsprognos
562 586

2025
Förslag
594 373

2026
Beräknat
594 373

2027
Beräknat
594 373

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket och finansierar natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda ädellövskog. Anslaget får användas för att täcka utgifter för biotopskydd och naturvårdsavtal. Anslaget får även användas för ersättning med anledning av beslut från Skogsstyrelsen som avsevärt försvårar pågående markanvändning. Anslaget får även användas för utgifter för att upprätta renbruksplaner och till att medfinansiera skogsträdsförädling. Vidare får anslaget användas för vissa administrationskostnader hos Skogsstyrelsen.

69

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.40 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:2 Insatser för skogsbruket

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
594 373
594 373
594 373

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
594 373
594 373
594 373

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 594 373 000kronor anvisas under anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 594 373 000 kronor respektive 594 373 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget

1:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 110 000 000 kronor 2026–2028.

Skälen för regeringens förslag: I hanteringen av vissa bidrag och ersättningar till skogsägare och för att skapa goda förutsättningar för fleråriga naturvårdsprojekt behöver ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 110 000 000 kronor 2026–2028.

Tabell 2.41 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket

Tusental kronor

Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2023
2024
2025
2026
2027
2028

Ekonomiska åtaganden

vid årets början
45 812
52 755
81 109

Nya ekonomiska

åtaganden
43 452
72 681
85 223

Utgifter mot anslag till följd

av ekonomiska åtaganden
-32 891
-39 862
-56 332
-70 583
-23 717
-15 700

Övriga förändringar av

ekonomiska åtaganden
-3 618
-4 465

Ekonomiska åtaganden

vid årets slut
52 755
81 109
110 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
130 000
130 000
110 000

70

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.9.3 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tabell 2.42 Anslagsutveckling 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tusental kronor

2023
Utfall
182 900
Anslagssparande
-3 594

2024
Anslag
191 847 1
Utgiftsprognos
191 710

2025
Förslag
227 537

2026
Beräknat
239 697 2

2027
Beräknat
250 918 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 234 382 tkr i 2025 års prisnivå.

3 Motsvarar 241 108 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens veterinärmedicinska anstalts förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.43 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
191 847
191 847
191 847

Pris- och löneomräkning 2
7 790
12 317
15 913

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
27 900
35 533
43 158

varav BP25 3
24 900
24 900
31 900

– Höjning anslag 1:16 UO23
-100
-100
-100

– Utvecklad beredskapsförmåga hos myndigheter inom

sektorn
22 000
15 000
16 000

– Nationellt referenslaboratorium för växtskadegörare
3 000
10 000
16 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
227 537
239 697
250 918

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret i syfte att stärka den samlade förmågan inom totalförsvaret anser regeringen att medel för att öka myndighetens egen förmåga som beredskapsmyndighet bör överföras till anslaget från anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet. Därför ökas anslaget med 22 000 000 kronor 2025. För 2026 beräknas anslaget minska med

15 000 000 kronor och för 2027 beräknas anslaget öka med 16 000 000 kronor.

För att påbörja inrättandet av ett nationellt diagnoslaboratorium för växtskadegörare tillförs anslaget 3 000 000 kronor 2025. För 2026 beräknas anslaget öka med

10 000 000 kronor, för 2027 beräknas anslaget öka med 16 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att 227 537 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 239 697 000 kronor respektive 250 918 000 kronor.

71

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.44 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt

Tusental kronor

Kostnader

Ack. resultat

Ack. resultat
Resultat
Verksamhetens
som ska
Resultat
utgående

Verksamhet
t.o.m. 2023
2024
intäkter 2025
täckas 2025
2025
2025

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten

Uppdragsverksamhet
9 885
-6 000
184 000
187 000
-3 000
885

Tjänsteexport
1 158
0
13 000
13 000
0
1 158

Summa

uppdragsverksamhet
11 043
-6 000
197 000
200 000
-3 000
2 043

Källa: SVA.

2.9.4 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Tabell 2.45 Anslagsutveckling 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Tusental kronor

2023
Utfall
116 041
Anslagssparande

2024
Anslag
124 496 1
Utgiftsprognos
124 496

2025
Förslag
156 088

2026
Beräknat
159 136 2

2027
Beräknat
162 732 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 156 088 tkr i 2025 års prisnivå.

3 Motsvarar 156 088 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för ersättning för veterinär service. Anslaget får även användas för utgifter för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning avseende livsmedelsproducerande djur.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.46 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
124 496
124 496
124 496

Pris- och löneomräkning 2
1 592
4 054
6 959

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
30 000
30 586
31 277

varav BP25 3
30 000
30 000
30 000

– Bidrag till veterinär fältverksamhet
30 000
30 000
30 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
156 088
159 136
162 732

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att det statliga åtagagandet vad avser rikstäckande djurhälso- och sjukvård, djursjukvård under jourtid samt veterinär beredskap ska kunna säkerställas ökas

72

0

-30 005

0

-32 042

0

-40 645

2 575

814 203

2 575

844 208

0

-102 692

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

anslaget med 30 000 000 kronor 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget öka med 30 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att 156 088 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till

159 136 000 kronor respektive 162 732 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.47 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens jordbruksverk – Distriktsveterinärernas verksamhet

Tusental kronor

Kostnader

Ack. resultat

Ack. resultat
Resultat
Verksamhetens
som ska
Resultat
utgående

Verksamhet
t.o.m. 2023
2024
intäkter 2025
täckas 2025
2025
2025

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten

Offentligrättslig verksamhet

Uppdragsverksamhet

Summa

uppdragsverksamhet
-40 645
-32 042
814 203
844 208
-30 005
-102 692

Källa: Jordbruksverket.

2.9.5 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Tabell 2.48 Anslagsutveckling 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Tusental kronor

2023
Utfall
9 933
Anslagssparande
-2

2024
Anslag
9 933 1
Utgiftsprognos
9 865

2025
Förslag
9 933

2026
Beräknat
9 933

2027
Beräknat
9 933

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för förebyggande djurhälsoarbete och djursjukdatasystem, i syfte att begränsa skadeverkningarna av sådana djursjukdomar som bara smittar mellan djur, och sådana som kan smitta både djur och människor. Anslaget får även användas till djurskyddsfrämjande åtgärder.

73

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.49 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
9 933
9 933
9 933

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
9 933
9 933
9 933

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 9 933 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till

9 933 000 kronor respektive 9 933 000 kronor.

2.9.6 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar

Tabell 2.50 Anslagsutveckling 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar

Tusental kronor

2023
Utfall
462 994
Anslagssparande
-26 206

2024
Anslag
557 349 1
Utgiftsprognos
522 830

2025
Förslag
133 349

2026
Beräknat
133 349

2027
Beräknat
133 349

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för bekämpning av och beredskap mot smittsamma djursjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna. Anslaget får även användas för statsbidrag till obduktionsverksamhet, för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller och för genomförande av EU-lagstiftningen om djurskydd, djurhälsa, foder och livsmedel. Anslaget får vidare användas för utgifter för nationell medfinansiering av kontrollprogram som Sverige enligt EU:s krav är skyldig att göra.

74

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.51 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
133 349
133 349
133 349

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
133 349
133 349
133 349

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 133 349 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till kronor 133 349 000 respektive 133 349 000 kronor.

2.9.7 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.

Tabell 2.52 Anslagsutveckling 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.

Tusental kronor

2023
Utfall
63 432
Anslagssparande
4 346

2024
Anslag
67 778 1
Utgiftsprognos
67 325

2025
Förslag
67 778

2026
Beräknat
67 778

2027
Beräknat
67 778

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Avseende förebyggande åtgärder mot skador i fisket orsakade av säl bör anslaget användas som nationell offentlig medfinansiering av åtgärder inom ramen för havs- och fiskeriprogrammet och havs-. fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.53 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
67 778
67 778
67 778

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
67 778
67 778
67 778

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 67 778 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 67 778 000 kronor respektive 67 778 000 kronor.

75

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.9.8 1:8 Statens jordbruksverk

Tabell 2.54 Anslagsutveckling 1:8 Statens jordbruksverk

Tusental kronor

2023
Utfall
758 973
Anslagssparande
-4 090

2024
Anslag
744 465 1
Utgiftsprognos
759 088

2025
Förslag
860 851

2026
Beräknat
914 917 2

2027
Beräknat
929 480 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 895 602 tkr i 2025 års prisnivå.

3 Motsvarar 893 677 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens jordbruksverks förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård och för utgifter för Centrala djurförsöksetiska nämnden.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.55 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:8 Statens jordbruksverk

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
744 465
744 465
744 465

Pris- och löneomräkning 2
23 686
40 253
54 459

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
92 700
130 199
130 556

varav BP25 3
67 200
78 700
76 700

– Höjning anslag 1:16 UO23
-300
-300
-300

– Utvecklad beredskapsförmåga hos myndigheter inom

sektorn
14 000
25 000
27 000

– Djurens hälso- och sjukvård
3 500
2 000
2 000

– Förstärkning av Jordbruksverkets förvaltningsanslag
50 000
52 000
48 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
860 851
914 917
929 480

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att Statens jordbruksverks förvaltningsanslag ökas med anledning av tillkommande krav från EU. Syftet med förstärkningen är bland annat att skapa förutsättningar att uppfylla EU:s krav för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. Anslaget ökas med 50 000 000 kronor 2025 och beräknas öka med 52 000 000 kronor 2026 och med 48 000 000 kronor 2027.

För att intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret i syfte att stärka den samlade förmåga inom totalförsvaret anser regeringen att medel för att öka myndighetens egen förmåga som beredskapsmyndighet bör överföras till anslaget från anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet . Därför ökas anslaget med 14 000 000 kronor 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget öka med 25 000 000 kronor respektive 27 000 000 kronor.

76

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

För kostnader med anledning av kommande förslag om bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård ökas anslaget med 3 500 000 kronor 2025. Från och med 2026 beräknas anslaget öka med 2 000 000 kronor.

Riksdagen beslutade 1978 om ändringar i den dåvarande lagen (1944:219) om djurskydd. I den proposition som låg till grund för lagändringarna (prop. 1978/79:13, bet. 1978/79:JoU5) anges att det ska inrättas sex regionala djurförsöksetiska nämnder. Bestämmelser om krav på prövning av djurförsök från etisk synpunkt av en regional djurförsöksetisk nämnd finns också i nuvarande djurskyddslag (2018:1192). Det anges vidare i 7 kap. 13 § djurskyddsförordningen (2019:66) att det ska finnas minst sex regionala djurförsöksetiska nämnder. För att effektivisera de regionala djurförsöksetiska nämndernas arbete överväger regeringen att minska antalet djurförsöksetiska nämnder.

Regeringen föreslår att 860 851 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Statens jordbruksverk för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 914 917 000 kronor respektive 929 480 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.56 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens jordbruksverk

Tusental kronor

Ack.

Kostnader

resultat

Ack. resultat
Resultat
Verksamhetens
som ska
Resultat
utgående

Verksamhet
t.o.m. 2023
2024
intäkter 2025
täckas 2025
2025
2025

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten

Offentligrättslig verksamhet

Djur
-13 947
-3 125
55 791
56 460
-669
-17 741

Växt
211
242
10 142
9 723
419
-34

Tillsyn
-837
-1 013
36 350
36 362
-12
-1 862

Utsäde
6 246
28
39 132
39 916
-784
5 490

Uppdragsverksamhe t

Utsäde
-1 548
-172
4 458
4 435
23
-1 697

Tjänsteexport
1 656
-128
250
687
-437
1 091

Summa

uppdragsverksamhet
108
-300
4 708
5 122
-414
-606

Källa: Jordbruksverket.

2.9.9 1:9 Bekämpning av växtskadegörare

Tabell 2.57 Anslagsutveckling 1:9 Bekämpning av växtskadegörare

Tusental kronor

2023
Utfall
14 981
Anslagssparande
19

2024
Anslag
15 000 1
Utgiftsprognos
14 900

2025
Förslag
21 000

2026
Beräknat
18 000

2027
Beräknat
18 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder mot växtskadegörare samt för att ersätta enskilda för kostnader eller förluster till följd av sådana åtgärder enligt växtskyddslagen (2022:725). Utgifter för beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder,

77

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

kontroller, inventeringar m.m. mot karantänskadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av organismer och växtprover som av Statens jordbruksverk överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare får anslaget användas till internationellt engagemang inom området bekämpning av växtskadegörare. Slutligen används anslaget för utgifter för verifiering av de svenska skyddade zonerna.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.58 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:9 Bekämpning av växtskadegörare

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
15 000
15 000
15 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
6 000
3 000
3 000

varav BP25
6 000
3 000
3 000

– Bekämpande av växtskadegörare
6 000
3 000
3 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
21 000
18 000
18 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Med anledning av minskande medfinansiering från EU liksom krav från EU på utökade inventeringar av karantänskadegörare tillförs anslaget 6 000 000 kronor 2025 för att bekämpa växtskadegörare. För 2026 beräknas anslaget öka med

3 000 000 kronor, för 2027 beräknas anslaget öka med 3 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att 21 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Bekämpning av växtskadegörare för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 18 000 000 kronor respektive 18 000 000 kronor.

2.9.10 1:10 Gårdsstöd m.m.

Tabell 2.59 Anslagsutveckling 1:10 Gårdsstöd m.m.

Tusental kronor

2023
Utfall
6 573 091
Anslagssparande
-420 183

2024
Anslag
9 640 894 1
Utgiftsprognos
9 027 660

2025
Förslag
7 661 258

2026
Beräknat
7 498 062

2027
Beräknat
7 340 441

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter som motsvarar EU:s finansiering av gårdsstöd och andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken. Anslaget får även användas för utgifter som motsvarar EU:s bidrag till att förebygga, upptäcka och bekämpa djursjukdomar och växtskadegörare.

78

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.60 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:10 Gårdsstöd m.m.

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
9 640 894
9 640 894
9 640 894

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Makroekonomisk utveckling
-534 800
-1 067 077
-1 223 684

Volymer

Överföring till/från andra anslag

Övrigt
-1 444 836
-1 075 755
-1 076 769

Förslag/beräknat anslag
7 661 258
7 498 062
7 340 441

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 7 661 258 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Gårdsstöd

m.m. för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 7 498 062 000 kronor respektive 7 340 441 000 kronor.

2.9.11 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tabell 2.61 Anslagsutveckling 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tusental kronor

2023
Utfall
143 621
Anslagssparande
70 943

2024
Anslag
159 000 1
Utgiftsprognos
159 000

2025
Förslag
169 000

2026
Beräknat
170 000

2027
Beräknat
170 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, fiberberedning samt exportbidrag.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.62 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
159 000
159 000
159 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Makroekonomisk utveckling

Volymer
10 000
11 000
11 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
169 000
170 000
170 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 169 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till

170 000 000 kronor respektive 170 000 000 kronor.

79

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget

1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 80 000 000 kronor 2026 och 2027.

Skälen för regeringens förslag: Ett av de områden som anslaget används till är stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönt. Stöden ges inom fleråriga verksamhetsprogram. Efter beslut om stöd sker betalningarna till stödmottagarna under påföljande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

80 000 000 kronor 2026 och 2027.

Tabell 2.63 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tusental kronor

Beräknat
Beräknat

Utfall 2023
Prognos 2024
Förslag 2025
2026
2027

Ekonomiska åtaganden vid årets

början
50 192
52 233
73 123

Nya ekonomiska åtaganden
59 956
73 123
77 334

Utgifter mot anslag till följd av

ekonomiska åtaganden
-50 192
-52 233
-70 457
-78 667
-1 333

Övriga förändringar av

ekonomiska åtaganden
-7 723

Ekonomiska åtaganden vid årets

slut
52 233
73 123
80 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
120 000
120 000
80 000

2.9.12 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma

jordbrukspolitiken 2023–2027

Tabell 2.64 Anslagsutveckling 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Tusental kronor

2023
Utfall
1 507 766
Anslagssparande
613 064

2024
Anslag
2 800 000 1
Utgiftsprognos
1 812 694

2025
Förslag
2 230 300

2026
Beräknat
2 561 900

2027
Beräknat
2 738 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Anslaget får även användas för utgifter för nationell medfinansiering till EU:s ekonomiska stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023 samt administration av detta stöd.

80

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.65 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
2 800 000
2 800 000
2 800 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-569 700
-238 100
-62 000

varav BP25
-569 700
-238 100
-62 000

– Omfördelning mellan år nationell medfinansiering GJP

2023-2027
-599 700
-161 100

– Justering av GJP tfa ändrad valutakurs
-70 000
-77 000
-62 000

– Investeringsstöd för konkurrenskraft
100 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
2 230 300
2 561 900
2 738 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Med anledning av att regeringen avser att, genom en ändring av förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU-budgeten, justera den valutakurs som ska tillämpas för den gemensamma jordbrukspolitiken, ökas anslag 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 . Den statliga medfinansieringen föreslås justeras. Anslaget minskas med 70 000 000 kronor 2025 och beräknas minska med 77 000 000 kronor 2026 och med 62 000 000 kronor 2027.

Anslaget ökas med 100 000 000 kronor under 2025 för att förstärka investeringsstödet för konkurrenskraft inom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.

För att anpassa anslagets nivå till förväntade utgifter minskas anslaget med

599 700 000 kronor 2025 och beräknas minska med 161 100 000 kronor 2026.

Regeringen föreslår att 2 230 300 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 2 561 900 000 kronor respektive 2 738 000 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 200 000 000 kronor 2026–2029.

Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 200 000 000 kronor 2026–2029.

81

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.66 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Tusental kronor

Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2023
2024
2025
2026
2027
2028 – 2029

Ekonomiska åtaganden

vid årets början

2 264 099
2 755 675

Nya ekonomiska

åtaganden
2 264 099
1 047 836
1 329 431

Utgifter mot anslag till följd

av ekonomiska åtaganden

-556 260
-885 106
-1 547 376
-1 255 441
-397 183

Ekonomiska åtaganden

vid årets slut
2 264 099
2 755 675
3 200 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
3 105 900
2 800 000
3 200 000

2.9.13 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–

2027

Tabell 2.67 Anslagsutveckling 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027

Tusental kronor

2023
Utfall
1 171 376
Anslagssparande
431 882

2024
Anslag
1 913 900 1
Utgiftsprognos
1 447 668

2025
Förslag
1 942 500

2026
Beräknat
2 133 500

2027
Beräknat
2 199 100

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för åtgärder inom pelare två, i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Anslaget får även användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder för stöd till biodling för perioden 2023–2027. Anslaget får dessutom användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023.

82

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.68 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:13 Finansiering från EU- budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023– 2027

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
1 913 900
1 913 900
1 913 900

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
28 600
219 600
285 200

varav BP25
28 600
219 600
285 200

– Omfördelning mellan år EU-medel GJP 2023-2027
-221 400
-38 400
45 200

– Justering av GJP tfa ändrad valutakurs
250 000
258 000
240 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
1 942 500
2 133 500
2 199 100

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Med anledning av att regeringen avser att, genom en ändring av förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU-budgeten, justera den valutakurs som ska tillämpas för den gemensamma jordbrukspolitiken, ökas anslaget med

250 000 000 kronor 2025. Anslaget beräknas öka med 258 000 000 kronor 2026 och 240 000 000 kronor 2027.

För att anpassa anslagets nivå till förväntade utgifter omfördelas medel till senare år i programperioden. Anslaget minskas därför med 221 400 000 kronor 2025. För 2026 beräknas anslaget minska med 38 400 000 och för 2027 beräknas anslaget öka med 45 200 000 kronor.

Regeringen föreslår att 1 942 500 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 2 133 500 000 kronor respektive

2 199 100 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget

1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 791 500 000 kronor 2026–2029.

Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

2 791 500 000 kronor 2026–2029.

83

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.69 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:13 Finansiering från EU- budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023– 2027

Tusental kronor

Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2023
2024
2025
2026
2027
2028 – 2029

Ekonomiska åtaganden

vid årets början
6 601
3 182 113
3 076 820

Nya ekonomiska

åtaganden
3 175 512
668 485
757 598

Utgifter mot anslag till följd

av ekonomiska åtaganden

-773 622
-1 042 918
-1 189 700
-1 120 000
-481 800

Övriga förändringar av

ekonomiska åtaganden

-156

Ekonomiska åtaganden

vid årets slut
3 182 113
3 076 820
2 791 500

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
3 905 900
3 076 820
2 791 500

2.9.14 1:14 Livsmedelsverket

Tabell 2.70 Anslagsutveckling 1:14 Livsmedelsverket

Tusental kronor

2023
Utfall
339 612
Anslagssparande
6 433

2024
Anslag
388 770 1
Utgiftsprognos
381 237

2025
Förslag
527 849

2026
Beräknat
554 094 2

2027
Beräknat
581 418 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 541 532 tkr i 2025 års prisnivå.

3 Motsvarar 558 833 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Livsmedelsverkets förvaltningsutgifter.

84

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.71 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:14 Livsmedelsverket

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
388 770
388 770
388 770

Pris- och löneomräkning 2
15 179
24 550
31 505

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
123 900
140 774
161 143

varav BP25 3
123 900
137 900
155 900

– Höjning anslag 1:16 UO23
-100
-100
-100

– Utvecklad beredskapsförmåga hos myndigheter inom

sektorn
120 000
133 000
148 000

– Hälsosamma levnadsvanor
2 000
3 000
6 000

– Tillsynsansvar för NIS2-direktivet
2 000
2 000
2 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
527 849
554 094
581 418

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret i syfte att stärka den samlade förmågan inom totalförsvaret anser regeringen att medel för att öka myndighetens egen förmåga som beredskaps- och sektorsmyndighet bör överföras till anslaget från anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet . Därför ökas anslaget med 120 000 000 kronor. För 2026 och 2027 beräknas anslaget öka med 133 000 000 kronor respektive 148 000 000 kronor.

För att främja hälsosamma levnadsvanor framför allt avseende livsmedelskonsumtion (se utg. omr 9 avsnitt 4 Folkhälsopolitik) ökas anslaget med 2 000 000 kronor. För 2026 och 2027 beräknas 3 000 000 kronor respektive 6 000 000 kronor.

För att stärka tillsynen på livsmedels- och dricksvattenområdet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2-direktivet) ökas anslaget med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2025.

Regeringen vill bidra till att svenska livsmedelsföretag ska kunna visa ett tydligt mervärde med sin produkt och avser därför att ta bort avgiften för handläggning av ärenden för skyddade beteckningar för livsmedel, jordbruksprodukter och drycker som föreskrivs i förordning (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter (se prop. 2009/10:22).

Regeringen föreslår att 527 849 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Livsmedelsverket för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 554 094 000 kronor respektive 581 418 000 kronor.

85

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.72 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Livsmedelsverket

Tusental kronor

Ack.

Ack.

Kostnader

resultat

resultat
Resultat
Verksamhetens
som ska
Resultat
utgående

Verksamhet
t.o.m. 2023
2024
intäkter 2025
täckas 2025
2025
2025

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten

Offentligrättslig verksamhet

Gränskontroll
6 975
-1 826
22 000
24 300
-2 300
2 849

Kontroll av

Livsmedelsanläggningarna
-26 990
3 600
231 000
227 000
4 000
-19 390

Kontroll av slakterier och
-55 634
-27 286
0
20 000
-20 000
-102 920

vilthanteringsanläggningar

Kontroll av slakterier och
0
0
60 000
60 000
0
0

vilthanteringsanläggningar,

fasta avgifter

Nationella kontrollprogram
1 844
-1 798
27 000
26 800
200
246

Myndighetsärenden
298
-413
500
625
-125
-240

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera en bestämd del av verksamheten

Uppdragsverksamhet
2 278
-2 969
15 000
14 800
200
-491

Tjänsteexport
2 289
-697
6 000
6 500
-500
1 092

Summa
4 567
-3 666
21 000
21 300
-300
601

uppdragsverksamhet

Källa: Livsmedelsverket.

2.9.15 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tabell 2.73 Anslagsutveckling 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tusental kronor

2023
Utfall
182 143
Anslagssparande
22 017

2024
Anslag
166 160 1
Utgiftsprognos
165 048

2025
Förslag
246 160

2026
Beräknat
149 160

2027
Beräknat
149 160

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn och för att främja exporten av svenska livsmedel och för utveckling av livsmedelsförädling. Anslaget får vidare användas för utgifter till stöd för marknadsföring och deltagande i mässor samt stöd till projektverksamhet med syfte att öka kompetens och utveckla produkter, processer, teknik och logistiklösningar med anknytning till livsmedelsförädling.

86

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.74 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
166 160
166 160
166 160

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
80 000
-17 000
-17 000

varav BP25
80 000
80 000
80 000

– Livsmedelsstrategin 2.0
80 000
80 000
80 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
246 160
149 160
149 160

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen anser att anslaget bör öka med 80 000 000 kronor fr.o.m. 2025 för att nå målen i En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338).

Regeringen föreslår att 246 160 000 kronor anvisas under anslaget

1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 149 160 000 kronor respektive 149 160 000 kronor.

2.9.16 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tabell 2.75 Anslagsutveckling 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tusental kronor

2023
Utfall
51 787
Anslagssparande
-4 691

2024
Anslag
58 113 1
Utgiftsprognos
53 065

2025
Förslag
57 413

2026
Beräknat
57 413

2027
Beräknat
57 413

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för medlemskapsavgifter i internationella organisationer inom utgiftsområdets ansvar. Anslaget får användas för internationella skogsfrågor. Anslaget får även användas för andra bidrag relaterade till utgiftsområdets internationella arbete.

87

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.76 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
46 913
46 913
46 913

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
10 500
10 500
10 500

varav BP25
10 500
10 500
10 500

– Höjning anslag 1:16 UO23
10 500
10 500
10 500

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
57 413
57 413
57 413

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Inom anslaget ryms bland annat utgifterna för Sveriges medlemsavgifter till FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och till Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH). På grund av den försvagade svenska kronkursen har utgifterna för medlemsavgifter ökat. Anslaget bör därför ökas med 10 500 000 kronor från och med 2025.

Finansiering sker delvis genom att anslagen 1:1 Skogsstyrelsen, 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt, 1:8 Statens jordbruksverk, 1:14 Livsmedelsverket och 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med sammanlagt 1 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslagen. Vidare sker finansiering delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med 7 500 000 kronor.

Regeringen föreslår att 57 413 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 57 413 000 kronor respektive 57 413 000 kronor.

2.9.17 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tabell 2.77 Anslagsutveckling 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

2023
Utfall
1 440 130
Anslagssparande
629 985

2024
Anslag
1 553 187 1
Utgiftsprognos
1 218 136

2025
Förslag
1 198 387

2026
Beräknat
411 000

2027
Beräknat
411 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för 2014–2020, inklusive förlängningsåren 2021 och 2022. Anslaget får användas för utgifter för delar av det attesterande organets (Ekonomistyrningsverket) utgifter för revision av jordbruksfonderna för programperioden 2014–2020. Anslaget får användas för utgifter för det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget får även användas för statsbidrag till kommuner med geografiska och demografiska utmaningar. Anslaget får även användas för utgifter för program för lokalt ledd utveckling under programperioden 2014-2020. Anslaget får användas för utgifter för eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som Europeiska kommissionen kan komma att ålägga Sverige efter

88

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfonder, EU:s fiskefond, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Vidare får anslaget användas för eventuella ränteutgifter, rättegångskostnader, revisions- och kontrollutgifter förknippade med Jordbruksverkets inbetalningar till Europeiska unionen. Anslaget får även användas för utgifter för skadestånd. Dessutom får anslaget belastas med tekniska utgifter för offentlig lagring i den mån som ersättning inte erhålls från EU-budgeten. Anslaget får även användas för utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare och trädgårdsnäring som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022. Anslaget får även användas för utgifter för stöd för avveckling av verksamheter med minkuppfödning för pälsproduktion samt administration av detta stöd.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.78 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
1 553 187
1 553 187
1 553 187

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-354 800
-1 142 187
-1 142 187

varav BP25
49 200
275 413
275 413

– Omfördelning landsbygdsprogrammet, nationell

medfinansiering
49 200

– Korrigering av underskott

275 413
275 413

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
1 198 387
411 000
411 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget ökas med 49 200 000 kronor för 2025 eftersom den senaste prognosen visar en förskjutning av utbetalningar från 2024 till 2025.

Anslaget beräknas ökas med 275 413 000 kronor fr.o.m. 2026 för att korrigera ett underskott.

Regeringen föreslår att 1 198 387 000 kronor anvisas under anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till

411 000 000 kronor respektive 411 000 000 kronor.

89

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.9.18 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur

Tabell 2.79 Anslagsutveckling 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

2023
Utfall
1 225 547
Anslagssparande
429 507

2024
Anslag
1 108 862 1
Utgiftsprognos
811 886

2025
Förslag
773 062

2026
Beräknat
0

2027
Beräknat
0

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för 2014–2020, inklusive förlängningsåren 2021 och 2022. Anslaget får vidare användas för utgifter för program för lokalt ledd utveckling under programperioden 2014–2020. Anslaget får dessutom användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.80 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
1 108 862
1 108 862
1 108 862

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-335 800
-1 112 100
-1 112 100

varav BP25

-2 400
-2 400

– Avslut av Landsbygdsprogrammet

-2 400
-2 400

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

3 238
3 238

Förslag/beräknat anslag
773 062
0
0

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget beräknas minska med 2 400 000 kronor för 2026 och 2027 som en teknisk justering då landsbygdsprogrammet avslutas 2025.

Regeringen föreslår att 773 062 000 kronor anvisas under anslaget 1:18 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 0 kronor.

90

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.9.19 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tabell 2.81 Anslagsutveckling 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tusental kronor

2023
Utfall
100 136
Anslagssparande
29 694

2024
Anslag
29 830 1
Utgiftsprognos
29 631

2025
Förslag
34 830

2026
Beräknat
34 830

2027
Beräknat
19 830

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för försöks- och utvecklingsverksamhet och andra insatser i syfte att styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av växtskyddsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden, för ekologisk produktion samt för klimat-och energiinsatser inom de areella näringarna. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom för effekterna av de verksamheter som finansieras under anslaget.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.82 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
29 830
29 830
29 830

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
5 000
5 000
-10 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
34 830
34 830
19 830

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 34 830 000 kronor anvisas under anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till

34 830 000 kronor respektive 19 830 000 kronor.

91

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.9.20 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tabell 2.83 Anslagsutveckling 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tusental kronor

2023
Utfall
17 913
Anslagssparande
6 203

2024
Anslag
20 916 1
Utgiftsprognos
20 916

2025
Förslag
24 116

2026
Beräknat
24 116

2027
Beräknat
24 116

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering. Från och med 2006 disponeras anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas, Västra Götalands samt delar av Värmlands län.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.84 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
24 116
24 116
24 116

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
24 116
24 116
24 116

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 24 116 000 kronor anvisas under anslaget 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 24 116 000 kronor respektive 24 116 000 kronor.

2.9.21 1:21 Åtgärder på fjällägenheter

Tabell 2.85 Anslagsutveckling 1:21 Åtgärder på fjällägenheter

Tusental kronor

2023
Utfall
1 529
Anslagssparande

2024
Anslag
1 529 1
Utgiftsprognos
1 529

2025
Förslag
1 529

2026
Beräknat
1 529

2027
Beräknat
1 529

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för underhåll, upprustning och investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter. Anslaget får även användas för utgifter för att täcka avvecklingsbidrag och avträdesersättning till arrendatorer.

92

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.86 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:21 Åtgärder på fjällägenheter

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
1 529
1 529
1 529

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
1 529
1 529
1 529

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 1 529 000 kronor anvisas under anslaget 1:21 Åtgärder för fjällägenheter för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 1 529 000 kronor respektive 1 529 000 kronor.

2.9.22 1:22 Främjande av rennäringen m.m.

Tabell 2.87 Anslagsutveckling 1:22 Främjande av rennäringen m.m.

Tusental kronor

2023
Utfall
117 262
Anslagssparande
8 653

2024
Anslag
135 915 1
Utgiftsprognos
135 006

2025
Förslag
135 915

2026
Beräknat
135 915

2027
Beräknat
135 915

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter till åtgärder för främjande av rennäringen.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.88 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:22 Främjande av rennäringen m.m.

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
135 915
135 915
135 915

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
135 915
135 915
135 915

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 135 915 000 kronor anvisas under anslaget 1:22 Främjande av rennäringen m.m. för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 135 915 000 kronor respektive 135 915 000 kronor.

93

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.9.23 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet

Tabell 2.89 Anslagsutveckling 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet

Tusental kronor

2023
Utfall
2 160 339
Anslagssparande

2024
Anslag
2 240 063 1
Utgiftsprognos
2 240 063

2025
Förslag
2 342 374

2026
Beräknat
2 397 791 2

2027
Beräknat
2 447 324 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 2 348 241 tkr i 2025 års prisnivå.

3 Motsvarar 2 358 262 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå inom livsmedelsproduktion, djurhållning, djurhälsa och djurskydd, skog, skogsbruk och förädling av skogsråvara, landsbygdsutveckling, rekreation och fritid samt landskapsplanering och markanvändning i tätorter och tätortsnära miljöer. Anslaget får även användas för ersättning för behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning inom samma områden samt för fortlöpande miljöanalys.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.90 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
2 240 063
2 240 063
2 240 063

Pris- och löneomräkning 2
73 935
122 762
161 325

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
28 376
34 966
45 936

varav BP25 3
36 200
36 200
36 200

– Höjning anslag 1:16 UO23
-800
-800
-800

– Riksskogstaxeringen
7 000
7 000
7 000

– Förstärkning SLU universitetsdjursjukhus
30 000
30 000
30 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
2 342 374
2 397 791
2 447 324

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Anslaget ökas med 7 000 000 kronor fr.o.m. 2025 för Riksskogstaxeringen.

Anslaget ökas med 30 000 000 kronor fr.o.m. 2025 för driften av

Universitetsdjursjukhuset.

Regeringen föreslår att 2 342 374 000 kronor anvisas under anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till

2 397 791 000 kronor respektive 2 447 324 000 kronor.

94

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.91 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet

Tusental kronor

Kostnader

Ack. resultat

Ack. resultat
Resultat
Verksamhetens
som ska
Resultat
utgående

Verksamhet
t.o.m. 2022
2023
intäkter 2024
täckas 2024
2024
2024

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten

Uppdragsverksamhet
1 033
0
880 000
880 000
0
1 033

Summa

uppdragsverksamhet
1 033
0
880 000
880 000
0
1 033

Källa: SLU.

2.9.24 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad

forskning

Tabell 2.92 Anslagsutveckling 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

2023
Utfall
719 731
Anslagssparande
18 791

2024
Anslag
738 664 1
Utgiftsprognos
745 645

2025
Förslag
818 664

2026
Beräknat
854 664

2027
Beräknat
909 664

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till grundforskning och behovsmotiverad forskning för de areella näringarna. Anslaget får även användas till projektrelaterade utgifter för utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, resor och seminarier samt informationsinsatser inom området. Förvaltningsanslaget redovisas under utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur under anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning under samma utgiftsområde .

95

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.93 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
738 664
738 664
738 664

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
80 000
116 000
171 000

varav BP25
80 000
116 000
171 000

– Forsknings- och innovationspolitiska propositionen
54 000
90 000
147 000

– Skogsträdsförädling för ökad motståndskraft
26 000
26 000
24 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
818 664
854 664
909 664

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget beräknas öka med 54 000 000 kronor 2025, 90 000 000 kronor 2026,

147 000 000 kronor 2027 och 229 000 000 kronor fr.o.m. 2028 med anledning av den forsknings- och innovationspolitiska propositionen.

Anslaget beräknas öka med 26 000 000 kronor 2025 och 26 000 000 kronor 2026, samt 24 000 000 kronor fr.o.m. 2027 till skogsträdsförädling.

Regeringen föreslår att 818 664 000 kronor anvisas under anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 854 664 000 kronor respektive

909 664 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget

1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor 2026–2031.

Skälen för regeringens förslag: Fleråriga åtaganden behöver ingås för att underlätta planering, utlysning och genomförande av långsiktiga forskningsprojekt. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

1 600 000 000 kronor 2026–2031.

96

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.94 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2023
2024
2025
2026
2027
2028 – 2031

Ekonomiska åtaganden

vid årets början
1 203 832
1 139 473
1 400 000

Nya ekonomiska

åtaganden
609 755
990 527
938 000

Utgifter mot anslag till följd

av ekonomiska åtaganden
-674 114
-730 000
-738 000
-650 000
-550 000
-400 000

Ekonomiska åtaganden

vid årets slut
1 139 473
1 400 000
1 600 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
1 600 000
1 600 000
1 600 000

2.9.25 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tabell 2.95 Anslagsutveckling 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tusental kronor

2023
Utfall
1 177
Anslagssparande

2024
Anslag
1 177 1
Utgiftsprognos
1 177

2025
Förslag
1 177

2026
Beräknat
1 177

2027
Beräknat
1 177

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera verksamheten vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA).

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.96 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
1 177
1 177
1 177

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
1 177
1 177
1 177

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 1 177 000 kronor anvisas under anslaget 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till

1 177 000 kronor respektive 1 177 000 kronor.

97

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.9.26 1:26 Slakterikontroll

Tabell 2.97 Anslagsutveckling 1:26 Slakterikontroll

Tusental kronor

2023
Utfall
66 156
Anslagssparande
15 681

2024
Anslag
179 837 1
Utgiftsprognos
170 688

2025
Förslag
165 137

2026
Beräknat
168 917 2

2027
Beräknat
171 848 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 165 138 tkr i 2025 års prisnivå.

3 Motsvarar 165 137 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet när det gäller slaktverksamhet vid slakterier och vilthanteringsanläggningar som inte täcks av avgifter som tas ut i enlighet med artikel 79.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll). Anslaget får även användas för statligt stöd i form av nedsättning av vissa avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som bedrivs vid slakterier och vilthanteringsanläggningar.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.98 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:26 Slakterikontroll

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
179 837
179 837
179 837

Pris- och löneomräkning 2

4 116
7 308

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt
-14 700
-15 036
-15 297

Förslag/beräknat anslag
165 137
168 917
171 848

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

Regeringen föreslår att 165 137 000 kronor anvisas under anslaget 1:26 Slakterikontroll för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 168 917 000 kronor respektive 171 848 000 kronor.

98

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

2.9.27 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och

dricksvattenområdet

Tabell 2.99 Anslagsutveckling 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet

Tusental kronor

2023
Utfall
18 431
Anslagssparande
2 569

2024
Anslag
78 000 1
Utgiftsprognos
60 393

2025
Förslag
356 000

2026
Beräknat
496 000

2027
Beräknat
802 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för planering och andra åtgärder, inklusive upphandling, stöd för investeringar hos statliga myndigheter, organisationer och företag samt bidrag till kommuner och regioner, som stärker förmågan inom områdena livsmedels- och dricksvattenförsörjning under höjd beredskap och då ytterst krig. Anslaget får även användas för tillhörande administrativa kostnader för fördelning av sådana bidrag.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.100 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
58 000
58 000
58 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
298 000
438 000
744 000

varav BP25
48 000
210 000
516 000

– Utvecklad beredskapsförmåga hos myndigheter inom

sektorn
-165 000
-182 000
-200 000

– Civilt försvar: Stärkt beredskap inom livsmedels- och

dricksvattenområdet
213 000
392 000
716 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
356 000
496 000
802 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive om ändringar i statens budget.

För att intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret i syfte att stärka totalförsvaret anser regeringen att medel för uppbyggnaden av en livsmedelsberedskap och åtgärder för att säkerställa tillgången till dricksvatten bör tillföras till anslaget

213 000 000 kronor. För 2026 och 2027 beräknas anslaget öka med 392 000 000 kronor respektive 716 000 000 kronor.

För att ge myndigheterna förutsättningar att öka deras egna förmågor som beredskapsmyndigheter och sektorsmyndighet bör medel överföras till anslagen 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt , 1:8 Statens jordbruksverk , 1:14 Livsmedelsverket ,

5:1 Länsstyrelser mm inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, samt anslag 1:9: Totalförsvarets forskningsinstitut inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Därför minskas anslaget med 165 000 000 kronor. För 2026 och 2027 beräknas anslaget minska med 182 000 000 kronor respektive 200 000 000 kronor.

99

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Regeringen föreslår att 356 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 496 000 000 kronor respektive 802 000 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget

1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels och dricksvattenområdet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2026–2028.

Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels och dricksvattenområdet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2026–2028.

Tabell 2.101 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet

Tusental kronor

Förslag 2025
Beräknat 2026
Beräknat 2027
Beräknat 2028

Ekonomiska åtaganden vid årets

början

Nya ekonomiska åtaganden
1 200 000

Utgifter mot anslag till följd av

ekonomiska åtaganden

-400 000
-400 000
-400 000

Ekonomiska åtaganden vid årets

slut
1 200 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
1 200 000

2.9.28 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

Tabell 2.102 Anslagsutveckling 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

Tusental kronor

2023
Utfall
6 845
Anslagssparande
46 155

2024
Anslag
164 000 1
Utgiftsprognos
32 834

2025
Förslag
96 857

2026
Beräknat
159 000

2027
Beräknat
142 223

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Anslaget får även användas för finansiering av andra projekt som ligger i linje med programmet.

100

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.103 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
164 000
164 000
164 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-67 143
-5 000
-21 777

varav BP25
-92 143
-30 000
40 723

– Omfördelning av medel mellan år inom programram
-67 143

64 723

– Justering av EHFVP tfa ändrad valutakurs
-25 000
-30 000
-24 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
96 857
159 000
142 223

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

För att anpassa anslagets nivå till förväntade utgifter omfördelas medel till senare år i programperioden. Anslaget minskas därför med 67 143 000 kronor 2025. För 2027 beräknas anslaget öka med 64 723 000 kronor.

Med anledning av att regeringen avser att genom en ändring av förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU-budgeten justera den valutakurs som ska tillämpas för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet ökas anslag 1:29 Från EU- budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027. Den statliga medfinansieringen föreslås justeras. Anslaget minskas därför med 25 000 000 kronor 2025, 30 000 000 kronor 2026 och med 24 000 000 kronor 2027.

Regeringen föreslår att 96 857 000 kronor anvisas under anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 159 000 000 kronor respektive 142 223 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget

1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 305 000 000 kronor 2026–2029.

Skälen för regeringens förslag: För att skapa förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet behöver ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 305 000 000 kronor 2026–2029.

101

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Tabell 2.104 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

Tusental kronor

Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2023
2024
2025
2026
2027
2028 – 2029

Ekonomiska åtaganden

vid årets början

104 875
281 125

Nya ekonomiska

åtaganden
104 875
206 250
117 875

Utgifter mot anslag till följd

av ekonomiska åtaganden

-30 000
-94 000
-158 200
-138 800
-8 000

Ekonomiska åtaganden

vid årets slut
104 875
281 125
305 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
110 000
285 000
305 000

2.9.29 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för

fiske och vattenbruk 2021–2027

Tabell 2.105 Anslagsutveckling 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

Tusental kronor

2023
Utfall
35 915
Anslagssparande
199 085

2024
Anslag
196 000 1
Utgiftsprognos
170 679

2025
Förslag
260 000

2026
Beräknat
267 000

2027
Beräknat
170 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.106 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

Tusental kronor

2025
2026
2027

Anvisat 2024 1
196 000
196 000
196 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
64 000
71 000
-26 000

varav BP25
31 000
38 000
30 000

– Justering av EHFVP tfa ändrad valutakurs
31 000
38 000
30 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
260 000
267 000
170 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Med anledning av att regeringen avser att genom en ändring av förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU-budgeten justera den valutakurs som ska tillämpas för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet ökas anslaget med

31 000 000 kronor 2025. Anslaget beräknas öka med 38 000 000 kronor 2026 och med 30 000 000 kronor 2027.

102

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 23

Regeringen föreslår att 260 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:29 Från EU- budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 267 000 000 kronor respektive 170 000 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget

1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 340 000 000 kronor 2026–2029

Skälen för regeringens förslag: För att skapa förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet behöver ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 340 000 000 kronor 2026–2029.

Tabell 2.107 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

Tusental kronor

Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2023
2024
2025
2026
2027
2028 – 2029

Ekonomiska åtaganden

vid årets början

163 122
348 000

Nya ekonomiska

åtaganden
163 122
217 036
142 109

Utgifter mot anslag till följd

av ekonomiska åtaganden

-32 158
-150 109
-192 700
-125 100
-22 200

Ekonomiska åtaganden

vid årets slut
163 122
348 000
340 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
350 000
348 000
340 000

103