Prop. 2024/25:101 Årsredovisning för staten 2024

Beredningskedjan

behandlas i Bet. 2024/25:FiU30 Årsredovisning för staten 2024

Prop. 2024/25:101
Propositioner · Finansdepartementet

Årsredovisning för staten 2024

2025-04-15 · 402 sidor, varav 397 med tryckt sidnummer

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
Sidnummer: 397 av 402 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 2024/25:101, Årsredovisning för staten 2024

Dokumentets text

opaginerad Regeringens skrivelse 2024/25:101 Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse 2024/25:101

Årsredovisning för staten 2024

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2025

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2024. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultat- räkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

opaginerad Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning .........................................................................................................................

Inledning

...................................................................................................................................

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen....................................................................

1.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande ..................................................

1.2

Utgiftstaket för 2024 ...........................................................................................

2 Utfallet för statens budget..............................................................................................

2.1

Saldot i statens budget 2024...............................................................................

2.2

Ändringar i statens budget 2024........................................................................

2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska

faciliteten för återhämtning och resiliens........................................................

2.4

Inkomster i statens budget 2024 .......................................................................

2.5

Utgifter i statens budget 2024............................................................................

2.6

Förändring av anslagsbehållningar....................................................................

2.7

Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................................

2.8

Kassamässig korrigering .....................................................................................

2.9

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .....................................

2.10

Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ...............................

3 Utfall per utgiftsområde .................................................................................................

3.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................................

3.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning............................

3.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .......................................................

3.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................................

3.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan......................................................

3.6

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap................................

3.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd...........................................................

3.8

Utgiftsområde 8 Migration.................................................................................

3.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .............................

3.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning.........................................................................................

101

3.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .................................

106

3.12

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn....................

108

3.13

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ............................................

111

3.14

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv...........................................

112

3.15

Utgiftsområde 15 Studiestöd ...........................................................................

118

3.16

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.............................

120

3.17

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid..........................

126

3.18

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande samt konsumentpolitik...........................................................

131

3.19

Utgiftsområde 19 Regional utveckling ...........................................................

134

3.20

Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur ....................................................

136

3.21

Utgiftsområde 21 Energi ..................................................................................

140

3.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer .............................................................

142

3.23

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ....................

148

3.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv............................................................................

152

3.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ......................................

157

3.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. .....................................................

158

3.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen....................................

161

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..........................................

165

4.1

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...........................................

165

4.2

Resultaträkning...................................................................................................

179

s. 4 7.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen .277 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

4.3

Balansräkning .....................................................................................................

183

4.4

Finansieringsanalys ............................................................................................

186

4.5

Noter....................................................................................................................

190

Utvecklingen av statsskulden.......................................................................................

245

5.1

Definition av statsskulden................................................................................

246

5.2

Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen ........................................

246

5.3

Statsskuldens sammansättning.........................................................................

247

5.4

Statsskuldens kostnader....................................................................................

249

Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning................................

251

6.1

Statliga garantier.................................................................................................

251

6.2

Statlig utlåning med kreditrisk .........................................................................

265

6.3

Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.........

272

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.....................................

277

7.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen .277

7.2

Redovisning av samtliga EU-medel................................................................

282

7.3

Räkenskapssammanställning av EU-medel ...................................................

285

7.4

Ansvariga myndigheters bedömningar...........................................................

291

7.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande

av EU-medel .....................................................................................................

298

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget

Bilaga 2

Specifikation av utgifter i statens budget

Bilaga 3

Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget

Bilaga 4

Beställningsbemyndiganden

Bilaga 5

Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 6

Tabellsamling

Bilaga 7

Statliga myndigheter

Bilaga 8

Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2025

s. 5 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2024

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2024 uppgick till -96 miljarder kronor eller -1,5 procent av BNP. I förhållande till 2023 försvagades det finansiella sparandet med ca 47 miljarder kronor.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,1 procent av BNP. Statens budgetsaldo uppgick till -104 miljarder kronor, vilket är en försämring med 123 miljarder kronor jämfört med 2023.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 35 miljarder kronor. Jämfört med 2023 försämrades resultatet med 9 miljarder kronor.

Statsskulden ökade med 107 miljarder kronor till 1 077 miljarder kronor vid utgången av 2024. Som andel av BNP ökade statsskulden från 15,6 procent 2023 till

16,7 procent 2024.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2024 jämfört med 2023.

Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Procent av

2024

BNP 1

2023

BNP 2

Den offentliga sektorns finansiella

sparande

-96

-1,5%

-49

-0,8%

Statens budgetsaldo

-104

-1,6%

0,3%

Utgiftstak

1 747

27,1%

1 665

26,8%

Takbegränsade utgifter

1 686

26,1%

1 575

25,4%

Statens nettoförmögenhet

330

5,1%

160

2,6%

Statsskuld

1 077

16,7%

970

15,6%

Årets överskott i resultaträkningen

0,5%

0,7%

Utlåning 3

276

4,3%

262

4,2%

Garantiåtaganden 4

2 974

46,1%

2 828

45,5%

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Preliminär BNP för 2024 uppgår till 6 447,5 miljarder kronor (löpande priser).

2 Reviderad BNP för 2023 uppgår till 6 212,1 miljarder kronor (löpande priser).

3 Inklusive utlåning till Riksbanken.

4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

s. 6 Skr. 2024/25:101 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Tabell 0.2

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

2024

2023

Inkomster

3 052

2 955

Skatter och avgifter

2 635

2 557

Övriga inkomster

417

397

Utgifter

3 148

3 003

Finansiellt sparande

-96

-49

varav staten

-71

-4

varav ålderspensionssystemet

varav kommunala sektorn

-54

-60

Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av

BNP

-0,3

0,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den offentliga sektorn redovisade 2024 ett underskott som uppgick till ca 96 miljarder kronor eller 1,5 procent av BNP. I förhållande till 2023 försvagades det finansiella sparandet med ca 47 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Försvagningen mellan 2023 och 2024 förklaras till stor del av de åtgärder som genomförts bl.a. av stabiliseringspolitiska skäl och för att stärka Sveriges försvar samt att stödja Ukraina.

Regeringen bedömer att det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger under målnivån 2024. Denna avvikelse är dock motiverad av behovet att stödja Ukraina utan att behöva dra ner på andra viktiga utgifter eller höja skatterna samt av stabiliseringspolitiska skäl.

Utgiftstaket för staten

Tabell 0.3

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

2024

2023

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 595

1 539

Tekniska justeringar

Reella justeringar

148

124

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 747

1 665

Takbegränsade utgifter

1 686

1 575

Budgeteringsmarginal

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

3,6

5,7

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2024 uppgick till 1 747 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 686 miljarder kronor, dvs. 61 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

s. 7 Skr. 2024/25:101 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Utfallet för statens budget

Tabell 0.4 Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

Statens budget 1 2024

2024

2023

Totala inkomster

1 324

1 273

1 243

Statens skatteinkomster

1 345

1 331

1 318

Övriga inkomster

-21

-59

-75

Totala utgifter m.m.

1 331

1 377

1 224

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

m.m.

1 326

1 319

1 214

Statsskuldsräntor m.m.

Förändring av anslagsbehållningar

-11

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-5

-2

-11

Kassamässig korrigering

-10

Budgetsaldo

-7

-104

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2023.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 324 miljarder kronor. Utfallet blev 1 273 miljarder kronor, vilket var knappt 52 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 14 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 38 miljarder kronor lägre än beräknat. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på inga bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) mottagits under 2024.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 377 miljarder kronor. Det var 46 miljarder kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 69 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2024 ett underskott på 104 miljarder kronor, vilket var en försämring med 123 miljarder kronor jämfört med 2023.

s. 8 Resultaträkning Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Resultaträkning

Tabell 0.5

Resultaträkning

Miljarder kronor

2024

2023

Intäkter

Skatteintäkter

1 666

1 649

Övriga intäkter

135

144

Summa intäkter

1 801

1 793

Kostnader

Transfereringar m.m.

-1 427

-1 387

Statens egen verksamhet

-401

-384

Summa kostnader

-1 828

-1 770

Resultat från andelar i hel- och delägda

företag

Finansiella intäkter och kostnader, netto

-4

-13

Årets överskott

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Resultaträkningen för 2024 visade ett överskott om 35 miljarder kronor, vilket var 9 miljarder kronor lägre än 2023 då överskottet uppgick till 44 miljarder kronor.

Skatteintäkterna ökade med 17 miljarder kronor medan övriga intäkter minskade med 9 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 427 miljarder kronor, vilket var en ökning med 40 miljarder kronor jämfört med 2023.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 401 miljarder kronor vilket var en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2023.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 66 miljarder kronor, en ökning med drygt 31 miljarder kronor jämfört med 2023.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -4 miljarder kronor, en förbättring med 9 miljarder kronor jämfört med 2023. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad för statsskulden bl.a. på grund av lägre inflation men även orsakat av högre övriga finansiella intäkter.

s. 9 Skr. 2024/25:101 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Balansräkning

Tabell 0.6

Balansräkning

Miljarder kronor

2024-12-31

2023-12-31

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

914

825

Finansiella anläggningstillgångar

704

593

Utlåning

276

262

Varulager m.m.

Fordringar

120

132

Periodavgränsningsposter

338

315

Kortfristiga placeringar

Kassa och bank

Summa tillgångar

2 392

2 174

Kapital och skulder

Nettoförmögenhet

330

160

Fonder

250

234

Avsättningar

335

406

Statsskulden

1 077

970

Skulder m.m.

319

Periodavgränsningsposter

Summa kapital och skulder

2 392

2 174

Garantiförbindelser

Övriga ansvarsförbindelser

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till knappt 330 miljarder kronor vid utgången av 2024. I förhållande till 2023 ökade nettoförmögenheten med 169 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 107 miljarder kronor till 1 077 miljarder kronor vid utgången av 2024. Lån i svenska kronor ökade med 116 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 9 miljarder kronor.

s. 10 Statliga garantier Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Statliga garantier

Tabell 0.7

Statliga garantier

Miljarder kronor

2024-12-31

2023-12-31

Insättningsgarantin

2 375

2 294

Investerarskyddet

Kreditgarantier

361

320

Garantier om tillförsel av kapital

233

208

Pensionsgarantier

Totalt

2 974

2 828

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

De statliga garantiåtagandena ökade med 146 miljarder kronor jämfört med 2023 och uppgick till 2 974 miljarder kronor vid utgången av 2024. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 46,1 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 2 375 miljarder kronor, vilket var en ökning med 81 miljarder kronor jämfört med 2023.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 361 miljarder kronor, vilket var ökning med 41 miljarder kronor i förhållande till 2023. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 233 miljarder kronor, vilket var en ökning med

24 miljarder kronor jämfört med 2023.

Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.

Statlig utlåning

Tabell 0.8

Statlig utlåning

Miljarder kronor

Lån

2024-12-31

2023-12-31

CSN:s utlåning

262

249

Lån till Riksbanken

Övriga lån

Summa

276

262

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens utlåning uppgick till 276 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

s. 11 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

2024

2023

Betalningar till EU

Betalningar från EU

Nettoflöde från statens budget till EU

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Sveriges avgift till EU uppgick till 41 miljarder kronor, vilket var en minskning med drygt 2 miljarder kronor jämfört med 2023. Merparten av minskningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev lägre samt att det rådande konjunkturläget med stegrande inflation har resulterat i en minskning av tullavgiften. Bidragen från EU uppgick till 16 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 25 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2023.

s. 12 Inledning Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisning för staten 2024 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensions- systemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2024 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2024 i resultat- och balansräkningarna, finansierings- analys och noter med utfallet för 2023.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2024 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2024, dels med utfallet för 2023.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2025/00658).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

s. 13 Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från års- redovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisning för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisning för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2024

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2024.

För 2024 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tjugofem myndigheter: Barnombudsmannen, Försvarets materielverk, Högskolan Dalarna, Karolinska institutet, Konstfack, Kungl. biblioteket, Kungl. Tekniska högskolan, Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö universitet, Migrationsverket, Moderna museet, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Naturhistoriska riksmuseet, Riksarkivet, Rymdstyrelsen, Skatteverket, Socialstyrelsen,

s. 14 Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Spelinspektionen, Statens historiska museer, Statens jordbruksverk, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Umeå universitet.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisions- berättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2020–2024. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2020–2024

2020

2021

2022

2023

2024

Antal

s. 15 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2024

Den offentliga sektorn redovisade 2024 ett finansiellt sparande som uppgick till

ca -96 miljarder kronor eller -1,5 procent av BNP. I förhållande till 2023 försvagades det finansiella sparandet med ca 47 miljarder kronor eller ca 0,7 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1) beräknades sparandet till -44 miljarder kronor eller -0,7 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 52 miljarder kronor lägre än prognostiserat i budgetpropositionen för 2024 (se tabell 1.1) . Avvikelsen beror på att utgifterna underskattades. Samtidigt blev inkomsterna från skatter sammantaget högre än förväntat. Det rör i första hand kapitalskatt, medan inkomster från mervärdesskatt i stället överskattades.

Utgifterna i staten underskattades med närmare 50 miljarder kronor. Det rör i huvudsak förändringar som tillkommit efter propositioner om ändringar i statens budget (se avsnitt 2). Även utgifterna i kommunsektorn underskattades, avvikelsen rör utgifter för investeringar och konsumtion. En betydande del beror på en fortsatt snabb prisutveckling som medförde att utgifterna för pensioner och investeringar blev högre än förväntat.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

BP 2024

Utfall 2024

Utfall - BP24

Utfall 2023

Inkomster

3 025

3 052

2 955

Skatter och avgifter

2 624

2 635

2 557

Kapitalinkomster

Övriga inkomster

304

319

308

Utgifter

3 070

3 148

3 003

Transfereringar

1 028

1 034

993

Konsumtion

1 673

1 698

1 628

Räntor 1

Investeringar m.m. 2

318

361

326

Finansiellt sparande

-44

-96

-52

-49

procent av BNP

-0,7

-1,5

-0,8

Stat

-33

-71

-38

-4

Ålderspensionssystem

Kommunsektorn

-38

-54

-16

-60

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter.

2 Inklusive ofördelade utgifter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De förändringar som tillkommit på ändringsbudgetar beräknas ha medfört att statens och den offentliga sektorns utgifter blev ca 40 miljarder kronor högre än beräknat i budgetpropositionen för 2024 (se tabell 1.2) . Det rör framför allt kapitaltillskottet till Riksbanken på 25 miljarder kronor samt stöd till Ukraina på 14,5 miljarder kronor.

s. 16 Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2024, offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

Ändrings-

Utfall - totalt

BP24

budget 2024

Utfall 2024

anvisat 2024

Utfall 2023

Inkomster

3 025

-6

3 052

2 955

Utgifter

3 070

3 148

3 003

Finansiellt sparande

-44

-40

-96

-52

-49

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Målet för det finansiella sparandet (överskottsmålet), innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. För att bedöma måluppfyllelsen används skattningar av det strukturella sparandet.

Vid utvärdering av överskottsmålet i efterhand används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen bedömde i 2024 års budgetproposition att finanspolitiken var i linje med överskottsmålet. Det strukturella sparandet 2024 har sedan dess reviderats ner. Det strukturella sparandet 2024 bedöms utgöra en avvikelse från överskottsmålet (se tabell 1.3). Vidare är även det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2017–2024 under målnivån. Regeringen bedömer att avvikelsen från överskottsmålet 2024 är motiverad av behovet att stödja Ukraina utan att behöva dra ner på andra viktiga utgifter eller höja skatterna samt av stabiliseringspolitiska skäl.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor, indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Finansiellt sparande

1,3

0,7

0,4

-3,2

-0,2

1,0

-0,8

-1,5

varav staten

1,3

-2,9

-0,6

0,4

-0,1

-1,1

1,3

varav ålderspensions-

systemet

0,1

0,2

-0,2

0,0

0,4

0,3

0,5

0,1

varav kommunala sektorn

-0,8

-1,0

-0,1

0,5

0,3

-1,0

-0,8

Bakåtblickande

åttaårssnitt

-0,4

-0,3

-0,2

-0,5

-0,3

0,1

0,0

-0,3

Strukturellt sparande 1

0,2

-0,2

0,1

-0,9

0,1

0,8

-0,3

s. 17 Skr. 2024/25:101 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 9.2 i 2025 års ekonomiska vårproposition. Till följd av den höga inflationen har regeringen även valt att justera priseffekten vid beräkningen av BNP-gap.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2 Utgiftstaket för 2024

Tabell 1.4

Utgiftstaket

Miljarder kronor

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 123

1 167

1 210

1 332

1 392

1 471

1 430

1 502

1 539

1 595

Tekniska justeringar

Reella justeringar 1

-51

262

259

130

124

148

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 158

1 215

1 274

1 337

1 351

1 743

1 695

1 634

1 665

1 747

Takbegränsade utgifter

1 135

1 184

1 229

1 282

1 308

1 501

1 551

1 559

1 575

1 686

Budgeteringsmarginal

242

144

Budgeteringsmarginal, procent av

takbegränsade utgifter

2,0

2,6

3,6

4,3

3,3

16,1

9,3

4,8

5,7

3,6

Anm.: För 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2013 Årsredovisningen för staten 2018.

1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Nivån höjdes för 2023 med 124 miljarder kronor och för 2024 med 148 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2023. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2015). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempel- vis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsätt- ningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budget- propositionen för 2023 föreslog regeringen en finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstakets nivå för 2024 med 148 miljarder kronor med anledning av den ändrade finanspolitiska inriktning som den nya regeringen föreslog.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet

s. 18 Utfallet för de takbegränsade utgifterna Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2024 uppgick de takbegränsade utgifterna till

1 686 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 61 miljarder kronor (se tabell 1.5) .

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2024

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

Ändrings-

statens

Utfall - totalt

budget

Utfall

budget

anvisat

Utfall

2024

2023

Utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor m.m. 1

1 315 440

40 815 1 319 453

4 013

-36 802 1 214 077

Ålderspensionssystemet

vid sidan av budgeten

372 929

366 582

-6 347

360 860

Takbegränsade utgifter

1 688 369

40 815 1 686 035

-2 334

-43 149 1 574 937

Marginal till utgiftstaket

58 631

60 965

90 063

Utgiftstak

1 747 000

1 665 000

1 Inklusive posten förändring av anslagsbehållningar.

I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2024 fastställdes av riksdagen i december 2021 till 1 595 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.

Tabell 1.6

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor

2024

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2022

1 595

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2023

Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för reseavdrag

1,80

Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,64

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt utjämningsbelopp

Sverige-Danmark

-0,15

Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2023

Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval

148

Ny nivå i budgetpropositionen för 2023

1 745

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024

Förstärkning av det förhöjda grundavdraget

2,11

Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,37

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt utjämningsbelopp

Sverige-Danmark

0,06

Höjd jämförelseränta vid ränteförmån

-0,11

Ny nivå i budgetpropositionen för 2024

1 747

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025

s. 19 Skr. 2024/25:101 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

2024

Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,1

Ny nivå i budgetpropositionen för 2025

1 747

Slutligt utgiftstak

1 747

Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor.

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2024 höjts med 4 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6) . Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Både mer gynnsamma skatteregler för reseavdrag och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget (se tabell 1.6), har lett till att kommunernas och regionernas skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har medfört en teknisk justering av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2024 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Ändringen motiverades av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslog efter riksdagsvalet 2022. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

s. 21 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

2 Utfallet för statens budget

I avsnitt två och tre redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter 2024 som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2024 (bet. 2023/24:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5.

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga propositioner om ändringar i statens budget som påverkar anslagen i statens budget.

2.1 Saldot i statens budget 2024

Saldot i statens budget blev ett underskott på 104 miljarder kronor 2024 (tabell 2.1) och statens lånebehov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot bli ett underskott på 7 miljarder kronor. Saldot blev därmed

97 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev knappt 52 miljarder kronor lägre och utgifterna blev knappt 46 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2024

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

Ändrings-

Utfall

statens

budget

2024

budget

Totala inkomster

1 324 264

1 272 749

-51 514

Statens skatteinkomster

1 344 973

1 331 399

-13 574

Övriga inkomster

-20 709

-58 650

-37 941

Totala utgifter m.m.

1 331 129

68 682

1 377 021

45 892

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 326 239

40 815

1 319 453

-6 786

Statsskuldsräntor m.m.

20 455

27 867

45 198

24 743

Förändring av anslagsbehållningar

-10 891

10 891

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-5 045

-1 973

3 072

Kassamässig korrigering

371

14 343

13 972

Budgetsaldo

-6 866

-104 272

-97 406

s. 22 Statens inkomster blev 52 miljarder kronor lägre än beräknat Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Statens inkomster blev 52 miljarder kronor lägre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 324 miljarder kronor. Utfallet blev nästan 1 273 miljarder kronor, vilket är knappt 52 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 14 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 38 miljarder kronor lägre. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på att Sverige inte tagit emot några bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) under 2024.

Utgifterna blev 46 miljarder kronor högre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 377 miljarder kronor. Det är 46 miljarder kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men nästan 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 6 av de

27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 2 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 6 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 2 miljarder kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än två miljarder mot statens budget 2024

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

Ändrings-

statens

Utgiftsområde

budget

Utfall

budget

Rättsväsendet

76 028

2 747

78 298

2 270

Försvar och samhällets krisberedskap

126 060

6 742

128 177

2 117

Migration

13 808

-56

11 765

-2 043

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

110 258

8 194

116 049

5 791

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

116 907

8 843

120 096

3 189

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

60 310

3 943

63 565

3 254

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

106 071

1 265

102 877

-3 193

Arbetsmarknad och arbetsliv

92 059

1 481

88 531

-3 528

Studiestöd

30 545

28 039

-2 507

Klimat, miljö och natur

19 307

316

14 587

-4 720

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

23 973

452

21 554

-2 419

Statsskuldsräntor m.m.

20 455

27 867

45 198

24 743

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-5 045

-1 973

3 072

Kassamässig korrigering

371

14 343

13 972

Övriga utgifter

540 020

6 830

545 915

5 894

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 331 129

68 682

1 377 021

45 892

Utfallet för statens budget 2024 jämfört med 2023

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2024 och 2023. Utfallet för statens budget visar för 2024 ett underskott på 104 miljarder kronor. År 2023 visade budgeten i stället ett överskott på 19 miljarder kronor, vilket är en skillnad på 123 miljarder kronor mellan åren.

s. 23 Statens inkomster blev 52 miljarder kronor lägre än beräknat Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Tabell 2.3

Utfallet för statens budget 2023 och 2024

Miljoner kronor

Utfall

Skillnad mot

2024

2023

Totala inkomster

1 272 749

1 242 911

29 838

Statens skatteinkomster

1 331 399

1 318 031

13 368

Övriga inkomster

-58 650

-75 119

16 469

Totala utgifter m.m.

1 377 021

1 223 848

153 174

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 319 453

1 214 077

105 376

Statsskuldsräntor m.m.

45 198

31 626

13 572

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-1 973

-11 473

9 500

Kassamässig korrigering

14 343

-10 383

24 727

Budgetsaldo

-104 272

19 064

-123 336

Statens inkomster ökade med knappt 30 miljarder kronor 2024

Statens skatteinkomster ökade med 13 miljarder kronor (1,0 procent) och övriga inkomster med drygt 16 miljarder kronor (22,0 procent). Ökningen av övriga inkomster beror främst på att avräkningen av s.k. flaskhalsintäkter skett i mycket begränsad omfattning under 2024.

Utgifterna ökade med 12,5 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 153 miljarder kronor (12,5 procent) mellan 2023 och 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest, med 32 miljarder kronor (33,5 procent). Det beror på framför allt på uppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan, men även förstärkt stöd till Ukraina.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallen mellan 2023 och 2024.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2023–2024

Miljoner kronor

Utfall

Skillnad mot

Utgiftsområde

2024

2023

Skatt, tull och exekution

16 924

13 438

3 485

Rättsväsendet

78 298

69 772

8 526

Försvar och samhällets krisberedskap

128 177

95 987

32 190

Internationellt bistånd

49 604

46 511

3 093

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

116 049

108 833

7 216

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

120 096

110 618

9 478

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

63 565

56 427

7 138

Arbetsmarknad och arbetsliv

88 531

79 842

8 689

Utbildning och universitetsforskning

98 133

92 967

5 166

Klimat, miljö och natur

14 587

17 880

-3 293

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

21 554

18 602

2 952

Allmänna bidrag till kommuner

174 245

157 904

16 341

Statsskuldsräntor m.m.

45 198

31 626

13 572

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-1 973

-11 473

9 500

Kassamässig korrigering

14 343

-10 383

24 727

Övriga utgifter

349 691

345 296

4 395

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 377 021

1 223 848

153 174

s. 24 2.2 Ändringar i statens budget 2024 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

2.2 Ändringar i statens budget 2024

Tabell 2.5 visar beslut om ändringar i statens budget för 2024. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2024, med undantag för ett beslut som inte haft några budgetära konsekvenser (Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB, prop. 2023/24:134, bet. 2023/24:FiU35, rskr. 2023/24: 167).

Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 68 682 miljoner kronor i ändringsbudget under 2024. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 41 333 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2024. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 13 877 miljoner kronor, vilket minskar statens tillgångar med samma belopp.

Tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2024

Miljoner kronor

Beställnings-

Riksdagsbeslut

Proposition/betänkande

Beteckning

Utgifter

bemyndiganden

Övrigt

2024-03-20

Prop. 2023/24:76,

Extra ändringsbudget för 2024

2 620

5 593

3 344

bet. 2023/24:FiU33,

– Försvarsmateriel och

rskr. 2023/24:144–145

ekonomiskt stöd till Ukraina

2024-06-12

Prop. 2023/24:99,

Vårändringsbudget för 2024

17 274

15 465

bet. 2023/24:FiU21,

rskr. 2023/24: 241–253

2024-06-18

Prop. 2023/24:155,

Extra ändringsbudget för 2024

2 349

10 775

9 681

bet. 2023/24:FiU36,

– Ytterligare försvarsmateriel

rskr. 2023/24: 265–266

och ekonomiskt stöd till

Ukraina

2024-06-19

Bet. 2023/24:FiU28,

Riksbankens framställning om

25 000

rskr. 2023/24: 277–278

återställning av eget kapital –

ändring i statens budget för

2024

2024-09-25

Prop. 2024/25:6,

Extra ändringsbudget för 2024

810

3 768

852

bet. 2024/25:FiU14,

– Ytterligare materiel och

rskr. 2024/25: 1–2

ekonomiskt stöd till Ukraina

2024-11-27

Prop. 2024/25:2,

Höständringsbudget för 2024

20 629

5 732

bet. 2024/25:FiU11,

rskr. 2024/25:50–60

Summa

68 682

41 333

13 877

2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för att genomföra investeringarna i planen och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna

s. 25 2.4 Inkomster i statens budget 2024 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet kommer att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts. Regeringen beslutade den 12 december 2024 om att ansöka om en första utbetalning från återhämtningsfaciliteten. Den första betalningsansökan omfattar huvudsakligen åtgärder med måldatum 2020–2022 och uppgår till 1,65 miljarder euro. Det är den första betalningsansökan av tre som regeringen väntas att göra. Sista utbetalningen måste vara hanterad innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkten för utbetalningarna till Sverige liksom delbeloppens storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2024 inte fastställda.

2.4 Inkomster i statens budget 2024

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen uppkommer. Statens skatteinkomster för 2024 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade till skattepliktigt år, till en del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2024 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 5,9 miljarder kronor. I huvudsak avser det intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror som bedöms ha minskat med

6,0 miljarder kronor och som främst beror på beslut om sänkt energiskatt på bensin- och diesel. Se tabell 2.6.

Tabell 2.6

Skattereformer i statens budget för 2024

Miljarder kronor

Skatteintäkter som påverkats av beslut

SB 2024

ÄB 2024

Totalt

Skatt på arbete

-0,4

Skatt på kapital

0,5

Skatt på konsumtion och insatsvaror

-6,0

Övriga skatter

0,0

Summa skattebeslut

-5,9

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.7 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2024.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 3,8 procent.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni–juni påverkar skatteintäkterna både genom grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna

s. 26 2.4 Inkomster i statens budget 2024 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så höjs normalt även skiktgränsen, dock inte under 2024, då uppräkningen av skiktgränsen tillfälligt pausades. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Inflationstakten enligt KPI var 2,6 procent 2024.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med

3,2 procent, vilket är 1,3 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2024. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från mervärdesskatt.

BNP ökade nominellt med 3,7 procent, vilket är 0,4 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2024. Ökningen förklaras även 2024 främst av pris- ökningarna, i fasta priser ökade BNP med 1,0 procent.

Tabell 2.7

Antaganden i utfallet för statens budget 2024 jämfört med

budgetpropositionen för 2024

Procentuell utveckling om inget annat anges

2024

BNP, marknadspris 1

3,7

Diff. BP24

0,4

Arbetade timmar 2

-0,1

Diff. BP24

-0,1

Timlön 3

4,2

Diff. BP24

0,3

Utbetald lönesumma, skatteunderlag

3,8

Diff. BP24

-0,1

Arbetslöshet 4

8,4

Diff. BP24

0,2

Hushållens konsumtionsutgifter 1

3,2

Diff. BP24

-1,3

Kommunal medelutdebitering 5

32,37

Diff. BP24

0,13

Statslåneränta 5

2,1

Diff. BP24

-0,3

KPI juni-juni

2,6

Diff. BP24

-1,6

Inkomstbasbelopp 6

76,2

Diff. BP24

-1,1

Prisbasbelopp 6

57,3

Diff. BP24

0,0

Inkomstindex

208,4

Diff. BP24

-2,9

Skiktgräns 7

598,5

Diff. BP24

0,0

1 Löpande priser, procentuell förändring.

2 Kalenderkorrigerat, anställda.

3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4 Arbetslöshet 15–74 år.

5 Medelvärde under året, procent.

6 Tusental kronor.

7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

s. 27 2.4 Inkomster i statens budget 2024 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Bedömningar av utfallet för 2024

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar. Det beror på att skatterna redovisas periodiserat, dvs. till det år skatterna hänförs till, och är därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2024 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.8 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.8 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2024

1100

Direkta skatter på arbete

1110

Inkomstskatter

Jan 26

1120

Allmän pensionsavgift

Jan 26

1140

Skattereduktioner

Dec 25

1200

Indirekta skatter på arbete

1210

Arbetsgivaravgifter, 1218

Dec 25

1240

Egenavgifter

Dec 25

1270

Särskild löneskatt, 1274

Dec 25

1280

Nedsättningar, 1283–1284

Feb 26

1300

Skatt på kapital

1310

Skatt på kapital, hushåll

Dec 25

1320

Skatt på företagsvinster

Dec 25

1340

Avkastningsskatt, 1341–1342

Dec 25

1350

Fastighetsskatt

Dec 25

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410

Mervärdesskatt, 1411

Sep 25

1431

Skatt på elektrisk kraft

Mar 25

1600

Restförda och övriga skatter

1620

Övriga skatter, hushåll

Apr 26

1630

Övriga skatter, företag

Apr 26

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810

Skatter till andra sektorer

Dec 25

1900

Periodiseringar

1910

Uppbördsförskjutningar

Apr 26

1920

Betalningsförskjutningar

Dec 25

s. 28 Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2024 och 2023 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2024 och 2023

I följande tabeller jämförs skatteinkomster med utfallen med beräkningarna i statens budget för 2024 och 2023.

Tabell 2.9 Statens skatteinkomster

Miljarder kronor

Skillnad

mot

Prognos/

statens

utfall

budget

2024

2023

2024

2023

1100

Direkta skatter på arbete

768,5

749,7

6,8

10,9

1200

Indirekta skatter på arbete

755,1

723,9

6,3

12,3

1300

Skatt på kapital

398,3

356,8

21,3

11,5

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

704,1

717,9

-20,2

-17,9

1500

Skatt på import

8,5

7,9

-1,1

-1,5

1600

Restförda och övriga skatter

9,2

9,1

-2,9

-4,2

1700

Avgående poster, skatter till EU

-8,5

-7,9

1,1

1,5

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-1 278,7

-1 231,2

-7,3

-14,7

Statens skatteintäkter

1 356,6

1 326,1

4,0

-2,1

1900

Periodiseringar

-25,2

-8,1

-17,5

7,5

1000

Statens skatteinkomster

1 331,4

1 318,0

-13,6

5,4

Statens skatteintäkter

Statens skatteintäkter uppgick till 1 356,6 miljarder kronor. Det är 4,0 miljarder kronor (0,3 procent) högre än beräknat i statens budget.

Jämfört med 2023 blev statens skatteintäkter 30,5 miljarder kronor (2,3 procent) högre.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster 2024 blev 13,6 miljarder kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev -25,2 miljarder kronor. Den skillnaden har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. I statens budget beräknades periodiseringarna bli -7,6 miljarder kronor, vilket är en skillnad på -17,5 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga (icke-periodiserade).

För 2024 blev statens skatteinkomster 13,4 miljarder kronor (1,0 procent) högre än för 2023.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utom- lands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt och särskild premieskatt på tjänstegrupp liv.

s. 29 För inkomståret 2024 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Tabell 2.10 Skatt på arbete

Miljarder kronor

Skillnad

mot

Prognos/

statens

utfall

budget

2024

2023

2024

2023

1100

Direkta skatter på arbete

768,5

749,7

6,8

10,9

1110

Inkomstskatter

990,6

949,3

7,2

14,3

1111

Statlig inkomstskatt

62,8

55,9

0,1

2,2

1115

Kommunal inkomstskatt

927,7

893,4

7,1

12,1

1120

Allmän pensionsavgift

158,4

152,8

-0,8

1,3

1130

Artistskatt

0,0

1140–1160

Skattereduktioner

-380,5

-352,5

0,4

-4,7

1200

Indirekta skatter på arbete

755,1

723,9

6,3

12,3

1210

Arbetsgivaravgifter

734,6

707,6

2,2

10,1

1240

Egenavgifter

11,7

11,5

-0,1

-1,2

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

-50,5

-49,1

0,3

-0,6

1270

Särskild löneskatt

64,1

61,5

3,6

3,7

1280

Nedsättningar

-5,4

-8,3

0,3

1290

Tjänstegruppliv

0,5

0,6

-0,1

Skatt på arbete

1 523,6

1 473,5

13,1

23,2

Intäkter från skatt på arbete ökade något mer än beräknat 2024

Intäkterna från Skatt på arbete uppgick till 1 523,6 miljarder kronor. Det är 13,1 miljarder kronor (0,9 procent) högre än beräknat i statens budget.

För inkomståret 2024 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till

768,5 miljarder kronor. Det är 6,8 miljarder kronor (0,9 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från kommunal inkomstskatt blev 7,1 miljarder kronor högre 1 .

Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Skattereduktionen för installation av grön teknik blev 1,2 miljarder kronor lägre då antalet hushåll som investerat i främst solceller blev lägre än beräknat. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 0,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2024 blev 1 100 kronor lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget. Den allmänna pensionsavgiften betalas för inkomster upp till 8,07 basbelopp. Jobbskatteavdragen blev 0,5 miljarder kronor högre, vilket främst beror på att lönesumman blev högre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Även avdragen för hushållsarbete, främst rotavdrag, blev högre än beräknat.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 755,1 miljarder kronor, vilket är 6,3 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 734,6 miljarder kronor för inkomståret 2024. Det är 2,2 miljarder kronor (0,3 procent) högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman blev högre än beräknat. Det är även delvis en orsak till att intäkterna från särskild löneskatt beräknas bli 3,6 miljarder kronor högre. Särskild löneskatt betalas med 24,26 procent, främst på pensions-

1 Att intäkterna från skatt på arbete blev högre, trots att lönesummans procentuella utveckling nu bedöms ha blivit lägre, är en effekt av att lönesumman för 2023 i BP24 var lägre än beräknat.

s. 30 Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på arbete 50,0 miljarder kronor (3,4 procent) högre. Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

kostnader t.ex. premier för tjänstepensionsförsäkring, men även andra pensions- förmåner som inte beskattas enligt andra regler.

Intäkterna från skatt på arbete ökade med 3,4 procent jämfört med 2023

Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på arbete 50,0 miljarder kronor (3,4 procent) högre.

Direkta skatter på arbete ökade med 18,8 miljarder kronor (2,5 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 34,4 miljarder kronor (3,8 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 3,8 procent men även på att den kommunala inkomstskatten höjdes med i genomsnitt 13 öre under 2024. Timlönen ökade med 4,2 procent medan antalet arbetade timmar minskade med 0,1 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt ökade med 6,9 miljarder kronor. Det beror dels på den högre lönesumman, dels på att skiktgränsen för statlig skatt pausades under 2024, vilket höjde skatteintäkterna.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 28,0 miljarder kronor jämfört med 2023. Det är främst jobbskatteavdraget som har ökat. Det beror främst på att lönesumman ökat med 3,8 procent men också på att riksdagen beslutade om att utöka jobbskatte- avdraget. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökade med 5,6 miljarder kronor. Det beror på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2024 blev

1 900 kronor högre än 2023.

Skattereduktionen för installation av grön teknik minskade med 2,0 miljarder kronor. Det beror på att på att hushållens investeringar i solcellsanläggningar minskat kraftigt under 2024. Avdragen för hushållsarbete, främst rotavdrag, ökade dock med

2,1 miljarder kronor jämfört med 2023.

Intäkterna från arbetsgivaravgifter 3,8 procent högre 2024

Indirekta skatter på arbete ökade med 31,2 miljarder kronor (4,3 procent) jämfört med 2023. Arbetsgivaravgifterna ökade med 27,0 miljarder kronor (3,8 procent), vilket beror på att lönesumman ökat med 3,8 procent jämfört med 2023. Särskild löneskatt ökade med 2,6 miljarder kronor (4,3 procent). Även det beror främst på att löne- summan ökade men även på att prisbasbeloppet ökat med 4 800 kr, vilket medfört högre premier för bland annat tjänstepensionsförsäkring. Maximalt avdrag för tjänste- pensionskostnader är 35 procent av lönen upp till 10 basbelopp.

Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter minskade med 2,9 miljarder kronor. Orsaken var främst att riksdagen beslutade om att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgifter för 15–18 åringar från och med den första januari 2024.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.11 Skatt på kapital

Miljarder kronor

Skillnad

mot

Prognos/

statens

utfall

budget

2024

2023

2024

2023

1310

Skatt på kapital, hushåll

87,1

71,7

5,6

-5,9

1320

Skatt på företagsvinster

212,2

201,3

12,5

23,2

1330

Kupongskatt

11,1

9,4

3,4

-0,7

s. 31 Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på arbete 50,0 miljarder kronor (3,4 procent) högre. Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Skillnad

mot

Prognos/

statens

utfall

budget

2024

2023

2024

2023

1340

Avkastningsskatt

30,6

18,8

1,7

-0,5

1350

Fastighetskatt

41,3

39,8

0,0

1,8

1360

Stämpelskatt

10,6

10,3

-3,0

-4,3

1390

Riskskatt för kreditinstitut

5,5

1,0

-2,1

1300

Skatt på kapital

398,3

356,8

21,3

11,5

Intäkter från skatt på kapital högre än beräknat

Intäkterna från Skatt på kapital uppgick till 398,3 miljarder kronor. Det är 21,3 miljarder kronor (5,6 procent) högre än beräknat i statens budget.

Intäkterna från skatt på företagsvinster blev 12,5 miljarder kronor (5,4 procent) högre, vilket beror på att företagsvinsterna ökade mer än väntat.

Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev netto 5,6 miljarder kronor (6,9 procent) högre än beräknat. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital, som minskar statens intäkter från skatt på kapital, blev 6,1 miljarder kronor högre. Det beror främst på att hushållens ränteutgifter och därmed även ränte- avdragen blev högre än beräknat.

Intäkterna från kupongskatt blev 3,4 miljarder kronor högre, vilket beror på högre utdelningar än väntat. Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en special- fond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands.

Intäkterna från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (lagfart) eller tomträtt, blev 3,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Bostadspriserna och omsättningen på bostadsmarknaden har visserligen ökat men i lägre takt än den som beräknades i statens budget.

Statens intäkter från skatt på kapital ökade med 12 procent 2024

Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på kapital 41,6 miljarder kronor (11,7 procent) högre.

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 10,9 miljarder kronor (5,4 procent).

Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster ökade med 15,4 miljarder kronor (21,5 procent). Den starka utvecklingen på aktiemarknaden medförde att schablon- intäkter från investeringssparkonton (ISK) och vinster från aktieförsäljningar ökade kraftigt. Även bostadsmarknaden visade stigande priser och omsättning vilket med- förde ökande kapitalvinster från bostadsförsäljningar. Vidare ökade utdelnings- inkomsterna, framför allt från fåmansbolag under 2024. Eftersom den genomsnittliga räntan var högre 2024 jämfört med 2023 ökade även hushållens ränteinkomster. Dock ökade de betydligt mindre än ränteutgifterna eftersom hushållens räntebärande tillgångar är mindre än skulderna samt att inlåningsräntan är lägre än utlåningsräntan. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital ökade med 7,2 miljarder kronor jämfört med 2023.

Avkastningsskatten dvs. den schablonskatt företag betalar för pensions- och kapitalförsäkringar och avsatta pensionsmedel, t.ex. livförsäkringsbolag eller företag som redovisat avsatta pensionsmedel i sin balansräkning, ökade med 11,8 miljarder kronor. Skatten påverkas dels av kapitalunderlagets utveckling som ökat under 2024,

s. 32 Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på arbete 50,0 miljarder kronor (3,4 procent) högre. Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

dels av den genomsnittliga statslåneräntan med ett års eftersläpning. Vid beräkningen av skatten för 2024 används räntan för 2023 som blev 2,48 procent. Det är

1,02 procentenheter högre än den genomsnittliga statslåneräntan för 2022.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.12 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

Skillnad

mot

Prognos/

statens

utfall

budget

2024

2023

2024

2023

1410

Mervärdesskatt

562,0

557,9

-22,2

-36,6

1420

Skatt på alkohol och tobak

32,8

28,6

1,4

-1,8

1430

Energiskatt

46,8

45,6

2,8

-1,7

1440

Koldioxidskatt

24,6

22,7

0,5

0,2

1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö

9,4

34,4

0,6

26,3

1470

Skatt på vägtrafik

21,6

22,1

-2,4

-3,2

1480

Övriga skatter

6,9

6,7

-0,8

-1,2

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

704,1

717,9

-20,2

-17,9

Intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 704,1 miljarder kronor. Det är 20,2 miljarder kronor (2,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror

13,7 miljarder kronor (1,9 procent) lägre.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på samman- sättningen av konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknads- pris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Hushållens konsumtion lägre än väntat 2024

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 562,0 miljarder kronor. Det är

22,2 miljarder kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Hushållens konsumtions- utgifter ökade med 3,2 procent, vilket är 1,3 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2024.

Jämfört med 2023 blev intäkterna från mervärdesskatt 4,1 miljarder kronor

(0,7 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 1,6 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 6,3 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från mervärdesskatt på tjänster som beräknas bli högre, vilket är en följd av fortsatta prisökningar under 2024. Även intäkterna från mervärdeskatt på dagligvaror (livsmedel) beräknas öka, både till följd av ökad konsumtion och högre priser. Åt motsatt håll gick intäkterna från mervärdes- katt på bostadsinvesteringar som bedöms ha minskat med 6,0 miljarder kronor.

s. 33 (14,7 procent) högre. Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak

Intäkterna från Skatt på alkohol och tobak uppgick till 32,8 miljarder kronor. Det är 1,4 miljarder kronor (4,5 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på alkohol och tobak 4,2 miljarder kronor

(14,7 procent) högre.

Intäkterna från skatt på tobak blev 1,6 miljarder kronor (12,3 procent) högre än budget och 3,2 miljarder kronor (29,4 procent) högre jämfört med 2023. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras från och med den 1 november 2024. Inför detta ökade inköpen av röktobak kraftigt under oktober 2024. Förändringen innebar bl.a. att skatten på cigaretter höjdes med ca 9 procent samtidigt som skatten på tobakssnus sänktes med ca 20 procent.

Intäkterna från skatt på alkohol blev 0,4 miljarder kronor (2,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att försäljningen av alkohol blev mindre än väntat. Jämfört med 2023 så ökade dock intäkterna med 1,0 miljard kronor, till följd av att skatte- satserna för 2024 höjdes med 7,5 procent för öl, 7,6 procent för vin och andra alkoholhaltiga drycker samt med 1,0 procent för etylalkohol (spritdrycker).

Tabell 2.13 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

Skillnad

mot

Prognos/

statens

utfall

budget

2024

2023

2024

2023

1421

Skatt på tobak

14,2

11,0

1,6

-1,2

1422

Skatt på etylalkohol

5,4

5,6

-0,4

-0,2

1423

Skatt på vin

7,0

6,6

-0,2

-0,3

1424

Skatt på mellanklassprodukter

0,2

0,1

0,0

1425

Skatt på öl

5,4

4,7

0,2

-0,5

1426

Privatinförsel av alkohol och tobak

0,0

0,1

0,0

0,1

1427

Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

0,6

0,5

0,2

0,3

1420

Skatt på alkohol och tobak

32,8

28,6

1,4

-1,8

Skatt på energi och miljö

Intäkterna från Skatt på energi och miljö uppgick till 80,8 miljarder kronor. Det är

3,9 miljarder kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Intäkterna från energiskatt samt koldioxidskatt blev 3,3 miljarder kronor högre, främst till följd av att konsumtionen blev högre än väntat.

Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på energi och miljö 21,9 miljarder kronor (21,3 procent) lägre. Skillnaden förklaras i huvudsak av s.k. flaskhalsintäkter. Under 2023 betalades ett överskott om 26,2 miljarder kronor från flaskhalsintäkter, som uppstod till följd av de höga elpriserna, ut som stöd till hushåll och företag, vilket redovisades som en skatteintäkt under 2023. Motsvarande utbetalningar har skett även under 2024, men i en mycket begränsad omfattning. Även intäkterna från energiskatt

s. 34 (14,7 procent) högre. Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

på bensin har minskat jämfört med 2023, vilket främst beror på att energiskatten på bensin sänktes under 2024.

Däremot har intäkterna från skatt på elektrisk kraft ökat, främst på grund av ökad elanvändning men även på grund av att skatten per kWh räknades upp med 4,5 öre. Även intäkterna från koldioxidskatt på bensin- och oljeprodukter har ökat, dels till följd av att skattesatsen för koldioxidskatt räknats upp med KPI, dels har konsum- tionen av främst diesel ökat.

Tabell 2.14 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

Skillnad

mot

Prognos/

statens

utfall

budget

2024

2023

2024

2023

1430

Energiskatt

46,8

45,6

2,8

-1,7

1431

Skatt på elektrisk kraft

1432

Energiskatt bensin

1433

Energiskatt oljeprodukter

31,5

27,8

-0,2

-0,5

7,0

9,3

1,5

0,6

8,1

8,2

1,4

-1,6

1434

Energiskatt övrigt

0,3

0,0

-0,2

1440

Koldioxidskatt

24,6

22,7

0,5

0,2

1441

Koldioxidskatt bensin

8,6

7,8

0,9

0,2

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

15,3

14,1

-0,8

-0,6

1443

Koldioxidskatt övrigt

0,7

0,4

0,6

1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö

9,4

34,4

0,6

26,3

1451

Svavelskatt

0,0

1452

Skatt på råtallolja

0,1

1453

Särskild skatt mot försurning

0,1

0,0

1454

Skatt på bekämpningsmedel

0,1

0,0

1455

Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

0,0

1456

Avfallsskatt

0,4

0,3

0,1

0,0

1457

Avgifter till Kemikalieinspektionen

0,0

1458

Övriga skatter

0,1

0,3

-0,1

0,1

1459

Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter

3,7

3,0

0,1

-0,4

1461

Kemikalieskatt

2,5

2,0

0,5

0,1

1462

Skatt på flygresor

1,7

1,5

-0,1

0,4

1463

Skatt på avfallsförbränning

0,0

1464

Skatt på plastbärkassar

0,4

0,5

0,0

-0,1

1465

Intäkter från handel med elcertifikat

0,2

0,0

1467

Flaskhalsintäkter

0,0

26,2

0,0

26,2

Skatt på energi och miljö

80,8

102,6

3,9

24,8

Högre intäkter från skatt på kemikalier

Intäkterna från Kemikalieskatt blev 0,5 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och 0,4 miljarder kronor högre än föregående år. Skillnaden mellan åren beror främst på att skattesatserna på kemikalier i viss elektronik höjdes 2024, konsumtionen av skattepliktiga vitvaror och övriga elektronikvaror är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år.

Skatt på vägtrafik

I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna från Skatt på vägtrafik uppgick till

s. 35 (14,7 procent) högre. Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

21,6 miljarder kronor. Det är 2,4 miljarder kronor (9,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från fordonsskatt blev 1,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre fordon än väntat nyregistrerades under 2024.

Jämfört med 2023 blev intäkterna av skatt på vägtrafik 0,4 miljarder kronor lägre.

Övriga skatter

Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, telekommunikationer m.m. Intäkterna från Övriga skatter uppgick till 6,9 miljarder kronor. Det är 0,8 miljarder kronor

(10,9 procent) lägre än beräknat i statens budget, och beror främst på lägre intäkter från skatt på spel och ett lägre inlevererat överskott från Svenska Spel AB.

Jämfört med 2023 blev intäkterna från Övriga skatter 0,2 miljarder kronor

(2,7 procent) högre. Intäkterna från skatt på spel ökade med 0,6 miljarder kronor medan lägre inlevererat överskott från Svenska Spel AB minskade intäkterna med 0,3 miljarder kronor.

Skatt på import

Skatt på import består av tull på varor utanför EU. För 2024 uppgick intäkterna från tull till 8,5 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på att importen blev lägre än beräknat under 2024 till följd av lägre inhemsk efterfrågan. Jämfört med 2023 ökade dock intäkterna från skatt på import med 0,5 miljarder kronor (6,9 procent). Det totala importvärdet ökade med 7,0 miljarder kronor jämfört med föregående år. Den tull som debiteras påverkas av vilka varor som importeras och från vilka länder de har sitt ursprung. Den största enskilda ökningen är inom varugruppen textilier där debiterad tull ökat med 153 miljoner kronor eller knappt 9 procent.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, debiteringsanstånd 2 , skattetillägg, förseningsavgifter, intäkter som förs till fonder samt avgifter till public service.

Tabell 2.15 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

Skillnad

mot

Prognos/

statens

utfall

budget

2024

2023

2024

2023

1610

Restförda skatter

-16,5

-13,0

-5,6

-4,9

1620

Övriga skatter, hushåll

7,9

7,1

1,7

1,2

1630

Övriga skatter företag

1,7

-1,3

2,0

-0,8

1640

Intäkter som förs till fonder

7,3

7,0

0,4

0,8

1650

Avgifter till public service

8,8

9,3

-1,5

-0,5

1600

Restförda och övriga skatter

9,2

9,1

-2,9

-4,2

Restförda och övriga skatter uppgick till 9,2 miljarder kronor för 2024, vilket är

2,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev -16,5 miljarder

2 Det finns två typer av anstånd, debiteringsanstånd (anstånd pga. taxeringsbeslut, en skattskyldig överklagar ett beslut), som redovisas under 1600 Restförda och övriga skatter, samt betalningsanstånd (anstånd med att betala skatt av andra skäl, t. ex. de tillfälliga skatteanstånd som infördes till följd av sjukdomen covid-19) som redovisas under 1900 Periodiseringar.

s. 36 4,1 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

kronor. Skillnaden mot budget är -5,6 miljarder kronor och beror främst på att befarade uppbördsförluster, både för hushåll och företag, blev högre än beräknat.

Jämfört med 2023 bedöms summan av restförda och övriga skatter vara marginellt högre. Restförda skatter beräknas minska statens skatteintäkter, till följd av högre uppbördsförluster. Det motverkas av att övriga skatter från hushåll och företag ökade. Det beror på att företagens netto 2024 av medgivna debiteringsanstånd och debiteringsanstånd som upphör var positivt och uppgick till 3,2 miljarder kronor, eftersom anstånd som upphörde var högre än beviljade anstånd med att betala skatt. Nettot för 2023 var negativt, 0,9 miljarder kronor, skillnaden mellan åren är

4,1 miljarder kronor.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonderna.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och betalningsanstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.16 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

Skillnad

mot

Prognos/

statens

utfall

budget

2024

2023

2024

2023

1700

Avgående poster, skatter till EU

-8,5

-7,9

1,1

1,5

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-1 278,7

-1 231,2

-7,3

-14,7

1811

Kommunala skatter

-951,7

-915,8

-9,3

-12,9

1812

Avgifter till AP-fonder

-327,0

-315,4

2,0

-1,9

1900

Periodiseringar

-25,2

-8,1

-17,5

7,5

1910

Uppbördsförskjutningar

-1,1

42,3

-27,1

25,2

1920

Betalningsförskjutningar

-39,8

-41,0

11,3

2,3

1930

Anstånd

15,6

-9,4

-1,8

-20,0

Avgående poster och periodiseringar

-1 312,4

-1 247,2

-23,8

-5,8

Avgående poster, skatter till andra sektorer

Intäkterna från Avgående poster, skatter till andra sektorer uppgick till -1 278,7 miljarder kronor. Det är 7,3 miljarder kronor (0,6 procent) lägre än beräknat i statens budget och 47,5 miljarder kronor (3,9 procent) lägre än 2023. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomst- skatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev något högre än beräknat i statens budget för 2024. Skillnaden mot 2023 förklaras av att lönesumman ökat med 3,8 procent under 2024.

Periodiseringar

Periodiseringarna för 2024 beräknas uppgå till -25,2 miljarder kronor, och har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. Det är -17,5 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2024. Jämfört med 2023 blev periodiseringarna

17,1 miljarder kronor lägre.

s. 37 Övriga inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Uppbördsförskjutningen för 2024 blev negativ och uppgick till -1,1 miljard kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2024 blev lägre än den periodiserade intäkten avseende 2024. Skillnaden jämfört med beräkningen av upp- bördsförskjutningar till statens budget är -27,1 miljarder kronor.

Betalningsförskjutningen blev negativ och uppgick till -39,8 miljarder kronor. Betalningsförskjutningar är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slut- regleringar. Skillnaden jämfört med beräkningen av betalningsförskjutningar till statens budget är 11,3 miljarder kronor

Betalningsförskjutningar för företag och hushåll uppgick till -19,1 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2024.

Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner blev -18,7 miljarder kronor, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn 2024, inkl. utbetalning av slutreglering för 2022, och den beräknade slutliga kommunalskatten för 2024. Skillnaden beror främst på att den slutliga kommunala inkomstskatten för 2022 blev 23,7 miljarder kronor högre än vad staten betalade ut i förskott under 2022. Statens skuld till kommunsektorn slutreglerades i januari 2024, vilket innebar att utbetalningarna till kommuner och regioner blev högre än den beräknade kommunala skatteintäkten för 2024. Det motverkas av att den kommunala skatteintäkten för 2024 bedöms vara 2,4 miljarder kronor högre än vad som vad som har betalats ut i förskott till kommunerna för 2024.

Anstånd med att betala skatt minskade med 15,6 miljarder kronor under 2024, vilket ökade statens skatteinkomster. Det beror på att en stor del av de tillfälliga skatteanstånd som infördes till följd av sjukdomen covid-19, löpt ut under 2024. I statens budget antogs anstånden minska med 17,4 miljarder kronor, en skillnad på -1,8 miljarder kronor.

Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2024 uppgick till -58 650 miljoner kronor och blev därmed 37 941 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 16 469 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.17 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

2000

Inkomster av statens verksamhet

47 890

47 577

-313

55 765

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

1 240

-3 760

4000

Återbetalning av lån

615

387

-228

432

5000

Kalkylmässiga inkomster

22 164

21 943

-221

19 922

s. 38 Övriga inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

6000

Bidrag m.m. från EU

48 675

16 387

-32 288

18 262

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-145 053

-146 184

-1 131

-169 592

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på

skattekonto

Övriga inkomster

-20 709

-58 650

-37 941

-75 119

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.18 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

2100

Rörelseöverskott

739

636

-104

604

2200

Överskott av statens fastighetsförvaltning

383

463

705

2300

Ränteinkomster

2 265

5 797

3 533

2 991

2400

Inkomster av statens aktier

25 700

20 468

-5 232

19 929

2500

Offentligrättsliga avgifter

13 155

13 390

235

13 364

2600

Försäljningsinkomster

-2

2700

Böter m.m.

1 909

2 263

354

2 888

2800

Övriga inkomster av statens verksamhet

3 688

4 511

823

15 232

2000

Inkomster av statens verksamhet

47 890

47 577

-313

55 765

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 47 577 miljoner kronor, vilket är 313 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 8 188 miljoner kronor (14,7 procent) lägre.

Lägre rörelseöverskott än beräknat i statens budget men högre än 2023

Rörelseöverskotten uppgick till 636 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 31 miljoner kronor (5,2 procent) högre.

Tabell 2.19 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

2114

Luftfartsverkets inlevererade överskott

2116

Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade

utdelning och inleverans av motsvarighet

259

274

381

2118

Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2124

Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

garantiverksamhet

105

-34

s. 39 Övriga inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

2126

Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

166

2127

Inlevererat överskott från övriga myndigheter

295

125

-170

146

2131

Riksbankens inlevererade överskott

2100

Rörelseöverskott

739

636

-104

604

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 274 miljoner kronor, vilket är 55 procent av årets resultat för koncernen 2023. På inkomsttiteln inlevererat överskott från övriga myndigheter redovisas Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott som uppgick till 124 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2023.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget

Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 463 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023blev utfallet 242 miljoner kronor lägre. Under 2024 har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av residensbostaden i Lissabon.

Statens ränteinkomster från skattekonto högre än 2023

Ränteinkomster uppgick till 5 797 miljoner kronor. Det är 3 533 miljoner kronor (156,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev ränteinkomsterna 2 807 miljoner kronor (93,8 procent) högre.

Tabell 2.20 Ränteinkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

2320

Räntor på näringslån

2340

Räntor på studielån

-3

2390

Övriga ränteinkomster

2 241

5 777

3 536

2 974

2300

Ränteinkomster

2 265

5 797

3 533

2 991

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 5 688 miljoner kronor, vilket är 2 754 miljoner kronor (93,9 procent) högre än 2023. Skillnaden jämfört med 2023 beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott blev högre.

Statens aktieutdelningar i nivå med föregående år

Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från 2023. Inkomster av statens aktier uppgick till 20 468 miljoner kronor, vilket är 539 miljoner kronor

(2,7 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.21 Aktieutdelning m.m. 2024 och 2023

Miljoner kronor

Bolag

Utfall 2024

Utfall 2023

Förändring

Akademiska hus AB

2 218

2 906

-688

Apoteket

263

199

Eurofima

Infranord AB

Jernhusen AB

357

432

-75

s. 40 Övriga inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Bolag

Utfall 2024

Utfall 2023

Förändring

Lernia

-9

Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB)

7 600

7 540

Nordiska investeringsbanken NIB

255

158

SBAB Bank

963

832

131

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

Specialfastigheter Sverige AB

Sveaskog Holding AB

1 207

1 150

AB Svensk Bilprovning (Bolaget såldes i december 2024)

-1

AB Svensk Exportkredit

248

Svevia AB

236

-236

Sweden House AB

Telia Company AB

3 228

2 421

807

Teracom Group AB

-6

Vasallen AB

Vattenfall AB

4 000

Totalt

20 468

19 929

539

Utdelningen från LKAB blev 7 600 miljoner kronor, vilket motsvarar 50 procent av årets resultat för bolaget 2023.

Återföring av kreditreserv under 2023 påverkar jämförelsen mellan åren

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 4 511 miljoner kronor. Det är 823 miljoner kronor (22,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev övriga inkomster av statens verksamhet 10 720 miljoner kronor

(70,4 procent) lägre. Det beror främst på att Centrala studiestödsnämnden (CSN) under 2023 avslutade sin kreditreserv för kreditförluster. I och med detta levererade CSN in 10 607 miljoner kronor på inkomsttitel.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen.

Tabell 2.22 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

3000 Inkomster av försåld egendom

5 000

1 240

-3 760

Försäljning av Bilprovningen medförde högre inkomster 2024

Inkomster av försåld egendom uppgick till 1 240 miljoner kronor. Det är

3 760 miljoner kronor (75,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör ett beräkningstekniskt antagande på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med 2023 blev Inkomster av försåld egendom 1 148 miljoner kronor högre. Det beror på försäljningen av Aktiebolaget Svensk Bilprovning till tyska TÜV Rheinland AG. Inkomsterna som redovisades efter försäljningen uppgick till

1 179 miljoner kronor.

s. 41 Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.23 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

4100 Återbetalning av näringslån

4300 Återbetalning av studielån

4500 Återbetalning av övriga lån

320

262

-58

244

295

106

-189

186

4000 Återbetalning av lån

615

387

-228

432

Fortsatt färre låntagare

Återbetalning av lån uppgick till 387 miljoner kronor. Det är 228 miljoner kronor (37,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev utfallet

45 miljoner kronor (10,4 procent) lägre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 58 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Förändringen mellan åren beror främst på fortsatt färre låntagare för denna typ av lån.

Jämfört med beräknat i statens budget blev utfallet för återbetalningar av övriga lån 189 miljoner kronor (64,1 procent) lägre. Återbetalning av hemutrustningslån uppgick till 62 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än föregående år. Från den 1 januari 2022 går det inte längre att ansöka om hemutrustningslån. Befintliga lån regleras allteftersom. Återbetalning av körkortslån uppgick till 32 miljoner kronor. Sedan den 1 januari 2024 är det inte längre möjligt att ansöka om körkortslån.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.24 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

5100

Avskrivningar och amorteringar

5200

Statliga pensionsavgifter

22 164

21 943

-221

19 922

5000

Kalkylmässiga inkomster

22 164

21 943

-221

19 922

De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2023

Statliga pensionsavgifter uppgick till 21 943 miljoner kronor. Det är 221 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statliga tjänste- pensioner uppgick till 17 775 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 4 192 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 183 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev de statliga pensionsavgifterna 2 022 miljoner kronor (10,1 procent) högre. Det beror främst på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2024 är högre än 2023. Den allmänna pensionsavgiften betalas för inkomster upp till 8,07 basbelopp.

s. 42 Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utveck- lingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional utveckling, 22 Kommunikationer samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.25 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

6100

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

12 665

10 452

-2 213

11 238

6200

Bidrag från EU till fiskenäringen

196

103

-93

300

6300

Bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden

1 414

1 889

475

1 714

6400

Bidrag från Europeiska socialfonden

1 462

2 466

1 004

2 411

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

534

453

-81

997

6600

Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning

och resiliens

32 164

-32 164

6900

Övriga bidrag från EU

240

1 022

782

1 603

6000

Bidrag m.m. från EU

48 675

16 387

-32 288

18 262

Inkomsterna uppgick till 16 387 miljoner kronor, vilket är 32 288 miljoner kronor (66,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev inkomsterna 1 875 miljoner kronor (10,3 procent) lägre.

Senarelagd betalningsansökan för RRF påverkar jämförelse mot budget med 32 miljarder kronor

Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 32 164 miljoner kronor i statens budget för 2024. Sverige mottog inga bidrag från RRF under 2024. RRF utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU som löper fram till utgången av 2026 och medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges återhämtnings- plan innehåller en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som genomförs under perioden 2020–2026. Den 12 december 2024 beslutade regeringen att ansöka om en första utbetalning från EU, som omfattar åtgärder som genomförts 2020–2022.

Tabell 2.26 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

6110

Bidrag från Europeiska garantifonden för

jordbruket

9 606

7 984

-1 622

7 979

6111

Gårdsstöd

9 447

7 871

-1 576

7 474

6113

Övriga interventioner

159

144

-15

145

6119

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för

jordbruket

-31

359

6120

Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen

3 059

2 468

-591

3 259

6124

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling 2007–2013

s. 43 Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 452 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

6125

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling 2014–2020

1 138

863

-275

3 138

6126

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling 2021–2027

1 921

1 605

-316

121

6100

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

12 665

10 452

-2 213

11 238

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev lägre än budget och 2023

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 452 miljoner kronor, vilket är

2 213 miljoner kronor (17,5 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror framför allt på lägre gårdsstöd än beräknat, bl.a. till följd av den försvagade svenska kronkursen.

Jämfört med föregående år blev utfallet 785 miljoner kronor (7,0 procent) lägre. Det förklaras främst av att förskott tagits emot från den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020, eftersom programperioden har förlängts med två år t.o.m. 2022. Motsvarande förskott har inte tagits emot i år.

Övriga bidragen från EU blev högre än beräknat men lägre än 2023

De övriga bidragen från EU blev 1 022 miljoner kronor, vilket är 782 miljoner kronor högre än beräknat. Jämfört med föregående år blev bidragen 580 miljoner kronor (36,2 procent) lägre. Det är främst bidragen från Asyl-, migrations- och integrations- fonden (AMIF) som blivit lägre, vilket beror på att antalet asylsökande minskat jämfört med 2023.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service, elcertifikat och fr.o.m. 2023, flaskhalsintäkter.

Tabell 2.27 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

7100

Tillkommande skatter

15 253

14 131

-1 122

13 766

7110

EU-skatter

9 526

8 304

-1 222

8 048

7112

Tullmedel

9 526

8 304

-1 222

8 048

7113

Jordbrukstullar och sockeravgifter

7120

Kommunala utjämningsavgifter

5 727

5 827

100

5 718

7121

Utjämningsavgift för LSS-kostnader

5 727

5 827

100

5 718

7200

Avräkningar

-160 306

-160 315

-9

-183 358

7210

Intäkter som förs till fonder

-6 855

-7 273

-418

-7 035

7220

Kompensation för mervärdesskatt

-143 532

-143 402

129

-140 425

7221

Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter

-55 067

-54 029

1 038

-50 471

7222

Kompensation för mervärdesskatt, kommuner

-88 464

-89 373

-909

-89 954

7230

Övriga avräkningar

-9 919

-9 640

279

-35 898

s. 44 Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 452 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2024

2023

7231

Avgifter till public service

-9 765

-9 430

335

-9 551

7232

Intäkter från handel med elcertifikat

-154

-198

-44

-170

7233

Flaskhalsintäkter

-13

-26 177

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till

skattesystemet

-145 053

-146 184

-1 131

-169 592

I statens budget beräknades Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till -145 053 miljoner kronor. Utfallet blev -146 184 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -1 131 miljoner kronor.

Jämfört med 2023 minskade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 23 408 miljoner kronor. Skillnaden förklaras i huvudsak av s.k. flaskhalsintäkter, som betalades ut som stöd till hushåll och företag under 2023. Flaskhalsintäkterna redovisades som en skatt under 2023 men avräknades här för att de totala inkomsterna skulle vara kassamässiga och inte påverka saldot. Motsvarande utbetalningar av elstöd har skett även under 2024, men i en mycket begränsad omfattning. Åt motsatt håll går kompensationen till statliga myndigheter för mervärdeskatt, som ökat med 3 558 miljoner kronor. Den statliga konsumtionen ökade med 5,8 procent under 2024.

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisnings- principer för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräken- skaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. National- räkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna. En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.28 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2022–2024

Miljoner kronor

2024

2023

2022

Statens skatteintäkter enligt Statens budget

1 356 582

1 326 091

1 292 038

Flaskhalsintäkter

17 555

Olika definitioner av sektorerna

389 178

360 761

328 947

Övrigt (t.ex. avrundning)

-1

-71

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna

1 745 759

1 686 781

1 638 541

s. 45 2.5 Utgifter i statens budget 2024 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäk- terna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringarna. För 2024 finns inga skillnader som beror på förändrade redovisningsprinciper. För 2022 finns en skillnad på 17 555 miljoner kronor eftersom EU:s statistikmyndighet Eurostat i början av 2023 beslutade att överskott från s.k. flaskhalsintäkter skulle redovisas som en skatt i staten och en transferering till hushållen i nationalräkenskap- erna under 2022. Flaskhalsintäkterna uppstod till följd av de höga elpriserna under 2022 och betalades ut som stöd till hushåll under 2023.

2.5 Utgifter i statens budget 2024

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslags- behållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

I tabell 2.29 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna blev högre än ursprunglig budget, men lägre än totalt anvisat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 377 021 miljoner kronor. Det är

45 892 miljoner kronor (3,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 22 790 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom sex av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 2 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För sex av utgiftsområdena blev utfallet mer än

2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.29 Utgifter i statens budget 2024

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall –

Statens

Ändrings-

Totalt

statens

totalt

Utgiftsområde

budget

anvisat

Utfall

budget

anvisat

Rikets styrelse

19 070

706

19 776

19 024

-46

-752

Samhällsekonomi och finansförvaltning

20 881

112

20 993

20 824

-57

-169

Skatt, tull och exekution

16 854

457

17 311

16 924

-388

Rättsväsendet

76 028

2 747

78 775

78 298

2 270

-477

Internationell samverkan

2 274

156

2 430

2 321

-109

Försvar och samhällets krisberedskap

126 060

6 742

132 802

128 177

2 117

-4 625

Internationellt bistånd

48 630

1 385

50 015

49 604

973

-412

Migration

13 808

-56

13 753

11 765

-2 043

-1 988

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

110 258

8 194

118 452

116 049

5 791

-2 403

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

116 907

8 843

125 751

120 096

3 189

-5 655

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

60 310

3 943

64 253

63 565

3 254

-688

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

106 071

1 265

107 335

102 877

-3 193

-4 458

Integration och jämställdhet

4 018

940

4 959

4 738

719

-221

Arbetsmarknad och arbetsliv

92 059

1 481

93 540

88 531

-3 528

-5 009

s. 46 I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 747 miljoner kronor. Utgifterna för Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Utfall -

Utfall –

Statens

Ändrings-

Totalt

statens

totalt

Utgiftsområde

budget

anvisat

Utfall

budget

anvisat

Studiestöd

30 545

30 604

28 039

-2 507

-2 565

Utbildning och universitetsforskning

99 461

660

100 121

98 133

-1 328

-1 988

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 646

16 670

16 621

-25

-49

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik

6 082

6 088

4 629

-1 453

-1 459

Regional utveckling

3 922

4 006

2 819

-1 103

-1 187

Klimat, miljö och natur

19 307

316

19 623

14 587

-4 720

-5 036

Energi

5 604

5 674

4 402

-1 202

-1 272

Kommunikationer

82 875

2 068

84 943

81 216

-1 659

-3 727

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

23 973

452

24 425

21 554

-2 419

-2 871

Näringsliv

9 552

9 614

9 229

-323

-385

Allmänna bidrag till kommuner

174 280

100

174 380

174 245

-36

-136

Statsskuldsräntor m.m.

20 455

27 867

48 322

45 198

24 743

-3 124

Avgiften till Europeiska unionen

40 760

41 187

427

Förändring av anslagsbehållningar

-10 891

10 891

Summa

1 335 803

68 682

1 404 485

1 364 651

28 848

-39 834

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-5 045

-1 973

3 072

Kassamässig korrigering

371

14 343

13 972

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 331 129

68 682

1 399 811

1 377 021

45 892

-22 790

Högre utgifter för rättsväsendet

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 78 298 miljoner kronor, vilket är 2 270 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 747 miljoner kronor. Utgifterna för

anslaget 1:6 Kriminalvården blev 17 571 miljoner kronor, vilket är 1 426 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten, men 229 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 41 381 miljoner kronor, vilket är 616 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, i ändringsbudget anvisades ytterligare 400 miljoner kronor. Även utgifterna för anslagen 1:5 Sveriges Domstolar och 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev högre än beräknat och tillsammans anvisades de anslagen ytterligare 699 miljoner kronor i ändringsbudget.

Högre utgifter för försvaret

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet

128 177 miljoner kronor, vilket är 2 117 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 4 625 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 59 503 miljoner kronor, vilket är

1 147 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 339 miljoner kronor. Att utfallet blev lägre än budget beror bl.a. på leveransförseningar, lägre utgifter för aktiviteter kopplade till stödet för Ukraina och förseningar av rekrytering och utbildning av personal. Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt blev 1 479 miljoner kronor (84,9 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 036 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Anslaget har främst använts för olika donationsprojekt i syfte att stödja Ukraina.

Folkbokförda personer belastar inte utgifterna för migration

Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 11 765 miljoner kronor, vilket är 2 043 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att ett

s. 47 I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 747 miljoner kronor. Utgifterna för Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

stort antal personer, främst ukrainare, med tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, fick rätt att folkbokföra sig i Sverige under 2024. Det beror också på att antalet personer som söker asyl blev färre. Folkbokförda personer belastar inte utgifterna för migration.

Regionerna fick ett extra tillskott på 6 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till

116 049 miljoner kronor, vilket är 5 791 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget men 2 403 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det är framför allt anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård som blev högre än beräknat då regionerna fick ett extra tillskott på 6 000 miljoner kronor i ändringsbudget för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna inom hälso- och sjukvården. I ändringsbudget anvisades totalt ytterligare 8 194 miljoner kronor, varav bidrag till läkemedelsförmånerna anvisades ytterligare 1 750 miljoner kronor då kostnaderna för läkemedel inom förmånerna blev högre än beräknat.

Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning blev högre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 120 096 miljoner kronor, vilket är 3 189 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, men 5 655 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 843 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 51 264 miljoner kronor, vilket är 1 688 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för sjukpenning blev 2 420 miljoner kronor (5,6 procent) högre än beräknat, vilket beror på att den genomsnittliga ersättningsperioden för pågående sjukfall blev längre än beräknat. Dessutom blev den genomsnittliga ersättningen per sjukpenningdag högre än beräknat. Utgifterna för rehabiliteringspenning blev dock 711 miljoner kronor (96,8 procent) lägre än beräknat, vilket beror på en ändrad tolkning av regelverket för rehabiliteringspenning. Utgifterna för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 51 661 miljoner kronor, vilket är 1 530 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, men 1 983 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att fler personer än beräknat har beviljats sjukersättning.

Högre utgifter för garantipension

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utfallet 63 565 miljoner kronor, vilket är 3 254 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 943 miljoner kronor främst för att antalet personer med garantipension och den genomsnittliga ersättningen ökade mer än tidigare beräknat.

Färre födda barn medför lägre utgifter för föräldrapenning

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev

102 877 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat, då antalet födda barn blev färre än beräknat. Jämfört med totalt anvisat blev utfallet 4 458 miljoner kronor lägre.

Utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 3,5 miljarder lägre

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 88 531 miljoner kronor, vilket är 3 528 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev

s. 48 I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 747 miljoner kronor. Utgifterna för Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

3 592 miljoner kronor, vilket är 1 750 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att den svagare arbetsmarknaden har medfört minskat intresse hos arbetsgivare för att anställa med nystartsjobb. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 402 miljoner kronor, vilket är

1 404 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare med lönebidragsanställningar blev färre än beräknat, bl.a. till följd av den försämrade situationen på arbetsmarknaden.

Utgifterna för anslaget 1:12 Bidrag för lönegarantiersättning blev i stället 1 560 miljoner kronor högre än beräknat i den högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner samt en högre genomsnittlig ersättning per person jämfört med vad som beräknades i statens budget. I ändringsbudget anvisades därför 1 703 miljoner kronor.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 28 039 miljoner kronor, vilket är

2 507 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 1 498 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror bl.a. på CSN:s långa handläggningstider som innebär att de sökande inte får besked i tid. Därmed kan de inte påbörja studierna med omställningsstudiestöd. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 657 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget eftersom färre än beräknat studerade med studiemedel.

Leveransförseningar medför lägre utgifter

Inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och blev utfallet 14 587 miljoner kronor, vilket är 4 720 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det är framför allt utgifterna för klimatinvesteringar och klimatpremier som blev lägre, till viss del på grund av olika typer av leveransförseningar.

Lägre utgifter för EU-gemensamma projekt

Utfallet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev

21 554 miljoner kronor, vilket är 2 419 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det är framför allt utgifterna för EU-gemensamma projekt som blev lägre än budgeterat. Utgifterna för bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev i stället 332 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 424 miljoner kronor för att finansiera högre utgifter för ersättningar till följd av utbrott av djursjukdomar.

25 miljarder i kapitaltillskott till Riksbanken

Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 45 198 miljoner kronor, vilket är 24 743 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att riksdagen, i ändringsbudget, delvis biföll Riksbankens framställning om kapitaltillskott. Därför utbetalades 25 000 miljoner kronor i kapitaltillskott till Riksbanken.

Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar medförde att utgifterna blev 14 miljarder kronor högre än beräknat

Den kassamässiga korrigeringsposten blev 14 343 miljoner kronor. I statens budget beräknades den uppgå till 371 miljoner kronor, vilket innebär att utgifterna blev

13 972 miljoner kronor högre än beräknat med anledning av den posten. Skillnaden

s. 49 Utfallet för statens budget 2024 jämfört med 2023 Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

beror framför allt på skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde.

Utfallet för statens budget 2024 jämfört med 2023

Tabell 2.30 Utfallet för statens budget för 2023 och 2024

Miljoner kronor

Utfall

Skillnad mot

Utgiftsområde

2024

2023

Rikets styrelse

19 024

18 304

721

Samhällsekonomi och finansförvaltning

20 824

18 919

1 905

Skatt, tull och exekution

16 924

13 438

3 485

Rättsväsendet

78 298

69 772

8 526

Internationell samverkan

2 321

2 179

142

Försvar och samhällets krisberedskap

128 177

95 987

32 190

Internationellt bistånd

49 604

46 511

3 093

Migration

11 765

11 999

-233

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

116 049

108 833

7 216

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

120 096

110 618

9 478

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

63 565

56 427

7 138

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

102 877

101 665

1 212

Integration och jämställdhet

4 738

4 490

248

Arbetsmarknad och arbetsliv

88 531

79 842

8 689

Studiestöd

28 039

25 335

2 703

Utbildning och universitetsforskning

98 133

92 967

5 166

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 621

16 691

-70

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik

4 629

5 950

-1 321

Regional utveckling

2 819

3 706

-887

Klimat, miljö och natur

14 587

17 880

-3 293

Energi

4 402

4 426

-24

Kommunikationer

81 216

80 407

809

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

21 554

18 602

2 952

Näringsliv

9 229

7 640

1 589

Allmänna bidrag till kommuner

174 245

157 904

16 341

Statsskuldsräntor m.m.

45 198

31 626

13 572

Avgiften till Europeiska unionen

41 187

43 585

-2 398

Summa

1 364 651

1 245 704

118 948

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-1 973

-11 473

9 500

Kassamässig korrigering

14 343

-10 383

24 727

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 377 021

1 223 848

153 174

Utgifterna i statens budget ökade med 153 174 miljoner kronor (12,5 procent) mellan 2023 och 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest med 32 190 miljoner kronor (33,5 procent). Det beror på framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även stöd till Ukraina.

s. 50 Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 8 526 miljoner kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Personer födda 1957 kompenserades för utebliven skattesänkning

Utgifterna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppgick till 16 924 miljoner kronor, vilket är 3 485 miljoner kronor (25,9 procent) högre än 2023. Det beror framför allt på att personer som är födda 1957 blev kompenserade för utebliven skattesänkning med anledning av höjd åldersgräns för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet. Dessa utgifter blev 3 179 miljoner kronor.

Fler anställda vid polisen och kriminalvården

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 8 526 miljoner kronor

(12,2 procent) högre än 2023. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade då bl.a. antalet anställda ökade.

Utökat försvar medför högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 32 190 miljoner kronor (33,5 procent) högre än föregående år. Det beror på framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även stöd till Ukraina.

Högre bistånd till Ukraina

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 49 604 miljoner kronor, vilket är

3 093 miljoner kronor högre än 2023. Biståndet för reformsamarbete med Ukraina, Östeuropa samt västra Balkan och Turkiet har ökat med 1 954 miljoner kronor. Dessutom har utbetalningarna till multilaterala utvecklingsbanker, fonder samt skuldavskrivningar ökat med 1 894 miljoner kronor. Bistånd till Afrika och bistånd för humanitära insatser minskade med 762 miljoner kronor.

Högre utgifter för läkemedel, korta vårdköer och civilt försvar inom hälso- och sjukvård

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med

7 216 miljoner kronor (6,6 procent). Bidrag till läkemedelsförmånerna ökade med

2 902 miljoner kronor och utgifterna för prestationsbundna insatser för att minska vårdköerna blev 1 994 miljoner kronor högre än föregående år. Utfallet för det nya anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård blev 1 530 miljoner kronor.

Högre utgifter för sjuka

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning ökade med 9 478 miljoner kronor (8,6 procent). Utgifterna för sjukpenning inklusive statlig ålderspensionsavgift blev 4 257 miljoner kronor (9,2 procent) högre då både antalet utbetalda dagar och ersättningsnivån ökade. Även utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade, med 4 276 miljoner kronor (12,0 procent). Det beror till stor del av högre ersättningsnivåer.

Garantipensionen höjdes med 9,1 procent

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökade utgifterna med 7 138 miljoner kronor (12,6 procent). Utgifterna för garantipension blev

7 105 miljoner kronor högre eftersom dessa pensioner följer prisutvecklingen. Prisbasbeloppet höjdes med 9,1 procent den 1 januari 2024.

s. 51 Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 8 526 miljoner kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Svagare arbetsmarknad medför högre utgifter för arbetslösa

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med

8 689 miljoner kronor (10,9 procent). Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 6 071 miljoner kronor (39,7 procent) då vi fått en svagare arbetsmarknad. Utfallet för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen blev 2 592 miljoner kronor, vilket är 1 999 miljoner kronor högre än föregående år. Utgifterna var framför allt kompensation till arbetsgivare för del av den avgift som arbetsgivaren betalar till en s.k. registrerad omställningsorganisation. Utgifterna för bidrag till lönegarantiersättning blev

1 445 miljoner kronor högre. Under 2024 utbetalades lönegarantiersättning till 36 383 personer, vilket är en ökning med 37,6 procent jämfört med föregående år.

Högre utgifter för utbildning och universitetsforskning

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev utgifterna

5 166 miljoner kronor (5,6 procent) högre. Det beror på högre utgifter för de flesta anslagen inom utgiftsområdet.

Utgifter för klimatbonus lägre eftersom bonusen upphörde 2022

Utfallet för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur blev 3 293 miljoner kronor

(18,4 procent) lägre än 2023. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, minskade med 4 460 miljoner kronor (76,7 procent). Det beror på att klimatbonusen avskaffades i november 2022. Det var dock möjligt att ansöka om bonusen fram t.o.m. den 31 maj 2024.

Högre utgifter för gårdsstöd

Utgifterna för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökade med 2 952 miljoner kronor (15,9 procent). Gårdsstödet blev 2 438 miljoner kronor högre än 2023.

Högre generella bidrag till kommuner och regioner

Jämfört med 2023 blev utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 16 341 miljoner kronor (10,3 procent) högre, då de generella tillskotten till kommuner och regioner blev högre.

Kapitaltillskott till Riksbanken

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 13 572 miljoner kronor (42,9 procent) högre än 2023. Att utgifterna blev högre beror på att riksdagen beslutade om ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor. Utgifterna för räntor på statsskulden blev i stället 11 447 miljoner kronor lägre än 2023.

Stora förändringar inom nettoutlåningen

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Posten utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen ökade med 9 500 miljoner kronor. Inom posten är det både ökningar och minskningar där den största skillnaden mellan åren är att Riksbanken återbetalade 63 700 miljoner kronor 2023. Återbetalningen innebar att Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med samma belopp.

s. 52 Indragningar Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av att vissa anslag och inkomsttitlar redovisas på annan grund än när betalning sker, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Korrigeringsposten förändrades med 24 727 miljoner kronor mellan åren. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde vid Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk påverkade skillnaden mellan åren med 14 969 miljoner kronor.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2024 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 42 752 miljoner kronor, främst för anslagssparanden från 2023.

Indragningarna är 28 794 miljoner kronor lägre än 2023. De 44 indragningar, som översteg 200 miljoner kronor, omfattar 86 procent av totalbeloppet under 2024.

I tabell 2.31 redovisas samtliga indragningar som är större än 200 miljoner kronor.

Tabell 2.31 Indragningar 2024

Miljoner kronor

Anslag

Anslagsnamn

Indragning

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

318

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

3 766

1:4

Tandvårdsförmåner

249

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

613

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

1 406

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

326

1:1

Barnbidrag

418

1:2

Föräldraförsäkring

2 321

1:8

Bostadsbidrag

1 029

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

837

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

3 101

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

610

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

2 303

1:7

Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027

208

1:13

Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för

yrkesintroduktionsanställningar

3 318

1:14

Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

215

1:15

Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga

omställningsorganisationen

386

1:2

Studiemedel

1 748

1:3

Omställningsstudiestöd

735

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

469

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

505

1:13

Bidrag till lärarlöner

684

1:17

Statligt stöd till vuxenutbildning

340

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

245

s. 53 De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Kontrollera mot PDF

Skr. 2024/25:101

Anslag

Anslagsnamn

Indragning

1:1

Regionala utvecklingsåtgärder

323

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020

225

1:4

Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis

omställning perioden 2021–2027

355

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

370

1:16

Klimatinvesteringar

748

1:18

Industriklivet

284

1:2

Insatser för energieffektivisering

268

1:9

Biogasstöd

272

1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

450

1:15

Sjöfartsstöd

212

1:12

Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken

2023–2027

602

1:13

Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma

jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027

426

1:17

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

341

1:5

Näringslivsutveckling

343