Prop. 2024/25:114

Regeringens skrivelse 2024/25:114

Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel
Skr.

och produkter med dubbla användningsområden
2024/25:114

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 3 april 2025

Elisabeth Svantesson

Benjamin Dousa (Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2024. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under året. Dessutom beskrivs samarbetet inom Europeiska unionen (EU) och andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.

1

Skr. 2024/25:114

2

Innehållsförteckning

1
Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll .........................
3

2
Krigsmateriel ....................................................................................
6

2.1
Bakgrund och regelverk .....................................................
6

2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt

perspektiv ...........................................................................
9

2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av

krigsmateriel.....................................................................
11

2.4 Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll

av krigsmateriel ................................................................
16

3 Produkter med dubbla användningsområden ..................................
19

3.1
Bakgrund och definitioner................................................
19

3.2 Reglering av produkter med dubbla

användningsområden........................................................
20

3.3
Restriktiva åtgärder (sanktioner) på PDA-området ..........
23

3.4 Utökade PDA-relaterade sanktioner mot Ryssland

2024..................................................................................
24

3.5 Samarbete inom de internationella

exportkontrollregimerna...................................................
25

3.6 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla

användningsområden........................................................
27

3.7 FN:s säkerhetsrådsresolution 1540 och initiativet om

säkerhet mot spridning av massförstörelsevapen .............
29

4
Ansvariga myndigheter ...................................................................
30

4.1
Inspektionen för strategiska produkter .............................
30

4.2
Strålsäkerhetsmyndigheten...............................................
34

5
Statistikredovisning.........................................................................
36

Bilaga 1
Export av krigsmateriel ....................................................
37

Bilaga 2
Redovisning av statistik rörande produkter med

dubbla användningsområden 2024 ...................................
75

Bilaga 3
Inspektionen för strategiska produkter om viktiga

tendenser inom svensk och internationell

exportkontroll ...................................................................
88

Bilaga 4
Regelverk i urval ..............................................................
92

Bilaga 5
Förkortningar....................................................................
98

Bilaga 6
Vägledning till andra källor..............................................
99

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 2025 .........
100

1
Regeringens skrivelse om strategisk
Skr. 2024/25:114

exportkontroll

I denna skrivelse redovisar regeringen politiken när det gäller den strategiska exportkontrollen under 2024, det vill säga exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (PDA). Med termen PDA avses produkter tillverkade för civilt bruk som även kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel.

Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla Sveriges nationella målsättningar och internationella åtaganden, samt för att säkerställa att utförseln av produkter från Sverige görs i enlighet med det fastställda exportkontrollregelverket. Krigsmateriel får enligt 1 § andra stycket lagen (1992:1300) om krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel samt vapenhandelsfördraget (Arms Trade Treaty, ATT). Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är behörig tillståndsmyndighet.

De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och ickespridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för det internationella samfundets strävan att förhindra spridning av sådana vapen. Genom att kontrollera handeln med PDA kan spridningen av massförstörelsevapen motverkas. Exportkontrollen möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke-spridningsområdet. Exportkontroll av PDA krävs även för att minska oönskad och destabiliserande utveckling av konventionella militära förmågor. Genom att säkerställa att PDA inte exporteras till för Sverige olämpliga mottagare stärks vårt lands säkerhet. Det är således både utifrån ett icke-spridningsperspektiv och ett säkerhetspolitiskt perspektiv nödvändigt för Sverige att ha en strikt och effektiv nationell exportkontroll av PDA.

Detta är fyrtioförsta gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för politiken avseende strategisk exportkontroll. Den första skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades 1985. Sverige var då ett av de första länderna i Europa att redovisa det gångna årets aktiviteter på området.

Skrivelsen har sedan dess utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport till en omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i dess helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan 2000 gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning.

Som ett led i arbetet för ökad öppenhet och transparens redovisas i årets skrivelse bland annat detaljerad information om svenska företags tillhandahållanden av krigsmateriel i utlandet. Årets statistik innefattar,

3

Skr. 2024/25:114 likt de senaste åren, en särskild sammanställning över statliga donationer av krigsmateriel till Ukraina.

ISP och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bidrar, på begäran av regeringen, med statistikunderlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer. I bilaga 3 ger ISP även sin egen syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Viktiga händelser under året

Den strategiska exportkontrollen under 2024 har fortsatt att präglas av det försämrade internationella säkerhetspolitiska läget. Rysslands aggression mot Ukraina sedan 2014 och den fullskaliga invasionen av landet den 24 februari 2022 utgör ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen. Rysslands krigföring mot Ukraina kom i hög grad att prägla svensk utrikes- och säkerhetspolitik även under 2024 och har lett till betydande konsekvenser även på exportkontrollområdet.

Som ett svar på den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 införde EU flera historiskt omfattande sanktioner mot Ryssland under 2022 med tillkommande sanktionspaket under 2023 och 2024. Sanktionspaketen under 2022, 2023 och 2024 omfattade bland annat PDA, avancerad teknik och civila skjutvapen. Sanktionerna har under året skärpts inom ramen för de trettonde, fjortonde och femtonde sanktionspaketen. Sanktioner mot Ryssland när det gäller krigsmateriel infördes av EU redan 2014 då landet påbörjade sin olagliga aggression mot Ukraina.

För att stödja Ukraina har Sverige skickat flera stödpaket inklusive krigsmateriel. Inte sedan finska vinterkriget har Sverige bistått ett land i väpnad konflikt med krigsmateriel, så som vi nu stöder Ukraina.

Sverige blev den 7 mars 2024 medlem i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Natomedlemskapet förändrar förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk.

2023 års krigsmaterielutredning hade i uppdrag att se över riktlinjerna i ljuset av ett svenskt Natomedlemskap samt förutsättningarna för internationella materielsamarbeten och regleringen av underleverantörer. Utredningen överlämnade sitt betänkande Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel till utrikesministern i december. Betänkandet remitterades i slutet av året.

Mötesverksamheten i de multilaterala exportkontrollregimerna har under 2024 fortsatt i samma takt som 2023 och före pandemin.

Den allt snabbare tekniska utvecklingen inom framväxande tekniker, till exempel artificiell intelligens, kvantdatorer och bioteknik, har under året gjort exportkontrollarbetet alltmer angeläget, både nationellt och i de multilaterala exportkontrollregimerna.

ISP är förutom tillståndsmyndighet i exportkontrollärenden och granskningsmyndighet för direktinvesteringar, även behörig myndighet när det gäller sanktioner, bland annat de omfattande sanktionspaket som EU antagit mot Ryssland.

4

Sammanfattning av det statistiska underlaget

I två bilagor till denna skrivelse redovisas samlad statistik över tillståndsgivningen och den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Statistiken omfattar uppgifter från 1 januari till 31 december 2024.

Redovisningen av export och annan krigsmaterielrelaterad verksamhet 2024 görs i bilaga 1. Exporten visas också över tid, eftersom enstaka tillstånd och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken.

Under 2024 innehade 450 företag, myndigheter och privatpersoner tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel. Sedan 2018 har antalet tillståndsinnehavare mer än fördubblats. Ökningen avser främst underleverantörer till systemtillverkare av krigsmateriel.

Totalt 59 länder mottog leveranser av krigsmateriel från Sverige. Värdet av krigsmaterielexporten uppgick under 2024 till drygt 29 miljarder kronor. Exportvärdet ökade därmed med cirka 63 procent jämfört med föregående år.

Drygt 70 procent av exporten gick till de 39 länder som enligt regeringen utgör etablerade samarbetsländer inom det försvars- och säkerhetspolitiska området. Andelen är något lägre än föregående år, främst på grund av att två luftburna radarsystem, till ett värde av drygt 6 miljarder kronor, levererades till Förenade arabemiraten under året. Dessa leveranser medförde att Förenade arabemiraten var det mest betydande mottagarlandet, följt av USA och Brasilien. Exporten till USA omfattade ett stort antal olika materielslag, bland annat marina artillerisystem och bandvagnar. Leveranserna till Brasilien bestod fortsatt främst av stridsflygsystem Jas Gripen.

Vad avser Ukraina beviljades under 2024 totalt 52 stycken utförseltillstånd för statliga donationer medan 30 stycken tillstånd utfärdades för försäljning från den svenska försvarsindustrin. Under det senaste året har ISP därutöver vid 19 tillfällen beviljat tillstånd för vidareöverlåtelse av svensktillverkad krigsmateriel från andra länder. Till största delen har den donerade och vidareöverlåtna krigsmaterielen rört markstrids- och missilsystem.

Exporten av de luftburna radarsystemen till Förenade arabemiraten utgjorde drygt 95 procent av den totala exporten till Mellanöstern. Även i övrigt bestod exporten till största delen av följdleveranser till tidigare levererad materiel.

Den export till Israel som förekom under året bestod av följdleveranser till privat företag av komponenter som vid den ursprungliga leveransen inte utgjorde krigsmateriel. Leveranserna under 2024 skedde med stöd av utförseltillstånd som utfärdats tidigare år. Inget utförseltillstånd för försäljning har utfärdats sedan oktober 2023. Sverige har inte beviljat tillstånd för försäljning av krigsmateriel till den israeliska försvarsmakten eller andra statliga aktörer i Israel sedan 1950-talet.

I bilaga 2 redovisas tillståndsgivningen för produkter med dubbla användningsområden. Till skillnad från vad som gäller för krigsmaterielexporten lämnar berörda företag inga leveransdeklarationer. Det innebär att uppgifter saknas om den faktiska exporten. Överföring av produkter med dubbla användningsområden inom EU kräver i regel inget tillstånd.

Skr. 2024/25:114

5

Skr. 2024/25:114 Vidare möjliggör omfattande EU-generella tillstånd att export till vissa samarbetsländer utanför EU inte kräver tillstånd i det enskilda fallet. Detta innebär att mottagarländer som är föremål för merparten av PDA-exporten inte finns med i statistiken.

2 Krigsmateriel

2.1 Bakgrund och regelverk

Krav på tillstånd för export av krigsmateriel är nödvändigt för att

säkerställa att utförseln av produkter från Sverige och lämnandet av

tekniskt bistånd sker i enlighet med det fastställda exportkontroll-

regelverket.
Kontrollen
enligt krigsmateriellagstiftningen omfattar

tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom avtal

om samarbeten eller tillverkningsrätt med mera när det gäller sådan

materiel.

Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om

krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt de

principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av

regeringen och godkänts av riksdagen. Enligt 1 § andra stycket lagen om

krigsmateriel får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets-

eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges

internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Vid

tillståndsprövningen ska även Sveriges internationella åtaganden iakttas.

Detta innefattar EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om

fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär

teknik och krigsmateriel samt de kriterier som ställs upp i vapenhandels-

fördraget (Arms Trade Treaty, ATT).

Den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med

utgångspunkt i regeringens riktlinjer och etablerad praxis. De

internationella regelverken har mer karaktären av enskilda kriterier som

ska iakttas, bedömas eller beaktas. ISP har som fristående myndighet till

uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med

regelverket i dess helhet.

Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar alltså tillverkning,

tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om

samarbete och tillverkningsrätt för sådan materiel. Lagen gäller dels

materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens

föreskrifter utgör krigsmateriel, dels sådant tekniskt stöd till krigsmateriel

som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen

över vad som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd finns i bilagan till

förordningen om krigsmateriel. Den svenska krigsmaterielförteckningen

överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning med

undantag för tre nationella tillägg: kärnladdningar och speciella delar till

sådana, befästningsanläggningar med mera samt vissa kemiska

stridsmedel.

Under 2018 infördes, med ett brett stöd i riksdagen, ett skärpt svenskt

6
regelverk
för export
av krigsmateriel (prop. 2017/18:23). Till

skärpningarna hörde att mottagarlandets demokratiska status och respekt Skr. 2024/25:114 för mänskliga rättigheter introducerades som centrala villkor i tillståndsprövningen. Detta är unikt för det svenska regelverket.

Det svenska exportkontrollregelverket uppdateras vid behov. På det sättet förbättras möjligheterna att framgångsrikt hantera de utmaningar som präglar icke-spridningsarbetet. Exempelvis beslutade regeringen år

2021 att införa systematiska efterkontroller (verifikationsbesök) i utlandet av export från Sverige av lätta vapen. Sådana kontroller kan vara ett värdefullt komplement till en strikt tillståndsprövning för att motverka avledning av materiel till icke-avsedda mottagare, det vill säga att den exporterade materielen hamnar hos en annan slutanvändare än den avsedda. Systemet infördes den 1 mars 2022.

Efterkontroll innebär besök av personal från exporterande land i ett land till vilket viss krigsmateriel har exporterats, för att få bekräftelse på att materielen finns kvar hos slutanvändaren. Syftet är även att därigenom stärka det ömsesidiga förtroendet. Efterkontroller har tidigare främst bedrivits av USA, men har på senare år även införts av bl.a. Schweiz, Spanien och Tyskland.

Sveriges efterkontroller avser sådana lätta vapen för vilka risken för avledning bedöms vara som mest påtaglig. Det rör sig i praktiken om totalt fem slags pansarvärnsvapen och personburna korträckviddiga luftvärnssystem.

ISP ansvarar för att genomföra kontrollbesöken på plats i mottagarländerna. I praktiken kommer besöken innebära att ISP på plats i mottagarlandet räknar antalet exemplar av det system som exporterats. De

39 etablerade samarbetsländer för vilka det inte finns några utrikespolitiska hinder mot utlandssamverkan, är undantagna från kravet på efterkontroller. Systemet för efterkontroller kommer att utvärderas inom tre år efter det att det första kontrollbesöket har genomförts.

Exportkontroll och hållbar utveckling

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är prioriterade områden i svensk utrikespolitik, och även viktiga delar i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Sverige ska genomföra Agenda 2030 genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Enligt de svenska riktlinjerna ska det i tillståndsprövningen för export av krigsmateriel beaktas om utförseln eller utlandssamverkan motverkar en rättvis och hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 i mottagarlandet. Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas.

Som nämnts tidigare i avsnittet är en unik del i de svenska riktlinjerna att mottagarlandets demokratiska status utgör ett centralt villkor för tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme finns det att bevilja tillstånd. Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarens demokratiska status, utgör det hinder för beviljande av tillstånd. I tillståndsprövningen ska det också beaktas om exporten

motverkar en hållbar utveckling i mottagarlandet. Effekterna på hållbar

7

Skr. 2024/25:114 utveckling beaktas även genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga och behovet av att beakta om den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras av en tilltänkt export.

Från regeringens sida finns en tydlig förväntan om att svenska företag ska agera hållbart samt ha de internationella riktlinjerna för ansvarsfullt företagande som utgångspunkt för sitt arbete, både i Sverige och i utlandet. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att driva på och stödja företagen i deras hållbarhetsarbete. Bland annat har det införts lagstiftning om hållbarhetsrapportering för stora företag, tydligare kriterier för hållbarhet i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och starkare lagskydd för visselblåsare. Utöver vad som regleras genom lagstiftning förväntar sig regeringen att svenska företag ska tillämpa en tydlig antikorruptionspolicy och bidra till ökad transparens.

Den största svenska branschorganisationen inom säkerhet och försvar, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), organiserar mer än 95 procent av försvarsföretagen i Sverige. SOFF ställer, i samband med att företag tecknar avtal om medlemskap, krav på att företag följer SOFF:s etiska policy. Personer som representerar företagen genomgår även en särskild e-utbildning om antikorruption som har tagits fram gemensamt av SOFF och Försvarets materielverk. Hittills har ungefär 5 800 personer genomgått utbildningen. SOFF arrangerar även årliga erfarenhetsutbyten mellan företagsledare om hög affärsetik.

Exportkontroll och jämställdhet

Regeringen lägger stor vikt vid jämställdhetsarbete i utvecklingssamarbetet såväl som i utrikes- och säkerhetspolitiken. Att förebygga och motverka alla former av könsrelaterat och sexuellt våld i konflikter och i samhällen generellt är en prioriterad fråga, liksom att synliggöra och stärka kvinnors inflytande och meningsfulla deltagande i politiska processer och freds- och statsbyggande på alla nivåer i samhället. Detta är centrala mål i den nationella handlingsplanen för Sveriges genomförande av säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet (2024–2028). En viktig del i detta arbete är den strikta kontroll som utövas över export av krigsmateriel från Sverige. I artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget slås det fast att statsparterna ska beakta risken för att exporterad materiel används för, eller underlättar, allvarliga könsrelaterade våldshandlingar eller allvarliga våldshandlingar mot barn och kvinnor. Regeringen verkar aktivt för att artikel 7.4 ska tillämpas praktiskt av fördragets statsparter, samt att dessa frågor fortsatt ska uppmärksammas och följas upp inom fördragsarbetet. Sverige var ett av de länder som drev på för att införa begreppet könsrelaterade våldshandlingar i vapenhandelsfördraget, vilket var första gången begreppet användes i ett internationellt, rättsligt bindande instrument.

Det bör noteras att beaktandet av artikel 7.4 i fördraget sker utöver den prövning som sedan tidigare görs i fråga om mänskliga rättigheter enligt de svenska riktlinjerna och enligt andra kriteriet i EU:s gemensamma

8

ståndpunkt (2008/944/Gusp) om krigsmaterielexport. Även de senare Skr. 2024/25:114 regelverken är därför betydelsefulla i detta sammanhang.

På nationell nivå ansvarar ISP för att säkerställa att jämställdhetsaspekter och risker för könsrelaterat och sexuellt våld beaktas i tillståndsprövningen och för att tillämpa artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget.

2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla kriget. Ambitionen då var att Sverige skulle vara oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel, som under denna tid var begränsad, var ett led i att säkra kapaciteten att utveckla och producera materiel anpassad till den svenska försvarsmaktens behov.

Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har inneburit att både Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system som är tillverkade i andra länder. I många fall säkras dessa leveranser genom avtalsförpliktelser. En betydande del av svensk försvarsindustri ägs numera av moderbolag i tredjeland, framför allt USA och Storbritannien. För svenskt vidkommande är det därför av säkerhetspolitisk betydelse att säkerställa öppenhet för samarbete med tredjeland vad avser försvarsindustri. Detta gäller till exempel inom ramen för EU-samarbetet.

Sverige för en solidarisk allianspolitik som syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde liksom i hela det euroatlantiska området. Sverige ska fortsatt bygga säkerhet tillsammans med andra, som solidarisk medlem i Nato och EU.

Svensk säkerhetspolitik ska i första hand vara förebyggande och förhindra framväxten av hot mot Sverige. Den förutsätter ett aktivt, brett och ansvarsfullt internationellt agerande. Utmaningar och hot mot vår säkerhet ska så långt som möjligt mötas i samverkan med andra länder och organisationer. Sverige försvaras bäst inom Nato. Sveriges Natomedlemskap ökar säkerheten för både Sverige och för Nato som helhet.

Genom att bidra till en säkrare omvärld, ett stabilt närområde och förutsägbara mellanstatliga relationer ökar Sveriges säkerhet. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och i Nato liksom samarbete i Norden och Östersjöområdet, inom FN och OSSE. Samarbetet med allierade så som våra nordiska och baltiska grannländer, USA och Storbritannien är av särskild vikt för Sveriges säkerhet. Den transatlantiska länken är avgörande för svensk och europeisk säkerhet.

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en folkrättsstridig, oprovocerad och oförsvarlig fullskalig invasion av Ukraina. Angreppet på Ukraina är

även ett brott mot den europeiska säkerhetsordningen. Rysslands agerande

9

Skr. 2024/25:114 innebär ett strukturellt och långsiktigt kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det får omfattande och långtgående konsekvenser för Sverige.

10

Förmåga till praktisk militär samverkan (interoperabilitet) är beroende av att våra materielsystem kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Det ligger därmed i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger bland annat på såväl export som import av krigsmateriel.

Regeringen har i tidigare propositioner på det försvarspolitiska området pekat ut stridsflygområdet, undervattensområdet, kaliberbunden ammunition och integritetskritiska delar av ledningsområdet, såsom sensorer, telekrig och krypto, som strategiska materielområden för Sverige.

Möjligheten att upprätthålla nationell integritet och självständighet inom områden av särskild betydelse är viktig. Sveriges försvarsindustri och krigsmaterielexport är en nödvändig del av vår säkerhetspolitik. För varje exportaffär finns därför försvars- eller säkerhetspolitiska skäl, ytterst knutna till svensk försvarsförmåga.

De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen där det finns säkerhets- och försvarspolitiska skäl som kan tala för export av krigsmateriel är i dag

1 stridsflygplan

2 ytfartyg och ubåtar

3 stridsfordon och bandvagnar

4 vapensystem med kort respektive lång räckvidd i form av mark- och sjöbaserade samt flygburna system inklusive missiler

5 fin- och grovkalibrig ammunition

6 intelligent artilleriammunition

7 mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och IR-system

8 telekrigssystem som är passiva och aktiva

9 telekommunikationssystem, inklusive teleskydd

10 ledningssystem för mark-, sjö- och flygtillämpningar

11 system för övning och utbildning

12 signaturanpassning (till exempel kamouflagesystem och radar)

13 system för samhällssäkerhet

14 kryptoutrustning

15 torpeder

16 vidmakthållande och underhåll av flygmotorer

17 krut och annat pyrotekniskt material

18 tjänster och konsultverksamhet

19 stödsystem för drift och underhåll.

Materiellt stöd till Ukraina

Som en konsekvens av Rysslands brott mot folkrätten i och med den fullskaliga invasionen av Ukraina beslutade regeringen redan den 28 februari 2022 att donera krigsmateriel till Ukraina för att stödja landets rätt till självförsvar och territorium. Under 2024 lämnades ytterligare tre

stödpaket. Totalt har arton militära stödpaket lämnats sedan 2022. Skr. 2024/25:114 Stödpaketen omfattar bland annat vapen, ammunition, luftförsvarssystem, personterrängbilar, stridsbåtar och skyddsutrustning men även

ekonomiska bidrag. Se bilaga 1 för ytterligare information.

Därtill har ett flertal beslut om omfattande biståndsinsatser med humanitärt stöd, civilt krishanteringsstöd, reformstöd och stöd till uppbyggnad också lämnats till Ukraina. Det samlade militära, civila och humanitära stödet uppgår till cirka 74,7 miljarder kronor sedan 2022.

Sveriges Natomedlemskap och konsekvenser för svensk exportkontroll av krigsmateriel

Den 7 mars 2024 inträdde Sverige som fullvärdig medlem i Nato. Som Natomedlem bidrar Sverige solidariskt till hela Natos säkerhet. Ett medlemskap i Nato omfattar ett åtagande av organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen. Sverige omfattas av Natos operationsplanering och förmågeplanering och bidrar till Natos

avskräcknings- och försvarsåtgärder. Sverige omfattas av samrådsskyldigheten och de ömsesidiga försvarsgarantierna i enlighet med artiklarna 4 och 5 i nordatlantiska fördraget. Dessutom har Sverige åtaganden under artikel 3, om den enskilda och kollektiva förmågan att stå emot väpnade angrepp, som har bäring på krigsmaterielexporten.

Regeringen har klargjort att Sveriges Natomedlemskap förändrar förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk. Sveriges medlemskap i Nato stärker i hög grad de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd för export av krigsmateriel till Natos medlemsstater. I november 2023 tillsatte regeringen 2023 års krigsmaterielutredning för att se över det svenska regelverket i ljuset av ett svenskt Natomedlemskap och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Utredningen leddes av förutvarande talmannen Per Westerberg. Utredningen överlämnade sitt betänkande, Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel, den 2 december 2024. I betänkandet föreslår utredningen, bland annat, uppdaterade riktlinjer, en ny reglering för underleverantörer av krigsmateriel och hur tillverkning och export av civila skjutvapen kan hanteras. Därtill föreslår utredningen att Sverige bör ansluta till 2019 års exportkontrollavtal som ingåtts mellan Frankrike, Tyskland och Spanien. Betänkandet remitterades i december 2024.

2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel

EU:s gemensamma ståndpunkt om kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel

EU:s medlemsstater har nationella regler när det gäller krigsmateriel-

export. Medlemsstaterna har emellertid också valt att i viss utsträckning

samordna sin exportkontrollpolitik. EU:s uppförandekod för vapenexport

som antogs 1998 innehöll gemensamma kriterier för export av

krigsmateriel som tillämpades vid den nationella prövningen av
11

Skr. 2024/25:114 exportansökningar. Uppförandekoden stärktes 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt 2008 (2008/944/Gusp). Den tillämpas av alla EU:s medlemsstater och ett antal länder som inte är medlemmar i EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Island, Kanada, Montenegro, Nordmakedonien och Norge).

Den gemensamma ståndpunkten innehåller bland annat åtta kriterier som ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta export av krigsmateriel till ett land:

– Kriterium ett föreskriver att EU-medlemsstaternas internationella förpliktelser och åtaganden ska respekteras, särskilt de sanktioner som har antagits av FN:s säkerhetsråd eller Europeiska unionen.

– Kriterium två behandlar situationen i mottagarlandet vad avser respekten för de mänskliga rättigheterna och landets respekt för internationell humanitär rätt. Exportlicenser ska inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den militära tekniken eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck.

– Kriterium tre behandlar den interna situationen i mottagarlandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter.

– Kriterium fyra tar sikte på bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet. Exportlicenser får inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den avsedda mottagaren skulle använda den militära teknik eller den krigsmateriel som exporteras på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territoriellt krav med våld.

– Kriterium fem handlar om den möjliga inverkan som den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan ha på det egna landets, en annan medlemsstats eller vänligt sinnade och allierade länders försvars- och säkerhetsintressen.

– Kriterium sex behandlar köparlandets uppträdande gentemot det internationella samfundet, till exempel i fråga om attityd till terrorism och respekt för folkrätten.

– Kriterium sju behandlar risken för att den militära tekniken eller krigsmaterielen kommer att avledas till något annat ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor.

– Kriterium åtta föreskriver att medlemsstaterna ska beakta om den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra en hållbar utveckling i mottagarlandet.

Enskilda medlemsstater kan ha egna striktare riktlinjer än de som föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av kontrollen (EU:s gemensamma militära lista). Det har vidare tagits fram en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande.

12

Arbetet inom COARM
Skr. 2024/25:114

EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den

gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp

för frågor om kontroll av export av krigsmateriel (COARM). Här utbyter

medlemsstaterna även information om synen på olika exportdestinationer.

En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik

över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU-

rapport.

Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en

rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig

samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en

gemensam syn bland medlemsstaterna om tillämpningen av den

gemensamma ståndpunkten. Ett viktigt sätt för att åstadkomma detta är att

öka transparensen mellan medlemsstaterna. Under 2024 fokuserade

arbetet i COARM på den översyn av den gemensamma ståndpunkten som

genomförs vart femte år. Arbetet avslutades inte under året.

Genom COARM bedriver EU en aktiv politik för dialog med

tredjeländer om exportkontroll. Inom ramen för denna hölls under 2024

dialogmöten med bland annat Norge och USA.

En annan aspekt av arbetet riktat mot tredjeland är de stödprogram som

EU har för de länder som väljer att ansluta sig till vapenhandelsfördraget.

Stödprogrammen syftar till att förbättra exportkontrollen i fråga om

krigsmateriel och främja genomförandet av fördraget.

Utbyte av information om avslag

Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska

medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om

exporttillstånd. Under 2024 mottog Sverige 117 underrättelser om avslag

från övriga medlemsstater samt Norge.

Sverige lämnade två underrättelser om avslag. Avslagen avsåg Thailand

och Turkiet. Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall

innebär inte att landet inte kan komma i fråga för annan svensk

krigsmaterielexport. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett

system med landlistor, det vill säga i förväg fastställda listor över

godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild

utförselansökan prövas genom en helhetsbedömning utifrån de riktlinjer

som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten, EU:s gemensamma

ståndpunkt och vapenhandelsfördraget. För att ett tillstånd ska beviljas

krävs att ansökan har stöd i regelverket som helhet.

Om en medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak

identisk transaktion som en annan avslagit, ska konsultationer genomföras

innan ett tillstånd kan beviljas. Den förstnämnda medlemsstaten ska även

meddela den sistnämnda sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag

och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom

EU på sikt blir öppnare och mer enhetlig mellan medlemsstaterna.

Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika

exportdestinationer. Genom att medlemsstaterna informerar varandra om

de exportaffärer som nekas, och förklarar bevekelsegrunderna för detta,

13

Skr. 2024/25:114 minskas också risken för att någon annan medlemsstat beviljar exporten. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer. Under 2024 tog Sverige emot en konsultationsförfrågan från en annan EU-medlemsstat. En konsultation initierades av Sverige under året.

Arbetet med EU-direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom EU och EES

Under det svenska ordförandeskapet 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, det så kallade ICT- direktivet. Avsikten med direktivet är att möjliggöra mer konkurrenskraftiga försvarsindustrikoncerner och försvarssamarbeten på europeisk nivå. Europeiska kommissionen leder genomförandet av direktivet. Kommissionen assisteras i detta arbete av en expertgrupp med representanter för medlemsstaterna. Under 2024 genomförde expertgruppen två sammanträden.

Huvudfokus för expertgruppens arbete under året har fortsatt varit att identifiera de exportkontrollutmaningar som medlemsstaterna och de deltagande entiteterna kan komma att ställas inför med anledning av projekt finansierade via Europeiska försvarsfonden (EDF) samt hur ICT- direktivet kan användas för att underlätta genomförandet av EDF- projekten. Kommissionen har i den europeiska försvarsindustristrategin (EDIS) aviserat avsikten att utvärdera ICT-direktivet, vilket ska vara genomfört senast i slutet av 2025. Syftet med utvärderingen är att analysera utmaningarna för ett korrekt och effektivt genomförande av direktivet. Under året har kommissionen informerat om och diskuterat utvärderingen med expertgruppen och aviserat att expertgruppen kommer att användas som kontaktpunkt för konsultation med medlemsstaterna.

Export av civila skjutvapen

År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig

tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och

ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot

gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om

skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och

transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition

(skjutvapenförordningen). Förordningen och FN:s protokoll syftar till att

motverka brottslighet genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med

export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svensk del handlar

dels om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels utförsel ur någon annan

medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige.

Förordningen omfattar vapen, delar till vapen och ammunition för civilt

bruk. Den tillämpas inte på vapen med mera som är särskilt utformade för

militär användning eller på helautomatiska vapen. Undantagna från

förordningens tillämpningsområden är bilaterala statliga transaktioner av

14
skjutvapen med mera som är avsedda för de väpnade styrkorna, polisen

eller myndigheterna i medlemsstaterna. Replikvapen, skjutvapen som har Skr. 2024/25:114 gjorts obrukbara, antika skjutvapen liksom institutioner och samlare som

ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen är också undantagna från förordningens tillämpningsområden.

De skjutvapen med mera som omfattas av EU-förordningen omfattas även, med undantag för slätborrade jakt- och sportvapen, av bilagan till förordningen om krigsmateriel. Enligt skjutvapenförordningen ska de aspekter som omfattas av den gemensamma ståndpunkten beaktas vid tillståndsprövningen.

EU-förordningen tillämpas i Sverige sedan 2013. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen finns i förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt EU-förordningen. Under 2024 inkom 234 ärenden till ISP och 228 tillstånd för utförsel beviljades.

Vapenembargon

Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU embargon som har beslutats av FN mot bland annat handel med vapen och PDA. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av EU:s råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo som har beslutats av FN eller EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i rådsförordningar och är därmed direkt tillämpliga inom EU:s medlemsstater. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i rådsbeslut som i rådsförordningar. Även de åtföljs normalt av förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna.

Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, EU eller OSSE om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import, utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen och Nordkorea. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryssland beslutade regeringen 2014 att inleda ett sådant totalt vapenembargo mot Ryssland. Under 2024 har embargot, som även omfattar PDA samt ytterligare produkter med koppling till PDA, successivt utökats. Det finns för närvarande formella EU-beslut, antingen självständiga eller grundade på FN-beslut, om att vapenembargon ska gälla Afghanistan, Belarus, Centralafrikanska republiken, Irak, Iran, Jemen, Demokratiska republiken Kongo, Haiti, Libanon, Libyen, Myanmar, Nordkorea, Ryssland, Somalia, Sudan, Sydsudan, Venezuela och Zimbabwe. Dessa embargon varierar i inriktning och omfattning. Individuellt riktade vapenembargon finns också mot sådana individer och organisationer som har uppförts på FN:s terroristlista. EU tillämpar även ett vapenembargo mot Kina på grundval av en deklaration från Europeiska rådet, som utfärdades mot bakgrund av händelserna på Himmelska fridens

torg 1989. Embargot är inte förankrat i någon rättsakt. Tillämpningen

15

Skr. 2024/25:114 varierar mellan medlemsstaterna utifrån nationella lagar, regler och beslutsprocesser. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE upprätthålls även ett vapenembargo mot området Nagorno-Karabach, vilket för svensk del påverkar både Armenien och Azerbajdzjan.

Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbsidan regeringen.se/sanktioner och uppdateras löpande. Där redovisas också de vapenembargon och embargon mot PDA som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbsidan finns även länkar till webbsidor med EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de FN-beslut som har föregått EU:s åtgärder.

2.4 Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel

Öppenhet i handeln med konventionella vapen

FN:s generalförsamling antog 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsstater att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s kontor för nedrustningsfrågor.

Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar eller robotlavetter. Definitionerna av de olika kategorierna har successivt utvidgats så att fler vapensystem ingår och möjlighet ges nu även att frivilligt rapportera exporten av små och lätta vapen. Särskild vikt läggs numera vid bärbara luftförsvarssystem som ingår i kategorin robotar och robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter om staters innehav av dessa vapen och upphandlingar från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN.

Eftersom registret bygger på rapporter från många större exportörer och importörer återspeglas här en betydande del av världens handel med tunga konventionella vapensystem.

Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad. I den rapportering för år 2024 som Sverige kommer att lämna till FN om de sju materielkategorierna redovisas export av stridsflygplan till Brasilien och Ungern, stridsfordon till Nederländerna och Schweiz, pansarvärnsvapen till Frankrike, Indien, Lettland, Sydafrika och USA, granatgevärssystem till Australien, Finland, Frankrike, Indien, Japan, Malaysia, Polen och USA, samt bärbart luftvärnssystem till Lettland. Ingen export från Sverige finns att rapportera när det gäller övriga kategorier. Handeln med tunga vapensystem och små och lätta vapen

rapporteras på årlig basis till OSSE på samma sätt som till FN.

16

Rapporteringsmekanismen i exportkontrollregimen Wassenaar- Skr. 2024/25:114 arrangemanget för export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier

som rapporteras till FN-registret. Dock har vissa kategorier förfinats genom införande av undergrupper, och en åttonde kategori har tillkommit för små och lätta vapen. Medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera enligt överenskommen praxis och att ytterligare information då kan lämnas frivilligt. Syftet med detta är att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av vissa produkter och teknik med dubbla användningsområden rapporteras två gånger per år.

Vapenhandelsfördraget

FN:s generalförsamling antog 2013 genom omröstning ett internationellt vapenhandelsfördrag (på engelska benämnt Arms Trade Treaty, ATT). Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med krav på att statsparterna upprätthåller en effektiv nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel samt normer för vad denna kontroll ska innefatta. De förväntade långsiktiga effekterna av detta fördrag är

– ett större ansvarstagande hos länder som regelmässigt producerar och exporterar krigsmateriel,

– en minskning av den oreglerade internationella handeln, allteftersom fler stater ansluter sig och inför kontroller, och

– förbättrade möjligheter att motverka den illegala handeln, genom det ökade antalet länder som utövar kontroll och genom förbättrat samarbete dem emellan.

Vapenhandelsfördraget trädde i kraft 2014. Samtliga av EU:s medlemsstater har ratificerat fördraget och är därmed fullvärdiga statsparter. I slutet av 2024 hade 116 statsparter ratificerat fördraget och ytterligare 26 hade undertecknat det.

Under 2024 hölls det tionde statspartsmötet. Tre arbetsgrupper har inrättats för fördragsarbete mellan statspartsmötena. De behandlar effektiviteten i genomförandet av fördraget, ökad anslutning till fördraget samt transparens- och rapporteringsfrågor. Vidare har en frivilligfond instiftats för ekonomiskt stöd till projekt till förmån för de statsparter som behöver hjälp med att förbättra sina kontrollsystem. Ett forum för informationsutbyte har även inrättats där statsparter och signatärstater ges möjlighet att utbyta information om påträffad eller misstänkt avledning vid vapenhandel.

Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget. Ett universellt, juridiskt bindande fördrag som stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen är ett effektivt verktyg för att komma till rätta med de gränsöverskridande vapenflöden som föder väpnat våld och väpnade konflikter. Sverige deltar därför aktivt i det fortsatta arbetet med att förverkliga fördragets målsättningar och för att fler stater ska ansluta sig. Sverige har

17

Skr. 2024/25:114 under året rapporterat export av konventionella vapen till ATT:s sekretariat.

Under 2024 deltog Sverige i arbetsgruppernas möten och i

statspartsmötet. Sverige har tidigare lämnat bidrag till vapenhandelsfördragets frivilligfond liksom till den FN-fond som tidigare inrättats för samarbete om vapenreglering (UNSCAR). De två fonderna kompletterar varandra i det att de är inriktade på olika stödkanaler. Under 2024 har Sverige också lämnat bidrag till civilsamhällesorganisationer som verkar för stärkt implementering av och bredare anslutning till vapenhandelsfördraget, till exempel Parliamentary Forum on Small Arms and Light Weapons (PFSALW).

EU:s medlemsstater fortsatte under året att samordna sitt agerande i fråga om vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen COARM.

Små och lätta vapen

Begreppet små och lätta vapen omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av två eller flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara robotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande ansamlingar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa, som dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna och i samband med grov och ofta organiserad brottslighet.

Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen.

År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bland annat till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan dessa vapen har i konfliktregioner. Icke-spridningsarbete är också angeläget för att förhindra brottslighet, inte minst terroristbrott. FN:s handlingsprogram kompletterar arbetet med kontroll av den internationella vapenhandeln inom vapenhandelsfördraget, genom att fokusera på åtgärder på nationell nivå i syfte att minska illegala flöden av små och lätta vapen. Under 2024 deltog Sverige i den fjärde översynskonferensen inom ramen för handlingsprogrammet. Vid översynskonferensen fattade statsparterna bland annat beslut om att inrätta en ny teknisk arbetsgrupp som ska behandla frågor kring illegal SALW-tillverkning inklusive nya tekniker (3D-printing med mera).

Inom EU utgår arbetet från en gemensam strategi som antogs 2018 mot olagliga skjutvapen och mot små och lätta vapen och ammunition. Strategin innehåller en rad förslag till åtgärder för arbetet mot små och lätta vapen inom ramen för unionens gränser samt i EU:s närområde och avspeglar svenska prioriteringar väl.

18

Sverige har under året rapporterat export av små och lätta vapen till FN:s Skr. 2024/25:114 vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med

konventionella vapen.

Under 2024 har Sverige även bidragit till ett antal verksamheter och fonder som syftar till att minska den okontrollerade spridningen av små och lätta vapen och stärka de internationella processer som finns på området. Ett exempel är frivilligfonden till stöd för genomförandet av den regionala färdplanen mot illegal spridning av små och lätta vapen på västra Balkan, som etablerats vid FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Sverige är en av de största givarna till fonden. Ett annat exempel är stödet till organisationen Small Arms Survey (SAS).

Sexnationsinitiativet

De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa – Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland – ingick 2000 ett försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå. Avtalet förhandlades fram som en följd av den avsiktsförklaring som ländernas försvarsministrar ingick 1998, det så kallade sexnationsinitiativet. Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och driften av den europeiska försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper omfattar även frågor om exportkontroll.

Under 2024 stod ISP värd för den informella arbetsgruppen LoI Export Control Informal Working Group (LoI ECIWG) årliga möte på direktörsnivå. Den informella arbetsgruppen har under året varit inriktad på erfarenhetsutbyte gällande exportkontroll samt fortsatt arbete med exportkontrollrelaterade frågor inom ramen för de europeiska försvarsfonderna.

3 Produkter med dubbla användningsområden

3.1 Bakgrund och definitioner

Med termen produkter med dubbla användningsområden (PDA) avses

föremål tillverkade för civilt bruk, vilka även kan användas för tillverkning

av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. PDA kan även omfatta vissa

andra produkter med särskild strategisk betydelse, till exempel

kryptosystem.

Behovet av att kontrollera exporten av PDA grundar sig på att en del

länder till exempel bedriver program för att framställa

massförstörelsevapen, trots att de har undertecknat internationella avtal

som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet, eller för att de står utanför

dessa avtal. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet genom att importera

civila produkter som sedan har använts för militära syften. Exportkontroll

av PDA krävs även för att minska oönskad och destabiliserande utveckling

av konventionella militära förmågor.
19

Skr. 2024/25:114 Att en produkt med dubbla användningsområden hamnar på en kontrollista innebär inte att export av denna produkt är förbjuden, utan att produkten bedöms vara känslig och att exporten därför omfattas av kontroll. De exportkontrollåtgärder som krävs inom EU måste vara väl avgränsade med hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden eller de europeiska företagens konkurrenskraft.

En stor del av arbetet inom EU och inom de internationella exportkontrollregimerna utgörs av en omfattande informationsverksamhet, riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem.

En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av de sålda produkterna går till EU:s inremarknad eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd (se avsnitt 3.2 nedan).

3.2 Reglering av produkter med dubbla användningsområden

För att förebygga spridning av massförstörelsevapen och därigenom bidra till internationell säkerhet är export av PDA föremål för särskild reglering på internationell nivå.

Sverige har både rättsligt bindande åtaganden som har beslutats av FN och EU, och politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna, som syftar till att begränsa spridningen av känsliga produkter och teknik, inklusive sådan som kan användas för att tillverka massförstörelsevapen.

Själva exportkontrollen utövas alltid på nationell nivå men genom de internationella exportkontrollregimerna (se avsnitt 3.5 för en genomgång av regimerna) och inom EU sker ett omfattande samordnande arbete. För Sveriges räkning regleras exportkontrollen av PDA främst genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA-förordningen) och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (PDA-lagen). Exporten av PDA begränsas i flera fall ytterligare av riktade restriktiva åtgärder (sanktioner), vilket beskrivs utförligare i avsnitt 3.3.

PDA-förordningen

För länderna i EU finns ett gemensamt regelverk i form av PDA- förordningen. PDA-förordningen är direkt tillämplig i alla EU:s medlemsstater.

Bilaga I till PDA-förordningen

De kontrollistor som kontinuerligt utarbetas i de internationella

exportkontrollregimerna (se avsnitt 3.5 om exportkontrollregimerna) förs

20

i EU över till PDA-förordningens bilaga I. Bilaga I till förordningen utgör Skr. 2024/25:114 sedan den lista med de produkter och tekniker som är tillståndspliktiga vid

export ut ur EU. EU:s kontrollista utgör alltså en sammanställning av de internationella exportkontrollregimernas kontrollistor. EU bidrar därmed till att kodifiera kontrollen på krigsmateriel och PDA i enlighet med internationella normer som gäller i de viktigaste producentländerna i världen. Även länder utanför EU och exportkontrollregimerna har valt att ta in EU:s bilaga I i sin exportkontrollagstiftning då den är heltäckande och tydlig.

Andra kontrollmöjligheter

PDA-förordningens artikel 4.1 slår fast att medlemsstaterna kan använda sig av en mekanism som möjliggör att produkter som inte upptas i PDA- förordningens bilaga I kan beläggas med kontroll (s.k. catch-all ). Mekanismen kan användas om exportören har informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion med mera av massförstörelsevapen. Mekanismen kan även tillämpas i andra fall, till exempel om produkterna är avsedda för militär slutanvändning om det land som köper produkterna eller destinationslandet är föremål för ett rättsligt bindande vapenembargo.

För att mekanismen ska vara tillämplig krävs att exportören har blivit informerad av svenska myndigheter om produktens användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa svenska myndigheter om exportören känner till att en produkt helt eller delvis är avsedd för sådan användning som avses i artikel 4.1. Behörig myndighet ska då avgöra om tillstånd ska krävas för exporten.

Av artikel 4.3 framgår att en medlemsstat även får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1. Sverige har utnyttjat detta och har infört krav på exportörer att underrätta den behöriga myndigheten om exportören har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden som inte är förtecknad i bilaga I i PDA- förordningen och som denne avser att exportera är, eller kan vara, avsedd för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i samma förordning.

Mekanismen benämns generalklausul i den svenska terminologin men är mer känd under sin engelska benämning catch-all . Mekanismen utgör praxis inom de internationella exportkontrollregimerna. Genom att möjliggöra bredare kontroll än endast listad PDA är mekanismen viktig för exportkontrollens effektivitet.

PDA-förordningens artikel 5 innebär att även exporter av olistade cyberövervakningsprodukter omfattas av tillståndsplikt om exportören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna kan vara avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt. Cyberövervakningsprodukter definieras i PDA- förordningens artikel 2.20 som produkter med dubbla användnings-

områden som är särskilt konstruerade för att möjliggöra dold övervakning

21

Skr. 2024/25:114 av fysiska personer genom monitorering, extraktion, inhämtning eller analys av data från informations- och telekommunikationssystem.

Enligt artikel 9 i PDA-förordningen får en medlemsstat med hänsyn till den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar, eller överväganden rörande mänskliga rättigheter, förbjuda eller kräva tillstånd för export av PDA som inte förtecknas i förordningens bilaga I. Sverige har hittills inte utnyttjat denna möjlighet till utvidgad nationell kontroll.

Ytterligare en kontrollmöjlighet finns enligt artikel 10 genom att en medlemsstat kan införa tillståndskrav för export av produkter som inte förtecknas i bilaga I men omfattas av en nationell kontrollförteckning i en annan medlemsstat enligt artikel 9 och om den behöriga myndigheten informerat exportören att produkten kan vara avsedd för användning som ger anledning till oro med hänsyn till den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar, eller överväganden rörande mänskliga rättigheter. Syftet med mekanismen i artikel 10 är att medlemsstaterna snabbt ska kunna samordna sina åtgärder när nya risker identifieras, till exempel på grund av framväxande tekniker.

Generella tillstånd

Huvudregeln i EU är att det inte krävs tillstånd vid överföring av PDA till en annan EU-medlemsstat. Det EU-generella tillståndet EU001 omfattar export av alla produkter i bilaga I till PDA-förordningen med vissa undantag, till Australien, Kanada, Island, Japan, Norge, Nya Zeeland, Schweiz inbegripet Liechtenstein, USA och Storbritannien (England, Nordirland, Skottland, Wales). Därutöver finns ytterligare sju EU- generella tillstånd (EU002–EU008).

Svensk lagstiftning

I Sverige regleras exportkontroll av PDA och av tekniskt bistånd i

samband med dessa produkter i PDA-lagen. PDA-lagen innehåller

kompletterande bestämmelser till EU:s PDA-förordning. Med anledning

av PDA-förordningens revidering 2021 genomfördes en rad ändringar i

lagen som bland annat innebar att det infördes bemyndiganden för

regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav.

Till skillnad från exportörer som faller under krigsmateriellagstiftningen

krävs
inga
grundläggande
verksamhetstillstånd
enligt

exportkontrollagstiftningen för exportörer som tillverkar eller på andra sätt

handlar med PDA. Dessa exportörer är heller inte skyldiga att

leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är

däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillhandahåller

kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Hit räknas

försäljning både inom och utom Sverige.

Ett exporterande företag är skyldigt att underrätta ISP om företaget

skulle känna till eller ha skäl att misstänka att en produkt med dubbla

användningsområden som företaget i fråga har för avsikt att exportera, och

som inte finns förtecknad i bilaga I till PDA-förordningen, är avsedd att

22
användas
i anslutning till massförstörelsevapen eller för
militär

slutanvändning i ett land som är föremål för vapenembargo eller kan Skr. 2024/25:114 användas som komponent till krigsmateriel som har exporterats från EU

utan tillstånd. Underlåtenhet att uppfylla denna skyldighet är straffbelagd. Efter underrättelse ska ISP pröva och besluta om tillstånd ska krävas i det enskilda fallet. Detsamma gäller om exportören har anledning att misstänka att en cyberövervakningsprodukt som inte är förtecknad i bilaga I till EU-förordningen är avsedd för användning i anslutning till internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt enligt artikel 5 i samma förordning.

3.3 Restriktiva åtgärder (sanktioner) på PDA- området

Förhållandet mellan sanktioner och exportkontroll

Det finns grundläggande skillnader mellan restriktiva åtgärder (sanktioner) och exportkontroll på PDA-området. Sanktioner kan riktas mot en regering, en grupp, en organisation eller enskilda individer genom ett rättsligt bindande beslut av EU, FN eller en enskild stat. Syftet är främst att den som sanktionerna riktar sig mot ska förändra sitt beteende, till exempel upphöra med internt förtryck eller flagranta överträdelser av folkrätten. Sanktionerna omfattar olika typer av restriktiva åtgärder och inkluderar ofta export- och importförbud för PDA och krigsmateriel, men behöver inte göra det. Anledningen till att sanktionerna många gånger riktar in sig mot dessa strategiska produkter är att de ofta används i folkrättsstridiga eller människorättskränkande handlingar. Sanktionerna är alltså ett utrikespolitiskt verktyg för att exempelvis sätta tryck på en auktoritär ledare att genomföra demokratiska reformer, förmå en stat att upphöra med en militär aggression mot ett grannland eller återställa respekten för mänskliga rättigheter.

Exportkontroll av PDA grundar sig till skillnad mot sanktioner främst på den exporterande statens säkerhetspolitiska intresse i förhållande till den tänkta mottagaren eller slutanvändaren. Exportens betydelse för nationell säkerhet väger tungt i bedömningen. I regelverken för exportkontroll av krigsmateriel och PDA finns förutsättningar att i tillståndsprocessen väga in risker för kränkningar av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Det finns ett samband mellan avsaknaden av respekt för mänskliga rättigheter och förekomsten av väpnade konflikter vilket visar att utbredda människorättskränkningar har en säkerhetspolitisk dimension. Till skillnad från exportkontroll av PDA beslutas sanktioner inom ramarna för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och genom beslut av FN:s säkerhetsråd.

Landspecifika sanktioner

Samtliga av EU:s kärnteknikrelaterade sanktioner mot Iran lyftes 2016 i

enlighet med den kärntekniska överenskommelsen Joint Comprehensive

Plan of Action (JCPoA), då Internationella atomenergiorganet (IAEA)
23

Skr. 2024/25:114 bekräftat att Iran hade levt upp till sina åtaganden enligt planen. Våren 2018 meddelade USA att man avsåg att lämna JCPoA och ensidigt återinföra de sanktioner som tidigare lyfts med anledning av överenskommelsen. USA:s sanktioner återinfördes därefter i flera steg under 2018 och har sedan dess utökats. EU:s åtaganden i enlighet med överenskommelsen står tills vidare fast. Tillståndsförfaranden gäller numera för de PDA som tidigare varit föremål för embargon. Detta gäller dock inte de produkter som omfattas av missilteknologikontrollregimen som fortsatt omfattas av förbud.

24

Export av PDA till Nordkorea är belagd med embargo enligt beslut av FN:s säkerhetsråd. Embargot har genomförts och utvidgats av EU och omfattar samtliga produkter på EU:s kontrollista. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo.

Export av vissa PDA är enligt EU-beslut också förbjuden respektive belagd med tillståndskrav i förhållande till Syrien.

Mot bakgrund av Belarus stöd till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU utökat de restriktiva åtgärderna mot Belarus med koppling till export av PDA. Under 2024 utökade EU sanktionerna mot landet med anledning av regimens fortsatta stöd till Rysslands aggression och i syfte att förhindra sanktionskringgåenden.

3.4 Utökade PDA-relaterade sanktioner mot Ryssland 2024

EU:s restriktiva åtgärder (sanktioner) mot Ryssland är av sådan omfattande karaktär och betydelse att de förtjänar ett eget avsnitt. Sanktionerna som beslutades redan 2014 till följd av den olagliga annekteringen av Krim och aggressionen mot Ukraina, har under året utökats kraftigt i samband med Rysslands fortsatta aggression.

Det är sedan 2022 förbjudet att direkt eller indirekt sälja och exportera PDA till Ryssland eller för användning i Ryssland. Även tillhandahållande av tekniskt eller finansiellt bistånd samt förmedlingstjänster eller andra tjänster kopplade till sådan export omfattas av förbud. Förbudet gäller för alla produkter som är upptagna i bilaga I till PDA-förordningen.

EU har under året kontinuerligt utvidgat och skärpt sanktionerna inom ramen för de trettonde, fjortonde och femtonde sanktionspaketen. Det femtonde sanktionspaketet antogs den 16 december och innefattar ytterligare restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands fortsatta aggression som destabiliserar situationen i Ukraina. Det femtonde sanktionspaketet innebar en utökning av förteckningen över enheter som omfattas av strängare exportrestriktioner. Utökningen inkluderade enheter belägna i tredjeländer (Kina, Indien, Iran, Serbien och Förenade Arabemiraten) som har varit inblandade i kringgående av handelsrestriktioner eller deltagit i upphandling av känsliga produkter som används i Rysslands krig mot Ukraina, till exempel drönare eller robotar.

Begränsad möjlighet till undantag från förbudet finns när det gäller export för icke-militär användning och för en icke-militär slutanvändare, som till exempel är avsedd för humanitära eller medicinska ändamål, sjösäkerhet, med mera.

3.5
Samarbete inom de internationella
Skr. 2024/25:114

exportkontrollregimerna

För att förstärka det internationella samarbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen har ett fyrtiotal länder på eget initiativ slutit sig samman i fem internationella exportkontrollregimer: Australiengruppen, Missilteknologikontrollregimen, Nuclear Suppliers Group, Wassenaararrangemanget och Zanggerkommittén.

Regimernas syfte är att identifiera varor och tekniker som kan användas i samband med massförstörelsevapen, att förhindra destabiliserande anhopningar av konventionella vapen och skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som omfattas av kontroll. Listorna ses över årligen. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar.

Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och tekniker som har identifierats som strategiska. Samarbetet i regimerna är inte juridiskt bindande men väl politiska åtaganden. Kontrollistorna från regimerna inkorporeras dock av EU i PDA- förordningen och blir därmed rättsligt bindande. Deltagande i regimerna gör det samtidigt lättare att uppfylla de folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen.

De internationella exportkontrollregimerna arbetar sedan länge med tidig identifiering av nya icke-kontrollerade produkter och tekniker som kan användas för militära ändamål. Den allt snabbare tekniska utvecklingen inom framväxande tekniker, till exempel artificiell intelligens, avancerade halvledare, kvantdatorer och bioteknik, gör detta arbete alltmer angeläget. Sverige berörs av utvecklingen då vi har en exportorienterad och avancerad industri med spjutspetsteknologi. Framväxande känsliga tekniker kräver allt större uppmärksamhet både nationellt genom till exempel stärkt myndighetssamverkan och internationellt genom samarbete med andra länder i de olika exportkontrollregimerna.

Australiengruppen

Australiengruppen bildades 1985 på initiativ av Australien. Dess

verksamhet syftar till att harmonisera medlemsstaternas exportkontroll för

att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen. Ursprungligen

omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk

tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock att kontrollistorna skulle

utökas till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss

tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel. Australiengruppen

stödjer icke-spridningsåtaganden inom ramen för konventionen om

biologiska vapen och toxinvapen (BTWC) och kemvapenkonventionen

(CWC). I regimen deltar samtliga EU:s medlemsstater. Ryssland deltar
25

Skr. 2024/25:114 inte i regimen. Regimens kontrollistor uppdaterades 2024 vid plenarmötet i Paris.

Missilteknologikontrollregimen

Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av fullständiga robotsystem (inklusive ballistiska robotar och bärraketer för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsrobotar, mål- och spaningsplattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av robotar och även mindre obemannade luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler. MTCR har i dag 35 medlemmar, inklusive Indien och Ryssland. Nio EU-medlemsstater står utanför regimen. Regimens kontrollistor uppdateras årligen vid plenarmöten i det inkommande ordförandelandet. Ett plenarmöte hölls emellertid inte 2024.

Nuclear Suppliers Group

Nuclear Suppliers Groups (NSG) arbete avser exportkontroll av produkter för nukleärt bruk (del 1 i NSG:s riktlinjer) och andra PDA som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen (del 2 i NSG:s riktlinjer). De produkter som NSG listar finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.14/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.11/Part 2). NSG har i dag 48 medlemsstater, inklusive samtliga EU:s medlemsstater, Kina och Ryssland. Regimens kontrollistor uppdateras årligen vid plenarmöten som hålls i det avgående ordförandelandet. 2024 års plenarmöte ägde rum i Rio de Janeiro under brasilianskt ordförandeskap. Sydafrika valdes till nytt ordförandeland för perioden 2024–2025.

Wassenaar-arrangemanget

Wassenaar-arrangemanget bildades 1996 som efterföljare till det internationella exportkontrollsamarbete som tidigare hade bedrivits inom kommittén Coordinating Committee on Multilateral Export Controls (CoCom). Arrangemangets arbetsfält omfattar kontrollen av konventionella vapen samt varor och tekniker med dubbla användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer som uteslutande fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare. Arrangemanget har i dag 42 deltagande stater. Bland dessa återfinns flertalet stora producenter och teknikinnehavare på de berörda områdena.

Syftet med arrangemangets verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett

ansvarsfullt agerande när det gäller överföringar av konventionella vapen

26

och PDA och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Skr. 2024/25:114 Grundsynen i Wassenaar-arrangemanget är att handel med de varor som

finns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former.

En viktig funktion som Wassenaar-arrangemanget upprätthåller är att regelbundet samla den tekniska expertisen från de deltagande staterna för att uppdatera de gemensamma kontrollistorna i ljuset av den tekniska utvecklingen.

Arrangemanget upprätthåller två kontrollistor som är fogade till dess grunddokument: Munitions List, som omfattar konventionell krigsmateriel, och List of Dual-Use Goods and Technologies, som omfattar produkter och teknik med både civila och militära användningsområden som inte finns på övriga regimers kontrollistor. Båda listorna är i praktiken vägledande för innehållet i EU:s motsvarande kontrollistor.

Wassenaar-arrangemanget håller årliga plenarmöten i Wien på senhösten. Under dessa möten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta utveckling. På grundval av det löpande tekniska arbetet under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna. Under 2024 års plenum kunde ytterligare listningsförslag godkännas.

Zanggerkommittén

Zanggerkommittén bildades 1974, och behandlar frågor om exportkontroll relaterade till icke-spridningsfördraget (NPT). Kommittén fastställer vad som enligt fördragets artikel III.2(b) menas med utrustning och material som särskilt konstruerats eller iordningsställts för bearbetning, användning eller tillverkning av särskilt klyvbart material. Ansvaret är därmed delvis överlappande med NSG, som behandlas ovan. Regimens informella karaktär har emellertid gjort att den kunnat agera forum för vissa icke-spridningsfrågor, som kunde varit svårare att lösa i NSG. Svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ansvarar för att upprätthålla Zanggerkommitténs webbplats. Zanggerkommittén har 39 medlemsstater och möts årligen i Wien. Det årliga mötet hölls den 26 november 2024.

3.6 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden

Exportkontrollregimerna och EU

Arbetet inom EU på området exportkontroll av PDA är nära förbundet med det internationella arbete som utförs inom exportkontrollregimerna. Inom EU sker samordningen närmast i rådsarbetsgruppen för icke-spridning (Council Working Group on Non-proliferation and Disarmament, CONOP), som hanterar icke-spridningsfrågor generellt, och rådsarbetsgruppen för PDA (Working Party on Dual-Use Goods, WPDU) som bland annat arbetar med policyfrågor samt uppdatering av den kontrollista med PDA som faller under PDA-förordningen.

27

Skr. 2024/25:114 Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska medlemsstaterna arbeta för att EU ska vara en ledande samarbetspartner när det gäller exportkontrollregimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Det huvudsakliga skälet är EU:s gemensamma inre marknad som omfattar de allra flesta PDA, liksom en strävan att upprätthålla en för alla EU:s medlemsstater harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och informationsutbyte om spridningsrisker. Handeln inom EU räknas i dessa sammanhang inte som export. Därmed är EU:s medlemsstater beroende av respektive lands exportkontrollsystem. Även av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension.

Genom beslut i NSG och Australiengruppen är samtliga av EU:s medlemsstater numera medlemmar i dessa regimer. I missilteknologikontrollregimen har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Rumänien, Slovakien och Slovenien. För Wassenaar-arrangemanget gäller detsamma för Cypern.

De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året arbetas in i bilaga I till PDA-förordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. I enlighet med sina delegerade befogenheter har kommissionen uppdaterat bilaga I med de ändringar som beslutats i exportkontrollregimerna samt gjort följdändringar i bilaga IIa–IIg och bilaga IV. Ändringarna fastställs i regimerna mot slutet av ett kalenderår och införs som regel i bilaga I påföljande år.

Rådsarbetsgruppen för produkter med dubbla användningsområden

Verksamheten inom rådsarbetsgruppen för PDA (Working Party on Dual-

Use Goods, WPDU) präglades under 2024 av den vitbok om

exportkontroll för PDA som kommissionen presenterade den 24 januari

2024. Vitboken offentliggjordes som ett led i arbetet med kommissionens

meddelande om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet från 20 juni

2023 där det framgick att kommissionen skulle komma att föreslå åtgärder

som syftade till att fullt ut genomföra PDA-förordningen och lägga fram

ett förslag för att säkerställa att den är ändamålsenlig och effektiv.

Vitboken innefattade fyra förslag som vägledde merparten av WPDU:s

arbete under 2024. På kort sikt föreslogs en utökning av EU:s

exportkontrollförteckning med produkter som blockeras från beslut i de

multilaterala exportkontrollregimerna. Vitboken förespråkade också

inrättandet av ett forum för politisk samordning samt aviserade att

kommissionen kommer att lägga fram en rekommendation om en

mekanism för bättre samordning av medlemsstaternas nationella

exportkontrollåtgärder. I vitboken föreslogs även en tidigareläggning av

utvärderingen av PDA-förordningen.

Den 30 maj 2024 antog rådet slutsatser om vitboken. Rådet bejakade

mer samarbete och samordning av exportkontrollen i EU, samtidigt som

28
värnandet av befintlig kompetensfördelning och exportkontrollens

multilaterala spelregler gjordes tydligt. De enskilda förslagen fortsatte Skr. 2024/25:114 under året att diskuteras i WPDU under de belgiska och ungerska ordförandeskapen.

Utöver diskussionerna om förslagen i kommissionens vitbok har WPDU fortsatt sitt arbete med implementeringen av PDA-förordningen. Den 11 oktober 2024 offentliggjorde kommissionen och rådet riktlinjer för exportörer av cyberövervakningsprodukter i enlighet med artikel 5 i PDA- förordningen.

Dual-Use Coordination Group

Under rådsarbetsgruppen för PDA (WPDU) finns en koordinationsgrupp, Dual-Use Coordination Group (DUCG). Arbetet i DUCG syftar till att samordna tillämpningen av PDA-förordningen. Sverige företräds i gruppen av ISP och SSM. Under året har gruppen arbetat med samordning av medlemsstaternas nationella kontrollförteckningar, lämnat stöd i arbetet med att uppdatera den EU-gemensamma kontrollistan, tagit fram statistikunderlag till kommissionens årliga rapport om exportkontroll och utbytt erfarenheter och information om nationellt genomförande av PDA- regelverket.

3.7 FN:s säkerhetsrådsresolution 1540 och initiativet om säkerhet mot spridning av massförstörelsevapen

FN:s säkerhetsråd antog 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i FN-stadgan fastställer resolutionen genom bindande beslut skyldigheter för alla FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer (terrorister) från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras vapenbärare samt produkter med koppling till sådana vapen. Det fastslås bland annat att alla stater ska inrätta en effektiv nationell kontroll av export, transittrafik, omlastningar och vidareexport. Resolutionen innehåller även bestämmelser om bistånd till andra länder för genomförandet av de åtgärder som den förpliktigar.

Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsstater uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för 1540-kommittén förlängdes i november 2022 till november 2032.

En internationell verksamhet som har beröringspunkter med och delvis överlappar säkerhetsrådets resolution 1540 är initiativet om säkerhet mot spridning av massförstörelsevapen (Proliferation Security Initiative) som över 100 länder har anslutit sig till. EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att – inom ramen för folkrätten och nationell rätt – stärka det internationella samarbetet för att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana produkter. Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och agera i ett brådskande ärende av denna typ är fördelat

29

Skr. 2024/25:114 mellan berörda myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper. Ryssland avslutade sitt deltagande i samarbetet i slutet av 2022 och uppger sig inte vara bundet av initiativets åtaganden.

4 Ansvariga myndigheter

4.1 Inspektionen för strategiska produkter

ISP är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen

(1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av

produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. För

PDA och tekniskt bistånd har ISP detta ansvar i fall där inte någon annan

myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten har sådant

ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter.

Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt bistår ISP

med teknisk kompetens, och bland annat Militära underrättelse- och

säkerhetstjänsten, Säkerhetspolisen och Försvarets radioanstalt bistår ISP

med information. ISP har även ett etablerat samarbete med Tullverket.

Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs tillsammans med Tullverket och

myndigheterna utbyter även information om utförsel- och exporttillstånd.

Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som så kallad behörig

myndighet fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om

sanktioner som har beslutats av EU. Under 2024 har detta arbete fått

fortsatt utökad omfattning och betydelse med anledning av de kraftigt

skärpta sanktionerna mot Ryssland. ISP har också vissa tillsynsuppgifter i

förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som regeringen meddelat med

stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner.

ISP är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud mot

kemiska vapen (CWC) och utför de uppgifter som följer av lagen

(1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om

förbud mot kemiska vapen. Den verksamheten hos ISP behandlas inte i

denna skrivelse, då den inte har en direkt koppling till myndighetens arbete

med exportkontroll.

ISP är även tillståndsmyndighet för ärenden enligt Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om

genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och

handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till

Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad

brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av

exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till

skjutvapen och ammunition (skjutvapenförordningen). Förordningen

reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och

ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder.

ISP:s uppgifter som rör granskning av utländska direktinvesteringar

behandlas inte i denna skrivelse då det i dagsläget inte har en direkt

koppling till myndighetens arbete med exportkontroll.

Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med

30
instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. Av förordningen

framgår bland annat att ISP varje år till regeringen ska lämna dels en Skr. 2024/25:114 redogörelse för den svenska exporten av krigsmateriel och andra

strategiska produkter under det föregående kalenderåret, dels en beskrivning av viktiga tendenser inom svensk och internationell exportkontroll. Dessa uppgifter ligger till grund för den årliga skrivelsen om strategisk exportkontroll, inklusive årets skrivelse.

Kontakter med företagen

ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I lagen om krigsmateriel och förordningen om krigsmateriel föreskrivs flertalet skyldigheter för företagen att lämna underrättelser och uppgifter till ISP. Exempelvis ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa så kallade förhandsbesked till företagen om känsliga eller tidigare oprövade destinationer.

Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de underrättelser som företag och myndigheter är skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av krigsmateriel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att anbud lämnas eller mot att avtal ingås. De krigsmaterielexporterande företagen ska också rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd.

Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen inget verksamhetstillstånd för att tillverka eller tillhandahålla PDA. Vidare krävs som huvudregel inte tillstånd för försäljning och överföring av PDA inom EU. Tillstånd för sådana överföringar gäller dock av vissa produkter som listas i bilaga IV i PDA- förordningen. Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med företag som hanterar PDA annorlunda ut än de som gäller för krigsmateriel. Den kontrollista som gäller enligt PDA-förordningen anger vilka produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU. Det är i första hand företagen som ska klassificera huruvida en produkt är att betrakta som PDA eller inte. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP.

I sin tillsynsroll utför ISP tillsynsbesök hos företag och myndigheter för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. ISP har under 2024 genomfört 36 tillsynsbesök hos företag verksamma på PDA- och krigsmaterielområdena. Härtill genomfördes 18 tillsynsaktiviteter i form av skrivbordstillsyn. Dessa inkluderade verksamheter inom både PDA- och krigsmaterielområdet.

Finansiering

Regler om ISP:s finansiering framgår av förordningen (2008:889) om

finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter.

En stor del av myndighetens verksamhet finansieras genom avgifter från
31

Skr. 2024/25:114 kontrollverksamheten. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, PDA och produkter enligt lagen (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen.

32

När ISP, genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition, fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt skjutvapenförordningen, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna.

Delar av ISP:s internationella verksamhet, stöd till Regeringskansliet och arbete med internationella sanktioner, anslagsfinansieras.

ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP. Under 2024 genomfördes ingen tjänsteexport.

Exportkontrollrådet

Riksdagen beslutade 1984, på grundval av propositionen om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, med mera (prop. 1984/85:82), att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet i samband med inrättandet av ISP 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i Exportkontrollrådet, i något fall med tidigare riksdagsledamot. ISP:s generaldirektör är dess ordförande.

Den 10 mars 2023 tillträdde ett nytt exportkontrollråd, efter regeringens förordnande. En lista över rådets ledamöter och suppleanter finns i slutet av det här avsnittet.

ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden för samråd med Exportkontrollrådet. Samråd kan exempelvis ske innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Generaldirektören ska samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för slutlig prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt PDA-lagen.

Vid Exportkontrollrådets sammanträden redovisar Utrikesdepartementet bedömningar av de mottagarländer som är aktuella. Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar av ärendenas försvarspolitiska betydelse. ISP:s generaldirektör kan även kalla andra experter. En uppgift för Exportkontrollrådet är att lämna synpunkter om tilltänkt export med utgångspunkt i de svenska riktlinjerna, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt vapenhandelsfördraget till ytterligare vägledning för ISP.

Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut om export, behandlade anbudsunderrättelser och samarbetsavtal samt meddelade förhandsbesked. Från och med 2005 redovisar ISP även samtliga beslut om export och förhandsbesked gällande PDA i Exportkontrollrådet. Sammantaget säkerställer detta system en god insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket för parlamentariker från samtliga partier i riksdagen.

Det svenska systemet är vid en internationell jämförelse unikt på så sätt att företrädare för riksdagspartierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer. Avsikten är att skapa en bred förankring av

exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till Skr. 2024/25:114 skillnad från det som gäller i flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en konkret affär genomförs.

Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för exportföretagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs om enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess.

Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under 2024 genomfördes fem sammanträden i Exportkontrollrådet. Rådet behandlade sex ärenden för samråd. Samtliga avsåg krigsmateriel.

Ledamöter i Exportkontrollrådet var år 2024

– riksdagsledamoten Johan Andersson (S)

– riksdagsledamoten Emma Berginger (MP)

– riksdagsledamoten Camilla Brunsberg (M)

– riksdagsledamoten Torsten Elofsson (KD)

– riksdagsledamoten Yasmine Eriksson (SD)

– riksdagsledamoten Kenneth G. Forslund (S)

– tidigare riksdagsledamoten Marie Granlund (S)

– riksdagsledamoten Hanna Gunnarsson (V)

– riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C)

– riksdagsledamoten Lars Püss (M)

– riksdagsledamoten Björn Söder (SD)

– riksdagsledamoten Anna Starbrink (L)

Suppleanter i Exportkontrollrådet:

– riksdagsledamoten Gudrun Brunegård (KD)

– riksdagsledamoten Joar Forssell (L)

– riksdagsledamoten Rasmus Giertz (SD)

– riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

– riksdagsledamoten Mikael Larsson (C)

– riksdagsledamoten Jacob Risberg (MP)

– riksdagsledamoten Håkan Svenneling (V)

– riksdagsledamoten Alexandra Völker (S)

Samverkansrådet

Ett samverkansråd är knutet till ISP för samverkan mellan myndigheter i icke-spridningsfrågor. Det består av generaldirektören och respektive myndighetschef från Säkerhetspolisen, Försvarsmakten genom Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Försvarets radioanstalt, Tullverket och Totalförsvarets forskningsinstitut. Samverkansrådet sammanträdde en gång under 2024.

33

Skr. 2024/25:114 Teknisk-vetenskapliga rådet

Ett teknisk-vetenskapligt råd är knutet till ISP för att bistå ISP:s generaldirektör i beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och PDA. Rådet består av företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Det teknisk-vetenskapliga rådet genomförde ett sammanträde under 2024.

4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke-spridning.

SSM:s uppgifter inom icke-spridning i samband med export av kärnämne och kärntekniska produkter anges i den nämnda förordningen samt i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Av denna framgår att SSM beslutar om tillstånd för export till ett land utanför EU och för överföring inom EU av kärnämne och material med mera som finns i bilaga I till PDA-förordningen och som tillhör kategori 0. Detta gäller dock inte i vissa specifika fall, som anges i förordningen, där regeringen är beslutande organ. SSM är även nationell tillsynsmyndighet som kontrollerar att dessa bestämmelser följs.

SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning som följer av rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010.

SSM är också tillsynsmyndighet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Kärnteknisk verksamhet ska bedrivas på sådant sätt att den uppfyller de förpliktelser som följer av Sveriges internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för IAEA:s databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen.

SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt ISP. SSM får också stöd med teknisk kompetens från Totalförsvarets forskningsinstitut, men har själv en hög kompetens inom det kärntekniska området.

Kontroll av kärnteknisk export

Kärnämnen (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som PDA och är därför reglerade i PDA-förordningen. Export ut ur EU kräver tillstånd, men EU:s generella exporttillstånd gäller inte för dessa produkter. För flera produkter krävs även tillstånd för överföringar

inom EU.

34

Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnämne prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och förordningen om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bland annat innehålla en försäkran om att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att se till att adekvat fysiskt skydd finns.

De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom NSG (se avsnitt 3.5). I riktlinjerna ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering innan ett tillstånd för export kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna inte är avsedda för användning till kärnvapen eller kärnladdningar, att IAEA har full kontrollrätt i landet samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM har i uppdrag att på regeringens vägnar inhämta denna försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export, samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid kärnteknisk import. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import.

EU:s samtliga medlemsstater är även medlemmar i Europeiska atomenergigemenskapen genom Euratomfördraget, vars syfte bland annat är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att kärnämnen inte används för andra ändamål än det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsstater har också anslutit sig till icke-spridningsfördraget om kärnvapen (Treaty on the Non- Proliferation of Nuclear Weapons, NPT) och har slutit kontrollavtal med IAEA med tillhörande tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det tillståndsförfarande som finns för handel inom EU enligt PDA- förordningen och medlemsstaternas åtaganden inom ramen för Euratom i normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och kärntekniska produkter mellan EU-stater och är i överensstämmelse med NSG:s riktlinjer.

Europeiska atomenergigemenskapen har genom Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts med Australien, Japan, Kanada, Kazakstan, Storbritannien, Ukraina, USA och Uzbekistan. Ett motsvarande avtal mellan Euratom och Sydafrika trädde i kraft under 2022, men det har ännu inte kompletterats med administrativa arrangemang.

Samtliga medlemsstater i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att Europeiska kommissionen, via sin säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar utförsel av kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar utförsel av kärnteknisk utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från vad som gäller för övriga PDA) anmälan till SSM om utförd export eller

Skr. 2024/25:114

35

Skr. 2024/25:114 överföring inom EU, av kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I, kategori 0, till PDA-förordningen.

Under 2024 hanterade SSM 128 inkomna ansökningar om export eller överföring inom EU, samt beslutade om exporttillstånd i 121 fall. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd under 2024 finns i bilaga 2, tabell 49.

SSM har vid behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM tillsyn hos företag för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av PDA. Under 2024 genomfördes en tillsyn.

5 Statistikredovisning

Förändringar i redovisningen

I slutbetänkandet Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) framfördes vissa förslag om ökad öppenhet och transparens i frågor som rör krigsmaterielexporten. Regeringens bedömning i propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (prop. 2017/18:23) överensstämde huvudsakligen med kommitténs förslag. Regeringen konstaterade i propositionen att den årliga skrivelsen om strategisk exportkontroll och produkter med dubbla användningsområden som regeringen lämnar till riksdagen utgör en viktig beståndsdel i arbetet med att skapa öppenhet och transparens inom exportkontrollområdet. Vidare uttalade regeringen i propositionen sin avsikt att, i nära samarbete med ISP, se över skrivelsen med målet att presentera mer information.

I samband med regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (skr. 2018/19:114) gjordes en genomgripande omstrukturering av statistikredovisningen för att på ett tydligare och mer pedagogiskt sätt presentera uppgifter utifrån exportprocessens olika steg, vad gällde både krigsmateriel och PDA. Sedan dess har ytterligare tillägg och förbättringar gjorts. De uppgifter som tillförts de senaste åren avser bland annat avslagsbeslut, avtal om samarbete och licenstillverkning och svenska företags ägande i utlandet. Framför allt redovisas i dag mer detaljerad information om beviljade utförseltillstånd och faktisk export av krigsmateriel. Med anledning av det stöd som Sverige lämnat till Ukraina för landets försvar mot Rysslands fullskaliga invasion innehåller årets statistik, i likhet med förra årets, en särskild tabell om utförseltillstånd som beviljats för donationer av krigsmateriel till Ukraina.

Den svenska krigsmaterielexporten under 2024 redovisas i bilaga 1 och exporten av produkter med dubbla användningsområden i bilaga 2.

36

Export av krigsmateriel

Krigsmateriel

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

Vad som utgör krigsmateriel framgår av bilagan till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, den så kallade krigsmaterielförteckningen. Avsnitt A i förteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära lista och delas upp i 20 stycken materielkategorier, ML1–ML20 samt programvara (ML21) och tekniskt bistånd (ML22). Utöver de 22 kategorierna innehåller förteckningen också tre nationella tillägg (kärnladdningar, fortifikatoriska anläggningar och vissa kemiska stridsmedel). I tabell 1 redovisas översiktligt vilken krigsmateriel som ingår i respektive ML-kategori.

EU:s gemensamma militära lista har i den svenska krigsmaterielförteckningen kompletterats med en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan.

I skrivelsen redovisas huvudsakligen materielen enligt krigsmaterielförteckningens ML-kategorier samt uppdelad enligt KS/ÖK. När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett inom en viss ML-kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses. Det betyder inte att utförseltillstånd har beviljats eller export skett av samtliga produkter inom den materielkategorin.

Tabell 1 Kategorier av krigsmateriel

Kategori
Materiel

ML1
Slätborrade vapen med en kaliber som understiger 20 mm, andra vapen

och automatvapen med en kaliber på högst 12,7 mm (0,50 tum) samt

tillbehör och särskilt utformade komponenter för dessa vapen.

ML2
Slätborrade vapen med en kaliber på minst 20 mm, andra vapen eller

utrustning med en kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum), kastare

samt tillbehör liksom särskilt utformade komponenter för dessa vapen.

ML3
Ammunition och temperingsdon samt särskilt utformade komponenter för

sådana.

ML4
Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med

sprängverkan samt tillhörande utrustning och tillbehör och särskilt

utformade komponenter för sådana.

ML5
Eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade

system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning

som utformats särskilt för militär användning samt komponenter och

tillbehör som utformats särskilt för dessa.

ML6
Markfordon och komponenter.

ML7
Kemiska eller biologiska toxiska agens, "agens för kravallhantering",

radioaktiva material, tillhörande utrustning, komponenter och material.
37

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

Kategori
Materiel

ML8
"Energetiska material" och besläktade substanser.

ML9
Krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster), särskild marin

krigsmateriel, tillbehör, komponenter och andra ytfartyg.

ML10
"Luftfartyg", "lättare än luft-farkoster", ”obemannade luftfartyg” (”UAV”),

flygmotorer och utrustning för ”luftfartyg”, tillhörande utrustning samt

komponenter som särskilt utformats för militär användning.

ML11
Elektronisk utrustning, ”rymdfarkoster” och komponenter som inte anges

på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning.

ML12
Höghastighetsvapen med kinetisk energi och tillhörande utrustning samt

komponenter som utformats särskilt för dessa vapen.

ML13
Pansar- eller skyddsutrustning, konstruktioner och komponenter.

ML14
"Specialiserad utrustning för militär utbildning" eller för simulering av

militära scenarion, simulatorer som särskilt utformats för att träna

användningen av skjutvapen eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt

utformade komponenter och tillbehör för dessa.

ML15
Bild- eller motmedelsutrustning som utformats särskilt för militär

användning, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för denna.

ML16
Smidesstycken, gjutstycken och andra obearbetade produkter vars

användning i en produkt som omfattas av förteckningen går att identifiera

genom materialets beståndsdelar, form eller funktion, och som utformats

särskilt för någon produkt som omfattas av ML1–4, ML6, ML9, ML10, ML12

eller ML19.

ML17
Övrig utrustning, material och "bibliotek” samt komponenter som

utformats särskilt för dessa.

ML18
Utrustning och komponenter för framställning av produkter.

ML19
Vapensystem baserade på riktad energi (DEW), därtill hörande utrustning

eller motmedelsutrustning och testmodeller och särskilt utformade

komponenter för dessa.

ML20
Kryogen och "supraledande" utrustning och särskilt utformade

komponenter och tillbehör för sådan.

ML21
"Programvara".

ML22
"Teknologi".

Tillverkning och tillhandahållande

För tillverkning av krigsmateriel i Sverige krävs ett grundläggande tillverkningstillstånd. Med tillverkning avses framställning av krigsmateriel eller delar därav som utgör krigsmateriel. Tillståndskravet gäller även om den som tillverkar krigsmaterielen uteslutande är underleverantör till någon som innehar tillstånd att tillverka krigsmateriel.

För tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av krigsmateriel inom och utom Sverige krävs tillstånd. Detsamma gäller verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet. Med

tillhandahållande avses försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag,

38

lån, gåva och förmedling. Tillståndskravet gäller svenska företag, den som Skr. 2024/25:114 är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige och svenska myndigheter. Bilaga 1 Handel med handeldvapen eller delar till sådana vapen är undantaget krav

på tillhandahållandetillstånd. Tillstånd för sådan handel regleras genom bestämmelser i vapenlagen.

De företag, myndigheter och privatpersoner som innehar tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel står under ISP:s tillsyn och ska på begäran lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynskontrollen samt lämna ISP tillträde till lokaler där verksamheten bedrivs. Tillståndsinnehavare är även skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP.

Svensk försvarsindustri

Under 2024 innehade 450 stycken svenska företag, myndigheter och privatpersoner tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd. Sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft 2018 har antalet tillståndsinnehavare mer än fördubblats. Ökningen avser främst underleverantörer till systemtillverkare av krigsmateriel.

Bland tillståndsinnehavarna exporterade 86 stycken krigsmateriel eller tekniskt bistånd medan 219 stycken enbart levererade krigsmateriel inom landet. 145 stycken tillståndsinnehavare redovisade ingen försäljning av krigsmateriel. I tabell 2 redovisas det totala värdet av krigsmaterielförsäljningen inom och utom landet under de senaste fem åren.

Tabell 2 Totalt värde av fakturerad och levererad krigsmateriel inom och utom landet 2020–2024 (mnkr) 1

2020
2021
2022
2023
2024

Totalt värde
30 531
35 346
29 407
35 518
46 967

Trots det stora antalet tillverkande och tillhandahållande företag står en handfull av dessa för merparten av försäljningen. I tabell 3 redovisas de femton största aktörerna sett till försäljning av krigsmateriel inom och utom landet.

Tabell 3 De 15 största försvarsföretagen och myndigheterna sett till fakturerad och levererad krigsmateriel inom och utom landet 2024 2

Företag
Värde
Huvudsakligt materielområde

Saab AB
17 303 763 470 kr
Stridsflygplan, radarsystem

m.m.

Saab Dynamics AB
7 267 582 341 kr
Missil- och markstridssystem

39

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

Företag
Värde
Huvudsakligt materielområde

FMV, Försvarets materielverk
3 332 387 640 kr
Leasing av stridsflygplan

BAE Systems Hägglunds AB
2 662 527 768 kr
Bandvagnar och bepansrade

fordon

BAE Systems Bofors AB
2 007 997 307 kr
Artillerisystem

Nammo Sweden AB
1 520 320 202 kr
Ammunition

GKN Aerospace Sweden AB
1 269 208 210 kr
Underhåll av flygmotorer

Saab Kockums AB
1 209 548 500 kr
Yt- och undervattensfartyg

EURENCO Bofors AB
1 077 715 163 kr
Krut och sprängämnen

FFV Ordnance AB
883 362 880 kr
Markstridssystem

Scania CV AB
663 462 603 kr
Markfordon

Norma Precision AB
647 075 777 kr
Jakt- och

sportskytteammunition

Saab Barracuda AB
405 141 983 kr
Kamouflageprodukter

SSAB EMEA AB
383 753 904 kr
Pansarplåt

PartnerTech Karlskoga AB
378 160 714 kr
Mekaniska komponenter

1, 2 Verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd i Sverige kräver i regel inte något tillstånd. Undantaget är sådant tekniskt bistånd som avser uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av krigsmateriel. Vid en genomgång av de leveransdeklarationer som lämnats till ISP har det framkommit att många tillståndshavare redovisat såd ant tekniskt bistånd som inte kräver tillstånd. För att ge en mer korrekt bild av den tillståndspliktiga verksamhet som bedrivs i landet utelämnas därför sådant tekniskt bistånd (ML22) från redovisningen i tabell 2 och 3 .

Utlandsrelaterad verksamhet

Tillståndsprocessen avseende utförsel av krigsmateriel innehåller flera delar. I denna statistiksammanställning redovisas marknadsföring och förhandsbesked, anbudsunderrättelser, utförseltillstånd och faktisk export. Därutöver redovisas viss annan utlandsrelaterad verksamhet såsom samarbetsavtal och vidareöverlåtelse av krigsmateriel.

Uppgifter i redovisningen

De länder som anges i statistiken är i de allra flesta fall de slutliga

mottagarna av den angivna krigsmaterielen. ISP strävar efter att i största

möjliga mån utsträcka exportkontrollen, det vill säga följa den svenska

krigsmaterielen, till slutanvändarlandet. Vissa komponenter och delsystem

anskaffas av utländska systemtillverkare för att användas vid produktion

av krigsmateriel som är avsedd för flera olika slutmottagare. Det är i dessa

fall inte möjligt att på förhand veta vem som utgör slutanvändare varför

kontroll-bedömningen inriktas mot systemtillverkaren och det land i vilket

denne agerar. Exempel på sådana produkter är sprängämnen och

pansarplåt.

Viss försiktighet är påkallad när det gäller att utläsa trender ur

siffermaterialet. Som jämförelse redovisas därför vissa statistikuppgifter

från föregående år. En mer rättvisande bild ges om exporten visas över tid

40
eftersom enstaka försäljningar och leveranser kan orsaka kraftiga

svängningar i statistiken. Likaså ger det ekonomiska värdet som anges inte
Skr. 2024/25:114

någon fullständig bild av hur praxis ser ut mot ett visst land eller en region.
Bilaga 1

En enskild affär kan få stort genomslag i den summerade exportstatistiken.

Marknadsföring och förhandsbesked

Marknadsföring av krigsmateriel i utlandet eller i Sverige kräver inte tillstånd i det enskilda fallet. Den som innehar ett grundläggande tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel är dock skyldig att lämna en redovisning av den marknadsföring av krigsmateriel eller tekniskt bistånd som bedrivits i utlandet. Denna redovisning ligger till grund för de regelbundna möten som ISP håller med försvarsföretagen om deras exportplaner. Marknadsföringsmötena möjliggör för ISP att på ett tidigt stadium i exportprocessen inrikta exportörer bort från marknader för vilka tillstånd i ett senare skede inte kan påräknas. Detta upplägg innebär att huvuddelen av ISP:s negativa besked lämnas underhand i samband med marknadsföringsmöten och att antalet faktiska ansökningar rörande icke önskvärda mottagarländer reduceras.

För det fall en exportör på ett tidigt stadium önskar att pröva om en utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd är möjlig kan denne begära ett skriftligt förhandsbesked från ISP. Det kan exempelvis röra ett tidigare oprövat mottagarland eller ske inför en större marknadsföringssatsning. Det finns inget lagstadgat krav på att ett förhandsbesked måste begäras. Beskeden är icke-bindande och lämnas utifrån de förutsättningar som råder för tillfället. En förnyad prövning görs alltid i samband med en eventuell anbudsunderrättelse och vid en ansökan om utförseltillstånd även om ett positivt förhandsbesked finns sedan tidigare.

I tabell 4 redovisas antal skriftliga förhandsbesked rörande krigsmateriel som ISP lämnat under de senaste fem åren.

Tabell 4 Antal lämnade skriftliga förhandsbesked rörande krigsmateriel 2020–2024

Ärendetyp
2020
2021
2022
2023
2024

Förhandsbesked
25
18
18
24
19

Under 2024 lämnades totalt 19 stycken förhandsbesked avseende 11 stycken länder utanför den etablerade kretsen av mottagarländer. Av dessa var 16 besked positiva och tre negativa.

Anbudsunderrättelser

Senast fyra veckor innan ett bindande anbud om försäljning av

krigsmateriel lämnas eller ett köpeavtal ingås, ska ISP underrättas om

detta. Om ISP inte har någon erinran mot att anbud lämnas vidtas ingen

åtgärd. I det enskilda fallet får ISP förbjuda att anbud lämnas eller att avtal

ingås. Kravet på anbudsunderrättelse innebär ytterligare ett kontrollsteg i

exportprocessen och minskar risken för att svensk försvarsindustri ingår
41

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

kontrakt om affärer som exempelvis skulle stå i strid med svensk utrikespolitik.

En anbudsunderrättelse behöver inte lämnas om anbudet eller avtalet uteslutande avser reservdelar, komponenter eller tekniskt bistånd till tidigare utförd materiel. Det går att ansöka om ett generellt undantag från underrättelseskyldighet avseende viss materiel till särskilt angivna länder. De flesta större exporterande företag erhåller generella undantag för anbud understigande 250 mnkr till länder inom Europeiska unionen samt vissa andra etablerade samarbetsländer. En stor andel av de anbudsunderrättelser som inkommer till ISP rör därför länder utanför kretsen av etablerade samarbetsländer.

I tabell 5 redovisas antalet anbudsunderrättelser och generella undantag under den senaste femårsperioden.

Tabell 5 Antal anbudsunderrättelser och generella undantag rörande krigsmateriel 2020–2024

Ärendetyp
2020
2021
2022
2023
2024

Anbudsunderrättelse
250
255
346
440
500

Generellt undantag
22
26
25
19
22

Totalt
272
281
371
459
522

Under 2024 underrättades ISP om 500 anbud till någon i utlandet. Totalt avgjordes 491 anbudsärenden under året och i 453 av fallen lämnades underrättelsen utan åtgärd. Dessa ärenden avsåg totalt 68 länder och en internationell organisation. Förbud att lämna anbud meddelades i två fall avseende totalt två länder. Övriga beslut avsåg avskrivning från vidare handläggning.

Utförseltillstånd

Utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet kräver tillstånd från ISP. Ansökan om utförseltillstånd kan föregås av ett förhandsbesked och ska vid utförsel för försäljning föregås av en anbudsunderrättelse. Det finns tre typer av utförseltillstånd. Individuella tillstånd utfärdas för en specifik kvantitet till en mottagare i ett specifikt land. Globala tillstånd möjliggör utförsel till flera mottagare i flera länder av en icke närmare angiven mängd krigsmateriel. Generella tillstånd är inte begränsade till kvantitet eller värde och möjliggör utförsel till samtliga EES-länder. Med vissa undantag krävs även utförseltillstånd vid transitering av krigsmateriel genom Sverige.

I skrivelsen redovisas individuella och globala tillstånd som utfärdats avseende försäljning av krigsmateriel. Värdet och omfattningen av de tillstånd som utfärdats av ISP ger endast en indikation på hur den faktiska exporten kan komma att se ut under efterföljande år. Detta beror bland annat på att inte alla tillstånd nyttjas och att de faktiska leveranserna kan ske flera år efter att utförseltillståndet utfärdats. Det aggregerade värdet av beviljade utförseltillstånd har blivit en allt sämre indikator på värdet av

42

kommande års leveranser i takt med att fler globala tillstånd utfärdas och Skr. 2024/25:114

generella tillstånd används.

Bilaga 1

I tabell 6 redovisas antalet behandlade ansökningar om utförseltillstånd

under de senaste fem åren.

Tabell 6
Antal behandlade ansökningar om utförsel av krigsmateriel

2020–2024

Tillståndstyp
2020
2021
2022
2023
2024

Individuella
570
589
602
659
814

Globala
458
449
492
606
659

Transitering
58
47
73
46
55

Totalt
1 086
1 085
1 167
1 311
1 528

I tabell 7 redovisas värdet och procentuell förändring avseende beviljade utförseltillstånd rörande krigsmateriel under de senaste fem åren uppdelat på KS/ÖK.

Tabell 7 Värdet av beviljade utförseltillstånd i löpande priser samt årlig procentuell förändring 2020–2024 (mnkr)

Materielkategori
2020
2021
2022
2023
2024

Krigsmateriel för
7 165
3 735
16 454
19 512
35 013

strid
(+1,7)
(-48)
(+340)
(+19)
(+79)

Övrig
7 781
10 925
5 462
8 864
15 538

krigsmateriel
(+20)
(+40)
(-50)
(+62)
(+75)

Totalt
14 946
14 660
21 915
28 376
50 551

(+11)
(-1,9)
(+49)
(+29)
(+78)

I tabell 8 redovisas de individuella och globala utförseltillstånd som utfärdats under 2024 rörande försäljning av krigsmateriel. Tabellen innehåller information om antalet tillstånd som utfärdats per land, det sammanlagda värdet och, på en aggregerad nivå, vilka materiel-kategorier som tillstånden avsett. Notera att vissa utförseltillstånd innefattar flera mottagarländer varför det totala antalet tillstånd inte överensstämmer med summan av enskilda tillstånd.

Tabell 8 Beviljade utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel per land 2024

Land
Antal
Kategorier av
KS/ÖK
Värdet av

tillstånd
krigsmateriel
tillstånden

EU

Belgien
19
2,3,5,6,8,10,13,15,
KS, ÖK
1 449 691 416

17,18,21,22

43

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

44

Land
Antal
Kategorier av
KS/ÖK
Värdet av

tillstånd
krigsmateriel
tillstånden

Bulgarien
12
1,2,3,4,5,8,11,13,1
KS, ÖK
8 000 000

5,18,21,22

Cypern
2
2,5,13,15,21,22
ÖK
0

Danmark
53
1,2,3,4,5,6,7,8,10,
KS, ÖK
187 666 649

11,13,14,15,17,21,

22

Estland
15
1,2,5,6,13,15,17,2
ÖK
559 211 600

1,22

Finland
43

KS, ÖK
574 094 864

1,2,3,4,5,6,7,8,9,1

0,11,13,14,15,17,1

8,21,22

Frankrike
53
1,2,3,5,6,8,11,13,1
KS, ÖK
2 128 702 285

4,15,17,21,22

Grekland
7
2,5,11,13,14,15,21
ÖK
3 365 000

,22

Irland
8
2,4,5,6,13,15,17,2
KS, ÖK
2 508 363

1,22

Italien
32
2,3,4,5,8,9,13,14,1
KS, ÖK
855 425 890

5,17,21,22

Kroatien
5
1,2,3,5,8,13,15,21,
KS, ÖK
9 327 912

22

Lettland
10
1,2,3,5,13,15,17,2
KS, ÖK
105 766 377

1,22

Litauen
6
2,3,4,5,13,15,17,2
KS, ÖK
53 053 184

1,22

Luxemburg
4
2,3,5,13,15,17,21,
KS, ÖK
54 782 000

22

Malta
2
2,5,13,15,21,22
ÖK
0

Nederländerna
46
1,2,3,4,5,6,10,11,1
KS, ÖK
425 743 310

3,14,15,17,18,21,2

2

Polen
36
2,3,4,5,6,8,9,11,13
KS, ÖK
14 003 362 462

,14,15,17,18,21,22

Portugal
9
1,2,3,5,11,13,15,2
KS, ÖK
60 674 000

1,22

Rumänien
4
5,11,13,22
ÖK
10 969 440

Slovakien
11
2,3,5,8,13,15,17,2
KS, ÖK
148 105 929

1,22

Slovenien
9
1,2,3,5,8,10,13,15,
KS, ÖK
4 932 000

17,21,22

Spanien
34
1,2,3,4,5,7,8,11,13
KS, ÖK
119 776 755

,15,17,21,22

Sverige
3
4,5,11,17,18,21,22
KS, ÖK
3 500 000

Land
Antal
Kategorier av
KS/ÖK
Värdet av

tillstånd
krigsmateriel
tillstånden

Tjeckien
20
1,2,3,4,5,8,10,13,1
KS, ÖK
437 766 883

4,15,17,18,21,22

Tyskland
80
1,2,3,4,5,6,8,9,10,
KS, ÖK
8 197 948 057

11,13,14,15,17,18,

21,22

Ungern
13
2,3,4,5,8,10,13,15,
KS, ÖK
5 045 837 315

17,21,22

Österrike
9
2,3,5,8,10,13,15,1
KS, ÖK
27 080 500

7,21,22

Totalt
478

34 477 292 191

ÖVRIGA EUROPA

Island
7
2,5,10,13,15,17,21
ÖK
9 600 000

,22

Liechtenstein
1
13
ÖK
0

Montenegro
1
11
ÖK
200 000

Norge
61
1,2,3,4,5,6,7,8,10,
KS, ÖK
532 290 533

11,13,15,17,18,21,

22

Schweiz
23
2,3,4,5,8,13,14,15,
KS, ÖK
235 268 876

17,18,21,22

Storbritannien
78
1,2,3,4,5,6,8,9,10,

1 165 386 538

11,13,14,15,17,18,

21,22

Turkiet
4
10,13
ÖK
52 650 000

Ukraina
30
2,3,4,5,6,7,9,10,11
KS, ÖK
450 832 269

,13,14,15,16,17,18

,19,

20,21,22

Totalt
197

2 446 228 216

NORDAMERIKA

Kanada
10
2,3,4,5,6,8,11,13,1
KS, ÖK
1 882 084 210

5,17,18,21,22

USA
98
1,2,3,4,5,6,8,10,11
KS, ÖK
9 248 418 108

,13,14,15,17,18,21

,22

Totalt
106

11 130 502 318

CENTRALAMERIKA

Mexiko
1
13
ÖK
0

Totalt
1

0

SYDAMERIKA

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

45

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

46

Land
Antal
Kategorier av
KS/ÖK
Värdet av

tillstånd
krigsmateriel
tillstånden

Argentina
1
13
ÖK
0

Brasilien
14
2,3,4,5,8,10,11,13,
KS, ÖK
157 643 220

14,15,17,18,21,22

Chile
1
13
ÖK
0

Peru
1
11
ÖK
160 000

Uruguay
1
13
ÖK
0

Totalt
15

157 803 220

NORDOSTASIEN

Japan
20
2,3,4,5,13,14,15,1
KS, ÖK
646 345 681

7,18,21,22

Sydkorea
15
2,5,8,10,13,14,15,
KS, ÖK
627 661 957

21,22

Totalt
33

1 274 007 638

SYDOSTASIEN

Brunei
1
2,22
ÖK
0

Indonesien
6
11
ÖK
548 000

Malaysia
3
2,3,13,21
KS, ÖK
330 000

Singapore
12
4,5,7,8,9,13,14,21,
KS, ÖK
181 863 050

22

Thailand
3
4,5,10,11,14,15,17
KS, ÖK
36 478 988

,21,22

Totalt
24

219 220 038

SYDASIEN

Indien
14
2,3,5,10,13,14,18,
KS, ÖK
8 821 614

21,22

Pakistan
3
4,5,10,11,18,21,22
ÖK
8 300 000

Totalt
17

17 121 614

MELLANÖSTERN

Förenade Arabemiraten
5
2,4,5,6,10,11,15,1
ÖK
443 645 000

6,17,18,21,22

Kuwait
2
7,17,21,22
ÖK
0

Saudiarabien
2
4,11,16,22
ÖK
0

Totalt
9

443 645 000

ÖVRIGA AFRIKA

Kenya
2
14,17,21
ÖK
12 758 832

Sydafrika
6
2,3,4,13,18,21,22
KS, ÖK
19 011 483

Totalt
8

31 770 315

Land
Antal
Kategorier av
KS/ÖK
Värdet av
Skr. 2024/25:114

tillstånd
krigsmateriel
tillstånden
Bilaga 1

OCEANIEN

Australien
16
2,3,5,8,11,13,15,1
KS, ÖK
37 078 746

7,18,21,22

Nya Zeeland
10
2,3,5,13,14,15,17,
KS, ÖK
34 844 700

21,22

Totalt
24

71 923 446

TOTALT
893

50 550 908 217

Särskilt om donationer av krigsmateriel till Ukraina

I tabell 6–8 redovisas utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel. Under 2024 har ISP därutöver beviljat tillstånd för utförsel av sådan krigsmateriel som regeringen, efter riksdagens godkännande, beslutat att donera till Ukraina. I tabell 9 redovisas antalet tillstånd för donation till Ukraina samt på aggregerad nivå vilka materielkategorier tillstånden avsett. Det totala antalet sådana tillstånd uppgick under 2024 till 52 vilket var mer än en fördubbling jämfört med året innan då 21 tillstånd utfärdades.

Tabell 9 Beviljade tillstånd för donation av krigsmateriel till Ukraina 2024

Land
Antal
Materielkategorier

Ukraina
52
ML1/KS, ML1/ÖK, ML2/KS, ML2/ÖK, ML3/KS,

ML3/ÖK, ML4/KS, ML4/ÖK, ML5/KS, ML5/ÖK,

ML6/KS, ML6/ÖK, ML7/ÖK, ML8/KS, ML9/KS,

ML10/ÖK, ML11/ÖK, ML13/ÖK, ML14/ÖK,

ML15/ÖK, ML16/ÖK, ML17/ÖK, ML18/ÖK,

ML21/ÖK, ML22/ÖK

Följdleveranser och internationella materielsamarbeten

Följdleveranser till tidigare levererad krigsmateriel har en särställning i de svenska riktlinjerna för utförsel. Enligt riktlinjerna bör tillstånd beviljas för utförsel av reservdelar till krigsmateriel som tidigare har exporterats eller överförts med tillstånd, om det inte finns ett ovillkorligt hinder. Detsamma bör gälla beträffande speciell ammunition till tidigare levererad krigsmateriel och andra leveranser som har direkt samband med tidigare levererad krigsmateriel. Följdleveranser bör bedömas från fall till fall enligt dessa förutsättningar. De tidigare riktlinjerna gäller följdleveranser till export som godkändes före den 15 april 2018.

Såväl riksdagen som regeringen har vid upprepade tillfällen fastslagit att

internationella samarbeten rörande utveckling och produktion av

47

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

krigsmateriel är en förutsättning för svensk försvarsindustri. I propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (prop. 2017/18:23) uttalar regeringen att samarbete med de nordiska länderna, sexnationerskretsen, länder inom EU samt Australien, Brasilien, Japan, Kanada, Liechtenstein, Nya Zeeland, Sydafrika, Sydkorea och USA är av störst intresse. I propositionen anges vidare att det vid internationella samarbeten ska göras en avvägning inom ramen för helhetsbedömningen av hur behovet av det internationella samarbetet ska förenas med intresset av en effektiv exportkontroll. Det konstateras att det inte är självklart att Sverige alltid kan räkna med att få gehör för alla aspekter som är unika för vårt synsätt när det gäller utförsel till tredjeland.

Historiskt har det fästs intresse vid de tillstånd som utfärdats för export till länder utanför den traditionella samarbetskretsen. I tabell 10 redovisas mer detaljerad information om beviljade tillstånd till slutanvändarländer utanför kretsen av länderna ovan. Dels anges huruvida tillstånden har avsett följdleveranser eller affärer utan koppling till tidigare export, dels om dessa tillstånd beviljats inom ramen för internationell samverkan med ett land inom den traditionella samarbetskretsen, eller om exporten skett direkt från Sverige till slutmottagaren. I kolumnen längst till höger anges vilka materielkategorier som beviljats för eventuella nya affärer. Notera att ett utförseltillstånd både kan avse en följdleverans och ett internationellt samarbete.

Tabell 10 Detaljerad beskrivning av beviljade utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel till vissa länder 2024

Land
Totalt antal
Varav
Varav
Materielkategorier

beviljade
följdleveranser
internationella
– nya affärer

tillstånd

samarbeten

Algeriet
3
3
2

Argentina
1
1
0

Brunei
1
1
0

Chile
1
1
0

FAE
5
4
0
ML5, ML6, ML21,

ML22

Indien
14
13
2
ML10, ML22

Indonesien
6
6
2

Kenya
2
1
0
ML14, ML17, ML21,

ML22

Kuwait
2
2
1

Malaysia
3
3
0

Mexiko
1
1
0

Pakistan
3
3
0

Peru
1
0
1
ML11

Saudiarabien
2
2
2

Singapore
12
10
2
ML5, ML7, ML21,

48

ML22

Thailand
3
3
0

Skr. 2024/25:114

Bilaga 1

Tunisien
1
1
0

Turkiet
4
3
0
ML10

Ukraina
30
19
16
ML3, ML4, ML5,

ML6, ML9, ML13,

ML17, ML18, ML22

Totalt
95
76
28

Generella utförseltillstånd

ISP beslutade 2012 att införa fem olika typer av generella tillstånd. Tillstånden möjliggör förenklad överföring inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Användning av generella tillstånd kräver inte någon ansökan. Den som har ett grundläggande tillhandahållandetillstånd ska istället underrätta ISP senast fyra veckor före den första dagen ett generellt tillstånd används. Generella tillstånd är inte begränsade till kvantitet eller värde. Under 2021 beslutade ISP att ersätta tre av de tidigare tillstånden med ett nytt.

Till varje generellt tillstånd finns en bilaga som anger vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas av just det tillståndet. I tabell 11 redovisas de olika typerna av generella tillstånd som var giltiga under 2024.

Tabell 11 Typer av generella tillstånd rörande utförsel av krigsmateriel

TFS- Omfattning nummer

2012:7 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

2012:8 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

2021:2 Utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd till en viss mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för demonstration, utvärdering, utställning, underhåll eller reparation samt efter underhåll, reparation eller demonstration i Sverige.

I tabell 12 redovisas antalet anmälningar om användning av de olika generella tillstånden under 2024.

Tabell 12 Anmälan om användning av generella tillstånd 2024 rörande utförsel av krigsmateriel

TFS 2012:7
TFS 2012:8
TFS 2021:2

Antal anmälningar
0
0
2

49

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

50

I tabell 13 redovisas en summering över samtliga anmälningar om användning av de olika generella tillstånden sedan införandet 2012.

Tabell 13 Anmälan om användning av generella tillstånd rörande utförsel av krigsmateriel sedan införandet 2012

TFS
TFS
TFS
TFS
TFS
TFS

2012:7
2012:8
2012:9
2012:10
2012:11
2021:2

Antal anmälningar
20
11
29
14
16
28

Avslag

Det svenska exportkontrollsystemet, med obligatorisk redovisning av marknadsföring utomlands och möjligheten till skriftliga förhandsbesked, leder till att huvuddelen av ISP:s negativa besked lämnas på ett tidigt stadium och att antalet faktiska ansökningar rörande icke önskvärda mottagarländer reduceras. En förnyad prövning görs dock alltid i samband med underrättelser om anbud och vid ansökningar om utförseltillstånd.

Under 2024 beslutade ISP om sammanlagt 2 stycken formella avslag. Med formella avslag menas dels förbud att lämna anbud, dels avslag på ansökningar om utförsel. I enlighet med bestämmelserna i EU:s gemensamma ståndpunkt underrättas övriga medlemsstater löpande om avslagen. I tabell 14 redovisas avslagsbesluten per land.

Tabell 14 Antal meddelade beslut om avslag per land 2024

Land
Antal avslag

Thailand
1

Turkiet
1

Totalt
2

I tabell 15 redovisas antalet avslagsbeslut per land uppdelat på femårsperioder sedan 2006.

Tabell 15 Antal meddelade avslag per land periodvist uppdelat sedan 2006

År 2006–
Antal
År 2011–
Antal
År 2016–
Antal
År 2021–
Antal

2010

2015

2020

2024

Argentina
2
Saudiarabien
8
Turkiet
23
Bahrain
2

Libyen
2
FAE
7
FAE
8
Qatar
2

Ryssland
2
Egypten
6
Saudiarabie
8
Saudiarabie
2

n

n

Algeriet
1
Colombia
4
Qatar
7
Taiwan
2

Azerbajdzj
1
Pakistan
4
Filippinerna
6
Vietnam
2

an

År 2006–
Antal
År 2011–
Antal
År 2016–
Antal
År 2021–
Antal

2010

2015

2020

2024

Banglades
1
Vietnam
4
Taiwan
5
Bangladesh
1

h

FAE
1
Bahrain
3
Bangladesh
4
Bosnien och
1

Hercegovina

Israel
1
Indien
3
Jordanien
4
Egypten
1

Jordanien
1
Israel
3
Thailand
4
Filippinerna
1

Makedonie
1
Tunisien
3
Egypten
3
Guinea
1

n

Bissau

Mauritius
1
Turkiet
3
Ukraina
3
Israel
1

Serbien
1
Indonesien
2
Indien
2
Kazakstan
1

Syrien
1
Kazakstan
2
Marocko
2
Pakistan
1

Ukraina
1
Kina
2
Pakistan
2
Sydafrika
1

Totalt
17
Libanon
2
Serbien
2
Thailand
1

Ryssland
2
Armenien
1
Tunisien
1

Serbien
2
Bahrain
1
Turkiet
1

Thailand
2
Bosnien och
1
Turkmenist
1

Hercegovina

an

Algeriet
1
Ecuador
1
Totalt
23

Armenien
1
Israel
1

Azerbajdzjan
1
Kina
1

Ekvatorialgui
1
Kuwait
1

nea

Elfenbenskus
1
Libanon
1

ten

Filippinerna
1
Oman
1

Gabon
1
Senegal
1

Iran
1
Sierra Leone
1

Kuwait
1
Tunisien
1

Makedonien
1
Uzbekistan
1

Myanmar
1
Totalt
96

Namibia
1

Nepal
1

Oman
1

Paraguay
1

Taiwan
1

Ukraina
1

Totalt
79

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

Faktisk export

Den faktiska export som redovisas i skrivelsen avser krigsmateriel och

tekniskt bistånd som både levererats och fakturerats under aktuellt år.

51

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

Uppgifterna baseras på de deklarationer som varje innehavare av tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd årligen är skyldig att redovisa till ISP. Den faktiska exporten är i regel den del av redovisningen som genererar det största intresset i riksdagen, hos allmänheten och i media. Skrivelsen innehåller därför ett antal tabeller med olika skärningspunkter rörande faktisk export.

I tabell 16 redovisas värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel 2024 per land. Tabellen är uppdelad på KS/ÖK och innehåller, på aggregerad nivå, information om vilka materielkategorier som exporten har avsett. Sammantaget exporterades krigsmateriel till 59 länder under 2024.

Tabell 16 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel 2024 per land (kr)

Land
Kategorier av
Värde KS
Värde ÖK
Totalt

krigsmateriel

EU

Belgien
1,2,3,6,8,10,14
47 092 364
23 946 640
71 039 004

,21,22

Bulgarien
1,3,4,5,8,13,21
120 846 175
133 043 573
253 889 748

,22

Danmark
1,2,3,5,6,7,8,1
12 939 336
201 882 342
214 821 678

0,11,13,14,17,

21,22

Estland
1,2,3,5,6,7,15,
102 549 883
402 458 729
505 008 612

17,22

Finland
1,2,3,4,5,6,8,1
288 818 872
232 482 338
521 301 210

0,11,13,14,17,

21,22

Frankrike
1,2,3,4,5,6,8,1
271 178 211
453 948 669
725 126 880

1,13,14,15,17,

21,22

Grekland
5,11,13,14
0
3 126 764
3 126 764

Irland
1,2,5,6,15,17,2
879 224
12 993 443
13 872 667

2

Italien
2,3,4,5,8,9,13,
57 317 223
59 551 753
116 868 976

17,21,22

Kroatien
2,3
9 158
2 625 277
2 634 435

Lettland
1,2,3,4,5,13,17
231 725 673
41 702 913
273 428 586

Litauen
2,3,4,5,13,14,1
408 558 128
37 319 272
445 877 400

5,17

Malta
3
0
34 886
34 886

Nederländerna
1,2,3,5,6,7,11,
612 403 751
343 575 825
955 979 576

13,14,15,17,22

52

Land
Kategorier av
Värde KS
Värde ÖK
Totalt

krigsmateriel

Polen
1,2,3,5,6,8,10,
160 997 744
960 245 704
1 121 243

11,13,14,17,21

448

,22

Portugal
1,3,5,11,22
3 031 395
1 695 552
4 726 947

Rumänien
3,11
0
1 805 728
1 805 728

Slovakien
1,3,5,8,13,17,2
50 458 700
18 022 410
68 481 110

2

Slovenien
1,3,13,17
0
1 357 961
1 357 961

Spanien
1,3,4,5,8,11,13
33 939 826
56 437 536
90 377 362

,21,22

Tjeckien
1,2,3,4,5,8,13,
3 438 664
785 390 212
788 828 876

14,17,22

Tyskland
1,2,3,4,5,6,8,9,
125 906 715
1 940 324 296
2 066 231

11,13,14,17,21

011

,22

Ungern
1,3,4,5,8,10,13
400 117 274
1 983 410 380
2 383 527

,17,22

654

Österrike
1,2,3,6,8,10,13
141 627 272
117 449 029
259 076 301

,14,17

Totalt

3 073 835 588
7 814 831 232
10 888 666

820

ÖVRIGA EUROPA

Andorra
3
0
627 422
627 422

Island
3,8,10,17
42 122
2 518 847
2 560 969

Montenegro
11
0
191 050
191 050

Norge
1,2,3,4,5,6,7,8,
356 612 239
295 144 220
651 756 459

10,11,13,14,15

,17,18,21,22

Schweiz
1,2,3,5,6,8,10,
22 899 968
428 735 769
451 635 737

13,15,17,22

Storbritannien
1,2,3,4,5,8,9,1
459 994 494
361 048 239
821 042 733

1,13,14,15,16,

17,18,21,22

Turkiet
10,11,13
0
31 686 318
31 686 318

Ukraina
2,3,4,5,6,9,13,
471 642 690
138 156 915
609 799 605

15,17,18,21,22

Totalt

1 311 191 513
1 258 108 780
2 569 300

293

NORDAMERIKA

Kanada
2,3,5,8,11,13,1
11 938 409
127 289 963
139 228 372

5,17,21,22

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

53

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

54

Land
Kategorier av
Värde KS
Värde ÖK
Totalt

krigsmateriel

USA
1,2,3,4,5,6,8,1
2 739 435 463
1 843 827 397
4 583 262

0,11,13,14,15,

860

17,18,21,22

Totalt

2 751 373 872
1 971 117 360
4 722 491

232

CENTRALAMERIKA

Mexiko
2,5,13
0
22 550 329
22 550 329

Totalt

0
22 550 329
22 550 329

SYDAMERIKA

Brasilien
2,3,4,5,10,11,1
1 098 476 113
1 470 926 721
2 569 402

3,14,15,17,18,

834

21,22

Chile
3
0
169 339
169 339

Peru
1,11
0
132 497
132 497

Totalt

1 098 476 113
1 471 228 557
2 569 704

670

NORDOSTASIEN

Japan
2,3,4,5,13,14,1
231 502 169
43 572 909
275 075 078

7,18,22

Sydkorea
4,5,8,13,14,18,
15 750 566
147 377 003
163 127 569

22

Totalt

247 252 735
190 949 912
438 202 647

SYDOSTASIEN

Brunei
22
0
82 610
82 610

Indonesien
11
0
402 171
402 171

Malaysia
2,6,11,21,22
46 420 000
42 258 678
88 678 678

Singapore
4,5,8,9,13,14,2
12 663 676
77 661 221
90 324 897

1,22

Thailand
5,6,14,21,22
20 000 000
333 059 919
353 059 919

Totalt

79 083 676
453 464 599
532 548 275

SYDASIEN

Indien
2,3,4,5,13,14,1
628 739 646
288 576 259
917 315 905

8,22

Pakistan
4,5,10,11,22
0
60 790 921
60 790 921

Totalt

628 739 646
349 367 180
978 106 826

MELLANÖSTERN

Land
Kategorier av
Värde KS
Värde ÖK
Totalt

krigsmateriel

Förenade
1,5,10,17,22
0
6 152 764 719
6 152 764

Arabemiraten

719

Israel 3
5
0
21 379 526
21 379 526

Qatar
17
0
89 508
89 508

Saudiarabien
2,4,22
46 595 612
24 659 510
71 255 122

Totalt

46 595 612
6 198 893 263
6 245 488

875

ÖVRIGA AFRIKA

Botswana
3
0
1 141 188
1 141 188

Namibia
3
0
826 918
826 918

Sydafrika
1,3,4,8,10,13,2
16 775 510
168 197 245
184 972 755

1,22

Tanzania
3
0
332 208
332 208

Zambia
3
0
740 503
740 503

Totalt

16 775 510
171 238 062
188 013 572

OCEANIEN

Australien
2,3,5,8,10,11,1
85 186 112
172 786 523
257 972 635

3,17,21,22

Nya Zeeland
2,3,5,17
12 760 497
7 580 044
20 340 541

Totalt

97 946 609
180 366 567
278 313 176

INTERNATIONELLA

ORGANISATIONER

FN m.fl.
17
0
1 837 891
1 837 891

internationella

organisationer

Totalt

0
1 837 891
1 837 891

TOTALT

9 351 270 874
20 083 953
29 435 224

732
606

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

3 Exporten avser följdleveranser till privat företag av komponenter som vid den ursprungliga utförseln ej utgjorde krigsmateriel. Leveranserna under 2024 har skett med stöd av utförseltillstånd som utfärdats tidigare år. Inget utförseltillstånd för

försäljning har utfärdats sedan oktober 2023.
55

Skr. 2024/25:114
Figur 1
Faktisk export av krigsmateriel fördelad på länder uppdelade

Bilaga 1

enligt Index för mänsklig utveckling* (mnkr)

30 000

25 000
24 811

17 796

20 000

15 000

1 935

Krigsmateriel för strid

10 000
7 015

Övrig krigsmateriel

3 642

5 000

290

Totalt
61

1 708
629

919
0

61

0

Mycket hög
Hög mänsklig
Medel

Låg mänsklig

mänsklig
utveckling
mänsklig

utveckling

utveckling

utveckling

*Human Development Index är ett index genom vilket den mänskliga utvecklingen och levnadsstandarden i ett land mäts och jämförs. HDI-värdet för ett land framtas genom en sammanvägning av förväntad medellivslängd, utbildningsnivå samt inkomstnivå (mätt i BNP per capita).

I tabell 17 redovisas exporten 2024 per region. Regionuppdelningen följer den uppdelning som görs i EU:s årliga statistikrapport till vilken ISP bidrar med statistiskt underlag.

Tabell 17
Andel av den faktiska exporten av krigsmateriel 2024 per

region

Region

Andel i procent

EU

37,0

Mellanöstern

21,2

Nordamerika

16,0

Sydamerika

8,7

Övriga Europa

8,7

Sydasien

3,3

Sydostasien

1,8

Nordostasien

1,5

Oceanien

0,9

Övriga Afrika

0,6

Centralamerika och Karibien
0,1

I tabell 18 redovisas den faktiska exporten 2024 per ML-kategori uppdelat på KS/ÖK. Det bör noteras att ML11, ML13–18 och ML20–22 endast innefattar ÖK, varför dessa kategorier markeras med ett streck (-) i KS- kolumnen.

56

Tabell 18
Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel 2024 per
Skr. 2024/25:114

materielkategori (kr)

Bilaga 1

Materielkategori
Värde KS
Värde ÖK

ML1

870 045
41 501 629

ML2

1 180 828 004
350 834 886

ML3

3 781 090 191
1 174 233 045

ML4

1 113 123 952
378 612 173

ML5

932 642 360
2 335 402 717

ML6

579 930 000
1 300 931 345

ML7

0
9 255 729

ML8

770 290 267
5 814 917

ML9

89 447 000
4 945 859

ML10

902 604 848
6 850 573 766

ML11

-
355 198 224

ML12

0
0

ML13

-
402 138 683

ML14

-
411 195 730

ML15

-
140 349 416

ML16

-
573 323

ML17

-
307 399 246

ML18

-
65 112 945

ML19

0
0

ML20

-
0

ML21

-
365 193 051

ML22

-
5 585 641 630

I tabell 19 redovisas faktisk export av små och lätta vapen samt bärbara luftförsvarssystem (eng. Man-Portable Air Defence Systems, MANPADS ). Uppgifterna ingår i den redovisning som Sverige årligen lämnar till FN.

Tabell 19 Faktisk export 2024 av små och lätta vapen samt

MANPADS enligt definitionen i FN:s vapenregister

Små vapen

1.
Revolvrar och automatpistoler
Ingen export

2.
Gevär och karbiner
Ingen export

3.
Kulsprutepistoler
Ingen export

4.
Automatkarbiner
Ingen export

5.
Lätta kulsprutor
Ingen export

57

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

58

6. Övrigt
Finkalibrig ammunition för militärt bruk

eller komponenter till sådan ammunition

har exporterats till Danmark, Estland,

Finland, Indien, Italien, Kanada,

Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen,

Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland,

Ukraina, Ungern, USA och Österrike.

Lätta vapen

1. Tunga kulsprutor (12,7 mm)
Ingen export

2. Granattillsats för montering på vapen
Ingen export

3. Bärbara pansarvärnspjäser
Ingen export

4. Rekylfria vapen
Granatgevär har exporterats till Australien,

(granatgevärssystem)
Finland, Frankrike, Indien, Japan, Malaysia,

Polen och USA.

Reservdelar, övningsmateriel, komponenter

och ammunition till granatgevär har

därutöver exporterats till Australien,

Brasilien, Danmark, Estland, Finland,

Indien, Irland, Japan, Kanada, Lettland,

Litauen, Norge, Nya Zeeland, Polen,

Slovakien, Slovenien, Sydafrika, Tjeckien,

Ungern, USA och Österrike.

5. Bärbara pansarvapen
Pansarvärnsvapen har exporterats till

Frankrike, Indien, Lettland, Sydafrika och

USA.

Reservdelar, övningsvapen och komponenter

till pansarvärnsvapen har därutöver

exporterats till Australien, Danmark,

Frankrike, Indien, Irland, Lettland, Litauen,

Norge, Tjeckien och USA.

6. Granatkastare med kaliber mindre än
Ingen export

75 mm

7. Övrigt
Ingen export

MANPADS (Man-Portable Air Defence

Systems)

MANPADS har levererats till Lettland.

Reservdelar, övningsmateriel och

komponenter till MANPADS har därutöver

exporterats till Brasilien, Finland, Pakistan,

Singapore och Tjeckien.

Faktisk export över tid

Enstaka försäljningar och leveranser av större krigsmaterielsystem kan orsaka kraftiga svängningar i statistiken. För att på ett bättre sätt kunna identifiera trender och tendenser inom krigsmaterielområdet bör exportstatistiken visas över tid.

I tabell 20 redovisas värdet och procentuell förändring från föregående
Skr. 2024/25:114

år avseende den faktiska exporten under de senaste fem åren uppdelat på
Bilaga 1

KS/ÖK.

Tabell 20
Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel i löpande

priser samt årlig procentuell förändring 2020–2024 (mnkr)

Materielkategori
2020
2021
2022
2023
2024

Krigsmateriel för strid
3 459
3 821
6 533
6 968
9 351

(+16)
(+10)
(+71)
(+7)
(+34)

Övrig krigsmateriel
12 870 (-
16 267
8 722 (-
11 049
20 084

3)
(+26)
46)
(+27)
(+82)

Totalt

16 328
20 089
15 254 (-
18 016
29 435

(0,3)
(+23)
24)
(+18)
(+63)

I tabell 21 redovisas krigsmaterielexportens andel av Sveriges totala varuexport under de senaste fem åren. Vid sidan av denna skrivelse redovisas svensk krigsmaterielexport även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken vilken grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB använder sig av andra produktkategorier än ISP i sin redovisning och siffrorna är således inte direkt jämförbara med ISP:s statistik.

Tabell 21 Krigsmaterielexportens andel av Sveriges totala varuexport i löpande priser 2020–2024 (mnkr)

Typ av export
2020
2021
2022
2023
2024

Krigsmaterielexport
16 328
20 089
15 254
18 016
29 435

Total varuexport
1 427 100
1 626 500
1 999 300
2 100 100
2 068 800

Andel
1,14 %
1,23 %
0,76 %
0,86 %
1,42 %

I figur 2 redovisas värdeutvecklingen över längre tid. Notera att definitionen för vad som utgör krigsmateriel utökades 1993 och 2012.

59

Skr. 2024/25:114
Figur 2
Värdeutveckling avseende den faktiska exporten av

Bilaga 1

krigsmateriel i löpande priser 1973–2024 (mnkr)

30000

25000

20000

15000

10000

5000

0

1973
1976
1979
1982
1985
1988
1991
1994
1997
2000
2003
2006
2009
2012
2015
2018
2021
2024

I tabell 22 redovisas värdet av exporten per land under de senaste tre åren.

Tabell 22
Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel per land

2022–2024 (mnkr)

Land
2022
2023
2024

EU

Belgien
30
35
71

Bulgarien
2,2
145
254

Danmark
133
209
215

Estland
222
104
505

Finland
146
303
521

Frankrike
292
532
725

Grekland
0,7
4,2
3,1

Irland
117
28
14

Italien
96
137
117

Kroatien
1,3
1,8
2,6

Lettland
188
129
273

Litauen
63
173
446

Luxemburg
0,1
0,2
-

Malta
0,02
-
0,03

Nederländerna
363
329
956

Polen
34
142
1 121

Portugal
4,5
2,1
4,7

Rumänien
10
5,3
1,8

Slovakien
9,1
25
68

Slovenien
2,8
9,4
1,4

60

Land
2022
2023
2024

Spanien
64
62
90

Tjeckien
720
488
789

Tyskland
1 322
951
2 066

Ungern
880
946
2 384

Österrike
16
17
259

Totalt
4 718
4 778
10 889

ÖVRIGA EUROPA

Albanien
0,1
-
-

Andorra
0,2
1,1
0,6

Island
1,0
2,0
2,6

Montenegro
-
-
0,2

Norge
668
634
652

Schweiz
340
326
452

Storbritannien
423
1 507
821

Turkiet
-
4,3
32

Ukraina
4,3
300,1
610

Totalt
1 436
2 776
2 569

NORDAMERIKA

Kanada
101
261
139

USA
2 554
3 467
4 583

Totalt
2 655
3 728
4 722

CENTRALAMERIKA

Mexiko
1,8
8,0
23

Totalt
1,8
8,0
23

SYDAMERIKA

Argentina
18
28
-

Brasilien
3 033
2 798
2 569

Chile
-
0,6
0,2

Ecuador
0,03
-
-

Peru
7,0
0,02
0,1

Uruguay
0,2
0,1
-

Totalt
3 059
2 827
2 570

NORDOSTASIEN

Japan
165
27
275

Sydkorea
80
224
163

Totalt
245
251
438

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

61

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

62

Land
2022
2023
2024

SYDOSTASIEN

Brunei
0,8
7,1
0,08

Filippinerna
0,6
-
-

Indonesien
259
1,1
0,4

Malaysia
9,9
2,3
89

Singapore
48
198
90

Thailand
430
312
353

Totalt
748
520
533

SYDASIEN

Indien
1 251
704
917

Pakistan
38
1 573
61

Totalt
1 289
2 277
978

MELLANÖSTERN

FAE
712
219
6 153

Israel 4
4,7
18
21

Jordanien
0,3
-
-

Kuwait
28
0,2
-

Oman
-
0,3
-

Qatar
5,2
2,2
0,09

Saudiarabien
13
95
71

Totalt
763
334
6 245

ÖVRIGA AFRIKA

Botswana
0,1
0,8
1,1

Namibia
0,5
1,1
0,8

Nigeria
-
0,6
-

Sydafrika
50
163
185

Tanzania
-
0,2
0,3

Zambia
0,5
0,6
0,7

Totalt
51
166
188

OCEANIEN

Australien
276
337
258

Nya Zeeland
8,4
14
20

4 Exporten avser följdleveranser till privat företag av komponenter som vid den ursprungliga utförseln ej utgjorde krigsmateriel. Leveranserna under 2024 har skett med stöd av utförseltillstånd som utfärdats tidigare år. Inget utförseltillstånd för försäljning har utfärdats sedan oktober 2023.

Land
2022
2023
2024

Totalt
285
351
278

INTERNATIONELLA

ORGANISATIONER

EU
4,2
-
-

FN m.fl.
-
-
1,8

internationella

organisationer

Totalt
-
-
1,8

TOTALT
15 254
18 016
29 435

I tabell 23 redovisas värdet av exporten till de 30 största mottagarländerna av svensk krigsmateriel sedan den nuvarande lagen om krigsmateriel trädde i kraft 1993.

Tabell 23 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel till de 30 största mottagarländerna i löpande priser 1993–2024 (mnkr)

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

Plats
Land
Totalsumma

1.
USA
34 719

2.
Brasilien
26 620

3.
FAE
21 929

4.
Norge
19 654

5.
Tyskland
16 761

6.
Indien
15 390

7.
Nederländerna
15 186

8.
Ungern*
13 522

9.
Sydafrika
13 352

10.
Storbritannien
13 089

11.
Pakistan
12 810

12.
Tjeckien*
12 640

13.
Thailand
12 006

14.
Frankrike
11 106

15.
Finland
10 789

16.
Singapore
9 253

17.
Schweiz
8 426

18.
Danmark
7 932

19.
Australien
6 924

20.
Saudiarabien
5 684

21.
Kanada
5 489

63

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

64

Plats
Land
Totalsumma

22.
Sydkorea
3 774

23.
Österrike
3 413

24.
Italien
2 918

25.
Grekland
2 735

26.
Japan
2 443

27.
Estland
2 200

28.
Polen
2 082

29.
Mexiko
1 618

30.
Lettland
1 488

* Innefattar leasingbetalningar

I tabell 24 redovisas de 30 största mottagarländerna av svensk krigsmateriel uppdelat på femårsperioder sedan år 2005.

Tabell 24 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel till de 30 största mottagarländerna periodvist uppdelat sedan 2005 (mnkr)

2005–

2010–

2015–

2020–

Plats
2009
Värde
2014
Värde
2019
Värde
2024
Värde

1.
Sydafrika
8 051
Thailand
7 967
Brasilien
12 30
FAE
17

8

802

2.
Nederländ
7 037
Saudiarabi
5 125
Norge
6 431
USA
15

erna

en

966

3.
Pakistan
4 161
USA
4 881
USA
4 469
Brasilien
12

518

4.
USA
4 016
Indien
4 361
Indien
3 774
Tyskland
6 143

5.
Tjeckien*
3 443
Storbritan
3 741
Ungern*
2 896
Ungern*
6 023

nien

6.
Danmark
3 283
Nederländ
3 195
Pakistan
2 722
Indien
3 444

erna

7.
Finland
3 183
Norge
3 022
Tjeckien*
2 688
Storbritan
3 400

nien

8.
Tyskland
2 854
Tjeckien*
2 915
Tyskland
2 529
Tjeckien*
3 335

9.
Frankrike
2 749
Pakistan
2 832
Nederländ
1 913
Norge
2 966

erna

10.
Ungern*
2 431
Frankrike
2 481
FAE
1 771
Nederländ
2 741

erna

11.
Singapore
2 342
Sydafrika
2 318
Storbritan
1 629
Pakistan
2 618

nien

12.
Indien
2 296
Kanada
2 050
Finland
1 589
Frankrike
2 220

13.
Grekland
2 259
Tyskland
2 016
Frankrike
1 526
Thailand
1 934

14.
Storbritan
2 127
Ungern*
2 001
Sydkorea
1 476
Schweiz
1 644

nien

15.
Schweiz
1 584
FAE
1 943
Thailand
1 198
Australien
1 600

2005–

2010–

2015–

2020–

Skr. 2024/25:114

Plats
2009
Värde
2014
Värde
2019
Värde
2024
Värde Bilaga 1

16.
Norge
1 389
Finland
1 846
Kanada
1 171
Finland
1 556

17.
Australien
1 363
Australien
1 639
Sydafrika
1 008
Polen
1 364

18.
Italien
1 009
Singapore
1 555
Singapore
933
Estland
1 192

19.
Kanada
709
Danmark
1 256
Danmark
874
Lettland
948

20.
Sydkorea
610
Sydkorea
761
Österrike
760
Ukraina
914

21.
Spanien
407
Algeriet
738
Australien
696
Danmark
900

22.
Japan
290
Italien
614
Estland
646
Sydkorea
891

23.
Malaysia
195
Japan
271
Schweiz
576
Litauen
816

24.
FAE
182
Estland
266
Italien
536
Japan
754

25.
Thailand
140
Brasilien
253
Turkiet
535
Kanada
720

26.
Österrike
128
Schweiz
239
Japan
488
Singapore
644

27.
Polen
112
Brunei
221
Polen
422
Sydafrika
507

28.
Irland
100
Österrike
166
Mexiko
321
Italien
493

29.
Mexiko
91
Polen
141
Saudiarabi
236
Österrike
463

en

30.
Saudiarabi
89
Spanien
130
Lettland
219
Bulgarien
406

en

* Innefattar leasingbetalningar

Annan utlandsverksamhet

Vid sidan av exporten finns vissa krav på tillstånd och redovisning för ytterligare utlandsverksamhet.

Avtal om tillverkningsrätt och samarbete

Att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet kräver tillstånd enligt lagen om krigsmateriel. Enligt samma lag krävs tillstånd att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för dennes räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller gemensamt tillverka krigsmateriel.

Under 2024 beviljade ISP 20 stycken tillstånd för svenska företag att ingå avtal som innebar upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet och 58 stycken tillstånd för svenska företag och myndigheter att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet. I tabell 25 redovisas per land antal beviljade tillstånd att ingå licensavtal respektive samarbetsavtal. Notera att vissa avtal avser både tillverkningsrätt och samarbete samt att ett och samma avtal kan avse flera länder. Notera även att avtal inom ramen för de europeiska försvarsfonderna, EDF/EDIDP, samt övriga EU- samarbeten särredovisas då dessa ofta innefattar flera deltagande länder.

65

Skr. 2024/25:114
Tabell 25
Antal beviljade tillstånd att ingå avtal om licenstillverkning

Bilaga 1

respektive samarbete fördelat på land under 2024

Land

Licensavtal
Samarbetsavtal

Australien

-
3

Danmark

-
1

Estland

-
1

EU-samarbete: EDF/EDIDP
-
27

EU-samarbete: övrigt (EDA)
-
5

Finland

1
2

Frankrike

-
3

Förenade Arabemiraten
-
1

Grekland

-
1

Indien

1
-

Italien

-
1

Kanada

1
1

Nederländerna

3
1

Norge

2
1

Singapore

1
-

Slovakien

5
1

Spanien

-
1

Storbritannien

1
3

Tjeckien

6
-

Tyskland

1
3

USA

-
5

Den som har fått tillstånd att ingå avtal har skyldighet att årligen lämna uppgifter till ISP om dessa avtals giltighet. Under 2024 redovisade 16 företag och en myndighet sammanlagt 113 avtal om licenstillverkning. Samtidigt redovisade 27 företag och 3 myndigheter sammanlagt 246 avtal om samarbete.

I tabell 26 redovisas samtliga giltiga licensavtal respektive samarbetsavtal fördelade på land. Notera att vissa avtal avser både tillverkningsrätt och samarbete samt att ett och samma avtal kan avse flera länder.

Tabell 26
Antal redovisade avtal om licenstillverkning respektive

samarbete fördelade på land under 2024

Land
Licensavtal
Samarbetsavtal

Australien
1
11

Brasilien
5
11

Bulgarien
1
-

66
Danmark
6
-

Land
Licensavtal
Samarbetsavtal

Estland
-
5

EU-samarbete: EDF/EDIDP
-
56

EU-samarbete: övrigt (EDA)
-
14

Finland
5
10

Frankrike
4
15

Förenade Arabemiraten
1
3

Grekland
1
2

Indien
5
1

Indonesien
-
1

Italien
-
7

Japan
6
2

Kanada
4
12

Lettland
1
-

Nederländerna
11
14

Norge
6
16

Nya Zeeland
-
1

Peru
2
1

Polen
1
3

Rumänien
1
-

Saudiarabien
-
2

Schweiz
6
6

Singapore
1
3

Slovakien
8
4

Spanien
-
7

Storbritannien
5
29

Sydafrika
1
2

Sydkorea
-
2

Tjeckien
21
4

Tyskland
2
21

USA
8
25

Österrike
-
2

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

Utländskt ägande

Den som har ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd avseende krigsmateriel har skyldighet att lämna uppgift till ISP om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel eller som tillhandahåller tekniskt bistånd.

Under 2024 redovisade 15 företag ägande i 86 utländska rättssubjekt i sammanlagt 33 länder. I tabell 27 redovisas antal utländska rättssubjekt

fördelade på länderna de verkar i.

67

Skr. 2024/25:114
Tabell 27
Antal redovisade utländska rättssubjekt fördelade på land

Bilaga 1

under 2024

Land

Antal svenskägda rättssubjekt

Australien

2

Belgien

1

Brasilien

2

Chile

1

Colombia

1

Danmark

3

Finland

3

Frankrike

4

Förenade Arabemiraten
2

Indien

6

Italien

2

Kanada

1

Kenya

1

Lettland

1

Malaysia

3

Mauritius

1

Nederländerna

5

Norge

5

Pakistan

1

Polen

1

Saudiarabien

1

Schweiz

3

Singapore

2

Spanien

1

Storbritannien

6

Sydafrika

2

Sydkorea

1

Thailand

2

Tjeckien

2

Tyskland

9

Ungern

1

USA

7

Österrike

3

Totalt

86

68

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som anordnas av statliga myndigheter eller utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits. Under 2024 beviljades inte några tillstånd för militärt inriktad utbildning.

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

Vidareöverlåtelse av krigsmateriel

Krigsmateriel som exporterats från Sverige är i regel förenad med slutanvändaråtaganden som köparen, genom att underteckna ett slutanvändarintyg, är förbunden vid. För det fall en tidigare köpare önskar vidareöverlåta sådan krigsmateriel, krävs medgivande från ISP som då kan frigöra köparen från dennes slutanvändaråtaganden. En förutsättning för att sådan vidareöverlåtelse ska godkännas är att ett slutanvändarintyg från den nya användaren kan uppvisas. I tabell 28 redovisas de tillstånd som utfärdades 2024 avseende vidareöverlåtelse av materiel som ursprungligen levererats från Sverige. Notera att även vidareöverlåtelse inom landet liksom vidareöverlåtelse tillbaka till Sverige kräver tillstånd.

Tabell 28 Godkänd vidareöverlåtelse av krigsmateriel under 2024 fördelat på land och materieltyp

Från
Till
Antal
Materielkategorier

Belgien
Belgien
2
ML8/KS

Finland
Schweiz
1
ML6/ÖK

Frankrike
Frankrike
1
ML8/KS

Frankrike
Schweiz
2
ML8/KS

Litauen
Litauen
1
ML1/KS

Norge
Polen
1
ML8/KS

Norge
Tyskland
2
ML3/KS

Nya Zeeland
Spanien
1
ML17/ÖK

Singapore
Singapore
1
ML5/ÖK

Storbritannien
Irland
4
ML1/ÖK, ML3/ÖK

Storbritannien
Norge
1
ML8/KS

Storbritannien
Storbritannien
7
ML8/KS

Storbritannien
Sverige
1
ML5/KS

Tyskland
Australien
1
ML21/ÖK

Tyskland
Schweiz
1
ML8/KS

USA
Moldavien
1
ML2/KS

69

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

Ukraina 5
19
ML1/KS, ML1/ÖK,

ML2/KS, ML2/ÖK,

ML3/KS, ML3/ÖK,

ML4/KS, ML4/ÖK,

ML5/KS, ML6/KS,

ML6/ÖK, ML11/ÖK,

ML14/ÖK, ML21/ÖK,

ML22/ÖK

USA
USA
1
ML17/ÖK

Totalt

49

5 Med hänsyn till utrikessekretess anges inte ursprungsländerna vad gäller vidareöverlåtelse av krigsmateriel till Ukraina.

Enskilt tillhandahållande

Svenska myndigheter, svenska företag och den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, som avser att tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet till någon annan i utlandet, måste i det enskilda fallet ha tillstånd från ISP, ett så kallat enskilt tillhandahållandetillstånd. Tillstånd krävs oavsett om krigsmaterielen tillhör sökanden eller någon annan. I tabell 29 redovisas de tillstånd som utfärdats 2024 avseende tillhandahållande av krigsmateriel mellan två parter i utlandet.

Tabell 29
Beviljade enskilda tillhandahållandetillstånd under 2024

fördelat på land och materielkategori

Från
Till
Antal
Materielkategorier

godkännanden

Belgien
Estland
1
ML6/ÖK, ML17/ÖK

Brasilien
Brasilien
1
ML10/ÖK

Danmark
Frankrike
1
ML4/ÖK

Danmark
Storbritannien
1
ML4/ÖK

Estland
Danmark
3
ML6/ÖK

Estland
Estland
1
ML6/ÖK

Estland
Frankrike
1
ML6/ÖK

Estland
Nederländerna
2
ML6/ÖK

Estland
Polen
2
ML6/ÖK

Estland
Tyskland
1
ML6/ÖK

Frankrike
Danmark
3
ML6/ÖK

Finland
Finland
2
ML2/ÖK, ML9/ÖK

Frankrike
Frankrike
3
ML6/ÖK

Frankrike
Lettland
1
ML5/ÖK

Frankrike
Nederländerna
3
ML6/ÖK

Frankrike
Norge
2
ML4/ÖK, ML11/ÖK

70

Från
Till
Antal
Materielkategorier

godkännanden

Frankrike
Polen
1
ML4/ÖK

Frankrike
Tyskland
2
ML4/KS, ML4/ÖK

Frankrike
USA
1
ML4/KS

FAE
FAE
1
ML15/ÖK

Israel
Brasilien
1
ML5/KS, ML5/ÖK,

ML11/ÖK, ML15/ÖK,

ML18/ÖK

Israel
Finland
1
ML5/ÖK, ML21/ÖK

Italien
Estland
1
ML6/ÖK

Lettland
Indien
2
ML17/ÖK

Lettland
Irland
1
ML17/ÖK

Lettland
Kroatien
1
ML17/ÖK

Lettland
Lettland
1
ML17/ÖK

Lettland
USA
2
ML17/ÖK

Nederländerna
Danmark
5
ML6/ÖK

Nederländerna
Nederländerna
6
ML1/ÖK, ML2/KS,

ML2/ÖK, ML6/ÖK,

ML13/ÖK

Nederländerna
Polen
2
ML6/ÖK

Nederländerna
Tyskland
2
ML4/KS, ML6/ÖK

Norge
Estland
1
ML1/ÖK

Norge
USA
1
ML1/KS, ML1/ÖK

Polen
Polen
1
ML11/ÖK

Schweiz
Schweiz
1
ML6/KS

Spanien
Estland
1
ML6/ÖK

Storbritannien
Finland
4
ML4/KS, ML4/ÖK,

ML5/KS, ML9/KS

Storbritannien
Storbritannien
4
ML4/KS, ML4/ÖK,

ML5/ÖK

Sydafrika
Polen
1
ML11/ÖK

Tjeckien
Moldavien
1
ML3/KS

Tjeckien
Polen
1
ML14/ÖK

Tyskland
Bulgarien
1
ML4/ÖK

Tyskland
Danmark
2
ML6/ÖK

Tyskland
Finland
1
ML4/ÖK

Tyskland
Norge
1
ML4/ÖK

Tyskland
Polen
1
ML4/KS

Tyskland
Schweiz
1
ML4/ÖK

Tyskland
Tyskland
1
ML6/ÖK

Tyskland
USA
1
ML4/KS

USA
Brasilien
1
ML18/ÖK, ML21/ÖK

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

71

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

Från
Till
Antal
Materielkategorier

godkännanden

USA
USA
2
ML10/ÖK, ML18/ÖK

Österrike
Luxemburg
1
ML6/ÖK

Totalt

87

I tabell 30 redovisas värdet av krigsmateriel som svenska myndigheter, svenska företag och den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige tillhandahållit mellan två parter i utlandet. Tillsammans med den faktiska exporten från Sverige ges en helhetsbild över den svenska krigsmaterielförsäljningen.

Tabell 30 Värdet av faktiska leveranser av krigsmateriel med stöd av enskilda tillhandahållandetillstånd under 2024 fördelat på land och materielkategori (kr)

Från
Till
Materielkategorier
Värde

Estland
Danmark
ML6/ÖK
196 758

Estland
Estland
ML6/ÖK
62 024 352

Estland
Frankrike
ML6/ÖK
43 724

Estland
Nederländerna
ML6/ÖK
3 238 794

Estland
Polen
ML6/ÖK
852 618

Estland
Tyskland
ML6/ÖK
2 459 475

Frankrike
Frankrike
ML6/ÖK
11 000 000

Frankrike
Japan
ML2/ÖK
864 000

Frankrike
Nederländerna
ML6/ÖK
253 004 022

Frankrike
Norge
ML4/ÖK
8 236 125

Frankrike
Norge
ML11/ÖK
532 200

Lettland
Danmark
ML17/ÖK
153 625

Lettland
Indien
ML17/ÖK
5 952 343

Lettland
Irland
ML17/ÖK
45 080

Lettland
Nederländerna
ML17/ÖK
3 914 416

Lettland
USA
ML17/ÖK
222 900

Nederländerna
Danmark
ML6/ÖK
27 015 000

Nederländerna
Nederländerna
ML6/ÖK
602 703 339

Nederländerna
Polen
ML6/ÖK
114 639 825

Nederländerna
Tyskland
ML6/ÖK
300 000 000

Norge
Estland
ML1/ÖK
3 866 400

Schweiz
Schweiz
ML6/KS
959 659 800

Storbritannien
Finland
ML9/ÖK
44 885

Storbritannien
Nederländerna
ML6/ÖK
1 904 000

Storbritannien
Storbritannien
ML4/ÖK
7 973 921

Storbritannien
Storbritannien
ML17/ÖK
107 531

72

Från
Till
Materielkategorier
Värde
Skr. 2024/25:114

Bilaga 1

Tjeckien
Polen
ML14/ÖK
12 565 133

Tyskland
Danmark
ML6/ÖK
24 000 000

Tyskland
Nederländerna
ML6/ÖK
5 633 209

Tyskland
Tyskland
ML6/ÖK
282 987 330

USA
Norge
ML1/KS
410 601

USA
Norge
ML1/ÖK
305 541

Österrike
Irland
ML6/ÖK
8 100 000

Österrike
Luxemburg
ML6/ÖK
8 880 000

Totalt

2 445 867 385

Civila skjutvapen

För utförsel av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen), delar till skjutvapen och ammunition till dessa vapen utanför EU krävs tillstånd från ISP. Prövningen av export av civila skjutvapen till länder utanför EU sker både enligt rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition och enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen utgör inte krigsmateriel varför en prövning endast sker enligt den nämnda EU-förordningen. I tabell 31 redovisas antalet ansökningar enligt rådets förordning (EU) nr 258/2012 som inkommit till ISP per år de senaste fem åren.

Tabell 31 Antal ansökningar rörande export av civila skjutvapen 2020– 2024

2020
2021
2022
2023
2024

Exportansökningar
213
236
211
245
234

I tabell 32 redovisas antalet beviljade tillstånd per land enligt samma förordning. Då en stor del av de tillstånd som utfärdas enligt förordningen avser eget bruk, gåvor och lån, redovisas inget värde i denna tabell.

Tabell 32 Antal beviljade tillstånd rörande export av civila skjutvapen 2022–2024 per land

Destination
2022
2023
2024

EUROPA

Andorra
3
2
1

Färöarna
2
-
-

Island
3
3
4

Nordmakedonien
-
-
1

Norge
110
130
107
73

Skr. 2024/25:114 Bilaga 1

74

Destination
2022
2023
2024

Schweiz
18
15
20

Serbien
-
-
1

Storbritannien
10
11
21

Ukraina
1
-
-

Totalt
147
161
155

NORDAMERIKA

Kanada
2
10
7

USA
18
25
28

Total
20
35
35

SYDAMERIKA

Chile
1
1
2

Peru
2
-
1

Uruguay
2
-
-

Total
5
1
3

NORDOSTASIEN

Japan
4
4
1

Total
4
4
1

MELLANÖSTERN

FAE
-
-
1

Libanon
-
1
-

Total
-
1
1

ÖVRIGA AFRIKA

Botswana
-
2
3

Namibia
1
3
1

Sydafrika
7
11
15

Tanzania
-
1
2

Zambia
3
1
2

Total
11
18
23

OCEANIEN

Australien
3
7
7

Nya Zeeland
4
5
3

Totalt
7
12
10

TOTALT
194
232
228

Redovisning av statistik rörande produkter med dubbla användningsområden 2024

Överföringar inom EU

I regel råder fri rörlighet för överföring av produkter med dubbla användningsområden inom EU. Tillstånd för överföring av produkter med dubbla användningsområden till ett annat EU-land krävs endast i mycket begränsad utsträckning enligt vad som följer av bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA-förordningen). Förutsatt att utförseln av produkter med dubbla användningsområden följer den totala varuexportens geografiska fördelning innebär det att mer än hälften av utförseln från Sverige av produkter med dubbla användningsområden kan ske utan tillstånd, då detta bör avse andra länder inom EU.

I tabell 33 redovisas antalet ansökningar om överföringstillstånd till andra EU-länder under 2024 uppdelat på beviljade och avslagna ansökningar om tillstånd.

Tabell 33 Antal behandlade ansökningar om överföringstillstånd till annat EU-land 2024

Beviljade
Avslag
Totalt

43*
0
43

*Samtliga beviljade ansökningar avser SSM.

Skr. 2024/25:114 Bilaga 2

Export med stöd av generellt tillstånd till Australien,

Japan, Kanada, Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland,

Storbritannien, Schweiz och USA

Drygt en fjärdedel av Sveriges totala varuexport 2024 gick till Australien, Japan, Kanada, Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien och USA. För export av produkter med dubbla användningsområden till dessa länder finns ett, när det gäller antalet produkter mycket omfattande, generellt tillstånd (EU001). För en exportör i Sverige som vill exportera produkter med dubbla användningsområden med stöd av det generella tillståndet krävs endast att en engångsanmälan görs i samband med den första användningen av tillståndet. Endast i ett fåtal fall krävs ett individuellt eller ett globalt tillstånd för export till något av de nämnda länderna.

I tabell 34 redovisas antalet exportörer som anmält användning av det generella tillståndet EU001 under 2024 samt det totala antalet anmälningar

som gjorts sedan införandet 2009.

75

Skr. 2024/25:114
Tabell 34
Antal anmälningar om användning av det generella

Bilaga 2

tillståndet EU001

Tillstånd
Anmälningar 2024
Anmälningar sedan införandet 2009

EU001
35
348

Export med stöd av övriga generella tillstånd

För export av produkter med dubbla användningsområden till vissa andra länder i världen finns sju, när det gäller antalet produkter inte särskilt omfattande, generella tillstånd kallade EU002–EU008. För en exportör i Sverige som vill exportera produkter med dubbla användningsområden med stöd av något av de fem generella tillstånden EU002–EU006 krävs endast att en engångsanmälan görs i samband med den första användningen av tillståndet.

I tabell 35 redovisas antalet exportörer som anmält användning av de generella tillstånden EU002–EU006 under 2024 samt det totala antalet anmälningar som gjorts sedan införandet av tillstånden. Tillstånden infördes i november 2011 varför det totala antalet utgår från 2012.

Tabell 3265 Antal anmälningar om användning av de generella tillstånden EU002–EU006

Tillstånd
Anmälningar 2024
Anmälningar sedan införandet 2012

EU002
1
10

EU003
1
15

EU004
0
9

EU005
3
5

EU006
0
1

Genom PDA-förordningen har det tillkommit två generella tillstånd i form av EU007 och EU008. Export med stöd av dessa två generella tillstånd förutsätter att exportören innan den första exporten sker har registrerat sig hos och anmält att den avser att använda sig av tillståndet till ISP.

I tabell 36 redovisas antalet exportörer som registrerat sig hos och anmält användning till myndigheten av de generella tillstånden EU007 och EU008 under 2024 samt det totala antalet anmälningar som gjorts sedan införandet.

Tabell 36 Antal registreringar och anmälningar om användning av de generella tillstånden EU007 och EU008

Registreringar och anmälningar
Registreringar och anmälningar

Tillstånd
2024
sedan införandet 2021

EU007
0
5

76
EU008
1
6

Export med stöd av individuella och globala exporttillstånd

För det fall något av de generella tillstånden inte är tillämpligt krävs för export av produkter med dubbla användningsområden utanför EU antingen ett individuellt eller ett globalt exporttillstånd.

I tabell 37 och 38 redovisas antalet avgjorda ansökningar om exporttillstånd avseende produkter med dubbla användningsområden uppdelade på beviljade och avslagna ansökningar om tillstånd. Tabellerna omfattar ansökningar om såväl globala som individuella exporttillstånd.

I tabell 37 redovisas antalet avgjorda ansökningar om exporttillstånd som rör produkter med dubbla användningsområden förtecknade i bilaga

I till PDA-förordningen. I tabellen redovisas tillstånden uppdelade på den kontrollregim enligt vilken produkten i fråga är kontrollerad. Kontrollregimerna är Australiengruppen (AG), Missilteknologiregimen (MTCR), Nuclear Suppliers Group (NSG) och Wassenaar-arrangemanget (WA).

Tabell 37 Antal beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd 2024 rörande produkter med dubbla användningsområden fördelat på kontrollregimer

Skr. 2024/25:114 Bilaga 2

Kontrollregim
Beviljade
Avslag

Australiengruppen (AG)
235
4

Missilteknologiregimen (MTCR)
12
0

Nuclear Suppliers Group (NSG)
215*
3

Wassenaar-arrangemanget (WA)
387
26

Totalt
849
33

*94 ansökningar beviljades av ISP och 121 av SSM.

I tabell 38 redovisas ansökningar om exporttillstånd som rör produkter som omfattas av kontroll genom tillämpning av artikel 4 i PDA- förordningen, den s.k. generalklausulen, men mer känd under sin engelska benämning ”catch-all”. Tillämpning av catch-all innebär att produkter som inte förtecknas i bilaga I till PDA-förordningen ska omfattas av tillståndskrav efter beslut av ISP i det enskilda fallet. Beslut om tillståndskrav, catch-all, kan omfatta produkter som helt eller delvis är eller kan vara avsedda för biologiska och kemiska vapen samt för kärnvapen eller missiler som är i stånd att bära sådana vapen.

Tillståndskravet kan också omfatta produkter som är avsedda för militär slutanvändning i länder som omfattas av ett vapenembargo eller produkter som är eller kan vara avsedda att användas som komponenter till krigsmateriel som har exporterats ut ur EU utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd.

77

Skr. 2024/25:114
Tabell 38
Antal beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd

Bilaga 2

2024 rörande produkter med dubbla användningsområden

som omfattas av tillståndskrav enligt artikel 4 (catch-all) i

PDA-förordningen

Beviljade
Avslag
Totalt

9

1
10

I tabell 39 redovisas antalet beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd enligt rådets förordning nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran. Enligt förordningen omfattas fler produkter av tillståndskrav än vid export till andra länder. Av detta skäl redovisas ansökningarna separat i denna tabell och de ingår således inte i underlaget för övriga tabeller.

Tabell 39 Antal beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd 2024 enligt rådets förordning nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran

Beviljade
Avslag
Totalt

144
0
144

I tabell 40 redovisas antalet beviljade och avslagna ansökningar enligt rådets förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. Tabellen omfattar produkter med dubbla användningsområden och/eller produkter förtecknade i bilaga VII till förordning nr 833/2014, samt tillhandahållande av tekniskt bistånd eller andra tjänster till dessa. De restriktiva åtgärderna omfattar bl.a. sådana produkter med dubbla användningsområden som även omfattas av tillståndskrav enligt PDA- förordningen. I de fall tillstånd även krävs enligt PDA-förordningen redovisas ISP:s beslut om beviljade och avslagna ansökningar endast i denna tabell.

Tabell 40 Antal beviljade och avslagna ansökningar 2024 enligt förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina

Beviljade
Avslag
Totalt

4
4
8

I tabell 41 redovisas antalet mottagna anmälningar om utnyttjande av den möjlighet till undantag från exportförbud eller förbud mot att tillhandahålla tekniskt bistånd som ges av artikel 2.3 och artikel 2a.3 i rådets förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. Anmälningarna omfattar undantag från förbud mot export av, eller

78

tillhandahållande av tekniskt bistånd till, produkter med dubbla Skr. 2024/25:114 användningsområden och/eller produkter förtecknade i bilaga VII till Bilaga 2 förordning nr 833/2014.

Tabell 41 Antal mottagna anmälningar om undantag från exportförbud eller förbud mot att tillhandahålla tekniskt bistånd 2024 enligt rådets förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina

Anmälningar 2024

3

I tabell 42 redovisas antalet beviljade ansökningar om exporttillstånd fördelat på nio produktkategorier i bilaga I till PDA-förordningen. Bilaga I omfattar även kategori 0 vilken rör kärnmaterial, anläggningar och utrustning. Ansökningar om exporttillstånd rörande kategori 0 redovisas av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

Tabell 42 Antal beviljade exporttillstånd 2024 rörande produkter med dubbla användningsområden fördelat på produktkategori samt fördelat på individuella och globala exporttillstånd

Individuella
Globala

Kategorier 1–9 i bilaga I
exporttillstånd
exporttillstånd
Totalt

Kategori 1
77
2
79

Särskilda material och

därtill hörande utrustning

Kategori 2
241
6
247

Materialbearbetning

Kategori 3
104
6
110

Elektronik

Kategori 4
1
3
4

Datorer

Kategori 5
180
47
227

Telekommunikation och

informationssäkerhet

Kategori 6
46
5
51

Sensorer och lasrar

Kategori 7
2
7
9

Navigation och avionik

Kategori 8
2
0
2

Marint

Kategori 9
5
3
8

Rymd och framdrivning

79

Skr. 2024/25:114 Bilaga 2

I tabell 43 redovisas antalet beviljade tillstånd under 2024 per land. Tabellen omfattar endast individuella och globala tillstånd. Sådana tillstånd krävs i regel inte vid överföring till länder inom EU och för export till Australien, Japan, Kanada, Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland, Storbritannien, Schweiz och USA.

Tabell 43 Länder som omfattades av flest antal beviljade exporttillstånd rörande produkter med dubbla användningsområden 2024

Land
Antal tillstånd

Kina
144

Indien
84

Sydkorea
72

Singapore
64

Taiwan
63

Sydafrika
57

Brasilien
56

Israel
53

Malaysia
45

Mexiko
45

Thailand
42

Indonesien
38

Förenade arabemiraten
36

Ukraina
36

Chile
34

Turkiet
34

Qatar
32

Argentina
30

Egypten
28

Filippinerna
28

I tabell 44 redovisas antalet avslag på ansökningar om individuella och globala exporttillstånd under 2024 per land.

Tabell 44
Länder som omfattades av flest antal avslag rörande

produkter med dubbla användningsområden 2024

Land
Antal avslag

Kina
10

Haiti
8

Indien
5

Kazakstan
5

80
Egypten
4

Land
Antal avslag
Skr. 2024/25:114

Bilaga 2

Armenien
3

Centralafrikanska republiken
3

Kirgizistan
3

Ryssland
3

El Salvador
2

Förenade arabemiraten
2

Guatemala
2

Indonesien
2

Malaysia
2

Myanmar
2

Individuella och globala exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden med militär slutanvändare

I tabell 45 och 46 redovisas beviljade respektive avslagna ansökningar om exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden med militära slutanvändare. Tillstånden indelas i globala och individuella exporttillstånd och redovisas per land samt slutligt användningsområde.

Tabell 45 Antal beviljade exporttillstånd rörande produkter med dubbla användningsområden till militära slutanvändare 2024

Globala
Individuella

Land
exporttillstånd
exporttillstånd
Slutligt användningsområde

Brasilien
1
-
Programvara

Egypten*
-
2
Områdesskydd

Förenade
1
2
För användning i

arabemiraten

elektroniska system

Indien
1
2
Telekommunikation, för

marint bruk

Indonesien
1
-
Programvara

Israel*
-
1
Områdesskydd

Japan
1
-
Rymd

Jordanien
-
1
Områdesskydd

Kanada
1
-
Rymd

Kuwait
2
-
Telekommunikation

Malaysia
1
4
Programvara,

telekommunikation,

kustbevakning

81

Skr. 2024/25:114 Bilaga 2

Pakistan
1
-
För användning i

elektroniska system

Peru
-
1
Programvara

Qatar
1
1
Programvara,

gränsbevakning

Saudiarabien
1
-
För användning i

elektroniska system

Singapore
1
6
Telekommunikation,

programvara

Storbritannien
-
5
Programvara, för marint bruk

Thailand
-
2
Skyddsutrustning

Tunisien
-
2
Programvara

Turkiet
1
-
Programvara

Ukraina
-
4
Programvara,

telekommunikation

USA
1
-
Rymd

Totalt
15
33

*Tillståndet avser export till en fredsbevarande insats.

Tabell 46
Antal avslag vid ansökningar om exporttillstånd rörande

produkter med dubbla användningsområden till militära

slutanvändare 2024

Avslag

Avslag globala
individuella
Slutligt

Land
exporttillstånd
exporttillstånd
användningsområde

Indien
-
1
För analys

Serbien
-
2
För analys,

områdesskydd

Thailand
-
1
Gräns- och

kustbevakning

Totalt
-
4

Förhandsbesked rörande export av produkter med dubbla användningsområden och tillhandahållande av tekniskt bistånd

Redovisningen av avgjorda förfrågningar om förhandsbesked indelas i tre huvudkategorier. Den första kategorin rör antalet avgjorda förfrågningar om förhandsbesked avseende produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till PDA-förordningen. Dessa produkter omfattas alltid av exportkontroll. Den andra kategorin rör antalet avgjorda förfrågningar om förhandsbesked avseende export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilagan. Den tredje

kategorin rör antalet avgjorda förfrågningar om förhandsbesked avseende

82

tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla
Skr. 2024/25:114

användningsområden.
Bilaga 2

I tabell 47 redovisas antalet avgjorda förfrågningar om förhandsbesked

avseende produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i

bilaga I till PDA-förordningen, fördelat på positiva eller negativa

förhandsbesked. Ett positivt förhandsbesked innebär att ISP har lämnat ett

besked om att tillstånd kan påräknas vid en prövning av en ansökan om

exporttillstånd. Ett negativt förhandsbesked innebär att ISP har lämnat ett

besked om att tillstånd inte kan påräknas vid en prövning av en ansökan

om exporttillstånd. Beskeden är icke-bindande och lämnas utifrån de

förutsättningar som råder för tillfället. Slutlig ställning tas emellertid alltid

vid prövning av en ansökan om exporttillstånd.

Tabell 47 Antal positiva respektive negativa förhandsbesked 2024 avseende export av produkter kontrollerade i bilaga I till PDA-förordningen

Positiva förhandsbesked
Negativa förhandsbesked
Totalt

27
18
45

I tabell 48 redovisas avgjorda förfrågningar om huruvida tillstånd ska krävas enligt artikel 4 i PDA-förordningen för produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till samma förordning, s.k. ”catch-all”. Förfrågningarna indelas i kategorierna ”beslut om tillståndskrav för export och positivt förhandsbesked”, ”beslut om tillståndskrav för export och negativt förhandsbesked” samt ”beslut om att tillstånd för export inte krävs”.

Med kategorin ”beslut om tillståndskrav för export och positivt förhandsbesked” avses att ISP har fattat beslut om att de produkter som ingår i förfrågan omfattas av tillståndskrav enligt artikel 4 i PDA- förordningen samt att myndigheten har lämnat ett positivt förhandsbesked.

Med kategorin ”beslut om tillståndskrav för export och negativt förhandsbesked” avses att ISP har fattat beslut om att de produkter som ingår i förfrågan omfattas av tillståndskrav enligt artikel 4 i PDA- förordningen samt att myndigheten har lämnat ett negativt förhandsbesked.

Med kategorin ”beslut om att tillstånd för export inte krävs” avses att ISP har fattat beslut om att de produkter som ingår i förfrågan inte omfattas av tillståndskrav enligt artikel 4 i PDA-förordningen.

83

Skr. 2024/25:114
Tabell 48
Antal avgjorda förfrågningar 2024 om tillståndskrav för

Bilaga 2

export av produkter med dubbla användningsområden enligt

artikel 4 (catch-all) i PDA-förordningen

Beslut om
Beslut om

tillståndskrav
tillståndskrav
Beslut om att

för export -
för export -
tillstånd för

positivt
negativt
export inte

Land
förhandsbesked
förhandsbesked
krävs
Totalt

Förenade
-
2
-
2

arabemiraten

Indien
-
2
1
3

Kina
-
1
4
5

Pakistan
-
1
1
2

Storbritannien
2
-
-
2

Sydafrika
-
-
1
1

Vietnam
-
-
1
1

Totalt
2
6
8
16

Tabell 49 27 Beviljade tillstånd om export eller överföring inom EU, för produkter med dubbla användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till PDA-förordningen, från företag i Sverige (Källa SSM)

Antal
Antal

globala
individuella

Mottagarland
tillstånd
tillstånd
Produktkategorier

Argentina
0
1
0A001j

Belgien
2*
0
0D001, 0E001

Brasilien
2
1
0A001f, 0C001, 0C002, 0D001, 0E001

Bulgarien
2*
0
0D001, 0E001

Danmark
2*
0
0E001

Finland
4*
2
0A001h, 0D001, 0E001

Frankrike
9*
1
0A001g, 0D001, 0E001

Italien
1*
0
0D001, 0E001

0A001d, 0A001f, 0A001h, 0C002, 0D001,

Japan
3
6
0E001

Kanada
2
1
0B005, 0D001, 0E001

Kroatien
1*
0
0E001

Litauen
1*
0
0E001

Nederländerna
2*
0
0E001

Norge
2
4
0C001, 0D001, 0E001

84

Antal
Antal

globala
individuella

Mottagarland
tillstånd
tillstånd
Produktkategorier

0A001f, 0A001h, 0A001j, 0C001, 0C002,

Schweiz
2
2
0D001, 0E001

0A001d, 0A001f, 0A001h, 0B005, 0D001,

Slovakien
2*
1
0E001

Slovenien
1*
0
0D001, 0E001

Spanien
4*
10
0A001d, 0A001f, 0A001h, 0D001, 0E001

Storbritannien
3
3
0A001f, 0A001h, 0D001, 0E001

Sydafrika
1
0
0D001, 0E001

Tjeckien
2*
0
0D001, 0E001

Tyskland
12*
2
0A001d, 0A001f, 0A001h, 0D001, 0E001

0A001d, 0A001f, 0A001h, 0B005, 0C001,

USA
11
14
0C002, 0D001, 0E001

* varav ett eller flera inom ramen för ett tillstånd med flera mottagarländer

I tabell 50 redovisas avgjorda förfrågningar om huruvida tillstånd ska krävas enligt artikel 8 i PDA-förordningen för tillhandahållande av tekniskt bistånd till produkter med dubbla användningsområden. Förfrågningarna kan avse både produkter som förtecknas i bilaga I till PDA-förordningen och produkter som inte förtecknas i bilagan. Tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd krävs om produkterna i fråga är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.

Tabell 50 Antal avgjorda förfrågningar 2024 om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt artikel 8 PDA- förordningen

Skr. 2024/25:114 Bilaga 2

Beslut om

Beslut om
Beslut om

avskrivning

tillståndskrav för
tillståndskrav för
och/eller att

tillhandahållande
tillhandahållande
tillstånd för

- positivt
- negativt

tillhandahållande

Land
förhandsbesked
förhandsbesked
inte krävs
Totalt

Iran
-
-

2
2

Totalt
-
-

2
2

Tabell 51
Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2024

Land
ZC
NSG
AG
MTCR
WA

Argentina
x
x
x
x
x

Australien
x
x
x
x
x

Belarus
x
x
-
-
-

85

Skr. 2024/25:114 Bilaga 2

86

Land
ZC
NSG
AG
MTCR
WA

Belgien
x
x
x
x
x

Brasilien
-
x
-
x
-

Bulgarien
x
x
x
x
x

Cypern
-
x
x
-
-

Danmark
x
x
x
x
x

Estland
-
x
x
-
x

EU
-
-
x
-
-

Finland
x
x
x
x
x

Frankrike
x
x
x
x
x

Grekland
x
x
x
x
x

Indien
-
-
x
x
x

Irland
x
x
x
x
x

Island
-
x
x
x
-

Italien
x
x
x
x
x

Japan
x
x
x
x
x

Kanada
x
x
x
x
x

Kazakstan
x
x
-
-
-

Kina
x
x
-
-
-

Kroatien
x
x
x
-
x

Lettland
-
x
x
-
x

Litauen
-
x
x
-
x

Luxemburg
x
x
x
x
x

Malta
-
x
x
-
x

Mexiko
-
x
x
-
x

Nederländerna
x
x
x
x
x

Norge
x
x
x
x
x

Nya Zeeland
x
x
x
x
x

Polen
x
x
x
x
x

Portugal
x
x
x
x
x

Rumänien
x
x
x
-
x

Ryssland
x
x
-
x
x

Schweiz
x
x
x
x
x

Serbien
-
x
-
-
-

Slovakien
x
x
x
-
x

Slovenien
x
x
x
-
x

Spanien
x
x
x
x
x

Storbritannien
x
x
x
x
x

Sverige
x
x
x
x
x

Sydafrika
x
x
-
x
x

Sydkorea
x
x
x
x
x

Tjeckien
x
x
x
x
x

Land
ZC
NSG
AG
MTCR
WA
Skr. 2024/25:114

Bilaga 2

Turkiet
x
x
x
x
x

Tyskland
x
x
x
x
x

Ukraina
x
x
x
x
x

Ungern
x
x
x
x
x

USA
x
x
x
x
x

Österrike
x
x
x
x
x

TOTALT
39
48
43
35
42

87

Skr. 2024/25:114 Bilaga 3

Inspektionen för strategiska produkter om viktiga tendenser inom svensk och internationell exportkontroll

Omvärldsutvecklingen och dess påverkan på exportkontrollen

Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina fortsatte under 2024 och den

upprustning av militära styrkor som pågår i världen i kombination med ett

allt större svenskt deltagande i internationellt försvarssamarbete ledde till

en fortsatt stor ökning av krigsmaterielärenden.

Regeringen beslutade under 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag

att se över bland annat riktlinjerna för utförsel och annan

utlandssamverkan när det gäller krigsmateriel, i ljuset av ett svenskt

medlemskap i Nato. Uppdraget redovisades den 30 november 2024 i

betänkandet Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel.

Utredningen är nu på remiss.

Den 1 december 2023 införde Sverige ett granskningssystem för

utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet till skydd för

svenska säkerhetsintressen. Regeringen utsåg ISP till ansvarig myndighet.

Granskningssystemet kompletterar på flera sätt exportkontrollen.

EU presenterade den 20 juni 2023 en strategi för ekonomisk säkerhet.

Den bygger på principerna att skydda, främja och ingå partnerskap med

närstående länder (eng. ”protect, promote and partnering”). Både

exportkontroll och granskning av utländska direktinvesteringar utgör

viktiga stöttepelare i EU:s strategi. I strategin föreslås åtgärder för att

ytterligare förstärka skyddet. Bland annat ska möjligheten utredas att

införa ett kontrollsystem för utgående investeringar (eng. ”outbound

investments”) inom vissa skyddsvärda verksamheter från EU:s

medlemsstater till länder utanför EU.

Forskningssäkerhet är en annan viktig del av EU:s strategi. Även

nationella initiativ har tagits för att stärka arbetet med forskningssäkerhet.

Under 2024 redovisade tre svenska myndigheter regeringsuppdraget att

främja
ansvarsfull
internationalisering,
vilket
inkluderar

forskningssäkerhet vid svenska lärosäten, forskningsfinansiärer och andra

berörda aktörer. Redovisningarna har remitterats. I EU:s strategi för

ekonomisk säkerhet ingår även en vitbok som rör alternativa lösningar för

att förbättra stödet till forskning och utveckling när det gäller teknik med

potential för dubbla användningsområden.

En orolig omvärld och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har medfört

att exportkontrollen har fått en allt viktigare roll i att förhindra spridningen

av komponenter och teknik som i grunden är civila men som kan nyttjas

militärt. Särskilt inom ramen för de långtgående sanktioner som EU

upprätthåller mot Ryssland har exportkontrollen, i form av

handelsrestriktioner, utgjort en viktig del i att försöka hindra rysk

försvarsindustri att förse den ryska militären med materiel. Uppgiften att

förhindra avledning av strategiska produkter till Ryssland genomsyrar all

88
tillståndsprövning vid ISP, oavsett slutanvändarland.

Internationella sanktioner mot Ryssland

Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU sedan februari 2022 tillsammans med partnerländer infört en rad långtgående sanktionspaket mot Ryssland. Sanktionerna omfattar bland annat förbud mot export av vissa produkter med dubbla användningsområden (PDA) till Ryssland eller för användning i Ryssland. Förbudet omfattar även en stor mängd närbesläktade produkter som kan bidra till militära och tekniska förstärkningar i Ryssland, eller utveckling av den ryska försvars- och säkerhetssektorn. Det finns endast mycket begränsade möjligheter till undantag från dessa exportförbud. Regeringen har utsett ISP till behörig myndighet när det gäller de nämnda sanktionerna.

De omfattande handelsrelaterade sanktioner som EU och dess partnerländer stegvis infört mot Ryssland utgör en viktig del av det politiska och ekonomiska tryck som upprätthålls mot landet. Exportrestriktionerna avseende PDA samt produkter som kan bidra till tekniska förstärkningar av försvars- och säkerhetssektorn utgör en betydande åtgärd i syfte att begränsa och försvaga den ryska försvarsmakten.

Skr. 2024/25:114 Bilaga 3

Militärt stöd till Ukraina

Regeringen har, efter riksdagens godkännande, under 2022–2024 beslutat att lämna betydande militärt stöd till Ukraina. Det mesta av detta stöd har krävt ISP:s tillstånd enligt lagen om krigsmateriel. Sammantaget beviljade ISP 52 utförseltillstånd under 2024 rörande donationer av krigsmateriel från Sverige till Ukraina.

Därutöver har ISP under 2024 beviljat 30 utförseltillstånd som rör direktförsäljning från svensk försvarsindustri av krigsmateriel till Ukraina. Dessutom har ISP vid 19 tillfällen under året medgett andra länder som innehar svensktillverkad krigsmateriel rätt att donera materielen till Ukraina.

Till största delen har det svenska militära stödet och vidareöverlåtelserna rört markstrids- och luftvärnssystem.

Exportkontrollens omfattning i Sverige

ISP kontrollerar genom tillståndsprövning uppskattningsvis 3–4 procent av Sveriges totala utrikeshandel med varor. Exportkontrollen omfattar varor och teknik som av försvars-, säkerhets- eller utrikespolitiska skäl kan vara känsliga att exportera eller på annat sätt överföra till utlandet. Ungefär 1 procent utgörs av export av krigsmateriel medan den största andelen, ungefär 2–3 procent, utgörs av export av produkter med dubbla

användningsområden. Därutöver kontrollerar ISP, genom tillståndsprövning, krigsmateriel som tillverkas och säljs inom landet till svenska myndigheter.

Svensk industri är avancerad och ofta teknikledande. Detta gäller både försvarsindustrin, som utvecklar, tillverkar och säljer krigsmateriel, och

den industri som utvecklar, tillverkar och säljer produkter och teknik som

89

Skr. 2024/25:114
omfattas av PDA-regelverket. PDA-industrins produkter, och teknik, är

Bilaga 3
mycket eftertraktade, inte endast för civil användning utan också för

militär användning.

Allmänt om den svenska och internationella exportkontrollens syfte och dess tendens

Exportkontrollens syfte

Det huvudsakliga och övergripande syftet med exportkontrollen uttrycks ofta som att vissa produkter eller teknologier inte ska spridas till oönskade mottagare. En oönskad mottagare kan avse såväl ett slutanvändarland som t.ex. en terroristorganisation. Ett annat viktigt syfte med exportkontrollen är att ett land, särskilt i kristider, inte vill exportera sådana produkter som det lider, eller riskerar att lida, brist på och som landet har ett stort behov av att ha kvar i landet eller att överlåta till allierade eller nära samarbetsländer.

Förenklat finns det enligt ISP:s bedömning två huvudsakliga skäl till varför ett land som tillverkar krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden inte önskar att materielen eller produkterna sprids till oönskade mottagare. Det första är att exporten skulle utgöra ett hot mot det exporterande landets, eller allierade eller närstående länders, säkerhet. Det andra är att exporten skulle strida mot principerna och målen för det exporterande landets utrikespolitik.

Exportkontrollens tendens – upprustning och internationalisering

De senaste åren har omvärldsutvecklingen lett till att många länder i

världen kraftigt rustat upp sina väpnade styrkor. Världens totala militära

utgifter motsvarar nu den nivå som förelåg under det kalla kriget.

Svensk försvarsindustri har under 2024 erhållit omfattande

beställningar, såväl från Sverige som från utlandet. ISP beviljade under

2024 utförseltillstånd till ett värde av drygt 50 miljarder kronor. Med

hänsyn till den kraftiga upprustning som pågår i världen, och bl.a. den

mängd svensktillverkad krigsmateriel som Sverige och andra länder har

donerat till Ukraina och som ska ersättas av länderna i fråga, bedömer ISP

att beställningarna till svensk försvarsindustri kommer att fortsätta öka

under 2025.

Den allmänna upprustningen av militära styrkor i världen gör att

exportkontrollens betydelse internationellt sett ökar. Stormakterna vill

förhindra varandra och andra länder från att uppnå samma nivå av

upprustning och teknologiskt avancemang som de själva har och då är

exportkontrollen ett medel som används. Med hänsyn till vår

högteknologiska industri berörs Sverige i allra högsta grad av detta.

Upprustningen ställer höga krav på exportkontrollen. Till stor del är det

kombinationen av upprustningen, internationaliseringen av både svensk

90
och utländsk försvarsindustri samt den snabba utvecklingen av

framväxande teknik, bland annat AI och kvantteknik, som leder till de
Skr. 2024/25:114

höga kraven på exportkontrollen. Kraven går långt utöver den traditionella
Bilaga 3

exportkontrolluppgiften att bedöma lämpligheten av att en viss slags

krigsmateriel eller en produkt med dubbla användningsområden når en

viss mottagare eller slutanvändare.

Under de senaste två decennierna har över hälften av den krigsmateriel

som tillverkas i Sverige exporterats. Svensk försvarsindustri och PDA-

industri har under denna period förlagt en stor del av sin forskning och

utveckling utomlands. Oundvikligen medför detta risker att teknik som

anses känslig när det gäller Sveriges, allierades och nära samarbets-länders

försvarsförmåga sprids på ett sätt som förut inte var tänkbart.

Affärsupplägg där ett land, med vilket svensk försvarsindustri har ett

samarbete eller i vilket den bedriver forskning och utveckling, vill sälja ett

system innehållande svensk teknologi till en för Sverige oönskad

mottagare blir allt vanligare.

ISP har under året lagt stor vikt vid att både på krigsmaterielsidan och

på PDA-sidan bedöma avancerade avtalsupplägg där motköpskrav från ett

köparland kan leda till permanent teknologiöverföring som i sin tur

riskerar att leda till oönskad teknologiöverföring till tredjeländer.

Internationella överenskommelser när det gäller exportkontroll och tredjelandsexport

Ju närmare den europeiska försvarsindustrin knyts ihop genom samarbeten, sammanslagningar och uppköp, desto större utmaning blir det när ett land säger nej till en tredjelandsaffär där dess försvarsindustri agerar underleverantör åt ett samarbetsland med systemansvar gentemot slutkunden.

I syfte att undvika eller varje fall minska spänningar till följd av sådana scenarion ingick Tyskland och Frankrike i slutet av 2019 ett avtal som bland annat innehåller en de minimis -regel. Bestämmelsen innebär att ett underleverantörsland som står för mindre än 20 procent av innehållet i en produkt som färdigställs i ett systemtillverkarland inte ska hindra en export till tredje land om inte starka nationella säkerhetsskäl föreligger. Under 2022 tillträdde Spanien den nämnda internationella överenskommelsen mellan Frankrike och Tyskland. Utredningen Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel föreslår att Sverige ska tillträda överenskommelsen.

91

Skr. 2024/25:114 Bilaga 4

Regelverk i urval

Lagen om krigsmateriel

Lagen (1992:1300) om krigsmateriel gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel. I förordningen (1992:1303) om krigsmateriel har regeringen närmare angivit vad som ska omfattas av lagens bestämmelser. Vad som utgör krigsmateriel enligt förordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg. Därtill görs en indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.

Enligt lagen om krigsmateriel gäller generella förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel samt för lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. För dessa verksamheter kan emellertid tillstånd beviljas. Den som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel står under tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Från och med den 1 februari 1996 prövas frågor om tillstånd enligt lagen om krigsmateriel i första hand av ISP, utom i sådana fall där ett ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. Ärendet ska i sådant fall överlämnas till regeringen för avgörande. Samråd ska ske med exportkontrollrådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen. Generaldirektören för ISP bestämmer vilka andra ärenden som före avgörandet ska läggas fram för exportkontrollrådet.

Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan

Enligt 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. samt prop. 2017/18:23). Riktlinjerna i fulltext redovisas nedan.

Den 15 april 2018 infördes ändrade riktlinjer för krigsmaterielexport. De svenska riktlinjerna i fulltext (prop. 2017/18:23 s. 66 f.) är enligt följande: Vid prövning av ärenden om tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet om krigsmateriel, bör följande gälla.

Tillstånd bör bara medges om utförseln eller samverkan

92

1. behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande, eller det i övrigt finns ett säkerhetspolitiskt intresse för det, samt

2. det inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Vid prövningen av ett tillståndsärende ska en helhetsbedömning göras av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna.

Utrikespolitiska hinder finns inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna, länderna inom Europeiska unionen eller de traditionellt alliansfria staterna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.

Tillstånd får endast avse en stat, en statlig myndighet eller en av en stat auktoriserad mottagare. Vidare ska det vid utförsel av materiel finnas ett slutanvändarintyg, om det inte är obehövligt. En stat som i strid med ett åtagande gentemot Sverige har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.

Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt lagen om krigsmateriel ska inte beviljas, om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, ett beslut av FN:s säkerhetsråd, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) eller Europeiska unionen eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder).

Respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme finns för att tillstånd beviljas. Ifall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder för beviljande av tillstånd.

I tillståndsprövningen ska det också beaktas om utförseln eller utlandssamverkan motverkar en rättvis och hållbar utveckling i mottagarlandet.

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser en stat som befinner sig i väpnad konflikt med en annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, en stat som är invecklad i en internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter.

Tillstånd bör beviljas för utförsel av materiel som klassificerats som övrig krigsmateriel. Denna presumtion gäller om den mottagande staten inte befinner sig i väpnad konflikt med en annan stat eller har inre väpnade oroligheter, det i den mottagande staten inte förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, det inte finns grava brister i den mottagande statens demokratiska status och det inte finns ett ovillkorligt hinder.

Ett meddelat tillstånd till utförsel ska återkallas om det uppstår ett ovillkorligt exporthinder. Ett tillstånd bör också återkallas om den

Skr. 2024/25:114 Bilaga 4

93

Skr. 2024/25:114 Bilaga 4

mottagande staten kommer i väpnad konflikt med en annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör det, i de två senare fallen, vara möjligt att avstå från att återkalla ett tillstånd, om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Tillstånd bör beviljas för utförsel av reservdelar till krigsmateriel som tidigare har exporterats eller överförts med tillstånd, om det inte finns ett ovillkorligt hinder. Detsamma bör gälla beträffande speciell ammunition till tidigare levererad krigsmateriel och andra leveranser som har direkt samband med tidigare levererad krigsmateriel. Följdleveranser ska bedömas från fall till fall enligt de ovan angivna förutsättningarna.

När det gäller avtal med en utländsk part om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet som följer av avtalet, bör medges, om inte ett ovillkorligt hinder uppstår. Utförsel från ett samarbetsland till tredjeland enligt avtalet bör prövas genom en sammanvägning av det svenska intresset av samarbetet, intresset av en ansvarsfull exportkontroll samt det svenska bidragets betydelse för materielen eller samarbetet.

När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssamverkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras.

Övergripande kriterier och bedömningskriterier

Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.

Vid sidan av själva riktlinjerna beaktas också internationella åtaganden som Sverige har gjort och är bundna av. Det handlar i första rummet om EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om vapenexport och artiklarna 6 och 7 i vapenhandelsfördraget (Arms Trade Treaty, ATT), men kan även avse andra förpliktelser, till exempel att inte exportera personminor enligt Ottawakonventionen.

EU:s skjutvapenförordning

Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av

vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa

ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel i kraft.

Förordningen och ändringarna i förordningen om krigsmateriel

kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012

av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om

olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och

ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot

gränsöverskridande organiserad brottslighet, och om införande av

exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till

94
skjutvapen och ammunition (skjutvapenförordningen), som reglerar

tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och Skr. 2024/25:114 ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder vid Bilaga 4

sådan export. Förteckning över de skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som är under kontroll framgår av en bilaga tillskjutvapenförordningen.

ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt förordningen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter och teknik med dubbla användningsområden

Gemensam EU-lagstiftning

Europaparlamentet och rådet antog år 2021 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA- förordningen). PDA-förordningen trädde i kraft den 9 september 2021 och ersatte en EU-förordning från år 2009, rådets förordning (EG) nr 428/2009. Bland annat utökades kontrollområdet till att omfatta export av olistade cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Det infördes även en mekanism som gör det möjligt att införa

tillståndskrav baserat på andra medlemsstaters nationella kontrollförteckningar, samt två nya generella EU-tillstånd: koncernintern överföring av programvara och teknik, och kryptering. Till skillnad från de internationella export-kontrollregimerna är förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för alla andra EU-stater. Syftet är att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella systemen upprätthåller effektiv kontroll av export till tredjeland med så hög harmonisering som möjligt mellan medlems-staterna.

Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas genom årliga ändringar och uppdateringar av produktlistorna till förordningen. Förordningens medföljande bilagor får direkt verkan på det nationella planet.

Bedömningen i tillståndsärenden underlättas genom att förordningen inkluderar gemensamma bedömningskriterier. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan. Vidare finns generella EU-tillstånd för export av vissa produkter till vissa angivna tredjeländer. Denna tillståndstyp förenklar arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum.

95

Skr. 2024/25:114 Bilaga 4

Svensk lagstiftning

I Sverige regleras exportkontroll av PDA och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (PDA-lagen). PDA-lagen innehåller kompletterande bestämmelser till EU:s PDA-förordning. Med anledning av PDA-förordningens revidering 2021 genomfördes en rad ändringar i lagen som trädde i kraft den 1 augusti 2022.

Till skillnad från exportörer som faller under krigsmateriellagstiftningen

krävs inga grundläggande verksamhetstillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för exportörer som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA. Dessa exportörer är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att avgifts-deklarera om företaget tillhandahållit kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Hit räknas försäljning både inom och utom Sverige. En deklaration ska även lämnas av den som bland annat producerar, bereder, förbrukar, för in eller för ut kemiska prekursorer (utgångsämnen) som kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel.

Om en exportör skulle känna till eller ha skäl att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden som företaget i fråga har för avsikt att exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I till PDA-förordningen, är avsedd att användas i samband med produktion med mera av massförstörelsevapen, för militär slutanvändning i ett land som är föremål för vapenembargo eller att användas som del av eller komponent till krigsmateriel som har exporterats från en medlemsstats territorium utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd finns en skyldighet för företaget att underrätta ISP. Underlåtenhet att uppfylla denna skyldighet är straffbelagd. Efter underrättelse ska ISP pröva och besluta om tillstånd ska krävas i det enskilda fallet. Detsamma gäller om exportören har anledning att misstänka att en cyberövervakningsprodukt som inte är förtecknad i bilaga I till EU-förordningen är avsedd för användning i anslutning till internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt enligt artikel 5 i samma förordning.

Generalklausulen – en uppsamlingsbestämmelse (catch-all)

Som framgår ovan kan tillstånd krävas enligt artikel 4 i PDA-förordningen för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till förordningen (s.k. icke-listade produkter) bland annat om exportören har informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion med mera av massförstörelsevapen eller bärare av sådana vapen. Generalklausulen har tillkommit som en uppsamlingsbestämmelse för att se till att syftet med regleringen inte kringgås på grund av att produktlistorna sällan kan vara heltäckande med anledning av den snabba teknologiska utvecklingen.

För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har blivit informerad av svenska myndigheter om produktens användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa svenska

96

myndigheter om exportören har anledning att misstänka att en produkt helt eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens artikel 4.1. ISP ska då avgöra om tillstånd ska krävas för exporten.

Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall för export av icke-listade produkter som är eller kan vara avsedda för militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett vapenembargo samt för ickelistade produkter som är, eller kan vara, avsedda att användas som delar eller som komponenter till listade militära produkter som olovligen har exporterats.

Skr. 2024/25:114 Bilaga 4

97

Skr. 2024/25:114
Förkortningar

Bilaga 5

AG
Australia Group

ATT
Arms Trade Treaty

BTWC
The Biological and Toxin Weapons Convention

CWC
Chemical Weapons Convention

COARM
Working Party on Non-Proliferation and Arms Exports Sub-

Working Group on Conventional Arms Exports

CoCom
Coordinating Committee on Multilateral Exports Controls

CONOP
Working Party on Non-Proliferation and Arms Exports Sub-

Working Group on Non-Proliferation and Disarmament

DUCG
Dual-Use Coordination Group

EDF
European Defence Fund

EU
Europeiska unionen

FMV
Försvarets materielverk

FN
Förenta nationerna

FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut

Gusp
EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

IAEA
Internationella atomenergiorganet

ISP
Inspektionen för strategiska produkter

JCPoA
Joint Comprehensive Plan of Action

KM
Krigsmateriel

KS
Krigsmateriel för strid

LoI
Letter of Intent

MANPADS
Man-Portable Air Defence Systems

ML
Militär lista

MTCR
Missile Technology Control Regime

Nato
North Atlantic Treaty Organization

NL
Nationella tillägg i förekommande fall

NPT
Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons

NSG
Nuclear Suppliers Group

OECD
Organisation for Economic Co-operation and Development

OSSE
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

PDA
Produkter med dubbla användningsområden

SCB
Statistiska centralbyrån

SOFF
Säkerhets- och försvarsföretagen

SSM
Strålsäkerhetsmyndigheten

WA
Wassenaar Arrangement

WPDU
Working Party on Dual-Use Goods

ZC
Zangger Committee

ÖK
Övrig krigsmateriel

98

Vägledning till andra källor

Australiengruppen: www.australiagroup.net

Europaparlamentet: www.europarl.europa.eu

Europeiska unionens råd: www.consilium.eu

Europeiska unionen: www.europa.eu

Exportkontrollrådet: www.isp.se/om-isp/vara-rad/exportkontrollradet

Förenta nationerna: www.un.org

Handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter: https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/08/handlingsplan- for-foretagande-och-manskliga-rattigheter/

Internationella atomenergiorganet: www.iaea.org

Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se

Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info

Nuclear Suppliers Group: www.nuclearsuppliersgroup.org

Organisationen för förbud mot kemiska vapen: www.opcw.org

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa: www.osce.org

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut: www.sipri.org

Strålsäkerhetsmyndigheten: www.ssm.se

Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se

Utrikesdepartementet: www.ud.se

Wassenaar-arrangemanget: www.wassenaar.org

Zanggerkommittén: www.zanggercommittee.org

Skr. 2024/25:114 Bilaga 6

99

Skr. 2024/25:114

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 2025

Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande, och statsråden Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Forssell, Slottner, M Persson, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson

Föredragande: statsrådet Dousa

Regeringen beslutar skrivelse Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

100