Prop. 2024/25:133

Regeringens proposition 2024/25:133

En effektivare förvaltning av buffertkapitalet
Prop.

2024/25:133

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 13 mars 2025

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår åtgärder för att modernisera och effektivisera den samlade förvaltningen av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas (buffertfondernas) fondmedel. Flera förslag lämnas i syfte att förbättra förutsättningarna för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning:

– Sjätte AP-fonden införlivas i buffertfondssystemet genom att fondens verksamhet och tillgångar förs över till Andra AP-fonden.

– De tre Stockholmsbaserade buffertfonderna minskas till två fonder genom att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar förs över till Tredje och Fjärde AP-fonderna.

– Styrelsen i en AP-fond i sin helhet ska ha tillräcklig kompetens inom vissa områden som är särskilt viktiga för förvaltningen av fonden.

Regeringen lämnar också förslag som gäller administrationen av AP-fonderna. Det tydliggörs att sekretess gäller vid anställning av verkställande direktör i en AP-fond. De förslag som gäller AP-fondernas styrelser och administration omfattar även Sjunde AP-fonden.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

1

Prop. 2024/25:133

2

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................
4

2
Lagtext
..............................................................................................
5

2.1
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om

allmänna pensionsfonder (AP-fonder)................................
5

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om

allmänna pensionsfonder (AP-fonder)..............................
20

2.3 Förslag till lag om upphävande av lagen (2000:193)

om Sjätte AP-fonden ........................................................
21

2.4
Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.......
22

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter .......................
24

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om

allmän pensionsavgift.......................................................
25

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om

statlig ålderspensionsavgift ..............................................
26

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om

fördelning av socialavgifter..............................................
28

2.9 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) ........................................................................
29

2.10 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) ................................................
30

3
Ärendet och dess beredning ............................................................
31

4
AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet ...........................
31

4.1
Historik.............................................................................
31

4.2
Nuvarande regelverk ........................................................
33

4.3 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas

placeringsregler ................................................................
36

5
Sjätte AP-fonden införlivas i buffertfondssystemet ........................
37

6
De Stockholmsbaserade buffertfonderna ........................................
44

6.1
Två fonder ........................................................................
44

6.2 Första AP-fondens verksamhet och tillgångar ska

föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna..................
47

7
Begränsningar av röstandelar och innehav av svenska aktier .........
50

8
Elektronisk underskrift....................................................................
53

9
Sekretess vid anställning av verkställande direktör ........................
56

10
Ändamålsenlig kompetens i styrelserna..........................................
57

10.1
Inledning ..........................................................................
57

10.2
Styrelsens roll för en effektiv kapitalförvaltning..............
57

10.3
Kompetenskrav för styrelsen............................................
58

10.4
Antalet ledamöter i AP-fondernas styrelser och

nomineringsrätt för arbetsmarknadens parter ...................
61

11
Buffertfondernas valutaexponering.................................................
64

12
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................
65

13
Förslagens konsekvenser................................................................
71
Prop. 2024/25:133

14
Författningskommentar ..................................................................
77

14.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:192) om

allmänna pensionsfonder (AP-fonder).............................
77

14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:192) om

allmänna pensionsfonder (AP-fonder).............................
86

14.3 Förslaget till lag om upphävande av lagen

(2000:193) om Sjätte AP-fonden.....................................
86

14.4 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) ...............................................
87

14.5
Övriga förslag till lagändringar .......................................
88

Bilaga 1
Sammanfattning av promemorian Översyn av

buffertfonderna ................................................................
89

Bilaga 2
Promemorians lagförslag.................................................
98

Bilaga 3
Förteckning över remissinstanserna ..............................
112

Bilaga 4
Lagrådsremissens lagförslag..........................................
113

Bilaga 5
Lagrådets yttrande .........................................................
139

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2025 ......
141

3

Prop. 2024/25:133 1
Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

4

2
Lagtext
Prop. 2024/25:133

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1–4 §§, 3 kap. 1, 2, 7, 9 och 10 §§,

4 kap. 1–1 b, 2–13 och 15–18 §§, 5 kap. 2 b och 6 §§ och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 kap. ska lyda ”Bestämmelser om Andra–Fjärde AP-fonderna”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 9 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap. 1 § 1

I denna lag finns bestämmelser
I denna lag finns bestämmelser

om fem från varandra oberoende
om fyra från varandra oberoende

statliga myndigheter som förvaltar
statliga myndigheter som förvaltar

medel
inom

försäkringen
för
medel inom
försäkringen
för

inkomstgrundad
ålderspension.
inkomstgrundad
ålderspension.

Dessa är Första AP-fonden, Andra
Dessa är Andra AP-fonden, Tredje

AP-fonden, Tredje AP-fonden,
AP-fonden, Fjärde AP-fonden och

Fjärde
AP-fonden och Sjunde
Sjunde AP-fonden.

AP-fonden.

Dessutom finns Sjätte AP-fonden

som
förvaltar
medel
inom

försäkringen
för inkomstgrundad

ålderspension.
Den
fondens

verksamhet
regleras
i
lagen

(2000:193) om Sjätte AP-fonden.

2 § 2

Första –Fjärde
AP-fonderna
Andra –Fjärde
AP-fonderna

förvaltar de medel som enligt 6 §
förvaltar de medel som enligt 6 §

lagen (2000:981) om fördelning av
lagen (2000:981) om fördelning av

socialavgifter, 8 § lagen (1998:676)
socialavgifter, 8 § lagen (1998:676)

om statlig ålderspensionsavgift och
om statlig ålderspensionsavgift och

6 § lagen (1994:1744) om allmän
6 § lagen (1994:1744) om allmän

pensionsavgift
ska
föras
till
pensionsavgift
ska föras
till

Första –Fjärde AP-fonderna.

Andra –Fjärde AP-fonderna.

1 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

2 Senaste lydelse 2010:1281.
5

Försäkringskassan ska omgående till Pensionsmyndigheten överföra de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter ska föras till

Andra –Fjärde AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten ska omgående till var och en av Andra –Fjärde AP-fonderna överföra en tredjedel av de medel som enligt 6 § lagen om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska föras till dessa fonder.

Prop. 2024/25:133

6

Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 64 kap. 18 § första stycket 2 socialförsäkringsbalken ska föras till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden.

2 kap. 1 § 3

Försäkringskassan ska omgående till Pensionsmyndigheten överföra de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter ska föras till

Första –Fjärde AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten ska omgående till var och en av Första –Fjärde AP-fonderna överföra en fjärdedel av de medel som enligt 6 § lagen om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska föras till dessa fonder.

2 § 4

Pensionsmyndigheten ska, i den
Pensionsmyndigheten ska, om

mån andra medel inte står till
andra medel inte står till

förfogande,
från
Första –Fjärde
förfogande,
från
Andra –Fjärde

AP-fonderna rekvirera de medel
AP-fonderna rekvirera de medel

som behövs för att finansiera
som behövs för att finansiera

försäkringen
för
inkomstpension
försäkringen
för
inkomstpension

och tilläggspension enligt social-
och tilläggspension enligt social-

försäkringsbalken.

försäkringsbalken.

Pensionsmyndigheten ska också från fonderna rekvirera de medel som behövs för att föra över värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tilläggspension enligt lagen (2002:125) om överföring av

värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna.

Vid tillämpningen av första och
Vid tillämpningen av första och

andra styckena ska var och en av
andra styckena ska var och en av

fonderna tillskjuta en fjärdedel av
fonderna tillskjuta en tredjedel av

medlen.

medlen.

3 §

Var och en av Första –Fjärde
Var och en av Andra –Fjärde

AP-fonderna skall med de medel
AP-fonderna ska med de medel

fonden
förvaltar
svara
för
fonden
förvaltar
svara
för

kostnaderna för sin verksamhet och
kostnaderna för sin verksamhet och

för revision av fondförvaltningen.
för revision av fondförvaltningen.

3 Senaste lydelse 2011:1074.

4 Senaste lydelse 2010:1281.

4 §

Om de medel som någon av
Om de medel som någon av

Första –Fjärde
AP-fonderna
Andra –Fjärde
AP-fonderna

förvaltar inte räcker till för att
förvaltar inte räcker till för att

fonden skall kunna fullgöra sina
fonden ska kunna fullgöra sina

skyldigheter enligt denna lag, får
skyldigheter enligt denna lag, får

fonden låna medel i Riksgälds-
fonden låna medel i Riksgälds-

kontoret.

kontoret.

3 kap.

1 §

För var och en av Första –Fjärde
För var och en av Andra –Fjärde

AP-fonderna skall det finnas en
AP-fonderna ska det finnas en

styrelse. Varje styrelse skall bestå
styrelse. Varje styrelse ska bestå av

av nio ledamöter.

högst nio ledamöter.

Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens medel.

Styrelsen företräder fonden. Detta gäller också inför domstol.

2 § 5

Styrelsens ledamöter utses av regeringen.

Ledamöterna ska utses på grund-
Ledamöterna ska utses på grund-

val av sin kompetens att främja
val av sin kompetens att främja

fondförvaltningen.
fondförvaltningen. Styrelsen i sin

helhet ska ha hög kompetens i

kapitalförvaltning och tillräcklig

kompetens inom områdena

– finansiell ekonomi,

– hållbarhet,

– illikvida tillgångar,

– intern styrning och kontroll,

– ledarskap,

– makroekonomi,

– offentlig förvaltning,

– pensionssystem, och

– ägarstyrning.

Ledamöterna ska vara svenska medborgare. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara ledamot. Detsamma gäller den som är i konkurs eller har näringsförbud enligt lagen (2014:836) om näringsförbud.

7 §

Prop. 2024/25:133

En styrelse är beslutför om fler än hälften av antalet ledamöter är närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen är beslutför skall styrelseledamöter som är jäviga enligt 8 § anses som inte närvarande. Beslut får inte fattas i ett

En styrelse är beslutsför om fler än hälften av antalet ledamöter är närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen är beslutsför ska styrelseledamöter som är jäviga enligt 8 § anses som inte närvarande. Beslut får inte fattas i ett

5 Senaste lydelse 2014:847.

7

Prop. 2024/25:133 ärende, om inte såvitt möjligt samtliga ledamöter dels har fått tillfälle att delta i ärendets behandling, dels har fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.

Som styrelsens beslut gäller den mening som fler än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden ansluter sig till. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra fler än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter.

Vid styrelsens sammanträden skall protokoll föras. Protokollet undertecknas av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser. Om någon ledamot i samband med beslut anmäler skiljaktig mening, skall denna antecknas i protokollet.

ärende, om inte samtliga ledamöter , för det fall det är möjligt, har

1. fått tillfälle att delta i ärendets behandling, och

2. fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.

Som styrelsens beslut gäller den mening som fler än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden ansluter sig till. Är styrelsen inte fulltalig, ska de som röstar för beslutet dock utgöra fler än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter.

Vid styrelsens sammanträden ska

protokoll föras. Protokollet undertecknas av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser. Om någon ledamot i samband med beslut anmäler skiljaktig mening, ska denna antecknas i protokollet. Protokollet får undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om

upphävande av direktiv 1999/93/EG.

9 §

Styrelsen skall utse en person
Styrelsen
ska
utse
en

som skall ha hand om den löpande
verkställande direktör som ska ha

förvaltningen enligt styrelsens rikt-
hand om den löpande förvaltningen

linjer och anvisningar. Denne skall
enligt styrelsens
riktlinjer
och

utses på grundval av sin kompetens
anvisningar.
Den
verkställande

att främja fondförvaltningen.
direktören ska utses på grundval av

sin kompetens att främja fond-

förvaltningen.

10 §

Styrelsen får uppdra åt en enskild
Styrelsen får uppdra åt en enskild

8
ledamot, åt den som enligt 9 § skall
ledamot, åt
den
verkställande

ha hand om den löpande förvaltningen eller åt någon annan att avgöra ärenden. Styrelsen skall ange vilken behörighet som ett sådant uppdrag medför. Beträffande den som inte är styrelseledamot gäller vad som sägs i 2 § tredje stycket andra och tredje meningarna samt 8 §.

direktören eller åt någon annan att Prop. 2024/25:133 avgöra ärenden. Styrelsen ska ange

vilken behörighet som ett sådant uppdrag medför. För den som inte är styrelseledamot gäller vad som sägs i 2 § tredje stycket andra och tredje meningarna samt 8 §.

4 kap. 1 § 6

Första –Fjärde AP-fonderna ska
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

förvalta fondmedlen på sådant sätt
förvalta fondmedlen på sådant sätt

att de blir till största möjliga nytta
att de blir till största möjliga nytta

för försäkringen för inkomst-
för försäkringen för inkomst-

grundad ålderspension.
grundad ålderspension.

Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås.

1 a § 7

Första –Fjärde AP-fonderna ska
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

förvalta fondmedlen på ett före-
förvalta fondmedlen på ett före-

dömligt
sätt
genom
ansvarsfulla
dömligt
sätt
genom
ansvarsfulla

investeringar
och
ansvarsfullt
investeringar
och
ansvarsfullt

ägande.
Vid
förvaltningen
ska
ägande.
Vid
förvaltningen
ska

särskild vikt fästas vid hur en
särskild vikt fästas vid hur en

hållbar utveckling kan främjas utan
hållbar utveckling kan främjas utan

att det görs avkall på målet i 1 §.
att det görs avkall på målet i 1 §.

1 b § 8

Första –Fjärde AP-fonderna ska i
Andra –Fjärde AP-fonderna ska i

sin
placeringsverksamhet
ha
sin
placeringsverksamhet
ha

nödvändig beredskap för att kunna
nödvändig beredskap för att kunna

överföra medel till Pensions-
överföra medel till Pensions-

myndigheten enligt 2 kap. 2 §.

myndigheten enligt 2 kap. 2 §.

2 § 9

Var och en av Första –Fjärde
Var och en av Andra –Fjärde

AP-fonderna ska årligen fastställa
AP-fonderna ska årligen fastställa

en
verksamhetsplan.
Denna
ska
en
verksamhetsplan.
Denna
ska

innehålla riktlinjer för placerings-
innehålla riktlinjer för placerings-

verksamheten och för utövande av
verksamheten och för utövande av

rösträtt i enskilda företag samt en
rösträtt i enskilda företag samt en

riskhanteringsplan.

riskhanteringsplan.

6 Senaste lydelse 2018:2013.

7 Senaste lydelse 2018:2013.

8 Senaste lydelse 2018:2013.

9

9 Senaste lydelse 2018:2013.

Minst 20 procent av marknadsvärdet av de tillgångar som var och en av Andra –Fjärde AP-fonderna innehar ska vara placerade i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk.

Andra –Fjärde AP-fonderna ska samverka med varandra och med Sjunde AP- fonden när det gäller redovisning av hur målet i 1 a § har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram

gemensamma riktlinjer för redovisningen.

Prop. 2024/25:133

10

Riktlinjerna för placeringsverksamheten ska innehålla strategier för hur målen i 1 och 1 a §§ ska uppnås.

Riskhanteringsplanen ska beskriva de huvudsakliga risker som är förenade med placeringsverksamheten och hur dessa risker ska hanteras. Det ska vidare finnas interna instruktioner för hantering av dessa risker. Riskhanteringsplanen och instruktionerna ska följas upp löpande.

2 a § 10

Första –Fjärde AP-fonderna ska
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

samverka med varandra och med
samverka med varandra och med

Sjunde AP-fonden när det gäller
Sjunde AP-fonden när det gäller

målet i 1 a §. Samverkan ska
målet i 1 a §. Samverkan ska

omfatta åtminstone att de tar fram
omfatta åtminstone att de tar fram

1. en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, och

2. gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i.

2 b § 11

Första –Fjärde AP-fonderna ska samverka med varandra och med Sjätte och Sjunde AP- fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 a § har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.

3 §

Första –Fjärde AP-fonderna skall
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

förvalta fondmedlen genom att
förvalta fondmedlen genom att

göra placeringar och ingå andra
göra placeringar och ingå andra

avtal på kapitalmarknaden, om inte
avtal på kapitalmarknaden, om inte

annat föreskrivs i detta kapitel.
annat föreskrivs i detta kapitel.

Första –Fjärde AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får

också ta på sig förpliktelser som är
också ta på sig förpliktelser som är

förenade med sådana avtal.
förenade med sådana avtal.

4 § 12

Minst 20 procent av marknadsvärdet av de tillgångar som var och en av Första –Fjärde AP-fonderna innehar ska vara placerade i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk.

10 Senaste lydelse 2022:1547.

11 Senaste lydelse 2022:1547.

12 Senaste lydelse 2018:2013.

Var och en av Tredje och Fjärde AP-fonderna får inneha sådana aktier i svenska aktiebolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst 3 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier i bolagen. För Andra AP-fonden gäller i stället att innehavet av sådana

Andra –Fjärde AP-fonderna får inte ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i ett riskkapitalföretag vars aktier eller andra andelar inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES.

Ingen av Andra –Fjärde AP-fonderna får vara komplementär i ett svenskt eller utländskt kommanditbolag.

5 § 13

Första –Fjärde AP-fonderna ska
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

huvudsakligen förvärva eller inne-
huvudsakligen förvärva eller inne-

ha sådana tillgångar som är likvida.
ha sådana tillgångar som är likvida.

Med likvida tillgångar avses
Med likvida tillgångar avses

1. penningmarknadsinstrument eller överlåtbara värdepapper som är, eller inom ett år från emissionen avses bli, föremål för handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES,

2. fondandelar som kan lösas in med kort varsel,

3. kontoplaceringar i kreditinstitut eller andra liknande kortfristiga likviditetsplaceringar, och

4. derivatinstrument.

Första –Fjärde AP-fonderna får,
Andra –Fjärde AP-fonderna får,

med de begränsningar som följer av
med de begränsningar som följer av

denna lag, även förvärva eller
denna lag, även förvärva eller

inneha illikvida tillgångar. Med
inneha illikvida tillgångar. Med

illikvida tillgångar avses tillgångar
illikvida tillgångar avses tillgångar

som inte är likvida.
som inte är likvida.

5 a § 14

Ingen av Första –Fjärde AP-fonderna får vara komplementär i ett svenskt eller utländskt kommanditbolag.

5 b § 15

Första –Fjärde AP-fonderna får inte ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i ett riskkapitalföretag vars aktier eller andra andelar inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES.

6 § 16

Var och en av Första– Fjärde AP-fonderna får inneha sådana aktier i svenska aktiebolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst 2 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier i bolagen.

13 Senaste lydelse 2020:144.

14 Senaste lydelse 2018:2013.

15 Senaste lydelse 2020:144.

16 Senaste lydelse 2020:144.

Prop. 2024/25:133

11

Var och en av Tredje och Fjärde AP-fonderna får investera i illikvida tillgångar endast om fondens innehav av illikvida tillgångar vid investeringstillfället uppgår till högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar, inbegripet värdet av den aktuella investeringen.

Andra AP-fondens innehav av illikvida tillgångar får högst uppgå till 50 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar.

Prop. 2024/25:133

12

aktier får uppgå till högst 2 procent.

Vid tillämpning av första stycket ska en AP-fond inte beakta

1. sådana aktier i bolagen som ingår i svenska eller utländska fonder i vilka AP-fonden innehar andelar som inte medför rätt att rösta för aktierna, och

2. aktier i fastighetsbolag i vilka AP-fonden innehar så många aktier att röstetalet för dem överstiger 10 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

7 § 17

Första –Fjärde
AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får

endast
förvärva
obligationer
och
endast
förvärva obligationer
och

andra
fordringsrätter
som
är
andra
fordringsrätter
som
är

utgivna
för allmän
omsättning.
utgivna
för allmän
omsättning.

Denna begränsning gäller inte

Denna begränsning gäller inte

1. placeringar som syftar till att tillgodose en fonds behov av likviditet,

2. krediter till ett fastighetsbolag, om fonden innehar aktier eller andra andelar i bolaget,

3. krediter till ett riskkapitalföretag, om fonden innehar aktier eller andra andelar i företaget och dessa inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES, och

4. placeringar genom fonder eller riskkapitalföretag.

8 § 18

Var och en av Första– Fjärde AP-fonderna får investera i illikvida tillgångar endast om fondens innehav av illikvida tillgångar vid investeringstillfället uppgår till högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar, inbegripet värdet av den aktuella investeringen.

8 a § 19

Första –Fjärde AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får

förvärva eller inneha aktier eller
förvärva eller inneha aktier eller

andra andelar som inte handlas på
andra andelar som inte handlas på

en handelsplats eller en mot-
en handelsplats eller en mot-

svarande marknadsplats utanför
svarande marknadsplats utanför

EES bara genom
EES bara genom

17 Senaste lydelse 2020:144.

18 Senaste lydelse 2018:2013.

19 Senaste lydelse 2020:144.

1. fonder,

2. fastighetsbolag, eller

3. riskkapitalföretag.

Sådana aktier eller andra andelar i ett företag får också förvärvas eller innehas av Första –Fjärde AP-fonderna om en fond som AP-fonden förvärvar eller innehar aktier eller andra andelar i också förvärvar eller innehar aktier eller andra andelar i företaget. En AP-fond får inte ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i ett sådant företag.

Prop. 2024/25:133

Sådana aktier eller andra andelar i ett företag får också förvärvas eller innehas av Andra –Fjärde AP-fonderna om en fond som AP-fonden förvärvar eller innehar aktier eller andra andelar i också förvärvar eller innehar aktier eller andra andelar i företaget. En AP-fond får inte ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i ett sådant företag.

9 § 20

Ingen
av
Första –Fjärde
Ingen
av
Andra –Fjärde

AP-fonderna får inneha så många
AP-fonderna får inneha så många

aktier eller andra andelar i ett före-
aktier eller andra andelar i ett före-

tag att röstetalet för dem överstiger
tag att röstetalet för dem överstiger

10 procent eller, beträffande sådana
10 procent eller, beträffande sådana

aktier eller andra andelar i risk-
aktier eller andra andelar i risk-

kapitalföretag som inte är upptagna
kapitalföretag som inte är upptagna

till handel på en handelsplats eller
till handel på en handelsplats eller

en motsvarande
marknadsplats
en motsvarande
marknadsplats

utanför EES, 35 procent av röste-
utanför EES, 35 procent av röste-

talet för samtliga aktier eller andra
talet för samtliga aktier eller andra

andelar i företaget.

andelar i företaget.

Begränsningen i första stycket gäller inte

1. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES,

2. sådana aktier eller andra
2. sådana
aktier
eller
andra

andelar i fastighetsbolag som är
andelar i fastighetsbolag som är

upptagna till handel på en
upptagna till handel på en

handelsplats eller en motsvarande
handelsplats eller en motsvarande

marknadsplats utanför EES och i
marknadsplats utanför EES , om

vilka bolag fonden innehade aktier
fonden innehade aktier eller andra

eller andra andelar i bolaget när
andelar i bolaget när aktierna eller

aktierna eller de andra andelarna
de andra andelarna togs upp till

togs upp till handel,
handel,

3. sådana
aktier
eller
andra

andelar
i riskkapitalföretag som

inte är upptagna till handel på en

handelsplats eller en motsvarande

marknadsplats utanför EES,
om

fonden och en av eller båda de

andra fonderna innehar så många

aktier
eller
andra
andelar
i

20 Senaste lydelse 2020:144.

13

Prop. 2024/25:133

3 . sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES och i vilka företag fonden innehade aktier eller andra andelar i företaget när aktierna eller de andra andelarna togs upp till handel, och

4 . andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att utöva rösträtt för de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa fonder.

Ingen av Första–Fjärde AP-fonderna får öka sitt innehav i ett sådant fastighetsbolag som avses i andra stycket 2 så länge

fondens innehav överstiger begränsningen i första stycket.

När aktierna eller de andra andelarna i ett sådant riskkapitalföretag som avses i andra stycket 3 har tagits upp till handel ska fonden avveckla den del av innehavet som överstiger begränsningen i första stycket så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena.

14
21 Tidigare 9 a § upphävd genom 2020:852.

företaget att röstetalet för fondernas aktier eller andra andelar uppgår till 100 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget,

4 . sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES , om fonden innehade aktier eller andra andelar i företaget när aktierna eller de andra andelarna togs upp till handel, och

5 . andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att utöva rösträtt för de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa fonder.

När aktierna eller de andra andelarna i ett sådant riskkapitalföretag som avses i andra stycket 4 har tagits upp till handel ska fonden avveckla den del av innehavet som överstiger begränsningen i första stycket så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena.

9 a § 21

Ingen av Andra–Fjärde AP-fonderna får

1. öka sitt innehav i ett sådant fastighetsbolag som avses i 9 § andra stycket 2 så länge fondens innehav överstiger begränsningen i 9 § första stycket,

2. inneha så många aktier eller andra andelar i ett sådant riskkapitalföretag som avses i 9 § andra stycket 3 att röstetalet för dem överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget.

Av var och en av Andra –Fjärde AP-fondernas tillgångar, värderade till marknadsvärdet, får högst 40 procent vara utsatt för valutakursrisk.

10 §

Av var och en av Första –Fjärde AP-fondernas tillgångar, värderade till marknadsvärdet, får högst fyrtio procent vara utsatt för valutakursrisk.

11 § 22

Av var och en av Första –Fjärde
Av var och en av Andra –Fjärde

AP-fondernas tillgångar, värderade
AP-fondernas tillgångar, värderade

till
marknadsvärdet,
får högst
till
marknadsvärdet,
får högst

tio procent utgöras av fondpapper
10 procent utgöras av fondpapper

eller
andra
finansiella instrument
eller
andra
finansiella instrument

utfärdade av en emittent eller av en
utfärdade av en emittent eller av en

grupp av emittenter med inbördes
grupp av emittenter med inbördes

anknytning.
Denna
begränsning
anknytning.
Denna
begränsning

gäller inte

gäller inte

1. svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, och

2. utländska
stater,
central-
2. utländska
stater,
central-

banker, utländska kommuner eller
banker, utländska kommuner eller

därmed jämförliga samfälligheter,
därmed jämförliga
samfälligheter,

och andra
emittenter,
som
får
och andra
emittenter,
som
får

noll procent riskvikt med stöd av
0 procent riskvikt
med
stöd
av

schablonmetoden
som
enligt
schablonmetoden
som
enligt

artikel 107
i Europaparlamentets
artikel 107
i
Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) nr
och rådets förordning (EU) nr

575/2013 av den 26 juni 2013 om
575/2013 av den 26 juni 2013 om

tillsynskrav
för kreditinstitut
och
tillsynskrav
för kreditinstitut
och

om ändring av förordning (EU) nr
om ändring av förordning (EU) nr

648/2012 ska tillämpas för att
648/2012 ska tillämpas för att

beräkna kapitalkravet för kredit-
beräkna kapitalkravet för kredit-

risker.

risker.

Med grupp av emittenter med inbördes anknytning avses två eller flera fysiska eller juridiska personer som utgör en helhet från risksynpunkt därför att

1. någon av dem har direkt eller indirekt ägarinflytande över en eller flera av de övriga i gruppen, eller

2. de utan att stå i sådant förhållande som avses i 1 har sådan inbördes anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i betalningssvårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem.

12 §

Första –Fjärde AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får

inte placera fondmedlen i optioner,
inte placera fondmedlen i optioner,

terminer eller andra likartade
terminer eller andra likartade

finansiella instrument med råvaror
finansiella instrument med råvaror

som underliggande tillgång.
som underliggande tillgång.

22 Senaste lydelse 2021:490.

Prop. 2024/25:133

15

Prop. 2024/25:133

16

13 §

För att skydda en fordran får
För att skydda en fordran får

Första –Fjärde AP-fonderna
Andra –Fjärde AP-fonderna

1. köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för fordran, och

2. som betalning för fordran
2. som betalning för fordran

överta egendom , som utgör
överta egendom som utgör säkerhet

säkerhet för fordran, eller annan
för fordran, eller annan egendom,

egendom, om det finns anledning
om det finns anledning att anta att

att anta att fonden annars skulle lida
fonden annars skulle lida avsevärd

avsevärd förlust.
förlust.

I utbyte mot egendom som har
I utbyte mot egendom som har

köpts eller övertagits enligt första
köpts eller övertagits enligt första

stycket får en fond förvärva aktier i
stycket får en fond förvärva aktier i

ett bolag , som bildats för att
ett bolag som bildats för att förvalta

förvalta egendomen eller för att
egendomen eller för att fortsätta en

fortsätta en verksamhet som drivs
verksamhet som drivs med den.

med den.

Har aktier förvärvats enligt första eller andra stycket får fonden, om det finns uppenbar risk för att fonden annars lider förlust, förvärva ytterligare aktier i samma bolag.

15 § 23

Om någon av de begränsningar
Om någon av de begränsningar

som anges i 6, 8, 9, 10 eller 11 §
som anges i 6 § , 8 § , 9 § , 9 a § 1, 10

överskrids,
ska
fonden
avveckla
eller 11 § överskrids, ska fonden

den överskjutande delen av inne-
avveckla den överskjutande delen

havet så snart det med hänsyn till
av innehavet så snart det med

marknadsförhållandena
är
lämp-
hänsyn till marknadsförhållandena

ligt. Den delen ska dock avvecklas
är lämpligt. Den delen ska dock

senast när det kan göras utan förlust
avvecklas senast när det kan göras

för fonden.
Motsvarande
gäller
utan förlust för fonden. Mot-

egendom som en fond förvärvat
svarande gäller egendom som en

enligt 13 eller 14 §.

fond förvärvat enligt 13 eller 14 §.

16 §

Var och en av Första –Fjärde
Var och en av Andra –Fjärde

AP-fonderna får förvärva fast egen-
AP-fonderna får förvärva fast egen-

dom, tomträtt eller bostadsrätt för
dom, tomträtt eller bostadsrätt för

att skaffa lokaler som behövs för
att skaffa lokaler som behövs för

verksamheten
eller
tillgodose
verksamheten eller tillgodose

därmed sammanhängande behov.
därmed sammanhängande behov.

17 §

Första –Fjärde AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får

låna medel för att tillgodose ett
låna medel för att tillgodose ett

tillfälligt penningbehov och åta sig
tillfälligt penningbehov och åta sig

förpliktelser som är förenade med
förpliktelser som är förenade med

ett sådant lån.

ett sådant lån.

23 Senaste lydelse 2018:2013.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Andra –Fjärde AP-fonderna när det gäller målet i 1 § tredje stycket. Samverkan ska omfatta åtminstone de områden som anges i 4 kap. 2 a §.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Andra –Fjärde AP-fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 § tredje stycket har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram

gemensamma riktlinjer för redovisningen.

Prop. 2024/25:133

18 § 24

Första –Fjärde AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får

uppdra åt ett värdepappersinstitut
uppdra åt ett värdepappersinstitut

eller någon annan kapitalförvaltare ,
eller någon annan kapitalförvaltare

som i sitt hemland står under be-
som i sitt hemland står under be-

tryggande tillsyn av en myndighet
tryggande tillsyn av en myndighet

eller något annat behörigt organ, att
eller något annat behörigt organ, att

förvalta fondens tillgångar.
förvalta fondens tillgångar.

5 kap.

2 b § 25

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första –Fjärde AP-fonderna när det gäller målet i 1 § tredje stycket. Samverkan ska omfatta åtminstone de områden som anges i 4 kap. 2 a §.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första –Fjärde och Sjätte AP-fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 § tredje stycket har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.

6 § 26

Bestämmelserna
i 3 kap.
om
Bestämmelserna
i 3 kap.
om

Första –Fjärde

AP-fondernas
Andra –Fjärde

AP-fondernas

ledning ska, med undantag av 3 §
ledning ska, med undantag av 3 §

första stycket, gälla också i fråga
första stycket, gälla också i fråga

om Sjunde AP-fonden.

om Sjunde AP-fonden.

Följande
bestämmelser
om
Följande
bestämmelser
om

medelsförvaltningen

hos
medelsförvaltningen

hos

Första –Fjärde AP-fonderna ska
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

gälla också för Sjunde AP-fondens
gälla också för Sjunde AP-fondens

förvaltning av fonder:

förvaltning av fonder:

– 4 kap. 3 § om att göra placeringar och ingå andra avtal på kapitalmarknaden samt att också ta på sig förpliktelser som är förenade med sådana avtal,

– 4 kap. 5–5 b §§ om förvärv och innehav av likvida och illikvida tillgångar,

– 4 kap. 7 § om förvärv av obligationer och andra fordringsrätter,

– 4 kap. 8 a § om begränsning av förvärv och innehav av illikvida tillgångar,

– 4 kap. 11 § om exponeringsbegränsning,

24
Senaste lydelse 2018:2013.

25
Senaste lydelse 2022:1547.
17

26
Senaste lydelse 2022:1547.

Prop. 2024/25:133 – 4 kap. 12 § om råvaruderivat,

– 4 kap. 13 och 14 §§ om skyddande av fordran,

– 4 kap. 17 § om krediter, och

– 4 kap. 18 § om förvaltningsuppdrag.

6 kap.

4 §

Fondens
samtliga styrelse-
Fondens
samtliga styrelse-

ledamöter
skall
skriva
under
ledamöter
ska
underteckna

årsredovisningen.

Har

en
årsredovisningen.
Har

en

avvikande mening om års-
avvikande mening om års-

redovisningen
antecknats
till
redovisningen
antecknats

till

styrelsens

protokoll,

skall
styrelsens

protokoll,

ska

yttrandet fogas till redovisningen.
meningen

fogas

till

redovisningen. Årsredovisningen

får undertecknas med en sådan

avancerad elektronisk underskrift

som
avses

i
artikel 3
i

Europaparlamentets
och
rådets

förordning (EU) nr 910/2014 .

Årsredovisningen
skall
senast
Årsredovisningen
ska
senast

den
15 februari

året

efter
den
15 februari
året

efter

räkenskapsåret
överlämnas
till
räkenskapsåret
överlämnas

till

revisorerna.

revisorerna.

Sedan revisionsberättelsen enligt
Sedan revisionsberättelsen enligt

8 § kommit fonden till handa, skall
8 § kommit fonden till handa, ska

den
och årsredovisningen
genast
den
och årsredovisningen

genast

överlämnas till regeringen.

överlämnas till regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Första AP-fonden ska upphöra med sin verksamhet vid utgången av december 2025. Tillgångar och förpliktelser ska vid den tidpunkten föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Så långt det är möjligt ska tillgångar och förpliktelser fördelas lika mellan fonderna.

3. Regeringen får besluta att vissa av tillgångarna hos Första AP-fonden ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar. Sådana tillgångar ska förvaltas av Fjärde AP-fonden. Tillgångar och medel som inflyter från tillgångar som förvaltas avskilt ska, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, fördelas lika mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna. Fjärde AP-fonden ska svara för kostnader hänförliga till Första AP-fonden, om medel som inflyter från de tillgångar som förvaltas avskilt inte räcker för att täcka kostnaderna.

4. För Första AP-fondens verksamhet som rör de tillgångar som enligt punkt 3 ska förvaltas avskilt gäller 1 kap. 1–4 §§, 2 kap. 3 §, 3 kap. 1, 6–8 och 10 §§, 4 kap. 1 § första stycket, 1 a, 2–2 b, 13, 14, 17 och 18 §§ och 6 och 7 kap. i lydelsen den 31 december 2025. De uppgifter som ska utföras av styrelsen ska utföras av styrelsen i Fjärde AP-fonden.

5. Kostnaderna för upphörandet av Första AP-fondens verksamhet och omorganisationen av Tredje och Fjärde AP-fonderna ska betalas av

18

fonderna. Regeringen får besluta hur kostnaderna ska fördelas mellan fonderna.

Prop. 2024/25:133

19

Prop. 2024/25:133 2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192)

om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1
Föreslagen lydelse

4 kap.

8 § 1

Var och en av Tredje och Fjärde
Var och en av Andra– Fjärde

AP-fonderna får investera i
AP-fonderna får investera i

illikvida
tillgångar
endast om
illikvida
tillgångar endast om

fondens innehav av illikvida till-
fondens innehav av illikvida till-

gångar
vid
investeringstillfället
gångar
vid investeringstillfället

uppgår till högst 40 procent av det
uppgår till högst 40 procent av det

verkliga värdet av fondens samtliga
verkliga värdet av fondens samtliga

tillgångar, inbegripet värdet av den
tillgångar, inbegripet värdet av den

aktuella investeringen.

aktuella investeringen.

Andra AP-fondens innehav av

illikvida tillgångar får högst uppgå

till 50 procent av
det
verkliga

värdet
av
fondens
samtliga

tillgångar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2037.

20
1 Senaste lydelse 2025:000. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

2.3 Förslag till lag om upphävande av lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

Härigenom föreskrivs att lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Sjätte AP-fonden ska upphöra med sin verksamhet vid utgången av december 2025. Tillgångar och förpliktelser ska vid den tidpunkten föras över till Andra AP-fonden.

3. Regeringen får besluta att vissa av tillgångarna hos Sjätte AP-fonden ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar. Sådana tillgångar ska förvaltas av Andra AP-fonden. Tillgångar och medel som inflyter från tillgångar som förvaltas avskilt ska, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, föras över till Andra AP-fonden. Andra AP-fonden ska svara för kostnader hänförliga till Sjätte AP-fonden, om medel som inflyter från de tillgångar som förvaltas avskilt inte räcker för att täcka kostnaderna.

4. För Sjätte AP-fondens verksamhet som rör de tillgångar som enligt punkt 3 ska förvaltas avskilt gäller dock 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 § första stycket första meningen och 3–5 §§, 3 kap. 1 § första stycket, 1 a, 1 d och 9 §§ och 4 och 5 kap. i den upphävda lagen. De uppgifter som ska utföras av styrelsen ska utföras av styrelsen i Andra AP-fonden.

5. Kostnaderna för upphörandet av Sjätte AP-fondens verksamhet och omorganisationen av Andra AP-fonden ska betalas av fonderna. Regeringen får besluta hur kostnaderna ska fördelas mellan fonderna.

Prop. 2024/25:133

21

Prop. 2024/25:133

2.4 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 55 kap. 4 § och 58 kap. 14 och 15 §§ socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

55 kap. 4 §

Den myndighet som regeringen bestämmer ska för varje år upprätta en redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling.

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten samt Första –Fjärde och Sjätte AP-fonderna ska lämna de uppgifter som behövs för detta till myndigheten.

Den myndighet som regeringen bestämmer ska för varje år upprätta en redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling.

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Andra –Fjärde AP-fonderna ska lämna de uppgifter som behövs för detta till myndigheten.

22

58 kap.

14 § 1

Vissa beräkningar som anges i denna balk ska grundas på ett balanstal och ett dämpat balanstal. Balanstalet beräknas enligt andra stycket och

15–20 §§. Det dämpade balanstalet beräknas enligt 20 a §.

Balanstalet beräknas för varje år och ska visa kvoten mellan

– summan
av
fördelnings-
– summan
av
fördelnings-

systemets
avgiftstillgång
och
systemets

avgiftstillgång
och

värdet
av
tillgångarna
hos
värdet
av
tillgångarna
hos

Första –Fjärde

och
Sjätte
Andra –Fjärde AP-fonderna och

AP-fonderna och

– fördelningssystemets pensionsskuld vid utgången av det andra året före det år balanstalet avser.

Balanstalet ska avrundas till fyra decimaler.

15 § 2

Med avgiftstillgång avses produkten av

– avgiftsinkomsterna till fördelningssystemet och

– medelvärdet av tiden i år räknat från det att en pensionsrätt tjänas in till det att den betalas ut i form av pension (omsättningstiden).

Med värdet av tillgångarna
hos
Med värdet av tillgångarna hos

Första –Fjärde
och
Sjätte
Andra –Fjärde AP-fonderna avses

AP-fonderna avses värdet av de
värdet
av
de
redovisade

redovisade marknadsvärdena
av
marknadsvärdena
av
tillgångarna

tillgångarna hos Första –Fjärde och
hos Andra –Fjärde AP-fonderna vid

1 Senaste lydelse 2015:676.

2 Senaste lydelse 2015:676.

Sjätte AP-fonderna vid utgången av det andra året före det år balanstalet avser.

utgången av det andra året före det Prop. 2024/25:133 år balanstalet avser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

23

Prop. 2024/25:133 2.5
Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404)

om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs
2 §
lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid

inskrivningsmyndigheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 § 1

Staten är inte skattskyldig enligt
Staten är inte skattskyldig enligt

denna lag. Detta gäller dock inte
denna lag. Detta gäller dock inte

allmänna pensionsfonderna
enligt
allmänna pensionsfonderna enligt

lagen
(2000:192)
om
allmänna
lagen (2000:192) om allmänna

pensionsfonder (AP-fonder) och
pensionsfonder (AP-fonder).

lagen
(2000:193)

om
Sjätte

AP-fonden .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

24
1 Senaste lydelse 2000:203.

2.6
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) Prop. 2024/25:133

om allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensions-

avgift 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

6 § 2

Avgiften används till finansiering av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt socialförsäkringsbalken.

Avgiften förs till Första –Fjärde
Avgiften förs till Andra –Fjärde

AP-fonderna för förvaltning enligt
AP-fonderna för förvaltning enligt

lagen (2000:192) om allmänna
lagen (2000:192) om allmänna

pensionsfonder (AP-fonder).
pensionsfonder (AP-fonder).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.

2 Senaste lydelse 2010:1261.
25

Prop. 2024/25:133
2.7
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676)

om statlig ålderspensionsavgift

Härigenom föreskrivs 8 och 9 §§ lagen (1998:676) om statlig ålders-

pensionsavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 § 1

Fördelningen
av
avgiften
ska
Fördelningen
av
avgiften
ska

göras enligt följande. Den andel
göras enligt följande. Den andel

som beräknas motsvara pensions-
som beräknas motsvara pensions-

rätt för premiepension för samma år
rätt för premiepension för samma år

förs
till
Riksgäldskontoret
för
förs
till
Riksgäldskontoret
för

tillfällig förvaltning enligt 64 kap.
tillfällig förvaltning enligt 64 kap.

15–17 §§ socialförsäkringsbalken.
15–17 §§ socialförsäkringsbalken.

Återstoden
förs,
efter
avstämning
Återstoden
förs,
efter
avstämning

gentemot Riksgäldskontoret enligt
gentemot Riksgäldskontoret enligt

9 §, till Första –Fjärde AP-fonderna
9 §, till Andra –Fjärde AP-fonderna

för
förvaltning

enligt
lagen
för
förvaltning

enligt
lagen

(2000:192) om allmänna pensions-
(2000:192) om allmänna pensions-

fonder (AP-fonder).

fonder (AP-fonder).

Regeringen ska för varje år fastställa andelarna efter förslag från

Pensionsmyndigheten.

9 § 2

Slutlig avstämning av avgifterna
Slutlig avstämning av avgifterna

ska göras året efter fastställelseåret.
ska göras året efter fastställelseåret.

Den
skillnad
som
framkommer
Den
skillnad
som
framkommer

mellan beräknade belopp och de
mellan beräknade belopp och de

belopp som slutligt framräknas för
belopp som slutligt framräknas för

det aktuella året ska regleras
det aktuella året ska regleras

gentemot Riksgäldskontoret i sam-
gentemot Riksgäldskontoret i sam-

band med en kommande preliminär
band med en kommande preliminär

överföring

och

gentemot
överföring

och

gentemot

Första –Fjärde AP-fonderna i sam-
Andra –Fjärde AP-fonderna i sam-

band med att storleken på de
band med att storleken på de

preliminära
avgifterna
bestäms.
preliminära
avgifterna
bestäms.

Det belopp som ska regleras gent-
Det belopp som ska regleras gent-

emot
Riksgäldskontoret
beräknas
emot
Riksgäldskontoret
beräknas

med tillägg av sådan avkastning
med tillägg av sådan avkastning

som
avses
i
64 kap.
16 §
social-
som
avses
i
64 kap.
16 §
social-

försäkringsbalken och
det
belopp
försäkringsbalken och
det
belopp

som
ska

regleras

gentemot
som
ska

regleras

gentemot

Första –Fjärde AP-fonderna med
Andra –Fjärde AP-fonderna med

sådan ränta som anges i 65 kap. 3 §
sådan ränta som anges i 65 kap. 3 §

skatteförfarandelagen (2011:1244).
skatteförfarandelagen (2011:1244).

26
1 Senaste lydelse 2010:1271.

2 Senaste lydelse 2011:1392.

Med fastställelseår avses detsamma som enligt 57 kap. 2 § första stycket 2 socialförsäkringsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Prop. 2024/25:133

27

Prop. 2024/25:133 2.8
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981)

om fördelning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

6 § 1

Den andel av influtna
ålderspensionsavgifter som beräknas utgöra

avgifter för inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken ska föras till staten.

Den andel av avgifterna som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år ska föras till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning enligt 64 kap. 15 och 16 §§ socialförsäkringsbalken.

Återstoden av
avgifterna ska
Återstoden av
avgifterna ska

föras
till
Första –Fjärde
föras
till
Andra –Fjärde

AP-fonderna för förvaltning enligt
AP-fonderna för förvaltning enligt

lagen
(2000:192)
om allmänna
lagen
(2000:192)
om allmänna

pensionsfonder (AP-fonder).
pensionsfonder (AP-fonder).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

28
1 Senaste lydelse 2010:1283.

2.9
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
Prop. 2024/25:133

(2005:551)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 kap.

9 §

Om två eller flera allmänna

pensionsfonder enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden förvaltar aktier i bolaget, får varje fond för sig utöva rösträtt för de aktier fonden förvaltar.

Om två eller flera allmänna

pensionsfonder enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) förvaltar aktier i bolaget, får varje fond för sig utöva rösträtt för de aktier fonden förvaltar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

29

Prop. 2024/25:133 2.10
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 32 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

32 kap.

6 § 1

Sekretess gäller för uppgift om innehav av finansiella instrument som har lämnats till en myndighet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men och uppgiften har lämnats till följd av anmälningsskyldighet enligt

1. 7 kap. 22 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank,

2. 7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),

3. 5 kap. 2 § lagen (2000:193)

om Sjätte AP-fonden,

4 . 14 a §
första och
andra
3 . 14 a §
första och
andra

styckena lagen
(2002:1023)
med
styckena lagen
(2002:1023)
med

instruktion för Riksrevisionen, eller
instruktion för Riksrevisionen, eller

5 . lagen
(2018:1625)
om
4 . lagen
(2018:1625)
om

skyldighet
för
vissa offentliga
skyldighet
för
vissa offentliga

funktionärer att anmäla innehav av
funktionärer att anmäla innehav av

finansiella instrument.

finansiella instrument.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Äldre bestämmelser gäller för uppgifter om innehav av finansiella instrument som har lämnats till följd av 5 kap. 2 § den upphävda lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

30
1 Senaste lydelse 2022:1579.

3
Ärendet och dess beredning
Prop. 2024/25:133

I oktober 2023 fick departementsrådet Tord Gransbo i uppdrag att som sakkunnig biträda Finansdepartementet med att utreda och lämna förslag på åtgärder för att modernisera och effektivisera den samlade förvaltningen av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas (buffertfondernas) fondkapital. Tord Gransbo redovisade sitt uppdrag i promemorian Översyn av buffertfonderna i juni 2024.

I promemorian föreslås bl.a. att Sjätte AP-fonden ska införlivas med buffertfondssystemet, olika alternativ för sammanslagning och effektivisering av buffertfonderna samt ändringar av reglerna om AP-fondernas styrelser. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 .

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2024/01410). Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna har inkommit med yttranden om tidpunkten för ikraftträdande. Yttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet.

I propositionen behandlas promemorians förslag. Pensionsgruppen har ställt sig bakom förslagen.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 6 februari 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 5 . Regeringen har följt Lagrådets synpunkter. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissen har det dessutom gjorts vissa redaktionella och språkliga ändringar.

4 AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

4.1
Historik

Den ursprungliga allmänna pensionsfonden (AP-fonden) inrättades i sam-

band med införandet av allmän tilläggspension (ATP) 1960 (prop.

1959:100). Fonden byggdes upp genom att nivån på tilläggspensions-

avgiften inledningsvis sattes högre än pensionsutbetalningarna. Två motiv

angavs för inrättandet av en fond vid sidan av fördelningssystemet. Det

första var att säkerställa pensionärernas ekonomiska standard genom att

upprätthålla sparandet, och därmed investeringarna, i ekonomin. Motivet

var en följd av att inrättandet av ATP-systemet förutsågs minska det

privata sparandet. Det andra motivet var att bygga upp en buffert för att

tidsmässigt
jämna ut finansieringen av de snabbt växande

ATP-pensionerna och för att täcka tillfälliga underskott.

Från början förvaltades AP-fondens medel av tre fondstyrelser.

Fördelningen av medlen baserades på vilken arbetsgivare som betalat in
31

Prop. 2024/25:133
tilläggspensionsavgiften. Första fondstyrelsen förvaltade medel
från

staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt bolag i vilka

dessa hade ett bestämmande inflytande. Andra fondstyrelsen förvaltade

avgifter från privata arbetsgivare med fler än 20 anställda och tredje

fondstyrelsen förvaltade avgifter från privata arbetsgivare med färre än

20 anställda och enskilda näringsidkare. Första–tredje fondstyrelserna fick

investera i räntebärande värdepapper med låg kreditrisk och hade ett

gemensamt kansli.

En fjärde fondstyrelse, med eget kansli, inrättades 1974 för att investera

i aktier (prop. 1973:97). Syftet med detta var att AP-fonden genom

investeringar i aktier skulle bidra med riskkapital till svenska industri-

företag. Fjärde fondstyrelsen hade rätt
att rekvirera medel
som

första–tredje fondstyrelserna förvaltade enligt särskilda regler och skulle

årligen återföra en given avkastning till dessa fondstyrelser.

Tio år senare (1984) bildades ytterligare fem fondstyrelser som fick

investera i aktier, de s.k. löntagarfondstyrelserna (prop. 1983/84:50).

Löntagarfonderna fick sina inkomster dels från en del av ATP-avgiften,

dels från en ny vinstdelningsskatt.

Första–tredje fondstyrelsernas placeringsmöjligheter utökades 1988 till

fastigheter (prop. 1987/88:11). Samma år inrättades en femte fondstyrelse

med samma uppdrag som fjärde fondstyrelsen, dvs. att investera i aktier

(prop. 1987/88:167).

År 1992 avvecklades löntagarfondstyrelserna (prop. 1991/92:36) och

tillgångar och skulder fördes över till en nyinrättad avvecklingsstyrelse

(Fond 92–94) utanför AP-fonden. Under åren 1992–1994 skiftades nästan

samtliga fondmedel i avvecklingsstyrelsen ut (28 miljarder kronor).

Därefter (1996) ombildades avvecklingsstyrelsen till sjätte fondstyrelsen,

som i likhet med fjärde och femte fondstyrelserna fick i uppdrag att placera

i aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden (prop.

1995/96:171). Skillnaden var att sjätte fondstyrelsens placeringsregler gav

ökad möjlighet till investeringar i små och medelstora företag. Till sjätte

fondstyrelsen överfördes 10 miljarder kronor från första–tredje fond-

styrelserna och återstående 370 miljoner kronor i avvecklingsstyrelsen.

Sjätte fondstyrelsen ålades inte något krav att fortlöpande bidra till

ATP-systemet.

Inom ATP-systemet översteg avgiftsintäkterna pensionsutbetalningarna

t.o.m. 1982. Därefter fortsatte AP-fonden ändå att växa till följd av en

högre direktavkastning än avgiftsunderskottet. Dessutom påverkades

fondens behållning av värdeförändringar på fondens tillgångar. Vid

utgången av 1999 var AP-fondens storlek 744 miljarder kronor.

För att möta förväntade påfrestningar på pensionssystemet till följd av

den demografiska utvecklingen beslutade riksdagen 1998 om en

reformering av det allmänna pensionssystemet (se prop. 1997/98:151). Till

grund för beslutet fanns en överenskommelse mellan fem av riksdagens

partier (den s.k. pensionsöverenskommelsen, se vidare avsnitt 4.2). Syftet

med reformen var att gå från ett förmånsbestämt system till ett själv-

finansierat, avgiftsbestämt system där pensionerna anpassas till den

demografiska och ekonomiska utvecklingen. En del av pensionsreformen

var inrättandet av ett fonderat premiepensionssystem, vid sidan av

fördelningssystemet, med möjlighet till individuella val av fond. Inom

32
premiepensionssystemet bildades 1998 en
sjunde fondstyrelse
med

uppdraget att förvalta medlen för de pensionssparare som inte utnyttjade Prop. 2024/25:133 möjligheten att välja fond.

Det nuvarande regelverket för AP-fonderna tillkom i samband med genomförandet av pensionsreformen och trädde i kraft 2000 och 2001 (prop. 1999/2000:46). Det inrättades fyra AP-fonder med identiska uppdrag där varje fond är en egen myndighet (samma prop. s. 133–136). Första, andra och fjärde fondstyrelserna bytte namn till Första, Andra och Fjärde AP-fonderna. Tredje fondstyrelsen avvecklades och femte fondstyrelsen bytte namn till Tredje AP-fonden. Första–Fjärde AP-fonderna gavs identiska uppdrag. Sjätte fondstyrelsen stod utanför pensionsöverenskommelsen, men bytte namn till Sjätte AP-fonden. Sjunde fondstyrelsen bytte i sin tur namn till Sjunde AP-fonden.

Det har därefter i några olika sammanhang lämnats förslag när det gäller regelverket för AP-fonderna. Frågan om en effektivare förvaltning av AP-fonderna har varit föremål för utredning i departementspromemorior, statens offentliga utredningar och en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (se Sjätte AP fonden i det reformerade pensionssystemet [Ds 2004:25], Fyra dyra fonder? Om effektiv förvaltning och styrning av AP-fonderna [Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, 2009:4], AP-fonderna i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven [SOU 2012:53 ] och Nya regler för AP-fonderna [Ds 2015:34]). Frågan har därefter fått förnyad aktualitet mot bakgrund av de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft 2019 och 2020 som bl.a. syftade till att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten när det gäller fondernas placeringar i illikvida tillgångar (se Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna [prop. 2017/18:271] och Vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna [prop. 2019/20:57]). Ändringarna har fått konsekvenser för investeringsverksamheten (se Utvärdering av AP-fondernas förvaltning till och med 2023, Arkwright, den 14 mars 2024 [Fi2023/03062]).

4.2 Nuvarande regelverk

Det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna ålderspensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Den allmänna ålderspensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, inkomstpension och premiepension. Därtill finns ett inkomstpensionstillägg som finansieras via statens budget.

Som framgår av avsnitt 4.1 har utformningen av det allmänna pensionssystemet sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna. Dessa partier bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverenskommelsen. Pensionsreformen innebar att den inkomstgrundade pensionen gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att inkomstpensionen automatiskt

33

Prop. 2024/25:133 anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

34

Inkomstpensionssystemet

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, vilket brukar kallas för ett avgiftsbestämt fördelningssystem. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Fonderna är s.k. buffertfonder i inkomstpensionssystemet. Utöver att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner, ska fonderna även långsiktigt generera avkastning för att öka stabiliteten i inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, och de utgående pensionerna följer inkomstindex med avdrag för en förskottsränta om 1,6 procent. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas det s.k. balanstalet genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 räknas pensionsrätter och utgående pensioner upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans.

Vid slutet av 2023 uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 12 193 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 10 243 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 950 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 10 880 miljarder kronor.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst inverkan. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt är demografiska faktorer – såsom andel av befolkningen i arbetsför ålder – viktigast för utvecklingen av balanstalet.

AP-fonderna

Första–Fjärde AP-fondernas förvaltning regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i det följande benämnd lagen om allmänna pensionsfonder. Målet för placeringsverksamheten är att fonderna ska förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås (4 kap. 1 §).

I lagen om allmänna pensionsfonder finns även bestämmelser om Prop. 2024/25:133 Sjunde AP-fonden som förvaltar det statliga förvalsalternativet inom premiepensionssystemet.

Sjätte AP-fonden förvaltar också en del av buffertkapitalet och är en buffertfond i inkomstpensionssystemet. Fondens förvaltning regleras dock i en särskild lag – lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Till skillnad från de andra buffertfonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den inte har några betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig också från de andra buffertfonderna. Sjätte AP-fonden ska, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden (3 kap. 1 § lagen om Sjätte AP-fonden). Fonden ska därmed fokusera på onoterade (illikvida) tillgångar i sin placeringsverksamhet. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses.

Samtliga AP-fonder ska även förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande (4 kap. 1 a § och

5 kap. 1 § tredje stycket lagen om allmänna pensionsfonder och 3 kap.

1 a § lagen om Sjätte AP-fonden). Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på fondernas övergripande mål. Det ankommer på AP-fonderna att närmare precisera innebörden av målet om föredömlig förvaltning och fonderna ska samverka när det gäller målet.

AP-fonderna är statliga myndigheter som styrs genom lag. I den löpande förvaltningen har respektive AP-fond en självständig ställning i förhållande till såväl regeringen som övriga fonder. Det är upp till varje AP-fond att inom ramen för gällande uppdrag och placeringsregler utforma förvaltningsmodell och styra val av placeringar. I lagen om allmänna pensionsfonder respektive lagen om Sjätte AP-fonden regleras ansvarsfördelningen mellan fondernas styrelser och regeringen. Regeringens styrning över AP-fonderna är i huvudsak begränsad till rätten att utse styrelse. Vidare ska regeringen årligen göra en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar och en utvärdering av fondernas förvaltning av fondmedlen, som ska överlämnas till riksdagen.

Skälet för att AP-fondernas verksamhet regleras i lag och att regeringens styrningsmöjligheter därför är begränsade, är en önskan att markera att pensionssystemet är autonomt med en hög grad av självständighet gentemot regeringen. I förarbetena anges även att ett förtroende på så sätt kan upprätthållas för att AP-fondernas medel endast används till nytta för pensionssystemet och de försäkrade och inte utnyttjas för andra syften (prop. 1999/2000:46 s. 123–124). Vidare ska fonderna vara inbördes oberoende och konkurrera med varandra när det gäller placeringsverksamheten, inklusive strategisk och taktisk tillgångsallokering. Detta bör dock inte hindra fonderna från att samarbeta när det gäller administrativa tjänster och när det gäller analys av pensionssystemets åtagandesida.

Första, Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonderna är lokaliserade i Stockholm, medan Andra och Sjätte AP-fonderna är lokaliserade i Göteborg.

35

Prop. 2024/25:133 4.3
Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas

placeringsregler

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara aktier och andra värdepapper. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabell 4.1 nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första–Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst 2 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst 10 procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Upp till 40 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (högst 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

Tabell 4.1 Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument m.m.
Tillåtna placeringar

Generellt
Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.

Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel

på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats

utanför EES (aktier i fastighetsbolag och riskkapital-

företag undantagna).

Illikvida tillgångar
Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det

verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara

investerade i illikvida tillgångar.

Räntebärande instrument
Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i

räntebärande värdepapper med låg kredit- och

likviditetsrisk.

Derivat
Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska

risker. Inte derivat med råvaror som underliggande

tillgång (råvaruderivat).

Krediter
Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.

Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-

papperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning
Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till

36

lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Typ av instrument m.m.
Tillåtna placeringar

Prop. 2024/25:133

Utländsk valuta
Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för

valutarisk.

Stora exponeringar
Högst 10 procent av fondkapitalet får vara exponerat mot

en enskild emittent eller grupp av emittenter med

inbördes anknytning.

Svenska aktier
Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska

bolag som är upptagna till handel på en reglerad

marknad i Sverige får uppgå till högst 2 procent av

värdet av sådana aktier.

Röstetal
Högst 10 procent i ett noterat enskilt företag (egna

fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i

onoterade riskkapitalbolag.

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i

onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga

högst 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är

upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad

utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det finns

däremot ingen begränsning av Sjätte AP-fondens innehav när det gäller

övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier

som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller en

motsvarande marknad utanför EES (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens

tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en

möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta

kommer till uttryck
genom att Sjätte AP-fonden får utsätta
högst

10 procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188–189).

5
Sjätte AP-fonden införlivas i

buffertfondssystemet

Regeringens förslag: Sjätte AP-fonden ska införlivas i Andra

AP-fonden.

Lagen om Sjätte AP-fonden ska upphävas och hänvisningar i annan

lagstiftning till den lagen och till Sjätte AP-fonden ska tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens för-

slag. I promemorian föreslås dessutom att begränsningen av Första–Fjärde

AP-fondernas innehav i illikvida tillgångar ska ändras från högst 40 till

högst 45 procent av respektive fonds samtliga tillgångar. I promemorian

lämnas också ett alternativt förslag som innebär att Sjätte AP-fonden
37

Prop. 2024/25:133
införlivas i buffertfondssystemet utan organisationsförändringar, bl.a.

genom bestämmelser om när fondens medel ska få tas i anspråk.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att invända mot det.

Andra AP-fonden , Fondbolagens förening , Landsorganisationen i

Sverige (LO) , Nasdaq Stockholm AB (Nasdaq) , Sjätte AP-fonden , Swedish

Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) och Tjänste-

männens Centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget om att föra över

Sjätte AP-fondens verksamhet och kapital till Andra AP-fonden. Andra

AP-fonden ifrågasätter i och för sig behovet av en AP-fond som är

specialiserad på riskkapitalinvesteringar, men anser att förslaget innebär

stora risker och kostnader samtidigt som de positiva effekterna är oklara.

Det finns enligt Andra AP-fondens uppfattning stordriftsfördelar med att

vara en större investerare, men fonden ifrågasätter promemorians bedöm-

ning när det gäller möjligheterna till lägre förvaltningsavgifter och ökad

tillgång till sidoinvesteringar. Vidare efterfrågar Andra AP-fonden en

analys av hur diversifieringen i buffertfondssystemet påverkas av att

fonden tillförs mer kapital än övriga buffertfonder. Flera av de andra

remissinstanserna som avstyrker förslaget anser också att riskerna med

förslaget inte är tillräckligt utredda i promemorian och att statens

beräknande kostnadsbesparing inte motiverar en sammanslagning.

Sjätte AP-fonden och SVCA anser att förslaget kommer att medföra en

minskad andel onoterade aktier i buffertfondssystemet, även om den

tillåtna andelen illikvida tillgångar höjs i de kvarvarande fonderna.

Lagstiftningen för en sammanslagen fond skulle därför enligt Sjätte

AP-fondens uppfattning behöva vara mer i linje med den reglering som

gäller för fonden i dag. Det skulle också kunna vara ändamålsenligt att

dela upp fondmedlen i två delportföljer med noterade respektive onoterade

tillgångar. Den högsta tillåtna andelen onoterade tillgångar i den samman-

slagna fonden kan behöva uppgå till 65 procent för att skapa nödvändigt

utrymme. Sjätte AP-fonden framhåller att fondens upparbetade kompetens

annars inte kommer att kunna tas tillvara i den sammanslagna fonden.

Fondbolagens förening anser att flera självständiga aktörer leder till

bättre konkurrens och diversifiering av buffertkapitalet. Nasdaq framför

att en sammanslagning bl.a. riskerar att missgynna riskkapital-

försörjningen till framför allt små och medelstora bolag i Sverige. Även

SVCA betonar risken för minskad kapitaltillgång till onoterade bolag.

Första och Sjätte AP-fonderna avstyrker förslaget att höja gränsen för

illikvida tillgångar för samtliga buffertfonder. Förslaget är enligt Första

AP-fondens uppfattning inte tillräckligt utrett och det riskerar att leda till

att fonderna får för mycket illikvida tillgångar i sina portföljer för att kunna

möta inkomstpensionssystemets krav. Det gäller särskilt om det införs en

möjlighet till utdelning av överskott i systemet. Andra AP-fonden ifråga-

sätter det som anförs i promemorian om andelen riskkapitaltillgångar i

pensionssystemet och framför att det är upp till buffertfonderna att besluta

en ändamålsenlig allokering.

Några remissinstanser, bl.a. Sjätte AP-fonden , tillstyrker promemorians

alternativa förslag. Andra AP-fonden lämnar ett förslag på alternativt

förfarande för att integrera Sjätte AP-fonden i buffertfondssystemet. För-

slaget innebär att Sjätte AP-fonden avvecklas under en övergångsperiod

38
genom att löpande likviditet från fondens investeringar överförs till övriga

buffertfonder samtidigt som nya åtaganden inte får göras. Även Pensions- Prop. 2024/25:133 myndigheten , som varken tillstyrker eller avstyrker promemorians förslag,

lägger fram ett alternativt förslag där Sjätte AP-fonden bolagiseras med övriga buffertfonder som ägare.

Finansinspektionen , Journalistförbundet , Sjunde AP-fonden , Sveriges riksbank (Riksbanken) , Tidningsutgivarna och Tredje AP-fonden avstår från att yttra sig över promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag

Sjätte AP-fonden bör införlivas i buffertfondssystemet

Sjätte AP-fonden har i sin roll som förvaltare av en del av buffertkapitalet i uppgift att säkerställa att fondmedlen blir till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Som framgår av avsnitt 4.1 har fonden sitt ursprung i sjätte fondstyrelsen (se även avsnitt 5.3.1 i promemorian för en närmare beskrivning av fondens historik). Namnbytet gjordes i samband med reformen av det allmänna pensionssystemet. Reglerna för Sjätte AP-fonden berördes dock inte i sak vid reformen eftersom sjätte fondstyrelsen inte omfattades av den pensionsöverenskommelse som låg till grund för det nya buffertfondssystemet (prop. 1999/2000:46 s. 74). Detta innebär att Sjätte AP-fondens roll och funktion i det reformerade pensionssystemet ännu inte har klarlagts.

Regeringen anser, i likhet med flera remissinstanser, att det är hög tid att Sjätte AP-fonden införlivas fullt ut i pensionsöverenskommelsen och buffertfondssystemet. Frågan är hur det bör gå till.

Förutsättningarna för en specialistfunktion inom buffertfondssystemet har förändrats

Det ursprungliga syftet med inrättandet av Sjätte AP-fonden (dåvarande sjätte fondstyrelsen) var att öka tillgången till riskvilligt kapital för att stärka kapitalförsörjningen till det svenska näringslivet och inte minst små och medelstora företag (jfr prop. 1995/96:171 s. 11). Med hänvisning till riskkapitalmarknadens utveckling ändrades senare denna inriktning mot enbart svenska bolag genom att fonden fick möjlighet att även investera utomlands. I förarbetena uttalades dock att Sjätte AP-fonden har ett särskilt uppdrag att inrikta verksamheten mot placeringar i Sverige (prop. 2006/07:100 s. 189).

Som redogörs för i promemorian har Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet förändrats gradvis över tid. Fonden genomför nu i huvudsak två typer av investeringar. Dels fondinvesteringar där fondmedlen investeras i en extern fond som sedan investerar i onoterade företag, dels sidoinvesteringar där Sjätte AP-fonden oftast parallellt gör investeringar direkt i den externa fondens portföljbolag. Sjätte AP-fonden är också en global investerare och vid utgången av 2023 uppgick fondens exponering mot Sverige till 12 procent. Det kan därmed, som Andra AP-fonden påpekar, konstateras att Sjätte AP-fonden har en helt annan roll i dag än vad som ursprungligen var tänkt.

Samtidigt har även den investeringsmiljö som övriga buffertfonder är

verksamma i förändrats. Som huvudregel ska Första–Fjärde AP-fonderna

39

Prop. 2024/25:133 förvärva och inneha tillgångar som är likvida (4 kap. 5 § lagen om allmänna pensionsfonder). En utgångspunkt för pensionsreformen var dock att de buffertfonder som omfattades av omorganisationen skulle ges ett s.k. blandmandat, dvs. möjlighet att på ett flexibelt sätt investera i ett brett spektrum av tillgångsslag (prop. 1999/2000:46 s. 70–72). Första–Fjärde AP-fonderna kan därmed även göra placeringar i illikvida tillgångar. Ursprungligen fick högst 5 procent av var och en av fondernas tillgångar vara placerade i onoterade värdepapper (med undantag för aktier eller andra andelar i fastighetsbolag). Den 1 januari 2019 togs emellertid begränsningen bort och ersattes av en högsta tillåten andel illikvida tillgångar om 40 procent för var och en av Första–Fjärde AP-fonderna (4 kap.

40

8 § lagen om allmänna pensionsfonder, prop. 2017/18:271). Fonderna fick därmed ett betydligt större utrymme att göra placeringar i illikvida tillgångar, t.ex. på riskkapitalmarknaden.

I maj 2020 skedde ytterligare förändringar i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler avseende illikvida tillgångar (prop. 2019/20:57). Det tydliggjordes att fonderna under vissa förutsättningar får göra saminvesteringar i onoterade företag och det infördes även en möjlighet till sidoinvesteringar i sådana företag på motsvarande sätt som för Sjätte AP-fonden.

Dessa förändringar har bidragit till att andelen illikvida tillgångar har ökat från ca 15 procent (2012) till ca 26 procent (2023) av Första–Fjärde AP-fondernas samlade fondmedel. I absoluta tal motsvarar det en ökning från ca 150 miljarder till ca 485 miljarder kronor. I tabell 5.1 finns en sammanställning över Första–Fjärde AP-fondernas illikvida tillgångar vid utgången av 2023. Som jämförelse hade Sjätte AP-fonden 67,7 miljarder kronor investerat i riskkapital vid samma tidpunkt.

Tabell 5.1 Första–Fjärde AP-fondernas illikvida tillgångar

Miljarder kronor, per den 31 december 2023

Första
Andra
Tredje
Fjärde
Summa

AP-fonden
AP-fonden
AP-fonden
AP-fonden

Fastigheter
64,2
46,2
81,3
45,4
237,1

Infrastruktur
8,9
9,1
21,6
23,9
63,5

Onoterade

4,8
1,2
12,1
18,1

krediter/övrigt

Riskkapital
31,4
52,5
36,3
11,1
131,3

Skog

22
13,8

35,8

Summa
104,5
134,6
157,2
92,5
485,8

Andel av
23
32
31
19
26

samtliga

tillgångar,

procent

Källa: Regeringens skrivelse Redovisning av AP -fondernas verksamhet t.o.m. 2023 (skr. 2023/24:130 s. 40 –41, 48–49, 58–59 och 67–68).

Den utveckling som har skett under de senaste åren har medfört att skillnaderna mellan Sjätte AP-fondens och övriga buffertfonders investeringar på riskkapitalmarknaden har minskat. Fonderna har visserligen delvis

olika inriktningar och för Första–Fjärde AP-fonderna utgör riskkapital- Prop. 2024/25:133 investeringar bara en del av de illikvida tillgångarna i respektive portfölj.

Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler utgör dock numera inte ett hinder för dessa fonder att bedriva en i huvudsak motsvarande investeringsverksamhet som Sjätte AP-fonden. Regeringen konstaterar därmed att förutsättningarna för en specialiserad buffertfond som enbart är inriktad mot riskkapitalmarknaden har förändrats. De skäl som ursprungligen låg till grund för att Sjätte AP-fonden inrättades kan inte heller längre göras gällande.

Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar bör föras över till

Andra AP-fonden

När buffertfondssystemet nu ses över bör utgångspunkten för buffertfondernas organisation och placeringsmandat vara densamma som vid pensionsreformen. De AP-fonder som förvaltar buffertkapitalet bör inte vara inriktade mot enskilda tillgångsslag. Placeringsreglerna bör i stället präglas av ett brett spektrum av tillgångsslag och stor flexibilitet (jfr prop. 1999/2000:46 s. 71–73).

Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med flertalet remissinstanser och till skillnad från bl.a. Andra AP-fonden , att Sjätte AP-fonden bör slås samman med en av de övriga buffertfonderna. Regeringen anser inte heller att Sjätte AP-fonden, som Pensionsmyndigheten föreslår, bör bolagiseras med övriga buffertfonder som ägare. Det är, som föreslås i promemorian, lämpligt att Andra AP-fonden och Sjätte AP-fonden slås samman eftersom båda fonderna är lokaliserade i Göteborg och båda fonderna gör liknande investeringar. På motsvarande sätt som vid pensionsreformen bör den sammanslagna fonden byggas upp med utgångspunkt i en befintlig myndighet. Att lägga ned båda de berörda fonderna och bilda en helt ny myndighet framstår inte som ett ändamålsenligt alternativ. Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar bör därför föras över till Andra AP-fonden som redan är en blandfond (se vidare avsnitt 12 angående genomförandet av sammanslagningen).

Ett grundläggande syfte med den översyn som nu görs av buffertfondssystemet är att förbättra förutsättningarna för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning av buffertkapitalet. Genom att placera Sjätte AP-fondens verksamhet i en större och bredare kontext kan också den löpande likviditetshantering som krävs för riskkapitalinvesteringar underlättas. För att på ett effektivt sätt kunna investera i onoterade aktier, särskilt genom riskkapitalfonder, krävs nämligen att investeraren har både tillgång till likviditet för att löpande göra investeringar och förutsättningar att investera det kapital som erhålls från avkastningen på sina investeringar. Även valutasäkringen kan underlättas och bli mindre kostsam (se vidare avsnitt 11). Det kan också finnas andra fördelar med att vara en större investerare. Som Andra AP-fonden påpekar kan en sammanslagning visserligen inte väntas leda till några betydande förändringar av villkoren vid investeringar. Den sammanslagna fondens förutsättningar kommer dock rimligen att skilja sig från dem som gäller för Sjätte AP-fonden.

Efter en sammanslagning kommer även Andra AP-fondens resurser inom exempelvis regelefterlevnad, riskkontroll och it-säkerhet att kunna

utnyttjas på ett bredare sätt. Sjätte AP-fonden har en liten organisation och

41

Prop. 2024/25:133
ökad tillgång till interna resurser bör i
förlängningen kunna stärka

investeringsverksamheten.

Flera remissinstanser anser att den kostnadsbesparing som en samman-

slagning kan medföra inte är tillräcklig för att motivera förslaget. Eftersom

Andra AP-fonden och Sjätte AP-fonden skiljer sig åt kan det konstateras

att de potentiella kostnadssynergierna vid en sammanslagning ser annor-

lunda ut än vid en sammanslagning av två buffertfonder med liknande

verksamhet. Som lyfts fram i promemorian är det också svårt att bedöma

storleken på den kostnadsbesparing som förslaget innebär och det kan ta

tid innan samtliga kostnadsminskningar realiseras. Båda AP-fonderna

bedöms bedriva kostnadseffektiv verksamhet, inte minst i ett interna-

tionellt perspektiv. Det finns dock skalfördelar i Andra AP-fonden som

bör kunna utnyttjas. Som utvecklas i konsekvensanalysen finns bl.a.

besparingspotential i lägre samlade kostnader för ledning och övrig

personal, administration och lokaler (se vidare avsnitt 13). Regeringen vill

här samtidigt betona att den potentiella kostnadsbesparingen endast är ett

skäl för att slå samman Andra och Sjätte AP-fonderna. Det faktum att

Sjätte AP-fonden stod utanför pensionsöverenskommelsen har inneburit

att fonden inte fullt ut har inordnats i pensionssystemet. Ett av flera skäl

för en sammanslagning är därför att det aldrig har tydliggjorts hur kapitalet

i Sjätte AP-fonden ska komma pensionssystemet till nytta. Som framgår

ovan är den principiella utgångspunkten att buffertfondssystemet ska bestå

av blandfonder med breda mandat, vilket i sig bedöms ge förutsättningar

för en effektiv förvaltning av buffertkapitalet.

Som flera remissinstanser
påpekar
är en
sammanslagning
av

två AP-fonder också förknippad med kostnader och risker. Omfattningen

av dessa är på liknande sätt som kostnadsbesparingarna svåra att bedöma

i förväg. Det kommer dock att röra sig om vissa engångskostnader (se

vidare avsnitt 13). Som redogörs för i promemorian finns vidare flera

framför allt operativa risker med förslaget. Regeringen vill här framhålla

vikten av att sammanslagningen genomförs på ett sådant sätt att kostnader

och risker hålls nere, vilket ytterst är styrelsen i respektive fonds ansvar att

säkerställa (se närmare om genomförandet i avsnitt 12). Sjätte AP-fonden

pekar bl.a. på risken för att dess upparbetade kompetens inte kommer att

kunna tas tillvara i den sammanslagna fonden. Regeringen konstaterar att

Sjätte AP-fonden under de senaste åren har bedrivit en framgångsrik

verksamhet inriktad mot riskkapitalinvesteringar. Det måste därför

säkerställas att den kompetens och erfarenhet som finns i fonden bevaras

i den sammanslagna verksamheten. Även i Andra AP-fonden har det över

tid byggts upp kompetens inom riskkapitalområdet. Investeringsmiljön

som AP-fonderna är verksamma i har förändrats över tid och 2019 gjordes

stora förändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna

(se ovan). Sedan några år tillbaka har Första–Fjärde AP-fonderna därmed

långt större möjligheter att investera buffertkapitalet i onoterade tillgångar

(se tabell 5.1), samtidigt som varje enskild fond sätter av förhållandevis

lite personella resurser för dessa uppgifter. I rapporten Utvärdering av

AP-fondernas förvaltning till och med 2023 anges följande. ”Det är

anmärkningsvärt att antalet personer som arbetar med investeringar i

illikvida tillgångar är ungefär densamma (6–7 personer per fond) för

Första–Fjärde AP-fonderna och enbart uppgår till cirka 10 procent av

42
personalstyrkan för respektive
AP-fond.”
(bilaga
s. 8). Genom att
ta

tillvara de styrkor som finns i Andra respektive Sjätte AP-fonden bedöms en sammanslagning kunna bidra till en effektivare förvaltning av buffertkapitalet.

Vidare kan det finnas risk för marknadspåverkan och värdeförluster när portföljer avvecklas och integreras. Som utvecklas i avsnitt 12 kan det också finnas skäl för att inte överföra vissa tillgångar, om det bedöms lämpligare att förvalta dessa avskilt. Påverkan på den svenska kronan vid avvecklingen av eventuella valutapositioner kan också komma att kräva god planering. Det kan därför finns skäl för i första hand Andra och Sjätte AP-fonderna att löpande informera Riksbanken under genomförandet av sammanslagningen för att begränsa risken för negativ påverkan.

Med anledning av det som Nasdaq och SVCA anser om riskerna för kapitalförsörjningen till svenska företag kan det noteras att Sjätte AP-fonden i dag huvudsakligen investerar utomlands. Det framstår som minder troligt att kapitalförsörjningen till det svenska näringslivet skulle försämras av att kapital från en fond som successivt minskat sin exponering mot Sverige och som i dag har en klart övervägande andel utländska exponeringar överförs till en annan fond som har möjlighet att fortsätta att göra samma typ av investeringar och som har en större närvaro på den svenska marknaden.

I samband med pensionsreformen fördelades drygt 130 miljarder kronor till var och en av Första–Fjärde AP-fonderna. En sammanslagning kommer att innebära att Andra AP-fonden får ett tillskott av kapital som inte motsvarar det som Tredje och Fjärde AP-fonderna får enligt förslaget i avsnitt 6.2. I promemorian diskuteras i vilken utsträckning det påverkar förutsättningarna för att utvärdera buffertfondernas förvaltning. Regeringen konstaterar i detta sammanhang att utvärderingen av fondernas måluppfyllelse i normalfallet bör ta sin utgångspunkt i de avkastningsmål som respektive fond fastställt (jfr prop. 1999/2000:46 s. 114). Mot bakgrund av detta bör en effektiv utvärdering av de enskilda fondernas förvaltning kunna ske även efter en sammanslagning.

Sammanfattningsvis anser regeringen att en sammanslagning av Andra och Sjätte AP-fonderna förbättrar förutsättningarna för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning av buffertkapitalet. De risker som finns med en sammanslagning bedöms kunna hanteras inom ramen för genomförandet. En sammanslagning framstår därför som mer lämplig än de alternativa förslag som lämnas i promemorian och av några remissinstanser. Regeringen anser också, till skillnad från några av remissinstanserna, att de placeringsregler som gäller för Första–Fjärde AP-fonderna säkerställer en tillräcklig diversifiering av buffertkapitalet.

Ändrade placeringsregler till följd av sammanslagningen

I promemorian föreslås att den högsta tillåtna andelen illikvida tillgångar

i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas portföljer ska höjas från 40 till 45 procent av respektive fonds samtliga tillgångar. Andra AP-fonden påpekar att nuvarande placeringsregler redan ger möjlighet för fonderna att öka andelen illikvida tillgångar om de skulle bedöma att det är till nytta för pensionssystemet. Första AP-fonden framför att förslaget kan leda till att buffertfondernas portföljer blir alltför illikvida för att möta inkomstpensionssystemets krav på betalningsberedskap.

Prop. 2024/25:133

43

Prop. 2024/25:133 När begränsningsregeln infördes bedömde regeringen att en nivå om högst 40 procent illikvida tillgångar i var och en av Första–Fjärde AP-fonderna var lämplig med hänsyn till att en tillräckligt stor andel av tillgångarna i fonderna behöver vara lätt tillgänglig för att kunna fungera som buffert inom inkomstpensionssystemet (prop. 2017/18:271 s. 17–18). Regeringen anser, i likhet med några av remissinstanserna, att det för närvarande inte finns skäl för att göra en annan bedömning beträffande de fonder som inte berörs direkt av förslaget att slå samman Andra och Sjätte AP-fonderna.

Som redogörs för i promemorian kan en överföring av Sjätte AP-fondens tillgångar till Andra AP-fonden medföra att andelen illikvida tillgångar i den sammanslagna fonden kommer att överstiga 40 procent. Detta behandlas i avsnitt 12.

Upphävande av lagen om Sjätte AP-fonden och följdändringar

Eftersom det föreslås att Sjätte AP-fonden ska upphöra med sin verksamhet bör lagen om Sjätte AP-fonden upphävas. Hänvisningar i annan lagstiftning till den lagen och till Sjätte AP-fonden behöver därför tas bort.

6 De Stockholmsbaserade buffertfonderna

6.1 Två fonder

Regeringens förslag: Buffertfondernas verksamhet i Stockholm ska bedrivas i två fonder.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanserna tillstyrker förslaget

eller har inget att invända mot det.

Några remissinstanser, Andra AP-fonden , Fondbolagens förening , LO , Nasdaq , Svenskt Näringsliv och TCO , avstyrker förslaget och efterfrågar en mer grundlig analys av de effekter som kan uppstå vid ett minskat antal Stockholmsbaserade buffertfonder. Andra AP-fonden anser att det, även om det finns stordriftsfördelar med en sammanslagning, krävs en noggrann analys av såväl eventuella besparingar som risker med en betydande organisatorisk förändring av en i grunden väl fungerande verksamhet. Fondbolagens förening anser att flera självständiga AP-fonder borgar för såväl bättre konkurrens som bättre diversifiering till förmån för pensionsspararnas långsiktiga avkastning på pensionskapitalet. LO framför att en sammanslagning kan leda till att nyckelpersoner lämnar AP-fonderna och att fonderna kan tvingas att sälja av innehav. LO tar även upp att en sammanslagning kan påverka fondernas samlade ägarstyrning och investeringsbeslut. Nasdaq anser att det saknas uppskattningar och analys av de negativa effekter som en sammanslagning kan leda till för kapitalmarknaden. Även Svenskt Näringsliv efterfrågar en analys av hur kapitalmarknaden påverkas. TCO poängterar svårigheterna med att bedöma eventuella vinster med färre Stockholmsbaserade buffertfonder.

44

Andra remissinstanser, Bankinstitutens Arbetsgivarorganisation , Prop. 2024/25:133 Finansinspektionen , Första och Fjärde AP-fonderna , Pensions-

myndigheten , Svenska Kommunal Pensionärernas Förbund tillsammans med SPF Seniorerna och Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) , efterfrågar ytterligare analys av riskerna med en sammanslagning av AP-fonder.

Riksbanken och Riksgäldskontoret påpekar att en sammanslagning möjligen kan påverka obligations- och aktiemarknaderna.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Stockholm Centre for Commercial Law påpekar att en sammanslagning kan leda till att AP-fondernas ägarengagemang minskar.

Skälen för regeringens förslag

Utvecklingen från en enda AP-fond med flera fondstyrelser

I avsnitt 4 utvecklas historiken bakom AP-fonderna. Följande bör särskilt nämnas även när det gäller frågan om antalet Stockholmsbaserade buffertfonder.

I samband med att lagstiftningen om allmän tilläggspension trädde

i kraft 1960 bildades en fond, AP-fonden (prop. 1959:100, Särsk. U 1, rskr. 269, SFS 1959:293). Ursprungligen förvaltades fonden av tre fondstyrelser. En fjärde fondstyrelse inrättades 1974 (prop. 1973:97, NU 58, rskr. 237, SFS 1973:503) och därefter en femte fondstyrelse 1988 (prop. 1987/88:167, NU 42, rskr. 406, SFS 1988:747). Som ett led i avvecklingen av löntagarfondstyrelserna ombildades en särskild avvecklingsstyrelse till sjätte fondstyrelsen 1996 (prop. 1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr. 1991/92:91, SFS 1991:1857 och prop. 1995/96:171, bet. 1995/96:NU24, rskr. 1995/96:284, SFS 1996:697).

Fjärde–sjätte fondstyrelserna hade egna kanslier, medan första–tredje fondstyrelserna hade ett gemensamt kansli. För de olika fondstyrelserna gällde skilda placeringsregler (se prop. 1999/2000:46 s. 46).

I och med införandet av lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ändrades organisationen och första–femte fondstyrelserna reducerades till fyra från varandra fristående AP-fonder, Första–Fjärde AP-fonderna (se samma prop. s. 116–121).

Allmänna utgångspunkter

Utgångspunkten bör vara att systemet med buffertfonder, oavsett antal fonder, ska ha bästa möjliga förutsättningar för att uppnå målet om långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna (4 kap. 1 § lagen om allmänna pensionsfonder).

När det gäller antalet buffertfonder finns det såväl fördelar som nackdelar med fler respektive färre fonder. Det är svårt att, som t.ex. Andra och Fjärde AP-fonderna , Finansinspektionen , LO , Nasdaq , Svenskt Näringsliv och Pensionsmyndigheten efterfrågar, göra någon mer utförlig prognos av eventuella vinster med färre Stockholmsbaserade buffertfonder. En sådan prognos om framtida avkastning kommer alltid att innehålla en stor osäkerhet och det finns flera risker som är svåra, om ens möjliga, att både bedöma och förutse. Effekterna och riskerna bör dock vara mindre då det

handlar om att minska antalet fonder från fyra till tre och inte, som tidigare

45

Prop. 2024/25:133 har föreslagits i några olika sammanhang, att gå från flera till en enda aktör (se förslagen i Fyra dyra fonder? Om effektiv förvaltning och styrning av AP-fonderna [Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, 2009:4] och i Buffertkapitalsutredningens betänkande AP-fonderna i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven [SOU 2012:53]). Oavsett antalet buffertfonder måste det finnas goda förutsättningar för en effektiv kapitalförvaltning där förvaltningskostnaderna hålls nere.

46

För- och nackdelar med fler respektive färre fonder

I huvudsak gäller de omständigheter som anfördes vid införandet av lagen om allmänna pensionsfonder även för en bedömning av lämpligt antal Stockholmsbaserade buffertfonder (prop. 1999/2000:46 s. 116–121).

Möjligheterna att bedriva en aktiv förvaltning, dvs. en förvaltning där fonderna placerar medlen i de finansiella instrument som de bedömer kunna ge högst avkastning med hänsyn till risken (se prop. 2018/19:62 s. 21–22), bör öka ju mindre portföljerna är, eftersom det är enklare att omstrukturera en liten portfölj. Beloppen som måste omsättas på marknaden blir då lägre, vilket underlättar transaktionerna med avseende på både priseffekterna och den tid det tar att genomföra justeringen. Som Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Stockholm Centre for Commercial Law påpekar, kan en mindre portfölj leda till en mer aktiv ägarstyrning och ett större engagemang i de enskilda bolagen. Dessutom minskar risken för att en enskild fond dominerar en viss marknad och försämrar marknadens funktionssätt. AP-fonderna är, som Riksbanken och Riksgäldskontoret påpekar, stora aktörer på aktie- och obligationsmarknaderna. Med fondförvaltning finns i sig alltid en risk för felaktiga investeringsbeslut. Genom att dela upp kapitalet på fler fonder kan sådana risker spridas och effekterna av en mindre lyckad investering kan begränsas.

Stordriftsfördelar är även i dag ett starkt skäl för färre och större buffertfonder. Färre och större buffertfonder har möjlighet att förvalta mer kapital utan en motsvarande ökning av kostnaderna. De Stockholmsbaserade buffertfonderna har också redan i dag en struktur och organisation som är väl anpassad för att hantera större kapital. Kapitalförvaltning är i sig förknippad med klara stordriftsfördelar. De sammanlagda förvaltningskostnaderna för det allmänna pensionssystemet bör minska med färre AP-fonder. Detta gäller till följd av såväl administrativa kostnader som mer direkta förvaltningskostnader. Färre fonder innebär minskat behov av lokaler och stödfunktioner, t.ex. inom it och juridik. Också rena förvaltningskostnader bör minska. När det gäller själva kapitalförvaltningen leder färre AP-fonder till att en AP-fond mer sällan kommer att få en annan AP-fond som motpart. Ett mer koncentrerat fondkapital innebär att man i större utsträckning undviker att det uppkommer sådana situationer och de totala transaktionskostnaderna blir därigenom lägre. Detta bör i sig vara en fördel för kapitalmarknaderna med färre transaktioner av detta slag där de inblandande parterna har ett och samma grundläggande intresse (buffertfonderna är alla statliga myndigheter som förvaltar medel inom försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, där medlen ska förvaltas på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension). Regeringen anser därmed, till skillnad från

Nasdaq och Fondbolagens förening , att färre aktörer med det allmänna Prop. 2024/25:133 som huvudman kan vara till fördel för väl fungerande kapitalmarknader.

En stor förvaltare kan också få en bättre tillgång till analytiker m.m. på de internationella marknaderna. Detta kan också innebära ökade möjligheter till specialisering inom fonderna, vilket kan förbättra analysfunktionerna. En större organisation behöver såldes inte i sig innebära en sämre eller mer passiv ägarstyrning. Färre AP-fonder kan dock medföra att de nuvarande placeringsreglerna behöver ses över, se avsnitt 7.

Färre fonder ger också bättre möjlighet att utnyttja tillgängliga resurser. I dag finns det ett begränsat antal personer som har den kunskap och erfarenhet som krävs, och dessutom är tillgängliga, för ett uppdrag som styrelseledamot i någon av AP-fonderna. När det gäller kraven för styrelseledamöter, se avsnitt 10. Med färre fonder kan kunskap och erfarenhet hos enskilda ledamöter koncentreras, vilket förbättrar styrningen av de enskilda fonderna och i förlängningen förvaltningen av det samlade buffertkapitalet. Färre fonder påverkar också granskningen av de enskilda fonderna. Med färre fonder kan granskningen koncentreras och mer resurser kan läggas på de enskilda fonderna. Det är möjligt att, med samma resurser, uppnå en högre nivå på granskningen av de enskilda fonderna om det är färre fonder som ska granskas. Dessa effekter bör förstärkas av att de Stockholmsbaserade buffertfonderna numera är förhållandevis lika varandra.

Sammantaget finns det skäl såväl för som emot den nuvarande ordningen med tre Stockholmsbaserade buffertfonder.

Tre eller två Stockholmsbaserade buffertfonder?

Regeringen instämmer med det som anförs i promemorian om att det i och för sig inte finns något att invända mot hur de tre Stockholmsbaserade buffertfonderna styrs i dag eller det utvecklingsarbete som fonderna har bedrivit de senaste åren. Fonderna är dock numera förhållandevis lika, vilket är en följd av att samma regelverk gäller för dem. Det innebär också att ingen av fonderna har något särskilt uppdrag eller funktion i förhållande till de andra fonderna.

Det finns emellertid tydliga fördelar med färre buffertfonder och det innebär en möjlighet att minska de totala kostnaderna för det allmänna pensionssystemet. Detta gäller särskilt stordriftsfördelar och möjligheten att förvalta ett betydligt större kapital än i dag, utan motsvarande procentuell ökning av kostnaderna. Regeringen anser därför att det mest ändamålsenliga, när det gäller de Stockholmsbaserade buffertfonderna, är att verksamheten i fortsättningen bedrivs i två fonder.

6.2 Första AP-fondens verksamhet och tillgångar ska föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna

Regeringens förslag: Första AP-fondens verksamhet och tillgångar ska föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna.

47

Prop. 2024/25:133

48

Hänvisningarna till Första AP-fonden ska tas bort ur lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och andra lagar där det finns hänvisningar till den fonden.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås bara att en av de Stockholmsbaserade buffertfonderna ska avvecklas och att den fondens verksamhet och kapital ska föras över till en eller två av de andra Stockholmsbaserade buffertfonderna.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Första AP-fonden påpekar att det finns både för- och nackdelar med alternativen till förändring och betonar vikten av en tydlig målbild, med beaktande av såväl kostnader som risker med de olika alternativen. Första AP-fonden lyfter fram bl.a. följande för- och nackdelar. Fördelar med en överföring till en enda fond är att den kan genomföras relativt snabbt och innebär en tydlig ansvarsfördelning mellan fonderna. Dock innebär det alternativet att de övriga fonderna, den som tagit emot tillgångar och den som inte berörs, inte längre har likvärdiga förutsättningar och att framtida jämförelser mellan fonderna blir svårare. Vid en fördelning till två fonder bevaras de grundläggande tankarna om likvärdiga fonder och möjligheten till framtida jämförelser. Även riskspridningen blir större om tillgångarna överförs till två fonder. Det kräver dock betydligt mer arbete med att på bästa sätt föra över tillgångar och påverkar de Stockholmsbaserade buffertfonderna under en längre tid. Även kostnaderna kan bli omfattande.

Andra AP-fonden anser att det finns skäl för båda alternativen, men att en fördelning av tillgångarna till två fonder är att föredra. Andra AP-fonden pekar även på möjligheten att fördela tillgångarna till samtliga buffertfonder, dvs. även Andra AP-fonden.

Tredje AP-fonden förordar att samtliga tillgångar förs över till en enda fond. Tredje AP-fonden lyfter särskilt fram fördelarna med detta: att en Stockholmsbaserad buffertfond lämnas orörd, att färre medarbetare och samarbetspartners berörs och att en sådan förändring kräver kortare tid för genomförande och är förenad med lägre transaktionskostnader.

Fjärde AP-fonden anser att det är förenat med lägre operationella risker att föra över tillgångarna till en enda fond, men att en fördelning till två fonder har bättre förutsättningar för att tillvarata kompetens och förvaltningssynergier. En uppdelning på två fonder kan även minska transaktionskostnaderna och bidra till en fortsatt god jämförbarhet mellan buffertfonderna. Sammantaget anser Fjärde AP-fonden att för- och nackdelar mellan de olika alternativen väger relativt jämnt.

Skälen för regeringens förslag

Överföring till en eller två fonder?

I promemorian finns det två alternativ för att förändra verksamheten i de Stockholmsbaserade buffertfonderna (Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna) så att den i fortsättningen bara bedrivs i två fonder. Det första alternativet är att en av fondernas verksamhet och tillgångar förs över till en av de andra fonderna. I promemorian benämns detta som konsolidering. Det andra alternativet, som i promemorian benämns

avveckling, är att en av fondernas tillgångar fördelas på de två andra fonderna. En sådan fördelning kan ske i lika delar. Det är också möjligt med en mer detaljerad och anpassad uppdelning utifrån enskilda tillgångar. Det är däremot inte aktuellt att, som Andra AP-fonden framför, fördela tillgångarna på samtliga buffertfonder.

En fördel med att föra över en fonds tillgångar till två fonder är, som Fjärde AP-fonden framför, att det ger större möjlighet att tillvarata kompetenser och förvaltningssynergier. Vissa särskilda tillgångar och kompetenser kan passa bra i en av fonderna, men inte i den andra. En sådan överföring kan, beroende på hur den genomförs, leda till ökad diversifiering mellan de två Stockholmsbaserade buffertfonderna och en möjlighet att redan under processen för sammanslagningen ta tillvara vissa samordningsvinster. Om fördelningen görs i två lika stora delar blir det

å andra sidan, som Fjärde AP-fonden också framför, även i fortsättningen förhållandevis enkelt att jämföra buffertfonderna med varandra, eftersom fonderna ges mer eller mindre identiska förutsättningar. Även Första AP-fonden lyfter fram att detta alternativ underlättar möjligheten till framtida jämförelser mellan fonderna och är i linje med de grundläggande tankarna om likvärdiga fonder. En överföring av tillgångar till två fonder påverkar självfallet fler delar av systemet med buffertfonder än om tillgångarna förs över bara till en fond. Det kräver att tillgångarna delas upp och förutsätter ett samarbete mellan fler parter. De berörda AP-fonderna har dock mycket god kunskap om de enskilda tillgångarna och hur de kan och bör hanteras. Det torde därmed inte, till skillnad mot vad Första AP-fonden befarar, röra sig om något mer betydande arbete eller några mer omfattande kostnader om tillgångar och förpliktelser förs över till två fonder i stället för till en enda fond.

Även alternativet att en fonds tillgångar förs över till en enda av de andra fonderna är förenat med både för- och nackdelar. Som Första och Tredje AP-fonderna framför är en fördel att en Stockholmsbaserad buffertfond hålls helt utanför och att den fondens medarbetare och samarbetspartners inte berörs. Detta torde, som Första AP-fonden lyfter fram, minska den sammanlagda påverkan på systemet med buffertfonderna. Komplexiteten och den operationella risken minskar också väsentligt när färre parter behöver involveras. Denna ändring bör även, som Första AP-fonden också lyfter fram, kunna genomföras under kortare tid. Som utgångspunkt bör transaktionskostnaderna bli lägre när samtliga tillgångar ska föras över till en enda fond. Det kan dock, som Fjärde AP-fonden framför, finnas särskilda omständigheter som leder till ökade transaktionskostnader, t.ex. om överföringen av en viss tillgång leder till att den mottagande fonden inte längre uppfyller kraven för AP-fondernas medelsförvaltning (4 kap. lagen om allmänna pensionsfonder). En nackdel med att föra över alla tillgångar till en enda fond är, som Första AP-fonden påpekar, att den ena av de Stockholmsbaserade buffertfonderna blir dubbelt så stor som den andra och att fonderna inte längre har likvärdiga förutsättningar.

Liksom anges i avsnitt 6.1 när det gäller antalet Stockholmsbaserade buffertfonder, finns det även i denna fråga goda skäl för båda alternativen, dvs. att föra över tillgångarna till en enda fond eller till två fonder. De ändringar som görs bör inte vara mer omfattande än nödvändigt för att skapa förutsättningar för att minska kostnaderna för systemet med buffertfonder. De Stockholmsbaserade buffertfonderna bör, så långt det är

Prop. 2024/25:133

49

Prop. 2024/25:133 möjligt, också i fortsättningen ha likvärdiga förutsättningar. En överföring till två fonder är också mer förenlig med den grundläggande tanken om att fonderna initialt ska vara lika stora (se prop. 1999/2000:46 s. 116–117). Regeringen anser därmed att det mest lämpliga är att tillgångarna hos en fond förs över till båda de andra Stockholmsbaserade buffertfonderna.

50

Första AP-fondens verksamhet och tillgångar ska föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna

Vid valet av vilken fonds tillgångar som bör föras över till de två övriga Stockholmsbaserade buffertfonderna finns det några grundläggande utgångspunkter. De två fonderna bör vara de fonder som har bäst möjligheter att på längre sikt förvalta fondmedlen på ett sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Vid denna bedömning bör särskild vikt fästas vid möjligheten till framtida avkastning, möjligheten till en diversifierad placeringsverksamhet, förutsättningar för att utnyttja stordriftsfördelar och förutsättningar för en väl avvägd kostnadsstruktur.

I grunden är, som anges ovan, alla tre Stockholmsbaserade buffertfonder välskötta och fonderna har de senaste åren bedrivit ett framgångsrikt förändringsarbete. Det finns dock vissa skillnader. Vid införandet av det nuvarande systemet med buffertfonderna 2001 hade fonderna ett lika stort startkapital. Sedan dess har Tredje och Fjärde AP-fonderna haft bäst långsiktig avkastning. Tredje och Fjärde AP-fonderna har båda i dag en struktur och organisation som är väl anpassad för att utnyttja stordriftsfördelar. Regeringen anser därmed att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar bör föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. I avsnitt 12 föreslås hur detta ska ske.

7 Begränsningar av röstandelar och innehav av svenska aktier

Regeringens förslag: Röstandelsbegränsningen för innehav i onoterade riskkapitalföretag ska höjas till 50 procent för innehav i sådana riskkapitalföretag i vilka några av Andra–Fjärde AP-fonderna tillsammans innehar 100 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget.

Begränsningen av innehavet av aktier i svenska aktiebolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska höjas så att var och en av Tredje och Fjärde AP-fonderna får inneha sådana aktier till ett marknadsvärde som uppgår till högst 3 procent av det totala marknadsvärdet. För Andra AP-fonden ska det även i fortsättningen gälla att innehavet av sådana aktier får uppgå till högst 2 procent.

Regeringens bedömning: Röstandelsbegränsningen för innehav i noterade företag om 10 procent bör inte ändras.

Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens förslag och bedömning. I promemorian föreslås att röstandelsbegränsningen ska

höjas till 15 procent för innehav i noterade företag och till 50 procent för Prop. 2024/25:133 innehav i alla onoterade riskkapitalföretag. I promemorian behandlas inte

begränsningen av AP-fondernas innehav av aktier i svenska aktiebolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Andra AP-fonden påpekar att om antalet buffertfonder minskar, kan det medföra behov av ändringar i placeringsreglerna.

Första , Tredje och Fjärde AP-fonderna tillstyrker förslaget om att höja röstandelsbegränsningen för innehav i onoterade riskkapitalbolag. Tredje och Fjärde AP-fonderna anser dock att denna begränsning bör höjas till två tredjedelar eftersom innehav i sådana företag som samägs av de Stockholmsbaserade buffertfonderna riskerar att överstiga 50 procent om två av fonderna slås samman.

Första AP-fonden avstyrker förslaget om höjning för innehav i noterade företag och anför att en höjning skulle få stora konsekvenser för AP-fondernas ägarstyrningsarbete, t.ex. arbetet med valberedningar och en möjlighet att blockera bud. Fjärde AP-fonden tillstyrker förslaget om att höja röstandelsbegränsningen för innehav i noterade företag, men påpekar att detta kommer att påverka fondernas ägande och ansvar för företagsledningsfrågor.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Begränsningar av innehav av noterade och onoterade tillgångar

För Första–Fjärde AP-fonderna finns det begränsningar för innehav av noterade och onoterade tillgångar. För dessa fonder gäller bl.a. att ingen av fonderna får inneha så många aktier eller andra andelar i ett företag att röstetalet för dem överstiger 10 procent eller, beträffande sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES, 35 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget (4 kap. 9 § första stycket lagen om allmänna pensionsfonder). För onoterade fastighetsbolag gäller särskilda bestämmelser (4 kap. 9 § andra stycket).

Förenklat gäller således att Första–Fjärde AP-fonderna får äga aktier i ett noterat bolag som motsvarar högst 10 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget (se prop. 1999/2000:46 s. 99). När det gäller andelar i ett onoterat riskkapitalföretag gäller i stället högst 35 procent av röstetalet (se prop. 2019/20:57 s. 40).

Finns det något behov av ändringar?

I avsnitt 5 och 6 föreslås att Sjätte AP-fondens tillgångar ska föras över till Andra AP-fonden och att Första AP-fondens tillgångar ska föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Som Tredje och Fjärde AP-fonderna påpekar torde det innebära att i vart fall någon av de mottagande fonderna kommer att överskrida någon av röstandelsbegränsningarna. Även Andra AP-fonden påpekar att det kan finnas ett behov av att se över röstandelsbegränsningarna.

Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna bör även efter de ändringar som

nu föreslås kunna bedriva samma verksamhet som de kan bedriva i dag.

51

Prop. 2024/25:133
De bör således även i fortsättningen kunna göra
samma
typer av

investeringar som de kan göra i dag.

För att de ändringar som föreslås inte ska begränsa Andra, Tredje och

Fjärde AP-fondernas verksamhet finns det anledning att se över i första

hand röstandelsbegränsningen för innehav av onoterade riskkapitalföretag.

Regeringen instämmer med Tredje och Fjärde AP-fonderna att Andra,

Tredje och Fjärde AP-fonderna bör kunna fortsätta att tillsammans göra

investeringar i onoterade riskkapitalföretag på
samma
sätt
som

Första–Fjärde AP-fonderna kan göra i dag. Röstandelsbegränsningen för

innehav i onoterade riskkapitalföretag bör därför höjas till 50 procent för

innehav i sådana riskkapitalföretag i vilka några
av Andra–Fjärde

AP-fonderna tillsammans innehar 100 procent av röstetalet för samtliga

aktier eller andra andelar i företaget.

När det gäller noterade innehav skulle en höjning från nuvarande 10 pro-

cent, som Första AP-fonden och Fjärde AP-fonden påpekar, innebära

betydande ändringar i AP-fondernas ägarstyrning. Staten bör emellertid

inte genom buffertfonderna åta sig ett sådant utökat ägaransvar i noterade

företag (jfr prop. 1999/2000:46 s. 99). Röstandelsbegränsningen
om

10 procent för innehav i noterade företag bör därmed inte höjas.

Det kan emellertid inte uteslutas att Tredje och Fjärde AP-fondernas

innehav i ett noterat företag, efter att fonderna har tagit emot tillgångar

från Första AP-fonden, i något enstaka fall skulle kunna överskrida

röstandelsbegränsningen. För att undvika att det uppstår en sådan situation

bör tillgångarna när de förs över fördelas mellan Tredje och Fjärde

AP-fonderna så att ingen av fonderna överskrider begränsningen.

Regeringen bedömer att det bara bör aktualiseras i undantagsfall och att de

tillgångar som förs över kommer att kunna innehas av Tredje och Fjärde

AP-fonderna. Om det trots det skulle uppstå ett fall där någon av fonderna

skulle överskrida röstandelsbegränsningen, bör det kunna hanteras enligt

gällande bestämmelser om avveckling av den överskjutande delen av ett

sådant innehav om begränsningen överskrids (4 kap. 15 § lagen om

allmänna pensionsfonder). Det innebär att AP-fonden i så fall ska avveckla

den överskjutande delen av innehavet så snart det med hänsyn till

marknadsförhållandena är lämpligt och senast när det kan göras utan

förlust för fonden.

I detta sammanhang kan det noteras att det i lagen om allmänna

pensionsfonder också finns en begränsning som innebär att var och en av

Första–Fjärde AP-fonderna får inneha aktier i svenska aktiebolag som är

upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknads-

värde som uppgår till högst 2 procent av det totala marknadsvärdet av

aktier i sådana bolag (4 kap. 6 §). Avsikten med den begränsningen är att

begränsa Första–Fjärde AP-fondernas ägande i svenskt näringsliv, dvs.

inte att begränsa AP-fondernas innehav i ett enskilt aktiebolag (se prop.

1999/2000:46 s. 165–166).

Tredje och Fjärde AP-fondernas nuvarande innehav understiger med

god marginal denna begränsning och det kommer att gälla även efter att

de aktier som Första AP-fonden innehar har förts över till dem. I prome-

morian berörs inte frågan om huruvida en sammanslagning av några av de

AP-fonderna medför att det finns anledning att överväga en ändring av

begränsningen. Avsikten med förslaget är inte att inskränka det utrymme

52
som AP-fonderna har att inneha aktier i svenska aktiebolag som är upp-

tagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Regeringen anser därför Prop. 2024/25:133 att det inte finns skäl för att överväga någon ändring i sak. Som en följd-

ändring med anledning av förslaget i avsnitt 6.2 att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar ska föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna bör dock gränsen höjas från 2 till 3 procent för Tredje och Fjärde AP-fonderna. För Andra AP-fonden bör gränsen även i fortsättningen vara 2 procent. En sådan justering innebär att begränsningen av AP-fondernas samlade ägande i svenskt näringsliv förblir på samma nivå som i dag sett till det totala marknadsvärdet av aktier i svenska aktiebolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige (nuvarande 2+2+2+2=8 procent blir i stället 3+3+2=8 procent).

De tre Stockholmsbaserade buffertfonderna innehar i dag aktier i åtskilliga svenska börsbolag, inte sällan i samma bolag. Det har inte framkommit uppgifter som tyder på att en sammanslagning av tre fonder i Stockholm till två, såsom föreslås, medför annat än en begränsad ökning av antalet sådana innehav i de två kvarvarande fonderna och en måttlig ökning av sådana aktiers andel av den totala portföljen i respektive fond. Det finns inte heller uppgifter som indikerar att begränsningsregeln om högst 10 procent av rösterna i svenska börsbolag skulle aktualiseras mer än i några enstaka fall och då med marginella belopp. Sådana undantagsfall kan dessutom hanteras genom en omfördelning av den överskjutande delen mellan de två mottagande fonderna. Det saknas därmed skäl att tro att överföringen i sig skulle leda till omfattande förändringar i innehaven. Vidare bibehålls samma utrymme som i dag för att investera i svenska börsbolag, genom följdändringen av tvåprocentsregeln, med ett betydande outnyttjat utrymme i utgångsläget. De kvarvarande fonderna har således handlingsfrihet att framgent ytterligare öka sina investeringar i svenska bolag, om de så önskar. Därtill skulle det vara tänkbart att ytterligare höja begränsningen till exempelvis 4 procent. Det saknas dock underlag för en sådan förändring i detta lagstiftningsärende.

8 Elektronisk underskrift

Regeringens förslag: Protokoll från styrelsens sammanträden och årsredovisningen ska få undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i EU:s förordning om elektronisk identifiering.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Promemorian behandlar dock inte frågan om undertecknande av årsredovisning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Första AP-fonden anser att undertecknande genom elektronisk underskrift bör vara möjligt även för AP-fondernas årsredovisningar. Kammarrätten i Stockholm och Sveriges advokatsamfund lämnar synpunkter av lagteknisk karaktär.

53

Prop. 2024/25:133

54

Skälen för regeringens förslag

Elektronisk identifiering

Europaparlamentet och rådet har antagit förordningen (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EU:s förordning om elektronisk identifiering). Förordningen började tillämpas den 1 juli 2016.

Namnteckningar är ofta nödvändiga för att genomföra olika transaktioner i affärslivet, i förhållande till myndigheter och i privatlivet. I takt med att fler och fler transaktioner utförs elektroniskt ökar behovet av att kunna ersätta namnteckningar med elektroniska underskrifter. Det ställer krav på säkra metoder för att identifiera privatpersoner och företag, men även för att underteckna elektroniska handlingar. Elektronisk identifiering och elektronisk underskrift är därför viktiga förutsättningar för att privatpersoner och företag ska kunna använda digitala tjänster.

En elektronisk underskrift är uppgifter i elektronisk form som används för att kontrollera att innehållet i en elektronisk handling kommer från den som har undertecknat handlingen. En avancerad elektronisk underskrift är en elektronisk underskrift på vilken det ställs höga krav på säkerhet och kryptering.

Elektronisk underskrift enligt aktiebolagslagen

Som utgångspunkt har en elektronisk underskrift samma rättsliga status som en handskriven signatur och kan därmed ersätta en handskriven underskrift. Elektroniska underskrifter kan generellt sett användas för alla avtal som inte kräver specifika formkrav eller regleringar, såsom ett testamente.

Enligt aktiebolagslagen (2005:551) får en handling som enligt den lagen ska vara undertecknad, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i EU:s förordning om elektronisk identifiering (1 kap. 13 §).

I praktiken innebär det att alla handlingar som enligt aktiebolagslagen har ett uttryckligt eller ett underförstått krav på undertecknande, får undertecknas med avancerad elektronisk underskrift. Det följer dock av lagen att undantag från huvudregeln ska göras för de fall det särskilt anges. Exempel på sådana undantag i aktiebolagslagen där avancerad elektronisk underskrift inte är tillåten är undertecknande av aktiebrev (6 kap. 3 §) och undertecknande av emissionsbevis, teckningsoptionsbevis samt konvertibler som har getts ut i form av skuldebrev (11 kap. 6 §).

Att undertecknandet ska ske med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i EU:s förordning om elektronisk identifiering, betyder att det ställs höga krav på säkerhet och kryptering. Bland annat ska personen som signerar ha identifierat sig på ett unikt sätt. En elektronisk signatur med identifiering genom exempelvis bank-id håller denna nivå. Det ska även gå att säkerställa att det inte har skett några förändringar i det elektroniska dokumentet efter underskriften.

Sammanfattningsvis finns det i dag långtgående möjligheter för aktiebolag att i stället för handskrivna underskrifter använda sig av elektroniska underskrifter. Aktiebolagslagen öppnar upp för att exempelvis låta bolagsstämmoprotokoll och styrelseprotokoll (7 kap. 48 § respektive 8 kap. 24 §)

undertecknas genom de tjänster som tillhandahåller avancerade Prop. 2024/25:133 elektroniska underskrifter.

Underskrift enligt lagen om allmänna pensionsfonder

För Första–Fjärde AP-fonderna gäller i dag att det ska föras protokoll vid styrelsens sammanträden (3 kap. 7 § tredje stycket lagen om allmänna pensionsfonder). Protokollet ska undertecknas av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser. Om någon ledamot i samband med beslut anmäler skiljaktig mening, ska det antecknas i protokollet. Detta gäller även för Sjunde AP-fonden (5 kap. 6 §).

Samtliga styrelseledamöter i Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna ska skriva under fondens årsredovisning (6 kap. 4 § lagen om allmänna pensionsfonder).

AP-fonderna har enligt promemorian efterfrågat en möjlighet att underteckna protokoll från styrelsernas sammanträden med avancerad elektronisk underskrift. Första AP-fonden anser att den möjligheten bör finnas även för undertecknande av AP-fondernas årsredovisningar, något som inte tas upp i promemorian. En möjlighet för AP-fonderna att använda avancerad elektronisk underskrift innebär förenklad administration och hanterar problem som uppstår när undertecknande parter befinner sig på olika håll. En sådan möjlighet bör därför införas i lagen om allmänna pensionsfonder för styrelsens protokoll. Samma problematik gör sig än mer gällande vid undertecknande av AP-fondernas årsredovisningar eftersom dessa ska undertecknas av samtliga styrelseledamöter. Regeringen instämmer därför med Första AP-fonden att en möjlighet att använda avancerad elektronisk underskrift bör införas även för undertecknande av årsredovisning.

Kammarrätten i Stockholm och Sveriges advokatsamfund påpekar att i promemorians lagförslag är hänvisningen till EU:s förordning om elektronisk identifiering inte utformad i enlighet med gällande riktlinjer för författningsskrivning. Regeringen instämmer i synpunkterna. Vidare påpekar kammarrätten att det är oklart om hänvisningen ska vara dynamisk eller statisk. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. För att eventuella ändringar i EU:s förordning om elektronisk identifiering ska få omedelbart genomslag i den svenska lagstiftningen är det lämpligt att hänvisningarna till förordningen är dynamiska. När det gäller EU-förordningar är dynamisk hänvisning den hänvisningsteknik som har använts i senare lagstiftningsärenden (se t.ex. prop. 2020/21:66 s. 48–49, prop. 2020/21:206 s. 49 och prop. 2022/23:7 s. 89–90).

55

Prop. 2024/25:133
9
Sekretess vid anställning av

verkställande direktör

Regeringens bedömning: Sekretessen enligt 39 kap. 5 b § offent-

lighets- och sekretesslagen är tillämplig i ärende om anställning av

verkställande direktör i en AP-fond.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens be-

dömning. I promemorian föreslås dock att det i 39 kap. 5 b § offentlighets-

och sekretesslagen (2009:400), nedan OSL, uttryckligen ska anges att

sekretessen gäller i ärenden om anställning av verkställande direktör för

AP-fonderna.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att invända mot det. Journalistförbundet och Tidningsutgivarna

avstyrker förslaget. De anser att det finns ett stort allmänintresse av att veta

vilka personer som har sökt tjänsten som verkställande direktör i någon av

AP-fonderna. Journalistförbundet lyfter fram att transparens i denna typ

av frågor bidrar till ett mer rättssäkert anställningsförfarande och mot-

verkar jäv och korruption. Tidningsutgivarna påpekar att det med upp-

draget som verkställande direktör följer att personen ska verka offentligt

och företräda myndigheten utåt och att om personen inte vill stå för att han

eller hon har visat intresse för tjänsten, torde sökanden vara mindre lämpad

för befattningen. Kammarrätten i Stockholm anser att motiven i prome-

morian är alltför knapphändiga för att man ska kunna bedöma behovet av

sekretess och att ytterligare utredning därför krävs innan förslaget kan

ligga till grund för lagstiftning.

Skälen för regeringens bedömning: Sekretess gäller i ärende om

anställning av myndighetschef vid en förvaltningsmyndighet som lyder

omedelbart under regeringen, riksbankschef eller vice riksbankschef för

uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats

identitet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde

lider men (39 kap. 5 b § OSL). Bestämmelsen gäller även i ärenden om

anställning av en myndighetschef för en myndighet som leds av en

styrelse.

AP-fonderna är myndigheter under regeringen. Myndigheterna leds av

en styrelse. För Första–Fjärde AP-fonderna gäller att varje fonds styrelse

ska utse en person som ska ha hand om den löpande förvaltningen enligt

styrelsens riktlinjer och anvisningar (3 kap. 9 § första stycket lagen om

allmänna pensionsfonder). Samma gäller för Sjunde AP-fonden (5 kap.

6 § första stycket samma lag). För Sjätte AP-fonden gäller i stället att

fondens styrelse får uppdra åt enskilda ledamöter eller tjänstemän hos

fonden att var för sig eller två eller flera i förening avgöra ärenden som

annars ankommer på styrelsens egen prövning (2 kap. 5 § första stycket

lagen om Sjätte AP-fonden). Samtliga AP-fonder har med stöd av dessa

bestämmelser utsett en verkställande direktör som sköter den löpande

verksamheten och ansvarar för denna gentemot styrelsen. Med utgångs-

punkt i de uppgifter och det ansvar som de verkställande direktörerna har

inom AP-fonderna är de i offentlighets- och sekretesslagens mening att

anse som myndighetschefer. Det innebär att den sekretess som gäller enligt

56
39 kap. 5 b § OSL kan tillämpas i ärenden om anställning av verkställande

direktörer i AP-fonderna. Någon ändring i offentlighets- och sekretess- Prop. 2024/25:133 lagen bör därför inte göras.

10 Ändamålsenlig kompetens i styrelserna

10.1 Inledning

Kapitalförvaltning är en kunskapsintensiv verksamhet och en avgörande faktor för framgång är att kunna attrahera relevant kompetens när det gäller såväl styrelse som verkställande direktör. Även balansen mellan styrelse och verkställande direktör är viktig för att säkerställa en effektiv styrning och informationsutbyte. En kompetent styrelse och väl definierade och transparenta processer för nominering och tillsättning av ledamöter är således av stor betydelse. Dessa processer bör ha sin grund i specificerade kravprofiler på kandidaterna som är relevanta för AP-fonderna. Över huvud taget är det av väsentlig betydelse att styrelseledamöterna i AP-fonderna har den kunskap och erfarenhet som krävs för ett sådant uppdrag. I avsnitt 5 föreslås att Sjätte AP-fonden ska införlivas i Andra AP-fonden. Förslagen och övervägandena i avsnitt 10 omfattar därför inte Sjätte AP-fondens styrelse.

10.2 Styrelsens roll för en effektiv kapitalförvaltning

Styrelserna i AP-fonderna har bl.a. i uppgift att utforma en strategisk

placeringsinriktning efter en analys av pensionssystemets åtagande (se

4 kap. 2 § andra stycket lagen om allmänna pensionsfonder). En central

punkt i den strategi som styrelsen beslutar om är valet av referensportfölj

(eller normalportfölj). För att fastställa vilken referensportfölj som ska

användas utnyttjas s.k. ALM-analyser (tillgångs- och skuldanalys), där

sambandet mellan AP-fondens åtagande och olika investeringsval

studeras.

Styrelsen ska också besluta om de riktlinjer som ska gälla för att verk-

ställa strategin (4 kap. 2 §). En verksamhetsplan ska fastställas årligen.

Verksamhetsplanen ska innehålla riktlinjer för placeringsverksamheten

och för utövande av rösträtt i enskilda företag, men även en riskhanterings-

plan. Riktlinjerna för placeringsverksamheten ska innehålla strategier för

hur målen för placeringsverksamheten ska uppnås. Riskhanteringsplanen

ska beskriva de huvudsakliga risker som är förenade med placerings-

verksamheten och hur dessa risker hanteras. Det ska även finnas interna

instruktioner för hantering av dessa risker.

En betydelsefull uppgift för styrelsen är således att fastställa en lämplig

investeringsportfölj. En strategisk fråga avser portföljens risker, begräns-

ningar och eventuella förändringar av detta. Beslut om förvaltningsmodell

och om huruvida kapitalet ska förvaltas internt eller externt, aktivt eller

passivt är också frågor för styrelsen att ta ställning till.

Styrelsen är vidare ytterst ansvarig för fonden, vilket innebär att den ska

anställa en verkställande direktör, säkerställa att god intern styrning finns
57

Prop. 2024/25:133 på plats samt följa upp och kontrollera risker och resultat. Dessutom ska styrelsen fortlöpande arbeta med att ompröva och effektivisera verksamheten. Styrelsen fattar också beslut om ersättningen till den verkställande direktören och om den ersättningsmodell som används i organisationen i övrigt.

Det kan helt enkelt konstateras att styrelsens kompetens är en central faktor på vägen mot en effektiv kapitalförvaltning.

10.3 Kompetenskrav för styrelsen

Regeringens förslag: I lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska det preciseras att styrelsen i sin helhet ska ha hög kompetens i kapitalförvaltning och tillräcklig kompetens inom områdena

– finansiell ekonomi,

– hållbarhet,

– illikvida tillgångar,

– intern styrning och kontroll,

– ledarskap,

– makroekonomi,

– offentlig förvaltning,

– pensionssystem, och

– ägarstyrning.

Uttrycket verkställande direktör ska införas i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorians förslag omfattar inte intern styrning och kontroll.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Första AP-fonden anser att även ekonomistyrning bör läggas till de preciserade kompetensområdena. En sådan kompetens skulle enligt Första AP-fonden borga för att styrelsen på ett lämpligt sätt kan leda, ställa krav och följa upp hur verksamheten planerar och fördelar resurser, utvecklar sin externa rapportering i linje med omvärldens krav och utför sitt uppdrag utifrån delegerat mandat samt utifrån pensionssystemets långsiktiga behov. Tredje AP-fonden anser att även intern kontroll och styrning, risk och regelverk, digitalisering (inklusive it-infrastruktur och data) samt relevant internationell erfarenhet bör preciseras. LO anser att även juridisk kompetens och internationell erfarenhet bör preciseras och tillägger att det är viktigt att styrelseledamöterna är opartiska och inte drivs av egenintresse genom andra uppdrag. Pensionärernas riksorganisation (PRO) betonar särskilt vikten av att AP-fondernas styrelser har erforderlig kompetens inom hållbarhetsfrågor, då fonderna har stor potential att bidra till samhällets omställning mot hållbarhet. Sveriges advokatsamfund anser att det bör övervägas att i förarbetena förtydliga att kraven på ledarskap och ägarstyrning innefattar kunskaper om intern styrning och kontroll samt riskhantering och regelverk. Det är områden som enligt Advokatsamfundet har väsentlig betydelse för kapitalförvaltning. Kammarrätten i Stockholm noterar att det preciserade kompetenskravet inte har någon

58

motsvarighet i förslagen när det gäller styrelsen för Sjätte AP-fonden och Prop. 2024/25:133 efterfrågar en redogörelse av skälen för det.

Fjärde AP-fonden avstyrker förslaget och påpekar att en omfattande kravlista kan vara svår att uppfylla. En detaljerad kravlista riskerar enligt Fjärde AP-fonden att hämma löpande anpassning av kompetenskraven utifrån eventuellt förändrade behov av verksamheten.

Skälen för regeringens förslag

En precisering av kompetenskravet för styrelsen

En styrelse för en AP-fond bör, med hänsyn till fondens verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ha en sammansättning som är ändamålsenlig och präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund.

Utifrån AP-fondernas tydliga inriktning och uppgift bör tyngdpunkten i styrelsens sammansättning ligga på erfarenhet och kompetens när det gäller kapitalförvaltning i vid bemärkelse. I det sammanhanget bör särskilt noteras att den investeringsmiljö som AP-fonderna är verksamma i har förändrats över tid. Mest markant är Första–Fjärde AP-fondernas växande innehav av illikvida tillgångar (se avsnitt 5). Förvaltningen av sådana tillgångar skiljer sig på många sätt åt från förvaltningen av likvida tillgångar.

När det gäller styrelseledamöter i en AP-fond är utgångspunkten en analys av den nuvarande styrelsens kompetensprofil, som kompletteras med en bedömning av framtida utmaningar och kompetensbehov. Därefter fastställs eventuella rekryteringsbehov. I Regeringskansliet finns det interna kravprofiler och processer för rekrytering till styrelserna. Kravprofilen ska närmare specificera vilken typ av kompetens som anses vara av betydelse för styrelsen som helhet, för att ge tydliga signaler till redan tillsatta ledamöter och tillfrågade potentiella ledamöter om vilken kompetens de förväntas bidra med.

Styrelseledamöter i en AP-fond bör alltid utses på grundval av sin kompetens att främja den verksamhet som myndigheten i fråga bedriver. Detta faktum har fått sitt uttryck i lagen om allmänna pensionsfonder, där det anges att ledamöterna i styrelsen för en AP-fond ska utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen (3 kap. 2 § andra stycket). Ledamöterna bör därmed var och en ha den kunskap och erfarenhet som behövs för att de ska uppfylla det kravet. Förvaltningen av en AP-fond innebär att styrelsen måste ta ställning till frågor inom flera olika områden när det gäller fondens verksamhet. Styrelsen behöver därför ha tillräcklig kunskap inom alla områden där det finns frågor som är av betydelse för fondens verksamhet. Det finns därför skäl för att i lagen om allmänna pensionsfonder införa en uppräkning av områden inom vilka styrelsen som helhet bör ha tillräcklig kompetens.

En styrelse vars arbete präglas av professionalism och kompetens när det gäller kapitalförvaltning kan göra stor skillnad för förvaltningsresultatet. I sådan kompetens ingår också kunskap om finansiell ekonomi, makroekonomi och illikvida tillgångar. Regeringen anser att det finns skäl att ytterligare betona vikten av dessa kompetenser genom att uttryckligen ange dem i lagen. Vidare instämmer regeringen i Sveriges advokat-

59

Prop. 2024/25:133 samfunds och Tredje AP-fondens synpunkter att även kompetens inom

60

intern styrning och kontroll är av vikt och bör anges.

Eftersom styrelsen utgör ledningen för en AP-fond är det också nödvändigt att det bland styrelseledamöterna finns erfarenhet från och kunskap om offentlig förvaltning, såsom styrning och ledning samt organisationsutveckling. Viktigt är även kunskap om hållbarhet, som PRO påpekar, och om pensionssystemet. Regeringen instämmer med flera remissinstanser i att även kompetens när det gäller ekonomistyrning, risk och regelverk, digitalisering, relevant internationell erfarenhet och juridik bör vara betydelsefullt i en AP-fonds styrelse. En alltför omfattande uppräkning i lagen riskerar dock, som Fjärde AP-fonden påpekar, att vara svår att uppfylla och kan på sikt även minska flexibilitet och möjlighet till anpassning efter förändrad investeringsmiljö. De prioriterade kompetensområden som anges i lagen bör därför vara kapitalförvaltning, finansiell ekonomi, hållbarhet, illikvida tillgångar, intern styrning och kontroll, ledarskap, makroekonomi, offentlig förvaltning, pensionssystem och ägarstyrning. En sådan uppräkning är enligt regeringens uppfattning väl avvägd och den riskerar vare sig att bli svår att uppfylla eller att bli alltför begränsande i en föränderlig investeringsmiljö. Uppräkningen bör alltså inte ses som uttömmande, utan även kunskap och erfarenhet på andra områden bör kunna beaktas när styrelseledamöter utses.

I avsnitt 5 föreslås att Sjätte AP-fonden ska införlivas i Andra AP-fonden. Det föreslås därför inte några ändringar när det gäller Sjätte AP-fondens styrelse.

Övriga krav på styrelseledamöter i AP-fonderna bör behållas

Utöver de krav på den kompetens som ledamöterna i AP-fondernas styrelse ska ha finns det i lagen om allmänna pensionsfonder krav som är mer inriktade på att säkerställa att styrelseledamöterna i övrigt är lämpliga för uppdraget.

För Första–Fjärde AP-fonderna gäller att styrelseledamöterna ska vara svenska medborgare (3 kap. 2 § tredje stycket). Det kravet gäller även för Sjunde AP-fonden (se 5 kap. 6 §). Kravet infördes i lagen om allmänna pensionsfonder mot bakgrund av en bestämmelse i regeringsformen enligt vilken svenskt medborgarskap var ett krav för styrelseledamöter i myndigheter under riksdag och regering (dåvarande 11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen, se prop. 1999/2000:46 s. 128). Något sådant krav gäller inte längre enligt regeringsformen (se prop. 2009/10:80). Enligt regeringsformen får dock krav på svenskt medborgarskap uppställas i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag (12 kap. 6 §). Eftersom samtliga styrelseledamöter i en AP-fond bör ha åtminstone grundläggande kunskaper om det svenska pensionssystemet och om svensk statlig förvaltning, bör kravet på svenskt medborgarskap gälla även i fortsättningen.

Vidare får en styrelseledamot inte vara underårig eller ha förvaltare, vara i konkurs eller underkastad näringsförbud (3 kap. 2 § tredje stycket lagen om allmänna pensionsfonder). Ett sådant krav gäller även för en styrelseledamot i ett aktiebolag (se 8 kap. 11 § aktiebolagslagen [2005:551]). AP-fonderna bedriver inte näringsverksamhet på det sätt som aktiebolag gör. Det är emellertid även när det gäller myndigheter självklart att en person som är underårig, har förvaltare, är i konkurs eller har närings-

förbud inte bör ha ansvar för en myndighets verksamhet genom att ingå i Prop. 2024/25:133 dess styrelse. Kravet bör därför, av tydlighetsskäl, även i fortsättningen

anges i lagen om allmänna pensionsfonder.

Slutligen får en styrelseledamot inte handlägga frågor om avtal mellan styrelseledamoten och AP-fonden, mellan AP-fonden och tredje man – om styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot fondens – eller mellan AP-fonden och en juridisk person där ledamoten är firmatecknare (3 kap. 8 § lagen om allmänna pensionsfonder). Även detta bör gälla också i fortsättningen.

Verkställande direktör

Kraven för styrelseledamöter gäller även för den person som styrelsen ska utse att ha hand om den löpande förvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 163). AP-fonderna benämner denna person verkställande direktör. Uttrycket verkställande direktör förekommer i detta sammanhang också i förarbetena till lagen om allmänna pensionsfonder, även om det inte anges i lagtext (se samma prop. t.ex. s. 124). För tydlighets skull bör uttrycket verkställande direktör införas i lagen om allmänna pensionsfonder. Med detta bör avses den person som styrelsen utser för att ha hand om den löpande förvaltningen (3 kap. 9 § lagen om allmänna pensionsfonder).

10.4 Antalet ledamöter i AP-fondernas styrelser och nomineringsrätt för arbetsmarknadens parter

Regeringens förslag: Varje styrelse i Andra–Fjärde och Sjunde AP-fonderna ska bestå av högst nio ledamöter.

Regeringens bedömning: Nomineringsrätten för arbetsmarknadens parter bör inte ändras.

Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens förslag

och bedömning. I promemorian föreslås att antalet ledamöter i

AP-fondernas styrelser ska vara högst sju. Vidare föreslås att nominerings-

rätten till AP-fondernas styrelser för organisationer som företräder arbets-

givarintressen respektive arbetstagarintressen ska minskas från två till en

vardera.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att

minska antalet ledamöter i AP-fondernas styrelser eller har inget att

invända mot det. Andra AP-fonden tillägger att man även bör överväga en

nedre gräns för antalet ledamöter, exempelvis fem, eftersom ett effektivt

och förtroendeingivande styrelsearbete också förutsätter att antalet

ledamöter inte är för lågt. Fjärde och Sjunde AP-fonderna anser att

styrelsearbetet med nio ledamöter har fungerat väl. Sjunde AP-fonden

tillägger att förutsättningarna skiljer sig åt mellan AP-fonderna och att

styrelsearbetet visserligen kan fungera väl med enbart sju ledamöter, men

att sårbarheten ökar, exempelvis vid plötsliga avhopp eller sjukdomsfall.

Sjunde AP-fonden föreslår därför en alternativ reglering enligt vilken

antalet ledamöter ska vara högst nio.

LO och Sveriges Akademikers Centralorganisation ( SACO) avstyrker

förslaget. LO tillägger att det inte har framkommit konkreta skäl för varför
61

Prop. 2024/25:133 AP-fonderna är i behov av mindre styrelser. Det nuvarande antalet avviker inte i någon väsentlig mening från målet om åtta ledamöter i statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande. SACO tillägger att ett tillräckligt antal ledamöter är en förutsättning för att säkerställa en bred uppsättning kompetenser inom respektive styrelse.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att minska nomineringsrätten för arbetsmarknadens parter eller har inget att invända mot det. Fjärde AP-fonden anser att nomineringsrätten har ett värde eftersom den medför en bred samhällsförankring i AP-fondernas styrelser.

LO , SACO och TCO avstyrker förslaget. LO tillägger att det finns en förankring när det gäller representationen hos både dem som betalar in till pensionssystemet och dem som är förmånstagare av detsamma. Det finns, enligt LO:s uppfattning, ett stort egenvärde i att parterna som kontrollerar det avtalade systemet även har del i, och känner förtroende för, det allmänna systemet. SACO tillägger att partsrepresentationen fyller en viktig roll för att stärka transparensen och bidra till en god samhällelig

förankring.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Antalet ledamöter i AP-fondernas styrelser

Styrelserna i Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna ska i dag bestå av

nio ledamöter för vardera fonden (3 kap. 1 § första stycket och 5 kap. 6 §

lagen om allmänna pensionsfonder).

I förarbetena till lagen om allmänna pensionsfonder anges att det är en

vanlig uppfattning att en från effektivitetssynpunkt optimal styrelse bör

bestå av fem till nio ledamöter, inklusive eventuella suppleanter (prop.

1999/2000:46 s. 128–129). Nio ledamöter skulle enligt den bedömning

som gjordes i det sammanhanget möjliggöra en bred förankring hos

arbetsmarknadens parter, samtidigt som det ges möjlighet att tillföra

styrelserna en bred kompetens inom områden som är av betydelse för

verksamheten utan att antalet kan anses vara så stort att det hämmar

effektiviteten.

Det är svårt att fastställa det optimala antalet ledamöter. En styrelse med

för få ledamöter riskerar att inte ha nödvändig kompetens medan för

många ledamöter leder till svårigheter att fatta beslut. I statens ägarpolicy

och principer för bolag med statligt ägande anges att effektiva styrelser

utgörs av sex till åtta personer (se Statens ägarpolicy och principer för

bolag med statligt ägande 2020). En mindre styrelse blir ofta mer effektiv,

samtidigt som den kan vara känslig för bortfall. En större styrelse ger

utrymme för en bredare sammansättning av kompetens. När det gäller

AP-fonderna är dock verksamheten och inriktningen i de enskilda

fonderna förhållandevis lik och i grunden har fonderna samma huvudman

och uppdrag. Det är ett begränsat antal personer som har den kunskap och

erfarenhet som krävs för att komma i fråga som ledamot i någon av

AP-fondernas styrelse. Med ett större antal ledamöter finns det därmed

risk att kompetensen i de enskilda fonderna blir lägre.

Flera remissinstanser tillstyrker promemorians förslag att minska antalet

ledamöter i AP-fondernas styrelser från nio till sju. Mot bakgrund av de

sammanslagningar av AP-fonder som föreslås och som i sig innebär en

62
minskning av det totala antalet styrelseledamöter, anser regeringen dock

att det inte har framkommit tillräckliga skäl för att nu föreslå en ytterligare Prop. 2024/25:133 minskning. Den nuvarande ordningen bör därför behållas. Så som bestäm-

melsen i lagen nu är utformad, med ett fast antal styrelseledamöter, kan det dock uppstå problem t.ex. när en styrelseledamot begär att bli entledigad med kort varsel och det inte finns tillräckligt med tid för att rekrytera en ny ledamot som kan utses samtidigt som den tidigare ledamoten entledigas. För att kunna hantera tillfälliga vakanser bör det därför, i enlighet med Sjunde AP-fondens förslag, gälla att antalet styrelseledamöter ska vara högst nio. Utgångspunkten bör även i fortsättningen vara att styrelsen ska bestå av nio ledamöter. Styrelsen bör alltså kunna ha färre än nio ledamöter bara under en begränsad tid. Ett exempel på en sådan situation är när det behövs för att rekrytera och utse en ny ledamot efter det att en tidigare ledamot har entledigats.

Det kan även noteras att det för både Riksgäldskontoret och Finansinspektionen anges ett högsta antal styrelseledamöter (se 40 § förordningen [2023:909] med instruktion för Riksgäldskontoret och 20 § förordningen [2023:910] med instruktion för Finansinspektionen).

Nomineringsrätten för arbetsmarknadens parter

Av styrelseledamöterna i Första–Fjärde AP-fonderna utses fyra ledamöter i varje styrelse efter förslag från arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer (3 kap. 3 § första stycket lagen om allmänna pensionsfonder).

Rätten för arbetsmarknadens parter att nominera ledamöter har motiverats med att parterna har ett starkt intresse i AP-fondernas förvaltning eftersom pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna till stor del kan ses som lönekostnader respektive uppskjuten ersättning för arbete. AP-fondernas organisation har därför historiskt utformats så att fonderna haft en anknytning till arbetsmarknaden. I samband med reformen 2000/2001 bedömde regeringen att rätten för arbetsmarknadens parter att nominera ledamöter skulle vara kvar eftersom denna ordning har en stark förankring i samhället och bidrar till att stärka allmänhetens förtroende för AP-fonderna (prop. 1999/2000:46 s. 126–127).

Flera remissinstanser framför att nomineringsrätten för arbetsmarknadens parter fortfarande har en stark förankring i samhället och bidrar till att stärka allmänhetens förtroende för AP-fonderna. I promemorian föreslås att antalet ledamöter i AP-fondernas styrelse ska minskas till sju och att nomineringsrätten för arbetsmarknadens parter ska ändras så att den minskas från två till en för arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer. Regeringen gör emellertid bedömningen att det i ljuset av den sammanslagning av AP-fonder som föreslås inte bör göras någon sådan minskning.

I sammanhanget bör det påpekas att även de ledamöter som nomineras av arbetsmarknadens parter behöver ha den kompetens som krävs för att de ska kunna främja fondförvaltningen och bidra till att styrelsen i sin helhet har den kompetens som krävs för att fullgöra sina uppgifter (se avsnitt 10.3).

63

Prop. 2024/25:133 11
Buffertfondernas valutaexponering

Regeringens bedömning: Den nuvarande regleringen av buffert-

fondernas valutaexponering bör inte ändras.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedöm-

ning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen

eller har inget att invända mot den. Riksbanken anser att det är rimligt att

staten sätter en gräns för valutariskens storlek, i stället för att överlämna

frågan till de enskilda AP-fonderna. En sänkning av gränsen skulle kunna

öka flexibiliteten i fondernas valutasäkring. Det är dock enligt Riks-

bankens uppfattning viktigt att beakta att pensionssystemets åtaganden är

i svenska kronor samtidigt som en stor del av AP-fondernas investeringar

sker i utländsk valuta.

Första AP-fonden anser att den nuvarande begränsningen av AP-fond-

ernas valutaexponering påverkar möjligheten att skapa en stabil avkast-

ning och väl avvägd riskprofil. Kravet på valutasäkring bör därför tas bort.

Behovet av en översyn av den nuvarande regleringen ökar enligt Första

AP-fondens uppfattning om buffertfonderna blir färre och större genom

sammanslagning. Fjärde AP-fonden anser att det bör övervägas att ge

AP-fonderna ökade möjligheter att självständigt besluta om valutaexpone-

ring med hänvisning till den frihetsgrad som placeringsreglerna i övrigt

ger buffertfonderna.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt den nuvarande regleringen

får högst 40 procent av var och en av Första–Fjärde AP-fondernas

tillgångar vara utsatta för valutakursrisk (4 kap. 10 § lagen om allmänna

pensionsfonder). I förarbetena anges att det centrala skälet bakom denna

begränsning är att skydda pensionssystemets buffertfunktion mot alltför

stor valutarisk (prop. 1999/2000:46 s. 102–103). Där framgår också att det

faktum att åtagandet i pensionssystemet är i svenska kronor samtidigt som

huvuddelen av den privata konsumtionen utgörs av inhemska varor och

tjänster motiverar en restriktion för valutaexponeringen i syfte att mot-

verka
den s.k. matchningsrisken. Därutöver hänvisas till makro-

ekonomiska skäl att begränsa valutautflödet som kan orsakas av buffert-

fondernas placeringar.

Att den nuvarande begränsningen i lagen om allmänna pensionsfonder

avser valutarisken innebär samtidigt en obegränsad frihet för AP-fonderna

att placera i utländska värdepapper, under förutsättning att placeringarna

valutasäkras. En fråga som har diskuterats är huruvida gränsen för buffert-

fondernas valutaexponering och därmed sammanhängande krav på valuta-

säkring bäst regleras i lag eller inom ramarna för fondernas egna

förvaltningsstrategier (se t.ex. skr. 2022/23:130 s. 224).

Det kan, som Första och Fjärde AP-fonderna och Riksbanken fram-

håller, konstateras att en ändring av den nuvarande regleringen skulle ge

buffertfonderna ökad flexibilitet i förvaltningen av fondmedlen. Av

promemorian framgår samtidigt att Första–Fjärde AP-fondernas nuva-

rande interna strategier innebär att valutaexponeringen i fonderna varierar

mellan 10 och 35 procent. Fondernas målnivåer (normallägen) ligger

64
enligt promemorian på 20–25 procent. Enligt promemorian har det vid

kontakter med Första–Fjärde AP-fonderna framkommit att det inte skulle Prop. 2024/25:133 innebära några direkta förändringar i fondernas valutasäkringsprogram om

man tog bort den nuvarande begränsningen av valutaexponeringen.

Om man skulle ta bort den nuvarande begränsningen skulle det förmodligen inte leda till några signifikanta valutautflöden från de enskilda fonderna. Det finns också skäl att anta att buffertfonderna skulle fortsätta att valutasäkra sina utländska investeringar i liknande utsträckning som i dag. Samtidigt kan även mindre förändringar hos var och en av fonderna leda till större flöden. Om begränsningen skulle tas bort uppstår det också en signaleffekt. En förväntan skapas som i sig skulle kunna leda till betydande rörelser på marknaden, åtminstone i det kortare perspektivet.

Regeringen anser sammantaget, i likhet med Riksbanken , att övervägande skäl talar för att behålla den nuvarande begränsningen av buffertfondernas valutaexponering.

12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026. Lagen om Sjätte AP-fonden ska upphöra att gälla samma tidpunkt.

Vid utgången av december 2025 ska Första AP-fonden upphöra med sin verksamhet. Första AP-fondens tillgångar och förpliktelser ska vid den tidpunkten föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Så långt det är möjligt ska tillgångar och förpliktelser fördelas lika mellan fonderna. Vid samma tidpunkt ska Sjätte AP-fonden upphöra med sin verksamhet. Sjätte AP-fondens tillgångar och förpliktelser ska vid den tidpunkten föras över till Andra AP-fonden.

Regeringen ska få besluta att vissa tillgångar hos Första och Sjätte AP-fonderna ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar. Avskilda tillgångar hos Första AP-fonden ska förvaltas av Fjärde AP-fonden. Tillgångar och medel som inflyter från tillgångar som förvaltas avskilt ska, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, fördelas lika mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna. Fjärde AP-fonden ska svara för kostnader hänförliga till Första AP-fonden om medel som inflyter från de tillgångar som förvaltas avskilt inte räcker för att täcka kostnaderna. Avskilda tillgångar hos Sjätte AP-fonden ska förvaltas av Andra AP-fonden. Medel som inflyter från tillgångar som förvaltas avskilt ska, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, föras över till Andra AP-fonden. Andra AP-fonden ska svara för kostnader hänförliga till Sjätte AP-fonden om medel som inflyter från de tillgångar som förvaltas avskilt inte räcker för att täcka kostnaderna.

Bestämmelserna i lagen om allmänna pensionsfonder, i lydelsen den 31 december 2025, ska i relevanta delar fortsatt gälla för Första AP-fonden och den verksamhet som rör de tillgångar som avskilts. De uppgifter som ska utföras av styrelsen i Första AP-fonden ska efter

ikraftträdandet utföras av styrelsen i Fjärde AP-fonden. Den upphävda

65

Prop. 2024/25:133

66

lagen om Sjätte AP-fonden ska i relevanta delar fortfarande gälla för Sjätte AP-fonden och den verksamhet som rör de tillgångar som avskilts. De uppgifter som ska utföras av styrelsen ska efter att lagen har upphävts utföras av styrelsen i Andra AP-fonden.

Till utgången av 2036 ska Andra AP-fondens investeringar i illikvida tillgångar högst få uppgå till 50 procent av värdet av fondens samtliga tillgångar.

Kostnader för upphörandet av Första och Sjätte AP-fondernas verksamhet och omorganisationerna av Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna ska betalas av de berörda fonderna. Regeringen ska få besluta om hur kostnaderna ska fördelas mellan fonderna.

Äldre bestämmelser om sekretess ska gälla för uppgifter om innehav av finansiella instrument som har lämnats till följd av lagen om Sjätte AP-fonden.

Regeringens bedömning: Två särskilda utredare bör få i uppdrag att bistå de berörda fonderna med genomförandet av omorganisationen.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. I promemorian föreslås att de lagändringar som avser omorganisation av buffertfonderna ska träda i kraft den 1 juli 2026 och att övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 juli 2025. Bemyndigandet till regeringen att besluta om avskild förvaltning av vissa tillgångar föreslås också innefatta beslut om att tillgångarna ska avvecklas av mottagande myndighet. I promemorian lämnas det inte något förslag till bestämmelser för Andra AP-fondens innehav av illikvida tillgångar. Inte heller lämnas det något förslag till övergångsbestämmelse för förslagen till ändringar av bestämmelserna om sekretess. I promemorian görs vidare bedömningen att två genomförandekommittéer bör tillsättas och att regeringen bör besluta om hur tillgångarna ska överföras mellan buffertfonderna med kommittéernas förslag som underlag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Tredje AP-fonden anser att ett ikraftträdande den 1 juli 2026 är genomförbart om det ges god framförhållning. Fjärde AP-fonden betonar vikten av en tydlig styrning och ansvarsfördelning. I yttranden uppger Tredje och Fjärde AP-fonderna att ett ikraftträdande redan den 1 januari 2026 är det mest lämpliga, men de betonar att detta kräver god transparens och samarbete. Även Andra AP-fonden framför i ett yttrande att det är möjligt att genomföra ändringarna vid detta tidigare datum. Såväl Andra AP-fonden som Tredje och Fjärde AP-fonderna betonar dock vikten av ett flexibelt genomförande och möjligheten att avskilja vissa tillgångar.

Första AP-fonden anser att eventuella genomförandekommittéer och deras uppgifter bör utformas på ett sätt som är förenligt med ett tydligt ansvarsutkrävande av berörda fonders styrelser och ledande befattningshavare. Andra , Fjärde och Sjätte AP-fonderna avstyrker förslaget om genomförandekommittéer. Andra AP-fonden anser att detta skulle begränsa respektive styrelses ansvar enligt lag. I stället bör det vara respektive fonds styrelse som ansvarar för sin del i genomförandet. Fjärde AP-fonden lyfter fram vikten av en tydlig ansvarsfördelning och anser att det bör vara de kvarvarande fonderna som ska ansvara för genomförandet. Detta kan ske genom olika uppdrag till respektive styrelse. Sjätte

AP-fonden anser att styrelsen i den mottagande fonden för genomförandet Prop. 2024/25:133 bör tillsättas även i den fond som ska föra över sina tillgångar.

Tredje och Fjärde AP-fonderna lyfter fram att det hos fonderna finns tillgångar som inte alls eller inte till försvarbara kostnader, kan föras över till en annan fond. Dessa tillgångar kommer att behöva förvaltas separat i en särskild avvecklingsportfölj. Tredje och Fjärde AP-fonderna anser att de mottagande fonderna ensamt bör få besluta om denna hantering. Sjätte AP-fonden anser å andra sidan att regeringen bör få besluta om vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt efter förslag från styrelsen i den fond som ska ta emot tillgångarna.

Stockholm Centre for Commercial Law anser att det bör ställas specifika krav på hur sammanslagningen ska genomföras för att minimera riskerna.

Arbetsgivarverket framför att de mottagande fonderna behöver få tillräckligt med tid att bedöma om det är fråga om en arbetsrättslig verksamhetsövergång. Verket påpekar också att AP-fonderna inte omfattas av de statliga kollektivavtalen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Ikraftträdande

De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft vid samma tillfälle och så snart som möjligt. I promemorian föreslås att ändringarna som rör omorganisation av buffertfonderna ska träda i kraft den 1 juli 2026. Vissa förslag innebär omfattande ändringar för de berörda AP-fonderna. Möjligheten att avskilja tillgångar bör dock avsevärt förenkla genomförandet. Som Tredje och Fjärde AP-fonderna uppger, bör det mest lämpliga vara att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026. Också Andra AP-fonden anser att detta är genomförbart. Lagändringarna bör därmed träda i kraft vid denna tidpunkt. Vid samma tidpunkt bör lagen om Sjätte AP-fonden upphöra att gälla.

Upphörande och omorganisationer

I avsnitt 5 och 6 föreslås ändringar som innebär att Första och Sjätte AP-fonderna ska upphöra med sin verksamhet. Tillgångarna och förpliktelserna ska föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna respektive Andra AP-fonden. Detta ska ske vid utgången av december 2025.

Det är av stor vikt att genomförandearbetet påbörjas så snart som möjligt eftersom det kommer att krävas omfattande förberedelser för att genomföra ändringarna. För detta krävs, som Tredje och Fjärde AP-fonderna påpekar, god framförhållning, tydlig styrning och en klar ansvarsfördelning.

Regeringen instämmer med Andra , Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonderna att genomförandet av ändringarna inte bör ske genom några särskilda genomförandekommittéer. Det finns, som fonderna påpekar, risk för en otydlig ansvarsfördelning om ändringarna skulle genomföras på det sättet. Det finns även risk för att skulle komplicera och försena genomförandet. Fokus vid genomförandet bör ligga på de fonder som tillgångar och förpliktelser ska föras över till, dvs. Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna, och att de fonderna ges så goda förutsättningar som möjligt

för att anpassa den befintliga verksamheten i den mån det behövs. Det är

67

Prop. 2024/25:133 de enskilda fonderna som har bäst kunskap om verksamheten och vad som krävs för att de ska kunna ta emot tillgångar och förpliktelser. Likväl är

det de fonder som ska upphöra med sin verksamhet, Första och Sjätte

AP-fonderna, som har bäst kunskap om de enskilda tillgångarna. Det mest

lämpliga är att de inblandade fonderna ansvarar för genomförandet. Det är

inte aktuellt att, som Sjätte AP-fonden föreslår, förordna styrelse-

ledamöterna i de fonder som ska ta över tillgångar och förpliktelser till

styrelseledamöter också i de fonder där verksamheten ska avvecklas.

I grunden bör de berörda fonderna kunna hantera behovet av samordning

genom kontakter dem emellan. Regeringen anser dock att det bör tillsättas

två särskilda utredare. Detta gjordes t.ex. vid övergången från fond-

styrelser till buffertfonder (se prop. 1999/2000:46 s. 139–140). De sär-

skilda utredarna bör bistå de berörda fonderna med genomförandet av

omorganisationen. De ändringar som rör Andra och Sjätte AP-fonderna

kommer till följd av skillnaderna i fondernas verksamhet att aktualisera

andra frågor än de ändringar som rör
Första, Tredje
och Fjärde

AP-fonderna, där verksamheterna är mer lika (se avsnitt 4.3). En av de

särskilda utredarna bör därför i första hand bistå Andra och Sjätte

AP-fonderna. På motsvarande sätt bör den andra särskilda utredaren i

första hand bistå Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna.

De frågor som sannolikt kommer att ta mest tid i anspråk under genom-

förandet är att planera och organisera överföringen av tillgångar och

förpliktelser till de mottagande fonderna. Det praktiska arbete som krävs

för att genomföra överföringarna bör i första hand hanteras av de berörda

AP-fonderna.

Som Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonderna påpekar är det sannolikt att

vissa tillgångar inte kommer att kunna föras över eller avyttras vid en

redan nu bestämd tidpunkt, dvs. när verksamheten i Första och Sjätte

AP-fonderna ska upphöra. Det kan bero på att det inte är möjligt med en

överföring eftersom förvaltare eller andra inblandade aktörer inte god-

känner det. Tillgångar kan också vara föremål för sanktioner som för-

hindrar överföring eller avyttring. Därutöver kan det uppstå situationer där

det visserligen är möjligt, men inte lämpligt, att överföra eller avyttra en

tillgång, t.ex. vid omotiverat höga kostnader för överföringen eller om ett

avtal är på väg att löpa ut i nära anslutning till ikraftträdandet. I samtliga

dessa fall bör de aktuella tillgångarna förvaltas i särskilda avvecklings-

portföljer (s.k. run-off).

De avskilda tillgångarna, dvs. avvecklingsportföljerna, kräver viss

reglering. I huvudsak bör samma ordning gälla som vid införandet av lagen

om allmänna pensionsfonder (se prop.
1999/2000:46
s. 137–145).

Regeringen anser, i likhet med Sjätte AP-fonden men till skillnad från

Tredje och Fjärde AP-fonderna, att regeringen med stöd av ett bemyn-

digande bör få avgöra vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga

tillgångar (jfr 8 § lagen [2000:194] om införande av ny lagstiftning för

allmänna pensionsfonder). Ett sådant beslut av regeringens bör föregås av

ett förslag från berörda AP-fonder och en särskild utredare. Vidare bör de

avskilda tillgångarna, som Fjärde AP-fonden framför, förvaltas av någon

av de kvarvarande buffertfonderna, dvs. Andra, Tredje eller Fjärde

AP-fonden. Tillgångarna som avskiljs från Första AP-fonden bör förvaltas

av Fjärde AP-fonden (jfr 4 § lagen om införande av ny lagstiftning för

68
allmänna pensionsfonder). Tillgångar och
medel som inflyter från de

tillgångar som förvaltas avskilt bör, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, fördelas lika mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna (jfr 10 § lagen om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder). Det finns således inget krav om att en tillgång i en avvecklingsportfölj, t.ex. aktier, måste avyttras när det kan ske. I stället bör det, om det är det mest lämpliga, vara möjligt att även efter utgången av december 2025 föra över tillgångar till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Fjärde AP-fonden bör dock svara för kostnader hänförliga till Första AP-fonden om medel som inflyter från de tillgångar som förvaltas avskilt inte räcker för att täcka kostnaderna. Motsvarande bör gälla för Andra och Sjätte AP-fonderna. I detta fall bör dock influtna medel uteslutande föras över till Andra AP-fonden.

Även efter utgången av december 2025 kommer Första och Sjätte AP-fonderna att behöva utföra vissa uppgifter. Det gäller i första hand uppgifter som måste utföras med anledning av att tillgångar avskiljs och fortsatt innehas av fonderna, t.ex. att upprätta årsredovisning. Relevanta bestämmelser i lagen om allmänna pensionsfonder och lagen om Sjätte AP-fonden bör därför fortsatt gäller för respektive fond. Dock bör de uppgifter som ska utföras av styrelsen, när det gäller Första AP-fonden, utföras av styrelsen i Fjärde AP-fonden. För dessa uppgifter bör kravet på oberoende mellan fonderna inte gälla (se 1 kap. 1 § lagen om allmänna pensionsfonder). När det gäller Sjätte AP-fonden bör på motsvarande sätt uppgifter som ska utföras av styrelsen, utföras av styrelsen i Andra AP-fonden.

Som berörs i promemorian kan de särskilda utredarnas uppdrag även innefatta att bistå de berörda AP-fonderna med hantering av personalfrågor. Det bör dock betonas att det är respektive fond som har huvudansvaret för dessa frågor i egenskap av arbetsgivare. I detta ansvar ligger bl.a., som Arbetsgivarverket påpekar, att ta ställning till arbetsrättsliga frågor om övergång av verksamhet och att förändringarna genomförs i enlighet med gällande regler. För att minska osäkerhetsfaktorerna för de anställda är det viktigt att AP-fonderna samarbetar.

Avslutningsvis konstaterar regeringen att det inte är möjligt att genom lagstiftning hantera alla frågor och situationer som kan uppkomma under genomförandet. Som anges ovan är det också AP-fonderna som ska ansvara för genomförandet. De berörda AP-fonderna måste också ges tillräcklig flexibilitet för att på ett effektivt sätt kunna lösa sina uppgifter med hjälp av de särskilda utredarna. En sådan detaljerad reglering av genomförandet som Stockholm Centre for Commercial Law efterfrågar är därför varken möjlig eller lämplig. Om det uppstår behov av ytterligare lagändringar, t.ex. när det gäller tillfälliga placeringsregler, är det naturligtvis möjligt för regeringen att återkomma i frågan.

AP-fonderna bör behålla sina nuvarande namn

I förarbetena som ligger till grund för den nuvarande regleringen av Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonderna framhöll regeringen att det skulle vara önskvärt med en obruten, löpande numrering av fonderna (prop. 1999/2000:46 s. 142). Den lucka i numreringen som uppstod när tredje fondstyrelsen lades ned och femte fondstyrelsen blev Tredje AP-fonden godtogs dock med hänsyn till kostnaderna för att byta namn på

Prop. 2024/25:133

69

Prop. 2024/25:133 dåvarande sjätte respektive sjunde fondstyrelsen och att dessa beteckningar bedömdes vara etablerade. Ett namnbyte på sjunde fondstyrelsen som vänder sig till allmänheten i sin roll som förvaltare inom premiepensionssystemet ansågs också kunna upplevas som förvirrande. Regeringen ansåg alltså att övervägande skäl talade för att behålla numreringarna på sjätte fondstyrelsen och sjunde fondstyrelsen när de bytte namn till Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden.

När Första AP-fonden och Sjätte AP-fonden ska upphöra med sin verksamhet aktualiseras namnfrågan på nytt. Regeringen anser emellertid att de skäl som anfördes i samband med pensionsreformen fortfarande gör sig gällande. Andra, Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonderna bör därför behålla sina nuvarande namn.

Hanteringen av kostnaderna

Kostnader hänförliga till att verksamheten i Första och Sjätte AP-fonderna ska upphöra samt omorganisationerna i Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna bör betalas med fondmedel. Det gäller även kostnaderna för de särskilda utredarna. I de flesta fall belöper sådana kostnader direkt på den eller de berörda AP-fonderna, t.ex. kostnader direkt hänförliga till att en tillgång överförs. Det kan också uppkomma vissa kostnader kopplade till de kvarvarande innehaven och revision. Regeringen bör därför få besluta om hur kostnader för genomförandet av omorganisationen ska fördelas mellan AP-fonderna.

Andra AP-fondens innehav av illikvida tillgångar

För var och en av Första–Fjärde AP-fonderna gäller att andelen illikvida tillgångar får utgöra högst 40 procent av det verkliga värdet av respektive fonds samtliga tillgångar (4 kap. 8 § lagen om allmänna pensionsfonder). Regeringen anser att begränsningen inte bör ändras till följd av att Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar förs över till Andra AP-fonden (se avsnitt 5). I samband med att de båda fonderna slås samman kommer dock andelen illikvida tillgångar i Andra AP-fonden att öka och sannolikt överstiga nämnda begränsning.

För att den sammanslagna fonden ska ha förutsättningar för att fortsätta med den verksamhet avseende riskkapitalinvesteringar som Andra och Sjätte AP-fonderna bedriver i dag finns det behov av att göra avsteg från de nuvarande placeringsreglerna under en övergångsperiod. Som framgår av avsnitt 5 anser Sjätte AP-fonden att den högsta tillåtna andelen illikvida tillgångar i en sammanslagen fond kan behöva höjas till 65 procent. Med hänsyn till att en tillräckligt stor andel av buffertfondernas tillgångar behöver vara lätt tillgängliga anser regeringen att den föreslagna nivån är alltför hög, även om den skulle gälla övergångsvis (se även avsnitt 5). Den högsta tillåtna andelen illikvida tillgångar bör i stället lämpligen uppgå till

50 procent. Detta undantag från huvudregeln om högst 40 procent illikvida tillgångar bör gälla till utgången av 2036. Undantaget bör gälla generellt, dvs. dels för de tillgångar som förs över till Andra AP-fonden, dels för nya investeringar som fonden gör därefter till utgången av 2036. Det kan dock finnas anledning återkomma i denna fråga och vad som bör gälla därefter.

70

Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen
Prop. 2024/25:133

I avsnitt 5 föreslås att lagen om Sjätte AP-fonden ska upphävas. Som en

följd av det föreslås även att bestämmelsen om sekretess för uppgifter om

innehav av finansiella instrument som har lämnats till följd av den lagen

ska tas bort (32 kap. 6 § första stycket 3 offentlighets- och sekretesslagen).

Sådana uppgifter bör dock även fortsättningsvis kunna omfattas av

sekretess. En övergångsbestämmelse med den innebörden bör därför

införas.

13
Förslagens konsekvenser

Regeringens bedömning: Genom förslagen uppnås en modernisering

och effektivisering av den samlade förvaltningen av Första–Fjärde och

Sjätte AP-fondernas (buffertfondernas) fondmedel.

Förslagen bedöms ha positiva offentligfinansiella effekter över längre

tid genom minskade förvaltningskostnader för de samlade fondmedlen.

På kort sikt innebär förslagen vissa engångskostnader för de berörda

AP-fonderna.

De samhällsekonomiska effekterna av förslagen bedöms bli

begränsade.

Förslagen bedöms endast leda till marginella effekter för de

finansiella marknaderna.

De som berörs av förslagen är Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna

(verksamhet och personal) samt nuvarande och framtida pensionärer.

Även Sjunde AP-fonden berörs av förslagen som gäller AP-fondernas

styrelser och administration. Förslagen medför inga konsekvenser för

några andra myndigheter eller för domstolarna.

Promemorians bedömning överensstämmer i sak med regeringens

bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen

eller har inget att invända mot den.

Finansinspektionen anser att det är svårt att bedöma vilka risker för de

finansiella marknaderna som en eventuell förändring kan resultera i.

Första AP-fonden anser att promemorians förslag är ofullständigt och att

lämpligheten därför inte kan bedömas. LO anser att kostnadsbesparingarna

behöver sättas i proportion till riskerna med förslaget och att

konsekvenserna inte är tillräckligt analyserade i promemorian. Nasdaq

anser att statens kostnadsbesparingar enligt beräkningarna i promemorian

inte motiverar en sammanslagning. Även TCO hänvisar till att

konsekvenserna av en sammanslagning inte är tillräckligt utredda.

I fråga om förslaget avseende sammanslagning av de Göteborgsbaserade

buffertfonderna lyfter Andra AP-fonden fram att en sammanslagning

innebär risker och kostnader samtidigt som de positiva effekterna är

oklara. Riksbanken förordar att konsekvensanalysen fördjupas med ett mer

successivt avvecklingsscenario. Sjätte AP-fonden anser att det i prome-

morian saknas bl.a. analyser av avkastning, likvidflöden och scenario-

beräkningar för olika riskhändelser vid en sammanslagning. Fonden anser
71

Prop. 2024/25:133 också att om fonden slås samman med Andra AP-fonden, kommer det att medföra en minskad andel onoterade aktier i buffertfondssystemet. Sjätte AP-fondens upparbetade kompetens kommer enligt fondens uppfattning inte heller att kunna tillvaratas, eftersom Andra AP-fonden inte långsiktigt kan bedriva samma omfattande riskkapitalverksamhet.

I fråga om förslaget avseende sammanslagning av de Stockholmsbaserade buffertfonderna anser Första AP-fonden att det finns kostnader och risker som inte är utredda och att lämpligheten därför inte kan bedömas. Andra AP-fonden anser att förslaget inte har analyserats tillräckligt. Andra AP-fonden menar också att det inte framgår av promemorian om de potentiella fördelarna med förslagen överväger riskerna och kostnaderna för ett genomförande.

Skälen för regeringens bedömning

Förslagens syften och alternativa lösningar

Syftet med förslagen är att uppnå en modernisering och effektivisering av den samlade förvaltningen av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas fondkapital.

I promemorian lämnas ett alternativt förslag som innebär att Sjätte AP-fonden införlivas i buffertfondssystemet utan organisationsförändringar, bl.a. genom att det ska införas bestämmelser om när fondens medel ska få tas i anspråk. Enligt det förslaget ska Sjätte AP-fonden öka sin samverkan med Andra AP-fonden och de övriga buffertfonderna, och nuvarande reglering av valutaexponering upphävas. I promemorian lämnas även ett alternativt förslag som innebär ökad samverkan och samlokalisering inom de Stockholmsbaserade buffertfondernas befintliga organisationsstruktur.

De alternativa förslagen i promemorian skulle i och för sig kunna leda till vissa förbättringar, bl.a. till följd av ökad samverkan mellan buffertfonderna. Regeringen bedömer emellertid att de förslagen är alltför begränsade och inte har möjlighet till lika stora positiva effekter som det som nu föreslås.

Förslaget att införliva Sjätte AP-fonden i buffertfondssystemet

De som berörs av förslaget är Andra och Sjätte AP-fonderna (verksamhet och personal), samt nuvarande och framtida pensionärer.

Genom förslaget tillvaratas skalfördelar i Andra AP-fonden som kan utnyttjas samtidigt som Sjätte AP-fonden genom en sammanslagning med Andra AP-fonden införlivas fullt ut i buffertfondssystemet. En sådan sammanslagning möjliggör ökade resurser inom verksamheten och har potential att förbättra förutsättningarna för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv samlad förvaltning av fondmedlen. Sjätte AP-fondens upparbetade kompetens inom området illikvida investeringar kommer att kunna tillvaratas i den nya, större Andra AP-fonden. Därtill föreslås en tidsbegränsad bestämmelse om att Andra AP-fondens innehav av illikvida tillgångar får uppgå till högst 50 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar. Bestämmelsen gäller till utgången av 2036 och för de tillgångar som Andra AP-fonden innehar i dag, de tillgångar som förs över

från Sjätte AP-fonden och för de nya investeringar som Andra AP-fonden

72

gör (se avsnitt 12). Det kan dock finnas anledning återkomma i denna fråga och vad som bör gälla därefter.

När det gäller verksamheten med onoterade aktier kan det finnas en betydande kostnadsfördel att vara en stor investerare. Ett större kapital ger en ökad förhandlingsförmåga mot externa parter, vilket kan ge lägre förvaltningsavgifter, bättre tillgång till attraktiva sidoinvesteringar och högre avkastning. Andra AP-fonden bör kunna dra nytta av möjligheten att förvalta ett betydligt större kapital än i dag, vilket bedöms kunna ske utan en motsvarande procentuell ökning av kostnadsmassan.

Hur stora de bedömda kostnadssynergierna och långsiktiga kostnadsbesparingarna av en sammanslagning skulle enligt det som redovisas i promemorian kunna uppgå till 50 miljoner kronor per år.

Vid en sammanslagning uppkommer både omställningskostnader och transaktionskostnader av engångskaraktär. Det rör sig om t.ex. kostnader för personal och lokaler och för i förväg uppsagda avtal, licenser och andra kontraktsförbindelser. Vissa kostnader är dock sådana kostnader som ändå

hade uppkommit, men som nu
tidigareläggs,
t.ex. lokalhyresavtal.

I promemorian uppskattas dessa
kostnader av
engångskaraktär till

ca 20–50 miljoner kronor. För att sätta dessa eventuella engångskostnader i ett sammanhang kan det påpekas att Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår till ca 100 miljoner kronor per år, varav personalkostnader ca 80 miljoner kronor (skr. 2023/24:130 s. 78).

Sjätte AP-fondens investeringar består (utöver likviditetsförvaltningen) enbart av onoterade innehav i företag och riskkapitalfonder där företagsform och hemvist varierar. Att avyttra onoterade tillgångar i förtid är förenat med kostnader och är i vissa fall inte ens möjligt. De totala kostnaderna kan därmed begränsas genom att låta bli att föra över vissa tillgångar där försäljning, notering eller andra sätt för att realisera en avkastning för fonden förväntas i närtid. Detsamma gäller där en riskkapitalfond, efter en bestämd tidsperiod, närmar sig en avveckling, när portföljbolagen säljs och överskottet delas ut till investerarna. Genom att låta bli att föra över mer komplexa tillgångar med inte alltför avlägsna avvecklingsdatum, i en s.k. ” run-off -portfölj”, kan transaktionskostnaderna således begränsas. Sjätte AP-fonden har, enligt det som redovisas i promemorian, ca 130 aktiva fondinvesteringar och ca 60 aktiva sidoinvesteringar. Som anges i promemorian uppskattas totalkostnaden för en överföring (till Andra AP-fonden eller till någon annan investerare) uppgå till mellan 200 000 och 300 000 kronor per innehav. Sammantaget uppskattas dessa kostnader av engångskaraktär för överlåtelse till ca 45–50 miljoner kronor. Om vissa tillgångar förvaltas avskilt kan transaktionskostnaderna, enligt den bedömning som görs i promemorian, begränsas betydligt.

I promemorian uppskattas att omställnings- och transaktionskostnaderna kopplade till en sammanslagning skulle kunna uppgå till 100 miljoner kronor, vilket kan jämföras med en besparingspotential om upp till 50 miljoner kronor per år. Det råder dock en osäkerhet kring dessa belopp. Detta är också kostnader som helt styrs av de enskilda AP-fonderna och vilka beslut som fonderna fattar i samband med att ändringarna genomförs. Därtill föreslås hur man kan hantera transaktionskostnaderna genom en ” run-off -portfölj”. Även om det finns direkta omställningskostnader kommer det också att finnas direkta omställningsbesparingar och det kan

Prop. 2024/25:133

73

Prop. 2024/25:133 inte uteslutas att det på kort sikt blir jämförelsevis liten skillnad mellan dessa belopp.

Förslaget att föra över Första AP-fondens verksamhet och tillgångar till Tredje och Fjärde AP-fonderna

De som berörs av förslaget är Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna (verksamhet och personal), och nuvarande och framtida pensionärer.

Det är viktigt att understryka att även om de positiva och negativa effekterna låter sig identifieras och beskrivas är det, liksom för Andra och Sjätte AP-fonderna, mycket svårt att kvantifiera dem. Detta gäller såväl besparingar och kostnader, som riskerna för förlorad avkastning på kort sikt och möjlighet till ökad avkastning på längre sikt.

De Stockholmsbaserade buffertfonderna, Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna, är alla i grunden välskötta med gott renommé och har genererat god avkastning till inkomstpensionssystemet. Under en rad år har fonderna bedrivit ett effektiviseringsarbete, och de är kostnadseffektiva i internationella jämförelser. Samtidigt har fonderna skalbara förvaltningsmodeller som gör det möjligt att förvalta ett större kapital än i dag, utan motsvarande ökning av kostnaderna. Genom förslaget kan dessa skalfördelar realiseras. Det kan vidare konstateras att det finns ett buffertkapital som i dag förvaltas i flera fonder. Med färre fonder koncentreras de tillgängliga personella och ekonomiska resurserna som används i förvaltningen av det samlade buffertkapitalet, även om det också i fortsättningen kommer att förvaltas av mer än en fond. Det kan bidra till en ytterligare kvalitetshöjning såväl i styrelserna som i fonderna i övrigt. I förlängningen torde det också kunna innebära positiva effekter för avkastningen (se även ESO-rapporten Fyra dyra fonder? Om effektiv förvaltning och styrning av AP-fonderna [2009:4]).

Efter sammanslagningen kommer det att finnas ökade resurser inom vissa, centrala enheter inom investeringsverksamheten. Det kommer att vara viktigt att tillvarata de styrkor som har byggts upp i respektive fond och utifrån dessa, hitta kompetenssynergier inom kapitalförvaltningen som ger ett mervärde (en kritisk massa av nyckelkompetenser). På så sätt kan t.ex. specifik förvaltningskompetens stärkas, intern förvaltning ökas och göras mer robust och kompetens när det gäller avtalsförhandlingar koncentreras. Systemplattformar för kvantitativ analys och förvaltning kommer också att kunna vidareutvecklas och stärkas. Vidare finns det goda möjligheter till samordning på hållbarhetsområdet, inklusive ägarstyrning och hållbarhetsrapportering. Större investeringsstorlekar inom extern förvaltning och onoterade tillgångar kommer också att bidra till skalfördelar.

Större organisationer, med specialisering och diversifiering över tid, kan skapa attraktiva roller och förbättra möjligheter att rekrytera personal med rätt kompetens och erfarenhet.

De Stockholmsbaserade buffertfonderna har alla möjlighet att utnyttja skalfördelar och därmed förvalta ett större kapital utan en motsvarande procentuell ökning av kostnaderna. Detta gäller kostnader för personal, lokaler, rådgivningstjänster, information (t.ex. index, marknad och hållbarhet), it-system och övrig administration. I promemorian bedöms dessa

kostnadssynergier till upp emot 350 miljoner kronor per år. Av dessa

74

kostnadsminskningar kommer merparten från minskade personalkostnader. Enligt samma uppskattning kan betydande besparingar också göras inom övriga rörelsekostnader, framför allt när det gäller licenser för it- och informationstjänster. Det är viktigt att understryka att det kan ta tid innan samtliga kostnadsbesparingar kan realiseras. På motsvarande sätt är omställningskostnader av engångskaraktär, t.ex. för att hantera övertalig personal, en av de största kostnadsposterna. I promemorian uppskattas omställningskostnader av engångskaraktär som har direkt samband med de ändringar som föreslås (personal, lokaler och omstrukturering av befintliga avtal eller kontrakt) kunna uppgå till 165–400 miljoner kronor. Det rör sig bl.a. om kostnader som fonderna ändå hade haft men som nu tidigareläggs. För att sätta dessa eventuella kostnader i ett sammanhang kan det påpekas att fonderna var och en har interna kostnader (rörelsekostnader) om ca 250–285 miljoner kronor per år, varav personalkostnader ca 145–170 miljoner kronor (skr. 2023/24:130 s. 41, 59 och 68). För Första AP-fonden specifikt uppgår de interna kostnaderna (rörelsekostnader) till ca 250 miljoner kronor per år, varav personalkostnader ca 150 miljoner kronor (samma skr. s. 41). För onoterade innehav i företag och riskkapitalfonder varierar företagsform och hemvist. Att avyttra onoterade tillgångar är förenat med kostnader och är i vissa fall inte ens möjligt. För att begränsa de totala kostnaderna kan man överväga att låta bli att föra över tillgångar där avveckling snart ska ske. Genom att låta bli att föra över och i stället behålla mer komplexa tillgångar med inte alltför avlägsna avvecklingsdatum, i en s.k. ” run-off -portfölj”, kan transaktionskostnaderna begränsas betydligt. I ett räkneexempel i promemorian uppskattas transaktionskostnaderna kunna uppgå till 450 miljoner kronor. Regeringen bedömer dock att dessa kostnader kan begränsas genom att tillgångar som inte kan föras över hålls i en ” run-off - portfölj”.

Liksom det anges för Andra och Sjätte AP-fonderna finns det också för de Stockholmsbaserade buffertfonderna en mycket stor osäkerhet kring dessa belopp. Även i dessa fall är det kostnader som helt styrs av de enskilda AP-fonderna och vilka beslut som fonderna fattar i samband med att ändringarna genomförs. Också för dessa fonder kommer det att för omställningen finnas såväl direkta kostnader som besparingar och det kan inte heller i dessa fall uteslutas att det på kort sikt blir jämförelsevis liten skillnad mellan dessa belopp.

Det är svårt att kvantifiera alternativkostnader respektive positiva effekter på avkastningen av en sammanslagning mellan de Stockholmsbaserade buffertfonderna. Förmågan att behålla och attrahera nyckelpersoner, att fortsatt fokusera på förvaltning och operationella risker och användande av den stärkta förvaltningsverksamheten är omständigheter som kan påverka avkastningen. I och med att fonderna är stora kan även små effekter på förvaltningen innebära stora belopp. Det är därför viktigt att sammanslagningen görs på ett övervägt sätt, vilket minskar risken för negativa effekter på avkastningen.

Övriga förslag

De övriga förslagen berör Andra, Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonderna.

Prop. 2024/25:133

75

Prop. 2024/25:133 Förslaget att protokoll från styrelsernas sammanträden och årsredovisningar ska få undertecknas med elektronisk underskrift (avsnitt 8) innebär en modernisering och effektivisering av AP-fondernas administration. Den på så vis förenklade hanteringen innebär i sig, på marginalen, lägre administrativa kostnader för AP-fonderna.

76

Förslaget att det i lag ska preciseras att styrelsen i sin helhet ska ha tillräcklig kompetens på vissa angivna områden (avsnitt 10) tydliggör vilka krav som ska gälla på styrelsen och indirekt de enskilda ledamöterna. I första hand påverkar detta regeringen, som utser ledamöter, och de organisationer som företräder arbetstagar- och arbetsgivarintressen, vilka föreslår ledamöter (se 3 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmänna pensionsfonder). Genom att kraven tas in i lag skapas bättre möjligheter till kontinuitet och förutsebarhet när det gäller kraven på ledamöter, vilket i förlängningen bör bidra till en mer effektiv styrning och förvaltning av AP-fonderna.

Övriga konsekvenser

Det svenska pensionssystemet räknas inte in som en del av statens budget, utan det är ett fristående system. Däremot ingår systemet i den offentliga sektorn. AP-fondernas kostnader för verksamheten och för revision av fondförvaltningen tas från det förvaltade kapitalet.

Förslagen bedöms ha positiva offentligfinansiella effekter över en längre tid genom minskade förvaltningskostnader när de resurser som sammantaget används i buffertfonderna koncentreras. På kort sikt uppkommer vissa engångskostnader. Det rör sig bl.a. om kostnader som fonderna ändå skulle ha haft men som nu tidigareläggs. Dessa kostnader bör dock bara uppkomma före och när ändringarna väl genomförs, dvs. det år då tillgångar och förpliktelser ska föras över från Första och Sjätte AP-fonderna. De kostnader som kan uppkomma därefter, t.ex. med anledning av de tillgångar som ska förvaltas avskilt, är kostnader som hade uppkommit oavsett ändringarna.

De samhällsekonomiska effekterna av förslagen bedöms bli begränsade . En sammanslagning av fonderna kommer att innebära att det sammanlagda antalet anställda på sikt kommer att bli lägre än i dag. Personalen inom AP-fonderna har generellt sett en hög utbildnings- och kompetensnivå och bör därmed vara attraktiv på arbetsmarknaden. Övertalighet bland personalen kan därför inte antas leda till några betydande samhällsekonomiska konsekvenser.

Det kan finnas risk för marknadspåverkan när tillgångsportföljer avvecklas och integreras. Denna påverkan bedöms dock vara begränsad.

Enligt lagen om Sjätte AP-fonden får högst 10 procent av fondens tillgångar, värderade till marknadsvärdet, vara utsatt för valutakursrisk (3 kap. 3 § tredje stycket). Med nuvarande portföljallokering innebär det att Sjätte AP-fondens exponeringar i utländsk valuta måste säkras. Efter sammanslagningen kan Andra AP-fonden behålla dessa valutasäkringar alternativt avveckla dem eftersom den gräns om 40 procent som gäller för Andra AP-fonden är betydligt högre, både som andel i procent och i absoluta tal (4 kap. 10 § lagen om allmänna pensionsfonder). En avveckling kan ske genom att avtalen naturligt avvecklas vid förfall. Riksbanken framhåller att valet av strategi vid avvecklingen av Sjätte AP-fondens

valutapositioner i valutasäkringssyfte potentiellt kan påverka den svenska Prop. 2024/25:133 kronans kurs och anser därför att det är av stor vikt att avvecklingen av valutasäkringarna sker gradvis, på ett transparent och förutsägbart sätt.

Riksbanken poängterar även vikten av att alla eventuella förändringar av takten kommuniceras tydligt. Regeringen konstaterar att fram till det att sammanslagningen har skett är det Sjätte AP-fonden som får ta ställning till hur valutasäkringarna bör hanteras. Efter det att sammanslagningen har skett är det en fråga för Andra AP-fonden. Detsamma gäller kommunikation om bl.a. den planerade avvecklingstakten.

Förslaget att föra över Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar till Andra AP-fonden liksom förslaget att slå samman Första AP-fonden med Tredje och Fjärde AP-fonderna påverkar inte de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Det kan inte heller förutses att förslagen leder till några direkta konsekvenser för miljön. Inte heller i övrigt har förslagen sådan betydelse att särskilda överväganden behöver redovisas.

14 Författningskommentar

14.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

Förslaget innebär att det görs ändringar i ett stort antal paragrafer som består i att hänvisningar till Första AP-fonden tas bort med anledning av att den fonden upphör med sin verksamhet och tillgångar och förpliktelser förs över till Tredje och Fjärde AP-fonderna (1 kap. 2 §, 2 kap. 3 och 4 §§,

4 kap. 1–2 a, 3–5 b, 7, 8 a, 10–13 och 16–18 §§ och 5 kap. 6 §). I samband med det görs även språkliga och redaktionella ändringar. Dessa paragrafer berörs inte särskilt. Övervägandena finns i avsnitt 6. I det följande kommenteras bara paragrafer där det också görs andra ändringar.

1 kap.

1 § I denna lag finns bestämmelser om fyra från varandra oberoende statliga myndigheter som förvaltar medel inom försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Dessa är Andra AP-fonden, Tredje AP-fonden, Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden.

I paragrafen presenteras AP-fonderna. Övervägandena finns i avsnitt 5 och 6.

Nuvarande andra stycket tas bort med anledning av att Sjätte AP-fonden upphör med sin verksamhet och att dess tillgångar och förpliktelser förs över till Andra AP-fonden.

77

Prop. 2024/25:133 2 kap.

1 § Försäkringskassan ska omgående till Pensionsmyndigheten överföra de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter ska föras till Andra –Fjärde AP-fonderna. Pensionsmyndigheten ska omgående till var och en av Andra –Fjärde AP-fonderna överföra en tredjedel av de medel som enligt 6 § lagen om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska föras till dessa fonder.

Paragrafen innehåller bestämmelser om de medel som Försäkringskassan ska föra över till Pensionsmyndigheten och om de medel som Pensionsmyndigheten ska föra över till AP-fonderna.

I paragrafen görs följdändringar med anledning av att Första AP-fonden upphör med sin verksamhet och dess tillgångar och förpliktelser förs över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Det innebär att Pensionsmyndigheten ska föra över lika stora delar av medlen till var och en av AP-fonderna även i fortsättningen.

2 § Pensionsmyndigheten ska, om andra medel inte står till förfogande, från Andra –Fjärde AP-fonderna rekvirera de medel som behövs för att finansiera försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt socialförsäkringsbalken.

Pensionsmyndigheten ska också från fonderna rekvirera de medel som behövs för att föra över värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tilläggspension enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna.

Vid tillämpningen av första och andra styckena ska var och en av fonderna tillskjuta en tredjedel av medlen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om de medel som AP-fonderna förvaltar och om rätt för Pensionsmyndigheten att rekvirera medel från fonderna.

I första stycket görs en språklig ändring. Stycket ändras även med anledning av att Första AP-fonden upphör med sin verksamhet.

I tredje stycket görs en följdändring med anledning av att Första AP-fonden upphör med sin verksamhet. Ändringen innebär att AP-fonderna var och en ska tillskjuta lika stora delar av medlen även i fortsättningen.

3 kap.

1 § För var och en av Andra –Fjärde AP-fonderna ska det finnas en styrelse. Varje styrelse ska bestå av högst nio ledamöter.

Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens medel. Styrelsen företräder fonden. Detta gäller också inför domstol.

Paragrafen innehåller bestämmelser om styrelsen. Övervägandena finns i

avsnitt 10.4.

Ändringen i första stycket innebär att antalet styrelseledamöter ska

uppgå till högst nio. Utgångspunkten är även i fortsättningen att styrelsen

ska bestå av nio ledamöter. Antalet bör dock kunna vara lägre än nio under

78
en begränsad tid, t.ex. under den tid som behövs för att rekrytera och utse

en ny ledamot för att ersätta en ledamot som har begärt och blivit Prop. 2024/25:133 entledigad. Stycket ändras även med anledning av att Första AP-fonden

upphör med sin verksamhet. Övriga ändringar är språkliga.

Paragrafen gäller även för Sjunde AP-fonden (se 5 kap. 6 § första stycket).

2 § Styrelsens ledamöter utses av regeringen.

Ledamöterna ska utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Styrelsen i sin helhet ska ha hög kompetens i kapitalförvaltning och tillräcklig kompetens inom områdena

– finansiell ekonomi,

– hållbarhet,

– illikvida tillgångar,

– intern styrning och kontroll,

– ledarskap,

– makroekonomi,

– offentlig förvaltning,

– pensionssystem, och

– ägarstyrning.

Ledamöterna ska vara svenska medborgare. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara ledamot. Detsamma gäller den som är i konkurs eller har näringsförbud enligt lagen (2014:836) om näringsförbud.

Paragrafen innehåller bestämmelser om de kompetens- och behörighetskrav som gäller för styrelseledamöterna. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

I andra stycket kompletteras det grundläggande kravet på kompetens att främja fondförvaltningen med en precisering av områden inom vilka styrelsen i sin helhet ska ha hög kompetens respektive tillräcklig kompetens. Områdena är delvis överlappande såtillvida att kompetens i kapitalförvaltning också kan innefatta kompetens i finansiell ekonomi, illikvida tillgångar och makroekonomi. Vidare är uppräkningen inte uttömmande, utan även kunskap och erfarenhet på andra områden bör kunna beaktas när styrelseledamöter utses. Ledamöterna bör ha breda kunskaper och erfarenheter.

Kraven i paragrafen gäller för samtliga ledamöter, dvs. även för de som enligt 3 § utses efter förslag från organisationer (se prop. 1999/2000:46 s. 161).

Paragrafen gäller även för Sjunde AP-fonden (se 5 kap. 6 § första stycket).

7 § En styrelse är beslutsför om fler än hälften av antalet ledamöter är närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen är beslutsför ska styrelseledamöter som är jäviga enligt 8 § anses som inte närvarande. Beslut får inte fattas i ett ärende , om inte samtliga ledamöter , för det fall det är möjligt, har

1. fått tillfälle att delta i ärendets behandling, och

2. fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.

Som styrelsens beslut gäller den mening som fler än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden ansluter sig till. Är styrelsen inte fulltalig, ska de som röstar för beslutet dock utgöra fler än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter.

79

Prop. 2024/25:133 Vid styrelsens sammanträden ska protokoll föras. Protokollet undertecknas av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser. Om någon ledamot i samband med beslut anmäler skiljaktig mening, ska denna antecknas i protokollet. Protokollet får undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG .

Paragrafen innehåller bestämmelser om styrelsens beslut. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet . Övervägandena finns i avsnitt 8.

I första stycket ändras tredje meningen redaktionellt. Bestämmelsen utformas efter förebild av motsvarande bestämmelser i andra lagar som rör en styrelses beslut (se t.ex. 8 kap. 21 § andra stycket aktiebolagslagen [2005:551] och 7 kap. 21 § andra stycket lagen [2018:672] om ekonomiska föreningar). I stycket görs även språkliga ändringar.

Ändringen i tredje stycket innebär att det införs en möjlighet för styrelsen att underteckna protokoll från sammanträden med avancerad elektronisk underskrift. En avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i EU:s förordning om elektronisk underskrift ska uppfylla följande krav (se artikel 26 i förordningen).

– Den ska vara unikt knuten till undertecknaren.

– Undertecknaren ska kunna identifieras genom den.

– Den ska vara skapad på grundval av uppgifter för skapande av elektroniska underskrifter som undertecknaren med hög grad av tillförlitlighet kan använda uteslutande under sin egen kontroll.

– Den ska vara kopplad till de uppgifter som den används för att underteckna på ett sådant sätt att alla efterföljande ändringar av uppgifterna kan upptäckas.

De e-legitimationer som för närvarande allmänt används i Sverige anses uppfylla kraven på en avancerad elektronisk underskrift.

Hänvisningen till EU-förordningen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Paragrafen gäller även för Sjunde AP-fonden (se 5 kap. 6 § första stycket).

9 § Styrelsen ska utse en verkställande direktör som ska ha hand om den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Den verkställande direktören ska utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om uppdrag att på styrelsens vägnar ha hand om den löpande förvaltningen. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

I paragrafen införs uttrycket verkställande direktör. Det innebär ingen ändring i sak. För den verkställande direktören gäller samma kompetenskrav som för styrelseledamöterna (prop. 1999/2000:46 s. 163).

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Paragrafen gäller även för Sjunde AP-fonden (se 5 kap. 6 § första stycket).

80

10 § Styrelsen får uppdra åt en enskild ledamot, åt den verkställande direktören Prop. 2024/25:133 eller åt någon annan att avgöra ärenden. Styrelsen ska ange vilken behörighet som

ett sådant uppdrag medför. För den som inte är styrelseledamot gäller vad som sägs i 2 § tredje stycket andra och tredje meningarna samt 8 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdrag att handla på styrelsens vägnar. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

I paragrafen görs en följdändring med anledning av att uttrycket verkställande direktör införs i 9 §. Det innebär ingen ändring i sak.

I paragrafen görs även språkliga ändringar.

Paragrafen gäller även för Sjunde AP-fonden (se 5 kap. 6 § första stycket).

4 kap.

2 b § Andra –Fjärde AP-fonderna ska samverka med varandra och med Sjunde AP- fonden när det gäller redovisning av hur målet i 1 a § har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om samverkan mellan AP-fonderna när det gäller redovisning av hur målet om föredömlig förvaltning har uppnåtts. Övervägandena finns i avsnitt 5 och 6.

Hänvisningen till Sjätte AP-fonden tas bort med anledning av att den fonden upphör med sin verksamhet. Paragrafen ändras även med anledning av att Första AP-fonden upphör med sin verksamhet.

6 § Var och en av Tredje och Fjärde AP-fonderna får inneha sådana aktier i svenska aktiebolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst 3 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier i bolagen. För Andra AP-fonden gäller i stället att innehavet av sådana aktier får uppgå till högst 2 procent.

Vid tillämpning av första stycket ska en AP-fond inte beakta

1. sådana aktier i bolagen som ingår i svenska eller utländska fonder i vilka AP-fonden innehar andelar som inte medför rätt att rösta för aktierna, och

2. aktier i fastighetsbolag i vilka AP-fonden innehar så många aktier att röstetalet för dem överstiger 10 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser som begränsar AP-fondernas ägande

i svenskt näringsliv (se prop. 1999/2000:46 s. 165–166). Övervägandena finns i avsnitt 7.

I första stycket görs följdändringar med anledning av att Första AP-fonden upphör med sin verksamhet. Genom höjningen från 2 till 3 procent för Tredje och Fjärde AP-fonderna blir begränsningen oförändrad sett till det totala marknadsvärdet av aktier i svenska aktiebolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige (nuvarande 2+2+2=6 procent blir i stället 3+3=6 procent). För Andra AP-fonden gäller även i fortsättningen att innehavet av sådana aktier får uppgå till högst 2 procent. För dessa AP-fonders totala ägande i svenskt näringsliv gäller därmed samma begränsning även i fortsättningen (nuvarande 2+2+2+2=8 procent blir i stället 3+3+2=8 procent).

81

Prop. 2024/25:133 8 § Var och en av Tredje och Fjärde AP-fonderna får investera i illikvida tillgångar endast om fondens innehav av illikvida tillgångar vid investeringstillfället uppgår till högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar, inbegripet värdet av den aktuella investeringen.

Andra AP-fondens innehav av illikvida tillgångar får högst uppgå till 50 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om begränsningar av AP-fondernas innehav av illikvida tillgångar. Övervägandena finns i avsnitt 12.

Första stycket ändras dels med anledning av att Första AP-fonden upphör med sin verksamhet, dels med anledning av att det i ett nytt andra stycke införs en bestämmelse som gäller bara för Andra AP-fonden.

Andra stycket , som är nytt, innebär att Andra AP-fondens innehav av illikvida tillgångar högst får uppgå till 50 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar. Det är en höjning från den nuvarande begränsningen på 40 procent som gäller såväl för Andra AP-fonden som för Tredje och Fjärde AP-fonderna. Denna högre gräns för Andra AP-fonden gäller dock bara till den 1 januari 2037, se lagförslaget i avsnitt 2.2 med tillhörande författningskommentar i avsnitt 14.2.

9 § Ingen av Andra –Fjärde AP-fonderna får inneha så många aktier eller andra andelar i ett företag att röstetalet för dem överstiger 10 procent eller, beträffande sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES, 35 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget.

Begränsningen i första stycket gäller inte

1. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES,

2. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES , om fonden innehade aktier eller andra andelar i bolaget när aktierna eller de andra andelarna togs upp till handel,

3. sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES, om fonden och en av eller båda de andra fonderna innehar så många aktier eller andra andelar i företaget att röstetalet för fondernas aktier eller andra andelar uppgår till 100 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget,

4. sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES , om fonden innehade aktier eller andra andelar i företaget när aktierna eller de andra andelarna togs upp till handel, och

5. andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att utöva rösträtt för de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa fonder.

När aktierna eller de andra andelarna i ett sådant riskkapitalföretag som avses i andra stycket 4 har tagits upp till handel ska fonden avveckla den del av innehavet som överstiger begränsningen i första stycket så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena.

Paragrafen innehåller bestämmelser om röstandelsbegränsningar för

AP-fondernas innehav av aktier eller andra andelar. Övervägandena finns

i avsnitt 7.

Första stycket ändras med anledning av att Första AP-fonden upphör

82
med sin verksamhet.

I andra stycket införs ett nytt undantag för innehav av aktier eller andra Prop. 2024/25:133 andelar i ett onoterat riskkapitalföretag ( punkt 3 ). Genom undantaget kan

Andra–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bedriva sådan verksamhet som de har gjort hittills genom att tillsammans göra investeringar i onoterade riskkapitalföretag. I 9 a § finns en röstandelsbegränsning även när det gäller sådana innehav. Övriga ändringar är språkliga.

Bestämmelsen i nuvarande tredje stycket förs över till 9 a §.

I tredje stycket , nuvarande fjärde stycket, görs en följdändring med anledning av att det införs en ny punkt i andra stycket.

9 a § Ingen av Andra–Fjärde AP-fonderna får

1. öka sitt innehav i ett sådant fastighetsbolag som avses i 9 § andra stycket 2 så länge fondens innehav överstiger begränsningen i 9 § första stycket,

2. inneha så många aktier eller andra andelar i ett sådant riskkapitalföretag som avses i 9 § andra stycket 3 att röstetalet för dem överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om röstandelsbegränsningar för AP-fondernas innehav av aktier eller andra andelar. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Punkt 1 motsvarar nuvarande 9 § tredje stycket.

Bestämmelsen i punkt 2 är ny och begränsar röstandelen för var och en av Andra–Fjärde AP-fonderna när det gäller aktier eller andra andelar i sådana onoterade riskkapitalföretag som någon av fonderna och en eller två av de andra fonderna innehar så många aktier eller andra andelar att röstetalet för fondernas aktier eller andra andelar uppgår till 100 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget. Begränsningen innebär att ingen av Andra–Fjärde AP-fonderna får inneha så många aktier eller andra andelar i ett sådant riskkapitalföretag att röstetalet för dem överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget.

15 § Om någon av de begränsningar som anges i 6 § , 8 § , 9 § , 9 a § 1, 10 eller 11 § överskrids, ska fonden avveckla den överskjutande delen av innehavet så snart det med hänsyn till marknadsförhållandena är lämpligt. Den delen ska dock avvecklas senast när det kan göras utan förlust för fonden. Motsvarande gäller egendom som en fond förvärvat enligt 13 eller 14 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från begränsningarna som gäller för AP-fondernas placeringar.

Paragrafen ändras med anledning av att bestämmelsen i nuvarande 9 § tredje stycket förs över till nya 9 a § 1. Det innebär inte någon ändring i sak.

5 kap.

2 b § Sjunde AP-fonden ska samverka med Andra –Fjärde AP-fonderna när det

gäller målet i 1 § tredje stycket. Samverkan ska omfatta åtminstone de områden

som anges i 4 kap. 2 a §.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Andra –Fjärde AP-fonderna när det gäller

redovisning av hur målet i 1 § tredje stycket har uppnåtts. Samverkan ska omfatta

åtminstone att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.
83

Prop. 2024/25:133

Paragrafen innehåller bestämmelser om samverkan mellan AP-fonderna beträffande målet om föredömlig förvaltning. Övervägandena finns i avsnitt 5 och 6.

Paragrafen ändras med anledning av att Första AP-fonden upphör med sin verksamhet. I andra stycket tas även hänvisningen till Sjätte AP-fonden bort med anledning av att den fonden upphör med sin verksamhet.

6 kap.

4 § Fondens samtliga styrelseledamöter ska underteckna årsredovisningen. Har en avvikande mening om årsredovisningen antecknats till styrelsens protokoll, ska meningen fogas till redovisningen. Årsredovisningen får undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 .

Årsredovisningen ska senast den 15 februari året efter räkenskapsåret överlämnas till revisorerna.

Sedan revisionsberättelsen enligt 8 § kommit fonden till handa, ska den och årsredovisningen genast överlämnas till regeringen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om AP-fondernas årsredovisning. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Ändringen i första stycket innebär att det införs en möjlighet för styrelseledamöterna att underteckna årsredovisningen med avancerad elektronisk underskrift. När det gäller elektronisk underskrift, se författningskommentaren till 3 kap. 7 §. Hänvisningen till EU-förord- ningen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Första AP-fonden ska upphöra med sin verksamhet vid utgången av december 2025. Tillgångar och förpliktelser ska vid den tidpunkten föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Så långt det är möjligt ska tillgångar och förpliktelser fördelas lika mellan fonderna.

3. Regeringen får besluta att vissa av tillgångarna hos Första AP-fonden ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar. Sådana tillgångar ska förvaltas av Fjärde AP-fonden. Tillgångar och medel som inflyter från tillgångar som förvaltas avskilt ska, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, fördelas lika mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna. Fjärde AP-fonden ska svara för kostnader hänförliga till Första AP-fonden, om medel som inflyter från de tillgångar som förvaltas avskilt inte räcker för att täcka kostnaderna.

4. För Första AP-fondens verksamhet som rör de tillgångar som enligt punkt 3 ska förvaltas avskilt gäller 1 kap. 1–4 §§, 2 kap. 3 §, 3 kap. 1, 6–8 och 10 §§, 4 kap. 1 § första stycket, 1 a, 2–2 b, 13, 14, 17 och 18 §§ och 6 och 7 kap. i lydelsen den 31 december 2025. De uppgifter som ska utföras av styrelsen ska utföras av styrelsen i Fjärde AP-fonden.

5. Kostnaderna för upphörandet av Första AP-fondens verksamhet och omorganisationen av Tredje och Fjärde AP-fonderna ska betalas av fonderna. Regeringen får besluta hur kostnaderna ska fördelas mellan fonderna.

84

Övervägandena finns i avsnitt 12.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

Av punkt 2 följer att Första AP-fonden ska upphöra med sin verksamhet vid utgången av december 2025. Tillgångar och förpliktelser hos Första AP-fonden ska vid den tidpunkten föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Detta ska, så långt det är möjligt, ske i lika delar.

Enligt punkt 3 får regeringen, trots det som anges i punkt 2, besluta att vissa tillgångar hos Första AP-fonden inte ska föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Sådana tillgångar ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar, dvs. bli kvar hos Första AP-fonden i en avvecklingsportfölj (s.k. run-off). Det kan t.ex. bero på att en förvaltare eller någon annan inblandad aktör inte godkänner att en tillgång förs över. En tillgång kan också vara föremål för sanktioner som förhindrar överföring. Det kan även finnas fall där det inte är lämpligt att föra över en tillgång, t.ex. om en överföring är förenad med höga kostnader eller om ett avtal löper ut kort efter ikraftträdandet. Sådana tillgångar ska förvaltas av Fjärde AP-fonden. I första hand ska de medel fonden förvaltar, dvs. avvecklingsportföljen, även i fortsättningen svara för kostnaderna för verksamheten och för revision av fondförvaltningen (2 kap. 3 §, se punkt 4). Tillgångar och medel som inflyter från tillgångarna ska, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, fördelas lika mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna. Fjärde AP-fonden, som ska ansvara för förvaltningen, ska även ha ett övergripande ansvar för kostnaderna för förvaltningen.

Enligt punkt 4 ska vissa bestämmelser i lydelsen den 31 december 2025 fortsatt gälla för Första AP-fonden. Första AP-fonden kommer även efter ikraftträdandet att inneha vissa tillgångar, se punkt 3. För denna verksamhet ska vissa bestämmelser fortsatt gälla. Det innebär bl.a. att styrelsen fortsatt ska ansvara för förvaltningen av fondens medel (3 kap. 1 §) och att styrelseledamöterna ska skriva under årsredovisningen (6 kap. 4 §). Däremot gäller inte längre kraven om att styrelsen ska utse en person som ska ha hand om den löpande förvaltningen, dvs. en verkställande direktör, eller de allmänna placeringsbestämmelserna (4 kap. 3 och 4 §§). De uppgifter som enligt bestämmelserna ska utföras av styrelsen ska efter ikraftträdandet utföras av styrelsen i Fjärde AP-fonden, som också ska förvalta de tillgångar som har avskilts, se punkt 3.

Av punkt 5 följer att kostnader för att verksamheten i Första AP-fonden ska upphöra och omorganisationerna av Tredje och Fjärde AP-fonderna ska betalas av de berörda AP-fonderna. Detta inbegriper kostnader för särskilda utredare. I de flesta fall belöper kostnader direkt på respektive AP-fond. I vissa fall kan dock särskilda beslut som rör kostnader behöva fattas. Regeringen får i sådana fall besluta om hur kostnaderna ska fördelas mellan fonderna.

Prop. 2024/25:133

85

Prop. 2024/25:133 14.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:192)

om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

4 kap.

8 § Var och en av Andra– Fjärde AP-fonderna får investera i illikvida tillgångar endast om fondens innehav av illikvida tillgångar vid investeringstillfället uppgår till högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar, inbegripet värdet av den aktuella investeringen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om begränsning av AP-fondernas innehav av illikvida tillgångar. Övervägandena finns i avsnitt 12.

Ändringen innebär att Andra–Fjärde AP-fondernas innehav av illikvida tillgångar vid investeringstillfället får uppgå till högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar. För Tredje och Fjärde AP-fonderna innebär det ingen ändring. För Andra AP-fonden innebär det däremot att begränsningen den 1 januari 2037 återgår till det som gäller för fonden fram till den 1 januari 2026, se lagförslaget i avsnitt 2.1 och författningskommentaren till 4 kap. 8 § i avsnitt 14.1.

14.3 Förslaget till lag om upphävande av lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

Härigenom föreskrivs att lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska upphöra att gälla.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

Lagen om Sjätte AP-fonden ska upphöra att gälla i och med att Sjätte AP-fonden ska upphöra med sin verksamhet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Sjätte AP-fonden ska upphöra med sin verksamhet vid utgången av december 2025. Tillgångar och förpliktelser ska vid den tidpunkten föras över till Andra AP-fonden.

3. Regeringen får besluta att vissa av tillgångarna hos Sjätte AP-fonden ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar. Sådana tillgångar ska förvaltas av Andra AP-fonden. Tillgångar och medel som inflyter från tillgångar som förvaltas avskilt ska, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, föras över till Andra AP-fonden. Andra AP-fonden ska svara för kostnader hänförliga till Sjätte AP-fonden, om medel som inflyter från de tillgångar som förvaltas avskilt inte räcker för att täcka kostnaderna.

4. För Sjätte AP-fondens verksamhet som rör de tillgångar som enligt punkt 3 ska förvaltas avskilt gäller dock 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 § första stycket första meningen och 3–5 §§, 3 kap. 1 § första stycket, 1 a, 1 d och 9 §§ och 4 och 5 kap.

i den upphävda lagen. De uppgifter som ska utföras av styrelsen ska utföras av styrelsen i Andra AP-fonden.

5. Kostnaderna för upphörandet av Sjätte AP-fondens verksamhet och omorganisationen av Andra AP-fonden ska betalas av fonderna. Regeringen får besluta hur kostnaderna ska fördelas mellan fonderna.

86

Övervägandena finns i avsnitt 12.

Prop. 2024/25:133

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

Punkterna 2 – 5
motsvarar i huvudsak det som ska
gälla
för Första

AP-fonden (se
punkterna 2–5 i ikraftträdande-
och
övergångs-

bestämmelserna till lagförslaget i avsnitt 2.1 och författningskommentaren till samma bestämmelser i avsnitt 14.1). När det gäller Sjätte AP-fonden ska dock tillgångar och förpliktelser samt medel som inflyter efter ikraftträdandet föras över bara till Andra AP-fonden.

14.4 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

32 kap.

6 § Sekretess gäller för uppgift om innehav av finansiella instrument som har lämnats till en myndighet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men och uppgiften har lämnats till följd av anmälningsskyldighet enligt

1. 7 kap. 22 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank,

2. 7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),

3 . 14 a § första och andra styckena lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen, eller

4 . lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess i ärenden om innehav av finansiella instrument som har lämnats till en myndighet. Övervägandena finns i avsnitt 5.

I första stycket tas nuvarande punkt 3 bort med anledning av att lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden upphävs. Numreringen av punkterna 3 och 4 , nuvarande punkterna 4 och 5, ändras till följd av det.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Äldre bestämmelser gäller för uppgifter om innehav av finansiella instrument som har lämnats till följd av 5 kap. 2 § den upphävda lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Övervägandena finns i avsnitt 12.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

Punkt 2 innebär att äldre bestämmelser om sekretess gäller för uppgifter om innehav av finansiella instrument som har lämnats till följd av 5 kap. 2 § den upphävda lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Det gäller oavsett när uppgifterna lämnas (se punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i lagförslaget i avsnitt 2.3 och författningskommentaren till samma bestämmelse i avsnitt 14.3).

87

Prop. 2024/25:133 14.5
Övriga förslag till lagändringar

Lagförslagen innebär att hänvisningar till Första AP-fonden, Sjätte AP-fonden och lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden tas bort. Dessa ändringar är en följd av att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar förs över till Tredje och Fjärde AP-fonderna, att Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar förs över till Andra AP-fonden och att lagen om Sjätte AP-fonden upphävs.

88

Sammanfattning av promemorian Översyn av buffertfonderna

Uppdraget omfattar att utreda och lämna förslag på åtgärder för att modernisera och effektivisera den samlade förvaltningen av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas (buffertfondernas) fondkapital. Detta mot bakgrund av en förändrad investeringsmiljö och ändrade placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna. Uppdraget presenteras i sin helhet i avsnitt 4.1.

I uppdraget ingår att utreda i huvudsak följande.

• Hur Sjätte AP-fonden på lämpligt sätt kan integreras i buffertfondssystemet och särskilt analysera alternativet att, och föreslå hur Sjätte AP-fonden kan slås ihop med Andra AP-fonden till en buffertfond med säte i Göteborg.

• Hur de stockholmsbaserade buffertfonderna kan realisera större stordriftsfördelar, inklusive en analys av möjliga för- och nackdelar av en konsolidering av Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna till två fonder med säte i Stockholm.

• Hur kraven på buffertfondernas styrelser kan preciseras för att säkerställa ändamålsenlig kompetens.

I promemorian lämnas fyra förslag i kärnfrågan om en eventuell konsolidering av buffertfonderna. I enlighet med uppdragsbeskrivningen är förslagen geografiskt uppdelade och geografiskt alternativa; Sjätte AP- fonden ska avvecklas och dess verksamhet och kapital ska föras över till Andra AP-fonden, alternativt ska Sjätte AP-fonden på ett lämpligt sätt integreras i buffertfondssystemet utan att organisationsstrukturen ändras (Göteborg), respektive en viss konsolidering av de stockholmsbaserade buffertfonderna, alternativt ökad obligatorisk samverkan inom befintlig organisationsstruktur (Stockholm).

Ett införlivande av Sjätte AP-fonden i buffertfondssystemet

Prop. 2024/25:133 Bilaga 1

Hur kan Sjätte AP-fondens verksamhet och kapital föras över till Andra AP-fonden?

Andra AP-fonden och Sjätte AP-fonden bedriver sinsemellan väldigt olika verksamheter. Sjätte AP-fonden har ett unikt mandat, och mål att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning – att jämföra med Andra AP-fonden och övriga buffertfonder vars totala risknivå ska vara låg och vid vald risknivå ska en långsiktigt hög avkastning uppnås. Sjätte AP-fonden har en internationell portfölj bestående av fond- och sidoinvesteringar inom området onoterade aktier. Andra AP-fonden har däremot en totalportfölj med noterade aktier, räntebärande tillgångar och alternativa tillgångar; sistnämnd kategori i huvudsak bestående av illikvida tillgångar. De illikvida tillgångarna består av fastigheter, riskkapital, infrastruktur, skog och onoterade krediter.

Andra AP-fonden och Sjätte AP-fonden har gott internationellt

renommé och har betecknats som kostnadseffektiva i internationella jäm-

89

Prop. 2024/25:133 Bilaga 1

90

förelser. Eftersom Andra AP-fonden och Sjätte AP-fonden bedriver så olika verksamheter, ser de potentiella kostnadssynergierna helt annorlunda ut än i fallet med de stockholmsbaserade buffertfonderna, vilkas verksamheter är betydligt mer homogena.

Det bör dock uppmärksammas att det finns skalfördelar i Andra AP- fonden som kan utnyttjas. Det framhålls från fondens sida att den skulle ha möjlighet att förvalta ett betydligt större kapital än idag utan motsvarande procentuell ökning av kostnadsmassan. En konsolidering skulle, om det i den processen tillvaratas de styrkor som byggts upp i respektive fond, kunna addera mervärde.

En konsolidering av detta slag är dock ett komplext integrationsprojekt som tar flera år att genomföra. Just verksamhet med onoterade aktier med sina långa åtaganden och juridiskt komplexa upplägg tillför dessutom särskilda utmaningar. Den innebär stora risker – framför allt under en övergångsperiod – för en negativ påverkan på avkastningen. Även en liten minskning i avkastningen får stora effekter. Det finns också betydande direkta och indirekta kostnader förknippade med genomförandet av en konsolidering

Synen på risk – i termer av operationella risker och potentiellt förlorad avkastning – i relation till möjligheten att utnyttja skalfördelar och att uppnå en mer effektiv och rationell förvaltning av buffertkapitalet är således avgörande faktorer vid en bedömning av detta konsolideringsförslags lämplighet. Värt att särskilt nämna i det sammanhanget är att det finns en betydande kostnadsfördel att vara en stor investerare inom tillgångsslaget onoterade aktier. Ett samlat, betydligt högre kapital i den fond som väljs ut, ger en större förhandlingsförmåga, som kan ge lägre förvaltningsavgifter och bättre tillgång till attraktiva sidoinvesteringar.

Det är dock viktigt att även beakta den mer buffertsystemövergripande frågan om synen på riskkapital och tillgångsslagets optimala storlek i systemet. Sjätte AP-fondens verksamhet är helt inriktad på onoterade aktier – ett tillgångsslag som är förenat med relativt hög risk, som kräver mer specialiserad kunskap och är mer kostnadsintensivt än förvaltningen av andra tillgångsslag, men som i gengäld har genererat god avkastning under en rad år. De två förslagen – konsolidering respektive oförändrad organisationsstruktur – kommer, med nuvarande regler, att leda till olika stor andel av detta tillgångsslag i det totala buffertfondssystemet. För systemet som helhet har Sjätte AP-fondens fokus på – och stora innehav av – onoterade aktier ansetts ge en önskvärd riskspridning.

I det sammanhanget kan konstateras att Andra AP-fonden, med oförändrat uppdrag och strategi, efter en konsolidering, kommer att få en alltför hög allokering av riskkapital. Även med en regel som ökar möjligheterna att investera i illikvida tillgångar under en övergångstid, kommer Andra AP-fonden att vilja minska andelen onoterade aktier till dess att den passar uppdraget. Resultatet kommer på sikt att bli en minskad andel onoterade aktier i det totala buffertsystemet, i jämförelse med idag. Det finns anledning att permanent ändra begränsningsregeln för Första– Fjärde AP-fondernas investeringar i illikvida tillgångar, så att fonderna får investera i illikvida tillgångar som vid investeringstillfället uppgår till högst 45 procent av fondkapitalet (jämfört med 40 procent enligt nuvarande regler). Ett sådant förslag ger en möjlighet för en konsoliderad Andra AP-fond att på sikt kunna långsiktigt öka andelen onoterade aktier

i portföljen, i jämförelse med idag. Förslaget ger även de andra buffert-
Prop. 2024/25:133

fonderna samma möjlighet. Sammantaget kan en sådan ändring av
Bilaga 1

placeringsreglerna leda till en större riskspridning i buffertfondssystemet,

samtidigt som buffertfonderna även fortsatt har nödvändig beredskap att

överföra medel till systemet.

Förslaget att avveckla Sjätte AP-fonden och föra över dess verksamhet

och kapital till Andra AP-fonden syftar ytterst till att förbättra

förutsättningarna för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning av

buffertkapitalet och på så sätt på sikt uppnå en högre nettoavkastning – i

förhållande till risk – som bidrar till finansieringen av, och stabiliteten i,

pensionssystemet. Som har beskrivits ovan finns dock även en rad nack-

delar med konsolideringsförslaget. Förslaget är dock möjligt att genom-

föra och förväntas ge förutsättningar på sikt för en mer ändamålsenlig och

kostnadseffektiv förvaltning av buffertkapitalet.

Hur kan Sjätte AP-fonden på ett lämpligt sätt integreras i

buffertfondssystemet utan att organisationsstrukturen ändras?

Fördelen med att integrera Sjätte AP-fonden i buffertfondssystemet utan

att ändra organisationsstrukturen är att det fokus på den riskkapital-

verksamhet som Sjätte AP-fonden bedriver skulle kunna bibehållas fullt

ut. Fonden har, sedan strategin ändrades till fond- och sidoinvesteringar i

onoterade aktier, varit betydligt mer framgångsrik i sin investerings-

verksamhet än under tiden dessförinnan. Det kan vidare konstaterats att

Sjätte AP-fondens verksamhet är till nytta för inkomstpensionssystemet på

ett annat sätt än Första–Fjärde AP-fonderna, närmast som en extra buffert

i systemet.

En ytterligare fördel med att bevara den existerande organisations-

strukturen är att Andra AP-fondens mål för placeringsverksamheten, vid

en konsolidering, skulle begränsa möjligheten för fonden att öka andelen

riskkapital i portföljen. Andra AP-fonden skulle efter en konsolidering helt

enkelt inte långsiktigt kunna bedriva riktigt samma omfattande risk-

kapitalverksamhet som Sjätte AP-fonden nu bedriver. Inom ramen för

gällande placeringsrestriktioner – även med den justering av dessa som

föreslås – och med hänsyn till målet för verksamheten, är det nämligen

rimligt för Andra AP-fonden att ha en större diversifiering inom hela

tillgångsslaget illikvida tillgångar.

Det bör i det sammanhanget beaktas att syftet med Sjätte AP-fondens

placeringar är att långsiktigt bidra genom ytterligare riskspridning i

förhållande till Första–Fjärde AP-fondernas stora innehav av börsnoterade

och omsättningsbara tillgångar, och på så sätt medverka till en god

avkastning i förhållande till risk för buffertfonden som helhet. En fördel

som dock något minskat i betydelse på senare år när andelen noterade

aktier har sjunkit i den samlade buffertfonden. Andelen onoterade aktier i

Första–Fjärde AP-fondernas portföljer är dock fortsatt liten.

På grund av deras väsentligt olika verksamhetsområden är det däremot

inte helt lätt att identifiera områden där fördjupad samverkan mellan Andra

AP-fonden och Sjätte AP-fonden skulle resultera i några större synergier

eller kostnadsbesparingar. Sjätte AP-fonden är därtill en slimmad

organisation, där till exempel IT redan är outsourcat.

91

Prop. 2024/25:133 Bilaga 1

92

Vad som nu sagts talar med viss styrka för att Sjätte AP-fonden ska integreras i buffertkapitalsystemet utan att organisationsstrukturen ändras. För att Sjätte AP-fonden ska kunna bedriva en ännu effektivare verksamhet än idag, krävs emellertid en viss modernisering av gällande lagstiftning, särskilt när det gäller bestämmelsen om valutaexponering, som bör slopas. Frågan om den komplexa och kostsamma likviditetshanteringen bör dessutom hanteras ytterligare. Sjätte AP-fonden bör därför

– i likhet med Första–Fjärde AP-fonderna – ha möjlighet till kortfristig upplåning i Riksgäldskontoret. Mot bakgrund av Sjätte AP-fondens höga kompetensnivå när det gäller fond- och sidoinvesteringar i onoterade aktier, ska nämnd fond kunna bistå de andra AP-fonderna vid förvaltningen av detta tillgångsslag. Sjätte AP-fonden har betonat att den har en skalbar förvaltningsmodell inom denna nisch.

Sjätte AP-fonden ska, enligt detta alternativa förslag, även fortsättningsvis vara en extra buffert till den buffert i pensionssystemet som finns i Första–Fjärde AP-fonderna. Eftersom fondens medel är illikvida, bör det praktiskt gå till så att medel ur Sjätte AP-fonden ska tas i anspråk först när medel i de övriga buffertfonderna i huvudsak är förbrukade. Med den utgångspunkten ska medel som förvaltas av Sjätte AP-fonden överföras, med lika delar, till Första–Fjärde AP-fonderna när Sjätte AP-fonden, i samråd med Pensionsmyndigheten, bedömer att medlen blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet.

Slutsats

Sjätte AP-fonden har inte integrerats i buffertfondssystemet. Det är hög tid att så sker. Båda de alternativa förslagen är möjliga att genomföra och förväntas ge förutsättningar för en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning av buffertkapitalet, för att på så sätt, på sikt uppnå en högre nettoavkastning. Alternativet som innebär att organisationsstrukturen inte ändras är dock att föredra. Förslaget har god potential; det bidrar till önskvärd riskspridning i systemet, eftersom onoterade aktier är ett tillgångsslag med hög potentiell avkastning, och kan snabbt genomföras.

Stordriftsfördelar i de stockholmsbaserade buffertfonderna

En viss konsolidering av de stockholmsbaserade buffertfonderna

De stockholmsbaserade AP-fonderna är välskötta med gott internationellt renommé. Under en rad år har fonderna bedrivit ett effektiviseringsarbete, och har betecknats som kostnadseffektiva i internationella jämförelser.

Dessa AP-fonder har lyft fram att de har mycket skalbara förvaltningsmodeller som gör det möjligt att förvalta ett betydligt större kapital än idag, utan motsvarande procentuell ökning av kostnadsmassan. Genom en konsolidering av tre stockholmsfonder till två skulle dessa skalfördelar kunna realiseras. Vid en konsolidering kommer det att vara centralt att tillvarata de styrkor som byggts upp i respektive fond och utifrån dessa, hitta kompetenssynergier på kapitalförvaltningssidan som adderar mervärde (en kritisk massa av nyckelkompetenser). De större, kvar-

varande fonderna, skulle över tid kunna erbjuda möjlighet till ökad specialisering och diversifiering, med förbättrade rekryteringsmöjligheter.

Konsolideringar av det här slaget är dock mycket komplexa integrationsprojekt som tar flera år att genomföra. Det råder ingen tvekan om att detta konsolideringsalternativ innebär risker – framför allt under en övergångsperiod – för en negativ påverkan på avkastningen. Även en liten minskning i avkastningen får stora effekter. Det finns också betydande direkta och indirekta kostnader förknippade med genomförandet av en konsolidering.

Det finns således en rad för- och nackdelar kopplade till förslaget. Det kan konstateras att även om de positiva och negativa effekterna låter sig identifieras och beskrivas på ett relativt tydligt sätt, är det betydligt svårare att kvantifiera dem. Detta gäller såväl besparingar och kostnader, som riskerna för förlorad avkastning på kort sikt och möjlighet till ökad avkastning på längre sikt.

Synen på risk – i termer av operationella risker och potentiellt förlorad avkastning – i relation till möjligheten att utnyttja skalfördelar och att uppnå en mer effektiv och rationell förvaltning av buffertkapitalet är avgörande faktorer vid bedömningen av även detta konsolideringsförslags lämplighet. Förslaget att avveckla en av Första, Tredje eller Fjärde AP- fonderna och föra över dess verksamhet och kapital till en eller två av de kvarvarande stockholmsbaserade fonderna syftar ytterst till att förbättra förutsättningarna för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning av buffertkapitalet och därmed på sikt uppnå en högre nettoavkastning som ytterligare bidrar till finansieringen av – och stabiliteten i – pensionssystemet. Som har beskrivits ovan finns dock även när det gäller detta konsolideringsförslag en rad nackdelar. Sammantaget görs dock bedömningen att fördelarna överväger och det därför finns starka skäl för att genomföra detta konsolideringsförslag.

Som en följd av förslaget och för att uppnå avsedd effekt, ska begränsningsreglerna för buffertfondernas investeringar i onoterade bolag ändras så att fonderna inte får inneha så många aktier eller andra andelar i ett företag att röstetalet för dem överstiger 15 procent eller beträffande onoterade riskkapitalföretag, 50 procent (jämfört med 10 respektive 35 procent enligt nuvarande regler).

Ökad obligatorisk samverkan inom befintlig organisationsstruktur

Inledningsvis kan konstateras att risken för att indirekt börja begränsa oberoendet i kapitalförvaltningsverksamheten sätter gränser för hur långt samarbetet och resursdelningen mellan fonderna kan tas, enligt detta alternativa förslag. Vad som kommer i fråga är stödfunktioner av administrativ art.

Det kan också konstateras att åsikterna bland de stockholmsbaserade fonderna går vitt isär, även vad gäller samverkansaktiviteter relativt långt bort från fondernas investeringsverksamhet. De som är mest positiva ser stor potential för ett utvecklat samarbete, med positiva effekter för verksamheterna, kostnadsbesparingar, hanterbara engångskostnader med långt färre och lägre risker än i konsolideringsalternativet. En AP-fond har en diametralt annorlunda uppfattning och ser stora risker, höga engångskostnader och marginella möjligheter till kostnadsbesparingar.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 1

93

Prop. 2024/25:133 Bilaga 1

Då uppfattningarna hos AP-fonderna kring vad som är lämpligt att samarbeta om går så vitt isär är det föga förvånande att också uppskattningarna om möjliga kostnadsbesparingar skiljer sig åt väsentligt.

De mest positiva uppskattar att potentialen för kostnadsbesparingar, genom fördjupat samarbeten inom nuvarande organisationsstruktur ligger kring 50–100 miljoner kronor per år. Den mest negativa AP-fonden uppskattar besparingspotentialen till högst 10–20 miljoner kronor per år. De uppskattade beloppen avser medellång sikt och efter avdrag för betydande engångskostnader.

Om vi lyfter blicken – och ser frågan i ett mer dynamiskt perspektiv – kan de invändningar som idag finns mot en fördjupad samverkan möjligen minska med tiden. En samlokalisering skulle kunna bli första steget på en gemensam kulturresa där fler områden för samarbeten naturligen kommer att uppmärksammas och realiseras. Snarare än en ”big-bang” kan detta alternativ erbjuda första steget mot större gemensam effektivitet till mindre risk än en konsolidering.

På ett likartat sätt skulle många av de områden som identifierats för ökad samverkan kunna vara aktuella också i ett senare skede efter en konsolidering. Konsolideringsalternativet skulle alltså lämpligen kunna byggas ut över tid med fördjupad samverkan mellan de två kvarvarande stockholmsfonderna.

Vad som nu sagts talar med viss styrka för att de stockholmsbaserade AP-fonderna genom obligatorisk samverkan ska kunna realisera vissa stordriftsfördelar. Detta främst genom att samordna och dela resurser vid sidan av investeringsverksamheten och därmed uppnå en större kostnadseffektivitet. På sikt kan denna samverkan inom befintlig organisationsstruktur leda till en högre nettoavkastning som ytterligare bidrar till finansieringen av pensionssystemet.

Slutsats

De tre stockholmsbaserade fonderna har stora likheter. De har rört sig mot en mer likartad tillgångsallokering av förvaltat kapital – som är i samma storleksordning – och har ökat sina samägda investeringar. De har ungefär lika många anställda inom samma befattningskategorier och konkurrerar om eftertraktad personal med samma branschaktörer. Genom sitt gemensamma samverkansråd, där även de andra AP-fonderna deltar, har de fördjupat sitt samarbete. De samarbetar dessutom inom AP-fondernas Etikråd, som nyligen har reformerats. De stora likheterna innebär goda möjligheter att uppnå stordriftsfördelar inom kapitalförvaltningen vid en konsolidering eller genom obligatorisk samverkan av administrativ art.

Båda förslagen skulle kunna leda till en större kostnadseffektivitet på sikt. Konsolideringsförslaget har dock en betydligt större potential att kunna förbättra förutsättningarna för en effektiv, rationell och ändamålsenlig förvaltning av buffertkapitalet och därmed på sikt kunna bidra till en högre nettoavkastning. Det förslaget är att föredra.

94

Ändamålsenlig kompetens i AP-fondernas styrelser
Prop. 2024/25:133

Bilaga 1

En precisering av det lagstadgade kompetenskravet för styrelseledamöter

En styrelse för en AP-fond bör, med hänsyn till fondens verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ha en sammansättning som är ändamålsenlig och präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Utifrån AP-fondernas tydliga inriktning och uppgift bör tyngdpunkten i styrelsens sammansättning dock ligga på erfarenhet och kompetens rörande kapitalförvaltning i vid bemärkelse. I det sammanhanget bör särskilt noteras att den investeringsmiljö som AP-fonderna är verksamma i har förändrats över tid. Mest markant är Första–Fjärde AP-fondernas växande innehav i illikvida tillgångar. Förvaltningen av sådana tillgångar skiljer sig på många sätt åt från förvaltningen av likvida tillgångar.

En styrelse vars arbete präglas av professionalism och kompetens när

det gäller kapitalförvaltning kan göra stor skillnad för

förvaltningsresultatet. I kapitalförvaltningskompetens ingår kunskap om

finansiell ekonomi, makroekonomi och illikvida tillgångar, men även om

ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Eftersom styrelsen

utgör ledningen för respektive AP-fond är det också nödvändigt att det

bland styrelseledamöterna finns erfarenhet från och kunskap om offentlig

förvaltning, såsom styrning och ledning samt organisationsutveckling.

Viktigt är även kunskap om pensionssystemet.

Styrelseledamöter i myndigheter ska alltid utses på grundval av sin

kompetens att främja den verksamhet som myndigheten i fråga bedriver.

Detta faktum har fått sitt uttryck i lagen om allmänna pensionsfonder där

det stadgas att ledamöterna ska utses på grundval av sin kompetens att

främja fondförvaltningen. Styrelserna i AP-fonderna har en central roll och

har att förhålla sig till den nya investeringsmiljön. Ledamöterna behöver

ha erfarenhet med tydlig relevans för att kunna nagelfara och ta ställning

till fondens verksamhet. Därför bör en prioritering och därmed en

precisering av det lagstadgade kompetenskravet införas. Styrelsen i sin

helhet ska således innehålla kompetens inom kapitalförvaltning, finansiell

ekonomi, makroekonomi, illikvida tillgångar, hållbarhet, ledarskap,

ägarstyrning, pensionssystem och offentlig förvaltning.

Ett maximalt antal ledamöter i AP-fondernas styrelser

Enligt nuvarande regler ska styrelserna i Första–Fjärde och Sjunde AP-

fonderna bestå av nio ledamöter för vardera fonden. För Sjätte AP-fonden

ska styrelsen bestå av fem ledamöter.

Enligt statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande

anges att effektiva styrelser utgörs av sex till åtta personer. En mindre

styrelse blir ofta mer effektiv, samtidigt som den då kan vara känslig för

bortfall. En större styrelse ger utrymme för en bredare sammansättning av

kompetens.

I sammanhanget bör även nämnas att det nu lämnas förslag på en

precisering av kompetenskravet för styrelseledamöter i AP-fonderna.

Preciseringen innebär i huvudsak att kunskap om och erfarenhet av

kapitalförvaltning i vid bemärkelse prioriteras. Detta för att höja
95

Prop. 2024/25:133 Bilaga 1

96

kompetensnivån i styrelserna när det gäller fondernas kärnverksamhet, något som dagens investeringsmiljö kräver. Ett genomförande av det förslaget kommer sannolikt även att leda till en bättre balans mellan styrelse och ledning.

Det optimala antalet styrelseledamöter i statliga bolag och myndigheter är svårt att fastställa. När det gäller styrelserna i AP-fonderna finns det dock anledning att rikta in sig på relativt små och ytterst kompetenta styrelser. Önskad kompetens får anses framgå generellt i det ovan nämnda, preciserade kompetenskravet, som ytterst gäller för styrelsen i sin helhet. Detta krav bör i praktiken hanteras flexibelt vid tillsättande av styrelseledamöter i respektive fond.

Mot denna bakgrund bör kravet på styrelseledamöter i AP-fonderna ändras till ett maximalt antal. Varje styrelse i Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonderna ska lämpligen bestå av högst sju ledamöter.

Fortsatt nomineringsrätt för arbetsmarknadens parter, men bantad

Av styrelseledamöterna i Första–Fjärde AP-fonderna utses, enligt gällande regler, fyra ledamöter efter förslag från vardera arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.

Rätten att föreslå ledamöter har motiverats med att arbetsmarknadens parter har ett starkt intresse i AP-fondernas förvaltning eftersom pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna till stor del kan ses som lönekostnader respektive uppskjuten ersättning för arbete. AP-fondernas organisation har därför historiskt utformats så att fonderna haft en anknytning till arbetsmarknaden. I samband med pensionsreformen 2000/2001 bedömde regeringen att rätten för arbetsmarknadens parter att nominera ledamöter skulle vara kvar eftersom denna ordning har en stark förankring i samhället och bidrar till att stärka allmänhetens förtroende för AP-fonderna.

Vad som nu har sagts om arbetsmarknadens parter har fortsatt relevans. Nomineringsrätten för dessa parter får därför fortfarande anses ha en stark förankring i samhället och bidrar till att stärka allmänhetens förtroende för AP-fonderna. Eftersom det nu föreslås att styrelserna minskas till högst sju ledamöter i varje styrelse, är det emellertid naturligt att även antalet som nomineras till Första–Fjärde AP-fonderna minskas till en för varje fond från arbetstagarsidan och en för varje fond från arbetsgivarsidan. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att även dessa nominerade ledamöter behöver ha erfarenhet med tydlig relevans för att kunna analysera och ta ställning till fondens verksamhet, dvs. det nya preciserade kompetenskravet gäller även för dem.

Övriga förslag och bedömningar

Förenklad administration (förslag)

• Protokoll från styrelsesammanträden i Första–Fjärde och Sjunde AP- fonderna får undertecknas med elektronisk underskrift.

• Sekretess ska gälla i ärende om anställning av verkställande direktör i AP-fonderna.

Ändrade placeringsregler (bedömningar)

• Den nuvarande regleringen av Första–Fjärde AP-fondernas valutaexponering bör inte ändras.

• Om inte organisationsstrukturen ändras är regleringen av buffertfondernas investeringar i onoterade bolag ändamålsenlig för AP-fondernas uppdrag.

Utvecklade krav på redovisning och rapportering av AP-fondernas illikvida tillgångar (bedömningar)

• Första–Fjärde AP-fonderna bör i respektive fonds årsredovisning presentera periodiserade kostnader avseende förvaltningsavgifter hänförliga till extern fondförvaltning av investeringar i illikvida tillgångar och i samband med detta redovisa hur denna kostnad förhåller sig till det totalt förvaltade fondkapitalet (substansvärde och kvarstående utfästelser).

• När det gäller kostnader hänförliga till förvaltningsavgift till externa fondförvaltare, bör även sådana kostnader till underliggande externa fondförvaltare i partnerskapsstrukturer redovisas i en not till årsredovisningen.

• AP-fonderna bör verka för ökad transparens vad gäller fondförvaltares rapportering av prestationsbaserad ersättning hänförlig till investeringar i fondstrukturer som investerar i illikvida innehav och i förlängningen ge information om omfattningen av denna ersättning i årsredovisningen.

• Det är inte ändamålsenligt att, i någon väsentlig utsträckning, förändra den process som AP-fonderna använder för att marknadsvärdera illikvida tillgångar.

• Första–Fjärde AP-fonderna bör upprätta en separat ägarstyrningspolicy för illikvida tillgångar, med särskilt fokus på de större onoterade fastighetstillgångarna.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

• De förslag som utgår från en oförändrad organisationsstruktur för fonderna träder i kraft den 1 juli 2025.

• Även de förslag som inte har någon beröringspunkt med något organisatoriskt förslag ska träda i kraft den 1 juli 2025.

• De förslag som har beröringspunkter med en konsolidering träder i kraft den 1 juli 2026.

• Kostnaderna för omorganisationerna ska belasta buffertkapitalet.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 1

97

Prop. 2024/25:133
Promemorians lagförslag

Bilaga 2

I promemorian lämnas fyra förslag i kärnfrågan om en eventuell

konsolidering av buffertfonderna. I enlighet med uppdragsbeskrivningen

är förslagen geografiskt uppdelade: Sjätte AP-fonden ska avvecklas och

dess verksamhet och kapital ska föras över till Andra AP-fonden,

alternativt ska Sjätte AP-fonden på ett lämpligt sätt integreras i buffert-

fondssystemet utan att organisationsstrukturen ändras (Göteborg),

respektive en viss konsolidering av de stockholmsbaserade buffert-

fonderna, alternativt ökad samverkan inom befintlig organisationsstruktur

(Stockholm). Förslagen är ”geografiskt alternativa”. Dessutom lämnas en

rad förslag som svar på andra delar av utredningsuppdraget, delar som

oavsett val av väg i kärnfrågan bör genomföras.

Sistnämnd del behandlas först i detta författningsförslag. Därefter följer

fyra olika kompletterande författningsförslag, ett för varje separat förslag

i kärnfrågan.

98

Gemensamt författningsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1–3, 7, 9 och 10 §§ lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §

För var och en av Första-Fjärde
För var och en av Första-Fjärde

AP-fonderna skall det finnas en
AP-fonderna ska det finnas en

styrelse. Varje styrelse skall bestå
styrelse. Varje styrelse skall bestå

av nio ledamöter.
av högst sju ledamöter.

Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens medel.

Styrelsen företräder fonden. Detta gäller också inför domstol.

2 § 1

Styrelsens ledamöter utses av regeringen.

Ledamöterna ska utses på
Ledamöterna
ska
utses
på

grundval av sin kompetens att
grundval
av
sin
kompetens
att

främja fondförvaltningen.
främja

fondförvaltningen.

Styrelsen i sin helhet ska innehålla

kompetens

inom
områdena

kapitalförvaltning,
finansiell

ekonomi, makroekonomi, illikvida

tillgångar,
hållbarhet,
ledarskap,

ägarstyrning,
pensionssystem
och

offentlig förvaltning.

Ledamöterna ska vara svenska medborgare. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara ledamot. Detsamma gäller den som är i konkurs eller har näringsförbud enligt lagen (2014:836) om näringsförbud.

3 §

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

Av styrelseledamöterna föreslås två av organisationer som företräder arbetstagarintressen och två av organisationer som företräder arbetsgivarintressen. Om sådant förslag inte lämnas, får regeringen ändå utse ledamot. Dessförinnan skall organisationen ha getts tillfälle att lämna ett förslag. Motsvarande gäller om en organisation föreslår någon som

Av styrelseledamöterna föreslås en av organisationer som företräder arbetstagarintressen och en av organisationer som företräder arbetsgivarintressen. Om sådant förslag inte lämnas, får regeringen ändå utse ledamot. Dessförinnan skall organisationen ha getts tillfälle att lämna ett förslag. Motsvarande gäller om en organisation föreslår någon som

1 Senaste lydelse 2022:1579.

99

Vid styrelsens sammanträden ska

protokoll föras. Protokollet undertecknas av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser. Om någon ledamot i samband med beslut anmäler skiljaktig mening, ska denna antecknas i protokollet. Protokollet får undertecknas med en sådan avancerad underskrift som avses i artikel 3 i EU:s

förordning om elektronisk identifiering .

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

inte uppfyller kraven i 2 § andra
inte uppfyller kraven i 2 § andra

och tredje styckena.
och tredje styckena.

Regeringen utser bland de ledamöter som inte har föreslagits av organisationer en till ordförande och en till vice ordförande.

7 §

En styrelse är beslutför om fler än hälften av antalet ledamöter är närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen är beslutför skall styrelseledamöter som är jäviga enligt 8 § anses som inte närvarande. Beslut får inte fattas i ett ärende, om inte såvitt möjligt samtliga ledamöter dels har fått tillfälle att delta i ärendets behandling, dels har fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.

Som styrelsens beslut gäller den mening som fler än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden ansluter sig till. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra fler än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter.

Vid styrelsens sammanträden skall protokoll föras. Protokollet undertecknas av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser. Om någon ledamot i samband med beslut anmäler skiljaktig mening, skall denna antecknas i protokollet.

9 §

Styrelsen skall utse en person som skall ha hand om den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Denne skall utses på grundval av sin

kompetens att främja fondförvaltningen.

Styrelsen ska utse en person som ska ha hand om den löpande förvaltningen enligt styrelsens

riktlinjer och anvisningar (verkställande direktör) . Denne ska utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen.

10 §

Styrelsen får uppdra åt en enskild
Styrelsen får uppdra åt en enskild

ledamot, åt den som enligt 9 § skall
ledamot,
åt den verkställande

ha hand om den löpande
direktören eller åt någon annan att

förvaltningen eller åt någon annan
avgöra ärenden. Styrelsen ska ange

att avgöra ärenden. Styrelsen skall
vilken behörighet som ett sådant

ange vilken behörighet som ett
uppdrag
medför. Beträffande den

sådant
uppdrag
medför.
som inte är styrelseledamot gäller

Beträffande den som inte är
vad som sägs i 2 § tredje stycket

styrelseledamot gäller
vad som
andra och tredje meningarna samt 8

sägs i 2 § tredje stycket andra och
§.

100
tredje meningarna samt 8 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

101

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

Lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 39 kap. 5 b § offentlighets- och sekretesslagen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

39 kap.

5 b § 1

Sekretess gäller i ärende om
Sekretess gäller i ärende om

anställning av myndighetschef vid
anställning av myndighetschef vid

en förvaltningsmyndighet

som
en förvaltningsmyndighet som

lyder omedelbart under regeringen,
lyder omedelbart under regeringen,

riksbankschef

eller

vice
riksbankschef , vice riksbankschef

riksbankschef
för
uppgift
som
eller verkställande direktör i AP-

lämnar eller kan bidra till
fonderna för uppgift som lämnar

upplysning
om
en
enskild
eller kan bidra till upplysning om

kandidats identitet, om det inte står
en enskild kandidats identitet, om

klart att uppgiften kan röjas utan att
det inte står klart att uppgiften kan

den enskilde lider men.

röjas utan att den enskilde lider

men.

Sekretessen gäller inte i sådana ärenden som avses i första stycket i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det.

Sekretess gäller inte heller beslut i ärende eller uppgift om den som har fått anställningen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

102
1 Senaste lydelse 2022:1579.

Kompletterande författningsförslag 1 – Sjätte AP-fondens verksamhet och kapital förs över till Andra AP-fonden

Förslag till lag om upphävande av lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

Härigenom föreskrivs att lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2. Sjätte AP-fonden ska upphöra med sin verksamhet den 1 juli 2026. Tillgångar och förpliktelser ska det datumet överföras till Andra AP- fonden. Regeringen kan bestämma att vissa tillgångar ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar och avvecklas av mottagande myndighet.

3. Kostnader för upphörande av Sjätte AP-fondens verksamhet ska betalas med medel ur AP-fonderna, enligt vad regeringen beslutar.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

103

Första-Fjärde AP-fonderna ska samverka med varandra och med Sjunde AP-fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 a § har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram

gemensamma riktlinjer för redovisningen.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 4 kap. 2 och 8 §§ samt 5 kap. 2 b § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

I denna lag finns bestämmelser om fem från varandra oberoende statliga myndigheter som förvaltar medel inom försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Dessa är Första AP-fonden, Andra AP-fonden, Tredje AP- fonden, Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden.

Dessutom finns Sjätte AP-fonden som förvaltar medel inom försäkringen för inkomstgrundad

ålderspension. Den fondens verksamhet regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

4 kap.

2 b § 1

Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka med varandra och med Sjätte och Sjunde AP-fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 a § har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.

8 § 2

Var och en av Första–Fjärde AP-
Var och en av Första–Fjärde AP-

fonderna får investera i illikvida
fonderna får investera i illikvida

tillgångar
endast
om
fondens
tillgångar
endast
om
fondens

innehav av illikvida tillgångar vid
innehav av illikvida tillgångar vid

investeringstillfället
uppgår till
investeringstillfället
uppgår till

högst 40 procent av det verkliga
högst 45 procent av det verkliga

värdet
av fondens
samtliga
värdet av
fondens
samtliga

tillgångar, inbegripet värdet av den
tillgångar, inbegripet värdet av den

aktuella investeringen.

aktuella investeringen.

104
1
Senaste lydelse 2022:1547.

2
Senaste lydelse 2018:2013.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde AP-fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 § tredje stycket har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram

gemensamma riktlinjer för redovisningen.

5 kap.

2 b § 3

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde AP-fonderna när det gäller målet i 1 § tredje stycket. Samverkan ska omfatta åtminstone de områden som anges i 4 kap. 2 a §.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde och Sjätte AP- fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 § tredje stycket har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram

gemensamma riktlinjer för redovisningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

3 Senaste lydelse 2022:1547.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

105

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

Kompletterande författningsförslag 2 – Sjätte AP-fonden integreras utan organisationsförändringar

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden dels att 2 kap. 1 och 5 §§ samt 3 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 1 kap. 3 §, 3 kap. 10 och 11§§, och närmast före 1 kap. 3 § och 3 kap. 11 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

Lånerätt

3 §

Om de medel som Sjätte AP- fonden förvaltar inte räcker till för att fonden ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag, får

fonden låna medel i Riksgäldskontoret.

2 kap.

1 §

För Sjätte AP-fonden skall det
För Sjätte AP-fonden ska det

finnas en styrelse. Styrelsen skall
finnas en styrelse. Styrelsen ska

bestå av fem ledamöter, som
bestå av högst sju ledamöter, som

förordnas av
regeringen.
Av
förordnas av
regeringen.
Av

ledamöterna
utses
en
till
ledamöterna
utses
en
till

ordförande och en till vice
ordförande och en till vice

ordförande.

ordförande.

Ledamöterna skall vara bosatta i
Ledamöterna
ska
vara svenska

Sverige och får inte vara
medborgare och får inte vara

underåriga,
i
konkurs
ha
underåriga,
i
konkurs
ha

näringsförbud
eller
ha
förvaltare
näringsförbud
eller
ha
förvaltare

enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

5 §

106

Fondens styrelse får uppdra åt enskilda ledamöter eller tjänstemän hos fonden att var för sig eller två eller flera i förening avgöra ärenden som annars ankommer på styrelsens egen prövning. Styrelsen skall meddela föreskrifter om den befogenhet som ett sådant uppdrag medför. Om uppdraget avser

Fondens styrelse får uppdra åt enskilda ledamöter eller åt den person som styrelsen har utsett att ta hand om den löpande

förvaltningen (verkställande direktör) att avgöra ärenden som annars ankommer på styrelsens egen prövning. Styrelsen ska meddela föreskrifter om den

beviljande av lån, skall grunderna för långivningen fastställas.

Uppdrag enligt första stycket får när som helst återkallas eller inskränkas. Utan hinder av sådant uppdrag får styrelsen själv avgöra ärenden av varje slag.

befogenhet som ett sådant uppdrag
Prop. 2024/25:133

medför. Om uppdraget avser
Bilaga 2

beviljande av lån, ska grunderna för

långivningen fastställas.

Uppdrag enligt första stycket får

när som helst återkallas eller

inskränkas. Utan hinder av sådant

uppdrag får styrelsen själv avgöra

ärenden av varje slag.

3 kap. 2 § 1

Sjätte AP-fonden får placera de medel som styrelsen förvaltar

1. i aktier i svenska och utländska aktiebolag,

2. i sådana konvertibler eller teckningsoptioner som har utfärdats av svenska och utländska aktiebolag,

3. som riskkapital i svenska och utländska ekonomiska föreningar samt

4. i andelar i svenska och utländska kommanditbolag.

Fonden får inte förvärva så många aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet att dessa uppgår till 30 procent eller mer av samtliga aktier i ett aktiebolag eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till 30 procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Detta gäller inte förvärv av aktier i ett svenskt eller utländskt riskkapitalbolag.

Av fondens tillgångar, värderade till marknadsvärdet, får högst tio

procent vara utsatt för valutakursrisk.

Fonden får inte vara komplementär i ett kommanditbolag.

10 §

Sjätte AP-fonden ska bistå Första–Fjärde AP-fonderna och Sjunde AP-fonden vid förvaltning av aktier som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, enligt det som myndigheterna i enskilda fall kommer överens om.

Överföring av medel till Första–Fjärde AP-fonderna

11 §

Medel som förvaltas av Sjätte AP-fonden ska överföras till

1 Senaste lydelse 2007:709.
107

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

108

Första–Fjärde AP-fonderna när Sjätte AP-fonden, i samråd med Pensionsmyndigheten, bedömer att medlen blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension.

Överföringen ska göras med en fjärdedel till var och en av Första– Fjärde AP-fonderna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

Kompletterande författningsförslag 3 – En viss konsolidering av de stockholmsbaserade buffertfonderna

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

I avvaktan på regeringens beslut om vilken av Första, Tredje eller Fjärde AP-fonden som ska avvecklas används begreppet ”de tre buffertfonderna”. En sådan eller liknande justering bör göras – utan att paragraferna ändras materiellt på något sätt – i 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1–4 §§ (och rubriken under Andra Avdelningen), 3 kap. 1 §, 4 kap. 1–1 b, 2–13 och 16–18 samt 5 kap. 2 b och 6 §§ (rubriken före sistnämnd paragraf).

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 9 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap. 9 § 1

Ingen av Första-Fjärde AP-
Ingen av de tre buffertfonderna

fonderna får inneha så många aktier
får inneha så många aktier eller

eller andra andelar i ett företag att
andra andelar i ett företag att

röstetalet för dem överstiger 10
röstetalet för dem överstiger 15

procent eller,
beträffande sådana
procent eller,
beträffande sådana

aktier eller andra andelar i
aktier eller andra andelar i

riskkapitalföretag som
inte
är
riskkapitalföretag som
inte
är

upptagna till handel på en
upptagna till handel på en

handelsplats eller en motsvarande
handelsplats eller en motsvarande

marknadsplats
utanför
EES,
35
marknadsplats
utanför
EES,
50

procent av röstetalet för samtliga
procent av röstetalet för samtliga

aktier eller andra andelar i
aktier eller andra andelar i

företaget.

företaget.

Begränsningen i första stycket gäller inte

1. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES,

2. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES och i vilka bolag fonden innehade aktier eller andra andelar i bolaget när aktierna eller de andra andelarna togs upp till handel,

3. sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES och i vilka företag fonden innehade aktier eller andra andelar i företaget när aktierna eller de andra andelarna togs upp till handel, och

4. andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att utöva rösträtt för de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa fonder.

1 Senaste lydelse 2020:144.
109

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

110

Ingen av Första-Fjärde AP-
Ingen av de tre buffertfonderna

fonderna får öka sitt innehav i ett
får öka sitt innehav i ett sådant

sådant fastighetsbolag som avses i
fastighetsbolag som avses i andra

andra stycket 2 så länge fondens
stycket 2 så länge fondens innehav

innehav överstiger begränsningen i
överstiger begränsningen i första

första stycket.
stycket.

När aktierna eller de andra andelarna i ett sådant riskkapitalföretag som avses i andra stycket 3 har tagits upp till handel ska fonden avveckla den del av innehavet som överstiger begränsningen i första stycket så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2. En av Första, Tredje eller Fjärde AP-fonderna ska upphöra med sin verksamhet den 1 juli 2026. Regeringen beslutar om vilken av myndigheterna som ska avvecklas och hur den avvecklade fondens tillgångar och förpliktelser ska fördelas mellan en eller två av de, andra, kvarvarande myndigheterna. Regeringen kan bestämma att vissa av dessa tillgångar ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar och avvecklas av mottagande myndighet.

3. Kostnaderna för omorganisationen av Först, Tredje och Fjärde AP- fonderna ska betalas med medel ur AP-fonderna, enligt vad regeringen beslutar.

Kompletterande författningsförslag 4 – Ökad samverkan inom befintlig organisationsstruktur (stockholmsbaserade fonder)

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska införas en ny paragraf, 4 kap. 2 c §.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.

2 c §

Första, Tredje och Fjärde AP- fonderna ska samverka med varandra när det gäller stödfunktioner av administrativ art, Samverkan ska omfatta åtminstone

samlokalisering, kansli för personalfrågor, ekonomifunktion, upphandlingar, juristfunktion, IT- plattform, säkerhet och informationssäkerhet, kommunikationsfunktion, ESG-kansli, systemförvaltning och affärsverksamhet.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

111

Prop. 2024/25:133
Förteckning över remissinstanserna

Bilaga 3

Efter remiss har yttranden kommit in från Andra AP-fonden, Arbets-

givarverket, Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, FAR, Finans-

inspektionen, Fjärde AP-fonden, Fondbolagens förening,
Första

AP-fonden, Swedish House of Finance, Journalistförbundet, Justitie-

kanslern, Kammarkollegiet, Kammarrätten i Stockholm, Konjunktur-

institutet, Konkurrensverket, Landsorganisationen i Sverige (LO), Nasdaq

Stockholm AB, Pensionsmyndigheten, Pensionärernas riksorganisation

(PRO), Riksgäldskontoret, Sjunde AP-fonden, Sjätte AP-fonden, SPF

Seniorerna, Statskontoret, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund,

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges riksbank,

Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA), Tidnings-

utgivarna, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och
Tredje

AP-fonden.

Därutöver har yttranden kommit in från Kollegiet för svensk bolags-

styrning, Stockholm Centre for Commercial Law, Svenska Kommunal

Pensionärernas Förbund och Föreningen Svensk Värdepappersmarknad.

Följande remissinstanser har inte svarar eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Arbetsgivaralliansen, Fremia, Företagarna, Institutet för framtidsstudier (IFFS), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Regelrådet, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

112

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1–4 §§, 3 kap. 1, 2, 7, 9 och 10 §§,

4 kap. 1–1 b, 2–9, 10–13 och 15–18 §§, 5 kap. 2 b och 6 §§ och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 kap. ska lyda ”Bestämmelser om Andra–Fjärde AP-fonderna”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 9 a §, av följande lydelse.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 1

I denna lag finns bestämmelser
I denna lag finns bestämmelser

om fem från varandra oberoende
om fyra från varandra oberoende

statliga myndigheter som förvaltar
statliga myndigheter som förvaltar

medel
inom
försäkringen
för
medel inom
försäkringen
för

inkomstgrundad
ålderspension.
inkomstgrundad
ålderspension.

Dessa är Första AP-fonden, Andra
Dessa är Andra AP-fonden, Tredje

AP-fonden, Tredje AP-fonden,
AP-fonden, Fjärde AP-fonden och

Fjärde
AP-fonden och Sjunde
Sjunde AP-fonden.

AP-fonden.

Dessutom finns Sjätte AP-fonden

som
förvaltar
medel
inom

försäkringen
för
inkomstgrundad

ålderspension.
Den
fondens

verksamhet
regleras
i
lagen

(2000:193) om Sjätte AP-fonden.

2 § 2

Första –Fjärde
AP-fonderna
Andra –Fjärde
AP-fonderna

förvaltar de medel som enligt 6 §
förvaltar de medel som enligt 6 §

lagen (2000:981) om fördelning av
lagen (2000:981) om fördelning av

socialavgifter, 8 § lagen (1998:676)
socialavgifter, 8 § lagen (1998:676)

om statlig ålderspensionsavgift och
om statlig ålderspensionsavgift och

6 § lagen (1994:1744) om allmän
6 § lagen (1994:1744) om allmän

pensionsavgift
ska
föras
till
pensionsavgift
ska föras
till

Första –Fjärde AP-fonderna.

Andra –Fjärde AP-fonderna.

Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 64 kap. 18 § första stycket 2 socialförsäkringsbalken ska föras till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden.

1 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

2 Senaste lydelse 2010:1281.
113

Försäkringskassan ska omgående till Pensionsmyndigheten överföra de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter ska föras till

Andra –Fjärde AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten ska omgående till var och en av Andra –Fjärde AP-fonderna överföra en tredjedel av de medel som enligt 6 § lagen om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska föras till dessa fonder.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

114

2 kap.

1 § 3

Försäkringskassan ska omgående till Pensionsmyndigheten överföra de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter ska föras till

Första –Fjärde AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten ska omgående till var och en av Första –Fjärde AP-fonderna överföra en fjärdedel av de medel som enligt 6 § lagen om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska föras till dessa fonder.

2 § 4

Pensionsmyndigheten ska, i den
Pensionsmyndigheten ska, om

mån andra medel inte står till
andra medel inte står till

förfogande,
från
Första –Fjärde
förfogande,
från
Andra –Fjärde

AP-fonderna rekvirera de medel
AP-fonderna rekvirera de medel

som behövs för att finansiera
som behövs för att finansiera

försäkringen
för
inkomstpension
försäkringen
för
inkomstpension

och tilläggspension enligt social-
och tilläggspension enligt social-

försäkringsbalken.

försäkringsbalken.

Pensionsmyndigheten ska också från fonderna rekvirera de medel som behövs för att föra över värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tilläggspension enligt lagen (2002:125) om överföring av

värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna.

Vid tillämpningen av första och
Vid tillämpningen av första och

andra styckena ska var och en av
andra styckena ska var och en av

fonderna tillskjuta en fjärdedel av
fonderna tillskjuta en tredjedel av

medlen.

medlen.

3 §

Var och en av Första –Fjärde
Var och en av Andra –Fjärde

AP-fonderna skall med de medel
AP-fonderna ska med de medel

fonden
förvaltar
svara
för
fonden
förvaltar
svara
för

kostnaderna för sin verksamhet och
kostnaderna för sin verksamhet och

för revision av fondförvaltningen.
för revision av fondförvaltningen.

4 §

Om de medel som någon av
Om de medel som någon av

Första –Fjärde
AP-fonderna
Andra –Fjärde
AP-fonderna

3 Senaste lydelse 2011:1074.

4 Senaste lydelse 2010:1281.

förvaltar inte räcker till för att
förvaltar inte räcker till för att

fonden skall kunna fullgöra sina
fonden ska kunna fullgöra sina

skyldigheter enligt denna lag, får
skyldigheter enligt denna lag, får

fonden låna medel i Riksgälds-
fonden låna medel i Riksgälds-

kontoret.
kontoret.

3 kap. 1 §

För var och en av Första –Fjärde
För var och en av Andra –Fjärde

AP-fonderna skall det finnas en
AP-fonderna ska det finnas en

styrelse. Varje styrelse skall bestå
styrelse. Varje styrelse ska bestå av

av nio ledamöter.
högst nio ledamöter.

Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens medel.

Styrelsen företräder fonden. Detta gäller också inför domstol.

2 § 5

Styrelsens ledamöter utses av regeringen.

Ledamöterna ska utses på grund-
Ledamöterna ska utses på grund-

val av sin kompetens att främja
val av sin kompetens att främja

fondförvaltningen.
fondförvaltningen. Styrelsen i sin

helhet ska ha hög kompetens i

kapitalförvaltning och tillräcklig

kompetens inom områdena

– finansiell ekonomi,

– hållbarhet,

– illikvida tillgångar,

– intern styrning och kontroll,

– ledarskap,

– makroekonomi,

– offentlig förvaltning,

– pensionssystem, och

– ägarstyrning.

Ledamöterna ska vara svenska medborgare. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara ledamot. Detsamma gäller den som är i konkurs eller har näringsförbud enligt lagen (2014:836) om näringsförbud.

7 §

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

En styrelse är beslutför om fler än hälften av antalet ledamöter är närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen är beslutför skall styrelseledamöter som är jäviga enligt 8 § anses som inte närvarande. Beslut får inte fattas i ett ärende , om inte såvitt möjligt samtliga ledamöter dels har fått tillfälle att delta i ärendets

En styrelse är beslutsför om fler än hälften av antalet ledamöter är närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen är beslutsför ska styrelseledamöter som är jäviga enligt 8 § anses som inte närvarande. Beslut får bara fattas i ett ärende om samtliga ledamöter , i möjlig utsträckning, har

5 Senaste lydelse 2014:847.

115

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

behandling, dels har fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.

Som styrelsens beslut gäller den mening som fler än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden ansluter sig till. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra fler än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter.

Vid styrelsens sammanträden skall protokoll föras. Protokollet undertecknas av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser. Om någon ledamot i samband med beslut anmäler skiljaktig mening, skall denna antecknas i protokollet.

1. fått möjlighet att delta i ärendets behandling, och

2. fått del av de uppgifter som är relevanta för att avgöra ärendet.

Som styrelsens beslut gäller den mening som fler än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden ansluter sig till. Är styrelsen inte fulltalig, ska de som röstar för beslutet dock utgöra fler än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter.

Vid styrelsens sammanträden ska

protokoll föras. Protokollet undertecknas av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser. Om någon ledamot i samband med beslut anmäler skiljaktig mening, ska denna antecknas i protokollet. Protokollet får undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om

upphävande av direktiv 1999/93/EG.

9 §

Styrelsen skall utse en person
Styrelsen
ska
utse
en

som skall ha hand om den löpande
verkställande direktör som ska ha

förvaltningen enligt styrelsens rikt-
hand om den löpande förvaltningen

linjer och anvisningar. Denne skall
enligt
styrelsens
riktlinjer och

utses på grundval av sin kompetens
anvisningar.
Den
verkställande

att främja fondförvaltningen.
direktören ska utses på grundval av

sin
kompetens
att
främja

fondförvaltningen.

10 §

Styrelsen får uppdra åt en enskild
Styrelsen får uppdra åt en enskild

ledamot, åt den som enligt 9 § skall
ledamot, åt
den
verkställande

ha hand om den löpande förvalt-
direktören eller åt någon annan att

ningen eller åt någon annan att av-
avgöra ärenden. Styrelsen ska ange

116
göra ärenden. Styrelsen skall ange
vilken
behörighet
som ett
sådant

vilken behörighet som ett sådant uppdrag medför. Beträffande den som inte är styrelseledamot gäller vad som sägs i 2 § tredje stycket andra och tredje meningarna samt 8 §.

uppdrag medför. För den som inte
Prop. 2024/25:133

är styrelseledamot gäller vad som
Bilaga 4

sägs i 2 § tredje stycket andra och

tredje meningarna samt 8 §.

4 kap. 1 § 6

Första –Fjärde AP-fonderna ska
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

förvalta fondmedlen på sådant sätt
förvalta fondmedlen på sådant sätt

att de blir till största möjliga nytta
att de blir till största möjliga nytta

för försäkringen för inkomst-
för försäkringen för inkomst-

grundad ålderspension.
grundad ålderspension.

Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås.

1 a § 7

Första –Fjärde AP-fonderna ska
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

förvalta fondmedlen på ett före-
förvalta fondmedlen på ett före-

dömligt
sätt
genom
ansvarsfulla
dömligt
sätt
genom
ansvarsfulla

investeringar
och
ansvarsfullt
investeringar
och
ansvarsfullt

ägande.
Vid
förvaltningen
ska
ägande.
Vid
förvaltningen
ska

särskild vikt fästas vid hur en
särskild vikt fästas vid hur en

hållbar utveckling kan främjas utan
hållbar utveckling kan främjas utan

att det görs avkall på målet i 1 §.
att det görs avkall på målet i 1 §.

1 b § 8

Första –Fjärde AP-fonderna ska i
Andra –Fjärde AP-fonderna ska i

sin
placeringsverksamhet
ha
sin
placeringsverksamhet
ha

nödvändig beredskap för att kunna
nödvändig beredskap för att kunna

överföra medel till Pensions-
överföra medel till Pensions-

myndigheten enligt 2 kap. 2 §.

myndigheten enligt 2 kap. 2 §.

2 § 9

Var och en av Första –Fjärde
Var och en av Andra –Fjärde

AP-fonderna ska årligen fastställa
AP-fonderna ska årligen fastställa

en
verksamhetsplan.
Denna
ska
en
verksamhetsplan.
Denna
ska

innehålla riktlinjer för placerings-
innehålla riktlinjer för placerings-

verksamheten och för utövande av
verksamheten och för utövande av

rösträtt i enskilda företag samt en
rösträtt i enskilda företag samt en

riskhanteringsplan.

riskhanteringsplan.

Riktlinjerna för placeringsverksamheten ska innehålla strategier för hur målen i 1 och 1 a §§ ska uppnås.

Riskhanteringsplanen ska beskriva de huvudsakliga risker som är förenade med placeringsverksamheten och hur dessa risker ska hanteras.

6
Senaste lydelse 2018:2013.

7
Senaste lydelse 2018:2013.

8
Senaste lydelse 2018:2013.
117

9
Senaste lydelse 2018:2013.

Minst 20 procent av marknadsvärdet av de tillgångar som var och en av Andra –Fjärde AP-fonderna innehar ska vara placerade i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk.

Andra –Fjärde AP-fonderna ska samverka med varandra och med Sjunde AP- fonden när det gäller redovisning av hur målet i 1 a § har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram

gemensamma riktlinjer för redovisningen.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

Det ska vidare finnas interna instruktioner för hantering av dessa risker. Riskhanteringsplanen och instruktionerna ska följas upp löpande.

2 a § 10

Första –Fjärde AP-fonderna ska
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

samverka med varandra och med
samverka med varandra och med

Sjunde AP-fonden när det gäller
Sjunde AP-fonden när det gäller

målet i 1 a §. Samverkan ska
målet i 1 a §. Samverkan ska

omfatta åtminstone att de tar fram
omfatta åtminstone att de tar fram

1. en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, och

2. gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i.

2 b § 11

Första –Fjärde AP-fonderna ska samverka med varandra och med Sjätte och Sjunde AP- fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 a § har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.

3 §

Första –Fjärde AP-fonderna skall
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

förvalta fondmedlen genom att
förvalta fondmedlen genom att

göra placeringar och ingå andra
göra placeringar och ingå andra

avtal på kapitalmarknaden, om inte
avtal på kapitalmarknaden, om inte

annat föreskrivs i detta kapitel.
annat föreskrivs i detta kapitel.

Första –Fjärde AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får

också ta på sig förpliktelser som är
också ta på sig förpliktelser som är

förenade med sådana avtal.
förenade med sådana avtal.

4 § 12

Minst 20 procent av marknadsvärdet av de tillgångar som var och en av Första –Fjärde AP-fonderna innehar ska vara placerade i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk.

5 § 13

Första –Fjärde AP-fonderna ska
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

huvudsakligen förvärva eller inne-
huvudsakligen förvärva eller inne-

ha sådana tillgångar som är likvida.
ha sådana tillgångar som är likvida.

Med likvida tillgångar avses
Med likvida tillgångar avses

10
Senaste lydelse 2022:1547.

11
Senaste lydelse 2022:1547.

118
12
Senaste lydelse 2018:2013.

13
Senaste lydelse 2020:144.

Andra –Fjärde AP-fonderna får inte ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i ett riskkapitalföretag vars aktier eller andra andelar inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES.

1. penningmarknadsinstrument eller överlåtbara värdepapper som är, eller inom ett år från emissionen avses bli, föremål för handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES,

2. fondandelar som kan lösas in med kort varsel,

3. kontoplaceringar i kreditinstitut eller andra liknande kortfristiga likviditetsplaceringar, och

4. derivatinstrument.

Första –Fjärde AP-fonderna får,
Andra –Fjärde AP-fonderna får,

med de begränsningar som följer av
med de begränsningar som följer av

denna lag, även förvärva eller
denna lag, även förvärva eller

inneha
illikvida
tillgångar.
Med
inneha
illikvida
tillgångar.
Med

illikvida tillgångar avses tillgångar
illikvida tillgångar avses tillgångar

som inte är likvida.

som inte är likvida.

5 a § 14

Ingen
av
Första –Fjärde
Ingen
av
Andra –Fjärde

AP-fonderna
får
vara
AP-fonderna
får
vara

komplementär i ett svenskt eller
komplementär i ett svenskt eller

utländskt kommanditbolag.

utländskt kommanditbolag.

5 b § 15

Första –Fjärde AP-fonderna får inte ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i ett riskkapitalföretag vars aktier eller andra andelar inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES.

6 § 16

Var och en av Första– Fjärde
Var och en av Tredje och Fjärde

AP-fonderna får inneha sådana
AP-fonderna får inneha sådana

aktier i svenska aktiebolag som är
aktier i svenska aktiebolag som är

upptagna till handel på en reglerad
upptagna till handel på en reglerad

marknad i Sverige till ett marknads-
marknad i Sverige till ett marknads-

värde som uppgår till högst
värde
som
uppgår
till
högst

2 procent av det totala marknads-
3 procent av det totala marknads-

värdet av sådana aktier i bolagen.
värdet av sådana aktier i bolagen.

För
Andra
AP-fonden
gäller

i stället att innehavet av sådana

aktier
får
uppgå
till
högst

2 procent.

Vid tillämpning av första stycket ska en AP-fond inte beakta

1. sådana aktier i bolagen som ingår i svenska eller utländska fonder i vilka AP-fonden innehar andelar som inte medför rätt att rösta för aktierna, och

14 Senaste lydelse 2018:2013.

15 Senaste lydelse 2020:144.

16 Senaste lydelse 2020:144.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

119

Var och en av Tredje och Fjärde AP-fonderna får investera i illikvida tillgångar endast om fondens innehav av illikvida tillgångar vid investeringstillfället uppgår till högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar, inbegripet värdet av den aktuella investeringen.

Andra AP-fondens innehav av illikvida tillgångar får högst uppgå till 50 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

120

2. aktier i fastighetsbolag i vilka AP-fonden innehar så många aktier att röstetalet för dem överstiger 10 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

7 § 17

Första –Fjärde
AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får

endast
förvärva
obligationer
och
endast
förvärva obligationer
och

andra
fordringsrätter
som
är
andra
fordringsrätter
som
är

utgivna
för allmän
omsättning.
utgivna
för allmän
omsättning.

Denna begränsning gäller inte

Denna begränsning gäller inte

1. placeringar som syftar till att tillgodose en fonds behov av likviditet,

2. krediter till ett fastighetsbolag, om fonden innehar aktier eller andra andelar i bolaget,

3. krediter till ett riskkapitalföretag, om fonden innehar aktier eller andra andelar i företaget och dessa inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES, och

4. placeringar genom fonder eller riskkapitalföretag.

8 § 18

Var och en av Första– Fjärde AP-fonderna får investera i illikvida tillgångar endast om fondens innehav av illikvida tillgångar vid investeringstillfället uppgår till högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar, inbegripet värdet av den aktuella investeringen.

8 a § 19

Första –Fjärde AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får

förvärva eller inneha aktier eller
förvärva eller inneha aktier eller

andra andelar som inte handlas på
andra andelar som inte handlas på

en handelsplats eller en mot-
en handelsplats eller en mot-

svarande marknadsplats utanför
svarande marknadsplats utanför

EES bara genom
EES bara genom

1. fonder,

2. fastighetsbolag, eller

3. riskkapitalföretag.

Sådana aktier eller andra andelar
Sådana aktier eller andra andelar

i ett företag får också förvärvas
i ett företag får också förvärvas

eller innehas av Första –Fjärde
eller innehas av Andra –Fjärde

17 Senaste lydelse 2020:144.

18 Senaste lydelse 2018:2013.

19 Senaste lydelse 2020:144.

AP-fonderna om en fond som AP-fonden förvärvar eller innehar aktier eller andra andelar i också förvärvar eller innehar aktier eller andra andelar i företaget. En AP-fond får inte ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i ett sådant företag.

AP-fonderna om en fond som Prop. 2024/25:133 AP-fonden förvärvar eller innehar Bilaga 4

aktier eller andra andelar i också förvärvar eller innehar aktier eller andra andelar i företaget. En AP-fond får inte ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i ett sådant företag.

9 § 20

Ingen
av
Första –Fjärde
Ingen
av
Andra –Fjärde

AP-fonderna får inneha så många
AP-fonderna får inneha så många

aktier eller andra andelar i ett före-
aktier eller andra andelar i ett före-

tag att röstetalet för dem överstiger
tag att röstetalet för dem överstiger

10 procent eller, beträffande sådana
10 procent eller, beträffande sådana

aktier eller andra andelar i risk-
aktier eller andra andelar i risk-

kapitalföretag som inte är upptagna
kapitalföretag som inte är upptagna

till handel på en handelsplats eller
till handel på en handelsplats eller

en motsvarande
marknadsplats
en motsvarande
marknadsplats

utanför EES, 35 procent av röste-
utanför EES, 35 procent av röste-

talet för samtliga aktier eller andra
talet för samtliga aktier eller andra

andelar i företaget.

andelar i företaget.

Begränsningen i första stycket gäller inte

1. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES,

2. sådana aktier eller andra
2. sådana
aktier
eller
andra

andelar i fastighetsbolag som är
andelar i fastighetsbolag som är

upptagna till handel på en
upptagna till handel på en

handelsplats eller en motsvarande
handelsplats eller en motsvarande

marknadsplats utanför EES och i
marknadsplats utanför EES , om

vilka bolag fonden innehade aktier
fonden innehade aktier eller andra

eller andra andelar i bolaget när
andelar i bolaget när aktierna eller

aktierna eller de andra andelarna
de andra andelarna togs upp till

togs upp till handel,
handel,

3. sådana
aktier
eller
andra

andelar i riskkapitalföretag som

inte är upptagna till handel på en

handelsplats eller en motsvarande

marknadsplats
utanför EES, om

fonden och en av eller båda de

andra fonderna innehar så många

aktier eller andra andelar i

företaget
att
röstetalet
för

fondernas
aktier
eller
andra

andelar uppgår till 100 procent av

röstetalet för samtliga aktier eller

andra andelar i företaget,

20 Senaste lydelse 2020:144.

121

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

3 . sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES och i vilka företag fonden innehade aktier eller andra andelar i företaget när aktierna eller de andra andelarna togs upp till handel, och

4 . andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att utöva rösträtt för de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa fonder.

Ingen av Första–Fjärde AP-fonderna får öka sitt innehav i ett sådant fastighetsbolag som avses i andra stycket 2 så länge

fondens innehav överstiger begränsningen i första stycket.

När aktierna eller de andra andelarna i ett sådant riskkapitalföretag som avses i andra stycket 3 har tagits upp till handel ska fonden avveckla den del av innehavet som överstiger begränsningen i första stycket så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena.

4 . sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES , om fonden innehade aktier eller andra andelar i företaget när aktierna eller de andra andelarna togs upp till handel, och

5 . andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att utöva rösträtt för de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa fonder.

När aktierna eller de andra andelarna i ett sådant riskkapitalföretag som avses i andra stycket 4 har tagits upp till handel ska fonden avveckla den del av innehavet som överstiger begränsningen i första stycket så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena.

9 a § 21

Ingen av Andra–Fjärde AP-fonderna får

1. öka sitt innehav i ett sådant fastighetsbolag som avses i 9 § andra stycket 2 så länge fondens innehav överstiger begränsningen i 9 § första stycket,

2. inneha så många aktier eller andra andelar i ett sådant riskkapitalföretag som avses i 9 § andra stycket 3 att röstetalet för dem överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget.

10 §

Av var och en av Första –Fjärde
Av var och en av Andra –Fjärde

AP-fondernas tillgångar, värderade
AP-fondernas tillgångar, värderade

till marknadsvärdet, får högst
till marknadsvärdet, får högst

122
21 Tidigare 9 a § upphävd genom 2020:852.

fyrtio procent vara utsatt för valutakursrisk.

40 procent vara utsatt för valuta-
Prop. 2024/25:133

kursrisk.
Bilaga 4

11 § 22

Av var och en av Första –Fjärde
Av var och en av Andra –Fjärde

AP-fondernas tillgångar, värderade
AP-fondernas tillgångar, värderade

till
marknadsvärdet,
får högst
till
marknadsvärdet,
får högst

tio procent utgöras av fondpapper
10 procent utgöras av fondpapper

eller
andra
finansiella instrument
eller
andra
finansiella instrument

utfärdade av en emittent eller av en
utfärdade av en emittent eller av en

grupp av emittenter med inbördes
grupp av emittenter med inbördes

anknytning.
Denna
begränsning
anknytning.
Denna
begränsning

gäller inte

gäller inte

1. svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, och

2. utländska
stater,
central-
2. utländska
stater,
central-

banker, utländska kommuner eller
banker, utländska kommuner eller

därmed jämförliga samfälligheter,
därmed jämförliga
samfälligheter,

och andra
emittenter,
som
får
och andra
emittenter,
som
får

noll procent riskvikt med stöd av
0 procent riskvikt
med
stöd
av

schablonmetoden
som
enligt
schablonmetoden
som
enligt

artikel 107
i Europaparlamentets
artikel 107
i
Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) nr
och rådets förordning (EU) nr

575/2013 av den 26 juni 2013 om
575/2013 av den 26 juni 2013 om

tillsynskrav
för kreditinstitut
och
tillsynskrav
för kreditinstitut
och

om ändring av förordning (EU) nr
om ändring av förordning (EU) nr

648/2012 ska tillämpas för att
648/2012 ska tillämpas för att

beräkna kapitalkravet för kredit-
beräkna kapitalkravet för kredit-

risker.

risker.

Med grupp av emittenter med inbördes anknytning avses två eller flera fysiska eller juridiska personer som utgör en helhet från risksynpunkt därför att

1. någon av dem har direkt eller indirekt ägarinflytande över en eller flera av de övriga i gruppen, eller

2. de utan att stå i sådant förhållande som avses i 1 har sådan inbördes anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i betalningssvårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem.

12 §

Första –Fjärde AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får

inte placera fondmedlen i optioner,
inte placera fondmedlen i optioner,

terminer eller andra likartade
terminer eller andra likartade

finansiella instrument med råvaror
finansiella instrument med råvaror

som underliggande tillgång.
som underliggande tillgång.

13 §

För att skydda en fordran får
För att skydda en fordran får

Första –Fjärde AP-fonderna
Andra –Fjärde AP-fonderna

1. köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för fordran, och

22 Senaste lydelse 2021:490.
123

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

124

2. som betalning för fordran
2. som betalning för fordran

överta egendom , som utgör
överta egendom som utgör säkerhet

säkerhet för fordran, eller annan
för fordran, eller annan egendom,

egendom, om det finns anledning
om det finns anledning att anta att

att anta att fonden annars skulle lida
fonden annars skulle lida avsevärd

avsevärd förlust.
förlust.

I utbyte mot egendom som har
I utbyte mot egendom som har

köpts eller övertagits enligt första
köpts eller övertagits enligt första

stycket får en fond förvärva aktier i
stycket får en fond förvärva aktier i

ett bolag , som bildats för att
ett bolag som bildats för att förvalta

förvalta egendomen eller för att
egendomen eller för att fortsätta en

fortsätta en verksamhet som drivs
verksamhet som drivs med den.

med den.

Har aktier förvärvats enligt första eller andra stycket får fonden, om det finns uppenbar risk för att fonden annars lider förlust, förvärva ytterligare aktier i samma bolag.

15 § 23

Om någon av de begränsningar
Om någon av de begränsningar

som anges i 6, 8, 9, 10 eller 11 §
som
anges i
6 § , 8 § ,
9 § ,
9 a §

överskrids,
ska
fonden
avveckla
första stycket 1, 10 eller 11 § över-

den överskjutande delen av inne-
skrids, ska fonden avveckla den

havet så snart det med hänsyn till
överskjutande
delen av
innehavet

marknadsförhållandena
är
lämp-
så snart det med hänsyn till

ligt. Den delen ska dock avvecklas
marknadsförhållandena är lämpligt.

senast när det kan göras utan förlust
Den delen ska dock avvecklas

för fonden.
Motsvarande
gäller
senast när det kan göras utan förlust

egendom som en fond förvärvat
för
fonden.
Motsvarande
gäller

enligt 13 eller 14 §.

egendom som en fond förvärvat

enligt 13 eller 14 §.

16 §

Var och en av Första –Fjärde
Var och en av Andra –Fjärde

AP-fonderna får förvärva fast egen-
AP-fonderna får förvärva fast egen-

dom, tomträtt eller bostadsrätt för
dom, tomträtt eller bostadsrätt för

att skaffa lokaler som behövs för
att skaffa lokaler som behövs för

verksamheten
eller
tillgodose
verksamheten
eller
tillgodose

därmed sammanhängande behov.
därmed sammanhängande behov.

17 §

Första –Fjärde AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får

låna medel för att tillgodose ett
låna medel för att tillgodose ett

tillfälligt penningbehov och åta sig
tillfälligt penningbehov och åta sig

förpliktelser som är förenade med
förpliktelser som är förenade med

ett sådant lån.

ett sådant lån.

23 Senaste lydelse 2018:2013.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Andra –Fjärde AP-fonderna när det gäller målet i 1 § tredje stycket. Samverkan ska omfatta åtminstone de områden som anges i 4 kap. 2 a §.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Andra –Fjärde AP-fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 § tredje stycket har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram

gemensamma riktlinjer för redovisningen.

18 § 24
Prop. 2024/25:133

Första –Fjärde AP-fonderna får
Andra –Fjärde AP-fonderna får
Bilaga 4

uppdra åt ett värdepappersinstitut
uppdra åt ett värdepappersinstitut

eller någon annan kapitalförvaltare ,
eller någon annan kapitalförvaltare

som i sitt hemland står under be-
som i sitt hemland står under be-

tryggande tillsyn av en myndighet
tryggande tillsyn av en myndighet

eller något annat behörigt organ, att
eller något annat behörigt organ, att

förvalta fondens tillgångar.
förvalta fondens tillgångar.

5 kap.

2 b § 25

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första –Fjärde AP-fonderna när det gäller målet i 1 § tredje stycket. Samverkan ska omfatta åtminstone de områden som anges i 4 kap. 2 a §.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första –Fjärde och Sjätte AP-fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 § tredje stycket har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.

6 § 26

Bestämmelserna
i 3 kap.
om
Bestämmelserna
i 3 kap.
om

Första –Fjärde

AP-fondernas
Andra –Fjärde

AP-fondernas

ledning ska, med undantag av 3 §
ledning ska, med undantag av 3 §

första stycket, gälla också i fråga
första stycket, gälla också i fråga

om Sjunde AP-fonden.

om Sjunde AP-fonden.

Följande
bestämmelser
om
Följande
bestämmelser
om

medelsförvaltningen

hos
medelsförvaltningen

hos

Första –Fjärde AP-fonderna ska
Andra –Fjärde AP-fonderna ska

gälla också för Sjunde AP-fondens
gälla också för Sjunde AP-fondens

förvaltning av fonder:

förvaltning av fonder:

– 4 kap. 3 § om att göra placeringar och ingå andra avtal på kapitalmarknaden samt att också ta på sig förpliktelser som är förenade med sådana avtal,

– 4 kap. 5–5 b §§ om förvärv och innehav av likvida och illikvida tillgångar,

– 4 kap. 7 § om förvärv av obligationer och andra fordringsrätter,

– 4 kap. 8 a § om begränsning av förvärv och innehav av illikvida tillgångar,

– 4 kap. 11 § om exponeringsbegränsning,

– 4 kap. 12 § om råvaruderivat,

24
Senaste lydelse 2018:2013.

25
Senaste lydelse 2022:1547.
125

26
Senaste lydelse 2022:1547.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

126

– 4 kap. 13 och 14 §§ om skyddande av fordran,

– 4 kap. 17 § om krediter, och

– 4 kap. 18 § om förvaltningsuppdrag.

6 kap. 4 §

Fondens
samtliga styrelse-
Fondens
samtliga styrelse-

ledamöter
skall
skriva
under
ledamöter
ska
underteckna

årsredovisningen.

Har

en
årsredovisningen.
Har

en

avvikande mening om års-
avvikande mening om års-

redovisningen
antecknats
till
redovisningen
antecknats

till

styrelsens

protokoll,

skall
styrelsens

protokoll,

ska

yttrandet fogas till redovisningen.
meningen

fogas

till

redovisningen. Årsredovisningen

får undertecknas med en sådan

avancerad elektronisk underskrift

som
avses

i
artikel 3
i

Europaparlamentets
och
rådets

förordning (EU) nr 910/2014 .

Årsredovisningen
skall
senast
Årsredovisningen
ska
senast

den
15 februari

året

efter
den
15 februari
året

efter

räkenskapsåret
överlämnas
till
räkenskapsåret
överlämnas

till

revisorerna.

revisorerna.

Sedan revisionsberättelsen enligt
Sedan revisionsberättelsen enligt

8 § kommit fonden till handa, skall
8 § kommit fonden till handa, ska

den
och årsredovisningen
genast
den
och årsredovisningen

genast

överlämnas till regeringen.

överlämnas till regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Första AP-fonden ska upphöra med sin verksamhet vid utgången av december 2025. Tillgångar och förpliktelser ska vid den tidpunkten föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Så långt det är möjligt ska tillgångar och förpliktelser fördelas lika mellan fonderna.

3. Regeringen får besluta att vissa av tillgångarna hos Första AP-fonden ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar. Sådana tillgångar ska förvaltas av Fjärde AP-fonden. Tillgångar och medel som inflyter från tillgångar som förvaltas avskilt ska, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, fördelas lika mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna. Fjärde AP-fonden ska svara för kostnader hänförliga till Första AP-fonden, om medel som inflyter från de tillgångar som förvaltas avskilt inte räcker för att täcka kostnaderna.

4. För Första AP-fondens verksamhet som rör de tillgångar som enligt punkt 3 ska förvaltas avskilt gäller 1 kap. 1–4 §§, 2 kap. 3 §, 3 kap. 1, 6–8 och 10 §§, 4 kap. 1 § första stycket, 1 a, 2–2 b, 13, 14, 17 och 18 §§ och 6 och 7 kap. i lydelsen den 31 december 2025. De uppgifter som ska utföras av styrelsen ska utföras av styrelsen i Fjärde AP-fonden.

5. Kostnaderna för upphörandet av Första AP-fondens verksamhet och omorganisationen av Tredje och Fjärde AP-fonderna ska betalas av

fonderna. Regeringen får besluta hur kostnaderna ska fördelas mellan fonderna.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

127

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1
Föreslagen lydelse

4 kap.

8 § 1

Var och en av Tredje och Fjärde
Var och en av Andra– Fjärde

AP-fonderna får investera i
AP-fonderna får investera i

illikvida
tillgångar
endast om
illikvida
tillgångar endast om

fondens innehav av illikvida till-
fondens innehav av illikvida till-

gångar
vid
investeringstillfället
gångar
vid investeringstillfället

uppgår till högst 40 procent av det
uppgår till högst 40 procent av det

verkliga värdet av fondens samtliga
verkliga värdet av fondens samtliga

tillgångar, inbegripet värdet av den
tillgångar, inbegripet värdet av den

aktuella investeringen.

aktuella investeringen.

Andra AP-fondens innehav av

illikvida tillgångar får högst uppgå

till 50 procent av
det
verkliga

värdet
av
fondens
samtliga

tillgångar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2037.

128
1 Senaste lydelse 2025:000. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

Förslag till lag om upphävande av lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

Härigenom föreskrivs att lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Sjätte AP-fonden ska upphöra med sin verksamhet vid utgången av december 2025. Tillgångar och förpliktelser ska vid den tidpunkten föras över till Andra AP-fonden.

3. Regeringen får besluta att vissa av tillgångarna hos Sjätte AP-fonden ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar. Sådana tillgångar ska förvaltas av Andra AP-fonden. Tillgångar och medel som inflyter från tillgångar som förvaltas avskilt ska, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, föras över till Andra AP-fonden. Andra AP-fonden ska svara för kostnader hänförliga till Sjätte AP-fonden, om medel som inflyter från de tillgångar som förvaltas avskilt inte räcker för att täcka kostnaderna.

4. För Sjätte AP-fondens verksamhet som rör de tillgångar som enligt punkt 3 ska förvaltas avskilt gäller dock 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 § första stycket första meningen och 3–5 §§, 3 kap. 1 § första stycket, 1 a, 1 d och 9 §§ och 4 och 5 kap. i den upphävda lagen. De uppgifter som ska utföras av styrelsen ska utföras av styrelsen i Andra AP-fonden.

5. Kostnaderna för upphörandet av Sjätte AP-fondens verksamhet och omorganisationen av Andra AP-fonden ska betalas av fonderna. Regeringen får besluta hur kostnaderna ska fördelas mellan fonderna.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

129

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 55 kap. 4 § och 58 kap. 14 och 15 §§ socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

55 kap. 4 §

Den myndighet som regeringen bestämmer ska för varje år upprätta en redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling.

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten samt Första –Fjärde och Sjätte AP-fonderna ska lämna de uppgifter som behövs för detta till myndigheten.

Den myndighet som regeringen bestämmer ska för varje år upprätta en redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling.

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Andra –Fjärde AP-fonderna ska lämna de uppgifter som behövs för detta till myndigheten.

130

58 kap.

14 § 1

Vissa beräkningar som anges i denna balk ska grundas på ett balanstal och ett dämpat balanstal. Balanstalet beräknas enligt andra stycket och

15–20 §§. Det dämpade balanstalet beräknas enligt 20 a §.

Balanstalet beräknas för varje år och ska visa kvoten mellan

– summan
av
fördelnings-
– summan
av
fördelnings-

systemets
avgiftstillgång
och
systemets
avgiftstillgång
och

värdet av tillgångarna hos Första –
värdet av tillgångarna hos Andra –

Fjärde och Sjätte AP-fonderna och
Fjärde AP-fonderna och

– fördelningssystemets pensionsskuld vid utgången av det andra året före det år balanstalet avser.

Balanstalet ska avrundas till fyra decimaler.

15 § 2

Med avgiftstillgång avses produkten av

– avgiftsinkomsterna till fördelningssystemet och

– medelvärdet av tiden i år räknat från det att en pensionsrätt tjänas in till det att den betalas ut i form av pension (omsättningstiden).

Med värdet av tillgångarna hos
Med värdet av tillgångarna hos

Första –Fjärde
och
Sjätte
Andra –Fjärde AP-fonderna avses

AP-fonderna avses värdet av de
värdet
av
de
redovisade

redovisade marknadsvärdena av
marknadsvärdena
av
tillgångarna

tillgångarna hos Första –Fjärde och
hos Andra –Fjärde AP-fonderna vid

Sjätte AP-fonderna vid utgången av
utgången av det andra året före det

det andra året före det år balanstalet
år balanstalet avser.

avser.

1 Senaste lydelse 2015:676.

2 Senaste lydelse 2015:676.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

131

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs 2 § lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid

inskrivningsmyndigheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 § 1

Staten är inte skattskyldig enligt
Staten är inte skattskyldig enligt

denna lag. Detta gäller dock inte
denna lag. Detta gäller dock inte

allmänna pensionsfonderna
enligt
allmänna pensionsfonderna enligt

lagen
(2000:192)
om allmänna
lagen (2000:192) om allmänna

pensionsfonder (AP-fonder) och
pensionsfonder (AP-fonder).

lagen
(2000:193)

om
Sjätte

AP-fonden .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

132
1 Senaste lydelse 2000:203.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift 1 ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § 2

Avgiften används till finansiering av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt socialförsäkringsbalken.

Avgiften förs till Första –Fjärde
Avgiften förs till Andra –Fjärde

AP-fonderna för förvaltning enligt
AP-fonderna för förvaltning enligt

lagen (2000:192) om allmänna
lagen (2000:192) om allmänna

pensionsfonder (AP-fonder).
pensionsfonder (AP-fonder).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.

2 Senaste lydelse 2010:1261.
133

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift

Härigenom föreskrivs 8 och 9 §§ lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 § 1

Fördelningen
av avgiften
ska
Fördelningen
av avgiften
ska

göras enligt följande. Den andel
göras enligt följande. Den andel

som beräknas motsvara pensions-
som beräknas motsvara pensions-

rätt för premiepension för samma år
rätt för premiepension för samma år

förs
till
Riksgäldskontoret
för
förs
till
Riksgäldskontoret
för

tillfällig förvaltning enligt 64 kap.
tillfällig förvaltning enligt 64 kap.

15–17 §§
socialförsäkringsbalken.
15–17 §§
socialförsäkringsbalken.

Återstoden
förs,
efter avstämning
Återstoden
förs,
efter avstämning

gentemot Riksgäldskontoret enligt
gentemot Riksgäldskontoret enligt

9 §, till Första –Fjärde AP-fonderna
9 §, till Andra –Fjärde AP-fonderna

för
förvaltning
enligt lagen
för
förvaltning
enligt lagen

(2000:192) om allmänna pensions-
(2000:192) om allmänna pensions-

fonder (AP-fonder).

fonder (AP-fonder).

Regeringen ska för varje år fastställa andelarna efter förslag från

Pensionsmyndigheten.

9 § 2

Slutlig avstämning av avgifterna
Slutlig avstämning av avgifterna

ska göras året efter fastställelseåret.
ska göras året efter fastställelseåret.

Den
skillnad som framkommer
Den
skillnad som framkommer

mellan beräknade belopp och de
mellan beräknade belopp och de

belopp som slutligt framräknas för
belopp som slutligt framräknas för

det aktuella året ska regleras
det aktuella året ska regleras

gentemot Riksgäldskontoret i sam-
gentemot Riksgäldskontoret i sam-

band med en kommande preliminär
band med en kommande preliminär

överföring
och

gentemot
överföring
och

gentemot

Första –Fjärde AP-fonderna i sam-
Andra –Fjärde AP-fonderna i sam-

band med att storleken på de
band med att storleken på de

preliminära
avgifterna
bestäms.
preliminära
avgifterna
bestäms.

Det belopp som ska regleras gent-
Det belopp som ska regleras gent-

emot
Riksgäldskontoret
beräknas
emot
Riksgäldskontoret
beräknas

med tillägg av sådan avkastning
med tillägg av sådan avkastning

som
avses i
64 kap.
16 §
social-
som
avses i
64 kap.
16 §
social-

försäkringsbalken och
det
belopp
försäkringsbalken och
det
belopp

som
ska
regleras

gentemot
som
ska
regleras

gentemot

Första –Fjärde AP-fonderna med
Andra –Fjärde AP-fonderna med

sådan ränta som anges i 65 kap. 3 §
sådan ränta som anges i 65 kap. 3 §

skatteförfarandelagen (2011:1244).
skatteförfarandelagen (2011:1244).

134
1
Senaste lydelse 2010:1271.

2
Senaste lydelse 2011:1392.

Med fastställelseår avses detsamma som enligt 57 kap. 2 § första stycket 2 socialförsäkringsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

135

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § 1

Den andel av influtna ålderspensionsavgifter som beräknas utgöra avgifter för inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken ska föras till staten.

Den andel av avgifterna som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år ska föras till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning enligt 64 kap. 15 och 16 §§ socialförsäkringsbalken.

Återstoden av
avgifterna ska
Återstoden av
avgifterna ska

föras
till
Första –Fjärde
föras
till
Andra –Fjärde

AP-fonderna för förvaltning enligt
AP-fonderna för förvaltning enligt

lagen
(2000:192)
om allmänna
lagen
(2000:192)
om allmänna

pensionsfonder (AP-fonder).
pensionsfonder (AP-fonder).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

136
1 Senaste lydelse 2010:1283.

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 kap. 9 §

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

Om två eller flera allmänna

pensionsfonder enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden förvaltar aktier i bolaget, får varje fond för sig utöva rösträtt för de aktier fonden förvaltar.

Om två eller flera allmänna

pensionsfonder enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) förvaltar aktier i bolaget, får varje fond för sig utöva rösträtt för de aktier fonden förvaltar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

137

Prop. 2024/25:133 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 32 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

32 kap.

6 § 1

Sekretess gäller för uppgift om innehav av finansiella instrument som har lämnats till en myndighet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men och uppgiften har lämnats till följd av anmälningsskyldighet enligt

1. 7 kap. 22 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank,

2. 7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),

3. 5 kap. 2 § lagen (2000:193)

om Sjätte AP-fonden,

4 . 14 a §
första och
andra
3 . 14 a §
första och
andra

styckena lagen
(2002:1023)
med
styckena lagen
(2002:1023)
med

instruktion för Riksrevisionen, eller
instruktion för Riksrevisionen, eller

5 . lagen
(2018:1625)
om
4 . lagen
(2018:1625)
om

skyldighet
för
vissa offentliga
skyldighet
för
vissa offentliga

funktionärer att anmäla innehav av
funktionärer att anmäla innehav av

finansiella instrument.

finansiella instrument.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Äldre bestämmelser gäller för uppgifter om innehav av finansiella instrument som har lämnats till följd av 5 kap. 2 § den upphävda lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

138
1 Senaste lydelse 2022:1579.

Lagrådets yttrande

Närvarande : Justitierådet Svante O. Johansson, f.d. justitierådet Mari Andersson och justitierådet Johan Danelius

En effektivare förvaltning av buffertkapitalet

Prop. 2024/25:133 Bilaga 5

Enligt en lagrådsremiss den 6 februari 2025 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),

2. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),

3. lag om upphävande av lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden,

4. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

5. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

6. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

7. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,

8. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter,

9. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

10. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Alexander Dahlqvist och rättssakkunniga Helena Mogianos von Gegerfelt, biträdda av kanslirådet Yvonne Neese.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Förslaget till lag om ändring i lagen om allmänna pensionsfonder

(AP-fonder)

3 kap. 7 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om en styrelses beslutsförhet. Bland

annat föreskrivs, enligt paragrafens nuvarande lydelse, att beslut inte får

fattas i ett ärende, om inte såvitt möjligt samtliga ledamöter dels har fått

tillfälle att delta i ärendets behandling, dels har fått ett tillfredsställande

underlag för att avgöra ärendet. Bestämmelsen är formulerad på samma

sätt som motsvarande bestämmelser i lagar på associationsrättens område

(se 8 kap. 21 § andra stycket aktiebolagslagen [2005:551] och 7 kap. 21 §

andra stycket lagen [2018:672] om ekonomiska föreningar). I lagråds-

remissen föreslås att bestämmelsen formuleras om utan att någon saklig

ändring är avsedd.

Enligt Lagrådet finns det ett värde i att en bestämmelse av detta slag

formuleras på samma sätt i olika lagar. Det underlättar tolkningen och

tillämpningen av bestämmelsen. Med hänsyn härtill och då bestämmelsen
139

Prop. 2024/25:133 Bilaga 5

140

i sin nuvarande lydelse inte framstår som otydlig eller svårläst anser Lagrådet att övervägande skäl talar för att behålla den nuvarande lydelsen. Detta gäller i synnerhet som det för Lagrådet inte framstår som givet att den formulering som föreslås i lagrådsremissen har samma språkliga innebörd som den nuvarande lydelsen.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Finansdepartementet
Prop. 2024/25:133

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2025

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner,

M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa

Föredragande: statsrådet Niklas Wykman

Regeringen beslutar proposition En effektivare förvaltning av buffertkapitalet

141