Prop. 2024/25:156

Regeringens proposition 2024/25:156

Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd
Prop.

subventionsgrad för rotavdraget
2024/25:156

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2025

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs under perioden 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget.

Förslaget medför ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och skatteförfarandelagen (2011:1244).

Ändringarna föreslås träda i kraft den 12 maj 2025 och upphöra att gälla vid utgången av december 2025.

1

Prop. 2024/25:156 Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................
4

2
Lagtext
..............................................................................................
5

2.1
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ........................................................................
5

2.2
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ........................................................................
6

2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om

förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete .............
7

2.4
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om

förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete .............
8

2.5
Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) ........................................................................
9

2.6
Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) ......................................................................
10

3
Ärendet och dess beredning ............................................................
11

3.1
Skäl för ändringar i statens budget ...................................
11

3.2
Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget...............
11

4
Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget .............................
12

4.1
Bakgrund och gällande rätt...............................................
12

4.2
Subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt ............
13

4.3
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ....................
16

5
Konsekvensanalys...........................................................................
17

5.1
Offentligfinansiella effekter .............................................
18

5.2
Effekter för företagen .......................................................
19

5.3
Effekter för enskilda.........................................................
20

5.4
Effekter för statliga myndigheter och de allmänna

förvaltningsdomstolarna...................................................
21

5.5
Effekter för sysselsättningen ............................................
22

5.6
Effekter för inkomstfördelningen och den

ekonomiska jämställdheten ..............................................
22

5.7
Övriga effekter och utvärdering .......................................
25

6
Författningskommentar...................................................................
25

6.1
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ......................................................................
25

6.2
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ......................................................................
26

6.3
Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om

förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ...........
27

6.4
Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om

förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ...........
27

6.5
Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) ......................................................................
28

6.6
Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) ......................................................................
29

7
Ändringar i statens budget för 2025................................................
30

2

7.1
Ändringar av statens inkomster .......................................
30
Prop. 2024/25:156

Bilaga 1
Sammanfattning av promemorian Tillfälligt höjd

subventionsgrad för rotavdraget ......................................
31

Bilaga 2
Promemorians lagförslag.................................................
32

Bilaga 3
Förteckning över remissinstanserna ................................
38

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2025.........
39

3

Prop. 2024/25:156 1
Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 2.1 och 4).

2. Riksdagen antar regeringens förslag lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 2.2 och 4).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (avsnitt 2.3 och 4).

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (avsnitt 2.4 och 4).

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 2.5 och 4).

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 2.6 och 4).

7. Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2025 (avsnitt 7.1 tabell 7.1).

4

2
Lagtext
Prop. 2024/25:156

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

67 kap.

19 § 2

Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt
2. 50 procent av underlaget enligt

18 § första stycket 2 till den del det
18 § första stycket 2, och

avser
sådant
hushållsarbete som

anges
i 13 §
och 30 procent av

underlaget till den del det avser annat hushållsarbete , och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025.

1 Lagen omtryckt 2008:803.

2 Senaste lydelse 2024:418.
5

Prop. 2024/25:156 2.2
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) 1

ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.1
Föreslagen lydelse

67 kap.

19 § 2

Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt
2. 50 procent av underlaget enligt

18 § första stycket 2, och
18 § första stycket 2 till den del det

avser
sådant
hushållsarbete som

anges
i 13 §
och 30 procent av

underlaget till den del det avser

annat hushållsarbete , och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2025.

6
1
Lagen omtryckt 2008:803.

2
Senaste lydelse 2025:000.

Utbetalning får dock uppgå till högst samma belopp som köparen har betalat.

Utbetalning får inte ske till den

del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära

skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229) skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) Prop. 2024/25:156 om förfarandet vid skattereduktion för

hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 1

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalning får dock uppgå till högst

1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.

13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete .

Utbetalning får inte ske till den

del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära

skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskatte-

lagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024.

1 Senaste lydelse 2024:419.
7

Prop. 2024/25:156 2.4
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194)

om förfarandet vid skattereduktion för

hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.3 Föreslagen lydelse

7 § 1

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren

före begäran om utbetalning.

Utbetalning får dock uppgå till
Utbetalning får dock uppgå till

högst samma belopp som köparen
högst

har betalat.

1. samma
belopp
som
köparen

har betalat om den avser sådant

hushållsarbete som anges i 67 kap.

13 §

inkomstskattelagen

(1999:1229), och

2. tre sjundedelar av det belopp

som köparen har betalat om den

avser annat hushållsarbete .

Utbetalning får inte ske till den
Utbetalning får inte ske till den

del
köparens
sammanlagda
del
köparens
sammanlagda

preliminära
skattereduktion
enligt
preliminära
skattereduktion enligt

17 § skulle uppgå till ett belopp
17 § skulle uppgå till ett belopp

som
överstiger 75 000 kronor
för
som
överstiger
75 000 kronor för

ett beskattningsår. Utbetalning får
ett beskattningsår. Utbetalning får

inte ske till den del den preliminära
inte ske till den del den preliminära

skattereduktionen
för

sådant
skattereduktionen
för
sådant

hushållsarbete som anges i 67 kap.
hushållsarbete som anges i 67 kap.

13 a
och
13 b §§
inkomst-
13 a
och
13 b §§
inkomst-

skattelagen
(1999:1229)
skulle
skattelagen

skulle
överstiga

överstiga 50 000 kronor
för
ett
50 000 kronor
för
ett
beskatt-

beskattningsår.

ningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

8
1 Senaste lydelse 2025:000.

2.5
Förslag till lag om ändring i
Prop. 2024/25:156

skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244)

ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

11 kap.

14 § 1

Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

2. 30 procent
av
värdet
på
2. 50 procent
av värdet
på

förmån av annat hushållsarbete.
förmån av annat hushållsarbete.

Skatteavdraget
ska
som
mest
reduceras med
75 000 kronor
per

beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 11 maj 2025.

1 Senaste lydelse 2024:420.
9

Prop. 2024/25:156 2.6
Förslag till lag om ändring i

skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.5
Föreslagen lydelse

11 kap.

14 § 8

Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

2. 50 procent
av
värdet
på
2. 30 procent
av värdet
på

förmån av annat hushållsarbete.
förmån av annat hushållsarbete.

Skatteavdraget
ska
som
mest
reduceras med
75 000 kronor
per

beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av

hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2025.

10
8 Senaste lydelse 2025:000.

3
Ärendet och dess beredning
Prop. 2024/25:156

3.1 Skäl för ändringar i statens budget

Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).

Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur sedan 2023 och resursutnyttjandet bedöms vara lågt även under 2025. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en rad reformer och investeringar som riksdagen nu har röstat igenom. De förslagen skapar förutsättningar för återhämtning. Byggbranschen har under lågkonjunkturen varit särskilt drabbad med ett stort tapp i efterfrågan. Detta har lett till att antalet konkurser och antalet anställda som berörs av konkurser har varit på höga nivåer inom branschen. Även mot bakgrund av den globala osäkerheten, t.ex. hot om handelshinder, finns det en risk att återhämtningen avstannar och både produktionen och sysselsättningen minskar. För att dämpa dessa effekter och för att förbättra förutsättningarna för en återhämtning föreslås den aktuella åtgärden som syftar till att skyndsamt ge stöd till byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Det är därför angeläget att de nya reglerna om tillfälligt höjd subventionsgrad för rotarbeten kan träda i kraft så snart som möjligt.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2025.

3.2 Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget

Inom Finansdepartementet har promemorian Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget utarbetats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 .

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/00708).

I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Lagförslagen i denna proposition är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslagen.

11

Prop. 2024/25:156 4
Tillfälligt höjd subventionsgrad för

rotavdraget

4.1 Bakgrund och gällande rätt

Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget som gäller fr.o.m. den 8 december 2008. Syftet med rot- och rutavdragen är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete. Rutavdrag lämnas för hushållsarbete som ofta utförs av hushållen själva och som i de flesta fall utförs i bostaden, däribland städning och tvättning (rutarbete). Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av vissa bostäder (rotarbete). Rotrespektive rutavdraget ges genom skattereduktion. Underlaget för skattereduktionen är arbetskostnaden, inklusive mervärdesskatt. Kostnader för material, utrustning och resor ingår inte. Den sammanlagda skattereduktionen för rot- och rutarbete får uppgå till högst 75 000 kronor per person och år, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete.

De materiella reglerna finns i 67 kap. 11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), medan förfarandet regleras i bl.a. lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Det finns tre olika sätt att tillgodoräknas slutlig skattereduktion inom rot- och rutavdragssystemet. För det första kan den enskilde anlita en näringsidkare som är godkänd för F-skatt när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut. Om arbetet utförs utanför Sverige i ett annat EES-land och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren i stället ha intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt. För det andra kan den enskilde få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare. För det tredje kan den enskilde anlita en privatperson som inte är godkänd för F-skatt.

Det vanligaste sättet att få rot- och rutavdrag är att en enskild anlitar en näringsidkare som är godkänd för F-skatt. I dessa fall tillgodoräknas köparen skattereduktionen genom den s.k. fakturamodellen. Fakturamodellen innebär att köparen får sitt rot- eller rutavdrag direkt i samband med betalningen av det utförda arbetet. Utföraren fakturerar köparen som vanligt men gör avdrag med viss del av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt. Skattereduktionen är i dessa fall högst 50 procent av arbetskostnaden för rutarbete och högst 30 procent av arbetskostnaden för rotarbete. När arbetet är utfört och köparen har betalat sin del av arbetskostnaden kan utföraren ansöka om utbetalning av resterande del av arbetskostnaden hos Skatteverket. Skatteverket kontrollerar bl.a. att köparen inte redan har överskridit taket för årets rot- och rutavdrag och gör sedan utbetalningen till utföraren. Samtidigt tillgodoförs köparen en preliminär skattereduktion. Den preliminära skattereduktionen är förifylld i inkomstdeklarationen. När köparen lämnar sin inkomstdeklaration begär denne slutlig skattereduktion. Om köparen har tillräckligt mycket skatt att betala påverkar skattereduktionen inte den beräknade slutskatten. Köparen

12

har i praktiken redan fått sin skattelättnad i och med den reducerade Prop. 2024/25:156 betalningen till utföraren. Skulle köparen ha mindre skatt att betala än det

belopp som den preliminära skattereduktionen uppgår till resulterar det i en tillkommande post vid beräkningen av den slutliga skatten.

Slutlig skattereduktion kan även tillgodoräknas genom att man får tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare eller genom att man anlitar en privatperson som inte är godkänd för F-skatt. När arbete tillhandahålls den enskilde som en löneförmån får den enskilde en lättnad direkt genom att arbetsgivaren inte gör något avdrag för preliminär skatt för förmån av rot- och rutarbete. När arbete tillhandahålls som en löneförmån är skattereduktionen högst

50 procent av arbetskostnaden för rutarbete och högst 30 procent av arbetskostnaden för rotarbete.

När en privatperson som inte är godkänd för F-skatt anlitas motsvarar skattereduktionen arbetsgivaravgifterna som redovisas i den förenklade arbetsgivardeklarationen. För att den enskilde i dessa fall ska kunna få skattelättnaden direkt slipper den enskilde betala arbetsgivaravgifterna.

4.2 Subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt

Regeringens förslag: Subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt under perioden 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker, är

positiva till eller har inget att invända mot förslaget, däribland Almega , Arbetsförmedlingen , Boverket , Byggmaterialindustrierna , Ekobrottsmyndigheten , Föreningen Byggföretagen i Sverige , Föreningen Installatörsföretagen , Företagarna, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Konkurrensverket , Skatteverket , Småföretagens Riksförbund , Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) , Trä- och Möbelföretagen och Villaägarnas Riksförbund .

Ekonomistyrningsverket (ESV), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget. ESV anser bl.a. att förslaget har små effekter på sysselsättningen i förhållande till kostnaden. LO anför i huvudsak att förslaget inte bedöms ha någon väsentlig effekt på arbetslösheten bland byggnadsarbetare. TCO anför bl.a. att förslaget torde ha mycket begränsad effekt på faktiskt utfört rotarbete.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) anser att det är ett förhållandevis dyrt förslag med oklara effekter och att inför framtiden bör åtgärder med tydligare positiva konjunkturella och långsiktigt tillväxtfrämjande effekter tas fram. Tillväxtanalys framför att det hade varit effektivare med andra alternativa åtgärder, t.ex. renovering av skolor och idrottshallar. Konjunkturinstitutet framför att effekterna av förslaget är osäkra och att regeringen bör överväga att i stället höja taket för rotavdraget eftersom det angetts ha haft avsedd effekt

när det tidigare använts. Konjunkturinstitutet efterfrågar en diskussion

13

Prop. 2024/25:156
kring alternativa åtgärder för att stimulera byggsektorn. Även Saco

framför att det är viktigt att regeringen ser bredare på bostadsmarknaden

som fortsatt präglas av en bristsituation.

Näringslivets Skattedelegation (NSD) anför, vilket Svenskt Näringsliv

ansluter sig till, att det är motiverat att stimulera efterfrågan genom en

tillfällig förstärkning av rotavdraget.

Flera remissinstanser, däribland Föreningen Byggföretagen i Sverige

och Småföretagens Riksförbund, efterfrågar ytterligare utvidgningar av

rotavdraget. Föreningen Installatörsföretagen framför att regeringen

snarast bör se över och utöka avdraget för grön teknik.

Skälen för regeringens förslag: Det huvudsakliga syftet med

rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. När

rotavdraget infördes framhölls att lägre skatt på marknadsproducerat

rotarbete innebär ökade möjligheter för individen att köpa arbetet i stället

för att utföra det själv, varigenom denne kan öka sitt eget arbetsutbud på

marknaden. Därtill konstaterades bl.a. att svensk ekonomi befann sig i en

konjunkturnedgång och att byggsektorn märkbart hade försvagats under

de senaste åren. Att införa skattereduktion även för rotarbete förväntades

stimulera en annars vikande byggmarknad varför det ansågs vara en

lämplig tidpunkt att införa rotavdraget (prop. 2008/09:178 s. 23–24).

Svensk ekonomi bedöms ha befunnit sig i en lågkonjunktur sedan 2023.

Även om inflationen på senare tid har gått ner är många företag i Sverige

i ett besvärligt ekonomiskt läge. Det gäller inte minst byggsektorn där

många företag pressas hårt av ökade priser och minskad efterfrågan.

Under andra halvåret 2024 infördes ett tillfälligt höjt takbelopp för

rotavdraget. Syftet med åtgärden var att temporärt främja sysselsättningen

i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Förslaget

bedömdes kunna bidra till att efterfrågan på rotarbete ökade under en

period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedömdes

minska, vilket i sin tur till viss del kunde upprätthålla sysselsättningen och

produktionen i byggsektorn (prop. 2023/24:86 s. 15). Skatteverkets

uppgifter på omfattningen av preliminära rotavdrag 2024 tyder på att

reformen haft ungefär den effekt 2024 som bedömdes vid införandet.

Det kan nu konstateras att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i en

lågkonjunktur och att resursutnyttjandet bedöms vara lågt även under

2025. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en rad reformer

och investeringar som riksdagen nu har röstat igenom. Dessa förslag

skapar förutsättningar för återhämtning. Byggbranschen har dock under

den nuvarande lågkonjunkturen varit särskilt drabbad med ett stort tapp i

efterfrågan.
Branschen har
varit
särskilt konkursutsatt och

sysselsättningen har minskat markant sedan mitten av 2023. Enligt

Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) är byggindustrin den bransch

där antalet sysselsatta minskat mest. Även om byggsektorn i vissa

storstadsregioner under sista kvartalet 2024 påbörjade en återhämtning är

läget fortfarande utmanande. Medan utvecklingen är god för

anläggningsverksamheter har läget länge varit dystrare för husbyggande

och specialiserad byggverksamhet, vilken i stor utsträckning innefattar

renoveringsarbete och andra bostadsprojekt kopplade till exempelvis el

och VVS. Denna diskrepans förklaras till stor del av att efterfrågeläget är

mer avgörande för husbyggande medan utvecklingen för anläggnings-

14
verksamhet
i större utsträckning
styrs
av infrastrukturbehov. Bostads-

investeringarna har påbörjat en svag återhämtning, men läget är fortsatt dämpat och väntas förbli svagt det närmaste halvåret. Mot bakgrund av den globala osäkerheten, t.ex. med hot om handelshinder, finns det en risk att återhämtningen avstannar och att både produktionen och sysselsättningen minskar. För att dämpa effekterna av den nuvarande lågkonjunkturen, som särskilt drabbat byggsektorn, och för att förbättra förutsättningarna för en återhämtning föreslås ytterligare åtgärder. För att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget och för att främja sysselsättningen i byggsektorn föreslås att subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt under perioden 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Detta kan skapa incitament för fler och nya köpare av rottjänster att beställa rotarbeten och därmed öka efterfrågan för företag i byggbranschen. I motsats till vad ESV , LO och TCO anför bedömer regeringen därför att förslaget kan innebära att företag i ökad utsträckning kan behålla anställda och därigenom påverka sysselsättningen i byggbranschen. En tillfälligt höjd subventionsgrad ger även incitament för köpare att tidigarelägga arbeten som planerats att genomföras inom några år. En höjd subventionsgrad skulle även kunna bidra till att stödja den aggregerade efterfrågan i svensk ekonomi. Tillväxtanalys anser att renovering av skolor och idrottshallar sannolikt hade varit effektivare åtgärder för att stimulera byggsektorn. Regeringen instämmer i att även andra åtgärder hade kunnat vara effektiva. I det konjunkturläge som byggbranschen befinner sig gör regeringen dock avvägningen att åtgärder som snabbt kan vara på plats är prioriterade och föreslår därför en förstärkning i rotavdraget.

En alternativ åtgärd skulle kunna vara att på nytt införa en tillfällig höjning av takbeloppet i rotavdraget, vilket Konjunkturinstitutet förordar. Fördelen med en höjning av takbeloppet är att redan planerade arbeten för 2025 inte påverkas. En tillfällig höjning av takbeloppet berör dock främst de som använder sig av rotavdraget i sådan omfattning att de påverkas av takbeloppet och ger dem möjlighet att utöka sina rottjänster. En tillfälligt höjd subventionsgrad däremot bedöms påverka även dem som inte är begränsade av takbeloppet för skattereduktionen. Denna bedömning delas även av Arbetsförmedlingen , IFAU och Saco . Regeringen bedömer, till skillnad från Konjunkturinstitutet, att en sådan åtgärd därmed kan få en bredare och större effekt än vad endast ett höjt takbelopp skulle få. Andra alternativa åtgärder för bostadsmarknaden i stort, som t.ex. Saco framför, faller dock utanför det aktuella lagstiftningsärendet och behandlas inte vidare här.

Tillväxtanalys och Konjunkturinstitutet framför ytterligare synpunkter på förslagets effekter. Dessa behandlas i konsekvensanalysen, avsnitt 5.

Sådana utvidgningar av rotavdraget som t.ex. Föreningen Byggföretagen i Sverige och Småföretagens Riksförbund efterfrågar är för närvarande inte aktuella. Detsamma gäller de synpunkter som Föreningen Installationsföretagen för fram om avdraget för grön teknik.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), 7 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Prop. 2024/25:156

15

Prop. 2024/25:156
4.3
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 12 maj 2025

och upphöra att gälla vid utgången av december 2025.

De tillfälliga bestämmelserna i inkomstskattelagen ska tillämpas på

hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har

tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad

arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025
till och med den

31 december 2025.

De tillfälliga bestämmelserna i lagen om förfarandet vid

skattereduktion för hushållsarbete ska tillämpas första gången för

beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 och som längst

till den 31 december 2025.

De tillfälliga bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas

första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som

kommit den skattskyldige till del efter den 11 maj 2025 till och med den

31 december 2025.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Byggmaterialindustrierna, Föreningen Byggföre-

tagen i Sverige, Företagarna och Trä- och Möbelföretagen (TMF) anser

att förslaget bör göras permanent. Föreningen Installatörsföretagen för

fram att förslaget bör förlängas. Sveriges akademikers centralorganisation

(Saco) påpekar att det är viktigt för regeringen att ha en beredskap för att

eventuellt förlänga stödet om det skulle visa sig att den svaga konjunkturen

fortsätter. Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk

utvärdering (IFAU) anser att det är en god idé att knyta rotavdraget till

konjunkturen och att förslaget är i linje med en sådan inriktning.

Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att utformningen med en tillfällig

höjning ökar ryckigheten i ett redan komplext skattesystem.

Byggmaterialhandlarna anser att det inte är optimalt att förändringar

kommuniceras så nära inpå, detta för att både branschen och köpare ska

hinna ställa om och att önskvärd effekt uppnås. Även Föreningen

Installatörsföretagen anför att det finns en risk att kännedomen om

höjningen hos hushållen är begränsad. TMF poängterar vikten av att

regeringen ger Skatteverket i uppdrag att skyndsamt kommunicera

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i syfte att undvika en

opåkallad efterfrågestörning hos köpare.

Skälen för regeringens förslag: För att stötta byggbranschen i det

nuvarande konjunkturläget är det angeläget att de nya bestämmelserna

träder i kraft så snart som möjligt. Förslaget syftar till att stimulera

byggbranschen genom att köpare beställer nya och utvidgade uppdrag. De

arbeten som redan är utförda och betalda den 11 maj 2025 kommer således

omfattas av de gamla reglerna om en subventionsgrad på 30 procent för

rotarbeten.

Eftersom förslaget är en konjunkturåtgärd med syftet att temporärt stötta

och stimulera byggsektorn bör bestämmelserna, i motsats till vad

Byggmaterialindustrierna, Föreningen Byggföretagen i Sverige ,

Företagarna och TMF anför, vara tillfälliga. Regeringen delar IFAU :s

uppfattning att det är bra med en tillfällig höjning av subventionsgraden

16
för rotavdraget i det här fallet. För att reformen ska ge effekt bedöms det

vara lämpligt att tillfälligt höja subventionsgraden under perioden 12 maj–
Prop. 2024/25:156

31 december 2025. Som Saco påpekar är det viktigt med beredskap för det

fall att den svaga konjunkturen fortsätter, varför regeringen noggrant följer utvecklingen inom byggsektorn.

Lagändringarna bör träda i kraft den 12 maj 2025. Ändringarna i inkomstskattelagen ska tillämpas på hushållsarbete som har betalats efter den 11 maj 2025, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 11 maj 2025 samt hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025. Ändringarna i lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 och som längst till den 31 december 2025. Ändringarna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 11 maj 2025 till och med den 31 december 2025.

Regeringen delar ESV:s uppfattning att tillfälliga regler i skattelagstiftningen generellt bör undvikas, men givet att förslaget är en konjunkturåtgärd i ett besvärligt ekonomiskt läge anser regeringen att det finns övervägande skäl att genomföra det.

Byggmaterialhandlarna anser att det inte är optimalt att förändringar gällande rotavdraget kommuniceras så nära inpå ikraftträdandet. I just det här fallet bedömer dock regeringen att tiden mellan offentliggörande och ikraftträdande ska vara så kort som möjligt för att undvika en minskad efterfrågan för branschen i väntan på den högre subventionsgraden.

TMF för fram att Skatteverket skyndsamt bör kommunicera ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna för att undvika en opåkallad efterfrågestörning hos köpare för att företag som redan i dag är hårt trängda

ekonomiskt inte ska få likviditetsproblem. Föreningen Installatörsföretagen understryker att det finns en risk att hushållens kännedom om förslaget är begränsad. Det ankommer på Skatteverket att informera och svara på frågor om reglerna.

5 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som

bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av

förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och

avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräknings-

konventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer

och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras

till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat

beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och

medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än

de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva

användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen i promemorian inte

uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar. Regelrådet
17

Prop. 2024/25:156 har bl.a. synpunkter avseende att det inte framgår i promemorian hur förslaget kommer att utvärderas, förslagets överensstämmelse med EU- rätten samt att kostnadspåverkan på företagen och effekter på företagens konkurrensförhållanden inte beskrivs tillräckligt i promemorian. Dessa delar utvecklas nedan.

5.1 Offentligfinansiella effekter

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 4,35 miljarder kronor under 2025. Skattereduktion för rotarbeten räknas som en skatteutgift och förslaget leder därmed till motsvarande ökning av skatteutgifterna 2025.

Beräkningen av den offentligfinansiella effekten är gjord med hjälp av Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell FASIT med data från 2023 som skrivits fram till 2025 års förväntade ekonomiska miljö. Skattereduktioner för rotarbeten väntas uppgå till ca 12 miljarder kronor 2025 enligt gällande regler. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) påtalar att skattereduktionerna 2023 var lägre än föregående och efterföljande år, vilket skulle kunna innebära att den offentligfinansiella effekten underskattas. Genom framskrivningen till 2025 har dock hänsyn tagits i beräkningen till att skattereduktionerna, även utan förslaget, väntas uppgå till ett högre belopp 2025 jämfört med 2023.

I beräkningen av den offentligfinansiella effekten antas viss planering av betalningarna av rotarbete ske så att betalningar för arbete som utförs under året i högre utsträckning sker under perioden 12 maj–31 december 2025. Vidare antas sammanboende som, med förslaget, uppnår det högsta beloppet för rotavdraget om möjligt omfördela underlaget för rotavdraget till sin samboende.

Arbetsförmedlingen framhåller att den offentligfinansiella effekten högst troligt underskattats mot bakgrund av statistik från Skatteverket över antal köpare av rotarbeten och underlag för skattereduktionen under 2015 och 2016 i samband med att subventionsgraden sänktes 2016.

IFAU anför också att skattereduktionerna rimligtvis ökar mer än beräknat om hänsyn skulle tas till den ökade efterfrågan på rotarbeten.

Konjunkturinstitutet bedömer att storleken på effekterna av förslaget på efterfrågan av rottjänster är osäkra. Den ökade subventionsgraden innebär att priset på rottjänster efter skatt blir lägre, vilket ökar efterfrågan. Konjunkturinstitutet påpekar dock att det samtidigt finns en motverkande effekt som består i att den totala mängden rottjänster som en person kan köpa och samtidigt omfattas av skattereduktionen minskar, vilket ger anledning att skjuta upp köp av en del av tjänsterna till 2026 för att omfattas av skattereduktionen detta år.

I enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner tas vanligtvis inte hänsyn till s.k. dynamiska effekter, såsom att efterfrågan på rotarbeten påverkas av förslaget, i beräkningen av den offentligfinansiella effekten. Som anförs innebär förslaget att skattereduktionerna för rotarbeten 2025 sannolikt ökar mer än enligt den beräknade offentligfinansiella effekten, med anledning av ökad efterfrågan på rottjänster. Omfattningen på tillkommande rotarbeten till följd av förslaget

18

är dock osäker. Statistiken över gjorda rotavdrag under 2015 och 2016 Prop. 2024/25:156 visar att den sänkta subventionsgraden 2016 sannolikt innebar ökad

efterfrågan på rotarbeten under 2015 och minskad under 2016. Regeringen bedömer också att den motverkande effekten på efterfrågan av rottjänster 2025, som Konjunkturinstitutet påtalat, är begränsad eftersom det rör sig om en mindre andel av köparna av rottjänster som berörs på så sätt att de uppnår takbeloppet för rotavdraget till följd av förslaget. Effekten kan också vara begränsad eftersom rotarbete som utförs under 2025 men betalas efter årsskiftet hamnar på nästa beskattningsår.

Som påtalats skulle skatteintäkterna också kunna påverkas även åren efter 2025 genom att rotarbete som en privatperson planerat till efterföljande år kan komma att tidigareläggas. Hänsyn till sådana beteendeeffekter tas dock inte heller i beräkningen av den offentligfinansiella effekten.

Den varaktiga effekten av förslaget beräknas till ca -0,10 miljarder kronor. Den varaktiga effekten är ett mått på en åtgärds bestående effekt på de offentliga finanserna. Eftersom förslaget är tillfälligt motsvarar den varaktiga effekten i detta fall statens ökade lånekostnader på grund av de minskade skatteintäkterna 2025.

5.2 Effekter för företagen

Förslaget rör fysiska personers rotavdrag. Förslaget får dock indirekta effekter för företag som utför arbeten som ger rätt till rotavdrag. Förslaget gynnar företag i byggbranschen som till någon del utför rotarbeten genom att efterfrågan på rotarbete kan komma att öka. Det i sin tur kan dämpa effekterna av den nuvarande lågkonjunkturen i byggsektorn och förbättra förutsättningarna för en återhämtning.

Förslaget kan leda till att företag i byggsektorn i högre utsträckning kan behålla anställda och deras kompetens. Vid ett framtida bättre och mindre osäkert ekonomiskt läge med ökade bygginvesteringar kan företagen sedan snabbare påbörja nya projekt. Sveriges akademikers centralorganisation ( Saco) framför att det är viktigt att stödja byggbranschen för att förhindra att allt för många lämnar branschen, vilket skulle kunna leda till ett tapp i kompetens som är svår att återställa på kort sikt när konjunkturen vänder för byggbranschen.

Regelrådet anser att beskrivningen av förslagets effekter för företagens kostnader är bristfällig. Förslaget kan komma att påverka företagens administrativa börda och kostnader till viss del eftersom det är tillfälliga regler som införs. Regeringen bedömer att det rör sig om sammanlagt små effekter för företagens kostnader. I perioden före och efter 12 maj, då de tillfälliga reglerna föreslås träda i kraft, kan företagen behöva informera sina kunder om förutsättningarna mer än vanligt. Det faktum att det är betalningsdatum som avgör subventionsgraden kan också påverka företagens administrativa börda vid tiden runt ikraftträdandet.

År 2023 utfördes tjänster som gav rätt till rotavdrag av knappt 60 000 olika företag. De preliminära rotavdragen för dessa tjänster uppgick till

10,8 miljarder kronor. Ungefär tre fjärdedelar av företagen är aktiva inom branscherna bostadsbyggande eller specialiserad bygg- och

19

Prop. 2024/25:156 anläggningsverksamhet. Dessa företag stod för arbeten motsvarande 85 procent av de preliminära rotavdragen 2023.

Två tredjedelar av utförarna 2023 var aktiebolag, medan den resterande tredjedelen främst utgjordes av enskilda näringsidkare. De arbeten som utförts av aktiebolag var i genomsnitt större och aktiebolagens andel av de totala preliminära rotavdragen uppgår till nästan 90 procent. Det är främst mindre företag som utför rotarbete. Ungefär en tredjedel av utförarna har inga anställda vilket främst avser de enskilda näringsidkarna. En tredjedel av utförarna har mellan 1 och 4 anställda. Endast en liten andel av utförarna är företag med mer än 50 anställda. Förslaget om tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget bedöms öka konsumtionen av rotarbete vilket kommer gynna företag som redan i dag utför sådant arbete. Då det är relativt många små företag som utför rotarbete kan små företag komma att gynnas relativt stora företag i hela ekonomin. Om små företag som utför rotarbete gynnas jämfört med stora företag inom samma bransch är svårt att avgöra.

Regelrådet anser att analysen om företagens konkurrensförhållanden är bristfällig. På marknaden för rotarbeten bedöms konkurrensen mellan företag inte påverkas av förslaget. Företag vars omsättning till stor del avser rotarbeten kommer att påverkas mer av förslaget än företag där andelen rotarbeten är en mindre andel av omsättningen. Om detta har en faktisk påverkan på konkurrensen inom byggbranschen är dock osäkert.

5.3 Effekter för enskilda

En tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget innebär att enskilda kan komma att öka sin konsumtion av sådana tjänster som ger rätt till avdrag. Arbetskostnaden för rotarbeten minskar med knappt 30 procent om subventionsgraden höjs från 30 till 50 procent. En ombyggnad eller reparation enligt utföraren kan exempelvis kosta 5 000 kronor, varav 1 000 kronor är material och resterande är arbetskostnader. Den totala kostnaden för arbetet blir efter rotavdrag med 30 procent på arbetskostnaden 3 800 kronor. Med en subventionsgrad på 50 procent uppgår den totala kostnaden för arbetet i stället till 3 000 kronor.

I stort sett alla som gör rotavdrag kommer att få en större skattereduktion med en högre subventionsgrad. Hur stor ökningen av skattereduktionen blir för den enskilde beror på hur omfattande köp av rotarbete som sker. Den högsta skattereduktionen för rotavdrag är 50 000 kronor. Med en subventionsgrad på 50 procent innebär det att skattereduktionen uppgår till 50 000 kronor om värdet på arbetskostnaden i köpta rotarbeten överstiger eller är lika med 100 000 kronor (50 000/50 procent). Med gällande subventionsgrad på 30 procent nås takbeloppet för skattereduktionen vid 166 000 kronor (50 000/30 procent). För personer med rotavdrag där arbetskostnaden uppgår till mellan 100 000 och 166 000 kronor så kommer skattereduktionen med förslaget uppgå till takbeloppet 50 000 kronor (se figur 5.1) .

Bland de personer som hade rotavdrag 2023 var det genomsnittliga avdraget ca 10 000 kronor. För en person med genomsnittligt avdrag innebär förslaget att skattereduktionen ökar till ca 16 700 kronor, om

20

personen inte är begränsad av t.ex. köp av ruttjänster eller att det inte finns Prop. 2024/25:156 någon skatt kvar att reducera.

År 2023 var det ca 1,1 miljoner personer som gjorde rotavdrag. Av dessa hade ca 120 000 personer rotavdrag på arbetskostnader över 100 000 kronor, vilket innebär att deras skattereduktion kommer uppgå till takbeloppet med förslaget. Ungefär 40 000 personer hade så höga rotavdrag att skattereduktionen nådde takbeloppet på 50 000 kronor med gällande regler. Den sistnämnda gruppen kommer inte att få större skattereduktion av förslaget. Hur stor skattereduktionen blir påverkas också av köp av ruttjänster och om det finns skatt kvar att reducera för individen. Personer som köper ruttjänster för mer än 25 000 kronor per år kommer inte kunna få rotavdrag som uppgår till takbeloppet, eftersom summan av rut- och rotavdrag som mest får uppgå till 75 000 kronor.

Figur 5.1 Rotavdrag vid olika arbetskostnader och subventionsgrader

Kronor per år

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

0
50 000
100 000
150 000

Arbetskostnad

50 procent
30 procent
Skillnad

Källa: Egna beräkningar.

5.4 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

En tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget bedöms medföra behov av vissa särskilda informationsinsatser för Skatteverket eftersom ikraftträdandet av ändringen inte sker vid ett årsskifte och därmed inte kan ingå i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande kostnader kan hanteras inom Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar.

Kronofogdemyndigheten gör bedömningen att förslaget kan innebära att antalet utmätningsbeslut rörande utbetald rotersättning ökar, samt en viss ökning av antalet mål om återkrav. Kronofogdemyndigheten bedömer dock att det inte rör sig om någon nämnvärd ökning och att förslaget därför endast har marginell påverkan på myndigheten. Regeringen gör samma bedömning angående Kronofogdemyndighetens kostnader och bedömer därmed att eventuella tillkommande kostnader kan behandlas inom befintliga ekonomiska ramar.

21

Prop. 2024/25:156 Förslaget bedöms inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda eller kostnader annat än marginellt.

5.5 Effekter för sysselsättningen

Arbetsmarknadsläget inom byggbranschen har försämrats tydligt under nuvarande lågkonjunktur. Med byggbranschen avses här husbyggande, anläggningsverksamhet samt specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet. Branschen har varit särskilt konkursutsatt och sysselsättningen har minskat markant sedan mitten av 2023. Det är främst inrikes födda män som har bidragit till sysselsättningsminskningen, men även utrikes födda män har stått för stora negativa bidrag.

Ett flertal remissinstanser framför att förslagets effekter på sysselsättningen är osäkra. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) anser att det inte kan uteslutas att effekterna blir försumbara. Landsorganisationen ( LO) framför att eftersom anställning är ett långsiktigt åtagande så kommer det tillfälliga förslaget ha en begränsad effekt på anställningsviljan. Konjunkturinstitutet anser att effekterna är osäkra. Den högre subventionsgraden ökar efterfrågan på rottjänster, men samtidigt innebär den högre subventionsgraden att den totala mängden rottjänster som en person kan köpa med subvention minskar. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ( IFAU) anser att förslaget kan ha en stabiliserande effekt på sysselsättningen men att storleken på sysselsättningseffekten är okänd. Regeringen instämmer med remissinstanserna vad gäller att sysselsättningseffekten av förslaget är osäker. Förslaget om en tillfälligt höjd subventionsgrad bedöms leda till att mer rotarbete köps under 2025. Om förslaget har en effekt på sysselsättningen beror på om konsumtionen av rotarbete i sig påverkar sysselsättningen. Förslaget skulle på kort sikt kunna innebära att företag i ökad utsträckning kan behålla anställda och därigenom påverka sysselsättningen i branschen.

Om detta påverkar sysselsättningen i ekonomin som helhet beror på om undanträngning sker, alltså hur många av de sysselsatta som i stället skulle arbeta i andra branscher. Den dåliga ekonomiska situationen som byggsektorn befunnit sig i en tid bedöms innebära att risken för undanträngning minskar. Hur stor kortsiktig effekt på sysselsättningen som uppstår är dock svårt att bedöma.

Eftersom förslaget är tillfälligt uppstår inga sysselsättningseffekter på längre sikt.

5.6 Effekter för inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten

Rotavdrag är mer vanligt förekommande bland personer i inkomstgrupper

med högre ekonomisk standard. I den tiondel av befolkningen med högst

ekonomisk standard (inkomstgrupp 10) bedöms 45 procent beröras av

förslaget om höjd subventionsgrad för rotavdraget medan det i den tiondel

22
av befolkningen med lägst ekonomisk standard (inkomstgrupp 1) endast

bedöms vara 3 procent som berörs av förslaget (se figur 5.2). Förslaget Prop. 2024/25:156 bedöms innebära ökad ekonomisk standard bland berörda med i

genomsnitt ungefär 0,6 procent i inkomstgrupp 2 till 9. Den procentuella effekten är högre i inkomstgrupp 1 och lägre i inkomstgrupp 10. I kronor (ekvivalerade) är dock effekten 1 200 kronor i inkomstgrupp 1 och 3 930 kronor i inkomstgrupp 10.

Figur 5.2 Förändrad ekonomisk standard för berörda och antal berörda i olika inkomstgrupper

Procent respektive antal

1,2

1

0,8

0,6

0,4

0,2

0

Förändring ekonomisk standard (procent, vänster axel)

Antal berörda (höger axel)

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10

Inkomstgrupper

500 000

450 000

400 000

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

-

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Beräknat för hela befolkningen är effekten av förslaget på ekonomisk standard i genomsnitt större i inkomstgrupper med högre ekonomisk standard, med undantag för inkomstgruppen med allra högst ekonomisk standard. Effekten beräknas därmed bli störst i inkomstgrupp 9 där ekonomisk standard i genomsnitt ökar med 0,2 procent (se figur 5.3).

23

Prop. 2024/25:156 Figur 5.3

Förändrad ekonomisk standard för samtliga i olika

inkomstgrupper

Procent

0,25

0,2

0,15

0,1

0,05

0

1
2

3
4
5
6
7
8
9
10

Inkomstgrupp

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förslaget beräknas innebära att individuell disponibel inkomst, procentuellt sett, i genomsnitt ökar lika mycket, ca 0,14 procent, f ö r kvinnor och män (se figur 5.4). Den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män bedöms därmed inte påverkas av förslaget.

Figur 5.4 Förändring av individuell disponibel inkomst för kvinnor och män

Procent

0,16

0,14

0,12

0,1

0,08

0,06

0,04

0,02

0

Kvinnor
Män

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

24

5.7
Övriga effekter och utvärdering
Prop. 2024/25:156

Förslaget bedöms inte ha några effekter för kommuner och regioner eller miljön. Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

I den remitterade promemorian bedömdes förslaget inte ha någon effekt på inflationen. Regeringen delar dock Konjunkturinstitutets bedömning att förslaget har en tillfällig effekt på inflationen. Konjunkturinstitutet bedömer att förslaget sänker inflationen (mätt med KPI eller KPIF) med mellan 0,1 och 0,2 procentenheter under andra halvåret 2025. På motsvarande sätt höjer det sedan inflationen med ungefär lika mycket under andra halvåret 2026.

Regelrådet finner redovisningen av hur och när konsekvenserna av förslaget ska utvärderas bristfällig. Regeringen menar att förslaget kan utvärderas på olika sätt. Exempelvis följs effekter på skatteintäkter löpande upp av såväl Regeringskansliet som berörda myndigheter och även andra aspekter kan belysas inom exempelvis forskningen. Utvärdering bedöms kunna göras tidigast ett år efter att de tillfälliga reglerna slutat att gälla och när relevant statistik vad gäller t.ex. utfall kring skatteintäkter finns tillgänglig.

6 Författningskommentar

6.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

19 § Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2, och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den slutliga skattereduktionens storlek.

Ändringen i första stycket 2 innebär att subventionsgraden för rotavdraget höjs från 30 till 50 procent.

Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har

redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025.
25

Prop. 2024/25:156

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 juni 2025.

Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången på hushållsarbete som betalas, förmån av hushållsarbete som tillhandahålls respektive hushållsarbete som redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025. Det är därmed tidpunkten för betalningen, tillhandahållandet av förmånen respektive redovisningen i den förenklade arbetsgivardeklarationen som avgör om den nya bestämmelsen är tillämplig, utan hänsyn när hushållsarbetet utförs. Den nya bestämmelsen ska således t.ex. tillämpas på hushållsarbete som har utförts i april 2025 och betalats efter den 12 maj 2025. Bestämmelsen ska däremot inte tillämpas på hushållsarbete som har förskottsbetalats före den 12 maj 2025 men utförts därefter.

Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

6.2 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

19 § Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete , och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den slutliga skattereduktionens storlek.

Ändringen i första stycket 2 innebär att subventionsgraden för rotavdraget sänks från 50 till 30 procent.

Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2025.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2026.

Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången på hushållsarbete

som betalas, förmån av hushållsarbete som tillhandahålls respektive

hushållsarbete som redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration efter

den 31 december 2025. Det är därmed tidpunkten för betalningen,

26
tillhandahållandet av förmånen respektive redovisningen i den förenklade

arbetsgivardeklarationen som avgör om den nya bestämmelsen är Prop. 2024/25:156 tillämplig, utan hänsyn när hushållsarbetet utförs. Den nya bestämmelsen

ska således t.ex. tillämpas på hushållsarbete som har utförts i december

2025 och betalats i januari 2026. Bestämmelsen ska däremot inte tillämpas på hushållsarbete som har förskottsbetalats i december 2025 och utförts i januari 2026.

Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalning får dock uppgå till högst samma belopp som köparen har betalat. Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära

skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229) skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

I paragrafen regleras utbetalningens storlek.

Ändringen i andra stycket innebär att samma regel kan användas för både rutavdraget och för rotavdraget, eftersom förslaget anger samma subventionsgrad på 50 procent. Utbetalningen blir då maximalt 50 procent av vad köparen och Skatteverket har betalat sammanlagt.

Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 12 maj 2025.

Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024.

Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt

27

Prop. 2024/25:156 och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalning får dock uppgå till högst

1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära

skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

I paragrafen regleras utbetalningens storlek.

Ändringen i andra stycket är en följd av att den tillfälligt höjda subventionsgraden för rotavdrag upphör. Det innebär att utbetalningen får uppgå till högst tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat för rotarbete. Utbetalningen blir då maximalt 30 procent av den sammanlagda betalningen från köparen och Skatteverket.

Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2026.

Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

6.5 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

11 kap.

14 § Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

2. 50 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete.

Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

I paragrafen finns bestämmelser om skatteavdrag vid förmån av

28
hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Ändringen i första stycket 2 innebär att skatteavdraget av rotarbete ska Prop. 2024/25:156 reduceras med ett belopp motsvarande den del av förmånsvärdet som ges

i skattereduktion, dvs. 50 procent för förmån av rotarbete. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 11 maj 2025.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 12 maj 2025.

Av andra punkten framgår att bestämmelsen i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 11 maj 2025.

Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

6.6 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

11 kap.

14 § Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag.

Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete.

Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

I paragrafen finns bestämmelser om skatteavdrag vid förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Ändringen i första stycket 2 innebär att skatteavdraget av rotarbete ska reduceras med ett belopp motsvarande den del av förmånsvärdet som ges i skattereduktion, dvs. 30 procent för förmån av rotarbete.

Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2025.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2026.

29

Prop. 2024/25:156 Av andra punkten framgår att bestämmelsen i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2025.

Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

7 Ändringar i statens budget för 2025

7.1 Ändringar av statens inkomster

Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 som redovisas i tabell 7.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: I detta avsnitt lämnas förslag till en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av de förslag som lämnas i denna proposition. Den ändrade inkomstberäkningen redovisas i tabell 7.1. Av tabellen framgår bruttoeffekten av förslagen på respektive inkomsttitel.

Tabell 7.1 Specifikation av ändrad beräkning av statens inkomster för 2025

Tusentals kronor

Inkomsttitel

Godkänd
Ny beräkning
Bruttoeffekt

beräkning

av åtgärd på

inkomstsidan

1154
Avdrag för
-19 892 078
-23 342 078
-3 450 000

hushållsarbete

Förslaget om införandet av en tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget påverkar inkomsttitel 1154 Avdrag för hushållsarbete inom inkomsthuvudgrupp 1100 Direkta skatter på arbete. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2025 uppgår inkomsttitel 1154 Avdrag för hushållsarbete till -19 892 miljoner kronor (prop. 2024/25:1). Prognosen har reviderats ned med -3 450 miljoner kronor till följd av förslaget om införandet av en tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 som redovisas i tabell 7.1 godkänns.

30

Sammanfattning av promemorian Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget

I promemorian föreslås att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs under perioden 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget.

Förslaget medför ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och skatteförfarandelagen (2011:1244).

Ändringarna föreslås träda i kraft den 12 maj 2025 och upphöra att gälla vid utgången av december 2025.

Prop. 2024/25:156 Bilaga 1

31

Prop. 2024/25:156
Promemorians lagförslag

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) 1

ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

67 kap.

19 § 2

Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt
2. 50 procent av underlaget enligt

18 § första stycket 2 till den del det
18 § första stycket 2, och

avser
sådant
hushållsarbete som

anges
i 13 §
och 30 procent av

underlaget till den del det avser annat hushållsarbete , och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025.

32
1
Lagen omtryckt 2008:803.

2
Senaste lydelse 2024:418.

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) 1 ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:156 Bilaga 2

Lydelse enligt lagförslag 2.1
Föreslagen lydelse

67 kap.

19 § 2

Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt
2. 50 procent av underlaget enligt

18 § första stycket 2, och
18 § första stycket 2 till den del det

avser
sådant
hushållsarbete som

anges
i 13 §
och 30 procent av

underlaget till den del det avser

annat hushållsarbete , och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2025.

1 Lagen omtryckt 2008:803.

2 Senaste lydelse 2025:000.
33

Prop. 2024/25:156 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 1

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren

före begäran om utbetalning.

Utbetalning får dock uppgå till
Utbetalning får dock uppgå till

högst

högst samma belopp som köparen

1. samma
belopp som köparen
har betalat.

har betalat om den avser sådant

hushållsarbete som anges i 67 kap.

13 §
inkomstskattelagen

(1999:1229), och

2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete .

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i

67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024.

34
1 Senaste lydelse 2024:419.

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:156 Bilaga 2

Lydelse enligt lagförslag 2.3 Föreslagen lydelse

7 § 1

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren

före begäran om utbetalning.

Utbetalning får dock uppgå till
Utbetalning får dock uppgå till

högst samma belopp som köparen
högst

har betalat.
1. samma belopp som köparen

har betalat om den avser sådant

hushållsarbete
som anges i

67 kap 13 §
inkomstskattelagen

(1999:1229), och

2. tre sjundedelar av det belopp

som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete .

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

1 Senaste lydelse 2025:000.
35

Prop. 2024/25:156 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

11 kap.

14 § 1

Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

2. 30 procent
av
värdet
på
2. 50 procent
av värdet
på

förmån av annat hushållsarbete.
förmån av annat hushållsarbete.

Skatteavdraget
ska
som
mest
reduceras med
75 000 kronor
per

beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 11 maj 2025.

36
1 Senaste lydelse 2024:420.

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:156 Bilaga 2

Lydelse enligt lagförslag 2.5
Föreslagen lydelse

11 kap. 14 § 16

Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

2. 50 procent
av
värdet
på
2. 30 procent
av värdet
på

förmån av annat hushållsarbete.
förmån av annat hushållsarbete.

Skatteavdraget
ska
som
mest
reduceras med
75 000 kronor
per

beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av

hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2025.

16 Senaste lydelse 2025:000.
37

Prop. 2024/25:156
Förteckning över remissinstanserna

Bilaga 3

Efter remiss har yttranden över promemorian Tillfälligt höjd

subventionsgrad för rotavdraget lämnats av Almega, Arbetsförmedlingen,

Boverket, Byggmaterialindustrierna, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomi-

styrningsverket (ESV), FAR, Föreningen Byggföretagen i Sverige,

Föreningen Installatörsföretagen, Företagarna, Förvaltningsrätten i

Linköping, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

utvärdering
(IFAU),
Konjunkturinstitutet,
Konkurrensverket,

Kronofogdemyndigheten, Landsorganisationen i Sverige (LO),

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

(Tillväxtanalys), Näringslivets skattedelegation (NSD), Regelrådet,

Skatteverket, Småföretagarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Sveriges

akademikers
centralorganisation
(Saco),
Tjänstemännens

centralorganisation (TCO), Trä- och Möbelföretagen (TMF), Villaägarnas

Riksförbund och Åklagarmyndigheten.

Utöver remissinstanserna på remisslistan har yttrande även inkommit från Byggmaterialhandlarna.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Företagarförbundet Fria Företagare, Näringslivets Regelnämnd, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärers Riksförbund och Tillväxtverket.

38

Prop. 2024/25:156

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2025

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Dousa, Larsson

Föredragande: statsrådet Svantesson

Regeringen beslutar proposition Extra ändringsbudget för 2025 –

Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget

39