Prop. 2024/25:89

Sammanfattning av betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47)

Utredningens uppdrag och arbete

Regeringen beslutade den 6 april 2017 att tillsätta en särskild utredare att göra en översyn av socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, och vissa av socialtjänstens uppgifter. Syftet med uppdraget är att utforma en socialtjänst som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus och som med ett förebyggande perspektiv ger människor lika möjligheter och rättigheter. Vidare ska socialtjänsten erbjuda behovsanpassade insatser med ett förebyggande och kunskapsbaserat perspektiv. Utredaren ska bl.a. se över och lämna förslag beträffande socialtjänstlagens struktur och konstruktion, tillgången till en jämlik, jämställd och likvärdig socialtjänst, en hållbar socialtjänst som främjar långsiktigt strukturellt förebyggande arbete och minskar behovet av individuella insatser samt socialtjänstens uppdrag. Översynen ska resultera i en lagstiftning som främjar effektiva och kunskapsbaserade insatser av god kvalitet inom befintliga ramar. Lagstiftningen ska ge utrymme att ta tillvara medarbetarnas kompetens för att utveckla verksamheten och att fokusera på kärnverksamheten. De förslag som utredaren lämnar ska bidra till ökad kvalitet utan att leda till ökade kostnader för stat eller kommun. Utredningen antog namnet Framtidens socialtjänst.

Utredningen överlämnade den 24 april 2018, på eget initiativ, delbetänkandet Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande social- tjänst (SOU 2018:32).

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2018:69), beslutade den 19 juli 2018, fick utredningen i uppdrag att se över barnrättsperspektivet i socialtjänstlagen, analysera huruvida en särlagstiftning för äldre är motiverat samt att se över socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt i ärenden som rör lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2020:46), beslutade den 30 april 2020, fick utredningen ytterligare utredningstid till den 3 augusti 2020.

Utredningen har under sitt arbete haft en kontinuerlig dialog med för uppdraget relevanta myndigheter och organisationer. Utredningen har även haft löpande kontakter och samtal med andra pågående utredningar. Utöver den av regeringen beslutade och förordnade parlamentariska referensgruppen, har utredningen lagt stor vikt vid att inhämta synpunkter från organisationer som företräder de brukare som i många fall kommer i kontakt med socialtjänstens verksamhet. Utredningen har därför valt att på eget initiativ upprätta ett samtalsforum med ett tvärsnitt av civilsamhällets organisationer som i ett eller annat avseende är intressenter inom frågeområdet. Av de organisationer utredningen bjudit in har drygt 30 organisationer valt att delta i referensgruppen.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

795

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Utredningens utgångspunkter

Utredningen har som utgångspunkt för sitt arbete haft såväl ett individ- som verksamhetsperspektiv. Båda perspektiven hänger tätt samman och utredningens mål har varit att åstadkomma förbättringar i lagstiftningen som påverkar människor och kommuner positivt. Det handlar om möjligheten att ge och rätten att få behov tillgodosedda. Det handlar om att kunna lyssna på och bli lyssnad till och tillsammans skapa delaktighet i vård, omsorg och behandling. Det handlar om att kunna ge och kunna få stöd och hjälp tidigt och när någon behöver det. Och det handlar om att kunna erbjuda och ta del av stöd och hjälp på ett enkelt sätt och nära till hands.

Av direktiven framgår att de förslag som utredningen lägger fram ska åstadkomma en hållbar socialtjänst. En av utredningens utgångspunkter har varit att få till stånd långsiktiga förändringar som påverkar både människor och kommuner positivt och ger förutsättningar för en hållbar socialtjänst. En annan utgångspunkt har varit att utredningen inte får lägga förslag som är kostnadsdrivande eller ambitionshöjande. Utredningen har därför utgått från och analyserat hur socialtjänsten kan ges möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett bättre och mer effektivt sätt. Utifrån dessa utgångspunkter har utredningen identifierat några områden som bedömts vara särskilt viktiga för att åstadkomma en hållbar socialtjänst och som säkerställer att samhällets resurser används till största möjliga nytta för medborgarna och på ett effektivt sätt. Med detta för ögonen har utredningen lämnat förslag som tillsammans skapar förutsättningar för en hållbar socialtjänst. De större förslag som utredningen presenterar i betänkandet handlar om en förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst, om övergripande planering och planering av insatser, en kunskapsbaserad socialtjänst och om möjligheten att tillhandahålla insatser utan föregående behovsprövning. Förslagen bildar tillsammans en helhet i vilken de olika delarna är beroende av och förutsätter varandra.

Utredningen har lämnat några frågor utan ställningstaganden eller utredningsunderlag. Det gäller bl.a. uppdraget att se över om det finns behov av att införa ett krav på socialt ansvarig samordnare. Utredningen har också avgränsat sig från frågan om samverkan mellan huvudmän. Detta då utredningen tidigt kunnat konstatera att problemen med samverkan är svåra att lösa genom reglering. Att kommuner, regioner och andra huvudmän ska samverka framgår redan av lagen i dag. På vilket sätt, och hur det ska gå till, har utredningen inte ansett vara en fråga att lösa inom ramen för lagstiftningen. Därmed har utredningen inte heller tagit sig an bestämmelserna om individuella planer.

En ny socialtjänstlag

Lagens struktur och konstruktion

Utredningen föreslår att en ny socialtjänstlag ska ersätta den nuvarande lagen. För att göra lagen mer pedagogisk och överblickbar har lagen delats in i avdelningar. Eftersom socialtjänstlagen är en lag som ändras relativt

796

ofta underlättar dessutom indelningen i avdelningar införandet av nya

Prop. 2024/25:89

bestämmelser utan att den befintliga strukturen går förlorad.

Bilaga 1

De senaste årens utveckling mot en alltmer detaljreglerad socialtjänstlag

talar, enligt utredningen, för att det framöver kan vara svårt att upprätthålla

lagens karaktär av ramlag. Samtidigt är det angeläget att socialtjänstlagen

är flexibel och möjliggör individuella anpassningar. Utredningens

ambition har därför varit att lagen i större utsträckning ska återfå

karaktären av ramlag och därmed även lämna större utrymme för

helhetssyn på individen. Som ett led i detta arbete har utredningen

övervägt att ta bort de bestämmelser för olika grupper som finns i

nuvarande 5 kap. socialtjänstlagen. Detta har emellertid inte bedömts vara

praktiskt genomförbart och i stället föreslår utredningen att lagen i stället ska

strukturerats så att nuvarande gruppindelning tonas ner. För att skapa en ökad

jämlikhet mellan grupper och samtidigt minska lagens detaljeringsgrad

föreslår utredningen att vissa bestämmelser som i dag enbart gäller för

särskilda grupper ska gälla alla.

Lagens tillämpningsområde

Varje kommun svarar enligt socialtjänstlagen för socialtjänsten inom sitt område. Av socialtjänstlagen framgår emellertid inte vad som avses med socialtjänst. Detta trots att begreppet förekommer i flera bestämmelser samt även är centralt för att avgränsa lagens tillämpningsområde. För att tydliggöra vilka verksamheter som omfattas av socialtjänstlagens tillämpningsområde föreslår utredningen att det i socialtjänstlagen införs en bestämmelse som anger vad som avses med socialtjänst i lagen. Detta är relevant dels för att ringa in de verksamheter som ska omfattas av lagen, bl.a. vad gäller vetenskap och beprövad erfarenhet, kvalitet och uppföljning samt handläggning och dokumentation, dels för att göra den nya socialtjänstlagen lättare att förstå.

Med socialtjänst avses i lagen verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen, LVU eller LVM samt annan verksamhet som enligt lag eller förordning ska bedrivas av socialnämnd eller Statens institutionsstyrelse. Som socialtjänst ska däremot inte räknas sådan verksamhet som Statens institutionsstyrelse bedriver med stöd av skollagen (2010:800) eller förordningen (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem. Som socialtjänst räknas inte heller tillsyn som Inspektionen för vård och omsorg utövar med stöd av socialtjänstlagen. Skulle det i annan lag eller förordning finnas avvikande bestämmelser för sådan verksamhet i socialtjänstlagen definieras som socialtjänst så tillämpas de avvikande bestämmelserna.

En mer enhetlig begreppsanvändning

Utredningen har gått igenom begreppsanvändningen i lagen och kan

konstatera att den i flera delar inte är stringent. Det bidrar till att lagen kan

vara svår att förstå. Utredningen har därför försökt att göra

begreppsanvändningen i den nya lagen mer enhetlig. Flera begrepp

används t.ex. med samma innebörd varför dessa ersatts med ett begrepp.

797

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

För att göra begreppsanvändningen mer enhetlig i föreslår utredningen att begreppet insatser användas genomgående i lagen. Begreppet ”stöd och hjälp” och ”sociala tjänster” har därför ersatts med begreppet insatser. Begreppet ”öppna insatser” i 3 kap. 6 a § SoL förs inte över till den nya lagen. För att innebörden av begreppet insatser ska var tydligt föreslår utredningen att det i lagen ska anges att socialnämnden ska erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det.

Begreppet service har inte förts över till den nya lagen. Det innebär bl.a. att särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd i den nya lagen i stället benämns ”särskilda boendeformer för äldre personer som behöver omvårdnad och särskilt stöd”. Bostäder med särskild service för personer med funktions- nedsättningar benämns i den nya lagen ”bostäder med särskilt stöd” för personer med funktionsnedsättning.

För att begreppsanvändningen ska blir mer enhetlig har utredningen även övervägt om begreppet kommun eller socialnämnd skulle kunna användas i stort sett genomgående i lagen men har bedömt att det inte är lämpligt. Utredningen föreslår däremot att ansvarigt organ för att fullgöra uppgifter inom socialtjänsten i några bestämmelser ändras från kommunen till socialnämnden.

Socialtjänsten mål

Socialtjänstlagen har utformats med syftet att den ska vara en målinriktad ramlag, och de mål som anges i lagen har stor betydelse för hur socialtjänstens verksamhet inriktas och utformas. I socialtjänstlagens inledande målbestämmelse anges att samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund ska främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation ska socialtjänsten inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Dessa mål är övergripande i meningen att de avser alla verksamheter inom socialtjänsten oavsett om det gäller arbete på samhälls-, grupp- eller individnivå. Det är angeläget att betona vikten av att de principer och mål som gäller för socialtjänsten måste kopplas till hur verksamheten sammantaget kan säkerställa jämlikhet, jämställdhet och likvärdighet. Arbetet med att följa principerna och uppnå målen förutsätter enligt utredningen ett systematiskt kvalitetsarbete med uppföljning, användning av vetenskap och beprövad erfarenhet samt reflektion över normer och värderingar som kan påverka bemötandet av den enskilde.

Jämställdhet som mål

Utredningen anser att socialtjänsten ska främja både jämlika och

jämställda levnadsvillkor. Jämlikhet och jämställdhet hänger nära

798

samman, men är inte samma sak. Jämlikhet handlar om rättvisa villkor

mellan individer och grupper i samhället medan jämställdhet gäller

Prop. 2024/25:89

förhållandet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Utredningen

Bilaga 1

föreslår därför att socialtjänstlagens nuvarande målbestämmelser

kompletteras med att socialtjänsten, utöver jämlika, även ska främja

människornas jämställda levnadsvillkor. Genom att ange både jämlikhet

och jämställdhet i de övergripande målen blir det tydligt att socialtjänsten

särskilt måste arbeta med jämställdhet.

För att det nya målet ska nå förändring även i det dagliga mötet mellan

den enskilde och professionella inom socialtjänsten behövs en fördjupad

beskrivning och analys av vad som definierar genusbias utifrån

socialtjänstens uppdrag, ansvar och förutsättningar. Utredningen föreslår

därför att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att göra en

fördjupad beskrivning och analys av aspekter av genusbias inom

socialtjänstens område.

Ett förebyggande perspektiv

Det finns i dag ett stort antal människor i utanförskap i samhället, vilket leder till mänskligt lidande och ohälsa. Det leder dessutom till en ineffektiv användning av offentliga resurser. Även sociala problem orsakar mänskligt lidande och stora kostnader för samhället. För att motverka detta och minska framtida behov av insatser till enskilda anser utredningen att socialtjänsten behöver lägga större fokus på förebyggande arbete. Tidiga och förebyggande insatser kan bidra till att tidpunkten för mer ingripande vård- och omsorgsinsatser skjuts fram eller i bästa fall förhindras. Genom att uppmärksamma risker och även behovet av tidiga, förbyggande och rehabiliterande insatser kan socialtjänstens arbete ge positiva effekter för såväl de personer som berörs som för kommunens resurser.

Utredningen kan inte nog understryka vikten av att socialtjänsten har ett förebyggande perspektiv och arbetar förebyggande oavsett om det handlar om övergripande arbete, i samverkan med andra, kommunens planering, insatser till grupper eller insatser till enskilda.

I syfte att skapa förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete inom socialtjänsten föreslår utredningen att det i socialtjänstlagen ska anges att socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv. Målet är att perspektivet ska genomsyra hela socialtjänstens verksamhetsområde och på samtliga nivåer; samhälls-, grupp- och individnivå och tillämpas av beslutsfattare och yrkesverksamma inom alla socialtjänstens verk- samheter.

En lätt tillgänglig socialtjänst

Det förebyggande arbetet hänger nära samman med att enskilda har kunskap om socialtjänsten och enkelt kan kontakta den. Utöver att ha ett förebyggande perspektiv behöver socialtjänsten också särskilt arbeta med hur personer enkelt ska kunna ha kontakt med socialtjänsten. En lätt tillgänglig socialtjänst gör det enkelt för människor att få information om verksamheten – inklusive egna rättigheter – samt att ta och ha kontakt med den.

799

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

De regler som redan avser tillgänglighet inom socialtjänsten gäller viktiga områden såsom god förvaltning och fysisk tillgänglighet till lokaler. Utöver dessa regler föreslår utredningen en bestämmelse som ger tillgänglighetsbegreppet en generell betydelse för socialtjänstens verksamhet. Inriktningen ska regleras tillsammans med det förebyggandet perspektivet. Socialtjänstens ska således ha ett förebyggande perspektiv och inriktas på att vara lätt tillgänglig. Bestämmelsen anger en övergripande inriktning för hur socialtjänsten ska planeras och utformas när det gäller den enskildes möjligheter till kontakt med verksamheten.

Lagens indelning i olika grupper

Den ursprungliga ambitionen med socialtjänstlagen, att precisera lagens övergripande mål och inriktningar inom vissa ”huvudfunktioner” har med tiden etablerat ett mönster i lagstiftningsarbetet. Enligt det mönstret formuleras ny kunskap om behov av stöd, omsorg och vård snarare i form av nya målgrupper för socialtjänsten än som arbetsuppgifter som redan omfattas av socialtjänstens ansvar. Resultatet har blivit en allt längre lista med olika grupper, vilken aldrig kan bli uttömmande.

Utredningen har övervägt att ta bort merparten av de särskilda bestämmelser som gäller för olika grupper. Detta för att tydligare framhålla individperspektivet och lagens karaktär av ramlag med förutsättningar att möta nya behov i ett föränderligt samhälle. Principiellt har intresset för en sådan förändring varit stort från flera av de aktörer som utredningen haft kontakt med under sitt arbete. Samtidigt har det framkommit betydande oro och farhågor för hur en sådan förändring skulle påverka den enskildes möjligheter att hävda sina rättigheter och förstå vilka skyldigheter socialtjänsten har. Oron och farhågorna gäller också möjligheterna att upprätthålla och utveckla en tillräckligt specialiserad kompetens för att möta olika behov av stöd, omsorg och vård.

Utredningen har därför i stället valt att huvudsakligen låta de särskilda bestämmelserna finnas kvar, men struktureras på ett sätt som tydliggör vikten av helhetssyn och inriktningen på personers individuella behov och förutsättningar i stället för deras grupptillhörighet. Undantag görs dock för det relativt sett stora antalet särskilda bestämmelserna om barn, som samlas i en egen avdelning. Den enda tydliga indelning som kan göras av de personer som socialtjänsten möter är den mellan barn och vuxna. Gränsen mellan barn och vuxna är kronologisk och bunden till myndighetsåldern i Sverige.

Denna strukturella förändring innebär att målgruppsindelningen tonas ned på följande sätt:

– nuvarande 5 kap. SoL där bestämmelser som avser olika grupper samlats, utgår ur lagen,

– vissa bestämmelser som avser grupper görs generellt tillämpliga för alla personer som exempelvis har en viss typ av insats,

– andra bestämmelser formuleras som preciserade uppgifter för socialtjänsten och inte som särskilda bestämmelser för vissa grupper,

– några bestämmelser kvarstår i nuvarande lydelse men placeras i kapitel med inriktning på socialtjänstens verksamhet, och

800

– bestämmelser som avser barn och unga samlas i en egen avdelning.

Vidare föreslår utredningen vissa språkliga förändringar när det gäller benämningar av enskilda. Bland annat utgår den kategoriserande termen ”missbrukare” ur socialtjänstlagen. I stället ska det i relevanta bestämmelser hänvisas till missbruks- och beroendevård.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Övergripande planering

Samhällsplanering

Av socialtjänstlagen framgår att socialnämnden ska göra sig väl förtrogen

med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen

och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och

enskilda främja goda miljöer i kommunen. Socialtjänstens medverkan i

samhällsplaneringen handlar främst om att påverka den platsspecifika

stadsplaneringen av befintliga eller nya områden där samhällsplanerare

och socialtjänst kan samarbeta för att nå bästa resultat. Kunskapen om hur

förändringar i bebyggelsemiljö påverkar de sociala förutsättningarna är

ganska välkända i dag. Den fysiska miljön påverkar den sociala miljön

som i sin tur påverkar de människor som bor där. Egenskaper i miljöerna

kan till exempel främja eller motverka ungdoms- och gängkriminalitet

eller påverka ungas möjligheter till goda skolresultat.

Bestämmelserna om socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen är

ett viktigt inslag i socialtjänstlagen. Genom dessa bestämmelser ska

socialtjänsten ges möjlighet att förebygga sociala problem och svårigheter

på en övergripande nivå. Tanken är också att samhällsplaneringen ska

utformas utifrån kunskapen om sociala villkor. Ofta kan socialtjänsten i ett

tidigt skede se problem som om de inte åtgärdas kan accelerera och leda

till såväl stora sociala förluster som höga samhälleliga kostnader.

Socialtjänsten kan till viss del själv hantera dessa problem genom insatser

till enskilda och grupper, inte minst genom förebyggande och tidiga

insatser. Men ibland är de problem som socialtjänsten uppmärksammar av

sådan karaktär att sådana insatser inte är tillräckliga. Lösningen kan i

stället ligga i strukturinriktade åtgärder, dvs. åtgärder på samhällsnivå och

fysisk planering.

En förutsättning för en mer socialt inriktad samhällsplanering och

stadsutveckling är att socialtjänstens kunskaper tas till vara. För att detta

ska vara möjligt och för att kunskaperna ska få genomslag behöver den

fysiska planeringen kompletteras med sociala kunskaper och perspektiv.

Utredningen föreslår därför att plan- och bygglagen kompletteras med

en bestämmelse som tar sikte på de sociala aspekterna i planläggningen.

Den föreslagna bestämmelsen är ett komplement till den bestämmelse i

socialtjänstlagen som reglerar socialnämndens medverkan i

samhällsplaneringen. Avsikten med regleringen är att tillföra social

sakkunskap och underlag till samhällsplaneringen.

För att tydliggöra kommunens ansvar och förstärka socialnämndens

medverkan i samhällsplaneringen föreslår utredningen därtill att det i plan-

och bygglagen regleras att översiktsplanen ska ange inriktningen för den

långsiktiga utvecklingen av den sociala miljön.

801

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

802

Planering av insatser

Kommunen ska planera sina insatser

Kommunen har i nuvarande socialtjänstlag ett ansvar för att planera sina insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning. Genom övergripande planering och god framförhållning skapas bättre förutsättningar för socialtjänsten att anpassa verksamheten efter ändrade förhållanden. Därmed kan resurserna användas mer effektivt. Kommunens ansvar att planera sina insatser inom socialtjänsten bör emellertid inte vara begränsat till äldre personer och personer medfunktionsnedsättning utan i stället avse alla enskilda. Utredningen föreslår därför att ansvaret vidgas.

Syftet med att vidga ansvaret för planeringen är att tydliggöra att kommunens ansvar omfattar ett aktivt arbete med förutsättningar för att, i god tid, kunna tillgodose behoven av insatser. Ett grundläggande syfte med kommunens planering ska vara att tillgodose enskildas behov av insatser och på så sätt även förhindra att väntetider och oskäligt långa tider mellan beslut och verkställighet av beslut uppstår. Kommunernas planering av insatser är en förutsättning för att enskilda ska kunna få de insatser de har rätt till och därmed också viktig ur rättssäkerhetssynpunkt. Planeringen ska avse kommunens behov av insatser, dvs. det övergripande behovet av olika insatser och inte planering av insatser i det enskilda fallet.

Planeringen av insatser bör knytas nära annan planering i kommunen, bl.a. bostadsförsörjningsplanering. Det är också angeläget att planeringen knyts an till socialtjänstens förebyggande perspektiv, målet om en lätt tillgänglig socialtjänst och till en förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vid planering bör kommunen alltid överväga hur insatserna ska tillhandahållas och om det kan finnas fördelar med att tillhandahålla insatserna utan föregående behovsprövning.

Förebyggande arbete kräver en långsiktig kommunal planering av kommunens insatser till grupper och enskilda. I detta ingår också att beakta behovet av just förebyggande och tidiga insatser. Utredningen föreslår därför att kommunen vid planeringen särskilt ska beakta behovet av tidiga och förebyggande insatser. I planeringen ska kommunen, vid behov, samverka med regionen samt andra samhällsorgan och organisationer.

Bestämmelserna om särskild avgift upphävs

Det finns ett flertal orsaker till att beslut av kommuner inte verkställs. Tillgång och efterfrågan är naturligtvis en avgörande faktor i sammanhanget. Den enklaste förklaringen till varför beslut inte verkställs inom skälig tid är att den beslutade insatsen inte finns att tillgå. Det kan handla om en plats i särskilt boende, en kontaktperson för en person med funktionsnedsättning, ett familjehem för barn eller en behandlingsinsats till någon med beroendeproblematik. Av utvärderingar som genomförts framkommer att de grundläggande problemen och bakomliggande orsakerna till de långa väntetiderna inte är ett ”kommunalt beteendeproblem” eller ett utslag av att kommunerna trotsar lagstiftningen. I stället bottnar väntetiderna i problem med resurser och bristande planering.

Enligt utredningens uppfattning bör den statliga styrningen av

Prop. 2024/25:89

kommuner och regioner ske på någorlunda likvärdigt sätt. Styrningen

Bilaga 1

påverkar bilden av förtroendet för huvudmännen.

Utredningen anser att problemet med ej verkställda beslut kan lösas på

ett bättre sätt än med sanktionsavgifter. I stället kan kommunernas ansvar

för planering utvidgas och tillsynsmyndigheten med stöd av det vanliga

granskningsinstitutet granska och ingripa mot de kommuner som inte

planerar sina insatser eller verkställer beslut inom skälig tid. Eftersom

tillsynsmyndigheten, oavsett den särskilda avgiften, har möjlighet att

ingripa mot kommuner som inte verkställer beslut i tid eller erbjuder de

insatser som kommunen är skyldig att tillhandahålla anser utredningen att

systemet med sanktionsavgifter bör tas bort.

Socialnämnden rapporteringsskyldigheten är emellertid i sig en viktig

förutsättning för kommunens planering av insatser och för tillsyns-

myndighetens möjlighet till kontroll. Ett syfte med kommunernas

rapportering av ej verkställda beslut är att den ska bidra till kunskap,

uppföljning och underlag för planering. Rapporteringen ska också

underlätta och möjliggöra tillsyn och ge tillsynsmyndigheten en överblick

över situationen och kommunernas arbete med ej verkställda beslut.

Utredningen anser att rapporteringsskyldigheten utgör ett viktigt underlag

för tillsyn av såväl kommunernas planering som kontroll av eventuella

väntetider. Rapporteringsskyldigheten tar emellertid mycket tid i anspråk

för många socialnämnder. Utredningen föreslår därför att skyldigheten att

inrapportera ej verkställda beslut förlängs från var tredje månad till var

sjätte månad. De beslut som inrapporteras ska fortsatt avse beslut som inte

verkställts inom tre månader från beslutet. Utredningen bedömer att en

sådan förändring inte påverkar eller försämrar rättssäkerheten för den

enskilde, men frigör tid för socialtjänsten.

Kvalitet inom socialtjänsten

Krav på god kvalitet

Av nuvarande 3 kap. 3 § första stycket SoL framgår att insatser inom

socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Utredningen föreslår att begreppet

insatser i den nya lagen ska vara ett övergripande begrepp som tar sikte på

de insatser som socialnämnden ska erbjuda i form av rådgivning, omsorg,

vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det. Begreppet ska

användas genomgående i lagen med denna betydelse.

Med denna tydligt definierade betydelse av begreppet insatser kommer

nuvarande reglering av kravet på kvalitet att bli snävare än vad som avses

med bestämmelsen. Nämligen att garantera kvaliteten i den verksamhet

som bedrivs och de insatser som ges. För att bibehålla bestämmelsens

omfattning föreslår utredningen därför att begreppet insatser ändras till

verksamhet. Med verksamhet avses alla åtgärder och aktiviteter som

socialnämnden genomför, däribland insatser. Ett fungerande system för

riskhantering är enligt utredningen en förutsättning för att kunna

säkerställa god kvalitet i socialtjänsten. Risker och missförhållanden kan

vara generella till sin natur och kan uppkomma i förhållande till olika

grupper. Socialnämndens arbete med att förebygga, upptäcka och åtgärda

803

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

missförhållanden och risker för missförhållanden är därför viktigt och en del av socialnämndens kvalitetsarbete oavsett om det anges i lag eller inte. Om detta arbete ska lyftas fram i socialtjänstlagen bör bestämmelsen, enligt utredningens mening, emellertid inte begränsas till vissa grupper, utan bör gälla hela verksamheten. Utredningen föreslår därför att nuvarande begränsning till verksamhet som rör barn och unga ska tas bort i nuvarande 3 kap. 3 a § SoL och att bestämmelsen i stället ska ta sikte på socialtjänsten verksamhet.

Personalen är avgörande för en socialtjänst av god kvalitet. I dag finns i socialtjänstlagen bestämmelser om att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska medverka till en verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser förs samma i socialtjänstlagen kapitel om kvalitet och den senare bestämmelsen omformuleras till att personalen ska medverka till att verksamheten är av god kvalitet.

God kvalitet förutsätter uppföljning

Uppföljning är en nödvändig förutsättning för att säkerställa god kvalitet i socialtjänsten. Det är även en förutsättning för att få underlag till kunskaps- och verksamhetsutveckling. Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn visar emellertid att det fortfarande finns brister i uppföljningen och att det finns starka indikationer på att kvalitetsarbetet inte fungerar tillfredställande i socialtjänsten i dag. Det framgår även av öppna jämförelser att uppföljning inte används för att utveckla och förbättra verksamheten i särskilt stor utsträckning. I syfte att tydliggöra vikten av uppföljning och skapa bättre förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten, föreslår utredningen att bestämmelsen i nuvarande 3 kap. 3 § tredje stycket SoL uttryckligen ska omfatta uppföljning. Således ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande följas upp, utvecklas och säkras. Bestämmelsen kommer på detta sätt att tydligare ge uttryck för lagstiftarens intentioner.

Utredningen föreslår även att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur myndigheten kan utveckla stödet till kommuner för systematisk uppföljning, som en del i arbetet med att säkerställa och utveckla kvaliteten i verksamheten. Socialstyrelsen föreslås ta fram förslaget i nära samarbete med kommunernas regionala samverkans- och stödstrukturer och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Betydelsen av ett gott bemötande

Mötet med den enskilde är en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet i socialtjänsten. Att den enskildes kontakter med socialtjänsten som myndighet, enligt förvaltningslagen, ska vara smidiga och enkla, och att den enskilde ska få sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen, är inte tillräckligt för att socialtjänsten ska beakta bemötande

804

som en central kvalitetsaspekt i alla delar av sitt arbete. Inte heller ger

Prop. 2024/25:89

diskrimineringslagen och minoritetslagen en tillräcklig grund för detta.

Bilaga 1

Bemötandet har avgörande betydelse för socialtjänstens kvalitet och för

den enskildes upplevelse av den. Utan ett väl fungerande bemötande vill

och vågar människor inte söka stöd och hjälp vid behov. Socialtjänsten

riskerar också att inte få ta del av den enskildes erfarenheter och önskemål

om inte den enskilde uppfattar att bemötandet är respektfullt. I syfte att

markera betydelsen av ett respektfullt bemötande och kopplingen mellan

bemötande och god kvalitet, föreslår utredningen att det i socialtjänstlagen

ska anges att enskilda ska bemötas på ett respektfullt sätt utifrån sina

förutsättningar och behov.

En kunskapsbaserad socialtjänst

Krav på vetenskap och beprövad erfarenhet

Den fortsatta utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst behöver enligt utredningen bedömning stärkas. I syfte att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för en sådan utveckling ska det i socialtjänstlagen införas ett krav på att socialtjänsten ska bygga sin verksamhet på bästa tillgängliga kunskap.

Behovet av ett långsiktigt utvecklingsarbete i kombination med att det visat sig att intresse för frågan bland ansvariga nämndpolitiker är lågt talar för att det inte är tillräckligt med exempelvis överenskommelser och specialdestinerade statsbidrag för att uppnå en hållbar kunskapsbaserad socialtjänst. I de dialoger utredningen fört med förtroendevalda, SKR och andra intresseorganisationer, professioner och forskare har det också framkommit att statliga stimulansmedel och specialdestinerade statsbidrag inte anses vara tillräckliga verktyg för att stödja det målmedvetna och långsiktiga utvecklingsarbete som krävs för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. I stället efterfrågas en tydligare lagstiftning.

I nuvarande 3 kap. 3 § SoL anges tre typer av kvalitetskrav för social- tjänstens verksamhet: insatsernas kvalitet, personalens utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten systematiskt och fortlöpande ska säkras. Däremot ställs inget uttryckligt krav på att verksamheten ska baseras på kunskap. Det är enligt utredningen en brist. Även bästa tillgängliga kunskap bör utgöra ett kvalitetskrav för socialtjänstens verksamhet. Utredningen föreslår därför att det införs ett krav på att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

En fungerande kunskapsstyrning är enligt utredningen en förutsättning för god kvalitet och för att utveckla och upprätthålla en kunskapsbaserad socialtjänst. En fungerande och effektiv kunskapsstyrning fordrar samarbete mellan kommunerna och mellan kommunerna och staten. Utredningen föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att utreda hur man kan säkerställa en fungerande och effektiv kunskapsstyrning som säkerställer samarbete mellan kommunerna och mellan kommunerna och staten.

805

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Professionens roll

Under arbetets gång har utredningen återkommande uppmärksammats på frågan om professionens begränsade handlingsutrymme och vem som lämpligen bör ha beslutanderätt i individärenden – förtroendevalda eller tjänstemän. Denna utredning har emellertid inte haft ett uttalat uppdrag att se över beslutsordningen och det har inte heller varit möjligt att inom ramen för utredning göra någon mer ingående bedömning av nuvarande regelverk och föreslå eventuella förändringar. Samtidigt kan konstateras att beslutsordningen är långt ifrån oviktig när det gäller frågor om kvalitetsutveckling och rättssäkerhet i socialtjänsten och utredningen ser att det finns ett behov av att detta belyses ytterligare. Utredningen föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning som ges i uppdrag att se över professionens roll och den nuvarande beslutsordningen inom socialtjänstens område. I en sådan översyn bör även ingå att ta ställning till vilken behörighet som eventuellt ska krävas för att fatta olika beslut inom socialtjänsten.

Ny lag om socialtjänstdataregister

Ett viktigt underlag för en kunskapsbaserad socialtjänst är bästa möjliga

kunskap i form av data. Data kan användas som underlag för beslut som

är av betydelse för enskilda individer i behov av insatser inom

socialtjänsten, men är också betydelsefull för beslut om socialtjänstens

inriktning och planering på nationell nivå.

En kunskapsbaserad socialtjänst förutsätter tillgång till relevanta

analyser, statistik och forskning. Utan tillgång till sådan kunskap är det

svårt för socialtjänsten att bedriva en verksamhet förenlig med kravet på

vetenskap och beprövad erfarenhet. För att utveckla en kunskapsbaserad

socialtjänst är kommunerna i behov av nationellt stöd. Redan i dag

framställer Socialstyrelsen nationell statistik, ofta i dialog och samverkan

med SKR, som ger stöd till beslutfattare och professioner.

Utredningens bedömning är emellertid att den nationella statistiken för

socialtjänsten brister i många hänseenden, vilket bekräftas av

Socialstyrelsen i ett flertal rapporter och skrivelser till regeringen. Det är

inte tillräckligt att enbart registrera insatser inom olika områden, varmed

avses både socialnämndens beslut om insatser och utförda aktiviteter. För

att kunna bedöma vilka utfall olika insatser har, krävs att Socialstyrelsen

får samla in bl.a. uppgifter om orsak till insats eller utebliven insats,

aktivitet, samt resultat utöver insatsen/åtgärden som sådan. Först då kan

statistiken läggas till grund för en kunskapsbaserad socialtjänst.

Utredningen anser att den fortsatta utvecklingen av en kunskapsbaserad

socialtjänst behöver stärkas. I syfte att skapa långsiktiga och stabila

förutsättningar för en sådan utveckling behöver den nationella officiella

statistiken inom socialtjänsten stärkas och utökas till att i större

utsträckning motsvara de förutsättningar som finns inom hälso- och

sjukvården. Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter för

nationell statistik ska därför utökas.

Utredningen föreslår en ny lag om socialtjänstdataregister. Den nya

lagen om socialtjänstdataregister innehåller bestämmelser om dataregister

806

över socialtjänsten och sådan verksamhet som bedrivs med stöd av lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Prop. 2024/25:89 Socialstyrelsen får med stöd av lagen utföra automatiserad behandling av Bilaga 1 personuppgifter i socialtjänstdataregister. Det primära ändamålet för socialtjänstdataregister ska vara behandling för framställning av statistik.

Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten eller enligt LSS ska lämna uppgifter till socialtjänstdataregister för framställning av statistik (uppgiftsskyldighet).

Insatser till enskilda

Insatser efter behovsprövning – rätten till bistånd

För att göra lagstiftningen tydligare och lättare att förstå, bättre anpassad efter förutsättningarna för olika typer av bistånd och lättare att ändra vid kommande översyner anser utredningen att den nuvarande bistånds- bestämmelsen behöver delas. Delningen ska göras så att de regler som är kopplade till de olika huvudtyperna av bistånd skiljs åt. Dessa typer ska benämnas bistånd för livsföringen och ekonomiskt bistånd. De insatser som ingår i bistånd för livsföringen är av en mängd olika slag, men förenas av att de avser individuella behov av stöd, omsorg och vård i den dagliga livsföringen till den enskilde. Det gäller också när insatserna omfattar ett materiellt stöd med exempelvis välfärdsteknik. En delad bistånds- bestämmelse är förenlig med den helhetssyn som också fortsättningsvis ska vara utmärkande för socialtjänstens arbete.

Vid bistånd för livsföringen anser utredningen att ”levnadsförhållanden” är ett mer ändamålsenligt begrepp än ”levnadsnivå”. Levnadsförhållanden syftar på sådana förhållanden som är viktiga för den enskildes sammantagna livssituation i stället för en viss nivå som kan mätas och jämföras. Begreppet ”skäliga levnadsförhållanden” ska därför ersätta ”skälig levnadsnivå” i den bestämmelse som reglerar rätten till bistånd för livsföringen. Därmed tydliggörs vikten av att biståndet ges utifrån individuella behov och inte utifrån uppfattningar om generella behov hos personer i olika grupper.

Bistånd för livsföringen borde, enligt utredningen, tillförsäkra den enskilde goda levnadsförhållanden. Med hänsyn till direktiven kan utredningen dock inte föreslå en sådan ändring.

Insatser utan behovsprövning

För att nå enskilda som annars är svåra att nå måste socialtjänsten kunna erbjuda insatser på ett sätt som ur den enskildes perspektiv är attraktivt och tillgängligt. Det är därför viktigt att kommunen planerar sina insatser för enskilda. Utgångspunkten bör vara att hjälpen ska vara tillgänglig när den enskilde vill ta del av den. Genom lättillgängliga insatser och låga trösklar kan den enskildes egna initiativ tas till vara när motivationen finns där.

Det angeläget att kommunerna kan erbjuda insatser på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt. Framtida utmaningar, såsom den demografiska utvecklingen, oförutsedda händelser i Sverige och omvärlden samt

begränsade resurser, förutsätter att kommunerna kan anpassa

807

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

808

verksamheten efter ändrade förhållanden. Socialtjänsten regelverk bör därför vara flexibelt och lämna utrymme för socialnämnden att i större utsträckning än i dag anpassa verksamheten efter lokala förutsättningar och behov. Ett flexibelt regelverk ger även större handlingsutrymme att utveckla nya verksamheter och samarbetsformer, vilket ytterst är till nytta för den enskilde. Dagens regelverk är inte tillräckligt flexibelt då det lämnar mycket litet utrymme att tillhandahålla insatser på något annat sätt än efter utredning och behovsprövning.

Inom flera verksamheter är det dessutom viktigt att socialtjänsten når den enskilde just när han eller hon är motiverad att ta emot hjälp. Det gäller inte minst grupper som är svåra att nå, t.ex. barn och unga som utsätts för våld eller hedersförtryck, kvinnor som utsätts för mäns våld liksom män som slår kvinnor. Ett annat exempel är personer med missbruk. Ytterligare ett exempel är personer som vill lämna en kriminell livsstil eller personer med en psykisk funktionsnedsättning. Ett system som underlättar delaktighet och självbestämmande kan därför öka förutsättningarna för bra resultat.

Många kommuner vill vid sidan av myndighetsutövningen även kunna erbjuda insatser på ett mer lättillgängligt sätt än i dag. Drivkraften är huvudsakligen att skapa en effektivare organisation med ökad tillgänglighet och självbestämmande samt att kunna fokusera mer på förebyggande och stödjande arbete. Enskilda ska kunna få vissa insatser utan att först bli föremål för utredning och bedömning. För att åstadkomma detta behöver socialnämnderna enligt utredningens bedömning kunna tillhandahålla insatser även utan behovsprövning. Det är inte möjligt i dag.

Utredningen föreslår därför en befogenhet som innebär att socialnämnden kan besluta att en eller flera insatser ska tillhandahållas utan föregående individuell behovsprövning. Bestämmelsen är ett komplement till rätten till bistånd enligt nuvarande 4 kap. 1 § SoL och den enskilde kan alltid ansöka om motsvarande insats. För att den enskilde säkert ska känna till rätten att ansöka om bistånd ska den utförande verksamhet som den enskilde kommer i kontakt med informera om möjligheten att ansöka om bistånd.

En av utredningen utgångspunkter har varit att det ska vara möjligt för kommunerna att anpassa utbudet av insatser efter lokala förutsättningar och behov. Såväl förutsättningar som behov kan förändras över tid och regelverket bör därför vara så flexibelt som möjligt. På så sätt ökar möjligheterna för kommunen att hantera oförutsedda händelser och att följa med i utvecklingen. Utredningen strävar därför efter att ställa upp så få begränsningar som möjligt i fråga om vilka insatser som ska kunna tillhandahållas utan behovsprövning. Utredningen har emellertid bedömt att vissa insatser ska undantas från möjligheten att tillhandahålla insatser utan föregående individuell behovsprövning. Följande insatser får inte tillhandahållas utan behovsprövning:

• kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson,

• vård i familjehem,

• vård i sådana hem som avses i 12 § LVU samt 22 och 23 §§ LVM

• vård av barn i jourhem, stödboende eller andra hem för vård eller boende än sådana som avses i 3,

• stadigvarande plats i sådant boende som avses i 8 kap. 4 eller 7 § nya socialtjänstlagen, eller

• ekonomisk hjälp.

Utredningen föreslår även att socialnämnden ska få tillhandahålla insatser utan behovsprövning till barn som fyllt 15 år oberoende av vårdnads- havarens samtycke.

Genomförande av insatser utan behovsprövning omfattas av socialtjänstlagens krav på dokumentation. Undantag från dokumentation i fråga om enskilds personliga förhållanden ska emellertid kunna beslutas av socialnämnden i fråga om specifika insatser om det finns särskilda skäl, t.ex. om anonymitet är en förutsättning för att insatsen ska nå sin målgrupp.

Befogenheten att erbjuda insatser utan behovsprövning bör följas upp och utvärderas på nationell nivå. Utredningen föreslår därför att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att följa upp och utvärdera arbetet med den föreslagna bestämmelsen.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Utformning av insatser

Att främja möjligheter till ett självständigt liv är ett centralt värde för

socialtjänsten i olika sammanhang. Det kan handla om möjligheter att

klara sin försörjning eller andra ekonomiska behov i livsföringen, men

också om att ha kontroll över sin dagliga tillvaro vid långvariga och kanske

omfattande omsorgsbehov. Enligt utredningens mening ska alla insatser

till enskilda utformas så att de ger henne eller honom möjligheter till ett

självständigt liv. Sådana bestämmelser finns i dag för biståndsinsatser,

men är motiverade också för insatser till enskilda som ges utan föregående

individuell behovsprövning.

Ett självständigt liv är emellertid inte det enda värde som är viktigt vid

utformningen av insatser till enskilda. Utredningen föreslår därför en

kompletterande bestämmelse om andra värden som också ska vara

vägledande vid utformningen av sådana insatser.

Utredningen föreslår att insatser för enskildas personliga behov

utformas så att de stärker den enskildes möjligheter till ett värdigt liv och

till att känna välbefinnande. Det gäller oavsett om insatsen ges som bistånd

eller utan behovsprövning. Möjligheterna att leva ett värdigt liv och känna

välbefinnande ingår i dag äldreomsorgens värdegrund i nuvarande 5 kap.

4 § första stycket SoL. Med utredningens förslag utvidgas bestämmelsen

till att omfatta alla enskilda, inte bara äldre. Således ska insatser som syftar

till att tillgodose den enskildes personliga behov utformas så att de stärker

den enskildes möjligheter att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Att den enskilde ska vara delaktig och ges möjlighet att uttrycka sina

önskemål om insatsernas utformning ligger redan i dag i socialtjänstens

uppdrag. Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors

självbestämmande och integritet (nuvarande 1 kap. 1 § SoL). Det innebär

att beslut ska tas i samförstånd med den enskilde. Även om den enskilde

inte har rätt att kräva när och hur en insats ska ges, får bestämmelsen anses

förutsätta att socialtjänsten så långt det är möjligt tar hänsyn till hans eller

hennes önskemål. Av lagen framgår också att socialnämndens insatser för

809

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne (nuvarande 3 kap. 5 §). Ett förtydligande av äldre personers inflytande över insatsernas utformning och genomförande gjordes i socialtjänstlagen i samband med att bestämmelsen om äldreomsorgens värdegrund infördes. Genom regleringen förtydligas att den enskildes önskemål ska beaktas. Däremot innebär den inte att önskemålen alltid ska vara utslagsgivande.

Utredningen föreslår att en mer generell bestämmelse ska införas om att den enskilde så långt det är möjligt ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet ska ges. Även inom andra delar av socialtjänsten än äldreomsorgen behöver den enskildes inflytande över insatser underlättas. Den enskildes delaktighet behövs för att kunna bedöma vilka åtgärder som är relevanta för honom eller henne. Delaktighet är även en förutsättning för att kunna anpassa utförandet till den enskildes individuella behov. Bestämmelsen i nuvarande 5 kap. 5 § fjärde stycket SoL ska därför utvidgas till att gälla alla enskilda, inte bara äldre personer. Således ska den enskilde, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur insatser i boendet ska ges.

Förtydligat barnrättsperspektiv

Barnets rättigheter enligt barnkonventionen

Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige, men ratificering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) skedde år 1990. I och med ratificeringen har riksdag och regering förbundit sig att se till att den nationella lagstiftningen stämmer överens med de åtaganden som följer av konventionen. Barnkonventionen har i vissa delar införlivats i svensk rätt genom transformering. I andra delar har detta inte varit nödvändigt, eftersom det ansetts råda normharmoni. Transformering som metod för att anpassa svensk rätt till barnkonventionen kräver successiv och kontinuerlig anpassning av nationell lagstiftning allteftersom konventionen behöver tolkas i ljuset av ändrade samhälls- förhållanden.

Barnets bästa

I den nya översättningen av artikel 3 i barnkonventionen lyfts bedömningen av barnets bästa fram tydligare än tidigare. Att det ska göras en bedömning framgår även uttryckligen av barnrättskommitténs allmänna kommentarer om hur konventionen ska tolkas. Vidare framgår det av förarbetena till socialtjänstlagens reglering av barnets bästa att en bedömning ska göras. Utredningen anser att socialtjänstlagens bestämmelse om barnets bästa ska anpassas till barnkonventionens lydelse. Nuvarande bestämmelse om barnets bästa omformuleras därför till att ange att vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Utredningen föreslår även en kompletterande bestämmelse som anger att vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter.

810

Barnets rätt till information

Barnets rätt till information är en förutsättning för att han eller hon ska kunna uttrycka sina åsikter. Detta är i sin tur en förutsättning för att barnet ska kunna vara delaktigt och få inflytande. Trots att det framgår av förarbetena till nuvarande 11 kap. 10 § första stycket SoL – som reglerar barnets rätt till information – att hänsyn ska tas till barnets ålder, mognad och individuella förutsättningar när informationen lämnas, visar flera rapporter och studier på området att barn ändå inte är fullt delaktiga vid förhandsbedömningar, utredningar och under insatser.

För att det inte ska råda någon tvekan om att barn alltid har rätt till relevant information i åtgärder som rör barnet samt att denna information ska vara anpassad till barnets ålder, mognad och individuella förutsättningar, föreslår utredningen att detta bör komma till uttryck i socialtjänstlagen. För att barnet ska kunna ha nytta av den information som lämnas och kunna ta ställning till densamma är det en förutsättning att barnet förstår informationen. Först då kan artikel 3 och 12, om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals, få genomslag i praktiken. Utredningen föreslår därför att det anges i socialtjänstlagen att den som lämnar informationen till barnet så långt det är möjligt ska försäkra sig om att barnet har förstått informationen.

Barnets rätt att framföra sina åsikter

Av nuvarande 11 kap. 10 § första stycket tredje meningen SoL följer att om ett barn inte vill framföra sina åsikter så ska dess barnets åsikter klarläggas på annat sätt. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i barnkonventionen. Däremot följer det av artikel 12 i barnkonventionen att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet och att hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

Utredningen menar att om barnet inte har förmåga att framföra några åsikter bör dessa klarläggas på annat sätt. Om barnet däremot väljer att inte framföra några åsikter ska detta respekteras och inte klarläggas på annat sätt. Utredningen föreslår därför att bestämmelsen i nuvarande 11 kap. 10 § första stycket tredje meningen SoL – ska upphävas.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Samtal med barn

I artikel 12 i barnkonventionen anges att ett barn ska beredas möjlighet att höras i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet. Det finns ingen nedre åldersgräns för när ett barn ska få komma till tals och uttrycka sina åsikter. Utifrån gällande regelverk kan ett barn emellertid förhindras av sina vårdnadshavare att tala med socialtjänsten under förhandsbedömningen. Utredningen anser att det är av stor vikt att stärka barns rätt att komma till tals i alla frågor som rör barnet, även under förhandsbedömningen. Därutöver är det angeläget att skapa bättre förutsättningar för socialtjänsten att skydda och stödja barn som far illa eller riskerar att fara illa. Utredningen föreslår därför att det i socialtjänstlagen ska införas en möjlighet för socialnämnden att tala med ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är

närvarande även inför ett beslut om en utredning ska inledas eller inte. Ett

811

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

sådant samtal syftar enbart till att socialnämnden ska kunna bedöma om en utredning ska inledas eller inte. Barnets vårdnadshavare ska, om inte särskilda skäl talar mot det, efter samtalet genast underrättas om att barnet har hörts.

Barnets kontakt med föräldrar och syskon och andra närstående

Att barn har rätt till samhörighet med föräldrar, anhöriga och andra närstående innebär att det är barnets rätt till kontakt som står i centrum. Kontakten är i första hand till för barnet och det är barnets bästa som ska vara avgörande.

Kontakten mellan syskon kan ha stor betydelse för placerade barn genom att skapa kontinuitet i en instabil situation. Kontakten kan också vara ett stöd när placeringen upphör och barnet ska klara sig på egen hand. Många placerade barn vill dessutom ha mer syskonkontakt. Tidigare utredningar har även pekat på att det behövs ett förtydligande vad gäller det placerade barnets rättigheter till kontakt med syskon, men även vad gäller kontakt med föräldrarna. Mot bakgrund av den kunskap och medvetenhet som numera finns om betydelsen av att placerade barn får möjlighet till kontakt med sina syskon, anser utredningen att socialtjänsten bör arbeta mer aktivt med frågan och att detta bör synliggöras i socialtjänstlagen.

I fråga om föräldrar så anges i artikel 9.3 i barnkonventionen att konventionsstaterna ska respektera rätten för det barn som är skilt från den ena eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. Det finns mycket positivt med att placerade barn har kontakt med sina föräldrar.

Det är viktigt att socialtjänsten arbetar för att det placerade barnet ges möjlighet till kontakt med föräldrar och syskon och utredningen föreslår därför att det i den nya socialtjänstlagen ska anges att socialnämnden särskilt ska uppmärksamma barnets eller den unges relationer till föräldrar, syskon och andra närstående och arbeta för att placerade barn ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående.

Uppföljning av ett barns situation

Socialnämnden får enligt nuvarande 11 kap. 4 a–b §§ SoL besluta om

uppföljning av ett barns situation i vissa fall. Det gäller dels när en

utredning som gäller barnets behov av stöd eller skydd avslutas utan beslut

om insats, dels efter det att en placering i ett familjehem eller hem för vård

eller boende har upphört. En förutsättning är dock att barnet, utan att

förhållanden som kan föranleda ett beslut om tvångsvård enligt LVU

föreligger, bedöms vara i särskilt behov av nämndens stöd eller skydd men

samtycke till en sådan åtgärd saknas.

Det är ur ett barnrättsperspektiv angeläget att det finns en möjlighet att

kunna följa utvecklingen under en tydligt angiven tidsperiod. Detta för att

kunna motivera vårdnadshavaren, samt ett barn över 15 år, att ta emot en

812

föreslagen insats samtidigt som socialtjänsten har en möjlighet att följa

utvecklingen för barnet genom att ta behövliga kontakter utan att det

Prop. 2024/25:89

behöver inledas en ny utredning.

Bilaga 1

Vid ett beslut om uppföljning av ett barns situation avgör nämnden hur

länge uppföljningen ska pågå och hur den bäst ska genomföras.

Uppföljningen måste dock avslutas senast två månader från det att den

utredning som gäller barnets behov av stöd och skydd har avslutats. På

motsvarande sätt ska uppföljningen avslutas senast två månader från det

att placeringen i familjehem eller hem för vård eller boende har upphört.

Uppföljningen ska i annat fall avslutas när nämnden dessförinnan finner

skäl att inleda ny utredning.

Nuvarande bestämmelser syftar till att socialnämnden ska kunna följa

utvecklingen för barnet. Det förutsätter enligt utredningen att det finns

tillräcklig tid för att en förändring ska komma till stånd. Ur det

perspektivet är två månader förhållandevis kort tid. Även om barnets

situation kan förändras under denna tid, är det inte säkert att

förändringarna är bestående. För att säkerställa att barnet får det stöd och

skydd som han eller hon behöver, anser utredningen att nämnden bör

kunna informera sig om utvecklingen under ytterligare en tid. Det gäller

inte minst genom återkommande samtal med barnet, men även med

vårdnadshavaren för att motivera denne till att ta emot en föreslagen insats.

Tiden för uppföljning ska därför förlängas från två månader till sex

månader.

Frågan om barnombud bör utredas vidare

Barn som befinner sig i en utsatt situation kan vara helt beroende av att den myndighet de har kontakt med säkerställer hans eller hennes rättigheter i sin verksamhet. I praktiken kan det dock vila på barnet självt att ta till vara sina rättigheter. Flera barnrättsorganisationer och tidigare utredningar har pekat på behovet av att barn ges möjlighet att ha ett oberoende barnombud som stöd vid sin kontakt med socialtjänsten. Det saknas emellertid utvärderingar på nationell nivå av barnombud och liknande verksamheter. Dessutom finns det vad utredningen känner till mycket lite svensk forskning om både barnombud och barnrättighetsbyråer.

De beskrivningar och slutsatser som har gjorts i tidigare utredningar och de kontakter som denna utredning haft med bl.a. Barnrättsbyrån och Maskrosbarn ger emellertid vid handen att befintliga verksamheter fyller en viktig funktion i barnets kontakter med socialtjänsten.

Utredningen anser att det som lyfts fram av barnrättsorganisationerna både i rapporter och samtal med utredningen samt vad som framkommit i tidigare statliga utredningar pekar på att det finns ett behov av att utreda om ett barnombud skulle kunna bidra till att barn i kontakten med socialtjänsten känner sig mer delaktiga, väl bemötta, trygga och lyssnade på. Utredningens föreslår därför att regeringen ska tillsätta en utredning med uppdraget att utreda behovet av och förutsättningarna för oberoende barnombud.

813

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Tiden för gallring och sekretess för barnakter bör ses över

I ärenden som rör barn har gallringsreglerna kommit att uppmärksammas och ifrågasättas, inte minst med anledning av Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Frågan är vems integritet som ska skyddas och hur detta ska göras på bästa sätt. Nuvarande gallringsregler innebär att barn senare i livet inte har någon möjlighet att få insyn i de kontakter som varit med socialtjänsten under uppväxten. Endast om barnet varit placerat utanför det egna hemmet samt i ärenden om adoption och faderskap finns handlingarna bevarade. För många av de som sökt sig till arkiven för att få svar på frågor om sin uppväxt och vars akter inte gått att finna har det blivit en besvikelse. För vissa har den gallrade akten upplevts som en kränkning i sig. Enligt representanter för arkivsektorn har barnakterna ett stort värde för individen och bör därför bevaras.

Enligt utredningens mening kan diskuteras om gällande gallringsbestämmelser är förenliga med principen om barnets bästa, då de kan försvåra för barn att få information om sin uppväxt. Gällande gallringsbestämmelser kan även göra det svårt för socialtjänsten att, vid utredning av barn, få en helhetsbild av dess tidigare förhållanden.

Det finns därtill en motsägelse i att barn, som tack vare och med hjälp av tidiga, förebyggande insatser inte behövt placeras, får sämre insyn senare i livet eftersom deras akter gallrats. Gallring kan även försvåra kvalitativ forskning, vilket kan bidra till bättre åtgärder för barn i framtiden. Utredningens föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att se över nuvarande bestämmelser om gallring, i fråga om barnakter. Vid en sådan översyn bör möjligheten och lämpligheten av ändrad tid för gallring eller ytterligare bevarande av barnakter övervägas. Vidare bör övervägas om tiden för sekretess bör förlängas.

Äldreomsorgens reglering

Utredningen har haft i uppdrag att se över och analysera om en särreglering av äldreomsorgen och övriga insatser inom socialtjänsten som är riktade till äldre är motiverad.

Avgörande för en god vård och omsorg om äldre personer är emellertid rätt förutsättningar för både sociala insatser och att en sammanhållen vård och omsorg också omfattar hälso- och sjukvård. Omsorgen och vården ska utgå från den äldre personens behov, förutsättningar och önskemål.

För den socialt inriktade äldreomsorgen finns det enligt utredningen flera fördelar med en fortsatt reglering i socialtjänstlagen, det bör därför vara grunden för det fortsatta arbetet med äldreomsorgens reglering. Vad en särlagstiftning för äldreomsorgen skulle innebära för äldre personer och deras närstående beror på hur lagen utformas, t.ex. när det gäller vilka personer och insatser som lagen skulle omfatta. En äldreomsorgslag som avgränsas till socialtjänstområdet kommer till stora delar att dubblera socialtjänstlagen. En sådan lag kommer inte att förändra förutsättningarna för en sammanhållen vård och omsorg om den inte också omfattar bestämmelser för hälso- och sjukvården.

814

Utredningen bedömer därför att det behövs ett fortsatt arbete för att se

Prop. 2024/25:89

över hur lagstiftningen kan stärka både den sociala omsorgen för äldre

Bilaga 1

personer och deras tillgång till en sammanhållen vård och omsorg med

utgångspunkt i socialtjänstlagen och lagstiftningen för hälso- och

sjukvården. Det gäller särskilt kontinuitet, personalens förutsättningar,

likvärdighet och konkreta förutsättningar för samverkan mellan huvudmän

och verksamheter.

Samverkan och ansvarsfördelning

Samverkan mellan kommuner

I utredningens uppdrag har ingått att lämna förslag som underlättar samverkan mellan kommuner. När utredningen fick sitt uppdrag år 2017 fanns en bestämmelse i 2 kap. 5 § SoL som reglerade avtalssamverkan inom socialtjänsten. I bestämmelsen angavs att kommunen fick sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal fick en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning fick dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till andra juridiska personer eller enskild individ.

Bestämmelsen gav upphov till viss osäkerhet. Framför allt ansågs det otydligt hur den skulle tillämpas vid avtalssamverkan mellan kommuner, särskilt i fråga om ärenden som omfattade myndighetsutövning. Den 1 juli 2018 infördes en generell rätt till avtalssamverkan mellan kommuner i 9 kap. 37 § kommunallagen (2017:725), förkortad KL. Enligt bestämmelsen får kommuner och regioner ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssamverkan). I samma bestämmelse infördes en möjlighet för kommunerna att vid sådan avtalssamverkan också delegera beslutsfattande till en anställd i den andra kommunen. I och med detta ändrades även lydelsen av 2 kap. 5 § SoL till att ange att utöver avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 § KL får en kommun sluta avtal med en enskild person (fysisk eller juridisk) om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas. Möjligheten och förutsättningarna för kommuner att samarbeta och samverka har stärkts genom den nya regleringen i 9 kap. 37 § KL och utredningen föreslår därför inga ytterligare ändringar i denna del.

Ansvarsfördelning

Ansvarsfördelning mellan kommuner

I 2 a kap. SoL finns bestämmelser om vilken kommun som är ansvarig för att erbjuda en enskild insatser. I de allra flesta fall finns det en kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt eller annars har sin starkaste anknytning (bosättningskommun). Det innebär att bosättningskommunen ofta kommer att ansvara för insatser till den enskilde. I andra fall kan ansvaret vila på den kommun som har beslutat om placering i en annan

kommun m.m. eller på den kommun där den enskilde är folkbokförd.

815

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

816

Frågan om vistelsekommunens ansvar blir därför aktuell främst i akuta situationer eller när det inte är klarlagt vilken kommun som är ansvarig för insatser till den enskilde. I praktiken är vistelsekommunens ansvar därmed snarare att betrakta som ett undantag än en huvudregel.

Bestämmelserna i 2 a kap. SoL om ansvarsfördelning mellan kommuner kan mot denna bakgrund uppfattas som svåra att förstå. I syfte att underlätta förståelsen föreslår utredningen att bestämmelsernas inbördes ordningsföljd ska ändras. Bosättningskommunens ansvar ska anges som inledande huvudregel medan vistelsekommunens ansvar ska utgöra ett undantag från huvudregeln. Ändringen syftar enbart till att underlätta förståelsen av den ansvarsfördelning som redan gäller i dag. Någon inskränkning i vistelsekommunens ansvar avses inte. Den enskilde ska alltså, liksom i dag, alltid vara garanterad omedelbar hjälp oavsett i vilken kommun han eller hon befinner sig när hjälpen behövs.

Ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige och socialnämnden

Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer (nuvarande 2 kap. 4 § första stycket SoL). Kommunfullmäktige beslutar även om nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden (nuvarande 6 kap. 2 § kommunallagen (2017:725), förkortad KL) Även om en nämnd tilldelats ett visst verksamhetsområde innebär det inte att nämnden därvid kan besluta i alla frågor som rör nämndens verksamhet. Vissa typer av beslut är nämligen förbehållna kommunfullmäktige Bestämmelsen i nuvarande 2 kap. 4 § SoL kan emellertid ge intryck av att alla uppgifter inom socialtjänsten alltid ska fullgöras av socialnämnden. Detta trots de begränsningar som uppställs i kommunallagen. För att markera ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige och socialnämnden anser utredningen att bestämmelsen bör omformuleras så att den i stället anger att kommunfullmäktige bestämmer vilken eller vilka nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Denna formulering utesluter inte att även kommunfullmäktige kan fullgöra vissa uppgifter inom socialtjänsten. Omformuleringen innebär ingen ändring i sak utan är ett förtydligande av nuvarande bestämmelsen.

Ansvarsfördelningen för personer med missbruk och beroende

Många personer med missbruk eller beroende behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I den praktiska tillämpningen av lagstiftningen upplevs emellertid gränsen för vad som är respektive huvudmans ansvar som oklar. De övergripande reglerna gör att kommuner och regioner tolkar uppdraget mycket olika och den faktiska ansvarsfördelningen styrs ofta av hur regionerna har valt att tolka eller prioritera sitt ansvar.

De olika formella möjligheter kommunen och regionen har att erbjuda behandling, i kombination med olikheterna i hur kommunerna och regionerna definierar sitt faktiska ansvar, har lett till att vårdbehov bedöms enligt olika principer och insatser erbjuds enligt olika lagstiftningar

beroende på var i landet en person är bosatt. Så länge varje individ får

Prop. 2024/25:89

tillgång till ett attraktivt utbud av insatser av god kvalitet utifrån sina behov

Bilaga 1

utgör detta nödvändigtvis inte ett problem. Men om det gemensamma

ansvaret i praktiken innebär att ingen tar ansvar för vissa insatser och dessa

inte kommer till stånd på grund av oenighet om finansieringen är det inte

acceptabelt.

Missbruks- och beroendevården är och har länge varit ett snårigt område

ifråga om ansvarsfördelningen mellan kommuner och regioner. Trots

kravet på överenskommelser inom missbruks- och beroendevården visar

erfarenheter från både SKR och IVO att det inte är tillräckligt för att få

samverkan att fungera. Samtidigt bedömer Socialstyrelsen att

myndigheten inte har möjlighet att närmare precisera ansvarsfördelningen

mellan kommunerna och regionerna utan att detta måste göras i ett

lagstiftningsärende. Svårigheterna att i dag precisera ansvarsfördelningen

och därmed den kommunala kompetensen medför att det finns risk för att

enskilda i behov av insatser faller mellan stolarna.

Utredningens bedömer är att det bör göras en samlad översyn av

huvudmannaskapet för missbruks- och beroendevården för att kunna ta

ställning till behovet av eventuella förändringar i lagstiftningen. En

tydligare ansvarsfördelning skulle ge bättre förutsättningar för en effektiv,

kunskapsbaserad, jämlik och likvärdig missbruks- och beroendevård.

Förhållandet mellan socialtjänstlagen och annan lagstiftning

Socialtjänstlagen och förvaltningslagen

Det är i nuvarande socialtjänstlag otydligt hur förhållandet mellan socialtjänstlagen och förvaltningslagen ska förstås. Det gäller särskilt regleringen i nuvarande 11 kap. 8 § SoL. För att tydliggöra syftet med nuvarande 11 kap. 8 § första stycket SoL och göra bestämmelsen lättare att förstå, föreslår utredningen därför att det av bestämmelsen ska framgå att den gäller vid handläggning av ärenden där besluten kan laglighetsprövas. Vid handläggning av övriga ärenden är förvaltningslagen tillämplig utan någon särskild föreskrift i socialtjänst- lagen. För att tydligare det senare kompletteras socialtjänstlagen även med en upplysningsbestämmelse om förvaltningslagen.

Utredningen föreslår även att nuvarande 11 kap. 8 § andra stycket SoL upphävs då bestämmelsen inte längre fyller någon funktion samt att regleringen om rätten till företräde inför socialnämnden i nuvarande 11 kap. 9 § SoL omformuleras för att behålla sin nuvarande omfattning.

I och med att den nya förvaltningslagen har det även uppstått oklarheter kring praxis som rör socialnämndens möjlighet att i vissa fall ändra gynnande beslut. Enligt utredningens mening bör ett gynnande beslut om fortlöpande insatser kunna ändras om de förhållanden som legat till grund för beslutet väsentligen har förändrats. Det finns annars risk för en ökad användning av tidsbegränsade beslut och olika typer av återkallelse- förbehåll, vilket i förlängningen kan skapa försämrad förutsägbarhet och ökad otrygghet för den enskilde.

817

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Utredningen föreslår därför att socialnämnden, utöver vad som följer av 37 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900), förkortad FL, ska kunna ändra ett beslut om fortlöpande insatser vid väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den enskilde. Syftet är att kodifiera det som tidigare enligt praxis gällt i fråga om möjligheten att ändra ett gynnande beslut när förhållandena väsentligt förändrats.

Socialtjänstlagen och kommunallagen

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande den 8 november 2016 (HFD 2016 ref. 74) har inneburit att förutsättningarna för att delegera beslutanderätt förändrats i förhållande till hur socialtjänstlagen tidigare tillämpats. Avgörandet har enligt utredningen fått oönskade konsekvenser för integriteten och effektiviteten inom socialtjänstens verksamhet då det innebär att vissa individärenden ska beslutas av den faktiska socialnämnden. Det är emellertid angeläget att vissa ärenden kan hållas i en trängre krets och därmed kan delegeras till utskott i stället för att beslutsfattandet ska vara förbehållet socialnämnden.

I syfte att klargöra förhållandet mellan kommunallagens och socialtjänstlagens delegationsbestämmelser föreslår utredningen att det förtydligas i socialtjänstlagen att delegationsbestämmelserna i social- tjänstlagen har företräde framför delegationsbestämmelserna i kommunal- lagen. Vidare föreslår utredningen att det införs en uttrycklig rätt för socialnämnden att till utskott delegera sådana ärendetyper som räknas upp i nuvarande 10 kap. 4 § och 5 § sjätte strecksatsen SoL. Utredningen föreslår även att uppräkningen i nuvarande 10 kap. 4 § SoL kompletteras med beslut i ärenden om umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort. Vidare tydliggörs genom ett tillägg i nuvarande 10 kap. 4 § SoL att beslutanderätt i fråga om ansökan om fortsatt omhändertagande för tillfällig vård enligt 9 a § LVU kan delegeras till utskott.

Handläggning och dokumentation

Socialtjänstlagen respektive förvaltningslagen är de lagar som

huvudsakligen reglerar omfattningen av socialtjänstens handläggning och

dokumentation. Reglerna är allmänt hållna och ger utrymme för

anpassning av omfattningen av såväl utredning som dokumentation utifrån

omständigheterna i det enskilda fallet.

Under senare tid har administrationen ökat och kommuner lägger

mycket resurser på det. Men även om dokumentationskraven har ökat så

visar IVO granskning att formella brister är förhållandevis vanliga i

kommunernas ärendehantering och i dokumentationen hos utförande

verksamheter. Tillsynsmyndighetens rapportering av dokumentations-

brister kan i sin tur ha en styrande inverkan på lagstiftaren. De resultat och

den problembild som redovisas till regeringen är grunden för eventuella

beslut om behov av lagändring eller myndighetsuppdrag.

En betydande del av professionens arbetstid läggs på administration eller

annat arbete som inte är direkt relaterat till brukarna. För mycket

818

administration och en alltför detaljerad styrning minskar

handlingsutrymmet för professionen. Det påverkar och riskerar att minska

Prop. 2024/25:89

värdet i mötet med brukaren.

Bilaga 1

Utredningen kan inte se att den ökade administrationen och

detaljregleringen kommer från socialtjänstlagen. Utredningen har därför

inte föreslagit några regellättnader. Utredningen föreslår i stället att

regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att se över myndighetens

föreskrifter om handläggning och dokumentation samt den handbok om

handläggning och dokumentation som myndigheten ger ut. Socialstyrelsen

bör säkerställa att föreskrifter och systematiska bedömningsinstrument

samordnas på så sätt att en rättssäker och effektiv handläggning och

dokumentation uppnås.

Stimulansmedel

Förslagen om att socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv och vara lätt tillgänglig är grundläggande för en hållbar socialtjänst. Flera andra förslag i detta slutbetänkande har också en avgörande betydelse för arbetet med en hållbar socialtjänst. Det gäller förslagen att verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, att kommunen ska planera sina insatser för enskilda samt att insatser får tillhandahållas utan föregående individuell behovsprövning. Även förslaget om att det ska höra till socialtjänstens övergripande mål att främja jämställdhet i levnadsvillkor hör till de förändringar som krävs för en hållbar socialtjänst. Utredningen vill understryka att dessa förslag bildar en helhet i vilken de olika delarna är beroende av och förutsätter varandra. För att förslagen ska ha avsedd effekt och leda till varaktig förändring krävs att kommunerna utvecklar nya arbetssätt och metoder, som systematiskt följs upp och ger underlag för en kunskapsbaserad och mer hållbar socialtjänst. En förutsättning för det är samordning och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna.

Utredningen bedömer att kommunerna behöver stöd i denna omställning och föreslår att regeringen bör ingå en överenskommelse med SKR i syfte att stödja kommunerna att utveckla nya arbetssätt och metoder med anledning av utredningens förslag om en hållbar socialtjänst.

819

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

820

Betänkandets lagförslag

Förslag till socialtjänstlag

Härigenom föreskrivs följande.

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER

1 kap. Innehåll

Lagens innehåll och tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om samhällets socialtjänst. Med socialtjänst avses i denna lag

1. verksamhet som bedrivs med stöd av denna lag,

2. verksamhet som bedrivs med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, och

3. annan verksamhet som enligt lag eller förordning ska bedrivas av socialnämnd eller Statens institutionsstyrelse.

Som socialtjänst räknas dock inte sådan verksamhet som Statens institutionsstyrelse bedriver med stöd av skollagen (2010:800) eller förordningen (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem. Som socialtjänst räknas inte heller tillsyn eller andra uppgifter som Inspektionen för vård och omsorg utför med stöd av denna lag.

2 § Om det i annan lag eller förordning finns avvikande bestämmelser för sådan verksamhet som avses i 1 § andra stycket 2 och 3, tillämpas de bestämmelserna.

Lagens disposition

3 § Lagen består av sju avdelningar:

Avdelning I innehåller inledande bestämmelser (1–5 kap.).

Avdelning II innehåller bestämmelser om övergripande uppgifter (6–9 kap.).

Avdelning III innehåller bestämmelser om insatser till enskilda (10–13 kap.).

Avdelning IV innehåller bestämmelser om handläggning, doku- mentation och behandling av uppgifter (14–17 kap.).

Avdelning V innehåller bestämmelser om skydd och stöd för barn och unga (18–23 kap.).

Avdelning VI innehåller bestämmelser om tillstånd, tillsyn och missförhållanden (24–26 kap.).

Avdelning VII innehåller övriga bestämmelser (27–32 kap.).

2 kap. Socialtjänstens mål

Övergripande mål och principer

1 § Socialtjänsten ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

– ekonomiska och sociala trygghet,

– jämlika och jämställda levnadsvillkor, och

– aktiva deltagande i samhällslivet.

Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Verksamhetens inriktning

2 § Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

3 § Socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv och inriktas på att vara lätt tillgänglig.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

3 kap. Kommunens ansvar

Kommunens yttersta ansvar

1 § Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om insatser enligt denna lag finns i 27 kap.

Socialnämnden

2 § Kommunfullmäktige bestämmer vilken eller vilka nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten.

Vad som i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller i förekommande fall den eller de nämnder som utses enligt första stycket.

Andra utförare

3 § Bestämmelser om att en kommun får ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssamverkan) finns i 9 kap. 37 § kommunallagen (2017:725).

Utöver avtalssamverkan får en kommun sluta avtal med en enskild person om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas.

821

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

822

4 kap. Kvalitet

God kvalitet

1 § Verksamhet inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande följas upp, utvecklas och säkras.

Personal

2 § För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Personalen ska medverka till att verksamheten är av god kvalitet.

Behörighet att utföra vissa uppgifter

3 § Endast den som har avlagt svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan får utföra sådana uppgifter inom socialtjänsten rörande barn och unga som innefattar

1. bedömning av om utredning ska inledas,

2. utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder,

eller

3. uppföljning av beslutade insatser.

Socialnämnden ansvarar för att den som självständigt utför arbetsuppgifter som avses i första stycket har tillräcklig erfarenhet för uppgiften.

4 § Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen.

5 § Den som har annan utländsk utbildning än sådan som avses i 4 § får utföra de uppgifter som anges i 3 § första stycket, om utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan.

Den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall bedöma om kraven enligt första stycket är uppfyllda.

Bemötande

6 § Enskilda ska bemötas på ett respektfullt sätt utifrån sina förutsättningar och behov.

5 kap. Barns rättigheter

Prop. 2024/25:89

Barnets bästa

Bilaga 2

1 § Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter i enlighet med vad som föreskrivs i 3 §.

Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för ett barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.

Rätt till information

2 § När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Informationen ska anpassas till barnets ålder, mognad och hans eller hennes individuella förutsättningar. Den som lämnar informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen.

Rätt att framföra sina åsikter

3 § Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

Rätt att föra sin egen talan

4 § Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt denna lag. Ett barn som är yngre får höras i domstol, om barnet inte kan antas ta skada av det.

AVDELNING II. ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER

6 kap. Allmänt förebyggande arbete Levnadsförhållandena i kommunen

1 § Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen.

Medverkan i samhällsplaneringen

2 § Socialnämnden ska medverka i samhällsplaneringen och i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda, främja goda miljöer i kommunen.

Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också arbeta för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.

3 § Socialnämnden ska ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd.

823

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

824

Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

Information och uppsökande verksamhet

4 § Socialnämnden ska informera om socialtjänsten i kommunen.

5 § Socialnämnden ska genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden.

Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska nämnden samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

Förebyggande arbete mot missbruk och beroende

6 § Socialnämnden ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk och beroende av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Detsamma gäller missbruk och beroende av spel om pengar.

7 § Socialnämnden ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och beroende och om de hjälpmöjligheter som finns.

7 kap. Planering av insatser och samverkan

1 § Kommunen ska planera sina insatser för enskilda. Kommunen ska då särskilt beakta behovet av tidiga och förebyggande insatser.

I planeringen ska kommunen, vid behov, samverka med regionen samt andra samhällsorgan och organisationer.

Överenskommelse i fråga om vissa grupper

2 § Kommunen ska ingå en överenskommelse med regionen om att samverka i fråga om

– barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet,

– personer med psykisk funktionsnedsättning, och

– personer som missbrukar eller är beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar.

Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

Överenskommelse i fråga om effektivare användning av resurser

3 § Kommunen får träffa överenskommelse med regionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen ska bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt

bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av Prop. 2024/25:89 rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom Bilaga 2 rehabiliteringsområdet.

Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan

med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

8 kap. Boende och vissa andra insatser

1 § Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller andra liknande insatser underlätta för enskilda att bo hemma och att ha kontakt med andra.

Äldre personer

2 § Socialnämnden ska arbeta för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

3 § Socialnämnden ska arbeta för att äldre personer får goda bostäder och tillgång till lättåtkomliga tjänster. Nämnden ska därutöver ge dem som behöver det insatser i hemmet.

Särskilda boendeformer för äldre personer

4 § Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för äldre personer som behöver omvårdnad och särskilt stöd.

Kommunen får även inrätta särskilda boendeformer för äldre personer som främst behöver insatser i boendet och andra lättåtkomliga tjänster och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering.

5 § Kommunen ska arbeta för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre personer.

Personer med funktionsnedsättning

6 § Socialnämnden ska arbeta för att personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

Socialnämnden ska medverka till att dessa personer får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter deras individuella behov av särskilt stöd.

Bostäder med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning

7 § Kommunen ska inrätta bostäder med särskilt stöd för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i 6 § första stycket behöver ett sådant boende.

825

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

826

9 kap. Vård utanför det egna hemmet

1 § Socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett

– familjehem,

– hem för vård eller boende, eller

– stödboende för barn och unga i åldern 16–20 år (stödboende).

Barn i åldern 16–17 år får tas emot i ett stödboende endast om det finns särskilda skäl.

Tillgång till hem och boenden

2 § Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem, hem för vård eller boende och stödboenden. Enligt 3 § ska dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten.

Särskilda ungdomshem och LVM-hem

3 § Behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ska tillgodoses av staten.

För vård i ett sådant hem som avses i första stycket får staten ta ut avgift av den kommun som begärt placeringen.

4 § Statens institutionsstyrelse leder verksamheten vid sådana hem som avses i 3 §. Bestämmelser om tillsyn m.m. över verksamheten vid hemmen finns i 25 kap.

Statens institutionsstyrelse får, om det finns särskilda skäl för det, genom avtal uppdra åt en region eller en kommun att inrätta och driva ett sådant hem som avses i 3 §.

Vården

5 § Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.

Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med närstående samt kontakt med hemmiljön.

6 § Vård i familjehem, hem för vård eller boende och stödboende ska bedrivas i samråd med socialnämnden. Detta gäller även sådana hem som avses i 3 §.

AVDELNING III. INSATSER TILL ENSKILDA

10 kap. Socialnämndens ansvar att erbjuda insatser

1 § Socialnämnden ska erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det.

Insatserna kan ges efter individuell behovsprövning enligt vad som föreskrivs i 11 kap. eller utan föregående individuell behovsprövning enligt vad som föreskrivs i 12 kap.

Prop. 2024/25:89

2 § I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av Bilaga 2 asylsökande m.fl. finns det särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen.

Särskilt om vissa insatser

Brottsofferstöd

3 § Socialnämnden ska erbjuda brottsofferstöd i syfte att stödja och hjälpa den som har utsatts för brott och dennes närstående.

Socialnämnden ska särskilt beakta att personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation. Detta gäller i synnerhet kvinnor som är eller har varit utsatta för mäns våld.

Socialnämnden ska även särskilt beakta att personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck som syftar till att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation.

Budget- och skuldrådgivning

4 § Socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning i syfte att stödja och hjälpa den som är skuldsatt att hantera sin ekonomi och sina skulder.

Socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning även under ett skuldsaneringsförfarande och till dess att en beviljad skuldsanering eller F-skuldsanering är helt avslutad.

5 § Konsumentverket ska stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som socialnämnden ansvarar för.

Familjerådgivning och samarbetssamtal

6 § Socialnämnden ska erbjuda familjerådgivning i syfte att, genom samtal, bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. Familjerådgivning ska erbjudas till den som begär det.

7 § Socialnämnden ska erbjuda samarbetssamtal i syfte att föräldrar, under sakkunnig ledning, når enighet i frågor som gäller vårdnad, boende, umgänge och frågor som gäller barnets försörjning.

Socialnämnden ska även erbjuda föräldrar hjälp att träffa avtal enligt

6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket föräldrabalken.

Missbruks- och beroendevård

8 § Socialnämnden ska erbjuda missbruks- och beroendevård i syfte att stödja och hjälpa den som har ett missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar att komma ifrån missbruket eller beroendet.

Socialnämnden ska i samförstånd med den enskilde planera insatserna och noga bevaka att planen fullföljs.

827

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Närståendestöd

9 § Socialnämnden ska erbjuda närståendestöd i syfte att stödja och hjälpa den som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående med funktionsnedsättning.

11 kap. Insatser efter individuell behovsprövning – bistånd

Bistånd för livsföringen

1 § Den som inte själv kan tillgodose sina personliga behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin livsföring.

Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden.

2 § Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen får hän- syn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 29 kap.

3 § För den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 8 kap. 4 §, ska det ingå i skäliga levnadsförhållanden att kunna sammanbo med make eller sambo. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott.

Första stycket gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i särskild boendeform.

4 § Socialnämnden får, även utan vårdnadshavarens samtycke, besluta om bistånd för livsföringen till barn som har fyllt 15 år om

– det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det, och

– biståndet inte avser vård i familjehem, jourhem, hem för vård eller boende eller stödboende.

I 5 och 6 §§ finns särskilda bestämmelser om kontaktperson och kontaktfamilj.

Kontaktperson och kontaktfamilj

5 § Socialnämnden får utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj (kontaktfamilj) med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det.

6 § Om en person som inte har fyllt 21 år har behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande medel, för brottslig verksamhet eller för något annat socialt nedbrytande beteende, får socialnämnden utse en särskilt

kvalificerad kontaktperson för den unge om denne begär eller samtycker

828

till det. För barn som inte har fyllt 15 år får en sådan kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får en särskilt kvalificerad kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det.

7 § Socialnämnden ska kontinuerligt följa hur insatser som avses i 5 och 6 §§ genomförs när dessa har beviljats barn och unga.

Ekonomiskt bistånd

8 § Den som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt.

Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

9 § Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd

– hemmavarande barns inkomster av eget arbete,

– hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år.

Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning.

Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av

8 § till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Försörjningsstöd

10 § Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt 8 § om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.

11 § För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska

25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd (särskild beräkningsregel).

Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anges i 9 §.

12 § Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för

1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon,

2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl,

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

829

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

830

ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.

13 § Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.

Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket.

14 § Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 13 §, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten.

15 § Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 13 § ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1–4 och 6–13 §§, 4 kap. 1–4 och 8–10 §§ samt 7–9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av bestämmelserna om arbetsskade- försäkring i socialförsäkringsbalken.

Annat bistånd

16 § Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 och 8 §§ om det finns skäl för det.

12 kap. Insatser utan föregående individuell behovsprövning

1 § Socialnämnden får tillhandahålla insatser utan föregående individuell behovsprövning. Detta gäller dock inte

1 kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson,

2. vård i familjehem,

3. vård i sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

4. vård av barn i jourhem, stödboende eller andra hem för vård eller boende än sådana som avses i 3,

5. stadigvarande plats i sådant boende som avses i 8 kap. 4 eller 7 §, eller

6. ekonomisk hjälp.

2 § Socialnämnden får, även utan vårdnadshavarens samtycke, tillhanda- hålla insatser utan föregående individuell behovsprövning till barn som har fyllt 15 år.

Informationsskyldighet

3 § Den som genomför insatser utan föregående individuell behovs- prövning ska informera om möjligheten att ansöka om bistånd för livsföringen enligt 11 kap. 1 §.

Informationen ska lämnas till enskilda som vänder sig till verksamheten. Den ska lämnas på lämpligt sätt och i lämplig utsträckning.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

13 kap. Utformning och genomförande av insatser

1 § Insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

2 § Insatser ska utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.

Insatser som syftar till att tillgodose den enskildes personliga behov ska även utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

3 § Den enskilde ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur insatser i boendet ska ges.

Vård- och genomförandeplan

4 § När den enskilde behöver vårdas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem ska en plan upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna (vårdplan).

För barn och unga som vårdas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem ska en plan upprättas över hur vården ska genomföras (genomförandeplan).

Vård- och genomförandeplanen ska även uppta åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för.

Samordnad individuell plan

5 § När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en samordnad individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.

6 § En samordnad individuell plan ska när det är möjligt upprättas

tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i

831

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

Av planen ska det framgå

1. vilka insatser som behövs,

2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,

3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen, och

4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

AVDELNING IV. HANDLÄGGNING, DOKUMENTATION OCH BEHANDLING AV UPPGIFTER

14 kap. Handläggning och dokumentation

1 § Bestämmelser om handläggning av ärenden finns i förvaltningslagen (2017:900).

Utredning

2 § Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt.

Dokumentation

3 § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska dokumenteras, om inte annat följer av 6 eller 7 §. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.

4 § Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas.

5 § Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.

Undantag från skyldigheten att dokumentera

6 § Skyldigheten att dokumentera gäller inte uppgifter om enskildas personliga förhållanden vid genomförande av rådgivning.

7 § Socialnämnden får, om det finns särskilda skäl, bestämma att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte ska dokumenteras vid genomförande av en insats utan föregående individuell behovsprövning.

832

Företräde inför socialnämnden

8 § Den som enligt 25 § förvaltningslagen (2017:900) ska underrättas och ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som rör enskild har rätt att få företräde inför socialnämnden, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Den som ges tillfälle att yttra sig ska underrättas om sin rätt att få företräde inför nämnden.

Ändring av gynnande beslut

9 § Socialnämnden får, utöver vad som följer av 37 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900), ändra ett beslut om fortlöpande bistånd vid väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den enskilde.

Ärenden som kan laglighetsprövas

10 § Vid handläggning av ärenden där besluten kan laglighetsprövas genom att överklagas enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725) ska bestämmelserna om remiss i 26 § förvaltningslagen (2017:900) tillämpas.

11 § Vid handläggning av ärenden som rör enskilda och där besluten kan laglighetsprövas genom att överklagas enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725) ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) tillämpas:

– 10 § om partsinsyn,

– 11 och 12 §§ om åtgärder om handläggningen försenas,

– 23 § om utredningsansvaret,

– 24 § om när man får lämna uppgifter muntligt,

– 25 § om kommunikation,

– 31 § om dokumentation av beslut,

– 32 § om motivering av beslut,

– 33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till, och

– 36 § om rättelse av skrivfel och liknande.

Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör enskild.

Delgivning

12 § Vid delgivning med enskild i mål eller ärende enligt denna lag som avser myndighetsutövning får 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:1932) inte tillämpas.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

15 kap. Uppgiftsskyldighet

1 § Bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Där finns även sekretessbrytande bestäm- melser och bestämmelser om undantag från sekretess.

833

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

834

Skyldighet att lämna ut uppgifter

Statistiska ändamål

2 § Socialnämnden ska, enligt vad regeringen närmare föreskriver, lämna ut personuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.

Forskningsändamål

3 § Socialnämnden ska lämna ut personuppgifter till statliga myndigheter, när detta begärs för forskningsändamål och det kan ske utan risk för att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men.

Utbetalad ekonomisk hjälp

4 § Socialnämnden ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter till denna om utbetalad ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig beskattning.

Uppgiftslämnande mellan nämnder

5 § Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna

1. uppgifter om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten,

och

2. de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser inom särskilda boendeformer i kommunen.

Uppgiftsskyldigheten enligt första stycket gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt 26 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Underrättelse till åklagarmyndigheten

6 § Har en domstol dömt någon till ungdomsvård eller till ungdomstjänst, ska socialnämnden underrätta åklagarmyndigheten, om det kan antas att det finns förutsättningar för åtgärd enligt 30 b § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eller 32 kap. 4 § brottsbalken.

Anmälan till Folkhälsomyndigheten

7 § Om socialnämnden i sin verksamhet iakttagit något som tyder på att nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i missbruksmönster av kända medel, ska nämnden utan dröjsmål anmäla detta till Folkhälsomyndigheten.

Vissa andra uppgifter

8 § Från socialtjänsten ska utan hinder av sekretess lämnas

1. uppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem, om uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,

2. uppgifter som behövs i ett ärende hos Skatteverket om skyddad

Prop. 2024/25:89

folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481), och

Bilaga 2

3. uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning eller polisprogrammet.

Rätt att ta del av uppgifter

Förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild

9 § Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild hos Centrala studiestödsnämnden, Försäkrings- kassan, Pensionsmyndigheten och arbetslöshetskassorna. Om det finns skäl för det ska dessa myndigheter och arbetslöshetskassorna på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket.

Uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen

10 § Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen. Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket.

Uppgifter om enskilda hos Skatteverket

11 § Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av uppgifter om enskilda som avser inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen

(2011:1244). Om det finns skäl för det ska Skatteverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket.

16 kap. Gallring

Skyldighet att gallra

1 § Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten. Uppgifterna ska dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

835

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Handlingar som inte får gallras

2 § Följande handlingar får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 1 § första stycket:

1. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken,

2. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om adoption,

3. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att ett barn har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, familjehem, stödboende, sådant boende som avses i 8 kap. 7 § eller annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om barnet.

Avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket föräldrabalken som godkänts av socialnämnden får inte gallras förrän barnet fyllt arton år.

Handlingar ska vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i 1 § av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner och i övriga kommuner beträffande ett representativt urval av personer.

17 kap. Dokumentation, gallring och tystnadsplikt i enskild verksamhet

Dokumentation

1 § Bestämmelserna i 14 kap. 3–5 §§ gäller i tillämpliga delar i enskild verksamhet som står under Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn enligt denna lag.

Bevarande och gallring

2 § Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör en sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska, i enskild verksamhet som står under Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn enligt denna lag, bevaras och därefter gallras två år efter det att den sista anteckningen gjordes i akten. Uppgifterna ska dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har gallrats enligt andra stycket.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras två år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

Den socialnämnd som beslutat om en insats som genomförs i en enskild verksamhet får träffa avtal med den som bedriver verksamheten om att handlingar ska överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder. Detta gäller dock inte handlingar som avses i 3 §.

3 § Handlingar i en personakt i enskild verksamhet som avser barn som har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, stödboende eller sådan bostad som avses i 8 kap. 7 § ska överlämnas för bevarande till

836

den socialnämnd som beslutat om insatsen, när gallringsskyldigheten

Prop. 2024/25:89

enligt 2 § första stycket inträder.

Bilaga 2

När gallringsskyldigheten enligt 2 § första stycket inträder ska

handlingar i enskild verksamhet, av hänsyn till forskningens behov, i ett

representativt urval av kommuner och i övriga kommuner i fråga om ett

representativt urval av personer överlämnas för bevarande till den

socialnämnd som beslutat om insatsen.

Utlämnande av handling i personakt

4 § En handling i en personakt i enskild verksamhet som står under

Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn enligt denna lag ska, om det

begärs av den som akten rör, så snart som möjligt tillhandahållas denne för

läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat

följer av 9 §.

En fråga om utlämnande enligt första stycket prövas av den som

ansvarar för personakten. Anser denne att personakten eller någon del av

den inte bör lämnas ut ska han eller hon genast med eget yttrande

överlämna frågan till Inspektionen för vård och omsorg för prövning.

Omhändertagande av personakt

5 § Inspektionen för vård och omsorg får besluta att en personakt i enskild

verksamhet som står under inspektionens tillsyn enligt denna lag ska tas

om hand

1. om verksamheten upphör,

2. om det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kommer att handhas enligt föreskrifterna i denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, eller

3. om den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns ett påtagligt behov av att akten tas om hand.

En omhändertagen personakt ska återlämnas, om det är möjligt och det inte finns skäl för omhändertagande enligt 5 §. Beslut i fråga om återlämnande meddelas av Inspektionen för vård och omsorg efter ansökan av den som vid beslutet om omhändertagande ansvarade för personakten.

6 § Personakter som har tagits om hand av Inspektionen för vård och omsorg ska förvaras avskilda hos arkivmyndigheten i den kommun där akterna omhändertagits. Personakterna ska bevaras i minst två år från det att de kom in till arkivmyndigheten, dock får handlingar som avses i 3 § inte gallras. En myndighet som har hand om en personakt som har omhändertagits har, om en uppgift ur akten begärs för ett särskilt fall, samma skyldighet att lämna uppgiften som den haft som ansvarat för akten före omhändertagandet.

Utredning av missförhållande

7 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som har rapporterats enligt 26 kap. 2 §, ska i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet utredas av den som bedriver verksamheten.

837

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

838

Rapporten samt utredningen och övrig dokumentation enligt 26 kap. 5 § ska bevaras och därefter gallras fem år efter det att den sista anteckningen gjordes.

Den socialnämnd som har beslutat om en insats som genomförs i en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, får träffa avtal med den som bedriver verksamheten om att sådana handlingar som avses i andra stycket ska överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder.

Tystnadsplikt

8 § Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon då har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

9 § Den som är eller har varit verksam inom enskild familjerådgivning får inte obehörigen röja en uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

AVDELNING V. SKYDD OCH STÖD FÖR BARN OCH UNGA

18 kap. Socialnämndens ansvar för barn och ungas uppväxtförhållanden

1 § Socialnämnden ska arbeta för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden.

Nämnden ska i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga.

Förebygga och motverka att barn och unga far illa

2 § Socialnämnden ska

1. bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa,

2. aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk och beroende bland barn och unga av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel, beroendeframkallande medel, dopningsmedel, samt spel om pengar,

3. tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och arbeta för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem,

4. med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, och

5. i nära samarbete med hemmen ansvara för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet.

3 § Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Ifråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som

följer av 17 kap. 8 och 9 §§ och av offentlighets- och sekretesslagen

Prop. 2024/25:89

(2009:400). Nämnden ska aktivt arbeta för att samverkan kommer till

Bilaga 2

stånd.

Särskilt behov av insatser i vissa fall

4 § Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och

dennes närstående får de insatser som de behöver.

Socialnämnden ska särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller

andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott.

5 § Socialnämnden ska tillgodose det särskilda behov av insatser som kan finnas hos barn och unga sedan

– ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts,

– vård och fostran utanför det egna hemmet har upphört,

– verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård har upphört.

Barn och unga som har begått brott

6 § Socialnämnden ansvarar för att påföljden ungdomstjänst kan verkställas så snart det kan ske. Verkställigheten ska påbörjas senast två månader efter det att domen vunnit laga kraft, om inte särskilda skäl talar mot det.

Socialnämnden ska bestämma det närmare innehållet i en utdömd ungdomstjänst i en arbetsplan och utse en handledare för den unge. Socialnämnden ska kontrollera att arbetsplanen följs.

7 § Socialnämnden ansvarar för att medling enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott kan erbjudas när brottet har begåtts av någon som är under 21 år.

Förbud mot att ta emot andras barn

8 § När ett barns bästa kräver det, får socialnämnden förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn.

Ett sådant förbud omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogat att ett barn tas emot i hemmet.

19 kap. Utredning av barn och ungas behov av skydd och stöd

Omedelbar skyddsbedömning

1 § När en anmälan enligt 14 kap. 2 § rör barn eller unga ska social- nämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras.

839

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

840

Tidsgräns för förhandsbedömning

2 § När en anmälan enligt 14 kap. 2 § rör barn eller unga ska socialnämnden, om det inte finns synnerliga skäl, fatta beslut om att inleda eller inte inleda utredning inom fjorton dagar efter det att anmälan har kommit in. Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser.

Befogenheter och skyldigheter under utredningstiden

3 § En utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.

Den som berörs av en sådan utredning ska, om inte särskilda skäl talar mot det, genast underrättas om att en utredning har inletts.

4 § Vid en sådan utredning som avses i 3 § får socialnämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.

Samtal med barn utan vårdnadshavarens samtycke

5 § Ett barn får höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande

– inför ett beslut om att inleda eller inte inleda utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd,

– vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd,

– vid en utredning på socialnämndens initiativ om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 7 eller 8 § föräldrabalken.

Barnets vårdnadshavare ska, om inte särskilda skäl talar mot det, genast underrättas om att barnet har hörts.

20 kap. Vård av barn och unga utanför det egna hemmet

Övergripande principer vid placering av barn

1 § När ett barn placeras ska det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon närstående. Vad som är bäst för barnet ska dock enligt 5 kap. 1 § andra stycket alltid vara avgörande.

2 § I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns det särskilda bestämmelser om placering av barn i den lagen.

Stadigvarande vård och fostran

3 § Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte

tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om

Prop. 2024/25:89

honom eller henne.

Bilaga 2

Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård

utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård

i hemmet är utredda av socialnämnd.

Tillfällig vård och fostran

4 § Socialnämnden får inte placera ett barn i ett sådant enskilt hem som

vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran

(jourhem) om inte förhållandena i det enskilda hemmet och

förutsättningarna för vård i det är utredda av socialnämnd.

Om det inte finns särskilda skäl får ett barn vårdas i ett jourhem i högst

två månader efter det att socialnämnden har avslutat en utredning av om

nämnden behöver ingripa till barnets skydd eller stöd.

Information och samråd med annan kommun

5 § Om ett tilltänkt enskilt hem ligger i en annan kommun ska

socialnämnden, vid medgivande eller beslut om vård enligt 3 eller 4 §,

informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut.

Om det finns någon i det enskilda hemmet som vistas där efter beslut av

en annan kommun, ska nämnden informera och samråda även med den

kommunen.

Avtal och utbildning

6 § Socialnämnden ska i samband med beslut om placering i ett

familjehem ingå avtal med dem som nämnden avser att anlita som

familjehem. Nämndens och familjehemmets åtaganden som avser barnets

behov av skydd och stöd under placeringen ska framgå av avtalet.

7 § Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem

som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem.

Hälsoundersökning

8 § Socialnämnden ska, om det inte är obehövligt, underrätta regionen om

att ett barn eller en ung person i åldern 18–20 år, i anslutning till att vård

utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en sådan hälsoundersökning

som avses i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som

vårdas utanför det egna hemmet.

Socialnämndens ansvar under vårdtiden

9 § Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem,

jourhem, annat enskilt hem, stödboende eller hem för vård eller boende

1. medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden,

2. arbeta för att de får lämplig utbildning,

3. arbeta för att de får den hälso- och sjukvård som de behöver,

841

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

842

4. arbeta för att de ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående, och

5. lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

10 § Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

11 § Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende främst genom

1. regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas,

2. enskilda samtal med barnet eller den unge,

3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem, och

4. samtal med vårdnadshavarna.

Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till föräldrar, syskon och andra närstående.

12 § När vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd social sekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål.

Överväganden

13 § Vårdas ett barn med stöd av denna lag i ett annat hem än det egna, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas.

14 § När ett barn har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken.

Fortsatt ersättning, råd och stöd efter vårdnadsöverflyttning

15 § Om vårdnaden av ett barn har flyttats över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som barnet tidigare varit familjehems- placerat hos, får kommunen fortsätta att betala dessa vårdnadshavare skälig ersättning. Vid sådan överflyttning av vårdnaden ska socialnämnden ge särskilt förordnade vårdnadshavare råd och stöd.

Råd och stöd ska ges av socialnämnden i den kommun som beslutat om familjehemsplaceringen om särskilt förordnade vårdnadshavare begär det.

Ansvarig socialnämnd

16 § Ansvaret för att lämna medgivande till stadigvarande vård och fostran enligt 3 § vilar på socialnämnden i den kommun som enligt 27 kap. ska tillgodose vårdnadshavarens behov av insatser.

Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 3 § fullgör skyldigheterna enligt 9 §.

Förbud mot förmedling av barn

17 § Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verksamhet som syftar till att förmedla barn till hem som avses i 3 och 4 §§.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

21 kap. Uppföljning av ett barns situation

Beslut om uppföljning

1 § Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation när en utredning som gäller barnets behov av skydd eller stöd avslutats utan beslut om insats.

En sådan uppföljning får ske om barnet, utan att förhållanden som avses i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga föreligger, bedöms vara i särskilt behov av nämndens skydd eller stöd men samtycke till sådan åtgärd saknas.

2 § Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende har upphört.

En sådan uppföljning får ske om barnet, utan att förhållanden som avses i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga föreligger, bedöms vara i särskilt behov av nämndens skydd eller stöd men samtycke till sådan åtgärd saknas.

Befogenheter och skyldigheter under uppföljningen

3 § Vid en uppföljning enligt 1 eller 2 § får socialnämnden ta de kontakter som anges i 19 kap. 4 § och samtala med barnet i enlighet med 19 kap. 5 §.

Uppföljningen ska avslutas senast sex månader från det att utredningen som gäller ett barns behov av skydd och stöd avslutats eller placeringen har upphört eller när nämnden dessförinnan finner skäl att inleda utredning enligt 14 kap. 2 § första stycket.

Nämnden ska underrätta barn som fyllt 15 år och vårdnadshavare som berörs om beslutet att inleda respektive avsluta uppföljningen.

22 kap. Ärenden som rör vissa internationella situationer

Placering över nationsgränserna

Placering i Sverige

1 § Socialnämnden får godkänna att en utländsk myndighet placerar ett

barn i Sverige endast om

843

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

844

1. det är bäst för barnet att placeras här, särskilt med beaktande av barnets anknytning hit,

2. barnets inställning till placeringen så långt det är möjligt har klarlagts,

3. barnets vårdnadshavare och, om barnet fyllt 15 år, barnet samtycker till åtgärden,

4. förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av nämnden,

5. barnet har beviljats uppehållstillstånd, om ett sådant tillstånd behövs,

och

6. placeringen sker med stöd av rådets förordning (EG) nr 2201/ 2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 eller med stöd av den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.

Placering i ett annat land

2 § Socialnämnden får placera ett barn i ett annat land endast om

1. det är bäst för barnet att placeras där, särskilt med beaktande av barnets anknytning dit,

2. barnets inställning till placeringen så långt det är möjligt har klarlagts,

3. barnets vårdnadshavare och, om barnet fyllt 15 år, barnet samtycker till placeringen,

4. socialnämnden genom en överenskommelse med den behöriga myndigheten i det land där barnet ska placeras har gjort det möjligt att följa upp placeringen, och

5. landet har en tillfredsställande ordning i fråga om tillsyn.

Internationella adoptioner

Medgivande till adoption

3 § Ett barn med hemvist utomlands får inte utan socialnämndens medgivande tas emot av någon i syfte att adopteras. Medgivandet ska ha lämnats innan barnet lämnar det land där barnet har sin hemvist. Ett medgivande får lämnas om sökanden är lämpad att adoptera.

Om barnet är känt, ska sökandens lämplighet prövas i förhållande till det enskilda barnet och adoptionen ska även i övrigt kunna antas vara till barnets bästa.

Socialnämnden ska göra en samlad bedömning av sökandens lämplighet. Vid bedömningen ska särskilt beaktas

– sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd,

– sökandens personliga egenskaper och sociala nätverk,

– sökandens ålder och hälsotillstånd, och

– stabiliteten i relationen, om medgivande söks av makar eller sambor.

4 § Innan ett medgivande lämnas ska sökanden ha deltagit i en av socialnämnden anvisad föräldrautbildning inför adoption. Om sökanden

har adopterat barn från utlandet tidigare, får medgivande lämnas även om

Prop. 2024/25:89

han eller hon inte har deltagit i föräldrautbildning.

Bilaga 2

5 § Ett medgivande enligt 3 § upphör att gälla om inte barnet har tagits

emot i sökandens vård inom tre år från det att medgivandet lämnades.

Förändrade förhållanden

6 § Den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till social-

nämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid

medgivandet gäller. Om ett barn inte har föreslagits för adoption inom två

år från det att medgivandet lämnades, ska socialnämnden, om det inte är

obehövligt, kontrollera om omständigheterna har ändrats.

Medgivandet ska återkallas, om förutsättningarna för det inte längre

finns. Medgivandet kan återkallas även när barnet har tagits emot av den

eller dem som vill adoptera, om en fortsatt vistelse hos dem inte vore

förenlig med barnets bästa.

Samtycke till fortsatt adoptionsförfarande

7 § När ett visst barn har föreslagits för adoption, ska socialnämnden

skyndsamt och senast inom två veckor från det att den eller de som vill

adoptera kommit in med en anmälan om detta pröva om samtycke ska ges

till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Om det är fråga om ett

adoptionsförfarande som omfattas av lagen (1997:191) med anledning av

Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete

vid internationella adoptioner, ska 3 § i den lagen tillämpas. Den tid inom

vilken prövning ska ske får förlängas om det finns synnerliga skäl.

Ansvarig socialnämnd

8 § Ansvaret för att lämna medgivande enligt 3 § att ta emot ett barn med

hemvist utomlands i syfte att adoptera det och samtycke enligt 7 § till att

adoptionsförfarandet får fortsätta vilar på socialnämnden i samma

kommun som enligt 27 kap. ansvarar för att tillgodose den eller de

sökandes behov av insatser.

Den socialnämnd som lämnat samtycke enligt 7 § ska fullgöra

skyldigheterna enligt 20 kap. 9 §.

Förmedling av barn för adoption

9 § Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i vissa fall förmedla

barn från utlandet för adoption finns bestämmelser i lagen (1997:192) om

internationell adoptionsförmedling.

23 kap. Anmälan om oro för ett barn Skyldighet att anmäla oro

1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:

1. myndigheter vars verksamhet berör barn och unga,

845

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

846

2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rätts- psykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen,

3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och

4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.

De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 § lagen (1993:335) om Barnombudsman.

Uppgiftsskyldighet

2 § Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i 1 § är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd och stöd.

Anmälningsmöte

3 § Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 § ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt.

Information till anmälaren

4 § Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 § om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta.

Uppmaning att anmäla oro

5 § Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden.

AVDELNING VI. TILLSTÅND, TILLSYN OCH MISSFÖRHÅLLANDEN

24 kap. Tillstånds- och anmälningsplikt

Tillståndsplikt

1 § Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva

1. verksamhet i form av stödboende eller hem för vård eller boende enligt 9 kap.,

2. verksamhet i form av boenden som motsvarar dem som avses i 8 kap. Prop. 2024/25:89

4 eller 7 §,

Bilaga 2

3. verksamhet i form av hem för viss annan heldygnsvård,

4. verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs,

5. verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och handledning till sådana hem som tar emot barn, eller

6. hemtjänst.

Anmälningsplikt

2 § Kommun och region som driver verksamhet som avses i 1 § 1–4 och 6 ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten påbörjas.

Förutsättningar för tillstånd

3 § Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § får beviljas endast om

1. verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet,

2. sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

3. sökanden har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

4. sökanden i övrigt bedöms lämplig.

I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt första stycket 2 sammantaget avse

a) den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

b) styrelseledamöter och styrelsesuppleanter,

c) bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och

d) personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten.

I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i andra stycket a–d bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

4

§ Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och

säkerheten i verksamheten.

Förändringar

5

§ Om en verksamhet som avses i 1 § helt eller till väsentlig del ändras

eller flyttas, ska nytt tillstånd sökas.

6

§ Den som har beviljats tillstånd enligt 1 § ska anmäla förändringar i den

krets av personer som avses i 3 § till Inspektionen för vård och omsorg

senast en månad efter förändringen.

847

Prop. 2024/25:89

Avgifter

Bilaga 2

7 § Inspektionen för vård och omsorg får ta ut en avgift för ansökningar

om tillstånd enligt 1 §.

25 kap. Tillsyn

Verksamheter som omfattas av tillsyn

1 § Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över socialtjänsten. Tillsynen över enskild verksamhet avser

1. verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 24 kap. 1 §,

2. verksamhet som en kommun genom avtal enligt 3 kap. 3 § andra stycket har överlämnat till enskild att utföra, samt

3. annan enskild verksamhet som kommunen upphandlar tjänster från för att fullgöra skyldigheter enligt denna lag.

Vad tillsynen innebär

2 § Tillsyn enligt denna lag innebär granskning av att den verksamhet som avses i 1 § uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.

Föreläggande enligt 5, 8 och 9 §§, återkallelse av tillstånd och förbud enligt 10–12 §§ får användas endast när verksamheten inte uppfyller de

krav som framgår av lagar och andra föreskrifter.

3 § Inspektionen för vård och omsorg ska inom ramen för sin tillsyn

1. lämna råd och ge vägledning,

2. kontrollera att brister och missförhållanden avhjälps,

3. förmedla kunskap och erfarenheter som erhålls genom tillsynen, och

4. informera och ge råd till allmänheten.

Samtal med barn

4 § Vid tillsyn som rör barns förhållanden får barnet höras om det kan

antas att barnet inte tar skada av samtalet. Barnet får höras utan vårdnads-

havarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.

Handlingar, upplysningar och tillträde

5 § Den som bedriver verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag

är skyldig att på Inspektionen för vård och omsorgs begäran lämna över

handlingar och annat material som rör verksamheten och lämna de

upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för sin tillsyn.

Inspektionen för vård och omsorg får förelägga den som bedriver

verksamheten att lämna vad som begärs enligt första stycket. Ett beslut om

föreläggande får förenas med vite.

6 § Inspektionen för vård och omsorg eller den som myndigheten

förordnar har rätt att inspektera verksamhet som står under dess tillsyn.

Den som utför inspektionen har rätt att få tillträde till lokaler eller andra

utrymmen som används för verksamheten. För tillträde till bostäder krävs

848

dock att den eller de boende lämnar sitt samtycke till inspektionen. Den

som utför inspektionen har rätt att tillfälligt omhänderta handlingar och annat material som rör verksamheten. Den vars verksamhet inspekteras är skyldig att lämna den hjälp som behövs vid inspektionen.

7 § Vid sådan inspektion som anges i 6 § har den som utför inspektionen rätt att av Polismyndigheten få den hjälp som behövs för att inspektionen ska kunna genomföras.

Föreläggande

8 § Om Inspektionen för vård och omsorg finner att det i verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag förekommer ett missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till, får inspektionen förelägga den som Om inspektionen finner att kraven i 24 kap. 3 § inte är uppfyllda i verksamhet som beviljats tillstånd, eller att en sådan förändring som avses i 24 kap. 6 § inte har anmälts, får inspektionen förelägga den som beviljats tillståndet att avhjälpa bristen.

Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet eller bristen ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

9 § Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller den region som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 24 kap.

2 § att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Återkallelse av tillstånd och förbud mot fortsatt verksamhet

10 § Om ett missförhållande enligt 8 § är allvarligt och Inspektionen för vård och omsorgs föreläggande inte följts, får inspektionen besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Om missförhållandet innebär fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet i övrigt, får Inspektionen för vård och omsorg utan föregående föreläggande besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Ett tillstånd att bedriva verksamhet får även återkallas utan föregående föreläggande om tillståndshavaren inte uppfyller kraven i 24 kap. 3 §.

11 § Om det finns sannolika skäl för att ett tillstånd helt eller delvis kommer att återkallas eller om det finns sannolika skäl för att verksamheten helt eller delvis kommer att förbjudas enligt 10 §, och ett sådant beslut inte kan avvaktas, får Inspektionen för vård och omsorg besluta att tills vidare helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl, får beslutets giltighet förlängas med ytterligare sex månader.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

849

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

12 § Om underlåtenhet att iaktta skyldigheterna enligt lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn är av allvarligt slag, får Inspektionen för vård och omsorg besluta att återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen besluta att förbjuda fortsatt verksamhet.

26 kap. Missförhållanden

Rutiner mot missförhållanden

1 § Socialnämnden ansvarar för att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens verksamhet.

Rapporteringsskyldighet

2 § Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten.

Rapporteringsskyldigheten fullgörs

1. i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet till den som bedriver verksamheten,

2. i verksamhet vid Statens institutionsstyrelse till ledningen, och

3. i övrigt till berörd socialnämnd.

3 § Den som enligt 2 § ska ta emot rapporter ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har enligt 4 kap. 2 § andra stycket och 26 kap. 2 §.

4 § Den som, i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, enligt 2 § ska ta emot rapporter ska informera berörd socialnämnd om de rapporter han eller hon har tagit emot.

Utredning och avhjälpande

5 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål.

Anmälan

6 § Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan. Anmälan ska göras av

1. socialnämnden,

2. den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet, eller

3. Statens institutionsstyrelses ledning.

Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera berörd socialnämnd om anmälan.

850

AVDELNING VII. ÖVRIGA BESTÄMMELSER 27 kap. Ansvarsfördelning mellan kommuner

Ansvarig kommun

1 § Den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt eller annars har sin starkaste anknytning (bosättningskommunen) ansvarar för insatser till den enskilde, om inte annat följer av 2, 3 eller 4 §.

2 § En kommun behåller ansvaret för insatser åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i

1. familjehem enligt 9 kap. denna lag eller 9 § 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

2. hem för vård eller boende eller i stödboende enligt 9 kap.,

3. särskild boendeform för äldre personer enligt 8 kap. 4 § eller 24 kap.

1 § 2,

4. bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning enligt

8 kap. 7 § eller 24 kap. 1 § 2,

5. bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt

9 § 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller

6. annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun.

3 § Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för insatser

1. under kriminalvård i anstalt,

2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun,

3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.

4 § Om behov av insatser uppkommer under en tillfällig vistelse i en kommun, ansvarar den kommunen (vistelsekommunen) för insatser som behövs i akuta situationer.

Vistelsekommunen ansvarar även för andra insatser till den enskilde, om det inte står klart att en annan kommun är ansvarig.

Vistelsekommunens skyldighet att bistå bosättningskommunen

5 § När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, och till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver insatser för detta, är vistelsekommunen skyldig att på begäran

1. bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes behov av insatser,

2. verkställa bosättningskommunens beslut.

6 § Om en bosättningskommun har begärt verkställighet enligt 5 § 2, ska bosättningskommunen ersätta vistelsekommunen för verkställighets- kostnaderna. Ersättningen ska betalas enligt den ersättningsnivå som bosättningskommunen tillämpar för motsvarande insatser.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

851

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

852

Ansökan om insatser i en annan kommun

7 § En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon

1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller

2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas.

8 § En ansökan enligt 7 § ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas.

Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan.

Slutförande av utredning

9 § En kommun som inlett utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd är skyldig att slutföra denna och fatta beslut i ärendet även om barnet byter kommun. Detsamma gäller om en utredning inletts och ärendet avser vård på grund av missbruk eller beroende. Den nya kommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som kan behövas för att fatta beslut i ärendet.

Första stycket gäller inte om den nya kommunen samtycker till att ta över utredningen av ärendet eller om ärendet annars flyttas över.

Överflyttning av ärende

10 § Ett ärende som avser fortlöpande eller långvarigt bistånd kan flyttas över till en annan kommun.

En kommun som anser att ett ärende ska flyttas över ska begära det hos den andra kommunen. Ärendet ska då flyttas över om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt.

En begäran enligt andra stycket ska vara skriftlig. Den andra kommunen ska skriftligen och utan dröjsmål meddela sin inställning.

11 § Om berörda kommuner inte är överens om att flytta över ärendet, får den kommun som begärt överflyttning ansöka om det hos Inspektionen för vård och omsorg. En sådan ansökan får också göras av en kommun, som inte inom en månad har fått svar från en annan kommun på en begäran om överflyttning.

Inspektionen för vård och omsorg ska pröva ansökningen så snart som möjligt. Beslut i ärendet ska meddelas inom tre månader från det att ansökan kom in, om det inte finns särskilda skäl för en längre handläggningstid.

12 § Uppgifter som behövs för att en kommun ska kunna ta över ett ärende

Prop. 2024/25:89

enligt 10 eller 11 § ska lämnas ut av den kommun som överlämnar ärendet.

Bilaga 2

28 kap. Socialnämndens organisation och delegering av vissa ärenden

1 § För en socialnämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

Bestämmelserna i 6 kap. 37 § och 38 § 3 kommunallagen ska dock inte tillämpas vid delegering av sådana ärenden som anges i 5–8 §§.

Vissa uppgifter för socialnämnden

2 § Socialnämnden ska själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden som enligt denna lag eller annan författning ankommer på socialnämnden.

3 § Socialnämnden ska hos kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder och hos andra myndigheter göra de framställningar som nämnden finner påkallade.

4 § Socialnämnden får inhämta yttranden

och

upplysningar

från

kommunstyrelsen och övriga nämnder och

från

beredningar

och

tjänstemän i den egna kommunen, när det

behövs för nämndens

verksamhet.

Delegering till utskott

5 § Socialnämnden får uppdra åt ett utskott att besluta på nämndens vägnar i ärenden som gäller

1. vård och fostran i ett enskilt hem enligt 20 kap. 3 och 4 §§,

2. övervägande av fortsatt vård m.m. enligt 20 kap. 13 och 14 §§,

3. placering över nationsgränserna enligt 22 kap. 1 och 2 §§,

4. internationell adoption enligt 22 kap. 3, 4 och 6 §§,

5. beslut enligt 30 kap. 3 § om att föra talan om återkrav enligt 30 kap.

1 §.

Första stycket gäller även i ärenden om samtycke till fortsatt adoptionsförfarande enligt 22 kap. 7 § om samtycke vägras.

Ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

6 § I fråga om lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får socialnämnden uppdra åt ett utskott att besluta på nämndens vägnar i ärenden som gäller

1. ansökan om vård enligt 4 §,

2. omedelbart omhändertagande enligt 6 och 6 a §§,

3. ansökan om fortsatt omhändertagande enligt 9 a §,

4. vårdens innehåll och utformning enligt 11 § första och andra styckena,

5. övervägande av fortsatt vård m.m. enligt 13 §,

853

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

854

6. umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort enligt 14 § andra och tredje styckena,

7. upphörande av vård enligt 21 §,

8. förebyggande insatser enligt 22 §,

9. ansökan om flyttningsförbud m.m. enligt 24, 26 och 27 §§,

10. umgängesbegränsning under ett flyttningsförbud enligt 31 §,

11. begäran om hjälp av Polismyndigheten eller Kriminalvården enligt

43 §.

Ärenden enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall

7 § I fråga om lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, får socialnämnden uppdra åt ett utskott att besluta på nämndens vägnar i ärenden som gäller

1. ansökan om vård enlig 11 §,

2. omedelbart omhändertagande enligt 13 §.

Begränsning av möjligheten att delegera

8 § Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande bestämmelser:

1. 1 kap. 4, 9, 13 och 14 §§ föräldrabalken,

2. 2 kap. 1, 4–6 och 8–9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja en utredning eller att lägga ner en påbörjad utredning,

3. 3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,

4. 4 kap. 14 § föräldrabalken,

5. 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § tredje stycket föräldrabalken,

6. 6 kap. 13 a § föräldrabalken, dock endast åt ett utskott,

7. 6 kap. 15 c § tredje stycket föräldrabalken,

8. 6 kap. 19 § föräldrabalken när det gäller beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,

9. 7 kap. 7 § föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader,

10 11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 18 kap. 8 § denna lag eller att fullgöra nämndens uppgifter enligt 16 kap. 18 § eller 18 kap. 19 § socialförsäkringsbalken.

Ordförandebeslut

9 § Bestämmelser om rätt att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

29 kap. Avgifter

När får kommunen ta ut avgifter?

1 § Kommunen får enligt grunder som kommunen bestämmer ta ut skäliga avgifter som inte överstiger kommunens självkostnader i följande fall:

1. familjerådgivning,

2. verksamhet för barn och unga enligt 18 kap. 1, 2 och 5 §§ som inte är insatser av behandlingskaraktär,

3. föräldrautbildning inför adoption,

4. hemtjänst,

5. dagverksamhet,

6. sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § eller bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 7 § och som inte omfattas av 12 kap. jordabalken, och

7. annan liknande insats.

I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende finns ytterligare bestämmelser i 3–9 §§.

2 § Kommunen får inte ta ut avgifter för insatser av behandlingskaraktär. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk eller beroende av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra insatser får kommunen ta ut skälig ersättning.

Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om insatser för vilka avgift har bestämts enligt 1 §.

Beräkning av avgifter

3 § Med prisbasbelopp avses i detta kapitel prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Avgiftsunderlag

4 § Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad.

Inkomsten ska beräknas med tillämpning av 102 kap. 29 § 1, 2, 4 och 5 socialförsäkringsbalken. Vid tillämpning av 102 kap. 29 § 4 balken ska dock endast sådan inkomst som avses i 97 kap. 13 § första stycket 1 medräknas. Som inkomst ska även räknas bostadsbidrag enligt 96– 98 kap., särskilt bostadstillägg enligt 102 kap. 26 § och boendetillägg enligt 103 a–103 e kap. samma balk. En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten ska beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

855

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

856

I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster.

Högsta avgift

5 § Den enskildes avgifter får

1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 17 kap. 8 § första stycket 1 och 2 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 prisbas- belopp,

2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 prisbasbelopp.

6 § Avgifterna enligt 5 § får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs ska kommunen dessutom försäkra sig om att den enskildes make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Om avgifterna baseras på den enskildes betalningsförmåga ska avgiftsunderlaget beräknas enligt 4 §.

Beräkning av förbehållsbelopp

7 § Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 § ska dock inget förbehåll göras.

Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av

1. 1,3546 prisbasbelopp för ensamstående, eller

2. 1,1446 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor.

Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

8 § Kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 7§ andra stycket. Kommunen får minska minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i 7 §

tredje stycket därför att

1. kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet,

2. kostnaden ingår i avgiften eller hyran för sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § eller bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 7 §, eller

3. posten tillhandahålls kostnadsfritt.

Kommunen får dock inte minska minimibeloppet med anledning av att den enskilde omfattas av sådan avgiftsfrihet som avses i 17 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Ändring av avgift

9 § Kommunen ska ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet.

En ändring av avgiften ska gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändring har uppkommit. En ändring av avgiften ska dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

30 kap. Återkrav

När får bistånd krävas åter?

1 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 11 kap. 8 § betalats ut obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

2 § Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1 §, återkräva bistånd som den enskilde har fått enligt 11 kap. 8 § endast om det har lämnats

1. som förskott på en förmån eller ersättning,

2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller

3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.

Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 11 kap. 8 § får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning.

Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf ska vara skriftligt. Beslutet ska innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet ska delges den enskilde.

Talan om återkrav

3 § Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 § eller för kostnader som kommunen har haft enligt 29 kap. 2 § första eller andra stycket, ska talan väckas hos förvaltningsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt.

Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sina dagliga levnadskostnader i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.

857

Prop. 2024/25:89

Eftergift

Bilaga 2

4 § Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet

som avses i 1 och 2 §§ och i 29 kap. 2 § första och andra styckena.

31 kap. Överklagande och verkställighet av beslut Överklagande och verkställighet

Beslut av socialnämnden

1 § Socialnämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om

1. ansökan enligt 27 kap. 7 §,

2. bistånd enligt 11 kap. 1 eller 8 §,

3. vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 11 kap. 14 §,

4. förbud eller begränsning enligt 18 kap. 8 §,

5. medgivande enligt 20 kap. 3 §,

6. medgivande enligt 22 kap. 3 och 4 §§,

7. återkallelse av medgivande enligt 22 kap. 6 §,

8. samtycke enligt 22 kap. 7 §, eller

9. avgifter eller förbehållsbelopp enligt 29 kap. 4–9 §§.

Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft.

På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om bistånd enligt 11 kap. 1 eller 8 § senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Beslut av Inspektionen för vård och omsorg

2 § Inspektionen för vård och omsorgs beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i ärenden om

1. tillstånd enligt 24 kap. 1 §,

2. omhändertagande av personakt enligt 17 kap. 5 §,

3. föreläggande enligt 25 kap. 5, 8 och 9 §§,

4. återkallelse av tillstånd och förbud enligt 25 kap. 10–12 §§, och

5. överflyttning av ärende enligt 27 kap. 11 §.

I fråga om överklagande av Inspektionen för vård och omsorgs beslut enligt 17 kap. 4 § gäller i tillämpliga delar 6 kap. 7–11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Andra beslut av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag får inte överklagas.

Beslut av Inspektionen för vård och omsorg och domstol i fråga som avses i första stycket 2, 3 och 4 gäller omedelbart.

Beslut av Socialstyrelsen

3 § Beslut av Socialstyrelsen enligt 32 kap. 1 § andra stycket får inte överklagas.

858

Prövningstillstånd

4 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut enligt denna lag.

Biträde av Polismyndigheten

5 § Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt. Begäran om sådan hjälp får dock göras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga skäl.

Försenad verkställighet

Rapport om ej verkställda beslut

6 § Socialnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg och till de revisorer som avses i 3 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 11 kap. 1 och 8 §§ som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Socialnämnden ska vidare dels till Inspektionen för vård och omsorg, dels till revisorerna rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 11 kap. 1 och 8 §§ som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet.

Rapportering enligt denna paragraf ska ske en gång var sjätte månad.

Anmälan om verkställighet

7 § Socialnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg och till de revisorer som avses i 3 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) anmäla när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som enligt 6 § har rapporterats som ej verkställt. Datum för verkställigheten ska då anges.

Statistikrapport

8 § Socialnämnden ska till kommunfullmäktige lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 11 kap. 1 och 8 §§ som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnden ska vidare ange vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut.

Nämnden ska till kommunfullmäktige även lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 11 kap. 1 och 8 §§ som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. Nämnden ska vidare ange vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut.

Rapportering enligt denna paragraf ska ske en gång var sjätte månad.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

859

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Rapporteringsskyldighet för vistelsekommunen

9 § Om en bosättningskommun har begärt verkställighet enligt 27 kap.

5 § 2 ska skyldigheten i 6–8 §§ att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg och till kommunfullmäktige avse även vistelsekommunen.

32 kap. Övrigt

Böter

1 § Till böter döms den som

1. överträder ett förbud eller en begränsning som har meddelats med stöd av 18 kap. 8 §,

2. åsidosätter någon av bestämmelserna i 20 kap. 3 § första stycket eller 22 kap. 3 § första stycket, eller, om inte gärningen är belagd med straff i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling, 20 kap. 17 §,

3. utan tillstånd driver verksamhet som avses i 24 kap. 1 §,

4. i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 25 kap. 10 eller 11 § fortsätter verksamheten.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket 1 eller 2 får väckas endast efter medgivande av Socialstyrelsen.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket 3 eller 4 får väckas endast efter medgivande av Inspektionen för vård och omsorg.

Bemyndiganden

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela sådana föreskrifter inom socialtjänsten som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet som avser

1. barn och unga,

2. äldre personer,

3. personer med funktionsnedsättning,

4. personer som har ett missbruk eller beroende, och

5. personer som har utsatts för brott och deras närstående.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet vid sådana hem som avses i 9 kap. 3 §.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. villkor för tillstånd enligt 24 kap. 3 § första stycket 2–4, andra och tredje styckena, och

2. avgift för ansökningar enligt 24 kap. 7 §.

4 § Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om socialtjänsten enligt denna lag, om riket kommer i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i.

860

Kommun som inte tillhör någon region

5 § Det som sägs i denna lag om regioner ska tillämpas också på en kommun som inte tillhör någon region.

Förbud mot förvandling

6 § Om ett föreläggande har förenats med vite enligt denna lag får vitet inte förvandlas till fängelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2. Genom denna lag upphävs socialtjänstlagen (2001:453).

3. Ett tillstånd eller förbud enligt den gamla lagen ska anses som ett tillstånd eller förbud enligt denna lag.

4. Ett beslut om fortlöpande bistånd som har fattats före ikraftträdandet får inte ändras med stöd av 14 kap. 9 §.

5. En ansökan om tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 24 kap. 1 § som har gjorts före ikraftträdandet, men som gäller tid efter den 1 januari 2023, ska prövas enligt bestämmelserna i denna lag.

6. Ett överklagande av socialnämndens eller Inspektionen för vård och omsorgs beslut som har fattats före ikraftträdandet ska prövas enligt bestämmelserna i den gamla lagen.

7. En ansökan om utdömande av särskild avgift som har gjorts före ikraftträdandet ska prövas enligt bestämmelserna i den gamla lagen.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

861

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 27 kap. 20 e § och 36 kap. 5 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27 kap.

20 e §

Hemlig rumsavlyssning får användas endast om någon är skäligen misstänkt för ett brott som avses i 20 d § och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen.

Åtgärden får avse endast en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Avser åtgärden någon annan stadigvarande bostad än den misstänktes, får hemlig rumsavlyssning användas endast om det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig där.

Hemlig rumsavlyssning får inte avse

1. en plats som stadigvarande används eller är särskilt avsedd att användas för verksamhet som tystnadsplikt gäller för enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

2.

en

plats

som stadigvarande

2.

en

plats

som stadigvarande

används eller är särskilt avsedd att

används eller är särskilt avsedd att

användas

för

verksamhet som

användas

för

verksamhet som

bedrivs av advokater, läkare, tand-

bedrivs av advokater, läkare, tand-

läkare, barnmorskor, sjuksköters-

läkare, barnmorskor, sjuksköters-

kor,

psykologer, psykoterapeuter

kor,

psykologer, psykoterapeuter

eller familjerådgivare enligt social-

eller familjerådgivare enligt social-

tjänstlagen ( 2001:453 ), eller

tjänstlagen ( 2022:000 ), eller

3. en plats som stadigvarande används eller är särskilt avsedd att användas av präster inom trossamfund eller av dem som har motsvarande ställning inom sådana samfund, för bikt eller enskild själavård.

862

36 kap.

5 §

Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.

Advokater,

läkare,

tandläkare,

Advokater,

läkare,

tandläkare,

barnmorskor,

sjuksköterskor, psy-

barnmorskor,

sjuksköterskor, psy-

kologer,

psykoterapeuter, familje-

kologer,

psykoterapeuter, familje-

rådgivare enligt

socialtjänstlagen

rådgivare enligt

socialtjänstlagen

(2001:453) och deras biträden samt

(2022:000) och deras biträden samt

auktoriserade patentom- bud och

auktoriserade patentom- bud och

deras biträden såvitt av- ser

deras biträden såvitt av- ser

patenträttsliga

angelägenheter

patenträttsliga

angelägenheter

enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om

enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om

auktorisation av patentombud, får

auktorisation av patentombud, får

höras som vittnen om något som i

höras som vittnen om något som i

denna

deras

yrkesutövning

denna

deras

yrkesutövning

anförtrotts dem eller som de i

anförtrotts dem eller som de i

samband därmed har erfarit, endast

samband därmed har erfarit, endast

om det är medgivet i lag eller den

om det är medgivet i lag eller den

till vars förmån tyst- nadsplikten

till vars

förmån

tystnadsplikten

gäller samtycker till det. Medlare

gäller samtycker till det. Medlare

enligt denna balk, lagen (1973:188)

enligt denna balk, lagen (1973:188)

om

arrendenämnder

och

om

arrendenämnder

och

hyresnämnder

eller

lagen

hyresnämnder

eller

lagen

(2011:860) om medling i vissa

(2011:860) om medling i vissa

privaträttsliga

tvister

och

deras

privaträttsliga

tvister

och

deras

biträden, får höras som vittnen om

biträden, får höras som vittnen om

vad som anförtrotts dem vid

vad som anförtrotts dem vid

medlingen eller som de i samband

medlingen eller som de i samband

därmed erfarit, endast om det är

därmed erfarit, endast om det är

medgivet i lag eller den till vars

medgivet i lag eller den till vars

förmån

tystnadsplikten

gäller

förmån

tystnadsplikten

gäller

samtycker till det. Den som till

samtycker till det. Den som till

följd av 24 kap. 8 § offentlighets-

följd av 24 kap. 8 § offentlighets-

och sekretesslagen inte får lämna

och sekretesslagen inte får lämna

uppgifter som avses där får höras

uppgifter som avses där får höras

som vittne om dem endast om det

som vittne om dem endast om det

är medgivet i lag eller den till vars

är medgivet i lag eller den till vars

förmån

sekretessen

gäller

förmån

sekretessen

gäller

samtycker till det.

samtycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.

Trots det som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

863

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

864

1. advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2. andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen, och

3. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård. Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i 3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Om någon enligt det som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 13 a, 14, 17 a och 18 §§ och 21 kap. 11 § föräldrabalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

13 a §

Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare och samtycker endast den ena till en åtgärd till stöd för barnet, får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller

1. psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen

2. behandling i öppna former som

2. behandling i öppna former som

ges

med stöd

av 4 kap. 1 §

ges med stöd av 11 kap. 1 §

socialtjänstlagen ( 2001:453 ),

socialtjänstlagen ( 2022:000 ),

3. utseende av en kontaktperson

3. utseende av en kontaktperson

eller en familj som avses i 3 kap.

eller en familj som avses i 11 kap.

6 b §

första

stycket social-

5 § socialtjänstlagen eller

tjänstlagen eller

4. en insats enligt 9 § 4, 5 eller 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Ett beslut enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltnings- domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Rätten får dock bestämma att dess beslut ska gälla först sedan det har vunnit laga kraft.

14 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Om rätten för barn och vård- nadshavare att få stöd och hjälp hos socialnämnden finns bestämmel- ser i socialtjänstlagen ( 2001:453 ). Socialnämnden förmedlar kon- takter med andra rådgivande sam- hällsorgan.

Om rätten för barn och vård- nadshavare att få insatser av social- nämnden finns bestämmelser i

socialtjänstlagen ( 2022:000 ). Socialnämnden förmedlar kon- takter med andra rådgivande sam- hällsorgan.

17 a §

Föräldrar kan enligt 5 kap. 3 §

Föräldrar kan enligt 10 kap. 7 §

socialtjänstlagen ( 2001:453 ) få

socialtjänstlagen ( 2022:000 ) få

hjälp att träffa avtal om vårdnad,

hjälp att träffa avtal om vårdnad,

boende och umgänge.

boende och umgänge.

Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje

stycket ska godkännas.

865

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Vid sin prövning av föräldrarnas avtal ska socialnämnden se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Utan hinder av sekretess enligt 26 kap. 1 § första stycket offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400) är en annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som ska pröva avtalet.

Socialnämndens beslut enligt andra stycket får inte överklagas.

18 §

Föräldrar

kan enligt 5 kap. 3 §

Föräldrar kan enligt 10 kap. 7 §

socialtjänstlagen ( 2001:453 ) ge-

socialtjänstlagen ( 2022:000 ) ge-

nom samarbetssamtal få hjälp att nå

nom samarbetssamtal få hjälp att nå

enighet i frågor om vårdnad,

enighet i frågor om vårdnad,

boende och umgänge.

boende och umgänge.

I mål om vårdnad, boende eller umgänge får rätten uppdra åt

socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna

samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna.

Vid hämtning och omhänder-

Vid hämtning och omhänder-

tagande skall någon som kan vara

tagande ska någon som kan vara till

till stöd för barnet närvara. Finns

stöd för barnet närvara. Finns det en

det en sådan kontaktperson för

sådan kontaktperson för barnet som

barnet som avses i socialtjänst-

avses

i

socialtjänst-

lagen

lagen ( 2001:453 ), bör han eller hon

( 2022:000 ), bör han eller hon

anlitas. I brådskande fall får en

anlitas. I brådskande fall får en

åtgärd som krävs för skydd av

åtgärd som krävs för skydd av

barnet vidtas utan att en person till

barnet vidtas utan att en person till

stöd för barnet är närvarande.

stöd för barnet är närvarande.

Om det är möjligt skall en

Om det är möjligt ska en

barnläkare,

barnpsykiater eller

barnläkare,

barnpsykiater

eller

barnpsykolog medverka vid hämt-

barnpsykolog medverka vid hämt-

ning och omhändertagande.

ning och omhändertagande.

21 kap.

11 §

866

Vid hämtning och omhändertagande skall någon som kan vara till stöd för barnet närvara. Finns det en sådan kontaktperson

för barnet som avses i socialtjänstlagen (2001:453) , bör han eller hon anlitas. I brådskande fall får en åtgärd som krävs för skydd av barnet vidtas utan att en person till stöd för barnet är närvarande.

Om det är möjligt skall en barnläkare, barnpsykiater eller

Vid hämtning och omhändertagande ska någon som kan vara till stöd för barnet närvara. Finns det en sådan kontaktperson

för barnet som avses i socialtjänstlagen (2022:000) , bör han eller hon anlitas. I brådskande fall får en åtgärd som krävs för skydd av barnet vidtas utan att en person till stöd för barnet är närvarande.

Om det är möjligt ska en barnläkare, barnpsykiater eller

barnpsykolog

medverka

vid

barnpsykolog

medverka

vid Prop. 2024/25:89

hämtning och omhändertagande.

hämtning och omhändertagande

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

867

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 32 kap. 1 § brottsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

32 kap.

1 §

Den som är under tjugoett år och

Den som är under tjugoett år och

som begått brott får dömas till

som begått brott får dömas till

ungdomsvård om han eller hon har

ungdomsvård om han eller hon har

ett särskilt behov av vård eller

ett särskilt behov av vård eller

annan åtgärd enligt social-

annan åtgärd enligt social-

tjänstlagen (2001:453 ) eller lagen

tjänstlagen ( 2022:000 ) eller lagen

(1990:52) med särskilda bestäm-

(1990:52) med särskilda bestäm-

melser om vård av unga och sådan

melser om vård av unga och sådan

vård eller åtgärd kan beredas den

vård eller åtgärd kan beredas den

unge. Vården och åtgärderna skall

unge. Vården och åtgärderna ska

syfta till att motverka att den unge

syfta till att motverka att den unge

utvecklas ogynnsamt.

utvecklas ogynnsamt.

Ungdomsvård får dömas ut endast om socialtjänstens planerade åtgärder, i förekommande fall i förening med ungdomstjänst eller böter, kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet.

Skall åtgärderna vidtas med stöd

Ska åtgärderna vidtas med stöd

av socialtjänstlagen, skall rätten

av socialtjänstlagen, ska rätten

meddela föreskrift om att den unge

meddela föreskrift om att den unge

skall följa det ungdomskontrakt

ska följa det ungdomskontrakt som

som upprättats av socialnämnden.

upprättats av socialnämnden.

Innehållet i kontraktet skall framgå

Innehållet i kontraktet ska framgå

av domen.

av domen.

Skall åtgärderna vidtas med stöd

Ska åtgärderna vidtas med stöd

av lagen med särskilda be-

av lagen med särskilda be-

stämmelser om vård av unga, skall

stämmelser om vård av unga, ska

den vårdplan som upprättats av

den vårdplan som upprättats av

socialnämnden fogas till domen.

socialnämnden fogas till domen.

Om skada på egendom har

Om skada på egendom har

uppkommit genom brottet och det

uppkommit genom brottet och det

bedöms vara ägnat att främja den

bedöms vara ägnat att främja den

unges anpassning i samhället, får

unges anpassning i samhället, får

rätten, i samband med att den

rätten, i samband med att den

dömer till ungdomsvård, föreskriva

dömer till ungdomsvård, föreskriva

att den unge på tid och sätt som

att den unge på tid och sätt som

anges i domen skall biträda den

anges i domen ska biträda den

skadelidande med visst arbete, som

skadelidande med visst arbete, som

syftar till att avhjälpa eller begränsa

syftar till att avhjälpa eller begränsa

skadan eller som annars i belysning

skadan eller som annars i belysning

868

av brottets och skadans art framstår

av brottets och skadans art framstår

Prop. 2024/25:89

som lämpligt. Sådan föreskrift får

som lämpligt. Sådan föreskrift får

Bilaga 2

meddelas

endast

med

den

meddelas

endast

med

den

skadelidandes samtycke.

skadelidandes samtycke.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

869

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

Härigenom föreskrivs att 11 och 17 §§ lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

I fråga om den som misstänks för

I fråga om den som misstänks för

att ha begått brott innan han eller

att ha begått brott innan han eller

hon fyllt arton år ska åklagaren,

hon fyllt arton år ska åklagaren,

innan beslut fattas i åtalsfrågan,

innan beslut fattas i åtalsfrågan,

inhämta

yttrande

från

inhämta

yttrande

från

socialnämnden i den kommun som

socialnämnden i den kommun som

enligt socialtjänstlagen ( 2001:453 )

enligt socialtjänstlagen ( 2022:000 )

har ansvaret för den unge, om

har ansvaret för den unge, om

denne har erkänt gärningen eller det

denne har erkänt gärningen eller det

annars finns skälig misstanke att

annars finns skälig misstanke att

han eller hon har begått brottet och

han eller hon har begått brottet och

sådant

yttrande

inte inhämtats

sådant

yttrande

inte inhämtats

under förundersökningen. Yttrande

under förundersökningen. Yttrande

behöver inte inhämtas om brottet är

behöver inte inhämtas om brottet är

ringa, om det är uppenbart att det

ringa, om det är uppenbart att det

finns

förutsättningar

för

finns

förutsättningar

för

straffvarning

eller

åtals-

straffvarning

eller

åtals-

underlåtelse eller om det annars är

underlåtelse eller om det annars är

obehövligt.

obehövligt.

Om förundersökningen gäller brott på vilket fängelse kan följa, ska, om möjligt, undersökningsledaren begära ett sådant yttrande som avses i första stycket senast i samband med delgivning av brottsmisstanke enligt 23 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken.

Ett yttrande ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som nämnden tidigare har vidtagit i fråga om den unge samt en bedömning av om den unge har ett särskilt behov av åtgärder som syftar till att motverka att han eller hon utvecklas ogynnsamt. Vidare ska yttrandet innehålla en redovisning av de åtgärder som nämnden avser att vidta. Åtgärderna ska redovisas i ett ungdomskontrakt om de vidtas med stöd av socialtjänstlagen och i en vårdplan om de vidtas med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Arten, omfattningen och varaktigheten av åtgärderna ska framgå av kontraktet eller vårdplanen. Yttrandet ska, om undersökningsledaren eller, i de fall som avses i första stycket, åklagaren begär det eller om nämnden finner det nödvändigt, även innehålla en redogörelse för den unges personliga utveckling och levnadsomständigheter i övrigt. Ett yttrande ska också innehålla en bedömning av om ungdomstjänst är en lämplig påföljd med hänsyn till den unges person och övriga omständigheter.

870

Nämnden ska även utan samband med yttrande lämna den som har ansvar för att inhämta yttrande de upplysningar som denne begär i fråga om den unge.

17 §

Straffvarning får beslutas, om den unge blir föremål för sådan åtgärd

som anges nedan och det med skäl kan antas att därigenom vidtas vad

som är lämpligast för den unge:

1. vård eller annan åtgärd enligt

1. vård eller annan åtgärd enligt

socialtjänstlagen ( 2001:453 ),

socialtjänstlagen ( 2022:000 ),

2. vård eller annan åtgärd enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, eller

3. annan åtgärd som innebär att den unge får hjälp eller stöd. Straffvarning får också beslutas, om det är uppenbart att brottet har

skett av okynne eller förhastande.

Vid bedömningen av om straffvarning ska beslutas ska åklagaren utöver vad som följer av första och andra styckena särskilt beakta den unges vilja att ersätta målsäganden för skada som uppkommit genom brottet, att avhjälpa eller begränsa skadan, att på annat sätt gottgöra målsäganden eller att medverka till att medling kommer till stånd enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott.

Straffvarning får inte beslutas, om något väsentligt allmänt eller enskilt intresse därigenom åsidosätts. Vid bedömningen av om något väsentligt allmänt intresse åsidosätts ska det särskilt beaktas om den unge tidigare har gjort sig skyldig till brott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

871

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

För deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är denna lag till-

lämplig i den utsträckning som framgår av 7 § lagen (2000:625) om

arbetsmarknadspolitiska program.

För deltagare i praktik eller

För deltagare i praktik eller annan

annan

kompetenshöjande

kompetenshöjande

verksamhet

verksamhet som har anvisats av

som har anvisats av socialnämnd är

socialnämnd är denna lag tillämplig

denna lag tillämplig i den

i den utsträckning som framgår av

utsträckning

som

framgår av

4 kap.

6 §

socialtjänstlagen

11 kap. 15 §

socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

För dem som Migrationsverket ger sysselsättning enligt 4 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 5 § lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Att denna lag i vissa fall, utöver vad som framgår av 2 § första stycket andra meningen, gäller även utomlands framgår av 5 § lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

872

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387)

Härigenom föreskrivs att 6 § polislagen (1984:387) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska samarbeta med varandra

och med åklagarmyndigheterna.

Polismyndigheten

ska fortlöp-

Polismyndigheten

ska fortlöp-

ande samarbeta med myndighet-

ande samarbeta med myndighet-

erna inom

socialtjänsten

och

erna inom

socialtjänsten

och

snarast underrätta dessa om för-

snarast underrätta dessa om för-

hållanden som bör föranleda någon

hållanden som bör föranleda någon

åtgärd av dem. Bestämmelser om

åtgärd av dem. Bestämmelser om

skyldighet

att

anmäla

till

skyldighet

att

anmäla

till

socialnämnden att ett barn kan

socialnämnden att ett barn kan

behöva nämndens skydd finns i

behöva nämndens skydd finns i

14 kap.

1 §

socialtjänstlagen

23 kap.

1 §

socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska också samarbeta med

andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polis-

verksamheten.

Andra myndigheter ska ge polisen stöd i dess arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

873

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)

Härigenom föreskrivs att 3 § tandvårdslagen (1985:125) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Tandvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär att den ska

1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder,

2. tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen,

3. vara lätt tillgänglig,

4. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,

5. främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen. Akuta fall ska behandlas med förtur.

När tandvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Bestämmelser om skyldighet att

Bestämmelser om skyldighet att

anmäla till socialnämnden att ett

anmäla till socialnämnden att ett

barn kan behöva nämndens skydd

barn kan behöva nämndens skydd

finns i 14 kap . 1 § socialtjänstlagen

finns i 23 kap . 1 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

874

Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 47 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

De i 1 kap . 1 § socialtjänstlagen ( 2001:453 ) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösnings- medel. Vården skall bygga på

respekt för den enskildes självbestämmanderätt och in- tegritet och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde.

De i 2 kap. 1–3 §§ social- tjänstlagen ( 2022:000 ) angivna målen för samhällets socialtjänst ska vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika

eller flyktiga lösningsmedel. Vården ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande- rätt och integritet och ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde.

2 §

Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med

honom eller henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen ( 2001:453 ). En missbrukare skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de för- utsättningar som anges i denna lag (tvångsvård).

För tvångsvårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen, om inte något annat anges i denna lag.

Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med

honom eller henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen ( 2022:000 ). En missbrukare ska dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de för- utsättningar som anges i denna lag (tvångsvård).

4 §

Tvångsvård skall beslutas om,

Tvångsvård ska beslutas om,

1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,

2. vårdbehovet inte kan till-

2. vårdbehovet inte kan till-

godoses enligt socialtjänstlagen

godoses enligt socialtjänstlagen

( 2001:453 ) eller på något annat

( 2022:000 ) eller på något annat

sätt, och

sätt, och

875

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

876

3. han eller hon till följd av missbruket

a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,

b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller

c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon när- stående.

Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag.

47 §

Med

socialnämnden

avses i

Med

socialnämnden

avses

i

denna lag socialnämnden i den

denna lag socialnämnden i den

kommun

som

enligt

2 a kap .

kommun

som

enligt

27 kap .

socialtjänstlagen ( 2001:453 ) har

socialtjänstlagen

(2022:000 )

har

ansvaret för att den enskilde får det

ansvaret för att den enskilde får de

stöd och den hjälp som han eller

insatser som han eller hon be-

hon behöver. Att överflyttning av

höver. Att överflyttning av ären-

ärenden till en annan socialnämnd

den till en annan socialnämnd kan

kan ske

i vissa fall framgår av

ske i vissa fall framgår av 27 kap .

2 a kap.

10

och

11 §§

10 och 11 §§ socialtjänstlagen.

socialtjänstlagen.

Beslut om tvångsvård enligt 5 § och beslut med anledning av omhändertagande enligt 13 § fattas av den förvaltningsrätt inom vars domkrets den ansvariga kommunen är belägen. Den förvaltningsrätt som meddelade beslutet om vård beslutar också i frågor som avses i 44 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Härigenom föreskrivs att 1, 10, 24 och 25 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Insatser

inom socialtjänsten

för

Insatser

inom socialtjänsten

för

barn och ungdom ska göras i

barn och ungdom ska göras i

samförstånd med den unge och

samförstånd med den unge och

hans eller

hennes vårdnadshavare

hans eller

hennes vårdnadshavare

enligt bestämmelserna i social-

enligt bestämmelserna i social-

tjänstlagen ( 2001:453 ). Insatserna

tjänstlagen ( 2022:000 ). Insatserna

ska präglas av respekt för den

ska präglas av respekt för den

unges

människovärde

och

unges

människovärde

och

integritet.

integritet.

Den som är under 18 år ska dock beredas vård enligt denna lag, om någon av de situationer som anges i 2 eller 3 § föreligger och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom eller henne och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv.

Vård med stöd av 3 § får även beredas den som har fyllt 18 men inte 20 år, om sådan vård med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i övrigt är lämpligare än någon annan vård och det kan antas att behövlig vård inte kan ges med den unges samtycke. Vissa andra åtgärder får vidtas utan samtycke enligt 22, 24 och 31 a §§.

Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande.

10 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Vården skall anses påbörjad när den unge på grund av ett beslut om omedelbart omhändertagande eller om vård har placerats utanför sitt eget hem.

För vårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) och föreskrifterna i 11–20 §§.

Vården ska anses påbörjad när den unge på grund av ett beslut om omedelbart omhändertagande eller om vård har placerats utanför sitt eget hem.

24 §

Förvaltningsrätten får efter an-

Förvaltningsrätten får efter an-

sökan av socialnämnden för viss tid

sökan av socialnämnden för viss tid

eller tills vidare förbjuda den som

eller tills vidare förbjuda den som

877

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

har vårdnaden om en underårig att ta denne från ett hem som avses i 6 kap. 6 § första stycket social- tjänstlagen ( 2001:453 ) om det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas om han eller hon skiljs från hemmet (flyttningsförbud).

har vårdnaden om en underårig att ta denne från ett hem som avses i 20 kap. 3 § första stycket social- tjänstlagen ( 2022:000 ) om det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas om han eller hon skiljs från hemmet (flyttningsförbud).

Ansökan om flyttningsförbud görs av den socialnämnd som har lämnat medgivande enligt 6 kap.

6 § socialtjänstlagen ( 2001:453 ) att ta emot den unge i ett enskilt hem. Samma nämnd beslutar om tillfälligt flyttningsförbud enligt

27 §.

25 §

Ansökan om flyttningsförbud görs av den socialnämnd som har lämnat medgivande enligt 20 kap.

3 § socialtjänstlagen ( 2022:000 ) att ta emot den unge i ett enskilt hem. Samma nämnd beslutar om tillfälligt flyttningsförbud enligt

27 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

878

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Sjukhem och andra vårdinrätt-

Sjukhem och andra vårdinrätt-

ningar, som övertagits av kom-

ningar, som övertagits av kom-

munerna med stöd av denna lag,

munerna med stöd av denna lag,

skall anses som sådana boende-

ska anses som sådana boende-

former som anges i 5 kap. 5 § andra

former som anges i 8 kap. 4 § första

stycket

socialtjänstlagen

stycket

socialtjänstlagen

(2001:453).

(2022:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

879

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Sjukhem och andra vårdinrätt-

Sjukhem och andra vårdinrätt-

ningar, som övertagits av kom-

ningar, som övertagits av kom-

munerna med stöd av denna lag,

munerna med stöd av denna lag,

skall anses som sådana boende-

ska anses som sådana boende-

former som anges i 5 kap. 5 § andra

former som anges i 8 kap. 4 § första

stycket

socialtjänstlagen

stycket

socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

880

Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs att 15 § folkbokföringslagen (1991:481) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

En vistelse för service och om vårdnad eller för stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service i en sådan bostad för äldre människor som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena socialtjänstlagen ( 2001:453 ) i en annan kommun än den där personen var eller borde ha varit folkbokförd när han eller hon flyttade till den aktuella bostaden, ska inte anses leda till ändrad bosättning om vistelsen har beslutats av den kommun där han eller hon var eller borde ha varit folkbokförd. Om personen inte längre disponerar en bostad på den fastighet där han eller hon förut var eller borde ha varit folkbokförd, anses personen bosatt endast i kommunen eller, om ändrade förhållanden föranleder det, på en annan fastighet.

Första stycket ska även till- lämpas på den som vistas i ett hem för äldre som drivs av någon annan än kommunen, om boendet med hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård eller stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service kan anses motsvara vistelse som avses i första stycket.

En vistelse i en sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § socialtjänstlagen ( 2022:000 ) i en annan kommun än den där personen var eller borde ha varit folkbokförd när han eller hon flyttade till den aktuella bostaden, ska inte anses leda till ändrad bosättning om vistelsen har beslutats av den kommun där han eller hon var eller borde ha varit folkbokförd. Om personen inte längre disponerar en bostad på den fastighet där han eller hon förut var eller borde ha varit folkbokförd, anses personen bosatt endast i kommunen eller, om ändrade förhållanden föranleder det, på en annan fastighet.

Första stycket ska även till- lämpas på den som vistas i ett hem för äldre personer som drivs av någon annan än kommunen, om boendet med hänsyn till upp- låtelseform och tillgång till insatser och andra lättåtkomliga tjänster kan anses motsvara vistelse som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

881

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Härigenom föreskrivs att 31 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

31 a §

Om en patient önskar att stöd-

Om en patient önskar att stöd-

personens uppdrag ska övergå till

personens uppdrag ska övergå till

ett uppdrag

som

kontaktperson

ett uppdrag som

kontaktperson

enligt 3 kap. 6 b § socialtjänstlagen

enligt 11 kap. 5 eller 6 § social-

( 2001:453 )

när

tvångsvården

tjänstlagen ( 2022:000 ) när tvångs-

upphört

och

stödpersonen

vården upphört

och

stödpersonen

samtycker till det, ska den nämnd

samtycker till det, ska den nämnd

som avses i 30 § underrätta social-

som avses i 30 § underrätta social-

nämnden i den kommun där

nämnden i den kommun där

patienten

är

folkbokförd om

patienten är

folkbokförd om

patientens önskemål.

patientens önskemål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

882

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning

Härigenom föreskrivs att 14 a § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 a §

Bestämmelser om skyldighet att

Bestämmelser om skyldighet att

anmäla till socialnämnden att ett

anmäla till socialnämnden att ett

barn kan behöva nämndens skydd

barn kan behöva nämndens skydd

finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen

finns i 23 kap. 1 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

883

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 16 d och 24 g §§ lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 d §

En kommun har ansvar enligt denna lag gentemot en person som till

följd av ett beslut av kommunen är bosatt i en annan kommun i

1. familjehem, stödboende eller

1.

familjehem,

stödboende

eller

hem för vård eller boende enligt

hem för vård eller boende enligt

6 kap . socialtjänstlagen

9 kap . socialtjänstlagen

( 2001:453 ),

( 2022:000 ),

2. särskild boendeform för äldre

2. särskild boendeform för äldre

människor enligt 5 kap. 5 § andra

personer enligt 8 kap. 4 § eller

eller tredje stycket eller 7 kap. 1 §

24 kap. 1 § 2 socialtjänstlagen, eller

första stycket

2 socialtjänstlagen,

eller

3. bostad med särskild service

3. bostad med särskilt stöd för

enligt 5 kap. 7 § tredje stycket eller

personer

med

funktionsnedsätt-

7 kap. 1 § första stycket 2

ning enligt 8 kap. 7 § eller 24 kap.

socialtjänstlagen.

1 § 2 socialtjänstlagen.

24 g §

Ytterligare

bestämmelser om

Ytterligare

bestämmelser

om

anmälnings- och rapporterings-

anmälnings- och rapporterings-

skyldighet finns i 14 kap.1 och 3 §§

skyldighet finns i 23 kap. 1 § och

socialtjänstlagen ( 2001:453 ).

26

kap.

2

§

socialtjänstlagen

( 2022:000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

884

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som

1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande),

2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehålls- tillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller

3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.

Den som omfattas av denna lag

Den som omfattas av denna lag

har inte rätt till bistånd enligt 4 kap.

har inte rätt till bistånd enligt 11

1 § socialtjänstlagen (2001:453) för

kap. 1 och 8 §§ socialtjänstlagen

förmåner av motsvarande karaktär.

(2022:000)

för

förmåner

av

Rätt till bistånd föreligger inte

motsvarande

karaktär. Rätt

till

heller för bostadskostnader.

bistånd föreligger inte heller för

bostadskostnader.

3 §

Utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 ska av

Migrationsverket erbjudas plats på en förläggning.

Första

stycket gäller inte

Första stycket

gäller

inte

ensamkommande barn som avses i

ensamkommande barn som avses i

1 § första stycket 1 och 2. För dessa

1 § första stycket 1 och 2. För

barn ska Migrationsverket i stället

dessa barn ska Migrationsverket i

anvisa en kommun som ska ordna

stället anvisa en kommun som ska

boendet.

När Migrationsverket

ordna

boendet.

När

anvisat en kommun ska det anses

Migrationsverket

anvisat

en

att barnet vistas i den kommunen i

kommun ska det anses att barnet

den mening som avses i 2 a kap. 1 §

har sin starkaste anknytning till den

socialtjänstlagen (2001:453).

kommunen i den mening som avses

i 27 kap. 1 § socialtjänstlagen

(2022:000).

En kommun som har anvisats att ta emot ett ensamkommande barn får placera barnet i ett boende i en annan kommun endast om

1. kommunerna har ingått en överenskommelse om placeringen,

885

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

886

2. placeringen sker med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller med stöd av socialtjänstlagen i fråga om barn med motsvarande vårdbehov, eller

3. det med hänsyn till barnets vårdbehov finns synnerliga skäl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Ansökningar som avses i ar-

Ansökningar som avses i ar-

tikel 14 i konventionen skall göras

tikel 14 i konventionen ska göras

hos socialnämnden i sökandens

hos socialnämnden i sökandens

eller sökandenas hemkommun.

eller sökandenas hemkommun.

Socialnämnden skall

Socialnämnden ska

a) sammanställa rapporter enligt artikel 15.1. i konventionen,

b) pröva frågor om samtycke enligt artikel 17.c i konventionen,

c) vidta åtgärder enligt artikel 21 i konventionen.

I 6 kap 12–15

§§ socialtjänst-

I 22 kap. 3–8 §§ socialtjänstlagen

lagen (2001:453) finns bestäm-

(2022:000) finns bestämmelser om

melser om att

socialnämnden

att socialnämnden prövar frågor om

prövar frågor om medgivande att i

medgivande att i adoptionssyfte ta

adoptionssyfte ta emot barn med

emot barn med hemvist utomlands.

hemvist utomlands.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

887

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling

Härigenom föreskrivs att 8 b § lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 b §

En auktoriserad sammanslutning är skyldig att dokumentera förmedlingsverksamheten. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärenden samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska bevaras så länge den kan antas ha betydelse för den som förmedlats för adoption genom sammanslutningen, eller för honom eller henne närstående personer.

Kopia av handlingar som avser

Kopia av handlingar som avser

en viss adoption ska skickas till den

en viss adoption ska skickas till den

socialnämnd som avses i 6 kap.

socialnämnd som avses i 22 kap.

15 § andra stycket socialtjänstlagen

8 § andra stycket socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

Om sammanslutningen upphör med sin förmedlingsverksamhet, ska dokumentation av förmedlingsverksamheten överlämnas till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd för förvaring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

888

4. uppdrag av socialnämnden att ta emot barn i ett sådant hem som avses i 20 kap. 3 § första stycket och 4 § första stycket social- tjänstlagen ( 2022:000 ) samt 9 § lagen (1993:387) om stöd och ser- vice till vissa funktionshindrade, om uppdraget, på socialnämndens begäran, varit av sådan omfattning att den sökande varit tvungen att helt avstå från förvärvsarbete och mottagandet inte bedrivits yrkes- mässigt.

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 §

När ramtid ska bestämmas räknas inte den tid då den sökande varit förhindrad att arbeta på grund av

1. styrkt sjukdom,

2. vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen,

3. vård av närstående när närståendepenning lämnas enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken, eller

4. uppdrag av socialnämnden att ta emot barn i ett sådant hem som avses i 6 kap. 6 § första och tredje

styckena socialtjänstlagen ( 2001:453 ) samt 9 § lagen

( 1993:387 ) om stöd och service till

vissa funktionshindrade, om uppdraget, på socialnämndens begäran, varit av sådan omfattning att den sökande varit tvungen att helt avstå från förvärvsarbete och mottagandet inte bedrivits yrkes- mässigt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

889

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 3 a §

lagen (1999:332) om ersättning till

steriliserade i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 a §

För den som har fått ersättning enligt denna lag ska tillgångar uppgående till ett belopp om etthundrasjuttiofemtusen (175 000) kronor anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av

1. bestämmelserna om bostadsbidrag i 97 kap. 6–10 §§ socialför- säkringsbalken,

2. bestämmelserna om bostadstillägg i 102 kap. 10–13 §§ samma balk,

3. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 §

3 . 11 kap. 1 och 8 §§ och 29 kap.

socialtjänstlagen ( 2001:453 ),

1 § socialtjänstlagen ( 2022:000 ),

4. 17 kap. 2 och 8 §§ hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), och

5. 19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

890

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

11 §

Bistånd enligt socialtjänstlagen

Bistånd enligt socialtjänstlagen

( 2001:453 ) och äldreförsörjnings-

( 2022:000 ) och äldreförsörjnings-

stöd enligt 74 kap. socialförsäk-

stöd enligt 74 kap. socialförsäk-

ringsbalken och liknande ersätt-

ringsbalken och liknande ersätt-

ningar är skattefria.

ningar är skattefria.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

891

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 a § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

8 a §

En socialnämnd får ha direkt- åtkomst till uppgifter som avses i 3 § första stycket 1, 4 och 5. Åtkomsten får endast förekomma om uppgifterna behövs i ärende om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap . socialtjänstlagen ( 2001:453 ) eller i ärende om återkrav m.m. av sådant bistånd enligt 9 kap. samma lag. En socialnämnd får ha direktåtkomst först sedan Skatteverket har försäkrat sig om att handläggare hos socialnämnden bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktuella i ärenden hos nämnden.

En socialnämnd får ha direkt- åtkomst till uppgifter som avses i 3 § första stycket 1, 4 och 5. Åtkomsten får endast förekomma om uppgifterna behövs i ärende om ekonomiskt bistånd enligt 11 kap . socialtjänstlagen ( 2022:000 ) eller i ärende om återkrav m.m. av sådant bistånd enligt 30 kap . samma lag. En socialnämnd får ha direk- tåtkomst först sedan Skatteverket har försäkrat sig om att handläggare hos socialnämnden bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktuella i ärenden hos nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

892

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §

I fråga om utlämnande av person-

I fråga om utlämnande av person-

uppgifter som finns inom social-

uppgifter som finns inom social-

tjänsten gäller de begränsningar

tjänsten gäller de begränsningar

som följer av offentlighets- och

som följer av offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400), social-

sekretesslagen (2009:400), social-

tjänstlagen ( 2001:453 ) och lagen

tjänstlagen ( 2022:000 ) och lagen

(1993:387) om stöd och service till

(1993:387) om stöd och service till

vissa funktionshindrade.

vissa funktionshindrade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

893

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs att 5 och 10 §§ lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom

1. Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbets-

löshetskassornas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd,

2. Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt,

3. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens verksamhet som avser tillsyn och uppföljning samt utfärdande av intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

4. Kronofogdemyndighetens verksamhet som underlag för bedömning enligt 4 kap. utsökningsbalken av i vilken utsträckning en gäldenär har utmätningsbar egendom,

5. socialnämndernas verksamhet

5. socialnämndernas verksamhet

som underlag för beslut om och

som underlag för beslut om och

kontroll

av ekonomiskt bistånd

kontroll av

ekonomiskt bistånd

enligt

4 kap . socialtjänstlagen

enligt 11

kap. socialtjänstlagen

( 2001:453 ),

( 2022:000 ),

6. Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., samt

7. kompletterande aktörers verksamhet enligt uppdrag från Arbets- förmedlingen.

Arbetsförmedlingen får även behandla personuppgifter för att till- handahålla information till riksdagen eller regeringen eller till någon annan för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller för- ordning.

894

Uppgifter om att den enskilde har vårdats med stöd av socialtjänst- lagen ( 2001:453 ) eller varit föremål för åtgärd enligt utlän- ningslagen (2005:716) får behand- las i en databas endast om de har lämnats i ett ärende.

10 §

Uppgifter om att den enskilde har vårdats med stöd av social- tjänstlagen ( 2022:000 ) eller varit föremål för åtgärd enligt utlän- ningslagen (2005:716) får behand- las i en databas endast om de har lämnats i ett ärende.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

895

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

En region och en eller flera kommuner som ingår i regionen får genom samverkan i en gemensam nämnd gemensamt fullgöra

1. regionens uppgifter

– enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

– enligt tandvårdslagen (1985:125),

– enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

– enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

– enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade,

– enligt lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården,

– enligt smittskyddslagen (2004:168), eller

– som i annat fall enligt lag ska skötas av en sådan nämnd som avses i 7 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen, och

2. kommunens uppgifter

– enligt

socialtjänstlagen

– enligt

socialtjänstlagen

( 2001:453 ),

( 2022:000 ),

– enligt hälso- och sjukvårdslagen,

– enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

– enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

– enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

– enligt lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården, eller

– som i annat fall enligt lag ska skötas av socialnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

896

Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 22 § smittskyddslagen (2004:168) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap. 22 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Om den isolerade önskar att stödpersonens uppdrag ska övergå till ett uppdrag som kontaktperson enligt 3 kap. 6 b § socialtjänstlagen ( 2001:453 ) när isoleringen upphört och stödpersonen samtycker till det, ska den nämnd som avses i 20 § första stycket underrätta socialnämnden i den kommun där den isolerade är folkbokförd om hans eller hennes önskemål.

Om den isolerade önskar att stödpersonens uppdrag ska övergå till ett uppdrag som kontaktperson enligt 11 kap. 5 eller 6 § socialtjänstlagen ( 2022:000 ) när isoleringen upphört och stöd- personen samtycker till det, ska den nämnd som avses i 20 § första stycket underrätta socialnämnden i den kommun där den isolerade är folkbokförd om hans eller hennes önskemål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

897

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2005:466) om beräkning av inkomst- prövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

För den som enligt regeringsbeslut fått ersättning för fosterskador som antas orsakade av de i Sverige sålda läkemedlen Neurosedyn eller Noxodyn ska tillgångar uppgående till ett belopp om fem- hundratusen (500 000) kronor anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpningen av

1. 17 kap. 2 och 8 §§ hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

2. 19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade,

3. 97 kap. 6–10 §§ socialförsäkringsbalken,

4. 2 kap. 7 § och 4 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395),

5. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § social-

5. 11 kap. 1 och 8 §§ och 29 kap.

tjänstlagen ( 2001:453 ), och

1 § socialtjänstlagen ( 2022:000 ),

och

6. 102 kap. 10–13 §§ socialförsäkringsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

898

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 15 c § och 8 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

15 c §

Ett tidsbegränsat

uppehålls-

Ett

tidsbegränsat

uppehålls

tillstånd ska på ansökan av

tillstånd ska på ansökan av

socialnämnden

beviljas

ett

barn

socialnämnden

beviljas

ett barn

som avses bli placerat här i landet

som avses bli placerat här i landet

enligt 6 kap. 11 a § social-

enligt 22 kap. 1 § socialtjänstlagen

tjänstlagen

( 2001:453 )

om

( 2022:000 ) om uppehållstillstånd

uppehållstillstånd

behövs

för

behövs för vistelsen. Uppehålls-

vistelsen. Uppehållstillståndet

ska

tillståndet ska gälla i minst ett år.

gälla i minst ett år.

8 kap.

9 §

En EES-medborgare eller en

En EES-medborgare eller en

familjemedlem till en EES-med

familjemedlem till en EES-med-

borgare får avvisas under de tre

borgare får avvisas under de tre

första månaderna efter inresan om

första månaderna efter inresan om

han eller hon visar sig utgöra en

han eller hon visar sig utgöra en

orimlig belastning för bistånds-

orimlig belastning för bistånds-

systemet enligt

socialtjänstlagen

systemet

enligt

socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

En utlänning som har uppehållsrätt får inte avvisas enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

899

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Vid utbetalning av ersättning enligt 2 § tillämpas bestämmelserna i 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§ mervärdesskattelagen (1994:200). Bestämmelsen i 8 kap. 9 § första stycket 1 mervärdesskattelagen ska

dock inte tillämpas i fråga om

1. boendeformer som anges i

1. särskilda

boendeformer och

5 kap. 5 § andra och tredje

bostäder som anges i 8 kap. 4 § och

styckena och 7 § tredje stycket

8 kap. 7

§ socialtjänstlagen

socialtjänstlagen ( 2001:453 ),

( 2022:000 ),

2. hem för vård eller boende och

2. hem för vård eller boende och

stödboenden som anges i

stödboenden som anges i

6 kap. 2 § socialtjänstlagen, och

9 kap. 2 § socialtjänstlagen, och

3. boendeformer som anges i 9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

900

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §

Personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihets- berövanden får inte behandlas i statistik- och tillsynsdatabasen.

Detsamma gäller uppgifter om att

Detsamma gäller uppgifter om att

den enskilde har vårdats med stöd

den enskilde har vårdats med stöd

av socialtjänstlagen ( 2001:453 )

av socialtjänstlagen ( 2022:000 )

eller varit föremål för en åtgärd

eller varit föremål för en åtgärd

enligt utlänningslagen (2005:716).

enligt utlänningslagen (2005:716).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

901

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

Kommuners och regioners skyldighet att ta hand om dem som omfattas av ett utrymningsbeslut och utlänningar som söker skydd i Sverige regleras i socialtjänstlagen ( 2001:453 ), hälso- och sjukvårds- lagen (2017:30) och lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Kommuners och regioners skyldighet att ta hand om dem som omfattas av ett utrymningsbeslut och utlänningar som söker skydd i Sverige regleras i socialtjänstlagen ( 2022:000 ), hälso- och sjukvårds- lagen (2017:30) och lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

902

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn

Härigenom föreskrivs att 1 och 4 §§ lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Hem för vård eller boende eller

Hem för vård eller boende eller

stödboenden

enligt

6

kap.

stödboenden

enligt

9

kap .

socialtjänstlagen ( 2001:453 ) som

socialtjänstlagen ( 2022:000 ) som

tar emot barn får inte anställa någon

tar emot barn får inte anställa någon

om inte kontroll gjorts av register

om inte kontroll gjorts av register

som förs enligt lagen (1998:620)

som förs enligt lagen (1998:620)

om belastningsregister

och

lagen

om belastningsregister

och

lagen

(1998:621)

om misstankeregister

(1998:621)

om misstankeregister

avseende

honom

eller

henne.

avseende

honom

eller

henne.

Detsamma ska gälla den som, utan

Detsamma ska gälla den som, utan

att det innebär anställning, erbjuds

att det innebär anställning, erbjuds

uppdrag,

praktiktjänstgöring eller

uppdrag,

praktiktjänstgöring eller

liknande vid ett sådant hem under

liknande vid ett sådant hem under

omständigheter liknande dem som

omständigheter liknande dem som

förekommer

vid

en

anställning

förekommer

vid

en

anställning

inom verksamheten.

inom verksamheten.

Den som erbjuds en anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande vid ett sådant hem för vård eller boende eller ett sådant stöd- boende som sägs i första stycket, ska till den som erbjuder anställningen lämna utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret.

Skyldigheten att lämna utdrag ur register gäller dock inte om den som erbjuder anställningen, uppdraget, praktiktjänstgöringen eller liknande själv inhämtar utdraget.

Utdraget ska vara högst sex månader gammalt. I lagen om belastnings- register och lagen om misstankeregister finns bestämmelser om att regeringen får meddela föreskrifter om innehållet i sådana utdrag.

4 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

I 13 kap. 11 § socialtjänstlagen ( 2001:453 ) finns bestämmelser om förbud att driva stödboende eller hem för vård eller boende på grund av underlåtenhet att göra register- kontroll enligt 1 §.

I 25 kap. 12 § socialtjänstlagen ( 2022:000 ) finns bestämmelser om förbud att driva stödboende eller hem för vård eller boende på grund av underlåtenhet att göra register- kontroll enligt 1 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

903

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II- förordningen

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

En fråga om godkännande av en placering av ett barn i Sverige enligt

artikel 56 prövas av en nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten i den kommun där barnet avses bli placerat. Även samråd enligt den artikeln sker med den nämnden.

I 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen

I 22 kap. 1 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ) anges förutsättningarna

( 2022:000 ) anges förutsättningarna

för att godkänna en placering.

för att godkänna en placering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

904

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 10 § och 3 kap. 1 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 4 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Det som anges i 2 kap. 6–8 och 10 §§ inskränker inte de skyldig- heter som kommunen har enligt socialtjänstlagen ( 2001:453 ).

Den eller de nämnder som avses i 2 kap. 4 § första stycket socialtjänstlagen ska ha hand om verksamhet enligt 2 kap. 7, 8 och 10 §§.

Det som anges i 2 kap. 6–8 och 10 §§ inskränker inte de skyldig- heter som kommunen har enligt socialtjänstlagen ( 2022:000 ).

Den eller de nämnder som avses i 3 kap. 2 § första stycket socialtjänstlagen ska ha hand om verksamhet enligt 2 kap. 7, 8 och 10 §§.

2 kap.

10 §

En kommun får lämna kompensation till en person

– när han eller hon inte har fått

– när han eller hon inte har fått

bistånd enligt 4 kap . 1 eller 2 §

bistånd enligt 11 kap. 1 , 8 eller 16 §

socialtjänstlagen ( 2001:453 ) inom

socialtjänstlagen ( 2022:000 ) inom

skälig tid eller i enlighet med ett

skälig tid eller i enlighet med ett

beslut av socialnämnden eller ett

beslut av socialnämnden eller ett

avgörande av en domstol, eller

avgörande av en domstol, eller

– när socialnämnden inte har

– när socialnämnden inte har

fullgjort en garanti som lämnats till

fullgjort en garanti som lämnats till

personen att inom en viss tid eller

personen att inom en viss tid eller

på ett visst sätt tillhandahålla

på ett visst sätt tillhandahålla

bistånd enligt 4 kap . 1 eller 2 §

bistånd enligt 11 kap . 1, 8 eller 16 §

socialtjänstlagen.

socialtjänstlagen.

3 kap.

1 §

Kommuner får bedriva näringsverksamhet i syfte att ge personer med funktionshinder anställning om de inte i tillräcklig omfattning inom kommunen kan få lämpliga anställningar på annat sätt samt under förutsättning att

1. verksamheten är anordnad så att den är särskilt lämpad för sysselsättning av personer med funktionshinder, och

905

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

2. anställning i verksamheten sker efter anvisning av Arbets- förmedlingen eller, efter Arbets- förmedlingens medgivande, av den eller de nämnder som avses i 2 kap. 4 § första stycket socialtjänstlagen ( 2001:453 ).

2. anställning i verksamheten sker efter anvisning av Arbets- förmedlingen eller, efter Arbets- förmedlingens medgivande, av den eller de nämnder som avses i 3 kap. 2 § första stycket socialtjänstlagen ( 2022:000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

906

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 26 kap. 4 §, 9 a och 10 §§ och 44 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26 kap.

4 §

Sekretess

gäller i verksamhet

Sekretess

gäller i verksamhet

som avser

omhändertagande av

som avser

omhändertagande av

personakt enligt 7 kap. 5 § social-

personakt enligt 17 kap. 5 och 6 §§

tjänstlagen ( 2001:453 ) eller 23 f §

socialtjänstlagen ( 2022:000 ) eller

lagen (1993:387) om stöd och

23 f § lagen (1993:387) om stöd

service till vissa funktionshindrade

och service till vissa funktions-

för uppgift om en enskilds

hindrade för uppgift om en enskilds

personliga förhållanden.

personliga förhållanden.

Första stycket gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. 9 a §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift om att beslut fattats enligt 11 kap. 1 a § andra stycket socialtjänstlagen ( 2001:453 ) eller uppgift om att sådan utredning som avses i den bestämmelsen redan pågår lämnas till den som har gjort en anmälan enligt 14 kap . 1 § samma lag, om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut.

Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift om att beslut fattats enligt 19 kap. 2 § socialtjänstlagen ( 2022:000 ) eller uppgift om att sådan utredning som avses i den bestämmelsen redan pågår lämnas till den som har gjort en anmälan enligt 23 kap . 1 § samma lag, om

det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut.

10 §

Sekretessen enligt 4 § hindrar

Sekretessen enligt 4 § hindrar

inte att uppgift i verksamhet som

inte att uppgift i verksamhet som

avses i 7 kap. 5 § socialtjänstlagen

avses i 17 kap. 5 och 6 §§ social-

( 2001:453 ) lämnas till en social-

tjänstlagen ( 2022:000 ) lämnas till

nämnd och uppgift i verksamhet

en socialnämnd och uppgift i verk-

som avses i 23 f § lagen (1993:387)

samhet som avses i 23 f § lagen

om stöd och service till vissa

(1993:387) om stöd och service till

funktionshindrade lämnas till en

vissa funktionshindrade lämnas till

nämnd som avses i 22 § samma lag,

en nämnd som avses i 22 § samma

om uppgiften behövs för hand-

lag, om uppgiften behövs för

läggning av ärende eller verk-

handläggning

av ärende

eller

ställighet av beslut om stödinsatser,

verkställighet

av beslut om

stöd-

907

Prop. 2024/25:89

vård eller behandling och det är av

Bilaga 2

synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

insatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att upp- giften lämnas.

44 kap.

3 §

Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.

6 kap. 12–14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659), och

2.

15 kap. 2 § socialtjänstlagen

2. 17 kap. 10 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

908

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Härigenom föreskrivs att 18–18 c §§ lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 §

En kommun som ingår i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldre- omsorgen av personal som

behärskar finska, meänkieli respektive samiska.

En kommun som ingår i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att helt eller till en väsentlig del få de insatser som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som

behärskar finska, meänkieli respektive samiska.

18 a §

En kommun som inte ingår i

En kommun som inte ingår i

något förvaltningsområde ska er-

något förvaltningsområde ska er-

bjuda den som begär det möjlighet

bjuda den som begär det möjlighet

att få hela eller en väsentlig del av

att helt eller till en väsentlig del få

den service och omvårdnad som

de insatser som erbjuds inom

erbjuds inom ramen för äldre-

ramen

för

äldreomsorgen

av

omsorgen av personal som behärs-

personal

som

behärskar

finska,

kar

finska, jiddisch, meänkieli,

jiddisch,

meänkieli, romani

chib

romani chib eller samiska, om

eller samiska, om kommunen har

kommunen har tillgång till personal

tillgång till personal med sådana

med

sådana språkkunskaper.

språkkunskaper. Detsamma

gäller

Detsamma gäller för en kommun

för en kommun som ingår i ett

som ingår i ett förvaltningsområde

förvaltningsområde för ett

visst

för ett visst språk vad gäller övriga

språk vad gäller övriga språk.

språk.

18 b §

Kommunen ska inom ramen för

Kommunen ska inom ramen för

sådan omsorg som erbjuds enligt

sådana insatser som erbjuds enligt

18 och 18 a §§ beakta de äldres

18 och 18 a §§ beakta de äldres

behov av att upprätthålla sin

behov av att upprätthålla sin

kulturella identitet.

kulturella identitet.

18 c §

Kommunen ska informera den Kommunen ska informera den som ansöker om bistånd inom som ansöker om bistånd inom ramen för äldreomsorgen om ramen för äldreomsorgen om

möjligheterna till sådan service och

909

Prop. 2024/25:89

omvårdnad som anges i 18 och

möjligheterna till sådana insatser

Bilaga 2

18 a §§.

som anges i 18 och 18 a §§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

910

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 102 kap. 20 §, 107 kap. 5 § och 114 kap. 8 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

102 kap.

20 §

När den bidragsgrundande inkomsten och reduceringsinkomsten beräknas ska den handläggande myndigheten bortse från sådan för- ändring i utbetalning av aktivitetsersättning, sjukersättning, pensions- förmåner, äldreförsörjningsstöd och livränta som föranleds av att den försäkrade

– är häktad,

– är intagen i kriminalvårdsanstalt,

– är intagen i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård, eller

– på grund av skyddstillsyn med

– på grund av skyddstillsyn med

särskild behandlingsplan vistas i ett

särskild behandlingsplan vistas i ett

sådant familjehem,

stödboende

sådant familjehem,

stödboende

eller hem för vård eller boende som

eller hem för vård eller boende som

avses

i

socialtjänstlagen

avses

i

socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

107 kap.

5 §

Om någon som har rätt till

Om någon som har rätt till

periodisk ersättning enligt denna

periodisk

ersättning enligt denna

balk har fått ekonomiskt bistånd

balk har fått ekonomiskt bistånd

enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen

enligt 11 kap. 8 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ) får retroaktivt beviljad

( 2022:000 ) får retroaktivt beviljad

ersättning på begäran av social-

ersättning på begäran av social-

nämnden betalas ut till nämnden.

nämnden betalas ut till nämnden.

Betalning

till socialnämnden

får

Betalning

till

socialnämnden

får

göras, till den del den ersättnings-

göras, till den del den ersättnings-

berättigade

inte

har

återbetalat

berättigade inte har

återbetalat

biståndet

och

det

återstående

biståndet och det återstående be

beloppet överstiger 1 000 kronor,

loppet överstiger 1 000 kronor, med

med det belopp som motsvarar vad

det belopp som motsvarar vad

socialnämnden

sammanlagt

har

socialnämnden

sammanlagt

har

betalat ut till den ersättnings-

betalat ut till den ersättnings-

berättigade och dennes familj för

berättigade och dennes familj för

eller under den tid som den retro-

eller under den tid som den retro-

aktiva ersättningen avser.

aktiva ersättningen avser.

911

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

912

Det som föreskrivs i första stycket gäller inte barnbidrag och assistansersättning.

114 kap.

8 §

Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § får också behandlas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för tillhandahållande av information som behövs

1. som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskilda i den verksamhet som bedrivs av Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna,

2. för samordning av tjänstepensioner i den verksamhet som bedrivs av Statens tjänstepensionsverk och det för kommunerna och regionerna gemensamma organet för administration av personalpensioner,

3. för handläggning av ärenden hos Statens tjänstepensionsverk där regler om statens tjänstegrupplivförsäkring ska tillämpas, eller

4. som underlag för beslut om

4. som underlag för beslut om

och kontroll av ekonomiskt bistånd

och kontroll av ekonomiskt bistånd

enligt 4 kap. socialtjänstlagen

enligt 11 kap. socialtjänstlagen

( 2001:453 ) åt enskild i den

( 2022:000 ) åt enskild i den

verksamhet som bedrivs av social-

verksamhet som bedrivs av social-

nämnderna.

nämnderna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i fängelselagen (2010:610)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 och 11 §§ fängelselagen (2010:610) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

3 §

Vårdvistelse innebär att en

Vårdvistelse innebär att en

intagen är placerad i ett sådant hem

intagen är placerad i ett sådant hem

som avses i 6 kap. 1 § social-

som avses i 9 kap. 1 § social-

tjänstlagen ( 2001:453 ).

tjänstlagen ( 2022:000 ).

Vårdvistelse får beviljas en intagen som har behov av vård eller behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel eller mot något annat särskilt förhållande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet, om det inte finns någon beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig.

11 §

Den som bedriver ett halvvägs-

Den som bedriver ett halvvägs-

hus i enskild regi enligt 10 § eller

hus i enskild regi enligt 10 § eller

ett hem för vårdvistelse enligt 6

ett hem

för

vårdvistelse enligt

kap.

1

§

socialtjänstlagen

9 kap.

1 §

socialtjänstlagen

( 2001:453 ) ska

( 2022:000 ) ska

1. fortlöpande hålla Kriminalvården underrättad om hur verksamheten fortskrider,

2. samråda med Kriminalvården i frågor av större vikt, och

3. omedelbart anmäla om den intagne inte rättar sig efter de villkor som meddelats eller fullgör de skyldigheter som gäller för utslussnings- åtgärden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

913

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

5 §

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 12–14 §§ och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med

1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,

2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller

3. är missbrukare av alkohol eller något annat beroendeframkallande medel.

Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

Bestämmelser om skyldighet att

Bestämmelser om skyldighet att

anmäla till socialnämnden att ett

anmäla till socialnämnden att ett

barn kan behöva nämndens skydd

barn kan behöva nämndens skydd

finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen

finns i 23 kap . 1 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

914

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 25 §, 11 kap. 25 §, 16 kap. 43, 49

och 49 a §§, 17 kap. 19 och 21 a §§, 19 kap. 35, 40 a, 42 och 42 a §§ och 29 kap. 13 § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 kap.

25 §

En elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens

hemkommun.

En elev som vistas i ett sådant

En elev som vistas i ett sådant

hem för vård eller boende som

hem för vård eller boende som

avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen

avses i 9 kap. 1 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ) och som är beläget i en

( 2022:000 ) och som är beläget i en

annan kommun än den som ska

annan kommun än den som ska

svara för elevens utbildning har rätt

svara för elevens utbildning har rätt

att bli mottagen i en grundskola i

att bli mottagen i en grundskola i

den kommun där eleven vistas.

den kommun där eleven vistas.

11 kap.

25 §

En elev har rätt att bli mottagen i en grundsärskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundsärskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

En elev som vistas i ett sådant

En elev som vistas i ett sådant

hem för vård eller boende som

hem för vård eller boende som

avses i 6 kap . 1 § socialtjänstlagen

avses i 9 kap. 1 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ) och som är beläget i en

( 2022:000 ) och som är beläget i en

annan kommun än den som ska

annan kommun än den som ska

svara för elevens utbildning har rätt

svara för elevens utbildning har rätt

att bli mottagen i en grundsärskola

att bli mottagen i en grundsärskola

i den kommun där eleven vistas.

i den kommun där eleven vistas.

915

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

916

16 kap.

43 §

Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för

utbildningen.

En elev som vistas i ett sådant

En elev som vistas i ett sådant

hem för vård eller boende som

hem för vård eller boende som

avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen

avses i 9 kap. 1 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ) ska vid beslut om

( 2022:000 ) ska vid beslut om

mottagande enligt första stycket

mottagande enligt första stycket

jämställas med den som är hemma-

jämställas med den som är hemma-

hörande i kommunen eller sam-

hörande i kommunen eller sam-

verkansområdet för utbildningen.

verkansområdet för utbildningen.

49 §

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkans- området för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

En elev som med anledning av

En elev som med anledning av

placering i ett hem för vård eller

placering i ett hem för vård eller

boende enligt 6 kap. 1 § social-

boende enligt 9 kap . 1 § social-

tjänstlagen ( 2001:453 ) flyttar från

tjänstlagen ( 2022:000 ) flyttar från

kommunen

eller

samverkans-

kommunen

eller

samverkans-

området för utbildningen, har rätt

området för utbildningen, har rätt

att fullfölja utbildningen på det

att fullfölja utbildningen på det

påbörjade

programmet

eller

den

påbörjade

programmet

eller

den

påbörjade

inriktningen

i

den

påbörjade

inriktningen

i

den

kommun där hemmet för vård eller

kommun där hemmet för vård eller

boende är beläget, om kommunen

boende är beläget, om kommunen

erbjuder sådan utbildning. Om den

erbjuder sådan utbildning. Om den

inte erbjuder

den

aktuella

inte erbjuder

den

aktuella

utbildningen, har eleven rätt att

utbildningen, har eleven rätt att

efter eget val fullfölja sin

efter eget val fullfölja sin

utbildning i en annan kommun eller

utbildning i en annan kommun eller

en region som anordnar ut-

en region som anordnar ut-

bildningen, om detta inte hindrar

bildningen, om detta inte hindrar

eleven från att vistas i hemmet för

eleven från att vistas i hemmet för

vård eller boende.

vård eller boende.

49 a §

Prop. 2024/25:89

En elev som har påbörjat ett

En elev som har påbörjat ett

Bilaga 2

nationellt program eller en natio-

nationellt program eller en natio-

nell inriktning och som därefter

nell inriktning och som därefter

placeras i ett sådant hem för vård

placeras i ett sådant hem för vård

eller boende som avses i 6 kap. 1 §

eller boende som avses i 9 kap . 1 §

socialtjänstlagen ( 2001:453 ) och

socialtjänstlagen ( 2022:000 ) och

som är beläget i en annan kommun

som är beläget i en annan kommun

än

hemkommunen

eller

än

hemkommunen

eller

samverkansområdet

för

samverkansområdet

för

utbild-

utbildningen har rätt att i

ningen har rätt att i hemkom-

hemkommunen

fullfölja

munen fullfölja utbildningen på det

utbildningen

på

det

påbörjade

påbörjade

programmet eller

den

programmet

eller

den

påbörjade

påbörjade inriktningen när eleven

inriktningen

när

eleven

efter

efter placeringen återvän- der till

placeringen

återvänder

till

hemkommunen, om

den

erbjuder

hemkommunen, om den erbjuder

sådan utbildning. Detsamma gäller

sådan utbildning. Detsamma gäller

den elev som har påbörjat ett

den elev som har påbörjat ett

nationellt

program

eller

en

nationellt

program

eller

en

nationell inriktning i den kommun

nationell inriktning i den kommun

där hemmet för vård eller boende är

där hemmet för vård eller boende är

beläget.

beläget.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt

att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en

region som anordnar utbildningen.

17 kap.

19 §

En kommun eller en region som anordnar programinriktat val som har

utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats

för en grupp elever ska ta emot alla de behöriga sökande till utbildningen

som hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.

En elev som vistas i kommunen

En elev som vistas i kommunen

eller

samverkansområdet

för

eller

samverkansområdet

för

utbildningen på grund av placering

utbildningen på grund av placering

i ett sådant hem för vård eller

i ett sådant hem för vård eller

boende som avses i 6 kap. 1 §

boende som avses i 9 kap. 1 §

socialtjänstlagen ( 2001:453 ) ska

socialtjänstlagen ( 2022:000 ) ska

vid beslut om mottagande enligt

vid beslut om mottagande enligt

första stycket jämställas med den

första stycket jämställas med den

som

är

hemmahörande

i

som

är

hemmahörande

i

kommunen

eller

samverkans-

kommunen

eller

samverkans-

området för utbildningen.

området för utbildningen.

Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande som ska

tas emot enligt första och andra styckena har antagits, får kommunen eller regionen ta emot andra behöriga sökande till utbildningen.

917

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

918

21 a §

En kommun som anordnar sådan

En kommun som anordnar sådan

utbildning som avses i 21 § första

utbildning som avses i 21 § första

stycket ska ta emot ungdomar som

stycket ska ta emot ungdomar som

uppfyller

behörighetsvillkoren

för

uppfyller

behörighetsvillkoren

för

respektive utbildning om de på

respektive utbildning om de på

grund av placering i ett sådant hem

grund av placering i ett sådant hem

för vård eller boende som avses i

för vård eller boende som avses i

6 kap.

1 § socialtjänstlagen

9 kap.

1 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ) vistas i kommunen eller

( 2022:000 ) vistas i kommunen eller

samverkansområdet

för

samverkansområdet

för

utbildningen. Det gäller också för

utbildningen. Det gäller också för

en region som anordnar sådan

en region som anordnar sådan

utbildning som avses i 21 § andra

utbildning som avses i 21 § andra

stycket.

stycket.

19 kap.

35 §

Av de sökande till ett nationellt program eller till en nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar

första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är

hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för

utbildningen.

En elev som vistas i kommunen

En elev som vistas i kommunen

eller

samverkansområdet

för

eller

samverkansområdet

för

utbildningen på grund av placering

utbildningen på grund av placering

i ett sådant hem för vård eller

i ett sådant hem för vård eller

boende som avses i 6 kap. 1 §

boende som avses i 9 kap. 1 §

socialtjänstlagen ( 2001:453 ) ska

socialtjänstlagen ( 2022:000 ) ska

vid beslut om mottagande enligt

vid beslut om mottagande enligt

första stycket jämställas med den

första stycket jämställas med den

som

är

hemmahörande

i

som

är

hemmahörande

i

kommunen

eller

samverkans-

kommunen

eller

samverkans-

området för utbildningen.

området för utbildningen.

40 a §

En kommun eller en region ska ta emot en elev på ett individuellt

program om

1. eleven vistas i kommunen eller

1. eleven vistas i kommunen eller

samverkansområdet

för utbild-

samverkansområdet

för utbild-

ningen på grund av placering i ett

ningen på grund av placering i ett

sådant hem för vård eller boende

sådant hem för vård eller boende

som avses i 6 kap . 1 § socialtjänst-

som avses i 9 kap . 1 § socialtjänst-

lagen ( 2001:453 ), och

lagen ( 2022:000 ), och

2. hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.

42 §

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell

inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkans- området för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

En elev som med anledning av

En elev som med anledning av

placering i ett hem för vård eller

placering i ett hem för vård eller

boende enligt 6 kap . 1 § social-

boende enligt 9 kap . 1 § social-

tjänstlagen

(2001:453)

flyttar från

tjänstlagen ( 2022:000 ) flyttar från

kommunen

eller

samverkans-

kommunen

eller

samverkans-

området för utbildningen, har rätt

området för utbildningen, har rätt

att fullfölja utbildningen på det

att fullfölja utbildningen på det

påbörjade

programmet

eller

den

påbörjade

programmet

eller

den

påbörjade

inriktningen

i

den

påbörjade

inriktningen

i

den

kommun där hemmet för vård eller

kommun där hemmet för vård eller

boende är beläget, om kommunen

boende är beläget, om kommunen

erbjuder sådan utbildning. Om den

erbjuder sådan utbildning. Om den

inte

erbjuder

den

aktuella

inte

erbjuder

den

aktuella

utbildningen, har eleven rätt att

utbildningen, har eleven rätt att

efter eget val fullfölja sin utbild-

efter eget val fullfölja sin utbild-

ning i en annan kommun eller en

ning i en annan kommun eller en

region som anordnar utbild-

region som anordnar utbild-

ningen, om detta inte hindrar

ningen, om detta inte hindrar

eleven från att vistas i hemmet för

eleven från att vistas i hemmet för

vård eller boende.

vård eller boende.

42 a §

En elev som har påbörjat ett

En elev som har påbörjat ett

nationellt program eller en natio-

nationellt program eller en natio-

nell inriktning och som därefter

nell inriktning och som därefter

placeras i ett sådant hem för vård

placeras i ett sådant hem för vård

eller boende som avses i 6 kap . 1 §

eller boende som avses i 9 kap . 1 §

socialtjänstlagen ( 2001:453 ) och

socialtjänstlagen ( 2022:000 ) och

som är beläget i en annan kommun

som är beläget i en annan kommun

än

hemkommunen

eller

än

hemkommunen

eller

samverkansområdet för

utbild-

samverkansområdet för

utbild-

ningen har rätt att i hemkommunen

ningen har rätt att i hemkom-

fullfölja utbildningen

på

det

munen fullfölja utbildningen på det

påbörjade

programmet

eller

den

påbörjade

programmet

eller

den

påbörjade inriktningen när

eleven

påbörjade inriktningen

när

eleven

efter

placeringen

återvänder

till

efter

placeringen

återvänder

till

hemkommunen, om den erbjuder

hemkommunen, om den erbjuder

sådan utbildning. Detsamma gäller

sådan utbildning. Detsamma gäller

den elev som har påbörjat ett

den elev som har påbörjat ett

nationellt

program

eller

en

nationellt

program

eller

en

nationell inriktning i den kommun

nationell inriktning i den kommun

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

919

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

920

där hemmet för vård eller boende är

där hemmet för vård eller boende är

beläget.

beläget.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

29 kap.

13 §

Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är

anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Bestämmelser om skyldighet att

Bestämmelser om skyldighet att

anmäla till socialnämnden att ett

anmäla till socialnämnden att ett

barn kan behöva nämndens skydd

barn kan behöva nämndens skydd

finns i 14 kap . 1 § socialtjänstlagen

finns i 23 kap. 1 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 4 a § lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 a §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Vid tillämpningen av 2 a kap. 9 § tredje stycket i 1985 års skollag ska hänvisningen till 16 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) i stället avse 2 a kap. 10 eller 11 § samma lag.

Vid tillämpningen av 2 a kap. 9 § tredje stycket i 1985 års skollag ska hänvisningen till 16 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) i stället avse 27 kap . 10 eller 11 § socialtjänstlagen (2022:000) .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

921

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § och 3 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §

Planläggning enligt denna lag ska

Planläggning enligt denna lag ska

med hänsyn till natur- och

med hänsyn till natur- och

kulturvärden, miljö- och klimat-

kulturvärden, miljö- och klimat-

aspekter samt mellankommunala

aspekter, sociala

aspekter samt

och regionala förhållanden främja

mellankommunala

och regionala

förhållanden främja

1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,

2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,

3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,

4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och

5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1–5.

3 kap.

2 §

Översiktsplanen ska ange in-

Översiktsplanen

ska ange

in-

riktningen för den långsiktiga ut-

riktningen

för

den

långsiktiga

ut-

vecklingen av den fysiska miljön.

vecklingen

av

den fysiska

och

sociala miljön.

Planen ska även ge vägledning för beslut om

1. hur mark- och vattenområden ska användas, och

2. hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planen är inte bindande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

922

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 b § alkohollagen (2010:1622) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

1 b §

Serveringstillstånd krävs inte för

Serveringstillstånd krävs inte för

servering till en boende och

servering till en boende och

besökare till denne på sådana sär-

besökare till denne i sådana sär-

skilda boenden

skilda boendeformer eller bostäder

1. som avses i 5 kap. 5 § andra

1. som avses i 8 kap. 4 § och

och tredje styckena och 7 § tredje

8 kap. 7 §

socialtjänstlagen

stycket

socialtjänstlagen

( 2022:000 )

och 9 § 9 lagen

( 2001:453 ) och

9 § 9 lagen

(1993:387) om stöd och service till

(1993:387) om stöd och service till

vissa funktionshindrade, och

vissa funktionshindrade, och

2. vid vilka måltidsservice tillhandahålls.

Den som bedriver alkoholservering enligt första stycket ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över serveringen. För egenkontrollen ska det finnas ett för verksamheten lämpligt program.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

923

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2012:318) om 1996 års Haagkonvention

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2012:318) om 1996 års Haag- konvention ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

En fråga om godkännande av en placering av ett barn i Sverige enligt

artikel 33 prövas av en nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten i den kommun där barnet avses bli placerat. Även samråd enligt den

artikeln sker med den nämnden.

I 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen

I 22 kap. 1 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ) anges förutsättningarna

( 2022:000 ) anges förutsättningarna

för att godkänna en placering.

för att godkänna en placering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

924

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 §

För den som har fått ersättning enligt denna lag ska tillgångar uppgående till ett belopp om tvåhundrafemtiotusen (250 000) kronor anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av

1. 97 kap. 6–10 §§ och 102 kap. 10–13 §§ socialförsäkringsbalken,

2. 17 kap. 2 och 8 §§ hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

3. 19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade,

4. 2 kap. 7 § och 4 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395), eller

5. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 §

5. 11 kap. 1 och 8 §§ och 29 kap.

socialtjänstlagen ( 2001:453 ).

1 § socialtjänstlagen ( 2022:000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

925

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2016:675)

Härigenom föreskrivs att 3 § skuldsaneringslagen (2016:675) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

I 5 kap. 12 § första stycket socialtjänstlagen ( 2001:453 ) finns bestämmelser om att kommunen ska lämna budget- och skuldråd- givning till skuldsatta fysiska personer.

I 10 kap. 4 § socialtjänstlagen ( 2022:000 ) finns bestämmelser om att kommunen ska lämna budget- och skuldrådgivning till skuldsatta fysiska personer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

926

Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 8 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1, 2 och

4 §§, 14 kap. 1 §, 16 kap. 1 § och 17 kap. 8 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

8 §

Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 6 kap. 12–14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659) och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Bestämmelser om skyldighet att

Bestämmelser om skyldighet att

anmäla till socialnämnden att ett

anmäla till socialnämnden att ett

barn kan behöva nämndens skydd

barn kan behöva nämndens skydd

finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen

finns i 23 kap . 1 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

11 kap. 1 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Ledningen av den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten ska utövas av den eller de nämnder som kommunfullmäktige enligt

2 kap. 4 § socialtjänstlagen ( 2001:453 ) bestämmer. Bestäm- melser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgs- området.

Ledningen av den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten ska utövas av den eller de nämnder som kommunfullmäktige enligt

3 kap. 2 § socialtjänstlagen ( 2022:000 ) bestämmer. Bestäm- melser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgs- området.

12 kap. 1 §

Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som efter beslut av kommunen bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 § andra stycket , 5 kap. 7 § tredje stycket eller

Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som bor i en sådan särskild boendeform eller bostad som avses i 8 kap. 4 § första stycket, 8 kap. 7 § eller

motsvarande tillståndspliktig

927

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

motsvarande tillståndspliktig boendeform eller bostad som avses i 7 kap. 1 § första stycket 2

socialtjänstlagen ( 2001:453 ). Kommunen ska även i samband med dagverksamhet enligt 3 kap. 6

§ samma lag erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som vistas i dagverksamheten.

boendeform eller bostad som avses i 24 kap. 1 § 2 socialtjänstlagen ( 2022:000 ). Kommunen ska även i samband med dagverksamhet enligt 8 kap. 1 § samma lag erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som vistas i dag- verksamheten.

2 §

Kommunen får erbjuda den som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) i ordinärt boende och i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen ( 2001:453 ).

Kommunen får erbjuda den som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) i ordinärt boende och i sådan särskild boendeform som avses i

8 kap. 4 § andra stycket social- tjänstlagen ( 2022:000 ).

4 §

Regionen får på framställning av en kommun inom regionen erbjuda läkemedel utan kostnad ur läkemedelsförråd till den som

1. bor i en sådan särskild bo-

1. bor i en sådan särskild bo-

endeform som avses i 5 kap. 5 §

endeform som avses i 8 kap. 4 §

andra stycket socialtjänstlagen

första stycket socialtjänstlagen

( 2001:453 ), eller

( 2022:000 ), eller

2. får hemsjukvård genom kommunens försorg.

Regionen svarar för kostnaderna för läkemedel som rekvireras till läkemedelsförråden.

14 kap. 1 §

928

Regionen får till en kommun inom regionen överlåta skyldig- heten att erbjuda hälso- och sjuk- vård i hemmet (hemsjukvård) i ordinärt boende och i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen ( 2001:453 ), om regionen och kommunen kommer överens om det. Överenskommelsen får inte avse ansvar för hälso- och sjukvård som ges av läkare. Överens- kommelsen får även avse ansvar för sådana förbrukningsartiklar som avses i 8 kap. 9 §.

Regionen får till en kommun inom regionen överlåta skyldig- heten att erbjuda hälso- och sjuk- vård i hemmet (hemsjukvård) i ordinärt boende och i sådana särskilda boendeformer som avses i 8 kap. 4 § andra stycket social- tjänstlagen ( 2022:000 ), om regio- nen och kommunen kommer överens om det. Överenskom- melsen får inte avse ansvar för hälso- och sjukvård som ges av läkare. Överenskommelsen får även avse ansvar för sådana för- brukningsartiklar som avses i 8 kap. 9 §.

Regionen får lämna sådant ekonomiskt bidrag till kommunen som

Prop. 2024/25:89

motiveras av överlåtelsen.

Bilaga 2

16 kap.

1 §

Regionen ska till

kommunerna

Regionen ska

till kommunerna

inom

regionen

avsätta

de

inom

regionen

avsätta

de

läkarresurser som behövs för att

läkarresurser som behövs för att

enskilda ska kunna erbjudas en god

enskilda ska kunna erbjudas en god

hälso- och sjukvård i särskilt

hälso- och sjukvård i särskilda

boende och i dagverksamhet enligt

boendeformer och i dagverksam-

12 kap. 1 §. Detsamma gäller

het enligt 12 kap. 1 §. Detsamma

hemsjukvård i ordinärt boende och

gäller hemsjukvård i ordinärt bo-

i sådant särskilt boende som avses

ende och i sådana särskilda bo-

i 5 kap. 5 § tredje stycket social-

endeformer som avses i 8 kap. 4 §

tjänstlagen ( 2001:453 ), om en

andra

stycket

socialtjänstlagen

kommun ansvarar för vården enligt

( 2022:000 ), om en kommun

14 kap. 1 §.

ansvarar för vården enligt 14 kap.

1 §.

Regionen ska med kommunerna inom regionen sluta avtal om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan.

Om regionen inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare, har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader för det från regionen.

17 kap.

8 §

För den enskilde får avgifter för följande poster tillsammans per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7

§§ socialförsäkringsbalken:

1. vård enligt 12 kap. 1 eller 2 § eller 14 kap. 1 §,

2. förbrukningsartiklar enligt 12 kap. 6 §, och

3. hemtjänst och dagverksamhet

3. hemtjänst och dagverksamhet

enligt 8 kap. 5 § socialtjänstlagen

enligt 29 kap. 5 § socialtjänstlagen

( 2001:453 ).

( 2022:000 ).

Avgifterna får dock inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde

inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina

personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehålls-

belopp). När avgifterna fastställs, ska kommunen dessutom försäkra sig om att den enskildes make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation.

Vid beräkning av avgiftsunderlag

Vid beräkning av avgiftsunderlag

och förbehållsbelopp enligt andra

och förbehållsbelopp enligt andra

stycket ska 8 kap. 3, 4, 7 och 8 §§

stycket ska 29 kap. 3, 4, 7 och 8 §§

socialtjänstlagen tillämpas.

socialtjänstlagen tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

929

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Lagen gäller i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som till någon del är offentligt finansierad och som

1. tillhör skolväsendet, de särskilda utbildningsformerna eller annan pedagogisk verksamhet enligt 1 kap., 24 kap. eller 25 kap. skollagen (2010:800),

2. utgör hälso- och sjukvård eller tandvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) eller tandvårdslagen (1985:125), eller

3. bedrivs enligt socialtjänstlagen

3. bedrivs enligt socialtjänstlagen

( 2001:453 ), lagen (1988:870) om

( 2022:000 ), lagen (1988:870) om

vård av missbrukare i vissa fall,

vård av missbrukare i vissa fall,

lagen (1990:52) med särskilda be-

lagen (1990:52) med särskilda be-

stämmelser om vård av unga, lagen

stämmelser om vård av unga, lagen

(1993:387) om stöd och service till

(1993:387) om stöd och service till

vissa funktionshindrade eller utgör

vissa funktionshindrade eller utgör

personlig assistans som utförs med

personlig assistans som utförs med

assistansersättning enligt 51 kap.

assistansersättning enligt 51 kap.

socialförsäkringsbalken.

socialförsäkringsbalken.

Upphör verksamheten att vara en sådan verksamhet som avses i första stycket, gäller skyddet fortfarande i fråga om uppgifter som lämnas om den tidigare verksamheten för offentliggörande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

930

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

I varje region och kommun ska det finnas en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter och deras närstående inom den

1. hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) som bedrivs av regioner eller enligt avtal med regioner,

2. hälso- och sjukvård enligt

2. hälso- och sjukvård enligt

hälso- och sjukvårdslagen som

hälso- och sjukvårdslagen som

bedrivs av kommuner eller enligt

bedrivs av kommuner eller enligt

avtal med kommuner och den all-

avtal med kommuner och den all-

männa omvårdnad enligt social-

männa omvårdnad enligt social-

tjänstlagen ( 2001:453 ) som ges i

tjänstlagen ( 2022:000 ) som ges i

samband med sådan hälso- och

samband med sådan hälso- och

sjukvård, och

sjukvård, och

3. tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) som bedrivs eller helt eller delvis finansieras av regioner.

För patientnämnder gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen (2017:725).

Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

931

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § och 5 kap. 2 § lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

2 §

Vid den samordnade indivi-

Vid den samordnade indivi-

duella

planeringen ska enheterna

duella planeringen ska enheterna

upprätta en individuell plan i enlig-

upprätta en individuell plan i enlig-

het med bestämmelserna i 16 kap. 4

het med bestämmelserna i 16 kap. 4

§ tredje och fjärde styckena hälso-

§ tredje och fjärde styckena hälso-

och sjukvårdslagen (2017:30) och

och sjukvårdslagen (2017:30) och

2 kap.

7 §

andra och tredje

13 kap. 6 § socialtjänstlagen

styckena

socialtjänstlagen

( 2022:000 ). Planen får upprättas

( 2001:453 ). Planen får upprättas

om patienten samtycker till det.

om patienten samtycker till det.

Arbetet med planen ska påbörjas

Arbetet med planen ska påbörjas

utan dröjsmål

utan dröjsmål.

5 kap.

2 §

En kommuns betalningsansvar omfattar patienter som är folkbokförda i

kommunen.

Den kommun som har beslutat att

Den kommun som har beslutat att

en patient ska vistas i en annan

en patient ska vistas i en annan

kommun i sådan särskild boende-

kommun i sådan särskild boende-

form eller bostad som avses i 5 kap.

form eller bostad som avses i 8 kap.

5 § andra eller tredje stycket, 5 kap.

4 §, 8 kap. 7 § eller 24 kap. 1 § 2

7 § tredje stycke t eller 7 kap . 1 §

socialtjänstlagen ( 2022:000 ), har

första stycket 2 socialtjänstlagen

betalningsansvaret

för

den

( 2001:453 ), har betalningsansvaret

patienten oavsett var patienten är

för den patienten oavsett var

folkbokförd.

patienten är folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

932

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § kommunallagen (2017:725) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

3 §

Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än

1. när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller regionen ekonomisk förlust,

2. när granskningen gäller hur

2. när granskningen gäller hur

nämnderna verkställer egna gyn-

nämnderna verkställer egna gyn-

nande

beslut

enligt

lagen

nande

beslut

enligt

lagen

(1993:387) om stöd och service till

(1993:387) om stöd och service till

vissa

funktionshindrade

och

vissa

funktionshindrade

och

socialtjänstlagen ( 2001:453 ),

socialtjänstlagen ( 2022:000 ),

3. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller

4. när granskningen sker från allmänna synpunkter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

933

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:9) om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (2018:9) om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Syftet med lagen är att under-

Syftet med lagen är att under-

lätta för den kommun i Sverige dit

lätta för den kommun i Sverige dit

de evakuerade ankommer (an-

de evakuerade ankommer (an-

komstkommunen) att ge stöd och

komstkommunen) att ge insatser

hjälp till de evakuerade utifrån

till de evakuerade utifrån kom-

kommunens ansvar enligt 2 kap.

munens ansvar enligt 3 kap . 1 §

1 § socialtjänstlagen ( 2001:453 ).

socialtjänstlagen ( 2022:000 ).

3 §

När en kommun ger stöd och

hjälp

utifrån

sitt ansvar enligt

2 kap.

1

§

socialtjänstlagen

(2001:453 ) till evakuerade i samband med ankomsten till Sverige, får kommunen ge bistånd till de evakuerade utan föregående individuell prövning (nödvändigt bistånd). Ett sådant nödvändigt bistånd får inte förenas med villkor om återbetalning.

När en kommun ger insatser utifrån sitt ansvar enligt 3 kap. 1 § socialtjänstlagen ( 2022:000 ) till evakuerade i samband med an- komsten till Sverige, får kom- munen ge bistånd till de evakue- rade utan föregående individuell prövning (nödvändigt bistånd). Ett sådant nödvändigt bistånd får inte förenas med villkor om åter- betalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

934

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:162) om statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (2018:162) om statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §

För den som har fått ersättning enligt denna lag ska tillgångar uppgående till ett belopp om tvåhundratjugofemtusen (225 000) kronor anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av

1. 97 kap. 6–10 §§ och 102 kap. 10–13 §§ socialförsäkringsbalken,

2. 17 kap. 2 och 8 §§ hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

3. 19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade,

4. 2 kap. 7 § och 4 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395), eller

5. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 §

5. 11 kap. 1 och 8 §§ och 29 kap .

socialtjänstlagen ( 2001:453 ).

1 § socialtjänstlagen ( 2022:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

935

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2018:222) om bostadsanpassnings- bidrag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

Bostadsanpassningsbidrag läm-

Bostadsanpassningsbidrag läm-

nas inte för åtgärder i sådana bo-

nas inte för åtgärder i sådana sär-

städer som avses i 5 kap. 5 § andra

skilda boendeformer och bostäder

stycket och 7 § tredje stycket

som avses i 8 kap. 4 § första stycket

socialtjänstlagen ( 2001:453 ) och i

och 8 kap. 7 § socialtjänstlagen

9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om

( 2022:000 ) och i 9 § 8 och 9 lagen

stöd och service till vissa

(1993:387) om stöd och service till

funktionshindrade.

vissa funktionshindrade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

936

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Denna lag tillämpas vid hem för vård eller boende som drivs av en kommun eller en region. Lagen tillämpas också i sådan enskild verksamhet i form av hem för vård eller boende som har tillstånd enligt 7 kap. 1 § första stycket 1 socialtjänstlagen ( 2001:453 ).

Lagen tillämpas inte vid sådana särskilda boendeformer som avses i 5 kap. 5 § andra stycket eller 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen. Lagen tillämpas inte heller vid hem för vård eller boende som Statens institutionsstyrelse driver eller med stöd av 6 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen uppdragit åt en kommun eller en region att driva.

Denna lag tillämpas vid hem för vård eller boende som drivs av en kommun eller en region. Lagen tillämpas också i sådan enskild verksamhet i form av hem för vård eller boende som har tillstånd enligt

24 kap . 1 § 1 socialtjänstlagen ( 2022:000 ).

Lagen tillämpas inte vid sådana särskilda boendeformer som avses i

8 kap. 4 § första stycket eller 8 kap.

7 § socialtjänstlagen. Lagen till- lämpas inte heller vid hem för vård eller boende som Statens institu- tionsstyrelse driver eller med stöd av 9 kap. 4 § andra stycket socialtjänstlagen uppdragit åt en kommun eller en region att driva.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

937

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Med offentlig aktör avses en statlig eller kommunal myndighet eller en beslutande församling i en kommun eller en region.

Vid tillämpningen av denna lag ska med offentlig aktör jämställas

1. ett sådant offentligt styrt organ som avses i 5 §,

2. en sammanslutning som inrättats särskilt för att tillgodose behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och som består av

a) en eller flera myndigheter eller församlingar enligt första stycket, eller

b) ett eller flera organ enligt 1,

3. privata aktörer som yrkesmässigt bedriver verksamhet som till någon del är offentligt finansierad och som

a) aktören bedriver i egenskap av enskild huvudman inom skolväsendet eller huvudman för en sådan internationell skola som avses i 24 kap. skollagen (2010:800),

b) utgör hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) eller tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125), eller

c) bedrivs enligt socialtjänst-

c) bedrivs enligt socialtjänst-

lagen (2001:453 ), lagen (1988:870)

lagen ( 2022:000 ), lagen (1988:870)

om vård av missbrukare i vissa fall,

om vård av missbrukare i vissa fall,

lagen (1990:52) med särskilda

lagen (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga,

bestämmelser om vård av unga,

lagen (1993:387) om stöd och

lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa funktionshind-

service till vissa funktionshind-

rade eller utgör personlig assistans

rade eller utgör personlig assistans

som utförs med assistansersätt-

som utförs med assistansersätt-

ning enligt 51 kap. socialförsäk-

ning enligt 51 kap. socialförsäk-

ringsbalken, och

ringsbalken, och

4. enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, och som till största delen har statsbidrag som finansiering av högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå eller för utbildning på forskarnivå.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

938

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning

Härigenom föreskrivs att 11 och 13 §§ lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

Ett tillstånd till hemlig dataavläsning får inte avse ett avläsningsbart informationssystem som stadigvarande används eller är särskilt avsett att användas

1. i verksamhet där tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryckfrihets- förordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

2. i verksamhet som bedrivs av

2. i verksamhet som bedrivs av

advokater,

läkare,

tandläkare,

advokater,

läkare,

tandläkare,

barnmorskor, sjuksköterskor,

psy-

barnmorskor, sjuksköterskor,

psy-

kologer,

psykoterapeuter

eller

kologer,

psykoterapeuter

eller

familjerådgivare enligt socialtjänst-

familjerådgivare enligt socialtjänst-

lagen ( 2001:453 ), eller

lagen ( 2022:000 ), eller

3. av präster inom trossamfund eller av dem som har motsvarande ställning inom sådana samfund, i verksamhet för bikt eller enskild själavård.

13 §

Ett tillträdestillstånd enligt 12 § får inte avse en plats som stadigvarande används eller är särskilt avsedd att användas

1. för verksamhet där tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryck- frihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

2. för verksamhet som bedrivs av

2. för verksamhet som bedrivs av

advokater,

läkare,

tandläkare,

advokater,

läkare,

tandläkare,

barnmorskor,

sjuksköterskor,

barnmorskor,

sjuksköterskor,

psykologer, psykoterapeuter eller

psykologer, psykoterapeuter eller

familjerådgivare enligt socialtjänst-

familjerådgivare enligt socialtjänst-

lagen ( 2001:453 ), eller

lagen ( 2022:000 ), eller

3. av präster inom trossamfund eller av dem som har motsvarande ställning inom sådana samfund, för bikt eller enskild själavård.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

939

Prop. 2024/25:89 Bilaga 3

940

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Akademikerförbundet SSR, Alvesta kommun, Anhörigas riksförbund, Barnens rätt i samhället, Barnombudsmannen, Barnrättsbyrån, Bengtsfors kommun, Blekinge Tekniska Högskola, Boende-jouren, Botkyrka kommun, Boverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsofferjouren Sverige, Brottsoffer- myndigheten, Civil Rights Defenders, Delegationen mot segregation

(upphörde den 31 december 2022), Demensförbundet, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, Diskriminerings-

ombudsmannen, Domstolsverket, Frälsningsarmén i Sverige, Funktionsrätt Sverige, Förbundet Sveriges Socionomutbildningar, Föreningen Sveriges socialchefer, Föreningen vårdnad boende umgänge i

Sverige, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, E- hälsomyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Familjerättssocionomernas

riksförening, Familjevårdens centralorganisation, Famna – riksorganisationen för idéburen välfärd, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Förvaltningsrätten i Umeå, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Hjo kommun, Hovrätten för Västra Sverige, Hörselskadades riksförbund, Inera AB, Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen, Inspektionen för socialförsäkringen, Inspektionen för vård och omsorg, Institutet för arbetsmarknads- och

utbildningspolitisk utvärdering, Justitiekanslern, Jämställdhets- myndigheten, Kammarrätten i Jönköping, Kammarrätten i Stockholm, Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Katrineholms kommun,

Konkurrensverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kungsbacka kommun, Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, Leksands kommun, Linköpings kommun, Linköpings universitet (Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Barnafrid), Luleå tingsrätt, Lunds universitet (Juridiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialhögskolan), Lysekils kommun, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Malmö kommun, Malmö universitet (Fakulteten för kultur och samhälle, Institutet för urbana studier), Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt, Maskrosbarn, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Norrköpings kommun, Oskarshamns kommun, Pajala kommun, Pensionärernas Riksorganisation, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Regelrådet, Region Gävleborg, Region Jönköpings län, Region Värmland, Riksdagens ombudsmän, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, Riksförbundet för hjälp åt läkemedels- och narkotikabrukare, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter,

Riksförbundet PensionärsGemenskap, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Riksorganisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime, Riksrevisionen, Rädda barnen,

Rättsmedicinalverket, Röda korset, Samarbetsorgan för etniska Prop. 2024/25:89 organisationer i Sverige, Sameskolstyrelsen, Sametinget, Skatteverket Bilaga 3 Skellefteå kommun, Skyddsvärnet i Stockholm, Socialstyrelsen, Sollefteå

kommun, Sorsele kommun, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Spelinspektionen, SPF Seniorerna, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens institutionsstyrelse, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Statistiska centralbyrån, Stiftelsen allmänna barnhuset, Stockholms kommun, Stockholms stadsmission, Stockholms universitet (Juridiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete, samt Institutet för social forskning – SOFI), Sundsvalls kommun, Surahammars kommun, Svea hovrätt, Svedala kommun, Svenska kommunalarbetareförbundet, Svenska Samernas Riksförbund, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset, Svenska Vård, Sverigefinländarnas delegation, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges landsråd för alkohol och narkotikafrågor, Synskadades riksförbund, Säkerhetspolisen, Södertälje kommun, Tomelilla kommun, Torsås kommun, Trollhättans kommun, UNICEF – Sverige, Unizon, Upphandlingsmyndigheten, Uppsala kommun, Uppsala universitet (Juridiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten),Varbergs tingsrätt, Verdandi, Vetenskapsrådet, Vindelns kommun Vision Vårdförbundet, Vårdföretagarna Almega, Åklagarmyndigheten, Åre kommun, Örebro kommun.

Därutöver har yttranden inkommit Aktionsgrupp SYD, Autism- och Aspergförbundet, Borlänge kommun, BPIS barnperspektivet, Brandskyddsföreningen, BUFF Sverige, Elöverkänsligas Riksförbund, Fastighetsägarna i Sverige, Forsa, Göteborgsregionen, Hjärnskade- förbundet Hjärnkraft, Independent Living Institute, Intressegruppen för, Intressegruppen för Assistansberättigade, Integritetsskyddsmyndigheten, JM, Kvinnojouren Jämtlands län, Landsorganisationen, Länsstyrelsen i Stockholm, Nacka kommun, Nationell samordning för psykisk hälsa, Offentlig Måltid, Riksförbundet DHB, Riksförbundet FUB, Riksförbundet för social och mental hälsa, Riksförbundet SIMON, Riksföreningen för socialt ansvariga samordnare, Rädda Barnens ungdomsförbund, Se Sambandet, S-kvinnor, Social och ekonomisk rättighetsrådgivning, Sociala missionen, Stiftarna av Independent Living i Sverige, Stiftelsen Fryshuset, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska kyrkan, Sveriges kvinnolobby, Tantpatrullen Falun, Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare, Yrkesföreningen för personligt ombud, Varbergs kommun, Äldreupproret, Östersunds kommun.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att

yttra sig: AB Svenska spel, Alzheimer Sverige, Arbetsförmedlingen,

Borgholms kommun, Convictus, Datainspektionen, Ensamkommande

förbund, Finska Pensionärernas Riksförbund i Sverige, Forum –idéburna

organisationer med social inriktning, FQ –Forum Kvinnor och

funktionshinder,

Förbundet

Sveriges

Dövblinda,

Föreningen

Arkivverksamma i Landsting och Kommun, Föreningen resande folkets

riksorganisation, Företagarna, Internationella Romska Evangeliska

Missionen, Judiska centralrådet i Sverige, Kriminellas revansch i

samhället, Kvinnors byggforum, Linköpings stadsmission, MIND,

941

Prop. 2024/25:89 Bilaga 3

942

Nätverket unga för tillgänglighet, Origo – Region Stockholms resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, Pensions- myndigheten, Region Västerbotten, Riksarkivet, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Riksförbundet för sexuell upplysning, Riksförbundet MÄN, Riksförbundet romer i Europa, Rikskriscentrum – Sveriges professionella kriscentra för män, SKPF Pensionärerna, Svenskt demenscentrum, Svenskt näringsliv, Sverigefinska Pensionärer, Sveriges makalösa föräldrar, Talita, Tjejers rätt i samhället, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, X- CONS.

Sammanfattning av promemorian Uppgiftsskyldighet för utförare inom socialtjänsten (S2022/02856)

När uppgifter som socialnämnden ansvarar för ska utföras av någon annan, behöver nämnden information från utföraren för att kunna följa upp insatsen och fullgöra sina åligganden som huvudman.

Det råder i dag viss rättslig osäkerhet i fråga om huruvida en utförare kan lämna uppgifter till den socialnämnd som ansvarar för verksamheten eller om det hindras av tystnadsplikt eller sekretess. Frågan har framför allt lyfts i förhållande till privata utförare. För att fullgöra sitt ansvar har socialnämnden behov av ändamålsenlig information från den som utför insatser, oavsett om det sker i kommunens egen regi, i samverkan med en eller flera andra kommuner eller om kommunen anlitat en privat utförare. Beroende på hur socialnämnden väljer att ordna utförandet av insatser skulle sekretess- och tystnadspliktsgränser kunna uppstå.

I betänkandet Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) föreslås bl.a. att bestämmelsen om god kvalitet i socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, ska kompletteras med ett uttryckligt krav på uppföljning och att det ska bli möjligt att tillhandahålla insatser utan föregående individuell behovsprövning. Av remissvaren till betänkandet framkommer att flera remissinsatser ser ett behov av ett tydligt lagstöd för att kunna följa upp privata utförare.

I promemorian lämnas därför förslag om att införa en sekretess- och tystnadspliktsbrytande uppgiftsskyldighet för utförare i verksamhet enligt socialtjänstlagen. Uppgifter som ska lämnas ut är sådana som socialnämnden behöver för kvalitetssäkring, administration, uppföljning eller utvärdering samt sådana uppgifter som nämnden behöver för att erbjuda en fast omsorgskontakt enligt 4 kap. 2 b § SoL.

Den föreslagna bestämmelsen föreslås träda i kraft samtidigt som eventuella andra ändringar av socialtjänstlagen.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 4

943

Prop. 2024/25:89

Promemorians lagförslag

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen

(2001:453)

Härigenom föreskrivs att det i socialtjänstlagen (2001:453) ska införas en

ny paragraf, 12 kap. 11 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

11 §

Om en kommun har överlämnat åt

en annan kommun eller åt någon

som yrkesmässigt bedriver enskild

verksamhet att utföra insatser eller

andra uppgifter enligt denna lag,

ska utföraren lämna ut uppgifter till

den socialnämnd som ansvarar för

insatsen eller uppgiften. Detsamma

gäller om en annan kommunal eller

gemensam nämnd utför insatser

som

har

beslutats

av

socialnämnden.

Uppgifter som ska lämnas ut är

sådana som socialnämnden be-

höver för kvalitetssäkring, admini-

stration, uppföljning eller utvärde-

ring samt sådana uppgifter som

nämnden behöver för att erbjuda en

fast

omsorgskontakt enligt

4 kap.

2 b §.

Denna lag träder i kraft den xx.

944

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2024/25:89 Bilaga 6

Efter remiss har yttranden kommit in från Akademikerförbundet SSR, Barnombudsmannen, Botkyrka kommun, Diskrimineringsombuds- mannen, Ekobrottsmyndigheten, Famna – Riksorganisationen för idéburen välfärd, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forum – idéburna organisationer med social inriktning, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Malmö, Göteborgs kommun, Hovrätten för Västra Sverige, Inspektionen för vård

och omsorg, Integritetsskyddsmyndigheten, Justitiekanslern, Jämställdhetsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm, Karlstads kommun, Katrineholms kommun, Kils kommun, Kommunal, Konkurrensverket, Kronofogdemyndigheten, Kungsbacka kommun, Linköpings kommun, Lunds universitet, Lysekils kommun, Malmö kommun, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Nacka kommun, Näringslivets regelnämnd, Regelrådet, Riksarkivet, Riksdagens ombudsmän, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens institutionsstyrelse, Statistiska centralbyrån, Stockholms kommun, Stockholms universitet, Sundsvalls kommun, Surahammars kommun, Svea hovrätt, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Kommuner och Regioner, Södertälje kommun, Trollhättans kommun, Upphandlingsmyndigheten, Uppsala kommun, Vetenskapsrådet, Vision, Vårdförbundet, Vårdföretagarna Almega, Örebro kommun.

Följande remissinstanser har inte svarat eller har avstått: Alvesta kommun, Bengtsfors kommun, E-hälsomyndigheten, Funktionsrätt Sverige, Föreningen Sveriges socialchefer, Företagarna, Hjo kommun, Inera AB, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Kammarrätten i Jönköping, Kommerskollegiet, Leksands kommun, Luleå tingsrätt, Oskarshamns kommun, Pajala kommun, Riksrevisionen, Skellefteå kommun, Sorsele kommun, Svedala kommun, Svenskt Näringsliv, Tomelilla kommun, Torsås kommun, Uppsala universitet, Varbergs tingsrätt, Vindelns kommun, Åre kommun.

945

Prop. 2024/25:89 Bilaga 7

946

Sammanfattning av promemorian Ett förtydligat brottsförebyggande ansvar för socialnämnden (S2023/03181)

Brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem och att motverka den är en angelägen samhällsutmaning. Inte minst är samhällsutvecklingen, där allt yngre barn och unga utnyttjas i och rekryteras till kriminella nätverk, en utmaning. Det brottsförebyggande arbetet behöver mot denna bakgrund ytterligare prioriteras. Socialtjänsten är en betydande aktör i detta arbete.

Socialtjänsten har redan i dag ett förebyggande ansvar. Socialtjänsten har stor kunskap om sociala problem och möter enskilda i utsatta situationer. Det finns dock en rad utmaningar och utvecklingsområden inom socialtjänstens förebyggande verksamhet, som berör det brottsförebyggande arbetet. I denna promemoria föreslås därför bestämmelser för att tydliggöra socialtjänstens brottsförebyggande ansvar. Vid sidan av det breda förebyggande arbetet behövs insatser med ett tydligt brottsförebyggande fokus. Den sociala brottspreventionen är central, vilken syftar till att minska individers risk och benägenhet att begå brott.

Förslagen i promemorian är en komplettering till betänkandet En hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47). Lagändringarna föreslås träda i kraft samtidigt som eventuella ändringar med anledning av förslagen i det betänkandet träder i kraft.

Promemorians lagförslag

Prop. 2024/25:89 Bilaga 8

Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453) dels att 5 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap. 7 a §

Socialnämnden ska arbeta för att

förebygga och motverka kriminalitet.

5 kap. 1 §

Socialnämnden ska

1. verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden,

2. i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga,

3. bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa,

4. aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och unga av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel,

5. aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga,

6 . tillsammans med samhälls- organ, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem,

7 . med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,

8 . i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges

6. aktivt

arbeta

för

att

förebygga

och

motverka

kriminalitet bland barn och unga,

7 . tillsammans med samhälls-

organ, organisationer

och

andra

som berörs,

uppmärksamma och

verka för att barn och unga inte

vistas i miljöer som är skadliga för

dem,

8 . med särskild uppmärksamhet

följa utvecklingen hos barn och

unga som har visat tecken till en

ogynnsam utveckling,

9 . i nära samarbete med hemmen

sörja för att barn och unga som

riskerar att utvecklas ogynnsamt får

det skydd och stöd som de behöver

och, om barnets eller

den

unges

947

Prop. 2024/25:89 Bilaga 8

948

bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet,

9 . i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, och

10 . i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört eller sedan

verkställighet av sluten

ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård upphört.

Denna lag träder i kraft den XX.

bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet,

10 . i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, och

11 . i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört eller sedan

verkställighet av sluten

ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård upphört.

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2024/25:89 Bilaga 9

Efter remiss har yttranden kommit in från Akademikerförbundet SSR Arjeplogs kommun, Barnombudsmannen, Borlänge kommun, Botkyrka kommun, Brottsförebyggande rådet, Brottsofferjouren Sverige, Eskilstuna kommun, Folkhälsomyndigheten, Föreningen Sveriges socialchefer, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Malmö, Glöm aldrig Pela och Fadime, GAPF, Gävle högskola (Akademien för hälsa och arbetsliv – Avdelningen för socialt arbete, Göteborgs kommun, Götene kommun, Halmstads kommun, Härnösands kommun, Inspektionen för vård och omsorg, Justitiekanslern, Jämställdhetsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm, Katrineholms kommun, Kriminalvården,

Kungsbacka kommun, Linnéuniversitetet (Fakulteten för samhällsvetenskap – Institutionen för socialt, Linköpings universitet (Medicinska fakulteten - Barnafrid), Lysekils kommun, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen i Västernorrland, Länsstyrelsen Västra Götaland, Malmö kommun, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Nacka kommun, Oskarshamns kommun, Polismyndigheten, Riksdagens ombudsmän, Skellefteå kommun, Socialstyrelsen, Sorsele kommun, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens institutionsstyrelse, Stiftelsen Tryggare Sverige, Stockholms kommun, Sundsvalls kommun, Surahammars kommun, Svedala kommun, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Kommuner och Regioner, Södertälje kommun, Tomelilla kommun, Uppsala kommun, Uppsala universitet (Juridiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten), Vision, Åklagarmyndigheten, Örebro kommun.

Följande remissinstanser har inte svarat eller har avstått, Alvesta kommun, Barnens rätt i samhället, Barnrättsbyrån, Bengtsfors kommun, Botkyrka kommun, Funktionsrätt Sverige, Förbundet Sveriges Socionom- utbildningar, Hässleholms kommun, Knas hemma, Leksands kommun, Maskrosbarn, Pajala kommun, Torsås kommun, Unga kris, Vindelns kommun.

949

Prop. 2024/25:89 Bilaga 10

Utdrag ur sammanfattningen av promemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15) i fråga om sökbara orosanmälningar

I promemorian görs bl.a. bedömningen att anmälningar om oro för barn som inte leder till en utredning hos en socialnämnd bör bli digitalt sökbara så att socialnämnder kan ta del av handlingarna på ett säkert och effektivt sätt. Vidare görs bedömningen att en anmälan om oro för barn alltid bör bli en del av barnets personakt (barnakt). Detta innebär att en barnakt alltid bör skapas när en anmälan om oro inkommer till en socialnämnd, förutsatt att en sådan akt inte redan finns för barnet. Genom att samtliga anmälningar om oro för barnet, även de som inte leder till en utredning, blir en del av barnakten blir handlingarna också digitalt sökbara.

Att en barnakt alltid skapas när en anmälan om oro inkommer till en socialnämnd innebär att samtliga uppgifter om ett barn som kan vara av relevans för bedömningen av ett barns behov av skydd eller stöd kommer finnas samlade på en och samma plats inom berörd socialnämnd. Om en ny anmälan om oro för barnet inkommer bidrar en sådan ordning till att socialnämnderna på ett effektivare och bättre sätt kan få en helhetsbild av barnets situation. Detta innebär vidare att möjligheterna att utforma och anpassa en inledd utredning utifrån barnet ökar eftersom tidigare anmälningar och eventuell tidigare utredning kan lägga en grund för den nya utredningens fortsatta bedrivande. Möjligheten att i större utsträckning kunna ha barnet i fokus innebär att barns rättigheter kan förverkligas och tillgodoses i större utsträckning än i dag. Att samtliga anmälningar om oro för barn blir en del av barnakten kommer innebära administrativa och arbetsrelaterade tidsvinster. Socialtjänsterna kommer kunna arbeta effektivare och behöva göra färre interna och externa efterforskningar avseende det barn som ett ärende gäller.

950

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Akademikerförbundet SSR,

Arbetsförmedlingen, Barnombudsmannen, Botkyrka kommun, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Enköpings kommun, Familjerättssocionomernas Riksförening, Familjevårdens centralorganisation, Filipstads kommun,

Friskolornas riksförbund, Föreningen Sveriges socialchefer, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Malmö, Göteborgs kommun, Göteborgs tingsrätt, Helsingborgs kommun, Helsingborgs tingsrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Inspektionen för vård och omsorg, Institutet för mänskliga rättigheter, Integritetsskyddsmyndigheten, Justitiekanslern, Jämställdhetsmyndigheten, Jönköpings kommun, Kalmar kommun, Kammarrätten i Stockholm, Karlskrona kommun, Kristianstads kommun, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Linköpings universitet (Barnafrid – Nationellt kunskapscentrum), Luleå kommun, Lunds universitet (Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialhögskolan), Länsstyrelsen Blekinge, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen Värmland, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Malmö kommun, Migrationsverket, Mora kommun, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Norrköpings kommun, Polismyndigheten, Region Skåne, Region Stockholm, Riksarkivet, Riksdagens ombudsmän Rättsmedicinalverket, Skatteverket, Skellefteå kommun, Skövde kommun, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Stockholms kommun, Stockholms universitet (Juridiska fakulteten), Strängnäs kommun, Sundsvalls kommun, Svea hovrätt, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Kommuner och Regioner, Säkerhetspolisen, Södertörns tingsrätt, Tullverket, Uddevalla kommun, Umeå tingsrätt, Unicef Sverige, Vision, Västerås kommun, Västmanlands tingsrätt, Västra Götalandsregionen, Växjö kommun, Åklagarmyndigheten, Örebro kommun, Östersunds kommun.

Följande remissinstanser har inte svarat eller har avstått: Barnens Rätt i

Samhället, Borlänge kommun, Familjehemmens riksförbund, Funktionsrätt Sverige, Föreningen säkerhetsbranschen, Föreningen vårdnad boende umgänge i Sverige, Hudiksvalls kommun, Knas hemma, Kommunalförbundet Sydarkivera, Kriminellas revansch i samhället, Lindesbergs kommun, Melleruds kommun, Norrköpings kommun, Nätverket unga för tillgänglighet, Ombudsmannen mot kommersiell sexuell exploatering av barn, Region Uppsala, Regelrådet, Rädda barnen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Sveriges Lärare,

Prop. 2024/25:89 Bilaga 11

951

Prop. 2024/25:89

Säkerhetsföretagen, Tjejers rätt i samhället, Umeå kommun, Varbergs

Bilaga 11

kommun, Vänersborgs kommun.

952

Lagrådsremissen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheters lagförslag

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Förslag till socialtjänstlag

Härigenom föreskrivs följande.

AVDELNING I. SOCIALTJÄNSTENS MÅL OCH

ANDRA GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 kap. Lagens innehåll och tillämpningsområde

Definition av socialtjänst

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om samhällets socialtjänst. Med socialtjänst avses i den här lagen verksamhet som bedrivs

1. med stöd av denna lag,

2. med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

3. med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

4. med stöd av lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende,

eller

5. av en socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse enligt någon annan lag eller förordning.

Verksamhet som Statens institutionsstyrelse bedriver med stöd av skollagen (2010:800) är inte socialtjänst. Tillsyn eller andra uppgifter som Inspektionen för vård och omsorg utför med stöd av den här lagen är inte heller socialtjänst.

Bestämmelser i annan lag

2 § Om en annan lag eller förordning innehåller en avvikande bestämmelse för verksamhet som avses i 1 § andra stycket 2–5, ska den bestämmelsen gälla.

3 § För den som omfattas av någon av personkretsarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om insatser även i den lagen.

Lagens disposition

4 § Lagen består av nio avdelningar:

Avdelning I. Socialtjänstens mål och andra grundläggande bestämmel- ser (1–5 kap.).

Avdelning II. Ansvar för planering, förebyggande arbete och samverkan (6 och 7 kap.).

Avdelning III. Ansvar för boende, delaktighet och för vård utanför det

egna hemmet (8 och 9 kap.).

953

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Avdelning IV. Insatser till enskilda (10–13 kap.).

Avdelning V. Handläggning och hantering av uppgifter (14–17 kap.). Avdelning VI. Skydd och stöd för barn och unga (18–24 kap.). Avdelning VII. Behörighet, tillstånd, missförhållanden och tillsyn (25–

28 kap.).

Avdelning VIII. Ansvarsfördelning, organisation och bemyndiganden (29–31 kap.).

Avdelning IX. Avgifter, återkrav, bristande verkställighet och överklagande (32–35 kap.).

2 kap. Socialtjänstens mål

Övergripande mål och principer

1 § Socialtjänsten ska med utgångspunkt i demokrati och solidaritet främja enskildas

– ekonomiska och sociala trygghet,

– jämlika och jämställda levnadsvillkor, och

– aktiva deltagande i samhällslivet.

Verksamheten ska bygga på respekt för enskildas självbestämmande- rätt och integritet.

Verksamhetens inriktning

2 § Socialtjänsten ska inriktas på att utveckla enskildas och gruppers egna resurser och samtidigt beakta den enskildes ansvar för sin och andras sociala situation.

3 § Socialtjänsten ska inriktas på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

4 § Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig.

3 kap. Barns rättigheter

Barnets bästa

1 § Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand det som bedöms vara barnets bästa beaktas. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter. Om ett beslut eller en annan åtgärd rör vård- eller behandlingsinsatser för ett barn, ska det som är bäst för barnet vara avgörande.

Med barn avses en person under 18 år.

Rätt att framföra sina åsikter

2 § Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

954

Rätt till information

3 § Barnet ska få information kontinuerligt vid en åtgärd som rör barnet. Informationen ska vara anpassad till barnets individuella behov och situation i fråga om ålder, mognad och individuella förutsättningar. Den som lämnar informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen.

Rätt att föra sin egen talan

4 § Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt denna lag. Ett barn som är yngre får höras i domstol, om barnet inte kan antas ta skada av det.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

4 kap. Ansvaret för uppgifter inom socialtjänsten

Kommunen är ytterst ansvarig för socialtjänsten

1 § Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver. Kommunens ansvar inskränker inte det ansvar som andra huvudmän har.

Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner när det gäller insatser finns i 29 kap.

Vad som avses med socialnämnd

2 § Kommunfullmäktige bestämmer vilken eller vilka nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten.

Med socialnämnd i denna lag eller annan författning avses en nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten.

Andra utförare inom socialtjänsten

3 § En kommun får ingå avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas.

Bestämmelser om att en kommun får ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region finns i 9 kap. 37 § kommunallagen (2017:725).

En kommun som inte tillhör någon region

4 § Lagens bestämmelser om regioner ska även tillämpas på en kommun som inte tillhör någon region.

5 kap. Verksamhetens kvalitet Vetenskap och beprövad erfarenhet

1 § Verksamhet inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

955

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Uppföljning och kvalitetsutveckling

2 § Socialnämnden ska systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.

Personalens utbildning och erfarenhet

3 § Personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Personalen ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet.

AVDELNING II. ANSVAR FÖR PLANERING, FÖREBYGGANDE ARBETE OCH SAMVERKAN

6 kap. Allmänt förebyggande arbete Kunskap om förhållandena i kommunen

1 § Socialnämnden ska vara väl insatt i levnadsförhållandena i kommunen.

Information om socialtjänsten

2 § Socialnämnden ska informera om socialtjänsten i kommunen.

Uppsökande verksamhet

3 § Socialnämnden ska genom uppsökande verksamhet och på annat sätt bidra till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden.

Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och vilka insatser den kan erbjuda. När det är lämpligt ska nämnden samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

Samhällsplanering och samhällsmiljö

4 § Socialnämnden ska medverka i samhällsplaneringen. Nämnden ska främja goda miljöer i kommunen i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda.

Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också arbeta för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.

5 § Socialnämnden ska ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, för äldre, för personer med funktionsnedsättning, för dem som utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående och för andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

956

Förebyggande arbete mot skadligt bruk och beroende

Prop. 2024/25:89

6 § Socialnämnden ska arbeta för att förebygga och motverka skadligt Bilaga 12 bruk och beroende av alkohol och andra beroendeframkallande medel

samt skadligt bruk och beroende av spel om pengar.

7 § Socialnämnden ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda samt genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av skadligt bruk och beroende och om de hjälp- möjligheter som finns.

7 kap. Övergripande planering och samverkan

Planering av insatser

1 § Kommunen ska planera sina insatser för enskilda. Kommunen ska särskilt väga in behovet av tidiga och förebyggande insatser.

Kommunen ska samverka med regionen och med andra relevanta samhällsorgan och organisationer vid planeringen av alla insatser utom sådana där det saknas behov av samverkan.

Överenskommelser om samverkan i fråga om vissa grupper

2 § Kommunen ska ingå en överenskommelse med regionen om att samverka i fråga om

– barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet eller som är placerade i ett skyddat boende,

– personer med psykisk funktionsnedsättning, och

– personer som har ett skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar.

Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa grupper av personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

Överenskommelser om effektivare användning av resurser

3 § Kommunen får träffa en överenskommelse med regionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att samverka inom ramen för socialtjänstens uppgifter i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen ska bidra till finansieringen av verksamhet som bedrivs i sådan samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.

Riksrevisionen får granska verksamhet som bedrivits i samverkan med och som delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbets- förmedlingen. Vid granskningen har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

957

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

958

AVDELNING III. ANSVAR FÖR BOENDE, DELAKTIGHET OCH FÖR VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET

8 kap. Boende och delaktighet i samhället

Möjligheten att bo hemma och ha kontakt med andra

1 § Socialnämnden bör underlätta för enskilda att bo hemma och att ha kontakt med andra, genom hemtjänst, dagverksamheter eller andra liknande insatser.

Äldre personer

Självständighet, gemenskap och goda bostäder

2 § Socialnämnden ska arbeta för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

3 § Socialnämnden ska arbeta för att äldre personer får goda bostäder och tillgång till lättåtkomliga tjänster. Nämnden ska därutöver ge äldre som behöver det insatser i hemmet.

Särskilda boendeformer för äldre personer

4 § Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för äldre personer som behöver omvårdnad och särskilt stöd.

Kommunen får även inrätta särskilda boendeformer för äldre personer som främst behöver insatser i boendet och andra lättåtkomliga tjänster och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering.

Minoritetsspråk

5 § Kommunen ska arbeta för att det ska finnas tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre personer.

6 § En kommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli eller samiska.

7 § En kommun som inte ingår i något förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper. Detsamma gäller för en kommun som ingår i ett förvaltningsområde för ett visst minoritetsspråk vad gäller övriga minoritetsspråk.

8 § Kommunen ska inom ramen för äldreomsorg som erbjuds enligt

Prop. 2024/25:89

6 och 7 §§ beakta personers behov av att upprätthålla sin kulturella

Bilaga 12

identitet.

9 § Kommunen ska informera den som ansöker om insatser inom ramen

för äldreomsorgen om möjligheterna att få omvårdnad av personal som

behärskar något av de angivna minoritetsspråken enligt 6 och 7 §§.

Personer med funktionsnedsättning

Delaktighet i samhället

10 § Socialnämnden ska arbeta för att personer som av fysiska, psykiska

eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet

att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

Socialnämnden ska medverka till att dessa personer får en meningsfull

sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter deras individuella

behov av särskilt stöd.

Bostäder med särskilt stöd

11 § Kommunen ska inrätta bostäder med särskilt stöd för personer som

behöver ett sådant boende till följd av att de möter betydande svårigheter

i sin livsföring av fysiska, psykiska eller andra skäl.

9 kap. Vård utanför det egna hemmet och skyddat boende Ansvar för att erbjuda vård utanför hemmet

1 § Socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett

– familjehem,

– stödboende för barn och unga i åldern 16–20 år (stödboende), eller

– hem för vård eller boende.

Barn som är 16 eller 17 år får tas emot i ett stödboende endast om det finns särskilda skäl.

Vad som avses med familjehem, stödboende och hem för vård eller boende

Familjehem

2 § Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt.

Stödboende

3 § Med stödboende avses en verksamhet inom socialtjänsten som tar emot enskilda i åldern 16–20 år i ett eget boende med individanpassat stöd. Om en sådan verksamhet drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ, krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt.

959

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

960

Hem för vård eller boende

4 § Med hem för vård eller boende avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Om ett sådant hem drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ, krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Som hem för vård eller boende räknas inte sådana särskilda boendeformer för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § och inte heller sådana särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 11 §.

Ansvar för att erbjuda skyddat boende

5 § Socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende.

Vad som avses med skyddat boende

6 § Med skyddat boende avses ett boende inom socialtjänsten som tillhandahåller platser för tillfällig heldygnsvistelse tillsammans med individanpassat stöd åt enskilda i behov av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Om ett sådant boende drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ, krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt.

Ansvar för att hem och boenden finns tillgängliga

7 § Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem, stödboenden, skyddade boenden och hem för vård eller boende. Enligt 8 § ska dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten.

Ansvar för särskilda ungdomshem och LVM-hem

8 § Staten ska tillgodose behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilda ungdomshem) och sådana hem som avses i 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem).

Staten får ta ut en avgift för vård i särskilda ungdomshem och LVM- hem av den kommun som begärt placeringen.

9 § Statens institutionsstyrelse leder verksamheten vid särskilda ungdomshem och LVM-hem. Bestämmelser om tillsyn m.m. över verk- samheten vid hemmen finns i 28 kap.

Statens institutionsstyrelse får genom avtal ge en region eller en kommun i uppdrag att inrätta och driva ett särskilt ungdomshem eller LVM-hem om det finns särskilda skäl.

God vård som bedrivs i samråd med socialnämnden

10 § Socialnämnden ansvarar för att den som har tagits emot i ett annat hem än det egna på initiativ av nämnden får god vård.

Vården bör utformas så att den bidrar till att den

enskilde får

Prop. 2024/25:89

samhörighet med närstående samt kontakt med hemmiljön.

Bilaga 12

11 § Vård i familjehem, stödboende, skyddat boende och hem för vård

eller boende ska bedrivas i samråd med socialnämnden. Detta gäller även

särskilda ungdomshem och LVM-hem.

Vård- och genomförandeplan

12 § Om en enskild behöver vårdas i ett familjehem,

stödboende,

skyddat boende eller hem för vård eller boende, ska socialnämnden upprätta en plan för vården (vårdplan).

För barn och unga som vårdas i ett familjehem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende ska nämnden upprätta en plan över hur vården ska genomföras (genomförandeplan).

Av en vårdplan och en genomförandeplan ska det även framgå vilka åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för.

13 § En vårdplan som gäller ett barn ska revideras senast när barnet har varit placerat i två år. Om det inte finns särskilda skäl mot det, ska vårdplanen vid den tidpunkten särskilt ta upp frågan om barnets långsiktiga boende. Vårdplanen ska därefter revideras vid behov. Om en vårdplan revideras, ska även genomförandeplanen ses över.

AVDELNING IV. INSATSER TILL ENSKILDA

10 kap. Socialnämndens ansvar att erbjuda insatser

Insatser kan ges i olika former och på olika sätt

1 § Socialnämnden ska erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det.

Bestämmelser i annan lag

2 § I lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns det särskilda bestämmelser som innebär att utlänningar som omfattas av den lagen i vissa fall inte har rätt till insatser enligt 11 kap. 1 § eller ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 §.

Den enskildes önskemål och självständighet ska vägas in

3 § Insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och andra föreningar.

4 § När en insats utförs i boendet ska den enskilde så långt det är möjligt kunna välja när och hur insatsen ges.

5 § Insatser ska utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.

961

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

962

Digital teknik

6 § Digital teknik får användas när insatser ges i form av hemtjänst eller boende i en sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 §. Den digitala tekniken får bara användas utanför den mänskliga kroppen.

Fast omsorgskontakt

7 § Den som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt.

Den fasta omsorgskontakten ska tillgodose den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, individanpassad omsorg och samordning när hem- tjänstinsatsen verkställs.

Insatser ska samordnas i en individuell plan

8 § Om en enskild har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården, ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas genast.

Av planen ska det framgå

1. vilka insatser som behövs,

2. vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för,

3. vilka åtgärder som ska vidtas av någon annan än kommunen eller regionen, och

4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

9 § En individuell plan ska upprättas tillsammans med den enskilde när det är möjligt. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

11 kap. Insatser för personliga behov

Insatser efter behovsprövning

Den enskilde har rätt till insatser för att tillgodose sina personliga behov

1 § En enskild som inte själv kan tillgodose sina personliga behov, eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt att få insatser av social- nämnden för dessa behov.

Den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom insatserna.

Den enskildes ekonomi ska inte alltid beaktas

2 § När socialnämnden prövar om en person behöver insatser för att tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden får nämnden inte ta hänsyn till den enskildes ekonomiska förhållanden, om behovet gäller sådana insatser där rätten att ta ut avgifter för insatsen regleras i 32 kap.

Äldre par har rätt att fortsätta bo tillsammans

3 § För att anses ha skäliga levnadsförhållanden, ska den som har beviljats eller beviljas boende i en sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § kunna bo med sin make eller sambo. Det gäller under förutsättning att paret stadigvarande bor tillsammans. Om den ena parten redan bor i ett sådant boende, ska paret dessförinnan stadigvarande ha bott tillsammans.

Rätten att bo tillsammans gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i en särskild boendeform.

Socialnämnden får ge ytterligare insatser

4 § Socialnämnden får ge insatser för personliga behov utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.

Insatser utan individuell behovsprövning

Socialnämnden får erbjuda insatser utan behovsprövning

5 § Socialnämnden får tillhandahålla insatser för personliga behov utan individuell behovsprövning. Följande insatser kräver dock alltid en individuell behovsprövning:

1. kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson,

2. vård i familjehem,

3. vård i sådana LVM-hem som avses i 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och särskilda ungdomshem som avses

i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

4. vård av barn eller unga mellan 18 och 20 år i jourhem, stödboende, skyddat boende och andra hem för vård eller boende utöver sådana LVM- hem och särskilda ungdomshem som avses i 3,

5. bostad i ett boende för äldre personer eller för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 4 eller 11 §, och

6. vård i hem för viss annan heldygnsvård.

Information om möjligheten till behovsprövade insatser

6 § Den som genomför insatser utan individuell behovsprövning ska informera enskilda som vänder sig till verksamheten om möjligheten att ansöka om insatser enligt 11 kap. 1 §.

Informationen ska lämnas på lämpligt sätt och i lämplig utsträckning.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

12 kap. Insatser för ekonomiska behov

Ekonomiskt bistånd för att få en skälig levnadsnivå

1 § En enskild som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov, eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt.

Den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom biståndet.

963

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

964

Socialnämnden får ge ytterligare ekonomiskt bistånd

2 § Socialnämnden får ge ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.

Förutsättningar för försörjningsstöd

Skyldighet att stå till arbetsmarknadens förfogande

3 § En enskild som kan arbeta, men som inte kan försörja sig, har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. I detta ingår att vid behov delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola.

Om det finns godtagbara skäl, har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Skyldighet att delta i praktik

4 § Om en enskild som får försörjningsstöd inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, får socialnämnden begära att han eller hon under viss tid ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som nämnden anvisar.

Syftet med praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten ska vara att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska förbättra den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, när det är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den enskildes individuella önskemål och förutsättningar ska vägas in i skälig utsträckning när verksamheten utformas.

Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen inför beslut om att anvisa praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet.

Försörjningsstöd kan nekas den som inte deltar i anvisad praktik

5 § Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4 §, får fortsatt försörjningsstöd nekas eller sättas ned. Detsamma gäller om han eller hon uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten utan godtagbart skäl.

Regler för arbetstagare gäller inte den som deltar i praktik

6 § En enskild som deltar i praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 § ska inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1–4 och 6–13 §§, 4 kap. 1–4 och 8–10 §§ samt 7–9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i social- försäkringsbalken.

Beräkning av försörjningsstöd

7 § Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för

1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon, och

2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i

Prop. 2024/25:89

fackförening och arbetslöshetskassa.

Bilaga 12

Regeringen anger en norm (riksnorm) för hur skäliga kostnader enligt

första stycket 1 ska beräknas. Riksnormen gäller i hela landet och sätts

utifrån officiella prisundersökningar av olika hushållstypers bas-

konsumtion.

Socialnämnden ska i ett enskilt fall beräkna dessa kostnader till en högre

nivå om det finns särskilda skäl för det. Nämnden får också i ett enskilt

fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för

det.

Särskild beräkningsregel för den som börjat arbeta

8 § För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska

25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av

rätten till ekonomiskt bistånd (särskild beräkningsregel).

Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste

kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd

uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen.

Den särskilda beräkningsregeln gäller inte hemmavarande barns och

skolungdomars inkomster som anges i 9 §.

Barns och skolungdomars inkomster vid beräkningen av ekonomiskt

bistånd

9 § Vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd ska

socialnämnden inte räkna in

– hemmavarande barns inkomster av eget arbete, eller

– hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete om skolungdomarna är under 21 år.

Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning.

Hemmavarande barns och skolungdomars inkomster av eget arbete får dock räknas in vid bedömningen av den enskildes behov av ekonomiskt bistånd till den del dessa inkomster per kalenderår överstiger ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

13 kap. Vissa insatser som socialnämnden ska kunna erbjuda

Brottsofferstöd

1 § Socialnämnden ska erbjuda brottsofferstöd. Insatsen kan riktas till både den som har utsatts för brott och dennes närstående.

Socialnämnden ska vara särskilt uppmärksam på att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående man, och andra personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av någon närstående kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation. Detsamma gäller personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck som syftar till att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder.

965

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

966

Budget- och skuldrådgivning

2 § Socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning om en skuldsatt person behöver vägledning för att hitta långsiktiga lösningar på sina ekonomiska svårigheter.

Insatsen ska även erbjudas under ett skuldsaneringsförfarande och till dess att en beviljad skuldsanering eller F-skuldsanering är helt avslutad.

3 § Konsumentverket ska stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som socialnämnden ansvarar för.

Familjerådgivning och samarbetssamtal

Familjerådgivning

4 § Socialnämnden ska erbjuda familjerådgivning i form av samtal i syfte att hjälpa par och familjer att bearbeta samlevnadskonflikter. Familjerådgivning ska erbjudas till den som begär det.

Informationssamtal

5 § Socialnämnden ska erbjuda informationssamtal enligt lagen (2021:530) om informationssamtal till föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge. Samtalen ska ledas av en sakkunnig person.

Samarbetssamtal

6 § Socialnämnden ska erbjuda samarbetssamtal i syfte att föräldrar ska nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge och i frågor som gäller barnets försörjning. Samtalen ska ledas av en sakkunnig person.

Socialnämnden ska även erbjuda föräldrar hjälp med att träffa avtal om vårdnad, boende eller umgänge enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket föräldrabalken.

Kontaktperson, kontaktfamilj och särskilt kvalificerad kontaktperson

7 § Socialnämnden får utse en person (kontaktperson) eller en familj (kontaktfamilj) med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det.

Om en person som inte har fyllt 21 år har behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för skadligt bruk eller beroende av beroendeframkallande medel, för brottslig verksamhet eller för något annat socialt nedbrytande beteende, får nämnden utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för den unge om denne begär eller samtycker till det.

Stöd för att ändra beteendet hos våldsutövare

8 § Socialnämnden ska erbjuda insatser som syftar till att ändra beteendet hos den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp.

När socialnämnden erbjuder sådana insatser ska nämnden särskilt beakta

Prop. 2024/25:89

säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra

Bilaga 12

övergrepp och för dennes närstående.

Stöd till den som vårdar eller stöder en närstående

9 § Socialnämnden ska erbjuda stöd till den som vårdar en närstående

som är äldre eller långvarigt sjuk och till den som stöder en närstående

med funktionsnedsättning.

Stöd vid skadligt bruk eller beroende

10 § Socialnämnden ska aktivt erbjuda insatser till den som behöver stöd

eller vård för att komma ifrån ett skadligt bruk eller beroende av alkohol,

narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel

eller spel om pengar.

Socialnämnden ska planera insatserna i samförstånd med den enskilde

och noga följa upp att planen fullföljs.

AVDELNING V. HANDLÄGGNING OCH

HANTERING AV UPPGIFTER

14 kap. Handläggning och dokumentation

Bestämmelser i annan lag

1 § Bestämmelser om handläggning av ärenden finns i förvaltningslagen (2017:900).

När socialnämnden ska inleda en utredning

2 § Om socialnämnden får information om något som skulle kunna leda till en åtgärd av nämnden, ska nämnden genast inleda en utredning. Nämnden kan ha fått informationen genom en ansökan, en anmälan eller på annat sätt.

Det som har kommit fram vid en utredning, och som har betydelse för avgörandet av ett ärende, ska hanteras på ett betryggande sätt.

Dokumentation av uppgifter

Skyldighet att dokumentera

3 § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska dokumenteras, om inte annat följer av 4 eller 5 §. Beslut och åtgärder i ärendet ska dokumenteras. Även faktiska omständigheter och händelser av betydelse ska dokumenteras.

Undantag från skyldigheten att dokumentera

4 § Skyldigheten att dokumentera gäller inte uppgifter om enskildas personliga förhållanden vid rådgivning.

967

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

968

5 § Socialnämnden får besluta att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte ska dokumenteras vid genomförande av en insats utan individuell behovsprövning enligt 11 kap. 5 §, om det finns särskilda skäl.

Hur dokumentationen ska utformas och förvaras

6 § Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är felaktig ska det antecknas.

7 § Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.

Möjlighet att muntligen lämna uppgifter inför socialnämnden

8 § En enskild som ska underrättas och ges tillfälle att yttra sig enligt 25 § förvaltningslagen (2017:900) har rätt att muntligen lämna uppgifter inför socialnämnden, om det inte finns särskilda skäl mot det.

En enskild som ges tillfälle att yttra sig ska informeras om sin rätt att muntligen lämna uppgifter inför nämnden.

När ett gynnande beslut får ändras

9 § Socialnämnden får ändra ett beslut om en insats som gäller tills vidare om förhållandena för den enskilde väsentligen har förändrats. Därutöver finns bestämmelser i 37 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900) om när gynnande beslut får ändras.

Handläggning av ärenden där besluten kan laglighetsprövas

10 § Följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) ska gälla i alla ärenden hos socialnämnden som rör enskilda, även sådana ärenden där besluten kan laglighetsprövas enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725):

– 10 § om partsinsyn,

– 11 och 12 §§ om åtgärder om handläggningen försenas,

– 23 § om utredningsansvaret,

– 24 § om när man får lämna uppgifter muntligen,

– 25 § om kommunikation,

– 31 § om dokumentation av beslut,

– 32 § om motivering av beslut,

– 33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till, och

– 36 § om rättelse av skrivfel och liknande.

Första stycket gäller också vid handläggning av en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör en enskild.

11 § Bestämmelserna om remiss i 26 § förvaltningslagen (2017:900) ska gälla i alla ärenden vid socialnämnden, även sådana där besluten kan laglighetsprövas enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725).

Delgivning

12 § Om ett mål eller ärende enligt denna lag avser myndighetsutövning, får delgivning med en enskild inte ske på sådant sätt som anges i 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:1932).

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

15 kap. Uppgiftsskyldighet och rätt att ta del av uppgifter

Bestämmelser i annan lag

1 § Bestämmelser om sekretess i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Där finns även sekretessbrytande bestäm- melser och bestämmelser om undantag från sekretess.

Socialnämndens skyldighet att lämna uppgifter

Personuppgifter som behövs för statistiska ändamål

2 § Socialnämnden ska lämna personuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.

Personuppgifter som behövs för forskningsändamål

3 § Socialnämnden ska på begäran lämna personuppgifter till statliga myndigheter för forskningsändamål, om det kan ske utan risk för att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men.

Uppgifter om utbetalat ekonomiskt bistånd

4 § Socialnämnden ska på begäran lämna uppgifter om utbetalat ekonomiskt bistånd till en annan myndighet, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig beskattning.

Underrättelse till åklagaren

5 § Om en domstol har dömt en person till ungdomsvård eller till ungdomstjänst, eller om ungdomstjänst har beslutats genom ett strafföreläggande som har godkänts, ska socialnämnden underrätta åklagaren, om det kan antas att det finns förutsättningar att meddela en varning enligt 30 b § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eller undanröja påföljden enligt 32 kap. 4 § brotts- balken.

Underrättelse till Folkhälsomyndigheten

6 § Om socialnämnden i sin verksamhet har uppmärksammat något som tyder på att det förekommer skadligt bruk eller beroende av nya medel eller att ändringar sker i mönstret för skadligt bruk eller beroende av kända medel, ska nämnden genast underrätta Folkhälsomyndigheten om det.

Uppgiftslämnande till vissa myndigheter

7 § Sekretess hindrar inte att socialnämnden lämnar uppgifter

1. om huruvida någon vistas i ett familjehem, stödboende, skyddat

boende eller hem för vård eller boende om uppgifterna begärs för ett

969

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

särskilt fall av en domstol, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,

2. som behövs i ett ärende hos Skatteverket om skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481), och

3. om en studerande, om uppgifterna behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning eller polisprogrammet.

Uppgiftsskyldighet för nämnder, kommuner och enskild verksamhet

Uppgiftslämnande mellan nämnder

8 § Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder, ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna

1. uppgifter om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten,

och

2. de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser inom särskilda boendeformer i kommunen.

Uppgiftsskyldigheten gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt 26 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Uppgiftsskyldighet för utförare

9 § Om en kommun har överlämnat åt en annan kommun, Statens institutionsstyrelse eller åt någon som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet att utföra insatser enligt denna lag, ska utföraren på begäran lämna uppgifter till den socialnämnd som ansvarar för insatsen. Detsamma gäller om en annan kommunal eller gemensam nämnd utför insatser som har beslutats av socialnämnden.

Uppgifter som ska lämnas är sådana som socialnämnden behöver för kvalitetssäkring, administration, uppföljning eller utvärdering.

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte uppgifter som en enskild har lämnat i förtroende vid familjerådgivning som erbjuds av socialnämnden eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

Socialnämndens rätt att ta del av uppgifter

Uppgifter om enskilda hos Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och arbetslöshetskassorna

10 § Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om förmåner, ersättning eller annat stöd åt enskilda hos Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och arbetslöshetskassorna. Om det finns skäl för det, ska dessa myndigheter och arbetslöshetskassorna på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

Uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen

11 § Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen. Om det finns skäl för det, ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

970

Uppgifter om enskilda hos Skatteverket

12 § Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av uppgifter om enskilda som avser inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen

(2011:1244). Om det finns skäl för det, ska Skatteverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

16 kap. Gallring

Socialnämndens skyldighet att gallra anteckningar och uppgifter

1 § Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden som ingår i en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten. Socialnämnden ska dock inte gallra uppgifterna så länge uppgifter om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallrings- skyldigheten inträdde.

Undantag från gallringsskyldigheten

Faderskap, vårdnad, adoption samt vissa insatser som gäller barn

2 § Gallring med stöd av bestämmelserna i 1 § första stycket får inte göras av handlingar som har kommit in eller upprättats i samband med

1. utredning om faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldra- balken,

2. utredning om adoption, eller

3. att ett barn har placerats eller tagits emot i ett

– familjehem,

– stödboende,

– skyddat boende,

– hem för vård eller boende,

– boende med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning, eller

– annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om barnet.

Avtal om vårdnad, boende eller umgänge

3 § Avtal om vårdnad, boende eller umgänge enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket föräldrabalken som godkänts av socialnämnden får inte gallras förrän barnet har fyllt arton år.

Forskningens behov

4 § I ett representativt urval av kommuner ska handlingar undantas från gallring av hänsyn till forskningens behov. I övriga kommuner ska undantag från gallring göras i fråga om ett representativt urval av personer.

971

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

972

17 kap. Hantering av uppgifter i enskild verksamhet

Bestämmelser om dokumentation gäller även i enskild verksamhet

1 § I enskild verksamhet som står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag gäller bestämmelserna om dokumentation i 14 kap. 3–7 §§ vid genomförande av insatser.

Skyldighet att bevara och gallra uppgifter

Anteckningar och andra uppgifter som ska gallras

2 § Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som ingår i en sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska, i enskild verksamhet som står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag, bevaras och därefter gallras två år efter det att den sista anteckningen gjordes i akten. Uppgifterna ska dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har gallrats enligt andra stycket.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras två år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallrings- skyldigheten inträdde.

Avtal om att lämna handlingar till socialnämnden

3 § Den socialnämnd som har beslutat om en insats som genomförs i en enskild verksamhet får träffa avtal med den som bedriver verksamheten om att handlingar ska överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder. Detta gäller dock inte handlingar som avses i 4 och 5 §§.

Personakter som avser barn

4 § Handlingar i en personakt i enskild verksamhet som avser barn som har placerats eller tagits emot i ett stödboende, skyddat boende, hem för vård eller boende eller i en sådan bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 11 § ska överlämnas för bevarande till den socialnämnd som beslutat om insatsen, vid den tidpunkt då uppgifterna ska gallras enligt 2 § första stycket.

Forskningens behov

5 § Vid tidpunkten för gallring enligt 2 § första stycket ska handlingar i enskild verksamhet, av hänsyn till forskningens behov, i ett representativt urval av kommuner och i övriga kommuner i fråga om ett representativt urval av personer överlämnas för bevarande till den socialnämnd som beslutat om insatsen.

Utlämnande av handling i personakt till den akten gäller

6 § Den som en personakt gäller ska, om han eller hon begär det, så snart som möjligt få ta del av en handling i personakten i enskild verksamhet som står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag. Personen kan erbjudas att ta del av handlingen på plats eller att få en

kopia av handlingen. Rätten att ta del av handlingar begränsas av

Prop. 2024/25:89

bestämmelserna om tystnadsplikt i 11 §.

Bilaga 12

En fråga om utlämnande prövas av den som ansvarar för personakten.

Om den ansvarige anser att personakten, eller någon del av den, inte bör

lämnas ut ska han eller hon genast överlämna frågan om utlämnande till

Inspektionen för vård och omsorg för prövning tillsammans med ett

yttrande om skälen till att ett utlämnande inte bör ske.

En personakt får omhändertas

När en personakt får tas om hand respektive återlämnas

7 § Inspektionen för vård och omsorg får besluta att en personakt i enskild verksamhet som står under myndighetens tillsyn enligt denna lag ska tas om hand om

1. verksamheten upphör,

2. det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kommer att hanteras enligt bestämmelserna i denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller

3. den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns ett påtagligt behov av att akten tas om hand.

En omhändertagen personakt ska återlämnas, om det är möjligt och det inte finns skäl för omhändertagande. Beslut om återlämnande meddelas av Inspektionen för vård och omsorg efter ansökan av den som ansvarade för personakten vid beslutet om omhändertagande.

Hantering av en omhändertagen personakt

8 § Personakter som har tagits om hand av Inspektionen för vård och omsorg ska förvaras avskilda hos arkivmyndigheten i den kommun där akterna omhändertagits. Personakterna ska bevaras i minst två år från det att de kom in till arkivmyndigheten. Handlingar som avses i 4 § får inte gallras. En myndighet som har hand om en omhändertagen personakt har samma skyldighet att lämna en uppgift ur akten som den som var ansvarig för akten före omhändertagandet, om en uppgift ur akten begärs.

Hjälp av Polismyndigheten vid omhändertagande av en personakt

9 § Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av en personakt. Begäran om sådan hjälp får dock göras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver användas, eller

2. det finns synnerliga skäl.

Utredning av missförhållanden och hantering av uppgifter

10 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som har rapporterats enligt 27 kap. 2 §, ska i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet utredas av den som bedriver verksamheten.

973

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Rapporten, utredningen och övrig dokumentation enligt 27 kap. 5 § ska bevaras och därefter gallras fem år efter det att den sista anteckningen gjordes.

Den socialnämnd som har beslutat om en insats som genomförs i en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, får träffa avtal med den som bedriver verksamheten om att sådana handlingar som avses i andra stycket ska överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder.

Tystnadsplikt

Uppgifter om enskildas personliga förhållanden

11 § Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon då har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Enskild familjerådgivning

12 § Den som är eller har varit verksam inom enskild familjerådgivning får inte obehörigen röja en uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har begärts in i samband med rådgivningen.

AVDELNING VI. SKYDD OCH STÖD FÖR BARN

OCH UNGA

18 kap. Socialnämndens ansvar för barns och ungas uppväxtförhållanden

Trygghet och utveckling

1 § Socialnämnden ska arbeta för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden.

Nämnden ska främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga i nära samarbete med vårdnadshavare eller andra som ansvarar för barns och ungas dagliga

omsorg.

Förebygga och motverka att barn och unga far illa

Uppsökande verksamhet och samarbete mot vistelse i skadliga miljöer

2 § Socialnämnden ska bedriva uppsökande verksamhet och annat

förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa.

Nämnden ska tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra

som berörs uppmärksamma om barn och unga vistas i miljöer som är

skadliga för dem och arbeta för att förhindra att de vistas i sådana miljöer.

Förebygga och motverka skadligt bruk och beroende

3 § Socialnämnden ska aktivt arbeta för att förebygga och motverka

skadligt bruk och beroende bland barn och unga av alkohol, andra

berusningsmedel, beroendeframkallande medel, dopningsmedel samt spel

974

om pengar.

Skydd och stöd till barn och unga i riskzon

4 § Socialnämnden ska med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling.

I nära samarbete med vårdnadshavare eller andra som står för barns eller ungas dagliga omsorg, ska nämnden ansvara för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, vård, omsorg och uppfostran utanför det egna hemmet.

Samverkan för att motverka att barn far illa

5 § Socialnämnden ska, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska aktivt arbeta för att samverkan kommer till stånd. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 17 kap. 11 och 12 §§ och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Insatser när barn har utsatts för brott

6 § Socialnämnden ansvarar för att ett barn som har utsatts för brott, och barnets närstående, får de insatser som de behöver.

Socialnämnden ska beakta att även ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott.

Barn och unga som har begått brott

Ungdomstjänst ska kunna verkställas så snart som möjligt

7 § Socialnämnden ansvarar för att påföljden ungdomstjänst kan verkställas så snart som möjligt. Verkställigheten ska påbörjas senast två månader efter det att domen har fått laga kraft, om inte särskilda skäl talar mot det.

Socialnämnden ska bestämma vad en beslutad ungdomstjänst ska innehålla och ange det i en arbetsplan samt utse en handledare för den unge. Socialnämnden ska kontrollera att arbetsplanen följs.

Socialnämnden ansvarar för medling

8 § Socialnämnden ansvarar för att medling enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott kan erbjudas när brottet har begåtts av någon som är under 21 år.

Insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd

9 § Socialnämnden ska tillgodose det särskilda behov av insatser som kan finnas hos barn och unga sedan

– ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts,

– vård, omsorg och uppfostran utanför det egna hemmet har upphört, eller

– verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård har upphört.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

975

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

976

Begränsning i möjligheten att ta emot andras barn

Förbud och begränsningar

10 § När ett barns bästa kräver det, får socialnämnden förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person som bor i kommunen att i sitt hem ta emot någon annans barn.

Ett sådant förbud omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogat att ett barn vistas i hemmet.

Böter

11 § Den som överträder ett förbud eller en begränsning av möjlig- heterna att i hemmet ta emot någon annans barn döms till böter.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av Socialstyrelsen.

19 kap. Anmälan om oro för att ett barn far illa

Skyldighet att anmäla oro för ett barn

Myndigheter och yrkesverksamma

1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:

1. myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, Kriminal- vården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen,

2. andra myndigheter vars verksamhet berör barn och unga,

3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och

4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verk- samhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården, på socialtjänstens område eller enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Verksamma inom familjerådgivning

2 § De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

Särskilda regler om Barnombudsmannens skyldighet att anmäla

3 § Barnombudsmannens skyldighet att anmäla och lämna uppgifter till socialnämnden regleras i 7 § lagen (1993:335) om Barnombudsman.

Uppmaning att anmäla oro

4 § Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden.

Skyldighet att lämna uppgifter till socialnämnden

5 § Myndigheter, anställda och yrkesverksamma som anges i 1 § är skyldiga att ge socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd och stöd.

Erbjudande om möte

6 § Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1, 2 eller 3 § ett möte, om det är lämpligt med hänsyn till barnets bästa.

Information till anmälaren

7 § Socialnämnden får informera den som har gjort anmälan enligt 1, 2 eller 3 § om att en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren, om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

20 kap. Bedömning och utredning av barns och ungas behov av skydd eller stöd

Socialnämnden ska göra en omedelbar skyddsbedömning

1 § Om en anmälan till socialnämnden gäller barn eller unga, ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge behöver omedelbart skydd (omedelbar skyddsbedömning). En sådan bedömning ska dokumenteras.

För barn ska dokumentationen göras i en personakt som gäller barnet.

Socialnämnden ska göra en förhandsbedömning

2 § Om en anmälan till socialnämnden gäller barn eller unga, ska socialnämnden fatta beslut om att inleda eller inte inleda utredning inom fjorton dagar efter det att anmälan har kommit in (förhandsbedömning). Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser. Tiden för förhandsbedömningen får endast förlängas om det finns synnerliga skäl.

Socialnämndens utredning av barns och ungas behov av skydd eller stöd

Skyndsam utredning

3 § En utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Om det finns särskilda skäl, får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.

Proportionalitet

4 § En utredning av ett barns behov av skydd eller stöd ska bedrivas så att ingen utsätts för skada eller besvär utöver vad som är nödvändigt.

977

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.

Information om utredning

5 § Den som berörs av en utredning av ett barns behov av skydd eller stöd ska, om inte särskilda skäl talar mot det, genast informeras om att en utredning har inletts.

Kontakter under utredningen

6 § Socialnämnden får ta hjälp av sakkunniga i en utredning av ett barns behov av skydd eller stöd och i övrigt ta de kontakter som behövs för att bedöma behovet av insatser.

Samtal med barn utan vårdnadshavarens samtycke

7 § Samtal med barn får ske utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande

– vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd, och

– vid en utredning om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 7 eller 8 § föräldrabalken när utredningen sker på socialnämndens initiativ.

21 kap. Insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke

Insatser för att tillgodose personliga behov

1 § Socialnämnden får även utan vårdnadshavarens samtycke besluta om insatser för att tillgodose personliga behov för ett barn som har fyllt 12 men inte 15 år, om det är lämpligt och barnet samtycker till det.

För ett barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om insatser för att tillgodose personliga behov även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det.

Insatser som lämnas utan vårdnadshavarens samtycke får inte avse en insats i form av vård i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende.

Kontaktperson och särskilt kvalificerad kontaktperson

2 § Socialnämnden får även utan vårdnadshavarens samtycke utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 men inte 15 år, om det är lämpligt och barnet samtycker till att en sådan kontaktperson utses.

För ett barn som har fyllt 15 år får nämnden utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till att en sådan kontaktperson utses.

För ett barn som inte har fyllt 12 år krävs vårdnadshavarens samtycke till att en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson utses.

978

Insatser till barn utan individuell behovsprövning

3 § Socialnämnden får även utan vårdnadshavarens samtycke tillhanda- hålla insatser utan individuell behovsprövning till ett barn som har fyllt 15 år, om insatsen är lämplig att tillhandahålla på det sättet.

För ett barn som inte har fyllt 15 år krävs vårdnadshavarens samtycke till insatser utan individuell behovsprövning.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

22 kap. Vård av barn och unga utanför det egna hemmet

Bestämmelser i annan lag

1 § I lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns det särskilda bestämmelser om placering av barn som omfattas av den lagen.

Placering hos närstående

2 § När ett barn placeras utanför det egna hemmet ska socialnämnden i första hand överväga om barnet kan tas emot av någon närstående. Vad som är bäst för barnet ska dock alltid vara avgörande.

Placering i ett familjehem eller annat enskilt hem kräver beslut eller medgivande

3 § Ett barn får inte utan beslut om vård tas emot för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran i ett familjehem. Ett barn får inte heller utan socialnämndens medgivande tas emot stadigvarande i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan vårdnadshavare.

Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i familjehemmet eller det enskilda hemmet samt förutsättningarna för vård i hemmet har utretts av en socialnämnd.

Placering i jourhem

4 § Socialnämnden får inte placera ett barn i ett sådant enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård, omsorg och uppfostran (jourhem) om inte förhållandena i jourhemmet och förutsättningarna för vård i det har utretts av en socialnämnd.

Ett barn får vårdas i ett jourhem i högst två månader efter det att socialnämnden har avslutat en utredning av om nämnden behöver ingripa till barnets skydd eller stöd. Om det finns särskilda skäl, får barnet vårdas längre i jourhemmet.

Placering i skyddat boende

5 § Socialnämnden får bevilja ett barn sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 5 § endast om barnet placeras där tillsammans med en vårdnads- havare som är myndig och som också beviljas insatsen.

Bestämmelser om skyddat boende när samtycke saknas från en av vårdnadshavarna finns i lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.

979

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

980

Information och samråd med annan kommun

6 § Om ett familjehem, jourhem eller annat enskilt hem ligger i en annan kommun, ska socialnämnden innan den lämnar medgivande eller fattar beslut om vård enligt 3 eller 4 § informera och samråda med den kommunen. Om en annan person är placerad i det aktuella familjehemmet, jourhemmet eller enskilda hemmet efter beslut av en annan kommun, ska nämnden informera och samråda med även den kommunen.

Underrättelse till regionen om hälsoundersökning

7 § Socialnämnden ska i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds underrätta regionen om att ett barn eller en ung person i åldern 18–20 år ska erbjudas en sådan hälsoundersökning som avses i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Socialnämnden behöver inte underrätta regionen om det är obehövligt.

Detsamma gäller i anslutning till att en placering av ett barn eller en ung person i åldern 18–20 år i ett skyddat boende inleds.

Socialnämndens ansvar under vårdtiden

Socialnämnden ska arbeta för bra uppväxtförhållanden

8 § Socialnämnden ska arbeta för att de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende får

1. god vård, omsorg och uppfostran och i övrigt bra uppväxt- förhållanden,

2. lämplig utbildning, och

3. den hälso- och sjukvård som de behöver.

9 § Socialnämnden ska arbeta för att de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende eller hem för vård eller boende ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående.

Socialnämnden ska ge råd, stöd och annan hjälp

10 § Socialnämnden ska lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver när ett barn vårdas utanför det egna hemmet eller efter socialnämndens medgivande vistas i ett annat enskilt hem.

Nämnden ska även ge dem som vårdar barn i ett familjehem, jourhem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

Socialnämnden ska noga följa vården

11 § Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende främst genom

1. regelbundna personliga besök i det hem eller boende där barnet eller den unge vårdas,

2. enskilda samtal med barnet eller den unge,

Prop. 2024/25:89

3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt

Bilaga 12

hem eller på boendet, och

4. samtal med vårdnadshavarna.

Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges

hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till föräldrar,

syskon och andra närstående.

Socialnämnden ska utse en ansvarig socialsekreterare

12 § Socialnämnden ska utse en särskild socialsekreterare som ansvarar

för kontakterna med barnet eller den unge när vård ges i ett familjehem,

stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende.

Socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet i den

omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och

önskemål.

Överväganden som socialnämnden ska göra

Behov av fortsatt vård

13 § Om ett barn vårdas i ett annat hem än det egna med stöd av denna

lag, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om

vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas.

Detsamma gäller när ett barn har beviljats skyddat boende enligt denna

lag.

Överflyttning av vårdnaden

14 § När ett barn har varit placerat i samma familjehem under två år från

det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om

det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 §

föräldrabalken. Därefter ska frågan övervägas årligen.

När socialnämnden överväger att ansöka om överflyttning av vårdnaden

ska nämnden särskilt beakta

– barnets och familjehemsföräldrarnas inställning till en vårdnads- överflyttning,

– barnets relation till familjehemsföräldrarna och deras förmåga att tillgodose barnets behov av en trygg och god uppväxt,

– familjehemsföräldrarnas inställning till och förmåga att tillgodose barnets behov av kontakt med sina föräldrar, syskon och andra närstående, och

– barnets relation till sina föräldrar.

Flyttningsförbud

15 § Om ett barn är placerat i ett familjehem eller annat enskilt hem och en vårdnadshavare eller barnet, om barnet har fyllt 15 år, begär att vården ska upphöra, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud enligt 24 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

981

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

982

Avtal och utbildning samt fortsatt stöd när vårdnaden har flyttats över

Avtal med familjehemmen

16 § Socialnämnden ska i samband med beslut om placering i ett familjehem ingå avtal med dem som nämnden avser att anlita som familjehem. Av avtalet ska nämndens och familjehemmets åtaganden som avser barnets behov av skydd och stöd under placeringen framgå.

Utbildning av familjehemmen

17 § Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem.

Ersättning, råd och stöd när vårdnaden flyttats över

18 § Om vårdnaden av ett barn har flyttats över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som tidigare har varit barnets familjehem, får kommunen fortsätta att betala dessa vårdnadshavare skälig ersättning. Socialnämnden ska ge de särskilt förordnade vårdnadshavarna råd och stöd vid överflyttning av vårdnaden.

Råd och stöd ska ges av socialnämnden i den kommun som har beslutat om familjehemsplaceringen, om en särskilt förordnad vårdnadshavare begär det.

Placering över nationsgränserna

Placering i Sverige av en utländsk myndighet

19 § Socialnämnden får godkänna att en utländsk myndighet placerar ett barn i Sverige endast om

1. det är bäst för barnet att placeras här, särskilt med beaktande av barnets anknytning hit,

2. barnet har fått möjlighet att framföra sin åsikt om placeringen,

3. barnets vårdnadshavare och, om barnet har fyllt 15 år, barnet samtycker till åtgärden,

4. förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av nämnden,

5. barnet har beviljats uppehållstillstånd, om ett sådant tillstånd behövs,

och

6. placeringen sker med stöd av rådets förordning (EU) 2019/1111 av den 25 juni 2019 om behörighet och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar och internationella bortföranden av barn (Bryssel II-förordningen) eller med stöd av den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.

Placering i ett annat land av socialnämnden

20 § Socialnämnden får placera ett barn i ett annat land än Sverige endast om

1. det är bäst för barnet att placeras där, särskilt med beaktande av

Prop. 2024/25:89

barnets anknytning dit,

Bilaga 12

2. barnet har fått möjlighet att framföra sin åsikt om placeringen,

3. barnets vårdnadshavare och, om barnet har fyllt 15 år, barnet samtycker till placeringen,

4. socialnämnden genom en överenskommelse med den behöriga myndigheten i det land där barnet ska placeras har gjort det möjligt att följa upp placeringen, och

5. landet har en tillfredsställande ordning i fråga om tillsyn.

Ansvarig socialnämnd

21 § Ansvaret för att lämna medgivande till att ta emot ett barn för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran enligt 3 § vilar på socialnämnden i den kommun som enligt 29 kap. ska tillgodose vårdnads- havarens behov av insatser.

Den nämnd som har lämnat medgivande till stadigvarande vård, omsorg och uppfostran fullgör skyldigheterna under vårdtiden enligt 8 och 9 §§ samt 10 § första stycket.

Förbud mot förmedling av barn

22 § Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verk- samhet som syftar till att förmedla barn till familjehem, jourhem eller andra enskilda hem som avses i 3 och 4 §§.

Böter

23 § Den som åsidosätter bestämmelsen i 3 § första stycket döms till böter. Till böter döms även den som åsidosätter bestämmelsen i 22 §, om inte gärningen är belagd med straff enligt lagen (1997:192) om inter- nationell adoptionsförmedling.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av Socialstyrelsen.

23 kap. Uppföljning av ett barns situation

Uppföljning efter utredning och placering

Beslut om uppföljning efter utredning

1 § Socialnämnden får även när samtycke saknas besluta om uppföljning av ett barns situation när en utredning som gäller barnets behov av skydd eller stöd har avslutats utan beslut om insats, om barnet bedöms vara i särskilt behov av nämndens skydd eller stöd utan att förhållandena är sådana som avses i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Beslut om uppföljning efter en placering

2 § Socialnämnden får även när samtycke saknas besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i ett familjehem, skyddat

boende eller i ett hem för vård eller boende har upphört, om barnet bedöms

983

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

984

vara i särskilt behov av nämndens skydd eller stöd utan att förhållandena är sådana som avses i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Detsamma gäller när en placering som beslutats med stöd av lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende har upphört.

Bestämmelser om uppföljning när vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga upphör finns i 21 b och 21 c §§ den lagen.

Information om uppföljningen

3 § Socialnämnden ska informera barn som har fyllt 15 år och vårdnadshavare som berörs om beslutet att inleda respektive avsluta en sådan uppföljning som avses i 1 och 2 §§.

Kontakter under uppföljningen

4 § Vid en uppföljning av ett barns situation enligt 1 eller 2 § får socialnämnden ta hjälp av sakkunniga och i övrigt ta de kontakter som behövs. Socialnämnden får även samtala med barnet utan vårdnads- havarens samtycke i enlighet med 20 kap. 7 §.

Tidsgräns för uppföljningen

5 § En uppföljning enligt 1 eller 2 § ska avslutas senast sex månader från det att utredningen som gäller ett barns behov av skydd eller stöd avslutats eller placeringen har upphört, eller när nämnden dessförinnan inleder en utredning enligt 14 kap. 2 § första stycket.

Uppföljning av kontaktperson, kontaktfamilj och särskilt kvalificerad kontaktperson

6 § Socialnämnden ska kontinuerligt följa hur insatser i form av kontaktperson, kontaktfamilj och särskilt kvalificerad kontaktperson genomförs när dessa har beviljats barn och unga.

24 kap. Internationella adoptioner

Medgivande till internationell adoption

Socialnämndens medgivande krävs

1 § Ett barn med hemvist utomlands får inte tas emot av någon i syfte att adopteras utan socialnämndens medgivande. Medgivandet ska ha lämnats innan barnet lämnar det land där barnet har sin hemvist.

Socialnämnden får lämna medgivande om sökanden är lämpad att adoptera. Nämnden ska göra en samlad bedömning av sökandens lämplighet och vid bedömningen särskilt beakta

– sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd,

– sökandens personliga egenskaper och sociala nätverk,

– sökandens ålder och hälsotillstånd, och

– stabiliteten i relationen, om medgivande söks av makar eller sambor.

Om det är känt vilket barn sökanden vill adoptera, ska sökandens

Prop. 2024/25:89

lämplighet prövas i förhållande till det enskilda barnet. Adoptionen ska

Bilaga 12

även i övrigt kunna antas vara till barnets bästa.

Föräldrautbildning

2 § Innan socialnämnden lämnar sitt medgivande ska sökanden ha

deltagit i en föräldrautbildning inför adoption som anvisats av nämnden.

Om sökanden har adopterat barn från utlandet tidigare, får medgivande

lämnas även om han eller hon inte har deltagit i föräldrautbildning.

När ett medgivande upphör att gälla

3 § Ett medgivande till adoption enligt 1 § upphör att gälla om inte

barnet har tagits emot i sökandens vård inom tre år från det att medgivandet

lämnades.

Skyldighet att informera om förändrade förhållanden

4 § Den eller de som vill adoptera är skyldiga att informera social-

nämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid

medgivandet gäller. Om ett barn inte har föreslagits för adoption inom två

år från det att medgivandet lämnades, ska socialnämnden kontrollera om

omständigheterna har ändrats. En kontroll behöver inte göras om det är

obehövligt.

Medgivandet ska återkallas, om förutsättningarna för det inte längre

finns. Medgivandet får återkallas även när barnet har tagits emot av den

eller dem som vill adoptera, om en fortsatt vistelse hos dem inte vore

förenlig med barnets bästa.

Samtycke till fortsatt adoptionsförfarande

5 § När ett visst barn har föreslagits för adoption, ska socialnämnden

pröva om samtycke ska ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta.

Prövningen ska göras skyndsamt och senast två veckor från det att den

eller de som vill adoptera har meddelat nämnden att ett barn har föreslagits

för adoption. Om adoptionsförfarandet omfattas av lagen (1997:191) med

anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn

och samarbete vid internationella adoptioner, ska 3 § den lagen tillämpas.

Den tid inom vilken prövning ska ske får förlängas om det finns synnerliga

skäl.

Ansvarig socialnämnd

6 § Ansvaret för att lämna medgivande till att ta emot ett barn med

hemvist utomlands i syfte att adoptera det enligt 1 § och samtycke till att

adoptionsförfarandet får fortsätta enligt 5 §, vilar på socialnämnden i den

kommun som enligt 29 kap. ansvarar för att tillgodose den eller de

sökandes behov av insatser.

Den socialnämnd som har lämnat samtycke enligt 5 § ska fullgöra

skyldigheterna enligt 22 kap. 8 § och 10 § första stycket.

985

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Förmedling av barn för adoption

7 § I lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling finns bestämmelser om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i vissa fall förmedla barn från utlandet för adoption.

Böter

8 § Den som åsidosätter bestämmelserna i 1 § första stycket döms till böter.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av Socialstyrelsen.

AVDELNING VII. BEHÖRIGHET, TILLSTÅND, MISSFÖRHÅLLANDEN OCH TILLSYN

25 kap. Behörighetskrav

Krav på den som utför uppgifter som gäller barn och unga

Krav på socionomexamen

1 § För att utföra uppgifter inom socialtjänsten som gäller barn och unga krävs en svensk socionomexamen, eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan, om uppgifterna innefattar

1. bedömning av om utredning ska inledas,

2. utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder,

eller

3. uppföljning av beslutade insatser.

Socialnämnden ansvarar för att den som självständigt utför arbetsuppgifter som avses i första stycket har tillräcklig erfarenhet för uppgiften.

Yrkeskvalifikation från ett land inom EES eller från Schweiz

2 § I lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i anslutande föreskrifter finns bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz.

Annan utländsk utbildning

3 § Den som har en annan utländsk utbildning än sådan som avses i 2 § får utföra de uppgifter som anges i 1 § första stycket om utbildningen, ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet, motsvarar svensk socionomexamen eller någon annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan.

Den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall bedöma om kraven enligt första stycket är uppfyllda.

986

Yrkestiteln undersköterska och fast omsorgskontakt

Bevis om skyddad yrkestitel

4 § I verksamhet inom socialtjänsten får yrkestiteln undersköterska bara användas av den som har ett sådant bevis som avses i 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen (2010:659). Den som inte har ett sådant bevis får inte heller använda en titel som kan förväxlas med yrkestiteln undersköterska.

Endast den som har ett sådant bevis som avses i första stycket får utses till fast omsorgskontakt enligt 10 kap. 7 §.

Böter

5 § Den som bryter mot 4 § första stycket döms till böter.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

26 kap. Tillstånds- och anmälningsplikt

Tillståndsplikt för att bedriva viss verksamhet

1 § Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva

1. verksamhet i form av stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende som avses i 9 kap.,

2. verksamhet i form av boenden för äldre personer och för personer med funktionsnedsättning som motsvarar dem som avses i 8 kap. 4 eller 11 §,

3. verksamhet i form av hem för viss annan heldygnsvård,

4. verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs,

5. verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och handledning till sådana hem som tar emot barn, eller

6. verksamhet i form av hemtjänst.

Anmälningsplikt för kommuner och regioner

2 § En kommun eller en region som bedriver verksamhet i form av stödboenden, skyddat boende, hem för vård eller boende, boenden för äldre personer eller personer med funktionsnedsättning, annan heldygnsvård eller hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet eller hemtjänst som avses i 1 § 1–4 och 6 ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten påbörjas.

Förutsättningar för tillstånd

Förutsättningar för att bevilja tillstånd att bedriva verksamhet

3 § Inspektionen för vård och omsorg får bevilja en enskild person tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § endast under förutsättning att

1. verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet,

987

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

988

2. sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har fått insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

3. sökanden har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

4. sökanden i övrigt bedöms lämplig.

Vid lämplighetsbedömningen ska personens vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

Personkrets som omfattas av prövningen

4 § För en juridisk person ska prövningen enligt 3 § första stycket 2 av om sökanden har tillräcklig insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten sammantaget avse

1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verk- samheten,

2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter,

3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och

4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten.

Det krävs även att samtliga personer som anges i första stycket bedöms lämpliga enligt 3 § andra stycket.

Tillstånd med villkor

5 § Tillstånd får förenas med villkor som har betydelse för kvaliteten och säkerheten i verksamheten.

Förändringar i verksamheten

Nytt tillstånd vid flytt eller ändring av verksamhet

6 § Om en yrkesmässigt bedriven verksamhet som kräver tillstånd enligt 1 § helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, ska ett nytt tillstånd sökas.

Förändringar i den personkrets som omfattas av tillståndsprövning

7 § Den som har beviljats tillstånd att bedriva yrkesmässig verksamhet enligt 1 § ska anmäla förändringar i den krets av personer som avses i 4 § till Inspektionen för vård och omsorg senast en månad efter förändringen.

Avgift för ansökan

8 § Inspektionen för vård och omsorg får ta ut en avgift för ansökningar om tillstånd att bedriva yrkesmässig verksamhet enligt 1 §.

27 kap. Missförhållanden

Rutiner mot missförhållanden

1 § Socialnämnden ansvarar för att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens verksamhet.

Rapporteringsskyldighet

Lex Sarah – skyldighet att rapportera missförhållanden

2 § Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten (lex Sarah).

I yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet fullgörs rapporterings- skyldigheten till den som bedriver verksamheten.

I verksamhet vid Statens institutionsstyrelse fullgörs rapporterings- skyldigheten till myndighetschefen, och i övrigt fullgörs skyldigheten till den berörda socialnämnden.

Information om rapporteringsskyldigheten

3 § Den som enligt 2 § ska ta emot rapporter om missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har att rapportera missförhållanden och påtaglig risk för missförhållanden enligt 2 § och att medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet enligt 5 kap. 3 §.

Skyldighet att informera om missförhållanden i enskild verksamhet

4 § Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera den berörda socialnämnden om de rapporter om missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden som han eller hon har tagit emot.

Dokumentation och avhjälpande

5 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska dokumenteras, utredas samt avhjälpas eller undanröjas genast.

Anmälan vid allvarliga missförhållanden

6 § Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan.

Anmälan ska göras av

1. socialnämnden,

2. den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet, eller

3. myndighetschefen för Statens institutionsstyrelse.

Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera den berörda socialnämnden om anmälan.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

989

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

990

28 kap. Tillsyn

Verksamheter som omfattas av tillsyn

1 § Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över socialtjänsten. Tillsynen över enskild verksamhet avser

1. verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 26 kap. 1 §,

2. verksamhet där en kommun genom avtal enligt 4 kap. 3 § första stycket har överlämnat till en enskild att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten, samt

3. annan enskild verksamhet som kommunen upphandlar tjänster från för att fullgöra skyldigheter enligt denna lag.

Vad tillsynen innebär

Granskning av att verksamheten uppfyller krav och mål

2 § Tillsyn enligt lagen innebär att Inspektionen för vård och omsorg ska granska att den verksamhet som avses i 1 § uppfyller de krav och mål som framgår av lagar och andra föreskrifter samt beslut som har fattats med stöd av sådana föreskrifter.

Råd, uppföljning och andra uppgifter

3 § Inspektionen för vård och omsorg ska inom ramen för sin tillsyn

1. ge råd och vägledning,

2. kontrollera att brister och missförhållanden avhjälps,

3. förmedla kunskap och erfarenheter som myndigheten får genom tillsynen, och

4. informera och ge råd till allmänheten.

Samtal med barn

4 § Vid tillsyn som rör barns förhållanden får barnet höras om han eller hon inte kan antas ta skada av det. Barnet får höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.

Handlingar, upplysningar och tillträde

Skyldighet att lämna handlingar och upplysningar

5 § Den som bedriver verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag är skyldig att på begäran av Inspektionen för vård och omsorg lämna över handlingar och annat material som rör verksamheten och lämna de upplysningar om verksamheten som myndigheten behöver för sin tillsyn.

Inspektionen för vård och omsorg får förelägga den som bedriver verksamheten att lämna över handlingar och annat material samt att lämna upplysningar om verksamheten. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Rätt till tillträde och att omhänderta handlingar vid inspektion

6 § Inspektionen för vård och omsorg eller den som myndigheten förordnar har rätt att inspektera verksamhet som står under dess tillsyn.

Den som utför inspektionen har rätt att få tillträde till lokaler och andra

Prop. 2024/25:89

utrymmen som används för verksamheten. För tillträde till bostäder krävs

Bilaga 12

dock att den eller de boende lämnar sitt samtycke till inspektionen.

Den som utför inspektionen har rätt att tillfälligt omhänderta handlingar

och annat material som rör verksamheten. Den vars verksamhet

inspekteras är skyldig att lämna den hjälp som behövs vid inspektionen.

Hjälp av Polismyndigheten vid inspektion

7 § Vid inspektion av verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag

har den som utför inspektionen rätt att få hjälp av Polismyndigheten om

det behövs för att inspektionen ska kunna genomföras.

Föreläggande

Avhjälpa missförhållanden

8 § Om Inspektionen för vård och omsorg finner att det i verksamhet

som står under tillsyn enligt denna lag förekommer ett missförhållande

som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har

rätt till, får myndigheten förelägga den som svarar för verksamheten att

avhjälpa missförhållandet.

Om myndigheten finner att en verksamhet som beviljats tillstånd inte

uppfyller kraven för tillstånd i 26 kap. 3 § eller att en förändring av den

personkrets som ska lämplighetsprövas inte har anmälts enligt 26 kap. 7 §,

får myndigheten förelägga den som beviljats tillståndet att avhjälpa

bristen.

Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som

myndigheten anser nödvändiga för att missförhållandet eller bristen ska

kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Fullgöra anmälningsskyldighet

9 § Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga en kommun

eller region som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 26 kap.

2 § att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas

med vite.

Återkallelse av tillstånd och förbud mot fortsatt verksamhet

Återkallelse och förbud vid missförhållanden

10 § Om ett missförhållande enligt 8 § är allvarligt och tillståndshavaren

inte har följt ett föreläggande från Inspektionen för vård och omsorg, får

myndigheten besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för

verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig, får myndigheten

i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Om missförhållandet innebär fara för enskildas liv, hälsa eller personliga

säkerhet i övrigt, får Inspektionen för vård och omsorg utan föregående

föreläggande besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för

verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig, får myndigheten

i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

991

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Ett tillstånd att bedriva verksamhet får även återkallas utan föregående föreläggande om tillståndshavaren inte uppfyller kraven för tillstånd i 26 kap. 3 och 4 §§.

Tillfälligt förbud mot fortsatt verksamhet

11 § Om det finns sannolika skäl för att ett tillstånd helt eller delvis kommer att återkallas eller om det finns sannolika skäl för att verksamheten helt eller delvis kommer att förbjudas enligt 10 §, och ett sådant beslut inte kan avvaktas, får Inspektionen för vård och omsorg besluta att tills vidare helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Ett beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl, får beslutets giltighet förlängas med ytterligare sex månader.

Återkallelse och förbud vid bristande registerkontroll

12 § Inspektionen för vård och omsorg får återkalla tillståndet för en verksamhet som inte uppfyller skyldigheterna enligt lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn, om bristen är av allvarligt slag. Om verksamheten inte är tillståndspliktig, får myndigheten besluta att förbjuda fortsatt verksamhet.

Böter och vite

Böter

13 § Till böter döms den som

1. utan tillstånd driver verksamhet som avses i 26 kap. 1 §, eller

2. i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 10 eller 11 § fortsätter verksamheten.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av Inspektionen för vård och omsorg.

Vite får inte förvandlas till fängelse

14 § Om ett föreläggande har förenats med vite enligt denna lag, får vitet inte förvandlas till fängelse.

AVDELNING VIII. ANSVARSFÖRDELNING,

ORGANISATION OCH BEMYNDIGANDEN

29 kap. Ansvarsfördelning mellan kommuner

Ansvarig kommun

Bosättningskommunens ansvar

1 § Den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt eller annars har sin starkaste anknytning (bosättningskommunen) ansvarar för insatser till den enskilde, om inte annat följer av 2–4 §§.

992

Ansvar vid placering i en annan kommun

2 § En kommun behåller ansvaret för insatser till en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i

1. ett familjehem enligt 9 kap. denna lag eller 9 § 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

2. ett stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende enligt 9 kap.,

3. en särskild boendeform för äldre personer enligt 8 kap. 4 § eller 26 kap. 1 § 2,

4. en bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning enligt 8 kap. 11 § eller 26 kap. 1 § 2,

5. en bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 § 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller

6. ett annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun.

Ansvar vid vistelse i kriminalvårdsanstalt och på sjukhus

3 § Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för insatser

1. vid kriminalvård i anstalt,

2. vid vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun, eller

3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.

Vistelsekommunens ansvar

4 § Om det uppkommer behov av insatser för en enskild under en tillfällig vistelse i en kommun, ansvarar den kommunen (vistelse- kommunen) för insatser som behövs i akuta situationer.

Vistelsekommunen ansvarar även för andra insatser till den enskilde, om det inte står klart att en annan kommun är ansvarig.

Vistelsekommunens skyldighet att bistå bosättningskommunen

Utredning och verkställighet

5 § När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, och till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver insatser för detta, är vistelsekommunen skyldig att på begäran

1. bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes behov av insatser, och

2. verkställa bosättningskommunens beslut.

Ersättning

6 § Om en bosättningskommun har begärt att vistelsekommunen ska verkställa ett beslut, ska bosättningskommunen betala ersättning för verkställighetskostnaderna. Ersättningen ska betalas enligt den ersätt- ningsnivå som bosättningskommunen tillämpar för motsvarande insatser.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

993

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

994

Ansökan om insatser i en annan kommun

7 § En enskild som önskar flytta till en annan kommun får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon

1. har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom och därför inte kan bosätta sig i kommunen utan att beviljas de insatser som han eller hon behöver, eller

2. behöver flytta till en annan kommun på grund av våld eller andra övergrepp men inte kan göra det utan att beviljas de insatser som han eller hon behöver.

8 § En ansökan från en enskild som önskar flytta till en annan kommun och som är i behov av insatser enligt 7 § ska behandlas som om den enskilde var bosatt i den kommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas.

Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan.

Skyldighet att slutföra utredning

9 § En kommun som har inlett en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd är skyldig att slutföra utredningen och fatta beslut i ärendet även om barnet byter kommun. Detsamma gäller om en utredning har inletts och ärendet avser vård på grund av skadligt bruk eller beroende. Den nya kommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som kan behövas för att fatta beslut i ärendet.

Första stycket gäller inte om den nya kommunen samtycker till att ta över utredningen av ärendet eller om ärendet annars flyttas över.

Överflyttning av ärende

Förutsättningar för att flytta över ett ärende

10 § Ett ärende som avser individuellt behovsprövade insatser eller andra åtgärder får flyttas över till en annan kommun.

En kommun som anser att ett ärende ska flyttas över ska begära det hos den andra kommunen. Ärendet ska då flyttas över om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt.

En begäran om att ett ärende ska flyttas över till en annan kommun ska vara skriftlig. Den andra kommunen ska genast skriftligen meddela sin inställning.

Om kommunerna inte är överens

11 § Om berörda kommuner inte är överens om att flytta över ett ärende, får den kommun som begärt överflyttning ansöka om det hos Inspektionen för vård och omsorg. En sådan ansökan får också göras av en kommun

som inte inom en månad har fått svar från en annan kommun på en begäran

Prop. 2024/25:89

om överflyttning.

Bilaga 12

Inspektionen för vård och omsorg ska pröva ansökningen så snart som

möjligt. Myndigheten ska fatta beslut i ärendet inom tre månader från det

att ansökan kom in, om det inte finns särskilda skäl för en längre

handläggningstid.

Uppgiftslämnande mellan kommuner

12 § Uppgifter som behövs för att en kommun ska kunna ta över ett

ärende enligt 10 eller 11 § ska lämnas ut av den kommun som överlämnar

ärendet.

30 kap. Socialnämndens organisation och delegering av beslutanderätt

Bestämmelser i annan lag

1 § För en socialnämnd gäller bestämmelserna om nämnder i kommunallagen (2017:725).

Bestämmelsen i 6 kap. 38 § 3 kommunallagen om begränsning av rätten att delegera beslutanderätt ska dock inte tillämpas vid delegering av beslutanderätt i sådana ärenden som anges i 5–8 §§ och för sådana uppgifter som anges i 9 §.

Uppgifter inom socialnämndens ansvarsområde

Företräda kommunen i mål och ärenden

2 § Socialnämnden ska själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden som socialnämnden ansvarar för enligt denna lag eller annan författning.

Lämna förslag till kommunfullmäktige

3 § Socialnämnden ska lämna de förslag som nämnden anser är nödvändiga till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder och andra myndigheter.

Begära yttranden och upplysningar från kommunstyrelsen

4 § Socialnämnden får begära in yttranden och upplysningar från kommunstyrelsen och övriga nämnder och från beredningar och tjänste- män i den egna kommunen, när det behövs för nämndens verksamhet.

Ärenden där beslutanderätten får delegeras till ett utskott

Delegering i ärenden enligt denna lag

5 § Socialnämnden får endast delegera beslutanderätten till ett utskott i ärenden som gäller

1. vård, omsorg och uppfostran i ett familjehem, jourhem eller annat enskilt hem enligt 22 kap. 3 och 4 §§,

995

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

996

2. övervägande av fortsatt vård, vårdens inriktning och utformning samt av om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt

22 kap. 13 och 14 §§,

3. övervägande av flyttningsförbud enligt 22 kap. 15 §,

4. placering över nationsgränserna enligt 22 kap. 19 och 20 §§,

5. internationell adoption enligt 24 kap. 1, 2 och 4 §§, eller

6. beslut enligt 33 kap. 4 § om att föra talan om återkrav enligt 33 kap.

1 §.

Första stycket gäller även i ärenden om samtycke till fortsatt adoptions-

förfarande enligt 24 kap. 5 §, om samtycke vägras.

Delegering i ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

6 § I fråga om lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga får socialnämnden endast delegera beslutanderätten till ett utskott i ärenden som gäller

1. ansökan om vård enligt 4 § den lagen,

2. omedelbart omhändertagande enligt 6 och 6 a §§ den lagen,

3. ansökan om fortsatt omhändertagande enligt 9 a § den lagen,

4. vårdens innehåll och utformning enligt 11 § första och andra styckena den lagen,

5. övervägande av fortsatt vård, vårdens inriktning och utformning samt omprövning av vårdbeslut enligt 13 § den lagen,

6. umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort enligt 14 § andra och tredje styckena den lagen,

7. upphörande av vård enligt 21 § den lagen,

8. förebyggande insatser enligt 22 § den lagen,

9. ansökan om flyttningsförbud och beslut om tillfälligt flyttningsförbud enligt 24 och 26 §§ den lagen,

10. övervägande av fortsatt flyttningsförbud samt upphörande av flyttningsförbud enligt 27 § den lagen,

11. umgängesbegränsning vid ett flyttningsförbud enligt 31 § den lagen,

eller

12. begäran om hjälp av Polismyndigheten eller Kriminalvården enligt 43 § den lagen.

Delegering i ärenden enligt lagen om placering av barn i skyddat boende

7 § I fråga om lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende får socialnämnden endast delegera beslutanderätten till ett utskott i ärenden som gäller

1. ansökan om vård enligt 3 kap. 3 § den lagen,

2. omedelbar insats i form av skyddat boende enligt 4 kap. 1 § den lagen,

3. vårdens innehåll och utformning enligt 5 kap. 1 § den lagen,

4. överväganden om huruvida insatsen ska fortsätta enligt 5 kap. 3 § den lagen,

5. överväganden om umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort enligt 5 kap. 6 § den lagen,

6. upphörande av insats enligt 7 kap. 1 § den lagen, eller

7. begäran om hjälp av Polismyndigheten enligt 8 kap. 7 § den lagen.

Delegering i ärenden enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall

8 § I fråga om lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall får socialnämnden endast delegera beslutanderätten till ett utskott i ärenden som gäller

1. ansökan om vård enligt 11 § den lagen, eller

2. omedelbart omhändertagande enligt 13 § den lagen.

Begränsning av möjligheten att delegera beslutanderätt

9 § I fråga om föräldrabalken får beslutanderätten endast delegeras för uppgifter som anges i följande bestämmelser:

1. 1 kap. 4, 9, 13 och 14 §§ föräldrabalken,

2. 2 kap. 1, 4–6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja en utredning eller att lägga ner en påbörjad utredning,

3. 3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,

4. 4 kap. 14 § föräldrabalken,

5. 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § tredje stycket föräldra- balken,

6. 6 kap. 13 a § föräldrabalken,

7. 6 kap. 15 c § tredje stycket föräldrabalken,

8. 6 kap. 19 § föräldrabalken när det gäller beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,

9. 7 kap. 7 § föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader, och

10. 11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

I fråga om uppgifter enligt första stycket 6 får beslutanderätten endast delegeras till ett utskott.

10 § Beslutanderätten får inte delegeras i frågor som avses i 18 kap. 10 § denna lag eller i fråga om nämndens uppgifter enligt 16 kap. 18 § eller 18 kap. 19 § socialförsäkringsbalken.

Ordförandebeslut

11 § Bestämmelser om rätt för ordföranden, eller någon annan ledamot som nämnden har utsett, att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

31 kap. Rätt att meddela föreskrifter

Bemyndigande till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela sådana föreskrifter inom socialtjänsten som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet som avser

1. barn och unga,

2. äldre personer,

997

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

998

3. personer med funktionsnedsättning,

4. personer som har ett skadligt bruk eller beroende,

5. personer som har utsatts för brott och deras närstående, och

6. personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet vid sådana LVM-hem och särskilda ungdomshem som avses i 9 kap. 8 §.

Bemyndigande som gäller villkor och avgifter

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. villkor för tillstånd enligt 26 kap. 3 § första stycket 2–4 och andra stycket samt 26 kap. 4 §, och

2. avgift för ansökningar enligt 26 kap. 8 §.

3 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1. den högsta ersättning som får tas ut varje dag för uppehälle enligt 32 kap. 2 § första stycket, och

2. vilka av kommunens utgifter för barnet som föräldrarna är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till enligt 32 kap. 3 § första stycket.

Bemyndigande som gäller vid krig och krigsfara

4 § Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om socialtjänsten enligt denna lag, om landet kommer i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är orsakade av krig eller av krigsfara som landet har befunnit sig i.

Bemyndigande som gäller uppgiftsskyldighet

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om socialnämndens skyldighet enligt 15 kap. 2 § att lämna personuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.

6 § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och arbetslöshetskassorna ska lämna till socialnämnden enligt 15 kap. 10–12 §§.

AVDELNING IX. AVGIFTER, ÅTERKRAV, BRISTANDE VERKSTÄLLIGHET OCH ÖVERKLAGANDE

32 kap. Avgifter

När kommunen får ta ut avgifter

Insatser där kommunen får ta ut avgifter

1 § Kommunen får enligt grunder som kommunen bestämmer ta ut skäliga avgifter som inte överstiger kommunens självkostnader i följande fall:

1. familjerådgivning,

2. verksamhet för barn och unga enligt 18 kap. 1–4 och 9 §§ som inte är insatser av behandlingskaraktär,

3. föräldrautbildning inför adoption,

4. hemtjänst,

5. dagverksamhet,

6. sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § eller bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 11 § och som inte omfattas av 12 kap. jordabalken, och

7. annan liknande insats.

I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet, bostad i särskild boendeform för äldre personer och bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning finns ytterligare bestämmelser i 4–10 §§.

Insatser av behandlingskaraktär

2 § Kommunen får inte ta ut avgifter för insatser av behandlingskaraktär. Kommunen får dock, utom i fråga om barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem.

I 31 kap. 3 § 1 finns en bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra insatser får kommunen ta ut skälig ersättning.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om insatser för vilka avgift har bestämts enligt 1 §.

Barn som vårdas i ett annat hem än det egna

3 § Om ett barn på initiativ av socialnämnden får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens utgifter för barnet. Socialnämnden får i sådana fall ta emot underhållsbidrag som avser barnet.

Första stycket gäller inte i fråga om barn som är placerade i skyddat boende med stöd av denna lag eller lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

999

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1000

Beräkning av avgifter

Prisbasbelopp

4 § Med prisbasbelopp avses i detta kapitel prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Avgiftsunderlag

5 § Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad.

Inkomsten ska beräknas med tillämpning av 102 kap. 29 § 1, 2, 4 och 5 socialförsäkringsbalken. Vid tillämpning av 102 kap. 29 § 4 social- försäkringsbalken ska dock endast sådan inkomst som avses i 97 kap. 13 § första stycket 1 medräknas. Som inkomst ska även räknas bostadsbidrag enligt 96–98 kap., särskilt bostadstillägg enligt 102 kap. 26 § och boende- tillägg enligt 103 a–103 e kap. samma balk. En kommun får i sitt beslut om avgifter bestämma att inkomsten ska beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde.

I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster.

Högsta avgift

6 § Den enskildes avgifter får

1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 17 kap. 8 § första stycket 1 och 2 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 prisbas- belopp,

2. för en bostad i särskild boendeform för äldre personer och bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning, per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 prisbasbelopp.

Förbehållsbelopp

7 § Avgifterna enligt 6 § får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs ska kommunen dessutom försäkra sig om att den enskildes make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Om avgifterna baseras på den enskildes betalnings- förmåga, ska avgiftsunderlaget beräknas enligt 5 §.

Beräkning av förbehållsbelopp

8 § Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 6 § ska dock inget förbehåll göras.

Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 9 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av

1. 1,4789 prisbasbelopp för ensamstående, eller

2. 1,2066 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och

Prop. 2024/25:89

sambor.

Bilaga 12

Minimibeloppet ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor,

fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och

sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd

och läkemedel.

Ändring av minimibelopp

9 § Kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den

enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett

inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 8 § andra stycket.

Kommunen får minska minimibeloppet i skälig omfattning om den

enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i 8 § tredje stycket

därför att

1. kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet,

2. kostnaden ingår i avgiften eller hyran för en sådan särskild boende- form för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § eller en bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 11 §, eller

3. posten tillhandahålls kostnadsfritt.

Kommunen får dock inte minska minimibeloppet med anledning av att den enskilde omfattas av sådan avgiftsfrihet som avses i 17 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Ändring av avgift

10 § Kommunen ska ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående under- rättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet.

En ändring av avgiften ska gälla från och med den månad som följer närmast efter den månad då de förhållanden som motiverar ändringen uppkom. En ändring av avgiften ska dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden som motiverar ändringen uppkom, om förhållandena avser hela den månaden.

33 kap. Återkrav

När ekonomiskt bistånd som lämnats för att ge en skälig levnadsnivå får krävas tillbaka

1 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 § betalats ut felaktigt eller med för högt belopp, får socialnämnden kräva tillbaka det som har betalats ut för mycket.

Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant

ekonomiskt bistånd felaktigt eller med för högt belopp och skäligen borde

ha insett detta, får socialnämnden kräva tillbaka det som har betalats ut för

mycket.

2 § Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1 §, kräva tillbaka

ekonomiskt bistånd som den enskilde har fått enligt 12 kap. 1 § endast om

det har lämnats

1001

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1002

1. som förskott på en förmån eller ersättning,

2. till den som är indragen i en arbetskonflikt, eller

3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.

När annat ekonomiskt bistånd får krävas tillbaka

3 § Socialnämnden får kräva tillbaka ekonomiskt bistånd som har lämnats enligt 12 kap. 2 §, om stödet har getts under villkor om återbetalning och meddelats genom ett skriftligt beslut. Beslutet om ekonomiskt bistånd ska innehålla uppgifter om den eller de omständigheter enligt 2 § som utgör grund för återbetalningsskyldighet. Beslutet ska delges den enskilde.

Talan om återkrav

4 § Socialnämnden får väcka talan om återkrav hos förvaltningsrätten om den ersättningsskyldige inte frivilligt betalar tillbaka ekonomiskt bistånd i enlighet med 1–3 §§. Detsamma gäller om den ersättnings- skyldige inte frivilligt ersätter kommunen för sådana utgifter som kommunen har haft enligt 32 kap. 2 § första stycket eller 3 § första stycket.

Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt och inom tre år från det att kommunens kostnader uppkom.

Talan om återkrav får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att betala tillbaka hela eller delar av ersättningen kan antas komma att sakna medel för att klara sin försörjning eller sina dagliga levnads- kostnader eller om det annars finns synnerliga skäl.

Socialnämnden får avstå från krav på återbetalning

5 § Socialnämnden får besluta att helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning av ersättning som avses i 1–3 §§ och i 32 kap. 2 § första stycket eller 3 § första stycket.

34 kap. Bristande verkställighet och särskild avgift

Åtgärder när gynnande beslut inte verkställs i tid

Socialnämnden ska rapportera beslut som inte har verkställts

1 § Om ett gynnande nämndbeslut enligt 11 kap. 1 § eller 12 kap. 1 § inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet, ska socialnämnden rapportera det till Inspektionen för vård och omsorg och till de revisorer som avses i 3 kap. 10 § kommunallagen (2017:725). För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat ange skälen för fördröjningen.

Socialnämnden ska vidare dels till Inspektionen för vård och omsorg, dels till revisorerna rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 11 kap. 1 § och 12 kap. 1 § som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat ange skälen för fördröjningen.

Rapportering ska ske en gång per kvartal.

Socialnämnden ska anmäla när rapporterade beslut har verkställts

2 § När socialnämnden har verkställt ett gynnande beslut som tidigare enligt 1 § har rapporterats som inte verkställt, ska nämnden anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg och till de revisorer som avses i 3 kap. 10 § kommunallagen (2017:725). Datum för verkställigheten ska då anges.

Statistikrapport över beslut som inte har verkställts

3 § Socialnämnden ska lämna en statistikrapport till kommun- fullmäktige över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 11 kap. 1 § och 12 kap. 1 § som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnden ska vidare ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har gått från dagen för respektive beslut.

Nämnden ska till kommunfullmäktige även lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 11 kap. 1 § och 12 kap. 1 § som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. Nämnden ska vidare ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har gått från dagen för respektive beslut.

Rapportering ska ske en gång per kvartal.

Rapporteringsskyldighet för vistelsekommunen

4 § Om en bosättningskommun har begärt att en vistelsekommun ska verkställa ett beslut enligt 29 kap. 5 § 2, gäller skyldigheten att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg och till kommunfullmäktige enligt 1–3 §§ även vistelsekommunen.

Särskild avgift

Avgift för kommunen vid bristande verkställighet

5 § En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller en insats enligt 11 kap. 1 § eller 12 kap. 1 § som någon har rätt till enligt ett beslut av socialnämnden, är skyldig att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller en insats efter det att verkställigheten av ett sådant beslut har avbrutits.

En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller en insats enligt 11 kap. 1 § eller 12 kap. 1 § som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande, är skyldig att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller en insats efter det att verkställigheten av ett sådant avgörande har avbrutits.

Om en bosättningskommun med stöd av 29 kap. 5 § 2 har begärt att en vistelsekommun ska verkställa ett beslut, ska vistelsekommunen i fall som avses i första och andra styckena betala den särskilda avgiften enligt denna paragraf.

Avgifter enligt denna paragraf tillfaller staten.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1003

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1004

Undantag från avgiftsskyldigheten

6 § En kommun är inte skyldig att betala en särskild avgift enligt 5 § om den enskilde enligt 35 kap. 1 § tredje stycket begärt att få senarelägga verkställandet.

Beräkning av den särskilda avgiften

7 § Den särskilda avgiften fastställs till lägst 10 000 kronor och högst 1 000 000 kronor.

När avgiftens storlek fastställs ska det särskilt beaktas hur lång tid som har gått sedan insatsen beviljades och hur allvarlig fördröjningen i övrigt kan anses vara.

Kommunen får befrias från särskild avgift om det finns synnerliga skäl för det. I ringa fall ska inte någon avgift tas ut.

Förvaltningsrätten prövar frågor om särskild avgift

8 § Frågor om särskild avgift prövas efter ansökan av Inspektionen för vård och omsorg av den förvaltningsrätt vars domkrets kommunen tillhör.

Ny avgift vid fortsatt underlåtenhet

9 § Om en kommun efter att särskild avgift dömts ut fortfarande inte tillhandahåller insatsen, får en ny särskild avgift enligt 5 § första eller andra stycket dömas ut.

Preskription om ansökan inte delgetts kommunen inom två år

10 § Särskild avgift enligt 5 § första stycket får bara dömas ut om ansökan enligt 8 § har delgetts kommunen inom två år från tidpunkten för det gynnande beslutet om insatsen eller inom två år från det att verkställigheten av det gynnande beslutet avbrutits.

Särskild avgift enligt 5 § andra stycket får bara dömas ut om ansökan enligt 8 § har delgetts kommunen inom två år från det att domen om insatsen fått laga kraft eller inom två år från det att verkställigheten av domen avbrutits.

Om en vistelsekommun enligt 5 § tredje stycket ska betala den särskilda avgiften, ska första och andra styckena avse vistelsekommunen.

35 kap. Överklagande Beslut av socialnämnden

1 § Socialnämndens beslut får överklagas till allmän förvaltnings- domstol i fråga om

1. insatser enligt 11 kap. 1 § eller 12 kap. 1 §,

2. försörjningsstöd enligt 12 kap. 5 §,

3. förbud mot eller begränsning av att ta emot andras barn enligt 18 kap. 10 §,

4. medgivande att ta emot ett barn för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran enligt 22 kap. 3 §,

5. medgivande till adoption enligt 24 kap. 1 §,

6. återkallelse av medgivande till adoption enligt 24 kap. 4 §,

7. samtycke till fortsatt adoptionsförfarande enligt 24 kap. 5 §,

Prop. 2024/25:89

8. ansökan om insatser i en annan kommun enligt 29 kap. 7 §, och

Bilaga 12

9. avgifter eller förbehållsbelopp enligt 32 kap. 5–10 §§.

Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock bestämma att beslutet ska verkställas först sedan det har fått laga kraft.

På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om insatser enligt 11 kap. 1 § senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Beslut av Inspektionen för vård och omsorg

2 § Beslut av Inspektionen för vård och omsorg får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i ärenden om

1. omhändertagande av personakt enligt 17 kap. 7 §,

2. tillstånd enligt 26 kap. 1 §,

3. föreläggande enligt 28 kap. 5, 8 och 9 §§,

4. förbud och återkallelse av tillstånd enligt 28 kap. 10–12 §§, och

5. överflyttning av ärende enligt 29 kap. 11 §.

I fråga om överklagande av Inspektionen för vård och omsorgs beslut när det gäller utlämnande av handling i en personakt i enskild verksamhet enligt 17 kap. 6 § gäller i tillämpliga delar 6 kap. 7–11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Andra beslut av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag får inte överklagas.

Beslut av Inspektionen för vård och omsorg och av domstol i frågor som avses i första stycket 1, 3 och 4 gäller omedelbart.

Beslut av Socialstyrelsen

3 § Beslut av Socialstyrelsen om medgivande till att väcka allmänt åtal enligt 18 kap. 11 § andra stycket, 22 kap. 23 § andra stycket eller 24 kap. 8 § andra stycket får inte överklagas.

Prövningstillstånd

4 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Genom lagen upphävs socialtjänstlagen (2001:453).

3. Bestämmelsen i 14 kap. 9 § tillämpas inte på beslut om insatser som gäller tills vidare och som har fattats före ikraftträdandet.

4. Tillstånd eller förbud som har beslutats enligt den upphävda lagen gäller som tillstånd eller förbud enligt denna lag.

5. Den upphävda lagen gäller fortfarande vid prövningen av ett överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

6. Den som vid ikraftträdandet är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska ska även i fortsättningen få använda titeln trots att han eller hon inte har fått bevis enligt 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen (2010:659)

om rätt att använda den, dock längst till och med den 30 juni 2033.

1005

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1006

7. Den som vid ikraftträdandet är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska får utses att vara fast omsorgskontakt, trots att han eller hon inte har fått bevis enligt 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen (2010:659) om rätt att använda yrkestiteln undersköterska, dock längst till och med den 30 juni 2033.

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Härigenom föreskrivs att 27 kap. 22 a § och 36 kap. 5 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27 kap.

22 a § 1

Ett tillstånd till hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning får inte avse

1. en plats som stadigvarande används eller är särskilt avsedd att användas för verksamhet som tystnadsplikt gäller för enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

2. en

plats som stadigvarande

2. en

plats som stadigvarande

används eller är särskilt avsedd att

används eller är särskilt avsedd att

användas för verksamhet som be-

användas för verksamhet som be-

drivs av advokater, läkare, tand-

drivs av advokater, läkare, tand-

läkare,

barnmorskor, sjuksköter-

läkare,

barnmorskor, sjuksköter-

skor, psykologer, psykoterapeuter

skor, psykologer, psykoterapeuter

eller familjerådgivare enligt social-

eller familjerådgivare enligt social-

tjänstlagen (2001:453) , eller

tjänstlagen (2025:000) , eller

3. en plats som stadigvarande används eller är särskilt avsedd att användas av präster inom trossamfund eller av dem som har motsvarande ställning inom sådana samfund, för bikt eller enskild själavård.

Om ett tillstånd till hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyss- ning avser den skäligen misstänkte i stället för en viss plats, får de tekniska hjälpmedel som används inte placeras på sådana platser som avses i första stycket. Övervakningen eller avlyssningen får inte heller riktas mot sådana platser.

36 kap. 5 § 2

Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller

7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.

Advokater,

läkare,

tandläkare,

Advokater,

läkare, tandläkare,

barnmorskor,

sjuksköterskor,

barnmorskor,

sjuksköterskor,

psykologer,

psykoterapeuter,

psykologer,

psykoterapeuter,

familjerådgivare enligt socialtjänst-

familjerådgivare enligt socialtjänst-

lagen

(2001:453)

och

deras

lagen

(2025:000)

och

deras

biträden

samt

auktoriserade

biträden

samt

auktoriserade

patentombud

och

deras

biträden

patentombud

och

deras

biträden

såvitt

avser

patenträttsliga

såvitt avser patenträttsliga ange-

angelägenheter enligt

2 § 1 lagen

lägenheter

enligt

2 § 1

lagen

(2010:1052)

om

auktorisation av

(2010:1052)

om

auktorisation av

1 Senaste lydelse 2023:534.

2 Senaste lydelse 2024:80.

1007

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1008

patentombud, får höras som vittnen

patentombud, får höras som vittnen

om något som i denna deras

om något som i denna deras

yrkesutövning anförtrotts dem eller

yrkesutövning anförtrotts dem eller

som de i samband därmed har

som de i samband därmed har

erfarit, endast om det är medgivet i

erfarit, endast om det är medgivet i

lag eller den till vars förmån

lag eller den till vars förmån

tystnadsplikten gäller samtycker till

tystnadsplikten gäller samtycker till

det.

Medlare

enligt

denna

balk,

det.

Medlare

enligt

denna

balk,

6 kap. 18 a § föräldrabalken, lagen

6 kap. 18 a § föräldrabalken, lagen

(1973:188) om arrendenämnder

(1973:188) om arrendenämnder

och

hyresnämnder

eller

lagen

och

hyresnämnder

eller

lagen

(2011:860) om medling i vissa

(2011:860) om medling i vissa

privaträttsliga

tvister

och

deras

privaträttsliga

tvister

och

deras

biträden, får höras som vittnen om

biträden, får höras som vittnen om

vad som anförtrotts dem vid

vad som anförtrotts dem vid

medlingen eller som de i samband

medlingen eller som de i samband

därmed erfarit, endast om det är

därmed erfarit, endast om det är

medgivet i lag eller den till vars

medgivet i lag eller den till vars

förmån

tystnadsplikten

gäller

förmån tystnadsplikten

gäller

samtycker till det. Den som till

samtycker till det. Den som till

följd av 24 kap. 8 § offentlighets-

följd av 24 kap. 8 § offentlighets-

och sekretesslagen inte får lämna

och sekretesslagen inte får lämna

uppgifter som avses där får höras

uppgifter som avses där får höras

som vittne om dem endast om det

som vittne om dem endast om det

är medgivet i lag eller den till vars

är medgivet i lag eller den till vars

förmån

sekretessen

gäller

förmån sekretessen gäller sam-

samtycker till det.

tycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.

Trots det som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för

1. advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2. andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen, och

3. den som har uppgiftsskyldig-

3. den som har uppgiftsskyldig-

het enligt 14 kap. 1 § socialtjänst-

het enligt 19 kap.

1

eller

2 §

lagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller

socialtjänstlagen

i

mål enligt

6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag,

18 kap.

10 §, 22 kap. 3

eller

4 §

enligt lagen (1990:52) med sär-

eller 24 kap. 4 eller 5 § samma lag,

skilda bestämmelser om vård av

enligt

lagen

(1990:52)

med

unga eller enligt lagen (2024:79)

särskilda bestämmelser om vård av

om placering av barn i skyddat

unga eller enligt lagen (2024:79)

boende.

om placering av barn i skyddat

boende.

Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.

Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen

Prop. 2024/25:89

eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om för-

Bilaga 12

hållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i

3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrund-

lagen.

Om någon enligt det som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne

om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som

under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1009

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1010

Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 13 a, 14, 17 a, 17 c och 18 §§ och 21 kap. 11 § föräldrabalken 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap. 13 a § 2

Står barnet under vårdnad av två

Om barnet står under vårdnad av

vårdnadshavare

och samtycker

två vårdnadshavare och samtycker

endast den ena till en åtgärd till stöd

endast den ena till en åtgärd till stöd

för

barnet, får socialnämnden

för

barnet,

får socialnämnden

besluta att åtgärden får vidtas utan

besluta att åtgärden får vidtas utan

den

andra

vårdnadshavarens

den

andra

vårdnadshavarens

samtycke om det krävs med hänsyn

samtycke om det krävs med hänsyn

till barnets bästa och åtgärden

till barnets bästa och åtgärden

gäller

gäller

1. psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

2. behandling i öppna former

2. behandling i öppna former

som ges med stöd av 4 kap. 1 §

som ges med stöd av 11 kap. 1 §

socialtjänstlagen (2001:453) ,

socialtjänstlagen (2025:000 ),

3. utseende av en kontaktperson

3. utseende av en kontaktperson

eller en familj som avses i 3 kap.

eller en familj som avses i 13 kap.

6 b § första stycket socialtjänst-

7 § första stycket socialtjänstlagen,

lagen, eller

eller

4. en insats enligt 9 § 4, 5 eller 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Ett beslut enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltnings- domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Beslut i frågor som avses i första

Beslut i frågor som avses i första

stycket gäller omedelbart. Rätten

stycket gäller omedelbart. Rätten

får dock bestämma att dess beslut

får dock bestämma att dess beslut

ska gälla först sedan det har vunnit

ska gälla först sedan det har fått

laga kraft.

laga kraft.

I lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende finns bestämmelser om vårdnadshavares bestämmanderätt när ett barn har

beviljats skyddat boende.

14 § 3

Om rätten för barn och vårdnads-

Om rätten för barn och vårdnads-

havare att få stöd och hjälp hos

havare att få insatser hos social-

socialnämnden finns bestämmelser

nämnden finns

bestämmelser i

i socialtjänstlagen (2001:453) .

socialtjänstlagen

(2025:000) .

Socialnämnden förmedlar kontak-

Socialnämnden förmedlar kontak-

1 Balken omtryckt 1995:974.

2 Senaste lydelse 2024:81.

3 Senaste lydelse 2001:456.

ter med andra rådgivande samhälls- organ.

ter med andra rådgivande samhälls-

Prop. 2024/25:89

organ.

Bilaga 12

17 a § 4

Föräldrar kan

enligt 5 kap.

3 §

Föräldrar kan enligt 13 kap.

6 §

socialtjänstlagen

(2001:453 )

få

socialtjänstlagen (2025:000 )

få

hjälp att träffa avtal om vårdnad,

hjälp att träffa avtal om vårdnad,

boende och umgänge.

boende och umgänge.

Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket ska godkännas.

Om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var barnet är folkbokfört, får även socialnämnden i en kommun där någon av föräldrarna är folkbokförd pröva om ett avtal som avses i andra stycket ska godkännas. Om det kan antas att sekretess gäller också för de uppgifter som behövs för att avgöra var föräldrarna är folkbokförda, får ett sådant avtal godkännas av socialnämnden i den kommun som föräldrarna väljer. Detsamma gäller om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var barnet och en förälder är folkbokförda och den andra föräldern inte är folkbokförd i landet.

Vid sin prövning av föräldrarnas avtal ska socialnämnden se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillräckligt utredda.

Socialnämndens beslut enligt andra eller tredje stycket får inte över- klagas.

17 c § 5

För att rätten, när föräldrarna inte är

För att rätten, när föräldrarna inte är

överens i sakfrågan, ska få ta upp

överens i sakfrågan, ska få ta upp

ett yrkande om vårdnad, boende

ett yrkande om vårdnad, boende

eller umgänge till prövning i ett mål

eller umgänge till prövning i ett mål

enligt 5, 14 a eller 15 a § eller i ett

enligt 5, 14 a eller 15 a § eller i ett

mål om äktenskapsskillnad, ska en

mål om äktenskapsskillnad, ska en

förälder som framställer ett sådant

förälder som framställer ett sådant

yrkande ha deltagit i informations-

yrkande ha deltagit i informations-

samtal som avses i 5 kap. 3 a §

samtal som avses i 13 kap. 5 §

socialtjänstlagen (2001:453) . In-

socialtjänstlagen (2025:000) . In-

formationssamtalet ska ha ägt rum

formationssamtalet ska ha ägt rum

inom ett år före det att yrkandet

inom ett år före det att yrkandet

framställs. Kravet på deltagande i

framställs. Kravet på deltagande i

informationssamtal gäller inte när

informationssamtal gäller inte när

ett yrkande om vårdnad, boende

ett yrkande om vårdnad, boende

eller umgänge redan är upptaget till

eller umgänge redan är upptaget till

prövning i målet.

prövning i målet.

Ett yrkande som enligt första stycket inte får tas upp till prövning får ändå tas upp om det finns särskilda skäl.

Om kravet på deltagande i informationssamtal hindrar att ett yrkande om vårdnad, boende eller umgänge tas upp till prövning, ska rätten avvisa samtliga yrkanden om vårdnad, boende och umgänge i målet.

4

Senaste lydelse 2021:528.

1011

5

Senaste lydelse 2021:528.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1012

18 § 6

Föräldrar kan

enligt 5 kap.

3 §

Föräldrar kan enligt 13 kap.

6 §

socialtjänstlagen

(2001:453)

gen-

socialtjänstlagen (2025:000)

gen-

om samarbetssamtal få hjälp att nå

om samarbetssamtal få hjälp att nå

enighet i frågor om vårdnad, boen-

enighet i frågor om vårdnad, boen-

de och umgänge.

de och umgänge.

I mål om vårdnad, boende eller umgänge får rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna.

Om rätten lämnar uppdrag enligt

Om rätten lämnar uppdrag enligt

andra stycket, kan den förklara att

andra stycket, kan den förklara att

målet skall vila under en viss tid.

målet ska vila under en viss tid.

Detsamma gäller om samarbets-

Detsamma gäller om samarbets-

samtal redan har inletts och

samtal redan har inletts och

fortsatta samtal kan antas vara till

fortsatta samtal kan antas vara till

nytta. Om det finns särskilda skäl,

nytta. Om det finns särskilda skäl,

kan rätten förlänga den utsatta

kan rätten förlänga den utsatta

tiden.

tiden.

21 kap.

11 § 7

Vid hämtning och omhänder-

Vid hämtning och omhänder-

tagande skall någon som kan vara

tagande ska någon som kan vara till

till stöd för barnet närvara. Finns

stöd för barnet närvara. Finns det en

det en sådan kontaktperson för

sådan

kontaktperson för barnet

barnet som avses i socialtjänstlagen

som

avses i socialtjänstlagen

(2001:453) , bör han eller hon

(2025:000) , bör han eller hon

anlitas. I brådskande fall får en

anlitas. I brådskande fall får en

åtgärd som krävs för skydd av

åtgärd som krävs för skydd av

barnet vidtas utan att en person till

barnet vidtas utan att en person till

stöd för barnet är närvarande.

stöd för barnet är närvarande.

Om det är möjligt skall en barn-

Om det är möjligt ska en barn-

läkare, barnpsykiater eller barn-

läkare, barnpsykiater eller barn-

psykolog medverka vid hämtning

psykolog medverka vid hämtning

och omhändertagande.

och omhändertagande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

6 Senaste lydelse 2001:456.

7 Senaste lydelse 2006:458.

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Prop. 2024/25:89

Bilaga 12

Härigenom föreskrivs att 32 kap. 1 § brottsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

32 kap. 1 § 1

Den som har begått brott innan han

Den som har begått brott innan han

eller hon fyllt arton år får dömas till

eller hon fyllt arton år får dömas till

ungdomsvård om han eller hon har

ungdomsvård om han eller hon har

ett särskilt behov av vård eller

ett särskilt behov av vård eller

annan åtgärd enligt socialtjänst-

annan åtgärd enligt socialtjänst-

lagen (2001:453) eller

lagen

lagen (2025:000) eller

lagen

(1990:52) med särskilda bestäm-

(1990:52) med särskilda bestäm-

melser om vård av unga och sådan

melser om vård av unga och sådan

vård eller åtgärd kan beredas den

vård eller åtgärd kan beredas den

unge. Vården och åtgärderna ska

unge. Vården och åtgärderna ska

syfta till att motverka att den unge

syfta till att motverka att den unge

utvecklas ogynnsamt. Även

den

utvecklas ogynnsamt. Även

den

som har begått brott efter det att han

som har begått brott efter det att han

eller hon fyllt arton år får dömas till

eller hon fyllt arton år får dömas till

ungdomsvård om det finns sär-

ungdomsvård om det finns sär-

skilda skäl för det. Den som har

skilda skäl för det. Den som har

fyllt tjugoett år får inte dömas till

fyllt tjugoett år får inte dömas till

ungdomsvård.

ungdomsvård.

Ungdomsvård får dömas ut endast om socialtjänstens planerade åtgärder, i förekommande fall i förening med ungdomstjänst eller böter, kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet.

Om åtgärderna ska vidtas med stöd av socialtjänstlagen, ska rätten besluta en föreskrift om att den unge ska följa det ungdomskontrakt som upprättats av socialnämnden. Innehållet i kontraktet ska framgå av domen.

Om åtgärderna ska vidtas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, ska den vårdplan som upprättats av socialnämnden fogas till domen.

Om skada på egendom har uppkommit genom brottet och det bedöms vara ägnat att främja den unges anpassning i samhället, får rätten, i samband med att den dömer till ungdomsvård, föreskriva att den unge på tid och sätt som anges i domen ska biträda den skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller som annars i belysning av brottets och skadans art framstår som lämpligt. Sådan föreskrift får beslutas endast med den skadelidandes samtycke.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2021:1103.

1013

Om någon som har rätt till periodisk ersättning enligt denna balk har fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) får retroaktivt beviljad ersättning på begäran av social- nämnden betalas ut till nämnden. Betalning till socialnämnden får göras, till den del den ersättnings- berättigade inte har återbetalat biståndet och det återstående be- loppet överstiger 1 000 kronor, med det belopp som motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsbe- rättigade och dennes familj för eller under den tid som den retroaktiva ersättningen avser.

Det som föreskrivs i första stycket gäller inte barnbidrag och assistansersättning.

1 Senaste lydelse 2015:983.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1014

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs

att 102 kap. 20 § och 107 kap. 5 § social-

försäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

102 kap.

20 § 1

När den bidragsgrundande inkomsten och reduceringsinkomsten beräknas ska den handläggande myndigheten bortse från sådan förändring i utbetal- ning av aktivitetsersättning, sjukersättning, pensionsförmåner, äldreför- sörjningsstöd och livränta som föranleds av att den försäkrade

– är häktad,

– är intagen i kriminalvårdsanstalt,

– är intagen i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård, eller

– på grund av skyddstillsyn med

– på grund av skyddstillsyn med

särskild behandlingsplan vistas i ett

särskild behandlingsplan vistas i ett

sådant

familjehem, stödboende

sådant

familjehem, stödboende

eller hem för vård eller boende som

eller hem för vård eller boende som

avses

i

socialtjänstlagen

avses