Prop. 2025/26:1

Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

1

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Utgiftsområde 14 – Arbetsmarknad och arbetsliv

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................
4

2
Arbetsmarknad och arbetsliv...........................................................................................
5

2.1
Utgiftsområdets omfattning.................................................................................
5

2.2
Utgiftsutvecklingen................................................................................................
5

2.3
Mål för utgiftsområdet..........................................................................................
7

2.3.1
Arbetsmarknadspolitiken .......................................................................
7

2.3.2
Arbetslivspolitiken...................................................................................
7

2.4
Skatteutgifter ..........................................................................................................
8

2.5
Resultatredovisning ...............................................................................................
8

2.6
Politikens inriktning ..............................................................................................
8

3
Arbetsmarknad...................................................................................................................
9

3.1
Mål för området .....................................................................................................
9

3.2
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder .........................................
9

3.3
Resultatredovisning ...............................................................................................
9

3.3.1
Utvecklingen på arbetsmarknaden........................................................
9

3.3.2
Medel inom arbetsmarknadspolitiken ................................................
18

3.3.3 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser ...............................
19

3.3.4 Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning .............
25

3.3.5
Europeiska socialfonden+ ...................................................................
28

3.3.6 Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och

etableringsersättning..............................................................................
29

3.4
Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ...................................................
32

3.5
Politikens inriktning ............................................................................................
34

3.6
Budgetförslag........................................................................................................
37

3.6.1
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ..............................
37

3.6.2
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare

i arbetsmarknadspolitiska insatser.......................................................
39

3.6.3
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 40

3.6.4
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ......................................................
43

3.6.5
1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb.................................................
45

3.6.6
1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige..............................
47

3.6.7
1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027.......
48

3.6.8
1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

utvärdering..............................................................................................
49

3.6.9
1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ...............................
51

3.6.10
1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen ..........
52

3.6.11
1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten .........................
52

3.6.12
1:12 Bidrag till lönegarantiersättning ..................................................
53

3.6.13
1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd .................
54

4 Arbetsliv............................................................................................................................
57

4.1
Mål för området ...................................................................................................
57

4.2
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder .......................................
57

4.3
Resultatredovisning .............................................................................................
58

4.3.1
Arbetsmiljö .............................................................................................
58

4.3.2
Arbetsrätt ................................................................................................
65

4.3.3
Lönebildning ..........................................................................................
68

4.4
Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ...................................................
70

4.5
Politikens inriktning ............................................................................................
71

4.6
Budgetförslag........................................................................................................
73

4.6.1
2:1 Arbetsmiljöverket............................................................................
73

2

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

4.6.2
2:2 Arbetsdomstolen.............................................................................
75

4.6.3 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) ................................
75

4.6.4
2:4 Medlingsinstitutet............................................................................
76

4.6.5
2:5 Regional skyddsombudsverksamhet ............................................
77

3

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt tabell 1.1.

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1
Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7 821 683

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i

arbetsmarknadspolitiska insatser
45 973 112

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6 073 822

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
20 212 263

1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb
2 153 201

1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
132 554

1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
1 864 000

1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
52 809

1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
86 510

1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen
66 560

1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8 303

1:12 Bidrag till lönegarantiersättning
2 292 000

1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
3 150 824

2:1 Arbetsmiljöverket
1 010 926

2:2 Arbetsdomstolen
38 613

2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
43 722

2:4 Medlingsinstitutet
69 750

2:5 Regional skyddsombudsverksamhet
112 000

Summa anslag inom utgiftsområdet
91 162 652

Tabell 1.2
Beställningsbemyndiganden, Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Anslag

Beställningsbemyndigande
Tidsperiod

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och

insatser

4 400 000
2027–2035

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
16 000 000
2027–2030

1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
3 440 000
2027–2030

1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

utvärdering

9 000
2027–2028

1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
50 000
2027

2:5 Regional skyddsombudsverksamhet
20 000
2027

Summa beställningsbemyndiganden inom

utgiftsområdet

23 919 000

4

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

2 Arbetsmarknad och arbetsliv

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar områdena Arbetsmarknad och Arbetsliv samt myndigheterna Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, ILO-kommittén och Medlingsinstitutet.

2.2 Utgiftsutvecklingen

Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2024 till 88,5 miljarder kronor. Prognosen för utfallet för 2025 är 92,9 miljarder kronor, vilket är 4,2 miljarder kronor mindre än de anvisade medlen. Den föreslagna anslagsnivån för utgiftsområdet för 2026 uppgår till 91,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med totalt 5,9 miljarder kronor jämfört med 2025. Anslagsförändringarna redovisas detaljerat under respektive delområde.

5

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

Utfall
Budget
Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat

2024
2025 1
2025
2026
2027
2028

Arbetsmarknad
86 561
94 338
90 684
89 888
86 835
86 220

1:1 Arbetsförmedlingens

förvaltningskostnader
7 453
7 574
7 604
7 822
8 154
8 408

1:2 Bidrag till arbetslöshets-

ersättning och ersättningar till

deltagare i arbetsmarknads-

politiska insatser
42 334
45 243
45 706
45 973
42 276
42 072

1:3 Kostnader för arbetsmark-

nadspolitiska program och

insatser
6 173
6 995
6 095
6 074
6 122
5 567

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
19 402
20 823
19 384
20 212
20 238
19 764

1:5 Nystartsjobb och

etableringsjobb
3 592
4 065
2 518
2 153
2 455
2 729

1:6 Rådet för Europeiska

socialfonden i Sverige
132
130
131
133
134
137

1:7 Europeiska socialfonden+

m.m. för perioden 2021–2027
1 323
1 584
1 509
1 864
1 779
1 615

1:8 Institutet för arbetsmarknads-

och utbildningspolitisk utvärdering
47
50
51
53
54
55

1:9 Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen
83
85
85
87
88
90

1:10 Bidrag till administration av

arbetslöshetsförsäkringen
62
65
65
67
67
69

1:11 Bidrag till Stiftelsen

Utbildning Nordkalotten
8
8
8
8
8
8

1:12 Bidrag till lönegaranti-

ersättning
3 360
4 625
4 600
2 292
2 122
2 200

1:13 Grundläggande

omställnings- och kompetensstöd
2 592
3 091
2 928
3 151
3 339
3 506

Arbetsliv
1 135
1 183
1 183
1 275
1 305
1 303

2:1 Arbetsmiljöverket
886
917
915
1 011
1 039
1 036

2:2 Arbetsdomstolen
37
42
44
39
39
40

2:3 Internationella arbets-

organisationen (ILO)
44
44
44
44
44
44

2:4 Medlingsinstitutet
56
68
69
70
70
72

2:5 Regional skyddsombuds-

verksamhet
112
112
111
112
112
112

Äldreanslag
835
1 535
990

2025 1:13 Etableringsersättning

till vissa nyanlända invandrare 2
787
1 481
935

2025 2:5 Myndigheten för

arbetsmiljökunskap
48
54
55

2024 1:6 Europeiska socialfonden

m.m. för perioden 2014–2020
0

Totalt för utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv
88 531
97 055
92 857
91 163
88 140
87 523

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Etableringsersättning föreslås att fr.o.m. 2026 beräknas under anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

6

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2026–2028 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
93 539
93 539
93 539

Pris- och löneomräkning 2
163
315
498

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-65
70
-435

varav BP26 3
0
20
465

Makroekonomisk utveckling
-1 967
-4 935
-5 105

Volymer
-505
-848
-972

Överföring till/från andra utgiftsområden
-3
-3
-3

Övrigt
0
0
0

Ny utgiftsram
91 163
88 140
87 523

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 2.3
Utgiftsram 2026 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

2026

Transfereringar 1
80 150

Verksamhetsutgifter 2
11 007

Investeringar 3

5

Summa utgiftsram
91 163

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2024 samt kända förändringar av anslagens användning.

1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.

2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3 Mål för utgiftsområdet

Riksdagen har för utgiftsområdet beslutat om mål inom följande delområden.

2.3.1 Arbetsmarknadspolitiken

Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88).

2.3.2 Arbetslivspolitiken

Målet för arbetslivspolitiken är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88).

7

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

2.4 Skatteutgifter

Vid sidan av stöd till företag och hushåll på budgetens utgiftssida finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en enhetlig beskattning, s.k. skatteutgifter. Innebörden av skatteutgifter beskrivs närmare i Förslag till statens budget, finansplan m.m., avsnittet om skattefrågor. Den samlade redovisningen finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2024/25:98). Nedan redovisas de skatteutgifter som räknas till utgiftsområde 14.

Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

2025
2026

Avdrag för ökade levnadsomkostnader vid tillfälligt arbete, dubbel

bosättning och hemresor (A10)
810
830

Avdrag för arbets- och inställelseresor (A11)
7 380
6 960

Förmån av resa vid anställningsintervju (A13)
-
-

Förmån av utbildning vid omstrukturering m.m (A14)
-
-

Frisvårdsbidrag (A28)
-
-

Flyttersättning från arbetsgivare (A30)
-
-

Avdrag för resor till och från arbetet (B5)
150
150

Generell nedsättning av egenavgifter (D2)
1 760
1 870

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FoU (D4)
2 990
3 120

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för den första anställda (D5)
280
450

Skattereduktion för ruttjänster (G3)
8 490
8 790

Skattereduktion för rotarbeten (G4)
16 380
12 450

Skattereduktion för avgifter till arbetslöshetskassa (G10)
1 600
1 610

Jobbskatteavdrag (G11)
196 730
203 350

Jobbskatteavdrag för äldre (G12)
5 620
5 920

Anm: Inom parentes anges den beteckning för respektive skatteutgift som används i regeringens skrivelse. Skatteutgifter som inte har beräknats anges med ”-”. Skatteutgifter som upphör eller har upphört anges med ”u”.

Källa: Regeringens skrivelse 2024/25:98.

2.5 Resultatredovisning

Resultaten för utgiftsområdet redovisas på delområdesnivå (se respektive avsnitt).

2.6 Politikens inriktning

Politikens inriktning för utgiftsområdet redovisas på delområdesnivå (se respektive avsnitt).

8

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

3 Arbetsmarknad

3.1 Mål för området

Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88).

3.2 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkas av en rad olika faktorer. Arbetsmarknadspolitikens bidrag är ofta svårt att mäta och avgränsa från effekterna av åtgärder inom andra utgiftsområden, konjunkturutveckling och insatser av andra aktörer på arbetsmarknaden.

Grunden för resultatredovisningen utgörs av flera olika indikatorer. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet är viktiga mått på hur arbetsmarknaden utvecklas. Eftersom arbetsmarknadspolitiken i stor utsträckning genomförs av Arbetsförmedlingen analyseras även indikatorer som mer direkt kan kopplas till Arbetsförmedlingens verksamhet. Här utgörs huvudindikatorerna av övergångarna till arbete och i vissa fall även till reguljära studier.

Arbetsmarknadspolitiken påverkar dock inte bara övergångarna till arbete och studier direkt, utan även indirekt genom olika insatser som stärker de arbetssökandes ställning på arbetsmarknaden, vilket i sin tur påverkar arbetskraftsdeltagandet och möjligheten att få ett arbete. Därför beskrivs även omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna och deras resultat.

Följande centrala indikatorer redovisas inom området:

1.1 sysselsättning och arbetslöshet

1.2 andel övergångar till arbete och studier för personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen

1.3 antal personer i Arbetsförmedlingens insatser och resultat 90 dagar efter avslutat arbetsmarknadspolitiskt program

1.4 antal personer med arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

Indikatorerna redovisas för relevanta undergrupper och enskilda insatser. I resultatredovisningen används även rapporter och undersökningar från t.ex. Arbetsförmedlingen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

3.3 Resultatredovisning

3.3.1 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Sysselsättningen fortsatte att minska

Lågkonjunkturen medförde att antalet sysselsatta och sysselsättningsgraden i åldern

15–74 år fortsatte att minska under 2024. Jämfört med 2023 minskade sysselsättningsgraden med 0,4 procentenheter till 69,0 procent (se diagram 3.1) . Minskningen var tydligare bland män än bland kvinnor. Det beror bl.a. på att antalet sysselsatta i näringslivet där män är överrepresenterade minskade tydligt, framför allt i byggindustrin. Sysselsättningsgraden var dock fortsatt högre bland män (71,0 procent) än bland

9

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

kvinnor (66,8 procent). Sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män har varit i stort sett konstant sedan 1990-talet och är förhållandevis litet i ett internationellt perspektiv. Det beror främst på att kvinnor i Sverige arbetar i högre grad än kvinnor i de flesta andra länder. I jämförelse med övriga EU-länder hade Sverige den fjärde högsta sysselsättningsgraden och det näst högsta arbetskraftsdeltagandet i EU (20–64 år) 2024. Under första halvåret 2025 har sysselsättningsgraden ökat, mest bland män.

Diagram 3.1 Sysselsättningsgrad

Procent av befolkningen, 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden

75

70

65

60

55

50

06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25

Totalt

Kvinnor

Män

Anm.: Sysselsättningsgraden definieras som andel sysselsatta av befolkningen. En sysselsatt person är en person som under en viss vecka (referensveckan) utfört något arbete i minst en timme som anställd, egen företagare eller medhjälpare i företag tillhörande en familjemedlem.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Sysselsättningsgraden 2024 uppgick till 70,0 procent bland inrikes födda och 65,8 procent bland utrikes födda. Sysselsättningsgraden minskade betydligt mer bland utrikes födda än bland inrikes födda under året, vilket medförde att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda ökade till 4,2 procentenheter jämfört med 3,1 procentenheter 2023. Perioden 2005–2020 varierade gapet mellan inrikes och utrikes födda runt ca 10 procentenheter.

Sysselsättningsgraden är fortsatt tydligt lägre bland utrikes födda kvinnor än bland utrikes födda män. Sysselsättningsgapet mellan utrikes födda kvinnor och utrikes födda män var 8,0 procentenheter, vilket är större än sysselsättningsgapet mellan inrikes födda kvinnor och män som var 3,0 procentenheter. Bland inrikes födda minskade sysselsättningsgraden ungefär lika mycket bland kvinnor och män 2024, bland utrikes födda minskade den betydligt mer bland män. Under första halvåret 2025 ökade sysselsättningsgraden jämfört med fjärde kvartalet 2024 och nådde 69,9 procent det andra kvartalet bland inrikes födda och 66,6 procent bland utrikes födda.

I åldern 20–64 år är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda betydligt större, 11,3 procentenheter, än i åldersgruppen 15–74 år. Det beror delvis på att andelen äldre i befolkningen, över 64 år, är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda. Då sysselsättningsgraden är lägre bland dem som är över 64 år dämpar det sysselsättningsgraden bland de inrikes födda i åldern 15–74 år. Om de äldre räknas bort ökar sysselsättningsgraden därför mer bland inrikes födda än bland utrikes födda i åldern 20–64 år (se diagram 3.2) .

10

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Diagram 3.2 Sysselsättningsgrad inrikes och utrikes födda

Procent av befolkningen, 20–64 år, säsongsrensade kvartalsvärden

100

95

90

85

80

75

70

65

60

55

50 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Totalt inrikes födda
Inrikes födda kvinnor
Inrikes födda män

Totalt utrikes födda
Utrikes födda kvinnor
Utrikes födda män

Källa: Statistiska centralbyrån.

Sysselsättningsgraden bland unga (15–24 år) minskade med 1,8 procentenheter jämfört 2023 till 43,0 procent. Minskningen var större än i den arbetsföra befolkningen i stort. Sysselsättningsgraden minskade mer bland unga män än bland unga kvinnor. Sysselsättningsgraden var dock tydligt högre bland unga kvinnor.

Utbildningsnivån påverkar sysselsättningsgraden. Bland gymnasialt och eftergymnasialt utbildade (15–74 år) är sysselsättningsgraden mer än dubbelt så hög som bland de med endast förgymnasial utbildning. Men i den rådande lågkonjunkturen har starka grupper drabbats tydligt. Sysselsättningsgraden minskade mest bland de med eftergymnasial utbildning och de med gymnasial utbildning. Bland de med förgymnasial utbildning var minskningen liten. Sysselsättningsgraden är högre bland män än bland kvinnor för respektive utbildningsnivå. Gapet mellan kvinnor och män är störst bland de med gymnasial utbildning och lägst bland de med eftergymnasial utbildning.

Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (16–65 år) har generellt sett betydligt lägre sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande än övriga befolkningen (15–65 år). Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar i rapporten Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2024 att sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var 46 procent, vilket kan jämföras med 80 procent i den övriga befolkningen. Sysselsättningsgraden bland personer med nedsatt arbetsförmåga var högre bland kvinnor än bland män. I föregående årsrapport redovisades att andelen sysselsatta personer med nedsatt arbetsförmåga 2023 var 45 procent. Förändringen mellan 2023 och 2024 är inte statistiskt signifikant.

Arbetslösheten fortsatte att öka

Arbetslösheten i åldersgruppen 15–74 år ökade kontinuerligt under 2023 och fortsatte att öka under 2024 till 8,4 procent. Det innebar en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med 2023 (se diagram 3.3) . Arbetslösheten var högre bland kvinnor, 8,5 procent, än bland män, 8,3 procent, men ökningen jämfört med föregående år var större bland män. Under första halvåret 2025 har arbetslösheten, 15–74 år, ökat jämfört med fjärde kvartalet 2024 till 8,6 procent och enbart bland män.

Den ökade arbetslösheten bedöms främst bero på konjunkturella orsaker som sjunkande efterfrågan på arbetskraft. Den totala arbetslösheten är dock i huvudsak strukturell och har varit hög även i perioder av gynnsam konjunktur. De strukturella utmaningarna på arbetsmarknaden kan främst kopplas till att många arbetssökande inte har

11

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

de kvalifikationer som efterfrågas av arbetsgivare, vilket också leder till långa arbetslöshetstider. De långtidsarbetslösa består till största del av personer som tillhör en eller flera av grupperna utomeuropeiskt födda, personer med endast förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt äldre. Den höga arbetslösheten i Sverige kan också delvis förklaras av ett högt arbetskraftsdeltagande jämfört med andra länder i EU. Det höga arbetskraftsdeltagandet i Sverige kan bl.a. förklaras av den generösa tillgången till barnomsorg och att ersättningssystemen är kopplade till att individer ingår i arbetskraften. Samtidigt har arbetslösheten minskat kraftigt i många länder i EU de senaste åren, vilket inte har varit fallet i Sverige. Detta har medfört att skillnaden mellan Sverige och andra EU-länder har ökat över tid. I Sverige är det också, till skillnad från många andra EU-länder, relativt många heltidsstuderande som söker arbete och som därmed klassificeras som arbetslösa.

Arbetslösheten i åldersgruppen 20–64 år ger en mer relevant bild än åldersgruppen 15–74 år, då unga arbetslösa heltidsstuderande, 15–19 år, exkluderas ur måttet. I åldersintervallet 20–64 år uppgick arbetslösheten i Sverige till 7,1 procent 2024 (se diagram 3.3), vilket innebar sjätte högst arbetslöshet i EU och 1,4 procentenheter högre än snittet i EU.

Diagram 3.3

Arbetslöshet

Procent av arbetskraften, 15–74 år

Procent av arbetskraften, 20–64 år

10

10

9

9

8

8

7

7

6

6

5

5

4

4

3

3

2

2

1

1

0

0

15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Anm.: Säsongsrensade kvartalsvärden.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Arbetslösheten (15–74 år) ökade mer bland utrikes födda än bland inrikes födda 2024 och ökningen var tydligast bland utrikes födda män. Även bland inrikes födda var ökningen något större bland män än bland kvinnor. Arbetslösheten var fortsatt cirka tre gånger så hög bland utrikes födda som bland inrikes födda, 16,2 procent jämfört med 5,7 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var särskilt tydlig bland utrikes födda. I den gruppen minskade dock skillnaden mellan könen från 2,4 procentenheter 2023 till 1,4 procentenheter 2024. Bland inrikes födda var skillnaden mellan könen marginell.

Arbetslösheten bland unga (15–24 år) uppgick 2024 till 24,3 procent (se diagram 3.4) . Det innebar en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med 2023 och en tydligt större ökning än i den arbetsföra befolkningen i stort. Arbetslösheten var högre bland unga män än bland unga kvinnor och ökningen, jämfört med föregående år, var större bland unga män. Arbetslösheten bland unga var näst högst i EU enligt Eurostat men om de heltidsstuderande som söker arbete exkluderas sjunker arbetslöshetsnivån 2024 till

12,1 procent, vilket är mindre än hälften av den redovisade ungdomsarbetslösheten. Under det första halvåret 2025 var ungdomsarbetslösheten oförändrad jämfört med fjärde kvartalet 2024 men ökade bland unga män och minskade bland unga kvinnor.

12

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Diagram 3.4 Ungdomsarbetslöshet

Procent av arbetskraften, 15–24 år, säsongsrensade kvartalsvärden

35

30

25

20

15

10

5

0

06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt exkl. heltidsstud.

Kvinnor exkl. heltidsstud.

Män exkl. heltidsstud.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Andelen unga som varken arbetar eller studerar kan ge en mer rättvisande bild av utmaningarna för unga på arbetsmarknaden. År 2024 ökade andelen unga i åldern 15–24 år som varken arbetade eller studerade från 5,1 procent 2023 till 5,6 procent, se vidare utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, avsnitt 15 Ungdomspolitik. Det var den tredje lägsta nivån i EU och kan jämföras med genomsnittet i EU-länder- na som uppgick till 9,1 procent.

Arbetslösheten bland äldre (55–74 år) ökade från 5,1 procent 2023 till 5,7 procent 2024. Arbetslösheten ökade både i åldersgruppen 55–64 år och i åldersgruppen 65–74 år. Arbetslösheten var något högre bland äldre män än bland äldre kvinnor och ökningen var större bland äldre män än bland äldre kvinnor.

Utbildningsnivån påverkar risken att drabbas av arbetslöshet. Arbetslösheten bland personer med förgymnasial utbildning (15–74 år) var mer än tre gånger så hög som bland de med gymnasial utbildning och mer än fem gånger så hög som bland de med eftergymnasial utbildning (se diagram 3.5) . Arbetslösheten ökade något mer bland de med förgymnasial utbildning än bland de med längre utbildning. Arbetslösheten var högre bland kvinnor än bland män för respektive utbildningsnivå. Gapet mellan kvinnor och män är mycket stort bland de med förgymnasial utbildning, 8,7 procentenheter. Bland de med längre utbildning är skillnaden mellan könen relativt liten, 0,3 procentenheter.

13

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Diagram 3.5
Arbetslöshet efter utbildningsnivå

Procent av arbetskraften 15–74 år

40

35

30

25

20

15

10

5

0

06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24

Förgymn. Kv

Gymn. Kv

Eftergymn. Kv

Förgymn. Män

Gymn. Män

Eftergymn. Män

Källa: Statistiska centralbyrån.

Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (16–65 år) är generellt sett arbetslösa i betydligt större utsträckning än övriga befolkningen. Bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var arbetslösheten 21 procent 2024. Motsvarande andel i den övriga befolkningen (16–65 år) var 8 procent. Arbetslösheten bland personer med nedsatt arbetsförmåga var lägre bland kvinnor än bland män. I föregående årsrapport om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning redovisade SCB att arbetslösheten 2023 bland personer med nedsatt arbetsförmåga var 19 procent. Förändringen 2024 är inte signifikant.

Fortsatt dämpade anställningsplaner inom näringslivet

Efterfrågan på arbetskraft var enligt flera indikatorer svag under 2024. Näringslivets anställningsplaner var fortsatt dämpade under 2024 (se diagram 3.6) . Enligt Arbetsförmedlingens statistik minskade antalet lediga jobb i princip i alla branscher samtidigt som jämförelsevis många anställda varslades om uppsägning på grund av arbetsbrist. Därtill ökade antalet konkurser och antalet anställda som förlorade jobbet jämfört med föregående år. Särskilt byggsektorn har drabbats hårt av lågkonjunkturen med ett stort antal konkurser och uppsägningar. Varseltalen har också varit höga i delar av tillverkningsindustrin.

Anställningsplanerna i näringslivet har under första halvåret 2025 generellt sett alltjämt varit dämpade. Inom tillverkningsindustrin är anställningsplanerna positiva inom elektronikindustrin, men negativa inom t.ex. läkemedels- och motorfordonsindustrin. I tjänstesektorn är anställningsplanerna positiva för konsultbyråer, men negativa inom uthyrningsbranschen och finanssektorn. Den säsongsrensade statistiken för nya lediga jobb vid Arbetsförmedlingen var under första halvåret 2025 den lägsta sedan covid- 19-pandemin.

14

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Diagram 3.6 Anställningsplaner i näringslivet och nya lediga jobb

Nettotal, anställningsplaner
Nya lediga jobb i 1 000-tal

60

40

20

0

-20

-40

-60

14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25

Anställningsplaner (vänster axel)

Nya lediga jobb (höger axel)

200

175

150

125

100

75

50

25

0

Anm.: Säsongsrensade månadsvärden. Uppgifterna om Arbetsförmedlingens nya lediga jobb ska tolkas med försiktighet.

Källa: Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen.

Långtidsarbetslösheten har ökat

Det svaga konjunkturläget har medfört en ökning av inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Antalet inskrivna arbetslösa uppgick till i genomsnitt 357 000 personer 2024, vilket är närmare 24 000 fler än föregående år. Merparten av ökningen avser personer som har varit arbetslösa kortare tid än tolv månader, varav majoriteten är män.

Sedan hösten 2023 har det även skett en gradvis ökning av antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete mer än 12 månader (långtidsarbetslösa). I juni 2025 uppgick antalet långtidsarbetslösa vid Arbetsförmedlingen till 152 000 personer, vilket är

12 000 fler än samma månad 2024 (se diagram 3.7) . Långtidsarbetslösheten har ökat för alla grupper vid Arbetsförmedlingen oavsett om de tillhör grupper som anses ha en svag konkurrensförmåga eller inte. Närmare hälften av de långtidsarbetslösa är utomeuropeiskt födda. Överrepresentationen bland långtidsarbetslösa, relativt antalet inskrivna arbetslösa, är dock högst bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt personer som är 55 år och äldre.

Diagram 3.7 Antal inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen som varit utan arbete i mer än 12 månader

Antal i 1 000-tal

200

175

150

125

100

75

50

25

0

14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25

Kvinnor

Män

Totalt

Anm.: Månadsvärden. Tidsserien avser åldersgruppen 16–64 år t.o.m. 2020, därefter 16–65 år.

Källa: Arbetsförmedlingen.

15

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Färre till arbete men fler till studier

Antalet unika individer som vid något tillfälle var inskrivna vid Arbetsförmedlingen under 2024 uppgick till totalt 889 000 personer, vilket var en ökning med 40 000 personer jämfört med 2023. Av de inskrivna övergick 289 000 personer till arbete vid minst ett tillfälle under året, motsvarande 31,2 procent bland kvinnor och 33,8 procent bland män. För såväl kvinnor som män innebar det en minskning av övergångar till arbete för alla grupper som redovisas i tabell 3.1 jämfört med 2023. Minskningen var generellt sett något större bland kvinnor än bland män, även om långtidsarbetslösa män stod för den enskilt kraftigaste minskningen. Den negativa utvecklingen kan förklaras av det dämpade arbetsmarknadsläget 2024.

Tabell 3.1 Andelen övergångar till arbete eller studier fördelat på olika grupper av inskrivna personer vid Arbetsförmedlingen

Procent

Arbete
Studier
Arbete
Studier
Arbete
Studier

Målgrupp
2022
2022
2023
2023
2024
2024

Totalt
36,0
5,1
33,4
5,1
32,6
5,8

varav kvinnor
34,3
6,4
32,3
6,5
31,2
7,1

varav män
37,7
3,8
34,4
3,8
33,8
4,5

Personer med högst förgymnasial

utbildning
28,0
5,7
26,2
5,5
24,7
5,9

varav kvinnor
23,4
7,8
22,4
7,6
21,0
7,8

varav män
32,0
3,9
29,3
3,8
27,8
4,3

Utomeuropeiskt födda
31,4
7,0
29,1
6,9
27,4
7,2

varav kvinnor
26,4
9,3
25,1
9,2
23,8
9,3

varav män
36,5
4,7
33,4
4,6
31,2
4,9

Personer med funktionsnedsättning

som medför nedsatt arbetsförmåga
25,2
1,8
22,1
1,9
20,4
2,2

varav kvinnor
23,5
2,2
20,5
2,3
18,7
2,5

varav män
26,6
1,5
23,5
1,5
21,8
1,9

Äldre ≥ 55 år
29,2
1,4
26,9
1,4
25,5
1,4

varav kvinnor
29,0
1,7
26,6
1,7
25,0
1,7

varav män
29,3
1,0
27,1
1,1
26,0
1,1

Unga 16–24 år
35,6
9,3
33,2
9,1
32,9
10,7

varav kvinnor
34,1
11,0
32,2
11,0
32,0
12,6

varav män
36,6
8,1
33,9
7,8
33,5
9,4

Långtidsarbetslösa
26,0
5,9
22,1
6,1
19,1
6,2

varav kvinnor
22,3
7,8
19,9
7,8
17,2
7,9

varav män
29,8
4,0
24,5
4,2
21,0
4,5

Anm.: Övergångsmåttet är beräknat som antalet unika individer 16–65 år som har övergått till arbete eller studier dividerat med antalet unika personer som har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen (oavsett orsak). De olika grupperna kan överlappa varandra. Långtidsarbetslösa avser inskrivna vid Arbetsförmedlingen som har varit utan arbete i 12 månader eller mer.

Källa: Arbetsförmedlingen.

Antalet inskrivna som övergick till reguljära studier uppgick till närmare 51 000 personer, vilket motsvarar 5,7 procent av alla inskrivna. Av de inskrivna kvinnorna övergick 7,1 procent till studier och motsvarande andel för män var 4,4 procent. Det innebär en ökning både för kvinnor och män jämfört med föregående år. Ökningen var tydligast bland unga kvinnor och män. Totalt övergick 15 300 unika personer med högst förgymnasial utbildning till någon form av reguljär utbildning under 2024.

16

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 3.2 Antal som påbörjat studier bland inskrivna vid Arbetsförmedlingen med högst förgymnasial utbildning

Antal unika individer (avrundat till 100-tal) samt andel kvinnor och män

2022
2023
2024

Avaktualiserade från Arbetsförmedlingen
Totalt
10 100
9 300
10 800

till reguljära studier

andel kvinnor
61
60
57

andel män
39
40
43

Studier inom etableringsprogrammet
Totalt
1 600
1 600
1 100

andel kvinnor
59
59
56

andel män
41
41
44

Studier med aktivitetsstöd, förberedande
Totalt
1 900
1 700
2 100

insats

andel kvinnor
64
64
64

andel män
36
36
36

Deltidsstudier i kombination med jobb-
Totalt
2 300
2 300
1 900

och utvecklingsgarantin

andel kvinnor
75
77
78

andel män
25
23
22

Anm.: Det går inte att summera de olika studievägarna då en individ kan ha gått flera olika studievägar under ett år. Med studier avses utbildning inom komvux, folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och högskola.

Källa: Arbetsförmedlingen.

Av tabell 3.2 framgår att antalet arbetssökande med högst förgymnasial utbildning som lämnat Arbetsförmedlingen för reguljära studier ökade med 1 500 personer 2024 jämfört med föregående år. Männen stod för merparten av ökningen, vilket bidrog till en jämnare könsfördelning. Även antalet arbetssökande som påbörjat studier med aktivitetsstöd som en förberedande insats ökade något. Däremot minskade antalet personer som studerade inom ramen för etableringsprogrammet och antalet arbetssökande som har bedrivit deltidsstudier i kombination med jobb- och utvecklingsgarantin. Detta kan möjligen förklaras av att antalet deltagare i nämnda program minskade under 2024.

17

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

3.3.2 Medel inom arbetsmarknadspolitiken

Diagram 3.8 Utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad

Miljoner kronor

Individersättning

Lönebidrag och Samhall m.m.

Arbetsförmedlingens förvaltning

Kostnader för program och insatser

Nystartsjobb, etableringsjobb, YI-stöd

Lönegaranti

Europeiska socialfonden

Omställnings- och kompetensstöd

Övrig förvaltning

-
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000

2022 2023 2024

Anm.: Diagrammet visar utgifter under anslag inom området Arbetsmarknad de aktuella åren. Lönebidrag och Samhall

m.m. avser de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I utgifterna för Europeiska socialfonden ingår till viss del utgifter som finansierat Kostnader för program och insatser och Arbetsförmedlingens förvaltning. Detta minskar i motsvarande grad anslagsbelastningen under anslagen för Arbetsförmedlingens förvaltning och program och insatser.

Källa: ESV.

Utgifterna för individersättning följer till stor del utvecklingen av antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen som ökade kraftigt 2024. Även utgifterna för lönegarantiersättning ökade under 2024 till följd av det försämrade läget på arbetsmarknaden. Utgifterna för program och insatser samt lönebidrag var på samma nivå 2024 som 2023 medan utgifterna för Samhall ökade som följd av en högre merkostnadsersättning (se diagram 3.8) . Liksom tidigare år användes inte anslagsmedlen för insatser fullt ut. Detta beror delvis på att långtidsarbetslösheten och antalet personer inom jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar varit lägre än beräknat. Arbetsförmedlingen använde inte heller alla anvisade medel för särskilda insatser till personer med funktionsnedsättning eller för insatser utanför ramprogrammen.

Statskontoret bedömer att Arbetsförmedlingen inte har använt sina medel effektivt

Statskontoret har på uppdrag av regeringen, och med hjälp av Ekonomistyrningsverket, granskat hur effektivt Arbetsförmedlingen använder sina förvaltningsmedel (2025:2 ). Statskontorets analys visar att Arbetsförmedlingen inte har använt sina förvaltningsmedel effektivt under 2018–2023. Statskontoret bedömer bl.a. att Arbetsförmedlingen behöver göra tydligare prioriteringar och att myndighetens interna styrning behöver hållas ihop bättre i flera olika avseenden. Statskontoret lämnar ett flertal förslag till förändringar i detta syfte. Statskontoret menar också att regeringen behöver styra Arbetsförmedlingen mer sammanhållet och långsiktigt samt mindre detaljerat.

Arbetsförmedlingen har ansökt om medel för insatser för uppsagda från Northvolt

Regeringen beslutade den 7 november 2024 om att uppdra åt Arbetsförmedlingen att för Sveriges räkning ansöka om medel från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare (EGF) avseende insatser för uppsagda från Northvolt och dess underleverantörer. Åtgärderna inom ramen för projektet ska komplettera Arbetsförmedlingens åtgärder för de uppsagda personerna inom berörda regionala och lokala områden liksom det stöd som berörda individer i förekommande fall kan få från omställningsorganisationer. För ytterligare insatser med anledning av Northvolts utmaningar, se utgiftsområdena 19 Regional utveckling och 24 Näringsliv.

18

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

3.3.3 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

I detta avsnitt redovisas arbetsmarknadspolitiska insatser som huvudsakligen finansieras under anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb .

Resultaten för kvinnor respektive män inom Arbetsförmedlingens program och insatser beskrivs huvudsakligen genom antalet deltagare i de olika insatserna och utfallet i form av deltagarnas arbetsmarknadsstatus 90 dagar efter insatsernas slut. En översiktlig redovisning framgår av tabell 3.3 och tabell 3.4. Vissa av insatserna har inte som primärt syfte att direkt leda till arbete, utan är snarare förberedande inför andra insatser. Huvuddelen av insatserna riktas till personer som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden och som ingår i något av ramprogrammen jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar eller etableringsprogrammet (se tabell 3.3) . Ett ramprogram kan innefatta olika insatser, t.ex. arbetsmarknadsutbildning, stöd till start av näringsverksamhet eller arbetsplatsförlagda aktiviteter såsom arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning. Inom ramprogrammen kan även utbildning ske inom kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola samt i vissa fall på universitet och högskolor.

Tabell 3.3 Antalet pågående beslut per månad om arbetsmarknadspolitiska program (inkl. ramprogram särredovisade) och subventionerade anställningar

Genomsnittligt antal pågående beslut per månad (avrundat till 100-tal) och procent

Arbetsmarknadspolitiska program
2022
2022
2022
2023
2023
2023
2024
2024
2024

med aktivitetsstöd eller
Antal
Andel
Andel
Antal
Andel
Andel
Antal
Andel
Andel

etableringsersättning
totalt
kvinnor
män
totalt
kvinnor
män
totalt
kvinnor
män

Arbetsmarknadsutbildning
6 400
31
69
6 200
31
69
6 000
30
70

Arbetspraktik
3 000
49
51
3 100
52
48
3 200
52
48

Förberedande insatser
29 300
54
46
26 900
54
46
13 000
58
42

varav Förberedande utbildning
5 000
54
46
3 600
53
47
3 200
52
48

varav Kartläggning, vägledning och

rehabilitering 1
24 400
54
46
23 400
55
45
9 800
60
40

Förmedlingsinsatser 1

23 200
44
56
52 100
45
55

Projekt med arbetsmarknadspolitisk

inriktning
1 300
60
40
500
59
41
800
61
39

Stöd till start av näringsverksamhet
2 300
46
54
900
48
52
1 100
47
53

Ramprogram

Etableringsprogrammet
10 700
56
44
10 400
56
44
9 200
62
38

Jobbgarantin för ungdomar
13 400
41
59
12 100
39
61
14 500
39
61

Jobb- och utvecklingsgarantin
124 500
51
49
109 400
51
49
103 400
50
50

Subventionerade anställningar

Etableringsjobb (infördes 2024)

10
73
27

Extratjänster (upphörde 2023)
3 800
61
39
<50
79
21

Introduktionsjobb
6 000
47
53
7 600
55
45
6 900
58
42

Nystartsjobb
29 500
36
64
27 700
39
61
22 600
40
60

Yrkesintroduktionsanställningar

(upphörde 2024)
400
15
85
400
13
87
200
16
84

Anm.: Avser personer 16–65 år. Antalet beslut i tabellen bör inte summeras eftersom en individ kan ha flera parallella beslut.

1 Det arbetsmarknadspolitiska programmet förmedlingsinsats infördes under 2023. Personer som redan hade en matchningstjänst registrerades i andra kategorier, bl.a. Kartläggning, vägledning och rehabilitering. För totalsumma för antalet personer med en matchningstjänst under 2023, se tabell 3.7.

Källa: Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

19

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 3.4 Andel i arbete 90 dagar efter avslutat arbetsmarknadspolitiskt program eller subventionerad anställning (exklusive ramprogram)

Procent

Arbetsmarknadspolitiska program

varav
varav

varav
varav

varav
varav

med aktivitetsstöd eller
2023
2023
2023
2024
utan
med
2024
utan
med
2024
utan
med

etableringsersättning
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
stöd
stöd
Kvinnor
stöd
stöd
Män
stöd
stöd

Arbetsmarknadsutbildning
33
28
35
29
22
7
25
20
5
30
23
8

Arbetspraktik
38
35
42
37
12
25
35
13
22
39
12
27

Förberedande insatser
24
23
25
13
7
6
12
7
5
14
8
6

varav Förberedande utbildning
11
10
12
10
7
3
9
6
3
11
8
3

varav Kartläggning, vägledning och

rehabilitering
28
26
31
15
7
8
14
7
7
17
7
10

Projekt med arbetsmarknadspolitisk

inriktning
23
19
30
25
5
20
24
4
20
26
6
20

Stöd till start av näringsverksamhet
79
80
78
80
80
0
83
83
0
78
77
0

Subventionerade anställningar

Extratjänster (upphörde 2023)
48
47
51

Introduktionsjobb
41
37
43
37
8
30
34
7
27
42
9
33

Nystartsjobb
27
25
28
28
21
7
27
21
6
28
21
7

Yrkesintroduktionsanställningar

(upphörde 2024)
65
58
66
76
73
3
79
79
0
76
72
3

Anm.: Andelarna är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statistiken avser samtliga personer som avslutat program i åldern 16– 65 år. Arbete med stöd inkluderar alla former av subventionerade anställningar beslutade av Arbetsförmedlingen.

Källa: Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin minskade

Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin per månad minskade med 6 000 personer under 2024 jämfört med 2023 till i genomsnitt 103 400. Minskningen förklaras till stor del av att antalet nya långtidsarbetslösa minskade under 2023, vilket medförde ett lägre inflöde av deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. Antalet långtidsarbetslösa ökade dock under andra halvan av 2024, men detta hann inte få genomslag på antalet deltagare i jobb-och utvecklingsgarantin under året. Lika många kvinnor som män var inskrivna i ramprogrammet (se tabell 3.3) .

Under 2024 minskade andelen deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som övergick till arbete med 4 procentenheter till 20,8 procent. Minskningen var större för män än för kvinnor. Samtidigt ökade andelen deltagare som övergick till studier marginellt (se tabell 3.5) .

20

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 3.5 Andel övergångar till arbete eller studier från jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar

Procent

varav
varav

varav
varav

varav
varav

Jobb- och
2022
utan
med
2022
2023
utan
med
2023
2024
utan
med
2024

utvecklingsgarantin
Arbete
stöd
stöd
Studier
Arbete
stöd
stöd
Studier
Arbete
stöd
stöd
Studier

Totalt
27,0
15,8
11,8
6,5
24,8
14,2
11,2
7,3
20,8
12,0
9,2
7,4

Kvinnor
22,2
13,5
9,2
8,9
21,7
12,9
9,2
9,9
18,5
11,0
7,8
9,7

Män
31,6
18,1
14,4
4,1
28,0
15,5
13,2
4,7
23,0
13,0
10,6
5,1

Jobbgarantin för

ungdomar

Totalt
36,0
29,8
6,7
9,5
31,5
25,7
6,3
9,9
31,0
25,8
5,7
11,8

Kvinnor
31,0
26,4
4,9
11,3
28,2
23,6
4,9
12,7
26,8
22,9
4,2
13,9

Män
39,4
32,2
7,9
8,2
33,7
27,0
7,2
8,1
33,7
27,6
6,6
10,5

Anm.: Avser åldersgruppen 16–65 år. Arbete med stöd inkluderar alla former av subventionerade anställningar, inklusive nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar. Uppgifterna för år 2022–2023 har reviderats jämfört med tidigare budgetpropositioner på grund av nya definitioner. Andelen unika personer som fått arbete totalt är i tabellen något lägre än summan av andelen i arbete utan och med stöd. Skälet är att vissa personer både har övergått till arbete utan och med stöd under samma år och därmed uppfyllt villkoren i båda kategorierna.

Källa: Arbetsförmedlingen, särskild beställning.

Arbetsförmedlingen bygger ut det sammanhållna matchningsstödet

Arbetsförmedlingen har sedan 2022 ett särskilt uppdrag att minska långtidsarbetslösheten (A2022/00330). Detta uppdrag delredovisades i mars 2025 (A2025/00310) och Arbetsförmedlingen lyfter i redovisningen tre centrala delar av arbetet:

– ett sammanhållet matchningsstöd för personer som står längre från arbetsmarknaden

– ökad tillgång till särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) för personer med funktionsnedsättning

– att en större del av myndighetens resurser ska arbeta direkt mot arbetssökande och arbetsgivare och särskilt med att stödja arbetssökande med större stödbehov.

Enligt det uppdrag i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2024 och som förlängdes i regleringsbrevet för 2025 om förstärkt stöd för att effektivt sammanföra långtidsarbetslösa med arbetsgivare har myndigheten påbörjat ett arbete med att bygga ut det sammanhållna matchningsstödet. Stödet innebär en fördjupad kartläggning för att ge deltagaren en tydlig målsättning i form av yrke eller inriktning på bransch. Deltagaren får ett kontinuerligt och sammanhållet stöd från en eller en mindre grupp av arbetsförmedlare. Samtidigt sker ett aktivt arbetsgivararbete med bl.a. att ackvirera platser som möjliggör en aktiv matchning. Deltagare får också ta del av kortare kompletterande aktiviteter parallellt med detta, exempelvis arbetspraktik.

Under 2024 deltog ca 4 500 personer i det sammanhållna matchningsstödet, varav ca 2 600 var kvinnor och 1 900 var män. Antalet deltagare har ökat kontinuerligt sedan våren 2024 och uppgick i mitten av 2025 till 8 300 personer. Arbetsförmedlingen anger att det är för tidigt att på ett rättvisande sätt redovisa resultat efter insatsen eftersom det är få deltagare som har hunnit avsluta den.

Fler deltagare i jobbgarantin för ungdomar

Under 2024 var det genomsnittliga antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar ca

14 500 per månad. Det är en ökning med 2 400 personer jämfört med 2023 (se tabell 3.3) Ökningen beror delvis på det försämrade läget på arbetsmarknaden. Av det totala antalet deltagare var 39 procent kvinnor och 61 procent män. Det är samma könsfördelning som under 2023.

21

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Övergången till arbete från jobbgarantin för ungdomar minskade något för kvinnor, men inte för män. Övergången till studier ökade med nästan två procentenheter, och ökningen var högre för män än för kvinnor (se tabell 3.5) .

Över 11 000 unga fick sommarjobb i kommuner

Arbetsförmedlingen hade under 2024 i uppdrag att via kommunerna skapa sommarjobb för ungdomar. Totalt fick 11 089 ungdomar i 131 kommuner en anställning inom ramen för satsningen, varav 52 procent var kvinnor och 48 procent var män.

Andelen till arbete inom etableringsprogrammet minskade medan andelen till studier ökade

Antalet deltagare i etableringsprogrammet minskade under våren 2024 till följd av en minskad flyktinginvandring till Sverige. Det medförde även att antalet deltagare som omfattas av utbildningsplikt minskade och uppgick i december 2024 till drygt 3 000 personer.

En händelse som fått konsekvenser för sammansättningen av deltagarna i etableringsprogrammet inträffade sommaren 2024 då flertalet personer från Ukraina som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet folkbokfördes, vilket också innebar att de som blev folkbokförda tilläts delta i Arbetsförmedlingens insatser. Antalet deltagare i etableringsprogrammet steg av den anledningen under hösten 2024. Det har dels inneburit att andelen kvinnor i programmet har ökat (se tabell 3.3), dels att utbildningsnivån bland deltagarna har höjts. Personer födda i Ukraina utgjorde i juni 2025 drygt hälften av alla deltagare i etableringsprogrammet.

Andelen i arbete 90 dagar efter avslutat etableringsprogram var sammantaget betydligt lägre 2024 än föregående år. Övergångarna till arbete minskade både för kvinnor och män, såväl utan som med stöd (se tabell 3.6) . Samtidigt steg andelen som övergick till studier jämfört med föregående år för såväl kvinnor som män.

Tabell 3.6 Andel i arbete eller studier 90 dagar efter avslutat etableringsprogram

Procent

2022
varav
varav
2022
2023
varav
varav
2023
2024
varav
varav
2024

Arbete
utan stöd
med stöd
Studier
Arbete
utan stöd
med stöd
Studier
Arbete
utan stöd
med stöd
Studier

Totalt
26,0
9,0
17,0
9,6
30,1
11,3
18,8
11,5
25,7
9,8
15,9
13,8

Kvinnor
14,6
4,3
10,3
11,0
17,4
6,6
10,8
12,8
15,2
5,1
10,1
14,9

Män
41,5
15,5
26,1
7,6
46,4
17,4
29,0
9,9
38,4
15,5
22,9
12,5

Anm.: Avser åldersgruppen 20–65 år. Arbete med stöd inkluderar alla former av subventionerade anställningar, inklusive nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar. Uppgifterna för år 2022–2023 har reviderats jämfört med tidigare budgetpropositioner pga. att Arbetsförmedlingen har bytt definition på studier.

Källa: Arbetsförmedlingen, särskild beställning.

Antalet subventionerade anställningar minskade men högre andel i arbete efter avslutat nystartsjobb

Nystartsjobb och etableringsjobb är rättighetsstyrda insatser och utgör inte arbetsmarknadspolitiska program. Dessa insatser är subventionerade anställningar och finansieras under anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb . Därutöver finns den subventionerade anställningsformen introduktionsjobb som finansieras under anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser .

Antalet personer som deltog i subventionerade anställningar har fortsatt att minska under 2024 (se tabell 3.3) . Det försämrade läget på arbetsmarknaden påverkade utvecklingen. Samtidigt fasades yrkesintroduktionsanställningarna ut och antalet deltagare i etableringsjobb ökade inte som förväntat.

22

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Nystartsjobb är, trots minskningen, den form av subventionerad anställning som, näst efter lönebidragen, har flest antal deltagare. Män är överrepresenterade i subventionerade anställningar. Det gäller dock inte för introduktionsjobb där andelen kvinnor har ökat från 55 till 58 procent mellan 2023 och 2024. I nystartsjobb, som har betydligt fler deltagare än introduktionsjobb, är andelen kvinnor 40 procent och män 60 procent.

I relation till lönebidrag och introduktionsjobb är nystartsjobben den subventionerade anställning som oftast leder direkt vidare till osubventionerat arbete, samtidigt som en större andel i introduktionsjobb är i arbete 90 dagar efter avslutad insats (se tabell 3.4) . Andelen i arbete 90 dagar efter avslutad subventionerad anställning minskade under 2024 för introduktionsjobb, men ökade för nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar. Män var i högre utsträckning i arbete efter subventionerad anställning än kvinnor. De minskade övergångarna till arbete förklaras i hög grad av den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen är beroende av att arbetsgivare bereder plats för anställningar med stöd eller rekryterar personer med subventionerade anställningar. Enligt Arbetsförmedlingen är det mycket som talar för att arbetsgivarnas vilja till detta är större i högkonjunktur än i lågkonjunktur.

Subventionerade anställningar är generellt sett en effektiv insats för arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden och företag som använder stöden tenderar att ha en mer positiv sysselsättningsutveckling än andra företag som rekryterar långtidsarbetslösa (se t.ex. Finanspolitiska rådets rapport för 2024).

Ändringar av regelverket som möjliggjort anställningar med etableringsjobb kom på plats den 1 januari 2024. Under 2024 har endast 28 personer anställts i etableringsjobb. Etableringsjobb är en ny modell och en kollektivavtalad anställningsform där staten under maximalt 24 månader står för en subvention i form av en statlig ersättning till individen. Tidigare erfarenhet från andra införda insatser visar att det ofta tar tid att nå upp till ett högre deltagarantal. I slutet av juni uppgick antalet deltagare till 70 personer.

Färre deltagare i arbetsmarknadsutbildning

Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning i genomsnitt per månad minskade något 2024 jämfört med 2023, från 6 200 till 6 000 (se tabell 3.3) . Minskningen kan, enligt Arbetsförmedlingen, bl.a. förklaras av fortsatta svårigheter att hitta kandidater med intresse och behov av att delta i utbildningarna, som samtidigt bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det gällde i synnerhet arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens inriktning att inte upphandla arbetsmarknadsutbildning som redan erbjuds i tillräcklig omfattning på annan ort kan ha bidragit till det lägre antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen har, på uppdrag av regeringen, i maj 2025 lämnat en plan för arbetet med att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning (A2025/00495).

Andelen kvinnor av deltagarna i arbetsmarknadsutbildning uppgick till 30 procent 2024 och andelen män till 70 procent. Det är en procentenhets minskning för kvinnor jämfört med föregående år (se tabell 3.3) .

Andelen i arbete 90 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning minskade något under 2024 jämfört med 2023, från 33 till 29 procent (se tabell 3.4) . Arbetsmarknadsutbildning har generellt sett positiva effekter på övergångar till arbete och på deltagarnas inkomster. Utbildningarnas effektivitet ökar om de riktas till grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis arbetssökande som saknar gymnasieutbildning, långtidsarbetslösa och utrikes födda (Arbetsförmedlingen, 2025:2).

23

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Fler till studier och färre till arbete efter avslutad matchningstjänst

Antalet deltagare i matchningstjänster var i genomsnitt 4 000 färre under 2024 än året före. Andelen kvinnor har sjunkit med två procentenheter (se tabell 3.7) . Minskningen är delvis en följd av den omprioritering av resurser som regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2025. Då omfördelades medel från matchningstjänster till personer som bedöms ha för låga jobbchanser för att kunna ges ett ändamålsenligt stöd inom ramen för dessa.

Resultaten i form av övergång till arbete eller studier 90 dagar efter avslutad insats har ökat något mellan 2023 och 2024. Ökningen är jämnt fördelad mellan kvinnor och män, både vad gäller övergång till arbete och till studier (se tabell 3.7) . Andelen deltagare som uppnår ett resultat enligt ersättningsmodellen inom 6 månader möjliggör en mer rättvisande jämförelse av resultatutvecklingen över tid. Det måttet visar en viss minskning av övergångarna till arbete och en viss ökning av övergångarna till studier mellan 2023 och 2024 (se tabell 3.7) . Den svagare resultatutvecklingen när det gäller övergångar till arbete sammanfaller med en försvagning av konjunkturen under 2024.

Tabell 3.7 Deltagande och resultat för tjänsten Rusta och matcha

Genomsnittligt antal pågående beslut per månad samt resultat i form av andel i arbete (utan och med stöd) eller reguljära studier efter avslutad tjänst

2022
Andel
Andel
2023
Andel
Andel
2024
Andel
Andel

Totalt
kvinnor
män
Totalt
kvinnor
män
Totalt
kvinnor
män

Antal deltagare

(avrundat till 100-tal)
65 200
47
53
56 500
47
53
52 100
45
55

Resultat

Andel till arbete efter

90 dagar (procent)
43
38
46
28
25
30
31
28
33

Andel till studier efter

90 dagar (procent)
5
7
4
3
4
2
5
6
4

I arbete inom 6

månader (procent)
30
27
32
31
29
33
26
24
27

I studier inom 6

månader (procent)
6
7
5
6
7
5
7
8
6

Anm.: Måttet resultat inom 6 månader avser andelen deltagare som efter påbörjat deltagande i tjänsten uppnått ett sådant resultat som ligger till grund för resultatersättning i tjänsten inom 6 månader. Måttet används enbart för tjänsten Rusta och matcha och möjliggör mer rättvisande jämförelser över tid, eftersom resultatmåttet 90 dagar efter avslutad insats påverkas av förändringar i antalet deltagare (perioder med volymökningar tenderar att överskatta resultatutvecklingen och vice versa). De båda måtten är dock inte jämförbara i nivå. Resultaten för 2022 och 2023 avser Rusta och matcha medan resultatet för 2024 avser Rusta och matcha 2.

Källa: Arbetsförmedlingen, särskild beställning.

IFAU:s effektutvärdering

IFAU har utvärderat effekterna av tjänsten Rusta och matcha (2024:17). Resultaten pekar på att de stödinsatser som gavs till arbetssökande som randomiserades till Rusta och matcha var dyrare än de insatser jämförelsegrupperna fick del av. Samtidigt finner IFAU att Rusta och matcha i huvudsak inte ledde till bättre utbildnings- och arbetsmarknadsutfall än för jämförelsegrupperna: matchningstjänsten hade inga betydande effekter vare sig på löneinkomster eller varaktig sysselsättning. Slutligen visar effektutvärderingen att de deltagare som leverantörerna fick mer betalt för inte lyckades bättre på arbetsmarknaden, vilket tyder på att de incitament som ersättningsmodellen skapade inte fungerade fullt ut. IFAU:s resultat indikerar dock något mer positiva resultat för de leverantörer som hade högre resultatersättning och lägre grundersättning.

Fler deltagare i Steg till arbete

Antalet deltagare i den anskaffade tjänsten Introduktion till arbete fortsatte att minska jämfört med föregående år (se tabell 3.8) . Könsfördelningen var oförändrad. Minskningen kan delvis förklaras av att deltagandet i den nya tjänsten för arbetslivsinriktad

24

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

rehabilitering som infördes 2023, Steg till arbete, ökade under året. Tjänsten Steg till arbete riktar sig till arbetssökande som har en funktionsnedsättning eller ohälsa som påverkar möjligheterna att arbeta eller studera, och innebär att möjlighet ges att prova på yrken och arbetsplatser i syfte att hitta ett arbete som passar individens arbetsförmåga. Under året deltog i genomsnitt 4 900 personer per månad i Steg till arbete. Andelen kvinnor var högre än andelen män. Sammantaget ligger deltagandet i denna typ av tjänst för arbetslivsinriktad rehabilitering på i stort samma nivå som tidigare år.

Tabell 3.8 Deltagande och resultat för tjänsterna Introduktion till arbete, Steg till arbete och Specialistinsatser

Genomsnittligt antal pågående beslut per månad samt andel i arbete (utan och med stöd) eller reguljära studier 90 dagar efter avslutad tjänst

2022

2023

2024

Deltagare i tjänsterna
Totalt
Andel
Andel
Totalt
Andel
Andel
Totalt
Andel
Andel

(avrundat till 100-tal)
antal
kvinnor
män
antal
kvinnor
män
antal
kvinnor
män

Introduktion till arbete
6 400
59
41
6 000
58
42
1 300
58
42

Steg till arbete

500
56
44
4 900
56
44

Specialistinsats
3 700
54
46
3 700
52
48
3 100
53
47

Övergångar till arbete (procent)

Introduktion till arbete
12
11
12
10
9
12
7
6
9

Steg till arbete

6
6
7

Övergångar till reguljära studier (procent)

Introduktion till arbete
2
2
2
2
2
2
1
1
1

Steg till arbete

2
2
2

Källa: Arbetsförmedlingen, särskild beställning.

Andelen övergångar till arbete eller studier efter deltagande i Introduktion till arbete minskade jämfört med föregående år, bland både kvinnor och män. Andelen övergångar till arbete efter deltagande i Steg till arbete var något högre bland män än bland kvinnor, medan övergångar till studier efter deltagande i Steg till arbete uppvisade en jämn könsfördelning.

Deltagandet i arbetslivsinriktad rehabilitering i form av Arbetsförmedlingens specialistinsatser, dvs. stöd från personalgrupper med särskild kompetens såsom arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer, audionomer, synspecialister och dövkonsulenter, minskade under 2024 jämfört med föregående år. Något fler kvinnor än män deltog i en specialistinsats jämfört med året innan.

Samverkan om rehabilitering för återgång i arbete bedrivs i form av det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt de finansiella samordningsförbunden. Denna samverkan bedrivs enligt ett gemensamt uppdrag och enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och myndigheternas kostnader finansieras med medel från anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Resultaten för myndigheternas samarbete redogörs för i avsnitt 3.6.2 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

3.3.4 Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har tillgång till Arbetsförmedlingens hela utbud av insatser. Det finns också särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, vilka finansieras under anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

25

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Färre med lönebidrag

Tabell 3.9 Subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Antal (avrundat till 100-tal) pågående beslut i genomsnitt per månad samt procent per kön

2022 Antal
Andel
Andel
2023 Antal
Andel
Andel
2024 Antal
Andel
Andel

totalt
kvinnor
män
totalt
kvinnor
män
totalt
kvinnor
män

Lönebidrag för anställning
25 300
41
59
25 600
41
59
25 800
41
59

Lönebidrag för trygghet i anställning
29 600
41
59
28 400
41
59
27 300
41
59

Lönebidrag för utveckling i anställning,

inkl. hos Samhall
9 600
40
60
9 300
40
60
8 900
39
61

Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare
1 500
32
68
1 400
31
69
1 400
30
70

Totalt
66 000
40
60
64 600
40
60
63 300
40
60

Anm.: Avrundningar till 100-tal innebär att summan av kvinnor och män inte alltid överensstämmer med totalen.

Källa: Arbetsförmedlingen och Samhall Aktiebolag.

Under 2024 var ca 167 260 unika individer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inskrivna på Arbetsförmedlingen, varav 40 procent kvinnor och 60 procent män. Det var ca 4 500 färre än 2023. Detta kan till viss del förklaras av allt för långa tider för att identifiera en funktionsnedsättning hos inskrivna arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

Under 2024 hade i genomsnitt 63 300 personer per månad ett beslut om antingen någon form av anställning med lönebidrag, inkl. lönebidrag för utveckling hos Samhall, eller skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA). Det motsvarar en minskning med 1 300 personer jämfört med 2023 (se tabell 3.9) . Likt tidigare år tar män del av dessa anställningar i betydligt högre utsträckning än kvinnor.

Under 2024 gick en lägre andel till arbete efter avslutat lönebidrag eller OSA jämfört med tidigare år. Det bedöms bl.a. bero på den försämrade arbetsmarknaden under året.

Fler fick stöd av särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd

Tabell 3.10 Övriga insatser för sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Antal (avrundat till 100-tal) kvarstående i genomsnitt per månad samt andelar fördelat på kön

2022
2023
2024

Bidrag till personligt biträde
Totalt
4 800
4 400
4 000

andel kvinnor
40
42
42

andel män
60
58
58

Bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen
Totalt
3 800
4 300
4 300

andel kvinnor
57
56
56

andel män
43
44
44

Bidrag till uppstartskostnader vid start av
Totalt
200
100
100

näringsverksamhet
andel kvinnor
58
57
56

andel män
42
43
44

Särskild stödperson för introduktions- och
Totalt
12 100
13 600
15 200

uppföljningsstöd (SIUS)
andel kvinnor
43
43
44

andel män
57
57
56

Anm.: 2022 års värden har korrigerats jämfört med redovisning i tidigare budgetpropositionen.

Källa: Arbetsförmedlingen, särskild beställning.

26

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Allt fler arbetssökande fick stöd av särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) under 2024 (se tabell 3.10) . Det är en följd av Arbetsförmedlingens prioritering av insatsen. Sedan 2023 har antalet deltagare i SIUS ökat bland både kvinnor och män. Kvinnors andelar av nya beslut om SIUS var dock i det närmaste oförändrad och utgjorde 44 procent 2024. Det var även vanligare att mäns än kvinnors deltagande i SIUS leder till anställning med lönebidrag.

Antalet personer som fick ta del av personligt biträde på arbetsplatsen minskade något jämfört med 2023, medan bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen samt bidrag till uppstartskostnader vid start av näringsverksamhet var oförändrat. Kvinnor har i större utsträckning än män tagit del av bidrag till arbetshjälpmedel och bidrag till uppstartskostnader vid start av näringsverksamhet. Män har i större utsträckning än kvinnor tagit del av stöd i form av personligt biträde och SIUS.

Riksrevisionens granskning av arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Riksrevisionen har i juni 2025 lämnat granskningsrapporten Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning (RiR 2025:20). Granskningen visar på effektivitetsbrister i Arbetsförmedlingens arbete med denna grupp. Granskningsrapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Övergångarna från Samhall till andra arbetsgivare ökade

Som framgår av tabell 3.11 hade i genomsnitt drygt 20 700 personer skyddat arbete hos Samhall Aktiebolag under 2024. Det var en minskning med knappt 200 personer jämfört med föregående år. Liksom de senaste åren var 44 procent av de anställda kvinnor och 56 procent män. Samhall nådde det antal lönetimmar som bolaget årligen ska uppnå i skyddat arbete enligt uppdraget. Andelen individer som påbörjade skyddat arbete som tillhörde s.k. prioriterade grupper var fortsatt över målet på 50 procent.

Antalet anställda i lönebidrag för utveckling i anställning hos Samhall uppgick till i genomsnitt drygt 1 800 personer. I likhet med de senaste åren var antalet lönetimmar i lönebidrag för utveckling i anställning lägre än det antal som ska uppnås enligt uppdraget. Underskottet var dock mindre än tidigare år, och antalet anställda högre. Bland de anställda uppgick andelen kvinnor till 31 procent, vilket innebar en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen män uppgick till 69 procent, vilket innebar en motsvarande ökning.

Under året övergick knappt 1 300 anställda till en anställning utanför Samhall. Det var en ökning med drygt 100 personer jämfört med föregående år, om än alltjämt under målet om 1 500 övergångar per år. Kvinnor stod för 32 procent av övergångarna, vilket var en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2023. Antalet personer som efter en övergång återanställdes i skyddat arbete hos Samhall var oförändrat jämfört med föregående år.

27

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 3.11 Samhall Aktiebolag

2022
2023
2024

Skyddat arbete

Antal lönetimmar, utfall (miljoner)
32,66
32,98
32,87

Minsta antal lönetimmar, uppdrag (miljoner)
32,84
32,84
32,84

Antal anställda i genomsnitt (100-tal)
20 600
20 900
20 700

Andel anställda under året från prioriterade grupper (procent)
62
57
56

Lönebidrag för utveckling i anställning

Antal lönetimmar, utfall (miljoner)
2,97
2,83
2,91

Minsta antal lönetimmar, uppdrag (miljoner)
3,26
2,99
2,99

Antal anställda i genomsnitt (100-tal)
1 800
1 800
1 800

Andel under 30 år (procent)
66
68
67

Övergångar

Antal övergångar till andra arbetsgivare (100-tal)
1 500
1 200
1 300

Antal återgångar till Samhall
453
449
449

Källa: Samhall Aktiebolag.

Samhallutredningen

Samhallutredningen överlämnade den 26 mars 2025 betänkandet Ökad kvalitet hos Samhall och fler vägar till skyddat arbete (SOU 2025:29) till regeringen. Samhallutredningen visar bl.a. att målgruppen för skyddat arbete hos Samhall blir allt större och att stödbehovet i målgruppen har ökat de senaste åren. Sammansättningen av de individer som anvisats till skyddat arbete är enligt utredningen i huvudsak oförändrad jämfört med tio år sedan, men de som anvisas i dag har bl.a. längre tid i arbetslöshet och en större andel är utomeuropeiskt födda. Utredningen bedömer att behovet av skyddat arbete är stort och sannolikt kommer att växa framöver, men att statens styrning av bolaget har haft en för svag tyngdpunkt på kvalitet. Det är enligt utredningen ett problem både för de individer som anvisas till en anställning hos Samhall och för att det begränsar vilka individer som kan anvisas. Utredningen bedömer att kvaliteten i Samhalls verksamhet behöver öka och bestå över tid. Enligt utredningen behöver Samhall ges varaktiga möjligheter att anställa fler chefer, utveckla utbudet av arbetsuppgifter lokalt och erbjuda en introduktion i arbetet med lägre förväntan på produktivitet, större utrymme för utvecklingsinsatser och bättre möjligheter att prova och tillgodogöra sig olika typer av arbetsuppgifter. Utredningen föreslår därutöver också bl.a. att regeringen ska ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att följa upp handläggningsprocessen och arbetet med arbetsplatsförlagda insatser för arbetssökande med funktionsnedsättning, samt att tillgången till andra former av skyddat arbete ska utökas. Betänkandet har remissbehandlats.

3.3.5 Europeiska socialfonden+

Insatserna inom Europeiska socialfonden+ för programperioden 2021–2027 finansieras till stor del under anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027.

Det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027 har från starten vid årsskiftet 2022/23 t.o.m. april 2025 omfattat totalt 171 000 deltagare, varav 54 procent kvinnor och 46 procent män.

I den del av programmet för Europeiska socialfonden+ som avser kompetensutveckling av sysselsatta har ca 13 700 deltagare avslutat insatsen i oktober 2024 eller tidigare. Totalt 53 procent ( 51 procent av kvinnorna och 55 procent av männen) har 6 månader efter insatsen uppgett att deras arbetsmarknadssituation har förbättrats. Detta är högre än målet som med visst undantag uppgår till 46 procent.

28

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

I den del av programmet som avser insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har 5 300 arbetslösa deltagare avslutat deltagande i oktober 2024 eller tidigare. Av dessa var 35 procent (36 procent av kvinnorna och 34 procent av männen) i arbete efter 6 månader, vilket är högre än målet på 23 procent. Totalt 15 procent var i utbildning (kvinnor och män i ungefär samma utsträckning), vilket är lägre än målet som med visst undantag uppgår till 20 procent.

För den del av programmet för Europeiska socialfonden+ som avser insatser för personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen och som genomförs genom fristående aktörer redovisas 37 400 deltagare som har avslutat insatsen i oktober 2024 eller tidigare. Av dessa var 42 procent (kvinnorna och männen i samma grad) i arbete 6 månader efter insatsen, vilket är högre än målet på 30 procent. Andelen i utbildning uppgick till 3 procent (andelen var något högre för kvinnorna än för männen), att jämföra med målet på 6 procent.

Med anledning av EU:s initiativ Fast-Care har insatser för personer som omfattades av massflyktsdirektivet till följd av Rysslands aggression mot Ukraina ingått i programmet. Insatserna avslutades i mars 2024 och har omfattat 11 500 deltagare (varav ca 8 000 unika deltagare). Av dessa var 22 procent (20 procent av kvinnorna och 26 procent av männen) i arbete direkt vid avslutat deltagande, vilket är lägre än målet på totalt 26 procent.

En halvtidsöversyn av programmet för Europeiska socialfonden+ har visat att insatserna i programmet ligger väl i linje med de aspekter som enligt EU:s regelverk ska beaktas i översynen, bl.a. Europeiska rådets landspecifika rekommendationer för 2024 och delmålen för 2024 för antalet deltagare och projekt.

3.3.6 Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning

Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning finansieras under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Fler fick arbetslöshetsersättning samtidigt som antalet ersättningstagare med aktivitetsstöd minskade

Antalet personer med arbetslöshetsersättning ökade mellan 2023 och 2024 som en följd av ett sämre arbetsmarknadsläge under 2024 (se tabell 3.12) . Av heltidsarbetslösa (mätt som helårsekvivalenter) utgör män en majoritet. Antalet helårsekvivalenter ökade bland både kvinnor och män jämfört med 2023. Ökningen kan främst hänföras till anslutna till Arbetslöshetskassan Alfa och medlemmar inom Akademikernas, Kommunalarbetarnas och Unionens arbetslöshetskassor. Bland deltidsarbetslösa utgör i stället kvinnor en majoritet. Även här har antalet ökat, bland både kvinnor och män, jämfört med 2023.

Medeldagpenningen för arbetslöshetsersättning ökade under 2024 bland både kvinnor och män som följd av ökade timlöner. Under perioden januari 2024 t.o.m. januari 2025 ökade antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna med knappt 20 000 personer till 3 970 000 personer, vilket motsvarar drygt 69 procent av arbetskraften (15–74 år).

Antalet personer med aktivitetsstöd minskade totalt sett mellan 2023 och 2024, vilket huvudsakligen beror på att antalet långtidsarbetslösa med ersättning minskade. Bland kvinnor minskade antalet ersättningstagare medan de ökade bland män. Det var något fler personer som fick etableringsersättning, där kvinnorna stod för ökningen, framför allt på grund av ett ökat flyktingmottagande från Ukraina och därmed något fler deltagare i etableringsprogrammet.

29

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 3.12 Antal personer med arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning samt medeldagpenning

Antal (avrundat till 1000-tal)

2022
2023
2024

Antal personer med
Totalt
61 000
63 000
86 000

arbetslöshetsersättning,

Kvinnor
27 000
27 000
37 000

heltidsarbetslösa,

helårsekvivalenter
Män
34 000
36 000
49 000

Antal personer med
Totalt
6 000
6 000
8 000

arbetslöshetsersättning,
Kvinnor
4 000
4 000
5 000

deltidsarbetslösa,

helårsekvivalenter
Män
2 000
2 000
3 000

Medeldagpenning
Totalt
858
900
934

Kvinnor
829
869
902

Män
885
928
962

Antal personer som har fått
Totalt
220 000
213 000
211 000

aktivitetsstöd, unika individer

Kvinnor
110 000
105 000
101 000

Män
110 000
108 000
110 000

Antal personer som har fått
Totalt
25 000
22 000
23 000

utvecklingsersättning, unika

Kvinnor
10 000
9 000
10 000

individer

Män
15 000
13 000
14 000

Antal personer som har fått
Totalt
19 000
16 000
17 000

etableringsersättning, unika

Kvinnor
11 000
9 000
11 000

individer

Män
8 000
7 000
6 000

Antal personer som har fått
Totalt
7 000
6 000
6 000

etableringstillägg, unika individer

Kvinnor
5 000
4 000
5 000

Män
2 000
2 000
2 000

Antal personer som har fått
Totalt
3 000
3 000
2 000

bostadsersättning, unika individer

Kvinnor
1 000
1 000
1 000

Män
2 000
2 000
1 000

Anm.: Avrundningar till 1000-tal innebär att summan av kvinnor och män inte alltid överensstämmer med totalen.

Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Försäkringskassan.

Arbetslöshetskassorna mottog fler underrättelser från

Arbetsförmedlingen och fattade fler sanktionsbeslut

Som framgår av tabell 3.13 mottog arbetslöshetskassorna under 2024 fler underrättelser från Arbetsförmedlingen än föregående år och har även fattat fler sanktionsbeslut. Underrättelser som mottas av arbetslöshetskassorna kan antingen prövas eller avskrivas, till exempel om personen inte ansöker om ersättning för dagen för händelsen.

Sanktionsgraden, dvs. hur stor andel av de prövade underrättelserna som resulterat i beslut om sanktion, ökade något jämfört med 2023. Precis som under tidigare år är det fler män än kvinnor som får beslut om sanktion.

30

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 3.13 Underrättelser hos arbetslöshetskassorna för dem som uppbär arbetslöshetsersättning

Antal underrättelser och personer (avrundat till 100-tal). Sanktionsgraden anges i procent.

2022
2023
2024

Antal underrättelser
Totalt
281 000
301 400
312 000

mottagna av

varav kvinnor
127 600
131 800
135 900

arbetslöshetskassorna

varav män
153 400
169 600
176 200

Antal underrättelser som
Totalt
107 200
114 900
133 200

arbetslöshetskassorna

varav kvinnor
46 900
48 300
55 100

prövade

varav män
60 300
66 600
78 100

Antal underrättelser där
Totalt
94 600
95 700
111 600

arbetslöshetskassan fattat

varav kvinnor
40 600
38 900
44 600

beslut om sanktion

varav män
54 100
56 800
66 900

Sanktionsgrad för
Totalt
88
83
84

arbetslöshetsförsäkringen

Kvinnor
87
81
81

(procent)

Män
90
85
86

Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

Underrättelser som mottas av Arbetsförmedlingen kan även de antingen prövas eller avskrivas. Exempel på när de inte prövas kan vara att kompletterande information tillkommit och att underrättelsen därför inte längre blir föremål för prövning. Av tabell 3.14 framgår att antalet mottagna underrättelser för arbetssökande inom arbetsmarknadspolitiska program och antalet beslut om sanktion fortsatte att minska under 2024. En förklaring till det kan vara färre antal programdeltagare och färre antal underrättelser under 2024. I de fall där underrättelsen avser programdeltagare är det Arbetsförmedlingen som både skickar underrättelser och beslutar om sanktioner. Sanktionsgraden minskade något jämfört med föregående år. Det är fortsatt en övervägande del män som är föremål för underrättelse och för beslut om sanktion.

Tabell 3.14 Underrättelser hos Arbetsförmedlingen för dem som uppbär aktivitetsstöd, etableringsersättning eller utvecklingsersättning

Antal underrättelser och personer (avrundat till 100-tal). Sanktionsgraden anges i procent.

2022
2023
2024

Antal underrättelser mottagna
Totalt
435 000
408 300
365 800

av Arbetsförmedlingen
varav kvinnor
180 700
165 600
144 800

varav män
254 300
242 700
221 000

Antal underrättelser som
Totalt
249 200
230 000
206 400

Arbetsförmedlingen prövade
varav kvinnor
108 000
98 900
85 700

varav män
141 200
131 100
120 700

Antal underrättelser där
Totalt
238 100
219 800
195 800

Arbetsförmedlingen fattat beslut
varav kvinnor
102 600
94 000
80 600

om sanktion

varav män
135 500
125 800
115 100

Sanktionsgrad för aktivitetsstöd,
Totalt
96
96
95

etableringsersättning och
Kvinnor
95
95
94

utvecklingsersättning (procent)

Män
96
96
95

Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

Sökaktiviteten minskade bland arbetslösa med ersättning

Sökaktiviteten hos arbetssökande som kan vara berättigade till arbetslöshetsersättning minskade något under 2024 jämfört med föregående år (se tabell 3.15) . Både kvinnor och män rapporterade färre aktiviteter jämfört med föregående år. Även sökaktiviteten hos personer som deltagit i arbetsmarknadspolitiska program med ersättning i form av

31

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

aktivitetsstöd, etableringsersättning eller utvecklingsersättning minskade under 2024. Sökaktiviteten hos kvinnor minskade jämfört med föregående år medan sökaktiviteten hos män var oförändrad.

Det genomsnittliga antalet sökta arbeten i aktivitetsrapporten för personer med arbetslöshetsersättning minskade under 2024 jämfört med 2023 medan det skett en ökning för personer med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning samt för de arbetslösa som är eller riskerar långa tider utan arbete. Arbetsförmedlingen har under 2024 haft som mål att upprätthålla en hög nivå på antal sökta arbeten samtidigt som kvaliteten i jobbsökandet ska förbättras. Detta mål följdes särskilt för långtidsarbetslösa och de som riskerar långtidsarbetslöshet, vilket kan vara en förklaring till en uppgång i antal sökta arbeten för just denna grupp under 2024.

Tabell 3.15 Sökaktivitet

Genomsnittligt antal aktiviteter enligt uppgifter i aktivitetsrapporter samt andel som ägnat tid åt arbetssökande

2022
2023
2024

Arbetslöshetsersättning 1
Totalt
8,9
8,9
8,5

(antal aktiviteter per person och månad)
Kvinnor
9,0
8,9
8,5

Män
8,8
8,9
8,6

Aktivitetsstöd 2
Totalt
8,0
8,1
8,0

(antal aktiviteter per person och månad)
Kvinnor
7,9
8,0
7,9

Män
8,1
8,2
8,2

Ägnat tid åt arbetssökande, öppet
Totalt
91
92
95

arbetslösa och programdeltagare 3

Kvinnor
89
91
94

(procent)

Män
92
93
96

1 Avser personer som tillhör sökandekategorier som innebär att de kan ha rätt till arbetslöshetsersättning.

2 Avser deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.

3 Baserat på uppgifter från Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Avser personer som ägnat minst en timme åt att söka arbete under den senaste veckan.

Källa: Arbetsförmedlingen.

Förutsättningsutredningen

Förutsättningsutredningen har överlämnat slutbetänkandet Utformning av och alternativ för en ny kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring (SOU 2024:86) och betänkandet Förutsättningarna för en ny kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring (SOU 2023:41) till regeringen. Riksdagen beslutade i juni 2024 om ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (prop. 2023/24:128, bet. 2023/24:AU9, rskr. 2023/24:267). Med anledning av den nya lagen och att en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring inte bedöms vara ett mer ändamålsenligt sätt att administrera ekonomisk trygghet för arbetssökande avser regeringen inte att gå vidare med utredningens betänkanden.

3.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att insatserna inom arbetsmarknadspolitiken har bidragit till en väl fungerande arbetsmarknad genom att insatser och ersättningar motverkat de negativa konsekvenserna av det försämrade arbetsmarknadsläget under 2024. Sysselsättningen minskade och arbetslösheten ökade under året, vilket medförde minskade övergångar till arbete. Samtidigt ökade övergångarna till studier, vilket i sig är positivt. Regeringen bedömer dock att det är otillfredsställande att antalet deltagare i insatser och subventionerade anställningar i stort minskat. Regeringen konstaterar att det har funnits anslagsmedel för att ge fler arbetslösa stöd och insatser, t.ex. i form av arbetsmarknadsutbildning, regionalt yrkesvux (se utg.omr. 16) och arbetsplatsförlagda

32

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

insatser såsom arbetspraktik och subventionerade anställningar. Dessa stöd och insatser hade kunnat användas i större utsträckning.

Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin har fortsatt att minska, medan antalet ungdomar som är inskrivna i jobbgarantin för ungdomar har ökat. Utflödet till arbete från jobb- och utvecklingsgarantin samt från jobbgarantin för ungdomar har fortsatt att minska, vilket reflekterar den aktuella situationen på arbetsmarknaden. Däremot har utflödet till studier ökat från båda ramprogrammen, framför allt från jobbgarantin för ungdomar. Samtidigt kvarstår utmaningar för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringens bedömning är att det fortsatt finns behov av att öka utflödet till arbete och studier.

Antalet deltagare i matchningstjänster har minskat under året efter några år med betydande ökning av antalet deltagare. Regeringen anser att det har funnits brister i matchningstjänsternas kostnadseffektivitet. Mot bakgrund av utmaningarna på arbetsmarknaden, särskilt för grupper som står längre ifrån arbetsmarknaden, är det tydligt att matchningstjänsterna behöver kompletteras med andra typer av stöd. Resurser som Arbetsförmedlingen tidigare nyttjat till handläggning av upphandlade matchningstjänster har omfördelats till arbetet med arbetssökande som har andra stödbehov, bl.a. till sammanhållet matchningsstöd. Arbetsförmedlingen tillfördes även medel för förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i budgetpropositionen för 2025, som myndigheten har använt för att bygga ut det sammanhållna matchningsstödet. Regeringen ser positivt på utvecklingen av det sammanhållna matchningsstödet.

Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning har minskat under 2024 och män är fortsatt överrepresenterade bland deltagarna. Med tanke på insatsens väldokumenterade effekter på både övergångar till arbete på kort sikt och deltagarnas sysselsättning och inkomster på längre sikt bedömer regeringen att denna utveckling är otillfredsställande. Regeringen ser dock positivt på den plan som Arbetsförmedlingen har presenterat för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning.

Antalet personer som deltog i subventionerade anställningar har minskat, mer i nystartsjobb än i introduktionsjobb. Män är fortsatt överrepresenterade i nystartsjobb, även om skillnaden har minskat. Kvinnors deltagande har ökat i samtliga subventionerade anställningar och andelen kvinnor är högre än andelen män i introduktionsjobb. Övergång till arbete har minskat för introduktionsjobb, men ökat marginellt för nystartsjobb. Regeringen bedömer att antalet deltagare i de subventionerade anställningarna under de senaste åren har varit för låga, men att det är positivt att andelen kvinnor i stöden har ökat.

Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är fortsatt betydligt högre jämfört med övriga arbetssökande. Det är därför problematiskt att antalet deltagare i lönebidrag eller skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare har minskat de senaste åren.

Regeringen bedömer att Samhalls verksamhet bidrog till att ge personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga arbete i en omfattning som i huvudsak är i linje med uppdraget. Även om målnivån för övergångar till anställningar utanför Samhall inte uppnåddes är det positivt att antalet övergångar ökade jämfört med föregående år, trots det svaga konjunkturläget.

Det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027 har kompletterat den nationella arbetsmarknadspolitiken. Regeringen bedömer, bl.a. mot bakgrund av en halvtidsöversyn i enlighet med EU-regelverket, att programmet i stort fungerar väl.

33

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Inflödet till etableringsprogrammet fortsätter att minska vilket förklaras av att flyktinginvandringen minskat de senaste åren. Andelen övergångar från etableringsprogrammet till studier har ökat, vilket är positivt. Studier är ett viktigt verktyg för att stärka färdigheterna hos nyanlända. Övergångarna till arbete har dock minskat, vilket delvis kan förklaras av ett svagt konjunkturläge.

Regeringen konstaterar att det pågår ett positivt utvecklingsarbete på Arbetsförmedlingen, bl.a. utifrån Statskontorets rapport om Arbetsförmedlingens effektivitet.

3.5 Politikens inriktning

Ett arbete är inte enbart av betydelse för varje människas ekonomi. För de flesta människor innebär värdet i ett arbete att bidra till samhället, ha tillgång till socialt umgänge och sammanhang. Att gå arbetslös eller utan meningsfull sysselsättning under en längre period riskerar negativa effekter på individen ur både ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Regeringens strategi för att få fler i sysselsättning och en väl fungerande arbetsmarknad är bredare än reformerna på detta utgiftsområde. Det handlar om investeringar i utbildningar och insatser som ger kunskaper i svenska språket. För att bryta passiviteten för regeringen en politik som aktiverar arbetslösa och prioriterar kostnadseffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därtill genomför regeringen reformer för att stärka incitamenten att gå från bidrag till jobb. Skatterna för de som arbetar sänks. En ny arbetslöshetsförsäkring med tydligare avtrappning och kommande reformer med bidragstak och aktivitetskrav stärker drivkrafterna till arbete. På så sätt återupprättas arbetslinjen, och fler barn får se sina föräldrar gå till jobbet.

Läget på arbetsmarknaden präglas alltjämt av den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet. Arbetslösheten i Sverige är både konjunkturell och strukturell. Den konjunkturella arbetslösheten bekämpas genom regeringens åtgärder för att stötta den inhemska efterfrågan, som att stärka hushållen och förutsättningar för företagande. De strukturella utmaningarna på arbetsmarknaden i dag kan främst kopplas till att många arbetslösa inte har de kvalifikationer som efterfrågas av arbetsgivare, ofta bristande språkkunskaper eller kort utbildning. Detta visas bl.a. genom att två tredjedelar av de långtidsarbetslösa är utrikes födda. Samtidigt som arbetslösheten är hög har många arbetsgivare svårt att hitta arbetskraft med rätt utbildning och kompetens.

Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Såväl antalet deltagare inom arbetsmarknadsutbildning som antalet arbetslösa som påbörjar en reguljär utbildning behöver öka, inte minst bland arbetslösa med förgymnasial utbildning. Den plan som Arbetsförmedlingen har tagit fram för arbetet med att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning utgör en bra grund för det fortsatta arbetet. För att påverka den strukturella arbetslösheten ytterligare föreslår regeringen att medel tillförs för fler platser inom yrkeshögskolan och regionalt yrkesvux. Regeringen föreslår även ett tillskott för att få upp volymerna i arbetsmarknadsutbildning inom vårdområdet där bristen på arbetskraft är särskilt stor. Drivkrafterna för att få ett arbete har betydelse för den arbetslöses sökintensitet, sannolikheten att få ett arbete och förkortar tiden i arbetslöshet. För att det ska löna sig bättre att arbeta genomför regeringen en omfattande bidragsreform, samtidigt som skatter för både arbetstagare och företag sänks. För att bygga ett Sverige där fler människor går till jobbet måste den som riskerar en långvarig, arbetslöshet, bidragsberoende eller liv i utanförskap mötas av samhällets stöd, men också av tydliga krav att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och bli en del av samhällets gemenskap. För att genomföra detta inför regeringen bl.a. ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet, ett bidragstak och jobbpremie för den som går från bidrag till arbete. Tillsammans med bl.a. en förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget, enklare och bättre

34

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

skatteregler för delägare i fåmansföretag och tillfälligt nedsatta sociala avgifter för unga blir regeringens arbetslinje tydligare.

För att förbättra matchningen på arbetsmarknaden är det viktigt att öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos de arbetssökande samt förbättra kontrollen och uppföljningen av att de arbetssökande aktivt söker lämpliga arbeten. För utvecklingen av nya företag och branscher är ofta rörligheten avgörande. Utbildningsinsatser är ett viktigt verktyg för att underlätta främst yrkesmässig rörlighet, det stöds av att regeringen inför en ny modell för vidareutbildning för yrkesverksamma och fortsatt satsning på korta kurser inom strategiska områden. Arbetsförmedlingens tillgänglighet, stöd och service spelar också en stor roll i detta sammanhang.

Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer effektiv med kostnadseffektiva insatser anpassade till de arbetslösas olika förutsättningar och behov. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden behövs bl.a. insatser som ger kunskaper i svenska språket och arbetsplatsnära erfarenhet. För personer som står längre ifrån arbetsmarknaden är det också viktigt med mer intensifierat matchningsstöd och ett aktivt arbetsgivararbete. Statskontoret bedömer bl.a. att Arbetsförmedlingen behöver göra tydligare prioriteringar och att myndighetens interna styrning behöver hållas ihop bättre i flera olika avseenden. Regeringen konstaterar att det inom Arbetsförmedlingen pågår ett viktigt arbete för att effektivisera myndigheten, bl.a. utifrån Statskontorets rapport.

En stor andel av de arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden. Väl utformade subventionerade anställningar riktade till denna målgrupp har visat sig vara effektiva och deltagandet i sådana bör därför öka. Det gäller t.ex. lönebidrag som många gånger är avgörande för att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska få ett arbete. Det är också fortsatt viktigt att felaktiga utbetalningar inom dessa anställningar motverkas.

Effektivare matchning och kontroll

Det finns behov av att förbättra matchningen och kontrollen av arbetssökande för att korta tiden i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen har ett uppdrag med denna inriktning. Som en del i uppdraget ska även myndighetens arbete med att öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten fortsätta. Regeringen föreslår att det tillförs medel till Arbetsförmedlingen i syfte att stödja myndighetens uppdrag att förbättra sökaktiviteten, matchningen och kontrollen av arbetssökande.

Arbetsförmedlingen ska i sin verksamhet prioritera arbetet med personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, i linje med detta ska myndigheten också arbeta med att öka aktiviteten bland inskrivna arbetssökande med kompletterande ekonomiskt bistånd, i linje med den föreslagna bidragsreformen.

Aktivitetskrav inom försörjningsstödet

Det behöver bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. För att bygga ett Sverige som håller ihop måste den som riskerar ett långvarigt bidragsberoende och liv i utanförskap mötas av samhällets stöd, men också av tydliga krav på att göra det som behövs för att komma i arbete och bli en del av samhällets gemenskap. En del av regeringens arbete inom detta område är en omfattande bidragsreform. Genom bidragsreformen tar regeringen ytterligare steg med åtgärder för att stärka arbetslinjen och ta itu med det stora utanförskapet i samhället. Bidragsreformen omfattar bl.a. ett aktivitetskrav för mottagare av ekonomiskt bistånd som bedöms ha arbetsförmåga (utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, avsnitt 6). Majoriteten av målgruppen för aktivitetskravet är inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Mottagare av försörjningsstöd som deltar i arbetsmarknads-

35

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

politiska program vid Arbetsförmedlingen, på heltid eller motsvarande hela sitt arbetsutbud, ska inte omfattas av aktivitetskravet. Införandet av ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet medför behov av ökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänster samt behov av utveckling av systemstöd, dokumentation och nya rutiner. De nya reglerna medför därmed ökade kostnader och regeringen föreslår därför att det tillförs medel till Arbetsförmedlingen.

Förlängning av etableringsjobb

Regeringen tillför medel för att möjliggöra en förlängning av etableringsjobben som enligt nuvarande avtal mellan arbetsmarknadens parter och notifieringen hos Europeiska kommissionen kan pågå som längst till den 31 december 2027.

Regeringens utgångspunkt är att etableringsjobben bör förlängas eftersom genomförandet av stödet fördröjdes och behovet av stöd kvarstår för målgrupperna långtidsarbetslösa och nyanlända invandrare. En förutsättning för förlängning är att arbetsmarknadens parter förlänger sitt centrala kollektivavtal om etableringsjobb och att en förlängning av etableringsjobben godkänns av Europeiska kommissionen.

Även om erfarenhet från andra införda insatser visar att det tar tid att nå höga volymer konstaterar regeringen att betydligt färre personer än önskat har tagit del av insatsen. Volymerna framåt behöver öka väsentligt genom att fler kollektivavtal om etableringsjobb tecknas men även att volymerna inom de områden där avtal redan tecknats ökar. Det är viktigt att arbetsmarknadens parter tydligt arbetar för en sådan volymökning.

Förändrade ersättningar till nyanlända i etableringsprogrammet

Det är viktigt att ersättningssystemen för nyanlända ger incitament till att ta ett arbete. Regeringen reformerar därför ersättningen till deltagare i etableringsprogrammet. Detta bedöms stärka incitamenten för kvinnor som har barn att delta i etableringsinsatser och att börja arbeta. Denna grupp nyanlända påbörjar i dag etableringsprogrammet senare än män och gruppen övergår till arbete i betydligt lägre utsträckning än män.

Utredningen om en målstyrd integrationspolitik har analyserat om etableringsersättningen, etableringstillägget och bostadsersättningen innehåller tillräckliga incitament för att nyanlända ska börja arbeta eller utöka sin arbetstid (SOU 2024:41). Utredningen hade även i uppdrag att lämna förslag på hur etableringstillägget och bostadsersättningen kan avskaffas. Utredningen föreslår att etableringsersättningen höjs och indexeras för att följa konsumentprisindex och att etableringstillägget för barn höjs och individualiseras. Utredningen framför att om etableringstillägget och bostadsersättningen avskaffas så bör etableringsersättningen höjas för att inte öka beroendet av försörjningsstöd som skulle försvaga incitamenten till arbete. Regeringen avser att avskaffa etableringstillägget och bostadsersättningen. De medel som därmed frigörs används för att finansiera en höjning av etableringsersättningen och till att införa ett individualiserat barntillägg. Därmed bedöms ersättningarna bli utformade på ett sätt som ger tillräckligt starka incitament för att nyanlända ska börja arbeta eller utöka sitt arbetsutbud.

36

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 3.16 Reformer inom området Arbetsmarknad

Miljoner kronor

2026
2027
2028

Effektivare matchning och kontroll
100
200
300

Aktivitetskrav inom försörjningsstödet
38
66
60

Förlängning av etableringsjobb
11
84
196

Förändrade ersättningar till nyanlända i etableringsprogrammet 1
0
0
0

Förstärkning av arbetsmarknadsutbildning inom vården
30
30
30

Omfördelning av medel mellan år inom Europeiska socialfonden+ 2
29
-204
555

Etableringsboendelagen 3
0
1
1

Finansiering av reformer 4
-201
-150
-670

Summa området Arbetsmarknad
7
27
472

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Omprioritering inom anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser avseende etableringsersättning (se avsnitt 3.6.2).

2 Se avsnitt 3.6.7.

3 Se avsnitt 3.6.1.

4 Minskade anslag för att finansiera reformer i denna proposition (se avsnitt 3.6.3 och 3.6.13).

Tabell 3.17 Reformeffekter per anslag inom området Arbetsmarknad

Miljoner kronor

2026
2027
2028

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
138
267
361

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
29
30
-540

1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb
11
84
196

1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
29
-204
555

1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
-200
-150
-100

Summa område Arbetsmarknad
7
27
472

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

3.6 Budgetförslag

3.6.1 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

Tabell 3.18 Anslagsutveckling 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

Tusental kronor

2024
Utfall
7 453 464
Anslagssparande
132 915

2025
Anslag
7 574 359 1
Utgiftsprognos
7 603 642

2026
Förslag
7 821 683

2027
Beräknat
8 153 509 2

2028
Beräknat
8 408 281 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 8 016 909 tkr i 2026 års prisnivå.

3 Motsvarar 8 105 539 tkr i 2026 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Arbetsförmedlingens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för del av den nationella medfinansieringen av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027. Anslaget får därutöver användas för nationell medfinansiering av projekt inom program för Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027, som ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken.

37

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.19 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
7 514 359
7 514 359
7 514 359

Pris- och löneomräkning 2
135 811
266 162
421 545

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
171 513
372 988
472 377

varav BP26 3
138 000
267 000
361 200

– Effektivare matchning och kontroll
100 000
200 000
300 000

– Aktivitetskrav inom försörjningsstödet
38 000
66 000
60 000

– Etableringsboendelagen

1 000
1 200

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
7 821 683
8 153 509
8 408 281

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att stödja Arbetsförmedlingens uppdrag att förbättra sökaktiviteten, matchningen och kontrollen av arbetssökande föreslås anslaget ökas med 100 miljoner kronor 2026. Därefter beräknas anslaget öka med 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor fr.o.m. 2028.

Införandet av ett aktivitetskrav i försörjningsstödet innebär ökade utgifter för Arbetsförmedlingen och anslaget föreslås öka med 38 miljoner kronor 2026. Därefter beräknas anslaget öka med 66 miljoner kronor 2027 och 60 miljoner kronor fr.o.m. 2028.

Förslagen i betänkandet Etableringsboendelagen – ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända (SOU 2025:35) bereds nu i Regeringskansliet. Den nya lagen bedöms innebära nya uppgifter för bl.a. Arbetsförmedlingen som beräknas öka utgifterna med 1 miljoner kronor 2027 och 1,2 miljoner kronor fr.o.m. 2028 (se utg.omr. 13, avsnitt 3.5).

Regeringen föreslår att 7 821 683 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 8 153 509 000 kronor respektive 8 408 281 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.20 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
Ackumulerat resultat

(intäkt – kostnad)

Utfall 2024

Prognos 2025
1 130
1 220
-90
-612

Budget 2026
900
1 300
-400
-1 012

Uppdragsverksamheten avser tjänsteexport som i huvudsak finansieras av Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida) och EU. Arbetsförmedlingen bidrar till utvecklingen av arbetsmarknadsmyndigheter och arbetsmarknader i andra länder genom kapacitetsstärkande aktiviteter. Myndighetens kompetens efterfrågas särskilt vad gäller arbete med utsatta grupper, arbetsmarknadspolitiska insatser, arbetsmarknadsprognoser och analyser, och digitala verktyg. Arbetsförmedlingen planerade inte

38

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

för någon tjänsteexport under 2024 och hade därför ingen av regeringen beslutad budget för denna verksamhet.

3.6.2 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser

Tabell 3.21 Anslagsutveckling 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser 1

Tusental kronor

2024
Utfall
42 333 657
Anslagssparande
191 953

2025
Anslag
45 242 580 2
Utgiftsprognos
45 706 361

2026
Förslag
45 973 112 3

2027
Beräknat
42 275 678

2028
Beräknat
42 072 165

1 Nytt anslagsnamn.

2 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

3 3 303 153 tkr avser beräknad statlig ålderspensionsavgift för 2026 sedan hänsyn tagits till regleringsbeloppet för 2023 som uppgick till -715 696 tkr. Under anslaget beräknas fr.o.m. 2026 även medel för etableringsersättning som beräknats under det tidigare uppförda anslaget 1:13 Etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare där anslagssparandet för 2024 uppgick till 86 764 tkr.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för aktivitetsstöd, utvecklingsersättning , etableringsersättning samt statsbidrag till arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Anslaget får också användas för utgifter för statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Anslaget får även användas för utgifter avseende aktivitetsstöd för del av den nationella medfinansieringen av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027. Anslaget får därutöver användas för nationell medfinansiering av projekt inom program för Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027, som ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.22 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
44 161 580
44 161 580
44 161 580

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-115 100
-114 600
-40 600

varav BP26

– Förändrade ersättningar till nyanlända i

etableringsprogrammet
65 000
93 000
79 000

– Avskaffat etableringstillägg och bostadsersättning
-65 000
-93 000
-79 000

Makroekonomisk utveckling 2
1 097 632
-2 263 302
-2 417 815

Volymer

Överföring till/från andra anslag
829 000
492 000
369 000

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
45 973 112
42 275 678
42 072 165

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Inklusive volym- och styckkostnadsförändringar för etableringsersättning.

39

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Inom ramen för anslaget sker en omprioritering av medel för att höja etableringsersättningen och införa ett individualiserat barntillägg samtidigt som nuvarande etableringstillägg och bostadstillägg avskaffas.

Tabell 3.23 Utgifter för arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, statlig ålderspensionsavgift (Ståp) och etableringsersättning

Miljoner kronor

Arbetslöshets-
Aktivitetsstöd och

ersättning
utvecklingsersättning
Ståp
Etableringsersättning
Totalt

Utfall
2023
15 276
16 558
3 497

35 331

2024
21 347
17 695
3 291

42 334

Beräknat
2025
24 250
18 395
3 061

45 706

2026
23 117
18 724
3 303
829
45 973

2027
20 137
18 029
3 617
492
42 276

2028
19 924
18 169
3 611
369
42 072

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Etableringsersättning redovisas t.o.m. 2025 under anslaget 1:13 Etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare. Utfallet för utbetalningar av etableringsersättning var 905 mnkr 2023 och 787 mnkr 2024. Utgiftsprognosen för 2025 uppgår till 935 mnkr.

Regeringen bedömer vidare att det inte finns behov av ett särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden i enlighet med budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utg.omr. 13, bet. 2007/08:AU1, rskr. 2007/08:73 och prop. 2024/25:1, utg.omr. 14, bet. 2024/25:AU2, rskr. 2024/25:107).

Regeringen föreslår att 45 973 112 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser för 2026. Av detta belopp beräknas 23 117 029 000 kronor för bidrag till arbetslöshetsersättning, 829 000 000 kronor för etableringsersättning, 18 723 930 000 kronor för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning och 3 303 153 000 kronor för statliga ålderspensionsavgifter. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 42 275 678 000 kronor respektive 42 072 165 000 kronor.

3.6.3 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Tabell 3.24 Anslagsutveckling 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Tusental kronor

2024
Utfall
6 173 062
Anslagssparande
985 290

2025
Anslag
6 995 286 1
Utgiftsprognos
6 094 916

2026
Förslag
6 073 822

2027
Beräknat
6 121 703

2028
Beräknat
5 567 351

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Anslaget får även användas för utgifter för del av den nationella medfinansieringen av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027. Anslaget får därutöver användas för nationell medfinansiering av projekt inom program för Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027, som ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken. Anslaget får även användas för utgifter för program och insatser för kvinnor och män som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

40

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.25 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
6 995 286
6 995 286
6 995 286

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-125 600
-169 500
-722 400

varav BP26
29 000
30 000
-539 900

– Förstärkning av arbetsmarknadsutbildning inom vård
30 000
30 000
30 000

– Näringslivsfrämjande insatser
-1 000

– Finansiering av reformer

-569 900

Makroekonomisk utveckling
-795 864
-704 083
-705 535

Volymer

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
6 073 822
6 121 703
5 567 351

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget föreslås ökas med 30 miljoner kronor 2026 för att öka volymerna i arbetsmarknadsutbildning inom vård. Därefter beräknas anslaget ökas med 30 miljoner kronor årligen 2027 och 2028.

Anslaget föreslås minska med 1 miljon kronor 2026 för att finansiera motsvarande ökning av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Vidare beräknas anslaget minska fr.o.m. 2028 med 570 miljoner kronor för att finansiera reformer i denna proposition.

Regeringen föreslår att 6 073 822 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 6 121 703 000 kronor respektive 5 567 351 000 kronor.

I tabell 3.26 redovisas volymer och utgifter för perioden 2023–2028. Beräknade belopp och volymer indikerar resursutrymmet för arbetsmarknadspolitiska insatser vid Arbetsförmedlingen.

41

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 3.26 Beräknat antal personer i program och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program

Volymer anges som genomsnittligt antal kvarstående per månad

Utfall

Beräknat

2023
2024
2025
2026
2027
2028

Volymer (tusental)

Jobb- och utvecklingsgarantin och
121
118
119
124
117
115

jobbgarantin för ungdomar

Etableringsprogrammet
10
9
11
9
5
4

Anställningsstöd
7
7
6
6
7
7

Övriga program med aktivitetsstöd
36
38
37
42
42
42

Programsamverkan AF och FK
6
6
7
6
6
6

Summa
181
178
179
188
178
174

Utgifter (mnkr)

Jobb- och utvecklingsgarantin och
2 469
1 986
1 714
1 886
1 862
1 323

jobbgarantin för ungdomar

Etableringsprogrammet
110
76
96
109
65
49

Anställningsstöd
1 778
1 655
1 382
1 550
1 648
1 648

Övriga program med aktivitetsstöd
2 136
2 274
2 359
2 345
2 345
2 345

Övriga utgifter
508
390
667
344
344
344

Summa
7 002
6 381
6 219
6 234
6 264
5 709

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Insatserna finansieras i huvudsak under anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser . Insatser finansieras även till viss del med medel under anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 och under 2023 det tidigare uppförda anslaget Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 . Samverkansinsatser mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan finansieras under anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen inom utg.omr. 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 400 000 000 kronor 2027–2035.

Skälen för regeringens förslag

Arbetsmarknadspolitiska program och insatser där det lämnas ersättning för kringkostnader pågår normalt ca 6 månader men kan pågå längre, vilket medför utgifter kommande budgetår. De beräknade ingångna, infriade och utestående åtagandena för de upphandlade matchningstjänsterna baseras på en prognos medan ekonomiska åtaganden kopplade till övriga insatser redovisas enligt gängse redovisningsprinciper med de faktiska åtagandena. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 400 000 000 kronor 2027–2035.

42

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 3.27 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Tusental kronor

Prognos

Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2024
2025
Förslag 2026
2027
2028
2029–2035

Ekonomiska åtaganden

vid årets början
4 262 416
3 358 649
3 522 835

Nya ekonomiska

åtaganden
2 895 250
3 277 586
3 846 404

Utgifter mot anslag till

följd av ekonomiska

åtaganden
-2 807 808
-2 730 877
-2 969 239
-3 843 875
-525 161
-30 964

Övriga förändringar av

ekonomiska åtaganden
-991 209
-382 523

Ekonomiska åtaganden

vid årets slut
3 358 649
3 522 835
4 400 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
5 500 000
4 800 000
4 400 000

3.6.4 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Tabell 3.28 Anslagsutveckling 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Tusental kronor

2024
Utfall
19 402 403
Anslagssparande
1 183 638

2025
Anslag
20 822 749 1
Utgiftsprognos
19 383 712

2026
Förslag
20 212 263

2027
Beräknat
20 237 530

2028
Beräknat
19 763 689

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och statsbidrag till Samhall AB. Anslaget får även användas för särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS), projektmedel för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd till hjälpmedel och personligt biträde på arbetsplatsen, särskilda insatser för syn- och hörselskadade, särskilt stöd till start av näringsverksamhet samt för att utveckla ny arbetsförmåga.

Anslaget får även användas för utgifter för del av den nationella medfinansieringen av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027. Anslaget får därutöver användas för nationell medfinansiering av projekt inom program för Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027, som ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken.

43

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.29 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
20 822 749
20 822 749
20 822 749

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
3 000
3 000
3 000

Makroekonomisk utveckling
-613 486
-588 219
-1 062 060

Volymer

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
20 212 263
20 237 530
19 763 689

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 20 212 263 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. för 2026. Av dessa medel beräknas 7 614 214 000 kronor användas för att sysselsätta personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inom ramen för Samhall Aktiebolags verksamhet. I detta ingår både personer med skyddat arbete och personer med lönebidrag för utveckling i anställning. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 20 237 530 000 kronor respektive 19 763 689 000 kronor.

I tabell 3.30 redovisas utfall och beräknade volymer och utgifter avseende särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för 2023–2028.

Tabell 3.30 Beräknad omfattning av särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Antalet personer per månad och utgifter per år

Utfall
2024
Beräknat
2026
2027
2028

2023
2025

Antal
83 600
82 300
81 600
85 300
85 400
83 000

varav lönebidrag och offentligt skyddat
60 900
59 500
58 800
62 500
62 600
60 200

arbete hos offentlig arbetsgivare

varav Samhall AB
22 700
22 800
22 800
22 800
22 800
22 800

Utgifter (mnkr)
18 527
19 402
19 384
20 212
20 238
19 764

varav lönebidrag och offentligt skyddat
11 992
11 816
11 769
12 598
12 623
12 149

arbete hos offentlig arbetsgivare 1

varav Samhall AB
6 535
7 586
7 614
7 614
7 614
7 614

1 Inklusive övriga särskilda insatser.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 16 000 000 000 kronor 2027–2030.

Skälen för regeringens förslag

Beslut om insatser under anslaget omfattar normalt mer än ett år vilket medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive

44

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 16 000 000 000 kronor 2027–2030.

Tabell 3.31 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Tusental kronor

Prognos

Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2024
2025
Förslag 2026
2027
2028
2029 – 2030

Ekonomiska

åtaganden vid årets

början
14 649 297
13 099 541
14 747 583

Nya ekonomiska

åtaganden
8 658 579
10 726 794
11 008 483

Utgifter mot anslag till

följd av ekonomiska

åtaganden
-8 370 889
-7 950 904
-9 756 066
-10 204 270
-4 807 035
-988 695

Övriga förändringar

av ekonomiska

åtaganden
-1 837 446
-1 127 848

Ekonomiska

åtaganden vid årets

slut
13 099 541
14 747 583
16 000 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
19 500 000
17 000 000
16 000 000

3.6.5 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb

Tabell 3.32 Anslagsutveckling 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb

Tusental kronor

2024
Utfall
3 592 398
Anslagssparande
1 749 765

2025
Anslag
4 064 871 1
Utgiftsprognos
2 517 763

2026
Förslag
2 153 201 2

2027
Beräknat
2 454 742

2028
Beräknat
2 729 417

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 0 tkr avser beräknad statlig ålderspensionsavgift för 2026 sedan hänsyn tagits till regleringsbeloppet för 2023 som uppgick till 11 651 tkr.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till arbetsgivare för nystartsjobb, etableringsjobb och för utgifter för statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

45

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.33 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
4 064 871
4 064 871
4 064 871

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-63 500
-69 000
-57 000

varav BP26
11 000
84 000
196 000

– Förlängning av etableringsjobb
11 000
84 000
196 000

Makroekonomisk utveckling
-1 848 170
-1 541 129
-1 278 454

Volymer

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
2 153 201
2 454 742
2 729 417

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 11 miljoner kronor 2026 för att möjliggöra en förlängning av etableringsjobben t.o.m. 2034. Anslaget beräknas därefter öka med 84 miljoner kronor 2027 och 196 miljoner kronor 2028.

Tabell 3.34 Utgifter för nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar

Miljoner kronor

Nystartsjobb
Etableringsjobb
Ålderspensionsavgift
Yrkesintroduktions-
Totalt

etableringsjobb
anställningar

Utfall
2023
4 730
0
60
21
4 811

2024
3 552
1
26
13
3 592

Beräknat
2025
2 433
34
50

2 518

2026
2 034
119
0

2 153

2027
2 141
280
34

2 455

2028
2 212
471
46

2 729

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Regeringen föreslår att 2 153 201 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb för 2026. Av detta belopp beräknas 2 034 294 000 kronor för bidrag till nystartsjobb och 118 907 000 kronor för etableringsjobb. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 2 454 742 000 kronor respektive 2 729 417 000 kronor.

Regeringen bedömer vidare att det inte finns behov av ett särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden i enlighet med budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1, utg.omr. 14, bet. 2024/25:AU2, rskr. 2024/25:107).

46

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

3.6.6 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Tabell 3.35 Anslagsutveckling 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Tusental kronor

2024
Utfall
132 036
Anslagssparande
2 179

2025
Anslag
129 937 1
Utgiftsprognos
131 195

2026
Förslag
132 554

2027
Beräknat
134 414 2

2028
Beräknat
136 877 2

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 132 554 tkr i 2026 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter vid Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet). Anslaget får även användas för utgifter för nationell medfinansiering av s.k. tekniskt stöd inom Europeiska socialfonden+.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.36 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
129 937
129 937
129 937

Pris- och löneomräkning 2
2 617
4 477
6 940

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
132 554
134 414
136 877

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

I beräkningarna av anslaget har hänsyn tagits till tekniskt stöd inom det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027, vilket får användas för vissa administrativa kostnader.

Regeringen föreslår att 132 554 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 134 414 000 kronor respektive 136 877 000 kronor.

47

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

3.6.7 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021– 2027

Tabell 3.37 Anslagsutveckling 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027

Tusental kronor

2024
Utfall
1 322 528
Anslagssparande
64 472

2025
Anslag
1 584 000 1
Utgiftsprognos
1 509 408

2026
Förslag
1 864 000

2027
Beräknat
1 779 000

2028
Beräknat
1 615 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utbetalningar av stöd från Europeiska socialfonden+ för programperioden 2021–2027. Utbetalningarna avser delfinansiering av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027. Anslaget får även användas för viss nationell medfinansiering av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+. Anslaget får därutöver användas för eventuella slutregleringar för det nationella socialfondsprogrammet 2014–2020.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.38 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
1 584 000
1 584 000
1 584 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
280 000
195 000
31 000

varav BP26
29 000
-204 000
555 000

– Omfördelning mellan år inom anslaget
29 000
-204 000
555 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
1 864 000
1 779 000
1 615 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

För att göra en omfördelning av medel mellan åren i det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ föreslås anslaget ökas med 29 miljoner kronor 2026. Därefter beräknas anslaget minskas med 204 miljoner kronor 2027 och ökas med 555 miljoner kronor 2028.

Regeringen föreslår att 1 864 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 1 779 000 000 kronor respektive 1 615 000 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 440 000 000 kronor 2027–2030.

48

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Skälen för regeringens förslag

Verksamheten inom det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021– 2027 omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 440 000 000 kronor 2027–2030.

Tabell 3.39 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027

Tusental kronor

Prognos

Beräknat
Beräknat
Beräknat

Utfall 2024
2025
Förslag 2026
2027
2028
2029 – 2030

Ekonomiska åtaganden

vid årets början
2 629 883
2 967 640
3 660 000

Nya ekonomiska

åtaganden
1 677 489
2 240 000
1 600 000

Utgifter mot anslag till

följd av ekonomiska

åtaganden
-1 275 269
-1 470 000
-1 820 000
-1 754 000
-1 342 000
-344 000

Övriga förändringar av

ekonomiska åtaganden
-64 463
-77 640

Ekonomiska åtaganden

vid årets slut
2 967 640
3 660 000
3 440 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
3 013 000
3 759 000
3 440 000

3.6.8 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Tabell 3.40 Anslagsutveckling 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Tusental kronor

2024
Utfall
46 612
Anslagssparande
1 279

2025
Anslag
50 001 1
Utgiftsprognos
50 923

2026
Förslag
52 809

2027
Beräknat
53 605 2

2028
Beräknat
54 548 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 52 809 tkr i 2026 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärderings (IFAU) förvaltningsutgifter och forskningsbidrag.

49

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.41 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
50 001
50 001
50 001

Pris- och löneomräkning 2
808
1 574
2 481

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
2 000
2 030
2 066

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
52 809
53 605
54 548

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

Regeringen föreslår att 52 809 000 kronor för 2026 anvisas under anslaget 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering . För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 53 605 000 kronor respektive 54 548 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2027 och 2028.

Skälen för regeringens förslag

IFAU beviljar bidrag för externa projekt som kan pågå längre än ett år, vilket medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2027 och 2028.

Tabell 3.42 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Tusental kronor

Utfall 2024
Prognos 2025
Förslag 2026
Beräknat 2027
Beräknat 2028

Ekonomiska åtaganden

vid årets början
7 125
8 465
8 465

Nya ekonomiska

åtaganden
7 286
5 600
6 000

Utgifter mot anslag till följd

av ekonomiska åtaganden
-5 946
-5 600
-5 465
-6 000
-3 000

Ekonomiska åtaganden

vid årets slut
8 465
8 465
9 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
9 000
9 000
9 000

50

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

3.6.9 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Tabell 3.43 Anslagsutveckling 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Tusental kronor

2024
Utfall
83 037
Anslagssparande
217

2025
Anslag
85 031 1
Utgiftsprognos
84 654

2026
Förslag
86 510

2027
Beräknat
87 938 2

2028
Beräknat
89 667 2

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 86 510 tkr i 2026 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.44 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
85 031
85 031
85 031

Pris- och löneomräkning 2
1 479
2 907
4 636

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
86 510
87 938
89 667

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

Regeringen föreslår att 86 510 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 87 938 000 kronor respektive 89 667 000 kronor.

51

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

3.6.10 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen

Tabell 3.45 Anslagsutveckling 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen 1

Tusental kronor

2024
Utfall
62 184
Anslagssparande

2025
Anslag
65 122 2
Utgiftsprognos
65 122

2026
Förslag
66 560

2027
Beräknat
67 375 3

2028
Beräknat
68 543 3

1 Nytt anslagsnamn.

2 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

3 Motsvarar 66 560 tkr i 2026 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till administration enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring, lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för dem som inte är medlemmar eller anslutna till någon arbetslöshetskassa.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.46 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
65 122
65 122
65 122

Pris- och löneomräkning 2
1 438
2 253
3 421

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
66 560
67 375
68 543

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

Regeringen föreslår att 66 560 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till

67 375 000 kronor respektive 68 543 000 kronor.

3.6.11 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Tabell 3.47 Anslagsutveckling 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Tusental kronor

2024
Utfall
8 303
Anslagssparande

2025
Anslag
8 303 1
Utgiftsprognos
8 303

2026
Förslag
8 303

2027
Beräknat
8 303

2028
Beräknat
8 303

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

52

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för verksamheten enligt den överenskommelse svenska staten har med Finland och Norge om anordnande av utbildningar samt kompensation för de ökade kostnader som uppstår för dessa länder till följd av att utbildningstjänsterna är mervärdesskattepliktiga i Sverige.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.48 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
8 303
8 303
8 303

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
8 303
8 303
8 303

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Överenskommelsen om stiftelsens verksamhet omförhandlas vart fjärde år. Nuvarande överenskommelse gäller för perioden 2024–2027.

Regeringen föreslår att 8 303 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 8 303 000 kronor respektive år.

3.6.12 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning

Tabell 3.49 Anslagsutveckling 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning

Tusental kronor

2024
Utfall
3 359 883
Anslagssparande
-24 883

2025
Anslag
4 625 000 1
Utgiftsprognos
4 600 000

2026
Förslag
2 292 000

2027
Beräknat
2 122 000

2028
Beräknat
2 200 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till lönegarantiersättning enligt lönegarantilagen (1992:497) och de sociala avgifter som ska betalas i samband med lönegarantiutbetalningen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Anslaget får användas för utgifter för arbetet med handläggning av lönegarantiärenden.

53

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.50 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
2 250 000
2 250 000
2 250 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
4 000
4 000
2 000

Makroekonomisk utveckling
38 000
-132 000
-52 000

Volymer

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
2 292 000
2 122 000
2 200 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Till följd av fler konkurser än beräknat ökar utgifterna 2026. Utgifterna beräknas sedan minska från 2027 till följd av att aktiviteten i ekonomin ökar, vilket medför att antalet konkurser minskar.

Regeringen föreslår att 2 292 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 2 122 000 000 kronor respektive 2 200 000 000 kronor.

3.6.13 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Tabell 3.51 Anslagsutveckling 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Tusental kronor

2024
Utfall
2 591 529
Anslagssparande
539 470

2025
Anslag
3 091 000 1
Utgiftsprognos
2 927 900

2026
Förslag
3 150 824

2027
Beräknat
3 339 246

2028
Beräknat
3 506 016

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd till enskilda personer, ersättning till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer och yttranden till de som ansöker om omställningsstudiestöd enligt lag (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

54

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.52 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
3 091 000
3 091 000
3 091 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
-93 000
-43 000
7 000

varav BP26
-200 000
-150 000
-100 000

– Finansiering av reformer
-200 000
-150 000
-100 000

Makroekonomisk utveckling
155 324
293 746
410 516

Volymer

Överföring till/från andra anslag
-2 500
-2 500
-2 500

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
3 150 824
3 339 246
3 506 016

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget föreslås minskas med 200 miljoner kronor 2026 för att för att finansiera reformer i denna proposition. Därefter beräknas anslaget minska med 150 miljoner kronor 2027 och 100 miljoner kronor 2028.

Tabell 3.53 Utgifter för grundläggande tjänster för arbetstagare utan kollektivavtal samt ersättning till arbetsgivare

Miljoner kronor

Grundläggande tjänster för

arbetstagare utan kollektivavtal
Ersättning till arbetsgivare
Totalt

Utfall
2023
2
591
592

2024
3
2 589
2 592

Beräknat
2025
5
2 923
2 928

2026
105
3 046
3 151

2027
161
3 178
3 339

2028
211
3 295
3 506

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Regeringen föreslår att 3 150 824 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd för 2026. Av detta beräknas 105 100 000 kronor för grundläggande tjänster som tillhandahålls av den offentliga omställningsorganisationen för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 3 339 246 000 kronor respektive 3 506 016 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor 2027.

Skälen för regeringens förslag

Beslut om stöd för grundläggande tjänster under anslaget som den offentliga omställningsorganisationen tillhandahåller medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bedömer att övriga beslut om stöd under anslaget inte medför utgifter

55

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

kommande budgetår som innebär ett behov av ett särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor 2027.

Tabell 3.54 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Tusental kronor

Utfall 2024
Prognos 2025
Förslag 2026
Beräknat 2027

Ekonomiska åtaganden

vid årets början
466
475
1 100

Nya ekonomiska

åtaganden
475
1 100
50 000

Utgifter mot anslag till följd

av ekonomiska åtaganden
-405
-475
-1 100
-50 000

Övriga förändringar av

ekonomiska åtaganden
-61

Ekonomiska åtaganden

vid årets slut
475
1 100
50 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
64 000
22 100
50 000

56

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

4 Arbetsliv

4.1 Mål för området

Målet för arbetslivspolitiken är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88).

Målet för arbetslivspolitiken är uppdelat på tre delområden:

– Arbetsmiljö: En arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor utestängs från arbetet och tar hänsyn till människors olika förutsättningar och bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet.

– Arbetsrätt: En arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande.

– Lönebildning: En lönebildning i samhällsekonomisk balans och arbetsfred.

4.2 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Utvecklingen inom arbetslivsområdet påverkas av en rad olika faktorer. Arbetslivspolitikens bidrag är ofta svårt att mäta och avgränsa från effekterna av såväl bidrag från andra utgiftsområden som samhällsutvecklingen och insatser av andra aktörer på arbetsmarknaden.

Följande huvudsakliga indikatorer redovisas inom området:

– dödsolyckor och anmälda arbetsolyckor i arbetslivet

– anmälda arbetssjukdomar

– om säkerhetsrutiner följs

– om regelbundna riskbedömningar görs

– om arbetsmiljöbrister åtgärdas

– kompetensutveckling på jobbet

– antal förrättningar

– anställningsförhållanden enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU)

– kollektivavtalstäckning och organisationsgrad

– antal medlingsärenden och antal förlorade arbetsdagar

– löneutvecklingen på arbetsmarknaden.

Jämfört med budgetpropositionen för 2025 har indikatorer om arbetsorsakade besvär tagits bort. Skälet är att de redovisas i Arbetsmiljöverkets undersökning om arbetsorsakade besvär som genomförs vartannat år. Indikatorerna om möjlighet till lärande och utveckling i yrket respektive systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatser har också tagits bort. Detta på grund av att Arbetsmiljöverket har gjort om Arbetsmiljöundersökningen från och med 2024. De tidigare indikatorerna ersätts av följande indikatorer: följs säkerhetsrutiner, genomförs regelbundna riskbedömningar, åtgärdas arbetsmiljöbrister och genomförs kompetensutveckling på jobbet.

57

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

4.3 Resultatredovisning

4.3.1 Arbetsmiljö

Antalet dödsolyckor minskade under 2024

Under 2024 omkom 45 personer till följd av arbetsolyckor, jämfört med 63 under 2023, vilket innebär en minskning med 18 dödsfall. Av dem som omkom under 2024 ingick 40 personer i den svenska arbetskraften, jämfört med 55 under 2023. 1 Övriga

5 dödsfall drabbade personer som inte ingår i den svenska arbetskraften, t.ex. personer som är anställda i utländska företag. Antalet dödsfall i den kategorin minskade med

3 personer jämfört med 2023. Dödsolyckor i arbetet är fortsätt betydligt vanligare bland män än kvinnor, 2024 omkom 39 män och 1 kvinna. Dödsolyckor i arbetet sker främst i mansdominerande branscher. Kvinnor och män arbetar i stor utsträckning inom olika branscher på arbetsmarknaden med olika villkor och risker i arbetsmiljön.

Av de 40 personer som ingick i den svenska arbetskraften var 38 arbetstagare (av dessa var 1 kvinna) och 2 egenföretagare (båda män). Jämfört med 2023 var det en minskning med 14 arbetstagare och en minskning med 1 egenföretagare.

Diagram 4.1 Antal dödsfall i arbete för arbetstagare och egenföretagare efter kön

Antal

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24

Arbetstagare män

Arbetstagare kvinnor

Egenföretagare män

Egenföretagare kvinnor

Total

Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2024.

Under perioden 2015–2024 inträffade flest dödsfall i branscherna byggverksamhet (98 dödsfall), transport och magasinering (84 dödsfall), jordbruk, skogsbruk och fiske (58 dödsfall) samt tillverkning (44 dödsfall). En majoritet av de omkomna egenföretagarna under perioden var verksamma inom jord- och skogsbruk. Under 2024 minskade antalet dödsfall med 8 personer inom byggbranschen jämfört med året innan. Inom transport och magasinering skedde en ökning medan antalet minskade inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Sett till antalet dödsfall i förhållande till antal sysselsatta i respektive branschgrupp inträffade flest dödsolyckor i arbetet inom jordbruk, skogsbruk och fiske med 5,6 dödsfall i arbete per 100 000 sysselsatta. Därefter följer transport och magasinering med 3,4 per 100 000 sysselsatta.

Säkerhetsrutiner följs inte alltid

En viktig faktor för att förebygga dödsolyckor och allvarliga arbetsolyckor är att följa de säkerhetsrutiner som finns på arbetsplatsen. Närmare 25 procent av sysselsatta anger att säkerhetsrutiner följs till viss del eller nästan aldrig/aldrig. Det finns inga

1 Allvarliga arbetsolyckor och arbetsolyckor med dödlig utgång rubriceras som arbetsmiljöbrott enligt brottsbalken. Vidare kan olyckor också rubriceras enligt andra bestämmelser i brottsbalken.

58

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

skillnader mellan män och kvinnor i svarsalternativet nästan aldrig/aldrig. Däremot förekommer skillnader i resultatet mellan olika näringsgrenar. Andelen personer som anger att säkerhetsrutiner följs till viss del eller nästan aldrig/aldrig är högst inom byggbranschen, 32 procent, följt av transport och magasinering där 30 procent har svarat samma sak. Andelen är lägst inom finans och försäkringar, 12 procent. Det är lägre andel bland kvinnor som tycker att säkerhetsrutiner följs helt och hållet, 60 procent, jämfört med 65 procent bland män.

Diagram 4.2 Anser du att säkerhetsrutiner följs på din arbetsplats, 2024

Procent

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Ja

Till viss del
Nästan aldrig eller
Vet ej

aldrig

Män

Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljö 2024.

Anmälda arbetsolyckor både med och utan sjukfrånvaro har ökat

Antalet anmälda arbetsolyckor som ledde till frånvaro från arbetet var 40 100 under 2024, ca 21 400 bland män och ca 18 700 bland kvinnor. Det motsvarar totalt 7,6 arbetsolyckor med frånvaro per 1 000 sysselsatta. Antalet anmälda arbetsolyckor med frånvaro per 1 000 anställda var högre bland män än kvinnor med 7,5 per 1 000 sysselsatta män och 7,2 per 1 000 sysselsatta kvinnor (se diagram 4.3). Antalet anmälda arbetsolyckor per 1 000 sysselsatta ökade för kvinnor men minskade för män under 2024 jämfört med 2023. Detta innebär att kvinnornas relativa frekvens nådde en högre nivå än tidigare och närmar sig männens. Bland kvinnor var ökningen 7 procent och bland män var minskningen 3 procent.

Under 2024 liksom tidigare år var det unga män i åldersgruppen 16–24 år som hade flest anmälningar med sjukfrånvaro, 11,7 anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta. Bland män i åldersgruppen 16–24 noterades en minskning i antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta jämfört med 2023. Bland kvinnor var det åldersgruppen 60–64 år som hade flest anmälningar per 1 000 sysselsatta med 9,8.

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Fokus på ungas arbetsmiljö 2023 att unga löper högre risk att råka ut för arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro. När det gäller risker i arbetsmiljön visar rapporten att fysiskt krävande arbete är mer vanligt bland unga män medan unga kvinnor oftare utsätts för sexuella trakasserier. Bristande introduktion och okunskap om arbetsmiljöns betydelse kan vara några förklaringar till att unga löper större risk att råka ut för olyckor.

Flest anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro under 2024 skedde inom den kommunala sektorn, både bland kvinnor och män, 11,3 anmälningar per 1 000 sysselsatta kvinnor och 8,5 anmälningar per 1 000 sysselsatta män. Därefter följde den privata

59

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

sektorn med 6,0 anmälningar per 1 000 sysselsatta kvinnor och 7,8 anmälningar per 1 000 sysselsatta män.

De vanligaste orsakerna till arbetsolyckor var oförändrade 2024 jämfört med 2023, dvs. vanligast var fallolyckor för kvinnor och förlorad kontroll över maskin, handverktyg eller transportutrustning för män.

Diagram 4.3 Antal anmälda arbetsolyckor med och utan sjukfrånvaro

Antal per 1 000 sysselsatta

30

25

20

15

10

5

0

08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24

Kvinnor, med frånvaro

Män, med frånvaro

Kvinnor,
utan frånvaro

Män, utan frånvaro

Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2024.

Antalet anmälda arbetsolyckor som inte lett till frånvaro från arbetet var ca 95 000 under 2024, vilket innebär en ökning med 12 300 jämfört med 2023. Sett till antal anmälningar i förhållande till antal sysselsatta anmäldes 18,6 fall per 1 000 sysselsatta. Det är mer än dubbelt så många jämfört med de anmälda arbetsolyckorna med sjukfrånvaro. Till skillnad från arbetsolyckor med sjukfrånvaro anmäldes fler arbetsolyckor utan sjukfrånvaro bland kvinnor än bland män. Kvinnor ligger högre med 22,3 fall per 1 000 sysselsatta jämfört med männen, 15,2 anmälningar per 1 000 sysselsatta. Det innebär en ökning bland både män och kvinnor jämfört med 2023. Liksom för arbetsolyckor med sjukfrånvaro var antalet anmälningar per 1 000 sysselsatta högst i den yngsta åldersgruppen 16–24 år bland både kvinnor och män.

Antalet anmälda arbetssjukdomar har ökat

Under 2024 anmälde arbetsgivare knappt 13 500 arbetssjukdomar till Försäkringskassan. Antalet anmälda arbetssjukdomar ökade med ca 13 procent, vilket motsvarar 1 600 anmälningar jämfört med 2023. Förändringen beror till stor del på att anmälningar på grund av kemiska och biologiska faktorer (där smitta ingår) nästan helt upphörde under 2023. Antalet anmälda arbetssjukdomar 2024 motsvarar ca 3,7 fall per 1 000 sysselsatta kvinnor och ca 1,4 fall per 1 000 sysselsatta män, vilket var en ökning både bland kvinnor och män jämfört med 2023.

60

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Diagram 4.4

Antal anmälda arbetssjukdomar

Antal per 1 000 sysselsatta

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

08

09
10

11
12
13
14
15
16

17
18
19
20

21
22
23
24

Kvinnor

Män

Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2024.

År 2024 avsåg 7 av 10 anmälda arbetssjukdomar kvinnor. För kvinnor anmäldes flest arbetssjukdomar per 1 000 sysselsatta inom den kommunala sektorn med 9,3 anmälningar, följt av den statliga sektorn med 2,8 anmälningar per 1 000 sysselsatta. Även bland män anmäldes flest arbetssjukdomar inom den kommunala sektorn, följt av den statliga sektorn, med 4,8 respektive 2,5 anmälningar per 1 000 sysselsatta. Under 2024 har antalet anmälda arbetssjukdomar minskat för både kvinnor och män inom såväl den regionala som den kommunala sektorn, jämfört med 2023.

De vanligaste orsakerna till anmälda arbetssjukdomar under 2024 var organisatoriska och sociala faktorer (51 procent), följt av ergonomiska belastningsfaktorer (24 procent). Organisatoriska och sociala faktorer var vanligast bland kvinnor (59 procent), medan ergonomiska belastningsfaktorer var vanligast bland män (33 procent). Antalet anmälningar per 1 000 sysselsatta ökade med stigande ålder både för kvinnor och män.

Nästan hälften anser att arbetsgivaren åtgärdar arbetsmiljörisker på ett bra sätt

Arbetsgivare ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att göra riskbedömningar och att åtgärda arbetsmiljöbrister. Resultatet från arbetsmiljöundersökningen 2024 visar att närmare hälften, 47 procent, av sysselsatta i åldersgruppen 16–64 år anser att det görs regelbundna riskbedömningar för att undvika ohälsa och olycksfall på deras arbetsplats. Andelen som anger att det görs regelbundna riskbedömningar är lägre bland kvinnor jämfört med män, 44 procent respektive 50 procent. Andelen som anger att det görs regelbundna riskbedömningar på arbetsplatsen är högre bland inrikes födda än utrikes födda, 49 procent respektive 41 procent. Drygt hälften, 52 procent, av inrikes födda män uppger att riskbedömningar genomförs jämfört med 43 procent bland utrikes födda män. Däremot finns det inga skillnader mellan utrikes och inrikes födda kvinnor, 38 procent i båda grupperna.

61

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Diagram 4.5 Andel sysselsatta som anger att det görs regelbundna riskbedömningar fördelad på sektor

Procent

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Statlig
Kommunal
Regional
Privat
Annan
Totalt

Män Kvinnor Totalt

Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljö 2024.

Närmare hälften, 46 procent, upplever att arbetsmiljörisker åtgärdas på ett bra sätt på deras arbetsplats. En större andel män än kvinnor upplever att arbetsmiljöbrister åtgärdas på ett bra sätt, 52 procent jämfört med 40 procent. Det finns ingen skillnad mellan utrikes och inrikes födda.

Diagram 4.6 Andel personer som uppger att arbetsmiljöbristerna åtgärdas på ett bra sätt fördelad på sektor

Procent

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Statlig
Kommunal
Regional
Privat
Annan
Totalt

Män

Kvinnor
Totalt

Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljö 2024.

Andel sysselsatta som upplever att arbetsmiljörisker åtgärdas på ett bra sätt är störst inom den privata sektorn med 49 procent, följt av den statliga sektorn med 45 procent. Andelen sysselsatta som upplever att arbetsmiljörisker åtgärdas på ett bra sätt var lägst i den kommunala och regionala sektorn, med 38 procent för kvinnor och ca 44 procent för män.

Vanligt med kompetensutveckling på jobbet

År 2024 hade nästan sex av tio sysselsatta personer i åldern 16–64 år fått kompetensutveckling på jobbet under de senaste 12 månaderna, 59 procent av kvinnorna och 57 procent av männen. Det fanns inga skillnader mellan inrikes och utrikes födda, där andelen låg på 58 procent för både grupperna. Andel sysselsatta som fått kompetens-

62

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

utveckling var störst inom den statliga sektorn med 72 procent, följt av den regionala sektorn med 70 procent. Andelen sysselsatta som angav att de fått kompetensutveckling var lägst i den privata sektorn med 52 procent för kvinnor och 54 procent för män.

Diagram 4.7 Andel sysselsatta som har fått kompetensutveckling på jobbet fördelad på sektor

Procent

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Statlig
Kommunal
Regional
Privat
Annan
Totalt

Män Kvinnor Totalt

Källa: Arbetsmiljöverket, arbetsmiljö 2024.

Antal förrättningar ökade jämfört med året innan

Nästan alla Arbetsmiljöverkets förrättningar är inspektioner. Det totala antalet förrättningar ökade 2024 jämfört med 2023. Ökningen berodde bl.a. på minskade ledtider och effektivisering av inspektionsmetoderna. Antalet förrättningar per inspektör ökade också, från 103 förrättningar per inspektör 2023 till 113 förrättningar per inspektör 2024. En ökning skedde både av det totala antalet inspektioner och antalet myndighetsgemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet, som utgör en del av det totala antalet inspektioner. Av det totala antalet inspektioner 2024 genomfördes knappt 15 procent på distans (4 259) jämfört med 20 procent 2023 (5 134).

Tabell 4.1 Antal förrättningar, förelägganden, förbud, åtalsanmälningar, sanktionsavgifter och viten utförda av Arbetsmiljöverket

Antal

År
2020
2021
2022
2023
2024

Förrättningar utförda av Arbetsmiljöverket
17 730
17 877
23 981
26 762
29 121

Varav inspektioner
17 602
17 755
23 803
26 685
29 121

Varav myndighetsgemensamma kontroller

mot arbetslivskriminalitet
1 274
2 007
2 651
3 090
3 766

Förrättningar per inspektör
69
67
98
103
113

Förelägganden, förbud, åtalsanmälningar,

sanktionsavgifter och viten
2 663
2 636
2 959
3 195
3 614

Anm.: I kategorin inspektioner ingår även uppföljningsinspektioner.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Under 2024 utfärdades 1 701 förelägganden och förbud samt 1 630 sanktionsavgifter, vilket i båda fallen innebär en ökning jämfört med 2023. Antalet förelägganden och förbud på grund av brister i arbetsmiljön ökade 2024 jämfört med 2023. Det beror till stor del på att antalet förrättningar ökade 2024.

63

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Den regionala skyddsombudsverksamheten nådde fler

Staten ger årligen bidrag om ca 112 miljoner till de centrala arbetstagarorganisationerna och Svenska Hamnarbetarförbundet för deras arbete med den regionala skyddsombudsverksamheten. För 2024 redovisades 1 649 regionala skyddsombud, vilket motsvarar 286 årsarbetskrafter. Det är något fler regionala skyddsombud jämfört med 2023 räknat i såväl antal som årsarbetskrafter. Under 2024 besöktes 536 330 arbetsställen jämfört med 502 933 arbetsställen 2023. Den huvudsakliga inriktningen för den regionala skyddsombudsverksamheten var 2024, liksom 2023, systematiskt arbetsmiljöarbete, följt av medicinska och sociala frågor.

Åtgärder inom ramen för nuvarande arbetsmiljöstrategi genomförs

Regeringens skrivelse En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 (skr. 2020/21:92) bygger på de fyra delmålen ett hållbart arbetsliv, ett hälsosamt arbetsliv, ett tryggt arbetsliv samt en arbetsmarknad utan brott och fusk. Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap har i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner som ska tydliggöra åtgärder som genomförs för att nå strategins uppsatta mål och prioriteringar (A2021/00338). Arbetsmiljöverket bedriver ett fortsatt arbete med tillsyn och föreskriftsarbete inom de prioriterade områdena. Myndigheten för arbetsmiljökunskap har under 2024 fortsatt bedriva arbetet med kunskapssammanställningar, analyser och utvärderingar respektive riktlinjer för ett evidensbaserat arbetsmiljöarbete inom olika områden.

Regeringen anser fortsatt att arbetsmiljöpolitiken även kan stärkas genom en ökad närhet mellan forskningsbaserad kunskap och praktik i form av regler och tillsyn. Arbetet med att förbereda inordning av Myndigheten för arbetsmiljökunskaps uppgifter i Arbetsmiljöverket har därför fortsatt. Inom Karolinska institutet finns forskning och utbildning och annan kompetens inom området företagshälsovård. Mot denna bakgrund har regeringen gett Karolinska institutet i uppdrag att förbereda ett inordnande av den del av Myndigheten för arbetsmiljökunskaps uppgift att följa och främja företagshälsovården som avser kompetensförsörjning i myndigheten.

Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv har haft i uppdrag att analysera genomslaget för regeringens arbetsmiljöstrategi och att lämna förslag på en strategi för perioden 2026 till 2030. Utredningen konstaterar i sitt betänkande En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv (SOU 2025:73) att genomslaget har varit varierande. Utredningen föreslår att en ny strategi i hög grad ska bygga vidare på nuvarande strategi, med vissa justeringar, och att arbetet med måluppfyllelsen ska stärkas. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Bättre förutsättningar för träffsäkra och effektiva kontroller mot arbetslivskriminalitet

Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. Risken för arbetslivskriminalitet bedöms vara särskilt hög inom näringsgrenarna bygg, hotell- och restaurang, transport, kroppsvård, städ och vissa delar av de gröna näringarna. Arbetsmiljöverket arbetar tillsammans med åtta andra myndigheter enligt regeringsuppdraget om att inrätta center mot arbetslivskriminalitet och om varaktig myndighetssamverkan (A2022/00333, A2023/01693, A2024/01109). Regeringen anser att det är särskilt angeläget att bekämpa mer komplexa former av arbetslivskriminalitet, liksom att arbeta mot strategiskt utvalda arbetsgivare, områden och branscher där arbetslivskriminalitet sker systematiskt och där risken för arbetslivskriminalitet bedöms vara särskilt hög. I redovisningen för 2024 konstateras att antalet myndighetsgemensamma kontroller återigen ökade under 2024 jämfört med året innan. Kontrollerna har resulterat i fler identifierade brott och betydande ekonomiska återkrav, där flera miljoner

64

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

kronor har krävts tillbaka och utbetalningar har nekats på grund av upptäckta oegentligheter. Dessutom konstateras att sedan lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystem samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet trädde i kraft den 1 juli 2024 har förutsättningarna för det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet förbättrats. De samverkande myndigheterna kan genomföra administrativa åtgärder mot riktade målgrupper eftersom informationsdelningen har kunnat öka på de regionala centren. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har redovisat sitt slutbetänkande Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder, fortsatt arbete (SOU 2025:25). Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Arbetet mot arbetslivskriminalitet redovisas även i andra utgiftsområden (t.ex. utg.omr. 2 och utg.omr. 10).

4.3.2 Arbetsrätt

Rekordlåg andel med tidsbegränsad anställning

Antalet tillsvidareanställda i åldrarna 20–64 år ökade enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar med närmare 40 000 personer mellan 2023 och 2024, samtidigt som antalet tidsbegränsat anställda minskade med närmare 60 000 personer. Det innebär att andelen tidsbegränsat anställda relativt alla anställda minskade till 10,6 procent 2024. Det är en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med föregående år och därtill den lägsta andelen som har uppmätts så långt jämförbar statistik finns tillhanda (2001). En förklaring till utvecklingen är att personer med tidsbegränsade anställningar i högre grad förlorar jobbet under en lågkonjunktur än personer med tillsvidareanställning. Att antalet tillsvidareanställda har ökat, trots det svaga konjunkturläget, kan bero på att det i många yrken råder brist på arbetskraft och att erbjudanden om tillsvidareanställning är ett konkurrensmedel för arbetsgivarna att kunna rekrytera eller behålla kompetent personal. Ytterligare en möjlig förklaring kan vara att den tidigare anställningsformen allmän visstidsanställning 2022 ersattes med särskild visstidsanställning vilket bl.a. innebär att den anställde snabbare övergår till tillsvidareanställning.

Fler kvinnor än män har en tidsbegränsad anställning. Av anställda kvinnor hade

11,4 procent en tidsbegränsad anställning 2024, jämfört med 9,7 procent av anställda män. Skillnaderna mellan könen minskade tydligt 2024 beroende på att antalet kvinnor med tillsvidareanställning ökade med ca 35 000 samtidigt som det var oförändrat bland män. Dessutom minskade antalet tidsbegränsat anställda mer bland kvinnor än bland män. Andelen tidsbegränsat anställda sjunker med stigande ålder. År 2024 hade 41 procent av anställda i åldersgruppen 20–24 år en tidsbegränsad anställning medan motsvarande andel för anställda i åldersgruppen 45–64 år uppgick till 5 procent. Andelen utrikes födda med tidsbegränsad anställning uppgick till 16,1 procent medan motsvarande andel för inrikes födda uppgick till 8,7 procent.

Fortsatt minskning av antalet deltidsanställda kvinnor

Den vanligen arbetade tiden för anställda 20–64 år uppgick 2024 till i genomsnitt 38 timmar i veckan för kvinnor och 40 timmar i veckan för män. Den faktiskt arbetade tiden per vecka var i genomsnitt 28 timmar för kvinnor och 32 timmar för män. Skillnaden mellan den vanligen arbetade tiden och den faktiskt arbetade tiden var således större för kvinnor än för män. Det beror bl.a. på att kvinnor i större utsträckning än män är frånvarande från arbetet på grund av sjukskrivning och vård av barn. De genomsnittliga veckoarbetstiderna för kvinnor och män har inte förändrats nämnvärt under senare år. Det finns heller inga signifikanta skillnader i genomsnittlig veckoarbetstid eller andel deltidsarbetande mellan inrikes och utrikes födda.

Totalt uppgick antalet deltidsanställda i åldersgruppen 20–64 år till 775 000 personer 2024, vilket motsvarar 17,4 procent av alla anställda (se diagram 4.8). Antalet deltids-

65

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

anställda kvinnor minskade med 33 000 personer jämfört med föregående år, men bland män ökade antalet med 3 000 personer. Av samtliga anställda kvinnor i åldern

20–64 år arbetade 24,4 procent deltid under 2024, jämfört med 10,6 procent av samtliga anställda män. Sedan 2014 har andelen deltidsanställda kvinnor sjunkit med nästan 12 procentenheter och med knappt 1 procentenhet för män. Minskningen av andelen deltidsanställda har under de senaste tio åren varit mest påtaglig i den primärkommunala sektorn.

Diagram 4.8 Andel deltidsanställda

Andel av samtliga anställda

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24

Män

Kvinnor

Totalt

Anm.: Uppgifterna avser personer 20–64 år som i AKU har svarat att de arbetar deltid i huvudsysslan.

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Färre anmälningar om utstationering av arbetstagare

Under 2024 gjordes drygt 150 000 anmälningar om utstationering till Arbetsmiljöverkets register över företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. Det är en minskning jämfört med 2023, då det gjordes drygt 164 000 anmälningar. På grund av att samma arbetstagare kan förekomma i flera anmälningar gör Arbetsmiljöverket en uppskattning av det totala antalet utstationerade arbetstagare i landet. År 2024 uppskattades antalet utstationerade arbetstagare till drygt 68 000 personer, jämfört med drygt 74 000 personer 2023. Statistiken omfattar inte yrkesförare som är anmälda via en inlämnad utstationeringsdeklaration genom det offentliga gränssnitt som är anslutet till informationssystemet för den inre marknaden (IMI). Minskningen skedde främst inom byggverksamhet och inom branschgruppen jordbruk, skogsbruk och fiske. Det är fortfarande flest utstationerade arbetstagare inom byggbranschen. Nedgången inom jordbruk, skogsbruk och fiske berodde främst på färre utstationerade arbetstagare från Thailand till följd av att Migrationsverket avslog ett stort antal ansökningar om arbetstillstånd för thailändska arbetstagare. Antalet utstationerade arbetstagare från Polen fortsatte att minska under 2024, med resultatet att Tyskland var det land som utstationerade flest arbetstagare till Sverige. För andra året i rad minskade också antalet utstationerade från Litauen under 2024.

Minskningen av den fackliga organisationsgraden har upphört

Kollektivavtalstäckningen, dvs. andelen anställda i åldersgruppen 18–68 år som omfattas av kollektivavtal på sin arbetsplats, uppgick till totalt 88 procent 2024. I den privata sektorn var täckningsgraden 82 procent. Det innebär att ca 560 000 anställda inte omfattas av kollektivavtal, varav drygt hälften arbetar i företag med 1–9 anställda. Nästan nio av tio av dem som har ett arbetaryrke omfattas av kollektivavtal, vilket kan jämföras med tre av fyra bland dem med tjänstemannayrken. Det är främst i vissa

66

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

tjänstemannadominerande branscher inom Information och kommunikation samt Juridisk och ekonomisk verksamhet som kollektivavtalstäckningen är relativt låg. I offentlig sektor omfattas alla anställda av kollektivavtal. Kollektivavtalstäckningen har legat stabilt mellan 88 och 90 procent sedan mitten av 1990-talet. De små skiftningar som har skett beror främst på förändrade insamlings- och beräkningsförfaranden.

Den fackliga organisationsgraden har totalt sett varit relativt stabil under de senaste tio åren och uppgick 2024 till 66 procent. I arbetarkollektivet har det under en lång rad år, med undantag av under covid-19-pandemin, skett en successiv minskning av organisationsgraden. Sedan 2022 tycks dock minskningen ha upphört och organisationsgraden har sedan dess rört sig kring 54 procent. I tjänstemannakollektivet har utvecklingen över tid varit betydligt mer stabil och organisationsgraden uppgick 2024 till 73 procent. Anställningsform har en betydande påverkan på den fackliga organisationsgraden. Bland tillsvidareanställda uppgick den 2024 till 71 procent och bland tidsbegränsat anställda till 36 procent.

Medan den fackliga organisationsgraden gradvis har minskat bland män under de senaste tio åren har den varit mer stabil för kvinnor. År 2024 var 70 procent av kvinnorna och 62 procent av männen fackligt organiserade. Bland inrikes födda var 68 procent medlemmar i en facklig organisation medan motsvarande andel för utrikes födda uppgick till 58 procent. Skillnaden förklaras till stor del av att utrikes födda är överrepresenterade i arbetarkollektivet och bland tidsbegränsat anställda.

Diagram 4.9 Facklig organisationsgrad

Procent

85

80

75

70

65

60

55

50

45

06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24

Arbetare kvinnor

Arbetare män

Tjänstemän kvinnor

Tjänstemän män

Anm.: Facklig organisationsgrad är andel anställda som är medlem i en arbetstagarorganisation. Den redovisade andelen är justerad för åren 2015–2023 jämfört med föregående års budgetproposition pga. anpassning till internationell standard. År 2006–2014 avser åldersgruppen 16–64 år exklusive heltidsstuderande som arbetar vid sidan av studierna. År 2015–2024 avser åldersgruppen 15–74 år inklusive heltidsstuderande.

Källa: Medlingsinstitutet.

Antalet mål i Arbetsdomstolen ökade

Arbetstvister är tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsdomstolen prövar tvister som ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Målen i Arbetsdomstolen delas in i A-mål och B-mål. A-mål är mål som prövas i Arbetsdomstolen som första och enda instans medan B-mål är mål som först har prövats i tingsrätt och överklagats till Arbetsdomstolen. Under 2024 kom det totalt in 368 mål till Arbetsdomstolen, jämfört med 327 mål under 2023 och 311 mål under 2022. Under 2024 minskade antalet B-mål medan antalet A-mål ökade jämfört med 2023. Antalet avgjorda mål ökade med 41 mål 2024 jämfört med 2023 och uppgick totalt till 342 mål.

67

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Genomströmningstiden för målen i Arbetsdomstolen, vilken mäts som medianen för antalet månader det tar att avgöra ett mål, har varit relativt stabil de senaste åren. För 2024 var A-målens mediantid 5 månader och B-målens mediantid 1 månad.

Reformering av den statliga lönegarantin

Det finns tydliga indikatorer på ett relativt omfattande missbruk av den statliga lönegarantin. Regeringen gav den 7 december 2023 en särskild utredare i uppdrag att föreslå ett nytt, ändamålsenligt och rättssäkert regelverk för den statliga lönegarantin (dir. 2023:168). Utredningen har nu redovisat sitt betänkande En översyn av den statliga lönegarantin (SOU 2025:77). Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

4.3.3 Lönebildning

Högsta antalet förlorade arbetsdagar sedan 2012 trots litet avtalsår

Medlingsinstitutet ansvarar för medling i arbetstvister, i förbundsförhandlingar om kollektivavtal (central nivå) och i lokala tvister då fackförbund kräver kollektivavtal med enskilda arbetsgivare. Avtalsrörelsen 2024 var mindre omfattande jämfört med året innan. Under 2024 utsåg Medlingsinstitutet medlare i 4 medlingsärenden på förbundsnivå, jämfört med 14 medlingsärenden under 2023. Stridsåtgärder trädde i kraft i ett fall, i Vårdförbundets tvist med Sveriges kommuner och regioner och Sobona. Det handlade om såväl blockadåtgärder som strejk. Strejken medförde sammantaget ca 32 500 förlorade arbetsdagar. Antalet förlorade arbetsdagar blev det högsta sedan 2012 trots ett år med få avtalsförhandlingar. I lokala förhandlingar bröt stridsåtgärder ut i två tvister med totalt 378 förlorade arbetsdagar som följd. Totalt förlorades dock 13 138 arbetsdagar i stridsåtgärder i lokala tvister under 2024, varav 12 760 avsåg Tesla-konflikten som inleddes 2023.

Tabell 4.2 Antal medlingsärenden och förlorade arbetsdagar på grund av konflikt

Antal

2020
2021
2022
2023
2024

Medlingsärenden på central nivå
8
2
3
14
4

Lokala medlingsärenden
11
10
10
20
6

Antal förlorade arbetsdagar
0
11
5 240
3 909
45 717

Anm. Medlingsärenden på lokal nivå leder nödvändigtvis inte till medlingsinsatser från Medlingsinstitutet. Källa: Medlingsinstitutet .

Reallönerna ökade med drygt 2 procent

Enligt preliminära utfall uppgick löneökningarna till 4,1 procent för ekonomin som helhet 2024. Det är en ökning jämfört med 2023 då löneökningstakten var 3,7 procent. De avtalsmässiga löneökningarna i de centrala avtalen beräknades till 3,5 procent för hela ekonomin. Skillnaden mellan de faktiska löneökningarna och de avtalsmässiga löneökningarna utgörs av den s.k. restposten som steg något jämfört med 2023. Löneökningstakten i näringslivet var enligt preliminära utfall 4,2 procent 2024, vilket är en marginell ökning jämfört med 2023. Sedan 2021 har lönerna ökat snabbare i privat sektor jämfört med offentlig sektor.

Inflationen sjönk markant 2024 jämfört med de två föregående åren. För helåret 2024 uppgick KPIF-inflationen till 1,9 procent. Det innebar att reallönerna steg med

2,2 procent under 2024 (se diagram 4.9). Trots att reallönerna återhämtade sig 2024 var de alltjämt på en klart lägre nivå än 2021.

68

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Diagram 4.10 Nominell löneutveckling och reallöneutveckling 1994–2024

Årlig procentuell förändring

10

10

8

8

6

6

4

4

2

2

0

0

-2

-2

-4

-4

-6

-6

94
96
98
00
02
04
06
08
10
12
14
16
18
20
22
24

Reallöneutveckling

Nominell löneutveckling

Inflation (KPIF)

Anm.: Reallön är nominell timlöneutveckling enligt Konjunkturlönestatistiken deflaterad med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF).

Källa: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån.

Små förändringar i löneskillnaden mellan kvinnor och män

En jämförelse av kvinnors och mäns genomsnittliga löner på hela arbetsmarknaden 2024 visar att kvinnors löner uppgick till 89,8 procent av männens. Det motsvarar en löneskillnad på 10,2 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2023. Mellan 2005 och 2019 minskade löneskillnaderna successivt, men därefter avstannade minskningen. De årsvisa förändringar som har uppmätts under perioden 2019–2024 har varit marginella och är inte statistiskt säkerställda.

I både privat och offentlig sektor ökade löneskillnaden marginellt jämfört med 2023, men förändringar i sammansättningen av anställda inom sektorerna har medfört att utvecklingen har sett delvis olika ut. I privat sektor ökade skillnaden med 0,5 procentenheter bland arbetare samtidigt som den minskade med 0,5 procentenheter bland tjänstemän. Att löneskillnaden totalt sett ökade med 0,2 procentenheter i den privata sektorn som helhet beror på en kombination av att löneskillnaden är större bland tjänstemän än bland arbetare och att tjänstemännen fick en ökad vikt i beräkningen av genomsnittslönerna (antalet anställda arbetare minskade mer än antalet anställda tjänstemän mellan 2023 och 2024). Inom offentlig sektor minskade löneskillnaden något i såväl kommuner och regioner som staten jämfört med 2023, men för offentlig sektor som helhet ökade dock löneskillnaden med 0,1 procentenheter. Detta beror på att kommunernas bidrag till den offentliga sektorns lönesumma minskade och att löneskillnaderna är minst i kommunsektorn.

69

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Diagram 4.11 Ovägd och standardvägd löneskillnad mellan kvinnor och män

Procent

20

20

18

18

16

16

14

14

12

12

10

10

8

8

6

6

4

4

2

2

0

0

05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24

Ovägd löneskillnad

Standardvägd löneskillnad

Källa: Medlingsinstitutet.

En metod för att jämföra kvinnors och mäns löner är att med standardvägning beräkna hur löneskillnaden skulle se ut med hänsyn till skillnader i yrke, sektor, ålder, utbildning och arbetstid. Med standardvägning var kvinnors lön i genomsnitt 95,4 procent av mäns lön 2024. Den återstående löneskillnaden som inte kan förklaras med tillgänglig statistik var därmed 4,6 procent, vilket är 0,2 procentenheter mindre än 2023. Den enskilt viktigaste faktorn som förklarar löneskillnaden är yrke. Den största oförklarade löneskillnaden fanns bland tjänstemän i privat sektor med 6,8 procent och den minsta i den kommunala sektorn med 0,6 procent. Mellan 2005 och 2024 har den standardvägda löneskillnaden totalt sett minskat med 2,2 procentenheter.

Jämförs kvinnors och mäns genomsnittliga arbetsinkomster var skillnaden 18,7 procent år 2023. I och med att kvinnor i genomsnitt arbetar färre timmar än män blir skillnaden större i arbetsinkomster än i lön. Att kvinnors arbetade timmar är lägre än mäns förklaras framför allt av mer deltidsarbete och större frånvaro.

4.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att det övergripande målet för arbetslivspolitiken om goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män delvis har uppnåtts. Samtidigt finns det flera utmaningar och ett behov av fortsatta insatser för att uppnå målet.

Antalet dödsolyckor sjunker men är fortfarande alltför högt

Inget annat än en nollvision kan gälla för dödsfall till följd av arbete – ingen ska behöva dö på sitt arbete, men ingen ska heller behöva dö av sitt arbete. Tillsyn är en central del av att kontrollera att arbetsmiljöreglerna följs och för förbättringar av arbetsmiljön. Tillsynen är också viktig för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för rättvisa konkurrensförhållanden på arbetsmarknaden. Det är därför positivt att antalet förrättningar, främst inspektioner, fortsatte att öka under 2024. Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla tillsynen för att den ska bli mer träffsäker och riskbaserad. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är tillika en viktig del för att förebygga dödsolyckor, arbetsolyckor och arbetssjukdomar.

70

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Myndighetssamverkan i arbetet mot arbetslivskriminalitet bidrar till ökad trygghet på arbetsmarknaden

Regeringens bedömning är att arbetet mot arbetslivskriminalitet är fortsatt viktigt då arbetslivskriminaliteten trots de åtgärder som vidtagits skapar stor otrygghet på arbetsmarknaden, snedvrider konkurrensen och bidrar till att finansiera den kriminella ekonomin. Det är därför betydelsefullt att myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet har fortsatt att utvecklas parallellt med Arbetsmiljöverkets övriga tillsynsverksamhet och att antalet myndighetsgemensamma kontroller har fortsatt att öka och blivit mer träffsäkra under 2024. Regeringen bedömer att ny lagstiftning har bidragit till utvecklingen av det myndighetsgemensamma arbetet och att arbetet mot arbetslivskriminalitet bidrar till uppfyllelse av det övergripande målet för arbetslivspolitiken.

Det finns förutsättningar för ökad flexibilitet, trygghet och inflytande

Andelen tidsbegränsat anställda och andelen deltidsanställda fortsatte att minska under 2024 jämfört med föregående år. En fortsatt utmaning inom området är dock att kvinnor i högre grad än män har tidsbegränsade anställningar och arbetar deltid. Det påverkar den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män, även om skillnaderna fortsätter att minska.

En möjlig delförklaring till att andelen tidsbegränsat anställda minskat jämfört med tidigare år, är den reformering av arbetsrätten som redovisades i budgetpropositionen för 2023. Reformen innebar att anställningsformen allmän visstid ersattes med särskild visstidsanställning, vilket innebär att den anställde snabbare övergår till tillsvidareanställning.

Regeringen bedömer att utvecklingen inom området skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande och bidrar till uppfyllelse av det övergripande målet för arbetslivspolitiken.

Lönebildningen fungerar väl

Under 2024 uppnåddes flera av de kriterier som används vid bedömning avseende lönebildningen. Även i en internationell jämförelse framstår den svenska arbetsmarknaden som fredlig. Även om trenden med minskade löneskillnader mellan kvinnor och män tycks ha avstannat under senare år har löneskillnaderna minskat i ett längre tidsperspektiv, vilket bidragit till ökad ekonomisk jämställdhet. Regeringen bedömer att lönebildningen under året skedde i samhällsekonomisk balans och arbetsfred vilket bidrar till att nå det övergripande målet för arbetslivspolitiken.

4.5 Politikens inriktning

Att delta i arbetslivet är för de flesta människor, såväl kvinnor som män, den viktigaste källan till försörjning och har stor betydelse för individens möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället. Förändringarna i arbetslivet påverkar hur vi arbetar, var vi arbetar och när vi arbetar. För utrikes födda har ett aktivt deltagande i arbetslivet stor betydelse för möjligheten till integrering i samhället.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på en ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter. En väl fungerande politik på arbetslivsområdet bygger på en god dialog mellan staten och arbetsmarknadens parter.

71

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

En god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv

En arbetsmiljö som är säker och utvecklande är central för medborgarnas välfärd och bidrar på ett avgörande sätt till ett tryggare och mer välmående Sverige. God arbetsmiljö har betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa.

Arbetsmiljön har stor betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Regeringen och myndigheterna på arbetsmiljöområdet arbetar tillsammans med arbetsmarknadens parter för att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö. Det är arbetsgivarna, arbetstagarna och deras representanter som tillsammans bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna. Det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö. Män och kvinnor är generellt sett utsatta för olika risker i arbetslivet, och en god arbetsmiljö är en viktig jämställdhetsfråga.

Ingen ska dö eller skadas till följd av sitt arbete. Arbetet med att förebygga dödsolyckor i arbetslivet och med tillsyn av arbetsmiljön är avgörande för en god och säker arbetsmiljö och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden. Arbetslivet har förändrats i snabb takt, vilket kräver nya arbetssätt och nytt fokus. Därför kommer regeringen ta fram en ny arbetsmiljöstrategi som möter utmaningarna på framtidens arbetsmarknad, i form av en skrivelse till riksdagen. Arbetet med att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi är en viktig del i att stärka arbetet med att nå målet för arbetslivspolitiken.

Arbetet med att bekämpa arbetslivskriminaliteten behöver fortsätta

Arbetslivskriminalitet är ett fortsatt allvarligt och omfattande samhällsproblem. Regeringen anser att det är särskilt angeläget att bekämpa mer komplexa former av arbetslivskriminalitet, liksom att arbeta mot strategiskt utvalda arbetsgivare, områden och branscher där arbetslivskriminalitet sker systematiskt och där risken för arbetslivskriminalitet bedöms vara stor. Det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet har utvecklats vilket har lett till bättre förutsättningar för effektiva arbetsplatskontroller och administrativa åtgärder mot riktade målgrupper. Åtgärderna har bl.a. varit möjliga till följd av att myndigheterna fått utökade möjligheter att dela information vid de regionala kontoren mot arbetslivskriminalitet.

Arbetsvillkoren på svensk arbetsmarknad ska vara goda

Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell. Förutsättningarna för omställning på arbetsmarknaden förbättras genom införandet av omställningspaketet för ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, bl.a. genom den reformerade arbetsrätten. Regeringen anser att det är fortsatt viktigt att följa utvecklingen till följd av förändringarna inom området.

En arbetsmarknad där kvinnor och män, med både svensk och utländsk bakgrund, kan delta på samma villkor blir mindre könsuppdelad. En sådan arbetsmarknad är bra för samhället, ger en starkare ekonomi, bidrar till målet om ekonomisk jämställdhet och leder till bättre integration. Genom reformeringen av arbetsrätten har heltidsnormen stärkts för både kvinnor och män.

Kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter möjliggör branschanpassade lösningar i fråga om villkor, arbetstider och förmåner, något som är till fördel för arbetstagare och arbetsgivare. En förutsättning för att parterna ska kunna ta ett stort ansvar för regleringen är att deras autonomi och självständighet värnas. Det är viktigt med en fortsatt hög anslutningsgrad bland arbetsgivare och arbetstagare.

72

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Den 1 januari 2026 blir de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och vissa kringliggande trygghetssystem knutna till riktåldern för pension. För åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd gäller att den höjdes till 69 år fr.o.m. 2023. Det innebär att åldern ligger i fas med de höjningar som görs i åldersgränserna i pensionssystemet 2026.

Regeringen har i propositionen Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system (prop. 2021/22:181) bedömt att åldersgränserna för rätten att kvarstå i anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd bör knytas till riktåldern för pension fr.o.m. 2026. Arbetet har blivit förskjutet och regeringen återkommer med tidpunkt för när justeringen kommer att göras. Utredningen om anpassning av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till riktåldern för pension överlämnade i juni 2025 betänkandet Längre liv, längre arbetsliv – förlängd rätt att kvarstå i anställningen (SOU 2025:70). Betänkandet bereds i Regeringskansliet.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen ska värnas

En grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är att arbetsmarknadens parter har huvudansvaret för lönebildningen. I den svenska lönebildningen är det den internationellt konkurrensutsatta sektorn som är lönenormerande. Sverige har under lång tid haft en väl fungerande lönebildning med få konfliktdagar, långsiktig reallönetillväxt och hög sysselsättningsgrad.

Regeringen värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen både i Sverige och inom EU och agerar för att initiativ på EU-nivå ska respektera nationella system och arbetsmarknadens parters autonomi.

Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska inte förekomma. Möjligheterna till ekonomisk självständighet och trygghet ska vara desamma för kvinnor och män, genom hela livet. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar gradvis men det går långsamt. Det finns flera orsaker till att kvinnor, utöver lägre lönenivåer, har lägre arbetsinkomster än män. För att nå jämställda arbetsinkomster behöver arbetsmarknaden bli mindre könsuppdelad och den sammanlagda arbetstiden för kvinnor öka.

4.6 Budgetförslag

4.6.1 2:1 Arbetsmiljöverket

Tabell 4.3
Anslagsutveckling 2:1 Arbetsmiljöverket

Tusental kronor

2024
Utfall
885 995
Anslagssparande
14 613

2025
Anslag
916 784 1
Utgiftsprognos
915 327

2026
Förslag
1 010 926

2027
Beräknat
1 039 146 2

2028
Beräknat
1 036 004 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 1 022 613 tkr i 2026 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 000 606 tkr i 2026 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Arbetsmiljöverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för statsbidrag till arbetsmarknadens parter för att främja kunskapsutbyte och samverkan med myndigheter i syfte att motverka brott och andra regelöverträdelser i arbetslivet.

73

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till arbetsmarknadens parter och till ideella organisationer för att lämna information och rådgivning till personer som omfattas av lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.4 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 2:1 Arbetsmiljöverket

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
920 884
920 884
920 884

Pris- och löneomräkning 2
16 984
32 147
50 163

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
73 058
86 115
64 957

varav BP26 3
-6 800
-6 800
-7 300

– Företagshälsovårdens kompetensförsörjning överförs till KI
-4 300
-4 300
-4 300

– Statsbidrag till arbetsmarknadens parter minskas
-2 500
-2 500
-3 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
1 010 926
1 039 146
1 036 004

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Den del av uppgiften att följa och främja företagshälsovårdens utveckling som avser kompetensförsörjning överförs till Karolinska institutet. Anslaget minskas därför med 4 300 000 kronor fr.o.m. 2026. Anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökas med motsvarande belopp.

Statsbidraget till arbetsmarknadens parter för att främja kunskapsutbyte och samverkan med myndigheter i syfte att motverka brott och andra regelöverträdelser i arbetslivet nyttjas i låg grad. Anslaget minskas därför med 2 500 000 kronor för 2026. För 2027 beräknas anslaget minska med 2 500 000 kronor och fr.o.m. 2028 beräknas anslaget minska med 3 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att 1 010 926 000 kronor anvisas under anslag 2:1 Arbetsmiljöverket för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 1 039 146 000 kronor respektive 1 036 004 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.5 Avgiftsbelagd verksamhet vid Arbetsmiljöverket

Tusentals kronor

Resultat från

Uppdragsverksamhet
föregående år
Intäkter
Kostnader
Ackumulerat resultat

Utfall 2024
0
1 453
1 453
0

Prognos 2025
0
1 100
1 100
0

Budget 2026
0
1 000
1 000
0

Uppdragsverksamheten omfattar huvudsakligen den särskilda informationsverksamheten, men även försäljning från informationssystemet om arbetsskador (ISA). Den särskilda informationsverksamheten består främst av försäljning av myndighetens föreskrifter. Det ackumulerade resultatet för 2024 var 0 kronor.

74

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

4.6.2 2:2 Arbetsdomstolen

Tabell 4.6 Anslagsutveckling 2:2 Arbetsdomstolen

Tusental kronor

2024
Utfall
37 095
Anslagssparande
777

2025
Anslag
42 024 1
Utgiftsprognos
43 632

2026
Förslag
38 613

2027
Beräknat
39 204 2

2028
Beräknat
39 949 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 38 613 tkr i 2026 års prisnivå.

3 Motsvarar 38 613 tkr i 2026 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Arbetsdomstolens förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.7 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 2:2 Arbetsdomstolen

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
37 924
37 924
37 924

Pris- och löneomräkning 2
689
1 280
2 025

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
38 613
39 204
39 949

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

Regeringen föreslår att 38 613 000 kronor anvisas under anslag 2:2 Arbetsdomstolen för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 39 204 000 kronor respektive

39 949 000 kronor.

4.6.3 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Tabell 4.8 Anslagsutveckling 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Tusental kronor

2024
Utfall
43 858
Anslagssparande
364

2025
Anslag
43 722 1
Utgiftsprognos
43 722

2026
Förslag
43 722

2027
Beräknat
43 722

2028
Beräknat
43 722

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO). Högst 1 100 000 kronor får användas för utgifter för deltagande i ILO:s verksamhet och för ILO-kommittén. Medlemsavgiften i svenska

75

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

kronor bestäms av den svenska kronans växelkurs mot schweizerfrancen vid utbetalningsdagen.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.9 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
43 722
43 722
43 722

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
43 722
43 722
43 722

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 43 722 000 kronor anvisas under anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 43 722 000 kronor respektive 43 722 000 kronor.

4.6.4 2:4 Medlingsinstitutet

Tabell 4.10 Anslagsutveckling 2:4 Medlingsinstitutet

Tusental kronor

2024
Utfall
56 476
Anslagssparande
5 826

2025
Anslag
68 110 1
Utgiftsprognos
69 440

2026
Förslag
69 750

2027
Beräknat
70 439 2

2028
Beräknat
71 568 3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 69 750 tkr i 2026 års prisnivå.

3 Motsvarar 69 750 tkr i 2026 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Medlingsinstitutets förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.11 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 2:4 Medlingsinstitutet

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
68 110
68 110
68 110

Pris- och löneomräkning 2
1 640
2 329
3 458

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
69 750
70 439
71 568

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

76

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Regeringen föreslår att 69 750 000 kronor anvisas under anslag 2:4 Medlingsinstitutet för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 70 439 000 kronor respektive

71 568 000 kronor.

4.6.5 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet

Tabell 4.12 Anslagsutveckling 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet

Tusental kronor

2024
Utfall
111 724
Anslagssparande
276

2025
Anslag
112 000 1
Utgiftsprognos
111 051

2026
Förslag
112 000

2027
Beräknat
112 000

2028
Beräknat
112 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till de centrala arbetstagarorganisationerna för den regionala skyddsombudsverksamheten.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.13 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet

Tusental kronor

2026
2027
2028

Anvisat 2025 1
112 000
112 000
112 000

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
112 000
112 000
112 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 112 000 000 kronor anvisas under anslag 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 112 000 000 kronor respektive 112 000 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2027.

Skälen för regeringens förslag

Arbetsmiljöverket beslutar om bidrag för den regionala skyddsombudsverksamheten som medför utgifter kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2026 för anslaget 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

20 000 000 kronor 2027.

77

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 14

Tabell 4.14 Beställningsbemyndigande för anslaget 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet

Tusental kronor

Utfall 2024
Prognos 2025
Förslag 2026
Beräknat 2027

Ekonomiska åtaganden vid

årets början
19 597
19 597
20 000

Nya ekonomiska åtaganden
19 597
20 000
20 000

Utgifter mot anslag till följd av

ekonomiska åtaganden
-19 597
-19 597
-20 000
-20 000

Ekonomiska åtaganden vid

årets slut
19 597
20 000
20 000

Beslutat/föreslaget

bemyndigande
20 000
20 000
20 000

78