Prop. 2025/26:101

Regeringens skrivelse 2025/26:101

Årsredovisning för staten 2025

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 9 april 2026

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2025. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultat- räkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

1

Skr. 2025/26:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning .........................................................................................................................

5

Inledning

...................................................................................................................................

13

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen....................................................................

17

1.1

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande ........................................

17

1.2

Utgiftstaket för 2025 ...........................................................................................

19

2 Utfallet för statens budget..............................................................................................

23

2.1

Saldot i statens budget 2025...............................................................................

23

2.2

Ändringar i statens budget 2025........................................................................

26

2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska

faciliteten för återhämtning och resiliens........................................................

26

2.4

Inkomster i statens budget 2025 .......................................................................

27

2.5

Utgifter i statens budget 2025............................................................................

46

2.6

Förändring av anslagsbehållningar....................................................................

55

2.7

Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................................

57

2.8

Kassamässig korrigering .....................................................................................

63

2.9

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .....................................

65

2.10

Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ...............................

68

3 Utfall per utgiftsområde .................................................................................................

73

3.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................................

73

3.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning............................

76

3.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .......................................................

80

3.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................................

82

3.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ......................................................

86

3.6

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap................................

87

3.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd...........................................................

92

3.8

Utgiftsområde 8 Migration.................................................................................

95

3.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .............................

98

3.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och funktionsnedsättning .................................................................................

102

3.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .................................

105

3.12

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn....................

108

3.13

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ............................................

110

3.14

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv...........................................

111

3.15

Utgiftsområde 15 Studiestöd ...........................................................................

117

3.16

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.............................

118

3.17

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid..........................

125

3.18

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande samt konsumentpolitik...........................................................

128

3.19

Utgiftsområde 19 Regional utveckling ...........................................................

131

3.20

Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur ....................................................

133

3.21

Utgiftsområde 21 Energi ..................................................................................

137

3.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer .............................................................

139

3.23

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ....................

145

3.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv............................................................................

148

3.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ......................................

154

3.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. .....................................................

156

3.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen....................................

159

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..........................................

161

4.1

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...........................................

161

4.2

Resultaträkning...................................................................................................

176

2

Skr. 2025/26:101

4.3

Balansräkning .....................................................................................................

180

4.4

Finansieringsanalys ............................................................................................

182

4.5

Noter....................................................................................................................

186

5

Utvecklingen av statsskulden.......................................................................................

237

5.1

Definition av statsskulden................................................................................

238

5.2

Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen ........................................

238

5.3

Statsskuldens sammansättning.........................................................................

239

5.4

Statsskuldens kostnader....................................................................................

241

6

Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning................................

243

6.1

Statliga garantier.................................................................................................

243

6.2

Statlig utlåning med kreditrisk .........................................................................

257

6.3

Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.........

263

7

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.....................................

267

7.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen .267

7.2

Redovisning av samtliga EU-medel................................................................

272

7.3

Räkenskapssammanställning av EU-medel ...................................................

275

7.4

Ansvariga myndigheters bedömningar...........................................................

281

7.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande

av EU-medel .....................................................................................................

288

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget

Bilaga 2

Specifikation av utgifter i statens budget

Bilaga 3

Specifikation av beslut om ändringar i statens budget

Bilaga 4

Beställningsbemyndiganden

Bilaga 5

Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 6

Tabellsamling

Bilaga 7

Statliga myndigheter

Bilaga 8

Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2026

3

Skr. 2025/26:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2025

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande 2025 uppgick till -85 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. I förhållande till 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,8 procent av BNP. Statens budgetsaldo uppgick till -102 miljarder kronor, vilket är nästan oförändrat jämfört med 2024.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 29 miljarder kronor. Jämfört med 2024 försämrades resultatet med nästan 6 miljarder kronor.

Statsskulden ökade med 80 miljarder kronor till 1 156 miljarder kronor vid utgången av 2025. Som andel av BNP ökade statsskulden från 16,9 procent 2024 till

17,6 procent 2025.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2025 jämfört med 2024.

Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Procent av

Procent av

2025

BNP 1

2024

BNP 2

Den offentliga förvaltningens finansiella

sparande

-85

-1,3%

-97

-1,5%

Statens budgetsaldo

-102

-1,6%

-104

-1,6%

Utgiftstak

1 856

28,2%

1 747

27,3%

Takbegränsade utgifter

1 759

26,8%

1 686

26,4%

Statens nettoförmögenhet

363

5,5%

330

5,2%

Statsskuld

1 156

17,6%

1 077

16,9%

Årets överskott i resultaträkningen

29

0,4%

35

0,5%

Utlåning 3

295

4,5%

276

4,3%

Garantiåtaganden 4

3 057

46,5%

2 974

46,5%

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Preliminär BNP för 2025 uppgår till 6 570,0 miljarder kronor (löpande priser).

2 Reviderad BNP för 2024 uppgår till 6 391,6 miljarder kronor (löpande priser).

3 Inklusive utlåning till Riksbanken.

4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

5

Skr. 2025/26:101

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Tabell 0.2 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Miljarder kronor

2025

2024

Inkomster

3 130

3 046

Skatter och avgifter

2 690

2 627

Övriga inkomster

440

418

Utgifter

3 214

3 143

Finansiellt sparande

-85

-97

varav staten

-85

-68

varav ålderspensionssystemet

27

29

varav kommunsektorn

-26

-58

Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av

BNP

-0,3

0,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den offentliga förvaltningen redovisade 2025 ett underskott som uppgick till

85 miljarder kronor eller 1,3 procent av BNP. I förhållande till 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor.

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet avvek från överskottsmålet 2025. Regeringen bedömer att avvikelsen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina, samt behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018–2025 är under målnivån.

Utgiftstaket för staten

Tabell 0.3

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

2025

2024

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 825

1 595

Tekniska justeringar

6

4

Reella justeringar

25

148

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 856

1 747

Takbegränsade utgifter

1 759

1 686

Budgeteringsmarginal

97

61

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

5,5

3,6

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2025 uppgick till 1 856 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 759 miljarder kronor, dvs. 97 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

6

Skr. 2025/26:101

Utfallet för statens budget

Tabell 0.4 Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

Statens budget 1 2025

2025

2024

Totala inkomster

1 374

1 304

1 273

Statens skatteinkomster

1 402

1 349

1 331

Övriga inkomster

-28

-46

-59

Totala utgifter m.m.

1 428

1 406

1 377

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

m.m.

1 413

1 372

1 319

Statsskuldsräntor m.m.

29

30

45

Förändring av anslagsbehållningar

-11

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-3

-1

-2

Kassamässig korrigering

0

4

14

Budgetsaldo

-55

-102

-104

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2024.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 374 miljarder kronor. Utfallet blev 1 304 miljarder kronor, vilket var 70 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 53 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror främst på att inkomster från skatt på arbete blev lägre. Att övriga inkomster blev lägre beror på att bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) blev 16 miljarder kronor lägre.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 406 miljarder kronor. Det var 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 8,2 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 31 miljarder kronor (2,1 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2025 ett underskott på 102 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024.

7

Skr. 2025/26:101

Resultaträkning

Tabell 0.5

Resultaträkning

Miljarder kronor

2025

2024

Intäkter

Skatteintäkter

1 690

1 666

Övriga intäkter

171

135

Summa intäkter

1 861

1 801

Kostnader

Transfereringar m.m.

-1 453

-1 427

Statens egen verksamhet

-425

-401

Summa kostnader

-1 878

-1 828

Resultat från andelar i hel- och delägda företag

46

66

Finansiella intäkter och kostnader, netto

1

-4

Årets överskott

29

35

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Resultaträkningen för 2025 visade ett överskott på 29 miljarder kronor, vilket var nästan 6 miljarder kronor lägre än 2024 då överskottet uppgick till 35 miljarder kronor.

Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 36 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 453 miljarder kronor, vilket var en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2024.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 425 miljarder kronor vilket var en ökning med 24 miljarder kronor jämfört med 2024.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 46 miljarder kronor, en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med 2024.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till 1 miljard kronor, en förbättring med 5 miljarder kronor jämfört med 2024. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad för statsskulden på grund av att den valutaexponerade delen av statsskulden växlade mot valutakursvinster 2025.

8

Skr. 2025/26:101

Balansräkning

Tabell 0.6

Balansräkning

Miljarder kronor

2025-12-31

2024-12-31

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

15

14

Materiella anläggningstillgångar

1 013

914

Finansiella anläggningstillgångar

709

704

Utlåning

295

276

Varulager m.m.

8

5

Fordringar

130

120

Periodavgränsningsposter

344

338

Kortfristiga placeringar

9

7

Kassa och bank

11

14

Summa tillgångar

2 534

2 392

Kapital och skulder

Nettoförmögenhet

363

330

Fonder

262

250

Avsättningar

335

335

Statsskulden

1 156

1 077

Skulder m.m.

344

319

Periodavgränsningsposter

74

82

Summa kapital och skulder

2 534

2 392

Garantiförbindelser

7

7

Övriga ansvarsförbindelser

96

89

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till knappt 363 miljarder kronor vid utgången av 2025. I förhållande till 2024 ökade nettoförmögenheten med 33 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 80 miljarder kronor till 1 156 miljarder kronor vid utgången av 2025. Lån i svenska kronor ökade med 102 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor.

9

Skr. 2025/26:101

Statliga garantier

Tabell 0.7

Statliga garantier

Miljarder kronor

2025-12-31

2024-12-31

Insättningsgarantin

2 516

2 375

Investerarskyddet

Kreditgarantier

324

361

Garantier om tillförsel av kapital

212

233

Pensionsgarantier

5

6

Totalt

3 057

2 974

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

De statliga garantiåtagandena ökade med 83 miljarder kronor jämfört med 2024 och uppgick till 3 057 miljarder kronor vid utgången av 2025. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 46,5 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 2 516 miljarder kronor, vilket var en ökning med 141 miljarder kronor jämfört med 2024.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 324 miljarder kronor, vilket var en minskning med ca 37 miljarder kronor i förhållande till 2024. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 212 miljarder kronor, vilket var en minskning med 21 miljarder kronor jämfört med 2024.

Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.

Statlig utlåning

Tabell 0.8

Statlig utlåning

Miljarder kronor

Lån

2025-12-31

2024-12-31

CSN:s utlåning

278

262

Lån till Riksbanken

9

5

Övriga lån

8

9

Summa

295

276

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens utlåning uppgick till 295 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

10

Skr. 2025/26:101

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Statskontorets revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

2025

2024

Betalningar till EU

46

41

Betalningar från EU

32

16

Nettoflöde från statens budget till EU

14

25

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Sveriges avgift till EU uppgick till 46 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 5 miljarder kronor jämfört med 2024. Merparten av ökningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev högre. Bidragen från EU uppgick till 32 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 14 miljarder kronor, vilket var en minskning med 11 miljarder kronor jämfört med 2024.

11

Skr. 2025/26:101

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisning för staten 2025 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensions- systemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2025 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2025 i resultat- och balansräkningarna, finansierings- analys och noter med utfallet för 2024.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2025 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2025, dels med utfallet för 2024.

Statskontoret och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2026/00677).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

13

Skr. 2025/26:101

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från års- redovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisning för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Statskontoret och Riksgäldskontoret. Statskontorets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisning för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Statskontorets konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2025

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2025.

För 2025 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tjugotvå myndigheter: Exportkreditnämnden, Folke Bernadotteakademin, Försvarshögskolan, Högskolan Väst, Kärnavfallsfonden, Moderna museet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för yrkeshögskolan, Mälardalens universitet, Post- och telestyrelsen, Revisorsinspektionen, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk, Statens

14

Skr. 2025/26:101

veterinärmedicinska anstalt, Transportstyrelsen, Universitets- och högskolerådet, Upphandlingsmyndigheten och Utbetalningsmyndigheten.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisions- berättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2021–2025. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2021–2025

2021

2022

2023

2024

2025

Antal

10

13

17

25

22

15

Skr. 2025/26:101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Underskott i de offentliga finanserna 2025

Det finansiella sparandet i den offentliga förvaltningen uppgick 2025 till ca

-85 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. Jämfört med 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor eller ca 0,2 procent av BNP.

I prognosen till budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) beräknades sparandet till -89 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 4 miljarder kronor högre än prognostiserat i budgetpropositionen för 2025 (se tabell 1.1) . Brutto förekommer dock större avvikelser. Inkomsterna blev lägre än förväntat i budgetpropositionen, vilket dock vägdes upp av att även utgifterna överskattades.

Inkomsterna från framför allt skatt på arbete överskattades i budgetpropositionen. Samtidigt blev inkomster från kapital högre än förväntat i samtliga delsektorer. Bland utgifterna blev framför allt kommunal konsumtion lägre än förväntat. Det beror bl.a. på osäkerheten kring pensionskostnaderna som tillfälligt fluktuerat kraftigt i samband med den höga inflationen. Även transfereringar i staten överskattades medan investeringarna i både staten och kommunsektorn blev högre än förväntat.

Tabell 1.1 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

BP 2025

Utfall 2025

Utfall - BP25

Utfall 2024

Inkomster

3 160

3 130

-30

3 046

Skatter och avgifter

2 736

2 690

-46

2 627

Kapitalinkomster

94

105

11

99

Övriga inkomster

330

335

4

319

Utgifter

3 249

3 214

-34

3 143

Transfereringar

1 060

1 032

-28

1 033

Konsumtion

1 760

1 730

-30

1 689

Räntor 1

48

55

7

58

Investeringar m.m. 2

380

397

17

363

Finansiellt sparande

-89

-85

4

-97

procent av BNP

-1,3

-1,3

0,0

-1,5

Stat

-90

-85

4

-68

Ålderspensionssystem

32

27

-5

29

Kommunsektorn

-31

-26

5

-58

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter.

2 Inklusive ofördelade utgifter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De förändringar som tillkommit efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget beräknas ha medfört att statens och den offentliga förvaltningens inkomster blev ca 4 miljarder kronor lägre medan utgifterna blev ca 8 miljarder kronor högre än

17

Skr. 2025/26:101

prognostiserat i budgetpropositionen för 2025 (se tabell 1.2) . Sammantaget bedöms de offentliga finanserna ha försvagats med ca 13 miljarder kronor till följd av ändringsbudgetar.

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2025, offentliga förvaltningens finanser

Miljarder kronor

Ändringsbudget

Utfall - totalt

BP25

2025

Utfall 2025

anvisat 2025

Utfall 2024

Inkomster

3 160

-4,4

3 130

-30

3 046

Utgifter

3 249

8,2

3 214

-34

3 143

Finansiellt

sparande

-89

-12,6

-85

4

-97

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av förslag i propositioner om ändringar i statens budget skiljer sig från motsvarande effekt på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Målet för det finansiella sparandet (överskottsmålet), innebär att den offentliga förvaltningens finansiella sparande i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. För att bedöma måluppfyllelsen i ett framåtblickande perspektiv används skattningar av det strukturella sparandet.

Vid utvärdering av överskottsmålet i efterhand används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2025 att det strukturella sparandet skulle avvika negativt från överskottsmålet 2025. Det strukturella sparandet för 2025 har sedan dess reviderats ned. Det strukturella sparandet 2025 bedöms utgöra en avvikelse från överskottsmålet (se tabell 1.3) . Regeringen bedömer att avvikelsen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina, samt behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018–2025 är under målnivån.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig förvaltning, indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

Finansiellt sparande

0,7

0,4

-3,2

-0,2

1,0

-0,9

-1,5

-1,3

varav staten

1,3

1,3

-2,9

-0,7

0,4

-0,1

-1,1

-1,3

varav ålderspensions-

systemet

0,1

0,2

-0,2

0,0

0,4

0,3

0,5

0,4

varav kommunala sektorn

-0,8

-1,0

-0,2

0,5

0,3

-1,0

-0,9

-0,4

Bakåtblickande åttaårigt

genomsnitt

-0,4

-0,3

-0,2

-0,5

-0,3

0,1

0,0

-0,3

Strukturellt sparande 1

-0,3

0,1

-0,9

0,2

0,8

-0,5

-0,3

-0,3

Strukturellt sparande

exkl. stöd till Ukraina 2

-

-

-

-

-

-

-0,1

0,2

18

Skr. 2025/26:101

1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är beräknat med hjälp av BNP i löpande trendpriser för att jämna ut utvecklingen av det strukturella sparandet över tid. För mer information, se Finansdepartementet, Metod för beräkning av strukturellt sparande i offentlig sektor, april 2024, på regeringen.se.

2 De årliga belopp som exkluderas från det strukturella sparandet finns specificerade i tabell 7.16 i avsnitt 7 i 2026 års ekonomiska vårproposition.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2 Utgiftstaket för 2025

Tabell 1.4

Utgiftstaket

Miljarder kronor om inte annat anges

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 167

1 210

1 332

1 392

1 471

1 430

1 502

1 539

1 595

1 825

Tekniska justeringar

7

12

5

10

10

6

2

2

4

6

Reella justeringar 1

41

52

0

-51

262

259

130

124

148

25

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 215

1 274

1 337

1 351

1 743

1 695

1 634

1 665

1 747

1 856

Takbegränsade utgifter

1 184

1 229

1 282

1 308

1 501

1 551

1 559

1 575

1 686

1 759

Budgeteringsmarginal

31

45

55

43

242

144

75

90

61

97

Budgeteringsmarginal, procent av

takbegränsade utgifter

2,6

3,6

4,3

3,3

16,1

9,3

4,8

5,7

3,6

5,5

1 Utgiftstakets nivå för 2016 och 2017 höjdes med 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Nivån höjdes för 2023 med 124 miljarder kronor och för 2024 med 148 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2023. Nivån höjdes för 2025 med 25 miljarder kronor och för 2026 med 25 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2025. Nivån höjdes för 2026 med 37 miljarder kronor, för 2027 med 66 miljarder kronor, och för 2028 med 24 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån-och-ner- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2016). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras beroende på nya yttre förutsättningar av stor betydelse, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. Stödet till Ukraina är ett sådant exempel, där taket höjts för att stödet inte ska påverka andra nödvändiga utgiftsreformer som fortsatt behöver kunna genomföras.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet

19

Skr. 2025/26:101

mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2025 uppgick de takbegränsade utgifterna till

1 759 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 97 miljarder kronor (se tabell 1.5) .

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2025

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

Ändrings-

statens

Utfall - totalt

budget

budget

Utfall

budget

anvisat

Utfall

2025

2025

2025

2025

2025

2024

Utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor m.m. 1

1 402 346

8 197 1 372 111

-30 235

-38 432 1 319 453

Ålderspensionssystemet

vid sidan av statens budget

382 967

387 121

4 154

4 154

366 582

Takbegränsade utgifter

1 785 313

8 197 1 759 232

-26 082

-34 278 1 686 035

Budgeteringsmarginal

70 687

96 768

60 965

Utgiftstak

1 856 000

1 856 000

1 747 000

1 Utgiftsområdena 1–25 och 27, inklusive förändring av anslagsbehållningar.

I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2025 fastställdes av riksdagen i december 2022 till 1 825 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.

Tabell 1.6

Justeringar av utgiftstakets nivå för 2025

Miljarder kronor

2025

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2023

1 825

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024

Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,37

Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrad jämförelseränta vid

ränteförmån

-0,22

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för pensionärer

2,11

Summa tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024 (avrundat)

2

Ny nivå i budgetpropositionen för 2024

1 827

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025

Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,37

Reglering kommunalekonomisk utjämning: slopad

avtrappning i jobbskatteavdraget

0,33

Reglering kommunalekonomisk utjämning: förstärkning av det förhöjda

grundavdraget

2,38

Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade

skatteregler för reseavdrag

-0,58

Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade

skatteregler för enskilda näringsidkare

0,05

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp

Sverige-Danmark

0,36

20

Skr. 2025/26:101

2025

Summa tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025 (avrundat)

4

Finanspolitiskt motiverad höjning i budgetpropositionen för 2025

25

Ny nivå i budgetpropositionen för 2025

1 856

Slutligt utgiftstak

1 856

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga förvaltningens utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2025 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6) . Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och regioner. Framför allt har den sänkta skatten för pensionärer och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget lett till att kommunernas och regionernas skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån (se tabell 1.6) . Detta har medfört tekniska justeringar av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2025 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. För att förstärka och öka långsiktigheten av det svenska stödet till Ukraina kommunicerade regeringen den 22 maj 2024 att den inför en ram för det militära stödet till landet. Regeringen kommunicerade samtidigt att stödet skulle föranleda en avvikelse från överskottsmålet. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2025 med 25 miljarder kronor som en följd av den planerade avvikelsen från överskottsmålet. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

21

Skr. 2025/26:101

2 Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget 2025 som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året medan intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2025 (bet. 2024/25:FiU10, rskr. 2024/25:125). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 .

I avsnitt 3 redovisas utfall per utgiftsområde. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga propositioner och riksdagsbeslut om ändringar i statens budget som påverkat anslagen i statens budget.

2.1 Saldot i statens budget 2025

Saldot i statens budget blev ett underskott på 102 miljarder kronor 2025 (tabell 2.1) och statens lånebehov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot bli ett underskott på 55 miljarder kronor. Saldot blev därmed

47 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev 70 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 23 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2025

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

Ändrings-

Utfall

statens

budget

budget

2025

budget

Totala inkomster

1 373 862

1 303 865

-69 997

Statens skatteinkomster

1 402 146

1 349 378

-52 768

Övriga inkomster

-28 283

-45 513

-17 230

Totala utgifter m.m.

1 428 414

8 197 1 405 812

-22 603

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 412 841

8 197 1 372 111

-40 729

Statsskuldsräntor m.m.

28 755

30 220

1 465

Förändring av anslagsbehållningar

-10 567

10 567

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-2 985

-946

2 039

Kassamässig korrigering

371

4 427

4 056

Budgetsaldo

-54 552

-101 947

-47 395

23

Skr. 2025/26:101

Statens inkomster blev 70 miljarder kronor lägre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 374 miljarder kronor. Utfallet blev 1 304 miljarder kronor, vilket är 70 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 53 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre. De lägre skatteinkomsterna beror främst på lägre inkomster från skatt på arbete, vilket främst beror på att lönesumman utvecklades svagare än väntat men även på högre skattereduktioner för hushållsarbete. Att övriga bidrag blev lägre beror på att bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) blev 16 miljarder kronor lägre. Den första utbetalningen från RRF uppgick till 19 miljarder kronor, men var beräknad till

35 miljarder kronor i statens budget.

Utgifterna blev 23 miljarder kronor lägre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 406 miljarder kronor. Det är 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och

31 miljarder kronor (2,1 procent) lägre än totalt anvisat. För 9 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 2 miljarder kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än två miljarder mot statens budget 2025

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

Ändrings-

statens

Utgiftsområde

budget

budget

Utfall

budget

6

Försvar och samhällets krisberedskap

169 680

-862

163 509

-6 171

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

120 255

216

116 298

-3 956

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

123 059

303

119 943

-3 116

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

104 531

100 610

-3 921

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

93 539

3 516

91 328

-2 211

15

Studiestöd

33 793

189

30 610

-3 184

20

Klimat, miljö och natur

16 439

40

13 447

-2 992

22

Kommunikationer

94 447

680

89 110

-5 338

27

Avgiften till Europeiska unionen

47 762

45 714

-2 048

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-2 985

-946

2 039

Kassamässig korrigering

371

4 427

4 056

Övriga utgifter

627 522

4 116

631 761

4 240

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 428 414

8 197

1 405 812

-22 603

Utfallet för statens budget 2025 jämfört med 2024

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2025 och 2024. Utfallet för statens budget visar för 2025 ett underskott på 102 miljarder kronor. År 2024 visade budgeten ett underskott på 104 miljarder kronor, dvs. en skillnad på 2 miljarder kronor mellan åren.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2024 och 2025

Miljoner kronor

Utfall

Utfall

Skillnad mot

2025

2024

2024

Totala inkomster

1 303 865

1 272 749

31 116

24

Skr. 2025/26:101

Utfall

Utfall

Skillnad mot

2025

2024

2024

Statens skatteinkomster

1 349 378

1 331 324

18 054

Övriga inkomster

-45 513

-58 575

13 062

Totala utgifter m.m.

1 405 812

1 377 021

28 790

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 372 111

1 319 453

52 658

Statsskuldsräntor m.m.

30 220

45 198

-14 979

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-946

-1 973

1 027

Kassamässig korrigering

4 427

14 343

-9 917

Budgetsaldo

-101 947

-104 272

2 326

Statens inkomster ökade med 31 miljarder kronor 2025

Statens skatteinkomster ökade med 18 miljarder kronor (1,4 procent) och övriga inkomster ökade med 13 miljarder kronor (22,3 procent). De högre skatteinkomsterna beror främst på högre inkomster från arbetsgivaravgifter till följd av att lönesumman ökade med 3,3 procent och högre övriga inkomster som främst beror på att Sverige under 2025 tog emot sin första utbetalning från RRF.

Utgifterna ökade med 2,1 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 29 miljarder kronor (2,1 procent) 2025 jämfört med 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest, med

35 miljarder kronor (27,6 procent). Det beror framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även på stöd till Ukraina.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet 2025 jämfört med 2024.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2024 och 2025

Miljoner kronor

Utfall

Utfall

Skillnad mot

Utgiftsområde

2025

2024

2024

3

Skatt, tull och exekution

14 434

16 924

-2 490

4

Rättsväsendet

86 140

78 298

7 842

6

Försvar och samhällets krisberedskap

163 509

128 177

35 332

7

Internationellt bistånd

45 410

49 604

-4 193

8

Migration

10 174

11 765

-1 591

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

62 412

63 565

-1 153

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

100 610

102 877

-2 267

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

91 328

88 531

2 797

15

Studiestöd

30 610

28 039

2 571

16

Utbildning och universitetsforskning

101 957

98 133

3 824

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik

2 976

4 629

-1 653

22

Kommunikationer

89 110

81 216

7 894

26

Statsskuldsräntor m.m.

30 220

45 198

-14 979

27

Avgiften till Europeiska unionen

45 714

41 187

4 527

Kassamässig korrigering

4 427

14 343

-9 917

Övriga utgifter

526 782

524 536

2 246

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 405 812

1 377 021

28 790

25

Skr. 2025/26:101

2.2 Ändringar i statens budget 2025

Tabell 2.5 visar riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2025. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2025.

Totalt har riksdagen under 2025 anvisat ytterligare 8 197 miljoner kronor efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget. Ändringarna gäller bl.a. ökade anslag för bidrag till lönegarantiersättning, arbetslöshetsersättning, kriminalvården, avgifter till internationella organisationer och stöd till Ukraina. Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden om högst 54 525 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2025. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel och materiel inom energiområdet till ett värde av högst 4 512 miljoner kronor till Ukraina och Moldavien. Beslutet om kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB påverkar inte statens lånebehov då utgiften för kapitaltillskott finansieras genom omfördelning av anvisade medel.

Tabell 2.5

Ändringar i statens budget 2025

Miljoner kronor

Beställnings-

Riksdagsbeslut

Proposition/betänkande

Beteckning

Inkomster

Utgifter

bemyndiganden

Övrigt

2025-02-19

Prop. 2024/25:94

Extra ändringsbudget för

bet. 2024/25:FiU29,

2025 – Stöd till Ukraina

rskr. 2024/25:144–145

-

-6 186

8 830

3 889

2025-04-29

Prop. 2024/25:146,

Extra ändringsbudget för

bet. 2024/25:FiU31,

2025 – Ytterligare stöd till

rskr. 2024/25:181–182

Ukraina

-

11 731

7 028

432

2025-05-07

Prop. 2024/25:156,

Extra ändringsbudget för

bet. 2024/25:FiU32,

2025 – Tillfälligt höjd

rskr. 2024/25:187

subventionsgrad för

rotavdraget

-4 350

-

-

-

2025-06-11

Prop. 2024/25:99,

Vårändringsbudget för 2025

bet. 2024/25:FiU21,

rskr. 2024/25:252–263

-

7 236

30 190

-

2025-06-17

Prop. 2024/25:185,

Extra ändringsbudget för

bet. 2024/25:FiU33,

2025 - Kapitaltillskott till

rskr. 2024/25:281–282

Apotek Produktion &

Laboratorier AB

-

-

-

-

2025-10-01

Prop. 2025/26:14,

Extra ändringsbudget för

bet. 2025/26:FiU8,

2025 – Försvarsmateriel och

rskr. 2025/26:5–6

ytterligare stöd till Ukraina

-

-6 119

7 673

191

2025-11-26

Prop. 2025/26:2,

Höständringsbudget för 2025

bet. 2025/26:FiU11,

rskr. 2025/26:66–76 och 98

--

1 535

805

-

Summa

-

-

-4 350

8 197

54 525

4 512

2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar

26

Skr. 2025/26:101

som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram t.o.m. 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för att genomföra investeringarna i planen och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts och en ansökan om utbetalning godkänts av Europeiska kommissionen. Efter att Sveriges första betalningsansökan godkändes betalades 1,65 miljarder euro ut i juli 2025. Regeringen beslutade den 22 januari 2026 om en andra betalningsansökan som omfattar 1,47 miljarder euro. Den tredje och sista ansökan om utbetalning måste skickas in till EU-kommissionen innan den 30 september 2026. Den sista utbetalningen måste vara hanterad av EU-kommissionen innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkterna för kommande utbetalningar till Sverige liksom del- beloppens slutliga storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2025 inte fastställda.

2.4 Inkomster i statens budget 2025

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen uppkommer. Statens skatte- inkomster för 2025 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade till skattepliktigt år, till en betydande del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomst- skatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomst- titlar i statens budget finns i bilaga 1.

Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens ursprungliga budget för 2025 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 23 miljarder kronor. I huvudsak avser det intäkter från skatt på arbete som bedömdes minska med 18 miljarder kronor och som främst beror på ett utökat jobbskatteavdrag. Riksdagen beslutade även i enlighet med en extra proposition om ändringar i statens budget för 2025 att tillfälligt höja subventionsgraden för rottjänster, vilket bedömdes minska intäkterna från skatt på arbete med ytterligare drygt 4 miljarder kronor (se tabell 2.6) .

Tabell 2.6 Skattereformer i statens budget för 2025

Miljarder kronor

Statens budget

Ändringsbudget

Skatteintäkter som påverkats av beslut

2025

2025

Totalt

Skatt på arbete

-18,30

-4,35

-22,65

Skatt på kapital

-0,32

-0,32

Skatt på konsumtion och insatsvaror

-4,92

-4,92

Övriga skatter

0,25

0,25

Summa skattebeslut

-23,28

-4,35

-27,63

27

Skr. 2025/26:101

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.7 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2025.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 3,3 procent.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni-juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så höjs även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Inflationstakten enligt KPI juni-juni var 0,7 procent 2025.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med

4,4 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2025. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar främst intäkterna från mervärdesskatt.

BNP ökade nominellt med 2,8 procent, vilket är 1,2 procentenheter lägre än vad som förväntades i statens budget för 2025. Ökningen förklaras även i år till viss del av prisökningarna, i fasta priser ökade BNP med 1,5 procent.

Tabell 2.7

Antaganden i utfallet för statens budget 2025 jämfört med

budgetpropositionen för 2025

Procentuell utveckling om inget annat anges

2025

BNP, marknadspris 1

2,8

Diff. BP25

-1,2

Arbetade timmar 2

-0,2

Diff. BP25

-1,0

Timlön 3

3,4

Diff. BP25

-0,3

Utbetald lönesumma, skatteunderlag

3,3

Diff. BP25

-1,3

Arbetslöshet 4

8,8

Diff. BP25

0,6

Hushållens konsumtionsutgifter 1

4,4

Diff. BP25

-0,2

Kommunal medelutdebitering 5

32,4

Diff. BP25

0,0

Statslåneränta 5

2,4

Diff. BP25

-0,1

KPI juni-juni

0,7

Diff. BP25

0,0

Inkomstbasbelopp 6

80,6

Diff. BP25

0,8

Prisbasbelopp 6

58,8

Diff. BP25

0,0

Inkomstindex

220,2

Diff. BP25

1,9

Skiktgräns 7

625,8

28

Skr. 2025/26:101

2025

Diff. BP25

0,1

1 Löpande priser, procentuell förändring.

2 Kalenderkorrigerat, anställda.

3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4 Arbetslöshet, nivå, 15–74 år.

5 Medelvärde under året.

6 Tusental kronor.

7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar av utfallet för 2025

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2025 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.8 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.8

Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar

utfall för 2025

1100

Direkta skatter på arbete

1110

Inkomstskatter

Jan 27

1120

Allmän pensionsavgift

Jan 27

1140

Skattereduktioner

Dec 26

1200

Indirekta skatter på arbete

1210

Arbetsgivaravgifter, 1218

Dec 26

1240

Egenavgifter

Dec 26

1270

Särskild löneskatt, 1274

Dec 26

1280

Nedsättningar, 1283–1284

Feb 27

1300

Skatt på kapital

1310

Skatt på kapital, hushåll

Dec 26

1320

Skatt på företagsvinster

Dec 26

1340

Avkastningsskatt, 1341–1342

Dec 26

1350

Fastighetsskatt

Dec 26

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410

Mervärdesskatt, 1411

Sep 26

1431

Skatt på elektrisk kraft

Mar 26

1600

Restförda och övriga skatter

1620

Övriga skatter, hushåll

Apr 27

1630

Övriga skatter, företag

Apr 27

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810

Skatter till andra sektorer

Dec 26

1900

Periodiseringar

1910

Uppbördsförskjutningar

Apr 27

1920

Betalningsförskjutningar

Dec 26

29

Skr. 2025/26:101

Källa: Inkomstliggaren 2025.

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2025 och 2024

I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2025 och 2024.

Tabell 2.9 Statens skatteinkomster

Miljarder kronor

Skillnad

Skillnad

mot

mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall

utfall

budget

budget

2025

2024

2025

2024

1100

Direkta skatter på arbete

769,1

769,3

-17,8

7,7

1200

Indirekta skatter på arbete

781,9

755,7

-9,1

6,9

1300

Skatt på kapital

412,2

389,8

-6,4

12,8

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

713,4

703,6

-14,9

-20,7

1500

Skatt på import

9,1

8,5

1,1

-1,1

1600

Restförda och övriga skatter

13,5

8,8

2,8

-3,4

1700

Avgående poster, skatter till EU

-9,1

-8,5

-1,1

1,1

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-1 323,7

-1 279,2

12,7

-7,8

Statens skatteintäkter

1 366,4

1 348,1

-32,7

-4,6

1900

Periodiseringar

-17,0

-16,7

-20,1

-9,1

1000

Statens skatteinkomster

1 349,4

1 331,3

-52,8

-13,6

Statens skatteintäkter

Statens skatteintäkter uppgick till 1 366,4 miljarder kronor. Det är 32,7 miljarder kronor (2,3 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Jämfört med 2024 blev statens skatteintäkter 18,3 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster uppgick till 1 349,4 miljarder kronor. Det är 52,8 miljarder kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster,

blev -17,0 miljarder kronor. Den skillnaden har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. I statens budget beräknades periodiseringarna bli 3,1 miljarder kronor, vilket är en skillnad på -20,1 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga.

Jämfört med 2024 blev statens skatteinkomster 18,1 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt och särskild premieskatt på tjänstegruppliv.

30

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.10 Skatt på arbete

Miljarder kronor

Skillnad

Skillnad

mot

mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall

utfall

budget

budget

2025

2024

2025

2024

1100

Direkta skatter på arbete

769,1

769,3

-17,8

7,7

1110

Inkomstskatter

1 023,2

992,3

-10,6

9,0

1111

Statlig inkomstskatt

64,0

63,9

-0,2

1,1

1115

Kommunal inkomstskatt

959,3

928,4

-10,4

7,8

1120

Allmän pensionsavgift

164,0

158,1

-2,7

-1,1

1130

Artistskatt

0,0

0,0

0,0

0,0

1140–1160

Skattereduktioner

-418,0

-381,1

-4,6

-0,2

1200

Indirekta skatter på arbete

781,9

755,7

-9,1

6,9

1210

Arbetsgivaravgifter

759,7

734,5

-11,4

2,1

1240

Egenavgifter

11,7

11,4

-0,1

-0,4

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

-52,0

-50,5

1,3

0,3

1270

Särskild löneskatt

67,3

65,1

-0,3

4,6

1280

Nedsättningar

-5,4

-5,3

1,4

0,4

1290

Tjänstegruppliv

0,6

0,5

0,0

-0,1

Skatt på arbete

1 551,0

1 525,0

-26,9

14,5

Intäkter från skatt på arbete ökade mindre än beräknat 2025

Intäkterna från skatt på arbete uppgick till 1 551,0 miljarder kronor. Det är 26,9 miljarder kronor (1,7 procent) lägre än beräknat i statens budget.

För inkomståret 2025 beräknas direkta skatter på arbete uppgå till 769,1 miljarder kronor. Det är 17,8 miljarder kronor (2,2 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Intäkterna från kommunal inkomstskatt blev 10,4 miljarder kronor lägre och beror på att lönesumman ökade svagare än väntat, 3,3 procent i stället för 4,6 procent. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 4,6 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Skattereduktionen för hushållsarbete blev 10,5 miljarder kronor högre, vilket främst beror på att riksdagen i ändringsbudget beslutade att tillfälligt höja subventionsgraden för rotavdraget, från

30 procent till 50 procent under perioden 12 maj t.o.m. den 31 december 2025 för att stimulera byggbranschen. Jobbskatteavdraget blev däremot 2,9 miljarder kronor lägre som en följd av den svagare utvecklingen av lönesumman.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 781,9 miljarder kronor, vilket är 9,1 miljarder kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 759,7 miljarder kronor för inkomståret 2025. Det är 11,4 miljarder kronor (1,5 procent) lägre jämfört med statens budget och beror främst på att lönesumman utvecklades svagare än väntat.

Skattereduktionerna ökade med knappt 10 procent jämfört med 2024

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på arbete 26,0 miljarder kronor (1,7 procent) högre.

Direkta skatter på arbete minskade med 0,2 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökade med 30,9 miljarder kronor (3,1 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökade med 3,3 procent men även på att den kommunala inkomstskatten höjdes med i genomsnitt 4 öre under 2025. Timlönen ökade med 3,4 procent medan antalet arbetade timmar minskade med 0,1 procent mellan åren.

31

Skr. 2025/26:101

Ökningen förklaras alltså i stort sett bara av löneökningar. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 5,9 miljarder kronor. Det beror på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2025 blev 4 400 kronor högre än 2024. Den allmänna pensionsavgiften betalas för inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp och redovisas även som en skattereduktion eftersom den dras av från den skatt som den skattskyldige ska betala.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 37,0 miljarder kronor (9,7 procent) jämfört med 2024. Jobbskatteavdraget ökade med 20,2 miljarder kronor. Det beror dels på att lönesumman ökat med 3,3 procent, dels på att riksdagen beslutade om att förstärka det ordinarie jobbskatteavdraget. Avdragen för hushållarbete ökade med

10,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av riksdagens beslut om att efter förslag i en proposition om ändringar i statens budget tillfälligt höja subventionsgraden i rotavdraget.

Intäkter från arbetsgivaravgifter ökade med 3,4 procent jämfört med 2024

Jämfört med 2024 blev intäkterna från indirekta skatter på arbete 26,2 miljarder kronor (3,5 procent) högre. Arbetsgivaravgifterna ökade med 25,3 miljarder kronor (3,4 procent), vilket beror på att lönesumman ökade med 3,3 procent jämfört med 2024. Särskild löneskatt ökade med 2,2 miljarder kronor (3,4 procent). Även det beror främst på att lönesumman ökade men även på att inkomstbasbeloppet ökade med

4 400 kronor, vilket medfört högre premier för bl.a. tjänstepensionsförsäkring. Eftersom flera gränsvärden i tjänstepensionssystemet är knutna till inkomstbas- beloppet kan ett högre belopp leda till att pensionsavsättningarna ökar, vilket i sin tur ökar underlaget för särskild löneskatt.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.11 Skatt på kapital

Miljarder kronor

Skillnad

Skillnad

mot

mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall

utfall

budget

budget

2025

2024

2025

2024

1310

Skatt på kapital, hushåll

88,2

85,3

-3,9

3,8

1320

Skatt på företagsvinster

222,0

202,9

-3,2

3,3

1330

Kupongskatt

9,0

11,1

-0,3

3,4

1340

Avkastningsskatt

30,4

31,6

0,4

2,7

1350

Fastighetskatt

43,6

41,6

0,4

0,3

1360

Stämpelskatt

12,3

10,6

-0,6

-3,0

1390

Riskskatt för kreditinstitut

6,7

6,7

0,7

2,2

1300

Skatt på kapital

412,2

389,8

-6,4

12,8

Intäkter från skatt på kapital lägre än beräknat 2025

Intäkterna från skatt på kapital uppgick till 412,2 miljarder kronor. Det är 6,4 miljarder kronor (1,5 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev netto 3,9 miljarder kronor (4,2 procent) lägre än beräknat och beror på att bostads- respektive aktiemarknaden utvecklades svagare än väntat och därmed även hushållens reala och finansiella kapitalvinster. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital, som minskar statens intäkter från skatt på

32

Skr. 2025/26:101

kapital, blev 0,9 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att hushållens ränteutgifter och därmed även ränteavdragen blev lägre än beräknat.

Intäkterna från skatt på företagsvinster blev 3,2 miljarder kronor (1,4 procent) lägre.

Intäkterna från skatt på kapital ökade med knappt 6 procent jämfört med 2024

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på kapital 22,3 miljarder kronor (5,7 procent) högre.

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 19,0 miljarder kronor (9,4 procent) och skatteintäkterna från hushållens kapitalinkomster med 2,9 miljarder kronor (3,4 procent) jämfört med 2024. Ökningen i hushållens kapitalinkomster beror i huvudsak på att avdragen för ränteutgifter minskat betydligt, både på grund av lägre räntenivåer och att avdragsrätten för lån utan säkerhet successivt tagits bort. De lägre räntorna jämfört med 2024 har också lett till att hushållens inkomster från räntor och schablonbeskattade sparformer minskat, men sammantaget har de lägre avdragen inneburit att statens intäkter från skatt på hushållens kapitalinkomster ökat mellan åren.

Intäkterna från kupongskatt, dvs. skatt på utdelning från svenska aktier eller fonder till personer eller företag som är skattemässigt bosatta utomlands, minskade med

2,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Det beror i huvudsak på att Skatteverket förstärkt arbetet med kupongskatt och avslutat fler ärenden om återbetalning av kupongskatt under 2025.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.12 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

Skillnad

Skillnad

mot

mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall

utfall

budget

budget

2025

2024

2025

2024

1410

Mervärdesskatt

583,2

561,9

-6,4

-22,3

1420

Skatt på alkohol och tobak

27,6

32,8

-4,2

1,4

1430

Energiskatt

43,2

46,5

-1,3

2,4

1440

Koldioxidskatt

23,4

24,6

-1,1

0,5

1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö

6,8

9,3

-0,7

0,5

1470

Skatt på vägtrafik

21,4

21,6

-1,1

-2,4

1480

Övriga skatter

7,7

6,9

-0,2

-0,8

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

713,4

703,6

-14,9

-20,7

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 713,4 miljarder kronor. Det är 14,9 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror

9,7 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på

33

Skr. 2025/26:101

sammansättningen av konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i näringsliv och offentlig förvaltning.

Hushållens konsumtion något lägre än väntat 2025

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 583,2 miljarder kronor. Det är 6,4 miljarder kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,4 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2025.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från mervärdesskatt 21,3 miljarder kronor

(3,8 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 8,8 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från mervärdesskatt på sällanköps- varor och tjänster som blev högre, vilket för tjänsterna är en följd av fortsatta prisökningar medan det för sällanköpsvarorna rör sig om ökad försäljning. Intäkterna från mervärdesskatt på offentlig konsumtion och investeringar ökade med

11,3 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från statlig sektor som ökat, både till följd av ökad förbrukning och ökade investeringar. Intäkterna av mervärdesskatt från bostadsinvesteringar och övriga investeringar ökade svagt jämfört med 2024 och 2023 då de minskade.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om den också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak

Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 27,6 miljarder kronor. Det är 4,2 miljarder kronor (13,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev intäkterna från Skatt på alkohol och tobak 5,3 miljarder kronor

(16,0 procent) lägre.

Intäkterna från skatt på tobak blev 3,6 miljarder kronor (28,3 procent) lägre än budget och 5,2 miljarder kronor (36,4 procent) lägre jämfört med 2024. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras fr.o.m. den

1 november 2024. Inför detta ökade inköpen av röktobak kraftigt under oktober 2024, vilket minskat inköpen och därmed även skatteintäkterna under 2025.

Intäkterna från skatt på alkohol blev 0,9 miljarder kronor (5,0 procent) lägre än beräknat. Det beror på att försäljningen av alkohol blev mindre än väntat. Jämfört med 2024 så minskade intäkterna med 0,3 miljarder kronor (1,4 procent).

Tabell 2.13 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

Skillnad

Skillnad

mot

mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall

utfall

budget

budget

2025

2024

2025

2024

1421

Skatt på tobak

9,0

14,2

-3,6

1,6

34

Skr. 2025/26:101

Skillnad

Skillnad

mot

mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall

utfall

budget

budget

2025

2024

2025

2024

1422

Skatt på etylalkohol

5,6

5,4

-0,6

-0,4

1423

Skatt på vin

6,8

7,0

-0,4

-0,2

1424

Skatt på mellanklassprodukter

0,1

0,2

0,0

0,0

1425

Skatt på öl

5,2

5,4

0,1

0,2

1426

Privatinförsel av alkohol och tobak

0,0

0,0

0,0

0,0

1427

Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

0,8

0,6

0,3

0,2

1420

Skatt på alkohol och tobak

27,6

32,8

-4,2

1,4

Skatt på energi och miljö

Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 73,5 miljarder kronor. Det är 3,1 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från energiskatt samt koldioxidskatt blev 2,4 miljarder kronor lägre, eftersom konsumtionen blev lägre än väntat.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på energi och miljö 6,9 miljarder kronor (8,5 procent) lägre. Det beror bl.a. på att energiskatten på bensin och diesel sänkts i två steg under 2025, den 1 januari och därefter den 1 juli. Den 1 juli avskaffades även skatt på flygresor, vilket nästan halverat intäkten jämfört med 2024. Dessutom blev inkomsterna från koldioxidskatt för övriga bränslen lägre. På grund av en dom från EU-domstolen har Sverige under en tid inte kunnat skattebefria biogas och biogasol som förbrukats för uppvärmning eller som förbrukats eller sålts som motorbränsle. Skattebefrielserna godkändes dock av EU-kommissionen i oktober 2024 och det är därför möjligt att bli skattebefriad för dessa bränslen och begära omprövning och återbetalning av tidigare inbetald skatt. Intäkterna för skatt på elektrisk kraft beräknas dock öka något, vilket i huvudsak beror på att skattesatsen höjdes med 1,4 öre 2025.

Tabell 2.14 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

Skillnad

Skillnad

mot

mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall

utfall

budget

budget

2025

2024

2025

2024

1430

Energiskatt

43,2

46,5

-1,3

2,4

1431

Skatt på elektrisk kraft

31,8

31,1

-3,1

-0,5

1432

Energiskatt bensin

4,6

7,0

0,3

1,5

1433

Energiskatt oljeprodukter

6,8

8,1

1,8

1,4

1434

Energiskatt övrigt

0,0

0,3

-0,3

0,0

1440

Koldioxidskatt

23,4

24,6

-1,1

0,5

1441

Koldioxidskatt bensin

9,1

8,6

0,5

0,9

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

15,1

15,3

-0,3

-0,8

1443

Koldioxidskatt övrigt

-0,8

0,7

-1,3

0,4

1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö

6,8

9,3

-0,7

0,5

1451

Svavelskatt

0,0

0,0

0,0

0,0

1452

Skatt på råtallolja

0,0

0,1

0,0

0,1

1453

Särskild skatt mot försurning

0,0

0,1

0,0

0,0

1454

Skatt på bekämpningsmedel

0,2

0,1

0,0

0,0

1455

Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

0,0

0,0

0,0

0,0

1456

Avfallsskatt

0,4

0,4

0,0

0,1

1457

Avgifter till Kemikalieinspektionen

0,0

0,0

0,0

0,0

35

Skr. 2025/26:101

Skillnad

Skillnad

mot

mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall

utfall

budget

budget

2025

2024

2025

2024

1458

Övriga skatter

-0,1

0,1

-0,2

-0,1

1459

Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter

2,7

3,7

-0,8

0,1

1461

Kemikalieskatt

2,6

2,5

0,3

0,5

1462

Flygskatt

0,9

1,7

0,1

-0,1

1463

Skatt på avfallsförbränning

0,0

0,0

0,0

0,0

1464

Skatt på plastbärkassar

0,0

0,4

0,0

0,0

1465

Intäkter från handel med elcertifikat

0,1

0,1

-0,1

0,0

1467

Flaskhalsintäkter

0,0

0,0

0,0

0,0

Skatt på energi och miljö

73,5

80,3

-3,1

3,4

Skatt på vägtrafik

Intäkterna från skatt på vägtrafik uppgick till 21,4 miljarder kronor. Det är

1,1 miljarder kronor (4,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från fordonsskatt blev 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre fordon än väntat nyregistrerades under 2025.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på vägtrafik 0,2 miljarder kronor (1,0 procent) lägre.

Övriga skatter

Intäkterna från posten Övriga skatter uppgick till 7,7 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från övriga skatter 0,8 miljarder kronor

(10,9 procent) högre. Intäkterna från skatt på spel ökade med 0,5 miljarder kronor främst till följd av höjd skatt på spel från 18 till 22 procent.

Skatt på import

Skatt på import består av tull på varor utanför EU.

För 2025 uppgick intäkterna från tull till 9,1 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor (14,1 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Efterfrågan på importvaror blev högre, delvis som en följd av att den svenska kronan blev starkare än beräknat och importvaror därmed billigare.

Intäkterna från skatt på import ökade med 0,6 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2024. Den största enskilda ökningen är inom varugruppen maskiner, apparater

m.m. där debiterad tull ökat med 0,3 miljarder kronor eller 18 procent. Det totala importvärdet har dock minskat, främst till följd av att priset på oljeprodukter minskat. Men då dessa varor ofta är tullfria påverkas inte debiterad tull.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (befarade uppbördsförluster), omprövningar, debiteringsanstånd 1 , skattetillägg, förseningsavgifter, intäkter som förs till fonder samt avgifter till public service.

1 Det finns två typer av anstånd, debiteringsanstånd (anstånd på grund av taxeringsbeslut, en skattskyldig överklagar ett beslut), som redovisas under 1600 Restförda och övriga skatter, samt betalningsanstånd (anstånd med att betala skatt av andra skäl, t. ex. de tillfälliga skatteanstånd som infördes till följd av sjukdomen covid-19) som redovisas under 1900 Periodiseringar.

36

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.15 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

Skillnad

Skillnad

mot

mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall

utfall

budget

budget

2025

2024

2025

2024

1610

Restförda skatter

-10,9

-16,5

1,8

-5,6

1620

Övriga skatter, hushåll

8,3

7,5

1,3

1,3

1630

Övriga skatter företag

-0,4

1,7

-0,1

1,9

1640

Intäkter som förs till fonder

7,5

7,3

0,1

0,4

1650

Avgifter till public service

9,1

8,9

-0,3

-1,5

1600

Restförda och övriga skatter

13,5

8,8

2,8

-3,4

Intäkterna från restförda och övriga skatter uppgick till 13,5 miljarder kronor. Det är 2,8 miljarder kronor (26,2 procent) högre än beräknat i statens budget. Utfallet för restförda skatter blev -10,9 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är 1,8 miljarder kronor och beror i huvudsak på att redovisade uppbördsförluster, främst för företag, blev lägre än beräknat.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från restförda och övriga skatter 4,7 miljarder kronor (53,9 procent) högre. Restförda skatter beräknas öka statens skatteintäkter, till följd av lägre uppbördsförluster hos både företag och hushåll. Övriga skatter från företag blev 2,1 miljarder kronor lägre och beror främst på att företagens netto 2025, av medgivna debiteringsanstånd och debiteringsanstånd som upphör, minskat jämfört med 2024.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonderna.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och betalningsanstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.16 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

Skillnad

Skillnad

mot

mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall

utfall

budget

budget

2025

2024

2025

2024

1700

Avgående poster, skatter till EU

-9,1

-8,5

-1,1

1,1

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-1 323,7

-1 279,2

12,7

-7,8

1811

Kommunala skatter

-984,5

-952,5

7,5

-10,1

1812

Avgifter till AP-fonder

-339,2

-326,7

5,2

2,3

1900

Periodiseringar

-17,0

-16,7

-20,1

-9,1

1910

Uppbördsförskjutningar

18,5

7,0

6,4

-19,0

1920

Betalningsförskjutningar

-49,7

-39,4

-25,3

11,6

1930

Anstånd

14,2

15,6

-1,2

-1,8

Avgående poster och periodiseringar

-1 349,8

-1 304,4

-8,5

-15,8

37

Skr. 2025/26:101

Avgående poster, skatter till andra sektorer

Intäkterna från avgående poster och periodiseringar uppgick till -1 349,8 miljarder kronor. Det är 8,5 miljarder kronor (0,6 procent) lägre än beräknat i statens budget och 45,4 miljarder kronor (3,5 procent) lägre än 2024. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev lägre än beräknat i statens budget för 2025. Skillnaden mot 2024 förklaras av att lönesumman ökat med 3,3 procent under 2025.

Periodiseringar

Periodiseringar uppgick till -17,0 miljarder kronor. Det är 20,1 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev periodiseringar 0,3 miljarder kronor lägre.

Uppbördsförskjutningar för 2025 uppgick till 18,5 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2025 blev högre än den periodiserade intäkten avseende 2025. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är 6,4 miljarder kronor.

Betalningsförskjutningar uppgick till -49,7 miljarder kronor. Betalningsförskjutningar är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensions- system och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar.

Betalningsförskjutningar för företag och hushåll uppgick till -33,4 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2025.

Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner blev -14,8 miljarder kronor, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn 2025, inkl. utbetalning av slutreglering för 2023, och den beräknade slutliga kommunalskatten för 2023. Skillnaden beror främst på att den slutliga kommunala inkomstskatten för 2023 blev 8,9 miljarder kronor högre än vad staten betalade ut i förskott under 2023. Statens skuld till kommunsektorn slutreglerades i januari 2025, vilket innebar att utbetalningarna till kommuner och regioner blev högre än den beräknade kommunala skatteintäkten för 2025. Betalningsförskjutningen påverkas även av att den kommunala skatteintäkten för 2025 bedöms vara

5,9 miljarder kronor lägre än vad som har betalats ut i förskott till kommunerna för 2025.

Anstånd

Anstånd med att betala skatt minskade med 14,2 miljarder kronor, vilket ökade statens skatteinkomster. I statens budget antogs anstånden minska med 15,4 miljarder kronor, en skillnad på -1,2 miljarder kronor.

Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2025 uppgick till -45 513 miljoner kronor och blev därmed 17 230 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga

38

Skr. 2025/26:101

budgeten. Övriga inkomster blev 13 062 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.17 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2025

2025

2025

2024

2000

Inkomster av statens verksamhet

47 837

51 716

3 879

47 577

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

489

-4 511

1 240

4000

Återbetalning av lån

563

675

112

387

5000

Kalkylmässiga inkomster

23 921

25 112

1 191

21 943

6000

Bidrag m.m. från EU

48 770

32 010

-16 761

16 387

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-154 374

-155 514

-1 140

-146 109

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på

skattekonto

Övriga inkomster

-28 283

-45 513

-17 230

-58 575

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.18 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2025

2025

2025

2024

2100 Rörelseöverskott

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster

2400 Inkomster av statens aktier

628

802

173

636

565

626

61

463

3 462

5 031

1 569

5 797

24 900

23 188

-1 712

20 468

2500

Offentligrättsliga avgifter

13 297

13 649

352

13 390

2600

Försäljningsinkomster

49

44

-5

48

2700

Böter m.m.

1 944

2 602

658

2 263

2800

Övriga inkomster av statens verksamhet

2 992

5 774

2 782

4 511

2000

Inkomster av statens verksamhet

47 837

51 716

3 879

47 577

Inkomster av statens verksamhet uppgick till 51 716 miljoner kronor. Det är

3 879 miljoner kronor (8,1 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomster av statens verksamhet 4 139 miljoner kronor (8,7 procent) högre.

Högre rörelseöverskott både än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år

Inkomsterna från rörelseöverskott uppgick till 802 miljoner kronor. Det är

173 miljoner kronor (27,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna från rörelseöverskott 166 miljoner kronor (26,1 procent) högre.

39

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.19 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2025

2025

2025

2024

2114

Luftfartsverkets inlevererade överskott

0

0

2116

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning

och inleverans av motsvarighet till statlig skatt

261

132

-129

274

2118

Sjöfartsverkets inlevererade överskott

0

0

2124

Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

garantiverksamhet

79

564

485

71

2126

Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

0

0

166

2127

Inlevererat överskott från övriga myndigheter

288

106

-183

125

2131

Riksbankens inlevererade överskott

0

0

2100

Rörelseöverskott

628

802

173

636

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 132 miljoner kronor, vilket är 55 procent av årets resultat för koncernen 2024. Inlevererat överskott från övriga myndigheter blev 106 miljoner kronor, vilket är 183 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Bland annat blev Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott 69 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor (44,1 procent) lägre än 2024.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget

Inkomsterna från överskott av statens fastighetsförvaltning uppgick till 626 miljoner kronor. Det är 61 miljoner kronor (10,8 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna från överskott av statens fastighetsförvaltning 163 miljoner kronor (35,1 procent) högre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av fastigheten Landshövdingens stall, Kåbo 5:3, Uppsala.

Statens ränteinkomster från skattekonto lägre än 2024

Ränteinkomsterna uppgick till 5 031 miljoner kronor. Det är 1 569 miljoner kronor (45,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev ränteinkomsterna 766 miljoner kronor (13,2 procent) lägre.

Tabell 2.20 Ränteinkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2025

2025

2025

2024

2320

Räntor på näringslån

0

0

0

0

2340

Räntor på studielån

34

45

11

21

2390

Övriga ränteinkomster

3 428

4 987

1 559

5 777

2300

Ränteinkomster

3 462

5 031

1 569

5 797

I posten Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till

4 860 miljoner kronor, vilket är 828 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2024. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott blev lägre.

Statens aktieutdelningar högre än föregående år

Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av

40

Skr. 2025/26:101

statens aktier uppgick till 23 188 miljoner kronor, vilket är 2 720 miljoner kronor (13,3 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.21 Aktieutdelning m.m. 2025 och 2024

Miljoner kronor

Bolag

Utfall 2025

Utfall 2024

Förändring

Akademiska hus AB

2 473

2 218

255

Apoteket

1 335

263

1 072

Eurofima

4

3

1

Infranord AB

0

65

-65

Jernhusen AB

358

357

1

Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB)

4 400

7 600

-3 200

Nordiska investeringsbanken NIB

285

255

30

SBAB Bank

913

963

-50

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

2

0

2

Sveaskog Holding AB

1 203

1 207

-4

AB Svensk bilprovning (bolaget såldes i december 2024)

0

36

-36

AB Svensk Exportkredit

1 673

248

1 425

Svevia AB

251

0

251

Telia Company AB

3 229

3 228

1

Teracom Group AB

62

23

39

Vattenfall AB

7 000

4 000

3 000

Totalt

23 188

20 468

2 720

Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 7 000 miljoner kronor. Resultatet för 2024 uppgick till 33 400 miljoner kronor och drevs främst av reavinster från försäljningen av delar av vindkraftsprojektet Nordlicht I & II till BASF och det havsbaserade vindkraftsprojektet Norfolk i Storbritannien. Nordlicht är Vattenfalls andra stora vindkraftsprojekt till havs där BASF deltar som partner. Vattenfall kommer använda sin andel av den framtida elproduktionen för att förse kunder i Tyskland med fossilfri el. BASF kommer att använda sin andel för leverans av el till sina anläggningar för kemisk produktion i Europa.

Utdelningen från LKAB uppgick till 4 400 miljoner kronor, vilket är 3 200 miljoner kronor lägre än 2024. Resultatet påverkades av lägre järnmalmspriser, låg produktion och det långa stoppet på Malmbanan i början av 2025.

Flaskhalsintäkter och återbetalt stöd till bredbandsutbyggnad gav högre inkomster än föregående år

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 5 774 miljoner kronor. Det är

2 782 miljoner kronor (93,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev övriga inkomster av statens verksamhet 1 262 miljoner kronor

(28,0 procent) högre. Det beror främst på att intäkter från överbelastning, s.k. flask- halsintäkter, blev 798 miljoner kronor högre. Medlen avser finansiering av elstöd till elintensiva företag och utbetalas av Statens energimyndighet via anslag. Dessutom återbetalades tidigare utbetalt stöd till bredbandsutbyggnad om 427 miljoner kronor, vilket är 159 miljoner kronor högre än föregående år.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen.

41

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.22 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

-

-

2025

2025

2025

2024

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

489

-4 511

1 240

Lägre inkomster än föregående år

Inkomster av försåld egendom uppgick till 489 miljoner kronor. Det är 4 511 miljoner kronor (90,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör ett beräkningstekniskt antagande på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med 2024 blev inkomster av försåld egendom 752 miljoner kronor

(60,6 procent) lägre. Under 2025 har bl.a. Lernia AB sålts och realisationsvinsten efter försäljningen uppgick till 116 miljoner kronor. Under 2024 såldes Aktiebolaget Svensk Bilprovning som gav en högre realisationsvinst, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.23 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2025

2025

2025

2024

4100

Återbetalning av näringslån

1

3

2

20

4300

Återbetalning av studielån

384

397

13

262

4500

Återbetalning av övriga lån

178

276

98

106

4000

Återbetalning av lån

563

675

112

387

Återbetalning av lån

Återbetalning av lån uppgick till 675 miljoner kronor. Det är 112 miljoner kronor (20,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev utfallet

288 miljoner kronor (74,5 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 13 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och utfallet blev 135 miljoner kronor (51,6 procent) högre än 2024. Det högre utfallet beror främst på att fler personer fått återkrav efter efterkontroll av inkomster sedan fribeloppet återinfördes i juli 2022. År 2025 genomfördes en efterkontroll som omfattade ett helt inkomstår. Jämfört med beräknat i statens budget blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 98 miljoner kronor (55,0 procent) högre och jämfört med 2024 blev utfallet 175 miljoner kronor (178,8 procent) högre. Det beror främst på en återbetalning av kapitaltillskott på 204 miljoner kronor från det statliga bolaget Swedavia.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

42

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.24 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2025

2025

2025

2024

5100

Avskrivningar och amorteringar

0

148

148

5200

Statliga pensionsavgifter

23 921

24 964

1 043

21 943

5000

Kalkylmässiga inkomster

23 921

25 112

1 191

21 943

De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2024

Statliga pensionsavgifter uppgick till 25 112 miljoner kronor. Det är 1 191 miljoner kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepension uppgick till 20 221 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 4 777 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 203 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev de statliga pensionsavgifterna 3 169 miljoner kronor (14,4 procent) högre. Det beror främst på en särskild beräkningsregel som gör att pensionsbeloppet kan tillföras ett förstärkningsbelopp. De senaste årens höga ökning av prisbasbeloppet gjorde att många blev beviljade höga förstärkningsbelopp, vilket medförde ett behov av högre pensionspremier.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden samt Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgifts- område 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.25 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

-

-

2025

2025

2025

2024

6100

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

10 290

10 177

-113

10 452

6200

Bidrag från EU till fiskenäringen

217

122

-95

103

6300

Bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden

1 595

958

-637

1 889

6400

Bidrag från Europeiska socialfonden

1 554

849

-705

2 466

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

534

572

38

453

6600

Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning

och resiliens

34 580

18 529

-16 052

-

6900

Övriga bidrag från EU

0

804

804

1 022

6000

Bidrag m.m. från EU

48 770

32 010

-16 761

16 387

Inkomsterna uppgick till 32 010 miljoner kronor, vilket är 16 761 miljoner kronor (34,4 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna 15 623 miljoner kronor (95,3 procent) högre.

Lägre inkomster från RRF än beräknat

Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 34 580 miljoner kronor i statens budget för 2025. RRF utgör merparten av

43

Skr. 2025/26:101

EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges första utbetalning från RRF uppgick till 18 529 miljoner kronor och omfattade huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022. Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att skicka in en andra betalningsansökan som huvudsakligen omfattar åtgärder som genomfördes 2023 och 2024.

Bidragen från EU:s regional- respektive socialfond blev lägre jämfört med budget och 2024

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 637 miljoner kronor lägre än beräknat och 931 miljoner kronor lägre än 2024. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 705 miljoner kronor lägre än beräknat och 1 618 miljoner kronor lägre än 2024. Det beror dels på att bidragsansökningar avseende 2025 betalas ut under 2026, dels på att EU-finansierade projekt inte fortskridit som beräknat.

Tabell 2.26 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

-

-

2025

2025

2025

2024

6110

Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket

7 830

7 892

62

7 984

6111

Gårdsstöd

7 661

7 751

90

7 871

6113

Övriga interventioner

169

143

-26

144

6119

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för

jordbruket

0

-3

-3

-31

6120

Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen

2 460

2 285

-175

2 468

6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013

6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020

6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

0

-

0

0

773

604

-169

863

1 687

1 680

-6

1 605

10 290

10 177

-113

10 452

Bidragen från EU:s jordbruksfonder i nivå med budget

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 177 miljoner kronor, vilket är 113 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service, elcertifikat och fr.o.m. 2023 flaskhalsintäkter.

Tabell 2.27 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2025

2025

2025

2024

7100

Tillkommande skatter

13 641

15 176

1 534

14 131

7110

EU-skatter

7 914

9 047

1 133

8 304

7112

Tullmedel

7 914

9 047

1 133

8 304

44

Skr. 2025/26:101

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

budget

Utfall

2025

2025

2025

2024

7113

Jordbrukstullar och sockeravgifter

0

0

0

0

7120

Kommunala utjämningsavgifter

5 727

6 128

401

5 827

7121

Utjämningsavgift för LSS-kostnader

5 727

6 128

401

5 827

7200

Avräkningar

-168 016

-170 690

-2 674

-160 240

7210

Intäkter som förs till fonder

-7 352

-7 475

-123

-7 273

7220

Kompensation för mervärdesskatt

-150 521

-153 665

-3 144

-143 402

7221

Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter

-58 303

-61 847

-3 545

-54 029

7222

Kompensation för mervärdesskatt, kommuner

-92 219

-91 818

401

-89 373

7230

Övriga avräkningar

-10 143

-9 550

593

-9 565

7231

Avgifter till public service

-9 993

-9 474

519

-9 430

7232

Intäkter från handel med elcertifikat

-150

-76

74

-123

7233

Flaskhalsintäkter

0

0

-13

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till

skattesystemet

-154 374

-155 514

-1 140

-146 109

I statens budget beräknades posten Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till -154 374 miljoner kronor. Utfallet blev -155 514 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -1 140 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdeskatt blev 3 545 miljoner kronor högre eftersom den statliga konsumtionen och investeringarna ökade mer än beräknat.

Jämfört med 2024 ökade avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med

9 405 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdesskatt ökade med 7 818 miljoner kronor.

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisnings- principer för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och national- räkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga förvaltningen. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskaps- systemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att sektorn offentlig förvaltnings delsektorer inte får redovisa negativa skatter, inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommun- sektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna. En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommun- sektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig förvaltning.

45

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.28 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2023–2025

Miljoner kronor

2025

2024

2023

Statens skatteintäkter enligt Statens budget

1 366 385

1 348 058

1 323 040

Olika definitioner av sektorerna

405 158

384 870

358 819

Övrigt (t.ex. avrundning)

4

-2

-77

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna

1 771 547

1 732 926

1 681 782

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas kan det finnas skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatte- intäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringar- na. För 2025 finns inga skillnader som beror på förändrade redovisningsprinciper.

2.5 Utgifter i statens budget 2025

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslags- behållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

I tabell 2.29 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna blev lägre än beräknat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 405 812 miljoner kronor. Det är

22 603 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 30 799 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom nio av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.

Tabell 2.29 Utgifter i statens budget 2025

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

Ändrings-

Totalt

statens

Utfall - totalt

Utgiftsområde

budget

budget

anvisat

Utfall

budget

anvisat

1

Rikets styrelse

20 131

42

20 172

19 628

-503

-545

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

21 734

243

21 977

21 518

-216

-459

3

Skatt, tull och exekution

14 812

35

14 847

14 434

-378

-413

4

Rättsväsendet

86 792

598

87 390

86 140

-652

-1 250

5

Internationell samverkan

2 278

552

2 830

2 551

273

-279

6

Försvar och samhällets krisberedskap

169 680

-862

168 818

163 509

-6 171

-5 309

7

Internationellt bistånd

44 500

238

44 738

45 410

910

672

8

Migration

11 938

11 938

10 174

-1 764

-1 764

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

120 255

216

120 470

116 298

-3 956

-4 172

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

123 059

303

123 362

119 943

-3 116

-3 419

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

62 890

62 890

62 412

-479

-479

46

Skr. 2025/26:101

Utfall -

Statens

Ändrings-

Totalt

statens

Utfall - totalt

Utgiftsområde

budget

budget

anvisat

Utfall

budget

anvisat

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

104 531

104 531

100 610

-3 921

-3 921

13

Integration och jämställdhet

6 266

20

6 286

5 839

-427

-447

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

93 539

3 516

97 055

91 328

-2 211

-5 727

15

Studiestöd

33 793

189

33 982

30 610

-3 184

-3 373

16

Utbildning och universitetsforskning

103 845

1 037

104 883

101 957

-1 888

-2 925

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 862

54

16 916

16 862

0

-54

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik

3 240

-95

3 145

2 976

-264

-169

19

Regional utveckling

4 294

4 294

3 686

-608

-608

20

Klimat, miljö och natur

16 439

40

16 479

13 447

-2 992

-3 032

21

Energi

6 631

6 631

5 125

-1 507

-1 507

22

Kommunikationer

94 447

680

95 127

89 110

-5 338

-6 017

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

21 698

136

21 834

21 181

-516

-653

24

Näringsliv

8 315

1 167

9 483

8 459

143

-1 024

25

Allmänna bidrag till kommuner

173 107

89

173 197

173 190

83

-6

26

Statsskuldsräntor m.m.

28 755

28 755

30 220

1 465

1 465

27

Avgiften till Europeiska unionen

47 762

47 762

45 714

-2 048

-2 048

Förändring av anslagsbehållningar

-10 567

-10 567

10 567

10 567

Summa

1 431 029

8 197

1 439 225

1 402 331

-28 698

-36 894

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-2 985

-2 985

-946

2 039

2 039

Kassamässig korrigering

371

371

4 427

4 056

4 056

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 428 414

8 197

1 436 611

1 405 812

-22 603

-30 799

Lägre utgifter för försvaret än beräknat

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet

163 509 miljoner kronor, vilket är 6 171 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det är framför allt utgifterna för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga som blev lägre än beräknat.

Lägre utfall för Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till

116 298 miljoner kronor, vilket är 3 956 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgiftsområdet finansierar i huvudsak specialdestinerade bidrag till kommuner och regioner och utfallet blev lägre än beräknat för flera anslag.

Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 119 943 miljoner kronor, vilket är 3 116 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev

50 202 miljoner kronor, vilket är 3 697 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att utgifterna för sjukpenning blev 3 670 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än beräknat. Det är antalet nettodagar med sjukpenning som blev lägre än beräknat på grund av ett lågt inflöde av nya sjukfall.

47

Skr. 2025/26:101

Lägre utgifter för föräldrapenning

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev

100 610 miljoner kronor, vilket är 3 921 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för föräldrapenning uppgick till 33 686 miljoner kronor, vilket är

2 078 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev

8 687 miljoner kronor, vilket är 1 071 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet uttagna dagar blev färre än beräknat.

Utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2,2 miljarder lägre

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 91 328 miljoner kronor, vilket är 2 211 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb blev 2 317 miljoner kronor, vilket är

1 748 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på en svagare konjunktur och en lägre ersättning är beräknat. Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 304 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer med lönebidrag eller skyddat arbete blev färre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:12 Bidrag för lönegarantiersättning blev 3 995 miljoner kronor, vilket är 1 745 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 630 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att fler företag än beräknat, bl.a. ett företag med ett stort antal anställda, har blivit föremål för konkurs eller företagsrekonstruktion, vilket har ökat utgifterna för lönegarantiersättning.

Även utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten.

Utgifterna för omställningsstudiestöd blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 30 610 miljoner kronor, vilket är

3 184 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 2 391 miljoner kronor, vilket är 2 486 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet kvalificerade sökande blev lägre än beräknat.

Lägre utgifter för klimatinvesteringar och klimatpremier

Inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur blev utfallet 13 447 miljoner kronor, vilket är 2 992 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 608 miljoner kronor, vilket är 1 887 miljoner kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att pågående projekt har haft lägre kostnader än beräknat och färre nya åtgärder beslutades under 2025. Utgifterna för anslaget 1:17 Klimatpremier blev 1 203 miljoner kronor, vilket är 1 110 miljoner kronor lägre, bl.a. på grund av förseningar av beslut och utbetalning.

Senarelagda utbetalningar för statlig medfinansiering gav lägre utfall

Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer blev 89 110 miljoner kronor, vilket är 5 338 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 37 836 miljoner kronor, vilket är

3 193 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på senareläggningar av utbetalningar av statlig medfinansiering och bidrag.

48

Skr. 2025/26:101

EU:s finansieringsbehov lägre än väntat

Utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 45 714 miljoner kronor, vilket är 2 048 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Den BNI-baserade avgiften blev 4 146 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. De andra tre delarna av avgiften till EU blev däremot högre än beräknat. Utfallet för avgiften som baseras på materialåtervunnen plast blev 723 miljoner kronor högre, den mervärdesskattebaserade avgiften blev 766 miljoner kronor högre och avgiften som baseras på tullar blev 609 miljoner kronor högre än beräknat.

Stora skillnader mellan budget och utfall för tekniska poster

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tillsammans blev utfallet för dessa tekniska poster

3 481 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, netto.

Utfallet för statens budget 2025 jämfört med 2024

Tabell 2.30 Utfallet för statens budget för 2024 och 2025

Miljoner kronor

Utfall

Utfall

Skillnad mot

Utgiftsområde

2025

2024

2024

1

Rikets styrelse

19 628

19 024

603

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

21 518

20 824

694

3

Skatt, tull och exekution

14 434

16 924

-2 490

4

Rättsväsendet

86 140

78 298

7 842

5

Internationell samverkan

2 551

2 321

230

6

Försvar och samhällets krisberedskap

163 509

128 177

35 332

7

Internationellt bistånd

45 410

49 604

-4 193

8

Migration

10 174

11 765

-1 591

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

116 298

116 049

249

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

119 943

120 096

-153

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

62 412

63 565

-1 153

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

100 610

102 877

-2 267

13

Integration och jämställdhet

5 839

4 738

1 101

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

91 328

88 531

2 797

15

Studiestöd

30 610

28 039

2 571

16

Utbildning och universitetsforskning

101 957

98 133

3 824

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 862

16 621

241

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik

2 976

4 629

-1 653

19

Regional utveckling

3 686

2 819

867

20

Klimat, miljö och natur

13 447

14 587

-1 140

21

Energi

5 125

4 402

723

22

Kommunikationer

89 110

81 216

7 894

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

21 181

21 554

-372

24

Näringsliv

8 459

9 229

-771

49

Skr. 2025/26:101

Utfall

Utfall

Skillnad mot

Utgiftsområde

2025

2024

2024

25

Allmänna bidrag till kommuner

173 190

174 245

-1 054

26

Statsskuldsräntor m.m.

30 220

45 198

-14 979

27

Avgiften till Europeiska unionen

45 714

41 187

4 527

Summa

1 402 331

1 364 651

37 680

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-946

-1 973

1 027

Kassamässig korrigering

4 427

14 343

-9 917

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 405 812

1 377 021

28 790

Utgifterna i statens budget ökade med 28 790 miljoner kronor (2,1 procent) 2025 jämfört med 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest med 35 332 miljoner kronor (27,6 procent).

Kompensation till personer födda 1957 påverkar jämförelsen mellan åren

Utgifterna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppgick till 14 434 miljoner kronor, vilket är 2 490 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än 2024. Det beror framför allt på att personer som är födda 1957 blev kompenserade för utebliven skattesänkning med anledning av höjd åldersgräns för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet 2024. Dessa utgifter var 3 179 miljoner kronor 2024 och påverkar jämförelsen mellan åren.

Fler anställda inom Polismyndigheten och Kriminalvården

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 86 140 miljoner kronor, vilket är

7 842 miljoner kronor (10,0 procent) högre än 2024. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade då bl.a. antalet anställda ökade, för Kriminalvården som en konsekvens av ökade klientvolymer.

Utökat försvar medför högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 35 332 miljoner kronor (27,6 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även på stöd till Ukraina.

Lägre utgifter för internationellt bistånd inom utgiftsområde 7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 45 410 miljoner kronor, vilket är

4 193 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än 2024. Det beror på att budgeten för det internationella biståndet minskat till förmån för ökade biståndsklassificerade utgifter inom andra utgiftsområden.

Färre personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem

Utgifterna för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 10 174 miljoner kronor, vilket är 1 591 miljoner kronor (13,5 procent) lägre än föregående år. Orsaken är att antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat mellan åren. Det beror främst på att personer, huvudsakligen medborgare från Ukraina, med tillfälligt skydd i enlighet med det s.k. massflyktsdirektivet, folkbokfört sig i Sverige fr.o.m. andra halvan av 2024 och under 2025. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen om mottagande av asylsökande, utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända.

50

Skr. 2025/26:101

Lägre utgifter för Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utgifterna

62 412 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 153 miljoner kronor

(1,8 procent). Utgifterna för garantipension blev 32 357 miljoner kronor, vilket är

897 miljoner kronor (2,7 procent) lägre. Garantipensionen följer prisutvecklingen och prisbasbeloppet höjdes med 2,6 procent den 1 januari 2025. Samtidigt indexerades inkomstpensionen upp relativt mycket, med 4,0 procent. När inkomstpensionen ökar, minskar garantipensionen för de som har båda förmånerna, eftersom garantipensionen avräknas mot inkomstpensionen.

Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår och bostadsbidrag

Jämfört med 2024 minskade utgifterna för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med 2 267 miljoner kronor (2,2 procent). Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 7 748 miljoner kronor, vilket är 1 224 miljoner kronor

(13,6 procent) lägre jämfört med föregående år. Det lägre utfallet förklaras främst av en lägre preliminär avgift jämfört med 2024. Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag uppgick till 3 069 miljoner kronor, vilket är 1 065 miljoner kronor (25,8 procent) lägre än 2024. Det beror huvudsakligen på lägre ersättningsnivå och kortare ersättnings- period för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer samt färre mottagare av bostadsbidrag. Minskningen beror bl.a. på att inkomsterna höjts samtidigt som inkomstgränserna för att få bostadsbidrag inte har ändrats i samma takt.

Svagare arbetsmarknad medför högre utgifter för arbetslösa

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med

2 797 miljoner kronor (3,2 procent). Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 2 856 miljoner kronor (13,4 procent). Ökningen förklaras av en svagare arbetsmarknad och att en högre andel arbetslösa var berättigade till arbetslöshetsersättning.

Högre utgifter för omställningsstudiestöd och räntor på studielån

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utgifterna 2 571 miljoner kronor (9,2 procent) högre än föregående år. Utgifterna för omställningsstudiestöd blev 1 053 miljoner kronor (78,7 procent) högre. Det beror på att fler personer fick omställnings- studiestöd. Det beror även på att statens utgifter för räntor på studielån blev

1 020 miljoner kronor (79,6 procent) högre än 2024 eftersom räntorna var högre.

Högre utgifter för utbildning och universitetsforskning

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev utgifterna

101 957 miljoner kronor, vilket är 3 824 miljoner kronor (3,9 procent) högre än föregående år. Det beror på högre utgifter för de flesta anslagen inom utgiftsområdet.

Investeringsstöd under avveckling

Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev 2 976 miljoner kronor, vilket är 1 653 miljoner kronor (35,7 procent) lägre än 2024. Utgifterna för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 918 miljoner kronor, vilket är 1 840 miljoner kronor (66,7 procent) lägre än föregående år. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022.

51

Skr. 2025/26:101

Utgifterna för både utveckling och vidmakthållande av transportinfrastruktur blev högre

Inom utgiftsområde 22 blev utgifterna 7 894 miljoner kronor (9,7 procent) högre än föregående år. Utgifterna för utveckling och vidmakthållande av transportinfrastruktur blev tillsammans 9 105 miljoner kronor (13,3 procent) högre än föregående år. Utgifterna för både vägar och järnvägar blev högre.

Högre räntor på statsskulden men inget kapitaltillskott till Riksbanken

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 30 220 miljoner kronor, vilket är 14 979 miljoner kronor (33,1 procent) lägre än 2024. Att utgifterna blev lägre beror på att riksdagen beslutade om ett kapitaltillskott till Riksbanken på

25 000 miljoner kronor 2024. Inget motsvarande kapitaltillskott gjordes 2025. Utgifterna för räntor på statsskulden blev i stället 10 000 miljoner kronor (49,7 procent) högre än 2024.

Högre BNI-baserad EU-avgift

Jämfört med 2024 blev utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften för Europeiska unionen 4 527 miljoner kronor (11,0 procent) högre. Det beror i huvudsak på att den BNI-baserade avgiften blev 4 141 miljoner kronor (17,3 procent) högre då EU-budgeten var högre än 2024. Den BNI-baserade avgiften uppgick till

28 096 miljoner kronor.

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten uppgick till 4 427 miljoner kronor, vilket är

9 917 miljoner kronor lägre än 2024. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde vid Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk påverkade skillnaden mellan åren med 6 011 miljoner kronor.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2025 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 36 111 miljoner kronor, främst för anslagssparanden från 2024.

Indragningarna är 6 641 miljoner kronor lägre än 2024. De 42 indragningar, som översteg 200 miljoner kronor, omfattar 86 procent av totalbeloppet under 2025.

I tabell 2.31 redovisas samtliga indragningar som är större än 200 miljoner kronor.

Tabell 2.31 Indragningar 2025

Miljoner kronor

UO

Anslag

Anslagsnamn

Indragning

3

1:4

Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957

(2024)

261

6

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

1 077

6

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

1 020

7

1:1

Biståndsverksamhet

526

8

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

1 838

9

1:4

Tandvårdsförmåner

388

9

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

223

9

4:4

Kostnader för statlig assistansersättning

704

52

Skr. 2025/26:101

UO

Anslag

Anslagsnamn

Indragning

9

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

629

10

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

522

10

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

204

10

1:7

Ersättning för höga sjuklönekostnader

200

12

1:1

Barnbidrag

552

12

1:2

Föräldraförsäkring

2 760

12

1:8

Bostadsbidrag

873

14

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

572

14

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

985

14

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

1 184

14

1:5

Nystartsjobb och etableringsjobb

1 750

14

1:14

Grundläggande omställnings- och kompetensstöd

539

15

1:2

Studiemedel

714

15

1:3

Omställningsstudiestöd

1 498

16

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

435

16

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

371

16

1:13

Bidrag till lärarlöner

677

16

1:17

Statligt stöd till vuxenutbildning

470

19

1:1

Regionala utvecklingsåtgärder

397

19

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis

omställning perioden 2021–2027

439

19

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020

(2024)

228

20

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

218

20

1:17

Klimatpremier

1 233

21

1:8

Laddinfrastruktur

876

21

1:9

Biogasstöd

232

22

1:1

Utveckling av statens transportinfrastruktur

680

23

1:10

Gårdsstöd m.m.

208

23

1:12

Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken

2023–2027

814

23

1:13

Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens

andra pelare 2023–2027

460

24

1:20

Bidrag till företagsutveckling och innovation

410

24

1:22

Stöd vid korttidsarbete

675

24

1:23

Brexitjusteringsreserven

(2024)

234

24

1:24

Elstöd

(2024)

992

26

1:1

Räntor på statsskulden

1 881

Övriga indragningar

5 160

Summa

36 111

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 2 760 miljoner kronor, avsåg föräldra- försäkringen. Den näst största indragningen uppgick till 1 881 miljoner kronor och avsåg räntor på statsskulden. Indragningen av ersättningar och bostadskostnader uppgick till 1 838 miljoner kronor. Tillsammans står de tre indragningarna för

18 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2024.

53

Skr. 2025/26:101

Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2025.

Medgivna överskridanden

Tabell 2.32 Medgivna överskridanden 2025

Miljoner kronor

Utnyttjat

Medgivet

medgivet

UO

Anslag

Anslagsnamn

överskridande

överskridande

4

1:12

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

2

1

24

1:18

Avgifter till vissa internationella organisationer

5

4

Summa

7

5

Anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m . anvisades 91 miljoner kronor i statens budget. Anslaget hade ett negativt ingående överföringsbelopp på 4 miljoner kronor. I ett regeringsbeslut (Ju2025/00288) ökades anslagskrediten för anslagsposten 1 från knappt 5 miljoner kronor till 9 miljoner kronor eftersom utbetalningarna med stöd av lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder blev större än beräknat. Dessutom ökade Polismyndighetens rekvisitioner. Den 15 januari 2026 medgav regeringen i ett beslut att anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor av samma anledningar (Ju2025/02807). Hela anslagskrediten på 9 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med knappt 1 miljon kronor.

I statens budget anvisades anslaget 1:18 Avgifter till internationella organisationer

17 miljoner kronor. Regeringen medgav i ett beslut den 16 oktober 2025 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (KN2025/01920). Hela anslagskrediten på knappt 2 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades 4 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Icke medgivna överskridanden

Under 2025 har två anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.33 visar dessa anslagsöverskridanden.

Tabell 2.33 Icke medgivna överskridanden 2025

Miljoner kronor

Ingående

Årets

Totalt

Utgående

överförings-

tilldelning enl

tilldelade

överförings-

Icke medgivet

UO

Anslag

Anslagsnamn

belopp

reg.brev

medel

Utgifter

Anslagskredit

belopp

överskridande

2

1:18

Utbetalningsmyndigheten

-2,21

197,62

195,41

262,98

19,76

-67,57

-47,81

16

2:67

Särskilda bidrag inom

högskoleområdet

80,98

80,98

81,03

0,00

-0,05

-0,05

Summa icke medgivet

överskridande

-47,87

Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 1:18 Utbetalnings- myndigheten har överskridits med 47,81 miljoner kronor. Det beror på att införandet av

54

Skr. 2025/26:101

systemet med transaktionskonto avbrutits, vilket medfört utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen.

Anslaget 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet överskreds med 0,05 miljoner kronor. Universitets- och högskolerådet disponerade anslagsposten 2 Särskilda bidrag – del till Universitets- och högskolerådet som regeringen tilldelade 0,4 miljoner kronor .

Universitets- och högskolerådet betalade ut 0,5 miljoner kronor i bidrag och fick därmed ett icke medgivet överskridande på 0,1 miljoner kronor.

2.6 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.34 Förändring av anslagsbehållningar 2021–2025

Miljoner kronor

2021

2022

2023

2024

2025

Ingående ramöverföringsbelopp

(UO 1–27 exkl. UO 26)

169 861

144 537

87 673

51 062

56 024

Anvisat i statens budget

1 165 657

1 190 965

1 238 716

1 326 239

1 412 841

Ändringsbudget

162 382

76 714

9 982

40 815

8 197

Utnyttjade medgivna överskridanden

0

5

228

17

5

Indragningar

-137 317

-113 744

-71 459

-42 656

-34 154

Utfall

1 216 046

1 210 805

1 214 077

1 319 453

1 372 111

Utgående ramöverföringsbelopp

(UO 1–27 exkl. UO 26)

144 537

87 673

51 062

56 024

70 801

Förändring av anslagsbehållningar

(UO 1–27 exkl. UO 26)

-25 324

-56 865

-36 610

4 962

14 777

Förändring av anslagsbehållningar

(UO 26)

-8 600

-5 963

3 429

3 028

-3 421

Förändring av anslagsbehållningar

(UO 1–27)

-33 924

-62 828

-33 182

7 990

11 355

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas

Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslags- behållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -10 567 miljoner kronor i budgeten för 2025, vilket innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Anslagsbehållningarna ökade med 11 355 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovis- ningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. öka med 73 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade med drygt 3 421 miljoner kronor, från 1 957 miljoner kronor vid början av året till -1 465 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

55

Skr. 2025/26:101

Anslagsbehållningarna under utgiftstaket ökade med 15 miljarder kronor

Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade under 2025 från 56 024 miljoner kronor vid ingången av året till 70 801 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 14 777 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 10 494 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 4 283 miljoner kronor.

Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Kommunikationer uppgick till 19 miljarder kronor

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick anslagsbehållningarna till totalt 18 738 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 14 835 miljoner kronor.

Indragningarna minskade med 34 miljarder kronor

Indragningar av anslagsmedel, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., uppgick till 34 154 miljoner kronor under året. Det är en minskning med

8 502 miljoner kronor jämfört med 2024.

I tabell 2.35 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.) som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över

2 000 miljoner kronor under något av åren 2021–2025.

Tabell 2.35 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 2 000 miljoner kronor

Miljoner kronor

UO

Anslag

Anslagsnamn

2021

2022

2023

2024

2025

6

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

883

-1 005

-487

2 999

419

6

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

290

257

370

1 089

4 447

8

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

276

6 924

3 766

1 838

1 234

9

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

6 440

7 437

1 201

414

599

9

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldreområdet

4 158

2 910

1 406

680

629

10

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

-1 174

-275

-2 118

519

3 693

10

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

-902

-1 227

-2 060

-94

-1 302

10

1:7

Ersättning för höga sjuklönekostnader

5 371

1 456

82

200

328

12

1:2

Föräldraförsäkring

733

-372

2 321

2 760

3 209

14

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd

7 278

8 496

3 101

192

-638

14

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

program och insatser

942

2 034

610

985

892

14

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

1 276

1 776

2 303

1 184

1 519

14

1:5

Nystartsjobb och etableringsjobb

1 595

1 661

3 318

1 750

1 748

14

1:12

Bidrag till lönegarantiersättning

2 070

31

-168

-25

605

15

1:2

Studiemedel

1 659

2 012

1 748

714

679

15

1:3

Omställningsstudiestöd

735

1 498

2 486

20

1:16

Klimatinvesteringar

289

257

748

2 646

2 341

22

1:1

Utveckling av statens transportinfrastruktur

7 695

8 052

8 243

11 907

14 835

22

1:2

Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur

2 384

4 397

2 293

1 487

2 716

24

1:22

Stöd vid korttidsarbete

15 884

6 316

1 528

670

497

56

Skr. 2025/26:101

UO

Anslag

Anslagsnamn

2021

2022

2023

2024

2025

24

1:23

Stöd till enskilda näringsidkare

(2021)

11 804

150

150

0

24

1:24

Omställningsstöd

(2021)

34 469

4 940

1 035

0

24

1:26

Stöd till handelsbolag

(2021)

2 173

20

20

0

24

1:27

Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa

(2021)

företag

8 021

19

4

0

24

1:28

Evenemangsstöd

(2021)

2 928

125

0

2.7 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. I tabell 2.36 specificeras nettoutlåningens största poster.

Tabell 2.36 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2025

Miljoner kronor

Utfall -SB

SB1 1 2025

Utfall 2025

2025

Utfall 2024

Premiepensionsavgifter, inbetalning

-56 031

-56 031

-54 537

Premiepensionsmedel, utbetalning

59 788

59 788

56 104

Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK

0

-752

-752

-7 740

Myndigheters räntekonton (se separat tabell)

0

-8 808

-8 808

-9 671

CSN, studielån

14 000

15 821

1 821

14 856

CSN, kreditreserv

-1 153

-1 153

-1 040

CSN, servicekonto för räntebetalningar

328

328

210

Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar

4 000

1 392

-2 608

3 428

Kärnavfallsfonden

0

266

266

647

Stabilitetsfonden (se separat tabell)

-1 000

-913

87

-1 552

Resolutionsreserven (se separat tabell)

-6 000

-5 855

145

-6 722

Insättningsgarantifonden

0

2 377

2 377

9 945

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv

-380

-380

-92

Trafikverket, samhällsinvesteringar väg och järnväg

1 000

2 385

1 385

8 067

Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter

17 265

17 265

7 568

Försvarets materielverk, konton för exportåtaganden och

övriga krediter

-10 146

-10 146

-13 195

Försvarsmakten

-1 592

-1 592

273

Exportkreditnämnden

-1 000

-63

937

-2 212

Public Service konto

-107

-107

-305

Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB

370

370

-535

AB Svensk exportkredit

0

0

Scandinavian Airlines System (SAS)

-1 500

Affärsverket svenska kraftnät

-16 000

-14 728

1 272

-8 155

Lån till Riksbanken (IMF)

0

3 758

3 758

2 565

EU-avgiftsbetalningar

-2 000

-3 080

-1 080

3 546

Övrigt, netto

4 015

-1 089

-5 104

-1 927

57

Skr. 2025/26:101

Utfall -SB

SB1 1 2025

Utfall 2025

2025

Utfall 2024

Summa

-2 985

-946

2 039

-1 973

1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmedel är beräknade till 0 totalt.

Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -946 miljoner kronor under 2025, vilket är 2 039 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 1 027 miljoner kronor högre än föregående år.

Premiepensionsmedlen ökade nettoutlåningen

Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 56 031 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 59 788 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en ökning med 3 005 miljoner kronor 2025. År 2024 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 6 173 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 9 178 miljoner kronor.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade med nästan 9 miljarder kronor

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade 2025 med 8 808 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.37 redovisas de största förändringarna.

Tabell 2.37 Förändringar av nettobehållningar på myndigheters räntekonton

Miljoner kronor

Utfall 2025

Utfall 2024

Domstolsverket

33

231

Fortifikationsverket

690

212

Försvarets Materielverk

124

-196

Försvarsmakten

20

4 588

Försäkringskassan

208

1 148

Kungl. Tekniska högskolan

251

-93

Livsmedelsverket

228

26

Lunds universitet

484

-141

Migrationsverket

341

-54

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

117

-203

Polismyndigheten

1 242

-841

Regeringskansliet

949

53

Riksdagsförvaltningen

-204

327

Sjöfartsverket

523

12

Skatteverket

304

-108

Statens fastighetsverk

-296

69

Stockholms universitet

5

-163

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

-54

240

Trafikverket

2 243

5 078

Transportstyrelsen

198

-63

Övriga myndigheter

1 403

-453

Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton

8 808

9 671

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning

-8 808

-9 671

58

Skr. 2025/26:101

Studielån

Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbetalda studielån. Amorteringar minskar lånet. Sammantaget ökade lånet i Riksgäldskontoret med 15 821 miljoner kronor 2025.

Räntan på studielån fastställs av regeringen efter en beräkning av Riksgäldskontoret. Den beräknas på ett genomsnitt av de tre senaste årens räntekostnader för den statliga upplåningen. Från och med 2023 ingår också ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån. Den ränta som tas ut från låntagarna motsvarar ca 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret debiterar CSN och ca

70 procent av räntepåslaget. Skillnaden på 30 procent motsvarar låntagarens normala ränteavdrag vid inkomstbeskattningen och beror på att studielån inte är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen.

CSN:s medel i den nya kreditreserven ökade med 1 153 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. I den nya kreditreserven som infördes 2023 tillförs medel genom räntepåslag på studiemedelsräntorna. Det är alltså lån- tagarnas ränteinbetalningar som finansierar den nya kreditreserven. Kreditreserven ska användas för att täcka framtida förluster på studielånen.

CSN har också ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 328 miljoner kronor 2025. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till

70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Resterande 30 procent subventioneras av staten och finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån som förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras, dvs. läggs till skulden. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari, året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 14 996 miljoner kronor, vilket är 996 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten.

Investeringslånen ökade mindre än beräknat

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggnings- tillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 1 392 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 4 000 miljoner kronor, vilket är 2 608 miljoner kronor högre än utfallet.

Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkrafts- bolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, stats- skuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker.

Under 2025 minskade fonden sina placeringar med 266 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. I budgeten beräknades placeringarna i Riksgäldskontoret vara oförändrade.

59

Skr. 2025/26:101

Resolutionsavgifterna och högre räntor medförde att resolutionsreservens konton ökade

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder.

I tabell 2.38 och tabell 2.39 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2024 och 2025.

Under 2025 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 913 miljoner kronor till

44 100 miljoner kronor. Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016.

Under 2025 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 5 855 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 4 387 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till

73 612 miljoner kronor i slutet av året.

I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 6 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 145 miljoner kronor mindre än beräknat för resolutionsreserven.

Tabell 2.38 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Typ av transaktion

Utfall 2025

Utfall 2024

Ingående balans på kontot

43 187

41 635

Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m.

923

1 561

Administrativa kostnader m.m.

-10

-9

Utgående balans på kontot

44 100

43 187

Summa kontoförändring

913

1 552

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning

-913

-1 552

Tabell 2.39 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Typ av transaktion

Utfall 2025

Utfall 2024

Ingående balans på kontot

67 757

61 035

Resolutionsavgifter

4 387

4 327

Justering av avgifter

-31

31

Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m.

1 499

2 364

Utgående balans på kontot

73 612

67 757

Summa kontoförändring

5 855

6 722

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning

-5 855

-6 722

Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret

Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret minskade med

2 377 miljoner kronor 2025. Det beror på att fonden i stället har ökat sitt innehav i statsobligationer. Av samma orsak minskade placeringarna i Riksgäldskontoret även 2024, med 9 945 miljoner kronor, en skillnad på 7 568 miljoner kronor mellan åren.

60

Skr. 2025/26:101

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 380 miljoner kronor 2025, vilket minskar nettoutlåningen. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten.

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat men mindre än 2024

Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 2 385 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 385 miljoner kronor mer än beräknat. År 2024 ökade dessa infrastrukturlån med 8 067 miljoner kronor, vilket är 5 682 miljoner kronor mer än 2025.

Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter ökade

Fortifikationsverket äger och förvaltar Sveriges fastigheter för försvarsändamål. Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter ökade med 17 265 miljoner kronor, vilket är 9 697 miljoner kronor mer än 2024. Posten ingick inte i budgeten. Under hösten förvärvade Fortifikationsverket sju fastigheter från det statligt ägda aktiebolaget Specialfastigheter till ett värde av 8 231 miljoner kronor.

Fler och mer omfattande försvarsprojekt påverkar nettoutlåningen

Försvarets materielverk (FMV) ökade behållningarna på vissa särskilda konton i Riksgäldskontoret med 15 388 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Dessa konton rör framför allt konton för exportåtaganden och ökningen hänför sig i första hand till internationella samarbeten med inriktning mot Ukraina. Samtidigt ökade FMV:s övriga krediter med 5 242 miljoner kronor. Sammantaget minskade FMV nettoutlåningen med 10 146 miljoner kronor med anledning av att Sverige är engagerade i fler och mer omfattade försvarsprojekt.

Försvarsmakten löste sina lån vid omklassificering till beredskapstillgångar

I samband med att Försvarsmakten förstärker sin förmåga har de omklassificerat sina verksamhetstillgångar till beredskapstillgångar. En konsekvens av detta är att lånen i Riksgäldskontoret har lösts i sin helhet under 2025. Detta har finansierats med anslag, till största delen anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 1 592 miljoner kronor med anledning av detta, 1 865 miljoner kronor mer än 2024.

Exportkreditnämnden ökade placeringarna mindre än beräknat

Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade endast med 63 miljoner kronor 2025, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades placeringarna öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 937 miljoner kronor. År 2024 ökade behållningarna med 2 212 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 149 miljoner kronor mellan åren.

Ökad behållning på public service-kontot minskar nettoutlåningen

Public service-avgift tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av

61

Skr. 2025/26:101

Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 107 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgick till 4 417 miljoner kronor vid slutet av 2025.

Ökad utlåning till Svedab

Utlåningen till Svensk-danska Broförbindelsen AB (Svedab) ökade med 370 miljoner kronor till 5 705 miljoner kronor. Det ökar nettoutlåningen. År 2024 minskade utlåningen med 535 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 905 miljoner kronor mellan åren.

Lånet till SAS avslutades 2024

I februari 2022 lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (SAS). Det ökade netto- utlåningen. SAS och dess dotterföretag inledde under sommaren 2022 ett s.k. Chapter 11-förfarande i USA. I september 2024 konverterades 34 miljoner kronor av lånefordran till 28 508 279 aktier i ett rekonstruerat SAS. Aktierna är placerade i en stiftelse. Stiftelsen har i uppdrag att å Riksgäldskontorets vägnar sälja aktierna under perioden 27 augusti 2025–27 augusti 2027. Om stiftelsen inte lyckas sälja aktierna under perioden kommer dessa att skänkas till SAS. Resterande del, den allra största delen, av fordran har skrivits av. Därutöver mottogs vissa värdepapper med slutlikviddatum den 31 december 2033. Dessa värdepapper är placerade i en annan stiftelse. Det har inte skett någon förändring av värdepappren i dessa stiftelser under 2025.

Affärsverket svenska kraftnäts behållningar ökade med 15 miljarder kronor

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitets- avgifterna benämns även flaskhalsinkomster. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret.

År 2025 ökade Affärsverket svenska kraftnäts behållningar med 14 728 miljoner kronor. I statens budget beräknades behållningarna öka med 16 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 272 miljoner kronor.

Under 2024 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 8 155 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren är därmed 6 573 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 64 595 miljoner kronor vid utgången av 2025.

IMF-lån till Riksbanken

Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i s.k. särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Under 2025 har Riksgäldskontoret tagit upp lån för 349 miljoner SDR, vilket har ökat nettoutlåningen med 3 758 miljoner svenska kronor. Den totala vidareutlåningen till

62

Skr. 2025/26:101

IMF uppgår vid utgången av 2025 till 708 miljoner SDR, vilket motsvarar 8 922 miljoner kronor.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret

Betalningen av Sveriges avgift till EU påverkar nettoutlåningen. Eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU överförs den till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan, via Riksbanken, medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår det skillnader vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU minskade nettoutlåningen med 3 080 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. I budgeten beräknades nettoutlåningen minska med 2 000 miljoner kronor. År 2024 ökade nettoutlåningen med 3 546 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 6 626 miljoner kronor mellan åren.

2.8 Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av att vissa anslag och inkomsttitlar redovisas på annan grund än när betalning sker, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassa- mässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.

Tabell 2.40

Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

statens

budget

Utfall

Utfall

budget

2025

2025

2024

2025

Trafikverkets räntekonto/anslag

1 510

5 561

1 510

Försvarsmaktens räntekonto/anslag

-1 668

2 776

-1 668

Försvarets materielverks räntekonto/anslag

3 713

1 229

3 713

Räntor på statsskulden

874

714

874

Elstöd till företag

1 844

Mediemyndigheten: Lokalradioavgifter

163

163

163

PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare

-1 910

209

-1 910

Övrigt

1 745

1 848

1 745

Summa

371

4 427

14 343

4 056

För 2025 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen 4 427 miljoner kronor.

I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 056 miljoner kronor.

Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde

Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att

63

Skr. 2025/26:101

betalningarna inte överensstämmer med redovisningen mot anslag. Att redovisningen mot anslag sker vid ett annat tillfälle än när betalningen sker ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en kassamässig korrigering på 1 510 miljoner kronor 2025. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2024 var korrigeringsposten 5 561 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 051 miljoner kronor.

Försvarsmakten redovisade ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde -1 668 miljoner kronor. År 2024 var korrigeringsposten i stället positiv med 2 776 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 444 miljoner kronor mellan åren.

FMV redovisade ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Den kassamässiga korrigeringen blev med anledning av detta 3 713 miljoner kronor. År 2024 var motsvarande korrigeringspost 1 229 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 484 miljoner kronor.

Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering

Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 874 miljoner kronor för 2025. Det beror främst på att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser och att redovisningen mot anslag baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag.

Elstöd till företag 2023 blev korrigeringspost 2024

I början av 2023 fick Skatteverket i uppdrag att hantera elstöd till företag för att mildra effekterna av höga elpriser. Företagen kunde ansöka om elstödet mellan den 30 maj och den 25 september 2023. Elstöden finansierades med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Affärsverket svenska kraftnät, som hanterar kapacitetsavgifterna, förde därför över 20 000 miljoner kronor till Skatteverket 2023. Skatteverket betalade sedan ut 18 158 miljoner kronor i elstöd till företag. Skillnaden om 1 842 miljoner kronor blev en negativ korrigerings- post 2023. Under 2024 återbetalade Skatteverket 1 844 miljoner kronor till affärsverket, vilket då blev en positiv korrigeringspost med samma belopp. Skillnaden mellan beloppen beror på återbetalningar av de elstöd som betalades ut 2023.

Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel

Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassa- mässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser.

Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradio- avgifterna 163 miljoner kronor per år.

Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel

Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i

64

Skr. 2025/26:101

förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2023 gav detta upphov till en negativ kassamässig korrigeringspost på 1 910 miljoner kronor.

I september 2023 genomförde Post- och telestyrelsen (PTS) en auktion av frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i

900 MHz-, 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden i Sverige. Tillstånden för 900 MHz-bandet gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2048. Tillstånden för 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2050. Den totala auktionslikviden uppgick till 4 239 miljoner kronor och telekomföretagen betalade hälften, drygt 2 119 miljoner kronor under 2023. Resterande belopp, den andra hälften betalades i december 2025 och ger upphov till en negativ kassamässig korrigering

2025. Även under 2023 gav auktionen upphov till negativ kassamässig korrigering på

2 119 miljoner kronor. I motsatt riktning verkar periodiseringar av tidigare års betalningar av tillstånd eftersom PTS periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas på den period som frekvenstillstånden avser. År 2025 påverkade den andra hälften av auktionslikviden och periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen negativt med 1 910 miljoner kronor. År 2024 påverkade periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen med 209 miljoner kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringsposten positivt.

Övriga korrigeringar

Posten Övrigt, som uppgick till 1 745 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. När det gäller icke räntebärande flöden uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.

2.9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket

Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premie- pensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistik- organ Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till offentlig förvaltning i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten

Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

65

Skr. 2025/26:101

Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik

För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 aktiverades balanseringen för första, och hittills enda, gången. Den var aktiv till 2018.

Uppräkning av pensioner följer inkomstindex eller balansindex

Uppräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex, om inte balanseringsmekanismen är aktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. När det s.k. balanstalet blir lägre än 1, dvs. när skulderna är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanserings- perioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen därmed först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomst- index enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år. Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018

Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018, då balansindex nådde samma nivå som inkomstindex. Då var pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. Under balanseringsperioden var indexeringen med balansindex under vissa år högre än inkomstindex, vilket medförde att systemet successivt tog sig tillbaka till ursprungsnivån. Det innebär att inkomstpensionerna efter 2018 räknades upp med förändringen av inkomstindex.

Pensionerna sänktes vid tre tillfällen under balanseringsperioden, till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Det bidrog till att stärka den finansiella ställningen i pensionssystemet. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån.

Regeringen fastställde inkomstindex för 2025 till 220,23. Det innebar en indexökning med 5,7 procent jämfört med 2024 års indextal 208,41. Beräkningen baserades på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen mellan 2023 och 2024.

De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Det betyder att dessa pensioner räknades upp med 4,0 procent 2025.

Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna

Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift

66

Skr. 2025/26:101

som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensions- avgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP-fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen

Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålders- pensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.

AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.41. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat

Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2025 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 382 967 miljoner kronor.

Tabell 2.41 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

statens

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

2025

2025

2025

2025

2024

AP-fonderna, pensionsutgifter

380 057

383 838

3 781

1,0

363 694

Administrationsutgifter

2 910

3 283

373

12,8

2 888

varav

Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter

1 206

1 137

–AP - fonderna, rörelsens kostnader

1 594

1 254

–AP - fonderna, provisionskostnader

240

239

–AP - fonderna, prestationsbaserade avgifter

243

258

67

Skr. 2025/26:101

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

statens

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

2025

2025

2025

2025

2024

382 967

387 121

4 154

1,1

366 582

Utfallet uppgick till 387 121 miljoner kronor och blev därmed 4 154 miljoner kronor (1,1 procent) högre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 383 838 miljoner kronor, vilket är 3 781 miljoner kronor (1,0 procent) högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 256 965 miljoner kronor och tilläggspension med

126 872 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 1 miljon kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 3 283 miljoner kronor, vilket är 373 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 206 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt Regeringsbeslut om ersättning från Första–Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administrationen av inkomstgrundad ålderspension 2025 den 19 december 2024 [S2024/01015]).

Pensionerna räknades upp med 4,0 procent

För 2025 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 4,0 procent. Jämfört med 2024 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 20 539 miljoner kronor (5,6 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med

20 144 miljoner kronor (5,5 procent).

I december 2025 hade 2 311 326 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 28 996 personer jämfört med december 2024.

2.10 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget

Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Utgifterna redovisas här realekonomiskt fördelade på transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, (se diagram 2.1) .

68

Skr. 2025/26:101

Diagram 2.1 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2025, realekonomiskt fördelade

Transfereringar 62,7 %

Konsumtion 28,0 %

Investeringar 6,0 %

Räntor 2,2 %

Övrigt finansiellt 1,1 %

Tabell 2.42 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2025

Miljoner kronor

Procentuell

Förändring

förändring

Realekonomisk art

Utfall 2025

Utfall 2024

2024–2025

2024–2025

Transfereringar

879 425

904 164

-24 739

-2,7

varav till

Hushållssektorn

394 827

394 865

-38

0,0

Kommunala sektorn

286 829

291 338

-4 509

-1,5

Företagssektorn

61 841

93 376

-31 535

-33,8

Ålderspensionssystemet

26 688

27 347

-659

-2,4

Statliga ideella organisationer

8 680

8 026

654

8,1

Internationell verksamhet

100 560

89 211

11 349

12,7

varav till EU-institutioner

45 714

41 187

4 527

11,0

Konsumtionsutgifter

392 216

355 520

36 696

10,3

varav

Löner inklusive sociala avgifter

214 735

199 749

14 987

7,5

Omkostnader för konsumtion

131 342

112 425

18 918

16,8

Lokaler

30 933

28 778

2 155

7,5

Sociala naturaförmåner

15 205

14 568

637

4,4

Investeringsverksamhet

83 973

69 614

14 359

20,6

Räntor

31 505

21 367

10 138

47,4

varav

Räntor på statsskulden

30 119

20 119

10 000

49,7

Finansiella transaktioner

15 212

13 986

1 226

8,8

Summa utgiftsområden

1 402 331

1 364 651

37 680

2,8

Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.

Transfereringar

Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt

69

Skr. 2025/26:101

motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.

Transfereringarna uppgick till 879 425 miljoner kronor, vilket motsvarar 62,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2025.

Hushållssektorn fick 44,9 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 394 827 miljoner kronor, vilket är en minskning med

38 miljoner kronor jämfört med 2024. Minskningen gäller bl.a. utgifter för kompensation till personer födda 1957 på grund av förändringar i pensionssystemet och skattelagstiftningen (3 179 miljoner kronor) samt klimatbonus (1 357 miljoner kronor). Minskningarna motverkas till stor del av ökade utgifter för bl.a. arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd (3 395 miljoner kronor) och statlig assistansersättning

(1 074 miljoner kronor).

Den kommunala sektorn fick 32,6 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till den kommunala sektorn uppgick till 286 829 miljoner kronor, vilket är en minskning med 4 509 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2024. De beloppsmässigt största minskningarna gäller bidrag till folkhälsa och sjukvård (6 718 miljoner kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

(3 010 miljoner kronor). Minskningarna motverkas delvis av ökade bidrag till bl.a. läkemedelsförmånerna (3 117 miljoner kronor) och prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (2 535 miljoner kronor).

Företagssektorn fick 7,0 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till företagssektorn blev 61 841 miljoner kronor, vilket är 31 535 miljoner kronor

(33,8 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror främst på ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor för återställning av eget kapital, vilket utbetalades 2024. Dessutom minskade utgifterna för bl.a. investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (1 847 miljoner kronor), kapitalinsatser i statligt ägda företag (1 727 miljoner kronor) samt gårdsstöd (1 362 miljoner kronor).

Av de totala transfereringarna gick 100 560 miljoner kronor (11,4 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 11 349 miljoner kronor (12,7 procent) jämfört med 2024. Det beror främst på ökade utgifter för stöd till Ukraina (11 213 miljoner kronor) samt Sveriges EU-avgift

(4 527 miljoner kronor). De ökade utgifterna motverkades delvis av att utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskade med 3 508 miljoner kronor.

Konsumtion

Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknads- utbildning och privat tandläkarvård.

Utgifterna för konsumtion uppgick 2025 till 392 216 miljoner kronor, vilket motsvarar 28,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.

Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 54,7 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 14 987 miljoner kronor

70

Skr. 2025/26:101

(7,5 procent) jämfört med 2024. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 131 342 miljoner kronor, vilket är en ökning med 18 918 miljoner kronor (16,8 procent) jämfört med 2024. De ökade utgifterna gäller främst anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap , 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Investeringar

Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion.

Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 83 973 miljoner kronor, vilket är en ökning med 14 359 miljoner kronor (20,6 procent) jämfört med 2024. Ökningen avser främst anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Räntor och finansiella transaktioner

I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 31 505 miljoner kronor vilket är 10 138 miljoner kronor (47,4 procent) högre jämfört med 2024. Det beror framför allt på ökade utgifter för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Ökningen beror främst på att Riksgäldskontoret betalade ut inflationskompensation i samband med förfall av en realobligation. De ökade ränte- utgifterna motverkades delvis av att räntenettot från Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. gav ett överskott.

71

Skr. 2025/26:101

3 Utfall per utgiftsområde

I detta avsnitt presenteras utfall per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har använt anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2025 med utfallet 2024. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga beslut om ändring i statens budget per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden för statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga kontokrediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna.

I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2025 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2025 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställnings- bemyndiganden finns i bilaga 4.

3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 3.1

UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

190

-

190

0

0,0

160

2:1

Riksdagens ledamöter och

-

partier m.m.

1 114

1 111

-3

-0,3

1 082

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

1 100

-

1 115

14

1,3

1 053

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

340

-

548

208

61,1

248

73

Skr. 2025/26:101

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

2:4

Riksdagens ombudsmän (JO)

134

5

143

9

7,0

135

2:5

Riksrevisionen

391

-

392

1

0,3

385

4:1

Regeringskansliet m.m.

10 431

11

9 862

-570

-5,5

9 512

5:1

Länsstyrelserna m.m.

4 181

16

4 172

-9

-0,2

3 859

6:1

Allmänna val och demokrati

199

2

188

-11

-5,5

735

6:3

Integritetsskyddsmyndigheten

219

6

217

-2

-0,9

180

6:4

Valmyndigheten

171

-

162

-9

-5,0

61

8:1

Mediestöd

991

-

869

-122

-12,4

870

-

Övriga anslag

669

2

660

-10

-1,5

743

-

Summa

20 131

42

19 628

-503

-2,5

19 024

Utfallet uppgick till 19 628 miljoner kronor, vilket är 503 miljoner kronor

(2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 42 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 603 miljoner kronor (3,2 procent) högre.

Högre utgifter för Riksdagens fastighetsanslag på grund av fastighetsförvärv

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 548 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor (61,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 300 miljoner kronor (120,9 procent) högre. Det beror i huvudsak på förvärv av fastigheten Havssvalget 5 som ska användas som övernattningsbostäder till riksdagsledamöter. Anslaget anvisades extra medel i propositionen Vårändringsbudget för 2024 (prop. 2024/25:99) för förvärvet, vilket genomfördes först under 2025 och finansierades med anslagssparandet från 2024.

Utgående överföringsbelopp för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev

175 miljoner kronor då bl.a. förvärv av mark för en ny godsmottagning försenades.

Lägre utfall för Regeringskansliet än beräknat

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 9 862 miljoner kronor, vilket är

570 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 11 miljoner kronor främst för att stärka livsmedelsexporten genom lantbruksråd vid utlandsmyndigheter. Att utfallet blev lägre än budget beror bl.a. på att vissa insatser inte skett i den takt som beräknats.

Lägre utfall för mediestöd än beräknat

Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd blev 869 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att färre som sökte mediestöd uppfyllde villkoren än vad som beräknats.

Lägre utgifter för val än föregående år

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 188 miljoner kronor, vilket är 547 miljoner kronor (74,5 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på högre utgifter i samband med att valet till Europarlamentet genomfördes under 2024, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

74

Skr. 2025/26:101

Högre utgifter för Valmyndigheten än 2024

Utfallet för anslaget 6:4 Valmyndigheten blev 162 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor (166,0 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter för drift och förvaltning av valadministrationens it-system.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.2 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2025-12-31

6:5

Stöd till politiska partier

169

126

8:1

Mediestöd

977

924

Summa

1 146

1 050

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

1 146 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 050 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 96 miljoner kronor.

Låneramar

Tabell 3.3

UO 1 Låneramar

Miljoner kronor

Låneramar

Låneram

Lån 2025-12-31

Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som

används i verksamheten

140

100

Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter

och tekniska anläggningar

2 500

2 088

Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i

verksamheten

30

13

Summa

2 670

2 201

Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 640 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 30 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2025 var 2 201 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:16 Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga statliga insatser

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för nationella minoritetsspråk är effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken (skr. 2025/26:62) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringen skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26KU31, rskr. 2025/26:208).

75

Skr. 2025/26:101

3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för den statliga förvaltningspolitiken, politiken för finansmarknaden och arbetet för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

Anslag

Tabell 3.4

UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:1

Statskontoret

113

-

101

-13

-11,1

112

1:2

Kammarkollegiet

166

10

134

-32

-19,1

123

1:5

Statliga tjänstepensioner m.m.

17 295

-

17 066

-229

-1,3

16 571

1:10

Bidragsfastigheter

440

5

445

5

1,1

365

1:12

Riksgäldskontoret

393

-

391

-1

-0,4

382

1:14

Vissa garanti- och

medlemsavgifter

170

228

268

98

57,4

235

1:18

Utbetalningsmyndigheten

198

-

263

65

33,1

163

-

Övriga anslag

2 959

-

2 850

-109

-3,7

2 873

-

Summa

21 734

243

21 518

-216

-1,0

20 824

Utfallet uppgick till 21 518 miljoner kronor, vilket är 216 miljoner kronor

(1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 243 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 694 miljoner kronor (3,3 procent) högre.

Lägre utgifter för Kammarkollegiet än anvisat

Utfallet för anslaget 1:2 Kammarkollegiet blev 134 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (19,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor för Harpsundsnämndens kompensation för ingående mervärdesskatt. Harpsundsnämnden fick 7 miljoner kronor utbetalt i kompensation 2025.

Det lägre utfallet förklaras bl.a. av att utgifter för att hantera omställnings- och kompetensstöd blev lägre, eftersom antalet inkomna ansökningar av stödet blev lägre än beräknat. Utgifterna för stödet finns under anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Något lägre utgifter för statliga tjänstepensioner än anvisat

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 17 066 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att pensionsuttagen skedde vid högre åldrar än beräknat.

Högre utgifter för underhåll av bidragsfastigheter än anvisat och 2024

Utfallet för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter blev 445 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 5 miljoner kronor för sysselsättnings- främjande åtgärder. Bidragsfastigheter är anläggningar som inte kan bära sina egna

76

Skr. 2025/26:101

kostnader genom hyresintäkter. Det är t.ex. de kungliga slotten, slottsparker, fästningar, ruiner och kloster. Utgifterna för sysselsättningsåtgärderna uppgick till 2 miljoner kronor och gick till att visstidsanställa ett tiotal personer som bl.a. fick jobba med takomläggning av Kungliga hovstallet.

Jämfört med föregående år blev utgifterna 80 miljoner kronor (21,9 procent) högre. Det beror på ökade utgifter för underhållsåtgärder av bidragsfastigheter, bl.a. påbörjades renovering av tornspiran på Riddarholmskyrkan i Stockholm under 2025. Det största underhållsprojektet är fortsatt renoveringen av fasaderna på Stockholms slott.

Högre infrianden av garantier än beräknat

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 268 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor (57,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 228 miljoner kronor, främst för infrianden av garantier till Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond. Det beror i huvudsak på högre utgifter för EIB:s garantifond för infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19.

Överskridande av Utbetalningsmyndighetens anslag

Utfallet för anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten blev 263 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor (33,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 100 miljoner kronor (61,0 procent) högre. Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget överskreds med

48 miljoner kronor. Det beror på att införandet av systemet med transaktionskonto avbrutits efter beslut av regeringen, vilket medfört utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.5 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2025-12-31

1:10

Bidragsfastigheter

100

67

1:16

Finansmarknadsforskning

175

165

Summa

275

233

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

275 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 233 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 42 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.6 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2025-12-31

Riksbanken

-

8 922

Summa

8 922

Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i

77

Skr. 2025/26:101

s.k. särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Den totala vidareutlåningen till IMF uppgick vid utgången av 2025 till 708 miljoner SDR, vilket motsvarar 8 922 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.7

UO 2 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

Utestående

Utfärdade garantier

åtaganden

åtaganden

inklusive bundna

Garantier

Garantiram

2025-12-31

utländsk valuta

utfästelser

Insättningsgarantin¹

Obegränsad

2 515 888

2 515 888

Garanti till insättare i utländska

instituts filialer i Sverige²

Obegränsad

0

Investerarskyddet³

Obegränsad

0

Garantiram krigsförsäkring

200 000

0

0

Garantikapital i Europeiska

investeringsbanken (EIB) ⁴

EUR 7 825

84 656

EUR 7 825

84 656

Garantikapital i Nordiska

investeringsbanken (NIB) ⁵

EUR 2 600

28 130

EUR 2 600

28 130

Garantikapital i Europeiska

utvecklingsbanken (EBRD) ⁶

EUR 542

5 859

EUR 542

5 859

Garantikapital i Europarådets

utvecklingsbank (CEB) ⁶

EUR 124

1 338

EUR 124

1 338

Pensionsgaranti (inkl. efterborgen)

Akademiska Hus ⁷

Obegränsad

40

40

Stabilitetsfonden garantiram

750 000

0

Resolutionsreserven garantiram

200 000

0

Garantikapital Asiatiska banken för

infrastrukturinvesteringar (AIIB) ⁸

USD 504

4 637

USD 504

4 637

Garanti till Europeiska unionen för

SURE ⁹

EUR 849

9 029

EUR 835

9 029

Garanti till EIB:s garantifond för stöd

till i första hand företag i

ekonomiska svårigheter orsakade

av utbrottet av covid-19 ⁹

EUR 863

5 064

EUR 468

5 064

Garanti till Internationella

återuppbyggnads- och

utvecklingsbanken (IBRD)¹ ⁰

EUR 45

484

EUR 45

484

Garanti till Europeiska unionen för

makrofinansiellt stöd till Ukraina¹¹

EUR 137

1 478

EUR 137

1 478

Summa

2 656 602

2 656 602

¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2024. ² Lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §).

⁴ Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148.

⁵ Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2, rskr. 2019/20:129–130. ⁶ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

⁷ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2024.

⁸ Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311.

⁹ Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351–353.

¹⁰ Prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190.

¹¹ Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52-59.

78

Skr. 2025/26:101

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.8

UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar

Låneram

Lån 2025-12-31

Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter

15 200

11 389

Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar

och lokaler

58 000

49 433

Summa

73 200

60 822

Riksdagen har beslutat om låneramar på 73 200 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2025 var 60 822 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.9

UO 2 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga kontokrediter

Kredit

2025-12-31

Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av

nya myndigheter

250

0

Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i

pensionshanteringen

100

37

Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga

försäkringssystemet

100

0

Resolutionsreserven

100 000

0

Stabilitetsfonden

50 000

0

Summa

150 450

37

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för resolutionsreserven och stabilitetsfonden.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Upphandlingsmyndigheten

Upphandlingsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Upphandlingsmyndigheten har inte fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt resultatredovisningens indelning. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Utbetalningsmyndigheten

Utbetalningsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Utbetalningsmyndigheten har överskridit anslagskrediten för utgiftsområde 2,

anslag 1:18, anslagspost 1 Utbetalningsmyndigheten med 47 813 tusen kronor. Det är inte förenligt med 6 § anslagsförordningen (2011:223).

79

Skr. 2025/26:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:17 Kostsam kvadratjakt – statens användning och anskaffning av lokaler

Riksrevisionen har granskat om statens kontorsförsörjning är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens användning och anskaffning av kontorslokaler (2025/26:65) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26FiU18, rskr. 2025/26:183).

RiR 2025:21 Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling

Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har vidtagit effektiva åtgärder för skäliga arbetsvillkor i offentliga upphandlingar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling (skr. 2025/26:89) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU28, rskr. 2025/26:201).

RiR 2025:30 Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning

Riksrevisionen har granskat om Statens fastighetsverks förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning (skr. 2025/26:152) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2025:36 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025.

Regeringen redovisar i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025 (skr. 2025/26:241) vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.

80

Skr. 2025/26:101

Anslag

Tabell 3.10 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:1

Skatteverket

9 184

30

8 871

-313

-3,4

8 645

1:2

Tullverket

3 174

3 189

14

0,4

2 916

1:3

Kronofogdemyndigheten

2 454

5

2 374

-79

-3,2

2 183

1:4

Kompensation förhöjt

(2024)

grundavdrag födda 1957

0

0

3 179

Summa

14 812

35

14 434

-378

-2,6

16 924

Utfallet uppgick till 14 434 miljoner kronor, vilket är 378 miljoner kronor

(2,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 35 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna

2 490 miljoner kronor (14,7 procent) lägre.

Lägre utfall än anvisat för Skatteverket

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 871 miljoner kronor, vilket är 313 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att utreda förutsättningarna för att etablera en AI-verkstad för offentlig förvaltning. Skatteverket fick dock, bl.a. på grund av att rekryteringar inte gjorts i den omfattning som planerats, ett lägre utfall än ursprungligen anvisat.

Fler anställda vid Tullverket än 2024

Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket blev 3 189 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor (9,4 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter för personal. Rekrytering skedde framför allt inom den operativa verksamheten och it. Antalet årsarbetskrafter ökade med 316 (13,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 676.

Högre utgifter för Kronofogdemyndigheten än 2024

Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten blev 2 374 miljoner kronor, vilket är

191 miljoner kronor (8,8 procent) högre jämfört med föregående år. Kronofogde- myndighetens verksamhet bedrivs i fyra kärnprocesser, varav utgifterna för att bedriva verkställighet och indrivning, som är den största kärnprocessen, ökat mest i kronor räknat jämfört med 2024. Under året drev Kronofogdemyndigheten in 18,2 miljarder kronor, en ökning med 1,4 miljarder kronor (8,3 procent) jämfört med 2024. Antalet årsarbetskrafter ökade med 32 (1,6 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 982.

Kompensation till personer födda 1957 påverkar jämförelsen mellan åren

Det äldre anslaget 1:4 (2024) Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 har använts för att kompensera personer födda 1957 för utebliven skattesänkning till följd av den höjda åldersgränsen för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet. Under 2024 betalades 3 179 miljoner kronor ut i kompensation, medan endast ett ringa belopp betalades ut i kompensation under 2025, efter att samtliga beslut om skatt för 2024 hade fattats.

81

Skr. 2025/26:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:1 Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt

Riksrevisionen har granskat om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt har varit en effektiv åtgärd.

Regeringen gör skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt (skr. 2024/25:184) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SkU7, rskr. 2025/26:29).

RiR 2025:9 Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna

Riksrevisionen har granskat myndigheternas offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster riktade till företag, i de fall där myndigheter både beslutar om avgifternas storlek och disponerar intäkterna från dem.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheterna bestämmer och disponerar avgifterna

(skr. 2025/26:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU15, rskr. 2025/26:182).

RiR 2025:18 Skatteverkets åtgärder mot svartarbete

Riksrevisionen har granskat om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete är effektiva.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete (skr. 2025/26:79) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SkU33, rskr. 2025/26:197).

RiR 2025:23 Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte

Riksrevisionen har granskat om statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är tillräckliga och effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (skr. 2025/26:111) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

82

Skr. 2025/26:101

Anslag

Tabell 3.11 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:1

Polismyndigheten

45 212

44 759

-452

-1,0

41 381

1:2

Säkerhetspolisen

2 757

2 736

-21

-0,8

2 400

1:3

Åklagarmyndigheten

2 788

2 810

21

0,8

2 588

1:4

Ekobrottsmyndigheten

1 140

1 185

45

4,0

1 062

1:5

Sveriges Domstolar

8 179

-2

8 165

-13

-0,2

7 708

1:6

Kriminalvården

20 432

484

20 282

-150

-0,7

17 571

1:7

Brottsförebyggande rådet

309

284

-24

-7,9

251

1:8

Rättsmedicinalverket

665

649

-16

-2,4

614

1:10

Ersättning för skador på grund

av brott

222

70

282

60

27,2

195

1:11

Rättsliga biträden m.m.

4 306

4 423

117

2,7

4 011

1:12

Kostnader för vissa

skaderegleringar m.m.

91

97

6

6,7

95

1:14

Bidrag till brottsförebyggande

arbete

138

7

145

7

5,0

119

1:17

Från EU-budgeten finansierade

insatser avseende EU:s inre

säkerhet, gränsförvaltning och

visering

416

37

191

-225

-54,1

176

Övriga anslag

137

2

130

-7

-4,9

126

Summa

86 792

598

86 140

-652

-0,8

78 298

Utfallet uppgick till 86 140 miljoner kronor, vilket är 652 miljoner kronor

(0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 598 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna

7 842 miljoner kronor (10,0 procent) högre.

Utfallet för Polismyndigheten blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 44 759 miljoner kronor, vilket är

452 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på minskade utgifter för övertid och försenade lokalprojekt.

Utfallet för Kriminalvården blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 20 282 miljoner kronor, vilket är

150 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 484 miljoner kronor för att stärka Kriminalvårdens kapacitet med anledning av den fortsatt ansträngda beläggningssituationen och ett stort rekryteringsbehov. Att utfallet blev lägre än budget beror på att kapacitetsutbyggnaden inte skedde i den takt som beräknats, bl.a. på grund av förseningar i bygglovsprocesser och överklagande av hyreskontrakt. Dessutom behövdes rekryterings- och utbildningsinsatser inte i den takt som beräknats.

83

Skr. 2025/26:101

Brottsskadeersättningen högre än anvisat och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott blev 282 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (27,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare

70 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter för brottsskadeersättning till följd av ett ökat antal ansökningar. Jämfört med föregående år blev utgifterna 88 miljoner kronor (45,1 procent) högre. Det beror främst på att fler ansökningar inkom, fler ersättningsärenden bifölls och att den genomsnittliga ersättningen blev högre. Den genomsnittliga ersättningen per bifallsärende uppgick till 52 150 kronor, vilket är 31,7 procent högre än föregående år och bl.a. en fortsatt effekt av de höjda ersättningsnivåerna för kränkning som skedde under 2022.

Utgifterna för skaderegleringar blev högre jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 97 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (6,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på högre utgifter för utbetalningar enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Dessutom blev Polismyndighetens rekvisitioner högre än vad som ursprungligen beräknades. Den 15 januari 2026 medgav regeringen att anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor (Ju2025/02807). Hela anslagskrediten på 9 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 1 miljon kronor.

Lägre utgifter för EU-finansierade insatser än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 191 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor

(54,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 37 miljoner kronor för att ge Polismyndigheten förutsättningar att använda extra tilldelade EU-medel inom instrumentet för gränsförvaltning och visering. Att utfallet blev lägre än budget beror på att flera projekt inte förbrukade medel i den takt som var beräknat på grund av förseningar av legala förutsättningar på EU-nivå för utveckling och driftsättning av it- system samt tidskrävande upphandlingsprocesser inom vissa projekt.

Polismyndighetens utgifter blev högre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Polismyndigheten

3 378 miljoner kronor (8,2 procent) högre. Det är främst personalkostnaderna som ökat. Dessutom ökade lokalkostnaderna på grund av utökade lokalareor.

Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med ca 1 315 (3,7 procent) jämfört med föregående år. 2 Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 37 039, varav 61 procent poliser och 39 procent civilanställda.

Totalt påbörjade 1 801 personer grundutbildningen till polis, vilket är en ökning med 246 personer (15,8 procent) jämfört med 2024. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som är ett komplement till den ordinarie grundutbildningen. Den riktar sig till personer som redan har en högskoleexamen och kompletterar den med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 177 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 37 personer (26,4 procent) jämfört med 2024.

2 För 2025 har Polismyndigheten ändrat metod för beräkning av årsarbetskrafter, vilket innebär att mer frånvaro ingår i beräkningen än tidigare. Polismyndigheten har uppskattat 2024 års uppgift om årsarbetskrafter för att få jämförbarhet. Uppskattningen har inte fördelats på polis- respektive civilanställda.

84

Skr. 2025/26:101

Under året godkändes 1 575 personer efter polisutbildningen, vilket är en ökning med 133 personer (9,2 procent) jämfört med 2024.

Kriminalvårdens utgifter blev högre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Kriminalvården 2 711 miljoner kronor (15,4 procent) högre. Det beror framför allt på ökade personalkostnader. Antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården uppgick vid slutet av 2025 till 18 293, vilket är en ökning med 2 363 (14,8 procent) jämfört med föregående år.

Kriminalvårdens platskapacitet i häkten och anstalter utökades under året. Under 2025 fanns i genomsnitt 3 768 häktesplatser, vilket är en ökning med 433 platser. Beläggningsgraden i häkte var i genomsnitt 91 procent, vilket är 6 procentenheter lägre än 2024. Motsvarande siffror på landets anstalter var 7 760 platser, vilket är

1 041 platser fler än föregående år. 3 Beläggningsgraden i anstalt var i genomsnitt 96 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med 2024.

Utfallet för rättsliga biträden blev högre än föregående år

Utgifterna för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev 4 423 miljoner kronor, vilket är 412 miljoner kronor (10,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det förklaras av en ökning av antalet förordnande av rättsliga biträden och av ökad timkostnad.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.12 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2025-12-31

1:17

Från EU-budgeten finansierade insatser

avseende EU:s inre säkerhet,

gränsförvaltning och visering

530

454

Summa

530

454

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

530 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 454 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:13 Antagningen till polisutbildningen

Riksrevisionen har granskat om regeringens, Polismyndighetens och Totalförsvarets plikt- och prövningsverks arbete med antagningen till polisutbildningen är effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om antagningen till polisutbildningen (skr. 2025/26:44) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:JuU21, rskr. 2025/26:154).

3 Kriminalvården har justerat uppgifterna för 2024 efter årsredovisningens inlämnande.

85

Skr. 2025/26:101

RiR 2025:26 Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete för att nå intentionerna med polisreformen 2015.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 (skr. 2025/26:110) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 3.13 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:1

Avgifter till internationella

organisationer

1 450

552

1 766

316

21,8

1 595

1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande

verksamhet

185

167

-19

-10,0

140

1:3

Inspektionen för strategiska

produkter

163

145

-19

-11,4

124

1:4

Svenska institutet

136

148

12

8,8

135

1:5

Utrikes- och säkerhetspolitiskt

strategiska insatser

344

325

-18

-5,3

Övriga anslag

0

326 4

Summa

2 278

552

2 551

273

12,0

2 321

Utfallet uppgick till 2 551 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor

(12,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 552 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 230 miljoner kronor (9,9 procent) högre.

Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer högre än beräknat

Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet, OECD och, fr.o.m. 2024, den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror bl.a. på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Vidare påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya, utvidgade eller neddragna fredsbevarande insatser.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 766 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är främst att utgifterna för FN:s fredsbevarande operationer och det

4 Samtliga övriga avser s.k. äldreanslag som inte förts upp i statens budget 2025.

86

Skr. 2025/26:101

Nordiska ministerrådet blev högre än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i beslut om ändring i statens budget anslaget med 552 miljoner kronor.

Jämfört med 2024 blev utgifterna 171 miljoner kronor (10,7 procent) högre. Utgifterna för FN:s fredsbevarande operationer ökade med 240 miljoner kronor medan avgiften till Nato minskade med 68 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.14 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2025-12-31

1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

58

0

1:5

Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska

insatser

225

146

Summa

283

146

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

283 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 146 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 137 miljoner kronor. Bemyndigandet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet har inte nyttjats då verksamheten har flyttats till annat anslag.

3.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Anslag

Tabell 3.15 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:1

Förbandsverksamhet och

beredskap

66 246

1 107

68 855

2 610

3,9

59 503

1:2

Försvarsmaktens insatser

internationellt

2 800

7 942

6 365

3 565

127,3

3 221

1:3

Anskaffning av materiel och

anläggningar

59 559

566

58 829

-730

-1,2

50 165

1:9

Totalförsvarets forskningsinstitut

572

101

657

85

14,9

379

1:14

Stöd till Ukraina

22 740

-10 930

11 213

-11 527

-50,7

2:1

Kustbevakningen

1 891

81

1 984

93

4,9

1 771

2:3

Ersättning för räddningstjänst

m.m.

28

35

43

15

55,1

99

2:4

Krisberedskap

2 392

195

2 413

21

0,9

1 858

2:9

Rakel Generation 2

668

617

-52

-7,8

38

Övriga anslag

12 785

41

12 534

-252

-2,0

11 143

Summa

169 680

-862

163 509

-6 171

-3,6

128 177

87

Skr. 2025/26:101

Utfallet uppgick till 163 509 miljoner kronor, vilket är 6 171 miljoner kronor

(3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 35 332 miljoner kronor (27,6 procent) högre.

Ökad försvarsaktivitet i Sverige och fortsatt stöd till Ukraina

Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 68 855 miljoner kronor, vilket är 2 610 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 107 miljoner kronor för stöd till Ukraina, bl.a. för transport, iordningställande och underhåll av skänkt försvarsmateriel. Under 2025 bestod stödet till Ukraina främst av utbildnings- och logistikinsatser, direktanskaffning av materiel och ekonomiska bidrag. Till och med den 19 februari 2026 uppgår det totala värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina till ca 103 miljarder kronor. Jämfört med föregående år blev utgifterna

9 352 miljoner kronor (15,7 procent) högre, vilket beror på ökad försvarsaktivitet.

Utgifterna för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt blev 6 365 miljoner kronor, vilket är 3 565 miljoner kronor (127,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare

7 942 miljoner kronor för att möjliggöra upphandling och anskaffning av materiel och utrustning för att skänka till Ukraina. Jämfört med föregående år blev utgifterna

3 143 miljoner kronor (97,6 procent) högre.

Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 58 829 miljoner kronor, vilket är 730 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 566 miljoner kronor för stöd till Ukraina och fortsatt uppbyggnad av den svenska försvars- förmågan. Försvarets materielverk (FMV) har fortsatt att tidigarelägga och prioritera arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan. Dock förekommer förseningar, bl.a. på grund av brist på materiel och komponenter samt begränsad produktions- kapacitet till följd av den höga efterfrågan inom försvarsindustrin i Sverige och övriga Europa. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar blev 8 664 miljoner kronor (17,3 procent) högre än 2024. Under 2025 levererade FMV bl.a. de första JAS 39E till Försvarsmakten.

Högre utgifter för Totalförsvarets forskningsinstitut än anvisat

Utfallet för anslag 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut blev 657 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner kronor (14,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 101 miljoner kronor för att stötta Ukraina i arbete med att stärka landets totalförsvarsförmåga.

Lägre utgifter efter att medel flyttats till andra anslag

Utgifterna för anslaget 1:14 Stöd till Ukraina uppgick till 11 213 miljoner kronor, vilket är 11 527 miljoner kronor (50,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget uppfördes på statens budget för att användas för utgifter för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 10 930 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområdet, bl.a. för stöd till Ukraina.

88

Skr. 2025/26:101

Utgifterna för civilt försvar och krisberedskap blev högre än anvisat

Utfallet för anslag 2:1 Kustbevakningen uppgick till 1 984 miljoner kronor, vilket är

93 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 81 miljoner kronor för stöd till Ukraina

(31 miljoner kronor) och för att Kustbevakningen skulle stärka sin roll inom totalförsvaret (50 miljoner kronor).

Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 43 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (55,1 procent) högre än beräknat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 35 miljoner kronor för högre utgifter på grund av genomförda insatser efter grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge i oktober 2023.

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 2 413 miljoner kronor, vilket är

21 miljoner kronor (0,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 195 miljoner kronor, bl.a. för ytterligare stöd till Ukraina och för arbetet med det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo PRS i Sverige. Jämfört med föregående år blev utgifterna 555 miljoner kronor

(29,8 procent) högre. Ökningen beror främst på åtgärder för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret.

Högre personalkostnader inom försvarsområdet

Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 9 352 miljoner kronor (15,7 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på att utgifterna för personal blev 2 900 miljoner kronor högre. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten blev 28 442, vilket är 2 254 fler än 2024.

Utgifterna för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 blev 579 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Det högre anslagsutfallet beror på arbetet med

SWEN, Swedish Emergency Network (tidigare Rakel G2), som är Sveriges kommande nationella kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer. Till skillnad från nuvarande system kommer SWEN kunna användas för exempelvis videoöverföring. Bland annat har investeringar gjorts i utrustning och system, t.ex. basstationer, licenser och växlar. Dessutom blev utgifterna för konsulttjänster och personalkostnader högre än föregående år.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod

Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Införandet av denna modell sker successivt. Övergångs- lösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 ska redovisningen ske helt enligt den nya modellen.

89

Skr. 2025/26:101

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.16 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2025-12-31

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

37 612

26 258

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

20 005

10 281

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

272 452

193 011

2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred

och andra naturolyckor

750

414

2:4

Krisberedskap

3 162

2 133

2:9

Rakel Generation 2

700

0

3:1

Strålsäkerhetsmyndigheten

300

183

Summa

334 981

232 279

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

334 981 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 232 279 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

102 702 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar .

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap beror skillnaden på att Försvarsmakten under året arbetade med att utveckla rapportering och redovisning mot tilldelade bemyndiganden. Förändringen innebär högre krav på detaljeringsgrad av vilka åtaganden som uppfyller kraven för att omfattas av bemyndigandet, vilket har inneburit att redovisningen visar på ett lägre nyttjande av bemyndigandet.

För anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt beror skillnaden på att Försvarets materielverk inte kunde omsätta hela bemyndigandet till beställningar till industrin. Det förklaras främst av att beslut om stöd till Ukraina under 2025 fattades vid olika tillfällen vilket försvårade planeringen.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar beror skillnaden på att bemyndigandet under de senaste budgetåren har ökat väsentligt, dels för att skapa förutsättningar för en nödvändig snabb upprustning, dels för att skapa nödvändigt utrymme för ersättningsanskaffningar för sådan materiel som skänkts till Ukraina. Avvikelsen beror på flera faktorer, främst hög internationell efterfrågan på försvarsmateriel och kapacitetsbrist i försvarsindustrin, men även andra faktorer som resursbrist och ett behov av att förenkla anskaffningsprocesser.

För anslaget 2:4 Krisberedskap beror skillnaden på förseningar inom verksamheterna för ledningsplatser och signalskydd.

Bemyndigandet för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 nyttjades inte. Det beror på förändrad inriktning för genomförandet av etableringen av Rakel Generation 2.

För anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten beror skillnaden på olika faktorer, bl.a. att vissa forskningsprojekt försenades och att några större projekt avslutades under 2025.

90

Skr. 2025/26:101

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.17 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar

Låneram

Lån 2025-12-31

Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten

för samhällsskydd och beredskapsverksamhet

1 300

1 115

Summa

1 300

1 115

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 115 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.18 UO 6 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga kontokrediter

Kredit

2025-12-31

Försvarets materielverk behov av rörelsekapital

44 500

12 738

Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden

40 000

0

Summa

84 500

12 738

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 84 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2025 uppgick till 12 738 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Kärnavfallsfonden

Kärnavfallsfonden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Kärnavfallsfonden har inte underlag som styrker ett belopp om 476 503 tusen kronor i balansposten fonder. Beloppet framgår av not 14, benämnt ”Vid bokslutstillfället ofördelade tillgångar och skulder”. Att det saknas underlag till en redovisad post i årsredovisningen är inte förenligt med 2 kap. 5 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:4 Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad

Riksrevisionen har granskat om den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret varit effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (skr. 2024/25:206) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FöU7, rskr. 2025/26:169).

91

Skr. 2025/26:101

RiR 2025:27 Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser som kan få omfattande konsekvenser

Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss (skr. 2025/26:121) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Anslag

Tabell 3.19 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:1

Biståndsverksamhet

42 421

233

43 476

1 055

2,5

47 669

1:2

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete (Sida)

1 773

5

1 621

-151

-8,5

1 638

Övriga anslag

306

313

7

2,1

297

Summa

44 500

238

45 410

910

2,0

49 604

Utfallet uppgick till 45 410 miljoner kronor, vilket är 910 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 238 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna

4 193 miljoner kronor (8,5 procent) lägre.

Utgifterna för biståndsverksamheten högre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 43 476 miljoner kronor, vilket är

1 055 miljoner kronor (2,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev högre än budgeterat beror främst på att anslagssparandet från 2024 på 1 089 miljoner kronor utnyttjades. Det beror även på att 233 miljoner kronor anvisades i beslut om ändring i statens budget, varav 242 miljoner kronor för att kompensera för lägre biståndsklassificerade utgifter för asylsökande 2024 än beräknat i biståndsbudgeten för 2024.

Sidas förvaltningsutgifter lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) blev

1 621 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för drift av Sidas verksamhet vid utlandsmyndigheter, delvis till följd av den stärkta svenska kronan samt lägre kostnader för personal.

Utgifterna för biståndsverksamheten blev 9 procent lägre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet 4 193 miljoner kronor (8,8 procent) lägre. Det beror på att budgeten för det internationella biståndet inom utgiftsområde 7 minskat till förmån för ökade biståndsklassificerade utgifter inom andra utgiftsområden, främst för asylsökande

92

Skr. 2025/26:101

inom utgiftsområde 8 Migration men även för schablonersättningar till kommuner för mottagandet av nyanlända inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet samt Sveriges bidrag till EU:s Ukrainafacilitet inom utgiftsområde 27 Avgiften till EU.

Budgeten minskade även till förmån för utgifter inom andra utgiftsområden med anledning av lagändringar för att förbättra levnadsvillkoren för personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige enligt det s.k. massflyktsdirektivet. Dessa utgifter klassificeras inte som bistånd.

Biståndsbudgeten och rapportering av bistånd till OECD-DAC

För 2023–2025 har riksdagen fastställt biståndsbudgeten till högst 56 miljarder kronor per år. Utgångspunkten är att svenskt bistånd klassificeras som ODA (Official Development Assistance) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). I biståndsbudgeten ingår således huvudsakligen utgifter som klassificeras som ODA. Utöver utgifter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingår även utgifter inom andra utgiftsområden till den del de klassificeras som bistånd, främst inom utgiftsområde 8 Migration samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen). Från och med 2025 ingår i den totala biståndsbudgeten utgifter inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet för schablonersättningar till kommuner för mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd som befunnit sig färre än 12 månader i Sverige inklusive tiden i Migrationsverkets mottagningssystem. Det slutliga biståndsutfallet för 2024 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 52 878 miljoner kronor, vilket motsvarade

0,79 procent av BNI. Det preliminära biståndsutfallet för 2025 blev 58 519 miljoner kronor, i enlighet med OECD-DAC:s redovisningsprinciper. Det slutliga biståndsutfallet för 2025 redovisas av regeringen i Årsredovisning för staten 2026.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.20 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2025-12-31

1:1

Biståndsverksamhet

100 000

74 522

Summa

100 000

74 522

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

100 000 miljoner kronor. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utestående åtaganden uppgick till 74 522 miljoner kronor, varav 24 526 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar.

De största beloppsmässiga avvikelserna mellan beslutat bemyndigande och utfall är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. Det beror på att ekonomiska åtaganden ingicks i mindre omfattning än beräknat, både hos Sida och vad gäller Regeringskansliets åtaganden gentemot utvecklingsbankerna och FN-organisationer. Det beror också på att Sida fick ett flertal finansiella villkor under året som begränsade myndighetens möjligheter att teckna avtal i enlighet med gällande strategier.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande

93

Skr. 2025/26:101

(Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till ca 2,3 miljarder kronor. Av detta avser ca 0,5 miljarder kronor IDA (från 2037 till 2044) och ca 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 3.21 UO 7 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade

Utestående

Utestående

garantier

åtaganden

åtaganden

inklusive bundna

Garantier

Garantiram

2025-12-31

utländsk valuta

utfästelser

Garantikapital, Internationella

återuppbyggnads- och

utvecklingsbanken (IBRD)¹

USD 3 891

25 898

USD 2 815

25 898

Garantikapital i Afrikanska

utvecklingsbanken (AfDB²

UA 3 468

43 734

UA 3 468

43 734

Garantikapital i Interamerikanska

utvecklingsbanken (IDB)³

USD 538

4 953

USD 538

4 953

Garantikapital i Asiatiska

utvecklingsbanken (AsDB) ⁴

SDR 343

4 328

SDR 343

4 328

Garantier inom biståndsverksamheten

30 000

14 787

15 480

EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis

och Cotonou-avtalet ⁵

EUR 152

779

EUR 72

779

Garantikapital Multilaterala

investeringsorganet MIGA ⁶

USD 16

149

USD 16

149

Summa

94 628

95 321

¹ Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. ² Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11, rskr. 2024/25:50–60. ³ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

⁴ Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. ⁵ Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41.

⁶ Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,61 den 30/12 2025.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.22 UO 7 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga kontokrediter

Kredit

2025-12-31

Krediter för garantiverksamheten

Obegränsad

0

Summa

0

Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Folke Bernadotteakademin

Folke Bernadotteakademin har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Folke Bernadotteakademin har:

94

Skr. 2025/26:101

– överskridit av regeringen tilldelade anslag inom utgiftsområde 5, anslag 1:2, anslagspost 6 Folke Bernadotteakademin med 1 693 tusen kronor.

– inte bokfört och anslagsavräknat en avsättning uppgående till 4 000 tusen kronor. Det innebär att myndigheten har överskridit av regeringen tilldelade anslag inom utgiftsområde 7, anslag 1:4, anslagspost 1 Folke Bernadotteakademin med 2 810 tusen kronor. Överskridandet framgår inte av årsredovisningen.

Myndigheten har därmed inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223).

Myndigheten har dessutom överskridit villkoren för den av regeringen tilldelade strategiramen rörande Somalia med 1 720 tusen kronor. Myndigheten har därmed inte följt 10 § anslagsförordningen.

Myndigheten har inte heller redovisat hur den har uppfyllt de finansiella villkor som regeringen har angett för FN:s säkerhetsråd samt strategierna för Somalia och Afghanistan. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:33 Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det humanitära biståndet

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Sidas arbete med det humanitära biståndet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas arbete med det humanitära biståndet (skr. 2025/26:226) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.8 Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige och frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Utgiftsområdet omfattar även frågor som rör svenskt medborgarskap.

Anslag

Tabell 3.23 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:1

Migrationsverket

5 299

5 128

-171

-3,2

4 793

1:2

Ersättningar och

bostadskostnader

4 133

2 899

-1 234

-29,8

4 999

1:3

Migrationspolitiska åtgärder

280

209

-71

-25,5

132

1:4

Domstolsprövning i

utlänningsmål

915

870

-45

-4,9

855

1:5

Rättsliga biträden m.m. vid

domstolsprövning i

utlänningsmål

171

98

-73

-42,6

124

1:6

Offentligt biträde i

utlänningsärenden

265

151

-113

-42,8

197

95

Skr. 2025/26:101

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:7

Utresor för avvisade och

utvisade

325

277

-49

-15,0

272

Övriga anslag

550

542

-8

-1,4

394

Summa

11 938

10 174

-1 764

-14,8

11 765

Utfallet uppgick till 10 174 miljoner kronor, vilket är 1 764 miljoner kronor

(14,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 591 miljoner kronor (13,5 procent) lägre.

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 5 128 miljoner kronor, vilket är

171 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utökningen av personal inte skett i planerad omfattning.

Färre asylsökande och fler folkbokförda med tillfälligt skydd

Utfallet för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 899 miljoner kronor, vilket är 1 234 miljoner kronor (29,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror dels på att antalet personer som söker asyl blev färre än beräknat, dels på att färre medborgare från Ukraina sökt tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, under 2025.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 099 miljoner kronor (42,0 procent) lägre. Orsaken är att antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat mellan åren. Det beror dels på färre asylsökanden men främst på att personer, främst ukrainare, med tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, folkbokfört sig i Sverige fr.o.m. andra halvan av 2024 och under 2025. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Utgifter kopplade till detta redovisas främst inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet men även inom andra områden som t.ex. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Lägre utgifter för informationsinsatser om frivillig återvandring samt för utresor för avvisade och utvisade

Utfallet för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder blev 209 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (25,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken är främst lägre utgifter för informationsinsatser om frivillig återvandring. Även utgifterna för återvandringsbidragen blev lägre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 49 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kostnaden per transporterad klient blev lägre, vilket främst förklaras av att bidragen från Frontex, EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå, blev högre än tidigare beräknat.

Färre asylsökande och mål som krävde biträde

Utgifterna för anslagen 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål och 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 73 miljoner kronor (42,6 procent) respektive 113 miljoner kronor (42,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är främst ett lägre antal asylsökande, varför antalet mål och ärenden som

96

Skr. 2025/26:101

kräver rättsligt och offentligt biträde blev lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget.

Jämfört med föregående år minskade utgifterna för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål med 26 miljoner kronor (20,8 procent) och med

46 miljoner kronor (23,2 procent) för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Då antalet asylsökande blivit färre har både inkomna och avgjorda mål minskat mellan åren, liksom behovet av offentligt biträde.

Antalet anställda ökade på Migrationsverket 2025

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket 335 miljoner kronor (7,0 procent) högre. Personalkostnaderna ökade med 249 miljoner kronor

(6,6 procent) till 4 022 miljoner kronor. Det beror främst på högre bemanning men även på löneutvecklingen. Antalet årsarbetskrafter ökade från 5 114 under 2024 till 5 206 under 2025.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.24 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2025-12-31

1:3

Migrationspolitiska åtgärder

100

0

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar

700

691

Summa

800

691

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

800 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 691 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 109 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RIR 2025:5 Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden

Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden (skr. 2025/26:9) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SfU8, rskr. 2025/26:143).

RiR 2025:32 Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning

Riksrevisionen har granskat effektivitet och styrning av förvarsverksamheten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen (skr. 2025/26:137) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

97

Skr. 2025/26:101

3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar områdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, Barnrättspolitik samt verksamhet inom utbildning och universitetsforskning.

Anslag

Tabell 3.25 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:5

Bidrag för

läkemedelsförmånerna

41 087

40 311

-776

-1,9

37 198

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

11 202

5

10 798

-404

-3,6

17 724

1:7

Sjukvård i internationella

förhållanden

780

655

-124

-15,9

728

1:8

Bidrag till psykiatri

3 620

240

3 718

97

2,7

2 089

1:11

Prestationsbundna insatser för

att korta vårdköerna

7 480

310

7 512

32

0,4

4 984

1:14

Civilt försvar inom hälso- och

sjukvård

1 733

-700

1 035

-698

-40,3

1 530

2:2

Insatser för vaccinberedskap

121

93

-27

-22,4

94

2:6

Stöd till främjande av en aktiv

och meningsfull fritid för barn

och unga

792

443

-349

-44,0

724

4:3

Bilstöd till personer med

funktionsnedsättning

263

175

-88

-33,4

149

4:4

Kostnader för statlig

assistansersättning

26 923

26 388

-535

-2,0

25 344

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldreområdet

6 624

6 046

-578

-8,7

9 030

4:6

Statens institutionsstyrelse

2 391

200

2 415

24

1,0

2 288

4:7

Bidrag till utveckling av socialt

arbete m.m.

3 044

125

3 102

58

1,9

1 287

Övriga anslag

14 196

36

13 607

-589

-4,1

12 881

Summa

120 255

216

116 298

-3 956

-3,3

116 049

Utfallet uppgick till 116 298 miljoner kronor, vilket är 3 956 miljoner kronor

(3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 216 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 249 miljoner kronor (0,2 procent) högre.

Lägre bidrag till folkhälsa och sjukvård än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 10 798 miljoner kronor, vilket är 404 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 5 miljoner kronor för informationsåtgärder om reformen av tandvårdens högkostnadsskydd.

98

Skr. 2025/26:101

Lägre utgifter för sjukvård i internationella förhållanden än anvisat

Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden blev 655 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor (15,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på variationer i krav på ersättning från andra länder för sjukvård. Även den starkare kronkursen påverkade utgifterna.

Högre bidrag till psykiatrin än anvisat

Utfallet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri blev 3 718 miljoner kronor, vilket är

97 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 240 miljoner kronor för att öka tillgängligheten inom psykiatrin.

Utfallet för anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna blev

7 512 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 310 miljoner kronor.

Lägre utfall för civilt försvar inom hälso- och sjukvård

Utfallet för anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård blev 1 035 miljoner kronor, vilket är 698 miljoner kronor (40,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med

700 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv för att staten skulle kunna köpa en antibiotikafabrik genom det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB. I augusti 2025 slutfördes affären.

Utgifterna för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap blev 93 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror på att del av anslaget bara utnyttjas vid eller inför influensapandemier.

Utgifterna för fritidskort för barn och unga blev lägre än anvisat

Utgifterna för anslaget 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga blev 443 miljoner kronor, vilket är 349 miljoner kronor (44,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att ansökningstjänsten var öppen under en begränsad tid på året. Jämfört med föregående år blev utgifterna

280 miljoner kronor (38,7 procent) lägre. Anslaget finansierar fritidskortet som är ett bidrag för att ge barn och unga en mer aktiv fritid via föreningslivet.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 175 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (33,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Den ökningen har dock uteblivit.

Utgifter för assistansersättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning blev 26 388 miljoner kronor, vilket är 535 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror i huvudsak på att antalet utbetalda assistanstimmar, i förhållande till antalet på förhand beviljade assistanstimmar, blev lägre än beräknat.

99

Skr. 2025/26:101

Återbetalningar av bidrag inom äldreområdet ledde till lägre utgifter än anvisat

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 6 046 miljoner kronor, vilket är 578 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utfallet inkluderar återbetalningar av bidrag från tidigare år, framför allt från äldreomsorgslyftet.

Extra anslagsmedel för att öka antalet platser på särskilda ungdomshem

Utfallet för anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse blev 2 415 miljoner kronor, vilket är

24 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 200 miljoner kronor, främst för att kunna öka antalet platser på särskilda ungdomshem. Statens institutionsstyrelse (SiS) bedrev under året verksamhet vid 31 SiS-hem, varav nio varit LVM-hem 5 och 22 varit särskilda ungdomshem. Utfallet för anslag 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m . blev 3 102 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 125 miljoner kronor för subventioner av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården och för en ökad samverkan mellan socialtjänst och skola.

Högre utgifter för läkemedel än 2024

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna blev 40 311 miljoner kronor, vilket är 3 114 miljoner kronor (8,4 procent) högre jämfört med föregående år. Att utgifterna blev högre beror främst på fler nya dyra läkemedelsgrupper, bl.a. för diabetes och inflammatoriska sjukdomar. Samtidigt blev andra läkemedel billigare då biosimilarer 6 introducerades. Den 1 juli 2025 höjdes taket i högkostnadsskyddet för läkemedel så att egenavgifterna blev högre. Det medför att patienterna betalar en större andel läkemedelskostnaderna själva.

Utgifter för assistansersättning högre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 1 044 miljoner kronor (4,1 procent) högre. För 2025 var schablon- beloppet 342,60 kronor per timme, vilket är en ökning med 3,0 procent jämfört med året innan. Det förhöjda timbeloppet, som kan beviljas vid särskilda behov, uppgick till högst 383,71 kronor per timme för 2025 Under 2025 hade 7 920 män och

6 195 kvinnor assistansersättning, totalt 14 115 personer. Det är en ökning med 0,8 procent jämfört med föregående år.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.26 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2025-12-31

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

1 268

59

1:9

Läkemedelsverket

300

0

1:14

Civilt försvar inom hälso- och sjukvård

1 000

88

2:2

Insatser för vaccinberedskap

637

39

5 Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

6 Biologiskt läkemedel som är mycket likt ett annat biologiskt läkemedel som redan är godkänt inom EU (referensläkemedlet). Godkända biosimilarer får sättas på marknaden så snart marknadsskyddet för referensläkemedlet löpt ut, vilket vanligtvis är tio år efter att referensläkemedlet först godkändes.

100

Skr. 2025/26:101

Beställnings-

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2025-12-31

4:2

Vissa statsbidrag inom

funktionshindersområdet

15

12

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldreområdet

1 028

960

6:2

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och

välfärd: Forskning

2 500

2 027

Summa

6 748

3 185

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

6 748 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 3 185 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

3 563 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslagen 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård och 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård.

För anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård beror skillnaden på att ekonomiska åtaganden ingicks i mindre omfattning än beräknat, bl.a. att färre doser än beräknat av vaccin mot covid-19 avtalades.

För anslaget 1:9 Läkemedelsverket beror skillnaden på att myndigheten inte gjort några åtaganden för kommande år utan endast åtaganden som reglerats under 2025.

För anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård beror skillnaden på att investeringsprogrammet för driftsäkerhetshöjande åtgärder fortsatt befunnit sig i ett inledande skede och Socialstyrelsen ingick därmed inte några åtaganden under 2025.

För anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap beror skillnaden på att en upphandlingsprocess försenades, vilket medförde att avtal som skulle ingåtts under 2025 senarelades till 2026.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.27 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar

Låneram

Lån 2025-12-31

Beredskapsinvesteringar inom ramen för

Socialstyrelsens verksamhet

2 500

385

Beredskapsinvesteringar inom ramen för

Folkhälsomyndighetens verksamhet

3 000

121

Summa

5 500

506

Riksdagen har beslutat om låneramar på 5 500 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 506 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens institutionsstyrelse

Statens institutionsstyrelse har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens institutionsstyrelse har inte kommenterat en väsentlig avvikelse mellan tilldelat anslag och utgifter för utgiftsområde 9, anslag 4:6, anslagspost 4, särskild satsning på platskapacitet. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

101

Skr. 2025/26:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevisionen

RiR 2025:29 IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården

Riksrevisionen har granskat Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården (skr. 2025/26:156) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2025:34 Tandvårdsstödet - en konstruktion med hål

Riksrevisionen har granskat om det statliga tandvårdsstödet är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Tandvårdsstödet (skr. 2025/26:219) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikapp- ersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 3.28 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

53 898

50 202

-3 697

-6,9

51 264

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

51 652

52 656

1 004

1,9

51 661

1:3

Merkostnadsersättning och

handikappersättning

1 471

45

1 468

-3

-0,2

1 446

1:4

Arbetsskadeersättningar m.m.

2 322

204

2 448

126

5,4

2 440

1:5

Ersättning inom det statliga

personskadeskyddet

37

38

1

1,7

37

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

1 437

1 407

-29

-2,0

1 432

1:7

Ersättning för höga

sjuklönekostnader

1 414

1 086

-328

-23,2

2 108

2:1

Försäkringskassan

10 751

54

10 564

-186

-1,7

9 633

2:2

Inspektionen för socialförsäkringen

78

74

-3

-4,4

74

Summa

123 059

303

119 943

-3 116

-2,5

120 096

Utfallet uppgick till 119 943 miljoner kronor, vilket är 3 116 miljoner kronor

(2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 303 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 153 miljoner kronor (0,1 procent) lägre.

102

Skr. 2025/26:101

Lägre utgifter än beräknat för sjukpenning

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 50 202 miljoner kronor, vilket är 3 697 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 3 670 miljoner kronor

(7,6 procent) lägre än beräknat. I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 63,7 miljoner. Utfallet blev 60,1 miljoner nettodagar, vilket är 5,7 procent färre än beräknat. Det beror främst på ett lågt inflöde av nya sjukfall och en sänkt varaktighet.

Högre utgifter än beräknat för aktivitets- och sjukersättningar

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 52 656 miljoner kronor, vilket är 1 004 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar blev

1 459 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. De högre utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar motverkades delvis av att utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar blev 456 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 468 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 45 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka ett underskott som uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. blev 2 448 miljoner kronor, vilket är 126 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer som är berättigade till ersättning och det genomsnittliga ersättningsbeloppet blev högre än vad som ursprungligen beräknats. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 204 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka de ökade utgifterna samt ett underskott som uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 086 miljoner kronor, vilket är 328 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivarna rapporterade in lägre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades.

Lägre utgifter för Försäkringskassan än anvisat

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 10 564 miljoner kronor, vilket är

186 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att planerade rekryteringar till viss del genomfördes senare under året än planerat.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 54 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att finansiera vissa uppdrag till Försäkringskassan, bl.a. gällande artificiell intelligens, förberedelser inför en tandvårdsreform och införande av administrativa sanktioner i socialförsäkringen.

Utgifterna för sjukpenning minskade jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering

m.m. 1 062 miljoner kronor (2,1 procent) lägre. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning blev 1 506 miljoner kronor (3,3 procent) lägre jämfört med 2024. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 60,1 miljoner, vilket är en minskning med

103

Skr. 2025/26:101

5,4 procent från 2024. 7 Det beror främst på ett lägre inflöde av nya sjukfall. Under perioden januari−september påbörjades i genomsnitt 46 300 sjukfall per månad (63 procent kvinnor och 37 procent män), vilket är 6,3 procent lägre jämfört med motsvarande period 2024.

Minskningen av utbetalda nettodagar motverkades delvis av en högre medelersättning bl.a. till följd av att prisbasbeloppet ökade med 2,6 procent från 2024. Dessutom ökade utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter med 255 miljoner kronor

(5,7 procent).

Andelen utbetalda nettodagar till kvinnor uppgick till 63,9 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter från 2024. För män uppgick andelen av utbetalda nettodagar till 36,1 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter från föregående år.

Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till

0,7 procent, jämfört med 0,6 procent föregående år. Andelen avslag för män var

0,7 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet från föregående år. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,6 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet från föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall uppgick till 4,4 procent, vilket är en ökning från 3,2 procent 2024.

Högre utgifter för aktivitets- och sjukersättningar jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar

m.m. 994 miljoner kronor (1,9 procent) högre. Det beror framför allt på ett högre inflöde till aktivitetsersättningen och en högre medelersättning då förmånerna är kopplade till utvecklingen av prisbasbeloppet. För 2025 uppgick prisbasbeloppet till 58 800 kronor, vilket är en ökning med 2,6 procent från föregående år.

Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader minskade jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 022 miljoner kronor (48,5 procent) lägre. Det beror bl.a. på att den utbetalda ersättningen avser en kortare tidsperiod. Riksdagen har beslutat att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra fr.o.m. juli 2024. Eftersom arbetsgivare ersätts med viss eftersläpning uppstod utgifter på anslaget 2025. Utgifterna gäller ersättning till arbetsgivare för sjuklönekostnader under det första halvåret 2024. Under 2024 utbetalades ersättning avseende sjuklönekostnader för tolvmånadersperioden januari-december 2023.

Utgifterna för Försäkringskassan blev högre jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 2:1 Försäkringskassan 932 miljoner kronor (9,7 procent) högre. Det beror främst på högre personalkostnader, bl.a. till följd av omfattande rekryteringar till myndighetens handläggande verksamhet. Antalet årsarbetskrafter vid Försäkringskassan uppgick under året till 11 554 personer, vilket är en ökning med 1,9 procent från föregående år.

7 Försäkringskassans statistik över utbetalda nettodagar år 2024 har reviderats i februari 2026.

104

Skr. 2025/26:101

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.29 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2025-12-31

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

32

32

Summa

32

32

2:1 (2023)

Försäkringskassan

8

Totalt

40

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 32 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 32 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet finns äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 8 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.30 UO 10 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga kontokrediter

Kredit

2025-12-31

Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning

av ersättning för vård i andra länder

170

154

Summa

170

154

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2025 uppgick till 154 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:14 Socialförsäkringsskyddet vid internationell

rörlighet – Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller

Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller av den enskildes socialförsäkringsskydd är effektiva för att motverka felaktiga utbetalningar av socialförsäkringsförmåner kopplade till internationell rörlighet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet (skr. 2025/26:58) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SfU10, rskr. 2025/26:58).

3.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd, inkomstpensionstillägg och efterlevandepensioner till vuxna. Utgiftsområdet omfattar även Pensionsmyndigheten.

105

Skr. 2025/26:101

Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Anslag

Tabell 3.31 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:1

Garantipension till ålderspension

32 273

32 357

84

0,3

33 255

1:2

Efterlevandepensioner till vuxna

7 754

7 807

54

0,7

8 131

1:3

Bostadstillägg till pensionärer

14 409

13 904

-506

-3,5

14 109

1:4

Äldreförsörjningsstöd

1 530

1 593

63

4,1

1 375

1:5

Inkomstpensionstillägg

6 093

5 953

-140

-2,3

5 960

2:1

Pensionsmyndigheten

831

797

-34

-4,1

735

Summa

62 890

62 412

-479

-0,8

63 565

Utfallet uppgick till 62 412 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor

(0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 153 miljoner kronor (1,8 procent) lägre.

Lägre utgifter för bostadstilläggen än beräknat och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer blev 13 904 miljoner kronor, vilket är 506 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att både antalet förmånstagare och medelbeloppet blev lägre än beräknat. Jämfört med föregående år blev utgifterna 205 miljoner kronor (1,5 procent) lägre. Antalet personer med bostadstillägg uppgick till 305 800 i december 2025, vilket är en minskning med 752 personer. Det genomsnittliga årsbeloppet uppgick till

45 100 kronor, en minskning med 100 kronor per år. Inkomstpensionen indexerades upp relativt mycket 2025, vilket medförde att de som hade både inkomstpension och bostadstillägg fick lägre bostadstillägg eftersom det räknas av mot den totala pensionen.

Högre utgifter för äldreförsörjningsstöd än beräknat och föregående år

De personer som är 66 år eller äldre och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 593 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget och 218 miljoner kronor (15,9 procent) högre jämfört med föregående år. De främsta orsakerna till att utgifterna blev högre än anvisat är att både antalet förmånstagare och det genomsnittliga utbetalade beloppet blev högre än beräknat.

Utgifterna ökade under 2025 då prisbasbeloppet ökade, men även på grund av högre boendekostnader. Många ukrainare har blivit folkbokförda i Sverige vilket har höjt antalet förmånstagare. Ändrad försäkringstid för flyktingar berör nybeviljade pensionärer med garantipension, vilket höjer utgifterna för äldreförsörjningsstöd.

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 6,3 procent jämfört med 2024 och uppgick till ca 27 700 i december 2025. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade

106

Skr. 2025/26:101

med 6,5 procent och uppgick till 57 100 kronor 2025. Högre boendekostnader och högre prisbasbelopp medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

Lägre utgifter för garantipension än 2024

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 32 357 miljoner kronor, vilket är 897 miljoner kronor (2,7 procent) lägre jämfört med föregående år.

Garantipensionen följer prisutvecklingen. Prisbasbeloppet höjdes med 2,6 procent

den 1 januari 2025. Samtidigt indexerades inkomstpensionen upp relativt mycket, med 4,0 procent. När inkomstpensionen ökar, minskar garantipensionen för de som får båda förmånerna, eftersom garantipensionen avräknas mot inkomstpensionen. Ungefär

1 182 000 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2025, vilket är ca 45 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen 2025 uppgick till

27 300 kronor, vilket är en ökning med 200 kronor jämfört med 2024. Totalt är 70 procent av dem som får garantipension kvinnor och 30 procent är män.

Färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna blev 7 807 miljoner kronor, vilket är 324 miljoner kronor (4,0 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2024 och 2025 minskade antalet med

ca 10 700 personer, till ca 165 000 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.32 UO 11 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga kontokrediter

Kredit

2025-12-31

Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln

med fondandelar

20 000

705

Summa

20 000

705

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på

20 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 705 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande.

Pensionsmyndigheten får årligen samma upplysning:

Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

107

Skr. 2025/26:101

3.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 3.33 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall -

statens

Statens

Ändrings-

statens

budget

budget

budget

Utfall

budget

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2025

2025

2025

2025

2025

2024

1:1

Barnbidrag

32 048

32 028

-20

-0,1

32 523

1:2

Föräldraförsäkring

50 765

47 557

-3 209

-6,3

47 770

1:3

Underhållsstöd

2 754

2 642

-111

-4,0

2 687

1:4

Adoptionsbidrag

15

4

-11

-73,1

5

1:5

Barnpension och efterlevandestöd

1 123

1 143

20

1,8

1 109

1:6

Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag

6 638

6 419

-219

-3,3

5 677

1:7

Pensionsrätt för barnår

7 748

7 748

0

0,0

8 972

1:8

Bostadsbidrag

3 440

3 069

-371

-10,8

4 134

Summa

104 531

100 610