Prop. 2025/26:224 Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning

Beredningskedjan

bygger på SOU 2016:81 Ett modernare utsökningsförfarande, del 1
bygger på SOU 2025:81 En ny organisation av ekobrottsbekämpningen
behandlas i Bet. 2025/26:CU34 Ändamålsenliga utmätningsregler och utökad distansutmätning

Prop. 2025/26:224
Propositioner · Justitiedepartementet

Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning

2026-03-24 · 305 sidor, varav 305 med tryckt sidnummer

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Svag — ungefär 3,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
Sidnummer: alla 305 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 2025/26:224, Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning

Dokumentets text

s. 1 Regeringens proposition 2025/26:224 Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition 2025/26:224

Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad

Prop.

distansutmätning

2025/26:224

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 mars 2026

Ebba Busch

Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår flera åtgärder för att effektivisera och modernisera utsökningsförfarandet. Genom förslagen uppnås ett högre försäljningspris för utmätt egendom, fler skulder blir betalda snabbare och förtroendet för utsökningssystemet ökar.

Utmätning på distans är ett effektivt verktyg för att hitta och säkerställa utmätningsbar egendom. Regeringen föreslår att reglerna om biträde vid utmätning på distans utvidgas till fler brottsbekämpande myndigheter. På så sätt stärks Kronofogdemyndighetens möjligheter att på ett snabbt och effektivt sätt säkra tillgångar, vilket innebär att fler borgenärer kan få betalt för sina fordringar. Det utgör också ett led i arbetet med att motverka och förebygga organiserad brottslighet och kan bidra till att säkra brottsoffers möjlighet till skadestånd.

I propositionen föreslås det vidare att fast egendom och bostadsrätter i så stor utsträckning som möjligt ska behandlas lika vid utmätning. Även fast egendom föreslås kunna säljas på ett modernt sätt, exempelvis genom e-auktion. Av samma skäl föreslås det att bostadsrätter ska kunna säljas under hand av t.ex. fastighetsmäklare. Förslagen i dessa delar leder till ett effektivare förfarande och högre försäljningspris.

Utsökningsförfarandet är ingripande för gäldenärer och deras familjer. Det är därför viktigt att regelverket är enkelt att tillämpa och tydligt för alla berörda. Regeringen föreslår därför att Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta proportionalitetsprincipen och principen om barnets bästa ska framgå direkt av utsökningsbalken.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

s. 2 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

Lagtext

..............................................................................................

2.1

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ..................

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om

införande av utsökningsbalken .........................................

2.3 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) ......................................................................

2.4 Förslag till lag om ändring i kustbevakningslagen

(2019:32) ..........................................................................

2.5 Förslag till lag om ändring i tullbefogenhetslagen

(2024:710) ........................................................................

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (1981:775) om införande av

utsökningsbalken ..............................................................

Ärendet och dess beredning ............................................................

Utvidgade möjligheter till distansutmätning ...................................

4.1

Fler myndigheter ska kunna biträda

Kronofogdemyndigheten..................................................

4.2

Rätt till våldsanvändning..................................................

4.3

Personuppgiftsbehandling ................................................

Moderna försäljningsmetoder .........................................................

5.1 Nuvarande ordning för försäljning av utmätt

egendom ...........................................................................

5.2

Fast egendom ska få säljas genom e-auktion....................

5.3 Bevakningssammanträde ska inte längre vara

obligatoriskt......................................................................

5.4

Fördelningssammanträde ska hållas vid behov ................

5.5

Underhandsförsäljning av bostadsrätter ...........................

Ändamålsenligt skydd för gäldenärens behov ................................

6.1

Bostadsrätter ska utmätas som småhusfastigheter ............

6.2

Ökat utrymme för att undanta pengar för underhåll .........

6.3

Andra anpassningar till dagens samhälle..........................

Hanteringen av visst gods ...............................................................

7.1

En effektivare hantering av avhysningsgods ....................

7.2 Hanteringen av överskottsgods och annan lös

egendom vid utmätning ....................................................

Ökad tydlighet om Kronofogdemyndighetens bedömningar ..........

8.1

Principen om barnets bästa lagfästs..................................

8.2

Proportionalitetsprincipen lagfästs ...................................

8.3

Proportioneringsprincipen lagfästs ...................................

Modernisering av vissa delar av balken ..........................................

9.1

Språklig och redaktionell översyn ....................................

9.2

Regelförenkling för verkställighet av domar....................

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................

s. 3 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF

Konsekvenser ...............................................................................

100

Författningskommentar ................................................................

104

12.1

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken...........

104

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:775) om

införande av utsökningsbalken ......................................

140

12.3 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) ...................................................................

141

12.4 Förslaget till lag om ändring i kustbevakningslagen

(2019:32) .......................................................................

141

12.5 Förslaget till lag om ändring i tullbefogenhetslagen

(2024:710) .....................................................................

142

12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:000) om

ändring i lagen (1981:775) om införande av

utsökningsbalken ...........................................................

143

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare

utsökningsförfarande i relevanta delar

(SOU 2016:81) ..............................................................

144

Bilaga 2

Betänkandets lagförslag i relevanta delar

(SOU 2016:81) ..............................................................

152

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2016:81).....

247

Bilaga 4

Sammanfattning av betänkandet En ny organisation

av ekobrottsbekämpningen i relevanta delar (SOU

2025:81) ........................................................................

248

Bilaga 5

Betänkandets lagförslag i relevanta delar

(SOU 2025:81) ..............................................................

250

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:81).....

256

Bilaga 7

Lagrådsremissens lagförslag..........................................

257

Bilaga 8

Lagrådets yttrande .........................................................

301

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 2026 ......

305

Prop. 2025/26:224

s. 4 Förslag till riksdagsbeslut Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsöknings- balken.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteför- farandelagen (2011:1244).

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kustbe- vakningslagen (2019:32).

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullbefogen- hetslagen (2024:710).

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken.

s. 5 Lagtext Kontrollera mot PDF

Lagtext

Prop. 2025/26:224

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 1 kap. 1–5 §§, 2 kap. 7 och 17 §§, 3 kap. 5 §, 5 kap. 1 och 2 §§,

6 kap. 12 a §, 7 kap. 4 §, 9 kap. 1, 8 och 9 §§, 10 kap. 6, 12, 16, 18–23 §§, 11 kap. 3–5 §§, 12 kap. 13, 16, 18–20, 24, 33–46, 48, 49, 51, 52, 54 och 55 §§, 13 kap. 4 och 21 §§, 16 kap. 6 och 13 §§, 18 kap. 5 och 13 §§ och rubrikerna närmast före 1 kap. 1 § och 6 kap. 12 a § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 2 kap. ska lyda ”Förfarandet vid Kronofogdemyn- digheten”, rubriken till 7 kap. ”Utmätning av lön och andra förmåner”, rubriken till 8 kap. ”Allmänna bestämmelser om exekutiv försäljning”, rubriken till 9 kap. ”Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran”, rubriken till 11 kap. ”Försäljning av registrerat luftfartyg och reservdelar”, rubriken till 13 kap. ”Redovisning av inbetalda pengar” och rubriken till 14 kap. ”Verkan av exekutiv försäljning”,

dels att rubriken närmast före 7 kap. 1 § ska lyda ”Allmänna bestäm- melser”,

dels att det ska införas 18 nya paragrafer, 1 kap. 3 a och 3 b §§, 4 kap. 35 a och 35 b §§, 9 kap. 1 a, 8 a och 8 b §§, 10 kap. 16 a och 21 a §§, 11 kap. 3 b och 3 c §§ och 12 kap. 13 a, 33 a, 35 a, 39 a, 42 a, 54 a och 55 a §§, och närmast före 1 kap. 2, 3 a, 3 b och 4 §§ och 4 kap. 35 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

Tillämpningsområde

Balkens tillämpningsområde

1 § 1

Denna balk är tillämplig i fråga om

Denna balk gäller verkställighet av

verkställighet av dom eller annan

en dom eller annan exekutionstitel

exekutionstitel , som innefattar betal-

som avser betalningsskyldighet eller

ningsskyldighet eller annan förplikt-

någon annan förpliktelse och verk-

else , samt i fråga om verkställighet

ställighet av ett beslut om kvarstad

av beslut om kvarstad eller annan lik-

eller någon annan liknande säker-

nande säkerhetsåtgärd.

hetsåtgärd.

Verkställighet som avser betal-

ningsskyldighet sker genom utmät-

ning. Verkställighet som avser

ning. Verkställighet som avser en

annan förpliktelse eller säkerhets-

åtgärd sker i den ordning som

åtgärd sker på det sätt som anges i

anges i 16 kap.

16 kap.

1 Senaste lydelse 1995:298.

s. 6 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

Om en annan lag innehåller en be-

stämmelse som avviker från denna

balk, tillämpas den bestämmelsen.

Balkens innehåll

2 §

Har i annan lag meddelats bestäm-

Balken är indelad i följande

melse som avviker från denna balk,

kapitel:

gäller den bestämmelsen.

1 kap. – Inledande bestämmelser

2 kap. – Förfarandet vid Krono-

fogdemyndigheten

3 kap. – Exekutionstitlar

4 kap. – Utmätning

5 kap. – Undantag

från

utmät-

ning

6 kap. – Säkerställande av utmät-

ning

7 kap. – Utmätning

lön

och

andra förmåner

8 kap. – Allmänna bestämmelser

om exekutiv försäljning

9 kap. – Försäljning av lös egen-

dom i allmänhet och indrivning av

utmätt fordran

10 kap. – Försäljning

regist-

rerat skepp

11 kap. – Försäljning

regist-

rerat luftfartyg och reservdelar

12 kap. – Försäljning av fast egen-

dom

13 kap. – Redovisning

in-

betalda pengar

14 kap. – Verkan av exekutiv för-

säljning

16 kap. – Annan verkställighet

17 kap. – Kostnader

18 kap. – Överklagande

3 § 2

Verkställighet åvilar Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten ansvarar

myndigheten.

för verkställighet enligt balken .

Mål om verkställighet (utsök-

Ett mål om verkställighet (utsök-

ningsmål) handläggs av krono-

ningsmål) handläggs av en krono-

fogde eller annan tjänsteman hos

fogde eller en annan tjänsteman hos

Kronofogdemyndigheten (förrätt-

Kronofogdemyndigheten

( förrätt-

ningsman) .

ningsperson ).

2 Senaste lydelse 2006:672.

s. 7 Lagtext Kontrollera mot PDF

Proportionalitet

Prop. 2025/26:224

3 a §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas enbart om skälen för åtgärd- en uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktas mot eller för något annat motstående intresse.

Barnets bästa

3 b §

Vid alla åtgärder enligt denna balk som rör barn ska barnets bästa sär- skilt beaktas.

Jäv

4 §

Mot förrättningsman gäller samma jäv som i 4 kap. rättegångsbalken föreskrivs i fråga om domare . Jäv får ej grundas på åtgärd som förrättningsmannen har vidtagit i tjänsten eller på gärning som har förövats mot honom i eller för hans tjänst .

5 §

Känner förrättningsman till omstän- dighet som kan antagas utgöra jäv mot honom , skall han självmant ge det till känna.

Har fråga om jäv mot förrätt- ningsman uppkommit och har ej annan trätt i hans ställe , skall krono- fogdemyndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Förrättningsmannen får själv pröva jävsfrågan endast om annan tjänsteman ej kan träda i hans ställe utan olägligt uppskov .

Förrättningsman som är jävig får utan hinder därav vidtaga åtgärd som ej kan uppskjutas utan olägen- het.

För en förrättningsperson gäller samma regler om jäv som för domare enligt 4 kap. rättegångs- balken. Jäv får dock inte grundas på en åtgärd som förrättningspersonen har vidtagit i tjänsten eller på en gärning som har begåtts mot honom eller henne i tjänsten eller med anledning av tjänsten .

En förrättningsperson ska själv- mant anmäla en omständighet som han eller hon känner till som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne.

Om en fråga om jäv mot en förrättningsperson har uppkommit och han eller hon inte har ersatts av någon annan, ska Kronofogde- myndigheten snarast pröva jävs- frågan. Förrättningspersonen får själv pröva jävsfrågan endast om någon annan tjänsteman inte kan träda i hans eller hennes ställe utan en fördröjning som leder till oläg- enhet.

En förrättningsperson som är jävig får ändå vidta åtgärder som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

s. 8 Lagtext Kontrollera mot PDF

I 22 § förvaltningslagen (2017:900) regleras hur ankomstdagen för en handling ska bestämmas .

En handling som avser en an- mälan eller någon annan åtgärd som ska ske innan utmätt egen- dom säljs, ett sammanträde av- slutas eller ett beslut meddelas, anses inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för förrättnings- personen före den nämnda tid- punkten .

Prop. 2025/26:224

2 kap.

7 § 3

I 22 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om hur ankomst- dagen för handlingar bestäms .

En handling som avser en an- mälan eller någon annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkom- men i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för förrättningsmannen före nämnda tidpunkt .

17 §

Vid förrättning får hus, rum eller

Vid en förrättning får ett hus, ett rum

förvaringsställe genomsökas,

eller ett förvaringsställe genom-

det behövs för att verkställighet

sökas, om det behövs för att verk-

skall kunna ske.

ställigheten ska kunna ske.

Behöver förrättningsmannen ha

förrättningspersonen be-

tillträde till utrymme som är

höver få tillträde till ett utrymme

tillslutet , får han låta öppna lås

som är tillslutet får han eller hon

eller bereda sig tillträde på annat

öppna låset eller bereda sig tillträde

sätt. Han får dock ej bereda sig

på något annat sätt. Förrättnings-

tillträde till bostad i innehavarens

personen får dock inte bereda sig

frånvaro annat än om underrättelse

tillträde till en bostad i inne-

om tiden för förrättningen har sänts

havarens frånvaro annat än om en

till innehavaren med posten eller

underrättelse om tiden för för-

lämnats på annat lämpligt sätt och

rättningen har sänts till innehavaren

det kan antagas att denne håller sig

med post eller lämnats på något

undan eller om eljest särskilda skäl

annat lämpligt sätt och det kan

föreligger .

antas att innehavaren håller sig

undan eller om det annars finns

särskilda skäl.

För att genomföra förrättning får

För att genomföra en förrättning

förrättningsmannen i övrigt an-

får förrättningspersonen i

övrigt

vända tvång i den mån det kan

använda tvång i den utsträckning

anses befogat med hänsyn till

det kan anses befogat med hänsyn

omständigheterna. Våld mot person

till omständigheterna. Våld mot en

får dock brukas endast om

person får dock användas endast

förrättningsmannen

möter

mot-

förrättningspersonen

möter

stånd och i den mån det med hänsyn

motstånd och i den utsträckning det

till förrättningens

ändamål

kan

kan anses försvarligt med hänsyn

anses försvarligt .

till förrättningens ändamål.

3 Senaste lydelse 2020:920.

s. 9 Lagtext Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Verkställighet får genast ske av

1. dom i växelmål eller check- mål,

2. tredskodom varigenom betal- ningsskyldighet har ålagts den part som uteblivit eller inte upp- fyllt vad som sägs i 44 kap. 7 a, 7 b eller 7 d § rättegångsbalken , om inte något annat beslutas med anledning av ansökan om åter- vinning.

Lydelse enligt prop. 2025/26:64

Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:224

3 kap.

5 §

Verkställighet får ske genast av en tredskodom varigenom betalnings- skyldighet har ålagts den part som uteblivit eller inte uppfyllt det som sägs i 44 kap. 7 a, 7 b eller 7 d § rättegångsbalken . Detta gäller endast under förutsättning att något annat inte beslutas med anledning av en ansökan om återvinning.

Föreslagen lydelse

4 kap.

Hanteringen av visst gods

35 a §

Om ett beslut om utmätning av lös egendom som har tagits i förvar upphävs eller förfaller, ska egen- domen lämnas ut till gäldenären. Egendomen ska i stället lämnas ut till tredje man om det genom en rättegång har fastställts att denne har bättre rätt till egendomen än gäldenären eller om egendomen vid förvarstagandet var i tredje mannens besittning på grund av handpanträtt eller retentionsrätt.

Kronofogdemyndigheten ska underrätta gäldenären eller den tredje mannen om att egendomen kan hämtas och att den kan komma att säljas för statens räkning, kastas eller förstöras om den inte hämtas. Efter delgivning av en så- dan underrättelse ska egendomen finnas tillgänglig för avhämtning hos Kronofogdemyndigheten i tre månader. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning, kastas eller förstöras.

s. 10 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

35 b §

Om utmätt lös egendom innehåller

annan egendom som inte omfattas

av utmätningen ska Kronofogde-

myndigheten återlämna egendomen

till gäldenären eller lämna den till

tredje man. I ett sådant fall tillämpas

35 a §.

5 kap.

1 §

Från utmätning undantas

Följande tillgångar är undantag-

na från utmätning

1. kläder och andra föremål som

1. kläder och

andra föremål

uteslutande används till gälde-

som uteslutande

används till

närens personliga bruk, till skäligt

gäldenärens personliga

bruk, till

värde,

ett skäligt värde,

2. möbler,

husgeråd och

annan

2. möbler, husgeråd

och

annan

utrustning , i den mån egendomen är

utrustning, i den utsträckning egen-

nödvändig för ett hem och dess

domen är nödvändig för ett hem

skötsel,

och dess skötsel,

3. arbetsredskap

och annan ut-

3. arbetsredskap och

annan ut-

rustning som behövs för gälde-

närens förvärvsverksamhet

eller

närens

förvärvsverksamhet

eller

yrkesutbildning samt djur,

foder

yrkesutbildning samt

djur,

foder

och sådant som i övrigt behövs för

hans försörjning, allt till skäligt

hans eller hennes försörjning, allt

värde,

till ett skäligt värde,

4. föremål med sådant överväg-

4. föremål med ett sådant över-

ande personligt värde för gälde-

vägande personligt värde för gälde-

nären att det måste anses uppenbart

obilligt att taga egendomen i an-

oskäligt att ta egendomen i an-

språk,

5. hyresrätt

till

lägenhet

som

5. hyresrätt till en lägenhet som

tjänar gäldenären till stadigvar-

behövs för gäldenärens förvärvs-

ande bostad eller behövs för hans

verksamhet, även om

hyresrätten

förvärvsverksamhet, även om hyres-

får överlåtas,

rätten får överlåtas,

6. bostadsrätt till lägenhet som

6. förnödenheter, och

tjänar gäldenären till stadigvaran-

de bostad, såvida ej gäldenären vid

förvärv av bostadsrätten har åsido-

satt tillbörlig hänsyn mot sina

borgenärer eller det med hänsyn

till gäldenärens behov och bostads-

rättens värde är oskäligt att bo-

stadsrätten undantas från utmät-

ning,

7. pengar,

banktillgodohavande,

7. pengar, banktillgodohavande,

annan fordran och förnödenheter, i

annan

fordran eller liknande till-

s. 11 Lagtext Kontrollera mot PDF

den mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

gång som enkelt kan realiseras Prop. 2025/26:224 eller omvandlas till pengar .

Undantag enligt första stycket 6 eller 7 ska göras om tillgången har varit avsedd, och behövs, för under- håll åt gäldenären till dess att han eller hon kan väntas få en inkomst som täcker behovet, dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

2 §

När gäldenären har familj , bestäms

När gäldenären har familj bestäms

vad som får undantagas enligt 1 §

vad som får undantas enligt 1 §

med skälig hänsyn även till vad

med skälig hänsyn till vad familj-

familjen brukar eller behöver.

en använder eller behöver.

Om gäldenären eller någon som

tillhör hans familj lider av lyte

tillhör hans eller hennes familj

eller allvarlig sjukdom, skall det

lider av en allvarlig funktionsned-

också beaktas.

sättning eller sjukdom, ska även

det beaktas.

Undantag enligt

1 § 7 bestäms

Ett undantag enligt

1 § första

med skälig hänsyn även till gälde-

stycket 6 eller 7 bestäms med skälig

närens underhållsbörda .

hänsyn även till gäldenärens under-

hållsskyldighet .

6 kap.

Biträde av Polismyndigheten

Biträde av brottsbekämpande

myndigheter

12 a § 4

Om egendom som har påträffats i

Polismyndighetens

verksamhet

Ekobrottsmyndighetens,

Kustbe-

utmäts, får Kronofogdemyndig-

vakningens, Polismyndighetens

heten begära biträde av Polismyn-

eller Tullverkets verksamhet ut-

digheten för att ta egendomen i

mäts, får Kronofogdemyndighet-

förvar enligt 2 och 4–8 §§. Det-

en begära biträde av den berörda

samma gäller om sådan egendom

myndigheten för att ta egendomen

ska tas i förvar enligt 12 §.

i förvar enligt 2 och 4–8 §§. Det-

samma gäller om sådan egendom

ska tas i förvar enligt 12 §.

Inom ramen för myndigheternas

biträde enligt första stycket får en

kustbevakningstjänsteman eller

4 Senaste lydelse 2022:799.

s. 12 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

tulltjänsteman använda våld i den

utsträckning som anges i 2 kap. 1 §

och 4 § första stycket 1 och 4 och

andra stycket kustbevakningslagen

(2019:32) respektive 2 kap. 2 § och

3 § första stycket 1 och 4 och andra

stycket

tullbefogenhetslagen

(2024:710). Polismäns rätt till

våldsanvändning framgår av polis-

lagen (1984:387).

7 kap.

4 § 5

Lön får tas i anspråk genom utmät-

Lön får utmätas endast till den del

ning endast till den del den över-

lönen överstiger det som gälde-

stiger vad gäldenären behöver för

nären behöver för sitt och sin

sitt och familjens underhåll samt till

familjs underhåll samt för att full-

fullgörande av betalningsskyldig-

göra

betalningsskyldighet

mot

het mot annan som vid utmätning

någon annan som vid utmätning av

av lön har bättre rätt till lönen. Vid

lön har bättre rätt till lönen. Om ut-

utmätning för fordran med före-

mätning sker för en fordran med

trädesrätt enligt 14 § första stycket

företrädesrätt

enligt 14 § första

1 skall även betalningsskyldighet

stycket 1 , ska även betalningsskyl-

mot annan som har lika rätt som

dighet mot den som har lika rätt

sökanden beaktas.

som sökanden beaktas.

Om gäldenären lever tillsam-

mans med en make eller är sambo,

ska dennes förmåga att med sin

inkomst bidra till familjens gemen-

samma

kostnader

beaktas

vid

beräkningen av det belopp som be-

hövs för underhållet. Gäldenären

ska ansvara för den del av de gem-

ensamma kostnaderna som mot-

svarar hans eller hennes inkomst i

förhållande till

sammanlagda

inkomsterna .

Om utmätningen avser ackords-

lön, provision eller annan ersätt-

lön, provision eller någon annan er-

ning som innestår för längre tid än

sättning som avser betalning för en

en månad, skall särskild hänsyn tas

period som är längre än en månad,

till detta förhållande.

ska särskild hänsyn tas till detta

förhållande.

5 Senaste lydelse 1996:1032.

s. 13 Lagtext Kontrollera mot PDF

1 a §

Egendom som säljs enligt 1 § ska hämtas av köparen inom tre mån- ader från det att utmätningen och försäljningen har fått laga kraft. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning, kastas eller förstöras.

8 §

Utmätt egendom bör säljas under Utmätt egendom bör säljas under hand, om det är sannolikt att högre hand, om det är sannolikt att det köpeskilling kan uppnås där- leder till att en högre köpeskilling igenom och sådan försäljning uppnås och försäljningen i övrigt även i övrigt är ändamålsenlig. är ändamålsenlig. För försäljning Sökanden, gäldenären och annan av en bostadsrätt gäller i stället känd sakägare vars rätt beror av 8 a §.

försäljningen skall beredas tillfälle att yttra sig i frågan, om anledning föreligger därtill .

Försäljning får dock ej ske under Försäljning får inte ske under hand , om egendomen häftar för sjö- hand om egendomen är belastad eller luftpanträtt eller ovisshet med sjö- eller luftpanträtt, eller om råder härom samt det ej är känt det råder osäkerhet om huruvida vem som gör anspråk på sådan det finns en sådan panträtt, och panträtt eller var han uppehåller det inte är känt vem som gör an-

sig. språk på panträtten eller var han eller hon befinner sig.

8 a §

En utmätt bostadsrätt får säljas under hand, om det bedöms vara mer ändamålsenligt än en för- säljning på offentlig auktion. Vid

9 kap.

1 §

Utmätt lös egendom säljs på

offentlig auktion eller under hand.

För försäljning under hand gäller

särskilda förutsättningar enligt

8 § .

8 och 8 a §§ .

Kronofogdemyndigheten får upp-

Kronofogdemyndigheten får ge

draga åt annan att hålla auktion.

någon annan i uppdrag att hålla

auktion. Detsamma gäller för för-

säljning under hand av en bo-

stadsrätt.

Detta kapitel gäller ej sådan lös

Detta kapitel gäller inte sådan

egendom som avses i 10 eller

lös egendom som avses i 10 eller

11 kap.

Prop. 2025/26:224

s. 14 Lagtext Kontrollera mot PDF

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen ska innehålla uppgifter om tid och plats för fördelningssamman- trädet, om ett sådant ska hållas, och annars en uppgift om när den obetalda delen av köpeskillingen senast ska betalas.

I kungörelsen ska en innehavare av en fordran som bör beaktas vid auktionen uppmanas att anmäla sin

Prop. 2025/26:224

denna

bedömning

ska särskild

hänsyn tas till möjligheten att

uppnå en högre köpeskilling än

vid försäljning på auktion.

8 b §

Om det behövs ska sökanden,

gäldenären och andra kända sak-

ägare vars rätt kan påverkas av

försäljningen ges tillfälle att yttra

sig innan egendom bjuds ut till

försäljning under hand.

9 §

Innan egendom säljs under hand

skall anbud fordras in. I fråga om

ska anbud begäras in. Detta be-

försäljningsvillkoren

tillämpas

höver dock inte ske om försälj-

4 och 5 §§.

ningen avser en bostadsrätt. För

försäljningsvillkoren gäller 4 och

5 §§.

Lämnas ej anbud som godtas,

Om inget godtagbart anbud läm-

skall auktion sättas ut . Detta gäller

nas ska egendomen säljas på

dock ej, om sökanden avstår däri-

auktion. Detta gäller dock inte om

från eller om auktion har hållits

sökanden avstår från auktion eller

tidigare och det därjämte saknas

om auktion redan har hållits och

anledning antaga att egendomen

det saknas anledning att anta att

kan säljas inom rimlig tid. Skall

egendomen kan säljas inom rimlig

nytt försäljningsförsök ej göras ,

tid. Om ett nytt försäljningsförsök

gäller 6 § fjärde stycket.

inte ska göras, gäller 6 § fjärde

stycket.

Blir köpet ogiltigt till följd av att

full betalning ej sker inom före-

full betalning inte sker inom före-

skriven tid , gäller bestämmelserna

skriven tid gäller 7 §. Det som

i 7 §. Vad som sägs om auktion i

sägs

om auktion

i 7 § första

7 § första stycket

gäller även

stycket gäller även vid försäljning

försäljning under hand.

under hand.

10 kap.

6 §

Auktion skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen skall innehålla uppgift om sam- manträde för fördelning av köpe- skillingen.

Innehavare av fordran som bör iakttagas vid auktionen skall i kungörelsen uppmanas att anmäla

s. 15 Lagtext Kontrollera mot PDF

sin rätt till kronofogdemyndigheten

rätt till Kronofogdemyndigheten

senast vid auktionen.

12 § 6

Fordran upptas med det belopp

En fordran ska tas upp med det

till vilket den beräknas uppgå den

belopp som den uppgår till den

dag då

fördelningssammanträde

dag då fördelningssammanträdet

skall äga rum. Beträffande fordran

ska äga rum. Om det inte hålls ett

med sjöpanträtt

skall

iakttagas

sådant sammanträde, ska fordran

vad som föreskrivs i 3 kap. 41 §

tas upp med det belopp som den

andra stycket andra meningen sjö-

uppgår till den dag då Krono-

lagen (1994:1009). Panträtt på

fogdemyndigheten meddelar sitt

grund av inteckning får ej åtnjutas

beslut om fördelning. För en ford-

för mer än pantbrevets belopp

ran med sjöpanträtt gäller 3 kap.

jämte

tillägg

enligt

3 kap. 4 §

41 § andra stycket andra meningen

sjölagen. Understiger

fordringen

sjölagen (1994:1009). En panträtt

pantbrevets belopp , upptas åter-

på grund av inteckning får inte

stoden som ägarhypotek.

användas för mer än pantbrevets

belopp med ett tillägg enligt 3 kap.

4 § sjölagen. Om fordran inte upp-

går till pantbrevets belopp, tas det

återstående upp som ägarhypotek.

Om i skeppet gäller pantbrev

Om det gäller ett pantbrev i

som ej innehas av ägaren och

skeppet , som inte innehas av

någon fordran för vilken pant-

ägaren och ingen fordran för vilken

brevet utgör säkerhet ej har blivit

pantbrevet utgör säkerhet har blivit

anmäld, upptas pantbrevets be-

anmäld, tas pantbrevets belopp upp

lopp och ett till tio procent av

med ett tillägg som motsvarar tio

detta belopp beräknat tillägg.

procent av pantbrevets belopp .

Ägarhypotek upptas utan tillägg

Ett ägarhypotek tas upp utan

enligt 3 kap. 4 § sjölagen.

tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen.

16 § 7

Den som ropar in skeppet är

Den som har vunnit budgivningen är

skyldig att efter inropet lämna

skyldig att betala en handpenning

handpenning

som

motsvarar en

motsvarande en sjättedel av köpe-

sjättedel

köpeskillingen,

dock

skillingen, dock minst det belopp

inte mindre än de förrättnings-

som motsvarar de förrättningskost-

kostnader som ska utgå ur skeppet .

nader som ska tas ur köpeskillingen .

Handpenningen ska betalas kon-

tant, om inte inroparen ställer säk-

tant, om inte den som har vunnit

erhet för beloppet. Som säkerhet får

budgivningen ställer säkerhet för

godtas även fordran som är förenad

beloppet. En fordran som är för-

med panträtt på grund av inteck-

enad med panträtt i skeppet får

ning i skeppet, om den täcks av

godtas som säkerhet , om den täcks

köpeskillingen

och kan

anses

av köpeskillingen och kan anses

betryggande.

vara betryggande.

6 Senaste lydelse 1994:1010.

7 Senaste lydelse 2019:841.

Prop. 2025/26:224

s. 16 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall som avses i 22 § ersättningsskyl- diga intill motsvarande belopp .

Obetald del av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid det sammanträde som enligt 6 § har kungjorts för köpeskillingens fördelning.

När köpeskillingen har betalats till fullo, får köparen komma i besittning av skeppet.

Köparen blir personligen betal- ningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte betala handpenning. I de fall som avses i 22 § är de dock ersätt- ningsskyldiga med ett belopp som motsvarar den handpenning som annars skulle ha lämnats.

16 a §

Den obetalda delen av den kon- tanta köpeskillingen ska betalas senast vid fördelningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten be- stämmer.

Köparen får komma i besittning av skeppet när hela köpeskillingen är betald.

Köparen blir personligen betal- ningsskyldig för det belopp som enligt överenskommelse har avräk- nats på köpeskillingen. Den tidig- are ägaren befrias därmed från ansvar för beloppet.

18 §

Innan skeppet ropas ut skall redo-

Innan skeppet bjuds ut till för-

görelse lämnas för innehållet i

säljning ska en redogörelse lämnas

sakägarförteckningen. Upplysning

för innehållet i sakägarförteck-

skall lämnas om att skeppet ropas

ningen. Det ska även lämnas en

ut med förbehåll att inrop skall

upplysning om att skeppet bjuds ut

prövas enligt 19 §.

med förbehåll att bud ska prövas

enligt 19 §.

s. 17 Lagtext Kontrollera mot PDF

19 §

Innan inrop godtas skall krono-

Innan ett bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva , om det i

fogdemyndigheten pröva om vill-

14 §

angivna villkoret för för-

koret för försäljning enligt 14 § är

säljning är uppfyllt. Även om detta

uppfyllt. Även om så är fallet får ett

är förhållandet får inropet ej god-

bud inte godtas om det är sannolikt

tagas, om det är sannolikt att avse-

att en avsevärt högre köpeskilling

värt högre köpeskilling kan uppnås.

kan uppnås.

Utan hinder av första stycket

Budet ska dock godtas om alla

skall inrop godtagas, om samtliga

berörda sakägare medger det. Sök-

anden får medge att ett bud godtas

anden kan medge att inrop godtas

även om förrättningskostnaderna

fastän

förrättningskostnaderna ej

inte har blivit täckta.

har blivit täckta.

Inrop får ej mot sökandens be-

Om exekutionsfordran inte täcks,

stridande godtagas, om exekutions-

får budet inte godtas om sökanden

fordringen ej täcks .

motsätter sig det.

20 §

Sedan inrop har godtagits skall

Handpenningen ska betalas genast

inroparen omedelbart lämna före-

efter det att ett bud har godtagits.

skriven handpenning. Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten får dock

myndigheten kan dock på begäran

på begäran göra ett kort uppehåll i

göra ett kort uppehåll i handlägg-

handläggningen för att ge den som

ningen för att bereda inroparen

har vunnit budgivningen tillfälle att

tillfälle att anskaffa handpenning ,

få fram handpenningen , om uppe-

om uppehållet ej kan antagas med-

hållet inte kan antas medföra

föra beaktansvärd olägenhet. Läm-

beaktansvärd olägenhet. Om hand-

nas ej handpenning , skall skeppet

penningen inte lämnas, ska skeppet

ropas ut på nytt.

bjudas ut på nytt.

Fullgör ej inroparen sin betal-

Om den som har vunnit bud-

ningsskyldighet enligt 16 § fjärde

givningen inte fullgör sin betal-

stycket, är inropet ogiltigt.

ningsskyldighet enligt 16 a § första

stycket är budet ogiltigt.

21 §

Sker ej inrop som godtas och full-

Om det inte lämnas ett bud som

följs genom att handpenning läm-

godtas och fullföljs genom att

nas , skall nytt försäljningsförsök

handpenning betalas , ska ett nytt

göras, om sökanden begär det inom

försäljningsförsök göras, om sök-

en vecka från auktionen. Har inrop

anden begär det inom en vecka från

blivit

ogiltigt enligt 20 § andra

auktionen. Har ett bud blivit ogil-

stycket, skall nytt försäljningsförsök

tigt enligt 20 § andra stycket, ska ett

göras, om ej sökanden avstår däri-

nytt försäljningsförsök göras, om inte

från .

sökanden avstår från det .

Har två auktioner hållits utan att

Om två auktioner har hållits utan

skeppet har blivit sålt och saknas

att skeppet har blivit sålt och det sak-

anledning antaga att skeppet kan

nas anledning att anta att skeppet kan

säljas inom rimlig tid, får krono-

säljas inom rimlig tid, får Krono-

fogdemyndigheten avvisa begäran

fogdemyndigheten avvisa en begäran

om nytt försäljningsförsök.

om ett nytt försäljningsförsök.

Prop. 2025/26:224

s. 18 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Om ny auktion skall hållas , gäller vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan av fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

Om en ny auktion ska hållas gäller 6–20 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för en senare auktion .

21 a §

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som be- talas in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

22 §

När ny auktion hålls sedan inrop

När en ny auktion hålls efter det att

har blivit ogiltigt enligt 20 § andra

ett bud har blivit ogiltigt enligt 20 §

stycket, skall handpenningen tagas

andra stycket, ska handpenningen

i anspråk i den mån det behövs för

tas i anspråk i den utsträckning som

att sammanlagt samma belopp skall

behövs för att uppnå samma belopp

uppnås som vid den förra auk-

som vid den tidigare auktionen med

tionen jämte ränta därå , beräknad

ränta på beloppet beräknad enligt

enligt 5 §

räntelagen (1975:635) ,

5 § räntelagen

(1975:635)

från

från utsatt dag för köpeskillingens

dagen då köpeskillingen skulle ha

fördelning till och med den nya

fördelats till och med den nya

dagen för sådan fördelning och för

att även

förrättningskostnaderna

att även den nya auktionens förrätt-

med anledning av den nya auk-

ningskostnader

ska täckas. Detta

tionen skall täckas. Detta gäller

gäller även om förhållandena har

även om ändrade förhållanden har

ändrats .

inträtt . Vad som ej behöver tagas i

anspråk skall återlämnas när den

nye inroparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet. Blir skeppet

ej sålt vid den nya auktionen, är

hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand-

Den del av handpenningen som

penningen användas till betalning

inte behöver tas i anspråk ska åter-

av förrättningskostnader som har

lämnas när den som har vunnit den

blivit onyttiga. Vad som ej behöver

nya auktionen har fullgjort sin be-

tagas i anspråk skall återlämnas.

talningsskyldighet. Om skeppet inte

blir sålt vid den nya auktionen, är

hela handpenningen förverkad.

Om en ny auktion inte hålls, ska

handpenningen

användas till

att

betala de förrättningskostnader som

s. 19 Lagtext Kontrollera mot PDF

har blivit onyttiga. Det som inte

behöver tas i anspråk ska åter-

lämnas.

23 §

Köparen skall fullgöra sin betal-

Köparen ska fullgöra sin betal-

ningsskyldighet enligt 16 § fjärde

ningsskyldighet enligt 16 a § första

stycket även om auktionen över-

klagas.

Utan hinder av att auktionen

Köparen får komma i besittning

överklagas får köparen komma i

av skeppet trots att auktionen över-

besittning av skeppet , om ej annat

klagas, om inte något annat har

har

förordnats enligt

18 kap. 12

beslutats enligt

18 kap. 12

eller

19 § innan han

har blivit

19 § innan denne har fått rätt att

berättigad därtill . Får han på grund

komma i besittning av det . Får

av sådant förordnande ej komma i

köparen på grund av ett sådant

besittning av skeppet och är hindret

beslut inte komma i besittning av

ej hävt inom tre månader från utsatt

skeppet och är hindret inte hävt

dag för köpeskillingens fördelning,

inom tre månader från utsatt dag för

får han frånträda köpet och återfå

köpeskillingens

fördelning,

får

vad han har betalat jämte upplupen

köparen frånträda köpet och återfå

ränta, om han gör anmälan därom

det som har betalats med upplupen

hos kronofogdemyndigheten medan

ränta, om en anmälan om det görs

hindret alltjämt består .

hos Kronofogdemyndigheten medan

hindret finns kvar .

11 kap. 3 §

Prop. 2025/26:224

Vad som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas , i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar skall säljas på begäran av borgenär som ej har in- teckning för sin fordran, får skydds- belopp enligt 10 kap. 13 § 1 ej i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av sakkunniga som Kronofogdemyn- digheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna

Det som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket ska , i stället för tio procents tillägg, ett belopp tas upp som motsvarar ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar ska säljas på beg- äran av en borgenär som saknar in- teckning för sin fordran, får skydds- beloppet enligt 10 kap. 13 § 1 inte bestämmas högre än till två tredje- delar av det värde som i målet har fastställts för reservdelarna av sak- kunniga som Kronofogdemyndig- heten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelningen av inbetalda

s. 20 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 medel , den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre be- lopp än som svarar mot två tredje- delar av köpeskillingen minskad med förrättningskostnaderna. Där-

vid skall i

fall som avses

10 kap. 22 §

handpenning

för

reservdelarna läggas till köpe- skillingen , i den mån den ej skall tillkomma inroparen .

pengar , den som har inteckning i reservdelarna inte till skada för en borgenär som saknar inteckning göra sin rätt gällande till ett högre belopp än vad som motsvarar två tredjedelar av köpeskillingen min- skad med förrättningskostnaderna. I fall som avses i 10 kap. 22 § ska även handpenningen för reserv- delarna läggas till köpeskillingen i den utsträckning som handpen- ningen inte ska tillkomma den som har vunnit budgivningen .

3 a § 8

Nyttjanderätt är skyddad utan sär-

En nyttjanderätt är skyddad utan

skilt förbehåll , om rättigheten har

särskilt förbehåll om den har

bättre rätt än exekutionsfordringen .

bättre rätt än exekutionsfordran .

Om sakägarförteckningen upptar

en rättighet som inte enligt första

stycket är skyddad utan särskilt för-

behåll, skall luftfartyget först ropas

ut utan förbehåll för rättighetens

bestånd och därefter med sådant

förbehåll. Uppnås vid det senare

utropet bud som täcker fordringar

med bättre rätt än rättigheten eller

som, utan att täcka dem, är lika

högt som eller högre än budet vid

det föregående utropet, har budet

vid det senare utropet företräde. Att

ägarhypotek inte täcks, utgör inte

hinder mot att bud med förbehåll

för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två

eller flera sådana rättigheter som

avses i andra stycket, skall luft-

fartyget först ropas ut utan för-

behåll för någon av rättigheterna

och därefter med förbehåll först

endast för den rättighet som har

bästa rätt och efter hand för ökat

antal rättigheter enligt deras in-

bördes ordning. Ett bud som skyd-

dar fler rättigheter än ett annat bud

har företräde framför detta, om det

inte leder till sämre täckning av

8 Senaste lydelse 2004:84.

s. 21 Lagtext Kontrollera mot PDF

fordran som har bättre rätt än nå- gon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att be- tala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättig- heten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera till- skott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luft- fartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättig- heter som är skyddade genom ti- digare bud och annat tillskott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

Prop. 2025/26:224

3 b §

Om sakägarförteckningen tar upp en nyttjanderätt som enligt 3 a § inte är skyddad utan särskilt för- behåll, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för rättighetens fortsatta giltighet och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid den senare budgivningen ett bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid den föregående budgivningen, har budet vid den senare budgivningen företräde. Att ett ägarhypotek inte täcks hindrar

s. 22 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

inte att ett bud med förbehåll för

rättigheten godtas.

sakägarförteckningen

tar

upp två eller flera sådana rättig-

heter som avses i första stycket, ska

luftfartyget först bjudas ut utan för-

behåll för någon av rättigheterna

och därefter med förbehåll, först

endast för den rättighet som har

bästa rätt och efter hand för ökat

antal rättigheter enligt deras in-

bördes ordning. Ett bud som skyd-

dar fler rättigheter än ett annat bud

har företräde framför detta, om det

inte medför sämre täckning av en

fordran som har bättre rätt än

någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en

rättighet inte täcker fordringar med

bättre rätt, kan rättighetshavaren

skydda sin rättighet genom att be-

tala skillnaden mellan det budet

och ett

bud utan förbehåll

för

rättigheten eller så stor del av skill- naden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

3 c §

Om en rättighetshavare vill betala

enligt 3 b § tredje stycket men det

erbjudna

beloppet inte ensamt,

eller i förening med annat tillskott

som erbjuds, är tillräckligt för att

hans eller hennes rättighet ska

skyddas, ska luftfartyget bjudas ut

med förbehåll för rättigheten och

den eller de rättigheter som är

skyddade genom tidigare bud och

annat tillskott som erbjuds.

Om en borgenär vars fordran inte

har täckts genom ett visst bud godtar

budet, ska fordran vid tillämpningen

av första stycket och 3 b § anses

vara täckt.

Om en rättighetshavare i stället

för att betala ställer säkerhet, gäl-

ler det.

4 §

Vid försäljning av flera luftfartyg

skall varje luftfartyg ropas ut för

ska varje

luftfartyg bjudas ut

s. 23 Lagtext Kontrollera mot PDF

sig . Luftfartyg som är i samma ägares hand och svarar för samma fordringar skall dock ropas ut gemensamt, om ägaren eller borg- enär ej begär särskild försäljning av visst eller vissa luftfartyg. Särskild sakägarförteckning skall upprättas för egendom som ropas ut för sig. Beträffande fordran för vilken flera luftfartyg svarar skall i förteck- ningen anmärkas att mindre belopp än som anges i förteckningen kan komma att falla på egendomen till följd av att köpeskillingen för an- nan egendom lämnar tillgång till betalning av fordringen eller del därav .

Bestämmelserna i första stycket gäller också i fråga om försäljning av luftfartyg och intecknade reservdelar. Luftfartyg och reservdelar får dock ej ropas ut gemensamt, om fordran har bevakats av borgenär som ej har inteckning i reservdelarna.

Reservdelar som ej ropas ut gemensamt med luftfartyg kan på begäran av ägaren eller borgenär ropas ut i skilda poster, med förbe- håll att försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de bud som avges för andra poster kan godtagas enligt 10 kap. 19 §.

separat . Luftfartyg som tillhör samma ägare och som ansvarar för samma fordringar ska dock bjudas ut gemensamt, om ägaren eller en borgenär inte begär särskild försälj- ning av ett visst eller vissa luft- fartyg. En särskild sakägarförteck- ning ska upprättas för egendom som bjuds ut för sig. Beträffande en fordran för vilken flera luftfartyg ansvarar ska det i förteckningen anges att ett mindre belopp än det som anges i förteckningen kan komma att betalas ur egendomen till följd av att köpeskillingen för annan egendom kan ge täckning för hela eller delar av fordran .

Första stycket gäller även vid försäljning av både luftfartyg och intecknade reservdelar. Luftfartyg och reservdelar får dock inte bjudas ut gemensamt, om fordran har be- vakats av en borgenär som inte har inteckning i reservdelarna.

Reservdelar som inte bjuds ut gemensamt med ett luftfartyg får, på begäran av ägaren eller en borg- enär , bjudas ut i skilda poster, med villkoret att försäljning av en sådan post endast sker om försäljningen , med hänsyn även till de bud som avges för andra poster , kan godtas enligt 10 kap. 19 §.

Prop. 2025/26:224

5 §

Omfattar inteckning flera luftfartyg eller luftfartyg och reservdelar, får fordringen innestå enligt 10 kap. 15 § endast om all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt utrop .

I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

Om en inteckning omfattar flera luftfartyg eller både luftfartyg och reservdelar, får fordran avräknas från köpeskillingen enligt 10 kap. 15 § endast om all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs i ett gemensamt budgivnings- förfarande .

I stället för 10 kap. 16 a § tredje stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

s. 24 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

12 kap.

13 § 9

Borgenär, vars fordran är förenad

En borgenär vars fordran är för-

med

förmånsrätt i

fastigheten

enad med förmånsrätt i fastigheten

enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-

månsrättslagen

(1970:979) ,

kan

månsrättslagen

(1970:979)

får

begära att fastigheten säljs för

begära att fastigheten ska säljas

hans fordran, om hans rätt till

för hans eller hennes fordran, om

betalning är ostridig eller styrks.

borgenärens rätt till betalning är

Hör fastigheten till konkursbo , har

ostridig eller styrks. Om fastig-

även borgenär , vars fordran är

heten tillhör ett konkursbo har en

förenad med panträtt i fastigheten ,

borgenär vars fordran är förenad

sådan befogenhet .

med panträtt i fastigheten mot-

svarande möjlighet .

Förvaltaren i en konkurs kan

En konkursförvaltare får begära

begära att fastigheten säljs för den

att fastigheten ska säljas för den

rätt till betalning som följer med

ett ägarhypotek i fastigheten. För-

ett

ägarhypotek

i fastigheten.

valtaren kan också begära att

Förvaltaren får också begära att

fastigheten säljs för hans fordran

fastigheten ska säljas för hans

avseende arvode och sådana kost-

eller hennes fordran på arvode och

nader för fastighetens vård under

för sådana kostnader för fastig-

konkursen som skall utgå ur fast-

hetens vård under konkursen som

igheten, om konkursgäldenären är

ska betalas ur fastigheten, om

en juridisk person.

konkursgäldenären är en juridisk

person.

Vill borgenär ansluta sig enligt

En borgenär som vill ansluta sig

första stycket , skall han anmäla

enligt första stycket ska anmäla

det

hos kronofogdemyndigheten

det

hos Kronofogdemyndigheten

senast två veckor före bevaknings-

sammanträdet .

sammanträdet eller, om ett sådant

sammanträde inte ska hållas, två

veckor före den tidpunkt som

Kronofogdemyndigheten har

be-

stämt enligt 19 § andra stycket.

Om borgenär, vars fordran är

förenad med förmånsrätt i fast-

igheten enligt

6 § 1

eller

7 § 1

eller 2 förmånsrättslagen, har be-

gärt att fastigheten säljs för hans

fordran, får förfarandet ej läggas

ned därför att frågan om försälj-

ning för annan borgenärs eller

konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den

som har anslutit sig enligt första

eller andra stycket tillämpas be-

stämmelserna i 12 §.

9 Senaste lydelse 1994:444.

s. 25 Lagtext Kontrollera mot PDF

13 a §

Om en borgenär, vars fordran är

förenad med förmånsrätt i fastig-

heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2

förmånsrättslagen (1970:979), har

begärt att fastigheten ska säljas för

hans eller hennes fordran, får för-

farandet inte avbrytas på grund av

att frågan om försäljning för en

annan borgenärs eller konkurs-

boets räkning förfaller.

I fråga om rätten att lösa ut den

som har anslutit sig enligt 13 §

första eller andra stycket gäller

12 §.

16 §

Vad som har influtit genom

En betalning som skett efter en

särskild försäljning

tillbehör

särskild försäljning

tillbehör

tillkommer

dem

som

har

tillfaller dem som har fordringar

fordringar med rätt i fastigheten

med rätt i fastigheten med det

med det företräde mellan dem som

inbördes

företräde

som gäller

gäller enligt lag. Den som har

enligt lag. Den som har en fordran

fordran med panträtt i fastigheten

med panträtt i fastigheten får avstå

kan avstå från betalning utan att

från betalning utan att det minskar

det minskar hans rätt i fastigheten

hans eller hennes rätt i fastigheten

i övrigt. Innehavare av fordran

i övrigt. En innehavare av en for-

med panträtt på grund av gemen-

dran med panträtt på grund av

sam inteckning får dock ej avstå

gemensam inteckning får dock inte

från betalning ur tillbehörsmedel

avstå från betalning från försälj-

under annan förutsättning än att

ningen av tillbehör, annat än om

samtycke

till avståendet

har

samtycke

till avståendet

har

lämnats av såväl ägare till övriga

lämnats av både ägare till övriga

av inteckningen besvärade fastig-

fastigheter

som

omfattas

heter som innehavare av panträtt

inteckningen och innehavare

vilken gäller i en eller flera av

panträtt som gäller i en eller flera

fastigheterna med lika rätt som

av fastigheterna med lika rätt som

eller sämre rätt än inteckningen.

Avstående som inverkar på vill-

Ett avstående som inverkar på

koren vid fastighetens försäljning

villkoren vid fastighetens försälj-

på auktion skall ske senast vid be-

ning på auktion ska ske senast vid

vakningssammanträdet

och

kan

bevakningssammanträdet eller, om

därefter ej återkallas.

ett sådant sammanträde inte ska

hållas, den tidpunkt som Krono-

fogdemyndigheten

har

bestämt

enligt 19 § andra stycket. Efter den

tidpunkten kan ett avstående inte återkallas .

Prop. 2025/26:224

s. 26 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

18 §

Tid och plats för auktion på fastighet

Kronofogdemyndigheten

ska

be-

bestäms av kronofogdemyndigheten .

stämma en tid för auktionen och hur

bud ska lämnas. Om auktionen ska

hållas på en viss plats, ska myndig-

heten bestämma platsen.

Sökanden, gäldenären och andra

kända sakägare vars rätt berörs av

försäljningen ska ges möjlighet att

inkomma med synpunkter på bud-

givningsförfarandet senast

när

sakägarförteckningen

har

upp-

rättats .

Fastighetens ägare och inne-

Fastighetens ägare och en inne-

havare av nyttjanderätt till fastig-

heten är skyldiga att låta fastigheten

visas på lämplig tid.

19 §

För förhandling om försäljningen

För en förhandling om försälj-

skall bevakningssammanträde hål-

ningen får Kronofogdemyndigheten

las antingen samma dag som

besluta att ett bevakningssam-

auktionen eller lämplig dag före

manträde ska hållas. Samman-

denna.

trädet ska då hållas samma dag

som auktionen eller en lämplig

dag före denna.

Om ett bevakningssammanträde

inte ska hållas, ska Kronofogde-

myndigheten bestämma en tidpunkt

då en fordran eller rättighet senast

ska anmälas.

20 §

Auktionen skall kungöras i god tid

En auktion ska kungöras i god tid

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

skall innehålla uppgift om be-

ska innehålla information om

vakningssammanträde och

sam-

1. bevakningssammanträdet

manträde för fördelning av köpe-

eller den tidpunkt som bestämts

skillingen .

enligt 19 § andra stycket, och

2. fördelningssammanträdet eller

den tillträdesdag som bestämts en-

ligt 36 § första stycket.

Innehavare av fordran

eller

I kungörelsen ska en innehavare

rättighet som bör iakttagas vid

av en fordran eller rättighet som

auktionen skall i kungörelsen upp-

bör beaktas vid auktionen upp-

manas att anmäla sin rätt till

kronofogdemyndigheten senast vid

Kronofogdemyndigheten

senast

bevakningssammanträdet.

vid bevakningssammanträdet eller,

om ett sådant sammanträde inte

ska hållas, den tidpunkt

som

s. 27 Lagtext Kontrollera mot PDF

Kronofogdemyndigheten har be-

Prop. 2025/26:224

stämt enligt 19 § andra stycket.

Har

kronofogdemyndigheten

Om Kronofogdemyndigheten har

förordnat om särskild försäljning

beslutat om en särskild försälj-

av tillbehör , får kungörelsen ej

ning av tillbehör, får kungörelsen

utfärdas

förrän försäljningen har

inte ske förrän försäljningen har

vunnit laga kraft och köpeskil-

fått laga kraft och köpeskillingen

lingen har betalats eller frågan om

har betalats eller frågan om sådan

sådan försäljning har förfallit.

försäljning har förfallit.

24 §

När förhandlingen vid bevak- Kronofogdemyndigheten ska upp- ningssammanträdet har avslutats , rätta en sakägarförteckning se-

upprättas sakägarförteckning. nast när bevakningssammanträdet har avslutats eller, om ett bevak- ningssammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt som Kronofogde- myndigheten bestämmer.

33 §

Tomträtt som har inskrivits är vid

En tomträtt som har inskrivits är

försäljningen skyddad utan särskilt

vid försäljningen

skyddad

utan

förbehåll. Annan nyttjanderätt samt

särskilt förbehåll. Andra nyttjande-

servitut och rätt till elektrisk kraft

rätter samt servitut och rätt till

är skyddade utan särskilt förbehåll,

elektrisk kraft är skyddade utan

om rättigheten har bättre rätt än

särskilt

förbehåll,

om rättigheten

exekutionsfordringen .

har bättre rätt än exekutionsfordran .

I andra fall än som avses i första

I andra fall ska nyttjanderätt,

stycket skall nyttjanderätt, servitut

servitut och rätt till elektrisk kraft

och rätt till elektrisk kraft särskilt

särskilt förbehållas, om det saknas

förbehållas, om det saknas anled-

anledning att anta att rättigheten

ning antaga att rättigheten belastar

belastar fastigheten till beaktans-

fastigheten till beaktansvärd skada

värd skada för en innehavare av en

för innehavare av fordran med bät-

fordran med bättre rätt. Vid be-

tre rätt. Härvid skall rätt till betal-

dömningen ska en rätt till betalning

ning på grund av ägarhypotek ej

på grund av ett ägarhypotek inte

anses som fordran.

anses utgöra en fordran.

Bestämmelser om inskränkning-

ar i rätten att föra talan mot beslut

ar i rätten att föra talan mot ett

angående förbehåll som avses i

beslut

angående

förbehåll

som

andra stycket finns i 18 kap.

avses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättighet som ej enligt första

stycket är skyddad utan särskilt

förbehåll och ej heller har för-

behållits enligt andra stycket kan

skyddas genom förbehåll vid

auktionen enligt 39 §.

33 a §

En rättighet som inte enligt 33 §

första stycket är skyddad utan sär-

s. 28 Lagtext Kontrollera mot PDF

Den som har vunnit budgivningen är skyldig att betala en handpenning som motsvarar en tiondel av köpe- skillingen, dock inte med mer än det belopp som enligt 34 § ska betalas kontant och inte mindre än de förrättningskostnader som ska tas ur köpeskillingen för fastigheten.

Prop. 2025/26:224

skilt förbehåll och inte heller har

förbehållits

enligt

33 § andra

stycket kan skyddas genom för-

behåll vid auktionen enligt 39 och

39 a §§.

34 §

I avräkning på köpeskillingen för

Vid avräkning på

köpeskillingen

fastigheten skall innestå kapital-

för fastigheten ska kapitalbeloppet

beloppet av sådan fordran inom

av en fordran inom skyddsbeloppet

skyddsbeloppet

som

är

förenad

som är förenad med panträtt och

med panträtt och ej enligt sakägar-

som

enligt

sakägarförteckningen

förteckningen

skall

betalas

med

inte ska betalas med köpeskillingen

köpeskilling för tillbehör.

Detta

för tillbehör omfattas . Detta gäller

gäller dock ej , om

dock inte , om fordran är

1. fordringen är förfallen till be-

1. förfallen till betalning senast

talning senast

på

tillträdesdagen

på tillträdesdagen och borgenären

och borgenären har yrkat kontant

har begärt kontant betalning,

betalning,

2. fordringen är sådan som avses

2. sådan som avses i 26 § tredje

i 26 § tredje stycket eller

stycket , eller

3. fordringen

är

förenad

med

3. förenad med panträtt endast i

panträtt endast i andel i fastigheten.

en andel i fastigheten.

För ägarhypotek skall , även om

För ett ägarhypotek ska betalning

det faller inom skyddsbeloppet ,

alltid ske kontant , även om det

kontant betalning alltid erläggas.

faller inom skyddsbeloppet.

I den mån avräkning ej skall ske

I den utsträckning avräkning inte

enligt första stycket skall köpe-

ska ske enligt första stycket ska

skillingen för

fastigheten

betalas

köpeskillingen för fastigheten be-

kontant, om ej inroparen visar att

talas kontant, om inte den som har

han har avtalat annat med den som

vunnit budgivningen visar att något

enligt sakägarförteckningen är be-

annat har avtalats med den som

talningsberättigad. Om

det

enligt

sakägarförteckningen är

förteckningen är ovisst vem ett

betalningsberättigad. Om det enligt

belopp tillkommer , får det ej av-

förteckningen inte

kan fastställas

räknas.

vem som är berättigad till ett

belopp, får det inte avräknas.

35 § 10

Den som ropar in fastigheten är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock inte mer än som enligt 34 § ska betalas kontant eller mindre än de för- rättningskostnader som ska utgå ur fastigheten.

10 Senaste lydelse 2019:841.

s. 29 Lagtext Kontrollera mot PDF

Handpenningen ska betalas kon-

Handpenningen ska

betalas kon-

Prop. 2025/26:224

tant, om inte inroparen ställer

tant, om inte den som har vunnit bud-

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

givningen ställer säkerhet för belopp-

får godtas även fordran som är

et. En fordran som är förenad med

förenad med panträtt i fastigheten,

panträtt i fastigheten får godtas som

om den täcks av köpeskillingen och

säkerhet , om den täcks av köpe-

kan anses betryggande.

skillingen och kan anses betrygg-

ande.

Staten, kommuner, regioner och

Staten,

kommuner,

regioner

kommunalförbund

behöver inte

och kommunalförbund

behöver

lämna handpenning men blir i fall

inte lämna handpenning. I ett fall

som avses i 43 § ersättningsskyl-

som avses i 43 § är de dock

diga intill motsvarande belopp .

ersättningsskyldiga med ett be-

lopp som motsvarar den hand-

penning som annars skulle ha be-

talats.

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen ska

betalas senast

vid det sammanträde som enligt

20 § har kungjorts för köpeskil-

lingens fördelning.

35 a §

Den obetalda delen av den kontan-

ta köpeskillingen ska betalas senast

vid fördelningssammanträdet eller,

om ett sådant sammanträde inte ska

hållas, vid den tidpunkt som Krono-

fogdemyndigheten bestämmer, dock

senast på den tillträdesdag som har

bestämts enligt 36 § första stycket.

36 §

Som tillträdesdag räknas den dag

Tillträdesdagen är den dag då för-

då enligt kungörelse fördelnings-

delningssammanträdet

ska hållas

sammanträdet skall äga rum .

eller, om ett sådant sammanträde

Kronofogdemyndigheten kan dock

inte ska hållas, den dag som Krono-

medge inroparen att taga vård om

fogdemyndigheten

bestämmer.

fastigheten eller del därav före

Kronofogdemyndigheten

får

tillträdesdagen.

medge den som har vunnit bud-

givningen att vårda och bruka hela

eller delar av fastigheten före till-

trädesdagen.

Kronofogdemyndigheten får för-

Kronofogdemyndigheten får be-

ordna att obetald avkastning av

sluta att obetald avkastning av

fastigheten, som enligt 8 eller 9 §

har skolat betalas till myndigheten

skulle ha betalats till myndigheten

eller syssloman och som har

eller en syssloman och som har

förfallit under tiden till och med

den dag köparen har tillträtt

den dag köparen har tillträtt fastig-

fastigheten, skall tillkomma denne .

heten, ska

tillfalla köparen . Om

s. 30 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen , skall denne redovisa därför till kronofogde- myndigheten .

Har förre ägaren ej annan bostad , kan kronofogdemyndigheten tillåta honom att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdes- dagen.

sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, ska denne redovisa detta till Kronofogdemyndigheten .

Om den tidigare ägaren saknar annan bostad får Kronofogde- myndigheten tillåta honom eller henne att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdes- dagen.

37 §

På begäran av de sakägare vilkas

På begäran av de sakägare vars rätt

rätt beror därav kan försäljningen,

är beroende av försäljningen kan

såvitt avser annat än erläggande av

den ske på andra villkor än som

handpenning och den återstående

anges i detta kapitel. Villkoren för

kontanta köpeskillingen samt tiden

betalning av handpenning och den

för tillträde, ske på andra villkor än

återstående kontanta köpeskillingen

som anges i detta kapitel. Skydds-

samt tiden för tillträde kan dock

beloppet får höjas även om borg-

inte ändras . Skyddsbeloppet får

enär som ej själv har begärt för-

höjas även om en borgenär som inte

säljning motsätter sig det.

själv har begärt försäljning mot-

sätter sig det.

Begäran som avses i första

begäran ska

framställas

stycket skall framställas senast vid

senast

vid bevakningssamman-

bevakningssammanträdet.

trädet eller, om ett sådant samman-

träde inte ska hållas, den tidpunkt

som Kronofogdemyndigheten har

bestämt enligt 19 § andra stycket.

38 §

Vid auktion skall , i den mån det är

I den utsträckning det är motiverat

påkallat med hänsyn till värdet av

med hänsyn till värdet av fastig-

fastighetens tillbehör eller av annan

hetens tillbehör eller av någon annan

orsak, anges vilken egendom som

orsak, ska det vid auktionen anges

skall följa fastigheten och i vad

vilken övrig egendom som ska ingå

mån egendom som framstår som

i fastighetsköpet och i vilken ut-

tillbehör ej skall följa den . Vad

sträckning egendom

som framstår

sålunda har angivits är avgörande

som tillbehör inte ska ingå . Det som

för vad försäljningen omfattar i den

har angetts är avgörande för vad

delen. I övrigt ingår i försäljningen

försäljningen omfattar i den delen.

vad som enligt lag utgör tillbehör

I övrigt ingår det som enligt lag

till fastigheten. Råder tvist om till-

utgör tillbehör till fastigheten. Om

behör , skall det anmälas.

det råder tvist om tillbehör ska

detta anmälas.

Redogörelse skall lämnas för

En redogörelse för innehållet i

innehållet i sakägarförteckningen.

sakägarförteckningen

ska lämnas.

Upplysning skall lämnas om att

Det ska även lämnas en upplysning

fastigheten ropas ut med förbehåll

om att fastigheten bjuds ut med för-

att inrop skall prövas enligt 40 §.

behåll att bud ska prövas enligt 40 §.

s. 31 Lagtext Kontrollera mot PDF

39 §

Om sakägarförteckningen upptager

Om sakägarförteckningen tar upp

rättighet som ej enligt 33 § första

en rättighet som enligt 33 § första

stycket är skyddad utan särskilt

stycket inte är skyddad utan särskilt

förbehåll och ej heller har för-

förbehåll och inte heller har för-

behållits enligt 33 § andra stycket,

skall fastigheten först ropas ut utan

ska fastigheten först bjudas ut utan

förbehåll om rättighetens

bestånd

förbehåll om rättighetens fortsatta

och därefter med sådant förbehåll.

giltighet och därefter med sådant

Uppnås vid det senare utropet bud

förbehåll. Uppnås vid den senare

som täcker fordringar med bättre

budgivningen ett bud som täcker

rätt än rättigheten eller som, utan att

fordringar med bättre rätt än rättig-

täcka dem, är lika högt som eller

heten eller som, utan att täcka dem, är

högre än budet vid det föregående

lika högt som eller högre än budet i

utropet , har budet vid det senare

det föregående budgivningsförfaran-

utropet företräde. Att ägarhypotek

det , har det senare budet företräde.

ej täcks utgör ej hinder mot att bud

Att ett ägarhypotek inte täcks hindrar

med förbehåll för rättigheten god-

inte att ett bud med förbehåll för

tas.

rättigheten godtas.

Upptager

sakägarförteckningen

sakägarförteckningen tar

två eller flera sådana rättigheter

upp två eller flera sådana rättigheter

som avses i första stycket, skall

som avses i första stycket, ska

fastigheten först ropas ut utan för-

fastigheten först bjudas ut utan

behåll för någon av rättigheterna

förbehåll för någon av rättigheterna

och därefter med förbehåll först en-

och därefter med förbehåll , först

dast för den rättighet som har bästa

endast för den rättighet som har

rätt och efter hand för ökat antal

bästa rätt och efter hand för ökat

rättigheter

enligt

deras

inbördes

antal rättigheter enligt deras in-

ordning. Bud som skyddar flera

bördes ordning. Ett bud som skyd-

rättigheter än annat bud har före-

dar fler rättigheter än ett annat bud

träde framför detta, om det ej leder

har företräde framför detta, om det

till sämre täckning av fordran som

inte leder till sämre täckning av en

har bättre rätt än någon av

fordran som har bättre rätt än någon

rättigheterna.

av rättigheterna.

När bud med förbehåll för

När ett bud med förbehåll för en

rättighet ej täcker fordringar med

rättighet inte täcker fordringar med

bättre rätt,

kan

rättighetshavaren

bättre

rätt, kan rättighetshavaren

skydda sin rättighet genom att be-

skydda sin rättighet genom att betala

tala skillnaden mellan det budet och

skillnaden mellan det budet och ett

bud utan förbehåll för rättigheten

eller så stor del av skillnaden som

eller så stor del av skillnaden som be-

behövs för att täcka fordringar med

hövs för att täcka fordringar med

bättre rätt.

Om rättighetshavare i fall som

avses i andra stycket är villig att

betala enligt vad som sägs i tredje

stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera till- skott behövs, ej ensamt eller i för- ening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet

Prop. 2025/26:224

s. 32 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 skall skyddas,

skall fastigheten

ropas ut med förbehåll för rättig-

heten och den eller de rättigheter

som är skyddade genom tidigare

bud och annat tillskott som bjuds.

Om borgenär vars fordran ej har

blivit täckt genom visst bud god-

tager budet, skall fordringen vid

tillämpning

första–fjärde

styckena anses täckt.

Om rättighetshavare i stället för

att betala ställer säkerhet, skall det

gälla.

39 a §

Vill en rättighetshavare i ett fall som

avses i 39 § andra stycket betala

enligt 39 § tredje stycket men det

erbjudna beloppet inte ensamt eller

i förening med ett annat tillskott

som erbjuds är tillräckligt för att

hans eller hennes rättighet ska

skyddas, ska fastigheten bjudas ut

med förbehåll för rättigheten och den

eller de rättigheter som är skyddade

genom tidigare bud och annat tillskott

som erbjuds.

Om en borgenär vars fordran

inte har täckts genom ett visst bud

godtar budet, ska fordran vid till-

ämpning av första stycket och 39 §

anses vara täckt.

Om en rättighetshavare i stället

för att betala ställer säkerhet, gäl-

ler det.

40 §

Innan inrop godtas skall krono-

Innan ett bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva , om det i

fogdemyndigheten pröva om vill-

32 § angivna villkoret för försälj-

koret för försäljningen i 32 § är

ning är uppfyllt. Även om detta är

uppfyllt. Även om villkoret är upp-

förhållandet får inropet ej godtagas,

fyllt får budet inte godtas om det är

om det är sannolikt att avsevärt

sannolikt att en avsevärt högre

högre köpeskilling kan uppnås.

köpeskilling kan uppnås.

Utan hinder av första stycket

Budet ska trots det godtas om

skall inrop godtagas, om samtliga

alla berörda sakägare medger det.

berörda

sakägare

medger det.

Sökanden får medge att ett bud

Sökanden kan medge att inrop god-

godtas även om förrättningskost-

tas fastän

förrättningskostnaderna

naderna inte har blivit täckta.

ej har blivit täckta.

s. 33 Lagtext Kontrollera mot PDF

Inrop får ej mot sökandens be-

Om exekutionsfordran inte täcks

stridande godtagas, om exekutions-

får budet inte godtas om sökanden

fordringen ej täcks.

motsätter sig det .

41 §

Sedan inrop har godtagits skall

Handpenningen ska betalas genast

inroparen omedelbart lämna före-

efter det att ett bud har godtagits .

skriven handpenning . Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten får dock

myndigheten kan dock på begäran

på begäran göra ett kort uppehåll i

göra ett kort uppehåll i hand-

handläggningen för att ge den som

läggningen för att bereda in-

har vunnit budgivningen tillfälle att

roparen tillfälle att anskaffa hand-

få fram handpenning, om uppe-

penning, om uppehållet ej kan

hållet inte kan antas medföra

antagas

medföra

beaktansvärd

beaktansvärd olägenhet. Om hand-

olägenhet. Lämnas ej handpenning,

penning inte betalas ska fastigheten

skall fastigheten ropas ut på nytt.

bjudas ut på nytt.

I fall som avses i 39 § skall hand-

I fall som avses i 39 och 39 a §§

penning lämnas för varje inrop ,

ska handpenning betalas för varje

även om fastigheten skall ropas ut

vunnen budgivning , även om fastig-

på nytt. Om inropet ej skall bestå ,

heten ska bjudas ut på nytt. Om

återlämnas handpenningen.

budet inte ska gälla , ska hand-

penningen återbetalas .

Fullgör ej inroparen sin betal-

Om den som har vunnit budgiv-

ningsskyldighet enligt 35 §

fjärde

ningen inte fullgör sin betalnings-

stycket, är inropet ogiltigt.

skyldighet

enligt 35 a § är budet

ogiltigt.

42 §

Sker ej inrop som godtas och

Om det inte lämnas ett bud som

fullföljs

genom att

handpenning

godtas och fullföljs genom att

lämnas , skall nytt försäljnings-

handpenning betalas , ska ett nytt

försök göras, om sökanden begär

försäljningsförsök göras, om sök-

det inom en vecka från auktionen.

anden begär det inom en vecka från

Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 §

auktionen. Har ett bud blivit ogil-

tredje stycket, skall nytt försäljnings-

tigt enligt 41 § tredje stycket, ska ett

försök göras, om ej sökanden avstår

nytt försäljningsförsök göras, om inte

därifrån .

sökanden avstår från det .

Har två auktioner hållits utan att

Om två auktioner har hållits utan

fastigheten har blivit såld och sak-

att fastigheten har blivit såld och

nas anledning antaga att fastig-

det saknas anledning att anta att

heten kan säljas inom rimlig tid, får

fastigheten kan säljas inom rimlig

kronofogdemyndigheten avvisa be-

tid, får

Kronofogdemyndigheten

gäran om nytt försäljningsförsök.

avvisa en begäran om ett nytt för-

säljningsförsök.

Om ny auktion skall hållas , gäller

Om en ny auktion ska hållas

vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan

gäller 18–41 §§. Anmälan av en

av fordran eller rättighet som har

fordran eller rättighet som har skett

skett för en auktion gäller även för

för en auktion gäller även för en

senare auktion.

Skall

nytt

försäljningsförsök ej

göras,

skall

utmätningen

hävas.

Prop. 2025/26:224

s. 34 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

42 a §

Utmätningen ska hävas om ett nytt

försäljningsförsök inte ska göras.

Detta gäller dock inte för pengar

som har betalats in eller som be-

talas in med anledning av redan

vidtagna åtgärder.

43 §

När ny auktion hålls sedan inrop har

När en ny auktion hålls sedan ett

blivit ogiltigt

enligt

41 §

tredje

bud har blivit ogiltigt enligt 41 §

stycket, skall handpenningen tagas i

tredje stycket, ska handpenningen

anspråk i den mån det behövs för att

tas i anspråk i den utsträckning som

sammanlagt samma

belopp

skall

krävs för att sammanlagt samma

uppnås som vid den förra auktionen

belopp ska uppnås som vid den

jämte ränta därå, beräknad enligt

förra auktionen med ränta på

5 § räntelagen (1975:635), från till-

beloppet beräknad enligt 5 § ränte-

trädesdagen till och med den nya

lagen (1975:635), från tillträdes-

tillträdesdagen och för att även

dagen till och med den nya

förrättningskostnaderna med

anled-

tillträdesdagen och för att även

ning av den nya auktionen skall

förrättningskostnaderna med anled-

täckas. Detta gäller även om fastig-

ning av den nya auktionen ska

heten säljs med förbehåll för rättig-

täckas. Detta gäller även om fastig-

het som ej har förbehållits vid den

heten säljs med förbehåll för en

förra auktionen eller ändrade för-

rättighet som inte har förbehållits

hållanden har inträtt. Vad som ej

vid den förra auktionen eller

behöver tagas i anspråk skall åter-

ändrade förhållanden har inträtt.

lämnas när den nye inroparen har

fullgjort sin

betalningsskyldighet.

Blir fastigheten ej såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion , skall hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga . Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas .

Den del av handpenningen som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när den som har vunnit den nya auktionen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Om fastig- heten inte blir såld vid den nya auktionen är hela handpenningen förverkad.

Om en ny auktion inte hålls ska handpenningen användas till att be- tala de förrättningskostnader som har blivit onyttiga . Det som inte be- höver tas i anspråk ska återbetalas .

s. 35 Lagtext Kontrollera mot PDF

44 §

Sedan auktion som har lett till

Kronofogdemyndigheten

ska

ut-

försäljning

av fastigheten

har

färda köpebrev när en auktion , som

vunnit laga kraft och köparen har

har lett till försäljning av fastigheten ,

fullgjort sin

betalningsskyldighet

har fått laga kraft och köparen har

enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar

fullgjort

sin betalningsskyldighet

kronofogdemyndigheten köpebrev .

enligt 35 a § .

Visar inroparen att han har bjudit

Om den som har vunnit bud-

för annans räkning , skall köpebrev

givningen visar att han eller hon

utfärdas till denne.

har bjudit för någon annans räkning

ska köpebrevet utfärdas till denne.

45 §

Sedan fastigheten har sålts svarar

När fastigheten har sålts ansvarar

den ej för fordran som avses i 25 §

den inte längre för en fordran som

första stycket 1.

avses i 25 § första stycket 1.

Borgenär som har pantbrev kan

En borgenär som har pantbrev

ej efter fastighetens försäljning mot

kan inte, efter att fastigheten har

köparen göra gällande panträtt i

sålts, göra gällande panträtt i fastig-

fastigheten för större fordran än

heten mot köparen för en större

som har avräknats på köpeskillingen

fordran än som har avräknats på

jämte utfäst ränta därå från till-

köpeskillingen med utfäst ränta på

trädesdagen samt framtida skade-

beloppet från tillträdesdagen samt

stånd och kostnad som föranleds av

framtida

skadestånd

och

kostnad

fordringsförhållandet.

som föranleds av fordringsför-

hållandet.

Köparen blir personligen betal-

Köparen blir personligen be-

ningsskyldig för vad som enligt

talningsskyldig

och

den

förre

överenskommelse har avräknats på

ägaren blir fri från ansvar för det

den kontanta köpeskillingen

och

som enligt överenskommelse

har

den förre ägaren blir fri från

avräknats på den kontanta köpe-

ansvar härför . I fall som avses i

skillingen. I fall som avses i 44 §

44 § andra stycket blir även den

andra stycket blir även den som har

som har gjort inropet betalnings-

vunnit budgivningen

betalnings-

skyldig.

46 §

Köpare som har fullgjort sin

En köpare som har fullgjort sin

betalningsskyldighet enligt

35 §

betalningsskyldighet

enligt

35 a §

fjärde stycket får tillträda fastig-

får tillträda fastigheten på den dag

heten på den dag som har bestämts

som anges i 36 § första stycket.

för köpeskillingens fördelning . Han

Köparen ansvarar därefter för de

svarar därefter för ägares skyldig-

skyldigheter som ägaren har i den

heter i den mån de skall fullgöras

utsträckning de ska fullgöras efter

efter tillträdesdagen.

tillträdesdagen.

Vill köparen att i sakägarför-

Köparen ska inom en månad från

teckningen upptagen arrende- eller

tillträdesdagen

säga

upp

avtalet

hyresrätt, som ej är skyddad enligt

om denne vill att en i sakägar-

33 § första stycket eller har för-

förteckningen

upptagen

arrende-

behållits enligt 33 § andra stycket

eller hyresrätt, som inte är skyddad

eller vid auktionen, skall upphöra,

enligt 33 § första stycket eller har

Prop. 2025/26:224

s. 36 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

åligger

det honom att

inom

förbehållits

enligt 33 §

andra

månad

från

tillträdesdagen säga

stycket eller vid auktionen, ska

upp avtalet. I annat fall gäller av-

upphöra. I annat fall gäller avtalet

talet mot honom . Beträffande den

mot köparen . Beträffande den

tidpunkt vid vilken arrende- eller

tidpunkt då ett arrende- eller hyres-

hyresavtal skall upphöra med an-

avtal ska upphöra med anledning av

ledning av uppsägning gäller vad

en uppsägning

gäller

detsamma

som är föreskrivet i fråga om

som i fråga om uppsägning efter

uppsägning efter frivillig överlåtel-

frivillig överlåtelse av en fastighet.

se av fastighet.

Om rätt i vissa fall för arrendator

Det finns

särskilda

föreskrifter

eller hyresgäst att begära förläng-

om rätten för en arrendator eller

ning av avtalet eller att få ersättning

hyresgäst att i vissa fall begära

vid

uppsägning

finns

särskilda

förlängning av avtalet eller att få

föreskrifter.

ersättning vid uppsägning.

48 §

Köparen skall fullgöra sin betal-

Köparen ska fullgöra sin betal-

ningsskyldighet enligt 35 § fjärde

ningsskyldighet enligt 35 a § även

stycket även om auktionen över-

om auktionen överklagas.

klagas.

Utan hinder av att auktionen

Köparen får tillträda fastigheten

överklagas får köparen

tillträda

på den bestämda dagen trots att

fastigheten på den bestämda dagen,

auktionen överklagas , om inte

om ej dessförinnan annat har för-

något annat har beslutats före

ordnats enligt 18 kap. 12 eller 19 § .

tillträdet

enligt

18 kap. 12 eller

Får han på grund av sådant för-

19 §. Om köparen på grund av ett

ordnande ej

tillträda

fastigheten

sådant beslut inte får tillträda

och är hindret ej hävt inom tre

fastigheten och är hindret inte hävt

månader från den bestämda till-

inom tre månader från den be-

trädesdagen,

får

han

frånträda

stämda tillträdesdagen, får köparen

köpet och återfå vad han har

frånträda köpet och återfå det som

betalat jämte upplupen ränta, om

betalats med upplupen ränta. Det

han gör anmälan därom hos krono-

gäller dock endast om frånträdet

fogdemyndigheten

medan hindret

anmäls

till

Kronofogdemyndig-

alltjämt består.

heten medan hindret

fortfarande

består.

49 §

När någon av flera gemensamt

När en av flera gemensamt

intecknade fastigheter skall säljas

intecknade fastigheter

ska

säljas

på auktion, har den som har

fordran med panträtt på grund av

fordran med panträtt enligt den

den

gemensamma

inteckningen

gemensamma inteckningen rätt att

rätt att indraga annan av de

begära att även en annan fastighet

intecknade fastigheterna i försälj-

som omfattas av samma inteck-

ningen , om den svarar för det

ning ska dras in i försäljningen.

intecknade beloppet eller del av

Det krävs då att den andra fastig-

detta före den fastighet som skall

heten ansvarar för hela eller delar

säljas. Skall denna säljas för pant-

av det intecknade beloppet före

rättshavarens

fordran

eller

för

den fastighet som ska säljas. Om

s. 37 Lagtext Kontrollera mot PDF

fordran som har lika eller bättre

försäljningen sker för panträtts-

rätt, får han även indraga fastighet

havararens fordran eller för en

som svarar för inteckningen först

fordran med lika eller bättre rätt,

efter den fastighet som skall sälj-

får han eller hon även dra in en

as.

fastighet som ansvarar för inteck-

ningen först efter den fastighet

som ska säljas.

Yrkande

indragning

skall

Ett yrkande om indragning ska

framställas

hos

kronofogdemyn-

framställas

hos

Kronofogdemyn-

digheten senast vid bevaknings-

sammanträdet . Fastighetens

ägare

sammanträdet eller, om ett sådant

skall beredas tillfälle att yttra sig

sammanträde inte ska hållas, den

över

yrkandet.

Bevakningssam-

tidpunkt som Kronofogdemyndig-

manträde och auktion skall in-

heten

har

bestämt

enligt 19 §

ställas och nya tider sättas ut, om

andra stycket. Fastighetens ägare

det behövs för att yrkandet ska

ska ges tillfälle att yttra sig över

hinna prövas.

yrkandet. En auktion och i före-

kommande fall ett bevakningssam-

manträde ska ställas in och sättas

ut på nytt , om det behövs för att

yrkandet ska hinna prövas.

Bifalls yrkandet, anses den in-

Om yrkandet bifalls anses den

dragna fastigheten utmätt när be-

indragna fastigheten

utmätt från

slutet meddelas. Den får ej säljas

och med den dag då beslutet med-

innan beslutet har vunnit laga

delas. Fastigheten får inte säljas

kraft.

innan beslutet har fått laga kraft.

51 §

Om samtliga

fastigheter

som

samtliga

fastigheter

som

besväras av gemensam inteckning

besväras av en gemensam inteck-

skall säljas på auktion och för-

ning ska säljas på auktion och

hållande som anges i 52 § andra

omständigheterna

inte är sådana

stycket ej föreligger , upprättas

som anges i 52 § andra stycket, ska

gemensam sakägarförteckning för

en gemensam

sakägarförteckning

fastigheterna. Rättighet i någon av

upprättas

för

fastigheterna.

fastigheterna

skall härvid

anses

rättighet som är upplåten i någon

upplåten i dem alla . Vid auktionen

av fastigheterna ska vid en sådan

ropas fastigheterna ut gemensamt.

försäljning anses gälla i samtliga

fastigheter .

Vid

auktionen

ska

fastigheterna bjudas ut gemensamt.

52 §

Skall flera av gemensamt in-

När flera men inte alla fastigheter

tecknade fastigheter men ej alla

som omfattas av en gemensam

säljas på auktion, gäller 53– 55 §§.

inteckning ska säljas på auktion,

gäller 53– 55 a §§.

När

samtliga

fastigheter

som

Bestämmelserna

53–55 a §§

besväras av gemensam inteckning

gäller också när samtliga fastig-

skall

säljas ,

gäller likaledes

heter som besväras av en gemen-

53–55 §§ , om

sam inteckning ska säljas, om

1. fastigheterna har olika ägare,

Prop. 2025/26:224

s. 38 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 2. någon av fastigheterna med stöd av 49 § har indragits i för- säljningen ,

3. någon av fastigheterna endast i andra hand svarar för gemensam inteckning ,

4. någon av fastigheterna be- sväras av särskild inteckning,

5. någon fastighets ansvar för gemensam inteckning ej avser in- teckningens hela belopp,

6. det yrkas av innehavare av sådan rättighet i någon av fastig- heterna som ej skall bestå oavsett om fastigheten säljs, eller

7. det i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero därav .

Yrkande som avses i andra stycket

6 eller 7 skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.

2. någon av fastigheterna har dragits in i försäljningen med stöd av 49 §,

3. någon av fastigheterna an- svarar endast i andra hand för den gemensamma inteckningen ,

4. någon av fastigheterna be- sväras av en särskild inteckning,

5. någon fastighets ansvar för den gemensamma inteckningen inte omfattar inteckningens hela belopp,

6. det yrkas av en innehavare av en rättighet i någon av fastig- heterna , som inte ska bestå oavsett om fastigheten säljs , eller

7. det i något annat fall yrkas av en ägare eller borgenär vars rätt kan bero av försäljningen .

Ett yrkande enligt andra stycket

6 eller 7 ska framställas senast vid bevakningssammanträdet eller, o m ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har be- stämt enligt 19 § andra stycket.

54 §

Vid auktionen skall fastigheterna

Vid auktionen

ska fastigheterna

ropas ut var för sig. Därefter skall

bjudas ut var för sig. Därefter ska de

de ropas ut gemensamt, om de har

bjudas ut gemensamt, om de har

samma ägare. Efterföljande gemen-

samma ägare. Ett efterföljande ge-

samt utrop skall även eljest äga

mensamt budgivningsförfarande ska

rum, om full betalning ej har upp-

även ske om full betalning inte har

nåtts för fordran för vilken samtliga

uppnåtts för en fordran för vilken

fastigheter svarar eller fastig-

samtliga fastigheter ansvarar eller

heternas ägare är ense om att de

om fastigheternas ägare är överens

skall ropas ut gemensamt.

om att de ska bjudas ut gemensamt.

Uppnås vid gemensamt utrop

Om det i ett gemensamt bud-

högre bud än summan av buden vid

givningsförfarande uppnås ett hög-

de särskilda utropen, skall budet

re bud än summan av buden i de

vid det gemensamma utropet ha

särskilda budgivningsförfarandena

företräde. Den köpeskilling

som

ska budet i den gemensamma

har bjudits vid det gemensamma

budgivningen

ha företräde. Den

utropet skall fördelas på fastig-

köpeskilling som har erbjudits i det

heterna efter de värden som har

gemensamma

budgivningsförfar-

åsatts dem i målet. Fastighets andel

andet ska fördelas på fastigheterna

i den gemensamma köpeskillingen

efter de värden som har fastställts

utgör dock minst vad som har

för dem i målet. Varje fastighets

bjudits för den fastigheten

vid

andel i den gemensamma köpe-

särskilt utrop . Har någon av fastig-

skillingen ska dock minst motsvara

s. 39 Lagtext Kontrollera mot PDF

heterna ropats ut med tillbehör som ej ingick i det värde efter vilket dess andel i köpeskillingen skall beräk- nas eller ropats ut utan tillbehör som omfattades av nämnda värde , skall den fastighetens värde vid tillämp- ningen av det sagda jämkas efter vad som påkallas av nämnda för- hållande. Uppgår i fråga om någon av fastigheterna dess andel i köpe- skillingen och andra tillgängliga medel ej till skyddsbeloppet och skall därför frågan om den fastig- hetens försäljning förfalla , skall de övriga fastigheterna ropas ut gemensamt.

Uppnås ej bud som förslår till be- talning av någon del av exekutions- fordringen , får ej någon av fastig- heterna säljas.

Har fastighet indragits i försälj- ningen med stöd av 49 §, skall den ursprungligen utmätta fastigheten ropas ut först. Om därvid ej uppnås bud som förslår till betalning av någon del av exekutionsfordringen, får fastigheten ej säljas. Blir den ej såld, skall ej heller den indragna fastigheten säljas.

Fastighet som endast i andra hand svarar för fordran med pant- rätt på grund av gemensam in- teckning får ej säljas för den ford- ringen innan det har visat sig att betalning ej kan utgå ur den fastighet som svarar i första hand. I andra hand ansvarig fastighet får ej heller säljas, om dess ägare eller annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten skall svara eller ställer säkerhet för beloppet. Gemensamt utrop av fastigheterna behöver ej ske annat än om sär- skilda skäl föreligger.

det bud som har lämnats för fastigheten i det särskilda budgiv- ningsförfarandet . Har någon av fastigheterna bjudits ut med till- behör som inte ingick i det värde efter vilket dess andel i köpe- skillingen ska beräknas eller bjudits ut utan tillbehör som omfattades av det värdet , ska den fastighetens värde jämkas med hänsyn till detta förhållande. Om någon av fastig- heternas andel i köpeskillingen och andra tillgängliga medel inte uppgår till skyddsbeloppet och fastigheten därmed inte ska säljas , ska de övriga fastigheterna bjudas ut gemensamt.

Om det inte lämnas ett bud som täcker någon del av exekutions- fordran , får inte någon av fastig- heterna säljas.

54 a §

Har en fastighet dragits in i för- säljningen med stöd av 49 § ska den ursprungligen utmätta fastigheten bjudas ut först. Om det då inte uppnås ett bud som täcker någon

Prop. 2025/26:224

s. 40 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

del av exekutions fordran, får fastig-

heten inte säljas. Blir den inte såld,

ska inte heller den indragna fastig-

heten säljas.

En fastighet som endast i andra

hand ansvarar för en fordran med

panträtt på grund av en gemensam

inteckning får inte säljas för den

fordran innan det har visat sig att

betalning inte kan tas ur den fastig-

het som ansvarar i första hand. En

fastighet som ansvarar i andra

hand får inte heller säljas om dess

ägare eller någon annan sakägare

betalar den brist för vilken fas-

tigheten ska ansvara eller ställer

säkerhet för beloppet. Ett gemen-

samt

budgivningsförfarande

för

fastigheterna ska endast genom-

föras om det finns särskilda skäl.

55 §

Om rättighet har förbehållits vid

Om en rättighet har förbehållits i ett

särskilt

utrop,

skall

förbehållet

särskilt

budgivningsförfarande ,

ska

gälla även vid efterföljande gemen-

förbehållet även gälla i ett efter-

samt utrop . Har rättigheten ej för-

följande gemensamt budgivningsför-

behållits vid det särskilda utropet ,

farande . Har rättigheten inte förbe-

tillämpas 39 § även vid det gemen-

hållits gäller 39 och 39 a §§ även i

samma utropet .

det gemensamma budgivningsför-

farandet .

Vid

tillämpning av

40 §

skall

Vid prövningen av om en avse-

prövningen huruvida avsevärt högre

värt högre köpeskilling kan uppnås

köpeskilling kan uppnås avse den

enligt 40 § ska bedömningen avse

sammanlagda

köpeskillingen

för

den sammanlagda köpeskillingen för

samtliga fastigheter som har ropats

samtliga fastigheter där bud har

in vid auktionen.

lämnats .

Handpenning

skall lämnas

efter

En handpenning ska betalas efter

varje inrop , även om inropad fas-

varje vunnen budgivning , även om en

tighet skall ropas ut på nytt. Om

fastighet ska bjudas ut på nytt. Om

inropet ej skall bestå , återlämnas

budet inte ska gälla , ska hand-

handpenningen.

penningen återbetalas .

Fordran som på grund av gem-

ensam inteckning är förenad med

panträtt i såld fastighet betalas

kontant, om ej köparen och den som

enligt sakägarförteckningen är be-

talningsberättigad avtalar annat.

55 a §

En fordran som på grund av en

gemensam inteckning är förenad

s. 41 Lagtext Kontrollera mot PDF

med panträtt i en såld fastighet ska Prop. 2025/26:224

betalas kontant, om inte köparen och

den som enligt sakägarförteckningen

ska få betalt avtalar om något annat.

13 kap.

4 §

För fördelning av influtna medel

Kronofogdemyndigheten ska

hålla

skall kronofogdemyndigheten hål-

ett fördelningssammanträde när det

la fördelningssammanträde ,

när

är oklart hur pengar ska fördelas

det är föreskrivet i balken eller när

eller om myndigheten av något

det i annat fall är oklart hur med-

annat skäl anser att det behövs.

len skall fördelas .

Sammanträde som ej har blivit

Ett sammanträde som inte har

utsatt i samband med kungörande

satts ut i samband med kungör-

av auktion skall kungöras särskilt,

andet av auktionen ska kungöras

om det är behövligt med hänsyn

särskilt , om det behövs med hän-

till okända sakägare eller av annat

syn till okända sakägare eller av

skäl. Kungörande skall ske i god

något annat skäl. Kungörelsen ska

tid och på lämpligt sätt. Sökanden,

göras i god tid och på ett lämpligt

gäldenären

och

andra

kända

sätt.

Sökanden, gäldenären

och

sakägare skall kallas till samman-

andra kända sakägare ska kallas till

trädet.

sammanträdet.

21 §

Bestämmelserna i 1, 13, 14 och

20 §§ gäller ej

fråga

20 §§ gäller inte för sökanden i ett

sökanden i allmänt mål. I sådant

allmänt mål. För ett sådant mål

mål gäller ej heller 4–6 §§,

7 §

gäller

inte heller 4–6 §§,

7 §

första–tredje styckena, 8 och 9 §§

annat än om fördelning skall ske

annat än om fördelning ska ske

med enskild borgenär eller om det

med en enskild borgenär eller om

är särskilt föreskrivet att fördel-

det ska hållas ett fördelnings-

ningssammanträde

skall

hållas .

sammanträde. I ett sådant mål gäl-

Bestämmelsen i 7 § tredje stycket

ler inte 7 § tredje stycket, om sö-

får ej tillämpas i allmänt mål , om

kandens fordran berörs av tvisten.

sökandens

fordran

berörs

tvisten.

16 kap.

6 § 11

Kronofogdemyndigheten skall vid

Kronofogdemyndigheten ska vid

behov ombesörja transport av egen-

behov ordna transport av egendom

dom som skall bortföras , hyra ut-

som ska föras bort , hyra utrymme

rymme för förvaring av egendomen

för förvaring av egendomen och

och vidtaga andra liknande åtgärder

vidta andra liknande åtgärder som

som föranleds av avhysningen.

behövs för avhysningen.

11 Senaste lydelse 1985:983.

s. 42 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

Innan åtgärd enligt första stycket vidtas, skall parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, bortskaffa den. Innan egendomen säljs eller bortskaffas skall svaranden , om han kan nås, anmanas att hämta egendomen . Anmaningsskyldigheten anses fullgjord genom att anmaning- en har sänts i rekommenderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämp- ningen av dessa bestämmelser skall vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

Egendom som uppenbart saknar värde får kastas eller förstöras i samband med avhysningen. Det- samma gäller egendom som av något annat skäl inte bör förvaras, om egendomens värde inte kan antas vara betydande.

Parterna ska underrättas innan en åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i ett fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för för- varingen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter av- hysningen, får den som har tagit emot egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta eller förstöra den. Innan egen- domen säljs , kastas eller förstörs ska svaranden uppmanas att hämta egendomen , om han eller hon kan nås . Svaranden anses uppmanad om uppmaningen har sänts i re- kommenderat brev till hans eller hennes kända adress. I övrigt tillämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestäm- melser ska det som sägs om be- ställaren avse svaranden och det som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

13 §

Beträffande verkställighet av beslut

För verkställighet av ett beslut om

om kvarstad för fordran tillämpas

kvarstad för en fordran tillämpas

vad som föreskrivs om utmätning i

det som föreskrivs om utmätning i

4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 §

första och tredje styckena, 24, 25

och 33– 35 §§, 5 och 6 kap. samt

och 33– 35 b §§, 5 och 6 kap. samt

12 kap. 3–5 §§.

Kvarstad för fordran får ej läggas

Kvarstad för en fordran får inte

på lön eller annan förmån som

läggas på lön eller en annan förmån

s. 43 Lagtext Kontrollera mot PDF

avses i 7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.

som avses i 7 kap. innan den har be- Prop. 2025/26:224 talats ut och kan utmätas.

18 kap.

5 § 12

Följande beslut får inte överklagas:

1. ett beslut genom vilket be-

1. ett beslut genom vilket en be-

gäran om rättelse av utmätning

enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av

kvarstad för fordran enligt 16 kap.

13 § har lämnats utan bifall ,

13 § har avslagits ,

2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket,

3. ett beslut genom vilket en

3. ett beslut genom vilket en för-

förrättningsman har förklarats jävig,

rättningsperson har förklarats

jävig,

4. ett beslut i en fråga som avses

i 17 kap. 4 § första stycket ,

i 17 kap. 4 § första stycket, och

5. ett beslut i en sådan fråga om verkställighet av en skiljedom som avses i 3 kap. 16 §.

13 § 13

Den omständigheten att ett beslut

Ett beslut av en jävig förrättnings-

har meddelats av en jävig för-

person ska inte upphävas på

rättningsman skall inte föranleda

grund av jävet , om det är uppen-

att beslutet hävs , om jävet uppen-

bart att jävet inte har påverkat

barligen inte har inverkat på be-

beslutet .

slutet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2. Den nya 9 kap. 1 a § gäller inte om egendomen har sålts före ikraft- trädandet.

Senaste lydelse 1999:118.

Senaste lydelse 1993:516.

s. 44 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775)

om införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1981:775) om införande av

utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §

Vad som föreskrivs om bostadsrätt

Det som föreskrivs om en bostads-

i 5 kap. 1 § 6 och 6 kap. 3 § andra

rätt i 6 kap. 3 §

andra stycket i

stycket i balken tillämpas även i

balken tillämpas även i fråga om

fråga om andelsrätt i en förening,

en andelsrätt i en förening, som

som ej

är bostadsrättsförening,

inte är en bostadsrättsförening,

eller i ett handelsbolag eller ett

aktiebolag, om det med andels-

rätten följer rätt att besitta eller

rätten följer en rätt att besitta eller

hyra en lägenhet.

Bestämmelsen

i 5 kap. 13 §

Bestämmelsen

i 5 kap. 13 §

första stycket i balken är ej til-

första stycket i balken är inte

lämplig i fall då en hyresvärd eller

tillämplig i fall då en hyresvärd

jordägare

enligt

34 § lagen

eller jordägare enligt 34 § lagen

(1970:995) om införande av nya

jordabalken har rätt att kvarhålla

egendom till säkerhet för en for-

egendom till säkerhet för en

dran hos en hyresgäst eller arren-

fordran hos en hyresgäst eller ar-

dator.

rendator.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

s. 45 Förslag till lag om ändring i Kontrollera mot PDF

2.3

Förslag till lag om ändring i

Prop. 2025/26:224

skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 69 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244)

ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

69 kap. 15 §

I fråga om verkställigheten tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om

– exekutiv myndighet m.m. i 1 kap.,

– förfarandet hos Kronofogdemyndigheten i 2 kap.,

– utmätning i

4 kap. 2–9

och

– utmätning

4 kap. 2–9

och

12–19 §§, 22 § första och

tredje

12–19 §§, 22 §

första och

tredje

styckena, 24 och

25 §§, 29 § andra

styckena, 24 och

25 §§, 29 § andra

stycket, 31 och 33– 35 §§ ,

stycket, 31 och 33– 35 b §§ ,

– undantag från utmätning i 5 kap.,

– säkerställande av utmätning i 6 kap.,

– beskrivning och värdering av utmätt fastighet m.m. i 12 kap. 3–5 §§,

– förvaltning av utmätt fastighet i 12 kap. 6–10 §§,

– verkställighet av beslut om kvarstad för fordran i 16 kap. 14 § första och tredje styckena samt 15 §, och

– förrättningskostnader i 17 kap. 9 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

s. 46 Förslag till lag om ändring i Kontrollera mot PDF

I 24 kap. brottsbalken och 42 d § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser finns också be- stämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 6 kap. 12 a § utsök- ningsbalken finns bestämmelser om rätten att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndig- heten.

Prop. 2025/26:224 2.4

Förslag till lag om ändring i

kustbevakningslagen (2019:32)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § kustbevakningslagen (2019:32) ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

4 § 1

En kustbevakningstjänsteman får, i

den mån andra medel är otillräckliga

den utsträckning andra medel är otill-

och det med hänsyn till omständig-

räckliga och det med hänsyn till om-

heterna är försvarligt, använda våld

ständigheterna är försvarligt, använ-

för att genomföra en tjänsteåtgärd i

da våld för att genomföra en tjänste-

den brottsbekämpande eller ord-

åtgärd i den brottsbekämpande eller

ningshållande verksamheten, om

ordningshållande verksamheten, om

1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

2. någon som ska häktas eller anhållas eller annars med stöd i lag ska berövas friheten försöker undkomma eller tjänstemannen annars möts av motstånd när ett sådant frihetsberövande ska verkställas,

3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,

4. tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme, eller verkställa eller biträda vid kropps- visitation, kroppsbesiktning eller någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat omhändertagande av egendom eller vid husrannsakan eller vid genomsökning på distans,

5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller

6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område.

I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot en person användas endast om kustbevakningstjänstemannen eller den som han eller hon bi- träder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken och 42 d § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser finns också före- skrifter om rätten att i vissa fall använda våld.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2025:907.

s. 47 Förslag till lag om ändring i Kontrollera mot PDF

I 24 kap. brottsbalken finns också bestämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 7 kap. 9 § tullagen (2016:253) finns en hänvisning till 69 kap. 11 § skatteförfarandelagen (2011:1244) som föreskriver att Tull- verket har rätt att använda våld eller tvång i samband med verkställighet av ett beslut om bevissäkring. I 6 kap. 12 a § utsökningsbalken finns be- stämmelser om rätten att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndigheten.

2.5

Förslag till lag om ändring i

Prop. 2025/26:224

tullbefogenhetslagen (2024:710)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § tullbefogenhetslagen (2024:710) ska

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 3 §

En tulltjänsteman får, i den utsträckning andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i kontrollverksamheten eller den brotts- bekämpande verksamheten, om

1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

2. någon som ska häktas, anhållas eller annars med stöd i lag berövas friheten försöker undkomma eller tjänstemannen annars möts av motstånd när ett sådant frihetsberövande ska verkställas,

3. tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme,

4. tjänstemannen ska verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat omhändertagande av egendom, vid husrannsakan eller någon annan liknande åtgärd eller när en försändelse öppnas,

5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fordon, ett fartyg eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett transportmedel eller dess last,

6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område, eller

7. tjänstemannen med stöd i lag har uppmanat någon att stanna och personen försöker undkomma eller annars gör motstånd när en sådan uppmaning ges.

I fall som avses i första stycket 3, 4, 6 och 7 får våld mot en person användas endast om tulltjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

s. 48 Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000)

om ändring i lagen (1981:775) om införande av

utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1981:775) om införande av utsök- ningsbalken i stället för lydelsen enligt lagen (2026:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2025/26:112

Föreslagen lydelse

20 § 1

Vad som föreskrivs om bostadsrätt

i 5 kap. 1 § 6 i balken tillämpas även i fråga om andelsrätt i en förening, som inte är en bostads- rättsförening, eller i ett handels- bolag eller ett aktiebolag, om det med andelsrätten följer rätt att besitta eller hyra en lägenhet.

Bestämmelsen i 5 kap. 13 § första stycket i balken är inte tillämplig i sådana fall då en hyresvärd eller jordägare enligt 34 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

1 Ändringen innebär att första stycket tas bort.

s. 49 Ärendet och dess beredning Kontrollera mot PDF

Ärendet och dess beredning

Prop. 2025/26:224

I september 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av utsökningsbalken och anslutande regler. Syftet med översynen var att modernisera regelverket och skapa förutsättningar för mer ända- målsenliga, effektiva och rättssäkra förfaranden.

Utredningen, som valde namnet Utsökningsutredningen, överlämnade i november 2016 betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). En sammanfattning av betänkandet i nu aktuella delar finns i bilaga 1 . Utredningens lagförslag i nu aktuella delar finns i bilaga 2 . Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet ( Ju2016/08502).

Vissa av utredningens förslag har redan lett till lagstiftning, se propo- sitionerna Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfar- andet (prop. 2020/21:161), Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet (prop. 2021/22:197) och Snabbare och enklare verkställighet av myndig- hetsbeslut (prop. 2021/22:206).

I denna proposition behandlas de av Utsökningsutredningens återstå- ende förslag som regeringen avser att gå vidare med. Övriga förslag för- anleder inte någon vidare åtgärd.

I juni 2023 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av Ekobrottsmyndighetens förutsättningar att bekämpa den eko- nomiska brottsligheten. I uppdraget ingick även att utreda om ytterligare brottsutredande myndigheter ska ha möjlighet att bistå Kronofogde- myndigheten vid utmätning på distans.

Utredningen, som valde namnet Utredningen om en organisation av en effektiv ekobrottsbekämpning (fortsättningsvis EBM-utredningen), över- lämnade i juni 2025 betänkandet En ny organisation av ekobrottsbe- kämpningen (SOU 2025:81). En sammanfattning av betänkandet i nu aktuella delar finns i bilaga 4 . Utredningens lagförslag i nu aktuella delar finns i bilaga 5 . Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6 . Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2025/01396).

I denna proposition behandlas de av EBM-utredningens förslag som berör utmätning och Kronofogdemyndighetens hantering av visst gods. Utredningens förslag i övrigt bereds vidare i Regeringskansliet.

Under beredningen av förslagen i propositionen har synpunkter inhämt- ats från Kronofogdemyndigheten.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 19 februari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 8 . Regeringen följer i huvudsak Lagrådets förslag, som behandlas i avsnitt

7.2 och 8.3 och i författningskommentaren. I förhållande till lagråds- remissens lagförslag görs dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar.

s. 50 Utvidgade möjligheter till Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 4

Utvidgade möjligheter till

distansutmätning

4.1

Fler myndigheter ska kunna biträda

Kronofogdemyndigheten

Regeringens förslag

Kronofogdemyndigheten ska få begära biträde vid utmätning även av Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket, om egen- domen har påträffats i myndigheternas verksamhet.

Regeringens bedömning

Det behövs inga kompletterande bestämmelser om krav på dokumen- tation för de aktuella myndigheterna. Det behövs inte heller några nya sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter som lämnas till Krono- fogdemyndigheten i samband med biträde.

EBM-utredningens förslag och bedömning

Utredningens förslag och bedömning stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna, däribland Kronofogdemyndigheten , Eko- brottsmyndigheten , Kustbevakningen och Tullverket , tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Kronofogde- myndigheten anser att nuvarande möjligheter att begära biträde av polisen vid distansutmätningar fungerar mycket väl och välkomnar att de befint- liga reglerna utvidgas. Åklagarmyndigheten menar att möjligheten till distansutmätning utgör ett effektivt verktyg för att säkra utmätningsbara tillgångar, men understryker behovet av tillräcklig utbildning för att säkerställa att möjligheten inte används när en utredning om självständigt förverkande i stället bör inledas. Åklagarmyndigheten pekar även på att det saknas en möjlighet för Kustbevakningen att inleda en utredning om självständigt förverkande och anser, liksom Kustbevakningen, att en sådan möjlighet bör utredas vidare. Även Polismyndigheten lämnar synpunkter av liknande slag och anser bl.a. att det bör införas en underrättelse- skyldighet för Kustbevakningen om den i sin verksamhet påträffar egendom som inte kan förklaras av innehavarens legala inkomster. Upp- sala universitet (Juridiska fakultetsnämnden) ifrågasätter om det är tillräckligt med utbildningsinsatser och internt arbete inom berörda myndigheter för att säkerställa att brottsvinster inte används för att betala kriminellas skulder och anser att det bör finnas en tydlig reglering om hur konkurrensen mellan förverkandebeslag och utmätning ska lösas. Riks- dagens ombudsmän och Sveriges advokatsamfund framhåller vikten av dokumentation när biträde lämnas till Kronofogdemyndigheten, men delar utredningens bedömning att det saknas behov av att ytterligare reglera den

50 frågan.

s. 51 Utvidgade möjligheter till Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Möjligheten till distansutmätning bör utvidgas

Lös egendom som utmäts ska säkerställas så att egendomen inte kommer på avvägar innan den säljs. Normalt sker säkerställandet av lös egendom genom att Kronofogdemyndigheten vid en förrättning på plats tar egen- domen i förvar, t.ex. när en förrättning genomförs i en bostad och utmät- ningsbar egendom påträffas i bostaden (6 kap. 4 § utsökningsbalken). Om en annan myndighet påträffar egendom i sin verksamhet och misstänker att egendomen bör utmätas förekommer det att myndigheten kontaktar Kronofogdemyndigheten. Om utmätning genomförs utan att Kronofogde- myndigheten är på plats – s.k. distansutmätning – kan egendomen säkerställas genom att Kronofogdemyndigheten beslutar att den andra myndigheten inte får lämna ut egendomen till någon annan än Krono- fogdemyndigheten, ett s.k. förbudsmeddelande (6 kap. 7 § andra stycket). Ett förbudsmeddelande förutsätter dock att den som meddelandet riktas till har egendomen i sin besittning. För myndigheter anses det innebära att egendomen ska vara omhändertagen med stöd av det regelverk som myndigheten tillämpar, t.ex. som ett beslag (se JO:s beslut den 2 april 2014 i dnr 584-2013 och 666-2013).

Från augusti 2022 gäller nya regler som gör det möjligt för Kronofogde- myndigheten att i större utsträckning än tidigare utmäta egendom på distans. De nya reglerna innebär att Kronofogdemyndigheten kan begära biträde av Polismyndigheten för att ta utmätt egendom i förvar när utmätningsbar egendom påträffas i Polismyndighetens verksamhet (6 kap. 12 a §). Till skillnad från vad som gäller för andra myndigheter uppställs inget krav på att egendomen redan är omhändertagen, utan Polismyndigheten kan kon- takta Kronofogdemyndigheten vid exempelvis ett tillslag för att kon- trollera om myndigheten vill utmäta egendomen. Polismyndigheten ska inte på uppdrag av Kronofogdemyndigheten leta efter tillgångar men har en skyldighet att underrätta Kronofogdemyndigheten om egendom påträffas och det finns anledning att anta att den ska utmätas (6 kap. 25 § utsökningsförordningen [1981:981]). I praktiken kan en utmätning på distans gå till så att polisen vid en trafikkontroll stoppar en personbil och uppmärksammar att föraren bär på ett värdefullt föremål samtidigt som han eller hon har skulder hos Kronofogdemyndigheten. Polisen ska då kontakta Kronofogdemyndigheten och bistå myndigheten med att ta föremålet i förvar, om Kronofogdemyndigheten beslutar att det ska utmät- as. Reglerna är även tillämpliga om Kronofogdemyndigheten beslutar om provisoriska åtgärder för att myndigheten behöver utreda äganderätten innan en utmätning kan genomföras samt i betalningssäkrings- och kvarstadsärenden (se 69 kap. 15 § skatteförfarandelagen [2011:1244] och 16 kap. 13 § utsökningsbalken).

Regleringen om utmätning på distans syftar till att öka möjligheten att säkerställa utmätt lös egendom i utsökningsprocessen. En utvidgning av regelverket skulle effektivisera processen ännu mer och ytterligare förbättra möjligheterna att tillgodose borgenärsintresset.

När reglerna om biträde vid distansutmätning infördes var ett uttalat syfte med regleringen att den indirekt kan utgöra ett led i arbetet med att förebygga och motverka brottslighet och vara ett verktyg för att slå mot ekonomisk vinning av brott (se prop. 2021/22:197 s. 20). Med den nya

Prop. 2025/26:224

s. 52 Utvidgade möjligheter till Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 förverkandeformen – självständigt förverkande – som började gälla i november 2024 har det blivit tydligare att den kriminella ekonomin som utgångspunkt ska bekämpas med förverkandelagstiftningen (se prop. 2023/24:144). Om det inte går att beslagta och förverka egendom med stöd av de nya förverkandereglerna vore det dock stötande att egendom hos kriminella som egentligen borde utmätas inte kan tas om hand. I detta avseende är utmätning på distans som ett led i att förebygga och motverka brottslighet fortfarande relevant.

Sett till det utmätta värdet har möjligheten till biträde vid utmätning på distans varit framgångsrik. Under 2023 och 2024 utmättes egendom till ett uppskattat värde av ca 93 miljoner kronor respektive 115 miljoner kronor på distans, jämfört med ca sju miljoner kronor årligen innan de nya reglerna infördes. Resultatet förbättrades ytterligare under 2025 då ca 117 miljoner kronor utmättes på distans.

Enligt regeringens mening kan regelverket göras än mer effektivt. Genom att utvidga reglerna till fler brottsbekämpande myndigheter kan fler borgenärer få betalt för sina fordringar. Det ökar också myndig- heternas möjligheter att agera gemensamt mot kriminella aktörer och var något som efterfrågades redan när möjligheten att få bistånd av Polis- myndigheten infördes (se prop. 2021/22:197 s. 21).

Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket ska kunna biträda vid utmätning på distans

Utredningen föreslår att reglerna om biträde vid utmätning på distans ska utvidgas till Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket. Ekobrottsmyndigheten bedriver brottsbekämpande verksamhet som inne- fattar polisverksamhet. Den skiljer sig inte i något relevant avseende från Polismyndighetens motsvarande verksamhet. Kustbevakningen har som främsta uppgift att bedriva sjöövervakning och att utföra räddningstjänst till sjöss. Inom ramen för detta arbete utövar myndigheten kontroll och tillsyn inom flera områden, såsom sjötrafik och gränsövervakning. I den brottsbekämpande verksamheten kan myndigheten bedriva egen förunder- sökningsverksamhet för vissa brott och bl.a. göra husrannsakan, kropps- visitation och kroppsbesiktning. Kustbevakningen bistår även andra myndigheter med utredningsåtgärder vid misstanke om brott. Tullverket har till uppgift att kontrollera varuflödet in och ut ur Sverige. Myndigheten gavs i november 2024 utökade befogenheter i kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten att bl.a. stoppa fordon, skyddsvisi- tera och öppna försändelser. Samtidigt fick myndigheten större möjlig- heter att leda förundersökning (se prop. 2023/24:132). Tullverket har även rätt att inleda förundersökning för vissa brottstyper och att använda straff- processuella tvångsmedel, som att t.ex. göra husrannsakan, och kan biträda allmän åklagare vid förundersökning. Tullverket bistår i vissa fall även andra myndigheter, däribland Polismyndigheten, med utredningsåtgärder för brott som Tullverket inte får inleda förundersökning om.

Enligt regeringens mening kan det på goda grunder antas att det inom ramen för myndigheternas uppgifter i relativt stor utsträckning påträffas utmätningsbar egendom. Som utredningen konstaterar lär det vara särskilt vanligt i Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Myndigheterna kan alltså

återkommande befinna sig i situationer där det kan vara aktuellt att

s. 53 Utvidgade möjligheter till Kontrollera mot PDF

kontakta Kronofogdemyndigheten för att efterhöra om utmätning bör ske. Som Ekobrottsmyndigheten framhåller är det rimligt att en polis har samma möjligheter att ta egendomen i förvar oberoende av om han eller hon arbetar för Polismyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten. Detsamma gäller i den utsträckning Kustbevakningen och Tullverket bedriver verk- samhet på områden som angränsar den som Polismyndigheten bedriver, exempelvis i fråga om olika kontroller. Vad särskilt gäller Kustbevak- ningen är det ofta den enda brottsbekämpande myndigheten i havs- och sjömiljö. Som utredningen pekar på saknas det ofta anledning att ta utmätningsbar egendom som Kustbevakningen påträffar i beslag eller att omhänderta egendomen av andra skäl. I sådana situationer är det alltså inte möjligt att ens genom ett förbudsmeddelande säkerställa att egendomen inte försvinner innan en utmätning kan verkställas. Det finns enligt regeringens uppfattning berättigade förväntningar på att myndigheter inte låter egendom undgå utmätning på ett sätt som kan ses som att saker faller mellan stolarna. En reglering om utmätning på distans som omfattar även de aktuella myndigheterna skulle säkerställa att utmätningsbar egendom som påträffas i myndigheternas verksamhet inte undgår utmätning på grunder som kan uppfattas som formalistiska.

Bland annat med beaktande av att en utmätning av egendom indirekt kan utgöra ett led i arbetet med att förebygga och motverka brottslighet uppväger en utvidgning till fler myndigheter det intrång i den personliga integriteten som en åtgärd med stöd av regelverket innebär. För Ekobrotts- myndigheten liksom för Tullverket ligger en utvidgning också i linje med den senaste tidens utveckling att stärka myndigheternas brottsbekämpande roller inom den kriminella ekonomin, se exempelvis regeringsuppdraget för bl.a. dessa myndigheter att utveckla och stärka arbetet med återtagande av brottsvinster (Ju2024/00222).

Mot denna bakgrund anser regeringen att det bör bli möjligt för Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket att biträda vid distansutmätning. Med hänsyn till myndigheternas brottsbekämpande uppdrag bör detta liksom för Polismyndigheten kunna ske utan att myndig- heternas roller sammanblandas och utan risk för att förtroendet för myn- digheterna skadas. Det är dessutom en ordning som samtliga berörda myndigheter ställer sig bakom.

Det saknas skäl att utforma reglerna på något annat sätt än vad som gäller för Polismyndigheten. Kronofogdemyndigheten bör därför ha möjlighet att begära biträde av de nu aktuella myndigheterna även vid provisoriska åtgärder samt i betalningssäkrings- och kvarstadsärenden.

Utredningen berör även frågan om huruvida det finns skäl att för Tull- verket och Kustbevakningen begränsa reglerna till enbart vissa verksam- hetsområden. Ett skäl för detta skulle vara att det inte kan uteslutas att biträdesmöjligheten kan aktualiseras för personal som inte har utbildning i exempelvis att använda tvångsmedel. Det är dock inte obligatoriskt för Kronofogdemyndigheten att begära biträde när myndigheten underrättas om att egendom finns tillgänglig för utmätning och som utvecklas nedan kan biträdesmyndigheten avstå från att lämna en sådan underrättelse om det finns särskilda skäl. Att biträdesmyndigheten inte har personal på plats för att verkställa ett förvarstagande kan enligt regeringens uppfattning utgöra ett sådant skäl. Eventuella svårigheter att biträda Kronofogde- myndigheten bör liksom för Polismyndigheten kunna hanteras genom ett

Prop. 2025/26:224

s. 54 Utvidgade möjligheter till Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 gott samarbete mellan Kronofogdemyndigheten och den berörda myndig- heten. Det finns därför inte skäl att för de tillkommande myndigheterna

avgränsa biträdesmöjligheten till särskilda verksamhetsområden. I detta

sammanhang är det värt att understryka att även andra omständigheter

utöver praktiska svårigheter att fullgöra ett förvarstagande kan vara av

betydelse för underrättelseskyldigheten och för vilka uppgifter som biträd-

esmyndigheten bör lämna till Kronofogdemyndigheten för att underlaget

inför beslutet om utmätning ska vara så fullständigt som möjligt (jfr JO:s

beslut den 26 januari 2026 i dnr 11591-2024).

Vissa remissinstanser, däribland Åklagarmyndigheten , påtalar vikten av

att den utvidgade biträdesmöjligheten inte medför att egendom tas i förvar

när en utredning om självständigt förverkande i stället bör inledas. Åklag-

armyndigheten pekar även på att det saknas en möjlighet för Kustbe-

vakningen att inleda en sådan utredning. Åklagarmyndigheten anser

därför, liksom bl.a. Kustbevakningen, att en sådan möjlighet bör utredas

vidare. Regeringen konstaterar att den utvidgning som föreslås inte

innebär någon förändring av den nu gällande ordningen som innebär att

förverkande går före utmätning. En kontakt med Kronofogdemyndigheten

för att efterhöra om utmätning är aktuellt, bör alltså även i fortsättningen

tas först när möjligheterna att ta egendomen i beslag eller i förvar av något

annat skäl är uttömda. I detta lagstiftningsärende saknas det tillräckligt

underlag för att överväga en särskild reglering av förhållandet mellan de

olika åtgärderna. Regeringen utesluter dock inte att det kan finnas skäl att

återkomma till frågan i ett annat sammanhang. Inte heller när det gäller

möjligheten för Kustbevakningen att inleda en utredning om självständigt

förverkande finns det underlag i det här lagstiftningsärendet för att över-

väga frågan.

Utredningen överväger i fråga om förhållandet mellan förverkande och

utmätning om det bör införas en omvänd underrättelseskyldighet för

Kronofogdemyndigheten när det gäller egendom i utsökningsverksam-

heten som skulle kunna bli föremål för förverkande. Enligt Polismyn-

digheten bör det i vart fall förtydligas i författningskommentaren till

reglerna om biträde vid distansutmätning att en sådan underrättelse-

skyldighet kan finnas enligt befintliga regler. Regeringen konstaterar att

det sedan den 1 april 2025 finns en skyldighet för Kronofogdemyndigheten

att lämna en uppgift till en brottsbekämpande myndighet, om uppgiften

behövs i den brottsbekämpande verksamheten (se 5 § lagen [2025:170] om

skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna).

En uppgift ska inte lämnas om det finns en sekretessbestämmelse som är

tillämplig på uppgiften och det står klart att det intresse som sekretessen

ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.

Sedan den 1 december 2025 finns också en ny generell sekretessbrytande

bestämmelse som möjliggör för myndigheter att under vissa

förutsättningar lämna uppgifter om enskilda till andra myndigheter, bl.a.

om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig

verksamhet eller för att utreda brott (10 kap. 15 a § offentlighets- och

sekretesslagen [2009:400]). Regleringen framstår som tillräckligt tydlig

och något behov av att, såsom Polismyndigheten är inne på, förtydliga vad

som gäller finns enligt regeringens mening inte.

När det gäller den praktiska tillämpningen i övrigt framgår det av

utredningen att Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten efterhand

s. 55 Utvidgade möjligheter till Kontrollera mot PDF

har kunnat åtgärda vissa problem i samband med omhändertagandet av egendom som initialt har funnits. Liknande problem som eventuellt kan uppstå för de tillkommande myndigheterna bör kunna lösas på samma sätt, i dialog mellan myndigheterna. Något behov av en särskild lagreglering av hur myndigheterna ska hantera egendom som säkerställs med stöd av de utvidgade reglerna finns därför inte. Den problematik som Kronofogde- myndigheten tar upp gällande egendom som inte hämtas ut behandlas i avsnitt 7.2.

Myndigheterna ska underrätta Kronofogdemyndigheten om utmätningsbar egendom påträffas även om sekretess annars gäller

En förutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska få kännedom om påträffad egendom och möjlighet att besluta om utmätning är att de biträd- ande myndigheterna kan lämna upplysningar till Kronofogdemyndig- heten, och på så sätt väcka frågan. Huvudregeln är att sekretess gäller mellan myndigheter, vilket innebär att det som utgångspunkt finns hinder mot att lämna uppgifter till en annan myndighet om sekretess gäller för uppgiften (8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Sekretess kan gälla t.ex. vid förundersökning och annan brottsutredande verksamhet (18 kap. 1 § och 35 kap. 1 §).

För att underlätta samarbetet mellan myndigheter finns det bestäm- melser som i olika situationer bryter sekretess. Som nämns ovan finns exempelvis en ny generell sekretessbrytande bestämmelse i 10 kap. 15 a § offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen innebär dock inte att uppgifter i tillräcklig omfattning kan lämnas vid biträde till Kronofogde- myndigheten. Därutöver finns t.ex. i 10 kap. 27 § samma lag den s.k. generalklausulen som, med vissa tillämpningsbegränsningar, innebär att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas till en annan myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. När möjligheten för Kronofogde- myndigheten att begära biträde av Polismyndigheten infördes framhöll regeringen att uppgiftslämnande till Kronofogdemyndigheten med stöd av generalklausulen inte får ske rutinmässigt utan måste föregås av en verklig intresseavvägning i det enskilda fallet (se prop. 2021/22:197 s. 23). Man bedömde att det fanns ett behov av en särskild reglering som är anpassad för den aktuella situationen. En underrättelseskyldighet infördes därför i 6 kap. 25 § utsökningsförordningen. Enligt bestämmelsen ska Polismyn- digheten underrätta Kronofogdemyndigheten, om Polismyndigheten i sin verksamhet påträffar egendom och det finns anledning att anta att egendomen kan utmätas. En underrättelse behöver dock inte lämnas om särskilda skäl talar mot det. Underrättelseskyldigheten medför i sin tur att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen blir tillämplig. Enligt den hindrar inte sekretess att en upp- gift lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning. Det saknas skäl att behandla de tillkommande myndig- heterna annorlunda. Underrättelseskyldigheten bör därför gälla även Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket. Det kan regleras i förordning.

De uppgifter som en annan myndighet lämnar till Kronofogdemyndig- heten kan vara skyddsvärda och omfattas av sekretess där. Enligt 34 kap.

Prop. 2025/26:224

s. 56 Utvidgade möjligheter till Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 1 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess hos Kronofogde- myndigheten i ett mål eller ärende om utsökning och indrivning för en uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men. Enligt 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess för en uppgift som hänför sig till en förundersökning i brottmål eller till en angelägenhet som avser använd- ning av tvångsmedel i ett sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Eftersom sekretessen gäller för en uppgift som hänför sig till de nämnda verksamheterna följer sekretessen med uppgiften om den lämnas vidare till Kronofogdemyndigheten från en annan myndighet. På samma sätt som gäller för Polismyndigheten kommer sekretessen enligt 18 kap. 1 § alltså att vara tillämplig på uppgifter som lämnas till Kronofogde- myndigheten och som hänför sig till Ekobrottsmyndighetens, Kust- bevakningens och Tullverkets respektive brottsutredande verksamheter. Regeringen bedömer därför att det inte finns behov av att komplettera bestämmelserna om sekretess.

Krav på dokumentation när biträde lämnas till Kronofogdemyndigheten

Dokumentation av användning av tvångsmedel och andra myndighets- åtgärder som riktar sig mot enskilda och som innebär integritetsintrång fyller flera olika funktioner. Bland annat säkerställer dokumentationen all- mänhetens insyn i myndigheternas verksamhet och den har ofta betydelse när ett ingripande ifrågasätts i efterhand. Ett sådant ingripande som ett biträde till Kronofogdemyndigheten innebär bör därför dokumenteras.

Allmänna regler om dokumentationsskyldighet finns i flera författningar. Av 21 § myndighetsförordningen (2007:515) framgår att det för varje beslut i ett ärende ska upprättas en handling som bl.a. visar dagen för be- slutet och dess innehåll. Myndighetsförordningen gäller för förvaltnings- myndigheter under regeringen, däribland Polismyndigheten, Ekobrotts- myndigheten, Kustbevakningen och Tullverket. Ett krav på dokumenta- tion finns även i förvaltningslagen (2017:900). Där anges det bl.a. att en myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling snarast ska dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet (27 §). Det ställs också krav på dokumentation av beslut (31 §). Bestämmelserna är tillämpliga vid ett biträde till Kronofogdemyndigheten (jfr 3 §). Regeringen anser, liksom bl.a. Riksdagens ombudsmän , att det inte finns något behov av att vid sidan om dessa allmänna krav ytterligare reglera dokumentationsskyldigheten vid distansutmätning. Det är naturligtvis viktigt att myndigheterna har tydliga rutiner och riktlinjer för att efterleva kraven (jfr t.ex. JO:s beslut den 26 januari 2026 i dnr 11591- 2024).

s. 57 Rätt till våldsanvändning Kontrollera mot PDF

4.2

Rätt till våldsanvändning

Prop. 2025/26:224

Regeringens förslag

Vid biträde till Kronofogdemyndigheten ska tulltjänstemän och kust- bevakningstjänstemän ha rätt att använda försvarligt och proportio- nerligt våld.

Regeringens bedömning

Det finns inte behov av att införa en särskild reglering som ger rätt att hålla kvar en person i avvaktan på Kronofogdemyndighetens besked i frågan om biträde vid distansutmätning.

EBM-utredningens förslag och bedömning

Utredningens förslag och bedömning stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har inga synpunkter på dem. Svea hovrätt påpekar att förslaget, som det är formulerat, enbart tillåter våldsanvändning inom ramen för myndigheternas biträde med att ta egendom i förvar, vilket enligt hovrätten inte omfattar tiden från det att egendomen upptäcks till dess att egendomen är tagen i förvar. Hovrätten ifrågasätter utredningens bedömning i fråga om rätten att kvarhålla en person i avvaktan på Kronofogdemyndighetens begäran om biträde och anser att det bör övervägas om inte den rätten bör regleras i lag. Sveriges advokatsamfund framhåller att det är av central betydelse att rättssäkerhetsgarantier säkerställs, särskilt för att motverka risken för godtyckliga ingripanden. Företagarna är tveksamma till förslaget i denna del och framhåller att förutsättningarna för vålds- användning tydligt bör framgå av författningskommentaren, om förslaget genomförs.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Det förekommer att en person som ska fråntas egendom till följd av utmät- ning motsätter sig det. En polis som agerar i Polismyndighetens verk- samhet har rätt till viss våldsanvändning för att genomföra en tjänste- åtgärd, förutsatt att våldet är proportionerligt och nödvändigt (10 § polislagen [1984:387]). För att möjligheten till biträde vid distansut- mätning ska bli så effektiv som möjligt för övriga biträdesmyndigheter bör de ha tillgång till motsvarande verktyg för att ta egendom i förvar när en person motsätter sig åtgärden.

I 2 kap. regeringsformen tillförsäkras medborgarna ett antal grund- läggande fri- och rättigheter gentemot det allmänna. Den bestämmelse som i detta sammanhang är av störst relevans anger att var och en är skyddad från påtvingat kroppsligt ingrepp (2 kap. 6 §). Denna rättighet får begränsas genom lag, men endast för att tillgodose ändamål som är god- tagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver

s. 58 Rätt till våldsanvändning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 vad som är nödvändigt eller utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen

(2 kap. 20 och 21 §§).

Myndigheternas respektive möjlighet att använda våld vid biträde till

distansutmätning måste alltså ha ett tydligt stöd i lag. Enligt 2 kap. 19 §

regeringsformen får lag eller annan författning inte meddelas i strid med

Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående

skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

(Europakonventionen). I detta sammanhang är det artikel 8 i konventionen

som är av störst relevans. Den föreskriver att var och en har rätt till respekt

för sitt privat- och familjeliv. Rättigheten får inskränkas endast om det sker

med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med

hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten eller landets

ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd

för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

En polis som agerar inom Ekobrottsmyndighetens verksamhet har

samma rätt till våldsanvändning som en polis som agerar i Polismyn-

dighetens verksamhet. Bestämmelserna kompletteras även av reglerna om

ansvarsfrihet i 24 kap. brottsbalken, som ger var och en rätt till visst våld

som begås i nöd eller nödvärn mot ett påbörjat eller brottsligt angrepp på

person eller egendom. Det finns därför inget behov av ytterligare reglering

för att säkerställa att Ekobrottsmyndigheten har de verktyg som krävs för

att fullgöra den uppgift som de utvidgade reglerna innebär.

För Kustbevakningens och Tullverkets tjänstemän finns bestämmelser

om våldsanvändning samlade i kustbevakningslagen (2019:32) respektive

tullbefogenhetslagen (2024:710). Av kustbevakningslagen framgår att en

kustbevakningstjänsteman under vissa förutsättningar får använda våld för

att genomföra en tjänsteåtgärd i den brottsbekämpande och ordnings-

hållande verksamheten (se 2 kap. 4 §). Våld får bl.a. användas om tjänste-

mannen möts med våld eller hot om våld och vid biträde vid omhänder-

tagande av egendom, men endast i den utsträckning andra medel är

otillräckliga och det är försvarligt med hänsyn till omständigheterna. Vid

omhändertagande av egendom får våld mot person användas endast om

tjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

Sådant våld får också användas vid biträde vid omhändertagande av

egendom i myndighetens kontroll- och tillsynsverksamhet (se 6 kap. 2 §).

Därutöver innehåller lagen en bestämmelse som innebär att en kust-

bevakningstjänsteman endast får ingripa på ett sätt som är försvarligt med

hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Om tvång måste

användas ska det ske endast i den form och den utsträckning som behövs

för att uppnå det avsedda resultatet (se 2 kap. 1 §). För Tullverket finns

motsvarande bestämmelser om våldsanvändning och proportionalitet i

tullbefogenhetslagen. Rätten till våldsanvändning enligt den lagen gäller

för myndighetens kontrollverksamhet och dess brottsbekämpande verk-

samhet (se 2 kap. 2 och 3 §§).

Huvudsyftet med en annan myndighets biträde vid distansutmätning är

att bistå Kronofogdemyndigheten i utsökningsverksamheten. Även om

reglerna indirekt utgör ett led i arbetet med att motverka och förebygga

brottslig verksamhet delar regeringen utredningens bedömning att ett

biträde inte kan anses ingå i myndigheternas brottsbekämpande verksamhet,

ordningshållande verksamhet eller tillsyns- och kontrollverksamhet. Även

myndigheterna själva är av samma uppfattning. Ett tydligt lagstöd för

s. 59 Rätt till våldsanvändning Kontrollera mot PDF

rätten till våldsanvändning för Kustbevakningen och Tullverket vid biträde vid distansutmätning finns därför inte.

För att regleringen om biträde ska få avsedd effekt anser regeringen att det bör införas en möjlighet för Kustbevakningen och Tullverket att under vissa förutsättningar använda nödvändigt våld i samband med ett förvars- tagande vid distansutmätning. Rätten bör begränsas till kustbevaknings- tjänstemän och tulltjänstemän som redan omfattas av krav på viss utbild- ning och i övrigt har särskilda befogenheter. Befogenheterna bör inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt och proportionerligt. De befintliga kraven på försvarlighet, nödvändighet och proportionalitet som gäller för myndigheternas våldsanvändning i övrigt bör därför gälla. Vidare är det tänkbart att det uppstår situationer där egendom ska tas från personer, inbegripet kriminella, som vill undkomma eller är våldsamma av andra skäl. Det är inte rimligt att i en sådan situation begränsa befogen- heterna till vad som följer av reglerna om ansvarsfrihet i 24 kap. brotts- balken. En tjänsteman bör därför få använda våld på samma villkor som i den övriga verksamheten när han eller hon möts med våld eller hot om våld samt vid verkställande eller biträde vid omhändertagande av egen- dom. På samma sätt som gäller inom de andra verksamhetsområdena bör våld mot person inom ramen för ett omhändertagande av egendom endast få användas om en tjänsteman möts av motstånd.

De föreslagna reglerna motsvarar de som gäller för poliser när de utför motsvarande tjänsteuppgifter och vad som numera gäller enligt kust- bevakningslagen respektive tullbefogenhetslagen. Befogenheterna har bedömts som nödvändiga och proportionerliga och i överensstämmelse med regleringen i 2 kap. regeringsformen och Europakonventionen. Rege- ringen bedömer att detsamma gäller i fråga om den föreslagna ut- vidgningen av befogenheterna till att omfatta även uppgiften att biträda vid distansutmätning. Rätten att använda våld bör omfatta hela skeendet, dvs. från det att egendomen påträffas och myndigheten blir skyldig att underrätta Kronofogdemyndigheten till dess att egendomen är säkrad. Till skillnad från Svea hovrätt anser regeringen att detta kommer till tydligt uttryck genom att rätten till våldsanvändning gäller inom ramen för myndigheternas biträde med att ta egendomen i förvar. För att åstad- komma ett tydligt och lättillgängligt regelverk är det lämpligt att detta regleras i anslutning till bestämmelserna om biträde i utsökningsbalken.

Vad gäller rätten att kvarhålla en person i avvaktan på Kronofogde- myndighetens biträdesbegäran är utgångspunkten att en sådan åtgärd kräver stöd i lag på samma sätt som rätten till våldsanvändning. En sådan åtgärd kan innebära en inskränkning av rörelsefriheten (se 2 kap. 8 § regeringsformen) och får därmed som framgår ovan bara vidtas under vissa förutsättningar (se 2 kap. 20 och 21 §§ regeringsformen). Även i Europakonventionen finns regler som garanterar skydd mot frihets- berövanden (artikel 5) och inskränkningar i rörelsefriheten (artikel 2 i fjärde tilläggsprotokollet). Även dessa rättigheter får begränsas under vissa förutsättningar. Justitieombudsmannen har i flera beslut uttalat sig om gränserna för när kvarhållanden kan godtas utan uttryckligt lagstöd (se t.ex. JO:s beslut den 3 mars 2022 i dnr 933-2020 och JO 2024/25 s. 296). Exempelvis har det av reglerna för vissa tvångsmedel underförstått ansetts följa ett visst utrymme för den som ska utföra åtgärden att begränsa en

Prop. 2025/26:224

s. 60 Personuppgiftsbehandling Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 enskilds rörelsefrihet för att rätten att bruka tvångsmedlet i fråga ska bli verkningsfullt (se t.ex. prop. 2015/16:6 s. 64 och JO 2018/19 s. 340).

Av de uppgifter som Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten har lämnat till utredningen framgår att det vid distansutmätning inhämtas ett muntligt beslut om utmätning från Kronofogdemyndigheten inom ett par minuter, vilket sker parallellt med Polismyndighetens egen kontroll- verksamhet, eller annan verksamhet. I praktiken förekommer det inte annat än mycket kortvariga kvarhållanden, som längst några minuter. Det har inte heller framkommit att det har funnits ett behov för Polis- myndigheten att kunna hålla kvar någon person utöver vad som är tillåtet inom ramen för den egna kontrollen eller verksamheten. Det saknas skäl att anta att detsamma inte kommer att gälla för de tillkommande myndig- heterna. Till skillnad från Svea hovrätt instämmer regeringen därför i utredningens bedömning att det inte finns något behov av en särskild reglering av frågan om kvarhållande av personer i samband med utmätning på distans.

4.3

Personuppgiftsbehandling

Regeringens bedömning

De myndigheter som berörs av förslagen om biträde vid distans-

utmätning kan behandla personuppgifter med stöd av befintlig person-

uppgiftsreglering.

EBM-utredningens bedömning

Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning

När reglerna om biträde vid distansutmätning infördes för Polismyndig-

heten ansågs personuppgiftsbehandlingen med anledning av förvars-

tagandet av egendom inte kräva att myndigheten samlar in nya person-

uppgifter. Det bedömdes i stället handla om uppgifter som myndigheten

redan behandlar med stöd av brottsdatalagen (2018:1177). Enligt rege-

ringens mening saknas det skäl att i förhållande till de tillkommande

myndigheterna göra någon annan bedömning i den utsträckning myndig-

heterna behandlar personuppgifter på det brottsutredande området.

Personuppgiftsbehandlingen sker då med stöd av brottsdatalagen och

myndigheternas särskilda brottsdatalagar.

Det kommer emellertid att kunna förekomma att egendom tas i förvar

endast som ett led i biträdet till Kronofogdemyndigheten, dvs. utanför det

brottsutredande området. Som framgår av avsnitt 4.1 bör en sådan åtgärd

dokumenteras. Utredningen bedömer att en åtgärd att ta egendom i förvar

för Tullverkets och Kustbevakningens del i detta avseende medför be-

s. 61 Personuppgiftsbehandling Kontrollera mot PDF

handling av personuppgifter som inte görs i brottsbekämpande syfte och som därmed inte omfattas av personuppgiftsbehandling på brottsdata- lagens område. I stället är det då fråga om ny uppgiftsbehandling.

För Tullverkets del gäller för annan verksamhet än brottsbekämpning lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, (tull- databaslagen) och förordningen (2001:646) med samma namn (tulldatabas- förordningen). Den 2 april 2026 ersätts regleringen av en ny lag och förordning, tulldatalagen (2026:127) respektive tulldataförordningen (2026:158), se prop. 2025/26:88. Dessa författningar, både nuvarande och kommande, kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). De gäller i all verksamhet som Tullverket bedriver, med undantag för den brottsbekämpande verksamheten och viss administrativ verksamhet. För Kustbevakningen gäller kustbevakningsdatalagen (2019:429). Den lagen gäller vid behandling av personuppgifter i Kustbevakningens operativa verksamhet som rör sjöövervakning, räddningstjänst, samordning av civila behov av sjöövervakning, förmedling av civil sjöinformation, och internationellt samarbete.

Vid de brottsbekämpande myndigheterna, liksom hos Kronofogde- myndigheten, förekommer också viss personuppgiftsbehandling som inte omfattas av registerförfattningarna. Sådan behandling genomförs då i stället med stöd av den generella dataskyddsregleringen i EU:s data- skyddsförordning och dataskyddslagen. Enligt 2 kap. 1 § dataskyddslagen får personuppgifter behandlas med stöd av artikel 6.1 c i EU:s dataskydds- förordning, om behandlingen är nödvändig för att den personuppgifts- ansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse som följer av lag eller någon annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning. Av 2 kap. 2 § i samma lag framgår att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning, om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av en reglering som ovan eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning enligt lag eller annan författning. Enligt artikel 6.1 c i EU:s dataskyddsförordning är behandling av personuppgifter laglig om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som den personuppgiftsansvarige har. Enligt artikel 6.1 e i förordningen är behandling av personuppgifter laglig om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Enligt artikel 6.3 ska grunden för behandlingen fastställas i enlighet med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt. Syftet med behand- lingen ska fastställas i den rättsliga grunden. Unionsrätten eller den nationella rätten ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas.

En insamling och överföring av uppgifter för att biträda Kronofogde- myndigheten kommer att följa av en rättslig förpliktelse som kan tas in i förordning och är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Syftet med behandlingen fastställs i den rättsliga grunden och under-

Prop. 2025/26:224

s. 62 Moderna försäljningsmetoder Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 rättelseskyldigheten uppfyller ett mål av allmänt intresse. Den är också proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. Regleringen i EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen ger alltså, tillsammans med de nämnda registerförfattningarna stöd för personuppgiftsbehandling av det slag som aktualiseras vid myndigheternas förvarstagande även inom kontrollverksamheten och annan verksamhet som inte är brottsbekämp- ande. Det saknas mot den bakgrunden behov av ytterligare reglering i fråga om myndigheternas personuppgiftsbehandling.

Moderna försäljningsmetoder

5.1

Nuvarande ordning för försäljning av utmätt

egendom

En betalningsförpliktelse som framgår av en exekutionstitel, exempelvis

en dom, verkställs enligt det förfarande som regleras i utsökningsbalken.

Verkställigheten sker genom utmätning av egendom och genomförs av

Kronofogdemyndigheten. Om fordran (skulden) inte betalas av gäldenären

leder utmätningen normalt till att Kronofogdemyndigheten säljer egen-

domen (exekutiv försäljning). Detta sker som huvudregel på offentlig

auktion. Genom auktionsförfarandet kan intressenter i öppen konkurrens

med varandra genom bud ange det pris de är villiga att betala. Denna

försäljningsmetod har i allmänhet en prishöjande effekt.

Före 2014 utgick regleringen i utsökningsbalken och utsökningsför-

ordningen från att auktioner ska hållas på en fysisk plats vid en viss

tidpunkt (traditionell auktion). Efter förslag i prop. 2013/14:43 genom-

fördes lagändringar som möjliggjorde försäljning av lös egendom på

auktion med modern teknik, t.ex. elektroniskt på internet (e-auktion).

Motsvarande lagändringar har inte gjorts för fast egendom, registrerade

skepp, registrerade luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg. För

sådana tillgångar genomförs alltså auktionerna fortfarande på traditionellt

sätt och intressenter måste som utgångspunkt vara fysiskt närvarande.

Vid offentlig auktion bestäms priset på egendomen genom det bud som

accepteras. Det sker genom att bud och överbud lämnas till dess att bud-

givningen upphör. Ett vinnande bud (inrop) får som utgångspunkt inte

godtas om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

Om egendomen inte blir såld ska ett nytt försäljningsförsök göras. Om

även det misslyckas och det saknas anledning att anta att egendomen kan

säljas inom rimlig tid, ska ytterligare försäljningsförsök inte göras.

Kronofogdemyndigheten får ge någon annan i uppdrag att hålla en

auktion. Ett sådant uppdrag kan lämnas till ett auktionsföretag, en advokat,

en fastighetsmäklare eller en annan lämplig person. En försäljning genom

ett sådant uppdrag ska genomföras i enlighet med vad som föreskrivs i

utsökningsbalken och utsökningsförordningen.

Under vissa förutsättningar kan lös egendom säljas under hand. Krono-

fogdemyndigheten ska då begära in anbud. En sådan begäran görs genom

kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på Kronofogdemyndig-

hetens eller någon annan webbplats, eller på något annat lämpligt sätt.

s. 63 5.2 Fast egendom ska få säljas genom e-auktion Kontrollera mot PDF

Underhandsförsäljning ska användas om det är sannolikt att ett sådant Prop. 2025/26:224 förfarande leder till en högre köpeskilling och om metoden även i övrigt

är ändamålsenlig. I första hand tar försäljningsmetoden sikte på egendom som endast intresserar en viss grupp eller ett begränsat antal personer och som har ett förhållandevis högt värde, exempelvis maskiner av särskilt slag.

Underhandsförsäljning av lös egendom genomförs av Kronofogde- myndigheten. Det finns inte möjlighet att lämna försäljningsuppdraget till någon annan, som exempelvis ett auktionsföretag eller en fastighets- mäklare. För vissa moment, exempelvis inhämtande av anbud, kan myn- digheten dock anlita en fastighetsmäklare eller en annan lämplig person.

Fast egendom kan säljas under hand i större utsträckning än lös egen- dom. En underhandsförsäljning får genomföras om det bedöms vara mer ändamålsenligt än försäljning på auktion och om övriga förhållanden, exempelvis belastande rättigheter, är tillräckligt utredda. Vid bedöm- ningen av om det är ändamålsenligt ska särskild hänsyn tas till möjligheten att få ett högre försäljningspris än vid auktion.

Underhandsförsäljning av fast egendom ska som utgångspunkt genom- föras av fastighetsmäklare eller någon annan lämplig person. Om det är mer ändamålsenligt får Kronofogdemyndigheten i stället begära in anbud. Om egendomen inte säljs under hand ska den normalt bjudas ut till försäljning på auktion.

5.2 Fast egendom ska få säljas genom e-auktion

Regeringens förslag

Förfarandet för försäljning av utmätt fast egendom på offentlig auktion ska moderniseras och göras teknikneutralt, så att bud kan lämnas på andra sätt än muntligen, exempelvis genom elektronisk budgivning på internet (e-auktion). Olika budgivningssätt ska även kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande.

Motsvarande ändringar ska göras beträffande exekutiv försäljning av registrerade skepp, registrerade luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg.

Betalning av handpenning ska göras genast efter det att auktionen har vunnits.

Kronofogdemyndigheten ska besluta om auktionsform efter att ha hört sökanden, gäldenären och andra kända sakägare vars rätt berörs av försäljningen.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen föreslår inte att betalningsfristen för handpenningen ska ändras från omedelbart till genast.

s. 64 5.2 Fast egendom ska få säljas genom e-auktion Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning emot dem.

Skälen för regeringens förslag

Ett modernt budgivningsförfarande ska införas för fast egendom

De nuvarande bestämmelserna om försäljning av fast egendom på exekutiv auktion är utformade för att auktioner ska hållas på traditionellt vis, alltså på en viss plats där fysiskt närvarande intressenter lämnar muntliga bud. Sedan utsökningsbalken trädde i kraft 1982 har den tekniska utvecklingen i samhället varit omfattande. En avgörande förändring är tillkomsten av internet och de nya försäljningssätt som har utvecklats till följd av det. Denna utveckling har medfört att balkens krav på traditionella auktioner har blivit föråldrat. Utmätt fast egendom säljs i konkurrens med försäljning av motsvarande egendom på den privata marknaden, där webbplatser för e-marknadsplatser och e-auktioner används av både företag och enskilda. Dessa webbplatser kan rikta sig till intressenter både inom och utanför Sverige.

De fördelar som motiverade moderniseringen av försäljningsförfarandet för lös egendom gör sig gällande även för fast egendom. Antalet möjliga köpare ökar, eftersom intressenter kan delta i budgivningen oavsett var de befinner sig. Budgivningen blir inte bunden till en viss plats och kan pågå under en längre tid. Dessa faktorer har en prishöjande effekt genom att de ökar efterfrågan på egendomen. Det leder i allmänhet till att försäljnings- priset blir högre jämfört med försäljning på en traditionell auktion. Vidare kan kostnaden för försäljningen förväntas vara oförändrad eller minska.

Efter att försäljningsförfarandet moderniserades för lös egendom 2014 har de förväntade effekterna infriats. Fördelarna har varit så påtagliga att Kronofogdemyndigheten därefter i huvudsak har sålt lös egendom på e-auktion. Lagändringarna syftade till att effektivisera försäljningen, för- bättra resultatet och anpassa förfarandet till modern teknik (se prop. 2013/14:43). Kronofogdemyndigheten har kunnat konstatera att kost- naderna för kungörelser, auktionslokaler och förvaring av egendom har minskat och att betydligt fler spekulanter har kunnat delta i budgivningen. Enligt utredningen har myndighetens försäljningshandläggare uppfatt- ningen att försäljningspriserna har blivit högre. De positiva effekterna kan förväntas bli likartade för fast egendom med undantag för att kostnad för förvaring inte är aktuell.

En ytterligare fördel är att en e-auktion ofta kan genomföras kortare tid efter utmätningen, vilket minskar den totala tiden för försäljnings- förfarandet. Försäljningen kan därmed ske med den effektivitet som bör krävas av förfarandet.

Ett modernt försäljningsförfarande för fast egendom är således mer effektivt och leder normalt till ett bättre resultat vid försäljningen, vilket gynnar både gäldenärer och borgenärer. Det senare är det primära syftet vid en exekutiv försäljning (prop. 1980/81:8 s. 619). För att en exekutiv försäljning av fast egendom ska ge ett så bra ekonomiskt resultat som möjligt bör alltså reglerna om auktionsformen moderniseras och göras teknikneutrala, så att bud kan lämnas på annat sätt än muntligen, exempel-

s. 65 5.2 Fast egendom ska få säljas genom e-auktion Kontrollera mot PDF

vis elektroniskt på e-auktion. Regleringen bör anpassas till modern teknik

Prop. 2025/26:224

på motsvarande sätt som har gjorts för lös egendom. De bestämmelser i

utsökningsbalken som behöver ändras avser främst själva budgivningen.

Det krävs att de uttryckliga kraven på muntlighet i budgivningen tas bort,

eftersom det kravet hindrar att bud lämnas skriftligen eller elektroniskt.

Det bör också klargöras att budgivning kan ske på andra sätt än muntligen

genom att utsökningsbalkens uttryck inrop ersätts av det mer neutrala

uttrycket bud (jfr prop. 2013/14:43 s. 13). På så sätt tydliggörs det att bud

kan lämnas även på andra sätt, t.ex. elektroniskt. Genom dessa ändringar

blir regleringen teknikneutral och möjliggör att exekutiva auktioner

anpassas till kommande samhälls- och teknikutveckling.

Ett modernt budgivningsförfarande även för annan egendom

De fördelar som motiverar en modernisering av försäljningsförfarandet för

fast egendom gör sig gällande även för registrerade skepp, registrerade

luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg. Det finns därför skäl

att på motsvarande sätt ändra förfarandet för sådan egendom så att den kan

säljas med moderna auktionsmetoder. För att möjliggöra förändringen bör

motsvarande lagändringar som för fast egendom göras i utsökningsbalkens

regler om auktionsformerna för dessa egendomsslag.

Tidsfrist för betalning av handpenning

Vid försäljning av lös egendom på auktion ska köpeskillingen som huvud-

regel betalas genast efter det att ett bud har godtagits (9 kap. 5 § utsök-

ningsbalken). Betalningsfristen är densamma oavsett om försäljning sker

genom traditionell auktion eller e-auktion. Betalning på e-auktion görs i

allmänhet med kontokort, banköverföring eller något annat elektroniskt

betalningssätt. När moderna auktionsmetoder infördes för lös egendom

bedömde regeringen att dessa betalningssätt uppfyller kravet på betalning

genast och att det inte fanns skäl att ändra kravet till snarast (se prop.

2013/14:43 s. 15–16). Kravet på betalning genast har därefter tillämpats i

enlighet med den bedömningen.

Vid köp av fast egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller

registrerade reservdelar till luftfartyg ska handpenningen i stället betalas

omedelbart (10 kap. 20 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 41 §). Någon skillnad

mellan uttrycken torde inte vara avsedd och varken en betalning omedel-

bart eller genast hindrar att betalningen görs genom en banköverföring,

kontokort eller liknande. Det finns ändå skäl att använda samma uttryck

för betalningen, oavsett vilken egendom det handlar om. I lagtexten bör

det därför anges att betalningen ska göras genast även vid köp av fast

egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg och registrerade reserv-

delar till luftfartyg.

Kronofogdemyndigheten ska bestämma auktionsform

De fördelar som e-auktioner medför gör att det i många fall är lämpligt att

försäljning av fast egendom, registrerade skepp, registrerade luftfartyg och

intecknade reservdelar till luftfartyg genomförs på sådan auktion. Det

kommer emellertid även fortsättningsvis att förekomma försäljnings-

ärenden där det är mer ändamålsenligt att hålla en traditionell auktion. Ett

exempel på detta är exekutiv försäljning av fast egendom där nyttjanderätt

s. 66 5.2 Fast egendom ska få säljas genom e-auktion Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

är upplåten och där bestämmelserna om dubbla utrop därmed ska tillämpas

(12 kap. 33 och 39 §§ utsökningsbalken). En rättighet som har upplåtits i

fastigheten och som har bättre rätt än utsökningsfordran är skyddad vid

försäljning utan särskilt förbehåll. Om rättigheten har sämre rätt än

utsökningsfordran ska Kronofogdemyndigheten göra en skadlighets-

bedömning för att avgöra om det finns anledning att anta att rättigheten

belastar fastigheten till beaktansvärd skada för en innehavare av fordran

med bättre rätt. Saknas det sådan anledning ska rättigheten särskilt

förbehållas vid försäljningen. Om det tvärtom finns anledning att anta att

rättigheten påverkar en fordran med bättre rätt ska rättigheten inte

förbehållas. Då ska det i stället göras en prövning av hur rättigheten

påverkar fastighetens värde genom ett särskilt budgivningsförfarande med

dubbla utrop. Fastigheten ropas då först ut utan förbehåll för rättigheten

och därefter med förbehåll. Om flera rättigheter är upplåtna i fastigheten

ropas den ut flera gånger. Det bud som skyddar flest rättigheter ges

företräde. Det finns även möjlighet för en rättighetshavare att lämna ett

ekonomiskt tillskott för att skydda sin rättighet. Om ett sådant tillskott

lämnas och det finns flera rättigheter, men tillskottet inte ensamt kan

skydda rättigheten, kan det bli aktuellt med ett särskilt utrop för att bedöma

om rättigheten ändå ska skyddas. Om borgenären godtar ett bud anses

fordran vara täckt.

Vid ett budgivningsförfarande med dubbla utrop måste alltså olika

frågor hanteras och bedömas under en pågående auktion. Om flera utrop

ska göras ska betalning av handpenning ske efter varje inrop. Om inropet

inte ska bestå, ska handpenningen återlämnas. Dessutom måste ett tillskott

som lämnas av en rättighetshavare hanteras under själva förfarandet.

Bedömningen av vilket bud som har företräde kan påverkas av borge-

närens agerande. Eftersom förfarandet är förhållandevis komplicerat

behöver Kronofogdemyndigheten kunna förklara för budgivare vad som

gäller vid de olika utropen. Därför kan det ofta finnas skäl att hålla en

traditionell auktion.

Det är inte möjligt att göra en heltäckande bedömning av vilken

auktionsform som är lämplig i varje enskild situation. Regeringen föreslår

därför att Kronofogdemyndigheten ska besluta om vilken auktionsform

som är lämplig i det enskilda fallet. Det avgörande för beslutet bör vara

hur komplex den aktuella försäljningen är och vilken auktionsform som

kan förväntas ge det bästa försäljningspriset. Beträffande det senare får det

betydelse om intressenterna kan förväntas ha ett stort behov av att själva

undersöka egendomen.

Eftersom det kan finnas flera sakägare med olika uppfattning i frågan

bör dessa inte ges någon beslutanderätt över auktionsformen. För att deras

intressen inte ska eftersättas bör Kronofogdemyndigheten emellertid vara

skyldig att höra sakägarna om huruvida de har några synpunkter på vilken

auktionsform som bör användas. Kronofogdemyndigheten framför att

myndigheten vill kunna höra sakägarna om lämplig auktionsform innan

auktionen kungörs. Regeringens förslag innebär att sakägarna kan till-

frågas innan kungörandet, så länge det sker senast när sakägarförteck-

ningen har upprättats.

Den som är missnöjd med Kronofogdemyndighetens beslut om

auktionsform bör kunna överklaga det i samband med att försäljnings-

beslutet överklagas.

s. 67 Bevakningssammanträde ska inte längre vara Kontrollera mot PDF

När en traditionell auktion ska hållas innebär moderniseringen av Prop. 2025/26:224 försäljningsförfarandet att Kronofogdemyndigheten bör kunna tillåta

intressenter att följa och delta i auktionen via videolänk. Kronofogde- myndigheten bör även kunna besluta att bud får lämnas på annat sätt än muntligen vid en traditionell auktion, så att olika budgivningssätt kombineras.

5.3

Bevakningssammanträde ska inte längre vara

obligatoriskt

Regeringens förslag

Ett bevakningssammanträde ska inte längre vara obligatoriskt vid

försäljning av fast egendom, utan ska endast hållas när Kronofogde-

myndigheten bedömer att det behövs. Om ett bevakningssammanträde

inte ska hållas, ska Kronofogdemyndigheten bestämma en tidpunkt då

en fordran eller rättighet senast ska anmälas.

Information om bevakningssammanträdet eller tidpunkten då en

fordran eller rättighet senast ska anmälas ska anges i kungörelsen av

auktionen.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.

Utredningen föreslår att ett bevakningssammanträde också ska kunna

hållas när det finns behov av det vid försäljning av lös egendom.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd-

ning mot dem. Kronofogdemyndigheten avstyrker att ett bevakningssam-

manträde ska kunna hållas vid försäljning av lös egendom, eftersom någon

sakägarförteckning inte upprättas vid sådan försäljning och då det enligt

myndigheten är oklart vilken rättsverkan ett sådant sammanträde skulle få.

Skälen för regeringens förslag

Vid försäljning av fast egendom ska det hållas ett bevakningssammanträde

(12 kap. 19 § utsökningsbalken). Sammanträdet hålls före auktionen och

Kronofogdemyndigheten ska uppmana den som har en fordran eller

rättighet som bör beaktas vid auktionen att anmäla den senast vid

sammanträdet. När bevakningssammanträdet har avslutats upprättas en

sakägarförteckning. Om en fordran inte tas upp i sakägarförteckningen

innebär det att den får utdelning bara om det uppkommer ett överskott vid

försäljningen. Parterna är därmed på förhand införstådda med vilka

fordringar som ska beaktas vid fördelningen av medel från försäljningen.

När annan egendom ska säljas av Kronofogdemyndigheten hålls inte

något bevakningssammanträde. Vid försäljning av lös egendom i all-

mänhet (enligt 9 kap.) upprättas inte heller någon sakägarförteckning, utan

i stället en preliminär sammanställning av bevakade fordringar. En borge-

s. 68 5.4 Fördelningssammanträde ska hållas vid behov Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 när har möjlighet att anmäla en fordran senare, dock senast vid fördel- ningen. Kronofogdemyndigheten är alltså inte bunden av den preliminära fordringssammanställningen och beslut om vilka fordringar som har förmånsrätt fattas först vid fördelningen av medel. Regeringen gör samma bedömning som Kronofogdemyndigheten och anser därmed att det inte bör införas en möjlighet att hålla bevakningssammanträde för lös egen- dom.

För fast egendom kan det i många fall vara motiverat att hålla ett bevakningssammanträde. I vissa fall är emellertid fordringar och rättig- heter tillräckligt utredda även utan ett sådant sammanträde. Det finns då inte skäl att hålla ett sammanträde. Ett fortsatt obligatoriskt krav på bevakningssammanträde i dessa situationer medför minskad effektivitet och onödiga kostnader.

Vid en traditionell auktion kan ett bevakningssammanträde hållas på samma dag och plats som auktionen. Detta kommer inte att vara möjligt i många fall till följd av regeringens förslag om ett moderniserat budgiv- ningsförfarande med bl.a. e-auktioner (se avsnitt 5.2). Det hittillsvarande kravet på ett obligatoriskt bevakningssammanträde skulle motverka fördelarna med moderniseringen. Regeringen anser därför att det inte längre bör vara obligatoriskt att hålla ett bevakningssammanträde vid försäljning av fast egendom. Ett sådant bör i stället enbart hållas om Kronofogdemyndigheten bedömer att det finns behov av det. Om något sammanträde inte ska hållas, bör Kronofogdemyndigheten i stället bestämma en tidpunkt då en fordran eller rättighet senast ska anmälas. Den tidpunkten motsvarar då den frist som bevakningssammanträdet annars utgör i flera avseenden.

Kronofogdemyndigheten bör även fortsättningsvis upprätta en sakägar- förteckning innan auktionen. Om ett bevakningssammanträde inte hålls bör sakägarförteckningen fastställas genom en särskild förrättning. En sådan förrättning behöver inte hållas offentligt utan kan genomföras som en s.k. skrivbordsförrättning.

5.4 Fördelningssammanträde ska hållas vid behov

Regeringens förslag

Vid försäljning av fast egendom, registrerade skepp, registrerade luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg ska ett fördel- ningssammanträde hållas när det är oklart hur pengar ska fördelas eller om Kronofogdemyndigheten av något annat skäl anser att det behövs.

Om ett fördelningssammanträde inte ska hållas ska Kronofogde- myndigheten bestämma en tidpunkt då den obetalda delen av köpeskillingen ska betalas. Vid försäljning av fast egendom ska Kronofogdemyndigheten då även besluta om tillträdesdag.

Information om fördelningssammanträdet eller tillträdesdagen ska anges i kungörelsen av auktionen.

s. 69 5.4 Fördelningssammanträde ska hållas vid behov Kontrollera mot PDF

Utsökningsutredningens förslag

Prop. 2025/26:224

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.

Utredningen föreslår också att Kronofogdemyndigheten ska besluta om

tillträdesdag när ett fördelningssammanträde ska hållas.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen

invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Reglerna om fördelning av inbetalda medel innebär att Kronofogdemyn-

digheten ska hålla ett fördelningssammanträde när det är oklart hur medlen

ska fördelas eller när det är särskilt föreskrivet att ett fördelnings-

sammanträde ska hållas (13 kap. 4 § utsökningsbalken). Det finns sådana

föreskrifter, som gör det obligatoriskt med ett fördelningssammanträde,

vid försäljning av fast egendom, registrerade skepp, registrerade luftfartyg

och intecknade reservdelar till luftfartyg.

Enligt regeringens mening bör ett fördelningssammanträde inte längre

vara obligatoriskt. Ett sådant bör i stället endast hållas när det är oklart hur

medlen ska fördelas eller om det behövs av något annat skäl. Det finns

nämligen inga sakliga skäl för att Kronofogdemyndigheten ska vara

skyldig att hålla ett fördelningssammanträde enbart på grund av egen-

domens typ. Behovet av sammanträde kan visserligen vara större för vissa

egendomsslag, men det finns inte alltid ett sådant behov. Egendomens

beskaffenhet bör i stället beaktas vid bedömningen av om ett sammanträde

är motiverat.

Dagen för fördelningssammanträdet utgör tillträdesdagen vid försäljning

av fast egendom (12 kap. 36 §). När ett sammanträde ska hållas finns det

enligt regeringens bedömning inte skäl att ändra den ordningen. I de fall

ett sammanträde inte ska hållas, bör Kronofogdemyndigheten bestämma

en tillträdesdag. Före kungörandet av auktionen bör Kronofogdemyn-

digheten därför fatta beslut om huruvida ett fördelningssammanträde ska

hållas eller inte. Information om fördelningssammanträde eller tillträdes-

dag bör anges i kungörelsen av auktionen.

Fördelningssammanträdet utgör också fristen för när den obetalda delen

av köpeskillingen senast ska vara betald (12 kap. 35 §). Om ett sådant

sammanträde inte ska hållas bör betalning i stället göras senast vid den

tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer, dock senast på

tillträdesdagen.

Kronofogdemyndigheten tillstyrker förslagen men anser att den dag till

vilken ränta ska löpa bör anges i lag. Detta för att undvika att räntan måste

bevakas reservationsvis till följd av att dagen annars blir okänd, vilket

medför onödigt merarbete för både borgenärer och Kronofogdemyndig-

heten. Synpunkten grundar sig på att det enligt den hittillsvarande

regleringen är obligatoriskt med fördelningssammanträde när en sakägar-

förteckning ska upprättas och att perioden för räntans beräkning då är känd

vid upprättandet av förteckningen, eftersom den löper till och med dagen

för fördelningssammanträdet.

s. 70 5.5 Underhandsförsäljning av bostadsrätter Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 När ett fördelningssammanträde inte ska hållas måste räntan beräknas på något annat sätt. Enligt regeringens uppfattning finns det emellertid en avgörande invändning mot att den dag till vilken räntan ska löpa anges i lag. Ränta skulle då nämligen komma att utgå för en period som inte motsvarar de faktiska förhållandena. Exempelvis skulle en borgenär kunna få rätt till ränta för en tidsperiod efter det att medlen har fördelats och fordran har betalats. Beroende på om den faktiska fördelningsdagen infaller före eller efter den i lag angivna dagen skulle antingen gäldenärer eller borgenärer missgynnas. En sådan vinst för borgenären och motsvarande förlust för gäldenären, eller omvänt, strider mot de rättsliga grunderna för en räntefordran.

Det finns emellertid ett sätt att minska uppkomsten av onödigt merarbete inom ramen för regeringens förslag. Kronofogdemyndigheten kan, innan sakägarförteckningen upprättas, bestämma en dag för när myndigheten avser att meddela fördelningsbeslutet. Myndigheten kan sedan planera för att meddela beslutet den preliminära dagen, på ett likartat sätt som vid motsvarande planering för den dag då ett fördelningssammanträde ska hållas. På detta sätt skapas en preliminär fördelningsdag. Vid upprättandet av sakägarförteckningen kan myndigheten då utgå från den preliminära dagen vid beräkningen av respektive räntefordran. Kronofogdemyndig- heten bör ha möjlighet att planera för detta i samband med fastställandet av tillträdesdag, som ska anges i kungörelsen av auktionen när ett fördel- ningssammanträde inte ska hållas. Genom att i så stor utsträckning som möjligt meddela fördelningsbeslutet på den preliminära dagen kan myndigheten minimera uppkomsten av onödigt merarbete. I de fall då Kronofogdemyndigheten måste meddela fördelningsbeslutet en annan dag är det ofrånkomligt att räntefordringarna måste beräknas på nytt. Detta framstår dock som ett mindre problem.

5.5 Underhandsförsäljning av bostadsrätter

Regeringens förslag

Bostadsrätter ska vid exekutiv försäljning kunna säljas under hand på motsvarande villkor som fast egendom. Underhandsförsäljningen ska, förutom av Kronofogdemyndigheten, kunna genomföras av någon annan lämplig person, exempelvis en fastighetsmäklare. Vid sådan försäljning ska anbud inte behöva begäras in.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningens förslag är begränsat till att endast omfatta underhandsför- säljning genom fastighetsmäklare och gör inget undantag från skyldig- heten att begära in anbud. Utredningen föreslår inte några lagändringar i denna del, utan enbart förordningsändringar.

s. 71 5.5 Underhandsförsäljning av bostadsrätter Kontrollera mot PDF

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Kronofogdemyndigheten tillstyrker förslaget men invänder att det behöver utformas på ett sådant sätt att fastighetsmäklare inte ska vara skyldiga att begära in anbud.

Skälen för regeringens förslag

Bostadsrätter kan säljas på offentlig auktion eller under hand. Vid försäljning på auktion har Kronofogdemyndigheten möjlighet att delegera försäljningen till en fastighetsmäklare, ett auktionsföretag, en advokat eller någon annan lämplig person. Någon motsvarande möjlighet finns inte vid underhandsförsäljning. Vid försäljning av fast egendom under hand är huvudregeln däremot att Kronofogdemyndigheten ska ge en registrerad fastighetsmäklare eller en annan lämplig person i uppdrag att bjuda ut fastigheten till försäljning. Om det med hänsyn till fastighetens beskaffen- het eller i övrigt framstår som ändamålsenligt kan Kronofogdemyndigheten begära in anbud (12 kap. 29 § utsökningsförordningen).

En fastighetsmäklare eller en annan lämplig person kan alltså anförtros att sälja fast egendom eller bostadsrätter på offentlig auktion och fast egendom under hand. En fastighetsmäklare har givetvis den kompetens som krävs för att sälja en bostad, oavsett om den utgör fast eller lös egen- dom. Underhandsförsäljning av en bostadsrätt kan inte anses vara mer komplicerad än motsvarande försäljning av en fastighet. Det finns därmed ingen anledning att ifrågasätta att en fastighetsmäklare också skulle kunna sälja en utmätt bostadsrätt under hand med tillräcklig skicklighet. Även någon som inte är fastighetsmäklare men som har tillräcklig kompetens bör kunna ges ett sådant uppdrag. Ett ytterligare skäl för detta är att regleringen då motsvarar den som gäller vid försäljningsuppdrag för fast egendom. Den som får i uppdrag att genomföra en sådan försäljning bör vara skyldig att följa den ordning som anges i utsökningsbalken och utsökningsförordningen. Enligt regeringens mening uppfyller en under- handsförsäljning genom fastighetsmäklare eller en annan lämplig person de krav som bör ställas på att förfarandet ska vara rättssäkert. Kronofogde- myndigheten kan också i det enskilda fallet bestämma villkor för försäljningen, t.ex. om lägsta köpeskilling.

Möjligheten att anlita en fastighetsmäklare för underhandsförsäljning har flera avgörande fördelar. En fastighetsmäklare har, med sina kontakter och spekulantregister, oftast bättre förutsättningar än Kronofogdemyndig- heten att nå relevanta intressenter. En fastighetsmäklare kan också visa bostadsrätten vid fler tillfällen, bistå med kalkyler för boendekostnader och förmedla kontakter till kreditgivare. Försäljning med hjälp av en fastighetsmäklare bör därför i regel leda till ett högre försäljningspris och ett bättre resultat. En sådan försäljning kan också genomföras snabbare och effektiviserar därmed förfarandet.

Eftersom arbetsuppgifter som i dag utförs av Kronofogdemyndigheten kan övertas av bl.a. fastighetsmäklare kommer en sådan ordning att inne- bära en minskad arbetsbelastning för myndigheten. Kronofogdemyndig- heten har uppskattat att införandet av denna möjlighet skulle frigöra drygt en årsarbetskraft som kan omfördelas till andra arbetsuppgifter.

Prop. 2025/26:224

s. 72 Ändamålsenligt skydd för gäldenärens Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Enligt regeringens mening finns det alltså flera fördelar med förslaget, särskilt att det är effektivt och kan förväntas leda till ett högre försälj- ningspris. Några egentliga nackdelar finns inte. Det finns inte heller några sakliga skäl till att bostadsrätter och fast egendom ska behandlas olika i detta avseende. Kronofogdemyndigheten bör därför få möjlighet att ge en fastighetsmäklare eller en annan lämplig person i uppdrag att sälja en bostadsrätt under hand.

Till skillnad från utredningen bedömer regeringen att det bör genom- föras både lagändringar och förordningsändringar för att bostadsrätter ska kunna säljas under hand på ett sätt som liknar en sådan försäljning av fast egendom. Förutsättningarna för underhandsförsäljning av bostadsrätter bör regleras på motsvarande sätt som för underhandsförsäljning av fast egendom. Även om skillnaderna mellan den befintliga regleringen av underhandsförsäljning av lös egendom i 9 kap. 8 § första stycket utsök- ningsbalken och den om underhandsförsäljning av fast egendom i 12 kap. 57 § första stycket i stor utsträckning är språkliga, underlättar det både för Kronofogdemyndigheten och andra om reglerna ser så lika varandra ut som möjligt.

Det krävs också en lagändring för att underhandsförsäljningen av bostadsrätter inte ska behöva följa samma regler som sådan försäljning av annan lös egendom när det gäller inhämtande av anbud (se 9 kap. 9 § utsökningsbalken och 9 kap. 13–17 §§ utsökningsförordningen). De reg- lerna innebär att anbud måste begäras in av de som kan tänkas vara intressenter och att ett bud inte kan accepteras förrän anbudsfristen gått ut. Sådana krav skulle i många fall hindra eller försvåra en underhands- försäljning.

Sakägarna bör ges möjlighet att yttra sig i frågan om huruvida försälj- ningen bör ske under hand. Även om sakägare sällan har synpunkter på försäljningsformen är det viktigt att de ges insyn i förfarandet och möjlighet att påverka beslutet. Eftersom sakägarna kan ha olika uppfattning i frågan bör det vara Kronofogdemyndigheten som fattar beslut i frågan.

Ändamålsenligt skydd för gäldenärens

behov

6.1

Bostadsrätter ska utmätas som

småhusfastigheter

Regeringens förslag

En bostadsrätt ska kunna utmätas på samma sätt som en småhus-

fastighet. Bestämmelsen som undantar bostadsrätter från utmätning i

vissa fall ska därför tas bort.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

s. 73 Ändamålsenligt skydd för gäldenärens Kontrollera mot PDF

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Rädda Barnen instämmer i att skyddet mot utmätning inte bör vara olika beroende på gäldenärens val av boendeform, men anser att detta i stället bör åstadkommas genom att även småhusfastigheter ges motsvarande skydd som bostadsrätter.

Skälen för regeringens förslag

En bostadsrätt till en lägenhet är, liksom en hyresrätt, lös egendom. Det innebär att reglerna om utmätning av bostadsrätter i flera avseenden skiljer sig från reglerna om utmätning av villafastigheter, som är fast egendom. En bostadsrätt som en gäldenär har som stadigvarande bostad kan under vissa förutsättningar undantas från utmätning enligt bestämmelserna om skydd för beneficium, dvs. undantag utifrån gäldenärens behov (5 kap. 1 § utsökningsbalken). Syftet med beneficiebestämmelsen är att gäldenären och hans eller hennes familj av sociala skäl ska vara skyddad från utmätning av den stadigvarande bostaden. Det finns ingen motsvarande bestämmelse om utmätningsfrihet för en gäldenär som bor i en småhus- fastighet. Vid utmätning behandlas alltså gäldenärer som har investerat i sitt boende olika enbart utifrån vilken boendeform de har valt.

Bestämmelsen om att bostadsrätter som utgångspunkt är undantagna från utmätning infördes 1971. Då var värdet på bostadsrätter lågt, även med beaktande av det dåvarande penningvärdet. Det skedde sedan ingen större prisutveckling fram till 1981 när regleringen togs in i utsöknings- balken. I förarbetena uttalas att en bostadsrättshavare har samma behov av skydd för sin bostad som en hyresgäst (prop. 1971:12 s. 89).

Till följd av den mycket stora värdeökning som skett för ägda bostäder i allmänhet och bostadsrätter i synnerhet är det inte längre självklart att jämföra en bostadsrätt med en hyresrätt när det gäller möjligheten till utmätning. Värdeökningen har sedan 1980-talet varit kraftig och långt högre än inflationen, med undantag för ett fåtal kortare perioder, bl.a. i början av 1990-talet. Prisutvecklingen har medfört att bostadsrätter kom- mit att representera betydande värden och de är numera i allmänhet värda avsevärt mer än när beneficiebestämmelsen infördes. En tvårumslägenhet om 60 kvadratmeter har i genomsnitt kostat cirka 300 000 kronor (1996),

500 000 kronor (2000) och 2 700 000 kronor (2024). Numera har bostads- rätter ofta ett högre värde än en småhusfastighet med motsvarande bostadsyta och i flera storstäder motsvarar värdet av en bostadsrättslägen- het ofta en betydligt större småhusfastighet. Enligt regeringens mening talar redan värdeutvecklingen starkt mot att behålla ett särskilt undantag för bostadsrätter och därmed en skillnad i förhållande till småhusfastig- heter.

Värdeutvecklingen på bostadsrätter har dessutom i förlängningen kommit att innebära att gäldenärer behandlas olika beroende på var i landet de bor. Enligt bestämmelsen gäller utmätningsfriheten inte om det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde skulle vara oskäligt att bostadsrätten undantas. Utifrån den regeln har det i praxis utvecklats gränsvärden som används som en utgångspunkt för bedömningen av hur högt värde en bostadsrätt kan ha utan att det är oskäligt att den undantas. Bostadsrätter som är avsedda som familjebostäder och vars värde inte i

Prop. 2025/26:224

s. 74 Ändamålsenligt skydd för gäldenärens Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 väsentlig utsträckning överstiger 300 000 kronor (2004) är utmätningsfria, medan mindre bostadsrätter bara kan undantas från utmätning om värdet är lägre (se rättsfallet NJA 2004 s. 373). Det aktuella gränsvärdet fastställs i praxis efter beaktande av den allmänna förändringen av penningvärdet. Att gränsvärdena är relativt låga medför att bostadsrätter i städer i allmän- het inte undantas från utmätning. Gäldenärer med en bostadsrätt i andra delar av landet kan däremot få behålla bostaden till följd av lägre bostadspriser på orten. Det finns starka principiella invändningar mot att gäldenärer be- handlas olika enbart utifrån var i landet de bor.

Skälen för att beneficieregeln för bostadsrätter infördes var det sociala skyddsbehov som finns för just bostäder. Det skyddsbehovet är fortfarande tydligt, men enligt regeringens mening är behovet lika starkt för alla som äger sitt boende. En gäldenär som bor i en småhusfastighet har inte ett mindre skyddsbehov än en gäldenär som bor i en bostadsrätt. Följaktligen talar inte heller detta för att just bostadsrätter ska ha en särställning och behandlas annorlunda än småhusfastigheter.

Enligt regeringens mening kan det sociala skyddsbehovet för bostads- rätter tillgodoses även om beneficiebestämmelsen upphävs. Kronofogde- myndigheten ska nämligen i varje enskilt utmätningsärende göra en försvarlighetsbedömning (4 kap. 3 §) och proportionalitetsbedömning (se avsnitt 8.2). Det innebär bl.a. att en utmätning av viss egendom endast får genomföras om det belopp som kan beräknas komma in, efter avdrag för kostnaderna i förfarandet, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Hänsyn ska då tas till gäldenärens intresse av att bostaden inte mäts ut. Om det finns barn i bostaden ska även FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och barnets (tredje mans) intresse av att bostaden inte mäts ut beaktas. Det innebär en avvägning mellan å ena sidan gäldenärens och barnets behov av skydd för sin hemmiljö och å andra sidan borge- närens intresse av att utnyttja det ekonomiska värdet i bostaden. För att kunna göra den avvägningen ska Kronofogdemyndigheten även utreda hur ingripande en utmätning skulle bli för ett barn (se rättsfallet NJA 2021 s. 1065). I avsnitt 8.1 föreslår regeringen att en uttrycklig bestämmelse om barnets bästa ska tas in i utsökningsbalken.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att bostadsrätter ska utmätas på samma sätt som småhusfastigheter. Detta kan åstadkommas genom att beneficiebestämmelsen upphävs. Till skillnad från Rädda barnen anser regeringen att det är det lämpligaste sättet att uppnå en likabehandling av gäldenärer. Med förslaget behandlas gäldenärer då lika oberoende av vilken form av ägt boende de har valt och var i landet de bor. Därmed kommer inte längre gäldenärer som har investerat i sitt boende att behandlas olika på ett sätt som inte kan motiveras.

Förslaget medför emellertid inte bara en önskvärd likabehandling av gäldenärer utan också av borgenärer. Genom ändringen kommer en borgenärs möjlighet att få betalt för sin fordran inte längre att påverkas av gäldenärens val av boendeform eller bostadsort. Det skapar förutsebarhet för borgenärerna och bidrar till att upprätthålla förtroendet för utmätnings- systemet genom att undantag från utmätning endast görs när det är sakligt motiverat.

s. 75 Ökat utrymme för att undanta pengar för Kontrollera mot PDF

6.2

Ökat utrymme för att undanta pengar för

Prop. 2025/26:224

underhåll

Regeringens förslag

Utrymmet för att undanta bl.a. pengar för längre tid än en månad ska utökas genom att rekvisitet synnerliga skäl ändras till särskilda skäl.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare anser att den föreslagna ändringen inte är tillräcklig och föreslår att gäldenärer även ska få undanta medel till ett visst belopp som en buffert.

Skälen för regeringens förslag

Bland annat pengar och annat sparande kan undantas från utmätning, om tillgången krävs för gäldenärens underhåll till dess att en inkomst som täcker behovet kan väntas (5 kap. 1 § utsökningsbalken). För att ett sådant undantag ska kunna medges för längre tid än en månad krävs synnerliga skäl. Rekvisitet synnerliga skäl ger ett visst utrymme att undanta tillgångar för längre tid än en månad, men ställer höga krav på de beaktansvärda omständigheter som ska finnas. Kravet kan vara uppfyllt när gäldenären saknar inkomst, t.ex. vid arbetslöshet, eller får sina inkomster med långa tidsintervaller. I regel kan inte medel undantas för mer än ett kvartal. Om utgifter förfaller till betalning med längre intervall än tre månader kan medel i vissa fall undantas för en längre period. Så kan exempelvis vara fallet för det årliga arvodet till en god man eller förvaltare (se rättsfallet NJA 2022 s. 409).

Det är vanligt att personer sparar under en längre tid för att kunna betala en större utgift. Många kostnader som avser just underhåll har också ökat i samhället. En gäldenär som har lagt undan pengar under en längre tid för att betala en större utgift bör kunna få medlen undantagna även om utgiften förfaller till betalning några månader fram i tiden. Det gäller inte minst när en gäldenär med löneutmätning har lagt undan pengar av sitt förbehålls- belopp för att kunna täcka kommande större utgifter. På så sätt kan gäldenären använda de undanlagda pengarna i stället för att ansöka om anstånd i löneutmätning för en oväntad kostnad (jfr rättsfallet NJA 2023 s. 662).

Även om det redan finns ett visst utrymme att undanta medel för betydande kostnader har behovet av att kunna göra undantag med hänsyn till gäldenärens situation ökat. Det behövs därför ett större utrymme för att undanta tillgångar för en längre tid än en månad. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att kravet på synnerliga skäl för detta ändras till särskilda skäl . Därigenom minskar också risken att gäldenärer frestas att

s. 76 Andra anpassningar till dagens samhälle Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 gömma undan besparingar från Kronofogdemyndigheten för kostnader som motsvarar ett faktiskt behov.

Ändringen bör enligt regeringens mening leda till en nyanserad och inte alltför restriktiv beneficieprövning, så att gäldenärer får större möjlighet att spara pengar till utgifter som förfaller till betalning mer sällan eller vid ett enstaka tillfälle. Genom förslaget finns sådana utökade möjligheter att ta hänsyn till gäldenärens behov att det inte behövs någon ytterligare ändring för att tillgodose gäldenärsintresset, något som Yrkesföreningen

för budget- och skuldrådgivare föreslår.

6.3

Andra anpassningar till dagens samhälle

Regeringens förslag

Tillgångar som enkelt kan omvandlas till pengar ska kunna undantas

från utmätning om de behövs för gäldenärens underhåll till dess att han

eller hon får en inkomst som täcker behovet.

Undantaget för utmätning av en hyresrätt till bostadslägenhet ska tas

bort.

Rekvisitet lyte ska ersättas av allvarlig funktionsnedsättning.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot

dem.

Skälen för regeringens förslag

Fler vanliga sparformer ska undantas som beneficium

Enligt den hittillsvarande regleringen får bl.a. kontanter, banktillgodohav-

anden och andra fordringar undantas från utmätning, om inte något annat

är särskilt föreskrivet och tillgången skäligen krävs för underhåll åt gälde-

nären till dess att en inkomst som täcker behovet är att vänta. Ett undantag

får inte utan starka skäl beviljas för längre tid än en månad (se vidare

avsnitt 6.2).

Beneficiebestämmelsen överfördes från den tidigare utsökningslagen till

utsökningsbalken utan ändringar i sak. Den infördes ursprungligen 1968.

Sedan dess har bl.a. värdepappersfonder och marknadsnoterade aktier

blivit mycket vanliga sparformer för privatpersoner. För många har de helt

eller delvis ersatt sparande på bankkonto.

Fondandelar i en värdepappersfond får enligt rättspraxis undantas från

utmätning med stöd av beneficiebestämmelsen, trots att sådana faller

utanför ordalydelsen (se rättsfallet NJA 2012 s. 35). Bakgrunden är att

sådana fondandelar har väsentliga likheter med sparande på ett bankkonto,

bl.a. eftersom det finns en ovillkorlig rätt att omedelbart få fondandelarna

inlösta

i pengar. Undantaget omfattar emellertid inte andra typer av

s. 77 Andra anpassningar till dagens samhälle Kontrollera mot PDF

fondandelar där det saknas en sådan ovillkorlig rätt. Marknadsnoterade Prop. 2025/26:224 aktier får inte heller undantas eftersom de inte omedelbart går att omsätta

till pengar och därmed inte direkt kan täcka gäldenärens underhåll (se rättsfallet NJA 2015 s. 839). Andra liknande sparformer omfattas inte heller av undantaget.

Det finns flera typer av tillgångar som visserligen inte omedelbart kan realiseras men som ändå i de flesta fall enkelt och snabbt kan säljas, t.ex. marknadsnoterade aktier, obligationer och kryptovalutor. Enligt rege- ringens mening är skälen för att göra skillnad mellan sådant sparande och sparande på exempelvis ett bankkonto svaga. Det främsta argumentet mot att likställa sparformerna är att exempelvis ett aktieinnehav i allmänhet innebär en större risk för en betydande värdeminskning än ett fondinnehav. Om värdet minskar kraftigt till följd av globala faktorer, t.ex. en finanskris, påverkas emellertid fonder på motsvarande sätt som aktier. Skillnaden i ekonomisk risk minskas dessutom av att undantaget från utmätning endast kan gälla för en kortare tid. Regeringen föreslår därför att även tillgångar som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar ska undantas från utmätning på samma sätt som medel på ett bankkonto. Genom förslaget riskerar inte en gäldenär som har sitt huvudsakliga sparande i exempelvis marknadsnoterade aktier att sakna tillgångar som kan undantas från utmätning för att täcka hans eller hennes behov, trots att det finns tillgångar som enkelt kan omvandlas till pengar för underhållet.

Eftersom de tillgångar som kan undantas är begränsade till att täcka underhållet för den närmaste tiden utgör ändringen en rimlig avvägning mellan gäldenärers behov av skäliga levnadsvillkor och borgenärers intresse av att få betalt. Förslaget innebär också att borgenärer behandlas lika oberoende av vilken sparform som gäldenären väljer. Mot den bak- grunden kan förslaget inte anses drabba borgenärsintresset på ett orimligt sätt.

Enligt regeringens mening är det inte ändamålsenligt att uttömmande reglera vilka tillgångar som ska kunna undantas från utmätning, bl.a. eftersom samhällsutvecklingen fortlöpande medför att det uppkommer nya sparformer. Det som bör vara avgörande för om tillgången kan undantas är om den enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar. I lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden finns en definition av finansiella instrument som kan utgöra en riktlinje för vilka tillgångar som kan vara aktuella att undanta. Den omfattar bl.a. överlåtbara värdepapper, penning- marknadsinstrument, fondandelar och finansiella derivatinstrument. Ett annat exempel på tillgångar som kan vara aktuella att undanta är kryptotillgångar. Huruvida en tillgång är enkel att realisera eller omvandla till pengar får bedömas i det enskilda fallet.

En hyresrätt till en bostadslägenhet ska inte utgöra beneficium

Vid beneficiebedömningen ska en hyresrätt till en bostadslägenhet undan- tas (5 kap. 1 § utsökningsbalken). Det är emellertid kriminaliserat att överlåta en sådan hyresrätt mot ersättning och ett avtalsvillkor om sådan ersättning är ogiltigt (12 kap. 65 § jordabalken). En hyresrätt till en bostadslägenhet har därmed inte något legalt marknadsvärde och kan redan av den anledningen inte heller utmätas. Det finns således inte längre

s. 78 7 Hanteringen av visst gods Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 anledning att undanta sådana hyresrätter som beneficium. Undantaget bör tas bort.

Anpassningar till dagens språkbruk

Kronofogdemyndigheten ska vid beneficiebedömningen beakta om gälde- nären eller någon som tillhör hans eller hennes familj lider av lyte eller allvarlig sjukdom (5 kap. 2 § utsökningsbalken). Bestämmelsen infördes i den tidigare utsökningslagen 1968 och ordalydelsen ändrades inte i sam- band med att utsökningsbalken infördes. Lyte är ett ålderdomligt uttryck som används mycket sällan i vardagligt språkbruk.

Uttrycket lyte bör därför ersättas med allvarlig funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning definieras som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Den typen av nedsättning kan antingen vara medfödd eller förvärvad. Sådana skador, tillstånd och sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Eftersom lyte definitionsmässigt avser kroppsliga fel innebär ändringen en viss utvidgning av bestämmel- sens tillämpningsområde. Diagnoser som avser neuropsykiatriska funktions- nedsättningar, t.ex. adhd och autism, kommer att omfattas. Eftersom Kronofogdemyndigheten redan beaktar vissa nedsättningar av psykisk och intellektuell funktionsförmåga bör utvidgningen emellertid bli begränsad.

7 Hanteringen av visst gods

7.1 En effektivare hantering av avhysningsgods

Regeringens förslag

Kronofogdemyndigheten ska i samband med en avhysningsförrättning från en bostad få kasta eller förstöra egendom som uppenbart saknar värde eller som av något annat skäl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna, däribland Kronofogdemyndigheten , Fastighetsägarna och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) , tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Barnombuds- mannen efterfrågar ett resonemang om hur ett barns egendom ska hanteras och om hur barn ska underrättas.

s. 79 7 Hanteringen av visst gods Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens förslag

En effektivare hantering av gods som anträffas i en bostad

Det förekommer att gäldenären redan innan en avhysningsförrättning har tömt bostaden och lämnat ifrån sig nycklarna. Kronofogdemyndigheten behöver då inte verkställa någon avhysning. Det är dock inte ovanligt att Kronofogdemyndigheten vid en avhysning möts av en mängd kvarlämnad egendom. Det är myndigheten som har det yttersta ansvaret för att det är praktiskt möjligt att genomföra avhysningen och myndigheten har en skyldighet att ombesörja transport av egendom som ska forslas bort, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som krävs. Genom detta ansvarar också staten för bl.a. sakskada och ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myn- dighetsutövningen (se 3 kap. 2 § skadeståndslagen [1972:207] och prop. 1980/81:8 s. 787).

Innan någon åtgärd med kvarlämnad egendom vidtas ska parterna under- rättas, om åtgärden kan ha betydelse för dem. Vidare har den som tagit emot egendom för förvaring rätt till skälig ersättning av gäldenären. Om egendomen inte har hämtats tre månader efter avhysningen, får den som tagit emot egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om det är uppenbart att egendomen saknar försäljningsvärde, transportera bort den (16 kap. 6 § utsökningsbalken). Även när det gäller avhysning från annat än en bostad kan verkställigheten vara förenad med svårigheter. Finns det inte några lämpliga alternativ får egendomen i ett sådant fall säljas eller, om egendomen bedöms sakna försäljningsvärde, förstöras.

Det förekommer också att den egendom som anträffas av Kronofogde- myndigheten i samband med en avhysning är angripen av ohyra eller av något annat skäl, t.ex. brandfarlighet, inte bör transporteras vidare för magasinering. Egendom kan, i ljuset av att den uppenbart saknar värde, framstå som medvetet kvarlämnad. Enligt utredningen är det osäkert om Kronofogdemyndigheten får kasta eller förstöra sådan egendom på något annat sätt, om det inte framgår av lag.

Ett alternativ för att tydliggöra rättsläget är att införa en skyldighet för myndigheten att magasinera all egendom i upp till tre månader oavsett dess skick eller farliga egenskaper. En magasinering är förstås förenad med en kostnad. Denna kostnad tas i regel i första hand ut av gäldenären och stannar i andra hand på staten. År 2024 kostade magasinering av avhys- ningsgods sammanlagt över 20 miljoner kronor. Av denna kostnad fick staten stå för ca 16,5 miljoner kronor. När egendom som inte ska eller bör bevaras ändå magasineras är dessa kostnader onödiga. Regeringen föreslår därför att det införs ett tydligt lagstöd som ger Kronofogdemyndigheten möjlighet att kasta eller förstöra sådan egendom som uppenbart saknar värde eller som inte bör förvaras av något annat skäl, om värdet sammanantaget inte kan anses betydande. Detta är i linje med den praktiserade ordningen och undanröjer den osäkerhet som finns om hur avhysningsgodset ska hanteras. Samma sak bör gälla vid sådan verk- ställighet av bl.a. förpliktelser att lämna ut viss lös egendom eller utföra visst arbete som regleras i 16 kap. 12 §.

Innan egendom kastas eller förstörs ska Kronofogdemyndigheten ta ställning till om parterna ska underrättas. Med tanke på att avhysning från

Prop. 2025/26:224

s. 80 7.2 Hanteringen av överskottsgods och annan lös egendom vid utmätning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 bostad är en av de mer ingripande utsökningsåtgärderna anser regeringen, till skillnad från Föreningen Sveriges Kronofogdar , att det liksom hittills bör göras en bedömning i varje enskilt fall av om det finns behov av en underrättelse. Kontakten bör som hittills tas med parterna, som sedan vidarebefordrar informationen till andra berörda i hushållet eller familjen. Vid bedömningen av om en underrättelse kan antas ha betydelse för parterna ska i de fall gäldenären har barn, i enlighet med barnkon- ventionen, vikt läggas vid om barnet eller barnen kan beröras av åtgärden (se vidare avsnitt 8.1).

Förslaget innebär att egendom kan kastas eller förstöras om den antingen saknar värde eller har ett värde, men är svår att förvara. Det innebär en inskränkning av den enskildes egendomsskydd enligt Europakonven- tionen. Enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till konventionen ska varje fysisk eller juridisk person ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Förvaring av exempelvis explosiv eller brandfarlig egendom medför stora kostnader och kan innebära en risk för både person- och sakskada. Med tanke på de kostnader och olägenheter förvaring av sådan egendom innebär för Kronofogdemyndigheten bedöms regleringen tillgodose ett sådant allmänt intresse som avses i Europakonventionen. Innan egen- domen kastas eller förstörs ska den enskilde underrättas om åtgärden är av betydelse för denne. Vidare får inte egendom som kan antas ha ett betydande värde kastas eller förstöras. Mot den bakgrunden bedömer regeringen att förslaget är proportionerligt och förenligt med Europa- konventionen.

7.2 Hanteringen av överskottsgods och annan lös egendom vid utmätning

Regeringens förslag

När ett beslut om utmätning av lös egendom upphävs eller förfaller och egendom som omfattas av beslutet inte hämtas inom viss tid, ska egen- domen få säljas för statens räkning, kastas eller förstöras. Innan Krono- fogdemyndigheten vidtar en sådan åtgärd ska gäldenären eller tredje man underrättas om att egendomen kan hämtas och om vad följden av ett uteblivet avhämtande blir.

Motsvarande ska gälla för egendom som säljs på offentlig auktion eller under hand, men som inte avhämtas, och för lös egendom som inte omfattas av utmätning, men som påträffas i utmätt egendom.

EBM-utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen föreslår att egendom som inte hämtas ut antingen ska få säljas för statens räkning eller förstöras och att egendom som inte omfattas av utmätning, men som påträffas i utmätt egendom, ska återlämnas till

80 gäldenären.

s. 81 7.2 Hanteringen av överskottsgods och annan lös egendom vid utmätning Kontrollera mot PDF

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inga synpunkter på dem. Kronofogdemyndigheten ser positivt på att det införs regler om hur egendom som inte hämtas ut ska hanteras och menar att reglerna utgör en förutsättning för att biträde vid distansutmätning från fler myndigheter ska kunna hanteras.

Skälen för regeringens förslag

Lös egendom som utmäts tas normalt i förvar. Egendomen blir sedan kvar i Kronofogdemyndighetens förvar tills den säljs eller utmätningen hävs. Hur egendomen därefter ska hanteras är emellertid till stora delar oreglerat. Bland annat saknas det regler om vad som ska göras med tidigare förvarstagen egendom som inte hämtas ut. Detta kan jämföras med att det för brottsbekämpande myndigheter finns uttryckliga bestämmelser som reglerar hur myndigheterna ska hantera egendom som tidigare varit omhändertagen enligt olika regelverk, t.ex. i form av beslag, men som inte hämtas ut inom viss tid (se bl.a. lagen [1974:1066] om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.).

Avsaknaden av regler för Kronofogdemyndighetens hantering av egen- dom som inte hämtas ut innebär formellt att egendomen behöver vårdas och förvaras av myndigheten för all framtid. Det gäller i första hand egen- dom som inte hämtas ut efter att ett utmätningsbeslut upphävs eller förfaller men det kan också handla om lös egendom som inte omfattas av utmätningsbeslutet, men som finns i den utmätta egendomen, s.k. över- skottsgods. Situationen kan också uppstå för egendom som har sålts på offentlig auktion men som sedan inte hämtas av köparen. I det fallet tillämpas dock den ordningen att Kronofogdemyndigheten prövar om sådan egendom kan anses övergiven med stöd av den civilrättsliga principen om res derelicta och på den grunden tillfalla staten (jfr 12 kap. 6 § handelsbalken). När en prövning resulterar i att egendomen tillfaller staten ska den enligt myndighetens anvisning antingen slängas, säljas eller lämnas till återbruk.

Mot bakgrund av att utmätning är ett offentligt tvångsförfarande, i vilket även försäljningen av utmätt egendom är en del, är det enligt regeringens mening otillfredsställande att hanteringen av egendom som inte hämtas ut i praktiken är oreglerad. Rättssäkerhetsskäl talar starkt för att hanteringen bör lagregleras. Att egendom blir kvar i Kronofogdemyndighetens vård orsakar dessutom betydande kostnader och innebär en påtaglig administra- tiv börda för myndigheten. Enligt Kronofogdemyndigheten har omfatt- ningen av problemet ökat till följd av de nya reglerna om distansutmätning och kan förväntas öka ytterligare genom förslaget att utvidga möjligheten till fler brottsbekämpande myndigheter (se avsnitt 4.1). Även effektivitets- skäl talar därmed för att en lagreglering införs.

Utredningen föreslår att Kronofogdemyndigheten ska ges möjlighet att sälja eller förstöra egendom som inte hämtas ut. En möjlighet för myndig- heten att också kasta sådan egendom kan dock enligt regeringens mening medföra vissa effektivitetsvinster, särskilt när det gäller överskottsgods som i regel kan antas sakna värde. Vidare är det önskvärt med en så enhetlig reglering som möjlighet och samma möjlighet föreslås gälla för

Prop. 2025/26:224

s. 82 7.2 Hanteringen av överskottsgods och annan lös egendom vid utmätning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 kvarlämnad egendom i samband med avhysning, se avsnitt 7.1. En

möjlighet att också kasta egendomen bör därför införas.

Kronofogdemyndighetens möjlighet att sälja, kasta eller förstöra egen-

dom som inte hämtas ut bör gälla först sedan den enskilde haft möjlighet

att ta tillvara sin rätt och uttryckligen eller underförstått avstått från denna.

Förfarandet bör därför utformas så att den enskilde underrättas om att

egendomen kan hämtas och om vad följden av ett uteblivet avhämtande

blir. Den enskilde bör också ges en generös tidsfrist för att hämta egen-

domen. Egendomen bör därför efter delgivning av en underrättelse finnas

tillgänglig för avhämtning i tre månader. Om egendomen inte hämtas inom

denna tid bör egendomen få säljas, kastas eller förstöras. Eftersom det i det

enskilda fallet kan finnas skäl för Kronofogdemyndigheten att avvakta

med en sådan åtgärd bör möjligheten vara fakultativ för myndigheten.

Som utredningen föreslår bör regler om att Kronofogdemyndigheten

efter viss tid får sälja, kasta eller förstöra egendom som inte avhämtas av

såväl rättssäkerhetsskäl som praktiska skäl innehålla anvisningar om vem

den aktuella egendomen ska lämnas ut till. När det är fråga om ett

utmätningsbeslut som hävs eller förfaller bör regleringen innebära att

egendomen som utgångspunkt lämnas ut till gäldenären. I vissa situationer

är omständigheterna dock sådana att egendomen i stället bör lämnas ut till

tredje man. Det gäller framför allt om tredje man med framgång har fört

talan om bättre rätt till den utmätta egendomen. För det fall tredje man i

en dom som har fått laga kraft eller på annat sätt har förklarats ha bättre

rätt till egendomen än gäldenären bör Kronofogdemyndigheten således

lämna ut egendomen till den tredje mannen i stället för till gäldenären.

Detsamma bör gälla om den tredje mannen till följd av handpanträtt eller

retentionsrätt hade egendomen i sin besittning när den togs i förvar och

utmättes. Att i en sådan situation återlämna egendomen till gäldenären

skulle utgöra ett oönskat intrång i den rätt som tredje man har till följd av

besittningen.

När det gäller överskottsgods finns det normalt sett inte anledning att

anta att egendomen bör lämnas ut till någon annan än gäldenären. Lagrådet

anför att det även i fråga om överskottsgods dock kan förekomma

situationer där det genom en rättegång har fastställts att tredje man har

bättre rätt till egendomen än gäldenären eller där egendomen, tillsammans

med det utmätta godset, vid förvarstagandet var i tredje mans besittning på

grund av handpanträtt eller retentionsrätt. Enligt regeringens bedömning

bör sådana situationer vara mycket ovanliga, men som Lagrådet påpekar

skulle avsaknaden av en möjlighet att i en sådan situation lämna ut egen-

domen till tredje man innebära en omotiverad olikhet i förhållande till

förfarandet med tidigare utmätt egendom. Reglerna för överskottsgods bör

därför utformas på samma sätt som när ett utmätningsbeslut hävs eller

förfaller.

I fråga om egendom som har sålts exekutivt av Kronofogdemyndigheten

kan situationen regleras något annorlunda eftersom köparen av naturliga

skäl är medveten om att egendomen bör hämtas. Det finns i denna situation

skäl att ange inom vilken tid egendomen senast ska hämtas och då

föreskriva att följden av ett uteblivet avhämtande är att egendomen får

säljas, kastas eller förstöras av Kronofogdemyndigheten. Tidsfristen bör

vara densamma som i övriga berörda situationer och räknas från det att

såväl försäljningen som utmätningen har fått laga kraft. Däremot finns det

s. 83 8 Ökad tydlighet om Kronofogdemyndighetens bedömningar Kontrollera mot PDF

varken behov av regler om vem egendomen ska lämnas ut till eller krav på Prop. 2025/26:224 en underrättelse om att egendomen kan hämtas ut. Kronofogdemyndig-

heten bör i stället i samband med att en försäljning kungörs informera om vad som gäller i fråga om tidsfrist för avhämtning och följden av att egendomen inte hämtas. En bestämmelse om denna information kan tas in i förordning.

Regeringens förslag innebär att det aldrig kan bli aktuellt att sälja, kasta eller förstöra egendom utan att den enskilde har informerats och getts möjlighet att hämta egendomen. Eftersom ett syfte med förslaget dessutom är att Kronofogdemyndigheten inte ska behöva förvara egendom för all framtid bedöms det på samma sätt som de föreslagna reglerna för avhysningsgods tillgodose ett sådant allmänt intresse som avses i Europakonventionen (se avsnitt 7.1). Regeringen bedömer även i denna del att förslaget är proportionerligt och utgör en tillåten inskränkning av den enskildes egendomsskydd.

8 Ökad tydlighet om Kronofogdemyndighetens bedömningar

8.1

Principen om barnets bästa lagfästs

Regeringens förslag

Det ska i utsökningsbalken införas en uttrycklig bestämmelse om att

barnets bästa ska beaktas särskilt vid alla åtgärder eller beslut enligt

balken som rör barn.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd-

ning mot det. Flera av dem, däribland Myndigheten för Familjerätt och

föräldraskapsstöd och Konsumentverket , framhåller att den föreslagna

bestämmelsen kan komma att tydliggöra barnrättsperspektivet. Krono-

fogdemyndighet en föreslår att bestämmelsen får samma lydelse som i

barnkonventionen och Barnombudsmannen betonar bl.a. vikten av att

Kronofogdemyndigheten gör en barnkonsekvensanalys för att kunna

bedöma vad som är barnets bästa i det enskilda fallet.

Andra remissinstanser, däribland Nacka tingsrätt , Örebro tingsrätt ,

Östersunds tingsrätt och Skatteverket , ifrågasätter behovet av att lagfästa

principen i utsökningsbalken, bl.a. eftersom de anser att det är tveksamt

om det skulle leda till något egentligt klargörande. Hovrätten över Skåne

och Blekinge efterfrågar tydligare ledning för hur bestämmelsen ska

tillämpas, t.ex. i vilka situationer en barnkonsekvensanalys bör göras och

hur bristfälliga underlag avseende barnets bästa ska hanteras. Svea hovrätt

s. 84 8 Ökad tydlighet om Kronofogdemyndighetens bedömningar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 framhåller att gällande rätt redan ger möjlighet att beakta barnets bästa i de olika bedömningar som ska göras och befarar att förslaget på kort sikt

skulle kunna orsaka oklarheter i rättstillämpningen.

Skälen för regeringens förslag

Principen om barnets bästa följer redan av lag

Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att

regelverket i de allra flesta fall är enkelt att tillämpa. Som utredningen

framhåller bör förfarandet följa ett bestämt mönster så att händelseför-

loppet är förutsebart för alla berörda. Det är också viktigt att den som har

en fordran kan lita på att den kan verkställas så snabbt som möjligt, utan

stora kostnader. Utrymmet för komplicerade intresseavvägningar i regel-

verket är därför begränsat. Samtidigt är det självklart att det måste vara

möjligt att göra avsteg från huvudreglerna i de fall ett tvångsvist genom-

förande skulle få ett orimligt resultat. Inte minst måste regelverket leva

upp till Sveriges internationella åtaganden. I detta avsnitt behandlas frågan

om hur barnets bästa ska beaktas i utsökningsförfarandet. I avsnitt 8.2

behandlas proportionalitetsprincipen.

Sedan 2020 gäller barnkonventionen som svensk lag (lagen [2018:1197]

om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter). En tanke med

inkorporeringen av barnkonventionen var att tydliggöra att domstolar och

andra rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av konventionen.

Barnkonventionens bestämmelser ska läsas i relation till varandra och ses

som en helhet vid avvägningar och bedömningar som görs i besluts-

processer i mål och ärenden som rör barn. Detta gäller i fråga om såväl ny

som befintlig lagstiftning. Artiklarna 1, 3, 6 och 12 är s.k. grundprinciper

som ska vara vägledande vid tolkningen och tillämpningen av övriga

bestämmelser i konventionen, men har också självständig betydelse (prop.

2017/18:186 s. 74 och 86).

Barnkonventionens princip om barnets bästa finns i artikel 3. Av den

svenska översättningen framgår att vid alla åtgärder som rör barn ska i

första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa, vare sig

åtgärderna vidtas av offentliga myndigheter eller privata välfärdsinstitu-

tioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.

Artikeln tar inte enbart sikte på mål och ärenden där barn intar partsställ-

ning, utan alla mål och ärenden där barn direkt eller indirekt berörs av en

fråga. En annan aspekt som har betydelse när det gäller t.ex. utmätnings-

frågor är barnets möjlighet att få växa upp i en trygg och stabil hemmiljö,

ett grundläggande behov som kommer till uttryck i flera artiklar i kon-

ventionen (se t.ex. artikel 6 och artikel 27).

Principen om barnets bästa kommer även till uttryck i artikel 24 i Euro-

peiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i ett stort

antal bestämmelser i den svenska lagstiftningen, däribland i föräldrabalk-

en, utlänningslagen (2005:716), skollagen (2010:800), hälso- och sjuk-

vårdslagen (2017:30) och socialtjänstlagen (2025:400). I propositionen

Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132) föreslår

regeringen att en bestämmelse om barnets bästa också ska tas in i

fängelselagen (2010:610).

Begreppet barnets bästa består av flera delar: det är en materiell rättighet,

en rättslig tolkningsprincip och ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser.

s. 85 8 Ökad tydlighet om Kronofogdemyndighetens bedömningar Kontrollera mot PDF

Rätten att få barnets bästa bedömt i beslut som rör barnet är en materiell Prop. 2025/26:224 rättighet. Enligt barnkonventionens engelska originaltext ska barnets bästa

vara ”a primary consideration”, men däremot inte ”the primary conside- ration”, som används i artikel 21 om adoption. Att så som det anges i den svenska översättningen av konventionen i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa innebär mot denna bakgrund att en avvägning måste göras i förhållande till andra intressen, men vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas som ett tungt vägande intresse. Barnets bästa behöver dock inte vara ensamt utslagsgivande. I det enskilda fallet kan andra rättsregler eller intressen väga tyngre. Som materiell rättighet är principen direkt tillämplig och kan åberopas i t.ex. domstol. Principen om barnets bästa ska även användas som en grundläggande rättslig tolk- ningsprincip. Om en rättsregel är öppen för mer än en tolkning, ska den tolkning som mest verkningsfullt tillgodoser barnets bästa ges företräde. Principen är slutligen också ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser. Det innebär att när ett barn eller en grupp barn kommer att påverkas av ett beslut, måste beslutsprocessen innehålla en utvärdering av de kon- sekvenser som blir följden av beslutet. I beslutet ska beslutsfattaren dessutom motivera på vilket sätt hänsyn har tagits till barnets bästa (se prop. 2017/18:186 s. 96 och rättsfallet NJA 2024 s. 642).

Befintlig reglering i utsökningsbalken av betydelse för barnets bästa

Det finns flera bestämmelser i utsökningsbalken som i olika situationer innebär att barnets bästa ska beaktas. Ett viktigt exempel är den för- svarlighetsbedömning som ska göras vid utmätning enligt 4 kap. 3 § utsökningsbalken. Enligt paragrafens första stycke får en utmätning endast ske om det belopp som kan antas betalas in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. I rättsfallet NJA 2021 s. 1065 fann Högsta domstolen att det inom ramen för försvarlighetsbedömningen ska prövas om den aktuella utmätningen är oförenlig med de rättigheter som tillförsäkras ett barn enligt barnkonventionen. En sådan prövning kan leda till att barnets intressen ändå måste vika. Det aktuella avgörandet rörde utmätning av en bostadsfastighet och domstolen uttalade att barnets intresse av skydd för sin hemmiljö i de fallen ska vägas mot intresset av att kunna utnyttja det ekonomiska värde som ligger i fastigheten för att tillgodose borgenären.

I 4 kap. 3 § andra stycket finns det en bestämmelse för det fallet att olika slags egendom finns att tillgå hos gäldenären och det kan bli fråga om att välja vilken egendom som ska utmätas. Som utgångspunkt gäller att det i första hand bör tas i anspråk sådan utmätningsbar egendom som kan användas till fordrans betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Vid valet mellan olika slag av egendom bör beaktas inte bara sökandens rätt till betalning utan även dennes intresse av att betalning görs så snart som möjligt. Samtidigt bör enligt förarbetena i rimlig uträckning hänsyn tas till gäldenärens behöriga intressen. Om det kan anses skäligen förenligt med sökandens intresse och i övrigt bedöms motiverat, bör hänsyn tas till gäldenärens önskemål. I rättsfallet NJA 2013 s. 1241, som gällde valet mellan olika verkställighetsåtgärder, konstaterade Högsta domstolen att en försäljning av den i målet aktuella

fastigheten bara beräknades ge ett i sammanhanget mindre belopp, motsvar-

s. 86 8 Ökad tydlighet om Kronofogdemyndighetens bedömningar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 ande vad som kunde förväntas komma in genom löneutmätning under en förhållandevis begränsad tid. Domstolen konstaterade också bl.a. att de

aktuella skattefordringarna preskriberades först några år senare och att en

utmätning skulle innebära en betydande olägenhet för gäldenären och

dennes familj. Efter beaktande av bl.a. barnets bästa ansåg domstolen att det

inte fanns tillräckliga skäl för utmätning även av bostadsfastigheten, varför

utmätningen i den delen hävdes.

Barnets bästa kan också få betydelse för bedömningen av om viss egen-

dom får undantas från utmätning för gäldenärens behov (s.k. beneficium).

När gäldenären har familj bestäms vad som får undantas med skälig

hänsyn även till vad familjen använder eller behöver. Om gäldenären eller

någon som tillhör gäldenärens familj lider av allvarlig funktionsned-

sättning (i hitillsvarande lagtext lyte) eller sjukdom ska det också beaktas

(5 kap. 2 § första och andra styckena).

Även i löneutmätningsförfarandet ska Kronofogdemyndigheten beakta

barnets bästa. Detta gäller bl.a. när det bestäms hur stor del av lönen som

inte får utmätas (förbehållsbeloppet) och när det bedöms om det finns

särskilda skäl för att bevilja anstånd under pågående utmätning av lön

(7 kap. 4 § första stycket samt 5 och 11 §§). I rättsfallet NJA 2023 s. 662

behandlas frågan om under vilka förutsättningar anstånd under pågående

löneutmätning bör medges. Gäldenären hade ansökt om anstånd under två

månader och som skäl angett dels betalning av viss tandvård, dels inköp av

vissa möbler och viss hemelektronik som främst var avsedda att tillgodose

gäldenärens dotters behov. Högsta domstolen uttalade i rättsfallet bl.a. att

om en löneutmätning har pågått länge eller beräknas pågå länge så är många

gånger det praktiska behovet av anstånd större än annars. Utöver att

tillgodose ett preciserat behov bör det enligt domstolen finnas ett visst – om

än begränsat – utrymme att ge gäldenären en allmän lättnad i sin ekonomiska

situation. En sådan lättnad kan i vissa fall vara särskilt motiverad från ett

barnperspektiv. Högsta domstolen ansåg i det aktuella fallet att det fanns

särskilda skäl och beviljade anstånd i enlighet med gäldenärens ansökan.

Barnets bästa kan även komma att få betydelse vid avhysning eller

handräckning. Till exempel ska avhysning genomföras så att skälig hänsyn

tas till tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation. Om det

behövs av hänsyn till svaranden i avhysningsmålet får Kronofogde-

myndigheten medge anstånd med avhysningen (se 16 kap. 3 § första stycket

och 4 § första stycket).

Även vid utmätning av lös egendom kan hänsynen till barnets bästa få stor

betydelse. Detta gäller inte minst i situationer där utmätningen sker på

distans och beslutet ska verkställas av en brottsbekämpande myndighet, se

avsnitt 4.1. Justitieombudsmannen har nyligen betonat att det i sådana fall

är av största vikt att barnets bästa blir ordentligt utrett och bedömt av såväl

Kronofogdemyndigheten som den biträdande myndigheten. Omständig-

heterna i det enskilda fallet kan nämligen vara sådana att Kronofogde-

myndigheten inte bör begära biträde med att ta egendomen i förvar när

frågan om utmätning väcks av den biträdande myndigheten (se JO:s beslut

den 26 januari 2026 i dnr 11591-2024).

Principen om barnets bästa innebär som nämns ovan också ett tillväga-

gångssätt i beslutsprocesser. Kronofogdemyndigheten arbetar löpande med

dessa frågor och har sedan ett antal år tillbaka riktlinjer, med tillhörande

handledning, för säkerställande av barns rättigheter och bemötande av barn

s. 87 8 Ökad tydlighet om Kronofogdemyndighetens bedömningar Kontrollera mot PDF

(de senaste versionerna är KFM 1032-2025 och KFM 1039-2025). Där Prop. 2025/26:224 behandlas bl.a. hur myndigheten säkerställer barnets rättigheter vid

åtgärder eller beslut som rör barn, t.ex. vilken planering som ska föregå verkställighet av en avhysning som berör barn.

Principen bör tas in i utsökningsbalken

Inget barn i Sverige ska behöva växa upp i fattigdom eller stå utan ett tryggt hem. Ett barn har enligt barnkonventionen rätt till den levnads- standard som krävs för barnets fysiska, psykiska, moraliska och sociala utveckling (artikel 27). FN:s kommitté för barnets rättigheter betonar i sin allmänna kommentar att en uppväxt i relativ fattigdom undergräver barns välfärd, sociala integration och självkänsla, och minskar möjligheterna till lärande och utveckling (CRC/C/GC/7, 2014 p. 26).

De senaste åren har många haft en svår ekonomisk situation och skuld- erna hos Kronofogdemyndigheten har ökat. På tio år har skuldsumman nästan fördubblats. Under 2024 och 2025 var ca 450 000 skuldsatta per- soner registrerade hos Kronofogdemyndigheten. Myndigheten har upp- skattat att ca 455 000 personer är överskuldsatta. Detta grundar sig på att personerna har skulder som är föremål för indrivning eller omfattas av pågående skuldsanering. En relativt stor del av de som drabbas av skulder är också föräldrar, vilket innebär att även många barn riskerar att påverkas. Omkring 180 000 barn – motsvarande 8,3 procent av barnen i Sverige – växer upp i familjer där minst en förälder har skulder hos Kronofogde- myndigheten eller en pågående skuldsanering. År 2025 drabbades drygt 800 barn av avhysning. Många barn i Sverige påverkas alltså av att deras föräldrar har skulder hos Kronofogdemyndigheten. Barn mår generellt dåligt av sina föräldrars knappa ekonomiska resurser och riskerar att hämmas i sin fysiska och mentala utveckling. Även om det för den all- männa betalningsmoralens skull är angeläget att gäldenärer betalar sina skulder så snabbt som möjligt, har deras barn rätt till en acceptabel tillvaro trots att föräldrarna är skuldsatta.

Det står klart att Kronofogdemyndigheten till följd av barnkonventionen ska beakta barnets bästa i alla fall som kan komma att röra barn. Som framgår ovan ger den hittillsvarande regleringen i utsökningsbalken Kronofogdemyndigheten möjlighet att beakta barnkonventionens krav och det finns inga egentliga brister i detta avseende. Den bedömningen delas av utredningen.

Enligt regeringens mening är det emellertid en brist i lagstiftningen att en så viktig del av de bedömningar som ska göras inte framgår direkt av lagtexten. Det finns därför skäl för att betona principen om barnets bästa ytterligare genom att den tas in i en övergripande bestämmelse i utsöknings- balken. På så sätt skapas tydlighet i regelverket samtidigt som transparensen och därmed rättssäkerheten ökas. Såväl utredningen som ett stort antal remissinstanser, däribland Barnombudsmannen , Hovrätten över Skåne och Blekinge , Konsumentverket , Kronofogdemyndigheten , Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Rädda barnen , gör samma bedömning.

I det lagstiftningsarbete som föranledde att barnkonventionen inkorpo- rerades i svensk rätt framhöll regeringen vikten av att lagstiftaren fortsätter

att transformera barnkonventionens bestämmelser i den nationella lag-

s. 88 Proportionalitetsprincipen lagfästs Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 stiftningen. Det förtydligades att inkorporering som metod inte innebär att transformering inte ska ske, tvärtom ansågs metoderna som ömsesidigt förstärkande och tillsammans som det mest effektiva sättet för att barn- konventionen och barnets rättigheter ska få genomslag i rättstillämpningen (prop. 2017/18:186 s. 58 och 93–94.).

För regeringen är det en prioriterad fråga att stärka barnets rättigheter och se till att barnets bästa beaktas i alla förfaranden och beslut som rör barn. När det gäller utsökningsbalken talar det förhållandet att barn i förfaranden enligt balken oftast berörs i egenskap av tredje man – och inte som part i förfarandet–särskilt för att principen om barnets bästa bör lagfästas i balken. Med en bestämmelse som uttryckligen anger att barnets bästa ska beaktas särskilt kommer det inte att vara någon tvekan om att Kronofogde- myndigheten ska ta hänsyn till vad som är bäst för barnet. Det blir också lättare för enskilda att åberopa principen.

Regeringen föreslår alltså – i enlighet med utredningens förslag – att det i utsökningsbalken införs en uttrycklig bestämmelse som lagfäster prin- cipen om barnets bästa. Bestämmelsen föreslås gälla generellt i Krono- fogdemyndighetens handläggning av utsökningsmål och vara tillämplig i förhållande till samtliga åtgärder och beslut under utsökningsförfarandet. I författningskommentaren beskrivs utgångspunkterna för tillämpningen utförligare.

8.2

Proportionalitetsprincipen lagfästs

Regeringens förslag

Det ska i utsökningsbalken införas en uttrycklig bestämmelse om den

s.k. proportionalitetsprincipen. Bestämmelsen ska innebära att en

åtgärd enligt balken bara får vidtas om skälen för åtgärden uppväger det

intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av

den.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens. Utredningen

föreslår dessutom att Kronofogdemyndigheten ska få upphäva ett redan

meddelat beslut som inte har fått laga kraft, om det är uppenbart att beslutet

inte är proportionerligt, och när ett sådant beslut upphävs även upphäva

följdbeslut.

Remissinstanserna

Remissutfallet är blandat. Flera remissinstanser, däribland Malmö tings-

rätt , Skatteverket och Finansbolagens Förening , ifrågasätter behovet av

förslaget med hänsyn till att proportionalitetsprincipen redan kommer till

uttryck i förvaltningslagen. Även Svea hovrätt ifrågasätter på liknande

grunder förslaget och anser att den föreslagna möjligheten för Krono-

fogdemyndigheten att upphäva beslut innebär en minskad förutsebarhet

för sökanden. Justitiekanslern anser i stället att det inte minst i rätts-

säkerhetshänseende finns starka skäl för att proportionalitetsprincipen ska

s. 89 Proportionalitetsprincipen lagfästs Kontrollera mot PDF

komma till direkt uttryck i lagtexten enligt utredningens förslag. Flera

Prop. 2025/26:224

andra remissinstanser, däribland Kronofogdemyndigheten , Östersunds

tingsrätt och Konsumentverket , tillstyrker förslaget eller har ingen invänd-

ning mot det. Rädda barnen förordar ett tillägg som gör det möjligt för

Kronofogdemyndigheten att upphäva ett beslut om det efter en samman-

vägd bedömning visar sig att beslutet är uppenbart oproportionerligt eller

oförenligt med principen om barnets bästa.

Skälen för regeringens förslag

Kronofogdemyndigheten ska tillämpa proportionalitetsprincipen

Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsgrundsats som förenklat innebär

att en ingripande åtgärd som vidtas av en myndighet ska vara ägnad att

tillgodose det åsyftade ändamålet, vara nödvändig för att uppnå detta

ändamål och medföra fördelar som står i rimlig proportion till den skada

som åtgärden förorsakar. Det ska med andra ord finnas en balans mellan

mål och medel.

Proportionalitetsprincipen är central inom det EU-rättsliga systemet och

även Europakonventionen – som gäller som svensk lag – genomsyras av

principen. Flera av artiklarna i konventionen tar sikte på att det ska göras

avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Ett exempel är den

enskildes rätt till respekt för sitt hem enligt artikel 8. På liknande sätt som

inom EU-rätten kräver den konventionsrättsliga proportionalitetsprincipen

att en ingripande åtgärd ska vara lämplig, nödvändig och proportionerlig

för att kunna accepteras. Principen utvecklas kontinuerligt i Europa-

domstolens praxis (se t.ex. domen i målet Rousk mot Sverige [ECHR

27183/04] som rörde ett beslut av Kronofogdemyndigheten att avhysa en

gäldenär från sitt hem, trots att alla relevanta beslut inte hade fått laga kraft

och den aktuella exekutionsfordran var knappt 7 000 kronor).

Proportionalitetsprincipen kommer också till uttryck i reglerna om egen-

domsskydd i regeringsformen, som anger att vars och ens egendom är

tryggad bl.a. genom att ingen ska tvingas avstå mark genom expropriation

eller tvingas tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller

byggnad, utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna

intressen (2 kap. 15 §). Principen ska t.ex. beaktas vid expropriation

(2 kap. 12 § expropriationslagen [1972:719]) och vid fastighetsbildning

som sker tvångsvis (se rättsfallet NJA 2018 s. 753). Detsamma gäller vid

straffprocessuella tvångsmedel som bl.a. häktning (t.ex. 24 kap. 1 § andra

stycket rättegångsbalken) och vid polisingripanden (8 § polislagen).

Principen kommer även till uttryck inom utlänningsrätten (t.ex. 1 kap. 8 §

utlänningslagen) och i lagar som reglerar tvångsanvändning på socialrätt-

ens område (t.ex. 20 a § lagen [1990:52] med särskilda bestämmelser om

vård av unga).

År 2018 trädde den nya förvaltningslagen i kraft. I den lagen kommer

proportionalitetsprincipen till uttryck i 5 §. Enligt tredje stycket i den

paragrafen får en myndighet ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärd-

en kan antas leda till det avsedda resultatet. En åtgärd får aldrig vara mer

långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda

resultatet står i rimligt förhållande till det intrång eller men i övrigt som

kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Kravet på rimlighet

innebär att det inte får finnas ett klart missförhållande mellan det allmänna

s. 90 Proportionalitetsprincipen lagfästs Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 intresset av ett visst ingripande och den belastning som detta medför för den enskilde. Innan myndigheten väger olika intressen mot varandra måste den ha tagit ställning till om åtgärden uppfyller principens krav på lämp- lighet och nödvändighet. Myndigheten måste också slå fast att åtgärden är det minst ingripande av de alternativ som finns för att uppnå samma resultat (prop. 2016/17:180 s. 60–64 och 290). Till skillnad från sin före- gångare gäller 2018 års förvaltningslag fullt ut i Kronofogdemyndighetens exekutiva verksamhet.

Proportionalitetsavvägningar enligt utsökningsbalken

Flera bestämmelser i utsökningsbalken förutsätter avvägningar där propor- tionalitetsprincipen helt eller delvis kommer till uttryck. Som exempel kan nämnas den försvarlighetsbedömning som Kronofogdemyndigheten ska göra vid utmätning. Enligt den ska utmätning endast ske om det belopp som kan beräknas betalas in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig (4 kap. 3 § första stycket). Kronofogdemyndigheten ska vidare göra en intresse- bedömning när det gäller frågan om vilken egendom som ska utmätas (4 kap. 3 § andra stycket). När det gäller löneutmätning finns det en särskild bestämmelse som anger att utmätning av lön endast får genom- föras om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas komma in (7 kap. 3 § andra stycket). Verkställighet av avhysning ska genomföras så att skälig hänsyn tas till både sökandens intresse och svarandens situation (16 kap. 3 § första stycket).

Högsta domstolen har vid ett antal tillfällen behandlat frågor om proportionalitet i utsökningsmål. Exempelvis har domstolen prövat om ett återställande kunde anses vara proportionerligt i mål om särskild hand- räckning med anledning av att sökanden hindrats från att fortsätta använda en väg som gick över svarandens fastighet, se rättsfallet NJA 2017 s. 999. Högsta domstolen har vidare i ett antal avgöranden prövat frågan om utmätning av en bostadsfastighet, däribland i NJA 2013 s. 1241, NJA 2018 s. 9 och NJA 2021 s. 1065. I rättsfallet från 2018 behandlades både för- svarlighetsbedömningen och intresseavvägningen enligt 4 kap. 3 § vid valet mellan flera olika egendomsslag. I det fallet fanns utöver en andel i en bostadsfastighet även gäldenärens lön att tillgå för utmätning. Inom ramen för intresseavvägningen bedömdes att en utmätning i lön som skulle innebära en fördröjning av full betalning för skulderna med närmare tre år vara en för lång tid. Domstolen fann därför att gäldenärens andel i fastig- heten inte skulle undantas från utmätning. I rättsfallet från 2021, där en försäljning av en bostad inte ansågs försvarlig, konstaterade Högsta domstolen bl.a. att lagstiftningen utgår från att det krävs starka skäl för att en bostad ska kunna utmätas. Storleken på det förväntade resultatet måste vara sådant att utmätningen framstår som försvarlig i ljuset av gäldenärens eller tredje mans intresse av att inte tvingas från sitt hem.

Det bör införas en uttrycklig proportionalitetsprincip i utsökningsbalken

Proportionalitetsprincipen gäller generellt i Kronofogdemyndighetens verksamhet och med beaktande av bl.a. den reglering som numera finns i förvaltningslagen krävs det inte att den lagfästs särskilt i utsökningsbalken

s. 91 Proportionalitetsprincipen lagfästs Kontrollera mot PDF

för att den ska kunna tillämpas. Enligt regeringens mening finns ändå flera Prop. 2025/26:224 skäl att låta principen komma till uttryck i balken.

Enligt utsökningsbalken ska en försvarlighetsbedömning göras vid utmätning (4 kap. 3 § och 7 kap. 3 §). Den bedömningen har stora likheter med en proportionalitetsbedömning, men tar i större utsträckning sikte på rent ekonomiska avvägningar mellan berörda intressen. Genom att en bestämmelse om proportionalitetsprincipen förs in i balken blir det tyd- ligare både hur bedömningarna förhåller sig till varandra och att försvarlig- hetsbedömningen inte ersätter den mer heltäckande proportionalitets- bedömningen (jfr 4 § förvaltningslagen).

Genom att principen tas in i utsökningsbalken åstadkoms också en sam- lad och så heltäckande reglering som möjligt i det centrala regelverk som gäller för Kronofogdemyndighetens åtgärder mot enskilda. Det blir där- med även lättare för enskilda att få kännedom om principen och ger dem bättre möjligheter att bevaka sina intressen hos Kronofogdemyndigheten eller vid ett eventuellt överklagande. Det är särskilt viktigt eftersom utsök- ningsbalken ger myndigheten befogenheter som är mycket ingripande gentemot enskilda. Regeringen anser därför att en modern och samman- hållen reglering av Kronofogdemyndighetens verksamhet bör innehålla en bestämmelse som ger uttryck för denna grundläggande princip.

En lagfäst proportionalitetsprincip i utsökningsbalken innebär att skälen för en åtgärd alltid ska ställas i relation till det intrång eller men i övrigt som åtgärden eller beslutet innebär för den som berörs av åtgärden. Vid Kronofogdemyndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas som uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder, med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

Bestämmelsen bör inte bara ta sikte på beslut som Kronofogdemyndig- heten fattar under handläggningen, utan omfatta alla typer av åtgärder som vidtas med potentiellt negativa konsekvenser för enskilda. En propor- tionalitetsprövning bör exempelvis göras både vid val mellan olika slags egendom för utmätning och när det bara finns en utmätningsbar tillgång. Vid bedömningen bör samtliga omständigheter som är kända för Krono- fogdemyndigheten vägas in. Om verkställigheten berör barn bör även bestämmelsen om barnets bästa beaktas (se vidare avsnitt 8.1). I författ- ningskommentaren beskrivs utgångspunkterna för tillämpningen utför- ligare.

Det bör inte införas en ny möjlighet att upphäva beslut

Som en följd av att proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsökningsförfarandet föreslår utredningen att det ska vara möjligt för Kronofogdemyndigheten att upphäva ett redan meddelat beslut, om det är uppenbart att det inte är proportionerligt. Möjligheten ska enligt förslaget endast gälla beslut som inte fått laga kraft och tillämpas i rena undantags- fall för att undvika orimliga följder som skulle uppstå om beslutet blir bestående. Det ska dessutom som utgångspunkt krävas att sökanden hörs innan beslutet upphävs. När beslutet att upphäva ett beslut med tillämp- ning av proportionalitetsprincipen har fått laga kraft, ska Kronofogde- myndigheten enligt förslaget ges möjlighet att upphäva även andra beslut som till följd av upphävandet inte längre kan verkställas.

s. 92 Proportioneringsprincipen lagfästs Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Det finns redan en möjlighet för Kronofogdemyndigheten att häva ett utmätningsbeslut. Det förutsätter att en försäljning av egendomen eller indrivning av utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig (4 kap. 33 § andra stycket). Som exempel på när en utmätning bör hävas pekas i förarbetena på fallet att den utmätta egen- domen inte kan väntas säljas för så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp (prop. 1980/81:8 s. 489). Kronofogdemyndig- heten har vidare möjlighet att av även andra skäl rätta ett beslut om utmätning, under förutsättning att rättelsen är klart befogad (4 kap. 34 §). Sådan rättelse får dock inte göras senare än två veckor från utmätnings- beslutet.

Något som också talar mot förslaget är att regeln skulle bli tillämplig i väldigt få fall eftersom Kronofogdemyndigheten på flera andra sätt kan motverka beslut som är uppenbart oproportionerliga. Myndigheten ser inte något hinder mot att tillämpa proportionalitetsprincipen även när utmätningsbeslutet fått laga kraft gentemot gäldenären eller mot att häva beslut med stöd av 4 kap. 33 § andra stycket, trots att förfarandet nått så långt som till exekutiv försäljning och prisprövning av det högsta budet. Kronofogdemyndigheten har under Regeringskansliets beredning av utredningens förslag påpekat att myndigheten prövar försvarligheten innan egendom säljs och att det mot den bakgrunden inte finns behov av att därefter göra en ny prövning av ställningstagandet.

Regeringen konstaterar att utredningens förslag innebär en minskad förutsebarhet för parterna. Den som är missnöjd med ett beslut kan överklaga det och det ankommer då på domstolen att under givna förut- sättningar upphäva även senare beslut. Sett i ljuset av Kronofogde- myndighetens synpunkter, och den kritik som framförs av andra remiss- instanser, anser regeringen inte att det finns skäl att gå vidare med förslaget i denna del.

8.3

Proportioneringsprincipen lagfästs

Regeringens förslag

Det ska i utsökningsbalken anges att om gäldenären i ett löneutmät-

ningsärende lever tillsammans med en make eller sambo som har en

inkomst, ska den inkomsten beaktas vid beräkningen av gäldenärens

förbehållsbelopp.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna, däribland Kronofogdemyndigheten , till-

styrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Yrkesföreningen för

budget- och skuldrådgivare är kritisk till förslaget och anför att det inte är

en rättssäker ordning att gäldenärens make eller sambo indirekt får betala

gäldenärens skulder. Även Rädda Barnen är kritisk till förslaget eftersom

s. 93 Proportioneringsprincipen lagfästs Kontrollera mot PDF

det leder till att en make eller sambo tillmäts olika ekonomisk betydelse Prop. 2025/26:224 enligt utsökningsbalken respektive socialtjänstlagen.

Skälen för regeringens förslag

Proportionering vid löneutmätning

Lön får tas i anspråk genom utmätning till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll och för att fullgöra vissa andra betalningsskyldigheter. Detta förbehållsbelopp bestäms med ledning av ett s.k. normalbelopp. Normalbeloppet är avsett att täcka alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppet. När förbehållsbeloppet ska bestämmas kan det finnas skäl att göra även andra tillägg till och avdrag från normalbeloppet (7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken).

Vid löneutmätning tillämpar Kronofogdemyndigheten en s.k. propor- tioneringsprincip. Den innebär att i de fall en gäldenär har en make eller sambo som denne bor tillsammans med, bestäms gäldenärens förbehålls- belopp efter beaktande av makens eller sambons ekonomiska förmåga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader, inklusive boendekostnaden. Kostnaderna fördelas så att respektive make eller sambo ansvarar för den del av kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till de sammanlagda inkomsterna (proportionering). Proportio- neringsprincipen har tillämpats vid löneutmätning under en längre tid, men den framgår inte uttryckligen av utsökningsbalken. Sedan 2007 har den angetts i Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid löneutmätning (senast i KFM A 2025:1). När gäl- denärens make eller sambo har högre inkomst än gäldenären blir för- behållsbeloppet lägre medan det motsatta blir fallet om maken eller sam- bon har lägre inkomst. En tillämpning av proportioneringsprincipen kan alltså leda till antingen en höjning eller en minskning av förbehålls- beloppet.

En lagfäst proportioneringsprincip för makar och sambor

Löneutmätning syftar till att tvångsvis betala gäldenärens skulder. Ju mer en gäldenär får behålla för att täcka nödvändiga utgifter desto mindre går till borgenärerna, vilket gör att det tar längre tid för gäldenären att bli skuldfri och för borgenärerna att få betalt för sina fordringar. Alltför generösa förbehållsbelopp, där en mer förmögen makes eller sambos inkomst inte kan beaktas, skulle alltså innebära en snedbalans till nackdel för borgenärerna och ett mindre effektivt löneutmätningssystem. Förbe- hållsbeloppet behöver därför bestämmas utifrån vilken faktisk betalnings- förmåga som gäldenären har, något som påverkas av om gäldenären lever med en make eller sambo.

Nästan vart tredje löneutmätningsbeslut innefattar en proportionering mellan gäldenären och den som han eller hon lever tillsammans med. Rädda barnen är negativ till proportioneringsprincipen och anser att beräkningen bör ske på samma sätt som vid prövning av försörjningsstöd eftersom skillnader i regelverken enligt Rädda barnen kan uppfattas som svårförenliga med det allmänna rättsmedvetandet. Det bör framhållas att

en tillämpning av proportioneringsprincipen kan vara fördelaktig för de

s. 94 Proportioneringsprincipen lagfästs Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 makar eller sambor som saknar eller har lägre inkomst än gäldenären. Under 2025 var det bland de pågående löneutmätningsärendena något

vanligare att gäldenärens make eller sambo hade en lägre inkomst än

gäldenären (53 procent av fallen). Då leder proportioneringen till ett högre

förbehållsbelopp. Enligt regeringens bedömning kan det därför antas att

principen i många fall bidrar till en mer dräglig tillvaro för ett stort antal

gäldenärer på kort sikt och till att påskynda, och därmed effektivisera,

avbetalningen av skulder på lång sikt.

Som redovisas av utredningen har Kronofogdemyndigheten tidigare, i

rapporten Förenklad löneutmätning (2009:3), föreslagit att propor-

tioneringen slopas. Motiveringen var då att en sådan förändring skulle göra

systemet enklare att förstå för den enskilde och leda till en ökad acceptans

för de beslut som fattas i löneutmätningsförfarandet. Kronofogdemyndig-

heten välkomnar dock nu utredningens förslag.

För makar kan proportioneringsprincipen motiveras av deras underhålls-

skyldighet. Det är visserligen en grundläggande princip i svensk familje-

rätt att var och en av makarna i ett äktenskap råder över sin egendom och

ansvarar för sina egna skulder (se 1 kap. 3 § äktenskapsbalken). En make

kan alltså inte bli skyldig att betala den andra makens skulder enbart på

grund av att de är gifta. Emellertid ska makar efter var och ens förmåga

bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och

personliga behov ska tillgodoses. Om det som den ena maken ska bidra

med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de

betalningar som den maken annars utför för familjens underhåll, ska den

andra maken skjuta till de pengar som behövs (6 kap. 1 och 2 §§). Det

finns ingen motsvarande skyldighet för sambor. Om en sambo saknar till-

räckliga ekonomiska resurser är det dock vanligt att den andra sambon

bidrar med pengar för att båda deras personliga behov ska tillgodoses.

Lagrådet är kritiskt mot att proportioneringsprincipen omfattar sambor

och anför att det innebär att en sambo som har högre lön än gäldenären

indirekt tvingas att betala gäldenärens skulder. En liknande invändning

framförs av Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare. Lagrådet

menar att förslaget strider mot den allmänna förmögenhetsrättsliga

principen att endast gäldenären, eller någon som har åtagit sig att betala

gäldenärens skuld, kan bli betalningsansvarig för skulden. Enligt Lagrådet

strider förslaget också mot sambolagens (2003:376) utgångspunkt att

sambor förmögenhetsrättsligt ska betraktas som självständiga och obero-

ende av varandra. Lagrådet anser att ett alternativ som innebär att var och

en av samborna ansvarar för hälften av de gemensamma kostnaderna

skulle kunna vara acceptabelt.

Regeringen delar inte Lagrådets synsätt på vad en proportionering av de

gemensamma kostnaderna mellan gäldenären och den som han eller hon

lever tillsammans med innebär. En sådan proportionering mellan gälde-

nären och hans eller hennes sambo innebär inte att sambon indirekt tvingas

att betala gäldenärens skulder. I stället är det ett utslag av att gäldenärens

förmåga att betala sina skulder påverkas av att han eller hon lever

tillsammans med någon annan. Om gemensamma kostnader fördelas

mellan två sambor innebär det att gäldenären får ett lägre förbehållsbelopp

än om denne inte var sambo, oavsett om samborna står för hälften var eller

en proportionerlig del av kostnaderna utifrån inkomst. Även en utformning

av regeln i enlighet med Lagrådets alternativa förslag skulle därmed

s. 95 Proportioneringsprincipen lagfästs Kontrollera mot PDF

innebära att det förhållandet att gäldenären har en sambo leder till att ett högre belopp kan tas i anspråk vid löneutmätningen, än om han eller hon inte har det.

Det är i allmänhet mer ekonomiskt fördelaktigt att vara två som delar på boende- och hushållskostnader än att själv ansvara för dessa. För att ta tillräcklig hänsyn till borgenärernas intresse vid en löneutmätning bör det enligt regeringens mening beaktas att en gäldenär har lägre levnads- kostnader om han eller hon lever tillsammans med någon annan. Frågan är alltså hur gäldenärens lägre kostnader, och därmed högre betalnings- förmåga, ska beaktas. Det förhållandet har tillmätts betydelse i andra delar av regleringen av löneutmätning på så sätt att en gäldenär som har en sambo får ett lägre normalbelopp, beräknat per person, än en ensamstående (se 7 kap. 5 § utsökningsbalken). Även vid socialtjänstens prövning av rätten till ekonomiskt bistånd räknas normalt makars eller sambors inkomster som gemensamma. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om eko- nomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) bör socialnämnden endast undantagsvis ge ekonomiskt bistånd om den som har inkomst inte bidrar till familjens för- sörjning.

Ur ett förmögenhetsrättsligt perspektiv är sambor i vissa avseenden oberoende av varandra, men i andra har de gemensamma tillgångar och en tydligt sammanflätad ekonomi. Exempelvis ska samboegendom delas mellan sambor om samboförhållandet upphör. Parterna i samboför- hållandet får avtala om att samboegendomen ska innefatta ytterligare egendom eller att egendom ska undantas. En sambo kan även, från sin andel i samboegendom, få ansvara för en skuld som hans eller hennes sambo har, även om skulden inte har något samband med sambo- egendomen (se 13 § sambolagen). Sambor är alltså inte helt oberoende och självständiga i förhållande till varandras skulder.

Det finns också anledning att utgå från att personer som väljer att leva ihop normalt sett har ett intresse av att leva i en ekonomisk gemenskap och bidra till den gemensamma försörjningen. För gifta personer följer en sådan ekonomisk gemenskap redan av den underhållsplikt som finns mellan makar. Även för sambor är det naturligt att valet att leva och bo tillsammans får konsekvenser för såväl levnadssätt som ekonomi. Proportioneringsprincipen avser primärt kostnader som i huvudsak är gemensamma, bl.a. för boende, mat och barn. Eftersom sambor i allmänhet står för den typen av kostnader tillsammans vore det främmande att betrakta dem som självständiga från varandra när sådana kostnader ska beaktas. Ett liknande synsätt hade lagstiftaren redan när utsökningsbalken infördes (se prop. 1980/81:8 s. 1210).

Enligt regeringens mening finns det även ett starkt intresse av att vid löneutmätning tillämpa generella principer, bl.a. vid bestämmandet av för- behållsbeloppet. Det leder till förutsebarhet och att gäldenärer behandlas lika i så stor utsträckning som möjligt. Det finns också starka skäl som talar för att sambor och makar bör behandlas lika, inte minst med hänsyn till att förhållandena i de flesta fall är så likartade. Om proportionerings- principen i stället utformas så att förbehållsbeloppet beräknas olika för sambor och makar, skulle det innebära att det vore mer förmånligt att vara i ett samboförhållande än i ett äktenskap.

Sammantaget anser regeringen att proportioneringsprincipen är sakligt motiverad för både makar och sambor och att det saknas skäl att frångå

Prop. 2025/26:224

s. 96 9 Modernisering av vissa delar av balken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 den ordning som gällt under många år. Ur rättssäkerhetssynpunkt – och för ett mer förutsebart förfarande – är det motiverat att lagfästa principen i utsökningsbalken. Det kan i och för sig inte helt bortses från risken att proportioneringsprincipen i vissa fall leder till att enskilda personer avstår från att flytta samman eller separerar när en av parterna är aktuell för löneutmätning, vilket uppmärksammas av Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare . Betydelsen av den risken ska dock inte överdrivas.

9 Modernisering av vissa delar av balken

9.1 Språklig och redaktionell översyn

Regeringens förslag

Delar av utsökningsbalken ska moderniseras språkligt och redaktio- nellt. Bland annat ska en förrättningsman benämnas förrättningsperson.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utred- ningen föreslår en något större språklig och redaktionell översyn av balken, bl.a. att de tre inledande kapitlen ska ersättas av nya. Vidare föreslås att förrättningsman ska benämnas handläggare.

Remissinstanserna

Remissinstanserna yttrar sig i huvudsak inte särskilt i denna del. Svea hovrätt anser att det är positivt att det införs en innehållsförteckning i utsökningsbalken.

Skälen för regeringens förslag

Utsökningsbalken infördes i början av 1980-talet. Delar av regelverket fördes då över från 1877 års utsökningslag utan större förändringar. Som utredningen pekar på gäller det inte minst beneficiereglerna. Vissa moderniseringar av de reglerna behandlas i avsnitt 6. Även i övrigt finns det ett behov av en språklig och redaktionell översyn av delar av balken. Särskilt viktigt är ändringar av 1 kap. eftersom det underlättar förståelsen av balken i övrigt. En sådan ändring som bör göras är att införa en innehållsförteckning, vilken också kan användas för att förstå balkens innehåll.

En annan ändring som bör göras är att ersätta benämningen förrättnings- man med förrättningsperson. Det uttrycket markerar enligt regeringens mening bättre än utredningens förslag handläggare den särskilda roll som behandlas i flera av de bestämmelser där uttrycket förekommer. Benämningen används i flera delar av balken, bl.a. i jävsbestämmelserna i 1 kap. När benämningen byts ut kan det övervägas om de särskilda

jävsreglerna i utsökningsbalken bör ändras. Numera finns det nämligen

s. 97 9.2 Regelförenkling för verkställighet av domar Kontrollera mot PDF

jävsregler i förvaltningslagen som skulle kunna tillämpas i stället för de Prop. 2025/26:224 regler i rättegångsbalken som utsökningsbalken hänvisar till. I det här lagstiftningsärendet saknas det emellertid tillräckligt beredningsunderlag

för att ta ställning till den frågan. En betydelsefull aspekt i det avseendet är att bestämmelserna i utsökningsbalken delvis avser förhållanden som är specifika för Kronofogdemyndighetens verksamhet och som varken be- handlas i förvaltningslagen eller rättegångsbalken. Ett sådant exempel är att jäv enligt utsökningsbalken inte kan grundas på en gärning som riktats mot förrättningspersonen i tjänsten eller på grund av denna. I Kronofogde- myndighetens verksamhet finns det ett särskilt behov av en sådan reglering. Mot denna bakgrund bör de särskilda jävsreglerna i utsöknings- balken tills vidare behållas.

9.2 Regelförenkling för verkställighet av domar

Regeringens förslag

Den särskilda regleringen för verkställighet av domar i växelmål och checkmål ska tas bort. Sådana domar ska verkställas på samma sätt som andra domar om betalningsskyldighet.

Regeringens bedömning

Det saknas tillräckliga skäl för att ta bort den särskilda regleringen av verkställighet för tredskodomar, förlikningar som har stadfästs av domstol och medlingsöverenskommelser som har förklarats verkställ- bara av domstol.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens i fråga om verkställighet för domar i växelmål och checkmål. Utredningen föreslår dessutom att de särskilda verkställighetsreglerna ska tas bort för tredskodomar, förlikningar som har stadfästs av domstol och medlings- överenskommelser som har förklarats verkställbara av domstol.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning emot det i fråga om växel- och checkmål. Beträffande de övriga förslagen ifrågasätter flera remissinstanser, däribland Svea hovrätt , Finansbolagens Förening och Svensk inkasso , om enbart regelförenkling kan motivera de förslagna ändringarna eftersom de skulle innebära en försämring av respektive exekutionstitel för borgenären. Vissa remiss- instanser, bl.a. Nacka tingsrätt och Växjö tingsrätt , ifrågasätter främst om en försämring av verkställigheten för tredskodomar är motiverad. Hovrätten över Skåne och Blekinge har ingen invändning mot förslagen och anser att ändringen, såvitt avser förslaget gällande verkställigheten av tredskodomar, endast bör innebära en mindre skillnad i praktiken. Lands-

s. 98 9.2 Regelförenkling för verkställighet av domar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

organisationen i Sverige (LO) tillstyrker förslaget såvitt avser tredsko- domar och förlikningar som har stadfästs av domstol.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Bestämmelser om växlar och checkar finns i växellagen (1932:130) och checklagen (1932:131). Där fanns tidigare även den särreglering som gäller för verkställighet av domar i check- eller växelmål. När utsöknings- balken infördes överfördes reglerna om verkställighet dit.

Bakgrunden till särregleringen är att checkar och växlar, till följd av formkraven, är mycket tillförlitliga och att en dom som grundas på en sådan handling därför sällan är felaktig. Handlingens höga bevisvärde och den låga risken för obefogade anspråk har motiverat den fördelaktiga ställningen vid utmätning.

Enligt 3 kap. 5 § utsökningsbalken får verkställighet av en dom i ett växel- eller checkmål ske genast. Till skillnad från vad som gäller för andra domar om betalningsskyldighet enligt 3 kap. 6 § kan svaranden inte undvika verkställighet genom att ställa säkerhet. Den utmätta egendomen får också i allmänhet säljas även om domen inte har fått laga kraft. Lös egendom som har betydande värde och fast egendom får dock inte säljas utan gäldenärens samtycke förrän domen har fått laga kraft, med undantag för lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård (8 kap. 4 §). Pengarna från försäljningen får inte heller betalas ut innan domen har fått laga kraft, annat än om borgenären ställer säkerhet (13 kap. 14 §).

Redan i samband med att utsökningsbalken infördes uttrycktes i för- arbetena att det var tveksamt om de särskilda verkställighetsbestäm- melserna för växel- och checkdomar borde behållas. Bestämmelserna behölls ändå med motiveringen att det inte fanns tillräcklig anledning att ändra på gällande ordning (prop. 1980/81:8 s. 302). Då hade användandet av checkar och växlar redan minskat och sedan dess har användandet minskat kraftigt. Användandet av checkar har i huvudsak ersatts av betalning med konto- eller kreditkort. Även om checkar och växlar fortfarande finns i Sverige och andra länder är de mycket ovanliga. I Sverige har många banker upphört att utfärda sådana instrument.

Det saknas statistik över hur många domar som årligen meddelas i växel- och checkmål. Kronofogdemyndigheten har inte heller någon statistik över ansökningar om verkställighet av sådana domar. Det finns emellertid goda grunder för att anta att växel- och checkmål numera endast förekommer i mycket begränsad omfattning. Användandet av växlar och checkar har även minskat i andra länder inom EU och EES.

Enbart förhållandet att växel- och checkmål har blivit mycket ovanliga är enligt regeringens mening ett tillräckligt starkt skäl för att ta bort den särreglering som finns för verkställighet av sådana domar. Det medför också att det utsökningsrättsliga regelverket blir tydligare eftersom domar i de växel- och checkmål som ändå förekommer verkställs på samma sätt som andra domar om betalningsskyldighet. Regeringen föreslår därför att särregleringen ska tas bort.

Särregleringen för tredskodomar innebär att försäljningen av utmätt egendom som utgångspunkt får ske innan domen fått laga kraft. Pengarna från försäljningen får dock endast betalas ut innan dess om säkerhet ställs.

s. 99 10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Kontrollera mot PDF

Beträffande förlikningar som har stadfästs av domstol och medlings- Prop. 2025/26:224 överenskommelser som förklarats verkställbara av domstol innebär

särregleringen att de verkställs som en dom som fått laga kraft. Det medför att utmätning kan ske genast och därefter försäljning av den utmätta egendomen. Det behöver inte ställas någon säkerhet för att pengarna från försäljningen ska betalas ut, annat än i vissa fall, t.ex. om fördelningen vid ett fördelningssammanträde inte fått laga kraft. Utredningens förslag att ta bort särregleringen för dessa exekutionstitlar medför en försämring ur verkställighetssynvinkel, som till skillnad från vad som är fallet för växel- och checkdomar får en faktisk betydelse. Regeringen anser, i likhet med bl.a. Svea hovrätt och Finansbolagens Förening , att regelförenkling inte är ett tillräckligt starkt skäl för att motivera en sådan ändring. Utredningens förslag i denna del bör därför inte genomföras.

10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026.

Reglerna om Kronofogdemyndighetens hantering av egendom som inte hämtats efter försäljning ska endast gälla för egendom som säljs efter ikraftträdandet.

Utredningarnas förslag

Utredningarnas förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inga invändningar mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Förslagen i propositionen leder till ett mer ändamålsenligt och effektivt utsökningsförfarande med högre försäljningspriser och kostnadsbesparingar. Förslaget om att utvidga bestämmelserna om biträde vid distansutmätning till fler brottsbekämpande myndigheter bedöms leda till ett utökat indrivnings- resultat. Det förslaget kan dessutom ha positiva effekter på arbetet mot organiserad brottlighet. Förslagen bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 juli 2026.

Kronofogdemyndigheten har under Regeringskansliets beredning av förslagen påpekat att myndigheten behöver kunna bestämma när e-auktioner för fast egendom ska införas, om förslaget inte ska orsaka ökade kostnader för det allmänna. Eftersom förslaget i propositionen enbart skapar en möjlighet till försäljning genom moderna försäljningsmetoder kan Krono-

fogdemyndigheten välja en lämplig tidpunkt för införandet av en sådan

s. 100 11 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 metod. Försäljning genom e-auktion kan alltså införas när myndigheten har gjort de anpassningar som behövs i verksamheten, exempelvis av it- systemen.

Enligt regeringens mening bör det införas en övergångsbestämmelse för den nya bestämmelsen om Kronofogdemyndighetens hantering av egendom som inte hämtas av köparen efter en genomförd försäljning. Bestämmelsen bör endast gälla försäljningar som genomförs efter ikraftträdandet, eftersom Kronofogdemyndigheten först därefter har anledning att underrätta köparen om vad följden av ett uteblivet avhämtande kan bli. Utöver detta finns det inte något behov av övergångsbestämmelser.

11 Konsekvenser

Regeringens bedömning

Förslagen leder till en mer resurseffektiv verksamhet för Kronofogde- myndigheten, ett ökat indrivningsresultat och positiva ekonomiska kon- sekvenser för gäldenärer, borgenärer och det allmänna. Förslaget om att Kronofogdemyndigheten ska ges rätt att begära biträde från fler brotts- bekämpande myndigheter vid utmätning på distans utgör också ett led i arbetet med att motverka och förebygga organiserad brottslighet. Det kan bl.a. bidra till att säkra brottsoffers rätt till skadestånd.

Förslagen om moderna försäljningsmetoder leder till ett bättre eko- nomiskt utfall, vilket är positivt för såväl gäldenärer som borgenärer. För gäldenärerna och deras familjer leder förslaget om ändringar i beneficiereglerna till positiva ekonomiska och sociala konsekvenser.

Förslaget om utvidgade möjligheter till distansutmätning leder till ökade kostnader för Kronofogdemyndigheten. Dessa kostnadsökningar hanteras i den riksdagsbehandlade budgetpropositionen för 2026. Övriga förslag kan finansieras inom myndighetens befintliga ekono- miska ramar. Detsamma gäller kostnaderna för övriga myndigheter och domstolar.

Utredningarnas bedömning

Utredningarnas bedömning stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna delar bedömningen eller har inga invänd- ningar mot den. Enligt Nacka tingsrätt kommer förslaget om att Krono- fogdemyndigheten ska ges rätt att begära biträde av fler myndigheter att medföra en betydande ökning av antalet utmätningsbeslut som överklagas till domstol. Enligt domstolen är det en brist att detta inte har beaktats i konsekvensutredningen. Liknande synpunkter lämnas av Domstolsverket och Malmö tingsrätt .

100

s. 101 11 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens bedömning

Prop. 2025/26:224

Reformer som nu genomförs

I utsökningsutredningen lämnas många förslag på moderniseringar av

utsökningsförfarandet. Regeringen går nu vidare med huvuddelen av de

förslag som inte redan har genomförts, bl.a. moderna försäljningsmetoder

för fast egendom, underhandsförsäljning av bostadsrätter genom bl.a.

fastighetsmäklare, ändringar av beneficiereglerna och ett lagfästande av

flera centrala principer. Därutöver behandlas i propositionen EBM-utred-

ningens förslag om utvidgad distansutmätning och därtill närliggande

frågor.

Gäldenärer och deras familjer

Utmätningsåtgärder innebär en betydande påfrestning för gäldenären och

dennes familj, eftersom de kan innebära långvariga ekonomiska begräns-

ningar, psykisk belastning och ökad otrygghet i vardagen. Hushållens

skulder har på senare år ökat och uppgår enligt Kronofogdemyndighetens

årsredovisning för 2024 till totalt 138 miljarder kronor. Antalet gäldenärer

som var föremål för verkställighet under året översteg med god marginal

500 000. Förslagen bedöms sammantaget underlätta för gäldenärerna och

bidra till att verkställighetsåtgärderna kan genomföras mer effektivt och

avslutas inom kortare tid.

Förslagen om moderna försäljningsmetoder för fast egendom och

underhandsförsäljning av bostadsrätter förväntas leda till högre

försäljningspris vid den exekutiva försäljningen. Det leder till positiva

ekonomiska konsekvenser för gäldenärerna.

Förslaget om att ta bort beneficiebestämmelsen till skydd för bostads-

rätter kommer leda till att något fler bostadsrätter utmäts. Eftersom

majoriteten av bostadsrätter har ett så högt värde att de ändå inte kan

undantas från utmätning med stöd av den hittillsvarande regleringen är

effekten emellertid begränsad. En annan följd av förslaget är att i för-

hållande till olika boendeformer kommer utmätning ske på ett enhetligt

sätt. Det ökar gäldenärernas förtroende för Kronofogdemyndighetens

verksamhet. Gäldenärerna och deras familjer får ett tillräckligt skydd för

sin bostad genom den försvarlighets- och proportionalitetsbedömning som

alltid ska göras. I de fall ett barn påverkas förstärks skyddet av principen

om barnets bästa. Att de principerna lagfästs i utsökningsbalken leder till

att de tydliggörs och blir lättare att åberopa.

De förslag som avser ändringar i beneficiebestämmelserna om omfatt-

ningen och typen av tillgångar som får undantas för att täcka gäldenärens

behov skapar ett något större utrymme att undanta egendom. Gäldenärerna

får möjlighet att behålla tillräckliga tillgångar för att täcka viktiga och

grundläggande behov, vilket bl.a. motiveras av att kostnaderna i samhället

har ökat. För gäldenärer som har sitt huvudsakliga sparande i tillgångar

som hittills inte fått undantas (såsom marknadsnoterade aktier m.m.)

innebär det en viktig förändring att även sådant sparande får undantas.

Förslagen får en positiv effekt för gäldenärerna, och deras familjer, ur både

social och ekonomisk synvinkel.

Förslaget som rör Kronofogdemyndighetens möjligheter att hantera

egendom som inte hämtas ut innebär att egendom som tillhör gäldenären

eller tredje man kan säljas, kastas eller förstöras. Eftersom de berörda

101

s. 102 11 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

102

personerna först har underrättats om att detta kan komma att ske om egendomen inte hämtas ut, bedöms de eventuella konsekvenserna i form av ekonomisk förlust och rättsförlust som acceptabla.

Även förslaget som avser avhysningsgods ger Kronofogdemyndigheten en rätt att kasta eller förstöra egendom som tillhör gäldenären. I de fall då godset saknar värde innebär det ingen ekonomisk förlust. I fall då det är godsets natur som gör att det inte bör förvaras, ska godset förstöras endast om värdet inte är betydande. Konsekvenserna för gäldenärerna bedöms därför som acceptabla i förhållande till nyttan med förslaget.

Borgenärer

Förslagen i propositionen syftar i huvudsak till att stärka effektiviteten och ändamålsenligheten i utmätningsförfarandet. Tyngdpunkten ligger på åtgärder som förbättrar förutsättningarna för ett gott resultat för borgenärerna och säkerställer att deras anspråk i större utsträckning kan tillgodoses. Sammantaget leder förslagen till ett bättre ekonomiskt utfall för borgenärerna. I den utsträckning dessa utgörs av företag innebär det positiva effekter för näringslivet.

Förslaget om att Kronofogdemyndigheten ska kunna begära biträde av fler brottsbekämpande myndigheter vid utmätning på distans kommer att leda till att mer egendom än i dag utmäts, vilket innebär att det utmätta värdet ökar och att fler borgenärer kan få betalt. Enligt Kronofogde- myndighetens beräkningar förväntas förslaget öka antalet utmätningar på distans med 50 procent. Enligt myndigheten är det troligt att antalet över tid kommer att fördubblas. Detta innebär positiva ekonomiska konsekvenser för såväl enskilda borgenärer som för det allmänna i sin roll som borgenär. Genom att egendom som inte kan förverkas i stället utmäts kan förslaget i denna del också bidra till att säkra brottsoffers möjlighet till skadestånd.

Förslagen om moderna försäljningsmetoder för fast egendom och underhandsförsäljning av bostadsrätter bedöms i allmänhet leda till högre försäljningspris och bättre resultat. Förslagen kan också minska tiden för försäljningsförfarandet. För borgenärerna medför det positiva ekonomiska konsekvenser och att fordringarna kan regleras snabbare.

Ett ytterligare förslag som bedöms ge ett ökat indrivningsresultat är att bostadsrätter ska kunna utmätas som småhusfastigheter. Förslaget berör i praktiken endast bostadsrätter med lågt värde, men innebär en viktig förändring för borgenärerna i de fallen. I de fall förslaget får avgörande betydelse förbättras möjligheter för borgenärerna att få betalt för sina fordringar påtagligt.

Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten är den myndighet som ansvarar för verkställig- het enligt utsökningsbalken. Samtliga förslag får konsekvenser för myn- digheten på olika sätt, exempelvis genom att arbetssättet måste ändras eller genom att resurser kan omfördelas. Flera av förslagen, däribland förslaget om utvidgade regler om distansutmätning, leder till ökad effektivitet och snabbare verkställighet i utmätningsförfarandet. I förlängningen stärker det också förtroendet för Kronofogdemyndighetens verksamhet. Genom att egendom som inte kan förverkas i stället utmäts kan Kronofogde- myndighetens verksamhet indirekt också utgöra ett led i arbetet att

s. 103 11 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

motverka och förebygga organiserad brottslighet. Det innebär bättre möj- ligheter till samarbete mellan Kronofogdemyndigheten och brottsbe- kämpande myndigheter för att slå mot kriminellas tillgångar.

De förslag som rör Kronofogdemyndighetens möjligheter att hantera egendom som av olika anledningar inte hämtas ut medför besparingar för myndigheten, främst till följd av minskade förvaringskostnader. Enligt Kronofogdemyndigheten framgick vid en inventering enbart vid ett av myndighetens kontor att det förvarades drygt 400 föremål som inte hämtats ut och att föremålen i flera fall varit i myndighetens förvar i fyra år eller längre. Att myndigheten ges en möjlighet att i sådana fall göra sig av med egendomen innebär också att myndighetens resurser kan användas mer effektivt genom att personalen i större utsträckning kan ägna sin tid åt kärnverksamheten. Detsamma gäller förslaget om hantering av avhys- ningsgods, vilket också leder till besparingar om magasineringskostnaden minskas.

Förslaget om utvidgade möjligheter till distansutmätning leder till kostnader för Kronofogdemyndigheten. Merkostnaderna består bl.a. av att medarbetare som bemannar telefonerna och hanterar försäljningsverk- samheten behöver bli fler samt att kapaciteten i fråga om att hämta, hantera och förvara utmätt egendom behöver utökas. Enligt myndighetens beräkningar utifrån förväntat indrivningsresultat bedöms den årliga kost- nadsökningen bli 20–30 miljoner kronor. Kostnadsökningen finansieras till viss del av den kostnadsbesparing som förslaget som rör myndighetens hantering av icke uthämtad egendom medför. Regeringen bedömer att kostnadsökningen för myndigheten därför uppgår till 15 miljoner kronor årligen. Denna kostnadsökning har behandlats av riksdagen genom antagandet av budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 3 avsnitt 2.9.3).

Förslaget om att underhandsförsäljning ska kunna ske genom exempelvis en fastighetsmäklare innebär en minskad arbetsbelastning för Kronofogde- myndigheten. Myndigheten behöver då inte hantera själva försäljningen, även om ett visst arbete fortfarande krävs inledningsvis. Kostnadsminsk- ningen motsvarar omkring en årsarbetskraft. Förslaget om moderna försäljningsmetoder för fast egendom innebär att traditionella auktioner, bevakningssammanträden och fördelningssammanträden kommer att hållas i mindre utsträckning. Det minskar de resurser som krävs hos Kronofogdemyndigheten med någon årsarbetskraft. Kronofogdemyndig- heten får också vissa kostnader i samband med införandet av e-auktioner för fler egendomsslag, bl.a. för anpassningen av myndighetens it-system. Dessa kostnader bedöms enbart delvis täckas av de nämnda besparingarna. Kronofogdemyndigheten har dock under beredningen av förslagen framfört att införandekostnaden kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar genom att myndigheten inför e-auktioner i samband med att andra ändringar av it-systemet görs. Regeringen bedömer därför att eventuella ökade kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen om att lagfästa proportionalitetsprincipen, principen om barnets bästa och proportioneringsprincipen bedöms inte leda till några ekonomiska eller administrativa kostnader. Av etablerad praxis följer redan att Kronofogdemyndigheten ska beakta principerna och förslagen innebär ingen ändring av principernas innebörd.

Prop. 2025/26:224

103

s. 104 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Det allmänna i övrigt

Förslaget om utvidgade möjligheter till distansutmätning bedöms leda till visst ökat arbete för Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tull- verket. Arbetet bedöms relativt enkelt kunna inordnas i myndigheternas övriga verksamhet. De kostnader som uppkommer till följd av de nya reglerna, bl.a. i form av tillfällig förvaring och liknande, bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Som bl.a. Nacka tingsrätt påpekar är det också troligt att de utvidgade reglerna om distansutmätning medför en ökning av antalet utmätnings- beslut som överklagas till domstol. Även i detta avseende bedöms kostnadsökningen inte vara större än att den ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen bedöms inte i övrigt leda till några ekonomiska konsekvenser för det allmänna.

Övrigt

Införandet av moderna försäljningsformer för fast egendom och förslagen om att bevaknings- och fördelningssammanträde endast ska hållas vid behov bedöms ha marginella positiva konsekvenser för miljön, eftersom färre resor behövs, med minskade utsläpp som följd.

Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för jämställdheten, syssel- sättningen eller företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga. Inte heller bedöms förslagen ha någon betydelse för den kommunala självstyrelsen.

12 Författningskommentar

12.1 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

1 kap. Inledande bestämmelser Balkens tillämpningsområde

1 § Denna balk gäller verkställighet av en dom eller annan exekutionstitel som avser betalningsskyldighet eller någon annan förpliktelse och verkställighet av ett beslut om kvarstad eller någon annan liknande säkerhetsåtgärd.

Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning. Verkställighet som avser en annan förpliktelse eller säkerhetsåtgärd sker på det sätt som anges i 16 kap.

Om en annan lag innehåller en bestämmelse som avviker från denna balk, tillämpas den bestämmelsen.

I paragrafen anges balkens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Av det nya tredje stycket framgår att utsökningsbalken är subsidiär till annan lag. Stycket motsvarar hittillsvarande 2 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

104

s. 105 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Balkens innehåll

Prop. 2025/26:224

2 § Balken är indelad i följande kapitel:

1 kap. – Inledande bestämmelser

2 kap. – Förfarandet vid Kronofogdemyndigheten

3 kap. – Exekutionstitlar

4 kap. – Utmätning

5 kap. – Undantag från utmätning

6 kap. – Säkerställande av utmätning

7 kap. – Utmätning av lön och andra förmåner

8 kap. – Allmänna bestämmelser om exekutiv försäljning

9 kap. – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran

10 kap. – Försäljning av registrerat skepp

11 kap. – Försäljning av registrerat luftfartyg och reservdelar

12 kap. – Försäljning av fast egendom

13 kap. – Redovisning av inbetalda pengar

14 kap. – Verkan av exekutiv försäljning

16 kap. – Annan verkställighet

17 kap. – Kostnader

18 kap. – Överklagande

Paragrafen får ett nytt innehåll och ger nu en beskrivning av balkens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Den hittillsvarande bestämmelsen i paragrafen flyttas till 1 §.

Exekutiv myndighet

3 § Kronofogdemyndigheten ansvarar för verkställighet enligt balken .

Ett mål om verkställighet (utsökningsmål) handläggs av en kronofogde eller en annan tjänsteman hos Kronofogdemyndigheten ( förrättningsperson ).

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om ansvaret för verkställighet enligt balken. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen görs enbart språkliga ändringar. Bland annat ersätts benämningen förrättningsman med förrättningsperson.

Proportionalitet

3 a § En åtgärd enligt denna balk får vidtas enbart om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktas mot eller för något annat motstående intresse.

Paragrafen, som är ny, lagfäster den s.k. proportionalitetsprincipen inom utsökningsrätten. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Enligt paragrafen får en åtgärd enligt balken bara vidtas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden. Bestämmelsen tydliggör att proportionalitets- principen ska beaktas vid samtliga åtgärder i alla mål, ärenden och för- faranden som regleras i balken. Med åtgärder avses både beslut och andra åtgärder. Exempel på sådana åtgärder kan vara då förrättningspersonen bereder sig tillträde till en bostad eller när en person behöver avlägsnas i samband med en avhysning.

105

s. 106 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Proportionalitetsprincipen gäller under hela verkställigheten och ska alltså, även sedan ett visst beslut har fattats, beaktas självmant och löpande av Kronofogdemyndigheten och domstolen. Proportionalitetsbedömning- en kompletterar den bedömning av försvarlighet som ska göras enligt bl.a. 4 kap. 3 §. Om redan försvarlighetsbedömningen leder till att en åtgärd inte ska vidtas behöver en proportionalitetsbedömning inte göras.

I situationer där en åtgärd blir oproportionerlig ska åtgärden avbrytas och alternativ utredas. En tillämpning av principen ska dock inte leda till att verkställighet vägras om inte tillräckligt starka skäl talar emot. Även ett starkt intresse hos gäldenären, såsom skydd för sin bostad, är ofta otillräckligt för att vägra verkställighet eftersom borgenärernas rätt till betalning väger tyngre om bostaden har ett högre värde. Det är alltså endast i undantagsfall som principen kan leda till att verkställighetsåtgärder inte alls genomförs. Däremot kan en tillämpning medföra att alternativa verkställighetsformer väljs eller att utmätningsordningen i ett visst ärende frångås. Om det behövs kan det bli aktuellt att meddela anstånd med tillämpning av t.ex. 12 kap. 11 §. En prövning enligt proportionalitets- principen ska dock inte leda till att verkställighet avvaktas på obestämd tid.

Kronofogdemyndigheten ska göra en proportionalitetsbedömning oavsett om det finns en eller flera utmätningsbara tillgångar. Mot bakgrund av bostadens särskilda betydelse för gäldenären och hans eller hennes familj får principen särskild betydelse vid utmätning av bostad, men tillämp- ningen är inte begränsad till sådana fall. Vid bedömningen av om en åtgärd eller ett beslut i samband med verkställighetsåtgärder är proportionerligt kan bl.a. fordrans storlek, utmätningsbeslutet och andra underliggande beslut, egendomens värde, alternativa möjligheter att reglera skulden och berördas intressen vägas in. De olika relevanta omständigheterna ska värderas för sig och vägas mot varandra och därefter ska en sammanvägd bedömning göras.

Högsta domstolen har lämnat vägledning för tillämpningen av principen inom flera rättsområden, däribland utsökningsrätten (se bl.a. rättsfallen NJA 2016 s. 868, NJA 2017 s. 999 och NJA 2018 s. 753). Vid Krono- fogdemyndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas som uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det ska så långt som möjligt eftersträvas att gäldenären reglerar sin skuld samtidigt som onödigt intrång eller skada för parterna eller någon annan berörd undviks. Sökandens intresse av en snabb och effektiv verkställighet väger tungt. Samtidigt ska verkställigheten ske så enkelt och resurseffektivt som möjligt. Vid bedöm- ningen av om en åtgärd är proportionerlig ska samtliga omständigheter som är kända för Kronofogdemyndigheten vägas in. Bedömningen ska inte göras schablonmässigt, utan tyngden i de olika intressena ska prövas från fall till fall. Eftersom prövningen är individuell kan den leda till att det som är en proportionerlig åtgärd i ett fall inte är det i ett annat fall. Hur noggranna överväganden Kronofogdemyndigheten ska göra i varje enskilt fall beror på vad beslutet eller en annan åtgärd gäller. Principen får störst betydelse vid mer ingripande åtgärder, exempelvis vid avhysning. Om verkställigheten berör barn ska även principen om barnets bästa beaktas, se vidare den nya 3 b §.

106

s. 107 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Paragrafen är även tillämplig i de fall då andra lagar hänvisar till den, Prop. 2025/26:224 antingen genom en generell hänvisning till balken eller en specifik hän-

visning till paragrafen. Det gäller t.ex. vid betalningsförelägganden (se

66 § lagen [1990:746] om betalningsföreläggande och 15 § lagen [2008:879] om europeiskt betalningsföreläggande) och vid intrångsunder- sökningar (se bl.a. 37 f § mönsterskyddslagen [1970:485], 9 kap. 10 § varumärkeslagen [2010:1877] och 16 kap. 14 § patentlagen [2024:945]).

Proportionalitetsprincipen gäller även enligt 5 § tredje stycket förvalt- ningslagen och utgör dessutom en allmän rättsgrundsats som gäller utan särskilt lagstöd. Införandet av paragrafen förändrar alltså inte det förhållan- det att en myndighet enligt förvaltningslagen endast får ingripa i ett enskilt intresse om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet.

Barnets bästa

3 b § Vid alla åtgärder enligt denna balk som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Paragrafen, som är ny, lagfäster principen om barnets bästa inom utsökningsrätten. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Enligt paragrafen ska barnets bästa särskilt beaktas vid alla åtgärder enligt balken som rör ett barn. Med åtgärder avses både beslut och andra åtgärder. Bestämmelsen är tillämplig i alla mål, ärenden och förfaranden som regleras i balken och som rör ett barn, dvs. en person som inte har fyllt 18 år. Avgörande för om bestämmelsen är tillämplig är personens ålder när en åtgärd vidtas eller ett beslut fattas. Bestämmelsen gäller under hela förfarandet och alltså inte endast vid Kronofogdemyndighetens eller domstolens prövning.

Genom paragrafen tydliggörs det barnrättsperspektiv som ska genom- syra alla åtgärder som rör barn, se artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som gäller som lag i Sverige enligt lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Principen om barnets bästa tar inte enbart sikte på mål där barn intar partsställning, utan alla mål där barn direkt eller indirekt berörs av en fråga. Att principen ska ges betydelse inom utsökningsrätten har slagits fast av Högsta domstolen i flera avgöranden (se rättsfallen NJA 2013 s. 1241, NJA 2021 s. 1065 och NJA 2023 s. 662).

Begreppet barnets bästa består av flera delar: det är en materiell rättighet, en rättslig tolkningsprincip och ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser. Vad som är barnets bästa ska avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella förhållandena. Att barnets bästa särskilt ska beaktas innebär att barnets intresse ska väga tungt vid en avvägning mot andra intressen, men barnets intresse behöver inte vara avgörande. Vid sin handläggning ska Kronofogdemyndigheten uppmärksamma och närmare utreda hur ingripande en åtgärd eller ett beslut skulle bli och vilka negativa konsekvenser den skulle få för ett barn. Myndigheten har genom sin utredningsskyldighet och allmänna serviceskyldighet ett ansvar för att se till att parterna kompletterar utredningen med nödvändigt underlag (se bl.a. 4 kap. 9 § i balken och 6 § andra stycket förvaltningslagen [2017:900]). I praktiken är det ofta parterna som i första hand behöver se

till att barnets intressen förs fram och att Kronofogdemyndigheten eller

107

s. 108 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 domstolen har tillgång till den utredning som kan behövas för att kunna

göra en välavvägd bedömning.

För att komma fram till vad som är barnets bästa krävs det ett aktivt

övervägande i det enskilda fallet. Det är inte tillräckligt att i allmänna

ordalag utifrån ett generellt betraktelsesätt konstatera att något är till ett

barns bästa utan det måste bedömas i det konkreta fallet.

I vissa fall kan det finnas ett behov av en barnkonsekvensanalys för att

bedöma vad som är barnets bästa enligt artikel 3 i barnkonventionen.

Kronofogdemyndigheten behöver enbart göra en sådan analys när det finns

ett tydligt behov av det. I särskilda fall utgör analysen emellertid ett viktigt

stöd för att myndigheten ska kunna beakta barnets bästa. En barn-

konsekvensanalys ska primärt göras när det råder osäkerhet om huruvida

barnets intresse kan väga tyngre än det sammantagna motstående intresset.

Barnets bästa hänger nära samman med barnkonventionens artikel 12

enligt vilken barn har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör

barnet och att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets

ålder och mognad. För detta ändamål ska barnet, i alla förfaranden som rör

barnet, normalt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom någon

annan. Av betydelse är dock att det utsökningsrättsliga regelverket inte är en

rättighetsbaserad lagstiftning. Regelverket behandlar när och hur staten med

tvång får inskränka enskildas rättigheter för att framtvinga betalning eller

någon annan prestation. I de fall gäldenärens åsikt har begränsad betydelse, får

det återverkan även på gäldenärens barn. Att barnets bästa ska beaktas

innebär alltså inte att barnet regelmässigt ska tillfrågas innan en

utsökningsåtgärd vidtas. Däremot kan det ofta finnas anledning för

Kronofogdemyndigheten att informera sig om hur barn påverkas när valet

står mellan olika åtgärder.

Enligt gällande rättspraxis innebär ett beaktande av barnets bästa inte

som regel att Kronofogdemyndigheten ska underlåta att vidta verkställig-

hetsåtgärder enbart på grund av att ett barn påverkas. Paragrafen innebär

ingen ändring i detta avseende. Barnets intressen ska även vägas in vid

beneficiebedömningen. För utsökningsförfarandets del kan frågan om

barnets bästa även aktualiseras vid t.ex. valet mellan olika verkställig-

hetsåtgärder, i samband med att Kronofogdemyndigheten överväger hur

barn ska bemötas vid en förrättning i en bostad, vid verkställighet av

avhysning när barn är närvarande och vid beslutet om vilken avhysningsmetod

som ska tillämpas när det har framkommit att barn berörs. Principen om

barnets bästa kan också komma till uttryck genom betydelsen av att

information lämnas till en gäldenär som är förälder, t.ex. vid

löneutmätning som bedöms pågå under lång tid, om möjligheten att begära

anstånd eller tillägg vid särskilda behov. Liksom hittills kan det

förhållandet att ett barn påverkas i vissa fall leda till att löneutmätning

godtas under en längre tid än normalt, för att t.ex. undvika försäljning av

familjens bostad (se bl.a. rättsfallet NJA 2023 s. 662).

Frågor

under

förfarandet som bara perifert berör barn kan dock endast undantagsvis

aktualisera Kronofogdemyndighetens skyldighet att utreda och beakta

barnets bästa.

Paragrafen är även tillämplig i de fall då andra lagar hänvisar till den,

antingen genom en generell hänvisning till balken eller en specifik

hänvisning till paragrafen. Det gäller t.ex. vid betalningsförelägganden (se

108

66 § lagen [1990:746] om betalningsföreläggande och

15 §

lagen

s. 109 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

[2008:879] om europeiskt betalningsföreläggande) och vid intrångsunder- Prop. 2025/26:224 sökningar (se bl.a. 37 f § mönsterskyddslagen [1970:485], 9 kap. 10 § varumärkeslagen [2010:1877] och 16 kap. 14 § patentlagen [2024:945]).

Paragrafen får betydelse även när det gäller information och dokumen- tation. Hur barnets bästa beaktats ska redovisas i Kronofogdemyndig- hetens utredning. Det kan finnas anledning att i beslut särskilt redovisa när barnets bästa har påverkat valet av en viss verkställighetsåtgärd eller varit avgörande för ett visst beslut.

Jäv

4 § För en förrättningsperson gäller samma regler om jäv som för domare enligt 4 kap. rättegångsbalken. Jäv får dock inte grundas på en åtgärd som förrättnings- personen har vidtagit i tjänsten eller på en gärning som har begåtts mot honom eller henne i tjänsten eller med anledning av tjänsten .

Paragrafen innehåller bestämmelser om när en förrättningsperson är jävig. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen görs enbart språkliga ändringar. Bland annat ersätts benämningen förrättningsman med förrättningsperson.

5 § En förrättningsperson ska självmant anmäla en omständighet som han eller hon känner till som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne.

Om en fråga om jäv mot en förrättningsperson har uppkommit och han eller hon inte har ersatts av någon annan, ska Kronofogdemyndigheten snarast pröva jävsfrågan. Förrättningspersonen får själv pröva jävsfrågan endast om någon annan tjänsteman inte kan träda i hans eller hennes ställe utan en fördröjning som leder till olägenhet.

En förrättningsperson som är jävig får ändå vidta åtgärder som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

Paragrafen reglerar bl.a. prövningen av en jävsfråga. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen görs enbart språkliga ändringar. Bland annat ersätts benämningen förrättningsman med förrättningsperson.

2 kap. Förfarandet vid Kronofogdemyndigheten Ansökan m.m.

7 § I 22 § förvaltningslagen (2017:900) regleras hur ankomstdagen för en handling ska bestämmas .

En handling som avser en anmälan eller någon annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, ett sammanträde avslutas eller ett beslut meddelas, anses inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för förrättningspersonen före den nämnda tidpunkten .

I paragrafen behandlas bl.a. frågan om hur ankomstdagen för en handling bestäms. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen görs endast språkliga ändringar. Bland annat ersätts benämningen förrättningsman med förrättningsperson.

109

s. 110 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Tvångsmedel

17 § Vid en förrättning får ett hus, ett rum eller ett förvaringsställe genomsökas, om det behövs för att verkställigheten ska kunna ske.

Om förrättningspersonen behöver få tillträde till ett utrymme som är tillslutet får han eller hon öppna låset eller bereda sig tillträde på något annat sätt. Förrättningspersonen får dock inte bereda sig tillträde till en bostad i innehavarens frånvaro annat än om en underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till inne- havaren med post eller lämnats på något annat lämpligt sätt och det kan antas att innehavaren håller sig undan eller om det annars finns särskilda skäl.

För att genomföra en förrättning får förrättningspersonen i övrigt använda tvång i den utsträckning det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld mot en person får dock användas endast om förrättningspersonen möter motstånd och i den utsträckning det kan anses försvarligt med hänsyn till förrättningens ändamål.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en förrättningsperson får agera vid en förrättning. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen görs endast språkliga ändringar. Bland annat ersätts benämningen förrättningsman med förrättningsperson.

3 kap. Exekutionstitlar Dom

5 § Verkställighet får ske genast av en tredskodom varigenom betalningsskyldighet har ålagts den part som uteblivit eller inte uppfyllt det som sägs i 44 kap. 7 a, 7 b eller 7 d § rättegångsbalken . Detta gäller endast under förutsättning att något annat inte beslutas med anledning av en ansökan om återvinning.

Paragrafen reglerar när verkställighet av vissa exekutionstitlar får ske genast. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Ändringen innebär att den hittillsvarande punkt 1 tas bort. Därmed får en dom i växel- eller checkmål inte längre verkställas genast. Sådana domar verkställs i stället enligt samma regler som andra domar om betalningsskyldighet.

Genom ändringen utgör den hittillsvarande punkt 2 om verkställighet av tredskodomar det enda innehållet i paragrafen.

Övriga ändringar är språkliga.

4 kap. Utmätning Hanteringen av visst gods

35 a § Om ett beslut om utmätning av lös egendom som har tagits i förvar upphävs eller förfaller, ska egendomen lämnas ut till gäldenären. Egendomen ska i stället lämnas ut till tredje man om det genom en rättegång har fastställts att denne har bättre rätt till egendomen än gäldenären eller om egendomen vid förvarstagandet var i tredje mannens besittning på grund av handpanträtt eller retentionsrätt.

Kronofogdemyndigheten ska underrätta gäldenären eller den tredje mannen om att egendomen kan hämtas och att den kan komma att säljas för statens räkning, kastas eller förstöras om den inte hämtas. Efter delgivning av en sådan underrättelse ska egendomen finnas tillgänglig för avhämtning hos Kronofogde- myndigheten i tre månader. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning, kastas eller förstöras.

110

s. 111 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Paragrafen, som är ny, anger hur Kronofogdemyndigheten ska hantera egendom när ett beslut om utmätning upphävs eller förfaller. Över- vägandena finns i avsnitt 7.2.

Av första stycket framgår att paragrafen är tillämplig när det aktuella utmätningsbeslutet avser egendom som har tagits i förvar av Kronofogde- myndigheten. Det handlar alltså om lös egendom i form av fysiska föremål som har säkerställts genom förvarstagande. För annan slags egendom, eller egendom där utmätningen har säkerställts på något annat sätt, är paragrafen inte tillämplig.

Paragrafen gäller oavsett bakgrund till att utmätningsbeslutet har hävts eller förfallit. Det saknar exempelvis betydelse om det är Kronofogde- myndigheten eller domstol som har hävt beslutet och vilken grunden för hävning har varit. Med uttrycket förfaller avses de situationer där utmät- ningsbeslutet inte längre ska gälla utan att det krävs ett särskilt hävnings- beslut, exempelvis om gäldenären har betalat sin skuld och verkställigheten ska avbrytas (8 kap. 17 §) eller om en exekutionstitel upp- hävs och de åtgärder för verkställighet som vidtagits ska återgå (3 kap. 22 §).

I stycket anges vem egendomen ska lämnas ut till. Huvudregeln är att egendomen ska lämnas ut till gäldenären. Om det i en dom som har fått laga kraft eller genom en rättegång på något annat sätt har fastställts att tredje man har bättre rätt till egendomen än gäldenären, ska den dock lämnas ut till den tredje mannen. Detta gäller oavsett om talan om bättre rätt har väckts efter ett föreläggande enligt 20 § eller inletts fristående från utsökningsmålet. Egendomen ska även lämnas ut till tredje man om egendomen då den togs i förvar var i tredje mans besittning och innehades av den tredje mannen med handpanträtt eller retentionsrätt (jfr 6 kap. 7 § tredje stycket). Kronofogdemyndigheten ska inte göra en egen prövning av äganderättsfrågan.

Av andra stycket framgår att Kronofogdemyndigheten ska underrätta gäldenären eller tredje man om att egendomen kan hämtas. Vidare framgår att underrättelsen ska innehålla en uppgift om vad följden av ett uteblivet avhämtande blir, nämligen att egendomen kan säljas för statens räkning, kastas eller förstöras, efter en tidsfrist om tre månader. Att en underrättelse ska lämnas om att egendom kan hämtas innebär även att det ankommer på myndigheten att ange var och när den kan hämtas. Det finns dock inget hinder mot att myndigheten i det enskilda fallet därefter kommer överens med den som ska hämta egendomen om en annan ordning, t.ex. att en tidigare utmätt maskin i stället avlämnas vid gäldenärens fabrikslokal.

En underrättelse kan lämnas på olika sätt och vara såväl skriftlig som muntlig. För att tidsfristen om tre månader ska börja löpa måste under- rättelsen dock delges enligt delgivningslagen (2010:1932). Något särskilt delgivningssätt är inte föreskrivet. Det finns inget hinder mot att en enskild efterger sin rätt till egendomen innan tremånadersfristen har löpt ut.

Det ankommer på Kronofogdemyndigheten att avgöra om egendom som inte har hämtats inom tidsfristen ska säljas för statens räkning, kastas eller förstöras. Regleringen är fakultativ och uppställer inget krav på myndig- heten att omedelbart låta sälja eller förstöra egendomen när tremånaders- fristen har löpt ut. Om gäldenären eller tredje man i nära anslutning till fristens utgång har uttryckt en vilja om att hämta egendomen, kan det finnas skäl för Kronofogdemyndigheten att under viss tid avvakta med att

Prop. 2025/26:224

111

s. 112 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 vidta sådana åtgärder. Försäljning av egendom är normalt sett motiverad om värdet av egendomen med viss marginal överstiger de förväntade kostnaderna för försäljningen. Pengar som betalas in vid en försäljning tillfaller staten.

Genom hänvisningarna i 16 kap. 13 § i balken och 69 kap. 15 § skatte- förfarandelagen (2011:1244) blir paragrafen även tillämplig vid verk- ställighet av ett beslut om kvarstad respektive betalningssäkring.

35 b § Om utmätt lös egendom innehåller annan egendom som inte omfattas av utmätningen ska Kronofogdemyndigheten återlämna egendomen till gäldenären eller lämna den till tredje man. I ett sådant fall tillämpas 35 a §.

Paragrafen, som är ny och utformas enligt Lagrådets förslag, reglerar hur Kronofogdemyndigheten ska agera om utmätt lös egendom innehåller annan egendom som inte omfattas av utmätningsbeslutet, s.k. överskotts- gods. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

En tillämpning av paragrafen kan exempelvis aktualiseras när Krono- fogdemyndigheten vid genomgång av ett utmätt fordon uppmärksammar att ett eller flera föremål har glömts kvar eller lämnats i fordonet. Om sådant överskottsgods har ett tillräckligt värde kan myndigheten fatta ett särskilt utmätningsbeslut avseende föremålen. Överskottsgods har dock sällan ett sådant värde att det är försvarligt att utmäta det för gäldenärens skulder, även om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Då ska Krono- fogdemyndigheten i stället hantera föremålen enligt denna paragraf. Genom hänvisningen till 35 a § blir förfarandet enligt den paragrafen tillämpligt, se vidare kommentaren till den paragrafen.

Genom hänvisningarna i 16 kap. 13 § i balken och 69 kap. 15 § skatte- förfarandelagen (2011:1244) blir paragrafen även tillämplig vid verkställighet av ett beslut om kvarstad respektive betalningssäkring.

5 kap. Undantag från utmätning

Undantag med hänsyn till gäldenärens behov

1 § Följande tillgångar är undantagna från utmätning

1. kläder och andra föremål som uteslutande används till gäldenärens personliga bruk, till ett skäligt värde,

2. möbler, husgeråd och annan utrustning, i den utsträckning egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel,

3. arbetsredskap och annan utrustning som behövs för gäldenärens förvärvs- verksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans eller hennes försörjning, allt till ett skäligt värde,

4. föremål med ett sådant övervägande personligt värde för gäldenären att det måste anses uppenbart oskäligt att ta egendomen i anspråk,

5. hyresrätt till en lägenhet som behövs för gäldenärens förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

6. förnödenheter, och

7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran eller liknande tillgång som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar .

Undantag enligt första stycket 6 eller 7 ska göras om tillgången har varit avsedd, och behövs, för underhåll åt gäldenären till dess att han eller hon kan väntas få en inkomst som täcker behovet, dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

112

s. 113 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Paragrafen reglerar vilken egendom som ska undantas från utmätning med hänsyn till gäldenärens behov (s.k. beneficium). Övervägandena finns i avsnitt 6.

I punkt 5 tas undantaget för en hyresrätt till en lägenhet som utgör gäldenärens bostad bort. Det är kriminaliserat att överlåta en hyresrätt till en bostadslägenhet mot ersättning och ett avtalsvillkor om sådan ersättning är ogiltigt (12 kap. 65 § jordabalken). En hyresrätt till en bostadslägenhet saknar därför marknadsvärde och det är redan av den anledningen uteslutet att utmäta en sådan lägenhet. Om hyresrätten däremot inte avser en bostadslägenhet, utan exempelvis en affärslokal, finns det inte något förbud mot att ta ut ersättning vid överlåtelse. När hyresrätten avser en lägenhet som är avsedd för gäldenärens förvärvsverksamhet ska Kronofogdemyn- digheten alltså fortfarande pröva gäldenärens behov av hyresrätten.

Punkt 6 får ett nytt innehåll. Den hittillsvarande möjligheten att under vissa förutsättningar undanta en bostadsrätt från utmätning tas bort. Det innebär att bostadsrätter inte längre har ett starkare skydd mot utmätning än småhusfastigheter, t.ex. villor. Det sociala skyddsbehovet som finns för en bostad beaktas i stället i den försvarlighets- och proportionalitetsbedömning som alltid ska göras vid utmätning, se den nya 1 kap. 3 a § och 4 kap. 3 §. Om utmätningen berör barn ska även principen om barnets bästa beaktas, se den nya 1 kap. 3 b §.

Till punkten flyttas undantaget för förnödenheter, som hittills funnits i punkt 7. Det innebär ingen ändring i sak.

Punkt 7 ändras vidare så att andra tillgångar som liknar pengar eller banktillgodohavanden ska undantas från utmätning, om de enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar. Det innebär att det i beneficie- bedömningen inte ska göras någon skillnad mellan ett sparande på bankkonto och andra sparformer där tillgångarna enkelt går att omvandla till pengar.

Enligt rättspraxis har värdepappersfonder undantagits genom att de likställts med sparande på bankkonto (se rättsfallet NJA 2012 s. 35). Beträffande sådana fonder innebär ändringen i punkten en kodifiering av denna praxis. Ändringen innebär dessutom att andra vanligt förekommande sparformer ska undantas, exempelvis sparande i marknadsnoterade aktier (jfr rättsfallet NJA 2015 s. 839) och obligationer. I lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden definieras finansiella instrument som bl.a. överlåt- bara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandelar och finansi- ella derivatinstrument. Denna reglering kan utgöra en riktlinje och exempel på olika investerings- och sparandeformer som är vanligt förekommande och som kan omfattas av undantaget. Ett annat exempel är kryptotill- gångar. Tillgången måste dock vara enkel att realisera eller omvandla till pengar. Om så är fallet måste bedömas i det enskilda fallet, men ett klart exempel på något som i allmänhet inte kan undantas är aktier i ett bolag som inte är börsnoterat. Inte heller kan börsnoterade aktier som är handels- stoppade undantas.

Andra stycket , som är nytt, innehåller en bestämmelse som förs över från första stycket punkt 7. Genom hänvisningen till den punkten och punkt 6 gäller bestämmelsen för samma tillgångar som hittills. Bestämmelsen ändras så att det krävs särskilda skäl, i stället för synnerliga skäl. Det lägre kravet innebär en viss utökning av möjligheten att ta hänsyn till den enskildes ekonomiska situation och undanta sådana tillgångar för en längre

Prop. 2025/26:224

113

s. 114 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 tid. Avsikten är att Kronofogdemyndigheten vid sin bedömning primärt ska ta hänsyn till vad pengarna ska användas till och att tidsperioden inte ska vara lika avgörande som hittills. Tillgångar ska således i fler fall kunna undantas för tre månader eller mer (jfr SOU 1964:57 s. 237 och rättsfallet NJA 2022 s. 409). Undantaget omfattar i normalfallet sådant underhåll som avser kostnader som personer som står under löneutmätning får förbehålla sig. Det krävs även fortsättningsvis att medlen kan antas komma till avsedd användning och att gäldenären strävar efter att göra rätt för sig efter sin förmåga. Bestämmelsen ändras även så att det inte längre anges att detta inte gäller om annat är föreskrivet. Det innebär ingen ändring i sak eftersom detta följer redan av 1 kap. 1 § tredje stycket.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

2 § När gäldenären har familj bestäms vad som får undantas enligt 1 § med skälig hänsyn till vad familjen använder eller behöver.

Om gäldenären eller någon som tillhör hans eller hennes familj lider av en

allvarlig funktionsnedsättning eller sjukdom, ska även det beaktas.

Ett undantag enligt 1 § första stycket 6 eller 7 bestäms med skälig hänsyn även till

gäldenärens underhållsskyldighet .

Paragrafen innehåller bestämmelser om den hänsyn som ska tas till gäldenären och hans eller hennes familj när det bestäms vad som ska undantas från utmätning. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I andra stycket ersätts uttrycket lyte med allvarlig funktionsnedsättning. Ändringen innebär en viss utvidgning av tillämpningsområdet eftersom en allvarlig funktionsnedsättning omfattar fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga, medan lyte endast omfattar fysisk funktionsförmåga. Det medför att diagnoser som avser neuropsykiatriska funktions- nedsättningar, bl.a. adhd och autism, omfattas av bestämmelsens orda- lydelse. Eftersom Kronofogdemyndigheten i sin tillämpning redan beaktar vissa nedsättningar av psykisk och intellektuell funktionsförmåga är utvidgningen i praktiken dock begränsad. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Enligt ändringen krävs att funktionsnedsättningen är allvarlig för att den ska beaktas. Det motsvarar det befintliga kravet i bestämmelsen på att en sjuk- dom ska vara allvarlig för att tillmätas betydelse. Funktionsnedsättningar som enligt den hittillsvarande regleringen betraktas som ett lyte utgör en allvarlig funktionsnedsättning.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

6 kap. Säkerställande av utmätning Biträde av brottsbekämpande myndigheter

12 a § Om egendom som har påträffats i Ekobrottsmyndighetens , K ustbe-

vakningens , Polismyndighetens, eller Tullverkets verksamhet utmäts, får Krono-

fogdemyndigheten begära biträde av den berörda myndigheten för att ta

egendomen i förvar enligt 2 och 4–8 §§. Detsamma gäller om sådan egendom ska

tas i förvar enligt 12 §.

Inom ramen för myndigheternas biträde enligt första stycket får en kustbevakn-

ingstjänsteman eller tulltjänsteman använda våld i den utsträckning som anges i

114

2 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och 4 och andra stycket kustbevakningslagen

s. 115 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

(2019:32) respektive 2 kap. 2 § och 3 § första stycket 1 och 4 och andra stycket Prop. 2025/26:224 tullbefogenhetslagen (2024:710). Polismäns rätt till våldsanvändning framgår av

polislagen (1984:387).

Paragrafen innehåller bestämmelser om Kronofogdemyndighetens möjlighet att få biträde vid distansutmätning. Övervägandena finns i avsnitt 4.1 och 4.2.

Ändringarna i första stycket gör det möjligt för Kronofogdemyndigheten att begära biträde av fler brottsbekämpande myndigheter än Polis- myndigheten för att ta lös egendom i förvar för att säkerställa utmätningen. De myndigheter som tillkommer är Ekobrottsmyndigheten, Kust- bevakningen och Tullverket. Liksom för biträde av Polismyndigheten är det en förutsättning att egendomen påträffas inom ramen för myndig- heternas verksamhet. Kravet på att det ska röra sig om egendom som myndigheten träffar på i sin verksamhet innebär att egendomen ska finnas till hands, dvs. vara tillgänglig för att tas i förvar. Paragrafen fyller en funktion då egendomen inte redan av andra skäl ska tas om hand av myndigheterna. Hur paragrafen ska tillämpas beskrivs i prop. 2021/22:197 s. 31.

I andra stycket , som är nytt, regleras rätten för vissa tjänstemän vid de biträdande myndigheterna att använda våld i samband med biträdet. Av hänvisningarna till kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen följer att en rätt till våldsanvändning för kustbevakningstjänstemän eller tulltjänstemän enligt dessa paragrafer ska gälla även inom ramen för myndigheternas biträde med att ta lös egendom i förvar enligt första stycket i den aktuella paragrafen. Det innebär att våldsanvändningen måste vara försvarlig med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Om tvång måste användas ska det ske endast i den form och utsträckning som behövs för att uppnå det avsedda resultatet. Endast i den utsträckning andra medel för att ta egendomen i förvar är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt får våld användas. Vidare får våld mot en person användas enbart om tjänstemannen möts med våld eller hot om våld eller om tjänstemannen möts av motstånd när han eller hon ska biträda vid omhändertagandet av egendom.

Våld får användas inom ramen för myndigheternas biträde enligt första stycket. Det innebär att rätten till våldsanvändning omfattar hela skeendet, dvs. från det att egendomen påträffas och myndigheten blir skyldig att underrätta Kronofogdemyndigheten till dess att egendomen är säkrad. Den person som utmätningen riktas mot kan därmed under detta tidsspann hindras från att göra sig av med egendomen eller på annat sätt hindra ett omhändertagande av egendomen. Begreppet våld har samma innebörd som i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen (se t.ex. prop. 2023/24:132 s. 419).

I stycket finns också en upplysning om den rätt till våldsanvändning som polismän vid Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten har enligt polislagen. Den gäller även vid biträde enligt första stycket.

115

s. 116 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 7 kap. Utmätning av lön och andra förmåner

Allmänna bestämmelser

4 § Lön får utmätas endast till den del lönen överstiger det som gäldenären behöver för sitt och sin familjs underhåll samt för att fullgöra betalningsskyldighet mot någon annan som vid utmätning av lön har bättre rätt till lönen. Om utmätning sker för en fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1, ska även betalningsskyldighet mot den som har lika rätt som sökanden beaktas.

Om gäldenären lever tillsammans med en make eller är sambo, ska dennes förmåga att med sin inkomst bidra till familjens gemensamma kostnader beaktas vid beräkningen av det belopp som behövs för underhållet. Gäldenären ska ansvara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar hans eller hennes inkomst i förhållande till de sammanlagda inkomsterna .

Om utmätningen avser ackordslön, provision eller någon annan ersättning som avser betalning för en period som är längre än en månad, ska särskild hänsyn tas till detta förhållande.

Paragrafen reglerar i vilken utsträckning lön får utmätas. Övervägandena finns i avsnitt 8.3, där också Lagrådets synpunkter behandlas.

I det nya andra stycket lagfästs den s.k. proportioneringsprincipen vid löneutmätning. Proportioneringsprincipen innebär att om gäldenären lever tillsammans med en make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska denna inkomst beaktas vid beräkningen av gäldenärens förbehålls- belopp. Det sker genom att familjens gemensamma kostnader, inklusive bl.a. bostadskostnad, fördelas mellan gäldenären och maken eller sambon utifrån deras individuella inkomster i förhållande till deras sammanlagda inkomster.

Makens eller sambons inkomst kan komma att beaktas vid propor- tioneringen i den utsträckning som inkomsten som sådan hade kunnat utmätas som lön enligt 7 kap. 1 §. Om Kronofogdemyndigheten saknar uppgifter om inkomst, och gäldenären inte inkommer med uppgift om detta, kan myndigheten ofta utgå från att maken eller sambon har motsvarande inkomst som gäldenären. En gäldenär som är missnöjd med antagandet kan inkomma med utredning om sin makes eller sambos inkomst. Om gäldenären uppger att maken eller sambon saknar inkomst har gäldenären bevisbördan för detta. Vid beräkningen ska avdrag göras för preliminär skatt och för kostnader hänförliga till fullgörande av tjänst.

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran

Allmänna bestämmelser om försäljning

1 § Utmätt lös egendom säljs på offentlig auktion eller under hand. För försäljning under hand gäller särskilda förutsättningar enligt 8 och 8 a §§ .

Kronofogdemyndigheten får ge någon annan i uppdrag att hålla auktion. Det- samma gäller för försäljning under hand av en bostadsrätt.

Detta kapitel gäller inte sådan lös egendom som avses i 10 eller 11 kap.

Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om försäljning av lös egendom. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Hänvisningen i första stycket ändras så att den även omfattar nya 8 a §, som reglerar förutsättningar för att sälja en bostadsrätt under hand.

116

s. 117 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

I andra stycket görs ett tillägg som gör det möjligt för Kronofogde- Prop. 2025/26:224 myndigheten att ge någon annan, exempelvis en fastighetsmäklare, i

uppdrag att sälja en bostadsrätt under hand. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

1 a § Egendom som säljs enligt 1 § ska hämtas av köparen inom tre månader från det att utmätningen och försäljningen har fått laga kraft. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning, kastas eller förstöras.

Paragrafen, som är ny, anger följden av att en köpare inte hämtar egendom som han eller hon har köpt på offentlig auktion eller under hand. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Av hänvisningen i första meningen till 1 § följer att paragrafen är tillämplig när utmätt lös egendom säljs enligt detta kapitel. Paragrafen är därmed inte tillämplig för sådan lös egendom som avses i 10 eller 11 kap.

Kronofogdemyndigheten bör på ett lämpligt sätt i samband med att egendomen säljs upplysa om vad följden av ett uteblivet avhämtande blir, nämligen att egendomen kan säljas för statens räkning, kastas eller förstöras. Paragrafen reglerar inte hur hämtning ska ske, utan myndigheten kan erbjuda alternativa sätt för hämtning, t.ex. att egendomen på köparens bekostnad skickas med post- eller transportföretag. Tremånadersfristen räknas från det att både utmätningen och försäljningen har fått laga kraft. Innan dess kan det finnas hinder mot att hämta egendomen, t.ex. om utmätningen har överklagats och verkställigheten har inhiberats. Egendom får i andra fall hämtas redan när full betalning har lämnats.

Enligt andra meningen ankommer det på Kronofogdemyndigheten att avgöra om egendom som inte har avhämtats inom tidsfristen ska säljas för statens räkning, kastas eller förstöras. Regleringen är fakultativ och uppställer inget krav på myndigheten att omedelbart låta sälja eller förstöra egendomen när tidsfristen har löpt ut. Om köparen i nära anslutning till fristens utgång har uttryckt en vilja att hämta egendomen kan det finnas skäl för Kronofogdemyndigheten att avvakta viss tid med att vidta sådana åtgärder. Eftersom egendomen tidigare har sålts rör det sig normalt om egendom av sådant värde att den som utgångspunkt bör säljas på nytt. Pengar som betalas in vid en försäljning tillfaller staten.

Försäljning under hand

8 § Utmätt egendom bör säljas under hand, om det är sannolikt att det leder till att en högre köpeskilling uppnås och försäljningen i övrigt är ändamålsenlig. För försäljning av en bostadsrätt gäller i stället 8 a § .

Försäljning får inte ske under hand om egendomen är belastad med sjö- eller luftpanträtt, eller om det råder osäkerhet om huruvida det finns en sådan panträtt, och det inte är känt vem som gör anspråk på panträtten eller var han eller hon befinner sig.

Paragrafen anger när lös egendom kan säljas under hand. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

I första stycket görs en hänvisning till den särskilda regleringen som införs för när en bostadsrätt får säljas under hand i 8 a §. Den regleringen gäller i stället för denna paragraf när det gäller utmätta bostadsrätter.

Vidare flyttas den hittillsvarande andra meningen i stycket till 8 b §.

117

s. 118 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

118

8 a § En utmätt bostadsrätt får säljas under hand, om det bedöms vara mer ändamålsenligt än en försäljning på offentlig auktion. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till möjligheten att uppnå en högre köpeskilling än vid försäljning på auktion.

Paragrafen, som är ny, reglerar när en bostadsrätt får säljas under hand. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Paragrafen innebär att en bostadsrätt får säljas under hand under samma förutsättningar som fast egendom enligt 12 kap. 57 §. Möjligheten till underhandsförsäljning är därmed något större än för annan lös egendom enligt 8 §. Skillnaden får betydelse främst i vissa särskilda fall. Ett sådant exempel är om en underhandsförsäljning visserligen inte kan förväntas leda till en högre köpeskilling men ändå framstår som ändamålsenlig med hänsyn till t.ex. mycket långa handläggningstider vid en försäljning på auktion. Historiskt har sådana situationer kunnat uppstå när värdet på bostäder sjunkit kraftigt och många bostäder på kort tid har utmätts för att säljas exekutivt.

8 b § Om det behövs ska sökanden, gäldenären och andra kända sakägare vars rätt kan påverkas av försäljningen ges tillfälle att yttra sig innan egendom bjuds ut till försäljning under hand.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om när sakägare ska ges tillfälle att yttra sig över Kronofogdemyndighetens val av försäljnings- metod. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Bestämmelsen överförs från hittillsvarande 8 § första stycket andra meningen. Den omfattar liksom hittills försäljning av all lös egendom enligt detta kapitel, inklusive bostadsrätter (se 8 och 8 a §§).

9 § Innan egendom säljs under hand ska anbud begäras in. Detta behöver dock inte ske om försäljningen avser en bostadsrätt. För försäljningsvillkoren gäller 4 och 5 §§.

Om inget godtagbart anbud lämnas ska egendomen säljas på auktion. Detta gäller dock inte om sökanden avstår från auktion eller om auktion redan har hållits och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid. Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, gäller 6 § fjärde stycket.

Blir köpet ogiltigt till följd av att full betalning inte sker inom föreskriven tid gäller 7 §. Det som sägs om auktion i 7 § första stycket gäller även vid försäljning under hand.

Paragrafen reglerar det anbudsförfarande som gäller vid försäljning av lös egendom. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Tillägget i första stycket andra meningen undantar bostadsrätter från det anbudsförfarande som gäller vid försäljning av annan lös egendom enligt första meningen och utsökningsförordningen (1981:981). Därigenom möjliggörs att bostadsrätter säljs på ett friare sätt. Undantaget omfattar både Kronofogdemyndigheten och andra aktörer som anlitas av myndigheten för försäljningen. Störst betydelse kan ändringen antas få genom att den möjliggör ett friare försäljningsförfarande för fastighets- mäklare. Genom undantaget kan en fastighetsmäklare som exempelvis har

s. 119 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

kännedom om, eller ett intresseregister med, en grupp personer som har ett Prop. 2025/26:224 särskilt intresse för en viss typ av bostadsrätt kontakta just dem för att få

anbud. Undantaget innebär också att fastighetsmäklaren inte behöver begära in anbud utan kan acceptera ett underhandsbud som lämnas av en intressent vid en visning eller efter en annonsering, om budet uppfyller försäljningsvillkoren i övrigt. Ändringen innebär också att det inte ställs ett krav på att det ska bestämmas en frist för att lämna anbud, utan avsikten är att ett bud som uppfyller villkoren ska kunna accepteras snabbt. Huruvida ett underhandsbud kan accepteras eller inte styrs i stället av om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås. Ändringen möjliggör en försäljning som i så stor utsträckning som möjligt påminner om en privat försäljning av en bostadsrätt genom en fastighetsmäklare.

Första stycket tredje meningen omfattar all lös egendom enligt detta kapitel, alltså även bostadsrätter. Det innebär att villkoren för en försäljning av en bostadsrätt motsvarar kraven vid försäljning av annan lös egendom. En fastighetsmäklare har således större frihet kring själva förfarandet vid underhandsförsäljning, men måste pröva om ett bud kan godtas enligt villkoren i 4 och 5 §§.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

10 kap. Försäljning av registrerat skepp Åtgärder före auktion

6 § En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen ska innehålla uppgifter om tid och plats för fördelningssammanträdet, om ett sådant ska hållas, och annars en uppgift om när den obetalda delen av köpeskillingen senast ska betalas.

I kungörelsen ska en innehavare av en fordran som bör beaktas vid auktionen uppmanas att anmäla sin rätt till Kronofogdemyndigheten senast vid auktionen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärder som ska vidtas före auktionen. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Ändringarna i första stycket är en följd av ändringen i 13 kap. 4 § som innebär att det inte längre är obligatoriskt att hålla ett fördelnings- sammanträde. Ett sådant ska i stället endast hållas när det finns behov av det. Om Kronofogdemyndigheten bestämmer att det ska hållas ett fördelningssammanträde ska kungörelsen innehålla en uppgift om det. Om ett sådant sammanträde inte ska hållas ska kungörelsen i stället innehålla en uppgift om när den obetalda delen av köpeskillingen (slutlikviden) senast ska betalas.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Förhandling och sakägarförteckning

12 § En fordran ska tas upp med det belopp som den uppgår till den dag då fördelningssammanträdet ska äga rum. Om det inte hålls ett sådant sammanträde, ska fordran tas upp med det belopp som den uppgår till den dag då Kronofogdemyndigheten meddelar sitt beslut om fördelning. För en fordran med sjöpanträtt gäller 3 kap. 41 § andra stycket andra meningen sjölagen (1994:1009). En panträtt på grund av inteckning får inte användas för mer än pantbrevets belopp med ett tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen. Om fordran inte uppgår till pantbrevets belopp, tas det återstående upp som ägarhypotek.

119

s. 120 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

Om det gäller ett pantbrev i skeppet , som inte innehas av ägaren och ingen

fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet har blivit anmäld, tas pantbrevets

belopp upp med ett tillägg som motsvarar tio procent av pantbrevets belopp .

Ett ägarhypotek tas upp utan tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en fordran ska beräknas och

tas upp i sakägarförteckningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Första stycket kompletteras med en bestämmelse om hur en fordran ska

beräknas och tas upp i de fall ett fördelningssammanträde inte ska hållas.

Den avgörande tidpunkten är då dagen för fördelningsbeslutet. Genom

ändringen åstadkoms en reglering som motsvarar den som gäller enligt

13 kap. 6 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Villkor för försäljning

16 § Den som har vunnit budgivningen är skyldig att betala en handpenning

motsvarande en sjättedel av köpeskillingen, dock minst det belopp som motsvarar

de förrättningskostnader som ska tas ur köpeskillingen .

Handpenningen ska betalas kontant, om inte den som har vunnit budgivningen

ställer säkerhet för beloppet. En fordran som är förenad med panträtt i skeppet får

godtas som säkerhet , om den täcks av köpeskillingen och kan anses vara

betryggande.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte betala

handpenning. I de fall som avses i 22 § är de dock ersättningsskyldiga med ett

belopp som motsvarar den handpenning som annars skulle ha lämnats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om köparens skyldighet att lämna

handpenning eller ställa säkerhet efter att ha vunnit budgivningen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

De hittillsvarande fjärde–sjätte styckena flyttas till den nya 16 a §. I

paragrafen ersätts samtidigt uttrycket den som ropar in med den som har

vunnit budgivningen. Härigenom klargörs att även bud som lämnas på

annat sätt än muntligen kan godtas. Det blir därmed möjligt för Krono-

fogdemyndigheten att sälja egendomen på exempelvis e-auktion.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

16 a § Den obetalda delen av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid

fördelningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, vid den

tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer.

Köparen får komma i besittning av skeppet när hela köpeskillingen är betald.

Köparen blir personligen betalningsskyldig för det belopp som enligt överens-

kommelse har avräknats på köpeskillingen. Den tidigare ägaren befrias därmed

från ansvar för beloppet.

Paragrafen, som är ny, innehåller ytterligare bestämmelser om köparens

skyldigheter efter att han eller hon har vunnit budgivningen. Över-

vägandena finns i avsnitt 5.4.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 16 § fjärde–sjätte styckena. I för-

hållande till den regleringen görs i första stycket en justering som innebär

att Kronofogdemyndigheten ska bestämma en viss tidpunkt för när den

resterande delen av den kontanta köpeskillingen (slutlikviden) ska vara

120

betald, när ett fördelningssammanträde inte ska hållas. På samma sätt som

s. 121 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

hittills ska betalning ske vid fördelningssammanträdet, om ett sådant ska Prop. 2025/26:224 hållas.

Auktionen

18 § Innan skeppet bjuds ut till försäljning ska en redogörelse lämnas för innehållet i sakägarförteckningen. Det ska även lämnas en upplysning om att skeppet bjuds ut med förbehåll att bud ska prövas enligt 19 §.

Paragrafen reglerar vilka uppgifter som Kronofogdemyndigheten ska lämna innan ett skepp ska säljas på auktion. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen ersätts uttrycket utropas med bjuds ut och uttrycket inrop med bud. Ändringarna är av samma slag som motsvarande ändring i 16 §.

Övriga ändringar är språkliga.

19 § Innan ett bud godtas ska Kronofogdemyndigheten pröva om villkoret för försäljning enligt 14 § är uppfyllt. Även om så är fallet får ett bud inte godtas om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

Budet ska dock godtas om alla berörda sakägare medger det. Sökanden får medge att ett bud godtas även om förrättningskostnaderna inte har blivit täckta.

Om exekutionsfordran inte täcks, får budet inte godtas om sökanden motsätter sig det.

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar ett bud får godtas. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen ersätts uttrycket inroparen med den som har vunnit budgivningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

20 § Handpenningen ska betalas genast efter det att ett bud har godtagits . Kronofogdemyndigheten får dock på begäran göra ett kort uppehåll i hand- läggningen för att ge den som har vunnit budgivningen tillfälle att få fram handpenningen , om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet. Om handpenningen inte lämnas, ska skeppet bjudas ut på nytt.

Om den som har vunnit budgivningen inte fullgör sin betalningsskyldighet enligt 16 a § första stycket är budet ogiltigt.

Paragrafen anger bl.a. när handpenning ska betalas. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen ersätts uttrycket omedelbart med genast. Ändringen tydliggör att betalningsfristen är densamma som för annan lös egendom. En betalning sker därmed inom fristen när den görs med ett elektroniskt betalningssätt, t.ex. kontokort eller banköverföring.

I paragrafen ersätts även uttrycket inroparen med den som har vunnit budgivningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

21 § Om det inte lämnas ett bud som godtas och fullföljs genom att handpenning betalas , ska ett nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom en

121

s. 122 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 vecka från auktionen. Har ett bud blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden avstår från det .

Om två auktioner har hållits utan att skeppet har blivit sålt och det saknas anledning att anta att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får Kronofogde- myndigheten avvisa en begäran om ett nytt försäljningsförsök.

Om en ny auktion ska hållas gäller 6–20 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för en senare auktion .

Paragrafen innehåller bestämmelser om förnyade försäljningsförsök när ett bud inte har godtagits eller handpenning inte har betalats. Över- vägandena finns i avsnitt 5.2.

Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 21 a §. I paragrafen ersätts samtidigt uttrycket inrop med bud. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

21 a § Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som betalas in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

Paragrafen, som är ny, behandlar hävning av utmätningen när ett nytt försäljningsförsök inte ska göras. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 21 § fjärde stycket.

22 § När en ny auktion hålls efter det att ett bud har blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, ska handpenningen tas i anspråk i den utsträckning som behövs för att uppnå samma belopp som vid den tidigare auktionen med ränta på beloppet beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635) från dagen då köpeskillingen skulle ha fördelats till och med den nya dagen för sådan fördelning och för att även den nya auktionens förrättningskostnader ska täckas. Detta gäller även om förhållandena har ändrats .

Den del av handpenningen som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när den som har vunnit den nya auktionen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Om skeppet inte blir sålt vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Om en ny auktion inte hålls, ska handpenningen användas till att betala de förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Det som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om handpenningen när en ny auktion hålls efter att ett bud har blivit ogiltigt. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen ersätts uttrycket inrop med bud. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 16 §.

Paragrafen ändras dessutom redaktionellt. Andra stycket motsvarar hittillsvarande första stycket tredje och fjärde meningarna.

Tredje stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

23 § Köparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 16 a § första stycket

även om auktionen överklagas.

Köparen får komma i besittning av skeppet trots att auktionen överklagas, om

inte något annat har beslutats enligt 18 kap. 12 eller 19 § innan denne har fått rätt

att komma i besittning av det . Får köparen på grund av ett sådant beslut inte komma

i besittning av skeppet och är hindret inte hävt inom tre månader från utsatt dag för

122

köpeskillingens fördelning, får köparen frånträda köpet och återfå det som har

s. 123 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

betalats med upplupen ränta, om en anmälan om det görs hos Prop. 2025/26:224 Kronofogdemyndigheten medan hindret finns kvar .

Paragrafen reglerar köparens rättigheter och skyldigheter när auktionen överklagas.

I första stycket ändras hänvisningen till följd av ändringarna i 16 §. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg och reservdelar

3 §

Det som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska i stället gälla

intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning

av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket ska , i stället för

tio procents tillägg, ett belopp tas upp som motsvarar ett års ränta enligt det

intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar ska säljas på begäran av en borgenär som saknar inteckning för

sin fordran, får skyddsbeloppet enligt 10 kap. 13 § 1 inte bestämmas högre än till

två tredjedelar av det värde som i målet har fastställts för reservdelarna av

sakkunniga som Kronofogdemyndigheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelningen av inbetalda pengar , den

som har inteckning i reservdelarna inte till skada för en borgenär som saknar

inteckning göra sin rätt gällande till ett högre belopp än vad som motsvarar två

tredjedelar av köpeskillingen minskad med förrättningskostnaderna. I fall som

avses i 10 kap. 22 § ska även handpenningen för reservdelarna läggas till

köpeskillingen i den utsträckning som handpenningen inte ska tillkomma den som

har vunnit budgivningen .

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en fordran ska beräknas och

tas upp i sakägarförteckningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I tredje stycket ersätts uttrycket inroparen med den som vunnit budgiv-

ningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap.

16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

3 a § En nyttjanderätt är skyddad utan särskilt förbehåll om den har bättre rätt än

exekutionsfordran .

Paragrafen innehåller en bestämmelse om skyddet för nyttjanderätter som

har bättre rätt än exekutionsfordran. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

hittillsvarande andra–sjunde styckena flyttas till de nya 3 b och

3 c §§.

Övriga ändringar är språkliga.

3 b § Om sakägarförteckningen tar upp en nyttjanderätt som enligt 3 a § inte är

skyddad utan särskilt förbehåll, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för

rättighetens fortsatta giltighet och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid den

senare budgivningen ett bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten

eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid den

föregående budgivningen, har budet vid den senare budgivningen företräde. Att ett

ägarhypotek inte täcks hindrar inte att ett bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Om sakägarförteckningen tar upp två eller flera sådana rättigheter som avses i

första stycket, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig-

heterna och därefter med förbehåll, först endast för den rättighet som har bästa rätt

och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud

123

s. 124 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte medför sämre täckning av en fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och ett bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som

behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Paragrafen, som är ny, reglerar, tillsammans med 3 c §, dubbla bud-

givningsförfaranden. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Paragrafen

motsvarar hittillsvarande 3 a § andra–fjärde styckena. I

förhållande till den regleringen ersätts uttrycken utropet och ropas ut med

budgivningen respektive bjuds ut. Ändringarna är av samma slag som

motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

3 c § Om en rättighetshavare vill betala enligt 3 b § tredje stycket men det

erbjudna beloppet inte ensamt, eller i förening med annat tillskott som erbjuds, är

tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska luftfartyget bjudas

ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade gen-

om tidigare bud och annat tillskott som erbjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har täckts genom ett visst bud godtar budet,

ska fordran vid tillämpningen av första stycket och 3 b § anses vara täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, gäller det.

Paragrafen,

som är ny, reglerar, tillsammans med

3 b §, dubbla

budgivningsförfaranden. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Paragrafen

motsvarar hittillsvarande 3 a § femte–sjunde styckena. I

förhållande till den regleringen ersätts uttrycket ropas ut med bjuds ut.

Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

4 § Vid försäljning av flera luftfartyg ska varje luftfartyg bjudas ut separat .

Luftfartyg som tillhör samma ägare och som ansvarar för samma fordringar ska

dock bjudas ut gemensamt, om ägaren eller en borgenär inte begär särskild

försäljning av ett visst eller vissa luftfartyg. En särskild sakägarförteckning ska

upprättas för egendom som bjuds ut för sig. Beträffande en fordran för vilken flera

luftfartyg ansvarar ska det i förteckningen anges att ett mindre belopp än det som

anges i förteckningen kan komma att betalas ur egendomen till följd av att

köpeskillingen för annan egendom kan ge täckning för hela eller delar av fordran .

Första stycket gäller även vid försäljning av både luftfartyg och intecknade

reservdelar. Luftfartyg och reservdelar får dock inte bjudas ut gemensamt, om

fordran har bevakats av en borgenär som inte har inteckning i reservdelarna.

Reservdelar som inte bjuds ut gemensamt med ett luftfartyg får, på begäran av

ägaren eller en borgenär , bjudas ut i skilda poster, med villkoret att försäljning av

en sådan post endast sker om försäljningen , med hänsyn även till de bud som avges

för andra poster , kan godtas enligt 10 kap. 19 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om huruvida egendom ska bjudas ut

till försäljning separat eller samlat. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen ersätts uttrycket ropas ut med bjudas ut. Ändringen är av

samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar är språkliga.

5 § Om en

inteckning omfattar flera luftfartyg eller både

luftfartyg och

124

reservdelar, får fordran avräknas från köpeskillingen enligt 10 kap. 15 § endast om

s. 125 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs i ett gemensamt budgiv- Prop. 2025/26:224 ningsförfarande .

I stället för 10 kap. 16 a § tredje stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskriv- ning av rätt till luftfartyg.

I paragrafen anges när en fordran får avräknas i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I första stycket ersätts uttrycket utrop med budgivningsförfarande. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

I andra stycket ändras hänvisningen till följd av ändringarna i 16 §. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

12 kap. Försäljning av fast egendom Utlösnings- och anslutningsrätt

13 § En borgenär vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979) får begära att fastigheten ska säljas för hans eller hennes fordran, om borgenärens rätt till betalning är ostridig eller styrks. Om fastigheten tillhör ett konkursbo har en borgenär vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten motsvarande möjlighet .

En konkursförvaltare får begära att fastigheten ska säljas för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren får också be- gära att fastigheten ska säljas för hans eller hennes fordran på arvode och för sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som ska betalas ur fastig- heten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

En borgenär som vill ansluta sig enligt första stycket ska anmäla det hos Kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, två veckor före den tidpunkt som Krono- fogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om en borgenärs anslutningsrätt. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

I förhållande till den regleringen görs i tredje stycket ett tillägg gällande tidsfristen för en borgenärs anmälan om att han eller hon vill ansluta sig enligt 13 § första stycket. I de fall ett bevakningssammanträde inte ska hållas blir tidsfristen densamma som den tidpunkt Kronofogde- myndigheten har bestämt att en fordran eller rättighet ska anmälas enligt 19 § andra stycket.

De hittillsvarande fjärde och femte styckena flyttas till den nya 13 a §. Övriga ändringar är språkliga.

13 a § Om en borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979), har begärt att fastig- heten ska säljas för hans eller hennes fordran, får förfarandet inte avbrytas på grund av att frågan om försäljning för en annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätten att lösa ut den som har anslutit sig enligt 13 § första eller andra stycket gäller 12 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller ytterligare bestämmelser om en borgenärs anslutningsrätt. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 13 § fjärde och femte styckena.

125

s. 126 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Försäljning av fastighetstillbehör

16 § En betalning som skett efter en särskild försäljning av tillbehör tillfaller dem som har fordringar med rätt i fastigheten med det inbördes företräde som gäller enligt lag. Den som har en fordran med panträtt i fastigheten får avstå från betalning utan att det minskar hans eller hennes rätt i fastigheten i övrigt. En innehavare av en fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning får dock inte avstå från betalning från försäljningen av tillbehör, annat än om samtycke till avståendet har lämnats av både ägare till övriga fastigheter som omfattas av inteck- ningen och innehavare av panträtt som gäller i en eller flera av fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen.

Ett avstående som inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning på auktion ska ske senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Efter den tidpunkten kan ett avstående inte återkallas .

Paragrafen reglerar rätten till betalning från försäljning av tillbehör. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

I de fall ett bevakningssammanträde inte ska hållas medför ändringen i andra stycket att ett avstående ska göras senast vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämt att en fordran eller rättighet ska anmälas enligt 19 § andra stycket.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Åtgärder före försäljning på auktion

18 § Kronofogdemyndigheten ska bestämma en tid för auktionen och hur bud ska lämnas. Om auktionen ska hållas på en viss plats, ska myndigheten bestämma platsen.

Sökanden, gäldenären och andra kända sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska ges möjlighet att inkomma med synpunkter på budgivnings- förfarandet senast när sakägarförteckningen har upprättats .

Fastighetens ägare och en innehavare av nyttjanderätt till fastigheten är skyldiga

att låta fastigheten visas på lämplig tid.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en auktion ska genomföras.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Bestämmelserna om att Kronofogdemyndigheten ska bestämma tid och

plats i första stycket anpassas till olika budgivningsförfaranden. Ändringen

i första meningen innebär att Kronofogdemyndigheten även ska bestämma

hur en auktion ska genomföras, exempelvis om det ska vara en e-auktion

eller traditionell auktion. Tillägget i andra meningen innebär att Krono-

fogdemyndigheten ska bestämma en plats för auktionen när intressenter

ska vara fysiskt närvarande.

Andra stycket, som är nytt, innebär att sakägare som är kända och vars

rätt berörs av försäljningen ska ges tillfälle att yttra sig om budgivnings-

förfarandet. Detta ska ske senast när sakägarförteckningen upprättats. Det

innebär att Kronofogdemyndigheten får låta dem yttra sig i ett tidigt skede

av utmätningsförfarandet.

Tredje stycket motsvarar hittillsvarande andra stycket.

Den som är missnöjd med Kronofogdemyndighetens beslut om

auktionsform kan överklaga beslutet i samband med ett överklagande av

försäljningen (se 18 kap. 6 § andra stycket).

126

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

s. 127 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

19 § För en förhandling om försäljningen får Kronofogdemyndigheten besluta att ett bevakningssammanträde ska hållas. Sammanträdet ska då hållas samma dag som auktionen eller en lämplig dag före denna.

Om ett bevakningssammanträde inte ska hållas, ska Kronofogdemyndigheten bestämma en tidpunkt då en fordran eller rättighet senast ska anmälas.

Paragrafen reglerar när ett bevakningssammanträde ska hållas. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Ändringen i första stycket innebär att det inte längre är obligatoriskt med ett bevakningssammanträde vid försäljning av fast egendom. Det är därför upp till Kronofogdemyndigheten att ta ställning till om det finns behov av ett sådant sammanträde. Om fordringar och rättigheter redan är tillräckligt utredda behöver ett bevakningssammanträde inte hållas.

När ett bevakningssammanträde inte ska hållas måste Kronofogde- myndigheten ändå upprätta en sakägarförteckning (se 24 §). Det behöver dock inte göras vid en offentlig förrättning utan kan ske vid en s.k. skriv- bordsförrättning.

Av andra stycket , som är nytt, framgår att Kronofogdemyndigheten ska bestämma en tidpunkt för när en fordran eller rättighet senast ska anmälas i de fall ett bevakningssammanträde inte ska hållas. I den hittillsvarande regleringen används tidpunkten för bevakningssammanträdet i flera andra paragrafer som en frist för när en anmälan eller begäran senast ska göras. Genom ändringen skapas en alternativ tidpunkt som, på motsvarande sätt som tidpunkten för bevakningssammanträdet, utgör fristen enligt andra paragrafer när ett sammanträde inte ska hållas.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

20 § En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen ska innehålla information om

1. bevakningssammanträdet eller den tidpunkt som bestämts enligt 19 § andra stycket, och

2. fördelningssammanträdet eller den tillträdesdag som bestämts enligt 36 § första stycket.

I kungörelsen ska en innehavare av en fordran eller rättighet som bör beaktas vid auktionen uppmanas att anmäla sin rätt till Kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.

Om Kronofogdemyndigheten har beslutat om en särskild försäljning av tillbehör, får kungörelsen inte ske förrän försäljningen har fått laga kraft och köpeskillingen har betalats eller frågan om sådan försäljning har förfallit.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den kungörelse som ska ske innan en försäljning på auktion. Övervägandena finns i avsnitt 5.3–5.4.

Ändringarna i första stycket är en följd av att det inte längre är obligatoriskt med bevaknings- och fördelningssammanträden (se 19 § respektive 13 kap. 3 §). Av första punkten framgår att kungörelsen ska innehålla uppgift om antingen bevakningssammanträdet eller den tidpunkt Kronofogdemyndigheten bestämt för när en fordran eller rättighet senast ska anmälas enligt 19 § andra stycket. Av andra punkten följer att kungörelsen ska innehålla uppgift om antingen fördelningssammanträdet

eller den tillträdesdag som har bestämts enligt 36 § första stycket.

127

s. 128 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Av andra stycket framgår att en innehavare av en fordran eller rättighet i kungörelsen ska uppmanas att anmäla sin rätt inom en viss tid. Bestämmelsen kompletteras med en tidsfrist för anmälan som gäller om ett bevakningssammanträde inte ska hållas. Då ska en anmälan göras senast den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Om ett bevakningssammanträde ska hållas, är det även fortsättningsvis sammanträdet som utgör tidsfristen för anmälan.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Sakägarförteckning

24 § Kronofogdemyndigheten ska upprätta en sakägarförteckning senast när bevakningssammanträdet har avslutats eller, om ett bevakningssammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer.

I paragrafen anges när en sakägarförteckning ska upprättas. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Eftersom det enligt 19 § inte längre är obligatoriskt med ett bevaknings- sammanträde ändras den förevarande paragrafen så att den reglerar när sakägarförteckningen ska upprättas både om ett sammanträde hålls och om det inte gör det. I de fall ett bevakningssammanträde inte ska hållas bestämmer Kronofogdemyndigheten när en sakägarförteckning ska upprättas. Detta kan ske så snart fordringar och rättigheter ska ha anmälts enligt 19 § andra stycket.

Villkor för försäljning på auktion

33 § En tomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Andra nyttjanderätter samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutions- fordran .

I andra fall ska nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning att anta att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd skada för en innehavare av en fordran med bättre rätt. Vid bedömningen ska en rätt till betalning på grund av ett ägarhypotek inte anses utgöra en fordran.

Bestämmelser om inskränkningar i rätten att föra talan mot ett beslut angående förbehåll som avses i andra stycket finns i 18 kap.

Paragrafen reglerar villkoren för försäljning på auktion gällande tomträtter och andra rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 33 a §. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

33 a § En rättighet som inte enligt 33 § första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har förbehållits enligt 33 § andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auktionen enligt 39 och 39 a §§.

Paragrafen, som är ny, reglerar vad som gäller för en rättighet som inte är skyddad enligt 33 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 33 § fjärde stycket. I paragrafen ändras hänvisningen till följd av ändringarna i 39 §.

128

s. 129 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

34 § Vid avräkning på köpeskillingen för fastigheten ska kapitalbeloppet av en Prop. 2025/26:224 fordran inom skyddsbeloppet som är förenad med panträtt och som enligt

sakägarförteckningen inte ska betalas med köpeskillingen för tillbehör omfattas . Detta gäller dock inte , om fordran är

1. förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har begärt kontant betalning,

2. sådan som avses i 26 § tredje stycket , eller

3. förenad med panträtt endast i en andel i fastigheten.

För ett ägarhypotek ska betalning alltid ske kontant , även om det faller inom skyddsbeloppet.

I den utsträckning avräkning inte ska ske enligt första stycket ska köpeskillingen för fastigheten betalas kontant, om inte den som har vunnit budgivningen visar att något annat har avtalats med den som enligt sakägarförteckningen är betalnings- berättigad. Om det enligt förteckningen inte kan fastställas vem som är berättigad till ett belopp, får det inte avräknas.

Paragrafen reglerar villkoren för försäljning på auktion, särskilt i vilken utsträckning avräkning kan ske. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I tredje stycket ersätts uttrycket inroparen med uttrycket den som vunnit

budgivningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i

10 kap. 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

35 § Den som har vunnit budgivningen är skyldig att betala en handpenning som

motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock inte med mer än det belopp som enligt

34 § ska betalas kontant och inte mindre än de förrättningskostnader som ska tas ur

köpeskillingen för fastigheten.

Handpenningen ska betalas kontant, om inte den som har vunnit budgivningen

ställer säkerhet för beloppet. En fordran som är förenad med panträtt i fastigheten får

godtas som säkerhet , om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte lämna

handpenning. I ett fall som avses i 43 § är de dock ersättningsskyldiga med ett

belopp som motsvarar den handpenning som annars skulle ha betalats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om köparens skyldighet att lämna

handpenning eller ställa säkerhet efter att ha vunnit budgivningen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 9.1.

Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 35 a §. I paragrafen

ersätts samtidigt uttrycket inroparen med den som har vunnit bud-

givningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i

10 kap. 16 §.

Övriga ändringar är språkliga.

35 a § Den obetalda delen av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid

fördelningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, vid

den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer, dock senast på den tillträdes-

dag som har bestämts enligt 36 § första stycket.

Paragrafen, som är ny, anger när resterande köpeskilling senast ska

betalas. Övervägandena finns i avsnitt 5.4 och 9.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 35 § fjärde stycket. I förhållande

till den regleringen görs ett tillägg som innebär att Kronofogde-

myndigheten ska bestämma en tidpunkt för när resterande köpeskilling

(slutlikvid) ska betalas i de fall ett fördelningssammanträde inte ska hållas.

129

s. 130 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

130

Slutlikviden ska vara betald senast på den tillträdesdag som Krono- fogdemyndigheten bestämt enligt 36 §, men bestämmelsen möjliggör att Kronofogdemyndigheten begär betalningen en kortare tid innan tillträdes- dagen, bl.a. för att kunna kontrollera att betalningen har gjorts.

36 § Tillträdesdagen är den dag då fördelningssammanträdet ska hållas eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den dag som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten får medge den som har vunnit budgivningen att vårda och bruka hela eller delar av fastigheten före tillträdesdagen.

Kronofogdemyndigheten får besluta att obetald avkastning av fastigheten, som enligt 8 eller 9 § skulle ha betalats till myndigheten eller en syssloman och som har förfallit under tiden till och med den dag köparen har tillträtt fastigheten, ska tillfalla köparen . Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, ska denne redovisa detta till Kronofogdemyndigheten .

Om den tidigare ägaren saknar annan bostad får Kronofogdemyndigheten tillåta honom eller henne att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdesdagen.

Paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller be- stämmelser om tillträdesdag. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.4.

I första stycket tas det in en bestämmelse som innebär att Kronofogde- myndigheten ska besluta om tillträdesdag om ett fördelningssammanträde inte ska hållas. Eftersom det inte längre kommer vara obligatoriskt med fördelningssammanträde kan tillträdesdagen inte alltid vara dagen för sammanträdet. Om ett sådant sammanträde ska hållas ska emellertid dagen för sammanträdet även fortsättningsvis utgöra tillträdesdagen.

I stycket ersätts vidare uttrycket inroparen med den som har vunnit budgivningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

37 § På begäran av de sakägare vars rätt är beroende av försäljningen kan den ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Villkoren för betalning av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde kan dock inte ändras . Skyddsbeloppet får höjas även om en borgenär som inte själv har begärt försäljning motsätter sig det.

En begäran ska framställas senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sakägarnas möjlighet att påverka villkoren för en försäljning. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Ändringen i andra stycket är en följd av att det inte längre är obliga- toriskt med ett bevakningssammanträde. Ändringen innebär att om något bevakningssammanträde inte ska hållas ska sakägare i stället framställa en begäran om att försäljningen ska ske på andra villkor senast vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten beslutat ska gälla för att anmäla en fordran eller rättighet enligt 19 § andra stycket.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Auktion

38 § I den utsträckning det är motiverat med hänsyn till värdet av fastighetens tillbehör eller av någon annan orsak, ska det vid auktionen anges vilken övrig

s. 131 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

egendom som ska ingå i fastighetsköpet och i vilken utsträckning egendom som Prop. 2025/26:224 framstår som tillbehör inte ska ingå . Det som har angetts är avgörande för vad

försäljningen omfattar i den delen. I övrigt ingår det som enligt lag utgör tillbehör till fastigheten. Om det råder tvist om tillbehör ska detta anmälas.

En redogörelse för innehållet i sakägarförteckningen ska lämnas. Det ska även

lämnas en upplysning om att fastigheten bjuds ut med förbehåll att bud ska prövas

enligt 40 §.

I paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, anges vissa uppgifter

som ska lämnas vid en auktion. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I andra stycket ersätts uttrycket ropas ut med bjuds ut och uttrycket inrop

med bud. Ändringarna är av samma slag som motsvarande ändring i

10 kap. 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

39 § Om sakägarförteckningen tar upp en rättighet som enligt 33 § första stycket

inte är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har förbehållits enligt 33 §

andra stycket, ska fastigheten först bjudas ut utan förbehåll om rättighetens fortsatta

giltighet och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid den senare budgivningen ett

bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka

dem, är lika högt som eller högre än budet i det föregående budgivningsförfarandet ,

har det senare budet företräde. Att ett ägarhypotek inte täcks hindrar inte att ett bud

med förbehåll för rättigheten godtas.

Om sakägarförteckningen tar upp två eller flera sådana rättigheter som avses i

första stycket, ska fastigheten först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig-

heterna och därefter med förbehåll , först endast för den rättighet som har bästa rätt

och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som

skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte

leder till sämre täckning av en fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan

rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och

ett bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att

täcka fordringar med bättre rätt.

Paragrafen reglerar, tillsammans med 39 a §, förfarandet vid dubbla

budgivningsförfaranden. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 9.1.

De hittillsvarande fjärde–sjätte styckena flyttas till den nya 39 a §. I

paragrafen ersätts samtidigt uttrycken ropas ut och utrop med bjudas ut

respektive budgivningsförfarande. Ändringarna gör det möjligt för Krono-

fogdemyndigheten att sälja egendomen på exempelvis e-auktion. Eftersom

ett dubbelt budgivningsförfarande är förhållandevis komplicerat kan det

ofta finnas skäl att hålla en traditionell auktion i de fallen. Kronofogde-

myndigheten kan t.ex. behöva förklara för budgivare och rättighets-

innehavare vad som gäller vid de olika budgivningarna. Det kan dock

finnas situationer då även ett dubbelt budgivningsförfarande inte framstår

som så komplicerat att en e-auktion är utesluten.

I de fall Kronofogdemyndigheten ska göra en sådan försäljning via en

e-auktion kan myndigheten behöva anpassa arbetsmetoderna. Eftersom de

som lämnar bud på en e-auktion inte är fysiskt närvarande måste Krono-

fogdemyndigheten anpassa sina metoder för att möjliggöra och kontrollera

att rättighetshavaren betalar in pengar för att skydda sin rättighet.

Motsvarande anpassningar kan behövas för att ta emot handpenningar som

ska lämnas över för varje bud enligt 41 § andra stycket.

131

s. 132 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

39 a § Vill en rättighetshavare i ett fall som avses i 39 § andra stycket betala enligt

39 § tredje stycket men det erbjudna beloppet inte ensamt eller i förening med ett

annat tillskott som erbjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska

skyddas, ska fastigheten bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättig-

heter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som erbjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har täckts genom ett visst bud godtar budet,

ska fordran vid tillämpning av första stycket och 39 § anses vara täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, gäller det.

Paragrafen, som är ny, reglerar, tillsammans med 39 §, förfarandet vid

dubbla budgivningsförfaranden. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 9.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 39 § fjärde–sjätte styckena. I för-

hållande till den regleringen ersätts i första stycket uttrycket ropas ut med

bjudas ut. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap.

16 §.

40 § Innan ett bud godtas ska Kronofogdemyndigheten pröva om villkoret för

försäljningen i 32 § är uppfyllt. Även om villkoret är uppfyllt får budet inte godtas

om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

Budet ska trots det godtas om alla berörda sakägare medger det. Sökanden får

medge att ett bud godtas även om förrättningskostnaderna inte har blivit täckta.

Om exekutionsfordran inte täcks får budet inte godtas om sökanden motsätter

sig det .

Paragrafen reglerar förutsättningarna att godta ett bud. Övervägandena

finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen ersätts uttrycket inrop med bud. Ändringen är av samma

slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar är språkliga.

41 § Handpenningen ska betalas genast efter det att ett bud har godtagits.

Kronofogdemyndigheten får dock på begäran göra ett kort uppehåll i hand-

läggningen för att ge den som har vunnit budgivningen tillfälle att få fram

handpenning, om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet. Om

handpenning inte betalas ska fastigheten bjudas ut på nytt.

I fall som avses i 39 och 39 a §§ ska handpenning betalas för varje vunnen

budgivning , även om fastigheten ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska gälla ,

ska handpenningen återbetalas .

Om den som har vunnit budgivningen inte fullgör sin betalningsskyldighet enligt

35 a § är budet ogiltigt.

Paragrafen reglerar när en handpenning ska betalas. Övervägandena finns

i avsnitt 5.2.

Enligt ändringen i första stycket ska betalning ske genast. Därigenom

förtydligas att sådana betalsätt som i dag är vanliga kan användas trots

tidsfristen för betalning, t.ex. betalning med kontokort, banköverföring

eller annan elektronisk betalning.

I paragrafen ersätts dessutom uttrycken inrop och inroparen med bud

respektive den som har vunnit budgivningen. Uttrycket ropas ut ersätts

med bjudas ut. Ändringarna är av samma slag som motsvarande ändringar

132

i 10 kap. 16 §.

s. 133 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Prop. 2025/26:224

42 § Om det inte lämnas ett bud som godtas och fullföljs genom att handpenning

betalas , ska ett nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom en

vecka från auktionen. Har ett bud blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, ska ett

nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden avstår från det .

Om två auktioner har hållits utan att fastigheten har blivit såld och det saknas

anledning att anta att fastigheten kan säljas inom rimlig tid, får Kronofogde-

myndigheten avvisa en begäran om ett nytt försäljningsförsök.

Om en ny auktion ska hållas gäller 18–41 §§. Anmälan av en fordran eller rättig-

het som har skett för en auktion gäller även för en senare auktion.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förnyade försäljningsförsök när

ett bud inte har godtagits eller handpenning inte har betalats. Över-

vägandena finns i avsnitt 5.2 och 9.1.

Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 42 a §. I första

stycket ersätts uttrycket inrop med bud. Ändringen är av samma slag som

motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

42 a § Utmätningen ska hävas om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras. Detta

gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som betalas in med anledning

av redan vidtagna åtgärder.

Paragrafen, som är ny, reglerar hävning av utmätningen när ett nytt

försäljningsförsök inte ska göras. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 42 § fjärde stycket.

43 § När en ny auktion hålls sedan ett bud har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje

stycket, ska handpenningen tas i anspråk i den utsträckning som krävs för att

sammanlagt samma belopp ska uppnås som vid den förra auktionen med ränta på

beloppet beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från tillträdesdagen till och

med den nya tillträdesdagen och för att även förrättningskostnaderna med anledning

av den nya auktionen ska täckas. Detta gäller även om fastigheten säljs med

förbehåll för en rättighet som inte har förbehållits vid den förra auktionen eller

ändrade förhållanden har inträtt.

Den del av handpenningen som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när

den som har vunnit den nya auktionen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Om

fastigheten inte blir såld vid den nya auktionen är hela handpenningen förverkad.

Om en ny auktion inte hålls ska handpenningen användas till att betala de

förrättningskostnader som har blivit onyttiga . Det som inte behöver tas i anspråk ska

återbetalas .

Paragrafen innehåller bestämmelser om handpenningen när ett bud har

blivit ogiltigt. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 9.1.

Paragrafen justeras redaktionellt genom att de hittillsvarande tredje och

fjärde meningarna i första stycket bildar ett nytt andra stycke . I det stycket

ersätts uttrycket inroparen med den som har vunnit auktionen. Ändringen

är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

44 § Kronofogdemyndigheten ska utfärda köpebrev när en auktion , som har lett

till försäljning av fastigheten , har fått laga kraft och köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet enligt 35 a § .

133

s. 134 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Om den som har vunnit budgivningen visar att han eller hon har bjudit för någon annans räkning ska köpebrevet utfärdas till denne.

Paragrafen reglerar Kronofogdemyndighetens utfärdande av köpebrev. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I andra stycket ersätts uttrycket inroparen med den som vunnit bud- givningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Vissa rättsföljder av auktion

45 § När fastigheten har sålts ansvarar den inte längre för en fordran som avses i 25 § första stycket 1.

En borgenär som har pantbrev kan inte, efter att fastigheten har sålts, göra gällande panträtt i fastigheten mot köparen för en större fordran än som har avräknats på köpeskillingen med utfäst ränta på beloppet från tillträdesdagen samt framtida skadestånd och kostnad som föranleds av fordringsförhållandet.

Köparen blir personligen betalningsskyldig och den förre ägaren blir fri från ansvar för det som enligt överenskommelse har avräknats på den kontanta köpe- skillingen. I fall som avses i 44 § andra stycket blir även den som har vunnit bud- givningen betalningsskyldig.

Paragrafen reglerar vissa rättsföljder av en auktion. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I tredje stycket ersätts uttrycket den som har gjort inropet med den som har vunnit budgivningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

46 § En köpare som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 a § får tillträda fastigheten på den dag som anges i 36 § första stycket. Köparen ansvarar därefter för de skyldigheter som ägaren har i den utsträckning de ska fullgöras efter tillträdesdagen.

Köparen ska inom en månad från tillträdesdagen säga upp avtalet om denne vill att en i sakägarförteckningen upptagen arrende- eller hyresrätt, som inte är skyddad enligt 33 § första stycket eller har förbehållits enligt 33 § andra stycket eller vid auktionen, ska upphöra. I annat fall gäller avtalet mot köparen . Beträffande den tidpunkt då ett arrende- eller hyresavtal ska upphöra med anledning av en uppsägning gäller detsamma som i fråga om uppsägning efter frivillig överlåtelse av en fastighet.

Det finns särskilda föreskrifter om rätten för en arrendator eller hyresgäst att i vissa fall begära förlängning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning.

I paragrafen regleras köparens rätt att tillträda fastigheten.

I första stycket ändras hänvisningen till följd av ändringarna i 35 §. Bestämmelsen ändras även så att det framgår att köparen, när ett fördelningssammanträde inte ska hållas, får tillträda fastigheten på den tillträdesdag som bestämts enligt 36 § första stycket.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

48 § Köparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 35 a § även om auktionen överklagas.

134

s. 135 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Köparen får tillträda fastigheten på den bestämda dagen trots att auktionen Prop. 2025/26:224 överklagas , om inte något annat har beslutats före tillträdet enligt 18 kap. 12 eller

19 §. Om köparen på grund av ett sådant beslut inte får tillträda fastigheten och är hindret inte hävt inom tre månader från den bestämda tillträdesdagen, får köparen frånträda köpet och återfå det som betalats med upplupen ränta. Det gäller dock endast om frånträdet anmäls till Kronofogdemyndigheten medan hindret fortfarande består

I paragrafen finns bestämmelser om vad som gäller när en auktion över- klagas.

I första stycket ändras hänvisningen till följd av ändringarna i 35 §. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Gemensamt intecknade fastigheter

49 § När en av flera gemensamt intecknade fastigheter ska säljas på auktion, har den som har fordran med panträtt enligt den gemensamma inteckningen rätt att begära att även en annan fastighet som omfattas av samma inteckning ska dras in i försäljningen. Det krävs då att den andra fastigheten ansvarar för hela eller delar av det intecknade beloppet före den fastighet som ska säljas. Om försäljningen sker för panträttshavararens fordran eller för en fordran med lika eller bättre rätt, får han eller hon även dra in en fastighet som ansvarar för inteckningen först efter den fastighet som ska säljas.

Ett yrkande om indragning ska framställas hos Kronofogdemyndigheten senast vid

bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den

tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.

Fastighetens ägare ska ges tillfälle att yttra sig över yrkandet. En auktion och i

förekommande fall ett bevakningssammanträde ska ställas in och sättas ut på nytt ,

om det behövs för att yrkandet ska hinna prövas.

Om yrkandet bifalls anses den indragna fastigheten utmätt från och med den dag

då beslutet meddelas. Fastigheten får inte säljas innan beslutet har fått laga kraft.

Paragrafen innehåller regler om indragning av andra fastigheter i

försäljningen när det finns en gemensam inteckning. Övervägandena finns

i avsnitt 5.3.

Andra stycket ändras till följd av att det inte längre är obligatoriskt att

hålla ett bevakningssammanträde. När ett sådant sammanträde inte ska

hållas ska i stället en anmälan om indragning ske senast vid den tidpunkt

som Kronofogdemyndigheten har bestämt att en fordran eller rättighet ska

anmälas enligt 19 § andra stycket.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

51 § Om samtliga fastigheter som besväras av en gemensam inteckning ska

säljas på auktion och omständigheterna inte är sådana som anges i 52 § andra

stycket, ska en gemensam sakägarförteckning upprättas för fastigheterna. En

rättighet som är upplåten i någon av fastigheterna ska vid en sådan försäljning

anses gälla i samtliga fastigheter . Vid auktionen ska fastigheterna bjudas ut

gemensamt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sakägarförteckning och auktion

för gemensamt intecknade fastigheter. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen ersätts uttrycket ropas ut med bjudas ut. Ändringen är av

samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar är språkliga.

135

s. 136 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 52 § När flera men inte alla fastigheter som omfattas av en gemensam inteckning ska säljas på auktion, gäller 53– 55 a §§.

Bestämmelserna i 53–55 a §§ gäller också när samtliga fastigheter som besväras av en gemensam inteckning ska säljas, om

1. fastigheterna har olika ägare,

2. någon av fastigheterna har dragits in i försäljningen med stöd av 49 §,

3. någon av fastigheterna ansvarar endast i andra hand för den gemensamma inteckningen ,

4. någon av fastigheterna besväras av en särskild inteckning,

5. någon fastighets ansvar för den gemensamma inteckningen inte omfattar in- teckningens hela belopp,

6. det yrkas av en innehavare av en rättighet i någon av fastigheterna , som inte ska bestå oavsett om fastigheten säljs , eller

7. det i något annat fall yrkas av en ägare eller borgenär vars rätt kan bero av försäljningen .

Ett yrkande enligt andra stycket 6 eller 7 ska framställas senast vid bevaknings- sammanträdet eller, o m ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.

Paragrafen anger när de särskilda reglerna för försäljning av gemensamt intecknade fastigheter i 53–55 a §§ ska tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Tredje stycket ändras till följd av det inte längre är obligatoriskt att hålla ett bevakningssammanträde. När ett sådant sammanträde inte ska hållas ska i stället ett yrkande enligt andra stycket 6 eller 7 framställas senast den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt att en fordran eller rättighet ska anmälas enligt 19 § andra stycket.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

54 § Vid auktionen ska fastigheterna bjudas ut var för sig. Därefter ska de bjudas ut gemensamt, om de har samma ägare. Ett efterföljande gemensamt budgiv- ningsförfarande ska även ske om full betalning inte har uppnåtts för en fordran för vilken samtliga fastigheter ansvarar eller om fastigheternas ägare är överens om att de ska bjudas ut gemensamt.

Om det i ett gemensamt budgivningsförfarande uppnås ett högre bud än summan av buden i de särskilda budgivningsförfarandena ska budet i den gemen- samma budgivningen ha företräde. Den köpeskilling som har erbjudits i det gemensamma budgivningsförfarandet ska fördelas på fastigheterna efter de värden som har fastställts för dem i målet. Varje fastighets andel i den gemensamma köpeskillingen ska dock minst motsvara det bud som har lämnats för fastigheten i det särskilda budgivningsförfarandet . Har någon av fastigheterna bjudits ut med tillbehör som inte ingick i det värde efter vilket dess andel i köpeskillingen ska beräknas eller bjudits ut utan tillbehör som omfattades av det värdet , ska den fastighetens värde jämkas med hänsyn till detta förhållande. Om någon av fastig- heternas andel i köpeskillingen och andra tillgängliga medel inte uppgår till skyddsbeloppet och fastigheten därmed inte ska säljas , ska de övriga fastigheterna bjudas ut gemensamt.

Om det inte lämnas ett bud som täcker någon del av exekutionsfordran får inte någon av fastigheterna säljas.

Paragrafen reglerar, tillsammans med 54 a §, hur försäljningen ska gå till när flera fastigheter omfattas av samma inteckning och under vilka förutsättningar fastigheterna får säljas. Övervägandena finns i avsnitt 5.2

och 9.1.

136

s. 137 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

De hittillsvarande fjärde och femte styckena flyttas till den nya 54 a §. I Prop. 2025/26:224 paragrafen ersätts samtidigt uttrycken ropas ut och utrop med bjudas ut

respektive budgivningsförfarande. Ändringarna är av samma slag som motsvarande ändringar i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar är språkliga.

54 a § Har en fastighet dragits in i försäljningen med stöd av 49 § ska den ursprungligen utmätta fastigheten bjudas ut först. Om det då inte uppnås ett bud som täcker någon del av exekutionsfordran, får fastigheten inte säljas. Blir den inte såld, ska inte heller den indragna fastigheten säljas.

En fastighet som endast i andra hand ansvarar för en fordran med panträtt på

grund av en gemensam inteckning får inte säljas för den fordran innan det har

visat sig att betalning inte kan tas ur den fastighet som ansvarar i första hand. En

fastighet som ansvarar i andra hand får inte heller säljas om dess ägare eller

någon annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten ska ansvara eller

ställer säkerhet för beloppet. Ett gemensamt budgivningsförfarande för

fastigheterna ska endast genomföras om det finns särskilda skäl.

Paragrafen, som är ny, reglerar tillsammans med 54 § försäljningen när

flera fastigheter omfattas av samma inteckning. Övervägandena finns i

avsnitt 5.2 och 9.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 54 § fjärde och femte styckena. I

förhållande till den regleringen ersätts uttrycken ropas ut och utrop med

bjudas ut respektive budgivningsförfarande. Ändringarna är av samma

slag som motsvarande ändringar i 10 kap. 16 §.

55 § Om en rättighet har förbehållits i ett särskilt budgivningsförfarande , ska

förbehållet även gälla i ett efterföljande gemensamt budgivningsförfarande . Har rättig-

heten inte förbehållits gäller 39 och 39 a §§ även i det gemensamma budgivnings-

förfarandet .

Vid prövningen av om en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås enligt 40 § ska

bedömningen avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter där bud

har lämnats .

En handpenning ska betalas efter varje vunnen budgivning , även om en fastighet ska

bjudas ut på nytt. Om budet inte ska gälla , ska handpenningen återbetalas .

Paragrafen reglerar hur en rättighet kan skyddas i ett budgivnings-

förfarande med gemensamt intecknade fastigheter. Övervägandena finns i

avsnitt 5.2 och 9.1.

Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 55 a §. Samtidigt

ersätts uttrycken utrop och ropas ut med budgivningsförfarande respektive

bjudas ut. Ändringarna är av samma slag som motsvarande ändringar i

10 kap. 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

55 a § En fordran som på grund av en gemensam inteckning är förenad med panträtt

i en såld fastighet ska betalas kontant, om inte köparen och den som enligt sakägarför-

teckningen ska få betalt avtalar om något annat.

Paragrafen, som är ny, reglerar hur en fordran ska betalas när den till följd

av gemensam inteckning har panträtt i den sålda fastigheten.

Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 55 § fjärde stycket.

137

s. 138 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

138

13 kap. Redovisning av inbetalda pengar Fördelning

4 § Kronofogdemyndigheten ska hålla ett fördelningssammanträde när det är oklart hur pengar ska fördelas eller om myndigheten av något annat skäl anser att det behövs.

Ett sammanträde som inte har satts ut i samband med kungörandet av auktionen ska kungöras särskilt , om det behövs med hänsyn till okända sakägare eller av något annat skäl. Kungörelsen ska göras i god tid och på ett lämpligt sätt. Sökanden, gäldenären och andra kända sakägare ska kallas till sammanträdet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om fördelningssammanträdet. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Första stycket ändras så att ett fördelningssammanträde enbart ska hållas när det behövs. Ändringen åstadkommer en ordning där Krono- fogdemyndigheten kan bedöma om det finns ett behov av ett sammanträde och därmed undvika sammanträdet när det är överflödigt. Bestämmelsen gäller vid försäljning av all slags egendom.

Ett fördelningssammanträde kan behövas i flera situationer och av olika skäl. Det kan behövas efter försäljning av lös egendom inför fördelning när det finns flera borgenärer som konkurrerar om att få sin fordran täckt. Det kan också finnas ett sådant behov när fast egendom har sålts under hand. Ett ytterligare fall då det kan behövas är när en försäljning av t.ex. en fastighet har avbrutits före en försäljning och det finns pengar att fördela.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål

21 § Bestämmelserna i 1, 13, 14 och 20 §§ gäller inte för sökanden i ett allmänt mål. För ett sådant mål gäller inte heller 4–6 §§, 7 § första–tredje styckena, 8 och 9 §§ annat än om fördelning ska ske med en enskild borgenär eller om det ska hållas ett fördelningssammanträde. I ett sådant mål gäller inte 7 § tredje stycket, om sökandens fordran berörs av tvisten.

Paragrafen reglerar vilka bestämmelser som ska tillämpas i allmänna mål. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Ändringen i andra meningen är en följd av att det inte längre är obligatoriskt med fördelningssammanträden (se 4 §).

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

16 kap. Annan verkställighet Avhysning

6 § Kronofogdemyndigheten ska vid behov ordna transport av egendom som ska föras bort , hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som behövs för avhysningen.

Egendom som uppenbart saknar värde får kastas eller förstöras i samband med avhysningen. Detsamma gäller egendom som av något annat skäl inte bör för- varas, om egendomens värde inte kan antas vara betydande.

Parterna ska underrättas innan en åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i ett fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har tagit emot egendomen sälja

s. 139 12 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen Prop. 2025/26:224 saknar försäljningsvärde, kasta eller förstöra den. Innan egendomen säljs , kastas

eller förstörs ska svaranden uppmanas att hämta egendomen , om han eller hon kan nås . Svaranden anses uppmanad om uppmaningen har sänts i rekommenderat brev till hans eller hennes kända adress. I övrigt tillämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska det som sägs om beställaren avse svaranden och det som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur avhysningsgods ska hanteras. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

I ett nytt andra stycke finns bestämmelser som ger Kronofogdemyn- digheten rätt att i samband med en avhysning kasta eller förstöra egendom som uppenbart saknar värde. Regleringen omfattar även annat gods som inte bör förvaras, om godsets värde sammantaget inte kan antas vara betydande. Det kan exempelvis vara fråga om livsmedel med kort hållbarhet, egen- dom som är angripen av ohyra eller på annat sätt utgör en sanitär olägenhet eller egendom som är brandfarlig eller explosiv.

Innan en åtgärd vidtas enligt andra stycket ska parterna enligt tredje stycket underrättas, om det kan ha betydelse för dem.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Särskilda bestämmelser om kvarstad

13 § För verkställighet av ett beslut om kvarstad för en fordran tillämpas det som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33– 35 b §§, 5 och 6 kap. samt 12 kap. 3–5 §§.

Kvarstad för en fordran får inte läggas på lön eller en annan förmån som avses i

7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.

Paragrafen behandlar vad som ska gälla vid verkställighet av ett beslut om kvarstad. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Första stycket ändras så att även de nya 4 kap. 35 a och 35 b §§ ska tillämpas vid verkställighet av ett beslut om kvarstad.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

18 kap. Överklagande

Överklagande av kronofogdemyndighetens beslut

5 § Följande beslut får inte överklagas:

1. ett beslut genom vilket en begäran om rättelse av utmätning enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av kvarstad för fordran enligt 16 kap. 13 § har avslagits ,

2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket,

3. ett beslut genom vilket en förrättningsperson har förklarats jävig,

4. ett beslut i en fråga som avses i 17 kap. 4 § första stycket, och

5. ett beslut i en sådan fråga om verkställighet av en skiljedom som avses i 3 kap. 16 §.

Paragrafen innehåller en uppräkning av de beslut enligt balken som inte får överklagas. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

139

s. 140 12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 I paragrafen görs enbart språkliga ändringar. Bland annat ersätts benäm- ningen förrättningsman med förrättningsperson.

Vissa bestämmelser om förfarandet i tingsrätten

13 § Ett beslut av en jävig förrättningsperson ska inte upphävas på grund av jävet , om det är uppenbart att jävet inte har påverkat beslutet .

Paragrafen reglerar när ett beslut inte ska upphävas trots att förrättnings- personen varit jävig. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen görs enbart språkliga ändringar. Bland annat ersätts benäm- ningen förrättningsman med förrättningsperson.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2. Den nya 9 kap. 1 a § gäller inte om egendomen har sålts före ikraftträdandet.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

Enligt punkt 1 träder lagändringarna i kraft den 1 juli 2026.

I punkt 2 anges att den nya 9 kap. 1 a § inte gäller om egendomen har sålts före ikraftträdandet. Det är nämligen först därefter som det finns anledning för Kronofogdemyndigheten att underrätta köparen om vad följden av ett uteblivet avhämtande kan bli.

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken

20 § Det som föreskrivs om en bostadsrätt i 6 kap. 3 § andra stycket i balken tillämpas även i fråga om en andelsrätt i en förening, som inte är en bostads- rättsförening, eller i ett handelsbolag eller ett aktiebolag, om det med andelsrätten följer en rätt att besitta eller hyra en lägenhet.

Bestämmelsen i 5 kap. 13 § första stycket i balken är inte tillämplig i fall då en hyresvärd eller jordägare enligt 34 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

Paragrafen innehåller vissa övergångsbestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

I första stycket tas hänvisningen till 5 kap. 1 § 6 utsökningsbalken bort. Ändringen är en följd av att bostadsrätter inte längre kommer ha ett skydd som beneficium enligt den bestämmelsen.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

140

s. 141 Förslaget till lag om ändring i Kontrollera mot PDF

12.3

Förslaget till lag om ändring i

Prop. 2025/26:224

skatteförfarandelagen (2011:1244)

69 kap. Verkställighet av beslut om bevissäkring och betalningssäkring

Betalningssäkring

15 § I fråga om verkställigheten tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om

– exekutiv myndighet m.m. i 1 kap.,

– förfarandet hos Kronofogdemyndigheten i 2 kap.,

– utmätning i 4 kap. 2–9 och 12–19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24 och 25 §§, 29 § andra stycket, 31 och 33– 35 b §§ ,

– undantag från utmätning i 5 kap.,

– säkerställande av utmätning i 6 kap.,

– beskrivning och värdering av utmätt fastighet m.m. i 12 kap. 3–5 §§,

– förvaltning av utmätt fastighet i 12 kap. 6–10 §§,

– verkställighet av beslut om kvarstad för fordran i 16 kap. 14 § första och tredje styckena samt 15 §, och

– förrättningskostnader i 17 kap. 9 § första stycket.

Paragrafen behandlar verkställighet av beslut om betalningssäkring. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Paragrafen ändras så att även 4 kap. 35 a och 35 b §§ utsökningsbalken ska tillämpas vid verkställighet av beslut om betalningssäkring. För en ytterligare kommentar hänvisas till de paragraferna.

12.4 Förslaget till lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32)

2 kap. Gemensamma bestämmelser om brottsbekämpning och ordningshållning

Använda våld

4 § En kustbevakningstjänsteman får, i den utsträckning andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i den brottsbekämpande eller ordningshållande verksamheten, om

1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,

4. tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme, eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kropps- besiktning eller någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat omhändertagande av egendom eller vid husrannsakan eller vid genomsökning på distans,

5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller

6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område.

141

s. 142 12.5 Förslaget till lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot en person användas endast om kustbevakningstjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken och 42 d § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser finns också bestämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 6 kap. 12 a § utsökningsbalken finns bestämmelser om rätten att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndigheten.

Paragrafen reglerar i vilka situationer som kustbevakningstjänstemän får använda våld i sin tjänsteutövning. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I tredje stycket tas det in en upplysning om 6 kap. 12 a § utsöknings- balken, som reglerar kustbevakningstjänstemäns rätt att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndigheteten med utmätning på distans.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

12.5 Förslaget till lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710)

2 kap. Gemensamma bestämmelser i kontrollverksamhet och brottsbekämpning

Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd

Användning av våld

3 § En tulltjänsteman får, i den utsträckning andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i kontrollverksamheten eller den brottsbekämpande verksamheten, om

1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

3. tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme,

4. tjänstemannen ska verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kropps- besiktning eller någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat omhändertagande av egendom, vid husrannsakan eller någon annan liknande åtgärd eller när en försändelse öppnas,

5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fordon, ett fartyg eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett transportmedel eller dess last,

6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område, eller

7. tjänstemannen med stöd i lag har uppmanat någon att stanna och personen försöker undkomma eller annars gör motstånd när en sådan uppmaning ges.

I fall som avses i första stycket 3, 4, 6 och 7 får våld mot en person användas endast om tulltjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken finns också bestämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 7 kap. 9 § tullagen (2016:253) finns en hänvisning till 69 kap. 11 § skatte- förfarandelagen (2011:1244) som föreskriver att Tullverket har rätt att använda våld eller tvång i samband med verkställighet av ett beslut om bevissäkring. I 6 kap. 12 a § utsökningsbalken finns bestämmelser om rätten att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndigheten.

142

s. 143 12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken Kontrollera mot PDF

Paragrafen reglerar i vilka situationer som tulltjänstemän får använda våld Prop. 2025/26:224 i sin tjänsteutövning. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I tredje stycket tas det in en upplysning om 6 kap. 12 a § utsöknings- balken, som reglerar tulltjänstemäns rätt att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndigheten med utmätning på distans.

12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken

20 § Bestämmelsen i 5 kap. 13 § första stycket i balken är inte tillämplig i sådana fall då en hyresvärd eller jordägare enligt 34 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

Paragrafen innehåller vissa övergångsbestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Hänvisningen till 5 kap. 1 § 6 utsökningsbalken tas bort, se avsnitt 2.2. Genom de lagändringar som föreslås i prop. 2025/26:112 tas även hänvisningen till 6 kap. 3 § andra stycket bort. Sammantaget medför det att det hittillsvarande första stycket upphävs . Paragrafens hittillsvarande andra stycke utgör därmed hela innehållet i paragrafen.

143

s. 144 Sammanfattning av betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande i relevanta delar

(SOU 2016:81)

Ett modernare utsökningsförfarande

En förutsättning för ett fritt och modernt samhälle är att människor interagerar

med varandra och ingår avtal sinsemellan. Det allmänna i dess olika

former ingår också olika avtal med de människor som vistas i samhället.

Ibland ingås avtalen direkt mellan en myndighet och en privatperson;

ibland uppstår ömsesidiga rättigheter och skyldigheter genom att människor

väljer en viss bosättning eller tar i anspråk en viss tjänst. Företag i olika

former erbjuder varor och tjänster. Om erbjudandena antas uppstår ett

avtal mellan företaget och kunden, som i sin tur kan vara ett annat företag.

Ibland kan människor eller företag ta sig en rätt som de inte har vilket i sin

tur kan skapa ett berättigat krav för någon annan att återställa tidigare

ordning.

Alla de nu uppräknade situationerna – liksom en mängd situationer som

inte beskrivits ovan – hanteras dagligdags av parterna själva. I de allra flesta

fall är parterna överens om vad som gäller och utbyter prestationer i

enlighet med detta. I andra fall ställer parterna anspråk på varandra, tolkar

och omtolkar förutsättningarna och träffar ibland nya överenskommelser

med ändrade villkor. Men i en del situationer krävs tvång för att en part

ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan bero på att parten inte vill prestera

men det kan också bero på att parten inte anser sig kunna prestera. I de situa-

tionerna är det nödvändigt att samhället ställer tvångsmedel till förfogande.

Men när och hur tvång får användas måste vara noggrant reglerat.

Tvångsanvändningen måste vara effektiv för att vara trovärdig. Samtidigt

måste effektiviteten balanseras mot krav på att tvånget utförs med respekt

för den enskildes rättigheter för att tvångsanvändningen ska vara human

och rättssäker. I Sverige är det Kronofogdemyndigheten ensam som får

använda tvång för att ta i anspråk någons egendom eller lön för betalning

av en fastställd skuld. Kronofogdemyndigheten har också ensam behörighet

att verkställa en fastställd säkerhetsåtgärd, en skyldighet att flytta från ett

visst utrymme eller en skyldighet att fullgöra eller underlåta något annat.

Trots att det krävs tvång i en mycket liten andel av alla de situationer där

någon ska fullgöra eller tåla något är det sammanlagda antalet ansökningar

hos Kronofogdemyndigheten stort. Kronofogdemyndigheten hanterar varje

år cirka 2,3 miljoner ansökningar om verkställighet som berör drygt

500 000 gäldenärer. Av dessa är merparten, omkring 428 000 eller cirka

85 procent, fysiska personer. Genom Kronofogdemyndighetens verksamhet

betalades totalt cirka 10,2 miljarder kronor år 2015. Drygt hälften eller

5,87 miljarder kronor gick till betalning av offentliga fordringar medan

4,31 miljarder kronor var betalning för privaträttsliga fordringar.

Kronofogdemyndighetens verksamhet regleras i Utsökningsbalken (UB).

Utsökningsbalken (1981:774) trädde i kraft den 1 januari 1982 och ersatte

då bl.a. 1877 års utsökningslag. UB var resultatet av ett långvarigt utred-

ningsarbete och innebar en genomgripande modernisering av utsöknings-

144

rätten. Under de mer än 30 år som UB har varit i kraft har såväl Krono-

s. 145 Sammanfattning av betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande i relevanta delar Kontrollera mot PDF

fogdemyndigheten som samhället i stort förändrats. Den informations- tekniska utvecklingen har lett till förändringar av Kronofogdemyndighetens arbetsmetoder vilket gör att det ställs ökade krav på ett teknikneutralt regelverk. Globaliseringen innebär en större rörlighet av både människor, företag och egendom vilket i sin tur lett till att det internationella utsök- ningsrättsliga samarbetet har utvecklats. Trots dessa förändringar har det inte genomförts någon samlad eller mer genomgripande översyn av UB. Sam- mantaget är UB numera föråldrad, svåröverskådlig och svår att tillämpa.

Utredningen har haft i uppdrag att överväga särskilt angivna frågor om exekutionstitlar, utredning av gäldenärers tillgångar, myndighetssamverkan, löneutmätning, beneficium och utmätning av bostäder, avhysning, Krono- fogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och pro- cessledning samt exekutiv försäljning och redovisning av influtna medel. Vidare har uppdraget inneburit att vi ska lämna andra förslag på åtgärder som kan leda till ett effektivare utsökningsförfarande. Mot bakgrund av utredningsuppdragets omfattning, frågornas komplexitet och den utred- ningstid vi haft till vårt förfogande har vi behövt göra vissa avgränsningar av uppdraget. Under utredningsarbetet har vi kommit att överväga och lämna förslag i många olika frågor som kan leda till ett modernare, effektivare och mer rättssäkert utsökningsförfarande.

Utsökningsförfarandet ska vara effektivt i den bemärkelsen att den som vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in en skuld inte ska behöva vänta längre än nödvändigt. Genom ett enklare och tydligare regelverk kan utsökningsförfarandet bli snabbare och mer verk- ningsfullt. Klara och tydliga regler kan också leda till färre överklaganden.

Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att tillämpningen i det stora flertalet ärenden är enkel och förutbestämd. Det tvångsvisa genomförandet ska följa ett bestämt mönster så att händelse- förloppet är förutsebart för alla berörda. I de allra flesta fall ska utrymmet för olika tolkningar och avsteg från vad som gäller för merparten av målen vara begränsat. Samtidigt måste det finnas ventiler för de enstaka fall där ett tvångsvist genomförande enligt huvudregeln skulle få ett orimligt resultat. Det är också en självklarhet att det utsökningsrättsliga regelverket och utsökningsförfarandet måste anpassas så att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden enligt Europakonventionen och barnkonventio- nen. Vår vision är att utsökningsmål ska hanteras enligt ett regelverk som likt en mångfacetterad och välbalanserad våg möjliggör att motstående intressen kan vägas mot varandra. Utsökningsförfarandet ska kännetecknas av effektiva och förutsebara rutiner samtidigt som det ska finnas utrymme att identifiera de enstaka fall som måste särbehandlas om konsekvenserna inte ska bli orimliga.

Våra förslag kommer att medföra en rad positiva konsekvenser. Om Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt blir handläggningstiderna kortare. Vi föreslår ett antal lagtekniska ändringar som underlättar förståelsen och tillämpningen av bestämmelserna. Utsök- ningsbalkens kapitel 1–3 och 16 upphävs och ersätts av nya kapitel. Regler- na om avhysning, som i många fall är den åtgärd som för den enskilde är mest ingripande, samlas i ett eget kapitel. Regelförenklingar leder till mer enhetliga bestämmelser. Flera utsökningsrättsliga frågor har tidigare fått sin lösning i rättspraxis. Kronofogdemyndigheten har genom olika ställnings- taganden uttalat sig i olika rättsfrågor. Genom kodifiering av en del av

Prop. 2025/26:224 Bilaga 1

145

s. 146 Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta barnets bästa lagfästs Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 1

denna rättstillämpning blir regelverket tydligare. Utsökningsförfarandet blir genom dessa förslag mer effektivt, transparent, rättssäkert och förutsägbart, vilket i sin tur sannolikt kommer att leda till minskade kostnader för det allmänna. Vi föreslår också språkliga förändringar som underlättar förståelsen av regelverket och gör lagtexten köns- och teknik- neutral. Begreppet exekutionstitel byts ut mot utsökningstitel.

En rad föreslagna ändringar är positiva för gäldenärskollektivet. Genom förändrade normal- och förbehållsbelopp för den som står under löne- utmätning garanteras gäldenärerna och deras familjer en skälig levnads- nivå, vilket i sin tur kan öka incitamentet till öppet arbete.

Barn till personer som är parter i utsökningsmål kommer också att påverkas av några förslag. Ett exempel är den lagfästa principen om barn- ets bästa som kommer att tydliggöra att barnrättighetsperspektivet måste beaktas i hela utsökningsförfarandet. Barns rätt till umgänge med sina föräldrar kommer att tillgodoses i större utsträckning eftersom vi föreslår att det ska lagfästas att umgängeskostnader, inbegripet skäliga kostnader för resor och logi som föranleds av umgänget, ska beaktas i löneut- mätningsförfarandet.

En del av våra förslag förväntas leda till ett bättre indrivningsresultat med ökad kostnadstäckning av offentlig verksamhet och ett bättre utfall för hela borgenärskollektivet som följd. Andra förslag kan innebära minskade årliga intäkter till staten och andra borgenärer. Vissa förslag för- väntas leda till minskade samhällsekonomiska kostnader för ekonomiskt utanförskap vilket gynnar såväl det allmänna som det privata borgenärs- kollektivet. I konsekvensbeskrivningen redovisar vi såväl ekonomiska som övriga konsekvenser av våra förslag. I denna sammanfattning har vi valt att lyfta fram några konsekvenser. Förslaget om hur normal- och för- behållsbelopp inom löneutmätningsförfarandet ska beräknas kommer att leda till minskad indrivning genom löneutmätning. Vi anser dock att det är en nödvändig förutsättning att enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå för att löneutmätningsförfarandet ska vara hållbart och därmed effektivt över tid. Det är vår bedömning att det ökade indrivningsresultat och minskade samhällskostnader som vissa förslag kommer att leda till på sikt kommer att överstiga och kompensera de minskade intäkterna till staten som några av förslagen kan innebära. Vi bedömer att våra förslag är kost- nadsneutrala när det gäller de uppskattade ökade årsvisa kostnaderna i förhållande till de uppskattade minskade årsvisa kostnaderna.

I det följande redovisar vi ett urval av våra förslag. Denna sammanfattning finns översatt till engelska i band 3.

[…]

146

Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta barnets bästa lagfästs

Barnets bästa ska beaktas vid alla myndighetsbeslut eller andra åtgärder som gäller barn. Kronofogdemyndigheten har redan i dag en skyldighet att beakta barnkonventionens bestämmelser. Med en bestämmelse som ut- tryckligen anger att barnets bästa ska beaktas blir barnrättsperspektivet

s. 147 Proportionalitetsprincipen lagfästs Kontrollera mot PDF

ännu tydligare för både Kronofogdemyndigheten och de som berörs av

Prop. 2025/26:224

myndighetens beslut. Det innebär självklart att barns situation och behov

Bilaga 1

måste beaktas när Kronofogdemyndigheten kommer i direkt kontakt med

barn, t.ex. om myndigheten träffar barn i samband med förrättningar i bo-

städer eller vid avhysning. Men barnrättsperspektivet måste också beaktas

när Kronofogdemyndigheten avgör vilken egendom som ska utmätas, när

Kronofogdemyndigheten avgör om viss egendom ska undantas som

beneficium samt när Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning.

Proportionalitetsprincipen lagfästs

Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsgrundsats som gäller utan särskilt lagstöd. Genom en kodifiering av proportionalitetsprincipen i utsökningsbalken får principen ett större genomslag under verkställighets- processen vilket innebär att Sverige också bättre lever upp till några av sina internationella åtaganden.

Både Europadomstolen och nationella domstolar har lämnat vägledning för innebörden och tillämpningen av proportionalitetsprincipen i flera avgöranden. En lagfäst proportionalitetsprincip i utsökningsbalken inne- bär att skälen för en åtgärd alltid ska ställas i relation till de olägenheter som åtgärden eller beslutet innebär för den enskilde. Vid Krono- fogdemyndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas, som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder.

Europakonventionens skydd gäller oavsett om det finns en eller flera utmätningsbara tillgångar. Kronofogdemyndigheten måste således göra en proportionalitetsbedömning även om det bara finns en tillgång som är möjlig att utmäta.

Kronofogdemyndigheten ska kunna upphäva ett beslut om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt

Enligt nuvarande reglering ska en utmätning hävas om försäljning av den utmätta egendomen inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Utmätning kan hävas om försäljningen av den utmätta egen- domen inte kan väntas ge så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp. Denna bestämmelse tillåter dock inte att Kronofogde- myndigheten upphäver andra åtgärder och beslut, t.ex. försäljning av en fastighet på auktion.

Eftersom proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsök- ningsförfarandet anser vi att det måste vara möjligt för Kronofogdemyn- digheten att upphäva samtliga beslut i utsökningsförfarandet, under förut- sättning att dessa inte har fått laga kraft. Det innebär i viss mån en minskad förutsebarhet för sökanden. För att ett beslut ska upphävas måste det därför krävas starka skäl. Vi föreslår därför att ett beslut bara ska kunna upphävas om det är uppenbart oproportionerligt. Möjligheten att upphäva ett beslut med stöd av proportionalitetsprincipen ska således bara tillämpas i rena undantagsfall när det skulle leda till orimliga resultat om beslutet blev bestående. Åtgärder som Kronofogdemyndigheten redan har vidtagit ska inte

återgå förrän upphävandebeslutet har fått laga kraft.

147

s. 148 Effektiv löneutmätning och skälig levnadsnivå Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 1

Hur förhåller sig proportionalitetsprincipen till befintliga regler?

Det finns redan i dag bestämmelser i det utsökningsrättsliga regelverket som behandlar balansen mellan sökandens, svarandens och tredje mans intressen. En lagfäst proportionalitetsprincip ersätter inte de regler om försvarlighetsbedömningar som finns i dag. Om en åtgärd inte är försvarlig ur ett rent ekonomiskt perspektiv ska den underlåtas redan av detta skäl och Kronofogdemyndigheten behöver då inte göra den betydligt mer kom- plexa bedömningen av om åtgärden är proportionerlig. Även den nuvaran- de bestämmelsen som föreskriver att skälig hänsyn ska tas till såväl sökandens intressen som svarandens situation när en avhysning verkställs finns kvar som ett komplement till den övergripande bestämmelsen om proportionalitetsprincipen.

Effektiv löneutmätning och skälig levnadsnivå

Utmätning av lön innebär att Kronofogdemyndigheten beslutar att gälde- närens arbetsgivare ska hålla inne och redovisa en del av gäldenärens lön till Kronofogdemyndigheten för att pengarna ska kunna användas till betalning av gäldenärens skulder. Det är inte bara lön som kan utmätas på detta sätt utan löneutmätning kan ske även i andra ersättningar som pen- sion, livränta, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och skattepliktiga kostnadsersättningar. Efter en genomgripande reform år 1996 kan löneutmätning pågå utan uppehåll under obegränsad tid. Löne- utmätning är mycket effektivt. Varje år betalas omkring 3,6 miljarder kronor genom löneutmätning vilket motsvarar omkring en tredjedel av det belopp som Kronofogdemyndigheten totalt sett driver in under ett år. Sammanlagt pågår det för närvarande löneutmätning hos omkring 100 000 gäldenärer. Det genomsnittliga löneutmätningsbeloppet är cirka 3 000 kronor per månad men variationerna är mycket stora. Vi har sett exempel på löneutmätningsbelopp mellan 200 kronor och mer än 20 000 kronor per månad. Vår utgångspunkt är att en effektiv löneutmätning förutsätter att den som står under löneutmätning får behålla så mycket av sin inkomst att det räcker till en skälig levnadsnivå. I annat fall är risken uppenbar att gälde- nären förlorar incitamentet till öppet arbete. Risken är också stor att gäldenären och dennes familj drabbas av ohälsa och andra problem. Löneutmätning bör inte heller leda till att gäldenären blir berättigad till försörjningsstöd. Även för borgenärskollektivet är det i längden gynn- sammare att löneutmätningen sker på sådana villkor att gäldenären kan behålla sin betalningsförmåga.

Proportioneringsprincipen lagfästs

Om den som har löneutmätning lever tillsammans med en make eller

sambo bestäms förbehållsbeloppet med beaktande av partnerns ekonomiska

förmåga att bidra till familjens försörjning. Denna s.k. proportionerings-

princip är inte lagfäst utan framgår av Kronofogdemyndighetens allmänna

råd. Principen bygger på äktenskapsbalkens bestämmelser om att makar

efter var och ens förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att

deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Vi anser att

148

proportioneringsprincipen fortfarande ska gälla. Eftersom verkställig-

s. 149 En effektivare hantering av avhysningsgods leder till minskade kostnader för magasinering Kontrollera mot PDF

hetsreglerna ska vara effektiva, förutsebara och rättssäkra bör propor-

Prop. 2025/26:224

tioneringsprincipen lagfästas.

Bilaga 1

[…]

En effektivare hantering av avhysningsgods leder till minskade kostnader för magasinering

När Kronofogdemyndigheten verkställer en avhysning påträffas det ofta egendom som inte tas om hand av den som ska avhysas. Kronofogde- myndighetens hantering av avhysningsgods innebär många gånger prak- tiska svårigheter och kostar mycket pengar. De senaste två åren har den årliga kostnaden legat mellan 9 och 10 miljoner kronor. Staten har stått för merparten av kostnaden. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kun- na kasta egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Förslaget innebär att Kronofogdemyndigheten inte behöver magasinera lika mycket egendom som i dag vilket kommer att leda till lägre magasineringskostnader för staten.

Bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastigheter

Bostadsrätter kan under vissa förhållanden undantas från utmätning på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Det bakomliggande syftet är att svaranden och svarandens familj ska vara skyddade av bostadssociala skäl. Det finns emellertid inte något mot- svarande skydd för andra bostadsformer förutom hyreslägenheter som skyddas genom att de inte får överlåtas och därmed inte har något för- mögenhetsvärde som kan utmätas. Småhusfastigheter får utmätas så länge det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet och även i övrigt proportionerligt. Även i dagens samhälle finns det ett starkt socialt skyddsbehov för bostäder. Men skyddsbehovet är det samma för den som äger en småhusfastighet eller något annat boende som för den som äger en bostadsrätt. Vi anser att detta skyddsbehov ska tillgodoses genom att Kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall ska göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, inte som i dag genom att bostadsrätter särbehandlas genom beneficiebestämmelser. Vi föreslår därför att bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastig- heter.

Ett modernare förfarande för tvångsvis försäljning av fast egendom

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom moderni-

seras och teknikanpassas så att fast egendom kan säljas på offentlig

149

s. 150 Samma regler ska gälla vid tvångsvis försäljning av fast egendom och bostadsrätter Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 1

auktion genom både muntligt, skriftligt och elektroniskt budgivningsför- farande. Den som deltar i en muntlig budgivning ska kunna vara närvarande genom videolänk. Olika budgivningssätt ska kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande. Bevaknings- och fördelningssammanträden ska inte längre vara obligatoriska utan Kronofogdemyndigheten ska i varje enskilt fall ta ställning till om sammanträde behövs. Vårt förslag innebär att försäljningsprocessen kan behovsanpassas vilket leder till ökad effektivitet och minskade kostnader för såväl Kronofogdemyndigheten som parterna.

Samma regler ska gälla vid tvångsvis försäljning av fast egendom och bostadsrätter

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av bostadsrätter harmoni- seras med reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom. De tids- frister och möjligheter att bevilja anstånd som gäller vid försäljning av fast egendom ska även gälla vid försäljning av bostadsrätter. Kronofogde- myndighetens avgifter för försäljning ska också harmoniseras. Förslagen innebär enhetliga och mer lättillämpade regler för tvångsvis försäljning av bostäder. I dag gäller särskilda mini- och maxigränser för Kronofogdens avgifter vid försäljning av fast egendom medan försäljningsavgiften för bostadsrätter, liksom för annan lös egendom, är fyra procent av köpe- skillingen. Säljs en bostadsrätt för 5 000 000 kronor uppgår alltså försälj- ningsavgifterna till 200 000 kronor medan motsvarande avgift för att sälja en småhusfastighet för en lika hög köpeskilling var 66 750 kronor år 2015.

Vi föreslår att reglerna om avgifter vid försäljning av fast egendom ska gälla även vid försäljning av bostadsrätter. Detta kommer att innebära lägre försäljningsavgifter för bostadsrätter vilket gör att det blir ett bättre ekonomiskt utfall av försäljningen för borgenärer och gäldenärer. För- slaget beräknas leda till minskade avgiftsintäkter för staten med omkring 1,7 miljoner kronor årligen. Om bostadsrätter inte längre ska undantas från utmätning som beneficium kan å andra sidan fler bostadsrätter komma att utmätas.

Kronofogdemyndigheten ska kunna uppdra åt fastighetsmäklare att sälja bostadsrätter

Vi föreslår att tvångsvis försäljning av bostadsrätter, precis som tvångsvis försäljning av fast egendom, ska kunna ske genom att Kronofogdemyndig- heten uppdrar åt en fastighetsmäklare att sälja bostadsrätten under hand. Eftersom en fastighetsmäklare ofta kan ha bättre förutsättningar än Kronofogdemyndigheten att nå potentiella köpare kan försäljnings- förfarandet bli effektivare vilket gagnar både sökanden och svaranden i utsökningsförfarandet. Förslaget beräknas också leda till minskade kostna- der för Kronofogdemyndigheten med omkring 1,2 miljoner kronor årligen.

150

s. 151 Beneficiereglerna moderniseras Kontrollera mot PDF

Beneficiereglerna moderniseras

Även om de allmänna förutsättningarna för utmätning är uppfyllda är det ändå inte säkert att all egendom som tillhör gäldenären kan utmätas. Egen- domen kan vara undantagen på grund av dess särskilda beskaffenhet, på grund av en särskild föreskrift eller på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom.

Reglerna om beneficium fungerar i huvudsak bra. Vissa ord och uttryck som används är emellertid ålderdomliga och omoderna. Vi föreslår en anpassning till dagens språkbruk och samhällsförhållanden.

I dagens samhälle är sparande i t.ex. värdepappersfonder och i marknads- noterade aktier vanligt och har blivit en sparandeform som för många har ersatt sparande på bankkonto. Det finns därför inte längre någon anledning att i beneficiehänseende skilja på sparande på bankkonto och sparande i andra sparandeformer där sparandet enkelt går att omvandla till pengar.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 1

151

s. 152 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81)

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 1–3 kap., 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 §, 12 kap. 69 §, 13 kap. 20 a § och 16 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före, 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 § och 12 kap. 69 § ska utgå,

dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Allmänna bestämmelser om för- säljning m.m.”,

dels att rubriken till 13 kap. ska lyda ”Redovisning av pengar”, dels att rubriken till 14 kap. ska lyda ”Verkan av försäljning m.m.”,

dels att 4 kap. 1, 1 a, 3–5, 9–9b, 10–15, 16–25, 27–29 och 33 §§, 5 kap. 1, 2, 4–8, 12, 14 och 15 §§, 6 kap. 8 §, 7 kap. 1, 5–7, 10, 11, 17, 19 och 22–24 §§, 8 kap. 1–4, 8–13, 15, 17 och 18 §§, 9 kap. 2, 6, 8, 10, 11, 15 och

16 §§, 10 kap. 3–7, 10, 11, 13, 14, 16 och 18–23 §§, 11 kap. 1 och 3–5 §§,

12 kap. 4, 6, 11–13, 16–20, 24–26, 29, 30, 33–46, 48, 49, 51–56, 62–64 och 66–68 §§, 13 kap. 1, 2, 4, 6–14, 15–20 och 21 §§, 14 kap. 1–5 §§,

17 kap. 2–5, 7, 8, 10–13 §§, 18 kap. 1, 2, 5–7, 12–16 och 20 §§ samt rubrikerna närmast före 13 kap. 10 och 21 §§ samt 17 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya kapitel, 1–3, 15 och 16,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 15 a–15 c §§ och 7 kap. 5 a § samt närmast före 17 kap. 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Denna balk reglerar utsökning. Utsökning är utmätning, avhysning, hand- räckning samt verkställighet av kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Utsök- ning utförs av Kronofogdemyndigheten.

Om det i annan lag har meddelats bestämmelse som avviker från denna balk, gäller den bestämmelsen.

2 §

Balken innehåller följande avdelningar och kapitel.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning

Kap. 1 – Inledande bestämmelser

Kap. 2 – Bestämmelser om utsökningstitlar

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet

Kap. 3 – Inledande bestämmelser

Kap. 4

– Utmätning

Kap. 5

– Undantag från utmätning

152

Kap. 6

– Säkerställande av utmätning

s. 153 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Kap. 7 – Utmätning av lön m.m.

Prop. 2025/26:224

Kap. 8 – Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.

Bilaga 2

Kap. 9 – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt

fordran m.m.

Kap. 10 – Försäljning av registrerat skepp

Kap. 11 – Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

Kap. 12 – Försäljning av fast egendom

Kap. 13 – Redovisning av pengar

Kap. 14 – Verkan av försäljning m.m.

Kap. 15

– Avhysning

Kap. 16

– Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder

Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande

Kap. 17

– Kostnader

Kap. 18

– Överklagande

3 §

Utsökning ska genomföras snabbt och effektivt och syfta till att tillgodose sökandens rätt med beaktande av svarandens rättigheter enligt vad som föreskrivs i denna balk.

4 §

När barn påverkas av ett beslut eller annan åtgärd enligt denna balk ska barnets bästa särskilt beaktas.

5 §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden.

Kronofogdemyndigheten får upphäva ett beslut som inte har fått laga kraft om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt. Kronofogde- myndigheten ska höra sökanden innan beslutet upphävs om inte särskilda skäl föranleder annat. Vidtagna åtgärder ska inte återgå förrän beslutet om upphävande har fått laga kraft.

När ett beslut enligt andra stycket har fått laga kraft ska Kronofogde- myndigheten upphäva andra beslut som till följd av beslutet enligt andra stycket inte längre kan verkställas. Detsamma gäller om Kronofogde- myndigheten med stöd av första stycket fattat ett beslut att inte vidta ytterligare åtgärder och det beslutet fått laga kraft.

6 §

Definitioner

1. Utsökningsmål: Mål som handläggs enligt denna balk.

2. Verkställighet: Tvångsvist genomförande av det som framgår av en utsökningstitel.

3. Utmätning: Verkställighet genom ianspråktagande av den betalnings- skyldiges egendom eller fordran (sakutmätning) eller lön eller annan för- mån som avses i 7 kap. 1 § (löneutmätning).

153

s. 154 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

4. Avhysning: Verkställighet av en skyldighet för tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad.

5. Handräckning: Verkställighet av en skyldighet att fullgöra eller under- låta något som avser annat än betalningsskyldighet, avhysning, kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

6. Tvångsvis försäljning: Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt egendom som sker genom offentlig auktion eller genom försäljning efter infordran av bud.

7. Offentlig auktion: Försäljning av egendom där intressenter i öppen konkurrens genom bud anger det pris de är beredda att betala för den utbjudna egendomen.

8. Sökande: Den som begär utsökning.

9. Svarande: Sökandens motpart i utsökningsmålet.

10. Tredje man: Annan person än sökanden eller svaranden.

11. Sekundogäldenär: Tredje man hos vilken en svarande har en fordran.

12. Sakägare: Sökanden, svaranden och tredje man som innehar en fordran eller rättighet som berörs av utsökning.

Bestämmelser om utsökningstitlar och under vilka förutsättningar de får verkställas finns i andra kapitlet.

7 §

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv för domare gäller även för kronofogde eller annan anställd vid Kronofogdemyndigheten (hand- läggare).

Jäv får inte grundas på åtgärd som har vidtagits i tjänsten eller på gärning som har förövats mot handläggaren i eller för tjänsten.

8 §

Handläggaren ska meddela omständigheter som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne.

Om fråga om jäv uppkommit mot en handläggare och någon annan inte trätt i dennes ställe, ska Kronofogdemyndigheten snarast besluta i jävs- frågan. Handläggaren får själv pröva jävsfrågan endast om annan handläggare inte kan träda i hans eller hennes ställe utan olägligt uppskov.

Även om handläggaren är jävig får denne vidta åtgärd som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

2 kap. Bestämmelser om utsökningstitlar

1 §

Utsökning får ske på grund av en utsökningstitel. Utmätning, avhysning eller handräckning får endast ske på grund av en utsökningstitel som innefattar en skyldighet för svaranden att fullgöra en betalningsskyldighet eller annan förpliktelse eller att underlåta något.

Utsökningstitel är

1) domstols dom, utslag eller beslut,

2) medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol,

154

s. 155 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

3) Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalnings-

Prop. 2025/26:224

föreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande

Bilaga 2

som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten,

4) förvaltningsmyndighets beslut som inte anges i 3,

5) strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller avgifts- och sanktionsföreläggande som har godkänts,

6) skriftligt avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken, och

7) skiljedom.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndig- hetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

2 §

En utsökningstitel får verkställas under de förutsättningar som anges i 3–19 §§.

Utländsk utsökningstitel får verkställas enligt denna balk om det är särskilt föreskrivet.

Domstols dom 3 §

Domstols dom får verkställas när den har fått laga kraft.

4 §

En dom om betalningsskyldighet som inte innebär att någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet får verkställas även om den inte har fått laga kraft om inte annat beslutas med anledning av ansökan om åter- vinning.

Om domen inte har fått laga kraft kan svaranden hindra verkställighet genom att säkerställa betalningsskyldigheten genom att

1. nedsätta pengar till ett belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader, eller

2. som pant ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kreditmarknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter, eller

3. när domen har meddelats av underrätt ställa annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader.

Fullgör svaranden vad som nu nämnts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, ska åtgärden återgå om det är möjligt.

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

155

s. 156 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

5 §

Om högre rätt har förklarat talan mot dom om betalningsskyldighet förfallen, får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat beslutas med anledning av ansökan om målets återupptagande.

Om en tingsrätts dom om betalningsskyldighet har överklagats och hovrätten inte beviljat prövningstillstånd får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat beslutas med anledning av talan mot hovrättens beslut.

6 §

En dom som förpliktar någon att utge lös egendom får verkställas även om den inte fått laga kraft. För att verkställighet ska få ske krävs att säkerhet ställs för återbäring av egendomen jämte avkastning.

Ett beslut genom vilket någon har förpliktats att utge egendomen såsom särskild rättsverkan av brott får inte verkställas förrän domen har fått laga kraft.

7 §

En dom som enligt annan lag eller enligt beslut av domstolen får verkställas innan den har fått laga kraft verkställs som en dom som har fått laga kraft, om inte annat följer av lagen eller beslutet.

8 §

Ansökan om resning eller återställande av försutten tid, beslut genom vilket en sådan ansökan har beviljats eller klagan över domvilla hindrar inte verkställighet, om inte rätten beslutar annat.

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol

9 §

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol verkställs enligt bestämmelserna som gäller för domstols dom.

Kronofogdemyndighetens utslag och beslut i mål om betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande

10 §

Utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning får verkställas även om det inte har fått laga kraft om inte något annat framgår av bestämmelser i denna balk eller beslutas med anledning av ansökan om återvinning eller överklagande.

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

156

s. 157 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

11 §

Europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten får verkställas utan särskilda villkor, om inte något annat följer av artikel 22 eller 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande.

Förvaltningsmyndighets beslut 12 §

Förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när beslutet har fått laga kraft. Om det framgår av särskild föreskrift i lag eller förordning får beslutet verkställas innan det har fått laga kraft.

Om inte annat är särskilt föreskrivet beträffande verkställigheten tillämpas vad som gäller om dom.

Godkända strafförelägganden, förelägganden av ordningsbot och avgifts- och sanktionsförelägganden

13 §

Godkänt strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot och avgifts- och sanktionsföreläggande får verkställas på samma sätt som en dom som har fått laga kraft.

Avtal om underhållsbidrag 14 §

Skriftligt, av två personer bevittnat, avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken som ska utges till svarandens make för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och fortfarande inte bor tillsammans.

Verkställighet får ske på samma sätt som en dom som har fått laga kraft. Om talan om avtalet har väckts vid domstol kan domstolen besluta att

verkställighet inte får ske tills vidare.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Skiljedom 15 §

Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om

1. skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och

2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om

1. tiden för parts talan mot domen i denna del har gått ut utan att talan har väckts och

2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker.

157

s. 158 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överens- kommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot domen som anges i 51 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller vad som före- skrivs där.

16 §

Om det finns anledning att anta att en skiljedom som enligt 15 § får verkställas är ogiltig och pågår inte redan rättegång om detta, ska Kronofogdemyndigheten förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs sökanden väcka talan i saken mot svaranden.

17 §

Bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller i tillämpliga delar en skiljedom som, utan att skiljeavtal föreligger, med stöd av bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

18 §

Om det inte finns hinder mot verkställighet av skiljedomen på grund av bestämmelserna i 15 eller 17 §§, verkställs den som en dom som har fått laga kraft, om inte annat beslutas av den domstol där talan mot skiljedomen förs.

Om sökanden har förelagts att väcka talan enligt 16 § får skiljedomen dock verkställas endast i fall och under villkor som gäller för under- rättsdomar som inte har fått laga kraft. När talan om skiljedomens giltighet har väckts av sökanden eller svaranden får domstolen bestämma om verkställigheten. Väcks inte talan inom den angivna tiden eller avslutas målet utan prövning i sak ska vid tillämpning av 21 § anses som om

skiljedomen hade upphävts.

Utsökningstitel i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m.

19 §

En utsökningstitel i ett mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m. verkställs som en dom som har fått

laga kraft.

Invändningar mot verkställighet

20 §

Om svaranden visar att han eller hon har fullgjort betalningsskyldighet

eller annan förpliktelse som ansökan om verkställighet avser, får verk-

ställighet inte ske. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar

fordran, som har fastställts genom utsökningstitel vilken får verkställas

eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i

övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.

Om svaranden gör gällande att annat förhållande som rör parternas

mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan

158

lämnas utan avseende, får verkställighet inte heller ske.

s. 159 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Under tiden som en invändning mot verkställighet prövas får Krono-

Prop. 2025/26:224

fogdemyndigheten avvakta med verkställighetsåtgärder.

Bilaga 2

Om det föreligger fall som avses i första eller andra stycket och åtgärd

för verkställighet redan har vidtagits i målet, ska åtgärden återgå, om det

är möjligt.

Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som

avses i första eller andra stycket hindrar inte att saken prövas i rättegång.

Åtgärder när en utsökningstitel upphävs

21 §

Om en utsökningstitel upphävs ska sökt verkställighet omedelbart ställas

in. Åtgärd för verkställighet som redan har vidtagits ska genast återgå om det

är möjligt och annat inte har beslutats. I mål om utmätning ska dock

vidtagen åtgärd inte återgå utan särskilt beslut förrän det avgörande

varigenom utsökningstiteln har upphävts har fått laga kraft. I mål som ska

handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar

m.m. ska utmätningen genast återgå.

I mål om utmätning ska Kronofogdemyndigheten på begäran utmäta vad

sökanden ska betala tillbaka. Om sökanden har ställt säkerhet får denna tas

i anspråk för återbetalning. I annat mål ska myndigheten på begäran

återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte

möter.

Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit

genom verkställigheten. Detta gäller dock inte i mål som ska handläggas

enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet

3 kap. Inledande bestämmelser

Ansökan m.m.

1 §

Ansökan om utsökning görs muntligen eller skriftligen. Regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare före-

skrifter om hur ansökan görs.

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av stat-

liga fordringar m.m. anses ansökan gjord när den registrerats hos Krono-

fogdemyndigheten.

Utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs

självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden har angett att

verkställighet inte ska ske. Ansökan om verkställighet anses gjord när

utslaget meddelades.

2 §

Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar.

Den utsökningstitel som ligger till grund för verkställighet ska ges in om

inte Kronofogdemyndigheten anser att det inte behövs.

Om anspråket grundas på löpande skuldebrev eller annan handling, vars

uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller kräva fullgörande

av annan förpliktelse, ska handlingen ges in i original.

159

s. 160 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

3 §

Ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller om det annars finns särskilda skäl.

4 §

Kronofogdemyndigheten ska se till att utsökningsmålet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i målet. Genom frågor och påpekanden ska Kronofogdemyndigheten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.

Om en ansökan om verkställighet är bristfällig ska sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Av föreläggandet ska det framgå att ansökan avvisas om föreläggandet inte följs. Föreläggandet behöver inte delges.

En ansökan om verkställighet ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte har följt ett föreläggande att avhjälpa bristen.

5 §

Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, om inte annat föreskrivs i denna paragraf.

Ombud ska styrka sin behörighet genom fullmakt om Kronofogde- myndigheten anser att det behövs.

Om ombud eller biträde visar på oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig, får Kronofogdemyndigheten avvisa honom eller henne som

ombud eller biträde i målet.

6 §

I fråga om handling som kommer in till Kronofogdemyndigheten tillämpas

33 kap. 3 § rättegångsbalken.

Handling, som avser anmälan eller annan åtgärd som ska ske innan

utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses

dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli

känt för Kronofogdemyndigheten före nämnda tidpunkt.

7 §

Kronofogdemyndigheten får anlita tolk när det behövs. Tolk som inte

fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel.

I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som inte är

skriven på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.

8 §

Om en part eller tredje man inte fullgör något som åligger honom eller

henne i ett utsökningsmål och det finns anledning att anta att han eller hon

har laga förfall, ska underlåtenheten inte leda till påföljd eller annars

läggas honom eller henne till last i målet. Auktion eller bevaknings-

160

sammanträde ska dock ställas in endast om det finns synnerliga skäl.

s. 161 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Om någon har förelagts att väcka talan inom viss tid och före utgången

Prop. 2025/26:224

av den tiden visar att han eller hon har laga förfall, ska Kronofogde-

Bilaga 2

myndigheten sätta ut ny tid.

I fråga om vad som ska räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 §

rättegångsbalken.

9 §

Om det framgår av ansökan eller annan tillgänglig utredning att förut-

sättningarna för verkställighet inte är uppfyllda, ska ansökan avslås. Det-

samma gäller om annan av sökanden eller svaranden begärd åtgärd inte

ska bifallas.

Frivillig överenskommelse

10 §

Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en frivillig

överenskommelse om det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet

och övriga omständigheter.

Kronofogdemyndigheten kan hålla sammanträde i syfte att uppnå en

överenskommelse enligt första stycket. Sammanträdet ska hållas på tid och

plats som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten

kan besluta att en part får delta i sammanträdet genom ljudöverföring eller

ljud- och bildöverföring.

Vardera parten svarar för sin kostnad under förfarandet för att träffa en

frivillig överenskommelse.

Om det är lämpligt får Kronofogdemyndigheten hålla sina samman-

träden i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad. Om det uppkom-

mer särskilda kostnader ska de ersättas av Kronofogdemyndigheten.

Om det behövs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att

parterna träffar en överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge

anstånd med försäljning enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 11 § och

anstånd med avhysning enligt vad som föreskrivs i 15 kap. 3 §.

Förhör

11 §

Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs.

Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst

tretusen kronor.

Till sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får

föreläggas att inställa sig vid påföljd av att ansökan annars förfaller. Bör

sökanden inställa sig personligen, får vite av högst tretusen kronor före-

läggas honom eller henne.

12 §

Vid behov får förhör hållas med tredje man som är sakägare eller som

enligt denna balk är skyldig lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas

att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.

161

s. 162 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

13 §

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 eller 12 § prövas av Kronofogdemyndigheten. Om ändamålet med vitet har förfallit får det inte dömas ut.

Om svaranden eller tredje man uteblir från förhör och har vite förelagts honom eller henne, får han eller hon hämtas.

14 §

Tredje man som har inställt sig för att höras får tillerkännas skälig ersätt- ning av allmänna medel för inställelsen.

15 §

Har vid förhör förebringats uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, vars röjande kan antas medföra att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider avsevärd skada eller betydande men, kan Kronofogdemyndigheten besluta att uppgiften inte obehörigen får röjas.

Tvångsmedel 16 §

När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 15 kap. 8 § eller 16 kap. 2 eller 4 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svar- anden eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till det belopp som behövs.

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har ändamålet med vitet förfallit, får det inte dömas ut.

Om föreläggande vid vite inte iakttas, kan Kronofogdemyndigheten utan hinder av att det förra inte har fått laga kraft utfärda ett nytt vitesföre- läggande.

17 §

Om svaranden eller tredje man inte följer föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 4 § jämförd med nämnda lagrum, får han eller hon häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.

När framställning om häktning har gjorts, ska förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen ska Kronofogdemyndigheten och, om hinder inte möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om det finns skäl för det. Har vederbörande kallats till förhandlingen eller kan det antas att han eller hon har avvikit eller annars håller sig undan, utgör utevaron inte hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet tillämpas vad som gäller i rättegångsbalken om försvarare och om rättegångskostnader i brottmål.

162

s. 163 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att

Prop. 2025/26:224

pröva om den som är intagen i häkte fortfarande ska vara häktad. Före-

Bilaga 2

ligger inte längre skäl för häktning, ska rätten omedelbart besluta att den

häktade ska friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i

målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt

denna paragraf tillämpas vad som gäller enligt rättegångsbalken om häkt-

ning av misstänkt.

18 §

Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om det

behövs för att verkställighet ska kunna ske.

Om handläggaren behöver ha tillträde till utrymme som är tillslutet, får

handläggaren låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt.

Handläggaren får dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens

frånvaro annat än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till

innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan

antas att denne håller sig undan eller om det annars föreligger särskilda

skäl.

Handläggaren får i övrigt använda tvång i den mån det kan anses befogat

med hänsyn till omständigheterna för att genomföra förrättning. Våld mot

person får dock bara brukas om handläggaren möter motstånd och i den

mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan anses försvarligt.

Beslut

19 §

Beslut ska ange de skäl på vilka det grundas i den utsträckning det behövs.

Beslut som får överklagas ska innehålla upplysning om vad den som vill

föra talan mot beslutet ska iaktta. Sådan upplysning får dock utelämnas

när den är uppenbart obehövlig.

20 §

Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsök-

as innan det beslut, genom vilket Kronofogdemyndigheten har dömt ut vitet,

har fått laga kraft.

Verkställigheten fortsätter även om Kronofogdemyndighetens beslut

överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller beslutas av

en domstol.

21 §

Ett beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende

innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av Kronofogdemyndigheten. Om

det inte är obehövligt, ska part och annan sakägare ges tillfälle att yttra sig

innan rättelse sker.

163

s. 164 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

22 §

Det som i denna balk sägs om beslut gäller i tillämpliga delar även sådan åtgärd av Kronofogdemyndigheten som inverkar på parts eller tredje mans rätt.

Prövning av tvist 23 §

I tvist som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av Kronofogdemyndig- heten anses talan väckt när sökanden anmälde sitt anspråk.

Om talan inte uppfyller vad som gäller för stämningsansökan i tvistemål, ska Kronofogdemyndigheten uppmana sökanden att avhjälpa bristen.

24 §

Kronofogdemyndigheten ska sätta ut muntlig förhandling i tvisten och kalla parterna till förhandlingen. I fråga om sådan förhandling tillämpas bestämmelserna om förhör i 11 § första stycket andra meningen och andra stycket tredje meningen, 12 § andra meningen, 13 § första stycket och 15 §. Parts utevaro från förhandlingen utgör inte hinder för prövning av tvisten.

Om bevisning gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken för tvistemål. Bestämmelserna om häkte i 36 kap. 21 § rättegångsbalken får dock inte tillämpas.

Tvisten avgörs i samband med fördelning av de pengar som tvisten rör. Avgörandet tas upp i beslutet om fördelningen.

25 §

Om ett föreläggande att väcka talan vid domstol har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket, ska tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Krono- fogdemyndighetens beslut, om inte annat följer av andra stycket.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rätte- gångsbalken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 23 § första stycket eller

9 kap. 11 § tredje stycket, gäller om domstols behörighet vad som i allmän- het är föreskrivet om det. I fall som avses i 4 kap. 23 § andra stycket ska tvisten prövas av den tingsrätt som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken när fråga är om pantbrev i fastighet och annars av den tingsrätt som enligt

18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Om ett föreläggande har meddelats enligt 2 kap. 16 § gäller 43 § första

stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande om domstols behörighet.

I föreläggande ska anges vid vilken domstol talan i första hand bör väckas.

164

s. 165 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Ställande av säkerhet m.m.

Prop. 2025/26:224

26 §

Bilaga 2

Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller

företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den

ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Om säker-

heten inte är godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den

prövas av Kronofogdemyndigheten.

Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får

utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten

ska avse godtas.

Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten.

27 §

När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 2 kap.

21 § andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den

ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om

säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den

egendom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när

företagshypoteket gäller i annan näringsverksamhet än svarandens.

28 §

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säker-

het.

Staten får inte föreläggas vite.

Fordran som inte är förfallen samt ränta

29 §

En fordran som inte är förfallen till betalning och inte löper med ränta före

förfallodagen ska beräknas till det belopp som efter fem procents årlig

ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre

än fem procent.

30 §

När pengar som sökanden eller annan sakägare har fått utbetalt ska betalas

tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag pengarna

utbetalades till och med den dag återbetalning ska ske och enligt 6 §

räntelagen för tiden därefter.

Ränta utgår dock inte i den mån det beror på den som är berättigad till

pengarna att de inte har betalats tillbaka.

Första stycket gäller inte mål som handläggs enligt lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m. om utsökningstiteln upphävs.

165

s. 166 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Särskilda bestämmelser för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

31 §

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. företräds sökanden av Kronofogdemyndigheten när målet har registrerats.

Sökanden för dock själv sin talan om fråga uppkommer om avvisning enligt 4 § tredje stycket eller invändning görs mot verkställighet enligt 2 kap. 20 §. Detta gäller också om en ansökan avslås enligt vad som föreskrivs i 9 §.

I tvister som avses i 4 kap. 20–23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt när ett utsökningsmål överklagas före- träds sökanden av Skatteverket. Kronofogdemyndigheten är part i de delar ett överklagande avser förrättningskostnader.

Tillämpning av bestämmelser som rör fartyg, luftfartyg eller fast egendom

32 §

Det som enligt denna balk sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller, om inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, även egendom som i utlandet är införd i register motsvarande fartygsregistrets skeppsdel eller luftfartygsregistret eller, beträffande reservdelar, egendom som är intecknad i utlandet.

Bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket och 30 § andra stycket är dock inte tillämpliga på egendom som avses i första stycket.

33 §

Med fartyg jämställs fartyg under byggnad. I fråga om skeppsbygge ska vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel i stället avse fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel.

34 §

Det som sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även andel i och vill- korlig rätt till sådan egendom, om inte annat föreskrivs.

35 §

Med fast egendom avses fastighet, visst område av fastighet, samfälld mark samt andel i och villkorlig rätt till sådan egendom.

Det som sägs om fast egendom gäller i tillämpliga delar även tomträtt.

36 §

Det som sägs om pantbrev i fastighet gäller i tillämpliga delar även vilandebevis.

166

s. 167 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

4 kap. Utmätning

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Utmätning får äga rum när verk-

Utmätning får ske när verk-

ställighet som avser betalnings-

skyldighet

är medgiven

enligt

skyldighet

är medgiven

enligt

3 kap. Utmätning får också ske när

2 kap. Utmätning får också ske när

Kronofogdemyndigheten

enligt

Kronofogdemyndigheten

enligt

särskild bestämmelse i denna balk

får utsöka fordran eller kostnad.

1 a § 1

Utmätning på grund av att gäld-

Utmätning på grund av att svar-

enären enligt lag på särskilda tider

anden enligt lag på särskilda tider

skall betala

underhållsbidrag till

ska betala

underhållsbidrag

till

make, förutvarande make, eget

make, förutvarande make,

eget

barn eller annans barn skall avse

barn eller annans barn ska avse

samtliga bidrag som är förfallna

vid verkställighetstillfället.

Sök-

vid verkställighetstillfället.

Sök-

anden kan dock begära att verk-

ställigheten

skall

begränsas till

ställigheten

ska

begränsas

till

vissa bidragsbelopp.

Utmätning får inte ske för pre-

skriberade underhållsbidrag enligt

äktenskapsbalken

och föräldra-

äktenskapsbalken

och föräldra-

balken.

3 § 2

Utmätning skall ske endast om det

Utmätning ska ske endast om det

belopp som kan beräknas flyta in,

efter avdrag för kostnader som

uppkommer efter utmätningen, ger

ett överskott som gör åtgärden

försvarlig.

Av utmätningsbar egendom bör

i första hand tagas i anspråk sådan

i första hand tas i anspråk sådan

tillgång som kan användas till

fordringens betalning med minsta

kostnad, förlust

eller

annan

kostnad, förlust eller annan oläge-

olägenhet för gäldenären , om ej

nhet för svaranden , om inte annat

annat följer av 4–6 §§.

följer av 4–6 §§.

4 §

Sökande, vars fordran är förenad

Om särskild förmånsrätt gäller i

med särskild förmånsrätt, har rätt

viss egendom ska den egendomen

att i första hand få utmätning av

utmätas för den förmånsberättigade

egendom vari förmånsrätten gäl-

fordran om det kan ske.

1 SFS senaste lydelse 1995:298.

2 SFS senaste lydelse 1993:1650.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

167

s. 168 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

168

ler. Annan tillgång får ej utmätas för fordringen, om det är till skada för annan sökande, såvida ej utmätning sker på villkor att be- talning i första hand skall utgå ur den egendom vari förmånsrätten gäller.

5 §

Registrerat skepp, registrerat luft-

Registrerat

skepp,

registrerat

fartyg,

intecknade reservdelar till

luftfartyg,

intecknade

reservdelar

luftfartyg eller fast egendom får

till luftfartyg , fast egendom eller

endast om sökanden begär det

bostadsrätt eller annan jämförbar

utmätas för fordran som ej är

andel

som

medför nyttjanderätt

förenad med särskild förmånsrätt i

till bostad får endast om sökanden

egendomen.

begär det utmätas för fordran som

inte är förenad med särskild

förmånsrätt i egendomen.

9 a § 3

Om gäldenären enligt utred-

Om svaranden enligt utredningen

ningen saknar tillgångar till full

saknar tillgångar till full betalning

betalning av utmätningsfordringen,

av utmätningsfordringen,

ska

skall

Kronofogdemyndigheten

snarast

underrätta sökanden och

underrätta

sökanden

och

gäldenären om detta. Sökanden

svaranden om detta. Sökanden ska

skall också underrättas om vilka

också

underrättas

vilka

utredningsåtgärder som

myndig-

utredningsåtgärder

som

myndig-

heten avser att vidta senare under

målets handläggning.

9 b § 4

Om gäldenären under handlägg-

Om svaranden under handlägg-

ningstiden försätts i konkurs, skall

ningstiden försätts i konkurs, ska

målets

handläggning

avbrytas.

målets

handläggning

avbrytas.

Gäller målet en fordran med panträtt

i viss egendom, följer det av 3 kap.

7 § konkurslagen (1987:672) att det

skall handläggas vidare i den del

ska handläggas vidare i den del som

som avser utmätning i egendomen.

avser

utmätning

egendomen.

Pågår löneutmätning gäller 7 kap.

Pågår

löneutmätning gäller

7 kap.

19 §.

Egendom som har utmätts före

konkursen får säljas och influtna

konkursen får säljas och pengar

medel redovisas i den utsträckning

redovisas i den utsträckning som

som följer av 3 kap. 8 §

konkurs-

följer av 3 kap. 8 § konkurslagen.

3 SFS senaste lydelse 2007:277.

4 SFS senaste lydelse 2007:277.

s. 169 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

lagen. Detsamma gäller för åtgärder

Detsamma gäller för åtgärder mot

mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

10 § 5

Utmätning skall ske så snart som

Utmätning ska ske så snart som

möjligt efter det att de handlingar

som behövs har kommit in till

Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov

med utmätningen och uppskovet

varar över två månader, förfaller

ansökan.

Detsamma

gäller

ansökan.

Detsamma

gäller

sökanden medger uppskov fler än

två gånger under ett år.

två gånger under ett år. För mål

som ska handläggas enligt lagen

(1993:891) om indrivning av stat-

liga

fordringar

m.m.

gäller

i stället bestämmelserna

upp-

skov i den lagens 7–9 §§.

11 § 6

Har två eller flera sökt utmätning

mot samma gäldenär , skall

mot samma svarande , ska

utmätning

för fordringarna

ske

utmätning

för fordringarna

ske

samtidigt, om ej utmätning för

samtidigt, om inte utmätning för

någon av fordringarna därigenom

fördröjs oskäligt.

Bestämmelserna i

7 kap. 17 §

Bestämmelserna

i 7 kap. 17 §

första stycket om jämkning av

underhållsbidrag vid utmätning av

lön tillämpas även vid annan

utmätning.

Bestämmelserna

första

och

andra stycket ska inte tillämpas i

mål som ska handläggas enligt

lagen

(1993:891)

om indrivning

av statliga fordringar m.m. om

Kronofogdemyndigheten

har

av-

brutit

indrivningen

enligt

18 §

första stycket andra meningen i

den lagen.

12 §

Innan utmätning sker skall Innan utmätning sker ska underrättelse om målet sändas till underrättelse om målet sändas till gäldenären med posten eller svaranden med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. lämnas på annat lämpligt sätt.

5 SFS senaste lydelse 2007:277.

6 SFS senaste lydelse 1995:298.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

169

s. 170 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Underrättelsen skall ske så tidigt att gäldenären kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.

Föreligger risk att gäldenären skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken eljest bråd- skande, behöver gäldenären ej underrättas. Underrättelse behövs ej heller, om gäldenären saknar känt hemvist och det ej har kunnat klarläggas var han uppehåller sig.

Underrättelsen ska ske så tidigt att svaranden kan beräknas få till- räcklig tid att bevaka sin rätt.

Föreligger risk att svaranden skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken brådskande, behöver svaranden inte under- rättas. Underrättelse behövs inte heller, om svaranden saknar känd hemvist och det inte har kunnat klarläggas var han eller hon uppe- håller sig.

170

13 §

Utmätning får ske utan hinder av

att gäldenären ej är närvarande,

att svaranden inte är närvarande,

om det ej behövs att han får

om det inte behövs att han eller

tillfälle att yttra sig vid förrätt-

hon får tillfälle att yttra sig vid för-

ningen.

rättningen.

15 a §

Det som anges i 14 och 15 §§

gäller också upplysningar om svar-

andens tillgångar samt fordringar

och ekonomiska mellanhavanden i

utlandet.

15 b §

Kronofogdemyndigheten får vidta

de utrednings- och spaningsåtgärd-

er som är befogade för att utreda

svarandens tillgångar.

Som ett led i att utreda tillgångar

får Kronofogdemyndigheten

1. göra kontroller i offentliga

2. samverka och utbyta infor-

mation med andra myndigheter i

syfte att utmätningsbara tillgångar

ska kunna utmätas innan dessa

lämnas ut eller utbetalas.

15 c §

De myndigheter som regeringen

bestämmer ska samverka och ut-

byta information med Kronofogde-

myndigheten i syfte att identifiera

och utmäta utmätningsbara till-

gångar som myndigheten har i sin

besittning innan dessa lämnas ut

eller utbetalas.

s. 171 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

16 §

Bestämmelser

förhör

med

Bestämmelser

förhör

med

gäldenären eller tredje man och

svaranden eller tredje man och om

om tvångsmedel i samband med

tvångsmedel i samband med att

att upplysningar begärs av gälde-

upplysningar begärs av svaranden

nären

eller tredje

man finns i

eller tredje man finns i

3 kap.

2 kap. 10–16 §§.

11–17 §§.

17 §

Lös egendom får utmätas, om det

framgår att

egendomen

tillhör

framgår att

egendomen

tillhör

gäldenären eller om han enligt 18

svaranden eller om han eller hon

eller 19 § skall anses vara ägare.

enligt 18 eller 19 § ska anses vara

ägare.

18 §

Gäldenären anses vara ägare till

Svaranden anses vara ägare till lös

lös egendom som han har i sin

egendom som han eller hon har i

besittning, om det ej framgår att

sin besittning, om det inte framgår

egendomen tillhör annan.

att egendomen tillhör annan.

I fråga om registrerat skepp eller

registrerat

luftfartyg gäller

dock

registrerat

luftfartyg gäller

dock

att egendomen anses tillhöra gäld-

att egendomen

anses

tillhöra

enären , om denne är inskriven

svaranden , om denne är inskriven

som ägare och det ej framgår att

som ägare och det inte framgår att

egendomen tillhör annan.

19 §

Om gäldenären är gift och var-

Om svaranden är gift och var-

aktigt sammanbor med sin make

och de har lös egendom i sin

gemensamma

besittning,

anses

gemensamma

besittning,

anses

gäldenären som ägare till egen-

svaranden som ägare till egen-

domen, om det ej görs sannolikt att

domen, om det inte görs sannolikt

de är samägare till egendomen

att de är samägare till egendomen

enligt

lagen

(1904:48 s. 1) om

enligt

lagen

(1904:48

s. 1) om

samäganderätt och det ej heller

samäganderätt och det inte heller

framgår att egendomen tillhör den

andre eller någon annan. Det-

samma gäller, när gäldenären var-

samma gäller, när svaranden var-

aktigt

sammanbor

med

annan

aktigt

sammanbor

med

annan

under äktenskapsliknande förhåll-

anden.

Om gäldenären och annan än

Om svaranden och annan än

som avses i första stycket har lös

egendom

sin

gemensamma

egendom

sin

gemensamma

besittning,

får egendomen

eller

besittning,

får

egendomen

eller

andel däri utmätas endast om det

framgår

att

egendomen

eller

framgår

att

egendomen

eller

andelen tillhör gäldenären .

andelen tillhör svaranden .

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

171

s. 172 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

172

Första och andra styckena gäller

ej i fråga om registrerat skepp eller

inte i fråga om registrerat skepp

registrerat luftfartyg.

eller registrerat luftfartyg.

20 §

Utmäts lös egendom enligt 17, 18

eller 19 § trots att tredje man har

påstått bättre rätt till egendomen,

skall Kronofogdemyndigheten, om

ska

Kronofogdemyndigheten,

skäl föreligger, förelägga

tredje

skäl

föreligger,

förelägga tredje

mannen att inom en månad från det

att föreläggandet delgavs honom

väcka talan i saken mot sökanden

eller henne väcka talan i saken

och gäldenären . Detsamma gäller,

mot sökanden och svaranden . Det-

om tredje man påstår bättre rätt först

samma gäller, om tredje man påstår

sedan utmätning har skett.

bättre rätt först sedan utmätning har

skett.

Efterkommer tredje man ej före-

Följer tredje man inte före-

läggandet, har han förlorat sin rätt

läggandet, har han eller hon för-

mot sökanden, om ej denne inom

lorat sin rätt mot sökanden, om

den angivna tiden har väckt talan i

inte denne inom den angivna tiden

saken mot tredje mannen.

har väckt talan i saken mot tredje

mannen.

21 §

Sedan utmätt lös egendom har

sålts eller utmätt fordran har

drivits in, gäller 20 § beträffande

rätten till influtna medel , om ej

rätten till pengarna , om inte tredje

tredje mannen efter föreläggande

mannen

efter

föreläggande

har

har förlorat sin rätt mot sökanden.

förlorat sin rätt mot sökanden.

22 §

Kan viss lös egendom ej utmätas

Kan viss lös egendom inte utmätas

enligt 17–19 §§ men föreligger

sannolika skäl att egendomen till-

hör gäldenären , får egendomen

hör svaranden , får egendomen

utmätas med förbehåll för tredje

mans rätt.

Kronofogdemyndigheten

skall ,

Kronofogdemyndigheten ska , om

om det ej av särskilda skäl är

det inte av särskilda skäl är

obehövligt, förelägga sökanden att

inom en månad från det att före-

läggandet

delgavs

honom

väcka

läggandet

delgavs honom

eller

talan i saken mot tredje mannen.

henne väcka talan i saken mot

Efterkommer sökanden ej före-

tredje mannen. Följer sökanden

läggandet,

skall

utmätningen

inte föreläggandet, ska utmätningen

hävas, om ej tredje mannen inom

hävas, om inte tredje mannen inom

den angivna tiden har väckt talan i

saken mot sökanden.

s. 173 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Första och andra styckena gäller

ej i fråga om registrerat skepp eller

inte i fråga om registrerat skepp

registrerat luftfartyg.

eller registrerat luftfartyg.

23 §

Har fordran eller annan rättighet

blivit utmätt och råder ovisshet om

fordringens eller rättighetens be-

stånd,

skall

Kronofogdemyndig-

stånd, ska

Kronofogdemyndig-

heten, om skäl föreligger, förelägga

sökanden att inom en månad från

det att

föreläggandet

delgavs

det

att

föreläggandet

delgavs

honom väcka talan i saken mot

honom eller henne väcka talan i

tredje mannen. Efterkommer sök-

saken mot tredje mannen. Följer

anden

föreläggandet,

skall

sökanden inte föreläggandet, ska

utmätningen hävas, om ej tredje

utmätningen hävas, om inte tredje

mannen inom den angivna tiden

har väckt talan i saken mot

sökanden.

Första stycket gäller även när

ovissheten i fall som avses i 2 §

andra stycket rör i vad mån utmätt

pantbrev eller annan intecknings-

handling utgör säkerhet för fordran.

24 §

Fast egendom får utmätas, om det

framgår

att

egendomen

tillhör

framgår

att

egendomen

tillhör

gäldenären .

Har

gäldenären

svaranden . Har svaranden lagfart

lagfart

på

egendomen,

får

på egendomen, får utmätning ske,

utmätning ske, om det ej framgår

om det inte framgår att egen-

att egendomen tillhör annan.

domen tillhör annan.

25 §

När överlåtelse av fast egendom

beror av villkor som ännu ej är

beror av villkor som ännu inte är

uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att

uppfyllt,

hindrar inte överlåtelsen

egendomen utmäts för fordran hos

att egendomen utmäts för fordran

överlåtaren. Utmätningen omfatt-

hos

överlåtaren.

Utmätningen

ar i sådant fall även överlåtarens

omfattar i sådant fall även över-

rätt mot den som har förvärvat

låtarens rätt mot den som har

egendomen.

Uppfylls

villkoret,

förvärvat

egendomen.

Uppfylls

gäller utmätningen därefter endast

villkoret, gäller utmätningen där-

överlåtarens rätt mot förvärvaren.

efter endast överlåtarens rätt mot

förvärvaren.

Utmätning av fast egendom får

även äga rum för fordran hos den

även ske för fordran hos den som

som

har

förvärvat

egendomen,

har

förvärvat

egendomen,

fastän

fastän hans förvärv beror av

hans eller hennes förvärv beror av

villkor.

Återgår hans

förvärv,

villkor. Återgår hans eller hennes

omfattar

utmätningen

därefter

förvärv,

omfattar

utmätningen

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

173

s. 174 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

174

endast den rätt som han i sådant

därefter endast den rätt som han

fall har mot den som överlät egen-

eller hon i sådant fall har mot den

domen.

som överlät egendomen.

27 § 7

Har domstol eller Kronofogde-

Har domstol eller Krono-

myndigheten fastställt att förfallen

fogdemyndigheten

fastställt

att

fordran skall utgå med särskild

förfallen fordran ska utgå med

förmånsrätt

registrerat

skepp,

särskild

förmånsrätt

i registrerat

registrerat

luftfartyg, intecknade

skepp, registrerat luftfartyg, in-

reservdelar till luftfartyg eller fast

tecknade reservdelar till luftfartyg

egendom

anses

egendomen

eller fast egendom anses egen-

omedelbart utmätt.

domen omedelbart utmätt.

Denna verkan förfaller, om inte

försäljning begärs hos Krono-

fogdemyndigheten inom två må-

nader från det att beslutet eller

utslaget vann laga kraft. Utmät-

utslaget fick laga kraft. Utmät-

ningsverkan förfaller dessutom om

borgenären

hos Kronofogdemyn-

sökanden hos Kronofogdemyndig-

digheten anmäler att han inte

heten anmäler att han eller hon inte

kommer att begära försäljning.

28 §

Medel vilka gäldenären betalar till

Pengar som svaranden betalar till

Kronofogdemyndigheten

an-

Kronofogdemyndigheten

an-

hängigt

mål

anses

omedelbart

hängigt

mål

anses

omedelbart

utmätta i målet, om betalningen ej

utmätta i målet, om betalningen

har skett med villkor som strider

inte har skett med villkor som

häremot.

strider häremot.

29 §

När utmätning har beslutats, får

gäldenären ej till skada för

svaranden inte till skada för

sökanden förfoga över egen-

domen genom överlåtelse eller på

annat sätt, om ej Kronofogde-

annat sätt, om inte Kronofogde-

myndigheten

efter

hörande

myndigheten

efter

hörande

sökanden medger det av särskilda

skäl.

Första stycket utgör ej hinder

Första stycket utgör inte hinder

mot pantsättning av pantbrev eller

annan

inteckningshandling

som

annan

inteckningshandling

som

gäller i egendomen. Om förbud

mot pantsättning av sådan hand-

ling när den har tagits i förvar av

kronofogdemyndigheten

finns

Kronofogdemyndigheten

finns

7 SFS senaste lydelse 2006:672.

s. 175 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

bestämmelser i 6 kap. 5 § och 12 kap. 5 §.

Om nyttjandet av utmätt egen- dom m.m. finns bestämmelser i 6 kap. 4 § andra stycket och 12 kap. 6–10 §§.

bestämmelser i 6 kap. 5 § och 12 kap. 5 §.

Om nyttjandet av utmätt egen- dom m.m. finns bestämmelser i 6 kap. 4 § andra stycket och 12 kap. 6–10 §§.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

33 § 8

Om det genom rättegång eller på

annat sätt blir utrett att utmätt

egendom

tillhörde tredje

man,

egendom tillhörde tredje man, ska

skall

utmätningen

hävas, såvida

utmätningen

hävas,

såvida

inte

tredje

mannen

efter

tredje mannen efter föreläggande

föreläggande har förlorat sin rätt

har förlorat sin rätt mot sökanden.

mot

sökanden. Har

egendomen

Har

egendomen

sålts,

gäller

sålts, gäller hävandet av utmät-

hävandet

utmätningen

endast

ningen endast rätten till influtna

rätten till inbetalda pengar .

medel .

Utmätningen skall också hävas,

Utmätningen

ska

också hävas,

försäljning

egendomen

försäljning

egendomen

eller indrivning av utmätt fordran

inte kan antas ge ett överskott som

gör åtgärden försvarlig.

5 kap. Undantag från utmätning

1 §

Från utmätning undantas

1. kläder och andra föremål som

tjänar uteslutande till gäldenärens

tjänar uteslutande till svarandens

personliga bruk, till skäligt värde,

2. möbler,

husgeråd

och

annan

2. möbler,

husgeråd

och

annan

utrustning , i den mån egendomen är

utrustning som är vanligt före-

nödvändig för ett hem och dess

kommande i ett hem ,

skötsel,

3. arbetsredskap

och annan

ut-

3. arbetsredskap

och

annan

rustning som behövs för gälde-

utrustning som behövs för svar-

närens förvärvsverksamhet

eller

andens förvärvsverksamhet

eller

yrkesutbildning

samt

djur,

foder

yrkesutbildning

samt

djur,

foder

och sådant som i övrigt behövs för

hans försörjning, allt till skäligt

hans eller hennes försörjning, allt

värde,

till skäligt värde,

4. föremål

med

sådant

över-

4. föremål

med

sådant

över-

vägande

personligt

värde

för

vägande

personligt

värde

för

gäldenären att det måste anses

svaranden att det måste anses

uppenbart obilligt att taga egen-

uppenbart obilligt att ta egen-

domen i anspråk,

8 SFS senaste lydelse 2007:277.

175

s. 176 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

5. hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad eller behövs för hans förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

6. bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostads- rättens värde är oskäligt att bo- stadsrätten undantas från utmät- ning,

7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter ,

i den mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta , dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

5. hyresrätt till lägenhet som behövs för svarandens förvärvs- verksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran eller liknande tillgång som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar om inte annat är föreskrivet och tillgången varit avsedd och behövs för underhåll åt svaranden , dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

176

2 §

När gäldenären har familj, bestäms

När svaranden har familj, bestäms

vad som får undantagas enligt 1 §

vad som får undantas enligt 1 §

med skälig hänsyn till vad

familjen brukar eller behöver.

familjen använder eller behöver.

Om gäldenären eller någon som

Om svaranden eller någon som

tillhör hans familj lider av lyte

tillhör hans eller hennes familj

eller allvarlig sjukdom, skall det

lider av allvarlig funktionsnedsätt-

också beaktas.

ning eller allvarlig sjukdom, ska

det också beaktas.

Undantag enligt 1 § 7 bestäms

med skälig hänsyn även till gälde-

med skälig hänsyn även till svar-

närens skuldbörda.

andens skuldbörda.

4 §

Om egendom som avses i 1 § 1–3

har sådant värde att den ej kan

har sådant värde att den inte kan

undantagas enligt vad som sägs

undantas enligt vad som sägs där,

där, får utmätning ske med

får utmätning ske med förbehåll

förbehåll att gäldenären efter egen-

att svaranden efter egendomens

domens försäljning skall av den

försäljning ska av den behållna

behållna köpeskillingen få ut visst

köpeskillingen få ut visst skäligt

skäligt belopp för att kunna

belopp för att kunna anskaffa vad

anskaffa vad han behöver i den

han eller hon behöver i den sålda

sålda egendomens ställe.

egendomens ställe.

s. 177 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

5 §

Egendom, som till följd av sin

beskaffenhet, enligt föreskrift vid

gåva eller i testamente eller på

annan grund som gäller mot envar

ej får överlåtas, får ej heller

inte får överlåtas, får inte heller

utmätas, om ej annat följer av

utmätas, om inte annat följer av

andra stycket eller av särskild

föreskrift.

Egendom, som

gäldenären har

Egendom, som svaranden har

förvärvat på kredit under förbehåll

om återtaganderätt för kredit-

givaren, får utmätas utan hinder av

att egendomen ej får överlåtas.

att egendomen inte får överlåtas.

6 § 9

Medel , som för särskilt angivet

Pengar , som för särskilt angivet

ändamål har anvisats gäldenären

ändamål

har

anvisats

svaranden

av staten, kommun eller annan

menighet

eller

samfund,

menighet

eller

samfund,

stiftelse

eller

inrättning

med

stiftelse

eller

inrättning

med

allmännyttigt

syfte

eller

har

allmännyttigt

syfte

eller

har

samlats in bland allmänheten, får

ej utmätas, om det strider mot det

inte utmätas, om det strider mot

angivna ändamålet.

det angivna ändamålet.

Sedan medlen har betalats ut,

När pengarna har betalats ut,

gäller förbudet mot utmätning så

länge de hålls avskilda.

Första och andra styckena gäller

också medel för begravning som

också pengar för begravning som

tillfaller ett dödsbo på grund av en

försäkring eller en utfästelse av en

arbetsgivare, i den mån beloppet

inte överstiger det för dödsåret

gällande

prisbasbeloppet

enligt

gällande

prisbasbeloppet

enligt

lagen (1962:381) om allmän för-

socialförsäkringsbalken .

säkring.

7 §

Skadestånd,

som

tillkommer

Skadestånd, som tillkommer svar-

gäldenären med anledning av per-

anden med anledning av person-

sonskada, frihetsberövande, falskt

skada, frihetsberövande, falskt åtal,

åtal, ärekränkning eller annat så-

ärekränkning eller annan kränkning

dant , får ej utmätas medan skade-

av den personliga integriteten , får

ståndet innestår hos den som skall

inte utmätas

medan skadeståndet

utge det. Har skadeståndet be-

innestår hos den som ska utge det.

stämts att utgå som livränta, gäller

Har skadeståndet bestämts att utgå

9 SFS senaste lydelse 2005:108.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

177

s. 178 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

178

vad som har sagts nu rätten till

som livränta, gäller vad som har

livräntan.

sagts nu rätten till livräntan.

Sedan skadeståndet har betalats

När skadeståndet har betalats ut,

ut, får vad som hålls avskilt ej

får vad som hålls avskilt inte

utmätas,

om skadeståndet

skall

utmätas,

om skadeståndet

ska

tillgodose

försörjningsbehov

som

tillgodose

försörjningsbehov

som

alltjämt kvarstår eller, i annat fall,

om mindre än två år har förflutit

från det att medlen betalades ut.

från det att pengarna betalades ut.

8 §

Rätt till pension eller till annan

livränta än som avses i 7 § får ej

livränta än som avses i 7 § får inte

utmätas i den mån rättigheten

behövs för gäldenärens försörjning

behövs för svarandens försörjning

och fullgörande av underhålls-

skyldighet som åvilar honom. Detta

skyldighet som åvilar honom eller

gäller dock ej , om gäldenären vid

henne . Detta gäller dock inte , om

förvärv av rättigheten har åsidosatt

svaranden vid förvärv av rättig-

tillbörlig

hänsyn

mot

sina

heten har åsidosatt tillbörlig hänsyn

borgenärer.

mot sina borgenärer.

12 §

Medel som ej får utmätas medan

Pengar som inte får utmätas

de innestår hos annan får ej heller

medan de innestår hos annan får

sedan de har betalats ut utmätas

inte heller sedan de har betalats ut

förrän dagen efter utbetalningen.

utmätas förrän dagen efter ut-

betalningen.

14 §

Gäldenären skall lämna de upp-

Svaranden ska lämna de uppgifter

gifter som är tillgängliga för honom

som är tillgängliga för honom

och som behövs för Kronofogde-

eller henne och som behövs för

myndighetens prövning av vad som

Kronofogdemyndighetens

pröv-

bör undantagas från

utmätning.

ning av vad som bör undantas från

Myndigheten skall förfara efter vad

utmätning.

Myndigheten

ska

som är känt eller kan utrönas utan

beakta

omständigheter som är

omgång.

kända eller som enkelt kan utredas.

Kronofogdemyndigheten får und-

anta pengar från utmätning även

om myndigheten inte har någon

utredning om det faktiska behovet

när det är uppenbart att pengarna

behövs för att tillgodose svar-

andens behov.

15 §

Anvisar gäldenären viss egendom

Anvisar svaranden viss egendom

till utmätning, hindrar bestäm-

melserna om förbud mot utmät-

melserna om förbud mot utmätning

ning i 1–12 §§ ej att egendomen

i 1–12 §§

inte att egendomen

s. 179 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

utmäts, om den kan överlåtas och

utmätning ej uppenbart strider mot

utmätning

inte uppenbart strider

vad som är påkallat av hänsyn till

mot vad som är påkallat av hänsyn

gäldenärens

eller hans familjs

till svarandens eller hans eller

behov.

hennes familjs behov.

6 kap. Säkerställande av utmätning

8 §

Handling, som ej är nämnd i 2

Handling, som inte är nämnd i 2

eller 5 § men som visar gälde-

eller 5 § men som visar svar-

närens rätt till utmätt egendom

andens rätt till utmätt egendom

eller vars

omhändertagande är

eller vars

omhändertagande är

påkallat för att hindra förfogande

över egendomen eller som behövs

vid nyttjande av denna, får tagas i

vid nyttjande av denna, får tas i

förvar. Detta gäller även om

handlingen innehas av tredje man.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

1 § 10

Bestämmelserna i

detta

kapitel

Bestämmelserna i

detta

kapitel

gäller i fråga om utmätning av

1. arbetstagares

lön,

vare

sig

1. arbetstagares

lön,

vare

sig

den utgår som tidlön, ackordslön,

provision eller annan gottgörelse,

2. annan ersättning för

arbets-

2. annan ersättning för

arbets-

insats av gäldenären , om dennes

insats av svaranden , om dennes

ställning är jämförlig med en

arbetstagares,

3. periodiskt vederlag

för

ut-

3. periodiskt vederlag

för

ut-

nyttjande av patent, rätt till

litterärt

eller

konstnärligt

verk

litterärt

eller

konstnärligt

verk

eller annan sådan rättighet eller för

överlåtelse av rörelse,

4. belopp som utgår som pension

eller livränta,

5. föräldrapenningsförmåner,

sjukpenning,

rehabiliteringspen-

sjukpenning,

rehabiliteringspen-

ning och närståendepenning enligt

socialförsäkringsbalken

samt

an-

socialförsäkringsbalken

samt

an-

nan ersättning som lämnas på

grund av sjukdom, smitta, olycks-

fall, utbildning, arbetslöshet, värn-

pliktstjänstgöring

eller

annan

pliktstjänstgöring

eller

annan

tjänstgöring

som

ersätts

med

tjänstgöring

som

ersätts

med

samma

eller

liknande

förmåner

samma

eller

liknande

förmåner

som värnpliktstjänstgöring, allt i

10 SFS senaste lydelse 2010:1229.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

179

s. 180 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska återbetalas.

Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk person.

den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska återbetalas.

Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när svaranden är dödsbo eller annan juridisk person.

5 a §

Om svaranden lever tillsammans med make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska dennes förmåga att bidra till familjens gemensamma kostnader inklusive bostadskostnad beaktas vid beräkningen av svarandens för- behållsbelopp. Respektive make eller sambo ska svara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till parets samman- lagda inkomster.

180

6 § 11

Utmätning av lön för under-

hållsbidrag som avses i 4 kap.

1 a § första stycket får ske endast

om bidragsbeloppet utestår obetalt

eller om gäldenären vid två eller

eller om svaranden vid två eller

flera tillfällen under de senaste två

åren före utmätningsbeslutet har

underlåtit att betala i rätt tid och

det finns anledning att anta att

detta skall upprepas.

detta ska upprepas.

Utmätning får bara ske för

bidragsbelopp som är förfallet när

verkställighet skall ske eller som

verkställighet ska ske eller som

förfaller näst därefter.

7 § 12

Innan ett beslut om utmätning

meddelas, skall gäldenären ges

meddelas, ska svaranden ges till-

tillfälle att yttra sig, om det inte

fälle att yttra sig, om det inte

avsevärt skulle fördröja handlägg-

ningen. Om det inte finns sär-

ningen. Om det inte finns särskilda

skilda skäl för det, behöver gälde-

skäl för det, behöver svaranden

nären dock inte höras när han

dock inte höras när han eller hon

11 SFS senaste lydelse 2004:479.

12 SFS senaste lydelse 1995:298.

s. 181 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

byter anställning och beslut skall

byter anställning och beslut ska

meddelas om utmätning hos den

nye arbetsgivaren.

17 § 13

Bor gäldenären varaktigt till-

Bor svaranden varaktigt till-

sammans med sin make och

överstiger

underhållsbidrag till

överstiger

underhållsbidrag till

maken eller till makarnas barn vad

som skäligen bör tillkomma den

underhållsberättigade, får

bidraget

underhållsberättigade, får

bidraget

vid tillämpningen av 14 och 16 §§

jämkas med hänsyn till annan

fordran för vilken utmätning sker

samtidigt. Om det finns särskilda

skäl, får sådan jämkning ske även

av annat underhållsbidrag, om detta

överstiger

vad

som

skäligen

överstiger

vad

som

skäligen

behövs för den underhålls-

berättigades försörjning.

Har gäldenären rätt till avdrag

Har svaranden rätt till avdrag

enligt 7 kap. 4 §

föräldrabalken,

enligt 7 kap. 4 §

föräldrabalken,

får belopp som på denna grund

tillgodoräknas honom eller henne

inte tas i anspråk genom utmät-

ning för fordran, som tillkommer

annan än den underhållsbe-

rättigade eller någon som har

inträtt i dennes rätt, eller för

fordran som avser underhållsstöd

till samma barn.

19 § 14

Även om gäldenären är i konkurs

Även om svaranden är i konkurs

får utmätning enligt detta kapitel

ske för fordran med företrädesrätt

enligt 14 § första stycket 1. Utmät-

ning får också ske för konkurs-

boets räkning.

Försätts gäldenären i konkurs

Försätts svaranden i konkurs

under pågående utmätning av lön

för någon annan fordran än sådan

som har företrädesrätt enligt 14 §

första stycket 1, skall utmätningen

första stycket 1, ska utmätningen

fortsätta för konkursboets räkning,

om inte konkursförvaltaren begär

att verkställigheten skall upphöra.

13 SFS senaste lydelse (2015:756).

14 SFS senaste lydelse 1996:1032.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

181

s. 182 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

182

22 § 15

Arbetar

gäldenären i

annans

Arbetar

svaranden i

annans

förvärvsverksamhet utan

lön eller

förvärvsverksamhet utan

lön eller

mot uppenbart för låg ersättning

och kan utmätning därför inte ske

eller ske endast med för lågt

belopp,

får Kronofogdemyndig-

belopp,

får Kronofogdemyndig-

heten ålägga arbetsgivaren att, för

tid efter det att beslut därom har

meddelats och till dess annat

beslutas, till myndigheten utge så

mycket som hade kunnat tas ut

genom utmätning, om skälig lön

hade betalats för arbetet. Innan ett

sådant beslut meddelas skall gäld-

sådant beslut meddelas ska svar-

enären och arbetsgivaren ges till-

anden och arbetsgivaren ges till-

fälle att yttra sig.

En åtgärd som avses i första

stycket räknas som utmätning av

lön. Underlåter arbetsgivaren att

utge belopp som har bestämts

genom beslutet, gäller vad som

sägs i 21 §.

23 § 16

Har arbetsgivaren innehållit medel

Har

arbetsgivaren

innehållit

vid utmätning av lön i allmänt mål

pengar vid utmätning av lön i mål

för fordran som avses i 2 § lagen

som ska handläggas enligt lagen

(1993:891)

om indrivning

(1993:891) om indrivning av stat-

statliga fordringar m.m., är gäld-

liga fordringar m.m. för fordran

enären inte längre betalnings-

som avses i den lagens 2 § , är

skyldig för den del av fordringen

svaranden inte längre betalnings-

som motsvaras av det innehållna

skyldig för den del av fordringen

beloppet, även om det inte kan tas ut

som motsvaras av det innehållna

hos arbetsgivaren. Detsamma gäller

beloppet, även om det inte kan tas ut

när medel har innehållits för fordran

hos arbetsgivaren. Detsamma gäller

som avser

underhållsbidrag,

när pengar har innehållits för for-

fordringen tillkommer Försäkrings-

dran

som

avser underhållsbidrag,

kassan enligt 19 kap. 29 § socialför-

om fordringen tillkommer Försäk-

säkringsbalken.

ringskassan

enligt

19 kap. 29 §

socialförsäkringsbalken.

24 § 17

Sedan lön har betalats ut, kan

medlen utmätas endast i enlighet

pengarna utmätas endast i enlig-

med vad som sägs i 5 kap.

het med vad som sägs i 5 kap.

15 SFS senaste lydelse 1995:298.

16 SFS senaste lydelse 2010:1229.

17 SFS senaste lydelse 1995:298.

s. 183 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

8 kap. Allmänna bestämmelser

om exekutiv försäljning m.m.

om försäljning m.m.

1 §

Utmätt

egendom

säljs

genom

Utmätt

egendom

säljs genom

Kronofogdemyndighetens försorg.

Kronofogdemyndighetens

för-

sorg.

I 9 kap. finns bestämmelser om

indrivning av utmätt fordran och

om åtgärder efter utmätning av

pantbrev eller intecknat skuldebrev.

Bestämmelser om försäljning av

utmätt

egendom

gäller

utmätt

egendom

gäller

tillämpliga delar även när egen-

tillämpliga delar även när Krono-

dom skall säljas exekutivt under

fogdemyndigheten ska sälja egen-

konkurs.

dom under konkurs.

2 §

Om sökanden beträffande egendom

för vilken enligt 10–12 kap. skydds-

belopp skall bestämmas visar att

belopp ska bestämmas visar att hans

hans fordran är förenad med bättre

eller hennes fordran är förenad med

särskild förmånsrätt än som följer

bättre särskild förmånsrätt än som

av utmätningen, kan han begära att

följer av utmätningen, kan han eller

försäljningsvillkoren

bestäms

med

hon begära att försäljningsvillkoren

hänsyn till förstnämnda förmånsrätt.

bestäms med hänsyn till först-

Härvid tillämpas vad som föreskrivs

nämnda förmånsrätt. Vad som före-

om borgenärs anslutningsrätt .

skrivs om borgenärs anslutningsrätt

ska då tillämpas .

3 §

Försäljning

av utmätt egendom

Försäljning av

utmätt

egendom

skall ske utan dröjsmål, om ej

ska ske utan dröjsmål, om inte

hinder möter. I 10–12 kap.

föreskrivs särskilda tidsfrister be-

träffande egendom som avses där .

träffande registrerat skepp, regi-

strerat luftfartyg m.m. och fast

egendom. Vid försäljning av bo-

stadsrätt

eller annan

jämförbar

andel som medför

nyttjanderätt

till bostad gäller vad som före-

skrivs om tidsfrister och anstånd i

12 kap. 11 §.

Kronofogdemyndigheten får be-

vilja anstånd med försäljningen på

begäran

utmätningssökanden

begäran av sökanden, svaranden

eller gäldenären . På begäran av

eller tredje man som berörs av

gäldenären

får anstånd

beviljas

försäljningen . På begäran av svar-

endast

utmätningssökanden

anden eller tredje man får anstånd

medger det eller särskilda skäl

beviljas

endast

sökanden

föreligger.

medger det eller särskilda skäl

föreligger. När

begäran

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

183

s. 184 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

184

anstånd prövas ska Kronofogde- myndigheten särskilt beakta om för- säljningen avser svarandens eller tredje mans hem.

Om det behövs för att Krono- fogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogde- myndigheten även utan begäran besluta om anstånd med försälj- ningen.

4 § 18

När utmätning har skett med stöd

av 3 kap. 6 §, får egendomen ej

av 2 kap. 4 §, får egendomen inte

säljas utan gäldenärens samtycke

säljas utan

svarandens samtycke

förrän exekutionstiteln har vunnit

förrän

utsökningstiteln har

fått

laga kraft. Detsamma gäller, när

utmätning har skett på grund av

utslag eller beslut i mål om

betalningsföreläggande

eller

betalningsföreläggande

eller

handräckning och gäldenären har

handräckning och svaranden har

sökt återvinning eller överklagat.

Lös egendom som har bety-

dande värde eller fast egendom får

dande värde , bostadsrätt eller

ej heller i annat fall säljas utan

annan jämförbar andel som med-

gäldenärens samtycke,

om ej

för nyttjanderätt till bostad eller

exekutionstiteln har vunnit laga

fast egendom får inte heller i annat

kraft eller får verkställas såsom

fall säljas utan svarandens sam-

lagakraftägande dom.

tycke, om inte utsökningstiteln har

fått laga kraft eller får verkställas

såsom lagakraftägande dom.

Lös egendom som hastigt faller

i värde eller kräver alltför kostsam

vård skall utan hinder av första

vård ska utan hinder av första eller

eller andra stycket säljas så snart

andra stycket säljas så snart som

som möjligt.

möjligt.

Första och andra stycket gäller

inte i mål som ska handläggas en-

ligt lagen (1993:891) om indriv-

ning av statliga fordringar m.m. I

sådant mål ska försäljning av ut-

mätt egendom ske utan dröjsmål,

om inte hinder möter eller anstånd

lämnas

Kronofogdemyndig-

heten.

18 SFS senaste lydelse 1990:748.

s. 185 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

8 §

Har utmätning skett av andel i viss

egendom som tillhör två eller flera

och är lagen (1904:48 s. 1) om

samäganderätt

tillämplig,

kan

samäganderätt

tillämplig,

kan

Kronofogdemyndigheten på yrkan-

de av sökanden, gäldenären eller

de av sökanden, svaranden eller

annan delägare förordna att hela

annan delägare besluta att hela

egendomen skall säljas. När någon

egendomen ska säljas. När någon

av nämnda sakägare har framställt

sådant yrkande, skall de övriga

sådant yrkande, ska de övriga

beredas tillfälle att yttra sig över

yrkandet. I fråga om hinder mot

försäljningen

gäller

och

7 §§

försäljningen

gäller

och

7 §§

lagen om samäganderätt.

Första stycket gäller ej andel i

Första stycket gäller inte andel i

fordran, om andelen utan olägen-

het kan drivas in för sig. Är så ej

het kan drivas in för sig. Är så inte

fallet, gäller första stycket i fråga

om såväl indrivning som försälj-

ning av hela fordringen.

9 §

Bifalls

yrkande

försäljning

Bifalls

yrkande

försäljning

som avses i 8 §, anses hela egen-

domen utmätt. Försäljning får ej

domen utmätt. Försäljning får inte

äga rum innan beslutet har vunnit

ske innan beslutet har fått laga

laga kraft, såvida ej egendomen är

kraft, såvida inte egendomen är

sådan

som

avses

4 § tredje

sådan

som

avses

4 § tredje

stycket.

Framställs ej yrkande som avses

Framställs

inte

yrkande

som

i 8 § eller vinner sådant yrkande ej

avses i 8 § eller får sådant yrkande

bifall, skall den utmätta andelen

inte bifall, ska den utmätta

bjudas ut till försäljning i den

andelen bjudas ut till försäljning i

ordning som gäller för exekutiv

den ordning som gäller för tvångs-

försäljning

utmätt rättighet

vis försäljning av utmätt rättighet

eller, i fråga om andel i fordran,

drivas in när det kan ske. Det-

samma gäller, om yrkande som

avses i 8 § har bifallits men för-

avses

8 §

har

bifallits

men

säljning av hela egendomen eller

försäljning av

hela

egendomen

indrivning av hela fordringen ej

eller indrivning av hela fordringen

kommer till stånd.

inte kommer till stånd.

10 §

När utmätning har skett av annat

fartyg än registrerat skepp eller

gods i fartyg eller av luftfartyg

som ej är registrerat eller gods i

som inte är registrerat eller gods i

luftfartyg, har borgenär, vars for-

dran är

förenad

med

sjöpanträtt

dran

är

förenad

med

sjöpanträtt

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

185

s. 186 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos

Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om för- säljning sker under hand, senast när fördelning skall äga rum .

Borgenär, som har gjort an- mälan som avses i första stycket, kan, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans fordran. Har sådan begäran framställts, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för utmät- ningssökandens fordran förfaller.

eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten in- nan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning ska ske .

Borgenär, som har gjort an- mälan som avses i första stycket, kan, om hans eller hennes rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans eller hennes fordran. Har så- dan begäran framställts, får för- farandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för sökandens fordran förfaller.

11 §

Borgenär, vars fordran är förenad

med handpanträtt eller retentions-

rätt i utmätt egendom, är skyldig att

taga betalning i förtid i den

ta emot betalning i förtid i den

ordning som anges i 13 kap. Han

är dock ej pliktig att avstå från sin

eller hon måste dock inte avstå

pant- eller retentionsrätt utan att

från sin pant- eller retentionsrätt

hans fordran blir betald, om ej för-

utan att hans eller hennes fordran

säljning eller, i fråga om utmätt

blir betald, om inte försäljning

fordran, indrivning sker för fordran

eller, i fråga om utmätt fordran, in-

med lika eller bättre rätt.

drivning sker för fordran med lika

eller bättre rätt.

12 §

Borgenär, vars fordran är förenad

med förmånsrätt i utmätt egendom

på grund av registrering av båt-

byggnadsförskott, har rätt att få

betalning ur egendomen, om han

anmäler sin fordran enligt vad som

eller hon anmäler sin fordran

sägs i 10 § första stycket.

enligt vad som sägs i 10 § första

stycket.

13 § 19

En borgenär, vars fordran är för-

enad med företagshypotek i utmätt

egendom, har rätt att få betalning

ur egendomen, om borgenären

ur egendomen, om

borgenären

anmäler sin fordran hos Krono-

anmäler sin fordran

hos Krono-

186

19 SFS senaste lydelse 2008:991.

s. 187 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

fogdemyndigheten innan egen-

domen säljs. Om försäljning sker

under hand eller utmätt fordran

drivs in eller försäljning i annat

fall inte behövs, görs anmälan

senast när fördelning ska äga rum .

senast när fördelning ska ske .

Sökanden har dock företräde i

den mån betalning till en borgenär

som avses i första stycket är

obehövlig för att trygga borgenären

och dem som har sämre förmåns-

rätt i egendomen på grund av före-

tagshypotek. Vid prövningen ska

hänsyn tas även till säkerhet som

borgenären på annan grund har i

egendom som tillhör gäldenären .

egendom som tillhör svaranden .

15 § 20

Säljs

egendom

exekutivt

under

När Kronofogdemyndigheten säljer

konkurs, skall betalning utgå för

egendom under konkurs, ska betal-

de konkursboets

kostnader

som

ning utgå för de konkursboets kost-

enligt 14 kap. 18 § konkurslagen

nader

som enligt

14 kap.

18 §

(1987:672) får tas ut ur egen-

konkurslagen (1987:672) får tas ut

domen,

kostnaderna anmäls

ur egendomen, om kostnaderna an-

enligt vad som sägs i 10 § första

mäls enligt vad som sägs i 10 §

stycket.

första stycket.

När

egendom

säljs

exekutivt

När

Kronofogdemyndigheten

under konkurs eller utmätt fordran

säljer

egendom under konkurs

drivs in under konkurs, har även

eller utmätt fordran drivs in under

borgenär, vars fordran är förenad

konkurs, har även borgenär, vars

med

förmånsrätt

enligt

10 § för-

fordran är förenad med förmåns-

månsrättslagen (1970:979), rätt att

rätt enligt 10 § förmånsrättslagen

få betalning ur egendomen, om

(1970:979), rätt att få betalning ur

han anmäler sin fordran hos

egendomen, om han eller hon

Kronofogdemyndigheten

innan

anmäler sin fordran hos Krono-

egendomen

säljs eller,

fogdemyndigheten

innan

egen-

försäljning sker under hand eller

domen säljs eller, om försäljning

utmätt fordran drivs in eller

sker under hand eller utmätt

försäljning i annat fall inte behövs,

fordran drivs in eller försäljning i

senast när fördelning skall äga

annat fall inte behövs, senast när

rum .

fördelning ska ske .

17 §

Verkställigheten skall avbrytas, om

Verkställigheten ska avbrytas, om

influtna medel förslår att täcka

inbetalda pengar räcker till att

sökandens fordran och fordringar

täcka sökandens fordran och for-

med lika eller bättre rätt till betal-

dringar med lika eller bättre rätt till

20 SFS senaste lydelse 2003:531.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

187

s. 188 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

ning ur medlen samt kostnad som skall tagas ut i målet.

Undantag från första stycket följer av 10 § andra stycket samt av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§ och 12 kap. 13 §.

betalning ur pengarna samt kostnad som ska tas ut i målet.

Undantag från första stycket följer av 10 § andra stycket samt av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§ och 12 kap. 13 §.

18 §

När utmätt egendom har sålts, har

köparen rätt att vid behov få

handräckning av Kronofogde-

handräckning av

Kronofogde-

myndigheten för att komma i

besittning av vad han har för-

besittning av vad han eller hon har

värvat. Därvid gäller i tillämpliga

förvärvat. Därvid

gäller i

delar vad som sägs i 16 kap. 2–9,

tillämpliga delar vad som sägs i

11 och 12 §§ .

15 kap. 1–8 och 16 kap. 1 och 2 §§ .

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m.

2 § 21

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen innehålla uppgift om samman- trädet.

Sökanden, gäldenären och an- nan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte en underrättelse är uppenbart obe- hövlig.

För förhandling om försäljningen får Kronofogdemyndigheten besluta att bevakningssammanträde ska hållas antingen samma dag som auktionen eller lämplig dag före denna.

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det ska hållas ett bevakningssammanträde eller om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen innehålla uppgift om det.

Sökanden, svaranden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid under- rättas särskilt, om inte en under- rättelse är uppenbart obehövlig.

188

6 § 22

Om det inte lämnas något bud som

godtas och fullföljs genom att

köpeskillingen eller handpenning

betalas genast, ska ett nytt försälj-

ningsförsök göras, om inte sök-

21 SFS senaste lydelse 2014:151.

22 SFS senaste lydelse 2014:151.

s. 189 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

anden avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket.

Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljnings- försök inte göras.

Om en ny auktion ska hållas, gäller 2–5 §§. Anmälan av en for- dran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försälj- ningsförsök.

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

anden avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket.

Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljnings- försök inte göras.

Om en ny auktion ska hållas, gäller 2–5 §§. Anmälan av en for- dran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försälj- ningsförsök.

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte pengar som har kommit in eller kommer in i målet med anledning av redan vidtagna åtgärder.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

8 §

Utmätt egendom bör säljas under

hand, om det är sannolikt att högre

köpeskilling kan uppnås däri-

genom och sådan försäljning även

i övrigt är ändamålsenlig. Sökan-

den, gäldenären och annan känd

den, svaranden och annan känd

sakägare vars rätt beror av försälj-

ningen skall beredas tillfälle att

ningen ska ges tillfälle att yttra sig

yttra sig i frågan, om anledning

i frågan, om det finns anledning .

föreligger därtill.

Försäljning får dock ej ske

Försäljning får dock inte ske

under hand, om egendomen häftar

för sjö- eller luftpanträtt eller

ovisshet råder härom samt det ej är

ovisshet råder härom samt det inte

känt vem som gör anspråk på

är känt vem som gör anspråk på

sådan panträtt eller var han uppe-

sådan panträtt eller var han eller

håller sig.

hon uppehåller sig.

10 § 23

Har utmätning skett av egendom

som gäldenären har förvärvat på

som svaranden har förvärvat på

kredit under förbehåll om åter-

taganderätt för kreditgivaren, får

taganderätt

för kreditgivaren,

får

egendomen säljas endast om

egendomen

säljas endast

köpeskillingen förslår till betalning

köpeskillingen förslår till betal-

av kreditgivarens fordran eller för-

ning av kreditgivarens fordran

23 SFS senaste lydelse 2010:1848.

189

s. 190 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

säljningen med kreditgivarens samtycke i målet sker med förbe- håll för hans eller hennes rätt enligt avtalet.

Kreditgivarens fordran bestäms enligt 36 § konsumentkreditlagen (2010:1846) eller enligt 5 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Är inte någon av dessa lagar tillämplig på avtalet, bestäms fordringen likväl enligt sistnämnda paragraf, varvid jämkning får ske efter vad som är skäligt.

Sker försäljningen med för- behåll för kreditgivarens rätt, svarar därefter den som förvärvar egendomen i stället för gäldenären för dennes skyldigheter enligt avtalet.

eller försäljningen med kreditgiv- arens samtycke i målet sker med förbehåll för hans eller hennes rätt enligt avtalet.

Sker försäljningen med för- behåll för kreditgivarens rätt, svarar därefter den som förvärvar egendomen i stället för svaranden för dennes skyldigheter enligt avtalet.

190

11 §

Om utmätt fordran är förfallen till

betalning, skall Kronofogdemyn-

betalning, ska

Kronofogdemyn-

digheten

utan

dröjsmål

anmoda

digheten

utan dröjsmål uppmana

sekundogäldenären att betala

sin

sekundogäldenären att betala sin

skuld till myndigheten.

Betalar

sekundogäldenären

Betalar

inte

sekundogäldenären

frivilligt, skall Kronofogdemyndig-

frivilligt, ska Kronofogdemyndig-

heten utsöka

fordringen,

heten utsöka fordringen, om ut-

exekutionstitel finns.

sökningstitel finns.

Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §

första stycket får tillämpas även

när sekundogäldenären underlåter

att betala utmätt fordran utan att

ovisshet råder om fordringens be-

stånd.

15 §

Har sökanden ej inom tid som

Har sökanden inte inom tid som

anges i 14 § första stycket yrkat att

den intecknade egendomen skall

den intecknade egendomen ska tas

tagas i anspråk, skall pantbrevet

i anspråk, ska pantbrevet pant-

pantförskrivas till honom.

förskrivas till honom eller henne .

Pantförskrivning sker genom att

Kronofogdemyndigheten till sök-

anden utfärdar bevis att pantbrevet

utgör pant för hans fordran och

utgör pant för sökandens fordran

överlämnar pantbrevet eller,

och överlämnar pantbrevet

eller,

annan än den intecknade egen-

om annan än den intecknade egen-

domens

ägare

innehar

detta,

domens

ägare

innehar

detta,

s. 191 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

underrättar innehavaren om pant- förskrivningen. I underrättelsen skall anges att innehavaren ej får lämna ut handlingen till skada för sökanden. Andel i pantbrev som tillkommer delägare i intecknad egendom får ej pantförskrivas för sig.

Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller även beträffande pantförskrivning av pantbrevet.

underrättar innehavaren om pant- förskrivningen. I underrättelsen ska anges att innehavaren inte får lämna ut handlingen till skada för sökanden. Andel i pantbrev som tillkommer delägare i intecknad egendom får inte pantförskrivas för sig.

Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller även beträffande pantförskrivning av pantbrevet.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

16 §

Bestämmelserna i 14 och 15 §§

gäller även när skuldebrev som är

intecknat i luftfartyg eller reserv-

delar till luftfartyg har utmätts hos

den intecknade egendomens ägare.

Pantförskrivning

inteck-

Pantförskrivning

inteck-

ningshandlingen omfattar ej per-

ningshandlingen

omfattar

inte

sonligt betalningsansvar som en-

personligt betalningsansvar

som

ligt handlingen åvilar utmätnings-

enligt handlingen åvilar svaranden .

gäldenären .

10 kap. Försäljning av registrerat skepp

3 §

Utmätt skepp bör säljas inom fyra

månader från utmätningen eller, i

fall som avses i 4 kap. 27 § eller

fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8

8 kap. 1 § tredje stycket, från det att

kap. 1 § tredje stycket, från det att

begäran om försäljning kom in till

Kronofogdemyndigheten,

om ej

Kronofogdemyndigheten, om inte

hinder möter eller anstånd beviljas

hinder

uppstår

eller

anstånd

enligt 8 kap. 3 §.

beviljas enligt 8 kap. 3 §.

4 §

Borgenär eller annan vars rätt kan

vara beroende

skeppets

vara

beroende

skeppets

försäljning får utlösa

sökanden.

försäljning får utlösa

sökanden.

Han träder därigenom i sökandens

Han eller hon träder därigenom i

ställe.

sökandens ställe.

Den som vill utlösa sökanden

skall , innan skeppet har sålts, till

ska , innan skeppet har sålts, till

Kronofogdemyndigheten

betala

Kronofogdemyndigheten

betala

exekutionsfordringen

och upp-

utsökningsfordringen

och

upp-

komna förrättningskostnader.

5 §

Borgenär, vars fordran är förenad Borgenär, vars fordran är förenad

med sjöpanträtt i skeppet, kan med sjöpanträtt i skeppet, kan 191

s. 192 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

begära att detta säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör skeppet till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning, retentionsrätt eller förmånsrätt enligt 10 § förmåns- rättslagen (1970:979), sådan be- fogenhet.

Skall arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för den fordringen.

Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att utlösa borg- enär eller konkursbo som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §.

begära att detta säljs för hans eller hennes fordran, om hans eller hennes rätt till betalning är ostri- dig eller styrks. Hör skeppet till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt

på grund av inteckning, retentionsrätt eller förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), sådan befogenhet.

Ska arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för den fordringen.

Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning

för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att utlösa borg- enär eller konkursbo som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §.

6 §

Auktion skall kungöras i god tid

Auktion ska kungöras i god tid

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

skall innehålla

uppgift

ska innehålla uppgift om samman-

sammanträde för

fördelning

träde för fördelning av köpe-

köpeskillingen.

skillingen om sådant sammanträde

ska hållas.

Innehavare av fordran som bör

iakttaga s vid auktionen skall i

beaktas vid auktionen ska i

kungörelsen uppmanas att anmäla

sin rätt till Kronofogdemyndig-

heten senast vid auktionen.

7 § 24

Minst trettio dagar före auktionen

skall underrättelser om försälj-

ska underrättelser om försälj-

ningen sändas till sökanden och

ägaren samt till kända borgenärer

som har sjöpanträtt, panträtt på

grund av inteckning eller reten-

192

24 SFS senaste lydelse 1994:480.

s. 193 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

tionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, skall underrättelse genast sändas till honom. Har register- myndigheten uppgift om adress, skall den användas. Underrättelse till utrikes ort skall om möjligt sändas med flygpost.

tionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, ska underrättelse genast sändas till honom eller henne . Har registermyndigheten uppgift om adress, ska den användas.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

10 § 25

I sakägarförteckningen

upptas,

I sakägarförteckningen

upptas,

förutom exekutionsfordringen , for-

förutom utsökningsfordringen , for-

dran som är förenad med sjö-

dran som är förenad med sjöpant-

panträtt, panträtt på grund av

rätt, panträtt på grund av inteck-

inteckning

eller

retentionsrätt

ning

eller

retentionsrätt

samt

samt förrättningskostnaderna.

förrättningskostnaderna.

Om skeppet hör till konkursbo,

upptas även arvode och annan

kostnad för

skeppets förvaltning

kostnad för

skeppets förvaltning

under konkursen. Är skeppet där-

jämte utmätt, upptas fordran som

skall utgå med förmånsrätt enligt

ska utgå med förmånsrätt enligt

10 § förmånsrättslagen (1970:979).

Med fordran som är förenad

med panträtt på grund av inteck-

ning avses även fordran för vilken

skepp har tagits i anspråk enligt

9 kap. 14 § samt rätt till betalning

på grund av ägarhypotek.

11 §

Fordringarna upptas efter det före-

träde som gäller enligt lag. Ränta

och

annan

biförpliktelse

upptas

och

annan

biförpliktelse

upptas

före

fordringens

kapitalbelopp,

före

fordringens kapitalbelopp,

om ej borgenären yrkar annat.

om inte sökanden yrkar annat.

Förrättningskostnaderna

upptas

Förrättningskostnaderna

upptas

närmast före exekutionsfordringen .

närmast före utsökningsfordringen .

Fordran upptas även om den är

beroende av villkor eller tvistig. Är

panträtt för fordran beroende av

att sökt inteckning beviljas, upptas

fordringen med det företräde som

tillkommer den om inteckningen

beviljas.

När försäljning har begärts av

När försäljning har begärts av för-

förvaltaren i konkurs, anses kon-

valtaren i konkurs, anses kon-

kursboet som sökande utan för-

månsrätt, om ej annat följer av 5 §.

månsrätt, om inte annat följer av 5 §.

25 SFS senaste lydelse 1994:480.

193

s. 194 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

194

13 §

I övrigt anges i sakägarförteck-

ningen

1. sammanlagda

beloppet av

1. sammanlagda

beloppet av

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen och förrätt-

utsökningsfordringen och förrätt-

ningskostnaderna (skyddsbeloppet)

ningskostnaderna

(skyddsbelop-

samt vilka fordringar som är

pet) samt vilka fordringar som är

skyddade,

2. det lägsta bud som måste av-

ges för att skeppet enligt 14 § skall

ges för att skeppet enligt 14 § ska

få säljas,

3. betalningsvillkoren.

14 §

Vid försäljningen skall skydds-

Vid försäljningen ska skydds-

beloppet täckas av

köpeskillingen

beloppet täckas av

köpeskillingen

för skeppet och andra medel som

för skeppet och andra tillgängliga

finns att tillgå .

pengar .

16 § 26

Den som ropar in skeppet är

Den som vinner budgivningen av

skyldig att efter inropet lämna

skeppet är därefter skyldig att

handpenning som

motsvarar

lämna handpenning som motsvarar

sjättedel av köpeskillingen, dock

en sjättedel av köpeskillingen, dock

ej mindre än de förrättningskost-

inte mindre än de förrättnings-

nader som skall utgå ur skeppet.

kostnader som ska utgå ur skeppet.

Handpenningen

skall

betalas

Handpenningen ska betalas kon-

kontant, om ej inroparen ställer

tant, om inte den som vinner

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

budgivningen ställer säkerhet

för

får godtagas även fordran som är

beloppet. Som säkerhet får godtas

förenad med panträtt på grund av

även fordran som är förenad med

inteckning i skeppet, om den täcks

panträtt på grund av inteckning i

av köpeskillingen och kan anses

skeppet, om den täcks av köpe-

betryggande.

skillingen och kan anses betrygg-

ande.

Staten, kommun, landsting och

kommunalförbund

behöver

kommunalförbund behöver

inte

lämna handpenning men blir i fall

som avses i 22 § ersättningsskyl-

diga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen skall betalas senast

köpeskillingen ska betalas senast

vid det sammanträde som enligt

vid den tidpunkt Kronofogdemyn-

6 § har kungjorts för

köpe-

digheten bestämmer .

skillingens fördelning .

26 SFS senaste lydelse 2007:277.

s. 195 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

När köpeskillingen har till fullo

betalats, får köparen komma i

besittning av skeppet.

Köparen blir personligen be-

talningsskyldig för vad som enligt

överenskommelse har avräknats på

köpeskillingen och den förre ägaren

blir fri från ansvar härför.

18 §

Innan skeppet ropas ut skall

Innan skeppet bjuds ut ska

redogörelse lämnas för innehållet

i sakägarförteckningen. Upplys-

ning skall lämnas om att skeppet

ning ska lämnas om att skeppet

ropas ut med förbehåll att inrop

bjuds ut med förbehåll att bud ska

skall prövas enligt 19 §.

prövas enligt 19 §.

19 §

Innan inrop godtas skall Krono-

Innan bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva, om det i

14 § angivna villkoret för försälj-

ning är uppfyllt. Även om detta är

förhållandet får inropet ej godtagas ,

förhållandet får budet inte godtas ,

om det är sannolikt att avsevärt

högre köpeskilling kan uppnås.

Utan hinder av första stycket

skall inrop godtagas , om samtliga

ska bud godtas , om samtliga

berörda

sakägare medger

det.

berörda

sakägare

medger det.

Sökanden kan medge att inrop

Sökanden kan medge att bud

godtas fastän förrättningskostnader-

godtas

fastän förrättningskost-

na ej har blivit täckta.

naderna inte har blivit täckta.

Inrop får ej mot sökandens

Bud får inte mot sökandens

bestridande godtagas , om exeku-

bestridande godtas , om utsök-

tionsfordringen ej täcks.

ningsfordringen inte täcks.

20 §

Sedan inrop har godtagits skall

Sedan bud har godtagits ska den

inroparen omedelbart lämna före-

som vunnit budgivningen omedel-

skriven handpenning. Kronofogde-

bart lämna föreskriven handpen-

myndigheten kan dock på begäran

ning. Kronofogdemyndigheten kan

göra ett kort uppehåll i handlägg-

dock på begäran göra ett kort uppe-

ningen för att bereda inroparen

håll i handläggningen för att bereda

tillfälle att anskaffa handpenning,

denne tillfälle att anskaffa hand-

om uppehållet ej kan antagas

penning, om uppehållet inte kan

medföra beaktansvärd olägenhet.

antas medföra beaktansvärd oläg-

Lämnas

ej handpenning,

skall

enhet. Lämnas inte

handpenning,

skeppet ropas ut på nytt.

ska skeppet bjudas ut på nytt.

Fullgör ej inroparen sin betal-

Fullgör inte den som vunnit bud-

ningsskyldighet enligt 16 § fjärde

givningen sin betalningsskyldighet

stycket, är inropet ogiltigt.

enligt 16 § fjärde stycket, är budet

ogiltigt.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

195

s. 196 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

196

21 §

Sker ej inrop som godtas och

Lämnas inte bud som godtas och

fullföljs

genom

att handpenning

fullföljs

genom

att

handpenning

lämnas, skall nytt försäljnings-

lämnas, ska nytt försäljnings-

försök göras, om sökanden begär

det inom en vecka från auktionen.

Har inrop blivit ogiltigt enligt 20 §

Har bud blivit ogiltigt enligt 20 §

andra stycket, skall nytt försälj-

andra stycket, ska nytt försäljnings-

ningsförsök göras, om ej sökanden

försök göras, om inte sökanden

avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att

skeppet har blivit sålt och saknas

anledning antaga att skeppet kan

anledning anta att skeppet kan

säljas inom rimlig tid, får Krono-

fogdemyndigheten avvisa begäran

om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion skall hållas,

Om ny auktion ska hållas, gäller

gäller vad som sägs i 6–20 §§.

vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan

Anmälan av fordran som har skett

av fordran som har skett för en

för en auktion gäller även för

auktion gäller även för senare

senare auktion.

auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej

Ska nytt

försäljningsförsök inte

göras, skall utmätningen

hävas.

göras, ska utmätningen hävas. Detta

Detta gäller dock ej medel som har

gäller dock inte pengar som har

influtit eller inflyter med anled-

betalats in eller som betalas in med

ning av redan vidtagna åtgärder.

anledning av redan vidtagna åt-

gärder.

22 §

När ny auktion hålls sedan inrop

När ny auktion hålls sedan bud har

har blivit ogiltigt enligt 20 § andra

blivit ogiltigt enligt 20 § andra

stycket,

skall

handpenningen

stycket, ska handpenningen tas i

tagas i anspråk i den mån det

anspråk i den mån det behövs för

behövs för att sammanlagt samma

att sammanlagt samma belopp ska

belopp skall uppnås som vid den

uppnås som vid den förra

förra auktionen jämte ränta därå,

auktionen

jämte

ränta

därå,

beräknad

enligt

5 §

räntelagen

beräknad

enligt

5 §

räntelagen

(1975:635), från utsatt dag för

köpeskillingens fördelning till och

med den nya dagen för sådan

fördelning och för att även

förrättningskostnaderna

med an-

förrättningskostnaderna

med an-

ledning av den nya auktionen skall

ledning av den nya auktionen ska

täckas. Detta gäller även om

ändrade

förhållanden har

inträtt.

ändrade

förhållanden har

inträtt.

Vad som ej behöver tagas i

Vad som inte behöver tas i

anspråk skall återlämnas när den

anspråk ska återlämnas när den

nye inroparen har fullgjort sin

nye vinnaren av budgivningen har

betalningsskyldighet. Blir skeppet

fullgjort

sin betalningsskyldighet.

Blir skeppet inte

sålt vid den nya

s. 197 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

ej sålt vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas.

auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls inte ny auktion, ska hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som inte be- höver tas i anspråk ska återläm- nas.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

23 §

Köparen skall fullgöra sin be-

Köparen ska fullgöra sin be-

talningsskyldighet enligt 16 § fjärde

stycket även om auktionen över-

klagas.

Utan hinder av att auktionen över-

Utan hinder av att auktionen

klagas får köparen komma i besitt-

överklagas får köparen komma i

ning av skeppet, om ej annat har för-

besittning av skeppet, om inte an-

ordnats enligt 18 kap. 12 eller 19 §

nat har beslutats enligt 18 kap. 12

innan han har blivit berättigad

eller 19 § innan han eller hon har

därtill. Får han på grund av sådant

blivit berättigad därtill. Får han

förordnande ej komma i besittning

eller hon på grund av sådant beslut

av skeppet och är hindret ej hävt

inte komma i besittning av skeppet

inom tre månader från utsatt dag för

och är hindret inte hävt inom tre

köpeskillingens fördelning, får han

månader från utsatt dag för

frånträda köpet och återfå vad han

köpeskillingens fördelning, får

har betalat jämte upplupen ränta, om

han eller hon frånträda köpet och

han gör anmälan därom hos

återfå vad han eller hon har betalat

Kronofogdemyndigheten medan

jämte upplupen ränta, om han

hindret alltjämt består.

eller hon gör anmälan därom hos

Kronofogdemyndigheten medan

hindret fortfarande består.

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

1 §

Beträffande

exekutiv försäljning

Beträffande tvångsvis försäljning

av registrerat luftfartyg och in-

tecknade reservdelar till luftfartyg

tillämpas 10 kap., om ej annat

tillämpas 10 kap., om inte annat

föreskrivs nedan.

I fråga om vissa främmande

luftfartyg eller intecknade reserv-

delar till sådana luftfartyg skall

även tillämpas lagen (1955:229) i

anledning av Sveriges tillträde till

1948 års

konvention

rörande

1948

års

konvention

rörande

internationellt erkännande

av rätt

internationellt erkännande

av rätt

till luftfartyg.

Bestämmelserna i detta kapitel

gäller ej försäljning av andel i eller

gäller

inte

försäljning av

andel i

197

s. 198 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

198

villkorlig rätt till luftfartyg eller

eller villkorlig rätt till luftfartyg

reservdelar.

eller reservdelar.

3 §

Vad som sägs om pantbrev och

tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall

tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska

i stället gälla intecknat skuldebrev

och ränta som anges i 19 a § lagen

(1955:227) om inskrivning av rätt

till luftfartyg. I fall som avses i

10 kap. 12 § andra stycket upptas,

i stället för tio procents tillägg, ett

belopp motsvarande ett års ränta

enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar skall säljas på

Om reservdelar ska säljas på

begäran av borgenär som ej har

begäran av borgenär som inte har

inteckning för sin fordran, får

skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1

skyddsbelopp

enligt

10 kap.

ej i något fall bestämmas högre än

13 § 1 inte i något fall bestämmas

till två tredjedelar av det värde som

högre än till två tredjedelar av det

i målet har åsatts reservdelarna av

värde som i målet har åsatts reserv-

sakkunniga

som Kronofogde-

delarna av sakkunniga som Krono-

myndigheten har anlitat.

fogdemyndigheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket

får, vid fördelning av influtna

får, vid fördelning av pengar , den

medel , den som har inteckning i

som har inteckning i reservdelarna

reservdelarna ej till skada för

inte till skada för borgenär som

borgenär som ej har inteckning

inte har inteckning göra sin rätt

göra sin rätt gällande till högre

gällande till högre belopp än som

belopp än som svarar mot två

svarar mot två tredjedelar av köpe-

tredjedelar av köpeskillingen min-

skillingen minskad med för-

skad med

förrättningskostnad-

rättningskostnaderna. Därvid ska i

erna. Därvid skall i fall som avses

fall som avses

10 kap. 22 §

i 10 kap. 22 § handpenning för

handpenning för

reservdelarna

reservdelarna läggas till köpe-

läggas till köpeskillingen, i den

skillingen, i den mån den ej skall

mån den inte ska tillkomma den

tillkomma inroparen .

som vunnit budgivningen .

3 a § 27

Nyttjanderätt är skyddad utan sär-

skilt förbehåll, om rättigheten har

bättre rätt än exekutionsfordring-

bättre rätt än utsökningsfordring-

en .

Om sakägarförteckningen upp-

tar en rättighet som inte enligt

första stycket är skyddad utan

särskilt förbehåll, skall luft-

särskilt förbehåll, ska luftfartyget

fartyget först

ropas ut utan för-

först bjudas ut utan förbehåll för

27 SFS senaste lydelse 2004:84.

s. 199 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

behåll för rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare utropet bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det föregående utropet , har budet vid det senare utropet företräde. Att ägarhypotek inte täcks, utgör inte hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, skall luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luftfartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid den senare budgivningen bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid den föregående budgivningen , har budet vid den senare budgivningen företräde. Att ägarhypotek inte täcks, utgör inte hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska luftfartyget bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

199

s. 200 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, ska fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, ska det gälla.

200

4 §

Vid försäljning av flera luftfartyg

skall varje luftfartyg ropas ut för

ska varje luftfartyg bjudas ut för

sig. Luftfartyg som är i samma

ägares hand och svarar för samma

fordringar skall dock ropas ut

fordringar ska dock bjudas ut

gemensamt, om ägaren eller borg-

enär ej begär särskild försäljning

enär inte begär särskild försäljning

av visst eller vissa luftfartyg.

Särskild

sakägarförteckning skall

Särskild sakägarförteckning ska

upprättas för egendom som ropas

upprättas för egendom som bjuds

ut för sig. Beträffande fordran för

vilken flera luftfartyg svarar skall

vilken flera luftfartyg svarar ska i

i förteckningen anmärkas att min-

förteckningen anmärkas att min-

dre belopp än som anges i förteck-

ningen kan komma att falla på

egendomen till följd av att köpe-

skillingen

för

annan

egendom

skillingen

för

annan

egendom

lämnar tillgång till betalning av

fordringen eller del därav.

Bestämmelserna i första stycket

gäller också i fråga om försäljning

av luftfartyg

och

intecknade

av luftfartyg

och

intecknade

reservdelar. Luftfartyg och reserv-

delar får dock ej ropas ut gemen-

delar får dock inte bjudas ut gemen-

samt, om fordran har bevakats av

borgenär som ej har inteckning i

borgenär som inte har inteckning i

reservdelarna.

Reservdelar som ej ropas ut

Reservdelar som inte bjuds ut

gemensamt med luftfartyg kan på

begäran av ägaren eller borgenär

ropas ut i skilda poster, med

bjudas ut i skilda poster, med

förbehåll att försäljning av sådan

post sker endast om försäljningen

med hänsyn även till de bud som

avges för andra poster kan god-

avges för andra poster kan godtas

tagas enligt 10 kap. 19 §.

enligt 10 kap. 19 §.

5 §

Omfattar inteckning flera luftfartyg

eller luftfartyg och reservdelar, får

fordringen innestå enligt 10 kap.

fordringen

innestå enligt 10 kap.

s. 201 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

15 § endast om all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt utrop .

I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

15 § endast om all den intecknade

Prop. 2025/26:224

egendomen har blivit utmätt och

Bilaga 2

säljs vid gemensamt budgivnings-

förfarande .

I stället för 10 kap. 16 § sjätte

stycket gäller 33 § lagen (1955:227)

om inskrivning av rätt till luftfartyg.

12 kap. Försäljning av fast egendom

4 §

Fastighetens ägare skall på an-

Fastighetens ägare ska efter upp-

modan tillhandahålla de handling-

maning tillhandahålla de hand-

ar som visar hans äganderätt eller

lingar som visar hans eller hennes

tjänar till upplysning om rättig-

äganderätt eller tjänar till upplys-

heter som

besvärar

fastigheten

ning om rättigheter som besvärar

eller om tillbehör till denna och

fastigheten eller om tillbehör till

uppge vilka som har fordran eller

denna och uppge vilka som har

rättighet som bör iakttagas vid

fordran eller rättighet som bör

egendomens

försäljning. Krono-

iakttagas vid egendomens försälj-

fogdemyndigheten skall

även på

ning. Kronofogdemyndigheten ska

annat

sätt

söka

införskaffa

även på annat sätt söka införskaffa

utredning i dessa hänseenden samt

om den belastning som rättighet

utgör och det vederlag som utgår.

6 §

Ägare till utmätt fastighet får ej

Ägare till utmätt fastighet får inte

minska dess värde genom att

överlåta tillbehör eller genom att

annat än till husbehov avverka

skog, bedriva grus- eller stentäkt

eller på annat sätt utnyttja

naturtillgångarna

eller

förändra

naturtillgångarna

eller

förändra

fastigheten. Om ej annat följer av

fastigheten. Om inte annat följer

8 eller

9 §,

får

han

i övrigt

av 8 eller 9 §, får han eller hon i

tillgodogöra sig vanlig avkastning

övrigt tillgodogöra sig vanlig

till dess fastigheten har sålts och

avkastning till dess fastigheten har

skall tillträdas av köparen. Sådan

sålts och ska tillträdas av köparen.

rätt föreligger dock ej i fråga om

Sådan rätt föreligger dock inte i

växande

gröda

eller

annan

fråga om växande gröda eller

avkastning som har förklarats ingå

annan avkastning som har förklarats

i försäljningen.

ingå i försäljningen.

Ägaren får ej upplåta rättighet

Ägaren får inte upplåta rättighet

som går utöver vad som är

medgivet

enligt

första

stycket.

medgivet enligt

första

stycket.

Kronofogdemyndigheten

kan för-

Kronofogdemyndigheten

kan för-

bjuda honom att upplåta rättighet

bjuda honom eller henne att upplåta

som kan försvåra fastighetens för-

rättighet som kan försvåra fastig-

säljning.

hetens försäljning.

201

s. 202 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

202

På begäran av ägaren kan

Kronofogdemyndigheten medge

Kronofogdemyndigheten

medge

undantag från första eller andra

stycket i den mån det kan ske utan

intrång i utmätningssökandens rätt

intrång i sökandens rätt och i

och i övrigt är lämpligt.

övrigt är lämpligt.

11 §

Utmätt fastighet bör säljas inom

fyra månader från

utmätningen

fyra månader från

utmätningen

eller, i fall som avses i 4 kap. 27 §

eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från

det att begäran om försäljning

kom in till kronofogdemyndig-

kom in till Kronofogdemyndig-

heten , om ej hinder möter eller

heten , om inte hinder möter eller

anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §.

Anstånd får ej utan synnerliga skäl

Anstånd får inte utan synnerliga

medges utöver ett år från nämnda

skäl medges utöver ett år från

tidpunkt.

nämnda tidpunkt.

12 §

Borgenär eller annan vars rätt kan

vara beroende av fastighetens för-

säljning får utlösa sökanden. Han

träder därigenom

i sökandens

eller hon träder därigenom i sök-

ställe.

andens ställe.

Den som vill utlösa sökanden

skall , innan fastigheten har sålts,

ska , innan fastigheten har sålts, till

till Kronofogdemyndigheten be-

Kronofogdemyndigheten

betala

tala exekutionsfordringen och upp-

utsökningsfordringen

och

upp-

komna förrättningskostnader.

13 § 28

Borgenär, vars fordran är förenad

med förmånsrätt i fastigheten

enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-

månsrättslagen (1970:979), kan

begära att fastigheten säljs för

hans fordran, om hans rätt till

hans eller hennes fordran, om

betalning är ostridig eller styrks.

hans eller hennes rätt till betalning

Hör fastigheten till konkursbo, har

är ostridig eller styrks. Hör fastig-

även borgenär, vars fordran är

heten till konkursbo, har även

förenad med panträtt i fastigheten,

borgenär, vars fordran är förenad

sådan befogenhet.

med panträtt i fastigheten, sådan

befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan

begära att fastigheten säljs för den

rätt till betalning som följer med

28 SFS senaste lydelse 1994:444.

s. 203 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran avseende arvode och sådana kost- nader för fastighetens vård under konkursen som skall utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla det hos Kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevaknings- sammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räk- ning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastig- hetens vård under konkursen som ska utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, ska han eller hon anmäla det hos Kronofogdemyn- digheten senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borge- närs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

16 §

Vad som har influtit genom sär-

Inkommen

betalning efter särskild

skild försäljning av tillbehör till-

försäljning

av tillbehör tillkommer

kommer dem som har fordringar

dem som har fordringar med rätt i

med rätt i fastigheten med det

fastigheten med det företräde mellan

företräde mellan dem som gäller

dem som gäller enligt lag. Den som

enligt lag. Den som har fordran

har fordran med panträtt i

med panträtt i fastigheten kan

fastigheten kan avstå från betalning

avstå från betalning utan att det

utan att det minskar hans eller

minskar hans rätt i fastigheten i

hennes rätt i fastigheten i övrigt.

övrigt. Innehavare av fordran med

Innehavare av fordran med panträtt

panträtt på grund av gemensam

på grund av gemensam inteckning

inteckning får dock ej avstå från

får dock inte avstå från betalning

betalning

tillbehörsmedel

med anledning av genomförd för-

under annan förutsättning än att

säljning av tillbehör under annan

samtycke

till

avståendet har

förutsättning än att samtycke till

lämnats av såväl ägare till övriga

avståendet har lämnats av såväl

av inteckningen besvärade fastig-

ägare till övriga av inteckningen be-

heter som innehavare av panträtt

svärade fastigheter som innehavare

vilken gäller i en eller flera av

av panträtt vilken gäller i en eller

fastigheterna med lika rätt som

flera av fastigheterna med lika rätt

eller sämre rätt än inteckningen.

som eller sämre rätt än inteckningen.

203

s. 204 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Avstående som inverkar på vill- koren vid fastighetens försäljning på auktion skall ske senast vid bevakningssammanträdet och kan därefter ej återkallas.

Avstående som inverkar på villkoren vid fastighetens försälj- ning på auktion ska ske senast vid bevakningssammanträdet eller, om bevakningssammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt Krono- fogdemyndigheten bestämmer. Av- stående kan därefter inte återkallas.

204

17 §

Om medel som har influtit genom

betalning

efter särskild

särskild

försäljning av tillbehör

försäljning av tillbehör räcker att

förslår att förnöja sökanden samt

förnöja sökanden samt dem som

dem som har bättre rätt och ej har

har bättre rätt och inte har avstått

avstått

från betalning, skall

från

betalning,

ska förfarandet

förfarandet avbrytas, såvida ej

avbrytas, om inte egendom är

egendom är avträdd till konkurs

avträdd till konkurs och förvalt-

och förvaltaren begär att för-

aren begär att förfarandet ska

farandet skall fortgå .

fortsätta .

18 §

Senast när sakägarförteckning har

upprättats ska sökanden, svar-

anden och annan känd sakägare

vars rätt berörs av försäljningen

ges tillfälle att yttra sig om bud-

givningsförfarandet.

Tid och plats för auktion på

Tid och plats för auktionen samt

fastighet bestäms av Kronofogde-

hur bud ska lämnas bestäms av

myndigheten.

Kronofogdemyndigheten.

Fastighetens ägare och inne-

havare av nyttjanderätt till fastig-

heten är skyldiga att låta fastig-

heten visas på lämplig tid.

19 §

För förhandling om försäljningen

skall bevakningssammanträde håll-

får

Kronofogdemyndigheten

bes-

as antingen samma dag som auk-

luta

att bevakningssammanträde

tionen eller lämplig dag före

ska hållas antingen samma dag

denna.

som auktionen eller lämplig dag

före denna.

Om det inte ska hållas ett be-

vakningssammanträde ska Krono-

fogdemyndigheten bestämma

senaste dag när fordran eller rättig-

heter senast ska anmälas.

20 §

Auktionen skall kungöras i god tid

Auktionen ska kungöras i god tid

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

och

på lämpligt

sätt. Kungörelsen

s. 205 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

skall innehålla uppgift om bevak-

ska innehålla uppgift om till-

ningssammanträde

och samman-

trädesdag samt om bevakningssam-

träde för fördelning av köpeskill-

manträde och sammanträde för för-

ingen.

delning av köpeskillingen om så-

dana sammanträden ska hållas.

Innehavare

fordran

eller

Innehavare

av fordran

eller

rättighet som bör iakttagas vid

rättighet som bör beaktas vid auk-

auktionen skall i kungörelsen upp-

tionen ska i kungörelsen uppmanas

manas att anmäla sin rätt till

att anmäla sin rätt till Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten

senast

myndigheten

senast vid

den

vid bevakningssammanträdet .

tidpunkt

som

Kronofogdemyndig-

heten bestämmer.

Har

Kronofogdemyndigheten

Har Kronofogdemyndigheten be-

förordnat om särskild försäljning

slutat om särskild försäljning av

av tillbehör, får kungörelsen ej

tillbehör,

får

kungörelsen

inte

utfärdas

förrän

försäljningen har

utfärdas

förrän försäljningen

har

vunnit laga kraft och köpe-

fått laga kraft och köpeskillingen

skillingen har betalats eller frågan

har betalats eller frågan om sådan

om sådan försäljning har förfallit.

försäljning har förfallit.

24 §

När förhandlingen vid bevak-

Kronofogdemyndigheten ska upp-

ningssammanträdet har avslutats,

rätta en

sakägarförteckning

när

upprättas sakägarförteckning.

en förhandling vid ett bevaknings-

sammanträde har avslutats eller,

om bevakningssammanträde

inte

ska hållas, vid en annan tidpunkt

som Kronofogdemyndigheten be-

stämmer.

25 § 29

I sakägarförteckningen upptas

förutom exekutionsfordringen

förutom utsökningsfordringen

1. fordran som skall utgå med

1. fordran som

ska

utgå

med

förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1

eller 2 förmånsrättslagen

(1970:979) och som förfaller till

betalning senast den tillträdesdag

som anges i 36 §,

2. fordran som

är

förenad

med

2. fordran som

är

förenad

med

panträtt i fastigheten,

3. nyttjanderätt,

servitut

eller

3. nyttjanderätt,

servitut

eller

rätt till elektrisk kraft som be-

svärar fastigheten, om rättigheten

är inskriven eller grundar sig på

skriftlig handling som är till-

gänglig eller avser hyra av en

bostadslägenhet

en fastighet,

bostadslägenhet

fastighet,

29 SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

205

s. 206 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

206

som är taxerad som hyreshus-

enhet, om hyresgästen har tillträtt

lägenheten, dock ej sådan rättighet

lägenheten, dock inte sådan rätt-

som skall bestå oavsett fastig-

ighet som ska bestå oavsett fastig-

hetens försäljning,

4. förrättningskostnaderna.

Om fastigheten tillhör konkurs-

bo, upptas även arvode och annan

kostnad för fastighetens förvalt-

ning under konkursen.

26 §

Fordringar och rättigheter

upptas

Fordringar och rättigheter

upptas

efter det företräde som gäller enligt

lag. Ränta och annan biförpliktelse

upptas före fordringens kapital-

belopp, om ej borgenären yrkar

belopp, om inte borgenären yrkar

annat.

Förrättningskostnaderna

upptas

Förrättningskostnaderna

upptas

närmast före exekutionsfordringen.

närmast före utsökningsfordringen.

Fordran eller rättighet

upptas

Fordran eller rättighet

upptas

även om den är beroende av vill-

kor eller tvistig. Är panträtt för

fordran beroende av att sökt in-

teckning beviljas eller är in-

skrivning av rättighet sökt men

ännu ej beviljad, upptas ford-

ännu inte beviljad, upptas ford-

ringen eller rättigheten med det

företräde som tillkommer den om

inteckningen eller

inskrivningen

inteckningen eller

inskrivningen

beviljas.

När försäljning har begärts av

förvaltaren i konkurs, anses kon-

kursboet som sökande utan för-

månsrätt, om ej anslutning har

månsrätt, om inte anslutning har

skett enligt 13 §.

29 §

I övrigt anges i sakägarförteck-

ningen

1. sammanlagda

beloppet av

1. sammanlagda

beloppet av

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen och

förrätt-

utsökningsfordringen och

förrätt-

ningskostnaderna (skyddsbeloppet)

ningskostnaderna

(skyddsbelop-

samt vilka fordringar som är

pet) samt vilka fordringar som är

skyddade,

2. i vad mån behållen

köpe-

2. i vad mån behållen

köpe-

skilling för tillbehör skall an-

skilling för tillbehör ska användas

vändas för betalning av fordringar

för betalning av fordringar som

som har upptagits i förteckningen,

har upptagits i förteckningen,

s. 207 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

3. det lägsta bud som måste avges för att fastigheten enligt 32 § skall få säljas,

4. vilka rättigheter som enligt 33 § första stycket är skyddade utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket skall förbehållas vid försäljningen,

5. betalningsvillkoren och till- trädesdag.

Av fordran som gäller endast andel i fastigheten skall vid tillämpning av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen samt förrätt- ningskostnaderna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får ej tagas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angivits i sakägarförteckningen.

3. det lägsta bud som måste avges för att fastigheten enligt 32 § ska få säljas,

4. vilka rättigheter som enligt 33 § första stycket är skyddade utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket ska förbehållas vid försäljningen,

5. betalningsvillkoren och till- trädesdag.

Av fordran som gäller endast andel i fastigheten ska vid tillämpning av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än utsökningsfordringen samt förrätt- ningskostnaderna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får inte tas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angetts i sakägarförteckningen.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

30 §

I sakägarförteckningen skall i före-

I sakägarförteckningen ska i före-

kommande fall erinras om

1. verkan av underlåten uppsäg-

ning av arrende- eller hyresavtal i

fall som avses i 46 § andra stycket

samt rätt till förlängt avtal eller

skadestånd som enligt lag till-

kommer arrendator eller hyresgäst

om han blir uppsagd med

om han eller hon blir uppsagd med

anledning av fastighetens försälj-

ning,

2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst

som enligt lag tillkommer bostads-

rättshavare,

3. rätt att bo kvar på fastigheten

som Kronofogdemyndigheten en-

ligt 36 § tredje stycket har med-

ligt 36 § tredje stycket har medgett

givit ägaren.

ägaren.

4. egendomen är försäkrad.

33 §

Tomträtt som har inskrivits är vid

försäljningen skyddad utan särskilt

förbehåll. Annan nyttjanderätt

samt servitut och rätt till elektrisk

207

s. 208 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

208

kraft är skyddade utan särskilt för-

behåll, om rättigheten har bättre rätt

än exekutionsfordringen .

än utsökningsfordringen .

I andra fall än som avses i första

stycket skall nyttjanderätt, servitut

stycket ska nyttjanderätt, servitut

och rätt till elektrisk kraft särskilt

förbehållas, om det saknas anled-

ning antaga att rättigheten be-

ning anta att rättigheten belastar

lastar fastigheten till beaktansvärd

fastigheten till beaktansvärd skada

skada för innehavare av fordran

för innehavare av fordran med

med bättre rätt. Härvid skall rätt till

bättre rätt. Härvid ska rätt till

betalning på grund av ägarhypotek

ej anses som fordran.

inte anses som fordran.

Bestämmelser

inskränk-

Bestämmelser

inskränk-

ningar i rätten att föra talan mot

beslut angående förbehåll som av-

ses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättighet som ej enligt första

Rättigheten som inte enligt första

stycket är skyddad utan särskilt

förbehåll och ej heller har för-

förbehåll och inte heller har

behållits enligt andra stycket kan

förbehållits enligt andra stycket kan

skyddas genom förbehåll vid auk-

skyddas

genom

förbehåll

vid

tionen enligt 39 §.

auktionen enligt 39 §.

34 §

I avräkning på köpeskillingen för

fastigheten skall innestå kapi-

fastigheten ska innestå kapi-

talbeloppet av sådan fordran inom

skyddsbeloppet

som

är förenad

skyddsbeloppet

som är

förenad

med panträtt och ej enligt sakägar-

med panträtt och inte enligt sak-

förteckningen skall

betalas

med

ägarförteckningen

ska

betalas

köpeskilling för

tillbehör. Detta

med

köpeskilling

för

tillbehör.

gäller dock ej om,

Detta gäller dock inte om,

1. fordringen

är

förfallen

till

1. fordringen

är

förfallen

till

betalning senast på tillträdesdagen

och borgenären har yrkat kontant

betalning,

2. fordringen

är

sådan

som

2. fordringen

är

sådan

som

avses i 26 § tredje stycket eller

3. fordringen

är

förenad

med

3. fordringen

är

förenad

med

panträtt endast i andel i fastig-

heten.

För ägarhypotek skall , även om

För ägarhypotek ska , även om

det faller inom

skyddsbeloppet,

det

faller

inom

skyddsbeloppet,

kontant betalning alltid erläggas.

I den mån avräkning ej skall ske

I den mån avräkning inte ska ske

enligt första stycket skall köpe-

enligt första stycket ska köpe-

skillingen för fastigheten betalas

skillingen

för fastigheten

betalas

kontant, om ej inroparen visar att

kontant, om inte den som vunnit

han har avtalat annat med den som

budgivningen visar att han eller

enligt sakägarförteckningen

är

hon har avtalat annat med den som

s. 209 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

betalningsberättigad. Om det en-

enligt sakägarförteckningen är

ligt förteckningen är ovisst vem ett

betalningsberättigad. Om det en-

belopp tillkommer, får det ej av-

ligt förteckningen är ovisst vem ett

räknas.

belopp tillkommer, får det inte av-

räknas.

35 § 30

Den som ropar in fastigheten är

Den som vinner budgivningen är

skyldig att efter inropet lämna

skyldig att efter auktionen lämna

handpenning

som

motsvarar

handpenning

som

motsvarar en

tiondel av köpeskillingen, dock ej

tiondel av

köpeskillingen,

dock

mer

än som

enligt

34 §

skall

inte mer än som enligt 34 § ska

betalas kontant eller mindre än de

förrättningskostnader som skall utgå

förrättningskostnader som ska utgå

ur fastigheten.

Handpenningen

skall betalas

Handpenningen ska betalas kon-

kontant, om ej inroparen ställer

tant, om inte säkerhet ställs för

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

beloppet. Som säkerhet får godtas

får godtas även fordran som är

även fordran som är förenad med

förenad med panträtt i fastigheten,

panträtt i fastigheten, om den täcks

om den täcks av köpeskillingen och

av köpeskillingen och kan anses

kan anses betryggande.

betryggande.

Staten, kommun, landsting och

kommunalförbund

behöver

kommunalförbund

behöver

inte

lämna handpenning men blir i fall

som

avses i

43 §

ersättnings-

som avses

43 § ersättnings-

skyldiga intill motsvarande be-

lopp.

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen skall betalas senast

köpeskillingen ska betalas senast

vid det sammanträde som enligt

vid den tidpunkt som Kronofogde-

20 § har kungjorts för köpeskill-

myndigheten bestämmer, dock sen-

ingens fördelning.

ast på den tillträdesdag som

Kronofogdemyndigheten

bestäm-

mer enligt 12 kap. 36 §.

36 §

Som tillträdesdag räknas den dag

Kronofogdemyndigheten

ska

be-

då enligt kungörelse fördelnings-

sluta om tillträdesdag. Krono-

sammanträdet

skall

äga

rum.

fogdemyndigheten kan medge den

Kronofogdemyndigheten kan dock

som vunnit budgivningen att ta

medge inroparen att taga vård om

vård om fastigheten eller del av

fastigheten eller del därav före

den före tillträdesdagen.

tillträdesdagen.

Kronofogdemyndigheten

får

Kronofogdemyndigheten får be-

förordna att obetald avkastning av

sluta att obetald avkastning av

fastigheten, som enligt 8 eller 9 §

har skolat betalas till myndigheten

skulle ha betalats till myndigheten

30 SFS senaste lydelse 2007:277.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

209

s. 210 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

210

eller syssloman och som har

förfallit under tiden till och med

den dag köparen har tillträtt

fastigheten,

skall

tillkomma

fastigheten, ska tillkomma denne.

denne. Om sådan avkastning i

Om sådan avkastning i annat fall

annat fall betalas till köparen,

betalas till köparen, ska denne

skall denne redovisa därför till

redovisa därför till Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten.

myndigheten.

Har förre ägaren ej annan

Om förre ägaren inte har annan

bostad,

kan

Kronofogdemyndig-

bostad,

kan

Kronofogdemyndig-

heten tillåta honom att bo kvar på

heten tillåta honom eller henne att

fastigheten högst tre månader efter

bo kvar på fastigheten högst tre

tillträdesdagen.

månader efter

tillträdesdagen. Vid

denna bedömning ska Kronofogde-

myndigheten

särskilt

beakta

fastigheten är försäkrad.

37 §

På begäran av de sakägare vilkas

På begäran av de sakägare vars rätt

rätt beror därav kan försäljningen,

beror

därav

kan

försäljningen,

såvitt avser annat än erläggande av

handpenning

och den

återstående

handpenning

och

den

återstående

kontanta köpeskillingen samt tiden

för tillträde, ske på andra villkor än

som anges i detta kapitel. Skydds-

beloppet får höjas även om borg-

enär som inte själv har begärt för-

enär som inte själv har begärt

säljning motsätter sig det.

försäljning motsätter sig det.

Begäran som avses i första

stycket skall framställas senast vid

stycket ska framställas senast vid

bevakningssammanträdet.

bevakningssammanträdet. Om be-

vakningssammanträde

inte

ska

hållas ska begäran framställas in-

nan Kronofogdemyndigheten

fast-

ställer sakägarförteckningen.

38 §

Vid auktionen skall , i den mån det

Vid auktionen ska , i den mån det

är påkallat med hänsyn till värdet

av fastighetens tillbehör eller av

annan orsak, anges vilken egendom

som framstår som tillbehör ej skall

som framstår som tillbehör inte ska

följa den. Vad sålunda angivits är

avgörande för

vad försäljningen

avgörande för

vad

försäljningen

omfattar i den delen. I övrigt ingår

i försäljningen vad som enligt lag

utgör

tillbehör

till

fastigheten.

utgör

tillbehör

till

fastigheten.

Råder tvist om tillbehör, skall det

Råder tvist om tillbehör, ska det

anmälas.

Redogörelse

skall

lämnas för

Redogörelse

ska

lämnas

för

innehållet i

sakägarförteckningen.

innehållet i

sakägarförteckningen.

s. 211 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Upplysning skall lämnas om att

Upplysning ska lämnas om att

fastigheten ropas ut med förbehåll

fastigheten bjuds ut med förbehåll

att inrop skall prövas enligt 40 §.

att bud ska prövas enligt 40 §.

39 §

sakägarförteckningen

upp-

Om sakägarförteckningen upptar

tager rättighet som ej enligt 33 §

rättighet

som

inte

enligt

33 §

första stycket är skyddad utan

särskilt förbehåll och ej heller har

särskilt förbehåll och inte heller

förbehållits

enligt

33 §

andra

har förbehållits enligt 33 § andra

stycket, skall

fastigheten

först

stycket,

ska

fastigheten

först

ropas ut utan förbehåll om

bjudas ut utan förbehåll om

rättighetens bestånd

och därefter

rättighetens

bestånd

och därefter

med sådant förbehåll. Uppnås vid

det senare utropet bud som täcker

det senare budgivningsförfarandet

fordringar med bättre rätt än

bud som täcker fordringar med

rättigheten eller som, utan att

bättre rätt än rättigheten eller som,

täcka dem, är lika högt som eller

utan att täcka dem, är lika högt som

högre än budet vid det föregående

eller högre än budet vid det

utropet , har budet vid det senare

föregående

budgivningsförfaran-

utropet företräde. Att ägarhypotek

det , har det senare budet företräde.

ej täcks utgör ej hinder mot att bud

Att ägarhypotek inte täcks utgör

med

förbehåll

för

rättigheten

inte hinder mot att bud med

godtas.

förbehåll för rättigheten godtas.

Upptager

sakägarförteckningen

Upptar

sakägarförteckningen

två eller flera sådana rättigheter

som avses i första stycket, skall

som avses i första stycket, ska

fastigheten först ropas ut utan

fastigheten först bjudas ut utan

förbehåll för någon av rättig-

heterna och därefter med förbehåll

först endast för den rättighet som

har bästa rätt och efter hand för

ökat antal rättigheter enligt deras

inbördes

ordning.

Bud

som

inbördes

ordning.

Bud

som

skyddar flera rättigheter än annat

bud har företräde framför detta,

om det ej leder till sämre täckning

om det inte leder till sämre

av fordran som har bättre rätt än

täckning av fordran som har bättre

någon av rättigheterna.

rätt än någon av rättigheterna.

När bud med förbehåll för

rättighet ej täcker fordringar med

rättighet inte täcker fordringar med

bättre

rätt,

kan

rättighetshavaren

bättre rätt,

kan

rättighetshavaren

skydda sin rättighet genom att

skydda sin rättighet genom att betala

betala skillnaden mellan det budet

skillnaden mellan det budet och bud

och bud utan förbehåll för

utan förbehåll för rättigheten eller så

rättigheten eller så stor del av

stor del av skillnaden som behövs

skillnaden som behövs för att

för att täcka fordringar med bättre

täcka fordringar med bättre rätt.

rätt.

Om rättighetshavare i fall som

avses i andra stycket är villig att

betala enligt vad som sägs i tredje

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

211

s. 212 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

212

stycket men det sålunda erbjudna

beloppet, till följd av att flera

tillskott behövs, ej ensamt eller i

tillskott behövs, inte ensamt eller i

förening med annat tillskott som

bjuds är tillräckligt för att hans

rättighet

skall

skyddas,

skall

eller hennes rättighet ska skyddas,

fastigheten ropas ut med förbehåll

ska fastigheten bjudas ut med

för rättigheten och den eller de

förbehåll för rättigheten och den

rättigheter som

är

skyddade

eller de rättigheter som är skyddade

genom tidigare bud och annat

tillskott som bjuds.

Om borgenär vars fordran ej har

Om borgenär vars fordran inte

blivit täckt genom visst bud

har blivit täckt genom visst bud

godtager

budet, skall fordringen

godtar budet, ska fordringen vid

vid tillämpning av första–fjärde

tillämpning

första–fjärde

styckena anses täckt.

Om rättighetshavare i stället för

att betala ställer säkerhet, skall det

att betala ställer säkerhet, ska det

gälla.

40 §

Innan inrop godtas skall Krono-

Innan bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva, om det i

32 § angivna

villkoret

för

för-

32 § angivna

villkoret

för

för-

säljning är uppfyllt. Även om

detta är förhållandet får inropet ej

detta är förhållandet får budet inte

godtagas , om det är sannolikt att

godtas , om det är sannolikt att

avsevärt

högre

köpeskilling

kan

avsevärt

högre

köpeskilling

kan

uppnås.

Utan hinder av första stycket

skall inrop godtagas , om samtliga

ska bud godtas , om samtliga

berörda

sakägare

medger

det.

berörda

sakägare

medger

det.

Sökanden kan medge att inrop

Sökanden kan medge att bud

godtas

fastän

förrättningskost-

godtas

fastän

förrättningskost-

naderna ej har blivit täckta.

naderna inte har blivit täckta.

Inrop får ej mot sökandens be-

Bud får inte mot sökandens be-

stridande godtagas , om exeku-

stridande godtas , om utsöknings-

tionsfordringen ej täcks.

fordringen inte täcks.

41 §

Sedan inrop har godtagits skall

Sedan bud har godtagits ska den

inroparen omedelbart lämna före-

som vunnit budgivningen omedel-

skriven handpenning. Kronofogde-

bart lämna föreskriven hand-

myndigheten kan dock på begäran

penning.

Kronofogdemyndig-

göra ett kort uppehåll i hand-

heten kan dock på begäran göra ett

läggningen för att bereda inrop-

kort uppehåll i handläggningen för

aren tillfälle att anskaffa hand-

att bereda den som vunnit bud-

penning, om uppehållet ej kan

givningen

tillfälle

att

anskaffa

antagas

medföra

beaktansvärd

handpenning, om uppehållet inte

olägenhet. Lämnas

handpen-

kan antas

medföra

beaktansvärd

olägenhet.

Lämnas

inte hand-

s. 213 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

ning, skall fastigheten ropas ut på nytt.

I fall som avses i 39 § skall handpenning lämnas för varje in- rop , även om fastigheten skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpen- ningen.

Fullgör ej inroparen sin betal- ningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, är inropet ogiltigt.

penning, ska fastigheten bjudas ut på nytt.

I fall som avses i 39 § ska handpenning lämnas för varje bud , även om fastigheten ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska bestå, återlämnas handpenningen.

Fullgör inte den som vunnit budgivningen sin betalningsskyl- dighet enligt 35 § fjärde stycket, är budet ogiltigt.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

42 §

Sker ej inrop som godtas och

Lämnas inte bud som godtas och

fullföljs genom att handpenning

lämnas, skall nytt försäljnings-

lämnas, ska nytt försäljnings-

försök göras, om sökanden begär

det inom en vecka från auktionen.

Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 §

Har bud blivit ogiltigt enligt 41 §

tredje stycket, skall nytt försälj-

tredje stycket, ska nytt försäljnings-

ningsförsök göras, om ej sökanden

försök göras, om inte sökanden

avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att

fastigheten har blivit såld och

saknas anledning antaga att fast-

saknas anledning anta att fastig-

igheten kan säljas inom rimlig tid,

heten kan säljas inom rimlig tid,

får Kronofogdemyndigheten av-

visa begäran om nytt försäljnings-

försök.

Om ny auktion skall hållas,

Om ny auktion ska hållas, gäller

gäller vad som sägs i 18–41 §§.

vad som sägs i 18–41 §§. Anmäl-

Anmälan av fordran eller rättighet

an av fordran eller rättighet som

som har skett för en auktion gäller

har skett för en auktion gäller även

även för senare auktion.

för senare auktion.

Skall

nytt

försäljningsförsök ej

Ska nytt försäljningsförsök inte

göras,

skall

utmätningen hävas.

göras, ska utmätningen hävas. Detta

Detta gäller dock ej medel som har

gäller dock inte pengar som be-

influtit eller inflyter med anledning

talats in med anledning av redan

av redan vidtagna åtgärder.

vidtagna åtgärder.

43 §

När ny auktion hålls sedan inrop

När ny auktion hålls sedan bud har

har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje

blivit ogiltigt enligt 41 § tredje

stycket, skall handpenningen tagas

stycket, ska handpenningen tas i

i anspråk i den mån det behövs för

anspråk i den mån det behövs för

att sammanlagt samma belopp skall

att sammanlagt samma belopp ska

uppnås som vid den förra auktionen

jämte ränta därå, beräknad enligt 5 §

räntelagen (1975:635), från till-

trädesdagen till och med den nya

213

s. 214 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

214

tillträdesdagen och för att även

förrättningskostnaderna med anled-

ning av den nya auktionen skall

ning av den nya auktionen ska

täckas. Detta gäller även om

täckas. Detta gäller även om fastig-

fastigheten säljs med förbehåll för

heten säljs med förbehåll för rättig-

rättighet som ej har förbehållits

het som inte har förbehållits vid den

vid den förra auktionen eller

förra

auktionen

eller

ändrade

ändrade förhållanden

har inträtt.

förhållanden har inträtt. Vad som

Vad som ej behöver tagas i

inte behöver tas i anspråk ska

anspråk skall återlämnas när den

återlämnas när den nye vinnaren

nye inroparen har fullgjort sin

av budgivningen har fullgjort sin

betalningsskyldighet.

Blir

betalningsskyldighet. Blir fastig-

fastigheten ej såld vid den nya

heten inte såld vid den nya auk-

auktionen, är hela handpenningen

tionen, är hela handpenningen för-

förverkad.

verkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand-

Hålls inte ny auktion, ska hand-

penningen användas till betalning

penningen användas till betalning av

av förrättningskostnader som har

förrättningskostnader

som

har

blivit onyttiga. Vad som ej behöver

blivit onyttiga. Vad som inte behö-

tagas i anspråk skall återlämnas.

ver tas i anspråk ska återlämnas.

44 §

Sedan auktion som har lett till

försäljning av fastigheten har vunnit

laga kraft och köparen har fullgjort

sin betalningsskyldighet enligt 35 §

fjärde stycket, utfärdar Krono-

fogdemyndigheten köpebrev.

Visar inroparen att han har

Visar den som vunnit bud-

bjudit för annans räkning, skall

givningen att han eller hon har

köpebrev utfärdas till denne.

bjudit för annans räkning, ska

köpebrev utfärdas till denne.

45 §

Sedan fastigheten har sålts svarar

den ej för fordran som avses i 25 §

den inte för fordran som avses i

första stycket 1.

25 § första stycket 1.

Borgenär som har pantbrev kan

ej efter fastighetens

försäljning

inte

efter

fastighetens

försäljning

mot

köparen

göra

gällande

mot

köparen

göra

gällande

panträtt i fastigheten för större

fordran än som har avräknats på

köpeskillingen jämte utfäst

ränta

köpeskillingen jämte utfäst

ränta

därå

från tillträdesdagen

samt

därå

från

tillträdesdagen

samt

framtida skadestånd och kostnad

som föranleds av fordringsför-

hållandet.

Köparen blir personligen betal-

Köparen blir personligen be-

ningsskyldig för vad som enligt

talningsskyldig för vad som enligt

överenskommelse

har

avräknats

överenskommelse

har

avräknats

på den kontanta

köpeskillingen

på den kontanta

köpeskillingen

s. 215 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

och den förre ägaren blir fri från

ansvar härför. I fall som avses i

44 § andra stycket blir även den

som har gjort inropet betalnings-

som har vunnit budgivningen be-

skyldig.

talningsskyldig.

46 §

Köpare som har fullgjort sin

betalningsskyldighet

enligt

35 §

betalningsskyldighet

enligt

35 §

fjärde stycket får tillträda fastig-

heten på den dag som har bestämts

för

köpeskillingens

fördelning.

för

köpeskillingens

fördelning.

Han svarar därefter för ägares

Han eller hon svarar därefter för

skyldigheter i den mån de skall

ägares skyldigheter i den mån de

fullgöras efter tillträdesdagen.

ska fullgöras efter tillträdesdagen.

Vill köparen att i sakägarför-

teckningen upptagen arrende- eller

hyresrätt, som ej är skyddad enligt

hyresrätt, som inte är skyddad enligt

33 § första stycket eller har för-

33 § första stycket

eller har

för-

behållits enligt 33 § andra stycket

eller vid auktionen, skall upphöra,

eller vid auktionen, ska upphöra,

åligger det honom att inom en

åligger det honom eller henne att

månad från tillträdesdagen

säga

inom en månad från tillträdes-

upp avtalet. I annat fall gäller av-

dagen säga upp avtalet. I annat fall

talet mot honom. Beträffande den

gäller avtalet mot honom eller

tidpunkt vid vilken arrende- eller

henne . Beträffande den tidpunkt vid

hyresavtal

skall

upphöra

med

vilken arrende- eller hyresavtal ska

anledning

av uppsägning

gäller

upphöra med anledning av upp-

vad som är föreskrivet i fråga om

sägning gäller vad som är före-

uppsägning efter frivillig överlåt-

skrivet i fråga om uppsägning efter

else av fastighet.

frivillig överlåtelse av fastighet.

Om rätt i vissa fall för arren-

dator eller hyresgäst att begära

förlängning av avtalet eller att få

ersättning

vid uppsägning

finns

ersättning vid uppsägning

finns

särskilda föreskrifter.

48 §

Köparen skall fullgöra sin be-

Köparen ska fullgöra sin be-

talningsskyldighet

enligt

35 §

talningsskyldighet

enligt

35 §

fjärde stycket även om auktionen

överklagas.

Utan hinder av att auktionen

överklagas

får köparen tillträda

överklagas får köparen tillträda

fastigheten på den bestämda dag-

en, om ej dessförinnan annat har

en, om inte dessförinnan annat har

förordnats enligt 18 kap. 12 eller

beslutats enligt 18 kap. 12 eller

19 §. Får han på grund av sådant

19 §. Får han eller hon på grund av

förordnande ej tillträda fastig-

sådant beslut inte tillträda fastig-

heten och är hindret ej hävt inom

heten och är hindret inte hävt inom

tre

månader från

den bestämda

tre

månader från

den bestämda

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

215

s. 216 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

216

tillträdesdagen,

får han

frånträda

tillträdesdagen, får han eller hon

köpet och återfå vad han har

frånträda köpet och återfå vad han

betalat jämte upplupen ränta, om

eller hon har betalat jämte upp-

han gör anmälan därom hos

lupen ränta, om han eller hon gör

Kronofogdemyndigheten

medan

anmälan därom hos Kronofogde-

hindret alltjämt består.

myndigheten medan hindret allt-

jämt består.

49 §

När någon av flera gemensamt

intecknade fastigheter skall säljas

intecknade

fastigheter

ska

säljas

på auktion har den som har

fordran med panträtt på grund av

den

gemensamma

inteckningen

den

gemensamma

inteckningen

rätt att indraga annan av de in-

rätt att dra in annan av de

tecknade fastigheterna i försälj-

intecknade fastigheterna i försälj-

ningen, om den svarar för det

intecknade beloppet eller av detta

före den fastighet som skall säljas.

före den fastighet som ska säljas.

Ska denna säljas för panträtts-

havarens fordran eller för fordran

som har lika eller bättre rätt, får

han även indraga fastighet som

han eller hon även dra in fastighet

svarar för inteckningen först efter

som svarar för inteckningen först

den fastighet som skall säljas.

efter den fastighet som ska säljas.

Yrkande

indragning

skall

Yrkande

indragning

ska

framställas

hos

Kronofogdemyn-

framställas

hos

Kronofogdemyn-

digheten senast vid bevaknings-

digheten senast vid den tidpunkt

sammanträdet. Fastighetens

ägare

Kronofogdemyndigheten

bestäm-

skall beredas tillfälle att yttra sig

mer. Fastighetens ägare ska ges

över

yrkandet.

Bevakningssam-

tillfälle att yttra sig över yrkandet.

manträde och auktion skall in-

Auktion och i förekommande fall

ställas och nya tider sättas ut, om

bevakningssammanträde

ska

det behövs för att yrkandet ska

ställas in och sättas ut på nytt , om

hinna prövas.

det behövs för att yrkandet ska

hinna prövas.

Bifalls

yrkandet,

anses

den

Bifalls

yrkandet,

anses

den

indragna

fastigheten utmätt när

indragna

fastigheten

utmätt

när

beslutet meddelas. Den får ej

beslutet meddelas. Den får inte

säljas innan beslutet har vunnit

säljas innan beslutet har fått laga

laga kraft.

kraft.

51 §

samtliga

fastigheter

som

samtliga

fastigheter

som

besväras av gemensam inteckning

skall säljas på auktion och

ska säljas på auktion och

förhållande som anges i 52 § andra

stycket

föreligger,

upprättas

stycket inte

föreligger,

upprättas

gemensam sakägarförteckning för

fastigheterna. Rättighet i någon av

fastigheterna skall

härvid

anses

fastigheterna ska

härvid

anses

s. 217 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

upplåten i dem alla. Vid auktionen

ropas fastigheterna ut gemensamt.

bjuds fastigheterna ut gemensamt.

52 §

Skall flera av gemensamt in-

Ska flera av gemensamt intecknade

tecknade fastigheter men inte alla

fastigheter men inte alla säljas på

säljas på auktion, gäller 53–55 §§.

auktion, gäller 53–55 §§.

När

samtliga fastigheter

som

När

samtliga fastigheter

som

besväras av gemensam inteckning

skall

säljas,

gäller

likaledes

ska

säljas,

gäller

likaledes

53–55 §§, om

1. fastigheterna har olika ägare,

2. någon

fastigheterna

med

2. någon

av fastigheterna

med

stöd av 49 § har indragits i för-

stöd av 49 § har dragits in i för-

säljningen,

3. någon av fastigheterna endast

i andra hand svarar för gemensam

inteckning,

4. någon

fastigheterna

be-

4. någon

av fastigheterna

be-

sväras av särskild inteckning,

5. någon

fastighets

ansvar

för

5. någon

fastighets

ansvar

för

gemensam

inteckning

inte

avser

gemensam

inteckning

inte avser

inteckningens hela belopp,

6. det yrkas av innehavare av

sådan rättighet i någon av fastig-

heterna som ej skall bestå oavsett

heterna som inte ska bestå oavsett

om fastigheten säljs, eller

7. det i annat fall yrkas av ägare

eller borgenär vars rätt kan bero

därav.

Yrkande som avses i andra

stycket 6 eller 7 skall framställas

stycket 6 eller 7 ska framställas

senast

vid

bevakningssamman-

senast

vid

bevakningssamman-

trädet.

bevakningssamman-

träde inte ska hållas ska yrkandet

framställas

innan Kronofogde-

myndigheten

fastställer sakägar-

förteckningen.

53 §

Särskild sakägarförteckning skall

Särskild

sakägarförteckning

ska

upprättas för varje fastighet som

skall säljas. Förteckningen upp-

ska säljas. Förteckningen upp-

rättas som om försäljningen hade

begärts på grund av den bästa

gemensamma inteckningen, om ej

gemensamma

inteckningen,

exekutionsfordringen

har

bättre

inte

utsökningsfordringen

har

rätt. Fordran med panträtt på

bättre rätt. Fordran med panträtt

grund

av gemensam

inteckning

på grund av gemensam inteckning

upptas för varje fastighet med det

belopp

för

vilket

fastigheten

belopp

för

vilket

fastigheten

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

217

s. 218 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Kan ansvaret kom- ma att vid försäljningen vidgas härutöver, skall det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Kan ansvaret kom- ma att vid försäljningen vidgas härutöver, ska det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har dragits in i försäljningen enligt 49 §, ska vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

218

54 §

Vid auktionen skall fastigheterna

Vid

auktionen

ska fastigheterna

ropas ut var för sig. Därefter skall

bjudas ut var för sig. Därefter ska

de ropas ut gemensamt, om de har

de bjudas ut gemensamt, om de har

samma ägare. Efterföljande ge-

samma ägare. Efterföljande gemen-

mensamt utrop skall även eljest

samt

budgivningsförfarande

ska

äga rum , om full betalning ej har

även annars ske, om full betalning

uppnåtts för fordran för vilken

inte har uppnåtts för fordran för

samtliga fastigheter svarar eller

vilken samtliga fastigheter svarar

fastigheternas ägare är ense om att

eller fastigheternas ägare är ense

de skall ropas ut gemensamt.

om att de ska bjudas ut gemen-

samt.

Uppnås vid

gemensamt utrop

Uppnås vid gemensamt bud-

högre bud än summan av buden

givningsförfarande högre bud än

vid de särskilda utropen, skall

summan av buden vid de särskilda

budet vid det gemensamma ut-

budgivningsförfarandena ,

ska

ropet ha företräde. Den köpe-

budet vid det gemensamma bud-

skilling som har bjudits vid det

givningsförfarandet ha företräde.

gemensamma utropet skall för-

Den köpeskilling som har bjudits

delas på fastigheterna efter de

vid det gemensamma budgivnings-

värden som har åsatts dem i målet.

förfarandet ska fördelas på fastig-

Fastighets andel i den gemen-

heterna efter de värden som har

samma köpeskillingen utgör dock

åsatts dem i målet. Fastighets

minst vad som har bjudits för den

andel i den gemensamma köpe-

fastigheten vid särskilt utrop . Har

skillingen utgör dock minst vad

någon av fastigheterna ropats ut

som har bjudits för den fastigheten

med tillbehör som ej ingick i det

vid

särskilt

budgivningsförfar-

värde efter vilket dess andel i

ande . Har någon av fastigheterna

köpeskillingen

skall beräknas

bjudits ut med tillbehör som inte

eller ropats ut utan tillbehör som

ingick i det värde efter vilket dess

omfattades av nämnda värde, skall

andel i köpeskillingen ska be-

den fastighetens värde vid tillämp-

räknas eller bjudits ut utan till-

ningen av det sagda jämkas efter

behör som omfattades av nämnda

vad som påkallas av nämnda

värde, ska den fastighetens värde

förhållande. Uppgår i fråga om

vid tillämpningen av det sagda

någon av fastigheterna dess andel

jämkas efter vad som påkallas av

s. 219 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

i köpeskillingen och andra till- gängliga medel ej till skyddsbe- loppet och skall därför frågan om den fastighetens försäljning för- falla, skall de övriga fastigheterna ropas ut gemensamt.

Uppnås ej bud som förslår till betalning av någon del av exeku- tionsfordringen , får ej någon av fastigheterna säljas.

Har fastighet indragits i för- säljningen med stöd av 49 §, skall den ursprungligen utmätta fastig- heten ropas ut först. Om därvid ej uppnås bud som förslår till betalning av någon del av exeku- tionsfordringen , får fastigheten ej säljas. Blir den ej såld, skall ej heller den indragna fastigheten säljas.

Fastighet som endast i andra hand svarar för fordran med pant- rätt på grund av gemensam inteck- ning får ej säljas för den fordringen innan det har visat sig att betalning ej kan utgå ur den fastighet som svarar i första hand. I andra hand ansvarig fastighet får ej heller säljas, om dess ägare eller annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten skall svara eller ställer säkerhet för beloppet. Gemensamt utrop av fastigheterna behöver ej ske annat än om sär- skilda skäl föreligger.

nämnda förhållande. Uppgår i fråga om någon av fastigheterna dess andel i köpeskillingen och andra tillgängliga pengar inte till skyddsbeloppet och ska därför frågan om den fastighetens för- säljning förfalla, ska de övriga fas- tigheterna bjudas ut gemensamt.

Uppnås inte bud som förslår till betalning av någon del av utsök- ningsfordringen , får inte någon av fastigheterna säljas.

Har fastighet dragits in i för- säljningen med stöd av 49 §, ska den ursprungligen utmätta fas- tigheten bjudas ut först. Om därvid inte uppnås bud som förslår till betalning av någon del av utsökningsfordringen , får fastig- heten inte säljas. Blir den inte såld, ska inte heller den indragna fastig- heten säljas.

Fastighet som endast i andra hand svarar för fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning får inte säljas för den fordringen innan det har visat sig att betalning inte kan utgå ur den fastighet som svarar i första hand. I andra hand ansvarig fastighet får inte heller säljas, om dess ägare eller annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten ska svara eller ställer säkerhet för

beloppet. Gemensamt bud- givningsförfarande av fastig- heterna behöver inte ske annat än om särskilda skäl föreligger.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

55 §

Om rättighet har förbehållits vid

särskilt utrop , skall förbehållet

särskilt budgivningsförfarande , ska

gälla även vid efterföljande ge-

förbehållet gälla även vid efter-

mensamt utrop . Har rättigheten ej

följande gemensamt budgivnings-

förbehållits vid det särskilda ut-

förfarande . Har rättigheten inte för-

ropet , tillämpas 39 § även vid det

behållits vid det särskilda bud-

gemensamma utropet .

givningsförfarandet , tillämpas 39 §

även vid det gemensamma budgiv-

ningsförfarandet .

Vid tillämpning av

40 § skall

Vid tillämpning av 40 § ska

prövningen huruvida

avsevärt

prövningen om avsevärt högre

219

s. 220 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som har ropats in vid auktionen.

Handpenning skall lämnas efter varje inrop , även om inropad fas- tighet skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet be- talas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteck- ningen är betalningsberättigad avtalar annat.

köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter där bud har avgetts .

Handpenning ska lämnas efter varje vunnet budgivningsförfar- ande , även om fastighet ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet betalas kontant, om inte köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad avtalar annat.

56 § 31

Sådant förordnande av Krono-

Beslut

Kronofogdemyndig-

fogdemyndigheten om fortsatt in-

heten om fortsatt intecknings-

teckningsansvar

som

avses i

ansvar

som

avses i

6 kap. 12 §

6 kap. 12 § jordabalken får med-

jordabalken

får

meddelas

på

delas på begäran av köparen.

begäran av köparen.

Har fastighet sålts i fall som

avses i 6 kap. 12 § andra stycket

andra eller tredje meningen jorda-

balken, får förordnande om fort-

balken, får beslut om fortsatt in-

satt inteckningsansvar

meddelas

teckningsansvar meddelas beträff-

beträffande gemensam inteckning

ande gemensam

inteckning

som

som besvärar

fastigheten

endast

besvärar fastigheten

endast

om fastigheten i förhållande till de

fastigheten i förhållande till de

andra

gemensamt

intecknade

andra

gemensamt

intecknade

fastigheterna svarar för hela in-

teckningen och den fordran som är

förenad med panträtt på grund av

inteckningen

blivit

täckt.

inteckningen

blivit

täckt.

medel som har influtit genom

inbetalade

pengar efter särskild

särskild

försäljning

av tillbehör

försäljning av tillbehör utfaller på

utfaller på pantbrevets belopp, får

pantbrevets belopp, får beslut inte

förordnande ej meddelas beträf-

meddelas beträffande motsvaran-

fande motsvarande del av in-

de del av inteckningen.

teckningen.

Begäran om förordnande enligt

Begäran om beslut enligt denna

denna paragraf

skall

framställas

paragraf ska framställas senast vid

senast vid sammanträdet för köpe-

sammanträdet för köpeskillingens

skillingens

fördelning

eller,

vid

fördelning

eller,

vid

försäljning

under

hand,

innan

under hand, innan Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten

utfärdar

myndigheten

utfärdar

köpebrev.

220

31 SFS senaste lydelse 1994:444.

s. 221 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

köpebrev. Därvid skall pantbrevet

Därvid ska pantbrevet ges in, om

ges in, om det inte redan är

det inte redan är tillgängligt för

tillgängligt för Kronofogdemyndig-

Kronofogdemyndigheten eller om

heten eller om Kronofogdemyndig-

Kronofogdemyndigheten i

annat

heten i annat fall finner skäl att

fall finner skäl att medge undan-

medge undantag.

tag.

62 §

Bestämmelserna i 3–61 §§ gäller i

tillämpliga delar även när utmät-

ning av fast egendom har skett

medan gäldenärens rätt är villkor-

medan svarandens rätt är villkor-

lig och när utmätning av fast egen-

dom ej har avsett hel fastighet, om

dom inte har avsett hel fastighet,

ej annat följer av 63–68 §§.

om inte annat följer av 63–68 §§.

63 §

Har, i fall då överlåtelse av fastig-

het är beroende av villkor, fastig-

heten blivit utmätt för fordran hos

överlåtaren, får försäljning ej ske

överlåtaren,

får

försäljning

inte

förrän det visar sig om villkoret

ske förrän det visar sig om vill-

uppfylls.

koret uppfylls.

Vad som sägs i första stycket

gäller också om del av fastighet

genom överlåtelse har kommit i

särskild ägares hand och fastig-

heten har blivit utmätt för fordran

hos överlåtaren innan fastighets-

bildning som enligt lag utgör

villkor för överlåtelsens giltighet

har kommit till stånd. Skulle det

medföra betydande tidsutdräkt att

medföra

betydande dröjsmål att

avvakta huruvida fastighetsbild-

avvakta

fastighetsbildningen

ningen kommer till stånd, får dock

kommer till stånd, får dock

fastigheten

säljas med förbehåll

fastigheten säljas med förbehåll

för den rätt som tillkommer för-

för den rätt som tillkommer

värvaren. Försäljningen omfattar

förvärvaren.

Försäljningen

om-

då även gäldenärens rätt mot

fattar då även svarandens rätt mot

förvärvaren.

Köparen svarar för

förvärvaren. Köparen svarar för

gäldenärens skyldigheter mot för-

svarandens skyldigheter mot för-

värvaren.

64 §

Har, i fall då förvärv av fastighet

eller del av fastighet är beroende

villkor,

egendomen

blivit

villkor,

egendomen

blivit

utmätt för fordran hos förvärv-

utmätt för fordran hos för-

aren,

skall

Kronofogdemyndig-

värvaren,

ska

Kronofogdemyn-

heten bjuda ut gäldenärens rätt till

digheten bjuda ut svarandens rätt

egendomen

till försäljning

i den

till

egendomen

till försäljning i

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

221

s. 222 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för gäldenärens skyldigheter mot sin fångesman, Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmät- ningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om ej Kronofogdemyndigheten på be- gäran av köparen förordnar annat.

Kan det inte utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret upp- fylls, kan anstånd med försälj- ningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls vill- koret, sker försäljning i den ord- ning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egen- dom.

När försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga kraft och köparen har full- gjort sin betalningsskyldighet, ut- färdar Kronofogdemyndigheten köpehandling.

den ordning som gäller för tvångsvis försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för svaran- dens skyldigheter mot sin fånges- man, Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmätningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om inte Kronofogdemyndigheten på be- gäran av köparen beslutar annat.

Kan det inte utan betydande dröjsmål avvaktas om det för för- värvet gällande villkoret uppfylls, kan anstånd med försäljningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls villkoret, sker försäljning i den ordning som i allmänhet gäller för tvångsvis försäljning av fast egendom.

När försäljning som har skett enligt första stycket har fått laga kraft och köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpe- handling.

222

66 §

Om villkoret uppfylls i fall som

avses i 63 § eller om förvärvet går

åter i fall som avses i 64 § andra

stycket, skall Kronofogdemyndig-

stycket, ska

Kronofogdemyndig-

heten driva in eller bjuda ut till

försäljning vad som därefter till-

kommer gäldenären och omfattas

kommer svaranden och omfattas

av utmätningen. Härvid tillämpas

den

ordning som enligt 8 och

den

ordning som enligt 8 och

9 kap. gäller i fråga om utmätt

fordran eller rättighet.

67 §

Har endast andel i fastighet blivit

utmätt men skall enligt 8 kap. 8 §

utmätt men ska enligt 8 kap. 8 §

hela fastigheten säljas på auktion,

skall

av sakägarförteckningen

ska

sakägarförteckningen

framgå vilka fordringar och rätt-

igheter som belastar varje särskild

andel. Skyddsbeloppet skall be-

andel. Skyddsbeloppet ska be-

stämmas så att fordringar, som

gäller i den först utmätta andelen

s. 223 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

enbart eller i nämnda andel jämte annan andel och som har bättre rätt än exekutionsfordringen , samt för- rättningskostnaderna blir fullt täck- ta.

Är någon av delägarna i kon- kurs, får borgenär utöva anslut- ningsrätt enligt 13 § även om han har förmånsrätt endast i andel av fastigheten.

enbart eller i nämnda andel jämte

Prop. 2025/26:224

annan andel och som har bättre rätt

Bilaga 2

än utsökningsfordringen , samt för-

rättningskostnaderna blir fullt täck-

ta.

Är någon av delägarna i kon-

kurs, får borgenär utöva anslut-

ningsrätt enligt 13 § även om han

eller hon har förmånsrätt endast i

andel av fastigheten.

68 §

När andel i fastighet har sålts

enligt 8 kap. 9 § andra stycket och

försäljningen har vunnit laga kraft

försäljningen har fått laga kraft

samt köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet,

utfärdar

betalningsskyldighet,

utfärdar

Kronofogdemyndigheten köpebrev.

Kronofogdemyndigheten

köpebrev.

13 kap. Redovisning av influtna

13 kap. Redovisning av pengar

medel

Allmänna bestämmelser om redovisning

1 § 32

Medel som har flutit in till Pengar som ska fördelas ska Kronofogdemyndigheten i mål om redovisas så snart som möjligt . utmätning skall redovisas så snart

som möjligt. Är influtet belopp ringa och kan det antas att ytter- ligare medel kommer att flyta in i målet, får myndigheten avvakta med redovisningen.

Om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenär under- stiger 100 kronor ska beloppet bara betalas ut om det finns sär- skilda skäl.

Pengar som inte kan betalas ut till den betalningsberättigade borge- nären ska i första hand fördelas mellan övriga mål där fordringen inte har fått full täckning. Kan betalning inte ske till någon annan borgenär ska pengarna återbetalas till svaranden. Om utbetalning eller återbetalning inte är möjlig inom tio

32 SFS senaste lydelse 1995:298.

223

s. 224 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

år tillfaller pengarna staten. Om pengar ska tillfalla staten, gäller det även inlåningsräntan.

Om utmätning har skett för under- hållsbidrag innan det har förfallit till betalning ska redovisning ske i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

224

2 §

Vad som sägs i detta kapitel om

influtna medel gäller även ränta

pengar som ska fördelas gäller

som utgår på medlen till och med

även ränta som enligt utsöknings-

den i

6 §

angivna fördelnings-

titeln utgår på pengarna till och

dagen. Ränta på belopp som inne-

med den i 6 § angivna fördel-

står därefter tillkommer den som är

ningsdagen.

berättigad till beloppet.

Om fördelat belopp inte kan be-

talas ut i samband med fördel-

ningsdagen ska utbetalningen inne-

fatta upplupen inlåningsränta från

fördelningsdagen fram till dess ut-

betalning sker.

4 §

För fördelning av influtna medel

Kronofogdemyndigheten ska hålla

skall

Kronofogdemyndigheten

ett fördelningssammanträde när det

hålla

fördelningssammanträde,

är oklart hur pengar ska fördelas

när det är föreskrivet i balken

eller om Kronofogdemyndigheten i

eller när det i annat fall är oklart

annat fall anser att det behövs.

hur medlen skall fördelas.

Sådant sammanträde får inte hållas

senare än tillträdesdag som be-

stämts enligt 12 kap. 36 §.

Sammanträde som ej har blivit

Sammanträde som inte har blivit

utsatt i samband med kungörande

av auktion skall kungöras särskilt,

av auktion ska kungöras särskilt,

om det är behövligt med hänsyn

om det behövs med hänsyn till

till okända sakägare eller av annat

okända sakägare eller av annat

skäl. Kungörande skall ske i god

skäl. Kungörande ska ske i god tid

tid och på lämpligt sätt. Sökanden,

och på lämpligt sätt. Sökanden,

gäldenären

och andra kända

svaranden och andra kända

sakägare skall kallas till samman-

sakägare ska kallas till samman-

trädet.

s. 225 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

6 § 33

En fordran som skall beaktas skall

En fordran som ska beaktas ska tas

tas upp med det belopp som den

upp med det belopp som den

uppgår till på fördelningsdagen.

Vid bedömningen av om en

fordran är förenad med särskild

förmånsrätt i en fastighet skall ett

förmånsrätt i en fastighet ska ett

pantbrev vars belopp är bestämt i

utländsk valuta räknas om till

svenska kronor enligt den kurs

som gäller på

fördelningsdagen.

som

gäller på

fördelningsdagen.

Pantbrevets belopp får dock inte

sättas högre än det belopp som har

bestämts vid

omräkning

enligt

bestämts

vid

omräkning

enligt

12 kap. 27 § fjärde stycket.

Som

fördelningsdag anses den

Som

fördelningsdag anses den

dag till vilken fördelningssam-

manträde är utsatt, även om det då

finns något hinder mot att verk-

ställa fördelningen. Om det inte

hålls något sammanträde,

anses

hålls

något sammanträde,

anses

den dag då Kronofogdemyndig-

den

dag

Kronofogdemyndigheten

hetens beslut meddelas som för-

meddelar beslut som fördelnings-

delningsdag.

dag.

Vid

fördelning

räknas

som

Vid

fördelning

räknas

som

fordran i ett mål även sådan för-

rättningskostnad som avser endast

det målet.

Begär

borgenär

betalning för

Begär

borgenär

betalning för

fordran som ej har anmälts i tid,

fordran som inte har anmälts i tid,

skall utdelning utgå av överskott,

ska utdelning utgå av överskott,

om sådant uppkommer.

7 § 34

Är fordran eller därmed förenad

förmånsrätt beroende av villkor

eller tvistig eller är förmånsrätt

beroende av att sökt inteckning

beviljas, skall Kronofogdemyndig-

beviljas, ska Kronofogdemyndig-

heten avsätta vad som belöper på

heten avsätta det som belöper på

fordringen i avvaktan på att vill-

koret uppfylls eller förfaller eller

att tvisten eller frågan om inteck-

ning blir slutligt avgjord. Avsätt-

ning skall dock ej ske i fall då tvist

ning ska dock inte ske om tvist ska

skall prövas enligt tredje stycket.

prövas enligt tredje stycket.

33 SFS senaste lydelse 2004:448.

34 SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

225

s. 226 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

226

Borgenär

vars

fordran

eller

Borgenär

vars

fordran

eller

förmånsrätt är tvistig skall , om det

förmånsrätt är tvistig ska , om det

ej av särskilda skäl är obehövligt,

inte av särskilda skäl är obehöv-

föreläggas att inom en månad från

ligt, föreläggas att inom en månad

det

att

föreläggandet

delgavs

från det att föreläggandet delgavs

honom väcka talan om rätten till

honom eller henne väcka talan om

medlen mot sakägare som medlen

rätten till pengarna mot sakägare

skall

tillkomma om borgenärens

som pengarna ska tillkomma om

anspråk

faller

bort. Efterkommer

borgenärens

anspråk faller

bort.

borgenären

föreläggandet, har

Följer inte borgenären föreläggan-

han förlorat sin rätt till medlen , om

det, har han eller hon förlorat sin

ej motparten inom den angivna

rätt till pengarna , om inte mot-

tiden har väckt talan mot borge-

parten inom den angivna tiden har

nären.

väckt talan mot borgenären.

Kan fördelningen ej utan be-

Kan fördelningen inte utan be-

tydande

olägenhet

för

parterna

tydande

olägenhet

för

parterna

avslutas utan att tvisten har blivit

avgjord, skall Kronofogdemyndig-

avgjord, ska Kronofogdemyndig-

heten själv pröva tvisten, om det är

ändamålsenligt. Därvid gäller

vad

ändamålsenligt. Då gäller vad som

som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§.

sägs i 3 kap. 23 och 24 §§.

8 §

När medel avsätts enligt 7 §, skall

När pengar avsätts enligt 7 §, ska

Kronofogdemyndigheten ange hur

det skall förfaras med dem om

de ska fördelas om fordringen helt

fordringen faller bort helt eller

eller delvis faller bort.

delvis.

9 §

Om alla berörda sakägare är ense

Om alla berörda sakägare är

om hur medlen skall fördelas,

överens om hur pengarna ska

skall fördelningen ske i enlighet

fördelas,

ska

fördelningen

göras

därmed.

enligt överenskommelsen.

Särskilda bestämmelser

Särskilda bestämmelser för

beträffande registrerat skepp,

registrerat skepp, registrerat

registrerat luftfartyg m.m. och

luftfartyg m.m. och fast

fast egendom

egendom

10 §

När

registrerat

skepp,

registrerat

När

registrerat skepp,

registrerat

luftfartyg, intecknade reservdelar

till luftfartyg eller fastighet har sålts

till luftfartyg eller fastighet har

på auktion, skall behållen av-

sålts på auktion, ska behållen av-

kastning av egendomen, ersättning

kastning av egendomen, ersätt-

som har influtit med anledning av

ning som har betalats in med

misslyckat försök att sälja egen-

anledning av misslyckat försök att

domen och tillskott som någon har

sälja egendomen och tillskott som

betalat för att bevara sin rätt vid

någon har betalat för att bevara sin

försäljningen fördelas tillsammans

rätt

vid

försäljningen

fördelas

s. 227 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

med köpeskillingen för egendomen.

tillsammans med

köpeskillingen

Medel som har influtit genom sär-

för egendomen. Pengar från sär-

skild försäljning av tillbehör till

fastighet

skall fördelas samtidigt

fastighet ska fördelas samtidigt som

som köpeskillingen för fastigheten.

köpeskillingen för fastigheten.

Fördelningen skall ske i enlighet

Fördelningen ska ske i enlighet

med sakägarförteckningen, om det

ej framgår att fordran understiger

inte framgår att fordran under-

vad som anges i förteckningen.

stiger det som anges i förteck-

Angående begränsning av inteck-

ningen. Angående begränsning av

ningshavares rätt

vid försäljning

inteckningshavares rätt vid för-

av intecknade reservdelar till luft-

säljning av intecknade reservdelar

fartyg finns föreskrift i 11 kap. 3 §

till luftfartyg finns

föreskrift

tredje stycket.

11 kap. 3 § tredje stycket.

Utdelning för fordran som ej har

Utdelning för fordran som inte har

tagits upp i förteckningen utgår

endast av överskott, om sådant

uppkommer.

11 §

Bestämmelserna

i 10 § första

Bestämmelserna

10 § första

stycket gäller också när fastighet

har sålts under hand. Medlen skall

har sålts under hand. Pengarna

fördelas i första hand enligt köpe-

ska fördelas i första hand enligt

villkoren och i övrigt enligt de

köpevillkoren och i övrigt enligt

grunder som gäller för upprätt-

de grunder som gäller för upprätt-

ande av sakägarförteckning.

12 §

Avbryts förfarandet i fråga om

egendom som avses i 10 § utan att

egendomen har blivit såld, skall

egendomen har blivit såld, ska

influtna medel fördelas enligt vad

pengarna fördelas enligt vad som

som sägs där, om sakägarförteck-

sägs där,

om sakägarförteckning

ning har upprättats, och i annat fall

har upprättats, och i annat fall

enligt de grunder som gäller för

upprättande av sådan förteckning.

Annan borgenär än sökanden har

dock ej rätt att få betalning ur

dock inte rätt att få betalning för

medlen för annat än ränta och

annat än ränta och kostnader, om

kostnader, om hans fordran är

hans eller hennes fordran är

förenad med panträtt på grund av

inteckning.

När tillbehör till fastighet har

sålts för sig, skall borgenär, som ej

sålts för sig, ska borgenär, som

har avstått från betalning, få

inte har avstått från betalning, få

utdelning

med

tillämpning av

utdelning

med

tillämpning

12 kap. 16 §, även om fastigheten ej

12 kap. 16 §, även om fastigheten

säljs.

inte säljs.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

227

s. 228 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

228

13 §

Medel

som tillkommer borgenär

Pengar som en borgenär har rätt

skall avräknas på ränta och annan

till ska avräknas på ränta och

biförpliktelse före fordrans kapi-

annan biförpliktelse före fordrans

talbelopp, om ej borgenären har

kapitalbelopp, om inte borgenären

yrkat

annat

före

fördelningen

har yrkat annat före fördelningen

eller, om fördelning ej äger rum ,

eller, om fördelning inte sker , före

före utbetalningen.

utbetalningen.

Om ordningen mellan fordrans

kapitalbelopp

och

biförpliktelser

kapitalbelopp

och biförpliktelser

när registrerat

skepp, registrerat

när registrerat

skepp, registrerat

luftfartyg, intecknade reservdelar

till luftfartyg eller fastighet har

utmätts

finns

bestämmelser i

utmätts finns

bestämmelser i

10 kap. 11 § första stycket, 11 kap.

1 § och 12 kap. 26 § första stycket.

14 § 35

Medel får ej betalas ut utan att

Pengar får inte betalas ut utan att

säkerhet ställs, om

1. utmätning har skett med stöd

3 kap. 5 § 1 eller

6 §

och

av 2 kap. 4 § och utsökningstiteln

exekutionstiteln ej har vunnit laga

inte har fått laga kraft eller

kraft eller utmätning har skett på

utmätning har skett på grund av

grund av utslag eller beslut i mål

utslag eller beslut i mål om be-

betalningsföreläggande

eller

talningsföreläggande eller hand-

handräckning och gäldenären har

räckning och svaranden har sökt

sökt återvinning eller överklagat,

återvinning eller överklagat,

2. utmätning har skett hos döds-

bo för fordran som ej var förenad

bo för fordran som inte var för-

med särskild förmånsrätt i egen-

enad med särskild förmånsrätt i

domen och den tid som anges i

egendomen och den tid som anges

8 kap. 6 § första stycket ej har gått

i 8 kap. 6 § första stycket inte har

till ända ,

löpt ut ,

3. rätten till medlen är beroende

3. rätten till pengarna är bero-

av ett överklagande av utmät-

ende av ett överklagande av utmät-

ningen eller den utmätta egendom-

ningen eller den utmätta egen-

ens försäljning eller av talan som

domens försäljning eller av talan

avses i 4 kap. 20–22 eller 26 §,

som avses i 4 kap. 20–22 eller 26 §,

4. fördelning som har skett vid

fördelningssammanträde

har

fördelningssammanträde inte har

vunnit laga kraft,

fått laga kraft,

5. i annat fall tvist råder om vem

som är betalningsberättigad.

15 §

Har medel avsatts enligt 7 § första

Har pengar avsatts enligt 7 § första

stycket på grund av tvist och har

35 SFS senaste lydelse 1994:1038.

s. 229 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

tvisten prövats av domstol, får den vinnande parten mot säkerhet lyfta medlen utan hinder av att av- görandet ej har vunnit laga kraft. I annat fall får medel som har avsatts enligt 7 § första stycket, om skäl föreligger, mot säkerhet betalas ut till den borgenär för vilken de har avsatts eller, om denne ej vill lyfta medlen , till den som i andra hand är berättigad till dem.

tvisten prövats av domstol, får pengarna betalas ut till den vinnande parten även om av- görandet inte har fått laga kraft om säkerhet ställs . I annat fall får pengar som har avsatts enligt 7 § första stycket, om skäl föreligger, mot säkerhet betalas ut till den borgenär för vilken de har avsatts eller, om denne inte vill ha peng- arna utbetalda , till den som i andra hand har rätt till dem.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

16 § 36

Att en verkställd fördelning över-

Om en verkställd fördelning över-

klagas hindrar inte att belopp som

klagas får belopp som inte berörs

inte berörs av överklagandet be-

av överklagandet betalas ut.

talas ut.

17 § 37

När medel betalas ut, skall

När pengar betalas ut, ska iakttas

iakttagas vad som i allmänhet

vad som i allmänhet gäller om

gäller om skyldighet för borgenär

skyldighet för borgenär att upp-

att förete eller återställa ford-

visa eller lämna tillbaka ford-

ringsbevis eller säkerhet som har

lämnats för fordran.

Pantbrev i skepp eller fastighet

eller företagsinteckningsbrev, vil-

ket utgör säkerhet för fordran på

vilken betalning har utfallit, skall

vilken betalning har utfallit, ska

företes även om borgenären ej är

uppvisas även om borgenären inte

skyldig att återställa handlingen,

är skyldig att lämna tillbaka

ej Kronofogdemyndigheten

handlingen, om inte Kronofogde-

finner skäl att medge undantag.

myndigheten anser att det finns

Detsamma gäller skuldebrev som

skäl att medge undantag. Det-

är intecknat i annan egendom, när

samma gäller skuldebrev som är

skyldighet att förete eller åter-

intecknat i annan egendom, när

ställa skuldebrevet ej följer redan

skyldighet att uppvisa eller lämna

av första stycket.

tillbaka skuldebrevet inte följer

redan av första stycket.

När köparen åberopar att den som

enligt

sakägarförteckning

är

enligt sakägarförteckning har rätt

berättigad till betalning har med-

till betalning har medgett honom

givit honom avräkning på köpe-

eller henne avräkning på köpe-

skillingen, gäller vid Kronofogde-

myndighetens prövning av

över-

myndighetens prövning av överens-

36 SFS senaste lydelse 1994:1038.

37 SFS senaste lydelse 2003:531.

229

s. 230 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

230

enskommelsen vad som föreskrivs i

kommelsen vad som föreskrivs i

första och andra styckena.

18 §

Om borgenär för vilken utdelning

har beräknats ej inom ett år från

har beräknats inte inom ett år från

det att fördelningen har vunnit

det att fördelningen har fått laga

laga kraft företer

fordringsbevis

kraft uppvisar fordringsbevis eller

eller i övrigt fullgör vad som krävs

i övrigt fullgör vad som krävs enligt

enligt 17 § för att han skall få lyfta

17 § för att han eller hon ska få

medlen , får dessa mot säkerhet

pengarna utbetalda , får dessa

betalas ut till den som i andra hand

betalas ut mot säkerhet till den

är berättigad till dem, om ej sär-

som i andra hand har rätt till dem,

skilda skäl föreligger .

om det inte finns särskilda skäl.

19 §

Om alla berörda sakägare medger

Om säkerhet krävs får belopp

att belopp betalas ut utan säkerhet

betalas ut utan säkerhet om alla

när sådan annars krävs, skall det

berörda sakägare medger det.

ske .

20 §

Ändras beslut om fördelning eller

utbetalning,

skall

Kronofogde-

utbetalning,

ska

Kronofogde-

myndigheten

på begäran utsöka

myndigheten

på

begäran utmäta

vad som skall betalas tillbaka.

vad som ska betalas tillbaka. I

Härvid får ställd säkerhet tagas i

sådana fall får ställd säkerhet tas i

anspråk. Motsvarande gäller, om

medel som någon har fått lyfta

pengar som någon har fått utbe-

enligt 14 eller 15 § skall till-

talda enligt 14 eller 15 § ska till-

komma annan sakägare eller om

borgenär har fått lyfta medel enligt

borgenär har fått pengar utbetalda

18 § och den som har bättre rätt till

enligt 18 § och den som har bättre

medlen anmäler sig och fullgör

rätt till pengarna anmäler sig och

vad som krävs för betalning till

fullgör vad som krävs för betalning

honom.

till honom eller henne .

Om återbetalningsskyldigheten

avser en fordran som handläggs

enligt lagen (1993:891) om indriv-

ning av statliga fordringar m.m.

ska den myndighet för vilken ut-

mätning skett

omedelbart betala

tillbaka pengarna till Kronofogde-

myndigheten.

Särskilda bestämmelser

Särskilda bestämmelser för mål

beträffande allmänna mål

som ska handläggas enligt lagen

(1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.

s. 231 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

21 §

Bestämmelserna i 1, 13, 14 och

Bestämmelserna i 1 § första och

20 §§ gäller ej i fråga om sök-

fjärde stycket , 13 och 14 §§ och

anden i allmänt mål . I sådant mål

20 §

första

stycket

gäller

inte

gäller ej heller 4–6 §§, 7 § första–

sökanden i mål som ska hand-

tredje styckena, 8 och 9 §§ annat

läggas enligt lagen (1993:891) om

än om fördelning skall ske med

indrivning av

statliga

fordringar

enskild borgenär eller om det är

m.m. För sådana mål gäller inte

särskilt föreskrivet att fördel-

heller 4–9 §§ annat än om för-

ningssammanträde

skall

hållas.

delning ska ske med enskild borg-

Bestämmelsen i 7 § tredje stycket

enär eller om det hålls ett fördel-

får ej tillämpas i allmänt mål, om

ningssammanträde . Bestämmelsen

sökandens fordran berörs av tvisten.

i 7 § tredje stycket får inte tillämpas

för mål som ska handläggas enligt

lagen (1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m. , om sök-

andens fordran berörs av tvisten.

14 kap. Verkan av exekutiv

14 kap. Verkan av försäljning

försäljning m.m.

m.m.

1 §

Exekutiv försäljning

ger

köparen

Tvångsvis försäljning ger köparen

samma rätt till den sålda egen-

domen

som frivillig försäljning,

domen

som

frivillig

försäljning,

om ej annat följer av vad som sägs

om inte annat följer av vad som

i detta kapitel.

sägs i detta kapitel.

2 §

När utmätning av viss egendom

ger företräde

framför överlåtelse

ger

företräde

framför

överlåtelse

av egendomen, gäller det till

förmån även för den som för-

värvar

egendomen

vid

exekutiv

värvar egendomen vid tvångsvis

försäljning. Detsamma gäller, när

tredje

man

efter

föreläggande

tredje

man

efter föreläggande

enligt

4 kap.

20 §

eller 26 §

enligt

4 kap.

20 §

eller

26 §

jämförd med 20 § har förlorat sin

rätt mot sökanden.

3 § 38

Har exekutiv

försäljning av

Har tvångsvis

försäljning av

registrerat skepp

eller luftfartyg

registrerat skepp

eller luftfartyg

som registrerats i luftfartygs-

registret vunnit laga kraft och

registret fått laga kraft och

köpeskillingen betalats skall , om

köpeskillingen betalats ska , om

gäldenären inte var rätt ägare,

svaranden inte var rätt ägare,

köparens förvärv dock gälla, om

38 SFS senaste lydelse 2004:84.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

231

s. 232 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum .

När exekutiv försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon hans företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären när den exekutiva försäljningen ägde rum .

svarandens åtkomst var inskriven när försäljningen skedde .

När tvångsvis försäljning av fast egendom har fått laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från svaranden eller någon hans eller hennes före- trädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att svarandens eller någon hans eller hennes företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl inte gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för svaranden när den tvångsvisa försäljningen skedde .

232

4 §

Om exekutivt

såld

egendom

den

Kronofogde-

frångår köparen därför att gälde-

myndigheten

sålda

egendomen

nären ej var rätt ägare, är gälde-

frångår köparen därför att svar-

nären skyldig att ersätta köparen

anden inte var rätt ägare, är svar-

dennes skada med sammanlagda

anden skyldig att ersätta köparen

beloppet av vad som har gått till

dennes skada med sammanlagda

betalning av fordran mot gälde-

beloppet av vad som har gått till

nären och har betalats ut till

betalning av fordran mot svar-

denne. Har gäldenären uppsåt-

anden och har betalats ut till

ligen eller av vårdslöshet vållat

denne. Har svaranden uppsåtligen

köparens skada, är han skyldig att

eller av vårdslöshet vållat köparens

ersätta skadan utan sådan begräns-

skada, är han eller hon skyldig att

ning.

ersätta skadan utan sådan begräns-

ning.

Borgenär, som ej var i god tro när

Borgenär, som inte var i god tro

han mottog betalning, är skyldig att

när han eller hon mottog be-

solidariskt med gäldenären ersätta

talning, är skyldig att solidariskt

köparen dennes skada med det

med

svaranden ersätta köparen

belopp som han har erhållit i

dennes skada med det belopp som

betalning.

Har

borgenären

han eller hon har erhållit i

uppsåtligen

eller

vårdslöshet

betalning. Har borgenären upp-

vållat köparens skada, är han

såtligen eller av vårdslöshet vållat

skyldig att ersätta skadan utan sådan

köparens skada, är han eller hon

begränsning.

skyldig att ersätta skadan utan

sådan begränsning.

5 §

När tvångsvis försäljning medför att

tredje man förlorar sin äganderätt

till den sålda egendomen, gäller i

fråga om tredje mans rätt till

ersättning för liden skada vad som

s. 233 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

sägs i 4 § om köpares rätt till

Prop. 2025/26:224

ersättning av svaranden och borg-

ersättning av svaranden och

Bilaga 2

enär. Motsvarande gäller, när in-

borgenär. Motsvarande gäller, när

drivning av utmätt fordran medför

indrivning av utmätt fordran med-

att tredje man förlorar sin rätt till

för att tredje man förlorar sin rätt

fordringen.

till fordringen.

15 kap. Avhysning

1 §

Avhysning ska genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation.

Innan avhysning sker ska svaranden ges tillfälle att yttra sig. Om svaranden saknar känd hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning ske även om svaranden inte har fått tillfälle att yttra sig.

I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden har fått tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932). Om delgivnings- mottagaren har känd hemvist inom riket men varken denne eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34–37 §§ delgivningslagen påträffas och det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivnings- mottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till dennes hemvist. Om svaranden är bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under svarandens utländska adress.

2 §

Om det är möjligt ska avhysning ske inom fyra veckor från det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden fick tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse skickades till honom eller henne.

3 §

Om det behövs av hänsyn till svaranden eller för att Kronofogde- myndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överens- kommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen under högst sex veckor från det att de handlingar som behövs kom in till myndigheten. Om det finns synnerliga skäl får anståndet förlängas till högst åtta veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgetts av myndigheten. När en begäran om anstånd prövas ska Kronofogdemyndigheten särskilt beakta om svaranden eller tredje man ska avhysas från sitt hem.

Om det på grund av 2 § andra stycket finns hinder mot att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 2 § första stycket, ska anståndstiden räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat ske.

233

s. 234 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

4 §

Om sökanden medger uppskov med avhysningen och uppskovet varar över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

5 §

Kronofogdemyndigheten ska vid behov ordna transport av egendom som ska bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen.

Egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör för- varas får kastas i samband med avhysningsförrättningen.

Innan åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, ska parterna under- rättas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta den. Innan egendomen säljs eller kastas ska svaranden uppmanas att hämta egendomen genom rekommenderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

6 §

Om avhysning ska ske från annat än bostad och svaranden underlåter att ta hand om egendomen, får Kronofogdemyndigheten besluta att egendomen ska säljas om lämpligt förvaringsutrymme inte kan ordnas. Om egendomen kan antas sakna försäljningsvärde, får det i stället beslutas att egendomen ska förstöras. Egendom som tillhör tredje man får säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om egendomen.

Innan ett beslut enligt första stycket meddelas ska svaranden och, om egendomen tillhör tredje man, denne få tillfälle att yttra sig enligt vad som föreskrivs i 2 §.

Försäljning ska ske i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock inte.

7 §

Avhysning får genomföras även mot inneboende eller annan tredje man som hindrar sökanden i utövningen av dennes rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När det finns anledning ska Kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg underrätta tredje mannen om avhysningen.

Anstånd får meddelas enligt 3 §, om det behövs av hänsyn till tredje mannen.

234

s. 235 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

8 §

Kronofogdemyndigheten får förelägga svaranden att själv fullgöra sin skyldighet att flytta om det anses lämpligt och sökanden medger det. Då tillämpas 1 §, 2 § andra stycket samt 4 och 7 §§.

16 kap. Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder

Verkställighet av handräckning och andra säkerhetsåtgärder än kvarstad

1 §

Innan verkställighet av handräckning sker ska svaranden underrättas. Kronofogdemyndigheten får dock genast vidta behövlig åtgärd om saken är brådskande. Kronofogdemyndigheten ska så snart som möjligt pröva om åtgärden ska bestå.

2 §

Verkställighet av handräckning eller annan säkerhetsåtgärd än kvarstad sker genom att Kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad han eller hon är skyldig att göra eller att iaktta förbud eller annan föreskrift eller genom att myndigheten själv vidtar behövlig åtgärd. Om sökanden begär det och det är lämpligt kan Kronofogdemyndigheten överlämna åt sökanden att efter myndighetens anvisning utföra behövlig åtgärd.

Beträffande genomförandet av verkställigheten tillämpas 15 kap. 5 och

6 §§.

En föreskrift i utsökningstiteln som avser verkställigheten hindrar inte att

verkställigheten genomförs på annat sätt, om det behövs.

3 §

Om sökanden medger uppskov med verkställighet och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger.

Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med handräckning för återtagande av en vara, om det finns särskilda skäl med hänsyn till köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock inte beviljas för mer än fyra månader från dagen för ansökan om handräckning.

Kronofogdemyndigheten får besluta om villkor för anståndet och förklara att anståndet ska upphöra att gälla om det finns anledning till det.

Verkställighet av beslut om kvarstad 4 §

Vid verkställighet av beslut om kvarstad för fordran tillämpas vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33–35 §§, 5 och 6 kap. samt 12 kap. 3–5 §§.

Kvarstad för fordran får inte läggas på lön eller annan förmån som avses i 7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

235

s. 236 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

5 §

När egendom har belagts med kvarstad för fordran, får svaranden inte överlåta egendomen eller till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl.

I fråga om verkan av kvarstaden i övrigt gäller vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 29 § andra stycket och 31 § samt 12 kap. 6–10 §§.

Om lös egendom, som har belagts med kvarstad för fordran, hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran av part säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom.

6 §

Kvarstad för fordran hindrar inte att egendomen utmäts eller beläggs med kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att tillgå, ska dock denna tas i anspråk i första hand, om inte den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen.

Om egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts för annan fordran vilken inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, ska egendomen anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Sådan utmätningsverkan förfaller, om den sökta utmätningen hävs.

7 §

Beträffande verkställighet av beslut om kvarstad till säkerhet för bättre rätt tillämpas 6 kap. och 12 kap. 5 §.

I fråga om verkan av sådan kvarstad gäller 5 §. Pantbrev som gäller i egendomen får dock inte pantsättas, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg.

Tredje avdelningen –

Bestämmelser om kostnader

17 kap. Kostnader

och överklagande

2 § 39

Sökanden ansvarar mot staten för

förrättningskostnaderna i målet, om

förrättningskostnaderna

i målet,

inte något annat följer av 3 eller

om inte något annat följer av 3 eller

4 § eller av särskild föreskrift.

4 § eller av särskild

föreskrift.

Betalar sökanden inte en grund-

avgift inom förelagd tid, får

Kronofogdemyndigheten avskriva

Kronofogdemyndigheten

avskriva

målet.

I fråga om kostnader för en

åtgärd som har begärts av någon

annan än sökanden i målet skall

annan än sökanden i målet ska den

236

39 SFS senaste lydelse 2007:277.

s. 237 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

den som har begärt åtgärden anses som sökande. När en fastighet enligt 12 kap. 49 § har indragits i försäljning av en gemensamt in- tecknad fastighet, skall dock sök- anden i målet ansvara även för kostnader som föranleds av indragningen, om han har sämre rätt än den som har begärt indragning.

som har begärt åtgärden anses som sökande. När en fastighet enligt 12 kap. 49 § har dragits in i försäljning av en gemensamt intecknad fastighet, ska dock sökanden i målet ansvara även för kostnader som föranleds av indragningen, om han eller hon har sämre rätt än den som har begärt indragning.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

3 § 40

Sökanden ansvarar inte för förrätt-

ningskostnaderna för utmätning

enligt 7 kap. 21 § eller för sådan

handräckning

enligt 8 kap. 18 §

handräckning

enligt 8 kap. 18 §

som behövs för att komma i besitt-

ning av lös egendom eller bostad.

Sökanden ansvarar inte

heller

Sökanden ansvarar inte

heller

för förrättningskostnaderna

i mål

för förrättningskostnaderna

i mål

om utmätning för fordran som vid

utmätning av lön har företrädesrätt

enligt 7 kap. 14 §.

Vid avhysning ansvarar sök-

anden inte för kostnader för

förvaring av svarandens egendom

eller för andra åtgärder som

väsentligen avser att skydda svar-

anden mot förlust. Detsamma gäller

kostnader för

försäljning

enligt

kostnader för

försäljning

enligt

16 kap. 7 §.

15 kap. 6 §.

Undantag från skyldigheten att betala förrättningskostnader

4 § 41

Kronofogdemyndigheten får med-

Om det finns särskilda skäl får

ge befrielse helt eller delvis från

Kronofogdemyndigheten besluta

skyldigheten att betala förrätt-

att sökanden eller svaranden inte

ningskostnaderna , om det finns

ska betala förrättningskostnaderna

särskilda skäl .

eller bara en del av dessa .

Återstår endast ett obetydligt

Återstår endast

ett obetydligt

belopp att betala i ett allmänt eller

belopp att betala i ett mål om

enskilt mål om utmätning, får

utmätning, får Kronofogdemynd-

Kronofogdemyndigheten betala

igheten betala beloppet till sök-

beloppet till sökanden genom att

anden genom att

jämka för-

40 SFS senaste lydelse 2007:277.

41 SFS senaste lydelse 2008:216.

237

s. 238 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 15 och 16 kap. får genast utsökas hos svaranden, om inte annat följer av utsöknings- titeln . Detta gäller dock inte verkställighet av beslut om kvar- stad eller annan säkerhetsåtgärd.

Om Kronofogdemyndigheten be- gär det ska förrättningskostnader för vilka sökanden ansvarar, be- talas i förskott. Staten, kommun, landsting och kommunalförbund är dock inte skyldiga att lämna sådant förskott.

Betalas inte förskott inom före- lagd tid, får Kronofogdemyndig- heten ställa in verkställigheten och häva vidtagna åtgärder. Om för- skottet avser en grundavgift, får myndigheten i stället skriva av målet.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

238

jämka förrättningskostnaderna i

rättningskostnaderna i motsvar-

motsvarande mån.

ande mån.

Sökandens skyldighet att betala förrättningskostnader i förskott

5 § 42

Förrättningskostnader för vilka sökanden ansvarar skall förskott- eras av honom, om Kronofogde- myndigheten begär det. Staten, kommun, landsting och kom- munalförbund är dock inte skyldiga att lämna sådant förskott.

Betalas inte förskott inom före- lagd tid, får Kronofogdemyndig- heten inställa verkställigheten och häva vidtagna åtgärder. Om för- skottet avser en grundavgift, får myndigheten i stället avskriva målet.

7 § 43

Förrättningskostnader

i mål

Förrättningskostnader

i mål

utmätning tas ut ur köpeskillingen

för såld

egendom,

behållen

för såld

egendom,

behållen

avkastning och andra tillgängliga

medel . De får vid behov genast

pengar . De får vid behov genast

utsökas hos gäldenären .

utsökas hos svaranden .

Förrättningskostnader

som

är

Förrättningskostnader

som

är

gemensamma för flera mål har

företräde

framför

kostnader

som

företräde

framför

kostnader

som

endast avser ett mål.

Förrättningskostnad

för hand-

Förrättningskostnad

för hand-

räckning

enligt

8 kap. 18 §

får

räckning

enligt

8 kap. 18 §

får

genast utsökas hos den mot vilken

åtgärden har vidtagits.

8 § 44

Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 16 kap. får genast utsökas hos svaranden, om ej annat följer av exekutionstiteln . Detta gäller dock ej verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

42 SFS senaste lydelse 2007:277.

43 SFS senaste lydelse 1996:130.

44 SFS senaste lydelse 1996:130.

s. 239 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §, tas förrättningskostnad för för- säljningen ut ur köpeskillingen.

När förrättningskostnader för av- hysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 § tredje stycket företräde framför annan förrättningskostnad.

Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 15 kap. 6 §, tas förrättningskostnad för för- säljningen ut ur köpeskillingen.

När förrättningskostnader för avhysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 § tredje stycket företräde framför annan förrättningskostnad.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

10 §

Om lös egendom som har belagts

med kvarstad säljs enligt 16 kap.

14 § tredje stycket eller 16 § andra

5 § tredje stycket eller 7 § andra

stycket,

tas förrättningskostnad

stycket,

tas förrättningskostnad

för försäljningen ut ur köpe-

skillingen.

Har

Kronofogdemyndigheten

Har

Kronofogdemyndigheten

med anledning av kvarstad på fast

egendom

förordnat

om åtgärd

egendom beslutat om åtgärd som

som avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas

avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas kost-

kostnad för åtgärden ut ur behållen

nad för åtgärden ut ur behållen av-

avkastning.

kastning.

11 §

Vad som sägs i 7–10 §§ om uttag-

ande av

förrättningskostnad hos

ande av

förrättningskostnad hos

svaranden gäller ej kostnad som

svaranden gäller inte kostnad som

till följd av exekutionstitelns upp-

till följd av utsökningstitelns upp-

hävande,

ansökningens

återkall-

hävande,

ansökningens

återkall-

ande eller annan särskild anled-

ning bör betalas av sökanden.

Om sökanden ej har förskotterat

Om sökanden inte har förskott-

förrättningskostnad för vilken han

erat förrättningskostnad för vilken

ansvarar och kostnaden ej får eller

han ansvarar och kostnaden inte

har kunnat i målet tagas ut hos

får eller har kunnat i målet tas ut

svaranden, får den genast utsökas

hos svaranden, får den genast

hos sökanden.

utsökas hos sökanden.

12 §

I fråga om kostnader i tvist vid

fördelning av medel som enligt

fördelning av pengar som enligt

13 kap. 7 § tredje stycket prövas av

Kronofogdemyndigheten tillämpas

Kronofogdemyndigheten

tillämpas

18 kap. rättegångsbalken.

Beslut,

varigenom

Kronofogde-

Beslut, varigenom Kronofogde-

myndigheten har ålagt ersättnings-

skyldighet enligt första

stycket,

skyldighet enligt första

stycket,

verkställs såsom dom som avses i

3 kap. 6 §.

2 kap. 4 §.

239

s. 240 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen före- skriver med hänsyn till var svar- anden har sin hemvist.

Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt. Beträffande dödsbo förstås den ort där den döde senast var bosatt och beträffande annan juridisk person förstås den ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar dom- stols behörighet i tvistemål i allmänhet.

I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstols- ärenden vid överklagande i ut- sökningsmål. Kronofogdemyn- digheten ska dock inte vara part i domstolen utom i den del över- klagandet avser förrättningskost- naderna.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

240

Särskild bestämmelse beträffande

Särskilda bestämmelser för mål

allmänna mål

som ska handläggas enligt lagen

(1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.

13 § 45

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ , 4 §

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ samt

första stycket och 5 § om sök-

4 § första stycket gäller inte för

andens ansvar för förrättningskost-

sökandens ansvar för förrättnings-

nader gäller inte i allmänt mål.

kostnader i mål som ska hand-

läggas enligt lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar

m.m.

18 kap. Överklagande

1 § 46

Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen före- skriver med hänsyn till var svar- anden har sitt hemvist.

I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstols- ärenden vid överklagande i utsök-

ningsmål. Kronofogdemyndig- heten skall dock inte vara part i domstolen .

2 § 47

Kronofogdemyndighetens beslut

Kronofogdemyndighetens

beslut

får överklagas av den som beslutet

angår, om det har gått honom

angår, om det har gått honom eller

emot. Sökanden eller svaranden

henne emot. Sökanden eller svar-

får klaga även över att beslut gör

anden får klaga även

över att

intrång i tredje mans rätt.

45 SFS senaste lydelse 2008:216.

46 SFS senaste lydelse 2006:672.

47 SFS senaste lydelse 1993:516.

s. 241 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Ett beslut i en fråga som avses i 3 kap. 11 eller 12 § får inte över- klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man eller som innebär att Kronofogdemyndig- heten avvaktar med verkställig- hetsåtgärder enligt 2 kap. 20 § tredje stycket får överklagas endast i samband med överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund

Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.

beslut gör intrång i tredje mans rätt.

Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt

12 kap. 33 § andra stycket, får över- klagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

5 § 48

Följande beslut får inte över-

klagas:

1. ett beslut genom vilket be-

gäran om rättelse av utmätning

enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av

kvarstad för fordran enligt 16 kap.

13 § har lämnats utan bifall,

4 § har lämnats utan bifall,

2. ett beslut

genom

vilket en

2. ett beslut

genom

vilket en

rättighet inte har förbehållits enligt

12 kap. 33 § andra stycket,

3. ett beslut

genom

vilket en

3. ett beslut

genom

vilket en

förrättningsman har förklarats jävig,

handläggare har förklarats jävig,

4. ett beslut i en fråga som avses

i 17 kap. 4 § första stycket,

5. ett beslut i en sådan fråga om

verkställighet

av en

skiljedom

verkställighet

av en

skiljedom

som avses i 3 kap. 16 §.

som avses i 2 kap. 16 §.

6 § 49

Ett beslut i en fråga som avses i 2 kap. 10 eller 11 § får inte över- klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man får överklagas endast i samband med över- klagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.

48 SFS senaste lydelse 1999:118.

49 SFS senaste lydelse 1994:444.

241

s. 242 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas utan in- skränkning till viss tid.

Ett beslut om annan utmätning ska överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. Tredje man får överklaga en sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

En tvångsvis försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- delning eller utbetalning av pengar ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- beslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.

Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränk- ning till viss tid.

Ett beslut enligt 1 kap. 5 § andra stycket första meningen eller tredje stycket får överklagas inom tre veckor från beslutet.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

En sakägarförteckning får över- klagas endast i samband med att den exekutiva försäljningen eller beslutet om fördelningen av in- flutna medel överklagas.

att målet onödigt uppehålls genom beslutet.

En sakägarförteckning får över- klagas endast i samband med att Kronofogdemyndighetens försälj- ning eller beslutet om fördelning- en av pengar överklagas.

7 § 50

Ett beslut om utmätning som avses

i 7 kap. får överklagas utan in- skränkning till viss tid.

En exekutiv försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- delning eller utbetalning av medel ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- beslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.

Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränk- ning till viss tid.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

242

50 SFS senaste lydelse 2015:683.

s. 243 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

12 § 51

Tingsrätten får, utan att motparten

dessförinnan har getts tillfälle att

yttra sig

över

överklagandet,

yttra sig

över överklagandet,

förordna att någon åtgärd för

besluta att någon åtgärd för

verkställighet tills vidare inte skall

verkställighet tills vidare inte ska

vidtas eller, om det finns

synnerliga skäl, att en redan vid-

tagen åtgärd skall hävas. Vid ut-

tagen åtgärd ska hävas. Vid ut-

mätning av lön för underhålls-

bidrag får förordnandet inskränkas

bidrag får beslutet inskränkas till

till att avse att influtna medel inte

att avse att utmätta pengar inte ska

skall betalas ut.

betalas ut.

Tingsrätten får också omedelbart

förordna att åtgärd för verk-

besluta att åtgärd för verk-

ställighet

skall

genomföras och

ställighet

ska genomföras och

bestå till dess annat förordnas .

bestå till dess annat beslutas .

13 § 52

Den omständigheten att ett beslut

har meddelats av en jävig för-

har meddelats av en jävig hand-

rättningsman skall inte föranleda

läggare ska inte föranleda att be-

att beslutet hävs, om jävet uppen-

slutet hävs, om jävet uppenbarligen

barligen inte har inverkat på be-

inte har inverkat på beslutet.

slutet.

14 § 53

Vid bifall till ett överklagande av

ett visst beslut får även ett senare

beslut i målet hävas när det kan

ske, om detta beslut har samband

med det förra beslutet och inte

hade vunnit laga kraft mot

hade fått laga kraft mot klaganden

klaganden när han överklagade

när han eller hon överklagade det

det första beslutet.

första beslutet.

15 § 54

Om ett överklagande av ett beslut

om fördelning av medel bifalls,

om fördelning av pengar bifalls,

gäller det till förmån även för den

som inte själv har överklagat be-

slutet.

51 SFS senaste lydelse 1995:298.

52 SFS senaste lydelse 1993:516.

53 SFS senaste lydelse 1993:516.

54 SFS senaste lydelse 1993:516.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

243

s. 244 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

16 § 55

Tingsrättens beslut i en fråga som

överklagats dit gäller på det sätt

som i 2 kap. 19 § sägs om Krono-

som i 3 kap. 20 § sägs om Krono-

fogdemyndighetens beslut.

I mål om utmätning skall dock en

I mål om utmätning ska dock en

vidtagen åtgärd inte utan särskilt

förordnande återgå innan tings-

beslut återgå innan tingsrättens

rättens beslut har vunnit laga kraft.

beslut har fått laga kraft.

20 § 56

Bestämmelserna

särskilda

Bestämmelserna

särskilda

rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte-

gångsbalken tillämpas i fråga om

Kronofogdemyndighetens

beslut i

Kronofogdemyndighetens

beslut i

utsökningsmål.

Vad som sägs i 58 kap. 13 § rätte-

gångsbalken om

återställande av

gångsbalken om

återställande av

försutten tid gäller även när föreläg-

försutten tid gäller även när före-

gande har meddelats enligt 4 kap.

läggande

har meddelats

enligt

20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 §

4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 13 kap.

andra stycket i denna balk.

7 § andra stycket i denna balk.

Användning av särskilt rätts-

medel får ej utan synnerliga skäl

medel får inte utan synnerliga skäl

föranleda att exekutiv försäljning

föranleda

att tvångsvis

försäljning

hävs.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelse

1. Denna lag träder i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer.

2. För det som i annan lag eller förordning benämns exekutionstitel ska det som i denna balk föreskrivs om utsökningstitel gälla.

244

SFS senaste lydelse 1995:298.

SFS senaste lydelse 1988:1454.

s. 245 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken

dels att 13 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 10 § ska utgå

dels att rubriken närmast före 8 § ska lyda ”Övergångsbestämmelser till 1–3 kap. utsökningsbalken”,

dels att 10, 12 och 20 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

10 §

Har en domstol efter balkens

Har en domstol efter balkens ikraft-

ikraftträdande med stöd av annan

trädande med stöd av annan lag än

lag än rättegångsbalken förordnat

rättegångsbalken

beslutat att

att en dom eller ett beslut får verk-

dom eller ett beslut får verkställas

ställas innan domen eller beslutet

innan domen eller beslutet har fått

har vunnit laga kraft, får krono-

laga kraft, får Kronofogdemyndig-

fogdemyndigheten vid tillämpning

heten vid tillämpning av 2 kap. 7 §

av 3 kap. 9 § i balken föreskriva att

i balken föreskriva att säkerhet ska

säkerhet skall ställas för skadestånd

ställas för skadestånd som sök-

som sökanden kan bli skyldig att

anden kan bli skyldig att utge om

utge om domen eller beslutet

domen eller beslutet ändras.

ändras.

12 §

Annan skiljedom som enligt lag

skall lända till efterrättelse än

ska följas än sådan som avses i

sådan som avses i 3 kap. 15 eller

2 kap. 15 eller 16 § i

balken

får

16 § i balken får verkställas, om

verkställas, om det inte föreligger

det ej föreligger någon omstän-

någon omständighet

som

gör

dighet som gör domen ogiltig,

domen ogiltig, även om talan inte

även om talan ej förs mot domen. I

förs mot domen. I fråga om verk-

fråga

om verkställigheten

gäller

ställigheten gäller 2 kap. 17 och

3 kap. 17 och 18 §§ i balken.

18 §§ i balken.

20 §

Vad som föreskrivs om bo-

stadsrätt i 5 kap. 1 § 6 och 6 kap.

stadsrätt i 6 kap. 3 § andra stycket

3 § andra stycket i balken tilläm-

i balken tillämpas även i fråga om

pas även i fråga om andelsrätt i en

andelsrätt i en förening, som inte

förening, som ej är bostads-

är bostadsrättsförening, eller i ett

rättsförening, eller i ett handels-

handelsbolag eller ett aktiebolag,

bolag eller ett aktiebolag, om det

om det med andelsrätten följer rätt

med andelsrätten följer rätt att

att besitta eller hyra en lägenhet.

besitta eller hyra en lägenhet.

Bestämmelsen

5 kap. 13 §

Bestämmelsen

i 5 kap. 13 §

första stycket i balken är inte

första

stycket i

balken

är ej

tillämplig i fall

då en hyresvärd

245

s. 246 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

tillämplig i fall då en hyresvärd eller jordägare enligt 34 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

eller jordägare enligt 34 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

Denna lag träder i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer.

246

s. 247 Förteckning över remissinstanserna (SOU 2016:81) Kontrollera mot PDF

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2016:81)

Prop. 2025/26:224 Bilaga 3

Remissyttranden över betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81) har lämnats av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Nacka tingsrätt, Växjö tingsrätt, Örebro tingsrätt, Malmö tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltnings- rätten i Luleå, Förvaltningsrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Hyres- och arrendenämnden i Göteborg, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Eko- brottsmyndigheten, Polismyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Data- inspektionen (numera Integritetsskyddsmyndigheten), Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Barn- ombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndig- heten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kammarkollegiet, Statens servicecenter, Konsumentverket, Stockholms universitet (Juridiska fakul- tetsnämnden), Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden), Centrala studiestödsnämnden, Transportstyrelsen, Tillväxtverket, Statens jord- bruksverk, Boverket, Lantmäteriet, Arbetslöshetskassornas Samorganisa- tion, Fastighetsmäklarförbundet, Fastighetsägarna, Finansbolagens Förening, Föreningen Sveriges kronofogdar, HSB Riksförbund, Lands- organisationen i Sverige, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, Rädda Barnen, Småföretagarnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring, Svensk Inkasso, Sveriges advokatsamfund, Sveriges allmän- nyttiga bostadsföretag, Sveriges Kommuner och Regioner, Tjänstemän- nens centralorganisation och Yrkesföreningen för budget- och skuldråd- givare i kommunal tjänst.

Yttranden har också inkommit från Riksförbundet Enskilda Vägar, Små- företagarnas Arbetslöshetskassa, Stockholms kommun, Villaägarnas Riks- förbund.

Arbetsgivarverket, Regelrådet, Barnens Rätt i Samhället, Föreningen Sveriges Socialchefer, Företagarna, Insolvens Väst, Hyresgästföreningen, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Lantbrukarnas Riksförbund, Riks- organisationen Sveriges Makalösa Föräldrar, Stockholms stadsmission, Svenska Kreditföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation och Upplysningscentralen AB har avstått från att yttra sig.

247

s. 248 Sammanfattning av betänkandet En ny organisation av ekobrottsbekämpningen i relevanta delar (SOU 2025:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 4

Sammanfattning av betänkandet En ny organisation av ekobrottsbekämpningen i relevanta delar (SOU 2025:81)

Inledning

Vårt huvuduppdrag har varit att förutsättningslöst analysera och utvärdera

Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion samt att föreslå de

organisatoriska och rättsliga förändringar som behövs för att förbättra och

effektivisera arbetet mot de kriminella nätverken och den organiserade

ekonomiska brottsligheten. Vi tog fasta på uppdraget om den förutsätt-

ningslösa analysen. Vår uppgift måste, särskilt mot bakgrund av det

sistnämnda uppdraget, vara att föreslå en organisation som på ett så

effektivt sätt som möjligt kan bekämpa den kvalificerade och organiserade

ekonomiska brottsligheten. Att begränsa utredningsarbetet till att isolerat

titta på Ekobrottsmyndighetens inre konstruktion tedde sig inte

ändamålsenligt. Utgångspunkten för statens insats mot ekobrottsligheten

måste vara problembilden och uppgiften, inte dagens myndighets-

organisation.

Vi inledde därför utredningsarbetet med att kartlägga hur den kvalificerade

och organiserade ekonomiska brottsligheten ser ut i dag, drygt 25 år efter det

att Ekobrottsmyndigheten inrättades. Med utgångspunkt i den kart-

läggningen har vi förutsättningslöst övervägt hur statens brotts-

bekämpande insats på området bör se ut och hur den bör organiseras. Som

ett led i detta har vi undersökt hur arbetet vid de brottsbekämpande

myndigheterna ser ut på ekoområdet och hur samarbetet dem emellan

fungerar. Vi har därefter övervägt och analyserat för- och nackdelar med flera

organisationsformer, varvid vi fann att tre av dem förtjänade mer noggranna

överväganden. Analysen har lett till att vi starkt förordar ett av dessa

alternativ, nämligen att slå ihop Ekobrottsmyndighetens och Polis-

myndighetens verksamheter på ekobrottsområdet.

I korthet har vi funnit att den ekonomiska brottsligheten i dag har en nästan

ofattbar omfattning och att den dessutom har ändrat karaktär. Den är numera

gränsöverskridande och samma aktörer förekommer i både ekobrotts-

ärenden och i ärenden om vålds- och narkotikabrott. Dagens brottsbekämp-

ning på ekoområdet räcker inte längre till. Ekobrottsmyndigheten utreder

inte, som många tror, merparten av den ekonomiska brottsligheten. Tvärt-

om utreder myndigheten en begränsad del av brottsligheten. För att staten

inte ska ligga steget efter kriminaliteten, utan i stället ligga steget före,

behövs därför en ny organisation som ger förutsättningar för förändrade

arbetsmetoder och en mer samlad brottsbekämpning. Förslaget innebär att

Ekobrottsmyndighetens och Polismyndighetens verksamheter slås ihop

för att på så sätt skapa en starkare och mer effektiv organisation än de

enskilda myndigheterna utgör i dag. Organisationen som vi föreslår har

förutsättningar att växa och kan ta till vara framgångsrika arbetssätt som

används inom Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten på var sitt

håll.

Detta betänkande handlar om den mer renodlade brottsbekämpningen,

248

dvs. rättsväsendets insatser. Det förtar inte vikten av samarbete med och mellan

s. 249 Utmätning på distans Kontrollera mot PDF

övriga myndigheter och offentliga organ, eller vikten av att hela samhället

Prop. 2025/26:224

engagerar sig i kampen mot ekonomisk brottslighet. Det brottsföre-

Bilaga 4

byggande arbetet är mycket viktigt, särskilt på ekobrottsområdet. En

välfungerande polis- och åklagarverksamhet är dock en grundläggande

förutsättning för att ekobrottsbekämpningen ska vara framgångsrik.

Samhällets signal till allmänheten får inte vara att man har gett upp. Vissa

individer måste lagföras för att nå det övergripande målet för

kriminalpolitiken: att minska brottsligheten och öka människors trygghet.

Vi har också ett antal deluppdrag som anknyter till ekonomisk brottslig-

het. Dessa deluppdrag rör frågor om tillgång till vissa uppgiftssamlingar i

brottsbekämpande syfte, en utökning av antalet myndigheter som får biträda

med utmätning på distans, sanktionsväxling i fråga om bokföringsbrott och

rekonventionstalan. Vår analys i dessa delar är, eller har gjorts, oavhängiga

slutsatserna i organisationsfrågan.

[…]

Utmätning på distans

Sedan tre år tillbaka kan Kronofogdemyndigheten i större utsträckning än tidigare utmäta egendom på distans. De nya reglerna innebär att myndigheten kan begära biträde av polisen för att ta utmätt egendom i förvar när utmätningsbar egendom påträffas i polisens verksamhet. Ett av våra deluppdrag är att ta ställning till om Kronofogdemyndigheten bör kunna få biträde av fler brottsutredande myndigheter, t.ex. Ekobrottsmyndigheten.

Våra förslag har gjorts neutrala i förhållande till den omorganisation av ekobrottsbekämpningen som vi föreslår, bl.a. för att möjliggöra ett tidigare ikraftträdande.

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska få rätt att begära biträde av Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen med att ta utmätt egendom i förvar, om egendomen påträffas i dessa myndigheters verksamhet. Tulltjänstemän och kustbevakningstjänstemän ska ha rätt att använda försvarligt och proportionerligt våld vid biträde till Kronofogde- myndigheten. Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen ska underrätta Kronofogdemyndigheten, om de i sin verksamhet påträffar egendom och det finns anledning att anta att egendomen kan utmätas. En underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl talar mot det.

Vidare föreslår vi att Kronofogdemyndighetens förfarande med tidigare utmätt egendom, överskottsgods och exekutivt såld egendom som inte avhämtas ska regleras i lag. Förfarandet har tidigare varit oreglerat.

249

s. 250 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2025:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 5

Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2025:81)

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 6 kap. 12 a § och 16 kap. 13 § och rubriken närmast före 6 kap. 12 a § utsökningsbalken ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 4 kap. 35 a och 35 b §§ och

9 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

35 a §

När ett beslut om utmätning av egen- dom som tagits i förvar upphävs eller på annat sätt förfaller, ska egen- domen lämnas ut till gäldenären. Egendomen ska i stället lämnas ut till tredje man om det genom rätte- gång blivit utrett att den tillhör tredje mannen eller om egendomen vid förvarstagandet var i dennes besittning på grund av handpant- rätt eller retentionsrätt.

Kronofogdemyndigheten ska underrätta gäldenären eller, i fall som avses i första stycket andra meningen, tredje man om att egen- domen kan hämtas och att den, om den inte hämtas, kan komma att säljas för statens räkning eller för- störas. Efter delgivning av en sådan underrättelse ska egendomen finnas tillgänglig för hämtning hos Krono- fogdemyndigheten i minst tre måna- der. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning eller förstöras.

35 b §

Om utmätt egendom innehåller annan lös egendom (överskottsgods) som inte omfattas av utmätningen ska Kronofogdemyndigheten under- rätta gäldenären om att egendomen kan hämtas och att den, om den inte hämtas, kan komma att säljas för

250

s. 251 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2025:81) Kontrollera mot PDF

statens

räkning

eller förstöras.

Efter delgivning av en sådan under-

rättelse

ska

egendomen

finnas

tillgänglig för hämtning hos Krono-

fogdemyndigheten i minst tre må-

nader. Om egendomen inte hämtas

inom denna tid får den säljas för

statens räkning eller förstöras.

6 kap.

Biträde av Polismyndigheten

Biträde av brottsbekämpande

myndigheter

12 a § 1

Om egendom som har påträffats i

Polismyndighetens

verksamhet

Polismyndighetens , Ekobrottsmyn-

utmäts,

får

Kronofogdemyn-

dighetens, Tullverkets eller Kust-

digheten begära biträde av Polis-

bevakningens

verksamhet

utmäts,

myndigheten för att ta egendomen i

får Kronofogdemyndigheten begära

förvar

enligt 2

och

4–8 §§. Det-

biträde av myndigheten i fråga för

samma gäller om sådan egendom

att ta egendomen i förvar enligt 2

ska tas i förvar enligt 12 §.

och 4–8 §§. Detsamma gäller om

sådan egendom ska tas i förvar

enligt 12 §.

Inom ramen för myndigheternas

biträde med att ta egendomen i förvar

har tulltjänstemän och kustbevak-

ningstjänstemän rätt till sådan vålds-

användning som anges i 2 kap. 3 §

första stycket 1 och 4 och andra stycket

tullbefogenhetslagen (2024:710) och

2 kap. 4 § första stycket 1 och 4 och

andra stycket kustbevakningslagen

(2019:32). Vid

våldsanvändningen

ska principerna i 2 kap. 2 § tullbe-

fogenhetslagen och 2 kap. 1 § kustbe-

vakningslagen tillämpas. Polismäns rätt till våldsanvändning framgår av polislagen (1984:387).

9 kap.

1 a §

Egendom som säljs enligt 1 § ska hämtas av köparen senast inom tre månader från det att utmätningen och försäljningen har fått laga kraft. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning eller förstöras.

1 Senaste lydelse 2022:799.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 5

251

s. 252 Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2025:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 5

252

16 kap. 13 §

Beträffande verkställighet av beslut

om kvarstad för fordran tillämpas

vad som föreskrivs om utmätning i

4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 §

första och tredje styckena, 24, 25

och 33– 35 §§, 5 och 6 kap. samt

och 33– 35 b §§ , 5 och 6 kap. samt

12 kap. 3–5 §§.

Kvarstad för fordran får ej läggas

Kvarstad för fordran får inte läggas

på lön eller annan förmån som avses

i 7 kap. innan den har betalats ut och

i 7 kap. innan den har betalats ut

kan utmätas.

och kan utmätas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2. I fråga om egendom som säljs före ikraftträdandet gäller inte 9 kap. 1 a §.

s. 253 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 69 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

69 kap. 15 §

I fråga om verkställigheten tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om

– exekutiv myndighet m.m. i 1 kap.,

– förfarandet hos Kronofogdemyndigheten i 2 kap.,

– utmätning i 4 kap. 2–9 och 12–

19 §§, 22 § första och

tredje

19 §§, 22 § första och

tredje

styckena, 24 och 25 §§, 29

§ andra

styckena, 24 och 25 §§, 29

§ andra

stycket, 31 och 33– 35 §§,

stycket, 31 och 33– 35 b §§,

– undantag från utmätning i 5 kap.,

– säkerställande av utmätning i 6 kap.,

– beskrivning och värdering av utmätt fastighet m.m. i 12 kap. 3–5 §§,

– förvaltning av utmätt fastighet i 12 kap. 6–10 §§,

– verkställighet av beslut om kvarstad för fordran i 16 kap. 14 § första och tredje styckena samt 15 §, och

– förrättningskostnader i 17 kap. 9 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

253

s. 254 Förslag till lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32) Kontrollera mot PDF

I 24 kap. brottsbalken finns också föreskrifter om rätten att i vissa fall använda våld. I 6 kap. 12 a § utsök- ningsbalken finns bestämmelser om rätten att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndig- heten.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § kustbevakningslagen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

4 § 1

En kustbevakningstjänsteman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i den brottsbekämpande eller ordningshållande verksamheten, om

1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,

5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller

6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område.

I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot en person användas endast om kustbevakningstjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken finns också föreskrifter om rätten att i vissa fall använda våld.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

254

1 Senaste lydelse 2022:327.

s. 255 Förslag till lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710) Kontrollera mot PDF

I 24 kap. brottsbalken finns också bestämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 7 kap. 9 § tullag- en (2016:253) finns en hänvisning till 69 kap. 11 § skatteförfarande- lagen (2011:1244) som föreskriver att Tullverket har rätt att använda våld eller tvång i samband med verkställighet av ett beslut om bevis- säkring. I 6 kap. 12 a § utsöknings- balken finns bestämmelser om rätt- en att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndigheten.

Förslag till lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § tullbefogenhetslagen (2024:710) ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 3 §

1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

3. tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme,

5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fordon, ett fartyg eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett transportmedel eller dess last,

6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område, eller

7. tjänstemannen med stöd i lag har uppmanat någon att stanna och personen försöker undkomma eller annars gör motstånd när en sådan uppmaning ges.

I fall som avses i första stycket 3, 4, 6 och 7 får våld mot en person användas endast om tulltjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken finns också bestämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 7 kap. 9 § tullagen (2016:253) finns en hänvisning till 69 kap. 11 § skatteför- farandelagen (2011:1244) som föreskriver att Tullverket har rätt att använda våld eller tvång i samband med verkställighet av ett beslut om bevissäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

255

s. 256 Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:81) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 6

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:81)

Remissyttranden över betänkandet En ny organisation av ekobrottsbe- kämpningen (SOU 2025:81) har lämnats av Bolagsverket, Brottsföre- byggande rådet, Brottsofferjouren, Brottsoffermyndigheten, Domstols- verket, Ekobrottsmyndigheten, Finansbolagens Förening, Finansinspek- tionen, Företagarna, Integritetsskyddsmyndigheten, Juridiska fakultets- nämnden vid Uppsala universitet, Justitiekanslern, Kriminalvården, Krono- fogdemyndigheten, Kustbevakningen, Malmö tingsrätt, Myndigheten för digital förvaltning, Nacka tingsrätt, Polismyndigheten, Regelrådet, Revisorsinspektionen, Riksdagens ombudsmän, Skatteverket, Svea hov- rätt, Svensk Försäkring, Sveriges advokatsamfund, Säkerhets- och integ- ritetsskyddsnämnden, Säkerhetspolisen, Tullverket, UC AB, Umeå tings- rätt och Åklagarmyndigheten.

Svenska Bankföreningen och Sveriges Kommuner och Regioner har av- stått från att yttra sig.

256

s. 257 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 1 kap. 1–5 §§, 2 kap. 7 och 17 §§, 3 kap. 5 §, 5 kap. 1 och 2 §§,

dels att rubriken närmast före 7 kap. 1 § ska lyda ”Allmänna bestäm- melser”,

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

Tillämpningsområde

Balkens tillämpningsområde

1 § 1

Denna balk är tillämplig i fråga om

Denna balk gäller verkställighet av

verkställighet av dom eller annan

en dom eller annan exekutionstitel

exekutionstitel , som innefattar betal-

som avser betalningsskyldighet eller

ningsskyldighet eller annan förplikt-

någon annan förpliktelse och verk-

else , samt i fråga om verkställighet

ställighet av ett beslut om kvarstad

av beslut om kvarstad eller annan lik-

eller någon annan liknande säker-

nande säkerhetsåtgärd.

hetsåtgärd.

Verkställighet som avser betal-

ningsskyldighet sker genom utmät-

ning. Verkställighet som avser

ning. Verkställighet som avser en

annan förpliktelse eller säkerhets-

åtgärd sker i den ordning som

åtgärd sker på det sätt som anges i

anges i 16 kap.

16 kap.

Om en annan lag innehåller en

bestämmelse som avviker från

1 Senaste lydelse 1995:298.

257

s. 258 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

258

denna balk, tillämpas den bestäm-

melsen.

Balkens innehåll

2 §

Har i annan lag meddelats bestäm-

Balken är indelad i följande

melse som avviker från denna balk,

kapitel:

gäller den bestämmelsen.

1 kap. – Inledande bestämmelser

2 kap. – Förfarandet vid Krono-

fogdemyndigheten

3 kap. – Exekutionstitlar

4 kap. – Utmätning

5 kap. – Undantag

från

utmät-

ning

6 kap. – Säkerställande

ut-

mätning

7 kap. – Utmätning

av lön

och

andra förmåner

8 kap. – Allmänna bestämmelser

om exekutiv försäljning

9 kap. – Försäljning

lös

egendom i allmänhet och indriv-

ning av utmätt fordran

10 kap. – Försäljning

regist-

rerat skepp

11 kap. – Försäljning

regist-

rerat luftfartyg och reservdelar

12 kap. – Försäljning

fast

egendom

13 kap. – Redovisning av pengar

14 kap. – Verkan av exekutiv för-

säljning

16 kap. – Annan verkställighet

17 kap. – Kostnader

18 kap. – Överklagande

3 § 2

Verkställighet åvilar Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten ansvarar

myndigheten.

för verkställighet enligt balken .

Mål om verkställighet (utsök-

Ett mål om verkställighet (utsök-

ningsmål) handläggs av krono-

ningsmål) handläggs av en krono-

fogde eller annan tjänsteman hos

fogde eller en annan tjänsteman hos

Kronofogdemyndigheten (förrätt-

Kronofogdemyndigheten

ningsman) .

( förrättningsperson ).

2 Senaste lydelse 2006:672.

s. 259 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Proportionalitet

3 a §

Barnets bästa

3 b §

Vid alla åtgärder enligt denna balk som rör barn ska barnets bästa sär- skilt beaktas.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Jäv

4 §

5 §

Känner förrättningsman till omstän-

En förrättningsperson ska själv-

dighet som kan antagas utgöra jäv

mant anmäla en omständighet som

mot honom , skall han självmant ge

han eller hon känner till som kan

det till känna.

antas utgöra jäv mot honom eller

henne.

Har fråga om jäv mot förrätt-

Om en fråga om jäv mot en

ningsman uppkommit och har ej

förrättningsperson har uppkommit

annan trätt i hans ställe , skall

och han eller hon inte har ersatts av

kronofogdemyndigheten

snarast

någon annan, ska Kronofogde-

besluta i jävsfrågan. Förrättnings-

myndigheten

snarast

pröva

mannen får själv pröva jävsfrågan

jävsfrågan.

Förrättningspersonen

endast om annan tjänsteman ej kan

får själv pröva jävsfrågan endast

träda i hans ställe utan olägligt upp-

om någon annan tjänsteman inte

skov .

kan träda i hans eller hennes ställe

utan en fördröjning som leder till

olägenhet.

Förrättningsman som är jävig får

En förrättningsperson

som är

utan hinder därav vidtaga åtgärd

jävig får ändå vidta åtgärder som

som ej kan uppskjutas utan olägen-

inte kan skjutas upp utan olägenhet.

het.

259

s. 260 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

I 22 § förvaltningslagen (2017:900) regleras hur ankomstdagen för en handling ska bestämmas .

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

260

2 kap.

7 § 3

I 22 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om hur ankomst- dagen för handlingar bestäms .

En handling som avser en anmälan eller någon annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för förrättningsmannen före nämnda tidpunkt .

17 §

Vid förrättning får hus, rum eller

Vid en förrättning får ett hus, ett

förvaringsställe genomsökas,

rum

eller ett förvaringsställe

det behövs för att verkställighet

genomsökas, om det behövs för att

skall kunna ske.

verkställigheten ska kunna ske.

Behöver förrättningsmannen ha

förrättningspersonen be-

tillträde till utrymme som är

höver få tillträde till ett utrymme

tillslutet , får han låta öppna lås

som är tillslutet får han eller hon

eller bereda sig tillträde på annat

öppna låset eller bereda sig tillträde

sätt. Han får dock ej bereda sig

på något annat sätt. Förrättnings-

tillträde till bostad i innehavarens

personen får dock inte bereda sig

frånvaro annat än om underrättelse

tillträde till en bostad i inne-

om tiden för förrättningen har sänts

havarens frånvaro annat än om en

till innehavaren med posten eller

underrättelse om tiden för för-

lämnats på annat lämpligt sätt och

rättningen har sänts till innehavaren

det kan antagas att denne håller sig

med post eller lämnats på något

undan eller om eljest särskilda skäl

annat lämpligt sätt och det kan

föreligger .

antas att innehavaren håller sig

undan eller om det annars finns

särskilda skäl.

För att genomföra förrättning får

För att genomföra en förrättning

förrättningsmannen

övrigt

får förrättningspersonen i

övrigt

använda tvång i den mån det kan

använda tvång i den utsträckning

anses befogat med hänsyn till

det kan anses befogat med hänsyn

omständigheterna. Våld mot person

till omständigheterna. Våld mot en

får dock brukas endast om

person får dock användas endast

förrättningsmannen

möter

mot-

förrättningspersonen

möter

stånd och i den mån det med hänsyn

motstånd och i den utsträckning det

till förrättningens

ändamål

kan

kan anses försvarligt med hänsyn

anses försvarligt .

till förrättningens ändamål.

3 Senaste lydelse 2020:920.

s. 261 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Verkställighet får genast ske av

1. dom i växelmål eller check- mål,

Lydelse enligt prop. 2025/26:64

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

Föreslagen lydelse

4 kap.

Hanteringen av visst gods

35 a §

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

261

s. 262 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Från utmätning undantas

1. kläder och andra föremål som uteslutande används till gälde- närens personliga bruk, till skäligt värde,

2. möbler, husgeråd och annan utrustning , i den mån egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel,

3. arbetsredskap och annan ut- rustning som behövs för gälde- närens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans försörjning, allt till skäligt värde,

4. föremål med sådant överväg- ande personligt värde för gälde- nären att det måste anses uppenbart obilligt att taga egendomen i an- språk,

5. hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad eller behövs för hans förvärvsverksamhet, även om hyres- rätten får överlåtas,

6. bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvaran- de bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsido- satt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostads- rättens värde är oskäligt att bo- stadsrätten undantas från utmät- ning,

7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter, i den mån annat ej är föreskrivet och

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

262

35 b §

Om utmätt lös egendom innehåller annan egendom som inte omfattas av utmätningen ska Kronofogde- myndigheten återlämna egen- domen till gäldenären. I ett sådant fall tillämpas 35 a § andra stycket.

5 kap. 1 §

Följande tillgångar är undantag- na från utmätning

1. kläder och andra föremål som uteslutande används till gäldenärens personliga bruk, till ett skäligt värde,

2. möbler, husgeråd och annan utrustning, i den utsträckning egen- domen är nödvändig för ett hem och dess skötsel,

3. arbetsredskap och annan ut- rustning som behövs för gälde- närens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans eller hennes försörjning, allt till ett skäligt värde,

4. föremål med ett sådant över- vägande personligt värde för gälde- nären att det måste anses uppenbart oskäligt att ta egendomen i an- språk,

5. hyresrätt till en lägenhet som behövs för gäldenärens förvärvs- verksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

6. förnödenheter, och

7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran eller liknande till-

s. 263 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

gång som enkelt kan realiseras

Prop. 2025/26:224

eller omvandlas till pengar .

Bilaga 7

2 §

När gäldenären har familj , bestäms

När gäldenären har familj bestäms

vad som får undantagas enligt 1 §

vad som får undantas enligt 1 §

med skälig hänsyn även till vad

med skälig hänsyn till vad familj-

familjen brukar eller behöver.

en använder eller behöver.

Om gäldenären eller någon som

tillhör hans familj lider av lyte

tillhör hans eller hennes familj

eller allvarlig sjukdom, skall det

lider av en allvarlig funktionsned-

också beaktas.

sättning eller sjukdom, ska även

det beaktas.

Undantag enligt

1 § 7 bestäms

Ett undantag enligt 1 § 6 eller 7

med skälig hänsyn även till gälde-

bestäms med skälig hänsyn även till

närens underhållsbörda .

gäldenärens underhållsskyldighet .

6 kap.

Biträde av Polismyndigheten

Biträde av brottsbekämpande

myndigheter

12 a § 4

Om egendom som har påträffats i

Polismyndighetens

verksamhet

Ekobrottsmyndighetens,

Kustbe-

utmäts, får Kronofogdemyndig-

vakningens, Polismyndighetens

heten begära biträde av Polismyn-

eller Tullverkets verksamhet ut-

digheten för att ta egendomen i

mäts, får Kronofogdemyndighet-

förvar enligt 2 och 4–8 §§. Det-

en begära biträde av den berörda

samma gäller om sådan egendom

myndigheten för att ta egendomen

ska tas i förvar enligt 12 §.

i förvar enligt 2 och 4–8 §§. Det-

samma gäller om sådan egendom

ska tas i förvar enligt 12 §.

Inom ramen för myndigheternas

biträde enligt första stycket får en

kustbevakningstjänsteman

eller

tulltjänsteman använda våld i den

utsträckning som anges i 2 kap. 1 §

4 Senaste lydelse 2022:799.

263

s. 264 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Lön får utmätas endast till den del lönen överstiger det som gälde- nären behöver för sitt och sin familjs underhåll samt för att full- göra betalningsskyldighet mot någon annan som vid utmätning av lön har bättre rätt till lönen. Om ut- mätning sker för en fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1 , ska även betalningsskyl- dighet mot den som har lika rätt som sökanden beaktas.

Om gäldenären lever tillsam- mans med en make eller är sambo, ska dennes förmåga att med sin inkomst bidra till familjens gemen- samma kostnader beaktas vid beräkningen av det belopp som be- hövs för underhållet. Gäldenären ska ansvara för den del av de gem- ensamma kostnaderna som mot- svarar hans eller hennes inkomst i förhållande till de sammanlagda inkomsterna .

Om utmätningen avser ackords- lön, provision eller någon annan er- sättning som avser betalning för en period som är längre än en månad, ska särskild hänsyn tas till detta förhållande.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

och 4 § 1 och 4 kustbevaknings- lagen (2019:32) respektive 2 kap. 2 § och 3 § 1 och 4 tullbefogenhets- lagen (2024:710). Polismäns rätt till våldsanvändning framgår av polislagen (1984:387).

7 kap. 4 § 5

Lön får tas i anspråk genom utmät- ning endast till den del den över- stiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll samt till fullgörande av betalningsskyldig- het mot annan som vid utmätning av lön har bättre rätt till lönen. Vid utmätning för fordran med före- trädesrätt enligt 14 § första stycket 1 skall även betalningsskyldighet mot annan som har lika rätt som sökanden beaktas.

Om utmätningen avser ackords- lön, provision eller annan ersätt- ning som innestår för längre tid än en månad, skall särskild hänsyn tas till detta förhållande.

264

5 Senaste lydelse 1996:1032.

s. 265 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

1 a §

8 §

försäljningen skall beredas tillfälle att yttra sig i frågan, om anledning föreligger därtill .

sig. språk på panträtten eller var han eller hon befinner sig.

8 a §

En utmätt bostadsrätt får säljas under hand, om det bedöms vara mer ändamålsenligt än en försäljning på offentlig auktion.

9 kap.

1 §

Utmätt lös egendom säljs på

offentlig auktion eller under hand.

För försäljning under hand gäller

särskilda förutsättningar enligt

8 § .

8 och 8 a §§ .

Kronofogdemyndigheten får upp-

Kronofogdemyndigheten får ge

draga åt annan att hålla auktion.

någon annan i uppdrag att hålla

auktion. Detsamma gäller för för-

säljning under hand av en bo-

stadsrätt.

Detta kapitel gäller ej sådan lös

Detta kapitel gäller inte sådan

egendom som avses i 10 eller

lös egendom som avses i 10 eller

11 kap.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

265

s. 266 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

266

Vid denna bedömning ska särskild

hänsyn tas till möjligheten att

uppnå en högre köpeskilling än

vid försäljning på auktion.

8 b §

Om det behövs ska sökanden,

gäldenären och andra kända sak-

ägare vars rätt kan påverkas av

försäljningen ges tillfälle att yttra

sig innan egendom bjuds ut till

försäljning under hand.

9 §

Innan egendom säljs under hand

skall anbud fordras in. I fråga om

ska anbud begäras in. Detta be-

försäljningsvillkoren

tillämpas

höver dock inte ske om försälj-

4 och 5 §§.

ningen avser en bostadsrätt. För

försäljningsvillkoren gäller 4 och

5 §§.

Lämnas ej anbud som godtas,

Om inget godtagbart anbud läm-

skall auktion sättas ut . Detta gäller

nas ska egendomen säljas på

dock ej, om sökanden avstår däri-

auktion. Detta gäller dock inte om

från eller om auktion har hållits

sökanden avstår från auktion eller

tidigare och det därjämte saknas

om auktion redan har hållits och

anledning antaga att egendomen

det saknas anledning att anta att

kan säljas inom rimlig tid. Skall

egendomen kan säljas inom rimlig

nytt försäljningsförsök ej göras ,

tid. Om ett nytt försäljningsförsök

gäller 6 § fjärde stycket.

inte ska göras, gäller 6 § fjärde

stycket.

Blir köpet ogiltigt till följd av att

full betalning ej sker inom före-

full betalning inte sker inom före-

skriven tid , gäller bestämmelserna

skriven tid gäller 7 §. Det som

i 7 §. Vad som sägs om auktion i

sägs om auktion i 7 § första

7 § första stycket

gäller även

stycket gäller även vid försäljning

försäljning under hand.

under hand.

10 kap. 6 §

Auktion skall kungöras i god tid

En auktion ska kungöras i god tid

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

skall innehålla uppgift om sam-

ska innehålla uppgifter om tid och

manträde för fördelning av köpe-

plats för fördelningssamman-

skillingen.

trädet, om ett sådant ska hållas,

och annars en uppgift om när den

obetalda delen av köpeskillingen

senast ska betalas.

Innehavare av fordran som bör

I kungörelsen ska en innehav-

iakttagas vid auktionen skall i

are av en fordran som bör beaktas

kungörelsen uppmanas att anmäla

vid auktionen uppmanas att an-

s. 267 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

sin rätt till kronofogdemyndig-

mäla sin rätt till Kronofogde-

heten senast vid auktionen.

myndigheten senast vid auktio-

nen.

12 § 6

Fordran upptas med det belopp

En fordran ska tas upp med det

till vilket den beräknas uppgå den

belopp som den uppgår till den

dag då

fördelningssammanträde

dag då fördelningssammanträdet

skall äga rum. Beträffande fordran

ska äga rum. Om det inte hålls ett

med sjöpanträtt

skall

iakttagas

sådant sammanträde, ska fordran

vad som föreskrivs i 3 kap. 41 §

tas upp med det belopp som den

andra stycket andra meningen sjö-

uppgår till den dag då Krono-

lagen (1994:1009). Panträtt på

fogdemyndigheten meddelar sitt

grund av inteckning får ej åtnjutas

beslut om fördelning. För en ford-

för mer än pantbrevets belopp

ran med sjöpanträtt gäller 3 kap.

jämte

tillägg enligt

3 kap. 4 §

41 § andra stycket andra meningen

sjölagen. Understiger

fordringen

sjölagen (1994:1009). En panträtt

pantbrevets belopp , upptas åter-

på grund av inteckning får inte

stoden som ägarhypotek.

användas för mer än pantbrevets

belopp med ett tillägg enligt 3 kap.

4 § sjölagen. Om fordran inte upp-

går till pantbrevets belopp, tas det

återstående upp som ägarhypotek.

Om i skeppet gäller pantbrev

Om det gäller ett pantbrev i

som ej innehas av ägaren och

skeppet , som inte innehas av

någon fordran för vilken pant-

ägaren och någon fordran för

brevet utgör säkerhet ej har blivit

vilken pantbrevet utgör säkerhet

anmäld, upptas pantbrevets be-

inte har blivit anmäld, tas

lopp och ett till tio procent av

pantbrevets belopp upp med ett

detta belopp beräknat tillägg.

tillägg som motsvarar tio procent

av pantbrevets belopp .

Ägarhypotek upptas utan tillägg

Ett ägarhypotek tas upp utan

enligt 3 kap. 4 § sjölagen.

tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen.

16 § 7

Den som ropar in skeppet är

Den som har vunnit budgivningen är

skyldig att efter inropet lämna

skyldig att betala en handpenning

handpenning

som

motsvarar en

motsvarande en sjättedel av köpe-

sjättedel

köpeskillingen, dock

skillingen, dock minst det belopp

inte mindre än de förrättnings-

som motsvarar de förrättningskost-

kostnader som ska utgå ur skeppet .

nader som ska tas ur köpeskilling-

en .

Handpenningen ska betalas kon-

tant, om inte inroparen ställer säk-

tant, om inte den som har vunnit

erhet för beloppet. Som säkerhet får

budgivningen ställer säkerhet för

godtas även fordran som är förenad

beloppet. En fordran som är för-

med panträtt på grund av inteck-

enad med panträtt i skeppet får

6 Senaste lydelse 1994:1010.

7 Senaste lydelse 2019:841.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

267

s. 268 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

ning i skeppet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall som avses i 22 § ersättnings- skyldiga intill motsvarande belopp .

Obetald del av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid det sammanträde som enligt 6 § har kungjorts för köpeskillingens fördelning.

När köpeskillingen har betalats till fullo, får köparen komma i besittning av skeppet.

Köparen blir personligen betal- ningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför.

godtas som säkerhet , om den täcks av köpeskillingen och kan anses vara betryggande.

16 a §

Köparen får komma i besittning av skeppet när hela köpeskillingen är betald.

Köparen blir personligen betal- ningsskyldig för det belopp som enligt överenskommelse har avräk- nats på köpeskillingen. Den tidig- are ägaren befrias därmed från ansvar för beloppet.

18 §

Innan skeppet ropas ut skall redo-

Innan skeppet bjuds ut till för-

görelse lämnas för innehållet i

säljning ska en redogörelse lämnas

sakägarförteckningen. Upplysning

för innehållet i sakägarförteck-

skall lämnas om att skeppet ropas

ningen. Det ska även lämnas en

ut med förbehåll att inrop skall

upplysning om att skeppet bjuds ut

prövas enligt 19 §.

med förbehåll att bud ska prövas

enligt 19 §.

268

s. 269 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

19 §

Innan inrop godtas skall krono-

Innan ett bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva , om det i

fogdemyndigheten

pröva

14 §

angivna

villkoret

för

för-

villkoret för försäljning enligt 14 §

säljning är uppfyllt. Även om detta

är uppfyllt. Även om så är fallet får

är förhållandet får inropet ej

ett bud inte godtas om det är

godtagas, om det är sannolikt att

sannolikt att en avsevärt högre

avsevärt

högre

köpeskilling

kan

köpeskilling kan uppnås.

uppnås.

Utan hinder av första stycket

Budet ska dock godtas om alla

skall inrop godtagas, om samtliga

berörda sakägare

medger

det.

berörda

sakägare

medger

det.

Sökanden får medge att ett bud

Sökanden kan medge att inrop god-

godtas även om förrättningskost-

tas fastän förrättningskostnaderna

naderna inte har blivit täckta.

ej har blivit täckta.

Inrop får ej mot sökandens be-

Om exekutionsfordran inte täcks,

stridande godtagas, om exekutions-

får budet inte godtas om sökanden

fordringen ej täcks .

motsätter sig det.

20 §

Sedan inrop har godtagits skall

Handpenningen ska betalas genast

inroparen omedelbart lämna före-

efter det att ett bud har godtagits.

skriven handpenning. Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten får

dock

myndigheten kan dock på begäran

på begäran göra ett kort uppehåll i

göra ett kort uppehåll i handlägg-

handläggningen för att ge honom

ningen för att bereda inroparen

eller henne tillfälle att få fram hand-

tillfälle att anskaffa handpenning ,

penningen , om uppehållet inte kan

om uppehållet ej kan antagas med-

antas medföra beaktansvärd oläg-

föra beaktansvärd olägenhet. Läm-

enhet. Om handpenningen inte läm-

nas ej handpenning , skall skeppet

nas, ska skeppet bjudas ut på nytt.

ropas ut på nytt.

Fullgör ej inroparen sin betal-

Om den som har vunnit bud-

ningsskyldighet enligt 16 § fjärde

givningen inte fullgör sin betal-

stycket, är inropet ogiltigt.

ningsskyldighet enligt 16 a § första

stycket är budet ogiltigt.

21 §

Sker ej inrop som godtas och full-

Om det inte lämnas ett bud som

följs genom att handpenning läm-

godtas och fullföljs genom att

nas , skall nytt försäljningsförsök

handpenning betalas , ska ett nytt

göras, om sökanden begär det inom

försäljningsförsök göras, om sök-

en vecka från auktionen. Har inrop

anden begär det inom en vecka från

blivit

ogiltigt

enligt 20 § andra

auktionen. Har ett bud blivit ogil-

stycket, skall nytt försäljningsförsök

tigt enligt 20 § andra stycket, ska ett

göras, om ej sökanden avstår däri-

nytt försäljningsförsök göras, om inte

från .

sökanden avstår från det .

Har två auktioner hållits utan att

Om två auktioner har hållits utan

skeppet har blivit sålt och saknas

att skeppet har blivit sålt och det

anledning antaga att skeppet kan

saknas anledning att anta att skep-

säljas

inom rimlig

tid,

får krono-

pet kan säljas inom rimlig tid, får

Kronofogdemyndigheten avvisa en

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

269

s. 270 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

fogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion skall hållas , gäller vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan av fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

begäran om ett nytt försäljnings- försök.

Om en ny auktion ska hållas gäller 6–20 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för en senare auktion .

21 a §

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som be- talas in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

22 §

När ny auktion hålls sedan inrop

När en ny auktion hålls efter det att

har blivit ogiltigt enligt 20 § andra

ett bud har blivit ogiltigt enligt 20 §

stycket, skall handpenningen tagas

andra stycket, ska handpenningen

i anspråk i den mån det behövs för

tas i anspråk i den utsträckning som

att sammanlagt samma belopp skall

behövs för att uppnå samma belopp

uppnås som vid den förra auk-

som vid den tidigare auktionen med

tionen jämte ränta därå , beräknad

ränta på beloppet beräknad enligt

enligt 5 §

räntelagen (1975:635) ,

5 § räntelagen

(1975:635) från

från utsatt dag för köpeskillingens

dagen då köpeskillingen skulle ha

fördelning till och med den nya

fördelats till och med den nya

dagen för sådan fördelning och för

att även

förrättningskostnaderna

att även den nya auktionens förrätt-

med anledning av den nya auk-

ningskostnader

ska täckas. Detta

tionen skall täckas. Detta gäller

gäller även om förhållandena har

även om ändrade förhållanden har

ändrats .

inträtt . Vad som ej behöver tagas i

anspråk skall återlämnas när den

nye inroparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet. Blir skeppet

ej sålt vid den nya auktionen, är

hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand-

Den del av handpenningen som

penningen användas till betalning

inte behöver tas i anspråk ska åter-

av förrättningskostnader som har

lämnas när den som har vunnit den

blivit onyttiga. Vad som ej behöver

nya auktionen har fullgjort sin be-

tagas i anspråk skall återlämnas.

talningsskyldighet. Om skeppet inte

blir sålt vid den nya auktionen, är

hela handpenningen förverkad.

270

s. 271 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Om en ny auktion inte hålls, ska

handpenningen

användas till att

betala de förrättningskostnader

som har blivit onyttiga. Det som

inte behöver tas i anspråk ska åter-

lämnas.

23 §

Köparen skall fullgöra sin betal-

Köparen ska fullgöra sin betal-

ningsskyldighet enligt 16 § fjärde

ningsskyldighet enligt 16 a § första

stycket även om auktionen över-

klagas.

Utan hinder av att auktionen

Köparen får komma i besittning

överklagas får köparen komma i

av skeppet trots att auktionen över-

besittning av skeppet , om ej annat

klagas, om inte något annat har

har förordnats enligt 18 kap. 12

beslutats enligt

18 kap. 12

eller

eller 19 § innan han har blivit berät-

19 § innan han eller hon har fått rätt

tigad därtill . Får han på grund av

att komma i besittning av det . Får

sådant förordnande ej komma i be-

köparen på grund av ett sådant

sittning av skeppet och är hindret ej

beslut inte komma i besittning av

hävt inom tre månader från utsatt

skeppet och är hindret inte hävt

dag för köpeskillingens fördelning,

inom tre månader från utsatt dag för

får han frånträda köpet och återfå

köpeskillingens

fördelning,

får

vad han har betalat jämte upplupen

köparen frånträda köpet och återfå

ränta, om han gör anmälan därom

det som har betalats med upplupen

hos kronofogdemyndigheten medan

ränta, om en anmälan om det görs

hindret alltjämt består .

hos Kronofogdemyndigheten medan

hindret finns kvar .

11 kap. 3 §

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Om reservdelar ska säljas på beg- äran av en borgenär som saknar in- teckning för sin fordran, får skydds- beloppet enligt 10 kap. 13 §1 inte bestämmas högre än till två tredje- delar av det värde som i målet har fastställts för reservdelarna av sak-

271

s. 272 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

sakkunniga som Kronofogde - myn- digheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna medel , den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre be- lopp än som svarar mot två tredje- delar av köpeskillingen minskad med förrättningskostnaderna. Där-

vid skall i

fall som avses

10 kap. 22 §

handpenning

för

reservdelarna läggas till köpe- skillingen , i den mån den ej skall tillkomma inroparen .

kunniga som Kronofogdemyndig- heten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelningen av inbetalda pengar , den som har inteckning i reservdelarna inte till skada för en borgenär som saknar inteckning göra sin rätt gällande till ett högre belopp än vad som motsvarar två tredjedelar av köpeskillingen min- skad med förrättningskostnaderna. I fall som avses i 10 kap. 22 § ska även handpenningen för reserv- delarna läggas till köpeskillingen i den utsträckning som handpen- ningen inte ska tillkomma den som vunnit budgivningen .

3 a § 8

Nyttjanderätt är skyddad utan sär-

En nyttjanderätt är skyddad utan

skilt förbehåll , om rättigheten har

särskilt förbehåll om den har

bättre rätt än exekutionsfordringen .

bättre rätt än exekutionsfordran .

Om sakägarförteckningen upptar

en rättighet som inte enligt första

stycket är skyddad utan särskilt för-

behåll, skall luftfartyget först ropas

ut utan förbehåll för rättighetens

bestånd och därefter med sådant

förbehåll. Uppnås vid det senare

utropet bud som täcker fordringar

med bättre rätt än rättigheten eller

som, utan att täcka dem, är lika

högt som eller högre än budet vid

det föregående utropet, har budet

vid det senare utropet företräde. Att

ägarhypotek inte täcks, utgör inte

hinder mot att bud med förbehåll

för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två

eller flera sådana rättigheter som

avses i andra stycket, skall luft-

fartyget först ropas ut utan för-

behåll för någon av rättigheterna

och därefter med förbehåll först

endast för den rättighet som har

bästa rätt och efter hand för ökat

antal rättigheter enligt deras in-

bördes ordning. Ett bud som skyd-

272

8 Senaste lydelse 2004:84.

s. 273 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

dar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än nå- gon av rättigheterna.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

3 b §

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

273

s. 274 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

274

senare budgivningen företräde. Att ett ägarhypotek inte täcks hindrar inte att ett bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Om sakägarförteckningen tar upp två eller flera sådana rättig- heter som avses i första stycket, ska luftfartyget först bjudas ut utan för- behåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll, först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras in- bördes ordning. Ett bud som skyd- dar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte medför sämre täckning av en fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att be- tala skillnaden mellan det budet och ett bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skill- naden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

3 c §

Om en rättighetshavare vill betala enligt 3 b § tredje stycket men det erbjudna beloppet inte ensamt, eller i förening med annat tillskott som erbjuds, är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska luftfartyget bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som erbjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har täckts genom ett visst bud godtar budet, ska fordran vid till- ämpningen av första stycket och 3 b § anses vara täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, gäl- ler det.

s. 275 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

4 §

Vid försäljning av flera luftfartyg

skall varje luftfartyg ropas ut för

ska varje luftfartyg bjudas ut

sig . Luftfartyg som är i samma

separat . Luftfartyg som tillhör

ägares hand och svarar för samma

samma ägare och som ansvarar för

fordringar skall dock ropas ut

samma fordringar ska dock bjudas

gemensamt, om ägaren eller borg-

ut gemensamt, om ägaren eller en

enär ej begär särskild försäljning av

borgenär inte begär särskild försälj-

visst eller vissa luftfartyg. Särskild

ning av ett visst eller vissa luft-

sakägarförteckning skall upprättas

fartyg. En särskild sakägarförteck-

för egendom som ropas ut för sig.

ning ska upprättas för egendom

Beträffande fordran för vilken flera

som bjuds ut för sig. Beträffande en

luftfartyg svarar skall i förteck-

fordran för vilken flera luftfartyg

ningen anmärkas att mindre belopp

ansvarar ska det i förteckningen

än som anges i förteckningen kan

anges att ett mindre belopp än det

komma att falla på egendomen till

som anges i förteckningen kan

följd av att köpeskillingen för an-

komma att betalas ur egendomen

nan egendom lämnar tillgång till

till följd av att köpeskillingen för

betalning av fordringen eller del

annan egendom kan ge täckning för

därav .

hela eller delar av fordran .

Bestämmelserna i första stycket

Första stycket gäller även vid

gäller också i fråga om försäljning

försäljning av både luftfartyg och

av luftfartyg och intecknade reserv-

intecknade reservdelar. Luftfartyg

delar. Luftfartyg och reservdelar får

och reservdelar får dock inte bjudas

dock ej ropas ut gemensamt, om

ut gemensamt, om fordran har be-

fordran har bevakats av borgenär

vakats av en borgenär som inte har

som ej har inteckning i reservdel-

inteckning i reservdelarna.

arna.

Reservdelar som ej ropas ut

Reservdelar som inte bjuds ut

gemensamt med luftfartyg kan på

gemensamt med ett luftfartyg får,

begäran av ägaren eller borgenär

på begäran av ägaren eller en borg-

ropas ut i skilda poster, med förbe-

enär , bjudas ut i skilda poster, med

håll att försäljning av sådan post

villkoret att försäljning av en sådan

sker endast om försäljningen med

post endast sker om försäljningen ,

hänsyn även till de bud som avges

med hänsyn även till de bud som

för andra poster kan godtagas

avges för andra poster , kan godtas

enligt 10 kap. 19 §.

5 §

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luft- fartyg.

I stället för 10 kap. 16 a § tredje stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

275

s. 276 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

12 kap.

13 § 9

Borgenär, vars fordran är förenad

En borgenär vars fordran är för-

med

förmånsrätt i

fastigheten

enad med förmånsrätt i fastigheten

enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-

enligt 6 § 1

eller

7 § 1 eller 2

månsrättslagen

(1970:979) ,

kan

förmånsrättslagen (1970:979) får

begära att fastigheten säljs för

begära att fastigheten ska säljas

hans fordran, om hans rätt till

för hans eller hennes fordran, om

betalning är ostridig eller styrks.

borgenärens rätt till betalning är

Hör fastigheten till konkursbo , har

ostridig eller styrks. Om fastig-

även borgenär , vars fordran är

heten tillhör ett konkursbo har en

förenad med panträtt i fastigheten ,

borgenär vars fordran är förenad

sådan befogenhet .

med panträtt i fastigheten mot-

svarande möjlighet .

Förvaltaren i en konkurs kan

En konkursförvaltare får begära

begära att fastigheten säljs för den

att fastigheten ska säljas för den

rätt till betalning som följer med

ett ägarhypotek i fastigheten. För-

ett

ägarhypotek i

fastigheten.

valtaren kan också begära att

Förvaltaren får också begära att

fastigheten säljs för hans fordran

fastigheten ska säljas för hans

avseende arvode och sådana kost-

eller hennes fordran på arvode och

nader för fastighetens vård under

för sådana kostnader för fast-

konkursen som skall utgå ur fast-

ighetens vård

under

konkursen

igheten, om konkursgäldenären är

som ska betalas ur fastigheten, om

en juridisk person.

konkursgäldenären är en juridisk

person.

Vill borgenär ansluta sig enligt

En borgenär som vill ansluta sig

första stycket , skall han anmäla

enligt första stycket ska anmäla

det

hos kronofogdemyndigheten

det

hos Kronofogdemyndigheten

senast två veckor före bevaknings-

sammanträdet .

sammanträdet eller, om ett sådant

sammanträde inte ska hållas, två

veckor före den tidpunkt som

Kronofogdemyndigheten

har be-

stämt enligt 19 § andra stycket.

Om borgenär, vars fordran är

förenad med förmånsrätt i fast-

igheten enligt

6 § 1

eller

7 § 1

eller 2 förmånsrättslagen, har be- gärt att fastigheten säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försälj- ning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

276

9 Senaste lydelse 1994:444.

s. 277 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

13 a §

Om en borgenär, vars fordran är

förenad med förmånsrätt i fastig-

heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2

förmånsrättslagen (1970:979), har

begärt att fastigheten ska säljas för

hans eller hennes fordran, får för-

farandet inte avbrytas på grund av

att frågan om försäljning för en

annan borgenärs eller konkurs-

boets räkning förfaller.

I fråga om rätten att lösa ut den

som har anslutit sig enligt 13 §

första eller andra stycket gäller

12 §.

16 §

Vad som har influtit genom

En betalning som skett efter en

särskild försäljning

tillbehör

särskild

försäljning

tillbehör

tillkommer

dem

som

har

tillfaller dem som har fordringar

fordringar med rätt i fastigheten

med rätt i fastigheten med det

med det företräde mellan dem som

inbördes

företräde

som

gäller

gäller enligt lag. Den som har

enligt lag. Den som har en fordran

fordran med panträtt i fastigheten

med panträtt i fastigheten får avstå

kan avstå från betalning utan att

från betalning utan att det minskar

det minskar hans rätt i fastigheten

hans eller hennes rätt i fastigheten

i övrigt. Innehavare av fordran

i övrigt. En innehavare av en for-

med panträtt på grund av gemen-

dran med panträtt på grund av

sam inteckning får dock ej avstå

gemensam inteckning får dock inte

från betalning ur tillbehörsmedel

avstå från de pengar som kommer

under annan förutsättning än att

av försäljningen

tillbehör,

samtycke

till avståendet

har

annat än om samtycke till

lämnats av såväl ägare till övriga

avståendet har lämnats av både

av inteckningen besvärade fastig-

ägare till övriga fastigheter som

heter som innehavare av panträtt

omfattas

av inteckningen

och

vilken gäller i en eller flera av

innehavare av panträtt som gäller i

fastigheterna med lika rätt som

en eller flera av fastigheterna med

eller sämre rätt än inteckningen.

lika rätt som eller sämre rätt än

inteckningen.

Avstående som inverkar på vill-

Ett avstående som inverkar på

koren vid fastighetens försäljning

villkoren vid fastighetens försälj-

på auktion skall ske senast vid be-

ning på auktion ska ske senast vid

vakningssammanträdet

och

kan

bevakningssammanträdet eller, om

därefter ej återkallas.

ett sådant sammanträde inte ska

hållas, den tidpunkt som Krono-

fogdemyndigheten

har

bestämt

enligt 19 § andra stycket. Efter den

tidpunkten kan ett avstående inte

återkallas .

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

277

s. 278 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

278

18 §

Tid och plats för auktion på

Kronofogdemyndigheten

ska

be-

fastighet bestäms av kronofogde-

stämma en tid för auktionen och

myndigheten .

hur bud ska lämnas. Om auktionen

ska hållas på en viss plats, ska

myndigheten bestämma var den ska

ske.

Sökanden, gäldenären och andra

kända sakägare vars rätt berörs av

försäljningen ska ges möjlighet att

inkomma med synpunkter på bud-

givningsförfarandet

senast

när

sakägarförteckningen

har

upp-

rättats .

Fastighetens ägare och inne-

Fastighetens ägare och en inne-

havare av nyttjanderätt till fastig-

heten är skyldiga att låta fastigheten

visas på lämplig tid.

19 §

För förhandling om försäljningen

För en förhandling om försälj-

skall

bevakningssammanträde

ningen får Kronofogdemyndigheten

hållas antingen samma dag som

besluta att ett bevakningssam-

auktionen eller lämplig dag före

manträde ska hållas. Samman-

denna.

trädet ska då hållas samma dag

som auktionen eller en lämplig

dag före denna.

Om ett bevakningssammanträde

inte ska hållas, ska Kronofogde-

myndigheten bestämma en tidpunkt

då en fordran eller rättighet senast

ska anmälas.

20 §

Auktionen skall kungöras i god tid

En auktion ska kungöras i god tid

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

skall innehålla uppgift om be-

ska innehålla information om

vakningssammanträde och

sam-

1. bevakningssammanträdet

manträde för fördelning av köpe-

eller den tidpunkt som bestämts

skillingen .

enligt 19 § andra stycket, och

2. fördelningssammanträdet eller

den tillträdesdag som bestämts en-

ligt 36 § första stycket.

Innehavare av fordran

eller

I kungörelsen ska en innehavare

rättighet som bör iakttagas vid

av en fordran eller rättighet som

auktionen skall i kungörelsen upp-

bör beaktas vid auktionen upp-

manas att anmäla sin rätt till

kronofogdemyndigheten senast vid

Kronofogdemyndigheten

senast

bevakningssammanträdet.

vid bevakningssammanträdet eller,

om ett sådant sammanträde inte

ska hållas, den tidpunkt som

s. 279 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Kronofogdemyndigheten har be-

Prop. 2025/26:224

stämt enligt 19 § andra stycket.

Bilaga 7

Har

kronofogdemyndigheten

Om Kronofogdemyndigheten har

förordnat om särskild försäljning

beslutat om en särskild försälj-

av tillbehör , får kungörelsen ej

ning av tillbehör, får kungörelsen

utfärdas

förrän försäljningen har

inte ske förrän försäljningen har

vunnit laga kraft och köpeskil-

fått laga kraft och köpeskillingen

lingen har betalats eller frågan om

har betalats eller frågan om sådan

sådan försäljning har förfallit.

försäljning har förfallit.

24 §

När förhandlingen vid bevak- Kronofogdemyndigheten ska upp- ningssammanträdet har avslutats , rätta en sakägarförteckning se-

upprättas sakägarförteckning. nast när bevakningssammanträdet har avslutats eller, om ett be- vakningssammanträde inte ska hål- las, vid den tidpunkt som Krono- fogdemyndigheten bestämmer.

33 §

Tomträtt som har inskrivits är vid

En tomträtt som har inskrivits är

försäljningen skyddad utan särskilt

vid försäljningen

skyddad

utan

förbehåll. Annan nyttjanderätt samt

särskilt förbehåll. Andra nyttjande-

servitut och rätt till elektrisk kraft

rätter samt servitut och rätt till

är skyddade utan särskilt förbehåll,

elektrisk kraft är skyddade utan

om rättigheten har bättre rätt än

särskilt

förbehåll,

om rättigheten

exekutionsfordringen .

har bättre rätt än exekutionsfordran .

I andra fall än som avses i första

I andra fall ska nyttjanderätt,

stycket skall nyttjanderätt, servitut

servitut och rätt till elektrisk kraft

och rätt till elektrisk kraft särskilt

särskilt förbehållas, om det saknas

förbehållas, om det saknas anled-

anledning att anta att rättigheten

ning antaga att rättigheten belastar

belastar fastigheten till beaktans-

fastigheten till beaktansvärd skada

värd skada för en innehavare av en

för innehavare av fordran med bät-

fordran med bättre rätt. Vid be-

tre rätt. Härvid skall rätt till betal-

dömningen ska en rätt till betalning

ning på grund av ägarhypotek ej

på grund av ett ägarhypotek inte

anses som fordran.

anses utgöra en fordran.

Bestämmelser om inskränkning-

ar i rätten att föra talan mot beslut

ar i rätten att föra en talan mot

angående förbehåll som avses i

beslut

angående

förbehåll

som

andra stycket finns i 18 kap.

avses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättighet som ej enligt första

stycket är skyddad utan särskilt

förbehåll och ej heller har för-

behållits enligt andra stycket kan

skyddas genom förbehåll vid

auktionen enligt 39 §.

33 a §

En rättighet som inte enligt 33 §

första stycket är skyddad utan sär-

279

s. 280 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

280

skilt förbehåll och inte heller har

förbehållits

enligt

33 § andra

stycket kan skyddas genom för-

behåll vid auktionen enligt 39 och

39 a §§.

34 §

I avräkning på köpeskillingen för

Vid avräkning på

köpeskillingen

fastigheten skall innestå kapital-

för fastigheten ska kapitalbeloppet

beloppet av sådan fordran inom

av en fordran inom skyddsbeloppet

skyddsbeloppet

som

är

förenad

som är förenad med panträtt och

med panträtt och ej enligt sakägar-

som

enligt

sakägarförteckningen

förteckningen

skall

betalas

med

inte ska betalas med köpeskillingen

köpeskilling för

tillbehör.

Detta

för tillbehör omfattas . Detta gäller

gäller dock ej , om

dock inte , om fordran är

1. fordringen är förfallen till be-

1. förfallen till betalning senast

talning senast

på

tillträdesdagen

på tillträdesdagen och borgenären

och borgenären har yrkat kontant

har begärt kontant betalning,

betalning,

2. fordringen är sådan som avses

2. sådan som avses i 26 § tredje

i 26 § tredje stycket eller

stycket , eller

3. fordringen är förenad med

3. förenad med panträtt endast i

panträtt endast i andel i fastigheten.

en andel i fastigheten.

För ägarhypotek skall , även om

För ett ägarhypotek ska betalning

det faller inom skyddsbeloppet ,

alltid ske kontant , även om det

kontant betalning alltid erläggas.

faller inom skyddsbeloppet.

I den mån avräkning ej skall ske

I den utsträckning avräkning inte

enligt första stycket skall köpe-

ska ske enligt första stycket ska

skillingen för

fastigheten

betalas

köpeskillingen för fastigheten be-

kontant, om ej inroparen visar att

talas kontant, om inte den som har

han har avtalat annat med den som

vunnit budgivningen visar att något

enligt sakägarförteckningen är be-

annat har avtalats med den som

talningsberättigad. Om det

enligt

sakägarförteckningen är

förteckningen är ovisst vem ett

betalningsberättigad. Om det enligt

belopp tillkommer , får det ej av-

förteckningen inte

kan fastställas

räknas.

vem som är berättigad till ett

belopp, får det inte avräknas.

35 § 10

10 Senaste lydelse 2019:841.

s. 281 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Handpenningen ska betalas kon-

Prop. 2025/26:224

tant, om inte inroparen ställer

tant, om inte den som har vunnit

Bilaga 7

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

budgivningen

ställer säkerhet för

får godtas även fordran som är

beloppet. En fordran som är förenad

förenad med panträtt i fastigheten,

med panträtt i fastigheten får godtas

om den täcks av köpeskillingen och

som säkerhet , om den täcks av

kan anses betryggande.

köpeskillingen och kan anses be-

tryggande.

Staten, kommuner, regioner och

Staten,

kommuner,

regioner

kommunalförbund

behöver inte

och kommunalförbund

behöver

lämna handpenning men blir i fall

inte lämna handpenning. I ett fall

som avses i 43 § ersättningsskyl-

som avses i 43 § är de dock

diga intill motsvarande belopp .

ersättningsskyldiga med ett be-

lopp som motsvarar den hand-

penning som annars skulle ha be-

talats.

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen ska

betalas

senast

vid det sammanträde som enligt

20 § har kungjorts för köpeskil-

lingens fördelning.

35 a §

Den obetalda delen av den kon-

tanta

köpeskillingen ska betalas

senast

vid

fördelningssamman-

trädet eller, om ett sådant samman-

träde inte ska hållas, vid den tid-

punkt

som

Kronofogdemyndigheten

bestämmer, dock senast på den till-

trädesdag som har bestämts enligt

36 § första stycket.

36 §

Som tillträdesdag räknas den dag

Tillträdesdagen är den dag då

då enligt kungörelse fördelnings-

fördelningssammanträdet

ska hål-

sammanträdet skall äga rum .

las eller, om ett sådant samman-

Kronofogdemyndigheten kan dock

träde inte ska hållas, den dag som

medge inroparen att taga vård om

Kronofogdemyndigheten

bestäm-

fastigheten eller del därav före

mer. Kronofogdemyndigheten får

tillträdesdagen.

medge den som har vunnit bud-

givningen att vårda eller bruka hela

eller delar av fastigheten före till-

trädesdagen.

Kronofogdemyndigheten får för-

Kronofogdemyndigheten får be-

ordna att obetald avkastning av

sluta att obetald avkastning av

fastigheten, som enligt 8 eller 9 §

har skolat betalas till myndigheten

skulle ha betalats till myndigheten

eller syssloman och som har

eller en syssloman och som har

förfallit under tiden till och med

den dag köparen

har

tillträtt

den dag köparen har tillträtt fastig-

281

s. 282 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

fastigheten, skall tillkomma denne . Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen , skall denne redovisa därför till kronofogde- myndigheten .

Har förre ägaren ej annan bostad , kan kronofogdemyndigheten tillåta honom att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdes- dagen.

heten, ska tillfalla köparen . Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, ska denne redovisa detta till Kronofogdemyndigheten .

Om den tidigare ägaren saknar annan bostad får Kronofogde- myndigheten tillåta honom eller henne att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdes- dagen.

37 §

På begäran av de sakägare vilkas

På begäran av de sakägare vars rätt

rätt beror därav kan försäljningen,

är beroende av försäljningen kan

såvitt avser annat än erläggande av

den ske på andra villkor än som

handpenning och den återstående

anges i detta kapitel. Villkoren för

kontanta köpeskillingen samt tiden

betalning av handpenning och den

för tillträde, ske på andra villkor än

återstående kontanta köpeskillingen

som anges i detta kapitel. Skydds-

samt tiden för tillträde kan dock

beloppet får höjas även om borg-

inte ändras . Skyddsbeloppet får

enär som ej själv har begärt för-

höjas även om en borgenär som inte

säljning motsätter sig det.

själv har begärt försäljning mot-

sätter sig det.

Begäran som avses i första

begäran ska

framställas

stycket skall framställas senast vid

senast

vid bevakningssamman-

bevakningssammanträdet.

trädet eller, om ett sådant samman-

träde inte ska hållas, den tidpunkt

som Kronofogdemyndigheten har

bestämt enligt 19 § andra stycket.

38 §

Vid auktion skall , i den mån det är

I den utsträckning det är motiverat

påkallat med hänsyn till värdet av

med hänsyn till värdet av fastig-

fastighetens tillbehör eller av annan

hetens tillbehör eller av någon annan

orsak, anges vilken egendom som

orsak, ska det vid auktionen anges

skall följa fastigheten och i vad

vilken övrig egendom som ska ingå

mån egendom som framstår som

i fastighetsköpet och i vilken ut-

tillbehör ej skall följa den . Vad

sträckning egendom

som framstår

sålunda har angivits är avgörande

som tillbehör inte ska ingå . Det som

för vad försäljningen omfattar i den

har angetts är avgörande för vad

delen. I övrigt ingår i försäljningen

försäljningen omfattar i den delen.

vad som enligt lag utgör tillbehör

I övrigt ingår det som enligt lag

till fastigheten. Råder tvist om till-

utgör tillbehör till fastigheten. Om

behör , skall det anmälas.

det råder tvist om tillbehör ska

detta anmälas.

Redogörelse skall lämnas för

En redogörelse för innehållet ska

innehållet i sakägarförteckningen.

lämnas i sakägarförteckningen. Det

Upplysning skall lämnas om att

ska även lämnas en upplysning om

fastigheten ropas ut med förbehåll

att fastigheten bjuds ut med förbe-

282

att inrop skall prövas enligt 40 §.

håll att bud ska prövas enligt 40 §.

s. 283 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

39 §

Om sakägarförteckningen upptager

Om sakägarförteckningen tar upp

rättighet som ej enligt 33 § första

en rättighet som enligt 33 § första

stycket är skyddad utan särskilt

stycket inte är skyddad utan särskilt

förbehåll och ej heller har för-

förbehåll och inte heller har för-

behållits enligt 33 § andra stycket,

skall fastigheten först ropas ut utan

ska fastigheten först bjudas ut utan

förbehåll om rättighetens

bestånd

förbehåll om rättighetens fortsatta

och därefter med sådant förbehåll.

giltighet och därefter med sådant

Uppnås vid det senare utropet bud

förbehåll. Uppnås vid den senare

som täcker fordringar med bättre

budgivningen ett bud som täcker

rätt än rättigheten eller som, utan att

fordringar med bättre rätt än rättig-

täcka dem, är lika högt som eller

heten eller som, utan att täcka dem,

högre än budet vid det föregående

är lika högt som eller högre än budet

utropet , har budet vid det senare

i det föregående budgivnings-

utropet företräde. Att ägarhypotek

förfarandet , har det senare budet

ej täcks utgör ej hinder mot att bud

företräde. Att ett ägarhypotek inte

med förbehåll för rättigheten god-

täcks hindrar inte att ett bud med

tas.

förbehåll för rättigheten godtas.

Upptager

sakägarförteckningen

sakägarförteckningen tar

två eller flera sådana rättigheter

upp två eller flera sådana rättigheter

som avses i första stycket, skall

som avses i första stycket, ska

fastigheten först ropas ut utan för-

fastigheten först bjudas ut utan

behåll för någon av rättigheterna

förbehåll för någon av rättigheterna

och därefter med förbehåll först en-

och därefter med förbehåll , först

dast för den rättighet som har bästa

endast för den rättighet som har

rätt och efter hand för ökat antal

bästa rätt och efter hand för ökat

rättigheter

enligt

deras

inbördes

antal rättigheter enligt deras in-

ordning. Bud som skyddar flera

bördes ordning. Ett bud som skyd-

rättigheter än annat bud har före-

dar flera rättigheter än ett annat bud

träde framför detta, om det ej leder

har företräde framför detta, om det

till sämre täckning av fordran som

inte leder till sämre täckning av en

har bättre rätt än någon av

fordran som har bättre rätt än någon

rättigheterna.

av rättigheterna.

När bud med förbehåll för

När ett bud med förbehåll för en

rättighet ej täcker fordringar med

rättighet inte täcker fordringar med

bättre rätt,

kan

rättighetshavaren

bättre

rätt, kan rättighetshavaren

skydda sin rättighet genom att be-

skydda sin rättighet genom att betala

tala skillnaden mellan det budet och

skillnaden mellan det budet och ett

bud utan förbehåll för rättigheten

eller så stor del av skillnaden som

eller så stor del av skillnaden som be-

behövs för att täcka fordringar med

hövs för att täcka fordringar med

bättre rätt.

Om rättighetshavare i fall som

avses i andra stycket är villig att

betala enligt vad som sägs i tredje

stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera till- skott behövs, ej ensamt eller i för- ening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

283

s. 284 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

skall skyddas, skall fastigheten ropas ut med förbehåll för rättig- heten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Om borgenär vars fordran ej har blivit täckt genom visst bud god- tager budet, skall fordringen vid

tillämpning av första–fjärde styckena anses täckt.

Om rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

39 a §

Vill en rättighetshavare i ett fall som avses i 39 § andra stycket betala enligt 39 § tredje stycket men det erbjudna beloppet inte ensamt eller i förening med ett annat tillskott som erbjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska fastigheten bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som erbjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har täckts genom ett visst bud godtar budet, ska fordran vid till- ämpning av första stycket och 39 § anses vara täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, gäl- ler det.

40 §

Innan inrop godtas skall krono-

Innan ett bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva , om det i

fogdemyndigheten pröva om villkoret

32 § angivna villkoret för försälj-

för försäljningen i 32 § är uppfyllt.

ning är uppfyllt. Även om detta är

Även om villkoret är uppfyllt får

förhållandet får inropet ej godtagas,

budet inte godtas om det är sannolikt

om det är sannolikt att avsevärt högre

att en avsevärt högre köpeskilling

köpeskilling kan uppnås.

kan uppnås.

Utan hinder av första stycket skall

Budet ska trots det godtas om

inrop godtagas, om samtliga berörda

alla berörda sakägare medger det.

sakägare medger det. Sökanden kan

Sökanden får medge att ett bud

medge att inrop godtas fastän

godtas även om förrättningskost-

förrättningskostnaderna ej har

naderna inte har blivit täckta.

blivit täckta.

284

s. 285 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Inrop får ej mot sökandens bestridande godtagas, om ex- ekutionsfordringen ej täcks.

Om exekutionsfordran inte täcks

Prop. 2025/26:224

får budet inte godtas om sökanden

Bilaga 7

motsätter sig det .

41 §

Sedan inrop har godtagits skall

Handpenningen ska betalas genast

inroparen omedelbart lämna före-

efter det att ett bud har godtagits .

skriven handpenning . Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten får dock

myndigheten kan dock på begäran

på begäran göra ett kort uppehåll i

göra ett kort uppehåll i hand-

handläggningen för att ge den som

läggningen för att bereda in-

har vunnit budgivningen tillfälle att

roparen tillfälle att anskaffa hand-

få fram handpenning, om uppe-

penning, om uppehållet ej kan

hållet inte kan antas medföra

antagas

medföra

beaktansvärd

beaktansvärd olägenhet. Om hand-

olägenhet. Lämnas ej handpenning,

penning inte betalas ska fastigheten

skall fastigheten ropas ut på nytt.

bjudas ut på nytt.

I fall som avses i 39 § skall

I fall som avses i 39 och 39 a §§

handpenning

lämnas

för

varje

ska handpenning betalas för varje

inrop , även om fastigheten skall

bud , även om fastigheten ska

ropas ut på nytt. Om inropet ej

bjudas ut på nytt. Om budet inte ska

skall bestå, återlämnas hand-

gälla ska handpenningen återbe-

penningen.

talas .

Fullgör ej inroparen sin betal-

Om den som har vunnit budgiv-

ningsskyldighet enligt

35 §

fjärde

ningen inte fullgör sin betal-

stycket, är inropet ogiltigt.

ningsskyldighet enligt 35 a § första

stycket är budet ogiltigt.

42 §

Sker ej inrop som godtas och

Om det inte lämnas ett bud som

fullföljs

genom att

handpenning

godtas och fullföljs genom att

lämnas , skall nytt försäljnings-

handpenning betalas , ska ett nytt

försök göras, om sökanden begär

försäljningsförsök göras, om sök-

det inom en vecka från auktionen.

anden begär det inom en vecka från

Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 §

auktionen. Har ett bud blivit ogil-

tredje stycket, skall nytt försäljnings-

tigt enligt 41 § tredje stycket, ska ett

försök göras, om ej sökanden avstår

nytt försäljningsförsök göras, om inte

därifrån .

sökanden avstår från det .

Har två auktioner hållits utan att

Om två auktioner har hållits utan

fastigheten har blivit såld och sak-

att fastigheten har blivit såld och

nas anledning antaga att fastig-

det saknas anledning att anta att

heten kan säljas inom rimlig tid, får

fastigheten kan säljas inom rimlig

kronofogdemyndigheten avvisa be-

tid, får Kronofogdemyndigheten

gäran om nytt försäljningsförsök.

avvisa en begäran om ett nytt för-

säljningsförsök.

Om ny auktion skall hållas , gäller

Om en ny auktion ska hållas

vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan

gäller 18–41 §§. Anmälan av en

av fordran eller rättighet som har

fordran eller rättighet som har skett

skett för en auktion gäller även för

för en auktion gäller även för en

senare auktion.

Skall

nytt

försäljningsförsök ej

göras,

skall

utmätningen

hävas.

285

s. 286 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

42 a §

Utmätningen ska hävas om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras. Detta gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som be- talas in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

43 §

När ny auktion hålls sedan inrop har

När en ny auktion hålls sedan ett

blivit ogiltigt

enligt

41 §

tredje

bud har blivit ogiltigt enligt 41 §

stycket, skall handpenningen tagas i

tredje stycket, ska handpenningen

anspråk i den mån det behövs för att

tas i anspråk i den utsträckning som

sammanlagt samma

belopp

skall

krävs för att sammanlagt samma

uppnås som vid den förra auktionen

belopp ska uppnås som vid den

jämte ränta därå, beräknad enligt

förra auktionen med ränta på

5 § räntelagen (1975:635), från till-

beloppet beräknad enligt 5 § ränte-

trädesdagen till och med den nya

lagen (1975:635), från tillträdes-

tillträdesdagen och för att även

dagen till och med den nya

förrättningskostnaderna med

anled-

tillträdesdagen och för att även

ning av den nya auktionen skall

förrättningskostnaderna med anled-

täckas. Detta gäller även om fastig-

ning av den nya auktionen ska

heten säljs med förbehåll för rättig-

täckas. Detta gäller även om fastig-

het som ej har förbehållits vid den

heten säljs med förbehåll för en

förra auktionen eller ändrade för-

rättighet som inte har förbehållits

hållanden har inträtt. Vad som ej

vid den förra auktionen eller

behöver tagas i anspråk skall åter-

ändrade förhållanden har inträtt.

lämnas när den nye inroparen har

fullgjort sin

betalningsskyldighet.

Blir fastigheten ej såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion , skall hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga . Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas .

Om en ny auktion inte hålls ska handpenningen användas till att betala de förrättningskostnader som har blivit onyttiga . Det som inte behöver tas i anspråk ska åter- betalas .

286

s. 287 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

44 §

Sedan auktion som har lett till

Kronofogdemyndigheten

ska

ut-

försäljning

av fastigheten

har

färda köpebrev när en auktion , som

vunnit laga kraft och köparen har

har lett till försäljning av fastig-

fullgjort sin

betalningsskyldighet

heten , har fått laga kraft och

enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar

köparen har fullgjort sin be-

kronofogdemyndigheten köpebrev .

talningsskyldighet enligt

35 a §

första stycket .

Visar inroparen att han har bjudit

Om den som har vunnit bud-

för annans räkning , skall köpebrev

givningen visar att han eller hon

utfärdas till denne.

har bjudit för någon annans räkning

ska köpebrevet utfärdas till denne.

45 §

Sedan fastigheten har sålts svarar

När fastigheten har sålts ansvarar

den ej för fordran som avses i 25 §

den inte längre för en fordran som

första stycket 1.

avses i 25 § första stycket 1.

Borgenär som har pantbrev kan

En borgenär som har pantbrev

ej efter fastighetens försäljning mot

kan inte, efter att fastigheten har

köparen göra gällande panträtt i

sålts, göra gällande panträtt i fastig-

fastigheten för större fordran än

heten mot köparen för en större

som har avräknats på köpeskillingen

fordran än som har avräknats på

jämte utfäst ränta därå från till-

köpeskillingen med utfäst ränta på

trädesdagen samt framtida skade-

beloppet från tillträdesdagen samt

stånd och kostnad som föranleds av

framtida skadestånd

och

kostnad

fordringsförhållandet.

som föranleds av fordringsför-

hållandet.

Köparen blir personligen betal-

Köparen blir personligen be-

ningsskyldig för vad som enligt

talningsskyldig

och

den

förre

överenskommelse har avräknats på

ägaren blir fri från ansvar för det

den kontanta köpeskillingen

och

som enligt överenskommelse

har

den förre ägaren blir fri från

avräknats på den kontanta köpe-

ansvar härför . I fall som avses i

skillingen. I fall som avses i 44 §

44 § andra stycket blir även den

andra stycket blir även den som har

som har gjort inropet betalnings-

vunnit budgivningen

betalnings-

skyldig.

46 §

Köpare som har fullgjort sin

En köpare som har fullgjort sin

betalningsskyldighet enligt

35 §

betalningsskyldighet

enligt

35 a §

fjärde stycket får tillträda fastig-

får tillträda fastigheten på den dag

heten på den dag som har bestämts

som anges i 36 § första stycket.

för köpeskillingens fördelning . Han

Köparen ansvarar därefter för de

svarar därefter för ägares skyldig-

skyldigheter som ägaren har i den

heter i den mån de skall fullgöras

utsträckning de ska fullgöras efter

efter tillträdesdagen.

tillträdesdagen.

Vill köparen att i sakägarför-

Köparen ska inom en månad från

teckningen upptagen arrende- eller

tillträdesdagen

säga

upp

avtalet

hyresrätt, som ej är skyddad enligt

om denne vill att en i sakägar-

33 § första stycket eller har för-

förteckningen

upptagen

arrende-

behållits enligt 33 § andra stycket

eller hyresrätt, som inte är skyddad

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

287

s. 288 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

eller vid auktionen, skall upphöra, åligger det honom att inom en månad från tillträdesdagen säga upp avtalet. I annat fall gäller av- talet mot honom . Beträffande den tidpunkt vid vilken arrende- eller hyresavtal skall upphöra med an- ledning av uppsägning gäller vad som är föreskrivet i fråga om uppsägning efter frivillig över- låtelse av fastighet.

Om rätt i vissa fall för arrendator eller hyresgäst att begära förläng- ning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning finns särskilda föreskrifter.

Köparen skall fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket även om auktionen överklagas.

Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen tillträda fastigheten på den bestämda dagen, om ej dessförinnan annat har för- ordnats enligt 18 kap. 12 eller 19 § . Får han på grund av sådant för- ordnande ej tillträda fastigheten och är hindret ej hävt inom tre månader från den bestämda till- trädesdagen, får han frånträda köpet och återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos krono- fogdemyndigheten medan hindret alltjämt består.

enligt 33 § första stycket eller har förbehållits enligt 33 § andra stycket eller vid auktionen, ska upphöra. I annat fall gäller avtalet mot köparen . Beträffande den tidpunkt då ett arrende- eller hyresavtal ska upphöra med anled- ning av en uppsägning gäller det- samma som i fråga om uppsägning efter frivillig överlåtelse av en fastighet.

Det finns särskilda föreskrifter om rätten för en arrendator eller hyresgäst att i vissa fall begära förlängning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning.

48 §

Köparen ska fullgöra sin be- talningsskyldighet enligt 35 a § även om auktionen överklagas.

Köparen får tillträda fastigheten på den bestämda dagen trots att auktionen överklagas , om inte något annat har beslutats före tillträdet enligt 18 kap. 12 eller 19 §. Om köparen på grund av ett sådant beslut inte får tillträda fastigheten och är hindret inte hävt inom tre månader från den be- stämda tillträdesdagen, får köparen frånträda köpet och återfå det som betalats jämte upplupen ränta. Det gäller dock endast om frånträdet anmäls till Kronofogdemyndig- heten medan hindret fortfarande består.

288

49 §

När någon av flera gemensamt

När en av flera gemensamt

intecknade fastigheter skall säljas

intecknade fastigheter ska säljas

på auktion, har den som har

fordran med panträtt på grund av

fordran med panträtt enligt den

den gemensamma inteckningen

gemensamma inteckningen rätt att

rätt att indraga annan av de

begära att även en annan fastighet

intecknade fastigheterna i försälj-

som omfattas av samma inteck-

ningen , om den svarar för det

ning ska dras in i försäljningen.

intecknade beloppet eller del av

Det krävs då att den andra

detta före den fastighet som skall

fastigheten ansvarar för hela eller

säljas. Skall denna säljas för

delar av det intecknade beloppet

s. 289 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

panträttshavarens fordran eller för fordran som har lika eller bättre rätt, får han även indraga fastighet som svarar för inteckningen först efter den fastighet som skall säljas.

Yrkande om indragning skall framställas hos kronofogdemyn- digheten senast vid bevaknings- sammanträdet . Fastighetens ägare skall beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. Bevakningssam- manträde och auktion skall in- ställas och nya tider sättas ut, om det behövs för att yrkandet ska hinna prövas.

Bifalls yrkandet, anses den in- dragna fastigheten utmätt när be- slutet meddelas. Den får ej säljas innan beslutet har vunnit laga kraft.

före den fastighet som ska säljas. Prop. 2025/26:224

Om försäljningen sker för pant- Bilaga 7 rättshavararens fordran eller för en

fordran med lika eller bättre rätt, får han eller hon även dra in en fastighet som ansvarar för inteck- ningen först efter den fastighet som ska säljas.

Ett yrkande om indragning ska framställas hos Kronofogdemyn- digheten senast vid bevaknings- sammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndig- heten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Fastighetens ägare ska ges tillfälle att yttra sig över yrkandet. En auktion och i före- kommande fall ett bevakningssam- manträde ska ställas in och sättas ut på nytt , om det behövs för att yrkandet ska hinna prövas.

Om yrkandet bifalls anses den indragna fastigheten utmätt från och med den dag då beslutet med- delas. Fastigheten får inte säljas innan beslutet har fått laga kraft.

51 §

Om samtliga

fastigheter

som

samtliga

fastigheter som

besväras av gemensam inteckning

besväras av en gemensam inteck-

skall säljas på auktion och

ning ska säljas på auktion och

förhållande som anges i 52 § andra

omständigheterna inte är sådana

stycket ej föreligger , upprättas

som anges i 52 § andra stycket, ska

gemensam sakägarförteckning

för

gemensam

sakägarförteckning

fastigheterna. Rättighet i någon av

upprättas för fastigheterna. En rätt-

fastigheterna skall härvid anses

ighet som är upplåten i någon av

upplåten i dem alla . Vid auktionen

fastigheterna ska vid en sådan

ropas fastigheterna ut gemensamt.

försäljning anses gälla i samtliga

fastigheter . Vid auktionen ska fas-

tigheterna bjudas ut gemensamt.

52 §

Skall flera av gemensamt in-

När flera men inte alla fastigheter

tecknade fastigheter men ej alla

som omfattas av en gemensam

säljas på auktion, gäller 53– 55 §§.

inteckning ska säljas på auktion,

gäller 53– 55 a §§.

När samtliga

fastigheter

som

Bestämmelserna i 53–55 a §§

besväras av gemensam inteckning

gäller också när samtliga fastig-

289

s. 290 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

skall säljas , gäller likaledes 53– 55 §§ , om

1. fastigheterna har olika ägare,

2. någon av fastigheterna med stöd av 49 § har indragits i för- säljningen ,

3. någon av fastigheterna endast i andra hand svarar för gemensam inteckning ,

4. någon av fastigheterna be- sväras av särskild inteckning,

5. någon fastighets ansvar för gemensam inteckning ej avser in- teckningens hela belopp,

6. det yrkas av innehavare av sådan rättighet i någon av fastig- heterna som ej skall bestå oavsett om fastigheten säljs, eller

7. det i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero därav .

Yrkande som avses i andra stycket

6 eller 7 skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.

heter som besväras av en gemen- sam inteckning ska säljas, om

1. fastigheterna har olika ägare,

2. någon av fastigheterna har dragits in i försäljningen med stöd av 49 §,

3. någon av fastigheterna an- svarar endast i andra hand för den gemensamma inteckningen ,

4. någon av fastigheterna be- sväras av en särskild inteckning,

5. någon fastighets ansvar för den gemensamma inteckningen inte omfattar inteckningens hela belopp,

6. det yrkas av en innehavare av en rättighet i någon av fastig- heterna , som inte ska bestå oavsett om fastigheten säljs , eller

7. det i något annat fall yrkas av en ägare eller borgenär vars rätt kan bero av försäljningen .

Ett yrkande enligt andra stycket

6 eller 7 ska framställas senast vid bevakningssammanträdet eller, o m ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har be- stämt enligt 19 § andra stycket.

54 §

Vid auktionen skall fastigheterna

Vid auktionen ska fastigheterna

ropas ut var för sig. Därefter skall

bjudas ut var för sig. Därefter ska de

de ropas ut gemensamt, om de har

bjudas ut gemensamt, om de har

samma ägare. Efterföljande gemen-

samma ägare. Ett efterföljande ge-

samt utrop skall även eljest äga

mensamt budgivningsförfarande ska

rum, om full betalning ej har upp-

även ske om full betalning inte har

nåtts för fordran för vilken samtliga

uppnåtts för en fordran för vilken

fastigheter svarar eller fastig-

samtliga fastigheter ansvarar eller

heternas ägare är ense om att de

om fastigheternas ägare är överens

skall ropas ut gemensamt.

om att de ska bjudas ut gemensamt.

Uppnås vid gemensamt utrop

Om det i ett gemensamt bud-

högre bud än summan av buden vid

givningsförfarande uppnås ett hög-

de särskilda utropen, skall budet

re bud än summan av buden i de

vid det gemensamma utropet ha

särskilda budgivningsförfarandena

företräde. Den köpeskilling som

ska budet i den gemensamma

har bjudits vid det gemensamma

budgivningen

ha företräde. Den

utropet skall fördelas på fastig-

köpeskilling som har erbjudits i det

heterna efter de värden som har

gemensamma

budgivningsför-

åsatts dem i målet. Fastighets andel

farandet ska fördelas på fastig-

290

i den gemensamma köpeskillingen

heterna efter

de värden som har

s. 291 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

utgör dock minst vad som har bjudits för den fastigheten vid särskilt utrop . Har någon av fastig- heterna ropats ut med tillbehör som ej ingick i det värde efter vilket dess andel i köpeskillingen skall beräk- nas eller ropats ut utan tillbehör som omfattades av nämnda värde , skall den fastighetens värde vid tillämp- ningen av det sagda jämkas efter vad som påkallas av nämnda förhållande. Uppgår i fråga om nå- gon av fastigheterna dess andel i köpeskillingen och andra tillgäng- liga medel ej till skyddsbeloppet och skall därför frågan om den fastighetens försäljning förfalla , skall de övriga fastigheterna ropas ut gemensamt.

Uppnås ej bud som förslår till be- talning av någon del av exekutions- fordringen , får ej någon av fastig- heterna säljas.

Har fastighet indragits i för- säljningen med stöd av 49 §, skall den ursprungligen utmätta fastig- heten ropas ut först. Om därvid ej uppnås bud som förslår till be- talning av någon del av exekutions- fordringen, får fastigheten ej säljas. Blir den ej såld, skall ej hel- ler den indragna fastigheten säljas.

fastställts för dem i målet. Varje fastighets andel i den gemensamma köpeskillingen ska dock minst mot- svara det bud som har lämnats för fastigheten i det särskilda budgiv- ningsförfarandet . Har någon av fastigheterna bjudits ut med till- behör som inte ingick i det värde efter vilket dess andel i köpe- skillingen ska beräknas eller bjudits ut utan tillbehör som omfattades av det värdet , ska den fastighetens värde jämkas med hänsyn till detta förhållande. Om någon av fastig- heternas andel i köpeskillingen och andra tillgängliga medel inte uppgår till skyddsbeloppet och fastigheten därmed inte ska säljas , ska de övriga fastigheterna bjudas ut gemensamt.

Om det inte lämnas ett bud som täcker någon del av exekutions- fordran , får inte någon av fastig- heterna säljas.

54 a §

Har en fastighet dragits in i för- säljningen med stöd av 49 § ska den

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

291

s. 292 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

292

ursprungligen utmätta fastigheten

bjudas ut först. Om det då inte

uppnås ett bud som täcker någon

del av utmätningsfordran, får fas-

tigheten inte säljas. Blir den inte

såld, ska inte heller den indragna

fastigheten säljas.

En fastighet som endast i andra

hand ansvarar för en fordran med

panträtt på grund av en gemensam

inteckning får inte säljas för den

fordran innan det har visat sig att

betalning inte kan tas ur den fastig-

het som ansvarar i första hand. En

fastighet som ansvarar i andra

hand får inte heller säljas om dess

ägare eller någon annan sakägare

betalar den brist för vilken fas-

tigheten ska ansvara eller ställer

säkerhet för beloppet. Ett gemen-

samt

budgivningsförfarande

för

fastigheterna ska endast genom-

föras om det finns särskilda skäl.

55 §

Om rättighet har förbehållits vid

Om en rättighet har förbehållits i ett

särskilt

utrop,

skall

förbehållet

särskilt

budgivningsförfarande ,

ska

gälla även vid efterföljande gemen-

förbehållet även gälla i ett

samt utrop . Har rättigheten ej för-

efterföljande

gemensamt

budgiv-

behållits vid det särskilda utropet ,

ningsförfarande . Har rättigheten inte

tillämpas 39 § även vid det gemen-

förbehållits

gäller 39 och

39 a §§

samma utropet .

även i det gemensamma budgiv-

ningsförfarandet .

Vid

tillämpning av

40 §

skall

Vid prövningen av om en avse-

prövningen huruvida avsevärt högre

värt högre köpeskilling kan uppnås

köpeskilling kan uppnås avse den

enligt 40 § ska bedömningen avse

sammanlagda

köpeskillingen

för

den sammanlagda köpeskillingen för

samtliga fastigheter som har ropats

samtliga fastigheter där bud har

in vid auktionen.

lämnats .

Handpenning

skall lämnas

efter

En handpenning ska betalas efter

varje inrop , även om inropad fas-

varje vunnet budgivningsförfarande ,

tighet skall ropas ut på nytt. Om

även om en fastighet ska bjudas ut på

inropet ej skall bestå, återlämnas

nytt. Om budet inte ska bestå, ska

handpenningen.

handpenningen återbetalas .

Fordran som på grund av gem-

ensam inteckning är förenad med

panträtt i såld fastighet betalas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteckningen är be- talningsberättigad avtalar annat.

s. 293 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

55 a §

Prop. 2025/26:224

En fordran som på grund

av en Bilaga 7

gemensam

inteckning är förenad

med panträtt i en såld fastighet ska

betalas kontant, om inte köparen och

den som enligt sakägarförteckningen

ska få betalt avtalar om något annat.

13 kap.

4 §

För fördelning av influtna medel

Kronofogdemyndigheten ska

hålla

skall kronofogdemyndigheten hål-

ett fördelningssammanträde när det

la fördelningssammanträde ,

när

är oklart hur pengar ska fördelas

det är föreskrivet i balken eller när

eller om myndigheten av något

det i annat fall är oklart hur med-

annat skäl anser att det behövs.

len skall fördelas .

Sammanträde som ej har blivit

Ett sammanträde som inte har

utsatt i samband med kungörande

satts ut i samband med kungör-

av auktion skall kungöras särskilt,

andet av auktionen ska kungöras

om det är behövligt med hänsyn

särskilt , om det behövs med hän-

till okända sakägare eller av annat

syn till okända sakägare eller av

skäl. Kungörande skall ske i god

något annat skäl. Kungörelsen ska

tid och på lämpligt sätt. Sökanden,

göras i god tid och på ett lämpligt

gäldenären

och

andra

kända

sätt.

Sökanden, gäldenären

och

sakägare skall kallas till samman-

andra kända sakägare ska kallas till

trädet.

sammanträdet.

21 §

Bestämmelserna i 1, 13, 14 och

20 §§ gäller ej

fråga

20 §§ gäller inte för sökanden i ett

sökanden i allmänt mål. I sådant

allmänt mål. För ett sådant mål

mål gäller ej heller 4–6 §§, 7 §

gäller

inte

heller 4–6 §§,

7 §

första–tredje styckena, 8 och 9 §§

annat än om fördelning skall ske

annat än om fördelning ska ske

med enskild borgenär eller om det

med en enskild borgenär eller om

är särskilt föreskrivet att fördel-

det ska hållas ett fördelnings-

ningssammanträde

skall

hållas .

sammanträde. I ett sådant mål gäl-

Bestämmelsen i 7 § tredje stycket

ler inte 7 § tredje stycket, om sö-

får ej tillämpas i allmänt mål , om

kandens fordran berörs av tvisten.

sökandens

fordran

berörs

tvisten.

16 kap.

6 § 11

Kronofogdemyndigheten skall

vid

Kronofogdemyndigheten ska vid

behov ombesörja transport av egen-

behov ordna transport av egendom

dom som skall bortföras ,

hyra

som ska föras bort , hyra utrymme

11 Senaste lydelse 1985:983.

293

s. 294 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

utrymme för förvaring av egen- domen och vidtaga andra liknande åtgärder som föranleds av av- hysningen.

Innan åtgärd enligt första stycket vidtas, skall parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem.

domen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, bortskaffa den. Innan egendomen säljs eller bortskaffas skall svaranden , om han kan nås, anmanas att hämta

egendomen . Anmaningsskyldig- heten anses fullgjord genom att anmaningen har sänts i rekom- menderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5– 7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämp- ningen av dessa bestämmelser skall vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som behövs för avhysningen.

Parterna ska underrättas innan en åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i ett fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för för- varingen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter av- hysningen, får den som har tagit emot egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta eller förstöra den. Innan egen- domen säljs , kastas eller förstörs ska svaranden uppmanas att hämta egendomen , om han eller hon kan nås . Svaranden anses uppmanad om uppmaningen har sänts i re- kommenderat brev till hans eller hennes kända adress. I övrigt til- lämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestäm- melser ska det som sägs om be- ställaren avse svaranden och det som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

13 §

Beträffande verkställighet av beslut

För verkställighet av ett beslut om

om kvarstad för fordran tillämpas

kvarstad för en fordran tillämpas

vad som föreskrivs om utmätning i

det som föreskrivs om utmätning i

4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 §

294

första och tredje styckena, 24, 25

s. 295 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

och 33– 35 §§, 5 och 6 kap. samt

och 33– 35 b §§, 5 och 6 kap. samt

Prop. 2025/26:224

12 kap. 3–5 §§.

Bilaga 7

Kvarstad för fordran får ej läggas

Kvarstad för en fordran får inte

på lön eller annan förmån som

läggas på lön eller en annan förmån

avses i 7 kap. innan den har betalats

som avses i 7 kap. innan den har be-

ut och kan utmätas.

talats ut och kan utmätas.

18 kap.

5 § 12

Följande beslut får inte överklagas:

1. ett beslut genom vilket be-

1. ett beslut genom vilket en be-

gäran om rättelse av utmätning

enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av

kvarstad för fordran enligt 16 kap.

13 § har lämnats utan bifall ,

13 § har avslagits ,

2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket,

3. ett beslut genom vilket en

3. ett beslut genom vilket en för-

förrättningsman har förklarats jävig,

rättningsperson har förklarats

jävig,

4. ett beslut i en fråga som avses

i 17 kap. 4 § första stycket ,

i 17 kap. 4 § första stycket, och

5. ett beslut i en sådan fråga om verkställighet av en skiljedom som avses i 3 kap. 16 §.

13 § 13

Den omständigheten att ett beslut

Ett beslut av en jävig för-

har meddelats av en jävig för-

rättningsperson ska inte upphävas

rättningsman skall inte föranleda

på grund av jävet , om det är

att beslutet hävs , om jävet uppen-

uppenbart att jävet inte har på-

barligen inte har inverkat på be-

verkat beslutet .

slutet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2. Den nya 9 kap. 1 a § gäller inte om egendomen har sålts före ikraft- trädandet.

Senaste lydelse 1999:118.

295

Senaste lydelse 1993:516.

s. 296 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §

Vad som föreskrivs om bostadsrätt

Det som föreskrivs om en bostads-

i 5 kap. 1 § 6 och 6 kap. 3 § andra

rätt i 6 kap. 3 §

andra stycket i

stycket i balken tillämpas även i

balken tillämpas även i fråga om

fråga om andelsrätt i en förening,

en andelsrätt i en förening, som

som ej är bostadsrättsförening,

inte är en bostadsrättsförening,

eller i ett handelsbolag eller ett

aktiebolag, om det med andels-

rätten följer rätt att besitta eller

rätten följer en rätt att besitta eller

hyra en lägenhet.

Bestämmelsen i 5 kap. 13 §

Bestämmelsen

i 5 kap. 13 §

första stycket i balken är ej

första stycket i balken är inte

tillämplig i fall då en hyresvärd

eller jordägare enligt 34 § lagen

(1970:995) om införande av nya

jordabalken har rätt att kvarhålla

egendom till säkerhet för en for-

egendom till säkerhet för en

dran hos en hyresgäst eller arren-

fordran hos en hyresgäst eller ar-

dator.

rendator.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

296

s. 297 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 69 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

69 kap. 15 §

I fråga om verkställigheten tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om

– exekutiv myndighet m.m. i 1 kap.,

– förfarandet hos Kronofogdemyndigheten i 2 kap.,

– utmätning i 4 kap. 2–9 och 12–

19 §§, 22 § första och tredje

19 §§, 22 § första och

tredje

styckena, 24 och 25 §§, 29 § andra

styckena, 24 och 25 §§, 29

§ andra

stycket, 31 och 33– 35 §§ ,

stycket, 31 och 33– 35 b §§ ,

– undantag från utmätning i 5 kap.,

– säkerställande av utmätning i 6 kap.,

– beskrivning och värdering av utmätt fastighet m.m. i 12 kap. 3–5 §§,

– förvaltning av utmätt fastighet i 12 kap. 6–10 §§,

– verkställighet av beslut om kvarstad för fordran i 16 kap. 14 § första och tredje styckena samt 15 §, och

– förrättningskostnader i 17 kap. 9 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

297

s. 298 Förslag till lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § kustbevakningslagen (2019:32) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

4 § 1

En kustbevakningstjänsteman får, i

den mån andra medel är otillräckliga

den utsträckning andra medel är otill-

och det med hänsyn till omständig-

räckliga och det med hänsyn till om-

heterna är försvarligt, använda våld

ständigheterna är försvarligt, använ-

för att genomföra en tjänsteåtgärd i

da våld för att genomföra en tjänste-

den brottsbekämpande eller ord-

åtgärd i den brottsbekämpande eller

ningshållande verksamheten, om

ordningshållande verksamheten, om

1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,

5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller

6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område.

I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot en person användas endast om kustbevakningstjänstemannen eller den som han eller hon bi- träder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken och 42 d § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser finns också före- skrifter om rätten att i vissa fall använda våld.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

298

1 Senaste lydelse 2025:907.

s. 299 Förslag till lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710) Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § tullbefogenhetslagen (2024:710) ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 3 §

1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

3. tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme,

5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fordon, ett fartyg eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett transportmedel eller dess last,

6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område, eller

7. tjänstemannen med stöd i lag har uppmanat någon att stanna och personen försöker undkomma eller annars gör motstånd när en sådan uppmaning ges.

I fall som avses i första stycket 3, 4, 6 och 7 får våld mot en person användas endast om tulltjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

299

s. 300 Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken i stället för lydelsen enligt lagen (2026:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2025/26:112

Föreslagen lydelse

20 § 1

Vad som föreskrivs om bostadsrätt

300

1 Ändringen innebär att första stycket tas bort.

s. 301 Lagrådets yttrande Kontrollera mot PDF

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-03-05

Närvarande : F.d. justitieråden Kerstin Calissendorff och Mats Melin samt justitierådet Malin Bonthron

Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning

Prop. 2025/26:224 Bilaga 8

Enligt en lagrådsremiss den 19 februari 2026 har regeringen (Justitie- departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i utsökningsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken,

3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

4. lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32),

5. lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710),

6. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Maria Hemmingsson Edwards och Bruno Velander.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

4 kap. 35 b §

Paragrafen reglerar hur Kronofogdemyndigheten ska agera om utmätt lös egendom innehåller annan egendom som inte omfattas av utmätnings- beslutet, s.k. överskottsgods. Enligt förslaget ska Kronofogdemyndigheten återlämna överskottsgodset till gäldenären och då tillämpa 4 kap. 35 a § andra stycket.

I 35 a § finns bestämmelser om hur Kronofogdemyndigheten ska hantera egendom när ett beslut om utmätning av lös egendom som tagits i förvar upphävs eller förfaller. Huvudregeln enligt första stycket är att egendomen ska lämnas ut till gäldenären. Egendomen ska emellertid i stället lämnas ut till tredje man om det genom en rättegång har fastställts att tredje mannen har bättre rätt till egendomen än gäldenären eller om egendomen vid förvarstagandet var i tredje mannens besittning på grund av handpanträtt eller retentionsrätt.

Även när det gäller överskottsgods kan det förekomma situationer där det genom en rättegång har fastställts att tredje man har bättre rätt till egendomen än gäldenären eller där egendomen – tillsammans med det utmätta godset – vid förvarstagandet var i tredje mannens besittning på grund av handpanträtt eller retentionsrätt. Om det då inte finns möjlighet för Kronofogdemyndigheten att lämna ut egendomen till tredje man uppkommer en omotiverad olikhet med de situationer som behandlas i

35 a §. Lagrådet förespråkar att motsvarande möjlighet införs för över- skottsgods och föreslår att 35 b § ges följande lydelse.

301

s. 302 Lagrådets yttrande Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224

Om utmätt lös egendom innehåller annan egendom som inte omfattas av

Bilaga 8

utmätningen ska Kronofogdemyndigheten återlämna egendomen till

gäldenären eller lämna den till tredje man. I ett sådant fall tillämpas

35 a §.

7 kap. 4 §

Paragrafen rör utmätning i gäldenärens lön. Genom ett nytt andra stycke

föreslås att om gäldenären lever tillsammans med en make eller sambo ska

dennes förmåga att med sin inkomst bidra till familjens gemensamma

kostnader beaktas vid beräkningen av gäldenärens förbehållsbelopp. I

Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehålls-

belopp vid utmätning av lön m.m. (senast i KFMA 2025:1) anges att de

gemensamma kostnaderna (normalbeloppet och bostadskostnaden) bör

fördelas enligt en proportioneringsprincip: respektive make eller sambo

ansvarar vid beräkningen för den del av kostnaderna som svarar mot

dennes inkomst i förhållande till de sammanlagda inkomsterna. Proportio-

neringsprincipen, som har tillämpats under en längre tid, föreslås nu bli

lagfäst.

För en gäldenärs make eller sambo som har en högre inkomst än

gäldenären, blir konsekvensen av proportioneringsprincipen att denne får

svara för en större andel av de gemensamma kostnaderna än gäldenären.

Det leder till att maken eller sambon indirekt tvingas bidra till att betala

gäldenärens skulder i den mån makarna eller samborna inte redan är ense

om att tillämpa proportioneringsprincipen för gemensamma utgifter.

Som utgångspunkt strider en sådan ordning mot den allmänna förmög-

enhetsrättsliga principen att enbart gäldenären och annan som i förhållande

till borgenären åtagit sig att betala gäldenärens skuld kan bli föremål för

borgenärens betalningsanspråk. När det gäller makar kan en tillämpning

av en på beskrivet sätt utformad proportioneringsprincip emellertid moti-

veras med hur den underhållsskyldighet som råder dem emellan är

utformad enligt 6 kap. 1 och 2 §§ äktenskapsbalken. I fråga om sambor

saknas sådan lagstiftning. Förslaget strider i den delen mot sambolagens

utgångspunkt att parterna i samboförhållandet i förmögenhetsrättsligt av-

seende betraktas som helt självständiga och oberoende av varandra. Den

vägledning som ges i sambolagen för parternas ekonomiska förhållanden

rör upplösningen av det gemensamma hemmet och därutöver ges ett visst

skydd för den som bäst behöver bostaden. Att offentligrättslig lagstiftning,

t.ex. rörande sociala förmåner, jämställer sambos med gifta är hänförligt

till andra överväganden än de privaträttsliga.

Med hänsyn till vad nu sagts ställer sig Lagrådet frågande till att

motivera att tillämpningsområdet för den beskrivna proportionerings-

principen ska avse sambors inkomster med äktenskapsbalkens princip om

skyldighet mellan makar för gemensamma och personliga behov (6 kap.

1 och 2 §§).

Lagrådet har också svårt att se relevansen av 4 kap. 19 § utsöknings-

balken som stöd för frågan om en sambo, på samma sätt som en make, ska

tvingas direkt eller indirekt ansvara med sina inkomster för sin sambos

skulder (remissen s. 93). Regeln i 4 kap. 19 § är en presumtionsregel vid

makars och sambors gemensamma besittning av utmätningsbar lös egen-

302

dom. Den innebär att gäldenären initialt anses vara ägare av egendomen.

s. 303 Lagrådets yttrande Kontrollera mot PDF

Regeln flyttar bevisbördan för vem som är ägare av egendomen från för-

Prop. 2025/26:224

rättningspersonen till gäldenärens sambo (eller make). När det gäller vem

Bilaga 8

en arbetsinkomst tillhör utgör inte den frågan ett problem. Att en sambo

som inte kan visa sin äganderätt kan drabbas av att hans eller hennes egen-

dom utmäts och säljs och ersätts med en fordran på gäldenären utgör ett

förhållande som även kan drabba tredje man.

Mot att lagfästa den beskrivna proportioneringsprincipen i förhållande

till sambor talar starka principiella skäl. Att nu utan närmare överväganden

bryta mot den djupt rotade synen att en sambo inte ansvarar för sin sambos

skulder utgör ett oväntat steg mot att likställa gifta och sambor i för-

mögenhetsrättsligt avseende. De som har gift sig har gjort ett aktivt val och

kan förmodas ha övervägt frågor om vad det innebär i ekonomiskt avse-

ende i medvetande om möjligheten att skriva äktenskapsförord. Ett sambo-

förhållande kan uppstå mer av en vana eller utan närmare reflektion över

konsekvenserna, förhållandet kan också vara under kort tid och ändå ses

som ett samboförhållande. Men det kan också ha varit fråga om ett aktivt

val att inte gifta sig för att slippa risken för att direkt eller indirekt behöva

betala sambons skulder.

Vad som i lagrådsremissen nämns om att det är vanligt att en sambo

frivilligt väljer att bidra med pengar för att bådas personliga behov ska

tillgodoses är inget som kan läggas till grund för den tänkta bestämmelsen.

Att det i allmänhet är mer ekonomiskt fördelaktigt att vara två som delar

på boende- och hushållskostnader än att själv ansvara för dessa utgör enligt

Lagrådets mening inte heller ett argument för att frångå de allmänna

principer på förmögenhetsrättens område som redogjorts för ovan.

En princip för beräkning av gäldenärens förbehållsbelopp som skulle

kunna vara acceptabel är att var och en av samborna svarar för ½ av de

gemensamma kostnader som ska läggas till grund för beräkningen.

12 kap. 36 §

I paragrafens första stycke föreskrivs att Kronofogdemyndigheten får

medge den som har vunnit budgivningen – vid försäljning av en fastighet

– att ”vårda eller bruka” hela eller delar av fastigheten före tillträdesdagen.

Det framstår enligt Lagrådets mening som något vågat att medge någon

en rätt att bruka en fastighet utan en samtidig plikt att vårda den och förmodligen orealistiskt att någon skulle vilja ta vård om en fastighet utan en samtidig rätt att bruka den. Lagrådet förordar därför att Kronofogde- myndighetens medgivande begränsas till att avse en vinnande budgivares möjlighet att ”vårda och bruka” hela eller delar av fastigheten.

12 kap. 38 §

I paragrafen anges vissa uppgifter som ska lämnas vid en auktion.

I andra stycket har meningen ”Redogörelse skall lämnas för innehållet i

sakägarförteckningen” ändrats till ”En redogörelse för innehållet ska läm-

nas i sakägarförteckningen”. Ändringen beskrivs i författningskommen-

taren som språklig.

Genom den föreslagna nya lydelsen ändras meningens innebörd.

Bestämmelsen har tidigare avsett hur redovisningen av sakägarförteck-

ningen ska göras vid en auktion, men kommer i den nya lydelsen att

behandla sakägarförteckningens innehåll. Detta har uppenbart inte varit

303

s. 304 Lagrådets yttrande Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:224 Bilaga 8

304

avsikten. Den nya lydelsen bör därför justeras. Lagrådet föreslår att meningen formuleras ”En redogörelse för innehållet i sakägarförteck- ningen ska lämnas.”

s. 305 Justitiedepartementet Kontrollera mot PDF

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 2026

Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Svantesson, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Dousa, Larsson, Mohamsson, Lann

Föredragande: statsrådet Strömmer

Regeringen beslutar proposition 2025/26:224 Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning

Prop. 2025/26:224

305