Prop. 2025/26:75

Regeringens skrivelse 2025/26:75

Riksdagens skrivelser till regeringen

Skr.

– åtgärder under 2025

2025/26:75

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 12 mars 2026

Ulf Kristersson

Johan Forssell (Statsrådsberedningen)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden

1 januari–31 december 2025. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar.

1

Skr. 2025/26:75

2

Innehållsförteckning

1

Inledning ...............................................................................................

3

2 Redovisning ..........................................................................................

4

2.1

Statsrådsberedningen .................................................................

4

2.2

Justitiedepartementet..................................................................

6

2.3

Utrikesdepartementet .............................................................

135

2.4

Försvarsdepartementet ...........................................................

142

2.5

Socialdepartementet ...............................................................

153

2.6

Finansdepartementet ..............................................................

214

2.7

Utbildningsdepartementet ......................................................

252

2.8

Klimat- och näringslivsdepartementet ...................................

277

2.9

Kulturdepartementet ..............................................................

334

2.10 Arbetsmarknadsdepartementet.............................................

348

2.11

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.......................

353

3

Kronologiskt register ........................................................................

442

4

Utskottsregister .................................................................................

457

Konstitutionsutskottet ...................................................................

457

Finansutskottet ..............................................................................

458

Skatteutskottet...............................................................................

460

Justitieutskottet .............................................................................

461

Utrikesutskottet .............................................................................

464

Försvarsutskottet ...........................................................................

465

Socialförsäkringsutskottet.............................................................

466

Socialutskottet...............................................................................

466

Kulturutskottet ..............................................................................

469

Utbildningsutskottet......................................................................

469

Trafikutskottet...............................................................................

470

Miljö- och jordbruksutskottet........................................................

472

Näringsutskottet ............................................................................

474

Arbetsmarknadsutskottet...............................................................

475

Civilutskottet.................................................................................

476

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet..................................

477

5.

Regelbeståndet 2025 ........................................................................

478

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2026 .......

481

1 Inledning

Skr. 2025/26:75

Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som över- lämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).

Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2025. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redo- visningsperiodens utgång.

Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riks- dagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivel- sen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärende- grupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2026 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.

Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvud- avsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2023/24, 2024/25 och det nu pågående riksmötet 2025/26 fram till årsskiftet.

Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 126 från riksmötet 2024/25 till och med nr 137 från riksmötet 2025/26. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskotts- betänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redo- visningen med en asterisk (*).

Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4).

Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivel- serna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författ- ningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5).

3

Skr. 2025/26:75 Statsråds- beredningen

4

2 Redovisning

2.1 Statsrådsberedningen

Nyare riksmöten

Riksmötet 2024/25

1. Rskr. 2024/25:127

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Bet. 2024/25:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 mars 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

2. Rskr. 2024/25:233

Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

Skr. 2024/25:115, bet. 2024/25:UU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 oktober 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

3. Rskr. 2024/25:240

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2024 Skr. 2024/25:103, bet. 2024/25:KU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 oktober 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

4. Rskr. 2024/25:253

Vårändringsbudget för 2025

Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag : Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad.

5. Rskr. 2024/25:268

Granskningsbetänkande

Bet. 2024/25:KU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 september 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

6. Rskr. 2024/25:274

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 Skr. 2024/25:75, bet. 2024/25:KU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75

Den 30 oktober 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Statsråds- beredningen

Riksmötet 2025/26

7. Rskr. 2025/26:67

Höständringsbudget för 2025

Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag : Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad.

8. Rskr. 2025/26:84

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2026 : Den 11 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1) och den 18 december 2025 om regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1). Punkten är slutbehandlad.

5

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

6

2.2 Justitiedepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2014/15

1. Rskr. 2014/15:138

Straffrättsliga frågor

Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9), 2019/20:75 (Ju 7), 2020/21:75 (Ju 6), 2020/21:75 (Ju 4), 2021/22:75 (Ju 4), 2022/23:75 (Ju 2), 2023/24:75 (Ju 2) och 2024/25:75 (Ju 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet *: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärde- bedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Förslagen i betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025.

Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2014/15:152

Polisfrågor

Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11), 2019/20:75 (Ju 8), 2020/21:75 (Ju 7), 2021/22:75 (Ju 5), 2022/23:75 (Ju 3), 2023/24:75 (Ju 3) och 2024/25:75 (Ju 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014–2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (prop. 2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018.

För att ytterligare avlasta polisen från uppdrag att utföra transporter beslutade regeringen den 14 juli 2022 propositionen Arrestantvakter och transportuppdrag (prop. 2021/22:275). I propositionen föreslogs ändringar i polislagen som bl.a. innebär att inhyrda arrestantvakter ska kunna utföra vissa transporter av frihetsberövade personer. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Regeringen beslutade den 16 mars 2023 propositionen En ny lag om ordningsvakter (prop. 2022/23:91). I propo- sitionen föreslogs en ny lag om ordningsvakter som skapar förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter. Ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer, vilket bedöms kunna frigöra resurser hos Polismyndigheten som

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

7

Skr. 2025/26:75

gör att polismän kan ägna sig åt uppgifter där det finns ett större behov av

Justitie-

polisiär kompetens. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024.

departementet

Den 6 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En ny jakt-

och viltvårdsmyndighet (dir. 2023:108) som ger en särskild utredare i

uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de

statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårds-

området. I uppdraget ingick att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet

och att utreda om bl.a. ansvaret för vapentillstånd och tillsyn och

tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den

nya myndigheten. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november

2024 skulle uppdraget redovisas senast den 30 april 2025 (dir. 2024:105).

Den 7 maj 2025 redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för

viltförvaltning (SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 25 september 2025. Betänkandet bereds i

Regeringskansliet.

Den 11 maj 2023 beslutade regeringen ett uppdrag till Statskontoret om

att se över vissa frågor på djurområdet, bl.a. om uppgiftsfördelningen

mellan Polismyndigheten och länsstyrelserna är ändamålsenligt utformad

(LI2023/02465, LI2023/00375). Uppdraget redovisades den 28 februari

2024. Statskontorets

rapport remitterades

tillsammans med en

kompletterande promemoria som togs fram inom Landsbygds- och

infrastrukturdepartementet. Den 13 november 2025 beslutade regeringen

propositionen Hund under kontroll (prop. 2025/26:57). I propositionen

föreslogs bl.a. att även länsstyrelserna – utöver Polismyndigheten – ska få

fatta beslut om omedelbara omhändertaganden enligt tillsynslagen och

djurskyddslagen. Vidare föreslogs att länsstyrelserna ska ges hela

kostnadsansvaret för omhändertaganden enligt nämnda lagar, vilket

bedömdes innebära en administrativ lättnad för Polismyndigheten.

Därutöver har det genomförts arbete som syftar till att avlasta

Polismyndigheten från vissa uppdrag av mer administrativ karaktär. Den

31 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Hittegods i

kollektivtrafiken (prop. 2021/22:218). I propositionen föreslogs en ny

hittegodslag för hittegods i kollektivtrafik som bl.a. innebär att den som

tar om hand kvarglömd eller borttappad egendom ombord på kollektiv-

trafikfordon eller inom vissa anslutande områden, ska lämna egendomen

till det berörda trafikföretaget. Den nya lagen innebär att Polis-

myndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Lagen trädde i kraft

den 1 augusti 2022. Polismyndigheten inkom den 17 juni 2022 med en

hemställan om översyn av lagen (1976:711) om omhändertagande av

berusade personer. Hemställan bereds i Regeringskansliet. Den 4 oktober

2024 beslutade regeringen propositionen Avskaffat krav på tillstånd för

hotell- och pensionatsrörelser (prop. 2024/25:27) som bl.a. innebär att

kravet på tillstånd från Polismyndigheten för att driva vissa hotell- och

pensionatsrörelser tas bort och ersätts av ett anmälningsförfarande.

Förslagen innebär en administrativ lättnad för Polismyndigheten som kan

frigöra resurser till annat. I augusti 2024 beslutade regeringen

kommittédirektiven En stärkt tillsyn av tivolin och en översyn av vissa

uppgifter som utförs av Polismyndigheten (dir. 2024:75). I april 2025

överlämnade utredningen delbetänkandet Säkrare tivoli (SOU 2025:40). I

delbetänkandet föreslås bl.a. att Konsumentverket ska ta över Polis-

8

myndighetens ansvar

för tillsyn av tivolin.

Slutbetänkandet Bättre

ansvarsfördelning (SOU 2025:102) överlämnades i oktober 2025. I betän- kandet lämnas förslag om att vissa arbetsuppgifter med låg polisär relevans ska flyttas från Polismyndigheten till andra huvudmän, och att andras möjligheter att anlita Polismyndigheten för stämningsmannadelgivning ska begränsas. Betänkandena har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2014/15:153

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12), 2019/20:75 (Ju 9), 2020/21:75 (Ju 8), 2021/22:75 (Ju 6), 2022/23:75 (Ju 4), 2023/24:75 (Ju 4) och 2024/25:75 (Ju 4).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet *: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhälls- skydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet remitterades och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Den 7 maj 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning. Remisstiden gick ut den 30 juni 2025. Den 16 november 2025 beslutade regeringen propositionen Skärpta regler för villkorlig frigivning (prop. 2025/26:34). I propositionen föreslogs bl.a. att den andel av strafftiden som måste avtjänas i anstalt innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar, att det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag, att hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden och att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

9

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

10

Riksmötet 2015/16

4. Rskr. 2015/16:174

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20), 2019/20:75 (Ju 15), 2020/21:75 (Ju 13), 2021/22:75 (Ju 11), 2022/23:75 (Ju 8), 2023/24:75 (Ju 8) och 2024/25:75 (Ju 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram* : Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Regeringen gjorde bedömningen att propositionens förslag därmed fick anses ligga mycket nära riksdagens tillkännagivande i den del det avser att det bör införas en skyldighet för dem som har begått viss brottslighet att delta i behandlingsprogram för att kunna komma i fråga för villkorlig frigivning. Regeringen ansåg därför att det inte behöver vidtas någon ytterligare åtgärd med anledning av denna del av tillkännagivandet. Den del av tillkännagivandet som innebär att en vägran att delta i behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjlighet till permission behandlades inte i det lagstiftningsprojektet och tillkännagivandet bedömdes därför inte slutbehandlat, se prop. 2020/21:18 s. 20. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattade den del av tillkännagivandet som avser permission. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a.

innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Den 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att det vid prövningen av om permission och frigivningsförberedande åtgärder kan beviljas, särskilt ska beaktas om den intagne inte har deltagit i eller har misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller på annat sätt främja hans eller hennes anpassning i samhället, eller annars på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2015/16:187

Hyresrätt m.m.

Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21), 2019/20:75 (Ju 16), 2020/21:75 (Ju 14), 2021/22:75 (Ju 12), 2022/23:75 (Ju 9), 2023/24:75 (Ju 9) och 2024/25:75 (Ju 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även ett par närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget redovisades i april 2022 genom betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdraget att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter och analysera och ta ställning till hur ett tryggt regelsystem för hyrköp av bostäder bör utformas. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 20 januari 2026 lagrådsremissen Lag om hyrköp av bostad. I lagrådsremissen föreslås bl.a. en lag om hyrköp av bostad som behandlar ett hyrköpsystem för bostäder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Utredningens förslag om

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

11

Skr. 2025/26:75 en lag om omvandling av hyreslägenheter till ägarlägenheter bereds vidare

Justitie- i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. departementet

12

6. Rskr. 2015/16:196

Straffrättsliga frågor

Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23), 2019/20:75 (Ju 17), 2020/21:75 (Ju 15), 2021/22:75 (Ju 13), 2022/23:75 (Ju 10), 2023/24:75 (Ju 10) och 2024/25:75 (Ju 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om systematiska stölder* : Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikations- grund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Bered- ningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Förslagen i betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2015/16:205

Vallagsfrågor

Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26), 2019/20:75 (Ju 19), 2020/21:75 (Ju 17), 2021/22:75 (Ju 15), 2022/23:75 (Ju 12), 2023/24:75 (Ju 12) och 2024/25:75 (Ju 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande

3. Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 gav regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Kommittén överlämnade den 15 december 2021 sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96). I betänkandet redovisades resultatet av ett idé- och prototyparbete för utveckling av hjälpmedel till personer med synnedsättning. Kommittén lämnade förslag om att vidareutveckla de prototyper som presenterats, att alla kommuner ska kunna erbjuda förstoringshjälpmedel och belysningsförstärkning på alla röstmot- tagningsställen och att punktskrift som tillförs valsedeln av väljare vid röstning ska kunna avläsas och bedömas vid länsstyrelsens slutliga rösträkning. Regeringen gav den 19 maj 2022 Valmyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och färdigställa prototyper till hjälpmedel till personer med synnedsättning. Regeringen beslutade den 15 december 2022 att uppdraget ska upphöra. I beslutet anförde regeringen att en kommande utredning om valsedelssystemet samt eventuella förändringar av valsedlarnas utformning bör avvaktas innan prototyper till hjälpmedel vidareutvecklas och färdigställs. Efter att uppdraget återkallades har ett möte hållits med representanter för Synskadades riksförbund, riksorganisationen Unga med synnedsättning och förbundet Sveriges dövblinda då bl.a. olika sätt att underlätta för personer med synnedsättning att rösta utan hjälp diskuterades. Regeringen beslutade den 15 februari 2024 att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet (dir. 2024:24). I uppdraget ingår att analysera hur valsedelsystemet och dess tillämpning förhåller sig till valhemligheten och möjligheterna för väljare att delta i val, däribland personer med funktionsnedsättning. Det ingår även att analysera och bedöma hur gemensamma eller neutrala valsedlar skulle

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

13

Skr. 2025/26:75

påverka förutsättningarna för bl.a. personer med funktionsnedsättningar,

Justitie-

t.ex. synnedsättning, att delta i valen på lika villkor. Den 19 juni 2025

departementet

beslutade regeringen tilläggsdirektiv till kommittén (dir. 2025:65).

Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 14 augusti

2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

8. Rskr. 2016/17:90

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), 2017/18:75 (Ju 37),

2018/19:75 (Ju 30), 2019:20:75 (Ju 21), 2020/21:75 (Ju 19), 2021/22:75

(Ju 17), 2022/23:75 (Ju 14), 2023/24:75 (Ju 13) och 2024/25:75 (Ju 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott* : Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott (bet.

2016/17:JuU1 s. 105). Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild

utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav

och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90).

Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp

av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019

betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU

2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshand-

lingar.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6

s. 59–60) redovisade regeringen vidtagna åtgärder med anledning av

tillkännagivandet och ansåg att tillkännagivandet var slutbehandlat. I

konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock

riksdagen en annan uppfattning. Enligt riksdagen kunde tillkännagivandet

inte anses vara slutbehandlat förrän de åtgärder som föreslagits i

betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation var

genomförda. Punkten står därför åter som öppen.

Arbetet med ett nytt statligt id-kort har försenats på grund av en dom

från EU-domstolen meddelad i mars 2024. I domen ogiltigförklarades

EU:s id-kortsförordning, som lagförslagen i stora delar var tänkta att

bygga på. Förhandlingar om en ny id-kortsförordning avslutades

sommaren 2025 då EU:s ministerråd antog en ny id-kortsförordning.

Ärendet bereds

i

Regeringskansliet. Regeringen aviserade i

budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.5 s.

115) att Polismyndigheten får uppdraget att utfärda en statlig e-

legitimation på högsta tillitsnivå. Den 27 mars 2025 gav regeringen

Polismyndigheten i uppdrag att utforma och utfärda en statlig e-

legitimation på högsta tillitsnivå (Ju2025/00740). E-legitimationen ska

vara redo att utfärdas senast den 2 november 2026 förutsatt att nödvändig

svensk lagstiftning har kommit på plats.

Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa och bedöma effekten

av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. I

redovisningen lyftes bl.a. fram inrättandet av polisens nationella

14

bedrägericentrum

som

syftar till att göra arbetet mot bedrägerier mer

effektivt och strukturerat och har bidragit till förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. Polismyndighetens nationella bedrägericentrum arbetar därför också på olika sätt aktivt med att förebygga bedrägerier genom kampanjer, informationsinsatser, externa och interna utbildningar samt andra aktiviteter i samverkan med olika aktörer. Myndigheten har även en strukturerad samverkan med banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeri- området. Våren 2024 presenterade Svenska Bankföreningen ett åtgärdspaket för att förstärka kundskyddet mot bedrägerier, som bankerna skulle genomföra senast i slutet av 2025. Under 2024 minskade brottsvinsterna för s.k. telefonbedrägerier (vishing) med 40 procent. Under perioden januari till och med september 2025 har brottsvinsterna fortsatt att sjunka i förhållande till motsvarande period 2024. Bankernas åtgärder bedöms ha bidragit till att telefonbedragarna har blivit mindre framgångsrika i att komma över brottsoffrens pengar. Under 2024 förbättrades också Polismyndighetens utredningsresultat vad gäller bedrägeribrott. I brottskategorin ”bedrägeribrott m.m.” ökade antalet ärenden redovisade till åklagare med 36 procent och antalet individer med brottsmisstankar redovisade till åklagare med 33 procent i förhållande till 2023. Andelen redovisade ärenden av utredda ökade från 14,5 till 18,6 procent.

Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Polismyndigheten tillfördes ökade resurser i en rad budgetar för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många som fanns vid ingången av 2016 – en ambition som uppnåddes i mars 2024. Denna satsning ligger nu som grund för regeringens målsättning att Polismyndigheten ska växa så att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8 s. 58–60) tillfördes Polismyndigheten medel för att växa. För att förstärka arbetet mot bedrägerier och penningtvätt tillfördes också medel till ett finansiellt underrättelsecentrum där Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten tillsammans med privata parter, såsom banker, ges möjlighet utbyta operativ information och arbeta brottsförebyggande. På uppdrag av regeringen (Ju2024/02646) inrättade Polismyndigheten centrumet den 1 april 2025. Det ska vara fullt utbyggt senast den 31 december 2027. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.9 s. 79 samt utg.omr. 3 avsnitt 2.9 s. 22) föreslog regeringen ytterligare medel till Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket för att förstärka och utveckla verksamheten vid centrumet. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2016/17:211

Straffrättsliga frågor

Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

15

Skr. 2025/26:75

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36),

Justitie-

2019/20:75 (Ju 27), 2020/21:75 (Ju 24), 2021/22:75 (Ju 20), 2022/23:75

departementet

(Ju 16), 2023/24:75 (Ju 14) och 2024/25:75 (Ju 13).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m. *: Riksdagen har

ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för

blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16

s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna

2016/17:865

yrkandena 7–9, 2016/17:1080 yrkandena 10–13, 2016/17:1535 yrkande 2,

2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1–3

och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443,

2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936,

2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2701. Innehållet i

tillkännagivandet omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag

enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för

blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115).

Uppdraget redovisades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018

(SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett

stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning

(prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs att

sabotage mot

blåljusverksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i

brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör

polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att

allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekäm-

pande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv

eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art,

ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för

sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt

sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst

arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt våld

eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och högst

sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I propositionen

bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny

brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild

straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp

mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom

förslaget.

Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj 2020

kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa

samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir.

2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till

vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt

straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget

ingick också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som

innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att

straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som

beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget

redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott

mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU

16

2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj

2022. Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). Den 1 augusti 2023 trädde lagförslagen i propositionen i kraft. I propositionen bedömde regeringen att den del av tillkännagivandet som handlar om att våld eller hot mot personal inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården bör straffas lika hårt som våld eller hot mot polisen är tillgodosedd.

Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställnings- tagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141). I propositionen lämnades förslag på bl.a. en skärpt straffskala för grovt våld eller hot mot tjänsteman och ett skärpt maximistraff för brott av normalgraden. Regeringen anförde i propositionen att förslagen innebär ett starkare straffrättsligt skydd för tjänstemän och vissa samhällsnyttiga funktioner, och att det inte finns anledning att därutöver vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

10. Rskr. 2016/17:272

Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41), 2019/20:75 (Ju 32), 2020/21:75 (Ju 27), 2021/22:75 (Ju 22), 2022/23:75 (Ju 17), 2023/24:75 (Ju 15) och 2024/25:75 (Ju 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om upprepade stölder *: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i decem- ber 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

17

Skr. 2025/26:75

Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den

Justitie-

19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till

departementet

butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop.

2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var

delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifika-

tionsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld.

Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt

inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för

att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir.

2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar

av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig

brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står

i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott.

Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta

straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har

remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare

beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag

att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a.

med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt

tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget

redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade

sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU

2025:66). Förslagen i betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut

den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade

regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i

kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag

bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmöte 2017/18

11. Rskr. 2017/18:65

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten

Prop. 2017/18:26, bet. 2017/18:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47),

2019/20:75 (Ju 38), 2020/21:75 (Ju 33), 2021/22:75 (Ju 26), 2022/23:75

(Ju 19), 2023/24:75 (Ju 17) och 2024/25:75 (Ju 16).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott

ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion

2017/18:3917 yrkande 2. Propositionen En strängare syn på hantering av

vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) beslutades den 27 augusti

2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot

tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva

varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av

om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor

innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras

komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte

längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor

18

för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig

om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 900). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i ovan nämnda proposition. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen att det inte finns anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2017/18:229

Offentlig förvaltning

Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81), 2019/20:75 (Ju 52), 2020/21:75 (Ju 44), 2021/22:75 (Ju 35), 2022/23:75 (Ju 26), 2023/24:75 (Ju 23) och 2024/25:75 (Ju 20).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om tjänstemannaansvar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funk- tioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Utredningen bedömde att straffbestämmelsen om tjänstefel inte bör ändras. Utredningen lämnade därför inte något förslag om ändring av straff- bestämmelsen. Som framgår av Tidöavtalet är samarbetspartierna överens om att en särskild utredare ska få i uppdrag att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel (dir. 2024:14). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att tjänstefelsansvaret utvidgas till att omfatta även annat än åtgärder som vidtagits vid myndighetsutövning.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

19

Skr. 2025/26:75

Den 5 juni 2025 beslutade regeringen tilläggsdirektiv som innebar att

Justitie-

uppdraget inte längre skulle omfatta anpassning av svensk rätt till det

departementet

kommande EU-direktivet om bekämpning av korruption (dir. 2025:57).

Utredningen redovisade sitt uppdrag den 25 juli 2025 genom betänkandet

Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (SOU 2025:87).

Betänkandet har remissbehandlats. Den 29 januari 2026 beslutade

regeringen lagrådsremissen Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. I

lagrådsremissen föreslås att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken,

missbruk av offentlig ställning, och att minimistraffet för grovt tjänstefel

skärps. Regeringen avser återkomma till riksdagen i en proposition under

våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2017/18:240

Straffrättsliga frågor

Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84), 2019/20:75 (Ju 53),

2020/21:75 (Ju 45), 2021/22:75 (Ju 36), 2022/23:75 (Ju 27), 2023/24:75

(Ju 24) och 2024/25:75 (Ju 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner

såsom akutmottagningar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom

hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och

sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om

sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har där-

med bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3,

2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569

yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den

14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt

straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra

straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a.

överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i

behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan

uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021

förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022

genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av

vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har

remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 20 april 2023

beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister

och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). I

propositionen bedömde regeringen att den del av tillkännagivandet som

avser stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården

är tillgodosedd. Den 1 augusti 2023 trädde lagförslagen i propositionen i

kraft. Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven

Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31).

Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av

straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till

om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som

20

beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a.,

oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141). I propositionen lämnades förslag på bl.a. en skärpt straffskala för grovt våld eller hot mot tjänsteman och ett skärpt maximistraff för brott av normalgraden. Regeringen anförde i propositionen att förslagen innebär ett starkare straffrättslig skydd för tjänstemän och vissa samhällsnyttiga funktioner, och att det inte finns anledning att därutöver vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766 yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bl.a. att maximistraffet för olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget redovisades den 4 juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd - Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 november 2024. Den 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I lagrådsremissen lämnas förslag om att återfall i brott ska få större betydelse vid straffmätningen. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

21

Skr. 2025/26:75

ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av

Justitie-

straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning

departementet

vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas

fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av

påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21

december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir.

2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom

betänkandet En straffreform (SOU 2025:66) och remisstiden gick ut den

9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen

den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella

nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2017/18:254

Polisfrågor

Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7,

2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89), 2019/20:75 (Ju 54),

2020/21:75 (Ju 46), 2021/22:75 (Ju 37), 2022/23:75 (Ju 28), 2023/24:75

(Ju 25) och 2024/25:75 (Ju 22).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 33 om tillgången till id-handlingar *: Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av

tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier

(bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190

yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion

2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i

uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och

rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet

var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av

förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019

betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU

2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga

identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut

den 30 augusti 2019. Arbetet med ett nytt statligt id-kort har försenats på

grund av en dom från EU-domstolen meddelad i mars 2024. I domen

ogiltigförklarades EU:s id-kortsförordning, som lagförslagen i stora delar

var tänkt att bygga på. Förhandlingar om en ny id-kortsförordning

avslutades sommaren 2025 då EU:s ministerråd antog en ny id-

kortsförordning. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte

slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

15. Rskr. 2018/19:169

Processrättsliga frågor

Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5–7, 2018/19:933,

2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17–

22

19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861

yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73), 2020/21:75 (Ju 54), 2021/22:75 (43), 2022/23:75 (Ju 33), 2023/24:75 (Ju 27) och 2024/25:75 (Ju 23).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 28 om vittnesskydd *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk.

Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärp- ningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontakt- förbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsägande, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovi- sades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontakt- förbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123, bet. 2024/25:JuU31, rskr. 2024/25:207). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025 och innebär bl.a. att kontaktförbud får meddelas för att skydda målsägande och vittnen i en rättsprocess.

Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). I ett delbetänkande som överlämnades i oktober 2023 lämnade utredningen förslag på ett sådant system. I uppdraget ingick också för

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

23

Skr. 2025/26:75

utredaren att ta ställning till om det var lämpligt att utöka sekretessen i

Justitie-

domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle

departementet

kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen

och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om

skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom

tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utred-

ningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Utredningen om Anonyma

vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och

effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. Den

26 september 2024 beslutade regeringen propositionen Anonyma vittnen

(prop. 2024/25:20, bet. 2024/25:JuU6, rskr. 2024/25:44). I propositionen

föreslog regeringen att det skulle införas en möjlighet för vittnen att höras

anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol. Förslagen

syftar till att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen inom

och runt de kriminella gängen och på så sätt förbättra förmågan att utreda

och klara upp brott. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.

Polismyndigheten arbetar löpande med att stärka brottsoffer- och

personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av

vittnen, målsägande eller andra hotade personer görs. Polismyndighetens

tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna

som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden

med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten

bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ

gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation

inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i

alla delar. Myndigheten beslutade att revidera och fullt ut implementera de

riktlinjer och det metodstöd som fanns för verksamheten för att skapa

enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten.

Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller

andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende.

Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta

rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31, bet.

2023/24:SoU6, rskr. 2023/24:130) enligt vilken skyddat boende ska

regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd

och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det

enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för

vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld.

Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat

boende. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2024.

När det gäller skyddade personuppgifter har Skatteverket på regeringens

uppdrag etablerat en nationell samverkansstruktur för en mer enhetlig,

säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter. Vidare har

Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att samordna och följa upp

myndigheters arbete med skyddade personuppgifter. Uppdraget ska

redovisas senast den 31 mars 2027. Därtill gav regeringen

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket, i

myndigheternas respektive regleringsbrev för 2025, i uppdrag att redogöra

för hur myndigheterna i sin verksamhet har säkerställt en säker hantering

av skyddade personuppgifter.

Regeringen beslutade i november 2024 att ge Polismyndigheten,

24

Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med

stöd till brottsoffer och vittnen för att säkerställa att brottsoffer och vittnen får tillräcklig information, stöd samt ett gott bemötande under rättsprocessen (Ju2024/02472). Uppdraget redovisades den 27 januari 2026.

Vidare gav regeringen i regleringsbrevet för 2025 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten hade vidtagit för att stärka sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga skyddsåtgärder var tillräckliga. Uppdraget redovisades den 19 maj 2025. Av Polismyndighetens redovisning framgår bl.a. att myndigheten har infört en effektivare och förbättrad ärendehantering i fråga om hot- och riskbedömningar samt bedömningar av eventuella skyddsbehov. Myndigheten har resursförstärkt personsäkerhetsverksamheten i flera polisregioner, utökat beredskapen för att kunna omhänderta det ökade inflödet av ärenden samt utvecklat metoden riskreducerande insatser för att förmå hotaktörer att upphöra med sitt brottsliga beteende. Polismyndigheten bedömer att det inom myndigheten fortsatt finns behov av att förbättra personsäkerhetsverksamheten, inte minst på det tekniska området. Polismyndigheten har även en etablerad samverkan med andra europeiska länder samt inom Norden i personsäkerhetsärenden.

För att öka samordningen av stödinsatser och skyddsåtgärder mellan centrala aktörer som har ansvar för skyddet av hotade personer, bl.a. Polismyndigheten och kommunerna, gav regeringen den 25 september 2025 Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag för att stärka samhällets samlade skydd för hotade personer (Ju2025/01953). Särskild uppmärksamhet ska läggas på barn och unga som brottsoffer och vittnen, barn och unga involverade i kriminella nätverk samt anhöriga till personer med koppling till kriminella nätverk, vilka är målgrupper som riskerar särskilt att utsättas för hot och våld om de medverkar i rättsprocesser. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Brottsoffermyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten.

Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen har vidtagit och Polismyndighetens löpande förbättringsarbete för att stärka personsäkerhetsverksamheten ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 65–67) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

16. Rskr. 2018/19:180

Familjerätt

Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17, 2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8, 2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77), 2020/21:75 (Ju 58), 2021/22:75 (Ju 46), 2022/23:75 (Ju 36), 2023/24:75 (Ju 29) och 2024/25:75 (Ju 24).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

25

Skr. 2025/26:75

Punkt 26 om testamentsregister *: Riksdagen har tillkännagett för

Justitie-

regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet.

departementet

2018/19:CU7 s. 86 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett

uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett

testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget redovisades

till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Regeringen tillsatte den

29 februari 2024 en utredning som bl.a. omfattade den fråga som

tillkännagivandet avser (dir. 2024:28). Utredningen lämnade den

27 augusti 2025 betänkandet Nya regler om arv och testamente – bland

annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för

efterlevande sambor (SOU 2025:91). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 15 januari 2026. Betänkandets förslag bereds inom

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2018/19:181

Straffrättsliga frågor

Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78), 2020/21:75 (Ju 59),

2021/22:75 (Ju 47), 2022/23:75 (Ju 37), 2023/24:75 (Ju 30) och

2024/25:75 (Ju 25).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i

strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid

flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Under sommaren

2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid

flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga

och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en

skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det

säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för

den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023

genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1).

Förslagen i betänkandet har remitterats och arbete med lagrådsremiss

pågår. Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i

uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera

påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir.

2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023

skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181).

Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet

En straffreform (SOU 2025:66). Förslagen i betänkandet har remitterats

och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som

grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla

straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande

övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte

slutbehandlad.

18. Rskr. 2018/19:191

Polisfrågor

26

Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81), 2020/21:75 (Ju 61), 2021/22:75 (Ju 49), 2022/23:75 (Ju 38), 2023/24:75 (Ju 31) och 2024/25:75 (Ju 26).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 38 om färre godkända id-handlingar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID- kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbetet med ett nytt statligt id- kort har försenats på grund av en dom från EU-domstolen meddelad i mars 2024. I domen ogiltigförklarades EU:s id-kortsförordning, som lagförslagen i stora delar var tänkt att bygga på. Förhandlingar om en ny id-kortsförordning avslutades sommaren 2025 då EU:s ministerråd antog en ny id-kortsförordning. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2018/19:192

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82), 2020/21:75 (Ju 62), 2021/22:75 (Ju 50), 2022/23:75 (Ju 39), 2023/24:75 (Ju 32) och 2024/25:75 (Ju 27).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om nationellt exitprogram *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram (bet. 2018/19:JuU13 s. 11 f.). Regeringen gav i december 2019 Polis- myndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialsty- relsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

27

Skr. 2025/26:75

50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad

Justitie-

avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades

departementet

bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att

analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets

ställningstagande.

Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården,

Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genom-

fört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget

(Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt

uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredarens redovisning är någon föränd-

ring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare

inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för

avhoppare, som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillig-

het och motivation, ligger utanför myndigheternas roller och kunskaps-

områden. Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla

fungerande avhopparverksamheter som redan etablerats vid social-

tjänsterna. Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan

skapas som innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och

likvärdiga bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande

rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren

uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa

tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och

myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt ut-

redaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för

arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det

stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd,

utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavs-

utredaren lämnade ytterligare förslag, bl.a. om att Polismyndigheten ska

ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare

samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutions-

styrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i

syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser.

I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändrings-

uppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt

samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet

med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget

innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för

och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndig-

heten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhoppar-

verksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom

tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare.

Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i

myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller

mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polis-

myndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt

ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare.

Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska

komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig.

Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter

kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan

28

fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och

ansvarsområden. Myndigheterna lämnade en delredovisning den 2 maj 2023 och slutredovisade uppdraget den 29 januari 2024.

Regeringen har därefter, den 3 oktober 2024, gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett uppdrag om utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare. Myndigheterna ska bland annat utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare och anpassa arbetet till de särskilda omständigheter som kan föreligga när flickor och kvinnor är involverade i organiserad brottslighet. Myndigheterna ska också analysera och lämna förslag inom ett antal angelägna utvecklingsområden. Bland annat ska myndigheterna analysera, ta ställning till behovet av och föreslå hur en nationell kontaktpunkt för stöd till avhoppare kan utformas och inrättas inom ramen för den nationella stödstruktur som myndigheterna har etablerat för arbetet med stöd till avhoppare. Uppdraget redovisades den 28 februari 2025.

I budgetpropositionen för 2025 avsatte regeringen 12 miljoner kronor årligen till länsstyrelserna för att stödja den lokala nivån och bidra till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.14).

Den 28 maj 2025 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om förtydligat ansvar för stöd till avhoppare och förstärkt kontroll av externa aktörer som bedriver avhopparverksamhet (dir. 2025:53). Syftet är att säkerställa att avhoppare får stöd och insatser som är ändamålsenliga och av god kvalitet samt att förhindra att offentliga medel går till oseriösa och kriminella aktörer. I uppdraget ingår bl.a. även att analysera och ta ställning till om insatsen skyddat boende bör regleras särskilt för målgruppen avhoppare. Uppdraget ska redovisas senast den 6 november 2026.

Regeringen har vidare, den 21 augusti 2025, beslutat ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse om att tillhandahålla ett nationellt sammanhållet stöd till arbetet med avhoppare från organiserad brottslighet (Ju2025/01696). Länsstyrelserna ska enligt uppdraget stödja den lokala nivån och bidra till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet, inklusive våldsbejakande extremism och hedersrelaterade miljöer. I uppdraget ingår även att Polismyndigheten ska inrätta en nationell kontaktpunkt för avhopparverksamhet samt att Socialstyrelsen ska verka för att stödet till avhoppare utvecklas utifrån avhoppares vårdbehov och stödja kommuners arbete med boendeinsatser till avhoppare. I myndigheternas uppdrag ingår att löpande integrera resultaten av utvecklingsarbetet i sina ordinarie verksamheter. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2026 och den 1 mars 2027 samt slutredovisas senast den 1 mars 2028.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 55–56) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

29

Skr. 2025/26:75

2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd

Justitie-

för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att

departementet

skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig

brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ

som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och

ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av

påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021.

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i

uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder

för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir.

2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som

är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de

frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om

frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023

genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande

påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och

remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28

september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av

särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för

riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den

1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen

propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop.

2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon

har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott före det att han eller hon

fyller 18 år att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till

fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. I

propositionen uttalade regeringen att förslagen i propositionen låg väl i

linje med det som sägs i tillkännagivandet om att Kriminalvården bör

ansvara för unga som begått grova brott. Av tillkännagivandet framgår

dock att Kriminalvårdens ansvar för unga som begår brott ska vara mer

långtgående än så. De delarna av tillkännagivandet behandlades inte i

propositionen.

Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i

uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga

särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget

ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för

barn och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28

januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11).

Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025.

Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med

förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott.

Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes-

lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare.

I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för

allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen

avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för

lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att

ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller

böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård

och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen

30

med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2018/19:296

Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2, bet. 2018/19:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103), 2020/21:75 (Ju 68), 2021/22:75 (Ju 55), 2022/23:75 (Ju 41), 2023/24:75 (Ju 34) och 2024/25:75 (Ju 28).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen C511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen (förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU- domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Samtidigt fortsatte under 2021 handläggningen av ett antal mål angående datalagring vid EU- domstolen. Regeringen har yttrat sig och deltagit vid muntlig förhandling i målen C-793/19, C-794/19 och C-140/20, som gällde de tyska och irländska datalagringsregleringarna. Under november 2021 yttrade sig regeringen i ett mål som gäller den franska regleringen om en viss myndighets åtkomst till uppgift om innehavare av ip-adress (C-470/21). Under 2022 meddelade EU-domstolen avgöranden i flera mål som regeringen deltagit i (C-793/19, C-794/19 och C-140/20). Regeringen deltog vidare i ett flertal mål vid domstolen, genom ingivande av yttranden och deltagande vid muntlig förhandling (C-470/21, C-548/21 och C241/22). Under 2023 höll EU-domstolen en ny muntlig förhandling i mål C-470/21, som regeringen deltog i. Dom i mål C-470/21 och C-548/21

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

31

Skr. 2025/26:75

meddelades under 2024. Datalagringsutredningen redovisade sitt uppdrag

Justitie-

den 30 maj 2023 i betänkandet Datalagring och åtkomst till elektronisk

departementet

information (SOU 2023:22). Betänkandet har remitterats och bereds i

Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge

Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram underlag med statistik om

antalet anmälda brott, som kan ligga till grund för överväganden om

datalagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Myndigheten redovisade

uppdraget den 1 november 2023. Den 22 november 2024 remitterades

utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk

information. Remisstiden gick ut den 17 januari 2025. Förslagen bereds i

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2018/19:298

Vapenfrågor

Mot. 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande

15 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17,

2018/19:2890 yrkande 11, 12 och 14, bet. 2018/19:JuU29

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105), 2020/21:75 (Ju 69),

2021/22:75 (Ju 56), 2022/23:75 (Ju 42), 2023/24:75 (Ju 35) och

2024/25:75 (Ju 29).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen *: Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om en översyn av

vapenlagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit

motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Den

12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över

vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i

regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den

30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024

överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig

vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade

regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I

propositionen föreslog regeringen en ny vapenlag. Regeringen anförde i

propositionen att ett av syftena med den nya lagen är att underlätta för

legala vapenägare och att förslagen bl.a. innebär att det i lagen görs en

tydligare åtskillnad mellan legal och illegal vapenhantering. Regeringen

anförde även att det tidigare har aviserats en utökning av vapengarderoben

och att regeringen kommer att besluta om sådana förordningsändringar.

Av propositionen framgår att avsikten är att regeringen ska kunna fatta ett

sådant beslut under våren 2026. Genom de åtgärder som vidtagits och som

regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen att

tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är

slutbehandlad.

Punkt 15 om tidsbegränsade licenser *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet.

2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606

32

yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772

yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositio- nen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggs- direktiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapen- utredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den

11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen lämnade regeringen flera förslag som innebär att reglerna för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen förenklas. Regeringen lämnade även förslag om att de tidsbegränsade innehavstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen bör avskaffas. Genom förslagen bedömde regeringen att

tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 20 om utökad vapengarderob *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137 yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen anförde i propositionen att regeringen, i likhet med vad som aviserades i juni 2025, anser att vapengarderoben ska utökas men att sådana ändringar görs på lägre författningsnivå än lag. Regeringen anförde vidare att den kommer att besluta om sådana förordningsändringar och att avsikten är att ett sådant beslut ska kunna fattas under våren 2026. Genom de åtgärder som redan vidtagits och som

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

33

Skr. 2025/26:75 regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen i propositionen

Justitie- att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är

departementet slutbehandlad.

Riksmötet 2019/20

22. Rskr. 2019/20:43

Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning

Prop. 2018/19:155, bet. 2019/20:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114), 2020/21:75 (Ju 73), 2021/22:75 (Ju 60), 2022/23:75 (Ju 45), 2023/24:75 (Ju 36) och 2024/25:75 (Ju 30).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utrednings- tiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). I propositionen bedömdes att det saknades underlag för att föreslå ändringar i bestämmelsen om sabotage mot blåljusverksamhet. Den 11 januari 2024 redovisade Utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31 och dir. 2023:16) sitt betänkande Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Utredningen hade bl.a. i uppdrag att göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningen skulle även ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för tjänstemän mot förolämpningar och andra kränkningar behöver förstärkas. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141). I propositionen anförde regeringen att förslagen i propositionen, om bl.a. våld eller hot mot tjänsteman och angrepp mot tjänsteman, innebär att anställda vid Tullverket och Kustbevakningen ges ett starkare och mer enhetligt straffrättsligt skydd och att det inte finns anledning att därutöver vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet. Regeringen

34

ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141). I propositionen lämnades förslag på bl.a. en skärpt straffskala för grovt våld eller hot mot tjänsteman och ett skärpt maximistraff för brott av normalgraden. Regeringen anförde i propositionen att förslagen innebär ett starkare straffrättsligt skydd för tjänstemän och vissa samhällsnyttiga funktioner och att det inte finns anledning att därutöver vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

23. Rskr. 2019/20:177

Unga lagöverträdare

Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 81), 2021/22:75 (Ju 63), 2022/23:75 (Ju 48), 2023/24:75 (Ju 37) och 2024/25:75 (Ju 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om ungdomsdomstolar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdoms- domstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.).

Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

35

Skr. 2025/26:75

barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan

Justitie-

mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för

departementet

brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade

åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023

beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn

misstänks för brott (prop. 2022/23:78). Riksdagen har antagit regeringens

lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna

trädde i kraft den 1 juli 2023.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag

att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för

unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har haft sin

grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds

2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för

ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den

17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande

i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten

med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år

byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte

har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den

3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett

snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022

beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop.

2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet.

2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft

den

1 januari 2023.

Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad

straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17).

Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt

för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga

konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör

särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut

den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till

lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna

trädde i kraft den 2 januari 2022.

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i

uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med

ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen skulle syfta till

att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har

hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare,

tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt

kriminalitet. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 augusti 2024.

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:26) som beslutades den 16 februari 2023

förkortades utredningstiden. Uppdraget skulle i stället redovisas den 27

mars 2024. Utredningen överlämnade den 8 maj 2024 betänkandet En

statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga (SOU

2024:30). Betänkandet har remitterats och

remisstiden löpte ut

den

23 september 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet.

Den 30 maj 2024 beslutade regeringen att utvidga och förlänga

försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för

lagöverträdare under 18 år. Uppdraget innebär att Polismyndigheten,

36

Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket,

Kriminalvården

och

Domstolsverket i etapper ska bygga ut försöksverksamheten så att den under 2026 omfattar samtliga polisregioner i landet och inkomma med förslag på hur försöksverksamheten kan permanentas. Den utbyggda och fortsatta försöksverksamheten ska pågå till och med den 31 december 2026 (Ju2023/00846, Ju2024/00345, Ju2024/00592).

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 58–59) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och anförde att regeringen sammantaget har övervägt och vidtagit en rad åtgärder för att skapa förutsättningar för en snabb och tydlig reaktion på barns och ungas brottslighet. Med hänsyn till dessa åtgärder bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses vara tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslogs att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlade bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslogs bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att det inte fanns skäl att avskaffa straffrabatten vid återfall i brott och att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen.

Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det bl.a. föreslås att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år ska avskaffas. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

37

Skr. 2025/26:75

november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom

Justitie-

slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har

departementet

remitterats och remisstiden gick

ut den

14 maj

2025.

Den 24 september 2025 remitterades ett

utkast till

lagrådsremiss

med

förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott.

Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes-

lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare.

I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för

allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen

avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för

lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att

ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller

böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård

och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen

med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare *: Riks-

dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en

särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som

begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den

12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I

propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga

lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en

ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och

i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt

och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminal-

vården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändrin-

garna trädde i kraft den 1 januari 2021.

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i

uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder

för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir.

2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som

är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de

frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om

frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023

genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande

påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och

remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28

september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av

särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för

riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den

1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen

propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop.

2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon

fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd

kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten

ungdomsvård ska utmönstras. I propositionen uttalade regeringen att

förslagen i propositionen låg väl i linje med det som sägs i

tillkännagivandet om att Kriminalvården bör ansvara för unga som begått

grova brott. Av tillkännagivandet framgår dock att Kriminalvårdens

ansvar för unga som begår brott ska bara mer långtgående än så. De

38

delarna av tillkännagivandet behandlades inte i propositionen.

Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes- lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 14 och 16.

24. Rskr. 2019/20:233

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 91), 2021/22:75 (Ju 65), 2022/23:75 (Ju 50), 2023/24:75 (Ju 39) och 2024/25:75 (Ju 32). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om brott mot äldre *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget redovisades den 20 november 2023 (SOU 2023:80). Betänkandet har remissbehandlats. Den 27 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv (prop. 2024/25:124). I propositionen föreslogs bl.a. att fler fall av bedrägeri ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff, genom att det särskilt ska beaktas om gärningsmannen på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning eller om gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 34 om barnahus *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56 f.). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

39

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

40

och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahus- verksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades i januari 2023. Mot bakgrund av bl.a. utredningens förslag beslutade regeringen den 24 juli 2025 att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell plan för barnahusverksamheten och att samordna barnahusen i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet de bor (S2025/01366). I uppdraget ingår även att ge stöd till och följa utvecklingen avseende våldsutsatta barn som deltar i en brottsutredning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 januari 2028.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s.

56) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

25. Rskr. 2019/20:235

Familjerätt

Mot. 2019/20:607 yrkande 25, delvis motion 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, delvis motion 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 93), 2021/22:75 (Ju 66), 2022/23:75 (Ju 51), 2023/24:75 (Ju 40) och 2024/25:75 (Ju 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utländska polygama äktenskap *: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 18 mars 2021 propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslog regeringen bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften. Riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen beslutade den 18 januari 2024 att tillsätta en utredning som bl.a. skulle analysera och ta ställning till om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag (dir. 2024:8). Utredningen lämnade den 21 maj 2025 betänkandet Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2025:59). Betänkandet har remissbehandlats. Den 10 februari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att förbudet mot att erkänna utländska månggiften ska gälla utan undantag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

26. Rskr. 2019/20:256 Polisfrågor

Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2–54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 96), 2021/22:75 (Ju 68), 2022/23:75 (Ju 53), 2023/24:75 (Ju 42) och 2024/25:75 (Ju 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 2) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.

27. Rskr. 2019/20:258

Straffrättsliga frågor

Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 97), 2021/22:75 (Ju 69), 2022/23:75 (Ju 54), 2023/24:75 (Ju 43) och 2024/25:75 (Ju 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om grov stöld *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag pågår arbetet inom Regeringskansliet med ytterligare en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 29 om vistelseförbud* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighets- lagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remiss- tiden löpte ut den 12 november 2024. Den 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

41

Skr. 2025/26:75

reaktioner vid återfall i brott. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att

Justitie-

Kriminalvården ska besluta en s.k. vistelseföreskrift för dömda som är

departementet

involverade i, eller har kopplingar till, en grupp av personer som utövar

allvarlig brottslighet, om det finns risk för att den dömde kommer att begå

eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på platsen eller i

området. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition

under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

28. Rskr. 2019/20:304

Vapenfrågor

Mot. 2019/20:542 yrkande 1, 2, 3 och 4, 2019/20:2220, 2019/20:2245,

2019/20:2668 yrkande 16, 17, 19, 20, 21 och 22, 2019/20:2774 yrkande

22 och 25, 2019/20:3191 yrkande 6, 2019/20:3257 yrkande 2, 15, 16 och

17, bet. 2019/20:JuU33

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 108), 2021/22:75 (Ju 70),

2022/23:75 (Ju 55), 2023/24:75 (Ju 44) och 2024/25:75 (Ju 37).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden *: Riksdagen

har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra

prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet.

2019/20:JuU33 s. 19 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en

särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de

uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom

jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt-

och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska

flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten (dir. 2023:108).

Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes

utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Den 7 maj 2025

redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för viltförvaltning

(SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den

25 september 2025. Betänkandet bereds i Regeringskansliet.

Den

17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag

(prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen att det i det

aktuella lagstiftningsärendet inte finns skäl att tillmötesgå

tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare

handläggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.).

Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och

utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens

regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav

om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har

utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom

vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en

särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta

ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de

tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir.

42

2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars

2023

utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen lämnade regeringen flera förslag till en tydligare reglering om bl.a. vilka omständigheter som ska beaktas vid tillståndsprövningen. Den nya lagen förväntas bidra till en effektivare handläggning hos Polismyndigheten. Genom de åtgärder som regeringen har vidtagit och de förslag som lämnades i propositionen

bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.).

Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen en ny vapenlag. Regeringen anförde i propositionen att ett av syftena med den nya lagen är att underlätta för legala vapenägare och att förslagen bl.a. innebär att det i lagen görs en tydligare åtskillnad mellan legal och illegal vapenhantering. Regeringen anförde även att det tidigare har aviserats en utökning av vapengarderoben och att regeringen kommer att besluta om sådana förordningsändringar. Av propositionen framgår att avsikten är att regeringen ska kunna fatta ett sådant beslut under våren 2026. Genom de åtgärder som vidtagits och som regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 12 om tidsbegränsade licenser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

43

Skr. 2025/26:75

2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop.

Justitie-

2025/26:141). I propositionen lämnades flera förslag som innebär att

departementet

reglerna för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen

förenklas. Regeringen lämnade även förslag om att de tidsbegränsade

innehavstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen bör

avskaffas. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är

tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen *: Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet.

2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda

Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens

område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018

redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar

m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022

gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över

vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i

regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den

30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska

utredaren överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av

helautomatiska vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med

särskilda skäl. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning

betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31).

Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024.

Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag

(prop. 2025/26:141). I propositionen förslog regeringen bl.a. att kravet på

synnerliga skäl för innehav av enhandsvapen ska ersättas med ett krav på

särskilda skäl, när ändamålet med innehavet är jakt, målskjutning,

avlivning av fällfångade djur eller för andra ändamål än skjutning. Genom

förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och

slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid

byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag

att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på

vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares

uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av

tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med

bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av

tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i

promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30).

Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en

särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta

ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de

tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir.

2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023

utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren

överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Den 13 maj 2024

överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig

vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och

44

remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade

regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen att det i nuläget inte finns tillräcklig anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

29. Rskr. 2019/20:333

Ungdomsövervakning

Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 118), 2021/22:75 (Ju 73), 2022/23:75 (Ju 58), 2023/24:75 (Ju 47) och 2024/25:75 (Ju 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f.). I propositionen uttalades även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den del av uppdraget som handlade om skärpt ungdomsövervakning skulle enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 9 november 2023 redovisas senast den 3 juni 2024 (dir. 2023:156). Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdoms- övervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). I delbetänk- andet föreslogs bl.a. att det ska införas en ny påföljd, utvidgad ungdoms- övervakning, med fler kontrollmöjligheter och mer ingripande rörelse- inskränkande inslag (s.k. hemarrest) som ska övervakas med elektronisk kontroll. Det föreslogs även att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas, bl.a. genom fler kontrollmöjligheter. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

45

Skr. 2025/26:75

kunna kombineras med ungdomstjänst eller böter och att regleringen vid

Justitie-

misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps.

departementet

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under

våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet *: Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad

bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34

s. 17 f.). Regeringen behandlade frågan om åtgärder vid misskötsamhet i

propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 90 f.). I propo-

sitionen uttalades även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när

regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde

i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en

särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den

straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I

uppdraget ingick att föreslå skärpta regler om undanröjande av en särskild

ungdomspåföljd och bestämmande av ny påföljd. Uppdraget slutredovisa-

des den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern

(SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut

den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast

till

lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för

allvarliga brott. Remisstiden gick ut den 12 november 2025.

Den

26 januari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år, att ungdoms- reduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdoms- tjänst eller böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

30. Rskr. 2020/21:29

Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord

Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 123), 2021/22:75 (Ju 74), 2022/23:75 (Ju 59), 2023/24:75 (Ju 48) och 2024/25:75 (Ju 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Straffet för mord skärptes den 1 januari 2020. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2024 gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utvärdera straffet för mord. Uppdraget ska redovisas senast den 14 mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

46

31. Rskr. 2020/21:31

En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 125), 2021/22:75 (Ju 75), 2022/23:75 (Ju 60), 2023/24:75 (Ju 44) och 2024/25:75 (Ju 40). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen en ny vapenlag. Regeringen anförde i propositionen att ett av syftena med den nya lagen är att underlätta för legala vapenägare och att förslagen bl.a. innebär att det i lagen görs en tydligare åtskillnad mellan legal och illegal vapenhantering. Regeringen anförde även att det tidigare har aviserats en utökning av vapengarderoben och att regeringen kommer att besluta om sådana förordningsändringar. Av propositionen framgår att avsikten är att regeringen ska kunna fatta ett sådant beslut under våren 2026. Genom de åtgärder som vidtagits och som regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

32. Rskr. 2020/21:49

Direktåtkomst för Migrationsverket Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 131), 2021/22:75 (Ju 77), 2022/23:75 (Ju 61), 2023/24:75 (Ju 50) och 2024/25:75 (Ju 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförord- ningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Regeringen har i propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) meddelat en avsikt att återkomma till tillkännagivandet i ett annat sammanhang. Regeringen beslutade den 20 november 2023 kommitté- direktiven Skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd (dir. 2023:158). I uppdraget till den särskilda utredaren ingick bl.a. att analysera och föreslå hur Migrations-

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

47

Skr. 2025/26:75

verket kan få ökad tillgång till relevanta uppgifter om utlänningar i syfte

Justitie-

att möjliggöra fler beslut om att neka och återkalla uppehållstillstånd samt

departementet

fler beslut om avvisning, t.ex. genom direktåtkomst. I det sammanhanget

behövde utredaren enligt direktiven bl.a. beakta förenligheten med EU:s

dataskyddsförordning. Uppdraget skulle redovisas senast den 15 januari

2025 Men utredningstiden förlängdes genom tilläggsdirektiv till den 14

mars 2025 (dir. 2024:110). Uppdraget redovisades den 1 april 2025 genom

betänkandet Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd

(SOU 2025:33). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den

27 juni 2025. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte

slutbehandlad.

33. Rskr. 2020/21:57

Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda

Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 137), 2021/22:75 (Ju 79),

2022/23:75 (Ju 63), 2023/24:75 (Ju 51) och 2024/25:75 (Ju 42).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö

säkrare* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet.

2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild

utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till

skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till

skadestånd för brottsoffer (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att

inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och

andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och

påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när

motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget redovisades i

juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64).

Betänkandet har remissbehandlats. Propositionen Stärkt rätt till

skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198) beslutades den 24 mars

2022. Riksdagen biföll den 31 maj 2022 propositionen (bet.

2021/22:CU20, rskr. 2021/22:326). I december 2023 remitterades

promemorian Stärkt skydd för vissa polisanställda som innehöll förslag

om att Polismyndigheten ska få besluta att en anställd vid myndigheten i

vissa fall ska få använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra

handlingar som dokumenterar åtgärder. Vidare föreslogs att sekretess ska

gälla för uppgift som kan bidra till upplysning om identiteten hos en

anställd vid Polismyndigheten som använt en sådan annan uppgift än

namn. Det föreslogs att författningsändringarna ska tidsbegränsas till fem

år. Regeringen beslutade den 14 mars 2024 propositionen Stärkt skydd för

vissa polisanställda (prop. 2023/24:102), vars förslag överensstämmer

med förslagen i promemorian. Riksdagen antog regeringens lagförslag den

24 april 2024 (bet. 2023/24:JuU28, rskr. 2023/24:163). Regeringen gav

den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika

författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld,

hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget skulle enligt

48

ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen

beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebar att utredaren även fick i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Regeringen beslutade den 13 mars 2025 propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141). I propositionen lämnades förslag som avser att minska bl.a. polisanställdas utsatthet och stärka skyddet för dem. Genom utredningens kartläggning av bl.a. polisanställdas utsatthet i SOU 2024:1 och förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

34. Rskr. 2020/21:79

Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet

Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 140), 2021/22:75 (Ju 80), 2022/23:75 (Ju 64), 2023/24:75 (Ju 44) och 2024/25:75 (Ju 43). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Den 1 november 2021 överlämnade Direktinvesteringsutredningen sitt slutbetänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). I betänkandet föreslås att investeringar inom vissa skyddsvärda områden ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet. Det granskningsförfarande som föreslås har vissa likheter med den granskning som avses i tillkännagivandet och innehåller även bestämmelser om tidsbegränsning. Regeringen hade därför avsett att återkomma till frågan i samband med beredningen av Direktinvesteringsutredningens betänkande. Det visade sig dock att det inte fanns förutsättningar att hantera frågan om tidsbegränsningar av handläggningstider i säkerhetsskyddslagen i sam- band med införandet av ett nytt system för granskning av utländska direktinvesteringar. Regeringen gav den 15 februari 2024 tillsynsmyndig- heterna på säkerhetsskyddsområdet i uppdrag att redovisa hur arbetet med tillsyn inom området har bedrivits. I uppdraget ingick bl.a. att redovisa uppgifter om handläggningstider för genomförda samråd. Uppdraget redovisades den 1 oktober 2024. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 57) anförde regeringen att tillsynsmyndigheternas redovisningar av uppdraget visar att den gällande regleringen fungerar väl och att det inte finns tillräcklig anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet, varför regeringen ansåg att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

35. Rskr. 2020/21:166

En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

49

Skr. 2025/26:75

Prop. 2020/21:18, bet. 2020/21:JuU8

Justitie-

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 84), 2022/23:75 (Ju 65),

departementet

2023/24:75 (Ju 53) och 2024/25:75 (Ju 44).

Skrivelsen är slutbehandlad.

50

Punkt 2 om presumtionen för villkorlig frigivning* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna bör skärpas ytterligare så att presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och ersätts med ett system där större hänsyn tas till hur den intagne skött sig under verkställigheten av ett fängelsestraff (bet. 2020/21:JuU8 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhälls- skydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den

12 november 2024. Den 7 maj 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning. Remisstiden gick ut den 30 juni 2025. Den 16 november 2025 beslutade regeringen propositionen Skärpta regler för villkorlig frigivning (prop. 2025/26:34). I propositionen föreslogs bl.a. att den andel av strafftiden som måste avtjänas i anstalt innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar, att tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks, att det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag, att hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden och att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

36. Rskr. 2020/21:167

Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Prop. 2020/21:42, bet. 2020/21:JuU11

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 85), 2022/23:75 (Ju 66), 2023/24:75 (Ju 54) och 2024/25:75 (Ju 45).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om tidsbegränsade licenser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för automatvapen och enhandsvapen (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav rege- ringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023

utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remiss- tiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen lämnades flera förslag som innebär att reglerna för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen förenklas. Regeringen lämnade även förslag om att de tidsbegränsade innehavstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen bör avskaffas. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

37. Rskr. 2020/21:193

Hyresrätt m.m.

Mot. 2020/21:2689 m.fl., bet. 2020/21:CU7

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 90), 2022/23:75 (Ju 69), 2023/24:75 (Ju 44) och 2024/25:75 (Ju 47).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om främjande av ägarlägenheter m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter (bet. 2020/21:CU7 s. 64). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkänna- givande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdraget att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 20 januari 2026 lagrådsremissen Lag om hyrköp av bostad. I lagrådsremissen föreslås bl.a. en lag om hyrköp av bostad som behandlar ett hyrköpsystem för bostäder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Utredningens förslag om en lag om omvandling av hyreslägenheter till ägarlägenheter bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

38. Rskr. 2020/21:223

Familjerätt

Mot. 2020/21:67 m.fl., bet. 2020/21:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 97), 2022/23:75 (Ju 72), 2023/24:75 (Ju 59) och 2024/25:75 (Ju 50).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

51

Skr. 2025/26:75

Justitie-

Punkt 25 om testamentsregister *: Riksdagen har tillkännagett

för

departementet

regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister

(bet.

2020/21:CU6 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett

uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett

testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget redovisades

till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Regeringen tillsatte den

29 februari 2024 en utredning som bl.a. omfattade den fråga som

tillkännagivandet avser (dir. 2024:28). Utredningen

lämnade

den

27 augusti 2025 betänkandet Nya regler om arv och testamente – bland

annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för

efterlevande sambor (SOU 2025:91). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 15 januari 2026. Betänkandets förslag bereds inom

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

39. Rskr. 2020/21:235

Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda

Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:JuU22

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 99), 2022/23:75 (Ju 73),

2023/24:75 (Ju 60) och 2024/25:75 (Ju 51).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om undanröjande av skyddstillsyn* : Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att undan-

röja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 6

f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett

förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir.

2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser.

Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023

beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att

utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder,

återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom

betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff-

och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har

remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Regeringen

avser att behandla utredningens förslag om skärpta regler för undanröjande

av skyddstillsyn tillsammans med Straffreformutredningens förslag.

Straffreformutredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom

betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats

och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som

grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla

straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande

övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 6 om vistelseförbud* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om vistelseförbud (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.).

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt

samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som

bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle

52

redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni

2023 beslutade

regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utred- ningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remit- terats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Den 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att Kriminalvården ska besluta en s.k. vistelseföreskrift för dömda som är involverade i, eller har koppling till, en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, om det finns risk för att den dömde kommer att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på platsen eller i området. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

40. Rskr. 2020/21:255

Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU39

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 103), 2022/23:75 (Ju 75) 2023/24:75 (Ju 62) och 2024/25:75 (Ju 53).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om översyn av regleringen om sluten ungdomsvård *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU39 s. 9). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. Genom förslagen i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

53

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

54

41. Rskr. 2020/21:262

En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg Prop. 2020/21:73, bet. 2020/21:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 104), 2022/23:75 (Ju 76), 2023/24:75 (Ju 63) och 2024/25:75 (Ju 54).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om e-legitimationer *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att även e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om brottsofferportal *: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en brottsofferportal ska inrättas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag (Ju2022/01343) att utreda förutsättningarna för ett kostnadseffektivt inrättande av en nationell s.k. brottsofferportal. Uppdraget redovisades den 26 maj 2023 (Ju2022/01343). Av redovisningen framkom att det i nuläget inte är möjligt att inrätta en nationell brottsofferportal. I redovisningen lämnades förslag på alternativa åtgärder. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen den 20 december 2023 om ett uppdrag till Brottsoffermyndigheten att utveckla de avsnitt i Brottsofferguiden som innehåller information till de som utsatts för bedrägeri. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bl.a. utveckla webbplatsen med mer information om olika tillvägagångssätt för bedrägerier och mer specifik information riktad till juridiska personer. Uppdraget redovisades den 31 mars 2025 (Ju2025/00773).

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 57) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna får anses tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

42. Rskr. 2020/21:289

Processrättsliga frågor

Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 108), 2022/23:75 (Ju 79), 2023/24:75 (Ju 65) och 2024/25:75 (Ju 55).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om vittnesskydd* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att

de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk.

Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straff- skärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsägande, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbuds- lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123, bet. 2024/25:JuU31, rskr. 2024/25:207). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025 och innebär bl.a. att kontaktförbud får meddelas för att skydda målsägande och vittnen i en rättsprocess.

Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). I ett delbetänkande som överlämnades i oktober 2023 lämnade utredningen förslag på ett sådant system. I uppdraget ingick också för utredaren att ta ställning till om det var lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25).

Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen.

Den 26 september 2024 beslutade regeringen propositionen Anonyma vittnen (prop. 2024/25:20, bet. 2024/25:JuU6, rskr. 2024/25:44). I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol. Förslagen syftar till att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen och på så sätt förbättra förmågan att utreda och klara upp brott. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

55

Skr. 2025/26:75

Polismyndigheten arbetar löpande med att stärka brottsoffer- och

Justitie-

personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av

departementet

vittnen, målsägande eller andra hotade personer görs. Polismyndighetens

tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna

som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden

med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten

bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ

gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation

inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i

alla delar. Myndigheten beslutade att revidera och fullt ut implementera de

riktlinjer och det metodstöd som fanns för verksamheten för att skapa

enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten.

Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller

andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende.

Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta

rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31, bet.

2023/24:SoU6, rskr. 2023/24:130) enligt vilken skyddat boende ska

regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd

och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det

enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för

vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld.

Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat

boende. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2024.

När det gäller skyddade personuppgifter har Skatteverket på regeringens

uppdrag etablerat en nationell samverkansstruktur för en mer enhetlig,

säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter. Vidare har

Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att samordna och följa upp

myndigheters arbete med skyddade personuppgifter. Uppdraget ska

redovisas senast den 31 mars 2027. Därtill gav regeringen

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket, i

myndigheternas respektive regleringsbrev för 2025, i uppdrag att redogöra

för hur myndigheterna i sin verksamhet har säkerställt en säker hantering

av skyddade personuppgifter.

Regeringen beslutade den 28 november 2024 att ge Polismyndigheten,

Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med

stöd till brottsoffer och vittnen för att säkerställa att brottsoffer och vittnen

får tillräcklig information, stöd samt ett gott bemötande under

rättsprocessen (Ju2024/02472). Uppdraget redovisades den 27 januari

2026.

Vidare gav regeringen i regleringsbrevet för 2025 Polismyndigheten i

uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten hade vidtagit för att

stärka sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga

skyddsåtgärder var. Uppdraget redovisades den 19 maj 2025. Av

Polismyndighetens redovisning framgår bl.a. att myndigheten har infört en

effektivare och förbättrad ärendehantering i fråga om hot- och

riskbedömningar samt bedömningar av eventuella skyddsbehov.

Myndigheten har resursförstärkt personsäkerhetsverksamheten i flera

polisregioner, utökat beredskapen för att kunna omhänderta det ökade

inflödet av ärenden samt utvecklat metoden riskreducerande insatser för

att förmå hotaktörer att upphöra med sitt brottsliga beteende.

56

Polismyndigheten bedömer att det inom myndigheten fortsatt finns behov

av att förbättra personsäkerhetsverksamheten, inte minst på det tekniska området. Polismyndigheten har även en etablerad samverkan med andra europeiska länder samt inom Norden i personsäkerhetsärenden.

För att öka samordningen av stödinsatser och skyddsåtgärder mellan centrala aktörer som har ansvar för skyddet av hotade personer, bl.a. Polismyndigheten och kommunerna, gav regeringen den 25 september 2025 Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag för att stärka samhällets samlade skydd för hotade personer (Ju2025/01953). Särskild uppmärksamhet ska läggas på barn och unga som brottsoffer och vittnen, barn och unga involverade i kriminella nätverk samt anhöriga till personer med koppling till kriminella nätverk, vilka är målgrupper som riskerar särskilt att utsättas för hot och våld om de medverkar i rättsprocesser. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Brottsoffermyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten.

Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen har vidtagit och Polismyndighetens löpande förbättringsarbete för att stärka personsäkerhetsverksamheten ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 65–67) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 39 om konsekvenser vid utevaro* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser vid utevaro (bet. 2020/21:JuU25 s. 88 f.). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats. Remisstiden gick ut i mars 2023. Regeringen beslutade den 8 januari 2026 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffprocessen och bl.a. föreslå hur utrymmet att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro kan utökas (dir. 2026:1). Uppdraget ska redovisas senast den 8 juli 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

43. Rskr. 2020/21:314

Barn som bevittnar brott

Prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 114), 2022/23:75 (Ju 81), 2023/24:75 (Ju 67) och 2024/25:75 (Ju 57).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om höjd straffskala *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd straffskala för barnfridsbrott (bet. 2020/21:JuU35 s. 6). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbuds- lagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingick att ta ställning till om straffskalan för barnfridsbrottet bör skärpas, särskilt när det gäller minimistraffet, och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga för- fattningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkan- det En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

57

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

58

personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123). I propositionen föreslås att straffskalan för grovt barnfridsbrott ska höjas från fängelse i lägst nio månader och högst fyra år till fängelse i lägst ett och högst sex år. I propositionen görs vidare bedömningen att frågan om höjt minimistraff för barnfridsbrott av normalgraden lämpligen bör behandlas i ljuset av Straffreformutredningens (Ju 2023:14) betänkande. Den 5 juni 2025 överlämnade Straffreformutredningen sitt betänkande En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

44. Rskr. 2020/21:315

Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 115), 2022/23:75 (Ju 82), 2023/24:75 (Ju 68) och 2024/25:75 (Ju 58).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 12 om andra frågor om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i övrigt (bet. 2020/21:CU17 s. 51 och 56 f.). Regeringen gav den 21 december 2023 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att arbeta med kompetenshöjande insatser i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2025. Regeringen beslutade propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. I propositionen redovisades ett antal åtgärder som vidtagits i frågor om kvalitetssäkring m.m., t.ex. ett uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Genom de redovisade åtgärderna bedömde regeringen i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett såvitt avser kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar och användande av enhetliga och evidensbaserade utredningsmetoder. Den 6 november 2025 beslutade regeringen propositionen Elektronisk inlämning av bouppteckningar (prop. 2025/26:46). I propositionen uttalade regeringen att uppdraget till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen syftar till att säkerställa kvaliteten på vårdnadsutredningar i bred mening och därmed tar sikte på även den fråga som riksdagen lyfter. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats bedömde regeringen att tillkännagivandet även i fråga om domstolens beslutsunderlag var tillgodosett och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

45. Rskr. 2020/21:317

Förbud mot erkännande av utländska månggiften m.m.

Prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 116), 2022/23:75 (Ju 83), 2023/24:75 (Ju 69) och 2024/25:75 (Ju 59).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ventilen i fråga om månggiften* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ventilen i fråga om månggiften (bet. 2020/21:CU18 s. 15). Genom de lagändringar riksdagen antagit gäller sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna månggiften som ingåtts enligt utländsk lag. Undantag från förbudet ska kunna göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Regeringen beslutade den 18 januari 2024 att tillsätta en utredning som bl.a. skulle analysera och ta ställning till om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag (dir. 2024:8). Utredningen lämnade den 21 maj 2025 betänkandet Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2025:59). Betänkandet har remissbehandlats. Den 10 februari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att förbudet mot att erkänna utländska månggiften ska gälla utan undantag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

46. Rskr. 2020/21:344

Straffrättsliga frågor

Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU24

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 122), 2022/23:75 (Ju 85), 2023/24:75 (Ju 70) och 2024/25:75 (Ju 60).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda kriminalisering av s.k. illegala vägspärrar (bet. 2020/21:JuU24 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 40 om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för rattfylleri och

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

59

Skr. 2025/26:75

grov olovlig körning (bet. 2020/21:JuU24 s. 81 f.). I december 2021

Justitie-

remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff

departementet

för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick

ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen

lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den

24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig

brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt

straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och

bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för

Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta

bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i

skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget

redovisades den 4 juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt

samhällsskydd

–

Vissa

reformer

av

straff-

och

straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har

remitterats och

remisstiden gick

ut den

12 november 2024.

Den

18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt

samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I

lagrådsremissen lämnas förslag om att återfall i brott ska få större

betydelse vid straffmätningen.

Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i

uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda

brotten, föreslå en modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet som

innebär att de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut samt föreslå ändringar

av påföljderna och reglerna om val av påföljd (dir. 2023:115). Enligt

tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget

redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade

sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU

2025:66). Betänkandet

har remitterats och

remisstiden gick ut

den

9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen

den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella

nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 51 om förmildrande omständigheter *: Riksdagen har tillkänna-

gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av de s.k.

billighetsskälen i 29 kap. 5 § brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 98 f.).

Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag

att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir.

2023:115). Uppdraget innefattar bland annat att se över billighetsskälen.

Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle

uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen

redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En

straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden

gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade

regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i

kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag

bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 54 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med

60

ett förslag om ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en

skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2020/21:JuU24 s. 103 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 40, 51 och 54.

47. Rskr. 2020/21:345

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2020/21:2958 m.fl., bet. 2020/21:JuU27

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 123), 2022/23:75 (Ju 86), 2023/24:75 (Ju 71) och 2024/25:75 (Ju 61).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Polismyndigheten har enligt regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande bl.a. brott i parrelation och brott mot barn samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndigheten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Regeringen har också efterfrågat en redovisning från Åklagarmyndigheten av hur det brottsutredande arbetet har utvecklats gällande brott i parrelation och brott mot barn. Detta gjordes i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2022. Myndigheterna lämnade sina redovisningar i årsredovisningarna för 2022. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten har påbörjat en uppdatering av metodstödet med tillhörande checklistor som används vid utredningar av brott mot barn, våld i nära relation och sexualbrott mot vuxna. Vidare framgår i redovisningen att Polismyndigheten strävar efter att utveckla metoder och arbetssätt för effektiv samverkan och utveckling

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

61

Skr. 2025/26:75

av det våldsförebyggande arbetet gällande mäns våld mot kvinnor.

Justitie-

Åklagarmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2023 krav på att redovisa

departementet

bl.a. hur förmågan i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor har

stärkts samt vilka åtgärder som vidtagits för en enhetlig och effektiv

tillämpning av kontaktförbud. Enligt styrningen i regleringsbrevet för

2024 ska myndigheten bl.a. redovisa hur den har säkerställt en ökad

operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Polismyndigheten skulle enligt regleringsbrevet för 2023 särskilt

redovisa vilket arbete som bedrivits för att bekämpa våld mot barn och

mäns våld mot kvinnor. Polismyndigheten lämnade sin redovisning i

årsredovisningen för 2023. Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för

2024 skulle myndigheten särskilt redovisa hur lagföring av mäns våld mot

kvinnor har utvecklats i förhållande till brottsutvecklingen. Dessutom

skulle Polismyndigheten redovisa det utvecklingsarbete som bedrivits i

organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns

våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att ge Polismyndigheten,

Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Socialstyrelsen i uppdrag att

stärka samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor,

våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive där barn

är involverade (Ju2024/01453).

Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 beslutade regeringen

att myndigheten ska redovisa hur utredning av mäns våld mot kvinnor har

utvecklats i förhållande till brottsutvecklingen. Polismyndigheten ska

också redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkerställa

en effektiv förmåga att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor, våld

i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt människohandel.

Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen har vidtagit, och de

åtgärder som Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten å sin sida har

vidtagit, ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop.

2025/26:1 utg.omr 4 avsnitt 3.7 s. 60) att tillkännagivandet var tillgodosett

och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 19 om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars

avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott* : Riksdagen har till-

kännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av

underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och

barnäktenskapsbrott (bet. 2020/21:JuU27 s. 28). Den 3 november 2021

gavs en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om

underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och

barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras, och, oavsett ställningstagande i

sak, lämna förslag som innebär en sådan kriminalisering (dir. 2021:98).

Uppdraget redovisades den 30 juni 2023 genom betänkandet Förstärkt

skydd för den personliga integriteten – behovet av åtgärder mot oskulds-

kontroller, oskuldsintyg samt omvändelseförsök (SOU 2023:37).

Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 20 november

2023. Den 12 juni 2025 beslutade regeringen propositionen Kriminali-

sering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp (prop.

2024/25:189). I propositionen föreslogs bl.a. att det ska bli straffbart att

underlåta att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barn-

äktenskapsbrott. Riksdagen antog regeringens lagförslag den 22 oktober

62

2025 (rskr. 2025/26:20). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december

2025. Av förbiseende angavs det inte i propositionen att regeringen genom förslaget ansåg att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 18 december 2025 att skriva av tillkännagivandet. I beslutet angavs bl.a. att tillkännagivandet genom förslaget i propositionen är tillgodosett och därmed slutbehandlat (Ju2021/02314). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 38 om barnahus* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 s. 72). Tillkänna- givandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet. 2021/22:JuU26 punkt 34). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades i januari 2023.

Mot bakgrund av bl.a. utredningens förslag beslutade regeringen den 24 juli 2025 att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell plan för barnahusverksamheten och att samordna barnahusen i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet de bor (S2025/01366). I uppdraget ingår även att ge stöd till och följa utvecklingen avseende våldsutsatta barn som deltar i en brottsutredning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 januari 2028.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 56) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

48. Rskr. 2020/21:363

Terrorism

Mot. 2020/21:3030 m.fl., bet. 2020/21:JuU29

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 126), 2022/23:75 (Ju 87), 2023/24:75 (Ju 72) och 2024/25:75 (Ju 62).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om skärpta straff för terroristbrott* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till skärpta straff för terroristbrott (bet. 2020/21:JuU29 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

49. Rskr. 2020/21:389

Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Mot. 2020/21:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU41

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

63

Skr. 2025/26:75

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 128), 2022/23:75 (Ju 88),

Justitie-

2023/24:75 (Ju 73) och 2024/25:75 (Ju 63).

departementet

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om renodling av polisens verksamhet* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av

polisens verksamhet (bet. 2020/21:JuU41 s. 15–16). Under rskr.

2014/15:152 (Ju 2) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för

att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 6 om skyddet för polisers personuppgifter* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att

förstärka skyddet för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41 s. 32–

33).

I december 2023 remitterades promemorian Stärkt skydd för vissa

polisanställda som innehöll förslag om att Polismyndigheten ska få besluta

att en anställd vid myndigheten i vissa fall ska få använda en annan uppgift

än sitt namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder.

Vidare föreslogs att sekretess ska gälla för uppgift som kan bidra till

upplysning om identiteten hos en anställd vid Polismyndigheten som

använt en sådan annan uppgift än namn. Det föreslogs att författnings-

ändringarna ska tidsbegränsas till fem år. Regeringen beslutade den

14 mars 2024 propositionen Stärkt skydd för vissa polisanställda (prop.

2023/24:102), vars förslag överensstämmer med förslagen i promemorian.

I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet tillgodoses till

viss del genom förslagen i propositionen.

Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att

överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas

utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget omfattade

bl.a. att analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om

offentliganställda och ta ställning till om behovet motiverar

författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna. Uppdraget

skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023.

Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till

utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren fick i uppdrag

att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker

skyddet för offentliganställda. Utredningen redovisade sitt uppdrag den

11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentlig-

anställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Regeringen

beslutade den 13 mars 2025 propositionen Ett starkare skydd för

offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141).

I propositionen angav regeringen dels att regeringen tidigare ansett att

tillkännagivandet delvis är tillgodosett genom förslagen i prop.

2023/24:102, dels att tillkännagivandet nu även var tillgodosett genom

förslaget om en möjlighet till förstärkt sekretess i personaladministrativ

verksamhet. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slut-

behandlat. Punkten är slutbehandlad.

50. Rskr. 2020/21:395

64

Polisfrågor

Mot. 2021/22:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU23

Tidigare redovisade skr. 2021/22:75 (Ju 129), 2022/23:75 (Ju 89), 2023/24:75 (Ju 74) och 2024/25:75 (Ju 64).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om beredskapspolis* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU23 s. 30 f.). Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmed- lingens roll i systemet. Den frågan kommer att övervägas inom ramen för det fortsatta t kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig.

Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Polisens beredskap (dir. 2023:143). En särskild utredare fick i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker Polismyndighetens och Säkerhetspolisens förmåga att genomföra sina uppgifter vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig. Syftet var att stärka polisens beredskap. Utredaren skulle bland annat analysera om en polisiär förstärkningsresurs bör inrättas och, oavsett bedömning i sak, föreslå hur en sådan funktion ska utformas och användas. Utredningen tog sig namnet Utredningen om polisens beredskap.

Den 27 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret (dir. 2023:116) med uppdrag att analysera och lämna förslag på hur personalbehoven inom det civila försvaret kan tryggas. Uppdraget redo- visades den 23 januari 2025.

Försvarsberedningen anser att det finns behov av en polisiär förstärkningsresurs i höjd beredskap och ytterst krig (Kraftsamling Ds 2023:34). Den 14 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). I propositionen konstaterade regeringen att kraven på polisiär verksamhet att öka vid ett krig på svenskt territorium och att det delvis kommer att ställas andra krav på polisen än i fredstid. Vidare konstaterades att en utredning har tillsatts, som ska se över bl.a. den frågan. Den 19 maj 2025 redovisade Utredningen om polisens beredskap betänkandet Polisiär beredskap i fred, kris och krig (SOU 2025:57). I betänkandet lämnades förslag om en ny polisiär förstärkningsresurs. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 3 oktober 2025. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

51. Rskr. 2020/21:396

Unga lagöverträdare

Mot. 2020/21:3294 yrkande 19, bet. 2020/21:JuU28

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 130), 2022/23:75 (Ju 90), 2023/24:75 (Ju 75) och 2024/25:75 (Ju 65).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om jourdomstolar* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jourdomstolar (bet. 2020/21:JuU28 s. 41 f.).

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

65

Skr. 2025/26:75

Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om

Justitie-

förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet

departementet

med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av

rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott.

Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan

stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades

i januari 2022. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen

Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78).

Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr.

2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag

att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för

unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har sin grund i

de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9)

och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som

pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021

genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål

(SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett

snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut

och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt

18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari

2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett

snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022

beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop.

2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet.

2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den

1 januari 2023.

Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad

straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17).

Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt

för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga

konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör

särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut

den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till

lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna

trädde i kraft den 2 januari 2022.

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i

uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med

ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att

åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har

hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare,

tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt

kriminalitet. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 augusti 2024.

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:26) som beslutades den 16 februari 2023

förkortades utredningstiden. Uppdraget skulle i stället redovisas den 27

mars 2024. Utredningen överlämnade den 8 maj 2024 betänkandet En

statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga (SOU

2024:30). I betänkandet föreslås en reform med statligt huvudmannaskap,

där staten får ansvar för att gripa in, besluta om och följa upp

brottsförebyggande åtgärder för barn och unga som riskerar att begå

66

allvarlig brottslighet. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 23 september 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet.

Den 30 maj 2024 beslutade regeringen att utvidga och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år till den 31 december 2026. Uppdraget innebär att Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården och Domstolsverket i etapper ska bygga ut försöksverksamheten så att den under 2026 omfattar samtliga polisregioner i landet och inkomma med förslag på hur försöksverksamheten kan permanentas (Ju2023/00846, Ju2024/00345, Ju2024/00592).

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 58–59) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och anförde att regeringen sammantaget har övervägt och vidtagit en rad åtgärder för att skapa förutsättningar för en snabb och tydlig reaktion på barns och ungas brottslighet. Med hänsyn till dessa åtgärder bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses vara tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 21 om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. I propositionen uttalade regeringen att förslagen i propositionen låg väl i linje med det som sägs i tillkännagivandet om att Kriminalvården bör ansvara för unga som begått grova brott.Av tillkännagivandet framgår dock att Kriminalvårdens ansvar för unga som begår brott ska vara mer långtgående än så. De delarna av tillkännagivandet behandlades inte i propositionen. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

67

Skr. 2025/26:75

remitterats

och remisstiden

gick

ut den

14 maj

2025.

Justitie-

Den 24 september 2025 remitterades ett

utkast till

lagrådsremiss

med

departementet

förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år

för allvarliga

brott.

Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes-

lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare.

I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för

allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen

avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för

lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att

ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller

böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård

och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen

med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om skärpning av påföljden ungdomsövervakning *: Riksdagen

har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skärpning

av påföljden ungdomsövervakning (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Rege-

ringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning och åtgärder

vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop.

2019/20:118 s. 68 f. och s. 90 f.). I propositionen uttalades även att det kan

finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid

(samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021.

Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag

att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen

av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick bl.a. att

överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska

kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att

föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer

ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler

kontrollmöjligheter. Den del av uppdraget som handlade om skärpt

ungdomsövervakning skulle enligt tilläggsdirektiv som beslutades den

9 november 2023 redovisas senast den 3 juni 2024 (dir. 2023:156). Den

24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga

lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning

och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). I delbetänkandet föreslås

bl.a. att det ska införas en ny påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, med

fler kontrollmöjligheter och mer ingripande rörelseinskränkande inslag

(s.k. hemarrest) som ska övervakas med elektronisk kontroll. Det föreslås

även att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas, bl.a. genom fler

kontrollmöjligheter. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick

ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025

genom

slutbetänkandet

Straffbarhetsåldern

(SOU 2025:11).

Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025.

Den 24 september 2025 remitterades ett

utkast till

lagrådsremiss

med

förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott.

Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes-

lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare.

I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för

allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen

avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för

lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att

68

ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller

böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 27 om begränsningar i möjligheten till permission *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om begränsningar i möjligheten till permission (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. I propositionen bedömde regeringen att regleringen sammantagen kommer att vara utformad på ett sätt som får anses ligga väl i linje med tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 28 om utslussning från sluten ungdomsvård *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utslussning från sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. Genom förslagen i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 29 om ungdomshäkten och ungdomsfängelser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ungdomshäkten och ungdomsfängelser (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att uppdatera den utbyggnadsplan som redovisades i mars 2020 och därefter i mars 2021.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

69

Skr. 2025/26:75

Enligt myndighetens redovisningar framgår bl.a. att arbetet är komplext

Justitie-

och behöver ske utifrån en långsiktig inriktning och med flexibilitet att

departementet

möta variationer i klientinflödet att Kriminalvårdens planering primärt

utgår från verksamhetens samt behov. Kriminalvårdens anslag har de

senaste åren stärkts för kapacitetsutökning samt för att myndigheten ska

kunna upprätthålla en god säkerhet och verksamhet (prop. 2019/20:1,

prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89).

Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den som är

under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt

att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag

(prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244). Regeringen

har därför i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att

återrapportera vidtagna åtgärder för att minska isoleringen av intagna i

häkte, särskilt med beaktande av den nya lagstiftningen. Regeringen gav i

oktober 2020 Statens institutionsstyrelse i uppdrag att planera för

inrättandet av olika säkerhetsklasser inom myndighetens särskilda

ungdomshem och att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar

inom den slutna ungdomsvården där dömda högriskungdomar vårdas.

Vidare beslutade regeringen den 3 november 2021 att ge en särskild

utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande

påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar

(dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet

som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de

frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om

frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023

genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande

påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och

remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den

28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av

särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för

riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den

1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen

propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop.

2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon

fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd

kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten

ungdomsvård ska utmönstras. Genom förslagen i propositionen bedömde

regeringen att den del av tillkännagivandet som avsåg införandet av

ungdomsfängelser var tillgodosett. Den 26 januari 2026 beslutade rege-

ringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I

lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för

allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen

avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för

lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att

ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller

böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård

och ungdomstjänst skärps. Det föreslås också att det i häkteslagen införs

en bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas och hänsyn tas till barnets

åsikter när den häktade är under 18 år Regeringen avser att återkomma till

riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte

70

slutbehandlad.

Punkt 30 om nya ungdomspåföljder *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). I delbetänkandet föreslås bl.a. att det ska införas en ny påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, med fler kontrollmöjligheter och mer ingripande rörelseinskränkande inslag (s.k. hemarrest) som ska övervakas med elektronisk kontroll. Det föreslås även att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas, bl.a. genom fler kontrollmöjligheter. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetän- kandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år. Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott, att ungdomsreduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöver- trädare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 21, 23, 29 och 30.

52. Rskr. 2020/21:398

Vapenfrågor

Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU30

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 131), 2022/23:75 (Ju 91), 2023/24:75 (Ju 76) och 2024/25:75 (Ju 66).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2020/21:JuU30 s. 14 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

71

Skr. 2025/26:75

till den nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den

Justitie-

7 november 2024 förlängdes utredningstiden (dir. 2024:105). Den 7 maj

departementet

2025 redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för

viltförvaltning (SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 25 september 2025. Betänkandet bereds i

Regeringskansliet. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen

propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen

bedömde regeringen att det i det aktuella lagstiftningsärendet inte finns

skäl att tillmötesgå tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är

slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 6 om handläggning av vapenlicensärenden *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare

handläggningstider i vapenlicensärenden. (bet. 2020/21:Ju30 s. 17 f.).

Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och

utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens

regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav

om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har

utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom

vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en

särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta

ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de

tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir.

2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle

redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som

beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt

direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan

förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning

betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betän-

kandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den

17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag

(prop. 2025/26:141). I propositionen lämnade regeringen flera förslag till

en tydligare reglering om bl.a. vilka omständigheter som ska beaktas vid

tillståndsprövningen. Den nya lagen förväntas bidra till en effektivare

handläggning hos Polismyndigheten. Genom de åtgärder som regeringen

vidtagit och de förslag som lämnades i propositionen bedömde regeringen

att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är

slutbehandlad.

Punkt 7 om översyn av vapenlagstiftningen m.m.* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av

vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:Ju30 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav

regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlag-

stiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket

utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet

(dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023

utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022

års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning

(SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den

11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen

En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen

en ny vapenlag. Regeringen anförde i propositionen att ett av syftena med

72

den nya lagen är att underlätta för legala vapenägare och att förslagen bl.a.

innebär att det i lagen görs en tydligare åtskillnad mellan legal och illegal vapenhantering. Regeringen anförde även att det tidigare har aviserats en utökning av vapengarderoben och att regeringen kommer att besluta om sådana förordningsändringar. Av propositionen framgår att avsikten är att regeringen ska kunna fatta ett sådant beslut under våren 2026. Genom de åtgärder som vidtagits och som regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om synnerliga skäl i vapenlagen* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats.

Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen bl.a. att kravet på synnerliga skäl för innehav av enhandsvapen ska ersättas med ett krav på särskilda skäl, när ändamålet med innehavet är jakt, målskjutning, avlivning av fällfångade djur eller för andra ändamål än skjutning. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 9 om licenshantering vid vapenbyte* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen- ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapen- utredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

73

Skr. 2025/26:75

11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen

Justitie-

En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen

departementet

att det i nuläget inte finns tillräcklig anledning att vidta de

lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet och att

tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 10 om krav för vapenlicens *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om ett förtydligande av bestämmelserna

om tillstånd till vapeninnehav (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Den 12 maj

2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över

vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i

regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den

30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024

överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig

vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade

regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I

propositionen föreslog regeringen bl.a. att de godtagbara ändamålen för

innehav av skjutvapen för skjutning ska tydliggöras och framgå av lag.

Regeringen föreslog även att ett tillstånd att inneha ett skjutvapen inte

längre ska upphöra att gälla vid byte eller ändring av en vapendel som inte

omfattas av tillståndsplikt. Genom förslagen i propositionen bedömde

regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten

är slutbehandlad.

Punkt 13 om utökad vapengarderob *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att utöka den s.k. vapengarderoben

(bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda

Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens

område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni

2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapen-

delar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med

anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria

med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats

och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav

regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlag-

stiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket

utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet

(dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023

utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren

föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Den 13

maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En

ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remit-

terats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026

beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141).

Regeringen anförde i propositionen att regeringen, i likhet med vad som

aviserades i juni 2025, anser att vapengarderoben ska utökas men att

sådana ändringar görs på lägre författningsnivå än lag. Regeringen anförde

vidare att den kommer att besluta om sådana förordningsändringar och att

avsikten är att ett sådant beslut ska kunna fattas under våren 2026. Genom

de åtgärder som redan vidtagits och som regeringen kommer att vidta i

74

närtid bedömde regeringen i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 16 om europeiskt skjutvapenpass *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt genomföra en översyn av bestämmelserna om europeiskt skjutvapenpass (bet. 2020/21:Ju30 s. 35 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. ta ställning till om det förenklade förfarande för tillfällig införsel av vapen som avses i artikel

17.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen bör genomföras. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remit- terats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen att enskilda personer som har ett giltigt europeiskt skjutvapenpass utan införseltillstånd ska få medföra jakt- eller tävlingsskjutvapen som är införda i skjutvapenpasset vid vistelse i Sverige, för tillfällig användning vid jakt eller tävling i landet. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 17 om handel med vapen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen (bet. 2020/21:Ju30 s. 37 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen konstaterade i propositionen att begreppet yrkesmässighet samt vad som ska gälla i fråga om kunskap och laglydnad för att få vapenhandlartillstånd bör definieras på lägre författningsnivå än lag. Av tydlighetsskäl lämnade regeringen förslag i propositionen om att det i den nya lagen ska tas in ett särskilt bemyndigande som handlar om just yrkesmässighetskravet. Mot denna bakgrund bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 18 om tillsyn av skjutbanor *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta utreda tillsynsansvaret för skjutbanor (bet. 2020/21:Ju30 s. 38 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet (dir. 2023:108). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

75

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

76

Polismyndigheten till den nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Den 7 maj 2025 redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för viltförvaltning (SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 september 2025. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 57) att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

53. Rskr. 2020/21:404

Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion

Prop. 2020/21:176, bet. 2020/21:CU16

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 133), 2022/23:75 (Ju 92), 2023/24:75 (Ju 77) och 2024/25:75 (Ju 67).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse (bet. 2020/21:CU16 s. 18 f.). Genom de lagändringar som riksdagen antagit kan föräldraskap sedan den 1 januari 2022 under vissa förutsättningar bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. En sådan bekräftelse görs via en e-tjänst som Skatteverket tillhandahåller, och möjligheten finns under 14 dagar efter barnets födelse. Ett arbete har pågått i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får. Under hösten 2024 togs myndighetskontakter för att få information om genomslaget av möjligheten att digitalt bekräfta föräldraskap. Den 6 november 2025 beslutade regeringen propositionen Elektronisk inlämning av bouppteckningar (prop. 2025/26:46). I propositionen konstaterade regeringen att reglerna om digital bekräftelse av föräldraskap har fått ett mycket stort genomslag och innebär att fler barn kan få två rättsliga föräldrar i nära anslutning till födelsen. Det har inte framkommit att möjligheten att bekräfta föräldraskap skulle uppfattas vara för begränsad. Mot den bakgrunden bedömde regeringen att det inte fanns skäl att tillmötesgå tillkännagivandet och att det därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

54. Rskr. 2020/21:412

Ändrade regler i utlänningslagen

Prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 135), 2022/23:75 (Ju 93), 2023/24:75 (Ju 78) och 2024/25:75 (Ju 68).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om återvändande *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande

(bet. 2020/21:SfU28 s. 53 f.). Den 29 juni 2023 beslutade regeringen att ge Migrationsverket i uppdrag att inrätta särskilda boenden, kallade återvändandecenter, för personer som har fått ett verkställbart beslut om överföring, avvisning eller utvisning (Ju2023/01593). Migrationsverket har inrättat sex återvändandecenter med en total kapacitet på cirka 1 400 platser. Centren finns i Malmö, Burlöv, Mölndal, Vänersborg, Stockholm och Märsta.

Den 23 januari 2025 beslutade regeringen propositionen Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud (prop. 2024/25:92). I propositionen föreslås bl.a. att preskriptionstiden för beslut om avlägsnande ska förlängas. I propositionen bedömde regeringen att förslagen tillgodoser tillkännagivandet i den del som avser förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut. Den 13 mars 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 225).

Den 16 september 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71), som bl.a. innefattade ett uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv (dir. 2023:93) som innebar att utredningen bl.a. fick i uppdrag att i samband med denna utvärdering också analysera vilka effekter det skulle kunna få för återvändandet om även vuxna asylsökande utan barn skulle omfattas av mottagandesystemet till dess att de lämnar landet samt att ta ställning till om, och i sådana fall hur, regelverket i detta avseende behöver ändras för att främja ett ordnat återvändande. Uppdraget redovisades den 15 oktober 2024 genom slutbetänkandet Mottagandelagen - en ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande (SOU 2024:68). Betänkandet har remitterats. Den 5 februari 2026 beslutade regeringen om lagrådsremissen En ny mottagandelag. I lagrådsremissen föreslås bl.a. en reformering av mottagandesystemet i syfte att skapa ett ordnat mottagande, främja en effektivare asyl- och återvändandeprocess och minska utanförskapet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om motioner om krav på kunskaper i svenska och samhälls- kunskap för permanent uppehållstillstånd *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28 s. 69 f.). Den 22 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (dir. 2022:79). I uppdraget ingick bl.a. att föreslå hur språk- och samhälls- kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras på ett sätt som är ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt och att föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Den 29 maj 2023 överlämnade utredningen betänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Betänkandet har remitterats. I betänkandet föreslås att det ska införas krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Utgångspunkten för förslagen i betänkandet är att alla utlänningar som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd ska omfattas av kunskapskravet för permanent uppe- hållstillstånd, dvs. såväl asylrelaterade uppehållstillstånd som uppehålls-

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

77

Skr. 2025/26:75

tillstånd som beviljas på grund av t.ex. arbete eller studier. Kunskapskravet

Justitie-

i det svenska språket har vidare bestämts till en nivå som relativt många

departementet

utlänningar i dessa grupper har möjlighet att uppnå. Utredningens

överväganden har alltså utgått från att även utlänningar med asylrelaterade

uppehållstillstånd ska omfattas av språk- och samhällskunskapskrav för

permanenta uppehållstillstånd. Den 2 oktober 2023 beslutade regeringen

kommittédirektiven Anpassning av det svenska regelverket för beviljande

av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir.

2023:137). Den särskilda utredaren skulle bl.a. ta ställning till hur

möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för

vissa grupper, bl.a. utlänningar med asylrelaterade uppehållstillstånd. Den

21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen

som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes

(dir. 2024:115).

Uppdraget redovisades den 9 april 2025 genom delbetänkandet

Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till

miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). I

delbetänkandet föreslås att vissa grupper, bl.a. flyktingar och personer som

är alternativt skyddsbehövande, inte längre ska kunna beviljas permanent

uppehållstillstånd. I stället ska de berörda grupperna endast kunna beviljas

tidsbegränsade uppehållstillstånd. Förslaget har

remitterats och

78

remisstiden gick ut den 18 juni 2025. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Med anledning av förslagen om att utmönstra permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Punkten är inte slutbehandlad.

55. Rskr. 2020/21:413

Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU29

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 136), 2022/23:75 (Ju 94), 2023/24:75 (Ju 79) och 2024/25:75 (Ju 69).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om testning vid verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjlighet att testa en utlänning för att kunna verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar i syfte att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut. Den 30 augusti 2023 gav regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:126) som bl.a. innebär att utredaren, oavsett ställningstagande i fråga om behovet och nyttan och avvägningen mot den enskildes grundlagsskyddade fri- och rättigheter, skulle lämna förslag på en reglering som innebär en möjlighet att med hjälp av tvång kunna testa en utlänning för covid-19, och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar vid eventuella framtida pandemier eller epidemier i samma

syfte som tidigare. Uppdraget redovisades den 26 november 2024 genom slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 mars 2025. I betänkandet finns bl.a. förslag om testning vid verkställighet av beslut om avvisning och utvisning. Förslaget ingår inte i arbetet med att ta fram en lagrådsremiss och proposition med anledning av nämnda slutbetänkande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2026 i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är i behov av ytterligare befogenheter i arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut. Uppdraget redovisades den 26 november 2024 genom slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 mars 2025. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

56. Rskr. 2021/22:36

Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet Prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 144), 2022/23:75 (Ju 96), 2023/24:75 (Ju 81) och 2024/25:75 (Ju 71).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om slopad straffrabatt för unga myndiga i ytterligare fall *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU5 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det föreslås att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

79

Skr. 2025/26:75

Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss

med

Justitie-

förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott.

departementet

Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes-

lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare.

I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för

allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen

avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för

lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att

ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller

böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård

och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen

med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

57. Rskr. 2021/22:37

Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Prop. 2020/21:209, bet. 2021/22:JuU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 145), 2022/23:75 (Ju 97),

2023/24:75 (Ju 82) och 2024/25:75 (Ju 72).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om vittnesattester* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet anför om utökade möjligheter att använda vittnesattester

som bevis (bet.

2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen

beslutade

den

19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera

tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om

reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren skulle bl.a. bedöma

om möjligheterna att åberopa vittnesattester som bevis i domstol bör

utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur

en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv

som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den

28 juni 2024 (dir. 2024:25).

Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade den 28 juni 2024

slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU

2024:51) till regeringen. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. att en

berättelse som någon har lämnat skriftligen med anledning av en redan

inledd eller förestående rättegång, eller en uppteckning av en berättelse

som någon med anledning av en sådan rättegång lämnat utom rätta, ska få

åberopas som bevis i brottmål om det är lämpligt. Förslaget innebär att det

nuvarande kravet på samtycke tas bort och att lämplighetsprövningen får

en lägre tröskel än idag. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden

gick ut den 10 oktober 2024. Den 3 mars 2026 beslutade regeringen

propositionen En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (prop.

2025/26:155). I propositionen föreslog regeringen att en berättelse som

någon har lämnat skriftligen med anledning av en redan inledd eller

förestående rättegång, eller en uppteckning av en berättelse som någon

med anledning av en sådan rättegång lämnat utom rätta, ska få åberopas

som bevis i brottmål om det är lämpligt. Förslaget innebär att det tidigare

kravet på samtycke tas bort och att lämplighetsprövningen får en lägre

tröskel. Genom

förslagen i propositionen bedömde

regeringen

att

80

tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om berättelser som lämnats utom rätta *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att åberopa berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren skulle bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa tidiga förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25).

Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade den 28 juni 2024 slut- betänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet lämnar utredningen bl.a. förslag på åtgärder för att göra tillämpningen av regleringen om tidiga förhör mer effektiv. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Den 3 mars 2026 beslutade regeringen propositionen En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (prop. 2026:155). I propositionen föreslog regeringen åtgärder för att göra tillämpningen av regleringen om tidiga förhör mer effektiv. Bland annat föreslog regeringen att tidiga förhör skulle få åberopas som bevis i en rättegång om det inte är olämpligt. Genom förslagen i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

58. Rskr. 2021/22:39

Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer Prop. 2020/21:217, bet. 2021/22:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 147), 2022/23:75 (Ju 98), 2023/24:75 (Ju 83) och 2024/25:75 (Ju 73).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om straffet för grov fridskränkning* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (bet. 2021/22:JuU8 s. 22 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingick att ta ställning till om straffskalorna för grov fridskränkning respektive grov kvinnofridskränkning borde skärpas och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Utredningen bedömde att maximistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning inte bör höjas. I enlighet med sitt uppdrag lämnade utredningen dock ett alternativt förslag om att

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

81

Skr. 2025/26:75

höja maximistraffet till fängelse i tio år. Betänkandet har remitterats och

Justitie-

remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 13 mars 2025 beslutade

departementet

regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta

personer (prop. 2024/25:123). Efter en genomgång av för- och nackdelar

med en höjning av maximistraffet för grov fridskränkning och grov

kvinnofridskränkning anförde regeringen i propositionen att skälen mot en

höjning väger klart tyngre än skälen för en sådan höjning och att

tillkännagivandet därför inte bör tillgodoses. Regeringen ansåg därmed att

tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 10 om elektronisk övervakning av kontaktförbud* : Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om elektronisk

övervakning av kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24). Regeringen

beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en

översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget

ingick att ta ställning till behov, lämplighet och förutsättningar för att

utöka möjligheterna att förena samtliga former av kontaktförbud med

villkor om elektronisk övervakning och om lämpligt lämna

författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv

till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir.

2023:36).

Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom

betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd

för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 13 mars 2025 beslutade

regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta

personer

(prop. 2024/25:123). I propositionen gjorde regeringen

bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom uppdraget att se

över kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114) samt förslagen i

propositionen om nya grunder för kontaktförbud, att fler omständigheter

ska beaktas vid riskbedömningen, att särskilt utvidgat kontaktförbud ska

kunna användas som en förstahandsåtgärd, att uppgifter om den

övervakades position ska få registreras i större utsträckning, att det

straffbara området för hindrande av elektronisk övervakning ska utvidgas

och att straffet för det brottet ska skärpas. Regeringen ansåg därmed att

tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 11 om utökat geografiskt område för kontaktförbud* : Riksdagen

har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilt utvidgat

kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24 f.). Regeringen beslutade den

7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av

kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingick att ta

ställning till om särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna användas

oftare, även som en förstahandsåtgärd, och om det geografiska området för

sådana kontaktförbud bör utvidgas, och oavsett ställningstagande i sak

lämna nödvändiga författningsförslag som medger detta. Den 9 mars 2023

beslutade regeringen tilläggsdirektiv som innebar att utredaren även skulle

lämna författningsförslag som innebär att det geografiska området för

särskilt utvidgade kontaktförbud, vid en särskilt allvarlig hotbild, utökas

kraftigt och ska kunna omfatta hela kommuner eller motsvarande.

Samtidigt förlängdes utredningstiden (dir. 2023:36). Uppdraget redovi-

sades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontakt-

förbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13).

82

Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den

13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123). I propositionen föreslogs att utvidgade och särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden och att särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna meddelas som en förstahandsåtgärd. Genom dessa förslag ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 12 om översyn av lagen om kontaktförbud* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagen om kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 25). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingick att ut- värdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud och ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och om möjligheterna till att meddela kontaktförbud bör utvidgas, och lämna nödvändiga författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkan- det En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123). I propositionen behandlades samtliga av utredningens lagförslag beträffande kontaktförbud, utom förslaget om höjt minimistraff för överträdelse av utvidgat eller särskilt utvidgat kontaktförbud. I propositionen angav regeringen att bakgrunden till översynen, samt de förslag och bedömningar som lämnas där, var att det är angeläget att kontaktförbudslagstiftningen har den effekt som är avsedd. Regeringen framhöll att regelverket behövde ändras i syfte att i så hög utsträckning som möjligt tillgodose intresset av att verka brottspreventivt och ge skydd till främst våldsutsatta kvinnor och barn, med inriktningen att kontaktförbud ska kunna meddelas i fler situationer än tidigare. Enligt regeringen fanns det också ett behov av att säkerställa att ett kontaktförbud utgör ett reellt skydd för den utsatta personen och att det finns effektiva mekanismer för att se till att ett kontaktförbud efterlevs. Vidare angav regeringen att handläggningen av ärenden om kontaktförbud hos åklagare och i domstol behövde bli mer effektiv och rättssäker. I propositionen lämnade regeringen ett flertal förslag för att tillgodose dessa syften, bl.a. förslag om utökade möjligheter att meddela kontaktförbud, förslag om en mer effektiv och rättssäker handläggning samt vissa förslag till straffskärpningar. Även fler frågor berördes i propositionen, bl.a. bedömde regeringen att det inte bör införas en möjlighet att förena ordinära kontaktförbud eller kontaktförbud avseende gemensam bostad med villkor om elektronisk övervakning samt att det inte bör vara obligatoriskt med elektronisk övervakning vid kontaktförbud som meddelas på grund av allvarliga brott i nära relationer. Genom förslagen och bedömningarna i avsnitt 4–7 och 8.1–8.3 i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

83

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

84

59. Rskr. 2021/22:114

Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning Prop. 2021/22:52, bet. 2021/22:KU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 155), 2022/23:75 (Ju 99), 2023/24:75 (Ju 84) och 2024/25:75 (Ju 74).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om biträde åt väljare *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om biträde åt väljare (bet. 2021/22:KU6 s. 23–25). Regeringen beslutade den 3 mars 2022 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Valmyndigheten och gav myndigheten i uppdrag att lämna en erfarenhetsrapport från 2022 års val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Enligt uppdraget skulle rapporten bl.a. innefatta en enkätundersökning till kommunerna där deras erfarenheter av tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelsställ skulle ingå. Genom beslut den 19 maj 2022 kompletterades uppdraget med att rapporten även skulle innefatta en väljarundersökning rörande väljarnas erfarenheter av reformen. Den 15 februari 2023 inkom Valmyndigheten till Regeringskansliet med sin redovisning av uppdraget (Ju2023/00370). Inom Regeringskansliet togs det fram en promemoria, Biträde åt väljare (Ju2024/00970). Promemorians lagförslag behandlades i propositionen Säkerhet och tillgänglighet vid val (prop. 2024/25:181). Propositionen beslutades den 28 maj 2025. I propositionen föreslogs bl.a. att väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster eller ta valsedlar, ska ha rätt att anlita ytterligare en person utöver en röstmottagare för att få hjälp med detta i den utsträckning som behövs. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

60. Rskr. 2021/22:148

Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare Prop. 2021/22:46, bet. 2021/22:JuU11

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 101), 2023/24:75 (Ju 86) och 2024/25:75 (Ju 76).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om tillstånd att inneha ljuddämpare vid vapenbyte m.m .*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att den som gör sig av med ett vapen bör ha rätt att behålla tillhörande ljuddämpare (bet. 2021/22:JuU11 s. 5). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. föreslå en ordning som innebär att en vapenägare som överlåter sitt vapen utan tillhörande ljuddämpare ska ha rätt att behålla ljuddämparen under en viss tid. Utredningen redovisades

den 13 maj 2024. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen konstaterade i propositionen att det är rimligt att den som överlåter ett skjutvapen ska ha rätt att behålla en ljuddämpare som passar till vapnet under en viss tid. Regeringen föreslog därför att en sådan rätt ska införas i den nya vapenlagen. Genom förslaget bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

61. Rskr. 2021/22:153

Att komma till Sverige som anhörig

Mot. 2021/22:4272 m.fl., bet. 2021/22:SfU8

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 102), 2023/24:75 (Ju 87) och 2024/25:75 (Ju 77).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om informationsinhämtning* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om informationsinhämtning (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Riksdagens tillkännagivande är generellt gällande informationsutbyte mellan berörda myndigheter. Riksdagen anser inte att regeringen gått fram med något författningsförslag av betydelse gällande informationsutbyte. Migrationsverkets rättsenhet arbetar med att skriva en hemställan om förordningsändring avseende direktåtkomst till Skatte- verkets beskattningsregister. Någon sådan har ännu inte inkommit till Regeringskansliet. Regeringen gav den 20 juni 2021 en utredare i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor, i syfte att säkerställa korrekta beslut om ersättningar från välfärdssystemet och för att mer effektivt samverka och kontrollera arbetsplatser i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Utredaren föreslog dock bland annat att en generell sekretessbrytande bestämmelse införs, en utökad uppgiftsskyldighet i vissa fall samt ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter (Ds 2022:13). Den 19 mars 2024 beslutade regeringen propositionen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85).

Den 26 november 2024 redovisade Utredningen om stärkt återvän- dandeverksamhet sitt slutbetänkande Vissa åtgärder för stärkt åter- vändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Utredningen lämnar förslag på ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd, samt hur biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografier ska kunna användas i utlänningsärenden i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 mars 2025. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Den 2 september 2024 överlämnade utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (Ju 2023:22) ett

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

85

Skr. 2025/26:75

delbetänkande med förslag på en ny generell sekretessbrytande

Justitie-

bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Enligt förslaget ska

departementet

sekretess till skydd för enskilda inte hindra att myndigheter utbyter

uppgifter om det behövs för vissa i bestämmelsen preciserade syften, bl.a.

för att motverka felaktiga utbetalningar, fusk och regelöverträdelser,

utreda brott eller motverka brottslig verksamhet, eller för att handlägga

ärenden i författningsreglerad verksamhet. Innan en uppgift lämnas ut ska

det göras en intresseavvägning och viss sekretess undantas helt från

bestämmelsens tillämpningsområde. Det som efter delredovisning av

uppdraget kvarstår är bl.a. att analysera och ta ställning till hur behovet av

att utbyta offentlig information kan tillgodoses samt att göra en översyn, i

den utsträckning det behövs, av myndigheternas registerförfattningar.

Uppdraget slutredovisades den 28 april 2025. Regeringen fattade den

28 maj 2025 beslut om propositionen Ökat informationsutbyte mellan

myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse (prop. 2024/25:180).

I propositionen lämnades förslag på en ny sekretessbrytande bestämmelse

som ger samtliga myndigheter förbättrade möjligheter att utbyta

information om enskilda. Förslaget innebär att sekretess till skydd för

enskilda inte hindrar att myndigheter utbyter uppgifter om det behövs för

att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brottslig verksamhet, brott,

felaktiga utbetalningar, fusk och olika typer av överträdelser. Innan en

uppgift lämnas ut ska det göras en intresseavvägning och från

bestämmelsens tillämpningsområde undantas viss närmare angiven

sekretess. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

62. Rskr. 2021/22:196

Utlänningar i Sverige utan tillstånd

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SfU16

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 111), 2023/24:75 (Ju 92) och

2024/25:75 (Ju 80).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om åtgärder mot skuggsamhället* : Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot skuggsamhället (bet.

2021/22:SfU16 s. 7 f.). Enligt utskottet bör regeringen återkomma med

förslag i enlighet med vad utskottet anger i fråga om effektivare

informationsutbyte mellan myndigheter, utökad informationsplikt för

myndigheter och kommuner, DNA-analys som huvudregel vid viss

anhöriginvandring, anmälningsplikt för asylsökande, boendeskyldighet

och elektronisk övervakning, förlängd preskriptionstid för avvisnings- och

utvisningsbeslut samt fler återtagandeavtal och överenskommelser med

ursprungsländer.

Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för

att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). I uppdraget ingick

bl.a. att överväga och ta ställning till om, och i så fall hur,

informationsutbyte kan ske i större utsträckning och på ett mer

ändamålsenligt sätt i syfte att stärka arbetet med verkställighet. Den 30

augusti 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir.

86

2023:126). Tilläggsdirektiven innebar bl.a. att uppdraget i fråga om

informationsutbyte ändrades på så sätt att utredaren, oavsett ställningstagande i sak, skulle lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte mellan myndigheterna i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd. Uppdraget redovisades den 26 november 2024 genom slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 mars 2025. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

När det gäller förlängd preskriptionstid beslutade regeringen den

23 januari 2025 propositionen Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud (prop. 2024/25:92). I propositionen föreslogs bl.a. att preskriptionstiden för beslut om avlägsnande ska förlängas. I propositionen bedömde regeringen att förslagen tillgodoser tillkännagivandet i den del som avser förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut. Den 13 mars 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 225). När det gäller DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring beslutade regeringen den 11 juli 2024 kommittédirektiven Skärpta villkor för anhöriginvandring (dir. 2024:68). Utredaren skulle bl.a. ta ställning till hur nuvarande bestämmelser om dna-analys för att styrka biologiskt släktskap vid anhöriginvandring bör ändras för att möjliggöra en utökad användning. Uppdraget redovisades den 5 september 2025 genom betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 december 2025. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Den 7 november 2024 beslutade regeringen propositionen En ny ordning för asylsökandes boende (prop. 2024/25:49). I propositionen föreslogs att asylsökande som utgångspunkt ska bo i asylboende för att ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag och att en ansökan om uppehållstillstånd ska få betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte håller Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress. I propositionen bedömde regeringen att förslagen delvis tillgodoser tillkännagivandet i den del som avser anmälningsplikt för asylsökande. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju 2021:12). Tilläggsdirektiven innebar att utredningen bl.a. fick i uppdrag att föreslå hur en anmälningsplikt kopplad till att asylsökande ska bo på ett visst boende kan införas (dir. 2023:93). Uppdraget redovisades den 15 oktober 2024 genom slutbetänkandet Mottagandelagen - en ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande (SOU 2024:68). Betänkandet har remitterats. Den 5 februari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen En ny mottagandelag. I lagrådsremissen föreslås bl.a. en reformering av mottagandesystemet i syfte att skapa ett ordnat mottagande, främja en effektivare asyl- och återvändandeprocess och minska utanförskapet.

Den 10 augusti 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Moderna och ändamålsenliga regler för förvar (dir. 2023:119). Utredaren skulle bl.a. undersöka om elektronisk övervakning skulle kunna utgöra ett ändamålsenligt komplement till förvar och, om så är fallet, ta ställning till hur en sådan ordning skulle kunna utformas. Uppdraget redovisades den

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

87

Skr. 2025/26:75

17 februari 2025 genom slutbetänkandet Ett nytt regelverk för uppsikt och

Justitie-

förvar (SOU 2025:16). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick

departementet

ut den 2 maj 2025. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Den 28 maj 2025 beslutade regeringen propositionen Ökat

informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande

bestämmelse (prop. 2024/25:180). I propositionen lämnades förslag på en

ny sekretessbrytande bestämmelse som ger samtliga myndigheter

förbättrade möjligheter att utbyta information om enskilda. Förslaget

innebär att sekretess till skydd för enskilda inte hindrar att myndigheter

utbyter uppgifter om det behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka

eller utreda brottslig verksamhet, brott, felaktiga utbetalningar, fusk och

olika typer av överträdelser. Innan en uppgift lämnas ut ska det göras en

intresseavvägning och från bestämmelsens tillämpningsområde undantas

viss närmare angiven sekretess. I propositionen bedömde regeringen att

den del av tillkännagivandet som avser en ny huvudregel tillgodoses

genom förslaget.

När det gäller frågan om fler återtagandeavtal och överenskommelser

med ursprungsländer har regeringen intensifierat dialogen med flera tredje

länder som inte samarbetar på återtagandeområdet, vilket i flera fall har

lett till ett förbättrat samarbete och ett ökat återvändande. Även på EU-

nivå driver Sverige på för EU-gemensamma åtgärder gentemot tredje

länder som inte samarbetar. I budgetpropositionen för 2025 (prop.

2024/25:1 utg. omr. 8 avsnitt 2.5.1 s. 16) bedömde regeringen att

tillkännagivandet därmed får anses tillgodosett i den delen. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 2 om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan

tillstånd* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

anför om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan

tillstånd (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Utskottet har anfört att den som vistas

olovligen i landet inte ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och att det därför

genom lagstiftning bör införas ett förbud mot att kommuner ger

ekonomiskt stöd i dessa situationer. Socialutskottet har yttrat sig över

förslaget till initiativ i den del som gäller ekonomiskt stöd till utlänningar

som vistas i Sverige utan tillstånd och i yttrandet anfört bl.a. följande:

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är det yttersta skyddsnätet i

det sociala trygghetssystemet och fyller en mycket viktig funktion i ett

välfärdssamhälle. Det kan emellertid inte accepteras att personer som

vistas olovligen i landet uppbär sådant bistånd. Den som vistas olovligen i

landet ska enligt utskottets uppfattning inte ha rätt till ekonomiskt bistånd.

Detta bör framgå av lag.

Regeringen beslutade den 14 juli 2022 att ge en särskild utredare i

uppdrag att analysera frågan om förbud för ekonomiskt stöd till

utlänningar som olovligen visats i landet, och lämna förslag på åtgärder,

inklusive nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:124). Uppdraget

skulle redovisas senast den 1 december 2024. Den 26 september 2024

beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att

utredningstiden förlängdes (dir. 2024:90). Uppdraget redovisades den

25 februari 2025 genom betänkandet Stärkta drivkrafter och möjligheter

för biståndsmottagare (SOU 2025:15). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 9 juni 2025. Den 16 december 2025 beslutade

88

regeringen lagrådsremissen Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och

ökade möjligheter till arbete där det bl.a. lämnas förslag om att ekonomiskt bistånd enbart ska ges till personer som vistas lagligen i Sverige. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

63. Rskr. 2021/22:212

En ny konsumentköplag

Prop. 2021/22:85, bet. 2021/22:CU3

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 112), 2023/24:75 (Ju 93) och 2024/25:75 (Ju 81).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om köp av levande djur* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att köp av dyrare djur bör undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde (bet. 2021/22:CU3 s. 19 f.). I Regeringskansliet pågår ett arbete med att analysera frågan och överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. I betänkandet En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa (SOU 2025:58), som redovisades till regeringen under våren 2025, berörs frågan om huruvida näringsidkares försäljning av hästar till privatpersoner bör omfattas av konsumentköplagen. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 februari 2026. Betänkandets förslag bereds inom Regeringskansliet. Resultatet av remitteringen bör ingå som ett underlag i regeringens arbete med frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

64. Rskr. 2021/22:216

Processrättsliga frågor

Mot 2021/22:2556 m.fl., bet. 2021/22:JuU24

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 113), 2023/24:75 (Ju 94) och 2024/25:75 (Ju 82).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om att knyta tillstånd till hemliga tvångsmedel till en person* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation bör kunna knytas till person (bet. 2021/22:JuU24 s. 43).

Regeringen beslutade den 29 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt rättegångsbalken ska knytas till en person, i stället för till ett telefonnummer, en annan adress eller en viss elektronisk kommunikationsutrustning. Utredaren fick även i uppdrag att analysera och ta ställning till om tillstånd till hemlig dataavläsning som inte avser kameraövervakningsuppgifter eller rumsavlyssningsuppgifter ska knytas till en person i stället för till ett avläsningsbart informationssystem (dir. 2023:102). Uppdraget redovisades den 18 december 2024. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 31 mars 2025. Den 15 januari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

89

Skr. 2025/26:75

och några andra processrättsliga frågor. I lagrådsremissen lämnades inte

Justitie-

något förslag som innebär att fler hemliga tvångsmedel ska kunna knytas

departementet

till en person. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om datalagring* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om datalagring (bet. 2021/22:JuU24 s. 44). I

augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a.

analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna

omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns

att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande

myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt

göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir.

2021:58). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 30 maj 2023 i

betänkandet Datalagring och åtkomst till elektronisk information (SOU

2023:22). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge Brottsförebyggande rådet i

uppdrag att ta fram underlag med statistik om antalet anmälda brott, som

kan ligga till grund för överväganden om datalagring i syfte att bekämpa

grov brottslighet. Myndigheten redovisade uppdraget den 1 november

2023. Den 22 november 2024 remitterades utkast till lagrådsremiss

Datalagring och tillgång till elektronisk information. Remisstiden gick ut

den 17 januari 2025. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 23 om förundersökning* : Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om att begränsa möjligheterna till

förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse

(bet. 2021/22:JuU24 s. 49). I januari 2022 beslutade regeringen tilläggs-

direktiv till Flerbrottsutredningen som även fick i uppdrag att se över

regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och

direktavskrivning (dir. 2022:1). I uppdraget ingick bl.a. att analysera om

regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag

på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga.

Uppdraget redovisades i januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff

för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har

remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare

beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag

att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a.

med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggs-

direktiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas

senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt

uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU

2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9

oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den

15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella

nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 31 om vittnesskydd *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka

skyddet av vittnen och tillkännager detta för regeringen (bet.

2020/21:JuU24 s. 58 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en

ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU

90

2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet

av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyn- digheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några föränd- ringar eller kompletteringar av dessa regelverk.

Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärp- ningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsäganden, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbuds- lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123, bet. 2024/25:JuU31, rskr. 2024/25:207). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025 och innebär bl.a. att kontaktförbud får meddelas för att skydda målsägande och vittnen i en rättsprocess.

Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). I ett delbetänkande (SOU 2023:67) som överlämnades i oktober 2023 lämnade utredningen förslag på ett sådant system. I uppdraget ingick också för utredaren att ta ställning till om det var lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utred- ningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen.

Den 26 september 2024 beslutade regeringen propositionen Anonyma vittnen (prop. 2024/25:20, bet. 2024/25:JuU6, rskr. 2024/25:44). I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

91

Skr. 2025/26:75

domstol. Förslagen syftar till att stärka skyddet för vittnen och bryta

Justitie-

tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen och på så sätt

departementet

förbättra förmågan att utreda och klara upp brott. Lagändringarna trädde i

kraft den 1 januari 2025.

Polismyndigheten arbetar löpande med att stärka brottsoffer- och

personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av

vittnen, målsägande eller andra hotade personer görs. Polismyndighetens

tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna

som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden

med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten

bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ

gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation

inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i

alla delar. Myndigheten beslutade att revidera och fullt ut implementera de

riktlinjer och det metodstöd som fanns för verksamheten för att skapa

enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten.

Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller

andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende.

Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta

rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31, bet.

2023/24:SoU6, rskr. 2023/24:130) enligt vilken skyddat boende ska

regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd

och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det

enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för

vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld.

Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat

boende. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2024.

När det gäller skyddade personuppgifter har Skatteverket på regeringens

uppdrag etablerat en nationell samverkansstruktur för en mer enhetlig,

säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter. Vidare har

Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att samordna och följa upp

myndigheters arbete med skyddade personuppgifter. Uppdraget ska

redovisas senast den 31 mars 2027. Därtill gav regeringen

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket, i

myndigheternas respektive regleringsbrev för 2025, i uppdrag att redogöra

för hur myndigheterna i sin verksamhet har säkerställt en säker hantering

av skyddade personuppgifter.

Regeringen beslutade den 28 november 2024 att ge Polismyndigheten,

Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med

stöd till brottsoffer och vittnen för att säkerställa att brottsoffer och vittnen

får tillräcklig information, stöd samt ett gott bemötande under rätts-

processen (Ju2024/02472). Uppdraget redovisades den 27 januari 2026.

Vidare gav regeringen i regleringsbrevet för 2025 Polismyndigheten i

uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten hade vidtagit för att

stärka sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga

skyddsåtgärder var. Uppdraget redovisades den 19 maj 2025. Av

Polismyndighetens redovisning framgår bl.a. att myndigheten har infört en

effektivare och förbättrad ärendehantering i fråga om hot- och

riskbedömningar samt bedömningar av eventuella skyddsbehov.

Myndigheten har resursförstärkt personsäkerhetsverksamheten i flera

92

polisregioner, utökat beredskapen för att kunna omhänderta det ökade

inflödet av ärenden samt utvecklat metoden riskreducerande insatser för att förmå hotaktörer att upphöra med sitt brottsliga beteende. Polismyndigheten bedömer att det inom myndigheten fortsatt finns behov av att förbättra personsäkerhetsverksamheten, inte minst på det tekniska området. Polismyndigheten har även en etablerad samverkan med andra europeiska länder samt inom Norden i personsäkerhetsärenden.

För att öka samordningen av stödinsatser och skyddsåtgärder mellan centrala aktörer som har ansvar för skyddet av hotade personer, bl.a. Polismyndigheten och kommunerna, gav regeringen den 25 september 2025 Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag för att stärka samhällets samlade skydd för hotade personer (Ju2025/01953). Särskild uppmärksamhet ska läggas på barn och unga som brottsoffer och vittnen, barn och unga involverade i kriminella nätverk samt anhöriga till personer med koppling till kriminella nätverk, vilka är målgrupper som riskerar särskilt att utsättas för hot och våld om de medverkar i rättsprocesser. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Brottsoffermyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten.

Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen har vidtagit och Polismyndighetens löpande förbättringsarbete för att stärka personsäkerhetsverksamheten ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 65–67) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 35 om konsekvenser vid utevaro* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång (bet. 2021/22:JuU24 s. 74). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats. Remisstiden gick ut i mars 2023. Regeringen beslutade den 8 januari 2026 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffprocessen och bl.a. föreslå hur utrymmet att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro kan utökas (dir. 2026:1). Uppdraget ska redovisas senast den 8 juli 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 36 om rätten till målsägandebiträde *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att utvärderingen av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte per automatik ska kvarstå i överrätt genomförs skyndsamt. Det är också angeläget att regeringen så snart som möjligt därefter vidtar åtgärder för att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt (bet. 2021/22:JuU24 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den aktuella lagändringen. Domstolsverket redovisade uppdraget den 11 maj 2022

(Ju2022/01692). Domstolsverkets utvärdering redovisades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

s. 47).

Regeringen beslutade den 11 april 2024 att ge en särskild utredare i

uppdrag att bl.a. föreslå hur rätten till målsägandebiträde i överrätt kan stärkas (dir. 2024:39). Utredningen överlämnade den 24 november 2025 betänkandet Rättssäkerhetens pris (SOU 2025:111). Betänkandet har

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

93

Skr. 2025/26:75

remitterats och remisstiden löper ut den 27 mars 2026. Punkten är inte

Justitie-

slutbehandlad.

departementet

Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 22, 23, 35 och 36.

65. Rskr. 2021/22:240

Skärpta straff för grova trafikbrott

Mot. 2021/22:3502 m.fl., bet. 2021/22:JuU10

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 120), 2023/24:75 (Ju 95) och

2024/25:75 (Ju 83).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skärpta straff för grova trafikbrott *: Riksdagen har tillkänna-

gett för regeringen det som utskottet anfört om skärpta straff för grova

trafikbrott (bet. 2021/22:JuU10 s. 6 f.). Den 9 juni 2022 beslutade

regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och

rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta

straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnades

förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen

har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom

tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om

påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå

ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning

vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget redovisades den 4

juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd - Vissa reformer

av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48).

Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 november

2024. Den 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett

förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I

lagrådsremissen lämnas förslag om att återfall i brott ska få större

betydelse vid straffmätningen. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att

ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av

straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning

vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas

fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av

påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21

december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir.

2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom

betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats

och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som

grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla

straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande

övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte

slutbehandlad.

Punkt 3 om eftersupning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om förbud mot s.k. eftersupning (bet.

2021/22:JuU10 s. 14 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten

är inte slutbehandlad.

94

66. Rskr. 2021/22:244

Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn

Mot. 2021/22:4414 m.fl., bet. 2021/22:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 122), 2023/24:75 (Ju 96) och 2024/25:75 (Ju 84).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om barnahus *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Remissammanställningen har analyserats. Den fortsatta hanteringen av betänkandet bereds i Regeringskansliet.

Mot bakgrund av bl.a. utredningens förslag beslutade regeringen den 24 juli 2025 att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell plan för barnahusverksamheten och att samordna barnahusen i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet de bor (S2025/01366).

Regeringen beslutade samma datum även att ge Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket i uppdrag att revidera de gällande nationella riktlinjerna för samverkan vid misstanke om att barn utsatts för våldsbrott och kriterierna för barnahusverksamheten (S2025/01365).

Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr 4 avsnitt 3.7 s. 56) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om barnförhörsledare *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnförhörsledare (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndig- hetens i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande, vittne eller misstänkt. I regleringsbrevet 2024 angav regeringen att Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

95

Skr. 2025/26:75

Av redovisningen framgår att Polismyndigheten har stärkt de initiala

Justitie-

åtgärderna i utredningar om brott mot barn och breddat förmågan bland

departementet

polisanställda att hålla förhör med barn. Polismyndigheten har utvecklat

checklistor för initiala utredningsåtgärder där barn är involverade med

delar om barn som misstänks för brott. Myndigheten har också tagit fram

praktisk vägledning när det gäller att planera och genomföra förhör med

barn och unga under 18 år som är målsägande, misstänkt eller vittne. Den

innehåller även vägledning för vilka anpassningar som behöver göras om

barnet har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller ska förhöras i

ärenden med digital bevisning i internetrelaterade ärenden. För att öka

andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har

Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare

barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrotts-

utredare. Polismyndigheten bedömer att så gott som alla medarbetare som

har funktionsbenämningen barnutredare har genomgått barnförhörsledar-

utbildning.

För att öka kvaliteten i barnförhör vidtar Polismyndigheten också andra

åtgärder. Exempelvis uppdateras förhörshandledningen för barnförhör,

bl.a. med en vägledning gällande förhör med barn som är misstänkta för

brott. Vidare tas det fram checklistor särskilt riktade mot personal i yttre

tjänst och jourmiljö som t.ex. omfattar situationer då yttre personal

behöver hålla initiala förhör med barn på en brottsplats.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

s. 61) anförde regeringen att det är angeläget att Polismyndigheten

fortsätter sitt arbete med rekrytering och utbildning av personal som

utreder brott mot barn utifrån de ramar och förutsättningar som finns för

verksamheten. Eftersom arbetet måste bedrivas på myndighetsnivå

bedömdes ytterligare åtgärder från regeringens sida i nuläget inte vara

påkallat. I och med detta och mot bakgrund av de åtgärder som har

vidtagits ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och

slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

67. Rskr. 2021/22:245

Straffrättsliga frågor

Mot. 2021/22:3579 m.fl., bet. 2021/22:JuU23

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 123), 2023/24:75 (Ju 97) och

2024/25:75 (Ju 85).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om grov stöld *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet anfört om skärpt minimistraff för grov stöld (bet.

2021/22:JuU23 s. 40 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en

särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna

(dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december

2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181).

Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet

En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund

beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff

96

för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 52 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2021/22:JuU23 s. 87 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade rege- ringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

68. Rskr. 2021/22:246

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2021/22:3779 m.fl., bet. 2021/22:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 124), 2023/24:75 (Ju 98) och 2024/25:75 (Ju 86).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om nationellt avhopparprogram *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt avhopparprogram (bet. 2021/22:JuU25). Regeringen gav i december 2019 Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhoppar- program. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, bet. 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhoppar-

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

97

Skr. 2025/26:75

verksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavs-

Justitie-

utredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att

departementet

analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets

ställningstagande.

Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården,

Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genom-

fört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget

(Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt

uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredaren är någon förändring av rollerna

mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig,

effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare - som

för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och

motivation - ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden.

Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande

avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna.

Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som

innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga

bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande

rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren

uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa

tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och

myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt

utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för

arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det

stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd,

utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning.

Bokstavsutredaren lämnade även flera förslag, bl.a. om att Polis-

myndigheten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd

till avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens

institutionsstyrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella

avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för

stödinsatser.

I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett

ändringsuppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det

nationellt samordnande ansvaret för det pågående myndighets-

gemensamma arbetet med avhopparverksamhet fr.o.m. den 1 oktober

2022. Uppdraget innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara

sammankallande för och rapportera om det myndighetsgemensamma

arbetet. Polismyndigheten ska vidare förvalta den nationella webbplats om

avhopparverksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt,

liksom tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för

avhoppare. Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några

förändringar i myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet

och inte heller mellan statliga myndigheter och kommunernas

socialtjänster. Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutions-

styrelse ska enligt ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att

identifiera avhoppare. Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att

fler individer ska komma i fråga för stödinsatser för att lämna

kriminaliteten bakom sig. Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela

övriga eventuella uppgifter kring avhopparverksamhet som kan finnas på

98

nationell nivå. En sådan fördelning ska utgå från respektive myndighets

kompetens- och ansvarsområden. Myndigheterna lämnade en delredo- visning den 2 maj 2023 och slutredovisade uppdraget den 29 januari 2024.

Regeringen har därefter, den 3 oktober 2024, gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett uppdrag om utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare. Myndigheterna ska bl.a. utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare och anpassa arbetet till de särskilda omständigheter som kan föreligga när flickor och kvinnor är involverade i organiserad brottslighet. Myndigheterna ska också analysera och lämna förslag inom ett antal angelägna utvecklingsområden. Bland annat ska myndigheterna analysera, ta ställning till behovet av och föreslå hur en nationell kontaktpunkt för stöd till avhoppare kan utformas och inrättas inom ramen för den nationella stödstruktur som myndigheterna har etablerat för arbetet med stöd till avhoppare. Uppdraget redovisades den 28 februari 2025.

I budgetpropositionen för 2025 avsatte regeringen 12 miljoner kronor årligen till länsstyrelserna för att stödja den lokala nivån och bidra till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.14).

Den 28 maj 2025 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om förtydligat ansvar för stöd till avhoppare och förstärkt kontroll av externa aktörer som bedriver avhopparverksamhet (dir. 2025:53). Syftet är att säkerställa att avhoppare får stöd och insatser som är ändamålsenliga och av god kvalitet samt att förhindra att offentliga medel går till oseriösa och kriminella aktörer. I uppdraget ingår bl.a. även att analysera och ta ställning till om insatsen skyddat boende bör regleras särskilt för målgruppen avhoppare. Uppdraget ska redovisas senast den 6 november 2026.

Regeringen har vidare, den 21 augusti 2025, beslutat ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse om att tillhandahålla ett nationellt sammanhållet stöd till arbetet med avhoppare från organiserad brottslighet (Ju2025/01696). Länsstyrelserna ska enligt uppdraget stödja den lokala nivån och bidra till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet, inklusive våldsbejakande extremism och hedersrelaterade miljöer. I uppdraget ingår även att Polismyndigheten ska inrätta en nationell kontaktpunkt för avhopparverksamhet samt att Socialstyrelsen ska verka för att stödet till avhoppare utvecklas utifrån avhoppares vårdbehov och stödja kommuners arbete med boendeinsatser till avhoppare. I myndigheternas uppdrag ingår att löpande integrera resultaten av utvecklingsarbetet i sina ordinarie verksamheter. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2026 och den 1 mars 2027 samt slutredovisas senast den 1 mars 2028.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 55–56) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 17 om kriminalisering av rymningar* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av rymningar och avvikelser (bet. 2021/22:JuU25 s. 41). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Den 1 juni

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

99

Skr. 2025/26:75

2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a.

Justitie-

innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om

departementet

påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024

genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av

straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet

har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Den

18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt

samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I

lagrådsremissen föreslås bl.a. att rymning från vissa former av

frihetsberövanden, på bl.a. häkten och anstalter, ska kriminaliseras.

Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet i en proposition under

mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

69. Rskr. 2021/22:252

Nya verktyg mot gängkriminaliteten

Mot 2021/22:1501 m.fl., bet. 2021/22:JuU44

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 126), 2023/24:75 (Ju 100) och

2024/25:75 (Ju 88).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om beslag och förverkande av brottsvinster *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade

möjligheter att förverka tillgångar från kriminella (bet. 2021/22:JuU44

s. 6). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen propositionen En ny

förverkandelagstiftning (prop. 2023/24:144). Regeringen beslutade den

19 december 2024 kommittédirektiven Genomförande av direktivet om

återvinning av tillgångar och förverkande (dir. 2024:122) som bl.a.

kommer behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle

redovisas senast den 19 december 2025. Den 21 augusti 2025 beslutade

regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som innebar att utredningstiden

förlängdes till den 19 februari 2026 (dir. 2025:78). Den 17 februari 2026

redovisade 2025 års förverkandeutredning sitt uppdrag genom

betänkandet Ökade möjligheter till tillgångsinriktad brottsbekämpning

(SOU 2026:10). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om vistelseförbud* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen

det som utskottet anför om att införa vistelseförbud (bet. 2021/22:JuU44

s. 20). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett

förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir.

2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser.

Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023

beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att

utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder,

återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom

betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff-

och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har

remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Den

18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt

samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I

lagrådsremissen föreslås bl.a. att Kriminalvården ska besluta en s.k.

100

vistelseföreskrift för dömda som är involverad i, eller har kopplingar till,

en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, om det finns risk för att den dömde kommer att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på platsen eller i området. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

70. Rskr. 2021/22:260

Hyresrätt m.m.

Mot. 2021/22:1710 m.fl., bet. 2021/22:CU5

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 129), 2023/24:75 (Ju 101) och 2024/25:75 (Ju 89).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om främjande av ägarlägenheter m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja ägarlägenheter (bet. 2021/22:CU5 s. 35 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 22). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram berednings- underlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdrag att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 20 januari 2026 lagrådsremissen Lag om hyrköp av bostad. I lagrådsremissen föreslås bl.a. en lag om hyrköp av bostad som behandlar ett hyrköpsystem för bostäder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Utredningens förslag om en lag om omvandling av hyreslägenheter till ägarlägenheter bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

71. Rskr. 2021/22:270

Polisfrågor

Mot. 2021/22:2528 m.fl., bet. 2021/22:JuU22

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 131), 2023/24:75 (Ju 103) och 2024/25:75 (Ju 91).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om antalet poliser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om antalet poliser (bet. 2020/21:JuU22 s. 22 f.). Av tillkännagivandet följer att det finns skäl att införa ett nytt polismål som grundar sig på polistäthet snarare än ett bestämt antal poliser vid en viss angiven tidpunkt. En rimlig utgångspunkt skulle kunna vara 300 poliser per 100 000 invånare, vilket är ungefär i linje med det nuvarande

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

101

Skr. 2025/26:75

genomsnittet i EU. I enlighet med detta behöver åtgärder vidtas för att

Justitie-

antalet poliser ska öka och uppgå till 30 000 så snart som möjligt (bet.

departementet

2021/22:JuU22 s. 26 och 27).

Regeringen gav den 22 december 2022 Polismyndigheten i uppdrag att

redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet om en

polistäthet som åtminstone motsvarar genomsnittet i Europeiska unionen.

Av redovisningen skulle framgå vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem

och vid vilken tidpunkt samt vilka förutsättningar som måste finnas på

plats för att nå målet så snart som möjligt.

Polismyndigheten redovisade uppdraget till regeringen i mars 2023 i

rapporten Redovisning av regeringsuppdrag – Underlag för ökad polis-

täthet. I redovisningen lämnade Polismyndigheten förslag på vilka

åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt, samt vilka

förutsättningar som måste finnas för att nå målet så snart som möjligt.

I regleringsbrevet för 2024 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag

att säkerställa att minst nuvarande tillväxttakt i antal poliser fortsätter efter

utgången av 2024. Polismyndigheten skulle vidta åtgärder för att öka

antalet lämpade polisstuderande. Myndigheten skulle även undersöka

behovet av en utökning av antalet platser, inklusive distansplatser, på

befintliga polisutbildningar samt analysera eventuellt behov av polis-

utbildning vid ytterligare ett universitet eller en högskola.

Polismyndigheten redovisade uppdraget i april 2024. Myndigheten

angav att tidigare lämnade förslag är fortsatt giltiga. Förslagen bereds nu i

Regeringskansliet.

I regleringsbrevet för 2025 gav regeringen Polismyndigheten ett

återrapporteringskrav om att redovisa hur myndigheten har arbetat med

och vilka resultat som har uppnåtts i fråga om att växa mot målet att

polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU.

I budgetpropositionen för 2025 tillförde regeringen ytterligare medel för

att växa, mot målet om en ökad polistäthet. Regeringen avsatte också

medel för att stärka polisaspiranternas villkor för att öka attraktiviteten till

polisutbildningen och polisyrket. Regeringen angav även att man avser

lämna ett förslag som innebär att de som studerar vid polisutbildningen

höstterminen 2024 eller senare, under vissa förutsättningar och villkor,

kommer få sina studielån återbetalda eller avskrivna.

Den 28 mars 2025 fick en utredare i uppdrag att utreda formerna för en

betald polisutbildning (Ju 2025:C). Den 16 oktober 2025 överlämnade

utredaren promemorian En betald polisutbildning (Ds 2025:25). I

promemorian föreslås att polisutbildningen ska bli betald genom att

studielån som lämnats för grundutbildning till polisman skrivs av. För att

kvalificera sig för avskrivning enligt reformen ska den enskilde ha

tjänstgjort som polisman i minst tre år under en åttaårig ramtid, som börjar

löpa dagen efter genomgången grundutbildning. För full avskrivning krävs

att den enskilde har tjänstgjort som polisman under hela den åttaåriga

ramtiden. Promemorian har remissbehandlats och förslagen bereds för

närvarande i Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för 2026 tillförde regeringen medel så att

polisutbildningen kan etableras vid ytterligare ett lärosäte fr.o.m.

vårterminen 2027.

Mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna bedömde regeringen i

102

budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr 4 avsnitt 3.7 s. 59

och 60) att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 13 om beredskapspolis *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU22 s. 27 f.). Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmed- lingens roll i systemet. Den frågan kommer att övervägas inom ramen för det fortsatta arbetet kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig.

Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till utredningen Polisens beredskap (dir. 2023:143). En särskild utredare fick i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker Polismyndighetens och Säkerhetspolisens förmåga att genomföra sina uppgifter vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig. Syftet är att stärka polisens beredskap. Utredaren skulle bland annat analysera om en polisiär förstärkningsresurs bör inrättas och, oavsett bedömning i sak, föreslå hur en sådan funktion ska utformas och användas. Utredningen tog sig namnet Utredningen om polisens beredskap.

Den 27 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret med uppdrag att analysera och lämna förslag på hur personalbehoven inom det civila försvaret kan tryggas. Uppdraget redovisades den 23 januari 2025 genom betänkandet Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret (SOU 2025:6). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 13 maj 2025. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Försvarsberedningen anser att det finns behov av en polisiär förstärkningsresurs i höjd beredskap och ytterst krig (Kraftsamling Ds 2023:34). Den 14 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). I propositionen konstaterade regeringen att kraven på polisiär verksamhet kommer att öka vid ett krig på svenskt territorium och att det delvis kommer att ställas andra krav på polisen än i fredstid. Vidare konstaterades att en utredning har tillsatts, som ska se över bl.a. den frågan. Den 19 maj 2025 redovisade Utredningen om polisens beredskap betänkandet Polisiär beredskap i fred, kris och krig (SOU 2025:57). I betänkandet lämnades förslag om en ny polisiär förstärkningsresurs. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 3 oktober 2025. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2021/22:JuU22 s. 47 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 2) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 13 och 20.

72. Rskr. 2021/22:273 Unga lagöverträdare

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

103

Skr. 2025/26:75

Mot. 2021/22:2508 m.fl., bet. 2021/22:JuU27

Justitie-

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 133), 2023/24:75 (Ju 104) och

departementet

2024/25:75 (Ju 92).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om åtgärder mot ungdomsrånen *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot ungdomsrånen (bet.

2021/22:JuU27 s. 29 f.). Av tillkännagivandet framgår bland annat att

utskottet efterfrågar en bredare utredning som tydligare analyserar orsaker

till ökningen av ungdomsrånen.

I frågan om utskottets uttalande om en utredning som tydligare

analyserar orsakerna till ökningen av ungdomsrån bör framhållas att Brå i

december 2021 publicerade en kartläggning av ungdomsrån, vars fokus

var den period då ungdomsrånen ökade (Brå 2021:19). Brå ger i studien

en samlad bild av utvecklingen av ungdomsrån, brottens karaktär, vilka

som misstänks och vilka som utsätts samt ungdomars erfarenheter av

personrån. Myndigheten redovisar i studien vilka bakomliggande orsaker

som finns till rånen. Brås studie visar att det som driver unga att råna

framför allt är att få pengar, spänning och status vilket också framkommit

i tidigare forskning på området (se Brå 2019:19 s. 80–82). Studien visar

även att konflikter eller kränkningar kan vara bakomliggande motiv till att

ungdomar rånar. Vidare konstaterar Brå att ökningen i både antalet

anmälda brott och ungdomars självrapporterade utsatthet för rån under

perioden 2015–2019 talar för att det i huvudsak handlar om en faktisk

ökning av ungdomsrånen och inte en förändring i anmälningsbenägen-

heten. Brå konstaterar även att de anmälda ungdomsrånen liksom den

självrapporterade utsattheten minskade 2020, men att det är osäkert om det

är starten på en nedåtgående trend eller en tillfällig avvikelse till följd av

covid 19-pandemin. Minskningarna har därefter fortsatt (se statistik från

den Nationella trygghetsundersökningen respektive anmälda rån mot

person under 18 år). Brås studie om ungdomsrån utgår från en bred ansats

och baseras på tillgänglig statistik, intervjuer med gärningspersoner,

brottutsatta och föräldrar till brottsutsatta samt en genomgång av drygt 700

förundersökningar.

Regeringen har i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella

nätverk (prop. 2022/23:53) framfört att det mot bakgrund av den breda

genomlysning av ungdomsrån som Brå gjort, och de svårigheter som finns

med att göra en mer fördjupad analys av de bakomliggande orsakerna till

förändringarna i antalet ungdomsrån, inte vore meningsfullt att ge Brå eller

någon annan myndighet i uppdrag att ytterligare studera ökningen av

ungdomsrån. Därutöver kan nämnas att Brå i regleringsbrevet för 2022

fick i uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning av svensk och

internationell forskning om socioekonomiska faktorer och brott

(Ju2022/04139). Brå har även haft i uppdrag att studera hur barn och unga

involveras i kriminella nätverk (Ju2022/01405). Uppdragen redovisades

den 1 mars 2023 respektive den 1 november 2023. Denna del av

tillkännagivandet redovisades i propositionen Skärpta straff för brott i

kriminella nätverk och bedömdes därmed vara tillgodosedd (prop.

2022/23:53).

Av tillkännagivandet framgår vidare att minimistraffet för rån ska

104

skärpas till fängelse ett år och sex månader. I propositionen Skärpta straff

för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53) lämnade regeringen ett förslag om en sådan skärpning och ansåg därmed att den delen av tillkännagivandet var tillgodosett.

Enligt tillkännagivandet ska även alla rån med förnedrande inslag bedömas som grova rån och leda till minst fem års fängelse. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag pågår arbetet inom Regeringskansliet med ytterligare en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om straffrabatten för unga myndiga* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU27 s. 40 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det föreslås att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes- lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om ansvar för sluten ungdomsvård* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvaret för sluten ungdomsvård (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

105

Skr. 2025/26:75

att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för

Justitie-

verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås

departementet

användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade

sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen

om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har

remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen

gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda

inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med

förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift

senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade

regeringen propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga

(prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller

hon fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande

påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten

ungdomsvård ska utmönstras. Genom förslagen i propositionen bedömde

regeringen att tillännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9 och 17.

73. Rskr. 2021/22:275

Vapenfrågor

Mot. 2021/22:2509 m.fl., bet. 2021/22:JuU28

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 134), 2023/24:75 (Ju 105) och

2024/25:75 (Ju 93).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen (reservation 2)*: Riksdagen

har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om en

översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2021/22:JuU28 s. 45). Den 12 maj

2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över

vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i

regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den

30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024

överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig

vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och

remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade

regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen

anförde i propositionen att ett av syftena med den nya lagen är att

underlätta för legala vapenägare och att förslagen bl.a. innebär att det i

lagen görs en tydligare åtskillnad mellan legal och illegal vapenhantering.

Regeringen anförde även att det tidigare har aviserats en utökning av

vapengarderoben och att regeringen kommer att besluta om sådana

förordningsändringar. Av propositionen framgår att avsikten är att

regeringen ska kunna fatta ett sådant beslut under våren 2026. Genom de

åtgärder som vidtagits och som regeringen kommer att vidta i närtid

bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och

slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om ny tillståndsmyndighet för vapenärenden* : Riksdagen har

106

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny

tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 15 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten (dir. 2023:108). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Den 7 maj 2025 redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för viltförvaltning (SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 september 2025. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Den 17 februuari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen att det i det aktuella lagstiftningsärendet inte finns skäl att tillmötesgå tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om handläggning av vapenlicensärenden* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 18 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen lämnade regeringen flera förslag till en tydligare reglering om bl.a. vilka omständigheter som ska beaktas vid tillståndsprövningen. Den nya lagen förväntas bidra till en effektivare handläggning hos Polismyndigheten. Genom de åtgärder som regeringen har vidtagit och de förslag som lämnades i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om tidsbegränsade licenser* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2021/22:JuU28 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven skulle utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

107

Skr. 2025/26:75

13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En

Justitie-

ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har

departementet

remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari

2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop.

2025/26:141). I propositionen lämnades flera förslag som innebär att

reglerna för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen

förenklas. Regeringen lämnade även förslag om att de tidsbegränsade

innehavstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen bör

avskaffas. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är

tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 6 om synnerliga skäl i vapenlagen* : Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen

(bet. 2021/22:JuU28 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda

Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens

område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018

redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar

m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022

gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över

vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i

regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den

30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven skulle

utredaren överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av

helautomatiska vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med

särskilda skäl. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning

betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31).

Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024.

Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag

(prop. 2025/26:141). I proposition föreslog regeringen bl.a. att kravet på

synnerliga skäl för innehav av enhandsvapen ska ersättas med ett krav på

särskilda skäl, när ändamålet med innehavet är jakt, målskjutning,

avlivning av fällfångade djur eller för andra ändamål än skjutning. Genom

förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och

slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 7 om licenshantering vid vapenbyte* : Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte

(bet. 2021/22:JuU28 s. 26 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda

Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens

område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren

gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen-

ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet.

Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen.

Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillstånds-

prövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remiss-

behandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag

att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar

som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen

som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som

beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt

direktiven skulle utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan

108

förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning

betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen att det i nuläget inte finns tillräcklig anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om krav för vapenlicens* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kraven för vapenlicens (bet. 2021/22:JuU28 s. 28 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen bl.a. att de godtagbara ändamålen för innehav av skjutvapen för skjutning ska tydliggöras och framgå av lag. Regeringen föreslog även att ett tillstånd att inneha ett skjutvapen inte längre ska upphöra att gälla vid byte eller ändring av en vapendel som inte omfattas av tillståndsplikt. Genom förslagen i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 9 om utökad vapengarderob* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökad vapengarderob (bet. 2021/22:JuU28 s. 29 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapen- lagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven skulle utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen anförde i propositionen att regeringen, i likhet med vad som aviserades i juni 2025, anser att vapengarderoben ska utökas men att sådana ändringar görs på lägre författningsnivå än lag. Regeringen anförde vidare att den kommer att besluta om sådana förordningsändringar och att avsikten är att ett sådant beslut ska kunna fattas under våren 2026. Genom de åtgärder som redan vidtagits och som

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

109

Skr. 2025/26:75

regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen i propositionen

Justitie-

att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är

departementet

slutbehandlad.

Punkt 10 om europeiskt skjutvapenpass *: Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om europeiskt skjutvapenpass (bet.

2021/22:JuU28 s. 32 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild

utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till

vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden

från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget

avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den

10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars

2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven skulle

utredaren bl.a. ta ställning till om det förenklade förfarande för tillfällig

införsel av vapen som avses i artikel 17.2 i Europaparlamentets och rådets

direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och

innehav av vapen bör genomföras. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022

års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning

(SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den

11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen

En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen

att enskilda personer som har ett giltigt europeiskt skjutvapenpass utan

införseltillstånd ska få medföra jakt- eller tävlingsskjutvapen som är

införda i skjutvapenpasset vid vistelse i Sverige, för tillfällig användning

vid jakt eller tävling i landet. Genom förslagen bedömde regeringen att

tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten

är

slutbehandlad.

Punkt 11 om handel med vapen* : Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om handel med vapen (bet.

2021/22:JuU28 s. 34 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild

utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till

vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden

från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom

tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget

(dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning

betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31).

Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024.

Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag

(prop. 2025/26:141). Regeringen konstaterade i propositionen

att

begreppet yrkesmässighet samt vad som ska gälla i fråga om kunskap och

laglydnad för att få vapenhandlartillstånd bör definieras på lägre

författningsnivå än lag. Av tydlighetsskäl lämnade regeringen förslag i

propositionen om att det i den nya lagen ska tas in ett särskilt

bemyndigande som handlar om yrkesmässighetskravet. Mot denna

bakgrund bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och

slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 12 om tillsyn av skjutbanor *: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om tillsyn av skjutbanor (bet.

2021/22:JuU28 s. 36 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en

särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de

uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom

110

jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt-

och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Den 7 maj 2025 redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för viltförvaltning (SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 september 2025. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 57) att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 17 om regelverket för vapensamlare* : Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om regelverket för vapen- samlare (bet. 2021/22:JuU28 s. 42 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven skulle utredaren bl.a. ta ställning till om de krav som gäller för att skjutvapen ska få innehas för samlingsändamål bör förtydligas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen konstaterade i propositionen att Polismyndigheten bör ges rätt att föreskriva om generella villkor för vapensamlares förvaring av tillståndspliktiga skjutvapen. Regeringen föreslog därför att det i den nya vapenlagen ska tas in ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Genom förslaget i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

74. Rskr. 2021/22:293

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2021/22:2561 m.fl., bet. 2021/22:JuU26

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 137), 2023/24:75 (Ju 106) och 2024/25:75 (Ju 94).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om brott mot äldre *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brott mot äldre (bet. 2021/22:JuU26 s. 13 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget redovisades den 20 november 2023 (SOU 2023:80). Betänkandet har remissbehandlats. Den 27 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv (prop. 2024/25:124). I propositionen föreslås bl.a. att fler fall av bedrägeri ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff, genom att det särskilt ska beaktas om gärningsmannen på ett

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

111

Skr. 2025/26:75

hänsynslöst sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning eller

Justitie-

om gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form

departementet

eller systematiskt. Den 7 april 2022 gav regeringen Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att genomföra en

informationskampanj till allmänhet och företag om informations- och

cybersäkerhet (Ju2022/01292). Syftet med kampanjen var att öka

medvetenheten och kunskapen om informations- och cybersäkerhet samt

förstärka förmågan att skydda sig mot brott. MSB överlämnade en skriftlig

redovisning av uppdraget i december 2022. Därutöver arbetar

Polismyndighetens nationella bedrägericentrum i brottsförebyggande

syfte återkommande med informationsinsatser om bedrägerier. Insatserna

görs för att öka kunskapen och medvetenheten, inte minst hos äldre

personer, om hur man skyddar sig mot brott och manipulation samt ta bort

känslan av skam som ofta finns hos dem som blivit utsatta. Exempelvis

har nationellt bedrägericentrum i samarbete med pensionärsföreningar och

Brottsofferjouren utformat ett utbildningsmaterial, Försök inte lura mig,

som särskilt riktar sig till äldre. Information har även förmedlats via

kanaler, såsom tv, radio och tidningar nationellt och lokalt, sociala medier

och annonsplatser på nätet samt postutskick. Även från näringslivets sida

har det genomförts informationsinsatser, t.ex. Sveriges bankers

gemensamma initiativ Svårlurad. Genom dessa åtgärder och lagändringar

bedömde regeringen i propositionen Skärpt syn på sexuella kränkningar,

bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv (prop.

2024/25:124) att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed

slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 25 om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta

och deras närstående *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som

utskottet anför om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta

och deras närstående (bet. 2021/22:JuU26 s. 47). Regeringen beslutade

den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av

kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som

beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta

ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk

övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där

målsägande, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller

utsättas för våld (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari

2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett

utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har

remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 13 mars 2025

beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för

utsatta personer (prop. 2024/25:123). I propositionen föreslogs att

kontaktförbud ska få meddelas för att skydda bl.a. målsägande och vittnen

i en rättsprocess. Genom förslaget bedömde regeringen att

tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är

slutbehandlad.

Punkt 34 om barnahus *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet anför om vikten av att ta fram en nationell plan för

barnahusens verksamhet genom ytterligare ett tillkännagivande i frågan

(bet. 2021/22:JuU26 s. 69 f.). Tillkännagivandet motsvarar

tillkännagivandet om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 punkt 38, rskr.

112

2020/21:345). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en

strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades i januari 2023. Mot bakgrund av bl.a. utredningens förslag beslutade regeringen den 24 juli 2025 att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell plan för barnahusverksamheten och att samordna barnahusen i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet de bor (S2025/01366). I uppdraget ingår även att ge stöd till och följa utvecklingen avseende våldsutsatta barn som deltar i en brottsutredning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 januari 2028.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 56) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 43 om handläggningen av utredningar vid brott mot barn *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av utredningar vid brott mot barn (bet. 2021/22:JuU26 s. 70). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande, vittne eller misstänkt. En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regerings- kansliet.

I regleringsbrevet för 2024 angav regeringen att Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften och att tidsfristen för handläggning av brott mot barn inte överskrids utan att det är motiverat. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten har stärkt de initiala åtgärderna i utredningar om brott mot barn och breddat förmågan bland polisanställda att hålla förhör med barn. Polismyndigheten har utvecklat checklistor för initiala utredningsåtgärder där barn är involverade med delar om barn som misstänks för brott. Myndigheten har även tagit fram praktisk vägledning när det gäller att planera och genomföra förhör med barn och unga under 18 år som är målsägande, misstänkt eller vittne. Den innehåller även vägledning för vilka anpassningar som behöver göras om barnet har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller ska förhöras i ärenden med

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

113

Skr. 2025/26:75

digital bevisning i internetrelaterade ärenden. För att minska mängden

Justitie-

överskridna tidsfrister vid utredning av brott där barn är involverade har

departementet

Polismyndigheten bl.a. kontinuerligt utbildat nya utredare i att utreda brott

mot barn och unga, utvecklat ledning och uppföljning av utredningar av

brott där barn är involverade och börjat tillämpa arbetssättet snabbare

lagföring i större utsträckning för vissa typer av brott begångna av barn,

t.ex. narkotikabrott, tillgrepp i butik och olovlig körning. I december 2024

initierade myndigheten ett arbete med att säkerställa att det finns tekniska

möjligheter för att i relevanta system följa förordningsstyrda tidsfrister i

ärenden om brott mot barn och brott av unga (LUL- och FuK-frister).

Enligt regleringsbrevet för 2025 ska Polismyndigheten redovisa hur

utredning av brott mot barn har utvecklats i förhållande till

brottsutvecklingen. Polismyndigheten ska också redovisa vilka åtgärder

myndigheten har vidtagit för att säkerställa en effektiv förmåga att

förebygga och utreda brott mot barn.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr 4 avsnitt 3.7 s.

62) anförde regeringen följande vad gäller den sammanlagda tiden för

utredning och brottmålsprocess i barnärenden och möjligheten att ge barn

stöd- och rehabiliteringsinsatser även under tiden för brottsutredning och

brottmålsprocess. När ett barn misstänks vara utsatt för brott innebär det

vanligtvis att flera myndigheter involveras, med uppdrag att både utreda

själva brottet och de behov som barnet har med anledning av detta. I första

hand involveras och samverkar socialtjänst, polis och åklagare, samt

barnmedicinsk och barnpsykiatrisk hälso- och sjukvård. I vissa fall finns

även behov av en rättsmedicinsk utredning. Den nya socialtjänstlagen

(2025:400) innebär ett ansvar för socialtjänsten att stödja och hjälpa dem

som utsatts för brott. Åklagare är alltid förundersökningsledare för brott

mot barn under 15 år. I dessa förundersökningar arbetar

Åklagarmyndigheten tätt tillsammans med Polismyndigheten.

Utvecklingen av Åklagarmyndighetens operativa förmåga att utreda brott

mot barn har under 2024 varit positiv. Åklagarmyndighetens arbete med

att införa rättsliga vägledningar i samverkan med Polismyndigheten

bedöms ha bidragit till den positiva utvecklingen. Den statistik över

genomströmningstider i brottmålsprocessen som Brottsförebyggande

rådet publicerar sedan 2018 omfattar i nuläget den utredande och

lagförande delen av brottmålsprocessen, från registrering av

brottsmisstanke till beslut i åtalsfrågan. Det pågår ett förberedande arbete

för att utveckla statistiken så att den även ska inkludera den dömande

verksamheten.

Mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna och med hänsyn till att

myndigheterna har ett pågående arbete som syftar till att minska

tidsfristerna ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 att

tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

Punkt 48 om statistik *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det

som utskottet anför om statistik om orsakerna som ligger till grund för

anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas,

kriminalstatistik som visar om brott mot barn begåtts inom familjen eller

av en annan omsorgsperson samt statistik gällande brott med hedersmotiv

(bet. 2021/22:JuU26 s. 78 f.).

114

Den 1 juni 2022 trädde lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt brott för hedersförtryck infördes i brottsbalken. Införandet av ett särskilt brott för hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer finns tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken.

Brottsförebyggande rådet publicerade i juni 2023 en kartläggning av polisanmälda brott mot barn. Studien omfattar närmare 120 000 polisanmälda brott som drabbat målsägare i åldern 7–15 år under åren 2018–2020. I studien redovisas bl.a. uppgifter om gärningspersonerna, inklusive om dessa är vårdnadshavare till barnet alternativt syskon eller övrig släkt.

I propositionen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89 s. 456 och 457) förtydligas att åtgärder som vidtas före ett beslut om huruvida en utredning ska inledas eller inte utgör en del av handläggningen och att samtliga orosanmälningar bör dokumenteras i personakter, något som skapar förutsättningar för att anmälningarna blir digitalt sökbara inom en kommun. Detta innebär i sin tur att kommunen enklare kan sammanställa orosanmälningar och analysera förhållandet mellan anmälningarna, utredningar och insatser.

Vidare har en utredare haft i uppdrag att biträda Socialdepartementet med att utreda vissa frågor om ett samlat regelverk för socialtjänstdataregister. Utredaren redovisade i juni 2024 sitt uppdrag i promemorian Bättre förutsättningar för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst (Ds 2024:13). Promemorians förslag har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 16 december 2025 lagrådsremissen En lag om socialdataregister. I lagrådsremissen föreslås en socialdataregisterlag som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Förslaget utökar Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter i nationella socialdataregister. Det är en förutsättning för att utveckla den nationella statistiken. Det övergripande syftet med den nya lagen är att bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och verksamheten enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den föreslagna lagen innehåller bl.a. bestämmelser om tillåtet innehåll i ett socialdataregister. Ett register får enligt förslaget innehålla uppgifter om en person som är eller har varit föremål för en utredning, ett beslut eller en insats samt uppgift om utredningen, beslutet och insatsen. Det ska även få innehålla personuppgifter om ställföreträdare för, eller närstående till, den person som utreds för, har fått ett beslut avseende eller får en insats inom socialtjänsten eller en insats enligt LSS, om detta är absolut nödvändigt för ändamålen med behandlingen. Socialstyrelsen föreslås även få behandla känsliga personuppgifter om bl.a. etniskt ursprung och personuppgifter som rör lagöverträdelser om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Det föreslås även en skyldighet för verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen (2025:400) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade att lämna de uppgifter som behövs i ett socialdataregister till Socialstyrelsen. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 48.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

115

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

116

75. Rskr. 2021/22:318

Skärpt straff för gravfridsbrott

Prop. 2021/22:195, bet. 2021/22:JuU43

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 143), 2023/24:75 (Ju 108) och 2024/25:75 (Ju 96).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om straffskalan för grovt gravfridsbrott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om straffskalan för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingick bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straff- skalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt brott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9–10). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingick bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

76. Rskr. 2021/22:323

Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden Prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 145), 2023/24:75 (Ju 109) och 2024/25:75 (Ju 97).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ny förvarsgrund *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en ny förvarsgrund (bet. 2021/22:JuU30 s. 24). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och bl.a. ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och överväga om brott mot anmälningsskyldigheten ska utgöra en självständig grund för förvar (dir. 2024:49). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 2 december 2025 genom betänkandet Skärpningar i lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och utlänningslagen (SOU 2025:114). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 3 mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

77. Rskr. 2021/22:325

Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång Prop. 2021/22:194, bet. 2021/22:JuU40

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 147), 2023/24:75 (Ju 110) och 2024/25:75 (Ju 98).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl.* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl. (bet. 2021/22:JuU40 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingick bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

78. Rskr. 2021/22:347

En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 152), 2023/24:75 (Ju 112) och 2024/25:75 (Ju 99).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om bindande erbjudande om straffreduktion* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det ska införas ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt som bistår de brottsbekämpande myndigheterna med värdefull information kan garanteras den straffreduktion som åklagaren erbjuder i utbyte mot

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

117

Skr. 2025/26:75

samarbetet (bet. 2021/22:JuU35 s. 30). Regeringen beslutade den

Justitie-

19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning

departementet

till om åklagarens förslag till strafflindring bör bli bindande för domstolen

och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering

kan utformas (dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den

15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir.

2024:25).

Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slut-

betänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU

2024:51) till regeringen. I betänkandet lämnar utredningen bl.a. förslag på

åtgärder för att göra tillämpningen av regleringen om kronvittnen mer

effektiv. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den

10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.

Den 18 december 2025 beslutade regeringen att i regleringsbrevet för

2026 ge Åklagarmyndigheten ett återrapporteringskrav som innebär att

myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit,

eller planerar att vidta, för att säkerställa en effektiv tillämpning av

reglerna om strafflindring vid medverkan i utredning av annans brott.

Åklagarmyndigheten ska även redovisa vilken nytta myndigheten

bedömer att lagstiftningen har haft för brottsbekämpningen. Punkten är

inte slutbehandlad.

Punkt 15 om falska uppgifter under en förundersökning *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen att det bör utredas om brottet skyddande av

brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Brottet bör t.ex.

omfatta sådana situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt

eller dömd för ett brott, under polisförhör eller på något annat sätt under

en brottsutredning, lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget.

(bet. 2021/22:JuU35 s. 35 f.). Regeringen beslutade den 11 september

2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera

tillämpningsområdet för straffbestämmelsen om skyddande av brottsling

och ta ställning till om bestämmelsen bör ändras eller förtydligas eller om

det finns behov av att på annat sätt utvidga straffansvaret för den som

vidtar åtgärder som påverkar bevisläget (dir. 2025:82). Uppdraget ska i

denna del redovisas senast den 10 september 2027. Punkten är inte

slutbehandlad.

79. Rskr. 2021/22:376

Tryggare bostadsrätt

Mot. 2021/22:4520 m.fl., bet. 2021/22:CU24

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 157), 2023/24:75 (Ju 113) och

2024/25:75 (Ju 100).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 b om andra föravtal än förhandsavtal *: Riksdagen har tillkänna-

gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda

hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och

skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 7 f.). Tillkännagivandet beslutades av

riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av

lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171).

118

Tillkännagivandet har analyserats inom Justitiedepartementet. Frågan bör

utredas i ett lämpligt sammanhang. Regeringskansliet avser att under 2026 bjuda in intressenter till ett samrådsmöte i syfte att inhämta ytterligare underlag. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om den framtida regleringen av förhandsavtal *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 13 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivan- det har analyserats inom Justitiedepartementet. Frågan bör utredas i ett lämpligt sammanhang. Regeringskansliet avser att under 2026 bjuda in intressenter till ett samrådsmöte i syfte att inhämta ytterligare underlag. Punkten är inte slutbehandlad.

80. Rskr. 2021/22:387

Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk Prop. 2021/22:224, bet. 2021/22:SfU28

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 160), 2023/24:75 (Ju 114) och 2024/25:75 (Ju 101).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om återfallsbrottslighet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återfallsbrottslighet (bet. 2021/22:SfU28 s. 38). Den 2 maj 2024 beslutade regeringen kommitté- direktiven Skärpt regelverk om utvisning på grund av brott (dir. 2024:42). Utredaren skulle bl.a. lämna förslag som innebär att brott ska vara utvisningsgrundande i högre utsträckning än i dag, och oavsett hur regleringen utformas ska effekten av den vara att utvisning lättare kan ske vid risk för återfall. Uppdraget redovisades den 14 maj 2025 genom betänkandet Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott (SOU 2025:54). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 13 augusti 2025. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om inhibition *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inhibition (bet. 2021/22:SfU28 s. 39). Den 29 februari 2024 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedeparte- mentet med att bl.a. lämna förslag på en ordning som gör det möjligt att skjuta upp verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning, som ett alternativ till att bevilja ett uppehållstillstånd, om det finns ett tillfälligt hinder mot att verkställa beslutet och utlänningen utgör ett säkerhetshot eller har gjort sig skyldig till allvarlig eller upprepad brottslighet. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2024 genom promemorian Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder (Ds 2024:23). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 19 februari 2025. Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder (prop. 2025/26:145) I propositionen föreslogs bl.a. att en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott som huvudregel ska meddelas ett beslut om inhibition av verkställigheten när det finns ett

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

119

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

120

hinder som inte är bestående mot att utvisningsbeslutet verkställs. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 16 om uppehållstillstånd på grund av anknytning efter brott mot familjemedlem *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återvändande för den som utvisats på grund av brott mot familjemedlem (bet. 2021/22:SfU28 s. 42). Den 11 juli 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Skärpta villkor för anhöriginvandring (dir. 2024:68). Utredaren skulle bl.a. ta ställning till om, och i så fall hur, det är möjligt att skärpa eller förtydliga reglerna om när uppehållstillstånd får nekas den som utvisats på grund av brott mot en familjemedlem och som därefter ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till samma familjemedlem. Uppdraget redovisades den 5 september 2025 genom betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 december 2025. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 16.

81. Rskr. 2021/22:417

Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 164), 2023/24:75 (Ju 116) och 2024/25:75 (Ju 102).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården *: Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2021/22:418, se S 36.

82. Rskr. 2021/22:434

Ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja Prop. 2021/22:196, bet. 2021/22:JuU42

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 168), 2023/24:75 (Ju 119) och 2024/25:75 (Ju 105).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om brottsoffers samtycke vid verkställighet med fotboja* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samtycke som krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, t.ex. vid hedersrelaterade brott (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag den 4 juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). I betänkandet lämnas förslag om ändringar i reglerna om verkställighet av fängelsestraff med fotboja. Förändringar av dessa regler har också föreslagits av Trygghetsberedningen i slutbetänkandet Vägar till ett tryggare samhälle. Åtgärder för att motverka återfall i brott (SOU 2024:54) som överlämnades den 28 augusti 2024. Den 21 augusti 2025 beslutades

propositionen Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning (prop. 2024/25:202) i vilken det föreslogs lagändringar som ökar möjligheterna att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning. I propositionen uttalade regeringen att förslagen är utformade på ett sätt som tillgodoser syftet med tillkännagivandet, även om det inte införs något uttryckligt krav på samtycke från brottsoffret. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om vistelseförbud m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att de områden som beläggs med vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten kring ett brottsoffers bostad (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhälls- skydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. överväger ändringar inom ramen för påföljdssystemet som innebär utökade eller nya möjligheter att besluta var en dömd person ska vistas eller inte får vistas. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utred- ningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd

– Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Den 21 augusti 2025 beslutades propositionen Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning (prop. 2024/25:202) i vilken det föreslogs lagändringar som ökar möjligheterna att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning. I propositionen uttalade regeringen att införandet av den nya verkställighetsformen kontrollerat boende innebär att verkställighet kan komma att ske på en annan ort än den där den dömde bor och följaktligen också på en annan ort än den där brottsoffret bor, vilket medför att risken för att ett brottsoffer behöver konfronteras med den dömde minskar. Också införandet av en fördjupad lämplighetsprövning vid verkställighet i den dömdes bostad när strafftiden överstiger sex månader lyftes som en åtgärd som syftar till att motverka att brottsoffret behöver konfronteras med den dömde, eftersom det vid den bedömningen ska tas hänsyn till hur verkställigheten kan komma att påverka ett brottsoffer. Genom dessa åtgärder bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses vara tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

83. Rskr. 2021/22:440

Immaterialrätt

Mot. 2021/22:2435 m.fl., bet. 2021/22:NU22

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 170), 2023/24:75 (Ju 121), och 2024/25:75 (Ju 107).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om kostnader i mål om patent* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnader i mål om patent (bet. 2021/22:NU22 s. 3). I tillkännagivandet anges att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inrikt-

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

121

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

122

ningen att dessa ska hållas nere (bet. 2021/22:NU22 s. 22). Regeringens ambition är att se över frågan. Arbetet har dock hittills inte kunnat prioriteras. Punkten är inte slutbehandlad.

84. Rskr. 2021/22:455

En oberoende utredning av de s.k. påskupploppen Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:JuU51

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 175), 2023/24:75 (Ju 123) och 2024/25:75 (Ju 108).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om en oberoende utredning av de s.k. påskupploppen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om de s.k. påskupploppen (bet. 2021/22:JuU51 s. 3). Efter upploppen tillsatte Polis- myndigheten en extern utvärdering av händelserna. Genomlysningen genomfördes tillsammans med myndighetens arbetstagarorganisationer, skyddsorganisationen, externa forskare och företrädare från dansk och nederländsk polis. Samverkan har också skett med Institutionen för polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet.

Utvärderingen redovisades i december 2022 och innehöll 55 förslag varav de flesta avsåg utrustning och taktik. Med denna grund har Polismyndigheten initierat utbildningsinsatser, metodutveckling och håller på att genomföra en nationell förmågehöjning perioden 2022–2026. Myndigheten har vidtagit åtgärder för att säkerställa tillgången till adekvat skyddsutrustning och initierat en utbildningsinsats för spridning av förmågan till särskild polistaktik, vilken är metoden för kontroll av folk- massor, till samtliga polisregioner. Vidare pågår åtgärder avseende särskilt anpassade fordon och vapensystem. Bland annat har ett nytt våldshjälpmedel i form av gummiprojektil införts inom den särskilda polistaktiken, vilket ger utökade möjligheter att ingripa mot våldsamma folksamlingar. Parallellt med detta arbete har också ett nordiskt samarbete relaterat till folksamlingar bedrivits, vilket har resulterat i en ny förmåga att samarbeta vid resurskrävande insatser.

Som ett led i att även fortsatt utvärdera och dra lärdomar av Polismyndighetens och övriga samhällsaktörers hantering av större och uppmärksammade våldshändelser, beslutade regeringen den 12 juni 2025 om ett uppdrag till MSB att utvärdera hanteringen av masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro den 4 februari 2025 (Fö2025/01009). I uppdraget ingår att beskriva och analysera de berörda samhällsaktörernas hantering av händelsen. Utifrån analysen ska MSB dra slutsatser som kan vara ändamålsenliga för framtida hantering av liknande händelser. Uppdraget ska redovisas senast den 12 juni 2026.

Polismyndigheten har genomfört eller genomför flertalet av förslagen från den externa utvärdering som gjordes efter påskupploppen och genomför en nationell förmågehöjning på området under perioden 2022– 2026. Händelserna är utvärderade, lärdomar dragna och åtgärder för att förhindra och hantera liknande upplopp har vidtagits eller pågår. Det är Polismyndigheten och inte regeringen som hanterar operativa händelser. Vidare är det Polismyndigheten som beslutar om bl.a. utbildning och resurssättning för att kunna hantera upplopp.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 65) redovisade regeringen de åtgärder som vidtagits och anförde att ytterligare åtgärder från regeringens sida i nuläget inte är påkallade. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2022/23

85. Rskr. 2022/23:261

Översyn av JO-ämbetet

Framst. 2022/23:RS2, bet. 2022/23:KU32

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ju 148) och 2024/25:75 (Ju 110). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om grundlagsförslag m.m. : Riksdagens beslut innebär att riksdagen har antagit som vilande utskottets förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om en översyn av den offentliga tillsynen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den offentliga tillsynen (bet. 2022/23:KU32 s. 51). Frågan om behovet av en extern tillsyn på migrationsområdet har övervägts inom ramen för ett uppdrag som regeringen lämnat till Statskontoret. Statskontoret har i sin redovisning av uppdraget den 7 oktober 2024 inte föreslagit att någon sådan tillsynsfunktion bör inrättas. Regeringen har den 15 januari 2026 gett Statskontoret i uppdrag att se över bl.a. den ordinära tillsynen rörande Polismyndigheten och Kriminalvården (Ju2023/02114). Uppdraget ska redovisas senast den 17 december 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda vissa frågor om sekretess i Riksdagens ombudsmäns och Justitiekanslerns verksamhet (bet. 2022/23:KU32 s. 65). Inom Regerings- kansliet bereds fortsatt frågan om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över vissa frågor om sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden och sekretess vid inspektioner som genomförs inom ramen för Riksdagens ombudsmäns respektive Justitiekanslerns verksamhet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4 och 5.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2023/24

86. Rskr. 2023/24:170

Konsumenträtt m.m.

Mot. 2023/24:2636 m.fl., bet. 2023/24:CU11

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Ju 124).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

123

Skr. 2025/26:75

Punkt 2 om formkrav för fullmakter *: Riksdagen har tillkännagett för

Justitie-

regeringen det som utskottet anför om formkrav för fullmakter (bet.

departementet

2023/24:CU11 s. 7 f.). Regeringens ambition är att se över frågan. Arbetet

har dock hittills inte kunnat prioriteras. Punkten är inte slutbehandlad.

87. Rskr. 2023/24:181

Valfrågor

Mot. 2023/24:1 m.fl., bet. 2023/24:KU12

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Ju 126).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkten 4 om rösträtt och valbarhet* : Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om valbarhet och folkbokföring (bet.

2023/24:KU12 s. 13). Av tillkännagivandet följer att det inte bör vara

möjligt för en person som kandiderat i mer än en kommun eller region att

ändra sin folkbokföring på valdagen eller i anslutning till valdagen i syfte

att bli valbar och invald samt att regeringen bör utreda frågan. Regeringen

beslutade den 19 juni 2025 tilläggsdirektiv till Valsedelskommittén (dir.

2025:65). Kommittén ska analysera konsekvenserna av och redovisa för-

och nackdelar med att ändra reglerna om valbarhet för att förhindra att en

person som kandiderar i val till kommun- eller regionfullmäktige i flera

kommuner eller regioner blir valbar efter valdagen till följd av ändrad

folkbokföring. Kommittén ska vidare ta ställning till om reglerna om

valbarhet bör ändras och lämna de författningsförslag som kommittén

bedömer är motiverade. Uppdraget ska redovisas senast den 14 augusti

2026. Genom beslutet om tilläggsdirektiv ansåg regeringen att

tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

88. Rskr. 2023/24:194

En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp

Prop. 2023/24:93, bet. 2023/24:KU22

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Ju 129).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om grundlagsförslag : Riksdagens beslut innebär att riksdagen har

antagit som vilande utskottets förslag till lag om ändring i tryckfrihets-

förordningen. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas

först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2024/25

89. Rskr. 2024/25:36

Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer

Skr. 2023/24:157, bet. 2024/25:JuU4

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Ju 147).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 mars 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

124

90. Rskr. 2024/25:63

Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning

Prop. 2024/25:17, bet. 2024/25:CU5

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Ju 156). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ett skuld- och kreditregister* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas (bet. 2024/25:CU5 s. 15 f.). Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

91. Rskr. 2024/25:134

Nya uppgifter för centrum mot våldsbejakande extremism Prop. 2024/25:46, bet. 2024/25:JuU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 januari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 31–32.

92. Rskr. 2024/25:136

En ny ordning för asylsökandes boende

Prop. 2024/25:49, bet. 2024/25:SfU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 januari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 57–59).

93. Rskr. 2024/25:142

Riksrevisionens rapport om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet Skr. 2023/24:157, bet. 2024/25:JuU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 mars 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

94. Rskr. 2024/25:147

Biometri i brottsbekämpningen

Prop. 2024/25:37, bet. 2024/25:JuU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 128–144).

95. Rskr. 2024/25:148

Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen Prop. 2024/25:65, bet. 2024/25:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

125

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

126

Den 27 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 170–193).

96. Rskr. 2024/25:149

Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott

Prop. 2024/25:51, bet. 2024/25:JuU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 122–126).

97. Rskr. 2024/25:150

En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning

Prop. 2024/25:59, bet. 2024/25:JuU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 151–165).

98. Rskr. 2024/25:153

Sekretess i Justitiekanslerns verksamhet med att bevaka statens rätt i internationella skiljeförfaranden

Prop. 2024/25:58, bet. 2024/25:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 februari 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 121).

99. Rskr. 2024/25:158

Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud Prop. 2024/25:92, bet. 2024/25:SfU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 mars 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 225–228).

100. Rskr. 2024/25:159

Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet

– utökade möjligheter och ett enklare förfarande Prop. 2024/25:93, bet. 2024/25:JuU27 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 mars 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 220–224).

101. Rskr. 2024/25:163

2024 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar

Skr. 2024/25:68, bet. 2024/25:JuU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 april 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

102. Rskr. 2024/25:167

Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Skr. 2024/25:54, bet. 2024/25:JuU24 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

103. Rskr. 2024/25:168

Ett nytt rättsmedel i dataskyddslagen och brottsdatalagen Prop. 2024/25:88, bet. 2024/25:KU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 mars 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 256 och 257).

104. Rskr. 2024/25:178

Lagändringar till följd av ändringar i EU:s formskyddsförordning Prop. 2024/25:108, bet. 2024:NU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 307 och 308).

105. Rskr. 2024/25:191

En ny regel om ränteskillnadsersättning – minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslån

Prop. 2024/25:97, bet. 2024/25:CU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 365).

106. Rskr. 2024/25:198

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2023 Skr. 2024/25:64, bet. 2024/25:JuU25

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

107. Rskr. 2024/25:207

Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer

Prop. 2024/25:123, bet. 2024/25:JuU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

127

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

128

Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 559–565).

108. Rskr. 2024/25:208

Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m.

Prop. 2024/25:141, bet. 2024/25:JuU29 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 579–582).

109. Rskr. 2024/25:209

Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv

Prop. 2024/25:124, bet. 2024/25:JuU30 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 586).

110. Rskr. 2024/25:211

Internationell verkställighet i brottmål

Prop. 2024/25:104, bet. 2024/25:JuU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 520).

111. Rskr. 2024/25:218

Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering

Prop. 2024/25:137, bet. 2024/25:NU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 547).

112. Rskr. 2024/25:254

Vårändringsbudet för 2025

Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag : Den 12 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Migrationsverket. Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Polismyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Integritetsskydds- myndigheten och Domarnämnden. Punkten är slutbehandlad.

113. Rskr. 2024/25:266

Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet Skr. 2024/25:151, bet. 2024/25:JuU32

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 augusti 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

114. Rskr. 2024/25:267

Rättens sammansättning vid överprövning av upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg

Prop. 2024/25:152, bet. 2024/25:JuU34 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 juni 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 670).

115. Rskr. 2024/25:279

Ett nytt konkursförfarande

Prop. 2024/25:135, bet. 2024/25:CU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 796–807).

116. Rskr. 2024/25:286

Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar

Prop. 2024/25:161, bet. 2024/25:SfU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 juni 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 793).

Riksmötet 2025/26

117. Rskr. 2025/26:1

Hemliga och preventiva tvångsmedel när barn under 15 år begår brott Prop. 2024/25:175, bet. 2025/26:JuU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 september 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 860 – 870).

118. Rskr. 2025/26:3

Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende Prop. 2024/25:165, bet. 2025/26:KU2

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om grundlagsförslaget och ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser : Riksdagens beslut innebär att riksdagen har antagit

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

129

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

130

som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

119. Rskr. 2025/26:10

Säkerhet och tillgänglighet vid val

Prop. 2024/25:181, bet. 2025/26:KU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 926).

120. Rskr. 2025/26:13

Nya regler om geografiska beteckningar och internationella varumärken Prop. 2024/25:177, bet. 2025/26:NU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 949–953).

121. Rskr. 2025/26:14

Anpassning av svensk rätt till den reviderade VIS-förordningen Prop. 2024/25:176, bet. 2025/26:SfU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 944–947).

122. Rskr. 2025/26:20

Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp Prop. 2024/25:189, bet. 2025/26:JuU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 oktober 2025 och den 6 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 962–965 och 1010).

123. Rskr. 2025/26:21

Ökade möjligheter att dela uppgifter inom Polismyndigheten Prop. 2024/25:190, bet. 2025/26:JuU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2025:961).

124. Rskr. 2025/26:24

Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse

Prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 934).

125. Rskr. 2025/26:31

Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning

Prop. 2024/25:202, bet. 2025/26:JuU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1053–1056).

126. Rskr. 2025/26:32

Polisens användning av skjutvapen

Prop. 2024/25:186, bet. 2025/26:JuU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1062–1066).

127. Rskr. 2025/26:51

En förbättrad modell för presumtionshyra

Prop. 2024/25:192, bet. 2025/26:CU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit. (SFS 1262–1265).

128. Rskr. 2025/26:57

Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden

Prop. 2024/25:195, bet. 2025/26:JuU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1289–1295).

129. Rskr. 2025/26:58

Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter Prop. 2024/25:208, bet. 2025/26:CU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1281–1287).

130. Rskr. 2025/26:59

Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företag

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

131

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

132

Prop. 2025/26:21, bet. 2025/26:CU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 och den 4 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1297, 1439 och 1440).

131. Rskr. 2025/26:68

Höständringsbudget för 2025

Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag : Den 27 november 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Brottsoffermyndigheten och Migrationsverket. Punkten är slutbehandlad.

132. Rskr. 2025/26:79

Stärkt konstitutionell beredskap

Prop. 2024/25:155, bet. 2025/26:KU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om grundlagsförslag och ändringar i riksdagsordningens huvud- bestämmelser : Riksdagens beslut innebär att riksdagen har antagit som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelser och rubriker före huvudbestämmelser. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

133. Rskr. 2025/26:85

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2026 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslag 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

134. Rskr. 2025/26:96

Skärpta regler för villkorlig frigivning

Prop. 2025/26:34, bet. 2025/26:JuU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1414–1420).

135. Rskr. 2025/26:101 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2025/26:1, bet. 2025:26:JuU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 4, a) anslagen för 2026 och

b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 11 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Domarnämnden och anslag 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Rättsmedicinalverket, Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetskyddsnämnden, Polis- myndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndig- heten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården samt Brottsförebyggande rådet. Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 2 om namnbyte för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden : Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1466–1474).

136. Rskr. 2025/26:103

Utgiftsområde 8 Migration

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SfU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 8, a) anslagen för 2026 och

b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 11 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:4 och 1:5. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Migrationsverket. Punkterna är slutbehandlade.

137. Rskr. 2025/26:109

Ytterligare en avdelning i Lagrådet

Prop. 2025/26:39, bet. 2025/26:KU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1462 och 1488).

138. Rskr. 2025/26:125

Polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer Utskottsinitiativ, bet. 2025/26:JuU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om polisens spärrlista och polisens arbete i övrigt mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer (bet. 2025/26:JuU26 s. 10). Enligt tillkännagivandet bör regeringen skyndsamt ge Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer samt utveckla arbetet med den s.k. spärrlistan för att i större utsträckning än i dag kunna omfatta webbplatser som på olika sätt främjar eller möjliggör

Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet

133

Skr. 2025/26:75

sexuella övergrepp mot barn. Den 12 februari 2026 beslutade regeringen

Justitie-

att ge Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet

departementet

mot sexualbrott i digitala miljöer m.m. (Ju2026/00302). Uppdraget ska

redovisas senast den 1 juni 2027. Genom beslutet ansåg regeringen att

tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

134

2.3 Utrikesdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2020/21

1. Rskr. 2020/21:358

Verksamheten i Europeiska unionen under 2020 Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 14), skr. 2022/23:75 (UD 10), skr. 2023/24:75 (UD 5) och skr. 2024/25:75 (UD 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10 s. 33–34). Sverige har vid flera tillfällen och på olika nivåer inom EU lyft frågan om sanktioner mot korruption. Tillsammans med sex andra EU-länder ställde sig Sverige i januari 2022 bakom ett brev till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Borrell och Frankrikes utrikesminister Le Drian om behovet av att EU inför ytterligare en möjlighet att vidta sanktioner mot allvarlig korruption utomlands. I juli 2022 publicerade Europeiska utrikestjänsten (EEAS) ett icke-papper som berörde centrala frågeställningar i förhållande till eventuella EU-sanktioner mot korruption, såsom hur man kan definiera korruption samt vilka bevis som skulle krävas i samband med listningar. En första diskussion hölls i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) den 25 augusti 2022 där Sverige tillsammans med likasinnade uttryckte stöd för ett sådant verktyg. Kusp-slutsatserna gav arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser (Relex) i uppdrag att ge råd om användningen av sanktioner mot korruption. Relex tog fram ett dokument med rekommendationer som diskuterades i Kusp den 18 januari 2023. En uppföljande diskussion i Kusp skedde under maj 2023. Inför denna tog en grupp medlemsstater, däribland Nederländerna, fram ytterligare ett icke-papper som argumenterar för en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. Mot bakgrund av Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd blev Sverige inte medförslagsställare till icke-pappret. Den 3 maj 2023 presenterade EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, i samband med lanseringen av EU- kommissionens nya antikorruptionspaket, förslag till rådsbeslut om en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. Frågan har därefter åter diskuterats i Relex, men utan att börja förhandla förslaget från den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Det finns inte politisk enighet bland medlemsstaterna att gå framåt med sanktioner mot korruption varför inga åtgärder har kunnat vidtas under 2024 eller 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet.

Skr. 2025/26:75 Utrikes- departementet

135

Skr. 2025/26:75 2020/21:UU10 s. 34). Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet.

Utrikes- Punkten är inte slutbehandlad. departementet

Riksmötet 2021/22

2. Rskr. 2021/22:187

Vissa säkerhetspolitiska frågor

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU11

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (UD 13), skr. 2023/24:75 (UD 7), och skr. 2024/25:75 (UD 5).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om den europeiska säkerhetsordningen* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om relationerna med Ryssland (bet. 2021/22:UU11 s. 17–19). Av tillkännagivandet följer att regeringen, mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den europeiska säkerhetsordningen, ska utarbeta ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland. Förutsättningarna för svensk politik gentemot Ryssland förändrades med den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Frågan om ett nytt svenskt förhållningssätt till Ryssland har beretts inom Regeringskansliet och behandlats inom ramen för Försvarsberedningen. Regeringen har till riksdagen redogjort för sitt förhållningssätt gentemot Ryssland bland annat i utrikesdeklarationen den 20 mars 2024 med anledning av Sveriges medlemskap i Nato och i utrikesdeklarationen den 12 februari 2025. De vidtagna åtgärderna och frågan om ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland behandlades i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 5 avsnitt 2.3.5 s. 24) där regeringen bl.a. anförde följande. Sveriges nya förhållningssätt till Ryssland – Sveriges Rysslandspolitik – är en samlad, långsiktig och strategisk politik för att hantera Ryssland enligt den organiserande principen motverkan. Motverkanspolitiken har som mål att hindra rysk maktexpansion genom att motverka Rysslands inflytande, handlingsfrihet och förmåga att göra skada. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

3. Rskr. 2021/22:256

Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU15

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (UD 14), skr. 2023/24:75 (UD 8) och skr. 2024/25 (UD 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om House of Sweden i Taipei *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förstärka svensk närvaro genom ett ”House of Sweden” i Taipei (bet. 2021/22:UU15 s. 17). Sedan riksdagens tillkännagivande om att inrätta ett House of Sweden i Taipei 2022 har Business Swedens kontor i Taipei förstärkts. Punkten är inte

slutbehandlad.

136

Riksmötet 2022/23

4. Rskr. 2022/23:184

Mänskliga rättigheter

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:UU15

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (UD 13) och skr. 2024/25:75 (UD 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skapa enighet inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet (IRGC) som terroristorganisation (bet. 2022/23:UU15 s. 28–29). Sverige har under 2023 och 2024 uttryckt stöd för en listning, bland annat vid Europeiska rådets möte i oktober 2024, vid EU:s utrikesministermöte i april 2024 samt i olika arbetsgrupper såsom exempelvis Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) och i Ständiga representanternas kommitté (Coreper). Sverige har under 2025 fortsatt att uttrycka stöd för EU-enighet att lista IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Detta har gjorts vid EU:s utrikesministermöte i mars samt i olika arbetsgrupper. Sverige har även löpande under året. aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater för att försöka komma vidare i frågan. Regeringen, tillsammans med andra likasinnade, lyckades i januari 2026 skapa EU-enighet för terrorlistning av IRGC och vid rådet för utrikesfrågor (FAC) den 29 januari 2026 nåddes en politisk överenskommelse härom. Rådets beslut om att lista IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism fattades slutligen den 19 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2022/23:247

Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 Skr. 2022/23:115, bet. 2022/23:UU10

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (UD 17) och skr. 2024/25:75 (UD 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om terroristlistning av Wagnergruppen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en terroristlistning av Wagnergruppen (bet. 2022/23:UU10 s. 73–74). Tillsammans med likasinnade medlemsstater uppmanade Sverige under 2023 rådets rättstjänst att göra en juridisk analys av om det brittiska parlamentets beslut att klassificera Wagnergruppen som en terroristorganisation kan utgöra rättslig grund för att gruppen listas under EU:s terrorismsanktioner. Sverige har under 2024 uttryckt sitt stöd för att EU-institutionerna ska se över de rättsliga förutsättningarna att lista Wagnergruppen under EU:s terrorismsanktioner och att aktivt följa upp hur arbetet går. Sverige har även fört bilaterala samtal med Storbritannien. Sverige har under 2025 fortsatt att stödja att EU-institutionerna ska se över de rättsliga förutsättningarna att lista Wagnergruppen under EU:s terrorismsanktioner. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Utrikes- departementet

137

Skr. 2025/26:75 Utrikes- departementet

138

Nyare riksmöten

Riksmötet 2023/24

6. Rskr. 2023/24:184

Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Skr. 2023/24:115, bet. 2023/24:UU10

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (UD 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om översyn av sanktionerna mot terrorism *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av EU:s sanktioner mot terrorism och en terroristlistning av Islamiska revolutionsgardet (bet. 2023/24:UU10 s. 30–31).

När det gäller den del av tillkännagivandet som rör en översyn av sanktionerna mot terrorism verkade regeringen under 2024 till stöd för en översyn av regelverket för att säkerställa att det är utformat på ett ändamålsenligt sätt utifrån dagens utmaningar. Under 2025 har Sverige fortsatt att stödja arbetet med en översyn av regelverket för EU:s terrorismsanktioner. I den del av tillkännagivandet som gäller listning av Islamiska revolutionsgardet så avses detta hanteras tillsammans med tillkännagivandet om terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, se rskr. 2022/23:184. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2024/25

7. Rskr. 2024/25:104

Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 Prop. 2024/25:22, bet. 2024/25:UFöU2

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (UD 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 : Ärendet avses slutbehandlas genom skrivelse om verksamheten inom Nato under helåret 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

8. Rskr. 2024/25:175

Internationellt bistånd genom multilaterala organisationer Skr. 2024/25:61, bet. 2024/25:UU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 november 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

9. Rskr. 2024/25:185

Uppsägning av avtalet med Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor

Prop. 2024/25:139, bet. 2024/25:UU18 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om uppsägning av avtal : Den 22 maj 2025 beslutade regeringen att säga upp avtalet mellan Sveriges regering och Organisationen för det

globala nätverket för vattenfrågor om immunitet och privilegier för

Skr. 2025/26:75

Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor och dess

Utrikes-

personal. Samma dag underrättades organisationen om att avtalet sägs upp

departementet

så att det upphör att gälla den 22 maj 2026. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om ändring av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall :

Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS

558). Lagen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Punkten är

slutbehandlad.

10. Rskr. 2024/25:186

Ny lag om internationella sanktioner

Prop. 2024/25:186, bet. 2024/25:UU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 327–

331).

11. Rskr. 2024/25:230

Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Skr. 2024/25:90, bet. 2024/25:UU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om s krivelsen och redogörelsen : Den 20 november 2025

beslutade regeringen att skriva av ärendet.

12. Rskr. 2024/25:234

Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla

användningsområden

Skr. 2024/25:114, bet. 2024/25:UU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 oktober 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

13. Rskr. 2024/25:235

Verksamheten i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) under

2024

Skr. 2024/25:112, bet. 2024/25:UU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 september 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

14. Rskr. 2024/25:250

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Skr. 2024/25:125, bet. 2024/25:UU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

139

Skr. 2025/26:75

15. Rskr. 2024/25:255

Utrikes-

Vårändringsbudget för 2025

departementet

Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag : Den 12 juni 2025 beslutade

regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende

anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer. Den 12 juni 2025

beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025

avseende anslag 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 19 juni 2025 beslutade regeringen

om ändring av regleringsbrev avseende Kommerskollegium. Den 26 juni

2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende

Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida) och avseende

Exportkreditnämnden. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, f) : Den 26 juni 2025 beslutade

regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende

anslagen 1:1 (utg.omr. 7), 2:3 och 2:4 (utg.omr. 24) Biståndsverksamhet

och Exportfrämjande verksamhet respektive Investeringsfrämjande.

Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, g) : Den 19 juni 2025 beslutade

regeringen förordning (2025:724) om ändring i förordningen (2024:102)

om särskilda exportkreditgarantier för Ukraina. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, i) : Den 26 juni 2025 beslutade

regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Exportkreditnämnden.

Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2025/26

16. Rskr. 2025/26:99

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:UU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2026 och

b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 16 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer, 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, 1:3 Inspektionen för strategiska produkter och 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser inom utgiftsområde 5. Den 18 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet. Punkterna är slutbehandlade.

17. Rskr. 2025/26:110

Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026

Prop. 2025/26:25, bet. 2025/26:UFöU2

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

140

Punkt 1 om svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 : Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2025/26:120

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:UU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) anslagen för 2026 och

b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 18 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7, samt avseende Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkterna är slutbehandlade.

19. Rskr. 2025/26:129

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:NU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2026 och c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 18 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24, samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium, Riksgäldskontoret, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll och Svenska institutet. Punkterna är slutbehandlade.

Skr. 2025/26:75 Utrikes- departementet

141

Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet

142

2.4 Försvarsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2016/17

1. Rskr. 2016/17:175

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6), skr. 2019/20:75 (Fö 6), skr. 2020/21:75 (Fö 4), skr. 2021/22:75 (Fö 1), skr. 2022/23:75 (Fö 1), skr. 2023/24:75 (Fö 1) och skr. 2024/25:75 (Fö 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.).

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över hur skyddet för total- försvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats.

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Regeringen beslutade den 14 juli 2022 kommitté- direktiv Kontroll vid överlåtelse och upplåtelse av egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret (dir. 2022:121). Utredaren ska, med beaktande av såväl remissutfallet av SOU 2019:34 som den utveckling som har skett när det gäller lagstiftningen i övrigt, analysera om och i så fall hur kommitténs förslag till kontrollsystem bör genomföras. Uppdraget redo- visades i december 2024 i betänkandet Skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv (SOU 2024:84). Betänkandet har remissbehandlats och arbete med lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

2. Rskr. 2017/18:178

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10), skr. 2019/20:75 (Fö 10), skr. 2020/21:75 (Fö 6), skr. 2021/22:75 (Fö 2), skr. 2022/23:75 (Fö 2), skr. 2023/24:75 (Fö 2) och skr. 2024/25:75 (Fö 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från

Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit

Skr. 2025/26:75

motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52.

Försvars-

I linje med vad som aviserats i propositionen Totalförsvaret 2021–2025

departementet

(prop. 2020/21:30) beslutade regeringen den 14 juli 2022 kommitté-

direktiv om en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvars-

underrättelseverksamhet (dir. 2022:120). I översynen ingick bl.a. frågan

om rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Uppdraget slutredovisades i september 2024 i betänkandet Signalspaning

i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lag-

stiftning (SOU 2024:59). Betänkandet har remissbehandlats. Därefter har

ett utkast till lagrådsremiss remissbehandlats. Regeringen beslutade den

5 februari 2026 lagrådsremissen Signalspaning i försvarsunderrättelse-

verksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning. Regeringen avser

att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är

inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2017/18:179

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11), skr. 2019/20:75 (Fö 11),

skr. 2020/21:75 (Fö 7), skr. 2021/22:75 (Fö 3), skr. 2022/23:75 (Fö 3),

skr. 2023/24:75 (Fö 3) och skr. 2024/25:75 (Fö 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen *: Åtgärder med

anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2017/18:178.

Riksmötet 2020/21

4. Rskr. 2020/21:121

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 12), skr. 2021/22:75 (Fö 4),

skr. 2022/23:75 (Fö 5), skr. 2023/24:75 (Fö 5) och skr. 2024/25:75

(Fö 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D : Riksdagen har

bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom

upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att

exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet

och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS

39 C/D. Export av stridsflygsystem är ett långsiktigt arbete och regeringen

har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta

materiel. Punkten är inte slutbehandlad.

143

Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet

144

5. Rskr. 2020/21:195

Militära frågor och frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2020/21:3443, bet. 2020/21:FöU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 6), skr. 2022/23:75 (Fö 8), skr. 2023/24:75 (Fö 7) och skr. 2024/25:75 (Fö 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om reservofficerares rätt till tjänstledighet* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reservofficerares rätt till tjänstledighet (bet. 2020/21:FöU8 s. 7). Regeringen tog den 14 juli 2025 emot betänkandet Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret (SOU 2025:86) från 2024 års utredning om den militära personalförsörjningen. Utredningen lämnar bl.a. förslag om reservofficerares rätt till tjänstledighet. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen och remissvaren analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

6. Rskr. 2021/22:32

Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap Skr. 2021/22:6, bet. 2021/22:FöU3

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 142), skr. 2022/23:75 (Fö 10), skr. 2023/24:75 (Fö 9) och skr. 2024/25:75 (Fö 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet att en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (bet. 2021/22:FöU3 s. 6 f.). Frågan hanteras i regeringens pågående arbete med att stärka styrningen och uppföljningen av det civila försvaret. Exempelvis har myndighetens återkommande regleringsbrevsuppdrag, där den samlade bedömningen av åtgärder finansierade från anslag 2:4 ska redovisas, justerats så att redovisningen för 2026 även ska inkludera en sammanställning av aktörsgemensamma medel som myndigheten själv sökt och tilldelats. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2021/22:218

Försvarsmaktens personal

Mot. 2021/22:450, bet. 2021/22: FöU8

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fö 17), skr. 2023/24:75 (Fö 10) och skr. 2024/25:75 (Fö 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om medinflytande för totalförsvarspliktiga* : Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten (bet. 2021/22:FöU8 s. 17). Regeringen beslutade den 4 januari 2024 kommittédirektiven En ökad tillgång till personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret (dir. 2024:2). Regeringen tog

den 14 juli 2025 emot betänkandet Redo! En utredning om personal-

Skr. 2025/26:75

försörjningen av det militära försvaret (SOU 2025:86) från 2024 års

Försvars-

utredning om den militära personalförsörjningen. Utredningen lämnar

departementet

bl.a. förslag om värnpliktigas medinflytande. Regeringen beslutade den

27 juli 2023 kommittédirektiven

En långsiktigt

hållbar personal-

försörjning av det civila försvaret (dir. 2023:116). Regeringen tog den

23 januari 2025

emot betänkandet Plikten kallar! En modern

personalförsörjning av det civila försvaret (SOU 2025:6). Utredningen

lämnar bl.a. förslag om civilpliktigas medinflytande. Betänkandena har

remissbehandlats.

Förslagen och

remissvaren

analyseras inom

Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

8. Rskr. 2021/22:242

Riksrevisionens rapport om statens suicidpreventiva arbete Mot. 2021/22:4409 m.fl., bet. 2021/22:SoU23

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fö 20), skr. 2023/24:75 (Fö 11) och skr. 2024/25:75 (Fö 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid (bet. 2021/22:SoU23 s. 15). Den 14 februari 2023 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag (S2021/02144) i vilket Socialstyrelsen föreslog att statliga myndigheter med ansvar för hälso- och sjukvård, statlig- och kommunal räddningstjänst och polis bör ges ett samlat uppdrag att utreda legala, tekniska och praktiska hinder för en effektiv samordning av insatser för att rädda liv. Regeringen fattade den 9 januari 2025 beslut om en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention [skr. 2024/25:77]), en tillhörande handlingsplan samt ett antal uppdrag till berörda myndigheter inom området. Regeringen har lämnat ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen som syftar till att ge stöd för genomförande och uppföljning av den nationella strategin. Myndigheten för civilt försvar ska medverka i uppdraget bland annat genom att ta fram utbildningar för kommunal räddningstjänst. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2023/24

9. Rskr. 2023/24:74

Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fö 23) och skr. 2024/25:75 (Fö 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

145

Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet

146

Punkt 4 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m. 1: för regeringen att för 2024 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Regeringen avslutade ärendet genom beslut den 30 januari 2025. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om statens budget utgiftsområde 6 , c) Övrigt bemyndigande : Regeringen bemyndigas att besluta om anskaffning av taktiskt transport- flyg och nya ytstridsfartyg. Regeringen beslutade den 27 mars 2025 om anskaffning av taktiskt transportflyg. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2024/25

10. Rskr. 2024/25:79

Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fö 22).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m., 1: om bemyndigande till regeringen att för 2025 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Regeringen har under 2025 inte utnyttjat bemyndigandet. Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet avseende punkten 2 b) 1. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6 , c) Överlåtelse av pansarvärnsvapen : Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2025 besluta om överlåtelse av pansarvärnsvapen, som kan avvaras under en begränsad tid, genom försäljning till Frankrike. Regeringen beslutade den 16 december 2025 om överlåtelse av pansarvärnsvapen till Frankrike. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6 , d) Försäljning av JAS 39 E/F : Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå avtal med Thailand om försäljning av upp till tolv stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem. Regeringen beslutade den 21 augusti 2025 att ingå ett avtal med Thailand omfattande fyra flygplan. Den thailändska anskaffningsprocessen fortsätter efter 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 d).

11. Rskr. 2024/25:145

Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina

Prop. 2024/25:146, bet. 2024/25:FiU29

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt a): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.

Punkt b): Den 20 mars 2025 beslutade regeringen om stöd till Moldavien. Punkten är slutbehandlad.

Punkt c): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om försäljning av jaktrobotar. Punkten är slutbehandlad.

Punkt d): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Totalförsvarets forskningsinstitut. Punkten är slutbehandlad.

Punkt e): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Kustbevakningen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt f): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.

Punkt g): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Myndigheten för psykologiskt försvar. Punkten är slutbehandlad.

Punkt h): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk Kustbevakningen, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Totalförsvarets forskningsinstitut. Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av anslagsbrev avseende anslag 1:14 Stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.

Punkt i): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2024/25:160

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2024/25:70, bet. 2024/25:FöU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

13. Rskr. 2024/25:166

Svenskt deltagande i luftförsvarsoperation

Prop. 2024/25:113, bet. 2024/25:UFöU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 mars 2025 beslutade regeringen att medge att Försvarsmakten under perioden 1 maj–31 augusti 2025 bidrar med upp till åtta strids- flygplan med tillhörande personal, en luft- och sjöövervakningsförmåga med tillhörande personal samt en luftburen transportförmåga med tillhörande personal, för att dela i Natos luftförsvarsoperation i Polen som har i uppgift att skydda eller upprätthålla säkerheten för den logistiknod som används för det militära och civila stödet till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.

14. Rskr. 2024/25:182

Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina Prop. 2024/25:146, bet. 2024/25:FiU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet

147

Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet

148

Punkt a): Den 30 april 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt b): Den 30 april 2025 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.

Punkt c): Den 30 april 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk Kustbevakningen, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Totalförsvarets forskningsinstitut. Den 30 april 2025 beslutade regeringen om ändring av anslagsbrev avseende anslag 1:14 Stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.

Punkt d): Den 30 april 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.

15. Rskr. 2024/25:231

Nordiskt samarbete 2024

Skr. 2025/25:90, bet. 2024/25:UU14

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Regeringen avser att behandla frågan i 2026 års skrivelse om nordiskt samarbete. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2024/25:256

Vårändringsbudget för 2025

Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändrade beställningsbemyndiganden : Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarets materielverk. Punkten är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, a) : Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:14 Stöd till Ukraina inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Punkten är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b) : Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera intäkterna från försäljning av pansarvärnsvapen till Frankrike för att anskaffa materiel motsvarande den som säljs. Punkten är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, c) : Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Peru om försäljning av upp till 12 stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem. Punkten är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, d) :

Skr. 2025/26:75

Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Danmark om

Försvars-

försäljning av upp till 4 stycken S 106 Global Eye och därtill hörande

departementet

stödutrustning. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: Ändrade beställningsbemyn-

diganden och punkterna a)–d).

17. Rskr. 2024/25:270

Nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029

Skr. 2024/25:121, bet. 2024/25:FöU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 februari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

18. Rskr. 2024/25:280

Explosiva varor – en ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn

Prop. 2024/25:163, bet. 2024/25:FöU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om explosiva varor – en ändamålsenlig hantering av tillstånd och

tillsyn : Den 19 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit

(SFS 709–711).

Riksmötet 2025/26

19. Rskr. 2025/26:6

Extra ändringsbudget för 2025 – Försvarsmateriel och stöd till Ukraina

Prop. 2025/26:14, bet. 2025/26:FiU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt a): Den 2 oktober 2025 beslutade regeringen om stöd till Ukraina.

Punkten är slutbehandlad.

Punkt b): Den 2 oktober 2025 beslutade regeringen om ändring av

regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten, Försvarets

materielverk, Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap. Den 2 oktober 2025 beslutade regeringen om ändring av

anslagsbrev avseende anslag 1:14 Stöd till Ukraina. Punkten är

slutbehandlad.

Punkt c): Den 2 oktober 2025 beslutade regeringen om ändring av

regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten och

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.

20. Rskr. 2025/26:26

Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion

och samarbete

Skr. 2025/26:26, bet. 2025/26:FöU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret

2026 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

149

Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet

150

21. Rskr. 2025/26:30

En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar

Prop. 2025/26:6, bet. 2025/26:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 997–998).

22. Rskr. 2025/26:36

Myndigheten för civilt försvar – ett nytt namn för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Prop. 2024/25:205, bet. 2025/26:FöU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1075–1083).

23. Rskr. 2025/26:45

Förbättrade förutsättningar för Sverige i Nato – en kompletterande sekretessbestämmelse för Natoinformation

Prop. 2025/26:18, bet. 2025/26:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1181).

24. Rskr. 2025/26:69

Höständringsbudget för 2025

Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag : Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

Om ändrade beställningsbemyndiganden : Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

25. Rskr. 2025/26:111

Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FöU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, a) Anslagen för 2026 : Den 11, 16 och 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 (regleringsbrev för Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndig- heten för totalförsvarsanalys, Statens inspektion för försvarsunderrättelse-

verksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m., anslaget 1:10 Nämnder m.m. och anslaget 1:14 Stöd till Ukraina, Kustbevakningen, Statens haverikommission, regleringsbrev för anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Myndigheten för psykologiskt försvar) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) Beställnings- bemyndiganden : Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslagit. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, c) Godkännande av investeringsplaner 1, 2 och 3: Regeringen har genom beslut den 18 december 2025 om regleringsbrev för Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2026 fastställt investeringsplaner enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, d) Krediter i Riksgäldskontoret 1: om bemyndigande till regeringen att för 2026 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 70 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, d) Krediter i Riksgäldskontoret 2: för 2026 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 37 000 000 000 kronor: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, d) Krediter i Riksgäldskontoret 3: Regeringen har genom beslut den 18 december 2025 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för budgetåret 2026 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om bemyndigande om upplåtelse av Archersystemet : Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse av upp till 4 av Försvarsmaktens befintliga Archersystem och försäljning av 18 nytillverkade Archersystem. Förhandling om en försäljning pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om bemyndigande om lokaliseringen av Försvarsmaktens logistik : Riksdagen har bemyndigat regeringen att lokalisera Försvars- maktens logistik från Stockholms kommun till Stockholms län. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b), 1 d) 1 samt 2 och 3.

26. Rskr. 2025/26:113

Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslag

Prop. 2025/26:28, bet. 2025/26:FöU2

Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet

151

Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet

152

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1506, 1508, 1510 och 1511).

2.5 Socialdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2016/17

1. Rskr. 2016/17:156

Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10), skr. 2019/20:75 (S 5), skr. 2020/21:75 (S 4), skr. 2021/22:75 (S 3), skr. 2022/23:75 (S 2), skr. 2023/24:75 (S 2) och skr. 2024/25:75 (S 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt *: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.).

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen tillkännagivandet om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet som slutbehandlat och gjorde bedömningen att tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare. Regeringen anförde i huvudsak att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna och är huvudmän för socialtjänstverksamhet och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Kvalitetskraven som regleras i författningar är desamma oavsett regi. Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. En tillstånds- prövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. På grund av kommunernas lagstadgade skyldighet och yttersta ansvar att tillhandahålla välfärdstjänster föreligger inte samma behov av tillståndsprövning för kommunal verksamhet som för enskild verksamhet. Ett tillståndskrav på kommunal verksamhet skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regerings- formen (14 kap. 3 § RF).

Riksdagen ansåg att tillkännagivandet dock inte kunde anses slut- behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) anförde regeringen att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska

överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) gjorde regeringen bedömningen att det inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och uppgav att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat.

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

153

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

154

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut- behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter öppen.

Regeringen övervägde vilka eventuella åtgärder som borde vidtas med anledning av tillkännagivandet och avsåg att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Regeringen beslutade dock i stället den 9 oktober 2025 att tillsätta en utredning om åtgärder för en sund omsorgsmarknad (dir. 2025:90). Utredningen har bl.a. i uppdrag att vid behov lämna förslag för en mer jämlik och effektiv granskning av verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen (2025:400) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, oavsett driftsform. Uppdraget ska redovisas senast den 9 februari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2016/17:254

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13), skr. 2019/20:75 (S 7), skr. 2020/21:75 (S 6), skr. 2021/22:75 (S 5), skr. 2022/23:75 (S 4), skr. 2023/24:75 (S 3) och skr. 2024/25:75 (S 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården *: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. I propositionen Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform, (prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22, rskr. 2021/22:225), behandlas betänkandets lagförslag om möjligheten att få tillgång till en fast läkarkontakt och få välja utförare i primärvården.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft ett tilläggsuppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i fråga om indelningen av öppen och sluten vård.

Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs- analys i uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att nuvarande lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. Myndigheten konstaterar i sin sammantagna slutsats att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socio- ekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär.

En utredare fick den 4 maj 2022 i uppdrag att biträda Regeringskansliet (Socialdepartementet) med att utreda och ge förslag på hur småskalig hälso- och sjukvårdsverksamhet kan anslutas till offentligt finansierad öppen vård i syfte att skapa långsiktighet och bättre förutsättningar för regionerna att säkerställa tillgång till en jämlik vård i hela landet (S 2022:F). Förslaget ska omfatta läkare med olika specialistkompetenser. Uppdraget redovisades i maj 2023 i departementspromemorian Uppdrag att möjliggöra bättre tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet genom främjande av etablering i glesbygd (Ds 2023:23). Departementsprome- morian har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2025. På sikt väntas vårdsöksystemet även underlätta för patienter att hitta möjliga vårdgivare genom att delge nödvändig information om vårdgivare på ett samlat och enhetligt sätt. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbudsinformation. Regeringen gav därför den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Myndigheten lämnade sin slutredovisning för uppdraget den 25 april 2025. I rapporten beskrivs att en första version av den nationella katalogen har driftsatts, innehållande organisationer som utför regionalt finansierad sjukvård. E-hälsomyndigheten har fått i fortsatt uppdrag att tillhandahålla och vidareutveckla den nationella katalogen över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2025/00972) för att b.la. analysera hur katalogen kan vidareutvecklas som en del av den nationella digitala infrastrukturen och relevanta krav enligt förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS). E-hälsomyndigheten ska lämna en delredovisning senast den 28 februari 2026 och slutredovisa uppdraget senast den 28 februari 2027.

Den 22 juni 2023 gav regeringen även E-hälsomyndigheten och Social- styrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att möjliggöra regeringens initiativ om nationell vårdförmedling

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

155

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

156

(S2023/02117). Uppdraget syftade till att identifiera eventuella ytterligare utmaningar vid nationell vårdförmedling och lämna förslag på statliga insatser som kan bidra till att effektivisera och förenkla regionernas och vårdgivarnas processer och arbetssätt för att erbjuda patienter vård hos en annan vårdgivare med ledig kapacitet eller kortare väntetider. I slutredovisningen från den 31 mars 2025 presenterade myndigheterna bl.a. 16 olika insatser inom sju insatsområden som kan bidra till att stödja, effektivisera och förenkla regionernas och vårdgivarnas processer och arbetssätt för att erbjuda patienter vård hos en annan vårdgivare med ledig kapacitet eller kortare väntetider.

I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) aviserade regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet.

Regeringskansliet (Socialdepartementet) beslutade den 3 juli 2024 att ändra uppdraget om att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A). Uppdraget utökades genom att utredaren även ska analysera de rättsliga förutsättningarna för att inrätta en nationell vårdförmedling och även komma med nödvändiga författningsförslag. Uppdragstiden förlängdes och uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 1 april 2026.

Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:50). En särskild utredare ska analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti samt lämna förslag som ökar kontinuiteten inom den specialiserade vården. Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas av hemregionen. Utredningen har antagit namnet Behovsstyrd vård (S 2024:05). Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 tilläggsdirektiv till utredningen (S 2024:05, dir. 2025:94). I tilläggsdirektiven ändrades uppdraget så att utredaren bl.a. även ska analysera och föreslå hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Samtidigt förlängdes utredningstiden. Uppdraget ska slutredovisas senast den 18 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2016/17:326

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14), skr. 2019/20:75 (S 8), skr. 2020/21:75 (S 7), skr. 2021/22:75 (S 6), skr. 2022/23:75 (S 5), skr. 2023/24:75 (S 4) och skr. 2024/25:75 (S 3). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till

riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017 tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97). Utredningen fick i uppdrag att även utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv (dir. 2018:90) till utredningen beslutades av regeringen den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag låg också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen lämnade ett delbetänkande 2017. Ett ytterligare delbetänkande God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) lämnades den 1 juni 2018. I mars 2020 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. en lagreglerad skyldighet för regionen och kommunen att samverka kring primärvården. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet.

Regeringen har vidare behandlat frågor som rör sjuka äldre i skrivelsen Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280, bet. 2018/19:SoU6, rskr. 2018/19:51).

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.7.5 s. 152) avsattes 12 miljoner kronor per år under 2018–2020 till Sveriges Kommuner och Regioner för samverkan vid utskrivning från sjukhus. Regeringen avsatte även 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99 avsnitt 5.9 s. 59) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan.

Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning av förstudien gett Socialstyrelsen ett uppdrag att stärka stödet till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den 16 april 2020 om ett nytt samlat uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra insatser för att stödja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Det nya uppdraget ersatte uppdraget att stödja kommunal hälso- och sjukvård och kompletterar tidigare beslutade uppdrag att följa upp omställningen till god och nära vård. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 30 augusti 2023. Socialstyrelsens rapport har bidragit till att uppmärksamma eftersatta områden. Ett centralt område som myndigheten behandlar i rapporten avser samverkan och gemensam planering mellan kommuner och regioner för hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå. Även kompetensförsörjning av kommunal hälso- och sjukvård är en utmaning som Socialstyrelsen lyfter fram.

Socialstyrelsens iakttagelser tas om hand bl.a. genom de årliga överenskommelser om god och nära vård, som regeringen, för statens

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

157

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

158

räkning, ingått med Sveriges Kommuner och Regioner, där dessa områden är fortsatt viktiga att arbeta med och bevaka.

Den 14 juni 2022 beslutade riksdagen om regeringens proposition Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177) med förslag till en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdoku- mentation som ersätter patientdatalagens (2008:355) bestämmelser om sammanhållen journalföring (bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdoku- mentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen ger verksamheter inom socialtjänsten som avser äldre personer eller personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvården möjlighet att få tillgång till varandras vård- och omsorgsdokumentation genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner (S 2020:16) har haft i uppdrag att bl.a. överväga och vid behov lämna förslag som stärker tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen (dir. 2020:142). Utredningen lämnade sitt betänkande Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) till regeringen den 28 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen om stärkt medicinsk kompetens bereds i Regeringskansliet. Efter genomgång och analys av remissinstansernas synpunkter på förslaget om en äldreomsorgslag, valde regeringen att inte gå vidare med förslaget. Äldreomsorgen kommer därför fortsatt att regleras i socialtjänstlagen.

Regeringen beslutade den 8 juni 2023 om nytt fortsatt uppdrag till Socialstyrelsen att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2028.

Utredningen om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård (S 2023:07) har haft i uppdrag att lämna förslag som stärker kommunernas möjligheter att säkra tillgången till läkare i kommunal hälso- och sjukvård samt föreslå åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för personal- och kompetensförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården. Utredningen lämnade sitt betänkande Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård (SOU 2024:72) till regeringen den 7 november 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 25 september 2025 propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19). I propositionen lämnades förslag om medicinsk bedömning av sjuksköterska respektive läkare i kommunal hälso- och sjukvård, fast vårdkontakt i kommunal hälso- och sjukvård samt uppgifter för fast läkarkontakt till den som får kommunal hälso- och sjukvård. G enom förslagen ansåg regeringen att tillkänna- givandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

Riksmötet 2017/18

4. Rskr. 2017/18:86

Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17), skr. 2019/20:75 (S 10), skr. 2020/21:75 (S 9), skr.2021/22:75 (S 8), skr. 2022/23:75 (S 7), skr. 2023/24:75 (S 5) och skr. 2024/25:75 (S 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om valfrihet* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.).

LSS-utredningen (S 2016:03) har haft i uppdrag att se över assistans- ersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2016:40). Utredningens slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regerings- kansliet.

Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan organiseras i ett statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76). I uppdraget ingick bl.a. att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regel- verk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 avsnitt 6.5 s. 175) att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 183) aviserade regeringen att den avser att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten. Ett statligt huvudmannaskap skapar förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningar av rätten till personlig assistans, samtidigt som det innebär effektivare administration jämfört med dagens system med dubbla huvudmän. Innan huvudmannaskapet överförs till staten avser regeringen att se över förutsättningarna och regelverket för rätten till personlig assistans. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2017/18:121

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18), skr. 2019/20:75 (S 11), skr. 2020/21:75 (S 10), skr. 2021/22:75 (S 9), skr. 2022/23:75 (S 8), skr. 2023/24:75 (S 6) och skr. 2024/25:75 (S 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

159

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

160

återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61).

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte fram- stod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och redovisade att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen.

Regeringen övervägde vilka eventuella åtgärder som borde vidtas med anledning av tillkännagivandet och avsåg att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Regeringen beslutade dock i stället den 9 oktober 2025 att tillsätta en utredning om åtgärder för en sund omsorgsmarknad (dir. 2025:90). Utredningen har bl.a. i uppdrag att vid behov lämna förslag för en mer jämlik och effektiv granskning av verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen (2025:400) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, oavsett driftsform. Uppdraget ska redovisas senast den 9 februari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2017/18:353

Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43), skr. 2019/20:75 (S 20), skr. 2020/21:75 (S 18), skr. 2021/22:75 (S 15), skr. 2022/23:75 (S 15), skr. 2023/24:75 (S 11) och skr. 2024/25:75 (S 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om returrätten *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket ett uppdrag att utreda om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden bör införas. Läkemedelsverket redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2021. Av redovisningen framgår att myndigheten föreslår att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring ska kunna omfattas av returrätten, under vissa förutsättningar. Under 2025 övervägdes hur Läkemedelsverkets rapport skulle tas om hand men frågan kunde inte prioriteras. Det övervägs fortfarande att ta fram ett kompletterande underlag till Läkemedelsverkets rapport. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Ärendet bereds fortsatt i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2017/18:357

Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistans- ersättning och skollagsreglera verksamhet

Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68), skr. 2019/20:75 (Fi 37), skr. 2020/21:75 (Fi 29), skr. 2021/22:75 (Fi 22), skr. 2022/23:75 (Fi 18), skr. 2023/24:75 (Fi 10) och skr. 2024/25:75 (S 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2.

Den 28 september 2021 gav regeringen Statens skolverk (Skolverket) i uppdrag (U2021/03837) att föreslå nationella målsättningar för de skolformer för vilka det i dag inte finns nationella målsättningar och för fritidshemmet. Skolverket skulle vid behov föreslå justeringar av befintliga nationella målsättningar (U2018/03428). Skolverket skulle vidare ta fram och utveckla delmål och indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet. Skolverket skulle även identifiera, sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling. Den 30 april 2022 redovisade Skolverket uppdraget i den del som avsåg de 267 nationella målsättningarna (U2022/01893).

Den 8 juni 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160) om skärpningar i skollagens (2010:800) bestämmelser om skolornas och huvudmännens ansvar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete (bet. 2021/22:UbU28, rskr. 2021/22:364). Riksdagen beslutade, vid samma tillfälle, om ett bemyndigande i skollagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas samt om ändringar i bestämmelsen om hur Skolverket ska formulera sina förelägganden. Dessa åtgärder syftar till att Statens skolinspektion (Skolinspektionen) ska kunna få vitesförelägganden utdömda i domstol vid brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022.

Den 2 februari 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop. 2021/22:45), som bl.a. innehåller bestämmelser om att Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både kommunala och fristående skolor som har allvarliga och återkommande brister (bet. 2021/22:UbU10, rskr. 2021/22:136). Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.7) för vilka åtgärder som vidtagits med anledning av tillkännagivandet i den del som rör skolväsendet. Regeringen gjorde bedömningen att tillkännagivandet genom dessa åtgärder var tillgodosett i denna del.

Regeringen gav den 22 december 2020 en utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och som bl.a. innehåller

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

161

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

162

bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet med utredningen var att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Den 28 juni 2022 överlämnades betänkandet Nästa steg, ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41). Betänkandet har remissbehandlats. Efter genomgång och analys av remissinstansernas synpunkter på förslaget om en äldreomsorgslag, valde regeringen att inte gå vidare med förslaget. Äldreomsorgen kommer därför fortsatt att regleras i socialtjänstlagen.

Regeringen beslutade den 23 januari 2025 propositionen En före- byggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89). Den nya socialtjänstlagen syftar till att skapa förutsättningar för en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Tidigare bestämmelse om att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras har förts över till den nya socialtjänstlagen. Socialnämnden ska därutöver fortlöpande följa upp kvaliteten i verksamheten. Att socialtjänsten följer upp sin verksamhet är enligt regeringen en förutsättning för att kunna säkerställa att den är av god kvalitet. Socialtjänstens verksamhet ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom beslut den 20 maj 2025 antog riksdagen den föreslagna lagen (prop. 2024/25:89, bet. 2024/25:SoU23, rskr. 2024/25:210). Lagen trädde i kraft den 1 juli 2025.

Den 2 oktober 2024 fick en utredare i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som ger Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bättre förutsättningar att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården (S 2024:E). Utredaren skulle bl.a. analysera och bedöma om det i samband med en anmälan av verksamhet enligt patientsäkerhets- lagen (2010:659) bör lämnas ytterligare uppgifter, och i så fall vilka, i syfte att förbättra förutsättningarna för IVO att förhindra etablering av oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården. Uppdraget redovisades den 15 april 2025 genom promemorian Förbättrade förutsättningar för IVO – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården (Ds 2025:17). Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 29 september 2025. Remissvaren har sammanställts och förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

8. Rskr. 2018/19:233

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36), skr. 2020/21:75 (S 28), skr. 2021/22:75 (S 22), skr. 2022/23:75 (S 20), skr. 2023/24:75 (S 15) och skr. 2024/25:75 (S 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om vårdvalssystem – LOV *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen

Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överens- stämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slut- betänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdel- ningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård.

Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs- analys ett uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten uppdraget i slut- rapporten En lag som kräver omtag. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från Sveriges Kommuner och Regioner om vad som gäller när en person får vård utanför sin egen region.

Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens pågående uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vård- givare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbuds- information. Regeringen gav därför den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

163

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

164

socialtjänst (S2023/02118). Den 15 december 2023 lämnade E-hälso- myndigheten en delredovisning av uppdraget som bl.a. innehöll en redo- visning av de olika beröringspunkter som finns till andra myndigheters och organisationers befintliga informationsstrukturer, register och informa- tionskällor. E-hälsomyndigheten lämnade ytterligare en delredovisning den 30 juni 2024. I den delredovisningen beskrevs bl.a. myndighetens övergripande förslag till en nationell katalog samt hur information är tänkt att flöda till och från katalogen. Vidare beskrevs nödvändiga författningsförslag och den rättsliga analysen kopplad till lösningsförslagen. E-hälsomyndigheten kommer arbeta vidare med att färdigställa en första version av den nationella katalogen. Myndigheten lämnade sin slutredovisning av uppdraget den 25 april 2025. I rapporten beskrivs att en första version av den nationella katalogen har driftsatts, innehållande organisationer som utför regionalt finansierad sjukvård. E- hälsomyndigheten har fått i fortsatt uppdrag att tillhandahålla och vidareutveckla den nationella katalogen över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2025/00972) för att bl.a. analysera hur katalogen kan vidareutvecklas som en del av den nationella digitala infrastrukturen och relevanta krav enligt förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS). E-hälsomyndigheten ska lämna en delredovisning senast den 28 februari 2026 och slutredovisa uppdraget senast den 28 februari 2027.

I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) aviserade regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet.

Regeringskansliet (Socialdepartementet) har den 3 juli 2024 beslutat om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A).

Utredaren (S 2024:A) har lämnat förslag som ska möjliggöra en nationell digital infrastruktur för delning av hälsodata inom vården och utifrån arbetet med nationell vårdförmedling presenterat förslag till en ny lag som innebär att E-hälsomyndigheten får till uppgift att samla in och tillhandahålla uppgifter om vårdgivare och deras organisation, utbud av hälso- och sjukvård samt regioners avtal med vårdgivare som erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster. Utredarens förslag bereds i Regeringskansliet.

Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:50). En särskild utredare ska bl.a. analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas av hemregionen. Utredningen har antagit namnet Behovsstyrd vård (S 2024:05). Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 tilläggsdirektiv till utredningen (S 2024:05, dir. 2025:94). I tilläggsdirektiven ändrades uppdraget så att utredaren bl.a. även ska analysera och föreslå hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Samtidigt förlängdes utredningstiden. Uppdraget ska slutredovisas senast den 18 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om valfrihet i slutenvården – patientlagen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och omsorgsanalys ett uppdrag att följa upp patientlagens (2014:821) genomslag. Uppdraget innebar att myndigheten skulle analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso och sjukvården. I uppdraget ingick även att redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter, huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten skulle dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med utgångspunkt i principen vård efter behov. Myndigheten redovisade den 27 oktober 2021 sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att nuvarande lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från Sveriges Kommuner och Regioner om vad som gäller när en person får vård utanför sin egen region.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) angav regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet.

E-hälsomyndigheten delredovisade den 30 juni 2024 sitt uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). I delredovisningen beskrevs bl.a. myndighetens över- gripande förslag till en nationell katalog samt för hur information är tänkt att flöda till och från katalogen. Vidare beskrevs nödvändiga författnings- förslag och den rättsliga analysen kopplad till lösningsförslagen. E- hälsomyndigheten kommer arbeta vidare med att färdigställa en första version av den nationella katalogen.

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

165

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

166

E-hälsomyndigheten har haft ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Myndigheten lämnade sin slutredovisning av uppdraget den 25 april 2025. I rapporten beskrivs att en första version av den nationella katalogen har driftsatts, innehållande organisationer som utför regionalt finansierad sjukvård.

E-hälsomyndigheten har fått i fortsatt uppdrag att tillhandahålla och vidareutveckla den nationella katalogen över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2025/00972) för att bl.a. analysera hur katalogen kan vidareutvecklas som en del av den nationella digitala infrastrukturen och relevanta krav enligt förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS). E-hälsomyndigheten ska lämna en delredovisning senast den 28 februari 2026 och slutredovisa uppdraget senast den 28 februari 2027.

Utredaren (S 2024:A) har lämnat förslag som ska möjliggöra en nationell digital infrastruktur för delning av hälsodata inom vården och har utifrån arbetet med nationell vårdförmedling presenterat förslag till en ny lag som innebär att E-hälsomyndigheten får till uppgift att samla in och tillhandahålla uppgifter om vårdgivare och deras organisation, utbud av hälso- och sjukvård samt regioners avtal med vårdgivare som erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster. Utredarens förslag bereds i Regeringskansliet.

Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:50). En särskild utredare ska bl.a. analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas av hemregionen. Utredningen har antagit namnet Behovsstyrd vård (S 2024:05). Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2025:94). I tilläggsdirektiven ändrades uppdraget så att utredaren bl.a. även ska analysera och föreslå hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Samtidigt förlängdes utredningstiden. Uppdraget ska slutredovisas senast den 18 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2019/20

9. Rskr. 2019/20:173

Folkhälsofrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 32), skr. 2021/22:75 (S 24), skr. 2022/23:75 (S 22), skr. 2023/24:75 (S 17) och skr. 2024/25:75 (S 13).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smitt- skyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.).

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folkhälso- myndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på

sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingår att peka

Skr. 2025/26:75

ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin

Social-

och lämna förslag på uppdateringar. Underlaget ska verka för att insatserna

departementet

ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det

hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med

aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska

situationen. I sitt underlag till uppdaterad nationell strategi föreslår

Folkhälsomyndigheten en utredning om kravet på informationsplikten.

Den nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra

smittsamma sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande

aktuell men det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en

aktuell beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade

epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller

tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskaps-

läget om att välinställd hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan förra

strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten redovisade uppdraget den

30 april 2023.

Den 19 september 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv (dir.

2024:88) till Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S2023:08) som

bl.a. innehåller uppdrag att göra en översyn av vissa frågor kopplade till

smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255).

Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till om regleringen av

informationsplikten vid hivinfektion är ändamålsenlig och proportionerlig,

analysera och ta ställning till om övriga bestämmelser i smittskyddslagen

avseende den enskildes skyldigheter att förebygga smittspridning är

ändamålsenliga och proportionerliga samt analysera och ta ställning till

om de förhållningsregler som läkare kan ge patienter, särskilt vid

hivinfektion och hepatit C, är ändamålsenliga och proportionerliga.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.6.4

s. 91–92) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs

genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slut-

behandlad.

Riksmötet 2020/21

10. Rskr. 2020/21:61

Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform Prop. 2019/20:164, bet. 2020/21:SoU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 58), 2021/22:75 (S 30), skr. 2022/23:75 (S 27), skr. 2023/24:75 (S 21) och skr. 2024/25:75 (S 15). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag (bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Utskottet anför i betänkandet att hälso- främjande insatser bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag. Enligt utskottet bör även rehabilitering ingå i primärvårdens grunduppdrag. Avslutningsvis anser utskottet att primärvården bör få ansvar för uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och

167

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

168

sjukvården. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

I det nationella grunduppdraget för primärvården, som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och som trädde i kraft den 1 juli 2021, ingår att regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt ska bl.a. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förut- sättningar. I propositionen Inriktning för nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform (prop. 2019/20:164 s. 81) beskrevs arbetet med att genomföra Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsföre- byggande metoder. Riktlinjerna omfattar levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol.

Den 9 juni 2022 beslutade regeringen propositionen Ökad kontroll i hälso- och sjukvården (prop. 2021/22:260, bet. 2022/23:SoU5, rskr. 2022/23:116). I propositionen föreslogs bl.a. att primärvårdens grund- uppdrag ska omfatta rehabiliterande insatser (avsnitt 7). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2024.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 99) avsatte regeringen 145 miljoner kronor för hälsosamtal riktade till äldre personer, genom vilka kommuner och regioner söker upp äldre personer för att diskutera den enskildes livssituation. Från och med 2024 avsätts årligen 100 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 97). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt

3.5 s. 49) avsatte regeringen 50 miljoner kronor 2023 för att stödja kommuner och regioner för att stärka och vidareutveckla det förebyggande arbete för barn och unga genom t.ex. hembesöksprogram inom barnhälsovården (BVC). Regeringen avsatte 100 miljoner kronor 2024 för insatser inom barn- och ungdomshälsovården och fr.o.m. 2025 beräknas 200 miljoner kronor per år (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 57).

Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fortsatt genomföra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). I uppdraget ingår bl.a. att ge stöd till den regionala primärvården kring hur arbete med lokalområdesuppdrag, som också innefattar hälsofrämjande arbete, kan genomföras. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2028.

Regeringen beslutade den 16 december 2024 att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att under 2025–2026 kartlägga hälso- och sjukvårdsverksamheters förutsättningar att bedriva ett hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och rehabiliterande arbete och vid behov lämna förslag på åtgärder som kan skapa bättre förutsättningar. I samma uppdrag anges även att myndigheten ska kartlägga hur regioner och kommuner implementerat den nya lagstiftningen om primärvårdens grunduppdrag. Myndigheten ska även utvärdera effekterna av lagstiftningen.

Regeringen beslutade den 25 september 2025 propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19). I propositionen redogjorde regeringen för förslaget i prop. 2021/22:260 om att primärvårdens grunduppdrag ska omfatta rehabiliterande insatser. Regeringen lämnade även förslag om att en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska finnas i varje kommun och anförde att förslaget förväntas bidra till att stärka det hälsofrämjande och rehabiliterande arbetet i primärvården.

Genom förslagen i propositionerna ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

11. Rskr. 2020/21:80

Huvudmannaskap för personlig assistans Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU10

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 61), skr. 2021/22:75 (S 31), skr. 2022/23:75 (S 28), skr. 2023/24:75 (S 22) och skr. 2024/25:75 (S 16).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om huvudmannaskap för personlig assistans *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.).

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 151 f.) gjorde regeringen bedömningen att det mot bakgrund av frågans komplexitet inte är möjligt att presentera ett lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett för regeringen. Huvudmannaskapsutred- ningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör statligt huvudmannaskap för personlig assistans (dir. 2021:76). Utredningen skulle bl.a. lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkrings- balkens regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 över- lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regerings- kansliet.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175) aviserade regeringen att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 183) aviserade regeringen att man under mandatperioden avser att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2020/21:81

Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 62), skr. 2021/22:75 (S 32), skr. 2022/23:75 (S 29), skr. 2023/24:75 (S 23) och skr. 2024/25:75 (S 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.).

Folkhälsomyndigheten lämnade 2016 beslutsunderlaget Pneumokock- vaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndig- heten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

169

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

170

skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. Myndigheten bedömde att personer över 65 år inte skulle omfattas av vaccinations- programmet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Mot bakgrund av att det saknades underlag för att inkludera personer som är 75 år fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag (S2021/02890) att uppdatera tidigare underlag och specifikt titta på denna grupp. Uppdraget redovisades i april 2021 genom beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. Folkhälsomyndigheten bedömde att även personer som är 75 år och äldre bör omfattas av ett vaccinationsprogram mot pneumokocker. Beslutsunderlaget som myndig- heten presenterade har remissbehandlats.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Utifrån befintlig lagreglering av nationella vaccinations- program i smittskyddslagen (2004:168) samt de underlag som Folkhälso- myndigheten presenterat så gör regeringen bedömningen att de nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram för pneumokockvaccin till personer i medicinska riskgrupper och personer som är 75 år. Finansiering sker via det generella statsbidraget inom utg.omr. 25 Allmänna bidrag till kommuner med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022. Socialutskottet delade regeringens bedömning att tillkännagivandet skulle anses slutbehandlat (bet. 2021/22:SoU1 s. 44, rskr. 2021/22:123).

Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 (skr. 2021/22:75), att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen.

Folkhälsomyndigheten har inlett ett arbete med att ta fram uppdaterat underlag om pneumokockvaccinationer, vilket beräknas bli klart under våren 2026. När underlaget har inkommit kan regeringen ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2020/21:128

Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 68), skr. 2021/22:75 (S 34), skr. 2022/23:75 (S 30), skr. 2023/24:75 (S 24) och skr. 2024/25:75 (S 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35) angavs, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas

och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder (s. 21).

Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade förslag som rör frågor om övervägande av vården vid placering utanför det egna hemmet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Utred- ningen föreslår inga ändringar avseende hur ofta överväganden av vård ska göras, utan att vården ska övervägas med samma intervall som i dag, dvs. var sjätte månad. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2020/21:187

Frågor om placerade barn och unga

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 38), skr. 2022/23:75 (S 31), skr. 2023/24:75 (S 25) och skr. 2024/25:75 (S 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ny LVU *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). I budget- propositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgifts- område 9 från och med 2025. Ett utkast till lagrådsremiss remitterades den 1 december 2025 och remisstiden gick ut den 19 januari 2026. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med lagförslag i frågan under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om riktlinjer för övervägande av adoption *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för övervägande av adoption (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om vikten av trygghet och kontinuitet för barn i utsatta situationer – en översyn av reglerna i föräldrabalken (Ju 2021:11) har haft i uppdrag att se över reglerna i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Inom ramen för uppdraget skulle utredaren bl.a. överväga och bedöma om förutsättningarna för adoption bör justeras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och hur övriga intressen – inte minst rätten till privat- och familjeliv – samtidigt kan tillgodoses. Utredningen lämnade den 20 december 2022 sitt slutbetänkande Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). Regeringen beslutade propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. Utredningen lämnade inget förslag om riktlinjer för i vilka situationer socialnämnden bör överväga adoption, på motsvarande

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

171

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

172

sätt som gäller för övervägande av vårdnadsöverflyttning, och det fanns därför inte möjlighet för regeringen att närmare överväga en sådan lagändring. Det finns i nuläget inget beredningsunderlag för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om riktlinjer för övervägande av adoption.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under perioden 2020– 2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2023. Socialstyrelsen har inom ramen för uppdraget spridit kunskap till såväl yrkesverksamma inom socialtjänsten, som familjehem och tilltänkta familjehem. Genom kunskap har socialtjänsten möjlighet att oftare aktualisera frågan om nationell adoption eller överväga vårdnadsöver- flyttning som ett alternativ vid långsiktiga familjehemsplaceringar.

Regeringen följer utvecklingen på området och överväger vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Frågan har dock inte kunnat prioriteras under 2025. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om omplacering av barn *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om omplacering av barn (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utred- ningen lämnade flera förslag som rör frågan om omplacering av barn. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025och har avsatt 428 miljoner kronor för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen i en proposition. Frågan har dock inte kunnat prioriteras under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178). I propositionen bedömde regeringen att tillkänna- givandet delvis har tagits omhand genom bestämmelsen om att social- nämnden ska följa upp situationen för den som är under 18 år när vården enligt LVU upphör (s. 14).

Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. Den 21 november 2024 beslutades tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2024:114). Uppdraget utvidgades till att även omfatta en översyn av reglerna om uppföljning av ett barns situation enligt socialtjänstlagen och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026. Delbetänkandet Att omhänderta barn och unga (SOU 2025:38), som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven, lämnades den 7 april 2025. Slutbetänkandet Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8)

överlämnades den 10 februari 2026. I betänkandet finns bl.a. förslag som rör uppföljning efter en placering.

Vad gäller tillkännagivandet i den del som avser stöd efter en placering utanför hemmet tog regeringen den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade flera förslag som rör frågan om stöd efter en placering utanför det egna hemmet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regerings- kansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och har avsatt 428 miljoner kronor för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. det Regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen i en proposition. Frågan har dock inte kunnat prioriteras under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om förlängd familjehemsplacering *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om förlängd familjehems- placering (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen bör se över frågan om en skyldighet för socialnämnden att fortsätta att erbjuda en familjehemsplacering med stöd av socialtjänstlagen sedan ett familjehemsplacerat barn fyllt 18 år om den unge studerar i gymnasiet, dock längst tills den unge har fyllt 21 år. Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade förslag som rör frågan om förlängd familjehemsplacering. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 22 januari 2026 gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda förutsätt- ningar för och föreslå åtgärder som kan medföra att fler unga kan bo kvar i familjehem efter att de fyllt 18 år ( S2026/00099). Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om nationellt register över familjehem *: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt register över familjehem (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade förslag som rör frågan om nationellt register över familjehem. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och har avsatt 428 miljoner kronor för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen i en proposition. Frågan har dock inte kunnat prioriteras under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6, 8, 13, 15 och 18.

15. Rskr. 2020/21:191

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 39), skr. 2022/23:75 (S 32), skr. 2023/24:75 (S 26) och skr. 2024/25:75 (S 20).

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

173

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

174

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder (bet. 2020/21:SoU8 s. 8 f.). Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har under några år haft uppdrag att utveckla hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och att utreda möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Det senaste uppdraget till TLV, enligt vilket myndigheten skulle utgå från de förslag som den har lämnat i tidigare uppdrag, gavs i juni 2022 och slutredovisades i september 2023. Förslagen i slutredovisningen bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 42) pekade regeringen vidare på behovet av ett ändamålsenligt system för användning och finansiering av läkemedel där effektiva behandlingar görs tillgängliga efter behov och utifrån ett system som säkerställer en kostnadseffektiv användning och där risker delas mellan staten, regioner, företag och patienter. I propositionen anfördes vidare att regeringen avser att tillsätta en utredning för att möjliggöra detta. Vårdansvarskommittèn föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 2025:62) att en utredning bör tillsättas för att se över hur statens ansvar för läkemedel och särskilt finansieringen och styrningen kan utökas och stärkas. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2020/21:241

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 47), skr. 2022/23:75 (S 36), skr. 2023/24:75 (S 29) och skr. 2024/25:75 (S 21).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 13 om fler socialarbetare utanför kontorstid *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler social- arbetare och andra yrkeskategorier bör vara tillgängliga utanför kontorstid och träffa unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/2021:1 utg.omr. 13 s. 94–96) aviserade regeringen en treårig satsning på sociala insatser för barn och unga i utsatta områden 2021–2023. Satsningen syftar till att komplettera och förstärka kommuners verksamheter inom det brottsförebyggande området, t.ex. genom fler fältarbetare eller motsvarande på kvällar och helger. Regeringen gav Socialstyrelsen ett uppdrag att administrera och fördela medel samt följa upp satsningen (A2020/02651, A2021/01981).

I enlighet med vad som aviserades i Tidöavtalet (s. 21 och 22) respektive i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 169) har regeringen påbörjat ett arbete för att ta fram satsningar på en 24- timmarsgaranti och en krissocialjour. Den 24-timmarsgaranti som regeringen vill införa innebär en skyldighet för socialtjänsten att inom 24 timmar efter att ett barn gripits för ett brott, kalla föräldrarna till ett samtal så att socialtjänsten ska kunna få föräldrarna att medverka till insatser till stöd för den unga. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har beslutat

tilläggsuppdrag (S2023/02315) till utredningen om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler tidiga insatser till barn och unga (S 2022:D). Utredningen ska bl.a. analysera behovet av och lämna förslag på en ordning där socialnämnden ska kalla vårdnadshavare till ett samtal inom 24 timmar efter det att nämnden får kännedom om att ett barn misstänks för brott. En delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område (S 2023:C) inrättades inom Regeringskansliet i juli 2023 (S2023/02342). Delegationen, som långsiktigt kan biträda Socialdepartementet med kunskap, analyser och utredningskapacitet ska bl.a. utreda frågan om s.k. förstärkningsteam inom socialtjänsten (tidigare krissocialjourer).

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 173) aviserade regeringen medel för en kompetens- och bemannings- satsning inom socialtjänsten om 200 miljoner kronor för 2024, 1 200 miljoner kronor för 2025 och 2 200 miljoner kronor för 2026–2028. Kommunerna genomförde under 2024 läges- och behovsanalyser inför den nya socialtjänstlagen. Kommuner kan använda medlen för bemanning och kompetenshöjande insatser, bl.a. för att främja en mer förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst. Det kan innebära att kommuner använder medel till ökad tillgänglighet i socialtjänstens verksamheter gentemot barn och unga, t.ex. uppsökande arbete och fältarbetare. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 169) aviserade regeringen dessutom statsbidrag till kommunerna för att stärka social- tjänstens brottsförebyggande arbete i enlighet med den nya socialtjänst- lagen. Exempelvis kan det handla om medel för ökad tillgänglighet i socialtjänstens verksamheter gentemot barn och unga, t.ex. uppsökande arbete och fältarbetare.

Socialstyrelsens uppdrag att under 2021–2023 fördela och följa upp statsbidrag till kommuner för sociala insatser i utsatta områden slut- redovisades i juni 2024 (Uppdrag om sociala insatser i utsatta områden – Slutredovisning och analys av statsbidragets användning 2021–2023) (A2020/02651). Statsbidraget har huvudsakligen använts till att anställa fältarbetare men även till fritidsaktiviteter, föräldraskapsstöd samt stöd i skolan.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 149–150) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

17. Rskr. 2020/21:327

Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 57), skr. 2022/23:75 (S 40), skr. 2023/24:75 (S 32) och skr. 2024/25:75 (S 23).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om smittskyddsläkare *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om smittskyddsläkare (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). I tillkännagivandet anges att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över nuvarande kapacitet, organisation och struktur av

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

175

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

176

smittskyddsläkare och vid behov ta fram förslag till en utvecklad organisation och struktur.

Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att göra en översyn av smittskyddsenheternas och smittskydds- läkarnas förutsättningar (S2021/06173). Uppdraget redovisades den 28 november 2022. I sin slutredovisning föreslog Socialstyrelsen bl.a. att organisatoriska frågor om smittskyddsenheterna och smittskyddsläkare bör utredas vidare. Flera av dessa frågor har inkluderats i direktiven till Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S 2023:08) som beslutades den 29 juni 2023 (dir. 2023:106) samt i de tilläggsdirektiv till utredningen som beslutades den 19 september 2024 (dir. 2024:88). I budget- propositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 92) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

18. Rskr. 2020/21:349

Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 60), skr. 2022/23:75 (S 42), skr. 2023/24:75 (S 33) och skr. 2024/25:75 (S 24).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården *: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.).

Av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49) framgår att regeringen har inrättat Nationella vårdkompetensrådet och att regeringen fortsätter att avsätta närmare tre miljarder kronor för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.

Av budgetpropositionen för 2022 framgår vidare att regeringen gör en permanent satsning på vidareutbildning för sjuksköterskor som omfattar 400 miljoner kronor per år. Satsningen har en tillfällig förstärkning omfattande 100 miljoner kronor 2020–2023. Regeringen har vidare en pågående satsning för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, däribland karriärtjänster om 100 miljoner kronor per år.

Regeringen gav den 23 september 2021 Socialstyrelsen ett uppdrag att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården. Uppdraget delredovisades den 1 maj 2022 och slutredovisades den 30 november 2022.

Den 7 juli 2022 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut ytterligare 500 miljoner kronor till regionerna bl.a. för att öka antalet vårdplatser (S2022/01057). Medlen ska användas för att öka kapaciteten i vården genom att bl.a. anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser inklusive intensivvårdsplatser.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 48) anförde regeringen att den avser att kartlägga och ta fram en nationell strategi för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen avsätter 2 miljarder kronor 2023 och har beräknat att det behövs 2 miljarder kronor 2024 respektive 2025 för att det totala antalet vårdplatser ska öka i hela landet.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) anförde regeringen att den avser att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen har under 2024 ändrat pågående uppdrag till Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256) som innebär bl.a. att Socialstyrelsen ska inhämta synpunkter och förankra planen bland relevanta aktörer, ta fram en handlingsplan för att stödja arbetet med planen samt redogöra för hur planen bidrar till ökad vårdkapacitet. Uppdraget slutredovisades den 25 februari 2025.

Regeringen avsatte 3,2 miljarder kronor under 2023 och ca 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.

Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuk- sköterska. Regeringen avsatte 250 miljoner kronor 2023 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsatte 100 miljoner kronor 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. I syfte att öka antalet sjuksköterskor har regeringen under 2024 uppdragit till Socialstyrelsen att betala ut statsbidrag om totalt 225 miljoner kronor till regioner och kommuner för ökat antal veckor för verksamhetsförlagd utbildning på sjuksköterskeprogrammen (S2024/00806).

Regeringen gav den 16 februari 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela och betala ut medel för att öka antalet tjänster för allmäntjänst- göring (S2023/00678). Medlen, 252 miljoner kronor, fördelades till de regioner som senast den 1 november 2023 redovisade att de hade nått upp till de antal tjänster för allmäntjänstgöring som krävdes för att få ta del av medlen. Medlen fördelades enligt en prestationstrappa. Regeringen gav även i mars 2024 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela, betala ut och följa upp 223 miljoner kronor till regionerna i syfte att fortsätta att stimulera till en utökning av AT-tjänster (S2024/00586).

Staten och Sveriges Kommuner och Regioner ingick en överens- kommelse för 2023 om God och nära vård. För utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vårdens medarbetare avsattes totalt 3 049 miljoner kronor till regionerna och kommunerna. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4 s. 40) anförde regeringen att den har tagit ett viktigt steg i arbetet med att stärka det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen genom uppdraget till Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet att ta fram förslag till nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Regeringens uppdrag till Socialstyrelsens att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256) redovisades den 31 maj 2024. Nationella vårdkompetensrådet presenterade då 25 olika

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

177

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

178

förslag till insatser för att förbättra kompetensförsörjningen i Sverige. Förslagen handlar bl.a. om behov att säkerställa tid och resurser för kompetensutveckling och ge ökad möjlighet till karriärvägar för att attrahera, utveckla och behålla vårdpersonal. I maj 2024 ändrade regeringen uppdraget om att ta fram en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och Socialstyrelsen gavs därmed i uppdrag att, genom Nationella vårdkompetensrådet, inhämta synpunkter, anpassa, förankra och säkerställa att planen bidrar till att stärka vårdkapaciteten. Det ändrade uppdraget slutredovisades den 25 februari 2025.

Regeringen gav Socialstyrelsen den 20 mars 2025 i uppdrag att fördela och betala ut 226 000 000 kronor för att öka antalet tjänster för allmäntjänstgöring (S2025/00584). Socialstyrelsen ska även utveckla planeringsunderlag för dimensionering av läkares utbildningstjänster och samordna och stödja regionerna i övergången till en ny utbildnings- struktur. Regeringen gav Socialstyrelsen den 18 mars 2025 i uppdrag att betala ut statsbidrag om 228 650 000 kronor till regioner och kommuner för ökat antal veckor för verksamhetsförlagd utbildning på sjuksköterske- programmen (S2025/00526).

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40–41) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har tidigare, i regleringsbrevet för budgetåret 2021, beslutat att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att inkomma med underlag som innehåller förslag vad gäller utvecklingen av myndighetens förebyggande tillsyn avseende patientsäkerhetsrisker inom hälso- och sjukvården. Uppdraget slutredovisades den 1 december 2022. Av Inspektionen för vård och omsorgs regleringsbrev för 2021 framgår även att myndigheten ska ha en väl fungerande datainfrastruktur som främjar en strategisk och effektiv tillsyns- och tillståndsverksamhet.

Regeringen gav i september 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga förskrivningar av läkemedel som inte görs inom ramen för vård som ges av vårdgivare. Socialstyrelsen slutredovisade uppdraget i februari 2024.

Regeringen beslutade den 12 september 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor om uppgiftsskyldighet, dokumentation, begränsningar och tillsyn avseende läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82) Syftet är att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar och förhindra att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer. Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå hur regelverket för interimistiska beslut gällande återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätten kan ändras för att bättre värna såväl patientsäkerheten som rättssäkerheten för förskrivaren i fråga. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 12 mars 2026.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40–41) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs

genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slut- Skr. 2025/26:75

behandlad. Social- departementet

19. Rskr. 2020/21:368

Socialtjänst- och barnfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 61), skr. 2022/23:75 (S 43), skr. 2023/24:75 (S 34) och skr. 2024/25:75 (S 25).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samarbetsmodell vid våldshändelser *: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbetsmodell vid våldshändelser (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Regeringen gav den 20 juni

2024 Kriminalvården, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagar- myndigheten i uppdrag att stärka samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive ärenden där barn är involverade (Ju2024/01453). Uppdraget syftar till stärkt operativ samverkan mellan polis, åklagare, kriminalvård, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Myndigheterna ska implementera och vid behov utveckla metoder i syfte att mer effektivt upptäcka, förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilt fokus ska ligga på våldsutövarna och i synnerhet högriskaktörer och återfallsförbrytare. Myndigheterna ska implementera och vid behov utveckla metoder i syfte att insatser från olika myndigheter och samhälls- aktörer som kommer i kontakt med våldsoffer och våldsutövare ska vara mer synkroniserade och effektiva i enskilda ärenden när våldsbrott har begåtts eller riskerar att begås. I uppdraget ingår även att identifiera eventuella hinder för en effektiv samverkan och föreslå hur hindren kan överbryggas. Polismyndigheten ska samordna uppdraget och lämna en samlad slutredovisning senast den 15 oktober 2026. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 157–158) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 27 om studier i fråga om våld m.m. *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om studier av förekomsten av hot om våld, våld och sexuella övergrepp mot placerade barn (bet. 2020/21:SoU24 s. 69 f.). Utredningen en uppväxt fri från våld (A 2021:02) hade i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningen skulle bl.a. föreslå åtgärder inom områdena förebyggande arbete mot våld mot barn samt upptäckt av våld mot barn. Uppdraget redovisades den

18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringen ger regelbundet medel till Stiftelsen Allmänna barnhuset för återkommande nationella kartläggningar om våld mot barn och i dessa

undersöker stiftelsen även våld mot placerade barn. Stiftelsen gör vidare

179

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

180

kartläggningar som rör sexuella övergrepp mot barn och där finns också vissa uppgifter som rör placerade barn. Stiftelsens kartläggningar ger en bra bild över läget i landet och utsattheten hos gruppen placerade barn. Regeringen bedömer att den kunskap som finns från dessa studier är tillräcklig för att få en bra bild av de problem och stödbehov som finns. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har även tillsammans med Myndigheten för delaktighet gjort en studie som publicerades 2022 av förekomst av våld och sexuella övergrepp mot barn med funktionsnedsättning (inte särskilt om placerade barn).

Barnombudsmannen har haft i uppdrag från regeringen att kartlägga och beskriva barns och ungas erfarenheter av olika former av våld under uppväxten genom till exempel intervjuer, exempelvis med frihetsberövade barn och unga eller placerade barn och unga på särskilda ungdomshem ( S2024/01208). Syftet var att belysa eventuella samband mellan barn och ungas uppväxt- och levnadsförhållanden och risk för att involveras och utnyttjas i kriminalitet. Barnombudsmannen inkom den 28 mars 2025 med en rapport som redovisar resultatet av uppdraget.

När det gäller barn som är placerade på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem så dokumenterar SiS alla incidenter där ett barn eller en ung person utsätts för våld eller hot om våld under placeringen på hemmet. SiS redovisar även statistik över våld och hot om våld som förekommit på de särskilda ungdomshemmen i sin årsredo- visning.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.5 s. 208) en kraftsamling för att bekämpa våld mot barn och förebygga att barn dras in i kriminalitet. Regeringen aviserade att satsningen kommer att innebära att en strategi och en åtgärdsplan tas fram. Fokus ska ligga på samordning och konkreta åtgärder kopplade till utmaningar med bl.a. våld i digitala miljöer och brister vad gäller upptäckt, skydd, stöd och behandling av våldsutsatta barn samt en förstärkning av Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar.

Regeringen beslutade den 16 december 2025 lagrådsremissen En lag om socialdataregister (S2025/02137). Förslaget utökar Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter i nationella socialdataregister. Den föreslagna lagen innehåller bl.a. bestämmelser om tillåtet innehåll i ett socialdataregister. Ett register får enligt förslaget innehålla uppgifter om en person som är eller har varit föremål för en utredning, ett beslut eller en insats samt uppgift om utredningen, beslutet och insatsen. Uppgift om utredning kan t.ex. innefatta uppgift om varför en utredning har inletts. Den föreslagna lagen är en förutsättning för att utveckla statistiken på nationell nivå och ger bättre förutsättningar för analyser och för att kunna följa vården inom socialtjänsten och dess effekter. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att förbereda införandet av lagen om socialdataregister och stödja kommunerna inför en utökad uppgiftssamling (S2026/00093). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 29 om placerade barns skolgång och hälsa *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns skolgång och hälsa (bet. 2020/21:SoU24 s. 70 f.). Statskontoret har redovisat ett regeringsuppdrag som bl.a. behandlar frågan om skolgången för barn som är placerade hos Statens institutionsstyrelse (S2021/02644).

När det gäller barn och unga som är placerade på de särskilda ungdoms- hemmen har Socialstyrelsen haft i uppdrag att tillsammans med Statens institutionsstyrelse (SiS) förbättra tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga som vårdas på SiS (S2025/01324). Myndig- heterna har vidare i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för att förbättra vården för barn och unga som vårdas på SiS och som har stora behov av psykiatrisk vård (S2024/02037).

Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade flera förslag som rör placerade barns skolgång och hälsa. Betänkandet har remiss- behandlats och förslagen bereds inom Regeringskansliet. I budget- propositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utred- ningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och beräknade att avsätta 428 miljoner kronor för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen.

Regeringskansliet (Socialdepartementet) tillsatte den 27 juli 2023 en delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område som bl.a. har i uppdrag att lämna förslag på hur förstärkningsteam ska inrättas (S2023/02342). Förstärkningsteamen ska bl.a. bidra till bättre samverkan mellan socialtjänst och skola. Delegationen ska även analysera och föreslå hur samverkan mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin kan stärkas. Delegationen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 augusti 2026.

Skolverket och Socialstyrelsen har sedan april 2023 i uppdrag att stödja, kartlägga, följa upp och analysera hur skolhuvudmän och socialtjänst arbetar med skolsociala team (U2023/01277). Regeringen har också infört ett statsbidrag för personalkostnader för skolsociala team. Därutöver har Socialstyrelsen ett pågående uppdrag som syftar till att genomföra utveck- lingsinsatser för att se till att placerade barn och unga får tillgång till god hälso- och sjukvård (S2020/07505). Uppdraget förlängdes i Social- styrelsens regleringsbrev för budgetåret 2024 (S2023/03257). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga (bet. 2020/21:SoU24 s. 93 f.). Utredningen En uppväxt fri från våld (A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Förslagen i betänkandet har remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.5 s. 208) en kraftsamling för att bekämpa våld mot barn och förebygga att barn dras in i kriminalitet. Satsningen innebär att en strategi och en åtgärdsplan som delvis grundar sig i betänkandets förslag tas fram. Fokus ska ligga på samordning och konkreta åtgärder kopplade till utmaningar med bl.a. våld i digitala miljöer och brister vad gäller upptäckt, skydd, stöd och behandling av våldsutsatta barn samt en förstärkning av Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar.

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

181

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

182

Regeringen gav den 13 juni 2024 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge (S2024/01210). Uppdraget delredovisades den 16 juni 2025 och ska slutredovisas senast den 9 november 2026. Myndigheterna ska senast den 15 december 2027 lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet).

Vidare gav regeringen den 26 mars 2025 Socialstyrelsen i uppdrag att stödja tillämpningen av reformen om skyddat boende genom att ta fram och sprida kunskapsmaterial om det nya regelverket om skyddat boende och om barns utsatthet för såväl direkt som indirekt våld samt att ta fram och sprida ett bedömningsstöd för placering av barn i skyddat boende (S2025/00580).

Socialstyrelsen har i regleringsbrevet för 2025 även fått i uppdrag att undersöka och bedöma behovet av att förtydliga och utöka befintliga rekommendationer kring att systematiskt fråga om våld inom ramen för pågående uppdrag om att kartlägga hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården verkar för att upptäcka våldsutsatthet. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 26 februari 2027.

Regeringen har den 25 juli 2025 gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell plan för barnahus samt ge stöd till och följa utvecklingen av samverkan avseende våldsutsatta barn (S2025/01366). Regeringen har den 25 juli 2025 även gett Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket i uppdrag att revidera de gällande nationella riktlinjerna för samverkan vid misstanke om att barn har utsatts för våldsbrott och kriterierna för barnahusverksamhet (S2025/01365).

Vidare har regeringen genom en regleringsbrevsändring den 6 mars 2025 även gett Myndigheten för delaktighet i uppdrag att sprida framtaget stöd- och utbildningsmaterial för att förebygga och motverka våld mot barn och unga med funktionsnedsättning (S2025/00473). Myndigheten ska genomföra kunskapshöjande insatser till relevanta verksamheter med utgångspunkt i den fördjupade kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck som myndigheten tagit fram i tidigare uppdrag. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 27, 29 och 34.

20. Rskr. 2020/21:375

En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025

Prop. 2020/21:132, bet. 2020/21:SoU25

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 63), skr. 2022/23:75 (S 45), skr. 2023/24:75 (S 35) och skr. 2024/25:75 (S 26).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om förslag till ny ANDTS-strategi *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25 s. 17 f.). Regeringen överlämnade i mars 2022 skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken

samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (skrivelsen s. 25 f.). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25 s. 24 f., rskr. 2021/22:423). Punkten står därför åter som öppen. En förnyad ANDTS-strategi bör vila på ett reviderat övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (se punkt 3 nedan). Beredningsunderlag för ett nytt övergripande mål lämnades av Utredningen om lustgas och vissa alkohol- och tobaksfrågor (S 2022:14) den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslogs att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks- politiken ska ändras avseende tobakspolitiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har den 15 november 2024 inkommit med förslag som kan utgöra underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken (S2021/03341 samt S2021/03343). Regeringen gav den 26 juni 2025 nio myndigheter i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam nationell plan för en bättre beroendevård och ett stärkt förebyggande arbete (S2025/01284). Planen ska innehålla konkreta mål, delmål och prioriterade insatser för arbetet under de kommande fem till tio åren där berörda myndigheters roller och ansvar i arbetet tydligt framgår. I arbetet ska andra berörda strategier och styrdokument uppmärksammas, inbegripet insatser som berör alkohol, narkotika, dopning, tobak, och spel om pengar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om övergripande mål *: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om ett förslag till nytt övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (bet. 2020/21:SoU25 s. 18). Regeringen gav i april 2022 Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skade- verkningar (S2022/01825). Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Därutöver har Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) haft i uppdrag att analysera konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (dir. 2022:11). Uppdraget redovisades den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslog regeringen att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks- politiken ska ändras avseende tobakspolitiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Riksdagen har beslutat det ändrade målet för ANDT- politiken avseende tobakspolitiken (bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2024/25:92). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 102–103) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg att

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

183

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

184

tillkännagivandet genom åtgärderna var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

21. Rskr. 2020/21:378

Frågor om tvångsvård

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, (bet. 2020/21:SoU38 s. 23 f.)

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 66), skr. 2022/23:75 (S 46), skr. 2023/24:75 (S 36) och skr. 2024/25:75 (S 27).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om frågor om tvångsvård *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred översyn av tvångsvården (bet. 2020/21:SoU38 s. 23 f.). Regeringen avser att i ett första steg ta hand om det tidigare lämnade tillkännagivandet om ansvar för vård vid samsjuk- lighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 punkt 18, rskr. 2018/19:193).

Frågan samordnas med övrigt pågående lagstiftningsarbete som rör lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har bl.a. haft i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT, och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Samsjuklighetsutredningen, som innefattade bl.a. att utredaren skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden för- längdes samtidigt. I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutred- ningen uppdraget enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och person- centrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Delbetänkandet har remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slut- betänkande Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5) överlämna- des den 31 januari 2023. Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpro- positionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 96) angav regeringen att den avser att gå vidare med ett lagstiftningsarbete för att insatser till personer med samsjuklighet ska stärkas. Regeringen har därefter dock bedömt att förslagen från Samsjuklighetsutredningen i vissa delar behöver analyseras vidare och vid behov justeras och kompletteras. En delegation för att genomföra en reform för mer samordnade, behovs- anpassade och personcentrerade insatser vid samsjuklighet (S 2025/00072) har därför inrättats i Regeringskansliet (Socialdeparte- mentet). Delegationen ska bl.a. analysera Samsjuklighetsutredningens förslag och lämna förslag på vilka eventuella ändringar eller komplet- teringar av dessa som krävs. En första delredovisning med en preliminär plan för reformens genomförande överlämnades den 31 mars 2025. Uppdraget ska delredovisas senast den 31 mars 2026 och slutredovisas senast den 15 december 2027.

Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor (S 2021:02) har haft i uppdrag

Skr. 2025/26:75

att göra en översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården

Social-

och den rättspsykiatriska vården (dir. 2021:36). Utredningens slutbetänk-

departementet

ande God tvångsvård – trygghet, säkerhet och rättssäkerhet i psykiatrisk

tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOU 2022:40) har remissbehandlats.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Flera lagändringar har genomförts i lagen (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, för att ytterligare stärka

barnrättsperspektivet i lagen. Vidare anförde regeringen i budget-

propositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) att

LVU behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och

pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som

rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa

av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och

ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag

som lämnades i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt

LVU (S2022/0472). Ett utkast till lagrådsremiss remitterades den

1 december 2025 och remisstiden gick ut den 19 januari 2026. Regeringen

avser att återkomma till riksdagen med lagförslag i frågan under 2026.

Regeringen har också den 30 november 2023 beslutat kommitté-

direktiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna

för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå

åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. Den 21 november 2024

beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvid-

gades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026 (dir.

2024:114). Ett delbetänkande (SOU 2025:38) som avser uppdraget om en

översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven

lämnades den 7 april 2025. Slutbetänkandet Rättssäker samhällsvård för

barn och unga (SOU 2026:8) överlämnades den 10 februari 2026. Punkten

är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

22. Rskr. 2021/22:64

Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2020/21:215, bet. 2021/22:SoU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 77), skr. 2022/23:75 (S 49), skr. 2023/24:75 (S 39) och skr. 2024/25:75 (S 29).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om avskiljningar (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att användningen av tvångsåtgärder ska upphöra (bet. 2021/22:SoU6 s. 35 f.).

Regeringen har vidtagit många åtgärder för att minska avskiljningarna på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem och för att uppnå en trygg och säker boende- och arbetsmiljö (skr. 2022/23:49). I de senaste budgetpropositionerna, bl.a. budgetpropositionen för 2026, har regeringen beslutat om betydande budgettillskott för att SiS bl.a. ska kunna förbättra vårdkvaliteten.

185

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

186

Den 21 maj 2024 beslutades ändringar i förordningen (2007:1132) med instruktion för Statens institutionsstyrelse som innebär att målet för myndighetens verksamhet förtydligades i en ny målparagraf, Det nya målet anger att ”myndigheten svarar för att de barn, unga och vuxna som vårdas vid myndigheten får en god, ändamålsenlig och rättssäker vård som ger bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende”. I samma instruk- tionsändring beslutades om förtydliganden om att ”verksamheten ska vara utformad så att den tillgodoser behovet av trygghet och säkerhet för placerade barn, unga och vuxna”.

SiS och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra ett utvecklings- arbete för att förbättra vården för barn och unga som vårdas på SiS och som har stora behov av psykiatrisk vård (S2024/02037). Myndigheterna har också fått ett uppdrag om förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga som vårdas på SiS (S2025/01324). Båda uppdragen är inriktade på att utveckla den operativa samverkan mellan SiS och regionerna rörande tillgången till hälso- och sjukvård och tandvård. Det kan t.ex. handla om att arbeta mer med mobila team, digitala lösningar och andra arbetssätt som bidrar till att en god och sammanhållen vård utvecklas och prövas för att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvårds- insatser samt tandvårdsinsatser för målgruppen. Båda uppdragen ska slutredovisas senast den 30 september 2028.

SiS har haft i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande arbete, som har särskilt fokus på de barn och unga som har en hög risk att bli föremål för fysiska ingripanden från medarbetare. Uppdraget delredovisades i februari 2023 och slutredovisades i mars 2024. Myndigheten har också i uppdrag att vidta åtgärder för att göra myndighetens verksamhet känd samt tillgänglig och anpassad för barn, bl.a. genom att stärka möjligheterna för barn att framföra klagomål till någon som de inte är i beroendeställning till (S2024/02156). Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2026.

I regleringsbreven för åren 2023 och 2024 gav regeringen SiS återrapporteringskrav avseende bl.a. säkerhet och trygghet för såväl barn och unga som personal, kompetens och kvalitet respektive dokumentation och uppföljning. Myndigheten skulle särskilt analysera utvecklingen av antalet avskiljningar och övriga särskilda befogenheter minst fem år tillbaka i tiden. Myndigheten redovisade resultaten utifrån återrapporteringskraven i årsredovisningarna den 22 februari 2024 respektive den 22 februari 2025.

Regeringen gav den 15 december 2022 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att utvärdera alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom SiS verksamhet samt inom den psykiatriska tvångsvården och den rätts- psykiatriska vården (S2022/04744). Uppdraget innebar en bred översyn av alternativa metoder till fysiska tvångsåtgärder såsom avskiljningar, och är ett led i regeringens arbete med att stärka rättssäkerheten för dem som vårdas med tvång. SBU redovisade förstudien den 5 maj 2023. Regeringen gav den 22 juni 2023 SBU ett uppdrag att genomföra kunskapssammanställningar om alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom bl.a. SiS verksamhet (S2023/02103). Uppdraget skulle i huvudsak utgå från och genomföras i enlighet med resultaten från förstudien. SBU skulle sprida och kommunicera resultaten av arbetet på

ett lättillgängligt och målgruppsanpassat sätt. Uppdraget slutredovisades den 20 december 2025.

Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att tillsätta en utredning om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Av direktiv till utredningen framgår att den statliga barn- och ungdomsvården ska vara utformad så att den kan ge den vård, trygghet, säkerhet, omvårdnad och utbildning som krävs (dir. 2024:13). Kränkningar, våld och sexuella övergrepp och otillbörliga tvångsåtgärder får inte förekomma över huvud taget. Målsättningen är också att behovet av tvångsåtgärder såsom avskilj- ningar ska minimeras genom en hög vårdkvalitet och en verksamhet som är väl anpassad utifrån målgruppernas behov. Regeringen har gett den pågående utredningen ett tilläggsuppdrag och senarelagt redovisnings- datumet (dir. 2025:39). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 oktober 2025 förlängdes utredningstiden ytterligare (dir. 2025:95). Uppdraget ska redovisas senast den 11 augusti 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

23. Rskr. 2021/22:123

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SoU1

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 82), skr. 2022/23:75 (S 50), skr. 2023/24:75 (S 40) och skr. 2024/25:75 (S 30).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om generell tillståndsplikt *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt de tillkännagivanden som lämnades under 2017 (bet. 2021/22:SoU1 s. 46).Regeringen övervägde vilka eventuella åtgärder som borde vidtas med anledning av tillkännagivandet och avsåg att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Regeringen beslutade dock i stället den 9 oktober 2025 att tillsätta en utredning om åtgärder för en sund omsorgsmarknad (dir. 2025:90). Utredningen har bl.a. i uppdrag att vid behov lämna förslag för en mer jämlik och effektiv granskning av verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen (2025:400) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, oavsett driftsform. Uppdraget ska redovisas senast den 9 februari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

24. Rskr. 2021/22:188

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU12 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 58), skr. 2023/24:75 (S 43) och skr. 2024/25:75 (S 32).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen *: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

187

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

188

tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen för personlig assistans i syfte att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet (bet. 2021/22:SoU12 s. 28).

Den 1 mars 2023 överlämnade Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) aviserade regeringen att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 183) aviserade regeringen att man avser att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten. Punkten är inte slutbehandlad.

25. Rskr. 2021/22:199

Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel Skr. 2021/22:43, bet. 2021/22:SoU21

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 61), skr. 2023/24:75 (S 44) och skr. 2024/25:75 (S 33).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om strategi och finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (bet. 2021/22:SoU21 s. 6 f.). Utskottet har anfört att patienter i hela landet behöver få tillgång till bästa tillgängliga vård på ett jämlikt sätt. När det gäller sådana läkemedel som generellt sett når mycket små patientgrupper och produceras i mindre mängder vill utskottet understryka att det är av stor vikt att de aktuella patienterna får tillgång till dessa läkemedel. Konkreta åtgärder behövs på området. Enligt utskottet behövs en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen bör vidta åtgärder för att åstadkomma detta.

Regeringen gav i juni 2022 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ett uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas (S2022/03077). Enligt uppdraget skulle TLV analysera olika handlingsvägar som utvecklar tillgången till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar samt utreda och identifiera eventuella områden inom vilka det finns behov av författningsändringar. TLV slutredovisade uppdraget i september 2023 genom rapporten Stärkt tillgång till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd och förslagen i denna bereds inom Regeringskansliet. Regeringen gav vidare i mars 2024 TLV ett fortsatt uppdrag att analysera förutsättningar och utveckla verktyg för att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd (S2024/00481). Utgångspunkten för det fortsatta uppdragets genomförande var att det skulle bygga på, men inte vara begränsat till, de förslag som myndigheten

lämnat i sin rapport. Särskild vikt skulle läggas vid hur förslagen om patientstorlek och försäljningsvolym kan påverka den accepterade kostnaden för ett läkemedel och hur det ska fungera i praktiken. Uppdraget slutredovisades den 31 december 2024 genom rapporten Praktiska förutsättningar för stärkt tillgång till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd och förslagen i denna bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

26. Rskr. 2021/22:225

Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform Prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 64), skr. 2023/24:75 (S 46) och skr. 2024/25:75 (S 34).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om nationella principer för ersättningssystem *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella principer för ersättningssystem (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att regeringen bör ta fram nationella principer för ersättningar och avgifter som bygger på behovsprincipen. Den 22 juni 2022 fick en utredare i uppdrag att biträda Socialdepartementet med att föreslå hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitets- baserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård (S 2022:H). Utredaren skulle bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så ändamålsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Uppdraget redovisades i augusti 2023 i promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27). I promemorian lämnas förslag och rekommendationer som bl.a. handlar om hur regionerna bör ensa och styra upp sina ersättningssystem så att dessa bättre stöder en behovsbaserad hälso- och sjukvård. Promemorian har remiss- behandlats och bereds inom Regeringskansliet.

Den 1 juni 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till Kommittén om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (S 2023:04, dir. 2023:73). Den parlamentariskt sammansatta kommittén skulle bl.a. analysera och bedöma hur en resursfördelnings- och finans- ieringsmodell som säkerställer ett hälso- och sjukvårdssystem med god kostnadskontroll ska utformas, där staten vid ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap i motsvarande grad tar över resursfördelningen och finansieringen av hälso- och sjukvården. Uppdraget redovisades den 2 juni 2025.

Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 tilläggsdirektiv till utred- ningen Behovsstyrd vård (S 2024:05, dir. 2025:94). Den särskilda utredaren ska nu även analysera och föreslå hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas senast den 18 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

189

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

190

Punkt 17 om ersättningssystem för digital vård *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättningssystem för digital vård (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag till nationella ersättningssystem för digital vård.

Den 22 juni 2022 fick en utredare i uppdrag att biträda Socialdeparte- mentet med att föreslå hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård (S 2022:H). Utredaren skulle bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så ända- målsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Uppdraget redovisades i augusti 2023 i promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27). I promemorian lämnas förslag och rekommendationer som bl.a. handlar om hur regionerna bör ensa och styra upp sina ersättningssystem så att dessa bättre stöder en behovsbaserad hälso- och sjukvård. Prome- morian har remissbehandlats. Inkomna remissynpunkter har påvisat ett behov av en kompletterande dialog med berörda parter. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 tilläggsdirektiv till utred- ningen Behovsstyrd vård (S 2024:05, dir. 2025:94). Den särskilda utredaren ska nu även analysera och föreslå hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas senast den 18 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

27. Rskr. 2021/22:241

Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 65), skr. 2023/24:75 (S 47) och skr. 2024/25:75 (S 35).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om medicinsk abort i hemmet (reservation 43)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om medicinsk abort i hemmet (bet. 2021/22:SoU14 s. 67).

I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestäm- mande. Abortlagen bör ändras så att kvinnor som vill, efter konsultation, ska kunna hämta ut sin abortmedicin på apotek. Hela den medicinska aborten kan därmed genomföras i hemmet.

Regeringen beslutade den 20 december 2021 att ge Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet avseende positiva och negativa effekter av medi- cinska aborter utförda i hemmet (S2021/08111). I utvärderingen skulle t.ex. aspekter som rör kvalitet, kontinuitet och patientsäkerhet samt effekter för patienter och profession lyftas och överförbarheten till en svensk kontext beaktas. I arbetet skulle SBU beakta synpunkter från

Socialstyrelsen och andra berörda aktörer. Uppdraget slutredovisades den 31 maj 2023 och omhändertogs inom ramarna för dir. 2023:89 (se nedan).

Den 15 juni 2023 beslutade regeringen direktiv till Utredningen om förändringar i abortlagstiftningen (S 2023:06) som skulle se över hur abortlagstiftningen kan ändras för att anpassas till den medicinska utvecklingen och gravida kvinnors behov (dir. 2023:89). Utredaren skulle bl.a. föreslå hur medicinsk abort kan genomföras i hemmet och vid behov lämna förslag på anpassning av eftervården vid medicinsk abort i hemmet, bedöma om det finns förutsättningar för att ge barnmorskor ett större ansvar för medicinsk abort, och om så är fallet, föreslå vilka åtgärder som behöver vidtas, föreslå hur de förslag som lämnas kan följas upp och utvärderas ur ett patientsäkerhetsperspektiv samt föreslå hur abortlagen kan moderniseras språkligt.

Den 4 februari 2025 överlämnade utredningen betänkandet En förändrad abortlag – för en god säker och tillgänglig abortvård (SOU 2025:10). Betänkandets förslag har remitterats och remisstiden gick ut den 27 maj 2025. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Den 23 oktober 2025 beslutade regeringen att ge Läkemedelsverket ett uppdrag om tillgängliggörande av läkemedel vid abort (S2025/01798). Det huvudsakliga syftet med uppdraget var att komplettera berednings- underlaget för att möjliggöra för abortsökande kvinnor att, genom besök på en vårdinrättning, få tillgång till och medtaga de läkemedel som behövs, för att kunna utföra hela den medicinska aborten utanför vårdinrättningen. Uppdraget slutredovisades den 22 december 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

28. Rskr. 2021/22:282

Ekonomisk familjepolitik

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SfU18

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 71), skr. 2023/24:75 (S 50) och skr. 2024/25:75 (S 38).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om företagare *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om föräldraförsäkringen för företagare (bet. 2021/22:SfU18 s. 22 f.). Utskottet anser att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder. Utskottet anser att det t.ex. bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. Utskottet anser även att det behövs regeländringar som gör att det blir enklare för företagare att få sin sjukpenninggrundande inkomst fastställd i samband med föräldraledighet. Utskottet anser att regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt

3.10 s. 41–59) lämnade regeringen förslag om att det ska vara möjligt att överlåta föräldrapenning till någon annan försäkrad. Regeringen konstaterade även bl.a. följande (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8 s. 29). Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när föräldern vårdar sitt barn. Det är ett grundläggande krav för rätt till

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

191

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

192

föräldrapenning och ett krav som bör kvarstå. Det är redan i dag möjligt att använda föräldrapenning i en omfattning som möjliggör för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten. En företagare som behöver utföra visst administrativt arbete kan göra det genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. Förslaget om överlåtelse av föräldrapenning kan också underlätta för företagare som inte helt kan avstå arbete i företaget under föräldraledigheten. Regeringen framförde vidare att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete.

Utredningen Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har bl.a. haft i uppdrag att utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för den försäkrade, däribland företagare (dir. 2021:90). Betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) har remitterats. Efter remissbehandling har behov av kompletterande beredningsunderlag konstaterats. Regeringskansliet (Socialdepartementet) inledde 2024 ett arbete med syfte att utveckla och fördjupa förslagen. Arbetet fortgår med fokus bland annat på de delar av betänkandet som rör sjukpenninggrundande inkomst (SGI) avseende inkomst av näringsverksamhet. Ytterligare remittering kommer ske. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2021/22:313

Folkhälsofrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 73), skr. 2023/24:75 (S 51) och skr. 2024/25:75 (S 39).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om vaccinationsprogram för äldre *: Riksdagen har tillkänna-gett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationsprogram för äldre (bet. 2021/22:SoU16 s. 29). Utskottet anför att regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre personer som omfattar såväl pneumokock- vaccination som vaccination mot andra sjukdomar. Enligt utskottet bör myndigheten i underlaget lämna förslag på vilka vaccinationer som ska ingå i vaccinationsprogrammet samt vilken åldersgrupp som ska omfattas av det.

Utredningen om en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinations- registret (S 2022:13) har haft i uppdrag att göra en översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinations- registret (dir. 2022:109). Syftet med utredningen var att säkerställa att de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinations- registret är ändamålsenliga och effektiva, med beaktande av erfaren- heterna från covid-19-pandemin. I uppdraget ingick att göra en bedömning av förutsättningarna och behovet av särskilda vaccinationsprogram för vissa grupper i den vuxna befolkningen, t.ex. äldre personer. Uppdraget

redovisades den 19 januari 2024 genom betänkandet Ett samordnat Vaccinationsarbete – för effektivare hantering av kommande vacciner (SOU 2024:2). Betänkandets förslag har remitterats och remisstiden gick ut den 16 maj 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare har Folkhälsomyndigheten meddelat att de arbetar med en uppdatering av underlag om pneumokockvaccinationer som de avser att inkomma med till Regeringskansliet under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om samordning av arbetet inom allergiområdet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samordning av arbetet inom allergiområdet (bet. 2021/22:SoU16 s. 42). Utskottet anser att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt verka för att vården av personer med allergier ska bli mer jämlik.

Regeringen gav den 25 augusti 2022 Socialstyrelsen och Livsmedels- verket i uppdrag att genomföra en förstudie för att utveckla det förebyggande arbetet och främja en jämlik vård inom allergiområdet. Inom ramen för uppdraget skulle myndigheterna bedöma vilka ytterligare åtgärder som krävs för att färre personer ska drabbas av allergiska besvär och för att fler ska kunna leva ett gott liv trots sjukdomen. Socialstyrelsen och Livsmedelsverket redovisade uppdraget den 1 september 2023. Den 29 februari 2024 beslutade regeringen ett nytt uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att ta fram förslag till en nationell strategi, handlingsplan och kunskapsunderlag inom allergiområdet (S2024/00482). Livsmedelsverket och Socialstyrelsen ska gemensamt redovisa den del av uppdraget som handlar om en nationell strategi inklusive handlingsplan som tydliggör olika myndigheters ansvarsområden och identifierar samordningsbehov inom området allergi senast den 31 januari 2026. I samma uppdrag beslutade regeringen att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska ta fram en evidenskarta för allergi. SBU ska också ta fram kunskapsunderlag till Socialstyrelsen som grund för ett nationellt kunskapsstöd inom allergi. Inom ramen för uppdraget finns ett flertal rapporteringstidpunkter. Uppdraget ska slutredovisas den 5 april 2026. Arbetet med uppdraget har fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2021/22:315

Nya regler för organdonation

Prop. 2021/22:128, bet. 2021/22:SoU26

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 75), skr. 2023/24:75 (S 53) och skr. 2024/25:75 (S 41).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om det nordiska njurbytesprogrammet *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om det nordiska njurbytes- programmet (bet. 2021/22:SoU26 s. 15). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör se över hur det nordiska njurbytesprogrammet kan stärkas och utökas. Av Socialstyrelsens rapport Organdonation och transplanta- tion i Sverige 2023 som publicerades i juni 2024 framgår att Social- styrelsen medverkar i det s.k. STEP-programmet (ScandiaTransplant kidney Exchange Programme). Vidare framgår att det under 2023 utfördes

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

193

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

194

sex njurtransplantationer från levande givare inom STEP, vilket är två fler än året innan. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2025 ta fram en nationell handlingsplan för att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med donation av organ och vävnader för transplantation (2023/01429). Uppdraget slutredovisades den 23 oktober 2025 och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

31. Rskr. 2021/22:320

Socialtjänstfrågor – barn och unga

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 76), skr. 2023/24:75 (S 54) och skr. 2024/25:75 (S 42).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om tidigare tillkännagivanden *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidigare tillkännagivanden (bet. 2021/22:SoU18). Utskottet anser att det är viktigt att kontinuerligt verka för att utsatta barn och unga ska få en bättre och tryggare tillvaro. Som ett led i detta har utskottet och riksdagen beslutat om 27 tillkännagivanden under riksmötet 2020/21 som rör utsatta barn och unga på olika sätt. Enligt utskottets mening har regeringen inte i tillräcklig grad vidtagit åtgärder i enlighet med tillkännagivandena. Utskottet vill därför påminna regeringen om vikten av att snarast vidta dessa åtgärder och genomföra tillkänna- givandena. Situationen inom den sociala barn- och ungdomsvården kräver enligt utskottet insatser i närtid (bet. 2021/22:SoU18 s. 23 f.).

Regeringen har påbörjat åtgärder för att svara upp mot de 27 tillkänna- givanden som avses i denna punkt. Av de 27 tillkännagivanden som avses har 13 slutbehandlats och 14 återstår. Vidtagna åtgärder redovisas under respektive punkt i de ursprungliga tillkännagivandena. Resultatet av det arbetet behöver inväntas. Punkten är inte slutbehandlad.

32. Rskr. 2021/22:322

Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat Prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 77), skr. 2023/24:75 (S 55) och skr. 2024/25:75 (S 43).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ny LVU *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2021/22:SoU33 s. 16). Av tillkänna- givandet följer att det i februari 2021 var mer än fem år sedan utredningen föreslog en ny lag om tvångsvård för barn och unga (SOU 2015:71). Enligt utskottet skulle utredningens förslag innebära ett stärkt barnperspektiv och en ökad rättssäkerhet för barn i samhällets vård och särskilt för dem som behöver tvångsvård. Utskottet uttalade att det ansåg att det var angeläget att förslaget bereddes skyndsamt. Utskottet konstaterar att det nu har gått ännu ett år och påminner om det tidigare tillkännagivandet.

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en

ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utgiftsområde 9 från och med 2025. Ett utkast till lagrådsremiss remitterades den 1 december 2025 och remisstiden gick ut den 19 januari 2026. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med lagförslag i frågan under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring (bet. 2021/22:SoU33 s. 17 f.). Av tillkännagivandet följer att det finns ett behov av att i lagtext utveckla och förtydliga innebörden av varaktig och genom- gripande förändring, liksom att förtydliga den information som ges till föräldrarna i samband med beslutet om tvångsvård om skälen för omhändertagandet och förutsättningarna för att omhändertagandet ska kunna upphöra.

Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026 (dir. 2024:114). Delbetänkandet Att omhänderta barn och unga (SOU 2025:38), som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven, lämnades den 7 april 2025. Slutbetänkandet Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8) överlämnades den 10 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård (bet. 2021/22:SoU33 s. 31). Av tillkännagivandet följer att socialnämndens uppföljning av den unges situation bör pågå under minst ett år när vård enligt LVU upphör för den som är under 18 år i stället för att som i dag ha en uppföljning som ska avslutas senast efter sex månader.

Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

195

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

196

den 30 januari 2026 (dir. 2024:114). Delbetänkandet Att omhänderta barn och unga (SOU 2025:38), som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven, lämnades den 7 april 2025. Slutbetänkandet Rättssäker samhållsvård för barn och unga (SOU 2026:8) överlämnades den 10 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande (bet. 2021/22:SoU33 s. 35). Av tillkännagivandet följer att i de fall det är någon form av skadligt bruk hos föräldrarna som utgör grunden för tvångsomhändertagandet bör det framgå av lagen att drogtester ska vara obligatoriska för att bidra till en bedömning av huruvida omständigheterna har förändrats varaktigt och genomgripande.

Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026 (dir. 2024:114). Delbetänkandet Att omhänderta barn och unga (SOU 2025:38), som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven, lämnades den 7 april 2025. Slutbetänkandet Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8) överlämnades den 10 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 6, 14 och 20.

33. Rskr. 2021/22:352

Fri- och rättigheter m.m.

Mot. 2021/22:80 yrkande 12, 995 yrkandena 1 och 2, 2465 yrkande 5, 2526 yrkande 2, 2980 yrkande 2, 3224 yrkande 20, 3783 yrkande 18, 3789 yrkande 3, 3965 yrkande 56 och 4191 yrkande 6, bet.

2021/22:KU29

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 80), skr. 2023/24:75 (S 56) och skr. 2024/25:75 (S 44).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 24 om utländsk finansiering av religiös verksamhet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige (bet. 2021/22:KU29 s. 101 f.). Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) fick den 28 juli 2022 i uppdrag att göra en förstudie inför en kommande utredning om utländsk finansiering av trossamfund. SST redovisade sitt uppdrag den 15 januari 2023 (S2023/00198). Regeringen beslutade den 28 maj 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossam- fund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism,

extremism och andra antidemokratiska intressen (dir. 2025:25). Syftet är att förhindra att extremistiska och andra antidemokratiska miljöer i Sverige stärks genom sådant finansiellt stöd från andra stater, utländska organisationer eller finansiärer. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2026. Genom beslutet om kommittédirektiv ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

34. Rskr. 2021/22:383

Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU15

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 83), skr. 2023/24:75 (S 57) och skr. 2024/25:75 (S 45).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd *: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om hälso- och sjuk- vårdens anhörigstöd (bet. 2021/22:SoU15 s. 28 f.).

Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet av och lämna förslag i syfte att stärka stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn (dir. 2023:77). Uppdraget redovisades den 28 augusti 2024 i betänkandet Stärkt stöd till anhöriga – Ett mer ändamålsenligt stöd till barn och vuxna som är anhöriga (SOU 2024:60). Utredningen har analyserat och lämnat förslag om ett ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är långvarigt sjuka, till anhöriga till personer som är kortvarigt allvarligt sjuka och till anhöriga som är barn. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2025 att det är angeläget att stödet till anhöriga stärks, och föreslog en satsning om 150 miljoner kronor på stärkt anhörigstöd för 2026 och 300 miljoner kronor från 2027 och framåt (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 181 och 182). Regeringen föreslog i budget- propositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 177) att satsningen på att stärka stödet till anhöriga förstärks och anförde följande. Från och med 2026 avser regeringen avsätta ytterligare riktade medel för att stärka stödet till organisationer inom civilsamhället som bedriver stödlinjeverksamhet med nationell räckvidd riktad till anhöriga om 2 miljoner kronor per år. Det är vidare viktigt att relevanta myndigheter stöder inom området och regeringen avser att avsätta 11 miljoner kronor i två år för kunskapshöjande stöd samt för uppföljning.

Regeringen beslutade den 20 november 2025 propositionen Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående (prop. 2025/26:60). I propositionen redogjordes för aviseringarna i budgetpropositionen för 2026. Vidare lämnades förslag som tydliggör vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för att stödja barn när barnets förälder, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med, t.ex. har en allvarlig fysisk sjukdom eller oväntat avlider. Ansvaret föreslogs även utökas till att omfatta situationen när ett barns syskon eller styvsyskon exempelvis är allvarligt sjukt. Genom förslagen ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

197

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

198

Punkt 6 om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15

s. 29).

Regeringen gav den 20 april 2023 Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram

ett samlat nationellt kunskapsstöd för diagnostik, vård och rehabilitering av postcovid och andra postinfektiösa tillstånd som riktar sig till både primär- och specialistvård, inbegripet kommunal hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Socialstyrelsen lämnade den 30 november 2023 en muntlig delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Uppdraget slutrapporterades den 14 augusti 2024 (S2023/01431). Av myndighetens redovisning framgår att ett nationellt kunskapscentrum för postinfektiösa tillstånd inte är rätt lösning för att komma tillrätta med de utmaningar som framförts. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 32–33) anförde regeringen att den delar Socialstyrelsens bedömning att det redan finns aktörer som har ansvar för forskning, kunskapsspridning och vård samt att bristande samordning eller svårigheter att hitta tid till kompetensutveckling inte är skäl nog att inrätta ett nationellt kunskapscentrum. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 11 om primärvården och psykisk hälsa *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvården och psykisk hälsa (bet. 2021/22:SoU15 s. 35).

Regeringen har under flera år stimulerat utvecklingen mot en god och nära vård genom dels lagstiftning, dels riktade statsbidrag till kommuner och regioner inom vilket arbetet med psykisk hälsa i primärvården ingår. Vad gäller arbetet med psykisk hälsa i primärvården har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01), som en del av primärvårdsreformen, haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa. Utredningens slutbetänkande God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6) redovisades till regeringen i januari 2021. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Med anledning av förslagen i betänkandet har flera insatser vidtagits för att stärka primärvårdens arbete med psykisk hälsa i syfte att förstärka det förebyggande och främjande arbetet samt arbetet med tidiga insatser. Under 2021–2023 har medel för att utveckla primärvårdens arbete med psykisk hälsa avsatts dels genom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention, dels genom överenskommelsen mellan staten och SKR om en God och nära vård. SKR har även, inom ramen för dessa överenskommelser, årligen tilldelats medel för att stärka och utveckla primärvårdens arbete med att bl.a. främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag att genomföra insatser för att främja, stödja och följa omställningen till en god och nära vård för att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa (S2022/02309). Syftet med uppdraget är att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa och stärka det förebyggande och främjande arbetet inklusive arbetet med suicidprevention. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2025. Regeringen har vidare gett Social-

styrelsen ett uppdrag att utveckla och presentera statistik avseende hälso- och sjukvårdspersonal verksam inom primärvården (S2022/03179). Uppdraget har särskilt fokus på personal som arbetar med psykisk hälsa och psykisk ohälsa inom primärvården. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026.

Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett fortsatt uppdrag att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2028.

Med anledning av förslagen från utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) i delbetänkandet Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag att, i samverkan med ett flertal berörda myndigheter, ta fram ett nationellt hälsovårds- program för barn och unga (S2023/02379). Målsättningen med uppdraget är att skapa en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård där det förebyggande och hälsofrämjandet arbetet får större genomslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2026.

Suicidanalysutredningen (S 2023:01) gavs den 19 januari 2023 i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området (dir. 2023:3). Syftet med uppdraget är att stärka det förebyggande arbetet vid självmord genom ett ökat lärande och stärkt samverkan mellan berörda aktörer. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ordning för breda händelse- analyser vid suicid samt att analysera regelverken angående hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete och socialtjänstens kvalitetsarbete som rör suicid och suicidförsök och om det finns behov att förändra dessa för att utveckla det suicidförebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 1 oktober 2024 och har därefter remissbehandlats.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 aviserat en riktad satsning på primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa under perioden 2025–2027 i syfte att skapa förutsättningar för att primärvårdsnivån ska vara första ingång vid psykisk ohälsa, för såväl barn och unga som vuxna (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5). Regeringen har även aviserat en förstärkning av den pågående satsningen för att öka tillgängligheten och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, under perioden 2025–2027, genom en BUP-miljard (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 avsnitt 4.5). Regeringen har även för 2025 avsatt 500 000 000 kronor till regionerna för att utveckla primärvårdens arbete med psykisk ohälsa (S2025/00397). För 2026 respektive 2027 beräknas 400 000 000 kronor per år avsättas för ändamålet.

Regeringen beslutade den 25 september 2025 propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19). I propositionen redogjorde regeringen för satsningar som aviserades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5) rörande såväl primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa under perioden 2025–2027 som en förstärkning av den pågående satsningen för att öka tillgängligheten och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, under perioden 2025–2027. Vidare lämnades förslag om att det ska förtydligas att regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt ska tillhandahålla de hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att tillgodose både fysiska och psykiska vanligt förekommande vårdbehov. Genom

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

199

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

200

förslaget i propositionen och aviseringen i budgetpropositionen för 2025 ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

35. Rskr. 2021/22:403

Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:99 och 255, bet. 2021/22:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 86), skr. 2023/24:75 (S 58) och skr. 2024/25:75 (S 46).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om införandet av en s.k. gas i pensionssystemet* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den s.k. gasen i pensionssystemet (bet. 2021/22:FiU21 s. 10 f.).

Frågan om en s.k. gas i pensionssystemet är avhängig den parlamentariskt sammansatta Arbetsgruppen för vårdande av pensionsöverenskommelsens (Pensionsgruppen) (S 2007:F) ställningstagande. Regeringen beslutade i oktober 2023 om en utvidgning av Pensionsgruppen till riksdagens samtliga partier och därefter återupptogs reformarbetet. Pensionsgruppen har i februari 2024 ställt sig bakom att utreda bl.a. hur överskott i pensionssystemet kan hanteras. Den 27 februari 2024 inrättades en arbetsgrupp i Regeringskansliet (Socialdepartementet) med uppdrag att ta fram förslag till hantering av överskott i pensionssystemet (S2024/00456). Pensionsgruppen kom den 26 augusti 2025 överens om principerna för överskottutdelning (en gas) i inkomstpensionssystemet. Socialdeparte- mentet har arbetat fram departementspromemorian Utdelningsbart överskott i inkomstpensionssystemet (Ds 2025:24) som utgår från Pensionsgruppens överenskommelse. Departementspromemorian har remitterats och remisstiden gick ut 15 december 2025. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

36. Rskr. 2021/22:418

Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 88), skr. 2023/24:75 (S 60) och skr. 2024/25:75 (S 47).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om en s ärskild enhet inom Kriminalvården* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården som ska överta ansvaret från socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse för unga som begår grova brott (bet. 2021/22:SoU37 s. 22 f.). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (Ju 2021:17) har haft i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har

remissbehandlats. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Frihets- berövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. I propositionen uttalade regeringen att i och med förslagen i propositionen ansåg regeringen att riksdagens önskemål om att Kriminalvården bör ta över ansvaret från Statens institutionsstyrelse för unga som begår grova brott var tillgodosett. Övriga delar av tillkännagivandet behandlades inte i propositionen.

Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i upp- drag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehand- lingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget redovisades den 28 januari 2025. Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lag- överträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år, att ungdoms- reduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdoms- tjänst eller böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

37. Rskr. 2021/22:423

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025

Skr. 2021/22:213, bet. 2021/22:SoU25

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 89), skr. 2023/24:75 (S 61) och skr. 2024/25:75 (S 48).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riksdagens tillkännagivanden om ANDTS-strategin i juni 2021*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin (bet. 2021/22:SoU25 s. 24).

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medi- cinsk och social utvärdering och Socialstyrelsen ett uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotin- produkters skadeverkningar (S2022/01825). Den 23 februari 2023

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

201

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

202

beslutade regeringen att ändra uppdraget. Ändringen innebar att myndigheterna, i sin gemensamma redovisning av uppdraget, även skulle beskriva olika produkters skadeverkningar i relation till varandra, utifrån tillgänglig kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har haft i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). I utredningens uppdrag ingick att analysera konsekvenserna av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka, bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten. Beredningsunderlag för ett nytt övergripande mål lämnades av utredningen den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslogs att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken ska ändras avseende tobaks- politiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Folkhälsomyndig- heten och Socialstyrelsen har den 15 november 2024 inkommit med förslag som kan utgöra underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken (S2021/03341 samt S2021/03343). Regeringen gav den 26 juni 2025 nio myndigheter i uppdrag att ta fram en myndighets- gemensam nationell plan för en bättre beroendevård och ett stärkt förebyggande arbete (S2025/01284). Planen ska innehålla konkreta mål, delmål och prioriterade insatser för arbetet under de kommande fem till tio åren där berörda myndigheters roller och ansvar i arbetet tydligt framgår. I arbetet ska andra berörda strategier och styrdokument uppmärksammas, inbegripet insatser som berör alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2026. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2022/23

38. Rskr. 2022/23:114

Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU Utskottsinitiativ, bet. 2022/23:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 66) och skr. 2024/25:75 (S 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen med utgångs- punkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU, och med beaktande av remissvaren, ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga samt att regeringen årligen ska återkomma till riksdagen med information om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper.

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5

s. 171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en

ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utgiftsområde 9 från och med år 2025. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats den 1 december 2025 och remisstiden gick ut den 19 januari 2026. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i frågan under 2026.

En redovisning av hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrätts- perspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöpte under 2023 finns i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt

6.3 s. 136–143). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 135–143) redovisas hur arbetet har fortlöpt under 2024. I

budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 144–150) redovisas hur arbetet har fortlöpt under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

39. Rskr. 2022/23:115

En ny biobankslag

Prop. 2021/22:257, bet. 2022/23:SoU4

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 67) och skr. 2024/25:75 (S 50). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om forskning på prover från beslutsoförmögna personer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om forskning på prover från beslutsoförmögna personer (bet. 2022/23:SoU4 s. 10). Frågan om beslutsoförmögna personers ställning i vården är viktig för regeringen och har utretts några gånger tidigare. Det som utskottet nu anför om ändrad reglering för just forskning på prover från beslutsoförmögna personer kan kräva ytterligare utredning då detta är en komplex frågeställning. Den 24 juli 2025 tillsatte regeringen en utredning som bl.a. har i uppdrag att lämna förslag som möjliggör användning av biologiska prover från personer med nedsatt beslutsförmåga i forskning (dir. 2025:76). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 29) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

40. Rskr. 2022/23:192

Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:SoU13

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 77) och skr. 2024/25:75 (S 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

203

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

sjukdomar (bet. 2022/23:SoU13 s. 11). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 42) aviserade regeringen avsikten att ta fram en nationell strategi för sällsynta diagnoser. Regeringen initierade arbetet under hösten 2023 genom att bjuda in patientorganisationer, professioner, myndigheter och andra organisationer för att diskutera vad som bör ingå respektive inte ingå i strategin. Regeringen har gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram ett förslag på en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Enligt uppdraget ska den nationella strategin bl.a. utgå från patientgruppernas behov och bidra till att skapa samsyn kring mål och prioriteringsområden för inriktningen framåt, bygga vidare på befintliga hälso- och sjukvårdsstrukturer samt fokusera på att tydliggöra samordnande och kunskapsspridande funktioner. Uppdragstiden förlängdes den 20 mars 2025 och uppdraget redovisades den 13 maj 2025. Förslaget till strategi bereds inom Regeringskansliet.

Den 25 september fick Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra riktade insatser med fokus på informations- och kunskapsspridning om sällsynta hälsotillstånd (S2025/01639). I uppdraget ingår även att analysera och föreslå lämpliga former för hur kunskapsspridning och kunskapshöjande insatser inom området kan samordnas, struktureras och tillgängliggöras för hälso- och sjukvården och andra berörda aktörer. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2023/24

41. Rskr. 2023/24:159

Förbättrade möjligheter att ändra kön

Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU22.

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (S 57).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön , b) 1 *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av

föreskrifter (bet. 2023/24:SoU22 s. 149).

Den 30 maj 2024 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda

framtagandet av föreskrifter om vad en ansökan om fastställande av kön

ska innehålla, vilka underlag som ska bifogas ansökan, vilka yrkes-

kategorier som ska vara behöriga att skriva ut intyg samt om hur en

ansökan ska göras (S2024/01110). Föreskrifterna skulle träda i kraft den

1 juli 2025. Uppdraget skulle, i de delar som avser kunskapsstöd och en

lösning som möjliggör ett effektivt och säkert förfarande för ansökan och

identitetskontroll, redovisas vid samma tidpunkt. Informationsinsatserna

skulle redovisas den 1 december 2025. I budgetpropositionen för 2026

(prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 32) redovisades vidtagna

åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och

slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön b) 2 *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av

204

nationellt kunskapsstöd (bet. 2023/24:SoU22 s. 150). Regeringen har i

Socialstyrelsens regleringsbrev för 2024 gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdens prövning av könsidentiteten utifrån den nya lagen om fastställande av kön i vissa fall. Uppdraget redovisades den 1 juli 2025. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 32) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om förebyggande av brottsligt agerande *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande av brottsligt agerande (bet. 2023/24:SoU22 s. 150).

Regeringen har i Socialstyrelsens regleringsbrev för 2024 gett Social- styrelsen i uppdrag att analysera om det finns behov av sekretessbrytande bestämmelser för att myndigheten ska kunna hämta in uppgifter från andra myndigheter, t.ex. Polismyndigheten eller Bolagsverket, för att förhindra att byte av personnummer sker i brottsligt syfte och i så fall återkomma till regeringen. Socialstyrelsen ska även ta fram en lösning som möjliggör ett effektivt och säkert förfarande för ansökan och identitetskontroll. Uppdraget redovisades den 1 juli 2025. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 32–33) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om uppföljning av tillämpningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning av tillämpningen (bet. 2023/24:SoU22 s. 150).

Ett uppdrag har getts till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att följa upp tillämpningen av lagen i regleringsbrevet för 2025. I budget- propositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 32) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

42. Rskr. 2023/24:256

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU13

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (S 66).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om insatsen ledsagning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning och reglera insatsen i en särskild lag (bet. 2023/24:SoU13 s. 41). Frågan har inte kunnat prioriteras under 2025. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om uppräkning av assistansersättning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppräkning av assistansersättning (bet. 2023/24:SoU13 s. 41). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) att man avser att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet för assistansersättningen i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmot- tagare och assistansanordnare.

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

205

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

206

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg. omr. 9 s. 184) angett att man avser att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet för assistansersättningen i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2024/25

43. Rskr. 2024/25:126

Infektion med marburgvirus och ändring i smittskyddslagen Prop. 2024/25:63, bet. 2024/25:SoU25

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 januari 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 18).

44. Rskr. 2024/25:130

Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden

Skr. 2023/24:153, bet. 2024/25:SoU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

45. Rskr. 2024/25:131

Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Skr. 2024/25:9, bet. 2024/25:SoU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

46. Rskr. 2024/25:135

Bättre verktyg för att bekämpa den kriminella ekonomin – betalnings- säkring inom socialförsäkringen

Prop. 2024/25:39, bet. 2024/25:SfU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 januari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 39–41).

47. Rskr. 2024/25:140

Riksrevisionens rapport om statens arbete med informationssäkerhet i vård och omsorg

Skr. 2024/25:23, bet. 2024/25:SoU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

48. Rskr. 2024/25:143

Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem Skr. 2024/25:40, bet. 2024/25:SoU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

49. Rskr. 2024/25:155

Ny ordning för prövning av ärenden som rör statligt personskadeskydd Prop. 2024/25:53, bet. 2024/25:SfU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

Den 6 mars 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 211).

50. Rskr. 2024/25:172

Riksrevisionens rapport om socialförsäkringen vid utländska inkomster Skr. 2024/25:79, bet. 2024/25:SfU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

51. Rskr. 2024/25:176

Nya anpassningar till EU:s förordningar om medicinteknik

Prop. 2024/25:85, bet. 2024/25:SoU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 april 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 286).

52. Rskr. 2024/25:177

Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker

Prop. 2024/25:86, bet. 2024/25:SoU24 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 299 och 300).

53. Rskr. 2024/25:195

Ekonomisk familjepolitik

Skr. 2024/25:78, bet. 2024/25:SfU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

54. Rskr. 2024/25:196 Socialförsäkringsfrågor

207

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

208

Skr. 2024/25:71, bet. 2024/25:SfU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

55. Rskr. 2024/25:210

En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Prop. 2024/25:89, bet. 2024/25:SoU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 400–467).

56. Rskr. 2024/25:222

Uppdaterat högkostnadsskydd för läkemedel

Prop. 2024/25:144, bet. 2024/25:SoU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 578).

57. Rskr. 2024/25:224

Indragna eller minskade socialförsäkringsförmåner för den som undan- håller sig verkställighet av häktning eller frihetsberövande påföljd Prop. 2024/25:111, bet. 2024/25:SfU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 juni 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 611).

58. Rskr. 2024/25:225

Begränsad tillgång till lustgas

Prop. 2024/25:127, bet. 2024/25:SoU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 621 och 622).

59. Rskr. 2024/25:257

Vårändringsbudget för 2025

Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag : Den 19 juni och den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad.

Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 19 juni och den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad.

60. Rskr. 2024/25:282

Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB

Prop. 2024/25:185, bet. 2024/25:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt b): Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård. Punkten är slutbehandlad.

61. Rskr. 2024/25:283

Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention

Skr. 2024/25:77, bet. 2024/25:SoU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 oktober 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

62. Rskr. 2024/25:284

Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra

Prop. 2024/25:157, bet. 2024/25:SoU29 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 759–762).

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

Riksmötet 2025/26

63. Rskr. 2025/26:11

Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken Skr. 2024/25:147, bet. 2025/26:SoU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 november 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

64. Rskr. 2025/26:12

Riksrevisionens rapport om tillsynen över medicintekniska produkter

Skr. 2024/25:149, bet. 2025/26:SoU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 november 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

65. Rskr. 2025/26:16

Bättre verktyg för kontroll – uppgiftsinhämtning inom socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd

Prop. 2024/25:179, bet. 2025/26:SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

209

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

210

Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 937–942).

66. Rskr. 2025/26:17

Åtgärder för en effektiv och patientsäker anslutning till den nationella läkemedelslistan

Prop. 2024/25:182, bet. 2025/26:SoU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 920–923).

67. Rskr. 2025/26:44

Hälso- och sjukvårdens beredskap

Prop. 2024/25:167, bet. 2025/26:SoU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1397–1399).

68. Rskr. 2025/26:52

Stärkt kontroll över tandvårdssektorn

Prop. 2025/26:7, bet. 2025/26:SoU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1300–1302).

69. Rskr. 2025/26:53

Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorg

Prop. 2025/26:15, bet. 2025/26:SoU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1298 och 1299).

70. Rskr. 2025/26:54

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2024

Skr. 2024/25:191, bet. 2025/26:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

71. Rskr. 2025/26:55

Stärkta förutsättningar för stöd ur Allmänna arvsfonden till förmån för äldre personer

Prop. 2025/26:17, bet. 2025/26:SoU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1279).

72. Rskr. 2025/26:70

Höständringsbudget för 2025

Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag : Den 4 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad.

Om ändrade beställningsbemyndiganden : Den 4 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad.

73. Rskr. 2025/26:80

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2026 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 11 december 2025 och 16 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026. Punkterna är slutbehandlade.

74. Rskr. 2025/26:94

Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård

Prop. 2025/26:27, bet. 2025/26:SoU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1436–1438).

75. Rskr. 2025/26:100

Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa

Prop. 2025/26:12, bet. 2025/26:SoU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1490–1501).

76. Rskr. 2025/26:102

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SfU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

211

Skr. 2025/26:75 Social- departementet

212

Om statens budget inom utgiftsområde 11, a) anslagen för 2026 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

77. Rskr. 2025/26:107

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsned- sättning

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SfU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 10, a) anslagen för 2026 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäk- ringen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 10, b) lagförslagen : Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1475 och 1476).

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 10, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Försäkringskassan. Punkten är slutbehandlad.

78. Rskr. 2025/26:108

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SfU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 12, a) anslagen för 2026 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 12, b) lagförslagen : Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1477 och 1478).

79. Rskr. 2025/26:114

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SoU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om mål och delmål inom folkhälsopolitiken : Riksdagen godkänner mål och delmål inom folkhälsopolitiken. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om s tatens budget inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2026 : Den 18 december och den 22 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om s tatens budget inom utgiftsområde 9, b) bemyndiganden om

Skr. 2025/26:75

ekonomiska åtaganden : Den 18 december 2025 beslutade regeringen

Social-

regleringsbrev för budgetåret 2026. Punkten är slutbehandlad.

departementet

Punkt 2 om s tatens budget inom utgiftsområde 9, c) godkännande av en

investeringsplan : Den 18 december 2025 beslutade regeringen

regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Folkhälsomyndigheten.

Punkten är slutbehandlad.

213

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

214

2.6 Finansdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:144

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2), 2019/20:75 (Fi 2), 2020/21:75 (Fi 2), 2021/22:75 (Fi 2), 2022/23:75 (Fi 1), 2023/24:75 (Fi 1) och 2024/25:75 (Fi 1). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet *: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kultur- institutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgick att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet, som remitterades t.o.m. den 5 maj 2021, bereds i Regeringskansliet. Delvis ny information har tillkommit i ärendet. En sakkunnig fick den 8 maj 2024 i uppdrag att göra en fördjupad analys av effekterna av kostnadshyresmodellen och föreslå nya principer för hyressättningen för de byggnader som i dag har kostnadshyra. Detta informerades riksdagen om i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.3). Uppdraget redovisades den 3 december 2024 i promemorian Efter kostnadshyra – ändamålsenlig hyresmodell för fem centrala kulturinstitutioner (Ds 2024:32). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2025. Statens fastighetsverk fick den 4 september 2025 i uppdrag att med berörda avtalsparter påbörja omförhandlingar av hyresavtalen för huvudbyggnaderna för Historiska museet, Kungliga Dramatiska teatern AB, Kungliga Operan AB, Nationalmuseum och Naturhistoriska

riksmuseet i syfte att kunna ingå nya hyresavtal med marknadsmässig hyressättning (Fi2025/01679). Uppdraget delredovisades den 15 januari 2026 och ska slutredovisas senast den 1 februari 2031. För ett fåtal av regeringen utpekade fastigheter bör det finnas en möjlighet att tillämpa en s.k. intäktsjusterad hyra. Regeringen avser att återkomma i frågan om tillämpningen av en intäktsjusterad hyra för de aktuella byggnaderna. Regeringen behandlade i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.3) den kvarstående delen av tillkännagivandet om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. I budgetpropositionen redovisade regeringen de åtgärder som vidtagits med anledning av den delen av tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slut- behandlat. Punkten är slutbehandlad.

2. Rskr. 2009/10:162

Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5), 2018/19:75 (N 5), 2019/20:75 (N 3), 2020/21:75 (N 3),

2021/22:75 (N 3), 2022/23:75 (Fi 2), 2023/24:75 (Fi 2) och 2024/25:75 (Fi 2).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning : På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpe- skillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 med- delades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fas- tigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och upp- delningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som inne- hade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Regeringen beslutade den 14 november 2024 att sälja samtliga aktier i bolaget till TÜV Rheinland AG genom köparens dotterbolag TÜV International GmbH – Unternehmensgruppe TÜV Rheinland. Aktie- överlåtelseavtalet undertecknades den 15 november 2024 och köparen

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

215

Skr. 2025/26:75

tillträdde aktierna den 11 december 2024. Försäljningspriset för aktierna

Finans-

uppgick till 1 200 miljoner kronor. Staten äger därmed inte längre några

departementet

aktier i Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Försäljningen slutredovisades i

skrivelsen

2025 års

redogörelse för företag

med statligt ägande

(skr. 2024/25:140 s. 7). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2012/13

3. Rskr. 2012/13:103

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20),

2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75

(N 13), 2018/19:75 (N 11), 2019/20:75 (N 9), 2020/21:75 (N 8),

2021/22:75 (N 8), 2022/23:75 (Fi 6), 2023/24:75 (Fi 4) och 2024/25:75

(Fi 4).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB : Riksdagen be-

myndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra

statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO).

Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO

genom

likvidation

(prop. 2013/14:125,

bet. 2013/14:CU25,

rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Den del som avser ABO är därmed slutbehandlad. Regeringen beslutade den 30 januari 2025 att sälja samtliga aktier i Lernia AB till Aurelius genom köparens dotterbolag AURELIUS Investment Lux Fourteen SARL. Aktieöverlåtelseavtalet undertecknades den 31 januari 2025 och köparen tillträdde aktierna den 28 mars 2025. Försäljningspriset för aktierna uppgick till drygt 120 miljoner kronor. Staten äger därmed inte längre några aktier i Lernia AB. Försäljningen slutredovisades i skrivelsen 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2024/25:140 s. 7). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2013/14

4. Rskr. 2013/14:56

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75 (Fi 5), 2019/20:75 (Fi 5), 2020/21:75 (Fi 5), 2021/22:75 (Fi 5), 2022/23:75 (Fi 8), 2023/24:75 (Fi 5) och 2024/25:75 (Fi 5). Skrivelsen är slutbehandlad.

216

Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler *: Riksdagen

Skr. 2025/26:75

har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av

Finans-

förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Regeringen

departementet

har gett Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag

(Fi 2022:04) i uppdrag att göra en uppföljning. Kommittén har i två

tilläggsdirektiv fått ett utvidgat uppdrag och förlängd utredningstid (dir.

2023:10 som beslutades den 26 januari 2023 och dir. 2023:128 som

beslutades den 7 september 2023). Kommittén redovisade sitt uppdrag den

3 juni 2024 genom betänkandet Förenkla och förbättra! (SOU 2024:36).

Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 18 oktober 2024.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens

budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.8) föreslog regeringen

enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag. Genom

förslagen i nämnda proposition ansåg regeringen att tillkännagivandet var

tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen antog den 27 november

2025 regeringens förslag (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64) och

lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026. Punkten är slutbehandlad.

5. Rskr. 2013/14:186

Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm

Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18),

2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7), 2019/20:75

(Fi 7), 2020/21:75 (Fi 7), 2021/22:75 (Fi 7), 2022/23:75 (Fi 10),

2023/24:75 (Fi 6) och 2024/25:75 (Fi 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av

fastighet, c) : Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal

tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig

etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella

fastigheten. Det har genomförts några mindre fastighetsjusteringar mellan

kommunen och staten. Vidare har mark överförts från myndigheten till

kommunen i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket

bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av

fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör

komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Det förändrade om-

världsläget medför behov av fortsatt och fördjupad analys. Under 2024 och

2025 har det pågått diskussioner mellan berörda parter. Punkten är inte

slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

6. Rskr. 2016/17:333

Statligt ägda bolag i omvandling

Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76), 2018/19:75 (N 53),

2019/20:75 (N 22), 2020/21:75 (N 15), 2021/22:75 (N 13), 2022/23:75

(Fi 13), 2023/24:75 (Fi 8) och 2024/25:75 (Fi 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

217

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

218

Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller delvis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastigheten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen be- slutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riksdagens bemyndi- gande. Efter att samma privatpersoner på nytt ansökt om att förvärva den aktuella fastigheten beslutade regeringen den 18 september 2025 att inte vidta någon åtgärd med anledning av hemställan, eftersom det i ärendet framkommit att bolaget anser att fastigheten inte bör säljas. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

7. Rskr. 2018/19:288

Vårändringsbudget för 2019

Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75), 2020/21:75 (Fi 36), 2021/22:75 (Fi 24), 2022/23:75 (Fi 19), 2023/24:75 (Fi 11) och 2024/25:75 (Fi 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst- beräkning, i) och j) : När det gäller fastigheten Stockholm Ladugårds- bron 14 har ett förnyat underlag begärts in från Statens fastighetsverk under 2022. Underlaget ingår i den fortsatta beredningen av ärendet. Ny information om den nämnda fastigheteten har därefter tillkommit. Ett förnyat underlag har begärts in från Statens fastighetsverk under slutet av 2025. Ärendet bereds därför alltjämt i Regeringskansliet. Punkterna är inte slutbehandlade.

Riksmötet 2019/20

8. Rskr. 2019/20:74

Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning Prop. 2019/20:15, bet. 2019/20:TU4

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 50), 2020/21:75 (I 26), 2021/22:75 (I 25), 2022/23:75 (Fi 23), 2023/24:75 (Fi 13) och 2024/25:75 (Fi 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om instansordning vid överklagan* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se

över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Frågan har beretts inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Ytterligare överväganden krävs dock, varför frågan inte behandlades i propositionen Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (prop. 2021/22:136). Under 2023 initierades en närmare dialog mellan de berörda departementen i syfte att fastställa hur tillkännagivandet bör tillmötesgås. Ärendet har under 2024 och 2025 beretts vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2019/20:179

Spelfrågor

Mot. 2018/19:2446 yrkande 23 och 2019/20:3255 yrkande 29, bet. 2019/20:KrU6

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 58), 2021/22:75 (N 26), 2022/23:75 (LI 36), 2023/24:75 (LI 29) och 2024/25:75 (LI 25). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 9 om hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 s. 19 f.). Tillkännagivandet har behandlats i Spelmarknadsutredningens delbetän- kande Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:64), som lämnades den 31 oktober 2020. Utredningen bedömde att hittillsvarande modell för finansiering är hållbar och föreslog inte någon ny finansieringsmodell för hästnäringen. Utredningen bedömde vidare att det finns behov av en översyn av ansvarsfördelningen mellan staten och trav- och galoppsporten när det gäller finansieringen av verksamheten i Hästnäringens nationella stiftelse (HNS).

Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta företagande inom hästnäringen och deltagande i hästsporten samt kartlägga behovet av kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom hästnäringen (dir. 2024:58). Syftet med utredningen var att stärka konkurrenskraften i hela näringen och göra den tillgänglig för flera. Utredningen överläm- nande den 28 maj 2025 betänkandet En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa (SOU 2025:58).

Sedan 1970-talet har det funnits ett avtal mellan staten och de förbund som äger Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Avtalet reglerar bl.a. att staten ska ha viss kontroll över ATG och att ATG ska ställa ekonomiska resurser till hästsportens och HNS förfogande. Riksdagen beslutade den 2 april 2025 att anta regeringens förslag i propositionen Avveckling av

statliga kasinon (prop. 2024/25:73, bet. 2024/25:KrU9, rskr. 2024/25:171). I propositionen bedömde regeringen att kontrollen över ATG bör överlämnas till dess ägare, förutsatt att den långsiktiga

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

219

Skr. 2025/26:75

finansieringen av hästnäringen kan säkerställas utan sådan kontroll. Mot

Finans-

denna bakgrund beslutade regeringen den 10 april 2025 att godkänna

departementet

ändringar i ATG:s bolagsordning och ingå ett nytt avtal med bolagets

ägare (Fi2023/03305).

Tillkännagivandet

behandlades i

budgetpropositionen för 2026

(prop. 2025/26:1 utg.omr. 17 avsnitt 17.3). I budgetpropositionen anförde

regeringen att den nya avtalskonstruktionen syftar till att säkerställa en

långsiktig finansiering av hästnäringen och inte till att vare sig ge staten

inflytande i bolaget eller uppfylla det spelpolitiska målet. Regeringens

kontroll över ATG minskar med det nya avtalet bl.a. eftersom regeringen

inte längre kommer att nominera styrelseledamöter till bolaget. ATG:s

överskott ska även fortsättningsvis gå till hästnäringen och medel ska

avsättas till HNS. Regeringen kommer också att nominera en ledamot till

HNS:s styrelse. Genom det nya avtalet finns en långsiktig lösning för

finansieringen av hästnäringen och HNS:s verksamhet. Regeringen

konstaterade i propositionen att syftet med tillkännagivandet därmed fick

anses tillgodosett med en annan lösning än den som riksdagen föreslagit.

Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slut-

behandlad.

Riksmötet 2020/21

10. Rskr. 2020/21:12

Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket

Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 102), 2021/22:75 (Fi 41),

2022/23:75 (Fi 29 ) , 2023/24:75 (Fi 15) och 2024/25:75 (Fi 12).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare

stärka Tullverkets

brottsbekämpande

verksamhet (bet. 2020/21:JuU2

s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2

samt 2019/20:3639.

Den 23 juni 2021 beslutade riksdagen propositionen Tullverket ges en

utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192). I propositionen ansåg regeringen att förslagen om att Tullverket ges en möjlighet att ingripa mot brott som inte faller inom myndighetens verksamhetsområde samt genom tillsättandet av Tullbefogenhetsutredningen som bl.a. har till uppgift att lämna förslag om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter, att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slut- behandlat.

I justitieutskottets betänkande över propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) angav utskottet att utskottet inte hade något att invända mot den redovisning som regeringen lämnat om beredningen av utskottets tidigare tillkänna- givanden (2020/21:JuU37 s. 17). Detta uppfattade regeringen som att riksdagen accepterade att tillkännagivandet var slutbehandlat. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat i skrivelsen 2021/22:75, Fi 41.

220

I konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU21 anförde justitie- utskottet att utskottet inte anser att tillkännagivandet är tillgodosett. Skälen för detta var enligt utskottet att den nya regleringen enbart ger Tullverket rätt att agera när den av en slump hittar smuggelgods. Tillkännagivandet innebär enligt utskottet att Tullverket ska kunna vara brottsbekämpande och på egen hand agera för att hindra smuggelgods från att föras ut ur landet, vilket myndigheten i dag fortfarande inte kan. Den omständigheten att regeringen tillsatt en utredning om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter ändrade inte utskottets bedömning. Punkten stod därför åter som öppen.

Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tull- befogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebar att utredaren skulle lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet remitterades och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen beslutade propositionen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (prop. 2024/25:129) den 13 mars 2025. Propositionen innehöll bl.a. förslag om ett nytt brott, utförselhäleri, som föreslogs ingå i Tullverkets direkta brottsbekämpning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget om utförselhäleri och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

11. Rskr. 2020/21:163

Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 48), 2022/23:75 (Fi 34 ) , 2023/24:75 (Fi 17) och 2024/25:75 (Fi 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av corona- viruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som gällde under perioden december 2020–juni 2021 förlängdes med ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Med beaktande av bl.a. tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förläng- ningen av stödet. Genom att bestämma en ny jämförelsemånad har större hänsyn kunnat tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter (prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. se över om det går att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet ska betydelsen för

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

221

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

222

olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende verksamhet beaktas. Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2020/21:302

En utvidgad bidragsbrottslag Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU26

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 79), 2022/23:75 (Fi 39), 2023/24:75 (Fi 19) och 2024/25:75 (Fi 15).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om en utvidgad bidragsbrottslag *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvidgning av bidragsbrottslagen (bet. 2020/21:SfU26 s. 5). Den 31 mars 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (dir. 2022:25). Enligt direktiven skulle en särskild utredare undersöka hur ett straffrättsligt skydd, motsvarande det som i bidrags- brottslagen (2007:612) finns för ekonomiska förmåner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Utredaren skulle bl.a. kartlägga och analysera statliga stöd till företag och andra juridiska personer, identifiera vilka stöd som har behov av ett särskilt straffrättsligt skydd i förhållande till vad som gäller i dag samt föreslå hur ett sådant straffrättsligt skydd bör utformas. Utredaren skulle samtidigt överväga om tillämpningsområdet för lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utvidgas och t.ex. omfatta felaktiga utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Syftet med utredningen var att stärka skyddet för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att motverka och lagföra brott riktade mot dessa system. Utredaren överlämnade den 26 mars 2024 betänkandet Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (SOU 2024:24). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den

19 augusti 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr.

4 avsnitt 2.9.4) aviserades att regeringen avsåg att lämna förslag om ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och att förslagen beräknas innebära ökade kostnader för Ekobrottsmyndigheten fr.o.m. 2026. Regeringen beslutade den 19 juni 2025 propositionen Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (prop. 2024/25:187). Propositionen innehöll bl.a. förslag om en ny straffrättslig lag, benämnd subventionsbrottslag, till skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget om en subventionsbrottslag. Tillkänna- givandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

13. Rskr. 2020/21:321

Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU30

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 82), 2022/23:75 (Fi 40 ) ,

Skr. 2025/26:75

2023/24:75 (Fi 20) och 2024/25:75 (Fi 16).

Finans-

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

departementet

Punkt 1 om kortare handläggningstider *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider (bet. 2020/21:NU30 s. 8 f.). Enligt utskottet bör regeringen säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare. Medel har tillförts Tillväxtverket genom Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av corona- viruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). I och med anslagsförstärkningen bedömde regeringen att Tillväxtverket fick nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta handläggnings- tiderna i de fall det var möjligt (prop. 2020/21:208 s. 46). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén överväga lagändringar som säkerställer en snabb handläggning, exempelvis en tidsgaranti (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slut- betänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om särskilda straffbestämmelser *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilda straffbestämmelser (bet. 2020/21:NU30 s. 13). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser för stöd vid korttidsarbete. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om proportionalitet vid avstämning och återkrav *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad proportionalitet vid avstämningar och återkrav (bet. 2020/21:NU30

s. 16 f.). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt utreda hur proportiona- liteten vid avstämningar och återkrav av preliminärt stöd kan ökas.

Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över bestäm- melserna om återbetalningsskyldighet och återkrav av stöd (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet.

Regeringen lämnade den 23 september 2021 propositionen En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (prop. 2021/22:14) till riksdagen med förslag om att arbetsgivare som har blivit återbetalnings-

223

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

224

skyldiga för preliminärt stöd, med anledning av att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent, i vissa fall ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd. Därigenom får de arbets- givare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit återbetalnings- skyldiga en möjlighet att ändå få slutligt stöd. I propositionen föreslås även ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning för att öka förutse- barheten och rättssäkerheten samt säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Riksdagen har antagit regeringens förslag (bet. 2021/22:NU6, rskr. 2021/22:16). Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3.

14. Rskr. 2020/21:414

Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott Prop. 2020/21:192, bet. 2020/21:JuU37

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 102), 2022/23:75 (Fi 42 ) , 2023/24:75 (Fi 22) och 2024/25:75 (Fi 17).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om Tullverkets uppdrag *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utökat uppdrag för Tullverket att kontrollera utförsel av varor (bet. 2020/21:JuU37 s. 17). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebar att utredaren skulle lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet remitterades och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen beslutade propositionen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (prop. 2024/25:129) den 13 mars 2025. Propositionen innehöll bl.a. förslag om ett nytt brott, utförselhäleri, som föreslogs ingå i Tullverkets direkta brottsbekämpning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget om utförselhäleri och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 7 om införande av utförsel av stöldgods som brott enligt smugglingslagen *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utförsel av stöldgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen (bet. 2020/21:JuU37 s. 17 f.). Den 13 april 2022 beslu- tade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) skulle förlängas. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Enligt tilläggsdirektiven skulle utredaren analysera och ta ställning till om Tullverket bör få utökade möjligheter att göra fler kontroller av utförsel av varor, analysera behovet och möjligheterna att göra utförsel av stöldgods till ett brott enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:29). Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebar att utredaren skulle lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan

kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023

Skr. 2025/26:75

överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta

Finans-

åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet

departementet

remitterades och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen

beslutade propositionen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (prop.

2024/25:129) den 13 mars 2025. Propositionen innehöll bl.a. förslag om

ett nytt brott, utförselhäleri, som föreslogs ingå i Tullverkets direkta

brottsbekämpning. I propositionen bedömde regeringen att tillkänna-

givandet var tillgodosett genom förslaget om utförselhäleri och därmed

slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

15. Rskr. 2020/21:416

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk-

försäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt

andra åtgärder

Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 103), 2022/23:75 (Fi 43 ) ,

2023/24:75 (Fi 23) och 2024/25:75 (Fi 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongs- varierande verksamhet (bet. 2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid kort- tidsarbete. Kommittén ska bl.a. analysera om regelverket kan förenklas och göras mer flexibelt (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den

29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete

– ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

16. Rskr. 2021/22:16

En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning

Prop. 2021/22:14, bet. 2021/22:NU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 109), 2022/23:75 (Fi 44 ) , 2023/24:75 (Fi 24) och 2024/25:75 (Fi 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om effekter av försenat eller uteblivet stöd *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit, och vid behov ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta (bet. 2021/22:NU6 s. 5 f.). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en

kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79).

225

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

226

Kommittén ska bl.a. utvärdera stödets betydelse för konkurser samt företagens möjligheter att återstarta efter krisen. Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2021/22:101

Riskskatt för kreditinstitut

Prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 126), 2022/23:75 (Fi 48 ) , 2023/24:75 (Fi 28) och 2024/25:75 (Fi 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om undantag för Kommuninvest m.m. *: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om undantag för Kommuninvest och om kompensation (bet. 2021/22:SkU11 s. 15 f.). Regeringen för en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut där olika handlingsalternativ har lyfts fram. Dialogen är ännu inte avslutad. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Den 26 september 2025 tillsatte regeringen en kommitté som ska göra en översyn av beskattningen av banker och andra kreditinstitut (dir. 2025:87). I uppdraget ingår bl.a. att analysera hur sådan verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från riskskatt. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om lokalt förankrad bankverksamhet *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalt förankrad bankverksamhet (bet. 2021/22:SkU11 s. 18). Regeringen har för avsikt att analysera frågan, men har fokuserat på den dialog som förs med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut. De handlings- alternativ som diskuteras med Europeiska kommissionen avseende undantag för Kommuninvest har också bäring på analysen av frågan om lokalt förankrad bankverksamhet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Den 26 september 2025 tillsatte regeringen en kommitté som ska göra en översyn av beskattningen av banker och andra kreditinstitut (dir. 2025:87). Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om skadliga effekter *: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om skadliga effekter (bet. 2021/22:SkU11 s. 18 f.). Regeringen har för avsikt att följa frågan. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Den 26 september 2025 tillsatte regeringen en kommitté som ska göra en översyn av beskattningen av banker och andra kreditinstitut (dir. 2025:87).

Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4.

18. Rskr. 2021/22:119

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU2

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 129), 2022/23:75 (Fi 50), 2023/24:75 (Fi 29) och 2024/25:75 (Fi 22).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter : Riksdagen har godkänt att regeringen under 2022–2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Regeringen har haft en löpande dialog med berörda myndigheter och kommunicerat möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem. Principen har haft betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och beslut i enskilda ärenden. Därutöver har regeringen bl.a. i regleringsbreven för budgetåren 2022– 2025 avseende Fortifikationsverket bemyndigat myndigheten att förvärva fast egendom, även om det funnits skäl att göra avsteg från kravet på affärsmässighet. Tidsperioden för bemyndigandet har löpt ut. Punkten är slutbehandlad.

19. Rskr. 2021/22:236

Mervärdesskatt

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 72), 2023/24:75 (Fi 33) och 2024/25:75 (Fi 25).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om omvandling av lokaler och kontor till bostäder *: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att skyndsamt se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder (bet. 2021/22:SkU16 s. 26 f.). Regeringen beslutade den 13 december 2023 förordningen (2023:903) om stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder. Enligt förordningen kan kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandlingar från lokaler till bostäder erhålla stöd. Regeringen beslutade den 12 februari 2025 om en höjning av stödnivån från 150 kronor till 300 kronor per kvadratmeter lokalarea som kan omvandlas till boarea (förordningen [2025:90] om ändring i förordningen [2023:903] om stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.23) konstaterade regeringen att de negativa effekter som nämns i tillkännagivandet är en direkt effekt av att uthyrning av bostäder inte är

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

227

Skr. 2025/26:75

skattepliktig för mervärdesskatt och att avdrag inte får göras för ingående

Finans-

mervärdesskatt som hänför sig till stadigvarande bostad. Vidare konsta-

departementet

terade regeringen att effekterna inte kan åtgärdas på något annat sätt än att

göra uthyrning av bostäder skattepliktig och slopa avdragsbegränsningen.

Efter en genomgång av de negativa effekter en sådan ändring skulle

medföra bedömde regeringen sammantaget att nackdelarna med ändringen

överväger fördelarna och angav att den därför inte avser att genomföra

några åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Tillkännagivandet

ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

20. Rskr. 2021/22:268

Företag, kapital och fastighet

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU14

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 78), 2023/24:75 (Fi 35) och

2024/25:75 (Fi 26).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om avdrag för sponsring av idrott (reservation 23)*: Riksdagen

har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om avdrag

för sponsring av idrott. Enligt tillkännagivandet ska regeringen göra en

översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd

sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk (bet. 2021/22:SkU14

s. 73 f.). Regeringen beslutade den 4 november 2024 tilläggsdirektiv till

utredningen som ser över skatteincitamenten för juridiska personers gåvor

till ideell verksamhet (Fi 2024:103). Utredaren skulle bl.a. analysera om

det finns behov av särskilda bestämmelser om avdrag eller annan

skattelättnad för utgifter för sponsring i inkomstskattelagen. I sin analys

skulle utredaren göra en bedömning bl.a. av om det finns behov av

lagändringar för att göra sponsring mer jämställd. Utredningen har

slutredovisats den 19 januari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om tonnageskatt m.m. *: Riksdagen

har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om den kustnära sjöfarten och systemet

med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar

(bet. 2021/22:SkU14 s. 42 f.). Infrastruktur- och bostadsministern har den

29 juni 2023 utsett en bokstavsutredare som ska analysera om det finns

skäl att avskaffa stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i

skepp samt utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla systemet med

tonnagebeskattning. Uppdraget redovisades i promemorian Vågade skatter

till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 11 januari 2024

(LI2024/00068). Promemorian innehåller inga lagförslag, men har

skickats på remiss. Remisstiden gick ut den 25 mars 2024.

Remissinstansernas synpunkter avseende systemet med tonnage-

beskattning har analyserats i Finansdepartementet. Därefter har

Finansdepartementet den 24 juni 2025 skickat promemorian Förbättrade

regler för svensk tonnagebeskattning (Fi2025/0144) på remiss.

Remisstiden gick ut den 3 oktober 2025. Regeringen beslutade den

20 november 2025 lagrådsremissen Förbättrade

regler för svensk

tonnagebeskattning och en proposition planeras till 2026. Finans-

departementet har den 18 oktober 2024 remitterat promemorian Slopad

228

stämpelskatt vid inteckning i skepp. Remisstiden löpte ut den 20 december

2024. Regeringen beslutade den 6 mars 2025 propositionen Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp (prop. 2024/25:107). I propositionen föreslogs slopad stämpelskatt vid beviljande av ansökningar om inteckning i skepp. Riksdagen antog den 20 maj 2025 regeringens förslag (bet. 2024/25:SkU20, rskr. 2024/25:206) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2021/22:271

Polisfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:JuU22

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 79), 2023/24:75 (Fi 36) och 2024/25:75 (Fi 27).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 58 om Tullverkets befogenheter* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets befogenheter (bet. 2021/22:JuU22 s. 110 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) skulle förlängas. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogen- hetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektiven innebar att utredaren, oavsett ställningstagande i sak, skulle lämna författningsförslag som innebar att utförsel av stöldgods kriminaliseras.

Tullbefogenhetsutredningen lämnade den 2 september 2022 delbetän- kandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Del- betänkandet remitterades och remisstiden löpte ut den 9 december 2022. Regeringen beslutade utifrån förslagen i betänkandet den 11 april 2024 propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132). Riksdagen antog regeringens förslag den 2 oktober 2024 (bet. 2024/25:SkU2, rskr. 2024/25:8) och lagändringarna trädde i kraft den 7 november 2024.

Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet remitterades den 29 december 2023 och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Angående den del av tillkännagivandet som gäller översyn av tulltjänstemännens utbildning angav regeringen i propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132) följande. Tulltjänstemän har, inom Tullverkets verksamhetsområden, lika långtgående befogenheter som polismän och god kompetens, kunskap och erfarenhet av att agera polisiärt. Tullverket bedriver utbildning av sina tjänstemän i egen regi och regeringen ser i nuläget inte några skäl för en annan ordning. Regeringen angav därvid att den inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet i denna del.

Vad gäller den del av tillkännagivandet som rör utförsel av stöldgods beslutade regeringen den 13 mars 2025 propositionen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (prop. 2024/25:129). Propositionen innehöll bl.a. förslag om ett nytt brott, utförselhäleri, som föreslogs ingå i Tullverkets direkta brottsbekämpning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget om utförselhäleri och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

229

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

230

22. Rskr. 2021/22:304

En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar Prop. 2021/22:74, bet. 2021/22:FiU36

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 86), 2023/24:75 (Fi 38) och 2024/25:75 (Fi 29).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om att utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas (bet. 2021/22:FiU36 s. 7) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 1. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades den 15 september 2023. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.3 s. 23) redovisade regeringen att Finansinspektionen inte föreslår några lagändringar och att regeringen därmed ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om att utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift vid flytt av tjänstepension från tidigare arbetsgivare* : Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rege- ringen bör utreda om det är möjligt att ta bort kravet på underskrift av tidigare arbetsgivare vid flytt av tjänstepension (bet. 2021/22:FiU36 s. 8) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 2. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades den 15 september 2023. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.3 s. 23) redovisade regeringen att Finansinspektionen inte föreslår några lagändringar och att regeringen därmed ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

23. Rskr. 2021/22:308

Ett moderniserat konsumentskydd

Prop. 2021/22:174, motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU19

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 87), 2023/24:75 (Fi 39) och 2024/25:75 (Fi 30).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om informationskravet vid prissänkning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om informationskravet vid prissänkning (bet. 2021/22:CU19 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2021/22:4530 yrkandena 1 och 2 samt motion 2021/22:4576. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att förtydliga hur informationskravet i 7 a § prisinformationslagen (2004:347) ska tillämpas, bl.a. genom att förtydliga vilka varor som ska undantas så att det blir tydligt att t.ex. livsmedel ska undantas, och vilka konsekvenser

den nya bestämmelsen får för de näringsidkare som har flera försäljningsställen. Mot denna bakgrund fick Konsumentverket i regleringsbrevet för budgetåret 2023 i uppdrag att redovisa vilka konsekvenser införandet av bestämmelser om information vid prissänkningar i 7 a § prisinformationslagen har fått för konsumentmarknaderna. Uppdraget redovisades den 1 september 2024. Av redovisningen framgår bl.a. att myndigheten har granskat en stor mängd produkter och företag inom olika branscher. Därvid har framgått att 7 av 10 granskade bolag brustit i sin prismarknadsföring gentemot konsumenter. Tillkännagivandet behandlades i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 18 avsnitt 4.3.1). I budgetpropositionen anförde regeringen att det, på grund av utformningen av artikel 6a i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (prisinformationsdirektivet, senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 av den 27 november 2019 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler), inte är möjligt att i författningstext mer exakt och fullständigt redogöra för vilka varor som träffas av undantaget och att det inte finns utrymme att utvidga undantaget till alla typer av livsmedel. I budgetpropositionen redovisades att Konsumentverket haft dialog med branschorganisationer, tagit fram en vägledning för näringsidkare och publicerat ett ställningstagande om hur prisinformation ska ges (KOVRS 2025:1). Mot denna bakgrund ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

24. Rskr. 2021/22:372

Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen Prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 99), 2023/24:75 (Fi 40) och 2024/25:75 (Fi 31).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om folkbokföringsbrott m.m.* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med förslag på förändringar i fråga om folkbokföringsbrott som är effektiva men också ändamålsenliga (bet. 2021/22:SkU28 s. 23 f.).

Regeringen beslutade den 28 september 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om, och i sådana fall hur,

ett utvidgat

straffansvar i folkbokföringslagen bör utformas

(dir. 2023:134).

Utredningen om brottsbekämpning inom Skatteverket

(Fi 2023:09)

överlämnade den 17 juni 2025 sitt betänkande

Folkbokföringsverket, biometri och brottsbekämpning (SOU 2025:75). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 oktober 2025. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att en proposition ska lämnas under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

231

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

232

25. Rskr. 2021/22:388

Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor

Prop. 2021/22:167, bet. 2021/22:MJU29

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 102), 2023/24:75 (Fi 41) och 2024/25:75 (Fi 32).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 15 om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livs- medel (bet. 2021/22:MJU29 s. 54 f.). Regeringen beslutade den 9 februari 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga i vilken utsträckning krav på djurskydd ställs vid offentlig upphandling (dir. 2023:19). Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion (LI 2023:01) överlämnade den 29 augusti 2024 sitt betänkande Animalie- produktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56). Av betänkandet framgår att andelen svenskt ursprung är relativt hög vid kommunernas offentliga inköp av livsmedel vilket enligt utredningen kan bero på att det ställs djurskyddskrav. Upphandlingsmyndighetens kriterie- databas med förslag på kravformuleringar kopplade till bl.a. djurskydd underlättar också för den som ska upphandla att ställa sådana krav. Av kommunernas måltidspolicyer framgår att det i hög grad finns ambitioner om att ställa djurskyddskrav vid offentlig upphandling. Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Tillkännagivandet behandlades i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 23 avsnitt 2). I budgetpropositionen angav regeringen att det pågår en översyn av EU:s upphandlingsdirektiv och att regeringen bl.a. framfört som Sveriges preliminära ståndpunkt att medborgarna bör kunna lita på att offentliga kontrakt tilldelas företag som håller en hög nivå av djurskydd. Med hänsyn till detta samt att kommunerna redan i dag i hög utsträckning ställer krav på djurskydd ansåg regeringen att det inte behövs några ytterligare åtgärder och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

26. Rskr. 2021/22:402

Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:99 och 2021/22:255, bet. 2021/22:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 105), 2023/24:75 (Fi 42) och 2024/25:75 (Fi 33).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om skatt för pensionärer fr.o.m. den 1 januari 2023 *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sänkt skatt för pensionärer (bet. 2021/22:FiU21 s. 9 f.). Tillkännagivandet innebär att skatten för samtliga pensionärer ska sänkas fr.o.m. den 1 januari 2023 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget med 6 miljarder kronor. Den 28 september 2023 beslutade regeringen propositionen Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension (prop. 2023/24:13).

I propositionen föreslogs bl.a. att skatten för pensionärer skulle sänkas

Skr. 2025/26:75

med totalt 2,18 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2024 genom en

Finans-

förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets

departementet

ingång har fyllt 66 år. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen

att skatten för pensionärer skulle sänkas med totalt 2,41 miljarder kronor

fr.o.m. den 1 januari 2025 genom en förstärkning av det förhöjda

grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år (prop.

2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.1.4). Den

16 oktober 2025 beslutade regeringen propositionen Sänkt skatt på

arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning (prop.

2025/26:32). I propositionen föreslogs bl.a. att skatten för pensionärer

skulle sänkas med totalt 4,04 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2026

genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid

årets ingång har fyllt 66 år. Genom förslaget i propositionen ansåg

regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten

är

slutbehandlad.

27. Rskr. 2021/22:466

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd

till Ukraina

Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 111), 2023/24:75 (Fi 46) och

2024/25:75 (Fi 35).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, b) : Den 1 september 2022 beslutade

regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Svenska rymdaktie-

bolaget om 476 miljoner kronor för omställning av verksamheten i

enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet. Den 7 september 2023

beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott om ytterligare

212 miljoner kronor och den 5 december 2024 om ytterligare 77 miljoner

kronor för samma ändamål. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2022/23

28. Rskr. 2022/23:190

Företag, kapital och fastighet

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:SkU12

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 72) och 2024/25:75 (Fi 41).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om investeringssparkonto *: Riksdagen har tillkännagett

för

regeringen det som utskottet anför om att lagen om investeringssparkonto

ska förtydligas (bet. 2022/23:SkU12 s. 14 f.). Frågan bereds inom Finansdepartementet. Regeringen bedömer att frågan är komplex och kan behöva hanteras inom ramen för en statlig offentlig utredning. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2022/23:254

Vårändringsbudget för 2023

233

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

234

Prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 85) och 2024/25:75 (Fi 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning, d) : Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att avtalet med Europeiska kommissionen om bidrag för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd i form av lån till Ukraina under 2023 ska ingås. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2023/24

30. Rskr. 2023/24:47

Statens budget 2024 – Rambeslutet

Prop. 2023/24:1, 2023/24:13, 2023/24:14 och 2023/24:16, skr. 2023/24:128, bet. 2023/24:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 105) och 2024/25:75 (Fi 44). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken , punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget , a) utgiftstak för staten 2024–2026 , d) beräkningen av inkomster i statens budget 2024, i) ålderspensionssystemets utgifter 2024 och punkt 6 om bemyndigande att överskrida anslag : Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2024 (skr. 2024/25:101 avsnitt 2). Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget , c) övriga utgifter i statens budget 2024 : Den 18 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2024. Den 23 januari 2024 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2024 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Skrivelsen har i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2024 behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2024 ( skr. 2024/25:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

31. Rskr. 2023/24:113

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU5

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 121) och 2024/25:75 (Fi 46).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75

Finans-

Om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden

om

departementet

ekonomiska åtaganden : Skrivelsen har i denna del behandlats i

budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.2).

Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2024/25

32. Rskr. 2024/25:1

Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt

stöd till Ukraina

Prop. 2024/25:6, bet. 2024/25:FiU14

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fi 80).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelsen slutbehandlades i 2025 års ekonomiska vårproposition (prop.

2024/25:100 avsnitt 7).

33. Rskr. 2024/25:49

Statens budget 2025 – Rambeslutet

Prop. 2024/25:1, 2024/25:15, 2024/25:25, 2024/25:26 och 2024/25:30,

bet. 2024/25:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fi 88).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken ,

punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i

statens budget, a) utgiftstak för staten 2025–2027, d) beräkningen av

inkomster i statens budget 2025 och j) ålderspensionssystemets utgifter

2025 samt punkt 6 bemyndigande att överskrida anslag : Avsikten är att

skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse

Årsredovisning för staten 2025. Punkterna är inte slutbehandlade.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i

statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2025 : Den 6 februari

2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser god-

kännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

för

2025. Den 19 februari 2025

översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

för

2025 till Riksgäldskontoret

för

kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2025 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2026 och 2027 : Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 och 7). Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), 2 c), 2 d), 2 j) och 6.

235

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

236

34. Rskr. 2024/25:116

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fi 101).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, c) AB Göta kanalbolag : På en extra bolagsstämma i AB Göta kanalbolag den 10 februari 2025 beslutades att uppdraget för bolaget ska utvidgas till att även omfatta Hjälmare kanal i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en slutredovisning av ärendet under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

35. Rskr. 2024/25:120

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU2

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fi 102). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om Statskontoret : Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 4). Punkten är slutbehandlad.

36. Rskr. 2024/25:123

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU5

Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fi 105).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

37. Rskr. 2024/25:129

2024 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2023/24:140, bet. 2024/25:NU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

38. Rskr. 2024/25:133

Utökade skyldigheter att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten Prop. 2024/25:45, bet. 2024/25:FiU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 januari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 35 och 36).

39. Rskr. 2024/25:138

Teknisk översyn av vissa indexeringsbestämmelser på punktskatteområdet

Prop. 2024/25:33, bet. 2024/25:SkU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 99–101).

40. Rskr. 2024/25:139

Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier Prop. 2024/25:47, bet. 2024/25:SkU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 102–104).

41. Rskr. 2024/25:144

Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina

Prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelsen slutbehandlades i 2025 års ekonomiska vårproposition (prop. 2024/25:100 avsnitt 7).

42. Rskr. 2024/25:154

Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord Skr. 2024/25:35, bet. 2024/25:TU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 april 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

43. Rskr. 2024/25:156

Riksrevisionens rapport om statens tillsyn för att motverka penningtvätt Skr. 2024/25:52, bet. 2024/25:FiU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 april 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

44. Rskr. 2024/25:157

Riksrevisionens rapport om fastställande av identitet vid statliga myndigheter

Skr. 2024/25:56, bet. 2024/25:SkU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

237

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

238

45. Rskr. 2024/25:165

Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem Prop. 2024/25:67, bet. 2024/25:FiU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 mars 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 250–255).

46. Rskr. 2024/25:171

Avveckling av statliga kasinon

Prop. 2024/25:73, bet. 2024/25:KrU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 291 och 293).

47. Rskr. 2024/25:173

Godkännanden och medgivanden inom punktskatteområdet vid konkurs Prop. 2024/25:83, bet. 2024/25:SkU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 273–276).

48. Rskr. 2024/25:174

Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Skr. 2024/25:82, bet. 2024/25:FiU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

49. Rskr. 2024/25:181

Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina Prop. 2024/25:146, bet. 2024/25:FiU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelsen slutbehandlades i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7).

50. Rskr. 2024/25:183

Regellättnader och ökad transparens på värdepappersmarknaden Prop. 2024/25:110, bet. 2024/25:FiU35

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 315–319).

51. Rskr. 2024/25:187

Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget

Prop. 2024/25:156, bet. 2024/25:FiU32 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt a): Den 8 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 321–326).

Punkt b): Avsikten är att skrivelsen i delen om godkännade av ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2025 ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

52. Rskr. 2024/25:188

EU:s IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen

Prop. 2024/25:116, bet. 2024/25:FiU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 360–363).

53. Rskr. 2024/25:189

Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner

Prop. 2024/25:80, bet. 2024/25:KU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

Den 15 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 374).

54. Rskr. 2024/25:199

Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el

Prop. 2024/25:109, bet. 2024/25:SkU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 539–541).

55. Rskr. 2024/25:203

Riksrevisionens rapport om distansarbete vid statliga myndigheter

Skr. 2024/25:95, bet. 2024/25:FiU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 november 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

56. Rskr. 2024/25:204

En effektivare förvaltning av buffertkapitalet

Prop. 2024/25:133, bet. 2024/25:FiU36

Skrivelsen är slutbehandlad.

239

Skr. 2025/26:75

Finans-

Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de

lagar riksdagen

antagit

departementet

(SFS 376–385).

57. Rskr. 2024/25:205

Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Prop. 2024/25:128, bet. 2024/25:SkU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 517

och 518).

58. Rskr. 2024/25:206

Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp

Prop. 2024/25:107, bet. 2024/25:SkU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 391

och 392).

59. Rskr. 2024/25:216

Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden

Prop. 2024/25:138, bet. 2024/25:FiU37

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen de

lagar riksdagen

antagit

(SFS 596–603).

60. Rskr. 2024/25:217

Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft

Prop. 2024/25:150, bet. 2024/25:NU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 587).

61. Rskr. 2024/25:223

Åtgärder mot missbruk av betalningssystemet Prop. 2024/25:134, bet. 2024/25:FiU38 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 633–637).

62. Rskr. 2024/25:228

Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods Prop. 2024/25:129, bet. 2024/25:SkU21 Skrivelsen är slutbehandlad.

240

Den 5 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 638–649).

63. Rskr. 2024/25:238

Riksrevisionens rapport om Spelinspektionens tillsynsverksamhet Skr. 2024/25:105, bet. 2024/25:KrU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 augusti 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

64. Rskr. 2024/25:252

Vårändringsbudget för 2025

Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag : Den 12 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:14 (utg.omr. 02) och 1:2 (utg.omr. 26). Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna, Kammarkollegiet, Kronofogdemyndigheten, Post- och telestyrelsen, anslag 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive anslagen 1:4 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens fastighetsverk, Skatteverket respektive anslag 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, a) : Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Kammarkollegiet. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, b) : Regeringen beslutade den 26 juni 2025 att medge att Fortifikationsverket under 2025 förvärvar fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597 till en kostnad om högst 81 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, c) och d) : Regeringen beslutade den 19 juni 2025 att medge att Fortifikationsverket under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Säffle Västbro 1:26 och Gävle Vi 44:5 samt del av fastigheten Söderhamn Tönnebro 1:3 för lägst 126 200 000 kronor. Punkterna är slutbehandlade.

Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, e) och f) : Regeringen beslutade den 19 juni 2025 att medge att Fortifikationsverket under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Ragunda Gevåg 2:27, Sundsvall Edsta 4:113, Sollefteå Guxås 1:24, Sollefteå Guxås 1:33 och Sollefteå Guxås 2:34 för lägst 131 500 000 kronor. Punkterna är slutbehandlade.

Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, g) och h) : Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Fortifikationsverket. Punkterna är slutbehandlade.

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

241

Skr. 2025/26:75

Om utgiftsområde 24

Näringsliv, b) : Den 26 juni 2025 beslutade

Finans-

regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende

departementet

anslag 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24

Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, c)–e) : Vid en extra bolagsstämma i

Ersättningsmark i Sverige 2 AB den 17 december 2025 beslutades att

försätta bolaget i frivillig likvidation. Likvidationen beräknas avslutas

under 2026. Punkterna är inte slutbehandlade.

Om utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner : Den 19 juni 2025

beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025

avseende anslagen

1:4

och

1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är

slutbehandlad.

Följande punkter

är

inte

slutbehandlade: om utgiftsområde 24

Näringsliv, c)–e).

65. Rskr. 2024/25:264

Årsredovisning för staten 2024

Skr. 2024/25:101, bet. 2024/25:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 september 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

66. Rskr. 2024/25:269

Partipolitiska lotterier

Prop. 2024/25:154, bet. 2024/25:KrU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 767 och 768).

67. Rskr. 2024/25:276

Indelning i utgiftsområden

Prop. 2024/25:100, punkt 2, bet. 2024/25:KU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 september 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

68. Rskr. 2024/25:281

Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB

Prop. 2024/25:185, bet. 2024/25:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt a): Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB. Punkten är slutbehandlad.

Punkt b): Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:17 Kapitalinsatser i

242

statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är

Skr. 2025/26:75

slutbehandlad.

Finans-

69. Rskr. 2024/25:288

departementet

Redovisning av skatteutgifter 2025

Skr. 2024/25:98, bet. 2024/25:SkU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 augusti 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

70. Rskr. 2024/25:292

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Prop. 2024/25:100, punkt 1, skr. 2024/25:120, bet. 2024/25:FiU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och punkt 2 om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 : Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6). Punkterna är slutbehandlade.

Riksmötet 2025/26

71. Rskr. 2025/26:2

Godkännande för F-skatt – nya hinder och återkallelsegrunder

Prop. 2024/25:159, bet. 2024/25:SkU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 september 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 877).

72. Rskr. 2025/26:5

Extra ändringsbudget för 2025 – Försvarsmateriel och ytterligare stöd till Ukraina

Prop. 2025/26:14, bet. 2025/26:FiU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Avsikten är att slutbehandla skrivelsen i 2026 års ekonomiska vårproposition.

73. Rskr. 2025/26:7

Anpassningar till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris

Prop. 2024/25:172, bet. 2025/26:FiU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 890).

243

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

244

74. Rskr. 2025/26:29

Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt Skr. 2024/25:184, bet. 2025/26:SkU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

75. Rskr. 2025/26:33

Regler om avstängning av statligt anställda

Prop. 2024/25:204, bet. 2025/26:AU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1020–1024).

76. Rskr. 2025/26:42

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2024

Skr. 2024/25:130, bet. 2025/26:FiU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

77. Rskr. 2025/26:43

Kompletterande bestämmelser om flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring

Prop. 2024/25:200, bet. 2025/26:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1241).

78. Rskr. 2025/26:47

Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten

Prop. 2025/26:20, bet. 2025/26:SkU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1333).

79. Rskr. 2025/26:56

Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag Prop. 2024/25:187, bet. 2025/26:FiU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1267–1272).

80. Rskr. 2025/26:60

Anpassning av vissa skatte- och avgiftsnedsättningar till EU:s regler om statsstöd

Prop. 2025/26:24, bet. 2025/26:SfU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1334–1341).

81. Rskr. 2025/26:64

Statens budget 2026 – Rambeslutet

Prop. 2024/25:168, 2024/25:188, 2025/26:1, 2025/26:16, 2025/26:31 och 2025/26:32, bet. 2025/26:FiU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken , punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftstak för staten 2026–2028, e) beräkningen av inkomster i statens budget 2026 och k) ålderspensionssystemets utgifter 2026 samt punkt 6 om bemyndigande att överskrida anslag : Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2026. Punkterna är inte slutbehandlade.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande : Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i 2026 års ekonomiska vårproposition. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) utgiftsramar för utgiftsområdena 2026 : Den 29 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, d) övriga utgifter i statens budget 2026 : Den 29 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser

beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2026. Den 5 februari 2026 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2026 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2026 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2 : Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1353–1364 och 1366–1371).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:168 : Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1372).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

245

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

246

2024/25:188 : Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1373).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:31 : Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1375).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, j) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:32 : Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1374 och 1376).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, l) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2027 och 2028 : Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om bemyndigande om upplåning , punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter : Den 29 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar. Den 5 februari 2026 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Punkterna är slutbehandlade.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), 2 b), 2 d), 2 e), 2 k), 2 l) och 6.

82. Rskr. 2025/26:66

Höständringsbudget för 2025

Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag : Den 4 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:14 (utg.omr. 02) och 1:2 (utg.omr. 26) respektive anslagen 1:1, 1:2 och 1:3 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid : Den

4 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv : Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Exportkreditnämnden. Punkten är slutbehandlad.

83. Rskr. 2025/26:78

Rapportering och utbyte av information om kryptotillgångar Prop. 2025/26:5, bet. 2025/26:SkU4

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt a) 1 och 2: Regeringen ska underrätta OECD, i egenskap av depositarie, om att riksdagen har godkänt avtalen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt b): Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1377–1389).

84. Rskr. 2025/26:81

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om mål för spelmarknadsområdet och punkt 6 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2026 : Den 11 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Spelinspektionen. Punkterna är slutbehandlade.

85. Rskr. 2025/26:86

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1 , a) anslagen för 2026 : Den 11 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den

18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret

2026 avseende länsstyrelserna. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om ändring i budgetlagen : Den 4 december 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1430).

86. Rskr. 2025/26:95

Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Prop. 2025/26:22, bet. 2025/26:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 december 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1461).

87. Rskr. 2025/26:97

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SkU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 3 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

88. Rskr. 2025/26:104

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

247

Skr. 2025/26:75

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2026 :

Finans-

Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budget-

departementet

året 2026 avseende Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden,

Fastighetsmäklarinspektionen respektive anslag 2:4 Bidrag till miljö-

märkning av produkter inom utgiftsområde 18. Punkten är slutbehandlad.

89. Rskr. 2025/26:117

Utgiftsområde 21 Energi

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:NU3

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt a) om anslagen för 2026 : Den 18 december 2025 beslutade

regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:13

och 1:14 inom utgiftsområde 21. Punkten är slutbehandlad.

Punkt b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1 och 2 : Den

18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret

2026 avseende Riksgäldskontoret. Punkterna är inte slutbehandlade.

Punkt b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 3 : Ärendet

bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

90. Rskr. 2025/26:126

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:TU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 22, a) anslagen för 2026

och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4 : Den 18 december

2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende

Post- och telestyrelsen, anslag 2:4 Informationsteknik och telekommuni-

kation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive Myndigheten

för digital förvaltning. Punkterna är slutbehandlade.

91. Rskr. 2025/26:130

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:NU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2026 :

Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret

2026 avseende anslag 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal inom

utgiftsområde 24 Näringsliv, anslag 1:16 Omstrukturering och genom-

lysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv,

anslag 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24

Näringsliv respektive Revisorsinspektionen. Punkten är slutbehandlad.

92. Rskr. 2025/26:133

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU2

248

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om mål för finansmarknadsområdet inom utgiftsområde 2 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen förordning (2025:1578) om ändring i förordningen (2023:910) med instruktion för Finansinspektionen. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2026. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2026 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Kammarkollegiet, anslagen 1:1, 1:1 (2025) och 1:7 medel för förvaltningspolitisk utveckling inom utgiftsområde 2, Finans- inspektionen, Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Finans- politiska rådet, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Statens fastighetsverk, Finansinspektionen, Riksgälds- kontoret, Bokföringsnämnden, anslag 1:13 inom utgiftsområde 2, Statens servicecenter, anslag 1:15 Finansmarknadsforskning inom utgifts- område 2, Upphandlingsmyndigheten respektive Utbetalningsmyndig- heten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Finansinspektionen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 3 och 4 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Riksgälds- kontoret. Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 5 och 6 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Kammarkollegiet. Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens tjänstepensionsverk. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 9 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 1 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 2 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

249

Skr. 2025/26:75 Finans- departementet

250

regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter, 1 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Fortifikationsverket. I regleringsbrevet anges att det i vissa fall kan finnas skäl att frångå kravet på affärsmässighet vid förvärv av fast egendom för genomförande av riksdagens beslut om totalförsvaret (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.6.1). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter, 2 : Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 d) 1 och 2 d) 2.

93. Rskr. 2025/26:134

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 25, a) anslagen för 2026 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:1, 1:2 och 1:3 inom utgiftsområde 25 respektive anslagen 1:4 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 25, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:4 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad.

94. Rskr. 2025/26:135

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 26 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Riksgäldskontoret respektive anslag 1:2 inom utgiftsområde 26. Punkten är slutbehandlad.

95. Rskr. 2025/26:136

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslaget för 2026 : Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden : Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2028. Punkten är inte slutbehandlad.

96. Rskr. 2025/26:137

Skr. 2025/26:75

Statens budget för 2026

Finans-

Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU10

departementet

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

251

Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet

252

2.7 Utbildningsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2015/16

1. Rskr. 2015/16:228

Skolväsendet

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14), 2018/19:75 (U 11), 2019/20:75 (U 7), 2020/21:75 (U 5), 2021/22:75 (U 3), 2022/23:75 (U 3), skr. 2023/24:75 (U 2) och skr. 2024/25:75 (U 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedöm- ning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och den 14 september 2017 beslutade regeringen proposi- tionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstate- rat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budget- propositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland (U2021/01447). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346).

Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den

15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslog Skolverket bl.a. att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket fick den 26 januari 2023 i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket skulle även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag skulle redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den

15 mars 2024. Skolverket skulle enligt det nya uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av central rättning kan tidigare- läggas. Denna del av uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 september 2023 (U2023/00237). Skolverket inkom med en redovisning i vilken det framgår att central rättning kan införas ett år tidigare än man tidigare sagt, dvs. hösten 2026 avseende nationella prov i gymnasieskolan och våren 2028 avseende prov i årskurs 9 (U2023/02645). Ett ändrat uppdrag till Skolverket för att tidigarelägga genomförandet av central rättning beslutades den 11 januari 2024. Skolverket skulle i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden undanta lågstadiet från digitaliseringen. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd förlängdes och ska slutredovisas senast den

1 december 2026 (U2024/00057). Skolverket redovisade den 7 februari 2024 uppdraget om den centrala rättningens och den externa bedömningens effekter på likvärdigheten i bedömningen (dnr 2021/1673). Samma datum redovisade Skolverket även uppdraget att digitalisera de nationella proven, arbetet med central rättning och arbetet med försöksverksamheten enligt förordningen (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning (dnr 2021/357). Slutligen redovisade Skolverket den

15 mars 2024 uppdraget om utökning av central rättning (dnr 2023/2). Regeringen beslutade den 23 januari 2025 ändring av uppdraget till Statens skolverk att digitalisera de nationella proven m.m. Ändringen innebär att Skolverket i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden även ska, helt eller delvis, digitalisera bedömningsstöden i lågstadiet, om myndigheten bedömer att det finns ett sådant behov. Regeringen har den 28 november 2025 aviserat att uppdraget att digitalisera de nationella proven ska förlängas och förändras, med anledning av problem vid införandet. Regeringen beslutade den 19 februari 2026 uppdraget Ändring av Skolverkets uppdrag att digitalisera de nationella proven m.m. (U2026/00283). Uppdraget ska redovisas senast den 8 maj 2026. Regeringen har den 29 januari 2026 beslutat lagrådsremissen Ett likvärdigt betygssystem (U2026/00138) och har för avsikt att lämna en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet

253

Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet

254

Riksmötet 2016/17

2. Rskr. 2016/17:250

Skolväsendet – grundläggande om utbildningen

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14), 2019/20:75 (U 10), 2020/21:75 (U 8), 2021/22:75 (U 5), 2022/23:75 (U 4), skr. 2023/24:75 (U 3) och skr. 2024/25:75 (U 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkänna- givandet om digitala och centralt rättade nationella prov var slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsut- skottet konstaterade att frågan inte hade hanterats i enlighet med riksda- gens tillkännagivande och att det därmed inte var tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter var öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C- 311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland. Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den

15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslog Skolverket bl.a. att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket fick den 26 januari 2023 i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket skulle även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör

införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande

Skr. 2025/26:75

och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag skulle

Utbildnings-

redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den

departementet

15 mars 2024. Enligt Skolverkets förslag i den tidigare delredovisningen

skulle central rättning införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan

och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket skulle enligt det nya

uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av

central rättning kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget skulle

redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den

15 september 2023 (U2023/00237 ) . Skolverket inkom med en redovisning i vilken det framgår att central rättning kan införas ett år tidigare än man tidigare sagt, dvs. hösten 2026 avseende nationella prov i gymnasieskolan och våren 2028 avseende prov i årskurs 9 (U2023/02645). Ett ändrat uppdrag till Skolverket för att tidigarelägga genomförandet av central rättning beslutades den 11 januari 2024. Skolverket skulle i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden undanta lågstadiet från digitaliseringen. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd förlängdes och ska slutredovisas senast den 1 december 2026 (U2024/00057). Skolverket lämnade under 2024 tre redovisningar. Skolverket redovisade den 7 februari 2024 uppdraget om den centrala rättningens och den externa bedömningens effekter på likvärdigheten i bedömningen (dnr. 2021/1673). Samma datum redovisade Skolverket även uppdraget att digitalisera de nationella proven, arbetet med central rättning och arbetet med försöksverksamheten enligt förordningen (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning (dnr. 2021/357). Slutligen redovisade Skolverket den 15 mars 2024 uppdraget om utökning av central rättning (dnr. 2023/2). Regeringen beslutade den 23 januari 2025 ändring av uppdraget till Statens skolverk att digitalisera de nationella proven m.m. Ändringen innebär att Skolverket i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden även ska, helt eller delvis, digitalisera bedömningsstöden i lågstadiet, om myndigheten bedömer att det finns ett sådant behov. Regeringen har den 28 november 2025 aviserat att uppdraget att digitalisera de nationella proven ska förlängas och förändras. Regeringen beslutade den 19 februari 2026 uppdraget Ändring av Skolverkets uppdrag att digitalisera de nationella proven m.m. (U2026/00283). Uppdraget ska redovisas senast den 8 maj 2026. Regeringen har den 29 januari 2026 beslutat lagrådsremissen Ett likvärdigt betygssystem (U2026/00138) och har för avsikt att lämna en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

3. Rskr. 2017/18:221

Lärare och elever

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet.

2017/18:UbU19

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19), 2019/20:75 (U 13),

2020/21:75 (U 10), 2021/22:75 (U 7), 2022/23:75 (U 6), skr. 2023/24:75

(U 5) och skr. 2024/25:75 (U 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

255

Skr. 2025/26:75

Utbildnings- Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om

departementet användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskaps- underlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020. Regeringen meddelade 2021 att arbetet inte kunnat prioriteras med anledning av den då pågående pandemin. Regeringen har inte heller därefter haft möjlighet att prioritera arbetet. Regeringen hade för avsikt att fortsätta den påbörjade analysen av frågan under 2025 men har än så länge inte hunnit av resursskäl. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

4. Rskr. 2018/19:104

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39), 2019/20:75 (U 19), 2020/21:75 (U 16), 2021/22:75 (U 11), 2022/23:75 (U 9), skr. 2023/24:75 (U 7) och skr. 2024/25:75 (U 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16

d) Tioårig grundskola* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 10 maj 2021 i betänkandet En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Betänkandet remitterades. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2021 Skolverket i uppdrag att inför ett införande av en tioårig grundskola, erbjuda förskollärare verksamma i förskoleklassen fortbildningsinsatser (dnr U2020/06613). Uppdraget lämnades även i regleringsbreven för 2022 och 2023 (dnr U2021/04941 och U2022/04067). I budgetpropositionen för 2024 avsattes medel för 2025 och 2026 för förberedande insatser för införande av en tioårig grundskola (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.2, s. 66, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Av budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.3 s. 71 och 72, bet. 2024/25/UbU1, rskr. 2024/25:110) framgick att regeringen beräknat att medel behöver avsättas till kommunerna för genomförandet av reformen från och med 2028. I propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143), som regeringen beslutade den 13 mars 2025, ansåg regeringen att tillkännagivandet genom lagförslagen är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

256

5. Rskr. 2018/19:171

Gymnasieskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21), 2020/21:75 (U 17), 2021/22:76 (U 12), 2022/23:75 (U 10), skr. 2023/24:75 (U 8) och skr. 2024/25:75 (U 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen beslutade den 8 april 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (U 2021:01, dir. 2021:23). I kommittédirektiven angav regeringen att uppdraget att utreda hur fler elever kan fullfölja sin utbildning inom gymnasieskolan bör ha sin utgångspunkt i riksdagens tillkännagivande. Den 3 juni 2022 redovisades betänkandet I mål – vägar vidare för att flera unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (SOU 2022:34). Betänkandet remitterades. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva (dir. 2022:74). Utredningen tog sig namnet Utredningen om fler vägar till arbetslivet. Regeringen beslutade den 13 juli 2023 tilläggsdirektiv enligt vilket utredningen bl.a. skulle lämna förslag om nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar – yrkesskola – som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden (dir. 2023:114). Utredningen lämnade betänkandet Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) den 20 november 2024. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 22 maj 2025. Regeringen har för avsikt att fortsätta att bereda frågan under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2018/19:194

Grundläggande om utbildning

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22), 2020/21:75 (U 18), 2021/22:75 (U 13), 2022/23:75 (U 11), skr. 2023/24:75 (U 9) och skr. 2024/25:75 (U 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Regeringen beslutade den 2 november 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat analysera förutsättningarna för och möjliga effekter av skriftliga ordningsomdömen samt vid behov föreslå en lämplig reglering och vilka skolformer och årskurser som den i så fall bör omfatta (dir. 2023:154). Utredningen överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre förut-

Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet

257

Skr. 2025/26:75

sättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Betänkandet

Utbildnings-

har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 maj 2025. Frågan bereds

departementet

inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2018/19:269

Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa

särskilda regleringar för idrottsgymnasier

Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25), 2020/21:75 (U 19),

2021/22:75 (U 14), 2022/23:75 (U 12), skr. 2023/24:75 (U 10) och skr.

2024/25:75 (U 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med

elitsatsning i idrott *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att

regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för

idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och

som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet.

2018/19:UbU17 s. 15 f.).

Utbildningsdepartementet

remitterade den

17 juli 2020 en promemoria med förslag till ändringar i regelverket

avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrotts-

gymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020.

Frågan bereds inom Regeringskansliet men arbetet har inte kunnat

prioriteras. Avsikten är att återkomma till riksdagen så snart som möjligt.

Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

8. Rskr. 2020/21:14

Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler,

tillämpning och tillsyn

Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 32), 2021/22:75 (U 17),

2022/23:75 (U 15), skr. 2023/24:75 (U 11) och skr. 2024/25:75 (U10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag

från skolplikten* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att rege-

ringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till

regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar rege-

ringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då

beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i

skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om

bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig

för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Regeringen

meddelande 2021 att den avsåg att påbörja en analys av Riksrevisionens

rekommendationer under 2022. Som ett led i arbetet med elevers närvaro

i skolan beslutade regeringen den 2 november 2023 kommittédirektiv

Varaktigt förbättrad trygghet och studiero (dir. 2023:154). I utredningens

uppdrag ingick bland

annat att lämna förslag

om ett nationellt

258

frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro. I uppdraget ingickäven att föreslå definitioner av giltig respektive ogiltig frånvaro på lämplig nivå i skolförfattningarna, som vid behov även förtydligar förhållandet till anmäld och oanmäld frånvaro. Utredningen överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 31 juli 2025 kommittédirektiven Tydligare regler vid undantag från skolplikten (dir. 2025:77). Av direktiven framgår att en särskild utredare ska analysera och föreslå hur skollagens bestämmelser om ledighet, fullgörande av skolplikten på annat sätt samt upphörande av skolplikten vid varaktig vistelse utomlands kan förändras. Samtliga delar av tillkännagivandet ingår i utredningens uppdrag. Genom beslutet om kommittédirektiv ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om nationellt frånvaroregister* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget redovisades den 16 december 2021 (U2021/04976). Regeringskansliet har gjort bedömningen att frågan kräver ändringar i skollagen. Regeringen beslutade den 2 november 2023 kommittédirektiv Varaktigt förbättrad trygghet och studiero (dir. 2023:154). I utredningens uppdrag ingick bland annat att lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro. Utredningen skulle redovisa sitt uppdrag senast den 20 december 2024. Utredningen tog sig namnet Stärkt trygghet och studiero i skolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skolverket (U2023/03701). I regleringsbrevet ingår ett uppdrag att kart- lägga elevfrånvaron i de obligatoriska skolformerna. Syftet med kart- läggningen är att ge en uppföljande nationell bild över omfattningen av elevfrånvaron sedan Skolverkets kartläggning 2021. Skolverket redo- visade uppdraget den 20 november 2024 (U2024/02605). Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). I betänkandet föreslogs att ett nationellt frånvaroregister skulle inrättas. Betänkandet remitterades. Efter remitteringen har Utredningen om digitalisering mot felaktiga utbetalningar i socialförsäkringen den 12 november 2025 lämnat betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108). Även i detta betänkande lämnades förslag på införandet av ett nationellt register över barns och elevers frånvaro och närvaro i utbildningsverksamhet. Det föreslogs bl.a. att frånvaroregistret ska regleras i en ny lag om register över barns och elevers frånvaro och närvaro i utbildningsverksamhet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 27 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet

259

Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet

260

Riksmötet 2021/22

9. Rskr. 2021/22:136

Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister Prop. 2021/22:45, bet. 2021/22:UbU10

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 21), skr. 2023/24:75 (U 15) och skr. 2024/25:75 (U12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om förtydligande av särskilda skäl när det gäller den s.k. tvåårsregeln* : Riksdagen har tillkännagett för regeringen att de särskilda skälen för att återkalla ett godkännande när det gäller den s.k. tvåårsregeln bör förtydligas (bet. 2021/22:10, s. 38). De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2022. Den analys som Regeringskansliet har gjort visar att ett ytterligare förtydligande av vad som anses vara sådana särskilda skäl att ett outnyttjat godkännande inte bör återkallas kräver lagändring och att erfarenheter från tillämpningen av de nya bestämmelserna bör avvaktas innan behovet av en lagändring övervägs. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2021/22:205

Övergripande skolfrågor

Motion från allmänna motionstiden 2021/22:3990, bet. 2021/22:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 28), skr. 2023/24:75 (U 17) och skr. 2024/25:75 (U14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om färre riktade statsbidrag *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska minska antalet riktade statsbidrag som avser

gymnasieskolan till förmån för generella bidrag (bet. 2021/22:UbU14 s. 20). Utredningen En ändamålsenlig kommunal- ekonomisk utjämning (Fi 2022:03) har bl.a. haft i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och vid behov föreslå de följdändringar i kostnadsutjämningen som skulle vara motiverade och analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverksamhet skulle få för det generella statsbidraget, utjämnings- systemet och för finansieringen av kommunsektorn i sin helhet. Utred- ningstiden förlängdes till 3 juli 2024 (dir. 2024:17). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.6.5 s. 67) angav regeringen att arbetet med att förenkla statsbidragen fortsätter och att regeringen i syfte att minska antalet och förenkla de riktade statsbidragen avser att genomföra en översyn och anpassning av befintlig anslagsstruktur och anslagsändamål. I propositionen angavs också att syftet med det är att minska huvudmännens administrativa börda och antalet riktade statsbidrag. I budgetpropostionen för 2024 angav regeringen att ambi- tionen i budgetpropositionen för 2023 kvarstår och konstaterade samtidigt att den ekonomiska styrningen av skolväsendet behöver utvecklas (prop. 2023/24:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.5.3 s. 68). Utredningen En ändamåls- enlig kommunalekonomisk utjämning lämnade sitt betänkande den 2 juli 2024. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 8 november

2024. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.4 s. 72) ett samlat statsbidrag för

personalförstärkningar på skolområdet. Förslaget innebar att fyra statsbidrag som bl.a. fördelas till gymnasieskolan stegvis slås samman under 2025 och 2026. Det samlade statsbidraget var ett led i regeringens arbete för att minska antalet riktade statsbidrag i syfte att underlätta huvudmännens administrativa arbete med statsbidragen. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.6. s. 16) redovisade regeringen slutsatser från rapporten Statens styrning med statsbidrag till kommuner och regioner 2024 (Statskontoret 2025). Rapporten visar att det under 2024 fanns färre riktade statsbidrag jämfört med föregående år. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2021/22:340

Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd Prop. 2021/22:156, bet. 2021/22:UbU31

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 32), skr. 2023/24:75 (U 19) och skr. 2024/25:75 (U 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utredning om finansiering av resursskolor *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans målgrupp och att det därför snarast bör tillsättas en utredning med detta uppdrag (bet. 2021/22:UbU31 s. 35). I regeringens skrivelse Riksrevi- sionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviserades att en utredning skulle tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen hade tagit upp. Det framgick av skrivelsen att den utredningen även bör se över finansieringen av resursskolorna. Skrivelsen lämnades till riksdagen den 28 december 2022. Den 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En natio- nell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (dir. 2023:153). I utredningens uppdrag ingår bland annat att utreda och lämna förslag till ett system för finansiering av fristående resursskolor som är utformat på ett sätt som är anpassat till resurskolornas särskilda karaktär och förutsättningar, och att utreda och föreslå hur finansieringen av fristående resursskolor kan hanteras inom ramen för ett system med en nationellt bindande skol- pengsnorm. Utredningen skulle redovisa dessa delar senast den 1 april 2025. Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05) fick genom tilläggsdirektiv den 10 mars 2025 förlängd tid för delredovisningen av uppdraget i dessa delar (dir. 2025:23). Den 12 juni 2025 överlämnade utredningen delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72) till regeringen. I delbetänkandet görs bedömningen att om ett nationellt strukturbidrag eller annan av staten bestämd ersättning till resursskolan ska införas behöver det föregås av att det tas fram en mer avgränsad definition av resursskolans målgrupp och uppdrag. Utredningen föreslår även att regeringen ska tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på en närmare definition av resursskolans målgrupp och uppdrag. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 2 december 2025. Förslaget bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet

261

Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet

262

12. Rskr. 2021/22:362

Ökad likvärdighet för skolhuvudmän Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:UbU32

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 33), skr. 2023/24:75 (U 20) och skr. 2024/25:75 (U 16).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om nytt förslag om resursfördelningssystem till skolan *: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör återkomma med ett förslag på ett resursfördelningssystem till skolan (bet. 2021/22:UbU32 s. 26). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviserades att en utredning skulle tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen hade tagit upp samt att regeringen vid utformningen av kommittédirektiven hade för avsikt att beakta vad riksdagen har tillkännagett för regeringen när det gäller finansieringen av svensk skola. Skrivelsen lämnades till riksdagen den 28 december 2022. Den 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (dir. 2023:153). I uppdraget ingick bland annat att föreslå en modell för att fastställa en nationell skolpengsnorm för kommunala och enskilda huvudmän som tar hänsyn till olika huvudmäns strukturella förutsättningar och behov. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, skulle redovisats senast den 1 april 2025. Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05) fick genom tilläggsdirektiv den 10 mars 2025 (dir. 2025:23) förlängd tid för delredovisningen av dessa delar. Den 12 juni 2025 överlämnade utredningen delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72) till regeringen. I delbetänkandet gör utredningen bedömningen att det i nuläget inte är lämpligt att införa en bindande skolpengsnorm och lämnar i stället förslag om att bl.a. införa en vägledande norm för resursfördelningen till förskoleklass och grundskola i kommunens egen regi. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 2 december 2025. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 november 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om utredning om skolpengen* : Riksdagen har tilkännagett för regeringen att den bör utreda vissa frågor om skolpengen, bl.a. inom vilka områden skolpengen används utöver skolverksamhet och på vilka grunder skolpengen ska kunna dras tillbaka om det förekommer brottslighet i huvudmannens verksamhet (bet. 2021/22:UbU32 s. 29). Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan genom att den 6 juli 2023 besluta tilläggsdirektiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att utreda och föreslå hur utbetalda kommunala bidrag till en enskild huvudman ska kunna återkrävas om en ställföreträdare för huvudmannen blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, och att utreda och föreslå i

vilka andra fall utbetalda kommunala bidrag ska kunna återkrävas.

Skr. 2025/26:75

Uppdraget skulle redovisats senast den

28

februari

2025.

Den

Utbildnings-

24 september 2024 fick utredningen tilläggsdirektiv som bl.a. innebar att

departementet

utredningstiden förlängdes (dir. 2024:85). Uppdraget skulle i stället

redovisas i ett delbetänkande senast den 28 mars 2025 och i ett

slutbetänkande senast den 31 december 2025. Den 7 april 2025

överlämnade utredningen delbetänkandet Skärpta villkor för

friskolesektorn (SOU 2025:37) till regeringen. I delbetänkandet föreslås

bl.a. att en enskild huvudman som fått bidrag enligt skollagen ska vara

återbetalningsskyldig till den utbetalande kommunen om bidraget använts

i brott. För brottet ska det vara föreskrivet strängare straff än böter.

Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 4 augusti 2025.

Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Den 9 januari 2026

överlämnade utredningen slutbetänkandet Skärpta villkor för

friskolesektorn – ytterligare förslag (SOU 2025:123). Punkten är inte

slutbehandlad.

13. Rskr. 2021/22:406

Ett mer likvärdigt skolval

Prop. 2021/22:158, bet. 2021/22:UbU33

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 38), skr. 2023/24:75 (U 21 och

skr. 2024/25:75 (U 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ett nytt förslag om ett utvecklat skolval *: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på ett

utvecklat skolval som baseras på rimliga och förutsägbara kriterier,

obligatoriskt skolval, bättre information och där bl.a. kötid finns med som

möjlig urvalsgrund (bet. 2021/22:UbU33 s. 32). Regeringen lämnade den

30 juni 2022 ett uppdrag till Skolverket att med utgångspunkt i relevanta

analyser, slutsatser och förslag i betänkandet En mer likvärdig skola –

minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28)

lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklass,

grundskola och grundsärskola (numera anpassad grundskola) administre-

rat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de

principer för urval som gäller i dag (U2022/02561). Skolverket skulle

analysera de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för ett sådant

system. I uppdraget angavs att regeringen parallellt med att Skolverket

genomförde uppdraget hade för avsikt att överväga på vilket sätt

urvalsgrunderna bör förändras. Skolverket

redovisade uppdraget

den

6 september 2023. Med hänsyn till rådande juridiska förhållanden

bedömde Skolverket att det inte är möjligt

att

införa ett

gemensamt

skolvalssystem i enlighet med den modell som föreslagits i betänkandet (SOU 2020:28). Enligt Skolverket är underlaget i betänkandet otillräckligt för att myndigheten ska kunna lämna konkreta författningsförslag. För att sådana ska kunna lämnas behöver ett antal områden utredas vidare. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2021/22:412

In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet

263

Skr. 2025/26:75

Prop. 2021/22:155, bet. 2021/22:UbU26

Utbildnings-

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 40), skr. 2023/24:75 (U 22)

departementet

och skr. 2024/25:75 (U 18).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om in- och utpasseringskontroller (reservation 2) * : Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om in- och utpasseringskontroller. Enligt tillkännagivandet bör regeringen överväga nya arbetssätt och andra tekniska lösningar som kan bidra till att motverka fusk vid högskoleprovet (bet. 2021/22:UbU26 s. 41). Lagen (2022:1101) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet trädde i kraft den 1 juli 2023 och in- och utpasseringskontroller genomfördes för första gången vid det högskoleprov som anordnades i oktober 2023. Regeringen beslutade den 20 december 2023 regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Universitets- och högskolerådet. Myndigheten fick då i uppdrag att analysera om det finns behov av ytterligare åtgärder för att motverka fusk på högskoleprovet, och i så fall föreslå sådana åtgärder (U2023/03655). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbild- ningsdepartementet) den 11 december 2024 (U2024/02767). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.4 s.