Prop. 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita på

Beredningskedjan

bygger på SOU 2021:36 Gode män och förvaltare - en översyn
behandlas i Bet. 2025/26:CU22 Ett ställföreträdarskap att lita på

Prop. 2025/26:92
Propositioner · Justitiedepartementet

Ett ställföreträdarskap att lita på

2025-12-23 · 318 sidor, varav 318 med tryckt sidnummer

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: alla 318 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 2025/26:92, Ett ställföreträdarskap att lita på

Dokumentets text

s. 1 Regeringens proposition 2025/26:92 Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition 2025/26:92

Ett ställföreträdarskap att lita på

Prop.

2025/26:92

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 december 2025

Ebba Busch

Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Människor som är i behov av en god man eller förvaltare för att sköta sina ekonomiska eller personliga angelägenheter ska kunna lita på att de får den hjälp och det stöd som behövs. Detta förutsätter ett rättssäkert och modernt regelverk där den enskilde sätts i fokus. Regeringen föreslår ett flertal åtgärder som syftar till att stärka den enskildes ställning, höja ställföre- trädarverksamhetens kvalitet och skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare.

Det arbete som en god man eller förvaltare utför är ofta en förutsättning för att den enskilde ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Regeringen föreslår att ramarna för ställföreträdarens uppdrag blir tydli- gare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande.

Vidare föreslår regeringen att en central statlig myndighet ges ett ansvar på ställföreträdarområdet. Myndigheten kommer att ge tillsynsvägledning och bl.a. kunna tillhandahålla information, meddela föreskrifter och se till att ställföreträdare får utbildning.

Regeringen föreslår också att det införs ett nationellt ställföreträdar- register. Registret kommer att underlätta tillsynen av gode män och förval- tare och göra det lättare för ställföreträdare att visa sin behörighet i kon- takter med bl.a. myndigheter och banker.

Dessutom lämnas förslag för att förbättra överförmyndarnas verksam- het. Överförmyndarna ges också beslutanderätt i alla godmanskapsären- den som inte är tvistiga och möjligheten att utse en anställd ställföreträdare regleras i lag.

De flesta av lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

s. 2 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

Lagtext

..............................................................................................

2.1

Förslag till lag om ändring i föräldrabalken .......................

2.2

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.......

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande

äktenskap och förmynderskap ..........................................

2.4 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen

(2000:980) ........................................................................

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:429) om

god man för ensamkommande barn .................................

2.6 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) ........................................................................

2.7 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) ................................................

2.8 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen

(2015:315) ........................................................................

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:310) om

framtidsfullmakter ............................................................

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2021:600) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar

om medicintekniska produkter .........................................

Ärendet och dess beredning ............................................................

Ökad trygghet för den som har en ställföreträdare..........................

4.1

Ställföreträdarskapets funktion.........................................

4.2

En reform för ökad trygghet och självständighet .............

Statlig tillsyn och vägledning..........................................................

Ett ställföreträdarregister.................................................................

6.1

Ett nationellt ställföreträdarregister ska inrättas ...............

6.2

Registrets innehåll och tillgången till registret .................

6.3

Överförmyndarnas register...............................................

Den enskildes ställning ...................................................................

7.1 Ett godmanskap ska inte anordnas om en mindre

ingripande åtgärd är tillräcklig .........................................

7.2 Ökad möjlighet att få information och stöd från

överförmyndaren ..............................................................

7.3

Ökat hänsynstagande till huvudmannens vilja .................

7.4 Ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens

verksamhet .......................................................................

7.5

Stärkt skydd för uppgifter om den enskilde......................

7.6 Sekretess i ärenden enligt lagen om

framtidsfullmakter ............................................................

Ställföreträdarskapet .......................................................................

8.1

Tydligare ramar för ställföreträdarens uppdrag ................

8.2

Bättre information om uppdraget .....................................

s. 3 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF

8.3

Utbildning för ställföreträdare .........................................

Prop. 2025/26:92

8.4

Anställda ställföreträdare.................................................

8.5

När en ställföreträdare vill avsluta sitt uppdrag...............

En ökad beslutanderätt för överförmyndaren .................................

Överförmyndarens verksamhet ......................................................

10.1

Kompetens och kvalitet ...................................................

10.3

Delegering av beslutanderätt .........................................

103

10.4

Tydligare krav på ställföreträdarens redovisning ..........

106

10.5

Ersättning för småutgifter utan kvitto............................

108

10.6

Tydligare krav på överförmyndarens tillsyn..................

109

10.7

Ökade befogenheter för överförmyndaren.....................

111

10.8

Anmälningsplikt vid misstanke om brott.......................

112

10.9

Överförmyndarverksamhetens organisationsform.........

114

10.10 Övergång till överförmyndarnämnd under en

mandatperiod .................................................................

116

10.11

Digitalisering av överförmyndarverksamheten .............

117

10.12 Överförmyndarstatistiken ska ingå i den officiella

statistiken.......................................................................

118

Ställföreträdare för ensamkommande barn ..................................

121

Digitala framtidsfullmakter ..........................................................

124

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................................

126

Konsekvenser ...............................................................................

128

14.1

Konsekvenser för enskilda ............................................

128

14.2

Konsekvenser för staten ................................................

130

14.3

Konsekvenser för kommunerna.....................................

132

14.4

Övriga konsekvenser .....................................................

134

Författningskommentar ................................................................

136

15.1

Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken ...............

136

15.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:429) om

god man för ensamkommande barn...............................

172

15.3 Förslaget till lag om ändring i offentlighets-

och sekretesslagen (2009:400).......................................

174

15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:310) om

framtidsfullmakter .........................................................

174

15.5

Övriga lagförslag ...........................................................

175

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Gode män och

förvaltare – en översyn (SOU 2021:36).........................

176

Bilaga 2

Betänkandets lagförslag.................................................

194

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna ..............................

272

Bilaga 4

Lagrådsremissens lagförslag..........................................

273

Bilaga 5

Lagrådets yttrande .........................................................

314

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 2025 .....

318

s. 4 Förslag till riksdagsbeslut Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i föräldrabalken.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i socialförsäkringsbalken.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella

rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i socialavgiftslagen (2000:980).

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i aktiebolagslagen (2005:551).

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (2015:315).

9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter.

10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (2021:600) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter.

s. 5 Lagtext Kontrollera mot PDF

Lagtext

Prop. 2025/26:92

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken 1 dels att 19 kap. 19 § ska upphöra att gälla,

dels att 10 kap. 18 §, 11 kap. 4, 15–21, 23 och 27 §§, 12 kap. 2–4, 9 och 16 §§, 14 kap. 2, 15, 18, 19, 24 och 25 §§, 16 kap. 1, 3–5, 7, 8 och 10 a– 14 §§, 19 kap. 13, 17, 18 och 20 §§ och 20 kap. 11 § och rubrikerna närmast före 16 kap. 3, 5 och 14 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 18 kap., tjugosex nya paragrafer, 11 kap. 4 a, 4 b, 12 a–12 c, 15 a, 16 a, 17 b, 17 c, 19 c och 23 a §§, 12 kap. 7 a, 9 a, 16 a och 16 b §§, 14 kap. 18 a §, 16 kap. 6 a, 8 a, 11 a och 11 b §§ och 19 kap. 3, 7 a, 13 a, 14 a, 17 a och 18 a §§, och närmast före 11 kap. 4, 15, 18, 19, 23 och 27 §§, 16 kap. 6 a § och 19 kap. 3, 13, 17, 17 a, 18 och 20 §§ nya rubriker av följande lydelse,

dels att det närmast före 11 kap. 1 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”God man i förmyndares ställe”, närmast före 11 kap. 2 § en ny rubrik som ska lyda ”God man vid intressekonflikt”, närmast före 11 kap. 3 § en ny rubrik som ska lyda ”God man för bortavarande och andra”, närmast före 11 kap. 5 § en ny rubrik som ska lyda ”Den gode mannens behörighet och förhållandet till tredje man”, närmast före 11 kap. 7 § en ny rubrik som ska lyda ”När ett förvaltarskap ska anordnas”, närmast före 11 kap. 8 § en ny rubrik som ska lyda ”Den enskildes och förvaltarens behörighet”, närmast före 11 kap. 12 § en ny rubrik som ska lyda ”Kompetens- och lämplighetskrav”, närmast före 11 kap. 13 § en ny rubrik som ska lyda ”Flera gode män eller förvaltare”, närmast före 11 kap. 24 § en ny rubrik som ska lyda ”Ställföreträdarens yttrande”, närmast före 11 kap. 25 § en ny rubrik som ska lyda ”Behörig överförmyndare och domstol”, närmast före 19 kap. 1 § en ny rubrik som ska lyda ”Om överförmyndare och överförmyndarnämnd”, närmast före 19 kap. 5 § en ny rubrik som ska lyda ”Val av överförmyndare och ledamöter i överförmyndarnämnd”, närmast före 19 kap. 15 § en ny rubrik som ska lyda ”Ekonomiska förmåner” och närmast före 19 kap. 16 § en ny rubrik som ska lyda ”Kommunallagens tillämplighet”.

1 Balken omtryckt 1995:974.

Senaste lydelse av 19 kap. 19 § 2014:886.

s. 6 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 kap.

18 §

Ansökan om förordnande eller ent-

En ansökan om att en förmyndare

ledigande av en förmyndare får

ska förordnas eller entledigas får

göras av överförmyndaren, förmyn-

dare, vårdnadshavare, den under-

årige själv, om han eller hon har

fyllt sexton år, samt av hans eller

fyllt 16 år, samt av hans eller hen-

hennes make eller sambo och när-

nes sambo och närmaste släktingar.

maste släktingar. Frågor som avses i

Rätten ska självmant ta upp en

denna paragraf skall rätten också

sådan fråga , när det finns anled-

ta upp självmant , när det finns

ning till det.

anledning till det.

I ett ärende som avses i första

stycket skall rätten ge en underårig

stycket ska rätten ge en underårig

som fyllt sexton år tillfälle att yttra

som fyllt 16 år tillfälle att yttra sig,

sig, om det kan ske.

om det kan ske.

11 kap.

God man vid sjukdom och

liknande förhållanden

4 §

Om någon på grund av sjukdom,

psykisk störning, försvagat hälso-

tillstånd eller liknande förhållande

tillstånd eller något liknande förhål-

behöver hjälp med att bevaka sin

lande behöver hjälp med sina eko-

rätt, förvalta sin egendom eller

nomiska eller personliga angeläg-

sörja för sin person , skall rätten,

enheter, ska ett godmanskap anord-

om det behövs, besluta att anordna

nas för honom eller henne. Ett god-

godmanskap för honom eller

manskap ska dock inte anordnas

henne. Ett sådant beslut får inte

om den enskilde kan antas få sitt

meddelas utan samtycke av den för

hjälpbehov tillgodosett på ett

vilken godmanskap skall anordnas,

mindre ingripande sätt.

om inte den enskildes tillstånd

hindrar att hans eller hennes mening

inhämtas.

När rätten meddelar ett beslut

För att ett godmanskap ska an-

enligt första stycket, skall rätten

ordnas krävs att den enskilde sam-

samtidigt förordna en god man att

tycker till det. Samtycke krävs dock

utföra uppdraget. Om en god man i

inte om den enskildes tillstånd hin-

något annat fall skall förordnas på

drar att hans eller hennes mening

grund av ett beslut enligt första

hämtas in.

stycket, skall förordnandet med-

delas av överförmyndaren.

Ett godmanskap ska begränsas uti- från den enskildes behov.

s. 7 Lagtext Kontrollera mot PDF

4 a §

En fråga om att anordna ett god- manskap enligt 4 § prövas av över- förmyndaren.

Om den enskilde, hans eller hen- nes förmyndare, make eller sambo eller närmaste släktingar eller en framtidsfullmaktshavare motsätter sig att ett godmanskap anordnas ska överförmyndaren överlämna ären- det till rätten för prövning. Det- samma gäller om överförmyndaren bedömer att ett godmanskap inte bör anordnas.

Om en fråga enligt första stycket uppkommer i ett ärende om för- valtarskap, är rätten också behörig att pröva frågan.

4 b §

När överförmyndaren eller rätten anordnar ett godmanskap enligt 4 § ska samtidigt en god man förordnas att utföra uppdraget.

Om en god man i något annat fall ska förordnas på grund av ett godmanskap enligt 4 § görs det av överförmyndaren.

12 a §

Den som på grund av sin anställ- ning åtar sig uppdrag som god man eller förvaltare får förordnas som sådan ställföreträdare, om det finns särskilda skäl.

12 b §

En person som förordnas till god man enligt 4 § eller förvaltare ska genomgå en utbildning om vad ett sådant ställföreträdarskap innebär. En sådan utbildning ska genom- föras senast inom tre månader från dagen för förordnandet.

12 c §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om lämplighetskon- trollen och om utbildning för gode män och förvaltare. Föreskrifterna

Prop. 2025/26:92

s. 8 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

får innehålla undantag från utbild-

ningskravet i 12 b §.

Handläggningen

15 § 2

En ansökan om förordnande av god

En ansökan om att förordna en god

man enligt 1–4 §§ eller förvaltare får

man enligt 1–3 §§, eller att an-

göras av förmyndare, av den som

ordna ett godmanskap enligt 4 §

ansökan avser, om han eller hon har

eller ett förvaltarskap får göras av

fyllt 16 år, och av hans eller hennes

en förmyndare, av den som an-

make eller sambo och närmaste släk-

sökan avser, om han eller hon har

tingar. En ansökan om anordnande

fyllt 16 år, och av hans eller hennes

av godmanskap enligt 4 § eller för-

make eller sambo och närmaste

valtarskap får göras av en framtids-

släktingar. En ansökan om att

fullmaktshavare och av överför-

anordna ett godmanskap enligt 4 §

myndaren .

eller ett förvaltarskap får också

göras av en framtidsfullmakts-

havare.

En ansökan om anordnande av

En ansökan om att anordna ett

förvaltarskap får också göras av en

förvaltarskap får också göras av

god man som avses i 4 §.

överförmyndaren eller en god man

som avses i 4 §.

När det finns anledning till det ska rätten självmant ta upp frågor om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap. Överförmyn- daren har samma skyldighet när det gäller förordnande av god man eller förvaltare.

15 a §

När det finns anledning till det ska överförmyndaren självmant pröva en fråga om att anordna ett god- manskap enligt 4 § eller att för- ordna en god man eller förvaltare.

Rätten ska, när det finns anled- ning till det, självmant pröva en fråga om att anordna ett förvaltar- skap. Om rätten i ett annat fall än som avses i 4 a § tredje stycket anser att det finns behov av att anordna ett godmanskap enligt 4 §, ska den anmäla det till överförmyn- daren.

2 Senaste lydelse 2017:311.

s. 9 Lagtext Kontrollera mot PDF

16 § 3

Prop. 2025/26:92

I ärenden om förordnande av god

I ett ärende om att förordna en god

man eller förvaltare för någon som

man eller förvaltare eller att anord-

har fyllt 16 år ska rätten eller över-

na ett godmanskap enligt 4 § eller

förmyndaren ge denna person till-

ett förvaltarskap för någon som har

fälle att yttra sig, om det kan ske.

fyllt 16 år ska den enskilde ges

tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

I ärenden om anordnande av

I ett ärende enligt första stycket

godmanskap enligt 4 § eller förval-

ska även den enskildes make eller

tarskap ska rätten också inhämta

sambo, barn , framtidsfullmaktsha-

yttranden från den enskildes make

vare och

vårdinrättningar

ges

eller sambo, barn och framtidsfull-

tillfälle att yttra sig , om det inte är

maktshavare , överförmyndaren och

obehövligt. Yttranden ska också,

vårdinrättning , om det inte är

om det behövs, inhämtas från andra

obehövligt. Yttranden ska också,

närstående samt från den eller de

om det behövs, inhämtas från andra

kommunala

nämnder som fullgör

närstående samt från den eller de

uppgifter inom socialtjänsten

och

kommunala nämnder

som fullgör

den eller de nämnder som utövar

uppgifter

inom socialtjänsten och

regionens ledning av omsorgsverk-

den eller de nämnder som utövar

samheten. Rätten ska inhämta ett

regionens ledning av omsorgsverk-

yttrande från överförmyndaren, om

samheten. Den som ansökan avser

det inte är obehövligt.

ska höras muntligen, om det kan

ske utan skada för honom eller

henne och det inte är uppenbart att

han eller hon inte förstår vad saken

gäller. Rätten får dock avstå från

att höra den enskilde muntligen om

han eller hon själv har gjort ansö-

kan eller

medgett

förordnandet

eller det annars finns särskilda skäl.

Andra stycket gäller även i ären- den hos överförmyndaren om för- ordnande av god man enligt 4 § eller förvaltare.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldiga att lämna sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet.

16 a §

Den som en fråga om att anordna

ett godmanskap eller förvaltarskap

avser ska höras muntligen, om det

kan ske utan skada för honom eller

henne och det inte är uppenbart att

han eller hon inte förstår vad saken

gäller. Den enskilde behöver dock

inte höras muntligen om han eller

3 Senaste lydelse 2019:838.

s. 10 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

hon själv har gjort ansökan eller

medgett att ett godmanskap eller

förvaltarskap anordnas eller det

annars finns särskilda skäl.

17 §

Innan rätten anordnar förvaltarskap

Innan rätten anordnar ett förvaltar-

skall den inhämta läkarintyg eller

skap ska den inhämta läkarintyg eller

annan likvärdig utredning om den

enskildes hälsotillstånd. Detta gäller

enskildes hälsotillstånd. Detsamma

även i ärenden om anordnande av

gäller överförmyndaren eller rätten

godmanskap enligt 4 §, när den en-

i ett ärende om att anordna ett god-

skilde inte har lämnat sitt samtycke.

manskap enligt 4 §, när den en-

skilde inte har lämnat sitt samtycke.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen

bestämmer

får

meddela närmare

föreskrifter

sådan utredning som avses i första stycket.

17 a § 4

Rätten får uppdra åt överförmyn-

Om det hos överförmyndaren upp-

daren att inhämta yttranden enligt

kommer en fråga om huruvida det

16 § andra stycket och utredning

finns ett behov av att anordna ett

enligt 17 § .

förvaltarskap, får överförmyndaren

inhämta utredning enligt 17 §.

På begäran av rätten ska över- förmyndaren lämna förslag på god man eller förvaltare, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Om en fråga om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller för- valtarskap uppkommer hos över- förmyndaren, får överförmyndaren inhämta yttranden enligt 16 § andra stycket och utredning enligt

17 § . Om överförmyndaren ansöker om ett sådant anordnande, ska vad som inhämtats ges in till rätten tillsammans med ansökan. Överför- myndaren ska då också lämna förslag på god man eller förvaltare.

Om överförmyndaren ansöker hos rätten om att ett förvaltarskap ska anordnas, ska överförmyndaren tillsammans med ansökan ge in de yttranden och den utredning som hämtats in enligt 16 och 17 § §. Överförmyndaren ska också lämna förslag på en förvaltare.

17 b §

Om överförmyndaren enligt 4 a § överlämnar ett ärende om godman- skap till rätten, ska överförmyndaren ge in de yttranden och den utredning

4 Senaste lydelse 2014:886.

s. 11 Lagtext Kontrollera mot PDF

som hämtats in enligt 16 och 17 §§.

Överförmyndaren

ska också

lämna

förslag på en god man, om inte

överförmyndaren

själv bedömer att

ett godmanskap inte bör anordnas.

17 c §

I ett ärende om att anordna ett

förvaltarskap, får rätten uppdra åt

överförmyndaren att inhämta ytt-

randen enligt 16 § andra stycket

och utredning enligt 17 §. Detsam-

ma gäller i ett ärende om att an-

ordna ett godmanskap enligt 4 §

som handläggs av rätten.

På begäran av rätten ska över-

förmyndaren lämna förslag på en

god man eller förvaltare, om det

inte finns särskilda skäl mot det.

Interimistiskt beslut

18 §

Kan ett slutligt beslut inte ges ome-

Om ett slutligt beslut inte kan med-

delbart i ett ärende om anordnande

delas omedelbart i ett ärende om att

av godmanskap enligt 4 § eller

anordna ett godmanskap enligt 4 §

förvaltarskap, får rätten besluta att

eller ett förvaltarskap, får rätten

anordna godmanskap eller förval-

besluta att anordna ett godmanskap

tarskap för tiden till dess ärendet

eller förvaltarskap för tiden till dess

slutligt avgörs, om den enskildes

ärendet slutligt avgörs, om den

angelägenheter kräver omedelbar

enskildes

angelägenheter

kräver

vård eller ett dröjsmål uppenbar-

omedelbar vård eller ett dröjsmål

ligen skulle medföra fara för den

uppenbarligen skulle medföra fara

enskildes person eller egendom. Ett

för den enskildes person eller egen-

sådant beslut kan meddelas även

dom. Ett sådant beslut om att

för den som är underårig att gälla

anordna ett godmanskap enligt 4 §

från och med den dag då han eller

får under

samma förutsättningar

hon fyller arton år.

meddelas av överförmyndaren när

den är behörig att besluta i frågan.

Ett beslut enligt första eller andra

meningen får meddelas även för

den som är underårig att gälla från

och med den dag då han eller hon

fyller 18 år.

Kan ett slutligt beslut inte ges

Om ett slutligt beslut inte kan

omedelbart i ett ärende om förord-

meddelas omedelbart i ett ärende

nande av god man eller förvaltare,

om att förordna en god man eller

får överförmyndaren förordna god

förvaltare,

får

överförmyndaren

man eller förvaltare för tiden till

förordna en god man eller förval-

dess ärendet slutligt avgörs, om

tare för tiden till dess ärendet slut-

Prop. 2025/26:92

s. 12 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 ärendet brådskar av sådan anled- ning som anges i första stycket.

Innan beslut enligt första eller andra stycket meddelas skall den som ansökningen avser ha fått tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

Ett beslut enligt första stycket får när som helst ändras av rätten. Överförmyndaren får när som helst ändra ett beslut enligt andra stycket.

ligt avgörs, under samma förutsätt- ningar som anges i första stycket.

Innan ett beslut enligt första eller andra stycket meddelas ska den enskilde ha fått tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

Upphörande och entledigande

19 § 5

Om en god man eller förvaltare inte

längre behövs, ska godmanskapet

eller förvaltarskapet upphöra.

eller förvaltarskapet upphöra. Ett

god man som har förordnats enligt

godmanskap enligt 4 § ska också

3 § 1–5 ska entledigas så snart den

upphöra om den enskilde inte sam-

som förordnandet avser begär det.

tycker till godmanskapet, om den

När en god man eller förvaltare har

enskildes tillstånd är sådant att

slutfört sitt uppdrag, ska han eller

samtycke kan lämnas.

hon genast anmäla det till överför-

myndaren.

En god man eller förvaltare har

En god man som har förordnats

rätt att på begäran bli entledigad

enligt 3 § 1–5 ska entledigas så

från sitt uppdrag. Om godman-

snart den som förordnandet avser

skapet eller förvaltarskapet

ska

begär det. När en god man eller

fortsätta, är den gode mannen eller

förvaltare har slutfört sitt uppdrag,

förvaltaren dock skyldig att kvarstå

ska han eller hon genast anmäla

till dess en ny god man eller

det till överförmyndaren.

förvaltare har utsetts, om inte an-

nat föreskrivs i 19 a §.

En god man eller förvaltare har

rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Om godman- skapet eller förvaltarskapet ska fortsätta, är den gode mannen eller förvaltaren dock skyldig att kvarstå till dess en ny god man eller för- valtare har utsetts, om inte annat följer av 19 a §. En ny god man eller förvaltare ska förordnas så snart som möjligt.

5 Senaste lydelse 2014:886.

s. 13 Lagtext Kontrollera mot PDF

19 a § 6

Prop. 2025/26:92

Skyldigheten enligt 19 § andra

Skyldigheten enligt 19 §

tredje

stycket att kvarstå som god man

stycket att kvarstå som en god man

eller förvaltare gäller inte om en

god man som har förordnats en-

ligt 4 § eller en förvaltare har skälig

orsak att bli entledigad innan en ny

god man eller förvaltare har utsetts.

Sker ett entledigande med stöd av första stycket, ska godmanskapet eller

förvaltarskapet upphöra, om överförmyndaren har vidtagit alla rimliga

åtgärder för att finna någon annan som är lämplig och som vill åta sig

uppdraget.

19 b § 7

Ett beslut om att ett godmanskap

Ett beslut om att ett förvaltarskap ska

enligt 4 § eller ett förvaltarskap ska

upphöra meddelas av rätten.

upphöra och ett beslut om att ent-

lediga en god man eller förvaltare

med stöd av 19 a § fattas av rätten .

I övriga fall fattar överförmynda- ren beslut om upphörande av ett godmanskap och om entledigande av en god man eller förvaltare.

Ett beslut om att ett godmanskap ska upphöra meddelas av överför- myndaren. Om någon av de som anges i 4 a § andra stycket första meningen motsätter sig att ett god- manskap enligt 4 § upphör ska överförmyndaren dock överlämna ärendet till rätten för prövning. Detsamma gäller om överförmyn- daren bedömer att ett sådant god- manskap inte bör upphöra. Rätten beslutar också om att ett god- manskap ska upphöra med stöd av 19 a § andra stycket.

Ett beslut om att entlediga en god man eller förvaltare med stöd av 19 a § första stycket meddelas av rätten. I övriga fall beslutar över- förmyndaren om entledigande av en god man eller förvaltare.

19 c §

I ett ärende om att ett förvaltarskap ska upphöra, får rätten uppdra åt

Senaste lydelse 2014:886.

Senaste lydelse 2017:311.

s. 14 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

överförmyndaren att inhämta ytt-

randen enligt 16 § andra stycket

och utredning enligt 17 §. Det-

samma gäller i ett ärende om upp-

hörande av ett godmanskap enligt

4 § som handläggs av rätten.

20 §

En god man eller förvaltare som

gör sig skyldig till missbruk eller

försummelse vid utövandet av sitt

uppdrag eller som kommer på eko-

nomiskt obestånd och på grund av

detta är olämplig för uppdraget el-

ler som av någon annan orsak inte

längre är lämplig att inneha upp-

draget, skall entledigas. Beslut om

draget, ska entledigas.

entledigande fattas av överför-

myndaren.

Uppkommer en fråga om att

Uppkommer en fråga om att en-

enligt första stycket entlediga en

ligt första stycket entlediga en god

god man eller förvaltare och kan

man eller förvaltare och kan ett

slutligt beslut inte ges omedelbart,

slutligt beslut inte meddelas omedel-

får överförmyndaren besluta att den

bart, får överförmyndaren besluta

gode mannen eller förvaltaren skall

att den gode mannen eller förvalta-

skiljas från sitt uppdrag för tiden till

ren ska skiljas från sitt uppdrag för

dess ärendet avgörs, om dröjsmål

tiden till dess ärendet avgörs, om ett

skulle medföra fara för den som

dröjsmål skulle medföra fara för

godmanskapet eller förvaltarskapet

den som godmanskapet eller för-

avser.

valtarskapet avser.

21 §

Ansökan om entledigande av en

En ansökan om entledigande av en

god man eller förvaltare och om

upphörande av godmanskap eller

upphörande av ett godmanskap el-

förvaltarskap får göras av någon av

ler förvaltarskap får göras av någon

dem som avses i 15 § första stycket

av de som avses i 15 § första

eller av den gode mannen eller

stycket , eller av den gode mannen

förvaltaren.

eller förvaltaren. En ansökan om

upphörande av ett förvaltarskap får

också göras av överförmyndaren.

Rätten eller överförmyndaren får

också självmant ta upp frågor som

också självmant ta upp en fråga

avses i första stycket och som de är

som avses i första stycket och som

behöriga att avgöra.

de enligt 19 b § är behöriga att

avgöra.

I ett ärende enligt denna paragraf

skall rätten eller överförmyndaren

ska rätten eller överförmyndaren ge

ge den enskilde tillfälle att yttra sig,

den enskilde tillfälle att yttra sig,

om det kan ske.

s. 15 Lagtext Kontrollera mot PDF

23 a §

Innan rätten eller överförmyndaren meddelar ett beslut enligt 23 §, ska den gode mannen eller förvaltaren ges tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller för den enskilde, om det kan

Överförmyndaren ska pröva om omfattningen av ett godmanskap bör ändras, om någon av de som anges i 15 § första stycket eller den gode mannen ansöker om det. Överförmyndaren får också utan ansökan göra en sådan prövning. I fråga om ett godmanskap enligt 4 § ska överförmyndaren dock över- lämna ärendet till rätten för prövning om någon av de som anges i 4 a § andra stycket första meningen mot- sätter sig att godmanskapet ändras. Detsamma gäller om överförmyn- daren bedömer att ett godmanskap inte bör ändras.

Om en fråga enligt andra stycket uppkommer i ett ärende om förval- tarskap, är rätten också behörig att pröva frågan.

Ändring av ett godmanskap eller

Prop. 2025/26:92

förvaltarskap

23 §

Rätten är skyldig att pröva om om-

Rätten ska pröva om omfattningen

fattningen av ett godmanskap enligt

av ett förvaltarskap bör ändras om

4 § eller ett förvaltarskap bör jäm-

någon av de som anges i 15 § första

kas, om någon av dem som anges i

stycket , överförmyndaren eller för-

15 § första stycket eller den gode

valtaren ansöker om det. Rätten får

mannen

eller förvaltaren

ansöker

också utan ansökan göra en sådan

om det. Rätten kan också utan an-

prövning.

sökan göra en sådan prövning.

Innan

rätten meddelar

beslut

enligt första stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren samt över- förmyndaren och den enskilde ges tillfälle att yttra sig.

Kan ett slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten meddela be- slut i frågan för tiden till dess ärendet avgörs, om dröjsmål skulle medföra fara för den enskilde. I fråga om ett sådant beslut tillämpas be- stämmelserna i 18 § tredje och fjärde styckena.

I fråga om godmanskap enligt 1– 3 §§ skall överförmyndaren pröva om godmanskapets omfattning bör jämkas. Bestämmelserna i första– tredje styckena skall också till- ämpas vid handläggningen hos överförmyndaren av frågor om så- dan jämkning.

s. 16 Lagtext Kontrollera mot PDF

Gode män och förvaltare ska, i den utsträckning det följer av deras förordnande, se till att den enskil- des intressen i ekonomiska och personliga angelägenheter tas om hand och bevaka den enskildes rätt i dessa angelägenheter.

Även om det inte framgår av förordnandet, omfattar den gode mannens eller förvaltarens uppdrag inte sådana tillgångar som har ställts under särskild förvaltning. Är särskild förvaltning anordnad, ska den som utövar förvaltningen

Prop. 2025/26:92

ske. Rätten ska även ge överförmyn-

daren tillfälle att yttra sig.

Kan ett slutligt beslut inte med-

delas omedelbart, får rätten eller

överförmyndaren, om överförmyn-

daren är behörig att besluta i

ärendet, besluta i frågan för tiden

till dess ärendet avgörs, om ett

dröjsmål skulle medföra fara för

den enskildes person eller egen-

dom. I fråga

om ett

sådant beslut

tillämpas 18 § tredje stycket.

I ett ärende om att ett förvaltar-

skap ska ändras, får rätten uppdra

åt överförmyndaren

att inhämta

yttranden enligt 16 § andra stycket

och utredning enligt 17 §. Det-

samma gäller i ett ärende om att

ändra ett godmanskap enligt 4 §

som handläggs av rätten.

Kungörelse

27 §

Rätten skall genast kungöra beslut

Rätten ska genast kungöra ett beslut

om anordnande

eller upphörande

om anordnande eller upphörande

av förvaltarskap i Post- och Inrikes

av ett förvaltarskap i Post- och

Tidningar. Sådan kungörelse skall

Inrikes Tidningar. En sådan kungö-

också ske av beslut om jämkning av

relse ska också ske av beslut om

förvaltarskaps

omfattning enligt

ändring av

ett

förvaltarskaps

23 § .

omfattning enligt 23 § första styck-

et eller 23 a § andra stycket.

12 kap.

2 § 8

Gode män och förvaltare ska, i den utsträckning det följer av deras förordnande, bevaka rätten för de personer som de företräder, för- valta deras tillgångar och sörja för deras person.

8 Senaste lydelse 2017:311.

s. 17 Lagtext Kontrollera mot PDF

årligen lämna redovisning över

årligen lämna en redovisning över

förvaltningen till den gode mannen

eller förvaltaren, om det faller inom

ramen för den gode mannens eller

förvaltarens uppdrag att ta emot en

sådan redovisning.

Gode män och förvaltare är inte behöriga att företräda den enskilde i frågor om att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av utpräglat personlig karaktär.

Prop. 2025/26:92

3 §

Förmyndare, gode män och för- valtare skall omsorgsfullt fullgöra sina skyldigheter och alltid handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde.

4 §

Den enskildes medel skall i skälig omfattning användas för hans eller hennes uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. De medel som inte används för sådana ändamål skall placeras så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och så att de ger skälig avkastning.

Närmare bestämmelser om hur förvaltningen skall skötas finns i 13–15 kap.

Förmyndare, gode män och för- valtare ska omsorgsfullt fullgöra sina skyldigheter . De ska beakta den enskildes vilja eller förmodade inställning när uppdraget utförs och alltid handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde.

Den enskildes medel ska i skälig omfattning användas för hans eller hennes uppehälle, utbildning samt nytta och välbefinnande i övrigt. De medel som inte används för sådana ändamål ska placeras tryggt och så att de ger skälig avkastning.

Närmare bestämmelser om hur förvaltningen ska skötas finns i 13– 15 kap.

7 a §

Gode män och förvaltare ska löpande hålla den enskilde infor- merad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Förordnade förmyndare har motsvarande skyldighet i förhåll- ande till omyndiga som har fyllt 16 år.

9 §

Förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet står under över-

förmyndarens tillsyn.

Förmyndare, gode män och för-

valtare är skyldiga att lämna över-

förmyndaren de upplysningar om

förmyndaren de handlingar och upp-

sin verksamhet som överförmynda-

lysningar om sin verksamhet som

ren begär.

överförmyndaren begär.

s. 18 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

9 a §

Förordnade förmyndare, gode män

och förvaltare ska före den 1 mars

varje år i en årsberättelse till över-

förmyndaren redogöra för utföran-

det av uppdraget under föregående

år.

Om uppdraget har upphört, ska

den avgående ställföreträdaren inom

en månad från det att uppdraget

upphörde lämna en slutberättelse

för det löpande året fram till dess att

ställföreträdarskapet upphörde.

Det som sägs i 14 kap. 19 och

20 §§ gäller även i fråga om års-

berättelser och slutberättelser.

16 § 9

Förordnade förmyndare, gode män

och förvaltare har rätt till ett skäligt

arvode för uppdraget och ersättning

för de utgifter som har varit skäli-

gen påkallade för uppdragets full-

gen motiverade för att fullgöra upp-

görande .

draget .

Beslut om arvode och ersättning

Ersättning för utgifter som varit

för utgifter fattas av överförmynda-

skäligen motiverade får utan att ställ-

ren. Överförmyndaren bestämmer

företrädaren visar underlag beviljas

dessutom i vad mån arvode och

med ett belopp som per år mot-

ersättning för utgifter ska betalas

svarar högst två procent av pris-

med medel som tillhör den enskilde.

basbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§

socialförsäkringsbalken.

Om det inte finns särskilda skäl

för något annat, ska arvode och

ersättning för utgifter, inklusive de

avgifter och skatter som utgår på

dem, betalas med den enskildes

medel i den mån hans eller hennes

beräknade inkomst under det år när

uppdraget

utförs överstiger

2,65

gånger

prisbasbeloppet

enligt

2 kap. 6

och 7 §§ socialförsäk-

ringsbalken eller hans eller hennes

tillgångar under samma år över-

stiger två gånger prisbasbeloppet.

Arvode och ersättning för utgifter

som avser vård av någons rätt i

oskiftat dödsbo ska betalas med

9 Senaste lydelse 2010:1203.

s. 19 Lagtext Kontrollera mot PDF

dödsboets medel, om inte särskilda skäl föranleder något annat .

Arvode och ersättning för utgifter som inte ska betalas med den en- skildes eller dödsboets medel ska betalas av kommunen.

16 a §

Arvode och ersättning för utgifter, inklusive de avgifter och skatter som utgår på dem, ska betalas med den enskildes medel i den utsträckning som hans eller hennes beräknade inkomst under det år uppdraget utförs överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet en- ligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäk- ringsbalken eller hans eller hen- nes tillgångar under samma år överstiger två gånger prisbas- beloppet. Detta gäller dock inte om det finns särskilda skäl för något annat.

Arvode och ersättning för ut- gifter som avser vård av någons rätt i oskiftat dödsbo ska betalas med dödsboets medel, om det inte finns särskilda skäl för något annat .

Arvode och ersättning för ut- gifter som inte ska betalas med den enskildes eller dödsboets medel ska betalas av kommunen.

16 b §

Överförmyndaren beslutar om ar- vode och ersättning för utgifter till förordnade förmyndare, gode män och förvaltare. Överförmyndaren bestämmer dessutom i vilken ut- sträckning arvode och ersättning för utgifter ska betalas med medel som tillhör den enskilde.

14 kap. 2 §

Har rätten beslutat att utvidga

Om en god mans eller förvaltares

omfattningen av en god mans eller

uppdrag har utvidgats , ska den

förvaltares uppdrag, skall den gode

gode mannen eller förvaltaren inom

mannen eller förvaltaren inom en

en månad från beslutet lämna en

månad från beslutet lämna en

förteckning till överförmyndaren

Prop. 2025/26:92

s. 20 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 förteckning till överförmyndaren över den egendom som omfattas av det utvidgade uppdraget. Förteck- ningen skall avges på heder och samvete.

över den egendom som omfattas av det utvidgade uppdraget. Förteck- ningen ska lämnas på heder och samvete.

15 §

Förordnade förmyndare, gode män

och förvaltare skall före den 1 mars

och förvaltare ska före den 1 mars

varje år i en årsräkning till över-

förmyndaren redogöra för förvalt-

ningen under föregående år av

ningen under föregående år av den

egendom som har stått under ställ-

företrädarens förvaltning . Årsräk-

företrädarens förvaltning. Årsräk-

ningen skall avges på heder och

ningen ska lämnas på heder och

samvete.

I årsräkningen skall anges den

I årsräkningen ska anges den

enskildes tillgångar och skulder vid

början och slutet av den tid som

räkningen avser. Vidare skall en

räkningen avser. Vidare ska en

sammanställning göras av inkoms-

sammanställning göras av in-

ter och utgifter under nämnda tid .

komster och utgifter under den

Av årsräkningen skall

särskilt

nämnda tiden . Av årsräkningen ska

framgå hur mycket som har använts

särskilt framgå hur mycket som har

för den enskildes uppehälle eller

använts för den enskildes uppehälle

nytta i övrigt.

eller nytta och välbefinnande i

övrigt. Om en ställföreträdare har

begärt ersättning för utgifter utan

att visa underlag enligt 12 kap.

16 § andra stycket ska detta redo-

visas särskilt i årsräkningen.

18 §

Om en förordnad förmyndares, god

mans eller förvaltares uppdrag har

upphört, skall den som frånträder

upphört, ska den som frånträder

uppdraget inom en månad därefter

lämna en sluträkning till överför-

myndaren beträffande

egendom

myndaren beträffande den egendom

som har stått under hans eller hen-

nes förvaltning. Sluträkningen skall

nes förvaltning. Sluträkningen ska

innehålla en redogörelse för för-

valtningen under det löpande året

fram till dess att ställföreträdar-

skapet upphörde. Räkningen skall

skapet upphörde. Räkningen ska

avges på heder och samvete.

lämnas på heder och samvete.

Vad som sägs om årsräkning i

Det som sägs om årsräkning i

15 § andra stycket gäller också i

fråga om sluträkning.

Om rätten har inskränkt omfatt-

Om omfattningen av en god mans

ningen av en god mans eller förval-

eller förvaltares uppdrag har in-

s. 21 Lagtext Kontrollera mot PDF

tares uppdrag, skall sluträkning lämnas för den egendom som inte längre omfattas av uppdraget.

Om ett godmanskap enligt 11 kap.

1 § upphör innan tiden för avgiv- ande av årsräkning eller sluträk- ning som rör förmynderskapet för den omyndige inträffar, får sluträk- ning rörande godmanskapet be- gränsas till att avse en redogörelse endast för de åtgärder som har vid- tagits av den gode mannen. I övrigt skall redogörelse för förvaltningen lämnas av förmyndaren även för den tid godmanskapet har varat.

skränkts , ska en sluträkning lämnas Prop. 2025/26:92 för den egendom som inte längre

omfattas av uppdraget.

18 a §

Om ett godmanskap enligt 11 kap. 1 § upphör innan tiden för att lämna en årsräkning eller sluträk- ning som rör förmynderskapet för den omyndige inträffar, får slut- räkningen rörande godmanskapet begränsas till att avse en redo- görelse endast för de åtgärder som har vidtagits av den gode mannen. I övrigt ska en redogörelse för för- valtningen lämnas av förmyndaren även för den tid godmanskapet har pågått.

19 §

Om det med hänsyn till ställfö-

Överförmyndaren får besluta att en

reträdarens

och

den enskildes

årsräkning

eller sluträkning

får

förhållanden, tillgångarnas art eller

lämnas i förenklad form, om det är

värde eller omständigheterna i öv-

tillräckligt med hänsyn till ställföre-

rigt finns särskilda skäl, får över-

trädarens och den enskildes för-

förmyndaren

befria ställföreträ-

hållanden,

tillgångarnas art

eller

daren från skyldigheten att lämna

värde eller omständigheterna i öv-

årsräkning eller

sluträkning eller

rigt . I fråga om årsräkningen får ett

besluta att sådana räkningar får

sådant beslut meddelas för ett visst

lämnas i förenklad form. I fråga om

år eller tills vidare.

årsräkning får beslut meddelas för

ett visst år eller tills vidare.

24 § 10

Om en förordnad förmyndare, god

man eller förvaltare dör, ska döds-

10 Senaste lydelse 2014:886.

s. 22 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 boet svara för att den enskildes egendom redovisas och åtgärder vid förvaltningens upphörande vid- tas enligt detta kapitel. Om ställ- företrädaren försätts i konkurs, ska konkursförvaltaren fullgöra dessa uppgifter.

Om det med hänsyn till dödsboets och den enskildes förhållanden, till- gångarnas art eller värde eller om- ständigheterna i övrigt finns sär- skilda skäl, får överförmyndaren befria dödsboet från skyldigheten att lämna årsräkning eller sluträk- ning eller besluta att sådana räk- ningar får lämnas i förenklad form.

boet ansvara för att den enskildes egendom redovisas och åtgärder vid förvaltningens upphörande vid- tas enligt detta kapitel. Om ställ- företrädaren försätts i konkurs, ska konkursförvaltaren fullgöra dessa uppgifter.

Överförmyndaren får befria döds- boet från skyldigheten att lämna årsräkning , årsberättelse, sluträk- ning , eller slutberättelse, eller be- sluta att sådana handlingar får läm- nas i förenklad form , om det med hänsyn till dödsboets och den en- skildes förhållanden, tillgångarnas art eller värde eller omständighet- erna i övrigt finns särskilda skäl .

25 § 11

Dödsboet efter en förordnad för-

myndare, god man eller förvaltare

har rätt till ersättning för de utgifter

som har varit skäligen påkallade

som har varit skäligen motiverade

för att fullgöra de uppgifter som

anges i 24 §. För sådan ersättning

gäller i övrigt vad som föreskrivs i

12 kap. 16 §.

12 kap. 16 –16 b § §.

16 kap.

1 §

Överförmyndaren skall enligt be-

Överförmyndaren ska utöva tillsyn

stämmelserna i detta kapitel utöva

över förmyndares, gode mäns och

tillsyn över förmyndares, gode mäns

förvaltares verksamhet.

och förvaltares verksamhet.

Vid tillsynen skall överförmyn-

Vid tillsynen ska överförmynda-

daren särskilt se till att den enskil-

ren se till att den enskildes till-

des tillgångar i skälig omfattning

gångar i skälig omfattning används

används för hans eller hennes nytta

för hans eller hennes nytta och väl-

och att tillgångarna i övrigt är pla-

befinnande samt att tillgångarna i

cerade så att tillräcklig trygghet

övrigt är placerade tryggt och så att

finns för deras bestånd och så att de

de ger skälig avkastning. Överför-

ger skälig avkastning.

myndaren ska också se till att ställ-

företrädaren även i övrigt utövar

sitt uppdrag i enlighet med den en-

skildes bästa.

Bestämmelser om val av överför-

myndare m.m. finns i 19 kap.

11 Senaste lydelse 2014:886.

s. 23 Lagtext Kontrollera mot PDF

Granskning av förvaltningen

Granskning av verksamheten

Prop. 2025/26:92

3 §

Överförmyndaren skall granska för- myndares, gode mäns och förvaltares verksamhet med ledning av de för- teckningar, årsräkningar, sluträk- ningar samt andra handlingar och uppgifter angående förvaltningen som har lämnats.

Överförmyndaren eller den som överförmyndaren utser har rätt att gå igenom de räkenskaper och an- teckningar som avses i 12 kap. 5 § samt de värdehandlingar som ställ- företrädaren förvarar med anled- ning av sitt uppdrag. Ställföreträda- ren skall hålla dessa handlingar till- gängliga på tid och plats som över- förmyndaren bestämmer.

Överförmyndaren ska granska för- myndares, gode mäns och förvalta- res verksamhet med ledning av de förteckningar, årsberättelser, års- räkningar, slutberättelser, sluträk- ningar samt andra handlingar och uppgifter angående verksamheten som har lämnats.

Överförmyndaren eller den som överförmyndaren utser har rätt att gå igenom de räkenskaper och an- teckningar som avses i 12 kap. 5 § samt de värdehandlingar som ställ- företrädaren förvarar med anledning av sitt uppdrag. Ställföreträdaren ska hålla dessa handlingar tillgäng- liga på den tid och plats som över- förmyndaren bestämmer.

4 §

Överförmyndaren skall göra anteck-

Överförmyndaren ska i akten an-

ning om verkställd granskning på för-

teckna att granskningen av förteck-

teckningar, årsräkningar, sluträk-

ningar, årsberättelser, årsräkningar,

ningar och handlingar enligt 15 kap.

slutberättelser, sluträkningar

och

3 och 8 §§.

handlingar enligt 15 kap. 3

och

8 §§ är klar.

Anmärkning mot förvaltningen

Anmärkning mot verksamheten

5 §

Om överförmyndaren vid gransk- ningen eller annars finner anled- ning att rikta anmärkning mot för- valtningen , skall ställföreträdaren ges tillfälle att yttra sig inom den tid som överförmyndaren bestämmer.

Om ett yttrande inte lämnas inom förelagd tid eller om överförmyn- daren anser att yttrandet inte är till- fredsställande, skall anteckning om anmärkningen göras på den grans- kade handlingen . Överförmyndaren skall även genast pröva om beslut enligt någon bestämmelse i 13 eller 14 kap. behöver meddelas eller om ställföreträdaren bör entledigas el- ler någon annan åtgärd vidtas. Ställföreträdaren skall underrättas

Om överförmyndaren vid gransk- ningen eller annars finner anledning att rikta anmärkning mot verksam- heten , ska ställföreträdaren ges till- fälle att yttra sig inom den tid som överförmyndaren bestämmer.

Om ett yttrande inte lämnas inom den bestämda tiden eller om över- förmyndaren anser att yttrandet inte är tillfredsställande, ska en anteck- ning om anmärkningen göras i ak- ten . Överförmyndaren ska även gen- ast pröva om ett beslut enligt någon bestämmelse i 13 eller 14 kap. be- höver meddelas eller om ställföre- trädaren bör entledigas eller någon annan åtgärd vidtas. Ställföreträda- ren ska underrättas om en sådan an- teckning eller åtgärd.

s. 24 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

om en sådan anteckning och om vidtagen åtgärd.

Anmälan vid misstanke om brott

6 a §

Om överförmyndaren har anled-

ning att anta att en förordnad för-

myndare, god man eller förvaltare

har begått ett brott mot den en-

skilde som har samband med verk-

samheten och för vilket fängelse är

föreskrivet,

ska

överförmyndaren

omedelbart anmäla det till Polis-

myndigheten eller åklagare.

Överförmyndaren ska inte under-

rätta ställföreträdaren eller den en-

skilde om att en anmälan har

gjorts, om det är olämpligt.

7 §

En omyndig som har fyllt sexton år

En omyndig som har fyllt 16 år och

och den som har god man eller för-

den som har en god man eller förval-

valtare har rätt att ta del av de hand-

tare har rätt att ta del av de hand-

lingar

som

rör

ställföreträdarskapet

lingar som rör ställföreträdarskapet

och som förvaras hos överförmyn-

daren. En sådan rätt har också den

enskildes make eller sambo och

närmaste släktingar.

närmaste släktingar , dock inte om

det med hänsyn till den enskildes in-

tressen finns särskilda skäl mot att

en sådan person tar del av hand-

lingen.

8 §

Sedan överförmyndaren har granskat

Sedan överförmyndaren har gransk-

förmyndarens, gode mannens eller

förmyndarens,

gode

mannens

förvaltarens sluträkning, skall räk-

eller förvaltarens slutberättelse och

ningen samt de förteckningar, års-

sluträkning,

ska

de handlingarna

räkningar

och

handlingar

enligt

samt de förteckningar, årsberättel-

15 kap. 3 och 8 §§ som förvaras hos

ser,

årsräkningar

och

handlingar

överförmyndaren lämnas

över

till

enligt 15 kap. 3

och

8 §§ som

den som är behörig att ta emot redo-

förvaras hos överförmyndaren läm-

visning för förvaltningen .

nas över till den som är behörig att ta

emot redovisning för verksamheten .

ställföreträdaren

inte

är

Om en förälder enligt 13 kap.

skyldig att lämna sluträkning när

16 § inte är skyldig att lämna en

ställföreträdarskapet upphör,

skall

sluträkning

när

förmynderskapet

överförmyndaren lämna

över

upphör, ska överförmyndaren läm-

övriga handlingar som anges i för-

na över de övriga handlingar som

sta stycket till den som är behörig

anges i första stycket till den som är

s. 25 Lagtext Kontrollera mot PDF

att ta emot redovisning för för- valtningen , om denna person eller den avgående ställföreträdaren begär det eller överförmyndaren har gjort anteckning om anmärkning enligt 5 § på handlingen.

Om handlingar som avses i första eller andra stycket har lämnats till en ny ställföreträdare, skall denne inom två månader därefter åter- lämna handlingarna till överför- myndaren. Överförmyndaren skall skriftligen upplysa ställföreträdaren om denna skyldighet när handling- arna lämnas ut.

Om en ställföreträdares förvalt- ning har godkänts av den enskilde eller av en ny ställföreträdare in- nan han eller hon har fått del av de handlingar som avses i första eller andra stycket, är godkännandet utan verkan.

behörig att ta emot redovisning för Prop. 2025/26:92 verksamheten , om han eller hon

eller föräldern begär det eller överförmyndaren har gjort en anteckning om anmärkning enligt 5 §.

Om handlingar som avses i första eller andra stycket har lämnats till en ny ställföreträdare, ska han eller hon inom två månader därefter åter- lämna handlingarna till överför- myndaren. Överförmyndaren ska skriftligen upplysa ställföreträdaren om denna skyldighet när handling- arna lämnas ut.

8 a §

Om en ställföreträdares verksam- het har godkänts av den enskilde eller av en ny ställföreträdare in- nan han eller hon har fått del av de handlingar som avses i 8 § första eller andra stycket, är godkännan- det utan verkan.

10 a § 12

En bank är s kyldig att på begäran

Banker, kreditmarknadsföretag, vär-

lämna överförmyndaren de upp-

depappersbolag, svenska värdepap-

gifter som behövs för överförmyn-

perscentraler,

kontoförande insti-

darens tillsynsverksamhet.

tut, fondbolag, AIF-förvaltare, för-

varingsinstitut,

försäkringsföretag

och inkassoföretag är skyldiga att på

begäran av överförmyndaren lämna

de uppgifter som behövs för över-

förmyndarens

tillsyn.

Detsamma

gäller för utländska företag som

driver motsvarande

verksamhet

från en filial i Sverige.

Första

stycket

gäller också

kreditmarknadsföretag, värdepap-

persbolag,

svenska

värdepappers-

12 Senaste lydelse 2020:1027.

s. 26 Lagtext Kontrollera mot PDF

Om betalningen avser en perio- disk förmån, gäller skyldigheten att sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs.

När en utbetalning enligt första eller andra stycket görs, ska den som ombesörjer utbetalningen gen- ast göra en anmälan till förmyn- daren och överförmyndaren. En sådan anmälan ska också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger det be- lopp som anges i första stycket eller med villkor om att värdehandling- arna ska stå under särskild över- förmyndarkontroll.

Prop. 2025/26:92

centraler, kontoförande institut, fondbolag, AIF-förvaltare, förva- ringsinstitut och utländska företag som driver motsvarande verksamhet från en filial i Sverige.

11 § 13

När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde som överstiger ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkrings- balken eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, ska den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd.

Vad som nu sagts om skyldighet

Skyldigheten att sätta in medlen

att betala till bank eller kredit-

hos bank eller kreditmarknadsföre-

marknadsföretag ska även gälla

tag gäller även

1. försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyndige har rätt till,

2. pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,

3. PEPP-sparinstitut vid utbetalning från sparande i en sådan PEPP- produkt som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238,

4. Brottsoffermyndigheten vid utbetalning av ersättning enligt brottsskadelagen (2014:322),

5. huvudman vid utbetalning av skadestånd enligt 6 kap. 12 § skollagen (2010:800), och

6. myndighet som betalar ut ersättning med anledning av skade- ståndsanspråk mot staten.

Om betalningen avser en perio- disk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank eller kreditmark- nadsföretag endast när den första utbetalningen görs.

När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, ska den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmä- lan ska också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger det belopp som an- ges i första stycket eller med villkor om att värdehandlingarna ska stå under särskild överförmyndarkon- troll.

13 Senaste lydelse 2022:1747.

s. 27 Lagtext Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i första–fjärde styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. Andra–fjärde styck- ena gäller inte heller om utbetal- ning görs från försäkring som har tagits inom ramen för en rörelse.

Bestämmelserna i denna para- graf gäller också vid betalning eller utgivande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats förvaltare.

11 a §

Bestämmelserna i 11 § gäller inte

vid utbetalning av medel som den

omyndige får förvalta själv. Be-

stämmelserna i 11 § andra–fjärde

styckena gäller inte heller om

utbetalning görs från en försäkring

som har tagits inom ramen för en

rörelse.

11 b §

Bestämmelserna i 11 och 11 a §§

gäller också vid betalning eller

utgivande av värdehandlingar till

en enskild för vilken det har för-

ordnats en god man med uppgift att

se till att hans eller hennes ekono-

miska angelägenheter tas om hand

eller för vilken det har förordnats

en förvaltare.

12 §

Överförmyndaren är

skyldig att

Regeringen eller

den myndighet

föra förteckningar och lägga upp

som regeringen

bestämmer får

akter samt expediera

handlingar

meddela föreskrifter om skyldighet

enligt föreskrifter som meddelas av

för överförmyndaren att föra för-

regeringen .

teckningar och lägga upp akter

samt expediera handlingar .

13 §

Överförmyndaren får vid vite före-

Överförmyndaren får förelägga en

lägga en förmyndare, god man eller

förmyndare, god man eller för-

förvaltare att fullgöra sina skyldig-

valtare att fullgöra sina skyldig-

heter enligt 3 § andra stycket eller

8 § tredje stycket i detta kapitel

eller enligt 12 kap. 13 §, 13 kap. 3,

eller enligt 12 kap. 9, 9 a eller 13 §,

Prop. 2025/26:92

s. 28 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

14, 15 eller 18–21 §, 14 kap. 1, 2,

13 kap. 3, 14, 15 eller

18–21 §,

15, 16, 18 eller

21–23 §

eller

14 kap. 1, 2, 15, 16, 18 , 18 a eller 21–

15 kap. 3 eller 8 §. Innan vitesföre-

23 § eller 15 kap. 3 eller

8 §. Ett

läggande beslutas, skall överför-

sådant föreläggande får

förenas

myndaren skriftligen erinra ställ-

med vite. Innan ett vitesförelägg-

företrädaren om den skyldighet och

ande beslutas, ska överförmyndaren

de bestämmelser som finns och ge

skriftligen upplysa ställföreträdaren

ställföreträdaren

skälig tid

att

om den skyldighet och de bestäm-

lämna en angiven handling eller

melser som finns och ge ställföre-

rätta sig efter ett beslut.

trädaren skälig tid att lämna en

angiven handling eller rätta sig

efter ett beslut.

Frågor om utdömande av vite prövas av tingsrätt. I fråga om före- läggande och utdömande av vite gäller i övrigt lagen (1985:206) om

viten.

I anslutning till att vite döms ut

I anslutning till att ett vite döms

får rätten förelägga nytt vite.

ut får rätten besluta om ett nytt

föreläggande förenat med vite.

Utformning av förteckningar

Tillsyn och utformning av

handlingar

14 §

Regeringen

eller

den myndighet

Regeringen eller

den myndighet

som regeringen

bestämmer

får

som

regeringen

bestämmer

får

meddela föreskrifter om den när-

mare utformningen av ställföre-

trädares - förteckningar, årsräk-

trädares förteckningar, årsräkning-

ningar och

sluträkningar

samt

ar,

årsberättelser,

sluträkningar ,

handlingar som avses i 15 kap. 3

slutberättelser och handlingar som

och 8 §§.

avses i 15 kap. 3 och 8 §§ samt om

överförmyndarens

tillsyn

över

ställföreträdare .

18 kap. Ställföreträdarregistret Ett ställföreträdarregister

1 § 14 Det ska föras ett ställföreträdarregister med uppgifter om förordnade förmyndare, gode män och förvaltare samt om dem som har en sådan ställ- företrädare. Ställföreträdarregistret ska föras av den myndighet som rege- ringen bestämmer (registermyndigheten).

Syftet med ställföreträdarregistret är att tillhandahålla information om det som ingår i registret.

Förhållandet till annan reglering

2 § 15 Detta kapitel innehåller bestämmelser som kompletterar Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016

Tidigare 1 § upphävd genom 1988:1251.

Tidigare 2 § upphävd genom 1988:1251.

s. 29 Lagtext Kontrollera mot PDF

om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person- Prop. 2025/26:92 uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande

av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt detta kapitel gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet.

Personuppgiftsansvar

3 § 16 Registermyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som görs i ställföreträdarregistret.

Ändamålet med behandlingen av personuppgifter

4 § 17 Personuppgifter i ställföreträdarregistret får behandlas om det är nödvändigt för verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning och för att tillhandahålla uppgifter om innehållet i registret till den som begär sådana uppgifter.

Personuppgifter som får behandlas enligt första stycket får också be- handlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Sådana personuppgifter får även behandlas för framställning av avidentifierad statistik och av registerutdrag.

Känsliga personuppgifter

5 § 18 Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

6 § 19 Sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på uppgifter om personers hälsa eller på uppgifter om att personerna har en god man eller förvaltare, får endast göras om det är nödvändigt för verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

7 § 20 Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt.

16 Tidigare 3 § upphävd genom 1988:1251.

17 Tidigare 4 § upphävd genom 1988:1251.

18 Tidigare 5 § upphävd genom 1988:1251.

19 Tidigare 6 § upphävd genom 1988:1251.

20 Tidigare 7 § upphävd genom 1988:1251.

s. 30 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Upplysning om föreskrifter

8 § 21 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om registret och dess innehåll samt om tillgången till registret och register- utdrag.

19 kap.

Överförmyndarens verksamhet

3 § 22

Överförmyndarens verksamhet ska vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande följas upp, utvecklas och säkras.

Överförmyndaren ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upp- täcka och åtgärda risker och miss- förhållanden inom överförmynda- rens verksamhetsområde.

7 a §

Kommunfullmäktige får återkalla uppdragen för överförmyndare och ersättare för överförmyndare vid sådana förändringar i kommunens organisation som innebär att det i stället för överförmyndare ska finnas en överförmyndarnämnd eller en gemensam överförmyndarnämnd.

Beslut av överförmyndaren och överförmyndarnämnden

13 § 23

Om det framkommer skiljaktiga meningar i en överförmyndarnämnd i ett ärende enligt denna balk, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. I 30 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om rätt att få en avvikande mening antecknad.

För varje beslut av en överför- myndare eller en överförmyndar- nämnd i ett ärende enligt denna balk ska det finnas en handling som visar vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande samt beslutets dag och dess inne- håll.

21 Tidigare 8 § upphävd genom 1988:1251.

22 Tidigare 3 § upphävd genom 1974:1038.

23 Senaste lydelse 2018:777.

s. 31 Lagtext Kontrollera mot PDF

Ett protokoll hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ett annat ärende än enligt denna balk behöver endast innehålla en förteckning över dem som har del- tagit i handläggningen samt beslutet i ärendet.

Prop. 2025/26:92

13 a §

Ett protokoll hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ett annat ärende än enligt denna balk behöver endast innehålla en för- teckning över dem som har deltagit i handläggningen samt beslutet i ärendet.

14 a §

Överförmyndarnämnden får uppdra åt ordföranden eller en annan leda- mot som nämnden har utsett att be- sluta på nämndens vägnar i ären- den som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan av- vaktas. Överförmyndaren får upp- dra åt en kommunal tjänsteman med den kompetens som behövs att avgöra sådana ärenden på över- förmyndarens vägnar.

Beslutet ska anmälas vid nämn- dens nästa sammanträde eller till överförmyndaren så snart det kan göras.

Länsstyrelsens tillsyn

17 § 24

Länsstyrelsen ska utöva tillsyn över överförmyndares och överförmyn- darnämnders verksamhet.

Länsstyrelsen ska

– med råd stödja överförmyndarna och överförmyndarnämnderna i deras verksamhet och därvid främja en enhetlig rättstillämpning, och

– se till att utbildningen av över- förmyndarna, ledamöterna i överför- myndarnämnderna och ersättare är tillfredsställande.

24 Senaste lydelse 2008:910.

s. 32 Lagtext Kontrollera mot PDF

Överförmyndaren eller överför- myndarnämnden ansvarar för att en god man eller förvaltare genomgår introduktionsutbildning och annan utbildning som ställföreträdaren be- höver med anledning av sitt upp- drag.

18 a §

Innan någon förordnas som förmyn- dare, god man eller förvaltare ska överförmyndaren informera honom eller henne om vilka uppgifter som kan förväntas ingå i uppdraget. Överförmyndaren ska dokumentera den information som har lämnats.

I samband med förordnandet ska överförmyndaren också lämna info- rmation om ställföreträdarskapet till den enskilde. Informationen ska till sättet och innehållet vara an- passad till den enskilde. Informa- tion ska också finnas tillgänglig på kommunens webbplats.

Ansvariga länsstyrelser

Prop. 2025/26:92

Tillsynsvägledning

17 a §

Den myndighet som regeringen bestämmer ska

– med råd stödja överförmyndar- na och överförmyndarnämnderna i deras verksamhet och främja en enhetlig rättstillämpning, och

– se till att utbildningen av över- förmyndarna, ledamöterna i över- förmyndarnämnderna och ersättare är tillfredsställande.

Överförmyndarens ansvar för utbildning och information

18 § 25

Överförmyndaren eller överförmyn- darnämnden ansvarar för att gode män och förvaltare erbjuds den utbildning som behövs.

20 § 26

Regeringen meddelar föreskrifter

Den eller de länsstyrelser som re-

om vilken eller vilka länsstyrelser

geringen bestämmer ansvarar för

som ansvarar för uppgifter enligt

uppgifter enligt detta kapitel.

25 Senaste lydelse 2014:886.

26 Senaste lydelse 2014:886.

s. 33 Lagtext Kontrollera mot PDF

detta kapitel . Regeringen meddelar

Prop. 2025/26:92

även närmare föreskrifter om vilka

uppgifter överförmyndaren eller

överförmyndarnämnden ska lämna

för att länsstyrelsen ska kunna föra

statistik och vilken statistik läns-

styrelsen ska föra.

20 kap. 11 § 27

Beslut som tingsrätten har med-

delat under rättegången i frågor

som avses i 6 kap. 18 a § tredje

stycket eller 20 §, 7 kap. 15 §,

10 kap. 16 eller 17 § eller 11 kap.

18 § eller 23 § tredje stycket ska

18 § eller 23 a § andra stycket ska

överklagas särskilt.

Ett beslut enligt 6 kap. 17 c § om att ta upp ett yrkande om vårdnad, boende eller umgänge till prövning trots att en förälder inte har deltagit i informationssamtal får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft

a) den 1 januari 2028 i fråga om 11 kap. 12 b § och 18 kap.,

b) den 1 januari 2029 i fråga om 19 kap. 19 och 20 §§ och

c) i övrigt den 1 juli 2026.

2. Ärenden som har inletts vid tingsrätten före den 1 juli 2026 men ännu inte har avgjorts den dagen ska handläggas enligt äldre föreskrifter.

3. En god man eller förvaltare som har förordnats före den 1 januari 2028

ska genomgå den utbildning som anges i 11 kap. 12 b § senast den 31 december 2028.

4. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om uppbyggnaden av ställföreträdarregistret.

27 Senaste lydelse 2021:528.

s. 34 2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkrings- balken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkrings- balken

Härigenom föreskrivs att 25 kap. 13 § och 59 kap. 19 § socialförsäkrings- balken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 kap.

13 § 1

Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete om ersättningen betalas ut till en mottagare som inte är godkänd för F-skatt eller är godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap. 2 § skatteför- farandelagen (2011:1244), om

1. utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,

2. ersättningen inte är en utgift i en näringsverksamhet som bedrivs av utbetalaren,

3. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under beskattningsåret kan antas bli mindre än 10 000 kronor,

4. utbetalaren och mottagaren inte har träffat en överenskommelse om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, och

5. det inte är fråga om sådan

ersättning för arbete som avses i

12 kap. 16 § föräldrabalken.

12 kap. 16– 16 b § § föräldrabalken.

59 kap.

19 § 2

Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete som avses i 8–10 §§ om

1. utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,

2. den ersättning som betalats ut inte var en utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren har bedrivit,

3. den sammanlagda ersättningen för arbete från samma utbetalare under beskattningsåret var mindre än 10 000 kronor,

4. utbetalaren och mottagaren inte hade träffat en överenskommelse om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, och

5. det inte var fråga om sådan

ersättning som avses i 12 kap. 16 §

ersättning som avses i 12 kap.

föräldrabalken.

16– 16 b § § föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2024:1135.

2 Senaste lydelse 2011:1434.

s. 35 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 Kontrollera mot PDF

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26

Prop. 2025/26:92

s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden

rörande äktenskap och förmynderskap

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § och 5 kap. 1 § lagen (1904:26 s. 1) 1

om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyn-

derskap ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

Vad i svensk lag är stadgat om förmynderskap för underårig skall äga tillämpning jämväl i avseende

å underårig svensk undersåte, som ej har hemvist inom riket . Varder förmynderskap för sådan underårig anordnat i främmande stat, där han har hemvist, må dock rätten, så- framt ej särskilda omständigheter påkalla, att förmynderskap är an- ordnat här i riket, besluta, att förmynderskap ej skall vara an- ordnat enligt svensk lag .

Regeringen äger beträffande för- mynderskap för underåriga svenska undersåtar , som hava hemvist i främmande stat , meddela särskilda bestämmelser angående vården av underårigs värdehandlingar , så ock förordna svensk diplomatisk eller konsulär tjänsteman att vara över- förmyndare. Regeringen prövar fråga om entledigande av sådan överförmyndare.

Ersättning till överförmyndare beträffande förmynderskap som avses i första stycket och som är anordnat enligt svensk lag utgår av statliga medel enligt bestämmelser som regeringen meddelar . Det- samma gäller ersättning till för- myndare i den mån ersättningen ej enligt 12 kap. 16 eller 17 § föräldra-

1 § 2

Det som i svensk lag är föreskrivet om förmynderskap för underårig ska också tillämpas på en underårig svensk medborgare som inte har hemvist i landet . Om förmynder- skap är anordnat för en sådan underårig i hans eller hennes hem- vistland, får rätten dock besluta att förmynderskap inte ska vara an- ordnat enligt svensk lag . Detta gäller dock inte om särskilda skäl motiverar att förmynderskap är anordnat här i landet.

Regeringen får i enskilda fall för ett förmynderskap för underåriga svenska medborgare , som har hemvist i ett annat land än Sverige , meddela särskilda bestämmelser angående vården av den under- åriges värdehandlingar och för- ordna en svensk diplomatisk eller konsulär tjänsteman att vara över- förmyndare. Regeringen prövar en fråga om entledigande av en sådan överförmyndare.

Ersättning till en överförmyndare för ett förmynderskap som avses i första stycket och som är anordnat enligt svensk lag betalas med statliga medel. Detsamma gäller ersättning till förmyndare i den utsträckning ersättningen inte en- ligt 12 kap. 16 , 16 a, 16 b eller 17 § föräldrabalken ska betalas

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1971:797.

2 Senaste lydelse 1994:1436.

s. 36 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

balken skall utgå av den omyndiges medel .

med medel som tillhör den under- årige .

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege- ringsformen meddela ytterligare föreskrifter om ersättning till över- förmyndare.

5 kap.

Vad i svensk lag är stadgat om förvaltarskap skall äga tillämpning jämväl i avseende å svensk under- såte , som ej har hemvist inom riket . Varder förmynderskap anordnat i främmande stat för svensk under- såte, som där har hemvist men som har förvaltare här i riket eller beträffande vilken ansökan om för- ordnande av förvaltare har gjorts , må dock rätten, såframt ej sär- skilda omständigheter påkalla, att förvaltarskap är anordnat här i riket, besluta, att förvaltarskap ej skall vara anordnat enligt svensk lag .

Regeringen äger beträffande för- valtarskap för svenska undersåtar , som hava hemvist i främmande stat , meddela särskilda bestäm- melser angående vården av värde- handlingar , så ock förordna svensk diplomatisk eller konsulär tjänste- man att vara överförmyndare. Re- geringen prövar fråga om ent- ledigande av sådan överförmyn- dare.

Ersättning till överförmyndare beträffande förvaltarskap som av- ses i första stycket utgår av statliga medel enligt bestämmelser som re- geringen meddelar . Detsamma gäl- ler ersättning till förvaltare i den mån ersättningen ej enligt 12 kap. 16 § föräldrabalken skall utgå av den enskildes medel .

1 § 3

Det som i svensk lag är föreskrivet om förvaltarskap ska också till- ämpas på en svensk medborgare som inte har hemvist i landet . Om förmynderskap är anordnat för en svensk medborgare i ett annat land än Sverige där han eller hon har hemvist och medborgaren har för- valtare här i landet eller en ansökan om förordnande av förvaltare för honom eller henne har gjorts , får rätten dock besluta att förvaltar- skap inte ska vara anordnat enligt svensk lag . Detta gäller dock inte om särskilda skäl motiverar att förvaltarskap är anordnat här i landet.

Regeringen får i enskilda fall för ett förvaltarskap för svenska med- borgare , som har hemvist i ett annat land än Sverige , meddela särskilda bestämmelser angående vården av värdehandlingar och för- ordna en svensk diplomatisk eller konsulär tjänsteman att vara över- förmyndare. Regeringen prövar en fråga om entledigande av en sådan överförmyndare.

Ersättning till en överförmyndare för ett förvaltarskap som avses i första stycket betalas med statliga medel. Detsamma gäller ersättning till förvaltare i den utsträckning er- sättningen inte enligt 12 kap. 16 , 16 a eller 16 b § föräldrabalken ska betalas med medel som tillhör den enskilde .

3 Senaste lydelse 1994:1436.

s. 37 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 Kontrollera mot PDF

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela ytterligare före- skrifter om ersättning till överför- myndare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

Prop. 2025/26:92

s. 38 2.4 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

2.4 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 7 § 1

Bestämmelserna i 6 § gäller inte om den avgiftspliktiga ersättningen utgör

1. en utgift i en av utgivaren bedriven näringsverksamhet, eller

2. sådan ersättning till en för-

2. sådan ersättning

till en

för-

myndare, god man eller förvaltare

som avses i 12 kap. 16 § föräldra-

som avses i 12 kap.

16– 16 b

§ §

balken.

föräldrabalken.

Bestämmelserna i 6 § gäller inte heller om utgivaren och mottagaren har kommit överens om att arbetsgivaravgifter ska betalas på ersätt- ningen. En sådan överenskommelse gäller dock inte om mottagaren är godkänd för F-skatt utan sådant villkor som avses i 9 kap. 2 § skatte- förfarandelagen (2011:1244).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2024:1133.

s. 39 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn Kontrollera mot PDF

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 10 och 12 §§ och rubrikerna närmast före 2, 10 och 12 §§ lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

När en god man skall förordnas

När en god man ska utses

2 §

Om barnet vid ankomsten till Sve-

rige är skilt från båda sina föräldrar

eller från någon annan vuxen per-

son som får anses ha trätt i föräld-

rarnas ställe, skall överförmynda-

rarnas ställe, ska överförmyndaren

ren förordna en god man att i vård-

förordna en god man att i vårdnads-

nadshavares och förmyndares ställe

havares och förmyndares ställe an-

ansvara för barnets personliga för-

svara för barnets personliga förhåll-

hållanden och sköta dess angelä-

anden och sköta dess angelägen-

genheter.

heter. Detta gäller oavsett om bar-

net söker uppehållstillstånd i landet

eller inte.

God man skall också förordnas,

En god man ska också förordnas,

om barnets föräldrar eller en annan

vuxen person, som får anses ha trätt

i föräldrarnas ställe, efter barnets an-

i föräldrarnas ställe, på grund av

komst till Sverige men innan barnet

dödsfall eller sjukdom eller av nå-

har fått uppehållstillstånd här på

gon annan orsak upphör att kunna

grund av dödsfall eller sjukdom

utöva förmynderskapet eller vård-

eller av någon annan orsak upphör

naden efter barnets ankomst till

att kunna utöva förmynderskapet

Sverige men innan barnet har fått

eller vårdnaden .

uppehållstillstånd här.

God man skall inte förordnas, om

En god man ska inte förordnas,

det är uppenbart obehövligt.

om det är uppenbart obehövligt.

4 §

Prop. 2025/26:92

I fråga om vem som kan utses till god man tillämpas 11 kap. 12 och 13 §§ föräldrabalken. Vid bedöm- ningen av om den som utses är lämplig för uppdraget skall över- förmyndaren fästa särskild vikt vid den utsatta situation som barnet befinner sig i.

I fråga om vem som kan utses till god man tillämpas 11 kap. 12 , 12 a och 13 §§ föräldrabalken. Vid bedömningen av om den som utses är lämplig för uppdraget ska över- förmyndaren fästa särskild vikt vid den utsatta situation som barnet befinner sig i.

s. 40 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 När ansökan om särskilt för- ordnad vårdnadshavare skall göras

När ansökan om en särskilt förordnad vårdnadshavare ska göras

10 §

Beviljas barnet uppehållstillstånd,

När barnet har fått uppehållstill-

skall socialnämnden i den kommun

stånd, ska socialnämnden i den kom-

där barnet vistas hos rätten väcka

mun där barnet vistas skyndsamt hos

talan om eller anmäla behov av en

rätten väcka talan om eller anmäla

särskilt förordnad vårdnadshavare

behov av en särskilt förordnad

enligt föräldrabalken, om inte sär-

vårdnadshavare

enligt

föräldra-

skilda skäl talar emot det. Över-

balken, om inte särskilda skäl talar

förmyndaren skall underrätta soci-

emot

det.

Överförmyndaren

ska

alnämnden om att förutsättningar

underrätta socialnämnden om att det

för en sådan talan eller anmälan

finns förutsättningar för en sådan

föreligger .

talan eller anmälan.

Allmänna bestämmelser , tillsyn

Allmänna bestämmelser

m.m.

12 §

I frågor om god man enligt denna

lag tillämpas 11 kap. 14 § samt 12,

lag tillämpas 11 kap.

12 b

och

14, 16 och 19–21 kap. föräldra-

14 § §

samt

12,

14, 16

och

19–

balken.

21 kap. föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028 i fråga om 12 § och i övrigt den 1 juli 2026.

s. 41 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen Kontrollera mot PDF

2.6

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

Prop. 2025/26:92

(2005:551)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap. 41 § 1

Om den som har tagit emot värde-

papper eller betalning enligt 38, 39

eller 40 § inte var rätt mottagare,

ska bolaget ändå anses ha fullgjort

sin skyldighet. Detta gäller dock

inte om bolaget eller, i fråga om

avstämningsbolag, värdepappers-

centralen insett eller borde ha insett

att det var fel mottagare. Det gäller

inte heller om mottagaren var

omyndig eller hade en förvaltare

enligt föräldrabalken med uppdrag

enligt föräldrabalken med ett upp-

att förvalta hans eller hennes aktier.

drag som omfattade att förvalta

hans eller hennes aktier.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2016:60.

s. 42 2.7 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

2.7 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 32 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

32 kap. 4 § 1

Sekretess gäller hos överförmyn-

dare eller överförmyndarnämnd i

dare eller

överförmyndarnämnd i

ärende enligt föräldrabalken eller

ett ärende enligt föräldrabalken ,

lagen (2005:429) om god man för

ensamkommande barn för uppgift

ensamkommande

barn eller lagen

om en enskilds personliga eller

(2017:310)

framtidsfullmakter

ekonomiska förhållanden, om det

för uppgift om en enskilds person-

inte står klart att uppgiften kan

liga eller ekonomiska förhållanden,

röjas utan att den enskilde lider

om det inte står klart att uppgiften

skada eller men.

kan röjas utan att den enskilde lider

skada eller men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2014:887.

s. 43 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen Kontrollera mot PDF

2.8

Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen

Prop. 2025/26:92

(2015:315)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 § läkemedelslagen (2015:315) ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap. 3 § 1

För en försöksperson som inte är

beslutskompetent på grund av sjuk-

dom, psykisk störning, försvagat

hälsotillstånd eller något annat lik-

nande förhållande är en god man

eller förvaltare enligt 11 kap. 4 eller

7 § föräldrabalken, med behörighet

att sörja för den enskildes person ,

att se till att den enskildes intressen

den lagligen utsedda ställföre-

i personliga angelägenheter tas om

trädaren som får ge informerat sam-

hand , den lagligen utsedda ställ-

tycke till en klinisk läkemedels-

företrädaren som får ge informerat

prövning på försökspersonens väg-

samtycke till en klinisk läkeme-

nar.

delsprövning på försökspersonens

vägnar.

För en försöksperson som är underårig är vårdnadshavarna de lagligen utsedda ställföreträdare som får ge informerat samtycke till en klinisk läkemedelsprövning på försökspersonens vägnar. En underårig försöks- person som har fyllt 15 år ska också själv ge sitt informerade samtycke till att delta i den kliniska läkemedelsprövningen, under förutsättning att den underårige inser vad prövningen innebär för honom eller henne. Ett sådant informerat samtycke ska inhämtas i enlighet med vad som regle- ras om en försöksperson i artikel 29.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2018:1272.

s. 44 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:310) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 2.9

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:310)

om framtidsfullmakter

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter ska införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 a §

Om framtidsfullmakten skrivs un-

der av fullmaktsgivaren och vittne-

na elektroniskt, ska det göras med

en sådan

avancerad

elektronisk

underskrift som avses i artikel 3 i

Europaparlamentets

och rådets

förordning (EU) nr 910/2014 av den

23 juli 2014 om elektronisk identi-

fiering och

betrodda

tjänster för

elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphäv- ande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

s. 45 Förslag till lag om ändring i lagen (2021:600) Kontrollera mot PDF

2.10

Förslag till lag om ändring i lagen (2021:600)

Prop. 2025/26:92

med kompletterande bestämmelser till EU:s

förordningar om medicintekniska produkter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (2021:600) med kompletterande

bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter 1 ska

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 1 § 2

För en försöksperson som, på grund

av sjukdom, psykisk störning, för-

svagat hälsotillstånd eller något

annat liknande förhållande, inte är

beslutskompetent, är en god man

eller förvaltare enligt 11 kap. 4 eller

7 § föräldrabalken, med behörighet

att sörja för den enskildes person ,

att se till att den enskildes intressen

den lagligen utsedda ställföreträ-

i personliga angelägenheter tas om

dare som får ge informerat sam-

hand , den lagligen utsedda ställ-

tycke till en klinisk prövning eller

företrädare som får ge informerat

en prestandastudie på försöksperso-

samtycke till en klinisk prövning

nens vägnar.

eller en prestandastudie på försöks-

personens vägnar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2021:602.

2 Senaste lydelse 2021:602.

s. 46 Ärendet och dess beredning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Ärendet och dess beredning

Regeringen gav i juli 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över reg- lerna om gode män och förvaltare, bl.a. i syfte att förbättra tillsynen på området, skapa bättre förutsättningar för att kompetenta personer ska ställa upp som ställföreträdare och stärka enskildas ställning.

Ställföreträdarutredningen överlämnade i maj 2021 betänkandet Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 . Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2 .

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans- erna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2021/01883).

Justitiedepartementet har under beredningen av ärendet haft ett flertal möten med berörda myndigheter och organisationer, såsom Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, länsstyrelserna och Sveriges Kom- muner och Regioner, avseende bl.a. utformningen av den statliga styr- ningen på ställföreträdarområdet.

I propositionen behandlas de av utredningens lagförslag som regeringen avser att gå vidare med. Övriga förslag föranleder ingen åtgärd.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 6 november 2025 att inhämta Lagrådets yttran- de över de lagförslag som finns i bilaga 4 .

Lagrådets yttrande finns i bilaga 5 . Regeringen följer i huvudsak Lag- rådets synpunkter, som behandlas i avsnitt 6.2, 7.3, 8.3 och 9 och i författ- ningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs det också vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4 Ökad trygghet för den som har en ställföreträdare

4.1 Ställföreträdarskapets funktion

En utveckling mot ökat självbestämmande

Att en person som på grund av t.ex. sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan sköta sina ekonomiska eller personliga angelägenheter får hjälp med det är en viktig del i det svenska välfärdssamhället. När sådan hjälp inte kan ges på ett mindre ingripande sätt, fyller gode män och förvaltare en viktig funktion som ställföreträdare för den enskilde. För den som har en ställföreträdare förordnad för sig är det avgörande att ställföreträdaren sköter sin uppgift på bästa möjliga sätt. Ställföreträdarens arbete är ofta en förutsättning för att den enskilde ska kunna leva ett så självständigt och gott liv som möjligt.

Reglerna om ställföreträdarskap har en lång historia i svensk rätt. Införandet av lagen (1924:320) om förmynderskap hade stor betydelse för regelverkets utformning (se prop. 1924:53). Den lagen innehöll bl.a. regler

s. 47 Ärendet och dess beredning Kontrollera mot PDF

om förmyndare, överförmyndare, omyndighetsförklaring och godman- Prop. 2025/26:92 skap. Reglerna kom sedan att tas in i föräldrabalken när den trädde i kraft

1950 (se prop. 1949:93).

Sedan föräldrabalkens tillkomst har det genomförts flera större föränd-

ringar av regelverket. Ofta har syftet varit att förbättra tillsynen på området

eller att vidga enskildas utrymme för självbestämmande. Bland de större

reformerna kan nämnas att grunderna för omyndighetsförklaring inskränk-

tes och rättssäkerheten stärktes 1975 (se prop. 1974:142), att möjligheten

till omyndighetsförklaring helt avskaffades och ersattes med en möjlighet

att anordna förvaltarskap 1988 (se prop. 1987/88:124) och att tillsynen

över överförmyndarna flyttades från tingsrätten till länsstyrelsen 1995 (se

prop. 1993/94:251). Under 2000-talet har bl.a. reglerna om tillsyn skärpts

och åtgärder vidtagits för att förbättra förutsättningarna att rekrytera gode

män och förvaltare (se prop. 2007/08:150 och prop. 2013/14:225).

Godmanskap

En god man får utses i ett antal olika situationer. Vanligast är godmanskap

enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken, som får anordnas för en enskild som på

grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något

annat liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta

sin egendom eller sörja för sin person. Godmanskap anordnas av allmän

domstol. Det krävs i regel att den enskilde har lämnat sitt samtycke. Även

utan samtycke kan dock ett godmanskap anordnas, om den enskildes

tillstånd hindrar att hans eller hennes mening hämtas in. Vid godmanskap

behåller den enskilde sin rättshandlingsförmåga och utgångspunkten är att

han eller hon ska lämna sitt samtycke till rättshandlingar som den gode

mannen utför.

En god man ska också utses vid vissa intressekonflikter mellan den

enskilde och hans eller hennes företrädare, exempelvis en förmyndare

(11 kap. 2 §). I vissa situationer som handlar om att bevaka en borta-

varande eller okänd persons rätt ska också en god man utses, exempelvis

om det vid ett dödsfall finns en arvinge som vistas på okänd ort (11 kap.

3 §). Det är överförmyndaren som utser en god man i dessa fall.

Överförmyndaren ska dessutom utse en god man för ett ensamkommande

barn om barnet är utländsk medborgare eller statslös och om barnet vid

ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon

annan vuxen som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, se lagen

(2005:429) om god man för ensamkommande barn.

Förvaltarskap

Ett förvaltarskap kan ses som ett slags utvidgat godmanskap. Det får

anordnas av domstol för en person som uppfyller kraven för att få en god

man, men som dessutom är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.

Förvaltarskap får inte anordnas om det är tillräckligt att godmanskap

anordnas eller att den enskilde får hjälp på något annat mindre ingripande

sätt (11 kap. 7 § föräldrabalken). Ett förvaltarskap kräver inte samtycke

från den enskilde och får alltså, till skillnad från godmanskap, anordnas

med tvång. Inom ramen för sitt uppdrag har förvaltaren ensam rådighet

över huvudmannens egendom och företräder honom eller henne i alla

angelägenheter som omfattas av uppdraget. Den som har en förvaltare

s. 48 Ärendet och dess beredning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 förlorar alltså sin rättshandlingsförmåga på de områden som förvaltarskapet avser. Trots förvaltarförordnandet får huvudmannen dock bl.a. ingå anställ- ningsavtal och förfoga över sin lön (11 kap. 8 §) och förvaltare är liksom gode män inte behöriga att företräda huvudmannen vid vissa frågor av utpräglat personlig karaktär, som att exempelvis ingå äktenskap eller upprätta testamente (12 kap. 2 § tredje stycket). Den som har en förvaltare förlorar inte heller sin rösträtt, som var fallet vid omyndighetsförklaring.

Framtidsfullmakt

År 2017 infördes institutet framtidsfullmakt, som är avsett att vara ett kom- plement till ordinära fullmakter och ett alternativ till godmanskap och förvaltarskap (prop. 2016/17:30 s. 25–26). En framtidsfullmakt är en full- makt som någon (framtidsfullmaktsgivaren) ger åt en fysisk person (fram- tidsfullmaktshavaren) att företräda fullmaktsgivaren vid en framtida tid- punkt när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, psykisk störning, för- svagat hälsotillstånd eller liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att hantera de angelägenheter som fullmakten avser (1 § lagen [2017:310] om framtidsfullmakter).

En framtidsfullmakt får omfatta personliga och ekonomiska angelägen- heter och fullmaktshavaren ska bevaka fullmaktsgivarens rätt i de angeläg- enheter som framtidsfullmakten omfattar (2 §). Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och fullmaktsgivaren ska skriva under handlingen i två vittnens samtida närvaro, alternativt intyga att han eller hon har skrivit under handlingen. Vittnena ska bekräfta handlingen med sina underskrifter (4 §). Det är fullmaktshavaren som bedömer om framtidsfullmakten har trätt i kraft. I fullmakten kan det dock bestämmas att ikraftträdandet ska prövas av domstol och även fullmaktshavaren kan begära en sådan prövning (9 §).

Anhörigbehörighet

Även institutet anhörigbehörighet infördes 2017. Anhörigbehörighet in- träder om det är uppenbart att en enskild som är över 18 år på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande för- hållande inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelä- genheter. En anhörig är då behörig att för den enskilde utföra ordinära rättshandlingar med anknytning till den dagliga livsföringen. Det är den anhörige som avgör om behörigheten gäller (17 kap. 1 § föräldrabalken). Behörigheten inträder alltså utan fullmakt och utan beslut från över- förmyndare eller domstol. Anhörigbehörighet gäller i tur och ordning för make eller sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn (17 kap. 2 §).

Rollfördelningen mellan domstolar och myndigheter

Allmän domstol anordnar godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken och förvaltarskap. Domstolen beslutar också i frågor om ändring (i hittills- varande reglering benämnt jämkning) och upphörande av godmanskap och förvaltarskap. I domstolens uppgifter ingår att hämta in de yttranden och den utredning som behövs och ibland hålls det ett muntligt sammanträde i ärendet (11 kap. 16 och 17 §§). Därutöver är det domstolens uppgift att pröva

s. 49 4.2 En reform för ökad trygghet och självständighet Kontrollera mot PDF

överklaganden av överförmyndarens beslut enligt föräldrabalken (20 kap. Prop. 2025/26:92 6 §).

Överförmyndaren har en central roll på ställföreträdarområdet. I myn- dighetens uppgifter ingår att rekrytera lämpliga ställföreträdare och se till att de erbjuds den utbildning som behövs (19 kap. 18 §). Överförmyndaren får ansöka om att tingsrätten ska anordna godmanskap eller förvaltarskap och ska lämna förslag på en lämplig ställföreträdare samt bistå domstolen med utredning (11 kap. 15 och 17 a §§). Överförmyndaren har vidare i uppgift att utöva tillsyn över ställföreträdares verksamhet och besluta om entledigande och byte av ställföreträdare (16 kap. 1 § och 11 kap. 19 b §). Bland överförmyndarens uppgifter ingår också att besluta i frågor om god man enligt 11 kap. 1–3 §§ föräldrabalken och enligt lagen om god man för ensamkommande barn. Överförmyndaren har även en viktig funktion när det kommer till förmyndare för barn. Bland annat får överförmyndaren ansöka om att rätten ska förordna en förmyndare och myndigheten utövar tillsyn även över förmyndares verksamhet (10 kap. 18 § första stycket och 16 kap. 1 § föräldrabalken). Dessutom har överförmyndaren uppgifter när det kommer till granskningen av framtidsfullmaktshavares verksamhet (25 och 26 §§ lagen om framtidsfullmakter).

Överförmyndaren är en kommunal myndighet och det ska finnas en överförmyndare i varje kommun (19 kap. 1 § föräldrabalken). Kommunen får besluta att det i stället för en överförmyndare ska finnas en över- förmyndarnämnd (19 kap. 2 §). Två eller flera kommuner får också besluta att de ska ha en gemensam överförmyndarnämnd (19 kap. 16 § andra stycket). Det finns över 200 överförmyndare och överförmyndarnämnder i landet.

Tillsynen över överförmyndares och överförmyndarnämnders verksam- het utövas av sex av landets 21 länsstyrelser (19 kap. 17 § första stycket föräldrabalken och 20 § förmynderskapsförordningen [1995:379]). Till- synen sker bl.a. genom en årlig inspektion hos varje överförmyndare där länsstyrelsen granskar att handläggningen följer reglerna i föräldrabalken och förmynderskapsförordningen och även i övrigt sker på ett rättssäkert och lämpligt sätt (21 § förmynderskapsförordningen). Utöver tillsynen ska länsstyrelserna med råd stödja överförmyndare i deras verksamhet och främja en enhetlig rättstillämpning. Länsstyrelserna ska också se till att den utbildning som erbjuds överförmyndare, nämndledamöter och ersättare är tillfredsställande (19 kap. 17 § andra stycket föräldrabalken). Dessa funk- tioner brukar kallas tillsynsvägledning.

4.2 En reform för ökad trygghet och självständighet

I de allra flesta fall gör ställföreträdaren en värdefull insats för att stödja en medmänniska i en utsatt situation. Men det förekommer att ställföre- trädare av okunskap, slarv eller i värsta fall ont uppsåt missköter sitt uppdrag. Det förekommer också brister i överförmyndarens tillsyn över ställföreträdare. Dessutom har det blivit vanligare att det tar lång tid att hitta någon att förordna som ställföreträdare.

Även om det löpande har gjorts förändringar i föräldrabalkens regler om

gode män och förvaltare, är regelverket delvis detsamma som när föräldra-

s. 50 Statlig tillsyn och vägledning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 balken trädde i kraft 1950. Flera av reglerna går i sin tur tillbaka på 1924 års lag om förmynderskap. De är bitvis ålderdomliga och svårtolkade. I tillämpningen finns det också en brist på enhetlighet mellan olika över- förmyndare, t.ex. när det gäller tillsynens omfattning och inriktning samt vilken utbildning som erbjuds till ställföreträdare. Det är vanligt att en ställföreträdare upplever att det är svårt att få den hjälp och det stöd som behövs.

Propositionen innehåller förslag som rör de enskilda huvudmännen, ställföreträdarna och berörda statliga och kommunala myndigheter. De föreslagna åtgärderna syftar ytterst till att öka den enskildes självbestäm- mande och möjlighet att leva ett gott liv. För regeringen är det centralt att de människor i vårt samhälle som behöver hjälp ska kunna känna sig trygga med att de också kommer att få det. Förslagen innebär bl.a. att den enskildes ställning stärks, kvaliteten i ställföreträdarverksamheten höjs och möjligheterna att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare förbättras.

Statlig tillsyn och vägledning

Regeringens förslag

Den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för att ge över-

förmyndarna tillsynsvägledning och för att se till att utbildningen av

överförmyndare, ledamöter i överförmyndarnämnder och ersättare är

tillfredsställande.

Regeringens bedömning

Länsstyrelserna bör även fortsättningsvis ansvara för den löpande till-

synen över överförmyndare.

Utredningens förslag och bedömning

Utredningens förslag och bedömning stämmer delvis överens med rege-

ringens. Utredningen föreslår att det inrättas en ny statlig myndighet med

ett övergripande ansvar på området och bedömer att länsstyrelserna bör

behålla ansvaret för tillsynsvägledningen till överförmyndarna.

Remissinstanserna

Remissutfallet är blandat. Flera remissinstanser, däribland Länsstyrelsen i

Dalarnas län , Länsstyrelsen i Stockholms län , Länsstyrelsen i Västra Göta-

lands län , Statskontoret , Ekonomistyrningsverket , Riksdagens ombudsmän

och Malmö tingsrätt , avstyrker förslaget om att en ny myndighet ska

inrättas. Svea hovrätt ifrågasätter om det med hänsyn till en sådan

myndighets begränsade uppgift och de kostnader som förslaget innebär är

ändamålsenligt att inrätta en ny myndighet. Socialstyrelsen och Försäk-

ringskassan anser att andra lösningar bör övervägs, såsom att lägga

ansvaret på en befintlig myndighet. Även Myndigheten för familjerätt och

s. 51 Statlig tillsyn och vägledning Kontrollera mot PDF

föräldraskapsstöd lyfter som alternativ att huvudansvaret på ställföreträ-

Prop. 2025/26:92

darområdet centraliseras till en befintlig myndighet och pekar på myndig-

hetens uppgifter på närliggande områden. Sparbankernas riksförbund

anser att en ensam länsstyrelse bör få uppgiften. Länsstyrelsen i Dalarnas

län och Länsstyrelsen i Stockholms län är villiga att ta på sig ett sådant

ansvar. Flera andra remissinstanser, däribland Sveriges kommuner och

Regioner , Föreningen Sveriges socialchefer , Halmstads tingsrätt , Söder-

törns tingsrätt , Enköpings kommun , Uppsala kommun , Länsstyrelsen i

Norrbottens län , Länsstyrelsen i Östergötlands län och Riksförbundet

Gode Män och Förvaltare , tillstyrker förslaget om att en ny myndighet

inrättas.

När det gäller tillsynsvägledning och utbildning delar de flesta av re-

missinstanserna utredningens bedömning eller har ingen invändning mot

den. Föreningen Sveriges Överförmyndare och Myndigheten för delaktig-

het anser att den nya statlig myndighet som utredningen föreslår ensam

bör ansvara för tillsynsvägledning till överförmyndarna. Några kommuner,

däribland Burlövs kommun , Växjö kommun och Älvsbyn s kommun , anser att

länsstyrelsernas rådgivning till överförmyndarna inte är tillräcklig.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Länsstyrelsernas tillsyn över överförmyndarna

Överförmyndaren har en central roll för att säkerställa en hög kvalitet på

ställföreträdarområdet. Överlag utför överförmyndarna sitt arbete på ett

bra sätt. Det förekommer dock brister i verksamheten, både kopplat till

bristande rutiner, en för låg kunskapsnivå och begränsade resurser. Hur

arbetet bedrivs varierar över landet. En förbättrad statlig tillsyn och väg-

ledning skulle kunna öka verksamhetens kvalitet och enhetlighet.

Ansvaret för att utöva tillsyn över överförmyndares och överförmyndar-

nämnders verksamhet ligger på sex länsstyrelser (19 kap. 17 § första

stycket föräldrabalken och 20 § förmynderskapsförordningen). Närmare

bestämmelser om tillsynen finns i 21–24 §§ förmynderskapsförordningen.

Som huvudregel ska länsstyrelsen inspektera överförmyndaren årligen.

Länsstyrelsen får avstå från en inspektion, om det är uppenbart att den inte

behövs. Om länsstyrelsen har avstått från inspektion ett år, ska en inspek-

tion dock genomföras följande år. Vid inspektionen ska länsstyrelsen gran-

ska om överförmyndarens handläggning följer reglerna i föräldrabalken

och förmyndarskapsförordningen och i övrigt sker på ett rättssäkert och

lämpligt sätt. Länsstyrelsen ska alltid granska dels överförmyndarens

får länsstyrelsen också inspektera överförmyndaren om ett särskilt behov

framkommer, exempelvis efter en anmälan till länsstyrelsen. Överförmyn-

daren ska lämna länsstyrelsen de upplysningar som den behöver för att

kunna utöva sin tillsyn. Länsstyrelsen ska upprätta ett protokoll över

inspektionen och av protokollet ska det framgå vilka akter som har gran-

skats.

Länsstyrelsen har också ansvar för tillsynsvägledning till överförmyn-

dare. Länsstyrelsen ska ge råd och stöd till överförmyndare i deras verk-

samhet för att främja en enhetlig rättstillämpning. Länsstyrelsen ska också

se till att utbildningen av överförmyndare, nämndledamöter och ersättare

är tillfredsställande (19 kap. 17 § andra stycket föräldrabalken). Tillsyns-

s. 52 Statlig tillsyn och vägledning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 vägledningen ska bedrivas regelbundet och systematiskt och förmedlas på det sätt som bäst bidrar till att utveckla överförmyndarnas och överför- myndarnämndernas verksamhet (24 b § förmynderskapsförordningen).

Regeringen har gett flera uppdrag till länsstyrelserna med syfte att för- bättra deras arbete på ställföreträdarområdet. Länsstyrelsen i Dalarnas län fick 2015 i uppdrag att utarbeta riktlinjer för utbildning av gode män och förvaltare. De ansvariga länsstyrelserna, med Länsstyrelsen i Västra Göta- lands län som samordnare, fick 2016 i uppdrag att genomföra åtgärder för att förbättra tillsynen över och stödet till överförmyndare. Uppdraget re- dovisades till regeringen 2017. År 2018 gav regeringen de ansvariga läns- styrelserna i uppdrag att gemensamt ta fram riktlinjer för hur ställföreträ- dare bör redovisa sin förvaltning, hur överförmyndare bör granska förvalt- ningen och hur överförmyndare bör kontrollera en persons lämplighet som ställföreträdare. Länsstyrelsen i Stockholms län fick samordningsansvar för uppdraget, som redovisades i april 2019. Regeringen bedömer att uppdragen har bidragit till att höja kvaliteten i arbetet på området.

Regeringen delar utredningens bedömning att flera skäl talar för att läns- styrelserna även fortsättningsvis bör utöva den löpande tillsynen över överförmyndare. Länsstyrelserna har under årens lopp skaffat sig både de sakkunskaper och den tillsynskompetens som krävs för att bedriva en lö- pande tillsyn. De tolkar reglerna i föräldrabalken och förmynderskapsför- ordningen på ett likartat sätt och har i huvudsak en samsyn på hur inspek- tionen av överförmyndarna ska utföras. Som Statskontoret framhåller i sin rapport En förbättrad samordning av tillsynen och tillsynsvägledningen inom överförmyndarområdet (2019:8) finns det även fördelar med en re- lativt decentraliserad tillsynsorganisation. Tillsynen kan bl.a. behöva an- passas efter regionala förhållanden och förutsättningar. Det är därmed lämpligt att länsstyrelserna även fortsättningsvis utövar den löpande till- synen över överförmyndare.

Länsstyrelsernas tillsynsverktyg

Länsstyrelsen ska rikta anmärkning mot överförmyndaren, om länsstyrel- sen vid granskningen finner anledning till det. Anmärkningen och skälen till den ska antecknas i inspektionsprotokollet. Länsstyrelsen får också be- sluta att överförmyndaren inom en viss tid ska underrätta länsstyrelsen om vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av en anmärkning. Om länsstyrelsen anser att en överförmyndare, en ledamot i en överförmyndar- nämnd eller en ersättare inte är lämplig, kan länsstyrelsen anmäla detta till tingsrätten. Tingsrätten kan då besluta att entlediga överförmyndaren, nämndledamoten eller ersättaren (19 kap. 9 § föräldrabalken).

Utredningen överväger om en möjlighet för länsstyrelsen att besluta om vitesföreläggande mot en överförmyndare bör införas. Ett sådant vitesföre- läggande skulle kunna användas när brister har uppmärksammats och överförmyndaren inte rättar sig efter länsstyrelsens kritik. Ett vitesföreläg- gande skulle kunna vara ett mellansteg mellan en anmärkning och en be- gäran om att en förtroendevald ska entledigas. Flera länsstyrelser ifråga- sätter dock enligt utredningen om ett vitesföreläggande är en effektiv och ändamålsenlig väg till förbättringar hos de överförmyndare där det finns problem. Enligt utredningen ligger lösningen på situationen i regel inte i en enskild åtgärd. I stället behöver verksamheten som helhet ses över och

s. 53 Statlig tillsyn och vägledning Kontrollera mot PDF

kommunen behöver öka verksamhetens resurser. Utredningen pekar också Prop. 2025/26:92 på att de överförmyndare som fått en anmärkning vanligen vidtar åtgärder

för att komma till rätta med bristerna.

Inte heller bland remissinstanserna finns det stöd för slutsatsen att läns- styrelserna behöver fler tillsynsverktyg. Regeringen anser därför att det saknas tillräckliga skäl för att nu införa fler tillsynsverktyg för länsstyrel- serna. Huvudinriktningen för förslagen i propositionen är i stället att ge överförmyndarna och ställföreträdarna bättre förutsättningar för att kunna utföra sina uppdrag väl.

En central myndighet med ansvar för tillsynsvägledning

Att ansvaret för tillsynen över överförmyndarna delas av sex länsstyrelser innebär att det inte finns någon central myndighet som har ett övergripande ansvar på ställföreträdarområdet. Inom andra områden där länsstyrelsen utövar tillsyn ligger det nationella ansvaret på en central myndighet som ger tillsynsvägledning, utfärdar föreskrifter och i vissa fall även bedriver en egen tillsynsverksamhet. Exempel på sådana områden är miljö- och na- turvård, livsmedelskontroll och plan- och byggverksamhet.

Det har i skilda sammanhang lyfts fram att ett centralt organ bör ges ansvar för ställföreträdarfrågor. Riksrevisionen riktar i sin rapport Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare – Statens bristande ansvar för sam- hällets mest utsatta (RiR 2017:33) kritik mot hur tillsynen över överför- myndare och ställföreträdare är organiserad. I rapporten anges även att råd, stöd och utbildning till överförmyndare framför allt ges av andra aktörer än länsstyrelserna och att länsstyrelserna saknar legitimitet på området. Riksrevisionen pekar på att en god man eller förvaltare utses av samhället för att bevaka enskilda personers personliga, ekonomiska och rättsliga in- tressen. Riksrevisionen anser att rättssäkerhetsskäl motiverar en stark natio- nell kontroll och tillsyn. Flertalet problem på området beror enligt Riks- revisionen på bristen på ett centralt ägarskap av frågorna. I rapporten re- kommenderar Riksrevisionen att en central förvaltningsmyndighet inrät- tas, med ansvar för tillsynen på området. Bland uppgifterna bör ingå att följa utvecklingen, ta fram officiell statistik, samordna utbildningar och ge råd och stöd.

Även Statskontoret bedömer i rapporten En förbättrad samordning av tillsynen och tillsynsvägledningen inom överförmyndarområdet (2019:8) att samordningen av tillsynen och tillsynsvägledningen behöver förbättras. Länsstyrelserna ger, enligt rapporten, inte en särskilt aktiv tillsynsväg- ledning för överförmyndare. Statskontoret föreslår att en av de ansvariga länsstyrelserna ska vara samordningsmyndighet med uppdrag att inrätta en ny och bred samverkansgrupp med representanter för kommunerna och länsstyrelserna. Enligt förslaget ska samordningsmyndigheten vara huvud- ansvarig för att bl.a. följa upp, utvärdera och utveckla länsstyrelsernas tillsyn och tillsynsvägledning, utveckla metodstöd och utfärda föreskrifter för överförmyndarnas tillsyn.

Verksamheten på ställföreträdarområdet handlar ytterst om att säker- ställa att människor som är i stort behov av samhällets skydd får den hjälp och det stöd de behöver. Verksamheten innefattar till stor del myndighets- utövning mot enskilda som själva inte kan framföra sin egen röst. Detta

ställer höga krav på kvalitet, effektivitet och rättssäkerhet i tillsynsverk-

s. 54 Statlig tillsyn och vägledning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

samheten. Området omfattar såväl länsstyrelsernas tillsyn över drygt

200 överförmyndare som överförmyndarnas tillsyn över ca 129 000 ställ-

företrädarskap (2024). Ställföreträdarna förvaltar sammantaget över

97 miljarder kronor för sina huvudmäns räkning. Tillsynsområdet är där-

med omfattande.

Enligt regeringens mening är det tydligt att många av de problem som

har identifierats på området hör samman med en brist på styrning, samord-

ning och kontroll. Det saknas bl.a. en nationell aktör med mandat att med-

dela föreskrifter, ta fram allmänna råd, rekommendationer och metodstöd

och se till att ställföreträdare får den introduktion och den utbildning de

behöver. Det finns inte heller någon med huvudansvar för att samordna

insatser, utvärdera tillsyn och tillsynsvägledning och driva arbetet framåt.

Det saknas dessutom en naturlig samtalspart för regeringen när föränd-

ringar behöver genomföras på området. Regeringen delar därmed utred-

ningens bedömning att det krävs att den centrala styrningen stärks för att

nödvändiga förbättringar ska kunna åstadkommas. Flera av de förslag som

lämnas i propositionen är även beroende av att det utses en huvudansvarig

myndighet. Till detta kommer att det pågår förhandlingar inom EU om en

förordning om skydd för utsatta vuxna vid gränsöverskridande situationer

(COM/2023/280) och ett rådsbeslut om att tillträda 2000 års Haag-

konvention om internationellt skydd för vuxna (COM/2023/281). Om

förslagen leder till lagstiftning kommer Sverige att behöva utse en

centralmyndighet för de aktuella frågorna. Även detta talar för att en

central statlig myndighet får ett ansvar på området.

En uppgift som myndigheten skulle kunna ansvara för är tillsynsvägled-

ning. Till skillnad från vad som gäller i fråga om tillsyn bedriver länssty-

relserna varken var för sig eller tillsammans något strukturerat arbete med

att kartlägga vilka behov överförmyndare har när det kommer till råd och

stöd. I stället arbetar varje länsstyrelse på egen hand med att ge råd och

stöd till överförmyndarna. Länsstyrelserna har själva till utredningen lyft

att deras ansvar är otydligt när det gäller tillsynsvägledningen. Flera läns-

styrelser har även fört fram att de inte tycker sig ha tillräckliga resurser för

att samordna och strukturera tillsynsvägledningen. Utredningen anser att

det finns behov av ytterligare råd och stöd. Många överförmyndare har till

utredningen fört fram att länsstyrelserna inte kan ge dem det stöd och den

rådgivning som de har behov av. Även flera av remissinstanserna, däri-

bland Burlövs kommun , Växjö kommun och Älvsbyns kommun , anser att

länsstyrelserna inte tillhandahåller tillräckligt med råd till överför-

myndare. Enligt regeringens mening finns det behov av en förbättrad och

mer strukturerad tillsynsvägledning.

Utredningen bedömer att ansvaret för tillsynsvägledningen kan ligga

kvar på länsstyrelserna. Regeringen anser dock att det finns skäl som talar

mot att länsstyrelserna ansvarar för både tillsyn och tillsynsvägledning.

Föreningen Sveriges Överförmyndare och Myndigheten för delaktighet

anser att den nya statliga myndigheten, som utredningen föreslår, ensam

bör ansvara för tillsynsvägledningen. Som nämns ovan ligger det ett natio-

nellt ansvar på en central myndighet som ger tillsynsvägledning och ut-

färdar föreskrifter m.m. inom flera andra områden där länsstyrelserna

utövar tillsyn. Det finns enligt regeringens mening en risk för att en läns-

styrelses tillsyn över överförmyndares verksamhet blir otydlig och kan

ifrågasättas om myndigheten samtidigt ger råd till den som tillsynen avser.

s. 55 Statlig tillsyn och vägledning Kontrollera mot PDF

En ordning där en central statlig myndighet ensam ansvarar för tillsyns- Prop. 2025/26:92 vägledningen kan även bidra till att tillsynsvägledningen till överförmyn-

dare i högre grad blir enhetlig och kvalitetssäkras. I stället för den hit- tillsvarande regleringen som lägger ansvaret på länsstyrelsen bör rege- ringen därför bemyndigas att bestämma vilken myndighet som ska ansvara för att ge överförmyndarna tillsynsvägledning och för att se till att utbild- ningen av överförmyndare, ledamöter i överförmyndarnämnder och ersät- tare är tillfredsställande.

Den myndighet regeringen väljer kan också ges ansvar för att meddela föreskrifter när det gäller exempelvis ställföreträdares redovisning och överförmyndares tillsyn, se avsnitt 10.3 och 10.5. Därutöver kan det även finns behov av allmänna råd som komplement till föreskrifterna. Sådana råd kan bidra till en ökad tydlighet, enhetlighet och rättssäkerhet på områ- det och kan också förenkla verksamheten för både ställföreträdare och överförmyndare.

En annan uppgift som med fördel kan ligga på myndigheten är att ta fram metodstöd för överförmyndare och ställföreträdare. Uppgiften skulle bl.a. kunna gå ut på att se till att det på myndighetens webbplats finns material och en sammanställning med frågor och svar som kan vara till hjälp för både överförmyndare och ställföreträdare i deras dagliga verk- samhet. På samma sätt kan myndigheten tillhandahålla standardmallar, checklistor och liknande stöd som också underlättar för överförmyndare och ställföreträdare i deras verksamhet och gör verksamheten mer rättssä- ker. Informationen skulle bl.a. kunna omfatta en sådan beskrivning av vad ställföreträdarskapet innebär som överförmyndarna i avsnitt 7.2 föreslås ge till de enskilda som får en ställföreträdare. Vidare skulle myndigheten kunna ansvara för introduktionsutbildning och fördjupad utbildning för ställföreträdare. Som anges i avsnitt 8.3 bör det vara obligatoriskt för ställ- företrädare att genomgå en utbildning och i vissa fall ska de erbjudas för- djupad utbildning. Myndighetens ansvar kan gå ut på att enhetliga utbild- ningar tas fram och kvalitetssäkras.

Alternativet att inrätta en ny statlig myndighet

En ny statlig myndighet med ansvar för ställföreträdarfrågor skulle bidra till att dessa frågor lyfts fram och att statens ansvar för frågorna tydliggörs. Det är viktigt att verksamheten prioriteras då det ytterst handlar om att säkerställa att människor i stort behov av samhällets skydd får den hjälp och det stöd de behöver. Flera remissinstanser är även positiva till utred- ningens förslag om att inrätta en ny myndighet. Som alternativ till att in- rätta en ny myndighet överväger utredningen att lägga ansvaret på en läns- styrelse eller på en befintlig förvaltningsmyndighet. Bland annat för att komplettera underlaget i denna del har Justitiedepartementet under bered- ningen av ärendet haft ett flertal möten med berörda myndigheter och or- ganisationer, såsom Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Regioner.

För att en ny myndighet ska inrättas behöver det vara nödvändigt och ändamålsenligt att inrätta en sådan. Regeringen konstaterar att en ny myn- dighet på ställföreträdarområdet skulle ha en förhållandevis begränsad uppgift och vara en liten myndighet med få anställda. Antalet årsarbets-

krafter hos myndigheten skulle sannolikt inte vara tillräckligt stort för att

s. 56 Statlig tillsyn och vägledning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 myndigheten skulle kunna upprätthålla kompetens inom kärnverksam- heten. I förlängningen skulle det riskera att göra myndigheten sårbar och beroende av nyckelkompetens. Det skulle i sin tur kunna äventyra syftet med inrättandet av en sådan myndighet. Denna bild delas av Statskontoret .

Till det kommer att inrättandet av en ny myndighet skulle vara förenat med stora kostnader. Regeringen anser, i likhet med Svea hovrätt , att det är tveksamt om det med hänsyn till en sådan myndighets förhållandevis begränsade uppgift är nödvändigt och ändamålsenligt att inrätta en ny myndighet. Ekonomistyrningsverket lyfter att det finns andra, mer kost- nadseffektiva, sätt att uppnå den samhällsnytta som en ny myndighet ger.

För att överväga att inrätta en ny myndighet krävs vidare ett gediget un- derlag. Flera remissinstanser, däribland Riksdagens ombudsmän , Stats- kontoret, Försäkringskassan och Malmö tingsrätt , invänder att utredning- ens analys inte är tillräckligt underbyggd och att andra alternativ inte har belysts tillräckligt.

Även utredningen lyfter flera nackdelar med att inrätta en ny myndighet. Myndigheten kommer enligt utredningen att ha ett brett uppdrag på områ- det, med många olika uppgifter. Det medför att myndigheten behöver re- krytera personal med flera olika kompetenser, vilket tar tid och är kopplat till stora kostnader. Det kommer troligen också att ta tid innan myndig- heten hittat sina former och kan verka fullt ut. Regeringen delar denna be- dömning. Många av de fördelar som finns med en ny statlig myndighet skulle enligt regeringens mening också kunna uppnås genom att ansvaret läggs på en befintlig myndighet. Även en befintlig myndighet skulle kunna få regeringsuppdrag och bli en naturlig samtalspart för regeringen i dessa frågor. Att ge en befintlig myndighet ett sådant ansvar skulle också leda till att frågorna får ett lyft och kunna öka intresset för ställföreträdarfrågor. I likhet med vad som gäller för en ny statlig myndighet skulle den statliga styrningen stärkas även genom att ansvaret läggs på en befintlig myndig- het.

Inte heller risken för att frågorna prioriteras ned i en myndighet som också ansvarar för andra frågor talar enligt regeringens mening med någon styrka för att inrätta en ny myndighet. Som Ekonomistyrningsverket pekar på går det att vid behov förhindra en nedprioritering, t.ex. genom att villkora anslagsposten för uppgiften eller ange i myndighetens instruktion att det ska finnas en viss organisation för en uppgift. I sammanhanget kan det även nämnas att både Finland, Norge och Danmark har lagt ansvar för ställföreträdarfrågor på myndigheter som också ansvarar för andra frågor.

Sammantaget finns det enligt regeringens mening inte tillräckliga skäl för att inrätta en ny myndighet. Det finns då i praktiken tre alternativ för regeringen att välja mellan, som också identifieras av utredningen: en länsstyrelse, Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldra- skapsstöd.

Alternativet att lägga ansvaret på en länsstyrelse

Som alternativ till att inrätta en ny myndighet överväger utredningen att lägga ansvaret på en länsstyrelse. Ett sådant alternativ förordas av Stats- kontoret som i rapporten En förbättrad samordning av tillsynen och till- synsvägledningen inom överförmyndarområdet (2019:8) föreslår att en av de ansvariga länsstyrelserna ska få i uppdrag att vara samordningsmyndig-

s. 57 Statlig tillsyn och vägledning Kontrollera mot PDF

het, med uppgift att inrätta en ny och bred samverkansgrupp med repre- sentanter för kommunerna och länsstyrelserna.

Statskontoret baserar sin bedömning på i huvudsak tre faktorer. För det första har en länsstyrelse bättre förutsättningar än någon annan myndighet att samordna länsstyrelsernas arbete, för det andra föredrar flera av läns- styrelserna att en länsstyrelse får ett centralt samordningsansvar och för det tredje finns det enligt Statskontoret ingen central förvaltningsmyndig- het med nära koppling till området. Statskontoret anser att en centralt an- svarig länsstyrelse kan förtydliga tillsynen och tillsynsvägledningen och samtidigt ta till vara fördelarna med en relativt decentraliserad tillsynsor- ganisation.

Även flera av remissinstanserna, däribland Länsstyrelsen i Dalarnas län , Länsstyrelsen i Stockholms län , Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Sparbankernas riksförbund , anser att de tänkta arbetsuppgifterna för den nya statliga myndigheten kan hanteras av en ansvarig länsstyrelse.

Regeringen instämmer i att det finns skäl som talar för att ge en länssty- relse uppdraget att vara en central aktör på området, varav det starkaste är att länsstyrelserna redan utövar tillsyn samt har sakkunskap och erfarenhet på området. Att det pågående arbetet i länsstyrelsernas samverkansgrupp medfört en ökad enhetlighet i tillsynen och att samverkansgruppen tidigare fått och utfört regeringsuppdrag på området talar i samma riktning. I och med att länsstyrelserna har en upparbetad organisation och sakkunskap på plats skulle även startsträckan för att komma i gång med arbetet kunna vara kortare och mindre kostsam jämfört med att lägga uppgifterna på en myndighet som inte tidigare har arbetat med frågorna.

Men det finns också starka skäl som talar mot att en länsstyrelse får ett huvudansvar på området. Utredningen pekar på att det finns tveksamheter kring hur utförandet av arbetsuppgifterna skulle kunna organiseras hos den länsstyrelse som ges huvudansvaret. Om frågorna ska hanteras av en läns- styrelse kan ett sätt att lösa uppgiften vara att den utpekade länsstyrelsen inrättar en särskild avdelning för ställföreträdarfrågor och att avdelningen tilldelas de resurser som det nya uppdraget kräver. I och med att det hos länsstyrelserna inte arbetar fler än sammanlagt cirka tio årsarbetskrafter med tillsyn och tillsynsvägledning på området skulle en förhållandevis stor resursökning behövas. Många av arbetsuppgifterna skulle också vara helt nya och skilja sig från uppgifterna i länsstyrelsernas nuvarande verksam- het på ställföreträdarområdet.

I den centrala myndighetens uppgifter kommer bl.a. att kunna ingå att ta fram föreskrifter, allmänna råd och metodstöd. Uppgifterna kommer också att omfatta att ansvara för ett nationellt ställföreträdarregister (se avsnitt 6.1). Det är tveksamt om en ordning där en länsstyrelse ges ett huvud- ansvar för dessa uppgifter skulle innebära ett sådant utökat och tydligt ansvar som införandet av en central myndighet syftar till. Länsstyrelserna är självständiga myndigheter med ett tydligt fokus på regionala frågor. Det vanliga är att de ansvarar för den statliga förvaltningen i sitt län, om inte någon annan myndighet ansvarar för uppgiften. En länsstyrelse ansvarar alltså för att t.ex. besluta om föreskrifter inom sitt eget geografiska ansvarområde. Den länsstyrelse som ges ett huvudansvar på ställföre- trädarområdet skulle därmed behöva samverka med de andra ansvariga länsstyrelserna.

Prop. 2025/26:92

s. 58 Statlig tillsyn och vägledning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Några av länsstyrelserna, däribland Länsstyrelsen i Dalarnas län , Läns- styrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Västra Götalands län , på- pekar att länsstyrelserna i andra ärendeslag har arbetat med en ansvarig länsstyrelse. Bland annat var Länsstyrelsen i Stockholm län och Länsstyr- elsen i Dalarnas län samordnande i vissa frågor under covid-19-pandemin. De anser även att betydelsen av beslutsmandat i de aktuella frågorna inte ska överdrivas och pekar på att behovet av samverkan mellan länsstyrel- serna kommer att kvarstå, även om en annan myndighet ges uppgifter på området.

Enligt regeringens mening är jämförelsen med det samordningsansvar som fanns under pandemin inte helt träffande, bl.a. eftersom det var en lösning som präglades av att den behövde införas skyndsamt och hela tiden var avsedd att vara tillfällig. Ordningen med en central myndighet på ställ- företrädarområdet är avsedd att vara långvarig. En ordning där en av läns- styrelserna i praktiken beslutar över de andra länsstyrelsernas verksamhet på ställföreträdarområdet framstår också som en nackdel, bl.a. då länssty- relserna som utgångspunkt inte arbetar på det sättet. Med hänsyn till upp- gifternas omfattning och karaktär samt behovet av centralisering anser re- geringen att det inte är en ändamålsenlig lösning att lägga uppgifterna på en länsstyrelse.

Alternativet att lägga ansvaret på en befintlig förvaltningsmyndighet

Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd är de förvaltningsmyndigheter som bedriver verksamhet som har närmast an- knytning till ställföreträdarområdet.

När det gäller Socialstyrelsen är det myndighetens koppling till frågor inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som ligger närmast de frå- gor som aktualiseras inom ställföreträdarområdet. Samtidigt anför Social- styrelsen att de civilrättsliga frågor som ställföreträdarskapet för med sig inte har någon naturlig koppling till myndighetens verksamhet. Socialsty- relsen anser bl.a. därför att det inte är lämpligt att myndigheten får ett över- gripande ansvar på det föreslagna området.

Det är i och för sig riktigt att detta skulle vara ett nytt ansvarsområde för Socialstyrelsen. Oavsett vilken förvaltningsmyndighet som utses kommer dock ställföreträdarfrågor att vara en ny uppgift för den myndigheten, giv- et att det inte finns någon myndighet som har ett ansvar för dessa frågor. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har emellertid närmare koppling till civilrättsliga frågor, jämfört med Socialstyrelsen. Myndig- heten för familjerätt och föräldraskapsstöd pekar på att myndigheten har i uppgift att bedriva och främja ett kunskapsbaserat arbete och ansvara för kunskapsförmedling inom närliggande områden. Detta omfattar bl.a. fråg- or som rör socialnämndernas familjerättsliga ärenden om barns vårdnad, boende och umgänge, fastställande av faderskap och föräldraskap, sam- arbetssamtal och internationell adoption.

Utöver kopplingen till ställföreträdarområdet behöver den myndighet som ges ansvaret även ha de kunskaper och den erfarenhet som krävs för att kunna utföra uppgifterna väl. Socialstyrelsen har erfarenhet av och kun- skap om flera av de uppgifter som skulle kunna vara aktuella, bl.a. att ta fram föreskrifter och metodstöd samt att ta fram och utveckla register och statistik. Socialstyrelsen har också erfarenhet av att arbeta internationellt,

s. 59 Statlig tillsyn och vägledning Kontrollera mot PDF

vilket är en fördel om myndigheten i framtiden skulle utses till central- Prop. 2025/26:92 myndighet för EU-samarbetet om ställföreträdarfrågor. De erfarenheter

och den storlek som Socialstyrelsen har talar för att Socialstyrelsen i och för sig skulle ha goda förutsättningar för att hantera de nya frågorna.

Mot detta talar att Socialstyrelsen redan har ett mycket brett ansvarsom- råde, som enligt regeringens mening inte bör utökas utan starka skäl. Stats- kontoret presenterade i april 2025 sin slutrapport om en myndighetsanalys av Socialstyrelsen (2025:9). I det uppdrag som regeringen gav Statskon- toret ingick att ompröva relevanta delar av myndighetens uppgifter samt att i de fall som det bedöms relevant föreslå att uppgifter flyttas till en annan myndighet. Statskontorets analys visar att Socialstyrelsen i grunden är en välfungerande myndighet med högt förtroende hos sina målgrupper. Socialstyrelsen har dock svårt att klara av vissa av sina instruktionsenliga uppgifter som inte omfattas av regeringsuppdrag. Socialstyrelsen har också haft svårt att prioritera ett långsiktigt utvecklingsarbete, som är en förutsättning för att kunna säkra ett gott resultat inom hela verksamheten på längre sikt. För att Socialstyrelsen ska kunna stärka sina resultat bedö- mer Statskontoret att regeringen behöver minska sin detaljstyrning. Soci- alstyrelsen behöver också samordna sig bättre internt och i större utsträck- ning följa upp genomslaget av kunskapsstyrningen.

Bland annat utifrån den analys som Statskontoret gjort av Socialstyrel- sens verksamhet framstår det inte som ändamålsenligt att nu utöka myn- dighetens verksamhet med ett helt nytt sakområde.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd är en mindre myn- dighet än Socialstyrelsen och har ett smalare uppdrag. Hos Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd skulle därmed ställföreträdarfrågorna bli en större del av verksamheten än hos Socialstyrelsen, vilket skulle kunna bidra till att frågorna synliggörs på ett bättre sätt. Den risk som utredningen lyfter för att frågorna inte skulle få den uppmärksamhet som de förtjänar om de läggs på Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps- stöd är enligt regeringens mening begränsad. Myndigheten har redan erfa- renhet och kunskap som kommer att vara användbar i de uppgifter som den centrala myndigheten kan komma att få, bl.a. i fråga om föreskriftsrätt och statistik. Även Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd skulle dock behöva bygga upp kompetens och sakkunskap i ställföre- trädarfrågor, vilket förutsätter en ökning av förvaltningsanslaget. En sådan lösning bedöms dock bli mindre kostsam än inrättandet av en helt ny myndighet.

Regeringen anser sammantaget att Myndigheten för familjerätt och för- äldraskapsstöds kompetens och erfarenhet, kopplingen till myndighetens nuvarande ansvarsområden och det synliggörande av frågorna som ställ- företrädarverksamheten skulle få där utgör goda skäl för att lägga ansvaret på den myndigheten. Regeringen avser därför att i förordning ge Myndig- heten för familjerätt och föräldraskapsstöd de aktuella uppgifterna.

s. 60 Ett ställföreträdarregister Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Ett ställföreträdarregister

6.1

Ett nationellt ställföreträdarregister ska inrättas

Regeringens förslag

Det ska införas ett nationellt ställföreträdarregister. Registret ska föras av den myndighet som regeringen bestämmer.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen föreslår att registret ska föras av den nya myndighet som utredningen föreslår ska inrättas.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Flera myndigheter, däribland Kronofogdemyndigheten , Domstolsverket och Migrationsverket , uppger att ett register skulle under- lätta för dem att göra kontroller. Enköpings kommun och Uppsala kommun pekar på att frånvaron av ett nationellt register skapar praktiska problem bl.a. då vissa banker inte accepterar det registerutdrag som ställföreträda- ren visar upp. Flera andra remissinstanser, bl.a. Pensionsmyndigheten , Myndigheten för digital utveckling och Svenska Bankföreningen , lyfter fram att ett register kan främja en ökad digitalisering på området. Klippans kommun invänder att det blir svårt att hantera sekretessen om ett nationellt register inrättas. Några av länsstyrelserna, däribland Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Länsstyrelsen i Norrbottens län , anser att Skatte- verket ska vara registeransvarig myndighet.

Skälen för regeringens förslag

Ett ställföreträdarregister på nationell nivå

Enligt den hittillsvarande regleringen ska alla överförmyndare föra ett re- gister över ställföreträdarskap som avser förordnade förmyndare, gode män och förvaltare och över de föräldraförvaltningar där vissa kontrollåt- gärder förekommer (se 16 kap. 12 § föräldrabalken, 9–11 §§ förmynder- skapsförordningen och bilaga 2 till den förordningen). Överförmyndarnas register är inte sammankopplade med varandra, vilket i praktiken innebär att överförmyndare som behöver få information från andra överförmynda- res register måste vända sig till varje överförmyndare separat. Så är t.ex. fallet när en överförmyndare inom ramen för lämplighetsprövningen av en tilltänkt ställföreträdare behöver kontrollera att ställföreträdaren inte har så många uppdrag att det är olämpligt att han eller hon åtar sig ytterligare ett. Denna hantering är tidskrävande och orsakar ibland ett omfattande merarbete för överförmyndarna. Justitieombudsmannen har även upp- märksammat brister i kontrollen av hur många uppdrag en ställföreträdare har (se JO:s beslut den 12 december 2025 i dnr 8841-2024 och JO:s pro-

tokoll från inspektion den 22–24 oktober 2024 i dnr 8311-2024). Ett natio-

s. 61 Ett ställföreträdarregister Kontrollera mot PDF

nellt ställföreträdarregister kan minska både arbetsbördan och kostnaderna för överförmyndarna att få del av dessa uppgifter. Lämplighetskontroller- na kan med ett sådant register bli effektivare och säkrare, vilket i sin tur också ger ett stärkt skydd för de enskilda. Dessutom skulle registret under- lätta tillsynen och kontrollen av ställföreträdare.

Genom ett register skulle även en ställföreträdare enklare kunna visa sin behörighet att företräda sin huvudman. Ställföreträdare använder vanligt- vis ett registerutdrag utfärdat av överförmyndaren för att visa sin behörig- het. Enköpings kommun och Uppsala kommun pekar på att detta innebär problem i praktiken bl.a. då vissa banker och andra aktörer inte accepterar ett registerutdrag som är över ett år gammalt. Att olika aktörer ställer olika krav på registerutdraget försvårar för ställföreträdare när de utför sina upp- drag. En lösning där myndigheter och banker genom ett register enkelt och smidigt kan göra en tillförlitlig kontroll av ställföreträdares behörighet skulle kraftigt förenkla ställföreträdarens arbete. Risken för att huvud- mannen lider rättsförlust minskar också. Som ett exempel på detta anger Svensk Inkasso att det inte är ovanligt att inkassoföretag saknar tillräckliga eller aktuella uppgifter om eventuella ställföreträdare och därför skickar kravbrev till enskilda som rätteligen borde ha ställts till den enskildes förvaltare. Det finns också risk för att inkassoföretag vidtar rättsliga åtgärder med anledning av fordringar som inkassoföretaget inte hade vidtagit om det hade känt till att ett förvaltarskap anordnats.

Ett nationellt ställföreträdarregister skulle även underlätta för myndig- heter och banker när de utför sitt arbete. Kronofogdemyndigheten anför att ett nationellt ställföreträdarregister kan bidra till en effektivare och mer rättssäker ärendehantering. Enligt Domstolsverket kan ett sådant register medföra nytta för domstolarna bl.a. genom förbättrade möjligheter att med hög säkerhet kontrollera en ställföreträdares behörighet. Även Försäk- ringskassan uppger att ett nationellt ställföreträdarregister skulle under- lätta för myndigheten att göra nödvändiga kontroller. Vidare förespråkar Migrationsverket ett register och uppger att myndigheten har ett behov av att via direktåtkomst få del av uppgifter från registret, exempelvis när en sökande har ett aktuellt ärende på myndigheten och företräds av en ställ- företrädare.

Ett ställföreträdarregister kan dessutom möjliggöra för enskilda och deras ställföreträdare att få ta del av de möjligheter som digitaliseringen för med sig och främja utvecklingen av anpassade digitala tjänster för dem. Som bl.a. Pensionsmyndigheten och Myndigheten för digital utveckling anför är registret en förutsättning och ett viktigt första steg för att myndig- heter och andra aktörer ska kunna gå vidare med att ta fram anpassade digitala tjänster för gode män och förvaltare.

En ökad tillgång till digitala tjänster är alltså starkt efterfrågad och det är enligt regeringens mening självklart att även ställföreträdare på ett effektivt och smidigt sätt ska kunna hantera myndighetskontakter och bankärenden digitalt. Svenska Bankföreningen uppger att det är troligt att ett nationellt ställföreträdarregister skulle kunna möjliggöra för banker att erbjuda ännu fler digitala tjänster till ställföreträdare och huvudmän. Även Svensk För- säkring uppger att ett nationellt ställföreträdarregister är en förutsättning för att lösningar ska växa fram för att ge såväl enskilda som deras ställ- företrädare möjlighet att få tillgång till digitala tjänster med e-legitimation. En möjlighet för ställföreträdare att hantera ärenden digitalt skulle kunna

Prop. 2025/26:92

s. 62 Ett ställföreträdarregister Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 göra det lättare för närstående som bor på annan ort än den enskilde att åta sig ett ställföreträdaruppdrag.

De syften som finns med dagens register hos överförmyndarna kan upp- fyllas även med ett nationellt register. Överförmyndaren får bl.a. använda dagens register i sina besluts- och tillsynsuppgifter enligt föräldrabalken och för planering och uppföljning av verksamheten. Överförmyndarna skulle genom ett nationellt register även fortsättningsvis kunna få tillgång till de uppgifter som behövs i verksamheten.

I och med att uppgifterna redan registreras skulle införandet av ett natio- nellt ställföreträdarregister inte innebära någon ändring i fråga om registre- ringen av uppgifter. Däremot skulle ett nationellt ställföreträdarregister medföra att uppgifterna får större spridning. En ökad spridning av uppgif- terna har betydelse vid bedömningen av vilket integritetsintrång som per- sonuppgiftsbehandlingen medför. Samtidigt är det just den ökade sprid- ningen av uppgifter som är efterfrågad, även av enskilda. Det gäller natur- ligtvis under förutsättning att endast den som har ett berättigat intresse får ta del av uppgifterna. Skyddet för den enskildes integritet bedöms kunna tillgodoses genom andra åtgärder, t.ex. genom en begränsning av vilka uppgifter som registreras och av vem som får direkt tillgång till upp- gifterna. Regeringen återkommer till denna fråga i avsnitt 6.2.

Att inrätta och driva ett nationellt ställföreträdarregister är givetvis för- enat med kostnader. Med hänsyn till de fördelar som ett register för med sig i fråga om bl.a. rättssäkerhet, arbetsbesparing och förenkling för både enskilda och myndigheter bedömer regeringen dock att nyttan med ett re- gister överstiger kostnaderna.

Sammanfattningsvis skulle ett nationellt ställföreträdarregister enligt re- geringens mening innebära en påtaglig förbättring för såväl huvudmän som ställföreträdare, myndigheter och företag. Ett nationellt ställföreträ- darregister bör därför införas.

Registeransvarig myndighet

En central fråga är vilken myndighet som ska föra det nationella ställföre- trädarregistret och ansvara för personuppgiftsbehandlingen. Till skillnad från utredningen föreslår regeringen inte att det ska inrättas någon ny myndighet på ställföreträdarområdet, varför det inte är möjligt att lägga ansvaret för registret på en sådan myndighet. Några av länsstyrelserna, däribland Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Länsstyrelsen i Norrbottens län , anser att Skatteverket bör vara registeransvarig myndig- het. Som framgår av avsnitt 5 föreslår regeringen att regeringen ska bemyndigas att bestämma vilken myndighet som ska ansvara för tillsynsvägledning m.m. på ställföreträdarområdet. Av det avsnittet framgår också att regeringen avser att ge ansvaret för dessa uppgifter till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Det är vanligt att statliga myndigheter ansvarar för registren inom sina verksamhets- områden. Enligt regeringens mening finns det goda skäl för att alla centrala uppgifter på området samlas hos samma myndighet. Detta tydliggör myndighetens centrala funktion och ansvar och ligger i linje med in- tentionerna att skapa en sammanhållen ordning för ställföreträdarfrågorna. Regeringen bör därför även bemyndigas att bestämma vilken myndighet som ska ansvara för registret och vara personuppgiftsansvarig för den be-

s. 63 Registrets innehåll och tillgången till registret Kontrollera mot PDF

handling av personuppgifter som görs i registret. Regeringen avser att an- Prop. 2025/26:92 vända de föreslagna bemyndigandena på så sätt att Myndigheten för fa-

miljerätt och föräldraskapsstöd ges även dessa uppgifter.

6.2

Registrets innehåll och tillgången till registret

Regeringens förslag

Ställföreträdarregistret ska innehålla uppgifter om gode män, förvaltare

och förordnade förmyndare. Registret ska också innehålla uppgifter om

de enskilda som har en sådan ställföreträdare.

En reglering som kompletterar EU:s dataskyddsförordning med spe-

cifika regler om personuppgiftsbehandlingen i registret ska tas in i för-

äldrabalken.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Ut-

redningen föreslår att regler om registrets innehåll och personuppgiftsbe-

handling ska tas in i förordning.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd-

ning mot dem. Försäkringskassan och Stockholms kommun anser att be-

hovet av sekretess bör övervägas. Migrationsverket ifrågasätter om det är

lämpligt att uppgifter om enskilda som exempelvis har sökt uppehållstill-

stånd av skyddsskäl görs tillgängliga. Integritetsskyddsmyndigheten anser

att det i utredningen bl.a. saknas en tydlig beskrivning av hur direktåt-

komsten ska utformas samt en analys av behovet av direktåtkomst och när-

mare överväganden avseende förslagets inverkan på enskildas personliga

integritet.

Skälen för regeringens förslag

Det register som överförmyndarna för får enligt 15 § förmynderskapsför-

ordningen innehålla ett antal personuppgifter som anges i en bilaga till för-

ordningen. Det är fråga om uppgifter som gäller den enskilde, däribland

namn, personnummer, kontaktuppgifter, uppgifter om anhöriga, anled-

ningen till att en ställföreträdare har förordnats, hänvisningar till vårdin-

rättningar eller sjukhus och ekonomiska förhållanden. Även uppgifter om

ställföreträdaren får finnas med i registret, däribland kontaktuppgifter,

uppgifter om att ett vitesföreläggande har utfärdats och att vite dömts ut

och anledningen till att ställföreträdaren har entledigats. Registret får föras

med hjälp av automatisk databehandling och varje överförmyndare är re-

gisteransvarig för sitt register (12 och 13 §§ förmynderskapsförordning-

en).

Även ett nationellt ställföreträdarregister kommer att medföra behand-

ling av personuppgifter. Personuppgiftsbehandlingen i registret kommer

att vara automatiserad och bl.a. avse registrering av uppgifter som de som

s. 64 Registrets innehåll och tillgången till registret Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

omfattas av registret inte har lämnat ett uttryckligt samtycke till. Det är

bl.a. mot denna bakgrund viktigt att personuppgiftsbehandlingen inte blir

mer omfattande än nödvändigt. Personuppgifter i ställföreträdarregistret

bör få behandlas om det är nödvändigt för verksamhet som staten eller en

kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning. Exempel på sådan

verksamhet är den verksamhet som registermyndigheten, överförmyn-

darna och länsstyrelserna bedriver. Det kan t.ex. handla om upplysningar

som behövs för att utöva tillsyn eller för att ta reda på hur många olika

ställföreträdaruppdrag som en viss person har. Personuppgifterna bör

också få behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överens-

stämmelse med lag eller förordning. Personuppgifter i ställföreträdar-

registret bör även få behandlas för att tillhandahålla uppgifter om inne-

hållet i registret till den som begär sådana uppgifter. En sådan begäran kan

exempelvis avse vem som är förordnad förmyndare, god man eller

förvaltare för en enskild och vilken behörighet som ställföreträdaren har.

Sådana uppgifter kan t.ex. komma att begäras ut av myndigheter, banker,

försäkringsföretag, kreditupplysningsföretag och inkassoföretag. Registret

bör även få användas för framställning av avidentifierad statistik och av

registerutdrag. Som Lagrådet anför bör lagtexten formuleras så att det

framgår att personuppgifter får behandlas för dessa ändamål. Enligt

Lagrådet bör även det övergripande ändamålet med registret anges på

lämpligt sätt i lagtexten och den tillåtna personuppgiftsbehandlingen bör

tydligare knyta an till ändamålet med registret. Enligt regeringens mening

bör det tydliggöras i lagtexten att det övergripande syftet med

ställföreträdarregistret är att tillhandahålla information om det som ingår i

registret. I övrigt anser regeringen att det inte finns skäl att i lagtexten ge

ytterligare exempel på vad registret kan används till eller att i lagtexten

tydligare koppla ändamålet med registret till personuppgiftsbehandlingen.

Ställföreträdarregistret bör innehålla uppgifter om förordnade förmyn-

dare, gode män och förvaltare samt om dem som har en sådan ställföre-

trädare. Det innebär till att börja med att registret bör innehålla uppgifter

om den enskildes personnummer och namn och ställföreträdarens person-

nummer, namn och kontaktuppgifter. Som Migrationsverket anger kom-

mer det att förekomma att det endast finns ett samordningsnummer eller

att det saknas fullständiga uppgifter. I sådana fall bör de uppgifter som

finns tillgängliga kunna registreras i stället. Därutöver finns det som Sve-

riges Kommuner och Regioner anför ställföreträdarskap enligt 11 kap. 3 §

föräldrabalken där merparten av de uppgifter som rör den enskilde inte är

kända eftersom ett sådant godmanskap ofta avser en okänd person, men

där de tillgängliga uppgifterna ändå bör tillföras det nationella registret.

Exempel på andra uppgifter som registret kan innehålla är på vilken

grund ställföreträdarskapet vilar, vilken behörighet som ställföreträdaren

har och om en god man eller förvaltare har genomgått utbildning. Enligt

Lagrådet bör det övervägas om lagtexten är tillräckligt brett formulerad

när det gäller vilka uppgifter som ska framgå av registret. Enligt regering-

ens bedömning ger den föreslagna lagtexten en tillräckligt tydlig ram för

behandlingen av de uppgifter som det kan bli fråga om. Uppgifter om

registrets närmare innehåll kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen

meddelas i förordning.

Integritetsskyddsmyndigheten bedömer att uppgifter om att en person på

grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande

s. 65 Registrets innehåll och tillgången till registret Kontrollera mot PDF

förhållanden behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person kan utgöra uppgifter om hälsa enligt artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av per- sonuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphä- vande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Regeringen delar denna bedömning. Redan uppgiften om att någon har en förvaltare kan vara en känslig uppgift då det utifrån den uppgiften går att dra slutsatser om personens hälsotillstånd (se prop. 2023/24:23 s. 129–132). Det nationella ställföreträdarregistret kommer alltså att innehålla känsliga uppgifter om enskildas hälsa. Det kan inte uteslutas att även andra känsliga uppgifter kan komma att behandlas. För att syftet med registret ska kunna uppfyllas bedö- mer regeringen att det finns behov av att registrera dessa uppgifter. Behand- lingen är nödvändig med hänsyn till det viktiga allmänna intresse den fyller. I sammanhanget kan nämnas att överförmyndarnas registerutdrag redan innehåller bl.a. uppgifter om grunden för ett godmanskap eller förvaltarskap. I överförmyndarnas register registreras också bl.a. anled- ningen till att ställföreträdare har förordnats och anledningen till att den enskilde inte har kunnat yttra sig personligen i ärendet. Även uppgifter om hälsa och andra känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning bör därför få behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Försäkringskassan anser att det bör övervägas om det föreslagna regist- ret ska omfattas av en särskild sekretessbestämmelse. Även Stockholms kommun och Migrationsverket tar upp frågor kopplade till sekretess för uppgifter i registret. I ärenden enligt föräldrabalken eller lagen om god man för ensamkommande barn gäller sekretess hos överförmyndaren för en uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men (32 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]). I 32 kap. 5 § finns en sekretessbrytande bestämmelse som anger att sekre- tessen enligt 32 kap. 4 § inte hindrar att en uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken. I avsnitt 7.6 föreslår regeringen att motsvarande sekretess också ska gälla för uppgifter i ärenden enligt lagen om framtidsfullmakter.

Det starka skyddet för uppgifter hos överförmyndarna talar för att det införs en sekretessbestämmelse även för uppgifter i ställföreträdarregist- ret. De uppgifter som föreslås ingå i det nationella registret finns dock i stor utsträckning redan intagna i offentliga domstols- eller överförmyndar- beslut som lämnas ut till den som begär det. Rätten ska även kungöra beslut om förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar (11 kap. 27 § för- äldrabalken). Syftet med detta är att tredje man ska få kännedom om såväl förvaltarförordnanden som den huvudsakliga omfattningen av ett förord- nande (prop. 1987/88:124 s. 148). Lagstiftningen utgår med andra ord från att det är väsentligt för tredje man att kunna få kännedom om dessa uppgifter, trots att de kan innefatta hälsouppgifter. Regeringen anser därför att uppgifterna inte bör omfattas av sekretess i registret. Inte heller när det gäller de uppgifter som kommer att vara nya för det nationella registret, t.ex. om antalet uppdrag, anser regeringen att de är av sådan karaktär att de bör omfattas av sekretess. De uppgifter som registermyndigheten får in kommer därmed i regel att kunna lämnas vidare till den som begär det.

Prop. 2025/26:92

s. 66 Registrets innehåll och tillgången till registret Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Registret kan dock komma att innehålla uppgifter som är sekretessbelagda

enligt befintliga sekretessbestämmelser, t.ex. kan en enskild ha skyddad

bostadsadress enligt 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Sådana

uppgifter bör omfattas av sekretess även i registret.

Vidare bör den som vill ha uppgifter om ett ställföreträdarskap precisera

vem det är som avses med förfrågan. Det bör enligt regeringens mening

inte vara tillåtet att göra sökningar som skapar en lista med personer grun-

dat på uppgifter om hälsa i andra fall än då det är nödvändigt för verksam-

het som staten eller en kommun ansvarar för.

Registermyndigheten bör för ändamålet med personuppgiftsbehand-

lingen även få ge direktåtkomst till registret. Integritetsskyddsmyndigheten

anser att utredningen inte ger en tydlig beskrivning av hur direktåtkomsten

ska utformas samt en analys av behovet av direktåtkomst och närmare

överväganden avseende förslagets inverkan på enskildas personliga

integritet.

Utredningen föreslår att den registeransvariga myndigheten för regist-

rets ändamål ska få ge direktåtkomst till registret. Som framgår av avsnitt

6.1 anför många remissinstanser att de har ett behov av direktåtkomst till

uppgifter i ett nationellt ställföreträdarregister för att på ett smidigare och

rättssäkrare sätt kunna fullgöra sina uppgifter. Den som har direktåtkomst

till registret kommer att på egen hand kunna söka efter uppgifter men utan

att kunna påverka innehållet. Direktåtkomst är behäftat med integritetsris-

ker. Genom direktåtkomst uppstår överskottsinformation, vilket ökar ris-

ken för integritetsintrång och annan spridning av känsliga uppgifter. Som

Sveriges Kommuner och Regioner anför är det viktigt att direktåtkomsten

regleras tydligt och att en prövning görs i varje enskilt fall i syfte att skydda

enskilda. Vid utlämnande av information från registret genom direktåt-

komst bör registermyndigheten göra en prövning av om direktåtkomsten

är förenlig med registrets ändamål. Ytterst är det alltså upp till register-

myndigheten att avgöra vem som bör få tillgång till registret genom di-

rektåtkomst eller genom elektroniskt utlämnande på något annat sätt.

Förutom genom direktåtkomst skulle uppgifter t.ex. kunna lämnas ut

genom en så kallad fråga-svar-lösning. Aktörer som skulle kunna vara i

behov av ett elektroniskt utlämnande av personuppgifter är t.ex. överför-

myndare, andra myndigheter och banker. Att sådana aktörer ges tillgång

till uppgifter bidrar till att det blir enklare för ställföreträdaren att rätts-

handla för den enskildes räkning, vilket också ligger i den enskildes

intresse. Men tillgång till uppgifter får inte ges på ett sådant sätt att

sekretessbelagda uppgifter om t.ex. en enskilds bostadsadress obehörigen

röjs. Det blir upp till registermyndigheten att bedöma om det är lämpligt

att använda direktåtkomst. Direktåtkomst bör inte ges om det är olämpligt,

vilket exempelvis är fallet när det gäller direktåtkomst till hela registret för

privatpersoner.

Den personuppgiftsbehandling som aktualiseras för registermyndig-

heten kan utföras med stöd av artikel 6.1.c (rättslig förpliktelse) och 6.1.e

(uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning) i EU:s dataskydds-

förordning. Givet omfattningen, sammanhanget och ändamålet med person-

uppgiftsbehandlingen är den enligt regeringens mening proportionerlig i

förhållande till den enskildes intresse av skydd för sin personliga integritet.

Uppgifterna är offentliga och registreras redan. En behandling av person-

uppgifter för de angivna ändamålen medför även att rättssäkerheten för

s. 67 Överförmyndarnas register Kontrollera mot PDF

enskilda stärks och underlättar för ställföreträdare, myndigheter och företag. Prop. 2025/26:92 Genom att de uppgifter som omfattas av registret begränsas till de viktigaste

bedöms det intrång som sker i den enskildes privata sfär även vara befogat och inte större än nödvändigt. Regeringen bedömer även att regleringen uppfyller kraven i EU:s dataskyddsförordning på tydlighet, precision och förutsebarhet för den registrerade. Av betydelse i sammanhanget är även att personuppgifterna redan i dagsläget behandlas i de register som förs i varje överförmyndarverksamhet för sig.

Regeringen anser att det bör övervägas om ställföreträdarregistret ska regleras i lag, och inte i förordning såsom utredningen föreslår. Även Integritetsskyddsmyndigheten anser att detta bör övervägas. Enligt den hit- tillsvarande regleringen förs överförmyndarnas register över ställföreträ- dare i huvudsak med stöd av förordning. Lagstiftarens uppfattning har således varit att den personuppgiftsbehandling som förekommer i de registren inte kräver någon omfattande reglering i lag. När det nu föreslås att det skapas ett nytt nationellt register finns det anledning att se annor- lunda på frågan. I ställföreträdarregistret kommer uppgifterna att få viss spridning och behandlingen av uppgifterna kommer att göras utan samtycke. Registret kommer att innefatta indirekta uppgifter om hälsa, även om det inte kommer att finnas några uppgifter om t.ex. diagnostise- rade sjukdomar och liknande. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det finns skäl för att ta in de centrala delarna av regleringen i lag. Detta gäller trots att regeringen inte bedömer att det är fråga om en sådan situation som avses i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. I lag bör det också införas bestämmelser som tydliggör hur regleringen förhåller sig till EU:s dataskyddsförordning och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Ytterligare föreskrifter om registret och dess innehåll samt om tillgången till registret och registerutdrag kan meddelas av regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.

6.3

Överförmyndarnas register

Regeringens bedömning

Skyldigheten för överförmyndare att föra egna register och lämna ut

registerutdrag bör tas bort.

Utredningens bedömning

Utredningens bedömning stämmer inte överens med regeringens. Utre-

dningen bedömer att skyldigheten för överförmyndare att föra egna regis-

ter bör vara kvar.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invänd-

ning mot den. Klippans kommun invänder att bedömningen att respektive

överförmyndare ska ha kvar sitt eget register kommer att medföra dubbel-

registrering och därmed ökade kostnader.

s. 68 7 Den enskildes ställning Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Skälen för regeringens bedömning

Om överförmyndarnas register behålls kommer uppgifter om t.ex. den en- skilde och ställföreträdaren att förekomma i två register samtidigt. Som Klippans kommun påpekar skulle förslaget om att respektive överför- myndare ska ha kvar sitt eget register vid sidan om det nationella registret alltså medföra en dubbelregistrering. Detta framstår inte som nödvändigt. Enligt regeringens bedömning är det därför tillräckligt att de uppgifter som ska registreras i det nationella registret endast finns i det registret. Det innebär att överförmyndarna inte längre bör behöva registrera dessa upp- gifter i sina egna register. I sammanhanget kan noteras att överförmyn- darna kommer att kunna ges direktåtkomst till det nationella ställföre- trädarregistret och att de därmed på ett enkelt och smidigt sätt även fortsatt kommer att ha tillgång till uppgifterna. Om överförmyndaren har behov av ytterligare uppgifter om ställföreträdarskap finns det inte heller något som hindrar att överförmyndaren behandlar uppgifterna i enlighet med EU:s dataskyddsförordning.

Det finns inte skäl att ändra överförmyndarnas skyldighet att föra regis- ter över vissa föräldraförvaltningar enligt 9 § första stycket förmynder- skapsförordningen.

I och med införandet av det nationella ställföreträdarregistret finns det inte något behov av de registerutdrag som överförmyndarna är skyldiga att lämna enligt den hittillsvarande regleringen. Överförmyndarna bör därför inte längre vara skyldiga att lämna registerutdrag. I stället bör motsvarande upplysningar tillhandahållas genom utdrag från det nationella registret.

7 Den enskildes ställning

7.1 Ett godmanskap ska inte anordnas om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig

Regeringens förslag

Det ska tydliggöras att ett godmanskap inte ska anordnas om den enskilde bedöms kunna få tillräcklig hjälp genom mindre ingripande åtgärder.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen föreslår att det i föräldrabalken ska tas in exempel på mindre ingripande åtgärder som ska övervägas innan ett godmanskap anordnas.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Uppsala universitet och Optio AB motsätter sig förslaget och anser att det kan leda till att personer som behöver en god man inte får det.

s. 69 7 Den enskildes ställning Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens förslag

Reglerna om godmanskap bygger på tanken att den som behöver hjälp med att klara sina ekonomiska och andra angelägenheter inte ska utsättas för mer ingripande åtgärder än vad som är nödvändigt. Detta kommer till uttryck i 11 kap. 4 § föräldrabalken på så sätt att godmanskap endast ska anordnas om åtgärden i rättslig mening behövs. Om den enskilde kan få sina angelägenheter tillfredsställande skötta på ett mindre ingripande sätt, t.ex. genom anhöriga, vänner eller professionella aktörer, kan det betyda att ett godmanskap inte behövs (jfr Högsta domstolens beslut den 29 juli 2025 i ärende nr Ä 1813-24).

När det gäller frågan om vilka mindre ingripande åtgärder som bör övervägas innan ett godmanskap anordnas kan det konstateras att det finns ett flertal insatser och åtgärder inom socialtjänsten eller verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade som i vissa fall helt eller delvis kan användas i stället för godmanskap, och som är mindre ingripande för den enskilde. I vissa fall kan den enskilde dock ha behov av en ställföreträdare även när han eller hon kan få insatser inom socialtjänsten. Det kan exempelvis behövas en ställföreträdare som tar ett helhetsansvar för den enskildes situation, ansöker om relevanta insatser, följer upp att insatserna håller förväntad kvalitet och överklagar beslut som framstår som felaktiga. Innan en god man förordnas bör det dock alltid övervägas om den enskilde kan få tillräcklig hjälp genom insatser inom socialtjänsten. Även en framtidsfullmakt som har trätt i kraft kan fungera som ett alternativ till godmanskap. Detsamma kan gälla om den enskilde har en anhörig som får vidta ordinära rättshandlingar för den enskildes räkning enligt reglerna om anhörigbehörighet i 17 kap. föräldrabalken, låt vara att anhörigbehörigheten inte omfattar alla de rättshandlingar som en god man får genomföra.

En annan möjlighet som ibland kan vara tillräcklig är att den enskilde ställer ut en vanlig fullmakt till en närstående och därigenom får hjälp med att sköta sina angelägenheter i nödvändig omfattning. I vissa fall kan den enskilde också få tillräcklig hjälp från anhöriga, vänner eller från civil- samhället utan ett formellt mandat. Om den enskilde har ett tillfälligt och avgränsat behov av hjälp kan det ibland vara tillräckligt att han eller hon anlitar exempelvis juridisk expertis. Som Högsta domstolen uttalar i det ovan nämnda beslutet ska bedömningen av om det finns ett behov av att anordna godmanskap för en person alltid göras med utgångspunkt i vad som är bäst för den enskilde.

Enligt utredningen anordnas emellertid godmanskap inte sällan trots att den enskildes hjälpbehov skulle kunna tillgodoses på ett mindre ingripande sätt. Förutom att detta innebär ett onödigt ingrepp i den enskildes självbe- stämmande kan det också medföra att det blir svårare att rekrytera gode män till de personer som verkligen behöver en sådan ställföreträdare. Det är också relativt vanligt att den enskildes behov av en god man överhu- vudtaget inte ifrågasätts när det är han eller hon själv som har begärt att få en sådan ställföreträdare, eller om han eller hon har samtyckt till godman- skapet.

Enligt regeringens mening bör det i föräldrabalken tydliggöras att ett godmanskap ska anordnas endast om den enskilde inte kan antas få till- räcklig hjälp genom en mindre ingripande åtgärd. Syftet är främst att

Prop. 2025/26:92

s. 70 Ökad möjlighet att få information och stöd från Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 tydliggöra de överväganden som ska göras redan enligt de hittillsvarande reglerna och motverka att det vidtas mer ingripande åtgärder än vad som är nödvändigt. Bland de åtgärder som bör övervägas finns de som nämns ovan, dvs. stöd som kan lämnas enligt reglerna om anhörigas behörighet att rättshandla i vissa fall, en framtidsfullmakt eller insatser inom social- tjänsten. Till skillnad från utredningen anser regeringen att vinsten av att uttryckligen nämna dessa åtgärder i lagtexten är begränsad. Det finns också en risk för att det skulle ta fokus från att en bedömning alltid ska göras i det enskilda fallet. En uppräkning av åtgärder skulle dessutom kunna bli styrande för tillämpningen på så sätt att beredskapen för att överväga även andra åtgärder än de nämnda skulle minska. En sådan uppräkning av åtgärder bör därför inte tas in i föräldrabalken.

Förslaget innebär att ett godmanskap ska anordnas om ett hjälpbehov konstateras och detta inte kan tillgodoses på något annat sätt. Förslaget bör därför inte, som några remissinstanser befarar, innebära att enskilda som är i behov av en god man i högre utsträckning än hittills kommer att stå utan ställföreträdare.

7.2

Ökad möjlighet att få information och stöd från

överförmyndaren

Regeringens förslag

I samband med att en ställföreträdare utses ska överförmyndaren lämna

anpassad information till den enskilde. Information ska också finnas

tillgänglig på kommunens webbplats.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd-

ning mot det. Älvsbyns kommun anser att det i det fortsatta arbetet bör

belysas vad som menas med tydlig och anpassad information och i vilken

form som informationen ska lämnas. Länsstyrelsen i Norrbottens län och

Länsstyrelsen i Dalarnas län framhåller att det är av vikt att informationen

lämnas innan ett anordnande av ställföreträdarskap. Norrköpings kommun

och Länsstyrelsen i Västra Götaland invänder att det är svårt att informera

om vad ett ställföreträdarskap innebär innan uppdraget påbörjas samt att

det saknas behov av en reglering om detta. Även Skövde kommun motsätter

sig förslaget och framför att det är onödigt att författningsreglera skyldig-

heten för överförmyndaren att lämna information samt att överför-

myndarens roll som tillsynsmyndighet riskerar att påverkas av förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Enligt utredningen varierar den enskildes möjligheter att få information

och stöd utifrån vilken kommun som han eller hon är bosatt i. Många kom-

s. 71 Ökad möjlighet att få information och stöd från Kontrollera mot PDF

muner har en väl fungerande överförmyndarverksamhet med hög tillgäng- lighet och kompetens att möta enskilda med olika slags problematik. I andra kommuner kan det i stället vara svårt att få tag på överförmyndaren eller förekomma att myndigheten inte lämnar information som är anpassad efter enskildas olika förutsättningar. Enligt utredningen förekommer det att den enskilde inte alls får någon information om t.ex. vad ställföreträdar- skapet innebär. Detta gäller även i fall där den enskilde har förmåga att ta till sig sådan information. Som utredningen framhåller har intresseför- eningarna en viktig roll när det kommer till att erbjuda information och stöd, men trots insatserna från dessa organisationer är det många som inte får den information och det stöd som de behöver för att kunna ta till vara sina intressen.

Överförmyndaren har ett ansvar att ge information och stöd till enskilda inom ramen för allmänna förvaltningsrättsliga regler om myndigheters serviceskyldighet. Skyldigheten innebär att överförmyndaren ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla, lämna sådan hjälp till enskilda att de kan ta till vara sina intressen och vara tillgänglig för kon- takter (6 och 7 §§ förvaltningslagen [2017:900]).

Enligt regeringens mening bör det vara så enkelt som möjligt för den enskilde att komma i kontakt med överförmyndaren. Det är därför angeläget att överförmyndaren beaktar att olika personer har varierad funktionsförmåga och anpassar kommunikationen och bemötandet där- efter, särskilt sett i ljuset av kraven på tillgänglig information till personer med funktionsnedsättning i Förenta nationernas konvention den 13 december 2006 om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen) (artikel 4 punkt 1 h).

Även när överförmyndaren håller en hög nivå av service och tillgänglig- het är det långt ifrån alla enskilda som vänder sig dit. En del vill inte eller kan inte ta kontakt med överförmyndaren. Enligt utredningens under- sökningar har det återkommande förts fram att det finns en stor grupp enskilda som överförmyndaren aldrig kommer i kontakt med. Det är angeläget att alla enskilda, även de i denna grupp, så långt det är möjligt får allmän information i frågor om vad ställföreträdarskapet innebär, vad den enskilde kan förvänta sig av sin ställföreträdare och vilken roll över- förmyndaren har. Regeringen anser därför att det i föräldrabalken bör införas en skyldighet för överförmyndaren att lämna sådan allmän inform- ation till den enskilde. Eftersom det rör sig om just allmän information om vad som följer av det gällande regelverket bedömer regeringen, till skillnad mot vad Skövde kommun anför, att risken för att överförmyn- darens roll som tillsynsmyndighet påverkas negativt är mycket liten.

Bland remissinstanserna finns det olika uppfattning om när informa- tionen helst bör lämnas. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen i Dalarnas län framför att informationen bör lämnas innan ett ställföre- trädarskap anordnas, medan Norrköpings kommun och Länsstyrelsen i Västra Götaland menar att det kan vara svårt att ge information om vad ett ställföreträdarskap innebär innan uppdraget påbörjas. Eftersom syftet med en reglering om att information ska lämnas är att alla enskilda ska få grundläggande kunskap om vad ett potentiellt ställföreträdaskap innebär och vilka roller som olika aktörer har, bör informationen enligt regeringens mening ges i ett så tidigt skede som möjligt och senast i samband med att den enskilde får en ställföreträdare. Inget hindrar dock att överförmynda-

Prop. 2025/26:92

s. 72 Ökat hänsynstagande till huvudmannens vilja Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 ren ger kompletterande information till den enskilde i ett senare skede om det bedöms att ett sådant behov finns.

Den information som lämnas ska till både innehåll och form vara an- passad efter den enskildes förutsättningar. Detta kan innebära att informa- tionen ibland bör lämnas muntligt och ibland skriftligt. Någon närmare vägledning om vad kravet på anpassning till den enskildes förmåga innebär i det enskilda fallet, som Älvsbyns kommun efterfrågar, är svår att lämna. Det får överlåtas till tillämparna att göra den bedömningen.

Det är också viktigt att information om vad ett ställföreträdarskap i allmänhet innebär finns på kommunens webbplats, antingen genom att informationen anges där eller genom hänvisning till relevant information på webbplatsen hos den myndighet som bemyndigas på området, se avsnitt 5. Ett krav på att sådan information lämnas bör därför införas.

7.3

Ökat hänsynstagande till huvudmannens vilja

Regeringens förslag

Det ska framgå av föräldrabalken att en förmyndare, god man eller

förvaltare ska beakta huvudmannens vilja eller förmodade inställning när

uppdraget utförs.

Huvudmannens medel ska i skälig omfattning även användas för hans

eller hennes välbefinnande.

Det ska tydliggöras att ett godmanskap ska upphöra om huvud-

mannen inte längre samtycker till godmanskapet, om den enskildes

tillstånd är sådant att samtycke kan lämnas.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd-

ning mot dem. Några remissinstanser, däribland Sveriges Kommuner och

Regioner och Klippans kommun , anser att förslagen inte tydliggör hur den

enskildes förmodade vilja ska tolkas i de fall där han eller hon inte själv

kan ge uttryck för den. Uppsala universitet och Göteborgs universitet

(Juridiska institutionen) menar att förslagen inte når tillräckligt långt för

att Sverige ska leva upp till kraven i funktionsrättskonventionen, eftersom

ställföreträdarens egen bedömning av vad som är bäst för huvudmannen

även fortsättningsvis kan komma att bli avgörande.

Skälen för regeringens förslag

Ställföreträdaren ska beakta huvudmannens vilja eller förmodade

inställning

Utgångspunkten vid godmanskap är att huvudmannens samtycke krävs för

de åtgärder som den gode mannen vidtar inom ramen för sitt uppdrag.

Samtycke krävs dock inte om huvudmannen är ur stånd att ge uttryck för

s. 73 Ökat hänsynstagande till huvudmannens vilja Kontrollera mot PDF

sin mening eller meningen av någon annan orsak inte kan hämtas in. Något uttryckligt samtycke krävs inte heller för åtgärder som gäller huvud- mannens dagliga hushållning. I de fallen anses det finnas samtycke till åtgärderna (11 kap. 5 § föräldrabalken). Vid förvaltarskap krävs inte huvud- mannens samtycke till åtgärder som förvaltaren vidtar inom ramen för sitt förordnande. Både vid godmanskap och förvaltarskap gäller dock att ställföre- trädaren i viktiga frågor ska höra huvudmannen och hans eller hennes make eller sambo, om det lämpligen kan ske (12 kap. 7 § andra stycket). I sammanhanget bör det nämnas att den som har anhörigbehörighet enligt 17 kap. 4 § ska handla i enlighet med den enskildes intressen och då beakta den enskildes vilja eller förmodade inställning.

Även om godmanskap bygger på samtycke förekommer det enligt utredningen att en ställföreträdare inte tar tillräcklig hänsyn till huvud- mannens inställning eller anstränger sig för att ta reda på vad huvud- mannen vill. Av 12 kap. 3 § följer att en ställföreträdare alltid ska handla på det sätt som bäst gagnar huvudmannen. Det finns dock ingen be- stämmelse som tydligt säger att en ställföreträdare ska beakta huvud- mannens vilja eller inställning när uppdraget utförs. Av 11 kap. 5 § framgår att rättshandlingar som en god man företar för den enskildes räkning utan samtycke som huvudregel inte blir bindande för den enskilde. Paragrafen syftar dock främst till att ange ramarna för den gode mannens behörighet, inte till att vara ett handlingsdirektiv för honom eller henne.

Ett modernt och rättssäkert ställföreträdarskap med den enskildes bästa för ögonen bör alltid utövas med beaktande av hans eller hennes egen vilja. I funktionsrättskonventionen finns en allmän princip om individuellt självbestämmande och frihet att göra egna val. FN-kommittén för rättig- heter för personer med funktionsnedsättning har vid sin granskning av Sverige under våren 2024 bl.a. uttryckt oro över att åtgärder inte har vidtagits för att ersätta system med ställföreträdande beslutsfattande med mekanismer för stödjande beslutsfattande (CRPD/C/SWE/CO/2-3). Ett förtydligande om att ställföreträdare ska beakta huvudmannens vilja eller förmodade inställning när uppdraget utförs är ett steg mot att ta ytterligare hänsyn till personers självbestämmande, vilja och önskemål. Det blir därigenom också tydligare att Sverige arbetar för att uppnå det nationella målet för funktionshinderpolitiken, som har funktionsrättskonventionen som utgångspunkt.

Mot denna bakgrund finns det därför skäl för att komplettera föräldra- balken med en bestämmelse som innebär att gode män och förvaltare även ska beakta huvudmannens vilja eller förmodade inställning när uppdraget utförs. Även om regleringen bedöms få störst betydelse för gode män och förvaltare bör den också omfatta förmyndare i deras roll som förvaltare av omyndigas tillgångar och företrädare för dem i angelägenheter som rör tillgångarna (jfr 12 kap. 1 §).

Som några remissinstanser, däribland Sveriges Kommuner och Regioner och Klippans kommun , påpekar kan det ibland vara svårt eller omöjligt för den enskilde att ge uttryck för sin vilja och det kan vara svårt för ställföre- trädaren att förstå vad huvudmannen vill. Även med detta i åtanke bör det ankomma på ställföreträdaren att så långt som möjligt försöka sätta sig in i vilken den enskildes egen vilja eller inställning är.

En närliggande problematik består i att den enskildes vilja inte alltid är förenlig med hans eller hennes bästa. Den enskildes vilja bör därför inte

Prop. 2025/26:92

s. 74 Ökat hänsynstagande till huvudmannens vilja Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 vara ensamt utslagsgivande, utan ställföreträdaren bör liksom hittills alltid handla på det sätt som vid en samlad bedömning bäst gagnar huvud- mannen.

Den enskildes medel ska i skälig omfattning användas för hans eller hennes välbefinnande

Den enskildes medel ska i skälig omfattning användas för hans eller hennes uppehälle, utbildning och nytta i övrigt (12 kap. 4 § föräldrabal- ken). Med nytta i övrigt avses bl.a. sådant som vård och rekreation (se prop. 1993/94:251 s. 212).

Enligt utredningen förekommer det att ställföreträdare ibland strävar efter att huvudmannen ska spara så mycket pengar som möjligt och inte vill använda huvudmannens medel till sådant som skulle främja huvud- mannens välbefinnande. Det är självfallet viktigt att en ställföreträdare vill säkerställa att den enskilde har en stabil ekonomisk situation. I ett gott liv bör det emellertid även finnas utrymme för sådant som inte är till omedel- bar ekonomisk nytta. Enligt regeringens mening är det viktigt att en ställföreträdare överväger vad som kan öka huvudmannens trivsel i livet och ibland lägger huvudmannens pengar på det, om det finns utrymme för det i hans eller hennes ekonomi. Mot bakgrund av den enskildes rätt till självbestämmande och frihet att göra egna val är det angeläget att den enskildes pengar inte mot hans eller hennes vilja läggs på hög, utan i skälig utsträckning spenderas som han eller hon vill. Det bör därför bli tydligare i lagstiftningen att den enskildes medel får användas för sådant som han eller hon kan ha glädje av och som ger mervärde i livet, även om det är fråga om sådant som inte i objektiv mening kan anses tillföra praktisk nytta för honom eller henne. Även om värdet av ett sådant självbestämmande möjligen inte går att mäta på samma sätt som uppehälle, utbildning och nytta i övrigt finns det enligt regeringens mening starka skäl för att den enskildes välbefinnande ska ha en plats bland de olika ändamål som hans eller hennes medel får användas för.

Ett godmanskap ska upphöra om den enskilde inte längre samtycker

Av 11 kap. 4 § första stycket föräldrabalken framgår att ett godmanskap enligt huvudregeln inte kan anordnas utan den enskildes samtycke och av

11 kap. 19 § första stycket följer att godmanskapet ska upphöra om det inte längre behövs. I praktiken är det inte alltid självklart att ett godmanskap upphör om den enskilde tar tillbaka sitt samtycke. Enligt utredningen förekommer det t.ex. att den enskilde uttrycker sig i tal eller skrift på ett sätt som gör att överförmyndaren borde undersöka om samtycket kvarstår, men att detta inte sker. Godmanskapet får då stå kvar trots att det är osäkert om samtycke fortfarande finns.

Enligt regeringens uppfattning borde det redan av det hittillsvarande regelverket vara tydligt att ett godmanskap som bygger på samtycke ska upphöra om samtycket tas tillbaka. I rättspraxis har det också klargjorts att det i en sådan situation saknas laglig grund för godmanskapet (se rättsfallet RH 1990:67). Saken uttrycks emellertid inte särskilt tydligt i lagstiftningen. Denna otydlighet kan sannolikt vara en anledning till att tillämpningen skiftar.

s. 75 7.4 Ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens verksamhet Kontrollera mot PDF

Att ett godmanskap ska upphöra om samtycket tas tillbaka är grund- Prop. 2025/26:92 läggande, även om det ibland måste undersökas om ett återkallande av

samtycket verkligen är allvarligt menat. I ett sådant fall kan det behöva inhämtas ett läkarintyg eller annan utredning, exempelvis yttranden från anhöriga. Ytterst är det dock upp till överförmyndaren eller domstolen som prövar om ett godmanskap ska upphöra att bestämma vilken utredning som krävs. För att säkerställa hög rättssäkerhet för den enskilde och för att tydliggöra att hans eller hennes egen vilja i frågan är avgörande bör föräldrabalken kompletteras med en bestämmelse om att godmanskapet ska upphöra om den enskilde efter det att godmanskapet anordnats uttryck- er att han eller hon inte samtycker till det. Som Lagrådet anför bör det framgå av lagtexten att en förutsättning för att godmanskapet ska upphöra är att den enskildes tillstånd är sådant att han eller hon kan lämna sam- tycke.

7.4 Ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens verksamhet

Regeringens förslag

Gode män och förvaltare ska löpande hålla huvudmannen informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det. Även förordnade förmyndare ska ha en sådan skyldighet i förhållande till barn som har fyllt 16 år. Att ställföreträdaren har fullgjort sin informationsskyldighet ska redovisas i årsberättelsen.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem. Jönköpings kommun avstyrker förslagen och ifrågasätter hur överförmyndaren ska utöva tillsyn över att informationsskyldigheten följs. Även Gotlands kommun avstyrker förslagen och menar att de riske- rar att försvåra rekryteringen av ställföreträdare. Östersunds kommun anser att det bör framgå vilka åtgärder som bör vidtas om en ställ- företrädare brister i sin informationsskyldighet. Flera remissinstanser, däribland Föreningen Sveriges Överförmyndare , Sveriges Kommuner och Regioner , Älvsbyns kommun och Växjö kommun , anser att det bör för- tydligas vad som kan utgöra särskilda skäl mot att informera huvud- mannen. Sveriges Kommuner och Regioner anser också att den föreslagna åldersgränsen för när informationsskyldigheten för förordnade förmyndare träder in är motsägelsefull i förhållande till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Även Rädda Barnen anser att informations- skyldigheten bör träda in när barnets ålder och mognad talar för det. Skövde kommun anser att löpande information endast bör lämnas om det kan vara

till nytta för huvudmannen.

s. 76 7.4 Ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens verksamhet Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Skälen för regeringens förslag

En ställföreträdare ska löpande informera huvudmannen

En god man eller förvaltare genomför ett stort antal rättshandlingar för sin huvudmans räkning, disponerar hans eller hennes pengar och agerar också på andra sätt för huvudmannens räkning. Ställföreträdarskapet innebär många gånger att den enskilde får minskat inflytande över sin ekonomi och sina personliga och rättsliga angelägenheter. Det är därför viktigt att de huvudmän som vill och kan har möjlighet att engagera sig i och kontrollera hur ställföreträdaren sköter sitt uppdrag. Detta kräver att huvudmannen har insyn i ställföreträdarens arbete. Att huvudmannen har insyn och infor- meras om sådant som rör honom eller henne ligger också i linje med funktionsrättskonventionens allmänna princip om fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället (artikel 3 c) och krav om att per- soner med funktionsnedsättning ska ha tillgång till det stöd de behöver för att utöva sin rättskapacitet (artikel 12.3).

Redan med den hittillsvarande regleringen har ställföreträdaren en viss skyldighet att involvera sin huvudman i uppdraget och ge honom eller henne information. En ställföreträdare ska enligt 12 kap. 3 § föräldra- balken alltid handla på det sätt som bäst gagnar huvudmannen och kan sägas ha en lojalitetsplikt gentemot honom eller henne. Denna lojalitets- plikt stärks genom förslaget i propositionen om att ställföreträdaren i sitt uppdrag ska beakta huvudmannens vilja eller förmodade inställning (se avsnitt 7.3). Vidare är gode män som huvudregel skyldiga att begära sin huvudmans samtycke till åtgärder som vidtas och både gode män och förvaltare ska i regel höra sina huvudmän i viktiga frågor (11 kap. 5 § och 12 kap. 7 § andra stycket). Detta kan sägas innebära en skyldighet att lämna huvudmannen sådan information som han eller hon behöver för att kunna ta ställning i frågan. Huvudmannen har dessutom rätt att få del av handlingar som finns hos överförmyndaren (16 kap. 7 §). De handlingar som förvaras där gäller dock oftast endast tidigare förvaltningsår. Hand- lingar och annan information som gäller det innevarande förvaltningsåret finns i stället typiskt sett hos ställföreträdaren.

För många ställföreträdare är det självklart att låta huvudmannen få insyn genom att exempelvis visa kontoutdrag, föra dialog om åtgärder som ska vidtas eller vidarebefordra relevant information. Enligt utredningen är det dock relativt vanligt att huvudmannen har mycket liten eller ingen insyn i ställföreträdarens verksamhet och i sina egna angelägenheter. Det förekommer att en huvudman inte har någon annan insyn i ställföreträdarens uppdrag än att han eller hon årligen får ett beslut från överförmyndaren om arvode till ställföreträdaren. Utredningen redogör för att detta är ett vanligt problem som lyfts fram av flera olika aktörer på området.

Mot denna bakgrund är det enligt regeringens mening tydligt att huvud- mannens möjligheter till insyn och information behöver förbättras genom en uttalad skyldighet för ställföreträdaren att hålla honom eller henne informerad. Denna skyldighet bör omfatta att löpande informera huvud- mannen om uppdraget, lämpligen i anslutning till de regelbundna kon- takter med honom eller henne som ställföreträdaren förväntas ha. Eftersom skyldigheten är en central del av ställföreträdarens uppdrag bör den anges i föräldrabalken.

s. 77 7.4 Ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens verksamhet Kontrollera mot PDF

I vissa fall kan det, som Skövde kommun påpekar, vara i strid med huvudmannens bästa att ge löpande information till honom eller henne. Det bör därför finnas ett utrymme för att vid särskilda skäl frångå informa- tionsskyldigheten. Så bör dock enbart kunna ske undantagsvis, exempelvis när huvudmannen saknar förmåga att ta till sig av informationen eller när han eller hon på något sätt skulle ta skada av det. Eftersom det kan röra sig om mycket skilda situationer är det inte möjligt att i lag närmare ange i vilka konkreta fall som undantaget bör kunna tillämpas, något som efter- frågas av några remissinstanser.

Det ligger på överförmyndaren att inom ramen för sin tillsyn kontrollera att en ställföreträdare efterlever sin informationsskyldighet. Ett sätt att göra det är att kräva att ställföreträdaren i den årsberättelse som ska lämnas till överförmyndaren enligt förslaget i avsnitt 10.3 redogör för om infor- mationsskyldigheten har uppfyllts och på vilket sätt. Om ställföreträdaren inte har lämnat information till huvudmannen bör ställföreträdaren vara skyldig att förklara varför och överförmyndaren kan då behöva vidta åtgärder för att säkerställa huvudmannens rätt till information.

Jönköpings kommun och Östersunds kommun efterfrågar en närmare beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas om en ställföreträdare brister i sin informationsskyldighet. I avsnitt 10.5 och 10.6 föreslås det att över- förmyndarna ska få ökade befogenheter i sin tillsyn, bl.a. genom en rätt att förelägga ställföreträdare att lämna upplysningar om sin verksamhet. Genom förslagen förtydligas även att överförmyndaren vid tillsynen ska se till att ställföreträdaren utövar sitt uppdrag i enlighet med huvud- mannens bästa. Vilken eller vilka konkreta åtgärder som kan komma i fråga om en ställföreträdare brister i sin informationsskyldighet, trots påpekanden från överförmyndaren, bör vara upp till överförmyndaren att avgöra i samband med sin tillsyn. Ytterst kan en ställföreträdare som missköter sin informationsskyldighet behöva bytas ut.

Gotlands kommun invänder att förslaget riskerar att försvåra rekryte- ringen av ställföreträdare. Som redogörs för ovan gäller redan en skyldig- het för ställföreträdaren att involvera och ge information till huvudmannen om uppdraget. Att kravet nu utökas i det aktuella avseendet bör enligt regeringens mening inte innebära en alltför stor ökad arbetsbörda för ställföreträdaren. Risken för att förslaget medför att det blir svårare att rekrytera ställföreträdare bör därför inte överdrivas.

Förordnade förmyndare bör ha motsvarande informationsskyldighet i förhållande till barn

Flera grundläggande bestämmelser som avser ställföreträdares skyldig- heter gäller inte bara för gode män och förvaltare utan även för förmyn- dare. Detta gäller exempelvis bestämmelsen i 12 kap. 3 § föräldrabalken om att handla på det sätt som bäst gagnar huvudmannen. En förmyndare är vidare skyldig att höra ett barn som har fyllt 16 år i viktiga frågor, om det lämpligen kan ske, på samma sätt som en god man eller förvaltare är skyldig att höra sin huvudman (12 kap. 7 §). I praktiken liknar de uppgifter som en förordnad förmyndare har i stor utsträckning de uppgifter som en god man eller förvaltare har. Det framstår som naturligt och väl förenligt med barnets bästa att den förordnade förmyndaren löpande informerar om åtgärder som vidtas inom uppdraget, när barnet har uppnått viss ålder och

Prop. 2025/26:92

s. 78 7.5 Stärkt skydd för uppgifter om den enskilde Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 mognad. Den informationsskyldighet som föreslås ovan för gode män och förvaltare bör därför gälla även för förordnade förmyndare. Förmyndare som inte är förordnade, dvs. i regel barnets föräldrar, omfattas inte av förslaget.

Både Sveriges Kommuner och Regioner och Rädda Barnen anser att den föreslagna åldersgränsen bör ändras för att bättre stämma överens med barnkonventionen. Frågan berörs i Barnkonventionsutredningens betän- kande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63 s. 561–572). I betänkandet tas 12 kap. 7 § föräldrabalken upp i anslutning till konven- tionens artikel 12, som handlar om att barn ska tillförsäkras en rätt att uttrycka åsikter och få dem beaktade och att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnkonventions- utredningen bedömer att bestämmelsen inte är oförenlig med barnkon- ventionens krav enligt artikel 12 eller med konventionen i övrigt, men att bestämmelsen skulle vinna på en formulering som omfattar även yngre barn.

Som utredningen konstaterar kräver frågan om vilka åldersgränser som bör gälla i föräldrabalken både ett helhetsgrepp och noggranna övervägan- den med utgångspunkt i barnrättsperspektivet. Förmynderskapsrättens åldersgränser bör lämpligen behandlas i ett sammanhang där just för- mynderskap är i fokus eller där samtliga åldersgränser i föräldrabalken tas upp. Det saknas förutsättningar för att inom ramen för detta lagstiftnings- arbete överväga denna fråga. Den föreslagna informationsskyldigheten bör därför inträda när barnet fyller 16 år (jfr 9 kap. 4 §, 10 kap. 18 § och 13 kap. 13 § föräldrabalken).

Barnkonventionen är sedan den 1 januari 2020 svensk lag. Vid ärenden som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara till barnets bästa i enlighet med artikel 3. Rättigheterna i konventionen ska ses som en helhet och barnets bästa kan inte frikopplas från övriga rättigheter. De är odelbara och ömsesidigt förstärkande. Enligt artikel 12 ska konventions- staterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska, som nämnts, tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det bör därför framhållas att förmyndaren även ska informera ett yngre barn, om det bedöms vara till barnets bästa.

7.5 Stärkt skydd för uppgifter om den enskilde

Regeringens förslag

Rätten för den enskildes make eller sambo och närmaste släktingar att ta del av handlingar hos överförmyndaren som rör ställföreträdarskapet ska begränsas. En anhörig ska inte få ta del av en handling om det med hänsyn till den enskildes intressen finns särskilda skäl mot det.

Regeringens bedömning

Den enskildes anhöriga bör inte få ökad rätt till insyn i ställföreträdarens verksamhet.

s. 79 7.5 Stärkt skydd för uppgifter om den enskilde Kontrollera mot PDF

Utredningens förslag och bedömning

Prop. 2025/26:92

Utredningens förslag och bedömning stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen

eller har ingen invändning mot dem. Solna tingsrätt motsätter sig förslaget

och invänder att behovet av insyn väger tungt och att de anförda skälen

inte motiverar en inskränkning i anhörigas insynsrätt. Av samma skäl är

även Riksföreningen JAG tveksam till förslaget. Skövde kommun anser att

reglerna om rätt att ta del av handlingar i 16 kap. 7 § föräldrabalken bör

avskaffas helt, eller att den enskilde i vart fall bör få vetorätt mot

utlämnande av handlingar. Även Borgholms kommun menar att reglerna

bör avskaffas helt. Södertälje kommun anser att kravet på särskilda skäl

behöver förtydligas.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Skyddet bör stärkas för känsliga uppgifter om den enskilde hos

överförmyndaren

I överförmyndarens akt finns handlingar som gäller den enskildes ekono-

miska och personliga förhållanden, såsom årsräkningar och andra redovis-

ningshandlingar, läkarintyg och socialutredningar. Det kan alltså finnas

mycket integritetskänsliga uppgifter i akten. Den enskilde och hans eller

hennes make eller sambo och närmaste släktingar har rätt att ta del av de

handlingar som rör ställföreträdarskapet och som förvaras hos överför-

myndaren (16 kap. 7 § föräldrabalken). Enligt förarbetena omfattar be-

greppet närmaste släktingar barn, föräldrar och syskon men kretsen kan

också sträckas ut vidare (prop. 1987/88:124 s. 175). Personkretsen är den-

samma i ärenden som gäller god man för ensamkommande barn (12 §

lagen om god man för ensamkommande barn). Denna reglering innebär att

den enskildes make eller sambo och närmaste släktingar har full insyn i de

handlingar om den enskilde som finns i överförmyndarens akt, även de

som omfattas av sekretess.

Enligt offentlighetsprincipen ska en handling så långt som möjligt vara

offentlig. Ett av de viktigaste skälen bakom principen är att den möjliggör

en kritisk granskning av myndigheters verksamhet. Undantag från offent-

lighet följer bl.a. av sekretessbestämmelser som avser att skydda integri-

tetskänsliga uppgifter om enskilda. Hos överförmyndaren gäller en pre-

sumtion för sekretess när det gäller uppgifter om den enskildes ekono-

miska och personliga förhållanden (32 kap. 4 § offentlighets- och sekre-

tesslagen). Den enskilde har dock en möjlighet att helt eller delvis efterge

sekretessen enligt den allmänna bestämmelsen i 12 kap. 2 § offentlighets-

och sekretesslagen. Föräldrabalkens särreglering för make, sambo och

närmaste släktingar innebär alltså ett undantag från offentlighets- och

sekretesslagens regler till skydd för enskildas integritet. En följd av undan-

taget är att anhöriga har större insyn i uppgifter som finns hos överför-

myndaren än i domstolsärenden som gäller godmanskap och förvaltarskap,

trots att de sekretessregler som gäller i domstol annars typiskt sett innebär

ett större mått av öppenhet (jfr 36 kap. 1 § första stycket 3–5 offentlighets-

och sekretesslagen).

s. 80 7.5 Stärkt skydd för uppgifter om den enskilde Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Enligt regeringens mening bör det övervägas om skyddet för uppgifter

om den enskilde som finns hos överförmyndaren ska stärkas även i

förhållande till hans eller hennes make, sambo och nära släktingar. Det är

inte ovanligt att det finns starka intressemotsättningar mellan den enskilde

och en anhörig. Utredningen pekar på att det finns exempel på att känsliga

uppgifter om den enskilde har lämnats ut till anhöriga i dessa situationer,

i strid med hans eller hennes intressen. Ibland kan ett utlämnande av en

handling innebära en konkret risk för den enskilde, exempelvis om han

eller hon lever under hedersförtryck och en familjemedlem får tillgång till

uppgifter i en socialutredning. Enligt utredningen förekommer det också

att personer i behov av en god man avstår från att ansöka om godmanskap

på grund av rädsla för att känsliga uppgifter kan lämnas ut till anhöriga.

Mot denna bakgrund anser regeringen att skyddet för den enskildes

personliga integritet behöver stärkas och att skälen för detta väger tyngre

än det behov av insyn för anhöriga som bl.a. Solna tingsrätt pekar på.

Rätten för den enskildes make eller sambo och närmaste släktingar att ta

del av handlingar som rör ställföreträdarskapet som finns hos överför-

myndaren bör därför begränsas.

När det gäller hur begränsningen av rätten till insyn för anhöriga ska

utformas finns ett antal alternativ att överväga. Ett sådant, som Skövde

kommun och Borgholms kommun lyfter fram, är att helt ta bort den sär-

reglering i förhållande till anhöriga som 16 kap. 7 § föräldrabalken inne-

bär. En sådan ordning skulle få till följd att en presumtion för sekretess

gäller för uppgifter om den enskilde, även i förhållanden till maken eller

sambon och de närmaste släktingarna. Detta skulle försvåra för de många

anhöriga som, i enlighet med den enskildes intressen, är aktiva när det

kommer till uppföljningen av hur ställföreträdaren sköter sitt uppdrag.

Enligt utredningen är det ofta anhöriga som upptäcker och larmar om

missförhållanden i ställföreträdares arbete. Att helt ta bort särregleringen

är därför att ta saken för långt.

En annan möjlighet är att låta de regler som gäller i domstol och som

innebär en presumtion för offentlighet gälla hos överförmyndaren och då

även i förhållande till den enskildes make eller sambo och nära släktingar.

Detta skulle dock innebära ett svagare skydd för uppgifter om den enskilde

i förhållande till personer som inte är hans eller hennes make, sambo eller

närmaste släktingar, vilket kan få konsekvenser som inte är önskvärda.

Lösningen framstår därför inte som lämplig. En tredje möjlighet är att låta

handlingar som gäller ställföreträdarens redovisning vara tillgängliga för

den enskildes make eller sambo och närmaste släktingar men att låta

övriga handlingar omfattas av sekretess. Utredningen pekar dock på att

även redovisningen kan innehålla uppgifter som är känsliga och som det

inte är lämpligt att anhöriga tar del av samtidigt som det ibland är motiverat

att anhöriga har insyn i sådana handlingar som inte hör till redovisningen.

Inte heller den lösningen framstår därför som lämplig.

I likhet med utredningen anser regeringen att en rimlig avvägning är att

maken eller sambon och de närmaste släktingarna som utgångspunkt ska

ha rätt att ta del av handlingar hos överförmyndaren, men att det införs en

möjlighet att neka den anhörige att ta del av en handling, om det med

hänsyn till den enskildes intresse finns särskilda skäl mot att handlingen

lämnas ut. I författningskommentaren beskrivs hur regleringen är avsedd

att tillämpas (se avsnitt 15.1).

s. 81 Sekretess i ärenden enligt lagen om Kontrollera mot PDF

Den enskildes anhöriga bör inte få ökad rätt till insyn i uppdraget

Prop. 2025/26:92

Det är vanligt att den enskildes anhöriga är angelägna om att ha insyn i

den enskildes ekonomi eller andra förhållanden som rör honom eller hen-

ne. Många gånger är detta befogat. En anhörig med insyn i ställföreträda-

rens uppdrag kan ofta hjälpa till vid kommunikationen mellan den enskilde

och ställföreträdaren. Ofta är det en anhörig som hjälper den enskilde att

förstå information som kommer från ställföreträdaren och som hjälper

ställföreträdaren att förstå vad den enskilde vill. Frågan är därför om det

vore lämpligt att ge den enskildes anhöriga en lagstadgad rätt till ökad

insyn. Utredningen bedömer att så inte är fallet.

Redan med det hittillsvarande regelverket har anhöriga möjlighet till

insyn i ställföreträdarens verksamhet. Ställföreträdaren är skyldig att höra

den enskildes make eller sambo i viktiga frågor, om det är lämpligt

(12 kap. 7 § andra stycket föräldrabalken). Maken, sambon och de närm-

aste släktingarna har också rätt att ta del av de handlingar hos över-

förmyndaren som rör ställföreträdarskapet (16 kap. 7 §, se vidare ovan).

Vidare innebär ställföreträdarens skyldighet enligt 12 kap. 3 § att alltid

handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde att ställföreträdaren i

många situationer bör ge en anhörig insyn i verksamheten, om detta

bedöms vara det bästa för den enskilde. Hänsynen till den enskildes bästa

innebär emellertid också att det i vissa situationer kan vara motiverat att

inte låta en anhörig få insyn.

Det finns ett antal risker med att ge anhöriga ökad insyn i ställföreträ-

darens verksamhet. Utredningen för fram att det förekommer att anhöriga

månar om sina egna intressen snarare än den enskildes. Det förekommer

enligt utredningen också att den enskilde inte vill att den anhörige ska ha

någon insyn. En stärkt rätt till insyn för de anhöriga kan därför vara pro-

blematisk i förhållande till den enskildes rätt till sin personliga integritet.

Det finns vidare fall när anhörigas insyn kan vara direkt skadlig för den

enskilde, exempelvis om han eller hon har utsatts för våld i en nära rela-

tion. En ytterligare omständighet att beakta är att ställföreträdarens upp-

drag kan bli alltför betungande om anhöriga i större utsträckning än hittills

måste ges insyn i verksamheten. Mot den bakgrunden bedömer regeringen

därför att det inte är lämpligt att öka den lagstadgade rätten till insyn för

anhöriga.

7.6

Sekretess i ärenden enligt lagen om

framtidsfullmakter

Regeringens förslag

Uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i

ärenden enligt lagen om framtidsfullmakter ska omfattas av sekretess hos

överförmyndaren, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den

enskilde lider skada eller men.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

s. 82 Ställföreträdarskapet Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag

Hos överförmyndaren gäller sekretess om en enskilds personliga eller eko-

nomiska förhållanden i ärenden enligt föräldrabalken och lagen om god

man för ensamkommande barn. Utredningen uppmärksammar att även

uppgifter i ärenden enligt lagen om framtidsfullmakter kan behöva omfat-

tas av sekretess. Någon sekretessbestämmelse som omfattar dessa ärenden

hos överförmyndaren finns inte. Överförmyndaren har vissa ansvars-

områden enligt lagen, bl.a. att pröva om en framtidsfullmakt helt eller

delvis inte längre ska få brukas av en fullmaktshavare som när uppdraget

fullgörs har gjort sig skyldig till missbruk eller allvarlig försummelse eller

annars visat sig vara oförmögen att ta till vara fullmaktsgivarens intressen

(26 § lagen om framtidsfullmakter). Det kan ur integritetssynpunkt före-

komma mycket känsliga uppgifter i ärenden enligt lagen. En framtids-

fullmakt träder i kraft när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, psykisk

störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt

och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter

som fullmakten avser (se 1 och 9 §§ lagen om framtidsfullmakter). I ett

ärende enligt lagen kan det därför bl.a. finnas känsliga uppgifter om

fullmaktsgivarens hälsa. Behovet av sekretess för dessa uppgifter väger

enligt regeringen tyngre än intresset av insyn. Uppgifterna är vidare av

samma karaktär som de som redan omfattas av sekretess enligt 32 kap. 4 §

offentlighets- och sekretesslagen. Samma regler om sekretess bör enligt

regeringens uppfattning därför gälla i dessa ärenden som i de ärenden

överförmyndaren handlägger enligt föräldrabalken och lagen om god man

för ensamkommande barn. Sekretess bör därmed gälla hos överförmyn-

daren i ärenden enligt lagen om framtidsfullmakter för en uppgift om en

enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart

att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Ställföreträdarskapet

8.1

Tydligare ramar för ställföreträdarens uppdrag

Regeringens förslag

Uppdraget som god man eller förvaltare ska avse att inom ramen för

förordnandet se till att huvudmannens intressen i ekonomiska eller

personliga angelägenheter tas om hand. I ställföreträdarens uppdrag ska

ingå att bevaka huvudmannens rätt i de angelägenheter som uppdraget

omfattar.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

s. 83 Ställföreträdarskapet Kontrollera mot PDF

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Riksdagens ombudsmän är inte övertygad om att det finns tillräckligt starka skäl för att ändra de uttryck som används för att avgränsa ställföreträdarens uppdrag. Några remissinstanser, däribland Lunds uni- versitet och Stockholms kommun , kritiserar förslaget och anför bl.a. att det enligt deras uppfattning finns en risk för att uttrycken ges en vidare innebörd än de hittillsvarande. De ifrågasätter om förslaget kommer att göra innebörden av regleringen tydligare. Flera remissinstanser betonar vikten av tydlighet.

Skälen för regeringens förslag

En god mans eller förvaltares uppdrag ska enligt den hittillsvarande regleringen bestå i att bevaka huvudmannens rätt, förvalta hans eller hennes egendom eller sörja för hans eller hennes person (11 kap. 4 och 7 §§ föräldrabalken). Uppdraget kan omfatta att ha hand om alla dessa delar eller enbart en eller två av delarna. Enligt utredningen är det ofta osäkert vad en ställföreträdare får eller inte får göra inom ramen för sin behörighet. Uppdragen att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person kan uppfattas som oklara och språkbruket som omodernt.

Ofta är det uppdraget att sörja för person som är svårt att förstå. Uttrycket sörja för person kan enligt utredningen uppfattas som mer långtgående än vad som är avsett och det finns en utbredd, men felaktig, uppfattning att ställföreträdaren ska ta en direkt del i den dagliga omsorgen om huvudmannen. Även de båda andra uttrycken framstår emellertid som problematiska. Förvalta egendom kan kritiseras för att det språkligt inte täcker alla uppgifter som kan bli aktuella på det ekonomiska planet, exempelvis att ingå avtal, ansöka om bidrag eller förhandla om en avbetalningsplan. Bevaka rätt kan hävdas vara något som främst är ett inslag i de två andra delarna. En tydligare beskrivning av uppdraget skulle vara till fördel för både huvudmannen och ställföreträdaren, men också för anhöriga, boendepersonal, socialnämnder och andra som kommer i kontakt med gode män och förvaltare.

En modern förebild för regleringen finns i lagen om framtidsfullmakter. Där används uttrycket ekonomiska och personliga angelägenheter för att ange ramarna för vad en framtidsfullmakt får omfatta. Fullmaktshavaren ska bevaka fullmaktsgivarens rätt i de angelägenheter som framtids- fullmakten avser (se 2 § lagen om framtidsfullmakter). Enligt förarbetena ger ekonomiska och personliga angelägenheter en tydlig bild av vad som kan ingå i framtidsfullmaktshavarens uppdrag och uttrycket avser att omfatta samma förhållanden som kan omfattas av ett ställföreträdarskap enligt 11 kap. 4 eller 7 § föräldrabalken (se prop. 2016/17:30 s. 28–29). Även när det gäller anhörigbehörighet används uttrycket ekonomiska angelägenheter (17 kap. 1 § föräldrabalken). Instituten framtidsfullmakt och anhörigbehörighet är avsedda att vara alternativ till godmanskap och förvaltarskap. Det skulle därför finnas betydande fördelar med en likalydande terminologi.

Som några remissinstanser påpekar är dock inte heller uttrycket ekono- miska och personliga angelägenheter helt oproblematiskt. Det går exempel- vis inte att dra en skarp gräns mellan vad som är en ekonomisk angelä-

Prop. 2025/26:92

s. 84 8.2 Bättre information om uppdraget Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 genhet och vad som är en personlig (jfr prop. 2016/17:30 s. 29). Vidare skulle ett uppdrag att hjälpa någon med hans eller hennes personliga angelägenheter kunna uppfattas som mer långtgående än vad som är avsett, på motsvarande sätt som förekommer när det gäller ett uppdrag att sörja för någons person. Enligt regeringens mening är ändå den termi- nologi som används i lagen om framtidsfullmakter att föredra framför den som används i föräldrabalken. I likhet med utredningen anser regeringen att uttrycken ekonomiska och personliga angelägenheter beskriver ställ- företrädaruppdragets innehåll och ramar på ett tydligare och mer modernt sätt än de hittillsvarande uttrycken. Starka skäl talar för att de uttrycken bör användas för att ange ställföreträdaruppdragets innehåll och ramar. Regleringen bör utformas så att den gode mannens eller förvaltarens uppdrag ska gå ut på att, i den utsträckning det följer av förordnandet, se till att den enskildes intressen i ekonomiska och personliga angelägenheter tas om hand och bevaka huvudmannens rätt i dessa angelägenheter. I författningskommentaren beskrivs närmare hur regleringen är avsedd att tillämpas (avsnitt 15.1).

Med den information som överförmyndaren enligt regeringens förslag i avsnitt 8.2 ska lämna till ställföreträdaren när uppdraget inleds kan risken för oklarheter om uppdragets omfattning minimeras.

8.2 Bättre information om uppdraget

Regeringens förslag

Innan en god man, förvaltare eller förmyndare förordnas ska överförmyn- daren informera honom eller henne om vad som förväntas ingå i upp- draget. Överförmyndaren ska dokumentera den information som har lämnats.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen in- vändning mot det. Några remissinstanser, däribland Länsstyrelsen i Norr- bottens län , Länsstyrelsen i Dalarnas län , Stockholms kommun och Jön- köpings kommun , är kritiska till förslaget och anser bl.a. att det finns en risk för att felaktig information ges om uppdraget. De ifrågasätter behovet av att införa en lagstadgad informationsskyldighet. Sveriges Kommuner och Regioner och Växjö kommun motsätter sig förslaget och anför att kraven på en ställföreträdare redan framgår av 11 kap. 12 § föräldrabalken samt att det inte är tillåtet för överförmyndaren att instruera en ny ställföreträdare om vilka åtgärder som bör vidtas.

s. 85 8.2 Bättre information om uppdraget Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens förslag

Ett ställföreträdaruppdrag kan omfatta att vidta en rad åtgärder av olika karaktär för huvudmannens räkning och uppdragen skiljer sig mycket från varandra. Enligt utredningen tar ställföreträdare ibland sig an uppdrag utan att ha en tydlig uppfattning om vad som ingår i det enskilda uppdraget och vad de förväntas göra för att hjälpa huvudmannen. Att ett uppdrag ibland blir svårare och mer tidskrävande än vad ställföreträdaren hade förväntat sig tas av utredningen upp som en anledning till att det är svårt att rekrytera ställföreträdare. Utredningen lyfter även fram att överförmyndaren ibland utser en ställföreträdare som inte har den kompetens eller erfarenhet som uppdraget kräver, även om ställföreträdaren på ett generellt plan kan sägas vara lämplig för ställföreträdaruppdrag.

Det är angeläget att den som tar sig an ett ställföreträdaruppdrag har en tydlig uppfattning om vad som ingår i just det individuella uppdraget. Inte minst är detta viktigt för att han eller hon ska ha en möjlighet att tacka nej till ett uppdrag som av ett eller annat skäl inte passar honom eller henne. Som några remissinstanser påpekar kan det visserligen ibland vara svårt för överförmyndaren att i förväg ge en tydlig och heltäckande beskrivning av vilka uppgifter som kan komma att ingå i ett enskilt uppdrag. Upp- gifterna kan dessutom komma att förändras över tid. Överförmyndaren får dock anses vara väl skickad att göra den typen av bedömningar. Ett stöd för både överförmyndaren och ställföreträdaren kommer dessutom att finnas i det informationsmaterial som tas fram av den myndighet som bemyndigas på området, se vidare avsnitt 5.

Det finns enligt regeringens mening stora fördelar med att överför- myndaren gör en bedömning av vad som förväntas ingå i uppdraget och delar med sig av den informationen till den tilltänkta ställföreträdaren. Sådan information bör ges utifrån det som inför förordnandet är känt i det enskilda ärendet. Det kan handla om både allmän information om vad ett uppdrag som ställföreträdare innebär och specifik information om förut- sättningarna i det enskilda uppdraget. Några bindande instruktioner från överförmyndaren bör däremot inte lämnas. Till skillnad mot vad Sveriges Kommuner och Regioner och Växjö kommun befarar bedömer regeringen att överförmyndarna kommer att kunna upprätthålla den gränsdragningen. Ett exempel då tydlig information innan förordnandet är särskilt viktig är då en ny ställföreträdare kan ställas inför att han eller hon behöver vidta åtgärder för att säkra huvudmannens rätt till ersättning från en tidigare ställföreträdare.

Kravet på att information av detta slag ska lämnas är inte bara till fördel för ställföreträdaren. När informationen lämnas skapas också ett bra till- fälle för överförmyndaren att i dialog med den tilltänkta ställföreträdaren bedöma om han eller hon är lämplig för det individuella uppdraget. Regeringen anser mot denna bakgrund att det i föräldrabalken bör anges att överförmyndaren före ett förordnande ska informera den tilltänkta ställ- företrädaren om vad uppdraget förväntas innebära.

Det bör dokumenteras vilken information som ges till ställföreträdaren. Inte minst kan sådan dokumentation vara viktig för överförmyndarens tillsyn. Dokumentationen kan också ha ett värde om huvudmannen eller hans eller hennes närstående behöver bilda sig en uppfattning om vad som ingår i ställföreträdarens uppdrag.

Prop. 2025/26:92

s. 86 Utbildning för ställföreträdare Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Motsvarande krav på information och dokumentation bör införas även avseende förordnade förmyndare.

8.3

Utbildning för ställföreträdare

Regeringens förslag

Gode män enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken eller lagen om ensamkom-

mande barn och förvaltare ska inom tre månader från dagen för för-

ordnandet genomföra en introduktionsutbildning för uppdraget. Över-

förmyndaren ska ansvara för att introduktionsutbildningen genomförs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

meddela föreskrifter om lämplighetsprövning, om utbildning och om

undantag från utbildningskravet.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utredning-

ens förslag omfattar inte gode män enligt lagen om god man för ensam-

kommande barn. Vidare föreslår utredningen att introduktionsutbild-

ningen ska genomföras innan en ställföreträdare förordnas men att över-

förmyndaren eller rätten ska kunna medge att introduktionsutbildningen

genomförs vid ett senare tillfälle, dock inte senare än tre månader från

dagen för förordnandet.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd-

ning mot dem. Några remissinstanser, däribland Östersunds kommun ,

Helsingborgs kommun och Länsstyrelsen i Dalarnas län , efterfrågar

förtydliganden om konsekvenserna av utebliven utbildning och om hur

redan förordnade ställföreträdare ska hanteras. Umeå kommun , som

visserligen tillstyrker förslagen, är tveksam till att tvinga ställföreträdare

att genomgå en introduktionsutbildning. Göteborgs universitet (Juridiska

institutionen) , som i övrigt tillstyrker förslagen, avstyrker att överför-

myndaren ska ansvara för att ställföreträdarna genomgår utbildningen.

Södertälje kommun avstyrker förslagen och menar att det måste bli tyd-

ligare hur utbildningskravet ska tillämpas. Rädda barnen och Länsstyrel-

sen i Värmlands län menar att kravet på genomförd utbildning även bör

omfatta gode män för ensamkommande barn.

Skälen för regeringens förslag

En introduktionsutbildning och en fördjupad utbildning bör tas fram

nationellt

Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren

och i övrigt lämplig person. Innan någon förordnas som god man eller

förvaltare ska hans eller hennes lämplighet kontrolleras i den utsträckning

som behövs (11 kap. 12 § föräldrabalken). Förutom att vara allmänt lämp-

lig ska ställföreträdaren också bedömas vara lämplig för det aktuella upp-

s. 87 Utbildning för ställföreträdare Kontrollera mot PDF

draget. Hur omfattande lämplighetskontrollen ska vara avgörs från fall till fall, bl.a. med beaktande av vilken kännedom överförmyndaren har om personen sedan tidigare.

För att de som har en god man eller förvaltare ska få den hjälp de behöver är det nödvändigt att deras ställföreträdare har goda kunskaper om vad upp- draget som ställföreträdare innebär och hur de kan utföra uppdraget på bästa sätt. Överförmyndaren ansvarar enligt 19 kap. 18 § för att gode män och förvaltare erbjuds den utbildning som behövs. Någon skyldighet för ställföreträdare att genomgå den utbildning som erbjuds finns dock inte.

Skyldigheten att erbjuda utbildning infördes 2015 för att öka ställföre- trädares generella kompetens. Enligt förarbetena bör utbildningsinsatserna omfatta introduktion för nya ställföreträdare så att de får de grundläggande kunskaper som krävs för uppdraget, bl.a. avseende innehållet i relevant lagstiftning, hur räkenskaper ska föras och hur en årsräkning ska utformas, liksom annan praktisk information. Skyldigheten att erbjuda utbildning bör enligt förarbetena också omfatta viss påbyggnadsutbildning som ger ställföreträdaren möjlighet att skaffa sig djupare kunskaper inom ett speciellt område (prop. 2013/14:225 s. 49–50).

Även om överförmyndaren alltså har en skyldighet att erbjuda ställ- företrädarna utbildning är det enligt utredningen långt ifrån alla som får den utbildning de behöver. Vissa överförmyndare erbjuder utbildning av hög kvalitet medan utbildningen på andra håll är bristfällig. Enligt utred- ningen får bristerna till följd att ställföreträdarnas kunskapsnivå varierar beroende på vilken kommun som de har uppdrag i och att nivån ibland är för låg, vilket riskerar att gå ut över de enskilda. Som utredningen föreslår och flera remissinstanser tillstyrker bör det därför tas fram en intro- duktionsutbildning på nationell nivå för alla ställföreträdare. En sådan introduktionsutbildning skulle öka kunskapsnivån i hela landet och ge ställföreträdarna bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag, vilket i sin tur kan leda till ökad trygghet och säkerhet för huvudmännen. En intro- duktionsutbildning av hög kvalitet kan dessutom minska arbetsbelast- ningen för överförmyndarna och förbättra deras möjligheter att rekrytera nya ställföreträdare. I likhet med utredningen bedömer regeringen också att en introduktionsutbildning som tas fram nationellt leder till effektivitets- vinster jämfört med när utbildningar tas fram på lokal nivå i varje över- förmyndarverksamhet för sig. Sammantaget kan en nationell introduk- tionsutbildning för alla ställföreträdare få stora positiva effekter. Det är därför angeläget att en sådan tas fram.

Att ta fram en introduktionsutbildning av hög kvalitet för ställföreträdare bör i likhet med vad utredningen föreslår vara en statlig angelägenhet som den centrala myndigheten på ställföreträdarområdet ansvarar för (jfr avsnitt 5). För att säkra hög kvalitet och ta tillvara den kompetens som finns på området bör utbildningen tas fram efter samråd med kommunerna samt med berörda myndigheter och intresseorganisationer. Introduktions- utbildningen bör omfatta grundläggande kunskaper för utförandet av ställföreträdaruppdraget. Detta innefattar bl.a. kunskaper om ställföre- trädarens roll och ansvar, uppdragets ramar, vanliga förvaltningsåtgärder och i vilka fall huvudmannens eller överförmyndarens samtycke krävs. Utbildningen bör även omfatta de skyldigheter som ställföreträdaren har gentemot huvudmannen, bl.a. sådana skyldigheter som tas upp i avsnitt 7.3 och den informationsskyldighet som föreslås i avsnitt 7.4. Även kunskaper

Prop. 2025/26:92

s. 88 Utbildning för ställföreträdare Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 om hur räkenskaper ska föras och hur redovisningen ska göras bör ingå i utbildningen. Det är också angeläget att utbildningen omfattar frågor om relationen till huvudmannen och hur huvudmän med olika typer av problematik bör involveras och bemötas. Utbildningen bör även omfatta frågor av praktisk natur, exempelvis hur ett uppdrag inleds och avslutas och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för huvudmannens räkning i olika typfall.

Utöver introduktionsutbildningen är det många ställföreträdaruppdrag som kräver fördjupad utbildning. Det kan exempelvis handla om att ställ- företrädaren behöver lära sig mer om en viss förvaltningsåtgärd eller om hur man bäst hjälper huvudmän med demens, kognitiva funktionsned- sättningar eller missbruk. Även när det gäller möjligheterna till fördjupad utbildning ser det enligt utredningen olika ut i landet. Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att redan befintliga utbildningar till- gängliggörs och att det tas fram fördjupade utbildningar på områden där sådana saknas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyn- digas att meddela föreskrifter om introduktionsutbildningen och den för- djupade utbildningen samt om undantag från krav på utbildning. Det- samma gäller för den lämplighetsprövning som överförmyndaren ska göra.

Introduktionsutbildningen ska vara obligatorisk

Regeringen anser att det är angeläget att alla ställföreträdare genomför en introduktionsutbildning. Detta gäller särskilt nya ställföreträdare, men även erfarna gode män och förvaltare kan i vissa fall sakna grundläggande kunskaper om vad deras uppdrag innebär. En relevant fråga som lyfts av utredningen är dock om en obligatorisk utbildning skulle kunna göra rekryteringen av ställföreträdare svårare. Enligt regeringens bedömning är det dock knappast troligt att ett krav på att genomföra t.ex. en webbaserad introduktionsutbildning, som är lättillgänglig och som går att återkomma till, avskräcker den som vill ta sig an det viktiga uppdraget som god man eller förvaltare. Ställföreträdare och intresseföreningar har enligt utred- ningen tvärtom lyft fram att bättre introduktion och tydligare krav kan göra att fler lämpliga och kvalificerade personer intresserar sig för ställföre- trädaruppdraget. Dessutom har många framhållit att en fördel med en obligatorisk introduktionsutbildning är att personer som inte är lämpliga för uppdraget sållas bort. Regeringen anser mot denna bakgrund, trots de invändningar som förs fram av några remissinstanser, att introduktions- utbildningen ska vara obligatorisk. Som Rädda barnen och Länsstyrelsen i Värmlands län föreslår bör utbildningskravet inte enbart omfatta gode män enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken utan även gode män för ensam- kommande barn. Sådana uppdrag ställer nämligen särskilda krav på den gode mannen.

Utredningen anser att utbildningen i regel bör genomföras före för- ordnandet, för att säkerställa att en ställföreträdare har nödvändiga kunskaper när han eller hon går in i sitt uppdrag. Även om det finns goda skäl för en sådan reglering, finns det en risk för att ett krav på utbildning före förordnandet leder till att den enskilde i fler fall står utan en ställ- företrädare under en lång tid i avvaktan på att den tilltänkta ställföre- trädaren genomför utbildningen. Det kan finnas flera legitima skäl till att

s. 89 8.4 Anställda ställföreträdare Kontrollera mot PDF

utbildningen inte hinns med före förordnandet. Så kan exempelvis vara Prop. 2025/26:92 fallet om utbildningstillfällen har ställts in eller om den tilltänkta ställföre-

trädaren blir sjuk eller får förhinder av någon annan orsak. Utredningens förslag om en möjlighet för överförmyndaren att i det enskilda fallet medge att utbildningen genomförs senare om det finns särskilda skäl för det, kan av dessa skäl i praktiken komma att bli en huvudregel snarare än ett undantag. Regeringen anser därför att en bättre och mer lättillämpad ordning är att uppställa ett krav på att introduktionsutbildningen genom- förs senast inom tre månader från dagen för förordnandet.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att skyldigheten att genomgå introduktionsutbildning är så central att den bör författnings- regleras. Eftersom ansvaret för att ställföreträdare erbjuds utbildning redan vilar på överförmyndaren, anser regeringen, till skillnad från Göteborgs universitet , att det är naturligt att även ansvaret för att en ställföreträdare faktiskt genomgår utbildningen läggs på överförmyndaren. Det bör förtydligas, vilket Södertälje kommun efterfrågar, att det ansvar som staten får genom förslaget är att ta fram utbildningar och tillgängliggöra dessa (se ovan). Ytterst är det, liksom hittills, överförmyndarens ansvar att se till att de ställföreträdare som förordnas är lämpliga och har de kvalifikationer som uppdraget kräver.

Ett antal remissinstanser, däribland Länsstyrelsen i Dalarnas län och Helsingborgs kommun , efterfrågar förtydliganden kring konsekvenserna av utebliven utbildning och hur redan förordnade ställföreträdare ska hanteras. Om en ställföreträdare utan giltigt skäl låter bli att genomgå den obligatoriska introduktionsutbildningen, trots uppmaningar från överför- myndaren, blir det ytterst en fråga för överförmyndaren att hantera inom ramen för sin tillsyn. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet får överförmyndaren bedöma vilka åtgärder som kan aktualiseras. Frågan om hur utbildningskravet ska gälla för redan förordnade ställföreträdare behandlas i avsnitt 13.

Lagrådet anser att lagtexten bör hänvisa till den nya 11 kap. 4 b § i stället för till 11 kap. 4 §. Regeringen konstaterar dock att 11 kap. 4 § även fortsättningsvis innehåller de grundläggande bestämmelserna om bl.a. förutsättningarna för anordnandet av godmanskapet medan den nya paragrafen enbart reglerar vem som beslutar i frågan. Regeringen följer därför inte Lagrådets förslag i denna del.

8.4 Anställda ställföreträdare

Regeringens förslag

Den som på grund av sin anställning åtar sig uppdrag som god man eller förvaltare ska få förordnas som sådan ställföreträdare om det finns särskilda skäl.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utred-

ningen föreslår att en anställd ställföreträdare endast ska få förordnas om

s. 90 8.4 Anställda ställföreträdare Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

det är nödvändigt på grund av uppdragets svårighetsgrad eller om det annars finns särskilda skäl med hänsyn till den enskildes intressen. Utredningen föreslår också en särskild lagregel om att en sådan ställ- företrädare ska kunna förordnas interimistiskt.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Några remissinstanser, däribland Sveriges Kommuner och Regioner , Växjö kommun , Älvsbyns kommun och Klippans kommun , anser att enbart skäl kopplade till behovet av en ställföreträdare bör kunna beaktas för att förordna en anställd ställföreträdare. Flera av länsstyrel- serna, däribland Länsstyrelsen Skåne , Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Dalarnas län , anför att det måste klargöras hur inkomna handlingar ska hanteras hos kommunala förvaltarenheter, så att skyddet för enskilda säkerställs. Riksföreningen JAG och Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare anser att förslaget lämnar alltför stort handlings- utrymme åt kommunerna att bestämma när anställda ställföreträdare ska förordnas. Föreningen Sveriges Överförmyndare och Jönköpings kommun framhåller tvärtom att det bör lämnas ett stort utrymme åt kommunerna att själva avgöra vad som utgör särskilda skäl i ett ärende. Skövde kommun framför liknande synpunkter.

Skälen för regeringens förslag

Anställda ställföreträdare behövs i vissa fall

Systemet med gode män och förvaltare bygger på människors ideella engagemang, dvs. att det finns personer som på sin fritid och mot en relativt låg ersättning ställer upp med att ta hand om en annan persons ekonomiska och personliga angelägenheter. Det här ideella engagemanget är enligt regeringens mening en styrka för samhället och viktigt att bevara.

Bland de som behöver en god man eller förvaltare finns det dock per- soner med ett stort hjälpbehov som får vänta länge på att en ställföreträdare förordnas. Det förekommer även att överförmyndaren inte alls kan hitta en lämplig ställföreträdare för den som behöver hjälp. Även om den enskilde i dessa fall ofta har andra hjälp- och stödinsatser från det allmänna kan bristen på den samlade intressebevakning som ett ställföreträdarskap innebär medföra stora problem. Exempelvis kan den enskilde stå utan någon som ser till att hans eller hennes räkningar blir betalda, ansöker om de insatser som han eller hon har behov av eller följer upp att beslutade insatser fungerar som förväntat. Sedan några år tillbaka finns det ett antal privata företag som tillhandahåller ställföreträdare. För att möta behovet av ställföreträdare i komplicerade ärenden har även vissa kommuner inrättat en så kallad förvaltarenhet. Justitieombudsmannen har i olika sammanhang uppmärksammat att kommunala förvaltarenheter kan fylla en funktion när det hos en överförmyndare råder brist på ställföreträdare som är beredda att åta sig nya och särskilt krävande uppdrag (se JO:s beslut den 20 december 2023 i dnr 7680-2022 och 30 april 2025 i dnr 581-2024 samt protokoll från inspektion 25–27 april 2023 i dnr 2868-2023).

Enligt utredningen är det särskilt svårt för överförmyndare att rekrytera lämpliga ställföreträdare i omfattande och komplicerade ärenden. Så kan

s. 91 8.4 Anställda ställföreträdare Kontrollera mot PDF

exempelvis vara fallet i ärenden där den enskilde lider av en psykiatrisk Prop. 2025/26:92 problematik, har grava funktionsnedsättningar eller ett svårt missbruk. Det

kan också handla om ärenden där den enskilde har stora samarbets- svårigheter eller är våldsam. I vissa fall är det svårt att hitta en lämplig ställföreträdare när den enskildes anhöriga är hotfulla eller utåtagerande. Utredningen redogör för att mycket tyder på att antalet omfattande och komplicerade ärenden har ökat och fortsätter att göra det, och att det därför i praktiken har skett en viss nödvändig professionalisering för att alla som är i behov av en god man eller förvaltare ska få den hjälp de behöver.

Det finns flera skäl för att införa en särskild lagregel om när anställda ställföreträdare ska få förordnas. Det starkaste är att det enligt utredningen finns olika uppfattning bland kommunerna om huruvida ställföreträdare som är anställda i förvaltarenheter eller privata företag överhuvudtaget får förordnas inom ramen för föräldrabalkens regler, vilket leder till en brist på enhetlighet över landet. En lagregel som tydliggör att detta är möjligt skulle göra det lättare att hitta ställföreträdare till de som behöver det, oavsett var i landet den enskilde bor. Samtidigt är den här typen av ställföreträdarskap så professionaliserade att de skiljer sig avsevärt från traditionella ställföreträdarskap, som bygger på ett ideellt engagemang. Avsaknaden av en reglering kan på sikt leda till att ställföreträdaruppdrag ges till anställda ställföreträdare i sådan utsträckning att det ideella inslaget går förlorat. En reglering bör därför enligt regeringens mening införas.

När anställda ställföreträdare ska få förordnas

För många huvudmän är det värdefullt att den gode mannen eller för- valtaren är en lekman med ett ideellt uppdrag. För att värna det ideella inslaget finns det därför anledning att vara något återhållsam när det gäller i vilka fall det ska vara möjligt att förordna en anställd ställföreträdare. Det bör alltså enligt regeringens mening inte vara helt fritt för överför- myndaren att välja att en anställd ställföreträdare ska förordnas, något som bl.a. Skövde kommun förespråkar. Det är dock viktigt att regleringen inte blir för stelbent eller onödigt restriktiv.

Utredningen föreslår att en anställd ställföreträdare endast ska få för- ordnas om det är nödvändigt på grund av uppdragets svårighetsgrad eller om det annars finns särskilda skäl med hänsyn till den enskildes intressen. Som utredningen redogör för kan det finnas flera olika skäl till att det ibland är svårt att rekrytera en lämplig ställföreträdare. Även om det sannolikt är vanligast att anställda ställföreträdare förordnas i de mest omfattande och komplicerade ärendena kan det förekomma att det är svårt att hitta en lämplig ställföreträdare också av andra orsaker.

Några remissinstanser, däribland Sveriges Kommuner och Regioner och Växjö kommun , menar att skäl som att den enskilde har stor skuldsättning eller inte behärskar svenska inte bör medföra att en anställd ställföreträdare förordnas. Om ett sådant skäl är anledningen till att det i det enskilda ärendet är svårt att hitta en ställföreträdare och ett förordnande dröjer, bör det dock enligt regeringens mening inte vara uteslutet att förordna en anställd ställföreträdare. Huvudsyftet med möjligheten att förordna en anställd ställföreträdare är att se till att en enskild inte ska behöva vänta på att få sitt hjälpbehov tillgodosett endast på grund av avsaknaden av en

ställföreträdare.

s. 92 8.4 Anställda ställföreträdare Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Enligt regeringens mening riskerar utredningens förslag att leda till en något för restriktiv tillämpning av möjligheten att förordna en anställd ställföreträdare. Förslagets uppdelning mellan skäl som gör det nödvändigt på grund av uppdragets svårighetsgrad och särskilda skäl kopplade till den enskildes intressen framstår också som onödigt komplicerad. Enligt regeringens mening bör förutsättningen för att förordna en anställd ställföreträdare vara att det finns särskilda skäl för det.

Liksom vid förordnande av en god man eller förvaltare i andra fall grundar sig ställföreträdarskapet i dessa fall på den enskildes hjälpbehov enligt 11 kap. 4 eller 7 § föräldrabalken. Som Föreningen Sveriges Över- förmyndare och Jönköpings kommun anför bör det ankomma på över- förmyndaren att i det enskilda fallet avgöra om det finns särskilda skäl. Regleringen bör omfatta samtliga ställföreträdare som åtar sig uppdrag på grund av sin anställning, även den som åtar sig ett uppdrag som god man för ensamkommande barn.

Några remissinstanser invänder mot förslaget och anser att det finns en risk för att möjligheten att förordna anställda ställföreträdare överutnyttjas av överförmyndarna så att det ideella inslaget minskar. Enligt regeringens bedömning bör denna risk inte överdrivas. Även med regeringens förslag är det ideella engagemanget grunden för systemet med gode män och förvaltare. Möjligheten att anlita en anställd ställföreträdare kan dock bli ett viktigt komplement för uppdrag där det av någon anledning gått lång tid utan att överförmyndaren har funnit en ställföreträdare för uppdraget.

Anställda ställföreträdare i brådskande situationer

I ett brådskande ärende där den enskilde har ett omedelbart behov av hjälp skulle det kunna vara motiverat att förordna en anställd ställföreträdare, trots att det på sikt är både lämpligt och möjligt för huvudmannen att få en ställföreträdare som inte är anställd. I de fall ett slutligt beslut om god- manskap eller förvaltarskap inte kan meddelas omedelbart får ett ställföre- trädarskap anordnas interimistiskt, dvs. för tiden till dess att ärendet avgörs slutligt. Ett sådant beslut får endast fattas om den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller ett dröjsmål uppenbarligen skulle medföra fara för den enskildes person eller egendom (11 kap. 18 § första stycket föräldrabalken). I likhet med vad som gäller i övrigt vid anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § eller förvaltarskap bör en anställd ställ- företrädare kunna förordnas under den interimistiska perioden, under förutsättning att det finns skäl för en sådan ställföreträdare enligt vad som sägs ovan. Överförmyndaren bör dock ha handlingsutrymme att förordna en annan ställföreträdare i samband med det slutliga beslutet, som kan vara antingen en anställd eller en ideell ställföreträdare. Att en anställd ställföreträdare kan förordnas interimistiskt följer av 11 kap. 18 § och behöver inte, som utredningen föreslår, förtydligas ytterligare i lagen.

De anställda ställföreträdarnas uppdrag

En person som får ett uppdrag som ställföreträdare på grund av sin an- ställning är bunden av samma regler som andra ställföreträdare. Detta innebär bl.a. att uppdraget är personligt och att ställföreträdaren har en lojali- tetsplikt gentemot sin huvudman. Det är alltså inte personens arbetsgivare som får uppdraget som ställföreträdare, oavsett om arbetsgivaren är ett

s. 93 8.5 När en ställföreträdare vill avsluta sitt uppdrag Kontrollera mot PDF

privat företag eller en kommunal förvaltarenhet. Inte heller har arbets- Prop. 2025/26:92 givaren möjlighet att styra hur ställföreträdaren utför sitt uppdrag inom

ramen för sitt förordnande.

Överförmyndaren ska precis som i andra fall se till att den som förordnas som ställföreträdare är lämplig och tillräckligt kvalificerad, inte bara för ställföreträdaruppdrag i allmänhet utan även för det individuella upp- draget. På samma sätt som överförmyndaren är skyldig att granska andra ställföreträdares verksamhet ska överförmyndaren granska hur en anställd ställföreträdare sköter sitt uppdrag. Som några av länsstyrelserna lyfter omfattar den sekretess som gäller för uppgifter hos överförmyndaren enligt 32 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen inte uppgifter som hanteras på en annan kommunal förvaltning. En kommun som väljer att inrätta en särskild förvaltarenhet har därför ett stort ansvar att vara nog- grann med hanteringen av känsliga uppgifter så att de inte hanteras på ett sätt som gör att sekretesskyddet bryts när det kan vara till skada för den enskilde. Eftersom uppdraget som ställföreträdare är personligt även för en person som är anställd på en kommunal förvaltarenhet – och alltså inte utförs inom ramen för myndighetens verksamhet – kan han eller hon emellertid hantera uppgifter på samma sätt som en annan ställföreträdare, utan att de anses finnas hos förvaltarenheten.

8.5 När en ställföreträdare vill avsluta sitt uppdrag

Regeringens förslag

När en god man enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken eller en förvaltare begär sitt entledigande ska överförmyndaren förordna en ny ställföre- trädare så snart som möjligt, om ställföreträdarskapet ska fortsätta.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Skövde kommun motsätter sig förslaget och invänder att det redan finns ett allmänt skyndsamhetskrav i förvaltningslagen. Mjölby kommun och Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare anser att kravet på att en ställföreträdares dödsbo ska upprätta en sluträkning bör tas bort.

Skälen för regeringens förslag

När ställföreträdaren vill avsluta uppdraget ska överförmyndaren agera

En ställföreträdare som begär att få avsluta sitt uppdrag är som huvudregel

skyldig att ha kvar uppdraget till dess att en ny ställföreträdare har utsetts,

om ställföreträdarskapet ska fortsätta. Sedan 2015 finns en lagstadgad

möjlighet för ställföreträdare att avsluta sina uppdrag innan en ny ställföre-

trädare har utsetts (se prop. 2013/14:225). Detta kräver att ställföreträda-

ren har skälig orsak att entledigas och att ställföreträdaren vänder sig till

s. 94 8.5 När en ställföreträdare vill avsluta sitt uppdrag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 domstol med sin begäran om entledigande (11 kap. 19 a § första stycket och 19 b § föräldrabalken). Trots denna möjlighet är det enligt utredningen vanligt att en ställföreträdare får vänta länge innan han eller hon entledi- gas, ibland upp emot ett år. Det förefaller inte vara vanligt att ställföre- trädare vänder sig till domstol med en begäran om entledigande, bl.a. eftersom de många gånger inte känner till att möjligheten finns.

Enligt regeringens mening är det angeläget att en ställföreträdare kan avsluta sitt uppdrag inom en rimlig tid. Det gäller inte minst eftersom uppdraget typiskt sett har en ideell karaktär med relativt begränsad ersättning. Att det ibland tar lång tid att lämna ett uppdrag medverkar sannolikt till att det är svårt att rekrytera ställföreträdare och det är tydligt att problemet bidrar till en negativ bild av uppdraget som god man och förvaltare. Det är inte heller till huvudmannens bästa att ha en ställföre- trädare som har begärt att få lämna sitt uppdrag, men som är tvungen att stanna kvar. Å andra sidan är det angeläget att en huvudman som är i behov av en god man eller förvaltare inte ställs utan en sådan ställföreträdare utan goda skäl för det. Den avvägning mellan huvudmannens och ställföre- trädarens intressen som kommer till uttryck i den hittillsvarande regle- ringen är därför rimlig. Det finns dock anledning att överväga hur det kan säkerställas att en ställföreträdare som begär sitt entledigande byts ut så snart som möjligt.

Som Skövde kommun påpekar finns det ett allmänt krav på skyndsamhet vid handläggning av ärenden i 9 § förvaltningslagen. Trots detta finns det enligt regeringens mening skäl för en särskild reglering i föräldrabalken som tydliggör att det inte får gå för lång tid innan en ställföreträdare som har begärt sitt entledigande ersätts. Inte minst understryker en sådan regel att överförmyndaren ska vidta åtgärder för att hitta en ny ställföreträdare och, om det behövs, överväga att ge uppdraget till en anställd ställföre- trädare (se avsnitt 8.4). I likhet med utredningen bedömer regeringen att en regel om att ställföreträdaren ska entledigas senast efter en viss tid skulle kunna uppfattas som att det är godtagbart att ställföreträdaren kvarstår under den tiden. Det är därför lämpligare med en bestämmelse som förtydligar att en ställföreträdare ska utses så snart som möjligt.

Dödsboets ansvar vid ställföreträdarens död

Om en ställföreträdare dör ska hans eller hennes dödsbo ansvara för att sluträkning ges in och för att andra åtgärder vid förvaltningens slut vidtas (14 kap. 24 § första stycket föräldrabalken). Dödsboet kan också behöva ge in en årsräkning. Sedan 2015 gäller vissa lättnader i dödsbons skyldig- het att redovisa en avliden ställföreträdares uppdrag på så sätt att överför- myndaren under vissa förhållanden får befria dödsboet från skyldigheten att lämna sluträkning eller årsräkning eller besluta att sådana räkningar får lämnas i förenklad form (se prop. 2013/14:225). Dödsbon kan också få ersättning för utgifter för att anlita hjälp (14 kap. 25 §). Enligt utredningen upplevs skyldigheten, även med dessa förändringar, ofta som betungande av de efterlevande. Att de på detta sätt får ta över ställföreträdarens skyldigheter bidrar vidare till att uppdraget som god man eller förvaltare uppfattas som omodernt och har framhållits som ett skäl till att det kan vara svårt att rekrytera ställföreträdare. Ett par remissinstanser anser också att kravet på sluträkning bör slopas.

s. 95 En ökad beslutanderätt för Kontrollera mot PDF

Som utredningen beskriver skulle en möjlig lösning vara att införa en Prop. 2025/26:92 regel som möjliggör för ett dödsbo att i stället för att lämna in sluträkning

eller årsräkning lämna in de handlingar och upplysningar som överför- myndaren behöver vid granskningen. En risk med en sådan möjlighet är dock att överförmyndaren inte får det underlag som behövs för att kunna göra en fullgod granskning av den avlidne ställföreträdarens verksamhet. Detta talar för att behålla kravet på sluträkning. Dessutom har de ovan nämnda lättnaderna för dödsbon ännu enbart gällt en relativt kort tid. I likhet med utredningen anser regeringen därför att kravet tills vidare inte bör tas bort. Regeringen avser dock att följa frågan noggrant.

En ökad beslutanderätt för

överförmyndaren

Regeringens förslag

En fråga om att anordna ett godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldra-

balken ska som utgångspunkt prövas av överförmyndaren. Detsamma

ska gälla en fråga om att ett sådant godmanskap ska ändras eller

upphöra. Om den enskilde, hans eller hennes förmyndare, make eller

sambo eller närmaste släktingar eller en framtidsfullmaktshavare

motsätter sig att ett godmanskap anordnas, ändras respektive upphör,

ska överförmyndaren överlämna ärendet till tingsrätten för prövning.

Detsamma ska gälla om överförmyndaren bedömer att ett godmanskap

inte ska anordnas, ändras eller upphöra. I ärenden där överförmyndaren

är behörig att besluta om att godmanskap ska anordnas eller ändras ska

myndigheten få besluta interimistiskt i frågorna och vara skyldig att i

vissa fall inhämta läkarintyg och annan likvärdig utredning om den

enskildes hälsotillstånd. Överförmyndarens beslut ska kunna över-

klagas till tingsrätten.

Rätten ska alltid vara behörig att som första instans pröva en fråga

om att anordna eller ändra godmanskap som uppkommer i ett ärende

om förvaltarskap.

Utredningens förslag

Utredningen förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utred-

ningen lämnar inget förslag om att rätten ska vara behörig att pröva en

fråga om att anordna eller ändra ett godmanskap som uppkommer i ett

ärende om förvaltarskap.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd-

ning mot dem. Bland dem kan nämnas Domstolsverket , Hovrätten för

Västra Sverige , Svea hovrätt , Göteborgs tingsrätt , Halmstads tingsrätt ,

Länsstyrelsen i Stockholms län , Sveriges Kommuner och Regioner , Öster-

sunds kommun , Lidingö kommun och Gotlands kommun . Några remiss-

s. 96 En ökad beslutanderätt för Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

instanser, däribland Örebro tingsrätt , Solna tingsrätt , Södertörns tingsrätt och Föreningen Sveriges Överförmyndare , tillstyrker förslagen men anser att det krävs förtydliganden bl.a. om i vilka fall ett överlämnande från överförmyndaren till domstol ska ske. Bland andra Svea hovrätt, Malmö tingsrätt och Skövde kommun anser att frågan om hur många instanser ett beslut kan överklagas till behöver övervägas närmare. Länsstyrelsen i Östergötlands län och Länsstyrelsen Skåne tillstyrker förslagen under förutsättning att överförmyndarnämnd blir den obligatoriska organisa- tionsformen.

Några remissinstanser invänder mot förslagen. Riksdagens ombudsmän och Jönköpings kommun anser inte att det finns stöd i utredningen för att det är lämpligt att anförtro överförmyndaren beslutanderätt i de aktuella ärendena om godmanskap. Riksförbundet JAG ifrågasätter om överför- myndarna har den kompetens som krävs och anser att förslagen skulle leda till minskad rättssäkerhet. Uppsala universitet befarar att förslagen kan leda till att personer som behöver en god man inte får det.

Skälen för regeringens förslag

Allmän domstol och överförmyndaren kan sägas ha en delad besluts- kompetens när det kommer till frågor om ställföreträdarskap. Det är dom- stolen som beslutar i ärenden om att anordna godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken och förvaltarskap. Det är också domstolen som, på förslag från överförmyndaren, förordnar en lämplig ställföreträdare i dessa fall. Överförmyndaren beslutar bl.a. själv om att förordna en god man enligt 11 kap. 1–3 §§ och enligt lagen om god man för ensamkommande barn. Det är också överförmyndaren som prövar om omfattningen av ett sådant godmanskap bör ändras (11 kap. 23 § fjärde stycket). Överför- myndaren får i vissa brådskande fall interimistiskt förordna en god man eller förvaltare även i de fall beslutanderätten ligger på domstolen (11 kap. 18 § andra stycket). Redan med den hittillsvarande regleringen medverkar överförmyndaren aktivt i flertalet ärenden om godmanskap enligt 11 kap. 4 § och förvaltarskap som handläggs och beslutas av domstolarna. Över- förmyndaren har bl.a. en skyldighet att ge in yttranden och annan utredning till tingsrätten och lämnar i regel förslag på en lämplig ställföre- trädare. Vidare beslutar överförmyndaren om arvode till ställföreträdare och samtycke till vissa förvaltningsåtgärder.

Frågan om vem som ska besluta om godmanskap och förvaltarskap har varit föremål för överväganden vid flera tillfällen, men någon ändring har inte genomförts (se bl.a. prop. 1993/94:251 s. 151–159 och prop. 2010/11:119 s. 65–68). Utredningen föreslår att överförmyndaren ges behörighet att själv anordna, ändra och upphäva godmanskap enligt 11 kap. 4 § i otvistiga fall.

Det har under en längre tid bedrivits ett arbete med att renodla dom- stolarnas dömande verksamhet i möjligaste mån. Vissa frågor är sådana att de typiskt sett bör handläggas i domstol. Det gäller särskilt rättskipning men även t.ex. frågor som kräver bevisupptagning eller är av särskilt stor betydelse för den enskildes rättsliga status. En del av de ärenden som handläggs av domstol som första instans är dock varken tvistiga eller inrymmer motstående intressen. I sådana ärenden saknas typiskt sett behov av muntlig handläggning eller bevisupptagning. I dessa ärenden

s. 97 En ökad beslutanderätt för Kontrollera mot PDF

ska domstolen i allmänhet inte heller göra någon kvalificerad rättslig bedömning. Sådana ärenden bör därför flyttas från domstol till för- valtningsmyndighet, under förutsättning att myndigheten har tillräcklig kompetens att handlägga ärendetypen (se bl.a. prop. 2010/11:119 s. 37 och prop. 2024/25:135 s. 77).

De allra flesta av remissinstanserna delar utredningens bedömning att överförmyndaren kan besluta i otvistiga ärenden om godmanskap. Några remissinstanser anser emellertid att det av rättssäkerhetsskäl fortsatt bör krävas en domstolsprövning i alla ärenden om godmanskap. Reglerna i 11 kap. 4 § innebär dock att det saknas möjlighet att anordna godmanskap mot den enskildes vilja. Det krävs att den enskilde samtycker till godman- skapet, om inte hans eller hennes tillstånd hindrar att samtycke hämtas in. Som utredningen lyfter fram saknas det i allmänhet behov av att göra några kvalificerade juridiska bedömningar i dessa ärenden. Det är framför allt tingsnotarier och notariemeriterade beredningsjurister som handlägger ärenden om anordnande av godmanskap. Domstolens prövning koncentre- ras till om de rättsliga förutsättningarna för godmanskap är uppfyllda och till att förordna en god man som är lämplig för uppdraget. I allmänhet är det inte motiverat att hålla ett muntligt sammanträde och det finns sällan behov av bevisning. När den enskilde inte har lämnat sitt samtycke ska det finnas ett läkarintyg eller annan likvärdig utredning som styrker personens hjälpbehov. I de fallen blir det i regel inte heller fråga om bevisvärdering i egentlig mening eller någon kvalificerad juridisk bedömning. Av dessa skäl anser regeringen sammantaget att det i allmänhet inte krävs någon domstols- prövning i ärenden om att anordna godmanskap. Denna bedömning gäller även beträffande ärenden om ändring och upphörande av godmanskap.

Annorlunda förhåller det sig när den enskilde eller någon nära anhörig till honom eller henne som kan initiera ett ärende om godmanskap motsätter sig att ett godmanskap anordnas, ändras eller upphör. I en sådan situation talar hänsynen till den enskildes rättssäkerhet starkare för att förutsättningarna för ett godmanskap bör få en domstolsprövning. Det kan krävas både bevisvärdering och muntlig förhandling, och det kan finnas intressemotsättningar i ärendet. Sådana ärenden bör därför även fortsätt- ningsvis prövas i tingsrätten som första instans. Detsamma gäller om det är överförmyndaren som i ett ärende bedömer att ett godmanskap inte bör anordnas, ändras eller upphöra.

De remissinstanser som invänder mot förslaget lyfter framför allt fram att det kan ifrågasättas om överförmyndaren har den kompetens som krävs för att prövningen i ärenden om godmanskap ska vara rättssäker. Det är också oro för bristande kompetens hos överförmyndaren som varit utslags- givande när regeringen tidigare har bedömt att prövningen bör ligga kvar

i domstol (se t.ex. prop. 2010/11:119 s. 65–68). När överförmyndaren 2015 fick ett utökat ansvar att bistå domstolen med utredningen i ställ- företrädarskapsärenden uttalade regeringen att det kunde ses som ett led i den nödvändiga kompetenshöjningen för att överförmyndaren på sikt ska kunna fatta beslut i vissa godmanskapsärenden (prop. 2013/14:225 s. 18).

Som utredningen framhåller har det på senare år vidtagits flera åtgärder för att höja kompetensen i överförmyndarverksamheterna. Bland annat in- fördes 2009 en skyldighet för länsstyrelsen att se till att utbildningen av överförmyndare, nämndemän och ersättare är tillfredsställande (19 kap. 17 § andra stycket). Överförmyndarnas uppgift att förordna god man för

Prop. 2025/26:92

s. 98 En ökad beslutanderätt för Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 ensamkommande barn har enligt utredningen fallit väl ut och kompetens- nivån i verksamheterna tycks ha höjts i samband med den höga belast- ningen runt 2015. Vidare har länsstyrelsernas tillsyn på området förbättrats och blivit mer enhetlig. Bland annat har länsstyrelserna på regeringens uppdrag tagit fram nationella riktlinjer för överförmyndare, vilket bidragit till ökad enhetlighet och samsyn i tillsynen. Regeringen bedömer samman- taget att överförmyndarna numera har den kompetens som krävs för att prövningen i första instans av ärenden om godmanskap som utgångspunkt ska kunna göras av överförmyndaren. De förslag som regeringen lämnar i propositionen kommer att bidra till att kompetensen höjs ännu mer. Vidare anser regeringen, till skillnad från Länsstyrelsen i Östergötlands län och Länsstyrelsen Skåne , att en överföring av arbetsuppgifter från tingsrätten till överförmyndaren inte förutsätter att överförmyndarnämnd blir den obligatoriska organisationsformen för överförmyndarverksamheten. Som framgår av avsnitt 10.8 innebär inte nämndformen i sig nödvändigtvis att handläggningen blir mer rättssäker.

Ärenden om att förvaltarskap ska anordnas, ändras eller upphöra bör även fortsättningsvis prövas i domstol i första instans. Detsamma gäller ärenden om entledigande av en ställföreträdare som begär att få lämna uppdraget innan en ny god man eller förvaltare har utsetts. När det gäller förmynderskap för barn föreslås inte heller några ändringar.

Regeringens förslag innebär alltså att överförmyndaren – i stället för tingsrätten – som utgångspunkt ska pröva ärenden om att godmanskap ska anordnas, ändras eller upphöra. Om den enskilde eller någon av de närstående som har möjlighet att initiera ett ärende om godmanskap motsätter sig detta bör överförmyndaren överlämna ärendet till tingsrätten för prövning. Detsamma bör gälla om överförmyndaren bedömer att ett godmanskap inte ska anordnas, ändras eller upphöra. Överförmyndaren bör även få fatta interimistiska beslut i de ärenden där myndigheten har beslutanderätt. Detta innebär att handläggningen av ärenden om godmanskap enligt 11 kap. 4 § alltid kommer att inledas hos överför- myndaren. Som bl.a. Örebro tingsrätt tar upp bör tingsrätten dock även fortsättningsvis vara behörig att som första instans pröva en fråga om att anordna eller ändra ett godmanskap som uppkommer i ett ärende om förvaltarskap. Tingsrätten bör alltså inte överlämna ett sådant ärende till överförmyndaren.

Flera remissinstanser efterfrågar förtydliganden om när en fråga ska anses tvistig och därmed ska överlämnas till tingsrätten för prövning. Regeringen återkommer till den frågan i författningskommentaren.

Några remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt , efterfrågar förtydliganden om hur många instanser som ett beslut ska kunna överklagas till. Regeringen föreslår inga särskilda regler om överklagande för överförmyndarens beslut i frågor om godmanskap. Det innebär att de överklagas till tings- rätten på samma sätt som andra beslut som myndigheten meddelar enligt föräldrabalken. Tingsrättens beslut i ett överklagat ärende kan överklagas till hovrätten som sista instans (se 20 kap. 12 §). Ett ärende som har inletts hos överförmyndaren och sedan överlämnats till tingsrätten för vidare handläggning, dvs. utan att överförmyndaren har avgjort ärendet i sak, kan överklagas på samma sätt som andra ärenden där tingsrätten beslutar som första instans.

s. 99 10 Överförmyndarens verksamhet Kontrollera mot PDF

Enligt den hittillsvarande regleringen ska rätten innan den anordnar ett Prop. 2025/26:92 godmanskap i ett ärende där den enskilde inte har lämnat sitt samtycke

inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälso- tillstånd. Eftersom regeringens förslag innebär att ärenden om anordnande av godmanskap alltid ska inledas hos överförmyndaren bör överförmynd- aren också vara skyldig att inhämta denna utredning.

När det gäller Lagrådets synpunkt om vilken paragraf som det bör hänvisas till i 11 kap. 15 § andra stycket anser regeringen, i likhet med vad som anges i avsnitt 8.3, att hänvisningen inte bör göras till den nya 11 kap.

4 b § i stället för till 11 kap. 4 §.

10 Överförmyndarens verksamhet

10.1 Kompetens och kvalitet

Regeringens förslag

Överförmyndarens verksamhet ska bedrivas med god kvalitet. Kvali- teten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Överförmyndaren ska se till att det finns rutiner för att före- bygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom verk- samhetsområdet.

Regeringens bedömning

Det bör inte anges i lag att den som utses som ledamot eller ersättare i en överförmyndarnämnd ska vara lämplig för uppdraget. Det bör inte heller ställas krav i lag på att en sådan person ska ha en viss formell kompetens eller ska genomgå en introduktion inför uppdraget.

Utredningens förslag och bedömning

Utredningens förslag och bedömning stämmer delvis överens med rege- ringens. Utredningen föreslår att det ska tydliggöras i lag att den som utses som ledamot i en överförmyndarnämnd eller ersättare för en sådan ledamot ska vara lämplig för uppdraget och att personen ska genomgå en introduk- tionsutbildning.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Riksförbundet FUB anser att det är nödvändigt att införa nationella kompetenskrav för överförmyndarna. Föreningen Sveriges Överförmyndare är positiv till krav på kompetens i överförmyndarverksamheten men avstyrker förslaget om en obligatorisk introduktion inför uppdraget. Även flera andra remissinstanser, däribland Sveriges Kommuner och Regioner , Burlövs kommun , Skövde kommun , Södertälje kommun , Växjö kommun och Östersunds kommun , motsätter sig

s. 100 10 Överförmyndarens verksamhet Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

100

förslaget om en obligatorisk introduktionsutbildning och menar att ett sådant krav på förtroendevalda vore systemfrämmande och ett omotiverat ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Samma remissinstanser avstyrker också förslaget om ett krav på lämplighet och invänder bl.a. att ett sådant lagkrav kan komma i konflikt både med den fria nomineringsrätten och det kommunalrättsliga överprövningssystemet. Även Stockholms kommun ifrågasätter förslaget om introduktionsutbildning.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Kompetens hos överförmyndare, nämndledamöter och ersättare

Överförmyndarverksamheten är i hög grad författningsreglerad och avser till övervägande del myndighetsutövning mot enskilda. Uppgifterna krä- ver kunskap om bl.a. förvaltningsrätt och civilrätt. Huvudmännen är ofta människor som befinner sig i mycket utsatta situationer och som inte själva kan hantera sina angelägenheter eller bevaka sina intressen.

Det finns inget formellt krav på att överförmyndare, ledamöter i över- förmyndarnämnder eller ersättare för sådana ledamöter ska ha några särskilda kvalifikationer. Men vissa grundläggande krav ställs ändå upp. Det krävs således att de är folkbokförda i den aktuella kommunen och har rösträtt vid val till kommunfullmäktige. Den som är i konkurs eller har en förvaltare får inte ha ett sådant uppdrag (19 kap. 8 § första stycket föräldrabalken). Om det senare visar sig att en överförmyndare, nämndleda- mot eller ersättare inte är lämplig för sitt uppdrag, kan han eller hon entledigas av tingsrätten efter anmälan från länsstyrelsen (19 kap. 9 §). En tjänsteman som får i uppdrag att fatta beslut på överförmyndarens eller nämndens vägnar ska ha den kompetens som behövs (19 kap. 14 § första stycket).

I syfte att förbättra de förtroendevaldas kompetens infördes 2009 ett krav på att länsstyrelserna ska se till att utbildningen av överförmyndare, ledamöter i överförmyndarnämnder och ersättare är tillfredsställande (19 kap. 17 § andra stycket). Enligt förarbetena bör länsstyrelserna vid den årliga inspektionen informera sig om vilka utbildningsinsatser som görs för de förtroendevalda. Syftet med bestämmelsen är att länsstyrelserna ska förvissa sig om att de personer som utför uppdragen har nödvändig kompetens (se prop. 2007/08:150 s. 72).

Utredningen överväger om ytterligare kompetenskrav eller liknande bör införas för att höja kvaliteten i verksamheten. En första fråga som uppkommer i det sammanhanget är om det bör krävas att överförmyndare, nämndledamöter och ersättare, var för sig eller tillsammans, ska ha viss särskild kompetens. Som utredningen konstaterar talar dock flera skäl mot ett sådant formellt kompetenskrav. För det första finns det principiella in- vändningar mot att kretsen personer som kan väljas till ett politiskt förtroendeuppdrag inskränks, eftersom det svenska demokratiska systemet bygger på fri valbarhet till sådana uppdrag. För det andra skulle ett formellt kompetenskrav bli svårt att genomföra i praktiken på grund av utmaningen att hitta tillräckligt många förtroendevalda med sådan särskild kompetens. Till detta kommer att flertalet överförmyndarverksamheter bärs upp av pro- fessionella tjänstemannaorganisationer. Det framstår därmed som viktigare att säkerställa en hög kompetensnivå inom organisationen som helhet än hos en enskild förtroendevald. Regeringen bedömer därför att ett särskilt kompetenskrav varken är lämpligt eller praktiskt genomförbart.

s. 101 10 Överförmyndarens verksamhet Kontrollera mot PDF

I stället för ett kompetenskrav föreslår utredningen, med stöd från Riks- förbundet FUB och Föreningen Sveriges Överförmyndare , att ett tydligare lämplighetskrav tas in i föräldrabalken. Ett sådant krav skulle kunna ta sikte på att den som väljs som överförmyndare, ledamot i en överförmyn- darnämnd eller ersättare är lämplig för ett sådant uppdrag.

Regeringen instämmer i att det är viktigt att de personer som ska ansvara för överförmyndarverksamheten är lämpliga för uppdraget och uppfyller grundläggande krav på omdöme, erfarenhet och redbarhet. Flera remiss- instanser, däribland Sveriges Kommuner och Regioner , är dock kritiska till utredningens förslag i den här delen och anför bl.a. att ett uttryckligt krav i lagtext skulle komma i konflikt med den fria nomineringsrätten. Detta är en grundläggande princip i det svenska valsystemet och innebär bl.a. att det är de folkvalda som ansvarar för att utse företrädare inom kommunens politiska organisation. Därmed får det också förutsättas att det är de folkvalda som bäst kan avgöra frågor om lämplighet i det enskilda fallet. Ett sådant lämplighetskrav saknas dessutom för andra politiskt tillsatta kommunala nämnder. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det inte bör tydliggöras i lagstiftningen att den som utses som ledamot i en över- förmyndarnämnd eller ersättare ska vara lämplig för uppdraget.

En tredje fråga att överväga är om överförmyndare, ledamöter i över- förmyndarnämnder och ersättare bör genomgå en obligatorisk introduk- tionsutbildning inför sina uppdrag. Enligt utredningen tar många förtro- endevalda personer del av introduktionsutbildningar och fortbildningar som tillhandahålls av Sveriges Kommuner och Regioner, Föreningen Sveriges Överförmyndare och andra aktörer, men det är inte alla förtroen- devalda som genomgår en sådan utbildning. För att säkerställa en grund- läggande kompetensnivå hos de förtroendevalda i landets alla överför- myndarverksamheter föreslår därför utredningen en obligatorisk introduk- tion till uppdraget. Utredningen framhåller även att det sedan 2015 är obligatoriskt för vissa nämndemän i domstol, som också är förtroende- valda, att genomgå både introduktionsutbildning och repetitionsutbild- ning.

Flera remissinstanser, däribland Sveriges Kommuner och Regioner , motsätter sig starkt ett krav på att de förtroendevalda ska genomgå en introduktion. Sveriges Kommuner och Regioner invänder att en sådan ordning inte utgör en motiverad inskränkning av det kommunala själv- styret, och att den dessutom innebär ett indirekt hinder mot valbarhet. Regeringen delar denna bedömning. Det bör vara upp till varje kommun att avgöra vilken typ av introduktion eller utbildning som ska erbjudas i respektive verksamhet. Dessutom ställs det inte krav på obligatorisk utbildning inom andra politiskt tillsatta nämnder för att en förtroendevald ska få utöva sitt uppdrag, och det saknas skäl att särbehandla överför- myndare i detta avseende. Det utbildningskrav som ställs på nämndemän som tjänstgör i domstol innebär en kortare utbildning inom domstolens verksamhet där nämndemännen tjänstgör, och alltså inte inom den kom- munala verksamheten som är fallet för överförmyndare. I motsats till utredningen anser regeringen därför att det inte bör införas ett lagkrav på att överförmyndare, nämndledamöter och ersättare ska genomgå en intro- duktionsutbildning inför uppdraget. Vikten av att överförmyndarna är lämpliga för uppdraget och att de har den kompetens som krävs ska dock framhållas. Kommunerna har ett stort ansvar att säkerställa att så är fallet.

Prop. 2025/26:92

101

s. 102 10 Överförmyndarens verksamhet Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

102

Krav på överförmyndarverksamheten

Även om det är överförmyndaren eller överförmyndarnämnden som an- svarar för verksamheten är det i regel en professionell tjänstemanna- organisation som beslutar i ett flertal av ärendena. Det är också dessa tjänstemän som handlägger ärendena och som tillhandahåller underlag för de förtroendevalda i deras beslutsfattande. Hög kvalitet i verksamheten är därför inte enbart en fråga om att de förtroendevalda ska vara lämpliga och ha tillräckliga kunskaper. Minst lika viktigt är att verksamheten i stort bedrivs med högt ställda krav på kompetens, kvalitet och rättssäkerhet. Kompetent och erfaren personal samt ett fortlöpande kvalitetsarbete och rutiner är grundläggande aspekter i sammanhanget. Lagstiftningen inne- håller inga uttryckliga krav i dessa avseenden, utöver att de som får i uppdrag att fatta beslut på överförmyndarens vägnar ska ha den kompetens som behövs (19 kap. 14 § första stycket). På socialtjänstens område ställs däremot uttryckliga krav på hur verksamheten ska bedrivas. Enligt 5 kap. 1–3 §§ socialtjänstlagen (2025:400) ska verksamhet inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande följas upp, utvecklas och säkras. Socialnämnden ansvarar för att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens verksamhet (27 kap. 1 §).

På samma sätt som det ställs krav på annan kommunal verksamhet bör det ställas tydliga krav på överförmyndarverksamheten. Det kan enligt regeringens bedömning bidra till att överförmyndaren får en synligare roll i kommunen och tillförsäkras nödvändiga resurser. Regeringen anser därför i likhet med utredningen att det bör införas ett grundläggande krav på överförmyndarverksamheten. Bestämmelserna kan utformas med socialtjänstlagen som förebild. Det bör därmed anges att verksamheten ska bedrivas med god kvalitet och att kvaliteten fortlöpande ska utvecklas och säkras. Vidare bör det framgå att uppgifterna i verksamheten ska utföras av personer med lämplig utbildning och erfarenhet samt att det ska finnas rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom verksamhetsområdet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela verkställig- hetsföreskrifter om kvaliteten i överförmyndares verksamhet och om de nämnda rutinerna.

s. 103 Delegering av beslutanderätt Kontrollera mot PDF

10.3

Delegering av beslutanderätt

Prop. 2025/26:92

Regeringens förslag

Det ska finnas en generell möjlighet för en överförmyndarnämnd att dele-

gera beslutanderätt i brådskande fall. Nämnden ska få uppdra åt ordför-

anden eller en annan ledamot att besluta på nämndens vägnar i ärenden

som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. En

överförmyndare ska få uppdra åt en kommunal tjänsteman med den

kompetens som behövs att avgöra sådana ärenden på överförmyndarens

vägnar .

Ett beslut som fattats på delegation ska anmälas vid nämndens nästa

sammanträde respektive till överförmyndaren så snart det kan ske.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.

Eftersom utredningen föreslår att överförmyndarnämnd ska vara den

obligatoriska organisationsformen lämnar utredningen inget förslag som

rör överförmyndarens möjlighet till delegation.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag

Möjligheterna till delegering på överförmyndarområdet

Reglerna på överförmyndarområdet bygger på att det är överförmyndaren,

eller överförmyndarnämnden kollektivt, som beslutar och som har ett

ansvar för verksamheten. I 19 kap. 14 § föräldrabalken finns det bestäm-

melser om möjligheten till delegering av beslutanderätten, dvs. möjligheten

att överlämna rätten att fatta beslut på överförmyndarens eller nämndens

vägnar. Denna möjlighet är relativt långtgående på överförmyndarområ-

det. En överförmyndarnämnd får uppdra åt en ledamot, en ersättare som

tjänstgör eller en kommunal tjänsteman med den kompetens som behövs

att avgöra vissa grupper av ärenden. På motsvarande sätt får över-

förmyndaren delegera beslutanderätten till en kommunal tjänsteman med

den kompetens som behövs (19 kap. 14 § första stycket). Kompetenskravet

innebär enligt förarbetena att tjänstemannen ska ha en sådan bakgrund och

befattning i kommunen att överförmyndarfrågorna kan förväntas bli

tillfredställande handlagda och bedömda (se prop. 1993/94:251 s. 291).

Bestämmelsen tillåter att beslutanderätten delegeras till en tjänsteman i en

annan kommun. Detta möjliggör sådan samverkan på kanslinivå som är

vanligt förekommande, exempelvis att flera överförmyndarverksamheter

inrättar ett gemensamt kansli.

Vissa beslut får inte delegeras. Det gäller bl.a. framställningar eller

yttranden till kommunfullmäktige, beslut enligt 11 kap. 20 § att entlediga

eller skilja en god man eller förvaltare från uppdraget och beslut om att

förelägga vite (19 kap. 14 § andra stycket). I vissa fall ska den som

beslutanderätt har delegerats till hänskjuta ärendet till överförmyndaren

103

s. 104 Delegering av beslutanderätt Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 eller nämnden. Detta gäller ärenden där ett avslagsbeslut bör meddelas eller om frågan är tveksam – om saken gäller samtycke, tillstånd, för- ordnande, upphörande eller entledigande. Ett beslut som har meddelats efter delegation behöver inte anmälas för nämnden eller överförmyndaren (19 kap. 14 § tredje stycket).

Delegationsmöjligheterna i annan kommunal verksamhet

Generella regler om delegering av beslutanderätt på det kommunala området finns i kommunallagen (2017:725). En kommunal nämnd har som utgångspunkt stor frihet att avgöra vilka beslut som ska kunna delegeras. Den grundläggande regeln finns i 6 kap. 37 § kommunallagen, enligt vilken en nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller en ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden kan också överlåta till förvaltningschefen att delegera sin beslutanderätt vidare till andra anställda och det är möjligt att ställa upp vissa villkor för delegeringen (7 kap. 5–8 §§).

Kommunallagens delegationsmöjligheter begränsas av reglerna i 6 kap. 38 §. Enligt dem får vissa typer av beslut inte delegeras, däribland ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Inte heller får ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskilda delegeras, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

I kommunallagen finns det en särskild reglering som gäller brådskande ärenden. Den innebär att en nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas (6 kap. 39 §). Någon begränsning av möjligheterna att delegera med hänsyn till ärendenas art finns inte och även en anställd som har delegerats beslutanderätt kan fatta sådana brådskande beslut (7 kap. 5 §). Ett brådskande beslut enligt 6 kap. 39 § ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde (6 kap. 40 § andra stycket).

På socialtjänstens område finns det särskilda begränsningar i fråga om vilka av en socialnämnds beslut som får delegeras. Vissa beslut får enligt socialtjänstlagen endast delegeras till ett utskott som består av förtroende- valda, inte till tjänstemän. Detta gäller bl.a. beslut om placering av barn i familjehem, ansökan om tvångsvård och andra beslut av mycket ingri- pande karaktär (30 kap. 6 §). Socialnämndens möjligheter att delegera uppgifter enligt föräldrabalken är också begränsade (30 kap. 10 §).

Någon allmän bestämmelse om s.k. ordförandebeslut har inte tagits in i socialtjänstlagen. När det gäller vissa ärenden enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan ett beslut som inte kan avvaktas dock fattas av ordföranden eller en annan ledamot som socialnämnden har förordnat. Exempel på detta är beslut om omedelbara omhändertaganden. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde (13 § andra stycket LVM och 6 § andra stycket LVU).

104

s. 105 Delegering av beslutanderätt Kontrollera mot PDF

En möjlighet för överförmyndarnämnder och överförmyndare att

Prop. 2025/26:92

delegera beslutanderätt i brådskande fall

Enligt regeringens bedömning finns det flera situationer då det skulle vara

värdefullt med en möjlighet att delegera brådskande beslut även på

överförmyndarområdet. Ett exempel gäller entledigande av en ställföre-

trädare enligt 11 kap. 20 § föräldrabalken. Denna reglering innebär att

överförmyndaren ska entlediga en god man eller förvaltare som gör sig

skyldig till missbruk eller försummelse i sitt uppdrag. Detsamma gäller om

ställföreträdaren kommer på ekonomiskt obestånd och på grund av detta är

olämplig för uppdraget, eller om han eller hon av någon annan orsak inte

längre är lämplig. Det är möjligt att entlediga en ställföreträdare interim-

istiskt i brådskande fall, dvs. för tiden till dess att ärendet slutligt kan

avgöras. I denna typ av situationer kan beslut behöva fattas skyndsamt, för

att säkra den enskildes intressen. Med den hittillsvarande regleringen är det

dock inte möjligt att delegera beslutet till en enskild nämndledamot eller

en tjänsteman. Enligt utredningen sammanträder många överförmyndar-

nämnder mer sällan än en gång i månaden och har ofta ett längre uppehåll

över sommaren, och det kan därför förekomma fall där ett brådskande

beslut drar ut på tiden. Även i andra frågor än entledigande på grund av

misskötsamhet kan hänsyn till den enskildes intressen kräva ett skyndsamt

beslut. En generell möjlighet för överförmyndarnämnder att delegera

brådskade beslut till ordföranden eller en annan ledamot, på det sätt som

finns på det kommunala området i övrigt enligt 6 kap. 39 och 40 §§

kommunallagen, skulle innebära ett större mått av smidighet i överför-

myndarnämnder och en ökad trygghet för den enskilde. Regeringen anser

därför att en sådan möjlighet till delegation bör införas. Motsvarande

möjlighet bör införas för en överförmyndare att uppdra åt en kommunal

tjänsteman med den kompetens som behövs att avgöra sådana ärenden på

överförmyndarens vägnar . På samma sätt som gäller enligt kommunal-

lagen bör beslutet anmälas vid nämndens nästa sammanträde respektive till

överförmyndaren så snart det kan ske.

105

s. 106 Tydligare krav på ställföreträdarens Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

10.4

Tydligare krav på ställföreträdarens

redovisning

Regeringens förslag

Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare ska i en årsberättelse

som ges in till överförmyndaren redogöra för vad som har skett under

året beträffande huvudmannens personliga och ekonomiska angelägen-

heter. Vid uppdragets slut ska en slutberättelse med motsvarande

innehåll lämnas. Om en års- eller slutberättelse inte lämnas in, ska över-

förmyndaren kunna förelägga ställföreträdaren vid vite att ge in den.

Möjligheten att befria en ställföreträdare från skyldigheten att lämna

en årsräkning eller sluträkning ska tas bort. Samtidigt ska möjligheten

att besluta om en förenklad årsräkning eller sluträkning utvidgas något.

Överförmyndaren ska också kunna besluta om en förenklad års- eller

slutberättelse.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

meddela föreskrifter om ställföreträdares redovisning.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.

Utredningen föreslår att årsberättelsen och slutberättelsen ska lämnas på

heder och samvete.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd-

ning mot dem. Gotlands kommun avstyrker förslagen med hänvisning till

att ett obligatoriskt krav på årsberättelse skulle bli betungande för ställ-

företrädarna. Umeå kommun framför liknande synpunkter när det gäller

årsberättelsen. Bland andra Föreningen Sveriges Överförmyndare och

Bergslagens överförmyndarnämnd anser att det även fortsättningsvis bör

vara möjligt att befria en ställföreträdare från redovisningsskyldighet, om

det finns särskilda skäl.

Skälen för regeringens förslag

Ställföreträdare ska redogöra för sin verksamhet i en årsberättelse

En ställföreträdare vars uppdrag omfattar att förvalta egendom är skyldig

att redovisa sin förvaltning till överförmyndaren genom att ge in en

förteckning, en årsräkning och en sluträkning. För ställföreträdare vars

uppdrag endast omfattar att bevaka rätt eller sörja för person finns det

ingen motsvarande redovisningsskyldighet. Enligt utredningen kräver de

flesta överförmyndare en årlig redogörelse av ställföreträdaren, som ska

ges in i samband med årsräkningen. I redogörelsen ska ställföreträdaren i

allmänhet uppge vilka åtgärder han eller hon har vidtagit under året inom

ramen för sitt uppdrag. Huvudsyftet med redogörelsen, som alltså inte är

författningsreglerad, tycks vara att ge överförmyndaren ett underlag för att

bestämma arvode. Enligt utredningen är det ovanligt att uppgifterna i

106

redogörelsen kontrolleras i någon närmare utsträckning.

s. 107 Tydligare krav på ställföreträdarens Kontrollera mot PDF

Granskningen av att ställföreträdaren sköter förvaltningen av huvud- Prop. 2025/26:92 mannens ekonomi på ett bra sätt är en viktig del av överförmyndarens

tillsyn. Det är också centralt att ställföreträdaren tar hand om huvud- mannens övriga angelägenheter i enlighet med huvudmannens intressen. Att ställföreträdaren verkar för att huvudmannen får tillgång till nödvändiga eller meningsskapande insatser och att ställföreträdarskapet i stort funge- rar på ett bra sätt är exempel på sådant som inte bör undgå överför- myndarens tillsyn. Det är därför angeläget att säkerställa att överför- myndaren får ett bra underlag för att kunna ta sitt tillsynsansvar även i de delar som inte täcks av den ekonomiska redovisningen.

Några remissinstanser menar att en skyldighet för ställföreträdare att lämna in en årsberättelse kan bli alltför betungande. Som nämnts är det dock inte ovanligt att överförmyndare redan utifrån den hittillsvarande regleringen begär in liknande uppgifter. Ett lagstadgat krav bör därför enligt regeringens bedömning inte innebära någon större arbetsbörda för en ställföreträdare. Regeringen anser därför att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare bör vara skyldig att årligen redogöra för sin verksamhet i en årsberättelse till överförmyndaren. På motsvarande sätt bör ställföreträdaren vid uppdragets slut vara skyldig att lämna in en slut- berättelse. Årsberättelsen ges lämpligen in till överförmyndaren samtidigt som årsräkningen, dvs. före den 1 mars varje år.

Utredningen föreslår också att årsberättelsen och slutberättelsen ska lämnas på heder och samvete. Detta skulle innebära att en osann uppgift kan bedömas som osann försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken. Till skillnad från en årsräkning, som ska innehålla uppgifter om förvaltningen av den enskildes egendom, bör en årsberättelse innehålla en mer allmän redogörelse av ställföreträdarens uppdrag. Vilka uppgifter som bör tas med i en sådan berättelse kan skilja sig åt beroende på ställföreträdarskapets omfattning och karaktär. Det kommer att vara fråga om uppgifter av sådan allmän karaktär att det inte lämpar sig för ett intygande på heder och samvete. Regeringen anser därför att det inte bör uppställas ett sådant krav.

Ställföreträdare ska inte kunna befrias från redovisningsskyldighet – men möjligheten till förenklad redovisning ska utvidgas

Överförmyndaren får under vissa förutsättningar befria en ställföreträdare från skyldigheten att lämna in årsräkning eller sluträkning, eller besluta att sådana räkningar får lämnas i förenklad form (14 kap. 19 § föräldrabal- ken). För att det ska vara möjligt krävs det att det med hänsyn till ställföre- trädarens och den enskildes förhållanden, tillgångarnas art eller värde eller omständigheterna i övrigt finns särskilda skäl. I fråga om årsräkningar får ett sådant beslut meddelas för ett visst år eller tills vidare. Enligt utred- ningen är det inte ovanligt att ställföreträdare befrias från redovisnings- skyldighet och att detta får till följd att det år efter år saknas handlingar att granska i överförmyndarens akt.

Utredningen pekar på att det kan inträffa händelser och ske förändringar som överförmyndaren bör känna till, även när det gäller sådana förhållan- devis enkla ställföreträdarskap som enligt 14 kap. 19 § kan befrias från redovisningsskyldighet. Exempelvis kan huvudmannens ekonomiska för- hållanden förändras i sådan utsträckning att en årsräkning faktiskt bör

lämnas varje år. Det kan också hända att det inte längre finns behov av ett

107

s. 108 10.5 Ersättning för småutgifter utan kvitto Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 ställföreträdarskap eller att ställföreträdaren inte sköter uppdraget på ett bra sätt. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det är angeläget att det sker en regelbunden kontroll även av dessa ställföre- trädarskap. Möjligheten att befria ställföreträdaren från att lämna in års- räkning eller sluträkning bör därför, trots de invändningar som bl.a. Föreningen Sveriges Överförmyndare för fram, tas bort. En sådan möjlig- het bör inte heller finnas för årsberättelsen eller slutberättelsen.

I syfte att förenkla för ställföreträdare vid redovisningen bör möjligheten att lämna årsräkningar och sluträkningar i förenklad form utvidgas något. Kravet på särskilda skäl bör tas bort och överförmyndaren bör i stället kunna besluta om redovisning i förenklad form när en sådan redovisning är tillräcklig. Möjligheten att besluta om att redovisning får lämnas i förenklad form bör exempelvis kunna komma i fråga i många av de ärenden där det tidigare varit aktuellt att befria en ställföreträdare från redovisningsskyldigheten. För att göra det enklare för ställföreträdare är det angeläget att överförmyndaren beslutar om förenklad årsberättelse eller slutberättelse, liksom om förenklad årsräkning eller sluträkning, när det finns förutsättningar för det.

För att underlätta för ställföreträdare att ta fram redovisningen och för överförmyndarna att bedriva sin tillsyn finns det behov av en mer detalje- rad reglering av redovisningen. En sådan reglering bör i första hand införas genom föreskrifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer bör därför bemyndigas att meddela föreskrifter om ställföre- trädares redovisning.

10.5 Ersättning för småutgifter utan kvitto

Regeringens förslag

Ersättning för utgifter som varit skäligen motiverade för att fullgöra upp- draget ska få beviljas med ett belopp som årligen motsvarar högst två procent av prisbasbeloppet, utan att ställföreträdaren visar underlag för dessa utgifter.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag

En ställföreträdare har rätt till ersättning för utgifter som har varit skäligen motiverade för uppdragets fullgörande (12 kap. 16 § föräldrabalken). Det handlar ofta om mindre utgifter för exempelvis kortare resor, porto och administration. Enligt utredningen lägger ställföreträdare och överför- myndare mycket tid på att redovisa respektive granska denna typ av

108 småutgifter.

s. 109 Tydligare krav på överförmyndarens tillsyn Kontrollera mot PDF

Enligt regeringens mening är det rimligt att en ställföreträdare kan få Prop. 2025/26:92 ersättning för nödvändiga utgifter på ett smidigt sätt. Om mindre utgifter

skulle kunna ersättas utan att kvitton redovisas och kontrolleras skulle den administrativa bördan för både ställföreträdare och överförmyndare minska betydligt. Överförmyndarens handläggning skulle gå snabbare med en sådan ordning. Det bör därför enligt regeringens mening införas en möjlig- het för ställföreträdare att utan underlag få ersättning för mindre utgifter som varit skäligen motiverade för uppdragets utförande, om överför- myndaren godtar det. Det bör dock uppställas ett krav på att ställföre- trädaren i årsräkningen intygar på heder och samvete att han eller hon har haft de uppgivna kostnaderna. Det ska alltså även fortsättningsvis handla om ersättning för faktiska kostnader, och inte en schablonersättning.

Eftersom en ställföreträdares utgifter vanligen är små är det tillräckligt att en sådan ersättning får motsvara högst två procent av prisbasbeloppet per år. Om ställföreträdaren begär ersättning för utgifter som uppgår till ett högre belopp bör han eller hon även fortsättningsvis vara skyldig att redovisa ett underlag för sina utgifter.

10.6

Tydligare krav på överförmyndarens tillsyn

Regeringens förslag

Vid tillsynen ska överförmyndaren se till att ställföreträdaren utövar sitt

uppdrag i enlighet med den enskildes bästa.

Överförmyndaren ska vid tillsynen granska även ställföreträdarens

årsberättelse och slutberättelse.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

meddela föreskrifter om överförmyndarens tillsyn.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot

dem. Södertälje kommun och Bergslagens överförmyndarnämnd pekar på

att förslagen kommer att innebära merarbete för överförmyndarna. Älvs-

byns kommun anser att det bör förtydligas vad överförmyndarens tillsyn

innebär.

Skälen för regeringens förslag

Överförmyndaren har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, gode

mäns och förvaltares verksamhet (16 kap. 1 § föräldrabalken). Denna till-

syn har stor betydelse för att säkerställa att ställföreträdarnas arbete håller

hög kvalitet och bedrivs med huvudmannens bästa för ögonen. Utöver vad

som gäller för granskningen av ställföreträdarens ekonomiska förvaltning

ger regleringen emellertid inga anvisningar om att överförmyndarens

tillsyn ska säkerställa att den enskildes intressen tas till vara. Detta får

109

s. 110 Tydligare krav på överförmyndarens tillsyn Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 enligt utredningen till följd dels att de delar av ställföreträdarens verksam- het som faller utanför det ekonomiska området granskas i liten utsträck- ning, dels att det sällan görs någon kontroll av att ställföreträdarskapet som helhet fungerar bra för den enskilde. Regeringen anser att det bör vara ett självklart fokus för tillsynen att ställföreträdaren utövar sitt uppdrag i enlighet med huvudmannens bästa.

Regeringen anser därför att det bör förtydligas i föräldrabalken att överförmyndarens tillsyn också innefattar ett kvalitativt inslag med sikte på att ställföreträdaren utövar sitt uppdrag i enlighet med huvudmannens bästa. Detta ökar möjligheten att säkerställa en hög rättssäkerhet och förebygga och förhindra missförhållanden. I praktiken kan en sådan kvalitativ granskning t.ex. innefatta att genom förfrågningar till den en- skilde och hans eller hennes anhöriga eller andra personer i den enskildes närhet försäkra sig om att ställföreträdarskapet fungerar och att upp- gifterna i årsräkningen och årsberättelsen stämmer. Denna ambitions- höjning i tillsynen kommer, som Södertälje kommun och Bergslagens överförmyndarnämnd påpekar, sannolikt att innebära en ökad arbets- belastning för de överförmyndare som hittills har fokuserat sin granskning på den ekonomiska redovisningen. Detta utgör enligt regeringens mening inte skäl för att avstå från att göra regleringen tydligare i detta avseende.

Av 16 kap. 3 § föräldrabalken framgår att överförmyndaren ska granska ställföreträdares verksamhet med ledning av de förteckningar, årsräk- ningar, sluträkningar samt andra handlingar och uppgifter angående förvaltningen som har lämnats. Mot bakgrund av förslagen i avsnitt 10.3 om att ställföreträdaren i en årsberättelse till överförmyndaren årligen ska redogöra för sin verksamhet under året samt ge in en slutberättelse i samband med att uppdraget avslutas, bör bestämmelsen kompletteras så att även årsberättelsen och slutberättelsen ingår i det underlag som ska vara till ledning för överförmyndarens granskning av ställföreträdarens verk- samhet.

Utredningen redogör för att skillnaderna är stora när det kommer till vad överförmyndare kräver i fråga om redovisning och hur reglerna på områ- det tillämpas. I linje med vad Älvsbyns kommun påpekar kan det finnas anledning att närmare förtydliga överförmyndarens tillsyn. Länsstyrelser- nas nyligen framtagna nationella riktlinjer för överförmyndare har visser- ligen inneburit ett steg mot ökad enhetlighet och tydlighet kring redo- visning och tillsyn. Det finns dock fortfarande behov av den typ av mer detaljerade anvisningar för tillämpningen som inte lämpar sig för lag- stiftning. En närmare reglering bör lämpligen ske genom myndighets- föreskrifter. Det bör därför införas en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om ställföreträdares redovisning och överförmyndares tillsyn.

110

s. 111 Ökade befogenheter för överförmyndaren Kontrollera mot PDF

10.7

Ökade befogenheter för överförmyndaren

Prop. 2025/26:92

Regeringens förslag

En ställföreträdare ska vara skyldig att lämna över de handlingar om sin verksamhet som överförmyndaren begär.

Överförmyndaren ska få förelägga en ställföreträdare att lämna hand- lingar eller upplysningar om sin verksamhet. Ett sådant föreläggande ska få förenas med vite.

Överförmyndaren ska dessutom ha rätt att hämta in de uppgifter som behövs för tillsynsverksamheten även från försäkringsföretag och inkasso- företag.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem. Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare avstyrker för- slaget om vitesföreläggande. Riksförbundet anser att de sanktionsmöjlig- heter som redan finns att tillgå mot ställföreträdare är rimliga och att ett vitesföreläggande är oproportionerlig med hänsyn till att ställföre- trädaruppdraget är frivilligt. Några av länsstyrelserna, däribland Läns- styrelsen i Västernorrland och Länsstyrelsen i Stockholms län , anser att en ställföreträdare kan behöva spara fler verifikationer än enligt den nuva- rande regleringen och efterfrågar därför en översyn av vilka uppgifter en ställföreträdare är skyldig att spara.

Skälen för regeringens förslag

En effektiv tillsyn förutsätter att tillsynsmyndigheten har goda möjligheter att få information och tillgång till handlingar från den som står under tillsyn. Ett av överförmyndarens verktyg för att kontrollera en ställföre- trädares verksamhet är möjligheten att begära att ställföreträdaren lämnar upplysningar om sin verksamhet (12 kap. 9 § andra stycket föräldrabalken). Överförmyndaren har dock inte rätt att förelägga ställföreträdaren att vid vite fullgöra skyldigheten, vilket är en möjlighet som finns när det exempel- vis gäller skyldigheten att ge in årsräkning och sluträkning (16 kap. 13 §). Inte heller har överförmyndaren rätt att begära att ställföreträdaren ger in en viss handling utöver de nämnda dokumenten. Utredningen bedömer att detta innebär att överförmyndaren saknar effektiva verktyg att använda mot en ställföreträdare som inte ger in det underlag som behövs för tillsynen. Utredningen föreslår därför att det ska införas en skyldighet för ställföreträdaren att lämna över de handlingar om sin verksamhet som överförmyndaren begär och en möjlighet för överförmyndaren att före- lägga ställföreträdaren att vid vite fullgöra denna skyldighet, liksom skyldigheten att lämna upplysningar.

Som Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare är inne på kan visserli-

gen ett vitesföreläggande anses vara en förhållandevis långtgående åtgärd

111

s. 112 10.8 Anmälningsplikt vid misstanke om brott Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 att vidta mot en ställföreträdare som tar sig an ett i hög utsträckning ideellt uppdrag. Övervägande skäl talar ändå för att överförmyndaren bör få effektivare verktyg att ta till mot en ställföreträdare som inte frivilligt fullgör sina skyldigheter gentemot tillsynsmyndigheten. Som utredningen framhåller bör det poängteras att de allra flesta ställföreträdare följer ett föreläggande från överförmyndaren och att ett vitesföreläggande därmed inte blir aktuellt för dem. En möjlighet att använda ett vitesföreläggande kan dock underlätta tillsynen i de undantagsfall då det inte förhåller sig så.

Ett annat av överförmyndarens kontrollverktyg är möjligheten att begära in uppgifter från utomstående aktörer. Socialnämnder och andra myndig- heter är skyldiga att på överförmyndarens begäran lämna de uppgifter som överförmyndaren behöver för sin tillsynsverksamhet (16 kap. 10 §). Sam- ma skyldighet har banker och ett antal andra aktörer som kan komma att hantera den enskildes medel, däribland kreditmarknadsföretag, värde- pappersbolag och svenska värdepapperscentraler (16 kap. 10 a §). Uppgif- ter som behövs för kontrollen av ställföreträdarens verksamhet kan även finnas hos försäkringsföretag och inkassoföretag. Exempelvis kan överför- myndaren behöva kontrollera lämnade uppgifter om en enskilds för- säkringsskydd, kapitalförsäkring eller skulder. Enligt regeringens mening är det angeläget att säkerställa att överförmyndaren på ett effektivt sätt kan få tillgång till sådan information. En skyldighet för försäkringsföretag och inkassoföretag att på begäran lämna uppgifter bör därför införas. Dess- utom bör det tydliggöras att utländska företag som bedriver verksamhet som motsvarar banker från en filial i Sverige ska omfattas av informations- skyldigheten.

Det saknas förutsättningar att i detta lagstiftningsärende göra en sådan bredare översyn av vilka uppgifter en ställföreträdare är skyldig att spara som några av länsstyrelserna efterfrågar.

10.8 Anmälningsplikt vid misstanke om brott

Regeringens förslag

Om överförmyndaren har anledning att anta att en förordnad för- myndare, god man eller förvaltare har begått ett brott mot sin huvudman för vilket fängelse är föreskrivet och som har samband med verksam- heten, ska överförmyndaren omedelbart anmäla det till Polismyndig- heten eller åklagare. Överförmyndaren ska inte vara skyldig att under- rätta ställföreträdaren eller den enskilde om att en anmälan har gjorts, om det är olämpligt.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. I utredningens förslag avser skyldigheten att göra anmälan till allmän åkla- gare.

112

s. 113 10.8 Anmälningsplikt vid misstanke om brott Kontrollera mot PDF

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Skövde kommun avstyrker förslaget och invänder att det inte är lämpligt att lägga över frågan på överförmyndaren. Kommunen befarar också att förslaget kommer att försvåra rekryteringen av ställföreträdare. Åklagarmyndigheten anser att det är lämpligare att en anmälan om miss- tanke om brott görs till Polismyndigheten.

Skälen för regeringens förslag

I samband med överförmyndarens tillsyn kan det uppstå misstanke om att en ställföreträdare har gjort sig skyldig till brott mot huvudmannen och exempelvis orsakat ekonomisk skada för honom eller henne. Om det visar sig att det finns fog för misstanken är den vanliga hanteringen att ställföre- trädaren entledigas av överförmyndaren, som också utser en ny ställ- företrädare. Överförmyndaren har ingen författningsreglerad skyldighet att göra en anmälan till polis eller åklagare när en ställföreträdare miss- tänks ha begått brott mot huvudmannen, även om detta ändå sker i vissa fall. Ofta läggs uppgiften att utreda frågan och eventuellt göra en anmälan i stället på den nya ställföreträdaren.

Inom andra tillsynsområden är det vanligt att tillsynsmyndigheten har en uttrycklig skyldighet att anmäla misstänkta brott för utredning. Enligt regeringens mening är det naturligt att även överförmyndaren får en sådan skyldighet. Överförmyndaren kan i många fall antas ha bättre förutsät- tningar än en ny ställföreträdare när det kommer till att avgöra om en anmälan om misstänkt brottslighet bör göras, särskilt sett till att över- förmyndaren är en professionell aktör som har i uppgift att granska hur ställföreträdaren sköter sitt uppdrag. Skyldigheten bör omfatta misstankar om brott som begåtts mot huvudmannen när ställföreträdaren har utövat sitt uppdrag. Lämpligen bör anmälningsplikten inträda vid brott för vilket fängelse är föreskrivet i straffskalan. Det finns dock inget hinder mot att överförmyndaren anmäler misstankar om brott som inte har fängelse i straffskalan eller som rör brott mot den enskilde som inte har direkt sam- band med verksamheten. Överförmyndaren bör anmäla brottsmisstankar till Polismyndigheten eller åklagare (jfr bl.a. 12 § lagen [2025:327] om internationella sanktioner och prop. 2024/25:126 s. 59).

Skövde kommun framför att förslaget kan komma att försvåra rekryte- ringen av ställföreträdare. Som utredningen framhåller bör dock vetskapen om att den som gör sig skyldig till brott mot sin huvudman kommer att anmälas inte avskräcka någon ställföreträdare som har avsikten att agera för sin huvudmans bästa. Tvärtom kan en sådan reglering bidra till att ställ- företrädarinstitutet uppfattas som mer rättssäkert, vilket kan höja upp- dragets status.

Överförmyndaren bör inte utan undantag vara skyldig att underrätta ställföreträdaren eller den enskilde om att en anmälan har gjorts. Att göra en sådan underrättelse kan t.ex. vara olämpligt om det skulle försätta huvudmannen i en svår situation eller äventyra brottsutredningen.

Prop. 2025/26:92

113

s. 114 Överförmyndarverksamhetens Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

10.9

Överförmyndarverksamhetens

organisationsform

Regeringens bedömning

Det bör inte införas ett krav på att överförmyndarverksamhet alltid ska

bedrivas i överförmyndarnämnd eller gemensam överförmyndarnämnd.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer inte överens med regeringens bedömning.

Utredningen föreslår att en överförmyndarnämnd eller en gemensam över-

förmyndarnämnd ska vara den obligatoriska organisationsformen för över-

förmyndarverksamheten.

Remissinstanserna

Remissutfallet är blandat. De flesta av de remissinstanser som uttalar sig

om förslaget avstyrker det, däribland Sveriges Kommuner och Regioner ,

Nacka kommun , Älvsbyns kommun , Lidingö kommun , Klippans kommun

och Gotlands kommun . Som skäl anförs framför allt att förslaget in-

skränker kommunernas självbestämmande och att tillräckliga skäl för att

göra det inte har presenterats. Även Länsstyrelsen i Västernorrland ,

Länsstyrelsen i Norrbottens län , Länsstyrelsen i Västra Götalands län och

Länsstyrelsen i Dalarnas län motsätter sig förslaget av liknande skäl. Flera

av remissinstanserna, däribland Sveriges advokatsamfund , påpekar att

organisationsformen inte garanterar en ökad rättssäkerhet.

Några av de remissinstanser som tillstyrker förslaget, däribland Simris-

hamns kommun , Sundsvalls kommun , Myndigheten för delaktighet och

Länsstyrelsen i Östergötlands län , anser att nämndformen kan medföra

högre rättssäkerhet, kvalitet och professionalism i verksamheten.

Skälen för regeringens bedömning

Olika former för överförmyndarverksamheten

En kommun kan besluta att det i stället för en överförmyndare ska finnas

en överförmyndarnämnd i kommunen (se 19 kap. 2 § föräldrabalken).

Motsvarande bestämmelser ska då gälla för överförmyndarnämnden som

för en ensam överförmyndare. Det finns även en möjlighet för två eller

flera kommuner att besluta att de ska ha en gemensam överförmyn-

darnämnd (19 kap. 16 §). Enligt utredningen har omkring 70 procent av

landets kommuner en överförmyndarnämnd eller en gemensam överför-

myndarnämnd, och det finns en tydlig utveckling mot fler överförmyndar-

nämnder och större verksamheter. Likaså har det enligt utredningen blivit

vanligare med samverkan på kanslinivå.

Enligt utredningen finns det en relativt utbredd uppfattning om att över-

förmyndarverksamheter som står under en överförmyndarnämnd i allmän-

het fungerar bättre än de verksamheter som står under en ensam över-

förmyndare. Några av de positiva aspekter som lyfts fram är att nämnd

som organisationsform ofta går hand i hand med en professionell tjänste-

114

mannaorganisation, att risken för jäv minskar med en nämnd, att det i en

s. 115 Överförmyndarverksamhetens Kontrollera mot PDF

överförmyndarnämnd finns utrymme för högre samlad kompetens och Prop. 2025/26:92 bredare erfarenhet än vad en ensam överförmyndare kan besitta och att rättssäkerheten i myndighetsutövningen blir högre när det är fler än en

person som fattar beslut. Även den aspekten att en överförmyndarnämnd innebär att verksamheten blir mindre sårbar och personberoende än om den står under en ensam överförmyndare nämns som en fördel.

Det finns även en del negativa aspekter med överförmyndarnämnden som organisationsform. Några av de som utredningen lyfter fram är att det i små kommuner kan saknas ekonomiska och personella förutsättningar för att bilda en överförmyndarnämnd och att ensamma överförmyndare ofta har bra kännedom om huvudmännen och ställföreträdarna i kom- munen, vilket leder till bättre matchningar och mer personlig kontakt. Vidare kan ibland en ensam överförmyndare arbeta smidigare och fatta beslut snabbare i brådskande ärenden. Ett sådant beslut kan dra ut på tiden om nämnden ska kallas samman. Ytterligare en aspekt som lyfts fram av utredningen är att överförmyndarnämnd inte är en garanti för att det i verksamheten finns den kompetens och erfarenhet som krävs.

En obligatorisk organisationsform bör inte införas

Det är av central betydelse att överförmyndaren är organiserad på ett sätt som ger förutsättningar för hög rättssäkerhet och kvalitet i verksamheten. En verksamhet som i så hög grad som överförmyndaren ägnar sig åt myndighetsutövning mot enskilda, som ofta har begränsade förmågor att själva ta till vara sina intressen, måste präglas av hög rättssäkerhet och kvalitet. Jäv och bristande neutralitet får inte förekomma.

Det finns skäl som talar för att överförmyndarnämnd är att föredra som organisationsform framför ensam överförmyndare. Nämndformen medför att förtroendevalda med olika kompetenser och erfarenheter kan engageras för uppgifterna och det skapas förutsättningar för ökad rättssäkerhet i myndighetsutövningen. Verksamheten blir också mindre sårbar och risken minskar för kompetensförluster vid ändrade majoritetsförhållanden eller frivilliga avgångar. Även risken för jäv minskar. Vidare kan överförmyn- darens viktiga uppdrag markeras tydligare genom nämndorganisationen, och verksamheten blir mer lik annan kommunal verksamhet. Utredningens undersökningar visar att överförmyndarverksamheten är eftersatt och har låg status i vissa kommuner, och en sådan markering kan därför vara viktig. Enligt utredningen har verksamhetens kvalitet ofta höjts i samband med att en kommun gått över till överförmyndarnämnd.

Principen om det kommunala självstyret är grundläggande inom svensk rätt och ger kommunerna en självständig och i stor utsträckning fri bestäm- manderätt över lokala frågor (1 kap. 1 § regeringsformen och 1 kap. 2 § kommunallagen). Ett utslag av detta är bl.a. organisationsfriheten av nämnder. I likhet med vad flera remissinstanser påpekar skulle en över- gång till överförmyndarnämnd som obligatorisk organisationsform inne- bära ett långtgående ingrepp i det kommunala självstyret. En sådan ändring behöver därför ha starka skäl för sig.

Frågan är då om fördelarna med en överförmyndarnämnd som organisa- tionsform är så starka att nämndformen bör bli obligatorisk. Som beskrivs ovan finns det även skäl som pekar på att överförmyndarnämnd som

organisationsform inte alltid är att föredra. Flera remissinstanser, där-

115

s. 116 10.10 Övergång till överförmyndarnämnd under en mandatperiod Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 ibland Länsstyrelsen i Västernorrland och Länsstyrelsen i Västra Göta- lands län , framhåller att organisationsformen inte är avgörande för hög rättssäkerhet och kvalitet i överförmyndarverksamheten. Sveriges advo- katsamfund påpekar att graden av rättssäkerhet och kvalitet vid myndig- hetsutövning torde vara kopplat till bl.a. vilka resurser som läggs på en viss verksamhet snarare än till vilken organisationsform som verksam- heten har. Regeringen instämmer i dessa bedömningar.

Enligt utredningen finns det inte några statistiska belägg för att säkert kunna konstatera att verksamhet som bedrivs av en överförmyndarnämnd generellt fungerar bättre än verksamhet som bedrivs av en ensam över- förmyndare. Det finns välfungerande överförmyndarverksamheter som står under en ensam överförmyndare, liksom det finns verksamheter under nämnder som inte fungerar tillräckligt bra. Även om utredningens under- sökningar visar att uppfattningen hos flera av aktörerna på området är att kvaliteten har höjts när en nämnd har inrättats, är detta inte tillräckligt för att inskränka kommunernas självbestämmanderätt på det sätt som ett införande av en obligatorisk organisationsform skulle innebära. Vid en sammantagen bedömning anser regeringen därför att det inte finns tillräck- liga skäl för att överförmyndarnämnd eller gemensam överförmyndar- nämnd bör bli den obligatoriska organisationsformen för överförmyndar- verksamheten.

10.10 Övergång till överförmyndarnämnd under en mandatperiod

Regeringens förslag

En kommun ska under en mandatperiod kunna inrätta en överförmynd- arnämnd eller ingå i en gemensam nämnd med flera kommuner. Kom- munfullmäktige ska få återkalla uppdraget för överförmyndare och deras ersättare vid sådana organisationsförändringar som innebär att det i stället för en överförmyndare ska finnas en överförmyndarnämnd eller en gemensam överförmyndarnämnd.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag

Det förekommer att en kommun ser behov av att inrätta en överförmyn-

darnämnd under en löpande mandatperiod, eller ingå i en gemensam

nämnd med en eller flera andra kommuner. Sådana organisationsföränd-

ringar kan t.ex. aktualiseras när överförmyndarverksamheten inte fungerar

som den ska eller när en ensam överförmyndare avsäger sig sitt uppdrag

116

eller annars inte kan fullgöra uppdraget under mandatperioden. Med den

s. 117 10.11 Digitalisering av överförmyndarverksamheten Kontrollera mot PDF

hittillsvarande regleringen måste förändringar av detta slag vänta till efter Prop. 2025/26:92 nästa val till kommunfullmäktige. Det är nämligen inte möjligt att byta organisationsform från överförmyndare till överförmyndarnämnd under

löpande mandatperiod. Detta är en följd av att överförmyndare, ledamöter i överförmyndarnämnder och deras ersättare väljs av kommunfullmäktige för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter valåret (19 kap. 7 § första stycket föräldrabalken).

Merparten av kommunernas arbete utförs inom ramen för kommunal- lagen, vilket bl.a. innebär att kommunen har stor frihet att organisera sin verksamhet i nämnder. Enligt den regleringen väljs nämndledamöterna inte för fyra år och organisationsförändringar kan därför göras under mandatperioden. Kommunfullmäktige får återkalla uppdragen för samt- liga förtroendevalda i en nämnd vid förändringar i nämndorganisationen (4 kap. 10 § kommunallagen).

Som redogörs för i avsnitt 10.8 bedömer regeringen att det inte bör bli obligatoriskt med överförmyndarnämnd eller gemensam överförmyndar- nämnd som organisationsform. Mot den bakgrunden är det angeläget att kommuner kan inrätta en överförmyndarnämnd, eller ingå i en gemensam nämnd, när det finns behov och bedöms vara lämpligt. I likhet med vad utredningen anför bör därför föräldrabalken ändras för att möjliggöra sådana förändringar även under löpande mandatperiod. Detta kan åstadkommas genom att fyraårsregeln i 19 kap. 7 § första stycket föräldrabalken tas bort. En sådan lösning innebär dock en generellt minskad självständighet för överförmyndaren i förhållande till kommunen och gör det dessutom möjligt att övergå från överförmyndarnämnd till ensam överförmyndare under löpande mandatperiod, vilket inte är önskvärt. Med förebild i kommunallagen bör det i stället anges i föräldrabalken att kommun- fullmäktige får återkalla uppdraget för överförmyndare och deras ersättare vid sådana organisationsförändringar som innebär att det i stället för överförmyndare ska finnas en överförmyndarnämnd eller en gemensam överförmyndarnämnd.

10.11 Digitalisering av överförmyndarverksamheten

Regeringens förslag

Kravet på att en anteckning om en verkställd granskning eller anmärk- ning ska göras på den granskande handlingen ska tas bort. Detsamma gäller den särskilda regeln i föräldrabalken om dokumentation av över- förmyndarens beslut.

Regeringens bedömning

Föräldrabalkens regler i övrigt innebär inte hinder mot digitalisering av överförmyndarnas verksamhet.

117

s. 118 10.12 Överförmyndarstatistiken ska ingå i den officiella statistiken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Utredningens förslag och bedömning

Utredningens förslag och bedömning stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen föreslår inte att regeln i föräldrabalken om doku- mentation av överförmyndarens beslut ska tas bort.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt 16 kap. 4 § föräldrabalken ska överförmyndaren göra en anteckning om en verkställd granskning på förteckningar, årsräkningar, sluträkningar och vissa andra handlingar. Enligt 16 kap. 5 § andra stycket ska en anteck- ning om en anmärkning mot förvaltningen göras på den granskade hand- lingen.

I promemorian Formel – Formkrav och elektronisk kommunikation (Ds 2003:29 s. 91) görs bedömningen att regler om anteckningar på handlingar kan hindra elektroniska rutiner genom att förutsätta en fysisk handling. Sådana regler måste därför ändras om elektroniska rutiner ska vara möj- liga.

Enligt regeringens mening fyller kravet i föräldrabalken på att anteck- ningar ska göras på de granskade handlingarna inte någon självständig funktion. Det centrala är att överförmyndarens granskning eller anmärk- ning dokumenteras på lämpligt sätt i akten. I 31 § förvaltningslagen finns det en bestämmelse om dokumentation av beslut. Enligt regeringens mening är det lämpligt att den bestämmelsen får gälla även för beslut som fattats av överförmyndare och överförmyndarnämnder. Den överlappande regleringen i 19 kap. 13 § föräldrabalken kan därmed tas bort. I övrigt finns det inga regler i föräldrabalken som hindrar en digitalisering av överförmyndarens verksamhet.

10.12 Överförmyndarstatistiken ska ingå i den officiella statistiken

Regeringens förslag

Lagkravet på att överförmyndaren ska lämna uppgifter till länsstyrelsen för statistikändamål ska tas bort.

Regeringens bedömning

Överförmyndarstatistiken bör ingå i den officiella statistiken. Detta bör regleras i förordning.

118

s. 119 10.12 Överförmyndarstatistiken ska ingå i den officiella statistiken Kontrollera mot PDF

Utredningens förslag och bedömning

Prop. 2025/26:92

Utredningens förslag och bedömning stämmer i huvudsak överens med

regeringens. Utredningen föreslår att den nya myndighet som utredningen

föreslår ska vara ansvarig för statistiken.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen

eller har ingen invändning mot dem. Statskontoret bedömer att statistiken

i stället skulle kunna förbättras ytterligare inom ramen för den hittillsva-

rande regleringen genom en tydligare styrning från regeringen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Sedan 2015 för de länsstyrelser som ansvarar för tillsynen på området reg-

ional statistik över överförmyndarnas verksamhet. Statistik på riksnivån

förs av Länsstyrelsen i Örebro län. Överförmyndarna är skyldiga att lämna

uppgifter till länsstyrelserna för statistiken på vissa utpekade områden,

bl.a. i fråga om antalet ställföreträdarskap och ställföreträdare och det sam-

manlagda värdet av tillgångar och inkomster som ställföreträdarna i kom-

munen förvaltar åt sina huvudmän.

Riksrevisionen påtalar i sin rapport Tillsyn av ställföreträdare och över-

förmyndare – statens bristande ansvar för samhällets mest utsatta (RIR

2017:33) att det saknas nationell uppföljning och analys av området och

grundläggande statistik på nationell nivå. I rapporten konstateras att sta-

tistiken inte är tillförlitlig, bl.a. eftersom många överförmyndare inte

rapporterar in statistikuppgifter. Enligt Riksrevisionen är statistiken på

området eftersatt i jämförelse med andra statistikområden. Även Statskon-

toret konstaterar i sin rapport En förbättrad samordning av tillsynen och

tillsynsvägledningen inom överförmyndarområdet (2019:8) att det finns

sådana brister i den nationella statistiken att det är svårt att följa upp över-

förmyndarnas tillsyn på ett ändamålsenligt sätt och att länsstyrelsen inte

kan använda statistiken för att utveckla sin tillsyn och tillsynsvägledning.

Regeringen gav 2018 de berörda länsstyrelserna i uppdrag att överväga

i vilka avseenden insamlingen av statistik över överförmyndarnas

verksamhet kan förbättras för att statistiken ska bli mer tillförlitlig och

användbar i tillsynsverksamheten. Länsstyrelserna redovisade uppdraget i

rapporten Överväganden och statistik över överförmyndarnas och

överförmyndarnämndernas verksamhet (Ju2019/01616). I rapporten görs

bl.a. bedömningen att länsstyrelserna inom ramen för sin tillsynsväg-

ledning behöver förtydliga hur statistik ska redovisas. Länsstyrelserna

pekar i rapporten på att alla kommuner utom nio har rapporterat in

statistikuppgifter för verksamhetsåret 2017, vilket är ett avsevärt bättre

resultat än tidigare år. I rapporten anges även att det från överför-

myndarnas sida har förts fram att det i statistiken bör ingå uppgifter om

överförmyndarnas handläggningstider för olika typer av ärenden. Sådana

uppgifter skulle kunna ge en bättre bild av överförmyndarnas arbete och

även visa på eventuella brister i handläggningen. Enligt rapporten är det

dock av största vikt att ett arbete med att kvalitetssäkra tillförlitligheten av

statistiken genomförs, genom tydligare instruktioner och anpassning av

119

s. 120 10.12 Överförmyndarstatistiken ska ingå i den officiella statistiken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 rutiner och system, innan ytterligare uppgifter läggs till i det som över- förmyndarna är skyldiga att rapportera.

Frågan om den statistik som framställs ska vara en del av den officiella statistiken behandlades när överförmyndarnas skyldighet att lämna uppgifter för statistikändamål infördes. Då uttalade regeringen att arbetet med att sammanställa statistik borde påbörjas och kvalitetssäkras innan det tas ställning till om statistiken bör vara en del av den officiella statistiken (se prop. 2013/14:225 s. 40). Så har nu skett och regeringen anser att tiden är mogen för överförmyndarstatistiken att bli en del av den officiella statistiken.

Det finns flera fördelar med att låta överförmyndarstatistiken ingå i den officiella statistiken. Detta ger förutsättningar för statistiken att utvecklas, framställas och spridas på grundval av de enhetliga standarder och kvalitetskriterier som gäller för den officiella statistiken. Därigenom skulle förutsättningarna bli bättre för att statistiken ska kunna uppfylla sitt syfte att vara ett verktyg för en resurseffektiv och rättssäker verksamhet. Den statistikansvariga myndigheten kan även få råd och stöd av Statistiska centralbyrån i frågor om den officiella statistikens kvalitet och om hur uppgiftslämnandet kan underlättas. Till detta kommer att den tillgänglig- het och transparens som officiell statistik för med sig ökar förutsättning- arna för insyn i och granskning av överförmyndarnas verksamhet.

Genom att låta statistiken bli en del av den offentliga statistiken kommer de befintliga reglerna för sådan statistik att bli tillämpliga. Regler om offentlig statistik finns i lagen (2001:99) om den officiella statistiken. I 7 § i den lagen regleras uppgiftsskyldigheten för kommuner till statistikansva- riga myndigheter. Som framgår av 27 § kan regeringen även meddela kompletterande föreskrifter om den officiella statistiken. Sådana före- skrifter har meddelats i förordningen (2001:100) om den officiella statisti- ken.

Utredningen bedömer att statistiken håller en högre kvalitet och är mer tillförlitlig än tidigare. Samtidigt är det tveksamt om länsstyrelserna har tillräckliga förutsättningar för att vara statistikansvariga myndigheter för officiell statistik. Utredningen anser bl.a. därför att den nya myndighet som utredningen föreslår på ställföreträdarområdet ska vara statistikan- svarig. Statskontoret anser i stället att statistiken skulle kunna förbättras ytterligare inom ramen för den hittillsvarande regleringen genom en tydligare styrning från regeringens sida. Till exempel skulle regeringen enligt Statskontoret kunna ge ytterligare ett uppdrag i regleringsbrevet till länsstyrelserna där regeringen tydligt anger vad som ska redovisas och hur.

Regeringen konstaterar att i de fall det finns en central myndighet på ett område så ansvarar ofta den för officiell statistik inom sitt verksamhets- område. I avsnitt 5 föreslås att regeringen bemyndigas att få bestämma vilken myndighet som ska ges ett nationellt ansvar på ställföreträdar- området. Enligt regeringens mening är det naturligt att den myndigheten även blir statistikansvarig myndighet. Myndigheten kommer genom sin roll att ha en sådan överblick som underlättar framtagande, utveckling och analys av statistiken. Den lösningen framstår som klart bättre än att låta ansvaret ligga kvar på länsstyrelserna. De regler om statistik som finns i 19 kap. 19 och 20 §§ föräldrabalken bör därför tas bort. Regeringen avser att i stället införa nödvändig reglering på förordningsnivå. I det samman-

120

s. 121 11 Ställföreträdare för ensamkommande barn Kontrollera mot PDF

hanget bör ställning också tas till vilka uppgifter som överförmyndarna ska Prop. 2025/26:92 lämna för statistikändamål.

11 Ställföreträdare för ensamkommande barn

Regeringens förslag

En god man ska förordnas för ett ensamkommande barn, oavsett om barnet söker uppehållstillstånd i Sverige eller inte.

Det ska av lagen uttryckligen framgå att socialnämnden skyndsamt ska ansöka om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnads- havare när barnet har fått uppehållstillstånd i Sverige.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem. Föreningen Sveriges Överförmyndare och Älvsbyns kommun avstyrker förslaget att en god man alltid ska förordnas och menar att det finns en risk för att barnet blir fast med en god man i stället för att få en särskilt förordnad vårdnadshavare. Överförmyndarnämnden i Växjö kommun påpekar att det redan finns en reglering som syftar till att barn som kommer som kvotflyktingar snabbt ska få en ställföreträdare genom socialtjänstens möjlighet att interimistiskt ansöka om särskilt förordnad vårdnadshavare. Sveriges Kommuner och Regioner anser, utifrån en annan uppfattning om rättsläget än utredningen, att det inte är motiverat att alla utländska barn ska omfattas av regelverket. Några remissinstanser, däri- bland Skövde kommun , ifrågasätter behovet av ett skyndsamhetskrav för socialnämnden.

Skälen för regeringens förslag

Lagen bör förtydligas

Lagen om god man för ensamkommande barn innehåller bestämmelser om att en god man i vissa fall ska utses för den som är under 18 år och som är utländsk medborgare eller statslös. Om barnet vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, ska överförmyndaren förordna en god man (2 § första stycket). En god man ska också förordnas efter barnets ankomst till Sverige men innan barnet har fått uppehållstillstånd här, om föräldrarna eller en vuxen som anses ha trätt i föräldrarnas ställe på grund av dödsfall eller sjukdom eller någon annan orsak upphör att kunna utöva förmynderskapet eller vårdnaden (2 § andra stycket).

121

s. 122 11 Ställföreträdare för ensamkommande barn Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Enligt utredningen är det är en vanlig uppfattning att lagen ska tillämpas

endast när ett ensamkommande barn söker uppehållstillstånd i Sverige.

Tolkningen görs mot bakgrund av de kopplingar till uppehållstillstånd som

finns i bl.a. 2 § andra stycket och med beaktande av uttalanden i

förarbetena enligt vilka en god man ska ses som en tillfällig lösning medan

barnet söker uppehållstillstånd i Sverige (jfr prop. 2004/05:136 s. 1, 26–

27, 38 och 53–54). Enligt regeringens mening är det tveksamt om

lagtexten lämnar utrymme för en sådan tolkning.

Kvotflyktingar beviljas permanent uppehållstillstånd före ankomsten till

Sverige. När ett ensamkommande barn kommer som kvotflykting till

Sverige uppkommer ett antal frågor av såväl personlig som ekonomisk

karaktär. Barnet har i regel behov av någon som rättsligt kan företräda

honom eller henne och samordna de insatser som kan bli aktuella. Tanken

är att en särskilt förordnad vårdnadshavare ska utses enligt 6 kap. 8 a eller

9 § föräldrabalken, vilket socialnämnden i den kommun där barnet har

placerats ansöker om eller anmäler behov av. Det är i linje med den

ordning som gäller för ensamkommande barn som söker uppehållstillstånd

i Sverige och som får en god man vid ankomsten. När uppehållstillstånd har

beviljats ska socialnämnden väcka talan om eller anmäla behov av en

särskilt förordnad vårdnadshavare, om inte särskilda skäl talar emot det

(10 § lagen om god man för ensamkommande barn, se vidare nedan).

Ofta begär socialnämnden att tingsrätten interimistiskt ska utse en sådan

vårdnadshavare för kvotflyktingbarnet, dvs. för tiden till dess att det finns

en dom eller ett beslut som har fått laga kraft (6 kap. 20 § första stycket

föräldrabalken). Det kan dock dröja lång tid innan tingsrätten utser en

sådan vårdnadshavare, även vid en interimistisk begäran. Enligt utred-

ningen händer det dessutom att socialnämnden inte alltid begär ett

interimistiskt beslut, även om det finns skäl för det. Eftersom

kvotflyktingar har beviljats permanent uppehållstillstånd redan före

ankomsten till Sverige förordnar överförmyndaren i regel ingen god man

för barnen, i avvaktan på att en särskilt förordnad vårdnadshavare har

utsetts. Detta beror enligt utredningen på den nyss nämnda uppfattningen

att lagen om god man för ensamkommande barn endast är tillämplig på

barn som söker uppehållstillstånd. Ibland utser överförmyndaren en god

man enligt 11 kap. 1 § föräldrabalken som en tillfällig åtgärd. En sådan

god man träder i förmyndarens ställe och har därför ingen behörighet att

företräda barnet i sådana personliga angelägenheter som vårdnadshavare

ansvarar för. Motsvarande gäller i förhållande till ensamkommande barn

som är utsatta EU-medborgare och som kan ha uppehållsrätt i landet.

Sådana barn söker i regel inte uppehållstillstånd i Sverige och får därför i

allmänhet inte heller en god man, även i de fall de är ensamkommande.

Sammanfattningsvis är det vanligt att ensamkommande barn som är

kvotflyktingar eller utsatta EU-medborgare står utan en ställföreträdare

under den första tiden i Sverige.

Bestämmelsen i 2 § andra stycket lagen om god man för ensamkom-

mande barn reglerar situationen när barnets föräldrar, eller en vuxen som

anses ha trätt i föräldrarnas ställe, upphör att kunna utöva förmynderskapet

eller vårdnaden efter ankomsten till Sverige men innan barnet har fått

uppehållstillstånd här. Det är inte enligt lagtextens lydelse en förutsättning

att barnet söker uppehållstillstånd i Sverige. Bestämmelsen täcker alltså

122

enligt sin ordalydelse in samtliga ensamkommande barn och inte endast

s. 123 11 Ställföreträdare för ensamkommande barn Kontrollera mot PDF

de som söker uppehållstillstånd. Med tanke på hur regleringen är utformad kan det ifrågasättas om det egentligen krävs någon lagändring för att en god man ska utses för ett ensamkommande barn, oavsett om barnet söker uppehållstillstånd i landet eller inte. Mot bakgrund av hur bestämmelserna i praktiken tolkas löper dock många ensamkommande barn en risk för att stå utan en ställföreträdare när de kommer till Sverige.

Det är svårt att se några starka skäl för att enbart ensamkommande barn som söker uppehållstillstånd ska ha rätt till en god man när det finns andra ensamkommande barn med ett minst lika stort behov av någon som kan företräda dem och samordna insatserna kring dem. För att säkerställa en enhetlig tillämpning bör det därför göras ett tillägg i bestämmelsen som klargör att en god man ska förordnas oavsett om det ensamkommande barnet söker uppehållstillstånd eller inte. En sådan ordning ligger i linje med barnkonventionen, som sedan den 1 januari 2020 gäller som lag i Sverige. Konventionen anger bl.a. att ett barn som tillfälligt eller varaktigt har berövats sin familjemiljö, eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i den miljön, ska ha rätt till särskilt skydd och stöd från statens sida (artikel 20).

Det föreslagna förtydligandet innebär enligt regeringens bedömning inte, som Föreningen Sveriges Överförmyndare och Älvsbyns kommun befarar, en ökad risk för att ett ensamkommande barn blir fast med en god man i stället för att få en särskilt förordnad vårdnadshavare. Utgångs- punkten är även fortsättningsvis att en särskilt förordnad vårdnadshavare ska utses så snart som möjligt när barnet har beviljats uppehållstillstånd. För ensamkommande barn som inte söker uppehållstillstånd, tex. utsatta EU-medborgare, innebär en god man att barnet slipper stå utan ställföre- trädare den första tiden i Sverige. I stället får barnet någon som är behörig att företräda barnet i personliga angelägenheter som kan uppkomma och som kräver samtycke, exempelvis att barnet får vård eller återvänder till sitt hemland. Förtydligandet innebär inte heller, som Sveriges Kommuner och Regioner menar, att utländska barn som har vistats länge i Sverige plötsligt ska få en god man förordnad för sig. Bestämmelsen i 2 § första stycket tar nämligen sikte på situationen vid barnets ankomst till Sverige. Möjligheten att enligt 2 § tredje stycket underlåta att förordna god man om det är uppenbart obehövligt är dessutom oförändrad.

Skärpta krav för socialnämnden

Enligt utredningen dröjer det ofta länge innan socialnämnden ansöker hos tingsrätten om eller anmäler behov av en särskilt förordnad vårdnads- havare för ett ensamkommande barn. Även om en god man kan utses tillfälligt för ett barn med stöd av 2 § första stycket lagen om god man för ensamkommande barn är det önskvärt att barnet redan innan det kommer till Sverige, eller åtminstone direkt vid ankomsten, får en särskilt för- ordnad vårdnadshavare. Sett ur det ensamkommande barnets perspektiv är det en fördel att få en permanent lösning på plats redan från början. Som redogörs för ovan är förordnandet av en god man avsett att vara en tillfällig lösning i avvaktan på att en särskilt förordnad vårdnadshavare utses för barnet. Det är därför angeläget att socialnämnden agerar skyndsamt. Om barnet ska stanna i Sverige är det bästa alternativet för barnet att få en särskilt förordnad vårdnadshavare i så nära anslutning till ankomsten som

Prop. 2025/26:92

123

s. 124 Digitala framtidsfullmakter Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 möjligt. Mot denna bakgrund anser regeringen, trots det som Sveriges Kommuner och Regioner och Skövde kommun anför, att det finns skäl för att i lag införa ett skyndsamhetskrav för socialnämndens ansökan eller anmälan om en särskilt förordnad vårdnadshavare.

Digitala framtidsfullmakter

Regeringens förslag

En framtidsfullmakt ska kunna undertecknas av fullmaktsgivaren och

vittnena elektroniskt med en avancerad elektronisk underskrift.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd-

ning mot det. Svenska Bankföreningen anser att frågan om digitala

framtidsfullmakter behöver utredas ytterligare.

Skälen för regeringens förslag

Genom en framtidsfullmakt kan en person i förväg bestämma hur hans

eller hennes angelägenheter ska hanteras om han eller hon på grund av

exempelvis sjukdom inte längre kan ha hand om dessa frågor själv. För att

en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs att vissa formkrav är uppfyllda.

Fullmakten ska vara skriftlig och fullmaktsgivaren ska i två vittnens

samtidiga närvaro skriva under fullmaktshandlingen eller intyga att han

eller hon har skrivit under handlingen. Vittnena ska ha kännedom om att

handlingen är en framtidsfullmakt och bekräfta handlingen med sina

underskrifter (4 § lagen om framtidsfullmakter). Vid tillägg eller andra

ändringar i framtidsfullmakten gäller samma formkrav som vid upprät-

tande av fullmakten (7 §). Formkraven motsvarar de krav som gäller för

upprättande och ändring av testamente enligt 10 kap. ärvdabalken.

Lagens krav på att framtidsfullmakten ska vara skriftlig hindrar enligt

regeringen i sig inte en digital hantering. Regeringen delar dock utred-

ningens bedömning att kraven på att fullmaktsgivaren ska skriva under

fullmaktshandlingen och att vittnena ska bekräfta handlingen med sina

underskrifter hindrar att framtidsfullmakten utfärdas i elektronisk form. I

samband med att lagen om framtidsfullmakter infördes ställde sig

regeringen positiv till elektronisk hantering av framtidsfullmakter men

gjorde bedömningen att frågan inte rymdes inom ramen för det lagstift-

ningsärendet (prop. 2016/17:30 s. 34–35).

Sverige är ett i hög grad digitaliserat samhälle där legitimering i kon-

takter med bl.a. myndigheter och banker ofta sker genom e-legitimation

eller andra former av elektroniska underskrifter. Elektroniska under-

124

skrifter har generellt en hög säkerhet. Vidare finns möjlighet till flerparts-

s. 125 Digitala framtidsfullmakter Kontrollera mot PDF

signering vid samma tillfälle genom den s.k. blockkedjetekniken. I vissa legitimationstjänster finns det också inbyggda lösningar för att bekräfta att olika digitala enheter fysiskt befinner sig på samma plats. Det finns flera exempel på områden där en ökad digitalisering har skett, bl.a. när det gäller digital bekräftelse av faderskap och föräldraskap samt elektroniska rätte- gångsfullmakter. Det framstår som helt naturligt att även tillåta att fram- tidsfullmakter undertecknas elektroniskt. Formkraven bör därför utformas på ett sätt som inte hindrar detta.

Svenska Bankföreningen anser att frågan om digitala framtidsfullmakter behöver utredas ytterligare. Föreningen väcker bl.a. frågan om hur en digital framtidsfullmakt ska återkallas och hur man identifierar att en digital framtidsfullmakt är originalet. Även för regeringen är det av stor vikt att digitala framtidsfullmakter är lika pålitliga som de som upprättas i pappersform. Det är därför viktigt att kraven utformas på ett sätt som ur säkerhetssynpunkt är likvärdigt med de befintliga reglerna. En framtids- fullmakt är, i likhet med ett testamente, en ensidig rättshandling som många gånger ska tillämpas först när lång tid har gått från utfärdandet, när utfärdaren inte längre kan tillfrågas om sina avsikter. Formkravet syftar till att undvika bevissvårigheter om t.ex. fullmaktsgivarens tillstånd vid fullmaktens upprättande eller andra oklarheter (se prop. 2016/17:30 s. 32). Regeringen anser, i likhet med utredningen, att detta syfte kan uppnås även när fullmaktsgivaren och de båda vittnena signerar fullmaktshandlingen digitalt. När det gäller kravet på vittnenas samtidiga närvaro fyller det en viktig funktion när det kommer till att undvika bevissvårigheter. Det bör därför behållas.

En framtidsfullmaktsgivare kan alltid återkalla framtidsfullmakten genom att, på motsvarande sätt som gäller för vanliga fullmakter, återta eller låta förstöra fullmakten (8 § lagen om framtidsfullmakter och 16 § lagen [1915:218] om avtal och andra rättshandlingar på förmögen- hetsrättens område, avtalslagen). När det gäller digitala framtidsfullmakter har huvudmannen inte möjlighet att återkalla fullmakten genom att fysiskt återta eller låta förstöra handlingen. Det finns dock inget hinder mot att huvudmannen med digitala medel ges motsvarande rådighet och kontroll över fullmakten (jfr prop. 2019/20:189 s. 41). Även den granskare som en fullmaktsgivare kan utse enligt 8 § lagen om framtidsfullmakter kan ges möjlighet att återkalla fullmakten digitalt. Regeringen bedömer därför att det inte bör bli mycket svårare att återkalla en digital framtidsfullmakt jämfört med att återkalla en fullmakt i pappersform, i varje fall inte i sådan utsträckning att man bör avstå från att införa en möjlighet till digitala framtidsfullmakter. En återkallelse kommer därtill endast att komma i fråga i undantagsfall.

Det är viktigt att det går att säkerställa att en återkallad digital framtids- fullmakt inte kan användas av fullmaktshavaren och att den framtids- fullmakt som åberopas är i original. En digital framtidsfullmakt behöver därför kunna visas upp på ett sådant sätt att den som ska kontrollera fullmakten kan säkerställa att den är giltig. Hur tredje mans kontroll av en digital framtidsfullmakt ska gå till i praktiken blir avhängigt av vilken teknisk lösning som väljs. Regleringen bör i detta avseende vara teknik- neutral för att möjliggöra olika lösningar.

En digital framtidsfullmakt bör skrivas under av fullmaktsgivaren med en elektronisk underskrift. När det gäller digitala rättegångsfullmakter har

Prop. 2025/26:92

125

s. 126 Ikraftträdande- och Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 det, liksom i associationsrättsliga sammanhang, ansetts lämpligt att ställa krav på att en elektronisk fullmakt ska skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift (se t.ex. 12 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken och 1 kap. 13 § och 7 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen [2005:551]). Ett krav på en sådan underskrift är vidare tillräckligt för att fullmakten ska omfattas av den straffrättsliga regleringen om urkundsförfalskning (se 14 kap. 1 § brottsbalken och prop. 2012/13:74 s. 70). Regeringen delar utredningens bedömning att det bör krävas en avancerad elektronisk underskrift av både fullmaktsgivaren och vittnena.

Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

De flesta av lagförslagen ska träda i kraft den 1 juli 2026. Förslagen om

obligatorisk introduktionsutbildning för ställföreträdare och ställföre-

trädarregistret ska träda i kraft den 1 januari 2028. De förslag som rör

statistik ska träda i kraft den 1 januari 2029.

Ett ärende som har inletts vid tingsrätten före den 1 juli 2026 men

ännu inte har avgjorts slutligt den dagen ska handläggas enligt äldre

föreskrifter.

god man

eller förvaltare som har förordnats före

den

1 januari 2028 ska

senast den 31 december 2028 ha genomgått

introduktionsutbildning om vad ett sådant ställföreträdarskap innebär. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

meddela föreskrifter om uppbyggnaden av ställföreträdarregistret.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utredning- en föreslår att förslagen träder i kraft tidigare, för de flesta av förslagen den 1 januari 2023. Utredningen föreslår inte någon övergångsreglering för utbildning av redan förordnade ställföreträdare.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem. Riksdagens ombudsmän anser att det bör framgå av övergångsbestämmelserna hur äldre förordnanden med uppdrag att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person ska tolkas.

Skälen för regeringens förslag

Ikraftträdande

De lagändringar som föreslås syftar till att skapa ett rättssäkert, modernt

och långsiktigt hållbart regelverk där den enskilde sätts i fokus. Det är

126

angeläget att förslagen kan träda i kraft så snart som möjligt. Många av

s. 127 Ikraftträdande- och Kontrollera mot PDF

förslagen är sådana att de inte kräver någon längre tid av förberedelser. Prop. 2025/26:92 Det gäller t.ex. förslagen om ökat hänsynstagande till huvudmannens vilja,

anställda ställföreträdare, ställföreträdares redovisning och överförmyn- dares tillsyn. Regeringen anser därför att de flesta av förslagen bör träda i kraft den 1 juli 2026.

Några av förslagen kräver dock större förberedelser innan de kan träda i kraft. Den registeransvariga myndigheten behöver tid för att inrätta ett nationellt ställföreträdarregister. Det behövs också tid för att en obligato- risk utbildning för ställföreträdare ska kunna tas fram. Förslagen i dessa delar bedöms därför kunna träda i kraft först den 1 januari 2028.

De förslag som är kopplade till att statistiken på området ska ingå i den officiella statistiken bör träda i kraft när det nationella ställföreträdar- registret har varit i bruk en tid. Regeringen bedömer att förslagen i denna del bör träda i kraft den 1 januari 2029.

Behovet av övergångsbestämmelser

För de flesta av förslagen krävs det enligt regeringens bedömning inga övergångsbestämmelser. De föreslagna lagändringarna ska därmed som utgångspunkt tillämpas från och med den dag de träder i kraft. I de flesta situationer orsakar detta inga tillämpningsproblem. När det gäller förslaget om att ställföreträdare ska upprätta och lämna in en årsberättelse eller slutberättelse kan det framhållas att kravet inte gäller retroaktivt på så sätt att berättelsen ska omfatta första halvåret under 2026. Redogörelsen ska därmed omfatta tiden efter ikraftträdandet, eller den tid därefter som ställföreträdaren varit förordnad om ställföreträdaren förordnas efter ikraftträdandet.

När det gäller förslaget om att överförmyndaren ska få beslutanderätt i ärenden om att godmanskap ska anordnas, ändras eller upphävas anser regeringen i likhet med utredningen att de ärenden som har inletts hos tingsrätten före ikraftträdandet bör fortsätta att handläggas enligt de hittillsvarande reglerna. Detta bör gälla oavsett vilken instans ärendet befinner sig i vid ikraftträdandet. Regeringen föreslår därför att ärenden som har inletts vid tingsrätten före den 1 juli 2026, men ännu inte har avgjorts slutligt den dagen, ska handläggas enligt äldre föreskrifter.

Enligt regeringens mening bör de ställföreträdare som redan är för- ordnade vid ikraftträdandet få längre tid på sig att genomgå den obligato- riska introduktionsutbildningen. De bör ha genomgått den inom ett år från ikraftträdandet. En övergångsbestämmelse med den innebörden bör därför införas.

Riksdagens ombudsmän anser att det bör framgå av övergångsbestäm- melserna hur de hittillsvarande förordnandena med uppdrag att bevaka rätt, förvalta egendom eller sörja för person ska tolkas. Regeringen konstaterar att de ställföreträdarskap och förordnanden av ställföreträdare som har beslutats före ikraftträdandet kommer att fortsätta att gälla även efter det att de föreslagna ändringarna av 11 kap. 4 § och 12 kap. 2 § föräldrabalken har trätt i kraft. Om det uppstår frågor om hur ett äldre förordnande ska tolkas får det göras utifrån de lagregler som gällde när förordnandet beslutades. Detta kräver inte någon övergångsbestämmelse.

En närliggande fråga är hur man ska behandla godmanskap enligt

11 kap. 4 § och förvaltarskap som har anordnats före den 1 juli 2026, om

127

s. 128 14 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 det hos överförmyndaren uppkommer en fråga om ändring av god- manskapet eller förvaltarskapet efter den dagen. Enligt regeringens mening bör sådana ärenden handläggas enligt de nya bestämmelserna. Det innebär att det då blir aktuellt att ändra omfattningen av ställföreträdar- skapet med tillämpning av uttrycken ekonomiska och personliga ange- lägenheter. Inte heller detta kräver någon övergångsbestämmelse.

Motsvarande fråga uppkommer inte i ett ärende som enbart avser att en god man eller förvaltare ska entledigas och en ny förordnas. Då bör den nya ställföreträdaren träda in i samma behörighet som den tidigare. Detta kräver ingen övergångsreglering.

Slutligen finns det behov av att ge regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om upp- byggnaden av ställföreträdarregistret, så att det kan tas i drift den dag reglerna om registret träder i kraft. Sådana bestämmelser skulle t.ex. kunna avse när och på vilket sätt som överförmyndaren ska lämna in uppgifter till ställföreträdarregistret inför att det tas i drift.

14 Konsekvenser

14.1 Konsekvenser för enskilda

Regeringens bedömning

Förslagen får positiva konsekvenser både för enskilda som behöver en ställföreträdare och för de som har uppdrag som ställföreträdare. För- slagen ökar den enskildes utrymme för självbestämmande och höjer kvaliteten i ställföreträdarverksamheten. Förslagen leder också till att rekryteringen av kompetenta ställföreträdare underlättas och att det även i framtiden går att rekrytera lämpliga personer till ställföreträdar- uppdrag.

Utredningens bedömning

Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invänd- ning mot den.

Skälen för regeringens bedömning

För regeringen är en viktig följd av förslagen att de ökar utrymmet för självbestämmande för den som behöver en god man eller förvaltare. Förslagen höjer också kvaliteten i ställföreträdarverksamheten och ökar möjligheten för den enskilde att leva ett gott liv. Förslagen leder vidare till att en lämplig ställföreträdare kan utses snabbare än hittills. De förslag som

rör utbildning för ställföreträdare leder till ökad kompetens hos ställföre-

128

s. 129 14 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

trädarna, vilket i sin tur innebär bättre hjälp till den som behöver en ställföreträdare. Dessutom kommer tydliggörandet av att den enskilde ska vara i fokus att leda till att huvudmannens vilja och välbefinnande på ett tydligare sätt framhålls. Förslaget om ökad insyn för huvudmannen kommer att leda till att han eller hon får en större inblick i ställföre- trädarens arbete. Även skyddet för den personliga integriteten förbättras genom förslaget om stärkt skydd för uppgifter om den enskilde.

En förutsättning för att åstadkomma förbättringar för enskilda som har behov av en god man eller förvaltare är att det finns kompetenta personer som vill ta sig an uppdrag som ställföreträdare. Många människor är beredda att göra en frivillig insats för en annan person men det är ändå svårt att rekrytera lämpliga ställföreträdare till alla huvudmän. Förslagen bidrar till att skapa förbättringar både för den som behöver en ställ- företrädare, så att han eller hon kan få sitt behov av hjälp tillgodosett, och för den som tar sig an ett sådant uppdrag, så att han eller hon kan stödja sin huvudman på bästa sätt och trivas i sitt uppdrag. Det i sin tur ökar förutsättningar för att behålla det ideella inslaget i ställföreträdarsystemet.

Förslaget om att godmanskap inte ska anordnas om en mindre ingrip- ande åtgärd är tillräcklig leder till en noggrannare prövning av om det finns behov av godmanskap innan ett ställföreträdarskap anordnas. I likhet med utredningen bedömer regeringen att förslaget kan leda till att något färre godmanskap anordnas, vilket bl.a. är positivt för de enskilda som då inte riskerar att få en mer ingripande insats än vad som behövs.

I och med att tillsynen på området förbättras kommer tryggheten för den som behöver en ställföreträdare att öka. Ett nationellt ställföreträdar- register skapar ett enkelt sätt att kontrollera en ställföreträdares behörighet, vilket ökar tryggheten för huvudmannen. Registret bedöms underlätta kontakter med myndigheter och förbättra möjligheterna för ställföre- trädare att få tillgång till anpassade digitala tjänster hos t.ex. banker och andra företag. Tillgång till sådana anpassade tjänster kommer i sin tur att underlätta för ställföreträdare när de utför sina uppdrag.

För ställföreträdares del kommer bilden av vad en ställföreträdare förväntas göra i sitt uppdrag att bli tydligare. Förslagen innebär att det säkerställs att ställföreträdare får en introduktion till uppdraget, bättre stöd när uppdraget utförs och fördjupad utbildning när det behövs. Förslaget om krav på att utse en ny ställföreträdare så snart som möjligt, bedöms kunna förbättra möjligheterna för ställföreträdare att lämna ett uppdrag snabbare, vilket ökar chansen för att fler vågar åta sig ett uppdrag som ställföreträdare. Vidare bedöms förslaget att småutgifter ska kunna ersättas utan kvitto medföra att ersättning till ställföreträdare betalas ut snabbare.

Regeringen delar utredningens bedömning att förslaget om att ställ- företrädare alltid ska beakta huvudmannens inställning och löpande infor- mera huvudmannen inte påverkar möjligheten att rekrytera ställföreträdare negativt. Flertalet ställföreträdare gör redan detta och att det blir tydligt vad som förväntas är något som har efterlysts även från ställföreträdarhåll. Inte heller förslaget om att ställföreträdare årligen ska ge in en årsberät- telse till överförmyndaren bör innebära någon större belastning för ställ- företrädarna då årsberättelsen ersätter den redogörelse som överför- myndarna ofta redan begär in. För ställföreträdare som är befriade från att ge in en årsräkning eller sluträkning kommer förslaget om att ta bort denna möjlighet innebära en något ökad arbetsbörda. Samtidigt kommer det i

Prop. 2025/26:92

129

s. 130 14.2 Konsekvenser för staten Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 många av dessa fall sannolikt att räcka med att lämna en förenklad redo- visning, varför förslaget inte bedöms innebära att personer kommer att avstå från att ta sig an ställföreträdaruppdrag eller avsäga sig de uppdrag som de redan har.

För banker och andra företag som kommer i kontakt med en god man eller förvaltare i sin verksamhet kommer förslagen att underlätta förståelsen av vad ställföreträdarens uppdrag innebär. Detta gäller inte minst förslaget att inrätta ett ställföreträdarregister, som kommer att göra det enkelt och smidigt att kontrollera en ställföreträdares behörighet.

14.2 Konsekvenser för staten

Regeringens bedömning

Förslaget om att flytta beslutanderätten i ärenden om godmanskap från domstolarna till överförmyndarna innebär en ökad renodling av domstolarnas verksamhet. Förslaget innebär minskade kostnader för Sveriges domstolar.

Det ansvar som regeringen avser att ge Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd på ställföreträdarområdet innebär ökade kostna- der för myndigheten.

Kostnadskonsekvenserna för Sveriges domstolar och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd hanteras i den riksdagsbehandlade budgetpropositionen för 2026.

Förslagen leder inte till ökade kostnader för länsstyrelserna eller staten i övrigt.

Utredningens bedömning

Utredningens bedömning stämmer delvis överens med regeringens. Utredningen föreslår att en ny statlig myndighet ska inrättas, vilket innebär högre kostnader för staten än regeringens förslag.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invänd- ning mot den. Domstolsverket anser att beräkningen av ett eventuellt minskat anslag för Sveriges Domstolar bör göras med större försiktighet. Flera tingsrätter, däribland Solna tingsrätt , Linköpings tingsrätt och Göteborgs tingsrätt , ifrågasätter också beräkningen och anser att den framstår som osäker.

Skälen för regeringens bedömning

Sveriges domstolar

I avsnitt 9 föreslås att beslutsfattandet i ärenden om anordnande, ändring och upphörande av godmanskap flyttas från domstolarna till överför- myndarna. Handläggningen ska enligt förslaget alltid inledas hos överför- myndaren och det ska vara överförmyndaren som fattar beslut i ärenden

130

s. 131 14.2 Konsekvenser för staten Kontrollera mot PDF

som inte är tvistiga. Ärenden som är tvistiga ska överlämnas till tingsrätten Prop. 2025/26:92 för prövning där. Detta gör domstolarnas verksamhet mer renodlad.

Enligt uppgifter från Domstolsverket har det under femårsperioden 2020–2024 i genomsnitt kommit in omkring 19 000 ärenden om god- manskap per år till tingsrätterna. Det förs ingen statistik över hur stor andel av godmanskapsärendena som är tvistiga. Domstolsverket uppskattar dock att omkring 75 procent av alla ärenden om godmanskap är otvistiga. Förslaget innebär därmed att en stor andel av alla godmanskapsärenden kommer att beslutas av överförmyndarna i stället för av tingsrätterna, vilket innebär besparingar för domstolarna. Antalet ärenden i hovrätten bedöms inte påverkas mer än marginellt som en följd av förslaget. Regeringen bedömer att besparingen för Sveriges domstolar uppgår till 25 miljoner kronor årligen. Denna kostnadsminskning har behandlats av riksdagen genom antagandet av budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.9.5).

Länsstyrelserna

I avsnitt 5 föreslås att länsstyrelserna inte längre ska ansvara för tillsyns- vägledning, vilket kommer att innebära en minskad arbetsbörda för de sex länsstyrelser som har ansvar på området. Vidare görs i avsnitt 10.11 bedömningen att länsstyrelserna inte längre ska ha ansvar för att föra statistik, vilket också leder till en minskad arbetsbörda. Detta gäller främst för Länsstyrelsen i Örebro län som ansvarar för att föra statistik på riksnivå.

Att den särskilda tillsynsvägledningen och ansvaret för statistik lyfts bort frigör resurser för själva tillsynen över överförmyndarna. Detta kom- mer även fortsättningsvis att vara en central uppgift på ställföreträdar- området. Säkerställandet av hög rättssäkerhet för den enskilde kräver att länsstyrelsernas tillsyn utövas med omsorg och kvalitet, vilket i viss utsträckning underlättas när andra uppgifter lyfts bort. Sammantaget leder förslagen inte till några kostnadskonsekvenser för länsstyrelserna.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd

I propositionen aviseras att regeringen avser att bemyndiga Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd att ha ansvar för centrala uppgifter på ställföreträdarområdet. Till följd av det kommer myndigheten att behöva nya kunskaper och bl.a. ta fram föreskrifter och allmänna råd och ansvara för utbildning av ställföreträdare. Uppgiften att ha ett övergripande ansvar på ställföreträdarområdet kommer att innebära ökade kostnader för myndigheten. De ökade kostnaderna kommer i denna del främst att bestå av personalkostnader.

Därutöver aviseras att myndigheten ska inrätta och ansvara för drift och underhåll av ett nationellt ställföreträdarregister. Även detta kommer att innebära ökade kostnader för myndigheten både i form av kostnader förknippat med själva inrättandet av registret och personalkostnader.

Regeringen bedömer att kostnadsökningen för Myndigheten för familje- rätt och föräldraskapsstöd uppgår till 25 miljoner kronor årligen. Denna kostnadsökning har behandlats av riksdagen genom antagandet av budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.6.1)

131

s. 132 14.3 Konsekvenser för kommunerna Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Konsekvenser för det allmänna i övrigt

Förslaget om ett nationellt ställföreträdarregister bedöms leda till positiva samhällsekonomiska konsekvenser då hanteringen av ställföreträdarskap blir tryggare, effektivare och billigare för ett stort antal aktörer på området. Genom ett register skapas möjlighet för bl.a. statliga myndigheter att kontrollera en ställföreträdares behörighet på ett enkelt och smidigt sätt. Kostnaderna för administration och handläggning kommer därmed att minska.

14.3 Konsekvenser för kommunerna

Regeringens bedömning

Vissa av förslagen leder till ökade kostnader för kommunerna. Omfatt- ningen av dessa kostnader bedöms dock motsvara den totala kostnads- besparing som andra förslag innebär för kommunerna.

De ekonomiska konsekvenserna för kommunerna hanteras i den riksdagsbehandlade budgetpropositionen för 2026.

Vissa av förslagen innebär att den kommunala självstyrelsen in- skränks. Inskränkningarna är nödvändiga för att uppnå ändamålen med förslagen och är alltså proportionerliga.

Utredningens bedömning

Utredningens bedömning stämmer delvis överens med regeringens. Utredningen, som lämnar mer omfattande förslag som berör kommunerna, bedömer att förslagen medför en kostnadsökning för kommunerna med omkring 170 miljoner kronor årligen. Utredningen föreslår därför ett generellt ökat statsbidrag till kommunerna med motsvarande belopp.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invänd- ning mot den. Sveriges Kommuner och Regioner , Föreningen Sveriges Överförmyndare och ett flertal kommuner, däribland Östersunds kommun , Norrköpings kommun och Skövde kommun , invänder mot beräkningarna och menar att kostnaderna för kommunerna med anledning av förslagen kommer att bli högre.

Skälen för regeringens bedömning

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget i avsnitt 9 om att beslutanderätten i otvistiga ärenden om anord- nande, ändring och upphörande av godmanskap ska flyttas från dom- stolarna till överförmyndarna innebär en ökad arbetsbelastning bestående i handläggning och beslutsfattande i ett stort antal ärenden för kommu- nerna. Som redovisas ovan handlägger tingsrätterna enligt de hittills- varande bestämmelserna omkring 19 000 ärenden om godmanskap årlig- en. Domstolsverkets statistik innefattar inte uppgifter om huruvida ett

132

s. 133 14.3 Konsekvenser för kommunerna Kontrollera mot PDF

domstolsärende är tvistigt eller inte. Det går alltså inte att med någon Prop. 2025/26:92 exakthet bedöma hur stor andel av ärendena som med förslaget kommer

att handläggas och beslutas av överförmyndaren i stället för av tingsrätten. Domstolsverket uppskattar dock att omkring 75 procent av ärendena om godmanskap är otvistiga.

Redan med den hittillsvarande regleringen utförs den största delen av arbetet i ärenden om godmanskap av överförmyndaren. Det är oftast överförmyndaren som ansöker hos tingsrätten om att ett godmanskap ska anordnas och överförmyndaren har även i övrigt en aktiv roll under handläggningen i domstolen. Överförmyndarna har bl.a. en skyldighet att ge in yttranden och annan utredning till tingsrätten och lämnar i regel förslag på en lämplig ställföreträdare. Att överförmyndaren tar över ansvaret för själva beslutsfattandet i en betydande andel av ärendena bedöms mot denna bakgrund inte vara förenat med någon kraftig ökning av merarbetet för dem. I viss utsträckning kompenseras den ökade arbets- bördan dessutom av att kontakterna och korrespondensen med tingsrätten minskar. Den ökade kostnaden för kommunerna i denna del bedöms därför vara betydligt lägre än den kostnadsminskning som förslaget innebär för Sveriges domstolar.

Några av regeringens övriga förslag som innebär att nya eller utökade uppgifter läggs på kommunerna medför ökade kostnader för överför- myndarnas verksamhet. Det gäller framför allt förslaget om tydligare regler för överförmyndarens tillsyn (avsnitt 10.5), förslaget om reglering av kompetens och kvalitet i överförmyndarverksamheten (avsnitt 10.1) och förslaget om att en god man ska utses för ensamkommande barn, oavsett om barnet söker uppehållstillstånd i landet eller inte (avsnitt 11).

Till skillnad från utredningen föreslår regeringen bl.a. inte att överför- myndarnämnd ska vara den obligatoriska organisationsformen. Detta påverkar i hög utsträckning kommunernas kostnader på grund av förslag- en.

Planen att ge Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ett övergripande ansvar på ställföreträdarområdet och inrätta ett nationellt ställföreträdarregister bedöms innebära rationaliseringseffekter för kommunerna på så sätt att överförmyndarnas arbetsbörda för utförande av motsvarande moment minskar. Dessa förslag kommer alltså att innebära minskade kostnader för kommunerna, som bedöms motsvara den sammanlagda kostnadsökning som förslagen ovan medför.

Sammantaget bedöms kostnadsminskningen för kommunerna uppgå till ca 60 miljoner kronor årligen. Den kostnadsökning som andra förslag leder till bedöms motsvara detta belopp. Dessa kostnadskonsekvenser för kom- munerna har behandlats av riksdagen genom antagandet av budgetpropo- sitionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.8.1).

Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen regleras bl.a. i 14 kap. regeringsformen och innebär att det ska finnas en självständig och, inom vissa ramar, fri bestäm- manderätt för kommunerna. En inskränkning i den kommunala själv- styrelsen bör enligt 14 kap. 3 § regeringsformen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett inskränkningen,

vilket innebär att inskränkningen bör vara proportionerlig.

133

s. 134 14.4 Övriga konsekvenser Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Förslaget om att överförmyndarna ska ta över ärenden från domstolarna innebär en skiftning i ansvar från staten till kommunerna och en inskränk- ning i den kommunala självstyrelsen på så sätt att kommunerna inte kan avstå från uppgifterna. Jämfört med den hittillsvarande regleringen bedöms förslaget innebära ett mer effektivt beslutsfattande, att dom- stolarnas verksamhet i högre grad renodlas till dömande och att besluts- fattandet sker närmare medborgarna. Det är inte aktuellt att flytta upp- gifterna till någon annan myndighet än överförmyndaren. Inskränkningen i den kommunala självstyrelsen bedöms därför vara nödvändig för att uppnå ändamålen med förslaget och är därmed proportionerlig.

Några av regeringens övriga förslag innebär en skärpning av föräldra- balkens krav på överförmyndarnas verksamhet. Det gäller bl.a. förslagen om kompetens och kvalitet i överförmyndarverksamheten (avsnitt 10.1), förslaget om att överförmyndaren ska lämna tydlig och anpassad informa- tion till huvudmannen (avsnitt 7.2), förslaget om att överförmyndaren ska informera ställföreträdaren om vad som förväntas ingå i uppdraget (avsnitt 8.2), förslaget om att överförmyndaren ska ansvara för att ställföreträdare genomgår en introduktionsutbildning (avsnitt 8.3), förslaget om att överförmyndaren ska utse en ny ställföreträdare så snart som möjligt när en ställföreträdare begär sitt entledigande (avsnitt 8.5) och förslagen om skärpta krav på överförmyndarens tillsyn (avsnitt 10.5). Förslaget om att reglera förutsättningarna för när en anställd ställföreträdare kan förordnas tydliggör att sådana ställföreträdare får förordnas, men innebär samtidigt att möjligheten att rekrytera sådana ställföreträdare styrs till vissa situationer (avsnitt 8.4).

De angivna förslagen innebär att den kommunala självstyrelsen i viss utsträckning inskränks. Regeringen bedömer dock att förslagen medför stor nytta för huvudmän och ställföreträdare och att motsvarande effekt inte kan förväntas uppnås på något sätt som innebär mindre ingrepp. Be- gränsningen i den kommunala självstyrelsen går mot den bakgrunden inte utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med förslagen. I likhet med utredningen bedömer regeringen därför att inskränkningarna i den kommunala självstyrelsen är proportionerliga.

14.4 Övriga konsekvenser

Regeringens bedömning

Förslagen bedöms innebära positiva konsekvenser ur ett barnrättsperspek- tiv och för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

Förslagen bedöms innebära något minskad brottslighet och ha vissa positiva konsekvenser för det brottsförebyggande arbetet.

Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för jämställdheten, miljön eller sysselsättningen.

Utredningens bedömning

Utredningens bedömning stämmer i huvudsak överens med regeringens.

134

s. 135 14.4 Övriga konsekvenser Kontrollera mot PDF

Remissinstanserna

Prop. 2025/26:92

De flesta av remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invänd-

ning mot den.

Skälen för regeringens bedömning

I propositionen föreslås att en god man ska förordnas för ett ensam-

kommande barn, oavsett om barnet söker uppehållstillstånd i Sverige. Det

föreslås även att socialnämnden skyndsamt ska ansöka om eller anmäla

behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare när barnet har fått uppe-

hållstillstånd i Sverige. Dessa förslag bedöms innebära att möjligheterna

för ett ensamkommande barn att få sina rättigheter tillgodosedda säker-

ställs genom att en ställföreträdare för barnet utses. Förslagen bedöms

även innebära en möjlighet för ensamkommande barn som ska stanna i

Sverige att något snabbare än i dag etablera sig, vilket i sin tur bedöms

innebära positiva konsekvenser för barnets möjlighet att tillgodose sina

rättigheter och möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

Förslaget om en central styrning på området skapar bättre förutsättningar

för förordnade förmyndare att utföra sina uppdrag på ett bra sätt. Vidare

föreslås att förordnade förmyndare ska ha en informationsskyldighet i

förhållande till barn som har fyllt 16 år. Det innebär att rätten till

information stärks för barn över 16 år, som har större rätt än yngre barn att

disponera över sin egendom. För yngre barn innebär förslaget inte någon

skillnad från vad som gäller enligt den hittillsvarande regleringen. Det

innebär att yngre barn ska informeras om förmyndarens åtgärder i den

utsträckning det bedöms vara till barnets bästa i enlighet med 12 kap. 3 §

föräldrabalken och barnkonventionen.

Förslagen om de krav som ska ställas på överförmyndarnas verksamhet

och tillsyn och skyldigheten för överförmyndare att anmäla misstänkt

brottslighet till åtal bedöms leda till en viss förebyggande effekt mot att

ställföreträdare begår ekonomisk brottslighet mot sina huvudmän. Möjlig-

heterna att upptäcka och förhindra sådan brottslighet bedöms även kunna

öka som en konsekvens av förslagen.

Att överförmyndarna tar över ärenden som i dag handläggs och beslutas

hos tingsrätterna innebär att det för många människor blir lättare att

personligen besöka den beslutande myndigheten, eftersom överförmyn-

darkontor finns på fler platser i landet än tingsrätter. Att den beslutande

myndigheten alltså kommer närmare medborgaren bedöms ha en viss

positiv påverkan på den offentliga servicen i landet.

Förslagen bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor

och män, på miljön eller på sysselsättningen.

135

s. 136 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Författningskommentar

15.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

10 kap. Om förmyndare

18 § En ansökan om att en förmyndare ska förordnas eller entledigas får göras av överförmyndaren, förmyndare, vårdnadshavare, den underårige själv, om han eller hon har fyllt 16 år, samt av hans eller hennes sambo och närmaste släktingar. Rätten ska självmant ta upp en sådan fråga , när det finns anledning till det.

I ett ärende som avses i första stycket ska rätten ge en underårig som fyllt 16 år tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

I paragrafen anges vilka som får göra en ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare.

Första stycket ändras som en följd av att möjligheten för underåriga att ingå äktenskap har tagits bort genom SFS 2014:376.

Övriga ändringar är språkliga.

11 kap. Om god man och förvaltare Om god man

God man vid sjukdom och liknande förhållanden

4 § Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande behöver hjälp med sina ekonomiska eller person- liga angelägenheter, ska ett godmanskap anordnas för honom eller henne . Ett godmanskap ska dock inte anordnas om den enskilde kan antas få sitt hjälpbehov tillgodosett på ett mindre ingripande sätt.

För att ett godmanskap ska anordnas krävs att den enskilde samtycker till det. Samtycke krävs dock inte om den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening hämtas in.

Ett godmanskap ska begränsas utifrån den enskildes behov.

Paragrafen behandlar förutsättningarna för att ett godmanskap ska anordnas. Övervägandena finns i avsnitt 7.1, 7.3 och 8.1.

I första stycket ersätts uttrycken bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person med uttrycken ekonomiska och personliga angelägenheter. Detta innebär ingen ändring när det gäller vad den enskilde ska behöva hjälp med för att ett godmanskap ska anordnas. På grund av hänvisningen i 7 § till den förevarande paragrafen, blir den nya beskrivningen av den enskildes hjälpbehov också tillämplig vid bedömningen av om ett förvaltar- skap ska anordnas. Uttrycket ekonomiska och personliga angelägenheter finns med samma innebörd i 2 § lagen (2017:310) om framtidsfullmakter (se vidare prop. 2016/17:30 s. 109 och 110).

För en ytterligare beskrivning av uttrycket ekonomiska och personliga angelägenheter hänvisas till kommentaren till 12 kap. 2 §. Ekonomiska angelägenheter motsvarar uttrycket att förvalta egendom. Till personliga angelägenheter räknas det som enligt den hittillsvarande lydelsen omfattas av att sörja för person. Någon direkt motsvarighet till uttrycket bevaka rätt finns inte. Behovet av att få hjälp med att bevaka sin rätt är i stället något som ingår i den enskildes behov av hjälp med personliga eller ekonomiska

136 angelägenheter.

s. 137 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Liksom hittills krävs det att den enskilde har ett behov av en god man Prop. 2025/26:92 för att ett godmanskap ska anordnas. I stycket tydliggörs det att ett god-

manskap inte ska anordnas om den enskilde kan antas få sitt hjälpbehov tillgodosett på ett mindre ingripande sätt. Exempel på sådant mindre ingripande stöd som ska övervägas innan ett godmanskap anordnas är att den enskilde får hjälp genom en anhörig som har anhörigbehörighet enligt 17 kap., genom en framtidsfullmakt som har trätt i kraft eller genom insatser på socialtjänstens område. Om den nödvändiga hjälpen kan ges på något av dessa sätt eller på något annat sätt, exempelvis genom en vanlig fullmakt, ska ett godmanskap inte anordnas alternativt begränsas till att avse de angelägenheter som den enskilde inte kan få hjälp med på annat sätt.

Vilka alternativ till ett godmanskap som övervägs blir beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. För att ett godmanskap inte ska anordnas med hänvisning till bestämmelsen bör den mindre ingripande åtgärden vara ett realistiskt och praktiskt genomförbart alternativ som tillgodoser den enskildes behov av hjälp (jfr Högsta domstolens beslut den 29 juli 2025 i ärende nr Ä 1813-24).

I det nya andra stycket tydliggörs vikten av den enskildes samtycke för att ett godmanskap ska anordnas. Stycket motsvarar hittillsvarande första stycket andra meningen.

I tredje stycket anges det att godmanskapet ska begränsas utifrån den enskildes behov. Ett godmanskap kan exempelvis begränsas till en särskilt utpekad angelägenhet såsom att förvalta aktier eller sälja en fastighet. Liksom hittills kan det krävas att ett godmanskap omfattar både personliga och ekonomiska angelägenheter för att en god man fullt ut ska kunna ta till vara den enskildes intressen.

Ändringarna i paragrafen innebär vidare att det inte längre anges att det är rätten som ska besluta att anordna godmanskapet. Bestämmelser om vilken myndighet som beslutar om att ett godmanskap ska anordnas tas i stället in i den nya 4 a §. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.

Det hittillsvarande andra stycket flyttas till en ny 4 b §. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

4 a § En fråga om att anordna ett godmanskap enligt 4 § prövas av överförmyndar- en.

Om den enskilde, hans eller hennes förmyndare, make eller sambo eller när- maste släktingar eller en framtidsfullmaktshavare motsätter sig att ett godmanskap anordnas ska överförmyndaren överlämna ärendet till rätten för prövning. Detsamma gäller om överförmyndaren bedömer att ett godmanskap inte bör anordnas.

Om en fråga enligt första stycket uppkommer i ett ärende om förvaltarskap, är rätten också behörig att pröva frågan.

Paragrafen, som är ny, anger vilken myndighet som prövar en fråga om att anordna ett godmanskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Första stycket innebär att frågan om att anordna ett godmanskap som utgångspunkt ska prövas av överförmyndaren. Regleringen medför att ett ärende om att anordna ett godmanskap ska inledas hos överförmyndaren, med undantag för den särskilda situation som behandlas i tredje stycket.

137

s. 138 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Ett ärende kan inledas hos överförmyndaren efter ansökan från den

enskilde själv eller någon annan (15 §) eller på initiativ av överför-

myndaren själv (15 a § första stycket). Det kan också inledas genom att

rätten anmäler behov av att en god man förordnas (15 a § andra stycket).

Överförmyndaren ansvarar sedan för handläggningen av ärendet och

beslutar om att anordna ett godmanskap, om det finns skäl för det. På

samma sätt som andra beslut som överförmyndaren har meddelat i första

instans får överförmyndarens beslut om att anordna ett godmanskap

överklagas till tingsrätten (20 kap. 6 §).

I andra stycket finns ett undantag från överförmyndarens beslutanderätt.

Där anges att överförmyndaren ska överlämna ärendet till rätten för

prövning om den enskilde, hans eller hennes förmyndare, make eller

sambo eller närmaste släktingar eller en framtidsfullmaktshavare motsätter

sig att ett godmanskap anordnas. Personkretsen motsvarar den som är

behörig att ansöka om att ett godmanskap ska anordnas enligt 15 § första

stycket. Ett ärende ska också överlämnas till rätten om det är över-

förmyndaren själv som bedömer att ett godmanskap inte bör anordnas.

Överförmyndarens bedömning av om en fråga om att anordna ett god-

manskap är tvistig får göras med ledning av de yttranden och den utredning

som har hämtats in i ärendet enligt 16–17 §§. Bestämmelsen innebär alltså

inte i sig att överförmyndaren måste höra de angivna personerna i ärendet.

Vilka som ska ges tillfälle att yttra sig regleras fortsatt i de nämnda

paragraferna. En invändning som enbart avser vem som bör förordnas till

god man innebär inte att ärendet är tvistigt. Inte heller är ett ärende tvistigt

enbart av det skälet att den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes

mening hämtas in eller att någon av de andra angivna personerna inte har

yttrat sig.

Om den enskildes tillstånd inte hindrar att hans eller hennes mening

hämtas in och han eller hon motsätter sig att ett godmanskap anordnas ska

överförmyndaren däremot överlämna ärendet till den tingsrätt som avses i

25 § för prövning. Detsamma gäller om någon annan av de uppräknade

personerna motsätter sig att ett godmanskap anordnas. Om det är

överförmyndaren själv som kommer fram till att ett godmanskap inte bör

anordnas, men någon av de angivna personerna har en annan uppfattning,

ska ärendet också överlämnas till tingsrätten. För att förenkla hand-

läggningen i tingsrätten är det lämpligt att överförmyndaren bifogar ett

eget yttrande när ett ärende överlämnas dit, annars kan rätten vid behov

förelägga överförmyndaren att ge in ett yttrande (se 17 c §).

Om frågan om att anordna ett godmanskap inte längre är aktuell,

exempelvis för att den enskilde har tagit tillbaka sitt samtycke eller varken

de i paragrafen angivna personerna eller överförmyndaren längre anser att

ett godmanskap bör anordnas, är det naturligt att överförmyndaren

avskriver ärendet snarare än att överlämna det till rätten för prövning.

Detsamma gäller om det är överförmyndaren som har initierat ett ärende

om att ett godmanskap ska anordnas, men sedan kommer fram till att ett

godmanskap inte behövs och ingen av de angivna personerna är av en

annan uppfattning.

Av tredje stycket framgår att rätten är behörig att pröva en fråga om att

anordna ett godmanskap som uppkommer hos rätten i ett ärende om

förvaltarskap enligt 7 §. Detta kan t.ex. bli aktuellt om det under

138

handläggningen av förvaltarskapsärendet visar sig att ett godmanskap är

s. 139 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

en tillräcklig åtgärd för att uppfylla den enskildes hjälpbehov. Ett sådant Prop. 2025/26:92 ärende ska alltså inte överlämnas till överförmyndaren för prövning.

Av 19 b § andra stycket och 23 § andra stycket framgår att motsvarande beslutsordning som enligt denna paragraf också gäller för ärenden om att ett godmanskap ska upphöra respektive ändras.

4 b § När överförmyndaren eller rätten anordnar ett godmanskap enligt 4 § ska samtidigt en god man förordnas att utföra uppdraget.

Om en god man i något annat fall ska förordnas på grund av ett godmanskap enligt 4 § görs det av överförmyndaren.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om förordnande av en god man vid ett godmanskap enligt 4 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Första stycket motsvarar hittillsvarande 4 § andra stycket första meningen, med den skillnaden att det anges att det är överförmyndaren som förordnar en god man när ett beslut om att anordna ett godmanskap meddelas av överförmyndaren.

Andra stycket motsvarar hittillsvarande 4 § andra stycket andra meningen.

Gemensamma bestämmelser

Kompetens- och lämplighetskrav

12 a § Den som på grund av sin anställning åtar sig uppdrag som god man eller förvaltare får förordnas som sådan ställföreträdare, om det finns särskilda skäl.

Paragrafen, som är ny, reglerar när en anställd god man eller förvaltare får förordnas. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

Paragrafen avser de fall där en person på grund av sin anställning åtar sig uppdrag som god man enligt 1–4 §§ eller förvaltare. Det kan vara fråga om exempelvis en kommunalt anställd tjänsteman eller en anställd i ett privat företag som tillhandahåller ställföreträdare, som åtar sig sådana uppdrag som en följd av sin anställning. Paragrafen omfattar däremot inte en sådan privatperson som åtar sig så många ställföreträdaruppdrag att han eller hon helt eller delvis livnär sig på sina uppdrag, men som inte gör det på grund av en anställning.

En anställd ställföreträdare får enligt paragrafen förordnas om det finns särskilda skäl. Det är en bedömning som får göras i det enskilda fallet och att det krävs särskilda skäl indikerar att ett förordnande av en sådan person ska ske med viss försiktighet. Det kan exempelvis finnas särskilda skäl att förordna en anställd ställföreträdare när uppdraget förväntas bli så komplicerat att det inte finns någon annan ställföreträdare med de särskilda kvalifikationer som uppdraget kräver. Vidare kan det vara motiverat att förordna en anställd ställföreträdare när det – trots ansträngningar – inte går att hitta en annan ställföreträdare som vill eller kan ta sig an uppdraget. Orsaken till varför det är svårt att hitta en ställföreträdare är i en sådan situation inte av avgörande betydelse. Det kan handla om orsaker kopplade till uppdragets innehåll, till den enskildes personliga egenskaper eller undantagsvis att det är allmänt svårt att i en kommun attrahera lämpliga ställföreträdare. Den enskilde ska inte behöva vänta orimligt länge på att

139

s. 140 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 få sitt hjälpbehov tillgodosett endast på grund av att det saknas en annan ställföreträdare som vill åta sig uppdraget.

Övriga regler om gode män och förvaltare i balken och andra författningar gäller även för en person som åtar sig ett sådant uppdrag på grund av sin anställning. Liksom för andra ställföreträdare är uppdraget personligt, vilket för en person som är anställd vid en kommunal förvaltar- enhet innebär att ställföreträdarskapet inte utövas i enhetens verksamhet. Handlingar som ställföreträdaren tar emot i egenskap av ställföreträdare blir därmed inte inkomna handlingar i myndigheten.

Överförmyndaren ska med samma noggrannhet som annars kontrollera ställföreträdarens lämplighet. Samma regler om arvode gäller och över- förmyndaren ska utöva tillsyn över en anställd ställföreträdare på samma sätt som över andra ställföreträdare. Den anställde gode mannen eller förvaltaren har samma skyldigheter gentemot sin huvudman som en annan ställföreträdare. Förordnandet som god man eller förvaltare kvarstår även om ställföreträdarens anställning skulle upphöra.

Att samma regler gäller även för en person som omfattas av paragrafen innebär vidare bl.a. att också en anställd ställföreträdare kan förordnas interimistiskt med stöd av 18 §. Vid det slutliga beslutet kan den anställda ställföreträdaren förordnas, om det fortfarande finns förutsättningar för det, men det är också möjligt att förordna en annan ställföreträdare.

Paragrafen gäller både när det är överförmyndaren som förordnar en ställföreträdare och när det är rätten som gör det.

12 b § En person som förordnas till god man enligt 4 § eller förvaltare ska genomgå en utbildning om vad ett sådant ställföreträdarskap innebär. En sådan utbildning ska genomföras senast inom tre månader från dagen för förordnandet.

Paragrafen, som är ny, uppställer ett krav på introduktionsutbildning för gode män och förvaltare. Övervägandena finns i avsnitt 8.3, där också Lagrådets synpunkter behandlas.

Av paragrafen framgår att den som förordnas som god man enligt 4 § eller förvaltare ska genomgå en introduktionsutbildning om vad ett sådant ställföreträdarskap innebär. Utbildningen ska genomföras så snart som möjligt, dock senast inom tre månader från förordnandet. Som utgångs- punkt är det lämpligt att en tilltänkt ställföreträdare genomgår utbildningen innan förordnandet. Det är enligt paragrafen tillräckligt att utbildningen genomförs en gång, men om det krävs för att uppfylla lämplighetskravet enligt 12 § finns det inget som hindrar att en person rekommenderas att genomföra utbildningen fler gånger.

Det är överförmyndarens ansvar att se till att en ställföreträdare är lämplig för uppdraget och har tillräcklig utbildning. Skulle en god man eller förvaltare låta bli att genomföra utbildningen inom den bestämda tiden, kan överförmyndaren agera mot honom eller henne inom ramen för sin tillsyn. Om en ställföreträdare har flera förordnanden och redan har genomgått en introduktionsutbildning blir det en fråga för överför- myndaren att bedöma om kravet på utbildning är uppfyllt eller om undantag kan medges.

I 19 kap. 18 § finns det bestämmelser om överförmyndarens ansvar för att gode män och förvaltare genomgår utbildning.

140

s. 141 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

12 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela Prop. 2025/26:92 föreskrifter om lämplighetskontrollen och om utbildning för gode män och för-

valtare. Föreskrifterna får innehålla undantag från utbildningskravet i 12 b §.

Paragrafen, som är ny och utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller ett bemyndigande. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

I paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som rege-

ringen bestämmer att meddela föreskrifter om överförmyndarens

lämplighetskontroll av den tilltänkta ställföreträdaren (jfr 12 §). Bemyndi-

gandet omfattar även att meddela föreskrifter om utbildning för gode män

och förvaltare. Sådana föreskrifter kan t.ex. avse innehållet i introduktions-

utbildningen och annan utbildning. Föreskrifterna får även innehålla

undantag från utbildningskravet i 12 b §.

Handläggningen

15 § En ansökan om att förordna en god man enligt 1–3 §§, eller att anordna ett

godmanskap enligt 4 § eller ett förvaltarskap får göras av en förmyndare, av den

som ansökan avser, om han eller hon har fyllt 16 år, och av hans eller hennes make

eller sambo och närmaste släktingar. En ansökan om att anordna ett godmanskap

enligt 4 § eller ett förvaltarskap får också göras av en framtidsfullmaktshavare.

En ansökan om att anordna ett förvaltarskap får också göras av överförmyn-

daren eller en god man som avses i 4 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som får ansöka om att en god

man ska förordnas eller att ett godmanskap eller förvaltarskap ska

anordnas. Övervägandena finns i avsnitt 9, där också Lagrådets syn-

punkter behandlas.

I första stycket första meningen förtydligas vilka ärendetyper som

omfattas av bestämmelsen. Detta innebär ingen ändring i sak. I andra

meningen tas möjligheten för överförmyndaren att ansöka om att ett

godmanskap ska anordnas bort. Ändringen är en följd av att hand-

läggningen av ärenden om godmanskap enligt 4 § alltid ska inledas hos

överförmyndaren. Om överförmyndaren själv anser att ett godmanskap

bör anordnas kan överförmyndaren ta upp frågan självmant enligt 15 a §.

Se vidare kommentaren till 4 a §.

Överförmyndaren har liksom hittills möjlighet att ansöka hos rätten om

att ett förvaltarskap ska anordnas. En bestämmelse om det tas in i andra

stycket .

Det hittillsvarande tredje stycket flyttas till den nya 15 a §. Övriga

ändringar i paragrafen är språkliga.

15 a § När det finns anledning till det ska överförmyndaren självmant pröva en

fråga om att anordna ett godmanskap enligt 4 § eller att förordna en god man eller

förvaltare.

Rätten ska, när det finns anledning till det, självmant pröva en fråga om att

anordna ett förvaltarskap. Om rätten i ett annat fall än som avses i 4 a § tredje

stycket anser att det finns behov av att anordna ett godmanskap enligt 4 §, ska den

anmäla det till överförmyndaren.

Paragrafen, som är ny, reglerar möjligheten för överförmyndaren och

rätten att självmant ta upp en fråga om bl.a. anordnande av ett godmanskap

eller förvaltarskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.

141

s. 142 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Paragrafen motsvarar hittillsvarande 15 § tredje stycket. I förhållande till den regleringen görs den ändringen att överförmyndaren enligt första stycket självmant ska ta upp en fråga om anordnande av ett godmanskap enligt 4 §, när det finns anledning till det, och inte som hittills enbart frågor om förordnande av en god man eller förvaltare (se vidare 4 a §).

För rätten inskränks enligt andra stycket i stället skyldigheten att självmant ta upp en fråga om anordnande av ett godmanskap till sådana frågor som uppkommer i ett ärende om anordnande av ett förvaltarskap (jfr 4 a § tredje stycket). Om rätten i ett annat fall utan ansökan bedömer att det finns behov av att anordna ett godmanskap enligt 4 § ska den anmäla det behovet till överförmyndaren, som handlägger ärendet. En sådan anmälan kan göras formlöst.

16 § I ett ärende om att förordna en god man eller förvaltare eller att anordna ett godmanskap enligt 4 § eller ett förvaltarskap för någon som har fyllt 16 år ska den enskilde ges tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

I ett ärende enligt första stycket ska även den enskildes make eller sambo, barn, framtidsfullmaktshavare och vårdinrättningar ges tillfälle att yttra sig , om det inte är obehövligt. Yttranden ska också, om det behövs, inhämtas från andra närstående samt från den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom socialtjänsten och den eller de nämnder som utövar regionens ledning av omsorgs- verksamheten. Rätten ska inhämta ett yttrande från överförmyndaren, om det inte är obehövligt.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldiga att lämna sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet.

I paragrafen anges vilka yttranden som ska inhämtas i ärenden om god- manskap och förvaltarskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I första stycket tydliggörs vilka ärendetyper som omfattas av bestäm- melsen. Det innebär ingen ändring i sak.

Andra stycket ändras som en följd av att handläggningen av ärenden om anordnande av ett godmanskap alltid ska inledas hos överförmyndaren (se 4 a §). Till stycket flyttas bestämmelsen om inhämtande av yttrande i det hittillsvarande tredje stycket. Andra styckets tredje och fjärde meningar flyttas till den nya 16 a §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

16 a § Den som en fråga om att anordna ett godmanskap eller förvaltarskap av- ser ska höras muntligen, om det kan ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att han eller hon inte förstår vad saken gäller. Den enskilde behöver dock inte höras muntligen om han eller hon själv har gjort ansökan eller medgett att ett godmanskap eller förvaltarskap anordnas eller det annars finns särskilda skäl.

Paragrafen, som är ny, anger förutsättningarna för att höra den enskilde muntligen i ett ärende om anordnande av ett godmanskap eller förvaltarskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 16 § andra stycket tredje och fjärde meningarna. En ändring i förhållande till den hittillsvarande regleringen är att även överförmyndarens hörande av den enskilde omfattas. Detta är en följd av att handläggningen av ärenden om anordnande av ett godmanskap

alltid inleds där (se 4 a §).

142

s. 143 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

17 § Innan rätten anordnar ett förvaltarskap ska den inhämta läkarintyg eller annan Prop. 2025/26:92 likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd. Detsamma gäller över-

förmyndaren eller rätten i ett ärende om att anordna ett godmanskap enligt 4 §, när den enskilde inte har lämnat sitt samtycke.

Paragrafen innehåller bestämmelser om inhämtande av utredning om den enskildes hälsotillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att ett ärende om att anordna ett

godmanskap alltid ska inledas hos överförmyndaren (se vidare 4 a §).

Skyldigheten att i vissa fall inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utred-

ning om den enskildes hälsotillstånd utvidgas till att gälla även för

överförmyndaren. Regleringen innebär att det oftast kommer att vara

överförmyndaren som hämtar in utredning om den enskildes hälsotillstånd

i ärenden om godmanskap. Om överförmyndaren överlämnar ett sådant

ärende till rätten innan överförmyndaren har beslutat att inhämta nöd-

vändig utredning, t.ex. på grund av att det tidigt i handläggningen fram-

kommer att ärendet är tvistigt, är det även fortsättningsvis rätten som

beslutar om inhämtande av utredningen.

Det hittillsvarande andra stycket tas bort då rätten för regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer att meddela verkställighets-

föreskrifter följer direkt av 8 kap. 7 § regeringsformen.

17 a § Om det hos överförmyndaren uppkommer en fråga om huruvida det finns

ett behov av att anordna ett förvaltarskap, får överförmyndaren inhämta utredning

enligt 17 §.

Om överförmyndaren ansöker hos rätten om att ett förvaltarskap ska anordnas,

ska överförmyndaren tillsammans med ansökan ge in de yttranden och den

utredning som hämtats in enligt 16 och 17 § § . Överförmyndaren ska också lämna

förslag på en förvaltare .

I paragrafen finns ytterligare bestämmelser om överförmyndarens inhäm-

tande av utredning i ärenden om förvaltarskap. Övervägandena finns i

avsnitt 9.

Det hittillsvarande första stycket flyttas till den nya 17 c §. Paragrafen

justeras samtidigt så att den enbart behandlar frågor om anordnande av ett

förvaltarskap. Motsvarande bestämmelser när det gäller anordnande av ett

godmanskap enligt 4 § tas in i den nya 17 b §.

I det nya andra stycket regleras vilken utredning som överförmyndaren

ska lämna till rätten när överförmyndaren ansöker om att ett förvaltarskap

ska anordnas. Stycket motsvarar hittillsvarande tredje stycket andra och

tredje meningarna.

17 b § Om överförmyndaren enligt 4 a § överlämnar ett ärende om godmanskap

till rätten, ska överförmyndaren ge in de yttranden och den utredning som hämtats

in enligt 16 och 17 §§. Överförmyndaren ska också lämna förslag på en god man,

om inte överförmyndaren själv bedömer att ett godmanskap inte bör anordnas.

I paragrafen, som är ny, finns ytterligare bestämmelser om överförmyn-

darens inhämtande av utredning i ärenden om godmanskap som överläm-

nas till rätten. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 17 a § tredje stycket, med justering

för att överförmyndaren inte ansöker om godmanskap hos rätten, utan

143

s. 144 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

överlämnar sådana frågor dit när de är tvistiga. Om överlämnandet sker på

grund av att överförmyndaren själv inte anser att ett godmanskap bör

anordnas, behöver överförmyndaren inte lämna förslag på en god man.

Skulle rätten i en sådan situation göra en annan bedömning kan den enligt

den nya 17 c § begära att överförmyndaren lämnar förslag på en god man.

17 c § I ett ärende om att anordna ett förvaltarskap, får rätten uppdra åt

överförmyndaren att inhämta yttranden enligt 16 § andra stycket och utredning

enligt 17 §. Detsamma gäller i ett ärende om att anordna ett godmanskap enligt

4 § som handläggs av rätten.

På begäran av rätten ska överförmyndaren lämna förslag på en god man eller

förvaltare, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Paragrafen, som är ny, behandlar rättens möjlighet att begära att överför-

myndaren inhämtar utredning eller lämnar förslag på ställföreträdare.

Övervägandena finns i avsnitt 9.

Första stycket motsvarar hittillsvarande 17 a § första stycket. I för-

hållande till den hittillsvarande regleringen görs vissa ändringar som en

följd av att överförmyndaren får besluta om att anordna godmanskap och

att handläggningen i sådana ärenden alltid inleds där (se vidare 4 a §).

Andra stycket motsvarar hittillsvarande 17 a § andra stycket.

Interimistiskt beslut

18 § Om ett slutligt beslut inte kan meddelas omedelbart i ett ärende om att

anordna ett godmanskap enligt 4 § eller ett förvaltarskap, får rätten besluta att

anordna ett godmanskap eller förvaltarskap för tiden till dess ärendet slutligt av-

görs, om den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller ett dröjsmål

uppenbarligen skulle medföra fara för den enskildes person eller egendom. Ett

sådant beslut om att anordna ett godmanskap enligt 4 § får under samma

förutsättningar meddelas av överförmyndaren när den är behörig att besluta i

frågan. Ett beslut enligt första eller andra meningen får meddelas även för den

som är underårig att gälla från och med den dag då han eller hon fyller 18 år.

Om ett slutligt beslut inte kan meddelas omedelbart i ett ärende om att förordna

en god man eller förvaltare, får överförmyndaren förordna en god man eller

förvaltare för tiden till dess ärendet slutligt avgörs, under samma förutsättningar

som anges i första stycket.

Innan ett beslut enligt första eller andra stycket meddelas ska den enskilde ha

fått tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för

honom eller henne.

Paragrafen reglerar möjligheten att meddela ett interimistiskt beslut.

Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket medför att överförmyndaren får möjlighet att

meddela ett interimistiskt beslut i ett ärende om att anordna ett god-

manskap enligt 4 §, så länge överförmyndaren är behörig att besluta i

ärendet enligt 4 a §. De förutsättningar för interimistiskt beslut som gäller

för rätten gäller även för överförmyndarens beslut. Detsamma gäller

skyldigheten enligt tredje stycket att ge den enskilde tillfälle att yttra sig

innan ett interimistiskt beslut meddelas.

Det hittillsvarande fjärde stycket om ändring av interimistiska beslut

utgår. Sådana beslut kan när som helst ändras, även utan en lagregel om

det. Även överförmyndaren kan alltså ändra ett sådant beslut, om den är

144

behörig att besluta i ärendet.

s. 145 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Prop. 2025/26:92

Upphörande och entledigande

19 § Om en god man eller förvaltare inte längre behövs, ska godmanskapet eller förvaltarskapet upphöra. Ett godmanskap enligt 4 § ska också upphöra om den enskilde inte samtycker till godmanskapet, om den enskildes tillstånd är sådant att samtycke kan lämnas.

En god man som har förordnats enligt 3 § 1–5 ska entledigas så snart den som förordnandet avser begär det. När en god man eller förvaltare har slutfört sitt uppdrag, ska han eller hon genast anmäla det till överförmyndaren.

En god man eller förvaltare har rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Om godmanskapet eller förvaltarskapet ska fortsätta, är den gode mannen eller förvaltaren dock skyldig att kvarstå till dess en ny god man eller förvaltare har utsetts, om inte annat följer av 19 a §. En ny god man eller för- valtare ska förordnas så snart som möjligt.

I paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, finns bestämmelser om upphörande av godmanskap och förvaltarskap samt om entledigande av en god man eller förvaltare. Övervägandena finns i avsnitt 7.3 och 8.5.

Genom tillägget i första stycket anges särskilt att ett godmanskap enligt

4 § ska upphöra om den enskilde inte samtycker till godmanskapet. Detta innebär ingen ändring i sak. Om det är tveksamt huruvida den enskildes samtycke kvarstår kan överförmyndaren utreda frågan. Sådana tveksamheter kan exempelvis uppkomma när den enskilde har framställt klagomål mot sin gode man men detta inte lett till att ett byte kommit till stånd. Överförmyndaren kan också behöva undersöka om den enskilde menar allvar när han eller hon tar tillbaka sitt samtycke och om den enskildes tillstånd är sådant att han eller hon inte kan lämna samtycke. Även ett fall där den enskildes samtycke inte inledningsvis var en förutsättning för att anordna godmanskapet omfattas. Det innebär att godmanskapet ska upphöra i de fall där den enskildes hälsotillstånd förbättras så att han eller hon kan ge uttryck för sin vilja och den enskilde vill att godmanskapet upphör.

Den hittillsvarande andra meningen i stycket blir ett nytt andra stycke och det hittillsvarande andra stycket blir därmed ett nytt tredje stycke. Där tas det in ett krav på att en ny god man eller förvaltare ska förordnas så snart som möjligt när en ställföreträdare har begärt sitt entledigande. Detta innebär ett krav på skyndsamhet för överförmyndaren att så snart den får kännedom om att en ställföreträdare vill entledigas inleda arbetet med att hitta en ny ställföreträdare. Överförmyndaren ska alltså omedelbart vidta åtgärder för att se till att ställföreträdaren kan bytas ut utan onödigt dröjsmål och om nödvändigt överväga att interimistiskt förordna en god man eller förvaltare, eller att förordna en anställd ställföreträdare enligt 12 a §.

19 a § Skyldigheten enligt 19 § tredje stycket att kvarstå som en god man eller förvaltare gäller inte om en god man som har förordnats enligt 4 § eller en förvaltare har skälig orsak att bli entledigad innan en ny god man eller förvaltare har utsetts.

Sker ett entledigande med stöd av första stycket, ska godmanskapet eller förvaltarskapet upphöra, om överförmyndaren har vidtagit alla rimliga åtgärder för att finna någon annan som är lämplig och som vill åta sig uppdraget.

145

s. 146 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Paragrafen reglerar undantag från skyldigheten att kvarstå som god man eller förvaltare. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.

Ändringen i första stycket är en följd av att hittillsvarande 19 § andra stycket blir ett nytt tredje stycke i den paragrafen.

Andra stycket är oförändrat och anger att om en ställföreträdare har entledigats med stöd av första stycket, ska godmanskapet eller förvaltar- skapet upphöra, om överförmyndaren har vidtagit alla rimliga åtgärder för att finna någon annan som är lämplig och som vill åta sig uppdraget. I 12 a § tydliggörs det att en anställd ställföreträdare kan förordnas i vissa fall.

19 b § Ett beslut om att ett förvaltarskap ska upphöra meddelas av rätten .

Ett beslut om att ett godmanskap ska upphöra meddelas av överförmyndaren. Om någon av de som anges i 4 a § andra stycket första meningen motsätter sig att ett godmanskap enligt 4 § upphör ska överförmyndaren dock överlämna ärendet till rätten för prövning. Detsamma gäller om överförmyndaren bedömer att ett sådant godmanskap inte bör upphöra. Rätten beslutar också om att ett god- manskap ska upphöra med stöd av 19 a § andra stycket.

Ett beslut om att entlediga en god man eller förvaltare med stöd av 19 a § första stycket meddelas av rätten. I övriga fall beslutar överförmyndaren om entledigande av en god man eller förvaltare.

Paragrafen reglerar beslutanderätten i frågor om upphörande av ett god- manskap eller förvaltarskap samt entledigande av en god man eller förvaltare. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Paragrafen får en ny struktur. I första stycket regleras enbart beslutande- rätten i frågor om upphörande av förvaltarskap. Ett sådant beslut meddelas alltid av rätten. Detta är ingen ändring i sak.

Det nya andra stycket innehåller regler om upphörande av godmanskap. Beslutanderätten fördelas där mellan överförmyndaren och rätten, på motsvarande sätt som enligt 4 a § gäller vid beslut om att anordna ett godmanskap. Sammanfattningsvis innebär det att överförmyndaren beslutar om upphörande, dock inte om någon av de som anges i 4 a § andra stycket första meningen motsätter sig att godmanskapet upphör. I så fall ska ärendet överlämnas till rätten för prövning. Detta medför att ett ärende om att ett godmanskap enligt 4 § ska upphöra alltid ska inledas hos överför- myndaren. För en ytterligare kommentar hänvisas till 4 a §. I övrigt innebär stycket ingen ändring i sak jämfört med den hittillsvarande regleringen.

Tredje stycket , som också är nytt, reglerar i vilka fall överförmyndaren ska besluta om entledigande av en god man eller förvaltare och i vilka fall ett sådant beslut ska meddelas av rätten. Bestämmelserna är oförändrade i sak.

19 c § I ett ärende om att ett förvaltarskap ska upphöra, får rätten uppdra åt överförmyndaren att inhämta yttranden enligt 16 § andra stycket och utredning enligt 17 §. Detsamma gäller i ett ärende om upphörande av ett godmanskap enligt 4 § som handläggs av rätten.

Paragrafen, som är ny, behandlar rättens möjlighet att begära att överför- myndaren inhämtar utredning i ärenden om upphörande av godmanskap eller förvaltarskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.

146

s. 147 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Paragrafen motsvarar i huvudsak den hittillsvarande bestämmelsen i

Prop. 2025/26:92

17 a § första stycket, dock med vissa ändringar som en följd av att

överförmyndaren får besluta om att ett godmanskap ska upphöra och att

handläggningen i sådana ärenden alltid inleds där (se vidare 4 a §). I

förhållande till den hittillsvarande regleringen förtydligas att rätten får

uppdra åt överförmyndaren att hämta in yttranden enligt 16 § andra stycket

och utredning enligt 17 § även i ärenden om att ett förvaltarskap eller

godmanskap enligt 4 § ska upphöra.

20 § En god man eller förvaltare som gör sig skyldig till missbruk eller försum-

melse vid utövandet av sitt uppdrag eller som kommer på ekonomiskt obestånd

och på grund av detta är olämplig för uppdraget eller som av någon annan orsak

inte längre är lämplig att inneha uppdraget, ska entledigas.

Uppkommer en fråga om att enligt första stycket entlediga en god man eller

förvaltare och kan ett slutligt beslut inte meddelas omedelbart, får överförmyndaren

besluta att den gode mannen eller förvaltaren ska skiljas från sitt uppdrag för tiden

till dess ärendet avgörs, om ett dröjsmål skulle medföra fara för den som god-

manskapet eller förvaltarskapet avser.

I paragrafen behandlas frågan om entledigande av en god man eller för-

valtare som på grund av försummelse eller någon annan orsak inte längre

är lämplig för uppdraget.

I första stycket görs en ändring av rättelsekaraktär. Bestämmelsen om att

överförmyndaren beslutar om entledigande i de fall som omfattas av

paragrafen fyller ingen självständig funktion sedan motsvarande bestäm-

melse togs in i 19 b § (se prop. 2013/14:225).

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

21 § En ansökan om entledigande av en god man eller förvaltare och om upp-

hörande av ett godmanskap eller förvaltarskap får göras av någon av de som avses

i 15 § första stycket , eller av den gode mannen eller förvaltaren. En ansökan om

upphörande av ett förvaltarskap får också göras av överförmyndaren.

Rätten eller överförmyndaren får också självmant ta upp en fråga som avses i

första stycket och som de enligt 19 b § är behöriga att avgöra.

I ett ärende enligt denna paragraf ska rätten eller överförmyndaren ge den

enskilde tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Paragrafen reglerar vem som får göra en ansökan om entledigande av en

god man eller förvaltare eller om upphörande av ett godmanskap eller för-

valtarskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I första stycket anges att överförmyndaren får göra en ansökan om

upphörande av ett förvaltarskap. Den ändringen är en följd av att ett ärende

om att ett godmanskap enligt 4 § ska upphöra alltid ska inledas hos

överförmyndaren och att överförmyndaren inte längre omfattas av kretsen

i 15 § första stycket.

Ändring av ett godmanskap eller förvaltarskap

23 § Rätten ska pröva om omfattningen av ett förvaltarskap bör ändras om någon

av de som anges i 15 § första stycket , överförmyndaren eller förvaltaren ansöker

om det. Rätten får också utan ansökan göra en sådan prövning.

Överförmyndaren ska pröva om omfattningen av ett godmanskap bör ändras, om

någon av de som anges i 15 § första stycket eller den gode mannen ansöker om

det. Överförmyndaren får också utan ansökan göra en sådan prövning. I fråga om

147

s. 148 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 ett godmanskap enligt 4 § ska överförmyndaren dock överlämna ärendet till rätten för prövning om någon av de som anges i 4 a § andra stycket första meningen motsätter sig att godmanskapet ändras. Detsamma gäller om överförmyndaren bedömer att ett godmanskap inte bör ändras.

Om en fråga enligt andra stycket uppkommer i ett ärende om förvaltarskap, är rätten också behörig att pröva frågan.

I paragrafen regleras ändring av godmanskap och förvaltarskap. Över- vägandena finns i avsnitt 9.

Paragrafen får en ny struktur på så sätt att ändring (hittills benämnt jämkning) av förvaltarskap regleras i första stycket och ändring av godmanskap i andra stycket. Det hittillsvarande tredje stycket flyttas till den nya 23 a §. Det hittillsvarande fjärde stycket blir ett nytt andra stycke.

Första stycket anger rättens skyldighet att pröva om omfattningen av ett förvaltarskap ska ändras. Ändringen i stycket är en följd av att över- förmyndaren som utgångspunkt enligt andra stycket ska pröva ändring av ett godmanskap enligt 4 §. Vidare anges att överförmyndaren får ansöka om att ett förvaltarskap ska ändras. Den ändringen är en följd av att överförmyndaren inte längre ingår i den krets som anges i 15 § första stycket och innebär ingen ändring i sak.

Andra stycket reglerar ändring av godmanskap och hur beslutanderätten fördelas mellan överförmyndaren och rätten. Ordningen motsvarar den uppdelning som enligt 4 a § gäller när ett godmanskap anordnas. Kortfattat innebär det att det är överförmyndaren som prövar om godmanskapets omfattning bör ändras, dock inte om någon bland de som anges i 15 § första stycket motsätter sig ändring. I så fall ska ärendet överlämnas till rätten för prövning. Detsamma gäller om överförmyndaren bedömer att godmanskapets omfattning inte bör ändras, i ett ärende där någon av de som anges i 15 § första stycket har ansökt om ändring.

Bestämmelsen i tredje stycket är av samma karaktär som 4 a § tredje stycket. För en ytterligare kommentar hänvisas till den paragrafen.

23 a § Innan rätten eller överförmyndaren meddelar ett beslut enligt 23 §, ska den gode mannen eller förvaltaren ges tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller för den enskilde, om det kan ske. Rätten ska även ge överförmyndaren tillfälle att yttra sig.

Kan ett slutligt beslut inte meddelas omedelbart, får rätten eller överförmyn- daren, om överförmyndaren är behörig att besluta i ärendet, besluta i frågan för tiden till dess ärendet avgörs, om ett dröjsmål skulle medföra fara för den enskildes person eller egendom. I fråga om ett sådant beslut tillämpas 18 § tredje stycket.

I ett ärende om att ett förvaltarskap ska ändras, får rätten uppdra åt överförmyndaren att inhämta yttranden enligt 16 § andra stycket och utredning enligt 17 §. Detsamma gäller i ett ärende om att ändra ett godmanskap enligt 4 § som handläggs av rätten.

I paragrafen, som är ny och utformas enligt Lagrådets förslag, finns bestämmelser om handläggningen av ärenden om ändring av godmanskap och förvaltarskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Första stycket reglerar vem som ska ges tillfälle att yttra sig i ett ändringsärende. Den gode mannen eller förvaltaren och den enskilde, om det kan ske, ska ges tillfälle att yttra sig innan rätten eller överförmyndaren

148

s. 149 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

meddelar ett beslut om ändring enligt 23 §. Rätten ska också ge över- Prop. 2025/26:92 förmyndaren tillfälle att yttra sig.

I andra stycket regleras förutsättningarna för ett interimistiskt beslut i ändringsfrågan. Bestämmelsen motsvarar hittillsvarande 23 § tredje stycket, dock med ändringar som är en följd av att överförmyndaren får besluta om ändring av ett godmanskap enligt 4 § i vissa fall. Av stycket följer att rätten, när ett slutligt beslut inte kan meddelas, får besluta i frågan för tiden till dess att ärendet avgörs, om ett dröjsmål skulle medföra fara för den enskilde. Ett sådant interimistiskt beslut får också meddelas av överförmyndaren om den är behörig att besluta i ärendet. I fråga om interimistiska ändringsbeslut tillämpas 18 § tredje stycket.

I tredje stycket anges att rätten får uppdra åt överförmyndaren att hämta in yttranden enligt 16 § andra stycket och utredning enligt 17 § även i ärenden om att ett förvaltarskap eller godmanskap enligt 4 § ska ändras.

Kungörelse

27 § Rätten ska genast kungöra ett beslut om anordnande eller upphörande av ett förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar. En sådan kungörelse ska också ske av beslut om ändring av ett förvaltarskaps omfattning enligt 23 § första stycket eller 23 a § andra stycket.

Paragrafen anger rättens skyldighet att kungöra ett beslut om anordnande och upphörande av ett förvaltarskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen är en följd av att 23 § får en ny struktur och att bestämmelsen om interimistiska beslut om ändring av förvaltarskap regleras i den nya 23 a §. Övriga ändringar är språkliga.

12 kap. Allmänna bestämmelser om förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet

Gode mäns och förvaltares skyldigheter

2 § Gode män och förvaltare ska, i den utsträckning det följer av deras för- ordnande, se till att den enskildes intressen i ekonomiska och personliga ange- lägenheter tas om hand och bevaka den enskildes rätt i dessa angelägenheter.

Även om det inte framgår av förordnandet, omfattar den gode mannens eller förvaltarens uppdrag inte sådana tillgångar som har ställts under särskild förvalt- ning. Är särskild förvaltning anordnad, ska den som utövar förvaltningen årligen lämna en redovisning över förvaltningen till den gode mannen eller förvaltaren, om det faller inom ramen för den gode mannens eller förvaltarens uppdrag att ta emot en sådan redovisning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gode mäns och förvaltares skyl- digheter och om gränserna för deras behörighet. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Ändringen i första stycket är en följd av att godmanskap och förvaltar- skap ska anordnas för den som behöver hjälp med sina ekonomiska eller personliga angelägenheter (se 11 kap. 4 och 7 §§). Ändringen innebär att en god man eller förvaltare, i den utsträckning det följer av hans eller

hennes förordnande, ska se till att den enskildes intressen i ekonomiska

149

s. 150 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

och personliga angelägenheter tas om hand. Den gode mannen eller

förvaltaren ska också bevaka den enskildes rätt i de angelägenheter som

omfattas av uppdraget, vilket bl.a. innebär att ställföreträdaren har behö-

righet att företräda den enskilde i angelägenheterna. Uttrycket ekonomiska

och personliga angelägenheter finns med samma innebörd i 2 § lagen

(2017:310) om framtidsfullmakter (se vidare prop. 2016/17:30 s. 109, 110,

122 och 123).

Bestämmelsen är avsedd att stämma överens med de områden som ett

godmanskap eller ett förvaltarskap får omfatta enligt den hittillsvarande

regleringen, dvs. att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Ett

fullt godmanskap eller förvaltarskap ger alltså ställföreträdaren samma

ramar som hittills. Ett ställföreträdarskap kan också omfatta enbart ekono-

miska eller personliga angelägenheter eller en eller flera särskilt angivna

delar av endera angelägenhet.

Ett uppdrag att ta hand om någons ekonomiska angelägenheter innefattar

uppgiften att förvalta den enskildes egendom. I ett sådant uppdrag ingår

bl.a. att placera egendomen så att den är trygg och ger en skälig avkastning

(se vidare kommentaren till 4 §). Uppdraget avser såväl fast egendom som

kontanta medel, aktier och andra tillgångar, om inte något annat anges i

förordnandet. Ställföreträdaren ska bl.a. se till att inkomster tas om hand,

att utgifter betalas i tid och att egendom hålls försäkrad. I uppdraget ingår

också att se till att myndigheter och andra aktörer har rätt uppgifter för att

t.ex. kunna göra korrekta utbetalningar.

I ett uppdrag att ta hand om någons personliga angelägenheter ingår det

som enligt den hittillsvarande regleringen innefattas i att sörja för någons

person. Ett sådant uppdrag omfattar bl.a. att se till att den enskilde har ett

lämpligt boende, hemtjänst eller en kontaktperson, eller att se till att den

enskilde får del av sociala insatser som anordnas av civilsamhället. Om det

däremot gäller att ingå eller säga upp ett hyresavtal eller köpa eller sälja

en annan bostad, är det normalt fråga om en ekonomisk angelägenhet.

Ett uppdrag att ta hand om någons personliga angelägenheter omfattar

också att hjälpa den enskilde i sina kontakter med hälso- och sjukvården

och den sociala omsorgsverksamheten. Ställföreträdarens uppdrag omfattar

däremot inte att personligen handla livsmedel till den enskilde, städa hos

honom eller henne eller utföra sysslor av liknande karaktär. I stället hand-

lar det om en intressebevakning av den enskildes personliga omständig-

heter och att se till hans eller hennes välbefinnande på ett generellt plan.

Det kan t.ex. handla om att uppmärksamma att den enskilde har behov av

hjälp och stöd, sociala kontakter och sysselsättning.

Som nämns ovan ingår det i ställföreträdarens uppdrag att bevaka den

enskildes rätt i de ekonomiska eller personliga angelägenheter som

uppdraget omfattar. Avsikten är att ge ställföreträdaren samma behörighet

som enligt den hittillsvarande regleringen. Ett oinskränkt godmanskap

eller förvaltarskap omfattar alltså bl.a. att ingå avtal om t.ex. el eller telefon,

bestrida oriktiga fakturor och ansöka om sociala förmåner enligt social-

försäkringsbalken eller bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400). Ställ-

företrädaren är även behörig att föra den enskildes talan, t.ex. vid domstol,

och att förhandla om en avbetalningsplan med fordringsägare.

Många frågor kan inte kategoriseras som antingen ekonomiska eller

personliga. De går ofta in i varandra. För att en ställföreträdare fullt ut ska

150

kunna ta till vara den enskildes intressen kan det många gånger vara

s. 151 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

lämpligt att ett godmanskap eller förvaltarskap omfattar både personliga Prop. 2025/26:92 och ekonomiska angelägenheter. Samtidigt ska uppdraget inte vara mer

omfattande än nödvändigt, se vidare 4 §.

Gemensamma bestämmelser

3 § Förmyndare, gode män och förvaltare ska omsorgsfullt fullgöra sina skyldigheter . De ska beakta den enskildes vilja eller förmodade inställning när uppdraget utförs och alltid handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde.

I paragrafen finns bestämmelser om hur förmyndare, gode män och för- valtare ska agera när de fullgör sina skyldigheter. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

I första stycket görs ett tillägg som innebär att en ställföreträdare ska beakta den enskildes vilja eller förmodade inställning när han eller hon utför sitt uppdrag. Tillägget gäller för förmyndare, gode män och förval- tare, men får störst betydelse för gode män och förvaltare. Det krävs inte att den enskilde har beslutsförmåga för att hans eller hennes uppfattning ska beaktas. Tvärtom utgår bestämmelsen från att även en person som inte har förmåga att bilda sig en uppfattning eller är ur stånd att ge uttryck för sin mening som utgångspunkt mår bäst av att få sin vilja eller förmodade inställning beaktad. I regleringen ligger att en ställföreträdare kan behöva stödja en enskild med begränsade förmågor så att han eller hon kan bilda sig en uppfattning. Det är i första hand den uttryckta viljan som ska beaktas. Om den enskilde inte har förmåga att ge uttryck för sin mening ska ställföreträdaren försöka bilda sig en uppfattning om hur den enskilde skulle ha ställt sig om han eller hon hade haft sådan förmåga, eller själv agerat om han eller hon haft tillräckliga fysiska och psykiska resurser. Vid bedömningen av den enskildes förmodade inställning kan ställföreträdaren t.ex. beakta vilken inställning den enskilde historiskt sett haft i frågan eller, om sådan historik saknas, vilken inställning en person i allmänhet rimligen skulle ha i frågan.

Någon ändring av i vilka fall den enskildes samtycke krävs enligt 11 kap. 5 § är inte avsedd. Det är vidare naturligt att den enskildes in- ställning inte behöver hämtas in inför varje rättshandling. Ställföreträdaren ska dock även i dessa fall ha den enskildes vilja för ögonen.

Att den enskildes vilja eller förmodade inställning ska beaktas innebär inte att en ställföreträdare alltid bör agera i enlighet med den. Det finns fall där den enskilde inte kan bedöma vad som är bäst för honom eller henne, t.ex. på grund av en funktionsnedsättning eller ett missbruk. Ställföreträ- darens uppgift är att i en sådan situation – liksom i andra – handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde. En viktig del i ställföreträdarens upp- drag är att anstränga sig för att motivera sina beslut så att den enskilde förstår.

4 § Den enskildes medel ska i skälig omfattning användas för hans eller hennes uppehälle, utbildning samt nytta och välbefinnande i övrigt. De medel som inte används för sådana ändamål ska placeras tryggt och så att de ger skälig avkastning.

Närmare bestämmelser om hur förvaltningen ska skötas finns i 13–15 kap.

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser

om användningen av

den enskildes medel. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

151

s. 152 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Ändringen i första stycket innebär att den enskildes medel i skälig omfattning, utöver vad som i övrigt framgår av stycket, ska användas för den enskildes välbefinnande. Detta tydliggör att den enskildes medel ska användas även för sådant som han eller hon mår bra av och har glädje av, även om det inte går att säga att det som medlen används till är till nytta för den enskilde i objektiv mening. Även om ställföreträdaren, i de fall det är möjligt och lämpligt, ska se till att den enskilde har ett sparande ska det inte vara ett mål i sig att lägga pengar på hög. I stället ska den enskildes medel kunna användas för t.ex. en hobby eller ett intresse. Vad medlen läggs på när det gäller den enskildes välbefinnande ska utgå från hans eller hennes behov och önskemål. Skälighetskriteriet hindrar givetvis omdömeslöst slöseri.

7 a § Gode män och förvaltare ska löpande hålla den enskilde informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Förordnade förmyndare har motsvarande skyldighet i förhållande till omyndiga som har fyllt 16 år.

Paragrafen, som är ny, reglerar gode mäns, förvaltares och förmyndares skyldighet att hålla den enskilde informerad. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

Av första stycket framgår att gode män och förvaltare ska hålla den enskilde löpande informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det. Ställföreträdaren behöver därmed överväga vilken informa- tion som ska lämnas och på vilket sätt. Att det krävs särskilda skäl för att avstå från att lämna information om uppdraget innebär att det finns en presumtion för att den enskilde ska hållas informerad. Vilken information som lämnas och hur informationen ges ska anpassas efter uppdragets karaktär och den enskildes förutsättningar och möjligheter att ta till sig av informationen. Det kan t.ex. handla om att visa upp kontoutdrag, berätta om större händelser, gå igenom månadens budget eller överlämna eller redogöra för post som har ställts till ställföreträdaren. Det kan också handla om att redovisa placerade medels värdeutveckling eller att berätta om att en viss stödform har sökts. Många gånger handlar det om att lämna information till stöd för den enskildes eget beslutsfattande. Informationen kan behöva lämnas på ett förenklat sätt och ibland genom en anhörig, en personlig assistent eller en annan betrodd person i den enskildes närhet. I allmänhet behöver information inte ges efter varje rättshandling som ställföreträdaren genomför. Om det är lämpligt kan ställföreträdaren i stället ge samlad information om åtgärder och händelser under en viss period. Endast undantagsvis kan det finnas skäl att helt avstå från att lämna informa- tion, t.ex. om den enskilde helt saknar förmåga att ta till sig av informa- tionen eller skulle bli orolig eller annars ta skada av att få information.

Av andra stycket följer att förordnade förmyndare har motsvarande skyldighet i förhållande till omyndiga som har fyllt 16 år. Det finns inget hinder mot att förmyndaren även informerar ett yngre barn, om det bedöms vara till barnets bästa (jfr 3 §).

152

s. 153 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Överförmyndarens tillsyn

Prop. 2025/26:92

9 § Förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet står under över- förmyndarens tillsyn .

Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att lämna överförmyndaren de handlingar och upplysningar om sin verksamhet som överförmyndaren begär.

Paragrafen behandlar överförmyndarens tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 10.6.

Genom tillägget i andra stycket ges överförmyndaren möjlighet att be- gära att ställföreträdaren, utöver upplysningar, även lämnar handlingar om sin verksamhet till överförmyndaren. Det kan bl.a. handla om ekonomiska underlag, korrespondens med myndigheter och andra aktörer samt annan dokumentation som rör ställföreträdarens verksamhet. Överförmyndaren ges på så sätt stöd för att begära in de handlingar från en ställföreträdare som behövs för överförmyndarens kontroll av hans eller hennes verksamhet.

9 a § Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare ska före den 1 mars varje år i en årsberättelse till överförmyndaren redogöra för utförandet av uppdraget under föregående år.

Om uppdraget har upphört, ska den avgående ställföreträdaren inom en månad från det att uppdraget upphörde lämna en slutberättelse för det löpande året fram till dess att ställföreträdarskapet upphörde.

Det som sägs i 14 kap. 19 och 20 §§ gäller även i fråga om årsberättelser och slutberättelser.

Paragrafen, som är ny och utformas efter synpunkter från Lagrådet , anger en skyldighet för förordnade förmyndare, gode män och förvaltare att redogöra för sina uppdrag i en årsberättelse eller slutberättelse. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Av första stycket framgår att en ställföreträdare före den 1 mars varje år ska lämna en årsberättelse till överförmyndaren, och där redogöra för sitt uppdrag under föregående år. I årsberättelsen ska ställföreträdaren redo- göra för hela uppdraget, dvs. hur både de ekonomiska och de personliga angelägenheterna har tagits om hand vid ett fullständigt godmanskap eller förvaltarskap. Även kontakterna med den enskilde ska redovisas och hur ställföreträdaren har uppfyllt sina skyldigheter gentemot honom eller henne. Årsberättelsen ska vara ett komplement till den årsräkning som ställföreträdaren är skyldig att lämna. En ställföreträdare som enbart är utsedd att ta hand om den enskildes personliga angelägenheter, och där- med inte är skyldig att ge in en årsräkning enligt 14 kap. 15 §, ska ändå lämna en årsberättelse. Om årsberättelsen inte ges in får överförmyndaren förelägga honom eller henne vid vite att lämna in den (se 16 kap. 13 §). Har ställföreträdaren haft sitt uppdrag bara under en del av året, blir det fråga om en redogörelse för den delen av året.

I andra stycket anges att en slutberättelse ska lämnas när uppdraget har upphört. Slutberättelsen ska lämnas inom en månad från det att uppdraget upphörde. Den ska innehålla samma uppgifter som en årsberättelse och avse det löpande året fram till dess att ställföreträdarskapet upphörde. Även slutberättelsen omfattas av möjligheten till vitesföreläggande enligt

16 kap. 13 §.

153

s. 154 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Enligt tredje stycket gäller det som sägs i 14 kap. 19 och 20 §§ även

i fråga om årsberättelser och slutberättelser. Överförmyndaren får därmed

i vissa fall besluta om förenklad årsberättelse eller slutberättelse och

bestämma en ny tid för inlämning, om ställföreträdaren anmäler förhinder.

Av 16 kap. 14 § framgår att regeringen eller den myndighet som reger-

ingen bestämmer får meddela föreskrifter om den närmare utformningen av

årsberättelsen eller slutberättelsen.

Arvode och ersättning för utgifter

16 § Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har rätt till ett skäligt

arvode för uppdraget och ersättning för de utgifter som har varit skäligen

motiverade för att fullgöra uppdraget .

Ersättning för utgifter som varit skäligen motiverade får utan att

ställföreträdaren visar underlag beviljas med ett belopp som per år motsvarar

högst två procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkrings-

balken.

Paragrafen anger att förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har

rätt till arvode och ersättning för utgifter. Övervägandena finns i av-

snitt 10.4.

Paragrafen får en ny struktur. Det hittillsvarande andra stycket flyttas till

den nya 16 b §, medan tredje–femte styckena flyttas till den nya 16 a §.

I första stycket görs en språklig ändring.

Enligt det nya andra stycket kan en ställföreträdare, utan att han eller

hon behöver visa underlag, beviljas ersättning för utgifter som varit

skäligen motiverade. Ersättning får endast beviljas med ett belopp som per

år motsvarar högst två procent av prisbasbeloppet utan att ställföreträdaren

visar underlag. Ställföreträdaren får därmed beviljas ersättning för faktiska

utgifter som har uppkommit vid uppdragets utförande, utan att kvitton eller

annat underlag visas upp. Beloppsgränsen medför att det blir fråga om mindre

utgifter för t.ex. kortare resor, porto och administration. När en högre

ersättning begärs ska ställföreträdaren som vanligt visa underlag för

utgifterna.

Av 16 b § framgår att det är överförmyndaren som beslutar om

ersättning. Överförmyndaren avgör också om ersättning ska beviljas utan

underlag, eller om underlag ska krävas in. Ställföreträdaren är således

skyldig att på begäran visa upp underlaget för överförmyndaren.

16 a § Arvode och ersättning för utgifter, inklusive de avgifter och skatter som

utgår på dem, ska betalas med den enskildes medel i den utsträckning som hans

eller hennes beräknade inkomst under det år uppdraget utförs överstiger

2,65 gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken eller

hans eller hennes tillgångar under samma år överstiger två gånger

prisbasbeloppet. Detta gäller dock inte om det finns särskilda skäl för något annat.

Arvode och ersättning för utgifter som avser vård av någons rätt i oskiftat

dödsbo ska betalas med dödsboets medel, om det inte finns särskilda skäl för något

annat .

Arvode och ersättning för utgifter som inte ska betalas med den enskildes eller

dödsboets medel ska betalas av kommunen.

Paragrafen, som är ny, reglerar vem som ska betala arvode och ersättning

154

för utgifter till förordnade förmyndare, gode män och förvaltare.

s. 155 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 16 § tredje–femte styckena.

Prop. 2025/26:92

16 b § Överförmyndaren beslutar om arvode och ersättning för utgifter till

förordnade förmyndare, gode män och förvaltare. Överförmyndaren bestämmer

dessutom i vilken utsträckning arvode och ersättning för utgifter ska betalas med

medel som tillhör den enskilde.

Paragrafen, som är ny, innehåller regler om beslut om arvode och

ersättning.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 16 § andra stycket.

14 kap. Förordnade förmyndares, gode mäns och förvaltares vård av

egendom

Förteckningar över egendom

2 § Om en god mans eller förvaltares uppdrag har utvidgats , ska den gode

mannen eller förvaltaren inom en månad från beslutet lämna en förteckning till

överförmyndaren över den egendom som omfattas av det utvidgade uppdraget.

Förteckningen ska lämnas på heder och samvete.

Paragrafen innehåller bestämmelser om en kompletterande förteckning när

en god mans eller förvaltares uppdrag har utvidgats. Övervägandena finns

i avsnitt 9.

Ändringen innebär att det inte längre anges att beslutet att utvidga

uppdraget har fattats av rätten. Detta är en följd av att det som utgångs-

punkt är överförmyndaren som beslutar om ändring av den gode mannens

uppdrag (se 11 kap. 23 §).

Paragrafen ändras också språkligt.

Redovisning av förvaltad egendom

15 § Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare ska före den 1 mars varje

år i en årsräkning till överförmyndaren redogöra för förvaltningen under föregående

år av den egendom som har stått under ställföreträdarens förvaltning. Årsräkningen

ska lämnas på heder och samvete.

I årsräkningen ska anges den enskildes tillgångar och skulder vid början och

slutet av den tid som räkningen avser. Vidare ska en sammanställning göras av

inkomster och utgifter under den nämnda tiden . Av årsräkningen ska särskilt

framgå hur mycket som har använts för den enskildes uppehälle eller nytta och

välbefinnande i övrigt. Om en ställföreträdare har begärt ersättning för utgifter

utan att visa underlag enligt 12 kap. 16 § andra stycket ska detta redovisas särskilt

i årsräkningen.

Paragrafen, som utformas efter synpunkter från Lagrådet , innehåller

bestämmelser om ställföreträdarens årsräkning. Övervägandena finns i

avsnitt 7.3.

I andra stycket utvidgas kraven på vad som särskilt ska tas upp i

årsräkningen. För det första görs det ett tillägg som avser en uppgift om

hur mycket av den enskildes tillgångar som har använts för hans eller

hennes välbefinnande. Detta är en följd av att 12 kap. 4 § första stycket

anger att den enskildes medel i skälig omfattning ska användas för hans

eller hennes välbefinnande. I allmänhet är det tillräckligt att medel som

har använts för den enskildes välbefinnande redovisas tillsammans med

155

s. 156 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

medel som har använts för den enskildes nytta. För det andra anges att

ställföreträdaren i årsräkningen även ska ange om han eller hon någon

gång under året har begärt ersättning utan att visa underlag enligt 12 kap.

16 § andra stycket.

Liksom övriga uppgifter i årsräkningen lämnas den tillkommande redo-

visningen på heder och samvete och omfattas därmed av straffansvar för

osann försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

18 § Om en förordnad förmyndares, god mans eller förvaltares uppdrag har

upphört, ska den som frånträder uppdraget inom en månad därefter lämna en slut-

räkning till överförmyndaren beträffande den egendom som har stått under hans eller

hennes förvaltning. Sluträkningen ska innehålla en redogörelse för förvaltningen

under det löpande året fram till dess att ställföreträdarskapet upphörde. Räkningen

ska lämnas på heder och samvete.

Det som sägs om årsräkning i 15 § andra stycket gäller också i fråga om

sluträkning.

Om omfattningen av en god mans eller förvaltares uppdrag har inskränkts , ska

en sluträkning lämnas för den egendom som inte längre omfattas av uppdraget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ställföreträdarens sluträkning.

Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i tredje stycket innebär att det inte längre anges att beslutet

att inskränka en god mans eller förvaltares uppdrag har fattats av rätten.

Detta är en följd av att det som utgångspunkt är överförmyndaren som

beslutar om ändring av godmanskap (se 11 kap. 23 §).

Fjärde stycket flyttas till den nya 18 a §. Övriga ändringar i paragrafen

är språkliga.

18 a § Om ett godmanskap enligt 11 kap. 1 § upphör innan tiden för att lämna

en årsräkning eller sluträkning som rör förmynderskapet för den omyndige inträf-

far, får sluträkningen rörande godmanskapet begränsas till att avse en redogörelse

endast för de åtgärder som har vidtagits av den gode mannen. I övrigt ska en redo-

görelse för förvaltningen lämnas av förmyndaren även för den tid godmanskapet har

pågått.

Paragrafen, som är ny, reglerar möjligheten för en god man enligt 11 kap.

1 § att i vissa fall lämna en begränsad sluträkning.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 18 § fjärde stycket. I förhållande

till den regleringen görs endast språkliga ändringar.

19 § Överförmyndaren får besluta att en årsräkning eller sluträkning får lämnas

i förenklad form, om det är tillräckligt med hänsyn till ställföreträdarens och den

enskildes förhållanden, tillgångarnas art eller värde eller omständigheterna i

övrigt . I fråga om årsräkningen får ett sådant beslut meddelas för ett visst år eller

tills vidare.

Paragrafen innehåller lättnader för ställföreträdarens redovisningsskyldig-

het. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Ändringarna innebär att det inte längre är möjligt att befria en ställ-

företrädare från skyldigheten att lämna årsräkning eller sluträkning.

Paragrafen ändras också så att det inte ska krävas särskilda skäl för ett

156

beslut om att en årsräkning eller sluträkning ska få lämnas i förenklad

s. 157 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

form. Ett beslut om redovisning i förenklad form kan i stället meddelas om Prop. 2025/26:92 det bedöms tillräckligt med hänsyn till ställföreträdarens och den enskildes

förhållanden, tillgångarnas art eller värde eller omständigheterna i övrigt. I förhållande till den hittillsvarande regleringen utvidgas därmed möjlig- heten att tillåta redovisning i förenklad form. I de situationer där det hittills varit aktuellt att befria ställföreträdaren från redovisningsskyldigheten kan det ofta vara tillräckligt med en redovisning i förenklad form. Ändringen omfattar dock inte enbart de fallen.

Ställföreträdares död eller konkurs

24 § Om en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare dör, ska dödsboet ansvara för att den enskildes egendom redovisas och åtgärder vid förvaltningens upphörande vidtas enligt detta kapitel. Om ställföreträdaren försätts i konkurs, ska konkursförvaltaren fullgöra dessa uppgifter.

Överförmyndaren får befria dödsboet från skyldigheten att lämna årsräkning , årsberättelse, sluträkning , eller slutberättelse, eller besluta att sådana handlingar får lämnas i förenklad form , om det med hänsyn till dödsboets och den enskildes förhållanden, tillgångarnas art eller värde eller omständigheterna i övrigt finns särskilda skäl .

I paragrafen finns bestämmelser om åtgärder som ska vidtas om en ställföreträdare dör eller försätts i konkurs. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Tilläggen i andra stycket innebär att överförmyndaren får befria döds- boet från att ge in en årsberättelse eller slutberättelse, eller besluta att sådana handlingar får lämnas i förenklad form. Detta får ske under samma förutsättningar som för årsräkningar och sluträkningar.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

25 § Dödsboet efter en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare har rätt till ersättning för de utgifter som har varit skäligen motiverade för att fullgöra de uppgifter som anges i 24 §. För sådan ersättning gäller i övrigt vad som föreskrivs i 12 kap. 16– 16 b § §.

Paragrafen reglerar ersättning till en ställföreträdares dödsbo.

En hänvisning till 12 kap. 16 a och 16 b §§ införs. Detta är en följd av att 12 kap. 16 § delas upp i flera paragrafer.

16 kap. Tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet

Allmänna bestämmelser

1 § Överförmyndaren ska utöva tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet.

Vid tillsynen ska överförmyndaren se till att den enskildes tillgångar i skälig omfattning används för hans eller hennes nytta och välbefinnande samt att tillgångarna i övrigt är placerade tryggt och så att de ger skälig avkastning. Överförmyndaren ska också se till att ställföreträdaren även i övrigt utövar sitt uppdrag i enlighet med den enskildes bästa.

157

s. 158 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Paragrafen reglerar överförmyndarens tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3 och 10.1.

Ändringarna i andra stycket innebär att överförmyndaren ska se till att den enskildes medel, utöver vad som i övrigt gäller för deras användning, i skälig omfattning används för hans eller hennes välbefinnande. Detta är en följd av ändringen i 12 kap. 4 § första stycket, se vidare kommentaren till den paragrafen.

Stycket ändras också så att överförmyndaren vid tillsynen ska se till att ställföreträdaren i övrigt utövar sitt uppdrag i enlighet med den enskildes bästa. Ändringen innebär att det tydliggörs att överförmyndarens tillsyn ska ha ett kvalitativt inslag som omfattar hela ställföreträdarens verksam- het och inte enbart de ekonomiska aspekterna. En sådan kvalitativ granskning kan i praktiken t.ex. innefatta att genom förfrågningar till huvudmannen och hans eller hennes anhöriga eller andra personer i huvud- mannens närhet försäkra sig om att ställföreträdarskapet fungerar och att uppgifterna i årsräkningen och årsberättelsen stämmer.

Det hittillsvarande tredje stycket utgår.

Granskningen av verksamheten

3 § Överförmyndaren ska granska förmyndares, gode mäns och förvaltares verk- samhet med ledning av de förteckningar, årsberättelser, årsräkningar, slutberätt- elser, sluträkningar samt andra handlingar och uppgifter angående verksamheten som har lämnats.

Överförmyndaren eller den som överförmyndaren utser har rätt att gå igenom de räkenskaper och anteckningar som avses i 12 kap. 5 § samt de värdehandlingar som ställföreträdaren förvarar med anledning av sitt uppdrag. Ställföreträdaren ska hålla dessa handlingar tillgängliga på den tid och plats som överförmyndaren bestäm- mer.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överförmyndarens granskning av en ställföreträdares verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 10.5.

Första stycket slår fast en skyldighet för överförmyndaren att granska ställföreträdares verksamhet med ledning av de handlingar och uppgifter som har lämnats i ärendet. Ändringen innebär att även årsberättelser och slutberättelser ingår bland de handlingar som ska vara en ledning för överförmyndarens granskning.

Övriga ändringar är språkliga.

4 § Överförmyndaren ska i akten anteckna att granskningen av förteckningar, års- berättelser, årsräkningar, slutberättelser, sluträkningar och handlingar enligt 15 kap. 3 och 8 §§ är klar.

I paragrafen regleras överförmyndarens skyldighet att dokumentera när granskningen av ställföreträdarens verksamhet är klar. Övervägandena finns i avsnitt 10.10.

Ändringarna är en följd av att överförmyndaren även ska granska ställ- företrädares årsberättelser och slutberättelser. Vidare görs bestämmelsen teknikneutral genom att en anteckning om verkställd granskning inte behöver göras på en pappershandling, utan kan göras på annat lämpligt sätt,

158

s. 159 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

exempelvis genom en tjänsteanteckning i en akt som förs elektroniskt. Av Prop. 2025/26:92 tjänsteanteckningen ska det framgå vilka handlingar som har granskats.

Övriga ändringar är språkliga.

Anmärkning mot verksamheten

5 § Om överförmyndaren vid granskningen eller annars finner anledning att rikta anmärkning mot verksamheten , ska ställföreträdaren ges tillfälle att yttra sig inom den tid som överförmyndaren bestämmer.

Om ett yttrande inte lämnas inom den bestämda tiden eller om överförmyndaren

anser att yttrandet inte är tillfredsställande, ska en anteckning om anmärkningen

göras i akten . Överförmyndaren ska även genast pröva om ett beslut enligt någon

bestämmelse i 13 eller 14 kap. behöver meddelas eller om ställföreträdaren bör

entledigas eller någon annan åtgärd vidtas. Ställföreträdaren ska underrättas om en

sådan anteckning eller åtgärd.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur överförmyndaren ska agera

när det finns anledning till anmärkning mot en ställföreträdares verksam-

het. Övervägandena finns i avsnitt 10.5 och 10.10.

I första stycket förtydligas det att en anmärkning kan riktas mot alla delar

av ställföreträdarens verksamhet och inte enbart mot den ekonomiska

förvaltningen.

Genom ändringen i andra stycket görs regleringen teknikneutral på så

sätt att dokumentation om en anmärkning ska göras någonstans i akten,

exempelvis genom en tjänsteanteckning. Detta innebär att en anteckning

om anmärkningen inte behöver göras på den granskade handlingen. Änd-

ringen tydliggör också att överförmyndarens granskning inte enbart tar

sikte på brister i ställföreträdarens handlingar.

Övriga ändringar är språkliga.

Anmälan vid misstanke om brott

6 a § Om överförmyndaren har anledning att anta att en förordnad förmyndare,

god man eller förvaltare har begått ett brott mot den enskilde som har samband

med verksamheten och för vilket fängelse är föreskrivet, ska överförmyndaren

omedelbart anmäla det till Polismyndigheten eller åklagare.

Överförmyndaren ska inte underrätta ställföreträdaren eller den enskilde om att

en anmälan har gjorts, om det är olämpligt.

Paragrafen, som är ny, reglerar överförmyndarens skyldighet att omedel-

bart anmäla misstanke om brott från ställföreträdarens sida till Polismyn-

digheten eller åklagare. Övervägandena finns i avsnitt 10.7.

En förutsättning för att överförmyndaren ska göra en anmälan om

brottsmisstanke är enligt första stycket att en förordnad förmyndare, god

man eller förvaltare kan misstänkas för att ha begått brott mot den enskilde

som har samband med verksamheten och för vilket fängelse är föreskrivet.

Överförmyndarens anmälningsskyldighet gäller misstanke om brott som

har begåtts mot den enskilde när ställföreträdaren har utövat sitt uppdrag.

Det finns således ingen skyldighet att anmäla en misstanke om brott som

enbart har samband med ställföreträdarens och den enskildes privata

relation. Alla slags brott omfattas och inte endast exempelvis ekonomisk

brottslighet. Kravet på misstanken är förhållandevis lågt ställt. Anmälan

ska göras så snart det finns anledning att anta att brott begåtts. Uttrycks-

159

s. 160 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 sättet anknyter till formuleringen i 23 kap. 1 § rättegångsbalken, som anger förutsättningarna för att förundersökning ska inledas. Meningen är alltså att en anmälan ska göras så snart som det finns förutsättningar för att inleda en förundersökning. Det krävs inte att överförmyndaren gör egna omfattande efterforskningar utan bedömningen av om det finns anledning att anta att ställföreträdaren har begått brott får göras utifrån det som är känt i det enskilda fallet. Det krävs t.ex. inte att överförmyndaren gör bedömningar av vilka brottsrubriceringar som kan vara aktuella eller om uppsåtsfrågor.

I andra stycket anges att överförmyndaren inte är skyldig att underrätta den enskilde eller ställföreträdaren om att en anmälan har gjorts, om det är olämpligt. Så kan exempelvis vara fallet om det skulle försätta den en- skilde i en svår situation eller vara till men för brottsutredningen.

Rätt att ta del av handlingar

7 § En omyndig som har fyllt 16 år och den som har en god man eller förvaltare har rätt att ta del av de handlingar som rör ställföreträdarskapet och som förvaras hos överförmyndaren. En sådan rätt har också den enskildes make eller sambo och närmaste släktingar , dock inte om det med hänsyn till den enskildes intressen finns särskilda skäl mot att en sådan person tar del av handlingen.

I paragrafen regleras rätten för den enskilde och hans eller hennes närmaste anhöriga att ta del av handlingar hos överförmyndaren som rör ställföreträdarskapet. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.

Ändringen innebär att överförmyndaren får neka den enskildes make, sambo eller närmaste släkting att ta del av en handling, om det med hänsyn till den enskildes intressen finns särskilda skäl mot det. Så kan det exempelvis vara om det skulle riskera att medföra skada för den enskilde att maken, sambon eller den nära släktingen tar del av handlingen eller om den anhörige har ekonomiska eller andra intressen som går emot den enskildes. Ett beslut om att neka någon att ta del av en handling i ärendet ska föregås av en bedömning i det enskilda fallet. Allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess ska naturligtvis lämnas ut.

Även fortsättningsvis ska en person som omfattas av personkretsen som utgångspunkt få ta del av en handling som rör ställföreträdarskapet. Den enskildes uppfattning är viktig, men inte avgörande, för bedömningen. Om den enskilde inte har något emot att en anhörig tar del av en handling är utrymmet för att neka det begränsat. Överförmyndaren behöver dock göra en bedömning av om den enskildes inställning i denna fråga har lämnats frivilligt. Om den enskilde däremot motsätter sig det, eller om ett informerat samtycke inte kan inhämtas, får överförmyndaren göra en mer ingående prövning av om det finns särskilda skäl att neka ett utlämnande. Den prövningen kan normalt göras med ledning av de uppgifter som finns tillgängliga i akten.

Om överförmyndaren kommer fram till att någon inte ska få ta del av en handling eller en uppgift ska myndigheten fatta ett beslut i frågan som kan överklagas hos rätten på det sätt som anges i 20 kap. 6 §.

Övriga ändringar är språkliga.

160

s. 161 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Överlämnande av handlingar vid granskningens slut

Prop. 2025/26:92

8 § Sedan överförmyndaren har granskat förmyndarens, gode mannens eller förvaltarens slutberättelse och sluträkning, ska de handlingarna samt de förteck- ningar, årsberättelser, årsräkningar och handlingar enligt 15 kap. 3 och 8 §§ som förvaras hos överförmyndaren lämnas över till den som är behörig att ta emot redovisning för verksamheten .

Om en förälder enligt 13 kap. 16 § inte är skyldig att lämna en sluträkning när förmynderskapet upphör, ska överförmyndaren lämna över de övriga handlingar som anges i första stycket till den som är behörig att ta emot redovisning för verksamheten , om han eller hon eller föräldern begär det eller överförmyndaren har gjort en anteckning om anmärkning enligt 5 §.

Om handlingar som avses i första eller andra stycket har lämnats till en ny ställföreträdare, ska han eller hon inom två månader därefter återlämna handlingarna till överförmyndaren. Överförmyndaren ska skriftligen upplysa ställföreträdaren om denna skyldighet när handlingarna lämnas ut.

Paragrafen reglerar bl.a. överförmyndarens skyldighet att överlämna hand- lingar vid ställföreträdaruppdragets slut. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Ändringen i första stycket är en följd av att överförmyndaren även ska granska ställföreträdares årsberättelser och slutberättelser.

Ändringen i andra stycket är en följd av att möjligheten för gode män och förvaltare att befrias från skyldigheten att lämna redovisning tas bort, och att endast föräldrar som enligt 13 kap. 16 § är befriade från skyldig- heten att lämna sluträkning därmed omfattas av bestämmelsen.

Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 8 a §. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

8 a § Om en ställföreträdares verksamhet har godkänts av den enskilde eller av en ny ställföreträdare innan han eller hon har fått del av de handlingar som avses i 8 § första eller andra stycket, är godkännandet utan verkan.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om verkan av att en ställföreträdares verksamhet har godkänts. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 8 § fjärde stycket.

Inhämtande av yttrande m.m.

10 a § Banker, kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag, svenska värdepappers- centraler, kontoförande institut, fondbolag, AIF-förvaltare, förvaringsinstitut, försäkringsföretag och inkassoföretag är skyldiga att på begäran av överförmynda- ren lämna de uppgifter som behövs för överförmyndarens tillsyn. Detsamma gäller för utländska företag som driver motsvarande verksamhet från en filial i Sverige.

I paragrafen finns bestämmelser om bankers och vissa andra företags skyldighet att lämna uppgifter till överförmyndaren. Övervägandena finns i avsnitt 10.6.

Paragrafen får en ny struktur utan uppdelning i två stycken. I sak innebär ändringarna att även försäkringsföretag och inkassoföretag är skyldiga att på överförmyndarens begäran lämna de uppgifter som behövs för överför- myndarens tillsyn. Med försäkringsföretag avses detsamma som i 1 kap.

3 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). Med inkassoföretag avses ett

161

s. 162 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 företag som har tillstånd att bedriva inkassoverksamhet enligt inkasso- lagen (1974:182).

Ändringarna innebär även att utländska företag som driver motsvarande verksamhet som svenska banker omfattas av paragrafen.

Utbetalning till bank och underrättelse till överförmyndaren i vissa fall

11 § När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde som överstiger ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, ska den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd.

Skyldigheten att sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag gäller även

1. försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyndige har rätt till,

2. pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,

3. PEPP-sparinstitut vid utbetalning från sparande i en sådan PEPP-produkt som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238,

4. Brottsoffermyndigheten vid utbetalning av ersättning enligt brottsskadelagen (2014:322),

5. huvudman vid utbetalning av skadestånd enligt 6 kap. 12 § skollagen (2010:800), och

6. myndighet som betalar ut ersättning med anledning av skadeståndsanspråk mot staten.

Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs.

När en utbetalning enligt första eller andra stycket görs, ska den som ombesörjer utbetalningen genast göra en anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan ska också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger det belopp som anges i första stycket eller med villkor om att värdehandlingarna ska stå under särskild överförmyndarkontroll.

Paragrafen innehåller bestämmelser om s.k. överförmyndarspärr. Ändringarna är enbart redaktionella och språkliga. De hittillsvarande

femte och sjätte styckena flyttas till de nya 11 a och 11 b §§.

11 a § Bestämmelserna i 11 § gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. Bestämmelserna i 11 § andra–fjärde styckena gäller inte heller om utbetalning görs från en försäkring som har tagits inom ramen för en rörelse.

Paragrafen, som är ny, innehåller kompletterande bestämmelser till 11 §.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 11 § fjärde stycket.

11 b § Bestämmelserna i 11 och 11 a §§ gäller också vid betalning eller utgivande av värdehandlingar till en enskild för vilken det har förordnats en god man med uppgift att se till att hans eller hennes ekonomiska angelägenheter tas om hand eller för vilken det har förordnats en förvaltare.

162

s. 163 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Paragrafen, som är ny, innehåller kompletterande bestämmelser till 11 §. Prop. 2025/26:92 Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 11 § femte stycket men uttrycket förvalta egendom ersätts med ekonomiska angelägenheter.

Överförmyndarens handläggning

12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för överförmyndaren att föra förteckningar och lägga upp akter samt expediera handlingar .

Paragrafen innehåller ett bemyndigande avseende överförmyndarens handläggning. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Det görs ett tillägg i paragrafen som innebär att även den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om överförmyndarens skyl- digheter enligt paragrafen. Övriga ändringar är språkliga.

Vite

13 § Överförmyndaren får förelägga en förmyndare, god man eller förvaltare att fullgöra sina skyldigheter enligt 3 § andra stycket eller 8 § tredje stycket i detta kapitel eller enligt 12 kap. 9, 9 a eller 13 §, 13 kap. 3, 14, 15 eller 18–21 §, 14 kap. 1, 2, 15, 16, 18 , 18 a eller 21–23 § eller 15 kap. 3 eller 8 §. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Innan ett vitesföreläggande beslutas, ska överförmyndaren skriftligen upplysa ställföreträdaren om den skyldighet och de bestämmelser som finns och ge ställföreträdaren skälig tid att lämna en angiven handling eller rätta sig efter ett beslut.

Frågor om utdömande av vite prövas av tingsrätt. I fråga om föreläggande och utdömande av vite gäller i övrigt lagen (1985:206) om viten.

I anslutning till att ett vite döms ut får rätten besluta om ett nytt föreläggande förenat med vite.

I paragrafen finns bestämmelser om överförmyndarens möjligheter att vid vite förelägga ställföreträdare att fullgöra sina skyldigheter. Överväg- andena finns i avsnitt 10.6.

Ändringen innebär att överförmyndaren får besluta om ett vitesförelägg- ande mot en ställföreträdare som inte fullgör sin skyldighet att lämna handlingar eller upplysningar om sin verksamhet enligt 12 kap. 9 § andra stycket eller årsberättelse eller slutberättelse enligt 12 kap. 9 a §. Ett vitesföreläggande får endast beslutas efter det att överförmyndaren skriftligen har upplyst ställföreträdaren om hans eller hennes skyldighet och de bestämmelser som finns samt gett ställföreträdaren skälig tid att rätta sig efter beslutet.

Övriga ändringar är språkliga.

Tillsyn och utformning av handlingar

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den närmare utformningen av ställföreträdares förteckningar, års- räkningar, årsberättelser, sluträkningar , slutberättelser och handlingar som avses i 15 kap. 3 och 8 §§ samt om överförmyndarens tillsyn över ställföreträdare .

163

s. 164 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Paragrafen innehåller ett bemyndigande. Övervägandena finns i avsnitt

10.3 och 10.5.

Tilläggen innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer bemyndigas att även meddela föreskrifter om den närmare

utformningen av ställföreträdares årsberättelser och slutberättelser enligt

12 kap. 9 § samt om överförmyndarens tillsyn.

18 kap. Ställföreträdarregistret

Ett ställföreträdarregister

1 § Det ska föras ett ställföreträdarregister med uppgifter om förordnade för-

myndare, gode män och förvaltare samt om dem som har en sådan ställföreträdare.

Ställföreträdarregistret ska föras av den myndighet som regeringen bestämmer

(registermyndigheten).

Syftet med ställföreträdarregistret är att tillhandahålla information om det som

ingår i registret.

Av paragrafen, som utformas efter synpunkter från Lagrådet , framgår att

det ska föras ett ställföreträdarregister. Övervägandena finns i avsnitt 6.1

och 6.2.

I första stycket anges att den myndighet som regeringen bestämmer ska

föra ett register med uppgifter om förordnade förmyndare, gode män och

förvaltare samt om dem som har en sådan ställföreträdare. Registret är

avsett att ersätta de register med liknande innehåll som varje överför-

myndare för enligt den hittillsvarande regleringen i förmynderskaps-

förordningen (1995:379).

Ställföreträdarregistret ska innehålla uppgifter om förordnade för-

myndare, gode män och förvaltare samt om dem som har en sådan

ställföreträdare. På grund av 10 kap. 3 § tredje stycket ska registret även

omfatta särskilt förordnade vårdnadshavare. De gode män som avses är de

som har förordnats enligt 11 kap. 1–4 §§ eller lagen (2005:429) om god

man för ensamkommande barn (jfr 12 § i den lagen). Registret ska också

innehålla uppgifter om de som har en sådan ställföreträdare och om

förordnandet.

Registreringen ska göras när registermyndigheten får kännedom om

uppgifterna från överförmyndaren eller domstolen. Myndigheten ska så

snart som möjligt registrera uppgifterna och hålla registret uppdaterat.

I andra stycket anges att det övergripande syftet med ställföreträdar-

registret är att tillhandahålla information om det som ingår i registret.

Närmare föreskrifter om registret och dess innehåll kan meddelas i

förordning eller myndighetsföreskrifter, se 7 §.

Förhållandet till annan reglering

2 § Detta kapitel innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska

personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av

sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds-

förordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt detta kapitel gäller lagen (2018:218)

med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter

164

som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av detta kapitel

eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet.

s. 165 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

I paragrafen anges kapitlets förhållande till annan reglering. Övervägan- Prop. 2025/26:92 dena finns i avsnitt 6.2.

Första stycket upplyser om att lagens bestämmelser kompletterar den reglering som finns i EU:s dataskyddsförordning. Förordningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna, men förutsätter och tillåter i vissa avseenden nationella bestämmelser som kompletterar förordningen, vilket bl.a. finns i detta kapitel.

I andra stycket tydliggörs lagens förhållande till bl.a. lagen med kom- pletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Den lagen är subsidiär i förhållande till regleringen i detta kapitel, och gäller endast om detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till detta kapitel inte innehåller avvikande bestämmelser.

Personuppgiftsansvar

3 § Registermyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av per- sonuppgifter som görs i ställföreträdarregistret.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om personuppgiftsansvar. Övervä- gandena finns i avsnitt 6.1.

Av paragrafen framgår att registermyndigheten är personuppgifts- ansvarig för den behandling av personuppgifter som görs i ställföreträdar- registret. Registermyndigheten är den myndighet som ska föra ställföre- trädarregistret (se 1 §). En definition av begreppet personuppgiftsansvarig finns i artikel 4.7 i EU:s dataskyddsförordning. Av förordningen följer vissa skyldigheter för den som är personuppgiftsansvarig. Den person- uppgiftsansvarige ansvarar bl.a. för att kunna visa att behandlingen sker på ett korrekt sätt (se artikel 5.1 och 5.2), att se till att lämpliga och organisatoriska åtgärder genomförs (se artikel 24.1) och att den registrerade ersätts för skada som en rättsstridig behandling av personuppgifter har medfört (se artikel 82).

Ändamålet med behandlingen av personuppgifter

4 § Personuppgifter i ställföreträdarregistret får behandlas om det är nödvändigt för verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning och för att tillhandahålla uppgifter om innehållet i registret till den som begär sådana uppgifter.

Personuppgifter som får behandlas enligt första stycket får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förord- ning. Sådana personuppgifter får även behandlas för framställning av avidentifie- rad statistik och av registerutdrag.

Paragrafen, som utformas efter synpunkter från Lagrådet , reglerar de ändamål för vilka personuppgifter i ställföreträdarregistret får behandlas. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Enligt första stycket får personuppgifter i ställföreträdarregistret behandlas om det är nödvändigt för vissa särskilt angivna ändamål. Att behandlingen ska vara nödvändig innebär inte ett krav på att behandlings- åtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen kan t.ex. anses nödvändig om den leder till effektivitetsvinster. I kravet på nödvändighet ligger dock

165

s. 166 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 att personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås med andra medel, t.ex. genom att uppgifterna anonymiseras.

Personuppgifterna får behandlas om det är nödvändigt för verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning. Exempel på sådan verksamhet som det kan vara fråga om är den verksam- het som överförmyndaren och länsstyrelserna bedriver på ställföreträdar- området. Även registermyndigheten kommer att behöva behandla upp- gifterna i registret för att t.ex. kunna lämna ut uppgifter till en enskild eller ett företag om att en viss person har en förvaltare. Det kan t.ex. handla om en bank som begär ut en uppgift om en viss angiven person har god man eller förvaltare. Personuppgifterna får enligt andra stycket också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning, t.ex. när överförmyndaren behöver underrätta andra myndigheter om vidtagna åtgärder. I stycket anges vidare att personuppgifter får behandlas för framställning av avidentifierad statistik och av registerutdrag. Närmare föreskrifter om registerutdrag kan meddelas i förordning eller myndighetsföreskrifter, se 7 §.

Känsliga personuppgifter

5 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning får be- handlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Paragrafen reglerar möjligheten till behandling av känsliga personuppgif- ter. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Enligt paragrafen får personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. De känsliga personuppgifter som det framför allt kommer att vara fråga om är uppgifter om hälsa.

Paragrafen utgör ett undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter som finns i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Den ersätter den generella reglering om behandling av känsliga personupp- gifter för ett viktigt allmänt intresse, som annars gäller där sektorspecifik reglering saknas (se 3 kap. 3 § första stycket lagen [2018:218] med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning). Paragrafen ersätter däremot varken artikel 6 eller artikel 9.2 g i EU:s dataskydds- förordning.

Den kategori av personuppgifter som får behandlas med stöd av bestäm- melsen är bl.a. uppgifter om hälsa som avses i artikel 9.1 i EU:s data- skyddsförordning. I artikel 4.15 i EU:s dataskyddsförordning definieras uppgifter om hälsa. En uppgift om att en person på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person kan utgöra en uppgift om hälsa (se prop. 2023/24:23 s. 130). Uppgifter om hälsa får behandlas om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Ändamålet med ett ställföreträdarregister förutsätter viss behandling av sådana uppgifter som kan vara uppgifter om hälsa.

166

s. 167 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Sökbegränsningar

Prop. 2025/26:92

6 § Sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på uppgifter om personers hälsa eller på uppgifter om att personerna har en god man eller förvaltare, får endast göras om det är nödvändigt för verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning.

Paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag , reglerar sökbegräns- ningar avseende uppgifter om personers hälsa eller uppgifter om att personerna har en god man eller förvaltare. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Enligt paragrafen får sökningar i syfte att få fram ett urval av personer

grundat på uppgifter om personers hälsa eller på uppgifter om att

personerna har en god man eller förvaltare, endast göras om det är

nödvändigt för verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt

lag eller annan författning. Uppgifter om hälsa kan t.ex. avse uppgifter om

hälsa enligt 9.1 EU:s dataskyddsförordning (jfr 5 §). Med stöd av

bestämmelsen kan registermyndigheten och överförmyndarna göra en

sådan sökning om det är nödvändigt för deras verksamhet, t.ex. vid

insamlande av statistik. Att sökningen ska vara nödvändig för verksamhet

som staten eller en kommun ansvarar för medför att det inte är tillåtet att

på begäran av en enskild ta fram en lista över personer som t.ex. har en

god man eller förvaltare.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

7 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt.

Paragrafen reglerar när elektroniskt utlämnande av personuppgifter får

göras. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Av paragrafen framgår att ett elektroniskt utlämnande är tillåtet om det

inte är olämpligt. Med elektroniskt utlämnande avses såväl utlämnande

genom direktåtkomst som annat elektroniskt utlämnande. Med annat

elektroniskt utlämnande avses bl.a. utlämnande genom e-post eller direkt

överföring från ett datorsystem till ett annat.

Vid bedömningen av om utlämnandet är olämpligt ska det ingå att

beakta eventuella bestämmelser om sekretess, vad syftet med utlämnandet

är, vem mottagaren är och vilka uppgifter det rör sig om. Elektroniskt

utlämnande på andra sätt än genom direktåtkomst till andra offentliga

aktörer är som utgångspunkt lämpligt. Vid utlämnande genom direkt-

åtkomst är större restriktivitet påkallad.

I 8 § finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om

tillgången till registret.

Upplysning om föreskrifter

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om registret och dess

innehåll samt om tillgången till registret och registerutdrag.

Paragrafen innehåller en upplysningsbestämmelse. Övervägandena finns i

avsnitt 6.2.

167

s. 168 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Av paragrafen framgår att regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om registret och dess innehåll samt om tillgången till registret och registerutdrag. Sådana föreskrifter kan t.ex. avse direktåtkomst till registret.

19 kap. Om överförmyndare

Överförmyndarens verksamhet

3 § Överförmyndarens verksamhet ska vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksam- heten ska systematiskt och fortlöpande följas upp, utvecklas och säkras.

Överförmyndaren ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom överförmyndarens verksamhetsområde.

Paragrafen, som är ny, föreskriver grundläggande krav på överförmyndar- verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 10.1.

Av första stycket framgår att överförmyndarverksamheten ska bedrivas med god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Det är länsstyrelsens sak att vid sin tillsyn enligt 17 § kontrollera att kraven efterlevs.

Andra stycket innebär att det inom överförmyndarverksamheten ska tas fram rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missför- hållanden inom verksamhetsområdet. Det bör exempelvis finnas rutiner för tillsynen som syftar till att förebygga och förhindra att en ställföre- trädare förskingrar egendom från den enskilde eller på något annat sätt inte agerar för hans eller hennes bästa.

7 a § Kommunfullmäktige får återkalla uppdragen för överförmyndare och ersättare för överförmyndare vid sådana förändringar i kommunens organisation som innebär att det i stället för överförmyndare ska finnas en överförmyndar- nämnd eller en gemensam överförmyndarnämnd.

Paragrafen, som är ny, reglerar möjligheten att gå över från en överför- myndare till en överförmyndarnämnd under en mandatperiod. Över- vägandena finns i avsnitt 10.9.

Paragrafen gör det möjligt för kommunfullmäktige att byta organisa- tionsform från överförmyndare till överförmyndarnämnd eller gemensam överförmyndarnämnd under löpande mandatperiod. Sådana organisations- förändringar kan t.ex. behövas när överförmyndarverksamheten inte fungerar som den ska eller när en ensam överförmyndare avsäger sig sitt uppdrag och det inte heller finns ersättare som kan fullgöra uppdraget under mandatperioden. Det är inte möjligt att göra ett byte av organisa- tionsform från överförmyndarnämnd till en ensam överförmyndare under löpande mandatperiod. Bestämmelsen motsvarar till viss del vad som gäller enligt 4 kap. 10 § kommunallagen (2017:725).

Beslut av överförmyndaren och överförmyndarnämnden

13 § Om det framkommer skiljaktiga meningar i en överförmyndarnämnd i ett ärende enligt denna balk, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. I 30 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om rätt att få en avvikande mening antecknad.

168

s. 169 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Paragrafen innehåller bestämmelser om beslutsfattande hos en över- Prop. 2025/26:92 förmyndare eller överförmyndarnämnd. Övervägandena finns i avsnitt

10.10.

Andra stycket utgår. Reglerna om dokumentation av beslut i 31 § förvaltningslagen kommer att gälla för beslut av en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Det kommer därmed att räcka att beslutet dokumenteras på lämpligt sätt i akten, vilket möjliggör en digital hantering.

Tredje stycket flyttas till den nya 13 a §.

13 a § Ett protokoll hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ett annat ärende än enligt denna balk behöver endast innehålla en förteckning över dem som har deltagit i handläggningen samt beslutet i ärendet.

Paragrafen, som är ny, reglerar innehållet i ett protokoll hos överförmyn- dare och överförmyndarnämnd i andra ärenden än enligt föräldrabalken.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 13 § tredje stycket.

14 a § Överförmyndarnämnden får uppdra åt ordföranden eller en annan leda- mot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Överförmyndaren får uppdra åt en kommunal tjänsteman med den kompetens som behövs att avgöra sådana ärenden på överförmyndarens vägnar.

Beslutet ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde eller till överförmyn- daren så snart det kan göras.

Paragrafen, som är ny, reglerar delegering av överförmyndarens beslutande- rätt. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

Paragrafen gör det möjligt att, trots 14 § andra stycket, delegera bråd- skande beslut till ordföranden eller en annan ledamot i en överförmyndar- nämnd. Detta motsvarar vad som gäller enligt 6 kap. 39 § och 40 § andra stycket kommunallagen (2017:725). På motsvarande sätt kan en över- förmyndare delegera sådana brådskande beslut till en kommunal tjänste- man.

För att det ska vara möjligt att delegera ett beslut krävs det att beslutet är så brådskande att nämndens eller överförmyndarens avgörande inte kan avvaktas.

Länsstyrelsens tillsyn

17 § Länsstyrelsen ska utöva tillsyn över överförmyndares och överförmyndar- nämnders verksamhet.

I paragrafen regleras länsstyrelsernas tillsyn. Övervägandena finns i av- snitt 5.

Det hittillsvarande andra stycket utgår. Länsstyrelserna kommer därmed inte längre att ansvara för att med råd stödja överförmyndarna i deras verksamhet och se till att utbildningen av överförmyndarna, ledamöterna i överförmyndarnämnderna och ersättare är tillfredsställande. I stället kom- mer den myndighet som regeringen bestämmer att ansvara för tillsyns- vägledningen, se 17 a §.

169

s. 170 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

Tillsynsvägledning

17 a § Den myndighet som regeringen bestämmer ska

– med råd stödja överförmyndarna och överförmyndarnämnderna i deras verksamhet och främja en enhetlig rättstillämpning, och

– se till att utbildningen av överförmyndarna, ledamöterna i överförmyndar- nämnderna och ersättare är tillfredsställande.

I paragrafen, som är ny, regleras ansvaret för tillsynsvägledningen. Över- vägandena finns i avsnitt 5.

Enligt paragrafen ska den myndighet som regeringen bestämmer med råd stödja överförmyndarna och överförmyndarnämnderna i deras verk- samhet och främja en enhetlig rättstillämpning. Myndigheten tar därmed över denna uppgift från länsstyrelserna, jfr hittillsvarande 17 § andra stycket. Det rör sig dels om rådgivning i enskilda frågor, dels om mer generella råd. Rådgivningen kan avse såväl rättsliga frågor som frågor avseende arbetssätt och organisationsformer. Myndigheten kan som ett led i rådgivningsansvaret löpande sprida information bland överförmyndarna om ny lagstiftning, relevanta rättsfall och uttalanden av justitieombuds- mannen m.m.

Myndigheten ska även se till att utbildningen av överförmyndarna, leda- möterna i överförmyndarnämnderna och ersättare är tillfredsställande. Myndigheten bör bl.a. informera sig om vilka utbildningsinsatser som görs för överförmyndare och ledamöterna i överförmyndarnämnder samt deras ersättare.

Tillsynsvägledningen ska bedrivas regelbundet och systematiskt. Den ska förmedlas på det sätt som bäst bidrar till att utveckla överförmyndarnas och överförmyndarnämndernas verksamhet.

Överförmyndarens ansvar för utbildning och information

18 § Överförmyndaren eller överförmyndarnämnden ansvarar för att en god man eller förvaltare genomgår introduktionsutbildning och annan utbildning som ställ- företrädaren behöver med anledning av sitt uppdrag.

Paragrafen reglerar överförmyndarens ansvar för ställföreträdares utbild- ning. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Ändringen i första stycket innebär att överförmyndaren ansvarar för att gode män och förvaltare genomgår introduktionsutbildning och annan ut- bildning som ställföreträdaren behöver med anledning av uppdraget. Det är överförmyndarens sak att kontrollera att gode män enligt 11 kap. 4 § och lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn och förvaltare genomför introduktionsutbildning enligt 11 kap. 12 b § och att även gode män som har förordnats med stöd av 11 kap. 1–3 §§ får den introduktion som behövs. Bestämmelsen innebär också att överförmyndar- en ska se till att ställföreträdare erbjuds fördjupad utbildning, i de fall det krävs. Det kan exempelvis handla om fortbildning om avancerade förvalt- ningsåtgärder eller utbildning i bemötande av personer med olika funktionsnedsättningar.

18 a § Innan någon förordnas som förmyndare, god man eller förvaltare ska överförmyndaren informera honom eller henne om vilka uppgifter som kan

170

s. 171 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

förväntas ingå i uppdraget. Överförmyndaren ska dokumentera den information Prop. 2025/26:92 som har lämnats.

I samband med förordnandet ska överförmyndaren också lämna information om ställföreträdarskapet till den enskilde. Informationen ska till sättet och innehållet vara anpassad till den enskilde. Information ska också finnas tillgänglig på kommunens webbplats.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om överförmyndarens info- rmation till ställföreträdaren och den enskilde inför uppdraget. Över- vägandena finns i avsnitt 7.2 och 8.2.

I första stycket anges en skyldighet för överförmyndaren att informera den som ska utses som förmyndare, god man eller förvaltare om vilka uppgifter som förväntas ingå i uppdraget. Informationen, som bygger på att överförmyndaren gör en prognos över vilka uppgifter som ska ingå, ska lämnas före förordnandet och ska dokumenteras. Skyldigheten gäller även i de fall rätten fattar beslut om att förmyndare, god man eller förvaltare ska utses. I dessa fall har överförmyndaren dessförinnan lämplighetsprövat ställföreträdaren och uttalat sig om behovet av ställföreträdarskap, se 11 kap. 12 §.

I andra stycket anges att överförmyndaren också har en skyldighet att i samband med förordnandet lämna information om ställföreträdarskapet till den enskilde. Informationens innehåll och det sätt som den lämnas på ska vara anpassat efter den enskilde. Den enskildes förutsättningar att ta till sig informationen kan innebära att informationen behöver ges i pappers- form. Ibland kan informationen behöva lämnas via någon av den enskildes anhöriga. Informationen ska dessutom finnas tillgänglig på kommunens webbplats.

Ansvariga länsstyrelser

20 § Den eller de länsstyrelser som regeringen bestämmer ansvarar för uppgifter enligt detta kapitel.

Paragrafen innehåller en upplysning om att regeringen utser de läns- styrelser som ansvarar för uppgifter enligt detta kapitel. Övervägandena finns i avsnitt 10.11.

Hittillsvarande andra meningen utgår. Detta innebär att länsstyrelserna inte längre ansvarar för statistik på ställföreträdarområdet. Som framgår av avsnitt 10.11 avser regeringen att föreskriva att överförmyndar- statistiken ska ingå i den officiella statistiken.

20 kap. Vissa gemensamma bestämmelser om rättegången

11 § Beslut som tingsrätten har meddelat under rättegången i frågor som avses i 6 kap. 18 a § tredje stycket eller 20 §, 7 kap. 15 §, 10 kap. 16 eller 17 § eller 11 kap. 18 § eller 23 a § andra stycket ska överklagas särskilt.

Ett beslut enligt 6 kap. 17 c § om att ta upp ett yrkande om vårdnad, boende eller umgänge till prövning trots att en förälder inte har deltagit i informationssamtal får inte överklagas.

Paragrafen anger vilka beslut som tingsrätten har meddelat under rättegång som ska överklagas särskilt. Övervägandena finns i avsnitt 9.

171

s. 172 Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:429) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Ändringen i första stycket är en följd av att bestämmelsen i 11 kap. 23 § tredje stycket flyttas till nya 11 kap. 23 a § andra stycket. Det innebär ingen ändring i sak.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft

a) den 1 januari 2028 i fråga om 11 kap. 12 b § och 18 kap.,

b) den 1 januari 2029 i fråga om 19 kap. 19 och 20 §§ och

c) i övrigt den 1 juli 2026.

2. Ärenden som har inletts vid tingsrätten före den 1 juli 2026 men ännu inte har avgjorts den dagen ska handläggas enligt äldre föreskrifter.

3. En god man eller förvaltare som har förordnats före den 1 januari 2028 ska genomgå den utbildning som anges i 11 kap. 12 b § senast den 31 december 2028.

4. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om uppbyggnaden av ställföreträdarregistret.

Övervägandena finns i avsnitt 13.

Enligt punkt 1 träder de flesta lagändringar i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelserna om utbildningskravet och ställföreträdarregistret (11 kap. 12 b § respektive 18 kap.) träder i kraft den 1 januari 2028, medan de lagändringar som avser statistik (upphävandet av 19 kap. 19 § och änd- ringarna i 19 kap. 20 §) träder i kraft den 1 januari 2029.

I punkt 2 anges att ärenden som har inletts vid tingsrätten före den

1 juli 2026 men ännu inte har avgjorts den dagen handläggs enligt äldre föreskrifter. Detta gäller oavsett vilken instans ärendet befinner sig i vid ikraftträdandet.

En god man eller förvaltare som har förordnats före den 1 januari 2028 får enligt punkt 3 på sig till den 31 december 2028 att genomgå den utbildning som anges i 11 kap. 12 b §.

Slutligen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer enligt punkt 4 meddela föreskrifter när det gäller uppbyggnaden av ställ- företrädarregistret. Sådana bestämmelser kan t.ex. avse när och hur över- förmyndaren ska lämna in uppgifter till registermyndigheten inför det att regleringen om registret i 18 kap. träder i kraft. Föreskrifterna kan också avse behandling av personuppgifter under uppbyggnadsfasen.

15.2

Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:429)

om god man för ensamkommande barn

När en god man ska utses

2 § Om barnet vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller

från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, ska över-

förmyndaren förordna en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe

ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. Detta

gäller oavsett om barnet söker uppehållstillstånd i landet eller inte.

En god man ska också förordnas, om barnets föräldrar eller en annan vuxen

person, som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, på grund av dödsfall eller

sjukdom eller av någon annan orsak upphör att kunna utöva förmynderskapet eller

172

vårdnaden efter barnets ankomst till Sverige men innan barnet har fått uppe-

hållstillstånd här.

s. 173 Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:429) Kontrollera mot PDF

En god man ska inte förordnas, om det är uppenbart obehövligt.

Prop. 2025/26:92

I paragrafen anges när en god man ska utses för ett ensamkommande barn. Övervägandena finns i avsnitt 11.

Ändringen i första stycket tydliggör att en god man ska utses för ett ensamkommande barn, oavsett om barnet söker uppehållstillstånd eller inte, under förutsättning att övriga krav för detta är uppfyllda.

Övriga ändringar är språkliga.

Vem som kan utses till god man

4 § I fråga om vem som kan utses till god man tillämpas 11 kap. 12 , 12 a och 13 §§ föräldrabalken. Vid bedömningen av om den som utses är lämplig för uppdraget ska överförmyndaren fästa särskild vikt vid den utsatta situation som barnet befinner sig i.

I paragrafen anges vem som kan utses till god man. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

En hänvisning till 11 kap. 12 a § föräldrabalken läggs till. Det innebär att även den som på grund av sin anställning åtar sig uppdrag som god man under vissa förutsättningar kan utses till god man för ett ensamkommande barn. För en ytterligare kommentar hänvisas till den paragrafen.

När en ansökan om en särskilt förordnad vårdnadshavare ska göras

10 § När barnet har fått uppehållstillstånd, ska socialnämnden i den kommun där barnet vistas skyndsamt hos rätten väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken, om inte särskilda skäl talar emot det. Överförmyndaren ska underrätta socialnämnden om att det finns förutsättningar för en sådan talan eller anmälan.

Paragrafen anger bl.a. när socialnämnden ska väcka talan om en särskilt förordnad vårdnadshavare för ett ensamkommande barn. Övervägandena finns i avsnitt 11.

I paragrafen införs ett skyndsamhetskrav för socialnämndens skyldighet att hos rätten ansöka om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vård- nadshavare för ett ensamkommande barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Avsikten är att ett barn som ska stanna i Sverige ska få en särskilt förordnad vårdnadshavare i så nära anslutning till ankomsten som möjligt.

Övriga ändringar är språkliga.

Allmänna bestämmelser

12 § I frågor om god man enligt denna lag tillämpas 11 kap. 12 b och 14 § § samt 12, 14, 16 och 19–21 kap. föräldrabalken.

I paragrafen anges vissa paragrafer i föräldrabalken som gäller vid tillämpningen av denna lag. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Ändringen innebär att kravet på introduktionsutbildning enligt den nya 11 kap. 12 b § föräldrabalken ska tillämpas även vid förordnandet av en god man enligt denna lag. För en ytterligare kommentar hänvisas till den paragrafen.

173

s. 174 15.3 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028 i fråga om 12 § och i övrigt den 1 juli 2026.

Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 13.

De flesta ändringar i lagen träder i kraft den 1 juli 2026. Ändringen i 12 §, som innebär att en hänvisning till utbildningskravet i 11 kap. 12 b § föräldrabalken läggs till, träder i kraft den 1 januari 2028. Detta är en följd av att ändringen i 11 kap. 12 b § föräldrabalken träder i kraft vid den tidpunkten.

15.3 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

32 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m.

Överförmyndare m.m.

Överförmyndare och överförmyndarnämnd

4 § Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ett ärende enligt föräldrabalken , lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn eller lagen (2017:310) om framtidsfullmakter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Paragrafen innehåller en sekretessbestämmelse för vissa uppgifter hos en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. Övervägandena finns i av- snitt 7.6.

I första stycket görs ett tillägg som innebär att sekretess ska gälla för en uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden enligt lagen om framtidsfullmakter. Sekretess kan exempelvis gälla i ett ärende där frågan är om framtidsfullmakten inte längre ska få brukas av en fullmaktshavare enligt 26 § i den lagen. Sekretess gäller enbart om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men om uppgiften röjs. Det är samma skaderekvisit som i öv- rigt gäller enligt paragrafen.

15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter

Upprättande av en framtidsfullmakt

4 a § Om framtidsfullmakten skrivs under av fullmaktsgivaren och vittnena elektroniskt, ska det göras med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska

174

s. 175 15.5 Övriga lagförslag Kontrollera mot PDF

transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, Prop. 2025/26:92 i den ursprungliga lydelsen.

Paragrafen, som är ny, möjliggör att framtidsfullmakter upprättas digitalt. Övervägandena finns i avsnitt 12.

Paragrafen innebär att en framtidsfullmakt kan skrivas under av full- maktsgivaren och vittnena elektroniskt. Därmed finns det inte något hinder mot att framtidsfullmakten upprättas i elektronisk form. Om framtids- fullmakten skrivs under elektroniskt ska det göras med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i EU:s förordning om elektro- nisk identifiering. Det innebär att underskriften ska uppfylla de krav som anges i förordningen (se artiklarna 3.11 och 26). De elektroniska under- skrifter som för närvarande används i Sverige via tjänster för e-legitima- tioner anses generellt uppfylla kraven för avancerade elektroniska under- skrifter. Hänvisningen till förordningen är utformad så att den avser för- ordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.

15.5 Övriga lagförslag

De föreslagna ändringarna i föräldrabalken innebär bl.a. att vissa befintliga paragrafer delas upp på flera paragrafer. Så är fallet med bl.a. 12 kap. 16 §. Detta får till följd att hänvisningarna till den paragrafen i socialförsäkrings- balken, lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap samt socialavgiftslagen (2000:980) behöver ändras. I framför allt 1904 års lag föreslås också språkliga ändringar.

Vidare får de ändringar som föreslås när det gäller hur ramarna för en ställföreträdares behörighet uttrycks i 12 kap. 2 § föräldrabalken till följd att ändringar behöver göras i vissa paragrafer i andra lagar som knyter an till det hittillsvarande sättet att uttrycka behörigheten. Sådana ändringar föreslås i aktiebolagslagen (2005:551), läkemedelslagen (2015:315) och lagen (2021:600) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning- ar om medicintekniska produkter.

175

s. 176 Sammanfattning av betänkandet Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 1

176

Sammanfattning av betänkandet Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36)

Uppdraget

Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att tillsätta en särskild utredare att göra en översyn av reglerna om gode män och förvaltare (ställföreträdare). Uppdraget har ytterst syftat till att försöka säkerställa att de människor som är i behov av en ställföreträdare ska kunna lita på att de får den hjälp och det stöd de behöver. I uppdraget har ingått att se över reglerna på området med syftet att de ska vara moderna och rättssäkra. Uppdraget har inte omfattat att se över systemet som helhet. Inriktningen har i stället varit att uppmärksamma områden där det finns problem och brister, med fokus på ett antal i direktiven särskilt utpekade frågor.

Övergripande syfte

Det övergripande syftet med våra förslag är att åstadkomma förbättringar för de personer som har behov av en god man eller förvaltare. Något mera preciserat syftar förslagen bland annat till att åstadkomma

• bättre stöd till och stärkt ställning för huvudmännen,

• bättre möjligheter att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträ- dare,

• bättre förutsättningar för ställföreträdare att utföra sina uppdrag på ett bra sätt,

• högre kvalitet i ställföreträdarnas och överförmyndarnas verksamhet,

• bättre styrning och tillsyn över landets ställföreträdare och överför- myndarverksamheter,

• effektivare beslutsfattande i ärenden om godmanskap och

• ökade förutsättningar för att över tid behålla det ideella inslaget i ställ- företrädarsystemet.

Förslag och bedömningar

Ökat hänsynstagande till huvudmannens vilja och välbefinnande

Ställföreträdare ska beakta huvudmannens vilja eller förmodade inställning

Dagens regelverk innebär att ställföreträdare i regel ska höra huvudman- nen i viktiga frågor. Rättshandlingar som en god man företar för sin huvud- mans räkning utan samtycke är som utgångspunkt inte bindande. Vid vissa vardagliga rättshandlingar anses dock huvudmannens samtycke föreligga

s. 177 Bättre insyn för huvudmannen i ställföreträdarens verksamhet Kontrollera mot PDF

och ett uttryckligt samtycke behöver därför inte hämtas in. Det finns utöver

Prop. 2025/26:92

detta ingen uttrycklig bestämmelse om att ställföreträdare ska ta hänsyn

Bilaga 1

till huvudmannens egen vilja när uppdraget utförs. Vi anser att ett modernt

och rättssäkert ställföreträdarskap med huvudmannens bästa i fokus bör

utövas med beaktande av huvudmannens egen vilja. Vi föreslår därför att

den nuvarande regleringen i föräldrabalken (FB) förstärks med en bestäm-

melse om att ställföreträdare ska beakta huvudmannens vilja eller för-

modade inställning när uppdraget utförs. Förslaget ligger för övrigt helt i

linje med Funktionsrättskonventionens allmänna princip om individuellt

självbestämmande och frihet att göra egna val.

Huvudmannens pengar ska i skälig utsträckning användas för hans

eller hennes välbefinnande

Det nuvarande regelverket innebär att huvudmannens pengar, i den mån

ställföreträdaren har inflytande över dem, i skälig omfattning ska användas

för huvudmannens uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. Det har visat

sig att ställföreträdare ibland strävar efter att huvudmannen ska spara så

mycket pengar som möjligt och inte vill använda huvudmannens medel till

sådant som skulle främja hans eller hennes välbefinnande. Huvudmannens

medel bör dock i skälig utsträckning spenderas som han eller hon själv

vill. Vi föreslår därför att även välbefinnande får en plats i katalogen över

olika ändamål som huvudmannens medel i skälig utsträckning får använ-

das till.

Ett godmanskap ska upphöra om huvudmannen inte längre

samtycker

Ett godmanskap får som huvudregel inte anordnas utan den enskildes sam-

tycke. I rättspraxis har det klargjorts att ett godmanskap som bygger på

samtycke ska upphöra om samtycket tas tillbaka. Detta framgår dock inte

tydligt i lagstiftningen och vår utredning visar att godmanskapet inte alltid

upphör i dessa fall. Vi föreslår därför att det ska framgå av lagstiftningen

att ett godmanskap ska upphöra om huvudmannen tar tillbaka sitt sam-

tycke, i de fall samtycke varit en förutsättning för att anordna godman-

skapet.

Bättre insyn för huvudmannen i ställföreträdarens verksamhet

Det är angeläget att de huvudmän som vill och kan har möjlighet att enga-

gera sig i hur ställföreträdaren sköter sitt uppdrag. Detta kräver att huvud-

mannen har insyn i verksamheten. Nuvarande regler, bland annat om ställ-

företrädares skyldighet att höra huvudmannen i viktiga frågor och gode

mäns skyldighet att inhämta samtycke, innebär en viss skyldighet att ge

huvudmannen insyn. För många ställföreträdare är det också självklart att

föra en dialog med huvudmannen och lämna information. Det har dock

visat sig vara relativt vanligt att huvudmän har endast liten eller ingen in-

syn i ställföreträdarens verksamhet. Vissa huvudmän har uppfattningen att

ställföreträdaren fattar beslut utan att involvera dem. Mot den bakgrunden

föreslår vi en lagreglerad skyldighet för ställföreträdare att löpande infor-

177

s. 178 Ökat skydd för känsliga uppgifter om huvudmannen Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 1

mera sina huvudmän om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Vi föreslår vidare en reglering som innebär att överförmyndaren efter sin granskning av en ställföreträdares verksamhet ska underrätta huvud- mannen om att granskningen har genomförts.

Ställföreträdare är skyldiga att höra huvudmannens make eller sambo i viktiga frågor, om det är lämpligt. Vi bedömer att de anhörigas rätt till insyn inte bör utökas jämfört med i dag, även om det många gånger är lämpligt att ställföreträdaren erbjuder de anhöriga insyn.

Ökat skydd för känsliga uppgifter om huvudmannen

Rätten för huvudmannens anhöriga att ta del av handlingar som finns hos överförmyndaren ska begränsas i vissa fall

Dagens regelverk innebär att huvudmannens make eller sambo och närm- aste släktingar har rätt till full insyn i handlingar som gäller ställföreträdar- skapet och som finns hos överförmyndaren. Regler om sekretess gäller inte denna krets av nära anhöriga. I överförmyndarens akt kan det finnas inte- gritetskänsliga uppgifter, t.ex. läkarintyg och socialutredningar. Insynen är många gånger viktig eftersom den bland annat möjliggör för anhöriga att följa upp hur ställföreträdare sköter sina uppdrag. Det har dock visat sig att uppgifter som finns hos överförmyndaren kan behöva skyddas även i förhållande till de anhöriga och att skyddet för huvudmannens personliga integritet behöver stärkas. Vi föreslår därför en ordning som innebär att hu- vudmannens make eller sambo och närmaste släktingar som utgångspunkt ska ha rätt att ta del av de handlingar som finns hos överförmyndaren. Överförmyndaren ska dock kunna neka en anhörig att ta del av en hand- ling, om det med hänsyn till den enskildes intressen finns särskilda skäl mot att handlingen lämnas ut.

Uppgifter i ärenden enligt lagen om framtidsfullmakter ska kunna omfattas av sekretess

Hos överförmyndaren gäller, för andra än anhöriga, sekretess om en en- skilds personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden enligt föräldra- balken och lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Vi har uppmärksammat att även uppgifter i överförmyndarens ärenden enligt lagen (2017:310) om framtidsfullmakter kan innehålla integritets- känsliga uppgifter som bör omfattas av sekretess. Vi föreslår därför att samma sekretessreglering ska gälla i ärenden enligt den lagen.

Överförmyndaren ska ge information och stöd till huvudmän

I många kommuner finns en väl fungerande överförmyndarverksamhet

med hög tillgänglighet och kompetens att möta huvudmän med olika typer

av problematik. Tyvärr finns också exempel på motsatsen. Många huvud-

män får alltså inte den information och det stöd de behöver för att kunna

178

ta till vara sina intressen.

s. 179 Huvudmannens möjligheter att få ersättning för ekonomisk skada Kontrollera mot PDF

Överförmyndaren har ett ansvar för att ge huvudmän information och

Prop. 2025/26:92

stöd inom ramen för reglerna om myndigheters serviceskyldighet enligt

Bilaga 1

förvaltningslagen (2017:900). Detta innebär bland annat att överförmyn-

daren ska lämna sådan hjälp till enskilda att de kan ta till vara sina intressen

samt vara tillgänglig för kontakter. För att serviceskyldigheten ska få fullt

genomslag föreslår vi att det tas in en bestämmelse i förmynderskapsför-

ordningen (1995:379) som erinrar om skyldigheten. Vi föreslår också en

lagstadgad skyldighet för överförmyndaren att lämna allmän information

till huvudmän, bland annat om vad ställföreträdarskapet innebär, vilken

överförmyndarens roll är och om möjligheten att framställa klagomål mot

en ställföreträdare. Informationsmaterialet ska tas fram av den nya myn-

digheten som vi föreslår.

Huvudmannens möjligheter att få ersättning för ekonomisk skada

En åtalsplikt för överförmyndaren

Det är ovanligt att ställföreträdare orsakar ekonomisk skada för sina hu- vudmän genom brott. När det ändå uppstår en sådan misstanke har över- förmyndaren ingen skyldighet att överlämna ärendet för rättslig prövning, även om det sker i vissa fall. Ofta blir det en uppgift för en ny ställföreträ- dare att göra en polisanmälan. Det är dock en lämpligare ordning att upp- giften ligger på överförmyndaren. Vi föreslår därför en lagstadgad skyl- dighet för överförmyndaren att anmäla till allmän åklagare om en förmyn- dare, god man eller förvaltare kan misstänkas för att ha begått brott mot sin huvudman för vilket fängelse kan följa och som har samband med verk- samheten. Under den rättsprocess som kan följa på en sådan anmälan kan huvudmannen få hjälp av åklagaren eller ett målsägandebiträde att föra en skadeståndstalan.

Ett försäkringsskydd för ställföreträdare och huvudmän

Det förekommer, men tycks vara relativt ovanligt, att ställföreträdare med- vetet eller av oaktsamhet orsakar ekonomisk skada för sina huvudmän. När det händer kan det i praktiken vara svårt för huvudmannen att få ersättning. Om ställföreträdaren har ett försäkringsskydd kan möjligheterna dock för- bättras. Även sett ur ställföreträdarens synvinkel kan det innebära en trygghet att vara försäkrad i uppdraget. Det finns därför goda skäl att göra det obligatoriskt för ställföreträdare att vara försäkrade när de utövar sina uppdrag. De försäkringar som finns i dag innebär dock inte ett så bra skydd för huvudmännen att det är motiverat med en obligatorisk försäkring. Inte heller är försäkringarna tillgängliga för alla ställföreträdare. För närva- rande har försäkringsbranschen inget intresse av att erbjuda fler eller mer omfattande försäkringar, varken för ställföreträdare eller huvudmän. Ris- kerna anses vara för stora, men tydligare regler på området kan innebära en mer positiv inställning från branschens sida på sikt. Det saknas mot den bakgrunden förutsättningar för att nu lämna ett förslag om obligatorisk försäkring för ställföreträdare.

Det finns skäl som talar för att det på sikt bör vara ett kommunalt ansvar

att tillhandhålla en försäkring som innebär en trygghet för både ställföre-

179

s. 180 Ställföreträdaruppdraget ska beskrivas med modernare begrepp Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 1

trädaren och huvudmannen. Eftersom det saknas fullgoda försäkringar på marknaden i dag är det i nuläget inte möjligt för kommunerna att leva upp till ett sådant krav. Vi lägger därför inte fram ett sådant förslag. Vi menar dock att den nya myndigheten som vi föreslår genom dialog med försäk- ringsbranschen och kommunerna bör kunna bidra till att försäkringslös- ningar kan tas fram.

Ställföreträdaruppdraget ska beskrivas med modernare begrepp

I nuläget avgränsas ställföreträdares uppdrag av begreppen bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Begreppen uppfattas ofta som oklara och omoderna och det finns en osäkerhet kring vad de innefattar. I angräns- ande lagstiftning, bland annat i lagen om framtidsfullmakter, används begreppen ekonomiska och personliga angelägenheter för att beskriva samma funktioner. Inte heller de begreppen är oproblematiska, bland annat eftersom det inte går att dra en skarp gräns mellan ekonomiska och personliga angelägenheter. Ekonomiska och personliga angelägenheter be- skriver dock ställföreträdaruppdragets innehåll och ramar på ett tydligare och mer modernt sätt än de nuvarande begreppen gör. Vi föreslår därför att ställföreträdarens uppdrag ska bestå i att, inom ramen för förordnandet, se till att den enskildes intressen i ekonomiska och personliga angelägen- heter tas om hand. Ställföreträdaren ska bevaka den enskildes rätt i de an- gelägenheter som uppdraget omfattar.

Det ska bli tydligare vad ställföreträdaren förväntas göra

Ett ställföreträdaruppdrag kan innefatta att vidta en rad åtgärder av olika karaktär för huvudmannens räkning och uppdragen skiljer sig ofta åt. Det har visat sig att ställföreträdare ibland tar sig an uppdrag utan att ha en tydlig uppfattning om vad som ingår i det aktuella uppdraget och att över- förmyndare ibland utser ställföreträdare som inte har den kompetens eller erfarenhet som uppdraget kräver. Vi föreslår mot den bakgrunden att det ska införas en lagstadgad skyldighet för överförmyndaren att före förord- nandet informera den tilltänkta ställföreträdaren om vad uppdraget förvän- tas innebära. Vi föreslår också att överförmyndaren ska dokumentera den information som lämnas.

Ett godmanskap ska inte anordnas om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig

Ibland kan en person som behöver hjälp med sina ekonomiska eller per-

sonliga angelägenheter få sitt behov tillgodosett på annat sätt än genom att

en ställföreträdare utses. Godmanskap bygger på att den som behöver hjälp

inte ska utsättas för mer ingripande åtgärder än vad som är nödvändigt.

Innan godmanskap anordnas bör det alltså alltid övervägas om huvudman-

nen kan få tillräcklig hjälp genom mindre ingripande åtgärder, exempelvis

genom insatser inom socialtjänsten, genom en framtidsfullmakt som har

180

trätt i kraft, genom reglerna om anhörigbehörighet eller genom en vanlig

s. 181 Bättre utbildning för ställföreträdare Kontrollera mot PDF

fullmakt. I nuläget är lagstiftningen inte helt tydlig på denna punkt. Det

Prop. 2025/26:92

har visat sig att godmanskap ibland anordnas trots att den enskildes hjälpbe-

Bilaga 1

hov hade kunnat tillgodoses på ett mindre ingripande sätt. Vi föreslår mot

den bakgrunden att lagstiftningen tydliggörs i detta avseende.

Bättre utbildning för ställföreträdare

Obligatorisk introduktionsutbildning

För att huvudmän ska få den hjälp de behöver är det nödvändigt att deras ställföreträdare har goda kunskaper om vad ställföreträdaruppdraget inne- bär och hur de kan utföra uppdraget på bästa sätt. Långt från alla får i dag den utbildning de behöver. Vissa överförmyndare erbjuder utbildning av hög kvalitet medan utbildningen är bristfällig på andra håll. För att öka kunskapsnivån föreslår vi en nationell introduktionsutbildning som alla ställföreträdare ska vara skyldiga att gå i samband med att de förordnas. Den nya myndigheten som vi föreslår ska ansvara för att ta fram introduk- tionsutbildningen, som med fördel kan vara webbaserad. Överförmyn- daren ska ha ansvar för att den som förordnas som ställföreträdare har genomgått utbildningen. Om det finns särskilda skäl, kan ställföreträdaren genomgå utbildningen efter förordnandet, dock senast inom tre månader.

Fördjupad utbildning vid behov

Utöver introduktionsutbildningen är det många ställföreträdaruppdrag som kräver fördjupad utbildning. Även i detta avseende ser det olika ut i landet. Det förekommer att överförmyndaren inte erbjuder fördjupad ut- bildning ens för ställföreträdare som har mycket svåra uppdrag. Redan i dag finns det utbildningar inom särskilda områden som tagits fram av intresseorganisationer och myndigheter. Många överförmyndare och ställ- företrädare känner dock inte till att de finns. Det ska vara en uppgift för den nya myndigheten som vi föreslår att göra en sammanställning över befint- liga utbildningar och kartlägga behoven av ytterligare utbildningar. På om- råden där det saknas relevanta fördjupade utbildningar ska myndigheten an- svara för att sådana tas fram. Överförmyndaren ska ansvara för att ställföre- trädare utifrån behov erbjuds fördjupad utbildning.

Bättre stöd till ställföreträdare

Ställföreträdare rekryteras av överförmyndaren för att hjälpa ofta mycket

utsatta personer. Inte sällan har huvudmannen missbruksproblem, svåra

funktionsnedsättningar eller en psykiatrisk problematik. Det förekommer

att huvudmannen är våldsbenägen eller hotfull. Ibland ställer uppdraget

krav på breda kunskaper i civilrättslig och annan lagstiftning. Det är up-

penbart att ställföreträdare kan behöva stöd när de utövar sina uppdrag.

Överförmyndaren är skyldig att ge stöd till ställföreträdare inom ramen

för myndighetens serviceskyldighet enligt förvaltningslagen. Serviceskyl-

digheten innebär bland annat ett krav på positivt bemötande och en relativt

långtgående skyldighet att ge enskilda sådan hjälp att de kan ta till vara sina

intressen. I vilken mån överförmyndare faktiskt erbjuder sådan service va-

rierar. I syfte att säkerställa att serviceskyldigheten får fullt genomslag fö-

181

s. 182 När en ställföreträdare vill avsluta sitt uppdrag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 1

reslår vi att det tas in en bestämmelse i förmynderskapsförordningen som er- inrar om skyldigheten.

Vi har identifierat att ställföreträdare har behov av stöd i form av all- männa råd, korrekt information, metodstöd, checklistor, m.m. I dag till- handahåller överförmyndarna visst material av detta slag men omfatt- ningen och kvaliteten varierar kraftigt över landet. Vi bedömer att ett centralt framtaget material kan underlätta för ställföreträdare samt öka rättssäkerheten och enhetligheten på området. Den nya myndigheten som

vi föreslår ska få i uppdrag att ta fram allmänna råd och annat material till stöd för ställföreträdare.

När en ställföreträdare vill avsluta sitt uppdrag

ska en ny ställföreträdare utses så snart som möjligt

I dag är en ställföreträdare som begär att få avsluta sitt uppdrag skyldig att kvarstå till dess att en ny ställföreträdare har utsetts. Sedan några år till- baka kan ställföreträdaren dock begära att få avsluta uppdraget i förtid, vilket förutsätter att han eller hon vänder sig till domstol och har skälig orsak för sin begäran. Än så länge är det inte särskilt vanligt med en sådan begäran. Ofta får ställföreträdare vänta länge innan de entledigas av över- förmyndaren, ibland upp emot ett år. Det är angeläget att ställföreträdare kan avsluta sina uppdrag inom en tid som är rimlig med tanke på att de har ett ideellt uppdrag som de utför mot en ganska ringa ersättning. Det är inte heller till huvudmannens bästa att ha en ställföreträdare som vill lämna sitt uppdrag men är tvungen att stanna kvar. Vi föreslår mot den bakgrunden en bestämmelse som innebär att överförmyndaren ska utse en ny ställföre- trädare så snart som möjligt när en ställföreträdare begär sitt entledigande, under förutsättning att ställföreträdarskapet ska fortsätta.

Anställda ställföreträdare ska kunna förordnas i särskilda fall

Systemet med gode män och förvaltare bygger på människors ideella en- gagemang. Det ideella inslaget är ofta till fördel för huvudmannen men innebär också att personer med ett stort hjälpbehov kan få vänta länge in- nan en god man eller förvaltare utses. Det förekommer att överförmynda- ren inte kan hitta en lämplig ställföreträdare för den som behöver hjälp. Särskilt i svåra och komplexa ärenden har svårigheterna att rekrytera lämp- liga ställföreträdare visat sig vara stora, exempelvis när den enskilde lider av psykiatrisk problematik, har grava funktionsnedsättningar eller svåra missbruk. Det kan också handla om ärenden där den enskilde har stora samarbetssvårigheter eller är våldsam. På området har det skett en viss professionalisering på så sätt att överförmyndare ibland rekryterar ställfö- reträdare från privata företag som tillhandahåller gode män och förvaltare eller från kommunala så kallade förvaltarenheter med motsvarande funk- tion. Vissa andra ställföreträdare tar sig an många uppdrag och utvecklar en professionell hantering av dem.

Vårt uppdrag har gått ut på att ta ställning till i vilka särskilda fall ställ-

företrädaruppdrag ska kunna utföras av professionella aktörer. En utgångs-

182

s. 183 Tydligare krav på ställföreträdares redovisning och överförmyndares granskning Kontrollera mot PDF

punkt enligt våra direktiv är att ställföreträdarsystemet även fortsättnings-

Prop. 2025/26:92

vis ska utgå från och bygga på det ideella inslaget. Vi föreslår en reglering

Bilaga 1

av i vilka särskilda fall ställföreträdare som tar sig an uppdrag inom ramen

för sina anställningar ska få utses. En anställd ställföreträdare ska enligt

förslaget kunna förordnas när det är nödvändigt på grund av uppdragets

svårighetsgrad eller om det annars finns särskilda skäl med hänsyn till den

enskildes intressen. En anställd ställföreträdare ska under samma förutsätt-

ningar också kunna förordnas interimistiskt oavsett om en anställd eller en

ideell ställföreträdare senare ska förordnas. Vi föreslår vidare en reglering

som innebär att samma bestämmelser ska gälla för anställda ställföreträ-

dare som för andra.

Vi har övervägt om juridiska personer bör kunna förordnas som ställfö-

reträdare. Det finns dock ett stort värde i att huvudmännen har en med-

människa som hjälper dem, och som tar ett helhetsansvar för att deras in-

tressen tas till vara. Det finns en påtaglig risk att dessa värden går förlorade

med juridiska personer som ställföreträdare. Vi bedömer därför att sådana

inte bör kunna förordnas.

Tydligare krav på ställföreträdares redovisning och överförmyndares granskning

Ställföreträdare ska redogöra för sin verksamhet

i en årsberättelse och slutberättelse till överförmyndaren

I dag är överförmyndarens tillsyn koncentrerad på hur ställföreträdaren sköter huvudmannens ekonomi. Den årsräkning som ställföreträdaren ger in avser egendomsförvaltningen. De flesta överförmyndare kräver att ställ- företrädaren årligen också ska lämna en så kallad redogörelse. Redogörel- sen är dock inte författningsreglerad och det tycks vara ovanligt att de upp- gifter som ställföreträdaren lämnar kontrolleras i någon närmare utsträck- ning. Vi menar att överförmyndarens granskning bör omfatta hela ställfö- reträdarens uppdrag. Vi föreslår därför en lagstadgad skyldighet för ställ- företrädare att årligen redogöra för sin verksamhet i en årsberättelse. På motsvarande sätt ska ställföreträdaren vid uppdragets slut vara skyldig att lämna en slutberättelse.

Ställföreträdare ska inte kunna befrias från redovisningsskyldighet – men möjligheten till förenklad redovisning ska utvidgas

Överförmyndaren får med dagens regelverk befria en ställföreträdare från skyldigheten att lämna en årsräkning eller sluträkning, eller besluta att så- dana räkningar får lämnas i förenklad form, om det finns särskilda skäl.

I fråga om årsräkningen får beslut meddelas för ett visst år eller tills vidare. När en ställföreträdare befrias från redovisningsskyldighet kan följden bli att överförmyndaren år efter år inte har något underlag för tillsynen. Vi har uppmärksammat att det kan inträffa händelser och ske förändringar i dessa ställföreträdarskap som överförmyndaren bör känna till och att det bör gö- ras en regelbunden granskning även av dessa ställföreträdarskap. Vi före- slår därför att möjligheten att befria ställföreträdare från att lämna en års- räkning eller sluträkning tas bort. Vi föreslår dock att möjligheten att be- sluta om förenklade årsräkningar och sluträkningar utvidgas på så sätt att

183

s. 184 Fler tillsynsverktyg för överförmyndaren Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 1

184

kravet på särskilda skäl ersätts med ett krav på att det ska vara tillräckligt att redovisningen lämnas i förenklad form. Motsvarande regler ska gälla för årsberättelsen och slutberättelsen.

Överförmyndaren ska granska ställföreträdares verksamhet med huvudmannens bästa i fokus

I nuläget ger regelverket inga anvisningar om överförmyndarens tillsyn, utöver vad som gäller för granskningen av ställföreträdarens egendoms- förvaltning. Detta får till följd att övriga delar av ställföreträdarens verk- samhet granskas i liten utsträckning och ibland inte alls, och att det sällan görs någon kontroll av att ställföreträdarskapet som helhet fungerar. Vi menar att ett självklart fokus för överförmyndarens tillsyn bör vara att ställföreträdaren utövar sitt uppdrag i enlighet med huvudmannens bästa. Vi föreslår att detta ska framgå av lagstiftningen. Därutöver föreslår vi en reglering som innebär att överförmyndaren ska granska också ställföreträ- darens årsberättelse och slutberättelse.

Föreskrifter och allmänna råd

I dag är skillnaderna stora när det kommer till vad överförmyndare kräver i fråga om redovisning och hur tillsynen utövas. Länsstyrelserna har tagit fram nationella riktlinjer men det finns fortfarande behov av mer detalje- rade anvisningar som inte lämpar sig för lagstiftning. Den nya myndig- heten som vi föreslår ska bemyndigas att meddela föreskrifter när det gäller bland annat ställföreträdares redovisning och överförmyndares tillsyn. Det är vidare önskvärt att myndigheten tar fram allmänna råd på området.

Fler tillsynsverktyg för överförmyndaren

Överförmyndaren har med det befintliga regelverket relativt goda möjlig- heter att kontrollera en ställföreträdares verksamhet. Bland annat får över- förmyndaren begära att en ställföreträdare lämnar upplysningar om sin verksamhet och att myndigheter, banker och vissa andra aktörer lämnar uppgifter som överförmyndaren behöver för tillsynen. Vi har dock upp- märksammat vissa brister i tillsynsmöjligheterna. För att säkerställa att ställföreträdares verksamhet kan kontrolleras föreslår vi att de ska vara skyldiga att ge in de handlingar om sin verksamhet som överförmyndaren begär och att överförmyndaren ska kunna vitesförelägga ställföreträdare att ge in handlingar och lämna upplysningar. För att säkerställa att över- förmyndaren kan få tillgång till uppgifter om en huvudmans försäkrings- skydd, kapitalförsäkring och skulder föreslår vi att även försäkringsbolag och inkassoföretag ska vara skyldiga att lämna de uppgifter som överför- myndaren behöver för tillsynsverksamheten.

s. 185 Ställföreträdares verksamhet ska granskas inom en rimlig tid Kontrollera mot PDF

Ställföreträdares verksamhet ska granskas inom en rimlig tid

Ställföreträdare ska även i fortsättningen redovisa sina uppdrag sen- ast den 1 mars

Senast den 1 mars varje år ska ställföreträdare ge in en årsräkning till över- förmyndaren. I samband med granskningen av årsräkningen beslutar över- förmyndaren om arvode till ställföreträdaren. Under en intensiv period på våren och försommaren tar granskningen en stor del av överförmyndarens resurser i anspråk. Ofta tar det lång tid innan alla årsräkningar har grans- kats, ibland upp emot ett år eller mer. Vi har övervägt om överförmynda- ren bör få möjlighet att besluta om brutet räkenskapsår eller om en annan tidpunkt för inlämning än den 1 mars. Granskningen skulle på så sätt kunna spridas ut över året. Vi har dock uppmärksammat ett antal svårig- heter med en sådan modell, bland annat att det kan bli svårare för ställfö- reträdare att få fram underlag för redovisningen. Vi bedömer därför att årsräkningen även fortsättningsvis bör lämnas in senast den 1 mars. Även den föreslagna årsberättelsen ska ges in det datumet.

Det ska finnas en tidsgräns för granskningen

För att säkerställa att ställföreträdares verksamhet granskas inom en rimlig tid anser vi att det bör finnas en tydlig tidsgräns för när granskningen senast ska vara klar. Vi föreslår en bestämmelse som innebär att överförmyndaren ska granska årsräkningen, sluträkningen, årsberättelsen och slutberättelsen senast inom sex månader från det att dessa handlingar getts in.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 1

Arvode och kostnadsersättning till ställföreträdare

Reglerna om arvode bör i nuläget inte ändras

Överförmyndaren beslutar om arvode efter en skälighetsbedömning i varje enskilt ställföreträdarskap. Det är inte lagligt möjligt att i förväg avtala om arvode eller besluta om förskott. En återkommande kritik mot arvodessy- stemet har varit att det är svårförutsägbart hur stort arvodet blir och att ställföreträdare får vänta länge på sina arvoden. Vi har därför övervägt om det bör finnas en enhetlig taxa. Från kommunerna har det dock funnits ett starkt önskemål om att även fortsättningsvis ha frihet att bestämma över arvodena. Mot den bakgrunden finns det i nuläget inte tillräcklig anledning att föreslå ett system med taxor. Inte heller i övrigt har vi funnit tillräckliga skäl för att föreslå ändringar när det kommer till reglerna om arvode. För- slagen ovan om att det ska finnas en tidsgräns för granskning och en utö- kad möjlighet att besluta om förenklad redovisning, samt förslaget nedan om att småutgifter ska kunna ersättas utan att kvitton redovisas, bör dock leda till snabbare utbetalningar än vad som är fallet i dag.

Småutgifter ska kunna ersättas utan att kvitton visas upp

Ställföreträdare har i dag rätt till ersättning för utgifter som varit skäligen

påkallade för uppdragets fullgörande. Det handlar ofta om mindre utgifter

för kortare resor, porto och administration. I nuläget lägger ställföreträdare

och överförmyndare mycket tid på att redovisa och granska kvitton för

185

s. 186 Stärkt kompetens och kvalitet i överförmyndarverksamheten Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 1

småutgifter. För att åstadkomma ökad smidighet föreslår vi en lagreglerad möjlighet för överförmyndaren att utan att kräva in underlag i form av kvitton eller verifikationer bevilja ställföreträdaren ersättning för utgifter, motsvarande högst två procent av prisbasbeloppet årligen. Detta innebär att ställföreträdaren får intyga på heder och samvete i årsräkningen att han eller hon har haft de uppgivna utgifterna. Kvittona eller verifikationerna behöver alltså inte ges in i dessa fall, men ställföreträdaren ska naturligtvis vara beredd att visa upp dem på förfrågan.

Stärkt kompetens och kvalitet i överförmyndarverksamheten

Överförmyndarens verksamhet är i hög grad författningsreglerad och av- ser till stor del myndighetsutövning mot enskild. Huvudmännen är ofta människor som befinner sig i utsatta situationer och som inte själva kan ta till vara sina intressen. Detta ställer höga krav på kompetens, kvalitet och rättssäkerhet hos överförmyndaren. De senaste åren har kvaliteten i verk- samheterna höjts. Fortfarande finns det dock alltför stora skillnader på om- rådet. Vi lämnar förslag som syftar till att säkerställa att överförmyndar- verksamheter i hela landet bedrivs med högt ställda krav på kvalitet, kom- petens och rättssäkerhet. För det första ska det tydligare lyftas fram i lag- stiftningen att den som väljs som överförmyndare, ledamot i överförmyn- darnämnd eller ersättare ska vara lämplig för ett sådant uppdrag. Det bör dock inte ställas några formella kompetenskrav. För det andra föreslås att överförmyndare, nämndledamöter och ersättare ska vara skyldiga att ge- nomgå en introduktion inför uppdraget. Den nya myndigheten som vi fö- reslår ska ansvara för att introduktionen tas fram. För det tredje föreslår vi att grundläggande krav på överförmyndarverksamheten tas in i lagstift- ningen, innebärande att verksamheten ska bedrivas med god kvalitet och att kvaliteten fortlöpande ska utvecklas och säkras. Det ska också krävas att uppgifterna i verksamheten utförs av personer med lämplig utbildning och erfarenhet samt att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden.

Överförmyndarnämnd ska bli den obligatoriska organisationsformen

Dagens regelverk innebär att det i varje kommun ska finnas en överför- myndare. Kommuner kan dock välja att i stället för en ensam överförmyn- dare ha en överförmyndarnämnd och två eller fler kommuner kan ha en gemensam nämnd. Starka skäl talar för att överförmyndarnämnd bör bli den obligatoriska organisationsformen. Nämndformen medför att förtroen- devalda med olika kompetenser och erfarenheter kan engageras för upp- gifterna, att förutsättningarna för hög rättssäkerhet i myndighetsutöv- ningen ökar och att verksamheten blir mindre sårbar och personberoende. Nämnd som organisationsform går vidare hand i hand med en profession- ell tjänstemannaorganisation och minskar risken för jäv. Det finns visser- ligen ensamma överförmyndare som fungerar bra, men vi bedömer att

nämndformen är en bättre garanti för hög rättssäkerhet, kvalitet och pro-

186

s. 187 Ökade möjligheter till delegering av beslutanderätt i överförmyndarnämnden Kontrollera mot PDF

fessionalism i verksamheten. För att säkerställa hög kvalitet och rättssä-

Prop. 2025/26:92

kerhet i myndighetsutövningen i alla landets överförmyndarverksamheter

Bilaga 1

är det, som vi ser det, nödvändigt med en övergång till nämnd som obliga-

torisk organisationsform. Detta gäller inte minst eftersom överförmynda-

ren föreslås ta över beslutanderätt i ärenden om godmanskap som i dag

prövas av domstol. Vi föreslår därför att överförmyndarnämnd eller gemen-

sam överförmyndarnämnd ska vara den obligatoriska organisationsformen.

Ökade möjligheter till delegering av beslutanderätt i överförmyndarnämnden

Möjligheterna till delegering av beslutanderätt är relativt långtgående på överförmyndarområdet. Vi har dock uppmärksammat att vissa brådskande beslut inte kan delegeras, bland annat beslut om att interimistiskt entlediga en ställföreträdare som inte längre är lämplig för uppdraget. Vi föreslår en generell möjlighet för överförmyndarnämnden att delegera till ordföranden eller en annan ledamot att fatta beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas, i likhet med vad som gäller på det kommunala området i övrigt. Beslutet ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Överförmyndaren ska besluta i ärenden om godmanskap som i dag prövas av domstol

Vi har övervägt om beslutanderätten i ärenden om godmanskap enligt 11 kap. 4 § FB och förvaltarskap, samt i de ärenden om entledigande av ställföreträdare som i dag prövas i domstol, bör flyttas från domstolarna till överförmyndarna. Detta förutsätter dels att ärendetyperna inte kräver en domstolsprövning, dels att överförmyndarna har tillräcklig kompetens för uppgifterna.

Reglerna i 11 kap. 4 § FB innebär att det saknas möjlighet att anordna godmanskap mot den enskildes vilja. I allmänhet blir det inte fråga om några långtgående rättsliga överväganden och det saknas i regel skäl att hålla muntlig förhandling. Vi bedömer att det krävs en domstolsprövning i de ärenden där någon som är behörig att yttra sig motsätter sig att god- manskap anordnas men inte i övriga fall. Vi gör samma bedömning i ären- den om jämkning och upphörande av godmanskap. När det gäller ärenden om förvaltarskap, och de ärenden om entledigande som i dag prövas i domstol, bedömer vi att en prövning i domstol behövs.

Kompetensen och kvaliteten hos överförmyndarna har höjts de senaste åren, även om det fortfarande finns brister. Vi har föreslagit att det ska ställas tydligare krav på verksamheterna och att det ska bli obligatoriskt med överförmyndarnämnder. Särskilt om de förslagen genomförs menar

vi att merparten av ärenden om godmanskap kan flyttas från domstolarna till överförmyndarna.

Vi föreslår således att överförmyndarna, i stället för domstolarna, som utgångspunkt ska pröva ärenden om godmanskap. Om någon som är be- hörig att yttra sig i ärendet motsätter sig att godmanskap anordnas, jämkas eller upphör ska överförmyndaren överlämna ärendet till tingsrätten för pröv-

187

s. 188 En ny myndighet ska ha ett övergripande ansvar på området Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

ning där. Detta innebär att handläggningen i ärendena alltid ska inledas hos

Bilaga 1

överförmyndaren. Överförmyndarens beslut ska kunna överklagas till

tingsrätten.

En ny myndighet ska ha ett övergripande ansvar på området

I dag utövar sju av landets länsstyrelser tillsyn över överförmyndare och överförmyndarnämnder. Länsstyrelserna ansvarar också för tillsynsväg- ledning, vilket innefattar en skyldighet att med råd stödja överförmyndarna och överförmyndarnämnderna i deras verksamhet och främja en enhetlig rättstillämpning, samt en skyldighet att se till att utbildningen av överför- myndare, nämndledamöter och ersättare är tillfredsställande. Ingen central myndighet har ett övergripande ansvar på området.

Länsstyrelserna bör även fortsättningsvis ansvara för tillsyn och tillsynsvägledning

Vi har övervägt om de uppgifter som länsstyrelserna har på området bör flyttas till någon annan myndighet. När det gäller tillsynen konstateras att länsstyrelserna numera tolkar regelverket på ett likartat sätt och har en re- lativt god samsyn när det kommer till hur tillsynen ska utföras. Överför- myndarna har vidare en i huvudsak positiv uppfattning om länsstyrelsernas tillsyn. Vi bedömer mot den bakgrunden att det saknas anledning att låta någon annan myndighet än länsstyrelsen ha hand om tillsynen. Vad gäller tillsynsvägledningen konstateras att länsstyrelserna visserligen har utfört regeringsuppdrag som har att göra med de tillsynsvägledande uppgifterna. I övrigt har de dock inte utfört något gemensamt arbete för att tillhanda- hålla råd och stöd till överförmyndare, med något undantag. Många över- förmyndare anser vidare att länsstyrelserna inte kan ge dem det stöd och den rådgivning de har behov av. Vi menar att länsstyrelsernas tillsynsväg- ledning ändå fyller en funktion, framför allt när det gäller den typ av råd och stöd som ges i samband med tillsynen. Det saknas mot den bakgrunden skäl att ändra den ordning som gäller i dag. Länsstyrelserna ska alltså även i fortsättningen ha ansvar för tillsyn och tillsynsvägledning på området. Vi bedömer att de tillsynsverktyg som länsstyrelserna har i dag är tillräckliga.

En ny statlig myndighet ska inrättas

Det finns som nämnts ingen central myndighet med ett övergripande an- svar på området. Många av de problem som vi har identifierat hör samman med en brist på statlig styrning, samordning och kontroll. Vi menar att det behövs ett tydligare statligt ansvar för att nödvändiga förändringar ska kunna genomföras. En myndighet bör alltså ha ett huvudansvar på områ- det. Vi har övervägt alternativen

1. att en av de länsstyrelser som har tillsyn och ger tillsynsvägledning får det övergripande ansvaret,

2. att en redan befintlig förvaltningsmyndighet får det övergripande an- svaret och

188

s. 189 Statistiken på området ska utökas och bli en del av den officiella statistiken Kontrollera mot PDF

3. att en ny statlig myndighet inrättas.

När det gäller det första alternativet kan det ifrågasättas om det inom läns- styrelserna finns de kompetenser och den organisation som de nya uppgif- terna kräver och om en ordning av det slaget kommer att fungera i prakti- ken. Beträffande det andra alternativet har vi inte identifierat någon befint- lig förvaltningsmyndighet vars verksamhetsområde har en naturlig kopp- ling till främst de civilrättsliga frågor som ställföreträdarområdet för med sig. Vi har mot den bakgrunden kommit fram till att det tredje alternativet, en ny statlig myndighet, skapar bäst förutsättningar för att området ska få den uppmärksamhet det behöver och för att överförmyndare och ställföre- trädare ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet med hög rättssäkerhet och kvalitet. Ytterst syftar förslaget till att säkerställa att de personer som behöver en god man eller förvaltare ska få den hjälp och det stöd som de har rätt till. Vi föreslår därför att regeringen inrättar en ny myndighet med ett övergripande ansvar på området. Vidare föreslår vi att myndigheten, oavsett vilket alternativ som väljs, inom sig inrättar ett forum för samverkan i syfte att ta till vara den kompetens och de erfarenheter som finns på området samt verka för enhetlighet och samsyn.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 1

Statistiken på området ska utökas och bli en del av den officiella statistiken

Sedan 2015 för länsstyrelserna statistik över överförmyndarnas verksam- het. Statistik på riksnivån förs av Länsstyrelsen i Dalarnas län. Statistikin- lämningen har förbättrats men det är fortfarande svårt för många överför- myndare att få fram och redovisa uppgifter för statistiken. I dag håller sta- tistiken högre kvalitet och är betydligt mer tillförlitlig än för några år se- dan. Det finns dock fortfarande brister i statistiken som gör det svårt att följa upp och analysera överförmyndarnas verksamhet. Vi föreslår att sta- tistiken utökas med uppgifter om handläggningstider i ärenden om ställfö- reträdarskap och om huvudmäns och ställföreträdares kön och ålder.

En annan fråga gäller om den statistik som framställs bör vara en del av den officiella statistiken. En sådan ordning innebär bland annat att statisti- ken omfattas av ett antal kvalitetskrav och att den ska vara objektiv och allmänt tillgänglig. En statistikansvarig myndighet kan få råd och stöd av Statistiska centralbyrån i frågor om statistikens kvalitet och om hur upp- giftslämnandet kan underlättas. En statistikansvarig myndighet kan vidare besluta om statistikens innehåll och omfattning och på så sätt utveckla sta- tistiken så att den blir mer relevant och ändamålsenlig. Vi föreslår mot den bakgrunden att överförmyndarstatistiken på lite sikt ska vara en del av den officiella statistiken. Den nya myndigheten som vi föreslår ska ansvara för statistiken.

Ett nationellt ställföreträdarregister

Det förs på nationell nivå inget register över ställföreträdarskap. I stället för varje överförmyndare för sig ett register över ställföreträdarskap inom den

egna verksamheten. Under utredningens arbete har ett stort behov av ett

189

s. 190 Ökad digitalisering Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 1

nationellt ställföreträdarregister kommit fram, främst kopplat till att det bör bli enklare och smidigare för ställföreträdare att visa sin behörighet och för banker, myndigheter och andra aktörer att kontrollera en ställföre- trädares behörighet. I dag är det dessutom inte möjligt för överförmyndare att kontrollera att en ställföreträdare inte tar sig an fler uppdrag än han eller hon kan hantera. Vi föreslår mot den bakgrunden att det tas in en bestämmelse i föräldrabalken som innebär att ett nationellt register ska föras över förordnade förmyndare, gode män och förvaltare och de som har en sådan ställföreträdare. En särskild registerförordning bör tas fram av regeringen. Vi föreslår att förordningen ska innehålla bestämmelser om bland annat registrets ändamål och innehåll samt om möjligheterna till direktåtkomst. Den nya myndigheten som vi föreslår ska föra det natio- nella registret och ansvara för personuppgifter. Som en följd av att upp- gifter om ställföreträdarskap ska kunna hämtas från registret föreslår vi att överförmyndarens skyldighet att lämna registerutdrag tas bort.

Ökad digitalisering

Det nationella ställföreträdarregistret skapar förutsättningar för ökad digitalisering

Det digitaliserade och allt mer kontantlösa samhället innebär ett utanför- skap och praktiska svårigheter för många huvudmän. För att öka möjlig- heterna för dem att kunna delta i samhällslivet och dra nytta av digitali- seringens fördelar är det angeläget att de har tillgång till digitala tjänster, anpassade efter eventuella begränsningar i rättshandlingsförmåga eller kognitiv förmåga. Att se till att sådana anpassade digitala tjänster tas fram ligger helt i linje med kraven i EU:s tillgänglighetsdirektiv och FN:s funk- tionsrättskonvention. Vi bedömer att det nationella ställföreträdarregister som vi föreslår förbättrar förutsättningar för detta.

Det har vidare visat sig att ställföreträdare sällan kan använda myndig- heters och bankers digitala tjänster när de utför ärenden för huvudmannens räkning. För att underlätta ställföreträdares verksamhet är det angeläget att sådana tjänster tas fram. Detta förutsätter att banker, myndigheter och andra som tillhandahåller digitala tjänster har tillgång till tillförlitliga uppgifter om ställföreträdares behörighet. Vi bedömer att det nationella ställföreträdarre- gistret skapar förutsättningar för digitala tjänster som är anpassade för gode mäns och förvaltares verksamhet.

Ökad digitalisering i överförmyndarverksamheten

Överförmyndarna har kommit olika långt med att digitalisera verksam- heten och många tillämpar digitala system i endast begränsad utsträckning. En ökad digitalisering kan förenkla för ställföreträdare, exempelvis genom ett smidigare och mer modernt sätt att redovisa sin verksamhet, samt fri- göra resurser och effektivisera verksamheten hos överförmyndarna. Hos många överförmyndare saknas dock de ekonomiska och personella resur- ser som krävs för att på egen hand kunna ta fram digitala lösningar. Det är därför angeläget att överförmyndarverksamheten blir en del av arbetet med att öka digitaliseringen av offentlig förvaltning. Vi bedömer vidare att en

ökad digitalisering kräver centrala insatser. Den nya myndigheten som vi

190

s. 191 Ställföreträdare för ensamkommande barn Kontrollera mot PDF

föreslår ska svara för styrning och samordning av den digitala utveck-

Prop. 2025/26:92

lingen på området.

Bilaga 1

För att underlätta en övergång till digitala rutiner föreslår vi att vissa

regler i föräldrabalken och förmynderskapsförordningen ska få en teknik-

neutral utformning.

Digitala framtidsfullmakter

För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs att vissa formkrav är upp-

fyllda. Fullmakten ska vara skriftlig och fullmaktsgivaren ska i två vittnens

samtidiga närvaro skriva under fullmaktshandlingen eller intyga att han

eller hon har skrivit under handlingen. Vittnena ska ha kännedom om att

handlingen är en framtidsfullmakt och bekräfta handlingen med sina un-

derskrifter. Vid tillägg eller andra ändringar i fullmakten gäller samma

formkrav.

Kraven på skriftliga underskrifter hindrar att framtidsfullmakter upp-

rättas i elektronisk form. Eftersom formkrav inte i onödan bör hindra nya

tekniska möjligheter bör utgångspunkten vara att framtidsfullmakter ska

kunna upprättas elektroniskt. En förutsättning för detta är att systemet ut-

formas på ett sätt som ur säkerhetssynpunkt är likvärdigt med det befintliga

systemet. Vi bedömer att syftet med formkraven kan uppnås genom att full-

maktsgivaren och de båda vittnena signerar fullmaktshandlingen med en

avancerad elektronisk underskrift. Vi föreslår därför en bestämmelse i

lagen om framtidsfullmakter som möjliggör detta. Det ska även vara möjligt

att digitalt återkalla och ändra framtidsfullmakten, vilket inte bedöms kräva

andra lagändringar än den nu nämnda.

Vi har övervägt om framtidsfullmakter bör registreras och knytas till det

nationella ställföreträdarregistret som vi föreslår. Tidigare har lagstiftaren

bedömt att det inte finns tillräckliga skäl för att införa en ordning med

registrering av framtidsfullmakter. Vi gör samma bedömning och lämnar

därför inget sådant förslag.

Ställföreträdare för ensamkommande barn

En god man ska förordnas oavsett om barnet söker uppehållstillstånd i Sverige eller inte

En utgångspunkt enligt våra direktiv är att en god man ska förordnas för ensamkommande barn. Vi har uppmärksammat att det finns ensamkom- mande barn som inte får en god man i nuläget vilket beror på en utbredd uppfattning om att lagen om god man för ensamkommande barn enbart är tillämplig när det ensamkommande barnet söker uppehållstillstånd. Detta drabbar ensamkommande barn som är kvotflyktingar, som redan har uppehållstillstånd vid ankomsten till Sverige. Tanken är att de ska få en särskilt förordnad vårdnadshavare, som till skillnad från en god man är en långsiktig lösning, men i realiteten kan det dröja lång tid innan en sådan vårdnadshavare utses. Inte heller utsatta ensamkommande barn från EU- länder, så kallade EU-migranter, får en god man i nuläget eftersom de i regel inte söker uppehållstillstånd. Vi menar att lagen om god man för en- samkommande barn i sin nuvarande lydelse är tillämplig, oavsett om det

ensamkommande barnet söker uppehållstillstånd eller inte. I syfte att tyd-

191

s. 192 Något om konsekvenserna av våra förslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 1

liggöra detta föreslår vi ett tillägg i lagstiftningen. Förslaget ligger i linje med kraven i Barnkonventionen, som sedan den 1 januari 2020 gäller som lag i Sverige.

Socialnämnden ska skyndsamt väcka talan eller ansöka om en särskilt förordnad vårdnadshavare

Socialnämnden är i dag skyldig att hos rätten väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare när ett barn beviljas uppe- hållstillstånd. Vi har uppmärksammat att detta ibland dröjer och att ensam- kommande barn ofta får ha en god man längre tid än vad som är tänkt. Mot den bakgrunden föreslår vi ett lagkrav som innebär att socialnämnden skyndsamt ska väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare när barnet får uppehållstillstånd.

Reglerna om behörig överförmyndare bör i nuläget inte ändras

Överförmyndarnämnden i Stockholms kommun är behörig överförmyn- dare (så kallat reservforum) i ärenden om god man för ensamkommande barn när barnet inte är folkbokfört i Sverige och det inte heller finns en kommun där man vet att barnet vistas. Ordningen stämmer överens med vad som gäller ställföreträdarskap enligt föräldrabalken.

Det förekommer att ensamkommande barn avviker från sina tillfälliga boenden i en vistelsekommun och att man i kommunen inte vet vart barnet tagit vägen. När överförmyndaren får kännedom om att förhållandena har ändrats så att en annan överförmyndare ska ta över tillsynen ska akten gen- ast sändas till den överförmyndaren. Detta innebär att ärenden överlämnas till överförmyndarnämnden i Stockholms kommun i de fall ett ensamkom- mande barn avvikit och det är okänt var barnet befinner sig. Sett från ett barnrättsperspektiv kan det ifrågasättas om detta är en lämplig ordning, bland annat eftersom det kan vara lättare för den tidigare vistelsekommu- nen att få information om barnet. Vi bedömer att reglerna om behörig över- förmyndare i varje fall i nuläget inte bör ändras, bland annat eftersom det finns skäl för att behålla ett reservforum med specialkompetens i frågor med internationell anknytning. Det bör dock inte förekomma att överför- myndare överlämnar ärenden till en annan överförmyndare innan det har konstaterats att barnet verkligen avvikit, särskilt eftersom barnet många gånger dyker upp igen i den överlämnande kommun. Vi föreslår därför att detta tydliggörs i regelverket.

Något om konsekvenserna av våra förslag

Våra förlag förväntas bland annat leda till: ett bättre stöd till och en stärkt

ställning för huvudmän, bättre möjligheter att rekrytera och behålla kom-

petenta ställföreträdare, bättre förutsättningar för ställföreträdare att utföra

sina uppdrag på ett bra sätt, högre kvalitet i ställföreträdarnas och överför-

myndarnas verksamhet, en bättre styrning och tillsyn på området, ett effekt-

ivare beslutsfattande i ärenden om godmanskap, ökade förutsättningar för

digitalisering till nytta för överförmyndare, huvudmän och ställföreträdare

samt ökade förutsättningar för att systemet, som bygger på människors

192

ideella engagemang, ska kunna finnas kvar även i framtiden.

s. 193 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Kontrollera mot PDF

Vårt förslag om ett nationellt ställföreträdarregister bedöms leda till att

Prop. 2025/26:92

hanteringen av ställföreträdarskap hos banker, myndigheter och andra ak-

Bilaga 1

törer blir tryggare, effektivare och billigare.

Förslaget om att flytta ärenden om godmanskap från domstolarna till

överförmyndarna bedöms innebära en ökad renodling av domstolarnas dö-

mande verksamhet. Förslaget förväntas innebära en kostnadsminskning

för staten med omkring 60 miljoner kronor årligen. Förslagen om en ny

myndighet och ett nationellt ställföreträdarregister bedöms innebära ökade

kostnader för staten med omkring 22,5 miljoner kronor årligen och ännu

mer under de första två åren. Vi föreslår att kostnaderna ska finansieras

genom en överföring från Sveriges Domstolars anslag i statsbudgeten.

Förslagen förväntas vidare innebära kostnadsökningar för kommunerna

med omkring 200 miljoner kronor årligen, dock något lägre under de första

åren, till dess att reformen i sin helhet träder i kraft. Finansiering föreslås

genom ett ökat generellt statsbidrag till kommunerna, delfinansierat ge-

nom en överföring från Sveriges Domstolars anslag.

Vi bedömer att våra förslag ger förutsättningar för att kunna behålla det

ideella inslaget på ställföreträdarområdet även framöver. Sett med finan-

siella ögon innebär detta en stor vinst för samhällsekonomin. Om det ide-

ella inslaget skulle gå förlorat bedömer vi att kostnaden för enbart arvode-

ring av ställföreträdare skulle fördubblas och medföra en kostnadsökning på

uppskattningsvis 800 miljoner kronor. Ungefär hälften av det beloppet

skulle belasta det allmänna.

Några av våra förslag, bland annat förslaget om att överförmyndar-

nämnd ska bli den obligatoriska organisationsformen, innebär inskränk-

ningar i den kommunala självstyrelsen. Vi bedömer att inskränkningarna

är nödvändiga för att uppnå ändamålen med förslagen och att de alltså är

proportionerliga.

Vissa förslag, bland annat de som gäller ställföreträdare för ensamkom-

mande barn, bedöms innebära positiva konsekvenser ur ett barnrättsperspek-

tiv.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Vi föreslår att merparten av de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023 . Beträffande vissa författningsförslag föreslår vi dock att de ska träda i kraft senare nämligen den 1 mars 2024 när det gäller för- slagen om obligatorisk utbildning för ställföreträdare och ett nationellt ställföreträdarregister, den 1 augusti 2026 när det gäller förslaget om en obligatorisk introduktion för ledamöter och ersättare i överförmyndar- nämnder och den 1 januari 2027 när det gäller förslagen om att överför- myndarnämnd ska vara den obligatoriska organisationsformen och om att statistiken på området ska ingå i den officiella statistiken.

Ärenden om godmanskap som har kommit in till tingsrätterna före den 1 januari 2023 men ännu inte avgjorts ska handläggas enligt äldre bestäm- melser. Därutöver föreslår vi vissa övergångsbestämmelser som gäller för- slaget om överförmyndarnämnd som obligatorisk organisationsform.

193

s. 194 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

194

Betänkandets lagförslag

Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken

dels att 19 kap. 10, 16 och 19 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 9 kap. 3, 4 och 8 §§, 10 kap. 11, 14 och 18 §§, 11 kap. 1–9, 11,

12 och 14–27 §§, 12 kap. 1–6, 8–10, 12–14, 16 och 17 §§, 13 kap. 2, 3, 5, 6, 8–19 och 21 §§, 14 kap. 1, 2, 5, 6, 8 och 10–24 §§, 15 kap. 1–9 §§,

16 kap. 1–5, 7–14 §§, 19 kap. 1, 2, 5, 7–9, 11, 13–15 och 17, 18 och 20 §§ och 20 kap. 4 och 6–8 §§, och rubrikerna närmast före 11 kap. 12 §,

12 kap. 9 och 10 §§, 13 kap. 18 §, 14 kap. 21 §, 16 kap. 2, 3, 5, 11, 12 och

14 §§ och 19 kap. ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tretton nya paragrafer, 11 kap. 4 a, 4 b, 12 a, 12 b,

18 a och 23 a §§, 12 kap. 7 a och 9 a §§, 16 kap. 3 a, 6 a och 13 a §§ och

19 kap. 14 a och 18 a §§, och närmast före 11 kap. 5, 8, 12 b, 13, 15, 18, 19, 23, 24, 25 och 27 §§, 16 kap. 6 a och 13 a §§ och 19 kap. 1, 5, 13, 15, 17, 18 och 20 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap. 3 §

Underårig äge själv råda över vad

En underårig får själv råda över

han genom eget arbete förvärvat ef-

vad han eller hon genom eget arbete

ter det han fyllt sexton år. Detsamma

förvärvat efter det att han eller hon

gäller avkastningen av sådan egen-

fyllt 16 år. Detsamma gäller avkast-

dom och vad som trätt i egendo-

ningen av sådan egendom och vad

mens ställe.

som trätt i egendomens ställe.

Förmyndaren må med överför-

Förmyndaren får med överför-

myndarens samtycke omhändertaga

myndarnämndens samtycke omhän-

egendom, varom i första stycket

derta sådan egendom som anges i

sägs , såvitt det må anses erforder-

första stycket, om det krävs med

ligt med hänsyn till myndlingens

hänsyn till den underåriges uppfost-

uppfostran eller välfärd. Innan sam-

ran eller välfärd. Innan samtycke

tycke meddelas, skall överförmyn-

meddelas, ska överförmyndarnämn-

daren bereda myndlingen tillfälle

den ge den underårige tillfälle att

att yttra sig.

yttra sig.

4 §

Om en underårig har fått egendom

genom gåva, testamente eller för-

månstagarförordnande vid försäk-

ring eller pensionssparande enligt

lagen (1993:931) om individuellt

lagen (1993:931)

om individuellt

pensionssparande under villkor att

den underårige själv skall få råda

den underårige själv ska få råda

över egendomen, skall 3 § andra

över egendomen,

ska 3 § andra

stycket tillämpas också beträffande

sådan egendom. Överförmyndarens

sådan egendom.

Överförmyndar-

s. 195 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

samtycke krävs dock bara om den underårige har fyllt sexton år. Innan samtycke lämnas skall överförmyn- daren ge fångesmannen eller hans arvingar tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan påtagligt besvär eller större tidsförlust.

nämndens samtycke krävs dock bara om den underårige har fyllt 16 år. Innan samtycke lämnas ska överförmyndarnämnden ge fånges- mannen eller hans eller hennes ar- vingar tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan påtagligt besvär eller större tidsförlust.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

8 §

Pengar som en omyndig efter det

att han eller hon har fyllt sexton år

att han eller hon har fyllt 16 år själv

själv har satt in hos en bank får be-

har satt in hos en bank får betalas ut

talas ut till den omyndige. Banken

till den omyndige. Banken får inte

får inte utan den omyndiges sam-

utan den omyndiges samtycke be-

tycke betala ut pengarna till för-

tala ut pengarna till förmyndaren.

myndaren.

Om förmyndaren har fått över-

Om förmyndaren har fått överför-

förmyndarens tillstånd att omhän-

myndarnämndens tillstånd att om-

derta pengar som avses i första

händerta pengar som avses i första

stycket och visat upp bevis på det,

får banken betala ut pengarna till

förmyndaren men inte till den

omyndige.

Första och andra styckena gäller också pengar som har satts in hos ett kreditmarknadsföretag och ett utländskt företag som driver bankrörelse el- ler finansieringsrörelse från en filial i Sverige.

10 kap. 11 §

Dör förmyndaren och finns det inte

Om förmyndaren dör och det inte

någon som på grund av lag skall

finns någon annan som på grund av

vara förmyndare, skall den som har

lag ska vara förmyndare, ska den

boet i sin vård utan dröjsmål an-

som har boet i sin vård utan dröjs-

mäla förhållandet till överförmyn-

mål anmäla förhållandet till över-

daren för den kommun där den

förmyndarnämnden för den kom-

omyndige har sitt hemvist.

mun där den omyndige har sin

hemvist.

14 §

I ärende om förordnande av för-

I ett ärende om förordnande av för-

myndare skall rätten bereda över-

myndare ska rätten ge överförmyn-

förmyndaren tillfälle att lämna för-

darnämnden tillfälle att lämna för-

slag på person som är lämplig för

slag på en person som är lämplig

uppdraget.

för uppdraget.

18 §

Ansökan om förordnande eller entle-

En ansökan om att förordna eller

digande av en förmyndare får göras

entlediga en förmyndare får göras

av överförmyndaren ,

förmyndare,

av överförmyndarnämnden , förmyn-

vårdnadshavare, den

underårige

dare, vårdnadshavare, den underå-

195

s. 196 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

själv, om han eller hon har fyllt sex- ton år, samt av hans eller hennes make eller sambo och närmaste släktingar. Frågor som avses i denna paragraf skall rätten också ta upp självmant, när det finns anledning till det.

I ett ärende som avses i första stycket skall rätten ge en underårig som fyllt sexton år tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

rige själv, om han eller hon har fyllt 16 år , samt av hans eller hennes sambo och närmaste släktingar. Frågor som avses i denna paragraf ska rätten också ta upp självmant, när det finns anledning till det.

I ett ärende som avses i första stycket ska rätten ge en underårig som fyllt 16 år tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

196

11 kap. 1 §

Kan en förmyndare på grund av

sjukdom eller av någon annan orsak

inte

utöva förmynderskapet eller

inte

utöva förmynderskapet

eller

blir

förmyndaren enligt

10 kap.

blir

förmyndaren enligt 10 kap.

17 § skild från utövningen av det,

skall

överförmyndaren

förordna

ska

överförmyndarnämnden

för-

god man att i förmyndarens ställe

ordna en god man att i förmyndarens

vårda den underåriges angelägen-

ställe vårda den underåriges angelä-

heter.

genheter.

När rätten enligt 10 kap. 17 §

När rätten enligt 10 kap.

17 §

skiljer en förmyndare från utöv-

ningen av förmynderskapet får rät-

ten förordna god man enligt första

ten förordna en god man enligt

stycket.

första stycket.

Om god man för underåriga utländska medborgare och underåriga stats- lösa personer finns bestämmelser i 4 kap. 3 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

samt i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn.

2 §

Har en förmyndare eller förmynda-

Om en förmyndare eller förmynda-

rens make eller sambo och den un-

rens make eller sambo har del i ett

derårige del i ett oskiftat dödsbo,

oskiftat dödsbo som den underårige

skall överförmyndaren förordna god

också har del i, ska överförmyndar-

man att vårda den underåriges rätt i

nämnden förordna en god man. Den

boet vid boutredningen liksom vid

gode mannen ska vårda den underå-

bodelning och skifte eller ingående

riges rätt i boet vid boutredningen

av avtal om sammanlevnad i oskiftat

samt vid bodelning och skifte eller

bo.

vid ingående av avtal om samman-

levnad i oskiftat bo.

Överförmyndaren skall också

Överförmyndarnämnden

ska

förordna god man när den som har

också förordna en god man när den

en förmyndare, god man eller för-

som har en förmyndare, god man

valtare skall företa en rättshandling

eller förvaltare ska företa en rätts-

eller vara part i en rättegång och be-

handling eller vara part i en rätte-

höver hjälp men enligt 12 kap. 8 §

gång och behöver hjälp men enligt

inte kan företrädas av förmyndaren,

12 kap. 8 § inte kan företrädas av

s. 197 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

den gode mannen eller förvaltaren.

förmyndaren, den gode mannen el-

Om talan har väckts får rätten för-

ler förvaltaren. Om talan har väckts

ordna god man.

får rätten förordna en god man.

Överförmyndaren skall

också i

Överförmyndarnämnden

ska

andra fall än som avses i första eller

också i andra fall än som avses i

andra stycket förordna god man för

första eller andra stycket förordna

den som har vårdnadshavare, för-

en god man för den som har vård-

myndare, god man eller förvaltare,

nadshavare, förmyndare, god man

i angelägenheter där den enskilde

eller förvaltare, i angelägenheter

har ett intresse som strider mot en

där den enskilde har ett intresse

sådan företrädares eller dennes ma-

som strider mot en sådan företräda-

kes eller sambos intresse. Överför-

res eller dennes makes eller sambos

myndaren skall meddela ett sådant

intresse. Överförmyndarnämnden

förordnande, om det begärs av

ska meddela ett sådant förordnande,

vårdnadshavaren,

förmyndaren,

om det begärs av vårdnadshavaren,

den gode mannen eller förvaltaren

förmyndaren, den gode mannen,

eller den som denne i sådan egen-

förvaltaren eller den enskilde, eller

skap företräder eller om det annars

om det annars är lämpligt .

är lämpligt.

3 §

Överförmyndaren

skall

förordna

Överförmyndarnämnden ska

för-

god man,

ordna en god man,

1. om det vid ett dödsfall finns en till namnet känd arvinge som vistas på okänd eller avlägsen ort och därför inte kan bevaka sin rätt i boet och förvalta sin lott i det,

2. om det vid ett dödsfall inte kan

utredas, huruvida den döde har ef-

utredas om den döde har efterläm-

terlämnat någon arvinge som är arvs-

nat någon arvinge som är arvsberät-

berättigad före Allmänna arvsfon-

tigad före Allmänna arvsfonden el-

den eller före eller tillsammans med

ler före eller tillsammans med nå-

någon annan känd arvinge, eller

gon annan känd arvinge, eller om

också kännedom finns om arvinge

kännedom finns om en arvinge efter

efter den döde men kunskap saknas

den döde men kunskap saknas såväl

såväl om arvingens namn som om

om arvingens namn som om hans

hans vistelseort, och det på grund

eller hennes vistelseort, och det på

av sådan omständighet krävs att

grund av en sådan omständighet

okänd arvinges rätt bevakas och

krävs att en okänd arvinges rätt be-

hans eller hennes lott i boet förval-

vakas och att hans eller hennes lott

tas,

i boet förvaltas,

3. om en testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort eller är okänd och hans eller hennes rätt därför behöver iakttas enligt vad som fö- reskrivs om arvinge,

4. om det i övrigt krävs att en bortavarandes rätt bevakas eller en borta- varandes egendom förvaltas,

5. om det enligt förordnande i tes-

5. om det enligt ett förordnande i

tamente eller annan rättshandling

ett testamente eller en annan rätts-

beror av en framtida händelse, vem

handling beror av en framtida hän-

egendom skall tillfalla eller egen-

delse, vem egendom ska tillfalla el-

dom först senare skall tillträdas med

ler egendom först senare ska tillträ-

äganderätt och det krävs att den bli-

das med äganderätt och det krävs att

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

197

s. 198 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

198

vande ägarens rätt bevakas eller

den blivande ägarens rätt bevakas

egendomen förvaltas för den bli-

eller egendomen förvaltas för hans

vande ägarens räkning , eller

eller hennes räkning, eller

6. om egendom, enligt vad som

särskilt föreskrivs, skall ställas under

särskilt föreskrivs, ska ställas under

vård och förvaltning av god man som

vård och förvaltning av en god man

avses i detta kapitel.

som avses i detta kapitel.

Överförmyndaren skall förordna

Överförmyndarnämnden ska för-

god man enligt första stycket efter

ordna en god man enligt första

anmälan eller när behovet blir känt

stycket efter anmälan eller när be-

på annat sätt. Krävs en god man för

hovet blir känt på annat sätt. Om en

den som har rätt i ett dödsbo, skall

god man krävs för den som har rätt

det anmälas hos överförmyndaren

i ett dödsbo, ska det anmälas till

av den som har boet i sin vård.

överförmyndarnämnden av den som

har boet i sin vård.

Rättshandlingar som en god man har företagit med stöd av ett förord- nande enligt denna paragraf gäller, även om den egendom som förordnan- det avsåg tillfaller någon som den gode mannen inte var förordnad att fö-

reträda.

3 a §

I de fall som anges i 18 kap. 1 §

första stycket

äktenskapsbalken

första

stycket

äktenskapsbalken

och 20 kap. 2 § första stycket denna

balk skall god man förordnas av

balk ska en god man förordnas av

rätten.

4 §

Om någon på grund av sjukdom,

psykisk störning, försvagat hälso-

tillstånd eller liknande förhållande

tillstånd eller något liknande förhål-

behöver hjälp med att bevaka sin

lande behöver hjälp med sina eko-

rätt, förvalta sin egendom eller

nomiska eller personliga angelä-

sörja för sin person , skall rätten,

genheter ska godmanskap anord-

om det behövs, besluta att anordna

nas för honom eller henne, om det

godmanskap

för honom eller

behövs. Godmanskapet kan omfatta

henne.

både

ekonomiska och

personliga

angelägenheter och det kan begrän-

sas utifrån den enskildes behov. Om

den enskilde kan antas få sitt hjälp-

behov tillgodosett genom reglerna i

17 kap. om anhörigas behörighet

att rättshandla i vissa fall, genom

en framtidsfullmakt

enligt la-

gen (2017:310)

om framtidsfull-

makter, genom insatser inom soci-

altjänsten eller på något annat

mindre ingripande sätt, ska ett god-

manskap inte anordnas.

Ett sådant beslut får inte medde-

Ett beslut om att anordna god-

las utan samtycke av den för vilken

manskap får inte meddelas utan den

s. 199 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

godmanskap skall anordnas , om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhäm- tas.

När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en god man att utföra uppdraget. Om en god man i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet medde- las av överförmyndaren.

enskildes samtycke . Ett samtycke

Prop. 2025/26:92

krävs dock inte om den enskildes

Bilaga 2

tillstånd hindrar att hans eller hen-

nes mening hämtas in.

4 a §

Ett beslut enligt 4 § första stycket meddelas av överförmyndarnämn- den. Om någon som är behörig att yttra sig i ärendet motsätter sig att ett godmanskap anordnas ska nämn- den dock överlämna ärendet till rätten för prövning.

4 b §

När rätten eller överförmyndar- nämnden anordnar ett godmanskap ska samtidigt en god man förordnas att utföra uppdraget. Om en god man i något annat fall ska förord- nas på grund av ett beslut enligt 4 § första stycket, ska förordnandet meddelas av överförmyndarnämn- den.

Den gode mannens behörighet

och förhållandet till tredje man

5 §

En rättshandling som en god man

har företagit utanför sitt förord-

nande är inte bindande för den som

förordnandet avser. En rättshand-

ling som utan dennes samtycke fö-

ling som har företagits inom ramen

retagits inom ramen för förordnan-

för förordnandet är endast bin-

det är inte heller bindande för den

dande för den som förordnandet

som förordnandet avser, såvida

avser om han eller hon har sam-

inte denne på grund av sitt tillstånd

tyckt till rättshandlingen. Samtycke

varit ur stånd att ge uttryck för sin

krävs dock inte om den enskilde på

mening eller denna av annan orsak

grund av sitt tillstånd varit ur stånd

inte har kunnat inhämtas .

att ge uttryck för sin mening eller

meningen av annan orsak inte har

kunnat hämtas in.

199

s. 200 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

Har den gode mannen inom ra- men för förordnandet ingått en rättshandling som sedvanligen före- tas för den dagliga hushållningen, skall samtycke från den som han fö- reträder anses föreligga, om denne inte före rättshandlingen har gett ut- tryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktade sig.

Om den gode mannen inom ra- men för förordnandet har ingått en sådan rättshandling som sedvanli- gen företas för den dagliga hushåll- ningen, ska samtycke från den en- skilde anses föreligga. Detta gäller dock inte om den enskilde före rätts- handlingen har gett uttryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktade sig.

200

6 §

Om en rättshandling som en god

man har företagit inte blir bindande

enligt 5 §, är den gode mannen

enligt 5 §, är den gode mannen skyl-

skyldig att ersätta godtroende tredje

dig att ersätta en godtroende tredje

man skada som denne har tillfogats.

man den skada som han eller hon

Detta gäller dock inte, om rätts-

har tillfogats. Detta gäller dock

handlingen saknar bindande verkan

inte, om rättshandlingen saknar

mot den för vars räkning den har fö-

bindande verkan mot den för vars

retagits till följd av någon särskild

räkning den har företagits till följd

omständighet, som den gode man-

av någon särskild omständighet, som

nen inte kände till och som tredje

den gode mannen inte kände till

man inte med fog kunde förutsätta

och som tredje man inte med fog

att den gode mannen skulle känna

kunde förutsätta att den gode man-

till.

nen skulle känna till.

7 §

Om någon som befinner sig i en så-

dan situation som anges i 4 § är ur

stånd att vårda sig eller sin egen-

dom, får rätten besluta att anordna

dom, får rätten besluta om att an-

förvaltarskap

för

honom

eller

ordna ett förvaltarskap för honom

henne. Förvaltarskap får dock inte

eller henne. Ett förvaltarskap får

anordnas, om det är tillräckligt att

dock inte anordnas, om det är till-

godmanskap anordnas eller att den

räckligt att ett godmanskap anord-

enskilde på något annat, mindre in-

nas eller att den enskilde på något

gripande sätt får hjälp.

annat, mindre ingripande sätt får

hjälp.

Förvaltaruppdraget

skall

anpas-

Förvaltaruppdraget ska anpassas

sas till den enskildes behov i varje

till den enskildes behov i varje sär-

särskilt fall och får begränsas till att

skilt fall och får begränsas till att

avse viss egendom eller angelägen-

het eller egendom överstigande ett

visst värde.

Rätten får överlåta åt överför-

Rätten får överlåta åt överförmyn-

myndaren att

närmare bestämma

darnämnden att närmare bestämma

uppdragets omfattning.

När rätten meddelar ett beslut en-

När rätten anordnar ett förvaltar-

ligt första stycket, skall rätten sam-

skap ska rätten samtidigt förordna

tidigt förordna en förvaltare att ut-

en förvaltare att utföra uppdraget.

s. 201 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

9 §

Förvaltaren har inom ramen för för- valtaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företrä- der denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget.

föra uppdraget. Om en förvaltare i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet medde- las av överförmyndaren .

Om en förvaltare i något annat fall ska förordnas på grund av ett så- dant beslut, ska förordnandet med- delas av överförmyndarnämnden .

Förvaltarens behörighet och för- hållandet till tredje man

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

8 §

Trots ett förvaltarförordnande enligt 7 § har den som avses med förord- nandet rätt att

1. själv sluta avtal om tjänst eller annat arbete,

2. förfoga över vad han eller hon

genom eget arbete har förvärvat ef-

ter det att förvaltare har förordnats,

ter det att en förvaltare har förord-

liksom avkastningen av sådan egen-

nats, liksom avkastningen av sådan

dom och vad som har trätt i egendo-

egendom och vad som har trätt i

mens ställe samt

egendomens ställe samt

3. förfoga över vad han eller hon

efter det att förvaltare har förord-

efter det att en förvaltare har förord-

nats får genom gåva, testamente el-

ler förmånstagarförordnande vid

försäkring eller pensionssparande

enligt lagen (1993:931) om indivi-

duellt pensionssparande under vill-

kor att egendomen inte skall omfat-

kor att egendomen inte ska omfattas

tas av förvaltarens rådighet.

av förvaltarens rådighet.

Om det finns särskilda skäl för det,

får dock rätten föreskriva att förvalt-

får dock rätten besluta att förvalt-

aruppdraget skall omfatta även för-

aruppdraget ska omfatta även för-

hållanden som avses i första stycket.

Förvaltaren har inom ramen för för- valtaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företrä- der honom eller henne i alla ange- lägenheter som omfattas av uppdra- get.

Den som har förvaltare är inte behörig att företa rättshandlingar för an- nans räkning.

Den enskilde är inte bunden av en rättshandling som en förvaltare har företagit utanför sitt förordnande. Förvaltaren är i sådant fall skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne har tillfogats.

11 §

Den enskilde är inte bunden av en rättshandling som en förvaltare har företagit utanför sitt förordnande. Förvaltaren är i ett sådant fall skyldig att ersätta en godtroende tredje man skada som han eller hon har till- fogats.

201

s. 202 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

202

Gemensamma bestämmelser

Vem kan förordnas till god man

eller förvaltare?

12 §

Till god man eller förvaltare ska utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Föreslår den enskilde en viss person som god man eller förvaltare, ska den personen förordnas, om han eller hon är lämplig och vill åta sig uppdraget. Detsamma gäller om en god man ska förordnas att bevaka en underårigs eller bortavarandes rätt i ett dödsbo och den avlidne har gett till känna vem den avlidne önskar till god man.

Innan någon förordnas till god

man eller förvaltare ska hans eller

hennes lämplighet kontrolleras i den

hennes lämplighet kontrolleras i

utsträckning som behövs.

den utsträckning som behövs. Re-

geringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om lämplighetskontrol-

len.

Den som är underårig eller som själv har förvaltare får inte vara god man eller förvaltare.

12 a §

Den som inom ramen för sin an- ställning tar sig an uppdrag som god man eller förvaltare får endast förordnas som sådan ställföreträ- dare om det är nödvändigt på grund av uppdragets svårighets- grad eller om det annars finns sär- skilda skäl med hänsyn till den enskil- des intressen. En sådan ställföreträ- dare får även förordnas för tiden till dess att ärendet slutligt avgörs enligt vad som sägs i 18 §.

Bestämmelserna i denna balk och i annan författning om gode män och förvaltare gäller även de som tar sig an sådana uppdrag enligt vad som sägs i första stycket.

Utbildning för gode män och förvaltare

12 b §

Innan en person förordnas till god man enligt 4 § eller förvaltare ska han eller hon ha genomgått en in- troduktionsutbildning. Om det finns särskilda skäl får överförmyndar- nämnden medge att utbildningen får genomföras senare, dock inte se- nare än inom tre månader från da-

s. 203 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

gen för förordnandet. Ett sådant

Prop. 2025/26:92

medgivande får också beslutas av

Bilaga 2

rätten om ärendet har överlämnats

dit för prövning.

Flera gode män eller förvaltare

14 §

Om flera gode män eller förvaltare

är ansvariga för en skada som har

tillfogats tredje man, svarar de soli-

dariskt för ersättningen. Ersätt-

ningsansvaret skall slutligt fördelas

ningsansvaret ska slutligt fördelas

mellan de ansvariga efter vars och

ens grad av vållande. Om någon

saknar tillgångar att betala sin andel

med, skall de övrigas ansvarighet

med, ska de övrigas ansvarighet för

för bristen bestämmas enligt

bristen bestämmas enligt samma

samma grunder.

grunder.

Handläggningen i ärenden om

god man och förvaltare m.m.

15 §

En ansökan om förordnande av god

En ansökan om förordnande av en

man enligt 1–4 §§ eller förvaltare

god man enligt 1–4 §§ eller förval-

får göras av förmyndare, av den

tare får göras av förmyndare, av

som ansökan avser, om han eller

den som ansökan avser, om han el-

hon har fyllt 16 år, och av hans eller

ler hon har fyllt 16 år, och av hans

hennes make eller sambo och närm-

eller hennes make eller sambo och

aste släktingar. En ansökan om an-

närmaste släktingar. En ansökan

ordnande av godmanskap enligt 4 §

om anordnande av godmanskap en-

eller förvaltarskap får göras av dem

ligt 4 § eller förvaltarskap får göras

som nu har nämnts, av en framtids-

av dem som nu har nämnts och av

fullmaktshavare och av överför-

en framtidsfullmaktshavare.

myndaren .

En ansökan om anordnande av

förvaltarskap får också göras av en

god man som avses i 4 §.

god man som avses i 4 § och av

överförmyndarnämnden.

När det finns anledning till det

ska rätten självmant ta upp frågor

om anordnande av godmanskap en-

om anordnande av förvaltarskap.

ligt 4 § eller förvaltarskap. Över-

Överförmyndarnämnden har samma

förmyndaren har samma skyldighet

skyldighet när det gäller anord-

när det gäller förordnande av god

nande av godmanskap enligt 4 § el-

man eller förvaltare.

ler ett förordnande av god man eller

förvaltare. Rätten ska, när det finns

anledning till det, anmäla till över- förmyndarnämnden att det finns be-

203

s. 204 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

204

hov av att anordna godmanskap en-

ligt 4 §.

16 §

I ärenden om förordnande av god

I ett ärende om förordnande av god

man eller förvaltare för någon som

har fyllt 16 år ska rätten eller överför-

har fyllt 16 år ska rätten eller över-

myndaren ge denna person tillfälle

förmyndarnämnden ge denna per-

att yttra sig, om det kan ske.

son tillfälle att yttra sig, om det kan

ske.

I ärenden om anordnande av

I ett ärende om anordnande av

godmanskap enligt 4 § eller förval-

tarskap ska rätten också inhämta

tarskap ska rätten eller överförmyn-

yttranden från den enskildes make

darnämnden också inhämta yttran-

eller sambo, barn och framtidsfull-

den från den enskildes make eller

maktshavare, överförmyndaren och

sambo, barn, framtidsfullmaktsha-

vårdinrättning , om det inte är obe-

vare och vårdinrättningar , om det

hövligt. Yttranden ska också, om

inte är obehövligt. Rätten ska in-

det behövs, inhämtas från andra

hämta ett yttrande från överför-

närstående samt från den eller de

myndarnämnden, om det inte är

kommunala nämnder som fullgör

obehövligt. Yttranden ska också,

uppgifter inom socialtjänsten och

om det behövs, inhämtas från andra

den eller de nämnder som utövar

närstående samt från den eller de

regionens ledning av omsorgsverk-

kommunala nämnder som fullgör

samheten. Den som ansökan avser

uppgifter inom socialtjänsten och

ska höras muntligen, om det kan

den eller de nämnder som utövar

ske utan skada för honom eller

regionens ledning av omsorgsverk-

henne och det inte är uppenbart att

samheten. Den som ansökan avser

han eller hon inte förstår vad saken

ska höras muntligen, om det kan

gäller. Rätten får dock avstå från att

ske utan skada för honom eller

höra den enskilde muntligen om

henne och det inte är uppenbart att

han eller hon själv har gjort ansö-

han eller hon inte förstår vad saken

kan eller medgett förordnandet el-

gäller. Rätten eller överförmyndar-

ler det annars finns särskilda skäl.

nämnden får dock avstå från att

höra den enskilde muntligen om

han eller hon själv har gjort ansö-

kan eller medgett förordnandet eller

det annars finns särskilda skäl.

Andra stycket gäller även i ären-

den hos överförmyndaren om för-

den hos överförmyndarnämnden om

ordnande av god man enligt 4 § el-

förordnande av god man enligt 4 §

ler förvaltare.

eller förvaltare.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldiga att lämna sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet.

17 §

Innan rätten anordnar förvaltarskap

Innan rätten anordnar förvaltar-

skall den inhämta läkarintyg eller an-

skap ska den inhämta läkarintyg eller

nan likvärdig utredning om den en-

annan likvärdig utredning om den

skildes hälsotillstånd. Detta gäller

enskildes hälsotillstånd. Detta gäl-

även i ärenden om anordnande av

ler även för rätten eller överförmyn-

s. 205 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

godmanskap enligt 4 §, när den en-

darnämnden i ärenden om anord-

skilde inte har lämnat sitt samtycke.

nande av godmanskap enligt 4 §,

när den enskilde inte har lämnat sitt

samtycke.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan utredning som avses i första stycket.

17 a §

Rätten får uppdra åt överförmynda-

Rätten får uppdra åt överförmyn-

ren att inhämta yttranden enligt

darnämnden att inhämta yttranden

16 § andra stycket och utredning

enligt 16 § andra stycket och utred-

enligt 17 §.

ning enligt 17 §.

På begäran av rätten ska överför-

myndaren lämna förslag på god man

myndarnämnden lämna förslag på

eller förvaltare, om det inte finns

god man eller förvaltare, om det

särskilda skäl mot det.

inte finns särskilda skäl mot det.

Om en fråga om anordnande av

godmanskap enligt 4 § eller förval-

förvaltarskap uppkommer hos över-

tarskap uppkommer hos överför-

förmyndarnämnden , får

nämnden

myndaren , får överförmyndaren in-

inhämta utredning enligt 17 §. Om

hämta yttranden enligt 16 § andra

överförmyndarnämnden

ansöker

stycket och utredning enligt 17 §.

om ett sådant anordnande, ska de

Om överförmyndaren ansöker om

yttranden och den utredning som

ett sådant anordnande, ska vad som

hämtats in enligt 16 och 17 §§ ges

inhämtats ges in till rätten tillsam-

in till rätten tillsammans med ansö-

mans med ansökan. Överförmynda-

kan. Detsamma gäller om nämnden

ren ska då också lämna förslag på

överlämnar ett ärende om anord-

god man eller förvaltare.

nande av godmanskap till rätten en-

ligt 4 a §. Överförmyndarnämnden

ska i ett sådant fall också lämna för-

slag på god man eller förvaltare.

Interimistiska beslut

18 §

Kan ett slutligt beslut inte ges ome-

delbart i ett ärende om anordnande

av godmanskap enligt 4 § eller för-

valtarskap, får rätten besluta att an-

valtarskap, får rätten besluta om att

ordna godmanskap eller förvaltar-

anordna ett godmanskap eller för-

skap för tiden till dess ärendet slut-

valtarskap för tiden till dess ärendet

ligt avgörs, om den enskildes ange-

slutligt avgörs, om den enskildes

lägenheter kräver omedelbar vård

angelägenheter kräver

omedelbar

eller ett dröjsmål uppenbarligen

vård eller ett dröjsmål uppenbarli-

skulle medföra fara för den enskil-

gen skulle medföra fara för den en-

des person eller egendom. Ett så-

skildes person eller egendom (ett

dant beslut kan meddelas även för

interimistiskt beslut) . Ett sådant be-

den som är underårig att gälla från

slut kan meddelas även för den som

och med den dag då han eller hon

är underårig att gälla från och med

fyller arton år.

den dag då han eller hon fyller

18 år.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

205

s. 206 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

Kan ett slutligt beslut inte ges omedelbart i ett ärende om förord- nande av god man eller förvaltare, får överförmyndaren förordna god man eller förvaltare för tiden till dess ärendet slutligt avgörs, om ärendet brådskar av sådan anled- ning som anges i första stycket.

Innan beslut enligt första eller andra stycket meddelas skall den som ansökningen avser ha fått till- fälle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

Ett beslut enligt första stycket får när som helst ändras av rätten. Över- förmyndaren får när som helst ändra ett beslut enligt andra stycket.

Kan ett slutligt beslut inte ges omedelbart i ett ärende om förord- nande av god man eller förvaltare, får överförmyndarnämnden för- ordna en god man eller en förval- tare för tiden till dess ärendet slut- ligt avgörs, om ärendet brådskar av en sådan anledning som anges i första stycket.

Innan ett beslut enligt första eller andra stycket meddelas ska den som ansökan avser ha fått tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

Ett beslut enligt första stycket eller enligt 18 a § får när som helst ändras av rätten. Överförmyndarnämnden får när som helst ändra ett beslut enligt andra stycket.

18 a §

Ett interimistiskt beslut om att an- ordna ett godmanskap enligt 4 § får meddelas av överförmyndarnämn- den om nämnden är behörig att be- sluta i ärendet enligt vad som anges

i 4 a §. Överförmyndarnämnden får också när som helst ändra ett interimistiskt beslut, om nämnden är behörig att besluta i ärendet. Ett interimistiskt beslut får meddelas under de förutsättningar som anges

i 18 § första och tredje stycket.

Upphörande och entledigande

206

19 §

Om en god man eller förvaltare inte

längre behövs, ska godmanskapet

eller förvaltarskapet upphöra. En

eller förvaltarskapet upphöra. Ett

god man som har förordnats enligt

godmanskap enligt 4 § ska också

3 § 1–5 ska entledigas så snart den

upphöra om den enskilde inte

som förordnandet avser begär det.

längre samtycker till godmanskapet

När en god man eller förvaltare har

och hans eller hennes samtycke var

slutfört sitt uppdrag, ska han eller

en förutsättning för anordnandet

hon genast anmäla det till överför-

enligt 4 § andra stycket. En god

myndaren .

man som har förordnats enligt 3 §

1–5 ska entledigas så snart den som

förordnandet avser begär det. När

en god man eller förvaltare har slut-

s. 207 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

fört sitt uppdrag, ska han eller hon

genast anmäla det till överförmyn-

darnämnden .

En god man eller förvaltare har rätt

att på begäran bli entledigad från

sitt uppdrag. Om godmanskapet el-

ler förvaltarskapet ska fortsätta, är

den gode mannen eller förvaltaren

dock skyldig att kvarstå till dess en

ny god man eller förvaltare har ut-

setts, om inte annat föreskrivs i

19 a §.

19 a §. En ny god man eller förval-

tare ska förordnas så snart som

möjligt.

19 a §

Skyldigheten enligt 19 § andra stycket att kvarstå som god man eller för- valtare gäller inte om en god man som har förordnats enligt 4 § eller en förvaltare har skälig orsak att bli entledigad innan en ny god man eller

förvaltare har utsetts.

Sker ett entledigande med stöd av

första

stycket, ska godmanskapet

första

stycket, ska

godmanskapet

eller

förvaltarskapet

upphöra,

eller

förvaltarskapet

upphöra, om

överförmyndaren har

vidtagit

alla

överförmyndarnämnden har vidta-

rimliga åtgärder för att finna någon

git alla rimliga åtgärder för att finna

annan som är lämplig och som vill

någon annan som är lämplig och

åta sig uppdraget.

som vill åta sig uppdraget.

19 b §

Ett beslut om att ett godmanskap

Ett beslut om att ett förvaltarskap ska

enligt 4 § eller ett förvaltarskap ska

upphöra fattas av rätten.

upphöra och ett beslut om att entle-

diga en god man eller förvaltare

med stöd av 19 a § fattas av rätten .

I övriga fall fattar överförmynda- ren beslut om upphörande av ett godmanskap och om entledigande av en god man eller förvaltare.

Ett beslut om att ett godmanskap enligt 4 § ska upphöra fattas av överförmyndarnämnden. Om nå- gon som är behörig att yttra sig i ärendet motsätter sig att godman- skapet upphör ska överförmyndar- nämnden dock överlämna ärendet till rätten för prövning. Rätten fat- tar också beslut om att ett godman- skap ska upphöra med stöd av 19 a § andra stycket. I övriga fall fattar överförmyndarnämnden beslut

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

207

s. 208 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

208

om upphörandet av ett godman-

skap.

Ett beslut om att entlediga en god

man eller förvaltare med stöd av

19 a § första stycket fattas av rät-

ten. I övriga fall fattar överförmyn-

darnämnden beslut om entledigande

av en god man eller förvaltare.

20 §

En god man eller förvaltare som

gör sig skyldig till missbruk eller

försummelse vid utövandet av sitt

uppdrag eller som kommer på eko-

nomiskt obestånd och på grund av

detta är olämplig för uppdraget el-

ler som av någon annan orsak inte

längre är lämplig att inneha uppdra-

get, skall entledigas. Beslut om ent-

get, ska entledigas. Ett beslut om

ledigande fattas av överförmynda-

entledigande fattas av överförmyn-

ren .

darnämnden .

Uppkommer en fråga om att en-

ligt första stycket entlediga en god

man eller förvaltare och kan slutligt

man eller förvaltare och kan ett slut-

beslut inte ges omedelbart, får över-

ligt beslut inte ges omedelbart, får

förmyndaren besluta att den gode

överförmyndarnämnden besluta att

mannen eller förvaltaren skall skil-

den gode mannen eller förvaltaren

jas från sitt uppdrag för tiden till

ska skiljas från sitt uppdrag för ti-

dess ärendet avgörs, om dröjsmål

den till dess ärendet avgörs, om ett

skulle medföra fara för den som

dröjsmål skulle medföra fara för

godmanskapet eller förvaltarskapet

den som godmanskapet eller för-

avser.

valtarskapet avser (ett interimistiskt

beslut).

21 §

Ansökan om entledigande av en god man eller förvaltare och om upphö- rande av godmanskap eller förvaltarskap får göras av någon av dem som avses i 15 § första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren.

Rätten eller överförmyndaren får

Rätten eller överförmyndarnämn-

också självmant ta upp frågor som

den får också självmant ta upp frå-

avses i första stycket och som de är

gor som avses i första stycket och

behöriga att avgöra.

som de är behöriga att avgöra.

I ett ärende enligt denna paragraf

skall rätten eller överförmyndaren

ska rätten eller överförmyndarnämn-

ge den enskilde tillfälle att yttra sig,

den ge den enskilde tillfälle att yttra

om det kan ske.

sig, om det kan ske.

22 §

Dör en god man eller förvaltare,

Om en god man eller förvaltare dör ,

skall den som har boet i sin vård

ska den som har boet i sin vård utan

utan dröjsmål anmäla förhållandet

dröjsmål anmäla förhållandet till den

s. 209 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

till den överförmyndare som har tillsyn över godmanskapet eller för- valtarskapet.

överförmyndarnämnd som har tillsyn

Prop. 2025/26:92

över godmanskapet eller förvaltar-

Bilaga 2

skapet.

Jämkning

23 §

Rätten är skyldig att pröva om om-

fattningen av ett godmanskap enligt

fattningen av ett förvaltarskap bör

4 § eller ett förvaltarskap bör jäm-

jämkas, om någon av dem som

kas, om någon av dem som anges i

anges i 15 § första stycket eller den

15 § första stycket eller den gode

gode mannen eller förvaltaren an-

mannen eller förvaltaren ansöker

söker om det. Rätten kan också utan

om det. Rätten kan också utan an-

ansökan göra en sådan prövning.

sökan göra en sådan prövning.

Innan rätten meddelar beslut en-

Överförmyndarnämnden är skyl-

ligt första stycket, skall den gode

dig att pröva om omfattningen av

mannen eller förvaltaren samt över-

ett godmanskap enligt 4 § bör jäm-

förmyndaren och den enskilde ges

kas, om någon av dem som anges i

tillfälle att yttra sig.

första stycket ansöker om det.

Nämnden kan också utan ansökan

göra en sådan prövning. Om någon

som är behörig att yttra sig i ären-

det motsätter sig att godmanskapet

jämkas ska överförmyndarnämnden

dock överlämna ärendet till rätten

för prövning.

Kan ett slutligt beslut inte ges

I fråga om godmanskap enligt 1–

omedelbart, får rätten meddela be-

3 §§ ska överförmyndarnämnden

slut i frågan för tiden till dess ären-

pröva om godmanskapets omfatt-

det avgörs, om dröjsmål skulle med-

ning bör jämkas, om någon av dem

föra fara för den enskilde. I fråga om

som anges i 15 § första stycket eller

ett sådant beslut tillämpas bestäm-

den gode mannen eller förvaltaren

melserna i 18 § tredje och fjärde

ansöker om det. Överförmyndar-

styckena.

nämnden kan också utan ansökan

göra en sådan prövning.

I fråga om godmanskap enligt 1–

3 §§ skall överförmyndaren pröva

om godmanskapets omfattning bör jämkas. Bestämmelserna i första– tredje styckena skall också tilläm- pas vid handläggningen hos över- förmyndaren av frågor om sådan jämkning.

23 a §

Innan rätten eller överförmyndar-

nämnden meddelar ett beslut enligt

23 §, ska den gode mannen eller

förvaltaren och den enskilde ges

tillfälle att yttra sig. Rätten ska även

209

s. 210 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

210

ge överförmyndarnämnden

tillfälle

att yttra sig.

Kan ett slutligt beslut inte ges

omedelbart, får rätten meddela be-

slut i frågan för tiden till dess att

ärendet avgörs, om ett dröjsmål

skulle medföra fara för den en-

skilde

(ett interimistiskt

beslut).

I fråga om ett sådant beslut tillämpas

bestämmelserna i 18 § tredje och

fjärde

styckena. Ett interimistiskt

beslut får också fattas av överför-

myndarnämnden om nämnden är be-

hörig att besluta i ärendet.

Ställföreträdarens yttrande

24 §

Innan rätten eller överförmyndaren

Innan rätten eller överförmyndar-

förordnar någon till god man eller

nämnden förordnar någon till god

förvaltare eller entledigar någon

man eller förvaltare eller entledigar

från ett sådant uppdrag, skall han

någon från ett sådant uppdrag, ska

eller hon ges tillfälle att yttra sig. Är

han eller hon ges tillfälle att yttra

det fråga om beslut enligt 20 §

sig. Är det fråga om ett beslut enligt

andra stycket, skall den gode man-

20 § andra stycket, ska den gode

nen eller förvaltaren ges tillfälle att

mannen eller förvaltaren ges till-

yttra sig, om det inte är fara i dröjs-

fälle att yttra sig, om det inte är fara

mål.

i dröjsmål.

Behörig domstol och överförmyn- darnämnd

25 §

Behörig domstol i frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller förvaltar- skap är tingsrätten i den ort där den enskilde är folkbokförd. Om den en- skilde inte är folkbokförd i Sverige, är tingsrätten i den ort där den enskilde

vistas behörig domstol.

Behörig överförmyndare i frågor

Behörig överförmyndarnämnd i

om godmanskap enligt 1, 2 och 4 §§

frågor om godmanskap enligt 1, 2

eller lagen (2005:429) om god man

och 4 §§ eller lagen (2005:429) om

för ensamkommande barn samt i

god man för ensamkommande barn

frågor om förvaltarskap är överför-

samt i frågor om förvaltarskap är

myndaren för den kommun där den

överförmyndarnämnden för

den

enskilde är folkbokförd. Om den

kommun där den enskilde är folk-

enskilde inte är folkbokförd i Sve-

bokförd. Om den enskilde inte är

rige, är överförmyndaren för den

folkbokförd i Sverige, är överför-

kommun där den enskilde vistas be-

myndarnämnden för den kommun

hörig överförmyndare .

där den enskilde vistas behörig.

Om det inte finns någon behörig

domstol enligt första stycket eller be-

domstol enligt första stycket eller en

hörig överförmyndare enligt andra

behörig överförmyndarnämnd

en-

s. 211 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

stycket, är Stockholms tingsrätt och överförmyndaren för Stockholms kommun behörig domstol respektive behörig överförmyndare.

ligt andra stycket, är Stockholms

Prop. 2025/26:92

tingsrätt och överförmyndarnämnden

Bilaga 2

för Stockholms kommun behörig

domstol respektive behörig överför-

myndarnämnd .

26 §

Uppkommer vid utredning av ett

Uppkommer vid utredningen av ett

dödsbo frågan om förordnande av

dödsbo frågan om att förordna en

god man enligt 3 §, hör ärendet till

överförmyndaren för den kommun

överförmyndarnämnden

för den

där den döde hade sitt hemvist eller,

kommun där den döde hade sin

om den döde inte hade hemvist i

hemvist eller, om den döde inte

Sverige, till

överförmyndaren

för

hade hemvist i Sverige, till överför-

Stockholms

kommun. Skall

god

myndarnämnden för

Stockholms

man annars förordnas enligt 3 §, tas

kommun. Ska en god man annars

ärendet upp

av överförmyndaren

förordnas enligt 3 §, tas ärendet upp

för den kommun där den för vilken

av överförmyndarnämnden för den

god man skall förordnas har egen-

kommun där den för vilken en god

dom eller där annars behov av god

man ska förordnas har egendom el-

man har visat sig.

ler där annars behovet av en god

man har visat sig.

Andra frågor som gäller godman-

skap enligt 3 § tas upp av den över-

förmyndare som har förordnat god

förmyndarnämnd som har förord-

man.

nat den gode mannen .

Kungörelser

27 §

Rätten skall genast kungöra beslut

Rätten ska genast kungöra ett beslut

om anordnande

eller upphörande

om ett anordnande eller upphö-

av förvaltarskap i Post- och Inrikes

rande av ett förvaltarskap i Post-

Tidningar. Sådan kungörelse

skall

och Inrikes Tidningar. En sådan

också ske av beslut om jämkning av

kungörelse ska också ske av beslut

förvaltarskaps

omfattning

enligt

om jämkning av ett förvaltarskaps

23 §.

omfattning enligt 23 §.

12 kap. 1 §

Förmyndare skall förvalta omyndi-

En förmyndare ska förvalta omyn-

gas tillgångar och företräda dem i

digas tillgångar och företräda dem i

angelägenheter som rör tillgång-

arna.

Detta gäller inte i fråga om till-

gångar som omyndiga enligt lag

själva råder över eller som de har

förvärvat genom gåva, testamente el-

ler förmånstagarförordnande vid

försäkring eller pensionssparande

enligt lagen (1993:931) om indivi-

211

s. 212 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

duellt pensionssparande med villkor att egendomen skall stå under för- valtning av någon annan än för- myndaren, utan bestämmanderätt för förmyndaren, och med angi- vande av vem som skall utöva för- valtningen (särskild förvaltning). Är särskild förvaltning anordnad, skall den som utövar förvaltningen årligen lämna redovisning över förvaltningen till förmyndaren.

Förmyndaren företräder i övrigt den omyndige när detta inte enligt lag skall göras av någon annan.

duellt pensionssparande med villkor att egendomen ska stå under för- valtning av någon annan än för- myndaren, utan bestämmanderätt för förmyndaren, och med angi- vande av vem som ska utöva för- valtningen (särskild förvaltning). Är särskild förvaltning anordnad, ska den som utövar förvaltningen årligen lämna en redovisning över förvalt- ningen till förmyndaren.

Förmyndaren företräder i övrigt den omyndige när detta inte enligt lag ska göras av någon annan.

212

2 §

Gode män och förvaltare ska, i den

utsträckning det följer av deras för-

ordnande, bevaka rätten för de per-

ordnande, se till att den enskildes

soner som de företräder, förvalta

intressen i ekonomiska och person-

deras tillgångar och sörja för deras

liga angelägenheter tas om hand.

person.

De ska bevaka den enskildes rätt i

de angelägenheter som uppdraget

omfattar.

Även om det inte framgår av för-

ordnandet, omfattar den gode man-

nens eller förvaltarens uppdrag inte

sådana tillgångar som har ställts un-

der särskild förvaltning. Är särskild

förvaltning anordnad, ska den som

utövar förvaltningen årligen lämna

redovisning över förvaltningen till

en redovisning över förvaltningen till

den gode mannen eller förvaltaren,

om det faller inom ramen för den

gode mannens eller förvaltarens

uppdrag att ta emot en sådan redo-

visning.

3 §

Förmyndare, gode män och förval-

tare skall omsorgsfullt fullgöra sina

tare ska omsorgsfullt fullgöra sina

skyldigheter och alltid handla på det

skyldigheter. De ska beakta den en-

sätt som bäst gagnar den enskilde.

skildes vilja eller förmodade inställ-

ning och alltid handla på det sätt som

bäst gagnar den enskilde.

s. 213 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

4 §

Närmare bestämmelser om hur förvaltningen skall skötas finns i 13–15 kap.

Den enskildes medel ska i skälig omfattning användas för hans eller hennes uppehälle, utbildning samt nytta och välbefinnande i övrigt. De medel som inte används för så- dana ändamål ska placeras så att till- räcklig trygghet finns för deras be- stånd och så att de ger skälig av- kastning.

Närmare bestämmelser om hur förvaltningen ska skötas finns i 13– 15 kap.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

5 §

Förmyndare, gode män och förval-

tare skall fortlöpande föra räken-

tare ska fortlöpande föra räken-

skaper över sin förvaltning och

göra anteckningar om sina åtgärder

i övrigt. Föräldrar är dock skyldiga

att föra räkenskaper och göra an-

teckningar endast i den utsträck-

ning som kan anses behövlig med

hänsyn till egendomens omfattning

och omständigheterna i övrigt.

6 §

Förmyndare, gode män och förval-

tare skall se till att pengar och vär-

tare ska se till att pengar och värde-

depapper som tillhör den enskilde

papper som tillhör den enskilde för-

förvaras så att de inte sammanblan-

varas så att de inte sammanblandas

das med tillgångar som ställföreträ-

med tillgångar som ställföreträda-

daren annars förvaltar.

ren annars förvaltar.

Om den enskilde äger värdehandlingar eller annars har rättigheter på grund av sådana handlingar, svarar förmyndaren, den gode mannen eller för- valtaren för att behövliga registreringar och anmälningar görs.

7 a §

Gode män och förvaltare ska hålla den enskilde löpande informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Förordnade förmyndare har motsvarande skyldighet i förhåll- ande till omyndiga som har fyllt 16 år.

8 §

Uppstår fråga om rättshandling el-

Om det uppstår en fråga om en

ler rättegång mellan en omyndig

rättshandling eller rättegång mel-

och förmyndaren, förmyndarens

lan en omyndig och förmyndaren,

213

s. 214 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

make eller sambo eller någon som

förmyndarens make eller sambo

förmyndaren företräder, har för-

eller någon som förmyndaren före-

myndaren inte rätt att företräda

träder, har förmyndaren inte rätt att

den omyndige. Har syskon samma

företräda den omyndige. Har sys-

förmyndare, får förmyndaren

kon samma förmyndare, får för-

dock företräda de omyndiga vid

myndaren

dock företräda de

arvskifte mellan dem, om de inte

omyndiga

vid arvskifte mellan

har inbördes stridande intressen.

dem, om de inte har inbördes stri-

dande intressen.

En god man eller förvaltare har inte rätt att företräda den enskilde, om det uppstår en fråga om rättshandling eller rättegång mellan den enskilde å ena sidan och den gode mannen eller förvaltaren, hans eller hennes make eller sambo eller någon som han eller hon företräder å den andra sidan.

Om en förmyndare, god man eller förvaltare har slutit avtal i strid med första eller andra stycket, tillämpas 9 kap. 7 § första stycket i fråga om återbärings- och ersättningsskyldighet.

Överförmyndarens tillsyn

Överförmyndarnämndens tillsyn

9 §

Förmyndares, gode mäns och för-

valtares verksamhet står under över-

förmyndarens tillsyn.

förmyndarnämndens

tillsyn.

Be-

stämmelser om nämndens tillsyn

finns i kap. 16.

Förmyndare, gode män och för-

valtare är skyldiga att lämna över-

förmyndaren de upplysningar om

förmyndarnämnden

de handlingar

sin verksamhet som överförmynda-

och upplysningar om sin verksam-

ren begär.

het som nämnden begär.

9 a §

Förordnade förmyndare, gode män

och förvaltare ska före den 1 mars

varje år i en årsberättelse till över-

förmyndarnämnden

redogöra

för

utförandet av uppdraget under fö-

regående år.

Om uppdraget har upphört, ska den avgående ställföreträdaren inom en månad lämna en slutberättelse för det löpande året fram till dess att ställföreträdarskapet upphörde.

Årsberättelsen och slutberättel- sen ska lämnas på heder och sam- vete. Vad som sägs i 14 kap. 19 och 20 §§ gäller även i fråga om årsbe- rättelser och slutberättelser.

214

s. 215 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Avtal utan överförmyndarens

Avtal utan överförmyndarnämn-

samtycke

dens samtycke

10 §

Om en förmyndare, god man eller

förvaltare har ingått avtal för den

enskildes räkning utan att inhämta

samtycke från

överförmyndaren ,

samtycke från överförmyndarnämn-

trots att samtycke krävs enligt 13–

den , trots att samtycke krävs enligt

15 kap., får motparten inte från-

13–15 kap., får motparten inte från-

träda avtalet,

om förmyndaren,

träda avtalet, om förmyndaren,

gode mannen eller förvaltaren begär

gode mannen eller förvaltaren be-

överförmyndarens samtycke inom

gär nämndens samtycke inom en

en månad från det att avtalet

månad från det att avtalet ingicks

ingicks och något annat förbehåll

och något annat förbehåll inte har

inte har gjorts. Om överförmynda-

gjorts. Om överförmyndarnämnden

ren inte lämnar sitt samtycke, får

inte lämnar sitt samtycke, får motpar-

motparten frånträda avtalet, om inte

ten frånträda avtalet, om inte något

något annat har överenskommits.

annat har överenskommits.

Om en förmyndare, god man eller förvaltare har ingått ett avtal som in- nebär skuldsättning för den enskilde utan att inhämta samtycke som krävs enligt 13 kap. 12 § första stycket 1 eller 14 kap. 13 § första stycket 1, får motparten inte heller frånträda avtalet sedan det har blivit fullgjort.

12 §

Om en persons egendom skall för-

Om en persons egendom ska för-

valtas av fler än en förmyndare, god

man eller förvaltare, skall ställföre-

man eller förvaltare, ska ställföre-

trädarna utöva förvaltningen ge-

mensamt.

Överförmyndaren

kan

mensamt . Överförmyndarnämnden

dock besluta att förvaltningen av

kan dock besluta att förvaltningen

tillgångarna skall fördelas på visst

av tillgångarna ska fördelas på visst

sätt mellan

ställföreträdarna

eller

sätt mellan ställföreträdarna eller

att vissa tillgångar skall förvaltas av

att vissa tillgångar ska förvaltas av

en av dem ensam. I samband med

en av dem ensam . I samband med

att rätten förordnar en ställföreträ-

dare kan även rätten meddela ett så-

dant beslut.

Om de som utövar förvaltningen

gemensamt inte kan enas om en

viss åtgärd, gäller den mening som

överförmyndaren biträder. Om det

överförmyndarnämnden biträder.

är fråga om en åtgärd som kräver

Om det är fråga om en åtgärd som

överförmyndarens samtycke,

kan

kräver nämndens samtycke, kan

samtycke ges till åtgärden även om

det finns delade meningar. Överför-

myndaren skall dock ge alla dem

myndarnämnden ska dock ge alla

som har del i förvaltningen tillfälle

dem som har del i förvaltningen

att yttra sig innan överförmyndaren

tillfälle att yttra sig innan nämnden

beslutar i saken.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

215

s. 216 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

216

13 §

Om överförmyndaren finner skäl

överförmyndarnämnden finner

till det, skall förmyndare, gode män

skäl till det, ska förmyndare, gode

eller förvaltare ställa säkerhet för

män eller förvaltare ställa säkerhet

den förvaltade egendomen. Över-

för

den förvaltade egendomen.

förmyndaren prövar säkerheten och

Nämnden prövar säkerheten och be-

bestämmer hur den skall förvaras. I

stämmer hur den ska förvaras. I övrigt

övrigt tillämpas 2 kap. 25 § utsök-

tillämpas 2 kap. 25 § utsökningsbal-

ningsbalken.

ken.

14 §

Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att ersätta skada som de uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den enskilde.

Om flera förmyndare, gode män

eller förvaltare är ansvariga, svarar

de solidariskt för ersättningen. Er-

sättningsansvaret skall slutligt för-

sättningsansvaret ska slutligt förde-

delas mellan de ansvariga efter vars

las mellan de ansvariga efter vars

och ens grad av vållande. Om nå-

och ens grad av vållande. Om någon

gon saknar tillgångar att betala sin

saknar tillgångar att betala sin andel

andel med, skall de övrigas ansva-

med, ska de övrigas ansvarighet för

righet för bristen bestämmas enligt

bristen bestämmas enligt samma

samma grunder.

grunder.

16 §

Förordnade förmyndare, gode män

och förvaltare har rätt till ett skäligt

arvode för uppdraget och ersättning

för de utgifter som har varit skäligen

för de utgifter som har varit skäli-

påkallade för uppdragets fullgö-

gen påkallade för uppdragets fullgö-

rande.

rande. Överförmyndarnämnden får

utan underlag bevilja ställföreträda-

ren ersättning för sådana utgifter,

med ett belopp som per år motsva-

rar högst två procent av prisbas-

beloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ so-

cialförsäkringsbalken.

Beslut om arvode och ersättning

Beslut om arvoden och ersätt-

för utgifter fattas av överförmynda-

ningar för utgifter fattas av överför-

ren . Överförmyndaren bestämmer

myndarnämnden . Nämnden bestäm-

dessutom i vad mån arvode och er-

mer dessutom i vad mån arvode och

sättning för utgifter ska betalas med

ersättning för utgifter ska betalas

medel som tillhör den enskilde.

med medel som tillhör den en-

skilde.

Om det inte finns särskilda skäl för något annat, ska arvode och ersätt- ning för utgifter, inklusive de avgifter och skatter som utgår på dem, betalas med den enskildes medel i den mån hans eller hennes beräknade inkomst un- der det år när uppdraget utförs överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken eller hans eller hennes tillgångar under samma år överstiger två gånger prisbasbeloppet.

s. 217 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Arvode och ersättning för utgifter som avser vård av någons rätt i oskif- tat dödsbo ska betalas med dödsboets medel, om inte särskilda skäl föran- leder något annat.

Arvode och ersättning för utgifter som inte ska betalas med den enskil- des eller dödsboets medel ska betalas av kommunen.

17 §

Föräldrar som är förmyndare har, om det finns särskilda skäl, rätt till ar- vode med anledning av förvaltningen av den omyndiges egendom. De har också rätt till ersättning för utgifter som har varit skäligen påkallade av

förvaltningen.

Beslut om arvode och ersättning

Beslut om arvoden och ersätt-

för utgifter fattas av överförmynda-

ningar för utgifter fattas av överför-

ren . Beloppen skall betalas med

myndarnämnden . Beloppen ska be-

den omyndiges medel eller, om det

talas med den omyndiges medel el-

gäller dödsboförvaltning, med döds-

ler, om det gäller dödsboförvaltning,

boets tillgångar.

med dödsboets tillgångar.

13 kap. 2 §

När värdet på en omyndigs tillgångar, som ska förvaltas av föräldrarna, genom arv, gåva, värdestegring eller på något annat sätt har kommit att överstiga åtta gånger gällande prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ soci- alförsäkringsbalken, tillämpas bestämmelserna i 3–7 §§ för förvaltningen.

Dessa bestämmelser gäller även

Dessa

bestämmelser gäller även

egendom som, under villkor om att

förvaltningen av den ska stå under

överförmyndarens kontroll (särskild

överförmyndarnämndens kontroll

överförmyndarkontroll), har tillfallit

(särskild

överförmyndarkontroll),

den omyndige

har tillfallit den omyndige

1. genom arv eller testamente,

2. genom gåva, under förutsätt-

ning att givaren skriftligen har an-

mält gåvan till överförmyndaren ,

mält gåvan till överförmyndar-

eller

nämnden , eller

3. genom förmånstagarförordnande vid försäkring med anledning av dödsfall eller vid pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individu- ellt pensionssparande.

Med egendom som anges i andra stycket jämställs egendom som har trätt i stället för sådan egendom samt avkastning av egendomen.

3 §

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

Inom en månad efter det att värdet på en omyndigs tillgångar översti- git det belopp som anges i 2 § första stycket skall föräldrarna ge in en för- teckning över den omyndiges egen- dom till överförmyndaren.

Har egendom tillfallit en omyndig med villkor om särskild överför- myndarkontroll enligt 2 § andra

Inom en månad efter det att värdet på en omyndigs tillgångar översti- git det belopp som anges i 2 § första stycket ska föräldrarna ge in en för- teckning över den omyndiges egen- dom till överförmyndarnämnden .

Om egendom har tillfallit en omyndig med villkor om särskild överförmyndarkontroll enligt 2 §

217

s. 218 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Den omyndiges tillgångar får vi- dare utan överförmyndarnämndens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxerings- värdet.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

stycket, skall föräldrarna ge in en förteckning över egendomen till överförmyndaren inom en månad därefter.

Förteckningarna skall avges på heder och samvete.

andra stycket, ska föräldrarna ge in en förteckning över egendomen till överförmyndarnämnden inom en månad därefter.

Förteckningarna ska lämnas på heder och samvete.

218

5 §

Den omyndiges tillgångar får utan

samtycke av överförmyndaren pla-

samtycke av överförmyndarnämn-

ceras i

den placeras i

1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kom- mun,

2. skuldförbindelser som har utfärdats av Svenska skeppshypotekskassan eller av en bank eller av ett kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller av ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för förlagsbevis eller andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens öv- riga fordringsägare, eller

3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (2004:46) om värde- pappersfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en of- fentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

Den omyndiges tillgångar får vi- dare utan överförmyndarens sam- tycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxerings- värdet.

6 §

Om överförmyndaren samtycker till

Om överförmyndarnämnden sam-

det, får den omyndiges tillgångar

tycker till det, får den omyndiges

placeras i aktier och även i övrigt

tillgångar placeras i aktier och även

placeras på något annat sätt än som

i övrigt placeras på något annat sätt

anges i 5 §.

än som anges i 5 §.

I fråga om köp av fast egendom m.m. finns bestämmelser i 10 §.

8 §

Pengar som har satts in hos bank el-

ler kreditmarknadsföretag enligt

16 kap. 11 § eller med uppgift till

banken eller kreditmarknadsföreta-

get om att de skall stå under särskild

get om att de ska stå under särskild

överförmyndarkontroll får inte tas ut

utan överförmyndarens samtycke.

utan överförmyndarnämndens sam-

tycke.

s. 219 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

9 §

Överförmyndaren

ska

besluta

att

Överförmyndarnämnden ska be-

bestämmelserna

i 4–7 §§

inte

sluta att bestämmelserna i 4–7 §§

längre ska tillämpas, om värdet på

inte längre ska tillämpas, om värdet

den omyndiges tillgångar har kom-

på den omyndiges tillgångar har

mit att sjunka till ett belopp som un-

kommit att sjunka till ett belopp

derstiger fyra gånger gällande pris-

som understiger fyra gånger gäl-

basbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§

lande prisbasbelopp enligt 2 kap. 6

socialförsäkringsbalken

och

det

och 7 §§ socialförsäkringsbalken

inte finns särskild anledning att låta

och det inte finns särskild anled-

kontrollen fortgå.

ning att låta kontrollen fortgå.

Ett beslut enligt första stycket gäller inte egendom som har tillfallit den omyndige under villkor om särskild överförmyndarkontroll.

Om det med hänsyn till föräldrar-

nas och den omyndiges förhållanden

eller i övrigt finns särskilda skäl, får

överförmyndaren helt eller delvis

överförmyndarnämnden helt eller

besluta om undantag från 3–7 §§.

delvis besluta om undantag från 3–

7 §§.

10 §

För den omyndiges räkning får för-

äldrar endast med överförmynda-

äldrar endast med överförmyndar-

rens samtycke

nämndens samtycke

1. genom köp, byte eller gåva förvärva fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte gäller övertagande av hyresrätt till en bo- stadslägenhet,

2. ingå avtal om nyttjanderätt till någon annans fasta egendom, om det inte gäller hyra av en bostadslägenhet eller en tillfällig upplåtelse av ringa ekonomisk betydelse,

3. sälja eller byta bort fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egen- dom, om det inte gäller byte av en bostadslägenhet, eller

4. låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt med nyttjanderätt upp- låta fast egendom eller tomträtt.

Samtycke till en åtgärd som avses

i första stycket 1 eller 2 skall läm-

i första stycket 1 eller 2 ska lämnas,

nas, om inte förvärvet eller avtalet

om inte förvärvet eller avtalet kan

kan anses olämpligt med hänsyn till

anses olämpligt med hänsyn till

egendomens natur, den omyndiges

ålder och framtida behov eller

andra omständigheter.

Samtycke till en åtgärd som avses i första stycket 3 eller 4 får lämnas endast om åtgärden är lämplig med hänsyn till egendomens natur samt den omyndiges ålder, framtida behov och samlade tillgångar.

Bestämmelserna om nyttjanderätt gäller även i fråga om servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten har upplåtits genom avtal.

Samtycke enligt denna paragraf gäller under sex månader från det att samtycket lämnades.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

219

s. 220 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

220

11 §

Föräldrar får inte ge bort den omyndiges egendom, om det inte är fråga om personliga presenter vars värde inte står i missförhållande till den omyn-

diges ekonomiska villkor.

Med överförmyndarens sam-

Med

överförmyndarnämndens

tycke får föräldrar använda den

samtycke får föräldrar använda den

omyndiges inkomster till understöd

åt anhöriga eller andra som står den

omyndige nära.

12 §

För den omyndiges räkning får för-

äldrar endast med överförmynda-

äldrar endast med överförmyndar-

rens samtycke

nämndens samtycke

1. ta upp lån eller företa någon annan rättshandling som innebär att den omyndige sätts i skuld,

2. ingå borgensförbindelse, eller

3. ställa den omyndiges egendom som säkerhet för den omyndiges eller någon annans förbindelse.

Är det fråga om åtgärder enligt

första stycket som faller inom ramen

för en rörelse som föräldrarna med

överförmyndarens samtycke driver

överförmyndarnämndens samtycke

för den omyndiges räkning, behövs

driver för den omyndiges räkning,

samtycke endast i fråga om pant-

behövs samtycke endast i fråga om

sättning av fast egendom eller tomt-

pantsättning av fast egendom eller

rätt. Samtycke behövs inte i fråga

tomträtt. Samtycke behövs inte

om statliga lån som tas upp för att

i fråga om statliga lån som tas upp

ge den omyndige hjälp till utbild-

för att ge den omyndige hjälp till ut-

ning eller bosättning.

bildning eller bosättning.

Samtycke får lämnas endast om åtgärden behövs för att trygga den omyn- diges övriga egendom eller kan anses nödvändig för den omyndiges utbild- ning eller uppehälle eller om det annars finns särskilda skäl för åtgärden.

13 §

Föräldrar får inte låta den som är un-

Föräldrar får inte låta den som är

der sexton år driva rörelse.

under 16 år driva rörelse.

Om den omyndige har fyllt sexton

Om den omyndige har fyllt 16 år,

år, får föräldrarna endast med över-

får föräldrarna endast med överför-

förmyndarens samtycke låta honom

myndarnämndens samtycke låta ho-

eller henne driva en rörelse som

nom eller henne driva en rörelse som

medför bokföringsskyldighet

enligt

medför bokföringsskyldighet enligt

bokföringslagen (1999:1078).

Utan

bokföringslagen (1999:1078). Utan

överförmyndarens samtycke

får

nämndens samtycke får föräldrarna

föräldrarna inte själva driva en sådan

inte själva driva en sådan rörelse för

rörelse för den omyndiges räkning.

den omyndiges räkning. Samtycke

Samtycke får lämnas endast om den

får lämnas endast om den omyndiges

omyndiges ekonomiska och per-

ekonomiska och personliga förhåll-

sonliga förhållanden är sådana att det

anden är sådana att det med

med beaktande av rörelsens art är

beaktande av rörelsens art är lämpligt

lämpligt att samtycke ges.

att samtycke ges.

s. 221 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

14 §

Föräldrar skall före den 1 mars varje

Föräldrar ska före den 1 mars varje

år i en årsräkning till överförmyn-

daren redogöra för förvaltningen

darnämnden redogöra för förvalt-

under föregående år av egendom

ningen under föregående år av

som avses i 2 § samt sådan egen-

egendom som avses i 2 § samt så-

dom som omfattas av bestämmel-

dan egendom som omfattas av be-

serna om samtycke enligt 10 §.

stämmelserna om samtycke enligt

Årsräkningen skall avges på heder

10 §. Årsräkningen ska lämnas på

och samvete.

heder och samvete.

I årsräkningen skall anges

I årsräkningen ska anges

1. egendomen och dess värde vid början och slutet av den tid som räk- ningen avser,

2. skulder som hänför sig till egendomen vid samma tidpunkter, och

3. inkomster av egendomen och utgifter som har betalats med egendo- men eller dess avkastning.

15 §

Har den omyndige fyllt arton år el-

Har den omyndige fyllt 18 år eller

ler har föräldrarna dessförinnan ent-

har föräldrarna dessförinnan entle-

ledigats som förmyndare, skall de

digats som förmyndare, ska de

inom en månad därefter lämna en

sluträkning till överförmyndaren be-

sluträkning till

överförmyndar-

träffande egendom som avses i 2 §

nämnden beträffande egendom som

samt sådan egendom som omfattas

avses i 2 § samt sådan egendom

av bestämmelserna om samtycke en-

som omfattas av bestämmelserna om

ligt 10 §. Sluträkning

skall vidare

samtycke enligt 10 §. En sluträk-

lämnas inom en månad när ett villkor

ning ska vidare lämnas inom en

enligt 2 § andra stycket om särskild

månad när ett villkor enligt 2 §

överförmyndarkontroll återkallats el-

andra stycket om särskild överför-

ler överförmyndaren enligt 9 § första

myndarkontroll

återkallats

eller

stycket beslutat att överförmyndar-

överförmyndarnämnden enligt

9 §

kontrollen skall upphöra.

första stycket beslutat att överför-

myndarkontrollen ska upphöra.

Sluträkningen skall innehålla en

Sluträkningen

ska innehålla en

redogörelse för förvaltningen under

det löpande året fram till dess att

förmynderskapet upphörde, villko-

ret om särskild överförmyndarkon-

troll återkallades eller överförmyn-

daren

beslutade att

kontrollen

darnämnden beslutade att kontrollen

skulle

upphöra. Räkningen skall

skulle upphöra.

Räkningen

ska

avges på heder och samvete.

lämnas på heder och samvete.

Vad som sägs om årsräkning i 14 § andra stycket gäller också i fråga om sluträkning.

16 §

Om det med hänsyn till föräldrar-

nas och den omyndiges förhållan-

den, tillgångarnas art eller värde el-

ler omständigheterna i övrigt finns

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

221

s. 222 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Anmäler föräldrarna att de är för- hindrade att inom den föreskrivna tiden lämna en förteckning enligt 3 §, en årsräkning eller en sluträk- ning till överförmyndarnämnden , kan nämnden bestämma en ny tid för avlämnandet.

Särskilda beslut av överförmyn- darnämnden i vissa fall

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

222

särskilda skäl, får överförmyndaren

särskilda skäl, får överförmyndar-

befria föräldrarna från skyldigheten

nämnden befria föräldrarna från

att lämna årsräkning eller sluträk-

skyldigheten att lämna årsräkning

ning eller besluta att sådana räk-

eller sluträkning eller besluta att så-

ningar får lämnas i förenklad form.

dana räkningar får lämnas i för-

I fråga om årsräkning får beslut

enklad form. I fråga om årsräk-

meddelas för ett visst år eller tills

ningar får beslut meddelas för ett

vidare.

visst år eller tills vidare.

17 §

Anmäler föräldrarna att de är för- hindrade att inom föreskriven tid lämna förteckning enligt 3 §, års- räkning eller sluträkning till över- förmyndaren , kan överförmynda- ren bestämma ny tid för avlämnan- det.

Särskilda beslut av överförmyn- daren i vissa fall

18 §

Överförmyndaren får förelägga för-

Överförmyndarnämnden får före-

äldrarna att i årsräkning eller på an-

lägga föräldrarna att i årsräkningen

nat sätt redogöra för sin förvaltning

eller på annat sätt redogöra för sin

utöver vad som följer av 14 och

förvaltning utöver vad som följer

15 §§, om den omyndige begär det

av 14 och 15 §§, om den omyndige

eller om det annars finns särskilda

begär det eller om det annars finns

skäl.

särskilda skäl.

19 §

Om det av någon särskild anledning

behövs för att trygga förvaltningen,

får överförmyndaren

får överförmyndarnämnden

1. besluta att 3–7 §§ ska tillämpas även i andra fall än som följer av 2 §,

2. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, kre- ditmarknadsföretag eller värdepappersbolag, utöver vad som följer av 8 §,

3. besluta att värdehandlingar ska förvaras och förvaltas av ett värdepap- persinstitut enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersin- stitut i Sverige,

4. genom meddelande till en värdepapperscentral, den som för ett regis- ter enligt 4 kap. 11 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller enligt 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfon- der eller den som har registrerats som förvaltare av finansiella instrument eller andelar i värdepappersfonder eller i specialfonder, begränsa föräld- rars möjlighet att förfoga över rättigheter som registreras i avstämningsre- gister enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller i motsvarande utländskt register eller som

s. 223 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

avses i lagen om värdepappersfonder eller i lagen om förvaltare av alter- nativa investeringsfonder, och

5. genom meddelande till den som ska betala pengar till den omyndige besluta att pengarna ska sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag.

Meddelas

beslut enligt första

Meddelas beslut enligt första

stycket 3, ska föräldrarna träffa av-

tal med ett värdepappersinstitut på

villkor som

överförmyndaren har

villkor som överförmyndarnämnden

godkänt.

har godkänt.

Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förva- ring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal.

21 §

När föräldrarnas förvaltning upp-

hör, skall de hålla sina räkenskaper

hör, ska de hålla sina räkenskaper

och övriga handlingar som rör för-

valtningen tillgängliga för gransk-

ning. Om det behövs, skall överför-

ning. Om det behövs, ska överför-

myndaren bestämma tid och plats

myndarnämnden bestämma tid och

för en sådan granskning.

plats för en sådan granskning.

Sedan tiden för att väcka talan

enligt 12 kap. 15 § har gått ut eller,

om talan har väckts, det finns en

dom i ersättningsfrågan som vunnit

dom i ersättningsfrågan som fått

laga kraft, skall räkenskaper och öv-

laga kraft, ska räkenskaper och öv-

riga handlingar som rör förvalt-

ningen lämnas över till den som är

behörig att ta emot redovisning

över förvaltningen.

14 kap. 1 §

Förordnade förmyndare, gode män

och förvaltare skall inom två måna-

och förvaltare ska inom två måna-

der efter förordnandet lämna en för-

teckning till överförmyndaren över

teckning till överförmyndarnämnden

den egendom som de förvaltar. För-

över den egendom som de förval-

teckningen skall avges på heder och

tar. Förteckningen ska lämnas på

samvete.

heder och samvete.

En förteckning som lämnas av en god man som har förordnats enligt

11 kap. 1 § behöver endast ta upp den lösa egendom som den gode mannen har tagit hand om.

Skyldigheten att lämna en förteckning gäller inte vid byte av förordnad förmyndare, god man eller förvaltare.

I fråga om bevakning av någons rätt i dödsbo eller annat oskiftat bo gäl- ler bestämmelserna i 15 kap.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

223

s. 224 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Den enskildes tillgångar får vi- dare utan överförmyndarnämndens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxerings- värdet.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

224

2 §

Har rätten beslutat att utvidga om-

Om rätten eller överförmyndar-

fattningen av en god mans eller för-

nämnden har beslutat att utvidga

valtares uppdrag, skall den gode

omfattningen av en god mans eller

mannen eller förvaltaren inom en

förvaltares uppdrag, ska den gode

månad från beslutet lämna en för-

mannen eller förvaltaren inom en

teckning till överförmyndaren över

månad från beslutet lämna en för-

den egendom som omfattas av det

teckning till överförmyndarnämn-

utvidgade uppdraget. Förteckningen

den över den egendom som omfat-

skall avges på heder och samvete.

tas av det utvidgade uppdraget.

Förteckningen ska lämnas på heder

och samvete.

5 §

Den enskildes tillgångar får utan

samtycke av överförmyndaren pla-

samtycke av överförmyndarnämn-

ceras i

den placeras i

1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kom- mun,

2. skuldförbindelser som har utfärdats av Svenska Skeppshypotekskas- san eller av en bank eller av ett kreditmarknadsföretag enligt la- gen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller av ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för förlags- bevis eller andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller

Den enskildes tillgångar får vi- dare utan överförmyndarens sam- tycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvär- det.

6 §

Om överförmyndaren samtycker

Om överförmyndarnämnden sam-

till det, får den enskildes tillgångar

tycker till det, får den enskildes till-

placeras i aktier och även i övrigt

gångar placeras i aktier och även i

placeras på något annat sätt än som

övrigt placeras på något annat sätt än

anges i 5 §.

som anges i 5 §.

I fråga om köp av fast egendom m.m. finns bestämmelser i 11 §.

8 §

Pengar som har satts in hos bank el-

ler kreditmarknadsföretag får tas ut

s. 225 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

endast efter samtycke från överför-

myndaren .

myndarnämnden .

Samtycke krävs dock inte vid uttag av

1. ränta som är upplupen under innevarande och föregående år, eller

2. pengar som behöver hållas till-

gängliga för den enskildes uppe-

hälle eller vården av hans eller hen-

nes egendom om den förordnade

förmyndaren, gode mannen

eller

förmyndaren, gode mannen

eller

förvaltaren vid insättningen

gjort

förvaltaren vid insättningen

gjort

förbehåll om att de får tas ut utan

överförmyndarens samtycke.

överförmyndarnämndens

sam-

tycke.

10 §

Om det finns särskilda skäl, får

överförmyndaren helt eller delvis

överförmyndarnämnden helt

eller

besluta om undantag från 4–8 §§.

delvis besluta om undantag från 4–

8 §§.

11 §

För den enskildes räkning får en

förordnad förmyndare, god man el-

ler förvaltare endast med överför-

myndarens samtycke

myndarnämndens samtycke

1. genom köp, byte eller gåva förvärva fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte gäller övertagande av hyresrätt till en bo- stadslägenhet,

2. ingå avtal om nyttjanderätt till någon annans fasta egendom, om det inte gäller hyra av en bostadslägenhet eller en tillfällig upplåtelse av ringa ekonomisk betydelse,

3. sälja eller byta bort fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egen- dom, om det inte gäller byte av en bostadslägenhet, eller

4. låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt med nyttjanderätt upp- låta fast egendom eller tomträtt.

Samtycke till en åtgärd som avses

i första stycket 1 eller 2 skall lämnas,

i första stycket 1 eller 2 ska lämnas,

om inte förvärvet eller avtalet kan

anses olämpligt med hänsyn till

egendomens natur eller andra om-

ständigheter.

Bestämmelserna om nyttjanderätt gäller även i fråga om servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten har upplåtits genom avtal.

Samtycke enligt denna paragraf gäller under sex månader från det att samtycket lämnades.

12 §

En förordnad förmyndare, god man eller förvaltare får inte ge bort den enskildes egendom, om det inte är fråga om personliga presenter vars värde inte står i missförhållande till den enskildes ekonomiska villkor.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

225

s. 226 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

226

Med överförmyndarens sam-

Med

överförmyndarnämndens

tycke får den enskildes inkomster an-

samtycke får den enskildes inkoms-

vändas till understöd åt anhöriga el-

ter användas till understöd åt anhö-

ler andra som står den enskilde

riga eller andra som står den en-

nära.

skilde nära.

13 §

För den enskildes räkning får en

förordnad förmyndare, god man el-

ler förvaltare endast med överför-

myndarens samtycke

myndarnämndens samtycke

1. ta upp lån eller företa någon annan rättshandling som innebär att den enskilde sätts i skuld,

2. ingå borgensförbindelse, eller

3. ställa den enskildes egendom som säkerhet för den enskildes eller nå- gon annans förbindelse.

Är det fråga om åtgärder enligt

första stycket som faller inom ramen

för en rörelse som ställföreträdaren

med överförmyndarens samtycke

med överförmyndarnämndens sam-

driver för den enskildes räkning, be-

tycke driver för den enskildes räk-

hövs samtycke endast i fråga

ning,

behövs samtycke

endast

pantsättning av fast egendom eller

i fråga

om pantsättning

av fast

tomträtt. Samtycke behövs

inte

egendom eller tomträtt. Samtycke

i fråga om statliga lån som tas upp

behövs inte i fråga om statliga lån

för att ge den enskilde hjälp till ut-

som tas upp för att ge den enskilde

bildning eller bosättning.

hjälp till utbildning eller bosättning.

Samtycke får lämnas endast om åtgärden behövs för att trygga den en- skildes övriga egendom eller kan anses nödvändig för hans eller hennes ut- bildning eller uppehälle eller om det annars finns särskilda skäl för åtgär- den.

14 §

En god man eller förvaltare får end-

ast med överförmyndarens sam-

ast med överförmyndarnämndens

tycke låta den enskilde driva en rö-

samtycke låta den enskilde driva en

relse som medför bokföringsskyl-

rörelse som medför bokförings-

dighet enligt bokföringslagen

skyldighet enligt bokföringslagen

(1999:1078). Utan överförmynda-

(1999:1078). Utan nämndens sam-

rens samtycke får den gode mannen

tycke får den gode mannen eller för-

eller förvaltaren inte driva en sådan

valtaren inte driva en sådan rörelse

rörelse för den enskildes räkning.

för den enskildes räkning. Sam-

Samtycke får lämnas endast om den

tycke får lämnas endast om den en-

enskildes ekonomiska och person-

skildes ekonomiska och personliga

liga förhållanden är sådana att det

förhållanden är sådana att det med

med beaktande av rörelsens art är

beaktande av rörelsens art är lämp-

lämpligt att samtycke ges.

ligt att samtycke ges.

I fråga om förordnade förmyndare tillämpas 13 kap. 13 §.

s. 227 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

15 §

Förordnade förmyndare, gode män

och förvaltare skall före den 1 mars

och förvaltare ska före den 1 mars

varje år i en årsräkning till överför-

myndaren redogöra för förvalt-

myndarnämnden redogöra för för-

ningen under föregående år av

valtningen under föregående år av

egendom som har stått under ställ-

den egendom som har stått under

företrädarens förvaltning . Årsräk-

ställföreträdarens

förvaltning. Års-

ningen skall avges på heder och

räkningen ska lämnas på heder och

samvete.

I årsräkningen skall anges den

I årsräkningen ska anges den en-

enskildes tillgångar och skulder vid

skildes tillgångar och skulder vid

början och slutet av den tid som räk-

början och slutet av den tid som

ningen avser. Vidare skall en sam-

räkningen avser. Vidare ska en

manställning göras av

inkomster

sammanställning göras av inkoms-

och utgifter under nämnda tid. Av

ter och utgifter under den nämnda

årsräkningen skall särskilt framgå

tiden. Av årsräkningen ska särskilt

hur mycket som har använts för den

framgå hur mycket som har använts

enskildes uppehälle eller nytta i öv-

för den enskildes uppehälle eller

rigt.

nytta och välbefinnande i övrigt.

16 §

Överförmyndaren får besluta att en

Överförmyndarnämnden får

be-

förordnad förmyndare, god man el-

sluta att en förordnad förmyndare,

ler förvaltare i särskild ordning

god man eller förvaltare i särskild

skall redogöra för den del av den

ordning ska redogöra för den del av

enskildes

tillgångar och skulder

den enskildes tillgångar och skul-

som inte omfattas av ställföreträda-

der som inte omfattas av ställföreträ-

rens förvaltning, i den mån tillgång-

darens förvaltning, i den mån till-

arna och skulderna är kända för

gångarna och skulderna är kända

ställföreträdaren.

för ställföreträdaren.

17 §

En god man skall hålla överförmyn-

En god man ska hålla överförmyn-

daren underrättad om sådana åtgär-

darnämnden underrättad om såd-

der från den enskildes sida som kan

ana åtgärder från den enskildes sida

påverka den gode mannens förvalt-

som kan påverka den gode mannens

ningsansvar i mera betydande om-

förvaltningsansvar i mera bety-

fattning.

dande omfattning.

18 §

Om en förordnad förmyndares, god

mans eller förvaltares uppdrag har

upphört, skall den som frånträder

upphört, ska den som frånträder

uppdraget inom en månad därefter

lämna en sluträkning till överför-

myndaren

beträffande

egendom

myndarnämnden

beträffande

den

som har stått under hans eller hen-

egendom som har stått under hans

nes förvaltning. Sluträkningen skall

eller hennes förvaltning. Sluträk-

innehålla en redogörelse för för-

ningen ska innehålla en redogörelse

valtningen under det löpande året

för förvaltningen under det löpande

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

227

s. 228 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

228

fram till dess att ställföreträdars-

året fram till dess att ställföreträdar-

kapet upphörde. Räkningen skall av-

skapet upphörde. Räkningen ska

ges på heder och samvete.

lämnas på heder och samvete.

Vad som sägs om årsräkning i 15 § andra stycket gäller också i fråga om

sluträkning.

Om rätten har inskränkt omfatt-

Om rätten eller överförmyndar-

ningen av en god mans eller förval-

nämnden har inskränkt omfatt-

tares

uppdrag,

skall sluträkning

ningen av en god mans eller förval-

lämnas för den egendom som inte

tares uppdrag, ska en sluträkning

längre omfattas av uppdraget.

lämnas för den egendom som inte

längre omfattas av uppdraget.

ett

godmanskap enligt

ett

godmanskap enligt

11 kap. 1 § upphör innan tiden för

avgivande av årsräkning eller slut-

att lämna en årsräkning eller slut-

räkning som

rör

förmynderskapet

räkning

som

rör förmynderskapet

för den omyndige inträffar, får slut-

räkning rörande godmanskapet be-

räkningen rörande godmanskapet

gränsas till att avse en redogörelse

begränsas till att avse en redogö-

endast för de åtgärder som har vid-

relse endast för de åtgärder som har

tagits av den gode mannen. I övrigt

vidtagits av den gode mannen. I öv-

skall redogörelse för förvaltningen

rigt ska en redogörelse för förvalt-

lämnas av förmyndaren även för

ningen lämnas av förmyndaren även

den tid godmanskapet har varat.

för den tid godmanskapet har varat.

19 §

Om det med hänsyn till ställföreträ-

Om det är tillräckligt med hänsyn till

darens och den enskildes förhållan-

ställföreträdarens och den enskildes

den, tillgångarnas art eller värde eller

förhållanden, tillgångarnas art eller

omständigheterna i övrigt finns sär-

värde eller omständigheterna i öv-

skilda skäl, får överförmyndaren be-

rigt får överförmyndarnämnden be-

fria ställföreträdaren från skyldig-

sluta att en årsräkning eller slut-

heten att lämna årsräkning eller

räkning får lämnas i förenklad

sluträkning eller besluta att sådana

form. I fråga om årsräkningen får

räkningar får lämnas i förenklad

beslut meddelas för ett visst år eller

form. I fråga om årsräkning får be-

tills vidare.

slut meddelas för ett visst år eller

tills vidare.

20 §

Anmäler en förordnad förmyndare,

Om en förordnad förmyndare, god

god man eller förvaltare att han el-

man eller förvaltare anmäler att han

ler hon är förhindrad att inom före-

eller hon är förhindrad att inom den

skriven tid lämna förteckning enligt

föreskrivna tiden lämna en förteck-

1 eller 2 §, årsräkning eller sluträk-

ning enligt 1 eller 2 §, en årsräk-

ning till överförmyndaren , kan

ning eller en sluträkning till över-

överförmyndaren bestämma ny tid

förmyndarnämnden , får nämnden

för avlämnandet.

bestämma en ny tid för avlämnan-

det.

s. 229 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Särskilda beslut av överförmyn-

daren i vissa fall

darnämnden i vissa fall

21 §

Om det behövs för att trygga för-

valtningen, får överförmyndaren

valtningen, får överförmyndarnämn-

den

1. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, kre- ditmarknadsföretag eller värdepappersbolag, utöver vad som följer av 8 §,

2. besluta att värdehandlingar ska förvaras och förvaltas av ett värdepap- persinstitut enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersin- stitut i Sverige,

3. genom meddelande till den som ska betala pengar till den enskilde besluta att pengarna ska sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag, och

4. genom meddelande till en värdepapperscentral, den som för ett regis- ter enligt 4 kap. 11 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller enligt 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfon- der eller den som har registrerats som förvaltare av finansiella instrument eller andelar i värdepappersfonder eller i specialfonder, begränsa ställföreträ- darens möjlighet att förfoga över rättigheter som registreras i avstämnings- register enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontofö- ring av finansiella instrument eller i motsvarande utländskt register eller som avses i lagen om värdepappersfonder eller i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Meddelas

beslut enligt första

Meddelas

beslut enligt första

stycket 2,

ska ställföreträdaren

stycket 2,

ska ställföreträdaren

träffa avtal med ett värdepappersin-

stitut på villkor som överförmynda-

stitut på villkor som överförmyn-

ren har godkänt.

darnämnden har godkänt.

22 §

När en förordnad förmyndares, god

mans eller förvaltares uppdrag upp-

hör, skall han eller hon genast

hör, ska han eller hon genast lämna

lämna över de förvaltade tillgång-

över de förvaltade tillgångarna till

arna till den enskilde eller, om nå-

den enskilde eller, om någon annan

gon annan skall överta förvaltningen,

ska överta förvaltningen, till den

till denna person.

personen.

23 §

När en förordnad förmyndare, god

man eller förvaltare frånträder sitt

uppdrag, skall han eller hon hålla

uppdrag, ska han eller hon hålla

sina räkenskaper och övriga hand-

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

229

s. 230 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

lingar som rör förvaltningen till- gängliga för granskning. Om det be- hövs, skall överförmyndaren be- stämma tid och plats för en sådan granskning.

Sedan tiden för att väcka talan enligt 12 kap. 15 § har gått ut eller, om talan har väckts, det finns en dom i ersättningsfrågan som vunnit laga kraft, skall räkenskaper och öv- riga handlingar som rör förvalt- ningen lämnas över till den som är behörig att ta emot redovisning över förvaltningen.

lingar som rör förvaltningen till- gängliga för granskning. Om det be- hövs, ska överförmyndarnämnden bestämma tid och plats för en sådan granskning.

Sedan tiden för att väcka talan enligt 12 kap. 15 § har gått ut eller, om talan har väckts, det finns en dom i ersättningsfrågan som fått laga kraft, ska räkenskaper och öv- riga handlingar som rör förvalt- ningen lämnas över till den som är behörig att ta emot redovisning över förvaltningen.

230

24 §

Om en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare dör, ska dödsboet svara för att den enskildes egendom redovisas och åtgärder vid förvalt- ningens upphörande vidtas enligt detta kapitel. Om ställföreträdaren för- sätts i konkurs, ska konkursförvaltaren fullgöra dessa uppgifter.

Om det med hänsyn till dödsboets

Om det med hänsyn till dödsbo-

och den enskildes förhållanden, till-

ets och den enskildes förhållanden,

gångarnas art eller värde eller om-

tillgångarnas art eller värde eller om-

ständigheterna i övrigt finns sär-

skilda

skäl, får

överförmyndaren

skilda skäl, får överförmyndar-

befria

dödsboet

från skyldigheten

nämnden befria dödsboet från skyl-

att lämna årsräkning eller sluträk-

digheten att lämna årsräkning, års-

ning eller besluta att sådana räk-

berättelse, sluträkning, eller slutbe-

ningar får lämnas i förenklad form.

rättelse eller besluta att sådana

handlingar får lämnas i förenklad

form.

15 kap. 1 §

Har en omyndig del i ett dödsbo el-

Om en omyndig har del i ett dödsbo

ler något annat oskiftat bo, skall

eller något annat oskiftat bo, ska

förmyndaren vårda den omyndiges

rätt i boet enligt bestämmelserna i

detta kapitel.

Bestämmelserna gäller också i fråga om god man och förvaltare, om den som han eller hon företräder har del i ett bo och vården av den enskildes rätt som delägare omfattas av uppdraget.

Är den enskilde ensam delägare eller har samtliga delägare samma för- myndare, god man eller förvaltare och förvaltas boet av ställföreträdaren, gäller i stället 13 eller 14 kap.

2 §

Ingås inte avtal om sammanlevnad i

oskiftat dödsbo eller upphör ett så-

dant avtal att gälla, skall förmynda-

dant avtal att gälla, ska förmynda-

ren, gode mannen eller förvaltaren

s. 231 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

se till att bodelning och skifte med anledning av dödsfall förrättas så snart som möjligt.

Skall bodelning ske av någon an- nan anledning än dödsfall, skall för- myndaren, gode mannen eller för- valtaren se till att bodelning förrät- tas så snart som möjligt.

se till att bodelning och skifte med anledning av dödsfall förrättas så snart som möjligt.

Ska bodelning ske av någon an- nan anledning än dödsfall, ska för- myndaren, gode mannen eller för- valtaren se till att bodelning förrät- tas så snart som möjligt.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

3 §

Skiftas inte ett dödsbo inom sex månader från det att bouppteck- ningen förrättades och har avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo inte heller ingåtts, skall förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren inom denna tid lämna en redogörelse till överförmyndaren om anledningen till att dödsboet inte har skiftats. En sådan redogörelse skall därefter och till dess att dödsboet har skiftats el- ler ett avtal om sammanlevnad i oskiftat bo ingåtts lämnas var sjätte månad, om inte överförmyndaren be- stämmer någon annan tid.

Skiftas inte ett dödsbo inom sex månader från det att bouppteck- ningen förrättades och har avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo inte heller ingåtts, ska förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren inom denna tid lämna en redogörelse till överförmyndarnämnden om anled- ningen till att dödsboet inte har skiftats. En sådan redogörelse ska därefter och till dess att dödsboet har skiftats eller ett avtal om sam- manlevnad i oskiftat bo ingåtts läm- nas var sjätte månad, om inte nämn- den bestämmer någon annan tid.

4 §

En förmyndare, god man eller för-

valtare som för den enskildes räk-

ning deltar i en rättshandling vid

dödsboförvaltning

skall inhämta

dödsboförvaltning ska inhämta

överförmyndarens

samtycke till

överförmyndarnämndens samtycke

rättshandlingen i den utsträckning

till rättshandlingen i den utsträck-

som gäller vid förvaltning enligt 13

ning som gäller vid förvaltning en-

eller 14 kap.

ligt 13 eller 14 kap.

Mot borgenärer i dödsboet och andra vars rätt är beroende av utred- ningen är ställföreträdaren ansvarig enligt ärvdabalkens regler om döds- bodelägares ansvar.

5 §

En förmyndare, god man eller för- valtare som tar del i en bodelning eller ett skifte för den enskildes räk- ning skall inhämta överförmynda- rens samtycke till egendomens för- delning.

En förmyndare, god man eller för- valtare får endast med överförmyn- darens samtycke överlåta den en- skildes andel i boet.

En förmyndare, god man eller för- valtare som tar del i en bodelning eller ett skifte för den enskildes räk- ning ska inhämta överförmyndar- nämndens samtycke till egendo- mens fördelning.

En förmyndare, god man eller för- valtare får endast med överförmyn- darnämndens samtycke överlåta den enskildes andel i boet.

231

s. 232 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Ingås avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo, skall förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren före den 1 mars varje år i en årsuppgift till överförmyndaren redogöra för förvaltningen av boet under föregå- ende år. Av årsuppgiften skall framgå boets behållna inkomst och dess sammanlagda tillgångar och skulder vid årets slut.

Anmäler förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren att det finns hinder mot att inom föreskri- ven tid lämna årsuppgift till över- förmyndaren , kan överförmynda- ren bestämma ny tid för avlämnan- det.

Om överförmyndarnämnden samtycker till åtgärden, får dock arv avstås enligt 3 kap. 9 § ärvda- balken.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

232

6 §

En förmyndare, god man eller förvaltare får inte för den enskildes räkning avstå från arv eller testamente.

Om överförmyndaren samtycker till åtgärden, får dock arv avstås en- ligt 3 kap. 9 § ärvdabalken.

7 §

Avtal om sammanlevnad i oskiftat

dödsbo får ingås endast med över-

förmyndarens samtycke.

förmyndarnämndens samtycke.

Överförmyndaren får häva ett av-

Överförmyndarnämnden får häva

tal enligt första stycket, om det är

ett avtal enligt första stycket, om det

påkallat för att ta till vara den en-

är påkallat för att ta till vara den en-

skildes intressen. Om efterlevande

make som själv har deltagit i avtalet

och som samtidigt är ställföreträ-

dare för den enskilde gifter om sig,

skall han eller hon genast anmäla

ska han eller hon genast anmäla det

det till överförmyndaren .

till nämnden .

8 §

Ingås avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo, ska förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren före den 1 mars varje år i en årsupp- gift till överförmyndarnämnden re- dogöra för förvaltningen av boet under föregående år. Av årsuppgif- ten ska framgå boets behållna in- komst och dess sammanlagda till- gångar och skulder vid årets slut.

Om förmyndaren, den gode man- nen eller förvaltaren anmäler att det finns hinder mot att inom den före- skrivna tiden lämna årsuppgiften till överförmyndarnämnden , får nämnden bestämma en ny tid för av- lämnandet.

9 §

Skall bodelning ske av annan anled-

Ska bodelning ske av en annan an-

ning än dödsfall, är förmyndaren,

ledning än dödsfall, är förmyndaren,

gode mannen eller förvaltaren skyl-

den gode mannen eller förvaltaren

dig att se till att bouppteckning för-

skyldig att se till att bouppteckning

rättas så snart som möjligt. Kopia

förrättas så snart som möjligt. En

av bouppteckningen skall genast

kopia av bouppteckningen ska gen-

lämnas till överförmyndaren .

ast lämnas till överförmyndar-

nämnden .

s. 233 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Överförmyndarnämnden ska enligt bestämmelserna i detta kapitel ut- öva tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet.

Vid tillsynen ska överförmyndar- nämnden se till att den enskildes tillgångar i skälig omfattning an- vänds för hans eller hennes nytta och välbefinnande samt att till- gångarna i övrigt är placerade så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och så att de ger skälig av- kastning. Överförmyndarnämnden ska också se till att ställföreträda- ren även i övrigt utövar sitt upp- drag i enlighet med huvudmannens bästa.

Bestämmelser om val av överför- myndarnämnd m.m. finns i 19 kap.

Behörig överförmyndarnämnd

16 kap.

1 §

Överförmyndaren skall enligt be- stämmelserna i detta kapitel utöva tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet.

Vid tillsynen skall överförmyn- daren särskilt se till att den enskil- des tillgångar i skälig omfattning används för hans eller hennes nytta och att tillgångarna i övrigt är pla- cerade så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och så att de ger skälig avkastning.

Bestämmelser om val av överför- myndare m.m. finns i 19 kap.

Behörig överförmyndare

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

2 §

Tillsynen utövas av överförmynda- ren för den kommun där den som har förmyndare, god man eller för- valtare är folkbokförd. Om den en- skilde inte är folkbokförd i Sverige, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där den enskilde vistas.

Om god man har förordnats en- ligt 11 kap. 3 § vid utredning av ett dödsbo, utövas tillsynen av över- förmyndaren för den kommun där den avlidne hade sitt hemvist. Är det i övrigt fråga om godmanskap enligt 11 kap. 3 §, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kom- mun där den gode mannen är folk- bokförd.

Om det inte finns någon behörig överförmyndare enligt första och andra styckena, utövas tillsynen av överförmyndaren för Stockholms kommun.

Tillsynen utövas av överförmyn- darnämnden för den kommun där den som har en förmyndare, god man eller förvaltare är folkbokförd. Om den enskilde inte är folkbokförd i Sverige, utövas tillsynen av överför- myndarnämnden för den kommun där den enskilde vistas.

Om en god man har förordnats enligt 11 kap. 3 § vid utredning av ett dödsbo, utövas tillsynen av över- förmyndarnämnden för den kom- mun där den avlidne hade sin hem- vist. Är det i övrigt fråga om ett godmanskap enligt 11 kap. 3 §, ut- övas tillsynen av överförmyndar- nämnden för den kommun där den gode mannen är folkbokförd.

Om det inte finns någon behörig överförmyndarnämnd enligt första och andra styckena, utövas tillsy- nen av överförmyndarnämnden för Stockholms kommun.

233

s. 234 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

Granskning av förvaltningen

Granskning av verksamheten

3 §

Överförmyndaren skall granska för-

Överförmyndarnämnden

ska

myndares, gode mäns och förvaltares

granska

förmyndares, gode

mäns

verksamhet med ledning av de för-

och förvaltares verksamhet

med

teckningar,

årsräkningar, sluträk-

ledning av de förteckningar, årsbe-

ningar samt andra handlingar och

rättelser,

årsräkningar, slutberättel-

uppgifter

angående förvaltningen

ser, sluträkningar, samt andra hand-

som har lämnats.

lingar och uppgifter angående verk-

samheten som har lämnats.

Överförmyndaren eller den som

Överförmyndarnämnden

eller

överförmyndaren utser har rätt att

den som nämnden utser har rätt att

gå igenom de räkenskaper och an-

teckningar som avses i 12 kap. 5 §

samt de värdehandlingar som ställ-

företrädaren förvarar med anled-

företrädaren förvarar med anledning

ning av sitt uppdrag. Ställföreträda-

av sitt uppdrag. Ställföreträdaren

ren skall hålla dessa handlingar till-

ska hålla dessa handlingar tillgäng-

gängliga på tid och plats som över-

liga på den tid och plats som nämn-

förmyndaren bestämmer.

den bestämmer.

3 a §

Överförmyndarnämnden

ska

granska

årsberättelsen, årsräk-

ningen, slutberättelsen och sluträk-

ningen inom sex månader från den

dag en sådan handling gavs in till

nämnden.

Överförmyndarnämnden ska un-

derrätta

ställföreträdaren

granskningen bedöms bli försenad. I

underrättelsen ska nämnden redovisa

anledningen till förseningen och

ange en tid för när granskningen

bedöms vara klar.

4 §

Överförmyndaren skall göra anteck-

Överförmyndarnämnden ska

doku-

ning om verkställd granskning på

mentera att granskningen av förteck-

förteckningar,

årsräkningar,

slut-

ningar, årsberättelser, årsräkningar,

räkningar

och

handlingar

enligt

slutberättelser, sluträkningar

och

15 kap. 3 och 8 §§.

handlingar enligt 15 kap. 3 och 8 §§

är klar.

Anmärkning mot förvaltningen

Anmärkning mot verksamheten

5 §

Om överförmyndaren vid gransk-

Om överförmyndarnämnden vid

ningen eller annars finner anled-

granskningen eller annars finner an-

ning att rikta anmärkning mot för-

ledning att rikta anmärkning mot

234

valtningen , skall ställföreträdaren

verksamheten , ska ställföreträdaren

s. 235 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

ges tillfälle att yttra sig inom den tid som överförmyndaren bestämmer.

ges tillfälle att yttra sig inom den tid

Prop. 2025/26:92

som nämnden bestämmer.

Bilaga 2

Om ett yttrande inte lämnas inom

den förelagda tiden eller om över-

förmyndarnämnden anser att ytt-

randet inte är tillfredsställande, ska

anteckning

anmärkningen

göras i akten . Nämnden ska även

genast pröva om ett beslut enligt

någon bestämmelse

i 13 eller

14 kap. behöver meddelas eller om

ställföreträdaren bör entledigas el-

ler någon annan åtgärd vidtas.

Ställföreträdaren och den enskilde

ska underrättas om en sådan an-

teckning och åtgärd. Överförmyn-

darnämnden är dock inte skyldig

att

underrätta

ställföreträdaren

och den enskilde om en åtalsanmä- lan enligt 6 a §, om det är olämp- ligt.

Åtalsanmälan

6 a §

Om överförmyndarnämnden finner

att en förmyndare, god man eller

förvaltare kan misstänkas för att ha

begått ett brott mot den enskilde

som har samband med verksamheten

och för vilket fängelse är föreskri-

vet ska nämnden omedelbart un-

derrätta allmän åklagare om det

och ange grunden för misstanken.

7 §

En omyndig som har fyllt sexton år

En omyndig som har fyllt 16 år och

och den som har god man eller för-

den som har en god man eller förval-

valtare har rätt att ta del av de hand-

tare har rätt att ta del av de hand-

lingar som rör ställföreträdarskapet

och som förvaras hos överförmyn-

daren . En sådan rätt har också den

darnämnden . En sådan rätt har

enskildes make eller sambo och

också den enskildes make eller

närmaste släktingar.

sambo och närmaste släktingar ,

dock inte om det med hänsyn till den

enskildes intressen finns särskilda

skäl mot att handlingen lämnas ut.

8 §

Sedan överförmyndaren har granskat

Sedan överförmyndarnämnden har

förmyndarens, gode mannens eller

granskat förmyndarens, gode man-

235

s. 236 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

236

förvaltarens sluträkning, skall räk-

nens eller förvaltarens slutberät-

ningen samt de förteckningar, års-

telse och sluträkning, ska handling-

räkningar

och handlingar enligt

arna samt de förteckningar, årsbe-

15 kap. 3 och 8 §§ som förvaras hos

rättelser, årsräkningar, och hand-

överförmyndaren

lämnas över till

lingar enligt 15 kap. 3 och 8 §§ som

den som är behörig att ta emot redo-

förvaras hos

överförmyndarnämn-

visning för förvaltningen .

den lämnas över till den som är be-

hörig att ta emot redovisning för

verksamheten .

Om ställföreträdaren inte är skyl-

dig att lämna sluträkning när ställ-

dig att lämna en slutberättelse eller

företrädarskapet upphör, skall över-

sluträkning

när

ställföreträdars-

förmyndaren lämna över de övriga

kapet upphör, ska överförmyndar-

handlingar som anges i första

nämnden lämna över de övriga

stycket till den som är behörig att ta

handlingar som anges i första

emot redovisning för förvaltningen ,

stycket till den som är behörig att ta

om denna person eller den avgå-

emot redovisning för verksamheten ,

ende ställföreträdaren begär det el-

om han eller hon eller den avgå-

ler överförmyndaren har gjort an-

ende ställföreträdaren begär det el-

teckning om anmärkning enligt 5 §

ler nämnden har gjort anteckning

på handlingen .

om en anmärkning enligt 5 § i ak-

ten.

Om handlingar som avses i första

stycket har lämnats till en ny ställ-

företrädare, skall denne inom två

företrädare, ska han eller hon inom

månader därefter återlämna hand-

två månader

därefter återlämna

lingarna

till

överförmyndaren .

handlingarna

till

överförmyndar-

Överförmyndaren

skall skriftligen

nämnden . Nämnden ska skriftligen

upplysa ställföreträdaren om denna

skyldighet när handlingarna lämnas

ut.

Om en ställföreträdares förvaltning har godkänts av den enskilde eller av en ny ställföreträdare innan han eller hon har fått del av de handlingar som avses i första eller andra stycket, är godkännandet utan verkan.

9 §

Innan överförmyndaren tar ställ-

Innan överförmyndarnämnden tar

ning till om samtycke skall lämnas

ställning till om samtycke ska läm-

till en förvaltningsåtgärd av större

nas till en förvaltningsåtgärd av

vikt, skall den omyndige, om han

större vikt, ska den omyndige, om

eller hon har fyllt sexton år, eller

han eller hon har fyllt 16 år, eller

den som har god man eller förval-

tare samt den enskildes make eller

sambo och närmaste släktingar be-

redas tillfälle att yttra sig, om det

redas tillfälle att yttra sig, om det kan

kan ske utan avsevärd tidsförlust.

ske utan avsevärd tidsförlust.

Överförmyndaren får återkalla

ett

Överförmyndarnämnden får åter-

samtycke, om förutsättningar

för

kalla ett samtycke, om förutsätt-

samtycket inte längre finns.

ningar för samtycket inte längre

finns.

s. 237 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

10 §

Prop. 2025/26:92

Socialnämnder och andra myndig-

Bilaga 2

heter är skyldiga att på begäran

lämna överförmyndaren de uppgif-

lämna

överförmyndarnämnden

ter som behövs för överförmynda-

uppgifter som behövs för nämn-

rens tillsynsverksamhet.

dens tillsynsverksamhet.

I lag och förordning finns särskilda

bestämmelser

om skyldighet

för

bestämmelser

skyldighet

för

myndigheter att underrätta överför-

myndaren om förhållanden av bety-

myndarnämnden om förhållanden

delse för dennes tillsynsverksam-

av betydelse för nämndens tillsyns-

het.

verksamhet.

10 a §

En bank är skyldig att på begäran

lämna överförmyndaren de uppgif-

lämna

överförmyndarnämnden

ter som behövs för överförmynda-

uppgifter som behövs för nämn-

rens tillsynsverksamhet.

dens tillsynsverksamhet.

Första stycket gäller också kre-

Första stycket gäller också kredit-

ditmarknadsföretag, värdepappersbo-

marknadsföretag, värdepappersbolag,

lag, svenska värdepapperscentraler,

svenska

värdepapperscentraler,

kontoförande

institut, fondbolag,

kontoförande

institut, fondbolag,

AIF-förvaltare, förvaringsinstitut

AIF-förvaltare, förvaringsinstitut,

och utländska företag som driver

försäkringsbolag ,

inkassoföretag

motsvarande

verksamhet från

och utländska företag som driver

filial i Sverige.

motsvarande

verksamhet från

filial i Sverige.

Utbetalning till bank och underrättelse till överförmyn- daren i vissa fall

Utbetalning till bank och underrättelse till överförmyn- darnämnden i vissa fall

11 §

När en omyndig på grund av arv el-

ler testamente har fått pengar till ett

värde överstigande ett prisbasbelopp

enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäk-

ringsbalken eller med villkor om

särskild

överförmyndarkontroll,

särskild

överförmyndarkontroll,

ska den som ombesörjer utbetal-

ningen från dödsboet för den omyn-

diges räkning sätta in medlen hos

bank eller

kreditmarknadsföretag,

bank eller

kreditmarknadsföretag,

med uppgift om att medlen inte får

tas ut utan överförmyndarens till-

tas ut utan överförmyndarnämndens

stånd.

tillstånd.

Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank eller kreditmark- nadsföretag ska även gälla

1. försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyn- dige har rätt till,

237

s. 238 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller ut- givande av värdehandlingar till den enskild för vilken det har förordnats en god man med uppgift att se till att hans eller hennes ekonomiska an- gelägenheter tas om hand eller för vilken det har förordnats en förval- tare.

Förteckningar, register, akter, m.m.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

2. pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om indivi- duellt pensionssparande,

3. Brottsoffermyndigheten vid utbetalning av ersättning enligt brottsska- delagen (2014:322),

4. huvudman vid utbetalning av skadestånd enligt 6 kap. 12 § skollagen (2010:800), och

5. myndighet som betalar ut ersättning med anledning av skadestånds- anspråk mot staten.

Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs.

När utbetalning enligt första eller

När en utbetalning enligt första el-

andra stycket görs, ska den som

ler andra stycket görs, ska den som

ombesörjer utbetalningen genast

ombesörjer

utbetalningen genast

göra anmälan till förmyndaren och

göra en anmälan till förmyndaren

överförmyndaren . En sådan anmä-

och överförmyndarnämnden . En så-

lan ska också göras om en omyndig

dan anmälan ska också göras om en

på grund av arv eller testamente har

omyndig på grund av arv eller tes-

fått värdehandlingar till ett värde

tamente har fått värdehandlingar till

som överstiger i första stycket

ett värde som överstiger det i första

nämnt belopp eller med villkor om

stycket nämnda beloppet eller med

att värdehandlingarna ska stå under

villkor om

att värdehandlingarna

särskild överförmyndarkontroll.

ska stå under särskild överförmyn-

darkontroll.

Bestämmelserna i första–fjärde styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. Andra–fjärde styckena gäller inte heller om utbetalning görs från försäkring som har tagits inom ramen för en rörelse.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgi- vande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man med uppgift att förvalta egen- dom eller för vilken det har förord- nats förvaltare.

Överförmyndarens handläggning

12 §

Överförmyndaren är skyldig att

Överförmyndarnämnden är skyldig

föra förteckningar och lägga upp

att föra förteckningar och register

akter samt expediera handlingar en-

samt lägga upp akter och expediera

ligt föreskrifter som meddelas av re-

handlingar enligt föreskrifter som

geringen.

får meddelas av regeringen eller

den myndighet som regeringen be-

stämmer.

238

s. 239 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

13 §

Överförmyndaren får vid vite före-

Överförmyndarnämnden

får

vid

lägga en förmyndare, god man eller

vite förelägga en förmyndare, god

förvaltare att fullgöra sina skyldig-

man eller förvaltare att fullgöra sina

heter enligt 3 § andra stycket eller

skyldigheter enligt 3 §

andra

8 § tredje stycket i detta kapitel el-

stycket eller 8 § tredje stycket i

ler enligt 12 kap. 13 §, 13 kap. 3,

detta kapitel eller enligt 12 kap. 9,

14, 15 eller 18–21 §, 14 kap. 1, 2,

9 a eller 13 §, 13 kap. 3, 14, 15 eller

15, 16, 18 eller

21–23 §

eller

18–21 §, 14 kap. 1, 2, 15, 16, 18 eller

15 kap. 3 eller 8 §. Innan vitesföre-

21–23 § eller 15 kap. 3 eller 8 §. In-

läggande beslutas, skall överför-

nan vitesföreläggande beslutas, ska

myndaren skriftligen erinra ställfö-

nämnden skriftligen erinra ställföre-

reträdaren om den skyldighet och

trädaren om den skyldighet och de

de bestämmelser som finns och ge

bestämmelser som finns och ge

ställföreträdaren

skälig tid

att

ställföreträdaren skälig

tid

att

lämna en angiven handling eller

rätta sig efter ett beslut.

Frågor om utdömande av vite prövas av tingsrätt. I fråga om föreläg- gande och utdömande av vite gäller i övrigt lagen (1985:206) om viten.

I anslutning till att vite döms ut får rätten förelägga nytt vite.

Ett nationellt ställföreträdar- register

13 a §

Ett register över förordnade förmyn- dare, gode män och förvaltare samt över dem som har en sådan ställfö- reträdare ska föras av den myndig- het som regeringen bestämmer.

Utformning av förteckningar

Bemyndiganden

14 §

Regeringen eller

den

myndighet

Regeringen eller

den myndighet

som

regeringen

bestämmer får

som

regeringen

bestämmer

får

meddela föreskrifter om den när-

mare utformningen av ställföreträ-

dares

förteckningar,

årsräkningar

dares

förteckningar, årsräkningar

och sluträkningar samt handlingar

och sluträkningar

samt handlingar

som avses i 15 kap. 3 och 8 §§.

som avses i 15 kap. 3 och 8 §§. Det-

samma gäller årsberättelser

och

slutberättelser enligt 12 kap. 9 a §.

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer

får

meddela föreskrifter om innehållet

i och övriga egenskaper för det na- tionella ställföreträdarregister som avses i 13 a § samt om tillgång till registret.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

239

s. 240 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om förmynda-

res, gode mäns och förvaltares re-

dovisning samt om överförmyndar-

nämndens tillsyn.

19 kap. Om överförmyndare

19 kap. Om överförmyndar-

nämnder och länsstyrelsernas

tillsyn över nämnderna

Överförmyndarnämndens verk-

samhet

Överförmyndare väljas en för varje kommun, där ej annat följer av vad nedan stadgas.

1 §

I varje kommun ska det finnas en överförmyndarnämnd.

Vad som är föreskrivet om nämn- der i kommunallagen (2017:725) gäller, med de avvikelser som följer av detta kapitel, också överförmyn- darnämnder.

Kommuner får besluta att de ska ha en gemensam överförmyndar- nämnd. Bestämmelserna om en ge- mensam nämnd i kommunallagen gäller också en gemensam överför- myndarnämnd.

240

2 §

En kommun

kan besluta att det

Överförmyndarnämndens verksamhet

i stället

för

överförmyndare skall

ska bedrivas med god kvalitet. Kva-

finnas

överförmyndarnämnd.

liteten i verksamheten ska systema-

Vad som någon annanstans än i

tiskt och fortlöpande utvecklas och

detta kapitel är föreskrivet om över-

säkras.

förmyndare skall tillämpas på en

Uppgifter inom verksamheten

sådan nämnd.

ska utföras av personer med lämp-

I 16 § finns bestämmelser om ge-

lig utbildning och erfarenhet.

mensam överförmyndarnämnd för

Överförmyndarnämnden ska se till

flera kommuner.

att det finns rutiner för att före-

bygga, upptäcka och åtgärda risker

och missförhållanden inom nämn-

dens verksamhetsområde.

s. 241 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Val av ledamöter och ersättare i överförmyndarnämnden

5 §

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

Överförmyndare skall väljas av kommunfullmäktige. För överför- myndare skall väljas en ersättare.

Ledamöter och ersättare i överför- myndarnämnden skall väljas av kommunfullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet le- damöter får dock inte understiga tre.

Valet av ledamöter och ersättare i överförmyndarnämnden skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande, som mot- svarar det tal som erhålls, om samt- liga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid ett så- dant proportionellt val finns sär- skilda bestämmelser.

Om ersättarna i överförmyndar- nämnden inte utses genom propor- tionellt val, skall också den ordning bestämmas i vilken ersättarna skall kallas till tjänstgöring.

Då valet av överförmyndare , le- damöter av överförmyndarnämnden eller ersättare förrättats, skall det genast anmälas till länsstyrelsen. Har val inte hållits i behörig tid, skall länsstyrelsen se till att valet hålls så snart det kan ske.

7 §

Överförmyndare, ledamot i över- förmyndarnämnd och ersättare väl- jas för fyra år, räknade från och med den 1 januari året efter det, då val i hela riket av kommunfullmäk- tige ägt rum.

Avgår sådan ledamot i överför- myndarnämnd som har utsetts vid proportionellt val under den för ho- nom bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen bör inträda. Den ersättare som sålunda har in-

Ledamöter och ersättare i överför- myndarnämnden ska väljas av kom- munfullmäktige till det antal full- mäktige bestämmer. Antalet leda- möter får dock inte understiga tre.

Valet av ledamöter och ersättare i överförmyndarnämnden ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande, som mot- svarar det tal som erhålls, om samt- liga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid ett så- dant proportionellt val finns sär- skilda bestämmelser.

Om ersättarna i överförmyndar- nämnden inte utses genom propor- tionellt val, ska också den ordning bestämmas i vilken ersättarna ska kallas till tjänstgöring.

När valet av ledamöter av överför- myndarnämnden eller ersättare har förrättats, ska det genast anmälas till länsstyrelsen. Om val inte har hållits i behörig tid, ska länsstyrel- sen se till att valet hålls så snart det kan ske.

En ledamot i en överförmyndar- nämnd och en ersättare väljs för fyra år, räknade från och med den 1 januari året efter det, då val i hela riket av kommunfullmäktige ägt rum.

Avgår en sådan ledamot i en överförmyndarnämnd som har ut- setts vid ett proportionellt val under den för ledamoten bestämda tjänst- göringstiden, inkallas till ledamot den ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen bör inträda. Den ersättare som sålunda

241

s. 242 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

En överförmyndare , en ledamot i överförmyndarnämnden eller en er- sättare kan efter anmälan av läns- styrelsen entledigas av rätten, om det visar sig att han eller hon inte är lämplig.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

kallats tjänstgör under den tid som återstått för den avgångne. Avgår överförmyndare , ersättare för över- förmyndare eller ledamot som ej har utsetts vid proportionellt val, an- ställes fyllnadsval för den återstå- ende delen av tjänstgöringstiden.

har inkallats tjänstgör under den tid som återstått för den avgångne. Av- går en ledamot som inte har utsetts vid ett proportionellt val, ska ett fyllnadsval ske för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

242

8 §

En överförmyndare , ledamot i en

En ledamot i en överförmyndar-

överförmyndarnämnd och ersättare

nämnd och ersättare ska ha rösträtt

ska ha rösträtt vid val av kommun-

vid val av kommunfullmäktige och

fullmäktige och vara folkbokförd i

vara folkbokförd i kommunen. Den

kommunen. Den som är i konkurs

som är i konkurs eller har förvaltare

eller har förvaltare får inte ha ett så-

får inte ha ett sådant uppdrag.

dant uppdrag.

En lagfaren person i tingsrätt får

inte vara överförmyndare , ledamot i

inte vara ledamot i en överförmyn-

en överförmyndarnämnd eller er-

darnämnd eller ersättare inom dom-

sättare inom domkretsen, om inte

kretsen, om inte regeringen i ett sär-

regeringen i ett särskilt fall ger till-

skilt fall ger tillstånd till det.

stånd till det.

Den som har ett uppdrag som

Den som har ett uppdrag som le-

överförmyndare , ledamot i en över-

damot i en överförmyndarnämnd

förmyndarnämnd eller ersättare får

eller ersättare får avsäga sig uppdra-

avsäga sig uppdraget endast om han

get endast om han eller hon

eller hon

1. har fullgjort ett sådant uppdrag under de senaste fyra åren,

2. har fyllt sextio år, eller

3. uppger något annat hinder, som godkänns av kommunfullmäktige.

9 §

Till ledamot i överförmyndar- nämnd eller ersättare får endast ut- ses den som är lämplig för uppdra- get. Han eller hon ska inför upp- draget genomgå en introduktion. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduk- tionen.

En ledamot i överförmyndar- nämnden eller en ersättare kan efter anmälan av länsstyrelsen entledigas av rätten, om det visar sig att han eller hon inte är lämplig.

11 §

Bland ledamöterna i överförmyn-

darnämnd utse kommunfullmäk-

darnämnden ska kommunfullmäk-

s. 243 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

tige en ordförande och en vice ord- förande att tjänstgöra under den tid för vilken de blivit valda som leda- möter.

Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig till sammanträde med överför- myndarnämnden, skall nämnden utse annan ledamot att för tillfället föra ordet.

tige utse en ordförande och en vice

Prop. 2025/26:92

ordförande att tjänstgöra under den

Bilaga 2

tid för vilken de blivit valda som le-

damöter.

Om både ordföranden och vice

ordföranden är förhindrade att in-

ställa sig till ett sammanträde med

överförmyndarnämnden, ska nämn-

den utse en annan ledamot att till-

fälligt vara ordförande.

Om såväl ledamöterna i en över-

förmyndarnämnd som deras ersät-

tare är förhindrade att fullgöra

sina uppdrag, får länsstyrelsen för-

ordna en eller flera tillfälliga vika-

rier.

Beslut i överförmyndarnämnden

13 §

stämmelser om rätt att få en avvikande mening antecknad.

För varje beslut av en överför-

myndare eller en överförmyndar-

myndarnämnd i ett ärende enligt

nämnd i ett ärende enligt denna

denna balk ska det dokumenteras

balk ska det finnas en handling som

vem som har fattat beslutet, vem

visar vem som har fattat beslutet,

som har varit föredragande samt be-

vem som har varit föredragande

slutets dag och dess innehåll.

samt beslutets dag och dess inne-

håll.

Ett protokoll hos överförmyndare

Ett protokoll hos en överförmyn-

eller överförmyndarnämnd i ett an-

darnämnd i ett annat ärende än en-

nat ärende än enligt denna balk be-

ligt denna balk behöver endast inne-

höver endast innehålla en förteck-

hålla en förteckning över dem som

ning över dem som har deltagit i

har deltagit i handläggningen samt

handläggningen

samt

beslutet i

beslutet i ärendet.

ärendet.

14 §

Överförmyndarnämnden får

upp-

Överförmyndarnämnden

får

upp-

dra åt en ledamot, en ersättare som

har kallats till tjänstgöring eller en

kommunal

tjänsteman

med

den

kommunal

tjänsteman

med

den

kompetens som behövs att på

nämndens

vägnar

avgöra

vissa

nämndens

vägnar avgöra

vissa

grupper av ärenden. Nämnden skall

grupper av ärenden. Nämnden ska i

i sitt beslut ange vilka slag av ären-

sitt beslut ange vilka slag av ären-

den som uppdraget omfattar. Över-

den som uppdraget omfattar.

förmyndaren får

på

motsvarande

243

s. 244 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

sätt uppdra åt en kommunal tjäns- teman med den kompetens som be- hövs att avgöra ärenden på överför- myndarens vägnar.

En framställning eller ett yttrande till kommunfullmäktige får dock inte beslutas på något annat sätt än av nämnden samfällt eller av över- förmyndaren själv . Detsamma gäller beslut enligt 11 kap. 20 § att entle- diga eller skilja en god man eller förvaltare från uppdraget och beslut att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat bo eller att förelägga vite.

Finner den som fått ett uppdrag som avses i första stycket att sam- tycke, tillstånd, förordnande, upphö- rande eller entledigande i ett visst fall inte bör meddelas eller beslutas, eller anser han eller hon frågan tvek- sam, skall ärendet hänskjutas till nämnden eller överförmyndaren . Beslut i ett ärende enligt denna balk vilket har fattats på grund av ett uppdrag som avses i första stycket behöver inte anmälas för nämnden eller för överförmyndaren .

En framställning eller ett yttrande till kommunfullmäktige får dock inte beslutas på något annat sätt än av nämnden samfällt. Detsamma gäller beslut enligt 11 kap. 20 § att entlediga eller skilja en god man el- ler förvaltare från uppdraget och be- slut att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat bo eller att förelägga vite.

Om den som fått ett uppdrag som avses i första stycket finner att sam- tycke, tillstånd, förordnande, upphö- rande eller entledigande i ett visst fall inte bör meddelas eller beslu- tas, eller anser han eller hon frågan tveksam, ska ärendet hänskjutas till nämnden. Ett beslut i ett ärende en- ligt denna balk vilket har fattats på grund av ett uppdrag som avses i första stycket behöver inte anmälas för nämnden.

14 a §

Överförmyndarnämnden får upp- dra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan av- vaktas. Beslutet ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Ekonomiska förmåner

244

15 §

I fråga om ersättning, arvode, pen-

sion

och andra ekonomiska

sion och andra ekonomiska

förmåner till överförmyndare, leda-

förmåner till ledamot i en överför-

mot i

överförmyndarnämnd och

myndarnämnd och ersättare till-

ersättare tillämpas föreskrifterna i

ämpas bestämmelserna i 4 kap. 12–

4 kap.

12–18 §§ kommunallagen

18 §§ kommunallagen (2017:725).

(2017:725).

s. 245 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Överförmyndarnämndens ansvar för utbildning och information, m.m.

18 §

Överförmyndaren eller överförmyn- Överförmyndarnämnden ansvarar darnämnden ansvarar för att gode för att gode män och förvaltare får män och förvaltare erbjuds den ut- introduktionsutbildning och annan

bildning som behövs. utbildning som ställföreträdaren be- höver med anledning av uppdraget.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i introduktionsutbildningen.

18 a §

Innan en person förordnas som för- myndare, god man eller förvaltare ska överförmyndarnämnden infor- mera honom eller henne om vilka uppgifter som förväntas ingå i upp- draget. Nämnden ska dokumentera den information som har lämnats.

I samband med förordnandet ska överförmyndarnämnden lämna an- passad information om ställföreträ- darskapet till den enskilde.

Upplysning om föreskrifter

20 §

Regeringen meddelar föreskrifter Regeringen meddelar föreskrifter om vilken eller vilka länsstyrelser om vilken eller vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt som ansvarar för uppgifter enligt detta kapitel. Regeringen meddelar detta kapitel.

2. se till att utbildningen av leda- möterna i överförmyndarnämnd- erna och ersättare är tillfredsstäl- lande.

1. med råd stödja överförmynda- nämnderna i deras verksamhet och därvid främja en enhetlig rätts- tillämpning, och

17 §

Länsstyrelsen ska utöva tillsyn över Länsstyrelsen ska utöva tillsyn över överförmyndares och överförmyn- överförmyndarnämndernas

darnämnders verksamhet. verksamhet. Länsstyrelsen ska

– med råd stödja överförmyndarna och överförmyndarnämnderna i deras verksamhet och därvid främja en enhetlig rättstillämpning, och

– se till att utbildningen av över- förmyndarna, ledamöterna i överför- myndarnämnderna och ersättare är tillfredsställande.

Länsstyrelsens tillsyn m.m.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

245

s. 246 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

246

även närmare föreskrifter om vilka

uppgifter

överförmyndaren

eller

överförmyndarnämnden ska lämna

för att länsstyrelsen ska kunna föra

statistik och vilken statistik länssty-

relsen ska föra.

20 kap.

4 §

Överförmyndarens

samtycke

till

Överförmyndarnämndens

samtycke

åtgärd

beträffande

enskilds

till en åtgärd beträffande en en-

egendom får begäras endast av

skilds egendom får begäras endast

förmyndaren, den

gode

mannen

av förmyndaren, den gode mannen

eller

förvaltaren.

Överförmynda-

eller förvaltaren. Nämndens beslut i

rens beslut i ett sådant ärende får

ett sådant ärende får överklagas

överklagas endast av ställföreträ-

endast av ställföreträdaren. Över-

daren.

Överförmyndarens

beslut

förmyndarnämndens beslut

enligt

enligt 9 kap. 3 eller 4 §, 13 kap. 18

9 kap. 3 eller 4 §, 13 kap. 18 eller

eller 19 §

eller

14 kap. 21 § får

19 § eller 14 kap. 21 § får överkla-

överklagas endast av ställföreträ-

gas endast av ställföreträdaren eller

daren eller av den enskilde, om han

av den enskilde, om han eller hon

eller hon har fyllt sexton år.

har fyllt 16 år.

Överförmyndarens beslut i såd-

Överförmyndarnämndens beslut i

ana fall som avses i 12 kap. 12 §

sådana fall som avses i 12 kap. 12 §

andra stycket får inte överklagas.

Överförmyndarens beslut att fö-

Överförmyndarnämndens

beslut

relägga vite enligt 16 kap. 13 § får

att förelägga vite enligt 16 kap. 13 §

överklagas endast i samband med

får överklagas endast i samband

klagan över rättens beslut att döma

med klagan över rättens beslut att

ut vitet.

döma ut vitet.

6 §

Överförmyndarens

beslut

ett

Överförmyndarnämndens

beslut i

ärende enligt denna balk överkla-

ett ärende enligt denna balk över-

gas hos rätten.

klagas hos rätten.

7 §

I mål eller ärende, där överförmyn-

I ett mål eller ärende, där överför-

daren fört talan, får rätten, när skäl

myndarnämnden fört talan, får rät-

föreligga , vid målets eller ärendets

ten, när det finns skäl för det , vid

avgörande tillerkänna överförmyn-

målets

eller

ärendets avgörande

daren ersättning av allmänna medel

tillerkänna

överförmyndarnämn-

för det arbete han nedlagt på målets

den ersättning av allmänna medel

eller ärendets utförande samt för

för det arbete nämnden lagt ner på

nödiga utgifter.

Rätten

prövar

målets

eller

ärendets

utförande

också

huruvida ersättningen

skall

samt för nödvändiga utgifter. Rät-

återgäldas

överförmyndarens

ten prövar också om ersättningen

motpart eller stanna på statsverket .

ska återbetalas av nämndens mot-

part eller stanna på staten .

s. 247 Betänkandets lagförslag Kontrollera mot PDF

Överförmyndaren får anlita om- bud i mål eller ärende där han för talan.

8 §

Ett beslut som överförmyndaren el- ler rätten meddelar i ett ärende om förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap enligt denna balk gäller omedelbart även om beslutet över- klagas. Detta gäller dock inte över- förmyndarens beslut att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat bo el- ler rättens beslut att döma ut vite.

Överförmyndarnämnden får an- lita ombud i ett mål eller ärende där nämnden för talan.

Ett beslut som överförmyndarnämn- den eller rätten meddelar i ett ärende om förmynderskap, god- manskap eller förvaltarskap enligt denna balk gäller omedelbart även om beslutet överklagas. Detta gäller dock inte nämndens beslut att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat bo eller rättens beslut att döma ut vite.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

1. Denna lag träder i kraft

a) den 1 mars 2024 i fråga om 11 kap. 12 b § och 16 kap. 13 a §,

b) den 1 augusti 2026 i fråga om 19 kap. 9 § första stycket,

c) den 1 januari 2027 i fråga om 19 kap. 19 och 20 §§ och

d) i övrigt den 1 januari 2023.

2. Ärenden som har inletts vid tingsrätten före ikraftträdandet den 1 ja- nuari 2023 men ännu inte har avgjorts handläggs enligt äldre föreskrifter.

3. Äldre föreskrifter i 19 kap. 1, 5, 7–10 samt 15 §§ ska få fortsatt gil- tighet såvitt avser överförmyndare och deras ersättare till dess att 19 kap. 1 § träder i kraft den 1 januari 2027. Vad som fram tills dess är föreskrivet om överförmyndarnämnd i någon annan författning ska tillämpas också på överförmyndare.

247

s. 248 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

248

Förslag till lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 2 §, 19 kap. 1 och 14 a §§ samt 20 kap. 8 § ärvdabalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 kap. 2 §

Till dess att egendomen har tagits

om hand av samtliga dödsbodelä-

gare eller av den som i annat fall har

att förvalta boet, skall egendomen,

att förvalta boet, ska egendomen,

om den ej står under vård av för-

om den inte står under vård av en

myndare, syssloman eller annan,

förmyndare, syssloman eller annan,

vårdas av delägare som samman-

vårdas av en delägare som sam-

bodde med den avlidne eller annars

manbodde med den avlidna eller

kan ta hand om egendomen. Den

annars kan ta hand om egendomen.

som har tagit hand om egendomen

Den som har tagit hand om egendo-

skall genast underrätta övriga delä-

men ska genast underrätta övriga

gare om dödsfallet och, om det be-

delägare om dödsfallet och, om det

hövs god man för någon delägare,

behövs en god man för någon delä-

göra anmälan hos överförmyndaren

gare, göra en anmälan hos överför-

enligt 11 kap. föräldrabalken. Vad

myndarnämnden enligt 11 kap. för-

som har sagts om delägare gäller

äldrabalken. Vad som har sagts om

också efterlevande make som inte är

delägare gäller också efterlevande

delägare.

make som inte är delägare.

Finns det inte någon som sålunda

tar hand om den dödes egendom,

skall medlem av hushållet som den

ska medlem av hushållet som den

döde tillhörde, hyresvärd eller an-

nan som är närmast till det ta hand

om egendomen samt tillkalla delä-

gare eller anmäla dödsfallet till so-

cialnämnden. Då anmälan skett el-

cialnämnden. När en anmälan skett

ler förhållandet på annat sätt blir

eller förhållandet på annat sätt blir

känt, skall socialnämnden, om det

känt, ska socialnämnden, om det

behövs, göra vad som enligt första

behövs, göra vad delägare enligt

stycket åligger delägare. För kostna-

första stycket är skyldiga att göra .

derna med anledning av detta har

För kostnaderna med anledning av

kommunen rätt till ersättning av

detta har kommunen rätt till ersätt-

boet.

ning av boet.

19 kap. 1 §

Då dödsbodelägare begär det, skall

Om en dödsbodelägare begär det,

rätten förordna , att egendomen

ska rätten besluta , att egendomen

skall avträdas till förvaltning av bo-

ska avträdas till förvaltning av en

utredningsman, samt utse någon att

boutredningsman, samt utse någon

i sådan egenskap handha förvalt-

att i den egenskapen ha hand om

ningen. Har någon genom testa-

förvaltningen. Har någon genom

s. 249 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Kontrollera mot PDF

mente blivit utsedd att i fråga om förvaltningen träda i arvingars och universella testamentstagares ställe (testamentsexekutor), äger jämväl han påkalla beslut som nu är sagt. Sådant beslut skall också meddelas på begäran av den som erhållit le- gat eller äger föra talan om fullgör- ande av ändamålsbestämmelse, där det prövas nödigt för legatets eller ändamålsbestämmelsens verkställ- ande, eller på begäran av borgenär eller den som står i ansvar för be- talning av gäld efter den döde, där det måste antas att dödsboet är på obestånd eller att sökandens rätt el- jest äventyras. Är dödsbodelägare eller den som erhållit legat omyn- dig eller har enligt 11 kap. 3, 4 eller 7 § föräldrabalken god man eller förvaltare förordnats för honom, skall dödsboet avträdas till förvalt- ning av boutredningsman, om över- förmyndaren begär det och rätten finner skäl därtill .

Beslut enligt denna paragraf får grundas även på testamente som ej vunnit laga kraft.

testamente blivit utsedd att i fråga

Prop. 2025/26:92

om förvaltningen träda i arvingars

Bilaga 2

och universella testamentstagares

ställe (testamentsexekutor), får

även han eller hon begära ett beslut

som nu är sagt. Ett sådant beslut

ska också meddelas på begäran av

den som fått ett legat eller som får

föra talan om fullgörande av en än-

damålsbestämmelse, om det behövs

för legatets eller ändamålsbestäm-

melsens verkställande, eller på begä-

ran av en borgenär eller den som an-

svarar för skulder efter den döde, om

det kan antas att dödsboet är på

obestånd eller att sökandens rätt an-

nars äventyras. Är en dödsbodelä-

gare eller den som fått ett legat

omyndig eller har enligt 11 kap. 3,

4 eller 7 § föräldrabalken en god

man eller förvaltare förordnats för

honom, ska dödsboet avträdas till

förvaltning av en boutredningsman,

om överförmyndarnämnden begär

det och rätten finner skäl för det .

Ett beslut enligt denna paragraf får

grundas även på testamente som

inte fått laga kraft.

14 a §

Före den 1 april varje år skall bout-

Före den 1 april varje år ska boutred-

redningsmannen avge redovisning

ningsmannen lämna redovisning för

för medelsförvaltningen under fö-

medelsförvaltningen under föregå-

regående

kalenderår.

I redovis-

ende

kalenderår.

I redovisningen

ningen skall tas upp saldo vid årets

ska tas upp saldo vid årets början

början och slut samt in- och utbetal-

och slut samt in- och utbetalningar

ningar under året. Har medel inne-

under året. Har medel innestått i

stått i bank eller annan inrättning

bank eller annan inrättning ska vid

skall vid redovisningen fogas bevis

redovisningen fogas bevis om in-

om insättningar och uttag under

sättningar och uttag under året samt

året samt behållning vid årets slut.

behållning vid årets slut. När värde-

När

värdehandlingar nedsatts i

handlingar deponerats i en bank el-

bank

eller

kreditmarknadsföretag

ler ett kreditmarknadsföretag ska

skall vid redovisningen fogas bevis

bevis av motsvarande innehåll ges

av motsvarande innehåll.

in tillsammans med redovisningen .

Årsredovisning skall

tillställas

Årsredovisning ska skickas till

minst en delägare i boet. Övriga de-

lägare samt rätten skall samtidigt

lägare samt rätten ska samtidigt un-

underrättas om vem som tillställts

derrättas om vem

redovisningen

redovisningen.

Dödsbodelägare

har skickats till . En dödsbodelä-

som

inte

har

tillställts

redovis-

gare

som inte har fått redovis-

249

s. 250 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

ningen har rätt att på begäran hos boutredningsmannen erhålla ett ex- emplar av den. Finns det delägare i boet som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräld- rabalken skall ett exemplar tillstäl- las överförmyndarnämnden.

Fullgör boutredningsman ej vad som åligger honom enligt denna paragraf, kan rätten vid vite före- lägga honom att fullgöra sin skyl- dighet.

ningen skickad till sig har rätt att på begäran hos boutredningsmannen få ett exemplar av den. Finns det en de- lägare i boet som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken ska ett exemplar skickas till överförmyndarnämn- den.

Om en boutredningsman inte full- gör vad han eller hon är skyldig att göra enligt denna paragraf, kan rätten vid vite förelägga honom eller henne att fullgöra sin skyldighet.

250

20 kap. 8 §

Bouppteckningen skall

inom en

Bouppteckningen ska inom en må-

månad efter det att den upprättats

nad efter det att den upprättats ges

jämte en bestyrkt kopia ges in för

in för registrering till Skatteverket

registrering till Skatteverket. Finns

tillsammans med en bestyrkt kopia .

det flera bouppteckningar, skall de

Finns det flera bouppteckningar,

ges in samtidigt och inom en månad

ska de ges in samtidigt och inom en

från det den sista bouppteckningen

månad från det den sista bouppteck-

upprättades.

ningen upprättades.

En bestyrkt kopia av bouppteck-

ningen skall förvaras hos Skatte-

ningen ska förvaras hos Skattever-

verket.

ket.

Har omyndig del i boet eller är

Om en omyndig har del i boet el-

någon för vilken förvaltare enligt

ler är någon för vilken en förvaltare

föräldrabalken har förordnats delä-

enligt föräldrabalken har förordnats

gare eller finns delägare, för vilken

delägare eller finns delägare, för vil-

god man skall förordnas, skall yt-

ken en god man ska förordnas, ska

terligare en bestyrkt kopia ges in

ytterligare en bestyrkt kopia ges in

för varje överförmyndare som skall

för varje överförmyndarnämnd som

ha tillsyn över ifrågavarande för-

ska ha tillsyn över ifrågavarande för-

mynderskap, förvaltarskap eller god-

manskap. Är bouppteckningen av

manskap. Är bouppteckningen av om-

vidlyftig beskaffenhet ,

behöver

fattande slag , behöver denna kopia

denna kopia omfatta endast erfor-

omfatta endast de delar som behövs .

derliga delar.

Är inte erforderliga kopior in-

Är inte de kopior som krävs in-

givna, skall sådana tas på boets be-

givna, ska sådana tas på boets be-

kostnad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

s. 251 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Kontrollera mot PDF

Vad som är stadgat i svensk lag om förmynderskap för underåriga ska tillämpas även när det gäller en un- derårig svensk medborgare , som inte har hemvist i landet . Om för- mynderskap för en sådan underårig har anordnats i ett annat land, där han eller hon har hemvist, får dock rätten besluta att förmynderskapet inte ska vara anordnat enligt svensk lag, om inte särskilda om- ständigheter påkallar att förmyn- derskap är anordnat här i landet.

Regeringen får beträffande för- mynderskap för underåriga svenska medborgare , som har hemvist i ett annat land , meddela särskilda be- stämmelser angående vården av en underårigs värdehandlingar, och för- ordna en svensk diplomatisk eller konsulär tjänsteman att utföra de uppgifter som en överförmyndar- nämnd har . Regeringen prövar en fråga om entledigande av den som har en sådan uppgift .

Ersättning till den tjänsteman som har utsetts för att utföra de uppgifter som en överförmyndar- nämnd har beträffande ett förmyn- derskap som avses i första stycket och som är anordnat enligt svensk lag betalas av statliga medel enligt bestämmelser som regeringen med- delar. Detsamma gäller ersättning till förmyndare i den mån ersätt- ningen inte enligt 12 kap. 16 eller 17 § föräldrabalken ska betalas av den omyndiges medel.

Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § och 5 kap. 1 och 4 §§ lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyn- derskap ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

1 §

Vad i svensk lag är stadgat om för- mynderskap för underårig skall äga tillämpning jämväl i avseende å un- derårig svensk undersåte , som ej har hemvist inom riket . Varder förmyn- derskap för sådan underårig anord- nat i främmande stat, där han har hemvist, må dock rätten, såframt ej särskilda omständigheter påkalla, att förmynderskap är anordnat här

i riket, besluta, att förmynderskap

ej skall vara anordnat enligt svensk lag.

Regeringen äger beträffande för- mynderskap för underåriga svenska undersåtar , som hava hemvist i främmande stat, meddela särskilda bestämmelser angående vården av underårigs värdehandlingar, så ock förordna svensk diplomatisk eller konsulär tjänsteman att vara över- förmyndare . Regeringen prövar fråga om entledigande av sådan överförmyndare .

Ersättning till överförmyndare be- träffande förmynderskap som avses i första stycket och som är anordnat enligt svensk lag utgår av statliga medel enligt bestämmelser som re- geringen meddelar. Detsamma gäl- ler ersättning till förmyndare i den mån ersättningen ej enligt 12 kap. 16 eller 17 § föräldrabalken skall utgå av den omyndiges medel.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

251

s. 252 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

252

5 kap. 1 §

Vad i svensk lag är stadgat om för-

Vad som är stadgat i svensk lag om

valtarskap skall

äga tillämpning

förvaltarskap ska tillämpas även när

jämväl i avseende å svensk under-

det gäller en svensk medborgare ,

såte, som ej har hemvist inom riket.

som inte har hemvist i landet. Om

Varder förmynderskap anordnat i

förmynderskap har anordnats i ett

främmande stat för svensk under-

annat land för en svensk medbor-

såte , som där har hemvist men som

gare , som har hemvist där men som

har förvaltare här i riket eller be-

har en förvaltare här i landet , eller

träffande vilken ansökan om förord-

för vem en ansökan om förordnande

nande av förvaltare har gjorts, må

av förvaltare har gjorts, får dock

dock rätten, s åframt ej särskilda

rätten

besluta att

förvaltarskapet

omständigheter påkalla, att förval-

inte ska vara anordnat enligt

tarskap är anordnat här i riket, be-

svensk lag, om inte särskilda om-

sluta, att förvaltarskap ej skall vara

ständigheter påkallar att förvaltar-

anordnat enligt svensk lag.

skapet är anordnat här i landet.

Regeringen äger beträffande för-

Regeringen får beträffande förval-

valtarskap för svenska undersåtar ,

tarskap för svenska medborgare ,

som hava hemvist i främmande

som har hemvist i ett annat land ,

stat , meddela särskilda bestämmel-

meddela

särskilda

bestämmelser

ser angående vården av värdehand-

angående vården av värdehandlingar,

lingar, så ock förordna svensk di-

och förordna en svensk diplomatisk

plomatisk eller konsulär tjänsteman

eller konsulär tjänsteman att utföra

att vara överförmyndare. Regeringen

de uppgifter som en överförmyndar-

prövar fråga om entledigande av så-

nämnd har . Regeringen prövar en

dan överförmyndare.

fråga om entledigande av den som

har en sådan uppgift .

Ersättning till

överförmyndare

Ersättning

till den tjänsteman

beträffande förvaltarskap som av-

som har utsetts för att utföra de

ses i första stycket utgår av statliga

uppgifter som en överförmyndar-

medel enligt bestämmelser som re-

nämnd har beträffande ett förval-

geringen meddelar. Detsamma gäl-

tarskap som avses i första stycket be-

ler ersättning till förvaltare i den

talas av statliga medel enligt be-

mån ersättningen ej enligt 12 kap.

stämmelser som regeringen medde-

16 § föräldrabalken skall utgå av

lar. Detsamma gäller ersättning till

den enskildes medel.

förvaltare i den mån ersättningen

inte enligt 12 kap. 16 föräldrabal-

ken ska betalas av den enskildes

medel.

4 §

Skall i visst fall svensk lag om an-

Ska i ett visst fall svensk lag om an-

ordnande av förvaltarskap ej äga

ordnande

förvaltarskap

inte

tillämpning beträffande någon , som

tillämpas beträffande en enskild ,

vistas här i riket , eller är ännu ej

som vistas här i landet , eller är det

utrett, om det skall ske, äge rätten

ännu inte utrett om det ska ske, får

eller överförmyndaren , om dröjsmål

rätten

eller

överförmyndarnämn-

uppenbarligen skulle medföra fara,

den , om ett dröjsmål uppenbarligen

meddela förordnande enligt 11 kap.

skulle medföra fara, meddela ett

18 § föräldrabalken under tiden intill

förordnande

enligt

11 kap.

18 §

s. 253 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Kontrollera mot PDF

dess vård om hans angelägenheter anordnats i enlighet med lagen i hans hemland eller rätten slutligt prövat frågan enligt 11 kap. 7 § för- äldrabalken.

Är förmynderskap anordnat enligt lagen i främmande stat , må ock i trängande fall god man enligt svensk lag förordnas att vårda den omyndiges angelägenheter.

föräldrabalken under tiden till dess

Prop. 2025/26:92

att vård om den enskildes ange-

Bilaga 2

lägenheter anordnats i enlighet med

lagen i hans eller hennes hemland

eller rätten slutligt prövat frågan

enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Om ett förmynderskap är an-

ordnat enligt lagen i ett annat land ,

får även i trängande fall en god man

enligt svensk lag förordnas att

vårda den omyndiges angelägen-

heter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

253

s. 254 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1921:159) med vissa bestämmelser om förmynderskap för omyndig medlem av det kungliga huset

Härigenom föreskrivs att lagen (1921:159) med vissa bestämmelser om förmynderskap för omyndig medlem av det kungliga huset ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Föräldrabalkens bestämmelser om överförmyndarens tillsyn över för- myndares förvaltning, om förmyn- dares skyldighet att i vissa fall in- hämta överförmyndarens sam- tycke, samt om förmyndares redo- visningsskyldighet i förhållande till överförmyndaren gäller inte för- mynderskap för omyndig medlem av det kungliga huset. Beträffande sådant förmynderskap skall dock gälla vad som föreskrivs om för- myndares skyldighet att, när för- myndaren lämnar förmynderskapet, överlämna den omyndiges egendom och lämna slutredovisning, samt om talan därom.

Föräldrabalkens bestämmelser om överförmyndarnämndens tillsyn över förmyndares förvaltning, om förmyndares skyldighet att i vissa fall inhämta överförmyndarnämn- dens samtycke, samt om förmynda- res redovisningsskyldighet i förhål- lande till nämnden gäller inte för- mynderskap för en omyndig med- lem av det kungliga huset. Beträf- fande ett sådant förmynderskap ska dock gälla vad som föreskrivs om förmyndares skyldighet att, när för- myndaren lämnar förmynder- skapet, överlämna den omyndiges egendom och lämna slutredovis- ning, samt om talan därom.

254

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

s. 255 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § fastighetsbildningslagen ska ha föl- jande lydelse.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap. 12 §

Om förrättningen rör en fastighet

som ägs av ett upplöst bolag eller en

som ägs av ett upplöst bolag eller

annan upplöst sammanslutning,

får

en annan upplöst sammanslutning,

överförmyndaren förordna

god

får överförmyndarnämnden för-

man som avses i 11 kap. föräldra-

ordna en god man som avses i

balken att företräda sammanslut-

11 kap. föräldrabalken att företräda

ningen vid förrättningen.

sammanslutningen vid förrätt-

ningen.

Om god man enligt första stycket

Om en god man enligt första

eller annan god man enligt 11 kap.

stycket eller en annan god man en-

3 § föräldrabalken behöver förord-

ligt 11 kap. 3 § föräldrabalken be-

nas, skall lantmäterimyndigheten

höver förordnas, ska lantmäterimyn-

anmäla detta hos överförmyndaren.

digheten anmäla detta hos överför-

myndarnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

255

s. 256 Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

256

Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § och 5 kap. 5 a § expropriationslagen (1972:719) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap. 2 a §

Om ansökan om expropriationstill-

Om en ansökan om expropriations-

stånd avser en fastighet som ägs av

tillstånd avser en fastighet som ägs

ett upplöst bolag eller en annan

av ett upplöst bolag eller en annan

upplöst sammanslutning, får över-

förmyndaren förordna god man som

förmyndarnämnden förordna en

avses i 11 kap. föräldrabalken att fö-

god man som avses i 11 kap. för-

reträda sammanslutningen i frågor

äldrabalken att företräda samman-

som rör expropriationen.

slutningen i frågor som rör expro-

priationen.

Om en god man behöver förord-

nas enligt första stycket, skall rege-

nas enligt första stycket, ska rege-

ringen eller den myndighet som av-

ses i 1 § andra stycket anmäla detta

hos överförmyndaren.

hos överförmyndarnämnden.

5 kap. 5 a §

Om talan avser en fastighet som ägs

av ett upplöst bolag eller en annan

upplöst sammanslutning, får över-

förmyndaren förordna god man som

förmyndarnämnden förordna en

avses i 11 kap. föräldrabalken att fö-

god man som avses i 11 kap. för-

reträda sammanslutningen i frågor

äldrabalken att företräda samman-

som rör expropriationen.

slutningen i frågor som rör expro-

priationen.

Om en god man behöver förord-

nas enligt första stycket, skall dom-

nas enligt första stycket, ska dom-

stolen anmäla detta hos överförmyn-

daren.

darnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

s. 257 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

Till kommunens uppgifter hör att

1. fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras be- hov av stöd och service är,

2. verka för att personer som anges i 1 § får sina behov tillgodosedda,

3. informera om mål och medel för verksamheten enligt denna lag,

4. medverka till att personer som anges i 1 § får tillgång till arbete eller studier,

5. verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som anges i 1 §,

6. anmäla till överförmyndaren

6. anmäla

till överförmyndar-

dels när en person som omfattas av

nämnden dels när en person som

1 § kan antas behöva förmyndare,

omfattas av 1 § kan antas behöva

förvaltare eller god man, dels när

förmyndare,

förvaltare eller god

ett förmynderskap, förvaltarskap

man, dels när ett förmynderskap,

eller godmanskap bör kunna upp-

förvaltarskap eller godmanskap bör

höra,

kunna upphöra,

7. samverka med organisationer som företräder människor med omfat- tande funktionshinder,

8. anmäla till Försäkringskassan när någon som har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt 9 § 2 kan antas ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkrings- balken,

9. underrätta Försäkringskassan när någon som får assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken beviljas boende med särskild service, daglig verksamhet, barnomsorg eller någon annan insats som kan påverka behovet av personlig assistans,

10. anmäla till Försäkringskassan om det finns anledning att anta att as- sistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter, och

11. anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet för att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

257

s. 258 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

258

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 a § lagen (1998:1479) om värdepapper- scentraler och kontoföring av finansiella instrument ska ha följande ly- delse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap. 2 a §

En svensk värdepapperscentral och ett kontoförande institut är skyldiga att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mellan- folklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

Bestämmelser om skyldighet för

värdepapperscentraler och kontofö-

rande institut att lämna uppgifter till

rande institut att lämna uppgifter

överförmyndaren finns i 16 kap.

till överförmyndarnämnden finns i

10 a § föräldrabalken.

16 kap. 10 a § föräldrabalken.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur uppgifter enligt första stycket ska lämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

s. 259 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 20 § lagen (2004:46) om värdepappers- fonder ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 20 §

Ett fondbolag och ett förvaringsinstitut är skyldiga att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersöknings- ledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brott- mål, på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utrednings- order. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

Om skyldighet för fondbolag och

förvaringsinstitut att lämna uppgif-

ter till överförmyndaren finns be-

ter till överförmyndarnämnden

stämmelser i 16 kap. 10 a § föräldra-

finns bestämmelser i 16 kap. 10 a §

balken.

föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

259

s. 260 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

260

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 10 a §

I 16 kap. 10 a § föräldrabalken finns

bestämmelser om skyldighet för

kreditinstitut att lämna uppgifter till

överförmyndaren.

överförmyndarnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

s. 261 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:298) om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 24 och 25 §§ lagen (2004:298) om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande ly- delse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

24 §

Medel som en förmyndare eller god

man förvaltar enligt föräldrabalken

och som sedan den 1 januari 1941

står inne på räkning hos en bank

utan villkor att de får tas ut bara

med överförmyndarens

tillstånd

med överförmyndarnämndens till-

skall anses insatta med förbehåll

stånd ska anses insatta med förbe-

enligt 14 kap. 8 § andra stycket för-

håll enligt 14 kap. 8 § andra stycket

äldrabalken att de får tas ut utan

föräldrabalken att de får tas ut utan

överförmyndarens

tillstånd. Det-

överförmyndarnämndens tillstånd.

samma gäller medel som därefter

Detsamma gäller medel som däref-

satts in på räkningen och ränta som

ter satts in på räkningen och ränta

därefter lagts till kapitalet.

som därefter lagts till kapitalet.

25 §

Är föräldrar förmyndare, får de utan

Är föräldrar förmyndare, får de

överförmyndarens tillstånd ta ut me-

utan överförmyndarnämndens till-

del som de förvaltar enligt föräldra-

stånd ta ut medel som de förvaltar

balken och som har satts in före den

enligt föräldrabalken och som har

1 juli 1995, om medlen inte omfat-

satts in före den 1 juli 1995, om

tas av särskild överförmyndarkon-

medlen inte omfattas av särskild

troll enligt föräldrabalken. Vad som

överförmyndarkontroll enligt föräld-

nu har sagts gäller dock inte om

rabalken. Vad som nu har sagts gäl-

överförmyndaren

enligt

13 kap.

ler dock inte om överförmyndar-

19 § föräldrabalken har förordnat

nämnden enligt 13 kap. 19 § föräld-

om inskränkning i uttagsrätten.

rabalken har beslutat om inskränk-

ning i uttagsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

261

s. 262 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

262

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2005:429) om god man för ensam- kommande barn att 2–11 §§ och rubrikerna närmast före 2, 10 och 11 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

När en god man skall utses

När en god man ska utses

2 §

Om barnet vid ankomsten till Sve-

rige är skilt från båda sina föräldrar

eller från någon annan vuxen per-

son som får anses ha trätt i föräld-

rarnas ställe, skall överförmynda-

rarnas ställe, ska överförmyndar-

ren förordna en god man att i vård-

nämnden förordna en god man att i

nadshavares och förmyndares ställe

vårdnadshavares och förmyndares

ansvara för barnets personliga för-

ställe ansvara för barnets person-

hållanden och sköta dess angelä-

liga förhållanden och sköta dess an-

genheter.

gelägenheter. Detta gäller oavsett

om barnet söker uppehållstillstånd

eller inte.

God man skall också förordnas,

En god man ska också förordnas,

om barnets föräldrar eller en annan

vuxen person, som får anses ha trätt

i föräldrarnas ställe, efter barnets an-

komst till Sverige men innan barnet

har fått uppehållstillstånd här på

grund av dödsfall eller sjukdom el-

ler av någon annan orsak upphör att

kunna utöva förmynderskapet eller

vårdnaden.

God man skall inte förordnas, om

En god man ska inte förordnas,

det är uppenbart obehövligt.

om det är uppenbart obehövligt.

3 §

Ansökan om god man får göras av

En ansökan om god man får göras

Migrationsverket och av social-

av Migrationsverket och av social-

nämnden i den kommun där barnet

vistas. Överförmyndaren får också

vistas. Överförmyndarnämnden

får

självmant ta upp frågan.

också självmant ta upp frågan.

En god man ska förordnas så snart det är möjligt.

I ett ärende om förordnande av

I ett ärende om förordnande av en

god man ska överförmyndaren ge

god man ska överförmyndarnämn-

barnet tillfälle att yttra sig, om det

den ge barnet tillfälle att yttra sig,

kan ske.

om det kan ske.

Överförmyndaren ska omedelbart

Överförmyndarnämnden

ska

efter förordnandet informera barnet

omedelbart efter förordnandet in-

om vem som har förordnats som

formera barnet om vem som har för-

s. 263 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Kontrollera mot PDF

god man. Informationen ska även lämnas till barnets boende och till det offentliga biträdet om ett sådant har förordnats för barnet.

ordnats som god man. Informa- Prop. 2025/26:92 tionen ska även lämnas till barnets Bilaga 2 boende och till det offentliga biträdet

om ett sådant har förordnats för bar- net.

4 §

I fråga om vem som kan utses till

god man tillämpas 11 kap. 12 och

13 §§ föräldrabalken. Vid bedöm-

ningen av om den som utses är

lämplig för uppdraget skall överför-

lämplig för uppdraget ska överför-

myndaren fästa särskild vikt vid

myndarnämnden fästa särskild vikt

den utsatta situation som barnet be-

vid den utsatta situation som barnet

finner sig i.

befinner sig i.

5 §

Ett godmanskap skall upphöra

Ett godmanskap ska upphöra

1. om någon av barnets föräldrar eller någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe anländer till Sverige och är i stånd att utöva förmynderskapet och vårdnaden,

2. om barnet varaktigt lämnar Sverige,

3. om en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken utses för barnet,

4. om det är uppenbart att god man av någon annan anledning inte längre behövs.

Överförmyndaren beslutar

Överförmyndarnämnden

beslutar

upphörande av godmanskapet.

om upphörande av godmanskapet.

När barnet fyller 18 år upphör godmanskapet utan särskilt beslut.

6 §

En god man har rätt att på begäran

bli entledigad från sitt uppdrag. Skall

bli entledigad från sitt uppdrag. Ska

godmanskapet fortsätta,

är

den

godmanskapet fortsätta,

är den

gode mannen dock skyldig att kvar-

stå till dess en ny god man har ut-

setts.

En god man som gör sig skyldig

till missbruk eller försummelse vid

utövandet av sitt uppdrag eller som

kommer på ekonomiskt

obestånd

kommer på ekonomiskt

obestånd

och på grund av detta är olämplig

för uppdraget eller som av någon

annan orsak inte längre är lämplig

att inneha uppdraget skall entledigas.

att inneha uppdraget ska entledigas.

Överförmyndaren beslutar om ent-

Överförmyndarnämnden beslutar

ledigande. Uppkommer

fråga

om entledigande. Uppkommer en

om att entlediga den gode mannen

fråga om att entlediga den gode

enligt andra stycket och kan slutligt

mannen enligt andra stycket och

beslut inte ges omedelbart, får

kan ett slutligt beslut inte ges ome-

överförmyndaren besluta

att

den

delbart, får nämnden besluta att den

263

s. 264 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

gode mannen skall skiljas från sitt

gode mannen ska skiljas från sitt

uppdrag för tiden till dess ärendet

avgörs, om dröjsmål skulle inne-

bära fara för barnet.

7 §

Ansökan om upphörande av god-

En ansökan om upphörande av ett

manskap eller entledigande av en

godmanskap eller entledigande av

god man får göras av barnets för-

en god man får göras av barnets för-

äldrar eller någon annan vuxen per-

son som får anses ha trätt i föräld-

rarnas ställe samt av den gode man-

nen. Överförmyndaren får också

nen. Överförmyndarnämnden

får

självmant ta upp frågan.

också självmant ta upp frågan.

Överförmyndaren skall ge barnet

Överförmyndarnämnden ska

tillfälle att yttra sig, om det kan ske

barnet tillfälle att yttra sig, om det

och det inte är obehövligt.

kan ske och det inte är obehövligt.

8 §

Dör en god man, skall den som har

Om en god man dör , ska den som

boet i sin vård utan dröjsmål an-

har boet i sin vård utan dröjsmål an-

mäla förhållandet till den överför-

myndare som har tillsyn över god-

myndarnämnd som har tillsyn över

manskapet.

godmanskapet.

9 §

Innan överförmyndaren förordnar

Innan överförmyndarnämnden för-

någon till god man eller entledigar

ordnar någon till god man eller ent-

någon från ett sådant uppdrag, skall

ledigar någon från ett sådant upp-

han eller hon ges tillfälle att yttra

drag, ska han eller hon ges tillfälle

sig. Är det fråga om beslut enligt 6 §

att yttra sig. Är det fråga om beslut

andra stycket, skall den gode man-

enligt 6 § andra stycket, ska den

nen ges tillfälle att yttra sig, om det

gode mannen ges tillfälle att yttra

inte är fara i dröjsmål.

sig, om det inte är fara i dröjsmål.

När ansökan om särskilt förord- nad vårdnadshavare skall göras

När en ansökan om en särskilt förordnad vårdnadshavare ska göras

10 §

Beviljas barnet uppehållstillstånd,

När barnet har fått uppehållstill-

skall socialnämnden i den kommun

stånd, ska socialnämnden i den kom-

där barnet vistas hos rätten väcka

mun där barnet vistas skyndsamt hos

talan om eller anmäla behov av en

rätten väcka talan om eller anmäla

särskilt förordnad vårdnadshavare

behov av en särskilt förordnad

enligt föräldrabalken, om inte sär-

vårdnadshavare enligt föräldrabal-

skilda skäl talar emot det. Överför-

ken, om inte särskilda skäl talar

myndaren skall underrätta social-

emot det. Överförmyndarnämnden

nämnden om att förutsättningar för

ska underrätta socialnämnden om att

en sådan talan eller anmälan förelig-

förutsättningar för en sådan talan

264

ger.

eller anmälan föreligger.

s. 265 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Kontrollera mot PDF

Behörig överförmyndare

Behörig överförmyndarnämnd

11 §

I fråga om behörig överförmyndare

I fråga om behörig överförmyndar-

enligt denna lag finns bestämmel-

nämnd enligt denna lag finns be-

ser i 11 kap. 25 § föräldrabalken.

stämmelser i 11 kap. 25 § föräldra-

balken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

265

s. 266 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

266

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 11 a § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 11 a §

I 16 kap. 10 a § föräldrabalken finns

bestämmelser om skyldighet för

värdepappersbolag att lämna upp-

gifter till överförmyndaren.

gifter till överförmyndarnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

s. 267 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att 32 kap. 4 § och rubrikerna närmast före 32 kap. 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Överförmyndare m.m.

Överförmyndarnämnd

Överförmyndare och överförmyn-

Enskilds personliga eller ekono-

darnämnd

miska förhållanden

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

32 kap. 4 §

Sekretess gäller hos överförmyn-

dare eller överförmyndarnämnd i

darnämnd i ärende enligt föräldra-

ärende enligt föräldrabalken eller

balken, lagen (2005:429) om god

lagen (2005:429) om god man för

man för ensamkommande barn eller

ensamkommande barn för uppgift

lagen (2017:310) om framtidsfull-

om en enskilds personliga eller

makter för uppgift om en enskilds

ekonomiska förhållanden, om det

personliga eller ekonomiska förhål-

inte står klart att uppgiften kan rö-

landen, om det inte står klart att upp-

jas utan att den enskilde lider skada

giften kan röjas utan att den en-

eller men.

skilde lider skada eller men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

267

s. 268 Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

268

Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 9 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap. 9 §

En läkare eller tandläkare som är

verksam inom den offentligt be-

drivna hälso- och sjukvården är

skyldig att, i den omfattning övriga

skyldigheter i yrkesutövningen inte

hindrar det eller det annars inte

finns särskilda skäl mot det, utföra

undersökningar och ge utlåtanden

över dessa på begäran av länssty-

relse, domstol, åklagarmyndighet,

Polismyndigheten eller överför-

Polismyndigheten eller överförmyn-

myndare.

darnämnd.

En läkare som är verksam inom den offentligt bedrivna hälso- och sjuk- vården är på begäran av polisman skyldig att, i den omfattning övriga skyl- digheter i yrkesutövningen inte hindrar det eller det annars inte finns sär- skilda skäl mot det, utföra en undersökning som innebär kroppsbesiktning av någon som är misstänkt för ett brott som kan ge frihetsstraff.

Begränsningen i skyldigheten att utföra undersökningar och ge utlåtan- den gäller inte för läkare som är verksam huvudsakligen inom öppen vård och, när det gäller undersökning och utlåtande om alkoholpåverkan, inte heller för någon annan läkare.

I lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott finns det särskilda bestämmelser om utlåtanden i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

s. 269 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Kontrollera mot PDF

Bestämmelser om skyldighet för AIF-förvaltare och förvaringsinstitut att lämna uppgifter till överförmyn- darnämnden finns i 16 kap. 10 a § föräldrabalken.

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 25 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap. 25 §

En AIF-förvaltare och ett förvaringsinstitut är skyldiga att lämna ut upp- gifter om enskildas förhållanden till förvaltaren och institutet, om det un- der en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål be- gärs av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mel- lanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

Bestämmelser om skyldighet för AIF-förvaltare och förvaringsinstitut att lämna uppgifter till överförmyn- daren finns i 16 kap. 10 a § föräld- rabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

269

s. 270 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter Kontrollera mot PDF

Fullmaktsgivaren ska ges tillfälle att yttra sig över ansökan, om det kan ske. Även fullmaktsgivarens make eller sambo och närmaste släktingar och överförmyndar- nämnden ska ges tillfälle att yttra sig.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

270

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2017:310) om framtidsfullmakter dels att 13, 17, 25 och 26 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 a §

Om framtidsfullmakten skrivs un-

der av fullmaktsgivaren eller vitt-

nen elektroniskt, ska det göras med

en sådan avancerad elektronisk un-

derskrift som avses i artikel 3 i

Europaparlamentets och rådets för-

ordning (EU) nr 910/2014 av den

23 juli 2014 om elektronisk identifie-

ring och betrodda tjänster för

elektroniska transaktioner på den

inre marknaden och om upphä-

vande av direktiv 1999/93/EG, i den

ursprungliga lydelsen.

13 §

Rätten ska inhämta ett läkarintyg eller någon annan likvärdig utredning beträffande fullmaktsgivarens hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obe- hövligt.

Fullmaktsgivaren ska ges tillfälle att yttra sig över ansökan, om det kan ske. Även fullmaktsgivarens make eller sambo och närmaste släktingar och överförmyndaren ska ges tillfälle att yttra sig.

17 §

Fullmaktshavaren har inte rätt att företräda fullmaktsgivaren i en fråga där fullmaktshavaren själv, fullmaktshavarens make eller sambo, fullmaktsha- varens barn eller någon som fullmaktshavaren företräder är motpart eller av någon annan anledning kan ha motstridiga intressen.

Om fullmaktshavaren inte har rätt

att företräda fullmaktsgivaren, ska

överförmyndaren på fullmaktsha-

överförmyndarnämnden på full-

varens begäran utse en god man att

maktshavarens begäran utse en god

företräda fullmaktsgivaren. I övrigt

man att företräda fullmaktsgivaren.

gäller föräldrabalkens regler om

I övrigt gäller föräldrabalkens reg-

god man.

ler om god man.

s. 271 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter Kontrollera mot PDF

25 §

Fullmaktshavaren ska på begäran

av överförmyndaren lämna redo-

av överförmyndarnämnden lämna

visning för sitt uppdrag och upplys-

en redovisning för sitt uppdrag och

ningar om fullmaktsförhållandet

upplysningar om fullmaktsförhål-

och vidtagna åtgärder.

landet och vidtagna åtgärder.

26 §

Överförmyndaren får besluta att

Överförmyndarnämnden får be-

framtidsfullmakten helt eller delvis

sluta att framtidsfullmakten helt el-

inte längre får brukas av fullmakts-

ler delvis inte längre får brukas av

havaren, om han eller hon vid full-

fullmaktshavaren, om han eller hon

görandet av uppdraget har gjort sig

vid fullgörandet av uppdraget har

skyldig till missbruk eller allvarlig

gjort sig skyldig till missbruk eller

försummelse eller annars visat sig

allvarlig försummelse eller annars

vara oförmögen att ta till vara full-

visat sig vara oförmögen att ta till

maktsgivarens intressen.

vara fullmaktsgivarens intressen.

Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart. Beslutet får överklagas till den tingsrätt som anges i 11 § andra och tredje styckena. Vid handläggningen i domstol tillämpas i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 2

271

s. 272 Förteckning över remissinstanserna Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 3

272

Förteckning över remissinstanserna

Remissyttranden över betänkandet Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36) har lämnats av Arvika kommun, Barnombudsmannen, Blekinge tingsrätt, Borgholms kommun, Burlövs kommun, Diskrimine- ringsombudsmannen, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, Enköp- ings kommun, Finansinspektionen, Föreningen Sveriges socialchefer, För- eningen Sveriges Överförmyndare, Försäkringskassan, Gotlands kom- mun, Gävle kommun, Göteborgs tingsrätt, Göteborgs universitet (juridiska institutionen), Götene kommun, Halmstads tingsrätt, Haparanda tingsrätt, Helsingborgs kommun, Hovrätten för Västra Sverige, Integritetsskydds- myndigheten, Intressegruppen för assistansberättigade, Justitiekanslern, Kammarkollegiet, Kammarrätten i Stockholm, Kiruna kommun, Klippans kommun, Kronofogdemyndigheten, Lidingö kommun, Linköpings kom- mun, Lunds universitet (juridiska fakulteten), Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länssty- relsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Läns- styrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen Skåne, Malmö tingsrätt, Mig- rationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Norrköp- ings kommun, Optio AB, Pensionsmyndigheten, Riksdagens ombudsmän, Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare, Riksförbundet FUB, Riks- förbundet Gode Män och Förvaltare, Riksföreningen JAG, Rädda barnen, Rättviks kommun, SeniorNet Sweden, Simrishamns kommun, Skatte- verket, Skövde kommun, Socialstyrelsen, Solna tingsrätt, Sparbankernas Riksförbund, SPF Seniorerna, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Stockholms kommun, Sundsvalls kommun, Svea hovrätt, Svensk För- säkring, Svensk Inkasso, Svenska Bankföreningen, Svenska institutet för standarder, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Kommuner och Regioner, Södertälje kommun, Södertörns tingsrätt, Umeå kommun, Uppsala kom- mun, Uppsala universitet, Västerås kommun, Åklagarmyndigheten, Ångermanlands tingsrätt, Älmhults kommun, Älvsbyns kommun, Örebro kommun, Örebro tingsrätt och Östersunds kommun.

Arbetsgivarverket, Barnrättsbyrån, Demensförbundet, Familjevårdens Centralorganisation, Fryshuset, Funktionsrätt Sverige, Journalistförbun- det, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lycksele kommun, Malung-Säl- ens kommun, Pensionärernas riksorganisation, Region Skåne, Region Sörmland, Region Västerbotten, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Röda Korset, Strömstads kommun, Sveriges akademikerns central- organisation (Saco), Sölvesborgs kommun, Tjänstemännens central- organisation (TCO), TU Medier i Sverige och Överkalix kommun har avstått från att yttra sig.

Yttranden har dessutom kommit in från Akavia, Akademikerförbundet SSR, Bergslagens överförmyndarnämnd, Ekerö kommun, Eskilstuna kom- mun, Göteborgs stad, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Jönköpings kom- mun, Lunds kommun, Luleå kommun, Länsstyrelsen i Örebro län, Malmö frivilliga samhällsarbetare, Malmö stad, Mjölby kommun, Nacka kom- mun, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Saco-S Domstol, Schizo- freniförbundet, Stiftarna av Independent Living i Sverige och Independent Living Institute, Växjö kommun och ett stort antal privatpersoner.

s. 273 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken 1 dels att 19 kap. 19 § ska upphöra att gälla,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 18 kap., tjugofem nya paragrafer, 11 kap. 4 a, 4 b, 12 a–12 c, 15 a, 16 a, 17 b, 17 c, 19 c och 23 a §§, 12 kap. 7 a, 9 a, 16 a och 16 b §§, 14 kap. 18 a §, 16 kap. 6 a, 8 a, 11 a och 11 b §§ och 19 kap. 3, 7 a, 14 a, 17 a och 18 a §§, och närmast före 11 kap. 4, 15, 18, 19, 23 och 27 §§, 16 kap. 6 a § och 19 kap. 3, 13, 17, 17 a, 18 och 20 §§ nya rubriker av följande lydelse,

1 Balken omtryckt 1995:974.

Senaste lydelse av 19 kap. 9 § 2014:886.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

273

s. 274 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

274

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 kap. 18 §

Ansökan om förordnande eller ent-

En ansökan om att en förmyndare

ledigande av en förmyndare får

ska förordnas eller entledigas får

göras av överförmyndaren, förmyn-

dare, vårdnadshavare, den under-

årige själv, om han eller hon har

fyllt sexton år, samt av hans eller

fyllt 16 år, samt av hans eller hen-

hennes make eller sambo och

nes sambo och närmaste släktingar.

närmaste släktingar.

Frågor

som

Rätten ska självmant ta upp en

avses i denna paragraf skall rätten

sådan fråga , när det finns anled-

också ta upp självmant , när det

ning till det.

finns anledning till det.

I ett ärende som avses i första

stycket skall rätten ge en underårig

stycket ska rätten ge en underårig

som fyllt sexton år tillfälle att yttra

som fyllt 16 år tillfälle att yttra sig,

sig, om det kan ske.

om det kan ske.

11 kap.

God man vid sjukdom och

liknande förhållanden

4 §

Om någon på grund av sjukdom,

psykisk störning, försvagat hälso-

tillstånd eller liknande förhållande

tillstånd eller något liknande förhål-

behöver hjälp med att bevaka sin

lande behöver hjälp med sina eko-

rätt, förvalta sin egendom eller

nomiska eller personliga angeläg-

sörja för sin person , skall rätten,

enheter, ska godmanskap anordnas

om det behövs, besluta att anordna

för honom eller henne. Ett god-

godmanskap för

honom

eller

manskap ska dock inte anordnas

henne. Ett sådant beslut får inte

om den enskilde kan antas få sitt

meddelas utan samtycke av den för

hjälpbehov tillgodosett på ett

vilken godmanskap skall anordnas,

mindre ingripande sätt.

om inte den enskildes tillstånd

hindrar att hans eller hennes mening

inhämtas.

När rätten meddelar ett beslut

För att ett godmanskap ska an-

enligt första stycket, skall rätten

ordnas krävs att den enskilde sam-

samtidigt förordna en god man att

tycker till det. Samtycke krävs dock

utföra uppdraget. Om en god man i

inte om den enskildes tillstånd hin-

något annat fall skall förordnas på

drar att hans eller hennes mening

grund av ett beslut enligt första

hämtas in.

stycket, skall förordnandet med-

delas av överförmyndaren.

Ett godmanskap ska begränsas uti- från den enskildes behov.

s. 275 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

4 a §

En fråga om att anordna ett god- manskap enligt 4 § prövas av över- förmyndaren.

Om den enskilde, hans eller hen- nes förmyndare, make eller sambo eller närmaste släktingar eller en framtidsfullmaktshavare motsätter sig att godmanskap anordnas ska överförmyndaren överlämna ären- det till rätten för prövning. Det- samma gäller om överförmyndaren bedömer att ett godmanskap inte bör anordnas.

Om en fråga enligt första stycket uppkommer i ett ärende om för- valtarskap, är rätten också behörig att pröva frågan.

4 b §

När överförmyndaren eller rätten anordnar ett godmanskap enligt 4 § ska samtidigt en god man förordnas att utföra uppdraget.

Om en god man i något annat fall ska förordnas på grund av ett godmanskap enligt 4 § görs det av överförmyndaren.

12 a §

Den som på grund av sin anställ- ning tar sig an uppdrag som god man eller förvaltare får förordnas som sådan ställföreträdare, om det finns särskilda skäl.

12 b §

12 c §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om lämplig- hetskontrollen och om utbildning

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

275

s. 276 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

för gode män och förvaltare samt

om undantag från utbildningskrav.

Handläggningen

15 § 2

En ansökan om förordnande av god

En ansökan om att förordna en god

man enligt 1–4 §§ eller förvaltare får

man enligt 1–3 §§, eller att

göras av förmyndare, av den som

anordna ett godmanskap enligt 4 §

ansökan avser, om han eller hon har

eller ett förvaltarskap får göras av

fyllt 16 år, och av hans eller hennes

en förmyndare, av den som

make eller sambo och närmaste släk-

ansökan avser, om han eller hon har

tingar. En ansökan om anordnande

fyllt 16 år, och av hans eller hennes

av godmanskap enligt 4 § eller för-

make eller sambo och närmaste

valtarskap får göras av en framtids-

släktingar. En ansökan om att

fullmaktshavare och av överför-

anordna ett godmanskap enligt 4 §

myndaren .

eller ett förvaltarskap får också

göras av en framtidsfullmakts-

havare.

En ansökan om anordnande av

En ansökan om att anordna ett

förvaltarskap får också göras av en

förvaltarskap får också göras av

god man som avses i 4 §.

överförmyndaren eller en god man

som avses i 4 §.

När det finns anledning till det ska

rätten självmant ta upp frågor om

anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap. Överförmyn- daren har samma skyldighet när det gäller förordnande av god man eller förvaltare.

15 a §

När det finns anledning till det ska överförmyndaren självmant pröva en fråga om att anordna ett god- manskap enligt 4 § eller att för- ordna en god man eller förvaltare.

Rätten ska, när det finns anled- ning till det, självmant pröva en fråga om att anordna förvaltarskap. Om rätten i ett annat fall än som avses i 4 a § tredje stycket anser att det finns behov av att anordna ett godmanskap enligt 4 §, ska den anmäla det till överförmyndaren.

276

2 Senaste lydelse 2017:311.

s. 277 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

16 § 3

Prop. 2025/26:92

I ärenden om förordnande av god

I ett ärende om att förordna en god

Bilaga 4

man eller förvaltare för någon som

man eller förvaltare eller att anord-

har fyllt 16 år ska rätten eller över-

na godmanskap enligt 4 § eller för-

förmyndaren ge denna person till-

valtarskap för någon som har fyllt

fälle att yttra sig, om det kan ske.

16 år ska den enskilde ges tillfälle

att yttra sig, om det kan ske.

I ärenden om anordnande av

I ett ärende enligt första stycket

godmanskap enligt 4 § eller förval-

ska även den enskildes make eller

tarskap ska rätten också inhämta

sambo, barn, framtidsfullmaktsha-

yttranden från den enskildes make

vare och

vårdinrättningar

ges

eller sambo, barn och framtidsfull-

tillfälle att yttra sig , om det inte är

maktshavare , överförmyndaren och

obehövligt. Yttranden ska också,

vårdinrättning , om det inte är

om det behövs, inhämtas från andra

obehövligt. Yttranden ska också,

närstående samt från den eller de

om det behövs, inhämtas från andra

kommunala

nämnder som fullgör

närstående samt från den eller de

uppgifter inom socialtjänsten

och

kommunala nämnder

som fullgör

den eller de nämnder som utövar

uppgifter

inom socialtjänsten och

regionens ledning av omsorgsverk-

den eller de nämnder som utövar

samheten. Rätten ska inhämta ett

regionens ledning av omsorgsverk-

yttrande från överförmyndaren, om

samheten. Den som ansökan avser

det inte är obehövligt.

ska höras muntligen, om det kan

ske utan skada för honom eller

henne och det inte är uppenbart att

han eller hon inte förstår vad saken

gäller. Rätten får dock avstå från

att höra den enskilde muntligen om

han eller hon själv har gjort ansö-

kan eller

medgett

förordnandet

eller det annars finns särskilda

skäl.

Andra stycket gäller även i ären-

den hos överförmyndaren om för-

ordnande av god man enligt 4 §

eller förvaltare.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldiga att

lämna sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet.

16 a §

Den som en fråga om att anordna

godmanskap eller förvaltarskap av-

ser ska höras muntligen, om det kan

ske utan skada för honom eller

henne och det inte är uppenbart att

han eller hon inte förstår vad saken

gäller. Den enskilde behöver dock

inte höras muntligen om han eller

3 Senaste lydelse 2019:838.

277

s. 278 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

hon själv har gjort ansökan eller

medgett att godmanskap eller för-

valtarskap anordnas eller det an-

nars finns särskilda skäl.

17 §

Innan rätten anordnar förvaltarskap

skall den inhämta läkarintyg eller

ska den inhämta läkarintyg eller an-

annan likvärdig utredning om den

nan likvärdig utredning om den

enskildes hälsotillstånd. Detta gäller

enskildes hälsotillstånd. Detsamma

även i ärenden om anordnande av

gäller överförmyndaren eller rätten

godmanskap enligt 4 §, när den en-

i ett ärende om att anordna god-

skilde inte har lämnat sitt samtycke.

manskap enligt 4 §, när den en-

skilde inte har lämnat sitt samtycke.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen

bestämmer

får

meddela

närmare

föreskrifter

sådan utredning som avses i första

stycket.

17 a § 4

Rätten får uppdra åt överförmyn-

Om det hos överförmyndaren upp-

daren att inhämta yttranden enligt

kommer en fråga om att anordna

16 § andra stycket och utredning

ett förvaltarskap, får överförmyn-

enligt 17 § .

daren

inhämta

utredning

enligt

17 §.

På begäran av rätten ska över-

förmyndaren lämna förslag på god

man eller förvaltare, om det inte

finns särskilda skäl mot det.

Om en fråga om anordnande av

Om överförmyndaren ansöker hos

godmanskap enligt 4 § eller för-

rätten om att ett förvaltarskap ska

valtarskap uppkommer hos över-

anordnas,

ska

överförmyndaren

förmyndaren, får överförmyndaren

tillsammans med ansökan ge in de

inhämta

yttranden enligt

16 §

yttranden och den utredning som

andra stycket och utredning enligt

hämtats in enligt 16 och 17 § §.

17 § . Om överförmyndaren ansöker

Överförmyndaren

ska

också

lämna

om ett sådant anordnande, ska vad

förslag på förvaltare.

som inhämtats ges in till rätten

tillsammans med ansökan. Överför-

myndaren ska då också lämna

förslag på god man eller förvaltare.

17 b §

Om överförmyndaren

enligt

4 a §

överlämnar ett ärende om god-

manskap till rätten, ska överförmyn-

daren

in de

yttranden och den

278

4 Senaste lydelse 2014:886.

s. 279 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

utredning som hämtats in enligt 16

och

17 §§. Överförmyndaren

ska

också lämna förslag på god man, om

inte överförmyndaren själv bedömer

att ett godmanskap inte bör anordnas.

17 c §

I ett ärende om att anordna ett

förvaltarskap, får rätten uppdra åt

överförmyndaren att inhämta ytt-

randen enligt 16 § andra stycket

och

utredning enligt

17 §.

Det-

samma gäller i ett ärende om att

anordna

godmanskap

enligt

4 §

som handläggs av rätten.

På begäran av rätten ska över-

förmyndaren lämna förslag på god

man eller förvaltare, om det inte

finns särskilda skäl mot det.

Interimistiskt beslut

18 §

Kan ett slutligt beslut inte ges ome-

Om ett slutligt beslut inte kan med-

delbart i ett ärende om anordnande

delas omedelbart i ett ärende om att

av godmanskap enligt 4 § eller

anordna ett godmanskap enligt 4 §

förvaltarskap, får rätten besluta att

eller ett förvaltarskap, får rätten

anordna godmanskap eller förval-

besluta att anordna ett godmanskap

tarskap för tiden till dess ärendet

eller ett förvaltarskap för tiden till

slutligt avgörs, om den enskildes

dess ärendet slutligt avgörs, om den

angelägenheter kräver omedelbar

enskildes

angelägenheter kräver

vård eller ett dröjsmål uppenbar-

omedelbar vård eller ett dröjsmål

ligen skulle medföra fara för den

uppenbarligen skulle medföra

fara

enskildes person eller egendom. Ett

för den enskildes person eller egen-

sådant beslut kan meddelas även

dom. Ett sådant beslut om att anord-

för den som är underårig att gälla

na ett godmanskap enligt 4 § får

från och med den dag då han eller

under samma förutsättningar med-

hon fyller arton år.

delas av överförmyndaren när den är

behörig att besluta i frågan. Ett

beslut enligt första eller andra men-

ingen får meddelas även för den som

är underårig att gälla från och med

den dag då han eller hon fyller 18 år.

Kan ett slutligt beslut inte ges

Om ett slutligt beslut inte kan med-

omedelbart i ett ärende om förord-

delas omedelbart i ett ärende om att

nande av god man eller förvaltare,

förordna en god man eller förvaltare,

får överförmyndaren förordna god

får överförmyndaren förordna en god

man eller förvaltare för tiden till

man eller en förvaltare för tiden till

dess ärendet slutligt avgörs, om

dess ärendet slutligt avgörs, under

ärendet brådskar av sådan anled-

samma förutsättningar som anges i

ning som anges i första stycket.

första stycket.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

279

s. 280 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

Ett beslut enligt första stycket får när som helst ändras av rätten. Överförmyndaren får när som helst ändra ett beslut enligt andra stycket.

Innan ett beslut enligt första eller andra stycket meddelas ska den enskilde ha fått tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

Upphörande och entledigande

19 § 5

Om en god man eller förvaltare inte

längre behövs, ska godmanskapet

eller förvaltarskapet upphöra.

eller förvaltarskapet upphöra. Ett

god man som har förordnats enligt

godmanskap enligt 4 § ska också

3 § 1–5 ska entledigas så snart den

upphöra om den enskilde inte sam-

som förordnandet avser begär det.

tycker till godmanskapet.

När en god man eller förvaltare har

slutfört sitt uppdrag, ska han eller

hon genast anmäla det till överför-

myndaren.

En god man eller förvaltare har

En god man som har förordnats

rätt att på begäran bli entledigad

enligt 3 § 1–5 ska entledigas så

från sitt uppdrag. Om godman-

snart den som förordnandet avser

skapet eller förvaltarskapet

ska

begär det. När en god man eller

fortsätta, är den gode mannen eller

förvaltare har slutfört sitt uppdrag,

förvaltaren dock skyldig att kvarstå

ska han eller hon genast anmäla

till dess en ny god man eller

det till överförmyndaren.

förvaltare har utsetts, om inte

annat föreskrivs i 19 a §.

En god man eller förvaltare har

rätt att på begäran bli entledigad

från sitt uppdrag. Om godman-

skapet eller förvaltarskapet ska fortsätta, är den gode mannen eller förvaltaren dock skyldig att kvarstå till dess en ny god man eller för- valtare har utsetts, om inte annat följer av 19 a §. En ny god man eller förvaltare ska förordnas så snart som möjligt.

280

5 Senaste lydelse 2014:886.

s. 281 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

19 a § 6

Prop. 2025/26:92

Skyldigheten enligt 19 § andra

Skyldigheten enligt 19 § tredje

Bilaga 4

stycket att kvarstå som god man

eller förvaltare gäller inte om en

god man som har förordnats en-

ligt 4 § eller en förvaltare har skälig

orsak att bli entledigad innan en ny

god man eller förvaltare har utsetts.

Sker ett entledigande med stöd av första stycket, ska godmanskapet eller

förvaltarskapet upphöra, om överförmyndaren har vidtagit alla rimliga

åtgärder för att finna någon annan som är lämplig och som vill åta sig

uppdraget.

19 b § 7

Ett beslut om att ett godmanskap

Ett beslut om att ett förvaltarskap ska

enligt 4 § eller ett förvaltarskap ska

upphöra meddelas av rätten.

upphöra och ett beslut om att ent-

lediga en god man eller förvaltare

med stöd av 19 a § fattas av rätten .

I övriga fall fattar överförmynda- ren beslut om upphörande av ett godmanskap och om entledigande av en god man eller förvaltare.

Senaste lydelse 2014:886.

281

Senaste lydelse 2017:311.

s. 282 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

282

19 c §

I ett ärende om att ett förvaltarskap

ska upphöra, får rätten uppdra åt

överförmyndaren att inhämta ytt-

randen enligt 16 § andra stycket

och utredning enligt 17 §. Det-

samma gäller i ett ärende om upp-

hörande av ett godmanskap enligt

4 § som handläggs av rätten.

20 §

En god man eller förvaltare som

gör sig skyldig till missbruk eller

försummelse vid utövandet av sitt

uppdrag eller som kommer på eko-

nomiskt obestånd och på grund av

detta är olämplig för uppdraget

eller som av någon annan orsak inte

längre är lämplig att inneha upp-

draget, skall entledigas. Beslut om

draget, ska entledigas.

entledigande fattas av överför-

myndaren.

Uppkommer en fråga om att

Uppkommer en fråga om att en-

enligt första stycket entlediga en

ligt första stycket entlediga en god

god man eller förvaltare och kan

man eller förvaltare och kan ett

slutligt beslut inte ges omedelbart,

slutligt beslut inte meddelas omedel-

får överförmyndaren besluta att den

bart, får överförmyndaren besluta

gode mannen eller förvaltaren skall

att den gode mannen eller förvalta-

skiljas från sitt uppdrag för tiden till

ren ska skiljas från sitt uppdrag för

dess ärendet avgörs, om dröjsmål

tiden till dess ärendet avgörs, om ett

skulle medföra fara för den som

dröjsmål skulle medföra fara för

godmanskapet eller förvaltarskapet

den som godmanskapet eller för-

avser.

valtarskapet avser.

21 §

Ansökan om entledigande av en

god man eller förvaltare och om

upphörande av godmanskap eller

förvaltarskap får göras av någon av

dem som avses i 15 § första stycket

dem som avses i 15 § första stycket ,

eller av den gode mannen eller

förvaltaren.

förvaltaren. En ansökan om upp-

hörande av förvaltarskap får också

göras av överförmyndaren.

Rätten eller överförmyndaren får

också självmant ta upp frågor som

också självmant ta upp en fråga

avses i första stycket och som de är

som avses i första stycket och som

behöriga att avgöra.

de enligt 19 b § är behöriga att

avgöra.

I ett ärende enligt denna paragraf

skall rätten eller överförmyndaren

ska rätten eller överförmyndaren ge

s. 283 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

23 a §

Innan rätten eller överförmyndaren meddelar ett beslut enligt 23 §, ska

ge den enskilde tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

den enskilde tillfälle att yttra sig,

Prop. 2025/26:92

om det kan ske.

Bilaga 4

Ändring av ett godmanskap eller

förvaltarskap

23 §

Rätten är skyldig att pröva om om-

Rätten ska pröva om omfattningen

fattningen av ett godmanskap enligt

av ett förvaltarskap bör ändras om

4 § eller ett förvaltarskap bör jäm-

någon av dem som anges i 15 §

kas , om någon av dem som anges i

första stycket , överförmyndaren el-

15 § första stycket eller den gode

ler förvaltaren ansöker om det.

mannen

eller

förvaltaren

ansöker

Rätten får också utan ansökan göra

om det. Rätten kan också utan an-

en sådan prövning.

sökan göra en sådan prövning.

Innan

rätten

meddelar beslut

Överförmyndaren ska pröva om

enligt första stycket, skall den gode

omfattningen av

ett godmanskap

mannen eller förvaltaren samt över-

bör ändras, om någon av de som

förmyndaren och den enskilde ges

anges i 15 § första stycket eller den

tillfälle att yttra sig.

gode mannen ansöker om det.

Överförmyndaren

får också utan

ansökan göra en sådan prövning.

I fråga om godmanskap enligt 4 § ska

överförmyndaren

dock

överlämna

ärendet till rätten för prövning om

någon av de som anges i 4 a § andra

stycket första meningen

motsätter

sig att godmanskapet ändras. Det-

samma gäller om överförmyndaren

bedömer att ett godmanskap inte

bör ändras.

Kan ett slutligt beslut inte ges

Om en fråga enligt andra stycket

omedelbart,

får

rätten

meddela

uppkommer i ett ärende om förval-

beslut i frågan för tiden till dess

tarskap, är rätten också behörig att

ärendet avgörs, om dröjsmål skulle

pröva frågan.

medföra fara för den enskilde. I fråga

om ett sådant beslut tillämpas

bestämmelserna i 18 § tredje och

fjärde styckena.

283

s. 284 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Även om det inte framgår av förordnandet, omfattar den gode mannens eller förvaltarens uppdrag inte sådana tillgångar som har ställts under särskild förvaltning.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

den gode mannen eller förvaltaren

och den enskilde ges tillfälle att

yttra sig. Rätten ska även ge över-

förmyndaren tillfälle att yttra sig.

Kan ett slutligt beslut inte med-

delas omedelbart, får rätten eller

överförmyndaren, om överförmyn-

daren är behörig att besluta i

ärendet, besluta i frågan för tiden

till dess ärendet avgörs, om ett

dröjsmål skulle medföra fara för

den enskildes person eller egen-

dom. I fråga om ett sådant beslut

tillämpas 18 § tredje stycket.

I ett ärende om att ett förvaltar-

skap ska ändras, får rätten uppdra

åt överförmyndaren att inhämta

yttranden enligt 16 § andra stycket

och utredning enligt 17 §. Det-

samma gäller i ett ärende om att

ändra ett godmanskap enligt 4 §

som handläggs av rätten.

Kungörelse

27 §

Rätten skall genast kungöra beslut

Rätten ska genast kungöra ett beslut

om anordnande

eller upphörande

om anordnande eller upphörande

av förvaltarskap i Post- och Inrikes

Tidningar. Sådan kungörelse skall

Tidningar. En sådan kungörelse

också ske av beslut om jämkning av

ska också ske av beslut om ändring

förvaltarskaps

omfattning enligt

av ett förvaltarskaps omfattning en-

23 § .

ligt 23 § första stycket eller 23 a §

andra stycket.

12 kap. 2 § 8

Gode män och förvaltare ska, i den utsträckning det följer av deras förordnande, bevaka rätten för de personer som de företräder, för- valta deras tillgångar och sörja för deras person.

Även om det inte framgår av förordnandet, omfattar den gode mannens eller förvaltarens uppdrag inte sådana tillgångar som har ställts under särskild förvaltning.

284

8 Senaste lydelse 2017:311.

s. 285 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Är särskild förvaltning anordnad,

ska den som utövar förvaltningen

årligen lämna redovisning över

årligen lämna en redovisning över

förvaltningen till den gode mannen

eller förvaltaren, om det faller inom

ramen för den gode mannens eller

förvaltarens uppdrag att ta emot en

sådan redovisning.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

3 §

Förmyndare, gode män och för- valtare skall omsorgsfullt fullgöra sina skyldigheter och alltid handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde.

4 §

Närmare bestämmelser om hur förvaltningen skall skötas finns i 13–15 kap.

Närmare bestämmelser om hur förvaltningen ska skötas finns i 13– 15 kap.

7 a §

Gode män och förvaltare ska löpande hålla den enskilde infor- merad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Förordnade förmyndare har motsvarande skyldighet i förhåll- ande till omyndiga som har fyllt 16 år.

9 §

Förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet står under över-

förmyndarens tillsyn.

Förmyndare, gode män och för-

valtare är skyldiga att lämna över-

förmyndaren de upplysningar om

förmyndaren de handlingar och upp-

285

s. 286 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

sin verksamhet som överförmynda-

lysningar om sin verksamhet som

ren begär.

överförmyndaren begär.

9 a §

Förordnade förmyndare, gode män

och

förvaltare

ska

senast

den

1 mars varje år i en årsberättelse

till överförmyndaren redogöra för

utförandet

uppdraget under

föregående år.

Om uppdraget har upphört, ska

den avgående ställföreträdaren inom

en månad från det att uppdraget

upphörde

lämna en

slutberättelse

för det löpande året fram till dess att

ställföreträdarskapet upphörde.

Det som sägs i 14 kap. 19 och

20 §§

gäller

även

i fråga

årsberättelser och slutberättelser.

16 § 9

Förordnade förmyndare, gode män

och förvaltare har rätt till ett skäligt

arvode för uppdraget och ersättning

för de utgifter som har varit skäli-

gen påkallade för uppdragets full-

gen motiverade för att fullgöra upp-

görande .

draget .

Beslut om arvode och ersättning

Ersättning för utgifter som varit

för utgifter fattas av överförmynda-

skäligen motiverade

får

beviljas

ren. Överförmyndaren bestämmer

med ett belopp som per år mot-

dessutom i vad mån arvode och

svarar högst två procent av pris-

ersättning för utgifter ska betalas

basbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§

med medel som tillhör den enskilde.

socialförsäkringsbalken

utan

att

ställföreträdaren visar underlag.

Om det inte finns särskilda skäl

för något annat, ska arvode och

ersättning för utgifter, inklusive de

avgifter och skatter som utgår på

dem, betalas med den enskildes

medel i den mån hans eller hennes

beräknade inkomst under det år när

uppdraget

utförs överstiger

2,65

gånger

prisbasbeloppet

enligt

2 kap. 6

och 7 §§ socialförsäk-

ringsbalken eller hans eller hennes tillgångar under samma år över- stiger två gånger prisbasbeloppet.

286

9 Senaste lydelse 2010:1203.

s. 287 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Arvode och ersättning för utgifter som avser vård av någons rätt i oskiftat dödsbo ska betalas med dödsboets medel, om inte särskilda skäl föranleder något annat .

Arvode och ersättning för utgifter som inte ska betalas med den en- skildes eller dödsboets medel ska betalas av kommunen.

16 a §

Arvode och ersättning för ut- gifter som avser vård av någons rätt i oskiftat dödsbo ska betalas med dödsboets medel, om det inte finns särskilda skäl för något annat .

Arvode och ersättning för ut- gifter som inte ska betalas med den enskildes eller dödsboets medel ska betalas av kommunen.

16 b §

Överförmyndaren beslutar om arvode och ersättning för utgifter till förordnade förmyndare, gode män och förvaltare. Överförmyn- daren bestämmer dessutom i vilken utsträckning arvode och ersättning för utgifter ska betalas med medel som tillhör den enskilde.

14 kap. 2 §

Har rätten beslutat att utvidga

Om en god mans eller förvaltares

omfattningen av en god mans eller

uppdrag har utvidgats , ska den

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

287

s. 288 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

förvaltares uppdrag, skall den gode mannen eller förvaltaren inom en månad från beslutet lämna en förteckning till överförmyndaren över den egendom som omfattas av det utvidgade uppdraget. Förteck- ningen skall avges på heder och samvete.

gode mannen eller förvaltaren inom en månad från beslutet lämna en förteckning till överförmyndaren över den egendom som omfattas av det utvidgade uppdraget. Förteck- ningen ska lämnas på heder och samvete.

288

15 §

Förordnade förmyndare, gode män

och förvaltare skall före den 1 mars

och

förvaltare

ska senast

den

varje år i en årsräkning till över-

1 mars varje år i en årsräkning till

förmyndaren redogöra för förvalt-

överförmyndaren redogöra för för-

ningen under föregående år av

valtningen under föregående år av

egendom som har stått under ställ-

den egendom som har stått under

företrädarens förvaltning . Årsräk-

ställföreträdarens

förvaltning. Års-

ningen skall avges på heder och

räkningen ska lämnas på heder och

samvete.

I årsräkningen skall anges den

I årsräkningen ska anges den

enskildes tillgångar och skulder vid

början och slutet av den tid som

räkningen avser. Vidare skall en

räkningen avser. Vidare ska en

sammanställning göras av inkoms-

sammanställning göras av in-

ter och utgifter under nämnda tid.

komster och utgifter under den

Av årsräkningen skall

särskilt

nämnda tiden. Av årsräkningen ska

framgå hur mycket som har använts

särskilt framgå hur mycket som har

för den enskildes uppehälle eller

använts för den enskildes uppehälle

nytta i övrigt.

eller nytta och välbefinnande i

övrigt. Om en ställföreträdare har

begärt ersättning för utgifter utan

att

visa underlag enligt 12 kap.

16 § andra stycket ska detta redo-

visas särskilt i årsräkningen.

18 §

Om en förordnad förmyndares, god

mans eller förvaltares uppdrag har

upphört, skall den som frånträder

upphört, ska den som frånträder

uppdraget inom en månad därefter

lämna en sluträkning till överför-

myndaren beträffande

egendom

myndaren beträffande den egendom

som har stått under hans eller hen-

nes förvaltning. Sluträkningen skall

nes förvaltning. Sluträkningen ska

innehålla en redogörelse för för-

valtningen under det löpande året

fram till dess att ställföreträdar-

skapet upphörde. Räkningen skall

skapet upphörde. Räkningen

ska

avges på heder och samvete.

lämnas på heder och samvete.

s. 289 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Vad som sägs om årsräkning i 15 § andra stycket gäller också i fråga om sluträkning.

Om rätten har inskränkt omfatt- ningen av en god mans eller förval- tares uppdrag, skall sluträkning lämnas för den egendom som inte längre omfattas av uppdraget.

Om ett godmanskap enligt 11 kap. 1 § upphör innan tiden för avgivande av årsräkning eller slut- räkning som rör förmynderskapet för den omyndige inträffar, får slut- räkning rörande godmanskapet be- gränsas till att avse en redogörelse endast för de åtgärder som har vid- tagits av den gode mannen. I övrigt skall redogörelse för förvaltningen lämnas av förmyndaren även för den tid godmanskapet har varat.

Det som sägs om årsräkning i

Prop. 2025/26:92

15 § andra stycket gäller också i

Bilaga 4

fråga om sluträkning.

Om omfattningen av en god mans

eller förvaltares uppdrag har in-

skränkts , ska en sluträkning lämnas

för den egendom som inte längre

omfattas av uppdraget.

18 a §

19 §

Om det med hänsyn till ställfö-

Överförmyndaren får besluta att en

reträdarens

och

den enskildes

årsräkning

eller sluträkning

får

förhållanden, tillgångarnas art eller

lämnas i förenklad form, om det är

värde eller omständigheterna i öv-

tillräckligt med hänsyn till ställföre-

rigt finns särskilda skäl, får över-

trädarens och den enskildes för-

förmyndaren

befria ställföreträ-

hållanden,

tillgångarnas art

eller

daren från skyldigheten att lämna

värde eller omständigheterna i öv-

årsräkning eller

sluträkning eller

rigt . I fråga om årsräkningen får ett

besluta att sådana räkningar får

sådant beslut meddelas för ett visst

lämnas i förenklad form. I fråga om

år eller tills vidare.

årsräkning får beslut meddelas för

ett visst år eller tills vidare.

289

s. 290 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Om en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare dör, ska döds- boet ansvara för att den enskildes egendom redovisas och åtgärder vid förvaltningens upphörande vid- tas enligt detta kapitel. Om ställ- företrädaren försätts i konkurs, ska konkursförvaltaren fullgöra dessa uppgifter.

Överförmyndaren får befria döds- boet från skyldigheten att lämna årsräkning, årsberättelse, sluträk- ning, eller slutberättelse, eller be- sluta att sådana handlingar får läm- nas i förenklad form , om det med hänsyn till dödsboets och den en- skildes förhållanden, tillgångarnas art eller värde eller omständighet- erna i övrigt finns särskilda skäl .

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

290

24 § 10

Om en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare dör, ska döds- boet svara för att den enskildes egendom redovisas och åtgärder vid förvaltningens upphörande vid- tas enligt detta kapitel. Om ställ- företrädaren försätts i konkurs, ska konkursförvaltaren fullgöra dessa uppgifter.

25 § 11

Dödsboet efter en förordnad för-

myndare, god man eller förvaltare

har rätt till ersättning för de utgifter

som har varit skäligen påkallade

som har varit skäligen motiverade

för att fullgöra de uppgifter som

anges i 24 §. För sådan ersättning

gäller i övrigt vad som föreskrivs i

12 kap. 16 §.

12 kap. 16– 16 b § §.

16 kap. 1 §

Överförmyndaren skall enligt be-

Överförmyndaren ska utöva tillsyn

stämmelserna i detta kapitel utöva

över förmyndares, gode mäns och

tillsyn över förmyndares, gode mäns

förvaltares verksamhet.

och förvaltares verksamhet.

Vid tillsynen skall överförmyn-

Vid tillsynen ska överförmynda-

daren särskilt se till att den enskil-

ren se till att den enskildes till-

des tillgångar i skälig omfattning

gångar i skälig omfattning används

används för hans eller hennes nytta

för hans eller hennes nytta och väl-

och att tillgångarna i övrigt är pla-

befinnande samt att tillgångarna i

cerade så att tillräcklig trygghet

övrigt är placerade tryggt och så att

finns för deras bestånd och så att de

de ger skälig avkastning. Överför-

ger skälig avkastning.

myndaren ska också se till att ställ-

företrädaren även i övrigt utövar

10 Senaste lydelse 2014:886.

11 Senaste lydelse 2014:886.

s. 291 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

sitt uppdrag i enlighet med den en-

Prop. 2025/26:92

skildes bästa.

Bilaga 4

Bestämmelser om val av överför-

myndare m.m. finns i 19 kap.

Granskning av förvaltningen

Granskning av verksamheten

3 §

4 §

Överförmyndaren skall göra anteck- ning om verkställd granskning på förteckningar, årsräkningar, slut- räkningar och handlingar enligt 15 kap. 3 och 8 §§.

Överförmyndaren eller den som överförmyndaren utser har rätt att gå igenom de räkenskaper och an- teckningar som avses i 12 kap. 5 § samt de värdehandlingar som ställ- företrädaren förvarar med anledning av sitt uppdrag. Ställföreträdaren ska hålla dessa handlingar tillgäng- liga på den tid och plats som över- förmyndaren bestämmer.

Överförmyndaren ska i akten an- teckna att granskningen av förteck- ningar, årsberättelser, årsräkningar, slutberättelser, sluträkningar och handlingar enligt 15 kap. 3 och 8 §§ är klar.

Anmärkning mot förvaltningen

Anmärkning mot verksamheten

5 §

ast pröva om ett beslut enligt någon

291

s. 292 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

enligt någon bestämmelse i 13 eller 14 kap. behöver meddelas eller om ställföreträdaren bör entledigas el- ler någon annan åtgärd vidtas. Ställföreträdaren skall underrättas om en sådan anteckning och om vidtagen åtgärd.

bestämmelse i 13 eller 14 kap. be- höver meddelas eller om ställföre- trädaren bör entledigas eller någon annan åtgärd vidtas. Ställföreträda- ren ska underrättas om en sådan an- teckning eller åtgärd.

Anmälan vid misstanke om brott

6 a §

Om överförmyndaren har anled- ning att anta att en förordnad för- myndare, god man eller förvaltare har begått ett brott mot den en- skilde som har samband med verk- samheten och för vilket fängelse är föreskrivet, ska överförmyndaren omedelbart anmäla det till Polis- myndigheten eller åklagare.

Överförmyndaren ska inte under- rätta ställföreträdaren eller den en- skilde om att en anmälan har gjorts, om det är olämpligt.

292

7 §

En omyndig som har fyllt sexton år

En omyndig som har fyllt 16 år och

och den som har god man eller för-

den som har en god man eller förval-

valtare har rätt att ta del av de hand-

tare har rätt att ta del av de hand-

lingar som

rör

ställföreträdarskapet

lingar som rör ställföreträdarskapet

och som förvaras hos överförmyn-

daren. En sådan rätt har också den

enskildes make eller sambo och

närmaste släktingar.

närmaste släktingar , dock inte om

det med hänsyn till den enskildes in-

tressen finns särskilda skäl mot att

en sådan person tar del av hand-

lingen.

8 §

Sedan överförmyndaren har granskat

Sedan överförmyndaren har gransk-

förmyndarens, gode mannens eller

förmyndarens,

gode

mannens

förvaltarens sluträkning, skall räk-

eller förvaltarens slutberättelse och

ningen samt de förteckningar, års-

sluträkning, ska

de handlingarna

räkningar

och

handlingar enligt

samt de förteckningar, årsberättel-

15 kap. 3 och 8 §§ som förvaras hos

ser,

årsräkningar

och

handlingar

överförmyndaren lämnas över till

enligt 15 kap. 3

och

8 §§ som

den som är behörig att ta emot redo-

förvaras hos överförmyndaren läm-

visning för förvaltningen .

nas över till den som är behörig att ta

emot redovisning för verksamheten .

s. 293 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

ställföreträdaren

inte

är

Om en förälder enligt 13

kap.

Prop. 2025/26:92

skyldig att lämna sluträkning när

16 § inte är skyldig att lämna en

Bilaga 4

ställföreträdarskapet upphör, skall

sluträkning

när förmynderskapet

överförmyndaren

lämna

över

upphör, ska överförmyndaren läm-

övriga handlingar som anges i för-

na över de övriga handlingar som

sta stycket till den som är behörig

anges i första stycket till den som är

att ta emot redovisning för för-

behörig att ta emot redovisning för

valtningen , om denna person eller

verksamheten , om han eller hon

den

avgående

ställföreträdaren

eller föräldern begär det eller

begär det eller överförmyndaren har

överförmyndaren har gjort anteck-

gjort

anteckning

om anmärkning

ning om en anmärkning enligt 5 §.

enligt 5 § på handlingen.

Om handlingar som avses i första

eller andra stycket har lämnats till

en ny ställföreträdare, skall denne

en ny ställföreträdare, ska han eller

inom två månader därefter åter-

hon inom två månader därefter åter-

lämna handlingarna till överför-

myndaren. Överförmyndaren skall

myndaren.

Överförmyndaren

ska

skriftligen upplysa ställföreträdaren

om denna skyldighet när handling-

arna lämnas ut.

Om en ställföreträdares förvalt-

ning har godkänts av den enskilde

eller av en ny ställföreträdare

innan han eller hon har fått del av

de handlingar som avses i första

eller andra stycket, är godkännan-

det utan verkan.

8 a §

Om en ställföreträdares verksam-

het har godkänts av den enskilde

eller av en ny ställföreträdare

innan han eller hon har fått del av

de handlingar som avses i 8 § första

eller andra stycket, är godkännan-

det utan verkan.

10 a § 12

En bank är s kyldig att på begäran

Banker, kreditmarknadsföretag, vär-

lämna överförmyndaren de upp-

depappersbolag, svenska värdepap-

gifter som behövs för överförmyn-

perscentraler,

kontoförande

insti-

darens tillsynsverksamhet.

tut, fondbolag, AIF-förvaltare, för-

varingsinstitut,

försäkringsföretag

och inkassoföretag är skyldiga att på

begäran av överförmyndaren lämna

de uppgifter som behövs för över-

förmyndarens

tillsyn. Detsamma

12 Senaste lydelse 2020:1027.

293

s. 294 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

Första stycket gäller också kreditmarknadsföretag, värdepap- persbolag, svenska värdepappers- centraler, kontoförande institut, fondbolag, AIF-förvaltare, förva- ringsinstitut och utländska företag som driver motsvarande verksamhet från en filial i Sverige.

gäller för utländska företag som driver motsvarande verksamhet från en filial i Sverige.

294

11 § 13

Vad som nu sagts om skyldighet

Skyldigheten att sätta in medlen

att betala till bank eller kredit-

hos bank eller kreditmarknadsföre-

marknadsföretag ska även gälla

tag gäller även

1. försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyndige har rätt till,

2. pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,

3. PEPP-sparinstitut vid utbetalning från sparande i en sådan PEPP- produkt som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238,

4. Brottsoffermyndigheten vid utbetalning av ersättning enligt brottsskadelagen (2014:322),

5. huvudman vid utbetalning av skadestånd enligt 6 kap. 12 § skollagen (2010:800), och

6. myndighet som betalar ut ersättning med anledning av skade- ståndsanspråk mot staten.

Om betalningen avser en perio-

disk förmån, gäller skyldigheten att

betala till bank eller kreditmark-

sätta in medlen hos bank eller

nadsföretag endast när den första

kreditmarknadsföretag endast när

utbetalningen görs.

den första utbetalningen görs.

När utbetalning enligt första eller

När en utbetalning enligt första

andra stycket görs, ska den som

eller andra stycket görs, ska den

ombesörjer utbetalningen

genast

som ombesörjer utbetalningen gen-

göra anmälan till förmyndaren och

ast göra en anmälan till förmyn-

överförmyndaren. En sådan anmä-

daren och överförmyndaren. En

lan ska också göras om en omyndig

sådan anmälan ska också göras om

på grund av arv eller testamente har

en omyndig på grund av arv eller

fått värdehandlingar till ett

värde

testamente har fått värdehandlingar

13 Senaste lydelse 2022:1747.

s. 295 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

som överstiger det belopp som an-

till ett värde som överstiger det be-

Prop. 2025/26:92

ges i första stycket eller med villkor

lopp som anges i första stycket eller

Bilaga 4

om att värdehandlingarna ska stå

med villkor om att värdehandling-

under särskild överförmyndarkon-

arna ska stå under särskild över-

troll.

förmyndarkontroll.

Bestämmelserna i första–fjärde

styckena gäller inte vid utbetalning

av medel som den omyndige får

förvalta själv. Andra–fjärde styck-

ena gäller inte heller om ut-

betalning görs från försäkring som

har tagits inom ramen för en

rörelse.

Bestämmelserna i denna para-

graf gäller också vid betalning eller

utgivande av

värdehandlingar

till

någon för vilken det har förordnats

god man med uppgift att förvalta

egendom eller för vilken det har

förordnats förvaltare.

11 a §

Bestämmelserna i 11 § gäller inte

vid utbetalning av medel som den

omyndige

får

förvalta

själv.

Bestämmelserna

i 11 § andra–

fjärde styckena gäller inte heller

om utbetalning görs från en

försäkring som har tagits inom

ramen för en rörelse.

11 b §

Bestämmelserna i 11 och 11 a §§

gäller också vid betalning eller

utgivande av värdehandlingar till

en enskild för vilken det har

förordnats en god man med uppgift

att se till att hans eller hennes

ekonomiska angelägenheter tas om

hand eller för vilken det har

förordnats en förvaltare.

12 §

Överförmyndaren är

skyldig

att

Regeringen

eller

den

myndighet

föra förteckningar och lägga upp

som

regeringen

bestämmer får

akter samt

expediera

handlingar

meddela föreskrifter om skyldighet

enligt föreskrifter som meddelas av

för

överförmyndaren

att

föra

regeringen .

förteckningar och

upprätta

akter

samt expediera handlingar .

295

s. 296 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

I anslutning till att ett vite döms ut får rätten besluta om ett nytt föreläggande förenat med vite.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

13 §

Överförmyndaren får vid vite före-

Överförmyndaren får förelägga en

lägga en förmyndare, god man eller

förmyndare, god man eller för-

förvaltare att fullgöra sina skyldig-

valtare att fullgöra sina skyldig-

heter enligt 3 § andra stycket eller

8 § tredje stycket i detta kapitel

eller enligt 12 kap. 13 §, 13 kap. 3,

eller enligt 12 kap. 9, 9 a eller 13 §,

14, 15 eller 18–21 §, 14 kap. 1, 2,

13 kap. 3, 14, 15 eller

18–21 §,

15, 16, 18 eller

21–23 §

eller

14 kap. 1, 2, 15, 16, 18 , 18 a eller 21–

15 kap. 3 eller 8 §. Innan vitesföre-

23 § eller 15 kap. 3 eller

8 §. Ett

läggande beslutas, skall överför-

sådant föreläggande får

förenas

myndaren skriftligen erinra ställ-

med vite. Innan ett vitesförelägg-

företrädaren om den skyldighet och

ande beslutas, ska överförmyndaren

de bestämmelser som finns och ge

skriftligen upplysa ställföreträdaren

ställföreträdaren

skälig tid

att

om den skyldighet och de bestäm-

lämna en angiven handling eller

melser som finns och ge ställföre-

rätta sig efter ett beslut.

trädaren skälig tid att lämna en

angiven handling eller rätta sig

efter ett beslut.

Frågor om utdömande av vite prövas av tingsrätt. I fråga om föreläggande och utdömande av vite gäller i övrigt lagen (1985:206) om viten.

I anslutning till att vite döms ut får rätten förelägga nytt vite .

Utformning av förteckningar

Tillsyn och utformning av

handlingar

14 §

Regeringen eller

den myndighet

Regeringen eller

den

myndighet

som regeringen

bestämmer får

som regeringen

bestämmer

får

meddela föreskrifter om den när-

meddela föreskrifter

den

mare utformningen av ställföre-

närmare utformningen av ställ-

trädares förteckningar, årsräkningar

företrädares förteckningar, årsräk-

och sluträkningar samt handlingar

ningar, årsberättelser, sluträkningar ,

som avses i 15 kap. 3 och 8 §§.

slutberättelser och

handlingar som

avses i 15 kap. 3 och 8 §§ samt om

överförmyndarens

tillsyn

över

ställföreträdare .

18 kap. Ställföreträdarregistret Ett ställföreträdarregister

296

14 Tidigare 1 § upphävd genom 1988:1251.

s. 297 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Förhållandet till annan reglering

2 § 15 Detta kapitel innehåller bestämmelser som kompletterar Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person- uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Personuppgiftsansvar

3 § 16 Registermyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som görs i ställföreträdarregistret.

Ändamål

Personuppgifter som får behandlas enligt första stycket får också be- handlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Registret får även användas för framställning av avidentifierad statistik och av registerutdrag.

Känsliga personuppgifter

5 § 18 Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

6 § 19 Sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på uppgifter om personers hälsa eller på uppgifter om att personerna har en god man enligt 11 kap. 4 § eller förvaltare, får endast göras om det är nöd- vändigt för verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning.

15 Tidigare 2 § upphävd genom 1988:1251.

16 Tidigare 3 § upphävd genom 1988:1251.

17 Tidigare 4 § upphävd genom 1988:1251.

18 Tidigare 5 § upphävd genom 1988:1251.

19 Tidigare 6 § upphävd genom 1988:1251.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

297

s. 298 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

7 § 20 Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt.

Upplysning om föreskrifter

19 kap.

Överförmyndarens verksamhet

3 § 22

Överförmyndarens verksamhet ska vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande följas upp, utvecklas och säkras.

Överförmyndaren ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upp- täcka och åtgärda risker och miss- förhållanden inom överförmynda- rens verksamhetsområde.

7 a §

Beslut av överförmyndaren och överförmyndarnämnden

13 § 23

För varje beslut av en överför- myndare eller en överförmyndar-

Tidigare 7 § upphävd genom 1988:1251.

Tidigare 8 § upphävd genom 1988:1251.

298

Tidigare 3 § upphävd genom 1974:1038.

Senaste lydelse 2018:777.

s. 299 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

nämnd i ett ärende enligt denna

Prop. 2025/26:92

balk ska det finnas en handling som

Bilaga 4

visar vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande samt beslutets dag och dess inne- håll.

Ett protokoll hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ett annat ärende än enligt denna balk behöver endast innehålla en förteckning över dem som har deltagit i handläggningen samt beslutet i ärendet.

14 a §

Överförmyndarnämnden får upp- dra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan av- vaktas. Överförmyndaren får upp- dra åt en kommunal tjänsteman med den kompetens som behövs att avgöra sådana ärenden på över- förmyndarens vägnar.

Beslutet ska anmälas vid nämn- dens nästa sammanträde eller till överförmyndaren så snart det kan göras.

Länsstyrelsens tillsyn

17 § 24

Länsstyrelsen ska utöva tillsyn över överförmyndares och överförmyn- darnämnders verksamhet.

Länsstyrelsen ska

– med råd stödja överförmyndarna och överförmyndarnämnderna i deras verksamhet och därvid främja en enhetlig rättstillämpning, och

– se till att utbildningen av över- förmyndarna, ledamöterna i överför- myndarnämnderna och ersättare är tillfredsställande.

Tillsynsvägledning

17 a §

Den myndighet som regeringen bestämmer ska

– med råd stödja överförmyndar- na och överförmyndarnämnderna i

24 Senaste lydelse 2008:910.

299

s. 300 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

18 a §

Innan någon förordnas som för- myndare, god man eller förvaltare ska överförmyndaren informera honom eller henne om vilka upp- gifter som kan förväntas ingå i upp- draget. Överförmyndaren ska do- kumentera den information som har lämnats.

I samband med förordnandet ska överförmyndaren också lämna info- rmation om ställföreträdarskapet till den enskilde. Informationen ska till sättet och innehållet vara an- passad till den enskilde. Sådan information ska också finnas till- gänglig på kommunens webbplats.

Ansvariga länsstyrelser

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

300

deras verksamhet och främja en enhetlig rättstillämpning, och

– se till att utbildningen av överförmyndarna, ledamöterna i överförmyndarnämnderna och er- sättare är tillfredsställande.

Överförmyndarens ansvar för utbildning och information

18 § 25

Överförmyndaren eller överförmyn- darnämnden ansvarar för att gode män och förvaltare erbjuds den utbildning som behövs.

20 § 26

Regeringen meddelar föreskrifter

Den eller de länsstyrelser som re-

om vilken eller vilka länsstyrelser

geringen bestämmer ansvarar för

som ansvarar för uppgifter enligt

uppgifter enligt detta kapitel.

detta kapitel . Regeringen meddelar

även närmare föreskrifter om vilka

uppgifter överförmyndaren eller

överförmyndarnämnden ska lämna

för att länsstyrelsen ska kunna föra

25 Senaste lydelse 2014:886.

26 Senaste lydelse 2014:886.

s. 301 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

statistik och vilken statistik läns-

Prop. 2025/26:92

styrelsen ska föra.

Bilaga 4

20 kap. 11 § 27

Beslut som tingsrätten har med-

delat under rättegången i frågor

som avses i 6 kap. 18 a § tredje

stycket eller 20 §, 7 kap. 15 §, 10

kap. 16 eller 17 § eller 11 kap. 18 §

eller 23 § tredje stycket ska över-

eller 23 a § andra stycket ska

klagas särskilt.

överklagas särskilt.

Ett beslut enligt 6 kap. 17 c § om att ta upp ett yrkande om vårdnad, boende eller umgänge till prövning trots att en förälder inte har deltagit i informationssamtal får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft

a) den 1 januari 2028 i fråga om 11 kap. 12 b § och 18 kap.,

b) den 1 januari 2029 i fråga om 19 kap. 19 och 20 §§ och

c) i övrigt den 1 juli 2026.

2. Ärenden som har inletts vid tingsrätten före den 1 juli 2026 men ännu inte har avgjorts den dagen ska handläggas enligt äldre föreskrifter.

3. En god man eller förvaltare som har förordnats före den 1 januari 2028

ska genomgå den utbildning som anges i 11 kap. 12 b § senast den 31 december 2028.

4. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om uppbyggnaden av ställföreträdarregistret.

27 Senaste lydelse 2021:528.

301

s. 302 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

302

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 25 kap. 13 § och 59 kap. 19 § socialförsäkrings- balken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 kap.

13 § 1

1. utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,

2. ersättningen inte är en utgift i en näringsverksamhet som bedrivs av utbetalaren,

3. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under beskattningsåret kan antas bli mindre än 10 000 kronor,

4. utbetalaren och mottagaren inte har träffat en överenskommelse om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, och

5. det inte är fråga om sådan

ersättning för arbete som avses i

12 kap. 16 § föräldrabalken.

12 kap. 16– 16 b § § föräldrabalken.

59 kap.

19 § 2

Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete som avses i 8–10 §§ om

1. utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,

2. den ersättning som betalats ut inte var en utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren har bedrivit,

3. den sammanlagda ersättningen för arbete från samma utbetalare under beskattningsåret var mindre än 10 000 kronor,

4. utbetalaren och mottagaren inte hade träffat en överenskommelse om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, och

5. det inte var fråga om sådan

ersättning som avses i 12 kap. 16 §

ersättning som avses i 12 kap.

föräldrabalken.

16– 16 b § § föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2024:1135.

2 Senaste lydelse 2011:1434.

s. 303 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § och 5 kap. 1 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyn- derskap ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

Vad i svensk lag är stadgat om förmynderskap för underårig skall äga tillämpning jämväl i avseende

Ersättning till överförmyndare beträffande förmynderskap som avses i första stycket och som är anordnat enligt svensk lag utgår av statliga medel enligt bestämmelser som regeringen meddelar . Detsam- ma gäller ersättning till förmyndare i den mån ersättningen ej enligt 12 kap. 16 eller 17 § föräldrabalken skall utgå av den omyndiges medel .

1 § 1

Ersättning till en överförmyndare för ett förmynderskap som avses i första stycket och som är anordnat enligt svensk lag betalas med statliga medel. Detsamma gäller ersättning till förmyndare i den ut- sträckning ersättningen inte enligt 12 kap. 16 , 16 a, 16 b eller 17 § föräldrabalken ska betalas med medel som tillhör den underårige .

1 Senaste lydelse 1994:1436.

303

s. 304 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege- ringsformen meddela ytterligare föreskrifter om ersättning till över- förmyndare.

5 kap.

1 § 2

Det som i svensk lag är föreskrivet om förvaltarskap ska också till- ämpas på en svensk medborgare som inte har hemvist i landet . Om förmynderskap är anordnat för en svensk medborgare i ett annat land än Sverige där han eller hon har hemvist och medborgaren har för- valtare här i landet eller en ansökan om förordnande av förvaltare för honom eller henne har gjorts , får rätten dock besluta att för- valtarskap inte ska vara anordnat enligt svensk lag . Detta gäller dock inte om särskilda skäl motiverar att förvaltarskap är anordnat här i landet.

304

2 Senaste lydelse 1994:1436.

s. 305 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Kontrollera mot PDF

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela ytterligare före- skrifter om ersättning till över- förmyndare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

305

s. 306 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

306

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 7 § 1

Bestämmelserna i 6 § gäller inte om den avgiftspliktiga ersättningen utgör

1. en utgift i en av utgivaren bedriven näringsverksamhet, eller

2. sådan ersättning till en för-

2. sådan ersättning

till en

för-

myndare, god man eller förvaltare

som avses i 12 kap. 16 § föräldra-

som avses i 12 kap.

16– 16 b

§ §

balken.

föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2024:1133.

s. 307 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 10 och 12 §§ och rubrikerna närmast före 2, 10 och 12 §§ lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

När en god man skall förordnas

När en god man ska utses

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

2 §

Om barnet vid ankomsten till Sve- rige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen per- son som får anses ha trätt i föräld- rarnas ställe, skall överförmyn- daren förordna en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets person- liga förhållanden och sköta dess angelägenheter.

God man skall också förordnas, om barnets föräldrar eller en annan vuxen person, som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, efter barnets ankomst till Sverige men innan barnet har fått uppehållstillstånd här på grund av dödsfall eller sjuk- dom eller av någon annan orsak upphör att kunna utöva förmynder- skapet eller vårdnaden .

God man skall inte förordnas, om det är uppenbart obehövligt.

4 §

Om barnet vid ankomsten till Sve- rige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen per- son som får anses ha trätt i föräld- rarnas ställe, ska överförmyndaren förordna en god man att i vårdnads- havares och förmyndares ställe an- svara för barnets personliga förhåll- anden och sköta dess angelägen- heter. Detta gäller oavsett om bar- net söker uppehållstillstånd i landet eller inte.

En god man ska också förordnas, om barnets föräldrar eller en annan vuxen person, som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, på grund av dödsfall eller sjukdom eller av nå- gon annan orsak upphör att kunna utöva förmynderskapet eller vård- naden efter barnets ankomst till Sverige men innan barnet har fått uppehållstillstånd här.

En god man ska inte förordnas, om det är uppenbart obehövligt.

307

s. 308 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

När ansökan om särskilt för-

När ansökan om en särskilt

ordnad vårdnadshavare skall

förordnad vårdnadshavare ska

göras

10 §

Beviljas barnet uppehållstillstånd,

När barnet har fått uppehållstill-

skall socialnämnden i den kommun

stånd, ska socialnämnden i den kom-

där barnet vistas hos rätten väcka

mun där barnet vistas skyndsamt hos

talan om eller anmäla behov av en

rätten väcka talan om eller anmäla

särskilt förordnad vårdnadshavare

behov av en särskilt förordnad

enligt föräldrabalken, om inte sär-

vårdnadshavare enligt föräldra-

skilda skäl talar emot det. Över-

balken, om inte särskilda skäl talar

förmyndaren skall underrätta soci-

emot det. Överförmyndaren ska

alnämnden om att förutsättningar

underrätta socialnämnden om att det

för en sådan talan eller anmälan

finns förutsättningar för en sådan

föreligger .

talan eller anmälan.

Allmänna bestämmelser , tillsyn

Allmänna bestämmelser

m.m.

12 §

I frågor om god man enligt denna

lag tillämpas 11 kap. 14 § samt 12,

lag tillämpas 11 kap.

12 b

och

14, 16 och 19–21 kap. föräldra-

14 § § samt 12, 14, 16

och

19–

balken.

21 kap. föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

308

s. 309 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap. 41 § 1

Om den som har tagit emot värde-

papper eller betalning enligt 38, 39

eller 40 § inte var rätt mottagare,

ska bolaget ändå anses ha fullgjort

sin skyldighet. Detta gäller dock

inte om bolaget eller, i fråga om

avstämningsbolag, värdepappers-

centralen insett eller borde ha insett

att det var fel mottagare. Det gäller

inte heller om mottagaren var

omyndig eller hade en förvaltare

enligt föräldrabalken med uppdrag

enligt föräldrabalken med ett upp-

att förvalta hans eller hennes aktier.

drag som omfattade att förvalta

hans eller hennes aktier.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2016:60.

309

s. 310 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

310

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 32 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

32 kap. 4 § 1

Sekretess gäller hos överförmyn-

dare eller överförmyndarnämnd i

dare eller

överförmyndarnämnd i

ärende enligt föräldrabalken eller

ett ärende enligt föräldrabalken ,

lagen (2005:429) om god man för

ensamkommande barn för uppgift

ensamkommande

barn eller lagen

om en enskilds personliga eller

(2017:310)

framtidsfullmakter

ekonomiska förhållanden, om det

för uppgift om en enskilds person-

inte står klart att uppgiften kan

liga eller ekonomiska förhållanden,

röjas utan att den enskilde lider

om det inte står klart att uppgiften

skada eller men.

kan röjas utan att den enskilde lider

skada eller men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2014:887.

s. 311 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (2015:315) Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (2015:315)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 § läkemedelslagen (2015:315) ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap. 3 § 1

För en försöksperson som inte är

beslutskompetent på grund av sjuk-

dom, psykisk

störning, försvagat

dom, psykisk

störning, försvagat

hälsotillstånd

eller något annat

hälsotillstånd

eller något annat

liknande förhållande är en god man

eller förvaltare enligt 11 kap. 4 eller

7 § föräldrabalken, med behörighet

att sörja för den enskildes person ,

att se till att den enskildes intressen

den lagligen utsedda ställföre-

i personliga angelägenheter tas om

trädaren som får ge informerat sam-

hand , den lagligen utsedda ställ-

tycke till en klinisk läkemedels-

företrädaren som får ge informerat

prövning på försökspersonens väg-

samtycke till en klinisk läkeme-

nar.

delsprövning

på försökspersonens

vägnar.

För en försöksperson som är underårig är vårdnadshavarna de lagligen utsedda ställföreträdare som får ge informerat samtycke till en klinisk läkemedelsprövning på försökspersonens vägnar. En underårig försöks- person som har fyllt 15 år ska också själv ge sitt informerade samtycke till att delta i den kliniska läkemedelsprövningen, under förutsättning att den underårige inser vad prövningen innebär för honom eller henne. Ett sådant informerat samtycke ska inhämtas i enlighet med vad som regleras om en försöksperson i artikel 29.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2018:1272.

311

s. 312 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (2015:315) Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter ska införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 a §

Om framtidsfullmakten skrivs un-

der av fullmaktsgivaren och vitt-

nena elektroniskt, ska det göras

med en sådan avancerad elektro-

nisk underskrift som avses i artik-

el 3 i Europaparlamentets och råd-

ets förordning (EU) nr 910/2014 av

den 23 juli 2014 om elektronisk

identifiering och betrodda tjänster

för elektroniska transaktioner på

den inre marknaden och om upp-

hävande av direktiv 1999/93/EG, i

den ursprungliga lydelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

312

s. 313 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (2015:315) Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (2021:600) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (2021:600) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter 74 ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 1 § 75

För en försöksperson som, på grund

av sjukdom, psykisk störning, för-

svagat hälsotillstånd eller något

annat liknande förhållande, inte är

beslutskompetent, är en god man

eller förvaltare enligt 11 kap. 4 eller

7 § föräldrabalken, med behörighet

att sörja för den enskildes person ,

att se till att den enskildes intressen

den lagligen utsedda ställföreträ-

i personliga angelägenheter tas om

dare som får ge informerat sam-

hand , den lagligen utsedda ställ-

tycke till en klinisk prövning eller

företrädare som får ge informerat

en prestandastudie på försöksperso-

samtycke till en klinisk prövning

nens vägnar.

eller en prestandastudie på försöks-

personens vägnar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

74 Senaste lydelse av lagens rubrik 2021:602.

75 Senaste lydelse 2021:602.

313

s. 314 Lagrådets yttrande Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 5

314

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2025-12-09

Närvarande: F.d. justitierådet Mahmut Baran samt justitieråden Linda Haggren och Christine Lager

Ett ställföreträdarskap att lita på

Enligt en lagrådsremiss den 6 november 2025 har regeringen (Justitie- departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

3. lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rätts- förhållanden rörande äktenskap och förmynderskap,

4. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

5. lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn,

6. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

8. lag om ändring i läkemedelslagen (2015:315),

9. lag om ändring i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter,

10. lag om ändring i lagen (2021:600) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Sofie Björklund och rättssakkunniga Louise Berkelius.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

11 kap. 12 b och 12 c §§

Paragraferna som är nya reglerar ett krav på introduktionsutbildning för gode män och förvaltare (12 b §) samt ett bemyndigande (12 c §).

I 12 b § första stycket anges att den som förordnas som god man enligt

4 § eller förvaltare ska genomgå en introduktionsutbildning om vad ett sådant ställföreträdarskap innebär. I 12 c § anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om läm- plighetskontrollen och om utbildning för gode män och förvaltare samt om undantag från utbildningskrav.

Lagrådet förordar att lagtexten bör förtydligas så att det tydligt framgår att bemyndigandet innefattar rätt att meddela föreskrifter om att undantag från utbildningskravet i 12 b § får medges. En sådan bestämmelse kan utformas i linje med följande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om lämplighetskontrollen och om utbildning för gode män och förvaltare. Föreskrifterna får innehålla undantag från utbildnings- kravet i 12 b §.

s. 315 Lagrådets yttrande Kontrollera mot PDF

11 kap. 12 b och 15 §§

I 12 b § och 15 § andra stycket hänvisas till en god man som har förordnats enligt 4 §. Bestämmelsen om att en god man ska förordnas när ett god- manskap har anordnats enligt 4 § föreslås dock flyttas från 4 § andra stycket till den nya 4 b §. Hänvisningarna till 4 § i 12 b § och 15 § andra stycket bör därför ändras till 4 b §.

11 kap. 19 §

I paragrafen finns bestämmelser om upphörande av godmanskap och förvaltarskap samt om entledigande av en god man eller en förvaltare.

Förslaget avser att, genom ett tillägg i första stycket, klargöra att godmanskap enligt 4 § ska upphöra om den enskilde inte samtycker till godmanskapet. Av författningskommentaren framgår att det förutsätter att den enskildes tillstånd är sådant att han eller hon är i stånd att lämna samtycke. Detta motsvarar vad som gäller för anordnande av godman- skapet (se förslaget till 4 § andra stycket). Förbehållet framgår emellertid inte av lagtexten i 19 §. Lagtexten ger i stället uttryck för att godmanskapet alltid ska upphöra om den enskilde inte samtycker till det. Enligt Lagrådet bör undantaget från kravet på samtycke framgå av lagtexten. Paragrafens första stycket bör därför utformas i linje med följande.

Om en god man eller förvaltare inte längre behövs, ska godmanskapet eller förvaltarskapet upphöra. Ett godmanskap enligt 4 § ska också upphöra om den enskilde inte samtycker till godmanskapet, om den enskildes tillstånd är sådant att samtycke kan lämnas.

11 kap. 23 a §

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om handläggningen av ären- den om ändring av godmanskap och förvaltarskap.

I första stycket anges att innan rätten eller överförmyndaren meddelar ett beslut om ändring, ska den gode mannen eller förvaltaren och den enskilde ges tillfälle att yttra sig. På motsvarande sätt som anges i 21 § vad gäller entledigande av en god man eller förvaltare m.m. bör det framgå att kommunikationsskyldigheten med den enskilde inte är undantagslös. Paragrafens första stycke bör därför utformas i linje med följande.

Innan rätten eller överförmyndaren meddelar ett beslut enligt 23 §, ska den gode mannen eller förvaltaren ges tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller för den enskilde, om det kan ske. Rätten ska även ge överför- myndaren tillfälle att yttra sig.

12 kap. 9 a § och 14 kap. 15 §

Vid föredragningen har upplysts att förslaget till 12 kap. 9 a § om att en årsberättelse ska lämnas ”senast den 1 mars” i stället bör vara ”före den 1 mars” för att stämma överens med formuleringarna i 13 kap. 14 § och 15 kap. 8 §. Det innebär att motsvarande justering även bör göras i för- slaget till 14 kap. 15 § första stycket.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 5

315

s. 316 Lagrådets yttrande Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92 Bilaga 5

316

18 kap.

I lagrådsremissen föreslås att det ska införas ett nationellt ställföre- trädarregister. Ett nationellt register ska – jämfört med dagens system med ett stort antal separata register som inte är sammankopplade – underlätta tillsynen av gode män och förvaltare och göra det lättare för ställföre- trädare att visa sin behörighet i kontakter med bl.a. myndigheter och banker.

18 kap. 1 §

Paragrafen inleder det nya kapitlet om det nationella ställföreträdar- registret. Enligt den ska det, av den myndighet som regeringen bestämmer, föras ett ställföreträdarregister med uppgifter om förordnade förmyndare, gode män och förvaltare samt om dem som har en sådan ställföreträdare.

Enligt Lagrådet bör även det övergripande ändamålet med registret – att underlätta tillsynen av ställföreträdarna och göra det lättare för dem att visa sin behörighet genom att tillhandahålla sådana uppgifter – anges på lämpligt sätt i paragrafen.

Vidare bör det övervägas om ordalydelsen av vilka uppgifter som ska framgå av registret är tillräckligt brett formulerad. Är avsikten att endast förordnade förmyndare, gode män och förvaltare ska ingå i det eller ska även tidigare förordnanden framgå? Ska även förelägganden och beslut som avser förmyndare, gode män och förvaltare framgå av registret? Även om avsikten är att mer detaljerade bestämmelser om registret ska regleras på förordnings- eller föreskriftsnivå bör, enligt Lagrådet, ramen för vilka uppgifter som registret ska kunna innehålla framgå av lagen.

18 kap. 4 §

Paragrafen reglerar de ändamål för vilka personuppgifter får behandlas i ställföreträdarregistret. Närmast före paragrafen finns en rubrik som leder fel eftersom den ger intryck av att paragrafen reglerar ändamålet med registret som sådant. Det ändamålet bör emellertid, som framgått, anges i 18 kap. 1 §. Rubriken närmast före 18 kap. 4 § bör, för att återspegla det som avses, ändras till ”Ändamålet med behandlingen av personuppgifter”.

I paragrafens första stycke anges att personuppgifter i registret får behandlas om det är nödvändigt för verksamhet som staten eller en kom- mun ansvarar för enligt lag eller annan författning och för att tillhandahålla uppgifter om innehållet i registret till den som begär sådana uppgifter.

Enligt Lagrådet bör stycket kompletteras med en bestämmelse som tydligare knyter den tillåtna personuppgiftsbehandlingen till ändamålet med registret, jfr Lagrådets synpunkter när det gäller 18 kap. 1 §.

I andra stycket anges att personuppgifter som får behandlas enligt första stycket också får behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. I tredje stycket anges att registret även får användas för framställning av avidentifierad statistik och av registerutdrag. Bestämmelsen i tredje stycket bör formuleras om så att det framgår att personuppgifter får behandlas för de angivna ändamålen, dvs. i stället för användas.

s. 317 Lagrådets yttrande Kontrollera mot PDF

18 kap. 6 §

Paragrafen reglerar sökbegränsningar avseende uppgifter om personers hälsa eller uppgifter om att personerna har en god man enligt 11 kap. 4 § eller förvaltare.

Enligt Lagrådet kan det ifrågasättas varför sökbegränsningen endast gäller för god man som har förordnats enligt 11 kap. 4 §. Det borde inte heller vara möjligt att göra sökningar angående personer som har en god man enligt andra bestämmelser. Lagrådet föreslår därför att hänvisningen till 11 kap. 4 § stryks.

Förslaget om lag om ändring i lagen om god man för ensamkommande barn

12 § och ikraftträdandebestämmelsen

I paragrafen anges vilka bestämmelser i föräldrabalken som ska vara tillämpliga i frågor om god man enligt denna lag. Förslaget innebär att

11 kap. 12 b § läggs till i uppräkningen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Enligt första punkten a övergångsbestämmelserna till förslaget om ändring i föräldrabalken ska dock 11 kap. 12 b § inte träda i kraft förrän den 1 januari 2028.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.

Prop. 2025/26:92 Bilaga 5

317

s. 318 Justitiedepartementet Kontrollera mot PDF

Prop. 2025/26:92

318

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 2025

Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann

Föredragande: statsrådet Gunnar Strömmer

Regeringen beslutar proposition 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita på