Skrifvelse, angående en beslutad förändring i Try ckfrih et s-förordn in gm.
1867-03-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1867:1, Skrifvelse, angående en beslutad förändring i Try ckfrih et s-förordn in gm.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 1.
1
N:o 1.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Mars 1867.
— — — — Andra Kammaren den 11 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående en beslutad förändring
i Try ckfrih et s-förordn in gm.
(Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.)
8. A. K.
Sedan de vid sistlidne riksdag väckta och till slutligt afgörande vid
den nu pågående lagligen beredda förslag till ändringar och tillägg i Rikets
grundlagar numera blifvit af Riksdagen pröfvade, har densamma, för sin del,
antagit det förslag till ändring i 2 § 4 mom. Tryckfrihets-förordningen, i
fråga om rättighet att af trycket utgifva vissa handlingar, hvarigenom donna
grundlagsparagraf skulle i nedan anförda delar erhålla följande förändrade
lydelse:
Try ckfrihets-förordningen.
§ 2.
4:o. I grund af hvad i 1 mom. af donna § stadgadt är, skall äfven,
till Utgifvarens säkrare efterrättelse, dock med de undantag och vilkor, som
nedanföre stadgas skola, uttryckligen vara en hvar tillåtet att.i allmänt tryck
utgifva alla, så väl rättegångar, som andra allmänna ärenden rörande handlingar,
protokoll och beslut, af hvad namn och beskaffenhet de vara må,
ehvad de höra till den förflutna tiden eller till mål, som hädanefter förekomma,
vare sig hos Riks-Rätt, Högsta Domstolen, Nedre Justitie-Revisionen,
Bih. till Riksd. Prof, 1867. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band 1 Höft. 1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o t.
Allmänna Beredningen, Öfver- och Under-Rätter, Kollegier, Kommittéer,
Beredningar, Direktioner, Kommissioner, Förvaltningar, Konungens Befallningshafvande,
Konsistorier, Exsekutionssäten, eller andra Publika Verk, utan
åtskillnad på målens beskaffenhet af Civila, Kriminella, Ekonomiska, Militära
eller Ecklesiastika; vidare alla tillförne, nu eller hädanefter gällande
Instruktioner, Konstitutioner, Reglementen, Statuter, Ordningar, Privilegier,
Reskripter och Allmänna Stadgande!!, hvarifrån helst utfärdade, tillika med
alla ofvannämnda högre och lägre Rätters, Kollegiers, EmbetSverks, Publika
Korporationers och alla Embets- och Tjenstemäns Relationer, Memorialer och
Embetsbref; ändtligen alla Societeters och Verks, samt enskilde Personers
Memorialer, Ansökningar, Förslag, Betänkande!!, Besvär, jemte Utslag och
Svar derå, till de delar deraf, som till Publika Embetsmäns och Verks
handläggning komma; och böra till den ändan icke allenast alla sådana
Handlingar, vid Domstolar och andra ofvannämnda Verk och Embeten,
genast och utan tidsutdrägt emot lösen utlemnas åt hvem det öskar, antingen
han har i saken del eller ej, vid ansvar såsom för tjenstens försummelse,
om sådant af någon Publik Tjensteman vägras eller obehörigen fördröjes,
utan äfven, vid samma ansvar, i alla Arkiv, hvar och en fri tillgång Finnas,
att få på stället afskrifva eller afskrifva låta, eller, om dervid betydande
hinder vore, i bevittnad afskrift, emot vederbörlig lösen, utbekomma alla
slags Handlingar, i hvad ämne som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerlig^ iakttagas:
Att Protokoll, hållna hos Konungen i Ministeriella Ärenden och
Kommandomål, eller Stats-Rådets- Protokoll och Handlingar, eller Riksståndens,
eller Hemliga Utskottets, eller Konstitutions-Utskottets, rörande
Stats-Rådet, eller Banko- och Riksgälds-Verkens, eller Banko- och Statsutskottens,
eller Revisorers öfver Banko- och Riksgälds-Verken, rörande
samma Verks hemliga ärenden, icke kunna före femtio år efter protokollets
eller handlingens datum’ till tryckning fordras eller, utan vederbörandes tillstånd,
utbekommas. Utgifvas sådana handlingar af trycket före ofvannämnda
tid, utan vederbörandes tillstånd, straffas Utgifvaren, om han varit betrodd
att dem vårda och förpligtad att dem hemliga hålla, efter allmän Lag och
särskilda Stadgar. Gör någon annan det, böte han derför Etthundra Riksdaler
eller mera, efter brottets beskaffenhet. Till lika straff vare den förfallen,
som olofligen genom trycket kungör förenämnda Handlingar, i fall
vården deraf blifvit honom anförtrodd, men han icke, vid något bestämdt
högre ansvar, vore förut förbunden att dem icke uppenbara.
Att ej några — — — Femtio Riksdaler.
Att, i hvad — — — Femtio Riksdaler.
Det skall ock — — — Sexton Skillingar.
Att Protokoll — — — Sexton Skillingar.
3
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.
Att ingen — — — Sexton Skillingar.
Att sådant — — — hufvudsaken.
I öfrigt — — — stadgadt är.
Med anmälan härom får Riksdagen i underdånighet anhålla, att
ifrågavarande förändring i Tryckfrihets-förordningen måtte vinna E. K. Maj:ts
nådiga samtycke samt sedermera varda i vanlig ordning kungjord.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 11 Mars 1867.
N:o 2.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Mars 1867.
— — — — Andra Kammaren den 11 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående fortfarande kurhusafgift.
(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.)
8. A. K.
Jemte åberopande, ej mindre hurusom genom nådiga Kungörelsen den
20 April 1866 blifvit, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers vid sednaste
riksdag fattade beslut, förordnadt, bland annat, att till åtgärder för den veneriska
smittans hämmande skulle för år 1867 af en hvar, som erlade mantalspenningar,
utgöras äfven en kurhusafgift, i Stockholms stad med högst
femtio och minst tre öre samt inom öfriga delar af Riket med högst tjugofem
och minst tre öre, lika för alla betalande inom hvarje kurhus-distrikt, efter
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.