Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående dels ersättning till Arrendatorn P. O. Hultén för förlust genom en logebyggnads kullstörtande, dels nedsättning af arrendet d det af honom arrenderade indragna chefsbohemmanet Gettnabo N:o 1.

1867-03-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1867:16, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående dels ersättning till Arrendatorn P. O. Hultén för förlust genom en logebyggnads kullstörtande, dels nedsättning af arrendet d det af honom arrenderade indragna chefsbohemmanet Gettnabo N:o 1.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 16.

21

N:o 16.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 28 Mars 1867.

— — — — Andra Kammaren den 28 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

nådiga Proposition, angående dels ersättning till Arrendatorn

P. O. Hultén för förlust genom en logebyggnads

kullstörtande, dels nedsättning af arrendet d det af

honom arrenderade indragna chefsbohemmanet Gettnabo

N:o 1.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.)

8. A. K.

Uti nådig Proposition den 22 nästlidne Januari har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att Arrendator!! af indragna chefsbohemmanet vid Södra

Möre 3:dje Båtsmanskompani, Gettnabo N:o 1 om ett mantal i Thorsås

socken och Södra Möre härad af Calmar län, P. O. Hultén, ej allenast

måtte undfå ersättning med 1,213 R:dr för den förlust honom tillskyndats

derigenom, att under natten emellan den 1 och 2 Augusti 1865 en af

honom å hemmanet samma år uppförd större logebyggnad jemte vagnsskjul

blifvit af en orkanlik storm kullstörtad, utan äfven beviljas eftergift af ett

års arrende, utgörande 362 kubikfot 2,5 kannor spanmål, hälften råg och

hälften korn.

Vid behandling af denna nådiga framställning har Riksdagen, hvad

först angår den föreslagna ersättningen för liden förlust till följd af logebyggnadens

kullstörtande, väl funnit billigheten kräfva att ifrågavarande,

genom en ovanlig naturhändelse tillskyndade förlust icke ensamt må drabba

arrendator!!; dock har Riksdagen ansett dylik ersättning ej höra medgifvas

till högre belopp än ungefär 2/3:delar af värdet, hvadan Riksdagen endast i

så måtto funnit sig höra bifalla Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 16‘.

denna del, att Riksdagen medgifvit det 1866 års arrende för nämnda boställe,

hvilket arrende motsvarar i värde omkring 2/3:delar af berörda förlust,

må, såsom ersättning derför, Ärrendatorn Hultén eftergifvas.

Beträffande åter Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning att, utom

ersättning för berörda förlust, Arrendator!! Hultén måtte erhålla eftergift af

ett års arrende; så har val förekommit, att, enligt meddeladt intyg, hemmanets

åkerjord vore antingen i vattendrägt! tillstånd eller lede af bottensyra

samt att missvext år 1862 vid hemmanet inträffat; men då Hultén vid

öfver tagandet af berörda arrende kunnat och bort gorå sig underrättad om

åkerjordens beskaffenhet samt han, vid bestämmandet af den arrendeafgift

han för hemmanet velat erlägga, bort taga i betraktande, att missvext vid

hemman, särdeles med så beskaffad åkerjord som det ifrågavarande eger,

plägar inträffa, har Riksdagen funnit betänkligt medgifva någon eftergift

uti den frivilligt åtagna arrendeafgiften, helst bifallandet af ett anspråk,

sådant som det förevarande, sannolikt skulle framkalla dylika anspråk från

flere andra Kronans arrendator^; och har i betraktande häraf Riksdagen

ansett sig icke höra bifalla hvad Eders Kongl. Maj:t i donna del behagat

föreslå.

Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 28 Mars 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.