Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af väckta motioner, angående dels upphörande af, dels lindring uti inrikes fyroch håkafgifter.

1867-04-10 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1867:25, Skrifvelse, i anledning af väckta motioner, angående dels upphörande af, dels lindring uti inrikes fyroch håkafgifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 25.

1

N:o 25.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 April 1867.

— — —- — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af väckta motioner,

angående dels upphörande af, dels lindring uti

inrikes fyr- och håkafgifter.

(Stats-Utskottets Utlåtande Nio 20, litt. E.)

8. A. K.

Hos Riksdagen har blifvit anfördt, hurusom å den inrikes sjöfarten

hvilade en tunga under benämning af ”inrikes fyr- och båk-afgift”, hvilken,

om ock icke till beloppet så betydlig, likväl vore förenad med störa olägenheter.

Denna'' afgift, utgående med olika belopp, allt efter farkosternas beskaffenhet

såsom däckade eller odäckade, om de medhade last eller ginge i

barlast o. s. v., hade emellertid betydligt stigit. Den utgjorde nemligen år

1855 blott 14,588 R:dr 25 öre, men uppgick år 1864 till 36,457 R:dr 60

öre. Utom de olägenheter, med hvilka uppbörden och redovisningen af donna

afgift vore förenade, hade på sednare tiden inträffat ett särskild! förhållande,

som i afseende å donna fråga påkallade ökad uppmärksamhet. Enligt äldre

författningar angående lots- och båkväsendet, äfvensom jemlik! den ännu

gällande nådiga Förordningen angående lots- och fyrinrättningarne i Riket

af den 9 Juli 1862 vore fartyg och båtar under ett visst lästetal befriade

från fyr- och båk-afgifts erläggande, och som inrikes fraktfarten varit och

fortfarande vore i behof af all tillbörlig lindring, hade båtförare å Rikets

vestra kust och äfven annorstädes låtit sig angeläget vara, att lastdrägtigheten

icke öfverskrede det lästetal, 10 svåra läster eller 6 nyläster för däckade

samt 15 svåra läster eller, 9 nyläster för odäckade fartyg, hvarmed

afgiftsfrihet vore förenad. Nu hade emellertid, vid tillämpning af E. K.

Maj:ts nådiga Instruktion för skeppsmätare af den 21 December 1865, inBih.

till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 25.

träffat, att skärgårds- och kustbefolkningens båtar nästan utan undantag vid

ommätning ansetts hålla ett bråktal utöfver nämnda afgiftsfria lästetal, hvaraf

följt att icke mindre fyr- och båkafgift måst erläggas, utan äfven andra af

sjöfarande utgående umgälder enligt fastställda taxor; och då dessa utgifter

menligt inverkade på den inrikes sjöfarten, samt fyr- och båk-umgälderna i

allmänhet högst betydligt stigit och ytterligare komme att stiga, dels genom

sjöfartens tillväxt, dels till följd af det nya skeppsmätningssättet, och den

inrikes fyr- och båkafgiften blott utgjorde eu ringa del eller omkring sex procent

af hela ifrågavarande afgift, hafva förslag blifvit väckta, dels att den

inrikes fyr- och båk-afgiften måtte upphöra, dels att samma afgift i allmänhet

måtte nedsättas.

Riksdagen har väl trött fog icke saknas för den klagan, hvilken allmänneligen

försports och, enligt hvad Riksdagen inhemtat, i flera särskilda

fall blifvit hos E. K. Näjd lord deröfver, att, genom tillämpning af ofvanberörda

nådiga Instruktion för skeppsmätare af den 21 December 1865,

skepps- och båtfarten träffats af en obillig förhöjning uti denna afgift, hvilken

redan hämmande lärer hafva inverkat på denna vigtiga näringsgren; men

då Riksdagen icke varit i tillfälle att tillförlitligt bedöma om och i hvilka

hänseenden tillämpningen af den nya skeppsmätare-instruktionen må hafva

inverkat på beloppet af ifrågavarande afgift, hvilken till siffran fortfarande

utgår lika, som genom Kong!. Förordningen angående lots- och fyrinrättningarne

i Riket af den 9 Juli 1862 blifvit bestämdt, får Riksdagen underdånigst

anhålla, det E. K. Maj:t, efter behörig utredning af frågan, behagade

låta vidtaga sådana åtgärder att, jemte det sjöfarten i allmänhet ej må med

ifrågavarande fyr- och båk-afgift allt för* hårdt betungas, sådana mindre fartyg

och båtar fortfarande må åtnjuta den frihet från dylik afgifts erläggande,

som före tillämpningen af E. K. Maj ds nådiga Instruktion för skeppsmätare

af den 21 December 1865 kommit dessa farkoster till godo.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 10 April 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.