Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående befrielse för skeppare ä inrikes gående fartyg och båtar att lägga till vid tullstation, belägen utanför destinationsorten.

1867-04-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1867:32, Skrifvelse, angående befrielse för skeppare ä inrikes gående fartyg och båtar att lägga till vid tullstation, belägen utanför destinationsorten.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

\

N:o 32.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren don 24 April 1867.

— — — Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående befrielse för skeppare

ä inrikes gående fartyg och båtar att lägga till vid

tullstation, belägen utanför destinationsorten.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 6 Bet. N:o 12.)

8. A. K.

Hos Riksdagen har, likasom vid sednaste riksdag, förslag blifvit väckt

om en sådan förändring af gällande stadgande!!, att skeppare å alla på inrikes

orter gående fartyg och båtar måtte befrias från skyldigheten att, vid

inseglande genom någotdéra af inloppen Furusund, Södertelje, Sandhamn eller

Dalarön, anlägga för undergående af tull visita tion.

Då stadgandet om visitation å fartygen vid inloppsorterna ofta åstadkommer

hinder och tidsförlust för den sjöfartsidkande allmänheten, synes detta

stadgande icke höra qvarstå längre än förhållandena sådant påkalla. Ändamålet

med ifrågavarande visitationer, hvilket naturligtvis är att förekomma

oloflig varuinförsel, lärer icke heller vinnas genom det sätt, hvarpå dessa

undersökningar vanligen verkställas. Mera fullständiga undersökningar kunna

dock svårligen göras, då det icke skäligen kan ifrågakomma att vid dessa

tillfällen lossa fartygens last. De fria åsigter i tull-lagstiftningen, som numera

gjort sig gällande, måste för öfrig! i väsendtlig mån bidraga att tillintetgöra

lockelsen till tullförsnillning.

På grund häraf och då ingenting bör åsidosättas, som länder den

Svenska sjöfarten till lättnad och befordran och som skäligen, samt utan

skada för det allmänna, kan komma donna vigtiga näringsgren till del, anser

Riksdagen, — som är af den åsigt att den ifrågasätta befrielsen icke ensamt

bör inskränka sig till ofvannämnda inloppsplatser, utan jemväl omfatta alla

Rikets kustorter, der ifrågavarande stadgande!! äro tillämpliga, — tillräckliga

skäl vara förhanden att fästa E. K. Maj:ts uppmärksamhet på förhållandet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

och får derföre i underdånighet anhålla, att E. K. Maj:t täcktes taga i nådigt

öfvervägande, huruvida helt och hållet, eller med Indika inskränkningar

och undantag, skyldigheten för skeppare å inrikes gående fartyg och båtar,

att lägga till vid tullstation, belägen utanför destinationsorten, må kunna

upphöra.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 24 April 1867.

N:o 33.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 April 1867.

— — —- — Andra Kammaren den 30 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående afgifvande till Riksdagen

af en ajlöningsstat och ärlig för slagsberäkning öfver

de öfriga kostnader, som med Statens jernvägstrajik

och förvaltning äro förenade.

(Andra ‘Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Betänkande N:o 17.)

8. A. K.

Med anledning af åtskilliga antydda missförhållanden, som förmenades

hafva sin grund uti en felaktig organisation af förvaltningen utaf Statens

jern vägar, har förslag hos Riksdagen blifvit framstäldt, bland annat, derom

att en ordentlig kostnadsstat för desamma måtte upprättas, för att årligen

upptagas i Kong!. Maj:ts Nådiga Proposition öfver Statsverkets tillstånd och

behof.

Genom Kongl. Brefvet den 30 December 1862 förordnades, att den

myndighet och förvaltning, som dittills utöfvats af Chefen för Statens jernvägsbyggnader,

skulle från och med 1863 års ingång fördelas på två särskilda

styrelser, af hvilka den ena, under benämning ”Kongl. Styrelsen för

Statens jernvägstrafik”, komme att öfvertaga befattningen med alla de ärenden,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.