Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående afgifvande till Riksdagen af en ajlöningsstat och ärlig för slagsberäkning öfver de öfriga kostnader, som med Statens jernvägstrajik och förvaltning äro förenade.

1867-04-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1867:33, Skrifvelse, angående afgifvande till Riksdagen af en ajlöningsstat och ärlig för slagsberäkning öfver de öfriga kostnader, som med Statens jernvägstrajik och förvaltning äro förenade.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

och får derföre i underdånighet anhålla, att E. K. Maj:t täcktes taga i nådigt

öfvervägande, huruvida helt och hållet, eller med Indika inskränkningar

och undantag, skyldigheten för skeppare å inrikes gående fartyg och båtar,

att lägga till vid tullstation, belägen utanför destinationsorten, må kunna

upphöra.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 24 April 1867.

N:o 33.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 April 1867.

— — —- — Andra Kammaren den 30 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående afgifvande till Riksdagen

af en ajlöningsstat och ärlig för slagsberäkning öfver

de öfriga kostnader, som med Statens jernvägstrajik

och förvaltning äro förenade.

(Andra ‘Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Betänkande N:o 17.)

8. A. K.

Med anledning af åtskilliga antydda missförhållanden, som förmenades

hafva sin grund uti en felaktig organisation af förvaltningen utaf Statens

jern vägar, har förslag hos Riksdagen blifvit framstäldt, bland annat, derom

att en ordentlig kostnadsstat för desamma måtte upprättas, för att årligen

upptagas i Kong!. Maj:ts Nådiga Proposition öfver Statsverkets tillstånd och

behof.

Genom Kongl. Brefvet den 30 December 1862 förordnades, att den

myndighet och förvaltning, som dittills utöfvats af Chefen för Statens jernvägsbyggnader,

skulle från och med 1863 års ingång fördelas på två särskilda

styrelser, af hvilka den ena, under benämning ”Kongl. Styrelsen för

Statens jernvägstrafik”, komme att öfvertaga befattningen med alla de ärenden,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

som afsågo ordnandet af allmänna trafiken å stambanorna i den man de voro

eller blefvo färdigbyggda, vidmagthållandet af banorna jemte dertill hörande

byggnader, verkstäder, materiel in. m., äfvensom uppbörden och förvaltningen

af dervid inflytande medel, hvaremot den andra, under benämning ”Kong!.

Styrelsen öfver Statens j ernvägsbyggnader” hade att, intill dess annorlunda

kunde vara förordnadt, utöfva högsta ledningen af nybyggnadsarbetena vid

Statens stambanor och hvad dermed hade gemenskap, samt, i följd deraf

uppbära och förvalta de för dessa arbeten anvisade medel; varande uti samma

Kongl. Bref särskilda föreskrifter meddelade angående Trafikstyrelsens sammansättning

samt de dervid anstälde embets- och tjensteman åligganden

in. m. Då donna organisation af förvaltningen utaf Statens jernväg!»'' är

af tillfällig beskaffenhet, hvadan förändringar deruti kunna när som helst

ega rum, följer väl häraf att någon aflöningsstat för Styrelsen och dess

tjensteman icke kan för någon längre framtid uppgöras och fastställas; men

deremot är Riksdagen, som ansett sig icke höra ingå i bedömande, huruvida

regleringen af Styrelse i den rigtning, hvartill den sednaste förändringen

syftar eller ock i annan form, derest en sådan funnits lämpligare, kunnat

ega rum, genast efter det jernvägsanläggningarne kommit till den fullbordan,

att trafiken blifvit fullt ordnad inom alla de nuvarande distrikten, af den

mening, att eu kostnadsstat, äfven om eller då den icke kan blifva fullt

svarande emot de förhållanden, som vid tillämpningen deraf kunna finnas

för handen, bör upprättas och af Riksdagen fastställas med iakttagande af

alla de förbehåll, som finnas nödiga med afseende å arten och omfånget af

de förändringar, som må inträda, utan att kunna vara förutsedda.

Hvad särskilt angår den del af kostnadsstaten, som skulle reglera

aflöningen, så förutsätter eu slik reglering i främsta rummet bestämmelser

rörande de vilkor, hvarunder tjensteman anställas och åtnjuta de löneförmåner,

som i staten fastställas; och dessa vilkor äro af den vigt både för Staten

och tjenstemännen, att de böra, så skyndsamt som möjligt definitivt bestämmas.

Enligt ofvannämnda Kongl. Bref är det visserligen tydligt, att Kongl. Maj:t

endast genom förordnande tillsatt General-direktören, Intendenterne och Byråchefen,

likasom att öfrige tjensteman och betjente, hvilka af Styrelsen blifvit

antagne, kunna jemväl af Styrelsen när som helst entledigas; hvaraf åter

synes följa, att icke någon bland de vid Statens järnvägstrafik anstälde personer

har anspråk på de i 36 § Regeringsformen Statens Civile tjensteman

tillförsäkrade rättigheter. Önskligt synes det emellertid vara, ej mindre att

så fort möjligen ske kan all tvekan undanrödjes, huruvida tjenstemännens

ställning i nämnda hänseende må vara olika, i den mån aflöningen är af

E. K. Maj:t eller Styrelsen bestämd, eller om densamma utgår endast efter

Styrelsens bestämmelser eller på grund af aflöningsstater, dem Riksdagen

pröfvat och godkänt, än ock att den af Rikets Ständer uttalade

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

åsigt, att jernvägarne äro ett industrielt företag, vinner tillämpning genom

en dermed öfverensstämmande anordning af vilkoren för anställning vid detta

företag. För den pröfning, som sålunda företrädesvis är af nöden, behöfva icke

detaljerna af Styrelsens eller förvaltningens organisation vara för framtiden

eller ovilkorligen bestämda. Aflöningsstat måste i alla fall uppgöras; den

bör i alla händelser pröfvas af E. K. Maj:t och den kan likaledes pröfvas

och fastställas af Riksdagen, om än icke för längre tid än ett år i sender

samt under alla de förbehåll, som må betinga fullt afseende å möjligen inträffande

förändringar.

Beträffande derefter frågan om en årlig förslagsberäkning öfver de

öfriga kostnader, som med jernvägstrafiken och förvaltningen äro förenade,

så torde dessa kostnader i flera fall vara af den beskaffenhet, att de svårligen

kunna på förhand med noggrannhet beräknas, men det oaktadt synes,

vid en förvaltning af det omfång som jernvägstrafiken, eu på förhand uppgjord

kostnadsberäkning vara nödvändig och således äfven möjlig. Dermed

vinnes två vigtiga ändamål: det ena att Styrelsen, utan hinder i dispositionen

af de medel, som under vanliga förhållanden erfordras för kostnadernas bestridande,

blifver skyldig att till den Statens kassa, som vederbör, inleverera

öfverskotten; och det andra att E. K. Maj:t, då underdånig framställning

måste ske om anvisande af medel för uppkommande extra eller tillfälliga

behof, sättes i tillfälle att förordna om genast företagande undersökning, rörande

de omständigheter, som föranledt dylika ovanligare utgifter, derest anledning

förekommer till en sådan undersökning.

I öfverensstämmelse härmed har Riksdagen alltså ansett sig höra hos

E. K. Maj:t i underdånighet anhålla att få årligen mottaga förslag å samtliga

kostnader och utgifter, som äro förenade med trafiken å Statens jernbanor,

upptagande jemväl tjenstemännens aflöning och de förbehåll beträffande

kostnadsstatens tillämpning, som må vara nödiga med afseende å arten och

omfånget af de förändringar, hvilka vid samma kostnadsstats tillämpning

kunna inträda; samt att det förslag, som i detta afseende till nästa Riksdag

afgifves, måtte innefatta fullständig framställning rörande de vilkor, hvarunder

tjenstemännen komma att anställas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 30 April 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.