Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra, brända eller distillerade spirituösa drycker.

1867-04-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1867:35, Skrifvelse, angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra, brända eller distillerade spirituösa drycker.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

tighet ej utgör mera än sex svåra läster; och anhåller Riksdagen i underdånighet,

det E. K. Maj:t, efter närmare utredning af förhållandet, täcktes

låta vidtaga sådan åtgärd, att befrielse från infartspenningars erläggande

må utsträckas till fartyg, ej öfverstigande sex fots djupgående och sex svåra

lästers drägtighet.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 24 April 1867.

N:o 35.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 April 1867.

— — — —- Andra Kammaren den 30 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående vilkoren för försäljning

af bränvin och andra, brända eller distillerade

spirituösa drycker.

(Bevillnings-Utskottets Betänkande K:o 12.)

8. A. K.

Efter pröfning af de anmärkningar, som blifvit framställda mot Kong].

Förordningen af den 26 Oktober 1866, angående vilkoren för försäljning

af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker, har Riksdagen

funnit donna författning endast beträffande hvad uti dess 10:de §

linnés stadgadt erfordra förändring.

De uti andra momentet af nämnda § meddelade föreskrifter hafva tydligen

tillkommit i afsigt att genom bränvinsförsäljningens öfvertagande af

bolag få densamma, i nykterhetens och sedlighetens intresse, ordnad på ett

för samhället nyttigare sätt, äfven om den afgift, hvilken dervid kan betingas,

icke uppgår till så högt belopp, som kunnat erhållas, i fall försäljBill.

till Riksd. Prof, 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Hälft. 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

ningsrättigheterna varit åt särskilde personer upplåtna; men för vinnande af

nämnda ändamål har författningen åt städernas myndigheter lemna! en måhända

allför vidsträckt frihet, helst då man besinnar huru väsendtligt bränvinsförsäljningsafgiftens

belopp i städerna inverkar på hushållningssällskapens

och landstingens af dylika medel påräknade inkomster. Oafsedd de missbruk,

som på några ställen lära egt rum, kunna nemligen förhållanden inträffa,

hvilka gorå ett lägre anbud genom dervid fästade vilkor i sjelfva verke! för

en stad vida fördelaktigare, än ett tilläfventyrs flerdubbelt högre af annat

bolag. För att söka afhjelpa de antydda olägenheterna, har Riksdagen funnit

följande förändrade föreskrifter höra meddelas: ”att, derest i stad fråga uppstår

om öfverlåtande å bolag af all den minuthandel med eller all den utskärning

af bränvin, hvilken eljest skall, enligt moment 1 i förevarande §,

å auktion utbjudas, eller af beggedera, Magistraten må, genom i god tid

förut utfärdad offentlig kungörelse, infordra skriftliga anbud å sådan minuthandel

eller utskärning eller beggedera, med utsättande af viss tid för anbudens

inlemnande; att inkomna anbud derefter granskas af Magistraten,

hvilken, efter det Stadsfullmägtige eller, der sådane ej finnas, allmän Rådstufva

blifvit hörde, insänder samtliga anbuden, jemte bemälda kommunalmyndighets

yttrande och eget utlåtande till E. K. Maj:ts Befallningshafvande,

som, efter pröfning af de gjorda anbuden, eger desamma, med afseende å

ej mindre bolagens tjenlighet, än äfven den erbjudna afgiftens belopp samt

förhållandet mellan nämnda afgift och det kannetal bränvin, bolaget anses

kunna afyttra, antaga eller förkasta; att, likasom hittills, sådant anbud dock

ej må antagas, om afgiften är lägre, än sammanlagda beloppet skolat, enligt

§ 17, minst utgöra, i fall försälj ningsrättigheterna varit åt särskilde personer

upplåtna; att, om gjordt anbud antages, Magistraten må derom med bolaget

sluta aftal för den af E. K. Maj:ts Befallningshafvande bestämda tid; samt

att i annan händelse, äfvensom då af bolag gjordt anbud icke före Juli månads

utgång blifvit pröfvadt, skall förfaras såsom i moment 1 stadgadt är”.

Hvilket Riksdagen härmed får hos E. K. Maj:t i underdånighet anmäla.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 30 April 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.