Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af år 1866 verkställd revision af Statsverkets med flera allmänna fonders förvaltning under år 1864.

1867-05-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1867:42, Skrifvelse, i anledning af år 1866 verkställd revision af Statsverkets med flera allmänna fonders förvaltning under år 1864.

Dokumentets text

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

las, i underdånighet anhålla, det E. K. Maj:t, efter utredning af ofvanberörda

förhållanden, täcktes till nästa riksdag, på grund af denna utredning, i ämnet

aflåta förnyad nådig Proposition samt dervid föreslå lämpligaste sättet för

ifrågavarande egendoms framtida användande.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 3 Maj 1867.

N:o 42.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 3 Maj 1867.

— — —- — Andra Kammaren den 3 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af år 1866 verkställd

revision af Statsverkets med flera allmänna

fonders förvaltning under år 1864.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66).

8. A. K.

I anledning af hvad Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer

rörande då verkställd granskning af Statsverkets samt andra af allmänna

medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1864

uti afgifven berättelse anmält, samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter

uti deröfver afgifna underdåniga förklaringar hos E. K. Maj:t andraga,

får Riksdagen i nedan omförmälda ämnen, hvilka blifvit upptagna

särskilda för hvarje dermed befattning egande embetsverk eller myndighet,

i underdånighet anföra följande:

Konsiilsfoiiden.

Enligt hvad Revisorerne omförmäla, hade någon stat för de med aflöning

försedde konsulerne och deras biträden icke blifvit redogörelsen för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

denna fond bilagd, och vore någon sådan ej heller för revisionsåret fastställd,

utan skulle utbetalningarna af berörda aflöning grunda sig å flera särskilda,

vid olika lider af Kongl. Maj:t meddelade nådiga beslut; men då icke heller

dessa bilagts redogörelsen, både Revisorer^ icke varit i tillfälle att tillse,

huruvida de gjorda utbetalningarna dermed öfverensstämde. På det blifvande

Revisorer emellertid måtte kunna med lätthet utöfva den kontroll,

som i berörda hänseende dem ålåge, hemställde Revisorerna, om icke lämpligt

vore att, i likhet med hvad för minister-staten egde ruin, aflöningsstat

för konsulerna och deras biträden för hvarje statsreglering fastställdes och

redogörelsen bilades.

Riksdagen, som icke funnit lämpligt att ifrågavarande tjänstemäns aflöning

oftare göres till föremål för reglering, än sådant af omständigheterna

påkallas, får för öfrig!, instämmande i den åsigt, som legat till grund för

Revisorernes framställning i ämnet, underdånigst anhålla, det E. K. Maj:t

täcktes anbefalla vederbörande att, vid afgifvande redogörelse för konsulsfonden,

foga sådana handlingar, hvarigenom blifvande Revisorer af Statsverket

må sättas i tillfälle att utöfva behörig kontroll i afseende å utbetalningen

af ifrågavarande aflöningar.

Krigskollegium,

Den så väl vid 1858 års statsrevision som under flera riksdagar behandlade

frågan, angående öfverflyttning från Krigskollegium, numera Arméförvaltningen,

af samtliga under detta embetsverk ställda kassör och fonder,

hade, enligt hvad Revisorer^ omförmäla, utgjort föremål för deras uppmärksamhet,

och ehuru Revisorer^ e för sin del hufvudsakligen biträdde den åsigt,

som i afseende härå gjorde sig gällande hos Rikets åren 1862 och 1863

församlade Ständer, hade dock Revisorer^, med afseende å hvad i denna

fråga vid förliden riksdag förekommit, ansett sig icke nu höra ifrågasätta

någon mera omfattande förändring i afseende härå, än att, då den så kallade

”En per mille fonden”, hvilken till följd af Kongl. Förordningen den 22

Maj 1794 och nådiga Brefvet den 18 September samma år uppkommit genom

den staden Göteborg då medgifna nederlagsfrihet för utländskt gods

och den i sammanhang dermed gittra föreskrift, att, vid inkommande till och

utgående från staden af dylikt gods, en per mille af varornas värde skulle

erläggas till bildande af en fond för allmänna byggnader i Göteborg, hörande

till militära behof och stadens försvar, icke torde till användning för det afsedda

behofvet ifrågakomma, Revisorer^ hemställde, om icke donna fond,

som, sedan berörda afgift, till följd af den förnyade nederlagsförordningen af

den

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

den 5 Maj 1813, upphört, icke hade annan inkomst än räntan å utlånade

medel, kunde, oberoende af frågan om de öfriga kassornas förvaltning, till

Statsverket indragas.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Arméförvaltningen,

jemte upplysning, dels att nämnda fonds tillgångar vid 1865 års slut uppgiga

till 56,458 R:dr 64 öre, dels och att den enda utgift, som för närvarande

funnes å fonden anvisad, utgjordes af ett till siffran icke uppgifvet

hyresbelopp, hvithet, jemlik! nådiga Brefvet den 29 December 1865, skall af

tendens räntemedel bestridas för den så kallade aktie-manegens i Göteborg

begagnande till ridhus för derstädes förlagda detachement af Husar-regementet

Konung Carl XV, på anförda skäl, hufvudsakligen det att de med fondens

bildande åsyftade militära behof oförminskade qvarstodo och att medlens

användande dertill när som helst kunde ifrågakomma, afstyrka Revisorernas

ofvanberörda förslag.

Då emellertid ifrågavarande behof, derest de äro äf beskaffenhet att

höra med allmänna medel afhjelpas, lämpligast torda höra medelst direkta

statsanslag tillgodoses, samt den utgift, som för närvarande finnes å fonden

anvisad, bör från Statsverket utgå, synas Riksdagen hinder icke mota derför

att denna fond, i likhet med hvad i afseende å Salpeter-fonden egt rum, må

kunna till Riksgälds-kontoret öfverlemnas; dock, som eu närmare utredning

af förhållandet är nödig, innan beslut härom fattas, anhåller Riksdagen i

underdånighet, det E. K. Maj:t täcktes, efter en sådan utredning, till näst

sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition, angående ifrågavarande

fonds öfverlemnande till Riksgälds-kontoret och sättet för bestridande af den

å fonden anvisade utgift.

Stockholms stads krouoräkeiiskaper och länens landsböcker.

Af Sjette Hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser hade,

enligt hvad Revisorerne omförmäla, E. K. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstads

län under den 22 September 1864 å landtränteriet anordnat ett

belopp af 348 R:dr, utgörande, enligt anordningen bilagd räkning, kostnaden

för tryckning af 54,000 stycken debetsedels-blanketter jemte dertill användt

papper. Jemlikt nådiga Brefvet den 13 November 1863 borde visserligen

af nämnda- anslag utgå kostnaden för tryckning af sådana längder, räkenskapsblanketter

och andra formulär, som E. K. Maj:ts Befallningshafvande,

till vinnande af tidsbesparing och enhet i uppställning, ej mindre hos länsstyrelsen

än hos landsstats-tjenstemännen inom länet, kunde finna med förut

gällande föreskrifter öfverensstämmande eller eljest tjenliga, att till begagnande

anbefalla eller medgifva; men då stadgandet i detta nådiga Bref, enRih.

till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

ligt Revisorernes åsigt, ej kunde afse sådana handlingar, för Indika, såsom

förhållandet vore i afseende å debetsedlarne, vederbörande egde att uppbära

lösen, hvilken innefattade godtgörelse ej allenast för trycknings- eller skrifningskostnaden,

utan jemväl för det till handlingen använda papper, hade

Revisorerne ansett sig ej höra lemna detta förhållande oanmärkt, likasom

Revisorerne omförmält, hurusom E. K. Majrts Befallningshafvande i Örebro

län af samma anslag utanordna! åtskilliga belopp för tryckningskostnad! jemte

papper till passblanketter, resolutioner, utslag och fullmagter; och då nyssberörda

handlingar syntes vara sådana, för Indika i allmänhet lösen erhölles,

hade det förefallit Revisorerne desto anmärkningsvärdare att belasta

Statsverket med dylika utgifter, som den genom nådiga Förordningen af den

30 November 1855 vederbörande tjensteman tillagda betydligt förhöjda expeditionslösen

syntes Revisorerne innefatta fullt tillräcklig godtgörelse för alla

med expeditionens uppsättande och utgifvande förenade kostnader.

Efter granskning af de skäl, E. K. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda

tvänne län uti sina underdåniga utlåtanden anfört till stöd för det af

Revisorerne anmärkta förfarande, har Riksdagen ansett sig höra instämma

uti den af Revisorerne uttalade åsigt; och på det rättelse för framtiden i

berörda förfarande må kunna vinnas, anhåller Riksdagen underdånigst, det

E. K. Maj:t täcktes anbefalla länsstyrelserna i ofvannämnda län att icke vidare

utanordna statsmedel för utgifter af ifrågavarande beskaffenhet.

Statskontoret.

Då omkostnaderna för stämpelpappers-uppbörden, bestående dels uti

tillverknings- och transportkostnader för papperet, dels ock förnämligast i

den provision, som vore vederbörande medgifven ej mindre för försäljning af

papperet, utgörande denna provision i Stockholm fyra och i landsorten fem

procent, än äfven derförutom till landskontoren och landträntmästarne i länen,

för deras befattning med stämpelpappers-uppbörden, två procent till dem

hvardera af den stämpelpappers-afgift, som i länet inflöte, syntes Revisorerne

alltför höga, såsom uppgående till 10,is procent af hela bruttouppbörden,

hafva Revisorerne hemställt, att åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom ifrågavarande

omkostnader i ett eller annat hänseende kunde nedbringas.

Af Statskontorets i ämnet afgifna underdåniga utlåtande, framgår visserligen,

att någon nedsättning i tillverknings- och transportkostnaderna för

stämpelpapperet är att emotse; men då denna nedsättning torde komma att

inskränka sig. till ett jemförelsevis obetydligt belopp, och ensidigt vore att

någon betydligare besparing i donna onekligen dryga kostnad kunde åvägabringas,

i hvilket hänseende en närmare utredning synes Riksdagen vara

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

erforderlig, anhåller Riksdagen i underdånighet, det E. K. Maj:t täcktes låta

utreda om och i Indika hänseenden ytterligare nedsättning uti omkostnaderna

för stämpelpappers-uppbörden skäligen må kunna ega rum, samt, i sådan

händelse, till Riksdagen derom aflåta nådig Proposition.

Konsistorium i Wisfoy.

För Wisby elementar-läroverks byggnadsfond hade, enligt hvad Revisorerne

omförmäla, särskild redovisning väl blifvit afgifven, men donna

fond funnes ej, på sätt sire bort, upptagen i läroverkets hufvudredogörelse,

och uti konsistorii räkenskaper vore den ej ens omnämnd.

Då uti elementarläroverkets hufvudredogörelse redovisning icke bör

saknas för ifrågavarande byggnadsfond, får Riksdagen underdånigst anhålla,

det E. K. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att uti nämnda elementarläroverks

hufvudredogörelse framdeles intaga redovisning för ifrågavarande

byggnadsfond.

IJpsala universitet.

Uti så väl in- som utgående balansen i universitetets räkenskaper för

revisionsåret upptages, på sätt Revisorerne omförmäla, ett oförändradt belopp

af 23,905 R:dr 21 öre, ”utgörande på afskrifning beroende fordringar”; och

då redogörelse helt och hållet saknades för de åtgärder, som möjligen blifvit

för dessa medels indrifning vidtagna, och anledningen, hvarför de fortfarande

under nämnda titel balanserades, ej heller funnes omförmäld, både Revisorerne

ansett sig höra å förhållandet fästa uppmärksamhet.

Enär erforderlig upplysning i det af Revisorerne anmärkta hänseende

icke blifvit meddelad, anhåller Riksdagen underdånigst, det E. K. Maj :t täcktes

förständiga vederbörande att vid räkenskaperna för universitetet framdeles

bifoga sådan redogörelse, som Revisorerne ifrågaställa

Essens- och ailönmgsmedcls-rältniugarnc.

I anledning af Revisorernes anmärkning, att den för Göta Hofrätt afgifna

räkenskap blott innefattade redovisning för expensmedlen, men ej för

de öfriga belopp, såsom adjunktion- och gratifjkations-medel m. in., indika

blifvit till Hofrättens disposition under revisionsåret utanordnade, får, efter

tagen kännedom af det häröfver afgifna underdåniga utlåtande, Riksdagen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.

underdånigst anhålla, det E. K. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att

framdeles afgifva behörig redovisning för de adjunktions-, gratifikations- och

öfriga dylika medel, som till bemalla Hofrätts disposition kunna anordnas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 3 Maj 1867. -

N;o 43.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 4 Maj 1867.

— — —- — Andra Kammaren den 4 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående val af Fullmägtige

i Riksgälds-kontoret.

S. A. K.

Riksdagen får härmed i underdånighet anmäla, att, vid de den 3 uti

innevarande månad, i öfverensstämmelse med föreskrifterna uti 72 § Regeringsformen

och 71 och 73 §§ Riksdags-ordningen, anstälda val, blifvit utsedde,

till Ordförande bland Fullmägtige i Riksgälds-kontoret:

f. d. Statsrådet, Riddaren och Kommendören af E. K. Maj:ts Orden

Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton;

till Fullmägtige i Riksgälds-kontoret:

Bruksegaren Anders Alexander Berger;

Grosshandlanden, Riddaren af E. K. Maj:t Nordstjerneorden Samuel

Warburg;

Hemmansegaren Jonas Andersson i Häckenäs från Östergötlands län;

Kammarrättsrådet, Riddaren af Konung Carl XIII:s orden samt E.

K. Maj:ts Nordstjerne-orden Carl Leonard Kinmanson;

f. d. Majoren Mauritz Constantin Wolffelt; och

Kapitenen Carl Gustaf Hierta;

samt till Suppleanter för bemälde Fullmägtige:

Professoren, Kommendören af Kongl. Wasa-orden samt Riddaren af

E. K. Maj:ts Nordstjerne-orden, Friherre Alfred Henrik Edvard Fock;

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.