Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående ändring i 76 Kap. 5 och lo §§ Jorda-balken.

1867-05-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1867:48, Skrifvelse, angående ändring i 76 Kap. 5 och lo §§ Jorda-balken.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 48.

”Medlemmar af Evangeliskt-Lutherska kyrkan vare ej förment att

sammankomma till gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande presterskap

omedelbara ledning; dock må sådan sammankomst å tid, då allmän

gudstjenst i församligen förrättas, ej ega rum så nära det ställe, der gudstjensten

källos, att donna eller ordningen deraf störes. Ej heller må vid

religionsöfning, som ej är att hänföra till enskild husandakt, tillträde vägras

församlingens presterskap, medlem af dess kyrkoråd eller den offentliga myndigheten

i orten, hvilken sistnämnda myndighet, i händelse af inträffad olaglighet

eller oordning, eger .att, der så nödigt anses, sammankomsten uppfösa.

Uppträder någon, som ej är prest eller enligt Kyrkolagen berättigad att

offentligen predika, vid dylik sammankomst såsom lärare med andliga föredrag,

som anses leda till söndring i kyrkligt hänseende eller förakt för den

allmänna gudstjensten eller eljest till undergräfvande af religionens helgd,

ankomme på kyrkorådet att honom förbjuda att i berörda egenskap inom

församlingen vidare uppträda.

Hvar som underlåter att ställa sig till efterrättelse kyrkoråds förbud

mot utöfvande af lärareverksamhet, böte från och med femtio till och med

trehundra R:dr till tveskifte emellan åklagaren och församlingens fattiga.”

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 6 Maj 1867.

N:o 48.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 Maj 1867.

— — —. ■ — Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ändring i 76 Kap.

5 och lo §§ Jorda-balken.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 65.)

S. A. K.

Hos Riksdagen har förslag blifvit vackt derom, att i de fall, då vid

lega af jord å landet viss legotid är på förhand aftalad, uppsägning af lego
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

altalet icke måtte erfordras, utan legotagaren vara skyldig att flytta å den

utsätta tiden för legans upphörande, samt i öfverensstämmelse härmed det

stadgande ändras, som 16 Kap. 5 § Jorda-balken i motsatt syftning innehåller.

Vid pröfning häraf har Riksdagen funnit den omständighet, att viss

tid för lega blifvit pa förhand öfverenskommen, höra, enligt i allmänhet gällande

grunder, föranleda dertill, att ingendera kontrahenten för längre tid än

den aftalade har några förbindelser, utan bör legans utsträckning till längre

tid ankomma på nytt aftal. För det undantag från en sådan regel, vår lag

i förevarande fall innehåller, torde icke hafva förefunnits andra än historiska

grunder, hvilka numera sakna betydelse, sedan bruket att muntligen sluta

legoaftal kan anses hafva upphört, och väl sällan något arrende ifrågakommer,

utan att skriftligt kontrakt derom upprättas. Det skäl för bestämmande af

längre uppsägningstid, som företer sig i det fall, att ej viss legotid är aftalad,

förefinnes alldeles icke, när ifrån början begge kontrahentörne haft

visshet om vid hvad tid legoaftalet skulle upphöra; och med afseende ej

mindre härå än å de "olägligheter, som för en jordegare kunna uppstå, derest

han bered t sig att å viss tid tillträda sitt hemmansbruk, men, till följd deraf

att en traskande arrendator, på grund af någon brist, som af hvarjehanda

anledningar lätteligen inträffar i afseende på beviset om skodd uppsägning,

kunde tilltvinga sig ett eller annat års ytterligare besittning af jorden, nödgas

afvakta den fardag, som efter förnyad uppsägning infaller, synes sålunda

allt skål vara för hunden att åt stadgandet i 6 § af 16 Kap. Jorda-balken:

''Koger man ut eller till lega lager gods och gårdar, med vilkor, rätte sig. å

bada sidor efter det som aftaldt är”, gifva full tillämpning, äfven i fråga

om liden för legan, sa att den, som vill försäkra sig om förlängning deraf,

må så tidigt, som för honom är behöflig!, utverka med-kontrahentens samtycke

dertill.

Dervid kan likväl det fall inträffa, att en brukare, efter den bestämda

legotidens slut, sutit någon tid qvar å jorden och den bruka!, utan att

egaren lågt i (lagen någon afsigt att sjelf tillträda sin egendom. I detta

tall synes a båda sidor böra förutsättas ett tyst samtycke, att arrende! må

fortfara, och för donna händelse lärer således till begges skydd erfordras ett

lagstadgande, som bestämmer förhållandet dem emellan; i hvilket afseende

rigtigast svnes vara att betrakta det sålunda förnyade arrende! såsom förlängd!

och gällande för obestämd tid, hvars afbrytande beror på uppsägning.

Hvad sålunda blifvit anförd! angående uppsägning af arrende på landet,

gäller emellertid med samma skäl i fråga om hyra af stadsegendomar,

beträffande hvilka i 16 Kap. 13 § Jorda-balken är stadgad skyldighet att

uppsäga legoaftalet tva månader före stämmodag. Nödvändigheten af följdrigtigheten

beträffande tillämpningen af en sådan grundsats, som den om

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.

verkan af ett för viss tid ingånget legoaftal, bjuder, att stadgandet om skyldighet

att uppsäga lega af hus eller gård i stad sättes i öfverensstämmelse

med hvad om lega af jord å landet gäller.

Riksdagen har alltså för sin del beslutat utfärdandet af eu författning,

hvarigenom med ändring af 16 Kap. 5 och 13 §§ Jorda-balken, såvidt derigenom

uppsägning af städja eller lega å landet eller i stad är föreskrifven

jemväl för det fall, att viss legotid blifvit aftalad, förordnas:

”Kär bestämd tid för lega ute är, må egare sjelf råda

jord, hus eller gård sin, och flytte brukare eller hyresman,

ändå att uppsägning å någondera sidan ej skett:

är vid legoaftal förbehåll om uppsägning gjord; vare det

gällande. Har, sedan bestämd legotid ute var, brukare

fortfarit med brukningen, eller hyresman sutit i gården

qvar och har ej egaren, å landet inom två månader och

i stad inom en månad efter legotidens slut, anmanat honom

att afflytta, värde legoaftalet ansedd såsom förlängdt

på obestämd tid, och galle uppsägning, hvad i lag stadgas?

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 6 Maj 18(17.

Nzo 49.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 Maj 1867.

— — — — Andra Kammaren den 6 — —

Rilcsdagens underdåniga Skrifvelse, angående tillägg till 17 Kap.

6 § Handels-balken i fråga om för degar es förmånsrätt

till arrendators lösegendom.

(Lag-Utskottets Utlåtande K:o 65.)

6. A. K.

Vid Riksdagen har förslag blifvit framstäldt, att enahanda företrädesrätt,

i landbos eller brukares lösegendom, som enligt 17 Kap. 6 § Handels
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.