Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, med anledning af väckta, förslag om ändringar i landtförsvarets organisation.

1867-05-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1867:81, Skrifvelse, med anledning af väckta, förslag om ändringar i landtförsvarets organisation.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 81.

N:o 81.

Uppläst, och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1867.

— — .— — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, med anledning af väckta, förslag

om ändringar i landtförsvarets organisation.

(Särsk. Utsk. för frågor rörande försvarsverkets ordnande Utlåtande K:ris 2 och 4.)

S. A. K.

De omfattande och genomgripande förslag angående landtförsvarets förstärkande

och arméens ombildning, som till Riksdagen blifvit inlemnade, vittna

nogsamt derom, att Svenska folket djupt inser och lifligt känner nödvändigheten

af att för sitt försvar gorå alla de uppoffringar, som utan nationalvälmågans

hämmande kunna åstadkommas. Nationen kan aldrig med tillräcklig

säkerhet och erforderligt lugn hängifva sig åt sin inre fredliga utveckling,

förr än frågan om betryggandet af dess yttre sjelfständighet på ett

tillfredsställande sätt blifvit löst.

Riksdagen skulle derföre illa uppfylla sin skyldighet, om den icke

tagit detta vigtiga ämne i allvarligt öfvervägande och i afseende derå till E.

K. Näjd framfört hvad den ansett vara nationens önskningar. För att närmare

utreda detsamma och i ett sammanhang behandla de inlemnade motionerna

har Riksdagen äfven nedsatt ett särskilt Utskott för frågor rörande

försvarsverkets ordnande.

Sedan detta särskilda Utskott utarbetat och framlagt ett förslag till

grunder för en i flera hänseenden förändrad organisation af landtförsvaret,

har Riksdagen tagit detsamma i noggrann! öfvervägande, hvarvid befunnits,

att den till åtskilliga af de föreslagna punkterna ej kunnat lemna sitt bifall,

under det andra punkter af Riksdagens båda Kammare till största delen

blifvit gillade, utan att likväl i afseende på dem full samstämmighet kunnat

ernås, såsom till exempel varit fallet med de vigtiga frågorna om värnepligtens

utsträckning och ökande af beväringens öfningar, jemte dermed sammanhängande

ämnen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 81.

Med anledning af de punkter af Utskottets förslag, om Indika båda

Kamrarne kunnat förena sig och som sålunda blifvit Riksdagens beslut i afseende

å landtförsvarets ordnande, får Riksdagen i underdånighet hos E. K.

Maj:t anhålla:

att Svenska arméen skall bestå af stam, innefattande befäl och trupp,

samt beväring;

att, då för ett fullständigt ordnande af Rikets försvarsväsende, en väsendtligt

utsträckt allmän värnepligt utan tvifvel är af behofvet påkallad,

men möjligen icke kan genomföras med bibehållande af indelningsverket i

dess nuvarande form, E. K. Maj:t täcktes låta utreda och vid uppgörande

af nådigt förslag till arméens organisation taga i öfvervägande, om och på

hvad vilkor det nu på rote- och rusthållare hvilande besvär må kunna lindras

eller ock aflösa», samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas;

att infanteriets stamregementen sålunda måtte organiseras, att de kunna

utvidgas till fyra och stamkorpserna till två bataljoner;

att beväringen under fredstid fördelas på alla vapen med undantag af

kavalleriet, hvithet vapen endast vid inträffande krig tilldelas beväringsmanskap;

äfvensom att beväringen samöfvas med stammen, för att vid arméens

mobilisering, på nyssnämnda undantag när, genast med densamma kunna

inforlifvas;

att det ökade befäl, som erfordras för infanteriet, skall anskaffas dels

genom fullständigt befäl på stat för tre bataljoner, dels för fjerde bataljonen

genom bevärings- och så kalladt half solds befäl, hvithet sednare äfven skall

afgifva den fjerde underofficeraren för de fasta kadrernas kompanier;

att på stat anställda officerare och underofficerare må, efter minst tio

års tjenstgöring och derom gjord ansökan, kunna af E. K. Maj:t öfverflytta»

på så kallad half sold, som dock icke bör öfverstiga den för graden bestämda

pension, mot befrielse från all annan tjenstgöring i fredstid än de årliga

befäls-, regemente- och beväringsmötena, samt då E. K. Maj:t finner omtankan

för Rikets säkerhet det påfordra; att på half sold ställd officer bibehåller

sin tur- och befordringsrätt vid regementet, beroende det på E. K. Maj:ts

nådiga pröfning, om lian sedermera, efter derom gjord anhållan, åter må

kunna på full stat förflyttas; samt att E. K. Majrt täcktes föreslå de vilkor,

under hvilka sådant befäl måtte berättigas till pensions erhållande af allmänna

medel;

att en del af arméens befäl måtte utbildas bland de beväringsskyldige,

som i sådan egenskap aftjena sin värnepligt, äfvensom att E. K. Maj:t täcktes

i den plan till arméens organisation, som kommer att afgifvas, föreslå såväl

bestämmelser om den skolbildning, hvilken borde fordras af nämnda reservbefäl,

som sättet för dess militärisk a utbildning;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riks dagern under d. Skrifvelse, N:o 81.

att sådana åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom tillfälle bered es att

jemväl ur manskapets leder ega tillgång till befäl;

att alla till aflöning af indelta arméens befäl och tjensteman anslagna

boställen och räntor in. in. skola ingå till Statsverket, i den mån sådant

författningsenligt kan ske, samt att nämnda befäl och tjensteman skola aflönas

kontant, hvarjemte lönerna höra qvartalsvis utfalla;

att sådana åtgärder höra vidtagas, hvarigenom icke blott undervisning

i gymnastik och militära öfningar varder, så vidt möjligt, i skolorna meddelad,

utan äfven att, efter skoltidens slut och tilldess beväringsåldern inträder,

den manliga ungdomen må, på det sätt och på de tider E. K. Maj:t,

med hänsyn till lokala förhållanden, kan finna skäligt bestämma, samlas

inom mindre områden, för att af dertill förordnade instruktörer i dessa öfningar

ytterligare utbildas;

att, om E. K. Maj:t icke skulle finna de allmänna grunder för landets

försvar, Riksdagen föreslagit, tillämpliga på ön Gotland, E. K. Maj:t

täcktes i den allmänna organisationsplan, som kommer att framläggas, särskild!

föreslå de skiljaktigheter, Indika för Gotland anses påkallade, likväl

alltid med fåstadt afseende derå, att öns värnepligtige aldrig måtte påräknas

till tjenstgöring utom dess område;

att genom dertill kommenderade skickliga officerare af olika vapen

en fortgående komité måtte bildas, med åliggande att afgifva utlåtanden

rörande landt- och sjöförsvarets förseende med tidsenliga vapen och lämplig

ammunition, äfvensom rörande befåstningsväsendet samt de öfriga frågor E.

K. Maj:t kan täckas till densamma öfverlemna. x

Slutligen får Riksdagen i underdånighet anhålla, det E. K. Maj:t, efter

pröfning af de grunder till arméens organisation, som ofvan blifvit anförda,

behagade låta uppgöra och för Riksdagen framlägga fullständigt förslag till

försvarsverkets ordnande.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 Maj 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.