Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

1867-05-13 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1867:82, Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

21

N:o 82.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1867.

.— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets

inkomster.

(Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 20 och Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 25).

8. A. K.

Efter tagen kännedom af E. K. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets

tillstånd och behof, i hvad angår Statsverkets inkomster, äfvensom af

Statskontorets i detta ämne till E. K. Maj:t afgifna underdåniga berättelse,

och sedan utredning jemväl blifvit verkställd rörande beloppen af hvad å de

särskilda inkomsttitlarna till Statsverket influtit under trenne föregående år,

nemligen 1862, 1863 och 1864, de sednaste, för Indika rikshufvudboken

hunnit afslutas, har Riksdagen, i afseende på beräkningen i Riks-staten af

Statsverkets inkomster för den tid nästa statsreglering kommer att omfatta,

eller år 1868, fattat de beslut, hvilka Riksdagen nu får i underdånighet

anmäla. ...

Härvid och före behandlingen af frågan om de särskilda ordinarie inkomsterna,

får, i afseende på förslagspriset å Kronans spanmål, Riksdagen i

underdånighet tillkännagifva, att detsamma vid omförmälda beräkning blifvit,

på sätt E. K. Maj:t i nåder föreslagit, bibehållet vid förut bestämdt belopp

af 2 R:dr för kubikfoten.

Riksdagen öfvergå!’ härefter till de

Ordinarie eller ständiga inkomsterna.

l:o. Ordinarie räntan, hvilken antingen är på vissa embets- och tjenstemän,

stater och inrättningar indelad eller ock Kronan behållen, uppskattades,

så vidt densamma är indelad, vid sistlidna riksdag till 2,692,900 R:dr. Härvid

synes likväl Riksdagen nu höra iakttagas:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

a) att, sedan i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, E. K.

Maj.t genom nådig Kungörelse den 30 December 1863 förordnat, att samtliga

räntor å mjöl- och sågqvarnar skulle från och med år 1864 uti jordeböcker

och räkenskaper afskrifvas, de mjöl- och sågqvarnsräntor, som varit

till vissa bestämda ändamål anslagna och i räkenskapen under anordningsiitel

uppförda, nu varda saväl från inkomsten som från de särskilda anslagstitlar,

hvarunder de inbegripits, afdragna, och deremot den indelningshafvarne

tillerkända^ ersättning i stället i staten uppförd. Enligt en i Statskontoret

uPP8''J0J''d förteckning öfver de räntor af omförmälda beskaffenhet, för hvilkas

afskrifning Statskontoret, på grund af från länen inkomna och i Kammarkollegium

granskade reqvisitioner, medgifvit ersättnings utbetalande, har godtgörelse

blifvit vederbörande indelningshafvare tillerkänd för 7,436 kubikfot

6,08 kannor spanmål, nemligen 3,272 kubikfot 9,915 kannor råg, 3,315

kubikfot 7,235 kannor korn och 847 kubikfot 8,93 kannor hafre samt 7

centner 7 skålpund smör, 3 centner 80 skålpund tackjern och 325 R:dr 48

öre i penningar, i följd hvaraf således den indelade anparten af ordinarie

räntan bör med ett häremot svarande penningevärde minskas. Lika med

E. K. Maj:t anser Riksdagen härvid lämpligast, att de i dessa räntor ingående

belopp smör och tackjern, för indika persedelslag några särskilda kolumner

icke finnas i Riks-staten, omsättas till spanmål i de sädesslag, hvaraf

kronotionden i orten består, i öfverensstämmelse med de grunder, som för

räntors förvandling föreskrifvas i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855;

och linnés efter en sådan omsättning, dervid likväl, till undvikande af rubbning

i det kontanta penningebeloppet, bråk af kannetal jemnats till hela

kannor, ifrågavarande indelade men afskrifna räntor af mjöl- och sågqvarnar

uppgå till 7,593 kubikfot 5 kannor spanmål och 325 R:dr 48 öre i penningar

samt följaktligen, med beräkning af spån målen till 2 R:dr per kubikfot,

den minskning uti indelade ordinarie räntan, som i förevarande afseende

skulle ega ruin, utgöra . . . . ................R:dr 15,512: 48.

b) att, på sätt E. K. Maj:t vidare föreslagit, afdrag jemväl

bör ske för de under Sjette Hufvudtitelns anslag till landsstaten

i länen uppförda räntor af sådana landsstats-boställen, från

hvilka innehafvarne afstått emot åtnjutande af dem för sådant

fall tillerkänd boställs- och hyresersättning; varande omförmälda

räntor, hvilka, sedan boställena blifvit för Kronans läkning utarrenderade,

icke vidare utgå, i staten beräknade till ett värde af 4,763: 99.

c) att, sedan räntan å skattehemmanet Söderby N:o 5 i

Danmarks socken, Waksala härad och Upsala län blifvit nedsatt

med 11 kubikfot 6 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn,

1 skålpund smör och 9 R:dr 1 öre i penningar, samt Kongl.

Transport R:dr 20,276: 47.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

23

Transport R:dr 20,276: 47.

Maj:t genom nådigt Bref den 15 Augusti 1854 förordnat, att

den brist uti anslaget till Landshöfdingen i länet af räntan å

nämnda hemman, som genom berörda nedsättning uppkommit,

skall ersättas af Statsverket efter markegångspris, en motsvarande

minskning i denna inkomsttitel bör ega rum, hvilken, efter

smörräntans förvandling till spanmäl och spanmålens oval ver an de

i penningar efter ofvan anförda grunder, linnes uppgå till ... 32: 61.

d) att inkomsttiteln minskas med räntan af aflidne Lagmannen

Cassels i lifstiden innehafda boställe Ahlbrunna i hopsala

län, utgörande.......................... 185: 04.

samt e) att minskning jemväl, på sätt E. K. Maj:t föreslagit,

bör ega rum för värdet af indragna tjerdingsinanslöner

med..........._....................... 1,055: 05.

Summa R:dr 21,549: 17.

Efter afdrag af denna summa från ofvanstående 2,692,900 R:dr skulle

således den indelade ordinarie räntan i jemnadt tal utgöra R:dr 2,671,300: —

Den till Statsverket inflytande eller Kronan behållna

delen af ordinarie räntan, som enligt räkenskaperna utgjort:

år 1862 ................. . R:dr 2,163,372: —

„ 1863 .................. „ 2,166,864: —

„ 1864 . ................. „ 2,013,709: —

har således i medeltal uppgått till 2,114,648 R:dr. Då emellertid

qvarnräntorna, hvilka afskrefvos först från och med år

1864, följaktligen ännu ingå i ofvanberörda belopp för 1862

och 1863, anser Riksdagen, lika med E. K. Maj:t, berörda

medeltal icke kunna läggas till grund för beräkningen af

denna inkomsttitel, utan att densamma lämpligast bör, i nära

öfverensstämmelse med hvad den år 1864 utgjort, upptagas i

jemn summa till.......................... 2,013,700: --

2:o. Tiondespanmålen. Den indelade spanmålen beräknades

vid sistlidna riksdag till 653,150 kubikfot med ett

värde, efter 2 R:dr kubikfoten, af 1,306,100 R:dr. Härifrån

bör likväl, på sätt E. K. Maj:t föreslagit, nu afdragas en å

Allmänna Indragningsstaten uppkommen besparing af 38 kubikfot

1 kanna spannmål, utgörande skarprättare- och fjerd ingsmanslöner,

som, i följd af särskilda- nådiga föreskrifter, upphört

att vidare utgå. Med iakttagande häraf skulle donna

inkomst i jemnadt tal komma att utgöra 653,010 kubikfot,

Transport R:dr 4,685,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

Transport B: dr

som efter det här ofvan bestämda pris, 2 B: dr per kubikfot,

utföres med............................

Den Kronan behållna tiondespanmålen beräknades vid

sistlidna riksdag till 147,195 kubikfot med ett värde af

294,390 B:dr, och bär utgjort:

år 1862 .......... . kubikfot 144,984, B:dr 329,931.

„ 1863 ........... 147,029 „ 332,626.

„ 1864 ......... 1 .__ 150,026 „ 335,508.

eller i medeltal 147,346, B:dr 332,688.

och upptages, på sätt E. K. Näjd föreslagit, denna spanmål

i närmaste öfverensstämmelse med dess verkliga belopp år

1864 till 150,000 kubikfot med ett värde, efter 2 B:dr kubikfoten,

af............................

3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda priser. Donna

inkomst både utgjort: år 1862 B:dr 6,801 samt både 1863

och 1864 B:dr 6,800, hvarföre den nu likasom 1866 beräknas

till...............................

4:o. Arrendemedel eif kungsgårdar och andra kronolägenheten

beräknades 1863 till 331,000 B:dr och 1866 till

370,000 B:dr samt hafva utgjort:

Spanmål.

Penningar. Mått. Värde.

År 1862 .......... 59,832. 141,507. 315,767.

, 1863 .......... 68,370. 142,032. 298,163.

1864 .......... 56,277. 142,817. 254,615.

eller i medeltal 61,493. 142,119. 289,515.

På sätt E. K. Näjd

föreslagit, anser Biksdagen

dock härtill nu höra läggas,

dels arrendeafgifterna

för åtskilliga under åren

1865 och 1866 till Statsverket

indragna och redan

genom Kammar-kollegium

på längre tid utarrenderade

landsstatsboställen, hvilka

afgifter sammanlagda uppgå

till........B:dr 1,288, kft. 16,059,

Transport ll:dr 62,781,''kft. 158,178. ........ B:dr

4,685,000:

1,306,020:

300,000:

6,800:

6,297,820:

dels

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

Transport R:dr 62,781, kft. 158,178. R:dr

dels ock beloppet af arrendeinkomsten

för öfriga boställen,

Indika tills vidare

endast på ett år af E. K.

Maj ds vederbörande Befallningshafvande

utarrenderas.

Donna inkomst är väl icke

känd, men i likhet med hvad

vid sistlidne riksdag egde

rum, synes Riksdagen densamma

höra beräknas till

det belopp, hvartill boställenas

uppskattade afkastning

jemte boställsräntorna

varit i staten upptagna, eller

i jemnadt tal till 6,336

R:dr; motsvarande i spanmål,

efter 2 R:dr kubikfoten . .......3,168.

Summa R:dr 62,781, Icft. 161,346.

Enligt donna beräkning anser Riksdagen arrendemedlen

böra upptagas till:

penningar...................R:dr 63,000: —

spanmål 161,000 kubikfot, å 2 R:dr ... „ 322,000: —

5:o. Silfvertionde, myntarelön och slagskatt. Ifrågavarande

inkomst, som beräknades 1863 till 15,000 R:dr och

1866 till 16,000 R:dr, har under åren 1862—1864 i medeltal

utgjort 17,624 R:dr och synes, på sätt E. K. Näjd föreslagit,

höra beräknas till....................

6:o. Kopparräntan beräknades 1863 till 1,100 centner,

å 67 R:dr, eller 73,700 R:dr, och 1866 likaledes till 1,100

centner, å 69 R:dr eller 75,900 R:dr. Den har under åren

1862—1864 i medeltal uppgått till 1,189 centner och ett

försäljningsvärde af 82,125 R:dr, hvilket motsvarar ett medelpris

af 69 R:dr 7 öre per centner. Då emellertid priset å

den under åren 1865 och 1866 för Statsverkets räkning försålda

koppar i medeltal utgjort endast omkring 61 R:dr per

centner, anser Riksdagen, lika med E. K. Näjd, beräkningen

af kopparräntan väl kunna höjas till 1,150 centner, men

Transport R:dr

Bih. till Riksd. Prof, 1867. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft.

25

6,297,820: —

385,000: —

17,000: —

6,699,820: —

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

Transport R:dr 6,699,820: —

dess försäljningsvärde icke böra antagas högre än etter sistnämnda

pris eller till....................... 70,150: —

7:o. Tiondetackjernet. Inkomsten häraf, som beräknades

1863 till 17,000 centner, å 2 R:dr, eller 34,000 R:dr, och

1866 till 16,000 centner, å 2 R:dr 50 öre, eller 40,000 R:dr,

har under åren 1862—1864 i medeltal utgjort 17,247 centner

och ett försäljningsvärde åt 42,612 R:dr. På grund g

häraf synes donna inkomst nu höra uppskattas till 16,500

centner, med samma värde som 1866 beräknades, eller 2 R:dr

50 öre per centner........................ 41,250: —

8:o. Svafvelbrukstionden beräknades år 1863 till 4,000

R:dr och 1866 till 3,000 R:dr samt har utgjort:

år 1862 .....................R:dr 1,571

1863

1864

3,221

2,833

eller i medeltal R:dr 2,712:

I anseende till donna inkomsts föränderlighet, har, på

sätt E. K. Maj:t föreslagit, densamma här endast beräknats till

9:o. Mantalspennin garne, som beräknades 1863 till

525,000 R:dr och 1866 till 620,000 R:dr, hafva utgjort:

år 1862 ...................R:dr 630,865: —

„ 1863 ................... „ 639,873: —

„ 1864 ................... „ 574,491: —

Vid sistlidne riksdag föreslog E. K. Maj:t, med afseende

å den minskning i donna inkomst, som till följd af nådiga

Kungörelsen den 24 April 1863 måste antagas från och

med år 1864 hafva egt rum, att berörda inkomst skulle beräknas

till allenast 605,000 R:dr. Rikets Ständer funno sig

likväl på grund deraf, att bevillningen efter lista Artikeln

eller den personliga skyddsafgiften, hvilken från och med

1864 utgjorts med enahanda belopp, som mantalspenningar^,

nämnda år uppgått till 617,637 R:dr 40 öre, och att detta

belopp sedermera genom befolkningens tillvexla antagligen

förökats, böra höja den af E. Iv. Maj:t föreslagna beräkningssumman

till 620,000 R:dr. Omförmälda såsom inkomst af

lista Artikelns bevillning uppgillra belopp synes emellertid

hafva utgjort bruttouppbörden deraf, utan afdrag för de afkortningar,

som jemlik! ofvanberörda nådiga Kungörelse ega

ram. Den debiterade uppbörden af mantalspenningarne upp
-

2,700:

Transport R:dr 6,813,920:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

Transport R:dr 6,813,920: —

gick nemligen enligt 1864 års Rikshufvudbok för nämnda

år till 618,868 R:dr 2 öre, men deraf hade blifvit afkortade

43,314 R:dr 89 öre, efter afdrag hvaraf, äfvensom af

skilnaden mellan i räkenskaperna in- och utbalanserade

restantier till belopp af 1,061 R:dr 89 öre, eller tillsammans

44,376 R:dr 78 öre, återstår såsom behållen uppbörd, med

utlemnande af oren, 574,491 R:dr eller härofvan för år 1864

utförda inkomstbelopp. Detta förhållande har nu föranledt

någon nedsättning i beräkningen af förevarande inkomst;

men, då den debiterade skyddsafgiften för år 1865 med

icke mindre än 7,443 R:dr 80 öre öfverstiger samma afgift

för nästföregående år samt antagligt är, att berörda afgift för

åren 1866—1868 kommer att i enahanda proportion förökas,

anser Riksdagen donna nedsättning, på sätt E. K. Maj:t föreslagit,

icke höra sträckas längre än till............ 600,000: —

10:o. Bötesmedlen beräknades 1863 till 90,000 R:dr

och hafva under åren 1862—1864 i medeltal uppgått till

88,193 R:dr.

Då, i följd af nya Strafflagen, Kronans inkomst af bötesmedlen

måste anses hafva blifvit betydligt förhöjd, men erfarenheten

ännu icke visat, till hvad belopp donna förhöjning

borde skattas, föreslog E. K. Maj:t vid sistlidna riksdag, att

inkomsten skulle beräknas till summan af dess 1863 antagna

belopp, 90,000 R:dr och det anslag 250,000 R:dr, som under

Andra Hufvudtiteln äskades till ersättning åt personer,

menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya

Strafflagens införande frångångna bötesandelar. Detta förslag

bifölls af Rikets Ständer, och blefvo således bötesmedlen vid

sistlidna riksdag beräknade till 340,000 R:dr.

I enlighet med E. K. Maj:ts särskilda förslag rörande

omförmälda anslags nedsättande till 160,000 R:dr skulle alltså,

med fortfarande tillämpning af of vanberörda beräkningsgrund,

bötesmedlen nu upptagas till endast 250,000 R:dr. Men då

å andra sidan i betraktande tages dels den förhöjning i bötesbeloppen,

som genom nya Strafflagen egt rum, och dels

att den andel i böterna, som förut tillkommit målsegare in.

fl., utan någon ersättning numera ingår till Kronan, på grund

af hvilka båda omständigheter Kronans behållna inkomst af bötesmedlen

måste antagas nu utgöra betydligt mera än det be
Transport

R:dr 7,413,920: —-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

Transport R:dr 7,413,920: —

lopp, 90,000 R:dr, som i sådant afseende år 1863 före den

nya Strafflagens utfärdande beräknades, anser Riksdagen,

lika med E. K. Maj:t, beräkningen af förevarande inkomsttitel

likväl icke bära nedsättas vidare än till......... 300,000: —

ll:o. Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål, som

till och med åren 1870 och 1871 utgår, på grund af kontrakter

mellan Kronan och rusthållare, samt följaktligen icke

kan vara underkastad någon rubbning under nästkommande

statsregleringsår, beräknas derföre nu, likasom förut, till

140,175 kubikfot, å 2 R:dr................... 280,350: —

12:o. Tillfälliga rotevakans-afgifter, som beräknades

1863 till 8,000 R:dr och 1866 till 7,000 R:dr, hafva under

åren 1862—1864 i medeltal utgjort 7,913 R:dr och upptagas

nu, på sätt E. K. Maj:t föreslagit, till.......... 7,500: —

13:o. Vakans-afgifter af nyroterad jord beräknades

1863 till 56,000 R:dr och 1866 till 63,000 R:dr, men hafva

under åren 1862—1864 i medeltal uppgått till 66,488 R:dr

och beräknas i öfverensstämmelse med E. K. Maj:ts nådiga

Proposition till........................... 65,000: —

14:o. Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i

Halland, som 1863 beräknades till 17,000 R:dr, har under

åren 1862—1864 i medeltal utgjort 19,594 R:dr och har

derföre, i likhet med hvad vid sistlidna riksdag egde rum,

nu ansetts höra upptagas till.................. 18,000: —

15:o. Trosspassevolans-afgiften, som under de tre åren

1862—1864 med obetydlig vexling uppgått till något mer

än 26,500 R:dr om året, har alltså nu, likasom vid 1866

års statsreglering, ansetts höra beräknas till.......... 26,500: —

16:o. Båtsmansvakans-afgiften har väl under åren

1862 — 1864 i medeltal utgjort 62,535 R:dr; men synes Riksdagen,

på grund af sin till en del ovissa beskaffenhet, dock

icke höra nu upptagas högre än 1866 skett, eller till .... 60,000: —

17:o. Kontrollstämpelmedel, hvilka beräknades 1863

till 22,000 R:dr och 1866 till 20,000 R:dr, hafva utgjort:

år 1862 ......... R:dr 21,442: —

„ 1863 .................... . 20,646: —

„ 1864 .................... „ 18,782: —__

Transport R:dr 8,171,270: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

29

Transport R:dr 8,171,270:

Då donna inkomst således år efter år minskats, anser

Riksdagen densamma, på sätt E. K. Maj:t föreslagit, nu endast

böra beräknas till...................... 19,000:

18:o. Håle- och Lotsmedel, eller såsom Riksdagen anser

donna inkomsttitel rätteligen bära benämnas, fyr- och kåkmedel,

enär någon andel af lotspenningar^ icke ingår till

Statsverket.

Donna inkomst, som år 1866 beräknades till 600,000

R:dr, bär uppgått:

år 1863 till.................R:dr 551,107: —

„ 1864 „ „ 551,375: —

„ 1865 „ ................. „ 667,561: —

På grund häraf anser Riksdagen att, på sätt E. K.

Maj:t föreslagit, ifrågavarande inkomst må, i likhet med hvad

år 1866 egde rum, här beräknas till.............. 600,000:

19:o. Okservationsmedel beräknades 1863 till 6,000

R:dr, men hafva utgjort:

år 1862 .....................R:dr 2,119: —

„ 1863 ..................... „ 3,663: —

1864

5,844

3,000:

Och anser Riksdagen donna åt mera tillfälliga omständigheter

beroende inkomst bära nu, likasom 1866, beräknas

till endast.............................

20:o. Extra medel och uppkörder, bestående hufvudsakligen

af revisionsskilling^ och expeditionslösen, hafva, efter

afdrag af stubböresmedlen, hvilka från och med innevarande

år ingå till skogsplanteringskassan, utgjort:

år 1862 ....................R:dr 66,157

„ 1863 ..................... 66,653

„ 1864 .................... „ 56,445

Medeltalet häraf är 63,085; och anser Riksdagen, likasom

E. K. Maj:t, donna inkomst, som 1866 beräknades till

70,000 R:dr, nu, i anseende till dess föränderlighet, icke höra

upptagas högre än till...................... 63,000:

21:o. Intressemedel, bestående hufvudsakligen af räntan

å Lappmarks Ecklesiastikverks år 1835 till Riksgäldskontor^

öfverlemnade fond, hafva under åren 1862—1864

i medeltal uppgått till 5,417 R:dr och synes Riksdagen derföre

nu, likasom 1863 och 1866, höra beräknas till..... 5,000:

Summa ordinarie inkomster 8,861,270:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens underd,. Skrifvelse, N:o 82.

Extra ordinarie inkomster.

ko. Tullmedlen.

Tullverkets bruttoinkomst som vid sednaste riksdag beräknades till

13,500,000 E:dr, har uppgått:

under år 1864 till.....................R:dr 13,861,860: —

„ * 1865 till..................... „ 13,999,556: —

men deremot nedgått år 1866 till............ „ 13,215,910: —

eller i medeltal till . ...................R:dr 13,692,442: —

E. K. Maj:t har, enligt hvad uti Dess nådiga Proposition omförmäles,

ansett den för år 1866 inträffade minskning i inkomst höra tillskrifvas mera

tillfälliga orsaker och således funnit tullinkomsterna, hvilka, såsom ofvan

blifvit ådagalagdt, utgjort i medeltal 13,692,442 R:dr, kunna, sedan afdrag

dock egt rum för den genom salttullens upphörande från och med innevarande

år uppkommande minskning af 200,000 R:dr, med oförändrade tullsatser

upptagas till....................R:dr 13,300,000: —

Enär emellertid Riksdagen beslutat förhöjning i afgifterna

å åtskilliga de förnämsta kassa-artiklarne, nemligen:

socker, kaffe och tobak, äfvensom å artikeln bränvin och

sprit, skulle, med beräkning af medelinförseln för åren 1863—

1865, hvilken i det väsendtligaste utfaller i öfverensstämmelse

med den af E. K. Maj:t antagna stegring, i inkomst kunna

antagas, för socker, oraffineradt, efter en medelinförsel af

35,000,000 å 2 öre, till 700,000: —

raffineradt d:o d:o 6,000,000 „ å 2 öre, „ 120,000: —

kaffe d:o d:o . . . 16,000,000 „ å 2 öre, „ 320,000: —

tobak d:o d:o. . . 5,000,000 „ å 1 öre, „ 50,000: —

bränvin och sprit 1,000,000 k:r å 10 öre, „ 100,000: — 1,290,000: _

Hvadan samtliga tullinkomsterna för år 1868 komma

att uppgå till........................... 14,590,000: —

Korn likväl åtskilliga nedsättningar i tullafgiften komma att, i följd af handelstraktaten

med Frankrike, under år 1868 finna tillämpning och dessutom,

såväl genom den ökade tullsatsen, som derigenom att densamma först med

nästkommande års ingång kommer att tillämpas, någon minskning uti importen

då antagligen inträffar, har Riksdagen funnit nämnda inkomstbelopp

böra upptagas endast till................. R:dr 14,000,000: -—

Transport R:dr 14,000,000: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

31

Transport R:dr 14,000,000: —

2:o. Postmedlen.

I likhet med hvad E. K. Maj:t föreslagit, har Riksdagen

ansett postmedlen, hvilka under åren 1862—1864 i

medeltal utgjort 2,120,652 R:dr, höra såväl till inkomster

som utgifter uppföras till samma belopp som vid sistlidna

riksmöte, eller till....................■ ... . 2,000,000: —

3:o. Stämpelpapper smedlen.

Denna afgift, hvilken vid förlidna riksdag beräknades

till 1,600,000 R:dr, har under de tre åren 1863—1865

lemna! i medeltal 1,538,000 R:dr. Då uti sednaste stämpelpappers-förordning,

som med innevarande år träd! i gällande

kraft, ifrågavarande afgift blifvit för skuldebref, räkningar,

vexlar och assignation!'' nedsatt från 30 till 25 öre

för hvarje 100 R:dr af det kapitalvärde, derföre inteckning

eller betalning sökes, och således någon minskning

torde komma att i inkomsten eg a rum, har Riksdagen, i

enlighet med hvad E. K. Maj:t föreslagit, funnit denna inkomst

höra upptagas till.................... 1,500,000: —

4:o. Bränvinsbränningsmedlen.

Bränvinstillverkningen har utgjort i medeltal:

under åren 1861 — 1866 ........... 15,300,736 k:r

„ 1862—1866 ........... 15,559,462 „

„ „ 1863—1866 15,855,202 „

„ „ 1864—1866 15,735,303 „

„ „ 1865—1866 16,103,425 „

samt år 1866 ................. 15,438,600 „

Afgiften beräknades vid sistlidne riksdag till 9,500,000

R:dr och har under åren 1864—1866 i medeltal lemna!

9,441,181 R:dr. Som emellertid Riksdagen beslutat förhöjning

i denna afgift från 60 till 70 öre för kannan, har

Transport R:dr 17,500,000: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

Transport E:dr 17,500,000: —

Riksdagen, under antagande att bränvinstillverkningen under

år 1868 icke i väsendtlig män må komma att understiga

det kannetal, hvartill densamma under de sex sednare

åren i medeltal uppgått, ansett bruttobeloppet af ifrågavarande

afgift böra beräknas efter 15,000,000 kannors tillverkning

till........................... 10,500,000: —■

Summa extra ordinarie inkomster 28,000,000: —

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 Maj 1867.

Tabell

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

33

Tabell öfver Statsverkets Inkomster.

Ordinarie inkomster:

Riksmynt.

R:dr.

2,671,300

2,013,700

1,306,020

300.000

6,800

63.000

322.000

17.000

70,150

41,250

2,700

600.000

300,000

280,350

7 500

öre

\_/l Clllldl 10 1 O-lltd . y-. I Oll

| Behållen.............

tlndelt 653,010 kubikfot å 2 R:dr......

Tionde-spanmål | Behållen 150,000 kubikfot å 2 R:dr .

Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda priser.......

Airendc-mcdel j Spanmål 161,000 kubikfot å 2 R:dr . .

Silfver-tionde, myntarelön och slagskatt............

Kopparränta 1,150 centner å 61 Rall-...........

Tionde-tackjern 16,500 centner å 2 R:dr 50 öre.....

Svafvelbruks-tionde.......................

Mantalspenningar.........................

Bötesmedel............................

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål 140,175 kubikfot

å 2 R:dr............................

Tillfälliga rotevakans-afgifter................

Yakans-afgifter af nvroterad jord..............

65.000

18.000

26.500

60,000

19,000

600 000

Rotevakans-afgift af insockne frälsehemman i Kålland. .

Trosspassevolans-afgift.....................

j Bätsmans-vakans^afgift....................

Kontrollstämpel-medel.....................

Fyr- och Båkmedel....................

Obser vations-medel.......................

3 000

Extra medel och uppbörder .................

63 OOO

Intresse-medel.........................

5 000

S:gr

8,861,270

—

i!vira Ordinarie Inkomster.

Tull-medel.........................

14,000,000

2,000,000

1,500,000

10,500,000

Postmedel, påräknade för Postverkets stat och omkostnader . .

Stämpelpappers-medel..................

—

Bränvinstillverknings-afgiit..........

S:gr [28,000,000

—

Summa R:mt R:dr

36,861,270

—

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.