Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
1867-05-13 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1867:82, Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
21
N:o 82.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1867.
.— — — — Andra Kammaren den 13 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets
inkomster.
(Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 20 och Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 25).
8. A. K.
Efter tagen kännedom af E. K. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, i hvad angår Statsverkets inkomster, äfvensom af
Statskontorets i detta ämne till E. K. Maj:t afgifna underdåniga berättelse,
och sedan utredning jemväl blifvit verkställd rörande beloppen af hvad å de
särskilda inkomsttitlarna till Statsverket influtit under trenne föregående år,
nemligen 1862, 1863 och 1864, de sednaste, för Indika rikshufvudboken
hunnit afslutas, har Riksdagen, i afseende på beräkningen i Riks-staten af
Statsverkets inkomster för den tid nästa statsreglering kommer att omfatta,
eller år 1868, fattat de beslut, hvilka Riksdagen nu får i underdånighet
anmäla. ...
Härvid och före behandlingen af frågan om de särskilda ordinarie inkomsterna,
får, i afseende på förslagspriset å Kronans spanmål, Riksdagen i
underdånighet tillkännagifva, att detsamma vid omförmälda beräkning blifvit,
på sätt E. K. Maj:t i nåder föreslagit, bibehållet vid förut bestämdt belopp
af 2 R:dr för kubikfoten.
Riksdagen öfvergå!’ härefter till de
Ordinarie eller ständiga inkomsterna.
l:o. Ordinarie räntan, hvilken antingen är på vissa embets- och tjenstemän,
stater och inrättningar indelad eller ock Kronan behållen, uppskattades,
så vidt densamma är indelad, vid sistlidna riksdag till 2,692,900 R:dr. Härvid
synes likväl Riksdagen nu höra iakttagas:
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
a) att, sedan i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, E. K.
Maj.t genom nådig Kungörelse den 30 December 1863 förordnat, att samtliga
räntor å mjöl- och sågqvarnar skulle från och med år 1864 uti jordeböcker
och räkenskaper afskrifvas, de mjöl- och sågqvarnsräntor, som varit
till vissa bestämda ändamål anslagna och i räkenskapen under anordningsiitel
uppförda, nu varda saväl från inkomsten som från de särskilda anslagstitlar,
hvarunder de inbegripits, afdragna, och deremot den indelningshafvarne
tillerkända^ ersättning i stället i staten uppförd. Enligt en i Statskontoret
uPP8''J0J''d förteckning öfver de räntor af omförmälda beskaffenhet, för hvilkas
afskrifning Statskontoret, på grund af från länen inkomna och i Kammarkollegium
granskade reqvisitioner, medgifvit ersättnings utbetalande, har godtgörelse
blifvit vederbörande indelningshafvare tillerkänd för 7,436 kubikfot
6,08 kannor spanmål, nemligen 3,272 kubikfot 9,915 kannor råg, 3,315
kubikfot 7,235 kannor korn och 847 kubikfot 8,93 kannor hafre samt 7
centner 7 skålpund smör, 3 centner 80 skålpund tackjern och 325 R:dr 48
öre i penningar, i följd hvaraf således den indelade anparten af ordinarie
räntan bör med ett häremot svarande penningevärde minskas. Lika med
E. K. Maj:t anser Riksdagen härvid lämpligast, att de i dessa räntor ingående
belopp smör och tackjern, för indika persedelslag några särskilda kolumner
icke finnas i Riks-staten, omsättas till spanmål i de sädesslag, hvaraf
kronotionden i orten består, i öfverensstämmelse med de grunder, som för
räntors förvandling föreskrifvas i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855;
och linnés efter en sådan omsättning, dervid likväl, till undvikande af rubbning
i det kontanta penningebeloppet, bråk af kannetal jemnats till hela
kannor, ifrågavarande indelade men afskrifna räntor af mjöl- och sågqvarnar
uppgå till 7,593 kubikfot 5 kannor spanmål och 325 R:dr 48 öre i penningar
samt följaktligen, med beräkning af spån målen till 2 R:dr per kubikfot,
den minskning uti indelade ordinarie räntan, som i förevarande afseende
skulle ega ruin, utgöra . . . . ................R:dr 15,512: 48.
b) att, på sätt E. K. Maj:t vidare föreslagit, afdrag jemväl
bör ske för de under Sjette Hufvudtitelns anslag till landsstaten
i länen uppförda räntor af sådana landsstats-boställen, från
hvilka innehafvarne afstått emot åtnjutande af dem för sådant
fall tillerkänd boställs- och hyresersättning; varande omförmälda
räntor, hvilka, sedan boställena blifvit för Kronans läkning utarrenderade,
icke vidare utgå, i staten beräknade till ett värde af 4,763: 99.
c) att, sedan räntan å skattehemmanet Söderby N:o 5 i
Danmarks socken, Waksala härad och Upsala län blifvit nedsatt
med 11 kubikfot 6 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn,
1 skålpund smör och 9 R:dr 1 öre i penningar, samt Kongl.
Transport R:dr 20,276: 47.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
23
Transport R:dr 20,276: 47.
Maj:t genom nådigt Bref den 15 Augusti 1854 förordnat, att
den brist uti anslaget till Landshöfdingen i länet af räntan å
nämnda hemman, som genom berörda nedsättning uppkommit,
skall ersättas af Statsverket efter markegångspris, en motsvarande
minskning i denna inkomsttitel bör ega rum, hvilken, efter
smörräntans förvandling till spanmäl och spanmålens oval ver an de
i penningar efter ofvan anförda grunder, linnes uppgå till ... 32: 61.
d) att inkomsttiteln minskas med räntan af aflidne Lagmannen
Cassels i lifstiden innehafda boställe Ahlbrunna i hopsala
län, utgörande.......................... 185: 04.
samt e) att minskning jemväl, på sätt E. K. Maj:t föreslagit,
bör ega rum för värdet af indragna tjerdingsinanslöner
med..........._....................... 1,055: 05.
Summa R:dr 21,549: 17.
Efter afdrag af denna summa från ofvanstående 2,692,900 R:dr skulle
således den indelade ordinarie räntan i jemnadt tal utgöra R:dr 2,671,300: —
Den till Statsverket inflytande eller Kronan behållna
delen af ordinarie räntan, som enligt räkenskaperna utgjort:
år 1862 ................. . R:dr 2,163,372: —
„ 1863 .................. „ 2,166,864: —
„ 1864 . ................. „ 2,013,709: —
har således i medeltal uppgått till 2,114,648 R:dr. Då emellertid
qvarnräntorna, hvilka afskrefvos först från och med år
1864, följaktligen ännu ingå i ofvanberörda belopp för 1862
och 1863, anser Riksdagen, lika med E. K. Maj:t, berörda
medeltal icke kunna läggas till grund för beräkningen af
denna inkomsttitel, utan att densamma lämpligast bör, i nära
öfverensstämmelse med hvad den år 1864 utgjort, upptagas i
jemn summa till.......................... 2,013,700: --
2:o. Tiondespanmålen. Den indelade spanmålen beräknades
vid sistlidna riksdag till 653,150 kubikfot med ett
värde, efter 2 R:dr kubikfoten, af 1,306,100 R:dr. Härifrån
bör likväl, på sätt E. K. Maj:t föreslagit, nu afdragas en å
Allmänna Indragningsstaten uppkommen besparing af 38 kubikfot
1 kanna spannmål, utgörande skarprättare- och fjerd ingsmanslöner,
som, i följd af särskilda- nådiga föreskrifter, upphört
att vidare utgå. Med iakttagande häraf skulle donna
inkomst i jemnadt tal komma att utgöra 653,010 kubikfot,
Transport R:dr 4,685,000: —
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
Transport B: dr
som efter det här ofvan bestämda pris, 2 B: dr per kubikfot,
utföres med............................
Den Kronan behållna tiondespanmålen beräknades vid
sistlidna riksdag till 147,195 kubikfot med ett värde af
294,390 B:dr, och bär utgjort:
år 1862 .......... . kubikfot 144,984, B:dr 329,931.
„ 1863 ........... 147,029 „ 332,626.
„ 1864 ......... 1 .__ 150,026 „ 335,508.
eller i medeltal 147,346, B:dr 332,688.
och upptages, på sätt E. K. Näjd föreslagit, denna spanmål
i närmaste öfverensstämmelse med dess verkliga belopp år
1864 till 150,000 kubikfot med ett värde, efter 2 B:dr kubikfoten,
af............................
3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda priser. Donna
inkomst både utgjort: år 1862 B:dr 6,801 samt både 1863
och 1864 B:dr 6,800, hvarföre den nu likasom 1866 beräknas
till...............................
4:o. Arrendemedel eif kungsgårdar och andra kronolägenheten
beräknades 1863 till 331,000 B:dr och 1866 till
370,000 B:dr samt hafva utgjort:
Spanmål.
Penningar. Mått. Värde.
År 1862 .......... 59,832. 141,507. 315,767.
, 1863 .......... 68,370. 142,032. 298,163.
1864 .......... 56,277. 142,817. 254,615.
eller i medeltal 61,493. 142,119. 289,515.
På sätt E. K. Näjd
föreslagit, anser Biksdagen
dock härtill nu höra läggas,
dels arrendeafgifterna
för åtskilliga under åren
1865 och 1866 till Statsverket
indragna och redan
genom Kammar-kollegium
på längre tid utarrenderade
landsstatsboställen, hvilka
afgifter sammanlagda uppgå
till........B:dr 1,288, kft. 16,059,
Transport ll:dr 62,781,''kft. 158,178. ........ B:dr
4,685,000:
1,306,020:
300,000:
6,800:
6,297,820:
dels
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
Transport R:dr 62,781, kft. 158,178. R:dr
dels ock beloppet af arrendeinkomsten
för öfriga boställen,
Indika tills vidare
endast på ett år af E. K.
Maj ds vederbörande Befallningshafvande
utarrenderas.
Donna inkomst är väl icke
känd, men i likhet med hvad
vid sistlidne riksdag egde
rum, synes Riksdagen densamma
höra beräknas till
det belopp, hvartill boställenas
uppskattade afkastning
jemte boställsräntorna
varit i staten upptagna, eller
i jemnadt tal till 6,336
R:dr; motsvarande i spanmål,
efter 2 R:dr kubikfoten . .......3,168.
Summa R:dr 62,781, Icft. 161,346.
Enligt donna beräkning anser Riksdagen arrendemedlen
böra upptagas till:
penningar...................R:dr 63,000: —
spanmål 161,000 kubikfot, å 2 R:dr ... „ 322,000: —
5:o. Silfvertionde, myntarelön och slagskatt. Ifrågavarande
inkomst, som beräknades 1863 till 15,000 R:dr och
1866 till 16,000 R:dr, har under åren 1862—1864 i medeltal
utgjort 17,624 R:dr och synes, på sätt E. K. Näjd föreslagit,
höra beräknas till....................
6:o. Kopparräntan beräknades 1863 till 1,100 centner,
å 67 R:dr, eller 73,700 R:dr, och 1866 likaledes till 1,100
centner, å 69 R:dr eller 75,900 R:dr. Den har under åren
1862—1864 i medeltal uppgått till 1,189 centner och ett
försäljningsvärde af 82,125 R:dr, hvilket motsvarar ett medelpris
af 69 R:dr 7 öre per centner. Då emellertid priset å
den under åren 1865 och 1866 för Statsverkets räkning försålda
koppar i medeltal utgjort endast omkring 61 R:dr per
centner, anser Riksdagen, lika med E. K. Näjd, beräkningen
af kopparräntan väl kunna höjas till 1,150 centner, men
Transport R:dr
Bih. till Riksd. Prof, 1867. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft.
25
6,297,820: —
385,000: —
17,000: —
6,699,820: —
4
26
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
Transport R:dr 6,699,820: —
dess försäljningsvärde icke böra antagas högre än etter sistnämnda
pris eller till....................... 70,150: —
7:o. Tiondetackjernet. Inkomsten häraf, som beräknades
1863 till 17,000 centner, å 2 R:dr, eller 34,000 R:dr, och
1866 till 16,000 centner, å 2 R:dr 50 öre, eller 40,000 R:dr,
har under åren 1862—1864 i medeltal utgjort 17,247 centner
och ett försäljningsvärde åt 42,612 R:dr. På grund g
häraf synes donna inkomst nu höra uppskattas till 16,500
centner, med samma värde som 1866 beräknades, eller 2 R:dr
50 öre per centner........................ 41,250: —
8:o. Svafvelbrukstionden beräknades år 1863 till 4,000
R:dr och 1866 till 3,000 R:dr samt har utgjort:
år 1862 .....................R:dr 1,571
1863
1864
3,221
2,833
eller i medeltal R:dr 2,712:
I anseende till donna inkomsts föränderlighet, har, på
sätt E. K. Maj:t föreslagit, densamma här endast beräknats till
9:o. Mantalspennin garne, som beräknades 1863 till
525,000 R:dr och 1866 till 620,000 R:dr, hafva utgjort:
år 1862 ...................R:dr 630,865: —
„ 1863 ................... „ 639,873: —
„ 1864 ................... „ 574,491: —
Vid sistlidne riksdag föreslog E. K. Maj:t, med afseende
å den minskning i donna inkomst, som till följd af nådiga
Kungörelsen den 24 April 1863 måste antagas från och
med år 1864 hafva egt rum, att berörda inkomst skulle beräknas
till allenast 605,000 R:dr. Rikets Ständer funno sig
likväl på grund deraf, att bevillningen efter lista Artikeln
eller den personliga skyddsafgiften, hvilken från och med
1864 utgjorts med enahanda belopp, som mantalspenningar^,
nämnda år uppgått till 617,637 R:dr 40 öre, och att detta
belopp sedermera genom befolkningens tillvexla antagligen
förökats, böra höja den af E. Iv. Maj:t föreslagna beräkningssumman
till 620,000 R:dr. Omförmälda såsom inkomst af
lista Artikelns bevillning uppgillra belopp synes emellertid
hafva utgjort bruttouppbörden deraf, utan afdrag för de afkortningar,
som jemlik! ofvanberörda nådiga Kungörelse ega
ram. Den debiterade uppbörden af mantalspenningarne upp
-
2,700:
Transport R:dr 6,813,920:
27
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
Transport R:dr 6,813,920: —
gick nemligen enligt 1864 års Rikshufvudbok för nämnda
år till 618,868 R:dr 2 öre, men deraf hade blifvit afkortade
43,314 R:dr 89 öre, efter afdrag hvaraf, äfvensom af
skilnaden mellan i räkenskaperna in- och utbalanserade
restantier till belopp af 1,061 R:dr 89 öre, eller tillsammans
44,376 R:dr 78 öre, återstår såsom behållen uppbörd, med
utlemnande af oren, 574,491 R:dr eller härofvan för år 1864
utförda inkomstbelopp. Detta förhållande har nu föranledt
någon nedsättning i beräkningen af förevarande inkomst;
men, då den debiterade skyddsafgiften för år 1865 med
icke mindre än 7,443 R:dr 80 öre öfverstiger samma afgift
för nästföregående år samt antagligt är, att berörda afgift för
åren 1866—1868 kommer att i enahanda proportion förökas,
anser Riksdagen donna nedsättning, på sätt E. K. Maj:t föreslagit,
icke höra sträckas längre än till............ 600,000: —
10:o. Bötesmedlen beräknades 1863 till 90,000 R:dr
och hafva under åren 1862—1864 i medeltal uppgått till
88,193 R:dr.
Då, i följd af nya Strafflagen, Kronans inkomst af bötesmedlen
måste anses hafva blifvit betydligt förhöjd, men erfarenheten
ännu icke visat, till hvad belopp donna förhöjning
borde skattas, föreslog E. K. Maj:t vid sistlidna riksdag, att
inkomsten skulle beräknas till summan af dess 1863 antagna
belopp, 90,000 R:dr och det anslag 250,000 R:dr, som under
Andra Hufvudtiteln äskades till ersättning åt personer,
menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya
Strafflagens införande frångångna bötesandelar. Detta förslag
bifölls af Rikets Ständer, och blefvo således bötesmedlen vid
sistlidna riksdag beräknade till 340,000 R:dr.
I enlighet med E. K. Maj:ts särskilda förslag rörande
omförmälda anslags nedsättande till 160,000 R:dr skulle alltså,
med fortfarande tillämpning af of vanberörda beräkningsgrund,
bötesmedlen nu upptagas till endast 250,000 R:dr. Men då
å andra sidan i betraktande tages dels den förhöjning i bötesbeloppen,
som genom nya Strafflagen egt rum, och dels
att den andel i böterna, som förut tillkommit målsegare in.
fl., utan någon ersättning numera ingår till Kronan, på grund
af hvilka båda omständigheter Kronans behållna inkomst af bötesmedlen
måste antagas nu utgöra betydligt mera än det be
Transport
R:dr 7,413,920: —-
28
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
Transport R:dr 7,413,920: —
lopp, 90,000 R:dr, som i sådant afseende år 1863 före den
nya Strafflagens utfärdande beräknades, anser Riksdagen,
lika med E. K. Maj:t, beräkningen af förevarande inkomsttitel
likväl icke bära nedsättas vidare än till......... 300,000: —
ll:o. Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål, som
till och med åren 1870 och 1871 utgår, på grund af kontrakter
mellan Kronan och rusthållare, samt följaktligen icke
kan vara underkastad någon rubbning under nästkommande
statsregleringsår, beräknas derföre nu, likasom förut, till
140,175 kubikfot, å 2 R:dr................... 280,350: —
12:o. Tillfälliga rotevakans-afgifter, som beräknades
1863 till 8,000 R:dr och 1866 till 7,000 R:dr, hafva under
åren 1862—1864 i medeltal utgjort 7,913 R:dr och upptagas
nu, på sätt E. K. Maj:t föreslagit, till.......... 7,500: —
13:o. Vakans-afgifter af nyroterad jord beräknades
1863 till 56,000 R:dr och 1866 till 63,000 R:dr, men hafva
under åren 1862—1864 i medeltal uppgått till 66,488 R:dr
och beräknas i öfverensstämmelse med E. K. Maj:ts nådiga
Proposition till........................... 65,000: —
14:o. Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i
Halland, som 1863 beräknades till 17,000 R:dr, har under
åren 1862—1864 i medeltal utgjort 19,594 R:dr och har
derföre, i likhet med hvad vid sistlidna riksdag egde rum,
nu ansetts höra upptagas till.................. 18,000: —
15:o. Trosspassevolans-afgiften, som under de tre åren
1862—1864 med obetydlig vexling uppgått till något mer
än 26,500 R:dr om året, har alltså nu, likasom vid 1866
års statsreglering, ansetts höra beräknas till.......... 26,500: —
16:o. Båtsmansvakans-afgiften har väl under åren
1862 — 1864 i medeltal utgjort 62,535 R:dr; men synes Riksdagen,
på grund af sin till en del ovissa beskaffenhet, dock
icke höra nu upptagas högre än 1866 skett, eller till .... 60,000: —
17:o. Kontrollstämpelmedel, hvilka beräknades 1863
till 22,000 R:dr och 1866 till 20,000 R:dr, hafva utgjort:
år 1862 ......... R:dr 21,442: —
„ 1863 .................... . 20,646: —
„ 1864 .................... „ 18,782: —__
Transport R:dr 8,171,270: —
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
29
Transport R:dr 8,171,270:
Då donna inkomst således år efter år minskats, anser
Riksdagen densamma, på sätt E. K. Maj:t föreslagit, nu endast
böra beräknas till...................... 19,000:
18:o. Håle- och Lotsmedel, eller såsom Riksdagen anser
donna inkomsttitel rätteligen bära benämnas, fyr- och kåkmedel,
enär någon andel af lotspenningar^ icke ingår till
Statsverket.
Donna inkomst, som år 1866 beräknades till 600,000
R:dr, bär uppgått:
år 1863 till.................R:dr 551,107: —
„ 1864 „ „ 551,375: —
„ 1865 „ ................. „ 667,561: —
På grund häraf anser Riksdagen att, på sätt E. K.
Maj:t föreslagit, ifrågavarande inkomst må, i likhet med hvad
år 1866 egde rum, här beräknas till.............. 600,000:
19:o. Okservationsmedel beräknades 1863 till 6,000
R:dr, men hafva utgjort:
år 1862 .....................R:dr 2,119: —
„ 1863 ..................... „ 3,663: —
1864
5,844
3,000:
Och anser Riksdagen donna åt mera tillfälliga omständigheter
beroende inkomst bära nu, likasom 1866, beräknas
till endast.............................
20:o. Extra medel och uppkörder, bestående hufvudsakligen
af revisionsskilling^ och expeditionslösen, hafva, efter
afdrag af stubböresmedlen, hvilka från och med innevarande
år ingå till skogsplanteringskassan, utgjort:
år 1862 ....................R:dr 66,157
„ 1863 ..................... 66,653
„ 1864 .................... „ 56,445
Medeltalet häraf är 63,085; och anser Riksdagen, likasom
E. K. Maj:t, donna inkomst, som 1866 beräknades till
70,000 R:dr, nu, i anseende till dess föränderlighet, icke höra
upptagas högre än till...................... 63,000:
21:o. Intressemedel, bestående hufvudsakligen af räntan
å Lappmarks Ecklesiastikverks år 1835 till Riksgäldskontor^
öfverlemnade fond, hafva under åren 1862—1864
i medeltal uppgått till 5,417 R:dr och synes Riksdagen derföre
nu, likasom 1863 och 1866, höra beräknas till..... 5,000:
Summa ordinarie inkomster 8,861,270:
30
Riksdagens underd,. Skrifvelse, N:o 82.
Extra ordinarie inkomster.
ko. Tullmedlen.
Tullverkets bruttoinkomst som vid sednaste riksdag beräknades till
13,500,000 E:dr, har uppgått:
under år 1864 till.....................R:dr 13,861,860: —
„ * 1865 till..................... „ 13,999,556: —
men deremot nedgått år 1866 till............ „ 13,215,910: —
eller i medeltal till . ...................R:dr 13,692,442: —
E. K. Maj:t har, enligt hvad uti Dess nådiga Proposition omförmäles,
ansett den för år 1866 inträffade minskning i inkomst höra tillskrifvas mera
tillfälliga orsaker och således funnit tullinkomsterna, hvilka, såsom ofvan
blifvit ådagalagdt, utgjort i medeltal 13,692,442 R:dr, kunna, sedan afdrag
dock egt rum för den genom salttullens upphörande från och med innevarande
år uppkommande minskning af 200,000 R:dr, med oförändrade tullsatser
upptagas till....................R:dr 13,300,000: —
Enär emellertid Riksdagen beslutat förhöjning i afgifterna
å åtskilliga de förnämsta kassa-artiklarne, nemligen:
socker, kaffe och tobak, äfvensom å artikeln bränvin och
sprit, skulle, med beräkning af medelinförseln för åren 1863—
1865, hvilken i det väsendtligaste utfaller i öfverensstämmelse
med den af E. K. Maj:t antagna stegring, i inkomst kunna
antagas, för socker, oraffineradt, efter en medelinförsel af
35,000,000 å 2 öre, till 700,000: —
raffineradt d:o d:o 6,000,000 „ å 2 öre, „ 120,000: —
kaffe d:o d:o . . . 16,000,000 „ å 2 öre, „ 320,000: —
tobak d:o d:o. . . 5,000,000 „ å 1 öre, „ 50,000: —
bränvin och sprit 1,000,000 k:r å 10 öre, „ 100,000: — 1,290,000: _
Hvadan samtliga tullinkomsterna för år 1868 komma
att uppgå till........................... 14,590,000: —
Korn likväl åtskilliga nedsättningar i tullafgiften komma att, i följd af handelstraktaten
med Frankrike, under år 1868 finna tillämpning och dessutom,
såväl genom den ökade tullsatsen, som derigenom att densamma först med
nästkommande års ingång kommer att tillämpas, någon minskning uti importen
då antagligen inträffar, har Riksdagen funnit nämnda inkomstbelopp
böra upptagas endast till................. R:dr 14,000,000: -—
Transport R:dr 14,000,000: —
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
31
Transport R:dr 14,000,000: —
2:o. Postmedlen.
I likhet med hvad E. K. Maj:t föreslagit, har Riksdagen
ansett postmedlen, hvilka under åren 1862—1864 i
medeltal utgjort 2,120,652 R:dr, höra såväl till inkomster
som utgifter uppföras till samma belopp som vid sistlidna
riksmöte, eller till....................■ ... . 2,000,000: —
3:o. Stämpelpapper smedlen.
Denna afgift, hvilken vid förlidna riksdag beräknades
till 1,600,000 R:dr, har under de tre åren 1863—1865
lemna! i medeltal 1,538,000 R:dr. Då uti sednaste stämpelpappers-förordning,
som med innevarande år träd! i gällande
kraft, ifrågavarande afgift blifvit för skuldebref, räkningar,
vexlar och assignation!'' nedsatt från 30 till 25 öre
för hvarje 100 R:dr af det kapitalvärde, derföre inteckning
eller betalning sökes, och således någon minskning
torde komma att i inkomsten eg a rum, har Riksdagen, i
enlighet med hvad E. K. Maj:t föreslagit, funnit denna inkomst
höra upptagas till.................... 1,500,000: —
4:o. Bränvinsbränningsmedlen.
Bränvinstillverkningen har utgjort i medeltal:
under åren 1861 — 1866 ........... 15,300,736 k:r
„ 1862—1866 ........... 15,559,462 „
„ „ 1863—1866 15,855,202 „
„ „ 1864—1866 15,735,303 „
„ „ 1865—1866 16,103,425 „
samt år 1866 ................. 15,438,600 „
Afgiften beräknades vid sistlidne riksdag till 9,500,000
R:dr och har under åren 1864—1866 i medeltal lemna!
9,441,181 R:dr. Som emellertid Riksdagen beslutat förhöjning
i denna afgift från 60 till 70 öre för kannan, har
Transport R:dr 17,500,000: —
32
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
Transport E:dr 17,500,000: —
Riksdagen, under antagande att bränvinstillverkningen under
år 1868 icke i väsendtlig män må komma att understiga
det kannetal, hvartill densamma under de sex sednare
åren i medeltal uppgått, ansett bruttobeloppet af ifrågavarande
afgift böra beräknas efter 15,000,000 kannors tillverkning
till........................... 10,500,000: —■
Summa extra ordinarie inkomster 28,000,000: —
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 13 Maj 1867.
Tabell
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
33
Tabell öfver Statsverkets Inkomster.
Ordinarie inkomster:
Riksmynt.
R:dr.
2,671,300
2,013,700
1,306,020
300.000
6,800
63.000
322.000
17.000
70,150
41,250
2,700
600.000
300,000
280,350
7 500
öre
\_/l Clllldl 10 1 O-lltd . y-. I Oll
| Behållen.............
tlndelt 653,010 kubikfot å 2 R:dr......
Tionde-spanmål | Behållen 150,000 kubikfot å 2 R:dr .
Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda priser.......
Airendc-mcdel j Spanmål 161,000 kubikfot å 2 R:dr . .
Silfver-tionde, myntarelön och slagskatt............
Kopparränta 1,150 centner å 61 Rall-...........
Tionde-tackjern 16,500 centner å 2 R:dr 50 öre.....
Svafvelbruks-tionde.......................
Mantalspenningar.........................
Bötesmedel............................
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål 140,175 kubikfot
å 2 R:dr............................
Tillfälliga rotevakans-afgifter................
Yakans-afgifter af nvroterad jord..............
65.000
18.000
26.500
60,000
19,000
600 000
Rotevakans-afgift af insockne frälsehemman i Kålland. .
Trosspassevolans-afgift.....................
j Bätsmans-vakans^afgift....................
Kontrollstämpel-medel.....................
Fyr- och Båkmedel....................
Obser vations-medel.......................
3 000
Extra medel och uppbörder .................
63 OOO
Intresse-medel.........................
5 000
S:gr
8,861,270
—
i!vira Ordinarie Inkomster.
Tull-medel.........................
14,000,000
2,000,000
1,500,000
10,500,000
Postmedel, påräknade för Postverkets stat och omkostnader . .
Stämpelpappers-medel..................
—
Bränvinstillverknings-afgiit..........
S:gr [28,000,000
—
Summa R:mt R:dr
36,861,270
—
Bill. till Riksd. Prof. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft.
5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.