Sök i Ratio Lex

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 26

1868-04-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1868:26, Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 26

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 26.

.%:<9 2G.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 April 1868,

— __ — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning aj väckt motion om upphäfvande.

af frälsemäns forum privilegiatum. (

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 8.)

8. A. K.

Hos Riksdagen har förslag blifvit vackt om upphäfvande af de stadgande^

enligt hvilka frälsemän ega att få vissa dem rörande mål och angelägenheter omedelbart

af Hofrätt handlagda och bedömda.

Vid pröfning häraf bär hos Riksdagen i betraktande kommit, att, enligt

Konkurslagen den 18 September 1862 och Kong]. Förordningarne af samma dag

om boskilnad och om undanskiftande af egendom i makars bo samt huru gäld vid

dödsfall betalas skall och om urarfvagörelse, så ock angående undanskiftande af

egendom i död makes bo, frälsemans konkurs- och boskilnadsmal icke vidare skola

omedelbart af Hofrätt upptagas, samt att genom Strafflagen af den 16 Februari

1864 åtskilliga af de i 8 Kapitlet 2 § 9 momentet Rättegångs-balken uppräknade

fall, i hvilka frälseman för af honom begångna brott skolat dömas åt Hofrätt såsom

förste domstol, upphört att ega tillämplighet, hvarjemte, rörande flera af de

öfrig-», olika åsigter numera torde kunna uppstå, huruvida de höra af Underrätt

eller Hofrätt ,omedelbarligen afdömas. Det är följaktligen endast i fråga om bouppteckningar,

arf, testamenten och förmynderskap, som Hofrätternas särskilda jurisdiktion

öfver frälsemän ännu har någon egentlig betydelse. Dock äfven i afseende

på boupptecknings- och arfsfrågor står den icke väl tillsammans med föreskrifterna

i olvanberörda Kongl. Förordning den 18 September 1862 angående urarfvagörelse

och undanskiftande af egendom i död makes bo. Enligt 5 och 7 §§

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 26.

i denna förordning åligger det nemligen frälsemans arfvinge, som vill o-öra si» ur_

ärfva, och efterlefvande maka, som vill afträda egendom för att vinna befrielse från

gäld, att hos underdomaren afträda egendomen inom en månad från den da» bouppteckningen

slutades, och följaktligen äfven att vid afträdesansökningen foga

samma handling Men enligt 9 Kapitlet 4 § Ärfda-balken bör ock inom nyssnämnuUn

bouppteckningen mgifvas till den Hofrätt, hvarunder den aflidne vid dödstillfallet

lydt. Denna Öfverrätt tillkommer derjemte, på grund af 2 och 3 M i

omförmälda kapitel af Arfda-balken, att vaka deröfver, att bouppteckning efter frälseman

varder inom föreskrifven tid hållen och, om sådant ej later si» »öra medce

a anstånd dermed till viss dag. Deremot egen underdomaren,“enligt 21 & i

862 års förordning, att, i fråga om egendoms afträdande, pröfva huruvida bouppteckningen

blifvit i laga tid upprättad. Dessa inkonseqvenser i lagstiftningen kunna

svårligen annat än leda till oreda och förvecklingar i tillämpningen.

Hvad angår den Hofrätten åliggande vårdnad öfver förmynderskap för

omyndige af frälsestånd, har svårigheten att utöfva densamma, isynnerhet då myndhngarne

bo å aflägse orter, blifvit,ökad genom Kongl. Förordningen angående

tillsyn a förmyndares förvaltning af omyndigs egendom den 24 September 1861

och särdeles genom dess stadgande i 5 §, enligt hvithet Rätten, då fråga väckes

^r-uyndare bor lemna inteckning eller annan säkerhet för omyndigs hos honom

innestaende medel, eger derom förordna såsom nödigt och skäligt pröfvas, hvilken

profning åter måste grunda sig på eu kännedom om personens vederhäftighet och

förhållande i öfrig!, som i de hosta fall icke är att förutsätta hos annan domstol

“ Ooderrätten i orten, der förmynderskapet linnés. Stadgande™ angående Adelns

särskilda forum hafva sålunda, äfven der de qvarstå, förlorat sitt ursprungliga samman

lång och de kunna derföre nu mindre än någonsin anses såsom eu verklig

förman för Ridderskap^ och Adeln. Om man äfven fäster mindre vigt vid den

omständighet att frälsemannen derigenom gå miste om en instans i deras aids- och

krmynderskapstvister, hvilket visserligen bereder skyndsamhet, men också i samma

man minskar säkerheten i dessa tvisters pröfning, så är det dock otvifvelaktigt, att

för det störa flertalet af Ridderskapet och Adelns ledamöter, som bo aflägse från

en Hofrätt, under hvars jurisdiktion de lyda, både besvär och kostnad vållas genom

ifrågavarande privilegium, som hindrar dem a tf. i sådana enkla ärenden som

boupptecknings ingifvande, testamentsbevakning och förmyndareförordnande vända

mg till domstolen i orten, under det att de i vida stigare och lika grannlaga saker

in as te underkasta sig samma domstols jurisdiktion.

Deraf att ifrågavarande undantagslag upphäfva, blir en följd att jemväl

Kongl. Brefyen den 26 Oktober 1748 och den 7 April 1805, hvarigenom utländske

adelsman och Svenska Akademiens ledamöter förklarats berättigade till enahanda

förmaner i omförmälda hänsende, som nu tillkomma Svenska adelsmän, till all verkan

förfalla. Deremot synes den föreslagna förändringen icke höra medföra förlust

af adelsmännens på särskilda författningar grundade rätt att sjelfve utse personer

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens''underd. Skrifvelse, N;o 26.

till förrättande af bouppteckningar och arfskiften äfven i de städer, der sådan rättighet

ej värde! jemväl öfrig» samhällsklasser beredd i den ordning, som anvisas i

den rörande detta ämne redan beslutade nya lag; och har Riksdagen, till undvikande

af misstydning, ansett särskilt förbehåll härom nödigt.

På dessa skål hav Riksdagen för sin del beslutat en författning angående

upphäfvande af frälsemäns rätt till särskild!: forum, så lydande:

»Med ändring af hvad 6 § af Ridderskapet och Adelns privilegier deri 16

»Oktober 1723 samt 8 och 9 momenten af 2 § i 8 Kapitlet Rättegångs-balken in»nehålla

derom, att vissa mål och angelägenheter rörande frälsemän skola omedel»bart

af Hofrätt bedömas och handläggas, förordnas, att dessa mål hädanefter

»skola tillhöra vederbörande Underdomstolar och efter allmänna Rättegångsord»ningen

behandlas: dock att derigenom icke någon inskränkning sker i den rätt,

»som, jemlikt Kongl. Resolutionen den 3 Oktober 1675, § 35, jeratord med Kong!.

»Förordningen den 1 Mars 1749, tillkommer aftvinga!'' i adliga sterbhus, att till

»förrättande af bouppteckningar och arfskiften i samma sterbhus kalla dem, de

»helst dertill bruka vilja; kommande i följd häraf Kongl. B ref ven den 26 Oktober

»1748 och den 7 April 1805, hvarigenom utländske adelsmän, som hit till riket in»kommit,

samt Svenska Akademiens ledamöter blifvit förunnade enahanda förmåner

»i rättegångsmål som Ridderskapet och Adeln, att till all verkan upphöra.

»De mål och ärenden, som, vid den tid donna författning träder i verkstäl»lighet,

på Hofrätt^ pröfning bero, skola af Hofrätten med slut afhjelpas.»

Riksdagen framhärda.!'' etc.

Stockholm den 8 April 1868.

N:o 27.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.