Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående sådan ändring i 12 § Läroverksstadgan, att grekiska språket måtte blifva ett valfritt läroämne.

1868-04-29 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1868:30, Skrifvelse, angående sådan ändring i 12 § Läroverksstadgan, att grekiska språket måtte blifva ett valfritt läroämne.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 30.

i

]%\''0 SO.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 April 1868.

— — — — Andra Kammaren den 29 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående sådan ändring i 12 § Läroverksstadgan,

att grekiska språket måtte blifva ett valfritt läroämne.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 8 och

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 1 Utlåtande N:o 36.)

8. A. K.

Uti Riksdagens Första Kammare har förslag blifvit väckt att hos Eders

Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det 12 § i den förnyade nådiga Stadgan för

Rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januri 1859, sådan donna § lyder i

Kongl. Kungörelsen den 12 Maj 1865, måtte sålunda förändras, att lärjunge, som

begagnar undervisning i latin, må på målsmans anhållan frikallas från läsning af

grekiska språket och i stället under de lärotimmar, då sådan befrielse egen rum,

undervisas, på sätt rektor och lärare, med billigt afseende på målsmans önskan, finna

för lärjungen lämpligt eller ock utom skolan njuta sådan undervisning, som af

rektor godkännes.

Enligt 1820 års Skolordning var elementarläroverket eu »lärdomsskola», äfven

trivial-skola kallad, med en vid sidan anordnad så kallad apologist-afdelning

för det borgerliga lifvets behof. I Stadgan för rikets allmänna elementarläroverk

af den 14 Augusti 1856, äfvensom i ofvanberörda, ännu gällande 1859 års Läroverksstadga

förklaras deremot de offentliga elementarläroverken hafva »till ändamål dels

att utöfver omfånget för folkskolans verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning,

dels ock att grundlägga de vetenskapliga insigter, som vid universitetet eller

högre tillämpningsskola vidare utbildas.» Skolans uppgift att dana medborgare är

Bih. till Riksd. Prat. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 3 Häft 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 30.

således ställd i första, men åliggandet att bilda lärdomsidkare och embetsman är

satt i andra rummet. Om Svenska elementarläroverket vore eu så kallad lärd

skola, med uteslutande anspråk att åstadkomma grundläggning af en vetenskaplig

undervisning för de få lärjungar, som deraf kunde och borde sig begagna, torde

grekiska språket icke höra från en sådan undervisning uteslutas eller någon lärjunge

från detta språks studium frikallas. Men nämnda läroverk har icke något

sådant uteslutande ändamål, och om, detta oaktadt, de så kallade reala undervisningsämnenas

målsmän endast långsamt och efter starkt motstånd lyckats gorå eu

del af sina fordringar gällande, så har detta utan tvifvel till viss grad berott på

förbiseende deraf, att detta läroverk, som på offentlig bekostnad och genom alla

samhällsklassers skattebidrag mot ringa afgift hålles Öppet för alla, bör lämpas efter

de flesta lärjungarnes behof af uppfostran. Detta förbiseende är sannolikt förnämsta

orsaken till det motstånd, hvarmed förslagen om valfrihet i fråga om grekiska

språket blifvit bemötta; hvartill kommit svårigheten att med valfrihet af läroämnen

praktiskt anordna undervisningen vid elementarläroverken.

Vidare synes det Riksdagen otvifvelaktigt, att den undervisning i grekiska

språket, som elementarläroverket är skyldigt att erbjuda alla, men icke ovilkorligen

berättigad! att påtvinga någon, skulle vinna betydlig! i omfång och grundlighet,

om den finge inskränkas till sådane lärjungar, som frivilligt sökte densamma,

samt att lärarnes skicklighet och nit skulle i hvarje särskild skola utöfva ett icke

ringa inflytande på tilloppet af lärjungar, som önskade inhemta kunskap i grekiska

språket.

Hos Riksdagen har dessutom i betraktande kommit, att den lärjunge, hvilken

ifrågavarande frihet beviljas, kan i många fall för sig använda dessa fritimmar

nyttigare utom, än inom skolan. Han kan t. ex. för fysisk svaghets skull behöfva

dessa fritimmar till nödig hvila eller stärkande kroppsöfning, eller för psykisk svaghets

skull för att i skolans öfriga många läroämnen, genom längre medgifven tid

för hemläsning, kunna väl följa med, eller för idkande! af musik och dylik!, eller

för öfvande! af något kroppsarbete, som ligger i hans håg och som är förenlig!

med hans anlag o. s. v. Han kan således behöfva sin fritid för mycket godt och

nyttigt, från hvithet skolans jagande tvång eljest utestänger honom och dermed

indirekt (häfver honom in på en lefnadsväg, för hvilken han måhända saknar böjelse.

Vill och kan ej målsman med rektors råd bereda ynglingen sådan sysselsättning

utom skolan, utan heldre önskar honom sysselsatt inom densamma, då bör

väl icke skolan vara för ynglingen stängd, men icke heller förbunden att för hans

rökning ändra läsordning och påkalla ökade lärarekrafter, alldenstund klassläsning

eller ynglingars hållande inom samma lexlag under samma lärare visat sig icke

vara ett oundgängligt vilkor för en god undervisning på skolans högre stadier, särdeles

om antalet är så måttligt, som det i allmänhet varit på dessa stadier.

Riksdagen får på grund häraf hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t, med upphäfvande af 12 § i nu gällande Lä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 31.

roverksstadga, i nåder anbefalla en sådan anordning af undervisningen inom

elementarläroverken, att lärjunge, hvilkens målsman så önskar, må kunna begagna

undervisningen i latinska språket, utan nödtvång att på samma gång låta sig undervisas

i det grekiska; samt att han under de lärotimmar, då sådan befrielse eger

rum, må få begagna tiden på sätt rektor, med billigt afseende på målsmans önskan,

finner för lärjungen lämpligt, utom eller inom skolan, i sednare fallet utan

att skolan derför må anses skyldig att ändra sin läsordning eller påkalla förökad

lärarekraft.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 29 April 1868.

31.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 April 1868.

— — — — Andra Kammaren den 29 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga Proposition,

angående upplåtelse till Stockholms stad af vissa delar utaf

Kronans tomter N:is 2 och 3 å Riddarholmen.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62).

8. A. K.

Uti nådig Proposition af den 10 sistlidne Januari har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen, att de delar af Kronans tomter Nås 2 och 3 å Riddarholmen,

hvilka å en af vice Stadsingeniören R. Brodin uppgjord samt Riksdagen tillställd

planritning finnas utmärkta inom bokstäfverna c, d, e, k, g, f, a, b, c och tillsammans

innehålla 8,393 qvadratfot, må, derest derå uppförda byggnader kunde lind
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.