Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående utmyntning af guldmynt & francsvalör.

1868-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1868:40, Skrifvelse, angående utmyntning af guldmynt & francsvalör.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 40.

7

vV:#> 40.

Uppläst och godkänd

hos Första Kammaren den 11

— Andra Kammaren den 11

Maj 1868.

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående utmyntning af guldmynt & francsvalör.

(Sammans. Banko- och Lag-Utsk. Bet. N:o 5.)

8. A. K.

Uti nådig Proposition till nu församlade Riksdag af'' den 17 sistlidne Mars

har Eders Kongl. Maj:t omförmält.:

att genom en den 23 December 1865 afslutad konvention aftal träffats mellan

Frankrike och Belgien. Italien och Schweitz om gemensamma bestämmelser

för de inom nämnda länder präglade myntsorter, samt om dessas emottagande i alla

offentliga kassör inom de kontraherande länderna;

att Kejserliga Franska regeringen, i betraktande af de ovedersägliga fördela™

e af ett i alla länder gällande enahanda myntsystem, inbjudit Eders Kongl.

Maj:t, likasom regeringarne i öfriga civiliserade länder, att ansluta sig till omförmälda

konvention;

att sedan derefter, likaledes på inbjudning af Kejserliga Franska regeringen,

under nästlidna års sommar i Paris hållits en konferens, deri representanter för 20

särskilda stater deltagit, för öfverläggning rörande de till berörda ämne hörande frågor,

så både det af Eders Kongl. Maj:t för Sverige förordnade ombud vid konferensen till

Eders Kongl. Maj:t afgifvit berättelse om förhandlingarne vid densamma och tillika uti

ett vid berättelsen fogadt underdånigt betänkande förordat Sveriges anslutande till

en allmän konvention, grundad på antagande af guld såsom värdelikare och hvarigenom

de civiliserade nationerna skulle förbinda sig dels att utmynta och dels att

i liqvid emottaga myntstycken af en halt, bestående till nio tiondedelar af fint

guld och till en tiondedel af koppar, samt i värde motsvarande 10, 20 och 25 francs,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 40.

hvarjemte ombudet föreslagit, att till eu början den Svenska dukaten måtte förändras

till öfverensstämmelse med det Franska 10-francs-stycket, äfvensom att, såsnart

Frankrike beslutit prägling af 25-francs-stycken i guld, likadana myntstycken

måtte i Sverige präglas; samt slutligen

att Statskontoret, som erhållit nådig befallning att yttra sig såväl öfver nyssberörda

betänkande, som öfver den Eders Kongl. Maj:t tillhandakomma inbjudning

att biträda 1865 års ofvan omförmälda myntkonvention, i underdånighet tillstyrkt,

det Eders Kongl. Maj:t måtte, i samråd med Riksdagen, besluta att hädanefter, så

snart sig gorå läte och med rikets fördel kunde finnas förenligt, guld skulle förklaras

i Sverige vara ensam värdemätare; att utmyntning af dukater måtte upphöra

och i deras ställe ett guldmynt af alldeles samma beskaffenhet, som det Franska

10-francs-stycket, präglas och antagas till i Sverige gångbart mynt, samt att underhandlingar

med Kejserliga Franska regeringen måtte öppnas för att under de

vilkor och kontroller, som kunde finnas lämpliga, betrygga detta Svenska guldmynts

emottagande i de länders offentliga kassör, som deltagit i myntkonventionen af

år 1865.

Eders Kongl. Maj:t har för egen del förklarat, att ehuru Eders Kongl.

Maj:t fullt uppskattade fördelame af ett för alla civiliserade nationel- gemensamt

myntsystem, frågan om att i Sverige införa ett här alldeles nytt sådant system,

grundad! på antagande af guldet såsom ensam värdemätare, vore af så allvarlig

och i bestående förhållanden djupt ingripande beskaffenhet, att densamma, för att

göras till föremål för någon Eders Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen, erfordrade

en pröfning, som den för nu församlade Riksdag redan långt framskridna

tiden icke medgåfve; men att Eders Kongl. Maj:t deremot ansåge hinder icke mota

för att redan nu afgöra och antaga det särskilda förslaget om upphörande af dukatutmyntningen

och att i stället härstädes skulle präglas guldmynt af samma beskaffenhet

som det Franska 10-francs-stycket, och motsvarande 25 francs, så snart.

eu gång Frankrike beslutit sig för att utgifva dylikt mynt:

& Och har Eders Kongl. Maj:t, med tillkännagifvande att för bestämmande

med all erforderlig noggrannhet af 10-och 25-francs-styckenas vigt, jemförelseväo-ningar

emellan Svenska skålpundet och Franska kilogrammen hos Vetenskapsakademien

verkställdes, föreslagit Riksdagen att, med upphäfvande af hvad Kongl.

Förordningen den 9 Maj 1835 angående myntfoten innehåller om utmyntning af

guld, nya bestämmelser, i enlighet med ett af Eders Kongl. Maj:t afgifvet förslag,

måtte beslutas angående präglande af guldmynt, motsvarande 10 och 25 francs i guld.

I afseende på Eders Kongl. Maj:ts förslag i hvad detsamma rörer prägling

af guldmynt motsvarande 25 francs, bör Riksdagen tillkännagifva, hurusom Riksdagen

antager, att, när utgifvande af mynt å denna valör blifver beslutadt af de

rnagter, som ingått myntkonventionen af år 1865, samt Eders Kongl. Maj:t på grund

deraf anbefaller prägling utaf dylika mynt, åt desamma mynt gifves en sådan form,

att de blifva för internationell bruk lämpliga.

Vidkommande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 40.

Vidkommande deri del af Eders Kong!. Maj:ts förslag, som innefattar bestämmelse

angående remedium för de ifrågavarande guldmynten, eller att remedium

i halt må utgöra på hvarje skålpund myntguld två ettusendedels skålpund,

vare sig öfver eller under den bestämda halten, samt remedium i vigt för hvardera

slaget af guldmynt likaledes två ettusendedelar, öfver eller under, på hvarje

skålpund, får Riksdagen erinra, att i konventionen emellan Frankrike, Belgien,

Italien och Schweitz visserligen samma remedium så i halt, som vigt, är bestämdt,

men icke på någon viss vigtqvantitet myntmetall, utan på hvarje myntstycke för

sig; och då angeläget torde vara, att mynten till sin beskaffenhet må i allt väsendtligt

blifva lika med andra länders enahanda mynt, har Riksdagen ansett Eders

Kongl. Maj:ts förslag i donna del erfordra jemkning i den anförda syftningen.

I öfverensstämmelse för öfrigt med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

allenast med den nyss omförmälda afvikelsen, har Riksdagen alltså för sin del beslutat

att, med upphäfvande af hvad Kongl. Förordningen den 9 Maj 1835, angående

myntfoten, innehåller om utmyntning af guld, må i detta hänseende stadgas:

l:o) att af guld utmyntas följande myntstycken, nemligen:

ett af det guldvärde och den vigt, som vid ofvanberörda jemförelsevägningar befunnits

noggrann!: motsvara det genom myntkonventionen den 23 December 1865 af

Frankrike, Belgien, Italien och Schweitz antagna 10-francs-stycket, samt ett af det

guldvärde och den vigt, som, med tillämpning af samma konventions bestämmelser,

noggrant motsvarar 25-francs;

hörande de utrönta svenska vigtbestämningarne införas i den författning, som kan

blifva i ämnet utfärdad;

2:o) att dessa guldmynt skola innehålla nio delar rent guld mot en del koppar,

eller hafva en halt af niohundra ettusendedelar, hvilken blandning kallas myntguld;

3:o) att remedium i halt får utgöra på hvarje myntstycke två ettusendedelar

öfver eller under den råtta halten, samt remedium i vigt, likaledes på hvarje myntstycke,

två ettusendedelar öfver eller under den råtta vigten;

4:o) att å guld, som till utmyntning inlemnas, skall myntskatt afrälcnas med

det belopp, Kongl. Maj:t bestämmer, dock icke öfver tre tiondedel procent; hvarjemte

skedarelön bör enligt gällande föreskrift erläggas för guld, som är osmidigt.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 11 Maj 1868.

Bih. till Riksd. Prot. 1868. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 4 Håft.

O

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.