Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om anvisande af särskildt anslag för allmänna arbeten under år 1868, till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet.
1868-03-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1868:5, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om anvisande af särskildt anslag för allmänna arbeten under år 1868, till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 5«
5
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Mars 1868.
— — — — Andra Kammaren den 21 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
om anvisande af särskildt anslag för allmänna arbeten
under år 1868, till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af
missväxt och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af
landet.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 och Memorial N:o 38).
8. A. K.
Under tillkännagifvande, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i åtskilliga
län, med anledning af den betryckta ställning, hvaruti befolkningen inom
dessa län sig befinner, till följd, ej mindre af flera på hvarandra följande års felslagna
skördar och den under sistförflutna året i vissa trakter inträffade nästan
fullständiga missväxt, än äfven af den minskade arbetsförtjenst, hvilken af andra
förhållanden och i allmänhet dyr tid förorsakats, hos Eders Kongl. Maj:t gjort underdåniga
framställningar om medels anvisande för utförande af allmänna arbetsföretag,
att så fort som möjligt under innevarande år sättas i verket, har Eders
Kongl. Maj: t, uti nådig Proposition af den 10 sistlidne Januari, uppgift t de allmänna
arbeten, som i sådant afseende blifvit ifrågasätta, samt i sammanhang derimed
jemväl meddelat Riksdagen hvad som förekommit beträffande det vid 1862—
1863 års riksdag för verkställande af nödiga rensningar i Luleå eif samt anläggande
af kanaler med lutande planer förbi Hedens och Ede forsar, i ändamål att derigenom
erhålla oafbruten kommunikation mellan Luleå och Storbacken, till Eders
Kongl. Maj:te disposition anvisade anslag af 852,000 R:dr, hvaraf 500,000 R:dr bill
-
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 5.
vit lyftade och 352,000 R:dr ännu äro innestående; och har Eders Kong!. Maj:t,
beträffande berörda från särskilda orter sökta statsbidrag, yttrat den åsigt, att
Eders Kong!. Maj:t visserligen ansåge af största vigt, att tillfälle till arbetsförtjenst
genom utförande af större allmänna företag blefve beredt företrädesvis de af missväxt
eller felslagen skörd hemsökta norra provinserna; men att Eders Kongl. Maj:t
funne det icke heller höra lemnas utan öfvervägande, att de i allmänhet rådande
höga pris på de vigtigaste lefnadsförnödenheterna efter all sannolikhet komme att
under instundande vår och sommar inom vissa delar äfven af det öfriga landet
föranleda behof af bidrag till allmänna arbetsföretag, helst det icke torde kunna
under året påräknas, att större arbeten i enskild väg komme till utförande, och
jernvägsbyggnaderna under innevarande år jemförelsevis blefve föga omfattande,
hvarigenom en stor del af den befolkning, som dervid förut varit sysselsatt, måste
sakna anställning. Vid sådant förhållande har Eders Kongl. Maj:ts framställning
till Riksdagen om nödiga medel för ändamålet ansetts icke endast höra afse de
norra länen, hvilka redan erhållit betydlig undsättning från Statens sida och frikostigt
understöd jemväl på enskild väg, utan höra gifvas en mera allmän omfattning.
Då dertill komme, att ännu vore o afgjordt huruvida arbetena vid Luleå eif
under året blifva fortsätta, derigenom i väsendtlig mån skulle förminskas behofvet
att inom Norrbottens län bereda särskilda arbetstillfällen; äfvensom att, beträffande
en del af de arbeten, som blifvit ifrågasätta, ytterligare upplysningar måste inhemtas
och vederbörandes yttranden erfordras angående tillstyrkta nedsättningar i de
begärda statsbidragens belopp, har Eders Kongl. Maj:t, utan att för närvarande
ingå i pröfning af den ena eller andra ortens större eller mindre behof af understöd
eller af lämpligaste fördelningen utaf de medel, som kunna varda beviljade, föreslagit
Riksdagen att till väganläggningar och vägförbättringar, sjösänkningar och
vattenaftappningar samt andra allmänna arbeten, af den art att understöd till desammas
utförande af statsmedel vanligen lemnas, för år 1868 särskilt anvisa ett
belopp af Femhundratusen Riksdaler att af Eders Kongl. Maj:t användas, under
iakttagande af de allmänna vilkor och stadganden, som vid sednaste riksdag i afseende
å dylika arbeten fastställdes.
Utan att bestrida rigtigheten deraf, att, när Statens mellankomst oundgängligen
påkallas för lindrande af nöd, uppkommen i följd af missväxt inom vidsträcktare
områden, hjelpen företrädesvis bör lemnas genom att bereda tillfällen till arbetsförtjenst
för den nödlidande befolkningen, har dock Riksdagen icke kunnat
lemna obetingadt bifall till hvad af Eders Kong!. Näjd uti förevarande nådiga
Proposition blifvit föreslaget. Uti Propositionen finnes nemligen antydt, att, ehuru
de af missväxt eller felslagen skörd hemsökta norra provinserna företrädesvis
äro i behof af tillfällen till arbetsförtjenst, herde dock äfven komma under öfvervägande,
huruvida icke de i allmänhet rådande höga pris på de vigtigaste lefnadsförnödenheterna
efter all sannolikhet komme att under instundande vår och sommar
inom vissa delar af det öfriga landet föranleda behof af bidrag till allmänna
7
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 5.
arbetsföretag. Det är således icke endast till lindrande af en redan för handen
varande nöd, som det ifrågavarande statsanslaget blifvit äskadt, utan dermed afses
jemväl att erhålla tillgångar att bispringa orter, hvilka först under instundande
vår och sommar torde komma i behof af hjelp. Det kan likväl ifrågasättas, huruvida
det är gagneligt att, utan föregången pröfning af ett redan gifvet behof, anvisa
medel för att skaffa arbetsförtjenst inom orter, som framdeles kunna komma
att anse sig behöfva Statens biträde, då det i icke ringa mån skulle motverka den
enskilda omtankan och företagsamheten, om befolkningen, genom ett dylikt, utan
bestämdt angifvet särskildt ändamål beviljadt anslag, finge anledning till den föreställningen,
att Staten ville ikläda sig skyldigheten att skaffa arbete åt alla de delar
af landet, som i följd af de höga priserna å lefnadsförnödenheter under årets
lopp funne svårighet att lemna sådant åt de behöfvande. Om Riksdagen på förhand
anvisade särskilda anslag i hufvudsakligt syfte att bereda arbete, utan att
sjelfva arbetsföretagets nödvändighet eller behöflighet utgjorde väsendtligaste skälet
till dess åvägabringande, skulle ock lätt kunna inträffa att den inom en ort väl
behöfliga arbetskraften blefve ryckt från gagneligare och nödvändigare företag,
samt att den enskilde arbetsgifvaren nödgades inställa dylika företag, då han icke
vore i tillfälle betala så hög arbetslön, som kunde utfästas för de allmänna arbetena,
h vilka blifvit sätta i verket utan beräkning derpå, att företagen skulle lemna
tillräcklig afkastning på anläggningskostnaden.
Vid förevarande frågas bedömande bör icke heller förbises att, enligt hvad
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof gifver
vid hunden, Eders Kongl. Maj:t för de af sistlidne års missväxt föranledda undsättningar
utaf statsmedel redan anvisat icke mindre än 1,873,781 R:dr, samt att
de nödlidande derutöfver genom den enskilda välgörenheten fått emottaga gåfvor i
penningar och varor, uppgående i värde till mer än en half million R:dr. Det
torde kunna antagas,, att den mest trängande nöden härigenom blifvit afhjelpt åtminstone
för den närmaste tiden och intilldess sommaren kan lemna ymnigare tillfälle
till arbetsförtjenst. De arbetsföretag, hvartill de äskade medlen skulle användas,
lära dessutom svårligen kunna komma att påbegynna^ innan en mildare årstid
redan beredt lindring i den svåraste nöden.
Hvad särskildt beträffar frågan, huruvida det af Eders Kongl. Maj:t äskade
anslaget herde få användas till understöd för utförande af sjösänkningar och vattenaftappningar,
så, enär dylika arbeten i allmänhet afse att bereda fördelar förnämligast
åt del tagar ne deri, torde med skål kunna ifrågasättas, om Staten bör
under nuvarande förhållanden öka de anslag, som under föregående tider varit
dertill beviljade. Genom understöd af statsmedel för deras utförande torde i de
flesta fall, om ock några enskilda deraf hafva fördel, den kringliggande orten få
vidkännas uppoffringar genom arbetsprisernas uppjagande utöfver hvad den enskilde
kan hafva råd att betala. Deremot synas arbeten, som afse nödiga kommun!-
8
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 5.
kationsförbättringar, lämpligare kunna utgöra föremål för understöd, enär fördelarne
deraf i större eller mindre mån tillfalla eu hel landsort.
Ehuru Riksdagen, på nu antydda skäl, ansett betänkligt att, i den omfattning
Eders Kongl. Näjd, äskat, bevilja medel för ofvan uppgifna ändamål, har dock
Riksdagen, i betraktande deraf, att de för undsättningar vid missväxt afsedda medel
redan till hela sitt belopp blifvit disponerade, samt att några andra tillgångar
för ifrågavarande ändamål nu icke stå till Eders Kongl. Maj:ts disposition, funnit
sig höra bifalla att någon del af den utaf Eders Kongl. Näjd äskade summan så
skyndsamt som möjligt varder anvisad, på det att arbetsföretagen i de orter, der
Statens biträde oundgängligen påkallas, måtte, i den mån årstiden det tillåter,
kunna taga sin början. Då emellertid beviljandet af statsbidrag till beredande af
arbetsförtjenst åt en af missväxt nödlidande befolkning endast bör ifrågakomma
der stor och verklig nöd förefinnes, lärer Eders Kongl. Näjd icke underlåta tillse
att de medel, som af Riksdagen härtill anvisas, icke varda använda till arbeten i
sådana orter, der arbetslönerna fortfarande hålla sig höga. Under donna förutsättning
har Riksdagen, till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och
dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet, till Eders Kongl. Majds
disposition för år 1868 särskild! anvisa! ett belopp af Tvåhundratusen Riksdaler,
att användas till anläggning och förbättring af vägar och andra kommunikationsanstalter,
under iakttagande af de allmänna vilkor och stadgande!!, som vid sednare
riksdag i afseende å beviljade statsbidrag till dylika arbeten blefvo fastställda.
Riksdagen framhärda!'' etc.
Stockholm den 21 Mars 1868,
N-o 6,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.