Sök i Ratio Lex

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 67

1868-05-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1868:67, Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 67

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 67.

17

w.-o 6‘sr.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1868.

— — — — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens underdåniga Skrif velse, angående upptagande af ett lån å högst

18,000,000 Ridt mot Riksgålds-kontorets räntebärande obligationer.

(titats-Utskottets Memorial N:o 88.)

S. A. K.

Uti Sin nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof har Eders

Kongl. Maj:t antagit, att för fyllande af Riksgälds-kontorets behof för åren 1868

och 1869 skulle erfordras upptagandet af ett lån till belopp af omkring 12,400,000

E:dr, deraf Eders Kongl. Maj:t, under sådan förutsättning, antagit, att ungefär hälften

under hvardera året borde upplåna» på enahanda sätt, som under sistlidet år

egde rum, dock så, att återbetalningstiderua icke borde utsätta» tidigare, än efter

år 1872, då det under sistlidet år upptagna lånet ä 6,000,000 It:dr skall vara till

fullo återbetaldt.; och har Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse härmed, föreslagit,

att Riksdagen måtte åt små Fullmägtige i Rilcsgälds-kontoret uppdraga, att

för Kontorets räkning under innevarande år anskaffa de erforderliga medlen genom

upplåning mot obligationer i Svenskt mynt, löpande med 5 procents ränta och försedda

med halfårsräntekuponer samt ställda till innehafvare!! att återbetalas på bestämda

förfallo tider, hvilka dock icke borde utsättas tidigare än efter år 1872. Då

emellertid det numera visat sig, att lånebehofvet ensamt för år 1868 uppgår till

omkring 14,000,000 R:dr, samt det torde vara tvifvelaktigt huruvida en så stor summa

— synnerligast under närvarande tid, då sistlidet års missväxt och andra missgynnande

förhållanden ännu hardt trycka på den ekonomiska och finansiela ställningen

inom landet — kan, utan allt för kännbara uppoffringar till hela sitt belopp

upplåna» mot inhemska obligationer, ställda på kort återbetalningstid, har RiksdaBih.

till Riksd. Frat. 1868. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 6 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 6*1.

gen tvekat att fatta ett ovilkorlig! beslut om lånemedlens upptagande på det i

Eders Kongl. Maj:ts berörda nådiga Proposition föreslagna sätt. Om ock Riksgälds-kontoret

skulle kunna, likasom under innevarande år egt rum, genom begagnande

af den uti 62 § af det för Kontoret nu gällande Reglemente anvisade

utväg, anskaffa en del af de erforderliga medlen genom upplåning mot Kontorets

skuldförbindelser eller begagnande af krediter, kan dock sättas i fråga huruvida

det för vårdande! af Statens kredit eller med afseende å de inhemska näringarnes

behof af rörelsemedel är gagneligt, att Staten uppträder såsom lånesökande mot

skuldförbindelser, ställda på korta uppsägnings- och återbetalningstider och mot

den för dylika lån gällande ombytliga, ofta allt för höga räntefot. Allmänna meningen

synes tvärtom vara ense om nödvändigheten att befria Riksgälds-kontorets

styrelse från behofvet att fortfarande tillämpa ett sådan! lärosystem, som nödgar

hvarje Riksdag att samtidig! med uppgörande! af det kommande årets budget sysselsätta

sig med ordnande! af Riksgälds-kontorets behof för dagen. Riksgäldskontorets

kassaställning bör derföre nu ordnas så, att nästkommande Riksdag icke

behöfver draga omsorg om Riksgälds-kontorets utgifter för det löpande året.

Ehuru alltså tillgångar höra vid innevarande riksdag åt Riksgälds-kontoret

anvisas till det belopp, som oundgängligen erfordras för att undvika nödvändigheten

att tid efter annan upptaga tillfälliga lån eller begagna korta krediter, anser

dock Riksdagen, att den upplåning, som afse)- att skaffa tillgång härtill, icke bör

omfatta högre belopp, än som motsvarar de utgifter Riksgälds-kontoret för jernvägsbyggnaderna

fatt vidkännas, utöfver hvad genom de för sådan! ändamål särskild!

anvisade eller återbekomna medel eller genom verkställd upplåning till Riksgälds-kontoret

influtit. Med ledning af för sådan! ändamål uppgjorda beräkningar

har Riksdagen ansett, att i rundt tal 18,000,000 R:dr utgör det högsta belopp, som

för bestridande af redan gjorda eller beslutade utgifter för jernvägsbyggnader nu

bör genom upplåning anskaffas; och Riksdagen har på sådan grund besluta!:

Ro) att: åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uppdraga, att genom upplåning

mot statsobligationer, som företrädesvis höra vara fonderade, anskaffa en

summa af högst 18,000,000 R:dr R:mt, för att användas dels till godtgörande af de

utaf Riksgälds-kontoret för jernvägsbyggnader redan utbetalda medel, dels till bestridande

af de för jern vägsbyggnadernas fortsättande erforderliga utgifter, som redan

blifvit eller vid innevarande riksdag varda för sådan! ändamål anvisade; egande

Fullmägtige härvid tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas

fördel mest öfverensstämmande;

2:o) att, till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering, å Riksgälds-kontoret

anvisa ett årlig! anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för

sagda liqviders och amorterings verkställighet; hörande detta anslag, till dess hela

skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-kontorets medel afsättas,

hvarvid dock iakttages, att anslaget, under den tid lånemedlen indragas, icke

må öfverstiga hvad som motsvarar rånte- och amorteringsbeloppet för de då influtna

lånemedlen;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 67.

19

3:o) att de uti nä-stförestående punkt omförmälda ränta- och amorteringsanslag

skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond,

hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas

och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda

ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd, samt

att de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel höra, så vidt ske

kan och donna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt

sätt göras fruktbärande; och

4:o) att, derest obligationerna äro förskrifna i utländskt mynt, Riksgäldskontoret

bör härstädes i svenskt mynt tillhandahålla liqvid för förfallna obligationer

och räntekuponer åt dem, som sådant önska, dock att Riksgälds-kontoret icke

är skyldigt verkställa sådan liqvid förr än en månad förflutit från den dag anmälan

om liqvidens erhållande egt ruin.

Dessa beslut och stadgande!! får Riksdagen härmed underställa Eders

Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, med underdånig anhållan att Eders Kongl. Maj:t,

derest lån upptages utom riket, vid donna upplånings företagande täcktes lemna

Fullm äg tige i Riksgälds-kontoret Sin nådiga bemedling och medverkan för den erforderliga

lånesummans erhållande mot så fördelaktiga vilkor för Svenska Statsverket,

som vid lånetransaktionernas uppgörande kunna beredas, samt att Eders

Kongl. Maj:t dessutom täcktes meddela Sin garanti å det eller de lån, som i öfverensstämmelse

med dessa beslut varda af Fullmägtige upptagna.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 12 Maj 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.