Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af år 1867 verkställd revision af Statsverkets med flera allmänna fonders förvaltning under år 1865.

1868-05-12 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1868:68, Skrifvelse, i anledning af år 1867 verkställd revision af Statsverkets med flera allmänna fonders förvaltning under år 1865.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 68.

JM: O

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1868.

— — — — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af år 1867 verkställd revision

af Statsverkets med flera allmänna fonders förvaltning under år

1865.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.)

8. A. K.

I anledning af hvad Riksdagens sistlidet år församlade Revisorer rörande

då verkställd granskning af Satsverkets samt andra af allmänna medel bestående

fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865 uti afgifven berättelse anmält,

samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter uti deröfver afgifna underdåniga

förklaringar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får Riksdagen i nedanomförmälda

ämnen, hvilka blifvit upptagna särskilt för hvarje dermed befattning

egande embetsverk eller myndighet, i underdånighet anföra följande:

Krigskollegium.

Uti den för revisionsåret gällande Riks-stat äro, enligt hvad uti revisionsberättelsen

omförmäles, till Ofverkommendants-expeditionen i Stockholm anvisade

6,015 R:dr, deruti likväl icke inbegripet öfverlcommendantens arfvode 1,080 R:dr,

hvilket utgått från Fjerde Hufvudtitelns anslag till extra utgifter. Till kommendantsstaten

är uti nämnda Riks-stat anslaget ett belopp af 15,006 R:dr 50 öre, hvilket

genom en af Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställd specialstat blifvit fördeladt

sålunda:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 68.

21

Carlsborg...........

Carlshamn...........

Carlsten............

Christianstad..........

Drottningsskär.........

Gefie med Frdriksskans......

Grisslehamn..........

Göteborg..........

Haparanda . ..........

Helsingborg..........

Kungsholmen..........

Landskrona...........

Malmö............

Ny Elfsborg..........

Waxholm ...........

Ystad.............

hvarjemte af kommendantsstatens anslag

skulle tills vidare utgå arfvoden till

f. d. kapellanen samt till vaktmästaren

vid Dalarö skans med......

Arfvode

en kommen- dant eller

gränsbefälhai- vare.

till

en place- major och

adjutant.

Skrifma-

terialier.

Summa.

1,500

400

50

1,950

375

—

—

12

—

387

—

1,800

—

400

—

50

—

2,250

—

675

—

—

—

30

—

705

—

375

—

—

—

12

—

387

—

300

—

—

—

12

—

312

—

525

—

—

—

22

50

547

50

900

—

375

—

68

—

1,343

—

525

—

—

—

30

—

555

—

525

—

—

—

30

—

555

—

1,000

—

—

—

20

—

1.020

—

675

—

—

—

22

50

697

50

375

—

22

50

397

50

750

—

—

—

22

50

772

50

1,800

—

400

—

50

—

2,250

—

525

30

555

322

50

Summa It:dr

15,006

50

Efter uppgörande af nämnda stater både visserligen, jemlik! nådiga Lofven

den 10 November 1863 och den 12 Januari 1864, kommendantsbeställningarne

i Gefle och Carlshamn blifvit indragna, men då Revisorerne voro tveksamme, huruvida

ständiga befattningar af ifrågavarande beskaffenhet kunde på alla öfriga ofvan

upptagna ställen erfordras, eller om icke än vidare indragning af sådana skäligen

kunde ega rum, hade de af sådan anledning ansett sig höra förhållandet omförmäla.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Arméförvaltningens fortifikations-departement

förklara!, att då ifrågavarande kommendantsbeställningar omedelbarligen

af Kong]. Maj:t i kommandoväg tillsattes och lydde under Arméförvaltningens

inseende allenast i hvad anginge utöfnipgen af vissa dem åliggande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

t

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 68.

ekonomiska förvaltningsbestyr, hvilka voro af jemförelsevis underordnad vigt i förhållande

till samma befattningars egentliga eller rent militäriska ändamål, departementet

ansåge sig sakna befogenhet att afgifva yttrande i fråga om lämpligheten

af en eller flera kommendantsbeställningars upphörande.

Instämmande i den åsigt, som legat till grund för Revisorernes ofvanberörda

framställning får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t, vid

inträffande ledighet af ofvanomförmälda kommendantsbeställningar, täcktes taga

under nådigt öfvervägaude, om och i hvad mån indragning af samma beställningar

lämpligen må kunna ega ruin.

Enligt hvad uti berättelsen vidare omförmäles, både Revisorerne ansett

önskvärdt, att samtliga obligationer, tillhörande de under Arméförvaltningens styrelse

ställda fonder och kassör, blefve i räkenskaperna upptagna till inköpsvärdet,

så att först vid en realisering deraf uppfördes den vinst eller förlust, som dervid

uppstode.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Arméförvaltningens civila

departement hufvudsakligen anfört, att ett sådant bokföringssätt, som Revisorerne

ifrågaställa väl vore tjenlig!, om det förutsattes, att obligationer skulle för kassornas

och fondernas rakning säljas och köpas, i den man obligationsvärdet stege eller

folie efter dagens kursförhållanden, men att en dylik handel, enligt departementets

åsigt, vore mindre lämplig; samt att genom den vidtagna åtgärden att låta

tillgodoföra vederbörande kassa eller fond den på obligationerna vid inköpet belöpande

kapitalvinst, enkelhet i räkenskapernas förande bereddes, hvilken fördel, så

önskvärd synnerligen vid en lånerörelse af det omfång som den ifrågavarande,

skulle, i fall obligationerna bokfördes till inköpsvärdet, i väsendtlig mån förfelas.

Riksdagen hyser åter den åsigt, att enkelheten uti räkenskapen för ifrågavarande

kassör och fonder icke i ringaste måtto skulle förfelas, derigenom att, vid

inköp med kapitalrabatt af obligationer, dessa bokfördes till inköpsvärdet, med utsättande

inom Union af obligationernas nominela värde, äfvensom att vid obligationernas

balanserande enahanda förfaringssätt iakttoges. Så tillgår äfven exempelvis

med de obligationer, som inköpas för medel tillhörande de fonder, som af

Statskontoret förvaltas, och någon olägenhet af ett sådant förfaringssätt har, så vidt

Riksdagen har sig bekant, icke försports. Derigenom skulle ock undvikas den oegentligheten,

att för inköpsåret tillgodofördes fonden en vinst, som kanske först om

30 ä 40 år derefter utfaller, och fondens räkenskaper skulle ej visa en skenbar

tillgång, hvithet nu åter i afseende å ifrågavarande fonder och kassör är fallet,

särdeles då obligationer med låg räntefot och hög kapitalrabatt inköpas.

På grund häraf får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att, vid inköp af obligationer och deras b a
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 68.

lanserande uti räkenskaperna för ifrågavarande kassör, iakttaga det förfarande, att

obligationerna, med utsättande inom limon af deras nominela värde, boktöras till

inköpspris, så att först vid obligationernas utlottning eller försäljning den vinst eller

förlust uppföres, som dervid kan uppstå.

Konvoj-kommissariatet.

Enligt hvad Konvoj-kommissariatets räkenskaper utvisade, egde detta verk

hos Elektriska Telegrafverket vid revisionsårets början en fordran åt 2,810,267 It:dill!)

öre, hvilken under året ökades med 449,400 R:dr, utgörande ytterligare förskott

för telegrafanläggningar in. m., så att donna fordran vid revisionsårets slut uppgick

till 3,259,667 R:dr 69 öre. Denna Telegrafverkets betydliga skuld funnes

emellertid icke uti dess räkenskaper upptagen.

I anledning häraf har Telegrafstyrelsen uti afgifvet underdånigt utlåtande

anfört, att Kongl. Maj:t, när medel för anläggning åt nya eller ombyggnad af äldre

telegraf]inför tid efter annan blifvit anvisade till utbetalning åt Konvoj-kommissariatet

från handels- och sjöfartsfonden, dervid allenast fästat det vilkor att, i

händelse Telegrafverkets inkomster lemnade öfverskott utöfver de årliga utgifterna,

ifrågavarande anslagsmedel herde, i den mån sådant kunde ske, återgäldas, samt

att, enär nämnda medel icke utgått såsom lån med bestämd återbetalningsskyldighet,

Styrelsen funnit sig icke höra meddela någon föreskrift om samma medels

fortlöpande uppdebitering såsom en Telegrafverkets skuld till handels- och sjöfartsfonden.

För vinnande af öfverensstämmelse emellan de olika verkens räkenskaper

och då ifrågavarande förskott onekligen utgör en Telegrafverkets skuld, som i män

af tillgång bör återgäldas, synes densamma äfven höra i Telegrafverkets räkenskaper

uppdebiteras; och får, till vinnande af en sådan åtgärd Riksdagen i underdånighet

anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att uti Telegrafverkets

räkenskaper såsom skuld uppföra de oguldna förskott, som från

handels- och sjöfartsfonden blifvit i nåder anvisade för anläggning åt nya och ombyggnad

af äldre telegraflinier.

Statskontoret.

På grund af nådiga Brefven den 17 Februari och den 22 Juni 1865 hade,

enligt hvad Revisorerne omförmäla, utaf det till rese- och traktamentspenningar å

Riks-statens Sjette Hufvud ti tel uppförda anslag, under revisionsåret utanordnats ett

sammanlagdt belopp af 2,133 R:dr 81 öre, utgörande rese- och traktamentskostnadsersättning

dels till två personer, som vid olika tillfällen i egenskap af kafé
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 68, ,

nettssekreterare tjensgjort, dels ock till en kabinettsvaktmästare, hvilka uppå nådig

befallning åtföljt Hans Maj:t Konungen på resor inom riket och jemväl till konungariket

Norge; och då Revisorerne ansett anmärkningsvärdt, att utgifter af ifrågavarande

beskaffenhet blifvit bestridda utaf anslag å nämnda Hufvudtitel, för hvilka

de syntes vara främmande, hade Revisorerne af sådan anledning förhållandet hos

Riksdagen anmält.

Till alla delar instämmande uti den af Revisorerne uttalade åsigt, får, för

rättelses vinnande i det anmärkta förbållandet, Riksdagen i underdånighet anhålla,

det Eders Kong!. Maj:t täcktes låta tillse, att, då dylika utgifter framdeles kunna

ifrågakomma, de erforderliga medlen icke må å ofvannämnda Sjette Hufvudtitels

anslag anvisas.

Ibland Statsverkets ordinarie inkomster förekommer i Riksstaten under särskild

titel »intressemedel» ett belopp af 5,000 R:dr. Denna inkomst, som, enligt

hvad Revisorerne omförmäla, under revisionsåret uppgick till 5,360 R:dr 26 öre,

utgjordes till hufvudsakligaste delen af räntan å den till Riksgälds-kontoret öfverlemnade

behållning af Lappmarks ecklesiastikfond, hvarå, jemlikt föreskrift uti

gällande reglemente, Riksgälds-kontoret herde vid hvarje års slut till Statskontoret

utbetala berörda, efter 5 procent beräknade ränta med 5,038 R:dr 86 öre. Då

nu det belopp, hvarmed enligt Riks-staten inkomsterna öfverskjuta utgifterna, blifvit

såsom bidrag för bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter anslaget

att från Statskontoret succesive utbetalas, i den män detta sednare verks

tillgångar det medgåfve, syntes det Revisorerne, att berörda ränteinbetalning från

Riksgälds-kontoret lämpligen kunde upphöra, såsom innefattande blott en öfverflödig

åtgärd i afseende å medlens fram- och återremitterande emellan de olika ämbetsverken.

Härigenom skulle äfven kunna vinnas den fördel, att en af de många

inkomst-titlarnc, som i Riks-staten och räkenskaperna förekomma, kunde upphöra,

enär den återstående delen af intressemedlen syntes vara allt för obetydlig att såsom

särskild inkomst-titel bibehållas, utan herde, enligt Revisorernes åsigt, upptagas

under »extra medel och uppbörder»; och har, uti afgifvet underdånigt utlåtande,

Statskontoret instämt uti Revisorernes nyssberörda framställning.

Då emellertid Riksdagen redan fattat beslut angående beräkning af Statsverkets

inkomster för nästa statsreglering, innefattande år 1869, och enligt detta

beslut inkomst-titeln »intressemedel» blifvit bibehållen, får Riksdagen, som jemväl

instämmer uti den åsigt, som legat till grund för Revisorernes ofvanberörda framställning,

men funnit frågan icke vara af den vigt, att rubbning i den verkställda

inkomstberäkningen deraf bör föranledas, i underdånighet anhålla, det Eders Kong!,

Maj:t, vid afgifvande till nästa Riksdag af nådig Proposition angående Statsverkets
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 68.

25

keta tillstånd och behof, täcktes föreslå åtgärder, ledande dertill, att syftemålet

med Revisorernes ofvanberörda framställning må vinnas.

Postverket.

Enligt hvad Revisorerne omförmäla, både Postverkets utgifter för sjöpostfarten

till Preussen, för hvilken, på grund af gällande postfördrag, numera begagnades

Union Ystad - Stralsund, under revisionsåret med omkring 69,000 R:dr öfverstigit

de Postverket deraf tillfallna inkomster, oberäknad ränta och amortering å

inköpssumman för Svenska postångfartygen »Oscar» och »Sofia», utgörande 457,500

Riksdaler.

Enär ifrågasättas kan, om icke postföringen å nämnda linie kunde, i likhet

med hvad å andra kommunikationslinjer sjöledes lärer ega rum, med betydligt

mindre uppoffringar å Statens sida uppehållas, derest öfverenskommelse med enskilda

bolag eller personer träffades, rörande postföringens behöriga uppehållande,

och då hvarken bestämmelserna i den af General-Poststyrelsen, uti dess i frågan afgifna

underdåniga utlåtande, åberopade 1815 års Wienertraktat eller ufiiga fördrag

i ämnet synas utgöra hinder för berörda angelägenhets ordnande på ett för Svenska

Postverket mindre betungande sätt än hittills, får Riksdagen i underdånighet

anhålla, det Eders Kongl. Maj:t, efter ytterligare utredning af frågan, täcktes taga

under nådigt öfvervägande, huruvida icke ifrågavarande postbefordring lämpligen

kunde på något för Postverket mindre betungande sätt än hittills verkställas,

samt i sådan händelse meddela General-Poststyrelsen nådig befallning om vidtagande

af de derför erforderliga åtgärder.

Tullverket.

Enligt hvad Revisorerne vidare omförmäla, hade, jemlik! General-Tullstyrelsens

resolution den 29 Mars 1865 af tullmedlen utanordnats ett belopp af 910

R:dr 15 öre, utgörande kostnaden för levererade medikamenter under år 1864;

men då dylika utgifter för de öfriga embetsverken icke förekommit, och Revisorerne

ej varit i tillfälle att inhemta, huruvida Kongl. Maj:t må hafva lemna! nådigt

medgifvande till berörda undantagsförhållande, hade Revisorerne af sådan anledning

förhållandet anmärkt.

Af General-Tullstyrelsens i ämnet afgifna underdåniga utlåtande inhemtas,

bland annat, att berörda medikamenter varit afsmida att begagnas af sjuka uppsyningsman,

vaktmästare och roddare vid den i hufvndstaden varande hamnbevakningsinspektionen;

att dylika medikamentskostnader under mera än 100 års tid

Bih. till Riksd. Prot. 7868. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, A'': o OH.

blifvit af Tullverkets medel bestridda; att under tiden från och med år 1778 till

och med år 1824 hade dels en viss anslagssumma för bekostande af medikamenter

åt underbetjeningen varit i Tullverkets stat uppförd; dels ock sådan kostnad förklarats

inbegripen uti den i staten upptagne läkare-aflöning; att uti 1§25 års aflöningsstat

något bestämdt belopp icke blifvit upptaget, utan allenast föreskrift''^,

att medikamenter till den lägre vaktbetjeningen i Stockholm skulle särskildt ersättas

efter verificerade räkningar; att enahanda bestämmelse furekomme i Tullverkets

stater för de påföljande åren till och med 1856, med undantag af staten

blott för år 1855, men att uti sistnämnda, äfvensom i de för tiden efter år 1856 gällande

stater, icke funnes intagen någon föreskrift rörande medikamenters bekostande

af tullmedel.

Då, enligt Riksdagens åsigt, deraf måste följa, att af Tullverkets medel

medikamenter icke vidare höra bekostas åt den lägre betjeningen vid hamnbevakningsinspektionen

i Stockholm, hvilken genom en förbättrad aflöning blifvit satt i

tillfälle att, i likhet med tjensteman och betjening i allmänhet och särskildt hvad

angår betjeningen vid öfriga hamnbevakningsinspektioner och lotsverket m. in., sjelf

bekosta erforderliga medikamenter, samt behofvet af ett undantag,-.förhållande till

förmån för den s. k. underbetjeningen vid hamnbevakningsinspektionen i Stockholm,

genom hvad General-Tullstyrelsen i detta hänseende anfört, synts icke vara ådagalagdt,

får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

förständiga vederbörande, att dylika utgifter hädanefter icke må af Tullverkets

medel bestridas.

Stiftens Emeriti-kassor,

På sätt en uti revisionsberättelsen intagen tabell utvisar, hade dessa kassors

inkomster, oberäknadt räntemedel, utgjorts af ecklesiastika lönebesparingar,

hvilka under olika titlar kommit kassorna till godo. Hvad åter anginge utgifterna,

hade dessa uti fyra stift endast utgjort förvaltningskostnader, l tre "stift hade utgifter

egt ruin till lönefyllnad, nemligen i Linköpings, Wexiö och Göteborgs, hvarjemte

emeritilöner utgått äfvenledes endast i tre stift, Linköpings, Strengnäs och

Ordinär; uppgående dessa utgifter till jemförelsevis obetydliga belopp. Med anledning

häraf samt med fäst afseende på dels att Staten numera öfvertagit aflöningen

af lärare vid elementarläroverken, dels att desse lärare, till följd af Rikets

Ständers vid 1856—1858 årens riksdag fattade beslut, kommit i åtnjutande af enahanda

rättighet till pension å Allmänna Indragnings-staten, som, enligt gällande

författningar tillagts civile embets- och tjensteman i allmänhet, hade Revisorerne

ansett sig icke sakna anledning att till Riksdagens bepröfvande hemställa, huruvida

nämnda kassör, hvilkas sammanlagda belopp vid revisionsårets slut uppgick

till 668,046 R:dr 22 öre, numera behöfde för sitt ursprungliga ändamål bibehållas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 68.

27

De hufvudsakliga skäl, som af åtskilliga konsistorier, uti deras häröfver afgifna

underdåniga utlåtanden, blifvit anförda till stöd för ifrågavarande kassors bibehållande

för sitt nuvarande ändamål, äro, dels att vid elementarläroverken ännu

funnos lärare, hvilka icke ingått på den nya staten och följaktligen icke kunde

beröfvas sin rätt att komma i åtnjutande af förmånen att erhålla pension från ifrågavarande

kassör, dels att lärarns vid elementarläroverken ofta blefvo otjenstbara

före den ålder, vid hvars uppnående de enligt författningarne voro berättigade till

pension å Allmänna indragningsstaten. Då emellertid, i sammanhang med förslaget

om ett allmänt reglerande af pensionsväsendet, fråga uppstått om nedsättande

af pensionsåldern för lärare vid elementarläroverken från 65 till 60 år, och Representationen

städse visat benägenhet att, då lärare före pensionsåldern af sjukdom

blifvit urståndsatte att sin tjenst vidare uppehålla, gå till mötes de särskilda framställningar,

som i fråga om sådana lärares pensionerande blifvit gjorda, synes det

Riksdagen icke vara erforderligt att emeriti-kassorna för berörda ändamål bibehållas,

helst de lärare, som icke ingått på den nya staten, torde vara ytterst få, så att

kassornas bibehållande för deras pensionerande, som lämpligen kan af Staten öfvertagas,

icke bör ifrågakomma. Det synes äfven vara billigt, att Staten, som redan

får vidkännas betydlig-! uppoffringar för det ändamål, nemligen lärarnes vid

elementarläroverken pensionerande, hvarför ifrågavarande kassör tillkommit, må i

någon mån erhålla bidrag från dessa kassör för uppfyllande af det dermed afsedda

ändamålet. Då likväl uppkomsten af nämnda kassör och grunden för utgörande

af bidrag till desamma synas i särskilda stift vara olika, och en närmare utredning

af förhållandet torde vara erforderlig, innan beslut i hufvudsaken fattas, hvithet

dessutom synes lämpligast höra ega rum i sammanhang med frågan om reglering

af pensionsväsendet i allmänhet, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders

Kongl. Maj:t, efter närmare utredning af förhållandet med ifrågavarande kassör,

täcktes taga under nådig ompröfning, i hvad mån och på hvad sätt dessa kassör

må användas till befrämjande af det med desamma afsedda pensionsväsendet samt,

i sammanhang med frågan om reglering af pensioneringen i allmänhet, till Riksdagen

i ämnet aflåta nådig Proposition.

t •; . ,,A

Enligt hvad Revisorerne omförmäla, uppgingo kontanta behållningarne å de

under konsistoriernas inseende och vård ställda medel samt å de vid elementarläroverken

befintliga kassör och fonder vid 1865 års slut till ett sammanlagd! belopp

af 127,885 R:dr 82 öre. Flera af dessa hos redogörare innestående behållningar

hade, enligt Revisorernes tanke, varit större än hvad behofvet påkallat, och en icke

obetydlig ränteförlust både för de olika kassorna i följd deraf uppkommit. I synnerhet

hade detta varit förhållandet vid, bland andra, konsistorium i Hernösand;

och enär den af detta konsistorium afgifna förklaring, hvilken icke i något hänse
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 68.

ende kan vara tillfredsställande, synes antyda, att någon rättelse i det med fog anmärkta

förhållandet icke torde vara att emotse, och den lätta utvägen att genom

insättning i bankinrättning gorå medlen åtminstone i någon mån fruktbärande synes

hafva undfallit vederbörandes uppmärksamhet, får Riksdagen i underdånighet anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla bemälta konsistorium att genom insättning

i bankinrättning eller annorledes gorå de medelsbehållningar fruktbärande,

h ville a hittils räntelösa hos vederbörande kassaförvaltare innestått.

Åmiralitets-Erigsmanskassan.

Utaf Direktionen för ofvannämnda kassa hade afgifvits och till Revisorerne

öfverlemnats tvänne utdrag af kassans räkenskaper, utvisande det ena pensionsfondens

och det andra gratialfondens inkomster och utgifter för år 1865, men då berörda

utdrag af Amiralitets-krigsmanskassans räkenskaper, hvilka icke, på sätt likväl

i afseende å räkenskaperna för såväl Arméens pensionskassa som Civilstatens

pensionsinrättning egde rum, blifvit till Révisorernes granskning öfverlemnado,

befunnits i så måtto ofullständiga, att de icke innefattade den ringaste upplysning

angående beloppet af kassans, såsom det syntes, icke ringa tillgångar, hvarom kännedom

kunnat vinnas, om på sätt ske bort, in och utgående balanserna för revisionsåret

blifvit upptagna, hade Revisorerne, som ansett önskvärd!: att för framtiden

upplysning i berörda hänseende icke måtte saknas, af sådan anledning å förhållandet

fästat Riksdagens uppmärksamhet.

För vinnande af den utaf Revisorerne åsyftade upplysning angående ifrågavarande

kassas tillgångar, samt på det blifvande Revisorer må komma i tillfälle

att behörigen fullgöra den granskningsskyldighet, dem enligt gällande Instruktion

åligger i afseende å berörda kassa, som åtnjuter icke ringa statsbidrag, anser Riksdagen

lämpligt, att räkenskaperna för nämnda kassa, i likhet med hvad för såväl

Arméens pensionskassa som Civilstatens pensionsinrättning eger rum, varda till

Kammar-rättens Ofverrevisions-departement insända, för att, jemte undergående af

granskning derstädes, Riksdagens Revisorer tillhandahållas; anhållande Riksdagen

i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att till

Kammar-rättens Ofverrevisions-departement hädanefter insända räkenskaperna för

ifrågavarande kassa, för att derstädes i vanlig ordning granskas och Riksdagens

Revisorer tillhandahållas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 12 Maj 1868.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.