Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

1868-05-13 · 40 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1868:77, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

No 77.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1868.

,, „ ,, ,, Andra Kammaren den 13 ,, „

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna

under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

(Stats-Utsk. Uti. Nås 30 och 91 samt Hem. Nås 44 och 105.)

8. A. K.

Å Riks-statens Sjette Hufvudtitel, innefattande anslagen för Civil-departementet,

hafva, dels i följd af Eders Kongl. Majås nådiga Propositioner och dels med anledning

af inom Riksdagen gjorda framställningar, ifrågakommit de förändringar, hvilka Riksdagen

nu får i underdånighet anmäla i den ordning, som af uppställningen i Rilcsstaten

föranledes.

Departementets expedition.

l:o. Såsom arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och

expedierande har Riksdagen, i enlighet med Eders Kongl. Majås derom gjorda nådiga

framställning, anvisat ett extra anslag af 1,800 R:dr att för år 1869 utgå.

Kommers-kollegium.

2:o. Sedan, genom Eders Kongl. Majås nådiga beslut den 31 nästliden Juli,

vid dåvarande alctuarien och registrator!! för bergsärenden beviljadt nådigt afsked,

en registratorstjenst i Kommers-kollegium blifvit, i öfverensstämmelse med Rikets

Ständers i skrifvelse den 6 Februari 1858 gjorda underdåniga framställning, indragen,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

och Eders Kong!. med afseende å de genom båda registratorstjensternas sam
manslående

betydligt ökade göromålen för den återstående registratorn och arkivarien

i Kollegium, tillagt denne, utöfver den tennsten nu åtföljande lön, 2,200 R:dr, tills

vidare ett ärligt arfvode af 400 R:dr att af den besparade registratorslönen utgå,

har Eders Kong!. Maj:t nu äskat Riksdagens medgifvande, att nämnda arfvode fortfarande

tills vidare må utgå samt till uteslutande ur Riks staten föreslagit ölliga

beloppet af förra lönen, eller 1,800 R:dr; och har Riksdagen bifallit hvad Eders

Kong]. Maj:t sålunda äskat och föreslagit.

Landtmäteristaten.

3:o. Hos Riksdagen har framställning blifvit gjord derom, att andra landtmätaretjensterna

i riket, såsom numera alldeles obehöfiiga, måtte indragas, och då

inom åtskilliga provinser skiftesarbetena kunna anses i det närmaste afslutade och

således en betydlig minskning i behofvet af landtmäteritjenstemän inom kort är att

förvänta, har den sålunda väckta frågan om en förenklad organisation af landtmäterikorpsen

synts Riksdagen förtjent af uppmärksamhet. Af sådan anledning får Riksdagen

anhålla, att Eders Kong!. Näjd täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida

och på hvad sätt eu förändrad organisation af landtmäteri korpsen i riket må kunna

genomföras, så att desse tjenstemäns antal icke blifver större än hvad behofvet

kräfver; samt att Eders Kong!. Näjd täcktes i nåder besluta, att, intill dess denna

organisationsfråga kan varda slutligen afgjord, andra landtmätaretjensterna må endast

på förordnande tillsättas.

Rikets ekonomiska karteverk.

4:o. Utöfver det för detta karteverk på ordinarie stat uppförda belopp, 6,000

R-dr har Eders Kong!. Näjd, i likhet med hvad vid nästföregående riksdagar egt

rum,’ äskat ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län och

40,000 R:dr för arbetena i öfriga delar af riket; och har Riksdagen dessa anslagsbelopp,

tillhopa 60,000 R-dr, beviljat.

Landsstaterna i länen.

5:o, I enlighet med Eders Kong! Maj ds derom gjorda nådiga framställning

bär Riksdagen funnit skäligt förordna,

dels att från anslaget till landsstaterna i länen afföras:

a) 1 kubikfot 2 kannor af den oindelta spanmål, som vid sista riksdagen

uppfördes såsom ersättning till landshöfdingen i Skaraborgs län för mistade sågoch

mjölqvarnsräntor;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

b) 125 E:dr af landshöfdingens i Kronobergs län kontanta aflöning; och

c) 94 R:dr 40 öre, utgörande summan af två å aflöningsstaterna i Skaraborgs

och Gefieborgs län odisponerade belopp;

dels att, emot indragning af den under landskamrerarelönen i Skaraborgs

län inbegripna oindelta spanmål, 214 kubikfot 2 kannor, ett motsvarande kontant

belopp uppföres med 428 R:dr 40 öre,

dels ock att det kontanta anslaget, med anledning af erforderlig ersättning

åt landsstatstjenstemän för afträdda boställen ökas med 6,474 R:dr.

äfvensom att an slagsrubriken »indelta räntor» ökas med 2 R:dr 40 öre, motsvarande

värdet af den under inom. a) bär ofvan omförmälda oindelta spanmål;

men deremot minskas med den summa, hvartill räntorna af de afträdda landsstatsboställena

varit i stat beräknade, eller 617 R:dr 41 öre.

Jordbruket, handeln och näringarne.

Skiften och afvittringar.

6:o. För berörda ändamål har Eders Kong!. Maj:t äskat, utöfver de i Riksstaten

uppförda 63,000 Rall'', ett extra anslag å 120,000 Rall-; och har Riksdagen

donna nådiga framställning bifallit.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

7;o. Med afseende å den landtbruksingeniörer ne vid 1865 — 1866 års riksdag

medgifna och enligt nådigt Bref den 13 Juli 1866 bekräftade rätt till gradvis skeende

förbättring i löneförmåner med 500 R:drs större aflöning efter femårig tjenstgöring

i hvarje lönegrad, har Eders Kong]. Maj:t föreslagit att, då tvänne ingeniörer voro

år 1869 berättigade till uppflyttning i högre lönegrad, anslaget till landtbruksingeniörer

och deras biträden måtte ökas med ett belopp af 1,000 K:dr.

Denna anslagstillökning har Riksdagen beviljat.

befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

8:o. Vidare har Eders Kong!. Näjd föreslagit, att följande vid sista riksdag

beviljade anslag matte äfven för år 1869 anvisas, nemligen:

till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, 6,000 E:dr;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

37

till prisbelöningar vid täfiingsmöten med gödboskap, smör, ost, fläsk och kött

å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa och der hushållningssällskapen

vilja förena sig om sammanskott åt medel till dessa utställningar,

3,000 R:dr;

till understöd åt personer åt mankönet, som genomgå fullständig lärokurs i

boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning in. m„ 2,000 R:dr;

till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar för att i främmande

länder taga anställning såsom arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet

återvända samt sedermera vid något af landtbruksläroverken antaga tjenst

såsom rättare eller förmån för jordbruksarbeten, 1,500 R:dr;

och till Svenska Trädgårdsföreningen 4,500 R:dr, dock med enahanda vilkor,

som vid sednaste riksdag blifvit för åtnjutande af dylikt anslag bestämdt.

Med bifall till donna nådiga framställning har Riksdagen de äskade extra

anslagen, tillhopa 17,000 R:dr, för år 1869 anvisat.

9:o. Likaledes tiar Riksdagen, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t i

nader äskat, till fortsättande af de geologiska undersökningarna anvisat för år

1869 ett extra anslag af 60,000 R:dr.

Hästafvelns förbättrande.

10:o. Sedan hos Riksdagen fråga blifvit väckt om indragning åt det till hästafvelns

förbättrande uppförda anslag samt förändradt användande af de till stuterier

nu anslagna egendomar, har Riksdagen, som, med hänsyn till det störa inflytande

stuterierna höra utöfva på hela landets hästafvel, icke kunnat biträda förslaget om

indragning af det för dem å ordinarie stat nu uppförda anslag, likväl icke kunnat

förbise vigten deraf, att de betydliga kostnader, Staten årligen utgifver för stuteriernas

underhåll, varda använda på sådant sätt, att ändamålets ernående kan med

säkerhet vara att förvänta. Stuteriernas verksamhet torde emellertid numera få

anses uteslutande höra afse hästafvelns förbättrande, ty uppfödande af remonter för

kavalleriets och enskildes behof, hvaråt stuterierna hittills hufvudsakligen egnat sin

verksamhet, besörjes villigt af den enskilda företagsamheten, hvilken utan tvifvel i

detta afseende skulle stegras, i fall den ej både att uthärda en för densamma ofördelaktig

täflan med Staten. Genom att öfverlemna nämnda bestyr åt den enskilde

hästuppfödaren kunde äfven antalet af hästar vid stuterierna nedsättas, och derigenom

en besparing i underhållskostnaderna vinnas. Den öfverklagade svårigheten

att inom landet få köpa ädla afvelsdjur af konstant race visar bäst, att stuterierna

i deras hittillsvarande skick icke kunna anses hafva fullt motsvarat sitt ändamål;

och då för ett bättre ordnande af dessa inrättningar det otvifvelaktigt är i främsta

rummet af vigt att få tillförlitligen utredt, hvilka racer lämpligast böra vid de olika

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

stuterierna vidmagthållas, men en nöjaktig lösning af denna ofta omtvistade fråga

svårligen lärer kunna vinnas annorlunda än genom rådfrågande af flere personers

insigter och erfarenhet, får Riksdagen anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes låta

tillsätta en komité af sakkunnige män äfven utom kavalleriyrket, med uppdrag att

utarbeta förslag till stuteriväsendets bättre ordnande och dervid taga i särskild!

öfvervägande, om stuteriernas ändamål ej kan vinnas med ett mindre antal, men

till afvel uteslutande afsmida djur; hvilka racer vid de olika stuterierna höra vidmagthållas,

och lämpligaste sättet att för framtiden afgöra frågor rörande raceförändring;

samt hvilka förändringar i afseende på stuteriernas ekonomiska och

administrativa ordnande i öfrig! kunna vara påkallade af förändrade tidsförhållanden

och leda till besparing i kostnaderna.

Undervisningsanstalter för slöjderna.

1 l;o. För Teknologiska institutet är, sedan Falu bergsskolas förening dermed

blifvit beslutad, ett belopp af 57,400 R:dr provisoriskt på Riks-staten uppförd!.

Såsom skal dertill att endast provisoriskt anvisa detta anslag har sednaste Riksdag

åberopat det förhållande, att det förslag till bestämmelser rörande bergsskolans i

Falun förening med Teknologiska institutet, äfvensom till förändring i institutets

stadgar, hvithet särskild! förordnade komiterade underdånigst afgifvit, ej blifvit slutligen

pröfvadt. Sedan Eders Kong!. Maj:t den 22 Mars nästlidna år fastställt förnyade

stadgar för Teknologiska institutet och dervid jemväl med institutet förena!

undervisningen i de ämnen, som till bergsskolan höra, hvarigenom det hinder vore

undanröjd!, som vid sednaste riksdag föranled! att ifrågavarande anslag icke uppfördes

på ordinarie stat, har Eders Kongl. Maj:t, med beräkning för Teknologiska

institutet under år 1869 af de under titeln: »Undervisningsanstalter för bergsbruket»

uppförda 7,500 R:dr, af Riksdagen äskat, att af den vid 1865—1866 års riksmöte

godkända tillökningen i institutets anslag ytterligare måtte å stat uppföras 6,000

R:dr; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, dels att anslaget till institutet,

utgörande tillhopa 63,400 R:dr, måtte till hela sitt belopp varda å ordinarie

stat uppförd!, dels att till Teknologiska institutet måtte öfverföras de å nuvarande

Riks-stat under anslaget »Undervisningsanstalter för bergsbruket» uppförda 7,509

R:dr, hvarigenom institutets hela anslagsbelopp skulle utgöra 70,900 R:dr.

Då det synes olämpligt, om förevarande anslag skulle, innan en inom Riksdagen

väckt fråga om civilingeniör-bildningens förflyttning från Krigshögskolan till

Teknologiska institutet blifvit utredd och pröfvad, definitivt på stat uppföras, af

hvilken anordning framdeles skulle kunna härledas svårigheter för vidtagande af de

förändringar i institutets verksamhet, som må finnas nödiga, har Riksdagen ansett

sig höra Eders Kongl. Maj ds förevarande nådiga framställning endast på det sätt

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

39

bifalla, att Teknologiska institutets anslag förhöjts till 70,900 Ralr, men blifvit

jemväl för nästa statsreglering endast provisoriskt å Riks-staten uppfördt.

12:o. Till Chalmerska slöjdskolan beviljades vid 1865—1866 års riksdag en

förhöjning i det dåvarande anslaget, så att detsamma skulle uppgå till 32,000 R:dr,

deraf likväl icke hela beloppet skulle komma att erfordras förrän år 1869. Vid

sednaste riksdag uppfördes anslaget med 26,750 R:dr, och har Eders Kongl. Maj:t,

då en del af skolans nya byggnader redan den 1 Oktober 1868 skall vara färdig,

och återstående delen blifva tillgänglig under loppet af år 1869, nu äskat uppförandet

å stat af ännu felande anslagsbeloppet 5,250 R:dr.

Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit.

13:o. Beträffande Slöjdskolan i Stockholm har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att af det vid sednaste riksdag till skolan anvisade belopp, 64,000 R:dr, måtte, efter

afdrag af 5,100 R:dr, motsvarande odisponerad, approximativt beräknad besparing

å 1867 års anslag till skolan, få bibehållas 58,900 R:dr, under vilkor att, om å

1868 års anslag besparing uppstode, beloppet af sådan besparing skulle afräknas

från det anslag, som för år 1870 kunde blifva skolan beviljadt.

Uti underdånig skrifvelse af den 8 Maj nästlidet år yttrade Riksdagen med

anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till ifrågavarande

läroanstalt, bland annat, att, enligt hvad Riksdagen inhemta!:, för närvarande i

Stockholms slöjdskola meddelades undervisning i åtskilliga ämnen, som tillhörde

dels folkskolan, dels andra af Staten eller kommunen underhållna läroanstalter,

och då det icke ansågs höra åt styrelsen öfverlemnas att efter godtfinnande bestämma

kunskapsämnena utöfver den egentliga yrkesbildningen, äfvensom å andra sidan

denna sednare icke syntes höra på Statens bekostnad utsträckas till inlärande af

speciela handtverk, hvarigenom kostnaderna i betydlig mån ökades, hade, i öfverensstämmelse

med de af Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksmöte uttalade

åsigter, Riksdagen, innan en fullständig utredning i afseende å undervisningsämnena

blifvit förebragt, ansett sig icke höra ingå i granskning af den för skolan föreslagna

stat.

Uti infordradt yttrande öfver donna Riksdagens underdåniga framställning

har slöjdskolans styrelse, bland annat, förmält att, då den vid 1865—1866 års riksdag

beviljade anslagsförhöjning för skolan utgått först från den 1 Juli sistlidet år,

och skolan, i anseende till dröjsmål med inredningsarbetena i den nya byggnaden,

icke ens vid 1867 års slut kunnat derstädes träda i verksamhet, styrelsen saknade

bestämd erfarenhet om, huru med undervisningen i åtskilliga delar kunde uti samma

lokal komma att förhålla sig, hvilken erfarenhet Rikets vid nyssnämnda riksdag församlade

Ständer likväl ansett oundgänglig för bedömande af åtskilliga för skolan

erforderliga belopp, samt att styrelsen vid sådant förhållande saknade anledning att

för sin del föreslå några jemkningar i planen för undervisning inom skolan eller i

den omfattning, hvartill samma undervisning blifvit utvecklad. Jemväl Kommers
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens andérd. Skrifvelse, N:o 77.

kollegium har, med anledning deraf att slöjdskolans inflyttning i flen för skolan

beredda nya lokal ännu icke egt ruin, samt följaktligen den för undervisningen

derstädes afsedda utvidgade plan icke kunnat tillämpas, funnit sig för närvarande,

och innan undervisningen i nämnda lokal blifvit fullständigt ordnad samt någon tids

erfarenhet vunnits i afseende å ändamålsenligheten af samma plan, icke vara i tillfälle

att med tillförlitlighet ^bedöma, om och i hvad man några till minskning i

anslagsbeloppen ledande jemkningar eller någon inskränkning i undervisningens

omfång lämpligen kunde ske.

Då emellertid det väsendtligaste hindret för åstadkommande af den utredning,

sednaste Riksdag, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, ifrågasatt, numera blifvit

undanröjdt derigenom, att skolan med innevarande termin i den nya lokalen börjat

sin verksamhet, samt det, enligt Riksdagens åsigt, är af vigt, att undervisningsplanen

så fort som möjligt ordnas i öfverensstämmelse med skolans egentliga ändamål,

föranlåtes Riksdagen, som, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t äskat, för

år 1869 upptagit anslaget till Stockholms slöjdskola till 58,900 R:dr, under vilkor

att, om å 1868 års anslag besparing uppstår, beloppet af sådan besparing skall

afräknas från det anslag, som för år 1870 kan blifva skolan beviljadt, nu i underdånighet

anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, att undervisningsplanen

må blifva ordnad i öfverensstämmelse med skolans hufvudsakliga syftemål, samt för

nästsammanträdande Riksdag framlägga ett derefter lämpadt förslag till utgiftsstat.

14:o. För inrättande af en i samband med tekniska elementarskolan i Borås

stående väfskola har Eders Kongl. Maj:t äskat dels för en gång till första uppsättningen

af maskiner och redskap 4,500 R:dr, och dels tillsvidare årligen på extra

stat för skolans underhåll ett lika belopp eller 4,500 R:dr; dock med vilkor att, om

ifrågavarande välskola skulle blifva i behof af ytterligare penningeanslag, sådant bör

vid länets landsting eller eljest inom orten beredas till belopp, motsvarande minst

hälften af statsanslaget.

Genom den utredning, som rörande denna anslagsfråga är i Statsrådsprotokollet

meddelad, synas nyttan och behöfligheten utaf en på föreslaget sätt inrättad

väfskola vara till fullo ådagalagda, äfvensom svårigheten att utan understöd af allmänna

medel tillvägabringa eu sådan skola.

Dock har Riksdagen ansett det vara med billighet öfverensstämmande, att

länet eller orten, för hvilken den ifrågaställda undervisningsanstalten kommer att

blifva till omedelbar fördel, redan från början i kostnaderna för skolans årliga

underhåll deltager med ett belopp, motsvarande hälften af statsanslaget, och Riksdagen

har af sådan anledning funnit godt Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning på det sätt bifalla, att för inrättande af en i samband med den tekniska

elementarskolan i Borås stående väfskola för år 1869 på extra stat anvisats

dels till första uppsättningen af maskiner och redskap 4,500 R:dr, och dels för

skolans

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77. 41

skolans underhåll 3,000 R:dr, med vilkor att från länets landsting eller eljest inom

orten tillskjuta det belopp af ytterligare 1,500 R:dr, som jemte det nu anvisade

statsbidraget beräknats vara för skolans underhåll erforderligt.

törn. Sedan Kommers-kollegium, som till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

anmält en al direktionen för tekniska elementarskolan i Malmö gjord framställning

att, med ändring af de för skolan fastställda stadgar, hvari elevernas antal bestämdes

till högst 50, rättighet måtte meddelas att i läroverket mottaga så många elever,

som dess lokal och lärarekrafter medgåfve, för hvilket ändamål skolan skulle

på trenne aldelningar fördelas, samt att i sammanhang dermed en tillökning i skolans

årliga anslag måtte beredas, dervid i underdånighet tillstyrkt, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes i nådig Proposition till Riksdagen för Malmö tekniska elementarskola

äska ett med 4,500 R;dr ökadt belopp, så att årliga anslaget till samma skola komme

att från och med år 1869 uppgå till 16,500 R:dr; så har Eders Kongl. Maj:t på

de af Kommers-kollegium andragna skål föreslagit, att för ifrågasatt utvidgning

af Malmö tekniska elementarskola erforderlig tillökning i skolans anslag måtte beviljas

med 4,500 R:dr.

Utan att bestrida det af direktionen för tekniska elementarskolan i Malmö

äfvensom af Kommers-kollegium vitsordade behof af en förändrad organisation af

nämnda skola, har Riksdagen likväl föreställt sig, att den nödiga utvidgningen skulle

kunna avägabringas, utan att skolans anslag behöfde ökas. Ett stöd för donna åsigt

har Riksdagen liemtat af den omständigheten, att de tekniska undervisningsanstalterna

i Norrköping, Örebro och Borås, uti hvilka antalet elever under läseåret

1866-1867 utgjorde, i Norrköping 63, i Örebro 38 och i Borås 47, sedan flera år

tillbaka varit ordnade på trenne afdelningar, utan att någon förhöjning af dessa

skolors anslag, hvilka utgå med enahanda belopp som det till skolan i Malmö, eller

med 12,000 R:dr, varit ifrågasatt. Riksdagen har således icke funnit skål bifalla

hvad Eders Kongl. Maj:t i detta hänseende behagat föreslå.

16:o. Då hela det till Falu bergsskola nu utgående anslag under rubriken:

»Undervisningsanstalter för bergsbruket» öfverförts till Teknologiska institutet, har i

enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, det anslag, hvarifrån bidragen till

ej mindre berörda institut än öfriga tekniska läroanstalter för närvarande utanordnas,

eller det till »Undervisningsanstalter för slöjderna,» erhållit eu mera omfattande

rubrik och sålunda benämnts anslaget till »Undervisnings-anstalter för bergsbruk och

slöjder».

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

17:o. Jemte anvisande af 5,000 R:dr till Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona

anhöll sist församlade Riksdag i underdånig skrifvelse, att Eders Kongl. Majit täcktes

Bih. till Riksd. Prof. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 7 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

låta undersöka och utreda, hvilken af de navigations-skolor i riket, der undervisning

i ångmaskinlära egen ruin, bäst egnade sig för sådan utvidgning, att theoretisk och

praktisk kunskap om fartygs konstruktion och i skeppsbyggeri der kunde meddelas,

samt derefter till Riksdagen gorå den nådiga framställning i ämnet, som kunde af

omständigheterna påkallas.

Till följd häraf och sedan Kommers-kollegium, efter vederbörandes hörande,

i ämnet inkommit med underdånigt yttrande, har Eders Kongl. Maj:t, som lika med

Kommers-kollegium ansett, att undervisningen i skeppsbyggeri lämpligast och med

besparing i statsutgifterna kunde förenas med navigationsskolan i Göteborg, hvilken

ort, genom jern vägsförbindelser i flera rigtningar, numera jemväl bolde anses vara

beqvämligt belägen för de elever, som från olika delar af landet kunde vilja der

genomgå deri blifvande lärokursen, nu föreslagit, att för ordnandet af undervisning

i skeppsbyggeri vid navigationsskolan i Göteborg förhöjning af nämnda skolas ordinarie

anslag måtte beviljas till. belopp af 4,150 R dr.

Efter pröfning af hvad i ämnet finnes i Statsråds-protokollet anfördt, samt

efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar, har äfven Riksdagen

kommit till den åsigt, att navigationsskolan i Göteborg bäst egnar sig för sådan

utvidgning, att theoretisk och praktisk kunskap om fartygs konstruktion samt i

skeppsbyggeri der kan meddelas. Beträffande frågan om den tillökning i årsanslaget

för navigationsskolan, som för omförmälda utvidgning må erfordras, har, vid granskning

af det utaf direktionen för skolan i sådant afseende afgifna förslag till stat,

Riksdagen, med godkännande af den utaf Kommers-kollegium uttalade och af Eders

Kongl. Näjd gillade åsigt rörande nedsättning af föreståndarens arfvode till 300

R:dr, i öfrig! icke halt vid förslaget annat att erinra, än att för bestridande af

sekreteraregöromålen hos navigationsskolans direktion upptagits ett särskild! arfvode

å 100 R:dr, för hvars anvisande Riksdagen ansett tillräcklig anledning icke förefinnas,

helst dylika arfvoden vid (Kriga navigationsskolor icke ifrågakomma; och bär

alltså Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning,

att för ordnande! af undervisning i skeppsbyggeri vid navigationsskolan i

Göteborg nämnda skolas anslag förhöjts med 4,050 R:dr.

18:o. I sammanhang med den i nästföregående punkt omförmälda nådiga

framställning, och då det icke vore med billighet öfverensstämmande, om de elever,

som vid skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona redan hunnit den utbildning, att de

voro färdiga till afgående våren 1869, skulle, för afstötande af sin kurs, under några

månaders tid förflyttas till den blifvande nya läroanstalten i Göteborg, samt då det

ock vore särdeles ensidigt, om äfven åt dem, som sluta sin lärotid våren 1870,

bereddes möjlighet att få fullgöra sin afgångsexamen vid det gamla läroverket, har

Eders Kongl. Maj:t tillika föreslagit, att för beredande af fortsatt undervisning åt

de elever, som nu äro vid skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona inskrifne, så att

åtminstone de, som sluta sin kurs våren 1869, kunde der få undergå afgångsexamen,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 77. 43

måtte anvisas ett extra anslag till belopp af högst 3,000 R:dr att i mån af behof

användas.

Med bifall härtill har Riksdagen för år 1869 anvisat ett extra anslag å 3,000

R:dr, att i man af behof för ifrågavarande ändamål användas.

19:o. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga

framställning, har Riksdagen för år 1869 anvisat följande extra anslag, nemligen:

till aflöning åt styrelsen för allmänna våg- och vattenbyggnader samt dess biträden i

hufvudstaden och landsorten 32,600 R:dr, till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten 30,000 R:dr, till arfvoden för ingeniör elev ers undervisande 3,000 R:dr

samt till stipendier för medlemmar af våg- och vattenbyggnads-korpsen för utrikes

resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten 2,000 R:dr.

Konvoj-Jcommissariatet.

20:o. Sedan Eders Kongl. Maj:t genom beslut den 15 sistlidne November

förordnat, att Konvoj-kommissariatet skulle med 1867 års slut upphöra såsom särskild!

embetsverk, samt att handels- och sjöfarts-fondens tillgångar då skulle öfverlemnas

till Statskontoret, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, att den under »diverse anslag»

förekommande rubriken »Konvoj-kommissariatet» måtte förändras till »Handels- och

sjöfartsfonden, förslagsanslag att utgå direkte af tullmedlen».

Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit.

Statens järnvägstrafik.

21:o. Sedan Riksdagen uti skrifvelse den 30 April 1867 hos Eders Kongl. Maj.t

i underdånighet anhållit att få årligen mottaga förslag å samtliga de kostnader och

utgifter, som voro förenade med trafiken å Statens jernband’, upptagande jemväl

tjenstemännens aflöning och de förbehåll, beträffande kostnadsstatens tillämpning,

som voro nödiga med afseende å arten och omfånget af de förändringar, hvilka vid

samma lcostnadsstats tillämpning kunde inträda, samt att de förslag, som i detta

afseende afgåfvos, måtte innefatta fullständig framställning rörande de vilkor, hvarunder

tjenstemännen skulle komma att anställas, har Eders Kongl. Maj:t den 28

sistlidne Februari i ämnet aflåtit nådig Proposition, åtföljd af tvåa ne, med anledning

af Riksdagens berörda framställning, infordrade och utaf Styrelsen för Statens jernvägstrafik

afgifna underdåniga memorial med särskilda förslag dels till organisation

af Statens jernvägstrafiks förvaltning, dels till aflönings-reglemente för embets- och

tjensteman samt betjening vid Statens järnvägstrafik, dels öfver Statens jernvägstrafiks

omkostnader för år 1869 och dels till reglemente för antagande och entledi
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

gande m. m. af den personal vid Statens järnvägstrafik, som af Trakfikstyrelsen

tillsättes, hvarförutom linnés bifogadt det underdåniga utlåtande, som afgifvits af i

nåder utsedde komiterade, åt hvilka Eders Kongl. Maj:t uppdragit granskning af

nyssnämnda fyra förslag.

Under erinran, att såväl organisationen af förvaltningen som de föreslagna

aflöningsbeloppen och vilkoren för tjenstemännens antagande, entledigande och tjenstledighet

i de flesta fall motsvarade den ordning och de aflöningar, jemte öfriga vilkor,

som för närvarande egde rum, samt uttalande af den åsigt, att dessa förslag, med

förbehåll af vissa jemkningar i desamma i följd af komiterades deremot gjorda eller

eljest förekomna anmärkningar, funnits af Eders Kong], Näjd i hufvudsakliga delar

vara af beskaffenhet att höra vinna fastställelse, har Eders Kongl. Maj:t till Riksdagens

pröfning och godkännande öfverleornat de hufvudsakligaste bestämmelserna

i afseende å vilkoren för tjenstemännens anställning samt grunderna för aflöningsstaten,

äfvensom förslag öfver Statens jernväg trafiks omkostnader för år 1869,

hvilket af Trafikstyrelsen upprättade förslag, med iakttagande af de mindre förändringar

deri, som blifvit af Eders Kongl. Näjd bestämda, endast till sina slutsummor

i den nådiga Propositionen upptagas. I öfverensstämmelse härmed har

Eders Kongl. Näjd föreslagit, att Riksdagen måtte godkänna följande bestämmelser:

l:o. Embets- och tjensteman samt betjente vid Styrelsen för Statens jernvägstrafik

samt vid den under nämnda Styrelse lydande trafikstat innehafva sina

beställningar endast på förordnande och kunna från dem skiljas eller till andra

beställningar inom trafikstaten förflyttas af samma myndighet, som dem antagit.

(Kriga vilkor för antagande, entledigande eller förflyttning af den personal, som

tillsättes af Trafikstyrelsen, bestämmas i särskild! af Eders Kongl. Näjd faststäldt

reglemente.

2:o. Alla vid Statens jern vägstrafik anställde embets- och tjenstemäns samt

betjentes arfvoden utgå af jernvägstrafik-medlen. Sådana arfvoden äro dels fasta

och uti stat till bestämda belopp upptagna, dels föränderliga, eller för hvarje befattning

beroende på tillämpningen af fastställd löneklassreglering med afseende på förekommande

tjensteåliggandens större eller mindre omfattning, de för anställning å vissa

orter erforderliga särskilda egenskaper och tjensteålder inom samma afdelning och

tjenstår ad.

3:o. Af hvarje arfvodesbelopp, som uppgår till eller öfverstiger 1,200 R:dr,

utgör en femtedel, och af mindre arfvoden en sjettedel tjenstgöringspenningar, hvilka

indragas uti de fall, som i särskild!, af Eders Kongl. Maj:t faststäldt reglemente

bestämmas.

4:o. Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande embetsed!

tjensteman, nemligen:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

45

Vid Styrelsen:

till Generaldirektören..................R:dr 9,000.

„ Byråchefen......... 5,500.

„ Ofverdirektören vid han- och maskinafdelningarne...... 5,500.

Särskilt arfvode för öfvervakandet af afdelningarne å linien . . 1,000. 6,500.

„ Ofverdirektören för trafikafdelningen.......... 5,500.

Särskildt arfvode för öfvervakande af afdelningen å linien . . . 1,000. 6,500.

„ Sekreteraren...................... 4,500.

,, Registrator! och Aktuarien................. 3,500.

„ en Notarie...................... . 2,500.

„ en d:o......................... 2,500.

„ Ombudsmannen..................... 3,000.

„ Kamereraren...................... 4,000.

„ Revisorn........................ 3,000.

„ Hufvudkassören..................... 3,000.

,, Uppbördskassören.................... 3,500.

„ Föreståndaren för statistiska kontoret............. 4,000.

Nuvarande innehafvare!! af donna befattning bibehålies under sin tjenstetid

vid det arfvode, han hittills innehaft, af 200 R:dr derutöfver.

„ Arkitekten....................... 1,500.

„ Ofverkontrollören..................... 4,000.

„ kontrollerande Maskiningeniören............... 4,200.

Tjensten indrages vid nuvarande innehafvarens afgång.

Vid Trafikdistrikten:

Till Distriktchefen för första distriktet............R;dr 5,000.

„ d:o för andra d:o............... 5,000-

„ d:o för tredje d:o............... 5,000.

5:o. Föränderliga arfvoden utgå inom följande löneklasser, nemligen:

lista klassen med ärligt belopp af . ............R:dr 4,800.

2:dra d:o d:o d:o................ 4,500.

3:dje d:o d:o d:o................ 4,200.

4:de d:o d:o d:o............... . 3,900.

5:te d:o d:o d:o................ 3,600.

6 de d:o d:o d:o................ 3,300.

Vide d:o d:o d:o................ 3,000.

8:de d:o d:o d:o................ 2,700.

9:de d:o d:o d:o................ 2,400.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

10:de klassen

med år

ligt belopp af.......

ll:te

d:0

d:o

d:o........

12:te

d:o

d:o

d:o.........

13:de

d:o

d:o

d:0........

14:de

d:0

d:o

d:0.........

lärde

d:o

d:o

d:0........

16 de

d:o

d:0

d:o.........

17:de

d:0

d:o

d:o........

........ 840.

18:de

d:o

d:o

d:o........

19:de

d:o

d:o

d:o.........

20:de

d:o

d:o

d:o ........ .

2 lista

d:o

d:o

d:o.........

22:dra

d:o

d:o

d:o.........

23:dje

d:o

d:o

d:o.........

24:de

d:o

d:o

d:o.........

25:te

d:o

d:o

d:o.........

....... 360.

26:te

d:o

d:o

d:o.........

........ 300.

27:de

d:o

d:o

d:o.........

....... 240.

6:o. De i klassregleringen upptagna arfvoden utgå sålunda:

A. Vid Styrelsen:

Lägsta Högsta

för

klass.

Öfver-direktörens Assistenter.........| g

Telegraf-direktörer.............J

R:mt.

2,700.

4.

R:mt.

3,900.

V

Mil-kontrollören..............)

Kontrollörer i kontroll-kontoret.........i

1 11.

1,800.

5.

3,600.

Karamarförvandten.............1

Biljett- och formulärförvaltaren........

| 12.

1,500.

9.

2,400.

"

Bokhållare vid kassa-, statistiska och milkontoren . . 1

Kammarskrifvare..............1

Kontorsskrifvare..............''

1

i 21.

600.

11.

1,800.

»

Telegrafister...............

Vaktmästare................

I

. 22.

540

18.

780.

Telegrafbud...............

. 25.

360.

22.

540.

B. Vid Distrikten:

för B an- Maskin- och Trafikdirektör........

. 7.

3,000.

1.

4,800.

„

Assistenter åt nämnde direktörer.........

. 11.

1,800.

7.

3,000.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

47

Lägst». Högsta

för Baningeniörer...............

„ Förrådsförvaltare..............

klass.

K:mt.

klass.

Klint.

„ Verkstadskamererare............

„ Verkmästare...............

„ Stationsinspektorer.............

„ Byråassistenter...............

1 o

lo.

1,200.

7.

3,000.

„ Lokomotivförare-förmän...........

„ Distriktkassörer..............

1 1L

1,800.

9.

2,400

Konstruktörer.............

„ Vagnmästare...............

I19''

720.

9.

2,400.

„ Telegrafinspektorer............

„ Bokhållare................

13.

1,200.

10.

2,100.

Ritare...............

,, Lokomotivförare...........

■ 15.

960.

11.

1,800.

„ Stationskassörer............

. 24.

420.

11.

1,800.

,, Telegrafister.............

27.

240.

11.

1,800.

„ Kontors- och stationsskrifvare.........

„ Ofverkonduktörer............

.

19.

720.

12.

1,500.

„ Konduktörer.............

19.

720.

13.

1,200.

,, Biljettörer................

27.

240.

13.

1,200.

„ Stationsmästare..............

19.

720.

14.

1,080.

„ Ridare.................

19.

720.

15.

960.

„ Vagnförmän.............

„ Banmästare...............

21.

600.

15.

960.

„ Materialvakter.............

,, Pack mästare.............

„ Stationskarlsförmän.........

h

600.

17.

840.

„ Vaktmästare..............

„ Portvakter................

„ Lokomotiv- och Vagnputsare.........v

,, Kolvakter...............

. 24.

420.

18.

780.

„ Pumpare ................

„ Vagnssmörjare ..............

„ Bromsare................

„ Signalkarlar...............

„ Spårvexlare................j

24.

420.

L

21.

600.

„ Stationskarlar...............

„ Kuskar .................

„ Förrådsdrängar ..............

25.

360.

22.

540.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

Lägsta.

Högsta.

klass. R:mt. klass. R:mt.

för B an-, Bro- och Grindvakter

26. 300. 24 420.

agande Styrelsen att tillägga högst 15 R:dr i månaden

under seglation0,tid för vakter vid rörliga broar samt

att för bevakning af grindar anställa personer med

lägre arfvodeu;

Kontorsvakter...............

Antalet tjensteman, som aflönas med arfvodeu efter löneklass, bestämmes för

hvarje år i stat, som af Kongl. Maj;t fastställes. De göromål, som nu bestridas af

kammar- och kontorsskrifvare och med dem jemförlige tjensteman, höra i så vidsträckt

omfattning, som lämpligen ske kan, utföras mot särskild, efter arbetets

beskaffenhet bestämd ersättning, utan anställande af särskilde tjensteman.

7:o. Tjensteman, som innehar ärligt arfvode efter klass af 1,500 R:dr eller

deröfver, kan icke förr, än han detsamma innehaft i 2 år, uppflyttas till högre klass

inom samma afdelning och tjenstegrad. Härifrån undantagas stationsinspektorer

och baningeniörer, hvilkas arfvodesklass må bestämmas med afseende på stationernas

vigt och bansektionernas utsträckning samt öfriga på .dessa tjenstemäns

vilkor inverkande förhållanden.

8;o. styrelser egen rätt att såsom begrafningshjelp tilldela sterbhuset efter

afliden tjensteman eller betjent ett belopp, motsvarande en månads arfvode jemte

tjenstgöringspenningar och ersättning för inqvartering, hvilken sistnämnda dock

utgår in natura, om den aäidne sådan innehade.

9:o. Embets- och tjensteman samt betjente vid distrikten, hvilka ej erhålla

bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna eller för ändamålet hyrda lokaler,

äro berättigade till inqvarteringsersättning, som beräknas till 20 procent af årliga

arfvodet, tjenstgöringspenningar inberäknade, för dem, som äro stationerade i Stockholm,

Göteborg eller Malmö, 15 procent i annan stad eller köping och 10 procent

vid station på landet.

10:o. För sådane embets- och tjensteman vid distrikten, hvilkas befattningar

äro förenade med oftare förekommande tjensteresor eller kommenderingar inom eget

distrikt, utgår traktamentsersättning med belopp, som af Kongl. Maj:t bestämmes,

och hvithet icke må öfverstiga det, som i nådigst utfärdade resereglemente är stadgadt.

För distriktchef kan, med iakttagande häraf, godtgörelse för tjensteresor

inom distriktet af Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig summa.

ll:o. Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:

a) Styrelsens hufvudkassör med 500 R:dr om året;

„ .Notisbärare

„ Telegrafbud

240. 24. 420.

b) Styrel
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

49

b) Styrelsens upp b ördsk ass ör med 25 öre för hvarje fullt tusental Riksdaler

af den uppbörd, som under hvarje år blifvit från stationerna till uppbördskassan

inremitterad;

c) Distriktkassörer med ett af Styrelsen bestämdt årligt belopp, dock ej öfver

500 R:dr för hvardera;

d) Kontrollörer och kontors skrifvare vid kontrollkontoret med 10 procent å

hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt och till återbetalning eller redovisning

faststäldt belopp; egande Styrelsen, med afseende å det anmärkta felets

beskaffenhet, bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin helhet eller endast

till eu del af den felande betalas;

e) Trafik- och telegrafstationernas uppbördspersonal med tre tiondedels procent

af redovisade trafik- och telegraminkomster, till fördelning mellan nämnda

personal på afsändning- och emottagningsstationerna enligt grunder, hvilka Styrelsen

eger att bestämma;

f) Lokomotivförare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening, till följd

af hvars hushållning med materialier eller genom hvars nit och arbetsamhet väsendtlig

besparingar åt utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda, af Styrelsen

fastställda bestämmelser;

12:o. Öfverkonduktörer, konduktörer, packmästare, port- och kontorsvakter,

notisbärare och telegrafbud erhålla uniformspersedlar in natura enligt reglemente,

som Styrelsen utfärdar. Banmästare, lian- och brovakter, stationskarlsförmän, stationskarlar,

signalkarlar, spårvexlare, bromsare och smörjare erhålla beklädnadsersättning

till visst ärligt belopp, som af Styrelsen bestämmes, mot skyldighet för dem

att sjelfve bekosta och i tjenstgöring begagna före skrifveri uniformsdrägt;

13:o. Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas, enligt de närmare

bestämmelser Kongl. Maj it meddelar, åt de vid distrikten anställde tjensteman, äfvensom

åt betjeningen och verkstadsarbetarne jemte desse sednares hos dem boende

familjemedlemmar;

14:o. Indrages eller förändras någon befattning, och Styrelsen till följd deråt

anser lämpligt att förflytta innehafvare!! till tjenstgöring å annan plats med mindre

aflöningsförmåner, eger Styrelser! tilldela honom lämplig lönefyllnad, intilldess lian

kan erhålla ny anställning med aflöningsvilkor, motsvarande dem han förut innehade;

15:o. Tjensteman eller betjent, hvilken genom kroppskada eller sjuklighet,

ådragen under tjenstgöring!!, blifvit oförmögen att sin befattning behörigen skota,

må hos Kongl. Maj:t af Styrelsen i underdånighet föreslås att, på de vilkor som i

hvarje fall pröfvas lämpliga, årligen af jernvägens inkomster tå uppbära hela eller

eu del af det arfvode, deruti icke inberäknadt inqvarteringsersättning, beklädnadspenningar

och andra aflöningsförmåner, flan vid utträdet ur den aktiva tjenst,en

innehade; hvarjemte Styrelsen eger att till Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemna, huiuBih.

till Riksd. Prot. 1868. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 7 Håft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bihsdagens underd. STcrifvelse, N:o 77.

vida något understöd bör bestås dem, som, efter att hafva en längre tid varit anställde

vid Statens jern vägar och der fullgjort sina göromål med synnerligt nit och

skicklighet, blifvit i följd af hög ålder urståndsatte att bibehålla deras befattningar

och sakna annan utväg att bereda sig försörjning.

Omkostnaderna för år 1869 äro af Eders Kong!. Maj:t förslagsvis upptagna

att utgöra:

för Byrå-afdelningen..............R:dr R:mt 172,000: —

» Banafdelningen............... » “ 1,206,000: —

» Trafikafdelningen.............. ” " 1,017,000: —

» Maskin- och förråds-afdelningen........ » » 1,548,000:

» utvidgning af verkstäder och bangårdar.......•_ » "_200,000:

Summa R:dr R;mt 4,143,000: —

och har Eders Kongl. Maj:t derjemte föreslagit, att, derest, i följd af trafikens tillväxt

utöfver beräkning, eller stegradt pris på förbrukningsartiklar eller materiel,

eller oförutsedda händelser, högre utgifter än de nu upptagna skulle finnas under

år 1869 vara af behofvet oundgängligen påkallade, Eders Kongl. Maj:t må för nödiga

utgifter i sådant fall anvisa godtgörelse å trafikmedlen.

I sammanhang med förevarande nådiga Proposition har Riksdagen jemväl

till pröfning förehaft inom Riksdagen väckta förslag dels om sammanslående af Trafik-

och Byggnads-styrelserna och dels om inskränkningar i den vid jernvägstrafiken

anställda personal.

Ifråga om Jernvägsbyggnads-styrelsens förening med Trafikstyrelsen förekommer

att den nuvarande organisationen af Trafikstyrelsen närmast föranledts af Rikets

Ständers underdåniga skrifvelse den 6 Juni 1860, deruti anfördes att, när de då

beslutade jernvägsbyggnader blefve utförda, pentiingeförvaltningen med dertill hörande

redovisning och kontroll skulle flerdubblas mot hvad den dittills utgjort samt tjenstemanna-

och arbetspersonalen i mån deraf ökas; samt att förvaltningen åt trafiken å Statens

jernvägar med råtta vore att anse lika med besörjandet af en industri i större

skala, vid hvilken för inköp och användande af materialier, för vidmagthållande af

banbyggnad, stationshus, verkstäder, maskiner och rörelsemateriel, äfvensom för vinnande

af kännedom om ständigt fortgående förbättringar och uppfinningar i dithörande

ämnen, en mångfaldigt förgrenad verksamhet vore erforderlig; åt hvithet allt

visade sig angelägenheten att för trafiken å Statens jernvägar en från Jernvägsbyggnads-styrelsen

af skilj d Styrelse blefve organiserad och å stat uppförd.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77. 51

Hvad åter angår Statens jernvägsbyggnacler, torde det förnämsta skälet mot

bibehållande af en särskild Öfverstyrelse för dessa byggnader ligga deruti, att omfånget

af en sådan Styrelses verksamhet är helt och hållet beroende af de anslagsbelopp,

som för nya jernvägsbyggnader kunna vid hvarje riksdag varda anvisade,

och att densamma blefve helt och hållet obehöflig, om jernvägsanläggningar för

Statens rakning komma att upphöra och sådana öfverlemnades åt den enskilda företagsamheten.

Högsta ledningen af ny byggnadsarbetena vid Statens stambanor nr åt

den nuvarande Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader också anförtrodd endast

tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda i nåder förordnadt. Då emellertid

jernvägsbyggnaderna numera bedrifvas i en vida mindre skala än tillförene, och den

åsigt synes allt mera gorå sig gällande, att för dessa arbetens fortsättande icke må

användas högre belopp än som motsvaras af nettoinkomsten af trafiken å Statens

stambanor, torde böra tillses att kostnaderna för förvaltningen i samma man inskränkas,

så att de icke blifva större än behofvet kräfver.

Enligt hvad af det vid Eders Kong!- Majtts nådiga Proposition angående

anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader fogade Statsråds-protokoll inhemta

s, har Chefen för Civil-departementet redan anmodat bemälda Styrelse att i

detta hänseende med yttrande och förslag till Civildepartementet inkomma. Uti

det memorial Styrelsen med anledning häraf afgifvit anföres, bland annat, att, om

arbetena å Statens jernvägsbyggnader från och med år 1809 blifva inskränkta allenast

till dem, som å nordvestra stambanan förekomma, Styrelsen ansåge, att genom

den förenkling i göromålen, som deraf blefve en följd, en sådan inskränkning i personalen

och af öfriga utgifter för Styrelsen skulle kunna göras, att förvaltningskostnaderna,

med bibehållande för öfrig! af Styrelsens nuvarande organisation och

samma detaljerade redovisningssätt, skulle kunna nedsättas till 50.000 Rall ailigen

och att donna nedsättning vore möjlig, äfven om års-anslagen skulle blifva större

än 3,000.000 Rall’. Under nyssnämnda förutsättning, att arbetena å Statens jernvägar

från och med år 1869 skulle blifva inskränkta allenast till dem å nordvestra

stambanan, eller i allmänhet att Statens förestående jernvägsbyggnader kunde så

ordnas, att endast en stambana i sender påbörjades och fullbordades, innan en annan

sattes under arbete, skulle visserligen Styrelsen i sådant fall kunna förläggas på

arbetslinjen, och genom den förenkling i göromålen, som häraf blefve en följd, den

förändring i Styrelsens nuvarande organisation kunna göras, att den i stället ko linne

att bestå af en chef och endast en byråchef, biträdde af en kamererare och en revisor

jemte behöfliga skrifbiträden, hvarigenom, enligt Styrelsens deröfver gjorda

beräkning, det skulle vara möjligt att nedsätta de årliga förvaltningskostnaderna

till 35,000 R:dr. Men Styrelsen ansåge sig icke dervid höra lemna oanmärkt,

att en sådan Styrelsens förflyttning från hufvudstaden till arbetslinien

skulle i andra afseenden medföra de olägenheter, bland andra, att meddelandet

mellan Civil-departementet, hvarunder Styrelsen subordinerade, och Styrelsen

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

skulle blifva försvåradt; att Styrelsen icke skulle lika hastigt, som nu vore möjligt,

kunna såväl lemna de upplysningar och uppgifter, som andra inom hufvudstaden

varande embetsverk, med hvilka Styrelsen vore i beröring, kunde begära, som äfven

sjelf inhemta sådana, hvaraf Styrelsen vore i behof; samt att de förfrågningar rörande

Statens jern vägsbyggnader, som under pågående riksdagar till Styrelsen framställts

till besvarande inom en, ganska ofta, synnerligen kort tidrymd, icke vidare

skulle kunna besvaras så skyndsamt, som hittills varit möjligt; hvarjemte äfven

borde tagas i betraktande, att de jernvägsundersökningar och öfriga med jernvägsbyggnaderna

sammanhängande uppdrag, som Eders Kongl. Maj:t kunde i nåder

anbefalla, svårligen skulle kunna på från hufvudstaden aflägsna orter ledas eller

utföras med lika fördel, som om Styrelsen vore fortfarande förlagd i hufvudstaden.

De af Styrelsen här ofvan anförda olägenheter af Byggnadsstyrelsens anordnande

på ett billigare sätt torde emellertid helt och hållet kunna undvikas, om den

ifrågasätta föreningen af de båda styrelserna komma till stånd. En sådan förening

synes dessutom bära icke allenast föranleda förminskade kontorskostnader och ytterligare

minskning i tjänstemännens antal, utan äfven medföra den icke obetydliga

fördelen af enhet och gemensamhet i fullgörandet af åtskilliga i och för sig likartade

arbeten och uppdrag, som hittills utförts på olika sätt och af skilj da personer

inom de båda embetsverken.

I öfverensstämmelse med de åsigter rörande jernvägsarbetenas begränsade

fortsättande, som Riksdagen i särskild underdånig skrifvelse angående anvisande af

anslag för dessa byggnader uttalat, anser sig Riksdagen derföre höra ifrågasätta,

huruvida icke administrationen öfver jernvägsbyggnaderna skulle kunna öfverlåtas

till Styrelsen för Statens järnvägstrafik och förläggas till den afdelning inom denna,

som enligt Eders Kongl. Majds Proposition skulle besörja utförandet af nya byggnader

och anläggningar.

Genom Kongl. brefvet af den 30 December 1862 bestämdes, bland annat,

att Styrelsen för Statens jernvägstrafik utom en chef och en byråchef skulle utgöras

af tre intendenter, eu för hvardera af stambanornas tre hufvuddistrikt, hvilka

intendenter, förutom det befäl och den uppsigt en hvar af dem hade att utöfva

inom sitt distrikt öfver der anställde jernvägstjenstemän, förvaltning, uppbörd

och materiel, tillika skulle å vissa tider i Styrelsen sammanträda vid afgörande derstädes

af vigtigare angelägenheter, som anginge stambanorna i dess helhet, trafiken

å desamma eller dertill hörande materiel; hvarjemte intendenterne vid dessa sammanträden

herde anmäla de frågor af sådan beskaffenhet, som de hvar för sig

ansåge höra komma under gemensam pröfning, äfvensom föredraga de ärenden i

(ifrigt, som särskild! anginge deras distrikt. Sedermera har genom Kongl. brefvet

af den 13 Juli 1866 blifvit föreskrifvet, att intendenten vid första distriktet skall bereda

och inom Styrelsen föredraga alla ärenden, som angå trafikdistriktens ban-och maskinafdelningar

och den vid dessa afdelningar anställda personal, och att intendenten vid

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens undercl. Skrifvelse, N:o 77.

53

andra trafikdistriktet skall bereda och föredraga de ärenden, som tillhöra distriktens

trafikafdelningar och den dervid anställda personal samt hafva inseende öfver

kontrollkontoret.

Det nu framlagda organisationsförslaget åter åker en fördelning af intendenternes

göromål på öfverdirektörer och distriktchefer. Enligt förslaget skulle nemligen

Styrelsens ledamöter, bestående af en byråchef för byråfadelningen, en öfverdirektör

för b an- och maskinafdelningarne gemensamt samt en öfverdirektör för trafikafdelningen,

bereda och föredraga inför Styrelsen ärenden, hvilka de hvar för sin

afdelning hafva att handlägga, samt kontrasignera de utgående besluten; hvarjemte

öfverdirektörerne skulle ega att på eget ansvar och genom direkta ordres till cheferne

för linieförvaltningen eller till de under dessa lydande afdelningsf öreståndare

meddela sådana detaljbestämmelser, hvilka kunde vara behöfiiga såsom en omedelbar

tillämpning af Styrelsens beslut eller af gällande reglementen och instruktioner;

äfvensom hvarje ledamot egde att infordra upplysningar i ärenden, som anginge hans

afdelning. Distriktcheferne åter skulle ega att öfvervaka ordningen och hushållningen

inom distrikten, uppmärksamma de industri- och handelsförhållanden inom distriktets

trafikområde, som egde samband med jern vägsrörelsen, föreslå hos Styrelsen

sådana åtgärder, som kunde lända till denna rörelses befrämjande, samt vara,

på sätt Styrelsen dem föreskrefve, dennas ombud i allt hvad som rörde distriktets

förhållande till främmande myndigheter, inrättningar och personer, och så länge nu

gällande trafik- och tjenstgöringsreglementen skulle tillämpas, äfven utöfva den myndighet,

som nu enligt dessa reglementen tillhörde intendenterne.

Emot donna sednare anordning eller inrättande af distriktchefsplatser hafva

emellertid inom Riksdagen åtskilliga betänkligheter yppat sig. Den grundsats, som

blifvit följd vid organisationen af sjelfva Styrelsen, att ”enhet och planmessighet vid

alla dess detaljer, som tillhöra samma afdelning inom särskilda distrikt, hvarken

kunna åstadkommas eller bibehållas på annat sätt, än att afdelningen inom Styrelsen

har sin egen, i dess särskilda angelägenheter och göromål kunnig och erfaren

representant, hvilken också är beklädd med tillräcklig myndighet att såsom högste

befälhafvare inom sin afdelning gorå Styrelsens åsigter och beslut gällande, samt

genom behöriga inspektioner vaka öfver samma afdelnings arbete och hushållning

inom samtliga distrikten”, — donna grundsats, hvilken Riksdagen icke kunnat annat

än gilla, synes icke till fullo vara iakttagen vid bestämmandet af distriktchefernes

åligganden, hvilka synas sträcka sig till alla grönår af linieförvaltningen. Då dessutom

öfverdirektörerne skulle ega att i vissa fall med förbigående af distriktchef meddela

direkta ordres till de under dessa tydande afdelningsföreståndare, synas distriktschefsembetena

lätteligen kunna föranleda förvecklingar och onödig omgång.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och i öfrig! förekommit, får Riksdagen

i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t ville taga i nådigt öfvervägande,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

huruvida icke Styrelserna öfver Statens jern vägsbyggnader och järnvägstrafik

kunna sammanföras till en enda Styrelse för Statens jernvägar, eller, om detta icke

linnés ändamålsenligt, den förra Styrelsen förläggas till arbetslinien, samt

huruvida icke dels de föreslagna distriktchefstjensterna skulle kunna indragas,

dels betydligare inskränkningar ske så val i antalet af de vid Statens jernvägstrafik

anställde embete- och tjensteman samt betjente, som äfven i fråga om beloppen

af de för dem föreslagna löneförmåner.

Beträffande villcoren för tjenstemännens anställning samt grunderna för aflöningsstaten,

har Riksdagen funnit sig höra endast i den mån bifalla Eders Kongl.

Maj:ts i dessa hänseenden framställda förslag, att Riksdagen godkänt följande bestämmelser:
embete-

och tjensteman samt betjente vid Styrelsen för Statens järnvägstrafik

samt vid den under nämnda Styrelse lydande trafikstat innehafva sina beställningar

endast på förordnande och kunna från dem skiljas eller till andra beställningar

inom trafikstaten förflyttas a.f samma myndighet, som dem antagit. (Kriga vilkor

för antagande, entledigande eller förflyttning af den personal, som tillsattes af

Trafikstyrelsen, bestämmes i särskild!, af Eders Kongl. Maj:t faststäldt reglemente;

alla vid Statens jernvägstratik anställde embete- och tjensteman samt betjente

s arfvoden utgå af jern vägstrafik medlen. Sådana arfvoden är o dels fasta och uti stat

till bestämda belopp upptagna, dels föränderliga, eller för hvarje befattning beroende

på tillämpningen af fastställd löneklassreglering med afseende på förekommande tjänsteåliggandens

större eller mindre omfattning, de för anställning å vissa orter erforderliga

särskilda egenskaper och tjensteålder inom samma afdelning och tjenstegrad;

af hvarje arfvodesbelopp, som uppgår till eller öfvcrstiger 1,200 Rall'', utgör en

femtedel, och af mindre arfvoden en sjettedel tjenstgöringspenningar, hvilka indragas

uti de fall, som i särskild! af Eders Kongl. Maj:t faststäldt reglemente bestämmas;

föränderliga arfvoden utgå inom löneklasser, på sätt Eders Kongl. Näjd föreslagit,

dock så att arfvodesbeloppet i högsta löneklassen bestämmes till 4,200 R:dr

och klassernas antal inskränkas till 25;

antalet tjensteman, som aflönas med arfvoden efter löneklass, bestämmes för

hvarje år i stat, som af Eders Kongl. Maj:t fästställes. De göromål, som nu bestridas

af kammar- och kontorsskrifvare och med dem jemförlige tjensteman, höra

i så vidsträckt omfattning, som lämpligen ske kärr, utföras mot särskild, efter arbetets

beskaffenhet bestämd ersättning, utan anställande af särskilde tjensteman;

tjensteman, som innehar årlig! arfvode efter klass af 1,500 R:dr eller deröfver,

kan icke förr, än han detsamma innehaft i två år, uppflyttas till högre klass inom

samma afdelning och tjenstegrad. Härifrån undantagas stationsinspektorer och baningeniörer,

hvilkas arfvodesklass må bestämmas med afseende på stationernas vigt

och bansektionernas utsträckning, samt (Kriga på dessa tjensteman vilkor inverkande

förhållanden;

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

55

Styrelsen eger rätt att såsom begrafningshjelp tilldela sterbhuset efter afliden

tjensteman eller betjent ett belopp, motsvarande en månads arfvode, jemte tjenstgöringspenningar

och ersättning för inqvartering, hvilken sistnämnda dock utgår

in natura, om den aflidne sådan innehade;

öfverkonduktörer, konduktörer, packmästare, port- och kontorsvakter, notisbärare

och telegrafbud erhålla uniformspersedlar in natura enligt reglemente, som

Styrelsen utfärdar. Hallmästare, barn- och brovakter, stationskarlsförmän, stationskarlar,

signalkarlar, spårvexlare, bromsars och smörj are erhålla beklädnadsersättning

till visst ärligt belopp, som af Styrelsen bestämmes, mot skyldighet för dem

att sjelfve bekosta och i tjenstgöring begagna föreskrifven uniformsdrägt;

kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kongl. Maj:t meddelar, åt de vid distrikten anställde tjensteman,

äfvensom åt betjeningen och verkstadsarbetarne jemte desse sednares hos dem boende

familjemedlemmar;

indrages eller förändras någon befattning, och Styrelsen till följd deraf anser

lämpligt att förflytta innehafvaren till tjenstgöring å annan plats med mindre

aflöningsförmåner, eger Styrelsen tilldela honom lämplig lönefyllnad, intilldess han

kan erhålla ny anställning med aflöningsvilkor, motsvarande dem han förut innehade;
tjensteman

eller betjent, hvilken genom kroppsskada eller sjuklighet, ådragen

under tjenstgöringen, blifvit oförmögen att sin befattning behörigen skota, må hos

Eders Kongl. Maj;t af Styrelsen i underdånighet föreslås att på de vilkor, som i

hvarje fall pröfvas lämpliga, årligen af jernvägens inkomster få uppbära viss lämplig

del af arfvodet, deruti icke inräknadt inqvarteringsersättning, beklädningspenningar

och andra aflöningsförmåner, flan vid utträdet ur den aktiva tjensten innehade;

hvaremot öfriga af Eders Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser icke vunnit Riksdagens

godkännande.

Slutligen får Riksdagen i underdånighet anmäla, att Riksdagen, med beräknande

af 1869 års omkostnader för Statens järnvägstrafik till en sammanlagd summa

af 4'', 143,000 R:dr, medgifvit, att, derest i följd af trafikens tillväxt utöfver beräkning

eller stegradt pris på förbrukningsartiklar eller materiel, eller oförutsedda händelser,

högre utgifter, än de sålunda! upptagna, skulle finnas under år 1869 vara af

behofvet oundgängligen påkallade, Eders Kongl. Maj:t må för nödiga utgifter i sådant

fall anvisa godtgörelse å trafikmedlen, samt att Riksdagen således på Riksstatens

Sjette Hufvudtitel uppfört nämnda belopp, 4,143,000 R:dr, under rubrik »Statens

jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt, att af trafikmedlen utgå».

22:o. Öfriga under Sjette Hufvudtiteln uppförda Ordinarie anslag hafva af

Riksdagen blifvit bestämda till enahanda belopp, som i nu gällande Riks-stat äro

upptagna; kommande, i följd af hvad Riksdagen sålunda anmält, samt med tillämpning

af beslutet om höjande af spanmålens förslagspris, Hufvudtiteln att ökas med

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

4,159,600 R:dr och dess slutsumma, sedan för jemnande deraf anslaget till skrifmaterialier

och expenser blifvit med 75 öre nedsatt, att uppgå till 8,086,500 R:dr, på

sätt närlagde tabell lutt. A. närmare utvisar.

Slutligen får Riksdagen i underdånighet anmäla, att, med anledning af de i

Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof gjorda

framställningar om anvisande af medel för kanal- och slussanläggningar, för hamnbyggnader,

för anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning al backiga

eller eljest mindre göda vägar, för befrämjande af utdikningar och vattenaftappningar

m. fl. allmänna arbeten, Riksdagen, i likhet med hvad vid föregående riksdagar

iakttagits, rörande dessa frågor, till Eders Kongl. Maj:t aflåtit särskild underdånig

skrifvelse. \

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 Maj 1868.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talb- I-ätt- A,.

Bih. till Riksd. Prat. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

Riks-statens Sjette

Civi t-Ii ep nr lem en tet.

Statsråden utan Departement 3 å 12,000 E:dr.................

Departements-chefen...........................

Departementets Expedition........................

Kommers-kollegium:

Nuvarande anslaget.....................88,7oO: —

Afgår: Aflöningen för en indragen registratorsbefattning .... 2,200: —

hvarifrån likväl afräknas ett den qvarvarande registratorn och

arkivarien hos Kollegium tillagd! arfvode af............400: • 1,800: —

Statistiska Tabell-kommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån............. 15,450: —

Reservations-anslagen:

Till Bibliotekets underhållande............. 1,000: —

» arfvoden åt tillfälliga biträden........... 7,250:

» det officiela statistiska trycke!........... 5,000: —

» en statistisk tidskrift.............. 1,000: — 14,250: —

Landtmäteristaten...........................

För Rikets ekonomiska karteverk, Reservationsanslag . •......_. • •_._.

Transport

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

59

Hufvudtitel.

Penningar.

Indelta Kantor,

enligt

markegång

på förslag.

R:dr

öre.i

36.000

17.000

45,600

86,950 |-

29,700

97,300

6,000

!

Spån

mål.

I

Indelt på förslag.

Oindclt.

Summa

Matt.

Värde å 2

It:dr 10 öve

kubikfoten.

Matt.

Värde, för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

öre. Kub.-fot.

R:dr.

öre.

318,550

R:dr.

36.000

17.000

45,600

86,950

29,700

97,300

6,000

318,550

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

Öfverståthållare-embetet

Transport

Landsstaterna i länen:

Penningar:

Nuvarande beloppet

1,067,390: 82.

Tillkommer: Ersättning till landsstats^enkeman

för åt''dem ti anträdda boställen 6,474: —

Värdet af bär nedan för landskam

ereraren i Skaraborgs län afdragna

oindelta spanmål 214 kub.-

fot 2 k:r........ 428-40 a ono a*

_^u- 6,902: 40. 1074,293: 22.

Åfgår: Af landshöfdingens i Kronobergs län

aflöning............. 125; _

Tvenne å afiöningsstaterna för Skaraborgs

och Gefleborgs län odisponerade belopp 94: 40. 219-40 , r„t

Indelta räntor: "" ---------'' t,074,073: 82

Nuvarande beloppet........... 154,079: 69.

Afgar: Räntor af till Statsverket indragna boställen 617: 41. 15Z 4g2- 28

Tillkommer: Värdet af bär nedan för landshöfdingen i Skaraborgs

län afräknade oindelta spanmål 1 kub.-fot 2 kannor . 2: 40. 153 4fi4.

Indelt spanmål: Mått. v^T”

Nuvarande anslag............ 5,886: 6. 11,773: 20.

Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10

öre per kub.-fot............... 588. 66-

S:gr 5,886: 6.

12,361: 86.

Transport

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

61

Penningar.

tor, enligt

markegång

på förslag.

I

Spån

mål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde å 2

E:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde, för- slagsvis å 2

K:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr. öre. K: dr.

318,550 |—| —

77,267 .---

Kub.-fot. ! k. I R:dr. jöreJ Kub.-fot. ! k. ! E:dr. jöre.

395,817

R:dr.

318,550

77,267

395,817

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

Transport

Mått. Värde.

7,749: 3. 15,498: 60.

215: 4. 430: 80.

Återstår . . . 7,533- 9. 15,067: 80.

Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre

per kub.-fot................. 753: 39.

S:gr 7,533: 9. ---- 15,821: 19.

Särskild! förslagsanslag för landsstaterna i länen.

Landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön:

Till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen ingående räntepersedlar......

Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt, att af trafikmedlen utgå........

Gästgifvares friheter:

Penningar såsom i 1868 års Riks stat.......

1,039: 13.

Indelta räntor dito dito .......

17,423: 71.

In (felt spanmål:

Mått.

Värde.

Nuvarande anslag..............

4: 1.

8: 20.

Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre

per kub.-fot..............

— —

— 41.

8: 61.

Transport

Sgr

4: 1.

Oindelt spannmål:

Nuvarande anslag............

Af går: Äf den vid sistlidne riksdag för landshöfdingen

i Skaraborgs län uppförda ersättning

för afskrifha mjöl- och sågqvarns
räntor

. . .......1:2. 2:40.

Den under landskamererarelönen

i samma län inbegripna spanmål 214:2. 428:40.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

63

Penningar.

Indelta Rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Spån

in å 1.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa

Riksmynt

Mått.

Värde å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Matt.

Värde, för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:di\

öre.

R:dr.

öre.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

öre.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

öre.

R:dr.

öre.

395,817

___

395,817

|

1,074,073

82

153,464

68

5,886

6

12,361

86

7,533

9

''

15,821

19

1,255,721

55

5,000

_

_

__

5,000

4,143,000

__

4,143,000

5,617,890

82

153,464

68

5,886

6

12,361

86

7,533

9

15,821

19 5,799,538

55

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

■

Transport

Oindelt spanmål: nätt. värde.

Nuvarande belopp............. 38: 1. 76: 20.

Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre

per kub.-fot...............— _ 3: 81.

S:gr 38: “T 80: 1.

Till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides och är särdeles

tryckande, Reservationsanslag..............

Färjor och färjekarlar:

Penningar såsom i 1868 års Riks-stat............... 50- —

Indelta räntor dito dito ............... 184-69

Indelt spanmål: Mått. värde.

Nuvarande anslag.............17: 7. 35. 40.

Tillkommer: Förhöjning i värde! till 2 R:dr 10 öre per

kub.-fot................ _ _ 1: 77.

’ 8:g- IT: T. -- - 37: 17.

S:gr

Jordbruket, handeln och näringarne. Reservationsanslag.

Skiften och afvittringar...................

Vägar och kommunikationer ..............

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanä ringar............

Landtbruksingeniörer och deras biträden:

Nuvarande belopp...................... 42,450: —

Tillkommer: För tvänne ingeniörers uppflyttning i högre lönegrad .... 1,000: —

Transport

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 77.

65

! Penningar.

Indelta kan- tor, enligt

S p a n m å 1.

Summa

lndelt på förslag. Oindelt.

markegång

på förslag.

|

Mått.

i

Värde å 2

R:dr 10 öre Mått.

kubikfoten.

Värde, för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr. öre.j

R:dr. öre.

Kub.-fot. | k.

I£:dr. j öre.j Kuk.-fot. 1 k.

1

R:dr. öre.

R:dr. Öre.j

i 5,617,890 82;

153,464 68

5,886 6

12,361 |86 7,533 9

15,821 19

5,799,538 55

1,039 13

17,423 71

4 ; 1

8 61 38 1

80 ; 1

18,551 j 46;

125,000 ; -

--V I _

-----j

--- - ---- ;__

--, -

125,000 i — j

50

—

184

691

17

7

37 i 17

—

— 1--

—

271

86

5,743,979

95

171,073

8j

5,908

4

12,407 64

7,572

— 15,901

20

5,943,361

00

! -o

63.000

12.000

164,600

.

—

—

I

;

j

— ---

—

63.000

12.000

164,600

I

I

43,450

i —

_j

1

____ ! _

, „„

(_|__

>

43,450

6,027,029

! 9ö| 171,073

1 8|

5,908

'' 4

12,407 1 64

7,572

15,901

20! 6,226,411

87

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 10 Samt. 1 Afä, 1 Band. 7 Häft.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

Värde.

661: 40.

33: 7.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och 1 an dt m ann an ärin ga r . . .

Hästafvelns förbättrande:

Penningar såsom i 1868 års Piks-stat..........

Oindelt spanmål: Mått.

Nuvarande anslag.............. 330: 7.

Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre per

kub.-fot ...................... —

S:gr 330: 7.

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder:

Nuvarande anslag till undervisningsanstalter för slöjderna.......

Tillkommerr Förhöjning i anslaget för Teknologiska institutet

.............. 6,000: —

Förra anslaget: »Undervisningsanstalter för bergsbruket» 7,500: —

Anslagsförhöjning för Chalmerska slöjdskolan i Göteborg 5,250: — 18,750: —

Af g år af anslaget till slöjdskolan i Stockholm.......5,100: —

Befrämjande i allmänhet åt slöjderna...............

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:

Nuvarande belopp......................

Tillkommer: Förhöjning i anslaget för navigationsskolan i Göteborg för ordnandet

af undervisning i skeppsbyggeri............

Befrämjande i allmänhet af handel och

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Penningar såsom i 1868 års Riks stat

Indelta räntor dito dito

Transport

49,545: -

694: 47.

216,300: -

13,650: —

44,300: - 4,050: —

8,702: 58.

23,845: 32.

Transport

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

67

Penningar,

Indelta Kan- tor, enligt

markegång

på förslag.

Spån

mål.

Summa

Riksmynt,

Infinit på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde ä 2

B:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde, för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

K:<lr.

öre.

B-.flr.

öre.

Kub.-fot.

k.

K: dr.

öre.

Kub.-fot.

k.

K: dr.

öre.

öre.

6,027,029

95

171,073

8

5,908

4

12,407

64

7,572

—

15,901

20

6,226,411

87

i 40,900

~

40,900

|

49,545

—

—

_

—

330

7

694

47

50,239

47

229,950

229,950

25,500

!

_

25,500

48,350

48,350

|

22^500

22,500

6,443,774

95 171,073

8

5,908

4

12,407

64

7,902

7

16,595

67

6,643,851

34

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

Oindelt spanmål:

Matt.

Värde.

Transport

Nuvarande belopp......

71: 40.

Tillkommer: Förhöjning i värdet till i

- R:dr 10 öre pr kub.-fot — —

3: 57.

S:gr 35: 7.

— —

74: 97.

Fiskerinäringens understöd

S:gr

Diverse anslag.

Ut.flyttningshjelp efter skiften. Förslagsanslag......

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling: Matt Viiri,„

Nuvarande anslag..........v...... . . 1,165:'' 5. 2,331- -

Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre per kub -fot .____ 116: 55

Odlingshjelp för kronony bygga re, Förslagsanslag......

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, Förslagsanslag:

Penningar såsom i 1868 års Riks stat ............ 2 700- 36

Indelta räntor dito dito ......... 2 946- 27

Oindelt spanmål: .....

* Mått. Värde.

Nuvarande anslag........... 823: 3. 1,246: 60.

Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 Rall'' 10

öre per kub.-fot........... .... g£/>. ^

S:gr 623: 3. 1,308: 93. ''

Handels- och sjöfartsfonden, Förslagsanslag, afl utgå direkte af tullmedlen.......

Transport

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

69

-

Spån

mål.

Penningar.

Indelta Kan- tor, enligt

lndelt på förslag.

Oindelt.

Summa

markegång

på förslag.

Mått.

Värde å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde, för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

6,443,774

Öre.

95

R:dr

171,073

öre.

8

Kub.-fot.

5,908

k.

4

R:dr.

12,407

öre.

64

Kub.-fot.

7,902

k.

7

R:dr.

16,595

öre.

67

R:dr.

6,643,851

öre. |

34

8,702

16,100

58

23,845

32

—

—

—

—

35

7

74

97

32,622

16,100

87

724,597

58

23,845

32

—

I -

366

4

769

44

749,212

34

110,000

—

.

—

—

—

110,000

4,500

i

—

—

—

1,165

5

2,447

55

2,447

4,500

55

''

2,700

750,000

36

2,946

27;

—

— 1

623

3

1,308

93

6,955

750,000

56

7,335,777 !

89

197,864

67

5,908

4

12,407 I

64

" 9,727

2

20,427

12

7,566,477

32

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77,

Transport

Kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för

utfördt bränvin, Förslagsanslag......................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., Förslagsanslag:

Nuvarande beloppet..................... 50,023: 43.

Afgår för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma.............75.

Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslag.................

Extra utgifter, Reservationsanslag......................

S:gr

Summa

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

71

S p a

n

m å 1.

Indelta rän- tor, enligt

In dolt på förslag.

Oindelt.

Summa

r ciiumgiu.

markegång

på förslag.

Mått.

Värde å 2

R dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

J Värde, för- slagsvis å 2

|R:dr 10 öre

j kubikfoten.

Riksmynt.

i

1

|

E:dr.

7,335,777

öre.

89

R:dr.

197,864

Öre.

67

Kub.-fot.

5,908

k.

4

R:dr.

12,407

öre.

64

Kub.-fot.

9,727

k.

2

B:dv.

20,427

öre.

12

R:dr.

7,566,477

öre.

32

440,000

—

—

—

440,000

50,022

15,000

15,000

68

—

-

-

—

-

—

I

50,022

15,000

15,000

68

1,387,223

04

2,946

27

—

—

—

1,788

8

3,756

48

1,393,925

79

7,855,800

57

197,864

67

5,908

4

12,407

64

9,727

2

20,427

12

8,086,500

—

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

|Riksdagens underd. Skrifvelse, A:o 77.

Tab. ZLit-L B
Extra

statsreglciingens anslag under Sjette Hnfvudlitelu.

Riksmynt.

Civildepartementets Expedition:

Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och

expedierande..................

För rikets ekonomiska karteverk

Skiften och ufvittringar

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Till utdelande vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för

husdjur, redskap, maskiner m. m....... 6,000: —

Till prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött.......... 3,000: —

Till understöd åt personer af mankönet för genomgående

af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel,

mjölkning m. m............ 2,000: —

Till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar 1,500: —

Till understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elevskola

................. 4,500: —

Till fortsättande af de geologiska undersökningarne och

utgifvande af derpå grundade kartor..... 60,000: —

R:dr.

1,800 —

60,000

•V,>

| 120,000

77,000

Transport 258,800)

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 75

73

Transport

Undervisnings-anstalter för slöjderna:

{''öi {mattande åt eu i sa in lian di med deri tekniska

elementarskolan i Borås stående väfskola:

a) Till första uppsättningen af maskiner och redskap 4,500: —

b) För skolans underhåll.......... 3000- —

linda visnings-anstalter för handel och sjöfart:

Till beredande af fortsatt undervisning åt elever vid Skeppsbyggeri - institutet i Carlskrona.........

Diverse anslag:

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden..........32 800-

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 30,000: —

Till arfvoden för ingeniörelevers undervisande . . . 3,OM: - Til! understöd vid utrikes resors företagande af Vägoch

Vattenbyggnadskorpsens medlemmar .... 2.000: -

258,800

Summa

7,500

3,000

67,800

337,100

Bih. UK lliksd. Prat. 1808. 10 Sami. 1 Afä. 1 Hand. 7 Häft.

10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.