Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.
1868-05-13 · 40 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 38 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1868:77, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.
Dokumentets text
34
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
No 77.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1868.
,, „ ,, ,, Andra Kammaren den 13 ,, „
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.
(Stats-Utsk. Uti. Nås 30 och 91 samt Hem. Nås 44 och 105.)
8. A. K.
Å Riks-statens Sjette Hufvudtitel, innefattande anslagen för Civil-departementet,
hafva, dels i följd af Eders Kongl. Majås nådiga Propositioner och dels med anledning
af inom Riksdagen gjorda framställningar, ifrågakommit de förändringar, hvilka Riksdagen
nu får i underdånighet anmäla i den ordning, som af uppställningen i Rilcsstaten
föranledes.
Departementets expedition.
l:o. Såsom arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och
expedierande har Riksdagen, i enlighet med Eders Kongl. Majås derom gjorda nådiga
framställning, anvisat ett extra anslag af 1,800 R:dr att för år 1869 utgå.
Kommers-kollegium.
2:o. Sedan, genom Eders Kongl. Majås nådiga beslut den 31 nästliden Juli,
vid dåvarande alctuarien och registrator!! för bergsärenden beviljadt nådigt afsked,
en registratorstjenst i Kommers-kollegium blifvit, i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers i skrifvelse den 6 Februari 1858 gjorda underdåniga framställning, indragen,
35
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
och Eders Kong!. med afseende å de genom båda registratorstjensternas sam
manslående
betydligt ökade göromålen för den återstående registratorn och arkivarien
i Kollegium, tillagt denne, utöfver den tennsten nu åtföljande lön, 2,200 R:dr, tills
vidare ett ärligt arfvode af 400 R:dr att af den besparade registratorslönen utgå,
har Eders Kong!. Maj:t nu äskat Riksdagens medgifvande, att nämnda arfvode fortfarande
tills vidare må utgå samt till uteslutande ur Riks staten föreslagit ölliga
beloppet af förra lönen, eller 1,800 R:dr; och har Riksdagen bifallit hvad Eders
Kong]. Maj:t sålunda äskat och föreslagit.
Landtmäteristaten.
3:o. Hos Riksdagen har framställning blifvit gjord derom, att andra landtmätaretjensterna
i riket, såsom numera alldeles obehöfiiga, måtte indragas, och då
inom åtskilliga provinser skiftesarbetena kunna anses i det närmaste afslutade och
således en betydlig minskning i behofvet af landtmäteritjenstemän inom kort är att
förvänta, har den sålunda väckta frågan om en förenklad organisation af landtmäterikorpsen
synts Riksdagen förtjent af uppmärksamhet. Af sådan anledning får Riksdagen
anhålla, att Eders Kong!. Näjd täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida
och på hvad sätt eu förändrad organisation af landtmäteri korpsen i riket må kunna
genomföras, så att desse tjenstemäns antal icke blifver större än hvad behofvet
kräfver; samt att Eders Kong!. Näjd täcktes i nåder besluta, att, intill dess denna
organisationsfråga kan varda slutligen afgjord, andra landtmätaretjensterna må endast
på förordnande tillsättas.
Rikets ekonomiska karteverk.
4:o. Utöfver det för detta karteverk på ordinarie stat uppförda belopp, 6,000
R-dr har Eders Kong!. Näjd, i likhet med hvad vid nästföregående riksdagar egt
rum,’ äskat ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län och
40,000 R:dr för arbetena i öfriga delar af riket; och har Riksdagen dessa anslagsbelopp,
tillhopa 60,000 R-dr, beviljat.
Landsstaterna i länen.
5:o, I enlighet med Eders Kong! Maj ds derom gjorda nådiga framställning
bär Riksdagen funnit skäligt förordna,
dels att från anslaget till landsstaterna i länen afföras:
a) 1 kubikfot 2 kannor af den oindelta spanmål, som vid sista riksdagen
uppfördes såsom ersättning till landshöfdingen i Skaraborgs län för mistade sågoch
mjölqvarnsräntor;
36
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
b) 125 E:dr af landshöfdingens i Kronobergs län kontanta aflöning; och
c) 94 R:dr 40 öre, utgörande summan af två å aflöningsstaterna i Skaraborgs
och Gefieborgs län odisponerade belopp;
dels att, emot indragning af den under landskamrerarelönen i Skaraborgs
län inbegripna oindelta spanmål, 214 kubikfot 2 kannor, ett motsvarande kontant
belopp uppföres med 428 R:dr 40 öre,
dels ock att det kontanta anslaget, med anledning af erforderlig ersättning
åt landsstatstjenstemän för afträdda boställen ökas med 6,474 R:dr.
äfvensom att an slagsrubriken »indelta räntor» ökas med 2 R:dr 40 öre, motsvarande
värdet af den under inom. a) bär ofvan omförmälda oindelta spanmål;
men deremot minskas med den summa, hvartill räntorna af de afträdda landsstatsboställena
varit i stat beräknade, eller 617 R:dr 41 öre.
Jordbruket, handeln och näringarne.
Skiften och afvittringar.
6:o. För berörda ändamål har Eders Kong!. Maj:t äskat, utöfver de i Riksstaten
uppförda 63,000 Rall'', ett extra anslag å 120,000 Rall-; och har Riksdagen
donna nådiga framställning bifallit.
Landtbruksingeniörer och deras biträden.
7;o. Med afseende å den landtbruksingeniörer ne vid 1865 — 1866 års riksdag
medgifna och enligt nådigt Bref den 13 Juli 1866 bekräftade rätt till gradvis skeende
förbättring i löneförmåner med 500 R:drs större aflöning efter femårig tjenstgöring
i hvarje lönegrad, har Eders Kong]. Maj:t föreslagit att, då tvänne ingeniörer voro
år 1869 berättigade till uppflyttning i högre lönegrad, anslaget till landtbruksingeniörer
och deras biträden måtte ökas med ett belopp af 1,000 K:dr.
Denna anslagstillökning har Riksdagen beviljat.
befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
8:o. Vidare har Eders Kong!. Näjd föreslagit, att följande vid sista riksdag
beviljade anslag matte äfven för år 1869 anvisas, nemligen:
till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner
samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, 6,000 E:dr;
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
37
till prisbelöningar vid täfiingsmöten med gödboskap, smör, ost, fläsk och kött
å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa och der hushållningssällskapen
vilja förena sig om sammanskott åt medel till dessa utställningar,
3,000 R:dr;
till understöd åt personer åt mankönet, som genomgå fullständig lärokurs i
boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning in. m„ 2,000 R:dr;
till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar för att i främmande
länder taga anställning såsom arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet
återvända samt sedermera vid något af landtbruksläroverken antaga tjenst
såsom rättare eller förmån för jordbruksarbeten, 1,500 R:dr;
och till Svenska Trädgårdsföreningen 4,500 R:dr, dock med enahanda vilkor,
som vid sednaste riksdag blifvit för åtnjutande af dylikt anslag bestämdt.
Med bifall till donna nådiga framställning har Riksdagen de äskade extra
anslagen, tillhopa 17,000 R:dr, för år 1869 anvisat.
9:o. Likaledes tiar Riksdagen, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t i
nader äskat, till fortsättande af de geologiska undersökningarna anvisat för år
1869 ett extra anslag af 60,000 R:dr.
Hästafvelns förbättrande.
10:o. Sedan hos Riksdagen fråga blifvit väckt om indragning åt det till hästafvelns
förbättrande uppförda anslag samt förändradt användande af de till stuterier
nu anslagna egendomar, har Riksdagen, som, med hänsyn till det störa inflytande
stuterierna höra utöfva på hela landets hästafvel, icke kunnat biträda förslaget om
indragning af det för dem å ordinarie stat nu uppförda anslag, likväl icke kunnat
förbise vigten deraf, att de betydliga kostnader, Staten årligen utgifver för stuteriernas
underhåll, varda använda på sådant sätt, att ändamålets ernående kan med
säkerhet vara att förvänta. Stuteriernas verksamhet torde emellertid numera få
anses uteslutande höra afse hästafvelns förbättrande, ty uppfödande af remonter för
kavalleriets och enskildes behof, hvaråt stuterierna hittills hufvudsakligen egnat sin
verksamhet, besörjes villigt af den enskilda företagsamheten, hvilken utan tvifvel i
detta afseende skulle stegras, i fall den ej både att uthärda en för densamma ofördelaktig
täflan med Staten. Genom att öfverlemna nämnda bestyr åt den enskilde
hästuppfödaren kunde äfven antalet af hästar vid stuterierna nedsättas, och derigenom
en besparing i underhållskostnaderna vinnas. Den öfverklagade svårigheten
att inom landet få köpa ädla afvelsdjur af konstant race visar bäst, att stuterierna
i deras hittillsvarande skick icke kunna anses hafva fullt motsvarat sitt ändamål;
och då för ett bättre ordnande af dessa inrättningar det otvifvelaktigt är i främsta
rummet af vigt att få tillförlitligen utredt, hvilka racer lämpligast böra vid de olika
38
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
stuterierna vidmagthållas, men en nöjaktig lösning af denna ofta omtvistade fråga
svårligen lärer kunna vinnas annorlunda än genom rådfrågande af flere personers
insigter och erfarenhet, får Riksdagen anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes låta
tillsätta en komité af sakkunnige män äfven utom kavalleriyrket, med uppdrag att
utarbeta förslag till stuteriväsendets bättre ordnande och dervid taga i särskild!
öfvervägande, om stuteriernas ändamål ej kan vinnas med ett mindre antal, men
till afvel uteslutande afsmida djur; hvilka racer vid de olika stuterierna höra vidmagthållas,
och lämpligaste sättet att för framtiden afgöra frågor rörande raceförändring;
samt hvilka förändringar i afseende på stuteriernas ekonomiska och
administrativa ordnande i öfrig! kunna vara påkallade af förändrade tidsförhållanden
och leda till besparing i kostnaderna.
Undervisningsanstalter för slöjderna.
1 l;o. För Teknologiska institutet är, sedan Falu bergsskolas förening dermed
blifvit beslutad, ett belopp af 57,400 R:dr provisoriskt på Riks-staten uppförd!.
Såsom skal dertill att endast provisoriskt anvisa detta anslag har sednaste Riksdag
åberopat det förhållande, att det förslag till bestämmelser rörande bergsskolans i
Falun förening med Teknologiska institutet, äfvensom till förändring i institutets
stadgar, hvithet särskild! förordnade komiterade underdånigst afgifvit, ej blifvit slutligen
pröfvadt. Sedan Eders Kong!. Maj:t den 22 Mars nästlidna år fastställt förnyade
stadgar för Teknologiska institutet och dervid jemväl med institutet förena!
undervisningen i de ämnen, som till bergsskolan höra, hvarigenom det hinder vore
undanröjd!, som vid sednaste riksdag föranled! att ifrågavarande anslag icke uppfördes
på ordinarie stat, har Eders Kongl. Maj:t, med beräkning för Teknologiska
institutet under år 1869 af de under titeln: »Undervisningsanstalter för bergsbruket»
uppförda 7,500 R:dr, af Riksdagen äskat, att af den vid 1865—1866 års riksmöte
godkända tillökningen i institutets anslag ytterligare måtte å stat uppföras 6,000
R:dr; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, dels att anslaget till institutet,
utgörande tillhopa 63,400 R:dr, måtte till hela sitt belopp varda å ordinarie
stat uppförd!, dels att till Teknologiska institutet måtte öfverföras de å nuvarande
Riks-stat under anslaget »Undervisningsanstalter för bergsbruket» uppförda 7,509
R:dr, hvarigenom institutets hela anslagsbelopp skulle utgöra 70,900 R:dr.
Då det synes olämpligt, om förevarande anslag skulle, innan en inom Riksdagen
väckt fråga om civilingeniör-bildningens förflyttning från Krigshögskolan till
Teknologiska institutet blifvit utredd och pröfvad, definitivt på stat uppföras, af
hvilken anordning framdeles skulle kunna härledas svårigheter för vidtagande af de
förändringar i institutets verksamhet, som må finnas nödiga, har Riksdagen ansett
sig höra Eders Kongl. Maj ds förevarande nådiga framställning endast på det sätt
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
39
bifalla, att Teknologiska institutets anslag förhöjts till 70,900 Ralr, men blifvit
jemväl för nästa statsreglering endast provisoriskt å Riks-staten uppfördt.
12:o. Till Chalmerska slöjdskolan beviljades vid 1865—1866 års riksdag en
förhöjning i det dåvarande anslaget, så att detsamma skulle uppgå till 32,000 R:dr,
deraf likväl icke hela beloppet skulle komma att erfordras förrän år 1869. Vid
sednaste riksdag uppfördes anslaget med 26,750 R:dr, och har Eders Kongl. Maj:t,
då en del af skolans nya byggnader redan den 1 Oktober 1868 skall vara färdig,
och återstående delen blifva tillgänglig under loppet af år 1869, nu äskat uppförandet
å stat af ännu felande anslagsbeloppet 5,250 R:dr.
Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit.
13:o. Beträffande Slöjdskolan i Stockholm har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att af det vid sednaste riksdag till skolan anvisade belopp, 64,000 R:dr, måtte, efter
afdrag af 5,100 R:dr, motsvarande odisponerad, approximativt beräknad besparing
å 1867 års anslag till skolan, få bibehållas 58,900 R:dr, under vilkor att, om å
1868 års anslag besparing uppstode, beloppet af sådan besparing skulle afräknas
från det anslag, som för år 1870 kunde blifva skolan beviljadt.
Uti underdånig skrifvelse af den 8 Maj nästlidet år yttrade Riksdagen med
anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till ifrågavarande
läroanstalt, bland annat, att, enligt hvad Riksdagen inhemta!:, för närvarande i
Stockholms slöjdskola meddelades undervisning i åtskilliga ämnen, som tillhörde
dels folkskolan, dels andra af Staten eller kommunen underhållna läroanstalter,
och då det icke ansågs höra åt styrelsen öfverlemnas att efter godtfinnande bestämma
kunskapsämnena utöfver den egentliga yrkesbildningen, äfvensom å andra sidan
denna sednare icke syntes höra på Statens bekostnad utsträckas till inlärande af
speciela handtverk, hvarigenom kostnaderna i betydlig mån ökades, hade, i öfverensstämmelse
med de af Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksmöte uttalade
åsigter, Riksdagen, innan en fullständig utredning i afseende å undervisningsämnena
blifvit förebragt, ansett sig icke höra ingå i granskning af den för skolan föreslagna
stat.
Uti infordradt yttrande öfver donna Riksdagens underdåniga framställning
har slöjdskolans styrelse, bland annat, förmält att, då den vid 1865—1866 års riksdag
beviljade anslagsförhöjning för skolan utgått först från den 1 Juli sistlidet år,
och skolan, i anseende till dröjsmål med inredningsarbetena i den nya byggnaden,
icke ens vid 1867 års slut kunnat derstädes träda i verksamhet, styrelsen saknade
bestämd erfarenhet om, huru med undervisningen i åtskilliga delar kunde uti samma
lokal komma att förhålla sig, hvilken erfarenhet Rikets vid nyssnämnda riksdag församlade
Ständer likväl ansett oundgänglig för bedömande af åtskilliga för skolan
erforderliga belopp, samt att styrelsen vid sådant förhållande saknade anledning att
för sin del föreslå några jemkningar i planen för undervisning inom skolan eller i
den omfattning, hvartill samma undervisning blifvit utvecklad. Jemväl Kommers
-
40
Riksdagens andérd. Skrifvelse, N:o 77.
kollegium har, med anledning deraf att slöjdskolans inflyttning i flen för skolan
beredda nya lokal ännu icke egt ruin, samt följaktligen den för undervisningen
derstädes afsedda utvidgade plan icke kunnat tillämpas, funnit sig för närvarande,
och innan undervisningen i nämnda lokal blifvit fullständigt ordnad samt någon tids
erfarenhet vunnits i afseende å ändamålsenligheten af samma plan, icke vara i tillfälle
att med tillförlitlighet ^bedöma, om och i hvad man några till minskning i
anslagsbeloppen ledande jemkningar eller någon inskränkning i undervisningens
omfång lämpligen kunde ske.
Då emellertid det väsendtligaste hindret för åstadkommande af den utredning,
sednaste Riksdag, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, ifrågasatt, numera blifvit
undanröjdt derigenom, att skolan med innevarande termin i den nya lokalen börjat
sin verksamhet, samt det, enligt Riksdagens åsigt, är af vigt, att undervisningsplanen
så fort som möjligt ordnas i öfverensstämmelse med skolans egentliga ändamål,
föranlåtes Riksdagen, som, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t äskat, för
år 1869 upptagit anslaget till Stockholms slöjdskola till 58,900 R:dr, under vilkor
att, om å 1868 års anslag besparing uppstår, beloppet af sådan besparing skall
afräknas från det anslag, som för år 1870 kan blifva skolan beviljadt, nu i underdånighet
anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, att undervisningsplanen
må blifva ordnad i öfverensstämmelse med skolans hufvudsakliga syftemål, samt för
nästsammanträdande Riksdag framlägga ett derefter lämpadt förslag till utgiftsstat.
14:o. För inrättande af en i samband med tekniska elementarskolan i Borås
stående väfskola har Eders Kongl. Maj:t äskat dels för en gång till första uppsättningen
af maskiner och redskap 4,500 R:dr, och dels tillsvidare årligen på extra
stat för skolans underhåll ett lika belopp eller 4,500 R:dr; dock med vilkor att, om
ifrågavarande välskola skulle blifva i behof af ytterligare penningeanslag, sådant bör
vid länets landsting eller eljest inom orten beredas till belopp, motsvarande minst
hälften af statsanslaget.
Genom den utredning, som rörande denna anslagsfråga är i Statsrådsprotokollet
meddelad, synas nyttan och behöfligheten utaf en på föreslaget sätt inrättad
väfskola vara till fullo ådagalagda, äfvensom svårigheten att utan understöd af allmänna
medel tillvägabringa eu sådan skola.
Dock har Riksdagen ansett det vara med billighet öfverensstämmande, att
länet eller orten, för hvilken den ifrågaställda undervisningsanstalten kommer att
blifva till omedelbar fördel, redan från början i kostnaderna för skolans årliga
underhåll deltager med ett belopp, motsvarande hälften af statsanslaget, och Riksdagen
har af sådan anledning funnit godt Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning på det sätt bifalla, att för inrättande af en i samband med den tekniska
elementarskolan i Borås stående väfskola för år 1869 på extra stat anvisats
dels till första uppsättningen af maskiner och redskap 4,500 R:dr, och dels för
skolans
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77. 41
skolans underhåll 3,000 R:dr, med vilkor att från länets landsting eller eljest inom
orten tillskjuta det belopp af ytterligare 1,500 R:dr, som jemte det nu anvisade
statsbidraget beräknats vara för skolans underhåll erforderligt.
törn. Sedan Kommers-kollegium, som till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
anmält en al direktionen för tekniska elementarskolan i Malmö gjord framställning
att, med ändring af de för skolan fastställda stadgar, hvari elevernas antal bestämdes
till högst 50, rättighet måtte meddelas att i läroverket mottaga så många elever,
som dess lokal och lärarekrafter medgåfve, för hvilket ändamål skolan skulle
på trenne aldelningar fördelas, samt att i sammanhang dermed en tillökning i skolans
årliga anslag måtte beredas, dervid i underdånighet tillstyrkt, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes i nådig Proposition till Riksdagen för Malmö tekniska elementarskola
äska ett med 4,500 R;dr ökadt belopp, så att årliga anslaget till samma skola komme
att från och med år 1869 uppgå till 16,500 R:dr; så har Eders Kongl. Maj:t på
de af Kommers-kollegium andragna skål föreslagit, att för ifrågasatt utvidgning
af Malmö tekniska elementarskola erforderlig tillökning i skolans anslag måtte beviljas
med 4,500 R:dr.
Utan att bestrida det af direktionen för tekniska elementarskolan i Malmö
äfvensom af Kommers-kollegium vitsordade behof af en förändrad organisation af
nämnda skola, har Riksdagen likväl föreställt sig, att den nödiga utvidgningen skulle
kunna avägabringas, utan att skolans anslag behöfde ökas. Ett stöd för donna åsigt
har Riksdagen liemtat af den omständigheten, att de tekniska undervisningsanstalterna
i Norrköping, Örebro och Borås, uti hvilka antalet elever under läseåret
1866-1867 utgjorde, i Norrköping 63, i Örebro 38 och i Borås 47, sedan flera år
tillbaka varit ordnade på trenne afdelningar, utan att någon förhöjning af dessa
skolors anslag, hvilka utgå med enahanda belopp som det till skolan i Malmö, eller
med 12,000 R:dr, varit ifrågasatt. Riksdagen har således icke funnit skål bifalla
hvad Eders Kongl. Maj:t i detta hänseende behagat föreslå.
16:o. Då hela det till Falu bergsskola nu utgående anslag under rubriken:
»Undervisningsanstalter för bergsbruket» öfverförts till Teknologiska institutet, har i
enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, det anslag, hvarifrån bidragen till
ej mindre berörda institut än öfriga tekniska läroanstalter för närvarande utanordnas,
eller det till »Undervisningsanstalter för slöjderna,» erhållit eu mera omfattande
rubrik och sålunda benämnts anslaget till »Undervisnings-anstalter för bergsbruk och
slöjder».
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.
17:o. Jemte anvisande af 5,000 R:dr till Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
anhöll sist församlade Riksdag i underdånig skrifvelse, att Eders Kongl. Majit täcktes
Bih. till Riksd. Prof. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 7 Häft. 6
42 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
låta undersöka och utreda, hvilken af de navigations-skolor i riket, der undervisning
i ångmaskinlära egen ruin, bäst egnade sig för sådan utvidgning, att theoretisk och
praktisk kunskap om fartygs konstruktion och i skeppsbyggeri der kunde meddelas,
samt derefter till Riksdagen gorå den nådiga framställning i ämnet, som kunde af
omständigheterna påkallas.
Till följd häraf och sedan Kommers-kollegium, efter vederbörandes hörande,
i ämnet inkommit med underdånigt yttrande, har Eders Kongl. Maj:t, som lika med
Kommers-kollegium ansett, att undervisningen i skeppsbyggeri lämpligast och med
besparing i statsutgifterna kunde förenas med navigationsskolan i Göteborg, hvilken
ort, genom jern vägsförbindelser i flera rigtningar, numera jemväl bolde anses vara
beqvämligt belägen för de elever, som från olika delar af landet kunde vilja der
genomgå deri blifvande lärokursen, nu föreslagit, att för ordnandet af undervisning
i skeppsbyggeri vid navigationsskolan i Göteborg förhöjning af nämnda skolas ordinarie
anslag måtte beviljas till. belopp af 4,150 R dr.
Efter pröfning af hvad i ämnet finnes i Statsråds-protokollet anfördt, samt
efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar, har äfven Riksdagen
kommit till den åsigt, att navigationsskolan i Göteborg bäst egnar sig för sådan
utvidgning, att theoretisk och praktisk kunskap om fartygs konstruktion samt i
skeppsbyggeri der kan meddelas. Beträffande frågan om den tillökning i årsanslaget
för navigationsskolan, som för omförmälda utvidgning må erfordras, har, vid granskning
af det utaf direktionen för skolan i sådant afseende afgifna förslag till stat,
Riksdagen, med godkännande af den utaf Kommers-kollegium uttalade och af Eders
Kongl. Näjd gillade åsigt rörande nedsättning af föreståndarens arfvode till 300
R:dr, i öfrig! icke halt vid förslaget annat att erinra, än att för bestridande af
sekreteraregöromålen hos navigationsskolans direktion upptagits ett särskild! arfvode
å 100 R:dr, för hvars anvisande Riksdagen ansett tillräcklig anledning icke förefinnas,
helst dylika arfvoden vid (Kriga navigationsskolor icke ifrågakomma; och bär
alltså Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning,
att för ordnande! af undervisning i skeppsbyggeri vid navigationsskolan i
Göteborg nämnda skolas anslag förhöjts med 4,050 R:dr.
18:o. I sammanhang med den i nästföregående punkt omförmälda nådiga
framställning, och då det icke vore med billighet öfverensstämmande, om de elever,
som vid skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona redan hunnit den utbildning, att de
voro färdiga till afgående våren 1869, skulle, för afstötande af sin kurs, under några
månaders tid förflyttas till den blifvande nya läroanstalten i Göteborg, samt då det
ock vore särdeles ensidigt, om äfven åt dem, som sluta sin lärotid våren 1870,
bereddes möjlighet att få fullgöra sin afgångsexamen vid det gamla läroverket, har
Eders Kongl. Maj:t tillika föreslagit, att för beredande af fortsatt undervisning åt
de elever, som nu äro vid skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona inskrifne, så att
åtminstone de, som sluta sin kurs våren 1869, kunde der få undergå afgångsexamen,
Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 77. 43
måtte anvisas ett extra anslag till belopp af högst 3,000 R:dr att i mån af behof
användas.
Med bifall härtill har Riksdagen för år 1869 anvisat ett extra anslag å 3,000
R:dr, att i man af behof för ifrågavarande ändamål användas.
19:o. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga
framställning, har Riksdagen för år 1869 anvisat följande extra anslag, nemligen:
till aflöning åt styrelsen för allmänna våg- och vattenbyggnader samt dess biträden i
hufvudstaden och landsorten 32,600 R:dr, till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten 30,000 R:dr, till arfvoden för ingeniör elev ers undervisande 3,000 R:dr
samt till stipendier för medlemmar af våg- och vattenbyggnads-korpsen för utrikes
resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten 2,000 R:dr.
Konvoj-Jcommissariatet.
20:o. Sedan Eders Kongl. Maj:t genom beslut den 15 sistlidne November
förordnat, att Konvoj-kommissariatet skulle med 1867 års slut upphöra såsom särskild!
embetsverk, samt att handels- och sjöfarts-fondens tillgångar då skulle öfverlemnas
till Statskontoret, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, att den under »diverse anslag»
förekommande rubriken »Konvoj-kommissariatet» måtte förändras till »Handels- och
sjöfartsfonden, förslagsanslag att utgå direkte af tullmedlen».
Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit.
Statens järnvägstrafik.
21:o. Sedan Riksdagen uti skrifvelse den 30 April 1867 hos Eders Kongl. Maj.t
i underdånighet anhållit att få årligen mottaga förslag å samtliga de kostnader och
utgifter, som voro förenade med trafiken å Statens jernband’, upptagande jemväl
tjenstemännens aflöning och de förbehåll, beträffande kostnadsstatens tillämpning,
som voro nödiga med afseende å arten och omfånget af de förändringar, hvilka vid
samma lcostnadsstats tillämpning kunde inträda, samt att de förslag, som i detta
afseende afgåfvos, måtte innefatta fullständig framställning rörande de vilkor, hvarunder
tjenstemännen skulle komma att anställas, har Eders Kongl. Maj:t den 28
sistlidne Februari i ämnet aflåtit nådig Proposition, åtföljd af tvåa ne, med anledning
af Riksdagens berörda framställning, infordrade och utaf Styrelsen för Statens jernvägstrafik
afgifna underdåniga memorial med särskilda förslag dels till organisation
af Statens jernvägstrafiks förvaltning, dels till aflönings-reglemente för embets- och
tjensteman samt betjening vid Statens järnvägstrafik, dels öfver Statens jernvägstrafiks
omkostnader för år 1869 och dels till reglemente för antagande och entledi
-
44
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
gande m. m. af den personal vid Statens järnvägstrafik, som af Trakfikstyrelsen
tillsättes, hvarförutom linnés bifogadt det underdåniga utlåtande, som afgifvits af i
nåder utsedde komiterade, åt hvilka Eders Kongl. Maj:t uppdragit granskning af
nyssnämnda fyra förslag.
Under erinran, att såväl organisationen af förvaltningen som de föreslagna
aflöningsbeloppen och vilkoren för tjenstemännens antagande, entledigande och tjenstledighet
i de flesta fall motsvarade den ordning och de aflöningar, jemte öfriga vilkor,
som för närvarande egde rum, samt uttalande af den åsigt, att dessa förslag, med
förbehåll af vissa jemkningar i desamma i följd af komiterades deremot gjorda eller
eljest förekomna anmärkningar, funnits af Eders Kong], Näjd i hufvudsakliga delar
vara af beskaffenhet att höra vinna fastställelse, har Eders Kongl. Maj:t till Riksdagens
pröfning och godkännande öfverleornat de hufvudsakligaste bestämmelserna
i afseende å vilkoren för tjenstemännens anställning samt grunderna för aflöningsstaten,
äfvensom förslag öfver Statens jernväg trafiks omkostnader för år 1869,
hvilket af Trafikstyrelsen upprättade förslag, med iakttagande af de mindre förändringar
deri, som blifvit af Eders Kongl. Näjd bestämda, endast till sina slutsummor
i den nådiga Propositionen upptagas. I öfverensstämmelse härmed har
Eders Kongl. Näjd föreslagit, att Riksdagen måtte godkänna följande bestämmelser:
l:o. Embets- och tjensteman samt betjente vid Styrelsen för Statens jernvägstrafik
samt vid den under nämnda Styrelse lydande trafikstat innehafva sina
beställningar endast på förordnande och kunna från dem skiljas eller till andra
beställningar inom trafikstaten förflyttas af samma myndighet, som dem antagit.
(Kriga vilkor för antagande, entledigande eller förflyttning af den personal, som
tillsättes af Trafikstyrelsen, bestämmas i särskild! af Eders Kongl. Näjd faststäldt
reglemente.
2:o. Alla vid Statens jern vägstrafik anställde embets- och tjenstemäns samt
betjentes arfvoden utgå af jernvägstrafik-medlen. Sådana arfvoden äro dels fasta
och uti stat till bestämda belopp upptagna, dels föränderliga, eller för hvarje befattning
beroende på tillämpningen af fastställd löneklassreglering med afseende på förekommande
tjensteåliggandens större eller mindre omfattning, de för anställning å vissa
orter erforderliga särskilda egenskaper och tjensteålder inom samma afdelning och
tjenstår ad.
3:o. Af hvarje arfvodesbelopp, som uppgår till eller öfverstiger 1,200 R:dr,
utgör en femtedel, och af mindre arfvoden en sjettedel tjenstgöringspenningar, hvilka
indragas uti de fall, som i särskild!, af Eders Kongl. Maj:t faststäldt reglemente
bestämmas.
4:o. Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande embetsed!
tjensteman, nemligen:
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
45
Vid Styrelsen:
till Generaldirektören..................R:dr 9,000.
„ Byråchefen......... 5,500.
„ Ofverdirektören vid han- och maskinafdelningarne...... 5,500.
Särskilt arfvode för öfvervakandet af afdelningarne å linien . . 1,000. 6,500.
„ Ofverdirektören för trafikafdelningen.......... 5,500.
Särskildt arfvode för öfvervakande af afdelningen å linien . . . 1,000. 6,500.
„ Sekreteraren...................... 4,500.
,, Registrator! och Aktuarien................. 3,500.
„ en Notarie...................... . 2,500.
„ en d:o......................... 2,500.
„ Ombudsmannen..................... 3,000.
„ Kamereraren...................... 4,000.
„ Revisorn........................ 3,000.
„ Hufvudkassören..................... 3,000.
,, Uppbördskassören.................... 3,500.
„ Föreståndaren för statistiska kontoret............. 4,000.
Nuvarande innehafvare!! af donna befattning bibehålies under sin tjenstetid
vid det arfvode, han hittills innehaft, af 200 R:dr derutöfver.
„ Arkitekten....................... 1,500.
„ Ofverkontrollören..................... 4,000.
„ kontrollerande Maskiningeniören............... 4,200.
Tjensten indrages vid nuvarande innehafvarens afgång.
Vid Trafikdistrikten:
Till Distriktchefen för första distriktet............R;dr 5,000.
„ d:o för andra d:o............... 5,000-
„ d:o för tredje d:o............... 5,000.
5:o. Föränderliga arfvoden utgå inom följande löneklasser, nemligen:
lista klassen med ärligt belopp af . ............R:dr 4,800.
2:dra d:o d:o d:o................ 4,500.
3:dje d:o d:o d:o................ 4,200.
4:de d:o d:o d:o............... . 3,900.
5:te d:o d:o d:o................ 3,600.
6 de d:o d:o d:o................ 3,300.
Vide d:o d:o d:o................ 3,000.
8:de d:o d:o d:o................ 2,700.
9:de d:o d:o d:o................ 2,400.
46
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
10:de klassen
med år
ligt belopp af.......
ll:te
d:0
d:o
d:o........
12:te
d:o
d:o
d:o.........
13:de
d:o
d:o
d:0........
14:de
d:0
d:o
d:0.........
lärde
d:o
d:o
d:0........
16 de
d:o
d:0
d:o.........
17:de
d:0
d:o
d:o........
........ 840.
18:de
d:o
d:o
d:o........
19:de
d:o
d:o
d:o.........
20:de
d:o
d:o
d:o ........ .
2 lista
d:o
d:o
d:o.........
22:dra
d:o
d:o
d:o.........
23:dje
d:o
d:o
d:o.........
24:de
d:o
d:o
d:o.........
25:te
d:o
d:o
d:o.........
....... 360.
26:te
d:o
d:o
d:o.........
........ 300.
27:de
d:o
d:o
d:o.........
....... 240.
6:o. De i klassregleringen upptagna arfvoden utgå sålunda:
A. Vid Styrelsen:
Lägsta Högsta
för
klass.
Öfver-direktörens Assistenter.........| g
Telegraf-direktörer.............J
R:mt.
2,700.
4.
R:mt.
3,900.
V
Mil-kontrollören..............)
Kontrollörer i kontroll-kontoret.........i
1 11.
1,800.
5.
3,600.
Karamarförvandten.............1
Biljett- och formulärförvaltaren........
| 12.
1,500.
9.
2,400.
"
Bokhållare vid kassa-, statistiska och milkontoren . . 1
Kammarskrifvare..............1
Kontorsskrifvare..............''
1
i 21.
600.
11.
1,800.
»
Telegrafister...............
Vaktmästare................
I
. 22.
540
18.
780.
Telegrafbud...............
. 25.
360.
22.
540.
B. Vid Distrikten:
för B an- Maskin- och Trafikdirektör........
. 7.
3,000.
1.
4,800.
„
Assistenter åt nämnde direktörer.........
. 11.
1,800.
7.
3,000.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
47
Lägst». Högsta
för Baningeniörer...............
„ Förrådsförvaltare..............
klass.
K:mt.
klass.
Klint.
„ Verkstadskamererare............
„ Verkmästare...............
„ Stationsinspektorer.............
„ Byråassistenter...............
1 o
lo.
1,200.
7.
3,000.
„ Lokomotivförare-förmän...........
„ Distriktkassörer..............
1 1L
1,800.
9.
2,400
Konstruktörer.............
„ Vagnmästare...............
I19''
720.
9.
2,400.
„ Telegrafinspektorer............
„ Bokhållare................
13.
1,200.
10.
2,100.
Ritare...............
,, Lokomotivförare...........
■ 15.
960.
11.
1,800.
„ Stationskassörer............
. 24.
420.
11.
1,800.
,, Telegrafister.............
27.
240.
11.
1,800.
„ Kontors- och stationsskrifvare.........
„ Ofverkonduktörer............
.
19.
720.
12.
1,500.
„ Konduktörer.............
19.
720.
13.
1,200.
,, Biljettörer................
27.
240.
13.
1,200.
„ Stationsmästare..............
19.
720.
14.
1,080.
„ Ridare.................
19.
720.
15.
960.
„ Vagnförmän.............
„ Banmästare...............
21.
600.
15.
960.
„ Materialvakter.............
,, Pack mästare.............
„ Stationskarlsförmän.........
h
600.
17.
840.
„ Vaktmästare..............
„ Portvakter................
„ Lokomotiv- och Vagnputsare.........v
,, Kolvakter...............
. 24.
420.
18.
780.
„ Pumpare ................
„ Vagnssmörjare ..............
„ Bromsare................
„ Signalkarlar...............
„ Spårvexlare................j
24.
420.
L
21.
600.
„ Stationskarlar...............
„ Kuskar .................
„ Förrådsdrängar ..............
25.
360.
22.
540.
48
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
Lägsta.
Högsta.
klass. R:mt. klass. R:mt.
för B an-, Bro- och Grindvakter
26. 300. 24 420.
agande Styrelsen att tillägga högst 15 R:dr i månaden
under seglation0,tid för vakter vid rörliga broar samt
att för bevakning af grindar anställa personer med
lägre arfvodeu;
Kontorsvakter...............
Antalet tjensteman, som aflönas med arfvodeu efter löneklass, bestämmes för
hvarje år i stat, som af Kongl. Maj;t fastställes. De göromål, som nu bestridas af
kammar- och kontorsskrifvare och med dem jemförlige tjensteman, höra i så vidsträckt
omfattning, som lämpligen ske kan, utföras mot särskild, efter arbetets
beskaffenhet bestämd ersättning, utan anställande af särskilde tjensteman.
7:o. Tjensteman, som innehar ärligt arfvode efter klass af 1,500 R:dr eller
deröfver, kan icke förr, än han detsamma innehaft i 2 år, uppflyttas till högre klass
inom samma afdelning och tjenstegrad. Härifrån undantagas stationsinspektorer
och baningeniörer, hvilkas arfvodesklass må bestämmas med afseende på stationernas
vigt och bansektionernas utsträckning samt öfriga på .dessa tjenstemäns
vilkor inverkande förhållanden.
8;o. styrelser egen rätt att såsom begrafningshjelp tilldela sterbhuset efter
afliden tjensteman eller betjent ett belopp, motsvarande en månads arfvode jemte
tjenstgöringspenningar och ersättning för inqvartering, hvilken sistnämnda dock
utgår in natura, om den aäidne sådan innehade.
9:o. Embets- och tjensteman samt betjente vid distrikten, hvilka ej erhålla
bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna eller för ändamålet hyrda lokaler,
äro berättigade till inqvarteringsersättning, som beräknas till 20 procent af årliga
arfvodet, tjenstgöringspenningar inberäknade, för dem, som äro stationerade i Stockholm,
Göteborg eller Malmö, 15 procent i annan stad eller köping och 10 procent
vid station på landet.
10:o. För sådane embets- och tjensteman vid distrikten, hvilkas befattningar
äro förenade med oftare förekommande tjensteresor eller kommenderingar inom eget
distrikt, utgår traktamentsersättning med belopp, som af Kongl. Maj:t bestämmes,
och hvithet icke må öfverstiga det, som i nådigst utfärdade resereglemente är stadgadt.
För distriktchef kan, med iakttagande häraf, godtgörelse för tjensteresor
inom distriktet af Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig summa.
ll:o. Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:
a) Styrelsens hufvudkassör med 500 R:dr om året;
„ .Notisbärare
„ Telegrafbud
240. 24. 420.
b) Styrel
-
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
49
b) Styrelsens upp b ördsk ass ör med 25 öre för hvarje fullt tusental Riksdaler
af den uppbörd, som under hvarje år blifvit från stationerna till uppbördskassan
inremitterad;
c) Distriktkassörer med ett af Styrelsen bestämdt årligt belopp, dock ej öfver
500 R:dr för hvardera;
d) Kontrollörer och kontors skrifvare vid kontrollkontoret med 10 procent å
hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt och till återbetalning eller redovisning
faststäldt belopp; egande Styrelsen, med afseende å det anmärkta felets
beskaffenhet, bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin helhet eller endast
till eu del af den felande betalas;
e) Trafik- och telegrafstationernas uppbördspersonal med tre tiondedels procent
af redovisade trafik- och telegraminkomster, till fördelning mellan nämnda
personal på afsändning- och emottagningsstationerna enligt grunder, hvilka Styrelsen
eger att bestämma;
f) Lokomotivförare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening, till följd
af hvars hushållning med materialier eller genom hvars nit och arbetsamhet väsendtlig
besparingar åt utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda, af Styrelsen
fastställda bestämmelser;
12:o. Öfverkonduktörer, konduktörer, packmästare, port- och kontorsvakter,
notisbärare och telegrafbud erhålla uniformspersedlar in natura enligt reglemente,
som Styrelsen utfärdar. Banmästare, lian- och brovakter, stationskarlsförmän, stationskarlar,
signalkarlar, spårvexlare, bromsare och smörjare erhålla beklädnadsersättning
till visst ärligt belopp, som af Styrelsen bestämmes, mot skyldighet för dem
att sjelfve bekosta och i tjenstgöring begagna före skrifveri uniformsdrägt;
13:o. Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas, enligt de närmare
bestämmelser Kongl. Maj it meddelar, åt de vid distrikten anställde tjensteman, äfvensom
åt betjeningen och verkstadsarbetarne jemte desse sednares hos dem boende
familjemedlemmar;
14:o. Indrages eller förändras någon befattning, och Styrelsen till följd deråt
anser lämpligt att förflytta innehafvare!! till tjenstgöring å annan plats med mindre
aflöningsförmåner, eger Styrelser! tilldela honom lämplig lönefyllnad, intilldess lian
kan erhålla ny anställning med aflöningsvilkor, motsvarande dem han förut innehade;
15:o. Tjensteman eller betjent, hvilken genom kroppskada eller sjuklighet,
ådragen under tjenstgöring!!, blifvit oförmögen att sin befattning behörigen skota,
må hos Kongl. Maj:t af Styrelsen i underdånighet föreslås att, på de vilkor som i
hvarje fall pröfvas lämpliga, årligen af jernvägens inkomster tå uppbära hela eller
eu del af det arfvode, deruti icke inberäknadt inqvarteringsersättning, beklädnadspenningar
och andra aflöningsförmåner, flan vid utträdet ur den aktiva tjenst,en
innehade; hvarjemte Styrelsen eger att till Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemna, huiuBih.
till Riksd. Prot. 1868. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 7 Håft. 7
50
Bihsdagens underd. STcrifvelse, N:o 77.
vida något understöd bör bestås dem, som, efter att hafva en längre tid varit anställde
vid Statens jern vägar och der fullgjort sina göromål med synnerligt nit och
skicklighet, blifvit i följd af hög ålder urståndsatte att bibehålla deras befattningar
och sakna annan utväg att bereda sig försörjning.
Omkostnaderna för år 1869 äro af Eders Kong!. Maj:t förslagsvis upptagna
att utgöra:
för Byrå-afdelningen..............R:dr R:mt 172,000: —
» Banafdelningen............... » “ 1,206,000: —
» Trafikafdelningen.............. ” " 1,017,000: —
» Maskin- och förråds-afdelningen........ » » 1,548,000:
» utvidgning af verkstäder och bangårdar.......•_ » "_200,000:
Summa R:dr R;mt 4,143,000: —
och har Eders Kongl. Maj:t derjemte föreslagit, att, derest, i följd af trafikens tillväxt
utöfver beräkning, eller stegradt pris på förbrukningsartiklar eller materiel,
eller oförutsedda händelser, högre utgifter än de nu upptagna skulle finnas under
år 1869 vara af behofvet oundgängligen påkallade, Eders Kongl. Maj:t må för nödiga
utgifter i sådant fall anvisa godtgörelse å trafikmedlen.
I sammanhang med förevarande nådiga Proposition har Riksdagen jemväl
till pröfning förehaft inom Riksdagen väckta förslag dels om sammanslående af Trafik-
och Byggnads-styrelserna och dels om inskränkningar i den vid jernvägstrafiken
anställda personal.
Ifråga om Jernvägsbyggnads-styrelsens förening med Trafikstyrelsen förekommer
att den nuvarande organisationen af Trafikstyrelsen närmast föranledts af Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse den 6 Juni 1860, deruti anfördes att, när de då
beslutade jernvägsbyggnader blefve utförda, pentiingeförvaltningen med dertill hörande
redovisning och kontroll skulle flerdubblas mot hvad den dittills utgjort samt tjenstemanna-
och arbetspersonalen i mån deraf ökas; samt att förvaltningen åt trafiken å Statens
jernvägar med råtta vore att anse lika med besörjandet af en industri i större
skala, vid hvilken för inköp och användande af materialier, för vidmagthållande af
banbyggnad, stationshus, verkstäder, maskiner och rörelsemateriel, äfvensom för vinnande
af kännedom om ständigt fortgående förbättringar och uppfinningar i dithörande
ämnen, en mångfaldigt förgrenad verksamhet vore erforderlig; åt hvithet allt
visade sig angelägenheten att för trafiken å Statens jernvägar en från Jernvägsbyggnads-styrelsen
af skilj d Styrelse blefve organiserad och å stat uppförd.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77. 51
Hvad åter angår Statens jernvägsbyggnacler, torde det förnämsta skälet mot
bibehållande af en särskild Öfverstyrelse för dessa byggnader ligga deruti, att omfånget
af en sådan Styrelses verksamhet är helt och hållet beroende af de anslagsbelopp,
som för nya jernvägsbyggnader kunna vid hvarje riksdag varda anvisade,
och att densamma blefve helt och hållet obehöflig, om jernvägsanläggningar för
Statens rakning komma att upphöra och sådana öfverlemnades åt den enskilda företagsamheten.
Högsta ledningen af ny byggnadsarbetena vid Statens stambanor nr åt
den nuvarande Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader också anförtrodd endast
tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda i nåder förordnadt. Då emellertid
jernvägsbyggnaderna numera bedrifvas i en vida mindre skala än tillförene, och den
åsigt synes allt mera gorå sig gällande, att för dessa arbetens fortsättande icke må
användas högre belopp än som motsvaras af nettoinkomsten af trafiken å Statens
stambanor, torde böra tillses att kostnaderna för förvaltningen i samma man inskränkas,
så att de icke blifva större än behofvet kräfver.
Enligt hvad af det vid Eders Kong!- Majtts nådiga Proposition angående
anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader fogade Statsråds-protokoll inhemta
s, har Chefen för Civil-departementet redan anmodat bemälda Styrelse att i
detta hänseende med yttrande och förslag till Civildepartementet inkomma. Uti
det memorial Styrelsen med anledning häraf afgifvit anföres, bland annat, att, om
arbetena å Statens jernvägsbyggnader från och med år 1809 blifva inskränkta allenast
till dem, som å nordvestra stambanan förekomma, Styrelsen ansåge, att genom
den förenkling i göromålen, som deraf blefve en följd, en sådan inskränkning i personalen
och af öfriga utgifter för Styrelsen skulle kunna göras, att förvaltningskostnaderna,
med bibehållande för öfrig! af Styrelsens nuvarande organisation och
samma detaljerade redovisningssätt, skulle kunna nedsättas till 50.000 Rall ailigen
och att donna nedsättning vore möjlig, äfven om års-anslagen skulle blifva större
än 3,000.000 Rall’. Under nyssnämnda förutsättning, att arbetena å Statens jernvägar
från och med år 1869 skulle blifva inskränkta allenast till dem å nordvestra
stambanan, eller i allmänhet att Statens förestående jernvägsbyggnader kunde så
ordnas, att endast en stambana i sender påbörjades och fullbordades, innan en annan
sattes under arbete, skulle visserligen Styrelsen i sådant fall kunna förläggas på
arbetslinjen, och genom den förenkling i göromålen, som häraf blefve en följd, den
förändring i Styrelsens nuvarande organisation kunna göras, att den i stället ko linne
att bestå af en chef och endast en byråchef, biträdde af en kamererare och en revisor
jemte behöfliga skrifbiträden, hvarigenom, enligt Styrelsens deröfver gjorda
beräkning, det skulle vara möjligt att nedsätta de årliga förvaltningskostnaderna
till 35,000 R:dr. Men Styrelsen ansåge sig icke dervid höra lemna oanmärkt,
att en sådan Styrelsens förflyttning från hufvudstaden till arbetslinien
skulle i andra afseenden medföra de olägenheter, bland andra, att meddelandet
mellan Civil-departementet, hvarunder Styrelsen subordinerade, och Styrelsen
52
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
skulle blifva försvåradt; att Styrelsen icke skulle lika hastigt, som nu vore möjligt,
kunna såväl lemna de upplysningar och uppgifter, som andra inom hufvudstaden
varande embetsverk, med hvilka Styrelsen vore i beröring, kunde begära, som äfven
sjelf inhemta sådana, hvaraf Styrelsen vore i behof; samt att de förfrågningar rörande
Statens jern vägsbyggnader, som under pågående riksdagar till Styrelsen framställts
till besvarande inom en, ganska ofta, synnerligen kort tidrymd, icke vidare
skulle kunna besvaras så skyndsamt, som hittills varit möjligt; hvarjemte äfven
borde tagas i betraktande, att de jernvägsundersökningar och öfriga med jernvägsbyggnaderna
sammanhängande uppdrag, som Eders Kongl. Maj:t kunde i nåder
anbefalla, svårligen skulle kunna på från hufvudstaden aflägsna orter ledas eller
utföras med lika fördel, som om Styrelsen vore fortfarande förlagd i hufvudstaden.
De af Styrelsen här ofvan anförda olägenheter af Byggnadsstyrelsens anordnande
på ett billigare sätt torde emellertid helt och hållet kunna undvikas, om den
ifrågasätta föreningen af de båda styrelserna komma till stånd. En sådan förening
synes dessutom bära icke allenast föranleda förminskade kontorskostnader och ytterligare
minskning i tjänstemännens antal, utan äfven medföra den icke obetydliga
fördelen af enhet och gemensamhet i fullgörandet af åtskilliga i och för sig likartade
arbeten och uppdrag, som hittills utförts på olika sätt och af skilj da personer
inom de båda embetsverken.
I öfverensstämmelse med de åsigter rörande jernvägsarbetenas begränsade
fortsättande, som Riksdagen i särskild underdånig skrifvelse angående anvisande af
anslag för dessa byggnader uttalat, anser sig Riksdagen derföre höra ifrågasätta,
huruvida icke administrationen öfver jernvägsbyggnaderna skulle kunna öfverlåtas
till Styrelsen för Statens järnvägstrafik och förläggas till den afdelning inom denna,
som enligt Eders Kongl. Majds Proposition skulle besörja utförandet af nya byggnader
och anläggningar.
Genom Kongl. brefvet af den 30 December 1862 bestämdes, bland annat,
att Styrelsen för Statens jernvägstrafik utom en chef och en byråchef skulle utgöras
af tre intendenter, eu för hvardera af stambanornas tre hufvuddistrikt, hvilka
intendenter, förutom det befäl och den uppsigt en hvar af dem hade att utöfva
inom sitt distrikt öfver der anställde jernvägstjenstemän, förvaltning, uppbörd
och materiel, tillika skulle å vissa tider i Styrelsen sammanträda vid afgörande derstädes
af vigtigare angelägenheter, som anginge stambanorna i dess helhet, trafiken
å desamma eller dertill hörande materiel; hvarjemte intendenterne vid dessa sammanträden
herde anmäla de frågor af sådan beskaffenhet, som de hvar för sig
ansåge höra komma under gemensam pröfning, äfvensom föredraga de ärenden i
(ifrigt, som särskild! anginge deras distrikt. Sedermera har genom Kongl. brefvet
af den 13 Juli 1866 blifvit föreskrifvet, att intendenten vid första distriktet skall bereda
och inom Styrelsen föredraga alla ärenden, som angå trafikdistriktens ban-och maskinafdelningar
och den vid dessa afdelningar anställda personal, och att intendenten vid
Riksdagens undercl. Skrifvelse, N:o 77.
53
andra trafikdistriktet skall bereda och föredraga de ärenden, som tillhöra distriktens
trafikafdelningar och den dervid anställda personal samt hafva inseende öfver
kontrollkontoret.
Det nu framlagda organisationsförslaget åter åker en fördelning af intendenternes
göromål på öfverdirektörer och distriktchefer. Enligt förslaget skulle nemligen
Styrelsens ledamöter, bestående af en byråchef för byråfadelningen, en öfverdirektör
för b an- och maskinafdelningarne gemensamt samt en öfverdirektör för trafikafdelningen,
bereda och föredraga inför Styrelsen ärenden, hvilka de hvar för sin
afdelning hafva att handlägga, samt kontrasignera de utgående besluten; hvarjemte
öfverdirektörerne skulle ega att på eget ansvar och genom direkta ordres till cheferne
för linieförvaltningen eller till de under dessa lydande afdelningsf öreståndare
meddela sådana detaljbestämmelser, hvilka kunde vara behöfiiga såsom en omedelbar
tillämpning af Styrelsens beslut eller af gällande reglementen och instruktioner;
äfvensom hvarje ledamot egde att infordra upplysningar i ärenden, som anginge hans
afdelning. Distriktcheferne åter skulle ega att öfvervaka ordningen och hushållningen
inom distrikten, uppmärksamma de industri- och handelsförhållanden inom distriktets
trafikområde, som egde samband med jern vägsrörelsen, föreslå hos Styrelsen
sådana åtgärder, som kunde lända till denna rörelses befrämjande, samt vara,
på sätt Styrelsen dem föreskrefve, dennas ombud i allt hvad som rörde distriktets
förhållande till främmande myndigheter, inrättningar och personer, och så länge nu
gällande trafik- och tjenstgöringsreglementen skulle tillämpas, äfven utöfva den myndighet,
som nu enligt dessa reglementen tillhörde intendenterne.
Emot donna sednare anordning eller inrättande af distriktchefsplatser hafva
emellertid inom Riksdagen åtskilliga betänkligheter yppat sig. Den grundsats, som
blifvit följd vid organisationen af sjelfva Styrelsen, att ”enhet och planmessighet vid
alla dess detaljer, som tillhöra samma afdelning inom särskilda distrikt, hvarken
kunna åstadkommas eller bibehållas på annat sätt, än att afdelningen inom Styrelsen
har sin egen, i dess särskilda angelägenheter och göromål kunnig och erfaren
representant, hvilken också är beklädd med tillräcklig myndighet att såsom högste
befälhafvare inom sin afdelning gorå Styrelsens åsigter och beslut gällande, samt
genom behöriga inspektioner vaka öfver samma afdelnings arbete och hushållning
inom samtliga distrikten”, — donna grundsats, hvilken Riksdagen icke kunnat annat
än gilla, synes icke till fullo vara iakttagen vid bestämmandet af distriktchefernes
åligganden, hvilka synas sträcka sig till alla grönår af linieförvaltningen. Då dessutom
öfverdirektörerne skulle ega att i vissa fall med förbigående af distriktchef meddela
direkta ordres till de under dessa tydande afdelningsföreståndare, synas distriktschefsembetena
lätteligen kunna föranleda förvecklingar och onödig omgång.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och i öfrig! förekommit, får Riksdagen
i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t ville taga i nådigt öfvervägande,
54
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
huruvida icke Styrelserna öfver Statens jern vägsbyggnader och järnvägstrafik
kunna sammanföras till en enda Styrelse för Statens jernvägar, eller, om detta icke
linnés ändamålsenligt, den förra Styrelsen förläggas till arbetslinien, samt
huruvida icke dels de föreslagna distriktchefstjensterna skulle kunna indragas,
dels betydligare inskränkningar ske så val i antalet af de vid Statens jernvägstrafik
anställde embete- och tjensteman samt betjente, som äfven i fråga om beloppen
af de för dem föreslagna löneförmåner.
Beträffande villcoren för tjenstemännens anställning samt grunderna för aflöningsstaten,
har Riksdagen funnit sig höra endast i den mån bifalla Eders Kongl.
Maj:ts i dessa hänseenden framställda förslag, att Riksdagen godkänt följande bestämmelser:
embete-
och tjensteman samt betjente vid Styrelsen för Statens järnvägstrafik
samt vid den under nämnda Styrelse lydande trafikstat innehafva sina beställningar
endast på förordnande och kunna från dem skiljas eller till andra beställningar
inom trafikstaten förflyttas a.f samma myndighet, som dem antagit. (Kriga vilkor
för antagande, entledigande eller förflyttning af den personal, som tillsattes af
Trafikstyrelsen, bestämmes i särskild!, af Eders Kongl. Maj:t faststäldt reglemente;
alla vid Statens jernvägstratik anställde embete- och tjensteman samt betjente
s arfvoden utgå af jern vägstrafik medlen. Sådana arfvoden är o dels fasta och uti stat
till bestämda belopp upptagna, dels föränderliga, eller för hvarje befattning beroende
på tillämpningen af fastställd löneklassreglering med afseende på förekommande tjänsteåliggandens
större eller mindre omfattning, de för anställning å vissa orter erforderliga
särskilda egenskaper och tjensteålder inom samma afdelning och tjenstegrad;
af hvarje arfvodesbelopp, som uppgår till eller öfvcrstiger 1,200 Rall'', utgör en
femtedel, och af mindre arfvoden en sjettedel tjenstgöringspenningar, hvilka indragas
uti de fall, som i särskild! af Eders Kongl. Maj:t faststäldt reglemente bestämmas;
föränderliga arfvoden utgå inom löneklasser, på sätt Eders Kongl. Näjd föreslagit,
dock så att arfvodesbeloppet i högsta löneklassen bestämmes till 4,200 R:dr
och klassernas antal inskränkas till 25;
antalet tjensteman, som aflönas med arfvoden efter löneklass, bestämmes för
hvarje år i stat, som af Eders Kongl. Maj:t fästställes. De göromål, som nu bestridas
af kammar- och kontorsskrifvare och med dem jemförlige tjensteman, höra
i så vidsträckt omfattning, som lämpligen ske kärr, utföras mot särskild, efter arbetets
beskaffenhet bestämd ersättning, utan anställande af särskilde tjensteman;
tjensteman, som innehar årlig! arfvode efter klass af 1,500 R:dr eller deröfver,
kan icke förr, än han detsamma innehaft i två år, uppflyttas till högre klass inom
samma afdelning och tjenstegrad. Härifrån undantagas stationsinspektorer och baningeniörer,
hvilkas arfvodesklass må bestämmas med afseende på stationernas vigt
och bansektionernas utsträckning, samt (Kriga på dessa tjensteman vilkor inverkande
förhållanden;
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
55
Styrelsen eger rätt att såsom begrafningshjelp tilldela sterbhuset efter afliden
tjensteman eller betjent ett belopp, motsvarande en månads arfvode, jemte tjenstgöringspenningar
och ersättning för inqvartering, hvilken sistnämnda dock utgår
in natura, om den aflidne sådan innehade;
öfverkonduktörer, konduktörer, packmästare, port- och kontorsvakter, notisbärare
och telegrafbud erhålla uniformspersedlar in natura enligt reglemente, som
Styrelsen utfärdar. Hallmästare, barn- och brovakter, stationskarlsförmän, stationskarlar,
signalkarlar, spårvexlare, bromsars och smörj are erhålla beklädnadsersättning
till visst ärligt belopp, som af Styrelsen bestämmes, mot skyldighet för dem
att sjelfve bekosta och i tjenstgöring begagna föreskrifven uniformsdrägt;
kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kongl. Maj:t meddelar, åt de vid distrikten anställde tjensteman,
äfvensom åt betjeningen och verkstadsarbetarne jemte desse sednares hos dem boende
familjemedlemmar;
indrages eller förändras någon befattning, och Styrelsen till följd deraf anser
lämpligt att förflytta innehafvaren till tjenstgöring å annan plats med mindre
aflöningsförmåner, eger Styrelsen tilldela honom lämplig lönefyllnad, intilldess han
kan erhålla ny anställning med aflöningsvilkor, motsvarande dem han förut innehade;
tjensteman
eller betjent, hvilken genom kroppsskada eller sjuklighet, ådragen
under tjenstgöringen, blifvit oförmögen att sin befattning behörigen skota, må hos
Eders Kongl. Maj;t af Styrelsen i underdånighet föreslås att på de vilkor, som i
hvarje fall pröfvas lämpliga, årligen af jernvägens inkomster få uppbära viss lämplig
del af arfvodet, deruti icke inräknadt inqvarteringsersättning, beklädningspenningar
och andra aflöningsförmåner, flan vid utträdet ur den aktiva tjensten innehade;
hvaremot öfriga af Eders Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser icke vunnit Riksdagens
godkännande.
Slutligen får Riksdagen i underdånighet anmäla, att Riksdagen, med beräknande
af 1869 års omkostnader för Statens järnvägstrafik till en sammanlagd summa
af 4'', 143,000 R:dr, medgifvit, att, derest i följd af trafikens tillväxt utöfver beräkning
eller stegradt pris på förbrukningsartiklar eller materiel, eller oförutsedda händelser,
högre utgifter, än de sålunda! upptagna, skulle finnas under år 1869 vara af
behofvet oundgängligen påkallade, Eders Kongl. Maj:t må för nödiga utgifter i sådant
fall anvisa godtgörelse å trafikmedlen, samt att Riksdagen således på Riksstatens
Sjette Hufvudtitel uppfört nämnda belopp, 4,143,000 R:dr, under rubrik »Statens
jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt, att af trafikmedlen utgå».
22:o. Öfriga under Sjette Hufvudtiteln uppförda Ordinarie anslag hafva af
Riksdagen blifvit bestämda till enahanda belopp, som i nu gällande Riks-stat äro
upptagna; kommande, i följd af hvad Riksdagen sålunda anmält, samt med tillämpning
af beslutet om höjande af spanmålens förslagspris, Hufvudtiteln att ökas med
56
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
4,159,600 R:dr och dess slutsumma, sedan för jemnande deraf anslaget till skrifmaterialier
och expenser blifvit med 75 öre nedsatt, att uppgå till 8,086,500 R:dr, på
sätt närlagde tabell lutt. A. närmare utvisar.
Slutligen får Riksdagen i underdånighet anmäla, att, med anledning af de i
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof gjorda
framställningar om anvisande af medel för kanal- och slussanläggningar, för hamnbyggnader,
för anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning al backiga
eller eljest mindre göda vägar, för befrämjande af utdikningar och vattenaftappningar
m. fl. allmänna arbeten, Riksdagen, i likhet med hvad vid föregående riksdagar
iakttagits, rörande dessa frågor, till Eders Kongl. Maj:t aflåtit särskild underdånig
skrifvelse. \
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 13 Maj 1868.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talb- I-ätt- A,.
Bih. till Riksd. Prat. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft.
8
58
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
Riks-statens Sjette
Civi t-Ii ep nr lem en tet.
Statsråden utan Departement 3 å 12,000 E:dr.................
Departements-chefen...........................
Departementets Expedition........................
Kommers-kollegium:
Nuvarande anslaget.....................88,7oO: —
Afgår: Aflöningen för en indragen registratorsbefattning .... 2,200: —
hvarifrån likväl afräknas ett den qvarvarande registratorn och
arkivarien hos Kollegium tillagd! arfvode af............400: • 1,800: —
Statistiska Tabell-kommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån............. 15,450: —
Reservations-anslagen:
Till Bibliotekets underhållande............. 1,000: —
» arfvoden åt tillfälliga biträden........... 7,250:
» det officiela statistiska trycke!........... 5,000: —
» en statistisk tidskrift.............. 1,000: — 14,250: —
Landtmäteristaten...........................
För Rikets ekonomiska karteverk, Reservationsanslag . •......_. • •_._.
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
59
Hufvudtitel.
Penningar.
Indelta Kantor,
enligt
markegång
på förslag.
R:dr
öre.i
36.000
17.000
45,600
86,950 |-
29,700
97,300
6,000
!
Spån
mål.
I
Indelt på förslag.
Oindclt.
Summa
Matt.
Värde å 2
It:dr 10 öve
kubikfoten.
Matt.
Värde, för- slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
R:dr.
Kub.-fot.
k.
R:dr.
öre. Kub.-fot.
R:dr.
öre.
318,550
R:dr.
36.000
17.000
45,600
86,950
29,700
97,300
6,000
318,550
60
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
Öfverståthållare-embetet
Transport
Landsstaterna i länen:
Penningar:
Nuvarande beloppet
1,067,390: 82.
Tillkommer: Ersättning till landsstats^enkeman
för åt''dem ti anträdda boställen 6,474: —
Värdet af bär nedan för landskam
ereraren i Skaraborgs län afdragna
oindelta spanmål 214 kub.-
fot 2 k:r........ 428-40 a ono a*
_^u- 6,902: 40. 1074,293: 22.
Åfgår: Af landshöfdingens i Kronobergs län
aflöning............. 125; _
Tvenne å afiöningsstaterna för Skaraborgs
och Gefleborgs län odisponerade belopp 94: 40. 219-40 , r„t
Indelta räntor: "" ---------'' t,074,073: 82
Nuvarande beloppet........... 154,079: 69.
Afgar: Räntor af till Statsverket indragna boställen 617: 41. 15Z 4g2- 28
Tillkommer: Värdet af bär nedan för landshöfdingen i Skaraborgs
län afräknade oindelta spanmål 1 kub.-fot 2 kannor . 2: 40. 153 4fi4.
Indelt spanmål: Mått. v^T”
Nuvarande anslag............ 5,886: 6. 11,773: 20.
Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10
öre per kub.-fot............... 588. 66-
S:gr 5,886: 6.
12,361: 86.
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
61
Penningar.
tor, enligt
markegång
på förslag.
I
Spån
mål.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Summa.
Mått.
Värde å 2
E:dr 10 öre
kubikfoten.
Mått.
Värde, för- slagsvis å 2
K:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
R:dr. öre. K: dr.
318,550 |—| —
77,267 .---
Kub.-fot. ! k. I R:dr. jöreJ Kub.-fot. ! k. ! E:dr. jöre.
395,817
R:dr.
318,550
77,267
395,817
62
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
Transport
Mått. Värde.
7,749: 3. 15,498: 60.
215: 4. 430: 80.
Återstår . . . 7,533- 9. 15,067: 80.
Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre
per kub.-fot................. 753: 39.
S:gr 7,533: 9. ---- 15,821: 19.
Särskild! förslagsanslag för landsstaterna i länen.
Landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön:
Till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen ingående räntepersedlar......
Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt, att af trafikmedlen utgå........
Gästgifvares friheter:
Penningar såsom i 1868 års Riks stat.......
1,039: 13.
Indelta räntor dito dito .......
17,423: 71.
In (felt spanmål:
Mått.
Värde.
Nuvarande anslag..............
4: 1.
8: 20.
Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre
per kub.-fot..............
— —
— 41.
8: 61.
Transport
Sgr
4: 1.
Oindelt spannmål:
Nuvarande anslag............
Af går: Äf den vid sistlidne riksdag för landshöfdingen
i Skaraborgs län uppförda ersättning
för afskrifha mjöl- och sågqvarns
räntor
. . .......1:2. 2:40.
Den under landskamererarelönen
i samma län inbegripna spanmål 214:2. 428:40.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
63
Penningar.
Indelta Rän- tor, enligt
markegång
på förslag.
Spån
in å 1.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Summa
Riksmynt
Mått.
Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Matt.
Värde, för- slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
R:di\
öre.
R:dr.
öre.
Kub.-fot.
k.
R:dr.
öre.
Kub.-fot.
k.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
395,817
___
395,817
|
1,074,073
82
153,464
68
5,886
6
12,361
86
7,533
9
''
15,821
19
1,255,721
55
5,000
_
_
__
5,000
4,143,000
__
4,143,000
5,617,890
82
153,464
68
5,886
6
12,361
86
7,533
9
15,821
19 5,799,538
55
64
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
■
Transport
Oindelt spanmål: nätt. värde.
Nuvarande belopp............. 38: 1. 76: 20.
Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre
per kub.-fot...............— _ 3: 81.
S:gr 38: “T 80: 1.
Till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides och är särdeles
tryckande, Reservationsanslag..............
Färjor och färjekarlar:
Penningar såsom i 1868 års Riks-stat............... 50- —
Indelta räntor dito dito ............... 184-69
Indelt spanmål: Mått. värde.
Nuvarande anslag.............17: 7. 35. 40.
Tillkommer: Förhöjning i värde! till 2 R:dr 10 öre per
kub.-fot................ _ _ 1: 77.
’ 8:g- IT: T. -- - 37: 17.
S:gr
Jordbruket, handeln och näringarne. Reservationsanslag.
Skiften och afvittringar...................
Vägar och kommunikationer ..............
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanä ringar............
Landtbruksingeniörer och deras biträden:
Nuvarande belopp...................... 42,450: —
Tillkommer: För tvänne ingeniörers uppflyttning i högre lönegrad .... 1,000: —
Transport
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 77.
65
! Penningar.
Indelta kan- tor, enligt
S p a n m å 1.
Summa
lndelt på förslag. Oindelt.
markegång
på förslag.
|
Mått.
i
Värde å 2
R:dr 10 öre Mått.
kubikfoten.
Värde, för- slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
R:dr. öre.j
R:dr. öre.
Kub.-fot. | k.
I£:dr. j öre.j Kuk.-fot. 1 k.
1
R:dr. öre.
R:dr. Öre.j
i 5,617,890 82;
153,464 68
5,886 6
12,361 |86 7,533 9
15,821 19
5,799,538 55
1,039 13
17,423 71
4 ; 1
8 61 38 1
80 ; 1
18,551 j 46;
125,000 ; -
--V I _
-----j
--- - ---- ;__
--, -
125,000 i — j
50
—
184
691
17
7
37 i 17
—
— 1--
—
271
86
5,743,979
95
171,073
8j
5,908
4
12,407 64
7,572
— 15,901
20
5,943,361
00
! -o
63.000
12.000
164,600
.
—
—
I
;
j
— ---
—
63.000
12.000
164,600
I
I
43,450
i —
_j
1
____ ! _
, „„
(_|__
>
43,450
6,027,029
! 9ö| 171,073
1 8|
5,908
'' 4
12,407 1 64
7,572
15,901
20! 6,226,411
87
Bill. till Riksd. Prot. 1868. 10 Samt. 1 Afä, 1 Band. 7 Häft.
66
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
Värde.
661: 40.
33: 7.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och 1 an dt m ann an ärin ga r . . .
Hästafvelns förbättrande:
Penningar såsom i 1868 års Piks-stat..........
Oindelt spanmål: Mått.
Nuvarande anslag.............. 330: 7.
Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre per
kub.-fot ...................... —
S:gr 330: 7.
Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder:
Nuvarande anslag till undervisningsanstalter för slöjderna.......
Tillkommerr Förhöjning i anslaget för Teknologiska institutet
.............. 6,000: —
Förra anslaget: »Undervisningsanstalter för bergsbruket» 7,500: —
Anslagsförhöjning för Chalmerska slöjdskolan i Göteborg 5,250: — 18,750: —
Af g år af anslaget till slöjdskolan i Stockholm.......5,100: —
Befrämjande i allmänhet åt slöjderna...............
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:
Nuvarande belopp......................
Tillkommer: Förhöjning i anslaget för navigationsskolan i Göteborg för ordnandet
af undervisning i skeppsbyggeri............
Befrämjande i allmänhet af handel och
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Penningar såsom i 1868 års Riks stat
Indelta räntor dito dito
Transport
49,545: -
694: 47.
216,300: -
13,650: —
44,300: - 4,050: —
8,702: 58.
23,845: 32.
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
67
Penningar,
Indelta Kan- tor, enligt
markegång
på förslag.
Spån
mål.
Summa
Riksmynt,
Infinit på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde ä 2
B:dr 10 öre
kubikfoten.
Mått.
Värde, för- slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
K:<lr.
öre.
B-.flr.
öre.
Kub.-fot.
k.
K: dr.
öre.
Kub.-fot.
k.
K: dr.
öre.
öre.
6,027,029
95
171,073
8
5,908
4
12,407
64
7,572
—
15,901
20
6,226,411
87
i 40,900
~
40,900
|
49,545
—
—
_
—
330
7
694
47
50,239
47
229,950
229,950
25,500
!
_
25,500
48,350
48,350
|
22^500
22,500
6,443,774
95 171,073
8
5,908
4
12,407
64
7,902
7
16,595
67
6,643,851
34
68
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
Oindelt spanmål:
Matt.
Värde.
Transport
Nuvarande belopp......
71: 40.
Tillkommer: Förhöjning i värdet till i
- R:dr 10 öre pr kub.-fot — —
3: 57.
S:gr 35: 7.
— —
74: 97.
Fiskerinäringens understöd
S:gr
Diverse anslag.
Ut.flyttningshjelp efter skiften. Förslagsanslag......
Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling: Matt Viiri,„
Nuvarande anslag..........v...... . . 1,165:'' 5. 2,331- -
Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre per kub -fot .____ 116: 55
Odlingshjelp för kronony bygga re, Förslagsanslag......
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, Förslagsanslag:
Penningar såsom i 1868 års Riks stat ............ 2 700- 36
Indelta räntor dito dito ......... 2 946- 27
Oindelt spanmål: .....
* Mått. Värde.
Nuvarande anslag........... 823: 3. 1,246: 60.
Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 Rall'' 10
öre per kub.-fot........... .... g£/>. ^
S:gr 623: 3. 1,308: 93. ''
Handels- och sjöfartsfonden, Förslagsanslag, afl utgå direkte af tullmedlen.......
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
69
-
Spån
mål.
Penningar.
Indelta Kan- tor, enligt
lndelt på förslag.
Oindelt.
Summa
markegång
på förslag.
Mått.
Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Mått.
Värde, för- slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
R:dr.
6,443,774
Öre.
95
R:dr
171,073
öre.
8
Kub.-fot.
5,908
k.
4
R:dr.
12,407
öre.
64
Kub.-fot.
7,902
k.
7
R:dr.
16,595
öre.
67
R:dr.
6,643,851
öre. |
34
8,702
16,100
58
23,845
32
—
—
—
—
35
7
74
97
32,622
16,100
87
724,597
58
23,845
32
—
I -
366
4
769
44
749,212
34
110,000
—
.
—
—
—
110,000
4,500
i
—
—
—
1,165
5
2,447
55
2,447
4,500
55
''
2,700
750,000
36
2,946
27;
—
— 1
623
3
1,308
93
6,955
750,000
56
7,335,777 !
89
197,864
67
5,908
4
12,407 I
64
" 9,727
2
20,427
12
7,566,477
32
70
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77,
Transport
Kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för
utfördt bränvin, Förslagsanslag......................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., Förslagsanslag:
Nuvarande beloppet..................... 50,023: 43.
Afgår för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma.............75.
Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslag.................
Extra utgifter, Reservationsanslag......................
S:gr
Summa
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.
71
S p a
n
m å 1.
Indelta rän- tor, enligt
In dolt på förslag.
Oindelt.
Summa
r ciiumgiu.
markegång
på förslag.
Mått.
Värde å 2
R dr 10 öre
kubikfoten.
Mått.
J Värde, för- slagsvis å 2
|R:dr 10 öre
j kubikfoten.
Riksmynt.
i
1
|
E:dr.
7,335,777
öre.
89
R:dr.
197,864
Öre.
67
Kub.-fot.
5,908
k.
4
R:dr.
12,407
öre.
64
Kub.-fot.
9,727
k.
2
B:dv.
20,427
öre.
12
R:dr.
7,566,477
öre.
32
440,000
—
—
—
440,000
50,022
15,000
15,000
68
—
-
-
—
-
—
I
50,022
15,000
15,000
68
1,387,223
04
2,946
27
—
—
—
1,788
8
3,756
48
1,393,925
79
7,855,800
57
197,864
67
5,908
4
12,407
64
9,727
2
20,427
12
8,086,500
—
72
|Riksdagens underd. Skrifvelse, A:o 77.
Tab. ZLit-L B
Extra
statsreglciingens anslag under Sjette Hnfvudlitelu.
Riksmynt.
Civildepartementets Expedition:
Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och
expedierande..................
För rikets ekonomiska karteverk
Skiften och ufvittringar
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
Till utdelande vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för
husdjur, redskap, maskiner m. m....... 6,000: —
Till prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött.......... 3,000: —
Till understöd åt personer af mankönet för genomgående
af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel,
mjölkning m. m............ 2,000: —
Till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar 1,500: —
Till understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elevskola
................. 4,500: —
Till fortsättande af de geologiska undersökningarne och
utgifvande af derpå grundade kartor..... 60,000: —
R:dr.
1,800 —
60,000
•V,>
| 120,000
77,000
Transport 258,800)
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 75
73
Transport
Undervisnings-anstalter för slöjderna:
{''öi {mattande åt eu i sa in lian di med deri tekniska
elementarskolan i Borås stående väfskola:
a) Till första uppsättningen af maskiner och redskap 4,500: —
b) För skolans underhåll.......... 3000- —
linda visnings-anstalter för handel och sjöfart:
Till beredande af fortsatt undervisning åt elever vid Skeppsbyggeri - institutet i Carlskrona.........
Diverse anslag:
Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden..........32 800-
Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 30,000: —
Till arfvoden för ingeniörelevers undervisande . . . 3,OM: - Til! understöd vid utrikes resors företagande af Vägoch
Vattenbyggnadskorpsens medlemmar .... 2.000: -
258,800
Summa
7,500
3,000
67,800
337,100
Bih. UK lliksd. Prat. 1808. 10 Sami. 1 Afä. 1 Hand. 7 Häft.
10
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.