Sök i Ratio Lex

Skrifvelse angående regleringen af utgifterna under Riksstadens Sjun de Hufvudtitel.

1868-05-13 · 32 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1868:78, Skrifvelse angående regleringen af utgifterna under Riksstadens Sjun de Hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens tmderd. Skrifvelse, N:o 78.

i

M:o 78.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1868.

— — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse angående regleringen af utgifterna

under Riksstadens Sjun de Hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtanden K:is 31, 80 och 89

samt Memorial Näs 44, 93 och 97.)

8. A. K.

Å Riks-statens Sjunde Hufvudtitel, som omfattar anslagen för Finansdepartementet,

hafva dels i följd af Eders Kong!. Maj:ts nådiga Propositioner,

dels med anledning åt framställningar inom Riksdagen förekommit de förändringar,

som Riksdagen nu får i underdånighet anmäla, i den ordning anslagen

i Riks-staten finnas upptagna.

Stats-kontoret med kronomagasiuerna samt vågstaterna i Falun och Avesta.

l:o. Med anledning deraf att kr onoinspektor sbefattningen i Avesta numera,

på grund af Kongl. brefvet den 11 Februari 1859, blifvit vid innehafvarens

bortgång indragen, bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att den för

berörda befattning under anslaget till Stats-kontoret med kronomagasinerna

samt vågstaterna i Falun och Avesta uppförda aflöning-, 750 Rall-, måtte

från nämnda anslag uteslutas och anslagets benämning förändras till: ”Statskontoret

med kronomagasinerna samt vågstaten i Falun.” ''

Denna nådiga framställning bär Riksdagen bifallit.

Bih. Ull Riksd, Vrot. 1868. 10 Sand. 1 Afd, 1 Band. 8 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Öfver-intendeiits-embetet.

2 ro. I sammanhang med anvisande under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel

af erforderliga anslag för de i National-museum förvarade konstsamlingars

vård och underhåll har Riksdagen, på sätt Eders Kongl. Maj:t

behagat föreslå, från Sjunde Hufvud titelns anslag till Öfver-intendent s-embetet

uteslutit de deri nu ingående belopp dels till aflöning för intendenten och

tvänne vaktmästare vid nämnda samlingar 2,900 R:dr och dels till samlingarnas

underhåll 1,500 Rxlr, eller tillsammans 4,400 R:dr, hvarigenom

Öfver-intendents-embetets anslag blifvit nedsatt till 25,400 R:dr.

Postverket.

3:o. Sedan vid den år 1865 förrättade Statsrevision fråga blifvit

väckt derom, att Postverkets utgiftsstater, hvilka hittills pröfvats och fastställts

af Eders Kongl. Maj:t allena, herde framläggas till pröfning jemväl

af Riksdagen, och Rikets Ständer, med gillande af den utaf Revisorer^

uttalade åsigt, uti underdånig skrifvelse af den 19 Juni 1866 anhållit, att

förslag till utgiftsstater för nämnda embetsverk måtte i sammanhang med

den öfriga statsregleringen till Riksdagen afgifvas för att underkastas behörig

pröfning och fastställelse, så har Eders Kongl. Näjd, som, efter granskning

af ett utaf General-poststyrelsen afgifvet förslag till utgiftsstater för Postverket,

med några jemkningar fastställt detsamma att gälla för år 1868, den

31 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtit nådig Proposition rörande Postverkets

utgiftsstater för efterföljande år.

Omförmälda, under innevarande år för Postverket gällande utgiftsstater,

hvilka finnas den nådiga Propositionen bifogade, sluta på följande summor,

nemligen:

Aflöningsstaten..........

Indragningsstaten.........

Pensionsstaten..........

Omkostnadsstaten........

Afkortning^!1, institutioner in. m.

.....R:dr 609,950: —

..... „ 19,609: 50.

..... * 18,600: —

..... „ 1,556,500: —

..... „_ 11,590: 50.

Summa R:dr 2,216,250: —

Uti dessa stater har Eders Kongl. Maj:t ansett följande förändringar

för år 1869 höra vidtagas, nemligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

att det i omkostnadsstaten förekommande anslaget till beklädnad för

postiljoner, hvilket i 1868 års stat, i anseende dertill att under samma år

endast den så kallade mindre beklädnaden behöfde utgå, upptoges till allenast

12,000 R:dr, förhöjdes för år 1869, då den större beklädnaden komme

att utgå, till 20,000 R:dr;

att de likaledes på omkostnadsstaten särskilt uppförda anslagen för

nya åkdons inköp samt för åkdonens reparation och underhåll med oförändrad!

belopp, 45,000 R:dr, sammansloges till ett enda, under benämning:

för poståkdons anskaffande och underhåll;

att till oförutsedda utgifter, såsom större reparationer å posthus och

ångfartyg, större uppköp af postvagnar, utvidgning af postförbindelser, provisoriska

förändringar i aflönings- och omkostnadsstaterna in. m., under nämnda

titel uppfördes ett särskild! anslag till belopp af 75,000 R:dr; samt

att för vinnande af jemn slutsumma å poststaten i sin • helhet anslaget

till restitutioner och afkortningar m. m. upptoges med ett något förhöj dt

belopp af 12,340 R:dr 50 öre.

Och har Eders Kongl. Maj:t alltså föreslagit, att ofvanberörda, för innevarande

år fastställda stater måtte blifva gällande äfven efter ingången af

år 1869 med nyssnämnda ändringar och tillägg, efter iakttagande hvaraf

ifrågavarande staters hufvudsummor skulle komma att blifva:

Aflöningsstaten............

Indragningsstaten..........

Pensionsstaten............

Omkostnadsstaten ..........

Oförutsedda utgifter.........

Afkortningar och restitutioner m. in,

.....R:dr 609,950: —

..... „ 19,609: 50.

..... . 18,600: —

..... .. 1,564,500: —

75,000: —

..... „ 12,340: 50.

Summa R:dr 2,300,000: —

Då vidare inträffande behof af förändring i Postverkets utgiftsstater

hädanefter måste för hvarje fall pröfvas nära ett helt år innan förändringen

kunde komma att tillämpas, men ett sådan! förhållande i fråga om en rörelse,

hvilken, för att kunna råtta sig efter allmänhetens vexlande behof, måste

vara underkastad så täta och skyndsamt inträdande förändringar som Postverkets,

skulle medföra högst betydliga olägenheter, derest icke medgåfves

såväl något större dispositionsfrihet i afseende på vissa af de å staterna

uppförda anslag, som ock rättighet till vidtagande af sådana provisoriska

anordningar, som kunde påkallas af omständigheterna, har Eders Kongl.

Maj:t derjemte föreslagit, det Riksdagen måtte förklara, dels i fråga om

samtliga anslagen på omkostnadsstaten, med undantag allenast för dem till

kontorshyra och expenser samt till hyresersättning åt en vaktmästare, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

hinder ej möter för att hvad å en titel besparas må, liksom möjligen uppkommande

öfverskott å de beräknade inkomsterna, kunna för bestridande af

utgifterna pa en annan titel användas; dels ock att, när i anseende till förändrade

förhallanden det befinnes nödigt att inrätta nya postanstalter eller

öka eller förändra personalen vid ett eller annat af förut varande postkontor,

arfvoden, uppgående till enahanda belopp, som för motsvarande befattningar

finnas å stat uppförda, må under tiden, till dess förändringen efter Riksdagens

pröfning hinner i staten införas, af postmedlen utgå till de personer,

som erhålla förordnanden att dylika nya tjenstår bestrida.

I sammanhang med detta ärende har Riksdagen förehaft nästlidet år

församlade Revisorers uti berättelsen rörande Postverket gjorda erinringar

dels derom, att, för vinnande af en väl behöflig minskning i Postverkets

betydliga utgifter, åtskilliga postkontor i betraktande af göromålens omfattning

synts Reyisorerne skäligen kunna förändras till postexpeditioner, likasom

en del postexpeditioner till poststationer, dels att den uppbördsprocent af 10

procent, som blifvit vederbörande postförvaltare tillerkänd för bestyret med

resandes och paketers befordrande med postdiligenserna, synts val hög, särdeles

som a många ställen postförval tames inkomster i öfrig! uppgingo till

ganska betydliga belopp; — hvarjemte Riksdagen äfven tagit i öfvervägande

samma Revisorers uti berättelsen angående Telegrafverket gjorda hemställan,

huruvida icke tidpunkten vore inne för åstadkommande af en utredning utaf

fördelarne och olägenheterna af Post- och Telegrafverkens förening under en

gemensam styrelse.

Af högstberörda nadiga Proposition inhemtas, bland annat, att för ett

betydligt antal af postkontors-personalen utgöra de med tj ensten förenade

sportler den väsendtligaste delen af deras löningsinkomster, men att förslag

blifvit vackt om indragning af de flesta bland dessa sportler. En sådan förändiing

i sättet för aflöningen har äfven Riksdagen ansett vara i flera afseenden

oneklig och behöflig. Det i sednare tider ofta och allmänt uttalade

jrkandet pa sportel-aflöningens upphäfvande lärer nemligen icke kunna frånkännas

berättigande, sa till vida som dermed afses upphörande af särskild

eisättning för sådant biträde, som i tjensteväg kan och bör lemnas allmänheten.

För genomförande af eu dylik förändring i sättet för postförvaltarnes

aflönande erfordras emellertid väsendtligt förändrade föreskrifter rörande posttjenstgöringens

bestridande, hvartill äfven, enligt hvad General-poststyrelsens

med. anledning af Statsrevisorernes nyssberörda anmärkningar afgifna underdåniga

utlåtande gifver vid handen, underdånigt förslag blifvit uppgjordt,

hvilket under loppet af innevarande år kommer att Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning underställas. Vid detta förhållande och då så genomgripande

och på aflöningsbeloppen väsendtligen inverkande förändringar i afseende å

Postverket äro föreslagna att inom kort vidtagas, har Riksdagen funnit be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

tänkligt att för närvarande antaga det nu afgifna förslaget såsom en normalstat,

enär, enligt Riksdagens åsigt, både sportelväsendets afskaffande och de

förändrade föreskrifter i afseende å tjenstgöringen, som kunna varda meddelade,

höra vid normalstatens utarbetande tagas i betraktande. Härtill

kommer att, hvad angår Statsrevisorernes ofvannämnda hemställan rörande

Post- och Telegrafverkens förening — hvilken åtgärd Telegrafstyrelsen på

anförda skäl afstyrkt — General-poststyrelsen uti sitt underdåniga utlåtande

i ämnet vidrört flera och, enligt Riksdagens åsigt, talande skål till stöd för

en sådan förening, hvarjemte Styrelsen, som, för att kunna hemta någon ledning

för bedömandet af denna fråga utaf erfarenheten i andra länder, begärt

upplysningar i ämnet af vederbörande embetsmyndi gheter i de länder, der

förvaltningen af telegrafinrättningen är förenad med postverket, vid ofvannämnda

underdåniga utlåtande bifogat de yttranden, som med anledning häraf

blifvit afgifna dels af Norska Regeringens Marin- och Post-departement, dels

af generalpostdirektören i Danmark, och dels slutligen af Preussiska Generalpostamtet,

hvilka yttranden synas Riksdagen innebära kraftiga skäl för understödjande

af Revisorernes ofvanberörda framställning om åstadkommande

af utredning i afseende å fördelarne och olägenheterna af Post- och Telegrafverkens

i Sverige förening under en gemensam styrelse, och en dylik utredning

torde lämpligen höra åstadkommas, innan det nya förslag till normalstat

för Postverket, Riksdagen här ofvan ifrågasatt, kan komma att utarbetas,

på det att, om föreningen utaf de båda verken befinnes vara fördelaktig, ett

organisationsförslag i detta syfte må framläggas i sammanhang med nyssomförmälda

normalstat, hvilken i detta fall följaktligen äfven herde afse

Telegrafverket.

Ehuru Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit yttradt,

ansett, att det af Eders Kong!. Maj:t nu framlagda förslag till Postverkets

utgiftsstat bör endast för år 1869 fastställas, och vid sådant förhållande

funnit några förändringar uti de föreslagna aflöningsstaterna nu icke höra

ifrågakomma, har Riksdagen likväl velat här omförmäla de erinringar, hvartill

nuvarande stat synts Riksdagen gifva anledning, för att vid normalstatens

utarbetande komma i betraktande.

Hvad sålunda först angår aflöningsstaten för General-poststyrelsen och

dess kansli, har densamma från år 1862, eller året innan den nuvarande

organisationen af Styrelsen vidtogs, till år 1868 ökats från 24,850 R:dr till

44,300 R:dr eller med 19,550 R:dr. Penna ansenliga tillökning, om än till

en del föranledd af Postverkets utvidgning och deraf uppkomna ökade göromål,

har emellertid framkallat tvekan, huruvida icke genom; en förenklad

organisation betydliga besparingar möjligen kunna ernås. Särskild! synes

den kostsamma anordningen med tvänne departementschefer, ställde emellan

den allena beslutande generaldirektören, å ena sidan, samt cheferne för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

kansliet och de särskilda kontoren, å den andra, icke vara af beskaffenhet

att hvarken lemna större garantier för tillförlitlighet och grundlighet vid

ärendenas utredning eller befordra snabbhet i deras behandling.

De jemförelsevis ganska störa belopp, som, jemte det till 5,000 R:dr

upptagna anslaget till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och betjente,

uti staten för år 1869 föreslagits till arfvoden för extra biträden, nemligen

inom kansliet 3,000 R:dr, i kammarkontoret 2,000 R:dr och i revisionskontoret

2,500 R:dr, eller tillsammans 12,500 R:dr, hafva gifvit Riksdagen

anledning ifrågasätta, huruvida icke, om dylika arfvoden befinnas lämpligare

än fasta löner, en inskränkning i det störa antalet af ordinarie tjensteman

kunde ega rum. —

Enär det alltid måste betraktas såsom en stor olägenhet att hafva anställde

svagt aflönade tjensteman med liten eller ingen utsigt till vidare befordran,

har det vidare förefallit Riksdagen lämpligare, om, i stället för de

vid åtskilliga postkontor i landsorten föreslagna löner för kontorsskrifvare,

uppfördes anslag för tillfälliga skrifvarebiträden.

Vid nu förestående omorganisation af Postverket bör äfven tagas i betraktande

den vid flera statsrevisioner och riksdagar uttalade grundsats, att

Statens samtliga egendomar och intrader höra ställas under en gemensam

finansförvaltning, och att af samtliga fonder och medel bör bildas en gemensam

kassa, för att derifrån fördela åt de myndigheter, som hafva medlens

användning till åliggande, hvad en hvar af dem tillkommer. Om rigtigheten

af donna grundsats icke kan underkännas och det i öfrigt är af vigt,

att, för åstadkommande af enkelhet och reda i statsmedelsförvaltningen, likartade

bestyr anförtros åt ett och samma hufvudsakligast med afseende derå

bildadt embetsverk, torde giltiga skål förefinnas för såväl öfverflyttning till

Riksgälds-kontoret af de sedan äldre tid inom Postverket reserverade medel,

bestående af obligationer till nominel! värde af 380,950 R:dr, ungefärligen

motsvarande det belopp, hvartill assuransfonden för ersättande af förkomna

rekommenderade penningebref bl Hvit bestämd genom Kongl. brefvet den 21

April 1865, som äfven skyndsamt öfverlemnande till Statskontoret af framdeles

blifvande öfverskott af postmedlen. Såsom en följd af donna anordning

torda böra iakttagas, att Riksgälds-kontoret ålägges utbetala de ersättningsbelopp,

som Postverket för förlorade rekommenderade bref kan komma

att vidkännas utöfver inflytande assuransafgifter; hvarjemte det otvifvelaktigt

vore ledande till reda och enkelhet, om Postverkets pensions- och indragningsstater

klafve till Nionde Hufvudtiteln öfverflyttade.

Beträffande Revisorernas erinran derom, att åtskilliga postkontor kunde

förändras till expeditioner, likasom en del postexpeditioner till poststationer,

torda sådana förändringar, derest skäl dertill förefinnas, lämpligen bära intagas

uti förslaget till normalstat. Den postförvaltare å afgiften för resan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

des och paketers befordrande med postdiligenserna för närvarande tillerkända

uppbördsprovision, hvarvid Revisorer^, på sätt ofvan blifvit anfördt, gjort

anmärkning, bär General-poststyrelsen ansett höra bibehållas. Men då i

Riksdagens tanke alldeles samma skäl, som blifvit anförda mot sportelväsendet

i allmänhet, äfven tala för bortskaffande af dessa sportler, torde ifrågavarande

uppbördsprovision böra vid en blifvande reglering upphöra.

Hvad slutligen angår de ofvan omförmälda ändringar och tillägg uti

1868 års stat, hvilka Eders Kongl. Maj:t ansett böra iakttagas, för att densamma

må kunna blifva gällande äfven för år 1869, har Riksdagen dervid ej

haft annat att erinra, än att det särskilda anslag af 7 5,000 R:dr, som Eders

Kongl. Maj:t föreslagit att uppföras under titel ”oförutsedda utgifter”, såsom

större reparationer å posthus och ångfartyg m. m., enligt Riksdagens på inhemtade

upplysningar grundade åsigt, kan utan olägenhet nedsättas till ett

belopp af 25,000 R:dr.

Med iakttagande af nyssnämnda ändringar och tillägg komma hufvudsummorna

uti Postverkets stat för år 1869 att blifva:

Aflöningsstaten....................R:dr 609,950: —

Indragningsstaten................... „ 19,609: 50.

Pensionsstaten..................... „ 18,600: —

Omkostnadsstaten................... „ 1,564,500: —

Oförutsedda utgifter.................. „ 25,000: —

Afkortningar och restitution er m. m......... „ 12,340: 50.

eller tillsammans R:dr 2,250,000

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, äro de under innevarande

år för Postverket gällande utgiftsstater af Riksdagen godkända att blifva gällande

äfven för år 1869 med iakttagande af följande ändringar och tillägg,

nemligen:

att det i omkostnadsstaten förekommande anslaget till beklädnad för

postiljoner förhöjes till 20,000 R:dr;

att de på samma stat särskildt uppförda anslagen för nya åkdons inköp

samt för åkdonens reparation och underhåll sammanslås till ett enda

under benämning: för poståkdons anskaffande och underhåll;

att till oförutsedda utgifter uppföres ett särskildt anslag till belopp åt

25,000 R:dr; och

att för vinnande af jemn slutsumma å poststaten i sin helhet anslaget

till restitutioner och afkortningar in. in. i staten upptages med ett till 12,340

R:dr 50 öre förhöj dt belopp;

Varande alltså Postverkets kontanta anslag upptaget till 2,250,000

R:dr, förslagsvis beräknadt, att af postmedlen direkte utgå. Och får, i anledning

af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning Riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

förklara, dels i fråga om samtliga anslagen på omkostnadsstaten, med undantag

allenast för dem till kontorshyra och expenser samt till hyresersättning

åt en vaktmästare, att hinder ej möter för att hvad å en titel besparas må,

liksom möjligen uppkommande öfverskott å de beräknade inkomsterna, kunna

för bestridande af utgifterna på en annan titel användas; dels ock att, när

i anseende till förändrade förhållanden det befinnes nödigt att inrätta nya

postanstalter eller öka eller förändra personalen vid ett eller annat af förut

varande postkontor, arfvoden, uppgående till enahanda belopp, som för motsvarande

befattningar finnas å stat uppförda, må under tiden, till dess förändringen

efter Riksdagens pröfning hinner i staten införas, af postmedlen

utgå till de personer, som erhålla förordnande att dylika nya fenster bestrida;

Anhållande i sammanhang härmed Riksdagen i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t, efter föregången utredning af fördelar och olägenheter

af Post- och Telegrafverkens förening under en gemensam styrelse

och i sammanhang med pröfning och fastställelse af ifrågasatt ny poststadga,

täcktes för Riksdagen framlägga förslag till normalstat för Postverket, hvilken

stat, för den händelse en sammanslagning af de båda institutionerna befinnes

fördelaktig, äfven bör omfatta Telegrafverket;

att vid utarbetande af nämnda normalstat måtte tagas i betraktande

ej mindre lämpligheten af sportelaflöning än äfven de förenklingar i organisationen

och de besparingar i administrationskostnaden, som med tillbörligt

afseende å förvaltningens obehindrade och tidsenliga verksamhet skäligen

kunna ifrågakomma;

att, intilldess eu sådan normalstat kan varda slutligen fastställd, embete

och tjänster vid ifrågavarande embetsverk måtte endast på förordnande

och tills vidare tillsättas.

I fråga om Postverkets från äldre tid reserverade fond af räntebärande

obligationer till ett nominelt värde af 380,950 R:dr har Riksdagen för sin

del beslutat, att donna fond skall öfverlemnas till Riksgälds-kontoret och ingå

uti detta verks allmänna rörelse, men bokföras uti särskild! konto under namn

af postassuransfonden, samt att, derest någon gång förluster, för hvilka Postverket

iklädt sig ansvarighet, skulle uppgå till större summa, än att de dittills

under året till Postverket influtna assuransafgifter lemna tillgång till dess

godtgörande, Postverket genast bör derom till Eders Kongl. Maj:t gorå underdånig

anmälan och Riksgälds-kontoret må åligga ofördröjligen utbetala de

belopp, Eders Kongl. Maj:t med anledning af en sådan anmälan i nåder finner

för godt att åt Postverket anvisa och hvilka höra å postassuransfondens

konto bokföras; hvaremot Postverket skall vara förbundet att, i den mån

öfverskott å inflytande assuransmedel, efter uppgjorda bokslut, derför lemna

tillgång, till Riksgälds-kontoret återgälda hvad sålunda blifvit utbetaldt.

Och

l

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Och får slutligen Riksdagen i underdånighet anhålla,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefalla General-poststyrelsen

att så fort ske kan till Statskontoret öfverlemna å postmedlen uppkommande

besparingar och öfverskott, så att någon särskild fond utöfver nödig kassabehållning

icke må i Postverket förefinnas eller för dess räkning förräntas;

äfvensom att Eders Kongl. Maj:t vid aflåtande till nästa Riksdag af

nådig Proposition om Statsverkets tillstånd och behof täcktes taga i nådigt

öfvervägande, huruvida icke, sedan grunderna för posttjenstemännens pensionering

blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen fastställda, Postverkets

pensions- och indragningsstater höra till Riks-statens Nionde Hufvudtitel öfverflyttas,

så att nämnda verk för framtiden från utbetalning af dylika medel

befrias.

4:o. Enär, jemlik! Kammar-kollegii utslag den 6 Mars 1866, hela det

i nu gällande Riks-stat under anslaget till Postverket uppförda indelta spanmåls

belopp, 37 kubikfot 8 kannor, äfvensom i samma anslag ingående räntor

till belopp af 330 R:dr 50 öre, numera, i följd af flera posthemmans

befriande från postföringsskyldighet, inginge till Statsverket, har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, att samma belopp jemte det å tiondespanmålen utsätta förslagsvärde

måtte från ifrågavarande anslag uteslutas.

Penna nådiga framställning har Riksdagen bifallit.

Postdiligensernas fortskaffande på sådant sätt, att de skjntsskyldige

ej dermed betungas.

5:o. Då nuvarande reservationsanslag, 70,000 R:dr, till ''postdiligensernas

fortskaffande på sådant sätt, att de skjutsskyldige ej dermed betungas,

funnits vara för år 1869 obehöflig!, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit samma

anslags uteslutande ur Riks-staten för år 1869.

Jemväl denna nådiga framställning har vunnit Riksdagens bifall.

Tullverket.

6:o. Vid den år 1865 verkställda revision af Statsverkets med Lera

allmänna fonders förvaltning väcktes fråga derom, att Tullverkets utgiftsstater,

hvilka dittills pröfvats och fastställts af Eders Kongl. Maj:t allena,

dädanefter herde framläggas till pröfning jemväl af Riksdagen, och uti underdånig

skrifvelse den 19 Juni 1866 anhöllo Rikets Ständer, att förslag

till utgiftsstater för Tullverket måtte i sammanhang med den öfriga statsBih.

till Riksd. Prof. 1868. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 8 Käft %

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

regleringen till Riksdagen algifvas för att underkastas behörig pröfning och

fastställelse. I anledning häraf har, efter det General-tullstyrelsen, uti underdånig

skrifvelse den 2 nästlidne December, jemte ingifvande af förslag till

Tullverkets utgiftsstater för 1868, att af Eders Kongl. Näjd definitivt pröfvas,

tillika öfverlemnat förslag till sådana stater för år 1869, att efter föregången

nådig granskning framläggas för Riksdagen, Eders Kongl. Näjd,

som den 24 sistlidne Januari med några jemkningar fastställt förstnämnda

förslag, att under nu innevarande år lända till efterrättelse, beträffande Tullverkets

utgiftsstater för påföljande år, i enlighet med Rikets Ständers ofvan

omförmälda anhållan, den 31 i samma månad afgifvit nådig Proposition.

Af General-tullstyrelsens nyssberörda underdåniga skrifvelse inhemtas,

bland annat, att Tullverkets embets- och tjensteman hittills i allmänhet uppburit

sin aflöning under två särskilda hufvudrubriker, nemligen dels såsom lön

eller arfvode och dels såsom tjenstgöringspenningar eller uppbördsprovision; att

detta löneinkomsternas särskiljande hufvudsakligen blifvit vidtaget för att begränsa

de för verkets embets- och tjensteman medgifna pensionsförmåner inom

billiga och lämpliga ansedda belopp; men att härutinnan enligt Styrelsens åsigt

först och främst den förändring borde göras, att, då pensionsrätt beräknades såväl

efter arfvode som efter lön, och för de till pension berättigade tjenstemännen icke

heller i Öfrig! den ena af dessa benämningar medförde något företräde framför

den andra, den särskilda benämningen arfvode borde upphöra, och de slags

arfvoden, med Indika pensionsrätt vore förenad, upptagas såsom lön, men de

åter, som icke berättigade till sådan förmån, uppföras såsom tjenstgöringspenningar,

hvarjemte Styrelsen, på anförda skål tillstyrkt borttagandet af det

sedan en längre tid tillbaka följda och småningom alltmer utsträckta afiöningssättet

genom s. k. uppbördsprovision samt införande af sådant fast afiöningssätt,

som i allmänhet egde rum för Statens ofri ge tjenare.

Sedan General-tullstyrelsen, i fråga om den vid Styrelsen eller dess

kansli och kontor anställda personal samt dess aflöning, föreslagit allenast

några mindre väsendtlig jemkningar i nu gällande bestämmelser, både Tullstyrelsen

vidare för samtlig Tullverkets embets- och tjenstemän samt betjente

föreslagit lönen till vissa bestämda belopp.

För att ett sådant nytt aflöningssätt, derest det blefve af Eders Kongl.

Näjd och Riksdagen gilladt, skulle kunna vinna tillämpning på dem bland

nuvarande tjensteinnehafvare, som sina befattningar eller den dem tillagda

uppbördsprovision undfått utan föreläggande att åtnöjas med framdeles skeende

annan lönereglering, erfordrades att äfven de derpå ingingo; och med afseende

härpå samt då det icke borde få bero på tjensteman att först vid

annalkandet af pensionsåldern öfvergå från den ena till den andra löneregleringen,

både Styrelsen hemställt, att i sammanhang med normalstatens fastställande

det måtte föreskrifvas, att den som icke före 1868 års utgång hos

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

General-tullstyrelsen anmält sig vilja på sagda stat ingå, sedermera skulle

hafva förlorat all rättighet dertill och vara pligtig att för framtiden, så länge

han förblefve vid då innehafvande tjenst, åtnöjas med de löneinkomster och

den pensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranledde.

Efter uppräknandet af de tjensteman och betjente vid Tullverket, som

för närvarande egde rättighet till s. k. ålderstillägg samt redogörelse

för grunderna och föreskrifterna för dessa förmåners tillgodonjutande, hade

General-tullstyrelsen, som ansett ålderstilläggs-aflöning i allmänhet höra äfven

efter ingången af år 1869 bibehållas och i sådant afseende föreslagit några

jemkningar af derom nu gällande bestämmelser, bland annat, att ålderstillägget

för kammarskrifvarne vid lokal-tullförvaltningarne i Stockholm och Göteborg,

hvithet hittills utgått med eu förhöjd uppbördsprovision, måtte, derest

Styrelsens hemställan om sådan provisions fullständiga afskaffande bifölles, i

stället få utgå med dubbla beloppet af tj enstgöringspenningarne, beträffande

förevarande ämne, vidare af uppgifva orsaker funnit mest lämpligt, om för

lönetillägg eu till passande rundt tal afjemnad summa blefve såsom förslagsanslag

ställd till Styrelsens disposition, hvithet anslag herde omfatta ej allenast

de löneförbättringar, hvilka hittills uttryckligen benämnts ”ålderstillägg”,

utan äfven det till natur och ändamål lika slag af löneförbättring, hvilken

utginge såsom tillökning i ”tj enstgöringspenningar” till de kammarskrifvare

vid General-tullstyrelsens kammar- och revisionskontor, som uppnått derför

stadgad ålder; och hade Styrelsen slutligen, med afseende såväl å donna

tillökning i ålderstilläggsutgiften, som å den, hvilken komme att föranledas

deraf, att de kammarskrifvare vid lokal-tullförvaltningarne i Stockholm och

Göteborg, hvilkas ålderstillägg nu utginge medelst förhöjd uppbördsprovision,

skulle med år 1869 godtgöras derför med fixa belopp och således, af dertill

särskild! anslagna medel, och under antagande att sistnämnde tjensteman allmänt

ingå på den nya aflöningsstaten, hemställt, att då enligt 1868 års stat

ålderstilläggsutgiften nämnda år uppginge till 88,230 R:dr, det till bestridande

af berörda utgift för år 1869 ifrågaställda förslagsanslag måtte bestämmas

i jemn t tal till 98,000 R:dr.

Beträffande dernäst indragningsstaten ansåge sig Styrelsen höra hemställa,

om ej enahanda förfärande som för ålderstilläggsstaten föreslagits,

kunde äfven med indragningsstaten få ega rum, så att lämpligt, i enahanda

ordning bestämdt förslagsanslag beviljades jemväl för den sednare, och sådant

desto heldre, som Styrelsen i regeln icke kunde vara i tillfälle att, före

ingången af ett nytt år, afgifva förslag till indragningsstat för det efterföljande,

som i någon mån afveke från den, hvilken afsåge det föregående året; hvarföre

och General-tullstyrelsen för anslaget till 1869 års indragningsstat föreslagit

samma belopp, som för 1868 beräknats, med tillägg endast af ordinarie

lönerna för åtskillig,; tjensteman och betjente i Stockholms skärgård och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

vid stationen Hättan, i afseende å hvilka Styrelsen tillstyrkt, att deras befattningar

skulle vid 1868 års slut ovilkorligen indragas.

Jemväl i fråga om pensionsstaterna dels för afskedade embets- och

tjensteman samt betjente vid Tullverket och dels för deras i fattigdom efterlemnade

enkor och barn hade General-tullstyrelsen hemställt, att, i betraktande

af de förändringar dessa staters slutsummor kunde under loppet af

statsregleringsåret undergå, de belopp, som på grund af förhållandena under

året näst före det, då staten fastställdes, kunde anses vara erforderliga, måtte

i runda tal anvisas såsom förslagsanslag.

Hvad slutligen anginge omkostnadsstaten, så funnes derå för närvarande

ett belopp af 175,000 R:dr, förslagsvis upptaget under titel ”uppbördsprovision”.

Huru stort belopp, som för 1869 under denna titel behöfdes, berodde

på nuvarande till uppbördsprovision berättigade, högre och lägre tulltjenstemäns

benägenhet att öfvergå till den nya staten; och ehuru Styrelsen

villo förmoda, att de temligen allmänt skulle finnas dertill villige, ansåge

Styrelsen dock, att, under afvaktan på erfarenhetens vittnesbörd härutinnan,

summan för år 1869 icke herde nedsättas till lägre belopp än 50,000 R:dr.

Det ”till rese- och traktamentskostnader” å omkostnadsstaten nu förslagsvis

anvisade belopp, 60,000 R:dr, ansåg Styrelsen kunna nedsättas till

44,000 R:dr, enär utgifterna under denna titel de tre sednaste åren i medeltal

uppgått till omkring nämnda belopp; upplysande Styrelsen derjemte,

att äfven öfriga i omkostnadsstaten förekommande anslag, som utgjorde rena

förslagsanslag, nemligen anslag till arfvoden för handläggning af tullmål, till

tullhusbyggnad er och reparationer samt hushyror och tomtören, till ved, ljus

och lyktors underhåll, till skrifmaterialier samt boktrycknings- och bokbindningskostnader,

till postporto, till utbetalande af aftjenad begrafningshjelp

och begrafningsgratialer och till diverse utgifter, blifvit i det af Styrelsen

uppgjorda statsförslaget upptagna till de belopp, hvartill utgifterna från dessa

anslag, enligt sednare årens erfarenhet, i verkligheten uppgått.

Vidare förekomme å omkostnadsstaten nu med nedannämnda belopp

tre särskilda, till beloppet begränsade extra anslag, nemligen:

o) fond till gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjente, som

utmärka sig genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelser af tull
-

författningarne.........................R:dr 750: —

b) extra medelsfonden................. „ 26,250: —

c) hemliga utgiftsfonden................ „ 9,000: —

och ehuru ingendera af dessa poster på de sednare åren till fullo medtagits,

vore likväl, enligt General-tullstyrelsens åsigt, desto mindre skål för handen

att dem för år 1869 nedsätta, som den aflägsnare tidpunkt, då dessa anslag

komma att tagas i anspråk, möjligen kunde föranleda nu icke förutsedda

utgifter.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse,, N:o 78.

Utom berörda anslagssummor både varit anvisade och hittills i den

ordinarie aflöningsstaten upptagna två anslagsposter å tillhopa 26,000 Rdr

för att användas till provisorisk förstärkning af kustbevakningen i södra

delen af rikets vestra kuster; men då, enligt Styrelsens förmenande, det vore

olämpligt, att berörda anslag i''en normalstat upptoges bland de ordinarie

löneposterna samt anslaget vore af hufvudsakligen samma natur som ”extra

medelsfonden”, hemställde Styrelsen, att det finge med denna sammanslås och

derigenom blifva såsom ett förslagsanslag i inskränktare mening, nemligen

sådant som ej finge till beloppet öfverskridas, uti omkostnadsstaten uppfördt,

dervid summan af dessa båda anslag, nu uppgående till 52,250 Rdr, ansåges

böra bestämmas i jemn t tiotusental till 50,000 Rdr.

I sammanhang härmed och enär dessutom åtskilliga andra till beloppen

begränsade mindre extra anslag hittills haft sin plats uti aflöningsstaten,

men följdrigtigheten fordrade jemväl deras förflyttande till omkostnadsstaten,

hade Styrelsen derstädes upptagit dem med de belopp, som för år 1869 ansetts

behöfliga, nemligen:

a) anslaget till arfvoden åt extra biträden vid General-tullstyrelsens

kansli och kontor........................Rdr 4,500: —

b) dito till dito åt extra bevakningsbiträden vid hamn
bevakningsinspektionen

i Stockholm.............. . „ 5,000: —

c) dito, dito, dito i Göteborg.............. „ 5,000: —

Den af Styrelsen för år 1869 föreslagna normalstat upptager följande

summor:

Ordinarie aflöningsstaten..................Rdr 1,362,015

Staten för ålderstillägg .................. „ 98,000

Indragningsstaten...................... „ 111,000

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente . . „ 159,000

Pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn, tillsammans . 30,200

Omkostnadsstaten...................... „ 250,500

Summa Rdr 2,010,715

Vid föredragning af detta ärende har Eders Kongl. Näjd, lika med

General-tullstyrelsen, ansett att det för en del af tullpersonalen hittills brukliga

aflöningssätt medelst uppbördsprovision, eller en tjenstemännen tillagd

viss andel af tulluppbörden, för framtiden borde utbytas emot deras aflönande

medelst fasta, till siffran i Staten utsätta aflöningsbelopp, hvilka lämpligen

kunde, på sätt General-tullstyrelsen föreslagit, fördelas i'' lön och tjenstgöring^

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

penningar så, att för hvarje tjensteman uppfördes under förstnämnda titel så

stor del af den honom bestådda aflöning, som han ansåges höra få, efter

erhållet afsked, åtnjuta i pension, hvaremot återstoden upptoges under titeln

tj enstgöringspenningar.

Vidkommande dernäst det af General-tullstyrelsen, med tillämpning af

dessa grundsatser, upprättade förslag till Tullverkets aflöningsstat för 1869

och dervid först den af Styrelsen för General-tulldirektören, i öfverensstämmelse

med hittills gällande förhållande, föreslagna aflöning af 9,000 R:dr i

lön och 2,000 R:dr i tj enstgöringspenningar, eller tillsammans 11,000 R:dr,

så har Eders Kongl. Maj:t ansett, att denna aflöning efter nuvarande innehafvarens

tjenstetid, under hvilken någon minskning af de med embete! vid

dess tillträdande förenade förmåner icke kunde ifrågakomma, borde nedsättas

till 8,000 R:dr i lön och 1,000 R:dr i tj enstgöringspenningar, eller tillhopa

9,000 R:dr, så att densamma ej öfverstege den för presidenter i rikets kollegier

bestådda aflöning och bragtes i närmare öfverensstämmelse med de

aflöningar, som utgå till binge generaldirektörer, samt att följaktligen dessa

sistnämnda belopp borde i normalstaten uppföras; kommande General-tulldirektören

Bennich att, så länge han innehade detta embete, på Tullverkets

indragningsstat uppbära skilnaden mellan sin nuvarande aflöning och den i

normalstaten upptagna.

Enär Eders Kongl. Magt för närvarande icke funnit sig kunna godkänna

de af General-tullstyrelsen föreslagna förändringar i bevakningsanordningarne

vid inloppen till Stockholm, Nyköping, Norrköping, Söderköping,

Uddevalla och Kongelf äfvensom i viss man till Göteborg, i följd hvaraf,

bland annat, åskillige tjensteman och betjente i Stockholms skärgård och vid

stationen Hättan i Marstrands tullkammaredistrikt skola! med ordinarie löner

till belopp af 13,750 R:dr redan vid 1868 års utgång öfverföras på indragningsstat,

har Eders Kongl. Maj:t ansett, att de i 1868 års stat rörande

bevakningspersonalen å ifrågavarande orter förekommande bestämmelser höra

i Tullverkets aflöningsstat oförändrade bibehållas.

Med undantag af dels nu omförmälda punkter, dels väckta förslag om

sådan förändring i aflöningen för åtskillig^ embets- och tjenstemän inom

Tullverket, att lönerna skulle ökas men tjenstgöringspenningarne med motsvarande

belopp nedsättas, Indika förslag Eders Kongl. Maj:t ej funnit skäl

godkänna, har General-tullstyrelsens förslag till 1869 års aflöningsstat i allt

öfrig! blifvit af Eders Kongl. Maj:t gilladt, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t

äfven funnit skäligt godkänna Styrelsens förslag om att i sammanhang med

normalstatens fastställande herde föreskrifvas, att den tjensteman, som icke

före 1868 års utgång hos General-tullstyrelsen anmält sig vilja ingå på de

beträffande hans innehafvande tjenst i berörda stat upptagna bestämmelser,

skulle hafva förlora! all rättighet dertill och vara pligtig att för framtiden,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

så länge han förblefve vid samma tjenst, åtnöjas med de löneinkomster och

den pensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranledde.

Hvad derefter anginge den tilläggsaflöning, som efter viss ålder i

tjensten nu utgår till kammarskrifvarne vid General-tullstyrelsens kammaroch

revisionskontor, samt vid lokal-tullförvaltningarne i Stockholm och Göteborg,

äfvensom till öfver- och under-tullbetjente å en del orter, så har Eders

Kongl. Maj:t, som ansett en sådan ålderstilläggsaflöning höra äfven för

framtiden bibehållas, gillat de af General-tullstyrelsen i afseende derå föreslagna,

i viss mån förändrade eller nya bestämmelser, hvaribland, utom andra,

förekomma följande föreskrifter, nemligen dels att från och med 1869 det

efter tio års tjenstgöring utfallande första ålderstillägget för de kustsergeanter,

som vore till sådant tillägg berättigade, skulle fördelas med 200 R:dr på

lönen och 100 R:dr på tjenstgöringspenningarne, dels att det såväl bemälde

kustsergeanter, som vissa andra öfver- och under-tullbetjente efter sammanlagdt

tjugu års tjenstgöring tillkommande andra ålderstillägget skulle med

hela beloppet tillhöra tjenstgöringspenningarne, och dels att ålderstillägget

för kammarskrifvarne vid lokal-tullförvaltningarne i Stockholm och Göteborg,

hvilket nu utginge genom en till dubbla beloppet förhöjd uppbördsprovision,

skulle i stället från och med 1869 utgå medelst förhöjning till

dubbla beloppet af deras tjenstgöringspenningar; och har Eders Kongl. Maj:t,

som likaledes delat General-tullstyrelsens åsigt om lämpligheten af att utgifterna

för samtliga de särskilda slagen af ålderstilläggsaflöning skulle bestridas

medelst ett dertill i normalstaten anvisadt förslagsanslag, icke heller

funnit anledning till anmärkning emot det belopp å berörda anslag för år

1869, som General-tullstyrelsen, på sätt bär ofvan förmäles, föreslagit.

Beträffande indragnings- och pensionsstaterna har Eders Kongl. Maj:t

ansett någon annan ändring af hvad General-tullstyrelsen i afseende å dessa

stater hemställt, icke vara erforderlig, än att, i följd af Eders Kongl. Maj:ts

beslut i fråga om general-tulldirektörens aflöning och om bevakningsanordningarna

å åtskilliga inloppsorter, det af General-tullstyrelsen tillstyrkta belopp

å förslagsanslaget till förstnämnda stat för år 1869, 111,000 Rdr,

borde å ena sidan förhöjas med de 2,000 Rdr, som General-tulldirektören

Bennich egde att årligen uppbära utöfver den för honom i aflöningsstaten

upptagna aflöning, men deremot å andra sidan minskas med 13,750 Rdr

eller summan af ordinarie lönerna för de i Stockholms skärgård och vid stationen

Hättan anställde tulltjensteman och betjente, hvilkas befattningar

General-tullstyrelsen föreslagit till indragning, men Eders Kongl. Maj:t funnit

böra i 1869 års aflöningsstat bibehållas; och syntes på grund häraf indragningsstatens

anslagssumma kunna uppföras i jemn t hundratal med

99,300 Rdr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

I afseende slutligen å omkostnadsstaten har Eders Kong!. Maj:t godkänt

General-tullstyrelsens åtgärd att å donna stat uppföra, jemte derstädes

nu förekommande anslag, äfven de för närvarande i aflöningsstaten upptagna

anslag till arfvoden dels för extra biträden vid General-tullstyrelsens kansli

och kontor och dels för extra bevakningsbiträden vid hamnbevakningsinspektionerna

i Stockholm och Göteborg, äfvensom att med den såkallade

extra medelsfonden sammanslå de nu i aflöningsstaten förekommande tvänne

anslagen till provisorisk förstärkning af kustbevakningen i södra delen af

rikets vestra kuster, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t i fråga om det belopp

och den olika natur af förslagsanslag eller fast anslag, som lämpligen herde

för hvar och en af omkostnadsstätens särskilda anslagsposter bestämmas, icke

funnit skäl att afvika från hvad General-tullstyrelsen i sådant hänseende

tillstyrkt.

Med iakttagande af hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda funnit i förevarande

ämne ändamålsenligt hade på Eders Kongl. Maj:ts befallning den af

General-tullstyrelsen förslagsvis upprättade 1869 års normalstat för Tullverket

blifvit i erforderliga delar omarbetad; innefattande den sålunda omarbetade

normalstaten följande hufvudsummor, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten...............R:dr 1,362,115: —

dito dito ålderstillägg, förslagsanslag....... „ 98,000: —

Indragningsstaten, förslagsanslag.......... , 99,300: —

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente,

förslagsanslag............. . ''"159,000: —

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och

barn, förslagsanslag, tillsammans...... „ 30,200: —

Omkostnadsstaten, deraf 176,250 R:dr äro förslagsanslag

............. « 250,500: —

Summa R:dr 1,999,115: —

0

Och har Eders Kongl. Maj:t, med öfverlemnande af denna normalstat,

föreslagit, att densamma må fastställas till efterrättelse från början af år

1869, äfvensom att, till förebyggande af möjliga olägenheter deraf att inträffande

behof af förändringar i staten hädanefter måste för hvarje fall pröfvas

nära ett helt år innan förändringen kan komma att tillämpas, Riksdagen

villo förklara att, när inträffade förändringar i förhållandena påkallade inrättande

af nya tullplatser eller förökande eller förändringar af personalen

vid en eller annan förutvarande tullplats, arfvoden till enahanda belopp, som

för motsvrande befattningar funnes i stat uppförda, måtte under tiden, intilldess

förändringen efter Riksdagens pröfning hunne att i staten införas,

få af tullmedlen utgå till de personer, som erhölle förordnanden att dylika

nya tjänster bestrida.

_ • Efter

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Efter pröfning af förevarande nådiga Proposition har Riksdagen icke

kunnat annat än instämma uti hvad som blifvit anfördt till stöd för borttagande

af den hittills utgående s. k. uppbördsprovisionen samt godkänna

den af General-tullstyrelsen föreslagna och af Eders Kongl. Maj:t gillade förändring

i bestämmelserna rörande aflöningssättet för Tullverkets embets- och

tjensteman, hvarigenom uppbördsprovisionen komma att upphöra och aflöningsförmånerna

i stället fördelas uti fasta löner och tjenstgöringspenningar.

För att ett sådant nytt aflöningssätt skall kunna vinna tillämpning

fordras emellertid, att nuvarande tjensteinnehafvare äfven derpå ingå. General-tullstyrelsen

har, enligt hvad i den nådiga Propositionen finnes anfördt,

visserligen uttalat den förhoppning, att tullpersonalen skulle med få undantag

finnas benägen att öfvergå på den nya staten. Men då för ett tillförlitligt

bedömande, i hvad mån den föreslagna löneregleringen skall kunna

genomföras, visshet i detta afseende torde vara erforderlig, har Riksdagen ansett,

att tjenstemännen först herde höras, huruvida de vilja derpå ingå, och

resultatet häraf föreläggas Riksdagen, innan löneregleringen varder slutligen

fastställd. Med anledning häraf, och då ifrågakommen omarbetning af tullstadgan

torde föranleda förenklingar i varubehandlingen och bevakningsåtgärderna

samt alltså jemväl minskning i personalen, bör, enligt Riksdagens

åsigt, den af Eders Kongl. Maj:t nu framlagda staten sålunda endast antagas

för år 1869, då Riksdagen, efter tagen kännedom af nyssnämnda förhållanden,

kommer i tillfälle att taga den vigtiga och vidt omfattande löneregleringsfrågan

under förnyad ompröfning.

Enär flera tjcastor inom Tullverket äro åtföljda af sportler, såsom lösen

för vissa af General-tullstyrelsens resolutioner, auktionsprocent vid försäljning

af konfiskerad! och sjöskadad! gods, afgift för uppmätning af fartyg

m. fl., om hvilkas belopp uppgifter saknas i Eders Kongl. Maj:ts nådiga

Proposition, synes en utredning äfven i detta afseende höra åvägabringas för

att kunna afgöra, huruvida icke sportlerna höra till Statsverket ingå eller

ock att motsvarande afdrag å de i den blifvande staten upptagna lönebeloppen

må ega ruin.

Då inom Riksdagen tvekan uppstå!! rörande lämpligheten af nuvarande

styrelseorganisation med departementschefer, ställde emellan den allena beslutande

General-direktören, å ena sidan, samt cheferne för kansliet och

de särskilda kontoren, å den andra, har, med fästad! afseende dessutom å

vigten deraf, att ifrågasatt omorganisation af de centrala embetsverken på

allt sätt underlättas, Riksdagen funnit välbetänkt, om, derest ledighet skulle

yppas bland departementscheferne och inom General-tull styrelsens kansli-,

kammar- och revisionskontor, dessa tj castor endast tillsvidare och på förordnande

tillsättas.

jBih. till Riksd. Prat. 1868. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Dessutom synes den omständigheten, att i den nu föreliggande aflöningsstaten

de fasta lönerna i allmänhet blifvit förhöjda, höra föranleda föreskrift

om skyldighet för dem, som komma att dessa förhöjda löner tillträda

att underkasta sig de förändrade stadgande i afseende på tullstatens pensionering,

som kunna varda meddelade.

Slutligen har Riksdagen, med afseende derå att flera mindre tullkammare

förekomma, hvarest uppbörden på långt när ej motsvarar förvaltningskostnaderna,

ansett att flera dylika förtullningsplatser möjligen kunna indragas,

och har Riksdagens uppmärksamhet i sammanhang härmed fästats

derå, att från utrikes orter till Gotland inkommande tullpligtiga varor få

lossas och tullbehandlas uti icke mindre än åtta särskilda landthamnar, under

det att dylik rättighet icke är medgifven vid någon annan landthamn

i riket.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och efter öfvervägande af

ett hos Riksdagen väckt förslag, att alla tulldistriktchefs-embeten måtte, i

mån af inträffande ledigheter, indragas och deras löner Statsverket besparas,

får, — jemte anmälan, att Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag till stat för Tullverket

blifvit af Riksdagen godkändt att gälla för år 1869, och att i följd

deraf det under Hufvudtiteln upptagna förslagsanslag, att af tullmedlen direkte

utgå till Tullverket upptagits till 2,000,000 R:dr; — Riksdagen— under

förklarande, att när inträffade förändringar i förhållandena påkalla inrättande

af nya tullplatser eller förökande eller förändring af personalen vid en eller

annan förutvarande tullplats, arfvoden till enahanda belopp, som för motsvarande

befattningar finnas i stat uppförda, må under tiden, intilldess förändringen

efter Riksdagens pröfning hinner att i staten införas, få af tullmedlen

utgå till de personer, som erhålla förordnande att dylika nya fenster

bestrida — i underdånighet anhålla

att, sedan de bland Tullverkets tjensteman, som sina befattningar eller

den dem tillagda uppbörd sprovision undfått utan föreläggande att åtnöjas med

framdeles skeende annan lönereglering, blifvit hörde, huruvida de på de i

nästföljande punkt intagna vilkor vilja ingå på den af Riksdagen för år 1869 godkända

stat, och sedan utredning skett, huruvida tjenstemännens vid Tullverket

sportler må kunna till Statsverket indragas, Eders Kongl. Maj:t täcktes

för nästa Riksdag åter framlägga förslag till normalstat för nämnda verk,

med de förändringar deruti, som af nedanstående framställningar eller i (ifrigt

kunna föranledas;

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder besluta, att, derest intill nästa

riksdag ledighet skulle yppas bland departementscheferne, distriktcheferne

eller inom General-tullstyrelsens kansli-, kammar- och revisionskontor, dessa

tjcastor må endast på förordnande och tillsvidare tillsättas;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

att Eders Kongl. Maj:t täcktes förordna, att vid tillsättande af öfriga

vid Tullverket ledigblifvande tj enstebefattningar tjenstemännen må till förbindas

underkasta sig den lönereglering, som genom antagande af en normalstat för

detta verk framdeles kan varda af Riksdagen beslutad; samt

att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta tillse, om och på hvilka

orter indragning af smärre förtullningsplatser må kunna ega rum;

Och har, i afseende å aflönmgsstatens tillämpning, Riksdagen beslutat,

att den tjensteman, som icke före 1868 års utgång hos Generaltullstyrelsen

anmält sig vilja ingå på de, beträffande hans innehafvande tjenst

i 1869 års stat upptagna bestämmelser, och underkasta sig de nya eller förändrade

stadgande::, hvilka i fråga om rättighet till pension af Statens medel

framdeles kunna varda i vederbörlig ordning till allmän efterrättelse meddelade,

samt afsåga sig alla anspråk på sportelersättning, om nuvarande

sportler skulle komma att upphöra, skall vara pligtig att för framtiden, så

länge han förblifver vid samma tjenst, åtnöjas med de löneinkomster och den

pensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranleder;

att, derest de förändringar i aflöningssättet, som följa af tillämpningen

utaf 1869 års stat, icke för framtiden vinna fastställelse, de tjensteman, som

förklarat sig vilja på berörda stat ingå, må, om de så önska och icke åtnöjas

med de löneförmåner, som i den blifvande normalstaten bestämmas,

vara berättigade att såväl för år 1869 som framgent åtnjuta de löneinkomster

och den pensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranleder; samt

att godkännandet af 1869 års stat icke må anses medföra någon förändring

i de vilkor i öfrig!, hvarunder tulltjenstemännen innehafva sina

tjänster, eller minskning i rättigheten att dem förflytta vare sig till annan

ort eller på pensionsstat, som Styrelsen nu tillkommer.

Jägeristaten.

7:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets derom gjorda

framställning, föreslagit, har Riksdagen medgifva, att från anslaget till

Jägeristaten afdrages dels en å anslagets kontanta del uppkommen behållning

af 55 R:dr och dels i anslaget nu ingående indelta räntor med ett förslagsvärde

af 496 R:dr, hvilka, på sätt vid beräkningen af ordinarie räntan anmärkts,

numera blifvit till Statsverket indragna; och att deremot kontanta

anslaget till skogsplanteringskassan ökas med ett belopp, motsvarande ej

mindre omförmälda på anslaget till Jägeristaten uppkomna behållning 55 R:dr,

än äfven 533 R:dr 10 öre, hvartill de kassan tillkommande ersättningar för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens un der d. Skrifvelse, N:o 78.

nyssberörda, till Statsverket indragna indelta räntor uppgå, eller, i jemnad

summa, med tillsammans 588 Rdr.

Skogsplanteringskassan.

8:o. Uti en hos Riksdagen gjord framställning angående vidtagande

af åtgärder för åstadkommande af en förkättrad skogshushållning i Norrland

är bland annat anfördt, hurusom genom den på sednare åren tillökade skogsull

jägeribetjeningen i de norra länen, samt genom tillämpningen af Eders

Kong!. Maj:ts nådiga Förordningar den 21 December 1865 och den 29 Juni

1866, angående utsyning och försäljning af skogsalster m. m. från Kronans

skogar i berörda län, visserligen större reda, ordning och noggrannhet än

tillförene kunnat åstadkommas vid vården och uppsigten öfver Eders Kongl.

Maj:t och Kronan tillhöriga samt vid öfriga, under allmän tillsyn och förvaltning

stående, skogar i dessa län, och ytterligare kunde väl något i detta

afseende vinnas genom de föreskrifter, som beträffande dessa förhållanden

blifvit meddelade i Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 22 sistlidne November;

men att ofvanberörda nådiga Förordningar icke hittills visat sig tillfyllestgörande

för hushållningen med de allmänna skogarne i dessa orter,

eller för skyddandet af Eders Kongl. Maj:ts och Kronans skogar mot åverkan,

eller för beredande åt Staten af den inkomst, som af Kronans skogar skäligen

bör kunna förväntas, eller medfört de fördelar och den rättvisa åt de

enskilde kronohemmans- och nybygges-åboarne sinsemellan, som dermed

åsyftas, eller åstadkommit tillräckligt betryggande mot förlust af Eders Kongl.

Maj:t och Kronan tillhörigt, i beslag tagel åverkadt virke, vore af erfarenheten

bekräfta»!!.

Hvad åter hushållningen med de enskilda eller skattehemmansskogarne

beträffade, funnes för närvarande ingå bestämmelser derför stadgade, hvarför

desamma i allmänhet utan plan, beräkning eller omtänksamhet på det beklagligaste

och för framtiden mest oroväckande sätt begagnades, synnerligen

der utverkning af de yngre och spädare träden hejdlöst bedrefves.

Under dessa förhållanden syntes behöfligheten af särskilda lagstadganden,

ej mindre till skydd mot åverkan af skog å Kronans markör, än mot

tillvaratagande och undandöljande af Kronan tillhörigt virke, vare sig å

dylika marker, i flottled och i timmermagasin, eller annorstädes der det påträffas,

än ock, i vissa fall till inskränkande af den enskildes rätt för begagnandet

af den skog, som tillhör hans hemman, ej kunna förnekas, hvarjemte

förändrade bestämmelser voro af behofvet påkallade:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

beträffande sättet för afverkningsförslagens upprättande å samt försäljningen

af virke från kronopark^ och öfriga under Eders Kongl. Maj:ts och

Kronans disposition stående kronomärke!-;

beträffande grunderna för områdes tilldelning och sättet för virkesutsyning

åt kronohemmans- och nybyggesåboar, äfvensom frågan om arfvodeskostnadernas

beräknande för berörda utstämplingar och sättet för deras erläggande;

samt

beträffande sättet för förfarande med i flottled påträffadt, åverkadt, i

beslag taget, Kronan tillhörigt virke, till dess försäljning deraf kunde ske.

Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit, far Riksdagen i underdånighet

anhålla, att Eders Kongl. Maj:t behagade utse en komité af

lämpligt antal erfarne, sakkunnige och ojäfvige män med uppdrag till desse

att, efter inhemtad noggrann kännedom om de Norrländska skogsförhållandena

i allmänhet, samt om dem, hvilka angå Eders Kongl. Maj:ts och Kronans

samt öfriga under allmän vård och uppsigt i de norra provinserna varande

skogarne i synnerhet, och efter nogsamt öfvervägande af alla de omständigheter,

rätts- och lokalförhållanden m. m., som på skogshushållningen och

deraf beroende industriel verksamhet i dessa provinser kunna hafva inflytande,

upprätta och om möjligt före nästa lagtima riksdag till Eders Kongl.

Maj:t afgifva ej mindre underdånigt fullständigt utlåtande öfver dessa och

dermed i omedelbart sammanhang stående frågor, än ock förslag såväl till

lämpliga lagbestämmelser som till behöfliga författningsstadganden för åstadkommande

af en förbättrad och efter tidsförhållandena samt på vetenskapliga

grunder ordnad skogshushållning i de Norrländska provinserna, hufvudsakligast

beträffande de under allmän vård stående, men ock i lämpliga fall

vidkommande de enskildes dervarande skogar; hörande särskild! utlåtande

meddelas på hvad sätt, efter komiterades förmenande, Eders Kongl. Maj:t

och Kronan må kunna beredas all den inkomst, som af dess ifrågavarande

skogar skäligen må kunna förväntas.

Derjemte anhåller Riksdagen i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t,

efter inhemtande af komiterades utlåtanden och förslag, behagade taga i

nådigt öfvervägande, huruvida och på hvad sätt desamma kunna till någon

Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, för befrämjande af en ordnad och förbättrad

skogshushållning i Norrland; och har Riksdagen till Eders Kongl.

Maj:ts disposition ställt på extra stat ett förslagsanslag af 5,000 R:dr för

bestridande af de kostnader, hvilka kunna komma att, med anledning af

Riksdagens ifrågavarande underdåniga framställning, uppstå.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Byggnader och reparationer i Stockholm.

9:o. För bekostande af erforderliga reparationer å nationalmuseibyggnaden

samt för underhållande af dess tak har Eders Kongl. Maj:t äskat

2,600 R:dr, att tilläggas reservationsanslaget för byggnader och reparationer

i Stockholm, hvilket i nu gällande Riks-stat är upptaget till 48,000 R:dr.

Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit, hvadan berörda

reservationsanslag blifvit till 50,600 R:dr förhöj dt.

Tiondeprofvarc.

10:o. Sedan Statskontoret i underdånighet anmält, att å anslaget till

tiondeprofvare, i nu gällande Riks-stat upptaget till 570 kubikfot 1 kanna

indelt spanmål med förslagsvärde 1,140 R:dr 20 öre, under flera år icke

förekommit någon annan utgift än flen ersättning till belopp af 5 tunnor

eller efter nya måttet 31 kubikfot 5 kannor, som under benämning dammspann

häradsskrifvarne i Kopparbergs län tillsvidare fatt sig tillagd för besväret

med in- och utmätning uti kronotiondebodarne af den spanmål, pastorerne

i Sårna och Elfdals socknar ega att in natura uppbära, hvarföre ock

det öfluga beloppet af berörda spanmål, 538 kubikfot 6 kannor, blifvit vid

beräkningen af den indelta tiondespanmålen derifrån uteslutet, har Eders

Kongl. Maj:t, på sätt Statskontoret underdånigst hemställt, föreslagit, att

hela ifrågavarande anslag måtte ur Riks-staten uteslutas, och deremot omförmälda,

nu såsom ersättning till häradsskrifvarne i Kopparbergs län utgående

spanmålsbelopp, 31 kubikfot 5 kannor, öfverflyttas till det jemväl under

Sjunde Hufvudtiteln upptagna förslagsanslaget till ”observations- och uppbördsprocenter”;

och har Riksdagen till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit

lemnat bifall.

Kongl. Theatern.

ll:o. Efter pröfning af åtskilliga inom Riksdagen gjorda framställningar

om indragning eller nedsättning af det under Sjunde Hufvudtiteln

för Kongl. Theatern anvisade ordinarie anslag å 75,000 R:dr, har Riksdagen

funnit godt nedsätta samma anslag till 60,000 R:dr.

12:o. Beträffande öfriga till Sjunde Hufvudtiteln hörande ordinarie

anslag, hvaruti någon förhöjning eller nedsättning icke blifvit ifrågasatt, äro

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

desamma i Riks-staten med oförändrade belopp uppförda, dock att till jemnande

af Hufvud titelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m., som för närvarande utgör 18,601 R:dr 51 öre, är bestämdt

till ett belopp af 18,596 R:dr 41 öre; kommande sålunda Hufvudtitelns

ordinarie anslag att uppgå till 6,359,200 R:dr, på sätt bilagde tabell

Litt. A. närmare utvisar.

13:o. Sedan Kammar-kollegium uti underdånig skrifvelse af den 13

September nästlidet år, jemte meddelande af redogörelse för jordeboksarbetenas

fortgång under den tid, som förflutit från det Kollegium afgifvit sin sednaste,

den 2 November 1866 daterade berättelse, angående Jordeboks-kontoret

och dess verksamhet, tillika anmält, att Kollegium, i öfverensstämmelse med

sin i berörda berättelse uppgjorda beräkning, antagit, att granskningen af

förvandling^ träkningarne för hela riket skulle vara af Jordeboks-kontoret

till slut bragt inom utgången af 1870, så framt det dertill nu anvisade årsanslag,

24,700 R:dr, fortfarande finge uppbäras; så har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit, att det för innevarande år till arfvode!! åt Jordeboks-kontorets

tjensteman å Riksgälds-kontoret anvisade anslag, 24,700 R:dr, måtte jemväl

för år 1869 få utgå; hvaremot inom Riksdagen framställningar blifvit gjorda

derom, att berörda anslag icke vidare måtte beviljas.

Då, enligt hvad Kammar-kollegium meddelat, ränteförvandlingsuträkningarne

för större delen af riket redan blifvit inom Jordeboks-kontoret

granskade, torda äfven de återstående uträkningarne bära underkastas enahanda

granskning. Denna skulle visserligen, enligt Kammar-kollegii år 1866

uppgjorda beräkning, icke vara bragt till slut förrän inom år 1870; men

då Kollegium uti ofvanberörda, till Eders Kongl. Maj:t afgifna underdåniga

utlåtande af den 13 September 1867, deruti med anledning af de utaf sednare

Riksdag uttalade betänkligheter mot lämpligheten af den plan, efter

hvilken jordeboksarbetena bedrifvas, till bemötande upptagits de hufvudsakliga

anmärkningar, som blifvit emot nämnda plan framställda, tillika anmält hvad

enligt dess åsigt ännu kunde för ifrågavarande arbetes hastigare afstigande

atgöras, samt Eders Kongl. Maj:t till hvad Kollegium i sådant afseende

föreslagit lemnat nådigt bifall, föreställer sig Riksdagen att, i följd af de till

förenkling af arbetet samt detsammas fortskyndande ledande anordningar,

som sålunda redan vidtagits och än vidare kunna komma att göras, granskningen

af förvandlings-uträkningarne bör kunna afslutas något tidigare än

hvad Kammar-kollegium förut beräknat, eller till 1869 års utgång, och

Riksdagen har af sådan anledning för fullbordande under år 1869 af Jordebokskontorets

arbeten med granskning af ränteförvandlings-uträkningarne på

extra stat anvisat det af Eders Kongl. Maj:t för Jordeboks-kontoret äskade

anslagsbelopp, 24,700 R:dr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

14 y Beträffande kolonien S:t Barthelemy har Eders Kong!. Maj:t begärt,

att det förslagsanslag af 25,000 R:dr, som för år 1868 finnes anvisadt

att af Riksgälds-kontoret utbetalas såsom bidrag till bestridande af koloniens

förvaltningskostnader, må jemväl för år 1869 varda på enahanda sätt anvisadt;

och bär, med bifall härtill, Riksdagen, såsom bidrag till kolonien

S:t Barthelemys förvaltningskostnader för år 1869, anvisat på extra stat ett

förslagsanslag af 25,000 R:dr.

15-o Till uppförande af ett nytt landshöfdingeresidens i Carlstad, som

i sin helhet komme att kosta 145,000 R:dr, bär Eders Kongl. Maj:t äskat

för år 1869 ett belopp, ungefärligen motsvarande hvad som beräknats åtgå

för byggnadens grundläggning, eller 30,000 R:dr.

Med hänseende till hvad i denna fråga förekommit har Riksdagen till

ett nytt länsresidens i Carlstad beviljat ett till högst 145,000 R:dr bestämdt

belopp och deraf för år 1869 anvisat 30,000 R:dr att såsom extra anslag

utgå.

16:o. Slutligen bär Eders Kongl. Maj:t äskat, att till inköp af en

tomt i Wisby för utvidgning af landshöfdingeresidenset derstädes måtte anvisas

för år 1869 ett extra anslag å 14,000 Riksdaler; och har Riksdagen

jemväl denna nådiga framställning bifallit.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 Maj 1868.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tall. liitt. A.

Hih. till Riksd. Pr oi. 1868. 10 Sand. 1 Åfd. 1 Rand. 8 Raft,

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Riks-statens Sjunde

Fiuaus-departemeutet.

Departements-chefen .........................................

Departementets expedition......................................

Kammar-kollegium .....................-....................

Statskontoret med kronomagasinerna samt vågstaten i Falun:

Penningar:

Nuvarande beloppet ..................... 107,855: —

Af går: lön för indragna kronoinspektors-befattningen

i Avesta........................... 750: 107,105: —

Oindelt spannmål: Mitt. Värde.

Nuvarande anslag ................. 113: 4. 226: 80.

Tillkommer: förböjning i värdet till 2 R:dr 10

öre per kubikfot................ 11: 34.

S:gr 113: 4t. _ 238: 14.

Stämpelpappers-omkostnader, Förslagsanslag......

Mynt- och kontrollverken:

Löningar..........................

Till Myntets drift och underhåll, Reservationsanslag

Omkostnader för kontrollverket, Förslagsanslag.....

18,700: —

12,000: —

Kammarrätten.............................................

Öfverintendents-embetet:

Nuvarande beloppet............................... 29,800:

Afgå: Till Åttonde Hufvudtitelns anslag för Nationalmuseum omförde__4,400: —

Postverket, kontanta anslaget förslagsvis beräknad t att af postmedlen direkte utgå:

Penningar:

Nuvarande beloppet..................... 2,000,000: —

Tillkommer: förhöjning................... 250,000: — 2,250,000: —

Indelta räntor:

Nuvarande anslag.........

Afgå: till Statsverket indragna

364: 50.

330: 50. 34: —

Transport

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

27

Hufvudtitel.

''

Penningar.

Indelta rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Spån mål.

j

Summa

Riksmynt.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

1

Värde ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö. |

17,000

—

—

17,000

38,200

_

—

—

—

38,200

—

117,450

,, , >>

117,450

!

i 107,105

113

4

„ ’• ''■

238

14

107,343

164,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

164,000

30,700

i

30,700

_

3,450

—

3,450

—

126,426

94

—

126,42694

25,400

—

''

25,400

j

!

2,250,000

34

i .

_

U_

I-

1 2,250,034

i

2,879,73194

34

—

—

1 1

118| 4

238|l4j 2,880,004| 8

r

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

''

m 11 i , Transport

Tullverket, Förslagsanslag, att af tullmedlen direkte utgå:

Nuvarande beloppet............................... 1 800 000: _

Tillkommer: förhöjning............................. 200,000:

Ersättning till städerna för mistad tolag, Förslagsanslag.................

Jägeristaten:

Penningar:

Nuvarande beloppet....................... 173: 75.

Afgå: Till skogsplanteringskassan öfverflyttade indragna

kontanta löner........................ 55: _ jjg. yg

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet...................... 1,211: 69.

Afgå: Till Statsverket indragna indelningar....... 496: — 715. gg

Skogsplanteringskassan. (Kontanta anslaget såsom ersättning för hemmausräntor och

arrenden in. m. på förslag.)

Penningar:

Nuvarande beloppet...................... 22,940: _

Tillkommer:

Från Jägeristaten öfverflyttade indragna kontanta

löner.................... 55; —

Ersättning för åtskilliga uti 1868 års Riks-stat

å anslaget till Jägeristaten uppförda indelningar,

hvilka i följd af jägeri-tjenstemäns

och betjentes afgång blifvit till Statsverket

indragna........... .......... 533: 10.

S:gr 588: 10.

eller i jemnt tal...................... 688: —- 23,528: —

Indelta räntor såsom i 1868 års Riks-stat................ 900: —

Till belöningar för rofdjurs dödande, Förslagsanslag.............

Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm, För
-

slagsanslag .............................................

Byggnader och reparationer i Stockholm, Reservationsanslag.

Nuvarande beloppet............................... 48,000: _

Tillkommer för bekostande af erforderliga reparationer å National
museibyggnaden

samt för underhållande af dess tak......... 2,600: —

Byggnader och reparationer i landsorten, Reservationsanslag . ...............

Transport

s. 29 Kontrollera mot PDF

Biksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

29

Indelta rån-

Spanmål.

Penningar.

tor, enligt

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa

markegång

på förslag.

Mått.

Värde å 2

B:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

2,879,731i94

2,000,000

1,040,000

118

75

23,528

50,000-

15,500:

50,600''—

70,300''—|

6,129,778j69|

R:dr.

34

715

ö. Kub.-fot.

69

900

k. I Lär.

Kub.-fot.

113

R:dr. I ö.

23814

R:dr. | ö.

2,880,0041 8

2,000,000

1,040,000

834

44

24,428

50,000

15,500

50,600

70,300

1,64969

— 113

238114

6,131,666

52

1

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Städers friheter, Förslagsanslag.

Penningar såsom i 1868 års Riks-stat..................

Indelta räntor d:o d:o ..........-.......

Indelt spanmål: Matt. Värde.

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr

10 öre per kub.-fot................ 35: 95.

S:r 359: 5. ________

Oindelt spanmål: Matt. Värde.

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr

10 öre per kub.-fot................ 50: 96.

S:gr 509: 6. _

Transportkostnader för Statsverkets bergseffekter, Förslagsanslag

Observations- och uppbördsprocenter m. m., Förslagsanslag.

Penningar såsom i 1868 års Riks-stat..............

Indelt spanmål: Matt.

Från förra anslaget till tiondeprofvare omförd

....................... 31: 5.

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr

10 öre per kub.-fot............. .....

S:gr 31: 5. _

Mantalsskrifningsprovision, Förslagsanslag..............

Restitutioner, Förslagsanslag......................

Uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn, Förslagsanslag .

Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslag..........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., Förslagsanslag.

Nuvarande beloppet..............- - -.........

Afgår för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma........

Extra utgifter, Reservationsanslag...................

Kong!. Tkeatern.

Nuvarande beloppet.........................

Afgår: Nedsättning i anslaget...................

V ärde.

63: —

3: 15.

Transport

23,721: 29.

21,324: 52.

754: 95.

1,070: 16.

15,000: —

66: 15.

18,601: 51.

5: 10.

75,000: —

15,000: —

Summa

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, Rf:o 78. 31

Penningar.

i

Indelta rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Spån mål.

Summa.

Riksmynt.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde ä 2

B: dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr. |

ö. |

K:dr.

Ö.

Kub.-fot. |

k. |

R:dr.

Ö. j

Kub.-fot.

k.

Rdr.

ö.

Rdr.

ö.

1 6,129,778

i

|

I

69

1,649

69

''

,5-;

113

4

238

14

6,131,666)52:

)

23,721

29

21,324

52

359

5

754

95

509

6

1,070

ro

46,870

92

3,000

3,000

15,000

.

31

5

66

15

15,066

15

19,500

—

19,500

—

15,000

—

15,000

—

1,500

—

—

—

—

—

—

---

—

—

—

1,500

—

1,500

—

. . ---

—

—

—

—

—

1,500

18,596

41

18,596

41

46,500

—

—

—

—

—

—

—

.

—

46,500

—

60,000

—

—

—

—

—

—

—

60,000

—

6,334,096|39

22,974)21

391

|—

821)10) 623

—

1,308)30) 6,359,200

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Tall. Eiitt. B.

Extra Statsregierings-anslag under Sjunde Hufvudtiteln.

Riksmynt.

K: dr.

Kammar-kollegium:

För fullbordande under år 1869 af Jordeboks-kontorets

arbeten med granskning af ränteförvandlings-uträk- ningarne ................

24,700

Byggnader m. m.:

För uppförande af ett nytt landshöfdingeresidens i Carl- stad..........1.............. 30,000: —

Till inköp af en tomt i Wisby för utvidgning

af landsköfdingeresidenset derstädes .... 14,000: —

44,000

Diverse anslag:

Bidrag till kolonien S:t Barthelemys förvalt-

nings-kostnader, Förslagsanslag....... 25 000’

Till bestridande af kostnader för utarbetande

af förslag till befrämjande af eu ordnad

och förbättrad skogshushållning i Norrland,

Förslaq sanslag................ 5,000:

30,000

Summa

98,700

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.