Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående dels postskjutsens skiljande från jordbruket, dels vidtagande af åtgärder till ytterligare lindring i gästgifveri-, hålloch reserv-skjutsen.

1868-05-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 7,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1868:82, Skrifvelse, angående dels postskjutsens skiljande från jordbruket, dels vidtagande af åtgärder till ytterligare lindring i gästgifveri-, hålloch reserv-skjutsen.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

19

N:o 82.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1868.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående dels postskjutsens skiljande

från jordbruket, dels vidtagande af åtgärder till ytterligare

lindring i gästgifveri-, håll- och reserv-skjutsen.

(Stats-Utskottcts Utlåtande N:o 64.)

S. A. K.

Uti särskilda hos Riksdagen gjorda framställningar hafva förslag blifvit

väckta om så väl post-, som gästgifveri-, håll- och reserv-skjutsens skiljande från

jordbruket och öfvertagande af Staten.

Redan vid 1859—1860 års riksdag förklarade Rikets Ständer i underdånig

skrifvelse den 26 Oktober 1860, att de, i anledning af Eders Kong!. Maj:ts i sammanhang

med väckt fråga om ordnande af slijutsningsbesväret i allmänhet framställda

förslag om postföringsskyldighetens skiljande från jordbruket, funnit godt

den nådiga framställningen på det sätt bifalla, att postföringsskyldigheten, måtte, i

den mån Eders Ivongl. Maj:t funne sådant lämpligen kunna ske, från jordbruket

skiljas, emot åliggande för posthemmanen att fullgöra de onera, från hvilka de

hittills varit i egenskap af posthemman befriade och att, såsom följd häraf, posthemmanen

tillförbundos att, i likhet med andra i skjutslag indelade hemman, deltaga

i det allmänna skjutsningsbesväret, såsom det komme att utgöras. För den

ökade kostnad, som genom dymedelst uppkommande förhöjning i postskjutslegan

beräknats uppstå, ställde Rikets Ständer till Eders Kong!. Maj:ts disposition ett

ärligt reservationsanslag af 70,000 Riksdaler Riksmynt, med bemyndigande tillika

för Poststyrelsen att använda de besparingar, som å detta anslag kunde göras, till

ordnande å postvägar af gemensam befordran för post och resande. Eders Kongl.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

Maj:t, smil vid pröfning af denna underdåniga framställning ansåg, att något allmännare

upphäfvande på eu gång öfver hela riket af postskjutsskyldigheten icke

herde för det dåvarande ifrågakomma, utan den af Rikets Ständer åsyftade förändring

i sättet för postens fortskaffande under dåvarande förhållanden och till eu

början lämpligast höra, i enlighet med hvad redan till någon del egt rum, åstadkommas

genom inrättande å de mest befarna postlinierna af s. k. postdiligenser,

afsmida att fortskaffa på eu gång post, paketer och resande, meddelade i följd häraf,

i skrifvelse till Generalpoststyrelsen af den 21 Juni 1861, nådig föreskrift om anordnande

af ett större antal diligenslinier, hvarjemte förordnades, att postverket i

händelse af behof egde såväl för befordrande af postdiligenserna, som för förenade

bref- och paketposter samt i vissa fall äfven för vanlig brefpost, anlita gästgifveri-,

håll- och reservskjuts mot förhöjd lega enligt uppgifna grunder. I följd af donna

anordning klöf den postföring, som af posthemman bestriddes, minskad med 85,000

mil på året, då särskild! räknades den våglängd, som af hvarje till postföring använd

häst tillryggalades.

Härigenom blefvo visserligen en stor del posthemmansinnchafvare befriade

.från utgörande af postskjuts, men deremot ernåddes icke i någon mån det ändamål,

Rikets Ständer med anvisande af ofvanberörda anslag afsett, eller postskjutsens

skiljande från jordbruket, då skjutsningen blott öfverflyttades från posthemmanen

till i allmänhet skjutsskyldige hemman. Anslaget beköfde icke heller anlitas, utan

blef vid påföljande riksdag indraget, men deremot anvisade Rikets Ständer då,

jemlik! underdånig skrifvelse af den 19 November 1863, ett reservationsanslag

till enahanda belopp, 70,000 Riksdaler, för att af poststyrelsen användas till postdiligensernas

fortskaffande på sådan! sätt, att de skjutsskyldige ej dermed betungades.

Först genom de åtgärder, som häraf blefvo en följd, bereddes i sjelfva

verket jordbruket lindring, i det sedermera befordringen af all diligenspost samt

till större delen äfven af annan post blifvit ställd på beting. Så utgjorde under

nedannämnda år antalet mil, för hvilket lega blifvit utbetald:

1864.

1865.

1866.

diligenspost......

. 139,676.

365,697.

352,880,

annan betingad skjuts . .

. 49,774.

104,863.

120,254.

posthemmansskjuts . . .

. 76,538.

68,814.

64,554.

gästgifveriskjuts ... . , ,

. 103,360.

47,409.

41,575.

Posthemmannen i hela riket, som år 1859 utgjorde 746 med sammanlagd!

495f mantal hafva genom sedermera skedda indragningar minskats

vid slutet af år 1864 till 400 med tillhopa 218? mantal,

„ „ „ „ 1865 „ 331 „ „ 1791 -

" „ * 1866 „ 314 „ „ 1671? ,,

Det onus, postskjutsskyldigheten innebär, är således numera redan till

väsendtligaste delen från jordbruket aflyfta»!!, men de upprepade framställningar

om postskjutsskyldighetens borttagande, som vid riksdagarne blifvit gjorda, antyda,

att äfven den jemförelsevis mindre betydliga posthemmansskjuts, som ännu utgår,

i vissa orter kännes tryckande, och det synes derföre önskvärd!, om detta onus

kunde, utan synnerlig olägenhet för det allmänna, helt och hållet upphöra. Enligt

tillgängliga uppgifter utgjorde under år 1865 medelbeloppet af lega per häst och

mil för postdiligensernas fortskaffande 1 Riksdaler 23 öre, och då den nuvarande

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, JV:o 82.

posthemmansskjutsen till en del betalas efter 80 öre milen samt vanlig postskjuts

otvifvelaktigt kan betingas till lägre lega än diligensskjutsen, torde de kostnader,

som af de ännu återstående posthemmanens indragning skulle föranledas, icke

kunna antagas blifva så betydliga, att derför > skulle med en sådan indragning ytterligare

anstå, helst från dessa kostnader bör afräknas ej mindre den för postverket

nu med 2,672 Riksdaler 1 öre utgående roteringsersättning till roterade posthemman,

än äfven den godtgörelse, Statsverket komme att vinna genom de rotevakansafgifter,

som efter förändringen höra af de nuvarande roteringsfria posthemmannen

erläggas. Riksdagen, som föreställer sig, att donna ökade kostnad bör kunna af

postverket med dess nu beräknade inkomster utan särskildt anslag bestridas, får

alltså i underdånighet dels anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga

sådana åtgärder, att postskjutsskyldigheten må, så skyndsamt som lämpligen kan

ske, från jordbruket skiljas, emot åliggande för posthemmanen att fullgöra, de onera,

från hvilka de hittills varit i egenskap af posthemman befriade, dels och hemställa,

att, derest, af brist på medel, hinder för hela postskjutsens ställande på beting

skulle mota, Eders Kongl. Maj:t då måtte till Riksdagen göra den nådiga framställning,

hvartill omständigheterna kunna föranleda.

Vidkommande åter gästgifveri-, håll- och reservskjutsen, har vid den pröfning,

som under de sednare riksdagarne egnats hithörande frågor, den åsigt städse

gjort sig gällande, att den lämpligaste, om ej enda, vägen för undanrödjande af

skjutsningsskyldighetens menliga inverkan på jordbruket vore skjutslega^ höjande,

så att den resande komma att betala hvad skjutsen under gynsamma förhållanden

kunde anses vara värd, samt inrättandet af entreprenader och Statens mellankomst

på de ställen, der entreprenadens uppehållande skulle för de skjutsskyldige hemmanen

blifva alltför tryckande. De af Eders Kongl. Maj:t genom nådig Kungörelse

den 14 December 1866 meddelade stadgande!!, bland annat om skjutslega^ höjande

till 1 Riksdaler 50 öre i stad och 1 Riksdaler 20 öre på landet, hafva, enligt hvad

Riksdagen af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i ämnet afgifna berättelser

inhemtat, kraftigt medverkat till inrättandet af entreprenader, och beträffande de

bidrag, som från skjutsskyldige hemman till entreprenadernas uppehållande utgöras,

utvisa länsstyrelsernas i sådant hänseende till Eders Kongl. Maj:t insända uppgifter,

att bidraget utgått för hvarje skjutsskyldigt helt förmedladt mantal:

vid 8 gästgifvaregårdar med mindre än 1 R:dr öfver 16 R:dr mantalet,

117

„

emellan

i

R:dr och 10 R:dr öfver 16 R:dr mantalet,

67

„

10

20 „

„

38

„

20

*« V)

30 „

„

„

„

22

„

„

30

„ „

40 „

„

„

23

„

*

„

40

» „

50 „

„

„

„

25

„

„

50

v „

60 „

„

n

17

„

„

60

„ „

70 „

„

*

„

6

„

„

70

„ „

80

„

„

„

*

„

17

„

80

* *

90 ,

*

„ (Skattungbyen

och Grangärde

i Kopparbergs

län samt Simonstorp

i Gråbo

härad af Östergötlands

län)

90

100

s. 22 Kontrollera mot PDF

no

120

22 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

vid 4 gästgifvaregårdar

(Åby i Kalmar län,

Årvika köping i

Wermlands län

samt Krokforss och

Orrnäs i Wester
Norrlans

län) med emellan 100 K:dr och 110 R:dr öfver 16 R:dr mantalet,

„ 2 gästgifvaregårdar

(Tyngsjön i Kopparbergs

län och

Bjurbäclten i W ermlands

län) „

„ 3 gästgifvaregårdar

(Borsna i Kronobergs

län, Stenåsen

i Wermlands län

och Texan i Wester-Norrlands

län) .

„ 2 gästgifvaregårgar

(Böle i Kopparbergs

län och Webomark

i Westerbottens

län) ,,

„ 2 gästgifvaregårdar

(Ofvansjö ochWassnäs

i Wester-Norrlands

län) ,

„ 1 gästgifvaregård

(Högforss i Örebro

län) ,

„ 3 gästgifvaregårdar

(Bergsäng och Näs

i Wermlands län

samt Lingbo i Q efleborgs

län) ,

„ 1 gästgifvaregård

(Råda i Wermlands

län) ,

„ 1 gästgifvaregård

(Sårna i Kopparbergs

län) ,

„ 1 gästgifvaregård

(Kårböle i Gleflehorgs

län) ,

„ 1 gästgifvaregård

(Håen i Kopparbergs

län) ,

„ 2 gästgifvaregårdar

(Brattforshyttan

120

130

150

160

170

190

130

140

160

170

180

200

218 R.dr 46 öre på mantalet,

240 „--„

247 „ 97 öre „

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.

och Yngshyttan i

Wermlands län) med 256

R:dr

--på mantalet,

* 1 gästgifvaregård

(Triabo iKalmar län) „ ; 282

35 öre „ „

„ 1 gästgifvaregård

(Bogerud i Werm- lands län) „ 352

65 öre „

„ 1 gästgifvaregård

(Långbanshyttan i

Wermlands län) „ 1,303

27 öre „ „

S:a 369.

Då entreprenadernas antal

utgör,

förutom 14 nya skjutsinrättningar, som

ej äro med skjutslega försedda, 883, förefinnes således vid 514 gästgifvaregårdar

entreprenad, dertill antingen de skjutsskyldige icke lemna något bidrag eller åtminstone

bidraget icke öfverstiger 16 Riksdaler på helt mantal.

Ehuruväl genom det allmänna inrättandet af entreprenader och det understöd

af statsmedel, som från det å Sjette Hufvudtitcln uppförda anslag å 125,000

Riksdaler kommer de skjutslag till del, som till entreprenadcrnes uppehållande erlägga

å landet utöfver 16 Riksdaler för mantalet och i stad mera än 24 Riksdaler

för hvarje fullt hundratal af stadens innevånare, och hvithet understöd för åren

1865 och 1866, då anslaget utgjorde blott 100,000 Riksdaler, uppgått till hälften af

hvad de skjutsskyldige utöfver nyssnämnda bidrag tillskjutit, skjutsningstungan kan

anses i allmänhet väsendtligen lättad, qvarstår emellertid likväl det förhållande,

att i eu del orter de skjutsningsskyldiges bidrag fortfarande uppgå till så höga belopp,

att de måste anses särdeles betungande, men för att kunna tillförlitligen bedöma,

huruvida särskilda åtgärder lämpligen kunna och höra vidtagas för att undanrödja

de utomordentliga missförhållanden, som i detta hänseende inom vissa

orter ega rum, erfordras eu speciel utredning af de orsaker, som vid de särskilda

skjutsstationerna betinga svårigheten att anordna entreprenad. Eu sådan, på noggranna

undersökningar genom kronobetjeningen grundad, utredning är så mycket

mera af nöden, som, enligt hvad upplyst blifvit, entreprenaderna på en del ställen

varit endast skenbara och åstadkommits endast för att bereda de skjutsskyldige,

som efter enskild öfverenskommelse fortfarande uppehållit skjutsningen, dels högre

skjutslega och dels särskild!) understöd af statsmedel.

På grund af hvad sålunda förekommit, förän!åtes Riksdagen i underdånighet

anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta genom vederbörande länsstyrelser noggrann!

utreda de förhållanden, som kunna anses betinga de höga bidragen för entreprenadinrättningar

å alla de ställen, der dessa bidrag uppgå till anmärkningsvärd!

höga belopp, eller åtminstone der de öfverstiga 50 Riksdaler på hvarje helt hemman,

eller för stad enahanda belopp för hvarje fullt hundratal af stadens innevånare,

samt att Eders Kong]. Näjd villo låta för Riksdagen framlägga den sålunda

åstadkomna utredning, jemte förslag till de åtgärder, Indika för undanrödjande af

de missförhållanden, som i verkligheten må ega ruin, kunna finnas mest lämpliga.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 Maj 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.