Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående väckt fråga om upphörande af sportelaflöning m. m.

1868-05-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1868:83, Skrifvelse, angående väckt fråga om upphörande af sportelaflöning m. m.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 83.

N:o 83.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1868.

— ■ — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående väckt fråga om upphörande

af sportelaflöning m. m.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 98.)

8. A. K.

Uti särskilda hos Riksdagen gjorde framställningar är föreslaget, att all

aflöning genom expeditionslösen eller andra sportler måtte upphöra och lasta löner

bestämmas för de embete* och tjensteman, som nu vid sina befattningar åtnjuta

sportler.

Då, i följd af ett den 10 November 1865 utaf Kammar-kollegium och Statskontoret,

på nådig befallning, afgifvet förslag till definitiv lönereglering för landtstatens

tjensteman, frågan om indragning af de under namn af provision, uppbördsprocent

och remisslage desse tjensteman tillgodokommande sportler redan är föremål

för Eders Kong!. Maj:ts nådiga pröfning, samt de af Riksdagen, vid behandling af

förslag till aflöningsstater för Post- och Tullverken, fattade beslut åsyfta borttagande

af dylika sportler inom dessa verk, synes i sammanhang dermed jemväl

höra komma under ompröfning, om icke alla sportler af berörda natur lämpligen

skulle kunna med bestämda aflöningsbelopp ersättas.

Beträffande åter de sportler, som én del civile embets- och tjensteman i

öfrigt åtnjuta, eller inkomst af expeditionslösen, hvilken numera hufvudsakligen

ifrågakommer för landssekreterare, underdomare och liofrätternas tjensteman, har

såsom skål för bibehållande af detta aflöningssätt i allmänhet anförts, att dymedelst

aflöningen skulle bättre än genom fasta löner kunna lämpas efter tjenstegör omålens

vexlande omfång. Om än detta skal kan i viss mån ega tillämplighet i fråga om

öfrige embets- och tjensteman, som äro till expeditionslösen berättigade, synes det

åtminstone i afseende på landssekreterarne icke kunna tilläggas synnerligt afseende.

De, i jemförelse med lönerna för Statens tjenare i öfrigt, öfverdrifvet höga belopp,

hvartill desse tjenstemäns löner stundom uppgå, härflyta hufvudsakligen från göromål

och förrättningar, Indika i allmänhet äro af ganska enkel beskaffenhet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 84.

De höga beloppen utgöras nemligen till större delen af expeditionslösen i

skuldfordringsmål samt försäljningsprovision för utmätta fastigheter. Utom det

synnerligen olämpliga deruti, att desse tjensteman inkomster, i vida högre grad

än som kan vara jemförligt med det ökade arbetet, tillväxa i samma män som den

ekonomiska ställningen i allmänhet är betryckt, åstadkommer jemväl detta aflöningssätt

eu så väsendtlig ojemnhet i aflöningen ej endast de särskilda länen emellan,

utan äfven för olika år inom samma län, att det jemväl i detta hänseende klöfver

ändring.

I sammanhang med Kammar-kollegii och Statskontorets ofvanberörda förslag

är hos Eders Kong!. Maj:t fråga väckt om reglering af landssekreterarnes löner,

och då särskilde komiterade för närvarande är o sysselsatte med utarbetande af förslag

till förändrad organisation af underdomstolarne på landet samt jemväl utsökningslagarne

inom kort torde komma att omarbetas, synes tidpunkten vara inne

för en omfattande utredning af frågan om lämpligheten af expeditionslösens bibehållande

såsom aflöningsförmån.

Riksdagen får alltså anhålla det måtte Eders Kong], Maj t i nåder låta undersöka

och utreda, om och på hvad sätt det nu med vissa tjenstebefattningar förenade

aflöningssättet medelst expeditionslösen eller andra sportler skulle, till båtnad

för det allmänna, kunna helt och hållet eller till någon del afskalfas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 Maj 1868.

N:o 84.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1868.

— — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående allmänna bevillningen.

(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 15 samt Memorial N:o 18.)

S. A. K.

Sedan den af Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag antagna och från

början af år 1867 tillämpade Bevillningsstadga blifvit öfversedd och granskad, har

Riksdagen, med vidblifvande af de grunder, på hvilka denna författning hvilar,

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.