Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående upphäfvande af 2 Kap. 5 och 6 §§ Giftermåls-balken.

1868-05-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1868:95, Skrifvelse, angående upphäfvande af 2 Kap. 5 och 6 §§ Giftermåls-balken.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, A:o 95.

Uppläst och godkänd hos Företa Kammaren den 14 Maj 1868.

— — hos Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående upphäfvande af

2 Kap. 5 och 6 §§ Giftermåls-balken.

(Lag Utskottets Utlåtande N:o 47.1

S. A. K.

Hos Riksdagen hafva förslag blifvit framställda om upphäfvande af 2 Kap.

5 och 6 §§ Giftermåls-balken. Om form Lida §§. sådana de ursprungligen lydde,

innefattade o vilkorligt förbud emot giftermål i svågerlag å sidone samt i andra

svågerlaget, men hafva genom Kong!. Förordningen den 10 April 1810 blifvit

förändrade derhän, att Konungen må gifva lof till giftermål i berörda svågerskapsled.

Någon giltig grund för bibehållande af detta äktenskapsförbud lär

svårligen kunna framvisas, och det torde derföre numera kunna utan våda ur

lagstiftningen uteslutas. Då den i 1734 års lag uttalade grundsats om absolut

förbud emot dessa äktenskap redan genom 1810 års ofvannämnda Förordning

blifvit bruten, har lagstiftaren nu endast att tillse, huruvida några fullt giltiga

skäl vidare förefinn as för bibehållande af det uppställda vilkoret af Konungens

lof. Sådana skål har Riksdagen ej kunnat finna. Det är kändt, att Eders

Kongl. Maj:ts bifall till de ganska talrikt inkommande ansökningarna af detta

slag aldrig förvägras och ifrågavarande vilkor qvarstå!’ således numera i lagstiftningen

blott såsom en formalitet, hinderlig för alla och kostsam för den

mindre bemedlade.

Då ifrågavarande äktenskapsförbud utgör grunden för stadgandet i 18 Kap.

5 § Strafflagen angående ansvar för otukt emellan personer, som i det svågerlag

äro, att de icke, utan Konungens tillstånd, må äktenskap med hvarannan

ingå, bör detta stadgande upphäfvas på samma gång som berörda förbud

bortfaller.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 96* 21

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen för sin del

beslutat en författning, hvarigenom förklaras, att de i 2 Kap. 5 och 6 §§ drif

termåls-balken, sådana de lyda i Kongl. Förordningen den 10 April 1810, förekommande

förbud för der uppräknade personer, att, utan Konungens tillstånd

med hvarandra ingå äktenskap, samt i följd deraf jemväl 18 Kap. 5 § Strafflagen

angående straff för otukt emellan sådana personer upphört att vara gällande;

dock att derigenom ej sker någon ändring i lagens stadgande i 13 Kap.

1 § Rättegångs balken, om jäf emot domare, och i 17 Kap. 7 § samma balk,

om jäf emot vittnen, samt i 31 § Skiftesstadgan den 9 November 1866, om jäf

emot landtmätare och gode män, i h vil k a fall det kommer att förblifva vid hvad

hittills föreskrifvet varit.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 15 Maj 1868.

NK.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 Maj 1868.

— .— hos Andra Kammaren den 15 —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om vissa åtgärders vidtagande

till åstadkommande af kontroll å verkställig - heten af utslag. hvarigenom, urbota bestraffning ådömts

icke häktade personer.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48.)

S. A. K.

Enär exempel ej saknas derpå, att personer, som blifvit af Underdomstol

dömda till urbota bestraffning, men fått förblifva på fri fot, i brist på kontroll

öfver deras befordrande till sådan bestraffning, undgått densamma, ett för
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.