Skrifvelse, om ändring i gällande stadganden rörande den kommunala rösträtten.
1869-04-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1869:36, Skrifvelse, om ändring i gällande stadganden rörande den kommunala rösträtten.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 36.
4
1%: ii
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 April 1869,
— — — — Andra Kammaren den 30 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om ändring i gällande stadganden rörande
den kommunala rösträtten.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.)
S. A. K.
I fråga om den kommunala rösträtten i städerna hav det visat sig, att nu
stadgade röstmaximum, en tjugondedel af stadens eller valkretsens hela röstetal,
icke är tillräckligt begränsande. Det synes derföre nödvändigt, att förändrade
föreskrifter i detta hänseende meddelas, derom åtskilliga motioner ock blifvit hos
Riksdagen väckta.
Såsom eu af de vigtigaste omständigheter, hvilka vid donna frågas afgörande
måste tagas i betraktande, framställer sig svårigheten att finna något röstmaximum,
som är på både de större och de mindre städerna lika tillämpligt. Donna svårighet
är lika stor, antingen man önskar ett relativt maximum, bestämdt i något visst
förhållande till stadens sammanlagda röstetal, eller ett absolut, så att, utan afseende
på sammanlagda röstetalet, ett visst antal rester fastställes såsom det högsta, hvarmed
må kunna röstas. I begge fallen inträffar, att maximum blir antingen för
mycket inskränkande inom de mindre städerna eller för litet inskränkande inom de
större. Den enda utvägen till dessa olägenheters förekommande torde således vara
att söka i en samverkan af relativ och absolut röstbegränsning. Om man nemligen
såsom regel bestämmer, att maximum af röster skall vara eu viss bråkdel af
stadens hela röstetal, men tillika föreskrifter, att ingen må rösta med mera än ett
visst antal röster, så blir följden deraf den, att inom de mindre städerna verkar
den förstnämnda bestämmelsen, inom de större åter den sistnämnda.
5
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 36.
Med ledning af jemförande beräkningar, som för åtskilliga städer blifvit
gjorda, bär Riksdagen funnit, att en femtiondedel af kommunens hela röstetal i
allmänhet utgör en lämplig begränsning af rösträtten inom de mindre städerna.
Beträffande det absoluta maximum, så, enär detta är afsedt för de större
städerna, måste det med afseende å förhållandena inom dem bestämmas, hvarvid
tillika bör iakttagas, att gränsen sättes hvarken högre eller lägre, än som med
klokhet och rättvisa är förenligt. Denna punkt på röstskalan infaller, enligt Riksdagens
åsigt, vid 100 röster, eller rättare vid det röstetal, som belöper sig på 10,000
Riksdalers inkomst af kapital eller arbete, motsvarande rösträtten för jordbruksfastighet
värderad till 333,333 1jg Riksdaler och för annan fastighet värderad till 200,000
Riksdaler. Om maximum sättes der, så blir åt kommunens förmögnare och upplystarc
medlemmar ett tillräckligt inflytande på de kommunala angelägenheterna
bevaradt, på samma gång den betydligare rikedomens och de störa bolagens
tryckande röstöfvervigt försvinner.
På grund häraf har Riksdagen för sin del beslutat, dels att 2 mom. i 12 §
af Kong!. Förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862 skall erhålla
följande förändrade lydelse:
«Ej må någon kunna vid allmän rådstuga utöfva rösträtt för större antal
<<röster, än som svarar emot en femtiondedel af stadens hela röstetal efter röstläng«den,
eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar bevillningen för
«10,000 Riksdalers inkomst af kapital eller arbete».
^ dels ock att 1 mom. i 12 § af Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 Maj 1862 skall erhålla följande förändrade lydelse:
»Vid valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrig! i tillämpliga de«lar
efter den ordning, som för val af Riksdagsfullmägtige för staden är eller var«der
antagen, eget- eu hvar till deltagande deruti berättigad medlem af kommunen
«en röst för bevillning, efter Art. II Bovillningsstadgan, till och med eu riksdaler,
»samt vidare en röst för hvarje derutöfver påförd hel riksdalers bevillning efter
»nämnda artikel; men ej må för någon beräknas flera röster, än som svara emot
«en femtiondedel af valkretsens hela röstetal efter röstlängden, och i intet fall högre
»antal röster än det, som motsvarar bevillningen för 10,000 Riksdalers inkomst af
»kapital eller arbete».
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 30 April 1869.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.