Sök i Ratio Lex

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48

1869-05-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1869:48, Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

iV:o 48.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1869.

_ — — — Andra Kammaren deri 7 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om ett nytt myntsystem, grundadt

på guld.

(Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Betänkande N.o 1.)

8. A. K.

Vid innevarande riksdag har förslag blifvit framstäldt om införande här i

landet af ett nytt myntsystem, grundadt på guld såsom värdemätare, och i hvilket

den genom Kong!. Förordningen af den 31 Juli 1868 införda Carolinen skulle

blifva myntenhet samt en särskild räkneenhet fastställas till en tiondedel af myntenheten.

Den vidsträckta och i ett lands ekonomiska förhållanden djupt ingripande

betydelse, myntväsendet eger, gifter åt frågor om förändringar deri en stor vigt.

Beslut om sådana förändringar fordra fördenskull mycken betänksamhet, men blifva

å andra sidan med nödvändighet påkallade i de fall, att det bestående myntväsendet

innebär olägenheter och förluster, eller antagandet af ett annat myntsystem

skulle medföra öfvervägande fördelar för landets industri och handel.

I dessa hänseenden har Riksdagen tagit i betraktande, ej mindre att nuvarande

myntsystem, genom det Svenska myntets förhållande till grannländernas,

förorsakar landet en ständig kostnad genom myntets utförande och nedsmältning

samt den deraf uppkommande nödvändigheten att åter införa och mynta silfver,

än äfven att genom detta myntsystems olikhet med alla andra länders, de störa

fördelar gå förlorade, hvilka gemensamhet i myntväsende medför.

Med afseende på dessa förhållanden, och då guldet redan är af de flesta och

mest betydande länder antaget såsom värdemätare, samt utsigten att genom en

myntförändring vinna det vigtiga syftemålet af öfverensstämmelse med andra län
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

ders mynt synes vara att ernå endast genom ett på guld grundadt myntsystem, så

ar det förekommit Riksdagen, att förändringen borde sträcka sig äfven till silfrets

utbytande mot guld såsom grund för myntsystemet.

Då emellertid för ett definitivt afgörande af dessa frågor, äfvensom för bestämmande

af såväl hufvudgrunderna, som detaljerna i ett nytt myntsystem, erfordras

en vidsträckt och noggrann pröfning af alla hithörande omständigheter samt

inhämtande af upplysningar om åtgärder, hvilka i andra länder kunna vara afsmida

or lösning af frågan om ett gemensamt myntväsende, har Riksdagen funnit lämpligast

att, för beredande . af detta vigtiga ämne, söka medverkan af Eders Ko no-].

Maj:t som dervid är i tillfälle att genom vederbörande embetsverk eller särskild!

utsedde komiterade låta verkställa erforderlig utredning; och får fördenskull hos

Eders Kong], Maj:t i underdånighet anhålla att, enär en förändring i landets nuvarande

myntsystem ifrån silfver till guld synes vara önskvärd, Eders Kongl. Makt

måtte täckas i nåder taga donna fråga i öfvervägande och, i fall en sådan förändring

af Eders Kongl. Maj it pröfva s ändamålsenlig, då till Riksdagen afgifva

nådigt förslag till såväl ny myntordning, som öfriga af Eders Kongl. Maj:ts"''och

Riksdagens gemensamma beslut beroende stadgande^ hvilka kunna finnas behöfliga.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 7 Maj 1869.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.