Sök i Ratio Lex

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53

5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1869:53, Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

Vt

IV: o 33.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1869.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i

af Statsverkets med flera

1866.

anledning af år 1868 verkställd revision

allmänna fonders förvaltning under år

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.)

8. A. K. /

I anledning af hvad Riksdagens sistlidet år församlade Revisorer rörande

då verkställd granskning af Statsverkets samt andra af allmänna medel bestående

fonders tillstånd, .styrelse och förvaltning under år 1866 uti afgifven berättelse anmält,

samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter uti deröfver Sfgifna underdåniga

förklaringar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får Riksdagen i nedanomförmälda

ämnen, hvilka blifvit upptagna särskild! för hvarje dermed befattning

egande embetsverk eller myndighet, i underdånighet anföra följande:

Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, Lots- och Fyrinrättningen, Sjökartekontoret, Kongl.

Sjöförsvars-departementets Kansli- och Kommando-expeditioner och Sjöförsvarets

stationer i Karlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg.

Uti specialtitlarnes utgående balans påfördes, enligt hvad Revisorerne omförmäla,

den nya dockbyggnaden i Carlskrona en efterbetalning af 91,462 R:dr 31

öre. Detta belopp, hvilket innefattade kostnaden för de kronoarbetskarlsdagsverken,

som under åren 1842—1851 blifvit för nämnda byggnadsarbete använda,

skulle, jemlik! Kongl. Brefvet den 16 Maj 1851, i räkenskapen balanseras, intilldess,

efter arbetets fulländning, sig visat i hvad man donna kostnad kunde Flottans underhållsstat

ersättas; och då en längre tid förflutit, sedan berörda arbete afslutades,

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

utan att ersättning blifvit beredd, samt någon godtgörelse, enligt Revisorernes tanke,

numera ej vore att emotse, syntes det Revisorerne att sådana åtgärder borde

från Förvaltningens af Sjöärendena sida vidtagas, att ofvannämnda belopps fortsatta

balanserande kunde undvikas.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande bär Förvaltningen, på de af

Revisorerne anförda skal och då Förvaltningen lika litet nu som under de föregående

åren vore i tillfälle att föreslå något sätt för den ifrågasatta godtgörelsen,

anhållit, att, till förekommande af beloppets ytterligare balanserande, detsamma

måtte ur räkenskapen få afskrifvas; och får, med hänsyn till hvad sålunda förekommit,

Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Magt täcktes låta

tillse, huruvida icke inom Femte Hufvudtiteln tillgång må kunna beredas för godtgörande

af ifrågavarande utgiftspost samt att, derest någon sådan tillgång icke linnés,

ifrågavarande utgiftspost må ur räkenskaperna afskrifvas.

Statens Jernvägsbyggnader.

Af uppgifven anledning både Revisorerne tagit kännedom af Styrelsens öfver

Statens Jernvägsbyggnader depositionsräkning i Riksbanken och dervid inhemtat,

dels att de af Styrelsen i Riksbanken insätta medel icke uti Styrelsens räkenskaper

till redovisning upptogos förr, än de å depositionsräkningen utassignerades, och

dels att Styrelsen vid revisionsårets slut både uti Riksbanken innestående ett belopp

af 188,000 R:dr, förutom hvad Styrelsen under den 31 December 1866 utassignerat

och till redovisning upptagit, men först påföljande år lyftat. Att en så

betydande tillgång för jern vägsbyggnaderna funnits uti Riksbanken innestående,

utan att Styrelsens räkenskaper derom lemnade någon upplysning, hade Revisorerne

funnit anmärkningsvärd! och derföre efterforska! anledningen till berörda förhållande;

och både Revisorerne erfarit, att Statskontorets å Räntekammaren utfärdade,

till disposition af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader ställda anordningar

af bemälda Styrelse qvitterades, samt att Styrelsen sedermera till sin kassör

öfverlemnade, stundom hela, men stundom blott någon del af beloppet, hvaremot återstoden

insattes i Riksbanken samt att kassören till redovisning endast upptoge de

belopp, som till honom kontant aflemnades eller å depositionsräkningen till honom

utassignerades.

Då det anmärkta redovisningssättet synts Riksdagen icke vara med god

ordning öfverensstämmande, och de omständigheter Styrelsen till stöd för berörda

förfarande uti sitt i frågan afgifna underdåniga utlåtande anfört, enligt Riksdagens

tanke, icke äro af beskaffenhet att höra föranleda ett undantagsförhåIlande från det

redovisningssätt, som af andra penningeförvaltande myndigheter är allmänneligen

vedertaget, får, till rättelses vinnande för framtiden, Riksdagen underdånigst anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes förständiga Styrelsen öfver Statens jernvägsbygg
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

nader att, då medel för nämnda byggnader i Kong!. Räntekammaren eller annorstädes

lyftas eller anvisning derå emottaga, låta hela beloppet uti Styrelsens räkenskaper

till redovisning genast uppdebiteras, och att Styrelsens räkning med Riksbanken

må uti räkenskaperna intagas,

Statskontoret.

Vid 1865 års Statsrevision anmärktes, hurusom af besparingarne å Riks-statens

Andra Hufvudtitel arfvoden utgått till tjensteman och vaktbetjente i Kanslirätten,

oaktadt donna domstol, enligt Revisorerne meddelad upplysning, under en

längie följd åt år ej haft något sammanträde. Lika med Revisorerne funno Rikets

åi en 1865 1866 församlade Ständer det vara önskvärd t att ifrågavarande dom
stolsinrättning,

som blott hade att handlägga mål angående svårare förseelser i

tj ensten af embets- och tjensteman inom Eders Kong!. Maj tis Kansli samt frågor

om ansvar för Guvernören å S:t Barthelémy, i det som anginge hans ministeriela

göromål, måtte till besparande af förenämnda, åt behofvet ej påkallade utgift, indragas,

och anhöllo derföre i underdånig skrifvelse den 19 Juni 1866, att Eders

Kongl. Maj.t behagade låta utreda, huruvida nämnda domstolsinrättning kunde

indragas samt i sådan händelse till Riksdagen derom aflåta nådig Proposition.

Penna skrifvelse hade emellertid, enligt hvad nästlidna års Revisorer omförmäla,

icke föranledt till någon åtgärd.

Äfven under revisionsåret hade, enligt hvad Revisorerne meddela, dylika

utgifter egt rum. På grund af flera Kongl. Bref hade nemligen under året blifvit

utanordnadt arfvode till Kanslirättens sekreterare med 225 R:dr och till dess

aktor med 150 R:dr samt ljuspenningar till Rättens tjensteman med 60 R:dr. Hvarken

för det år, dessa medel utgått, eller för något annat af de sista 20 åren hade

emellertid, såvidt Revisorerne kunnat inhemta, Kanslirätten haft något sammanträde.

Penna omständighet, i förening dermed att behandlingen af ifrågavarande

slags mål icke kräfde andra iusigter, än dem ledamöterna i Öfverrätterna, h vil ka

handlade likartade mål i allmänhet, herde besitta, syntes Revisorerne utgöra talande

skal för afskaffande af ifrågavarande domstolsinrättning, hvars bibehållande dessutom

numera icke hade något stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Skulle dock hinder

fortfarande mota för afskaffande af nämnda domstolsinrättning, så syntes det Revisorerne,

att arfvodet till de dervid anställde tjenstemännen, hvilket årligen bestämdes,

herde lämpas efter mängden och beskaffenheten af de göromål, som af dem

under året handlades.

På bibehållande af ifrågavarande domstolsinrättning, såvidt Riksdagen kan

bedöma, icke är af ringaste behof påkallad t och densammas indragning skulle,

förutom besparing af de icke särdeles betydliga kostnaderna, i sin män bidraga till

en önskvärd förenkling af rättsväsendet och administrationen i allmänhet, får Riks
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

dagen i underdånighet anhålla, det Eders Kong]. Maj:t täcktes ånyo taga under

nådigt öfvervägande, huruvida icke ifrågavarande dom stolsinrättning må kunna helt

och hållet upphöra och dess göromål å Hofrätt öfverflyttas,

Danviks Hospital

Uti räkningen öfver Danviks Hospitals hemmansräntor och arrenden a Ifördes.

enligt hvad Revisorerne omförmäla, under titel »afkortningar» tillsammans 98

kubikfot 2,23 kannor råg, 98 kubikfot 2.23 kannor korn samt 76 Ridt- 74 öre i penningar.

Dessa afkortningar, hvaribland förekomma räntor, påförda obefintliga lägenheter,

skulle, enligt en i räkenskapen gjord anteckning, hafva egt ruin på grund

af Seraf!mer-ordensgillots den 17 Januari 1806 fattade beslut, hvithet likväl icke

kunnat återfinnas uti Gillets förenämnda år förda protokoll, af hvilka Revisorerne

hade tagit kännedom. Räkenskaperna lemnade emellertid icke någon upplysning,

hvarföre dessa afkortningar fortfarande under särskild t konto derstädes upptogos, i

stället för att, efter vederbörlig anteckning i jordeböckerna, ur debiteringslängderna

afföras. Derjemte både Revisorerne under anförande af Hospitalets ekonomiska

ställning under de sednare åren, uttalat den åsigt, att densamma betydligen

försämrats.

Med afseende å hvad Revisorerne anfört, och då det af Direktionen öfver

nämnda hospital i anledning deraf afgifna underdåniga utlåtande sybts Riksdagen

icke vara fullt tillfredsställande, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes låta närmare utreda ej allenast förhållandet i afseende å ifrågavarande

afkortningar, utan ock anledningen till den försämrade ekonomiska ställningen

vid hospitalet, samt derefter anbefalla de åtgärder, hvartill berörda undersökning

må föranleda.

Vid behandlingen af de i Revisionsberättelsen upptagna frågor har Riksdagens

uppmärksamhet blifvit fästad på olämpligheten deraf, att revisionsberä ttelsen med

tillhörande förklaringar icke blifvit så tidigt till trycket befordrad, att den, på sätt i

7 § 3 mom. af gällande Instruktion föreskrifves, kunnat vid Riksdagens början till

densamma öfverlemnas; och enär det synes vara af synnerlig vigt att sådant eger

rum vid riksdagens början och ej, på sätt hittills skott, sedan de flesta frågor angående

statsregleringen redan blifvit handlagda, samt den åsyftade rättelsen i detta

hänseende lätt torda kunna vinnas genom den enkla åtgärden, att tiden, inom hvilken

vederbörande embetsverks förklaringar skola afl em nas, för att kunna, jemte berättelsen

till trycket befordras, nedsättes från tvenne till tvänne månader, hvilken tid,

med afseende å nu lättade kommunikationer, lärer i allmänhet vara fullt tillräcklig,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

21

har Riksdagen beslutat, det 3 mom. af 7 § i gällande Instruktion för Riksdagens

Revisorer, i hvad som rörer deras befattning med Statsverket, af den 17 Maj 1867

må erhålla följande förändrade lydelse: »3:o Af denna berättelse med tillhörande

tabeller läte Revisorerne utskrifva tvänne originalexemplar, af hvilka det ena till

Kong!. Maj:t i underdånighet ingifves och det andra aflåtes till Fullmägtige i Riksgälds-kontoret,

hvilka skola samma berättelse, äfvensom vederbörande embetsverks

i anledning deraf afgifvande förklaringar, så framt dessa inom två månader efter

revisionsförrättningens slut varda till Riksgälds-kontoret aflemnade, till trycket befordra

och derefter, så fort ske kan, med allmänna tidningarne utdela låta; åliggande

derjemte bemälde Fullmägtige att samma berättelse och förklaringar såväl

vid näst derpå följande riksdags början till Riksdagen, som ock till Riksdagens

näst sammanträdande Revisorer öfverlemna;» och får med anmälan härom Riksdagen

underdånigst anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes den i berörda hänseende

ändrade delen af Instruktionen till allmän efterrättelse låta kungöra.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm de» 7 Maj 1869.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.