Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående bestämmelser för erhållande af tjenstebefattning ar inom de delar af Norrbottens län, hvarest Finska eller Lappska språket hufvudsakligen talas.

1869-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1869:56, Skrifvelse, angående bestämmelser för erhållande af tjenstebefattning ar inom de delar af Norrbottens län, hvarest Finska eller Lappska språket hufvudsakligen talas.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 6.

ån ock att i afseende å soldattorp och dermed jemförliga lägenheter, å hvilka

för närvarande besigtning hvart tredje år skall förrättas, de angående syner å

båtsman-torp stadgade, här ofvan upptagna föreskrifter skola vara gällande.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 10 Maj 1869.

J%'':0 Sfi.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1869.

— — — — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående bestämmelser för erhållande af

tjenstebefattning ar inom de delar af Norrbottens län, hvarest Finska

eller Lappska språket hufvudsakligen talas.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande

N:o 7 och Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2)

Utlåtande N:o 5.)

8. A. K.

Af den anledning att någon särskild föreskrift icke funnes meddelad derom,

att för erhållande af tjenstebefattningar inom de delar af Norrbottens län, hvarest

Finska språket i allmänhet talas, de sökande skola visa sig ega fullständig kännedom

af nämnda språk, har inom Riksdagen förslag blifvit väckt om nödiga bestämmelser

i berörda afseende.

Vid detta förslags behandling har Riksdagen ur Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

i Norrbottens län sednast afgifna fem-års berättelse inhemta t, att

den i Haparanda stad och i sju landsförsamlingar inom länet befintliga Finska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 56.

befolkning år 1865 uppgick till 16,426 personer och att densamma under femårsperioden

ökats med 530 personer; samt dessutom att den inom nämnda läns sex

särskilda lappmarker befintliga Lappska befolkningen berörda år utgjorde 4,469

personer, som under femårsperioden ökats med 165; äfvensom att hvar och en af

dessa folkstammar talar sitt eget språk, ehuru en och annan af den Finska befolkningen

förstår och talar Svenska, likasom en del af den Lappska befolkningen

förstår Finska språket och en annan del det Svenska, men att flertalet inom hvardera

folkstammen förstår och talar endast sitt eget språk; hvarjemte samma femårsberättelse

utvisar, att vederbörande embetsmyndigheter, som hafva att tillsätta

eller förordna prester och länsmän inom berörda delar af landet, vid sådan tillsättning

alltid iakttaga och tillse, att de personer, som till dylika tjenster förordnas,

både förstå och kunna meddela sig på det eller de språk, som befolkningen talar

i det distrikt, der tjenstemännen anställas, hvaremot vid tillsättningen af öfriga

embets- och tjensteman i donna ort, såsom domare, kronofogde, häradsskrifvare,

läkare, j äger it j enstem än och landtmätare m. fl., något afseende å dessas kännedom

i det språk, som af befolkningen i orten talas, synes icke hafva gjort sig gällande.

Det lärer emellertid icke kunna bestridas, att befolkningens rätt, välfärd

och trefnad i icke ringa mån betingas deraf, att de embets- och tjensteman, som

i första hand skola utöfva rättsskipningen, den administrativa och ekonomiska förvaltningen

samt helsovården i orten, förstå och kunna meddela sig på det språk,

som af allmogen begagnas, likasom det torde kunna antagas, att det icke skulle

blifva utan inflytande på utvecklingen af befolkningens förstånd, insigter och omdöme,

om tillfälle bereddes donna befolkning att på sitt eget språk, omedelbart,

utbyta tankar med de upplysta och bildade män, som blifvit sätta att i dessa orter

vårda och handhafva så väl det allmännas, som menigheternas och de enskildes

rätt och bästa. —■ Och ehuru det i förevarande ämne väckta förslag omfattar

endast den Finska befolkningen, likväl och då hvad nyss blifvit anförd t synes

ega tillämpning ej mindre på den Lappska än på den Finska befolkningen, helst

den förra, beträffande naturgåfvor, säkerligen icke står den sednare efter, och Lapparnes

inskränktare antal — isynnerhet som af de ofvan meddelade uppgifterna

om de båda ifrågavarande folkstammarne det visat sig att detta antal fortfarande

ökats till och med i något högre grad än Finnarnes — ej heller lärer innebära

giltigt skål att lemna sådana åtgärder åsido, som kunna bidraga till befrämjande

af deras bästa, har Riksdagen funnit afseende jemväl höra fästas vid den Lappska

befolkningens behof i ofvanberörda hänseenden.

Men huru öfverensstämmande med befolkningens billiga fordringar, och huru

vigtig! det än kan vara, att tjensteman inom en ort känna och kunna meddela sig

på det språk, som af befolkningen derstädes i allmänhet talas; måste det likväl

tillika erkännas att ett samhälles sedliga utveckling, betryggade rättförhållanden

och materiel förkofran bäst tillgodoses, då vården af samhällets angelägenheter

i ena eller andra hänseendet anförtros åt den bland sökande till ett embete eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 57.

en tjenst, som finnes vara i besittning af den mest framstående skicklighet, den

största förmåga och de för kallet bäst utbildade egenskaper i öfrig!, så att företräde

på grund af kännedom i Finska eller Lappska språket lärer böra ifrågakomma

endast i det fall, att förtjensterna i öfrig! sökandena emellan äro lika.

På grund af hvad sålunda är vordet anförd!, får Riksdagen i underdånighet

hemställa, att sådana föreskrifter måtte meddelas, att vid tillsättning af tjenstebefattning!^

inom de delar af Norrbottens län, der Finska och Lappska språken

talas, företräde lemnas sådan kompetent sökande, som, med jemngod skicklighet

och lika förvärfvad tjenstemannaduglighet med de öfriga sökandena, styrker sig

vara mägtig det eller de af ofvanberörda språk, som af befolkningen talas i den

ort, der tjenstebefattningen är ledig.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 10 Maj 1869.

TV:# 57.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1869.

— — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. M.af.ts nådiga, Proposition

till Riksdagen, angående landtförsvarets organisation, samt

de inom Riksdagen i samma ämne väckta motioner.

(Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1 och Memorial N:o 2.)

8. A. K.

Sedan den år 1867 församlade Riksdagen, i underdånig skrifvelse den 13 Maj

nämnda år, för Eders Kongl. Maj:t framlagt vissa, af Riksdagen antagna grunder

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.