Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beskattning af tillverkning en utaf hvitbetssocker inom landet.

1869-05-11 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1869:58, Skrifvelse, angående beskattning af tillverkning en utaf hvitbetssocker inom landet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.

y

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1869

— — — — Andra Kammaren den 11 — :—

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beskattning af tillverkning en utaf

hvitbetssocker inom landet.

(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 15).

S. A. K.

Hos Riksdagen hafva framställningar blifvit gjorda att, enär fortfarande skattefrihet

för den inhemska sockertillverkningen af hvitbetor måste föranleda en ej

obetydlig minskning i Statsverkets, på tullen å utländskt socker beroende inkomster,

utan att sockerförbrukningen erhölle någon motsvarande lindring i på densamma

hyllande skattebörda, ersättning för denna minskning så mycket heldre

måtte Statsverket beredas genom en lämplig beskattning af donna industri, som

den inhemska tillverkningen af socker herde, i likhet med hvad i andra länder

egde ruin, kunna utvecklas och bestå utan en så betydande premie, som skattefrihet

under gällande hög tull å utländskt socker måste anses utgöra. Och hafva

dessa trams t tidningar tillika åsyftat att så ordna donna beskattning, att hvitbetssockermdustrien

måtte lemnas rådrum att vinna nödig utveckling till fördel så väl

för Statsverket som för jordbruket.

Enär den äfven vid de tvänne sednaste riksdagens väckta frågan om dylik beskattning

uppenbarligen är af alltför stor betydelse, så ur stats ekonomisk som ur

hnansiel synpunkt, att kunna undanskjutas, samt äfven de, som hafva för afsigt att

egna sig åt donna industri, numera torde kunna antagas timligen allmänt inse, att

den betydliga statsinkomst, som sockerförbrukningen hittills lemna!, hvarken kan umbäras

eller under annan mindre kännbar beskattningsform ersättas, och att fortfarande

skattefrihet för sockertillverkning af inhemska råämnen vid sidan af tullbeskattBih.

till Rikad Prot. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 5 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.

ning å utländskt råsocker följaktligen icke kan vara att för någon längre tid påräkna,

har Riksdagen funnit sig böra söka bereda donna sväfvande beskattningsfråga en

snar lösning, på det å ena sidan måtte tillgodoses Statsverkets rätt att ej beröfvas

en af sina förnämsta inkomstkällor och å andra sidan hvitbetskulturen och hvitbetssockertillverkningen

måtte för framtiden betryggas mot ovissa och möjligen

våldsamma beskattningsåtgärder.

I afseende åter å sättet för en sådan lösning, d. v. s. hufvudsakligen tiden

för tillämpningen af beskattningen samt dess belopp, hav Riksdagen ansett en såvidt

möjligt rättvis och billig förmedling böra sökas emellan de olika intressen,

som dermed äro förknippade, nemligen dels Statsverkets, hvars förlust genom minskad

tullinkomst naturligen måste stegras i bredd med den inhemska näringens

tillväxt såsom skattefri eller lindrigare beskattad, och dels näringens behof af skydd

och uppmuntran under sin utvecklingsperiod.

I sådant syfte har Riksdagen, som i afseende å tiden för beskattningens

början tagit i betraktande dels att under den redan ganska betydliga tidrymd, tillverkningen

af hvitbetssocker i utlandet bedrifvits, såväl v ilkoren för betornas frambringande

blifvit tillräckligt kända, som den tekniska skickligheten att af dem framställa

socker vunnit en hög utveckling, hvilken vårt land utan särdeles svårighet

herde kunna tillegna sig, dels att äfven hos oss donna näring under en följd af

år fått såsom skattefri fortgå, så att den nu vid åtminstone eu fabrik i vidsträckt

skala och med framgång bedrefves, trött sig kunna antaga, att en fullkomlig skattefrihet

icke behöfde medgifvas för någon längre tid, än den som kan anses oundgängligen

erforderlig för att hinna tillvägabringa anläggning af nya fabriker och

odling inom närbelägna områden af det för fabrikernas drift nödiga belopp hvitbeta.

Under antagande häraf och då i (ifrigt med afseende å tiden för hvitbetsskördens

inbergning och bearbetning sk a t te åren ansetts höra beräknas från och med

den 1 Juli det ena till den 1 Juli det andra året, har Riksdagen beslutat bestämma

den skattefria perioden till den 1 Juli 1873.

Beträffande beskattningens belopp har Riksdagen ansett både statskassans

och hvitbetssockerindustriens fördel lämpligast och med minsta kännbara rubbningar

tillgodoses genom en i flora tidsperioder indelad skattelindring, som i män af industriens

utveckling successivt minskas, eller, med andra ord, att hvitbetssockerindustrien

efter den medgifna skattefrihetstidens utgång till en början borde åsättas

en mycket lag afgift, som successivt samt efter på förhand bestämda perioder höjdes

till det belopp, som kunde anses lämplig!. Derjemte har afgiften synts höra fastställas

i visst förhållande till eller viss procent af tullsatsen å råsocker, på det

tullagstiftningen utan hinder af donna tillverkningsafgift måtte kunna ordnas efter

som förbrukningens eller Statsverkets behof kunna kräfva. Med tillämpning af

dessa grunder har Riksdagen funnit den inhemska hvitbetssockerindustriens anspråk

att få småningom vänja sig vid beskattningen lämpligen kunna förenas med den

ej mindre nödvändiga omsorgen för bibehållande af Statsverkets, på sockerförbruk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.

ningens beskattning beroende inkomster, genom att så bestämma de successiva perioderna

för skattelindring, att beskattningen, börjande den 1 Juli 1873, under de

tre närmaste derpå följande åren utginge med 1/5 af tullen å utländskt råsocker

och derefter för hvarje följande treårsperiod höjdes med 1/i af samma tullsats.

Afgiften skulle således komma att utgå under perioden 1 Juli 1873 — 1 Juli

1876 med 1/5, 1 Juli 1876 — 1 Juli 1879 med 2/s, 1 Juli 1879 — 1 Juli 1882 med

3/5 samt 1 Juli 1882 — 1 Juli 1885 med 4/5 rJ den vid samma lider gällande tull

å utländskt råsocker. Efter sistnämnda period hörde donna undantagslagstiftning,

som afsåge att för en följd af år tillförsäkra hvitbetssockerindustrien att endast

enligt en bestämd norm och i visst förhållande till tullen å utländskt råsocker

kunna blifva beskattad, upphöra och Riksdagen äfven i afseende å donna näring

åter fritt utöfva sin beskattningsrätt efter som förhållandena då finnas påkalla.

Näst behofvet och angelägenheten af att i god tid på förhand få afgjordt

när och med hvithet, belopp hvitbetssockerindustrien har att motse en blifvande

beskattning, har det ock för donna industri funnits synnerligen vigtigt att jemväl

sjelfva sättet för afgiftens beräkning varder på förhand bestämdt, emedan beslutet

derom utöfvar hufvudsakligt inflytande på sjelfva fabriksanläggningens ordnande

och inredning samt således dervid måste tagas i betraktande. Af de tvenne

i utlandet använda beslcattningsinethoder har det synts Riksdagen, som om

den i Belgien antagna efter den utpressade eller utlakade saftens mängd och egentliga

vigt vore förenad med de minsta olägenheter på samma gång den framför de

ö kriga erbju de ganska bestämda företräden. De kontrollör, donna method krafvel-,

äro nemligen särdeles enkla och erfordra icke synnerligen större sakkunskap, än

den hos oss stadgade kontroll öfver bränvinstillverkningen; hvarjemte den anses

vara fullt betryggande med afseende å Statens rätt, helst det i Belgien nu fastställda

sockerrendement. grundar sig på mångårig erfarenhet och noggranna undersökningar.

Slutligen har Riksdagen funnit sig icke vara i tillfälle att nu affatta de

närmare reglenicntariska föreskrifter, so in för tillämpningen åt och kontrollen öfver

donna beskattning äro nödiga, och i allt fall ansett utarbetandet af sådana stadganden

lämpligast kunna genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga försorg tillvägabringas.

I enlighet med hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt, har Riksdagen

beslutat:

Ro

att tillverkningen af hvitbetssocker inom landet skall åläggas särskild beskattning

i förhållande till införselstullen å utländskt råsocker;

2:o

att undantag från donna bestämmelse medgifves sålunda: att nämnda tillverkning

får skattefritt bedrifvas till den 1 Juli 1873; att från och med den 1 Juli

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.

1873 till den 1 Juli 1876 tillverkningen endast ålägges en skatt, motsvarande 1/s

(0,2), från och med den 1 Juli 1876 till den 1 Juli 1879 2/b (0,4), från och med

den 1 Juli 1879 till den 1 Juli 1882 3/s (0,6), samt från och med den 1 Juli 1882

till den 1 Juli 1885 4/5 (0,8), allt af vid dessa lider gällande tullsats å utländskt

råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandel gällande Holländska

standard; och

3:o

att den beska! tningspligtiga sockerqvan ti teten bestämmes på det sätt att,

sedan den till sockerberedning afsedda hvitbetssaft blifvit uppmätt och dess specifika

vigt utrönt medelst densimeler, åtkomsten i socker för hvarje 100 kannor saft och

hvarje grad af densimetern vid en temperatur af +15 grader Celsius beräknas till

9236/ it
a

/lOOO ’

får Riksdagen, jemte anmälan härom, i underdånighet anhålla, att Eders

Kong]. Maj:t täcktes dels utfärda allmän författning i öfverensstämmelse med förestående

beslut, dels ock låta utarbeta och för nästa Riksdag framlägga förslag till

de reglementariska stadgande!), hvilka i och för tillämpningen af och kontrollen

öfver den föreslagna beskattningen anses erforderliga.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 11 Maj 1869.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.