Skrifvelse, angående beskattning af tillverkning en utaf hvitbetssocker inom landet.
1869-05-11 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1869:58, Skrifvelse, angående beskattning af tillverkning en utaf hvitbetssocker inom landet.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.
y
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1869
— — — — Andra Kammaren den 11 — :—
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beskattning af tillverkning en utaf
hvitbetssocker inom landet.
(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 15).
S. A. K.
Hos Riksdagen hafva framställningar blifvit gjorda att, enär fortfarande skattefrihet
för den inhemska sockertillverkningen af hvitbetor måste föranleda en ej
obetydlig minskning i Statsverkets, på tullen å utländskt socker beroende inkomster,
utan att sockerförbrukningen erhölle någon motsvarande lindring i på densamma
hyllande skattebörda, ersättning för denna minskning så mycket heldre
måtte Statsverket beredas genom en lämplig beskattning af donna industri, som
den inhemska tillverkningen af socker herde, i likhet med hvad i andra länder
egde ruin, kunna utvecklas och bestå utan en så betydande premie, som skattefrihet
under gällande hög tull å utländskt socker måste anses utgöra. Och hafva
dessa trams t tidningar tillika åsyftat att så ordna donna beskattning, att hvitbetssockermdustrien
måtte lemnas rådrum att vinna nödig utveckling till fördel så väl
för Statsverket som för jordbruket.
Enär den äfven vid de tvänne sednaste riksdagens väckta frågan om dylik beskattning
uppenbarligen är af alltför stor betydelse, så ur stats ekonomisk som ur
hnansiel synpunkt, att kunna undanskjutas, samt äfven de, som hafva för afsigt att
egna sig åt donna industri, numera torde kunna antagas timligen allmänt inse, att
den betydliga statsinkomst, som sockerförbrukningen hittills lemna!, hvarken kan umbäras
eller under annan mindre kännbar beskattningsform ersättas, och att fortfarande
skattefrihet för sockertillverkning af inhemska råämnen vid sidan af tullbeskattBih.
till Rikad Prot. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 5 Häft. 2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.
ning å utländskt råsocker följaktligen icke kan vara att för någon längre tid påräkna,
har Riksdagen funnit sig böra söka bereda donna sväfvande beskattningsfråga en
snar lösning, på det å ena sidan måtte tillgodoses Statsverkets rätt att ej beröfvas
en af sina förnämsta inkomstkällor och å andra sidan hvitbetskulturen och hvitbetssockertillverkningen
måtte för framtiden betryggas mot ovissa och möjligen
våldsamma beskattningsåtgärder.
I afseende åter å sättet för en sådan lösning, d. v. s. hufvudsakligen tiden
för tillämpningen af beskattningen samt dess belopp, hav Riksdagen ansett en såvidt
möjligt rättvis och billig förmedling böra sökas emellan de olika intressen,
som dermed äro förknippade, nemligen dels Statsverkets, hvars förlust genom minskad
tullinkomst naturligen måste stegras i bredd med den inhemska näringens
tillväxt såsom skattefri eller lindrigare beskattad, och dels näringens behof af skydd
och uppmuntran under sin utvecklingsperiod.
I sådant syfte har Riksdagen, som i afseende å tiden för beskattningens
början tagit i betraktande dels att under den redan ganska betydliga tidrymd, tillverkningen
af hvitbetssocker i utlandet bedrifvits, såväl v ilkoren för betornas frambringande
blifvit tillräckligt kända, som den tekniska skickligheten att af dem framställa
socker vunnit en hög utveckling, hvilken vårt land utan särdeles svårighet
herde kunna tillegna sig, dels att äfven hos oss donna näring under en följd af
år fått såsom skattefri fortgå, så att den nu vid åtminstone eu fabrik i vidsträckt
skala och med framgång bedrefves, trött sig kunna antaga, att en fullkomlig skattefrihet
icke behöfde medgifvas för någon längre tid, än den som kan anses oundgängligen
erforderlig för att hinna tillvägabringa anläggning af nya fabriker och
odling inom närbelägna områden af det för fabrikernas drift nödiga belopp hvitbeta.
Under antagande häraf och då i (ifrigt med afseende å tiden för hvitbetsskördens
inbergning och bearbetning sk a t te åren ansetts höra beräknas från och med
den 1 Juli det ena till den 1 Juli det andra året, har Riksdagen beslutat bestämma
den skattefria perioden till den 1 Juli 1873.
Beträffande beskattningens belopp har Riksdagen ansett både statskassans
och hvitbetssockerindustriens fördel lämpligast och med minsta kännbara rubbningar
tillgodoses genom en i flora tidsperioder indelad skattelindring, som i män af industriens
utveckling successivt minskas, eller, med andra ord, att hvitbetssockerindustrien
efter den medgifna skattefrihetstidens utgång till en början borde åsättas
en mycket lag afgift, som successivt samt efter på förhand bestämda perioder höjdes
till det belopp, som kunde anses lämplig!. Derjemte har afgiften synts höra fastställas
i visst förhållande till eller viss procent af tullsatsen å råsocker, på det
tullagstiftningen utan hinder af donna tillverkningsafgift måtte kunna ordnas efter
som förbrukningens eller Statsverkets behof kunna kräfva. Med tillämpning af
dessa grunder har Riksdagen funnit den inhemska hvitbetssockerindustriens anspråk
att få småningom vänja sig vid beskattningen lämpligen kunna förenas med den
ej mindre nödvändiga omsorgen för bibehållande af Statsverkets, på sockerförbruk
-
11
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.
ningens beskattning beroende inkomster, genom att så bestämma de successiva perioderna
för skattelindring, att beskattningen, börjande den 1 Juli 1873, under de
tre närmaste derpå följande åren utginge med 1/5 af tullen å utländskt råsocker
och derefter för hvarje följande treårsperiod höjdes med 1/i af samma tullsats.
Afgiften skulle således komma att utgå under perioden 1 Juli 1873 — 1 Juli
1876 med 1/5, 1 Juli 1876 — 1 Juli 1879 med 2/s, 1 Juli 1879 — 1 Juli 1882 med
3/5 samt 1 Juli 1882 — 1 Juli 1885 med 4/5 rJ den vid samma lider gällande tull
å utländskt råsocker. Efter sistnämnda period hörde donna undantagslagstiftning,
som afsåge att för en följd af år tillförsäkra hvitbetssockerindustrien att endast
enligt en bestämd norm och i visst förhållande till tullen å utländskt råsocker
kunna blifva beskattad, upphöra och Riksdagen äfven i afseende å donna näring
åter fritt utöfva sin beskattningsrätt efter som förhållandena då finnas påkalla.
Näst behofvet och angelägenheten af att i god tid på förhand få afgjordt
när och med hvithet, belopp hvitbetssockerindustrien har att motse en blifvande
beskattning, har det ock för donna industri funnits synnerligen vigtigt att jemväl
sjelfva sättet för afgiftens beräkning varder på förhand bestämdt, emedan beslutet
derom utöfvar hufvudsakligt inflytande på sjelfva fabriksanläggningens ordnande
och inredning samt således dervid måste tagas i betraktande. Af de tvenne
i utlandet använda beslcattningsinethoder har det synts Riksdagen, som om
den i Belgien antagna efter den utpressade eller utlakade saftens mängd och egentliga
vigt vore förenad med de minsta olägenheter på samma gång den framför de
ö kriga erbju de ganska bestämda företräden. De kontrollör, donna method krafvel-,
äro nemligen särdeles enkla och erfordra icke synnerligen större sakkunskap, än
den hos oss stadgade kontroll öfver bränvinstillverkningen; hvarjemte den anses
vara fullt betryggande med afseende å Statens rätt, helst det i Belgien nu fastställda
sockerrendement. grundar sig på mångårig erfarenhet och noggranna undersökningar.
Slutligen har Riksdagen funnit sig icke vara i tillfälle att nu affatta de
närmare reglenicntariska föreskrifter, so in för tillämpningen åt och kontrollen öfver
donna beskattning äro nödiga, och i allt fall ansett utarbetandet af sådana stadganden
lämpligast kunna genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga försorg tillvägabringas.
I enlighet med hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt, har Riksdagen
beslutat:
Ro
att tillverkningen af hvitbetssocker inom landet skall åläggas särskild beskattning
i förhållande till införselstullen å utländskt råsocker;
2:o
att undantag från donna bestämmelse medgifves sålunda: att nämnda tillverkning
får skattefritt bedrifvas till den 1 Juli 1873; att från och med den 1 Juli
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.
1873 till den 1 Juli 1876 tillverkningen endast ålägges en skatt, motsvarande 1/s
(0,2), från och med den 1 Juli 1876 till den 1 Juli 1879 2/b (0,4), från och med
den 1 Juli 1879 till den 1 Juli 1882 3/s (0,6), samt från och med den 1 Juli 1882
till den 1 Juli 1885 4/5 (0,8), allt af vid dessa lider gällande tullsats å utländskt
råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandel gällande Holländska
standard; och
3:o
att den beska! tningspligtiga sockerqvan ti teten bestämmes på det sätt att,
sedan den till sockerberedning afsedda hvitbetssaft blifvit uppmätt och dess specifika
vigt utrönt medelst densimeler, åtkomsten i socker för hvarje 100 kannor saft och
hvarje grad af densimetern vid en temperatur af +15 grader Celsius beräknas till
9236/ it
a
/lOOO ’
får Riksdagen, jemte anmälan härom, i underdånighet anhålla, att Eders
Kong]. Maj:t täcktes dels utfärda allmän författning i öfverensstämmelse med förestående
beslut, dels ock låta utarbeta och för nästa Riksdag framlägga förslag till
de reglementariska stadgande!), hvilka i och för tillämpningen af och kontrollen
öfver den föreslagna beskattningen anses erforderliga.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 11 Maj 1869.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.