Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af väckt fråga om uppgörande af plan för framtida jernvägsanlåggningar samt sättet för deras utförande.

1869-05-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1869:62, Skrifvelse, i anledning af väckt fråga om uppgörande af plan för framtida jernvägsanlåggningar samt sättet för deras utförande.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd, Skrifvelse, N:o 62.

19

IM so 6‘S.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1889.

— — — — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af väckt fråga om uppgörande

af plan för framtida jernvägsanlåggningar samt sättet för

deras utförande.

(Stats-Utskottets Betänkande N:o 66.)

8. A. K.

Med anledning af inom Riksdagen väckt fråga om uppgörande af plan för

framtida jernvägsanläggningar samt sättet för deras utförande har Riksdagen, bland

annat, tagit under öfvervägande gjorda framställningar om godkännandet af vissa

jernvägslinier, hvilka för landets utveckling i industriel!: hänseende kunna anses vara

af behofvet mest påkallade, och hvilkas utförande till följd deraf herde af Staten på

tjenligt sätt uppmuntras; och har Riksdagen med afseende å behofvet deraf att möjliggöra

införandet af ett system för privatbanors anläggning funnit uppgörandet af en

sådan plan varu desto mera angeläget, som, efter det Statens förnämsta behof af

jernvägar blifvit fyldt, de hädanefter erforderliga jernvägsbyggna derna skulle utgöras

af en stor mängd ortsbanor, hvar för sig hufvudsakligen betjenande särskilda landsdelars

lokala behof. Alla dylika jernbanor, som för närvarande äro ifrågasätta eller

framdeles kunna blifva föreslagna, äro naturligtvis icke af lika vigt. Det blir

således i afseende på privatbanorna nödvändigt att klassificera dem under flera afdelningar.

För den närmaste framtiden kan understöd icke afses för andra än de

vigtigaste. Enligt Riksdagens åsigt höra i första rummet upptagas de baner, som

afse bergsbrukets befordrande, hvilket vid stambanornas anläggande icke i någon

väsendtlig mån kunnat afses. De bergslager, som företrädesvis äro i behof af lättade

kommunikationer, äro otvifvelaktigt Westmanlands, Nerikes och Dalarnes.

Detta länge insedda behof har framkallat en mängd förslag till jernvägsanlägg
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 62.

ningar i dessa orter. Då likväl Riksdagen icke funnit sig böra närmare ingå i

bestämmandet af banornas läge, utan endast för frågans skyndsammare afgörande

uttrycka hvad Riksdagen anser för dessa bergslager behöfligt och således angifva

ungefärliga beloppet af det understöd, som för berörda orters jernvägsanläggningar

må kunna beviljas, får Riksdagen här angifva dem, hvilka Riksdagen anser vigtigast,

nemligen:

Bana från Frövi till Falun med grenbana till Insjön;

Utter sb er g sb anans förlängning till trakten af Ludvika; samt

Bana från Ludvika-trakten till Norbergs bergslag.

Näst bergslagsbanorna torde böra ifrågakomma:

l:o. Köping-Hultbanans utsträckning från Köping till Norra stambanan;

2:o. Jernväg från Woxid till Calmar och Carlskrona;

3:o. Jernväg från Nässjö till Westervik eller Oscarshamn;

4:o. Jernväg från Norska gränsen i riktning mot Fredrikshall till någon punkt

på Uddevalla- Wennersborgs jernväg, så belägen att banan kan sträckas till Göteborg

och långs vestra kusten till Helsingborg; samt

5:o. Jernväg från Södra stambanan till lämplig hamn på vestra kusten.

Det vore visserligen önskligt om de ifrågavarande banorna kunde utan

Statens biträde komma till stånd. Detta torde dock, åtminstone under närvarande

förhållanden, icke kunna påräknas; och då det icke lärer förnekas, att Staten genom

banornas anläggning tillskyndas betydande fördelar, torde det icke kunna anses

såsom ett för Staten främmande åliggande att på lämpligt sätt befrämja deras

anläggning. Detta kan ske hufvudsakligen på tre sätt, nemligen genom låneunderstöd,

genom räntegaranti eller genom direkt anslag. Af dessa har det första blifvit

under den förflutna tiden begagnadt för understödjandet af privata bolags!)anor;

men det torde numera knappast vara användbart, synnerligast då fråga är om

jernvägsanläggningar i större skala. En af de förnämsta orsakerna dertill ligger i

den omständigheten, att, då, såsom billigt är, Staten fordrar ränta på sina utlånta

medel, dessa räntebetalningar under första tiden efter jernvägens anläggande blifva

svåra att verkställa och ej kunna, såsom räntan på delegarnes egna tillskott, innestå

till dess jernväg^trafiken med tiden kan dem ersätta. Då, såsom hittills vanligen egt

rum, bolagsmännen sjelfve endast tillsläppt en tredjedel af anläggningskostnaden

och Staten såsom lån lemna! de öfråga två tredjedelarne, har det belopp Staten

fatt för detta ändamål anskaffa, uppgått till alltför stor summa, samt såmedelst i

betydlig man ökat statsskulden.

Det andra sättet, eller att genom räntegaranti understödja jernvägsanläggningar,

är, om garantien motsvarar full ränta å byggnadskapitalet, ett säkert medel

att få banorna anlagda; men detta sätt har olägenheten af Statens inblandning

uti och kontrollering af enskildas affärer, dervid det vanligen blir Staten som förlorar.

Staten torde nemligen sällan kunna påräkna att erhålla den nedsättning i

hin utgift, som herde densamma tillfalla, i dep män jernvägstrafiken ökas. Atmin
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 62.

etone blir detta händelsen vid sådana jernvägar, som icke äro lönande, enär det är

ganska lätt att, genom den ringa behållningens användande direkt för jernvägen,

undandraga Staten den del af inkomsterna, som bör förminska räntegarantien.

Full räntegaranti verkar äfven till framkallande af omogna och mindre nödvändiga

företag. Gifves åter räntegarantien till ett belopp, som understiger den vanliga

räntan, så befordrar den naturligtvis endast i mindre män banornas anläggning af

enskilde.

Genom räntegaranti, som ej motsvarar den allmänna räntan, kunna dock

jernvägsbolagen icke befrias från den störa och ofta oöfvervinnerliga svårigheten att anskaffa

hela byggnadskapitalet. Erfarenheten har visat, huru svårt det är för bolag

att fa de sista delaree af detta kapital tecknadt. Bolagen hafva, till följd deraf,

för att kunna utföra de afsedda arbetena, ofta nödgats genom lån, utfärdande af

preferensaktier och andra dylika åtgärder anskaffa de erforderliga medlen, hvilket

stört affärens jemna gång och dess ordnande till alla delegarnes lika fördel.

Af alla dessa skal anser Riksdagen det lämpligaste sättet att uppmuntra

enskilda jern vägsanläggningar vara, att Staten understödjer dem med direkt anslag

till viss del af den beräknade anläggningskostnaden. Att Staten dock icke

kan utfästa sig att obetingadt lemna understöd för alla de jern vägsanläggningar,

som kunna ifrågakomma, torde knappt behöfva erinras. Det blir derföre nödigt,

icke blott att meddela föreskrift om huru stor del af kostnadssumman må i form

af anslag högst kunna beviljas, utan ock att en viss årlig summa härtill anslås,

samt att Riksdagen bestämmer hvilka bär»sträckningar, som anses vara af den vigt,

att de må af ett sådant understöd komma i åtnjutande.

Riksdagen anser visserligen, att det obestridligt vore ur mera än eu synpunkt

önskligt, om Staten på förhand anvisade en viss summa att årligen under

någon längre tid utgå till understöd för enskilda jernvägsanläggningar, helst det

svårligen kan antagas, att bolag skola, i beräkning på möjligheten att erhålla sådant

understöd, uppstå, om icke fonder dertill finnas på förhand anslagna, och

Riksdagen skulle derför icke tvekat att redan nu härtill anvisa erforderliga medel.

Men då nödig utredning saknas, om de jernvägssträckningar, som borde ifrågakomma

att af sådant understöd erhålla de], samt om det belopp, som för sådant

ändamål kan behöfva anvisas, äfvensom rörande de vilkor, som för understödets

tillgodonjutande må föreskrifvas, får Riksdagen nu endast i underdånighet anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t måtte pröfva, dels hvilka jernvägsanläggningar må anses

för utveckling af landets industri mest af behof ve t påkallade under den närmaste

tiden af 12 till 15 år, samt den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan

antagas uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller

flera enskilda bolag, vare sig genom direkt anslag till belopp af högst 1/4:del af

anläggningskostnaden eller på annat sätt; samt att Eders Kongl. Maj:t derefter

behagade till nästkommande Riksdag aflåta nådig framställning i ämnet; och har

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, A’:o 63.

Riksdagen för bestridande af de härmed förenade kostnader till Eders Kong!.

Maj:ts nådiga disposition anvisat Tjugofemtusen Riksdaler.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 12 Maj 1869.

liv® 68.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1869.

— — — —- Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beviljadt statsbidrag för anläggning

af jernväg mellan Nässjö och Oscarshamn.

(Stats-Utskottet-s Betänkande N:o 66 och Memorial N:o 87.)

8. A. K.

Med tillkännagifvande att ett bolag bildats, som har för afsigt att redan

under innevarande år påbörja anläggning af jernväg mellan Nässjö och Oscarshamn

samt att Engelska ingeniörer och kapitalister förbundit sig tillsläppa Utdelar af anläggningskostnaden,

hvilken beräknats i rund summa till 8 millioner R:dr, deraf V idel

skulle anskaffas genom obligationer, 73:del genom preferensaktier och V3:del genom

en andra seriens aktier å 100 R:dr Runt, har inom Riksdagens framställning blifvit

gjord att för byggande af ifrågavarande jernväg måtte anvisas en million Riksdaler

Riksmynt, med en tredjedel under hvardera af åren 1869, 1870 och 1871, antingen

utan återbetalningsskyldighet eller mot öfvertagande af motsvarande belopp

i andra seriens aktier i jernvägsbolaget samt med de vilkor och förbehåll för bevarandet

af Statens rätt och säkerhet, som Riksdagen kunde finna lämpligt stadga.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 26 nästlidne Februari fastställt bolagsreglor

för Nässjö—Oscarshamns jernvägsaktiebolag samt åtskilliga ledamöter

i nämnda bolags direktion till Eders Kongl. Maj:t den 8 dcrpåföljande April i underdånighet

ingifvit dels en skriftlig anhållan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.