Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sj un de Hufvudtitel.

1869-05-13 · 36 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1869:78, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sj un de Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

1

N:o 78.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1869.

— — — hos Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna

under Riks-statens Sj un de Hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtanden H:is 38, 57, 64 och 69

samt Memorial N:is 49, 80 och 91.)

S. A. K,

Under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel, innefattande anslagen för

Finans-departementet, hafva vid innevarande riksmöte de förändringar ifrågakommit,

som här nedan omförmälas.

Mynt- och Kontrollverkeii.

l:o) Hos Riksdagen har blifvit föreslaget, att af de olika mynt och

medaljer, som präglas vid Kongl. Myntverket, ett exemplar måtte kostnadsfritt

aflemnas till hvardera af universiteten i Upsala och Lund; till stöd för

hvilken framställning, bland annat, anförts, att Kongl. Myntkabinettet visserligen

vore tillförsäkrad! ett exemplar af de mynt och medaljör, som präglas

i riket, men att det vore af vigt, att fullständiga samlingar af sådana pjeser

för deras säkra bevaring åt minnet icke endast funnes å ett enda ställe

eller i hufvudstaden, utan äfven i universitetens myntkabinett.

Med afseende å det gagn för historieforskningen, som medalj samlingar

medföra, och med hänsyn dertill, att dylika museer, som äro för allmänheten

Rih. till Riksd. Prof. 1869. 10 Samt. 1 Afä. 1 Band. 9 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N.-o 78.

tillgängliga, äfven i sin man bidraga till att väcka och underhålla fosterlandskänslan

genom det åskådliga sätt, hvarpå de bevara minnet af store

män och betydelsefulla tilldragelser, har Riksdagen ansett sig höra godkänna

syftet af förevarande framställning, helst årliga kostnaderna för den ifrågasatta

utdelningen icke torde komma att uppgå till större belopp, än att de

kunna bestridas af det å staten uppförda anslaget till mynt- och kontrollverken,

och Riksdagen får derföre i underdånighet anhålla, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, huruvida ej exemplar af mynt och medaljer

skulle från Kongl. Myntverket kunna, utan ökadt bidrag från Statsverket,

utdelas till sådana större institutioner, som för allmänheten äro tillgängliga.

Postverket.

2:o) Uti en under den 5 sistlidne Februari till Riksdagen aflåten nådig

Proposition har Eders Kongl. Maj!t täckts meddela, hurusom Eders Kongl.

Maj:t, med anledning af Riksdagens uti underdånig skrifvelse den 13 Maj

nästlidet år, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde

Hufvudtitel, gjorda framställningar, rörande dels Post- och Telegrafverkens

förening under eu gemensam styrelse, dels öfverflyttande till Riks-statens

Nionde Hufvudtitel af Postverkets pensions- och indragningsstater, anbefallt

cheferne för Post- och Telegrafverken att i underdånighet inkomma med utredning

i fråga om dessa verks förening under en gemensam styrelse, men

som det utlåtande, bemälcle båda chefer till följd deraf afgifvit, till Eders

Kongl. Maj:t inkommit först den 29 nästlidne December, och denna omfattande

fråga alltså icke kunnat hinna att efter vederbörlig beredning blifva

föremål för nådig pröfning i sammanhang med öfriga på statsregleringen för

år 1870 inverkande frågor, samt då dessutom det förväntade förslaget till ny

poststadga ännu ej till Eders Kongl. Maj:t inkommit, och frågan om öfverflyttande

till Nionde Hufvudtiteln af Postverkets pensions- och indragningsstater

icke lämpligen kunde pröfvas annat än i sammanhang med nyssberörda

poststadga, så både Eders Kongl. Maj:t icke varit i tillfälle att för Riksdagen

framlägga någon normalstat för Postverket, utan endast en stat för ai

1870, uti hvilken Postverkets pensions- och indragningsstater å sin hittillsvarande

plats bibehållits. Eders Kong]. Maj:t har alltså med den nadiga

Propositionen till Riksdagens pröfning öfverlemnat ett af Eders Kongl. Maj:t

för dess del gilladt förslag till Postverkets utgiftsstater för år 1870, enligt

hvilket, ehuru å aflöningsstaten blifvit uppförda åtskilliga nya och tillökade

anslag, likväl slutsumman af samtliga staterna för år 1870 ansetts kunna,

synnerligen genom nedsättningar i anslag å omkostnadsstaten, inskränkas till

samma belopp, hvartill den för innevarande ar fastställda staten uppgår; och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78. 3

hav i öfverensstänomelse dermed Eders Kong!. Maj:t uti den nådiga Propositionen

angående Statsverkets tillstånd och behof föreslagit, att det under

Sjunde Hufvudtiteln uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräknadt att af

postmedlen direkte utgå till Postverket, måtte bestämmas till 2,250,000 R:dr

och således bibehållas vid samma belopp, hvarmed detsamma i Riks-staten

för närvarande linnés uppfördt.

Postverkets för år 1869 fastställda utgiftsstater sluta på följande sum
-

mor, nemligen:

aflöningsstaten..................

......R:dr

609,950

—

indragningsstaten................

19,609

50.

pensionsstaten..................

18,600

—

omkostnadsstaten.................

1,564,500

—

oförutsedda utgifter...............

25,000

—

afkortningar och restitution^ m. in......

...... n

12,340

50.

eller tillsammans R:dr

2,250,000

—

Hvad först beträffar ajlöningsstaten, hvarå enligt Kongl. Brefven den 11

och 18 sistlidne Juni tillkommit 1,200 R:dr till aflönande af ytterligare två

vaktmästare vid Göteborgs postkontor samt 1,200 R:dr till aflöning för expeditörerne

vid de nyinrättade postexpeditionerna i Molkom och Österby, hvaremot

enligt Kongl. Brefvet den 1 sistlidne Maj af gått 800 R:dr, expeditörens

aflöning vid den indragna postexpeditionen i Läxa, så att för närvarande

anslagen å donna stat utgöra................R:dr 611,550: —

har Eders Kongl. Maj:t derutinnan föreslagit följande nya

eller tillökade anslag, nemligen:

för eu reklamationsbyrå: lön och tjenstgöringspenningar åt

en föreståndare....................... ,

till skrifvarebiträden vid 59 postexpeditioner, hvilka sakna

förmånen af dylikt anslag................. ,,

till aflönande vid förefallande behof af tillfälliga biträden,

anställda på grund af 43 § i nådiga instruktionen den

6 November 1863 ...................... ,

till aflöning åt extra resepostexpeditörer........... ,

hvithet anslag sammanförts med det å staten förut medgifna

anslag för resepostexpeditörers aflönande,

till aflönande af en vaktmästare vid hvardera af postkontoren

i Jönköping, Upsala, Carlstad, Sundsvall, Gefle

och Linköping........................ ,

till aflönande af poststationsföreståndare, en förhöjning i nu

uppförda anslag af..................... ,

1,600: —

11,800: —

10,000:

10,800:

3,000: —

_10,000: —

Transport R:dr 658,750: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens undercl. Skrifvelse, N:o 78.

Transport R:dr 658,750: —

till brefbärares aflönande, en tillökning i nuvarande anslag af „ 2,000: —

samt till ersättande, i enlighet med de i Kongl. Brefvet

den 21 April 1865 fastställda grunder, af uppkommande

minskning i postförvaltares sportelinkomster, en tillökning

i det för sagda ändamål å gällande stat medgifna anslag

af............................ „ 2,000: —

med iakttagande af hvilka tillökningar aflöningsstaten för

år 1870 alltså skulle sluta på en summa af......R:dr 662,750: —

Hvad derefter angår indragning sstaten, för år 1869 fastställd till 19,609

R:dr 50 öre, bär densamma blifvit minskad med de personela anslag, som

under år 1868 aflidne Kontorsskrifvaren vid härvarande postkontor Hallström

i lifstiden med 200o R:dr och till Postmästare i Smedjebacken utnämnde förre

Postexpeditören i Anäset Skotte med 700 R:dr å denna stat åtnjöto, men

ökad med den i Kongl. Brefvet den 14 sistlidne Juli Postkommissarien i

Ystad, Ofverstelöjtnanten Nilsson för honom frångången förmån såsom disponent

af dervarande posthus tillagd personel ersättning af 150 R:dr, efter

Indika förändringar denna stat slutar på 18,859 R:dr 50 öre.

Beträffande vidare pensionsstaten, för innevarande år fastställd till 18,600

R:dr, har densamma blifvit minskad dels med den pension, som under år

1868 aflidne förre Postmästaren i Marstrand Olbers derå åtnjutit med 800

R:dr och dels med eu del af den pension, som genom Kongl. Brefvet den

24 Januari 1862 tillagts aflidne Postiljorion Sundboms enka och barn, de

sednare tilldess de uppnått 15 år, nemligen 20 R:dr, hvarigenom donna stat

för närvarande belöper sig till 17,780 R:dr. För beredande af understöd åt

brefbärare, Indika icke vidare anses tjenstbara, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

uppförande å pensionsstaten af ett särskilt anslag af 3,000 R:dr,

hvarigenom donna stat skulle sluta sig på en summa af 20,780 Rall''.

Slutligen har i fråga om förslagsanslagen på omkostnadsstaten, för år

1869 beräknade och fastställda till 1,564,500 R:dr, å anslaget till kontorshyror

och expenser afgått hälften af förra anslaget härtill för Grefle postkontor

400 R:dr, och hela anslaget till indragna postexpeditionen i Laxå 150

R:dr, men tillkommit för nyinrättade postexpeditionerna i Mollton! och Österby

300 R:dr, hvarigenom summan af anslagen på donna stat för närvarande utgör

1,564,250 R:dr. Detta belopp har nu i följd af inträdda förändrade förhållanden

ansetts kunna nedsättas genom minskning af nedannämnda anslag

med följande belopp, nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78:

anslaget till postiljonsbeklädnader med...........R:dr 5,000:

„ „ underhållande af sj öpostförbindelsen mellan Sverige

och Preussen med................ 45,000:

,> för underhållande af sjöpostförbindelse mellan Göteborg

och England, hela anslaget derför .... 9,000

„ „ kostnaderna för utrikes brefvexlingen med .... 20,000

eller tillsammans R:dr 79,000: —

Deremot hafva nedannämnda anslag visat sig behöfva ökas

med följande belopp, nemligen:

anslaget till kontorshyror och expenser med ... 1,650: —

„ „ provisioner åt postförvaltare...... 8,500: —

„ „ resetraktamenten för jernvägs-resepost
expeditörer

med........... 13,000: —

„ „ ved och belysning med........ 2,000: —

„ „ postiljoners beväring med....... 1,000: — 9g 15Q.

Skilnaden mellan

ifrågasatt minskning

i an
-

och förhöjning

slag å omkostnadsstaten utgör således............R:dr 52,850:

med hvilket belopp den närvarande staten skulle minskas, hvarigenom densamma

komme att sluta sig på en summa af 1,511,400 R:dr.

Anslaget till postföringskostnader har af angifna orsaker ansetts höra

till oförminskadt belopp 770,000 R:dr i staten qvarstå, dervid detsamma dock,

till närmare upplysning om dess användande, blifvit fördeladt i följande särskilda

anslag, nemligen:

för postbefordringen å jernvägarne...........R:dr 140,000: _

„ diligens- och postbefordringen å landsväg........ 610,000: —

„ sjöpostbefordringen mellan andra inrikes orter än Gotland

och fasta landet (dertill särskild! anslag förut är

i staten upptaget).................... 20,000: —

tillsammans R:dr

Då till de sålunda för år 1870 föreslagna utgifterna:

770,000:

å aflöningsstaten .....................R:dr 662,750

„ indragningsstaten....................... 18,859

„ pensionsstaten........................ 20 780

„ omkostnadsstaten.......................1 511 400

lägges det af Eders Kongl. Maj:t enligt Riksdagens hemställan

sednast fastställda anslag:

för oförutsedda utgifter..................... 25,000

och beräknas för afkortningar................. 11,210

så uppkommer ett sammanräknad! belopp af....... R:dr 2,250,000

50.

50.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

eller samma summa, hvartill utgifterna vid Postverket för år 1869 blifvit af

Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen beräknade och fastställda.

På grund af de skäl, som äro i den nådiga Propositionen anförda till

stöd för dels redan vidtagna, dels föreslagna förändringar och tillägg uti de

för innevarande år fastställda staterna för Postverket samt med ledning af

hvad i öfrig! i detta ärende förekommit, har Riksdagen funnit sig höra bifalla

det af Eders Kongl. Maj:t nu framlagda förslag till nämnda verks utgiftsstat

för 1870, utom i hvad detsamma rör er dels en förhöjning i det på

aflöningsstaten förekommande anslaget till postexpeditioner af 11,800 R:dr,

att användas till skrifvarebiträden åt 59 postexpeditörer, Indika hittills saknat

dylik förmån, dels upptagande å samma stat af 3,000 R:dr till aflönande

af en vaktmästare vid hvardera af postkontoren i Jönköping, Upsala,

Öarlstad, Sundsvall, (Me och Linköping, dels uppförande å pensionsstaten

af 3,000 R:dr för beredande af understöd åt brefbärare, Indika icke vidare

anses tjenstbar.

I afseende på förstnämnda anslågsförhöjning är visserligen anfördt, att

de i förhållande till lefnadsbehofven nog karga aflöningsförmaner, som tillföllo

postexpeditionernas föreståndare och, till stor del beroende af sportler,

för de flesta nedgingo på samma gång göromålen och ansvaret för dem

ökades, icke medgifva dessa tjensteman att aflöna tillräckligt antal och fullt

dugliga biträden, hvarigenom, när vid inträdande förändringar i posternas

gång en besvärligare tjenstgöring, om än ibland endast af öfvergående beskaffenhet,

blefve en och annan sådan postanstalt ålagd, kunde hända att

förändringen af brist på tillräcklig arbetskraft komme att förfelas och allmänhetens

intresse att åsidosättas. Af det nu anförda synes emellertid framgå,

att de åberopade olägenheterna icke förekomma vid alla expeditioner,

åtminstone icke i lika hög grad på alla ställen. Detta har gifvit anledning

ifrågasätta, huruvida de påpekade förhållandena innebära giltiga skål till en

för samtlige ifrågavarande postexpeditörer lika stor löneförhöjning. Om vid

inträdande förändring i posternas gång en besvärligare tjenstgöring må blifva

en och annan postexpedition ålagd, eger dessutom Generalpoststyrelsen, jemlik!

43 § i gällande instruktion, rättighet använda tillfälliga biträden, för

hvilkas aflönande ett särskild! förslagsanslag blifvit & aflöningsstaten uppförd!.

Beträffande anslaget till sex vaktmästarelöner, genom hvars beviljande i sjelfva

verke! skulle beredas en löneförbättring åt de ifrågavarande postkontorens

föreståndare, h vilka hittills haft åliggande att sj elfva bestrida den underord
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78. 7

Dåde personalens aflöning, synes det Riksdagen, som skulle behöfligheten af

ett sådant anslag lämpligare böra komma under pröfning i sammanhang med

bestämmande af löneförmånerna vid de särskilda postkontoren. Riksdagen

bar derföre ansett förenämnda två anslagsfrågor böra tills vidare uppskjutas

för att komma i öfvervägande vid uppgörande åt förslag till normalstat för

Postverket. Riksdagen har icke heller nu ingått i någon detaljerad profning

af de å aflömngsstaten uppförda särskilda lönebeloppen, af skäl att en sådan

omfattande granskning lämpligast bör ega rum vid den slutliga behandlingen

af nyssnämnda, redan nästa år förväntade normalstat.

Hvad åter angår uppförande å pensionsstaten af anslag för understöd åt

brefbärare, hvilka icke vidare anses tjenstbara, så hafva vid den ifrågasätta

bestämmelsen, —Juft ordinarie brefbärare, hvilken 25 år varit i Postverkets

tjenst använd, må, när för brefbäringens behöriga besörjande sådant finnes

behöflig t, kunna af Generalpoststyrelsen frikallas från vidare tjenstgöring mot

tillgodonjutande från postmedlen under sin återstående lifstid af ett ärligt

understöd af 350 R:dr, intilldess han i behörig ordning kan erhålla afsked

med pension samt derefter skilnaden mellan nämnda belopp och den pension,

som kan honom tillkomma”, -—- betänkligheter förekommit deremot, att

stadgande^ rörande styrkt sjuklighet, viss upphunnen lefnadsålder in. m. dylikt

icke gjorts till vilkor för rättighet att komma i åtnjutande af det föreslagna

understödet, hvilken förmån enligt förslaget skulle kunna komma brefbärare

till godo vid tidigare ålder än den, vid hvilken andra med dem likställde

Statens tjenare undfå pensioner. För den händelse en brefbärare innan

upphunnen pensionsålder skulle befinnas af en eller annan orsak förhindrad

att såsom vederbör bestrida sin befattning, har detta dessutom antagits

höra endast undantagsvis förekomma, och har derföre blifvit ifrågasatt, huruvida

icke en dylik olägenhet heldre borde afhjelpas genom ett tillfälligt understöd

än genom en för alla brefbärare gemensam pensionsförmån. Äfven

med donna frågas afgörande torde derföre böra tills vidare anstå, då densamma

framdeles kan komma i betraktande i sammanhang med nyssnämnda

normalstat.

Slutligen har Riksdagen, beträffande den af Eders Kongl. Maj:t beräknade

slutsumman af Postverkets utgifter för år 1870, ansett någon förändring

deri icke böra vidtagas med anledning af ofvan omförmälda ändringar

i Eders Kongl. Maj:ts förslag, hvarföre anslaget till oförutsedda utgifter ansetts.

höra ökas med ett jemnt tal, motsvarande minskningen å aflönings- och

pensionsstaterna, men anslaget för afkortning^, restitutioner m. m. minskas

med ett för slutsummans jemnande erforderligt belopp.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, som godkänt

upptagande i 1870 års stat af de utaf Eders Kongl. Näjd redan vidtagna,

ofvan omförmälda förändringar i aflömngsstaten, jemväl bifallit, att å namn
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

da stat må uppföras följande af Eders Kong!. Näjd föreslagna nya eller tillökade

anslag, nemligen:

för en reklamationsbyrå: lön och, tfönstgöringspenningar åt en föreståndare

1,600 R:dr;

till aflönande vid förefallande behof af tillfälliga biträden, anställda på

grund af 43 § i nådiga instruktionen den 6 November 1863, 10,000 R:dr;

till aflöning åt extra resepostexpeditörer 10,800 R:dr;

förhöjning i anslaget till aflönande af poststationsföreståndare 10,000 R:dr;

tillökning i nuvarande anslag för brefbärares aflönande 2,000 R:dr; och

till ersättande, i enlighet med de i Kongl. Brefvet den 21 April 1865

fastställda grunder, af uppkommande minskning i postförvaltares sportelinkomster

2,000 R:dr;

hvaremot Riksdagen ansett sig för närvarande icke höra bevilja de af

Eders Kongl. Maj:t föreslagna anslag

af 11,800 R:dr till skrifvarebiträden vid 59 postexpeditioner; och

af 3,000 R:dr till aflönande af en vaktmästare vid hvartdera af postkontoren

i Jönköping, Upsala, Carlstad, Sundsvall, (Jette och Linköping;

kommande derigenom aflöningsstaten att sluta på en summa af 647,950 R:dr.

Likaledes har Riksdagen funnit sig för närvarande icke höra bifalla

Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag af 3,000 R:dr för beredande

af understöd åt brefbärare, hvilka icke vidare ansåges tjenstbara;

hvadan och med iakttagande af ofvannämnda minskningar pensionsstaten blifva

för år 1870 bestämd till 17,780 R:dr.

För indragningsstaten och omkostnadsstaten har Riksdagen, med godkännande

af hvad Eders Kongl. Näjd i afseende å dessa stater äskat, beräknat

de af Eders Kongl. Näjd föreslagna belopp af 18,859 R:dr 50 öre

för den förra och 1,511,400 R:dr för den sednare af nämnda stater.

Anslaget till oförutsedda utgifter är, i följd af minskningar i aflöningsoch

pensionsanslagen, för år 1870 förhöj dt med 18,000 R:dr eller till 43,000

R:dr; hvaremot, för jemnande af slutsumman, anslaget till afkortning^!*, restitutioner

m. in. blifvit med 200 Rall* nedsatt till 11,010 R:dr 50 öre.

Då sålunda slutsummorna i Postverkets stat för år 1870 uppgå till följande

belopp, nemligen:

indragningsstaten ........

pensionsstaten..........

omkostnadsstaten........

oförutsedda utgifter.......

afkortning!!!*, restitutioner in. m.

R:dr 647,950

—

„ 18,859

50.

„ 17,780

—

„ 1,511,400

—

„ 43,000

—

„ 11,010

50.

R:dr 2,250,000

—

är det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

är det under sjunde Hufvudtiteln uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräknadt

att af postmedlen direkte utgå, till Postverket af Riksdagen för år

1870 bestämdt till 2,250,000 R:dr.

Tullverket.

3:o. I anledning af det genom nådig Proposition den 31 Januari

1868 till då församlade Riksdags pröfning öfverlemnade förslag till normalstat

för Tullverket, att gälla från början af år 1869, uti hvilken stat det för

en del af tullpersonalen förut brukliga aflöningssätt medelst uppbördsprovision

blifvit utbytt mot tulltjenstemännens aflönande medelst fasta, till siffran

i staten utsätta aflöningsbelopp, fördelade i lön och tjenstgöringspenningar,

så att för hvarje tjensteman uppförts under förstnämnda titel så stor del af

den honom bestådda aflöning, som ansetts böra ligga till grund för den honom

efter erhållet afsked tillkommande pension, och återstoden upptagits under

titeln tjenstgöringspenningar, anförde Riksdagen, uti underdånig skrifvelse

den 13 Maj 1868, bland annat, att den väl funnit sig böra godkänna

berörda, af General-tullstyrelsen tillstyrkta och af Eders Kongl. Maj:t gillade

förändring i aflöningssättet, men att Riksdagen, enär det, för att ett sådant

nytt aflöningssätt skulle kunna vinna tillämpning, fordrades att nuvarande

tj ensteinnehafvare äfven ingingo på den föreslagna staten, ansåge nödigt, att

tjenstemännen först hördes, huruvida de vore dertill benägne, och att resultatet

deraf förelädes Riksdagen, innan löneregleringen blefve slutligen fastställd,

hvarföre ock Riksdagen, jemte anmälan att flen godkänt nyssberörda

förslag till stat för Tullverket att gälla för år 1869, tillika underdånigst anhöll,

att, sedan de bland Tullverkets tjensteman, som sina befattningar eller

den dem tillagda uppbördsprovision undfått, utan föreläggande att åtnöjas

med framdeles skeende annan lönereglering, blifvit herde, huruvida de på nedan

omförmälda vilkor ville ingå på berörda, för år 1869 godkända stat,

och sedan utredning skott, huruvida tjenstemännens vid Tullverket sportler

skulle kunna till Statsverket indragas, Eders Kongl. Maj:t villo för Riksdagen

åter framlägga förslag till normalstat för nämnda verk; och hemställde

Riksdagen i sådant afseende för öfrigt:

att, dels enär tvekan inom Riksdagen uppstått rörande lämpligheten

af nuvarande styrelse-organisationen, med departements-chefer, ställde emellan

den allenabeslutande General-tulldirektören, å den ena sidan, samt cheferne

för kansliet och de särskilda kontoren, å den andra, samt dels med hänsigt

till ett hos Riksdagen väckt förslag, att alla tulldistriktchefsembetena måtte

i män af inträffande ledigheter indragas, Eders Kongl. Maj.''t täcktes besluta,

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

att, derest intill 1869 års Riksdag ledighet skulle yppas bland departementscheferne,

distriktcheferne eller inom General-tullstyrelsens kansli, kammar- och

revisionskontor, dessa tjänster skulle endast på förordnande och tillsvidare

tillsättas;

att derjemte förordnas måtte, att, vid tillsättande af öfriga vid Tullverket

ledigblifvande befattningar, tjenstemännen skulle tillförbindas underkasta

sig den lönereglering, som genom antagande af en normalstat för detta

verk framdeles kunde varda af Riksdagen beslutad;

att, då vid flera mindre tullkamrar uppbörden ej motsvarade förvaltningskostnaden,

Eders Kongl. Maj:t ville låta tillse, om och på hvilka orter

indragning af smärre förtullningsplatser kunde ega rum;

hvarförutan Riksdagen i underdånighet meddelade, att densamma i afseende

på aflöningsstatens tillämpning beslutit:

att den tjensteman, som icke före 1868 års utgång bos General-tullstyrelsen

anmält sig vilja ingå på de beträffande hans innehafvande tjenst i

1869 års stat upptagna bestämmelser och underkasta sig de nya eller förändrade

stadganden, hvilka i fråga om rättighet till pension af Statens medel

framdeles kunde varda i vederbörlig ordning till allmän efterrättelse meddelade,

samt afsåga sig alla anspråk på sportelersättning, om nuvarande

sportler komme att upphöra, skulle vara pligtig att för framtiden, så länge

han förblefve vid samma tjenst, åtnöjas med de löneinkomster och den pensionsrätt,

hvartill 1868 års stat föranledde;

att, derest de förändringar, som följde af tillämpningen utaf 1869 års

stat, icke för framtiden komme att vinna fastställelse, de tjensteman, som

förklarat sig vilja på berörda stat ingå, skulle, om de så önskade och icke

åtnöjdes med de löneförmåner, som i den blifvande normalstaten bestämdes,

vara berättigade att såväl för år 1869 som framgent åtnjuta de löneinkomster

och den pensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranledde; samt

att godkännandet af 1869 års stat icke finge anses medföra någon förändring

i de vilkor i. (ifrigt, hvarunder tulltjenstemännen innehade sina tjenstår,

eller minskning i rättigheten att dem förflytta, vare sig till annan ort

eller på pensionsstat, som General-tullstyrelsen nu tillkomma.

I följd häraf har Eders Kongl. Maj:t, som uti den nådiga Propositionen

angående Statsverkets tillstånd och behof äskat, att det till Tullverket

direkte af tullmedlen utgående förslagsanslaget måtte bestämmas till 1,997,000

R:dr, under den 12 sistlidne Februari uti nådig Proposition till Riksdagens

granskning ånyo framlagt en normalaflöningsstat för Tullverket att gälla från

och med år 1870, äfvensom stater för öfriga utgifter och omkostnader vid

Tullverket under nämnda år, samtliga dessa stater sådana de blifvit af Eders

Kongl. Näjd för dess del gillade; dervid Eders Kongl. Näjd jemväl yttrat

sig rörande de hos sednare Riksdag, på sätt bär ofvan blifvit förmäldt,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

väckta frågorna dels om lämpligheten af nuvarande departementschefs- och

distriktchefsbefattningars bibehållande, dels om upphörande af smärre förtullningsplatser

och dels om indragning till Statsverket af fulltjenstemännens

sportler.

I afseende å departementschef s-platserna hade General-tullstyrelsen

anfört, hurusom den ansåge, att departementschefernas liksom förmedlande

ställning emellan den allenabeslutande General-tulldirektören, å ena, samt

kansli- och kontorscheferna, å andra sidan, just innefattade ett giltigt bevis

för platsernas lämplighet. Enär General-tulldirektörens kall fordrade, att han,

oförhindrad af ärendenas så att såga mekaniska handläggning, kunde med

oaflåtlig uppmärksamhet följa och öfvervaka gången af Tullverkets vård och

skötsel i det hela, men till kansli- och kontorschefernas deremot hörde att i

detalj utreda och till expedition eller annan beslutad eller i allmänhet föreskrifven

åtgärd befordra hos General-tullstyrelsen förekommande mål, så hade

departementschefernes uppgift, att på samma gång utöfva en nödig kontroll

på de sednares åtgöranden och med den mogenhet i omdöme, hvilken i följd

af deras mera omfattande ämbetsverksamhet herde kunna hos dem förväntas

och fordras, ärendena till afgörande hos General-tullstyrelsen föredraga, synts

Styrelsen höra i och för sig gorå deras platser icke blott lämpliga och ändamålsenliga,

utan äfven nödvändiga; hvarjemte deras åliggande, att under

General-tulldirektören å de till hvardera^ departement hörande ärenden och

en hvar särskild t underordnade tulladministrationer hafva speciel vårdnad och

uppsigt, icke saknade sin störa vigt vid bedömandet af den uppkastade frågan

om embetenas behöflighet. Dessutom och om å ena sidan riktigheten

af den anordning icke kunde ifrågasättas, enligt hvilken beslutanderätten i

de rent administrativa embetsverken blifvit lagd ensamt i chefens för verket

hand, syntes å en annan sida den motvigt mot förhastade beslut, som departementschefernes

egenskap af ansvarige, rådgifvande ledamöter vore egnad

att åstadkomma, i långt högre grad än omedelbart under verkets chef stående

och inför honom föredragande kansli- och kontorstjenstemän, icke heller

höra lemnas utan ett i Styrelsens tanke förtjent afseende. I kraft häraf och

då ärendenas vigt och mångfald icke medgåfvo någon förminskning i Styrelsens

tjenstemannapersonal på det hela, utan förändringen, om den vidfoga,

säkerligen skulle komma att hufvudsakligen bestå allenast i afskaffande!

af de ifrågavarande ledamotsbefattningarnes benämning, både det synts Styrelsen,

som dessa befattningars, likasom tjensteman i Styrelsens kansli- och

kontor, tillsättande på ordinarie stat icke heller vid inträffande ledigheter

efter liden för då nästföljande riksdag herde göras beroende på den till

en möjligen aflägsen tidpunkt hänvisade utgången af frågan om förändrad

organisation af rikets centrala embetsverk.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Eders Kong!. Maj:t, som funnit hvad General-tullstyrelsen sålunda anfört

rörande lämpligheten af att bibehålla departementschefsbefattningarne

hos Styrelsen innefatta fullt öfvertygande skäl för att någon indragning af

berörda befattningar åtminstone för närvarande icke bör ifrågakomma, har

alltså låtit de lör samma befattningar nu bestämda aflöningar fortfarande i

aflöningsstaten qvarstå.

Äfven Riksdagen har funnit den i ämnet nu lemnade utredning nogsamt

ådagalägga, att de hos General-tullstyrelsen anställde departementschefer

äro under nuvarande förhållanden oundgängligen nödiga, hvadan Riksdagen

bifallit Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att dessa befattningar

nu må bibehållas.

1 fråga åter om distriktchefs-befattningarne både General-tullstyrelsen,

uti dess i anledning af Riksdagens framställning afgifna Utlåtande, anfört,

hurusom den omständigheten, att dessa befattningar tid efter annan från ett

större antal minskats till sitt nuvarande ringare, naturligen gifvit anledning

till den föreställning, att äfven de distriktchefsposter, om hvilkas afskaffande

tillförene ej varit fråga, skulle kunna indragas, och att sådant redan nu

kunde låta sig gorå. General-tullstyrelsen vore dock på bär nedan uppgifna

skål af den mening, att så icke vore förhållandet.

Vid tiden för Styrelsens af Tullverket sednast^ organisation år 1825

både tulldistriktcheferne varit till antalet icke mindre än sex, eller en för

hvardera af Gotlands, sydöstra, södra, vestra och norra, samt för inre bevakningsdistrikten.

Af befattningarne qvarstodo nu endast de i vestra, södra

och sydöstra distrikten, den i sistnämnda distrikt, enligt redan fattadt beslut,

likväl icke längre, än till dess den nuvarande innehafvaren af distriktchefsplatsen

komme att derifrån afgå.

Behöfligheten af dessa embeten vore i General-tullstyrelsens tanke hufvudsakligen

beroende på beskaffenheten af sj elfva tullagstiftningen. Vore

denna sådan att, på hvad ort och under Indika förhållanden som helst,

oloflig varuförsel beredde lagbrytaren betydande vinst, så torde icke någonstädes

en af de dagliga tullbehandlingsbestyren oupptagen öfverbefälhafvare

för en talrik bevakningspersonal kunna umbäras, och häraf funne anställandet

år 1825 utaf sex tulldistriktchefer äfven säkerligen sitt lulla berättigande.

Inträdde sedermera, såsom med de Svenska tulltaxorna varit fallet, eu nästan

jemnt fortgående förändring från förbud och öfverdrifna tullsatser till

allmän ut- och införselfrihet mot sådana, der tull egde rum, jemförelsevis

lindriga utgifter, som de nu i allmänhet gällande, så bortfölle ock behofvet

af dessa chefer på orter, der den med tullförsnillning förenade vinsten icke

vidare vore nog stor, att annat än undantagsvis förmå besegra den pligtkänsla

och böjelse för laglydnad, som man vore berättigad antaga hos mängden

alltid förefinnas. För några tiotal af år tillbaka hörde försök till öfver
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

trädelse af tullförfattningarne på kusterna af Småland och Öland till ordningen

för dagen, och sådant torde icke varit eu bland de minst verkande anledningarne

dertill, att distriktchefen i sydöstra tulldistrikt^, hvilken från

början var stationerad i Carlshamn och sedermera i Carlskrona, slutligen

blef förflyttad till den mera centralt belägna staden Calmar. Med de tullbestämmelser,

som under det sednare årtiondet varit gällande, både det visat

sig, att oloflig införsel af varor på Smålands och Ölands kuststräckor från

de Danska och Tyska orter, med hvilka städerna i Calmar län förnämligast

egde handelsgemenskap, icke vore att hädanefter befara i någon mån, som

gjorde kostsammare bevakningsanstalter der än på rikets nordligare orter

behöfliga, och så snart erfarenhet härom vunnits, både ock det omförmälda

beslutet utverkats, att förenämnda län ej vidare skulle af distriktchef öfvervakas,

utan med embetets indragning den delen af distriktet, som utgjordes

af provinsen Blekinge, förläggas under chefens i södra tulldistriktet embetsverksamhet.

På kusten från Blekingska gränsen mot Småland ända till gränsskilnaden

mellan Sverige och Norge vid Idefjorden ställde sig förhållandena helt

olika, De på en stor del af donna till utlandet närmare angränsande kuststräcka

belägna Svenska handelsplatserna stodo i en, utan afseende på årstid,

nära nog oafbruten sjöfartsförbindelse med främmande orter, och utefter hela

längden af Öresund egde daglig, att icke säga stundlig kommunikation med

Danska landet rum, icke blott med större ångbåtar och segelfartyg, utan äfven

medelst roddbåtar, så grundgående, att varulossningar ur dem läte sig verkställas

hvar som helst på Svenska kusten. Då städerna bär läge på jemförelsevis

ringa afstånd från hvarandra, och då föreståndarne för de tullplatser,

uti och i grannskapet af hvilka tullbevakningspersonalen vore stationerad,

naturligen icke egde att utsträcka sin tillsyn och myndighet utanför eget distrikt,

skulle, i saknad af tulldistriktchef såsom öfverbefälhafvare, nödvändigt äfven

komma att saknas den sammanhållning af bevakningsstyrkan och den enhet

i dess användande, hvarförutan det dubbla ändamålet med densamma, att

förekomma eller upptäcka oloflig varuinförsel, säkerligen skulle alldeles förfelas,

såsom ofta endast beroende på personalens skyndsamma förflyttning vid inträffande

behof från en till annan för tillfället mera hotad punkt.

I betraktande såväl af det nu anförda, som ock, hvad särskilt anginge

chefen för vestra tulldistriktet, deraf att i Göteborg, hvarest han vore stationerad,

icke blott mångfalden af tullförvaltningsmyndigheterna på stället också

fordrade ett gemensamt öfverhufvud, utan äfven den der fallande tulluppbörden,

uppgående till omkring en tredjedel af hela rikets, ansetts kräfva en specielare

kontroll, som af donna distriktchef utöfvades, och visserligen herde ur

synpunkten af Statsverkets säkerhet finnas vara väl behöflig; så och enär i

Malmö en tilltagande trafik torde inom kort gorå en liknande fördelning jern
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

väl der af tullförvaltningsbestyren ändamålsenlig och uppbördsväsendets ställande

under närmare uppsigt af distriktchefen likaledes behöflig^, hade det åt

enskild motionär vid sednare riksdag framställda förslag om jemväl dessa

begge distriktchefsembetens indragning, hvilket föranledt Riksdagens begäran

om deras uppehållande, i händelse af inträffande ledighet, till en början intill

då nästkommande riksdag genom förordnande, synts General-tullstyrelsen vara

mindre välbetänkt och icke höra hvarken vid eu blifvande riksdag eller

af Eders Kongl. Maj:t under för handen varande omständigheter vinna vidare

afseende.

Med gillande af de utaf Styrelsen åberopade skål för bibehållande af

distriktchefsbefattningarne i vestra och södra tulldistrikten, har Eders Kongl.

Maj:t jemväl låtit de för samtlige distriktcheferne bestämda aflöningar förtärande

i aflöningsstaten qvarstå.

De af General-tullstyrelsen anförda, bär ofvan omförmälda motiver för

bibehållandet af distriktchefsplats erna synas otvetydigt ådagalägga, att deras

verksamhet hufvudsakligen afser ledningen af och uppsigten öfver den yttre

bevakningen. Det var väl äfven från en sådan uppfattning sednaste Riksdag utgick,

då den ifrågasatte dessa befattningars indragning. Då emellertid det

torde medgifvas, att oloflig varuinförsel numera i allmänhet icke bedrifves i

någon större omfattning eller såsom yrke, utom å kusterna af Skåne och

möjligen sydligare delen af Kålland, lärer den verksamhet, som en i Göteborg

förlagd distriktchef kan till hämmande af sådan varuinförsel utveckla,

icke kunna vara af synnerligt värde. Snarare torde det befinnas vara en

hinderlig omgång, att alla rapportör och order skola passera distriktchefens

expedition. För ernående af ett lyckligt resultat i afseende på hämmande och

upptäckande af oloflig varuinförsel erfordras i främsta rummet en fullt pålitlig

bevakningspersonal, som är noga bekant med ortens förhållanden i fråga om

såväl lokal som personel'', och samverkan emellan denna personal bör åstadkommas

direkt och utan afl omgång. Den nödiga kontrollen utöfvas otvifvelaktigt

både säkrast och lättast å hvarje plats af närmaste tullkammare. Om

i Skåne, der en större bevakningspersonal fortfarande kan åtminstone vissa

tider af året vara erforderlig, någon särskild! kontrollerande och ledande

myndighet må vara af behof påkallad, bör donna befattning lämpligen uppdragas

åt en person, vid hvars tillsättande afseende uteslutande fästes vid de

egenskaper, som för en sådan yttre tjenstgöring erfordras.

General-tullstyrelsen har visserligen i afseende å chefen för vestra tulldistriktet

anfört, att i Göteborg, hvarest han vore stationerad, icke blott

mångfalden af tullförvaltningsmyndigheterna på stället också fordrade ett

gemensamt öfverhufvud, utan äfven den der fallande tulluppbörden, uppgående

till omkring en tredjedel af hela rikets, ansetts behöfva en specielare

kontroll, som af denne distriktchef utöfvades. Såvidt Riksdagen af den för

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

distriktcheferne [utfärdade instruktionen kunnat inhemta, är dock bemälde embetsman

icke i besittning af den magt, att han kan öfver tullförvaltningsmyndigheterna

utöfva något förmanskap, som vare sig för det allmänna eller för

trafiken är af någon vigt; och med nutidens lättade kommunikationer skulle

det väl icke ens vara lämpligt att emellan bemälda myndigheter och Generaltulldirektören

bilda eu särskild instans. I fråga om uppbörden torde utan

särskild kostnad en ständig och direkt kontroll både kunna och höra anordnas,

till vida större säkerhet än den som kan af distriktchefen utöfvas.

Af dessa skål och då obehöhigheten af distriktchefs-embetet i sydöstra

distriktet äfvensom den der anställde sekreterare och tullfiskal är af vederbörande

medgifven, torde tulldistriktchefs-befattningarne redan nu kunna indragas

och deraf följer jemväl indragning af de hos hvardera distriktchefen

anställda en sekreterare och en vaktmästare äfvensom anslag till en e. o.

kanslist och till skrifbiträde.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt har Riksdagen icke kunnat bifalla

Eders Ivongl. Maj:ts nådiga förslag om bibehållande af distriktchefsbefattningarne,

_ utan besluta, att samtliga dessa embeten, jemte dervid anställda

expeditioner, böra vid slutet af innevarande år indragas, hvarjemte

Riksdagen för den tjensteman, som af Eders Kong!. Näjd kan blifva förordnad

att utöfva högsta befälet öfver den yttre tullbevakningen i Skåne, uppfört

i staten en summa af 6,000 R:dr, att utgå med 3,500 R:dr såsom lön,

1,500 R:dr såsom tjenstgöringspenningar och 1,000 såsom ersättning för resekostnader;

och får i sammanhang härmed Riksdagen anhålla, att Eders

Kongl. Näjd täcktes till näst sammanträdande Riksdag afgifva förslag i fråga

om de belopp som anses böra nuvarande innehafvande af samtliga de indragna

tjensterna å indragningsstat tillkomma.

De af Riksdagen sålunda beslutade förändringar föranleda i det framlagda

förslaget till aflöningsstat minskning med följande belopp, nemligen:

inom vestra distriktet:

för 1 distriktchef........................... g 000: _

„ 1 distriktchefs-sekreterare och tullfiskal............ 2,500: _

„ 1 vaktmästare.......................... 700: _

,, 1 e. o. kanslist.......................... 000: —-

77

77

77

77

inom södra distriktet:

1

1

1

1

distriktchef...............

distriktchefs-sekreterare och tullfiskal

vaktmästare..............

skrifvarebiträde............

. . . 7,500: —

. . . 2,500: —

700: —

400: - Rall'' 22,900: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Transport li:dr 22,900: —

hvaremot afiöningsstaten ökas dels med de enligt 1868 års

stat uppförda aflöningsbelopp för tullfiskalen i vestra distriktet

............................. 1,800.

för dito dito i södra dito................ 1,200: —

dels ock med aflöningen för den tjensteman, som bör

erhålla befälet öfver den yttre tullbevakningen i Skåne,

nemligen 3,500 R:dr i lön, 1,500 R:dr i tjenstgöringspenningar

och 1,000 R:dr såsom ersättning

för resekostnader, eller tillhopa............. 6,000: 9,000: —

hvadan nedsättningen i aflöningsstatens anslag utgör. . . . R:dr 13,900: —

Vidare kommer minskning jemväl att ega rum dels i anslaget till öfver

gångsaflöningsstat med de för distriktchefen i sydöstra distriktet samt den

hos honom anställde sekreterare å nämnda stat uppförda belopp, tillhopa

6,400 R:dr, och dels i förslagsanslaget till öfver gångsstaten för uppbördsprovision

med de belopp, som för närvarande beräknas utgå till de distriktchefer,

hvilka åtnjuta sådan aflöningsförmån, eller dem i Göteborg och Calmar, med

tillhopa i rundt tal 12,000 R:dr.

Då ledning saknas för beräknande af de belopp, som vid nästkommande

riksdag kunna blifva till utgående från indragning sstaten anvisade åt innehafvarne

af nyss omförmälda tjenstebefattningar, har det synts Riksdagen

lämpligast att förhöja det af Eders Kong!. Maj:t för indragningsstaten föreslagna

anslaget med summan af de belopp, hvarmed afiöningsstaten, öfvergångsaflöningsstaten

och öfvergångsstaten för uppbördsprovision blifvit minskade.

I fråga om indragning af smärre förtullningsplatser har Eders Kongl.

Maj:t funnit någon så beskaffad åtgärd icke för närvarande vara af omständigheterna

påkallad, eller med någon egentlig besparing i kostnad kunna

ega rum, vare sig i afseende på de af Riksdagen särskild!: anmärkta Gotländska

landthamnarna eller andra förtullningsplatser; och Riksdagen har,

med hänseende till hvad General-tullstyrelsen rörande denna fråga anfört,

Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag i denna del bifallit.

Vidkommande förslaget om indragning af tulltjenstemännens sportler

hade General-tullstyrelsen ansett indragning af lösen för fullmagter och resolutioner

samt sigillpenningar utan olägenhet kunna ega ram, men deremot

af anförda skål ansett öfrige Tullverkets tjensteman nu tillkommande sportler

höra fortfarande få till bemälde tjensteman utgå; dervid btyrelsen beträffande

auktionsprovision andragit, hurusom ändamalet att Kronans fördel skulle

vid skeende försäljningar blifva desto sorgfälligare tillgodosedd, kunde antagas

hafva utgjort egentliga anledningen till bestämmande såsom sportel åt

auktions
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78. 17

auktionsförrättare!! af viss procent å försäljningssumman. Denna inkomst

hade annorstädes än i Stockholm och Göteborg icke uppgått till något betydligare

belopp, men vore af så stor föränderlighet, att då till exempel, efter

hvad upplyst blifvit, densamma i Stockkolm på sednare tider utgjort i medeltal

årligen omkring 2,000 R:dr, både den under år 1867 derstädes icke

bestigit sig till mer än 270 R:dr 55 öre, under det att donna sportel samma

år i Göteborg, med ungefär lika stor varuförtullning som Stockholm, uppgått

till 3,107 R:dr 17 öre. Den ojemförligen större delen af ifrågavarande

provision, hvilken i nu omförmälda. begge städer tillfälle innehafvare!! af de

förenade konfiskations-, inspektörs och tullkassörs-befattningarne, men å öfriga

tullplatser dessas föreståndare eller i allmänhet dem, som förrättade auktionen,

inflöte för försäljning af sjöskadad! gods. Antagligt vore emellertid,

enligt Styrelsens tanke, att donna inkomst komme med tiden att väsendtligen

nedgå, nemligen i den mån äfventyret af sådan varuförskämning måste förminskas

i följd af det tilltagande användandet äfven för godstransporter af

säkrare och mera snabbgående angbåtar i stället för de af ogynnsam vind

och väderlek mera beroende och derigenom för sjöskador mera blottställda

segelfartygen. De delar åter af donna provision, som utginge för konfiskeradt

_ och för strandvraksgods, och hvilka äfven blifvit genom särskilda författningar

tjenstemännen medgifna, lemnade i samma mån endast ringa inkomst,

under det att donna, genom försäljningarnes verkställande ofta på aflägsna

platser och genom bestyret med fördelning af beslagarean delar, bergarelöner

m. m. vore att anse såsom valberättigad.

Någon indragning till Statsverket af dessa begge sednare slag af auktionsprovision

syntes ej böra ega rum, och icke heller af provisionen för försålda

sjoskadade varor, dels emedan den, lika med provisionen för andra försäljningar,

utgjorde en ändamålsenlig uppmuntran till beredande dervid af

Kronans bästa, dels ock, hvad Stockholm och Göteborg anginge, derföre att

denna inkomst, äfven oaktadt dess störa föränderlighet och tillfälliga beskaffenhet,

blifvit af Styrelsen vid afgifvande af sednaste förslag till normalstat

ansedd innefatta én oundgängligen behöflig tillökning i de för konfiskationsoch

kassörsbefattningarne uti nyssnämnda städer ifrågasätta, sedermera af

Riksdagen och Eders Kongl. Maj:t för år 1869 beviljade ordinarie aflöningsbelopp.

På dessa tjensteman hvilade nemligen, med afseende å beskaffenheten af

deras befattningar och betydenheten af de allmänna medel de innehade, i ansvarighetshänseende

fullkomligt lika stort förtroende, som på de i dessa städer anställde

uppbördstullförvaltare, under det att å dessa sednare, om ock vida större penningebelopp

gingo genom deras händer, kontrollen mot kassaförskingring likväl med

ojemförligt större noggrannhet kunde föras än å de förra, enär uppbördstullförvaltaren

med de till honom ingående medel endast både leverering^'' men icke såsom

Bih. till Riksd. Prat. 1869. 10 Satnl. 1 Afd. 1 Rand. 9 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

tullkassören några till tiden ofta obestämda utbetalningar att fullgöra. Aflöningen

för tullkassören i Stockholm och i Göteborg syntes derföre visserligen

ingalunda böra vara väsendtligen lägre än för den förra, men hade, just med

hänsigt till ifrågavarande sportelinkomst, af styrelsen vid förenämnda tillfälle

föreslagits till belopp, som med icke mindre än 1,500 R:dr understiger den

för uppbördstullförvaltaren, och hade derföre General-tullstyrelsen, som icke

funnit sig nu höra häruti tillstyrka ändring, endast ansett sig, med anledning af

den väckta frågan om sportelindragning, föranlåten hemställa, att, om sagda

provision skulle finnas höra till Statsverket öfverflyttas, den fixa aflöningen

för konfiskations-, inspektörs- och tullkassörstj ensterna i Stockholm och Göteborg

måtte höjas med åtminstone 1,000 R:dr, samt dervid ordinarie lönen

bestämmas till 3,000 R:dr och tjenstgöringspenningarne till 2,000 R:dr.

Eders Kongl. Näjd, som, i öfverensstämmelse med General-tullstyrelsens

hemställan, föreslagit, att indragning af den hos Styrelsen fallande lösen för

fullmagter och resolutioner äfvensom sigillpenningar måtte, på sätt i likartad

fall blifvit genom nådiga Kungörelsen den 7 Mars 1835 förorda adt för Eders

Kongl. Maj ds Kansli, verkställas medelst omförmälda afgifters utbytande emot

motsvarande stämpelpappersafgift, har, beträffande (Kriga ifrågavarande sportler,

funnit, i betraktande af hvad Styrelsen i afseende derå anfört, någon indragning

af samma sportler nu icke höra ega rum, med undantag af auktionsprovision

för försäljning af sjöskadad! gods, i afseende å hvilken provision

något giltig! hinder för dess indragning till Statsverket syntes Eders

Kongl. Majd icke förefinnas. Då emellertid General-tullstyrelsen upplyst, att

ifrågavarande provision vid uppgörande af normalstatsförslaget tagits i beräkning

såsom en oundgängligen behöflig tillökning i aflöningen för innehafvare

af de förenade konfiskations-, inspektörs- och tullkassörsbefattningarne i

Stockholm och Göteborg, så ansåge Eders Kongl. Näjd indragning af berörda

provision icke kunna ske, utan att åt nämnde båda tjenstemän bereddes

godtgörelse för hvad de genom en sådan indragning skulle i inkomster

förlora, hvarföre ock den för hvardera i General-tullstyrelsens statsförslag uppförda

aflöning blifvit af Eders Kongl. Majd ökad med 500 R:dr- i lön och

500 R:dr i tjenstgöringspenningar, så att bemälde båda tjenstemän skulle

hvar för sig i aflöning erhålla 5,000 R:dr.

Riksdagen har, med hänseende till hvad i denna fråga förekommit, godkänt

hvad Eders Kongl. Majd föreslagit derom, att ej mindre den hos General-tullstyrelsen

fallande lösen för fullmagter och resolutioner äfvensom sigillpenningar,

än äfven auktionsprovision för försäljning af sjöskadad! gods

må till Statsverket indragas, men öfriga sportler, som för närvarande Tullverkets

tjenstemän tillkomma, fortfarande få till dem utgå.

Det af Eders Kongl. Näjd nu framlagda förslag till normalstat för

Tullverkets embets- och tjenstemän samt betjente har Riksdagen egna! eu

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

sorgfällig granskning, hvilken dock ej kunnat innebära pröfning af alla förslagets

detaljer, enär Riksdagen icke kan om affärsrörelsen och deraf bex

roende förtullnings- och bevakningsförhållanden ega den noggranna kännedom,

som erfordras för att kunna rätt bedöma, huru många tjensteman af

olika grader och löneklasser, som kunna vid hvarje särskild station vara erforderliga,

och Riksdagen anser sig af sådan anledning icke höra inlåta sig

på ett specifikt bestämmande af personalstat för hvarje särskild tullstation,

helst många på allmänna rörelsen inverkande förhållanden nödvändigtvis

framkalla täta vexlingar i behofvet af förtullnings- och bevakningspersonal,

Indika gorå det olämpligt att för donna personal fastställa en normalstat i

den mening, att tjensteman och betjening vid hvarje tullplats derigenom

skulle till antalet bestämmas. Ordnandet af dessa förhållanden, bestämmandet

af den tillökning i personal, som vid den ena stationen kan erfordras,

under det att vid en annan eu minskning kan ega rum, har synts höra åt

Eders Kongl. Näjd öfverlemnas, sedan aflöningsbeloppen för de särskilda

tj enstegraderna blifvit bestämda och ett anslag för aflöning åt förtullningsoch

bevakningspersonalen af Riksdagen till beloppet faststäldt.

Riksdagen har dock af flera skål ansett sig icke kunna till grund för

ett sådant bestämmande af aflöningen för nämnda personal taga den af Eders

Kongl. Näjd framlagda normalstaten. På donna upptagas nemligen lönebelopp,

uppgående till vid pass 45,000 R:dr för åtskilliga inloppsstationer, vid

hvilka större delen af tjenstepersonalen ansetts kunna indragas, så snart ny

tullstadga hunnit utfärdas. Vidare äro visserligen omkring 100 tjenstebefattningar

föreslagna till indragning, men det synes Riksdagen, som vore det

oaktadt på ett och annat ställe upptagen en talrikare personal, än som numera

kan vara af behof påkallad. Jemväl har Riksdagens uppmärksamhet

fästats vid den icke obetydliga lönetill ökning, som enligt normalstaten skulle,

i jemförelse med 1868 års stat, tillkomma åtskilliga tjensteman och betjente,

ehuru för flere af dem hvarken stigande förtullning på tj enstgöringsorten eller

eljest ökad rörelse derstädes synts gifva skälig anledning till en sådan

åtgärd. Denna löneförhöjning utgör sammanräknad ej mindre än omkring

90,000 R:dr. Af skäl, som bär ofvan blifvit antydda, har likväl Riksdagen

ansett sig icke höra vidtaga den speciela revision af lönebeloppen, som synes

erforderlig, utan har det synts Riksdagen lämpligare att derom hos Eders

Kongl. Näjd gorå underdånig framställning.

Vid en sådan revision af förslaget till normal-aflöningsstat torde äfven

andra förhållanden höra uppmärksammas. Den i förslaget upptagna fördelning

af lönebeloppen i lön och tjenstgöringspenningar synes icke vara uppgjord

efter några bestämda grunder, hvarförutan inom flera tj enstegrader förefinnes

en alltför stor mångfald af lönekategorier, hvilken på pensionsförhållandena

menligt inverkar. Detta missförhållande ökas ännu mera, då af

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

de ålderstillägg, Indika på vissa stationer tjensteman och betjente af åtskilliga

grader förunnats, en de! tillägges sjelfva lönen. Häraf uppkommer, att då

för en del tjensteman tjenstgöringspenningarne uppgå till hälften af hela lönebeloppet,

de åter för andra utgöra endast V9:del af samma belopp, hvarigenom

pensionerna för samma grader blifva, utan synbar anledning, olika

bestämda.

Då Riksdagen således icke kunnat nu fastställa någon normalstat för

förtullnings- och bevakningspersonalen, samt vid sådant förhållande det icke

synts lämpligt, att den delen af normalstaten, som afser General-tullstyrelsens

aflöning, nu skulle till särskild pröfning företagas, får, jemte anmälan härom,

Riksdagen i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t behagade låta det

nu framlagda förslaget undergå ytterligare granskning, i ändamål att en mot

1868 års stat förhöjd kostnad för förtullnings- och bevakningspersonalens aflönande

måtte, så vidt möjligt är, undvikas, att lönerna måtte jemnare ordnas

inom hvarje tjenstegrad och aflöningen i öfrigt genom tjenstgöringspenningar

afpassas efter göromålens mängd och beskaffenhet, samt ålderstillägget,

der sådant gifves, i allmänhet tilläggas tjenstgöringspenningarne; och har

emellertid Riksdagen medgifvit, att under år 1870 den för innevarande år

fastställda aflöningsstat, med de i det nu framlagda förslaget vidtagna förändringar,

må fortfarande tillämpas under de vilkor i öfrigt, som vid sist-''

lidne Riksdag bestämdes.

Förslagsanslaget till Pensionsstaten för af skedade tjensteman och letjente,

i innevarande års stat uppfördt med 159,000 R:dr, är nu af Eders Kongl.

Näjd upptaget till 156,000 R:dr.

Mot beräkningen af detta belopp har någon erinran icke förekommit,

men Riksdagens uppmärksamhet har fästats derpå, att pensionsvilkoren för

Tullverkets personal icke öfverensstämma med de för öfrige civile tjenstemäns

pensionering gällande vilkor. Enligt äldre stadgande äro civile tjensteman i

allmänhet till pension berättigade, då de antingen vid 70 års ålder tillbragt

minst 30 år i oafbruten tjenst, eller vid 65 års ålder och vid pass 40 års

tjenstetid styrkt sig vara till helsan försvagade. De vid Tullverket anställde

embets- och tjensteman samt betjente äro deremot, enligt särskilda nådiga

föreskrifter, berättigade dels till hel pension, motsvarande hela ordinarie lönebeloppet,

då de i och för tj ensten blifvit genom yttre våld eller andra styrkta

olyckstillfälligheter skadade till lemmar och helsa och dymedelst befinnas oförmögna

till vidare tjenstgöring, samt då de, efter redlig och trogen tjenst i

sammanräknade 30 års tid, hunnit öfver 60 års ålder; och dels, under vissa

vilkor till tre fjerdedel, half eller en fjerdedel pension vid lägre lefnadsålder

och kortare tjenstetid.

Om än det icke kan bestridas, att åtskilliga befattningar vid Tullverket

äro af beskaffenhet att påkalla kroppsansträngningar, som föranleda en lägre

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

pensionsålder, äro å andra sidan vid många tjenstår göromålen alldeles likartade

med dem, som åligga öfrige civile tjensteman, och det synes Riksdagen

således både rättvist och billigt, att pensionsvilkoren för tullstatens personal

bringas till öfverensstämmelse med de allmänna stadgande^ i detta hänseende,

der ej särskilda förhållanden påkalla undantag.

Riksdagen, som beviljat det till pensionsstaten för Tullverkets afskedade

tjensteman samt betjente äskade förslagsanslag, 156,000 R:dr, har derföre, i

sammanhang dermed, besluta, att de tjensteman, som genom tillämpning af

den nya normalstaten erhålla ökad aflöning, äfvensom de, hvilka hädanefter i

Tullverkets tjenst antagas eller befordras, icke må åtnjuta pensionsrätt

efter andra grunder i afseende på lefnadsålder och tjenstetid, än dem,

som för rikets civile tjensteman i allmänhet äro stadgade, anhållande Riksdagen,

att, om i särskilda fall andra vilkor för pensionsrätt kunna finnas erforderliga,

Eders Kongl. Maj:t täcktes derom vid nästkommande riksdag framställa

nådigt förslag.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t såsom förslagsanslag till Pensionsstaterna

för aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom efterlemnade enkor och barn

beräknat ett belopp af 30,000 R:dr.

Riksdagen har härvid icke haft annat att erinra, än att, då pensionsvilkoren

icke varit föremål för Riksdagens bedömande och det äskade beloppet,

vid jemförelse med tjenstemännens antal, otvifvelaktigt är högre, än som

motsvarar det anslag, hvilket af statsmedel utgår till Civilstatens pensionskassa

för pensionering af deri delaktiga tjensteinnehafvares enkor och barn,

förevarande anslag synts höra inom det uppgifna beloppet begränsas;

och Riksdagen har alltså till Eders Kongl. Maj:ts disposition för pensionering

af aflidne tjenstemäns och betjentes vid Tullverket i fattigdom

efterlemnade enkor och barn anvisat såsom bestämdt anslag ett belopp

af 30,000 R:dr. 1

Med godkännande af det utaf Eders Kongl. Maj:t framställda förslag i

afseende på omkostnadsstaten, har Riksdagen för samma stat upptagit det belopp,

Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende beräknat, eller 175,056 R:dr

50 öre.

Riksdagen, som alltså under nedannämnda rubriker anvisat för år 1870

följande belopp, nemligen:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Ordinarie afloningsstat....................

Öfvergångs-aflöningsstaten..................

Öfvergångsstaten för uppbördspr o vision: förslagsanslag .

Ålderstilläggsstaten: förslagsanslag.............

Indragningsstaten: förslagsanslag.............

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente:

förslagsanslag......................

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjente i

fattigdom efterlemnade enkor och barn.......

Omkostnadsstaten......................

R:dr 1,290,663: 50.

„ 71,980: —

,. 48,000: —

„ 98,000: —

„ 127,300: —

„ 156,000: —

„ 30,000: —

„ 175,056: 50.

eller tillsammans R:dr 1,997,000: —

har således å förevarande Hufvudtitel under rubrik u Tullverket, förslagsanslag

att af tullmedlen direkte utgå" uppfört för år 1870 nämnda, af Eders Kongl.

Maj:t äskade belopp 1,997,000 R:dr.

Jägeristaten.

4:o. I enlighet med Statskontorets derom gjorda underdåniga anmälan

har Eders Kongl. Maj:t erinrat, dels att från de under anslaget till Jägeristaten

uppförda indelta räntor herde afdraga^ 41 R:dr, utgörande från indragna

och utarrenderade boställen förut utgångna räntor, hvilka icke vidare

borde i räkenskaperna debiteras, dels att af det kontanta anslaget herde till

skogsplanteringskassan omföras en uppkommen lönebesparing af 6 R:dr

24 öre.

Penna nådiga framställning har Riksdagen bifallit.

Då vidare hela nu ifrågavarande anslag herde i mån af nuvarande

indelningshafvares afgång indragas och således lämpligast hade sin plats

under Allmänna indragningsstaten, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att

anslaget måtte från Sjunde Hufvudtiteln uteslutas och det efter nyssberörda

afdrag och omföring återstående beloppet deraf: penningar 112 R:dr 51 öre

och indelta räntor 674 R:dr 69 öre, tilläggas det under Nionde Hufvudtiteln

för omförmälda indragningsstat uppförda anslag.

Äfven denna nådiga framställning är af Riksdagen bifallen.

Skogsväsendet.

5:o. Uti den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och

behof har Eders Kongl. Maj:t under Sjunde Hufvudtiteln föreslagit, att, un
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

der vilkor dels att till Riksdagens disposition öfverlemnades så val skogsplanteringskassan

som Christianstads läns flygsandsplanteringsfond och ekeplanteringsfonden,

alla tre sådana de efter afstötande af 1869 års räkenskaper

befunnos, dels att för framtiden upphörde det till skog splanteringshassan

nu utgående förslagsanslag, hvithet i Riksstaten för år 1869 vore upptaget

till 24,428 R:dr, dels ock att skogsmedlen, som uti den nådiga Propositionen

under de ordinarie statsinkomsterna vilkorligen beräknats, bland dessa inkomster

definitivt upptogos, Riksdagen, till hvars pröfning komme att framläggas

af Eders Kong!. Maj:t för Dess del gillade nya aflöningsstater för

Skogsstyrelsen, skogsstaten och skogsläroverken, ville till bestridande så väl

af de utgifter, hvitten, utöfver den beräknade af kastningen af skogsstatspersonalens

boställen, skulle af berörda aflöningsstater påkallas, som af de för

Statens skogsväsende i öfrigt erforderliga kostnader, anslå under Sjunde

Hufvudtiteln ett belopp af 353,878 R:dr 6 öre och medgifva, att detta anslag,

med intagande deribland af de nu till anslaget för skogsplanteringskassan

hörande indelta räntor, finge i Riksstaten uppföras på följande sätt:

Skogsväsendet (af kontanta beloppet 90,000 R:dr reservationsanslag)

Penningar...........................352,978

Indelta räntor enligt markegång på förslag ........ 900

Summa R:dr 353,878

Sedermera har Eders Kongl. Näjd uti särskild nådig Proposition till

pröfning af Riksdagen framlagt omförmälda, utaf Eders Kongl. Näjd för

Dess del godkända förslag till utgiftsstater för Skogsstyrelsen, skogsstaten

och skogsläroverken, dervid Eders Kongl. Näjd till upplysning i ämnet

jemväl åberopat ett inom Finans-departementet utarbetad! förslag till instruktion

för Skogsstyrelsen och skogsstaten, hvithet till sina hufvudgrunder blifva!

af Eders Kongl. Näjd gilladt, men med hvars slutliga pröfning komme

att anstå i afvaktan på Riksdagens beslut rörande så väl utgiftsstäterna som

den föreslagna förändringen i sättet för bestridande af skogsförvaltningsutgifterna.

Beträffande sistnämnda fråga har Riksdagen, vid beräkning af Statsverkets

inkomster, förklarat sig icke finna något att erinra vid den af Eders

Kongl. Näjd föreslagna åtgärd, att inkomsterna af Statens skogar skulle

bland de allmänna statsinkomsterna upptagas och omförmälda fonder till

Riksdagens disposition öfverlemnas, hvadan Riksdagen jemväl såsom inkomst

af skogsförsäljningsmedel uppför! ett belopp af 220,000 R:dr.

Då i följd häraf särskild! anslag för skogsväsendet måste å Riksstaten

anvisas, har Riksdagen nu att yttra sig angående de framlagda organisationsförslagen

samt om den deraf beroende frågan om nämnda anslagsbelopp.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Biksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Hvad då först angår organisationen af Skogsstyrelsen och skogsstaten,

är i den nådiga Propositionen meddeladt, hurusom Skogsstyrelsen för närvarande,

enligt Kongl. Brefvet den 29 Januari 1859, består af en generaldirektör

och chef, samt af en sekreterare och en kamererare såsom föredragande

af de till Styrelsens befattning hörande ärenden.

Denna organisation vore väsendtligen inskränkt emot hvad som varit

föreslaget dels af 1856 års Skogskomité, hvilken förut väckt fråga om

Skogsstyrelsens inrättande, och dels af hemälda styrelse sjelf uti dess åren

1859 och 1862 afgifna instruktionsförslag; men ehuru anledning förefunnes

att för Styrelsen begära en väsendtligare personal tillökning, hade Styrelsen

likväl nu inskränkt sig till att i sådant afseende upptaga allenast en kanslist

för utskrifning och expediering af handlingar samt för att vid behof biträda

med registrering och revisionsarbeten.

Eders Kongl. Maj:t antoge visserligen, att det inom en icke särdeles

aflägsen framtid skulle blifva Styrelsen svårt att utan förökning af de arbetskrafter,

som nu stode till dess disposition, hinna med erforderlig omsorg

handlägga de ständigt växande tjenstebestyr, som tillhörde dess befattning;

men då för närvarande, och så länge för vården af Statens skogar, utöfver

hvad de lemnade i afkastning, tillskott af andra statsmedel erfordrades, den

största möjliga hushållning uti ifrågavarande afseende måste iakttagas, samt

Styrelsen sjelf ansett sig kunna nu umbära annan personal-tillökning än af

ett kanslibiträde, så hade Eders Kongl. Maj:t för sin del ingenting att deremot

erinra. Beträffande åter den föreslagna nya kanslist-befattningen syntes

så beskaffade göromål som de, Indika voro ämnade att åt donna nya

tjensteman anförtros, lämpligast besörjas genom extra kanslibiträden, hvarföre

ock, då Eders Kongl. Maj:t funnit Sig icke höra bifalla inrättande af en

särskild kanslistbefattning, Eders Kongl. Maj:t deremot föreslagit, det beloppet

af den för samma befattning afsedda aflöning i stället skulle tilläggas

anslaget till extra kanslibiträden hos Styrelsen.

Vidkommande dernäst skogsstaten i orterna, så vore det egentligen en

fråga, som syntes förtjena en närmare uppmärksamhet, nemligen den om

lämpligaste organisationen af den kontroll, som öfver den förvaltande skogspersonalens

tjensteverksamhet borde finnas. Penna angelägenhet, hvilken

allestädes ansåges särdeles magtpåliggande och hos oss blifvit ännu vigtigare,

sedan den vederbörande Länsstyrelser med skogsförvaltningen inom länen tillkommande

befattning, hvilken enligt 1838 års instruktion innebure, bland annat,

ett verkligt befäl öfver länets skolstat, genom den nya skogslagstiftningen

väsendtligen inskränktes, vore i utlandet på olika ställen, enligt hvad

Skogsstyrelsen upplyst, ordnad efter tvänne olika grunder, nemligen antingen

så, att en särskild tjenstår ad af skogsstaten omhänderhade kontrollen, eller

så

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78. 25

så att denna utöfvades af skogsadministrationen, hvilken i sådant ändamål

årligen utsände sina ledamöter. Med anledning häraf hade ock Skogsstyrelsen

till frågans lösning afgifvit tvänne alternativa förslag. Enligt det ena,

hvilket Styrelsen benämnt ”hufvudförslaget”, skulle ifrågavarande kontroll för

hela riket utöfvas af sex öfverjägmästare, hvilkas tjenstebefattning skulle vara

hufvudsakligen derför afsedd. Enligt det andra förslaget åter skulle i södra

och mellersta delen af riket icke finnas några för kontrollen särskild! afsedda

fasta tjenstebefattningar, utan desamma ombesörjas genom dertill af Skogsstyrelsen

för hvarje år förordnade personer, och i sådant afseende ett anslag

af 10,000 R:dr ställas till Styrelsens disposition.

De fördelar, som åtföljde kontrollens öfverlemnande åt en särskild högre

tjenstegrad inom skogsstaten, och hvilka icke kunde anses uppvägas af den

jemförelsevis mindre betydliga besparing i kostnad, som genom den andra

metodens antagande skulle vinnas, syntes Eders Kong!. Maj:t höra tillförsäkra

företrädet åt den organisation, som innefattades i Skogsstyrelsens hufvudförslag.

Då emellertid en kontroll, som utöfvades af enkom dertill för

lifstiden anställde tjensteman, lätteligen kunde, med tjenstemännens tilltagande

ålder, förslappas och förfalla till slentrian, hade Eders Kongl. Maj:t sökt

att modifiera berörda organisation så, att äfven med dess antagande skulle

vinnas de garantier, för att kontrollen alltid blefve med nit och eftertryck

handhafd, hvilka onekligen lemnades af Skogsstyrelsens alternativförslag; och

både Eders Kongl. Maj:t trött sig ernå detta mål genom användande af den

redan i fråga om rektorsembetena vid elementarläroverken med framgång

försökta grundsats, att de högre tjensteman, åt hvilka kontrollen öfver de

underlydande anförtroddes, icke skulle till sin befattning utnämnas för lifstid

eller ens förordnas ”tills vidare”, i hvilket sistnämnda fall det alltid skulle

befinnas svårt att utan bestämd försummelse eller öfverträdelse skilja en sålunda

förordnad tjensteman från sitt uppdrag, utan skulle de till befattningen

förordnas för en viss tidrymd af t. ex. fem eller tio år, efter hvilkas

förlopp förordnandet skulle upphöra af sig sjelf!, såvida det icke funnes höra

förnyas.

Eders Ivongl. Maj:t både alltså för sin del ansett, att med afseende å

ifrågavarande kontroll hela landet herde indelas i ett lämplig! antal inspektions-distrikter,

att kontrollen och uppsigten öfver skogsförvaltningen inom

hvarje sådan! distrikt herde anförtros åt en särskild skogs!)enkeman med högre

embetsställning än revierförvaltarue, och hvilken i likhet med de tjensteman,

som "hufvudsakligen i enahanda syfte blifvit genom Kongl. blefven den

31 Mars hö65 och den 11 Maj 1866 anställde i Norrland, syntes höra benämnas

skog sinspektör, samt att desse tjensteman herde till sina befattningar

förordnas på viss tid, som efter omständigheterna i hvarje särskild! fall

Bih. till RiJcsd. Prof. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häfd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

skulle bestämmas. Eders Kong! Maj:t hade derjemte tänkt sig, att, då det

val vanligen skulle blifva en skogstjensteman i närmast lägre grad eller möjligen

en lärare vid något af skogsläroverken, som komme att hugnas med

ett sådant förordnande, hans förutvarande befattning, under den tid förordnandet

omfattade, skulle emot dermed förenade inkomster skötas af en vikarie,

på det han måtte kunna efter förordnandets upphörande dertill återvända.

Beträffande den öfriga skogspersonalen i orterna hade Skogsstyrelsen

föreslagit, att under de kontrollerande tjenstemännen skulle finnas endast ett

slags ordinarie förvaltande tjensteman, Indika herde med en gemensam benämning

kallas r[jägmästare” och alla vara revierförvaltare, äfvensom att den

under revierförvaltarne ställda bevakande personalen likaledes skulle erhålla

en för alla lika benämning och kallas kroneg ägare; och hade Eders Kongl.

Näjd för sin del ingenting att deremot påminna.

De olikartade forhållanden, efter hvilka vården och förvaltningen af de

allmänna skogarne höra inom särskilda delar af riket ordnas, måste vid bestämmandet

af det sätt, hvarpå ledningen af denna vård och förvaltning bör

organiseras, åstadkomma en tvekan, hvilken först af erfarenheten kan fullständigt

undanrödjas. I afseende derå torde dock meningarne vara ense, att

högsta ledningen af donna angelägenhet, som för landets framtida klimatiska

förhållanden och deraf beroende kultur är af oberäknelig vigt, måste sammanföras

hos en styrelse, hvilken med tillräcklig sakkunskap förenar den magt

och myndighet öfver de underlydande, som för en kraftig förvaltning är oundgängligen

nödig. Vid anordnandet af donna styrelse är det i främsta rummet

af vigt att beakta den särskilda beskaffenheten af det uppdrag, som

skall åt denna styrelse anförtros och hvithet är väsendtligen skiljaktigt från

de bestyr, som andra centrala förvaltningsmyndigheter åligga. Under det

att, i fråga om de sednare, göromålens art föranleder, att vid chefsplatsernas

besättande ett öfvervägande afseende måste fästas pa adagalagd erfarenhet

och skicklighet inom den civila administrationen i allmänhet, kan deremot,

enligt Riksdagens åsigt, af Skogsstyrelsens verksamhet icke förväntas

ett fördelaktigt resultat, med mindre dess chef eger tillräcklig skogsvetenskaplig

bildning och erfarenhet i skogshushållningen, att han kan sjelfständigt

bedöma alla de åtgärder, som af hans afgörande bero, och för hvilka

han i främsta rummet bör vara ansvarig, och dessa egenskaper torde således

vara de, som företrädesvis höra vid valet af en chef för Skogsstyrelsen vara

de bestämmande, utan att derföre får förbises den praktiska duglighet, som

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

för utöfningen af ifrågavarande vigtiga embete är af nöden. Jemväl i anordningen

af sj elfva embete! bär Riksdagen ansett böra gifvas ett uttryck åt

donna olikhet i embetsställning emellan skogsförvaltningen och de öfriga centrala

embetsverken, och det bär derföre synts Riksdagen lämpligast, att chefen

för Skogsstyrelsen, blefve benämnd ”skogsdirektör”, och att, i sammanhang

dermed att embete! blefve förenad! med lägre rang, än som i det nådiga

förslaget afsetts, lönen blefve bestämd till något lägre belopp än för

generaldirektörer, eller till 6,000 Riksdaler.

I öfrig! har Riksdagen icke haft något att emot förslaget om Skogsstyrelsens

och skogsstatens organisation erinra. Det af Eders Kongl. Maj:t gillade

sätt för anordnandet af inspektionen öfver skogsstaten har synts Riksdagen

vida att föredraga framför Skogsstyrelsens i detta hänseende framställda

förslag, och äfven i och för sig höra kunna åstadkomma en gagnelig

och verksam kontroll, om ock någon tids erfarenhet må vara erforderlig för

bedömande af inspektions-dispriktens lämpliga indelning och antal.

För möjliggörande af en sjelfständig och verksam styrelse är det otvifvelaktigt

af vigt, att de lägre befattningarne icke besättas med fasta tjensteman,

hvilka först efter åtal och dom kunna från sina tjänster skiljas, och

under nuvarande förhållanden, innan erfarenheten hunnit stadga omdömet,

huruvida den ifrågavarande organisationen af skogsväsendet är den mest

lämpliga, torde inom såväl skogsstaten som styrelsen alla embeten och tjänster

lämpligast höra tillsättas endast på förordnande.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter och då den af Riksdagen ifrågasatta

förändring af chefsembetet icke kan genomföras förr, än den nuvarande

innehafvare!! af nämnda embete uppnått pensionsålder eller eljest afgå!!,

får Riksdagen i underdånighet anmäla:

att Riksdagen ansett ledningen af skogsväsendet böra, efter den nuvarande

generaldirektörens afgång, anförtros åt en ”skogsdirektör''1''1 med en

årlig aflöning af 6,000 Riksdaler;

att Riksdagen ansett alla embets- och tjensteman vid Skogsstyrelsen och

skogsstaten för närvarande höra tillsättas endast på förordnande, samt med

skyldighet derjemte att underkasta sig den förändrade tjenstgöring, som framdeles

kan ifrågakomma;

att Riksdagen i öfrig! icke haft något att erinra emot hvad Eders

Kongl. Maj:t föreslagit angående Skogsstyrelsens och skogsstatens organisation

och aflöning; samt

att Riksdagen alltså till Skogsstyrelsens och skogsstatens aflöning m. m.

anvisa! de af Eders Kongl. Maj:t äskade belopp, 21,800 Riksdaler för Skogsstyrelsen

och 205,178 Riksdaler 6 öre för skogsstaten, eller tillhopa 226,978

Riksdaler 6 öre.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.''

I fråga åter om Skogsinstitutet hade Skogsstyrelsen föreslagit, att direktörens

lön skulle utgå med allenast 3,000 Riksdaler, oberäknad! bostadsvåning

och ved; att läraretje.isten i skogshushållning skulle indragas, enär

direktören synts höra medhinna att ensam bestrida undervisningen i detta

läroämne, sedan institutets befattning såsom revisions- och kontrollverk numera

upphört; att lönerna för de tvänne lärarne i naturalhistoria och matematik

måtte såsom arfvoden utgå med 1,200 Riksdaler i stället för 1,000

Riksdaler till hvardera och att åt en lärare i författningskunskap måtte anslås

ett arfvode af 600 Riksdaler. Då vidare tilloppet af sökande till elevplatser

vid institutet under sednare åren vida öfver stigit skogsstatens inskränkta

rekryteringsbehof, och en bland anledningarne härtill otvifvelaktigt

herde sökas i de vid institutet utdelade stipendiimedlen, så hade Styrelsen

ansett, att stipendiatplatserna herde, om ej alldeles borttagas, dock till antalet

minskas från 6 till 4 och stipendiianslaget således från 1,500Riksdaler nedsättas

till 1,000 Riksdaler. Derjemte ansåge Styrelsen, att en kunnig planteringsvaktare

skulle gagna institutet mer än en vaktmästare, i anseende dertill att dels det för

plantskolorna vid institutet ofta behöfliga arbetsbiträde nu medtoge en särskild

betydlig kostnad, och dels berörda planteringar under lärarnes och elevernas

bortovaro på praktiska öfningar erfordrade tillsyn och vård. Styrelsen hade

derföre föreslagit, att, i stället för anslaget till den nuvarande vaktmästaren,

450 Riksdaler, skulle uppföras lön för en planteringsvaktare med 500 Riksdaler.

Deremot kunde i följd af ett dylikt ständigt arbetsbiträdes anställande anslaget

till expenser och underhåll minskas från 2,250 Riksdaler till 2,000 Riksdaler,

helst något arfvode för revision af skogskartor icke vidare komma att från

nämnda anslag utgå; och har, i öfverensstämmelse härmed, Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, att af Riksdagen må till efterrättelse från och med år 1870

fastställas en den nådiga Propositionen Inlagd aflöningsstat, enligt hvilken

kostnaden från 18,000 Riksdaler blifvit till 15,300 Riksdaler nedsatt.

Emot den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna aflöningsstat för Skogsinstitutet

har Riksdagen icke haft något att anmärka; men deremot har det

synts Riksdagen kunna ifrågasättas, huruvida giltiga skäl förefinna^ för bibehållande

af ett särskild! läroverk för den ifrågavarande undervisningen. Det

förefaller Riksdagen, som skulle det både bereda minskning i kostnaderna

och leda till gagn för skogselevernas utbildning, om donna undervisning

blefve Överflyttad antingen till Teknologiska institutet eller till ettdera af

Landtbruksinstituten vid Ultima och Alnarp eller till begge dessa undervisningsanstalter.

För ett tillförlitligt bedömande af fördelarne eller olägenheterna

af en sådan förflyttning erfordras dock en närmare utredning, såväl

beträffande kostnaderna som i afseende å lämpligaste sättet för undervisningens

ordnande i uteslutande teoretisk eller jemväl praktisk riktning; och

Riksdagen får alltså, jemte anmälan att till aflöning och öfriga kostnader

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

vid Skogsinstitutet för år 1870 beviljats det af Eders Kongl. Näjd äskade

belopp, 15,300 Riksdaler, i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes, efter vederbörandes hörande, taga i öfvervägande, huruvida icke undervisningen

i skogsväsendet lämpligen kan till Teknologiska institutet eller

till ettdera af Landtbruksinstituten vid Ultuna och Alnarp eller till begge

dessa undervisningsanstalter förläggas, samt till nästsammanträdande Riksdag

gorå den nådiga framställning, hvartill förhållandena finnas föranleda.

Vidkommande utgiftsstaterna för de nuvarande sex skogsskolorna, för

hvilka årliga kostnaden utgör 22,950 Riksdaler, har Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit

annan förändring, än att de å donna utgiftsstat förekommande belopp

till arrende för lokal åt Danielslunds skogsskada och till mathållning

för lärlingarne vid Sillre skogsskada, tillhopa 1,350 Riksdaler, skulle från

samma stat uteslutas och, derest de fortfarande komme att utgå, bestridas

från de för skogsväsendet i allmänhet anvisade tillgångar; Och har, med

godkännande af den för skogsskolorna sålunda föreslagna utgiftsstat, Riksdagen

det äskade beloppet, 21,600 Riksdaler, beviljat.

Beträffande vidare de utgifter, som erfordras för skogsväsendet i fiffigt

och deribland för sjelfva den omedelbara vården och skötseln af kronoparkerna

och andra under Kronans egen disposition stående skogar och planteringar,

är i det den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och

behof bilagda statsrådsprotokoll meddeladt, hurusom dessa utgifter icke kunde

beräknas lägre än till 90,000 Riksdaler, och så lågt endast med vilkor, att det

anslagsbelopp, som derför anvisades, finge egenskapen åt reservationsanslag,

så att det ena årets besparingar kunde komma ett annat år till godo.

Enär det äskade beloppet icke synes vara för högt beräknadt, har

Riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat ett reservationsanslag å

90,000 R:dr.

Då de särskilda anslag för skogsväsendet, Riksdagen sålunda å ordinarie

stat anvisat, nemligen

Skogsstaten, deraf 900 R:dr i indelta räntor.

Skogsskolorna..................

Skogsväsendet i fiffigt, reservationsanslag . . .

R:dr

21

800:

—

))

205

,178:

6.

))

21

600:

—

V

90

000:

—

R:dr

OO

CO

CO

578:

6.

har Riksdagen under förevarande hufvudtitel såsom anslag för ”skogsväsendetv

uppför!:

Penningar (deraf 90,000 R:dr såsom reservationsanslag).

.................R:dr 337,678: 6.

Indelta räntor, enligt markegång på förslag „ 900: — 338,578: 6.

hvarjemte det till Skogsinstitutet för år 1870 anvisade belopp afl 5,300 R:dr

blifvit såsom extra anslag upptaget.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Belöningar för rofdjurs dödande.

6:o. Sedan. Eders Kong! Majti, med ändring af 20 § i 1864 års jagtstadga,

förordna!, att efter utgången af Maj månad innevarande år några belöningar

för dödande af roffoglar eller andra rofdjur än björn, varg, lo och

järf icke vidare skola utbetalas, har Eders Kong!. Näjd föreslagit, att det för

dylika belöningar under Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag må från 50,000

R:dr, hvartill anslaget i nuvarande Riksstat upptages, nedsättas till 12,000

R:dr; och har Riksdagen i följd häraf nedsatt förslagsanslaget till belöningar

för rofdjurs dödande till 12,000 R:dr.

7:o. Öfriga under Sjunde Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag äro

af Riksdagen fastställda till enahanda belopp, som vid nästlidne riksdag bestämdes;

kommande, i följd af hvad Riksdagen sålunda beslut!! och sedan,

för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser m. m. minskats med 15 R:dr 62 öre, Hufvudtitelns ordinarie

anslag att uppgå till 6,631,500 R:dr, eller 272,300 R:dr mera än nuvarande

Riksstat upptager.

8:o. I betraktande af hvad Kammar-kollegium uti underdånigt utlåtande

af den 30 Oktober nästlidna år anfört i fråga om den ståndpunkt, hvarpå

det åt Jordebokskontoret uppdragna arbete! sig befunne, har Eders Kongl.

Maj:t, i enlighet med Kollega! derom gjorda hemställan, äskat anvisande för

jordeboksgranskningens fortsättande under år 1870 af enahanda anslag, som

nu är för ändamålet beviljad!, eller 24,700 K:dr.

Sist församlade Riksdag anvisade det af Eders Kong!. Maj:t till förevarande

ändamål då äskade anslagsbelopp, under förutsättning att jordebokskontorets

arbeten med granskning af ränteförvandlingsuträkningarne skulle vara

fullbordade under innevarande år. Enligt hvad af Statsrådsprotokollet inhemtas,

har Kammarkollegium emellertid icke kunna! biträda detta Riksdagens

antagande. Likväl har Kollegium, jemte anförande af skälen för sin motsatta

åsigt, derjemte förklara! sin fullkomliga, af föregående års erfarenhet

befästad öfvertygelse vara, att hela arbete! med ränteförvandlingsuträkningarne

skall vara fullbordad! inom utgången af år 1870. Vid sådan! förhållande

vore det icke välbetänkt att nu afbryta ett arbete, som hittills ansetts

vara af synnerlig vigt till betryggande af ej mindre Statens än enskildes

rätt; och då ifrågavarande arbetes fullbordande för närvarande är af stor

vigt, sedan, med anledning af Eders Kongl. Maj tis i ämnet aflåtna Proposition,

beslut blifvit fattad! om grundskatternas förändring till fix penningeränta,

hvilken förändring icke lärer kunna verkställas, förrän alla ränteförvandlingsuträkningarne

blifvit fullbordade, har Riksdagen, helst behofvet af

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

fullständiga och riktiga jordeböcker dessutom alltid qvarstår, för fullbordande

under år 1870 af ofvanberörda granskningsarbeten anvisat ett extra anslag

af 24,700 R:dr.

9:o. I afseende på kolonien S:t Barthdemy har Eders Kongl. Maj:t

begärt, att det förslagsanslag af 25,000 R:dr, som för innevarande år finnes

på extra stat anvisadt såsom bidrag till bestridande af koloniens förvaltningskostnader,

måtte jemväl för år 1870 varda på enahanda sätt anvisadt; och

har Riksdagen denna nådiga framställning bifallit.

10:o. Sedan sednaste Riksdag till ett nytt länsresidens i Carlstad beviljat

ett till högst 145,000 R:dr bestämdt belopp, deraf 30,000 R.dr anvisades

att under år 1869 utgå, har Eders Kongl. Näjd nu begärt, att af den

för ifrågavarande byggnads uppförande redan beviljade summa ett belopp af

50.000 R:dr måtte anvisas att utgå under år 1870.

Då af Statsrådsprotokollet inhemtats, att Öfverintendents-embetet, som

erhållit nådig befallning att gå i författning om byggnads-arbetets verkställande,

så att byggnaden blefve färdig sednast den 1 Oktober 1871, beräkna!,

att under år 1870 erfordras sistnämnda belopp, har Riksdagen för fortsättande

al nämnda residensbyggnad anvisa! ett extra anslag af 50,000 R:dr.

11 ro. Såsom bidrag till bestridande af kostnaden för ombyggande af

den Kronan tillhöriga f. d. Bidder stolpeska egendomen vid Skeppsbron bär i

staden, så att densamma kunde upplåtas till embetslokal för Telegrafstyrelsen

med Stockholms telegrafstation samt Krigshofrätten och Skogsstyrelsen,

hvilket arbete i öfrig! komme att bekostas af Handels- och Sjöfartsfonden,

beviljade sednast^ Riksdag en summa af 25,000 R:dr och anvisade deraf

12.000 R:dr att utbetalas under år 1869. Eders Kongl. Näjd har nu äskat,

att återstoden eller 13,000 R:dr måtte anvisas till utgående under år 1870;

och har, med bifall härtill, Riksdagen för omförmälda ändamål bevilja! ett

extra anslag af 13,000 R:dr.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 Maj 1869.

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Tall.

Riks-statens Sjunde

Finans-departementet.

Departements-chefen........................

Departementets expedition.....................

Kammar-kollegium....................- - - -

Statskontoret med kronomagasinema samt vågstaten i Falun

Stämpelpappers-omkostnader, Förslagsanslag.........

Mynt- och kontrollverken:

Doningar................................... 18,700:

Till myntverkets drift och underhåll, Reservationsayislag....... 12,000: —

Omkostnader för Kontroll verket, Förslagsanslag......................

Kammarrätten..........................................

Öfverintendents-embetet..............................-......

Postverket, kontanta anslaget, förslagsvis beräknadt, att af postmedlen direkte utgå

Tullverket, Förslagsanslag, att af tullmedlen direkte utgå................

Ersättning till städerna för mistad tolag, Förslagsanslag.................

Skogsväsendet (af kontanta beloppet 90,000 R:dr såsom Reservationsanslag)......

Till belöningar för rofdjurs dödande.

Förslagsanslag:

Nuvarande beloppet.......................... 50,000:

Afgå................................... 38,000:

Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm, Förslagsanslag .

Byggnader och reparationer i Stockholm, Reservationsanslag.............

Byggnader och reparationer i landsorterna, Reservationsanslag.......

Transport

s. 33 Kontrollera mot PDF

Biksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

33

«

lätt. A.

Hufvudtitel.

Spanmål.

Penningar

Indelta rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde ä 2

Ridr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde, för- slagsvis ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

ll:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

•

R:dr.

ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

17,000

_

17,000

38,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

38,200

_

117,450

—

_

117,450

107,105

—

—

113

4

to

CO

00

14

107,343

14

164,000

""

164,000

—

30,700

_

30,700

3,450

—

—

—

—

—

—

—

—

__

—

3,450

__

126,426

94

—

126,426

94

25,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

25,400

—

2,250,000

—

34

—

—

—

—

—

—

—•

—

—

2,250,034

_

1,997,000

—

—

1,997,000

—

1,040,000

—

—

1,040,000

—

337,678

6

900

338,578

6

12,000

12,000

15,500

50,600

—

15,500

50,600

—

70,300

—

tf

—

70,300

—

6,402,810

—

934

—

113| 4

238

r—4

W

00

Cfc

CO

o

crT

xh

r—1

Bih. till

''.liksd. Prof.

1869. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band.

9 Häf

t,

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens underd. SkrifvelseN:o 78.

Transport"

| Städers friheter, Förslagsanslag................................

| Transportkostnader för Statsverkets bergseffekter, Förslagsanslag............

Observations- och uppbörds-procenter m. m., Förslagsanslag...............

Mantalsskrifnings-provision, Förslagsanslag.........................

Restitutioner, Förslagsanslag..................................

Uppköp af ved för Wisby s. k. krono-kalkugn, Förslagsanslag.............

Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslag ......................

Skrifmateriaher och expenser, ved m. m., Förslagsanslag:

Nuvarande beloppet............................. 18,596: 41.

Afgär för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma............ 15: 62.

Extra utgifter, Reservationsanslag...............................

Kongl. Teatern.........................................

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

35

Spån mål.

Penninga r.

Indelta rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde, för- slagsvis ä

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

ö.

Kub.-fot.

!k-

R:dr.

,ö.

R:dr.

ö.

6,402,810

—

934

—

113

4

238

14

6,403,982

14

23,721

3,000

29

21,324

52

359

5

754

95

509

6

1,070

16

46,870

3,000

92

15,000

19,500

31

5

66

15

—

—

—

15,066

19,500

15

15,000

—

—

—

—

—

—

__

15,000

1,500

—

—

—

—

__

—

—

—

1,500

1,500

~

_

1,500

—

18,58079

18,580

79

46,500

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

46,500

60,000

—

—

60,000

—

6,607,112

8

22,258 52|

391

—

82l|l0

623

—

1,308

30

6,631,500

—

«

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Tall. Litt. B.

Extra Statsregleringsanslag under Sjunde Hufrudtiteln.

Till arfvoden åt Jordeboks-kontorets tjensteman...........

„ . Skogsinstitutet............................

Bidrag till kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader, Förslagsanslag

.............................

Till fortsättande af landshöfdingeresidens-byggnaden i Carlstad . .

fortsättande af f. d. Ridderstolpeska egendomens ombyggnad

Summa

Riksmynt.

R:dr.

0.

24,700

—

15,300

—

25,000

—

50,000

—

13,000

—

128,000

—

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1869.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.