Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af väckta frågor angående grundskatternas omsättning i penningar, m. m.

1869-05-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1869:82, Skrifvelse, i anledning af väckta frågor angående grundskatternas omsättning i penningar, m. m.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse, N:o 82.

N:o 82.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1869.

— — — — Andra Kammaren — — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af väckta frågor angående

grundskatternas omsättning i penningar, m. m.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:ris 68 och 83).

8. A. K.

Vid behandling af E. K. Maj:ts under den 19 sistlidne Februari till Riksdagen

a flatna Nådiga Proposition, angående förändring i sättet för räntans och kronotiondens

utgörande, har, med hufvudsakligt bifall till hvad E. K. Maj:t behagat i ämnet

föreslå, Riksdagen för sin del beslut it, alt, med upphäfvande af Kong!. Kungörelsen

den 11 Maj 1855, angående sättet för grundräntors och kronotiondes utgörande,

följande må blifva stadgadt:

l:o. Ränta af hemman och lägenheter, sou, nu är bestämd i vissa persedlar,

alt lösas efter markegångspris, så ock den kronoliondespanmål, hvilken nu likaledes

efter sådant pris bör lösas, skall, vare sig att nämnda ränta och tionde är

Kronan behållen eller för särskilda ändamål i ädelt och anordnad, omsättas i penningar

efter beräkning af medelvärdet emellan 1854—1853 årens medelpris samt 1862

års medel markegångspris och med detta värde framgent utgöras, hvarvid kronotionden,

der den icke finnes vara för alltid fastställd, skall beräknas till det matt och

i de sädesslag, med hvilka den sednast utgått, dock med rättighet för tiondetagare

eller tiondegifvare, som härmed icke ålnöjes, att inom 1870 års slut begära tiondesättning

i laga ordning.

Vid denna omsättning i penningar af ränta och kronotionde iakltages, att,

med undvikande af brutna öretal, hvad som öfverstiger ett hälft öre uppföres till

ett öre, och det som är under eller till och med ett hälft öre uteslutes.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 82.

3

2:o. Indelta och anordnade räntor och tiondeanslag, med undantag af militie-,

civil- och ecklesiastikboställens räntor samt af sådana, som äro påförda hemman och

lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres, indragas till Statsverket emot

ersättning medelst statsanslag i penningar, soin, intilldess annorlunda bl ifver förordnadt

eller innehafvare af rånte- och tiondeanslag förklarar sig nöjd med godtgörelse

efter del i första punkten omförmälda pris, utgå till belopp, motsvarande de indelta

och anordnade räntornas och tiondeanslagens värden efter ärligt rncdclmarkegångspris.

Em hets- och tjenstemän, livilka, enligt fullmagter eller konstitutorial, tillträdt

iudell lön utan skyldighet att ingå på den genom Kongl. Kungörelsen af den 1 1

Maj 4 855 vidtagna förändring i sättet för grundräntors och kronotiondes utgörande,

samt icke sedermera velat densamma sig underkasta, skola, om icke de sjellve, derom

hörde, annat medgifva, af Statsverket tillhandahållas deras indelta löner på lika

sätt och vilkor, som de nu ega att desamma af rånte- och tiondegifvare bekomma.

3:o. Godtgörelse för sådana indragna räntor och tiondeanslag, som åtnjutas

i och för fullgörande af något besvär eller äro anordnade till prest erska pels aflöning

eller till kyrkors underhåll, skall utbetalas vid uppbördsstämma!) i den ort, der hemmanet,

hvithet besväret åligger, är beläget, lönen utgår eller kyrkotnedlen uppbäras.

Ersättning för andra indragna räntor och tiondeanslag ulanordnas från landtränteriet

i det län, inom hvithet räntan eller tionde» utgöres, till löntagare med ena

hällten inom den 15 Februari och med andra hälften inom den 15 Maj, och till

öfrige innehafvare af dylika anslag inom sistnämnda dag hvarje år.

4:o. Innehafvare af rånte- och tiondeanslag bibehållas vid hittills åtnjuten

ersättning af Statsverket för upphörandet af rättigheten så val att utfordra nämnda

anslag in natura, som att af rånte- och tiondegifvare uppbära forsellön, då lösen med

penningar egt rum; och skall följaktligen sådan försellönsersättning, beräknad till 8

öre Krut kubikfoten för råg eller korn och 6 öre samma mynt kubikfoten för hafre,

årligen från landtränteri»! i länet utanordnas, för att rånte- och tiondetagare tillhandahållas

i sammanhang med den godtgörelse, som till följd af rånte- och tiondeanslagens

indragning till Statsverket dem tillkommer.

5:o. Der enskild! verks privilegier hindra genomförandet af ifrågavarande

omsättning i penningar samt indragning till Statsverket af indel! och anordnad ränta

eller kronotionde, skall, i den man förändringen ej kan ega ruin, tillsvidare och intilldess

hindret varder lagligen undanröjdt, förblifva vid de stadgande», som i afseende

på sådan! verks rätt gälla.

6:o. Vid skattläggningar, som ske efter år 1870, skola, jemte iakttagande

af föreskriften i Kammar-kollegii Kungörelse den 1 Juni 1855, den åsätta persedel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse, N:o 82.

räntan och kronotionde» omsättas i penningar efter det ofvanföre bestämda medelvärdet

emellan 1854—1853 årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris.

7.o. Hvad som nu är vordet stadgadt, kommer all tillämpas vid utgörandet

af 1871 års kronoräntor och tionde, samt derefter framgent, och skall jemväl i

allt vara gällande för >,resternas i jordeboken upptagna utlagor.

8:o. Denna författning inverkar icke på beskaffenheten eller utgörandet af

de räntor, som med frälserätt egas, eller af sådan tionde, som åtföljer patronrättighet

i vissa församlingar, eller under annan enskild eganderätt innehafvas.

Riksdagen har visserligen velat undvika att med förevarande ärende sammanblanda

den särskilda fråga» angående reglering af ersättningen för rånte- och tiondeanslag

till verk och inrättningar, embets- och tjensteman in. 11. Att en sådan reglering

inom eu icke aflägsen framtid dock blir nödvändig, är lätt att förutse, bland

annat af del skäl, att de invecklade liqvider, som komma all uppgöras med hvarje

indelningshafvare för alt utröna de» ersättning, honom bör tillkomma för minskad

indelning jemte forsellön, måste i längden blifva alltför besvärliga och i sin mån

motverka ett bland de förnämsta ändamålen med grundskatternas förvandling i penningar,

nemligen administrationens förenkling. Sedan man redan för mer än 30

år sedan frånträdde grundsatsen att bestämma tjenstemännens aflöning i spannmål,

synes det ock vara oegentlig!, att eu del tjensteman skola, utöfver den bestämda

lönen, som ju alltid kan lämpas i skäligt förhållande till tjenstens vigt och beskaffenhet,

uppbära för mistade rånte- och tiondeanslag eu ersättning, motsvarande skilnaden

emellan stålspegel, eller det belopp, hvartill indelningen är i aflöningsstaten beräknad,

samt del tioåriga medelmarkegångspriset jemte stadgad forsellön, ja att några

få tjensteman, (Kvarstående vid den rätt deras fullmagter dem förläna, till och

med kunna nödga Staten att in natura leverera de» indelta spanmålen och låta forsla

densamma inom föreskrifvet afstånd. Då afsigt»» nu icke är att verkställa någon

reglering af dessa förhållande», erfordras derom icke för närvarande någon närmare

utredning; men de olägenheter och hinder, som för en sådan reglering nu mota,

beslående, hvad tjenstemännen angår, uti de för eu del af dem utfärdade fullmagter,

hvari förbehåll om skyldighet att underkasta sig blifvande lönereglering ej influtit,

hafva ådagalagt nödvändigheten deraf, alt dylika hinder hädanefter icke vidare uppställas.

I sådant syftemål och på det Statsverket ej må betungas med dylika

oegentliga ersättningar till embets- och tjensteman, som hädanefter tillsättas, men

fall möjligen kunna uppstå, der tillämpningen af eu allmän föreskrift i sådant hänseende

skulle medföra löneförminskning till större belopp, än som må anses lämpligt,

får Riksdagen underdånigst anhålla, att Eders Kongl. Näjd täcktes föreskrifva,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 82.

5

att de embels- och tjensteman, Indika hädanefter utnämnas till sådana befattningar,

med hvilkas innehafvande hittills åtföljt förmånen alt uppbära rånte- eller tiondeanslag

efter medelmarkegångspris jemte forsellönsersättning, icke må berättigas till någon

sådan förmån utöfver den lön, som för befattningen blilvit i stat bestämd; dock

att donna föreskrift ej tillämpas i afseende å sådana befattningar, för hvilka Eders

Kong!. Maj:t finner undantag i berörda hänseende skäligen höra ega rum.

I sammanhang med förevarande ärende bär Riksdagen till behandling förehaft

eu hos Riksdagen gjord framställning, angående upphörande af all spanmålsrörelse

för Statsverkets rökning samt om indragning af den till magasinsstaten nu utgående

aflöning och om försäljning eller annat förmånligt disponerande af Kronans till magasin

använda hus och byggnader m. in., hvilken framställning förefallit Riksdagen

onekligen vara förtjent af uppmärksamhet. Af grundskatternas förvandling i penningar

synes nemligen blifva en följd, alt magasinsväsendet för Statens läkning må

kunna i det närmaste upphöra, enär arrendespanmålen, jemlikl Kammar-kollegii och

Statskontorets Kungörelse den 29 Juni 1855, numera i allmänhet löses med penningar,

och eu sådan åtgärd lätt kunde åvägabringas i afseende å hästvakansspanmåleu,

om hvars utgörande nu gällande kontrakt snart tilländagå. Vidare torde

kunna ifrågasättas lämpligheten deraf, att Statsverket, på sätt hittills egt ruin, lager

befattning med tillhandahållande af spaning och bröd in natura åt vissa korpser,

då desse utan olägenhet sjelfva torde kunna draga försorg om anskaffande af dessa,

liksom andra förnödenheter, och för tillhandahållande af spannmål åt de särdeles lä

tjensteman, som ännu kunna vara berättigade till erhållande af sådan in natura, lärer

väl upplag af spannmål ej vara erforderligt, då de ringa qvantiteterna vid förefallande

behof lätt kunna upphandlas och till löntagaren, eller åt den lian anvisar

spanmålen, direkte levereras. Med hänsyn härtill och då Riksdagen icke är i tillfälle

all åt frågan bereda all den utredning, som för dess fullständiga bedömande erfordras,

får Riksdagen underdånigst anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes låta utreda,

om och på hvad sätt den magasins- och spanmåls-, samt brödbakningsröyelse,

som hittills för Statsverkets läkning bedrifvits, må kunna upphöra och aflöningen

till de dervid anställde personer indragas, eller å indragningsstat öfverflyttas, samt de

dertill använda byggnader försäljas eller på annat sätt för Statens rakning disponeras,

samt att Eders Kong). Maj:t derefter behagade till Riksdagen i ämnet aflåta

Nådig Proposition.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 Maj 1869.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.