Skrifvelse, angående förening af Folkskollärare-, Klockareoch Orgelnisttjenster.
2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1869:85, Skrifvelse, angående förening af Folkskollärare-, Klockareoch Orgelnisttjenster.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse, N:o 85.
17
N:o 83.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1869
— — — — Andra Kammaren — — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående förening af Folkskollärare-,
Klockare- och Orgelnisttjenster.
(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 20).
(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 10).
8. A. K.
Uti Kong!. Resolutionen den 20 Juli 1794 stadgas, att orgelnist- och klockaresysslan
icke får förenas, utan kyrkoherdens och församlingens gemensamma samtycke,
emedan tillökning i klockarens göromål kunde till pastors olägenhet lägga
hinder i vägen för klockaren att tjensten tillbörligen sköta; och genom Kong!. Kungörelsen
den 29 September 1855, har, med ändring af Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga
om Folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842, blifvit föreskrifvet, att, med kyrkoherdens
och församlingens bifall, lärarebefattning i folkskola» likaledes må kunna
förenas med klockaretjenst, men alt i sådant fall den, åt hvilken dessa förenade befattningar
blifva uppdragna, skall i första rummel egna sin tid och sina krafter åt
skollärarekallet, med skyldighet att sjelf aflöna sin medhjelpare i klockaretjenstens
bestridande.
Om undanrödjande af del hinder af pastors samtycke, som sålunda är vordet
lagd! för församlingens frihet att genom vederbörligt kyrkostämmobeslut förena folkskolelärare-
, klockare- och orgelnistsysslan, har förslag blifvit hos Riksdagen
framsläldt.
Vid öfvervägande af denna fråga, har hos Riksdagen i betraktande kommit,
hurusom nyssberörda hinder stodo i strid med den grundsats, som finnes i allmän
Bih.
till Riksd. Prof. 1869. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 11 Höft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse, N:o 85.
het uttalad i våra komunalförfattningar och särskild! i Kongl. Förordningen om
Kyrkostämma, Kyrkoråd och Skolråd den 21 Mars 1862, hvarest stadgas, att hvarje
kyrkoförsamling så i stad som på landet är berättigad att i kyrkostämma öfverlägga
och besluta om vården af kyrkans och folkskolans angelägenheter, till Indika obestridligen
lärer höra bestämmandet af de ifrågavarande tjensternas bestridande hvar
för sig eller i förening med hvarandra. Dei förutan bär erfarenheten visat att, i
församlingar, der orgelnisttjensten varit förenad med klockaresysslan, när fråga uppstått
att förena den sistnämnda med skollärarebefattningen, orgelnisttjensten jemväl
fått medfölja i föreningen, äfvensom att många församlingar redan finnas, inom hvilka
alla dessa tjänster äro förenade, till ömsesidig båtnad så för tjensternas innehafvare
som för kommunen. De olika göromål, som tillhöra hvar och en af dessa befattningar,
föranleda ej heller i allmänhet någon olägenhet vid tjensternas förening, helst
som uti ofvan åberopade stadga om folkundervisningen rättighet är lernnad skollärare,
som tillika innehar klockaresyssla, att låta den senare skötas genom medhjelpare.
Deremot är det uppenbart att, genom en dylik ifrågavarande tjensternas förening hos
eu person, icke ringa fördel skall beredas de församlingar, hvilka åt klockare» gifva
en lön, som uppgår till vida högre belopp, än som enligt gällande föreskrifter lagligen
tillkommer skolläraren, och i följd deraf undgå särskild aflöning till denne
skollärare. Och då frågor om en dylik förening af ifrågavarande tjenstebefattning^!’
tvifvelsutan höra behandlas i kyrkostämma, der kyrkoherden i allt fall såsom röstägande
utöfva, inflytande, anser Riksdagen giltiga skål förekomma,
alt hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes undanrödja det hinder af pastors samtycke,
hvitkål i här ofvan åberopade Kongl. Författningar är lagd! för
församlingens frihet alt genom vederbörligt kyi kostämmobeslut
förena folkskolelärare-, klockare- och orgelnistsysslor.
Riksdagen framhärda,’ etc.
Stockholm den t a Maj t tf 69.
STOCKHOLM. ALU. BONNTERS BOKTRYCKERI, 1869.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.