Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgålds-kontoret, angående Riksgälds* kontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1860 års riksdag.

1870-04-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1870:20, Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgålds-kontoret, angående Riksgälds* kontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1860 års riksdag.

Dokumentets text

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse, A;o 20.

il7.-© 20.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 April 1870.

— — — — Andra Kammaren den 23 — —

Riksdagens Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgålds-kontoret, angående Riksgälds*

kontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af

1860 års riksdag.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34 och Memorial N:o 55.)

Efter erhållen del af Riksdagens sistlidet år församlade Revisorers berättelse

rörande den samma år verkställda granskning af Riksgälds-kontorets tillstånd

och förvaltning har Riksdagen tagit under öfvervägande de omständigheter och förhållanden,

hvilka föranledt särskilda yttranden eller framställningar afRevisorerne,

och har Riksdagen i anledning af hvad Revisorerne erinra! och föreslagit, fattat

följande beslut:

Angående utbetalda arfvoden för biträde åt Lånedeputerade.

Efter meddelad uppgift å Riksgälds-kontorets förvaltningskostnader under

revisionsåret, hafva Revisorerne anfört, att de fästat sin uppmärksamhet vid de arfvoden,

som på grund af 110 § i 1868 års reglemente blifvit tillerkända en del tjensteman

i Riksgälds-kontörel för biträde åt lånedeputerade. Då, enligt hvad i åberopade

§ stadgades, tjensteman, som kommit i åtnjutande af den högre aflöningen inom

första eller den efter flerårig tjenstgöring medgifna löneförhöjningen inom andra

och tredje tjenstegraderna, icke finge tilläggas särskild! arfvode för biträde åt

bemälde deputerade och då, efter Revisorernes åsigt, genom meddelandet af detta

stadgande, den grundsats velat göras gällande, att det ålåge tjensteman, hvilka för

sina befattningar uppbure »en viss högre löneförmån», att utan särskilda arfvoden

förrätta de göromål, som tillhöra det verk, der de äro anställde; hade det synts Revi
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse, N:o ‘JO.

eorerne anmärkningsvärdt, att, fastän sålunda föreskrifvits, det Ingå särskilda arfvoden

för biträde åt deputerade finge tilläggas dem, som inom de tre första lönegraderna

åtnjöte förhöjda löner, sådana arfvoden likväl blifvit af Fullmäktige tilldelade

de till fjerde lönegraden hörande, eller de högst aflönade tjenstemännen. Enligt

Revisorernes uppfattning af stadgandet, att deputerade egde antaga nödiga biträden,

och att lämpliga arfvoden för dessa biträden finge af Fullmäktige vid hvarje

års slut beviljas*, men att sådana arfvoden likväl ej skulle få tilläggas tjensteman,

som uppnått en viss högre lönegrad, villo det således synas, som beviljandet af

dylika arfvoden endast varit medgifvet för det fall, att deputerade i sina särskilda

bestyr behof! använda nödiga biträden utom Riksgälds-kontoret, eller bland derstädes

lägst aflönade tjensteman. Revisorerne hafva dock härvid tillagt den upplysning,

att den uti ofvanberörda § föreskrift^ inskränkning i Fullmäktiges rättighet

att bevilja ifrågavarande arfvoden uteslutits ur det vid sednaste riksdag för

Riksgälds-kontoret utfärdade och derefter gällande reglemente.

Riksdagen har funnit hvad Fullmäktige i donna fråga anfört ådagalägga, att

Fullmäktige vid de ifrågavarande arfvodenas utbetalande icke öfvcrskridit den genom

110 § af det för Riksgälds-kontoret år 1868 utfärdade reglemente Fullmäktige

uttryckligen lemnade rättighet ,att vid hvarje års slut tilldela lämpliga arfvoden åt

dem bland Riksgälds-kontorets tjensteman, hvilka bi träd t lånedeputerade, helst

Fullmäktige under nämnda år ställt sig till noggrann efterrättelse den i samma §

jemväl meddelade föreskrift att sådant arfvode icke må tilldelas tjensteman, som

kommit i åtnjutande af den högre aflöningen i första (lägsta) graden eller af löneförhöjning

till följd åt femårig eller tioårig tjenstgöring inom andra och tredje

tjenstegraderna; och har Riksdagen sålunda ansett, hvad Revisorerne i ofvanberörda

hänseende anfört nu icke höra till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Angående statsbidraget för rensnings- och kanaliserings-arbeten i Lule eif.

Efter att hafva i sin berättelse redogjort för hvad i Fullmäktiges af Revisorerne

granskade protokoller förekommer i fråga om åtgärder för återbekommande

åt det hos Riksgälds-kontoret lyftade beloppet utaf anslaget för rensnings- och kanaliseringsarbeten

i Lule eif, hafva Revisorerne rörande behandlingen af detta ärende

yttrat, att, då ett rådfrågande af någon i engelsk lagkunskap erfaren person ufeblifvit,

och k ullmäktige således icke erhållit så beskaffade upplysningar, som deras

framställning till Statsministern för utrikes ärendena åsyftat, och då Revisorerne

förmenade att, till följd häraf, tillförlitlig ledning saknats för bedömande af de åtgärder,

hvilka på grund af dessa upplysningar, derest de erhållits, hade varit att

vidtaga, det enligt Revisorernes åsigt varit önskvärd t, att Fullmäktige funnit sig

föranlåtne att, mot godtgörelse å Riksgälds-kontorets sida, förskaffa sig ett juridiskt

biträde i förevarande hänseende.

Ehuru Riksdagen, som tagit kännedom ej mindre om det svar, som i an
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse, ST:o 2Ö.

ledning häraf blifvit af Fullmäktige meddeladt uti deras öfver revisionsberättelsen

ufgifna utlåtande, än hvad Fullmäktige uti eu till Stats-Utskottet den 28 sistlidne

Februari ankommen skrifvelse i ämnet ytterligare anfört, lika med b ullmäktige,

anser, att ur flera synpunkter afse värda betänkligheter i sakens närvarande skick

förekomma mot anställandet vid vederbörlig engelsk domstol af eu rättegång för

att af »The Gellivara Company limited» eller dess styrelse och deltagare utbekomma

den lyftade och till återbetalning förfallna andelen af ifrågavarande statsanslag,

bär det dock synts Riksdagen anmärkningsvärd^ att, då Fullmäktige, genom Herr

Statsministern för utrikes ärendena, begärt upplysning, huruvida Svenska statsverket

kunde i afseende på dess fordran vånda sig till det engelska bolaget eller de

enskilde aktieegarne för utbekommande af så stort belopp, som å aktierna vore obetaldt,

Sveriges minister i England, enligt hvad han sjelf uppgifvit, icke erhållit

bemyndigande att söka råd af ett juridiskt biträde, samt i följd deraf icke heller

ansett sig på eget ansvar kunna begära ett sådant råd, utan i sitt svar på den

framställda frågan endast yttrat sina egna åsigter i ämnet. Riksdagen har val ingen

kännedom om beloppet af den utgift, som tilläfventyrs kunde varit erforderlig

för anlitandet af ett engelskt juridiskt biträde vid sakens utredande, men något

klander både desto mindre kunnat drabba vederbörande, om nödiga medel för sådan!

ändamål blifvit använda, som det säkerligen för Svenska statens anseende

och kredit varit väl behöflig!, att frågan om dess ställning till »The Gellivara Company

limited» blifvit af engelska jurister utredd och bedömd, på det att genom eu

sådan utredning, hvilken sedermera kunde offentliggöras, måtte klarligen kunna ådagaläggas,

huruledes Svenska staten på ett i alla hänseenden kontraktsenligt och

redbart sätt fullgjort sina förbindelser till det ifrågavarande bolaget, hvilket deremot

å sin sida ingalunda uppfyllt hvad detsamma sig åtagit. Då Riksdagen alltså

finner sig höra instämma i don af Revisorerne uttalade åsigt, att det varit önskvärd

t, om Fullmäktige funnit sig föranlåtne att, mot godtgörelse å Riksgälds-kontorets

sida, förskaffa sig ett juridiskt biträde i ofvannämnda hänseende, vill Riksdagen

härmed uppdraga åt Fullmäktige att, genom Kongl. Utrikes-departementets

bemedling, låta anmoda någon ansedd och opartisk samt för sakens bedömande

fullt lämplig engelsk jurist, att afgifva sitt yttrande, om och hvilka åtgärder från

Svenska statens sida kunna vidtagas för att förmå nämnda bolag eller dess .styrelse

och delägare att fullgöra sina mot Staten åtagna förbindelser.

Angående bevillningen för ett af aflidue Brukspatronen Olof Lennartsson

upprättadt testamente.

Då, enligt hvad af Fullmäktige blifvit upplyst, all anledning är för handen

att åtgärder ofördröjligen varda af Konungens Befallningshafvande i Wermlands

län vidtagna, hvarigenom ifrågavarande bevillningsärende kan blifva i författningsenlig
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 21.

enlig ordning utredt och afslutadt, så att detsamma icke vidare behöfver i räkenskaperna

balanseras samt Fullmäktige icke lära underlåta tillse att detta ändamål

sa fort ske kan, vinnes, bär Riksdagen ansett Revisorernas härom gjorda anmälan

icke pakaba någon särskild åtgärd från Riksdagens sida.

Angående decharge för Riksgälds-kontorets styrelse och förvaltning.

Då Riksdagen funnit att Fullmäktige med nit och omsorg uppfyllt sitt vigtiga

och ansvarsfulla kall, har Riksdagen tillerkänt Fullmäktige full decharge för

alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll från den 19

Januari 1869 till och med den 20 Januari 1870.

Stockholm den 23 April 1870.

21.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 April 1870.

— Andra Kammaren den 27 _ _

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående stampelpappersafgiften.]

(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.)

8. A. K.

Vid pröfning af de hos Riksdagen förekomna framställningar i afseende å

nu gällande föreskrifter angående stämpelpappers-afgiften samt hvad vid kontrol1611

och uppbörden deraf bör iakttagas, har Riksdagen fattat följande beslut:

det nf Pi T?rS I?°^1''.MaJitS På acförda skäl gj°rda framställning i afseende å

det uti Eders Kongl. Maj:ts Kungörelse af den 23 Juli 1869 förekommande stadgande

om stämpeln a diplomer för agenter, generalkonsuler och konsuler har RiksBill.

till Rihsd. Prot. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.