Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beslutade förändringar i rikets grundlagar.

1870-03-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1870:3, Skrifvelse, angående beslutade förändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 3.

3

JV:o :t,

Uppläst och godkänd

hos Första Kammaren den 1 Mars 1870.

— Andra Kammaren den 1 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beslutade förändringar i rikets

grundlagar.

(Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.)

8. A. K.

Sedan Riksdagen numera till pröfning förehaft, de vid riksdagarne åren

1867 och 1869 väckta och till slutligt afgörande vid den nu innevarande lagligen

beredda förslag till ändringar i rikets grundlagar, har Riksdagen, för sin del, godkänt

och antagit samtliga omförmälda förslag, nemligen:

om utsträckning af den i 28 § Regeringsformen bekännare af annan lära

än den rena evangeliska medgifna rätt att innehafva befattning i Statens tjenst;

om sådan ändring i 26 § Riksdags-ordningen, att bekännare åt annan lära

än kristen protestantisk må vara valbar till riksdagsman;

om ändring i 1 § 5 mom. samt 5 § 6, 8 och 12 mom. Tryckfrihets-förordningen

angående utsträckt frihet att anlägga boktryckerier;

om ändring i 1 § 5 mom. Tryckfrihets-förordningen beträffande den tid inom

hvilken anmälan bör ske, när boktryckeri ombyter egare m. m.;

om ändring i 1 § 12 mom. och 4 H 11 inom. Tryckfrihets-förordningen i fråga

om anmälan hos Justitie-statsministern af bokhandels idkande; samt

om ändring i 5 § 3 mom. Tryckfrihets-förordningen angående lydelsen af

den för Nämnden i tryckfrihetsmål föreslagna ed.

Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer,

i nedanskrifna delar, erhålla följande lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 3.

§ 28.

l:o. Konungen eger att i Stats-Rådet utnämna och befordra infödde Svenske

män till alla de embeten och tjänster inom riket, högre och lägre, hvilka äro

af den egenskap, att Konungen fullmakter derå utfärdar, dock höra vederbörande

förut med förslag hafva inkommit, der sådana hittills egt rum. Konungen vare

likväl obetaget, att, efter vederb uran des hörande, eller uppå deras framställning,

till lärarebefattningar vid universiteterna, de theologiska läraretjensterna likväl undantagna,

såsom ock till lärare- och andra beställningar vid andra inrättningar för

vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar, kalla och befordra

äfven utländske män af utmärkt förtjenst, de der den rena evangeliska läran

bekänna. Likaledes må Konungen kunna uti militära embeten nyttja utländske

män af sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter i fästningarne. Konungen

fäste, vid alla befordringar, afseende endast å de sökandes förtjenst och

skicklighet, men icke på deras bord. Till presterligt embete eller till annan tjenst,

hvarmed är förenad! åliggande att meddela undervisning i kristendom eller theologisk

vetenskap, kan endast den utnämnas, som bekänner den rena evangeliska

läran. Till alla öfråga embeten eller tjenstår, med det undantag i afseende å StatsRådets

ledamöter, som i 4 § stadgas, må bekännare af annan kristen troslära, äfvensom

af den mosaiska, kunna nämnas; dock må icke någon, som ej tillhör den

rena evangeliska läran, såsom domare eller innehafvare af annan tjenst deltaga i

handläggning eller afgörande af fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar inom den Svenska kyrkan. Hvarje Departementschef skall

föredraga och expediera alla ärenden rörande befordringar, förordnanden, tjenstledighet

och afsked, till och ifrån embeten och fenster vid de verk och stater, som

under Departementet höra.

2:o. Konungen eger--------—---------

— —--— — — — — — — — — — — — — — — — — — utnämnas.

Riksdags-ordningen.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan endast af Svensk medborgare utöfvas.

Ej må såsom Riksdagsman godkännas — — — — — — — — — — —

-----------„ „ „ ----—— — — stört valfriheten,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 3.

5

Tryckfrihets-förordningen.

§ 1-

5:o. Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras., utan stände hvar och en

fritt att, utan hinder af någon särskild författning, äldre privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara underkastad någon skråordning, anlägga sådana

tryckerier, af hvad beskaffenhet eller vidd honom Renligt synes.

Då ett boktryckeri utom stad anlägges, skola, i alla mål, som boktryckningen

röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet samt der tryckta skrifters författare

och utgifvare lyda under närmaste stadsrätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar, åligger att sist fjorton dagar, innan någon

skrift derifrån utgifves, såväl hos magistraten i den stad, hvaruti boktryckeriet

anlägges, eller under hvars domsrätt han såsom boktryckare skall lyda, som ock

hos den Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under hvars styrelse eller embetes tillsyn

staden hörer, skriftligen tillkännagifva, att och hvarest han boktryckeri anlagt.

Der boktryckeri ombyter egare, åligge den nye egaren att, innan någon skrift utgifves,

göra så beskaffad anmälan som nu sagd är. I båda fallen åligger det Konungens

Befallningshafvande, sedan behörig anmälan hos honom blifvit gjord, att

genast eller med först omgående post derom underrätta Justitie-statsministern. Anlägges

eller öfvertages boktryckeri utan föreskrifven anmälan, plikte boktryckaren

etthundra riksdaler. Utgifves från ett icke behörigen anmäldt tryckeri någon

brottslig skrift, vare boktryckaren jemte författaren underkastad lika straff och ansvar

för skriftens innehåll och skrifart.

12:o. Intet hinder vare för bokhandels idkande, icke heller för utgifning

till föryttrande af någon skrift, vare sig inländsk eller utländsk. Hvarje författare

eller förläggare stånde fritt att en honom, i följd af sådan egenskap, tillhörig skrift

antingen sjelf eller genom andra föryttra; och vare för en skrifts föryttrande ingå

andra hinder än de, som i 4 § af donna lag föreskrifvas. Föryttrar någon en tryckt

skrift, hvarå boktryckarens namn, tryckningsorten eller årtalet icke finnas utsätta,

bete för hvarje gång femtio riksdaler och stånde derjemte, i händelse skriften åtalas,

författareansvar, derest icke boktryckaren eller författaren kan upptäckas.

§ 4.

ll:o. Finner Justitie-statsministern, att utrikes ifrån inkommen, på främmande

språk författad, skrift innehåller något stridande emot 3 §:s 4, 5, 7, 9, 10

och 13 mom., åligge honom, att, efter tills vidare derå lagd qvarstad, i underdånighet

inhemta Kongl. Maj:ts befallning, huruvida skriften bör till föryttrande frigifvas,

eller under vidare qvarstad förblifva. Till den ändan åligge hvar och en, som

bokhandel idkar, att till Justitie-statsministern eller hans ombud inlemna förteckning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 3.

på inkomna utländska skrifter. Skulle å någon

ersättning af statsmedlen.

§ 5.

3:o. Sedan Nämndens antal sålunda blifvit nedsatt till nio ledamöter skola

de af domstolen, så snart sig gorå later, till utsättande dag sammankallas, då de

inför domstolen skola afgifva en edlig försäkran att efter sitt bästa förstånd och

samvete utlåtande i saken afgifva, och att i obrottslig tystnad hålla, så väl det

som under öfverläggningen yttras, som hvilka af de särskilda ledamöterna med

ja eller nej röstat.

6:o. Förbrytelser emot donna lag upptagas vid allmän Underrätt i den

stad, der boktryckeriet, ifrån hvithet den åklagade skriften utkommit, anlagdt är,

eller, på sätt § 1 innehåller, vid anläggandet anmäldt blifvit. Stämningstid vare

åtta dagar, ehvad tryckeriet är beläget inom eller utom staden. Uppstår fråga om

boktryckares eller författares af en tryckt skrift tilltalande eller hörande, höra han

eller de vid Rätten personligen till svars stånda, men åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,

enligt allmän lag och särskilda författningar, uti allt hvad genom

detta förordnande icke uttryckligen annorlunda stadgadt är.

8:o. Finner Justitie-statsministern eller dess ombud sig befogad, att, på

de grunder för qvarstad å tryckt skrift, bär ofvan stadgade är o, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad beläggas må, vare han eller det berättigad, att sådan

qvarstad erhålla, medelst skyndsam handräckning, som ej får vägras, af vederbörande

Konungens Befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent; börande öfver

förloppet af qvarstadsförrättningen och orsakerna dertill, samt i afseende på

den åklagade skriften, om och huru många exemplar då ännu finnas uti boktryckarens

värjo, anteckning tretal dt författas, hvaraf den ena tillställes Justitie-statsministern

eller hans ombud, den andra magistraten i den stad, hvarunder boktryckeriet,

enligt § 1, lyder, och den tredje boktryckaren. Magistraten vare pligtig,

att, vid ansvar såsom för embetsförsummelse, med näst afgående post, en afskrift

af denna anteckning till Justitiekansleren insända. I Stockholm värde samma anteckning

genast eller sist inom nästföljande dags utgång till Justitiekansleren aflemnad.

Justitiekansleren må sedermera, i Stockholm inom åtta dagar, och i landsorterna

aldra sist inom trenne veckor efter det qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist

målet till vederbörlig domstol och aktor förordnat, då domstolen sist inom

åtta dagar må pröfva, om qvarstaden skall ega bestånd. Sker det ej, och är icke

qvarstad inom en månad häfven, ege boktryckare rätt, i enahanda ordning som

handräckning till qvarstadens beläggande meddelad blifvit, att fordra dess brytande,

hvithet icke vägras må vid ansvar af embetets förlust. Justi tie-statsministern —

— — — — — — — — — — — — — — — — — —--— skulle erhållas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 4.

7

12:o. I frågor om qvarstad böra, i sådant fall, vederbörande Konungens

Befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent ovägerligen och vid ansvar biträda;

dock må ej hos bokhandlare eller annan försäljare å någon inom Riket utkommen

skrift qvarstad begäras, utan att genom bevis kan styrkas, att skriften i tryckningsorten

blifvit med qvarstad belagd, eller i det fall, att skriften ej blifvit, enligt

4 § 2 mom., till Justitie-statsministern eller dess ombud inlemnad.

Iivilket Riksdagen får hos Eders Kong], Maj:t i underdånighet anmäla,

med anhållan att ifrågavarande förändringar i grundlagarne måtte vinna Eders

Kongl. Maj:ts nådiga bifall samt sedermera varda i vanlig ordning kungjorda.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 1 Mars 1870.

JV:o 4.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 Mars 1870.

— — — — Andra Kammaren den 1 — —

t <

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående uppskof med behandlingen af

det från sistlidne riksdag hvilande Förslag till ny Förening såld

mellan Sverige och Norge.

(Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.)

8. A. K.

Sedan Riksdagen genom beslut den 28 April 1869 antagit det genom Eders

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition af den 5 Januari samma år för Riksdagen fram
lagda

Förslag till ny Föreningsakt mellan Sverige och Norge att hvila till vidare

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.